Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.
Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.
Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.
Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.
Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.
För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.
Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.
KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.
KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.
Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.
En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.
Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.
Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.
På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.
Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.
Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.
Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.
Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning
Historik
KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD.
Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014.
Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.
Status
Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.
När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.
Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet
RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.
KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.
Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.
Installation: Bekant men långsam
Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.
När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.
En genomtänkt skrivbordsmiljö
Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.
Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.
Prestanda i praktiken
När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.
Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.
Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.
Slutsats: Nästan prickfri
RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.
Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.
Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.
Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.
Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5
Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.
En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.
Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.
Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.
LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.
Test direkt på hårdvara
Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.
Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.
Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.
PorteuX 2.2 är här Den portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen.
Optimerad kärnkonfiguration Kärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka 100 MB mer minne men ger bättre prestanda.
Förbättrade bygginställningar och nya paket Byggflaggorna har optimerats och LTO har aktiverats där det är möjligt. Bland nya paket finns btrfs i grundsystemet, libxcvt, wlr-randr, wlrctl och wayland-utils i grafikdelen, samt appen Papers i GNOME-versionen.
Allmänna förbättringar och buggfixar Modulavaktiveringen är snabbare med -f-flaggan, ikonerna har förfinats, Labwc har fått bättre standardinställningar och Xfce under Wayland har fått fler och rättade kortkommandon. Xfce-kompositorns vsync är nu xpresent som standard för att undvika problem med NVIDIA och Mesa 25.1. Problem med låsskärm och långsam videouppspelning i Nouveau-drivrutinen är också åtgärdade.
Förändringar i skrivbordsmiljöerna I KDE Plasma har KRunner fått stöd för beräkningar och väderwidgeten har reparerats. Evince har tagits bort från GNOME-versionen och KVM laddas inte längre automatiskt vid uppstart.
Tillgänglighet PorteuX 2.2 finns för nedladdning i varianter för Slackware Stable och Current med skrivbordsmiljöerna KDE Plasma 6.4.2, GNOME 48.3, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, MATE 1.28.2, LXQt 2.2 och LXDE 0.11.1.
Ursprung: PorteuX är en portabel Linuxdistribution baserad på Slackware, inspirerad av Slax och Porteus, framtagen för att vara snabb, lätt och modulär.
Historik:
– Projektet utvecklades som en modern variant av Porteus.
– Tidigare versioner hade enklare funktioner och äldre kärnor.
– Version 2.2 släpptes i augusti 2025, två månader efter 2.1.
Nyheter i 2.2:
– Linux-kärna 6.16
– Xorg-patch som ger tear-free (vsync) i modesetting-drivrutinen
– Optimerad kärnkonfiguration och förbättrade byggflaggor (LTO)
– Stöd för btrfs i grundsystemet
– Nya paket: libxcvt, wlr-randr, wlrctl, wayland-utils, Papers
– Förbättringar i Labwc, Xfce Wayland och KDE Plasma
Funktioner:
– Modulbaserat system – aktivera/deaktivera funktioner vid behov
– Kan köras direkt från USB utan installation
– Flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt, LXDE
– Snabb uppstart och låg resursförbrukning
Målgrupp: Användare som vill ha ett portabelt, snabbt Linux – perfekt för felsökning, demonstrationer och äldre hårdvara.
Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar. Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.
Höjdpunkter i Linux Mint 22.2 Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:
HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.
Tillgängliga skrivbordsmiljöer Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:
Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.
Teknisk grund Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14. Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.
Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.
Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.
Framtiden – LMDE 7 “Gigi” Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.
Nyheterna i LMDE 7:
Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.
Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.
Gemenskap och moderering Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg. Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.
Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.
Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna: https://www.linuxmint.com/download.php
⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.
Installation och första upplevelser
För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.
Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.
Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma
Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.
Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.
Prestanda i VM
Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.
Test på äldre hårdvara
För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.
Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.
Plasma på Wayland vs. XFCE
Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.
Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.
Hårddiskens betydelse
Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.
Slutsats
Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.
För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.
En förändring med många ansikten
Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:
”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”
Flera problem – flera lösningar
1. När skärmens meny inte räcker
Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.
2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt
Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.
Mutter kopplar ihop allt
I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.
Förändringen innebär att:
Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.
När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.
Vad händer mer i Mutter 49?
Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.
Teknik och användarreaktioner
En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:
”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereglaget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”
Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.
Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME
GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:
Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.
GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.
FAKTARUTA: GNOME
HISTORIA
- GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
- Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
- Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
- Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
- GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
- GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
- GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
- Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
FUNKTIONER
- Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
- Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
- Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
- Integrerat programcenter via GNOME Software.
- Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
- Tilläggssystem via GNOME Extensions.
TEKNIK
- Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
- Fönsterhantering via Mutter.
- Inställningar lagras i dconf/gsettings.
- Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
- Multimedia via GStreamer.
- Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
GEMENSKAP OCH ORGANISATION
- Drivs av GNOME Foundation.
- Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
- Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
- Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
FRAMTID OCH GNOME 49
- Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
- Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
- Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
- Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
- Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
MER INFORMATION
- Webbplats: gnome.org
- Källkod: gitlab.gnome.org
- Dokumentation: help.gnome.org
Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.
Kärnsystem och installation
Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.
Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.
Förbättringar på skrivbordet
Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.
GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.
PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.
Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.
Förbättringar för server och moln
På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.
QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.
Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.
Maskinvarustöd och kärnuppdateringar
Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.
TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.
För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.
Säkerhetsförbättringar
Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.
Andra uppdateringar och förändringar
Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.
Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.
Tillgängliga Ubuntu-varianter
I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:
Kubuntu
Ubuntu Budgie
Ubuntu MATE
Lubuntu
Ubuntu Kylin
Ubuntu Studio
Xubuntu
Edubuntu
Ubuntu Cinnamon
Uppgradering och installation
Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:
sudo apt update && sudo apt upgrade
För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.
Stödtid
Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G
Installation
Paket
Buggnr
Beskrivning
livecd-rootfs
2098105
Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
livecd-rootfs
2098105
Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
livecd-rootfs
2098306
Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
livecd-rootfs
2098622
Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
livecd-rootfs
2092205
RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
livecd-rootfs
2099993
RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
livecd-rootfs
2083554
Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
initramfs-tools
2091904
Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
dracut
2095518
Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
cd-boot-images-riscv64
2104572
Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
u-boot
2098421
Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
u-boot
2110301
Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01
Skrivbord
Paket
Buggnr
Beskrivning
pipewire
2061687
Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
pipewire
2100497
Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
nautilus
1813171 / 2095129
Fix för rapporterade krascher
mutter
Flera
Fixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
gtk4
2096803
Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
gtk4
2106744
Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
gtk4
2066062
Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
gtk+3.0
2096777
Emoji-uppdatering till Unicode 16
gnome-shell
2098016
Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
gnome-shell
2039340
Fix för getenv/setenv-krasch vid start
gnome-shell-extension-ubuntu-dock
1997550
Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
update-manager
1105371 / 2068805
Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
plymouth
2096806
Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
xorg-server
1861609
Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop
Server och moln
Paket
Buggnr
Beskrivning
cloud-init
Flera
Förbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
gce-compute-image-packages
2106629
Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
libvirt
2051239 / 2084136
Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
qemu
2095169
Förbättrad RISC-V vektor-emulering
snapd
2085535
Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
apparmor
2078467
Fix för variabelhantering vid policyinläsning
Grundläggande plattform
Paket
Buggnr
Beskrivning
apt
2078720
Fix för hantering av borttagna paket
systemd
2088069 / 2091657
EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
openssh
2080216
Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
zfs-linux
Flera
Fixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
rsyslog
Flera
AppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
netplan.io
2083029
Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
ubuntu-drivers-common
Flera
Förbättrad NVIDIA-drivrutinshantering
Maskinvara och kärna
Paket
Buggnr
Beskrivning
linux-firmware
Flera
Ny firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
linux-*
2098104
Patchset för TUXEDO-datorer
linux-*
2095370 / 2067900
Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
linux-oem-*
Flera
Stöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
linux-gcp-6.14
2106281
Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
linux-azure-nvidia
2090880
Backport av SMB lease key-fixar
Övriga ändringar
Paket
Buggnr
Beskrivning
fwupd
2097728 / 2104109
Fixar för Dell-dockuppdateringar
samba
Flera
Fixar för krascher vid GPO-hantering
horizon
2045394
Fix för race condition vid CSS-kompilering
mysql-8.0
2112151
Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
ceph
2089565 / 2097605
Fixar för uppgraderingskrascher
gvfs
2109538
Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)
Nyheter i 24.04.3
Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering
Om Ubuntu
Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd.
Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna,
både på skrivbord och servrar.
Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär
”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.
Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år.
LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.
Visste du att…
Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.
I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.
Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.
Förenklad installation för alla användare
Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.
Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.
Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.
Varför KDE Plasma?
Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:
Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.
Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.
Ett större initiativ för skrivbordsanvändning
Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.
Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:
Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet
Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.
Ett historiskt skifte för FreeBSD
Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.
Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.
Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.
Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.
Sammanfattning: En välkommen förändring
Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.
För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.
Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025 Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029) Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2) 32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns Stora nyheter:
– KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
– Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
– Wayland-stöd under utveckling
Historik:
FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.
Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.
Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`.
För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och HDR-kapabiliteter. Detta ger kompositorn möjlighet att mappa färger och ljusstyrka korrekt, snarare än att förlita sig på generella antaganden.
Den här förändringen, som nyligen integrerades i Chromiums kodbas, innebär att HDR-video nu återges korrekt i Chromium på HDR-kompatibla Wayland-miljöer. Tidiga tester visar redan lovande resultat i KDE Plasma 6.4.2 – användare med stödjande hårdvara kan se fram emot djupare svärta, klarare högdagrar och generellt förbättrad bildkvalitet i HDR-innehåll.
Att funktionen har en separat flagga som är aktiverad som standard innebär att utvecklare enkelt kan avaktivera stödet vid behov, exempelvis om problem uppstår på vissa konfigurationer. När den nya implementationen mognat förväntas det äldre stödet via `zcr_color_manager_v1` att tas bort, vilket förenklar och moderniserar Chromiums färghantering under Wayland.
Det här är ett stort steg framåt för Linux-användare som länge efterfrågat fullvärdigt HDR-stöd i webbläsare. Även om HDR-understödet fortfarande varierar mellan olika distributioner, skrivbordsmiljöer och drivrutiner, markerar detta en viktig milstolpe i Waylands utveckling som modern displaystack för Linux.
HDR (High Dynamic Range)
HDR står för High Dynamic Range och är en teknik som förbättrar kontrast och färgåtergivning i bild och video.
Det innebär:
– Djupare svärta och ljusare högdagrar
– Fler detaljer i både ljusa och mörka partier
– Mer nyanserade och verklighetstrogna färger
För att visa HDR krävs:
– HDR-kompatibel bildskärm
– HDR-innehåll
– Programvara med HDR-stöd (t.ex. webbläsare)
Chromium
Chromium är ett öppen källkod-projekt för webbläsare som ligger till grund för bland annat:
– Google Chrome
– Microsoft Edge
– Brave
– Vivaldi
Chromium utvecklas främst av Google och fungerar som en plattform för nya webbtekniker och funktioner – inklusive HDR-stöd på Wayland.
Wayland
Wayland är en modern ersättare för det äldre X11-systemet i Linux. Det är ett protokoll och ett display-server-system som hanterar grafikutmatning och inmatning från mus/tangentbord.
Fördelar med Wayland:
– Enklare och säkrare arkitektur
– Mindre latens och bättre prestanda
– Bättre stöd för moderna tekniker som HDR, HiDPI och touch
Wayland används idag i skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE Plasma, men stödet varierar beroende på distribution och hårdvara.
Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.
Nya funktioner
Nyhet
Beskrivning
Playback History
Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
VU‑mätare i GTK
Den populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
Album Artist i APE
Album Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
Opus ReplayGain
Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
Texthämtning
Låtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
Systemfärger
Färgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.
Förfinat ljud & gränssnitt
PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
Små ljudfiler identifieras snabbare.
Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
SDL‑utgången stöder nu SDL 3.
Skin‑nyheter
Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.
Polerade detaljer
Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
OpenMPT‑pluginen används som standard för S3M‑filer.
Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.
Tillgänglighet
Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
Linuxanvändare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.
Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.
Bakgrund & historia:
– Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
– Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättviktsalternativ till tyngre spelare.
– Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
Tekniska nyheter i 4.5:
Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
Automatisk texthämtning från lrclib.net.
Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
Vad Audacious klarar av:
Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org.
Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.
Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.
Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.
Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.
Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.
Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt
Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.
Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:
Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.
När kommer den färdiga versionen av Debian 13?
Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto: ”Det är klart när det är klart.”
Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.
Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.
Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.
Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.
Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).
KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.
Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.
Största nyheterna i Plasma 6.3.5:
Wayland används som standard istället för X11
Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
Lägre resursanvändning och bättre batteritid
Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.
Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Explore the new Linux container runtime for WSL, designed with Docker-like commands to streamline your development process and improve workflow efficiency. The post WSL Gets Its Own Linux Container Runtime with Docker-Like Commands appeared first on Linux Today.
KDE Gear 26.04.3 has arrived, bringing significant app stability improvements. Learn how these updates enhance your favorite applications today! The post KDE Gear 26.04.3 Apps Collection Lands with More App Stability Improvements appeared first on Linux Today.
Discover the latest ISO files for PCLinuxOS. Download now to experience enhanced features and improved performance in your Linux environment. The post PCLinuxOS Has New ISO files appeared first on Linux Today.
Explore the new Arch Linux July ISO, equipped with Linux Kernel 7.0.14 and Archinstall 4.4. Elevate your Linux experience with the latest updates! The post Arch Linux July ISO Is Out with Linux Kernel 7.0.14 and Archinstall 4.4 appeared first on Linux Today.
Kubuntu Focus introduces 5 new laptops equipped with the robust Kubuntu 26.04 LTS. Elevate your computing experience with these innovative devices. The post Kubuntu Focus Announces 5 New Laptops With Kubuntu 26.04 LTS appeared first on Linux Today.
Discover the new Lemur Pro Linux laptop from System76, featuring an impressive 18-hour battery life for all-day productivity and performance. The post System76 Launches New Lemur Pro Linux Laptop with 18-Hour Battery Life appeared first on Linux Today.
Learn about the latest enhancements in Fwupd 2.1.6, which optimize firmware update handling on Linux, making updates easier and more effective for users. The post Fwupd 2.1.6 Improves Firmware Update Handling on Linux appeared first on Linux Today.
Tails 7.9.1 is here! This update fixes the DirtyClone kernel vulnerability and includes important improvements to the Tor Browser for enhanced security. The post Tails 7.9.1 Fixes DirtyClone Kernel Flaw, Updates Tor Browser appeared first on Linux Today.
Discover Nika, the open-source code analysis tool designed to enhance code quality and streamline development processes for teams of all sizes. The post Nika: Open-source Code Analysis Tool appeared first on Linux Today.
Explore the June 2026 updates on top free and open source software. Find essential tools and enhancements to boost your productivity and creativity. The post Best Free and Open Source Software: June 2026 Updates appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Manjaro’s latest stable update effectively brings the 26.1 “Bian-May” release to its final state, with Linux 7.1, Plasma 6.7, and major package updates.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…
KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…
PorteuX 2.2 är härDen portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen. Optimerad kärnkonfigurationKärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka…
Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem. Höjdpunkter i Linux Mint 22.2Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer…
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…
Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som…
FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…
Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`. För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och…
Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows. Nya funktioner Nyhet Beskrivning Playback History Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen. VU‑mätare i GTK Den…
Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…
