• Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val.

    När det talas om gaming på Linux hamnar diskussionen ofta på SteamOS och Proton. Men de senaste åren har ett nytt namn börjat dyka upp i forum, recensioner och bland Steam Deck-entusiaster: Bazzite. Distributionen, som är byggd ovanpå Fedora, vill vara mer än bara ett alternativ – den vill vara den självklara spelplattformen för både stationära datorer, hemmabiosystem och handhållna konsoler.

    Ett projekt fött ur communityn

    Bazzite är inte en produkt från en stor utvecklare eller ett kommersiellt företag, utan ett initiativ från Universal Blue-communityn. Det är en grupp entusiaster som tagit fasta på tanken om det ”oföränderliga operativsystemet” – en plattform där själva systemet levereras i ett skrivskyddat format och uppdateras atomärt. För användaren innebär det att varje uppdatering kan rullas tillbaka om något går fel, en försäkring som gör att man kan experimentera utan rädsla.

    Spelklara verktyg från start

    Där många Linux-distributioner lämnar åt användaren att själv installera och konfigurera spelklienter, går Bazzite längre. Här finns Steam, Lutris och Heroic Games Launcher förinstallerade. Nvidia-drivrutinerna är redan på plats, liksom stöd för handkontroller. För den som sitter med ett Steam Deck eller ASUS ROG Ally innebär det att man kan starta upp i ett specialanpassat Gaming Mode direkt efter installation.

    Dessutom är Bazzite kompatibelt med Windows-spel tack vare Proton och Wine, och öppnar dörren för spel från plattformar som Epic Games Store, GOG och Amazon Games. För den som vill sträcka sig utanför spelvärlden finns även Waydroid, som gör det möjligt att köra Android-appar i en container.

    Säkerhet på enterprise-nivå

    Samtidigt som Bazzite riktar sig till gamers, lyfter utvecklarna gärna fram säkerheten. Distributionen är utrustad med SELinux, Secure Boot-stöd och TPM-baserad kryptering – funktioner som annars främst återfinns i företagsmiljöer. Här kombineras alltså höga krav på datasäkerhet med ett lättillgängligt spelfokus.

    Från nisch till nyhet

    Sedan den första versionen släpptes i november 2023 har intresset växt snabbt. Tekniksajter som The Verge och PC Gamer har testat systemet på handhållna konsoler som ROG Ally X, och resultatet pekar på både bättre batteritid och jämnare prestanda än Windows i vissa scenarier. Andra lyfter fram att Bazzite känns som det SteamOS som Valve ännu inte levererat för PC-marknaden.

    En framtid i balans

    Men projektet står också inför utmaningar. Fedora, som Bazzite bygger på, diskuterar att slopa stöd för 32-bitars bibliotek. Skulle det beslutet gå igenom fullt ut kan det slå hårt mot Bazzite, då många spel fortfarande behöver dessa komponenter. Projektledaren Kyle Gospodnetich har varnat för att en sådan förändring skulle kunna ”döda” distributionen.

    Slutsats

    Bazzite befinner sig i ett intressant skede. Det är fortfarande ett community-drivet projekt, men har redan börjat vinna förtroende hos spelare som letar efter ett Linux-alternativ som bara fungerar. Kombinationen av modern teknik, färdiginstallerade spelklienter och hög säkerhet gör det till något mer än ännu en Fedora-spinoff. Frågan är om Bazzite kan växa från att vara en nischlösning för entusiaster till att bli ett självklart val för spelare i stort.

    https://bazzite.gg

    Forum tråd på Sweclocker där det diskuteras Bazzite :

    https://www.sweclockers.com/forum/trad/1743261-bazzite-traden-om-operativsystemet-for-folk-som-spelar

    Bazzite — immutable Linux för gaming

    • Typ: Fedora-baserad, rpm-ostree (atomiska uppdateringar/rollback)
    • Varianter: Desktop & Deck (bootar till Steam Gaming Mode; även Desktop-läge)
    • Spelverktyg: Steam, Lutris, Heroic; Proton/Wine; HDR/VRR; Gamescope m.m.
    • Drivrutiner: Nvidia-proprietära samt aktuellt Mesa (AMD/Intel)
    • Säkerhet: SELinux, Secure Boot, LUKS, TPM-upplåsning
    Versioner & stöd (urval)
    • 1.0 (nov 2023, Fedora 38): första släppet, gamingfokus för PC + Steam Deck.
    • 41-serien (Fedora 41): stöd för “de flesta x86_64-PC från senaste decenniet” samt handhållna som ASUS ROG Ally & Lenovo Legion Go.
    • 42-serien (Fedora 42): aktuell stabil gren. Senaste stabila build: 42.20250809 (aug 2025).
    Uppdateringar/rollback: Hämtas i bakgrunden; aktiveras vid omstart. Snabb återställning via rpm-ostree rollback eller rebase till tidigare build.

    Raid over Moscow — fakta

    • Utvecklare: Access Software (designer: Bruce Carver)
    • Första släpp: 1984 (Commodore 64)
    • Portningar 1985–86: Apple II, Atari 8-bit, BBC Micro, ZX Spectrum, Amstrad CPC
    • Senare konverteringar: Amiga (2020), Commodore Plus/4 (2022)
    • Genre/Läge: Action, single-player
    Senast uppdaterad: 17 aug 2025
    █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering.

    Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking – en lista som, trots sina begränsningar, ofta ses som ett temperaturmått på vilka distributioner som väcker störst intresse.

    Rankingen baseras enbart på antalet sidvisningar och speglar därför inte det faktiska antalet användare. Men listan har länge varit en populär snackis i Linuxvärlden, och att en nykomling som CachyOS når toppen är ändå uppseendeväckande.

    Från nykomling till etta på två år

    CachyOS lanserades i slutet av 2022 och har på kort tid byggt upp en trogen användarbas, inte minst bland spelare. I slutet av förra året låg distributionen fortfarande på åttonde plats, men nu har intresset exploderat och placerat den högst på listan.

    Prestanda i fokus

    Distributionen är Arch-baserad och följer en rullande release-modell. Den levereras med KDE Plasma som standardskrivbord, en grafisk installerare och automatisk hårdvaruigenkänning – vilket gör den mer lättillgänglig än klassisk Arch.

    Det som framför allt lockar är de tekniska optimeringarna. CachyOS använder en egen kärna, trimmad för responsivitet med moderna schemaläggare som BORE och EEVDF. Programvaran kompileras dessutom med arkitekturanpassade flaggor och prestandaförbättringar som LTO, PGO och BOLT. För spelare innebär det ofta högre bildfrekvens och lägre latens jämfört med standard-Arch.

    En uppstickare att räkna med

    Att CachyOS nu passerar etablerade namn som Mint och MX Linux visar hur snabbt landskapet kan förändras. Även om DistroWatch inte speglar den faktiska marknadsandelen är listans symbolvärde stort.

    CachyOS framgång sänder en tydlig signal: prestandaoptimerade distributioner med fokus på spel och responsivitet är på stark frammarsch i Linuxvärlden.

    https://cachyos.org

    Källa till innehållet ovan : https://linuxiac.com/cachyos-topped-distrowatch-rankings/

    , , , , , , , , ,

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

    , , , , , , , , , , , , ,

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år.

    Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTS
    Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare hårdvarustöd och nyare programvara än tidigare. Dessutom har man rättat till flera kända buggar från föregående utgåvor.

    Förbättrad språkhantering och enklare utveckling
    Bland nyheterna märks en ny signeringsnyckel för Grml:s egna programförråd, förbättrad språkhantering både vid uppstart och i verktyget grml-lang, samt att flera tidigare fristående paket nu slagits ihop för att förenkla utvecklingen.

    Nytt i byggsystemet grml-live
    Även grml-live, systemet som används för att bygga Grml-avbilder, har fått en rejäl uppdatering. Det stöder nu bland annat byggande av testversioner baserade på ”Debian Forky”, tangentbordsstöd för fler språk, nya funktioner för att hoppa över paket, samt stöd för så kallade reproducerbara ISO-filer – något som ökar transparensen och säkerheten.

    https://grml.org/download

    Debian Trixie-Based Grml 2025.08 Is Out to Celebrate Debian’s 32nd Birthday
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

    RefreshOS 2.5: Smooth, Stylish, and Almost Spotless Linux
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go är ett urgammalt strategibrädspel från Kina, spelat med svarta och vita stenar på ett rutnät. Målet är att omringa områden och fånga motståndarens stenar. Det har inget att göra med programmeringsspråket Go. Reglerna är enkla men spelet är djupt och komplext.I Go betyder atari att en sten eller grupp har bara en fri punkt kvar och riskerar att fångas nästa drag. Företaget Atari valde namnet för att det signalerar ett kritiskt och avgörande läge i spelet.

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner.

    Ny experimentell Garbage Collector
    En av de mest intressanta nyheterna är en ny garbage collector som är optimerad för att hantera många små objekt mer effektivt. Tester visar att den kan minska minneshanteringskostnaden med 10–40 % i praktiska scenarier. Den är inte aktiverad som standard – utvecklare behöver slå på den själva och kan sedan lämna feedback till Go-teamet.

    Snabbare och mer flexibel JSON-hantering
    Den andra stora experimentella nyheten är paketet encoding/json/v2. Det är en uppdaterad JSON-implementation som lovar snabbare avkodning och fler konfigurationsmöjligheter. Även den här funktionen kräver att man aktivt väljer att använda den.

    Automatisk optimering i container-miljöer
    Go 1.25 gör att GOMAXPROCS nu automatiskt anpassar sig efter tillgängliga CPU-resurser i miljöer som Kubernetes. Tidigare krävdes manuell konfigurering för att uppnå detta.

    Förbättringar i kompilatorn

    • Snabbare allokering av slices.
    • DWARF5-debuginformation, vilket minskar storleken på binärer och påskyndar länkning, särskilt i större projekt.

    Förbättrade utvecklingsverktyg

    • Nya go vet-kontroller som fångar upp vanliga programmeringsfel.
    • Möjlighet att ignorera mappar direkt i go.mod.
    • go doc kan nu köra en lokal dokumentationsserver med flaggan -http.
    • Ett helt nytt paket – testing/synctest – gör det lättare att testa parallell kod utan risk för klassiska race condition-problem.

    Standardbiblioteket och säkerhet

    • Förbättrad prestanda i kryptografiska algoritmer.
    • Mer konsekvent hantering av ASN.1-data.
    • Nya funktioner för nätverks- och TLS-anslutningar.

    Plattformsförändringar

    • Äldre versioner av macOS stöds inte längre.
    • Go 1.25 är den sista versionen med stöd för 32-bitars Windows/ARM, som nu tas ur bruk.

    Tillgänglighet
    Go 1.25 kan laddas ned som färdiga binärfiler och installationspaket från den officiella nedladdningssidan. En fullständig lista över alla ändringar finns i Go 1.25 Release Notes, och fler blogginlägg från utvecklingsteamet väntas de närmaste veckorna.

    Exempel i språket go

    Ett enkelt program som skriver Hello, World! i terminalen: 

    package main

import "fmt"

func main() {
    fmt.Println("Hello, World!")
}

    Förklaring:

    • package main – anger att programmet är ett körbart program.
    • import "fmt" – tar in paketet fmt för utskrift.
    • func main() – huvudfunktionen som körs först.
    • fmt.Println(...) – skriver ut text med radbrytning.

    Kör programmet:

    go run hello.go

    Kompilera till en binärfil:

    go build -o hello hello.go
./hello

    Faktaruta: programmeringsspråket Go

    Översikt

    Go (även kallat Golang) är ett kompilerat, statiskt typat språk från Google med inbyggd stöd för samtidighet (goroutines och kanaler), snabb kompilering och enkel distribution som fristående binärer.

    Vad språket klarar

    • Högpresterande nätverks- och serverprogram med låg latens.
    • Massiv samtidighet via goroutines och chan utan trådbekymmer.
    • Snabb kompilering till statiska, portabla binärer (lätt att containerisera).
    • Inbyggd minnessäkerhet och garbage collection.
    • Stort standardbibliotek: nätverk, HTTP, kryptografi, testning m.m.
    • Förstklassiga verktyg: go build, go test, go fmt, go vet, moduler.

    Vanliga användningsområden

    • Moln- och mikrotjänster, REST/GraphQL-API:er.
    • Distribuerade system, nätverksservrar, proxyer och gateways.
    • DevOps- och plattformsverktyg (t.ex. Docker, delar av Kubernetes-ekosystemet).
    • Kommandoradsverktyg och automation.
    • Data- och meddelandeflöden (streaming), observability/telemetri.

    Kort historik

    • Startat på Google av Robert Griesemer, Rob Pike och Ken Thompson.
    • Offentligt presenterat 2009; version 1.0 släpptes 2012.
    • Designmål: enkelhet, snabbhet, effektiv samtidighet och stark verktygskedja.

    Styrkor & saker att känna till

    • Styrkor: enkel syntax, snabb kompilering, robust standardbibliotek, utmärkt samtidighetsmodell.
    • Observera: minimalistisk generik (finns), inga undantag (errors hanteras explicit), mindre fokus på OOP-arv; GUI och mycket tunga numeriska arbetsflöden görs ofta i andra ekosystem.

    Exempel (körbar binär i en fil): go build -o app .

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • VirtualBox 7.2: ARM-genombrott, snabbare grafik och ett ansiktslyft som märks

    VirtualBox, en av världens mest använda virtualiseringsplattformar med öppen källkod, har nått en ny milstolpe. Version 7.2 markerar slutet för 7.1-serien och inleder en ny era med funktioner som tidigare varit högt upp på användarnas önskelista – från full ARM-virtualisering till modernare grafikstöd och ett mer lättnavigerat gränssnitt.

    Windows på ARM – nu utan kompromisser

    Den största nyheten är utan tvekan stödet för ARM-baserade virtuella maskiner på Windows/ARM-värdar. Användare kan nu köra Windows 11/ARM-gäster med fullt stöd för 2D- och 3D-acceleration, samt delade mappar. Tidigare var detta område begränsat och ofta beroende av tredjepartslösningar – nu är det inbyggt och officiellt stödd.

    Apple Silicon får sin efterlängtade 3D-boost

    Mac-användare med Apple Silicon-processorer får nu experimentellt stöd för 3D-grafik via DXMT, vilket ersätter den tidigare DXVK-on-MoltenVK-metoden. Den gamla lösningen kritiserades länge för att vara långsam och instabil – nu utlovas ett stort lyft för grafiktunga arbetsflöden i virtuella miljöer.

    Linux-värdar blir snabbare på video

    Linux får sin beskärda del av uppgraderingar. När 3D-stöd är aktiverat kan video nu avkodas via hårdvaruacceleration, vilket ger märkbart mjukare uppspelning. VirtualBox 7.2 kommer också med stöd för Linux-kärnorna 6.16 och 6.17, vilket gör den redo för nästa generation av distributioner.

    Öppen NVMe och lagringssäkerhet

    På lagringssidan tas ett viktigt steg mot mer öppenhet. NVMe-kontrolleremuleringen – tidigare låst till det proprietära Extension Pack – flyttas nu till den fria basversionen. Ett kritiskt fel som kunde orsaka korruption av VMDK-diskar vid storleksändring har också rättats till.

    Gränssnittet: mindre klick, mer kontroll

    Verktyg som tidigare gömde sig i så kallade ”hamburgermenyer” har flyttats till synliga verktygsfält. Inställningssidorna har fått ett lyft och en ny funktion gör det möjligt att ange delade mappar som globala – en efterlängtad funktion för användare med många virtuella maskiner.

    Under huven: stabilitet och kompatibilitet

    Listan med fixar är lång: stabilare NAT-nätverk, färre ljudkrascher, förbättrade BIOS/UEFI-implementationer och bättre integration med bland annat Oracle Linux 10 och RHEL 10.

    En varning till ARM-användare

    Oracle flaggar för att sparade maskintillstånd från version 7.1 inte fungerar i 7.2 på ARM. Rekommendationen är att stänga av ARM-baserade virtuella maskiner helt innan uppgradering för att undvika problem.

    Finns att ladda ner nu

    VirtualBox 7.2 kan hämtas från projektets officiella webbplats. För den som vill ha hela funktionsutbudet rekommenderas att även installera senaste Extension Pack, som bland annat ger stöd för USB 2.0/3.0 och RDP-anslutningar.

    https://linuxiac.com/virtualbox-7-2-lands-with-arm-windows-virtualization

    VirtualBox – Fakta

    Historik

    • Lanserat av Innotek GmbH 2007.
    • Förvärvades av Sun Microsystems 2008 och av Oracle 2010.
    • Fri programvara (GPL) med vissa extrafunktioner i proprietärt Extension Pack.
    • Körs på Windows, Linux, macOS och Solaris som värdsystem.

    Värdar & Gäster

    • Värdar: Windows, Linux, macOS, Solaris.
    • Gäster: Windows, Linux, BSD, Solaris m.fl.
    • Stöd för både BIOS/Legacy och UEFI.

    Kärnfunktioner

    • Snapshots, kloning, export/import (OVA/OVF).
    • Guest Additions: delat urklipp, delade mappar, sömlös muspekare.
    • 2D/3D-grafikacceleration.
    • USB-pass-through, ljud, nätverk.

    Nätverk

    • NAT, NAT Network, Bryggat, Host-Only, Internt nät.
    • Portvidarebefordran och PXE-boot.

    Lagring

    • Format: VDI, VMDK, VHD.
    • NVMe-, SATA-, SCSI-, IDE-emulering.
    • Stöd för rådisk-access.

    Nyheter i 7.2

    • Full ARM-virtualisering på Windows/ARM, inkl. Windows 11/ARM-gäster.
    • Experimentellt 3D-stöd för Apple Silicon via DXMT.
    • Videoavkodningsacceleration i Linux vid aktiverad 3D.
    • Stöd för Linux-kärnor 6.16 och 6.17.
    • NVMe-kontroller i basversionen (öppen källkod).
    • Fix för VMDK-korruption vid diskstorleksändring.
    • Omarbetat gränssnitt med synliga verktygsfält.
    • Globala delade mappar och förbättrade inställningssidor.
    • Förbättrad stabilitet för nätverk, ljud och BIOS/UEFI.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Flameshot 13.0 gör storstilad comeback – tre år efter senaste uppdateringen

    Flameshot är ett kraftfullt, open source-verktyg för skärmdumpar med inbyggd redigering, annotering och delningsfunktioner, tillgängligt för Linux, Windows och macOS.

    Efter tre års tystnad är Flameshot tillbaka med en efterlängtad ny version. Flameshot 13.0 är den största uppdateringen på länge, helt portad till Qt6 och fylld med nya funktioner, förbättringar och viktiga buggfixar – men också några förändringar som bryter bakåtkompatibilitet.

    Imgur-uppladdaren avstängd som standard
    En av de mest uppmärksammade ändringarna är att Imgur-uppladdaren inte längre är aktiverad från start. Utvecklarna anger integritetsskäl och viljan att hålla programmet lättviktigt som huvudorsaker. Användare som fortfarande vill använda funktionen kan aktivera den vid kompilering. Planen är att på sikt flytta uppladdaren till ett separat pluginsystem.

    Stora funktionsnyheter

    • Interaktiv visning av skärmdumpsstorlek i realtid.
    • Säkrare pixeleringsverktyg som minskar risken att känslig information syns.
    • Möjlighet att rotera och ändra transparens på fästa bilder.
    • Förbättrat Wayland-stöd via en ny grim-baserad adapter.

    Plattformsförbättringar för macOS och Windows

    • På macOS finns nu native-stöd för aarch64, vilket gör att Rosetta inte längre behövs, samt urklippsstöd för JPEG-bilder.
    • Windows-användare får stöd för WebP-format, förbättrad kompatibilitet med mörkt läge och ett nytt kommandoradsgränssnitt.

    Förfinad användarupplevelse och tillgänglighet

    • Symmetrisk storleksändring med bibehållet bildförhållande.
    • Förbättrad tangentbordsnavigering.
    • Anpassningsbar bildkvalitet för skärmdumpar.
    • Testversion av KDE Connect-integration för smidigare delning mellan enheter.

    Kända problem och kommande lösningar
    Utvecklarna meddelar att utmaningar kvarstår vid användning av flera skärmar och vissa inneslutna applikationer på Ubuntu. För Flatpak-versionen finns en tillfällig kommandobaserad lösning på behörighetsproblem, och en permanent fix planeras till Flameshot 14.

    Tillgänglighet
    Flameshot 13.0 beta finns att ladda ner för Linux (DEB, Flatpak eller via distributionens pakethanterare), Windows och macOS. Källkod finns för den som vill kompilera själv. Snap-versionen riskerar att tas bort om problemen med inneslutning inte åtgärdas.

    █ Fakta: Flameshot 13.0 [Ändringslogg]

    Version: 13.0 (beta)

    Ramverk: Qt6

    Fokus: Stabilitet, nya verktyg, prestanda

    Ändring: Imgur-uppladdare avstängd som standard

    Plattformar: Linux, Windows, macOS

    Wayland: Ny grim-baserad adapter

    Licens: OSS

    Status: Aktiv utveckling

    Nyheter & förbättringar

    • Interaktiv visning av skärmdumpsstorlek
    • Säkrare pixeleringsverktyg (minskar risk för läckor)
    • Rotation & transparens för fästa bilder
    • Förbättrat mörkt läge (Windows), WebP-stöd, CLI
    • macOS aarch64-native (ingen Rosetta), urklipp stödjer JPEG
    • Symmetrisk storleksändring, bättre tangentbordsnavigering
    • Anpassningsbar bildkvalitet, KDE Connect-test för delning

    Kända begränsningar

    • Flerskärmssetup & vissa inneslutna appar (Ubuntu) kan strula
    • Tillfällig Flatpak-workaround för behörigheter tills v14
    • Snap kan utgå om inte confinement-problem löses
    ▶ Snabbkommandon & tips
    # Exempel: starta och markera område
    $ flameshot gui
    # Spara direkt till fil
    $ flameshot full –path ~/Bilder
    # Justera kvalitet (0–100)
    $ flameshot gui –quality 90
    Klart för test · Läs ändringsloggen
    https://linuxiac.com/flameshot-13-0-revives-the-beloved-linux-screenshot-tool
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • SparkyLinux 8.0 “Seven Sisters” – Nu baserad på Debian 13 “Trixie”

    SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare.

    Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår bort.

    Viktiga nyheter i SparkyLinux 8.0

    • Alla paket uppdaterade till Debian 13.0 “Trixie”-nivå (status 13 augusti 2025).
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer:
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26
    • MinimalGUI med Openbox 3.6.1
    • MinimalCLI utan grafiskt gränssnitt
    • Linuxkärnor:
    • Standard: 6.12.41 LTS
    • Alternativ: 6.16.0 och 6.6.99 LTS via repo
    • Uppdaterade standardprogram:
    • Mozilla Firefox 128.13 ESR (141.0.3 i Sparky-repo)
    • Mozilla Thunderbird 128.13 ESR
    • LibreOffice 25.2.3
    • GIMP nu inkluderad i alla ISO-utgåvor

    Nya funktioner och förbättringar

    • sparky-package-tool (spt) – nytt terminalverktyg för enkel pakethantering.
    • CLI-installatören kan nu kryptera /home-partitionen och utföra automatisk hel­diskpartitionering.
    • MinimalGUI/Openbox använder nu Thunar istället för PCManFM som filhanterare.
    • Sparky APTus AppCenter uppdaterat och rensat på paket som tagits bort ur Debian “Trixie”.
    • Utökat kärnstöd för att säkerställa bästa möjliga hårdvarukompatibilitet.

    Kända begränsningar

    • Diskkryptering via Calamares-installationsprogrammet fungerar inte som det ska.
    • Äldre KDE Plasma 6-teman från externa källor är inte kompatibla.

    Övrig information

    • Raspberry Pi-versioner släpps vid ett senare tillfälle.
    • i686/x86-ISO-filer har utgått, men paket för i386 finns kvar i Sparky-repo.
    • Användare av SparkyLinux 7.x kan uppgradera via den officiella guiden:
      wiki.sparkylinux.org/doku.php/upgrade_7_to_8
    • Testing-användare kan uppdatera som vanligt – nya repos aktiveras inom kort.
    SparkyLinux 8.0 Is Out as One of the First Distros Based on Debian 13 “Trixie”
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Proxmox VE 9.0 – Ny era för virtualisering med Debian 13 och förbättrad mobilhantering

    Proxmox har släppt Virtual Environment 9.0, den senaste versionen av sin kraftfulla, fria och öppna plattform för virtualisering – redan installerad på över 1,6 miljoner värdar världen över. Uppdateringen kommer bara fyra månader efter version 8.4 och levererar en rad efterlängtade förbättringar.

    Den nya versionen bygger på kommande Debian 13 “Trixie”, vilket ger modernare paket, utökad enhetskompatibilitet och ytterligare säkerhetshärdning. Som standard används nu Linux-kärnan 6.14, och flera centrala komponenter har fått större uppgraderingar:

    • ZFS 2.3.3 – möjliggör tillägg av enheter till befintliga RAIDZ-pooler med minimal driftstörning
    • QEMU 10.0.2 – för bättre prestanda och kompatibilitet
    • LXC 6.0.4 – förbättrad containerhantering
    • Ceph Squid 19.2.3 – stabilare och snabbare lagringskluster

    Nyhet: Snapshots på LVM – även i delad lagring

    En av de mest efterlängtade funktionerna är här: snapshots för virtuella maskiner på thick-provisioned LVM-delad lagring, inklusive iSCSI och Fibre Channel-SAN. Proxmox använder en smart volymkedjemodell, där en underordnad volym enbart sparar skillnader från sin föräldersnapshot.

    Samma teknik fungerar nu även för Directory, NFS och CIFS, vilket ger ett enhetligt, leverantörsoberoende sätt att hantera snapshots – utan att behöva förlita sig på klustrade filsystem eller proprietära lösningar.

    Nätverk: SDN Fabrics och smartare routing

    Proxmox introducerar nu SDN Fabrics för att förenkla designen av avancerade nätverkstopologier, som exempelvis tvålagers spine-leaf-arkitekturer med multipath och automatisk NIC-failover.

    SDN-stacken stöder nu även dynamisk routing via OpenFabric och OSPF, vilket underlättar implementation av EVPN-underlay eller full-mesh Ceph-nätverk.

    High Availability med mer precision

    HA-kluster har fått Resource Affinity Rules, vilket gör det möjligt att finjustera hur arbetsbelastningar placeras. Du kan till exempel låta en databas och dess applikationsserver köras på samma nod för lägsta möjliga latens – eller sprida redundanta tjänster över flera noder för maximal driftsäkerhet.

    Helt ny mobilupplevelse

    Det mobila gränssnittet är helt omarbetat med Rust-baserade Yew och det nya Proxmox widget toolkit. Nu kan du snabbt få en överblick över tjänster, starta och stoppa virtuella maskiner och göra grundläggande konfigurationer – direkt från mobilen, oavsett webbläsare.

    Proxmox VE 9.0 kan laddas ner från den officiella webbplatsen. ISO-filen innehåller alla funktioner och är redo för installation på bare-metal-servrar. För befintliga användare som vill uppgradera från version 8.4 finns en detaljerad uppgraderingsguide i den officiella dokumentationen.

    https://www.proxmox.com/en/downloads

    Proxmox Virtual Environment – Fakta

    Beskrivning:
    Proxmox Virtual Environment (VE) är en fri och öppen plattform för virtualisering, baserad på Debian GNU/Linux. Den kombinerar KVM för full virtualisering och LXC för containerbaserad virtualisering, med ett webbgränssnitt för enkel hantering av virtuella maskiner, containers, lagring och nätverk.

    Historia:
    • Första versionen lanserades 2008 av det österrikiska företaget Proxmox Server Solutions GmbH.
    • Bygger på Debian som bas, med anpassade kärnor och optimeringar för virtualisering.
    • Har vuxit till över 1,6 miljoner installationer globalt.

    Huvudfunktioner och teknik:
    • KVM – Kernel-based Virtual Machine (virtualisering med hårdvaruacceleration).
    • LXC – Linux Containers (lättviktscontainers som delar kärna men isolerar processer och resurser).
    • ZFS – Zettabyte File System (avancerat filsystem med inbyggd volymhantering, snapshots och dataskydd).
    • Ceph – Distribuerat lagringssystem för objekt-, block- och filåtkomst.
    • LVM – Logical Volume Manager (flexibel partitionering och volymhantering).
    • iSCSI – Internet Small Computer System Interface (blocklagring över nätverk).
    • NFS – Network File System (delning av filer över nätverk, främst för Unix/Linux).
    • CIFS – Common Internet File System (fildelning över nätverk, används bl.a. av Windows/Samba).
    • SDN – Software Defined Networking (nätverk styrt via programvara, mer flexibelt än traditionell hårdvarukonfiguration).
    • OSPF – Open Shortest Path First (dynamiskt routingprotokoll för IP-nätverk).
    • EVPN – Ethernet VPN (Layer 2/3 VPN för nätverksvirtualisering och datacenteranslutningar).

    Senaste version (9.0) – Nyheter:
    • Baserad på Debian 13 “Trixie” med Linux-kärnan 6.14.
    • Snapshots för LVM, även på delad lagring (iSCSI, Fibre Channel).
    • SDN Fabrics med stöd för OpenFabric och OSPF.
    • Förbättrad HA-hantering med Resource Affinity Rules.
    • Omarbetat mobilt gränssnitt byggt på Rust (Yew).

    Officiell webbplats: proxmox.com

    https://linuxiac.com/proxmox-ve-9-0-launches-with-debian-13-under-the-hood

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • PorteuX 2.2 är här

    PorteuX 2.2 är här
    Den portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen.

    Optimerad kärnkonfiguration
    Kärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka 100 MB mer minne men ger bättre prestanda.

    Förbättrade bygginställningar och nya paket
    Byggflaggorna har optimerats och LTO har aktiverats där det är möjligt. Bland nya paket finns btrfs i grundsystemet, libxcvt, wlr-randr, wlrctl och wayland-utils i grafikdelen, samt appen Papers i GNOME-versionen.

    Allmänna förbättringar och buggfixar
    Modulavaktiveringen är snabbare med -f-flaggan, ikonerna har förfinats, Labwc har fått bättre standardinställningar och Xfce under Wayland har fått fler och rättade kortkommandon. Xfce-kompositorns vsync är nu xpresent som standard för att undvika problem med NVIDIA och Mesa 25.1. Problem med låsskärm och långsam videouppspelning i Nouveau-drivrutinen är också åtgärdade.

    Förändringar i skrivbordsmiljöerna
    I KDE Plasma har KRunner fått stöd för beräkningar och väderwidgeten har reparerats. Evince har tagits bort från GNOME-versionen och KVM laddas inte längre automatiskt vid uppstart.

    Tillgänglighet
    PorteuX 2.2 finns för nedladdning i varianter för Slackware Stable och Current med skrivbordsmiljöerna KDE Plasma 6.4.2, GNOME 48.3, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, MATE 1.28.2, LXQt 2.2 och LXDE 0.11.1.

    https://github.com/porteux/porteux/releases/tag/v2.2

    PorteuX 2.2 – Fakta

    Ursprung: PorteuX är en portabel Linuxdistribution baserad på Slackware, inspirerad av Slax och Porteus, framtagen för att vara snabb, lätt och modulär.

    Historik:
    – Projektet utvecklades som en modern variant av Porteus.
    – Tidigare versioner hade enklare funktioner och äldre kärnor.
    – Version 2.2 släpptes i augusti 2025, två månader efter 2.1.

    Nyheter i 2.2:
    – Linux-kärna 6.16
    – Xorg-patch som ger tear-free (vsync) i modesetting-drivrutinen
    – Optimerad kärnkonfiguration och förbättrade byggflaggor (LTO)
    – Stöd för btrfs i grundsystemet
    – Nya paket: libxcvt, wlr-randr, wlrctl, wayland-utils, Papers
    – Förbättringar i Labwc, Xfce Wayland och KDE Plasma

    Funktioner:
    – Modulbaserat system – aktivera/deaktivera funktioner vid behov
    – Kan köras direkt från USB utan installation
    – Flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt, LXDE
    – Snabb uppstart och låg resursförbrukning

    Målgrupp: Användare som vill ha ett portabelt, snabbt Linux – perfekt för felsökning, demonstrationer och äldre hårdvara.

    Mer info: Projektets GitHub

    Källa : https://9to5linux.com/slackware-based-porteux-2-2-distro-is-out-with-linux-kernel-6-16-and-gnome-48-3

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNU Binutils 2.45 – Stort lyft för RISC-V och nya funktioner för flera arkitekturer

    GNU-projektet har släppt version 2.45 av GNU Binutils, en samling viktiga kommandoradsverktyg för lågnivåprogrammering. Binutils används för att skapa, analysera och manipulera objektfiler (mellanformatet som kompilatorer producerar innan det blir körbara program), bibliotek och färdiga exekverbara filer.

    Tillsammans med GCC (GNU Compiler Collection – GNU:s samling av kompilatorer), glibc (GNU C Library – standardbibliotek för C-språket) och GDB (GNU Debugger – felsökningsverktyg) utgör Binutils kärnan i den öppna GNU-verktygskedjan som driver stora delar av Linux-världen.

    Den nya versionen innehåller både grundläggande förbättringar och omfattande stöd för nya processorinstruktioner i arkitekturer som RISC-V, Arm v9.6, LoongArch och x86.

    Mer pålitliga stackspårningar med SFrame

    En av de mest tekniskt betydelsefulla nyheterna är förbättringarna i SFrame, ett format för att lagra komprimerad information om funktionsanrop och returadresser.

    När ett program kraschar eller behöver analyseras kan utvecklare använda stack traces (anropsstackar) för att se exakt var i koden något gick fel. Med SFrame i version 2 blir denna information mer kompakt och samtidigt mer exakt, vilket särskilt gynnar verktyg som körs utanför själva processen (till exempel felsökningsverktyg som analyserar kärndumpar).

    I och med version 2.45:

    • GAS (GNU Assembler – översättare från assemblerkod till maskinkod) genererar nu SFrame-sektioner med SHT_GNU_SFRAME-typen och flaggan SFRAME_F_FDE_FUNC_START_PCREL som standard.
    • IBM\:s s390x-plattform (64-bitars version av stordatorarkitekturen System/390) får för första gången möjlighet att generera SFrame direkt från CFI-direktiv (Call Frame Information – metadata som beskriver hur stackramar byggs upp och återställs).

    Nya verktyg direkt i assemblerkoden

    Utvecklare får även två nya direktiv:

    • .errif – kastar ett felmeddelande vid ett visst villkor.
    • .warnif – ger en varning vid ett visst villkor.

    Villkoren utvärderas först när filen är helt assemblerad, vilket gör det möjligt att samla in mer kontext innan felmeddelandet visas. Detta är användbart i stora kodbaser eller firmwareprojekt.

    RISC-V tar flera steg framåt

    RISC-V är en öppen processorinstruktionsuppsättning (ISA – Instruction Set Architecture) som kan användas royaltyfritt av tillverkare. Den växer snabbt i betydelse, och Binutils 2.45 bygger ut stödet rejält:

    • Stöd för Privileged Specification v1.13 – den del av RISC-V-specifikationen som reglerar hur operativsystem och hårdvara kommunicerar på låg nivå.
    • Tre nya profiler (20, 22 och 23) som definierar färdiga kombinationer av instruktionstillägg.
    • Nytt direktiv .bfloat16 – hantering av 16-bitars flyttal i formatet Brain Floating Point, populärt i maskininlärning.
    • Stöd för en lång lista av standardtillägg som exempelvis:
    • sha – hårdvaruacceleration för SHA-kryptografi.
    • zce – komprimerade instruktioner för inbyggda system.
    • smrnmi – säker maskinvaruhantering av icke-maskerbara avbrott.
    • Stöd för leverantörsspecifika tillägg, bland annat från:
    • T-Head (Alibaba Groups processordivision): xtheadvdot – specialinstruktioner för vektorberäkningar.
    • MIPS: instruktioner som förbättrar minnesoperationer och kontrollflöde.

    En viktig förändring är också att $x-mappningssymboler nu ersätts med \$x för att bättre ange vilken ISA de tillhör. Detta kan kräva att viss äldre RISC-V-kod byggs om.

    Arm v9.6 – försprång till framtida CPU-funktioner

    För Arm tillkommer flaggan -march=armv9.6-a i assemblern. Den aktiverar redan nu stöd för kommande instruktioner som väntas i kommersiella processorer från slutet av 2025 och framåt.

    Några exempel:

    • +sme2p2 – nästa generation av Scalable Matrix Extension, för maskininlärning och vektorberäkningar.
    • +ssve-aes – effektivare AES-kryptering med Scalable Vector Extension (SVE).
    • +f8f32mm – snabbare matrismultiplikation med 8-bitars och 32-bitars flyttal.

    x86 och LoongArch – små men viktiga uppdateringar

    På x86-sidan:

    • Stöd för Zhaoxin PadLock XMODX – en uppsättning kryptografiska instruktioner i vissa kinesiska x86-processorer.
    • Borttagning av stöd för 256-bitars varianten av AVX10.2-avrundningsinstruktioner – eftersom alla berörda CPU\:er redan stöder 512-bitarsvarianten.

    För LoongArch (en kinesisk processorarkitektur):

    • Nya alias för vissa 32-bitars instruktionsvarianter.
    • Förbättrade varningar när .align-direktiv eller matematiska uttryck riskerar att ge fel (till exempel negativa skiftningar eller division med noll).

    Slutsats

    GNU Binutils 2.45 är en ovanligt stor uppdatering – särskilt för dem som utvecklar kod nära hårdvaran. Den stärker debugmöjligheterna, inför nya verktyg i själva assemblern och ger utvecklare tillgång till nästa generations processorfunktioner redan idag.

    För RISC-V betyder det här ett bredare och mer komplett verktygsstöd, för Arm öppnar det dörren till framtida vektor- och krypteringsförbättringar, och för både x86 och LoongArch handlar det om små men värdefulla optimeringar

    https://www.gnu.org/software/binutils

    GNU Binutils 2.45 — Tekniska begrepp & förkortningar
    Binutils
    Samling lågnivåverktyg (bl.a. as, ld, objdump, readelf) för objektfiler, bibliotek och länkningssteg.
    GAS
    GNU Assembler – översätter assembler till maskinkod/ELF; i 2.45 genererar GAS SFrame V2 per default.
    ELF
    Executable and Linkable Format – standard för binärformat på Unix-lika system; sektioner, symboltabeller, relokerings-poster m.m.
    SFrame (V2)
    Kompakt stack-unwindformat för out-of-process stacktracing; lagrar återställningsregler per funktion utan full DWARF-overhead.
    SHT_GNU_SFRAME
    ELF-sektionstyp som identifierar SFrame-data; gör att verktyg kan hitta och tolka SFrame deterministiskt.
    SFRAME_F_FDE_FUNC_START_PCREL
    Header-flagga som anger att funktionsstart i FDE (Frame Description Entry) är PC-relativ – robustare symbolik/relokering.
    CFI
    Call Frame Information – metadata (ofta via .cfi_*) som beskriver stackramar; kan nu syntetiseras till SFrame på s390x.
    s390x
    64-bitars IBM Z/System z-ISA; Binutils 2.45 kan generera SFrame direkt från CFI för bättre felsökning på mainframe.
    .errif / .warnif
    GAS-direktiv som utvärderar villkor vid filslut och emitterar fel/varning; bra för policy-kontroller i firmware/SDK-träd.
    AArch64 sysregs
    Systemregister i 64-bitars Arm; 2.45 kan assemblera samtliga utan extra spärrar (-menable-sysreg-checking av).
    RISC-V ISA
    Öppen instruktionsuppsättning; 2.45 stödjer Privileged Spec v1.13, profiler 20/22/23, och ett brett spektrum av extensions.
    Privileged v1.13
    Spec för trap/CSR/virt mm. (OS-nivå); uppdaterade regler för maskin-/supervisor-lägen och delegationsvägar.
    Profiler 20/22/23
    Kuraterade paket av extension-kombinationer för definierade “capability tiers”; förenklar toolchain-målsättning.
    .bfloat16
    Assemblerliteral för Brain Float 16 (8-bit exponent, 7-bit mantissa+sign); nyttjas i ML-kernels på RVV/SME-lika enheter.
    $x → $x<isa>
    RISC-V-mappingsymbol byter semantik: explicit ISA-tagg per kodö i stället för implicit ärvning; kan kräva ombyggnad.
    Standard-ext.
    sha (SHA-accel), zce (compressed embedded), ssqosid/ssnpm/smnpm/smmpm/sspm/supm (privilege mgmt/QoS), ssccfg, svvptc (virt/ptc), zilsd/zclsd (load/store dags), smrnmi (RM-NMI) m.fl.
    Vendor-ext.
    T-Head: xtheadvdot (vektordot-ops). MIPS: xmipscbop, xmipscmov, xmipsexectl, xmipslsp (kontroll/mem-primitiver).
    Armv9.6-A
    -march=armv9.6-a aktiverar bl.a. +sme2p2 (SME v2p2), +ssve-aes (SVE-optimerad AES), +f8f16mm/+f8f32mm (FP8-matrismul), +sve2p2, m.fl. för pre-silicon-validering.
    SVE/SME
    Scalable Vector Extension / Scalable Matrix Extension – vektor- och matrisaccel med vektorlängds-agnostisk semantik.
    x86 XMODX
    Zhaoxin PadLock XMODX – nya kryptoinstruktioner. Samtidigt tas 256-bitars AVX10.2-rounding path bort (512-bit antas).
    AVX10.2
    Advanced Vector Extensions 10.2 – uniform ISA över 128–512b; 2.45 slopar en äldre 256b-avrundningskodväg.
    LoongArch
    Kinesisk RISC-ISA; 2.45 lägger till LA32R-alias (rdcntvl.w, rdcntvh.w, rdcntid.w) och striktare uttrycksdiagnostik.
    .align (3:e arg)
    Max bytes att hoppa; 2.45 varnar på out-of-range. Extra kontroller för negativa shifts och /% med noll.
    Tips: Aktivera SFrame-emission i byggkedjan och validera med readelf --sections och objdump --sframe där stöds.

    Källa :

    https://linuxiac.com/gnu-binutils-2-45-expands-risc-v-support

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 6.17 RC1 är här – första testversionen släppt av Linus Torvalds

    Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen.

    Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt kommer nya RC-versioner att publiceras varje söndag fram till slutversionen, som väntas om cirka två månader.

    Tidig – eller sen – release beroende på perspektiv

    Torvalds, som befann sig i Finland när han skar releasegrenen, konstaterade att tidpunkten för RC1 kan uppfattas som både tidigare och senare än vanligt.
    – Det är söndag morgon hemma i min vanliga tidszon, men nästan söndag kväll här i Finland. Jag valde att lägga mig någonstans mitt emellan min vanliga “tidig söndagseftermiddag”-plan, förklarar han.

    På grund av resor såg Torvalds till att göra huvuddelen av arbetet under den första veckan. Det visade sig vara en lyckad strategi, eftersom de sena ändringsförslagen (“stragglers”) blev hanterbara även på resande fot – även om de möttes av en något mer irriterad Linus än vanligt, enligt honom själv.

    Hälsosamt utvecklingsfönster

    Trots resorna beskriver Torvalds merge-fönstret som “ganska hälsosamt” och statistiken ligger på normala nivåer både vad gäller patchstorlek och antal commits. Som vanligt är antalet ändringar så pass stort att Torvalds endast publicerar en sammanfattad mergelog – en översikt “från 10 000 fots höjd” över utvecklingsprocessen.

    Nyheter i Linux 6.17

    Den kommande Linux 6.17-kärnan bjuder på en rad förbättringar:

    • Btrfs-förbättringar – prestandaförbättringar och optimeringar för filsystemet.
    • Intel Wildcat Lake-stöd – utökad kompatibilitet med Intels hårdvara.
    • Arm BRBE-stöd – stöd för Arm:s Branch Record Buffer Extension.
    • IPv6-förbättringar – nytt force_forwarding sysctl för att möjliggöra vidarebefordran per gränssnitt.
    • EXT4-optimeringar – bättre skalbarhet för blockallokering.
    • AMD HFI-stöd – stöd för AMD:s Hardware Feedback Interface.

    Utöver detta tillkommer som vanligt nya och uppdaterade drivrutiner, förbättrad dokumentation, filsystem- och nätverksförbättringar samt många andra ändringar som stärker kärnans funktionalitet och hårdvarustöd.

    När släpps den slutliga versionen?

    Slutversionen av Linux 6.17 förväntas anlända i slutet av september eller början av oktober 2025. Om utvecklingen går smidigt och det endast behövs sju RC-versioner landar den 28 september. Skulle det krävas åtta RC-versioner sker lanseringen istället den 5 oktober.

    För den som vill testa redan nu finns Linux 6.17 RC1 att ladda ner via Linus Torvalds Git-träd eller från kernel.org. Men kom ihåg – detta är en förhandsversion och bör inte installeras på produktionssystem.

    RC1

    Linux 6.17-rc1 – första testversionen

    Släppt: 10 augusti 2025. Merge-fönstret stängt; veckovisa RC-släpp på söndagar till finalen om ~2 månader.
    Huvudnyheter
    • Btrfs: märkbara prestandaförbättringar; cache av free-space-bitmap m.m.
    • Intel Wildcat Lake: nytt stöd (bl.a. EDAC/in-band ECC).
    • Arm BRBE: stöd för Branch Record Buffer Extension.
    • IPv6: force_forwarding sysctl för per-gränssnitt-vidarebefordran.
    • EXT4: bättre skalbarhet i blockallokering.
    • AMD HFI: stöd för Hardware Feedback Interface.
    • Stora uppdateringar av drivrutiner, dokumentation, filsystem & nätverk.
    Status & tidslinje
    • Version: 6.17-rc1 (förhandsversion – ej för produktion)
    • Nästa steg: RC-släpp varje söndag
    • Final: förväntas 28 sep (7 RC) – eller 5 okt 2025 (8 RC)
    Att testa
    • Hämta källkod från kernel.org eller Torvalds git-träd.
    • Bygg i en testmiljö; rapportera regressions på LKML/bugzilla.
    • Undvik produktion; RC kan innehålla kända/nya problem.
    Ladda ner från kernel.org Läs release-mejlet på LKML
    Citat/summary: Linus Torvalds beskriver ett “hälsosamt” merge-fönster med normala siffror för patchstorlek och antal commits; RC1 släpptes något tidigare på dagen p.g.a. tidszoner/resor.

    Källa

    Linus Torvalds Announces First Linux Kernel 6.17 Release Candidate
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.
    Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.

    Höjdpunkter i Linux Mint 22.2
    Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:

    • HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
    • Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
    • Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
    • Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
    • Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
    • Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.

    Tillgängliga skrivbordsmiljöer
    Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:

    • Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
    • Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
    • MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.

    Teknisk grund
    Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14.
    Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.

    Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.

    Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.

    Framtiden – LMDE 7 “Gigi”
    Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.

    Nyheterna i LMDE 7:

    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
    • Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
    • OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.

    Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.

    Gemenskap och moderering
    Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg.
    Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.

    Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.

    Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta
    Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna:
    https://www.linuxmint.com/download.php

    ⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.

    Källa

    Linux Mint 22.2 “Zara” Is Available for Public Beta Testing, Download Now
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
FAKTARUTA: GNOME

HISTORIA
- GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
- Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
- Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
- Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
- GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
- GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
- GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
- Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.

FUNKTIONER
- Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
- Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
- Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
- Integrerat programcenter via GNOME Software.
- Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
- Tilläggssystem via GNOME Extensions.

TEKNIK
- Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
- Fönsterhantering via Mutter.
- Inställningar lagras i dconf/gsettings.
- Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
- Multimedia via GStreamer.
- Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.

GEMENSKAP OCH ORGANISATION
- Drivs av GNOME Foundation.
- Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
- Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
- Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.

FRAMTID OCH GNOME 49
- Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
- Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
- Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
- Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
- Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.

MER INFORMATION
- Webbplats: gnome.org
- Källkod: gitlab.gnome.org
- Dokumentation: help.gnome.org
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Debian 13 “Trixie” är här – farväl till i386 och hej till RISC-V

    Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta.

    Vi du läsa mer vad http boot betyder så finns det i ett tidigare inlägg idag.

    Ny kärna och bredare hårdvarustöd

    Debian 13 levereras med Linux 6.12 LTS, en långtidssupportad kärna som får säkerhets- och buggfixar fram till december 2026. Den ger förbättrat stöd för modern hårdvara tack vare nya och uppdaterade drivrutiner.

    För första gången får Debian officiellt stöd för RISC-V 64-bitarsarkitekturen, vilket öppnar dörren för fler öppna hårdvaruplattformar.

    Nyheter i systemet

    Bland övriga stora förändringar märks:

    • APT 3.0 som ny standardpakethanterare.
    • Stöd för HTTP Boot och övergång till 64-bitars time_t, som gör systemet redo för datum efter år 2038.
    • HTTP/3 och wcurl i cURL, samt stöd för BDIC-binärt Hunspell-ordlistformat.
    • Förbättrade översättningar av manualsidor och stavningskontroll i Qt WebEngine-baserade webbläsare.
    • Förstärkt skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker på både AMD64 och ARM64.
    • Stora framsteg mot att göra paketbyggen helt reproducerbara.

    Förändringar i systemd och pakethantering

    En ny privilegiehöjare, run0, låter användare ange sitt eget lösenord istället för root-lösenordet vid systemd-kommandon. Systemd skapar nu /tmp som tmpfs som standard.
    Dessutom introduceras apt modernize-sources, ett verktyg för att förenkla övergången från det gamla “enradiga” källformatet till det modernare deb822-formatet.

    Stödda arkitekturer

    Debian 13 stöder nu följande plattformar:
    amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x.
    Stödet för i386 är alltså helt borttaget.

    Skrivbordsmiljöer och tillgänglighet

    “Trixie” går att ladda ner som liveversioner med KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1 och LXDE 13. Installationsavbilder finns för samtliga stödda arkitekturer.

    Uppgradering från Debian 12 “Bookworm” är möjlig och relativt enkel med hjälp av de officiella instruktionerna. Debian 13 kommer att underhållas med säkerhets- och buggfixar fram till juni 2030.

    Länkar för nedladdningar finns i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    För den som vill ha äldre Debian ISO finns det och hämta här

    https://cdimage.debian.org/mirror/cdimage/archive

    Debian 13 “Trixie” — Fakta

    Kort om: Stor uppdatering med nytt hårdvarustöd, moderniserad pakethantering och skärpt säkerhet. i386 har utgått.

    • Kodnamn: Trixie
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (stöd t.o.m. dec 2026)
    • Pakethanterare: APT 3.0 (standard)
    • Nytt arkitekturstöd: RISC-V 64-bit (riscv64)
    • Borttaget: i386 (32-bitars PC)
    • Stödda arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64, s390x
    • Boot & tidsstöd: HTTP Boot, 64-bitars time_t (efter år 2038)
    • Nätverk/verktyg: cURL med HTTP/3 + wcurl
    • Säkerhet: Härdning mot ROP & COP/JOP på AMD64/ARM64
    • Reproducerbarhet: Framsteg mot byte-för-byte reproducerbara byggen
    • systemd: run0 (anv.lösenord), /tmp som tmpfs som standard
    • APT-verktyg: apt modernize-sources (övergång till deb822)
    • Skrivbord (live): KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1, LXDE 13
    • Supportfönster: till juni 2030
    Tips: Uppgradera från Debian 12 “Bookworm” via de officiella instruktionerna.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • BayernCloud Schule – den digitala ryggraden för Bayerns skolor

    Bayern har firat Oktoberfest sedan 1810, medan Stockholm inte ens lyckades behålla sin vattenfestival i tio år.

    Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet är en plattform som är stabil, kostnadseffektiv och som kontinuerligt förbättras.

    En tisdag förmiddag i en mellanstadieskola i München. Klockan är 08.10 och klass 6B loggar in på dagens första lektion. Ingen springer längre runt och letar efter USB-stickor eller delar ut buntar av utskrivna papper. Istället öppnar eleverna sin Chromebook, klickar på skolans BayernCloud Schule-ikon och är inne. Ett klick – och hela undervisningsvärlden ligger framför dem.

    ”Det sparar oss både tid och stress”, säger klassens mentor, Sabine Köhler, medan hon öppnar dagens uppgifter i plattformens Moodle-baserade lärmiljö. ”Eleverna kan börja jobba direkt, och allt material finns samlat – även för den som är sjuk hemma.”

    Från Mebis till molnet

    ByCS är inget hastverk, utan kulmen på över 15 års digital utveckling i Bayern. Allt började 2006 med Bayern‑Moodle, som snabbt blev Tysklands näst största lärplattform. 2012 tog Mebis över och breddade utbudet med mediebibliotek, videoplattform, provarkiv och en digital whiteboard.

    När ByCS lanserades 2021 var målet tydligt: samla alla dessa resurser – och fler – i en enda, säker och användarvänlig molntjänst. Idag är plattformen införd i samtliga bayerska skolor och används dagligen av miljontals lärare, elever och föräldrar. (Wikipedia)

    En portal till hela skolans digitala värld

    ByCS är uppbyggd kring ett Single Sign-On‑system. Med en enda inloggning får användaren tillgång till:

    • Magazin – mediepedagogisk fackportal för lärare
    • Mediathek – tusentals utbildningsresurser
    • Mebis Tube – lärarproducerade videor
    • Prüfungsarchiv – prov och tester från flera år
    • TeachShare – materialbank där lärare delar lektionsmaterial
    • Virtuell whiteboard – numera vidareutvecklad som Board och integrerad i Drive (Wikipedia, ISB, ByCS)
    • Drive – säker molnlagring med webbaserat Office
    • Säker Messenger och videokonferensverktyg

    Teknisk arkitektur och teknikstack

    ByCS drivs genom en kombination av egeninfrastruktur och öppen källkod från erkända leverantörer:

    • Messenger byggs med plattformarna Matrix och Element.
    • Drive (filsynk, molnlagring) använder open source-lösningen ownCloud Infinite Scale, medan det integrerade webbaserade kontorsverktyget drivs via ONLYOFFICE.
    • Videokonferens (ByCS ViKo) grundar sig på lösningen Visavid, utvecklad av Auctores GmbH.
    • Den digitala whiteboarden (tidigare ”Tafel”, nu ”Board”) är baserad på GeoGebra Notes. (km.bayern.de, Wikipedia)

    All teknisk drift hanteras av det bayerska Skol‑Rechenzentrum inom IT-DLZ, med stöd från ministerierna (Utbildning, Digitalisering, Finans) och övervakning av dataskyddsmyndigheter. (Wikipedia)

    Säkerhet och självständighet

    Till skillnad från många kommersiella tjänster driftas ByCS helt inom Bayern i enlighet med DSGVO. Personuppgifter stannar inom regionen, och systemet undviker beroenden av amerikanska teknologijättar.

    Thomas Müller, IT-ansvarig på en gymnasieskola i Augsburg, beskriver det som en trygghet:

    ”Vi vet att våra elevers data är skyddade, och vi har kontroll över vilka verktyg vi använder. Dessutom är plattformen gratis för alla skolor – vilket är avgörande för jämlik tillgång.”

    När det går fel – skräckexemplet Skolplattformen i Stockholm

    Kontrasten mot Sverige är slående. Stockholms stads Skolplattformen, lanserad 2018, skulle bli ett styrmedel för digital skolvardag – men blev snart ett exempel på offentligt IT-fiasko. Projektet, som kostade över en miljard kronor, drabbades av tekniska fel, långsamma inloggningar, säkerhetsbrister och ett svårtillgängligt gränssnitt. Föräldrar skapade till slut en egen app, ”Öppna Skolplattformen”, vilket ledde till en uppmärksammad rättslig konflikt.

    I jämförelse har ByCS tydligt vunnit förtroende genom att bygga på öppen källkod, beprövade lösningar och användarinvolvering från start.

    Mer än bara teknik

    ByCS är mer än en verktygslåda – det är en hel infrastruktur med stöd, fortbildning och kontinuerlig utveckling. Lärare utbildas via ALP Dillingen, en omfattande hjälprotalsportal finns, och support erbjuds via e-post och telefon i stor omfattning.

    För elever innebär det att lärandet blir flexibelt, tillgängligt och värdesäkert. För lärarna förenklas planering, genomförande och uppföljning, samtidigt som administrationen minskar.

    Framtiden i sikte

    ByCS utvecklas hela tiden. Nya funktioner, som AI-stödda övningar och digitala provmoduler, testas löpande. Målet är att Bayern ska fortsatt ligga i framkant inom digital utbildning.

    Sabine Köhler, läraren från München, sammanfattar det enkelt:

    ”Det här är första gången vi har en plattform som verkligen fungerar – för alla. Det är inte bara en app, det är en del av vår skolvardag.”

    Faktaruta: BayernCloud Schule (ByCS)

    • Lanserad: 2021
    • Teknisk kärna: Öppen källkod (Matrix, Element, ownCloud, ONLYOFFICE, Visavid, GeoGebra)
    • Drift: Skol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern
    • Säkerhet: DSGVO-kompatibel, datan stannar inom regionen
    • Användning: Miljontals användare dagligen
    • Fördelar: Stabil, säker, gratis, bred funktionalitet och framtidssäker utveckling.

    Här är den officiella webbadressen till BayernCloud Schule (ByCS):

    Officiell webbplats: www.bycs.de

    █ BayernCloud Schule (ByCS) – Faktaöversikt
    Översikt
    Lanserad2021 BakgrundBayern-Moodle (2006) → Mebis (2012) → ByCS DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern SäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar inom regionen
    Öppen källkod i ByCS
    • Matrix – säker meddelandeplattform (Apache 2.0)
    • Element – klient för Matrix (Apache 2.0)
    • ownCloud Infinite Scale – filsynk & molnlagring (AGPLv3)
    • ONLYOFFICE – webbaserat kontor (AGPLv3)
    • Visavid – videokonferens (proprietär, öppna API:er)
    • GeoGebra Notes – digital whiteboard (GeoGebra NCL, gratis för utbildning)
    • Moodle – historisk lärplattform (GPLv3)
    Funktioner
    • Magazin (lärarportal), Mediathek (resurser), Mebis Tube (video)
    • Prüfungsarchiv (prov), TeachShare (delning), Board/Whiteboard
    • Drive (molnlagring + ONLYOFFICE), säker Messenger & videomöten
    Fördelar
    • Stabil, säker, gratis och användarvänlig
    • Kontinuerlig utveckling och stöd för lärare
    Länk
    █ Jämförelse: BayernCloud Schule (ByCS) vs Skolplattformen (Stockholm)
    BayernCloud Schule (ByCS)
    Lanserad2021 KärnaÖppen källkod (Matrix, Element, ownCloud Infinite Scale, ONLYOFFICE, GeoGebra; Visavid integrerat) DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern SäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar i regionen
    Funktioner
    • Magazin, Mediathek, Mebis Tube, Prüfungsarchiv, TeachShare
    • Drive + ONLYOFFICE, Messenger, videokonferens, Board/Whiteboard
    Länk
    Skolplattformen (Stockholm)
    Lanserad2018 KärnaProprietär, flera leverantörer (bl.a. Microsoft) DriftStockholms stad + underleverantörer SäkerhetKritiserad: prestanda- & säkerhetsproblem, GDPR-frågor
    Problem (urval)
    • Kostnad > 1 miljard SEK
    • Långsamma inloggningar, tekniska fel, svårt gränssnitt
    • Alternativ app ”Öppna Skolplattformen” och rättsliga tvister
    Status
    • I drift men fortsatt omdebatterad
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • PeaZip 10.6 – snabbare, smartare och mer flexibel arkivhantering

    Den nya versionen av PeaZip, 10.6, är nu släppt och bjuder på flera stora förbättringar för både hastighet och användarupplevelse. PeaZip är en fri, öppen och plattformsoberoende fil- och arkivhanterare som redan stödjer mängder av format – och nu har den blivit ännu bättre.

    Markant snabbare visning av stora arkiv

    Den största nyheten är dynamiskt virtuellt läge i ListView-komponenten, som dramatiskt påskyndar visning av stora kataloger och arkiv. Effekten varierar mellan operativsystem och gränssnitt:

    • Windows: över 6× snabbare
    • macOS: över 30× snabbare
    • Qt 6: nästan dubbelt så snabbt (redan det snabbaste icke-virtuella läget)
    • GTK2/GTK3: i princip oförändrat

    För den som ofta hanterar stora mängder filer i ett och samma arkiv innebär detta en betydligt smidigare arbetsgång.

    Förbättrad arkivhantering och nya alternativ

    PeaZip 10.6 gör även föranalysen av arkiv effektivare, vilket ger snabbare öppning och bättre respons. Vid skapande av arkiv kan man nu, under fliken Avancerat, välja att begränsa antalet trådar för Zpaq-komprimering – perfekt för den som vill undvika att belasta datorn fullt ut.

    Andra förbättringar:

    • Uppdaterade komprimeringsprofiler.
    • Växeln Visa dolda filer är nu lättåtkomlig direkt från huvudmenyn.
    • Alternativet Behåll lösenord/nyckelfil för sessionen är avstängt som standard av säkerhetsskäl.
    • Ny sökfunktion i Alternativ > Inställningar.
    • Standardbokmärken innehåller nu även Dokument-mappen.
    • Korrekt storleksrapportering för flerpartsarkiv i förloppsfönstret.

    Extra förbättringar för Linux- och macOS-användare

    • Nya systemikoner (48 px och SVG) för bättre integration.
    • Automatisk kontroll om RAR-stöd finns installerat.
    • Statusraden visar nu ledigt diskutrymme och procent av totalt utrymme.
    • Möjlighet att använda en alternativ 7z-implementation med stöd för fler komprimeringsformat: Brotli, Lizard, LZ4, LZ5 och Zstd.
    • Färdiga Nemo-menyalternativ för Cinnamon-skrivbordet.

    Uppdaterade motorer och byggmiljö

    Versionen är byggd med Lazarus 4.2 och innehåller de senaste motorerna:

    • Pea 1.26
    • 7z 25.01
    • Zpaqfranz (ersätter Zpaq)

    Den fullständiga listan över ändringar och nedladdningslänkar finns på PeaZips officiella webbplats.

    Källa

    PeaZip 10.6 Introduces Dynamic Virtual Mode, Improves Archive Pre-Parsing

    PeaZip – Fakta & Funktioner

    Namn
    PeaZip
    Typ
    Fil- & arkivhanterare
    Licens
    GNU LGPLv3 (fri & öppen källkod)
    Plattformar
    Windows, Linux, macOS
    Första version
    2006
    Utvecklare
    Giorgio Tani
    AES-256 Multitråd Portabel Integritet & hash

    Vad PeaZip klarar av

    • Öppna/packa upp i stort sett alla vanliga format: ZIP, 7Z, RAR/RAR5, TAR, GZ, BZ2, XZ, WIM, ISO, ZPAQ, ARC, PEA m.fl.
    • Skapa arkiv i bl.a. ZIP, 7Z, TAR, GZ, BZ2, XZ, WIM, PEA, ZPAQ (RAR kräver extern RAR-binär).
    • Stark kryptering (AES-256), lösenord + nyckelfil, krypterade filnamn.
    • Dela upp/stycka filer och slå ihop igen; batchbearbetning av flera arkiv.
    • Integrerad säkert “wipe” för filradering samt kontrollsummor (CRC, MD5, SHA-*).
    • Snabbt listläge med dynamiskt virtuellt läge för stora arkiv/mappar.
    • Anpassningsbara komprimeringsprofiler och kontextmeny-integration.

    Särskilt format: PEA

    • PeaZips eget format med fokus på kryptering, integritet och volymuppdelning.

    Motorer & teknik

    • Byggt i Free Pascal / Lazarus.
    • Använder Pea (PEA-format), 7-Zip (flest format) och Zpaqfranz (inkrementell komprimering).
    • Stöd för alternativa 7z-implementationer (t.ex. för Brotli, Lizard, LZ4, LZ5, Zstd).

    Plattformsdetaljer

    • Windows / Linux / macOS (Cinnamon/Nemo-åtgärder, systemikoner, statusrad med diskanvändning).
    • RAR-skapande aktiveras automatiskt om extern RAR-binär finns installerad.

    Tips: För tunga jobb – begränsa trådar (t.ex. Zpaq) i Avancerat för att hålla datorn responsiv.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Debian 13.0 ”Trixie” är (snart) här.

    Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13 i genomsnitt 13 procent högre hastighet än föregångaren Debian 12.

    Två år har gått sedan Debian 12 och mycket har uppdaterats. Linuxkärnan hoppar från version 6.1 till 6.12 LTS. GNOME, som är standard skrivbordsmiljö, går från version 43 till 48. GCC-kompilatorn uppdateras från 12.2 till 14.2, Python från 3.11 till 3.13 och OpenJDK från Java 17 till Java 21. Utöver detta finns en lång rad andra paketuppgraderingar i hela arkivet.

    En nyhet är officiellt stöd för RISC-V 64-bit, något som gör det möjligt att köra Debian på modern RISC-V-hårdvara. Andra tillskott är stöd för HTTP Boot via UEFI och U-Boot, övergången till 64-bitars time_t på alla utom i386, förbättringar i arbetet med reproducerbara byggen samt stöd för HTTP/3 i curl. En ny wget-liknande klient vid namn wcurl finns också med.

    Prestandavinsterna syns även i enskilda program. Zstd har uppdaterats från version 1.5.4 till 1.5.7, vilket ger märkbara förbättringar vid komprimering. GraphicsMagick uppdateras till version 1.4 och tillsammans med nyare kompilatorer ger det tydliga hastighetslyft vid bildbehandling.

    Debian 13 stöder officiellt arkitekturerna amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. På amd64 finns även ett begränsat 32-bitars användarland för äldre program. Nya säkerhetsfunktioner ska skydda mot ROP- och COP/JOP-attacker, baserade på Intel CET för amd64 och PAC/BTI för arm64, och aktiveras automatiskt på hårdvara som stöder dem.

    Distributionen innehåller över 14 000 nya paket och totalt över 69 000. Mer än 44 000 paket har uppdaterats sedan Debian 12 och drygt 8 800 paket har tagits bort. På skrivbordssidan märks GNOME 48, KDE Plasma 6.3, LXDE 13, LXQt 2.1.0 och Xfce 4.20. Kontorssviten LibreOffice är uppdaterad till version 25 och GNUcash till version 5.10.

    Bland de större uppgraderingarna i Debian 13 finns:

    • Apache 2.4.64 (från 2.4.62)
    • Bash 5.2.37 (från 5.2.15)
    • Emacs 30.1 (från 28.2)
    • GIMP 3.0.4 (från 2.10.34)
    • Inkscape 1.4 (från 1.2.2)
    • MariaDB 11.8 (från 10.11)
    • Nginx 1.26 (från 1.22)
    • OpenSSH 10.0p1 (från 9.2p1)
    • PHP 8.4 (från 8.2)
    • PostgreSQL 17 (från 15)
    • Rustc 1.85 (från 1.63)
    • Systemd 257 (från 252)

    Med både tydliga prestandaförbättringar och ett stort antal uppdateringar framstår Debian 13 som en av de mest omfattande utgåvorna av distributionen på senare år.

    Påverkan på serverdrift och molnmiljöer

    För serveradministratörer och driftansvariga innebär Debian 13 flera konkreta fördelar. Prestandalyftet på 13 procent i testerna kan göra skillnad i miljöer där många samtidiga processer körs, särskilt på flerprocessorservrar som AMD EPYC och Intel Xeon. Uppgraderingen av centrala komponenter som Linuxkärnan och GNU C-biblioteket ger bättre stöd för ny hårdvara och förbättrad energieffektivitet.

    Stödet för HTTP Boot kan förenkla driftsättning av nya servrar i datacenter, medan HTTP/3-stödet i curl ger möjlighet till snabbare och mer effektiv kommunikation i webbapplikationer. För säkerhetsmedvetna organisationer är hårdvarubaserade skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker ett viktigt steg framåt.

    Utvecklare drar nytta av nyare kompilatorer och språkversioner, vilket gör det enklare att bygga och köra modern programvara utan att behöva installera externa paketkällor. Tillsammans med Debians fortsatta arbete för reproducerbara byggen stärker detta möjligheterna att skapa pålitliga och verifierbara system i både moln- och bare metal-miljöer.

    Med sin kombination av prestanda, säkerhet och långsiktig stabilitet framstår Debian 13 som ett starkt alternativ för både traditionella servrar och moderna molnplattformar.

    Absolut. Här är en fristående del som kan läggas till artikeln för att förklara hur HTTP Boot fungerar, skriven i samma journalistiska ton:

    Så fungerar HTTP Boot i Debian 13

    En av nyheterna i Debian 13 är möjligheten att starta installationen eller live-miljön direkt över nätverket via HTTP Boot. Funktionen bygger på stöd i UEFI- eller U-Boot-firmware och gör det möjligt att ladda startfiler från en webserver i stället för från ett lokalt medium eller via äldre nätverksmetoder som PXE/TFTP.

    Processen går i stora drag till så här:

    1. Datorn startas och firmware med stöd för HTTP Boot initieras.
    2. Nätverksinställningar konfigureras, oftast automatiskt via DHCP.
    3. Firmware får en URL till en startbar fil, exempelvis en UEFI-bootloader eller en installations-ISO.
    4. Filen laddas ner via HTTP – vilket ger högre hastighet och bättre felhantering än TFTP – och startas direkt från minnet.
    5. Operativsystemets installer eller live-miljö körs som om den startats från en lokal disk eller USB-enhet.

    För driftsättning i datacenter innebär detta att nya servrar kan startas och installeras helt över nätverket, utan att tekniker behöver sätta in fysiska medier. Eftersom HTTP Boot kan använda befintliga webbservrar är det också enkelt att integrera i befintlig infrastruktur, och i vissa fall kan även HTTPS användas för krypterad överföring.

    https://www.debian.org

    När detta skrivs har Debian 13 ännu inte släppts på FTP-servrarna, men den väntas komma under dagen. Då kommer vi att komplettera med länkar till Debian 13 i vår wiki.

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    Debian 13 “Trixie” — Kort info

    Släppdatum: Planerat 9 aug 2025.

    Vad är nytt? Ny Linuxkärna 6.12, GNOME 48, KDE Plasma 6.3, GCC 14.2, Python 3.13 och Java 21.

    Nya funktioner: Stöd för riscv64 · Start via HTTP · Extra skydd mot hackattacker · 64-bitars tidräkning · HTTP/3 i curl och nytt verktyg wcurl · Bättre översatta manualsidor och ordböcker för webbläsare i Qt.

    Paket: 14 000 nya paket (totalt över 69 000), många uppdaterade och några borttagna.

    Stödda datorer: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64, s390x.

    Prestanda: Tester visar att Debian 13 är ca 13 % snabbare än Debian 12 på vissa servrar.

    Kuriosa: Debian startade 1993. Namnet “Trixie” kommer från en dinosaurie i Toy Story.

    Mer info: Release Notes · Hantering · Historia
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

Arkiv

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 350 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • How To Search Inside Files In Linux Using Grep, Find And Ripgrep
    In this guide, I’ll show you how to search inside files using grep, find, and ripgrep with practical examples. The post How To Search Inside Files In Linux Using Grep, Find And Ripgrep appeared first on Linux Today.
  • How To Enable Backports And Testing Repositories In Debian 13 Trixie
    In this comprehensive guide, we will explain how to enable backports and testing repositories in your Debian 13 trixie system using the new deb822 sources format. The post How To Enable Backports And Testing Repositories In Debian 13 Trixie appeared first on Linux Today.
  • Armbian 25.8.1 Released with Kernel 6.16, Debian 13 Support
    Armbian 25.8.1 brings Linux kernel 6.16, Debian Trixie support, new SBC boards, and updated drivers. The post Armbian 25.8.1 Released with Kernel 6.16, Debian 13 Support appeared first on Linux Today.
  • Bitnami Ends Free, Stable Images — Users Forced to Migrate or Pay
    Bitnami is ending free, stable images on Docker Hub, moving them to a Legacy repo with no support, pushing developers toward paid Secure Images subscriptions. The post Bitnami Ends Free, Stable Images — Users Forced to Migrate or Pay appeared first on Linux Today.
  • Wireshark 4.4.9 Protocol Analyzer Released with Updated Protocols and Bug Fixes
    This release fixes issues with SCCP LUDT segmentation decoding, the LZ77 decoder, RDM Product Detail List ID Disect, and the Ciscodump tool. The post Wireshark 4.4.9 Protocol Analyzer Released with Updated Protocols and Bug Fixes appeared first on Linux Today.
  • How to Install VS Code on Debian 13 “Trixie”
    Discover the step-by-step guide to install VS Code on Debian 13 "Trixie." Enhance your coding experience with this powerful editor today! The post How to Install VS Code on Debian 13 “Trixie” appeared first on Linux Today.
  • Benchmarking the Aiffro K100 All-SSD NAS
    Discover the performance of the Aiffro K100 All-SSD NAS through comprehensive benchmarking. Uncover speed, efficiency, and storage capabilities today. The post Benchmarking the Aiffro K100 All-SSD NAS appeared first on Linux Today.
  • Vivaldi Pushes Back Against AI Browsing Trend
    Discover how Vivaldi is challenging the AI browsing trend, prioritizing user privacy and customization. Explore their innovative approach today. The post Vivaldi Pushes Back Against AI Browsing Trend appeared first on Linux Today.
  • First Look at KDE’s Initial System Setup (KISS) Tool in KDE Plasma 6.5
    Discover KDE's Initial System Setup (KISS) Tool in Plasma 6.5. Streamline your installation process with this innovative feature designed for efficiency. The post First Look at KDE’s Initial System Setup (KISS) Tool in KDE Plasma 6.5 appeared first on Linux Today.
  • Wayfire 0.10 3D Wayland Compositor Brings Vulkan Support
    Discover Wayfire 0.10, the innovative 3D Wayland compositor that now supports Vulkan, enhancing your graphics experience with stunning visuals and performance. The post Wayfire 0.10 3D Wayland Compositor Brings Vulkan Support appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

9to5linux.com

  • KDE Plasma 6.4.5 Fixes Brightness Flickering Issues with AMD GPU Drivers
    KDE Plasma 6.4.5 is now available as the fifth maintenance update to the KDE Plasma 6.4 desktop environment series with more bug fixes. The post KDE Plasma 6.4.5 Fixes Brightness Flickering Issues with AMD GPU Drivers appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
  • Kodi 22 “Piers” Promises HDR Passthrough on OpenGL and HDR on Wayland
    Kodi 22 "Piers" open-source media center is now available for public testing promising HDR on Wayland support for Linux systems and many other new features and improvements. Here's what to expect! The post Kodi 22 “Piers” Promises HDR Passthrough on OpenGL and HDR on Wayland appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
  • 9to5Linux Weekly Roundup: September 7th, 2025
    9to5Linux Weekly Roundup for September 7th, 2025, brings news about KDE Linux, Linux Mint 22.2, Debian 13.1, GNOME 49 Release Candidate, Calibre 8.10, Mixxx 2.5.3, NVIDIA 580.82.07, OpenSSL 3.6, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: September 7th, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
  • KDE Linux Distribution Is Available for Public Testing, Download Now
    The first alpha version of the KDE Linux distro is now available for public testing showcasing the latest version of the KDE Plasma desktop environment and KDE apps. The post KDE Linux Distribution Is Available for Public Testing, Download Now appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
  • Debian 13.1 “Trixie” Released with 71 Bug Fixes and 16 Security Updates
    Debian 13.1 is now available for download as a new point release to Debian 13 “Trixie” with 71 bug fixes and 16 security updates. The post Debian 13.1 “Trixie” Released with 71 Bug Fixes and 16 Security Updates appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
  • Calibre 8.10 E-Book Manager Brings Improvements to the Kindle MTP Driver
    Calibre 8.10 open-source e-book management software is now available for download with improvements to the Kindle MTP driver and other changes. Here's what's new! The post Calibre 8.10 E-Book Manager Brings Improvements to the Kindle MTP Driver appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • GNOME 49 Release Candidate Re-Enables X11 Support by Default in GDM
    GNOME 49 Release Candidate (RC) is now available for public testing ahead of the final release on September 17th, 2025. Here's what's new! The post GNOME 49 Release Candidate Re-Enables X11 Support by Default in GDM appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
  • Mixxx 2.5.3 Open-Source DJ App Brings Major Improvements to Digital Vinyl System
    Mixxx 2.5.3 open-source virtual DJ software for performing live mixes is now available for download with various improvements and bug fixes. Here’s what’s new! The post Mixxx 2.5.3 Open-Source DJ App Brings Major Improvements to Digital Vinyl System appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
  • Linux Mint 22.2 “Zara” Is Now Available for Download, Here’s What’s New
    Linux Mint 22.2 distribution is now available for download with the Cinnamon 6.4 desktop environment and based on Ubuntu 24.04 LTS. Here’s what’s new! The post Linux Mint 22.2 “Zara” Is Now Available for Download, Here’s What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
  • NVIDIA 580.82.07 Supports NVIDIA Smooth Motion on GeForce RTX 40 Series GPUs
    NVIDIA 580.82.07 graphics driver for Linux is now available for download with NVIDIA Smooth Motion support on GeForce RTX 40 Series GPUs and bug fixes. The post NVIDIA 580.82.07 Supports NVIDIA Smooth Motion on GeForce RTX 40 Series GPUs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
  • How to Upgrade to Debian 13 from Debian 12
    Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
  • How to Connect to Fedora or Ubuntu Linux from macOS
    Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
  • Debian 13 “Trixie”: Best New Features
    A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
  • Fedora 42: Best New Features
    Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
  • GNOME 48: Best New Features
    A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]
  • Xfce 4.20: Best New Features
    A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive… […]
  • Cinnamon 6.4 Brings Visual Overhaul: Key Features
    A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual… […]
  • elementary OS 8: 10 Best New Features
    A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on… […]
  • Creating Your Own Home Lab: Essential Setup Tips for Tech Enthusiasts
    Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just… […]
  • Upgrade to Fedora 41 from Fedora 40 Workstation (GUI and CLI)
    Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read… […]
Linux.se by Hjälp med hemsida