• Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

    Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.

    Linux.se Svara

    Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.

    Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.

    Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

  • Gratis verktyg för att skapa QR koder

    I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.

    I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.

    Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.

    En tjänst skapad för självständiga användare

    Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.

    Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.

    Skapa QR-koder för flera ändamål

    qr.televinken.org kan du enkelt skapa QR-koder för:

    • Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
    • SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
    • E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
    • Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.

    Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.

    Frihet i fokus

    Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet.
    Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste:
    en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.

    Ett gott exempel på digital slöjd

    qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent.
    Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.

    En ny tid för digitalt skapande

    Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.”
    Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.

    Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats.
    Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.

    Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin.
    Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.

    Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.

    https://qr.televinken.org

    Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org

    Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.

    1. En LAMP-miljö
    Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.

    2. Installera grunderna
    Installera Apache, PHP och MySQL med:
    sudo apt install apache2 php mysql-server
    Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.

    3. Skaffa ett ChatGPT-konto
    Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.

    4. Konfigurera din miljö
    När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.

    5. Dela filer mellan Linux och Windows
    Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
    sudo apt install samba
    Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.

    6. Testa din första sida
    Skapa filen /var/www/html/index.php med:
    <?php echo "Hej världen!"; ?>
    Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!

    7. Be ChatGPT om hjälp
    Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.

    Slutsats:
    Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.

    Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.

    På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.

    Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.

    Ny president för FSF

    Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.

    I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:

    ”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”

    Röster från rörelsen

    Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:

    • Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
    • Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
    • Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.

    Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.

    LibrePhone – en fri mobilplattform

    Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.

    Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.

    Kooyman uttryckte förhoppningen så här:

    ”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”

    Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.

    Global gemenskap och framtidsfrågor

    Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.

    Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.

    FSF:s programansvariga Miriam Bastian sammanfattade känslan:

    ”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”

    Om Free Software Foundation

    FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.

    Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.

    Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.

    Från Pi 400 till Pi 500+

    Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.

    Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.

    Mekaniskt tangentbord med stil

    Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.

    Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.

    För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.

    Inbyggd SSD och M.2-expansion

    En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.

    Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.

    Mer minne än någonsin

    För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.

    Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:

    • Byggservrar
    • Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
    • Lokala AI-modeller
    • Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar

    En modern hyllning till klassikerna

    Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.

    Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.

    Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+

    EgenskapSpecifikation
    ProcessorRaspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
    RAM16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
    Lagring256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
    ExpansionIntern M.2 2280-plats (PCIe)
    TangentbordMekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
    BelysningIndividuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
    KeycapsAnpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
    Styrning tangentbordRP2040 med QMK
    UppstartsmöjligheterSSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
    DesignSilvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer

    Toms Hardware åsikt om pi 500+

    Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.

    Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.

    Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.

    NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.

    Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.

    Läs hela artikel på : https://www.tomshardware.com/raspberry-pi/raspberry-pi-500-plus-review

    Raspberry Pi 500+ – Sammanfattning

    Fördelar

    • 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD – mycket bättre än microSD-lagring.
    • Mekaniskt tangentbord med Gateron Blue-switchar – klickigt och skönt att skriva på.
    • RGB-belysning på tangenterna – med flera effekter och egen kodning via Python.
    • Passiv kylning med stor aluminiumkylfläns – håller sig sval även vid överklockning.
    • Bättre strömförbrukning tack vare nytt chip (D0-stepping).
    • Kan fungera som enkel hemmadator, tunn klient eller skol-PC.

    Nackdelar

    • Dyrare än tidigare modeller – cirka 2750 kr gör att den lämnar budgetsegmentet.
    • Desktop Kit kostar runt 3025 kr, vilket närmar sig priset för enklare bärbara datorer.
    • Boot från NVMe långsammare än från microSD.
    • Inget CSI/DSI-gränssnitt – alltså ingen kameraanslutning, bara USB.
    • Begränsat HAT-stöd på GPIO med Pi 5-serien.
    • Lite tråkig design (helt vit), saknar “raspberry & white”-estetiken från Pi 400.

    Priset är omräknat från dollarpriset och inkluderar svensk moms på 25 %.

    Jämförelse mellan Raspberry Pi 400, 500 och 500+

    Jämförelse: Raspberry Pi 400 vs 500 vs 500+
    Modell Processor RAM Lagring Tangentbord Expansion Belysning Släppår
    Raspberry Pi 400 Pi 4 SoC 4 GB microSD Membrantangentbord Ingen Nej 2020
    Raspberry Pi 500 Pi 5 SoC 8 GB microSD Membrantangentbord Förberedd M.2 (ej aktiverad) Nej 2024
    Raspberry Pi 500+ Pi 5 SoC 16 GB 256 GB M.2 SSD
    (RPi OS)
    Mekaniskt (Gateron Blue) Full M.2 2280
    (PCIe)
    Ja, RGB 2025
  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.

    AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.

    Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.

    Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.

    Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.

    I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?

    Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.

    https://linuxiac.com/ai-revives-25-year-old-linux-kernel-driver-for-legacy-tape-backup

    QIC-80 – Fakta

    QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö. Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och användes av både privatpersoner och småföretag.

    Specifikationer

    • Kapacitet: ca 60–120 MB
    • Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
    • Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
    • Överföring: ~250 kbit/s
    • Åtkomst: Sekventiell
    • Felhantering: ECC/CRC-block

    Så fungerade det

    • Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
    • Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
    • Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
    • Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.

    Fördelar & Begränsningar

    • Fördelar: Billigt media, enkelt gränssnitt.
    • Begränsningar: Långsam, sekventiell åtkomst, slitage.
    • Kompatibilitet: Kräver rätt QIC-klass och drivrutin.

    Återläsning idag

    • Kräver fungerande QIC-80-enhet och drivrutin (ftape).
    • Gör bandimage om möjligt för att skydda originalet.
    • Förvara svalt och dammfritt, undvik magnetfält.

    QIC-80 hade sin storhetstid på 1990-talet, men ersattes snart av DAT, Travan och hårddiskbaserade lösningar.

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.

    Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.

    Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.

    Småfel och formatproblem

    Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.

    474 sidor hittills

    Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.

    Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.

    Fokus på sektion 1 och 8

    Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).

    Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.

    En resurs för linux användare

    Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.

    På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.

    https://wiki.linux.se/index.php/100_Linux_kommando

    Faktaruta: Linux manualsidor – sektioner
    • 1 Användarkommandon
    • 2 Systemanrop
    • 3 Biblioteksanrop (C-bibliotek)
    • 4 Specialfiler (enheter) och drivrutiner
    • 5 Filformat och konventioner
    • 6 Spel och skärmsläckare
    • 7 Övriga ämnen, makropaket och konventioner
    • 8 Systemadministrationskommandon
    • 9 Kärnrutiner (ej standardiserad)
    Tillägg som kan förekomma:
    n ”New/nya” sidor • l Lokala sidor
    1p, 3p POSIX-varianter • 1x, 3x X11-relaterat
    linux.se:~$
  • Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans.

    Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som från början var ett experiment, blivit en central del i allt från artificiell intelligens och datavetenskap till några av världens största företag.

    Bland de medverkande finns grundaren Guido van Rossum, Travis Oliphant, Barry Warsaw, Armin Ronacher, Mariatta Wijaya och flera andra profiler som haft betydelse för språkets utveckling.

    Dokumentären lyfter inte bara Python i sig, utan ger också en inblick i den bredare historien om öppen källkod – kryddad med den humor som ofta förknippas med open source-gemenskapen.

    Filmen har möjliggjorts med stöd från Anaconda, Dropbox, Meta, OpenTeams, JetBrains’ PyCharm och Quansight.

    “Python: The Documentary” finns nu tillgänglig för alla som vill ta del av berättelsen bakom världens mest inflytelserika programmeringsspråk.

Etikett: AI

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…

  • Gratis verktyg för att skapa QR koder

    I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell…

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny…

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system. AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som…

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…

  • Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Ny dokumentärfilm berättar historien om Python Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans. Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som…