En nästan tio år gammal laptop behöver inte vara skrot. Vi har testat Lenovo IdeaPad 500S-13ISK från 2016 – en dator som ansågs för gammal för Windows 11 och därför var på väg mot återvinningen. Med Ubuntu installerat visar det sig snabbt att maskinen fortfarande klarar vardagliga uppgifter utan problem, från webbsurfning till att strömma SVT Play i Firefox. Här är vårt korta test av en dator som fick ett andra liv med Linux.
På Linux.se brukar vi testa datorer som annars riskerar att hamna på återvinningen. Den här gången har vi fått tag på en bärbar dator från 2016. Den är för gammal för Windows 11, och därför var dess öde egentligen soptippen.
Vårt exemplar är dock helt och rent, så istället fick maskinen en ny chans med Ubuntu Linux.
Efter installation av Ubuntu fungerar datorn utan problem i vardaglig användning. Att strömma SVT Play i Firefox fungerar till exempel utan några som helst svårigheter.
Byggkvalitet och design
Datorn är relativt plastig i sitt utförande, vilket märks när man håller i den. Samtidigt är den lätt och smidig att bära med sig. Med sin 13,3-tums skärm och en vikt på cirka 1,5 kg känns den mer som en liten rese- eller studiemaskin än en tung arbetsdator.
Designen sticker ut lite tack vare det vita höljet som Lenovo använde på vissa modeller i serien.
Prestanda i Linux
Maskinen är utrustad med en Intel Core i5-6200U, en tvåkärnig Skylake-processor med fyra trådar och turbofrekvens upp till 2,8 GHz. Den integrerade grafiken är Intel HD Graphics 520.
Med 8 GB RAM räcker prestandan fortfarande gott till typiska Linux-uppgifter:
webbsurfning
videoströmning
kontorsarbete
lättare programmering
terminalarbete
Ubuntu känns responsivt på maskinen och den klarar utan problem vanlig multimedia.
Lenovo IdeaPad 500S-13ISK är ett bra exempel på hur fullt användbara datorer ofta slängs i onödan. Trots att modellen är nästan tio år gammal fungerar den fortfarande utmärkt med ett modernt Linux-system.
Den är kanske plastig i konstruktionen, men den är:
lätt
tyst
tillräckligt snabb för vardagligt bruk
Med Linux installerat blir en sådan här maskin en fullt fungerande dator för surf, studier eller kontorsarbete – istället för elektronikskrot.
Varför testar Linux.se 10 år gamla datorer?
Varför testar Linux.se datorer som lanserades för nästan tio år sedan? Svaret är enkelt: vi vill visa att hårdvara som många betraktar som för gammal fortfarande kan vara fullt användbar.
I många svenska hem finns det gamla bärbara datorer som inte längre används. Ofta hamnar de först i en låda och blir liggande i flera år, innan de till slut slängs på återvinningen. Men i många fall är datorerna fortfarande i gott skick.
Genom att installera ett modernt Linux-system kan sådana maskiner få ett helt nytt liv. De fungerar då utmärkt för surf, studier, kontorsarbete och videoströmning. I stället för att bli elektronikskrot kan datorn fortsätta användas – eller ges vidare till någon som behöver en fungerande dator.
Teknisk faktaruta
Modell: Lenovo IdeaPad 500S-13ISK
Processor: Intel Core i5-6200U
Grafik: Intel HD Graphics 520
RAM: 8 GB DDR3
Skärm: 13,3 tum IPS, 1920 × 1080
Lagring: 500 GB SSHD
Nätverk: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 5, Bluetooth 4.0
Anslutningar: 2 × USB 3.0, 1 × USB 2.0, HDMI, SD-kortläsare
Vikt: 1,52 kg
Operativsystem i testet: Ubuntu
Bedömning: Fullt användbar Linux-dator för surf, video och kontorsarbete
En 16 år gammal laptop med mekanisk hårddisk och första generationens Core i3 låter som en självklar kandidat för elåtervinning. Men med rätt operativsystem och en enkel uppgradering kan den förvandlas till en fullt fungerande internet- och kontorsdator – och samtidigt bli ett exempel på hur återbrukad teknik kan minska både kostnader och miljöpåverkan.
Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G
När en 15–16 år gammal laptop hamnar på återvinningscentralen är det sällan någon som höjer på ögonbrynen. Teknikutvecklingen går snabbt, och datorer betraktas ofta som förbrukningsvaror. Men berättelsen om Aspire 5741G visar att verkligheten kan vara en annan.
Den här modellen lanserades runt 2010 och såldes ursprungligen med Windows 7. Den var då en typisk mellanklassdator för studenter och kontorsanvändare. I dag, mer än ett och ett halvt decennium senare, skulle många anta att den är obrukbar. Ändå visar praktiska tester motsatsen.
Hårdvaran som fortfarande håller
Aspire 5741G är utrustad med en Intel Core i3-330M, en tvåkärnig processor från Intels första generation av i3-serien (Arrandale). Den arbetar i 2,13 GHz och stödjer fyra trådar via Hyper-Threading. Det är långt ifrån dagens topprestanda, men för enklare uppgifter räcker den fortfarande väl.
Datorn har dessutom ett dedikerat grafikkort, ATI Radeon HD 5470. Redan vid lanseringen var det ett instegskort, men det klarar fortfarande videouppspelning och enklare grafiska miljöer utan problem.
Den stora svagheten är den mekaniska hårddisken. Just den komponenten påverkar upplevelsen mer än processorn. Mekaniska diskar är långsamma jämfört med moderna SSD-enheter och skapar en känsla av tröghet i systemet.
Linux ger nytt liv
När datorn installerades med Linux Mint förändrades förutsättningarna dramatiskt. Ett modernt men resurssnålt operativsystem kan utnyttja hårdvaran effektivare än äldre Windows-installationer.
I praktiken klarar datorn att strömma SVT Play utan lagg. Den startar LibreOffice snabbt nog för vardagsbruk och hanterar webbsurf, e-post och dokumentarbete utan större problem. För den som behöver en internetterminal för att söka jobb, betala räkningar eller skriva dokument är den fullt tillräcklig.
Användarupplevelsen beskrivs som stabil och förvånansvärt smidig. I många fall upplevs den som bättre än nya lågprisdatorer med svagare Celeron-processorer och begränsat arbetsminne.
SSD – den avgörande uppgraderingen
Byter man ut den mekaniska hårddisken mot en SSD sker en dramatisk förbättring. Uppstartstider minskar kraftigt, program öppnas nästan omedelbart och systemet känns betydligt mer responsivt.
Det är en relativt billig uppgradering som kan förlänga livslängden med flera år. I praktiken kan en SSD få en 15 år gammal dator att kännas flera generationer nyare.
Hållbarhet och digital inkludering
Det finns också en större samhällsfråga här. Elektronikskrot är ett växande miljöproblem. Många datorer kasseras trots att de fungerar tekniskt sett. Genom att installera ett lättare operativsystem och eventuellt uppgradera lagringen kan man förlänga livslängden avsevärt.
För personer med begränsad ekonomi kan en sådan återbrukad dator vara avgörande. Den kan fungera som en stabil internetterminal och ge tillgång till utbildning, myndighetstjänster och arbetsmarknad.
Mer än bara en estetisk uppdatering
När modellen en gång marknadsfördes handlade det om designförbättringar och en elegantare yta. I dag är det tydligt att det inte är det yttre som avgör värdet.
Det som avgör är hur väl hårdvaran matchas med rätt mjukvara och rätt användningsområde.
En dator som var på väg mot elåtervinningen har i stället blivit ett fungerande verktyg i vardagen. Det visar att teknikens livslängd inte enbart bestäms av ålder – utan av hur vi väljer att använda den.
En modern dator behöver inte vara dyr, exklusiv eller byggd i aluminium för att vara användbar. Asus VivoBook X409JA är en enkel och plastig vardagsmaskin som med rätt operativsystem visar hur långt man faktiskt kommer med modest hårdvara. Med Linux Mint installerat blir den en fullt fungerande dator för surf, kontorsarbete och streaming – utan onödiga krav eller konstgjorda begränsningar.
När vi skriver om datorer på Linux.se handlar det ofta om äldre maskiner som är på väg till skroten eftersom de inte klarar Windows 11 eller modern version av MacOS. Den här gången är det annorlunda. Vi tittar på en relativt modern budgetlaptop: Asus VivoBook X409JA. Det är ingen premiumdator i aluminiumklass. Snarare raka motsatsen. Chassit är plastigt, lätt och enkelt byggt. Den försöker inte vara en MacBook Air – och det är kanske lika bra. Det här är en bruksdator.
Hårdvaran – tillräcklig, inte imponerande
Vårt exemplar är utrustat med en Intel Core i3-1005G1 med två kärnor och fyra trådar samt 8 GB DDR4 RAM och integrerad Intel-grafik. Det är ingen snabb maskin i dagens mått mätt. Två kärnor räcker för vardagsbruk men inte för tyngre videoredigering eller större kompileringar. Däremot klarar den utan problem streaming från SVT Play, webbsurf, kontorsarbete och enklare bildredigering. Det märks att detta är en dator byggd för studenter och hemmabruk snarare än för avancerade arbetsuppgifter.
Anslutningar – modernare än man tror
Trots sin budgetprofil är den förvånansvärt modern. Den har USB-C (USB 3.2 Gen 1 med 5 Gbit/s), både USB 2.0 och USB 3.2 Type-A, HDMI, microSD-kortläsare samt kombinerat ljuduttag. USB-C-porten är dock främst avsedd för dataöverföring och det är osäkert om den stöder laddning eller bildutmatning. Wi-Fi 5 och Bluetooth 5.1 gör att den känns fullt användbar även i dag.
Anslutningar – modernare än man tror
Maskinen finns med olika paneler, från HD (1366×768) till Full HD (1920×1080), med ljusstyrka mellan 200 och 250 nits och 45 % NTSC färgomfång. IPS-varianten är att föredra. Färgomfånget innebär att den inte är tänkt för professionell bildbehandling, men för surf, dokument och film fungerar den bra.
Linux Mint – ett naturligt val
Vi installerade Linux Mint på maskinen. Installation och drivrutiner fungerade utan problem. Med Linux Mint får man direkt tillgång till LibreOffice för dokument och kalkylblad, Firefox för surfning och möjligheten att installera Chrome för den som vill. För e-post finns Thunderbird, och för grafikarbete finns GIMP och Krita. Med 8 GB RAM fungerar detta utan större problem. Systemet känns responsivt så länge man inte belastar det extremt med många tunga program samtidigt.
Uppgraderingsmöjligheter
En fördel är att datorn inte är helt låst. Den har en DDR4 SO-DIMM-plats, en M.2 NVMe-plats samt plats för en 2,5-tums SATA-enhet. Det innebär att man kan uppgradera lagringen eller öka mängden RAM beroende på modell. Det gör stor skillnad för livslängden och gör maskinen mer framtidssäker än många tunna ultrabooks.
Batteri och byggkvalitet
Batteriet är på 32 Wh och räcker för normalt vardagsbruk, men det är ingen långdistanslöpare. Byggkvaliteten är plastig men fullt acceptabel i prisklassen. Tangentbordet med 1,4 mm slaglängd fungerar bra för skrivarbete.
Slutsats – en modern vardagsmaskin för Linux
Asus VivoBook X409JA är ingen dator man blir imponerad av vid första anblicken. Men den är modern nog, den har USB-C, den klarar streaming och kontorsarbete och den fungerar utmärkt med Linux Mint. Det är inte en räddad skrotdator utan en enkel, funktionell arbetsmaskin. Den visar att man inte behöver topprestanda för att ha en fullt fungerande Linux-dator 2025.
TEKNISKA FAKTA – Asus VivoBook X409JA (testexemplar)
En elektrisk skrivmaskin från 1970-talet, räddad ur en soptunna, visar sig rymma en ingenjörskonst som fortfarande imponerar. Med kugghjul, metallband och mekanisk logik kunde IBM Selectric II skriva snabbare än många människor och byta typsnitt på sekunder. Genom att reparera och koppla upp maskinen mot en modern dator blir den både ett historiskt experiment och en påminnelse om hur avancerad – och begriplig – tekniken en gång var.
Att hitta en 18-kilos skrivmaskin i en grannes sopor låter som början på ett skämt, men i det här fallet var det starten på en teknikhistorisk återuppståndelse. Maskinen var en IBM Selectric II, en elektrisk skrivmaskin från tidigt 1970-tal som ofta beskrivs som ett mekaniskt mästerverk. Den är byggd som en industriell maskin, full av finurliga länkar, fjädrar och kopplingar, och den gör något som få andra skrivmaskiner kan: den väljer tecken genom att vrida och tilta ett utbytbart typelement som ser ut som en liten golfboll.
Det märkliga “golfbolls”-elementet är själva kärnan i Selectricens idé. I en vanlig skrivmaskin sitter varje tecken på sin egen typstång. Här finns i stället ett enda typelement där alla tecken är samlade, och när du trycker på en tangent ställer maskinen in elementet till rätt position och slår det mot pappret. Eftersom allt sker med ett och samma element kan inga typstänger fastna i varandra, och man kan dessutom byta “font” genom att byta typelement på några sekunder. Det är en av anledningarna till att Selectric-systemet blev så dominerande.
Mekaniken som gör skrivandet möjligt
När man trycker ner en tangent händer något som mer liknar ett mekaniskt kodningssystem än ett traditionellt tangentbord. Under varje tangent finns en del som IBM kallade interposer. Den är formad på ett sätt som motsvarar ett visst tecken, ungefär som en mekanisk nyckelprofil. Interposern påverkar i sin tur ett system av stänger och spärrar som väljer en kombination av rörelser.
I centrum finns en så kallad wiffle tree-mekanism, en sorts mekanisk “logik” som omvandlar flera små val till en exakt slutrörelse. Det är där Selectricens genialitet verkligen märks: istället för att ha en separat mekanism för varje tecken använder den en kombination av binära val som till slut styr hur mycket typelementet ska roteras och hur mycket det ska tiltas.
Det riktigt eleganta är att detta fungerar trots att vagnen samtidigt rör sig i sidled. Lösningen är metallband som löper som loopar genom maskinen. Så länge loopens totala längd är konstant kan vagnen flytta sig utan att typelementets orientering ändras. Men om maskinen ändrar loopens effektiva längd så roterar eller tiltar elementet. Det är ett smart trick som gör att teckenvalet kan styras på distans från mekaniken, även när vagnen rör sig.
Första steget: att få maskinen att fungera igen
Sopfyndet var inte redo att skriva direkt. Ett tidigt fel satt i en liten arm som drar fram färgbandet. Den hade kärvat fast, och lösningen var klassisk verkstadslogik: demontera ett par kugghjul, rengöra och smörja, och sedan röra allt tillbaka till fri rörelse.
Ett större problem fanns i tangentbordet. Vissa tangenter gick att trycka ner men gav ingen utskrift. När tangentbordet plockades isär visade det sig att felet berodde på något som kallas selector compensator, ett rör med små kulor som tar upp spel och samtidigt förhindrar att två teckenval registreras exakt samtidigt. Röret hade böjts så att en kula till och med hade pressats ut genom sidan, vilket inte ska kunna hända i normal drift. För att komma åt felet krävdes en djupare demontering, men när delarna riktades och sattes tillbaka fungerade teckenvalet igen.
Från skrivmaskin till teletype
När Selectricen väl var mekaniskt frisk uppstod den mer udda idén: att göra den till en teletype, alltså en skrivande terminal kopplad till en dator. En teletype är i grunden en fjärrskrivare, ett system som låter text färdas över en ledning och skrivas ut på papper på en annan plats. Under stora delar av 1900-talet var detta ett av de viktigaste sätten att skicka text snabbt, långt innan fax och e-post blev vardag.
På 1970-talet, när hemdatorrevolutionen tog fart, var skrivare fortfarande ovanliga och ofta ganska dåliga. Dotmatrisskrivare fanns, men utskrifterna var grova jämfört med Selectricens krispiga slag. Därför byggde många entusiaster om Selectric-maskiner till datorutmatning. Det lockande är att skrivmaskinen redan har en extremt snabb och exakt mekanik, och om man bara kan “trycka ner” rätt mekaniska val med elektriska ställdon så blir den en imponerande skrivare.
Solenoider som ersätter fingrar
För att få maskinen att skriva utan mänskliga fingrar användes solenoider, alltså elektromagnetiska ställdon som kan dra eller trycka en arm när de får ström. Målet var att undvika en solenoid per tangent, vilket skulle bli dyrt och komplicerat. I stället utnyttjades Selectricens interna logik: genom att påverka ett fåtal centrala “valpunkter” kan man åstadkomma alla tecken.
Resultatet blev tretton solenoider. Sex av dem styr själva teckenvalet via maskinens latch-interposers. En solenoid triggar skrivcykeln. En annan sköter Shift, eftersom versalerna ligger på andra sidan av typelementet och kräver en separat mekanisk omställning. Fyra solenoider styr funktionerna som i en teletype är avgörande: mellanslag, backsteg, vagnretur och ny rad. Den sista solenoiden kopplades till klockan, eftersom många teletypes hade ett “bell”-ljud som kunde aktiveras med ett styrtecken.
För att allt skulle gå att montera snyggt byggdes hållare och adaptrar med 3D-printade delar. En viktig princip var att inte behöva borra i chassit, utan att använda befintliga skruvhål så att maskinen i teorin kan återställas.
Att läsa tangentbordet utan att förstöra det
Selectricens tangentbord anses av många vara ett av de bästa som byggts. Men för att göra maskinen till en terminal behövdes också en väg att läsa av vilka tangenter som trycks. Här användes optiska sensorer, opto-interrupters, som känner av när en liten “flik” passerar mellan en lysdiod och en sensor.
Placeringen valdes där interposers passerar en styrskena, vilket råkar vara samma plats där avlyssningsutrustning historiskt har kunnat byggas in. Under kalla kriget lyckades sovjetiska tekniker bygga in avlyssning i vissa elektriska skrivmaskiner genom att läsa av rörelser på ett diskret sätt. I det här projektet användes samma mekaniska “observationspunkt”, men med helt oskyldiga sensorer för att skapa en dator-anslutning.
Eftersom inte alla tangenter är enkla att läsa på samma plats kompletterades systemet med fler sensorer för exempelvis cykelstart, vissa specialtangenter och shift-läget. Tillsammans gav det full kontroll över både inmatning och utskrift.
Elektronik som pratar RS-232
Styrningen byggdes kring en mikrokontroller och MOSFET-drivning för solenoiderna. RS-232 valdes som kommunikationsstandard, eftersom det historiskt är ett av de vanligaste sätten att koppla terminaler till datorer. Det passar också bra i en retroinspirerad konstruktion: ett seriellt gränssnitt med tydliga regler och robust signalering.
På mjukvarusidan var en av de stora utmaningarna timing. Maskinen kan vara snabb, men det betyder inte att den kan ta emot data i samma takt som en modern dator kan skicka den. Därför behövdes buffring och flödeskontroll. En annan utmaning var teckenmappningen: för att veta vilket mekaniskt val som ger vilket utskrivet tecken behöver man en tabell, och den tabellen skapades genom att skriva ut tecken i serie och manuellt bygga en “lookup”-lista.
När allt väl satt kunde maskinen skriva hela ASCII-uppsättningen, inklusive styrtecken. Ett klassiskt exempel är Ctrl-G, “bell”, som får klockan att ringa.
Datorn på papper: programmering, verktyg och textflöde
Med maskinen kopplad via seriell kabel till en Linux-dator kunde den användas som en riktig terminal, om än en terminal som skriver på papper och aldrig kan sudda. Det blir snabbt tydligt varför så många gamla Unix-program är gjorda för textutmatning och linjebaserad interaktion: de var bokstavligen designade för teletypes.
Det gick att skriva ett C-program, kompilera det och köra det, och låta resultatet hamna direkt på papper. Det gick att göra beräkningar, prova klassiska verktyg och till och med köra BASIC-liknande exempel som känns hämtade från 1970-talets hemdatorvärld. Men det blev också uppenbart att en fysisk mekanik ibland ger små egenheter: extra tecken eller enstaka “felsteg” kan dyka upp när inställningar och slitage inte är perfekta.
Webben, men i textform
En särskild idé var att använda skrivmaskinen för att “surfa” på webben. Här stöter man på en grundläggande konflikt: moderna webbsidor är byggda för skärm, grafik och interaktivitet. En skrivmaskin kan bara mata framåt på papper.
Lösningen blev att använda en textbaserad webbläsare som kan rendera en sida till ren text och lista länkar med nummer. Man kan sedan skriva in länknummret för att gå vidare, ungefär som tidiga textlägenavigatörer. För enkla och historiska sidor fungerar det förvånansvärt bra. För moderna plattformar blir det snabbt ohanterligt, eftersom mängden länkar, menyer och dynamiskt innehåll exploderar i mängd text. Det som på skärm känns som en “ren” sida blir i textutskrift flera minuter av papper.
Varför göra detta alls?
På ett plan är det här ett hopplöst opraktiskt projekt. Det är långsamt, bullrigt och kräver papper och underhåll. Men på ett annat plan är det en demonstration av något som blivit ovanligt: teknik som är begriplig i sin fysiska form, där varje funktion motsvaras av en synlig rörelse, och där innovation kan vara lika mycket mekanisk som digital.
IBM Selectric II visar att ingenjörskonst inte bara handlar om processorkraft och mjukvara. Den handlar också om hur man med kuggar, band, kopplingar och smart mekanisk logik kan skapa ett system som är snabbt, robust och elegant. Att koppla en sådan maskin till en modern dator är i grunden ett möte mellan två epoker, där pappersterminalen blir en påminnelse om hur text och datoranvändning en gång såg ut och varför så mycket av vår programkultur fortfarande bär spår av den tiden.
Faktaruta: IBM Selectric II & teletype-bygget
Modell: IBM Selectric II (elektrisk skrivmaskin, tidigt 1970-tal) Vikt: ca 18 kg (≈ 40 lb) Typelement: Utbytbart “golfboll”-format typeball (snabbt byte av typsnitt/teckenuppsättning)
Nyckelidé: Tecken väljs genom att typelementet roteras och tiltas innan slaget mot pappret. Mekanik: Över 2 000 mekaniska delar och en berömd “wiffle tree”-mekanism som omvandlar tangentval till rörelse.
Ombyggnad till terminal: Ställdon: 13 solenoider för teckenval, cykelstart, shift, mellanslag, backsteg, vagnretur/ny rad och klocka (bell) Avläsning: Optiska sensorer (opto-interrupters) för att läsa tangenttryck och maskinens lägen
Kommunikation: RS-232 seriellt gränssnitt Resultat: Skrivmaskinen fungerar som teletype/terminal och kan skriva ut datorns text direkt på papper.
En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator.
När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det senaste tittar vi på äldre hårdvara – och undersöker vad man faktiskt kan göra med den i dag. Den här gången har turen kommit till HP Pavilion 23 All-in-One, en allt-i-ett-dator med 23-tums skärm som lanserades runt 2012.
Med sina cirka 14 år på nacken är det här en dator som i många hem sannolikt redan har gjort sitt – eller riskerar att hamna på elektronikskroten. Men frågan är: är den verkligen färdig?
Fortfarande duglig hårdvara
Exemplaret vi testade är inte uppgraderat med SSD, utan kör fortfarande med mekanisk hårddisk. Det märks i form av något längre laddningstider, men i övrigt är hårdvaran fortfarande fullt användbar. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-processor av tredje generationen och 8 GB RAM.
När vi fick maskinen var Windows 10 installerat. Däremot är officiell uppgradering till Windows 11 inte möjlig, då processorn saknar stöd enligt Microsofts krav. För många användare innebär det i praktiken slutet på datorns livslängd – trots att den i övrigt fungerar utmärkt.
Linux som räddningsplanka
Lösningen blev Linux. Vi började med att installera Ubuntu 24.04 LTS, men efter systemuppdateringar uppstod problem med ljudet. Efter viss felsökning valde vi att gå vidare och installerade i stället Linux Mint 22.2 “Zara”, som visade sig fungera stabilt direkt.
En av datorns mer oväntade styrkor är att den har pekskärm. Linux Mint är visserligen inte känt som världens bästa touch-operativsystem, men grundläggande pekanvändning fungerar tillräckligt bra för enklare uppgifter.
Utmärkt som TV och informationsskärm
Just där hittade vi också datorns kanske bästa användningsområde. Med SVT Play öppet i webbläsaren fungerar HP Pavilion 23 utmärkt som TV. Den 23 tum stora skärmen gör sig bra i köket eller i ett gemensamt utrymme, och uppspelning av strömmande video fungerar utan problem.
Datorn verkar dessutom vara utrustad med ett inbyggt TV-kort, något som i dag – år 2026 – är mer eller mindre ointressant, då TV-tittande numera i stort sett helt sker via internet.
Värd att rädda
Slutsatsen är tydlig: springer man på en HP Pavilion 23 All-in-One bör man absolut rädda den. Med Linux installerat kan den leva vidare i flera år till – kanske som köks-TV, informationsskärm eller enkel surfstation.
För den som vill gå ett steg längre finns även möjligheten att starta Firefox i kioskläge och låsa datorn till en specifik webbplats. Det kan vara en mycket bra lösning för personer som inte kan eller vill använda fjärrkontroll, men som utan problem klarar av pekskärm.
I en tid där fungerande datorer alltför ofta slängs i onödan visar HP Pavilion 23 att gammal hårdvara fortfarande kan ha en självklar plats – bara man väljer rätt operativsystem.
FAKTARUTA: HP 23-d117eo (Pavilion 23 All-in-One)
Typ
Allt-i-ett (AIO) med 23" skärm
Lansering
Runt 2012 (≈ 14 år gammal 2026)
CPU (testexemplar)
Intel® Core™ i5-3330S (3:e gen, Ivy Bridge)
RAM (testexemplar)
8 GB
Lagring (testexemplar)
Mekanisk hårddisk (ingen SSD i vårt exemplar)
Skärm
23" – bra storlek för kök/TV-läge
Pekskärm
Ja (touch fungerar även i Linux)
Operativsystem (test)
Linux Mint 22.2 “Zara” (efter ljudproblem i Ubuntu 24.04 LTS)
Windows 11
Ej officiellt stödd (p.g.a. äldre CPU-plattform)
Passar bra som
Köks-TV via SVT Play, surfstation, informationsskärm
Bonus
Kan köras i Firefox kioskläge för att låsa till en webbplats
Tips: Byt till SSD för ett rejält lyft i respons (start, program, webbsurf).
En ovanligt stor och tung klassiker söker nytt hem. HP Pavilion HDX 9300 med Linux (Debian 13) fungerar utmärkt som radio- eller musikdator och passar perfekt för garage, verkstad eller hobbyprojekt. Gratis mot avhämtning i västra Stockholm.
Just detta exemplar klarar 1920 × 1080 pixlar (Full HD). Datorn är ursprungligen byggd för Windows Vista, men kör i dag Debian 13. Dett exemplar även ombyggd med SSD.
Den klarar streaming från SVT Play, dock inte live-kanalströmning som tenderar att lagga. Maskinen har använts som radiodator i ett av mina projekt, men har nu ersatts av en annan dator.
Passar utmärkt för dig som vill ha:
musikdator i garage eller verkstad
radiodator
experiment- eller återbruksdator
Ljudet är förvånansvärt bra för sin ålder.
Kort om modellen
HP Pavilion HDX 9300 är en mycket stor så kallad desktop replacement-bärbar dator som lanserades runt 2007–2008. Den var tänkt att ersätta en stationär dator snarare än att vara portabel i praktiken.
Översikt
HDX 9300 tillhörde HP:s premiumsegment för underhållning och prestanda. Den var ovanligt stor för att vara en bärbar dator och riktade sig till användare som ville ha en stor skärm och kraftfull hårdvara i ett allt-i-ett-format.
Typiska specifikationer (varierar mellan konfigurationer)
Grafik: dedikerat grafikkort, ofta NVIDIA GeForce 8800M GTS
Lagring: SATA-disk (ofta uppgraderad till SSD i dag)
Operativsystem: levererades ursprungligen med Windows Vista
Anslutningar och funktioner
HDMI, VGA, USB, eSATA, FireWire, Ethernet
Inbyggda mediaknappar
Fingeravtrycksläsare på vissa modeller
Vissa varianter levererades med fjärrkontroll för mediacenter
Fördelar
Mycket stor skärm för film, arbete och multitasking
Kraftfull för sin tid
Många portar jämfört med moderna bärbara datorer
Nackdelar
Extremt tung och stor (cirka 7 kg)
Kort batteritid
Föråldrad prestanda med dagens mått
Sammanfattning
HP Pavilion HDX 9300 är i dag främst av intresse för entusiaster, samlare eller återbruk. Den lämpar sig bäst som stationär ersättare, musik- eller radiodator, eller som experimentmaskin för Linux.
Hämtning: Kan hämtas vid en tunnelbanestation i västra Stockholm. Utlämning sker på söndagar.
Stilren, tyst och förvånansvärt kompetent – iMac 2011 är ett exempel på hur äldre Apple-hårdvara fortfarande kan leverera i vardagen. Med SSD och full HD-skärm klarar den utan problem surf, film och enklare kontorsarbete.
Här tittar vi närmare på en iMac från 2011, närmare bestämt 21,5-tumsmodellen (iMac12,1). Datorn kombinerar skärm och dator i ett enda chassi och erbjuder en full HD-upplöst skärm, förvånansvärt bra inbyggt ljud och en kompakt, lättplacerad konstruktion.
Exemplaret som testats är utrustat med en Intel Core i5-2400S, 4 GB RAM och har uppgraderats med en SSD-disk. Vid första anblick kan maskinen uppfattas som omodern och begränsad, men i praktiken visar den sig fortfarande fungera väl för många vardagliga behov.
Prestanda i praktiken
Processorn bygger på Intels Sandy Bridge-arkitektur som lanserades 2011. Även om den är långt ifrån modern topprestanda räcker den gott och väl för surf, e-post, enklare kontorsarbete och videostreaming. Tack vare SSD-uppgraderingen upplevs systemet som betydligt snabbare än vad åldern antyder, med korta starttider och god respons i daglig användning.
Datorn klarar utan problem att spela upp strömmat material från exempelvis SVT Play, vilket gör den fullt användbar som vardagsdator eller enklare mediadator.
Skärm och ljudupplevelse
En av iMacens största styrkor är helheten. Den 21,5 tum stora skärmen med upplösningen 1920 × 1080 ger en behaglig arbetsyta för både surf, textarbete och film. Färgåtergivningen är god och skärmen fungerar fortfarande mycket bra för normal användning.
Ljudet är dessutom överraskande bra för att komma från en dator. De inbyggda högtalarna räcker gott för nyheter, film och musik, utan att externa högtalare är nödvändiga.
En dator för tajt ekonomi
Den här iMac-modellen är inte avsedd för tunga arbetsuppgifter som modern videoredigering eller krävande spel. Däremot fungerar den utmärkt som surfdator för den som har en begränsad budget. Som allt-i-ett-dator tar den dessutom relativt lite plats jämfört med en traditionell stationär dator med separat skärm och högtalare.
För den som vill ha en stabil, tystgående (med rätt åtgärder) och lättplacerad dator för vardagsbruk kan detta fortfarande vara ett rimligt och prisvärt val.
Som begagnad bör den kosta någonstans runt några hundralappar. Ofta slängs de här maskinerna eftersom Apple inte längre ger officiellt stöd, och med lite tur – och ett vänligt ord – går det ibland att få tag på en helt gratis.
Nackdelar och praktiska kompromisser
En nackdel med just detta exemplar är att fläktarna tenderar att gå på högt varvtal efter SSD-ombyggnaden. Det beror på att Apples originalhårddiskar använder egna temperatursensorer. När dessa saknas tolkar systemet det som överhettning.
Det går dock att åtgärda på flera sätt:
genom att bygga om eller ersätta sensorerna
eller genom att installera macOS och använda mjukvara i macOS för att styra fläktarna
Det innebär dock en del extra arbete för att få maskinen riktigt tyst, vilket är värt att ha i åtanke.
Kort fakta om iMac12,1
Lanseringsår: 2011
Modell: 21,5 tum
Processor: Intel Core i5 eller i7 (Sandy Bridge)
Grafik: AMD Radeon HD 6750M eller 6770M
Senaste officiellt stödda operativsystem: macOS High Sierra 10.13
Sammanfattning
iMac 2011 visar tydligt att äldre hårdvara inte automatiskt är obrukbar. Med rätt uppgraderingar – framför allt SSD – kan den fortfarande fylla en tydlig funktion. För surf, streaming och enklare arbete är den fullt tillräcklig och ett bra exempel på hur Apples datorer kan leva vidare långt efter att de försvunnit från butikshyllorna.
FAKTA: iMac12,1 (21,5") – 2011
Lanseringsår: 2011
Modell: 21,5 tum (1920 × 1080)
Processor: Intel Core i5/i7 (Sandy Bridge)
Grafik: AMD Radeon HD 6750M / 6770M
Uppgradering i exemplet: SSD (ger tydligt snabbare respons)
Senaste officiella macOS: High Sierra 10.13
Notis:
Vid SSD-byte kan fläktarna gå på högvarv om temperatursensorerna saknas.
Detta kan lösas via sensorlösning eller fläktstyrning i macOS.
När Apple slutar uppdatera sina datorer betyder det inte att de slutar fungera. MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett tydligt exempel på hur en till synes föråldrad dator fortfarande kan fylla en viktig roll – om man vågar titta bortom macOS. Med rätt operativsystem och rimliga förväntningar kan en gammal premiummaskin få nytt liv och fortsätta vara ett fullt dugligt verktyg i en allt mer molnbaserad vardag.
MacBook Air 13 tum från tidigt 2015 är en dator som Apple sedan länge har slutat stödja. Det går fortfarande att köra macOS på den, men när operativsystemet inte längre får säkerhetsuppdateringar börjar vardagen snabbt bli krånglig. Många väljer därför att köpa nytt – och resultatet blir att fullt fungerande datorer hamnar i byrålådor eller på återvinningen.
Det är synd, för MacBook Air är ett tydligt exempel på Apples klassiska styrka: hårdvara av hög kvalitet. Chassit är byggt i aluminium, datorn är tunn, lätt och smidig att bära med sig, och den använder den magnetiska MagSafe 2-kontakten som minskar risken att datorn flyger i golvet om man råkar snubbla på sladden. Som anteckningsdator eller resedator är den fortfarande mycket trevlig att använda.
Det här specifika exemplaret är utrustat med en Intel i5-5250U, 8 GB RAM och en SSD på 128 GB. På pappret kan det låta blygsamt i dagens mått, men i praktiken motsvarar prestandan ungefär en modern lågprisdator. Skillnaden är att många nya budgetdatorer är byggda helt i plast, medan MacBook Air är en välbyggd premiummaskin som fortfarande känns gedigen i handen.
Vad ska man kontrollera innan köp?
Om man får tag på en sådan här dator finns det framför allt en sak att kontrollera: batteriet. Ett känt problem hos äldre Apple-datorer är att batterier kan börja svälla med åldern. Ett svullet batteri ska tas på största allvar – det kan innebära brandrisk och bör bytas snarast.
Även laddaren är värd att tänka på. Originalladdare är relativt dyra, och även om det finns billigare tredjepartslösningar bör man vara försiktig. En dåligt konstruerad nätadapter kan bli varm, fungera instabilt eller i värsta fall innebära en säkerhetsrisk.
Ett nytt liv med Linux
Som Linux-maskin visar MacBook Air från 2015 sin verkliga styrka. Jag installerade Ubuntu 24.04, och efter installationen fungerade nästan allt direkt. Det enda som krävde lite extra arbete var att installera drivrutiner för Broadcom BCM4360 wifi nätverkskortet. När det väl var löst fungerade systemet helt problemfritt.
Skärmen har en upplösning på 1440 × 900, vilket inte är Full HD, men för kontorsarbete, surf och skrivande fungerar den utmärkt.
Med Ubuntu får man direkt tillgång till LibreOffice för dokument, Firefox för webben och möjlighet att installera Chrome om man föredrar det. För e-post finns Thunderbird för den som inte vill använda webbaserad mejl. Det täcker behoven för de allra flesta.
Fortfarande relevant i en molnbaserad värld
I en tid där mycket av vårt digitala liv sker i webbläsaren – via molntjänster, webbappar och e-post – räcker den här datorn långt. För studier, anteckningar, administration och vardagsbruk klarar den uppgiften utan problem.
MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett bra exempel på hur äldre kvalitetsdatorer inte behöver vara elektronikskrot. Med rätt operativsystem kan de fortsätta vara användbara, energieffektiva och fullt relevanta – långt efter att tillverkaren har gått vidare.
Vad är den egentligen värd?
Vad ska man då betala för en MacBook Air 13” från tidigt 2015? Det är faktiskt svårt att ge ett entydigt svar. I min värld är värdet relativt begränsat: några hundralappar utan laddare, och möjligen ytterligare några hundra kronor om originalladdare ingår.
Anledningen är enkel. Datorn klarar inte att köra ett modernt, fullt supporterat macOS, vilket innebär tydliga begränsningar för den som vill använda den i Apples ekosystem. Utan alternativa operativsystem, som Linux, blir användningsområdet därför ganska smalt för en mac användare.
Samtidigt ska man inte bortse från marknadens psykologi. Apple-produkter är – och har länge varit – något av ett hypefenomen. Det gör att även mycket gamla Apple-datorer ibland säljs för förvånansvärt höga priser, trots att de tekniskt sett är föråldrade.
Resultatet blir en märklig situation: en dator som i praktiken är värd relativt lite, men som på andrahandsmarknaden ändå kan kosta betydligt mer än vad prestanda och officiellt stöd egentligen motiverar. För den som vet vad man gör och är villig att installera Linux kan det ändå vara ett fynd – men för den som vill ha ”en Mac” i traditionell mening är värdet betydligt mer begränsat.
Lite meck att få ingång wifi
Lite meckigt att få igång Wi-Fi på den här datorn, eftersom den har ett Wi-Fi-chip från Broadcom och de använder proprietära drivrutiner. Undertecknad fick igång Wi-Fi genom att koppla in ett USB-Ethernet-kort och därefter installera Broadcom-drivrutinerna.
Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.
I en tid när teknikutvecklingen ofta innebär att fullt fungerande datorer förpassas till återvinningen, går Emmabuntüs i rakt motsatt riktning. Med lanseringen av Emmabuntüs Debian Edition 6 (DE 6) visar projektet återigen hur fri och öppen programvara kan användas för både social inkludering och hållbarhet, utan att tumma på teknisk kvalitet.
Den nya versionen bygger på Debian 13.2 och är resultatet av nästan två års arbete sedan Emmabuntüs DE 5. Fokus ligger inte bara på uppdaterad programvara, utan i minst lika hög grad på tillgänglighet, särskilt för synskadade och blinda användare.
Ett operativsystem med ett socialt uppdrag
Emmabuntüs är inte ett Linuxprojekt som vilket som helst. Distributionen används i humanitära och pedagogiska sammanhang världen över, ofta i områden där tillgången till ny hårdvara är begränsad. Genom att återanvända äldre datorer och kombinera dem med ett lättdrivet Linuxsystem skapas fungerande arbetsstationer för skolor, ideella organisationer och privatpersoner.
Detta ligger helt i linje med Debians filosofi, men Emmabuntüs tar det ett steg längre genom att från grunden tänka på nybörjare och personer med funktionsnedsättningar.
Byggd tillsammans med användarna
En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av Emmabuntüs DE 6 är hur tillgänglighetsfunktionerna har utvecklats. Arbetet har skett i nära samarbete med A.S.I. YOVOTOGO och FETAPH, Togos federation för funktionshindrades organisationer.
Blinda och synskadade volontärer har testat systemet i praktiken och gett återkoppling som direkt påverkat både design och funktion. Resultatet är ett system där tillgänglighet inte är ett tillägg i efterhand, utan en integrerad del av helheten.
För att inte störa befintliga användare är dessa funktioner avstängda som standard, men kan aktiveras via ett särskilt gränssnitt när de behövs.
Tekniska nyheter under huven
På systemsidan innebär DE 6 flera tydliga förbättringar. Basen är uppdaterad till Debian 13.2 och distributionen levereras enbart som 64-bitarsutgåva med skrivbordsmiljöerna Xfce och LXQt. Standardvolymen är nu satt till 50 procent för att undvika obehagligt högt ljud vid första start.
Ett nytt skript gör det enklare att installera Wine, samtidigt som föråldrade eller icke-fungerande komponenter har rensats bort. ZuluCrypt-GUI har ersatts av LuckyLUKS för hantering av krypterade volymer. Långvariga problem kring språkval, tidszoner och krypterade installationer i både Calamares och Debians klassiska installerare har dessutom åtgärdats.
Uppdaterade program med fokus på stabilitet
Emmabuntüs prioriterar pålitlighet framför att alltid erbjuda den allra senaste versionen. Bland uppdaterad programvara finns Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09, CTparental 5.3.01-1m, Turboprint 2.59-1 samt Debian Beginner’s Handbook 13.1.
Denna balans mellan aktualitet och stabilitet är särskilt viktig i utbildningsmiljöer och i organisationer där systemen måste fungera långsiktigt utan ständig administration.
Ett stort kliv framåt för tillgänglighet
Det är dock på tillgänglighetssidan som Emmabuntüs DE 6 verkligen utmärker sig. Den centrala kontrollpanelen har byggts om med YAD, vilket gör det möjligt att få talad återkoppling vid navigering i menyerna. Nya talsyntesmotorer som MBROLA och Piper ingår nu, och systemet har stöd för tre separata Orca-profiler.
Användare får även tillgång till ett tillgängligt gränssnitt för säker urkoppling av USB-minnen, ljudsignal vid inkoppling av externa enheter när tillgänglighetsläge är aktivt, förbättrat stöd för punktskriftsdisplayer och OCR-funktionalitet via LIOS. I tillgänglighetsläge används Caja som skrivbordshanterare för bättre kompatibilitet.
Små detaljer som gör stor skillnad
Utöver de större förbättringarna har många mindre verktyg och skript tillkommit. KDE Connect gör det möjligt att koppla ihop dator och mobil, batterinivån kan läsas upp på bärbara datorer och särskilda installationsskript finns för Index-punktskriftsskrivare.
Skrivardetektering har förbättrats med hjälp av nmap och systemet hanterar nu vald talsyntes konsekvent i alla delar. Genom tillägget espeakup finns talstöd även i Linux textkonsol, vilket underlättar installation och felsökning utan grafiskt gränssnitt.
För användare som vill minska visuellt brus finns dessutom skript för att stänga av bakgrundsbilder och startanimationer.
Blicken framåt
Emmabuntüs Collective har bekräftat att många av tillgänglighetsförbättringarna även kommer att inkluderas i en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5. Denna uppdatering, planerad till början av nästa år, säkerställer fortsatt stöd för 32-bitars system som fortfarande är vanliga bland äldre, återbrukade datorer.
Mer än bara ett operativsystem
Emmabuntüs DE 6 visar hur teknik kan användas med ett tydligt mänskligt perspektiv. Här handlar utveckling inte om det senaste gränssnittet eller högsta prestandan, utan om att fler människor faktiskt ska kunna använda datorer i vardagen.
I en tid där digital exkludering är ett växande problem framstår Emmabuntüs som ett konkret exempel på hur öppen källkod, samarbete och långsiktigt tänkande kan skapa både social och teknisk nytta.
Kort sagt:
En Debian-baserad Linuxdistribution som ger äldre datorer längre liv och lägger extra stort fokus på nybörjarvänlighet och tillgänglighet, särskilt för synskadade användare.
Bas: Debian 13.2
Arkitektur: 64-bitars (DE 6)
Skrivbord: Xfce och LXQt
Målgrupper: skolor, ideella projekt, återbruk/renovering av datorer, nybörjare, personer med funktionsnedsättningar
Tillgänglighet: förbättrat stöd för Orca-profiler, nya talsynteser (MBROLA, Piper), bättre punktstöd, OCR via LIOS, talad återkoppling i kontrollfönster
Praktiska nyheter: säkrare USB-urmontering med tillgängligt gränssnitt, ljudsignal vid USB-inmatning i tillgänglighetsläge, batteriuppläsning, KDE Connect-integration
Systemjusteringar: standardvolym 50 %, nytt Wine-installationsskript, LuckyLUKS för krypterade volymer, installer-/locale-/tidszonfixar
Framåt: samma tillgänglighetsförbättringar planeras även till en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5 (för fortsatt stöd av 32-bitars återbrukssystem).
När många äldre företagsdatorer blir överflödiga efter att Windows 10 går i graven 2025, väntar ett nytt liv för maskiner som HP EliteBook 820 G1. Den lilla 12-tumsdatorn, en gång en dyr affärspartner, visar sig vara oväntat kraftfull när den får nytt syre med Ubuntu 24.04 LTS. Med solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet blir den ett lysande exempel på hur hållbarhet och prestanda kan mötas i återbrukets anda.
HP EliteBook 820 G1 klara inte Windows 11, men klara ubuntu utmärkt.
En företagsklassad trotjänare med nytt liv under Linux
Det finns få saker som känns så tillfredsställande som att ge en äldre dator ett nytt liv – särskilt när den fortfarande är byggd med precision och kvalitet. HP EliteBook 820 G1 är ett praktexempel på detta. Den släpptes ursprungligen som en premium-subnotebook för företagsvärlden, med fokus på säkerhet, hållbarhet och låg vikt. När den kom 2014 kostade den uppåt 17 000 kronor i topputförande. Idag går samma maskin att hitta för en bråkdel av priset – och med Ubuntu 24.04 LTS installerat visar den att den fortfarande har mycket att ge.
Design och byggkvalitet – Militärklassad magnesiumkänsla
EliteBook 820 G1 hör till den tid då HP:s affärsserie verkligen stod för kvalitet. Chassit är byggt i magnesium och aluminium, med en matt, silvergrå finish som står emot både repor och fingeravtryck. HP skryter med att modellen är testad enligt amerikansk militärstandard (MIL-STD-810), och det märks – den känns orubbligt stabil.
Trots den robusta konstruktionen väger datorn bara runt 1,5 kilo, vilket gör den smidig att bära med sig. De massiva metallgångjärnen håller skärmen stadigt på plats utan att vingla, och tangentbordet är spillsäkert och bakgrundsbelyst – perfekt för sena kodsessioner eller tågresor i svagt ljus.
Hårdvaran – Gammal i kalendern, men pigg med rätt mjukvara
Vår testmaskin (modell H5G14ET) är utrustad med en Intel Core i7-4600U (Haswell, 2 kärnor/4 trådar), 8 GB DDR3-minne och en 180 GB SSD. På papperet låter det ålderstiget – men Ubuntu 24.04 LTS, med sin moderna men resurssnåla GNOME-baserade miljö, gör underverk.
Start och respons
Tack vare SSD:n startar systemet på cirka 12 sekunder, och applikationer som Firefox, LibreOffice och VS Code öppnas nästan omedelbart. Jämfört med Windows 10, som många av dessa maskiner fortfarande kör, känns Ubuntu som att ge datorn en adrenalinspruta.
Energiförbrukning
Den energieffektiva U-processorn (15 W TDP) gör att fläkten sällan behöver gå igång vid lättare arbete. I kombination med Linux’ förbättrade strömsparfunktioner klarar datorn omkring 6–8 timmars batteritid vid kontorsbruk – fullt tillräckligt för en arbetsdag.
Grafik och skärm
Intel HD Graphics 4400 räcker gott för 2D-arbete, filmvisning och till och med enklare 3D-rendering eller spel via Steam Proton (t.ex. Portal 2). Skärmen på 12,5 tum med upplösningen 1366×768 är inte spektakulär, men fungerar utmärkt för terminalarbete, surf och dokumentredigering. Dess matta yta är dessutom perfekt för utomhusbruk – även om ljusstyrkan (cirka 210 cd/m²) kunde varit högre.
Ubuntu 24.04 LTS – Modern, snabb och säker
Ubuntu 24.04 LTS är en långtidsversion (support till 2029) med Linux 6.8-kärnan. Den stödjer all hårdvara i EliteBook 820 G1 direkt “out of the box” – Wi-Fi, Bluetooth, fingeravtrycksläsare, kamera och till och med den inbyggda 3G-modulen fungerar efter installation.
Fördelar med Ubuntu på äldre EliteBooks
Snabbare systemstart och mindre minnesåtgång än Windows
Automatiska säkerhetsuppdateringar via Canonical
Full drivrutinskompatibilitet utan manuell installation
Tusentals gratis program via Ubuntu Software Center
Terminalåtkomst för utvecklare och kraftanvändare – perfekt för SSH, Python, C eller webbprojekt
EliteBook-serien var känd för sina säkerhetsfunktioner, som TPM-chip, BIOS-skydd och fingeravtrycksläsare. Ubuntu utnyttjar dessa utan problem, vilket gör datorn lämplig även för mer säkerhetskänsliga miljöer.
Användningsområden 2025 – Mer än bara nostalgi
Att återanvända en EliteBook 820 G1 är inte bara miljösmart – det är också ekonomiskt och praktiskt. Med Ubuntu 24.04 kan maskinen fungera som:
Jobbsökar- eller studiedator – snabb, stabil och utan licenskostnader
Utvecklardator – perfekt för programmering i terminal, Emacs eller VS Code
Lättviktsserver – med SSD och Gigabit-nätverk kan den agera som lokal webb- eller SSH-server
Reselaptop – liten, tålig och med lång batteritid
Offline- och utbildningsmaskin – fungerar utmärkt för skolor och ideella organisationer
Att installera Ubuntu – några saker att tänka på
Vid första försöket kan installationen av Linux på HP EliteBook 820 G1 verka krånglig, särskilt om datorn inte hittar USB-stickan vid uppstart. Det beror ofta på BIOS-inställningar och hur installationsstickan är skapad. På HP-maskiner öppnas startmenyn genom att trycka ESC direkt efter uppstart och gå vidare till BIOS Setup (F10).
Gå till Advanced → Boot Options och säkerställ att UEFI är aktiverat (och eventuell Legacy/CSM är avstängt) samt att USB-boot är tillåtet. ( Man kan få exprimentera men dessa inställningar. )
Gå till Security → Secure Boot Configuration och stäng av Secure Boot.
Skapa sedan USB-stickan för UEFI (inte MBR/Legacy). I Rufus välj:
Partition scheme:GPT (för UEFI)
File system:FAT32
Target system:UEFI (non CSM)
Med dessa inställningar bootar EliteBooken normalt från USB och Ubuntu-installationen kan slutföras utan strul. Drivrutiner för Wi-Fi, ljud, kamera och tangentbord brukar fungera direkt efter första uppstarten.
Slutsats – Ett nytt liv under Ubuntu
HP EliteBook 820 G1 var en dyr affärsdator när den kom, men den är fortfarande byggd som en tank. Med Ubuntu 24.04 LTS installerat får den en andra ungdom – tyst, snabb och säker. Skärmen och upplösningen känns visserligen daterade, men helhetsintrycket är imponerande.
Att ge sådana datorer nytt liv är inte bara ett tekniskt experiment – det är en hållbarhetsinsats. Genom att återanvända datorer som dessa kan vi förlänga livslängden på kvalitetskomponenter, minska elektronikavfall och samtidigt ge fler människor tillgång till modern, säker datoranvändning.
Kort sagt: HP EliteBook 820 G1 + Ubuntu 24.04 LTS = En pålitlig, tyst och miljösmart följeslagare – redo för ytterligare fem års tjänst.
HP EliteBook 820 G1 — Faktablad (Ubuntu 24.04 LTS)
En robust 12,5-tums affärsdator som får nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS. Solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet gör den till ett hållbart val för återbruk.
Intel Dual-Band Wireless-N 7260, Bluetooth 4.0, WWAN (UMTS/HSPA+)
Portar
3× USB 3.0, VGA, DisplayPort, LAN, ljud, kortläsare
Vikt
≈ 1.5 kg
Batteritid
6–8 timmar (Ubuntu 24.04 LTS)
Operativsystem
Ubuntu 24.04 LTS (64-bit)
Kommentar: För att installera Ubuntu krävs att Secure Boot stängs av i BIOS och att USB-stickan är formaterad för UEFI (GPT).
Skapa enklast installationsstickan med Rufus och välj GPT + FAT32 + UEFI.
När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern arbetsdator – tyst, stabil och fri från licenskostnader.
När HP lanserade ProBook 4530s i början av 2010-talet var den en symbol för pålitlighet och hållbarhet i affärsvärlden. Med sin borstade aluminiumfinish, det spilltåliga tangentbordet och den solida konstruktionen blev den snabbt populär bland både studenter och kontorsanvändare. Trots att modellen i dag har mer än tio år på nacken är den långt ifrån föråldrad. Genom att installera Debian 13.1 kan den förvandlas till en snabb, stabil och fullt modern Linuxdator.
En genomtänkt konstruktion
ProBook 4530s byggdes under en tid då HP satsade på robusta, reparerbara datorer snarare än tunna och svårservade maskiner. Under locket finns en Intel Core i5-processor från den andra generationens Sandy Bridge-serie. Den fyrkärniga arkitekturen och stöd för hyper-threading gör att datorn fortfarande klarar moderna uppgifter, särskilt i kombination med en SSD i stället för den mekaniska hårddisk som var standard när datorn var ny.
Datorn levererades med upp till åtta gigabyte DDR3-minne, vilket fortfarande räcker gott för ett Linuxsystem. Skärmen är 15,6 tum och fanns i både HD- och HD+-utförande. Den integrerade grafiken, Intel HD Graphics 3000, stöds fullt ut i Linux, och de modeller som hade Radeon-grafik fungerar också bra med de öppna drivrutinerna.
ProBook 4530s har en rejäl uppsättning anslutningar – tre USB 2.0-portar, en USB 3.0-port, HDMI, VGA, Ethernet och kortläsare – vilket gör den praktisk även i dag, när många moderna datorer har färre portar.
Debian 13.1 – ett nytt operativsystem för en gammal trotjänare
Debian är känt som ett av världens mest stabila och långlivade Linuxsystem. Version 13.1, med kodnamnet Trixie, bygger på en modern Linuxkärna som erbjuder fullt stöd för äldre Intel-chipset och drivrutiner för trådlösa nätverkskort och grafikkretsar.
Installationen är enkel. Man laddar ner den så kallade “non-free”-utgåvan av Debian 13.1, som inkluderar de firmwarefiler som krävs för att datorns trådlösa nätverk ska fungera. Därefter skapar man ett startbart USB-minne och startar datorn genom att trycka på tangenten ESC följt av F9 vid uppstart. Installationsguiden känner igen det mesta av hårdvaran automatiskt. Efter första uppstarten räcker det att installera paket som firmware-linux-nonfree och firmware-iwlwifi för att allt ska fungera fullt ut.
Överraskande bra prestanda
När Debian 13.1 väl är installerat märker man snabbt hur mycket en modern Linuxdistribution kan väcka liv i äldre hårdvara. En ProBook 4530s med SSD startar systemet på under en halv minut och är fullt responsiv även med mer krävande skrivbordsmiljöer som GNOME.
För den som vill ha maximal snabbhet passar XFCE eller MATE särskilt bra. Dessa miljöer använder mindre minne och CPU-resurser, vilket ger både längre batteritid och svalare drift. I vila använder XFCE omkring 600 megabyte minne och ger en batteritid på fyra till fem timmar, vilket är imponerande för en dator av den här åldern.
Firefox, LibreOffice och enklare utvecklingsmiljöer som Geany eller VS Code fungerar utan problem. Det gör datorn fullt användbar för både skrivarbete, webbsurfning och programmering.
Full hårdvarukompatibilitet
En av Debians stora styrkor är dess breda drivrutinsstöd. Ljudkort, kamera, Ethernet, Wi-Fi och Bluetooth fungerar direkt efter installation. HDMI-utgången klarar full HD-upplösning, och pekplattan med Synaptics-stöd erbjuder multitouch-gester. Fingeravtrycksläsaren, som använder Validity-sensorer, har delvis stöd via paketet fprintd, men är inte alltid fullt stabil.
Suspend och Resume, alltså viloläge och återupptagning, fungerar stabilt. Den inbyggda kylningen regleras effektivt, vilket gör att datorn går tyst under normal användning.
En miljövänlig andra karriär
HP ProBook 4530s är byggd för att hålla. Den robusta metallkonstruktionen gör att den överlever långt längre än många moderna tunna datorer. I en tid när elektronikavfall är ett växande miljöproblem är återbruk ett enkelt sätt att bidra till hållbarhet. Att installera Debian 13.1 i stället för att skrota datorn innebär att den kan fortsätta användas i flera år till – utan licenskostnader, utan reklamprogram och med full kontroll över systemet.
En äldre ProBook lämpar sig väl för olika syften. Den fungerar utmärkt som kontorsdator, utbildningsmaskin eller enklare utvecklingsstation. Den kan även användas som lokal server, exempelvis för filsynkronisering eller webbhosting. Kombinationen av låg energiförbrukning, stabilitet och säkerhet gör den idealisk i sådana roller.
Optimering för bästa resultat
För att få ut maximal prestanda och batteritid kan man installera verktyget TLP, som automatiskt justerar strömförbrukningen. Med kommandot sudo apt install tlp powertop och därefter sudo systemctl enable tlp aktiveras energihanteringen automatiskt vid varje uppstart. För SSD-enheter bör man också aktivera veckovis trimning med sudo systemctl enable fstrim.timer, vilket förlänger diskens livslängd och bibehåller hastigheten.
Temperaturövervakning kan ske med paketet lm-sensors, som visar CPU-temperatur och fläkthastighet direkt i terminalen.
Linux.se åsikt
HP ProBook 4530s är ett tydligt exempel på hur äldre affärsdatorer kan få nytt liv med modern Linuxprogramvara. Trots att modellen lanserades under Windows 7-eran presterar den förvånansvärt bra med Debian 13.1. Kombinationen av stabilitet, låga systemkrav och långsiktigt stöd gör Debian till ett naturligt val för den som vill återanvända äldre hårdvara. Den som installerar Debian på en ProBook 4530s får en dator som klara vardags uppgifterna som att surfa nätet och betalar räkningar galant. Tangentbordet är bekvämt och välkonstruerat, och datorn klarar utan svårigheter att streama video från exempelvis SVT Play utan lagg. När Linux.se testar datorer för återbruk handlar det om att se vad de faktiskt kan användas till i praktiken.
.Vårt testexemplar är fortfarande utrustat med en traditionell hårddisk, vilket gör den något långsam vid uppstart. Men eftersom HP ProBook 4530s är lätt att uppgradera kan en SSD-installation snabbt förändra upplevelsen. Med en sådan uppgradering blir den en fullt duglig surfdator – särskilt för streaming och enklare kontorsarbete.
Med Debian 13.1 följer kontorssviten LibreOffice, vilket innebär att man får ett komplett kontorsprogram som kan läsa filer i formaten för Excel, Word och PowerPoint. Man kan även installera Thunderbird, och får då kanske marknadens bästa e-postklient – helt gratis.
Vårt exemplar har en skärm med 1366×768 upplösning, så kallad HD Ready. Det är ingen modern standard, men för den som minns tiden med svartvit tjock-tv känns bilden nästan som en lyxupplevelse.
Ac adaptern
HP ProBook 4530s använder en standard HP Smart nätadapter med 7,4 mm yttre kontakt (inte 6 mm som nyare modeller).
Här är de vanligaste partnummer (HP Spare Part Numbers) som passar:
HP 693711-001 – 65 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt) HP 609939-001 – 90 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt) HP 463958-001 – äldre 65 W adapter, fungerar också HP 693715-001 – 45 W Smart AC Adapter (också kompatibel, men långsammare laddning)
Specifikationer:
Kontakt: 7,4 mm ytterdiameter / 5,0 mm innerdiameter med nål i mitten Utspänning: 19,5 V Strömstyrka: 3,33 A (65 W) eller 4,62 A (90 W) Polaritetsstandard: Positiv i mitten (standard för HP)
Alla dessa partnummer fungerar för HP ProBook 4530s, men 693711-001 (65 W) är det vanligaste originalet. Observera: Fler partnummer fungerar – det viktigaste är att kontakten och strömstyrkan stämmer.
När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få en andra och till och med bättre karriär.
En kraftfull plattform från den tid då datorer byggdes för att hålla
ThinkPad Edge E540 lanserades omkring 2013 och byggdes med fokus på stabilitet och lång livslängd snarare än tunnhet och trend. Under skalet sitter en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta trådar och en turbofrekvens upp till 3,2 GHz. Trots sin ålder är det fortfarande en fullt kapabel CPU för dagens användning. Den bygger på Haswell-arkitekturen, känd för att kombinera hög prestanda med god energieffektivitet.
Processorn stöder alla viktiga moderna instruktioner, inklusive Intel AES-NI för kryptering, VT-x för virtualisering och Turbo Boost för tillfälliga hastighetshöjningar. Det betyder att datorn utan problem klarar allt från kontorsarbete och webbutveckling till lätt bildredigering och virtualiserade miljöer.
Grafik som räcker längre än man tror
Lenovo utrustade E540 med dubbla grafiklösningar: Intel HD Graphics 4600 för vardagsanvändning och ett diskret NVIDIA GeForce GT 740M-kort för mer grafikkrävande uppgifter. Kombinationen fungerar utmärkt i Linux tack vare mogna drivrutiner.
Den integrerade grafiken är energieffektiv och klarar utan problem 1080p-video, kontorsprogram och enklare spel. För tyngre grafik går det att aktivera NVIDIA-kortet, som med rätt drivrutin fortfarande levererar god prestanda i äldre 3D-spel och OpenGL-baserade applikationer. Linuxkärnan version 6 och senare känner automatiskt igen båda korten och växlar smidigt mellan dem.
Uppgraderingar som gör skillnad
E540 levererades med 8 GB DDR3-minne och en 1 TB mekanisk hårddisk. Det räckte 2013, men i dag är det uppgraderingsmöjligheterna som gör den verkligt intressant. Datorn har två minnesplatser och kan enkelt uppgraderas till 16 GB RAM. Byter man dessutom ut den långsamma hårddisken mot en Linux.se: Ännu en dator har räddats från återvinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar, strömma SVT och andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror.SSD, förändras upplevelsen dramatiskt: systemet startar på sekunder, program öppnas blixtsnabbt och hela datorn känns ny.
Med en SSD och uppdaterat minne blir E540 en dator som utan problem kan konkurrera med moderna budgetlaptops — trots att den byggdes för över ett decennium sedan.
Skärm, ljud och anslutningar
Den 15,6 tum stora Full HD-skärmen med 1920×1080 pixlar håller fortfarande god kvalitet. Ljusstyrkan på 300 cd/m² ger skarpa bilder även i ljusa miljöer. Ljudet är märkbart bättre än genomsnittet för bärbara datorer i samma klass, tack vare Dolby Advanced Audio v2 och stereohögtalare.
E540 har dessutom allt som krävs för modern användning: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4, Bluetooth 4.0, HD-webbkamera, HDMI, VGA och flera USB 3.0-portar. Alla dessa komponenter stöds direkt av Linux utan behov av extra drivrutiner.
Energisnål trotjänare
Batteriet består av sex litiumjonceller och ger en driftstid på upp till sex timmar vid normal användning. Under Linux kan energiförbrukningen minskas ytterligare med verktyg som TLP och PowerTOP, vilka justerar CPU-frekvenser, avstänger oanvända bussar och optimerar drivrutiner för lägre effektförbrukning. Resultatet blir en tystare dator med längre batteritid än den hade under Windows 7 eller 10.
Linux ger nytt liv och bättre framtidssäkerhet
Det är när man installerar Linux som ThinkPad Edge E540 verkligen visar sin potential. Moderna distributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora eller Debian 12 identifierar all hårdvara automatiskt. Installationen tar mindre än en halvtimme, och när systemet startar första gången fungerar allt: tangentbord, Wi-Fi, Bluetooth, kamera, ljud och grafikkort.
Den klassiska ThinkPad-tangentbordsupplevelsen gör dessutom datorn särskilt populär bland utvecklare och skribenter. Kombinerat med Linux blir det ett verktyg som känns mer responsivt och robust än många nyare, plastigare modeller.
Säkerhet och hållbarhet
En stor fördel med Linux är säkerheten. Där Windows 7 och 10 efter 2025 inte längre får uppdateringar, fortsätter Linux-distributionerna att leverera patchar i många år framöver. Ubuntu LTS stöds i fem år, och säkerhetsfixar släpps ofta inom timmar efter att en sårbarhet upptäcks. Dessutom finns funktioner som AppArmor och SELinux för avancerad isolering av processer.
Det betyder att Edge E540 inte bara får nytt liv – den blir också säkrare än när den var ny.
En dator med framtid – i återbrukets tecken
I en tid när elektronikåtervinning är en växande miljöfråga visar ThinkPad Edge E540 hur mycket som går att vinna på att återanvända i stället för att kassera. Med en enkel SSD-uppgradering och en lättviktig Linux-distribution kan en dator som tidigare körde Windows 7 fortsätta leverera i flera år till.
För studenter, skribenter, småföretagare eller hobbyutvecklare är E540 fortfarande ett utmärkt verktyg: snabb nog, robust byggd och helt fri från inlåsning till ett föråldrat operativsystem.
Slutord
Lenovo ThinkPad Edge E540 är ett bevis på att teknisk kvalitet och genomtänkt design står sig över tid. Med Linux som operativsystem förvandlas den från en pensionerad kontorsmaskin till en kraftfull och säker vardagsdator. Den kräver inga specialdrivrutiner, inga licenskostnader och ger dessutom en mjukare, snabbare och tystare upplevelse än många nya datorer i lågprissegmentet.
När världen rusar vidare mot nästa generations hårdvara påminner E540 oss om något viktigt: ibland är det mest hållbara alternativet att använda det vi redan har – och låta fri programvara ge tekniken ett nytt hjärta.
Linux.se åsikt Ännu en dator har räddats från elektronikåtervinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar och strömma SVT samt andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror.
Just detta exemplar var ombyggd med SSD.
>>> Teknisk faktaruta — Lenovo ThinkPad Edge E540
(Rekommenderat OS: Ubuntu 24.04 LTS)
■ Processor : Intel Core i7-4702MQ (4C/8T, 2.2–3.2 GHz, Haswell, 6 MB cache, 37 W TDP)
■ Grafik : Intel HD Graphics 4600 + NVIDIA GeForce GT 740M (2 GB)
■ Minne : 8 GB DDR3-1600 (2× SO-DIMM, max 16 GB)
■ Lagring : 1 TB 2.5″ HDD @ 5400 rpm (rekommenderad uppgradering: 2.5″ SATA SSD)
■ Optisk enhet : DVD±RW
■ Skärm : 15.6″ (1920×1080, 16:9, ~300 cd/m², LED)
■ Nätverk : Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4 (802.11n), Bluetooth 4.0
■ Kamera/Ljud : 720p webbkamera, inbyggd mikrofon, Dolby Advanced Audio v2
■ Portar : 2× USB 3.0, 1× USB 2.0, HDMI, VGA, RJ-45, ljud 3.5 mm, SD-kortläsare
■ Tangentbord : Numerisk del, Windows-tangent
■ Batteri : 6-cells Li-ion, upp till ~6 h
■ Mått/Vikt : 377 × 250 × 26.6 mm, ~2.44 kg
■ Säkerhet : Kensington-lås
■ Chassi : Clamshell, färg: svart
# Linux-noteringar
– Kernel 6.x stöder samtliga kärnkomponenter out-of-the-box.
– NVIDIA: använd proprietär drivrutin (t.ex. 470-series) för bästa 3D-prestanda.
– Energi: installera TLP för lägre förbrukning och svalare drift.
– Rekommenderad uppgradering: 16 GB RAM + 500 GB/1 TB SATA SSD.
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.
Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.
Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.
Hur gammal dator kan jag använda? En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.
En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.
Vilket operativsystem ska jag välja? Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.
ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.
Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.
Vad fungerar – och vad fungerar inte? Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.
Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.
Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.
Skrivare Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.
Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.
Förberedelser: gör backup Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.
Att skapa en startbar USB-sticka För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.
Så här gör du:
Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
Så startar du från USB Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.
I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.
Installationen av Ubuntu När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.
Några saker är bra att tänka på:
Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.
Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.
Kom igång med din nya dator Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.
I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.
Om du behöver hjälp För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.
Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.
Fördelar med Linux
Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.
Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.
FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops
Ny laptop – inbäddade utsläpp: ≈ 200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp.
Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.
Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen.
Källa: Apple Product Environmental Report.
Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning.
Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.
Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %.
Källa: TCO Certified (2025).
EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik).
Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.
E-avfall i världen:62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag.
Källa: Global e-Waste Monitor 2024.
Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.
Så bra funkar Linux på gamla datorer
Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.
När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.
Vad ska man titta på? Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.
Val av Linux-distribution Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:
Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.
När är det inte värt besväret? Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.
Linux är inte Windows En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.
Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.
Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.
Fakta: Linux på gamla datorer
För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
- Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
- Debian — stabilt, flexibelt
För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
- Xubuntu — XFCE, resurssnålt
- Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
- Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
- AntiX — extremt lättviktigt
- Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
- Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
Undvik som nybörjare
- 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.
Installation och första upplevelser
För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.
Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.
Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma
Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.
Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.
Prestanda i VM
Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.
Test på äldre hårdvara
För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.
Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.
Plasma på Wayland vs. XFCE
Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.
Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.
Hårddiskens betydelse
Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.
Slutsats
Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.
För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.
Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?
Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.
Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.
Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.
En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.
Så här gör du:
Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
När Debian är installerat, logga in som root.
Kör kommandot: apt install apache2 php mpv
Redigera sudo-behörigheter genom att skriva: visudo Lägg till följande rad under: # User privilege specification root ALL=(ALL:ALL) ALL
Lägg till: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig. Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel: http://192.168.1.2 Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.
In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.
This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.
This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.
One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.
Here’s how to do it:
You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.
You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.
First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.
Once Debian is installed, log in as root and run: apt install apache2 php mpv
Then configure sudo access: visudo
Under the section: # User privilege specification
root ALL=(ALL:ALL) ALL
Add this line: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.
Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.
Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.: http://192.168.1.2
You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!
Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.
Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.
If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.
Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.
LAN Radio Controller (PHP/JS)
Funktioner:
• Internetradio med stationer hämtade från stations.json
• Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX
• Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer
• Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet
• Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning
• Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge
• MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet
• Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.
Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.
För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.
Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.
De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.
Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.
ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.
Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.
Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.
Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org. Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.
Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.
Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.” Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.
För inte så länge sedan fick jag tag på en gammal trotjänare – en HP EliteBook 2540p, en modell som lanserades runt 2010. Det är svårt att tro att det har gått över 15 år sedan den här lilla affärsdatorn först dök upp på marknaden. Men vad kan man egentligen använda en sådan gammal maskin till i dag?
Gamla insidan, ny potential?
Under skalet sitter en första generationens Intel Core i7, 4 GB RAM och en mekanisk hårddisk. Just hårddisken är flaskhalsen – det märks direkt att den inte har uppgraderats till SSD, vilket gör att uppstart och programstarter tar sin lilla tid. Men det går.
Trots åldern är datorn förvånansvärt komplett: den har både VGA och DisplayPort, och till och med en märklig, numera nästan bortglömd kontakt – troligen för en dockningsstation. Den lilla 12,1-tumsskärmen har en upplösning på 1280 × 800, vilket inte är mycket att skryta med år 2025.
Specifikationer (testexemplar)
Processor: Intel Core i7 (1:a generationen)
RAM: 4 GB DDR3
Lagring: Mekanisk hårddisk (HDD)
Skärm: 12,1 tum, 1280 × 800 pixlar (16:10)
Grafik: Intel HD Graphics
Anslutningar:
DisplayPort
VGA
2 × USB 2.0
1 × eSATA/USB-kombinationsport
SD-kortläsare
Ethernet (RJ-45)
Ljud in/ut
Dockningskontakt (proprietär)
Trådlöst: Wi-Fi 802.11n, Bluetooth (beroende på konfiguration)
Vikt: cirka 1,5 kg
Operativsystem vid test: Linux Ubuntu 24.04 LTS
Upplevelse med Ubuntu
Som Linux-dator flyter den på helt okej, även om den tar en liten stund på sig att starta. Jag installerade Ubuntu 24.04 LTS, som har stöd ända till år 2028.
Visst, skärmen är lite lågupplöst för att vara 2025 – men så vadå? Det går alldeles utmärkt att surfa till exempel dagstidningar som SvD, och den klarar dessutom att streama från SVT Play utan problem.
Den här maskinen var egentligen på väg till tippen, vilket hade varit synd – särskilt eftersom just det här exemplaret är i fint skick, och fungerar utmärkt med Linux Ubuntu. En perfekt dator för den som behöver just ungefär detta.
Vad klarar den i dag?
Överraskande mycket faktiskt. Jag testade att streama SVT Play, och det fungerade utan problem. Inga hack, inget lagg – bara gammal hederlig stabilitet.
Det jag upplever som en nackdel är att det är en förstegenerations i7. Men som en kompis att ta med sig på resor och liknande – där man kanske inte vill ta med sin dyra, fina dator – fungerar den bra. Batteritiden på det exemplar jag testar är helt okej, och den här generationen har fortfarande batterier man kan byta själv.
Maskinen har även en DVD-spelare. Om man rör sig i områden där streaming inte fungerar, är det en fördel – DVD-filmer finns ofta att köpa billigt i second hand-butiker.
För den som behöver en ordbehandlare, skriva e-post eller kanske ha en dator i köket för recept och nyheter – då räcker den här maskinen långt.
Slutsats
Nej, HP EliteBook 2540p kommer inte vinna några farttävlingar. Men den är välbyggd, kompakt och funktionell – och framför allt: den var gratis. Med en SSD och kanske lite mer RAM skulle den till och med kunna bli en riktigt trevlig liten vardagsmaskin.
I en tid där återbruk och hållbarhet är viktigare än någonsin är det fascinerande att se hur mycket liv det faktiskt finns kvar i en femton år gammal laptop.
I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas ålderstigna, specifikt för sådana som är omkring fem år gamla.
Om du har en äldre premiumdator med första eller andra generationens i7-processorer, kan du faktiskt köra vanlig Ubuntu eller liknade. Lättviktsdistributioner är dock ett utmärkt val om du har enklare hårdvara, som datorer med lite minne och CPU:er som Celeron, Pentium Gold och Silver.
Linux Lite: En användarvänlig ingångspunkt
Linux Lite är skapat för att ge en smidig övergång från äldre Windows-system till Linux. Detta är en distro som erbjuder en enkel och funktionell skrivbordsmiljö baserad på Xfce och Ubuntu, vilket gör den perfekt för användare med mindre kraftfull hårdvara. Med aktiva uppdateringar och stöd för 32-bitars system, är Linux Lite ett utmärkt val för dem som vill ha en bekant men uppdaterad användarupplevelse.
Puppy Linux är unikt eftersom det inte kräver en permanent installation på hårddisken. Istället körs systemet direkt från RAM, vilket gör att du kan köra din dator även om du tar bort det startbara mediet. Puppy Linux är kompatibelt med Ubuntu LTS och är ett utmärkt val för riktigt gamla datorer eller netbooks med minimalt RAM.
Funktioner:
Baserad på Ubuntu LTS-versionen
Kan köras på lågpresterande netbooks
Fungerar direkt från RAM även efter att det startbara mediet har tagits bort
BunsenLabs erbjuder en strömlinjeformad Linux-upplevelse baserad på Debian med en OpenBox-fönsterhanterare. Det är en särskilt snabb och stabil distro som även inkluderar en 32-bitars version, vilket gör den lämplig för äldre och resurssnåla system.
Funktionsöversikt:
Baserad på Debian Stable-grenen
Openbox fönsterhanterare med tint2-panel, conky och jgmeny
Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
Hjälp och support finns tillgänglig via officiella forum
Som en officiell variant av Ubuntu, använder Lubuntu LxQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en lätt men modern användarupplevelse. Lubuntu är kanske inte den allra lättaste distron, men dess förmåga att balansera funktionalitet och systemkrav gör den till ett pålitligt val för äldre datorer.
Absolute Linux bygger på Slackware och erbjuder en systemd-fri miljö, vilket är idealiskt för användare som föredrar enklare och mer traditionella Linux-upplevelser. Med IceWM som skrivbordsmiljö och en samling viktiga applikationer direkt från start, är Absolute ett kraftfullt alternativ för dem med äldre teknik.
antiX, baserat på den stabila grenen av Debian, använder IceWM och Fluxbox för att skapa en mångsidig och snabb användarupplevelse. Det är helt systemd-fritt och erbjuder olika installationer för olika behov, inklusive en 32-bitars version.
LXLE är baserat på Lubuntu men använder LXDE istället för LxQt, vilket ger en ännu lättare miljö för användare med mycket begränsad hårdvara. Det är en perfekt lösning för att återuppliva datorer som inte längre kan hantera nyare operativsystem.
Porteus är en annan Slackware-baserad distro som erbjuder den äldre KDE 4.0+-skrivbordsmiljön. Med sin minimala installationsstorlek och möjlighet att köras helt från ett USB eller annat startbart medium, är Porteus perfekt för användare som föredrar KDE:s klassiska utseende.
Q4OS är designad specifikt för att återuppliva datorer som en gång körde Windows XP eller Windows 7. Med en 32-bitars installer, Windows-installer och Trinity Desktop-miljöer, är Q4OS ett bra val för de som vill ha en distro som känns bekant men är kraftfullare än deras föråldrade operativsystem.
Trots att det är på gränsen till att klassas som en lättviktare, erbjuder MX Linux baserat på Debian en utmärkt balans av funktionalitet och effektivitet, speciellt i dess KDE Plasma-version. Med egna applikationer och en robust pakethanterare, står MX Linux ut som ett starkt alternativ för de som söker en rikare Linux-upplevelse.
Sammanfattningsvis, dessa tio distributioner visar att Linux-communityt ständigt strävar efter att inkludera så många användare som möjligt, oavsett ålder på deras hårdvara. Med dessa alternativ kan du enkelt blåsa nytt liv i ditt gamla system och njuta av en modern, säker och stabil datorupplevelse.
Om vi tittar noggrant på de lätta Linux-distributioner som vi har presenterat, kan vi se att många av dem är baserade på Debian Linux, som ofta kallas för ”det universella operativsystemet”. Moderna skrivbordsmiljöer inom Linux, såsom GNOME 40+ och KDE Plasma, som använder Systemd som init-system, fungerar inte längre med äldre hårdvara. Teknologiska framsteg innebär också ökad mjukvarukomplexitet, vilket kräver kraftfullare system.
En dator stor som en liten bok kan idag utföra AI-beräkningar som för bara några år sedan krävde hela serverhallar. HP ZGX Nano G1n AI Station är ett exempel […]
Microsoft förknippas i dag nästan uteslutande med Windows, men under 1980-talet satsade företaget också på ett helt annat operativsystem: XENIX. Systemet var Microsofts egen variant av Unix och blev […]
Apple iBook G3, mer känd som Clamshell, blev vid lanseringen 1999 en av de mest uppseendeväckande bärbara datorerna på marknaden. Med sina starka färger, rundade former och ett praktiskt […]
Atari förknippas oftast med spelkonsoler och hemdatorer, men under 1980-talet försökte företaget också ta sig in på marknaden för IBM-PC-kompatibla datorer. Ett av de tidigaste försöken var Atari PC1, […]
IBM PCjr lanserades 1984 med ambitionen att föra den framgångsrika PC-plattformen från kontoret in i hemmets vardagsrum. Med färgglad grafik, bättre ljud och stöd för spel hoppades IBM locka […]
Atari Jaguar lanserades som en teknisk kraftdemonstration och marknadsfördes som världens första 64-bitars spelkonsol. Men bakom de djärva löftena dolde sig en svårprogrammerad maskin, ett tunt spelutbud och en […]
Casio fx-19 är en vetenskaplig miniräknare från mitten av 1970-talet och ett tydligt exempel på hur snabbt miniräknartekniken utvecklades under denna period. Med 28 matematiska funktioner, en lysande VFD-display […]
Kodak DC40 från 1995 var en av de första digitalkamerorna som riktade sig till vanliga konsumenter. Med intern lagring, seriell datoranslutning och enkel point-and-shoot-funktion visade den hur framtidens fotografering […]
Kodak Instamatic 77X är en enkel småbildskamera från slutet av 1970-talet som tillhör Kodaks populära Instamatic-serie. Modellen tillverkades mellan 1977 och 1984 och var utformad för att göra fotografering […]
RISC OS är operativsystemet som föddes i den brittiska datorboomen på 1980-talet men som fortfarande lever vidare i dag. Från Acorns ARM-datorer till moderna Raspberry Pi-maskiner har systemet överlevt […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Maximize your workday with these 3 must-have break apps for Linux users. Improve focus and reduce fatigue while working 8–9 hours a day. Explore now! The post 3 Must-Have Break Apps for Linux Users (If You Work 8–9 Hours a Day) appeared first on Linux Today.
Explore the significance of Rocky Linux becoming a KDE Patron, fostering collaboration and growth in the open-source ecosystem. Read about the impact now. The post Rocky Linux Becomes a KDE Patron appeared first on Linux Today.
Pinta is the ultimate Paint.NET alternative for Linux, offering robust features and an easy-to-navigate interface. Elevate your graphic design experience today! The post Pinta Is Still the Best Paint.NET Alternative for Linux appeared first on Linux Today.
Experience the modern features of ONLYOFFICE 9.3 on Linux. Boost your productivity and collaborate effortlessly with this comprehensive office suite. The post ONLYOFFICE 9.3 on Linux: A Modern Office Suite for Productivity and Collaboration appeared first on Linux Today.
Discover VoidLink, the innovative cloud-native Linux malware framework transforming cybersecurity. Stay ahead of threats with cutting-edge solutions and insights. The post VoidLink: The Cloud-Native Linux Malware Framework Changing the Threat Landscape appeared first on Linux Today.
Learn to utilize the Rsync command with 16 detailed examples for Linux file synchronization. Optimize your file management and backup strategies effortlessly! The post How to Use Rsync Command: 16 Examples for Linux File Sync appeared first on Linux Today.
T2 Linux 26.3 is here! Experience a fully reproducible Wayland-based KDE Plasma environment. Dive into the new features and updates now! The post T2 Linux 26.3 Is Out with Fully Reproducible Wayland-Based KDE Plasma Experience appeared first on Linux Today.
Discover the latest Linux Mint update featuring a native Cinnamon screensaver with Wayland support. Enhance your desktop experience today! The post Linux Mint Previews Native Cinnamon Screensaver With Wayland Support appeared first on Linux Today.
Origami Linux Leaves Beta 2026.03 has arrived with its first stable snapshot. Dive into the latest updates and improvements for optimal performance. The post Origami Linux Leaves Beta With First Stable Snapshot Release 2026.03 appeared first on Linux Today.
Experience the nostalgia of CLIAMP, a retro terminal music player inspired by Winamp. Enjoy your favorite tracks in a unique command-line environment. The post CLIAMP – Retro Terminal Music Player Inspired by Winamp appeared first on Linux Today.
GNOME 50 desktop environment is now available as a major release that introduces numerous new features and improvements. Here’s what’s new! The post GNOME 50 “Tokyo” Desktop Environment Officially Released, This Is What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Fedora Asahi Remix 43 distribution is now available for Apple Silicon Macs based on Fedora Linux 43 and the KDE Plasma 6.6 desktop environment. Here’s what else is new! The post Fedora Asahi Remix 43 Released for Apple Silicon Macs with KDE Plasma 6.6 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without […]
System76 launches the next-generation Thelio Mira Linux desktop computer with Pop!_OS Linux 24.04 LTS and the COSMIC desktop environment. The post System76 Launches New COSMIC-Powered Thelio Mira High-Performance Linux PC appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
TUXEDO Gemini 17 Gen4 Linux laptop is now available with AMD Ryzen 9 9955HX, NVIDIA GeForce RTX 5070 Ti, up to 128 GB RAM, and up to 16TB storage. The post TUXEDO Gemini 17 Gen4 Linux Laptop Now Available with AMD Ryzen 9 9955HX appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without […]
KDE Plasma 6.6.3 is now available as the third maintenance update in the KDE Plasma 6.6 desktop environment series with various improvements and bug fixes. The post KDE Plasma 6.6.3 Makes KWin’s Screencasting Feature More Robust for PipeWire 1.6 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
Blender 5.1 open-source 3D graphics software is now available for download with hardware ray-tracing by for AMD GPUs and other changes. Here's what's new! The post Blender 5.1 Open-Source 3D Graphics Software Released with Many New Features appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
FFmpeg 8.1 open-source multimedia framework is now available for download with D3D12 H.264/AV1 encoding, xHE-AAC Mps212 MPEG-H decoder, and more. Here’s what’s new! The post FFmpeg 8.1 “Hoare” Multimedia Framework Brings D3D12 H.264/AV1 Encoding appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
PipeWire 1.6.2 audio/video server for Linux is now available for downlaod with audio mixer optimizations and various bug fixes. The post PipeWire 1.6.2 Released with Audio Mixer Optimizations and Various Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
SparkyLinux 2026.03 distribution is now available for download based on Debian 14 "Forky" and powered by Linux kernel 6.19. The post SparkyLinux 2026.03 Rolling Ships with Linux 6.19, Latest Calamares Installer appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
9to5Linux Weekly Roundup for March 15th, 2026, brings news about EndeavourOS Titan, GIMP 3.2, Debian 13.4, SuperTux 0.7.0, OBS Studio 32.1, Qt Creator 19, NVIDIA 580.142, KDE Plasma 6.5.6, KDE Frameworks 6.24, KeePassXC 2.7.12, Linux App Summit 2026, Calibre 9.5, Sigil 2.7.5, Marknote 1.5, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: March 15th, 2026 appeared […]
AerynOS has dropped its latest project update. This February release brings a wave of refinements to the Linux distribution, sharpening its edges for smoother daily use. AerynOS is a modern, independent Linux operating system built from scratch – not based on Ubuntu, Fedora, or any other distro. It focuses on delivering blazing-fast performance, rock-solid reliability,… […]
BunsenLabs Carbon released with latest Debian 13 base and Wayland support. If you appreciate a minimal yet functional desktop environment, BunsenLabs has released its latest version, Carbon, based on Debian 13 “Trixie”. This release builds on the legacy of CrunchBang Linux, offering a pre-configured Openbox setup that’s easy to customize. Powered by the Linux 6.12… […]
We round up the top features of the Cinnamon 6.6 desktop and point releases in this page. Cinnamon 6.6 released a few months back on November 2025 with month worth of bug fixes and feature enhancements. Linux Mint team is incrementally updating this core desktop environment for their Mint offerings. The version 6.6 brings few… […]
LXQt 2.3.0 brings improved Wayland support and few tweaks. LXQt 2.3.0 rolled out a few weeks ago, bringing a fresh wave of improvements that make this Qt-based DE even more appealing for those who value speed and customization on their Linux setups. As someone who has tinkered with various desktops from GNOME to KDE, I… […]
Sleek window manager, IceWM 4.0.0 is out with improvements and updates. IceWM is a standards-compliant window manager designed for simplicity and performance. It is fully keyboard-driven, with features like Alt+Tab switching that feel intuitive right out of the box. This 4.0.0 release improves those strengths while adding refinements that enhance the desktop experience on resource-constrained… […]
We highlight a list of 10 lightweight Linux Distributions ideal for your older PC in 2026. We give you their features and what makes them perfect for reviving older hardware. We believe that you should not throw away any hardware, especially PC and its components. Ideally, well-designed software should always run on any hardware. There… […]
The elementary OS 8.1 is now available to download and upgrade. If you are a fan of the most beautiful Linux distributions, elementary OS makes the cut. The latest from the team is elementary OS 8.1, which brings targeted improvements that enhance security, performance, and everyday workflows without overhauling the core Pantheon desktop environment. Let’s… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Blender 5.1 is out now with faster action and shapekey evaluation, better GPU rendering, new compositor and geometry nodes, and Linux-specific updates.
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Farsta strand finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Farsta strand väljer att få teknisk hjälp på plats i stället […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
En nästan tio år gammal laptop behöver inte vara skrot. Vi har testat Lenovo IdeaPad 500S-13ISK från 2016 – en dator som ansågs för gammal för Windows 11 och därför var på väg mot återvinningen. Med Ubuntu installerat visar det sig snabbt att maskinen fortfarande klarar vardagliga uppgifter utan problem, från webbsurfning till att strömma…
En 16 år gammal laptop med mekanisk hårddisk och första generationens Core i3 låter som en självklar kandidat för elåtervinning. Men med rätt operativsystem och en enkel uppgradering kan den förvandlas till en fullt fungerande internet- och kontorsdator – och samtidigt bli ett exempel på hur återbrukad teknik kan minska både kostnader och miljöpåverkan. Från…
En modern dator behöver inte vara dyr, exklusiv eller byggd i aluminium för att vara användbar. Asus VivoBook X409JA är en enkel och plastig vardagsmaskin som med rätt operativsystem visar hur långt man faktiskt kommer med modest hårdvara. Med Linux Mint installerat blir den en fullt fungerande dator för surf, kontorsarbete och streaming – utan…
En elektrisk skrivmaskin från 1970-talet, räddad ur en soptunna, visar sig rymma en ingenjörskonst som fortfarande imponerar. Med kugghjul, metallband och mekanisk logik kunde IBM Selectric II skriva snabbare än många människor och byta typsnitt på sekunder. Genom att reparera och koppla upp maskinen mot en modern dator blir den både ett historiskt experiment och…
En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator. När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det…
En ovanligt stor och tung klassiker söker nytt hem. HP Pavilion HDX 9300 med Linux (Debian 13) fungerar utmärkt som radio- eller musikdator och passar perfekt för garage, verkstad eller hobbyprojekt. Gratis mot avhämtning i västra Stockholm. Just detta exemplar klarar 1920 × 1080 pixlar (Full HD). Datorn är ursprungligen byggd för Windows Vista, men…
Stilren, tyst och förvånansvärt kompetent – iMac 2011 är ett exempel på hur äldre Apple-hårdvara fortfarande kan leverera i vardagen. Med SSD och full HD-skärm klarar den utan problem surf, film och enklare kontorsarbete. Här tittar vi närmare på en iMac från 2011, närmare bestämt 21,5-tumsmodellen (iMac12,1). Datorn kombinerar skärm och dator i ett enda…
När Apple slutar uppdatera sina datorer betyder det inte att de slutar fungera. MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett tydligt exempel på hur en till synes föråldrad dator fortfarande kan fylla en viktig roll – om man vågar titta bortom macOS. Med rätt operativsystem och rimliga förväntningar kan en gammal premiummaskin få nytt…
Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.…
När många äldre företagsdatorer blir överflödiga efter att Windows 10 går i graven 2025, väntar ett nytt liv för maskiner som HP EliteBook 820 G1. Den lilla 12-tumsdatorn, en gång en dyr affärspartner, visar sig vara oväntat kraftfull när den får nytt syre med Ubuntu 24.04 LTS. Med solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet…
När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern…
När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få…
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…
Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…
För inte så länge sedan fick jag tag på en gammal trotjänare – en HP EliteBook 2540p, en modell som lanserades runt 2010. Det är svårt att tro att det har gått över 15 år sedan den här lilla affärsdatorn först dök upp på marknaden. Men vad kan man egentligen använda en sådan gammal maskin…
I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas…
