Har du också en dator som Microsoft och Apple vill glömma? Modernisera din dator med Linux. Perfekt om du till exempel har en premiumdator från Apple och vill använda datorn som ’surfbräda’ på internet. En premiumdator, till exempel en iMac från 2010, är en alldeles utmärkt dator att använda för surf och streaming på nätet med Ubuntu.
Återbruka din dator!
Hur får du hjälp?
Besök oss på Orrspelsvägen 13 i Bromma. Ta spårvagn 12 från Alviks tunnelbanestation till Ålsten Gård. Vi hjälper dig att installera Ubuntu 24.04 LTS, Mint eller annan linux dist.
Under lång tid har HFS och HFS+ – Apples äldre filsystem – levt i skymundan i Linuxvärlden. Drivrutinerna har varit övergivna i över ett decennium och har orsakat fler problem än de löst. Diskussioner fördes tidigare i år om att helt slopa stödet i Linuxkärnan, men istället har flera utvecklare tagit initiativ till att återuppliva och stabilisera koden. Resultatet börjar nu märkas i Linux 6.17.
I samband med merge-fönstret rapporterade utvecklaren Viacheslav Dubeyko att det fortfarande finns omkring 221 öppna buggar i HFS/HFS+-drivrutinerna. Många av dessa har identifierats genom testsviten xfstests, som ofta lämnar volymer i ett korrupt tillstånd. Den pågående kodgranskningen har dock lett till konkreta förbättringar.
Exempel på viktiga åtgärder:
Kodstädning i I/O-hantering: Johannes Thumshirn har förbättrat strukturen i funktionen hfsplus_submit_bio() för ökad läsbarhet och robusthet.
Metadatahantering förbättrad: Tetsuo Handa har åtgärdat ett syzbot-rapporterat problem i hfsplus_create_attributes_file() som uppstod när metadata i attributfilen blivit korrupt.
Onödiga varningar borttagna: Yangtao Li har tagit bort en onödig WARN_ON()-anrop i hfsplus_free_extents() som kunde orsaka falska felrapporter vid fria block.
Fler minnesrelaterade fel har rättats:
Problem med slab out-of-bounds i hfs_bnode_read() och hfsplus_bnode_read() har åtgärdats genom validering av offset och längd innan åtkomst till B-trädnoder.
Överläst stränglängd i hfsplus_uni2asc() kunde leda till minnesfel om namnposter i B-trädet var korrupta – detta är nu fixat.
En general protection fault i hfs_find_init() vid skapandet av B-trädsobjekt har eliminerats.
Bättre kompatibilitet med testsystem: Den generiska testcasen generic/001 lyckas nu köra utan fel, tack vare att raderade B-trädnoder rensas korrekt.
Framtiden för HFS/HFS+ i Linux
Den senaste utvecklingen innebär ett lyft för användare som fortfarande arbetar med äldre Mac-media, såsom externa diskar och arkivformat. Istället för att förlora stödet helt får HFS och HFS+ nu en välbehövlig modernisering, vilket också gynnar filsystemstester och verktygsutveckling under Linux.
Noterbart är att Linux 6.17 också innehåller förbättringar för FireWire (IEEE-1394) – ett gränssnitt som historiskt varit vanligt på Apple-datorer.
HFS (Hierarchical File System)
Introducerades av Apple 1985 som standardfilsystem för Mac OS.
– Bygger på en B-trädsstruktur för kataloger och filer
– Stödjer filmetadata via så kallade ”resource forks”
– Har begränsat stöd för moderna funktioner som filrättigheter och långa filnamn
HFS+
Lanserades 1998 som en förbättrad version av HFS, ibland kallad ”Mac OS Extended”.
– Stöd för längre filnamn (upp till 255 tecken)
– Unicode-baserad namngivning
– Effektivare hantering av stora volymer och filer
– Införde journalföring (HFS+ Journaled)
Användning och efterföljare
HFS+ var Apples primära filsystem i över 20 år – från Mac OS 8 till macOS Sierra.
2017 ersattes det av APFS (Apple File System) i macOS High Sierra för SSD-baserade system.
Under Linux
– Linuxkärnan har haft stöd för både HFS och HFS+ i läs-/skrivläge
– Stödet har varit bristfälligt under lång tid och lämnades länge utan aktivt underhåll
– Från Linux 6.17 påbörjades en ny satsning på att stabilisera och bevara stödet
Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`.
För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och HDR-kapabiliteter. Detta ger kompositorn möjlighet att mappa färger och ljusstyrka korrekt, snarare än att förlita sig på generella antaganden.
Den här förändringen, som nyligen integrerades i Chromiums kodbas, innebär att HDR-video nu återges korrekt i Chromium på HDR-kompatibla Wayland-miljöer. Tidiga tester visar redan lovande resultat i KDE Plasma 6.4.2 – användare med stödjande hårdvara kan se fram emot djupare svärta, klarare högdagrar och generellt förbättrad bildkvalitet i HDR-innehåll.
Att funktionen har en separat flagga som är aktiverad som standard innebär att utvecklare enkelt kan avaktivera stödet vid behov, exempelvis om problem uppstår på vissa konfigurationer. När den nya implementationen mognat förväntas det äldre stödet via `zcr_color_manager_v1` att tas bort, vilket förenklar och moderniserar Chromiums färghantering under Wayland.
Det här är ett stort steg framåt för Linux-användare som länge efterfrågat fullvärdigt HDR-stöd i webbläsare. Även om HDR-understödet fortfarande varierar mellan olika distributioner, skrivbordsmiljöer och drivrutiner, markerar detta en viktig milstolpe i Waylands utveckling som modern displaystack för Linux.
HDR (High Dynamic Range)
HDR står för High Dynamic Range och är en teknik som förbättrar kontrast och färgåtergivning i bild och video.
Det innebär:
– Djupare svärta och ljusare högdagrar
– Fler detaljer i både ljusa och mörka partier
– Mer nyanserade och verklighetstrogna färger
För att visa HDR krävs:
– HDR-kompatibel bildskärm
– HDR-innehåll
– Programvara med HDR-stöd (t.ex. webbläsare)
Chromium
Chromium är ett öppen källkod-projekt för webbläsare som ligger till grund för bland annat:
– Google Chrome
– Microsoft Edge
– Brave
– Vivaldi
Chromium utvecklas främst av Google och fungerar som en plattform för nya webbtekniker och funktioner – inklusive HDR-stöd på Wayland.
Wayland
Wayland är en modern ersättare för det äldre X11-systemet i Linux. Det är ett protokoll och ett display-server-system som hanterar grafikutmatning och inmatning från mus/tangentbord.
Fördelar med Wayland:
– Enklare och säkrare arkitektur
– Mindre latens och bättre prestanda
– Bättre stöd för moderna tekniker som HDR, HiDPI och touch
Wayland används idag i skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE Plasma, men stödet varierar beroende på distribution och hårdvara.
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd
Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.
IPv4-vidarebefordran per enhet
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.
Förfinad hantering av IPv6-prefix
Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.
Förbättrat stöd för baremetal-miljöer
Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.
Smidigare användning av WireGuard
För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.
Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS
Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.
Större kontroll över SR-IOV-parametrar
En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.
Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK
För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.
Initrd-förbättringar för nätverksuppstart
Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.
Tillgänglighet
Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.
NetworkManager – översikt
NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt.
Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser,
konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver
göra det manuellt.
Projektstart: 2004 av Red Hat Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI) Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration Licens: GPLv2 Källkod:gitlab.freedesktop.org
Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?
Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.
Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.
Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.
En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.
Så här gör du:
Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
När Debian är installerat, logga in som root.
Kör kommandot: apt install apache2 php mpv
Redigera sudo-behörigheter genom att skriva: visudo Lägg till följande rad under: # User privilege specification root ALL=(ALL:ALL) ALL
Lägg till: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig. Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel: http://192.168.1.2 Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.
In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.
This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.
This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.
One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.
Here’s how to do it:
You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.
You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.
First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.
Once Debian is installed, log in as root and run: apt install apache2 php mpv
Then configure sudo access: visudo
Under the section: # User privilege specification
root ALL=(ALL:ALL) ALL
Add this line: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.
Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.
Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.: http://192.168.1.2
You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!
Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.
Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.
If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.
Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.
LAN Radio Controller (PHP/JS)
Funktioner:
• Internetradio med stationer hämtade från stations.json
• Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX
• Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer
• Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet
• Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning
• Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge
• MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet
• Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.
Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.
Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.
HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.
Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.
Sammanfattning: HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.
Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
Kommandotolk: Zsh som standard
Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget
HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och
en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.
TPM fungerar som en dörrvakt till din dators hårdvara. Till skillnad från en vanlig dörrvakt, som man riskerar att stöta ihop med i verkliga livet, har TPM en funktion att fylla.
Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module.
Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten – och gör det svårare för angripare att kringgå skyddet.
Vad är fullständig diskkryptering (FDE)?
FDE innebär att hela innehållet på din hårddisk krypteras, vilket gör det oläsligt utan rätt nyckel. Om datorn skulle stjälas, går det inte att komma åt datan utan att först låsa upp disken. Ubuntu har länge erbjudit FDE som ett val under installationen, där du anger ett lösenord som krävs varje gång systemet startas.
Vad tillför TPM-stödet?
TPM (Trusted Platform Module) är ett inbyggt säkerhetschip som finns i de flesta moderna datorer. Ubuntu 25.10 kan nu använda detta chip som en del av krypteringskedjan, vilket möjliggör:
Integritetskontroll vid uppstart TPM verifierar att inget i systemets firmware eller bootloader har ändrats sedan installationen. Om något avviker, vägrar TPM låsa upp disken.
Automatisk upplåsning på betrodd maskinvara Så länge systemet är oförändrat, låser TPM upp disken utan att du behöver skriva in något lösenord – om du inte aktiverat dubbelt skydd.
Skydd mot fysisk åtkomst Försöker någon flytta hårddisken till en annan dator, eller ändra hårdvaran, fungerar inte upplåsningen – och systemet kräver återställningsnyckeln.
Nyheter i Ubuntu 25.10:s implementation
Ubuntu har arbetat med TPM/FDE sedan version 23.10. I 25.10 är funktionen fortfarande experimentell, men redo att testas av fler. Här är de viktigaste nyheterna:
1. Automatisk kompatibilitetskontroll
Installationsprogrammet kontrollerar att systemet har ett modernt TPM-chip utan kända sårbarheter. Om din dator inte klarar kraven, visas inga alternativ för hårdvarubaserad kryptering – i stället får du en tydlig varning.
2. Återställningsnyckel – din säkerhetslina
När TPM-stödet aktiveras skapas en återställningsnyckel. Den används i nödfall, till exempel om:
Du uppdaterar BIOS/firmware
Du byter ut viktig hårdvara
TPM tror att något är fel – även om det inte är det
Nyckeln visas tydligt under installationen. Du kan:
Skriva ner den
Spara den som fil (utanför livesystemet)
Skanna den som QR-kod
Skulle du tappa bort den, finns möjlighet att generera en ny via säkerhetscentret, så länge du fortfarande har åtkomst som administratör.
3. Extra lösenord – för dig som vill ha dubbelt skydd
Du kan välja att lägga till ett eget lösenord som måste anges vid uppstart, även om TPM godkänner systemets tillstånd. Detta ger ett extra lager av skydd – praktiskt för känsliga miljöer.
4. Smartare uppdateringar
För vissa uppdateringar (exempelvis DBX), där TPM kan förutse det nya tillståndet, krävs inga extra åtgärder – systemet startar som vanligt. Men om en förändring gör att TPM inte längre känner igen uppstartsmiljön, måste du:
Verifiera ändringen med din återställningsnyckel
Godkänna det nya tillståndet som betrott
Ubuntu 25.10 förvarnar också om en firmwareuppdatering kan påverka andra operativsystem på samma dator – exempelvis Windows med BitLocker.
5. Förbättrat stöd för stängda drivrutiner
Ubuntu jobbar aktivt för att TPM/FDE ska fungera även med proprietära drivrutiner, som Nvidia. Genom att paketera kärnan och viktiga komponenter i Snap, kan man säkerställa att TPM-mätningar stämmer – även när drivrutiner är stängda. Detta stöd väntas vara klart innan Ubuntu 25.10 släpps.
Viktigt: Funktionen är fortfarande experimentell
TPM/FDE är fortfarande i testfas och inte avsedd för produktion. Har du kritisk data och inte råd att bli utelåst från systemet, bör du vänta.
Ubuntu-teamet kommer att be om hjälp från frivilliga testare inför släppet i oktober. Målet är att samla in så mycket data som möjligt om olika system – för att säkerställa en stabil version längre fram.
Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025
Med TPM-baserad kryptering tar Ubuntu ytterligare ett steg mot säkerhetsnivåer som tidigare varit reserverade för företag och avancerade användare. Även om funktionen fortfarande är ny, visar den tydligt vart Ubuntu är på väg: starkare, smartare och mer automatiserad säkerhet – utan att offra användarvänlighet.
Sammanfattning – vad får du?
Skydd mot manipulation vid uppstart
Automatisk upplåsning på betrodda system
Dubbelt skydd med valfritt lösenord
Enkel hantering av återställningsnyckel
Förvarning vid uppdateringar som kan påverka TPM
Stöd på gång för Nvidia och andra proprietära drivrutiner
Ubuntu 25.10 lägger grunden för framtidens säkra Linuxsystem. Delta gärna i testningen – och var med och forma nästa generations kryptering på skrivbordet.
För den senaste utvecklingen, följ diskussionen på Ubuntu Discourse: TPM/FDE progress for Ubuntu 25.10
Fakta: Trusted Platform Module (TPM)
TPM (Trusted Platform Module) är ett hårdvarubaserat säkerhetschip som används för att säkra kryptografiska nycklar, autentisera maskinvara och skydda systemintegritet vid uppstart. TPM fungerar som en isolerad ”säkerhetsankare” för funktioner som kryptering, mätning av uppstartskedjan och identitetsverifiering.
Vad kan TPM göra?
Generera och lagra kryptografiska nycklar (RSA, ECC)
Utföra hårdvarubaserad nyckelhantering och asymmetrisk kryptering
Verkställa ”measured boot” – mäta och logga firmware och bootloader
Ge stöd för BitLocker och LUKS-kryptering utan användarlösenord
Stöd för ”sealing” och ”unsealing” av data baserat på PCR-värden
Skydda identitetscertifikat och lösenord med fysisk isolering
Verkställa plattformsautentisering vid fjärråtkomst (t.ex. VPN, Zero Trust)
Integreras med Secure Boot och UEFI för säker uppstart
Versioner och skillnader
Det finns två huvudsakliga TPM-versioner i praktisk användning: 1.2 och 2.0. De skiljer sig i funktion, säkerhetsmodell och algoritmstöd:
Funktion
TPM 1.2
TPM 2.0
Specifikation
2009 (TPM Main Spec v1.2)
2015 (ISO/IEC 11889:2015)
Algoritmstöd
Endast SHA-1, RSA-2048
SHA-1, SHA-256, ECC, RSA, HMAC, AES
Flexibilitet
Fast funktionalitet
Modulärt och utbyggbart (via profiles)
Plattformsintegration
Endast PC
PC, mobil, embedded, IoT
Autoriseringsmodell
Owner Password (enklare modell)
Policy- och sessionsbaserat (mer flexibelt)
UEFI/Secure Boot-stöd
Begränsat
Fullt stöd
Stöd i OS
Windows 7–11, Linux
Windows 10/11, Linux, Android, macOS (begränsat)
Teknisk fördjupning
PCR (Platform Configuration Registers): TPM innehåller 24 PCR-register som loggar uppstartsmiljön, vilket möjliggör ”measured boot” och att endast ladda upp systemet om det matchar tidigare godkända tillstånd.
Endorsement Key (EK): Permanent, unik nyckel som identifierar TPM-chippet. Används för att skapa certifikat och verifiera plattformens identitet.
Attestation: Möjlighet att kryptografiskt bevisa TPM-tillståndet för fjärrtjänster. Vanligt inom säkerhetspolicy, t.ex. i företag eller molnplattformar.
NV Storage: Permanent lagring i TPM för att bevara nycklar och policydata över omstarter.
Säkerhetsaspekter
TPM:s privata nycklar lämnar aldrig chippet
Sårbar för fysiska attacker endast vid avancerad hårdvaruåtkomst
Kan vara integrerad (fTPM i firmware) eller dedikerad (discret TPM)
Skyddas av TPM-firmware, men uppdateringar krävs för kända buggar
Den senaste versionen av GNU C Library, glibc 2.42, är nu tillgänglig. Den innehåller omfattande nyheter: stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024, förbättrad minnesallokering, nya matematikfunktioner samt ett antal säkerhetsrelaterade buggfixar.
Efter sex månaders utveckling har GNU-projektet tyst släppt version 2.42 av glibc – det standardbibliotek i C som fungerar som navet mellan användarprogram och Linuxkärnan.
Förbättrat språkstöd: ISO C23 och nya matematikfunktioner
glibc 2.42 stärker stödet för den kommande ISO C23-standarden. Bland nyheterna finns flera nya hjälpfunktioner i <math.h>, inklusive:
compoundn
pown
powr
rootn
rsqrt-familjen (snabba, approximativa varianter)
Dessa kompletteras med typgeneriska makron i <tgmath.h>.
Dessutom introduceras de nya C2Y-funktionerna för absolutbelopp av osignerade heltal, såsom uabs och ulabs, vilket breddar bibliotekets numeriska kapacitet.
Prestandalyft: snabbare malloc och större cache
Minnesallokeraren malloc har fått ett rejält lyft:
Stöd för cachning av block upp till 4 MB
Snabbare hantering av små allokeringar
Ny systeminställning: glibc.malloc.tcache_max, som gör det möjligt att finjustera cachebeteendet
Trådhantering och felsökning
glibc 2.42 introducerar även:
pthread_gettid_np: en ny hjälpfunktion för att hämta kernel-tråd-ID utan plattformsberoende systemanrop.
SFrame-stöd: komprimerad, debuggervänlig stackmetadata för bättre felsökning. Aktiveras med --enable-sframe och kräver Binutils ≥ 2.45.
Utökat arkitekturstöd
glibc kan nu automatiskt känna igen nya processorfamiljer, inklusive:
Intel: Arrow Lake, Panther Lake, Clearwater Forest, Diamond Rapids
IBM: z17-mainframes
Säkerhetsfixar: fyra CVE:er åtgärdade
glibc 2.42 täpper till flera sårbarheter:
CVE-2025-0395: Buffertöverskridning i assert()-meddelanden
CVE-2025-5702 och CVE-2025-5745: Felaktig hantering av Power10:s vektorregister, som kan orsaka fel i strcmp()/strncmp()
CVE-2025-8058: Dubbel friering i POSIX-regexmotorn
Inga av dessa sårbarheter har, såvitt känt, utnyttjats i det vilda – men uppdateringar bör ändå distribueras utan dröjsmål.
glibc (GNU C Library) är det centrala C-standardbiblioteket för Linux och andra UNIX-liknande system. Det fungerar som gränssnitt mellan användarprogram och Linuxkärnan, och innehåller funktioner för minneshantering, trådar, filhantering, strängoperationer med mera.
glibc utvecklas av GNU-projektet och har använts sedan början av 1990-talet. Det är en av de mest grundläggande komponenterna i ett Linuxsystem.
Nyheter i glibc 2.42 (juli 2025)
Stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024.
Nya matematikfunktioner i <math.h>: pown(), rootn(), rsqrt() m.fl.
Stöd för osignerade absolutbeloppsfunktioner: uabs, ulabs.
Förbättrad malloc med snabbare trådcache och stöd för block upp till 4 MB.
Ny funktion: pthread_gettid_np() för att hämta kernel-tråd-ID.
Stöd för SFrame – effektiv stack-spårning (kräver Binutils ≥ 2.45).
Stöd för nya CPU-arkitekturer: Intel Arrow Lake, Panther Lake, m.fl. samt IBM z17.
Fyra säkerhetssårbarheter (CVE:er) har åtgärdats, bl.a. en buffer overflow i assert().
glibc 2.42 för med sig viktiga förbättringar inom standardkompatibilitet, prestanda och säkerhet.
Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.
Nya funktioner
Nyhet
Beskrivning
Playback History
Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
VU‑mätare i GTK
Den populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
Album Artist i APE
Album Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
Opus ReplayGain
Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
Texthämtning
Låtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
Systemfärger
Färgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.
Förfinat ljud & gränssnitt
PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
Små ljudfiler identifieras snabbare.
Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
SDL‑utgången stöder nu SDL 3.
Skin‑nyheter
Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.
Polerade detaljer
Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
OpenMPT‑pluginen används som standard för S3M‑filer.
Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.
Tillgänglighet
Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
Linuxanvändare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.
Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.
Bakgrund & historia:
– Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
– Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättviktsalternativ till tyngre spelare.
– Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
Tekniska nyheter i 4.5:
Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
Automatisk texthämtning från lrclib.net.
Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
Vad Audacious klarar av:
Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org.
Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.
Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.
Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:
Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
ST:s vd55g1-sensor
Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd
Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.
Förbättrad rensning i fler delar av systemet
Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:
Intels mikrokodladdare
NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
Realteks r8169-nätverksdrivrutin
Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
MediaTeks mt7996 Wi-Fi
Texas Instruments tas2781-ljudkrets
PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4
Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.
För den som värnar om programvarufrihet
GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:
Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)
Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.
Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
Historia:
– 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
– 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
– Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
Typiska ingrepp: Tar bort binära firmwarefiler, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
Nytt i 6.16:
Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
Finputsar rensning av: Intel mikrokodloader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
Byggfix för Rust‑baserad firmwareloader.
Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
• DEB via Freesh
• RPM via RPM Freedom
Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.
För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.
Äntligen! Buggen som gjorde att 25 år gamla ljudkort som Sound Blaster kunde krascha slumpmässigt är nu fixad.
Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan komma att försenas.
Familjehändelser kan påverka nästa version
Torvalds har nämligen gått ut med en varning om att arbetet med Linux 6.17 riskerar att påverkas av personliga åtaganden. Under augusti kommer han att vara bortrest i samband med både ett familjebröllop och en födelsedag, och han räknar med att vara på resande fot ungefär halva månaden – med tid i både USA och Finland.
Eftersom Linuxutvecklingen följer en tydlig rytm med ett två veckor långt merge window (sammanslagningsfönster) – då större nyheter förs in i koden – innebär hans frånvaro att viss förskjutning kan uppstå. Torvalds har därför redan försökt snabba på processen genom att be utvecklare skicka in sina pull requests tidigare än vanligt. Hittills har han fått in omkring 50 stycken i förväg, vilket han tackar för.
Risk för mindre försening
Trots sin framförhållning medger Torvalds att han under andra veckan av sammanslagningsfönstret kan få svårt att hantera alla inkommande kodändringar. Skulle det bli för mycket att hinna med innan han reser vidare, kan det första utkastet av Linux 6.17 – kallat rc1 – skjutas upp med några dagar.
– Om jag inte hinner med alla pull requests i tid, kan jag komma att fördröja rc1 något för att hinna ikapp, skriver Torvalds i sitt veckobrev.
Han betonar dock att detta inte ska tolkas som att sena bidrag kommer accepteras i högre utsträckning. Tvärtom kan en mer pressad tidsplan leda till striktare gränser för vad som släpps in.
Inga överraskningar i 6.16
När det gäller Linux 6.16, som nu är tillgänglig, är det en uppdatering med fokus på stabilitet. Den innehåller främst mindre justeringar av drivrutiner samt mindre kodändringar. Det är inte någon dramatisk uppdatering, vilket enligt Torvalds är positivt.
– Det är en ganska lugn version med små uppdateringar, inga stora förändringar. Allt ser ut att fungera som det ska, konstaterar han.
Sound Blaster AWE32‑fixen i Linux 6.16 – 25 år senare
Ett av de mer färgstarka inslagen i Linux 6.16 är två små men avgörande patchar som väcker liv i Creative Sound Blaster AWE32/AWE64 – ett ISA‑ljudkort som såldes på 1990‑talet. Buggen, som rapporterades sent 2023 (Bug 218185), kunde frysa hela systemet eller skapa skrapljud när moderna ljudservrar som PipeWire växlade DMA‑läge under uppspelning.
”Äkta retro‑riggar som uppgraderades till nya distros låste sig plötsligt – tack vare PipeWires automatiska DMA‑växling.”
Vad orsakade problemet?
DMA‑lägesväxling “i farten” – registret programmerades om medan ett PCM‑flöde spelade.
PipeWire förvärrade felet – fler automatiska växlingar än med äldre ALSA‑anrop gjorde buggen reproducerbar.
Lösningen i två patchar
Patch
Effekten
Commit‑författare
force‑disable DMA when mode is changed
Stänger av DMA, skriver om registret, aktiverar igen → eliminerar busshäng & brus
Takashi Iwai
block DMA mode change during active PCM stream
Vägrar byte om kortet spelar → stoppar riskabla skrivningar
Takashi Iwai
Båda togs in strax före 6.16‑rc3 och backportas även till LTS‑grenar.
Varför är detta intressant 2025?
Retro‑entusiaster får stabilt FM‑ och SoundFont‑ljud utan krascher.
Virtuell pass‑through av ISA‑kort i t.ex. QEMU blir tillförlitlig.
Bevis på långsiktigt underhåll: Linux accepterar fixar för 30‑årig hårdvara – ingen lämnas efter.
Påverkan för olika scenarier
Miljö
Vad ändras med 6.16
Fysisk AWE32/AWE64‑rigg + PipeWire
Systemfrysningar och ljudglitchar försvinner
Retro‑rigg utan PipeWire
Ingen märkbar skillnad
Moderna datorer utan ISA
Ingen påverkan (endast några rader kod)
Kort sagt: Linux 6.16 räddar ett klassiskt ljudkort från random krascher – ett charmigt exempel på hur kärnprojektet fortfarande vårdar sin mest nostalgiska hårdvara.
Uppdatering via distributioner
För de flesta användare är det inte rekommenderat att manuellt försöka installera Linux 6.16 – särskilt inte om man inte är van att hantera lågnivåkomponenter i systemet. De som använder snabbfotade Linuxdistributioner kan få den nya kärnan som en uppdatering inom kort, medan användare av långsammare system som Ubuntu kan få vänta tills nästa stora systemuppgradering.
Sammanfattning
Linux 6.16 är släppt och innehåller huvudsakligen mindre drivrutinsfixar.
Linux 6.17 kan komma att försenas något på grund av Linus Torvalds resor i augusti.
Torvalds har redan fått in ett stort antal kodbidrag i förväg för att undvika problem.
En eventuell försening av rc1 (första releasekandidaten) skulle bara vara några dagar.
Sena kodbidrag kommer inte accepteras – bidragsgivare uppmanas att hålla sig till tidsplanen.
Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen har också förenklats, vilket gör det smidigare att komma igång. En ny backup-funktion gör det lättare att spara och återställa inställningar, och dashboarden ger tydligare översikt över nätverket.
I bakgrunden har systemet uppgraderats till en ny version av FreeBSD, vilket ger bättre prestanda och stabilitet. Även stödet för nätverkshantering har förbättrats, med nya alternativ för DHCP och brandväggsregler.
OPNsense 25.7 finns nu tillgänglig för nedladdning från projektets webbplats.
Ursprung:
OPNsense är en fri och öppen källkodsbaserad brandväggs- och routerplattform, skapad som en vidareutveckling av pfSense. Den bygger på FreeBSD.
Första lansering:
Projektet startade 2015 som ett alternativ till kommersiella lösningar, med fokus på öppenhet, säkerhet och regelbundna uppdateringar.
Utgivare:
Utvecklas och underhålls av det nederländska företaget Deciso B.V.
Huvudfunktioner:
– Brandvägg och routing
– VPN-stöd (bl.a. OpenVPN, IPsec)
– Trafikanalys och övervakning
– Användarhantering och åtkomstkontroll
– Stöd för plugins (t.ex. SFTP-backup, IDS/IPS)
Nyheter i version 25.7:
– Helt nytt och snabbare webbgränssnitt
– Möjlighet att köra gränssnittet utan root
– Ny installationsguide
– Backup via SFTP och Google Drive
– Bygger på FreeBSD 14.3 för bättre prestanda
– Förbättrad hantering av nätverksalias och DHCP
Shotcut 25.07 är nu ute – en ny stabil version av det kostnadsfria, plattformsoberoende videoredigeringsprogrammet skrivet i Qt och MLT för Linux, macOS och Windows.
Viktigaste nyheterna
Funktion
Beskrivning
Tal‑till‑text‑modellhämtare
Ladda hem Whisper.cpp‑modeller (GGML) direkt i tal‑till‑text‑dialogen.
Outline‑filter
Skapar en kontur baserad på klippets alfakanal – perfekt för textklipp eller grafik med transparent bakgrund.
System Fusion‑tema
Nytt gränssnittstema som följer systemets färgsättning.
Tips: Precis som Drop Shadow måste Outline placeras före eventuella textfilter eller användas på ett separat textklipp (transparent färggenerator + text).
Fler förbättringar
Ljud
Dra vågforms‑peaklinjen för att justera gain.
Ny inställning Settings → Timeline → Adjust Clip Gain/Volume för att stänga av justeringen via peaklinjen.
Balance‑filtret stöder fader och surround‑balans (> 2 kanaler).
Copy Channel‑filtret hanterar nu upp till fyra kanaler.
Kanal‑knappar (på/av) tillagda i flera ljudfilter, bl.a. EQ, Compressor och Limiter.
Redigering
Trimma klipp genom att dra direkt på tidslinjen (Scrub While Dragging).
Håll Shift för ripple‑trim även när Ripple är inaktiverat.
Möjlighet att lägga till flera Mask: Apply‑filter.
Effekter
Ny filteruppsättning Soft Focus.
Slideshow‑generatorn kan nu sätta ljud‑ och videolängd (standard 4 h).
Export
Standard för Export → Audio → Rate control är nu Average Bitrate för AAC, Opus och MP3.
Översättningar
Nya språk: franska (Canada) och litauiska.
Lösta problem
Felaktig konvertering mellan 10‑bit full och limited range.
Balance/Pan tystade kanaler i flerkanals‑ljud.
Konvertering eller reversering av iPhone 16 Pro‑videor med Ambisonic‑ljud.
En‑bilds fade‑out kunde ge svart bild eller avstängt ljud.
Problem vid projektreparation med proxy aktiverat.
Freeze Frame på klippets första bildruta.
Fel vid Mask: Apply när flera Mask: Simple Shape användes.
Ladda ned
Shotcut 25.07 finns som universellt AppImage‑paket för Linux samt installationsfiler för macOS och Windows. Läs hela ändringsloggen för detaljer och kända begränsningar.
Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.
Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick
I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.
Vad följer med?
KDE Plasma: 6.3.6
KDE Gear: 25.04.2
KDE Frameworks: 6.13
Frysen börjar nu
Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.
Varför inte Plasma 6.4?
KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.
Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.
KDE Plasma 6.3.6
Släppt: 8 juli 2025 Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen
Teknisk bas
• Qt 6‑ramverket
• Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)
Huvudnyheter i 6.3‑serien
Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
Överarbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
Slumpgenererade lösenord för hotspots.
Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.
Fixar & förfiningar i 6.3.6
Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.
Precis som system som bygger på sluten källkod kan även system med öppen källkod drabbas. Därför gäller det att vara på sin vakt. Linux är generellt tryggare än Windows‑system.
Arch User Repository (AUR) är älskat för sitt enorma utbud av paket, men dess öppenhet gör det även sårbart. Under vecka 29 upptäcktes att tre webbläsarrelaterade AUR‑paket innehöll en fjärråtkomst‑trojan (RAT). Arch Linux säkerhetsteam har nu raderat paketen, men har du redan hunnit installera dem krävs snabba åtgärder.
Vad hände?
Datum
Händelse
16 juli 2025
Paketet librewolf-fix-bin laddas upp till AUR och visar sig innehålla skadlig kod.
Samma dag
Ytterligare två infekterade paket, firefox-patch-bin och zen-browser-patched-bin, publiceras av samma konto.
18 juli 2025
Arch Linux säkerhetsteam tar bort samtliga tre paket och spärrar den skadliga AUR‑användaren.
Varför är en RAT farlig?
En Remote Access Trojan ger angriparen full fjärråtkomst till din dator. Därmed kan de:
Starta från live‑USB och skanna disken med ett pålitligt antivirusverktyg.
Verifiera checksummor på kritiska binärer eller återställ från säkerhetskopia om du är osäker.
Lärdomar för alla AUR‑användare
Läs alltid PKGBUILD innan du bygger ett AUR‑paket – kontrollera särskilt post_install‑ och prepare‑skript.
Följ betrodda underhållare och undvik nyskapade konton utan historik.
Aktivera paket‑signaturer och håll systemet uppdaterat för snabbare säkerhetspatchar.
Automatisera inte allt – verktyg som paru och yay är bekväma men kan dölja varningsflaggor om du inte granskar outputen.
Kort sagt: Har du installerat något av de tre nämnda paketen före 18 juli 2025 är risken reell att ditt system är komprometterat. Ta bort paketen, kontrollera systemet noggrant och var ännu mer vaksam vid framtida AUR‑installationer.
Ett AUR‑paket består av build‑skript – främst PKGBUILD – som beskriver hur man från uppströmskällor genererar ett Arch‑kompatibelt .pkg.tar.zst.
makepkg laddar ned källor, verifierar PGP/SHA‑checksummor och bygger paketet.
pacman -U (eller en AUR‑helper som yay/paru) installerar paketfilen.
VCS‑varianter (-git, -svn) klonar repo t vid build‑tid.
AUR är helt communitydrivet – ingen formell granskning sker före uppladdning. Säkerheten beror därför på att du granskar PKGBUILD, validerar checksummor och gärna bygger i en isolerad chroot.
Ekosystemet omfattar >50 000 recept; flexibiliteten är enorm, men tryggheten motsvarar hur noggrant du auditerar koden.
Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.
Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.
Bakgrund och syfte
Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.
Erfarenheter från drift
Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.
Identifierade begränsningar
Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.
Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.
Slutsats och nästa steg
Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.
Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker.
Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och åtgärder av tidigare problem. Bland nyheterna finns en praktisk ”Arkivera”-funktion direkt i e-postaviseringar, vilket gör det enklare att snabbt rensa inkorgen. Dessutom har redigeringsfönstret förbättrats med en ny varning som informerar användaren om den konfigurerade OpenPGP-nyckeln är på väg att gå ut.
Viktiga korrigeringar i Thunderbird 141
Den här versionen åtgärdar en rad buggar och stabilitetsproblem, däribland:
En krasch som kunde inträffa vid tolkning av meddelandestatus.
Felaktig mappsortering vid manuell omordning.
En uppstartskrasch relaterad till POP3-konton.
Ett fel där knappen ”Radera” tog bort bilagor istället för hela mejlet.
Förbättringar i mapp- och filhantering
Problem med roaming-profiler i Windows och macOS har lösts, där fel datakatalog användes.
Asynkron skapning av arkivmappar fungerade inte som förväntat – detta är nu rättat.
Komprimering av mappar misslyckades tidigare på grund av skrivfel; detta är också åtgärdat.
Övriga rättningar
Nya mappar lades inte in i alfabetisk ordning om användaren tidigare hade ändrat sorteringen.
Kontakter kunde inte hittas i avancerad adressbokssökning om telefonnummer innehöll en punkt.
Statusraden visade fel bilaga vid hovring – det senaste objektet visades i stället för det aktuella.
Felsökning av användargränssnitt och funktioner
URL:er i statusfältet byttes för snabbt vid hovring över länkar.
Dialogrutan ”Sök meddelanden…” kunde inte öppnas utanför e-postfliken.
Skapande av kalenderhändelser eller uppgifter från ett e-postmeddelande misslyckades om meddelandet var öppet i en flik.
Mindre men viktiga justeringar
NNTP-läsfönstret visade inte längre felmeddelande vid nätverksbortfall – detta är korrigerat.
Emojin ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik” – nu rättad.
I sökfunktionen i adressboken saknades alternativet ”Valfritt nummer” när man valde ”Matcha alla villkor”.
Nyhetslänkar (URIs) utan specificerad server visades tidigare med fel format i statusfältet.
Tillgänglighet
Den kompletta listan med ändringar finns att läsa i de officiella versionsanteckningarna. Thunderbird 141 kan laddas ned från den officiella webbplatsen som ett fristående binärpaket. Det fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan behov av installation
THUNDERBIRD – FRI OCH ÖPPEN KÄLLKOD FÖR E-POST
Thunderbird är ett e-postprogram med öppen källkod som utvecklats av Mozilla Foundation.
Det fungerar på Linux, Windows och macOS, och har stöd för e-post, kalendrar, chatt, RSS,
nyhetsgrupper, adressböcker och kryptering med OpenPGP.
Programmet lanserades 2003 som ett systerprojekt till webbläsaren Firefox. Sedan 2017
förvaltas det av Thunderbird Council – ett självständigt utvecklingsteam.
Version: 141.0
Släppt: 22 juli 2025
Webbplats: https://thunderbird.net
SYSTEMKRAV
– Windows: Windows 10 eller senare
– macOS: macOS 10.15 eller senare
– Linux: GTK+ 3.14 eller högre
NYHETER
– Ny ”Arkivera”-knapp i e-postaviseringar
– Varning visas om OpenPGP-nyckel snart går ut
ÅTGÄRDADE PROBLEM
– Krasch vid tolkning av meddelandestatus
– Emoji ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik”
– Fel roaming-katalog i Windows/macOS
– Asynkron mappskapning kunde avbrytas tyst
– Komprimering av mappar misslyckades
– Fel bilaga visades vid hovring i statusfältet
– Länkadresser i statusfältet överskreds direkt
– ”Sök meddelanden…” kunde ej öppnas utanför e-postflik
– Händelse/uppgift kunde ej skapas från mejl i flik
– NNTP visade ej fel vid nätverksbortfall
– Radera-knapp tog bort bilaga istället för meddelande
– Mappar sorterades fel vid manuell ordning
– Nya mappar ej alfabetiska efter manuell sortering
– ”Valfritt nummer” saknades i adressbokssökning
– Punkt i telefonnummer blockerade kontaktträffar
– Krasch vid uppstart med POP3
– news:-länkar visades i fel format i statusfältet
– Enterprise-policy visades ej i inställningar
– Förbättrad visuell och användarupplevelse
– Säkerhetsfixar
Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.
Valfrihet i fokus
En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.
Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.
Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer
Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.
Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
Openbox (64-bit): 256 MB RAM
Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)
Brett urval av skrivbordsmiljöer
Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:
KDE Plasma
MATE
LXQt
Xfce
Openbox
Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:
awesome (fönsterhanterare)
Draco (lättviktsmiljö)
Sugar (från OLPC-projektet)
Programvara – redo direkt från start
Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:
Firefox (webbläsare)
Thunderbird (e-postklient)
LibreOffice (kontorssvit)
VLC (videospelare)
Exaile (ljudspelare)
Cheese (fotoprogram)
RadioStation (internetradio)
Övriga verktyg inkluderar:
Thunar (filhanterare)
Xfburn (skivbränning)
Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
Atril (dokumentvisare)
De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.
Prestanda och användarupplevelse
Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.
Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.
Gemenskap och support
Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.
Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer
Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.
Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.
Linux.se:s bedömning av SparkyLinux
Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.
Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.
I en tidigare artikel presenterades Rock 4SE – en kraftfull enkortsdator som kan införskaffas för så lite som 200 kronor. Det konstanterades att tillverkaren stöd för detta utvecklingskort var som bortblåst.
Det bör påpekas att detta inte är en minidator i klassisk bemärkelse; en PDP-11 kvalificerar sig som det, men Rock 4SE hör snarare till kategorin moderna, ARM-baserade utvecklingskort.
Tack vare ett tips från en uppmärksam läsare har vi hittat en riktig guldgruva för alla som arbetar med sådana enheter. Webbplatsen sd-card-images.johang.se erbjuder ett omfattande bibliotek av färdiga systemavbilder – inte bara för Rock 4SE, utan även för andra modeller av utvecklingskort och även telefoner, inklusive sådana som tillverkarna själva verkar ha lämnat bakom sig.
HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.
Hårdvara & specifikationer
Den här modellen är utrustad med:
Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
4 GB DDR2-RAM
Blu-ray-spelare
Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)
Streaming och användning i praktiken
Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.
Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.
Slutsats
HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.
Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:
SSD-uppgradering
Linux-distribution som debian eller ubuntu.
Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter
Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.
Linux.se åsikt. Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.
Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland. Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.
Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.
För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.
Hur gjorde vi testet
Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.
BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.
Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.
Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.
Fakta: HP Pavilion HDX9300
Skärm: 20,1″ 1920×1200
CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
RAM: 4 GB DDR2
Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
Mozilla har nu släppt version 141 av sin populära webbläsare Firefox – ett något mindre släpp, men med flera intressanta förbättringar under huven. Även om lanseringen officiellt sker den 22 juli 2025, finns versionen redan nu att hämta.
Lägre minnesanvändning på Linux och smidigare uppdateringar
En av de största förbättringarna gäller Linux-användare: Firefox 141 förbrukar mindre RAM och kräver inte längre att man startar om webbläsaren efter uppdateringar via systemets pakethanterare. Det innebär en smidigare och mer effektiv användarupplevelse.
Flikgrupper med hjälp av AI
Firefox har fått en ny AI-baserad funktion som hjälper dig att organisera dina flikar. Funktionen kan automatiskt föreslå namn på flikgrupper samt föreslå vilka flikar som passar ihop. Den är aktiverad från början, men kan stängas av i inställningarna under flikhantering.
Ny design på startsidan
Kugghjulet som tidigare användes för att ändra layouten på startsidan är nu ersatt med en tydligare ”Anpassa”-knapp. Den nya knappen har dessutom fått en mjuk övergångseffekt som gör designen mer tilltalande.
Förbättrat språkstöd och bättre integration i Windows
Firefox på valencianska har nu inbyggt stavningsstöd med en katalansk ordlista. För Windows 11 har knapparna i fönsterramen fått ett uppdaterat utseende med systemets egna fontikoner, vilket gör att Firefox smälter in bättre med resten av operativsystemet. Dessutom är WebGPU nu aktiverat för bättre grafikprestanda.
För dig som utvecklar för webben
Version 141 bjuder även på flera tekniska nyheter för utvecklare:
Stöd för CHIPS (Cookies Having Independent Partitioned State) har återinförts.
Det nya attributet closedby och egenskapen closedBy har lagts till.
Webbläsaren kan nu rensa sin fram/bak-cache (bfcache) om servern begär det via HTTP-huvudet Clear-Site-Data: "cache".
På Android stöds nu även webkitdirectory-attributet, vilket gör det möjligt att välja hela mappar via <input type="file">.
Ny funktion för tilläggsutvecklare
Tillägg kan nu använda en ny metod, i18n.getPreferredSystemLanguages(), för att ta reda på vilka språk som är inställda i operativsystemet. Den kompletterar den tidigare funktionen i18n.getAcceptLanguages() som visar språkvalen i själva webbläsaren.
Tillgänglighet
Firefox 141 blir officiellt tillgänglig den 22 juli, tillsammans med uppdateringarna Firefox 140.1 ESR och 128.13 ESR. Men den som vill behöver inte vänta – det går redan nu att ladda ner versionen för 64-bit, 32-bit och ARM64 direkt från Mozillas FTP-server.
Den klassiska och resurssnåla fönsterhanteraren IceWM fortsätter att förfinas. Nu är version 3.8.1 släppt – en uppföljare till 3.8 som anlände för bara några veckor sedan. Den nya versionen fokuserar främst på prestandaförbättringar, finputsad användarupplevelse och uppdaterad dokumentation.
Återgång till bättre minnesberäkning
En viktig förändring i denna version är att utvecklarna har återgått till en tidigare metod för att beräkna användarens minnesförbrukning. Det här åtgärdar felaktigheter som kunde uppstå i nyare versioner, vilket ger mer pålitlig systeminformation.
Verktygsfältet blir mer levande
Verktygsfältet har förbättrats på flera sätt. Nu kan det laddas om direkt från dialogrutan – en praktisk funktion för den som justerat inställningar och snabbt vill se resultatet utan att starta om hela sessionen.
Meddelanden som inte tappas bort
En annan förbättring är att meddelandefönster nu alltid hålls över WindowList-fönstret. Det här löser ett vanligt irritationsmoment där viktiga dialoger kunde hamna bakom andra fönster och gå obemärkt förbi.
BrowseMenu blir snabbare
Menyn för att bläddra mellan program och mappar – BrowseMenu – har fått både bättre fart och lägre minnesanvändning. Det gör skillnad särskilt på äldre datorer eller system med begränsade resurser.
Tydligare dokumentation
Dokumentationen har också fått sig ett lyft. Det framgår nu uttryckligen att verktygsfältet fungerar som en meny, vilket tidigare var underförstått men inte tydligt sagt. Dessutom förklaras att OpenCommand är tänkt att användas inom Start-menyn, vilket förhindrar missförstånd för den som anpassar sin miljö.
Små optimeringar och bättre översättningar
Under ytan har flera mindre optimeringar genomförts för att ytterligare minska minnesåtgången. Och för användare i Ungern finns goda nyheter – de ungerska språkfilerna har uppdaterats för bättre lokal användning.
IceWM 3.8.1 är ett tydligt exempel på hur även små uppdateringar kan ha stor betydelse – särskilt i minimalistiska miljöer där varje megabyte räknas och varje detalj påverkar flödet.
openSUSEs blivande standardinstallerare Agama har nått version 16 och kommer med en rad efterlängtade nyheter – från Wayland‑start till smartare automatisering.
Största nyheterna i korthet
Nyhet
Varför det spelar roll
Wayland som standard
Modern grafikstack, färre X11‑beroenden och grund för kommande HiDPI‑förbättringar.
Räddningsläge
Starta ISO:n i ett minimalt felsökningsskall; perfekt när en server vägrar boota.
Lösenordsstyrke‑kontroll
libpwquality varnar för svaga lösenord i realtid.
Konfliktdetektor för mönster
Krockar mellan programvarumönster flaggas innan installation.
MD RAID‑stöd i GUI
Återanvänd befintliga RAID‑enheter direkt från det grafiska gränssnittet.
IPMI‑statusrapporter
STARTED, FINISHED eller FAILED skickas till BMC:n vid massinstallationer.
Vad är nytt för dig som installerar manuellt?
Fräsch Wayland‑session Live‑ISO:n startar nu Firefox under Wayland. Övergången innebär en större ISO‑fil och några saknade kortkommandon, men patchar är redan på väg.
Nytt räddningsläge Välj Rescue Mode i GRUB‑menyn för ett textbaserat, resurssnålt felsökningsskal – ett välkommet substitut för det gamla “Rescue System”.
Smartare nätverk
Bind en anslutning till ett visst nätverkskort (namn eller MAC).
Välj vilka anslutningar som ska skrivas till målsystemet.
Agama varnar om inget nätverk kommer att konfigureras efter installationen.
Bättre lagringshantering Ett nytt sort‑fält i JSON‑profilerna låter dig matcha enheter på storlek, namn eller annat attribut – perfekt för automatiska RAID‑byggen.
GUI‑förbättringar
Konfliktkontroll för programvarumönster.
Password‑meter som säger ifrån när “password123” inte duger.
Omstartsknappen vid fjärrinstallation visar nu tydlig status tills maskinen är uppe igen.
Nyheter för automatiserade driftsättningar
Funktion
Detaljer
extraRepositories
Lägg till externa repo:n direkt i JSON‑profilen.
onlyRequired
Hoppa över recommended‑paket och installera enbart hårda beroenden.
IPMI‑rapporter
Installationsstatus skickas till BMC:n → enklare övervakning i rackmiljö.
Kommando‑omstrukturering
agama config generate/load/validate ersätter de äldre profile‑kommandona för ett mer konsekvent CLI‑flöde.
Ladda ner och testa
Agama 16‑ISO:n kan installera:
Tumbleweed
Leap 16.0 Beta
Micro OS
Slowroll (experimentell)
Tips: Testa gärna Wayland‑övergången i din miljö och rapportera eventuella problem i projektets GitHub‑repository eller på #yast ( Libera.Chat ).
Vägen framåt
Målet är att Agama ska bli den officiella installeraren för openSUSE Leap 16.0 och SUSE Linux Enterprise 16.0. Ju fler scenarier den testas i, desto stabilare kommer slutversionen att bli – så ladda ner, prova och bidra!
Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges.
Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom aggressiv kompilatoroptimering lyckades den ofta prestera bättre än andra Linuxdistributioner, även på AMD-hårdvara.
Avslutet har väckt kritik – främst på grund av att det skedde utan förvarning eller övergångsperiod. Många ser det som oansvarigt, särskilt från ett företag av Intels storlek. Intel har heller inte gett någon tydlig förklaring till beslutet.
Samtidigt försäkrar Intel att man fortsatt är engagerat i Linux-utveckling och bidrar till andra open source-projekt. Men Clear Linux är nu historia.
För användare innebär detta att det är dags att säkerhetskopiera och byta till en ny Linuxdistribution – Clear Linux är inte längre ett alternativ.
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.
Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.
För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.
Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.
De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.
Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.
ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.
Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.
Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.
Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org. Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.
Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.
Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.” Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.
Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt.
Systemkrav
Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB RAM och 6,5 GB lagringsutrymme för att Bluestar ska fungera. För optimal upplevelse rekommenderas dock minst 2 GB RAM, en 2 GHz-processor och 20 GB lagringsutrymme. Detta innebär att Bluestar är kompatibel med de flesta datorer från de senaste 10–15 åren.
Översikt
Bluestar Linux är en tysk distribution som bygger på Arch Linux och använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö. Den senaste versionen, 2025.06.30, är över 5 GB stor och levereras med ett omfattande urval av förinstallerad mjukvara.
Systemet erbjuder både Wayland och X11 som val vid inloggning. X11-sessionen innehåller ett dockfält med programikoner längst ned, medan Wayland saknar detta som standard. Funktionaliteten är likvärdig i båda miljöerna.
Förinstallerad programvara
Bluestar innehåller en komplett uppsättning applikationer för direkt användning:
Webb och kommunikation: Firefox, Thunderbird, Pidgin, FileZilla, Bluesky Multimedia: VLC, GIMP Kontorsprogram: LibreOffice (hela sviten) KDE-program: Kate, KPatience, KolourPaint, KPhotoAlbum, Konqueror, KTorrent, digiKam Dokument och filer: Okular (dokumentvisning), Dolphin (filhanterare) Verktyg: GParted (partitionering), KCalc, KWrite med flera
Det mesta som behövs finns tillgängligt direkt efter installationen.
Paketformat och uppdatering
Flatpak är inte inkluderat från början men installeras enkelt med kommandot:
sudo pacman -S flatpak
Systemet använder det grafiska uppdateringsverktyget Kalu (Keeping Arch Linux Up-to-date) för att hantera systemuppdateringar smidigt. Kalu integreras med KDE och håller systemet aktuellt med ett fåtal klick.
Prestanda och användarupplevelse
Bluestar startar något långsammare än vissa andra distributioner, men när systemet väl är igång levererar det mycket god prestanda. KDE Plasma är optimerat och responsivt – applikationer startar snabbt och flera program kan köras parallellt utan märkbar påverkan på systemets hastighet eller stabilitet.
Systemet håller låg temperatur och belastningen på hårdvaran är måttlig även vid multitasking. Äldre laptops, som ThinkPad T500, hanterar Bluestar utan problem.
Skrivbordsmiljön är genomtänkt och välkonfigurerad direkt från början. Ändringar är sällan nödvändiga, men anpassningsmöjligheter finns för den som vill skräddarsy sin upplevelse.
Slutsats
Bluestar Linux visar att det är fullt möjligt att erbjuda en kraftfull och användarvänlig Arch-baserad distribution utan att kompromissa med funktion eller design. Distributionen passar både erfarna användare och nybörjare som söker ett förkonfigurerat men ändå flexibelt system.
KDE Plasma, omfattande programutbud, bra prestanda och enkel pakethantering gör Bluestar till ett starkt alternativ för den som vill ha en modern Linuxmiljö med Arch som grund. Det är en distinkt och välpolerad distribution som förtjänar uppmärksamhet – särskilt för dem som vill ha ”Arch utan krångel”.
Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön.
Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid.
Vad är Waydroid?
Waydroid använder LXC (Linux Containers) för att starta ett fullständigt Android-system direkt i Linux. Det ger flera fördelar:
Nästan inbyggd prestanda
Låg resursanvändning
Direkt skrivbordsintegration
Åtkomst till värddatorns GPU via Mesa för förbättrad grafikprestanda
Waydroid fungerar på många olika Linuxdistributioner och CPU-arkitekturer.
Förberedelser
Waydroid kräver att du använder Wayland som displayserver. Du kan kontrollera detta genom att köra följande kommando i terminalen:
echo $XDG_SESSION_TYPE
Om du får svaret ”wayland” är du redo att gå vidare. Om svaret är ”x11” behöver du logga ut och välja en Wayland-session vid inloggningen.
Uppdatera därefter ditt system och installera nödvändiga verktyg:
Börja med att lägga till Waydroids officiella paketkälla:
curl -s https://repo.waydro.id | sudo bash
Om din Linuxdistribution inte identifieras automatiskt kan du behöva ange den manuellt, exempelvis -s jammy för Ubuntu 22.04.
Installera sedan Waydroid:
sudo apt install waydroid -y
För Fedora:
sudo dnf install waydroid
Använder du Arch Linux eller annan distribution? Följ i så fall instruktionerna i den officiella dokumentationen.
Observera att Waydroid kräver direkt åtkomst till värddatorns kärna. Det fungerar inte i virtuella maskiner.
Första uppstart
När Waydroid startas för första gången uppmanas du att ladda ner en Android-avbildning. Du får välja mellan två varianter:
Vanilla – utan Google Play-tjänster
GAPPS – med Google Play-tjänster och tillgång till Play Store
Välj GAPPS om du vill installera appar via Play Store. När nedladdningen är klar startas Waydroid automatiskt. Om inte kan du starta det manuellt via programmenyn.
Aktivera Google Play
För att kunna använda Play Store behöver enheten registreras som godkänd hos Google.
Öppna Waydroid-skalet genom att köra: sudo waydroid shell
Hämta Android-ID: ANDROID_RUNTIME_ROOT=/apex/com.android.runtime ANDROID_DATA=/dataANDROID_TZDATA_ROOT=/apex/com.android.tzdataANDROID_I18N_ROOT=/apex/com.android.i18n sqlite3 /data/data/com.google.android.gsf/databases/gservices.db "select * from main where name = \"android_id\";" Kommandot returnerar ett numeriskt ID. Kopiera detta värde.
Gå till Googles sida för registrering av icke-certifierade enheter: https://www.google.com/android/uncertified Klistra in ditt Android-ID, bekräfta att du inte är en robot och klicka på Registrera.
Starta om Waydroid med följande kommandon: waydroid session stopwaydroid session start
Nu är Play Store redo att användas.
Installera Android-appar
Via Google Play Store
Om du installerade GAPPS kan du nu starta Play Store, logga in med ditt Google-konto och installera appar precis som på en vanlig Android-enhet.
Via APK-filer
Om du föredrar att installera appar manuellt eller inte använder GAPPS-versionen kan du ladda ner en APK från en betrodd källa. Navigera till mappen där filen sparats och kör:
waydroid app install namn_på_app.apk
Byt ut namn_på_app.apk mot det faktiska filnamnet.
Alternativa appbutiker
Du kan även använda tredjepartsbutiker som F-Droid för att installera fria och öppen källkod-baserade appar.
Ta bort appar
För att avinstallera en app, håll in appikonen i Android-gränssnittet och välj alternativet för avinstallation – precis som på en vanlig Android-telefon.
Sammanfattning
Waydroid gör det möjligt att köra Android-appar på Linux med hög prestanda, låg resursanvändning och smidig integration med skrivbordet. Det är en mycket bättre lösning än traditionella emulatorer och passar både för vardagsanvändare och utvecklare.
Om du behöver andra alternativ kan du även titta på emulatorer som Anbox, Genymotion eller Android Studio med AVD. Men för den som söker bästa möjliga prestanda och integration är Waydroid ofta det bästa valet.
Android – kort historik
Android utvecklades ursprungligen av Android Inc., grundat 2003. Google köpte upp företaget 2005 och lanserade den första Android-versionen 2008 med HTC Dream – världens första Android-telefon.
Systemet bygger på en modifierad Linux-kärna och en Java-baserad miljö. Idag är Android världens mest använda mobila operativsystem.
Waydroid – vad är det?
Waydroid (tidigare kallat Anbox-Halium) är ett open source-projekt som gör det möjligt att köra ett komplett Android-system i en container direkt på Linux.
Till skillnad från traditionella emulatorer använder Waydroid LXC och får tillgång till värddatorns grafikkort för nära inbyggd prestanda.
Tekniskt
– Kör Android i en LXC-container
– Integreras med Linux via Wayland
– Stöd för både Vanilla (utan Google) och GAPPS (med Play Store)
– Fungerar på ARM och x86 (emulerat vid behov)
– Kräver fysisk Linux-maskin (fungerar ej i virtuell miljö)
Fördelar
– Högre prestanda än emulatorer som Anbox eller Genymotion
– Lägre resursförbrukning
– Android-appar integreras direkt i skrivbordsmiljön
– Stöd för både APK-filer och Play Store
Projektwebb:
https://waydro.id
Källkod:
https://github.com/waydroid/waydroid
Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur.
Vad innebär förändringen?
Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet Anaconda slutar tillåta UEFI-installationer på MBR-partitionerade diskar.
Om du installerar Fedora 43 på ett x86-system i UEFI-läge måste du använda en disk som är partitionerad med GPT (GUID Partition Table).
Denna förändring gäller endast nya installationer, inte uppgraderingar av befintliga system.
Förslaget är ännu inte slutgiltigt beslutat, men det har fått starkt stöd i Fedora-gemenskapens omröstning. Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) förväntas fatta ett beslut inför Fedora 43:s lansering.
Varför görs denna förändring?
Det finns flera viktiga skäl till varför Fedora vill slopa MBR-stödet vid UEFI-installationer:
1. Ökad tillförlitlighet Även om UEFI-tekniken tekniskt sett fungerar med MBR, är stödet ofta bristfälligt i verkligheten. Firmware varierar och det är vanligt med problem, till exempel att efibootmgr inte kan registrera UEFI-bootposter. Genom att standardisera på GPT blir installationen mer robust.
2. Mindre underhåll och tydligare dokumentation Fedora testar inte UEFI på MBR i dagsläget. Eftersom användningen är mycket begränsad innebär slopat stöd mindre komplexitet i testning och kodbas, och minskar risken att användare tror att MBR+UEFI är en framtidssäker lösning.
3. Anpassning till moderna standarder Fedoras dokumentation för GRUB2 utgår redan från GPT vid UEFI-installationer. Tidigare behov, som molnplattformar som bara stödde MBR, är inte längre aktuella. Moderna miljöer har fullt stöd för GPT.
Vem påverkas av förändringen?
Det är viktigt att förstå vilka scenarier som berörs:
Du påverkas om:
Du planerar att installera Fedora 43 (eller senare) på ett x86-system som startas i UEFI-läge och använder en MBR-partitionerad disk.
Du påverkas inte om:
Du redan har en befintlig Fedora-installation, även om den kör UEFI på MBR.
Du använder andra arkitekturer än x86, till exempel ARM eller RISC-V.
Du installerar Fedora i traditionellt BIOS-läge (Legacy Boot).
Hur kan du testa ändringen?
Om du vill prova beteendet i förväg:
Vänta tills ändringen har införts via pull request Anaconda PR #6484.
Ladda ner en aktuell Fedora Rawhide ISO.
Försök att installera Fedora i UEFI-läge på en MBR-partitionerad disk.
Installationsprogrammet bör då avbryta med ett tydligt felmeddelande om att GPT krävs för UEFI-installationer.
Vad händer härnäst?
Om detta förslag godkänns, kommer Fedora från och med version 43 att endast stödja UEFI-installationer på GPT-diskar för x86-system. Det är ett steg mot ett modernare, mer förutsägbart och stabilt operativsystem.
Om du planerar att installera Fedora på en UEFI-maskin är det redan nu rekommenderat att konvertera eller skapa dina diskar med GPT — det är framtidens riktning.
Vi inväntar ett officiellt beslut från FESCo.
Fakta: MBR, GPT och UEFI.
Fakta: MBR, GPT och UEFI
MBR (Master Boot Record)
En äldre metod för att partitionera hårddiskar, introducerad på 1980-talet. Begränsad till 2 TB diskar och högst fyra primära partitioner. Startsektorn innehåller både partitionstabellen och kod för att starta operativsystemet.
GPT (GUID Partition Table)
En modern partitioneringsstandard som ersätter MBR. Stöder mycket större diskar och fler partitioner (upp till 128). Varje partition identifieras med ett globalt unikt ID (GUID). GPT är en del av UEFI-standarden.
UEFI (Unified Extensible Firmware Interface)
Ett modernt firmwaregränssnitt som ersätter BIOS. Ger snabbare uppstart, stöd för stora diskar, grafiska menyer och säker start (Secure Boot). Förväntar sig normalt att disken är partitionerad med GPT.
Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara.
Räddningsläge för Calamares och Btrfs
En av de mest efterlängtade nyheterna är att installationsprogrammet nu kan rädda system installerade med Calamares och filsystemet Btrfs – något som tidigare varit begränsat. Det gör det enklare att återställa system i krissituationer, särskilt på stationära datorer och laptops där Calamares ofta används.
Förbättrat stöd för kryptering
System med disk-kryptering får också ett lyft. Det går nu att installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar stödet för moderna initramfs-baserade upplåsningsmekanismer och säkrar att systemd-baserade system fungerar sömlöst med krypterade enheter.
Apple-tangentbord på ARM-stöd
Installationsprogrammet har utökats med drivrutiner för Apple MTP- och SPI-tangentbord, vilket innebär att tangentbord på till exempel MacBook Pro (M1) och MacBook Air (M2) nu fungerar direkt vid installation – något som tidigare varit ett hinder för Linuxanvändare på ARM-baserade Apple-enheter.
Debian 13 RC2 innehåller även rad andra förbättringar
Debian Installer RC2 innehåller även en rad andra förbättringar:
Stöd för Secure Boot på AMD64 och ARM64 via shim-signed.
Nya Intel pinctrl-drivrutiner har lagts till i installationskärnan.
Möjlighet att förinställa extra alternativ för lokala sources.list-rader.
Cdrom-källor inaktiveras automatiskt om man installerar från USB, SD-kort eller ISO – vilket ger renare källistor.
Firmware som inkluderas i initrd loggas nu automatiskt.
Förbättrat stöd för talsyntes i grafiska installationslägen.
force-efi-extra-removable är nu aktiverat som standard i vissa fall – detta hjälper maskiner där EFI inte fungerar som det ska.
wget-appleten har tagits bort från BusyBox.
Variabeln DPKG_UNPACK_OPTIONS sätts inte längre till --force-overwrite, vilket förbättrar pakethanteringens robusthet.
Installationsprogrammets grafiska banner har uppdaterats med senaste versionen av Ceratopsian-temat.
Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2
Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2. Dessutom har renderingen av japanska tecken förbättrats genom att byta från VL Gothic till MotoyaLCedar. Filspegel-listan (Mirrors.masterlist) har också uppdaterats för att spegla aktuella servrar.
För testning – inte produktion
RC2 är en testversion av installationsprogrammet och är inte avsedd för produktionsmiljöer. Användare som vill bidra med testning inför den officiella lanseringen av Debian 13 uppmanas att ladda ner och prova installationsprogrammet via Debians webbplats.
Faktaruta: Debian 13 ”Trixie”
Kodnamn: Trixie Beräknat släppdatum: Slutet av juli 2025 Senaste releasekandidat: Debian Installer Trixie RC2
Nyheter i Debian 13
Stöd för räddning av Btrfs-system installerade via Calamares
Bättre disk-kryptering med systemd-cryptsetup + cryptsetup-initramfs
Stöd för Apple MTP- och SPI-tangentbord (t.ex. MacBook M1/M2)
Secure Boot via shim-signed på AMD64 och ARM64
Intel pinkontroll-drivrutiner inkluderade
Talsyntesstöd förbättrat för grafiskt installationsläge
Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS
Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare.
Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu
Efter fyra månader sedan version 4.4 är Vulkan-backenden nu redo för produktion. Den här versionen inkluderar stöd för OpenXR (VR/AR), Subdivision Surface och USD/Hydra, tillsammans med förbättrad prestanda.
På Linux kräver Vulkan:
NVIDIA-drivrutin version 550 eller senare
Mesa 25.3 eller senare för AMD-grafik
Trots detta är OpenGL fortfarande standardvalet i Blender 4.5, då Vulkan fortfarande har vissa begränsningar – som svagare VR-prestanda, hantering av mycket stora mesh:er och hårdvaruberoende skillnader.
Nya funktioner i gränssnittet
Blender 4.5 introducerar flera förbättringar i användargränssnittet:
Stöd för penntilt på ritplattor
Horisontell scrollning
Visuella effekter vid justering av regionstorlek
Stöd för att dra och släppa objekt längst ner i trädvyer
Ny funktion för att ta skärmdumpar direkt i Blender
På Linux får man även:
Större muspekare (24×24 och 32×32) för högupplösta skärmar
Stöd för ”Hyper”-modifieraren – en extra tangent som kan mappas till t.ex. Caps Lock
Förbättringar i nodsystemet
Nodredigeraren har fått flera förbättringar:
Sökning efter specifika nodoperationer och indata
Ny operator för att skapa tomma nodgrupper
Möjlighet att visa interna attribut i kalkylbladsredigeraren
Växlingsbara (toggle) indata i paneler
Ny popup för importinställningar
Tekniska förbättringar och optimeringar
Blender 4.5 förbättrar starttid, texturladdning och shaderkompilering (nu trådad som standard där det är möjligt).
Ytterligare förbättringar:
Ny algoritm minskar djupbuffertartefakter vid långa vyavstånd
Minskning av ljusläckage från stora ljuskällor
Ny ”shadow terminator”-funktion minskar självskuggning på lågpolygonmodeller
Förbättrad adaptiv subdivision med stöd för attribut-subdivision, jämn UV-subdivision och motion blur
Nya shadernoder och förbättrade materialmöjligheter
Förbättrad bump-korrigering
Ny “Filter Width”-ingång på Bump-noden
Nya noder: Vector Math, Vector Rotate, Vector Mix, Value Mix, Clamp, Float Curve, Blackbody
Image Info-nod som visar bilddimensioner, upplösning och transformation
Image Coordinates-nod med stöd för olika pixelkoordinater
Relative To Pixel-nod för konvertering till pixelvärden
Redigering, animation och arbetsflöde
Stöd för Boolean-sockets
Nya interpoleringsval för Scale- och Corner Pin-noder
GPU-stöd för Denoise-noden
Ny bakgrunds-gizmo för Split-noden
Visuell overlay för renderstorlek i bildredigeraren
Möjlighet att duplicera shape keys
Ny operator för att uppdatera shape keys från objekt med samma namn
Snäppning av tidslinjens spelhuvud till synliga objekt
Ytterligare förbättringar:
Copy Global Transform-tillägget har förbättrats med stöd för keying sets
Skärmdumpar för pose assets kan nu tas direkt
Slip-operatorn har refaktorerats
Mesh-normala kan redigeras via geometri-noder
Paneler och sökfunktioner stöds nu i operatorpanelen för nodgrupper
Förbättringar i videoredigering och rendering
HDR-stöd i sekvensförhandsvisning
Snäppning för 2D-markör i preview
“Snap to Frame Range”-alternativ i tidslinjen
Tydlig återkoppling i statusfältet när framerate eller vyinställning ändras vid import
Grease Pencil och USD-import
Ny renderpass för Grease Pencil
Möjlighet att filtrera Grease Pencil per vy-lager
Ny SSAA-antialiasingmetod för rendering
Ny operator för att konvertera kurvtyper
Möjlighet att endast visa onion skinning för aktivt objekt
Import/export-funktionalitet
SVG-export stöder nu animation över flera bildrutor
Snap to Cursor har fått rotationsstöd
Stöd för import av animerade kamerainställningar
Stöd för USD Skeleton rest pose
Stöd för formprimitiv (Plane, Capsule_1, Cylinder_1)
Stöd för DomeLight_1-schema
Tillgänglighet
Blender 4.5 LTS finns att ladda ner som en universell binär för GNU/Linux som kan köras direkt utan installation. Fullständiga versionsanteckningar och nedladdning finns på den officiella webbplatsen: blender.org
Fakta om Blender
Vad är Blender?
Blender är ett fritt och öppet källkodsprogram för 3D-modellering, animation, rendering, videoredigering, VFX, skulptering, motion graphics och spelutveckling. Det används av både oberoende kreatörer och professionella studior världen över.
Nyckelfunktioner:
• 3D-modellering (polygoner, NURBS, skulptering)
• UV-unwrapping och texturering
• Rigging, skinning och armaturer
• Animation och keyframing
• Simuleringar (rök, vätskor, tyg, partiklar)
• Rendering med Cycles och Eevee
• Node-baserade shaders och compositing
• Videoredigering via VSE (Video Sequence Editor)
• Motion tracking och kameraintegrering
• VR- och AR-stöd via OpenXR
• Stöd för många filformat (OBJ, FBX, glTF, USD, SVG m.fl.)
• Fullt skriptbart med Python API
Plattformar:
Windows, macOS, Linux (Wayland och X11)
Historik:
• Blender skapades 1994 som ett internt verktyg på den nederländska animationsstudion NeoGeo.
• År 2002 blev Blender öppen källkod efter en global insamling genom kampanjen ”Free Blender”.
• Blender Foundation och Blender Institute bildades av grundaren Ton Roosendaal.
• Projektet har fått stöd av företag som NVIDIA, AMD, Intel, Epic Games, Adobe, Ubisoft och Microsoft.
Licens:
Blender är licensierat under GNU GPL (General Public License) version 2 eller senare – fritt att använda, modifiera och distribuera.
Senaste version:
Blender 4.5 LTS (juli 2025): Vulkan-backend stabil, bättre prestanda, nya nodfunktioner och förbättrad rendering.
Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1
Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system.
Nyheter i version 2.6.1
Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare datorer. Det finns även uppdaterade versioner baserade på tidigare Ubuntu-utgåvor:
24.10
24.04 LTS
22.04 LTS
20.04 LTS
18.04 LTS
Andra förbättringar i denna version:
Återaktiverad Image Explorer som varit inaktiverad i föregående version
Firefox är tillbaka i Ubuntu 24.10-bygget
Möjlighet att välja NFS-version vid anslutning till nätverksenheter
Förbättrat touchpad-stöd med funktioner som tryck-för-klick och flerfinger-gester
Buggfixar och stabilitet
Version 2.6.1 åtgärdar flera kända problem:
En första lösning på felet umount: /tmp/rescuezilla.ntfs/mount: target is busy, som förhindrade säkerhetskopiering och kloning av vissa NTFS-diskar
Problem med att swap-partitioner förblev monterade under återställning och kloning är nu löst
Buggar som förhindrade skapandet av okomprimerade diskavbildningar har fixats
Läsbarhetsproblem med GTK-temat har rättats till för bättre visuell enhetlighet
Tekniken bakom
Denna version innehåller:
Den senaste versionen av partclone (0.3.37)
En ny översättning till brasiliansk portugisiska (pt_BR)
De senaste säkerhetsfixarna från Ubuntu
Kompatibilitet
Rescuezilla fungerar med en lång rad avbildningsformat, bland annat:
Clonezilla
VirtualBox (VDI)
VMware (VMDK)
QEMU (QCOW2)
Hyper-V (VHDx)
Råfiler som .dd och .img
Redo Rescue, Foxclone, FOG Project, FSArchiver (endast återställning), Apart GTK och Redo Backup and Recovery
Där hittar du även kompletta versionsanteckningar med mer information om förbättringarna i denna version.
Fakta om Rescuezilla
Rescuezilla är ett grafiskt systemåterställningsverktyg baserat på Ubuntu och Clonezilla. Det erbjuder enkel diskkloning och backup utan kommandorad. Programmet startas som en live-ISO och påverkar inte det installerade operativsystemet.
Historia
Projektet bygger vidare på det nedlagda Redo Backup and Recovery, och skapades för att erbjuda ett aktivt underhållet, användarvänligt alternativ med moderna komponenter.
Utvecklare
Rescuezilla utvecklas främst av Elliot Killick och är ett fritt och öppet projekt med källkod tillgänglig på GitHub:
Daemons är bakgrundsprocesser i Linux som körs automatiskt och hanterar systemfunktioner som nätverk, schemaläggning och tjänster – utan användarens inblandning.
Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb.
I den här guiden får du en genomtänkt översikt över vad tjänster och daemons är, hur de fungerar, varför de är viktiga och hur du hanterar dem i praktiken med moderna verktyg som systemctl.
Vad är en daemon?
En daemon är en process som körs tyst i bakgrunden och väntar på att få utföra sitt jobb. Den startar automatiskt antingen när systemet startar, när ett särskilt behov uppstår, eller efter att ha blivit aktiverad av en annan tjänst.
Daemoner är vanligtvis inte synliga för användaren och har ingen grafisk representation – de är rena systemprocesser.
Vanliga exempel på daemoner:
sshd – Lyssnar efter och hanterar fjärranslutningar via SSH.
cupsd – Administrerar utskriftsjobb via CUPS (Common UNIX Printing System).
crond – Kör automatiska uppgifter som du schemalagt med cron.
systemd-journald – Samlar in och loggar systemhändelser och fel.
De flesta daemoner följer konventionen att sluta med bokstaven d, som helt enkelt står för ”daemon”.
Vad är en tjänst?
En tjänst (eller service) är ett systemresursstyrt uppdrag som kan vara:
långvarig (som en klassisk daemon)
tillfällig, bara aktiv när den behövs
manuellt styrd, till exempel av en användare eller ett skript
En tjänst behöver inte vara en ständig bakgrundsprocess. Vissa tjänster aktiveras av händelser – t.ex. när en USB-enhet kopplas in, när ett nätverk blir tillgängligt, eller när ett schemalagt jobb ska köras.
Exempel:
sshd körs hela tiden → typisk långlivad daemon
bluetooth.service kan aktiveras automatiskt när en Bluetooth-enhet upptäcks
atd startar endast när ett engångsskript ska köras enligt ett schema
Alla daemoner är tjänster, men inte alla tjänster är daemoner.
Init-system och tjänstehantering
När ett Linuxsystem startar behöver något ta ansvar för att initiera alla tjänster. Det kallas för ett init-system. I moderna Linuxdistributioner är det nästan alltid systemd som sköter detta.
systemd
systemd är init-systemet och tjänstehanteraren i de flesta Linuxdistributioner i dag, inklusive:
Ubuntu (sedan 15.04)
Debian (sedan 8 ”Jessie”)
Fedora
CentOS/RHEL 7+
Arch Linux
Systemd är ansvarigt för att:
Starta alla nödvändiga tjänster i rätt ordning vid boot
Hantera beroenden mellan tjänster (t.ex. att nätverket är uppe innan webbtjänsten startar)
Övervaka tjänster och starta om dem vid behov
Tillhandahålla loggning via journalctl
Kontrollera enheter, sockets, timrar, mount-punkter och mer
systemd körs som process nummer 1 (PID 1) – det första som laddas efter att Linux-kärnan har startat.
Hantera tjänster med systemctl
Det viktigaste verktyget för att interagera med systemd är kommandot systemctl. Det används för att kontrollera tjänster på ett standardiserat och konsekvent sätt.
Kontrollera status
sudo systemctl status sshd
Visar om tjänsten är aktiv, inaktiv eller har kraschat. Visar även loggar, PID, senaste ändringar etc.
Starta en tjänst manuellt
sudo systemctl start nginx
Startar nginx-tjänsten för denna session (utan att aktivera den vid nästa omstart).
Stoppa en tjänst
sudo systemctl stop nginx
Starta om en tjänst
sudo systemctl restart nginx
Starta om endast om tjänsten redan körs
sudo systemctl reload nginx
Aktivera tjänst vid systemstart
sudo systemctl enable nginx
Inaktivera tjänst vid systemstart
sudo systemctl disable nginx
Visa alla aktiva tjänster
systemctl list-units --type=service
Visa alla installerade tjänster (inkl. inaktiva)
systemctl list-unit-files --type=service
Analysera och övervaka daemons i realtid
ps – lista processer
ps aux
Visar alla processer i systemet. Kan kombineras med grep för att söka:
ps aux | grep sshd
top – realtidsöversikt
top
Visar CPU- och minnesanvändning live. Bra för felsökning.
Ger färgad, interaktiv processvy med möjligheten att sortera, filtrera och avsluta processer direkt.
Viktiga tjänstekategorier
Här är några typer av tjänster du ofta hittar i ett Linuxsystem:
Typ
Exempel
Beskrivning
Nätverk
NetworkManager, wpa_supplicant
Hanterar trådbundet och trådlöst nätverk
Säkerhet
firewalld, fail2ban
Brandväggsregler och inloggningsskydd
Webb
nginx, apache2
Kör webbtjänster
Tid
systemd-timesyncd, chronyd
Synkroniserar tid via NTP
Utskrift
cups
Hanterar skrivare och utskriftsköer
Schemaläggning
cron, atd, systemd-timers
Kör kommandon vid bestämda tider
Sammanfattning
Tjänster och daemons är avgörande för ett fungerande Linuxsystem. De arbetar i bakgrunden med att hålla nätverket aktivt, ta emot fjärranslutningar, köra schemalagda jobb, driva brandväggen och mycket mer.
Med verktyg som systemctl, ps, top och htop får du som användare eller administratör full kontroll över vad som körs och hur ditt system mår.
Att förstå skillnaden mellan en daemon och en tjänst, samt att kunna felsöka och styra dem, är ett viktigt steg på vägen till att bemästra Linux.
En daemon är en bakgrundsprocess som körs utan direkt användarinteraktion. Termen kommer från det grekiska ordet daimon, som syftar på ett osynligt väsen – inte en ”demon” i religiös bemärkelse.
Begreppet togs i bruk av programmerare på MIT på 1960-talet för att beskriva program som arbetar i bakgrunden och reagerar på händelser, till exempel inkommande nätverksanslutningar eller schemalagda tider. I klassiska Unix-system som BSD och System V blev daemoner centrala för hantering av skrivare, nätverk, e-post och mer.
I dagens Linuxdistributioner hanteras daemoner oftast via systemd – ett init- och tjänstehanteringssystem som ersatt äldre lösningar som SysVinit och Upstart. De flesta daemonprogram slutar på d, till exempel:
sshd – hanterar SSH-anslutningar
httpd – kör webbservern
crond – utför schemalagda jobb
Jämförelse med Windows:
Windows har ett liknande koncept som kallas tjänster (services). Dessa körs också i bakgrunden och hanteras via det grafiska verktyget ”Services” eller via kommandon som sc och net start/stop. Skillnaden är att Linux ger mer insyn, kontroll och automatisering via terminalen – vilket gör daemoner särskilt kraftfulla i servermiljöer.
Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda.
Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält.
För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera välkomna korrigeringar: ändringar i opacitet på rasterlager rensar nu korrekt cacheminnet för animationer, och skalförändringar i animerade transformationsmasker fungerar nu som de ska.
En annan viktig buggfix gäller TIFF-filer – ett seglivat problem där filstorleken växte för varje sparning är nu löst. Krita sparar nu dessa filer korrekt genom att klippa bort tidigare innehåll vid varje sparning.
Arbetar du ofta med att ändra dukstorlek kommer du att uppskatta att knappen ”bevara bildförhållande” nu återställer dukens dimensioner på rätt sätt. Dessutom har ett fel som kunde orsaka krasch vid autosparning av mycket stora filer åtgärdats.
En ny standardinställning i version 5.2.10 hanterar problem som uppstått med vissa program – exempelvis WeChat – på tangentbord med fler än tolv funktionstangenter. Krita ignorerar nu som standard alla tangenter över F12. Användare som behöver dessa kan återaktivera dem genom att redigera konfigurationsfilen kritarc.
När det gäller systemkrav har Krita höjt den minsta stödda Ubuntu-versionen till 22.04 och avslutat stödet för macOS 10.13 – nu krävs minst macOS 10.14. Även AppImage-versionen har fått en uppdaterad körmiljö, vilket kan innebära att äldre versioner av AppImageLauncher måste tas bort eller uppdateras för att undvika konflikter.
Utvecklarna påminner också om sitt fortsatta stöd för mobila användare. Krita för ChromeOS är nu redo för skarp användning, medan Android-versionen fortfarande är i beta och utvecklas vidare med fokus på surfplatteanvändning.
Du hittar hela versionsanteckningen på Kritas webbplats. Version 5.2.10 finns att ladda ner för Windows (endast 64-bit), Linux (AppImage, Flatpak och Snap), macOS, samt för Android-surfplattor.
Krita är ett kostnadsfritt, öppen källkod-baserat program för digitalt måleri och bildskapande. Det är utvecklat av konstnärer för konstnärer – och fungerar utmärkt för både nybörjare och proffs inom illustration, serieteckning, konceptkonst och animation.
Historia
Krita-projektet startade 1998 som en del av KOffice-sviten under namnet KImage. År 2005 fick programmet namnet Krita och började då få ett tydligare fokus på digital konst. Sedan dess har Krita utvecklats snabbt och är idag ett av de mest kraftfulla fria ritprogrammen på marknaden.
Funktioner
Avancerade penselmotorer med stöd för tryckkänslighet
Stöd för rastergrafik i flera lager
Stabil animationstidslinje med onion skinning
Vektorstöd (SVG), textverktyg och filterlager
Stöd för grafikplattor som Wacom, Huion och XP-Pen
Anpassningsbara arbetsytor och tangentbordsgenvägar
Stöd för filformat som PSD, PNG, TIFF, OpenRaster och fler
Funktioner för färghantering (CMYK, ICC-profiler, HDR)
Krita finns för Windows, Linux, macOS, Android (beta) och ChromeOS.
Att gegga med kemikalier och framkalla film i mörkrum tillhör en svunnen tid.
Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader.
Vad är Darktable?
Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över allt från exponering och vitbalans till färgjustering, beskärning och objektivkorrigering. Darktable gör i stort sett samma sak – men är helt open source och gratis.
Darktable är byggt för att hantera stora fotobibliotek och fokuserar på raw-bilder – det vill säga digitala negativ som kommer direkt från kamerans sensor utan att ha behandlats av kameran själv. Raw-filer innehåller mer information än JPEG, vilket ger större flexibilitet i efterbehandlingen: bättre färger, bredare dynamiskt omfång och fler detaljer i högdagrar och skuggor.
Visst går det att redigera JPEG också i Darktable, men raw är där programmet verkligen glänser. JPEG-filer är redan ”bakade” i kameran och har mindre utrymme för justeringar.
Funktioner i Darktable
Här är några av de starkaste korten hos Darktable:
Icke-förstörande redigering
Intern bearbetning med 4×32-bitars flyttal per pixel
GPU-accelererad bildbehandling
Professionell färghantering
Filtrering och sortering av bilder
Stöd för många format: JPEG, CR2, NEF, HDR, PFM, RAF med flera
Responsivt gränssnitt utan fördröjning
Tethered shooting (fotografera direkt till datorn)
Export till JPEG, PNG, TIFF med mera
Använder XMP-sidecar-filer och snabb databas för metadata
Automatisering av arbetsflöden
Så installerar du Darktable
Darktable finns i de flesta Linux-distributioners programkällor, vilket gör installationen enkel.
När du öppnar Darktable för första gången behöver du skapa ett bibliotek med bilder. Låt säga att du har alla dina foton i mappen ~/PHOTOS.
Gör så här:
Starta Darktable
Klicka på ”lägg till i bibliotek” uppe till vänster
Navigera till ~/PHOTOS och välj mappen
Darktable läser nu in alla bilder i mappen (inklusive undermappar) och visar dem längst ner i fönstret. Dubbelklicka på en bild för att öppna redigeringsläget där alla verktyg finns tillgängliga.
En seriös redigerare för Linuxfotografer
Darktable är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och proffs. Om du fotograferar i raw och använder Linux, är det ett av de bästa alternativen där ute – utan att kosta ett öre.
Vill du lära dig mer om hur alla moduler och funktioner fungerar? Gå till Darktables officiella resurssida där du hittar användarmanualer för varje version.
Ronald Reagan och Linux Tux – två populära saker i USA.
Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome OS på sina skoldatorer.
Siffrorna för juni 2025: Enligt StatCounter står Linux nu för 5,03 % av skrivbordsmarknaden i USA. Här är hur marknaden ser ut:
Windows: 63,2 %
OS X: 16,57 %
macOS: 7,72 %
Linux: 5,03 %
Okänt: 4,76 %
Chrome OS: 2,71 %
Det är särskilt glädjande att Linux nu gått om den ”okända” kategorin – vilket visar att användningen inte längre döljs i statistiken.
Varför byter fler till Linux?
Problem med Windows Windows 10 närmar sig slutet av sitt stöd, och många användare vill inte uppgradera till Windows 11 – särskilt inte om det kräver ny hårdvara. Dessutom växer frustrationen kring integritetsbrister, reklam och påtvingade uppdateringar. Vissa upplever också att Microsoft utnyttjar användare för att träna sin AI – utan att ge något tillbaka.
Spel på Linux blir bättre Steam Deck har öppnat dörren för många gamers att prova Linux. Den Linuxbaserade spelkonsolen har visat att spel på Linux är fullt möjligt – och roligt.
Linux har blivit mer användarvänligt Distributioner som Ubuntu och Linux Mint har förbättrat sina gränssnitt och är idag lätta att använda, även för nybörjare. Linux fungerar dessutom bra på äldre datorer, vilket ger nytt liv åt hårdvara som annars skulle slängas. Många uppskattar också den ökade integriteten och möjligheten att ha full kontroll över sitt system. Och tack vare verktyg som Wine fungerar numera många Windowsprogram även på Linux.
Kan andelen Linuxanvändare vara ännu högre?
Det är mycket möjligt. Statistik från webbanvändning är inte alltid tillförlitlig när det gäller Linux, eftersom många användare använder verktyg som döljer vilket operativsystem de har. Den ”okända” kategorin på 4,76 % innehåller sannolikt också en del Linuxsystem. Dessutom bygger Chrome OS på Linuxkärnan. Om man räknar ihop Linux och Chrome OS blir den totala ”Linux-familjen” 7,74 % – alltså ännu högre än vad siffrorna först visar.
Ett tydligt trendbrott
Att Linux nu passerar 5 % visar att allt fler är intresserade av alternativ till de dominerande systemen. Det ökade intresset skapar också en positiv snöbollseffekt – fler användare leder till fler utvecklare och bättre stöd. Förhoppningen är att även hårdvarutillverkare börjar ta Linuxanvändare på allvar, med bättre drivrutiner och officiellt stöd.
Framtidsutsikter
Linux har vuxit långsamt men stabilt.
Det tog 8 år att gå från 1 % till 2 %
2,2 år att nå 3 %
0,7 år att komma till 4 %
Nu, sommaren 2025, över 5 %
Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan vi snart se ännu större andelar. Det är en spännande tid för Linux – och mycket tyder på att det bara blir bättre framöver.
Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information.
Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet.
Inbyggt Exchange-stöd – utan tillägg
I över 20 år har Thunderbird-användare som behövt ansluta till Exchange-servrar – särskilt i miljöer där IMAP är avstängt – hänvisats till betalda tillägg som ExQuilla eller Owl, eller till att använda Microsoft Outlook. Men nu är det slut med det.
Med Eclipse introduceras ett nytt, inbyggt stödsystem för Exchange Web Services (EWS) direkt i Thunderbird. Detta öppnar dörren för:
Organisationer med lokala Exchange-servrar
Hybridmiljöer med Office 365 där IMAP och POP är inaktiverade men EWS fortfarande fungerar
Framtida stöd för mobilappar – samma EWS-komponenter skrivna i Rust kommer att användas även i kommande Thunderbird för Android
Microsoft planerar visserligen att blockera tredjepartsåtkomst via EWS till Exchange Online från och med 1 oktober 2026, men protokollet kommer att fortsätta fungera för lokala Exchange-installationer. Thunderbird-teamet ser EWS som ett viktigt första steg mot framtida stöd för Microsoft Graph.
Mörkt läge – även i e-postens innehåll
Thunderbird 140 förbättrar stödet för mörkt läge genom att införa ”Dark Message Mode”, vilket innebär att även själva meddelandens innehåll nu visas i mörkt tema – inte bara gränssnittet. Detta gör att övergången mellan programmet och e-postmeddelanden känns mjukare. En ny knapp i meddelandehuvudet gör det enkelt att växla tillbaka till ljust läge för enskilda mejl.
Förbättrad layout och visuell kontroll
Under Inställningar > Utseende kan användare nu enkelt välja mellan olika layouter för meddelandelistan:
Klassiskt, tätt tabelläge
Kortlayout som påminner om mobila enheter
Här kan man även ställa in standard-sorteringsordning, trådvisning och bredd på korten – allt från samma plats.
OS-integrerade notifikationer
Med Thunderbird 140 visas nu inbyggda notifikationer direkt via operativsystemets egna system – oavsett om du använder Windows, macOS eller Linux. Meddelandefönster (”toasts”) innehåller nu knappar för till exempel Radera eller Arkivera, så att du snabbt kan agera utan att behöva öppna huvudfönstret.
Ny kontoassistent och smidig inställning
Den nya ”Account Hub” förenklar det första steget när du lägger till ett nytt konto. E-post, kalender och adressbok hanteras nu i ett och samma fönster. Du kan också:
Exportera kontoinställningar som QR-kod – praktiskt för att överföra till mobilappen
Sortera mappar med dra-och-släpp
Skrolla horisontellt i breda tabellvyer – precis som i ett kalkylblad
Andra förbättringar och buggfixar
Exchange-stöd aktiveras via en inställning (än så länge experimentellt)
QR-export för att snabbt flytta inställningar till mobilen
Horisontell skroll i meddelandelistan för datatunga miljöer
Tusentals buggfixar och förbättringar av prestanda
Tillgänglighet och uppdatering
Thunderbird 140 finns nu att ladda ner direkt från thunderbird.net som den nya Extended Support Release (ESR). Automatiska uppdateringar rullas ut stegvis, men du kan redan nu uppgradera manuellt via Hjälp > Om Thunderbird.
Använder du Snap eller Flatpak på Linux? Då får du uppdateringen inom de närmaste veckorna
Windows Store-versionen väntas vara tillgänglig senast i mitten av juli
Kända problem
En känd bugg gäller användare som skickar mejl via 32-bitars MAPI – dessa kan bli ombedda att ange lösenord, såvida inte e-postfönstret används.
Vill du ha nya funktioner snabbare?
Om du vill testa nya funktioner så fort de kommer, istället för att vänta på nästa ESR-version, kan du byta till Thunderbird Release-kanalen, som erbjuder månadsvisa uppdateringar med samma stabilitet.
Thunderbird 140 “Eclipse” har nått totaliteten
Med stöd för Exchange, förbättrat mörkt läge, moderniserad layout och smidigare kontoinställningar tar Thunderbird ett stort kliv in i framtiden – och förbi tidigare begränsningar. Välkommen till en ny era av öppen e-posthantering!
CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen
Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard – men precis som tidigare är det Fish som är det förvalda alternativet.
CachyOS är en Arch-baserad Linuxdistribution som riktar sig till både stationära datorer och handhållna enheter. Juliutgåvan 2025 levereras med Linuxkärnan 6.15 och har flera viktiga nyheter. Bland annat används numera Wayland som standard för alla nya KDE Plasma-installationer. Om systemet inte klarar av Wayland, växlar installationen automatiskt till Plasma på X11 för att undvika kompatibilitetsproblem. KDE Plasma-versionen i den här utgåvan är 6.4.2.
Vad är nytt i juliutgåvan 2025
– Stöd för fwupd har lagts till i både KDE- och GNOME-versionerna, vilket förenklar firmwareuppdateringar – systemd-oomd har tagits bort på grund av återkommande stabilitetsproblem – Proton-CachyOS har uppdaterats med stöd för AMD Anti-Lag 2 och miljövariabeln PROTON_FSR4_UPGRADE – Wine-integration för Wayland har förbättrats – Det tidigare webbläsarpaketet cachy-browser har ersatts med cachyos-firefox-settings, som ger en anpassad inställning för vanlig Firefox
Handheld Edition får också uppdateringar
Även den handhållna versionen av CachyOS har förbättrats. Den får nu stöd för den nya enheten Lenovo Legion Go, samt flera optimeringar för konfiguration och användarupplevelse på små skärmar.
Ladda ner eller uppdatera
Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning från CachyOS officiella webbplats i form av Desktop- och Handheld-utgåvor.
För dig som redan använder CachyOS behövs ingen nyinstallation. Eftersom systemet bygger på Arch och uppdateras löpande enligt rolling release-modellen, räcker det att köra en vanlig uppdatering via terminalen:
sudo pacman -Syu
Du kan också använda grafiska verktyg som Plasma Discover eller GNOME Software.
Vad är CachyOS?
CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som fokuserar på prestanda, användarvänlighet och modern hårdvarustöd. Den riktar sig både till stationära datorer och handhållna enheter, med ett installerbart ISO som erbjuder flera skrivbordsmiljöer – främst KDE Plasma och GNOME.
Bakgrund och historia
CachyOS-projektet startades med målet att skapa ett optimerat, responsivt Arch-system för dagligt bruk – utan att tumma på flexibiliteten. Distributionen använder en egen kärna och egna optimerade kompileringar av mjukvara för att ge bättre prestanda, särskilt på moderna system med flera kärnor. Genom att erbjuda förkonfigurerade alternativ (bland annat för Fish, Zsh och Firefox) kombinerar CachyOS kraften från Arch med en snabb och smidig användarupplevelse direkt från start.
Funktioner och möjligheter
Rolling release-modell – alltid uppdaterad
Stöd för moderna tekniker som Wayland, Btrfs och PipeWire
Anpassad Linux-kärna och optimerade paket
Integrerad support för Steam och Proton-spel
Installer med val för skrivbordsmiljö, filsystem och kommandoskal
Versioner för både Desktop och Handheld (bärbara enheter)
Systemkrav: 64-bitars dator, minst 4 GB RAM, internetanslutning vid installation Licens: Fri programvara, öppen källkod (GPL, m.fl.)
GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager).
Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila gren ”Sid” (kommande Debian 13) från den 12 juli 2025. Det är den andra utgåvan i 1.7-serien och kommer ungefär fem och en halv månad efter version 1.7.0-1. Bland nyheterna finns en förbättring som minskar risken för att blockenheter får en slumpmässig ordning vid uppstart i livesystemet.
GParted 1.7-serien introducerade tidigare experimentellt stöd för det nya filsystemet Bcachefs, igenkänning av NBD-enheter (Network Block Devices), samt en mekanism som hindrar att LVM-volymgrupper (Logical Volume Management) startas automatiskt under identifieringsprocessen.
Andra förbättringar i version 1.7 inkluderar bättre stöd för exFAT-partitioner tack vare integration med exfatprogs version 1.2.3 eller senare, ett höjt minimikrav på libparted till version 3.2, och en lösning på ett problem där programmet kunde låsa sig vid partitionssökning om btrfs-progs saknades. CI-byggen har även uppdaterats för att stödja Ubuntu 24.04 LTS och Rocky Linux 8.
I livesystemet har tre nya paket lagts till:
bcachefs-tools och bcache-tools för Bcachefs-stöd
util-linux-extra som innehåller kommandoradsverktyg som ofta används på interaktiva system
GParted Live 1.7.0-8 kan nu laddas ner från den officiella webbplatsen och finns tillgänglig som ISO- och USB-avbildningar, endast för 64-bitarsarkitektur. ISO-filen kan användas för att skapa en startbar CD, medan USB-avbildningen är avsedd för USB-minnen. Observera att 32-bitars datorer inte längre stöds.
Vad är det?
GParted Live är ett fristående systemverktyg som låter dig starta datorn från USB eller CD för att hantera hårddiskpartitioner grafiskt. Det bygger på det populära verktyget GParted (GNOME Partition Editor).
Funktioner:
Ändra storlek på partitioner utan att förlora data
Flytta, kopiera, skapa, ta bort och formatera partitioner
Stöd för många filsystem: ext4, Btrfs, XFS, NTFS, FAT32, exFAT m.fl.
Stöd för LVM, RAID, och även Bcachefs och NBD-enheter
Kan användas för dataräddning eller installation av flera operativsystem
Bakgrund och historia:
GParted startade 2004 som ett projekt inom GNOME för att skapa ett användarvänligt grafiskt partitionsverktyg för Linux. GParted Live utvecklades kort därefter som en fristående version som kan köras direkt från USB eller CD, utan att behöva installera något operativsystem. Projektet baseras på Debian och uppdateras regelbundet med stöd för nya filsystem, kärnor och enheter.
Senaste version: GParted Live 1.7.0-8 (juli 2025) Systemkrav: 64-bitars PC, USB-minne eller CD-skiva Licens: Fri programvara (GPL)
Att köpa osupportad hårdvara är som att äta gammal paj – det lämnar en mindre angenäm smak.
Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop?
Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg beställningen redan inne innan jag hunnit blinka.
Men nyfikenheten väcktes: vad är det egentligen jag har beställt hem?
Vid en första anblick ser det lovande ut. Den här enkortsdatorn har en sexkärnig ARM-processor, 4 GB LPDDR4 RAM och stöd för M.2 SSD – en tydlig fördel jämfört med Raspberry Pi, särskilt sett till priset. Många återförsäljare tar fortfarande över 1500 kronor för samma modell, så fyndkänslan var påtaglig.
Men ju mer jag grävde, desto fler frågetecken dök upp. Radxa verkar ha lagt ROCK 4 SE åt sidan redan 2022. De officiella Linuxdistributionerna som stöds är Debian 11 och Ubuntu 22.04 – versioner som börjar kännas daterade, särskilt nu när Debian 13 står för dörren och Ubuntu 24.04 LTS över ett år gamlat..
Arm har kortare livsläng än x86
ARM-baserade datorer har ofta kortare livslängd än x86-system, inte för att hårdvaran är sämre – utan för att ekosystemet kring ARM är splittrat. Varje ARM-enhet har sin egen variant av firmware, bootloader och enhetsträd (Device Tree), vilket gör dem starkt beroende av tillverkarens uppdateringar. Om tillverkaren slutar underhålla mjukvaran, dör plattformen snabbt.
x86, däremot, bygger på gemensamma standarder som BIOS/UEFI och ACPI, vilket gör att en och samma Linux-distribution fungerar på tusentals olika PC-modeller utan anpassningar. Det ger lång livslängd, bredare communitystöd och bättre framtidssäkerhet.
Steg
x86 (PC)
ARM (t.ex. ROCK Pi, Raspberry Pi)
1
BIOS / UEFI (standardiserad firmware)
ROM-kod i SoC (unik för varje tillverkare)
2
Laddar UEFI boot manager eller GRUB
Laddar första bootloader (t.ex. SPL, idbloader)
3
Laddar OS direkt från disk eller USB
Laddar andra steg (t.ex. U-Boot, EFI, etc.)
4
OS (t.ex. Linux-kärna) bootas
U-Boot laddar Linux-kärnan och Device Tree (DTB)
5
OS använder ACPI för hårdvarudetektering
OS använder Device Tree (DTB) för hårdvarubesked
6
Root-filsystem mountas och OS körs
Root-filsystem mountas och OS körs
Raspberry Pi är ett undantag – en trygg bastion i SBC-världen. Med över 45 miljoner sålda enheter finns ett ekosystem och ett community som garanterar långsiktig support. Andra aktörer, som Rock Pi, kommer och går – precis som så många andra plattformar som inte lyckades etablera sig. Betamax, Video 2000, Windows Phone – listan på tekniska återvändsgränder är lång.
Risc V
Samtidigt börjar en ny våg ta form: RISC-V. Fler tillverkare släpper Pi-liknande kort med RISC-V-processorer. Exempelvis har Orange Pi lanserat prisvärda modeller med imponerande specifikationer. Men även här gäller det att vara försiktig. Ubuntu 24.04 stöder bara RISC-V-profiler som följer RVA20, och från och med nästa version är det RVA23 som gäller. Den som funderar på att köpa en RISC-V-baserad dator måste alltså kontrollera exakt vad CPU:n stöder – något som inte alltid framgår tydligt, särskilt inte när det gäller billig hårdvara från Kina, där dokumentationen ofta är bristfällig.
RISC-V har samma problem som ARM – det finns ingen enhetlig bootstandard, dokumentationen är ofta bristfällig och det är tillverkaren som i praktiken bestämmer livslängden på den enkortsdator du klickar hem.
Det är lätt att lockas av specifikationer som “stöd för 4K”, men utan rätt mjukvara är det ett tomt löfte. Hårdvara utan fungerande ekosystem är som en sportbil utan vägar att köra på.
Realiteten är att ROCK 4SE i dagsläget är en plattform utan framtid från tillverkaren. Radxa verkar ha övergett den aktiva utvecklingen redan 2022, vilket innebär att uppdateringar, drivrutiner och officiellt operativsystemsstöd riskerar att stagnera. Till skillnad från Raspberry Pi, som har ett starkt community, långsiktig support och ett levande mjukvaruekosystem, framstår ROCK 4SE som en ensam ö i ARM-havet. Ett särskilt problem är att ARM inte har en enhetlig bootstruktur som x86-plattformen. Varje enkortsdator kräver ofta en specialanpassad kärna och bootloader, och utan ett aktivt utvecklarsamhälle riskerar kompatibiliteten att snabbt försvinna. När nya versioner av exempelvis Ubuntu eller Debian släpps är det därför osäkert om ROCK 4SE någonsin får tillgång till fungerande systembilder igen.
Sammanfattningsvis är en Rock 4 SE för 199 kronor troligen ett roligt experiment för hobbyprojekt eller testmiljöer. Men det är också en påminnelse om att det lönar sig att läsa på innan man klickar hem något – särskilt utanför den välkända x86-världen.
Vad menas med x86, Arm eller Risc V?
x86, ARM och RISC-V är olika processorarkitekturer. x86 används främst i PC och är kraftfull men drar mer ström. ARM är energisnål och dominerar i mobiler och surfplattor. RISC-V är en öppen och gratis arkitektur, populär i forskning och nya projekt tack vare sin flexibilitet.
32-bitarsstöd är en förutsättning för att kunna spela spel som är m/ä på linux
Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom Fedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen – och varför blev reaktionerna så starka? Här sammanfattar vi läget.
Vad Fedora föreslog
Förslaget, som lades fram av Fedora-utvecklaren Fabio Valentini, bestod i huvudsak av två delar:
Att sluta inkludera 32-bitarsbibliotek (kallade “multilib”) i 64-bitars Fedora-installationer.
Att helt sluta bygga och paketera ny programvara för 32-bitars i686-arkitekturen.
Redan tidigare hade Fedora tagit bort stöd för 32-bitarskärnor och installerbara ISO-filer – det här sågs som de sista två stegen mot att helt fasa ut 32-bitarsplattformen.
Första delen skulle teoretiskt gå att ångra, men att sluta bygga ny programvara hade varit ett nästintill oåterkalleligt beslut.
Varför ville man ta bort stödet för 32-bitars?
Det fanns flera tekniska och praktiska motiv:
Underhållsarbete: Det blir allt svårare för utvecklare att hålla 32-bitarskod uppdaterad, eftersom många moderna projekt redan lämnat det bakom sig.
Förenkling: Att hantera 32-bitarsbibliotek i dagens Fedora är komplext och bygger på ömtåliga regler och specialfall.
Resurseffektivitet: Om man slipper bygga tusentals 32-bitarsprogram frigörs processortid, vilket gynnar utvecklingen av 64-bitarsprogram.
Snabbare system: Att minska antalet paket skulle kunna snabba upp pakethantering och uppdateringar för användarna.
Hur skulle det ha påverkat användarna?
Även om utvecklarna såg tydliga fördelar, fanns det risker för slutanvändare – särskilt inom spelvärlden:
Program tas bort: 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer skulle försvinna vid uppgradering.
Kompatibilitetsproblem: Mjukvara som kräver 32-bitarskomponenter skulle inte längre fungera.
Spelmiljöer hotas: Populära lösningar som Wine (för att köra Windows-spel) och Steam skulle drabbas, särskilt äldre installationer.
Fedora-baserade distros påverkas: Distributioner som Bazzite och Nobara, som fokuserar på gaming, skulle få problem.
Äldre spel förloras: Många klassiska Linux- och Windows-spel riskerade att inte längre kunna köras enkelt.
Reaktionerna blev starka
Mottagandet från användarbasen var kraftigt negativt. Valentini beskrev hur han möttes av hundratals kommentarer i stil med: ”Gör inte det här!”, ”Bryr ni er inte om era användare?” och ”Jag byter distro direkt!”
Han menade att överdrivna rubriker och sensationsjournalistik från vissa teknikmedier och YouTubers förstärkte konflikten.
Flera användare jämförde Fedora med Windows – som fortfarande tillåter 32-bitarsprogram – och tyckte att Fedora gick för fort fram.
En undersökning visade att:
51 % var ”starkt emot”
16 % var ”emot, men kunde övertalas”
Totalt motsatte sig alltså två tredjedelar av de svarande förslaget.
Fanns det några kompromisser?
Ja, flera tekniska lösningar diskuterades som alternativ:
Wine med WoW64 – En ny teknik där Wine kan köra 32-bitars Windows-program utan hjälp från operativsystemets egna 32-bitarsbibliotek. Lovande men ännu inte helt stabil.
Flatpak – Paket som innehåller alla sina beroenden. Steam finns till exempel som Flatpak, men användare rapporterade ibland sämre prestanda, högre lagringskrav och problem med vissa funktioner.
Containrar – Exempelvis Podman eller Toolbx, där man kan köra ett separat 32-bitarsmiljö vid behov.
Begränsat stöd, som Ubuntu – En kompromiss vore att endast behålla ett urval av viktiga 32-bitarsbibliotek, till exempel för spel. Det har Ubuntu gjort sedan 2019.
Beslutet: Fedora behåller stödet – för nu
Den 28 juni 2025 valde Valentini att dra tillbaka sitt förslag. Fedora 44 kommer alltså inte att avveckla 32-bitarsstödet ännu.
Han konstaterade att det helt enkelt var för tidigt, och att debatten sannolikt hade blivit lika hätsk oavsett vilken version som förslaget gällde.
En del i communityn såg detta som en seger för användarna. Andra ansåg att man bara skjutit problemet framför sig, eftersom trenden i mjukvaruvärlden tydligt går mot att släppa stödet för 32-bitarsplattformar.
Valentini avslutade med att han nu gärna ser konkreta och realistiska motförslag. Diskussionen lär alltså fortsätta – med hopp om en lösning som fungerar både för användare och utvecklare.
i686 är en arkitekturetikett som används i Linuxvärlden för att beskriva en klass av 32-bitars x86-processorer med stöd för instruktioner som introducerades med Intel Pentium Pro (1995) och framåt.
Den är en vidareutveckling av tidigare x86-generationer som i386 och i586 (Pentium) och används ofta som minimikrav för modern 32-bitarsprogramvara.
Vilka CPU:er räknas som i686-kompatibla?
Intel Pentium Pro
Intel Pentium II
Intel Pentium III
Intel Pentium M
Intel Pentium 4
Intel Celeron (baserat på ovanstående generationer)
Intel Atom (tidiga modeller som Z500–Z600-serierna)
AMD Athlon (klassiska 32-bitarsversioner)
AMD Duron
AMD Sempron (32-bitars)
Via C3, C7, Eden
Transmeta Crusoe och Efficeon
Vissa Geode LX-processorer
Notera att även om dessa processorer tekniskt stöder i686, så varierar prestanda och kompatibilitet beroende på instruktioner som SSE, PAE eller NX-bit. Moderna system kräver ofta mer än bara grundläggande i686-stöd för att fungera fullt ut.
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare.
Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära datorer – med fullt stöd för centrala applikationer som Firefox och Thunderbird.
Men det finns en hake: för att fokusera på framtidens hårdvara kommer Canonical från och med version 25.10 att kräva RVA23-profilen i RISC-V-processorer. Det innebär att majoriteten – cirka 90 % – av dagens RISC-V-enheter inte längre kommer att vara kompatibla.
Bakgrunden är att RISC-V International i oktober 2024 antog den nya RVA23-standarden, som bland annat innehåller stöd för virtualisering via hypervisor och avancerade vektoroperationer för beräkningstunga uppgifter som AI, kryptering och komprimering. Genom att gå över till denna profil hoppas Canonical kunna bygga en mer robust och konsekvent programvarubas för framtida RISC-V-system.
Ubuntu 25.10 kommer att kunna avgöra automatiskt om en enhet uppfyller kraven för RVA23, och uppgraderingsverktyget i Ubuntu kommer att blockera uppdateringar till 25.10 på RISC-V-system som inte gör det. Dessa äldre system kommer att få stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.
Fler nyheter i Ubuntu 25.10
Förutom förändringarna för RISC-V-användare kommer Ubuntu 25.10 också att introducera flera andra nyheter:
Förbättrad Wayland-stöd för NVIDIA-grafikkort
Fullt stöd för Variable Refresh Rate (VRR) på skärmar som stöder tekniken
Full diskkryptering med TPM-skydd
Smartare och tydligare hantering av behörighetsförfrågningar
För företag blir det möjligt att hämta autoinstall-konfigurationer från Canonicals administrationsverktyg Landscape direkt vid installationstillfället, vilket förenklar automatiserad utrullning.
Dessutom har Canonical arbetat med att förbättra tillgängligheten i systemet i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), och en ny strategi för dokumentation av skrivbordsmiljön ska göra det enklare för användare att hitta hjälp och vägledning.
Ubuntu 25.10 kommer att baseras på Linuxkärnan 6.17 och använda GNOME 49 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna finns även nya appar som Loupe (bildvisare) och Ptyxis (terminal).
Betaversionen släpps den 18 september 2025, medan den färdiga versionen lanseras den 9 oktober.
Fakta: Vad är RISC-V-profiler?
RISC-V-profiler är standardiserade uppsättningar av instruktionstillägg (ISA extensions) som definierar vad en RISC-V-processor bör stödja. Syftet är att förenkla programvaruutveckling och säkerställa kompatibilitet mellan olika hårdvaruplattformar.
Jämförelse mellan profiler
Profil
Introduktion
Egenskaper
RVA20
2021
Basnivå med stöd för heltalsaritmetik, atomära instruktioner, multiplicering/division samt grundläggande systemfunktioner. Begränsat lämplig för moderna skrivbordsmiljöer.
RVA23
2024
Utökad profil med stöd för virtualisering (hypervisor), vektorutökningar för AI/ML och kryptografi, samt förbättrad hårdvaruprestanda. Krävs för Ubuntu 25.10 och framåt.
Notis:Heltalsaritmetik avser grundläggande operationer som addition, subtraktion och logiska bitoperationer på heltal.
Atomära instruktioner är operationer som sker odelbart och används för att säkert hantera data i flerkärniga processorer.
Multiplikation/division innebär att processorn har hårdvarustöd för att snabbt beräkna produkter och kvoter, vilket är viktigt för prestanda i många program.
Observera: Ubuntu 25.10 kräver att din RISC-V-processor stöder RVA23U64. System med äldre profiler, som RVA20, kommer inte längre att kunna uppgraderas efter Ubuntu 24.04 LTS.
Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds.
Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ till både Btrfs och ZFS. Filsystemet togs in i Linux 6.7 som experimentellt stöd, men har sedan dess kantats av problem.
Stabiliteten har varit bristfällig, med återkommande buggar och motsägelsefulla kodändringar. Redan förra året uttryckte Linus ånger över att ha släppt in Bcachefs i kärnan.
Men det som nu fått bägaren att rinna över är hur Overstreet hanterat sena ändringar. Under utvecklingen av Linux 6.16 skickade han in en omfattande patch för funktionen journal_rewind – som låter hela filsystemet rullas tillbaka till ett tidigare tillstånd. Även om ändringen var tänkt att lösa kritiska problem, kom den in sent i utvecklingscykeln – något som Linus har nolltolerans för.
När Torvalds ifrågasatte patchen svarade Overstreet med en oväntat skarp ton. Han kritiserade Linus för att vara ”omöjlig” att samarbeta med och uppmanade honom att ”tona ner” sitt bemötande. Linus, å sin sida, drog tillbaka hela ändringen och förklarade att han inte längre ville ha med Bcachefs att göra:
”Det var tydligt att jag inte ens får ifrågasätta buggfixar. Ärligt talat – då vill jag inte vara inblandad. Vi är klara.”
Konflikten belyser återigen hur infekterad diskussionen på Linux-kärnans utvecklingslista kan bli. Linus är känd för sin kompromisslösa stil, men även Overstreet tycks ha passerat en gräns.
Vad innebär detta för användarna? Bcachefs kommer inte längre att uppdateras automatiskt genom kärnans utvecklingsflöde, vilket påverkar dess tillgänglighet i vanliga Linuxdistributioner. De som vill använda filsystemet får nu kompilera det manuellt eller vända sig till alternativa lösningar – om inte parterna lyckas försonas innan nästa utvecklingsfönster, för Linux 6.18.
Bcachefs är ett avancerat copy-on-write-filsystem för Linux, utvecklat av Kent Overstreet. Det började som en vidareutveckling av Bcache (en caching-lösning för blockenheter) men utvecklades till ett fullfjädrat filsystem med målet att kombinera prestanda i nivå med ext4/XFS med moderna funktioner från ZFS och Btrfs.
Funktioner
Stöd för snapshots (ögonblicksbilder)
Inbyggd datakomprimering
Stöd för kryptering på filsystemsnivå
Checksummor för dataintegritet
Skalbarhet för både små och mycket stora volymer
Multidevice-stöd (RAID-liknande funktioner)
Filsystemsnivå-replikering och dataskydd
Snabb metadatahantering med journaling
Historik
Bcachefs presenterades offentligt 2015 och har varit under aktiv utveckling sedan dess. Det togs in i Linuxkärnans huvudträd som ett experimentellt filsystem i version 6.7 (2024). Trots tekniska framsteg har det kantats av kontroverser mellan huvudutvecklaren och Linux-projektets ledning, vilket nu har lett till att det tillfälligt tagits bort från kärnan i version 6.17.
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version.
Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med Linux 6.11-kärnan och GNOME 47 “Denver” som skrivbordsmiljö.
Nu när stödet är avslutat blir systemen sårbara för säkerhetshot om de inte uppdateras. Därför rekommenderas alla användare att snarast uppgradera till Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”, som är den aktuella versionen och får uppdateringar fram till februari 2026.
Ubuntu 25.04 bjuder på flera förbättringar jämfört med föregångaren, däribland Linux-kärnan 6.14, Mesa 25 för grafik och det nya GNOME 48-skrivbordet.
Uppgraderingsprocessen är enkel och tar ungefär 30 minuter. Se bara till att säkerhetskopiera dina viktiga filer innan du börjar.
Om du föredrar en mer stabil och långsiktig lösning framför det allra senaste, kan du också välja att installera Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat”, som kommer att få uppdateringar i upp till 10 år.
Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”
Släpptes den 10 oktober 2024
GNOME 47 “Denver” som standard-skrivbordsmiljö
Linux-kärna 6.11
Förbättrad Snap-hantering och snabbare uppstart
Experimentellt stöd för Wayland med vissa NVIDIA-drivrutiner
Firefox i Snap-format, uppdaterad till senaste version
Förbättrade systeminställningar och modernare gränssnitt
Korttidsversion med 9 månaders stöd (upphörde 10 juli 2025)
Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.
Förutsättningar
En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen
Steg 1: Installera Node.js
Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:
CREATE DATABASE wikijs;
CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
\q
Alternativ B: MySQL / MariaDB
sudo apt install -y mariadb-server
sudo mysql -u root -p
Inuti MySQL:
CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.
Slutsats
Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.
Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.
Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.
Funktioner
Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.
Vad är Markdown?
Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:
# Rubriknivå 1
## Rubriknivå 2
**Fet text**, _kursiv text_
- Punkt 1
- Punkt 2
[Länktext](https://exempel.se)
Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.
Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet.
En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som ljudmotor i stället för den tidigare Phonon, vilket ger bättre och mer flexibel uppspelning. Databasen har också förbättrats – teckenuppsättningen stöder nu fullständig UTF-8, vilket gör att emojis och andra ovanliga tecken (till exempel i poddbeskrivningar) visas korrekt.
Programmet kan nu dessutom automatiskt justera ljudnivån med en förinställd förstärkning när ReplayGain är aktiverat, och det finns en reservnivå för spår som saknar ReplayGain-information.
Andra förbättringar i version 3.3 inkluderar: ett delvis återinfört stöd för cue-filer, stabilare volymkontroll som inte nollställs när låtar byts, en fix för det berömda ”år 2038-buggen” i datumbaserad lagring, och bättre hantering av samtidiga databassökningar för att undvika konflikter.
Dessutom har gammal funktionalitet för Last.fm-radio tagits bort och ersatts med länkar till deras webbsidor. Stödet för TagLib extras har tagits bort, och man har beslutat att programmet inte längre ska kunna kompileras utan inbyggt databasstöd.
Du hittar fler detaljer i den officiella ändringsloggen. Amarok 3.3 finns att ladda ner som källkod på den officiella webbplatsen, som Flatpak via Flathub, eller så kan du vänta tills den når paketarkiven i din Linuxdistribution.
Fakta om Amarok
Namn: Amarok
Typ: Musikspelare med öppen källkod
Utvecklare: KDE-projektet
Första versionen: 2003
Senaste version: 3.3 (2025) – första versionen helt portad till Qt 6 och KDE Frameworks 6
Funktioner
Musikbibliotek med avancerad sökning och filtrering
Stöd för spellistor, cue-filer och podcasts
Stöd för ReplayGain och förförstärkning (pre-gain)
Metadata-hantering med TagLib
Ljuduppspelning via GStreamer (tidigare Phonon)
Integrering med Last.fm via länkade sidor
Fullt stöd för UTF-8, inklusive emojis
Tillgänglighet
Amarok kan laddas ner som Flatpak från Flathub eller som källkod från den officiella webbplatsen.
Licens: GPL – fri att använda, ändra och distribuera.
Microsoft har inte lyckats få över alla från Windows 10 till 11 och förlänger därför stödet för Windows 10 – men bara för användare med Microsoft 365. Det innebär att användarnas data lagras i USA, något som väcker oro i EU, där integritet och digitalt oberoende blir allt viktigare.
Redan tidigare har det varit tydligt att Microsofts affärsmodell går ut på att binda användare till molntjänster. Vill man behålla kontrollen över sin data är Linux idag det bästa alternativet.
Händelser som att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) tillfälligt tappade åtkomst till sina Microsoft-konton efter att USA infört sanktioner har förstärkt EU:s oro. Microsoft förnekar inblandning, men incidenten har fått många att fundera på om amerikanska företag verkligen är oberoende från politiskt tryck.
Flera EU-länder agerar redan. Frankrikes gendarmeri kör Linux på nästan alla sina datorer. Tyska delstaten Schleswig-Holstein, Köpenhamn, Århus och nu hela Danmark är på väg bort från Windows och Office – till förmån för Linux och LibreOffice. I Lyon byter man till Linux och öppen källkod även för databashantering.
Förslaget om ett EU-specifikt Linux, kanske baserat på Linux Mint eller openSUSE, växer i styrka. Samtidigt växer motståndet mot att lägga sin data i amerikanska moln. Enligt flera EU-politiker är tiden mogen att satsa på egna lösningar – både för att skydda medborgarnas integritet och minska beroendet av amerikanska techjättar.
Bytet från Windows 10 till 11 är dessutom dyrt. I slutändan handlar det om kontroll, säkerhet och tillit – och många i Europa är inte längre säkra på att USA kan erbjuda något av det.
Zabbix är en öppen källkod-baserad plattform för övervakning av servrar, nätverk och tjänster i realtid med larm, grafer och automation.
Zabbix-teamet har lanserat version 7.4 av sin avancerade, öppen källkodsbaserade plattform för systemövervakning. Den nya versionen innehåller flera viktiga förbättringar som riktar sig till både administratörer och stora IT-miljöer.
En av de största nyheterna är att det nu går att skapa TLS-krypterade anslutningar direkt från webbgränssnittet till Zabbix-servern. Dessutom har stöd för OAuth införts för e-postmeddelanden, vilket förenklar säker autentisering när aviseringar skickas.
Gränssnittet har också utvecklats vidare, bland annat med en ny, mer flexibel widget-redigerare och ett så kallat Host Wizard API som gör det enklare att lägga till nya övervakade objekt. Formulär för värdar, objekt, mallar och triggers har förbättrats med direkt felkontroll (inline-validering), vilket minskar risken för fel vid konfiguration.
För miljöer med komplex infrastruktur erbjuder Zabbix 7.4 nu stöd för nästlad (kaskad) low-level discovery, vilket gör det lättare att automatiskt upptäcka och konfigurera resurser i flera nivåer. Även mallarna har uppdaterats, bland annat med:
Stöd för Juniper MX-enheter via NETCONF
Integration med Pure Storage FlashArray genom REST API version 1 och 2
Övervakning av Azure Backup-jobb via HTTP
Kompatibilitet med PostgreSQL 17 och uppåt
Prestandan hos själva Zabbix-servern har förbättrats med större cacheminne för konfigurationer och effektivare hantering av historisk data – särskilt i samband med databasen TimescaleDB, som nu stöds upp till version 2.19.
Säkerheten har också fått ett lyft: användarmakron kan nu maskeras bättre, och loggmeddelanden har blivit mer informativa, vilket förenklar felsökning vid exempelvis cacheproblem. Zabbix agent 2 har uppdaterats med stöd för normaliserade SMART-värden, möjligheten att ange egna sökvägar för MySQL- och Oracle-plugins, samt förbättrad rapportering av prestandadata.
Slutligen har över 100 fel rättats till i den här versionen – däribland:
Minnesläckor i Zabbix agent 2
Kraschproblem i proxy-komponenten vid resursupptäckt
Överbelastning i historikcachen vid övervakning av VMware-loggar
Felaktig visning av värdwidgets på dashboards
Användare som uppgraderar från tidigare versioner bör läsa igenom uppgraderingsguiden för 7.4 för att säkerställa kompatibilitet. Den som installerar från grunden kan följa den vanliga installationsprocessen.
Zabbix är ett kraftfullt och helt öppen källkod-baserat övervakningssystem för IT-infrastruktur. Det används för att hålla koll på servrar, nätverk, applikationer, databaser och molntjänster – i realtid.
Vad används Zabbix till?
Övervaka tillgänglighet och prestanda på IT-resurser
Få varningar vid fel, överbelastning eller driftstörningar
Visa grafer, dashboards och rapporter
Upptäcka nya enheter automatiskt
Integrera med e-post, Slack, Teams och andra system
Kort historik
Zabbix utvecklades av Alexei Vladishev och släpptes första gången 2001. Sedan dess har det vuxit till ett av de mest använda övervakningssystemen globalt, inom både offentlig och privat sektor.
Hur laddar man ner Zabbix?
Zabbix är gratis att ladda ner och kan installeras på Linux, som Docker-container eller köras i molnet.
Efter nästan tre års utveckling är Bash 5.3 nu här – med nya kraftfulla funktioner för skriptning, förbättrad tab-komplettering och stöd för modern C-standard. Den nya versionen följer ett års arbete med beta- och testversioner, och markerar en viktig uppdatering för det mest använda skalet i Unix-liknande system.
Kommandon i nuvarande skal utan barnprocess Den största nyheten är två nya former av kommandosubstitution: ${ command; } och ${|command;} Till skillnad från den traditionella syntaxen $(...) körs dessa kommandon direkt i det aktuella skalet, inte i en separat process. Det gör att skript kan hämta utdata (eller få kommandots resultat direkt i variabeln REPLY) utan den vanliga overheaden från fork och rör. Detta är särskilt användbart i prestandakänsliga miljöer, som täta loopar eller inbyggda system.
Flexibel sortering med GLOBSORT En ny variabel, GLOBSORT, ger användaren kontroll över hur sökvägsuttryck (globbing) sorteras. Man kan nu välja att sortera efter namn, filstorlek, åtkomst- eller ändringstid, eller inte sortera alls. Dessutom kan man styra om sorteringen ska vara stigande eller fallande.
Förbättrad komplettering och interaktiv inmatning För dig som använder tab-komplettering är compgen -V ett välkommet tillskott. Det låter dig skapa och lagra kompletteringsförslag direkt i en variabel. Även read -E har förbättrats och använder nu Readlines programmerbara komplettering, vilket gör interaktiv input mer kraftfull.
Med source -p SÖKVÄG kan man nu inkludera (”sourca”) andra skriptfiler från en specifik sökväg istället för att förlita sig på det globala $PATH. Det ökar kontrollen och gör det lättare att arbeta med skript i isolerade miljöer.
Modernisering av kodbasen Bash 5.3 har uppdaterats för att följa den nya C23-standarden, vilket innebär bättre framtidssäkring och modernare kod. Som en bieffekt kan Bash inte längre kompileras med mycket gamla (K&R-baserade) C-kompilatorer – en förändring som främst påverkar historiska verktygskedjor.
Samtidig lansering av Readline 8.3 Tillsammans med Bash 5.3 släpptes även Readline 8.3, det separata biblioteket som hanterar kommandoradsinmatning. Den nya versionen innehåller stöd för skiftlägesokänslig sökning (search-ignore-case), ett anropbart execute-named-command samt en funktion för att exportera kompletteringsdata till andra program (export-completions).
Bash (Bourne Again SHell) är ett kommandoradsskal och skriptspråk som utvecklats för GNU-projektet som en fri ersättning för det ursprungliga Bourne-skalet (/bin/sh).
Det används som standardskal i de flesta Linux-distributioner och många andra Unix-liknande system, inklusive macOS (tidigare versioner). Bash fungerar både som en interaktiv kommandotolk och som en kraftfull miljö för att skriva skript och automatisera uppgifter.
Utveckling och historia:
Bash utvecklades av Brian Fox år 1989 och underhålls idag av Chet Ramey. Det är en central del av GNU-projektet och är licensierat under GNU General Public License (GPL).
Nyckelfunktioner:
Kommandotolkning och interaktivt arbete
Variabler, funktioner och kontrollflöden
Tab-komplettering och historik
Skriptkörning och automation
Stöd för olika former av kommandosubstitution
Senaste version: Bash 5.3 (släppt 2025), med stöd för moderna C-standarder och förbättrad prestanda i skriptmiljöer.
Ladda ner Bash:
Du kan ladda ner Bash från GNU-projektets officiella sida: https://ftp.gnu.org/gnu/bash/
Källkoden är tillgänglig i .tar.gz-format och kan kompileras på de flesta system.
Wayland, det moderna och öppna protokoll som är tänkt att ersätta det åldrade X11-fönstersystemet, har nu uppdaterats till version 1.24. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, nya funktioner och de sedvanliga buggfixarna.
Nyheter i Wayland 1.24
Bland höjdpunkterna i denna version finns ett nytt gränssnitt, wl_fixes, som introducerar möjligheten att uttryckligen begära att ett wl_registry-objekt förstörs. Denna förändring förbättrar hanteringen av objektens livscykler och minskar risken för minnesläckor i kompositorer och klienter.
Andra nyheter inkluderar:
wl_proxy_get_interface() och wl_resource_get_interface() – funktioner för att hämta wl_interface-informationen för ett objekt, vilket underlättar felsökning och dynamisk typkontroll.
wl_display_dispatch_queue_timeout() och wl_display_dispatch_timeout() – nya funktioner för att sätta tidsgränser vid event-dispatch, vilket kan förbättra responsen i trådade miljöer.
Ett nytt läge för wl_keyboard.key som möjliggör att kompositorn tar över ansvaret för att hantera upprepade tangenttryckningar. Det är särskilt användbart i fjärrskrivbordsmiljöer där klienten inte bör generera upprepade tangenttryck själv.
wl_resource_post_error_vargs() – ett alternativ till wl_resource_post_error() som kan användas när man redan har en va_list, vilket gör felrapportering mer flexibel i vissa sammanhang.
wl_shm_buffer_ref() och wl_shm_buffer_unref() – nya funktioner som gör det möjligt att komma åt underliggande delat minne även efter att protokollobjektet har förstörts, exempelvis när en klient avslutas oväntat.
Tillgänglighet och distribution
Som alltid innehåller den nya versionen även diverse buggfixar och förtydliganden i protokollets specifikation. Den fullständiga ändringsloggen finns att läsa i det officiella releasemeddelandet på Waylands webbplats, där källkoden också kan laddas ner för den som vill kompilera själv.
För de flesta användare är det dock inte nödvändigt att bygga Wayland manuellt – uppdateringen kommer automatiskt till din Linuxdistribution via vanliga uppdateringskanaler. Även om du inte aktivt använder Wayland som grafiskt system, kan det redan finnas installerat på ditt system, då det ofta används som beroende för moderna grafiska miljöer.
Fakta: Wayland
Typ: Fönstersystemprotokoll (display server protocol)
Utvecklare: freedesktop.org-communityn
Första version: 2010
Senaste version: 1.24 (juli 2025)
Licens: MIT-licens
Ersätter: X11 (X.Org Server)
Syfte: Att vara ett enklare, modernare och säkrare alternativ till X11 för grafiska miljöer på Linux och Unix-liknande system.
Används av: GNOME, KDE Plasma, Sway, Weston m.fl.
Standard i: Fedora, Ubuntu (som alternativ), Debian, Arch Linux m.fl.
Parrot Security har nu lanserat Parrot OS 6.4, en ny version av deras Debian-baserade Linuxdistribution för etisk hacking, penetrationstestning och cybersäkerhet.
Nyheter i Parrot OS 6.4
Denna uppdatering bygger på Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket ger förbättrad prestanda och långtidssupport. Även Raspberry Pi-utgåvan har uppdaterats till denna kärna.
Två helt nya verktyg introduceras:
Goshs – en minimalistisk HTTP-server skriven i Go.
ConvoC2 – ett avancerat verktyg för Red Team-övningar, som möjliggör fjärrkörning av kommandon via sårbarheter i Microsoft Teams.
Uppdateringar av populära verktyg
Många centrala säkerhetsverktyg har uppdaterats i version 6.4:
airgeddon 11.50
Metasploit 6.4.71
Seclists / Seclists-lite 2025.2
enum4linux-ng 1.3.4
beef-xss 0.5.4.0
PowerShell Empire 6.1.2
Starkiller 3.0.0
NetExec 1.4.0
Caido 0.48.1
gbp-gef 2025.1
ruby-cms-scanner 0.15.0
Fler förbättringar i systemet
Firefox 140 ESR med integrerade integritetspatchar
Officiellt stöd för PowerShell 7.5
.NET runtime och SDK i versionerna 5 till 9
Nya skrivbordsikoner i parrot-menu
Utökade referenser till verktyg i parrot-tools
Tillgänglighet och uppgradering
Parrot OS 6.4 kan laddas ner i tre olika varianter:
Security Edition – full uppsättning verktyg för penetrationstestning
Home Edition – en mer avskalad version för dagligt bruk
Hack The Box Edition – framtagen i samarbete med plattformen Hack The Box
Om du redan använder Parrot OS kan du enkelt uppgradera till den senaste versionen genom att köra:
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
Nästa steg: Parrot OS 7
Utvecklarna meddelar att detta sannolikt blir den sista utgåvan i 6.x-serien. Fokus har nu skiftat till nästa stora steg: Parrot OS 7, som kommer att baseras på kommande Debian 13 “Trixie”.
Den nya versionen förväntas lanseras senare i år med flera spännande nyheter:
Stöd för RISC-V-arkitekturen
Nya skrivbordsmiljöer
Fler funktioner för avancerade säkerhetstester
”Vi arbetar intensivt med Parrot OS 7.0, som bygger helt på Debian 13,” säger utvecklingsteamet. ”Det är för tidigt att avslöja alla detaljer, men vi siktar på att erbjuda fler skrivbordsval, stöd för RISC-V och mycket mer.”
Parrot OS är en Debian-baserad Linuxdistribution som är särskilt framtagen för etisk hacking, penetrationstestning, forensik, anonymitet och programmering. Den är populär bland säkerhetsforskare, IT-experter och utvecklare tack vare sitt breda urval av förinstallerade säkerhetsverktyg.
Bakgrund
Parrot OS utvecklas av Parrot Security-teamet och lanserades första gången 2013. Systemet är lätt, stabilt och erbjuder integritetsfokuserade lösningar som standard – inklusive anonyma surfverktyg och kryptering.
När undertecknad en gång i fornstora dar gjorde sin plikt för fosterlandet, var undertecknad stationerad på en ö någonstans i Sverige. På denna ö samlade man in data på dåtidens minidatorer (VAX:ar). När banden till dessa VAX:ar skulle förstöras åkte man till en hamn på ön och eldade upp banden – man förstörde dem rent fysiskt. Detta var dock ett stort resursslöseri. Med den lösning vi presenterar kan man i stället förstöra innehållet på diskarna på ett säkert sätt och sedan återbruka dem, utan att någon kan återskapa informationen.
En Svensk tiger, förstör innehållet på gamla hårddiskar är ett måste.
Att säkert förstöra innehållet på en hårddisk är avgörande i många sammanhang, till exempel vid återvinning, återanvändning eller avyttring av gammal IT-utrustning. Den här artikeln beskriver hur du sätter upp ett webbgränssnitt där du kan lista datorns anslutna hårddiskar och på ett säkert sätt skriva över vald disk med hjälp av shred. Lösningen är tänkt att användas lokalt på maskinen, exempelvis i en verkstad eller på en isolerad maskin.
Förutsättningar
För att följa guiden behöver du:
Ett Linux-system med:
Apache eller Nginx installerat
PHP installerat
lsblk, lsof och shred tillgängliga
Root-behörighet för att justera sudo-regler
Grundläggande kunskap om terminalen
Katalogstruktur
Alla nödvändiga filer placeras i webbserverns dokumentrot, vanligtvis /var/www/html/. Strukturen ser ut så här:
Därmed kan webbservern köra just dessa kommandon utan lösenord, men ingenting annat som root.
Starta och testa
Öppna webbläsaren och gå till:
http://localhost/index.html
Om allt är rätt konfigurerat visas en lista på tillgängliga diskar. Du kan välja disk, justera parametrar för shred och påbörja raderingen. Utmatningen från shred visas i realtid.
Säkerhetsaspekter
Det här systemet är avsett att köras på en isolerad maskin, exempelvis i en verkstad eller i en destruktionsmiljö. Det ska inte exponeras på öppet nätverk.
Gränssnittet innehåller grundläggande validering, men vidare säkerhetsåtgärder som inloggning eller flerstegsbekräftelser rekommenderas om systemet används utanför strikt kontrollerad miljö.
Felsökning
Om diskarna inte listas eller systemet inte fungerar som förväntat, kontrollera följande:
Testa att surfa direkt till list_disks.php. Du ska se en JSON-lista.
Kontrollera filrättigheter i /var/www/html.
Kontrollera serverns fel-loggar, exempelvis /var/log/apache2/error.log.
Säkerställ att shred och lsof finns i /usr/bin/ och är exekverbara.
Bekräfta att sudoers-regeln är korrekt.
Skärmdump på skriptet i drift.
Avslutning
Med denna lösning får du ett enkelt och effektivt webbgränssnitt för att säkert förstöra hårddiskar med hjälp av shred. Rätt konfiguration av webbserver, PHP och sudo är avgörande för att systemet ska fungera säkert och pålitligt. Lösningen är avsedd för lokala miljöer och bör aldrig exponeras för internet utan ytterligare skyddsåtgärder.
Linux.se har verifierat att detta skript fungerar. Det rekommenderas starkt att köra det här projektet på en ”slaskmaskin”. Kör inte detta skript på en maskin där du har viktig data – ett misstag och du har ingen data kvar.
Vi har testat det på Ubuntu Server 24.04 LTS på en gammal, sliten laptop med en inkopplad hårddiskvagga.
Har du en gammal dator som har 2 Ethernet-interface?
Hade en ZimbaBoard liggande – vi testade denna x86-baserade enkortsdator för något år sedan på Linux.se. Under 2025 har jag använt den som en backupdator, men eftersom den har två Ethernet-portar kan man med fördel använda den som router.
Vill man till exempel ge internet vidare till en granne, men inte vill att grannen ska kunna komma åt ens eget nätverk, är den här datorn en utmärkt router.
I dag larmas det ständigt om hur hemmaroutrar ”ringer hem” till sin husse i Kina med känslig data – då kan det vara skönt att ha något man har 100 % kontroll över.
Varför inte låta den bli en router?
Fördelen med att bygga egen router är att du har full kontroll på mjukvaran. Köper du något färdigt, oftast tillverkat i Kina, så har du sämre koll på vad som egentligen händer. Det här gudien bygger på debian, men bör lika bra ubuntu eller mint
Konfigurera Debian som router med DHCP och internetdelning
Den här guiden visar hur du sätter upp en Debian-maskin som router. Trafiken skickas från ett internt nät till internet via två nätverkskort.
Scenario:
enp2s0: Ansluten till internet eller ett överordnat nät, får dynamisk IP via DHCP
enp3s0: Ansluten till ett internt nät (t.ex. 10.0.0.0/24), delar ut IP-adresser via DHCP
iptables -t nat -A POSTROUTING -o enp2s0 -j MASQUERADE
För att spara regeln permanent:
apt install iptables-persistent
Steg 5: Kontrollera routing
ip route
Exempel på korrekt routingtabell:
default via 192.168.1.1 dev enp2s010.0.0.0/24 dev enp3s0 proto kernel scope link src 10.0.0.1192.168.1.0/24 dev enp2s0 proto kernel scope link src 192.168.1.112
Felsökning om det inte fungerar
Kontrollera IP-forwarding
sysctl net.ipv4.ip_forward
Det ska stå:
net.ipv4.ip_forward = 1
Om inte, aktivera:
sysctl -w net.ipv4.ip_forward=1
Kontrollera NAT-regeln
iptables -t nat -L -v
Det ska finnas en MASQUERADE-regel för enp2s0.
Kontrollera klientens nätverksinställningar
På klienten:
ip addrip route
Klienten ska ha en IP-adress i 10.0.0.x och default gateway 10.0.0.1.
Testa från klienten:
ping 10.0.0.1ping 8.8.8.8
Kontrollera om Debian själv har internet
ping 8.8.8.8
Om detta inte fungerar, kontrollera anslutningen på enp2s0.
Sniffa trafik vid behov
Lyssna på DHCP-trafik:
tcpdump -i enp3s0 port 67 or port 68 -n
Lyssna på ICMP-trafik utåt:
tcpdump -i enp2s0 icmp
Sammanfattning
Debian agerar router mellan ett internt nät (enp3s0) och ett externt nät (enp2s0). DHCP-servern delar ut IP-adresser till det interna nätet och NAT översätter trafiken så att klienter kan nå internet.
Fedora-projektet planerar att ta nästa steg mot att avveckla 32-bitarsstöd i Fedora Linux. Förslaget, som är tänkt att träda i kraft med Fedora 44 i april 2026, innebär att alla paket för den gamla i686-arkitekturen tas bort och att möjligheten att köra 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer (så kallat multilib-stöd) försvinner.
Det här är en del av en längre process som pågått i flera år. Redan i Fedora 31 togs 32-bitarskärnor och installationsmedia bort, även om man fortsatt erbjuda 32-bitarsbibliotek för att vissa program skulle fungera på 64-bitarsystem. Med Fedora 37 började man dessutom ta bort 32-bitarsversioner av mindre, oberoende paket.
Nu vill utvecklarna helt sluta bygga i686-paket och samtidigt rensa ut 32-bitarsbiblioteken från 64-bitarsarkitekturen. Förändringen delas upp i två steg. Först tas multilib-stödet bort, vilket går att backa om problem upptäcks. Därefter stoppas byggen av i686-paket helt, något som är svårare att ångra eftersom det skulle kräva att hela arkitekturen byggs upp från början igen.
Anledningen är att 32-bitarsstödet tar mycket resurser i anspråk och är svårt att underhålla. Allt fler projekt lägger själva ner sitt 32-bitarsstöd, vilket gör att Fedora ofta får lägga tid på speciallösningar för att hålla det vid liv. Dessutom tar byggen av i686-paket upp datorkraft som kan användas till annat, och själva paketlistorna blir mindre när 32-bitarsvarianterna försvinner, vilket gör att pakethanteraren blir snabbare.
Men det finns nackdelar. Program som Wine, som gör det möjligt att köra Windows-appar i Linux, påverkas särskilt. För att 32-bitars Windows-program ska fortsätta fungera krävs en ny WoW64-lösning och gamla Wine-installationer kan behöva göras om. Även Steam-paketet i RPM-format kan påverkas och kan i värsta fall tas bort från standardförråden.
Om Fedora Engineering and Steering Committee (FESCo) säger ja till förslaget, börjar förändringen införas tidigt i Fedora 44:s utveckling. Multilib-stödet tas bort innan den stora ombyggnadsfasen och själva stoppet för i686-byggen sker innan beta-versionen fryses.
När användare uppgraderar till Fedora 44 kommer systemet automatiskt att rensa bort installerade i686-paket, för att undvika problem med gammal och övergiven mjukvara. Samtidigt innebär det att vissa äldre 32-bitarsapplikationer, särskilt de som saknar 64-bitarsversion, slutar fungera.
Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025.
I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det har även tillkommit stöd för Apple-tangentbord som använder MTP- och SPI-teknik, vilket gör att tangentborden fungerar på ARM-baserade datorer som MacBook Pro med M1 och MacBook Air med M2.
Installationsprogrammet kan nu dessutom installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar hanteringen av krypterade system. För system med AMD64 och ARM64 har stödet för Secure Boot förbättrats genom möjligheten att installera shim-signed.
Bland övriga förbättringar märks att cd-rom-källor automatiskt stängs av om installationsmediet inte är en fysisk skiva, som till exempel vid installation från USB-minne eller ISO-fil. Installationsprogrammet kan också spara information om vilka firmwarepaket som ingår i det modifierade startsystemet, och stödet för skärmläsare i grafiska miljöer har blivit bättre.
För att underlätta installation på vissa datorer där EFI-firmware fungerar bristfälligt, aktiveras numera inställningen force-efi-extra-removable i vissa fall. Installationsprogrammet har även rensats från vissa onödiga delar, till exempel wget-verktyget från BusyBox, och en del tidigare standardinställningar har tagits bort eller justerats. Även utseendet har setts över, med uppdaterad grafisk banner som följer det senaste Ceratopsian-temat.
Linux-kärnan i installationsprogrammet är uppdaterad till version 6.12.33+deb13. Dessutom har stödet för japansk text förbättrats genom ett byte till teckensnittet MotoyaLCedar och listan över spegelservrar har setts över.
Den som vill testa det nya installationsprogrammet kan ladda ner det från Debians webbplats, men det är viktigt att tänka på att det är en testversion som inte bör användas i skarpa system ännu.
Libreboot är ett projekt som tillhandahåller fri och öppen firmware för datorer, med syfte att ersätta proprietär BIOS eller UEFI med en transparent, anpassningsbar och säker lösning. Projektet bygger i grunden på Coreboot, men tar bort alla proprietära binärer och fokuserar på att erbjuda fullständigt fria firmware-avbildningar för utvalda system.
Nu har version 25.06 släppts, vilket innebär ett antal tekniska förbättringar och utökat stöd för ytterligare plattformar.
Utökat plattformsstöd och komponentuppdateringar
Den nya versionen introducerar stöd för följande moderkort och system:
Acer Q45T-AM, en modell med arkitektur liknande det sedan tidigare stödda G43T-AM3.
Dell Precision T1700, både i Small Form Factor (SFF) och Mini Tower (MT)-varianter.
Dessutom har flera ingående komponenter och verktyg uppdaterats till nyare versioner, däribland:
GRUB (bootloader)
SeaBIOS
U-Boot
flashprog
uefitool
För ThinkPad T480 och 3050micro har hyperthreading nu inaktiverats som standard i syfte att minska potentiella säkerhetsrisker kopplade till spekulativa exekveringsattacker.
Förbättringar i byggsystem och hantering av externa resurser
Libreboots egna byggsystem lbmk har genomgått förbättringar som ger mer robust felhantering och pålitligare cache-hantering vid nedladdning av källkod och externa filer. Hanteringen av leverantörsspecifika filer har också blivit säkrare och mer förutsägbar.
En optimering som genomförts är att överflödiga källfiler nu tas bort som standard i källkodspaketen, vilket reducerar filstorleken vid distribution.
Dessutom har beroendekonfigurationen för olika Linuxdistributioner setts över, för att förenkla installation av nödvändiga verktyg vid bygg av firmware.
Förbättrat USB-stöd och avancerad lagringshantering i GRUB
GRUB har uppdaterats med stöd för USB-hubbar kopplade via xHCI utan krav på root-behörighet, vilket förbättrar kompatibiliteten för system som bootar från USB-enheter.
Stödet för LVM (Logical Volume Management) har förbättrats avsevärt, med särskilt fokus på bättre autodetektering och uppstart från krypterade /boot-partitioner. Detta innebär förbättrad kompatibilitet med moderna Linux-distributioner som ofta förlitar sig på sådana konfigurationer.
Även hanteringen av MAC-adresser på system med Intel Firmware Descriptor (IFD) har förbättrats, vilket ger mer konsekvent nätverkshantering.
Övriga tekniska förändringar
Färdiga firmware-avbildningar för HP EliteBook 820 G2 distribueras nu som en del av den officiella releasen.
Post-build-hanteringen av Coreboot-avbildningar och relaterade filer har gjorts striktare för att minska risken för inkonsistenser.
Ett känt problem i nvmutil relaterat till användning av tecknet ? i ZSH har kringgåtts genom att istället använda x.
I GRUB-payloaden reserveras nu Mark E820-minnesområde för cbmem, vilket förbättrar minneshantering vid uppstart.
Säkerhets- och stabilitetsförbättringar
Utöver de specifika ändringarna innehåller Libreboot 25.06 en mängd mindre buggfixar, flera säkerhetsrelaterade korrigeringar i GRUB, samt allmänna förbättringar av byggsystemet och verktygskedjan.
Den fullständiga versionsinformationen samt firmware-avbildningar finns tillgängliga för nedladdning via Libreboots officiella webbplats.
Thunderbird 140 är nu ute som en stabil uppdatering av den fria, öppna och plattformsoberoende e-postklienten som även hanterar chatt, nyheter, kalender och kontakter.
I den här versionen kan man nu välja Markera som skräppost och Markera som stjärnmärkt direkt i e-postaviseringar, utöver Markera som läst och Ta bort som lades till i förra utgåvan. Account Hub aktiveras dessutom automatiskt när ett andra konto läggs till.
En del allmänna utseendeinställningar har flyttats till en ny sektion som heter Utseende. Flera problem har rättats, till exempel fel vid skapande av nya konton via menyraden i ett meddelandefönster, bristande rensning av mapparnas cache när ett konto tas bort och misslyckad kopiering av lokala mappar till IMAP-konton.
Versionen åtgärdar också buggar i kommandona Spara som mall och Svara med mall, visning av källkod för flera markerade meddelanden, RSS-prenumerationer, kopiering av list-ID via snabbmenyn samt sändning av signerade eller krypterade meddelanden i vissa konfigurationer.
Ytterligare korrigeringar gäller bland annat omindexering av reparerade mappar, indexering av meddelanden som har flera eller inga avsändare, val av olika arkiveringsalternativ för flera identiteter och återanslutning till NNTP-servrar.
På gränssnittssidan har länkar i kalenderhändelser blivit tydligare i mörkt läge, ikonerna för täthets- och teckenstorleksalternativ har uppdaterats, kalenderimportdialogen har fått bättre navigering bakåt och dialogrutan som visas vid automatisk avprenumeration har gjort mindre påträngande.
Slutligen innehåller releasen ytterligare buggfixar och säkerhetsuppdateringar. Kompletta detaljer finns i versionsinformationen, och installationsfria binärpaket kan laddas ner från den officiella webbplatsen för användning i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Arch Linux-teamet har laddat upp juli-snapshoten 2025.07.01 – den första skivavbilden som bygger på den helt nya Linux-kärnan 6.15 – till projektets officiella mirror-nätverk.
Nya kärnan 6.15 i fokus
Kärnversion 6.15 (6.15.4 i ISO-n) innehåller en rad förbättringar: bättre CPU-schemaläggning via sched_ext, ny setcpuid=-parameter för x86, hårdvarunycklar i blocklagret, längre filnamn i FUSE, stöd för Apple Touch Bar och en mängd nya och uppdaterade drivrutiner för både Intel- och AMD-grafik. Rust dyker också upp i hrtimer-koden och RISC-V får flera nya extensioner.
Resultatet är snabbare uppstart, bredare hårdvarustöd och förbättrad säkerhet – allt paketerat direkt på installationsmediet.
Archinstall 3.0.8 – smidigare installation
Tillsammans med kärnan levereras en uppdaterad menybaserad installatör, archinstall 3.0.8, som bland annat:
visar versionsnumret i huvudmenyn
förbättrar skapandet av Btrfs-delvolymer
ersätter grub-btrfs.service med grub-btrfsd.service
kör automatisk sync efter färdig installation för att minimera dataförlust vid hård avstängning
låter dig montera partitioner via ett minimalt skript innan installationen startar
tar bort det föråldrade paketet xf86-video-vmware
Byggdatumet 12 juni 2025 visar att paketet hunnit mogna innan ISO-n pressades.
Fler uppdateringar i juli-snapshoten
ISO-n innehåller samtliga paket som släpptes i de officiella repositorierna under juni 2025, vilket gör den till en utmärkt startpunkt för nya installationer och live-felsökning.
Hämta och installera
Ladda ner: Besök Arch Linux > Download och välj Current Release 2025.07.01 (1,3 GB).
Verifiera: Kontrollera SHA256- eller BLAKE2b-summan och signaturen innan du bränner ISO-n till USB.
Befintliga system: Som vanligt räcker det att köra bashKopieraRedigerasudo pacman -Syu för att få allt det nya – ingen ominstallation krävs.
Nyheterna Kernel 6.15
Rust-kod i tidhållaren (hrtimer) Rust är ett nytt programmeringsspråk som automatiskt undviker många minnesfel. Genom att skriva en liten men kritisk del av koden i Rust blir kärnan säkrare och lite lättare att underhålla.
setcpuid= – ny startparameter för x86-datorer Med det här alternativet kan utvecklare “låtsas” att processorn saknar vissa instruktioner. Det hjälper till att hitta buggar och göra program kompatibla med äldre hårdvara.
sched_ext – experimentell schemaläggare Schemaläggaren bestämmer vilken process som får köras på processorn. Med det nya gränssnittet kan man prova egna algoritmer och mäta deras prestanda utan att kompilera om hela kärnan.
AMD INVLPGB-stöd Den här instruktionen gör att AMD-processorer snabbare kan rensa sin TLB (en liten minnescache). Resultatet blir kortare fördröjningar när operativsystemet växlar mellan program.
Nya och uppdaterade drivrutiner
Apple-datorer: Touch Bar fungerar direkt utan extra mjukvara.
Nätverk: Intel Killer E5000-kort stöds nu fullt ut.
Grafik och ljud: flera mindre förbättringar för både AMD och Intel.
Bättre fil- och lagringshantering
FUSE (som låter användare montera egna filsystem) klarar nu filnamn längre än 1024 tecken.
Blocklagret kan använda krypteringsnycklar som ligger lagrade i själva hårdvaran – ökar säkerheten.
exFAT och io_uring har optimerats, vilket gör filkopiering och I/O-intensiva program snabbare.
Nya verktyg och arkitekturförbättringar
Verktyget perf kan nu mäta fördröjningar (latency) mer exakt – bra för felsökning av sega program.
RISC-V (en öppen processorarkitektur) får stöd för BFloat16 och flera andra tillägg som är viktiga för AI-beräkningar.
Sammanfattning: Linux 6.15 är ingen ”revolution”, men den ger säkrare kod, bredare hårdvarustöd och finputsad prestanda. För vanliga användare märks det mest som en något snabbare och stabilare dator, medan utvecklare får nya verktyg att leka med.
Slutsats
Med Linux 6.15 under huven och en polerad archinstall 3.0.8 tar Arch Linux ännu ett steg mot att förena “blödande-kant”-paket med en förhållandevis nybörjarvänlig installationsprocess. För både veterans och nykomlingar är juli-ISO:n ett snabbt sätt att starta upp, testa och installera den senaste versionen av en av de mest populära rolling-release-distributionerna.
Wake-on-LAN (WoL) är ett standardiserat sätt att starta eller väcka en dator via nätverket. Funktionen är praktisk för fjärrstyrning, automation och energibesparing. Den här guiden visar hur du aktiverar Wake-on-LAN i Ubuntu, men stegen fungerar även i andra Linux-system och i Windows.
Vad är Wake-on-LAN
Wake-on-LAN gör det möjligt att starta en dator genom att skicka ett så kallat Magic Packet från en annan enhet på samma lokala nätverk. Paketet innehåller MAC-adressen till datorns nätverkskort. Nätverkskortet lyssnar efter paketet även när datorn är avstängd eller i viloläge och kan då signalera till moderkortet att starta systemet.
Förutsättningar
Du behöver följande för att använda Wake-on-LAN:
Fast Ethernet-anslutning (trådlös WoL är osäker och ofta opålitlig)
Ett moderkort och nätverkskort som stöder WoL (de flesta moderna gör det)
Korrekt inställningar i BIOS eller UEFI
Administratörsrättigheter på datorn
Steg 1: Kontrollera BIOS/UEFI
Starta om datorn.
Gå in i BIOS eller UEFI genom att trycka på rätt tangent, vanligtvis F2, Del, Esc eller F10.
Leta efter inställningar med namn som Wake-on-LAN, Power on by PCI-E eller Allow PCI Wake-up Event.
Aktivera aktuell funktion.
Om det finns ett alternativ som heter ErP Ready eller Deep Sleep, inaktivera det. Dessa kan annars stänga av nätverkskortet helt.
På vissa bärbara datorer kan du behöva aktivera Always On USB eller motsvarande för att nätverkskortet ska hållas aktivt vid avstängt läge.
Steg 2: Kontrollera nätverkskortet i systemet
Ta reda på namnet på ditt nätverkskort: ip a Leta efter ett namn som börjar med enp eller eth, exempelvis enp3s0 eller eth0.
Kontrollera Wake-on-LAN-stöd: sudo ethtool <ditt_nätverkskort> Exempel: sudo ethtool enp3s0 I utdata ska raden Wake-on: g visas om WoL är aktivt. Om det står d eller off är det avstängt.
Steg 3: Aktivera Wake-on-LAN tillfälligt
För att aktivera WoL tills nästa omstart:
sudo ethtool -s <ditt_nätverkskort> wol g
Exempel:
sudo ethtool -s enp3s0 wol g
Du kan verifiera inställningen igen med:
sudo ethtool <ditt_nätverkskort>
Steg 4: Göra Wake-on-LAN permanent med systemd
Skapa en systemd-tjänst så att WoL aktiveras vid varje uppstart:
Skapa tjänstfilen: sudo nano /etc/systemd/system/wol.service
Ta reda på sökvägen till ethtool: which ethtool
Lägg in följande i tjänstfilen och justera sökväg och nätverkskort: [Unit] Description=Aktivera Wake-on-LAN [Service] Type=oneshot ExecStart=<sökväg-till-ethtool> -s <ditt_nätverkskort> wol g [Install] WantedBy=basic.target
Spara och stäng filen (Ctrl + X, Y och Enter).
Aktivera och starta tjänsten: sudo systemctl enable wol.service sudo systemctl start wol.service
Steg 5: Alternativ via grafiskt gränssnitt (Ubuntu Desktop)
Om du använder Ubuntu Desktop kan du aktivera WoL via nätverksinställningarna:
Öppna Inställningar och gå till Nätverk.
Klicka på kugghjulet för din trådbundna anslutning.
Under fliken Ethernet, aktivera Wake on LAN (MagicPacket).
Spara ändringarna.
Steg 6: Alternativ via nmcli (kommandoradsverktyg för NetworkManager)
Lista anslutningar: nmcli connection show
Aktivera WoL för rätt anslutning: nmcli connection modify 802-3-ethernet.wake-on-lan magic
För att stänga av funktionen igen: nmcli connection modify 802-3-ethernet.wake-on-lan ignore
Steg 7: Testa Wake-on-LAN
Efter att ha konfigurerat datorn kan du testa genom att stänga av eller försätta den i viloläge. Från en annan enhet i nätverket skickar du ett Magic Packet.
På Linux eller macOS:
Installera wakeonlan om det inte redan finns: sudo apt install wakeonlan
Skicka Magic Packet: wakeonlan
På Windows kan du använda program som WakeMeOnLan från NirSoft.
Wake-on-WiFi (WoWLAN)
Att väcka datorn via trådlöst nätverk är tekniskt möjligt men fungerar sällan stabilt. Canonical erbjuder ett snap-paket för detta:
sudo snap install network-manager sudo snap set network-manager wifi.wake-on-wlan=magic
Ett lösenord kan sättas så här:
sudo snap set network-manager wifi.wake-on-wlan-password=<lösenord>
Observera att detta främst är avsett för Ubuntu Core och kan vara instabilt på vanliga Ubuntu-installationer.
Vanliga frågor
Kan jag stänga av datorn med Wake-on-LAN? Nej, Wake-on-LAN används endast för att starta datorn från avstängt läge eller viloläge.
Är Wake-on-LAN en säkerhetsrisk? Risken är låg eftersom endast enheter inom det lokala nätverket kan väcka datorn. För att minimera risker, använd starka lösenord, säkra nätverket och håll operativsystemet uppdaterat.
På Linux.se gillar vi att visa hur datorer som många avfärdar som skräp fortfarande kan få nytt liv – med lite hjälp från Linux. Den här gången har vi satt tänderna i en Mac Mini från 2012, utrustad med en Intel® Core™ i5-3210M, 8 GB RAM och en nyinstallerad 1 TB SSD.
Den här generationens Mac Mini levereras i det klassiska lilla ”lunchlåde”-formatet, utan optisk enhet. Apple har sedan länge släppt supporten för den här modellen, och även om den fortfarande klarar av att köra Windows 10, når det operativsystemet slutet på sin livscykel redan i oktober 2025.
Men med Ubuntu 24.04 LTS installerat är det en helt annan historia.
Streaming och vardagsbruk – Inga problem
Vårt första test var att se hur maskinen klarar av streaming, och resultatet imponerade. Att strömma SVT Play eller YouTube fungerar utan problem – perfekt om du vill använda Mac Minin som en smidig TV-dator eller mediespelare.
Tack vare den snabba SSD:n och de 8 GB RAM-minnet känns systemet responsivt även vid vanlig surfning och kontorsbruk.
Komplett dator till fyndpris
Mac Mini är känd för sin kompakta design, vilket gör den idealisk som en diskret surfdator. Om du dessutom hittar en begagnad skärm på loppis eller i en second hand-butik, och kompletterar med mus och tangentbord, har du en fullt fungerande dator för vardagssysslor – till en bråkdel av kostnaden för en ny maskin.
Sammanfattning: En 13 år gammal Mac Mini kanske inte längre får kärlek från Apple, men med Linux under huven lever den vidare – som en utmärkt budgetdator för surf, streaming och lättare kontorsarbete.
Den moderna och lättanvända kodredigeraren Notepad Next, som är ett fritt och plattformsoberoende alternativ inspirerat av klassiska Notepad++, har nu nått version 0.12. Den nya versionen bjuder på flera efterlängtade förbättringar.
Främst märks möjligheten att själv anpassa verktygsraden, vilket gör det enkelt för användare att utforma gränssnittet efter sina egna behov och arbetsflöden.
Tangentbordsgenvägar har också blivit mer flexibla – nu kan du koppla flera olika genvägar till samma funktion, något som särskilt uppskattas av avancerade användare.
Sökfunktionen har dessutom fått ett rejält lyft. Sökresultat markeras nu tydligare, vilket gör det smidigare att hitta rätt i stora text- eller kodfiler. På samma tema kan specifika ord eller symboler nu markeras med olika färger direkt i dokumentet, vilket förbättrar överblicken vid kodgranskning eller textanalys.
För Linux-användare har programmet fått förbättrad integration med skrivbordsmiljöerna tack vare en uppdaterad NotepadNext.desktop-fil, vilket bland annat innebär smidigare start och bättre menyhantering.
Under huven har Notepad Next 0.12 även uppdaterats med de senaste versionerna av komponentbiblioteken Lexilla och Scintilla, som hanterar syntaxfärgning och kodmarkering. Utvecklarna har dessutom åtgärdat en potentiell säkerhetsbrist kopplad till Lua-funktioner.
Notepad Next 0.12 finns tillgänglig för nedladdning som Flatpak via Flathub eller som AppImage för dig som föredrar ett portabelt alternativ.
Fakta om Notepad Next 0.12
Vad är det?
Notepad Next är en modern, plattformsoberoende och öppen källkodsbaserad text- och kodredigerare, inspirerad av det populära programmet Notepad++. Det är ett smidigt alternativ för dig som behöver en kraftfull men lättviktig editor på Windows, Linux eller macOS.
Historia:
Notepad Next började utvecklas som ett frihetsvänligt och plattformsoberoende alternativ till Notepad++, som traditionellt enbart funnits för Windows. Projektet är skrivet i C++ med hjälp av ramverket Qt, vilket ger en snabb och resurssnål applikation med ett bekant och användarvänligt gränssnitt.
Nyheter i version 0.12:
Anpassningsbar verktygsrad – skapa din egen layout
Stöd för flera anpassade tangentbordsgenvägar per funktion
Tydligare markering av sökresultat
Möjlighet att färgmarkera specifika ord eller symboler i dokumentet
Bättre Linux-integration med uppdaterad .desktop-fil
Uppdaterade kodbibliotek: Lexilla & Scintilla
Åtgärdad säkerhetsbrist relaterad till Lua-funktioner
Vad kan den användas till?
Programmering och kodredigering
Textbearbetning
Filsökning och analys i stora dokument
Lättviktig editor för Linux, Windows och macOS
Ladda ner:
Finns som Flatpak via Flathub eller som AppImage från projektets GitHub-sida.
Atari Jaguar kallades 64-bitars men hade mest 32- och 16-bitars komponenter. Bara delar av grafikprocessorn använde 64 bitar. Hela systemet var en blandning och marknadsföringen överdrev kraftigt.
För dig som kör Arch Linux och använder Wine för att köra Windows-program finns det nu en viktig förändring att känna till. Arch-utvecklaren Peter Jung meddelar att Wine-paketen, både wine och wine-staging, nu byggs som en så kallad ”ren WoW64-version”.
Det innebär att Wine inte längre är beroende av det separata multilib-förrådet för att köra 32-bitars Windows-program. Istället innehåller själva Wine-paketet allt som behövs.
Varför görs den här förändringen?
Bakgrunden är att Wine-projektet internationellt (upstream) går mot ett mer enhetligt sätt att hantera 32-bitarsstöd i sina 64-bitarsversioner. Arch Linux hänger med i den utvecklingen, vilket i praktiken gör paketen enklare att bygga, underhålla och installera.
Det gör också beroendekedjan – alltså alla andra paket som Wine kräver – mindre rörig.
Vad är egentligen WoW64?
På Windows kallas tekniken som låter 32-bitarsprogram köra på 64-bitars Windows för WoW64 (Windows 32-bit on Windows 64-bit). Wine har en motsvarande lösning som härmar detta, med särskilda bibliotek och filer som ser till att gamla 32-bitarsprogram fungerar även på moderna Linuxsystem.
Vad betyder detta för dig som användare?
För de flesta kommer det mesta fortsätta fungera som vanligt, men det finns två viktiga saker att känna till:
Om du kör 32-bitars Windows-program som använder OpenGL för grafik kan du märka en liten försämring i prestandan.
Dina gamla 32-bitars Wine-prefix (de virtuella miljöer där Windows-program installeras) kommer inte längre att fungera korrekt. Du behöver skapa nya.
Så här gör du:
Om dina 32-bitarsprogram börjar krångla efter uppdateringen är lösningen enkel – skapa ett nytt Wine-prefix och installera om programmen där. Då fungerar de i den nya, mer integrerade WoW64-miljön.
Sammanfattning:
Arch Linux fortsätter att vara i framkant när det gäller att hänga med i de senaste förändringarna inom öppen källkod. Den här övergången till ett renodlat WoW64-bygge av Wine gör paketen smidigare och minskar beroendet av externa förråd.
För dig som användare innebär det i slutändan ett enklare system – men du kan behöva göra en liten engångsinsats och återskapa dina Wine-miljöer.
Wine är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra Windows-program direkt i Linux och andra Unix-liknande system. Projektet startade 1993 och har sedan dess utvecklats till ett av de mest använda sätten att köra Windows-applikationer på Linux utan att behöva en virtuell maskin.
Arch Linux är en minimalistisk och rullande Linux-distribution som lanserades 2002. Den är känd för att ge användaren full kontroll och alltid erbjuda de senaste stabila versionerna av programvara.
Arch Linux har länge erbjudit Wine via sitt multilib-förråd, men sedan 2024 har Arch gått över till ett rent WoW64-bygge av Wine. Det förenklar installationen och gör det möjligt att köra 32-bitars Windows-program utan beroende av separata 32-bitarsbibliotek från multilib.
Säkerhetsanalytiker från SecurityScorecards STRIKE-team har avslöjat ett avancerat nätverk av hackade enheter i hem och småföretag, som de kallar LapDogs. Nätverket utnyttjas av aktörer med koppling till Kina och bygger på en taktik som kallas Operational Relay Box (ORB), där vanliga prylar används för att dölja skadlig aktivitet.
Till skillnad från traditionella botnät, som ofta är stökiga och lättare att upptäcka, är ORB-nätverk betydligt mer diskreta. Här återanvänds saker som routrar, IP-kameror och äldre smarta prylar för att obemärkt ta sig in i nätverk, samla in information eller skicka trafik vidare utan att dra till sig uppmärksamhet. Det som sticker ut i just LapDogs-kampanjen är fokuset på Linux-baserad utrustning för hem och små kontor, framför allt i USA, Japan, Sydkorea, Taiwan och Hongkong.
Kärnan i attackerna är en specialdesignad bakdörr kallad ShortLeash, som ger hackarna full tillgång till enheterna och ser till att skadlig kod ligger kvar även efter omstarter. Som en del av attacken sätter ShortLeash upp en falsk webbserver (Nginx) och skapar ett förfalskat TLS-certifikat som ser ut att komma från Los Angeles-polisen (LAPD). Just det certifikatet blev en viktig ledtråd för forskarna, som med hjälp av det lyckades spåra över tusen infekterade enheter världen över.
Systematiska attacker i liten skala
Forskarna kunde se att attackerna inte sker slumpmässigt, utan i välplanerade omgångar. Vid vissa tillfällen drabbades bara ett land åt gången, andra gånger attackerades flera regioner samtidigt. En gemensam nämnare var dock att samma portnummer användes i samtliga infekterade enheter, vilket hjälpte säkerhetsanalytiker att se sambanden mellan olika attacker.
I vissa fall kunde samma förfalskade certifikat kopplas till två olika IP-adresser, vilket troligen beror på att vissa enheter har flera nätverksgränssnitt eller används för flera ändamål. Det visar på hur noggrant angriparna styr sina operationer.
Därför riktar de in sig på hem- och kontorsutrustning
Anledningen till att LapDogs fokuserar på SOHO-enheter är enkel: de är lätta att ta över. Gamla routrar och annan utrustning med föråldrad eller osäker programvara är vanligt förekommande. I den här kampanjen utgjorde produkter från Ruckus Wireless hela 55 % av de infekterade enheterna. Även Buffalo AirStation-routrar var ett populärt mål, särskilt i Japan.
Många av de här enheterna använder små, resurssnåla webbservrar som mini_httpd, eller har äldre fjärradministrationsverktyg förinstallerade, ofta med standardlösenord och utan ordentlig säkerhet. En del kör till och med programvara från tidigt 2000-tal, och flera har fjärranslutningstjänster som OpenSSH eller DropBear SSH öppet exponerade. Eftersom den här typen av utrustning sällan ingår i säkerhetsgranskningar och ofta glöms bort i uppdateringsrutiner, blir de enkla måltavlor.
Ryan Sherstobitoff från SecurityScorecard menar att särskilt branscher som fastigheter och media, där det är vanligt med tredjepartsleverantörer som driftar nätverksutrustning, måste bli mer proaktiva i sitt säkerhetsarbete.
”Nya enheter borde alltid levereras med säkra inställningar från start, inbyggd möjlighet till övervakning och ett tydligt stöd för säkerhetsuppdateringar,” säger han. ”Gammal utrustning som Ruckus och Buffalo-routrar, som gång på gång komprometterades i den här kampanjen, borde helt enkelt bytas ut.”
Han lyfter också vikten av att ställa högre krav på leverantörer:
”Krav på regelbunden scanning efter osäkra tjänster som mini_httpd eller DropBear SSH och centraliserad övervakning borde vara en självklar del i avtal med leverantörer,” fortsätter han. ”Dessutom måste nätverken delas upp så att den här typen av enklare enheter inte kan påverka kritiska system.”
Sherstobitoff tycker även att det borde ställas tydligare krav i avtal med IT-tjänsteleverantörer om att de ska informera kunden om enheter under deras ansvar skulle bli hackade.
Koppling till Kina – men ingen direkt aktör pekas ut
STRIKE-teamet nämner inte någon specifik hackergrupp vid namn, men det finns flera tecken som tyder på kopplingar till Kina. Bland annat har forskarna hittat mandarin i källkoden, ser att attackerna riktas mot regioner där kinesiska intressen tidigare varit inblandade och att metoderna påminner om tidigare kända spionagekampanjer från Kina.
Säkerhetsföretaget Cisco Talos har tidigare pekat ut gruppen UAT-5918, som tros ha använt LapDogs-infrastruktur i attacker mot samhällskritisk infrastruktur i Taiwan. Det är dock oklart om UAT-5918 faktiskt ligger bakom LapDogs eller bara utnyttjar nätverket.
Oavsett vilket pekar allt på att det handlar om en välorganiserad och långsiktig operation.
Vad bör företag och säkerhetsansvariga göra?
”Eftersom LapDogs är så svårupptäckt och riktar in sig på just den typ av utrustning som ofta faller utanför vanliga säkerhetssystem, behöver säkerhetschefer ställa högre krav på sina leverantörer och driftcenter,” säger Sherstobitoff.
Han rekommenderar särskilt följande åtgärder:
Inför passiv inspektion av TLS-certifikat och JARM-fingeravtryck för att upptäcka förfalskade certifikat, som de som utger sig för att komma från LAPD.
Granska nätverkstrafik (NetFlow) och DNS-loggar efter misstänkt trafik till exempelvis northumbra[.]com, en domän kopplad till C2-servrar.
Larma om ovanliga portar som 42532 används på nätverksnära eller oövervakade enheter.
Upprätta baslinjer för normalt beteende hos enheter i nätverkets ytterkant och leta efter oväntade webbtjänster eller falska Nginx-skyltar, vilket kan tyda på att ShortLeash är installerad.
LapDogs är ett avancerat nätverk av infekterade nätverksenheter för hem och småföretag (så kallade SOHO-enheter) som används i cyberattacker. Fenomenet avslöjades av SecurityScorecards STRIKE-team och utnyttjas för att dölja skadlig aktivitet, bland annat spionage.
Typ av hot: Nätverk av komprometterade SOHO-enheter (Operational Relay Box-nätverk).
Hur det fungerar: Infekterade enheter får en bakdörr kallad ShortLeash, som ger full åtkomst och sätter upp en falsk webbserver med förfalskat LAPD-certifikat.
Målgrupp: Framför allt äldre routrar och smarta enheter som kör Linux, särskilt i USA, Japan, Sydkorea, Taiwan och Hongkong.
Utsatta varumärken: Ruckus Wireless, Buffalo AirStation, samt andra märken som D-Link, TP-Link, Netgear, Linksys, Ubiquiti och Zyxel.
Koppling: Indirekta bevis tyder på koppling till kinesiska hackergrupper.
Rekommendation: Byt ut gamla enheter, uppdatera firmware, stäng av osäkra tjänster och övervaka nätverkstrafik för ovanliga certifikat eller misstänkt aktivitet.
Äntligen kan man lösa konflikter med klass – spela DOOM på din Raspberry Pi med DietPi 9.14.
DietPi, en minimalistisk Linux-distribution baserad på Debian, har släppt version 9.14. DietPi är anpassad för enkortsdatorer (SBC) och serversystem, med möjlighet att installera skrivbordsmiljöer vid behov.
Nyheter i DietPi 9.14
Stöd för följande nya enheter har lagts till:
Orange Pi 5 Ultra Utrustad med DDR5 RAM, WiFi 6E, 2.5 Gbit Ethernet, eMMC-lagring och stöd för NVMe SSD i 2280-format. Enheten har även en HDMI-ingång som är avstängd som standard. Den kan aktiveras genom att lägga till raden overlays=hdmirx i filen /boot/dietpiEnv.txt.
Orange Pi 5 Compute Module Modul med RK3588S-processor, 2 till 16 GB DDR4 RAM och 32 till 256 MB eMMC-lagring. Funktionaliteten beror på vilken basplatta som används. Den är testad med Tablet Base Board.
Ny programvara
GZDoom Ett källkodsbaserat port av DOOM-motorn med stöd för OpenGL och Vulkan. Programmet är känt för sina moddningsmöjligheter och finns nu tillgängligt i DietPi:s programvaruval.
Förbättringar
NanoPi R4S, R5S, R6S, R6C Ethernet-adaptrar får statiska MAC-adresser. För R4S och R5S används nu standard LED-styrning via drivrutinen. Detta innebär att lysdioder endast visar kabelanslutning, inte nätverksaktivitet.
Orange Pi Zero 2W Udev-regler har lagts till för att aktivera Ethernet-lysdioderna på det officiella expansionskortet.
SOQuartz Enhetsträdsfiler för Blade och Model A basplattor inkluderas nu. För rätt funktion måste /boot/extlinux/extlinux.conf justeras manuellt.
Odroid HC4 Har fått eget hårdvaru-ID och egna avbildningar, vilket löser tidigare problem med USB-portar och bootloader som orsakades av delat firmware med Odroid C4.
ARM SBC Nya avbildningar använder råa initramfs-avbildningar istället för äldre uInitrd-format. Även hantering av enhetsträds-överlagringar har förbättrats. WiFi-drivrutiner för Rockchip, Allwinner och Amlogic har synkroniserats. För vissa Realtek-adaptrar, exempelvis RTL8814AU, kan problem kvarstå efter kärnuppgradering.
Buggfixar
Allwinner H3 Löser bootproblem på äldre system med Linux 6.12.
Raspberry Pi Löser problem där hårdvaruaccelererade video-codecs inte aktiverades korrekt via dietpi-config.
ROCK64 Löser bootproblem vid gamla U-Boot-versioner på SPI-lagring.
DietPi-Backup Löser problem med sökvägar som innehåller blanksteg eller specialtecken.
X11 Löser problem där X11-konfiguration installerades utan att själva X11 installerades.
Home Assistant Löser problem vid ominstallation när Python-versionen uppdaterats.
Chromium (ARM) Löser problem där hårdvaruacceleration varit avstängd.
Deluge Löser inkompatibilitet med Python 3.11 i Debian Bookworm.
Utöver detta har diverse prestanda- och stabilitetsförbättringar samt stavfelsrättningar genomförts.
Att hålla lede fi borta med IPFire är en bra lösning.
Den populära brandväggslösningen IPFire har släppt version 2.29 Core Update 195 – en uppdatering som många nätverksadministratörer har sett fram emot. Den stora nyheten är fullt inbyggt stöd för den moderna och snabba VPN-lösningen WireGuard, men uppdateringen innehåller också en rad andra säkerhetsförbättringar och systemoptimeringar.
Efterlängtad WireGuard-stöd i IPFire
WireGuard har länge varit ett hett önskemål bland användare av IPFire, och nu är det äntligen här – integrerat direkt i det grafiska webbgränssnittet. Detta gör det både enkelt och snabbt att sätta upp säkra VPN-förbindelser utan krångel.
Med den nya versionen kan du:
Skapa både nät-till-nät-anslutningar och fjärranslutningar för mobila eller bärbara enheter (road-warrior-lösningar)
Hantera flera anslutningar (så kallade peers) med individuella inställningar för varje enhet
Exportera färdiga konfigurationer eller QR-koder för smidig installation på mobiler och surfplattor – perfekt för den som vill slippa manuellt klistra in långa nycklar
Importera WireGuard-profiler från andra system, vilket förenklar samverkan mellan olika leverantörer eller lösningar
Filtrera och övervaka VPN-trafik med hjälp av IPFires inbyggda Intrångsskydd (IPS) och anslutningsloggning
En stor fördel är att WireGuard kan köras sida vid sida med befintliga VPN-lösningar som IPsec och OpenVPN, vilket gör det enkelt att införa WireGuard gradvis, utan driftstörningar.
Fler förbättringar och ökad säkerhet
Förutom WireGuard-integrationen innehåller Core Update 195 flera tekniska förbättringar som stärker systemet:
Föråldrade blocklistor från 3CoreSec har tagits bort
Nedladdningssystemet för IP-blocklistor och IPS-regler har skrivits om för bättre prestanda och underhållbarhet
Lösenord i proxy-tjänstens användardatabas lagras nu säkrare med bcrypt-hashning
Gränssnittet för pakethanteraren Pakfire har fått en uppfräschning för ökad användarvänlighet
SMART-övervakning av hårddiskar uppdateras nu automatiskt
Uppgraderade program och komponenter
Uppdateringen innehåller dessutom nya versioner av viktiga systempaket, vilket ger bättre prestanda och högre säkerhet:
OpenSSL 3.5 för starkare och modernare kryptering
Unbound 1.23 för effektiv DNS-resolver
OpenSSH 10.0.p1 som senaste version för säkra fjärranslutningar
Flera tillägg har också uppdaterats, bland annat:
Alsa 1.2.14 för ljudhantering
Monit 5.35.2 för övervakningslösningar
Nano 8.4 som enkel textredigerare
Shark 4.4.6 för nätverksanalys
Tillgänglighet
IPFire 2.29 Core Update 195 finns nu tillgänglig för nedladdning via IPFires officiella webbplats. Den kan installeras på både:
Standard-PC eller server (x86_64)
ARM-baserad hårdvara (aarch64)
Befintliga IPFire-installationer kan enkelt uppgraderas via det webbaserade administrationsgränssnittet.
Fakta om IPFire
Vad är det: Gratis och öppen källkods-baserad brandvägg och routerlösning
Utvecklas av: IPFire Project – ett globalt community lett av Michael Tremer
Lanseringsår: Första versionen släpptes 2005
Plattform: Bygger på Linux, designad för att köras på dedikerad hårdvara
Licens: Öppen källkod (GPL)
Bakgrund
IPFire skapades som en vidareutveckling av det tidigare brandväggsprojektet IPCop, med målet att erbjuda ett mer modernt, säkert och flexibelt system för att skydda nätverk. Projektet leds av Michael Tremer och ett aktivt utvecklarteam och community världen över.
Funktioner
Brandvägg, router och VPN-lösning i ett
Stöd för OpenVPN, IPsec och nu även WireGuard
Inbyggt Intrångsskydd (IPS)
Pakethanteraren Pakfire för enkel tilläggsinstallation
Webbaserat och lättanvänt administrationsgränssnitt
Typiska användningsområden
Nätverksskydd i hem och småföretag
Brandvägg och VPN-lösning för organisationer
Separata router/firewall-enheter för ökad säkerhet
Mozilla har släppt Firefox 140, den senaste uppdateringen av sin populära och öppna webbläsare. Versionen bjuder på flera efterlängtade förbättringar – både för vanliga användare och för utvecklare – med särskilt fokus på prestanda, integritet och ett renare gränssnitt.
Avlasta flikar och spara resurser
En av de mest praktiska nyheterna är möjligheten att manuellt avlasta flikar. Genom att högerklicka på en eller flera öppna flikar kan du nu välja alternativet Avlasta flik, vilket frigör både minne och processorkraft. Din plats på webbsidorna bevaras, och flikarna kan enkelt aktiveras igen vid behov. Det här är särskilt användbart för den som har många flikar öppna samtidigt.
Förbättringar för vertikalt flikläge
Firefox erbjuder sedan tidigare stöd för vertikal flikvisning, och i version 140 har detta förbättrats ytterligare. Det går nu att justera bredden på sektionen för fastnålade flikar genom att enkelt dra i avdelaren. På så vis kan du själv välja hur mycket utrymme de mest använda flikarna ska ta.
Renare gränssnitt och flexiblare sökfunktion
För den som vill ha ett avskalat utseende går det nu att ta bort knappen för Tillägg från verktygsfältet. Tilläggsmenyn är fortfarande åtkomlig via huvudmenyn, men verktygsfältet hålls rent och prydligt.
Dessutom har hanteringen av sökmotorer förbättrats. Du kan nu enkelt lägga till egna sökmotorer genom att högerklicka i ett sökfält på en webbplats eller genom att själv skriva in sök-URL:en direkt i inställningarna.
Stärkt integritet och säkerhet
Integritetsfunktionerna i Firefox 140 har också fått en rejäl uppgradering:
På Firefox för Android kan privata flikar nu skyddas med fingeravtryck eller annan enhetsautentisering.
Service Workers fungerar numera även i Privat läge, vilket ger bättre stöd för webbplatser som kräver bakgrundsprocesser, utan att tumma på säkerheten.
Smartare helsidöversättning
Översättningsfunktionen för hela webbsidor har blivit effektivare. Istället för att översätta allt innehåll direkt, fokuserar Firefox nu på texten som syns på skärmen. Övrigt innehåll översätts först när du scrollar, vilket sparar resurser och gör översättningen snabbare.
Utvecklarvänliga förbättringar
Version 140 innehåller flera tekniska nyheter för utvecklare:
Stöd för aria-keyshortcuts på Linux, macOS och Windows, vilket förbättrar tillgängligheten.
Ett nytt Custom Highlight API gör det möjligt att visuellt markera och styla specifika textavsnitt.
HTML-attribut hanterar nu tecknen < och > säkrare, vilket minskar risken för så kallade mXSS-attacker.
Stöd för CookieStore API förenklar asynkron hantering av cookies.
En ny händelse för pekdon, pointerrawupdate, ger exakt och snabb spårning av exempelvis musrörelser eller pekskärmstryck.
Pocket-integrationen försvinner
I och med att tjänsten Pocket har lagts ner har ikonen i verktygsfältet samt innehållet på ny flik-sidan tagits bort i Firefox 140.
Tillgänglig nu
Firefox 140 kan laddas ner direkt från Mozillas officiella servrar. Uppdateringen rullas även ut stegvis till befintliga användare.
Ursprung: Bygger vidare på Netscapes arv och Mozilla-projektet
Drivs av: Mozilla Foundation (ideell stiftelse)
Utveckling: Mozilla Corporation (helägt dotterbolag)
Licens: Öppen källkod (MPL 2.0)
Bakgrund
Firefox har sitt ursprung i Netscape Navigator, pionjären bland webbläsare på 90-talet. När Netscape förlorade kampen mot Internet Explorer startades Mozilla-projektet 1998 som ett öppet källkods-alternativ. Firefox föddes ur detta, med målet att erbjuda en snabb, säker och öppen webbläsare utan storföretagens påverkan.
Varför välja Firefox?
Helt öppen källkod
Stark integritetsprofil
Ingen koppling till reklamjättar
Utvecklas för användarnas bästa – inte för vinstmaximering
Skräppost är som äta Spam skinka , inget man vill göra.
Efter sex månaders utveckling lanseras nu Rspamd 3.12, den senaste versionen av det fria och öppna källkodsbaserade skräppostfiltret som är känt för sin effektivitet och flexibilitet vid e-posthantering. Version 3.12 innehåller en rad förbättringar inom prestanda, säkerhet och funktionalitet.
Starkare AI-filter med GPT och Ollama
En av de största nyheterna är en förbättrad GPT-modul, som nu stödjer Ollama och erbjuder förbättrad loggning av token-användning för OpenAI-kompatibla API:er. Det ger mer kraftfull och flexibel AI-baserad filtrering, vilket underlättar för att upptäcka och blockera skräppost och bedrägliga mejl.
Prestandalyft med förbättrad fuzzy-lagring och CDB-kartor
Prestandan har förbättrats genom att läs- och skrivservrar för fuzzy-lagring separerats, vilket leder till ökad effektivitet. Dessutom stöder Rspamd nu CDB-kartor som externa kartor, vilket ger administratörer bättre möjligheter att hantera stora dataset med hög prestanda och skalbarhet.
Stöd för HEIC-bilder och avancerad hotanalys
Med version 3.12 kan Rspamd nu känna igen och analysera HEIC-bilder, ett bildformat som ofta används i moderna mobiltelefoner. Detta stärker bildanalysen vid skräppostbedömning.
Ytterligare en nyhet är Contextal-integrationen, som ger avancerad hotdetektering genom sofistikerad analys, vilket höjer säkerheten mot skadliga mejl.
Förbättrat webbgränssnitt
Webbgränssnittet (WebUI) har blivit mer användarvänligt med bland annat:
Möjlighet att ladda upp filer i Test Selectors
Smidigare hantering av fuzzy-hashar
Tydligare översikt över inlästa och avlastade kartor
Säkerhetsförbättringar i fokus
Säkerheten i Rspamd har förstärkts på flera plan:
Makron och filvariabler i lua-ucl-parsern är nu inaktiverade som standard, vilket täpper till tidigare sårbarheter.
Förbättrad inmatningsvalidering, bättre felhantering och säkrare konfigurationsparsning gör systemet mer motståndskraftigt mot attacker.
Farliga bilagor, såsom .library-ms och .search-ms, hanteras nu som potentiellt skadliga med striktare säkerhetsregler.
Tekniska förbättringar under huven
Redis-integrationen har optimerats med bättre script-hantering och cachemekanismer, vilket underlättar drift och förbättrar prestanda. Dessutom har proxyn förbättrats med bland annat:
Stöd för HTTPS-anslutningar
Förbättrat Keep-Alive
Extra konfigurationsmöjligheter för HTTP-rubriker
Övriga nyheter i korthet
Nytt Bayes-gränssnitt: /bayes/classifiers för enklare hantering av Bayes-klassificering
Förbättrad schemaläggning: Bättre logik för schemaläggning av kontroller
AEAD-tester: Omfattande tester för AEAD-kryptering
Kartor: Eliminering av kartlåsning ger högre prestanda och minskad risk för deadlocks
Proxyrubriker: Buggfixar som eliminerar dubblering av rubriker
Milter-logik: Renare utdata genom förbättrad hantering av loggtaggar
Säker bilagahantering: Skärpt säkerhet för Windows-specifika bilagor
Förbättrad loggning: Tydligare och mer konsekvent loggning av cache och utgångsdatum
Sammanfattning
Rspamd 3.12 markerar ett stort steg framåt för e-postsäkerhet och skräpposthantering. Med kraftfullare AI-stöd, högre prestanda, förbättrad bildanalys och starkare skydd mot säkerhetshot är detta en viktig uppdatering för alla som vill ha ett effektivt och pålitligt skräppostfilter.
Typ: Fritt och öppen källkodsbaserat skräppostfilter för e-postservrar
Första versionen: 2011
Skapare: Vsevolod Stakhov
Utvecklas av: En aktiv grupp frivilliga och säkerhetsexperter, under ledning av Stakhov
Licens: BSD-licens
Populäritet: Rspamd är ett av de mest använda avancerade spamfiltren inom öppen källkod. Det används globalt av företag, e-posttjänster och privatpersoner som vill ha ett kraftfullt och flexibelt spamfilter som alternativ till kommersiella lösningar som SpamAssassin.
Styrkor: Hög prestanda, modulbaserad design, stöd för AI/ML-filter, avancerade regler, integrering med Postfix, Exim och andra e-postlösningar.
En ny version av det Linux-baserade mobiloperativsystemet postmarketOS har släppts. Med version 25.06 tar systemet ett rejält kliv framåt med stöd för fler enheter, nya funktioner och uppdaterad programvara.
Baserat på Alpine Linux 3.22, riktar sig postmarketOS till dig som vill köra ett fullt Linux-system på din mobil eller surfplatta – med öppen källkod, lång livslängd och valfrihet i fokus.
En av de största nyheterna i version 25.06 är att systemet nu kan använda systemd som init-system, vilket öppnar upp för bättre kompatibilitet med klassiska Linux-program och verktyg.
Nya användargränssnitt och förenklad installation Flera moderna grafiska gränssnitt stöds i den här versionen, bland annat:
GNOME 48
KDE Plasma Mobile 6.3.5
Phosh 0.47.0
Sxmo 1.17.1
Dessutom introduceras ett nytt installationsprogram som gör det betydligt enklare att installera postmarketOS direkt från en dator.
Fler mobiler och surfplattor får stöd Bland de nya enheter som nu fungerar med postmarketOS 25.06 finns:
Google Pixel 3A XL
Motorola Moto G5 Plus
Xiaomi Redmi 7
Xiaomi Mi 9T / Redmi K20
Xiaomi POCO X3 NFC
Xiaomi Mi Pad 5 Pro
Utvecklingen fortsätter för äldre enheter Förutom nytt enhetsstöd finns även förbättringar för äldre modeller. Bland annat har kamerastöd lagts till för:
OnePlus 6
Motorola Moto E5 Plus
Motorola Moto G5s
Xiaomi Redmi 3S
Xiaomi Redmi 4 Standard
Xiaomi Redmi 4A
Även ljud- och laddningsstöd har förbättrats för enheter med MSM89x7-hårdvara.
Övriga nyheter i korthet:
Mozilla Thunderbird kan nu anpassas för mobiler med hjälp av mobile-config-thunderbird.
Firefox får bättre webbkompatibilitet genom per-webbplats användaragent-spoofing som tvingar fram mobilanpassade webbsidor.
Nya bakgrundsbilder har lagts till.
Enhetsportar som bygger på så kallade nedströmskärnor delas nu in i en egen kategori för att förenkla utvecklingen.
Viktigt för utvecklare och avancerade användare: Endast enheter i kategorierna community och testing får officiella binärpaket i version 25.06. Dessa portar ligger nära Linux mainline och är mest stabila. Portar som bygger på äldre, tillverkarspecifika kärnor hamnar i kategorin downstream och får inga färdiga paket i nuläget. Behövs stöd för sådana portar i version 25.06, uppmanas utvecklare att skicka in en merge request som backportar aktuell kod från utvecklingsgrenen edge.
Mer information hittar du på projektets officiella webbsida, där du även kan ladda ner postmarketOS 25.06 för just din enhet. Kör du redan postmarketOS 24.12? Kolla in den officiella wikin för instruktioner om hur du uppgraderar.
postmarketOS är ett Linux-baserat operativsystem utvecklat specifikt för smartphones och surfplattor. Målet är att ge gamla och nya mobila enheter ett nytt liv med fri programvara och långsiktigt stöd, i motsats till de korta uppdateringscykler som är vanliga med Android och iOS.
Bakgrund:
Projektet startade 2017 och bygger på den minimalistiska och säkerhetsfokuserade Linux-distributionen Alpine Linux. Genom att använda mainline-Linux och öppna drivrutiner där det är möjligt, strävar postmarketOS efter stabilitet och bättre kontroll för användaren.
Stödda enheter:
Systemet fungerar på ett växande antal smartphones, surfplattor och även vissa äldre mobiltelefoner. Stödet varierar beroende på enhet, men projektet inkluderar både moderna telefoner och äldre modeller som inte längre får officiella uppdateringar från tillverkaren.
Vad klarar postmarketOS av idag?
Komplett Linux-miljö med pakethanterare och terminal
Val mellan flera användargränssnitt som GNOME, Plasma Mobile, Phosh och Sxmo
Stöd för samtal, SMS, kamera, Wi-Fi och andra basfunktioner på utvalda enheter
Möjlighet att använda mobilen som dator med mus och tangentbord (på vissa enheter)
postmarketOS är ett alternativ för teknikentusiaster, utvecklare och användare som vill ha kontroll över sin mobila enhet och ett system utan beroende av Google eller Apple.
En ny stor version av det fria och plattformsoberoende bildredigeringsprogrammet GIMP är på gång. Idag presenterade GIMP-projektet utvecklingsversionen GIMP 3.1.2, som är ett första smakprov inför lanseringen av GIMP 3.2 – en uppdatering fylld med efterlängtade nyheter.
Bland de största nyheterna märks ett nytt målarläge kallat ”Overwrite” (överskrivning), där penseldragen direkt ersätter befintliga pixlar i bilden. Det blir också möjligt att anpassa temafärger för penslar, teckensnitt och paletter, och textverktyget får en ny inställning för att styra riktningen på textkonturer.
GIMP 3.2 kommer dessutom automatiskt anpassa sig till operativsystemets tema i både Linux och Windows.
Förbättrat filstöd och bredare kompatibilitet
Programmet får breddat stöd för flera bildformat och verktyg som är populära bland grafiker. Bland annat:
Stöd för Photoshop-mönster, samt möjlighet att använda förinställningar från Photoshops Kurvor- och Nivåer-filter direkt i GIMP:s motsvarande filter.
Stöd för export av Photoshop Large format (PSB)-filer.
Möjlighet att importera APNG-animationer, multilager-bilder i OpenEXR-format, samt import och export av JPEG 2000-bilder.
Stöd för att hantera texturer och bilder från Sony Playstation 1 i det klassiska TIM-formatet.
Stöd för export av palettfiler i .kpl-format för kompatibilitet med Krita.
Möjlighet att använda ART (AnotherRawTherapee) som inläsare för Camera Raw-filer.
För den som gillar retroformat kommer även stöd för Nokias historiska svartvita Over-the-Air Bitmap-format och den ovanliga Jeff’s Image Format (.jif). Dessutom tillkommer stöd för att importera stillbilder i AVCI (Advanced Video Coding)-format.
Smartare verktyg och bättre arbetsflöde
GIMP 3.2 fokuserar också på förbättrad användarupplevelse och smartare verktyg:
Förbättrat stöd för icke-destruktivt arbete.
Den uppdaterade CMYK-färgväljaren kan nu räkna ut och visa den totala bläckmängden för en vald färg – praktiskt vid tryckproduktion.
En ny API-funktion gör det möjligt att skapa GimpCoordinates-widgets i automatiskt genererade dialogrutor.
Dessutom:
Palettpanelen kan automatiskt markera nästa färgruta när du raderar en.
Funktionen ”Lås pixlar” skapar nu ett ångra-steg i historiken.
Förbättrad algoritm för förgrundsval.
Ny kryssruta för att enklare sammanfoga filtereffekter.
GIMP 3.2 ser alltså ut att bli en efterlängtad uppgradering med både fler format, bättre kompatibilitet med Photoshop och smidigare arbetsflöden – samtidigt som programmet fortsätter vara helt gratis och öppen källkod.
Historia: GIMP (GNU Image Manipulation Program) startade 1995 som ett studentprojekt vid University of California, Berkeley. Sedan dess har det utvecklats till ett av de mest kraftfulla fria bildredigeringsprogrammen, med tusentals utvecklare och användare världen över. Programmet är fri programvara och licensieras under GNU General Public License (GPL).
Stödda plattformar: GIMP finns tillgängligt för de flesta större operativsystem, inklusive:
Linux
Windows
macOS
Vad GIMP klarar av idag:
Avancerad bildredigering med lager, masker och blandningslägen
Fotojusteringar och retuschering
Text- och grafisk design
Skapande av digital konst och illustrationer
Stöd för ett brett urval av bildformat, inklusive PSD, PSB, JPEG 2000, OpenEXR, GIF, PNG och TIFF
Möjlighet att utöka funktionaliteten med skript och tillägg
GIMP är ett kraftfullt gratisalternativ till kommersiella bildredigeringsprogram och används av både hobbyanvändare, fotografer och professionella designers världen över.
Delstaten Schleswig-Holstein i norra Tyskland har beslutat att helt sluta använda Microsofts programvara inom offentlig sektor. Inom tre månader ska anställda inom förvaltningen, rättsväsendet och polisen ha lämnat verktyg som Teams, Word, Excel och Outlook bakom sig. Istället införs program baserade på öppen källkod – ett steg som markerar en tydlig vilja att själva ta kontroll över sin digitala infrastruktur.
Vad byts ut?
LibreOffice ersätter Microsofts kontorspaket, särskilt Word och Excel
Open-Xchange tar över efter Outlook för e-post och kalender
Linux är tänkt att på sikt ersätta Windows som operativsystem
Men det handlar inte bara om byte av verktyg – utan om vem som styr infrastrukturen. Genom att använda öppen källkod minskar beroendet av amerikanska teknikjättar, vilket blivit en politiskt känslig fråga.
Självbestämmande i fokus
Enligt digitaliseringsansvarige Dirk Schrödter vill delstaten ”återta kontrollen” över sin IT-drift. Han jämför det digitala beroendet av amerikanska företag med det energiberoende Europa upplevde i samband med kriget i Ukraina. Därför ses digital infrastruktur nu som en strategisk resurs, som bör vara under lokal kontroll.
Delstaten planerar även att flytta all datalagring till egna servrar inom Tyskland, för att ytterligare stärka självbestämmandet.
Ekonomiska motiv spelar också in
Licenskostnader och dyra uppdateringskrav från Microsoft har länge varit ett problem för många offentliga aktörer. Benjamin Jean från konsultfirman Inno3 menar att många myndigheter känner sig ”inlåsta” i en kostsam beroendesituation.
Med öppen källkod slipper man både licensavgifter och tvingande uppdateringar – samtidigt som man får större insyn och flexibilitet. Schleswig-Holsteins ledning tror att omställningen kommer att spara tiotals miljoner euro på sikt.
Men vad säger användarna?
Att byta ut välkända verktyg innebär alltid en utmaning. Det finns en risk för motstånd från anställda som är vana vid Microsofts gränssnitt och funktioner. Därför krävs utbildning, support och en genomtänkt övergång för att lyckas, menar François Pellegrini, IT-professor i Bordeaux.
Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.
Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.
Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.
Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt
Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.
Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:
Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.
När kommer den färdiga versionen av Debian 13?
Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto: ”Det är klart när det är klart.”
Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.
Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.
Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.
Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.
Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).
KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.
Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.
Största nyheterna i Plasma 6.3.5:
Wayland används som standard istället för X11
Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
Lägre resursanvändning och bättre batteritid
Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.
Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.
Den 21 juni, på midsommardagen , lanserades XLibre Xserver 25.0, en ny gren av det gamla Xorg-projektet. Det är Enrico Weigelt som står bakom initiativet, och målet är tydligt: att återuppliva X11 med moderna förbättringar, säkerhetsfixar och ett mer öppet utvecklingsklimat.
Varför XLibre uppstod
Bakgrunden till projektet är ett växande missnöje med hur Xorg hanteras idag. Enligt Weigelt har han och andra utvecklare under lång tid försökt bidra med viktiga uppdateringar, men stött på motstånd – framför allt från personer kopplade till IBM/Red Hat, som dominerar förvaltningen av Xorg. När hans arbete plötsligt togs bort från freedesktop.org, blev det tydligt för honom att det var dags att byta riktning.
”Om Xorg är på väg att dö får det vara så – men XLibre ska leva vidare.”
Vad som är nytt i version 25.0
Den första versionen innehåller flera års ackumulerade förbättringar och förändringar:
Xnamespace Ett nytt säkerhetsramverk som isolerar X11-klienter från olika säkerhetsdomäner (till exempel containrar), så att de inte kan interagera eller påverka varandra. Detta är en modern lösning där Xsecurity från 1996 inte längre räcker till.
Xnest portad till XCB Den gamla Xlib-beroende Xnest har nu omskrivits för att använda XCB – vilket gör kodbasen modernare, enklare att underhålla och fri från föråldrade beroenden.
Stöd för flera drivrutinsversioner samtidigt (per-ABI-kataloger) Distributörer kan nu installera olika drivrutinsversioner sida vid sida, vilket förenklar uppgraderingar och övergångar.
Kodstädning och CVE-fixar Många sårbarheter har rättats till, och gammal teknisk skuld har rensats bort.
Ett välkomnande projekt
XLibre vill göra upp med den slutna och elitistiska tradition som ofta förknippats med både XFree86 och Xorg. Weigelt uttrycker att alla är välkomna att bidra, oavsett bakgrund:
”Det spelar ingen roll om du är människa, rymdvarelse, furrie eller helt vanlig – om du vill förbättra X är du välkommen.”
XLibre är ett försök att återuppliva X11, ett system många trodde var på väg att dö ut. Istället för att fastna i gamla strukturer och företagspåverkan, siktar projektet på en ny, inkluderande riktning där alla utvecklare kan vara med. Med en rad viktiga tekniska förbättringar och ett välkomnande community vill XLibre skapa en framtid där X11 återigen är relevant.
Under WWDC 2025 presenterade Apple ett nytt initiativ som kan göra Mac-datorer betydligt mer attraktiva för utvecklare som arbetar med Linux-containrar. Bland alla stora nyheter smög företaget in lanseringen av ett nytt container-ramverk samt ett tillhörande kommandoradsverktyg som helt enkelt kallas Container. Båda är open source och skapade för att köra Linux-containrar som små, effektiva virtuella maskiner direkt i macOS.
Det nya systemet är särskilt anpassat för datorer med Apple Silicon och kommer att byggas in i kommande macOS 26, med kodnamnet Tahoe. Även om det redan idag går att köra Linux-containrar på Mac med tredjepartsverktyg som Docker, Podman eller Orbstack – och till och med köra full Linux på äldre Intel-Macar eller M1/M2-maskiner via Asahi Linux – så markerar Apples egna lösning en ny nivå av integration och prestanda.
Container-ramverket är skrivet i programmeringsspråket Swift och släppt under den fria Apache 2-licensen. Enligt Apple startar dessa containrar på under en sekund tack vare ett slimmat Linuxsystem med en minimal kärna och ett eget init-system. För att använda det krävs minst en Mac med Apple Silicon, macOS 15 och Xcode 26 beta. Containrarna är dessutom kompatibla med den öppna OCI-standarden (Open Container Initiative).
En nyckelkomponent i lösningen är vminitd, ett lättviktigt init-system också skrivet i Swift, som ansvarar för att starta processer, montera filsystem och hantera kommunikationen mellan Mac-värden och containern.
Till skillnad från vanliga containerlösningar – där flera containrar ofta delar på en enda, stor Linux-VM – skapar Apple istället en separat, slimmad virtuell maskin för varje container. Denna teknik bygger på Kata Containers, ett etablerat projekt från OpenInfra Foundation som kombinerar säkerhet med hög prestanda.
Wine-projektet, som gör det möjligt att köra Windows-program på Linux och macOS utan att behöva en virtuell maskin, har nu släppt version 10.10 – den tionde uppdateringen i den stabila 10.x-serien.
En av de största nyheterna är att Wine nu använder Mono 10.1, vilket innebär bättre kompatibilitet med program byggda i .NET. Dessutom har beroendet av OSMesa-biblioteket tagits bort, vilket förenklar installationen för vissa användare och minskar kraven på externa paket.
Utvecklare som arbetar med Windows Runtime-teknik får nu förbättrat stöd i WIDL-verktyget, som används för att generera metadatafiler – en viktig del för att köra vissa moderna Windows-program korrekt.
Lokaliseringsstödet har också uppdaterats med nyare språk- och regiondata från Unicode CLDR 47, vilket innebär att datum, tider och andra lokala format hanteras mer korrekt.
För användare som arbetar med videoredigering och uppspelning finns nu stöd för P010-videoformatet via Media Foundation, något som är relevant för innehåll med hög färgprecision och bitdjup.
Totalt har 38 buggar rättats till, vilket förbättrar kompatibiliteten för flera välkända program och spel. Några exempel på förbättringar:
Steam Big Picture-läget lider inte längre av svart skärm på grund av grafikproblem (D3D10).
F.E.A.R. och F.E.A.R. Combat kraschar inte längre med minnesfel.
StarCraft Remastered fungerar återigen efter att ha varit trasigt i version 10.5.
S.T.A.L.K.E.R. Anomaly kraschar inte längre vid laddning av sparade spel.
Wondershare Uniconverter 13 visar nu text korrekt.
Andra korrigeringar gäller bland annat Canon-skrivarprogram, AVCLabs Video Enhancer AI, Noteworthy Composer och HP:s virtuella grafkalkylator.
Mer information finns i det officiella tillkännagivandet. Källkoden för Wine 10.10 kan laddas ner från projektets sida på GitLab, och färdiga installationspaket för olika Linux-distributioner kommer att släppas inom kort.
Wine 10.10
Vad är Wine?
Wine är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra Windows-program på Linux, macOS och andra Unix-liknande system – utan att använda virtuell maskin eller emulator. Projektet startade 1993 av Bob Amstadt och Eric Youngdale och har sedan dess vuxit till ett av de mest använda verktygen för att köra Windows-program på öppna plattformar.
Senaste version: 10.10 (släppt 13 juni 2025)
Nyheter i 10.10:
Mono uppdaterat till version 10.1 – förbättrar stöd för .NET-program
Beroendet av OSMesa har tagits bort
Förbättrat stöd för Windows Runtime-metadata (via WIDL)
Uppdaterad lokalisering med Unicode CLDR 47
Stöd för P010 videoformat i Media Foundation
38 buggfixar, bl.a. för Steam, F.E.A.R., StarCraft och S.T.A.L.K.E.R.
Vad är .NET och Mono?
.NET är en plattform utvecklad av Microsoft för att skapa och köra program i Windows. Mono är en fri och öppen implementation av .NET som gör det möjligt att köra dessa program även på andra system, som Linux och macOS. Wine använder Mono för att hantera .NET-baserade applikationer.
Darktable, det fria och öppna verktyget för att hantera och redigera RAW-bilder, har nu nått version 5.2. Den nya versionen erbjuder flera funktionella nyheter för fotografer som arbetar med avancerad bildbehandling, samt stöd för ännu fler kameramodeller.
Bland de mest intressanta nyheterna märks möjligheten att visa en ögonblicksbild (snapshot) sida vid sida med den bild du arbetar med. En ny modul för att importera rastermasker har tillkommit, och exportfunktionen har förbättrats så att du nu kan exportera en eller flera bilder med flera olika förinställningar i ett enda svep.
En annan viktig ändring är att den så kallade Sigmoid-modulen nu är standardval för tonmappning vid nya installationer. Dessutom har metadatahanteringen blivit mer flexibel – du kan nu lägga till och hantera valfria taggar som stöds av exiv2. Förinställningar kan dessutom grupperas i undermenyer för bättre överblick.
Gränssnittet har fått en del förbättringar också. Till exempel har zoomreglaget ersatts med ett snurrhjul, och du kan nu använda Ctrl+klick i färgbalansmodulen (Color Balance RGB) för att plocka upp den faktiska färgen direkt från bilden – vanligt klick används fortfarande för att hämta motsatt färg.
Den här versionen utökar även stödet för RAW-filer i hög upplösning från OM System (14-bitars ORF-filer) och justerar beskärningsdata för flera äldre kameror, däribland Canon EOS 5D Mark II, Fujifilm FinePix X100 och Samsung EX1. Färgmatrisen för Sony ILCE-1M2 har också uppdaterats.
Listan över kameror som nu stöds inkluderar bland annat:
Canon EOS R5 C
Fujifilm GFX100RF och GFX100S II (komprimerade RAW)
Nikon COOLPIX P1100 och Nikon Z5_2
OM System OM-3
Olympus SP510UZ
Phase One IQ150 och P40+
Sigma BF (DNG)
Dessutom har flera Panasonic- och Sony-kameror lagts till, exempelvis Panasonic DC-G9M2 och Sony ZV-E10M2.
Nya vitbalansförinställningar har lagts till för vissa modeller, inklusive Fujifilm GFX100 II och Panasonic DC-S9. Förbättrade brusprofiler finns nu också tillgängliga för kameror från bland annat Leica, Sony och OM System.
Andra ändringar i version 5.2 är att modulerna för nivåjustering och kontrast/mättnad/ljusstyrka har tagits bort, stöd för Cineon- och DPX-bildformat har lagts till, och maskvisningen i mörkrumsläget har förbättrats. Även brusreducering och dithering ger nu bättre resultat. Exportmodulen till Piwigo har dessutom fått stöd för automatisk inloggning.
Darktable 5.2 finns att ladda ner som en AppImage-fil från projektets webbplats – en smidig lösning som fungerar på de flesta Linux-distributioner utan att något behöver installeras.
Darktable
Typ: RAW-bildredigerare och fotografiskt arbetsflödesverktyg
Licens: Öppen källkod (GPLv3)
Första version: 2009, utvecklad av Johannes Hanika
Senaste version: 5.2 (juni 2025)
Plattformar: Linux, macOS, Windows
Språkstöd: Över 20 språk, inklusive svenska, engelska, tyska, franska, spanska med flera
Cecilia Lind och Fredrik Åkare – de flesta har nog hört balladen om dem. Här är versionen som beskriver dagen efter.
Ubuntu använder idag Snap som standardformat för många program, inklusive Thunderbird. Snap är ett containerbaserat paketsystem som isolerar applikationer från resten av systemet. Det ökar säkerheten, men kan också medföra vissa nackdelar:
Program startar långsammare
Filåtkomst utanför hemkatalogen begränsas
Thunderbird via Snap kan kännas seg vid t.ex. bilagor, indexering och filhantering
Den här artikeln visar hur du avinstallerar Snap-versionen av Thunderbird och ersätter den med den traditionella .deb-versionen, som installeras direkt via APT från Mozillas officiella PPA.
Steg 1: Säkerhetskopiera din Thunderbird-data (om du använder Snap)
Innan du tar bort Snap-versionen av Thunderbird, säkerhetskopiera dina användardata:
cp -a ~/snap/thunderbird/common/.thunderbird ~/thunderbird-snap-backup
Detta skapar en backup av din profil med e-post, konton och inställningar i hemkatalogen. Du kan återställa den senare.
Steg 2: Ta bort Snap-versionen av Thunderbird
Avinstallera Snap-versionen med:
sudo snap remove thunderbird
Steg 3: Blockera framtida Snap-installation via APT
Ubuntu:s vanliga apt install thunderbird försöker installera Snap i bakgrunden. För att förhindra det, skapa en APT-prioriteringsregel:
echo 'Package: thunderbirdPin: release o=Ubuntu*Pin-Priority: -1' | sudo tee /etc/apt/preferences.d/no-thunderbird-snap
Steg 4: Lägg till Mozilla-teams PPA
Mozilla-teamet underhåller en .deb-version av Thunderbird som installeras via en PPA:
#!/bin/bash
set -e
echo "Tar bort Snap-versionen av Thunderbird (om installerad)..."
sudo snap remove thunderbird || true
echo "Lägger till Mozilla-teamets PPA..."
sudo add-apt-repository -y ppa:mozillateam/ppa
sudo apt update
echo "Skapar apt-preferensfil för att föredra PPA och blockera Snap..."
sudo tee /etc/apt/preferences.d/mozillateam.pref > /dev/null <<EOF
Package: *
Pin: release o=LP-PPA-mozillateam
Pin-Priority: 1001
EOF
sudo tee /etc/apt/preferences.d/no-thunderbird-snap.pref > /dev/null <<EOF
Package: thunderbird
Pin: release o=Ubuntu*
Pin-Priority: -1
EOF
echo "Installerar Thunderbird från deb-paket..."
sudo apt install -y thunderbird
echo "Installerar svensk språkmodul..."
sudo apt install -y thunderbird-locale-sv
echo "Försöker sätta svenska som gränssnittsspråk..."
thunderbird --headless --setDefaultLocale sv-SE || echo "Kunde inte sätta språk via CLI, gör det manuellt i inställningarna."
echo "Klart. Du kan nu starta Thunderbird från meny eller terminal."
Version 8.5 av GNU Nano är nu ute, med kodnamnet Sigourney. Den här uppdateringen innehåller flera förbättringar av både användarvänlighet och funktionalitet – särskilt för dig som ofta redigerar text i terminalen.
Sparade ankare och förbättrad positionhantering
En av de mest välkomna nyheterna är att Nano nu kan spara och återställa ankare (markörpositioner) om flaggan --positionlog används. Ankare sparas när du stänger en fil och laddas automatiskt in igen vid nästa öppning – även om de ligger på första raden. Dessutom har utseendet på ankare ändrats så att de syns tydligare, och man får nu en visuell indikation i miniraden när markören står på en rad med ett ankare.
Tangentbordsgenvägar justerade
Tangentkombinationerna ^O^Q och ^X^Q får nu Nano att avsluta med felstatus (exit-kod 2), vilket gör det enklare att upptäcka oavsiktliga avslut i skriptmiljöer. ^L centrerar nu bara markören istället för att cykla mellan positioner – det jobbet har istället flyttats till M-%, som nu används för att växla mellan tidigare positioner. Dessutom har hjälpen städats upp så att varje genväg visas tydligt endast en gång.
Förbättrad syntaxfärgning
Syntaxmarkering fungerar nu mer tillförlitligt i olika språk- och lokalinställningar. Dessutom visas hårda mellanslag (non-breaking spaces) nu med ljusgrå bakgrund, vilket gör dem enklare att upptäcka i kod eller text.
Odokumenterade funktioner och nya alternativ
Nano accepterar nu det nya, ännu odokumenterade alternativet --whitespace (eller --whitespacedisplay), vilket tyder på att visuell hantering av mellanrum kommer att byggas ut – även om detaljerna ännu är höljda i dunkel.
Mindre men viktiga förbättringar
Kompilering har förbättrats för olika konfigurationer (t.ex. --enable-tiny, --disable-histories, --disable-utf8, Cygwin-kompilering).
Tangentbindningar är nu mer konsekventa, och menyerna har justerats så att hjälplistor inte kapas.
Historiken över markörpositioner sparar nu även rad 1, kolumn 1, vilket tidigare inte skedde.
Källkoden har städats rejält: onödiga variabler har tagits bort, kod har förenklats och flera interna förbättringar har gjorts för bättre läsbarhet och underhåll.
Utvecklarens arbete
Benno Schulenberg – huvudutvecklaren bakom Nano – har ensam stått bakom över 40 förändringar i denna version. Bland annat har han förbättrat dokumentationen, förenklat kodlogik, uppdaterat licensrader, och gjort ett flertal småfixar och städningar i hela projektet.
Orange Pi RV2 markerar ett stort kliv framåt för öppen hårdvara. Den erbjuder en kombination av modern RISC‑V‑arkitektur, AI-accelerering utan behov av en separat NPU, god energieffektivitet och ett rikt utbud av anslutningar – till ett överraskande lågt pris.
Med en prislapp runt ca 600:- ( Priset är ifrån AliExpress svensk moms inte medräknad ) för 4 GB-modellen, vänder sig RV2 till utvecklare, hobbyister, studenter och teknikentusiaster som vill utforska RISC‑V eller bygga energieffektiva edge-lösningar, utan att kompromissa på prestanda.
RISC‑V – En öppen arkitektur med framtiden för sig
RISC‑V är en öppen processorarkitektur som har fått stor uppmärksamhet för sin flexibilitet och låga kostnad. Till skillnad från Arm och x86 är den helt royaltyfri, vilket gör den idealisk för experiment, innovation och anpassade lösningar.
Stödet för RISC‑V i Linuxvärlden växer snabbt. Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE erbjuder redan stöd för riscv64. Det gör det möjligt att köra moderna och säkra operativsystem på hårdvara som Orange Pi RV2.
Installera och komma igång
Att installera ett operativsystem är enkelt. Du laddar ner en Ubuntu-avbild från OrangePi:s webbplats, skriver den till ett microSD‑kort och startar upp. Efter anslutning av skärm (HDMI), tangentbord, mus och strömförsörjning startar datorn direkt in i GNOME 46 på Ubuntu 24.04 – utan att man behöver konfigurera Bluetooth, Wi‑Fi eller grafikdrivrutiner.
Skrivbordet är snabbt och responsivt – till och med när systemet körs från microSD.
Imponerande teknik utan NPU
RV2 bygger på Ky X1 SoC, en åttakärnig CPU med inbyggd AI-acceleration. Den erbjuder:
2 TOPS INT8 AI-kapacitet direkt i CPU-läge
Ingen extern NPU krävs – vilket förenklar modellhantering och minskar utvecklingstid
Fullt stöd för lokala DeepSeek-R1-distilleringsmodeller, vilket möjliggör offline AI-beräkning på enheten
Tack vare detta kan utvecklare snabbt komma igång med AI-lösningar utan att kompilera om modeller för en extern accelerator. Den låga komplexiteten öppnar dörrar för både prototyper och färdiga produkter.
Energieffektivitet i fokus
Ky X1 är inte bara kraftfull – den är också energieffektiv. I motsvarande scenarier drar den bara 80 % av strömmen jämfört med ARM Cortex‑A55. Det gör den till ett starkt alternativ för batteridrivna system, IoT och smarta enheter.
Dock blir processorn varm vid belastning. Med en omgivningstemperatur på 22 °C låg CPU-temperaturen i vila på cirka 53 °C. För kontinuerlig användning rekommenderas passiv kylfläns eller aktiv fläkt.
HDMI 2.0, MIPI DSI (4 lanes), stöd för dubbla skärmar upp till 1920×1440 @ 60 fps
Nätverk
2 × Gigabit Ethernet
Trådlöst
Wi‑Fi, Bluetooth 5.0
USB
1 × USB 3.0, 2 × USB 2.0
Expansionsportar
26-pin GPIO
Ljud
3,5 mm hörlursuttag, Bluetooth-audio
Strömförsörjning
USB Type-C (5V 5A)
Dimensioner
89 mm × 56 mm × 1,6 mm
Lagring och prestanda
Orange Pi RV2 har både microSD-plats och eMMC-stöd. I tester visade sig eMMC‑modulen ge betydligt bättre prestanda än microSD, både i I/O och läshastighet (testat med hdparm). Det finns dessutom två PCIe M.2 M‑Key‑platser för att koppla in snabba NVMe-enheter – utan behov av specialadaptrar.
Sammanfattning
Orange Pi RV2 är ett spännande tillskott till det snabbt växande ekosystemet av RISC‑V‑baserade datorer. Den erbjuder mycket för pengarna: AI‑kapacitet direkt i CPU:n, låg strömförbrukning, gott om gränssnitt och stöd för moderna Linuxdistributioner.
För under 600 kronor får du en maskin som lämpar sig för:
AI‑utveckling
Edge computing
IoT
Utbildning i öppen hårdvara
Allmän Linux-användning på RISC‑V
Om du är nyfiken på RISC‑V och söker ett kraftfullt men prisvärt alternativ till Raspberry Pi – då är Orange Pi RV2 ett givet val.
Kompatibla Linuxdistributioner
Tack vare det växande stödet för RISC‑V (riscv64) fungerar flera Linuxdistributioner redan idag med Orange Pi RV2:
Ubuntu (OrangePi Edition) – Rekommenderad av tillverkaren. En Ubuntu 24.04‑baserad avbild med GNOME 46 finns tillgänglig på Orange Pi:s webbplats. Fungerar direkt med Wi‑Fi, Bluetooth, HDMI och eMMC.
Debian (unstable/sid) – Har officiellt riscv64‑stöd. Kan installeras på RV2 med anpassad bootloader och kernel. Kräver viss manuell konfigurering.
Fedora – Fedora Workstation för riscv64 fungerar, men kräver anpassning av kernel och device tree för Ky X1‑processorn. Bäst stöd i Fedora 40 och senare.
openSUSE Tumbleweed – Har riscv64-avbilder och kan köras på RV2 med viss modifiering. Inte plug-and-play, men fungerar för avancerade användare.
Armbian – Armbian har stöd för många Orange Pi‑modeller, men ännu inte för RV2. Communityn diskuterar RISC‑V‑stöd, så det kan komma i framtiden.
Buildroot / Yocto – För den som bygger egna inbyggda system finns möjlighet att använda minimal Linux via Buildroot eller Yocto. Kräver expertkunskaper.
Kort sagt: Orange Pi RV2 fungerar bäst med Ubuntu från tillverkaren, men även Debian, Fedora och openSUSE kan köras av mer tekniskt erfarna användare.
Komme klara streaming dåligt
Orange Pi RV2 fungerar bra för enkel webbsurf, nyheter, e-post och YouTube i 480p–720p. Ljud via Bluetooth fungerar direkt. Däremot saknas hårdvaruacceleration och stöd för *DRM, vilket gör att Netflix och liknande inte fungerar. För enkel användning duger den, men för HD-streaming eller tunga webbappar är en x86-dator (t.ex. Intel N100) bättre.
* DRM (Digital Rights Management) är teknik som används för att skydda upphovsrättsskyddat innehåll, t.ex. filmer och musik, från att kopieras eller spelas upp utan tillstånd.
Linux.se: Vi har ännu inte haft möjlighet att testa den här datorn, men den är definitivt intressant – till exempel som ett alternativ till Raspberry Pi 5. Bland annat har den plats för två M.2-enheter, något som kräver tilläggsmodul på Raspberry Pi 5.
Någon svensk importör av den här datorn verkar inte finnas i dagsläget. Den går dock att köpa via AliExpress för cirka 600 kronor, exklusive moms och eventuell tull. Man bör dock vara medveten om att RISC-V är en relativt ny teknik. En kvalificerad gissning är att de barnsjukdomar som exempelvis påverkar streaming kommer att lösas när tekniken får mogna. Maskinen är strömsnål och kan till exempel användas för att bygga en bärbar NAS eller andra energieffektiva lösningar.
Fakta: Orange Pi RV2
CPU: Ky X1 8-kärnig RISC-V AI CPU (2 TOPS AI-prestanda)
I en tid då många WordPress-plugins bygger på freemium-modellen – där grundfunktionen är fri men avgörande delar är låsta bakom betalvägg – är det viktigt att uppmärksamma projekt som verkligen är fri och öppen källkod (FOSS). Här listas fem kraftfulla WordPress-plugins som inte bara är kostnadsfria utan också helt öppna, vilket gör dem idealiska för användare som värnar om transparens, säkerhet och självbestämmande i sin webbmiljö.
1. Two Factor – säkerhet med tvåfaktorsautentisering
Two Factor är ett officiellt plugin från WordPress.org som introducerar tvåfaktorsautentisering (2FA) direkt i användarpanelen. Det ger stöd för flera autentiseringsmetoder: e-postkod, TOTP (engångskod via appar) och FIDO U2F (säkerhetsnycklar). Det finns även stöd för återställningskoder.
Pluginet är helt integrerat i WordPress-gränssnittet och erbjuder filter och inställningar för att anpassa hur autentiseringen fungerar. Two Factor är ett enkelt men effektivt säkerhetstillägg, och ses av många som en funktion som borde vara standard i WordPress-kärnan.
Paid Memberships Pro (PMPro) är ett kraftfullt verktyg för att skapa och administrera medlemskap – både gratis och betalda – direkt i WordPress. Det möjliggör skapandet av olika medlemsnivåer med anpassad varaktighet (månatlig, årlig, livstid) och innehållsbegränsningar baserat på nivå.
Pluginet har inbyggt stöd för betalning via PayPal, Stripe och andra alternativ, samt integrationer med e-posttjänster som Mailchimp och MailPoet. Det stödjer också skydd mot spam (Cloudflare Turnstile, Google reCAPTCHA, Akismet) och erbjuder omfattande designmöjligheter samt anpassningsbara e-postmallar.
Kodbasen är helt öppen, inklusive premiumfunktioner som kan användas fritt även om support och automatiska uppdateringar är kopplade till betalda planer.
3. SimpleTOC – innehållsförteckning utan onödigt skräp
SimpleTOC är ett lättviktigt plugin för innehållsförteckning (TOC) anpassat för Gutenberg-blockredigeraren. Det genererar en stilren, sökmotorvänlig TOC utan beroenden till extra JavaScript eller CSS – perfekt för längre artiklar och inlägg.
Pluginet erbjuder alternativ för att anpassa rubrikdjup, layout (numrerad lista, punktlista eller indrag), blockbredd och etiketter. Det följer WordPress-temats färger, men kan enkelt anpassas via blockinställningarna. SEO-funktionalitet och tillgänglighetsanpassningar ingår som standard.
4. WordPress Popular Posts – visa populära inlägg smart
För att lyfta fram populärt innehåll på en webbplats är WordPress Popular Posts ett mångsidigt plugin som visar listor över mest lästa inlägg. Dessa listor kan filtreras på posttyp, tidsintervall, kategori eller språk och visas i flera instanser via kortkoder eller block.
Vid migrering av en webbplats eller ändring av länkar är Redirection ett oumbärligt plugin. Det möjliggör skapandet, hanteringen och övervakningen av ompekningar (301, 302 etc.) och innehåller stöd för importer/exports via CSV, automatisk upptäckt av länkändringar och avancerade regelverk baserade på t.ex. användaragent, referens eller inloggningsstatus.
Redirection erbjuder också stöd för regex, hantering av query-parametrar, export till .htaccess eller Nginx-regler, samt loggning av alla ompekningar. Loggar kan visa datum, webbläsare, referens och HTTP-status för fullständig överblick.
Dessa fem plugins representerar en kombination av säkerhet, funktionalitet, prestanda och respekt för användarens frihet. De bygger alla på öppen källkod utan inlåsning, vilket gör dem särskilt lämpliga för webbplatser som vill följa FOSS-principer – oavsett om det handlar om en blogg, en medlemssida eller en större informationsplattform.
Danmark har nyligen meddelat att man kommer att ersätta Microsoft Office med LibreOffice och på sikt även Windows med Linux i den offentliga sektorn. Beslutet är del av en bredare satsning på digitalsuveränitet – ett begrepp som får allt större betydelse inom EU, men som ännu är relativt okänt i Sverige.
Digitaliseringsminister Caroline Stage lyfte fram att det inte bara handlar om teknikval, utan om att ta kontroll över den offentliga sektorns digitala infrastruktur. Att välja öppen källkod är ett sätt för Danmark att minska sitt beroende av utländska teknikjättar – framför allt amerikanska aktörer som Microsoft, Amazon och Google.
Danmarks två största städer, Köpenhamn och Århus, har redan tagit de första stegen mot att fasa ut Microsofts produkter. Regeringens besked innebär att detta nu blir en nationell linje.
Varför är detta viktigt?
Beslutet handlar inte bara om pengar eller tekniska preferenser – utan om vem som äger, styr och har tillgång till vår data. Inom EU ser man med ökande oro på hur beroendet av amerikanska molntjänster kan bli en geopolitisk sårbarhet.
Ett uppmärksammat exempel är när Internationella brottmålsdomstolen (ICC), med säte i Nederländerna, utfärdade en arresteringsorder mot Israels premiärminister. Som svar införde USA:s dåvarande president Donald Trump sanktioner mot ICC, vilket enligt rapporter ledde till att Microsoft stängde av ICC:s chefsåklagare från sina e-postkonton.
Sådana händelser visar hur känsligt det är när offentlig data och kommunikation hanteras av företag under utländsk jurisdiktion.
Vad betyder detta för Sverige?
Sverige står inför liknande utmaningar. Myndigheter, kommuner och regioner är idag djupt integrerade i proprietära system från leverantörer som Microsoft. Samtidigt växer intresset för öppen källkod och självständig drift – både av säkerhetsskäl och för att främja innovation och konkurrens.
Om Danmark kan visa att det går att ersätta Microsoft med LibreOffice och Linux utan att tappa i funktionalitet, kan det bana väg för liknande beslut i Sverige.
Kanske är det dags att ställa frågan: Ska även vi börja ta digitalt självbestämmande på allvar?
Digital suveränitet innebär att ett land eller en organisation har självständig kontroll över sin digitala infrastruktur, data och teknik – utan att vara beroende av utländska aktörer eller jurisdiktioner.
Datakontroll: Vem har tillgång till information och var lagras den?
Teknologiskt oberoende: Att inte vara låst till programvara från t.ex. USA.
Informationssäkerhet: Skydd mot utländska intrång och övervakning.
Rättslig kontroll: Att kunna tillämpa nationella lagar (som GDPR).
Inom EU växer intresset för digital suveränitet. Projekt som GAIA-X och nya lagar som Data Act är exempel på hur Europa vill minska beroendet av teknikjättar som Microsoft, Google och Amazon.
Danmark har nyligen valt att byta ut Microsoft Office och Windows mot LibreOffice och Linux i offentlig sektor – för att stärka sin digitala självständighet.
Digital suveränitet är en framtidsfråga för både demokrati, säkerhet och innovation.
Docker Desktop är den officiella utvecklingsmiljön för Docker på Windows, macOS och numera även Linux. Verktyget lanserades för att göra det enklare för utvecklare att köra och bygga containrar lokalt utan att behöva installera Docker manuellt eller hantera komplexa beroenden. Genom åren har Docker Desktop utvecklats från att vara ett enkelt GUI-gränssnitt ovanpå Docker Engine till en kraftfull plattform för lokal containerutveckling, CI/CD, DevOps och AI-integration. Det har blivit ett centralt verktyg i många moderna utvecklingsflöden och stöds officiellt av Docker Inc.
Nyheter i version 4.42
Den nya versionen av Docker Desktop, 4.42, bjuder på flera viktiga förbättringar – däribland fullt stöd för IPv6, ett integrerat MCP Toolkit och förbättrade AI-funktioner.
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att använda IPv6 direkt i Docker. Användare kan nu välja mellan tre nätverkslägen: både IPv4 och IPv6 (standard), endast IPv4 eller endast IPv6. Det ger större flexibilitet, särskilt i miljöer där moderna nätverkskrav gäller.
En annan stor nyhet är att MCP Toolkit – som tidigare krävde separat installation – nu är inbyggt i Docker Desktop. Det innebär att servrar som GitHub, MongoDB och HashiCorp kan köras direkt via gränssnittet. Dessa servrar kan dessutom kopplas till AI-drivna verktyg som Claude Desktop, Cursor, Continue.dev och Dockers egen agent ”Gordon”.
För utvecklare som föredrar terminalen finns nu nya kommandon under docker mcp som gör det enkelt att hantera servrar, klienter, inställningar och hemligheter från kommandoraden.
Även Docker Model Runner har fått en rejäl uppgradering. Den stöder nu fler plattformar – inklusive Windows-enheter med Qualcomm-processorer – och använder en ny version av inferensmotorn llama.cpp, vilket gör AI-modellkörningar snabbare och mer kraftfulla. Model Runner går numera också att installera direkt i Docker Engine Community Edition på Linux, vilket gör det enklare att använda AI i automatiska testflöden och CI/CD-pipelines.
För att göra det lättare att komma igång har Docker-appen fått nya flikar för att hantera lokala modeller, bläddra i AI-modeller från Docker Hub och följa modellens aktivitet i realtid.
En annan nyhet är kommandot docker model package, som låter utvecklare konvertera modeller i GGUF-format till standardiserade OCI-artefakter. Dessa kan sedan laddas upp till registries som Docker Hub – både publika och privata – vilket gör det enklare att dela och distribuera AI-modeller.
Slutligen har nätverkshanteringen förbättrats med en smartare DNS-funktion som automatiskt anpassar sig efter datorns nätverksmiljö och filtrerar bort ogiltiga DNS-typer. Det minskar risken för nätverksproblem, särskilt i miljöer som bara använder IPv4 eller IPv6.
Alla dessa nätverksinställningar är nu samlade under Inställningar > Resurser > Nätverk i Docker Desktop och kan styras centralt, vilket gör dem extra användbara för team med avancerade nätverkskrav.
Docker Desktop 4.42 kan laddas ner för Windows (både x86_64 och ARM), macOS (Intel och Apple Silicon) samt Linux-distributioner som använder APT, RPM eller tillhör Arch-familjen.
TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen.
Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn är utrustad med 4 GB DDR3 RAM och har uppgraderats med en snabb SSD, vilket ersatt den gamla mekaniska hårddisken och gett systemet en märkbar prestandaboost.
Skärmen på 15,6” har en upplösning på 1366×768, vilket räcker väl till för webbsurf, dokumenthantering och mediekonsumtion. Ubuntu 24.04 LTS är installerat och fungerar smidigt – med tillgång till moderna program, uppdateringar och långsiktigt stöd.
Trots sin ålder klarar maskinen att streama SVT Play utan problem, även om CPU-belastningen då kan gå upp till omkring 66 %, med temperaturer runt 67 °C. Det märks att tekniken inte är purfärsk, men den levererar ändå stabilt.
Byggkvaliteten är enkel – chassit är i plast och långt från premiumkänslan man hittar i exempelvis äldre MacBook Air-modeller. Men funktion går före form i detta fall.
Som vardagsdator fungerar den utmärkt för det mesta: betala räkningar, läsa e-post, surfa, skriva dokument och titta på strömmade medier. Med Ubuntu följer LibreOffice, som erbjuder ordbehandling, kalkylblad och presentationer – fullt kompatibelt med Microsoft Office-format.
Den här datorn har räddats från elektronikskrotens öde, och i sin nya roll visar den att även äldre hårdvara kan göra nytta – med rätt mjukvara och lite omtanke.
Vad krävs av en återbrukad dator i vardagen?
När vi tittar på äldre datorer för återbruk fokuserar vi på vad som behövs i praktiken:
räkningsbetalning, e-post, webbsurf och strömmad video. Går det att skriva dokument,
göra en budget eller skapa presentationer – utan att datorn känns trög?
Det spelar mindre roll vilket operativsystem som används eller om den klarar spel. Det viktiga är att den fungerar smidigt i vardagen.
Många äldre datorer har fortfarande potential. Med rätt inställning – och ibland en enkel uppgradering – kan de bli pålitliga vardagsverktyg i flera år till.
När du startar din Linux-dator och möts av en grafisk inloggningsruta, är det en så kallad display manager (DM) du ser. Den ansvarar för att visa inloggningsskärmen, ta emot ditt lösenord och logga in dig på rätt skrivbordsmiljö.
Men vad gör egentligen en display manager – och varför är den viktig? I den här guiden får du lära dig vad en DM är, hur den fungerar, vilka alternativ som finns, hur man byter mellan dem, och hur man felsöker om något går snett.
Vad är en display manager?
En display manager är ett program som hanterar grafisk inloggning i Linux. Den startas automatiskt när systemet har laddats klart och visar då en grafisk ruta där du kan logga in.
När du skriver in dina uppgifter, ser DM till att rätt skrivbordsmiljö startas – t.ex. GNOME, KDE eller Xfce. Den fungerar som en brygga mellan uppstarten och det grafiska användargränssnittet.
Utan en DM hamnar du i ett textläge, där du måste logga in och starta skrivbordet manuellt med kommandon som startx.
Hur display managers relaterar till Wayland och X11
För att visa grafik använder Linux antingen X11 (Xorg) eller det nyare Wayland. Båda är så kallade display-servrar – de fungerar som ett mellanlager som tar emot ritkommandon från program och visar dem på skärmen.
X11 är det äldre systemet, med brett stöd men gammal arkitektur.
Wayland är modernare, med fokus på säkerhet, effektivitet och enklare kod, men inte alla program eller drivrutiner stöder det ännu fullt ut.
Display managern har som roll att starta rätt display-server – alltså antingen X11 eller Wayland – innan skrivbordet laddas.
Exempel:
GDM har stöd för båda, och startar oftast Wayland om det fungerar.
LightDM använder vanligtvis X11, men kan konfigureras att stödja Wayland.
SDDM har stöd för båda men följer skrivbordets inställningar.
Kort sagt: din display manager väljer om du startar på X11 eller Wayland.
Varför spelar display managers roll?
En DM gör mer än att bara visa en inloggningsruta. Den:
Visar inloggningsgränssnittet
Kontrollerar användarnamn och lösenord
Startar din skrivbordsmiljö
Möjliggör användarväxling
Hanterar användarsessioner
Olika display managers
GDM – Standard för GNOME. Stabil, modern, stöder både X11 och Wayland men är relativt tung. LightDM – Lätt och snabb. Fungerar med många skrivbord. Lätt att anpassa. Bra för äldre datorer. SDDM – Används med KDE. Byggd i Qt, ser modern ut men använder mer resurser än LightDM. LXDM – Minimal display manager för LXDE. Startar snabbt, få funktioner. XDM – Mycket enkel och grundläggande. Passar för minimalistiska system.
Hur display managers passar in i uppstarten
Moderna Linuxsystem använder systemd, som styr uppstartssekvensen. När systemet når ”graphical.target” startar den DM som är aktiverad.
Om ingen DM är aktiv eller om den kraschar, visas en textinloggning i stället.
Den startar X11 eller Wayland beroende på inställning
Du kan installera, byta eller ta bort den
Populära DM: GDM, LightDM, SDDM, LXDM, XDM
Vid problem kan du växla DM eller starta i textläge
Skrivbordsmiljöer och deras koppling till display managers
En display manager ansvarar för själva inloggningen, men det är skrivbordsmiljön (Desktop Environment, DE) som styr hur din arbetsmiljö ser ut efter att du loggat in – alltså paneler, menyer, fönsterhantering och appar.
Olika skrivbordsmiljöer föredrar olika display managers som standard:
GNOME använder oftast GDM
KDE Plasma använder SDDM
Xfce, MATE och LXDE använder ofta LightDM
LXQt kan använda SDDM eller LightDM
Minimalistiska installationer kan använda XDM eller inget alls (startx)
Du kan kombinera valfri skrivbordsmiljö med valfri DM – det går exempelvis bra att använda KDE med LightDM eller GNOME med SDDM – men vissa funktioner (som sessionval eller tema-anpassning) fungerar bäst med “matchande” DM och DE.
Tips: Om du är osäker, välj en lätt och flexibel DM som LightDM – den fungerar med nästan alla skrivbord och kräver lite resurser.
WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.
I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:
på en hyrd VPS
eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox
För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:
RHEL eller Rocky Linux
Debian
Ubuntu
Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.
Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.
Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.
Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.
Introduktion
WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
CREATE DATABASE wpdatabase;
CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
5. Ladda ned och installera WordPress
Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.
cd /var/www/html
wget https://wordpress.org/latest.zip
unzip latest.zip
rm latest.zip
chown -R www-data:www-data wordpress/
find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;
cd wordpress
mv wp-config-sample.php wp-config.php
nano wp-config.php
Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.
Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.
Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.
När Microsoft den 14 oktober avslutar allt stöd för Windows 10 innebär det slutet för säkerhetsuppdateringar, nya funktioner och gradvis även appkompatibilitet. Företaget vill att användare ska uppgradera till Windows 11 – och om datorn inte uppfyller kraven, förväntas man köpa en ny.
Men vad händer om du varken vill eller har råd att skaffa ny hårdvara? Många datorer fungerar fortfarande utmärkt och förtjänar inte att bli elektronikskrot. Det är här som rörelsen End of 10 kommer in – en gräsrotskampanj som uppmanar människor att byta till Linux istället för att slänga fullt fungerande datorer.
Nu ansluter sig även KDE-projektet till denna idé genom sin nya kampanj KDE for Windows 10 Exiles. Syftet är att hjälpa användare som blir kvar när Windows 10 går i graven, och samtidigt värna om både ekonomi och miljö. KDE:s budskap är enkelt: Byt till Linux och fortsätt använda din dator – tryggt, modernt och gratis.
Plasma Desktop – ett användarvänligt alternativ
KDE lyfter fram sin egen skrivbordsmiljö Plasma Desktop som ett lättillgängligt alternativ till Windows. Plasma är inte ett operativsystem i sig, utan ett grafiskt gränssnitt som fungerar med flera populära Linuxdistributioner, däribland openSUSE, Fedora, Manjaro och Kubuntu.
För den som vill fortsätta använda sin dator utan Windows rekommenderas särskilt openSUSE med Plasma – en kombination som är både kraftfull och enkel att installera. Det finns till och med en snabbstartsguide som steg för steg visar hur man kommer igång.
Bekant känsla – men med full frihet
Plasma Desktop erbjuder en välbekant användarupplevelse med startmeny, systemfält, notiser och ett stort urval av program via inbyggda programvarukällor. Samtidigt får användaren tillgång till omfattande anpassningsmöjligheter, så att skrivbordet kan göras precis så som man vill ha det – utan licenskostnader eller inlåsning.
Med KDE:s initiativ blir det enklare än någonsin att förlänga livet på sin dator, slippa onödiga utgifter och samtidigt göra en insats för miljön.
RawTherapee är ett avancerat program för bildbehandling med öppen källkod som specialiserar sig på att arbeta med RAW-filer från digitalkameror. Programmet används av både entusiaster och professionella fotografer som vill ha noggrann kontroll över färger, kontrast, skärpa och tonomfång. Det är tillgängligt för Windows, macOS och Linux, och är ett kraftfullt alternativ till kommersiella program som Adobe Lightroom.
I version 5.12, som släpptes åtta månader efter den tidigare 5.11-versionen, introduceras flera nyheter som förbättrar både arbetsflöde och bildkvalitet.
En av de största nyheterna är ett avdimbla-alternativ som lagts till i verktyget för svarta punkter. Denna funktion justerar bildens lägsta ljusvärden, vilket gör att dis eller atmosfärisk dimma kan minska och fler detaljer framträder. Det här är särskilt användbart i bilder tagna under dimmiga förhållanden eller i motljus, där kontrasten annars är svag. Resultatet blir bilder med tydligare svärta och bättre tonseparation.
En annan efterlängtad förbättring är ett nytt de-fish-verktyg för att korrigera fisheye-distorsion. Det har nu integrerats direkt i distorsionskorrigeringen i RawTherapee. Det innebär att bilder som tidigare såg böjda ut på grund av vidvinkeloptik nu kan rätas ut direkt i programmet. För mer kontroll finns även ett skalfält där du manuellt kan justera hur den korrigerade bilden ska beskäras och storleksanpassas. Detta är särskilt användbart för exempelvis arkitekturfotografi eller actionsportbilder där raka linjer är viktiga.
För den som fotograferar med Canon-kameror finns nu fullt stöd för RAW-burstläget. I tidigare versioner kunde bara de sex första bilderna i en sådan serie läsas in, men nu blir hela bildsekvensen tillgänglig.
Färghanteringen har också fått ett rejält lyft. Ett nytt verktyg för gamutkompression har lagts till, baserat på ACES (Academy Color Encoding System). Det gör att mycket starka färger begränsas till ett mer naturligt färgomfång redan innan andra färgjusteringar tillämpas. Detta är särskilt användbart i scener med stark belysning, som solnedgångar eller studioblixtar, där färger annars lätt blir övermättade och onaturliga.
Även Resize verktyget har uppdaterats. Det heter nu Resize & Framing och innehåller, utöver storleksändring, möjlighet att lägga till en ram med valfri färg kring bilden innan den sparas.
För användare som arbetar med HDR-flöden har RawTherapee 5.12 nu stöd för floating-point DNG-filer som redan har demosaicats. Samtidigt har Abstract Profile-funktionen fått en ny inställning för att öka kontrasten.
Verktyget Color Appearance i Selective Editing har byggts ut med fler tonmappningsalternativ. Den tidigare funktionen för nivåjusteringar heter nu RGB channel Slope tone mapper och erbjuder mer kontroll över hur ljusa och mörka partier återges. Dessutom har en helt ny tonmappare introducerats, baserad på en sigmoidkurva, vilket kan ge mjukare och mer filmisk tonalitet i bilden.
Stödet för objektivprofiler har också förbättrats. Fler Sony-objektiv känns nu igen automatiskt, vilket innebär att objektivkorrigeringar kan göras mer exakt utan att användaren behöver mata in dem manuellt.
När det gäller kamerastöd innehåller version 5.12 förbättringar för en rad nya modeller, däribland:
Canon EOS R8 – med korrekta färgprofiler och svartnivåhantering i elektroniskt slutarläge
Fujifilm X-E4 – med korrekt bildbeskärning i elektroniskt slutarläge
Sony ILCE-7CR – med stöd för pixel shift
Sony ILCE-7M3 – med förbättrad svartnivåbehandling
Sony ILME-FX3 – med korrekt svartnivå när LibRaw används
En teknisk förändring under ytan är att RawTherapee nu använder LibRaw som standardbibliotek för att läsa RAW-filer. Tidigare användes en förbättrad version av dcraw, men eftersom dcraw inte längre underhålls har LibRaw tagit över. Det ger bättre kompatibilitet med nya kameramodeller och filformat. Om ett format inte stöds av LibRaw, faller programmet tillbaka på dcraw, men detta gäller endast vissa äldre fall. Att stänga av LibRaw i inställningarna rekommenderas inte, eftersom det kan göra att nyare RAW-filer inte kan öppnas alls.
Det är också bra att känna till att LibRaw-stödet kommer att bli obligatoriskt i framtida versioner av RawTherapee. Om du upplever några problem när du använder det, uppmuntras du att rapportera dessa till utvecklarna så att eventuella buggar kan åtgärdas i tid.
Kali Linux är en specialiserad Linuxdistribution byggd för IT-säkerhet, penetrationstestning, forensik och etisk hackning. Den underhålls av Offensive Security och levereras med hundratals förinstallerade verktyg som används av säkerhetsexperter världen över för att testa nätverk, system och applikationer mot olika typer av sårbarheter.
Offensive Security har nu släppt Kali Linux 2025.2, årets andra stora uppdatering av denna populära säkerhetsdistribution. Systemet bygger vidare på Debian och riktar sig till både professionella och entusiaster inom cybersäkerhet.
En av de största nyheterna i denna version är att Kali-menyn har designats om från grunden. Den följer nu strukturen från MITRE ATT&CK-ramverket, vilket gör det enklare för användare att hitta rätt verktyg beroende på vilket steg i en attackkedja de vill testa.
Xfce är fortfarande den förvalda skrivbordsmiljön, men i 2025.2 finns även stöd för GNOME 48 och KDE Plasma 6.3. För GNOME-användare finns ett nytt tillägg som visar IP-adressen för aktiv VPN-anslutning direkt i panelen.
Den här uppdateringen introducerar även ett gäng nya säkerhetsverktyg, till exempel:
Azurehound – samlar in data från Azure för användning i BloodHound
binwalk3 – analyserar firmware-filer
bloodhound-ce-python – ett Python-verktyg för att mata in data i BloodHound CE
bopscrk – skapar avancerade lösenordslistor
Ytterligare tillskott är:
chisel-common-binaries – färdiga körbara filer för Chisel
crlfuzz – letar efter CRLF-sårbarheter
donut-shellcode – omvandlar kod till shellcode som kan köras direkt i minnet
gitxray – analyserar GitHub-repositorier och användare
Fler verktyg som tillkommit:
ldeep – gör grundliga sökningar i LDAP-miljöer
ligolo-ng-common-binaries – prekompilerade filer för ligolo-ng
rubeus – arbetar direkt med Kerberos och utnyttjar sårbarheter
sharphound – samlar in information åt BloodHound CE
tinja – testar webbsidor för så kallad template injection
Andra nyheter i den här versionen:
En ny NetHunter CARsenal-svit för fordonsrelaterade säkerhetstester NetHunter CARsenal är en verktygssvit i Kali NetHunter för att testa säkerheten i fordon. Den innehåller verktyg för att analysera och manipulera CAN-buss, OBD2, ECU:er och trådlösa protokoll som Bluetooth. CARsenal samlar bilhackningsverktyg i ett gemensamt gränssnitt, anpassat för mobil användning med t.ex. USB- eller Bluetooth-adaptrar, och förenklar säkerhetstester på moderna fordon.
En stor förbättring av BloodHound med smidigare gränssnitt och bättre prestanda. BloodHound är ett verktyg för att analysera och visualisera behörigheter och relationer i Active Directory. Det hjälper etiska hackare och säkerhetsexperter att hitta möjliga vägar till privilegieeskalering, t.ex. hur en vanlig användare kan bli domänadministratör. Det används ofta vid penetrationstestning och Red Team-övningar.
Xclip är numera förinstallerat xclip är ett terminalverktyg för Linux som låter dig läsa från och skriva till urklippet (clipboard) i X11-miljöer. Det används för att kopiera text från kommandon till urklippet eller hämta innehåll från det, vilket är användbart i skript och för att snabbt dela terminalutdata med grafiska program.
Nya bakgrundsbilder från communityn
För Raspberry Pi-användare innebär uppdateringen att vissa systembilder slagits ihop, vilket betyder att Raspberry Pi 5 inte längre kräver en särskild version. Den kommer även med Linux 6.12 LTS, stöd för nexmon-drivrutinen (brcmfmac), samt en ny regel i udev som tillåter att kommandot vgencmd körs utan root.
Kali Linux 2025.2 finns tillgänglig för nedladdning i många olika versioner, inklusive för 64-bitarsdatorer, ARM-enheter, molnmiljöer, WSL och mobilplattformar. Har du redan Kali installerat, kan du uppdatera genom att köra:
Red Hat Enterprise Linux 10 (RHEL 10) markerar en tyst men genomgripande förändring i hur Linux används i företagsmiljöer. Med denna version överger Red Hat det traditionella sättet att hantera operativsystem med individuella paketuppdateringar, och omfamnar i stället ett immutabelt system – ett system där kärnan inte kan ändras under drift.
Från pakethantering till helhetsuppdateringar
Linuxdistributioner har i över tre decennier byggt på idén om pakethantering. Redan under 1990-talet etablerades verktyg som RPM (Red Hat Package Manager) och Debians dpkg, tillsammans med mer avancerade lösningar som yum och apt. Dessa gjorde det möjligt att installera, uppdatera och ta bort programvara samt systemkomponenter med automatiserad hantering av beroenden.
Denna modell låg till grund för Linux’ framgång i både servermiljöer och på arbetsstationer – inte minst tack vare dess flexibilitet. Men flexibilitet kommer med ett pris: komplexitet och risk för inkonsistens, särskilt i storskaliga miljöer.
Containers och nya krav på systemarkitektur
Med framväxten av containrar och molnbaserade plattformar under 2010-talet förändrades förutsättningarna. Organisationer efterfrågade system som var minimala, reproducerbara och framför allt säkra.
Lösningen blev immutabla Linuxdistributioner – där systemets kärndelar är skrivskyddade och endast kan uppdateras i sin helhet. Det innebär att uppdateringar sker genom att hela systemavbildningar byts ut, snarare än att individuella paket uppdateras. Om något går fel kan systemet enkelt rullas tillbaka till en tidigare fungerande version.
CoreOS och Red Hats strategi
En av de första stora aktörerna inom detta område var CoreOS, lanserad 2013 och särskilt framtagen för att köra containrar i stor skala. CoreOS byggde på idén om ett skrivskyddat system med atomiska uppdateringar – perfekt för Kubernetes och andra orkestreringssystem.
Red Hat såg potentialen i detta och förvärvade CoreOS 2018 för cirka 250 miljoner dollar. Tekniken från CoreOS kom att bli grund för flera av Red Hats moderna distributioner, inklusive Fedora CoreOS och Red Hat CoreOS, båda designade för containerbaserade arbetsflöden.
RHEL 10 – ett nytt kapitel
Med RHEL 10 tar Red Hat steget fullt ut. Den traditionella pakethanteringsmodellen, där systemadministratörer uppdaterar program och bibliotek individuellt, lämnas bakom. Istället införs en modell där hela operativsystemet hanteras som en enhet. Uppdateringar sker i sin helhet vid omstart, och kan återställas lika enkelt.
Detta tillvägagångssätt ökar inte bara stabiliteten, utan förbättrar också säkerheten. Eftersom systemets kärna inte kan modifieras under drift blir det betydligt svårare för skadlig kod att få fäste. Dessutom elimineras många av de problem som uppstår vid delvisa uppdateringar eller beroendekonflikter.
Vad innebär ett immutabelt Linuxsystem?
Ett immutabelt system är ett operativsystem där de centrala delarna – såsom binärer, bibliotek och systemkonfiguration – är skrivskyddade medan systemet är igång. Ändringar sker inte löpande, utan genom att en ny systembild rullas ut som ersätter den gamla.
Fördelarna är flera:
Ökad säkerhet: Systemet kan inte ändras av misstag eller genom intrång.
Hög stabilitet: Alla uppdateringar testas som helhet, vilket minskar risken för fel.
Enkel återställning: Problem kan lösas genom att rulla tillbaka till föregående version.
Skalbarhet: Systemet beter sig likadant oavsett var det körs, vilket är idealiskt i stora miljöer.
Slutet för det gamla?
Det traditionella sättet att hantera Linux med pakethanterare är inte utdött – många distributioner kommer fortsätta stödja det i åratal. Men med RHEL 10 visar Red Hat att framtiden inom företags-Linux ligger i immutabilitet, särskilt i en värld där automatisering, containrar och säkerhet är centrala krav.
För systemadministratörer och utvecklare innebär detta en ny modell att förhålla sig till – en som kan kännas ovan i början, men som på sikt erbjuder en enklare, säkrare och mer robust driftmiljö.
Rocky Linux 10 har nu släppts som en kostnadsfri och öppen källkodsbaserad ersättning till Red Hat Enterprise Linux 10. Den nya versionen innehåller flera stora nyheter och uppdateringar, både från Red Hats utveckling och från Rocky Linux-projektets egna förbättringar.
Andra viktiga förändringar är att:
Stöd för äldre x86-64-v2-CPU:er tas bort
32-bitars programvara är inte längre aktivt underhållen
Wayland används nu som standardgrafikserver, vilket ersätter Xorg. Program som fortfarande använder X11 körs via Xwayland.
Systemet innehåller också uppdaterade versioner av moderna utvecklingsverktyg och servrar, till exempel:
Rust 1.84
Go 1.23
Python 3.12
PHP 8.3
PostgreSQL 16
MySQL 8.4
MariaDB 10.11
Grafana 10.2
GDB 14.2
nginx 1.26
SystemTap, Valgrind, Dyninst med mera.
Rocky Linux 10 går att ladda ner som ISO-filer från projektets webbplats och finns för flera arkitekturer, bland annat:
64-bitars x86_64-v3 (AMD/Intel)
ARM64 (AArch64)
IBM POWER (ppc64le)
IBM Z (s390x)
RISC-V (64-bitars)
Liveversioner med färdiginstallerade skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE finns också – men endast för x86_64-v3 och AArch64.
Det går inte att uppgradera direkt från Rocky Linux 8 eller 9 till version 10.
Rocky Linux är ett kostnadsfritt, öppen källkodsbaserat operativsystem som utvecklats som en direkt ersättare till CentOS, efter att Red Hat förändrade inriktningen på CentOS-projektet år 2020.
Projektet startades av Gregory Kurtzer, en av grundarna till CentOS, med målet att erbjuda ett stabilt och binärkompatibelt alternativ till Red Hat Enterprise Linux (RHEL).
Tidslinje och versioner
Rocky Linux 8 – Första stabila versionen, släppt i juni 2021
Rocky Linux 9 – Byggd på RHEL 9, släppt i juli 2022
Rocky Linux 10 – Nyaste versionen, släppt i juni 2025 med stöd för bl.a. RISC-V och Wayland
Arkitekturstöd
x86_64 (AMD/Intel)
AArch64 (ARM64)
ppc64le (IBM POWER)
s390x (IBM Z)
riscv64 (64-bitars RISC-V, fr.o.m. version 10)
Rocky Linux följer RHEL:s livscykel och är populärt bland företag, universitet och institutioner som söker ett stabilt, långsiktigt stödd operativsystem utan licenskostnader.
X.Org försvinner med Ubuntu 25.10 – nästa LTS-version kommer i april 2026 med Ubuntu 26.04.
I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd för modern hårdvara.
Wayland, som utvecklats som en modern ersättare till X.org, är byggt från grunden med dagens behov i åtanke. Det erbjuder bättre isolering mellan applikationer, säkrare grafikhantering, effektivare renderingsvägar och förbättrat stöd för saker som pekskärmar, HiDPI-skärmar och moderna grafikdrivrutiner. Många Linuxdistributioner har redan börjat gå över till Wayland, och nu är det Ubuntu som tar nästa steg.
Ubuntu 25.10 går vidare – GNOME på Xorg tas bort, Wayland blir standard
När Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, släpps i oktober 2025 kommer det inte längre vara möjligt att köra GNOME-skrivbordet med Xorg. Canonical har beslutat att helt och hållet gå över till Wayland, i takt med att skrivbordsmiljön GNOME 49 slutar stödja X.org-servern.
Det innebär att alternativet ”Ubuntu på Xorg” försvinner från inloggningsmenyn. Alla GNOME Shell-baserade sessioner kommer nu att köras med Wayland som bas.
”Wayland har mognat rejält de senaste versionerna. Det fungerar nu väl även med Nvidia-drivrutiner, har bättre säkerhetsmodell, bättre stöd för moderna skärmar, och ger en stabil användarupplevelse i vardagen,” säger Jean Baptiste Lallement på Canonical.
Dessutom menar Canonical att det tar resurser att underhålla två parallella grafiska system. Genom att fokusera helt på Wayland kan man minska teknisk skuld och snabbare förbättra upplevelsen.
Vad betyder det för dig som användare?
Du kommer inte längre att kunna välja att köra Ubuntu med Xorg. GNOME körs nu uteslutande på Wayland. Om du använder äldre program som kräver X11 kan det krävas anpassningar – men många applikationer fungerar redan bra via XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager.
Ubuntu 25.10 – mer än bara grafikskifte
Den nya versionen släpps den 9 oktober 2025 och innehåller fler tekniska nyheter:
GNOME 49 – som helt övergår till Wayland
Linux-kärnan 6.17 – med stöd för nyare hårdvara
Mesa 25.1 – förbättrad grafikstack med fokus på prestanda och spel
Under huven
Ubuntu 25.10 bjuder också på en rad uppgraderingar av sina grundkomponenter:
GCC 15
GNU Binutils 2.45
Python 3.13
LLVM 20
Boost 1.88
En annan intressant nyhet är att Ubuntu 25.10 ser ut att bli den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard – en säkrare omarbetning av det klassiska sudo, skriven i programmeringsspråket Rust.
Vad är PorteuX? PorteuX är en lätt, portabel och modulär Linuxdistribution som bygger på Slackware och har hämtat inspiration från liknande projekt som Slax och Porteus. Målet med PorteuX är att ge användaren ett snabbt och flexibelt system som kan köras direkt från USB-minne eller annan flyttbar lagring, utan att det lämnar några spår på värddatorn. Systemet är konstruerat för att vara oföränderligt, vilket innebär att du alltid startar från ett rent grundsystem – perfekt för felsökning, testning, eller för dig som vill ha ett pålitligt och lättanvänt Linux med full kontroll.
PorteuX 2.1 – nu med Linux 6.15 och NTFS3 som standard
Nu har version 2.1 av PorteuX släppts. Den här uppdateringen kommer två månader efter version 2.0 och är en av de första Linuxdistributionerna som använder Linux 6.15. En stor nyhet är att drivrutinen NTFS3 ersätter den äldre NTFS-3G för att hantera NTFS-partitioner, vilket ger bättre prestanda. Dock bör användare vara medvetna om att symboliska länkar (symlinks) på NTFS-enheter kan behöva återskapas.
Förbättringar i PorteuX 2.1:
Stöd för komprimering via zstd och lz4 har lagts till i kärnans zram-hantering, vilket kan förbättra systemets effektivitet.
Systeminformation visas tydligare i Openbox-miljöns högerklicksmeny.
Volymknappar fungerar nu globalt i LXDE-versionen.
Optimerade Elementary-ikoner i MATE- och Xfce-varianterna.
FFmpeg har nu stöd för hårdvaruacceleration på AMD GPU:er via AMF.
Ytterligare nyheter:
I LXDE kan man nu stänga fönster från aktivitetsfältet med mittenklick.
Paketet bc har flyttats till kärnmoduler eftersom det krävs i vissa skript.
I KDE Plasma-versionen är skrivbordsikoner aktiverade som standard.
Openbox öppnar numera nya fönster i mitten av skärmen.
Uppdaterade skrivbordsmiljöer i version 2.1:
KDE Plasma 6.3.5
GNOME 48.2
Cinnamon 6.4.10
Alla utgåvor levereras dessutom med den senaste NVIDIA 575-drivrutinen, vilket innebär förbättrad grafikprestanda och bättre hårdvarustöd.
Stabilitetsförbättringar och buggfixar:
Fel där vissa moduler felaktigt tolkades som korrupta har rättats till.
Installationsprogrammet fungerar nu korrekt oavsett språk.
Problem i Openbox-sessionen med sudo.py och PipeWire är åtgärdade.
Xfce visar nu korrekt hårdvaruinformation, inklusive NVIDIA GPU:er.
Fönster öppnas nu som förväntat i LXQt.
Buggar i Whisker-menyn och qps i LXQt är också lösta.
Flera andra programvarupaket har uppdaterats eller tagits bort. För en fullständig lista över ändringar samt nedladdning av systemet i olika skrivbordsmiljöer (KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE), besök projektets GitHub-sida. PorteuX 2.1 finns tillgänglig i varianter baserade på både Slackware Stable och Slackware Current.
Om du är en användare som värdesätter öppen källkod, integritet och mjukvarufrihet framför bred hårdvarukompatibilitet, finns det goda nyheter: GNU Linux-libre har släppt version 6.15 av sin kärna. Det är en specialversion av Linuxkärnan, rensad från all kod som kräver proprietär eller sluten mjukvara – något som gör den unik i sitt slag.
Att använda GNU Linux-libre handlar inte bara om ideologi – det handlar om kontroll, transparens och säkerhet. Du vet exakt vad ditt system gör, och det finns inga dolda binärblobbar eller firmware med okänd funktion.
Vad är nytt i GNU Linux-libre 6.15?
Version 6.15 bygger på den officiella Linux 6.15-kärnan, men har anpassats för att passa fri programvaras principer. Några av nyheterna är:
All kod som försöker ladda in sluten firmware har tagits bort.
Verktygen som rensar kärnan från icke-fri kod har uppdaterats så att de hanterar de senaste drivrutinerna och modulerna.
Förbättringar i prestanda och säkerhet från den officiella kärnan har behållits, så länge de inte kräver icke-fri programvara.
Resultatet är en kärna som lever upp till Free Software Foundations definition av frihet, där varje rad kod är öppen och granskbar.
Varför välja en helt fri kärna?
Det finns flera fördelar med att köra GNU Linux-libre:
Transparens – Du vet exakt vilken kod som körs i systemet.
Säkerhet – Inga dolda komponenter som inte går att inspektera.
Etisk konsekvens – Du använder bara programvara som respekterar användarens fri- och rättigheter.
Det är därför helt fria Linuxdistributioner som Trisquel, Parabola och PureOS använder just denna kärna. Den passar också utmärkt för myndigheter, organisationer eller enskilda som vill bygga säkra och självständiga system.
Men vad händer med hårdvaran?
Det är sant att vissa komponenter, som vissa Wi-Fi-kort eller grafikkort, inte fungerar utan sluten firmware. GNU Linux-libre prioriterar principfast frihet framför bred hårdvarustöd. Det betyder att användaren ibland behöver välja sin utrustning med omsorg – eller leva med vissa begränsningar. För den som tycker att frihet är viktigare än bekvämlighet är det ett rimligt och medvetet val.
Säkerhet i ett fritt ekosystem
Fri programvara ger dig kontroll – men det betyder inte att du är skyddad från alla hot. Angripare utvecklar hela tiden nya metoder, och även Linuxanvändare är måltavlor. Ett aktuellt exempel är ”ClickFix”, ett webbläsarbaserat angrepp som riktar sig mot Linux-skrivbord genom social ingenjörskonst. Det visar att säkerhet inte bara handlar om vad du kör – utan också om hur du använder det.
Slutsats
GNU Linux-libre 6.15 är ett viktigt steg för alla som vill ha ett operativsystem som respekterar deras frihet fullt ut. Det kanske inte fungerar med all hårdvara ute i handeln, men det erbjuder något många andra kärnor inte kan: fullständig insyn, fullständig kontroll och ett etiskt ramverk att bygga vidare på.
Om du värdesätter frihet mer än ”plug and play”, då är det här kärnan för dig.
En ny och sofistikerad attack mot mjukvarans leveranskedja har avslöjats av säkerhetsforskningsgruppen Checkmarx Zero. Angreppet riktar sig mot både Python- och JavaScript-utvecklare genom paket som distribuerats via PyPI och NPM. Genom att utnyttja felstavningar och namnförvirring har angriparna lyckats sprida skadlig kod med förmåga att ta kontroll över både Windows- och Linuxsystem – inklusive möjligheten till fjärråtkomst, datastöld och långvarig närvaro i komprometterade miljöer.
Så fungerar attacken: namnförvirring och typosquatting
Forskarna, ledda av Ariel Harush, identifierade en attack där falska paket laddades upp till PyPI med namn som starkt påminde om det populära Python-paketet colorama samt NPM-paketet colorizr. Metoden kallas typosquatting – att lura användare att installera fel paket genom små stavfel eller namnförväxling.
Det ovanliga i denna kampanj är att angriparna använde ett paketnamn från ett ekosystem (NPM) för att rikta sig mot användare i ett annat (PyPI), vilket tyder på en avancerad och målmedveten taktik.
Windows: skadeprogram med uthållighet och förmåga att undgå upptäckt
På Windows-sidan innehöll de skadliga paketen körbara filer och skript som hämtades och aktiverades vid installation. Vissa av dessa kopplades till GitHub-kontot github.com/s7bhme.
De skadliga funktionerna omfattade bland annat:
Insamling av miljövariabler från Windows-registret (kan innehålla känslig information).
Användning av Windows Task Scheduler för att skapa flera schemalagda uppgifter med olika skadeprogram.
Detektion av säkerhetsprogram och dynamisk anpassning av beteende för att undvika upptäckt.
Utskick av stulen data till externa servrar.
Linux: avancerade bakdörrar med krypterad kommunikation
För Linux analyserade forskarna bland annat paketen Colorizator och coloraiz. Dessa innehöll Base64-kodad skadlig kod som gömts i init-filer. När denna kod kördes skedde följande:
En RSA-nyckel skrevs till /tmp/pub.pem.
Ett skript laddades ned från gsocket.io/y, som installerade verktyget gs-netcat för krypterade bakdörrar.
Utdata från gs-netcat krypterades, base64-kodades och skickades till Pastebin via API.
Tillfälliga filer raderades för att dölja spår.
Det nedladdade skriptet kunde:
Upprätthålla närvaro via systemd, crontab, shell-profiler och rc.local.
Kamouflera sig som systemprocesser (exempelvis kworker, kswapd0).
Kommunicera med angripare via Discord, Telegram och egna webhookar.
Stjäla information och upprätta långvarig fjärrstyrning.
Tecken på intrång (Indicators of Compromise, IoC)
Typ
Värde
Beskrivning
GitHub-konto
github.com/s7bhme
Ursprung till vissa skadeprogram och mallar
Webhook-URL
webhook.site/dc3c1af9-ea3d-4401-9158-eb6dda735276
Används för att skicka stulen data
Paketägare
rick_grimes, morty_smith, reven, m5tl, dsss
Alias som använts för att ladda upp skadliga paket
Initialt antog forskarna att samma aktör låg bakom både Windows- och Linux-varianterna, men analysen visade på skillnader i teknik, infrastruktur och metoder. Det är därför möjligt att flera oberoende grupper har använt liknande angreppssätt.
Rekommenderade skyddsåtgärder
Även om de skadliga paketen har tagits bort från publika källor, är hotbilden inte över. Checkmarx rekommenderar att organisationer:
Granskar alla kodbaser och beroenden för misstänkta paketnamn.
Söker igenom privata paketregister (t.ex. Artifactory, Nexus) och blockerar skadliga paket.
Säkerställer att dessa paket inte finns i utvecklings- eller testmiljöer.
Automatiserar upptäckt och blockering via Threat Intelligence-lösningar där det är möjligt.
Slutsats
Denna kampanj visar tydligt hur sårbar mjukvarans leveranskedja kan vara, särskilt i miljöer där öppen källkod och automatiserade installationer är vanliga. Genom att utnyttja enkla men effektiva metoder som typosquatting och ekosystemförvirring, lyckas angripare plantera kraftfull och svårupptäckt skadlig kod.
Det är avgörande att utvecklare, DevOps-teams och säkerhetsansvariga stärker sina rutiner för kontroll av beroenden och aktivt övervakar ekosystemen för denna typ av hot.
I kommande version 22.2 av Linux Mint, med kodnamnet Zara, introduceras ett nytt verktyg kallat Fingwit. Det gör det möjligt att använda fingeravtrycksläsare för att logga in, låsa upp datorn eller bekräfta administrativa åtgärder, till exempel när du använder sudo eller startar program som kräver root-behörighet.
Projektledaren Clement Lefebvre berättar i Linux Mints senaste nyhetsbrev att Fingwit är en ny applikation utvecklad internt. Den bygger på bakgrundstjänsten fprintd, men använder en mer avancerad PAM-modul än den traditionella pam_fprintd.so. Denna smartare lösning kan känna av när fingeravtrycksautentisering inte bör användas – till exempel om hemkatalogen är krypterad och lösenord krävs för att låsa upp den. I sådana fall växlar Fingwit automatiskt till lösenordsinmatning för att undvika att sessionen kraschar.
Fingwit är en del av Linux Mints XApp-projekt, vilket betyder att det är byggt för att fungera inte bara i Mint utan också i andra Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer. Källkoden är öppen och finns tillgänglig på GitHub för den som vill granska eller bidra till utvecklingen.
Utvecklingen av Fingwit har dessutom fått draghjälp genom ett samarbete med det amerikanska företaget Framework, som är känt för sina modulära bärbara datorer. Både Framework Laptop 13 och Framework Desktop kommer snart att kunna köpas med Linux Mint förinstallerat.
Linux Mint 22.2 bjuder även på andra nyheter, bland annat:
Förbättrat standardtema Mint-Y
Möjlighet att ändra accentfärg i Flatpak-appar via XDG Desktop Portal
Stöd för libAdwaita i teman som Mint-Y, Mint-X och Mint-L
Ett nytt bibliotek kallat libAdapta, som ger bättre temasupport i Adwaita-appar
Släppet av Linux Mint 22.2 väntas ske i juni eller juli 2025. En betaversion kommer att bli tillgänglig för testning inom kort.
Linux.se presenterar här 100 vanliga kommandon i Linux och Unix (inklusive macOS, FreeBSD, OpenBSD m.fl.) som kan vara bra att kunna. Länken i den högra kolumnen går till vår wiki. Alla manualsidor finns ännu inte på plats, eftersom linux.se är ett ideellt hobbyprojekt – arbetet görs när tid och lust finns.
Observera! Det finns skillnader mellan olika Unix-dialekter, så alla kommandon nedan fungerar kanske inte på annat än Linux. Vissa kommandon kan till och med vara unika för specifika distributioner – särskilt sådana som rör pakethantering och liknande verktyg.
En liknande lista finns även i vår wiki, där man kan sortera kommandona efter användarnivå.
WireGuard Easy är ett webbaserat administrationsgränssnitt för att hantera din egen WireGuard-VPN-server. Nu är version 15.0 här – och det är en total omskrivning av projektet från grunden. Den nya versionen fokuserar på användarvänlighet, modern design och bättre säkerhet – utan att kompromissa med kontroll för avancerade användare.
Vad är nytt i WireGuard Easy 15.0?
Här är några av de viktigaste nyheterna:
Ny UI: Snyggare, snabbare och mobilanpassat användargränssnitt
IPv6-stöd: Fullt stöd för globala och lokala IPv6-adresser
2FA: Tvåfaktorsautentisering via TOTP (t.ex. Google Authenticator)
SQLite-baserad konfiguration: All data lagras i en enda databasfil
Ny API-struktur: Bättre stöd för skript och tredjepartsintegrationer
CLI-förbättringar: Nya kommandon för backup, återställning och hjälp
Ny licens: Projektet har bytt till AGPL-3.0 för att skydda öppenheten
Docker-krav: Lokal installation utan Docker stöds inte längre
ARMv6 stöds ej: Raspberry Pi Zero (och liknande) stöds inte längre
Den här uppdateringen gör WireGuard Easy enklare att installera, säkrare att använda, och mer framtidssäker.
Så installerar du WireGuard Easy 15.0 på en Linux-server med Docker
OBS: Byt ut WG_HOST till din riktiga IP eller domän, och välj ett säkert PASSWORD.
Steg 3 – Starta WireGuard Easy
docker-compose up -d
Steg 4 – Logga in
Gå till din webbläsare och öppna:
http://din.server.ip:51821
Använd lösenordet du angav i docker-compose.yml för att logga in.
Steg 5 – Lägg till klienter och konfigurera
I webbgränssnittet kan du:
Lägga till nya klienter (peers)
Generera QR-koder
Aktivera 2FA för administratörsinloggning
Tilldela IPv4/IPv6-adresser
Ladda ner klientkonfigurationer
Se anslutningsstatus i realtid
Säkerhetstips
Kör WireGuard Easy bakom en reverse proxy med HTTPS (t.ex. Caddy, Traefik eller Nginx)
Aktivera tvåfaktorsautentisering i inställningarna
Öppna endast nödvändiga portar i din brandvägg
Ta regelbunden backup på wg-data/wg-easy.db
Avslutande ord
WireGuard Easy 15.0 är ett stort steg framåt för alla som vill köra sin egen VPN utan att kompromissa med säkerhet, prestanda eller användarvänlighet. Den nya arkitekturen gör det dessutom lättare att underhålla och automatisera.
GNOME-projektet har släppt version 48.2 av sitt skrivbordsmiljöpaket – en uppdatering som finjusterar flera viktiga delar av systemet, inklusive GNOME Shell, Nautilus, Epiphany, Mutter och Inställningar.
Det här är den andra underhållsutgåvan i GNOME 48-serien, med fokus på förbättringar och buggfixar snarare än stora nya funktioner. Bland nyheterna hittar vi två nya bakgrundsbilder som hyllar Pride-månaden samt bättre hantering av fönster som återställs till rätt bildskärm – något som tidigare kunde bli fel om man använde flera skärmar.
Bättre inställningspaneler och lösenordsgenerator
Inställningsappen har fått en rad förbättringar. Den visar nu flera NVIDIA-GPU:er korrekt i systeminformationen och lösenordsgeneratorn har förbättrats – den använder nu EFF:s ordlistor för att skapa säkrare lösenfraser. Även strömsparläget har fått en ny ikon som passar bättre in i det grafiska temat.
Andra små förbättringar i inställningarna inkluderar att vissa inställningsgrupper döljs automatiskt om de inte behövs, och att panelen för aviseringar inte längre kraschar om man ändrar appinställningar upprepade gånger.
Stabilare webbläsare och bättre e-postintegration
GNOME:s egen webbläsare, Epiphany, har fått buggfixar för krascher som kunde uppstå när man öppnade inkognitofönster eller nedladdade filer. Autentiseringen i GNOME Online Accounts fungerar nu bättre med IMAP-mejl.
Förbättrad filhantering och geststyrning
Filer (tidigare Nautilus) laddar nu kataloger snabbare även innan miniatyrbilder är klara, och hanterar mediefiler bättre – särskilt när det gäller innehåll som körs i containrar.
Mutter, som ansvarar för fönsterhantering i GNOME, har fått förbättrad hantering av touchpadgester, vilket gör skrivbordet mer responsivt vid multitouch-användning.
Kartor som tänker ett steg längre
GNOME Maps har också putsats till. Om du startar en ny rutt rensas nu gammal information automatiskt, och gränssnittet har uppdaterats med tydligare typsnitt. En irriterande detalj har också rättats till – kartan visar inte längre platsinformation av misstag när du försöker dra runt kartan.
Finns snart i din Linux-distribution
GNOME 48.2 kommer att dyka upp som uppdatering i många populära Linuxdistributioner inom kort. Samtidigt har även en uppdatering till GNOME 47-serien (version 47.7) släppts för dem som fortfarande använder den.
Ubuntu 20.04 LTS, med kodnamnet Focal Fossa, lanserades den 23 april 2020 och blev snabbt en av de mest använda versionerna av Ubuntu tack vare dess stabilitet, långtidssupport (LTS) och omfattande paketsupport. Som en LTS-version har den erbjudit fem år av säkerhetsuppdateringar och buggfixar – något som gjort den till ett populärt val för både servrar och skrivbord i företags- och hemanvändning.
Den 29 maj 2025 markerade dock ett viktigt skifte: Ubuntu 20.04 LTS har nu nått slutet av sin standardstödsperiod. Det innebär att Canonical, företaget bakom Ubuntu, inte längre tillhandahåller vanliga säkerhetsuppdateringar eller uppdateringar av programvarupaket genom det ordinarie arkivet.
Vad innebär detta för användare?
Om du fortfarande använder Ubuntu 20.04 LTS behöver du inte nödvändigtvis uppgradera direkt. Canonical erbjuder ett alternativ i form av Extended Security Maintenance (ESM), som ingår i Ubuntu Pro. Detta utökade stöd ger kritiska säkerhetsuppdateringar även efter att den normala supporten upphört – i upp till fem år till.
Ubuntu Pro är gratis för privatpersoner på upp till fem fysiska datorer. För aktiva medlemmar i Ubuntu-gemenskapen finns det dessutom möjlighet till ett gratis abonnemang som täcker upp till 50 maskiner. I båda fallen får du tillgång till säkerhetsuppdateringar för både huvudarkivet (Main) och det bredare arkivet (Universe), verktyg för regelefterlevnad och livepatching av kärnan.
Sammanfattningsvis:
Ubuntu 20.04 LTS fick fem års standardstöd (2020–2025)
Från 29 maj 2025 krävs Ubuntu Pro för att fortsätta få säkerhetsuppdateringar
Ubuntu Pro är gratis för upp till 5 (eller 50) maskiner beroende på användartyp
Systemet kan få stöd fram till 2030 med ESM
Vad bör du göra nu?
Canonical rekommenderar att användare så småningom uppgraderar till en nyare LTS-version. Det naturliga steget är att först gå till Ubuntu 22.04 LTS och därefter vidare till Ubuntu 24.04 LTS, som är den senaste långtidsversionen med aktivt stöd och förbättrad prestanda.
Om du är osäker på hur du uppgraderar finns det tydliga guider som visar hur du går från Ubuntu 20.04 till 22.04 – och därefter vidare till 24.04 när det passar.
För mer information om Ubuntu Pro och ESM, rekommenderas ett besök på den officiella Ubuntu-webbplatsen.
Denna 27-tums iMac från slutet av 2009 är ett exempel på Apples påkostade design under Core 2 Duo-eran, nu uppgraderad med en modern Linuxmiljö och SSD för förbättrad prestanda.
RAM: Vanligtvis utrustad med 4 GB DDR3, uppgraderingsbar till max 16 GB (4×4 GB SO-DIMM)
Lagring: SSD (SATA III), installerad istället för original hårddisk
Grafik: ATI Radeon HD 4670 (256 MB GDDR3) eller Radeon HD 4850 (512 MB), beroende på konfiguration
Skärm: 27” IPS-panel med 2560×1440 upplösning (2,5K), 16:9-format, ca 109 PPI
Ljud: Inbyggda stereohögtalare med hög ljudkvalitet, optisk ljudutgång (TOSLINK via 3,5 mm jack)
Nätverk: Gigabit Ethernet + inbyggt Wi-Fi 802.11n och Bluetooth 2.1
Anslutningar: 4× USB 2.0, FireWire 800, Mini DisplayPort, SD-kortläsare, ljud in/ut
Webbkamera: Inbyggd iSight (UVC-kompatibel, fungerar i Ubuntu)
Mjukvara och kompatibilitet:
Ubuntu 24.04 LTS är installerad med så komplett hårdvarustöd som möjligt. SSD-uppgraderingen ger avsevärt snabbare systemrespons vid uppstart, filåtkomst och programstart. Grafikkortet körs med öppna Mesa-drivrutiner (radeon), vilket ger stabil 2D-prestanda men begränsat stöd för modern 3D-acceleration.
Prestanda och användningsområden:
Trots sin ålder klarar datorn av att:
Streama SVT Play via Firefox eller Chrome
Användas som webbradio-/musikstation, exempelvis i ett garage eller kök
Fungera som enklare kontorsdator för ordbehandling, e-post och webbsurfning (LibreOffice medföljer)
Begränsningar:
Endast två CPU-kärnor – begränsad prestanda vid multitasking och tunga applikationer
Viss instabilitet i grafiken – muspekaren kan försvinna sporadiskt, troligen på grund av begränsat drivrutinsstöd för äldre ATI-kort Möjliga lösningar: – Byt skrivbordsmiljö till Xfce eller MATE – Använd annan musdrivrutin eller aktivera alternativ grafikrendering i inställningarna
Slutsats: Det här är en fullt fungerande maskin för grundläggande användning, särskilt lämpad som återbruksprojekt. Tack vare Linux och SSD-uppgradering blir den ett hållbart alternativ till att slänga fungerande teknik. För den som behöver en stabil surfdator, med bra skärm och ljud, är detta ett utmärkt val – särskilt för enklare uppgifter som musik, dokument och lättare webbanvändning.
Miljöbesparing vid återbruk av iMac (2009)
Sparade koldioxidutsläpp: ca 600 kg CO₂e
Sparad energi: ca 800 kWh (motsvarar flera månaders elförbrukning i ett hushåll)
Sparat vatten: ca 1800 liter (produktion av elektronik är mycket vattenintensiv)
Jag har skrivit en artikel på Linux.se:s wiki om laddare till bärbara datorer. Även om ämnet inte direkt handlar om Linux, är det ändå relevant i sammanhang där äldre datorer tas tillvara och återanvänds – något vi gärna uppmuntrar.
När man återbrukar en äldre laptop är det vanligt att originaladaptern saknas, är defekt eller inte längre fungerar som den ska. Många köper då en ny laddare från nätet, men utan rätt kunskap är det lätt att välja fel. Det finns stora variationer mellan olika tillverkare och modeller när det gäller kontaktdon, volt, ampere och watt. Vissa laddare är dessutom direkt olämpliga, trots att de ”passar”.
Syftet med artikeln är att ge en tydlig översikt över vanliga laddartyper, kontaktmodeller, effektkrav och vad man bör tänka på innan man köper en ersättare. Det är grundläggande kunskap som kan spara både tid, pengar och frustration – och göra det enklare att ge en gammal dator nytt liv.
Rocky Linux är en kostnadsfri, öppen och communitystyrd Linuxdistribution som är binärkompatibel med Red Hat Enterprise Linux (RHEL). Projektet skapades som en direkt efterföljare till CentOS efter att Red Hat ändrade inriktning för det systemet. Rocky Linux riktar sig till både företag och privatpersoner som behöver ett stabilt, pålitligt och långsiktigt supportat operativsystem – utan kommersiell licens.
Nu är Rocky Linux 9.6 (kodnamn Blue Onyx) tillgänglig för nedladdning. Versionen bygger på RHEL 9.6 och innehåller förbättringar, nya funktioner och uppdaterade verktyg.
Nyheter i Rocky Linux 9.6
En av de största nyheterna är att det nu finns en WSL-kompatibel version, vilket innebär att Rocky Linux kan köras direkt på Windows 10 eller 11 via Windows Subsystem for Linux – praktiskt för utvecklare och testmiljöer.
Version 9.6 använder fortsatt KIWI, ett kraftfullt verktyg från openSUSE för att bygga systemavbilder. Med hjälp av KIWI tillsammans med verktygen Empanadas och ImageFactory har utvecklingsteamet skapat en effektivare och mer underhållbar byggprocess.
Oracle Cloud-bilderna har också uppdaterats med nya versioner av sina verktyg.
SELinux och andra förbättringar
Versionen innehåller uppdaterade SELinux-regler med stöd för bl.a.:
iio-sensor-proxy
power-profiles-daemon
switcheroo-control
samba-bgqd
Det finns dock fortfarande kända problem med både SELinux och ZFS som är värda att känna till (se nedan).
Uppdaterade paket
Rocky Linux 9.6 innehåller nyare versioner av flera viktiga utvecklings- och serversystem:
PHP 8.3 & 8.4
nginx 1.26
MySQL 8.4
Grafana 10.2.6
Performance Co-pilot 6.3.2
Valgrind 3.24.0
SystemTap 5.2
LLVM 19.17
Rust 1.84.1
Go 1.23
Tillgängliga versioner
Du kan ladda ner Rocky Linux 9.6 för följande arkitekturer:
x86_64 (Intel/AMD 64-bit)
AArch64 (ARM64)
ppc64le (PowerPC 64-bit Little Endian)
s390x (IBM System z)
Dessutom finns Live ISO-avbilder med skrivbordsmiljöerna GNOME, KDE Plasma, Xfce, Cinnamon och MATE.
Uppgradering och migrering
Användare av Rocky Linux 9.x kan uppgradera till version 9.6 genom att köra:
sudo dnf -y upgrade
Det går också att använda grafiska verktyg som GNOME Software eller KDE Discover. Användare från andra RHEL 9-kompatibla system kan konvertera med verktyget migrate2rocky.
OBS: Det finns ingen direkt uppgradering från Rocky Linux 8 till 9 – där rekommenderas nyinstallation.
Kända problem
ZFS fungerar inte i nuläget. Den ZFS-modul som finns tillgänglig idag är inte kompatibel med Rocky Linux 9.6. Användare bör avvakta.
SELinux + passt-problem. Om SELinux är aktiverat på ett system som använder passt för nätverk kan nätverksgränssnittet misslyckas med att starta.
Wireshark är ett av världens mest använda verktyg för att analysera nätverkstrafik. Det låter användare inspektera datapaket i realtid eller från sparade filer, vilket gör det oumbärligt för felsökning, säkerhetsanalys och utveckling av nätverksapplikationer. Programmet finns till Linux, macOS och Windows, och är både fritt och öppen källkod.
Nu har version 4.4.7 släppts som en underhållsuppdatering i 4.4-serien, med fokus på att åtgärda ett allvarligt säkerhetsproblem samt flera andra buggar.
Den viktigaste nyheten är att Wireshark 4.4.7 åtgärdar en säkerhetsbrist (CVE-2025-5601) som kunde utnyttjas för att krascha programmet via manipulerade paket eller filer. Sårbarheten låg i hur kolumndata hanterades och berörde versionerna 4.4.0–4.4.6 samt 4.2.0–4.2.12.
Flera andra problem är också lösta, till exempel:
Ett fel där WebSocket-meddelanden inte dekomprimerades korrekt från och med det andra meddelandet.
En bugg i CIGI-protokollets dissekering som påverkade datatrafik till bildgeneratorer.
Felaktig hantering av LIN-protokollets ”go to sleep”-kommando i vissa analyser.
Visuella buggar där bitfält försvann eller visades fel i diagrammen.
Fel i LDAP-dissektorn som visade vissa filter på ett missvisande sätt.
Problem med Green Power-paket inom ZigBee när rätt protokollversion inte var inställd.
En kraschrisk när Lua-skript satte namn i heuristiska dissektortabeller.
Felaktig tolkning av pakettypen LL_PERIODIC_SYNC_WR_IND.
Dessutom har stödet för ett stort antal protokoll förbättrats, däribland Bluetooth LE, SSH, TLS, LDAP, ZigBee, netfilter, TCPCL och flera andra.
Wireshark 4.4.7 finns att ladda ner från den officiella webbplatsen som källkod eller som Flatpak via Flathub. Fullständig lista över ändringar och förbättringar finns i versionsinformationen online.
Nyheter i Wireshark 4.4.7
Säkerhetsfix för CVE-2025-5601 – förhindrar krascher via skadliga paket eller filer.
WebSocket-kompression åtgärdad – meddelanden dekomprimeras nu korrekt.
Förbättrad dissekering av CIGI-protokollet.
Korrekt tolkning av LIN-kommandot “go to sleep”.
Bitfält i paketdiagram visas nu som de ska.
LDAP-filter med enstaka “&” hanteras korrekt.
Green Power-paket i ZigBee dissekeras korrekt när rätt version anges.
Lua-baserade dissektortabeller fungerar nu stabilt.
Fix för tolkning av pakettypen LL_PERIODIC_SYNC_WR_IND.
Uppdaterat protokollstöd för AT, BT LE LL, CIGI, LDAP, LIN, SSH, TLS, ZigBee med flera.
Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet just nu inte fungerar. Försök igen senare.
Datorhjälp hemma – 350 kr/tim efter RUT-avdrag
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
The Debian Wiki is set to get a revamp as the project transitions to MediaWiki, leaving behind the aging MoinMoin platform. The post Debian Plans Long-Awaited Wiki Modernization appeared first on Linux Today.
Cervantes is an open-source collaborative platform built for pentesters and red teams. It offers a centralized workspace to manage projects, clients, vulnerabilities, and reports, all in one place. The post Cervantes: Open-source, collaborative platform for pentesters and red teams appeared first on Linux Today.
TUXEDO launches the ultra-thin InfinityBook Pro 15 with Ryzen AI 300 CPUs, full Linux support, and a massive 99 Wh battery. The post InfinityBook Pro 15: TUXEDO’s Premium Ultrabook Puts Linux First appeared first on Linux Today.
The BrosTrend AX3000 is a 2 in 1 device. First, it’s a dual band Wi-Fi range extender. It also provides a Wi-Fi to Gigabit ethernet adapter. The post BrosTrend AX3000 WiFi Range Extender & Wi-Fi to Gigabit Ethernet Adapter Review appeared first on Linux Today.
The TEAMGROUP X1 MAX flash drive is available in 128GB, 256GB, 512GB, and 1TB capacities with 1000 MB/s reads and 900 MB/s write speeds. The post TEAMGROUP X1 MAX 512GB USB 3.2 Gen 2 Flash Drive Review appeared first on Linux Today.
Discover the step-by-step guide to install PrestaShop on AlmaLinux 10 effortlessly. The post How to install PrestaShop on AlmaLinux 10 appeared first on Linux Today.
Discover the enhancements in IPFire 2.29 Core Update 196, featuring improved WireGuard support and an upgraded console graphics stack for better performance. The post IPFire 2.29 Core Update 196 Improves WireGuard Support, Console Graphics Stack appeared first on Linux Today.
Discover the latest features and improvements in Firefox 142, now available for public beta testing. Join the community and share your feedback today! The post Firefox 142 Is Now Available for Public Beta Testing, Here’s What to Expect appeared first on Linux Today.
Discover Google's latest OSS Rebuild Project, aimed at enhancing open-source software development. Learn how this initiative is set to transform the tech landscape. The post Google Debuts OSS Rebuild Project appeared first on Linux Today.
Learn how to efficiently set up local repositories using apt-mirror in Ubuntu. Follow our step-by-step guide for seamless package management. The post How to Set Up Local Repositories with apt-mirror in Ubuntu appeared first on Linux Today.
Archinstall 3.0.9 Arch Linux installer rolls out with Bluetooth support, U2F authentication support, and other changes. Here's what's new! The post Arch Linux Installer Gets U2F Authentication and Bluetooth Support appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
GNU Linux-Libre 6.16 kernel is now available for download. This release is based on Linux kernel 6.16 and it’s targeted at those who seek 100% freedom for their personal computers. The post GNU Linux-Libre 6.16 Kernel Is Now Available for Software Freedom Lovers appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. […]
Audacious 4.5 open-source media player arrives with a new Playback History plugin, Winamp 2.9 skin, improved PipeWire output plugin, and more. Here's what's new! The post Audacious 4.5 Open-Source Audio Player Adds Playback History Plugin, Winamp 2.9 Skin appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Linux kernel 6.16 is now available for download with new features, enhanced hardware support through new and updated drivers, improvements to filesystems and networking, and much more. Here’s what’s new! The post Linux Kernel 6.16 Officially Released, This Is What’s New appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS […]
Shotcut 25.07 open-source video editor is now available for download with new Speech to Text model downloader and other changes. Here's what's new! The post Shotcut 25.07 Video Editor Introduces Speech to Text Model Downloader appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Thunderbird 141 open-source email client is now available for download with a new 'Archive' action for email notifications and other changes. Here's what's new! The post Thunderbird 141 Open-Source Email Client Adds ‘Archive’ Action to Notifications appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Firefox 142 open-source web browser is now available for public beta testing with various new features and improvements. Here's what to expect! The post Firefox 142 Is Now Available for Public Beta Testing, Here’s What to Expect appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
IPFire 2.29 Core Update 196 Linux firewall distro is now available for download with improvements to WireGuard support and console graphics stack. The post IPFire 2.29 Core Update 196 Improves WireGuard Support, Console Graphics Stack appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Fwupd 2.0.13 Linux firmware updater is now available for download with support for the HP USB-C 100W G6 dock and other changes. Here's what's new! The post Fwupd 2.0.13 Linux Firmware Updater Adds Support for HP USB-C 100W G6 Dock appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
Firefox 141 open-source web browser is now available for download with various new features and improvements. Here's what's new! The post Firefox 141 Web Browser Is Now Available for Download, Here’s What’s New appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various... […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and... […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive... […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual... […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on... […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just... […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read... […]
Learn about the best new features of the Fedora 41 release. Fedora 41 released on October 29, 2024. It’s packed with exciting updates that push the boundaries of the latest innovation in the Linux distribution space. From retiring outdated packages like Python 2.7 to introducing new spins like KDE Plasma Mobile and Miracle Window Manager,... […]
A latest release of Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” is here. We take a look at the best new features. Ubuntu 24.10 codenamed “Oracular Oriole” released on October 10, 2024. This is the first release following Ubuntu 24.04 LTS; hence it is packed with some exciting features across the desktop and server space. This version is... […]
The free and open source torrent client qBittorrent 5.0 unleashes a torrent of new features. The open-source torrent client qBittorrent has rolled out version 5.0, packed with powerful new capabilities and refinements. This major release overhauls the codebase, drops legacy tech, and introduces a wealth of user-requested features. Let’s dive into the highlights: qBittorrent 5.0:... […]
