• Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.

    Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.

    Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.

    Småfel och formatproblem

    Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.

    474 sidor hittills

    Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.

    Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.

    Fokus på sektion 1 och 8

    Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).

    Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.

    En resurs för linux användare

    Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.

    På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.

    https://wiki.linux.se/index.php/100_Linux_kommando

    Faktaruta: Linux manualsidor – sektioner
    • 1 Användarkommandon
    • 2 Systemanrop
    • 3 Biblioteksanrop (C-bibliotek)
    • 4 Specialfiler (enheter) och drivrutiner
    • 5 Filformat och konventioner
    • 6 Spel och skärmsläckare
    • 7 Övriga ämnen, makropaket och konventioner
    • 8 Systemadministrationskommandon
    • 9 Kärnrutiner (ej standardiserad)
    Tillägg som kan förekomma:
    n ”New/nya” sidor • l Lokala sidor
    1p, 3p POSIX-varianter • 1x, 3x X11-relaterat
    linux.se:~$
  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton, ger eller tar ifrån dem sudo-rättigheter och slutligen hur du tar bort användare helt – allt för att hålla ditt Debian-system både säkert och effektivt.

    Att administrera användarkonton i Debian är inte bara en rutinuppgift – det är en av grundstenarna i systemets säkerhet. Men här skiljer sig Debian från exempelvis Ubuntu: sudo är inte installerat som standard. Innan du kan börja ge användare administratörsrättigheter måste du därför först installera verktyget.

    Den här guiden visar hur du gör – från installationen av sudo till att skapa nya användare, ge eller ta ifrån dem sudo-åtkomst och slutligen ta bort hela konton.

    Steg 1: Installera sudo på Debian

    Börja med att logga in som root (det konto som alltid finns i Debian):

    su -


    Uppdatera paketlistan och installera sudo:
    apt update
    apt install sudo
    

    Nu är grunden på plats och systemet kan hantera sudo-rättigheter.

    Varför sudo är viktigare än root

    Root-kontot kan jämföras med en huvudnyckel till hela fastigheten – praktiskt, men riskabelt. Ett enda felaktigt kommando kan påverka hela systemet.

    Sudo fungerar mer som ett passersystem. Du använder ditt vanliga konto, men kan vid behov öppna dörren till administratörsbehörighet – och varje steg loggas.

    Det här ger flera fördelar:

    • Säkerhet – vardagsanvändning sker utan fulla rättigheter.
    • Spårbarhet – alla sudo-kommandon loggas och kan granskas.
    • Flexibilitet – administratören kan styra exakt vilka kommandon en användare får köra.
    • Skydd mot misstag – du måste aktivt skriva sudo före riskabla kommandon.

    Steg 2: Lägg till en ny användare

    För att skapa ett nytt konto:

    Som sudo-användare:

    sudo adduser adolf
    

    Som root:

    su -
    adduser adolf
    

    Du får ange lösenord och kan fylla i extra information (namn, telefonnummer m.m.). När kontot är klart är användaren fortfarande en vanlig användare utan sudo.

    Steg 3: Kontrollera om en användare redan har sudo

    Vill du se om någon har sudo-åtkomst? Kör:

    sudo -l -U adolf
    

    Om systemet svarar att användaren inte får köra sudo, är det dags att ge rättigheterna.

    Steg 4: Ge en användare sudo-rättigheter

    I Debian sker detta genom att lägga till användaren i gruppen sudo:

    sudo adduser adolf sudo
    

    eller:

    sudo usermod -aG sudo adolf
    

    Bekräfta med:

    sudo -l -U adolf
    

    Om resultatet visar (ALL : ALL) ALL betyder det att användaren nu har full sudo-åtkomst.

    Steg 5: Se vilka som redan har sudo

    För att se alla medlemmar i sudo-gruppen:

    getent group sudo
    

    Exempelutskrift:

    sudo:x:27:adolf,erik
    

    Här framgår det att både anna och erik har administratörsrättigheter.

    Steg 6: Testa att sudo fungerar

    Byt till användaren:

    sudo -i -u adolf
    

    Kör sedan ett administrativt kommando, till exempel:

    sudo apt update
    

    Fungerar det utan felmeddelanden har användaren nu fungerande sudo-rättigheter.

    Steg 7: Ta bort sudo-rättigheter

    Det kan bli aktuellt att dra in rättigheterna. Så gör du:

    sudo deluser adolf sudo
    

    eller:

    sudo gpasswd -d adolf sudo
    

    Kontrollera igen:

    sudo -l -U adolf
    

    Nu ska systemet svara att användaren inte längre får köra sudo.

    Steg 8: Ta bort en användare helt

    Ibland räcker det inte att ta bort sudo – kontot ska bort helt.

    Behåll hemkatalogen:

    sudo deluser adolf
    

    Ta bort både konto och hemkatalog:

    sudo deluser --remove-home adolf
    

    Observera: detta går inte att ångra.

    Steg 9: Redigera sudo-regler med visudo

    Att ge en användare sudo via gruppen sudo räcker i de flesta fall. Men ibland vill man vara mer specifik: kanske ska en användare få köra endast vissa kommandon, eller så vill du logga olika saker mer detaljerat. Då använder man visudo.

    Vad är visudo?

    visudo är ett specialverktyg för att redigera filen /etc/sudoers. Det öppnar filen i en texteditor (vanligen nano eller vi), men viktigast är att det gör en syntaktisk kontroll innan ändringarna sparas. På så sätt förhindras fel som annars kunde göra systemet obrukbart.

    Så öppnar du sudoers-filen:
    sudo visudo
    
    Exempel 1: Ge en enskild användare full tillgång

    Lägg till längst ner i filen:

    anna    ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Användaren anna kan köra alla kommandon som vilken användare som helst.

    Exempel 2: Tillåt en användare endast uppdatera systemet
    kalle   ALL=(ALL) /usr/bin/apt update, /usr/bin/apt upgrade
    

    → Användaren kalle kan bara köra de två angivna kommandona med sudo.

    Exempel 3: Ge en hel grupp sudo-rättigheter
    %admins ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Alla i gruppen admins får samma rättigheter som root via sudo.

    Exempel 4: Kräva inget lösenord för vissa kommandon

    emma ALL=(ALL) NOPASSWD: /sbin/reboot, /sbin/shutdown
    

    → Användaren emma kan starta om eller stänga av maskinen utan att skriva lösenord.

    Viktigt att tänka på
    • Redigera alltid sudoers via visudo, aldrig direkt med nano eller vim.
    • Var restriktiv: ge bara åtkomst till det som faktiskt behövs.
    • Kombinera gärna med logggranskning (journalctl eller /var/log/auth.log).

    Vanliga frågor

    Vad är skillnaden mellan root och sudo?
    Root är ett separat superkonto med obegränsad tillgång. Sudo låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon som root.

    Hur ger jag sudo till en befintlig användare?

    sudo usermod -aG sudo användarnamn
    

    Hur ser jag vem som har sudo?

    getent group sudo
    

    Hur tar jag bort sudo från en användare?

    sudo deluser användarnamn sudo
    

    Hur tar jag bort en användare helt?

    sudo deluser --remove-home användarnamn
    

    Slutsats

    Att hantera sudo i Debian är en av de mest grundläggande men också mest kritiska delarna av systemadministrationen. Med några få kommandon kan du:

    • Installera och aktivera sudo
    • Skapa nya användare
    • Ge eller ta ifrån sudo-rättigheter
    • Ta bort hela konton

    Det viktiga är att vara restriktiv: ge bara sudo till personer du litar på. Genom att regelbundet se över sudo-gruppen och hålla koll på loggarna bygger du ett säkrare och mer robust Debian-system.

    Faktaruta · Sudo i Debian
    Sudo – vad gör det?
    Sudo låter en vanlig användare köra enskilda kommandon med administratörsrättigheter,
    utan att logga in som root. Åtkomst kan begränsas per användare/kommando och allt loggas.
    
    Latjhunden: nyttiga sudo-knep
    $ sudo !!                      # kör föregående kommando med sudo
    $ sudo -l                      # lista vad du får köra
    $ sudo -v                      # förnya inloggningstoken
    $ sudo -k                      # glöm token (kräv nytt lösenord direkt)
    $ sudo -i                      # root-shell med "login"-miljö
    $ sudo -s                      # root-shell med nuvarande miljö
    $ sudo -u www-data        # kör som annan användare
    $ sudoedit /etc/fil            # säkrare redigering av root-ägda filer
    $ echo "rad" | sudo tee /etc/fil   # rättighetsvänlig redirect
    $ sudo visudo                  # redigera /etc/sudoers säkert
    $ getent group sudo            # vilka har sudo?
    $ groups användarnamn          # vilka grupper har användaren?
    
      

    https://ostechnix.com/add-delete-grant-sudo-privileges-to-users-in-debian/#google_vignette

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år.

    Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTS
    Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare hårdvarustöd och nyare programvara än tidigare. Dessutom har man rättat till flera kända buggar från föregående utgåvor.

    Förbättrad språkhantering och enklare utveckling
    Bland nyheterna märks en ny signeringsnyckel för Grml:s egna programförråd, förbättrad språkhantering både vid uppstart och i verktyget grml-lang, samt att flera tidigare fristående paket nu slagits ihop för att förenkla utvecklingen.

    Nytt i byggsystemet grml-live
    Även grml-live, systemet som används för att bygga Grml-avbilder, har fått en rejäl uppdatering. Det stöder nu bland annat byggande av testversioner baserade på ”Debian Forky”, tangentbordsstöd för fler språk, nya funktioner för att hoppa över paket, samt stöd för så kallade reproducerbara ISO-filer – något som ökar transparensen och säkerheten.

    https://grml.org/download

Etikett: Systemadministration

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…

  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton,…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år. Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTSDen nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare…