• Debian 13 “Trixie” är här – farväl till i386 och hej till RISC-V

    Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta.

    Vi du läsa mer vad http boot betyder så finns det i ett tidigare inlägg idag.

    Ny kärna och bredare hårdvarustöd

    Debian 13 levereras med Linux 6.12 LTS, en långtidssupportad kärna som får säkerhets- och buggfixar fram till december 2026. Den ger förbättrat stöd för modern hårdvara tack vare nya och uppdaterade drivrutiner.

    För första gången får Debian officiellt stöd för RISC-V 64-bitarsarkitekturen, vilket öppnar dörren för fler öppna hårdvaruplattformar.

    Nyheter i systemet

    Bland övriga stora förändringar märks:

    • APT 3.0 som ny standardpakethanterare.
    • Stöd för HTTP Boot och övergång till 64-bitars time_t, som gör systemet redo för datum efter år 2038.
    • HTTP/3 och wcurl i cURL, samt stöd för BDIC-binärt Hunspell-ordlistformat.
    • Förbättrade översättningar av manualsidor och stavningskontroll i Qt WebEngine-baserade webbläsare.
    • Förstärkt skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker på både AMD64 och ARM64.
    • Stora framsteg mot att göra paketbyggen helt reproducerbara.

    Förändringar i systemd och pakethantering

    En ny privilegiehöjare, run0, låter användare ange sitt eget lösenord istället för root-lösenordet vid systemd-kommandon. Systemd skapar nu /tmp som tmpfs som standard.
    Dessutom introduceras apt modernize-sources, ett verktyg för att förenkla övergången från det gamla “enradiga” källformatet till det modernare deb822-formatet.

    Stödda arkitekturer

    Debian 13 stöder nu följande plattformar:
    amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x.
    Stödet för i386 är alltså helt borttaget.

    Skrivbordsmiljöer och tillgänglighet

    “Trixie” går att ladda ner som liveversioner med KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1 och LXDE 13. Installationsavbilder finns för samtliga stödda arkitekturer.

    Uppgradering från Debian 12 “Bookworm” är möjlig och relativt enkel med hjälp av de officiella instruktionerna. Debian 13 kommer att underhållas med säkerhets- och buggfixar fram till juni 2030.

    Länkar för nedladdningar finns i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    För den som vill ha äldre Debian ISO finns det och hämta här

    https://cdimage.debian.org/mirror/cdimage/archive

    Debian 13 “Trixie” — Fakta

    Kort om: Stor uppdatering med nytt hårdvarustöd, moderniserad pakethantering och skärpt säkerhet. i386 har utgått.

    • Kodnamn: Trixie
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (stöd t.o.m. dec 2026)
    • Pakethanterare: APT 3.0 (standard)
    • Nytt arkitekturstöd: RISC-V 64-bit (riscv64)
    • Borttaget: i386 (32-bitars PC)
    • Stödda arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64, s390x
    • Boot & tidsstöd: HTTP Boot, 64-bitars time_t (efter år 2038)
    • Nätverk/verktyg: cURL med HTTP/3 + wcurl
    • Säkerhet: Härdning mot ROP & COP/JOP på AMD64/ARM64
    • Reproducerbarhet: Framsteg mot byte-för-byte reproducerbara byggen
    • systemd: run0 (anv.lösenord), /tmp som tmpfs som standard
    • APT-verktyg: apt modernize-sources (övergång till deb822)
    • Skrivbord (live): KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1, LXDE 13
    • Supportfönster: till juni 2030
    Tips: Uppgradera från Debian 12 “Bookworm” via de officiella instruktionerna.
  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.

    När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.

    Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.

    En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.

    Från nykomling till ikon

    Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.

    openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.

    Ett ekosystem för alla

    Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:

    • Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
    • Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
    • Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
    • MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.

    Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.

    20 år av människor, inte bara kod

    Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.

    Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.

    Blicken framåt

    Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.

    Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.

    Nerladdningslänkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

    Källa :

    https://linuxiac.com/opensuse-linux-20-years-strong

    ==================================================== openSUSE – FAKTARUTA ====================================================

    Historik (SUSE & openSUSE)

    • 1992: SUSE grundas i Tyskland (S.u.S.E. – Software- und System-Entwicklung).
    • 1994: Första kompletta SUSE Linux-distributionen släpps.
    • 2003: Novell förvärvar SUSE.
    • 2005-08-03: openSUSE tillkännages som communitydrivet projekt.
    • 2005-08-09/10: Första offentliga släppet: SUSE Linux 10.0 OSS (beta).
    • 2011: Ägarbyten efter Novell/Attachmate – SUSE blir åter ett självständigt bolag.
    • 2015: openSUSE Leap introduceras.
    • Idag: openSUSE är ett av de största och mest långlivade Linux-communityprojekten.

    Varianter

    • Leap – stabila releaser, delar bas med SUSE Linux Enterprise.
    • Tumbleweed – rolling release med de senaste stabila paketen.
    • Slowroll – långsammare uppdateringar än Tumbleweed.
    • MicroOS – oföränderlig, transaktionell plattform för containers och edge.
    • Aeon/Kalpa – immutable desktop-varianter byggda på MicroOS.

    Nyckelfunktioner

    • YaST – centralt systemkonfigurationsverktyg (GUI/TUI).
    • Zypper – kraftfull pakethanterare för RPM.
    • openSUSE Build Service – paketbygge för flera plattformar.
    • Btrfs + Snapper – system-snapshots och rollback.
    • Transactional Update – atomiska uppdateringar.
    • AppArmor – förstärkt säkerhet.
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer och serverprofiler.
    • Container- och molntekniker som Podman, Docker och Kubernetes.

    Styrkor

    • Mycket stabil och säker.
    • Snabb tillgång till nya paket (Tumbleweed/Slowroll).
    • Tydlig koppling mellan communityversion och enterpriseversion.
    • Öppen utvecklingsprocess och aktiv global gemenskap.

    Tidslinje

    1992 SUSE grundas 2003 Novell köper SUSE 2005 openSUSE offentliggörs 2015 Leap introduceras 2020→ Expansion av Tumbleweed, MicroOS och immutable desktop
  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.

    Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.

    Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.

    HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.

    Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.

    Sammanfattning:
    HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.

    Kan laddas ner här : https://www.heliumos.org/download/

    https://linuxiac.com/alma-based-heliumos-10-is-out-heres-what-i-think

    Fakta: HeliumOS 10

    • Bas: AlmaLinux (Kitten 10)
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (signerad för Secure Boot)
    • Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
    • Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
    • Kommandotolk: Zsh som standard
    • Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
    • Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
    • Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
    • Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
    • Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget

    HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.

  • Intel lägger ner Clear Linux

    Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges.

    Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom aggressiv kompilatoroptimering lyckades den ofta prestera bättre än andra Linuxdistributioner, även på AMD-hårdvara.

    Avslutet har väckt kritik – främst på grund av att det skedde utan förvarning eller övergångsperiod. Många ser det som oansvarigt, särskilt från ett företag av Intels storlek. Intel har heller inte gett någon tydlig förklaring till beslutet.

    Samtidigt försäkrar Intel att man fortsatt är engagerat i Linux-utveckling och bidrar till andra open source-projekt. Men Clear Linux är nu historia.

    För användare innebär detta att det är dags att säkerhetskopiera och byta till en ny Linuxdistribution – Clear Linux är inte längre ett alternativ.

    https://linuxiac.com/intel-shuts-down-clear-linux-os

    Faktaruta

    Clear Linux (2015–2025)
    • Lanserad 2015 av Intel Open Source Technology Center.
    • Rolling-release-distro optimerad för x86-64 med aggressiva kompilatorflaggor.
    • 19 juli 2025: Intel meddelar omedelbar nedläggning – inga fler säkerhetsuppdateringar.
    • GitHub-repot arkiveras i skrivskyddat läge; användare uppmanas migrera.
    Intels nerskärningar 2025
    • Ny VD Lip-Bu Tan driver plan att minska personalstyrkan med upp till 20 %.
    • ~5 000 uppsägningar aviserade i juli, främst i Kalifornien och Oregon.
    • HR, marknadsföring och administration påverkas mest – kärnteknik-team mindre.
    • Målet: spara ca 1,5 miljarder USD och minska byråkratiska strukturer.
  • Debian 13 Installer uppdaterad – stöd för Calamares-baserad Btrfs-räddning och Apple-tangentbord

    Innehållsförteckning

    Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara.

    Räddningsläge för Calamares och Btrfs

    En av de mest efterlängtade nyheterna är att installationsprogrammet nu kan rädda system installerade med Calamares och filsystemet Btrfs – något som tidigare varit begränsat. Det gör det enklare att återställa system i krissituationer, särskilt på stationära datorer och laptops där Calamares ofta används.

    Förbättrat stöd för kryptering

    System med disk-kryptering får också ett lyft. Det går nu att installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar stödet för moderna initramfs-baserade upplåsningsmekanismer och säkrar att systemd-baserade system fungerar sömlöst med krypterade enheter.

    Apple-tangentbord på ARM-stöd

    Installationsprogrammet har utökats med drivrutiner för Apple MTP- och SPI-tangentbord, vilket innebär att tangentbord på till exempel MacBook Pro (M1) och MacBook Air (M2) nu fungerar direkt vid installation – något som tidigare varit ett hinder för Linuxanvändare på ARM-baserade Apple-enheter.

    Debian 13 RC2 innehåller även rad andra förbättringar

    Debian Installer RC2 innehåller även en rad andra förbättringar:

    • Stöd för Secure Boot på AMD64 och ARM64 via shim-signed.
    • Nya Intel pinctrl-drivrutiner har lagts till i installationskärnan.
    • Möjlighet att förinställa extra alternativ för lokala sources.list-rader.
    • Cdrom-källor inaktiveras automatiskt om man installerar från USB, SD-kort eller ISO – vilket ger renare källistor.
    • Firmware som inkluderas i initrd loggas nu automatiskt.
    • Förbättrat stöd för talsyntes i grafiska installationslägen.
    • force-efi-extra-removable är nu aktiverat som standard i vissa fall – detta hjälper maskiner där EFI inte fungerar som det ska.
    • wget-appleten har tagits bort från BusyBox.
    • Variabeln DPKG_UNPACK_OPTIONS sätts inte längre till --force-overwrite, vilket förbättrar pakethanteringens robusthet.
    • Installationsprogrammets grafiska banner har uppdaterats med senaste versionen av Ceratopsian-temat.

    Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2

    Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2. Dessutom har renderingen av japanska tecken förbättrats genom att byta från VL Gothic till MotoyaLCedar. Filspegel-listan (Mirrors.masterlist) har också uppdaterats för att spegla aktuella servrar.

    För testning – inte produktion

    RC2 är en testversion av installationsprogrammet och är inte avsedd för produktionsmiljöer. Användare som vill bidra med testning inför den officiella lanseringen av Debian 13 uppmanas att ladda ner och prova installationsprogrammet via Debians webbplats.

    Faktaruta: Debian 13 ”Trixie”

    Kodnamn: Trixie
    Beräknat släppdatum: Slutet av juli 2025
    Senaste releasekandidat: Debian Installer Trixie RC2

    Nyheter i Debian 13

    • Stöd för räddning av Btrfs-system installerade via Calamares
    • Bättre disk-kryptering med systemd-cryptsetup + cryptsetup-initramfs
    • Stöd för Apple MTP- och SPI-tangentbord (t.ex. MacBook M1/M2)
    • Secure Boot via shim-signed på AMD64 och ARM64
    • Intel pinkontroll-drivrutiner inkluderade
    • Talsyntesstöd förbättrat för grafiskt installationsläge
    • Firmware-paket loggas vid initrd-generering
    • Förbättrad EFI-kompatibilitet (force-efi-extra-removable aktivt)
    • Moderniserad installationsbanner med Ceratopsian-temat
    • Ny kärna: Linux 6.12.33+deb13
    • Bättre japansk textsupport (VL Gothic ersatt av MotoyaLCedar)
    • wget borttagen från BusyBox; renare DPKG-inställningar

    Om Debianprojektet

    • Startades 1993 av Ian Murdock
    • Namnet kommer från “Debra” + “Ian” → Debian
    • Styrs demokratiskt av frivilliga utvecklare över hela världen
    • Bygger på fri programvara enligt Debian Free Software Guidelines
    • Använder .deb-paketformat och APT som pakethanterare

    Kända Debianbaserade distributioner

    • Ubuntu
    • Kali Linux
    • Raspberry Pi OS
    • Tails
    • MX Linux, Devuan, LMDE (Linux Mint Debian Edition)

    Kuriosa

    • Trixie är en karaktär från Toy Story – alla Debianversioner döps efter sådana
    • Debian används på Internationella rymdstationen (ISS)
    • Debian har över 59 000 paket i det officiella arkivet
    • Specialvarianter som Debian GNU/kFreeBSD har existerat

Etikett: Linuxdistribution

  • Debian 13 “Trixie” är här – farväl till i386 och hej till RISC-V

    Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta. Vi du läsa mer vad http boot…

  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner. När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare. Den 3 augusti 2005, medan…

  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum. Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett…

  • Intel lägger ner Clear Linux

    Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges. Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom…

  • Debian 13 Installer uppdaterad – stöd för Calamares-baserad Btrfs-räddning och Apple-tangentbord

    Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara. Räddningsläge för Calamares och Btrfs En av de mest efterlängtade nyheterna är att…