• Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar det bekanta bakom sig. Frågan är bara om total imitation verkligen är rätt väg framåt för ett öppet operativsystem.

    Är total imitation en genväg till fri programvara, eller en återvändsgränd?

    Det sägs ofta att Linuxvärlden rör sig snabbt, men sällan överraskar. Ändå dyker det då och då upp projekt som lyckas väcka både nyfikenhet och debatt. Winux är ett sådant exempel – en Ubuntu-baserad Linuxdistribution som inte bara liknar Windows, utan medvetet försöker vara Windows i allt utom namnet.

    Idén är långt ifrån ny. Redan för omkring 20 år sedan försökte Lindows, som senare bytte namn till Linspire efter juridiskt tryck från Microsoft, locka Windows-användare genom att erbjuda en nästan identisk upplevelse, fast byggd på Linux. Winux plockar upp samma tråd, men i en tid då Linux är betydligt mer moget och tekniskt konkurrenskraftigt på skrivbordet.

    Inte subtilt – utan bokstavligt

    Många moderna Linuxdistributioner försöker vara en mjuk landningsbana för nya användare. Zorin OS är ett välkänt exempel. Där finns tydliga likheter med Windows, men fortfarande en egen Linuxidentitet.

    Winux väljer en helt annan väg. Här handlar det inte om inspiration utan om direkt imitation. Standard­skrivbordet efter installationen är så likt Microsoft Windows 11 att man lätt tror att man tittar på fel skärmdump. I själva verket är det KDE Plasma 5.27, kraftigt modifierat med teman, ikoner, paneler och beteenden som nästan exakt speglar Windows.

    Till och med inloggningsskärmen använder Windows-logotypen. Det är ett val som inte bara känns överdrivet, utan också väcker frågor om var gränsen går – både estetiskt och juridiskt.

    Vad är Winux egentligen?

    Winux är i grunden en Linuxdistribution med ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows till Linux så friktionsfri som möjligt. Inga nya arbetsflöden, inga oväntade gränssnitt. Allt ska kännas bekant från första stund.

    Den aktuella stabila versionen, Winux 11.25.12, bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14. Det ger en stabil och modern grund, även om ytan ser allt annat än traditionellt Linuxaktig ut.

    Windowsprogram på Linux – på riktigt

    En central del av Winux är WinBoat, ett relativt nytt verktyg som kör ett komplett Windows-system i en container med hjälp av Docker och KVM. Windowsprogrammen visas sedan direkt på Linux­skrivbordet via RDP, som om de vore inbyggda applikationer.

    Tekniskt är detta imponerande, men det har ett pris. WinBoat kräver minst 32 GB diskutrymme, vilket gör Winux mindre lämpat för äldre datorer och små virtuella maskiner. Eftersom Docker installeras automatiskt blir systemet också mer resurskrävande och komplext än många andra Linuxdistributioner.

    Programval som säger mycket

    Standardmjukvaran i Winux avslöjar tydligt vilken målgrupp man siktar på. Förvald webbläsare är Microsoft Edge, och Google Chrome är också förinstallerat. Firefox, som annars är standard i många Linuxdistributioner, saknas märkligt nog från start, även om den enkelt kan installeras i efterhand.

    För kontorsarbete ingår ONLYOFFICE 9.2, media spelas upp med VLC 3.0.20 och e-post hanteras via Thunderbird ESR. Programhantering sker genom KDE:s Discover, och både Snap och Flatpak fungerar direkt efter installation.

    Gratis – men inte helt

    Precis som Zorin OS använder Winux en delvis kommersiell modell. Basversionen är gratis, men för ca 200 sek kan man låsa upp extra funktioner via det egna verktyget PowerTools.

    Bland dessa funktioner finns ett ännu mer Windows-likt skrivbord och kontrollpanel, ett integrerat Android-undersystem med grafikacceleration, grafisk OneDrive-klient i filhanteraren, Copilot- och ChatGPT-integration samt mer avancerade systemverktyg och extra skrivbordsförbättringar.

    Resultatet är en hybrid mellan fri programvara och kommersiell produkt, något som inte alla Linuxanvändare uppskattar men som kan vara attraktivt för nybörjare.

    Tung installation men stabil drift

    Installationen sker med Calamares, men tar ovanligt mycket diskutrymme i anspråk. En standardinstallation landar på cirka 18 GB, vilket är mycket i Linuxsammanhang. Som jämförelse ryms ett Debian-system med KDE på mindre än hälften av detta.

    I praktiken fungerar dock systemet stabilt och smidigt, mycket tack vare Ubuntu som underliggande plattform.

    Är imitation rätt väg?

    Winux delar användare i två läger. För vissa är den kompromisslösa Windows-likheten precis det som behövs för att våga ta steget till Linux. För andra känns det som att man missar hela poängen med fri och öppen programvara genom att klä den i någon annans kostym.

    Winux är knappast för alla. Men för distro­hoppare, nyfikna användare eller personer som verkligen saknar Windows-känslan kan det vara ett intressant experiment. Om distributionen kommer att få samma genomslag som Zorin OS återstår att se.

    En sak är dock säker: Linux fortsätter att överraska – ibland genom att se ut exakt som sin största konkurrent.

    https://winuxos.org

    Youtube film om Winux

    Fakta: Winux Linux
    Typ: Ubuntu-baserad Linuxdistribution som efterliknar Windows-upplevelsen
    Utseende: KDE Plasma 5.27, kraftigt temad för att likna Windows 11
    Version (enligt artikeln): Winux 11.25.12
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS (“Noble Numbat”)
    Kärna (enligt artikeln): Linux 6.14
    Windows-appar: WinBoat (Windows i container via Docker + KVM, appar visas via RDP)
    Krav (WinBoat): minst 32 GB diskutrymme
    Pakethantering: KDE Discover + stöd för Snap och Flatpak
    Förinstallerat (urval): Microsoft Edge, Google Chrome, ONLYOFFICE, VLC, Thunderbird ESR
    Installation: Calamares, cirka 18 GB standardinstall (enligt artikeln)
    Pris/affärsmodell: gratis basversion + PowerTools-nyckel 19,99 USD för extra funktioner
  • Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som Debians övriga arkitekturer. Beslutet markerar inte bara teknisk mognad, utan också Debians fortsatta ambition att stödja öppna och alternativa hårdvaruplattformar på global nivå.

    Efter drygt två års arbete har Debian officiellt befordrat arkitekturen loong64 från Debian Ports till fullvärdig, stödd arkitektur. Om det återstående integrationsarbetet fortlöper enligt plan kommer loong64 att ingå i den kommande versionen Debian 14, med kodnamnet Forky.

    Beskedet offentliggjordes på e-postlistan debian-devel-announce. Med officiell status följer loong64 nu samma bygg-, release- och säkerhetsprocesser som Debians övriga huvudarkitekturer.

    Vad är loong64

    Loong64 är 64-bitarsvarianten av instruktionsuppsättningen LoongArch, som utvecklas av det kinesiska företaget Loongson. Arkitekturen är framtagen som ett alternativ till etablerade plattformar som x86 och ARM, med fokus på teknologisk självständighet.

    Genom Debians officiella stöd får LoongArch-baserade system tillgång till ett stort, väletablerat ekosystem av fri programvara.

    Så gick uppstarten till

    Arbetet med loong64 inleddes i Debian Ports, där nya och experimentella arkitekturer utvecklas. För att komma igång krävdes ett manuellt grundarbete. Totalt byggdes och importerades 112 paket, vilket var tillräckligt för att skapa en fungerande chroot-miljö och sätta den första automatiska byggservern, en så kallad buildd, i drift.

    Redan under sin första natt byggde och laddade denna enda buildd upp omkring 300 nya paket, ett tydligt tecken på att infrastrukturen fungerar väl.

    Vad händer härnäst

    Den pågående bootstrap-fasen, där hela Debians paketarkiv successivt byggs för den nya arkitekturen, beräknas ta ungefär en vecka. Tidsåtgången beror på om fler byggservrar kopplas in, vilket i så fall skulle öka byggtakten avsevärt.

    När arkivet nått tillräcklig täckning kommer loong64 att behandlas som vilken annan officiell Debian-arkitektur som helst. Det innebär deltagande i alla release-milstolpar, tillgång till officiell installerare samt långsiktigt säkerhets- och underhållsstöd under hela Debian 14:s livscykel.

    Varför detta är betydelsefullt

    Att loong64 nu får officiell status är viktigt både tekniskt och strategiskt. För Debian innebär det ökad arkitekturmångfald och en förstärkt roll som global och hårdvaruneutral Linux-distribution. För LoongArch-plattformen betyder det tillgång till tusentals färdigpaketerade program och ett stort internationellt utvecklar- och användarsamfund.

    Sammanfattning

    Befordran av loong64 från Debian Ports till officiellt stöd visar hur ett öppet projekt kan utveckla och integrera helt nya processorarkitekturer på produktionsnivå. Om allt går enligt plan blir Debian 14 Forky den första Debian-utgåvan där LoongArch får samma status som etablerade arkitekturer som x86, ARM och RISC-V.

    Faktaruta: LoongArch (loong64 i Debian)

    LoongArch är en RISC-instruktionsuppsättning (ISA) från Loongson. I Debian kallas 64-bitarsvarianten loong64 (motsvarar LA64) och är nu på väg in som officiellt stödd arkitektur i Debian 14.

    Fördelar

    • Fristående ISA (inte x86/ARM) som ger en alternativ CPU-plattform med egen utvecklingslinje.
    • Uppströms Linux-stöd (LoongArch kom in som ny arkitektur i Linux 5.19), vilket ger bättre långsiktighet än “out-of-tree”-patchar.
    • Stöd i verktygskedjan: GCC har LoongArch-stöd sedan 12.1, och Rust-plattformen för loongarch-linux anger Linux 5.19 som miniminivå.
    • Debian-stöd innebär automatiska byggbyggen (buildd), säkerhetsflöden och vanliga release-milstolpar.

    CPU:er som använder LoongArch (exempel)

    • Loongson 3A5000 (desktop/”general purpose”, LA464-kärnor).
    • Loongson 3C5000 (server, 16 LA464-kärnor).
    • Loongson 3A6000 (finns bl.a. som industrial-grade-variant, LA664-mikroarkitektur).
    • Nyare serverfamilj 3C6000/derivat har visats offentligt i medier (serverfokus, många kärnor).
    • Nyare “terminal/mobil/industri”-kretsar som 2K3000 och 3B6000M har nämnts av Loongson/press (inbyggt/edge/laptop-inriktning).

    Bra att känna till

    • LoongArch finns i flera varianter: LA32R, LA32S och LA64.
    • Program måste vara kompilerade för loong64/LA64 (binärkompatibilitet med x86/ARM finns inte).
    • Ekosystemet växer snabbt, men täckningen kan variera per distro och paket beroende på portningsstatus.

    Källor (urval): Debian-annonseringen om loong64 som officiell arkitektur, Linux-kärnans LoongArch-dokumentation (v5.19), GCC/nyhetsnotiser om LoongArch-stöd, samt Loongsons produktsidor för 3A5000/3C5000/3A6000 och press om 3C6000/2K3000/3B6000M.

  • Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov utmanar Phoenix bilden av X som hopplöst föråldrat och väcker frågan: kan gamla idéer få nytt liv i en modern form?

    Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    Under flera år har Wayland seglat upp som den självklara efterträdaren till det åldrande X11-systemet. Många stora Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer har redan lämnat Xorg bakom sig – eller är på god väg att göra det. Ändå fortsätter utvecklare att utforska alternativa vägar för X11. Nu har ett nytt och ovanligt ambitiöst projekt gjort entré: Phoenix.

    Ett X11-experiment som börjar från noll

    Till skillnad från de flesta andra X-relaterade projekt är Phoenix inte en vidareutveckling eller avknoppning av Xorg. Det är i stället en helt ny implementation av X11-protokollet, skriven från grunden i programmeringsspråket Zig. Utvecklarnas mål är att visa att X11 i sig inte nödvändigtvis är föråldrat – utan att problemen snarare ligger i decennier av tekniskt arv, speciallösningar och kompromisser i dagens implementationer.

    Fokus på det som faktiskt används

    Phoenix försöker inte stödja hela X11-standarden i detalj. I stället koncentrerar projektet sig på de funktioner som moderna applikationer verkligen behöver. Det innebär att många gamla och sällan använda delar av protokollet helt enkelt utelämnas. Samtidigt ska även äldre program, till exempel GTK2-baserade applikationer, fungera utan modifieringar. Resultatet är ett smalare men mer överskådligt system som är lättare att förstå, underhålla och vidareutveckla.

    Säkerhet som grundprincip

    En av de vanligaste invändningarna mot Xorg är dess svaga säkerhetsmodell. I klassisk X11-miljö kan program ofta läsa tangenttryckningar, spela in skärmen eller påverka andra program utan begränsningar. Phoenix angriper detta genom att isolera applikationer som standard. Åtkomst till känsliga funktioner, som globala kortkommandon eller skärminspelning, kräver uttryckliga tillstånd. För att inte bryta befintliga program returneras ofarlig låtsasdata vid obehöriga försök i stället för protokollfel.

    Inbyggd compositor och modern grafik

    Phoenix innehåller en egen compositor som ger flimmerfri rendering som standard. Det finns även stöd för att stänga av compositing för fullskärmsprogram, vilket kan minska latens och förbättra prestanda. Projektet är också designat med moderna skärmlösningar i åtanke, med prioritet på korrekt flerskärmsstöd, olika uppdateringsfrekvenser, variabel uppdateringsfrekvens och framtida HDR-stöd – utan att vara låst till en enda global framebuffer.

    Tidigt utvecklingsskede och tydliga begränsningar

    I dagsläget är Phoenix fortfarande experimentellt och inte redo för daglig användning. Det kan köra enklare hårdvaruaccelererade applikationer via GLX, EGL eller Vulkan, men endast i en nästlad miljö under en annan X-server. Projektet har heller inga ambitioner att ersätta Xorg rakt av. Stöd för gammal hårdvara, flera X11-skärmar, indirekt GLX och andra historiska specialfall är medvetet bortprioriterat.

    Relationen till Wayland

    Trots att Phoenix utgår från X11 finns Wayland med i framtidsplanerna. Utvecklarna undersöker möjligheter att köra Wayland-klienter direkt, använda brygglösningar mellan systemen eller till och med köra Phoenix nästlat under Wayland som ett alternativ till Xwayland. Exakt hur detta kommer att se ut är ännu oklart.

    Ett nytt liv för gamla idéer

    Phoenix är inte ett löfte om att X11 kommer tillbaka som dominerande grafiksystem på Linux. Däremot är det ett intressant experiment som ifrågasätter antagandet att gamla protokoll automatiskt är hopplösa. Genom att bygga från grunden med moderna verktyg och tydliga avgränsningar visar Phoenix att även välkända idéer kan få nytt liv – om de formas för dagens krav och verklighet.

    FAKTARUTA: PHOENIX
    TypNy X-server (X11), skriven från grunden
    SpråkZig
    KodbasInte Xorg-fork – ingen återanvändning av Xorg-kod
    MålModern, enklare och säkrare X11-implementation för nutida behov
    ProtokolfokusStöder främst funktioner moderna appar behöver (även vissa äldre, t.ex. GTK2)
    SäkerhetApp-isolering som standard; känsliga funktioner via tillstånd
    GrafikInbyggd compositor (tear-free); kan stänga av compositing för fullskärm
    SkärmarPrioriterar bra multi-monitor, olika Hz/VRR, framtida HDR-idéer
    StatusExperimentell; körs nästlat under annan X-server i nuläget
    WaylandLångsiktiga planer: möjliga bryggor/kompatibilitet, ev. alternativ till Xwayland
  • När spel-Linux siktar på serverhallen – CachyOS och den oväntade serverdrömmen

    CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett snabbfotat, rullande Linux verkligen bli ett stabilt fundament i serverhallen – eller är detta början på ett djärvt experiment som kan förändra synen på vad ett serversystem kan vara?

    I sin årliga tillbakablick för 2025 presenterade det Arch-baserade Linux-systemet CachyOS en nyhet som både väckte entusiasm och eftertanke: planer på en särskild Server Edition, riktad mot NAS-lösningar, arbetsstationer och hosting-leverantörer. För ett system som främst gjort sig känt bland Linux-spelare och prestandaentusiaster är detta ett oväntat, men fascinerande, steg.

    Ett djärvt kliv bortom spelvärlden

    CachyOS har byggt sitt rykte på aggressiv prestandaoptimering, bland annat genom tekniker som PGO och AutoFDO, där program kompileras och finjusteras baserat på hur de faktiskt används. Nu vill utvecklarna ta samma filosofi in i servervärlden – med förhärdade standardinställningar, färdigtrimmade paket och verifierade systemavbilder som hostingföretag enkelt kan distribuera till sina kunder.

    Det är ett ambitiöst mål. Kanske till och med ett riskfyllt sådant.

    NAS, arbetsstation och server – tre världar, ett system?

    En första invändning gäller målgruppen. NAS-system, arbetsstationer och servrar har delvis överlappande, men ofta motstridiga krav. En NAS prioriterar dataintegritet och lagringsfunktioner, arbetsstationer kräver hög interaktiv prestanda och moderna verktyg, medan servrar framför allt behöver stabilitet, tillförlitlighet och lång drifttid.

    Här finns dock tekniska val som talar till CachyOS fördel. Systemet använder Btrfs som standardfilsystem, vilket passar väl för NAS-användning tack vare stöd för snapshots, checksummor, flexibel RAID-hantering och effektiv diskadministration. På pappret är det ett modernt och kraftfullt val.

    Den stora elefanten i rummet: rolling release på server?

    Den mest grundläggande frågan kvarstår ändå: hör rolling-release-distributioner verkligen hemma i servermiljöer?

    Traditionellt har serversystem byggt på långsiktigt stabila och noggrant testade programversioner. Även om dessa ofta är något äldre, minimerar de risken för oväntade fel som kan orsaka driftstopp. Det är därför servermarknaden domineras av Debian-baserade och RHEL-baserade system, samt SLES och openSUSE Leap – alla kända för sin försiktiga uppdateringsmodell.

    CachyOS, med sina ständigt uppdaterade paket och nära koppling till Arch Linux, representerar motsatsen. Det är idealiskt för entusiaster som vill ha det senaste, men potentiellt problematiskt i miljöer där stabilitet väger tyngre än ny funktionalitet.

    Ett experiment som kan skaka om servervärlden

    Just därför är CachyOS satsning så intressant. Om projektet lyckas kombinera Arch-världens prestanda och modernitet med servervärldens krav på säkerhet och förutsägbarhet, kan det utmana invanda föreställningar om hur ett serversystem måste fungera.

    Att hosting-leverantörer nämns som en uttalad målgrupp ger dessutom satsningen extra trovärdighet. Det är en sektor där endast robusta och välgenomtänkta lösningar överlever.

    Blicken mot 2026

    Den planerade Server Edition väntas bli verklighet först under 2026. Fram till dess återstår många obesvarade frågor: kommer CachyOS att införa frysta paketkanaler, längre supportcykler eller särskilda säkerhetsmekanismer för serverbruk?

    Oavsett svaren är detta ett modigt steg som förtjänar uppmärksamhet. Linuxvärlden utvecklas genom experiment, och CachyOS serverambitioner kan visa sig vara antingen en varningshistoria – eller början på något helt nytt.

    Tills vidare återstår bara att följa utvecklingen med nyfikenhet. Och sist men inte minst: en god och fridfull jul till alla läsare.Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)

    Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.

    Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.

    Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.

    Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.

    Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.https://cachyos.org/

    Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.https://cachyos.org/

    https://cachyos.org

    Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)
    Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.
    Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.
    Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.
    Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.
    Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.
    Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.



  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
  • Darktable 5.4 – ett stort kliv framåt för fri bildbehandling

    Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram.

    Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på senare år. Med förbättrad färghantering, smartare skärpa, högre prestanda och ett moderniserat arbetsflöde fortsätter Darktable att utmana kommersiella alternativ – utan att kompromissa med användarens kontroll eller integritet.

    AgX-tonmappning för naturligare färger och högdagrar

    En av de största nyheterna är införandet av AgX-baserad tonmappning, inspirerad av Blenders färgmodell. AgX ger fotografen tydligare och mer intuitiv kontroll över bildens dynamik: vit- och svartpunkt kan justeras separat, mellangrått fungerar som ett vridbart nav, och kontrasten kan finjusteras oberoende i skuggor och högdagrar. Resultatet är naturligare mellantoner och en mjuk, filmisk övergång i ljusa partier.

    Capture Sharpening ger bättre detaljåtergivning

    Darktable 5.4 introducerar Capture Sharpening, som nu är integrerad direkt i demosaiceringssteget. Funktionen hjälper till att återvinna detaljer som annars går förlorade på grund av diffraktion, lågpassfilter eller generell oskärpa i kameran. Genom att lägga skärpan tidigt i bildkedjan blir resultatet både renare och mer kontrollerbart än traditionell efterhandskärpning.

    Stabilare och mer moget Wayland-stöd

    På systemsidan har Wayland-stödet fått ett rejält lyft. Problem med färgprofiler och instabilitet har åtgärdats, och enligt utvecklarna beter sig Darktable nu på Wayland i stort sett likadant som under X11. För Linux-användare innebär detta en betydligt mer pålitlig upplevelse på moderna skrivbordsmiljöer.

    Förfinat gränssnitt och bättre arbetsflöde

    Användargränssnittet har också slipats. Växling mellan vyer ger tydligare visuell återkoppling, zoom och panorering känns rappare, reglage är mer precisa och flera nya standardkortkommandon har lagts till. Sammantaget gör detta arbetet i mörkrummet snabbare och mer följsamt, särskilt vid arbete med högupplösta bilder.

    Prestandaförbättringar i hela bildkedjan

    Under huven har prestandan förbättrats på flera håll. Lut3D-modulen är upp till 20 procent snabbare, första uppstarten på nya installationer går betydligt fortare – särskilt om bildbiblioteket ligger på långsammare diskar eller nätverkslagring – och fördröjningen vid zoomning och panorering har minskats markant.

    Utökat kamera- och RAW-stöd

    Version 5.4 breddar stödet för kameror och RAW-format med nya profiler för bland annat Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic och OM System. Samtidigt har RawSpeed uppdaterats med förbättrade färgmatriser och nya brusprofiler. Vissa äldre kameror har dock tillfälligt tappat stöd på grund av brist på testfiler, och några komprimeringsformat är fortfarande inte implementerade.

    Flera arbetsytor för bättre projektseparation

    En mer strukturell nyhet är stödet för flera arbetsytor (workspaces). Varje arbetsyta har sin egen databas och konfiguration, vilket gör det möjligt att hålla isär olika projekt, kunder eller arbetsmetoder. Det finns även ett minnesbaserat läge för tillfälliga sessioner utan att något sparas permanent på disk.

    Övriga nyheter och förändrad plattformsstöd

    Slutligen har Lua-API:t uppdaterats till version 9.6, AVIF-exporten fått manuell kontroll över kromasubsampling, och stödet för Intel-baserade Macar samt äldre macOS-versioner (före 14.0) har avslutats.

    Tillgänglighet och installation

    Darktable 5.4 finns tillgängligt för Windows, macOS och Linux. Linux-användare kan installera via både AppImage och Flatpak, helt oberoende av distribution. För fotografer som vill ha maximal kontroll, modern färghantering och ett helt öppet arbetsflöde är detta en uppdatering som verkligen är värd uppmärksamhet.

    https://www.darktable.org

    FAKTARUTA: Darktable 5.4
    Vad är det?
    Fri och öppen RAW-redigerare för ett icke-destruktivt fotoflöde.
    Största nyheterna
    • AgX-baserad tonmappning (filmisk highlight roll-off, tydliga vit/svartpunkter, justerbar mellangrå-pivot)
    • Capture Sharpening i demosaic för att återvinna detaljer från optisk/inbyggd oskärpa
    • Flera workspaces: separata databaser/inställningar + temporärt “in-memory”-läge
    Wayland
    Många fixar, bättre ICC-hantering och stabilare beteende – närmare X11-upplevelsen.
    Prestanda
    Lut3D snabbare (ungefär 5–20%), snabbare första start och mindre lagg vid zoom/pan i darkroom.
    Kameror & RAW
    Utökat stöd och uppdaterade profiler för många märken (bl.a. Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic, OM System).
    Export & API
    Lua API 9.6, manuell chroma-subsampling för AVIF-export.
    Plattformar
    Windows, macOS och Linux (Linux: AppImage/Flatpak). Stöd för Intel-Mac och macOS < 14.0 borttaget.
  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse.

    Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare i och med lanseringen av Alpha 2. Även om versionen fortfarande är avsedd för utvecklare och entusiaster snarare än vardagsanvändare, ger den en spännande förhandsblick på vad som väntar i nästa stora generation av det populära open source-mediacentret.

    Kodi har i över 20 år varit en central spelare för hemmabio, streaming och lokal medieuppspelning. Med version 22 tar projektet ett rejält tekniskt kliv – både bakom kulisserna och i användarupplevelsen.

    Ny motor under huven: FFmpeg 8

    En av de mest betydelsefulla förändringarna är uppgraderingen till FFmpeg 8, hjärtat i Kodis ljud- och videohantering. FFmpeg används av allt från webbläsare till professionella videoredigerare, och den nya versionen innebär bredare codec-stöd och bättre kompatibilitet med moderna mediaformat.

    För slutanvändaren betyder detta färre uppspelningsproblem, bättre stöd för nya filformat och en stabilare grund för framtida förbättringar.

    Stöd för HEIC – bilder från moderna kameror och mobiler

    Kodi 22 får nu inbyggt stöd för HEIF och HEIC, bildformat som blivit standard på många smartphones och digitalkameror. Tidigare krävdes omvägar eller konvertering – nu visas bilderna direkt i Kodi, precis som JPEG och PNG.

    Detta gör Kodi mer relevant som komplett mediehub även för fotoarkiv.

    Förfinad videouppspelning och smartare undertexter

    Utvecklarna har också lagt tid på att förbättra videouppspelningen i mer komplexa scenarier. Strömmar med mycket stora mängder ljudspår, videospår och undertexter hanteras nu stabilare, och systemet för ljudkanaler har blivit mer tillförlitligt.

    Dessutom fungerar tvingade undertexter bättre, något som länge varit en källa till irritation för användare av internationellt innehåll.

    Bättre metadata och bibliotekshantering

    Kodi 22 introducerar flera förbättringar i mediebiblioteket. Bland annat tillkommer ett nytt fält för säsongsbeskrivningar i TV-serier, samt metadata för originalspråk för både filmer och serier. Detta gör det enklare att presentera och sortera innehåll på ett mer informativt sätt.

    Hanteringen av flera versioner av samma titel, exempelvis bio-, director’s cut- eller UHD-utgåvor, har också förbättrats. Ett irriterande fel från Alpha 1, där biblioteksuppdateringar kunde misslyckas om lokala NFO-filer fanns, är nu åtgärdat.

    Live-TV får välbehövlig tidsfix

    För användare av Live TV och PVR har Kodi 22 rättat problem relaterade till övergången mellan sommar- och vintertid. Det är kanske inte den mest uppmärksammade nyheten, men för många har det varit ett långvarigt och praktiskt problem.

    Väder, gränssnitt och grafik

    Väderfunktionen får ett lyft genom ett nytt Weather Skinning API, vilket ger skinnutvecklare större frihet än tidigare. Samtidigt har både väderfönstret och hemwidgetarna fått flera korrigeringar som förbättrar stabilitet och användbarhet.

    Kodi 22 gör det också möjligt att explicit ange tillgänglig fanart, vilket ger användaren större kontroll över det visuella uttrycket.

    Python 3.13 – framtidssäkrade tillägg

    Under ytan uppgraderas Kodis inbyggda Python-miljö till version 3.13.7. För användare innebär detta främst bättre prestanda och långsiktig kompatibilitet, medan tilläggsutvecklare får tillgång till ett modernare och snabbare utvecklingsspråk.

    Plattformsspecifika förbättringar

    Kodi 22 innehåller flera riktade förbättringar beroende på plattform. På Windows är det nu möjligt att köra flera Kodi-instanser samtidigt, något som underlättar testning och avancerade användningsfall. Android-versionen får en ny dialog som tydligare förklarar mikrofonbehörigheter och ökar transparensen kring systemåtkomst.

    På macOS har ett problem med hög CPU-användning i bakgrunden åtgärdats. För LG webOS-enheter har utvecklarna förbättrat den nya mediapipelinen, rättat problem med för ljusa undertexter och gränssnittselement vid HDR- och Dolby Vision-uppspelning, samt gjort undertextrenderingen mer tillförlitlig.

    Ännu inte redo för vardagsbruk

    Trots alla förbättringar betonar Kodi-teamet att Alpha 2 inte är avsedd för daglig användning. Övergången från Kodi 21 ”Omega” till Kodi 22 ”Piers” är omfattande, och både buggar och ofärdiga funktioner är att vänta.

    Riktningen är dock tydlig. Kodi 22 formar sig till en tekniskt modern, mer flexibel och framtidssäker mediacenterplattform. För den som vill testa framtiden – och accepterar vissa barnsjukdomar – erbjuder Alpha 2 en intressant inblick i vad som väntar.

    https://kodi.tv/article/kodi-22-piers-alpha-2

    Kodi 22 “Piers” – Faktaruta
    Status: Alpha 2 (test-/utvecklarversion)
    Största nyheterna:
    • FFmpeg 8 (bredare codec-stöd och modernare uppspelningsgrund)
    • Inbyggt stöd för HEIF/HEIC-bilder
    • Förbättrad hantering av många ljud-/undertextspår och tvingade undertexter
    • Metadata: säsongsplot för TV-serier och originalspråk för filmer/serier
    • PVR/Live TV-fixar för sommar-/vintertid (DST)
    Gränssnitt & väder:
    • Ny Weather Skinning API för skintillverkare
    • Fixar och förbättringar i Home-widget och väderfönster
    Under huven:
    • Inbyggd Python uppgraderad till 3.13.7
    • Mer kontroll över fanart (kan anges explicit)
    Plattformshöjdpunkter:
    • Windows: flera Kodi-instanser samtidigt
    • Android: tydligare dialog för mikrofonbehörigheter
    • macOS: fix för hög CPU-belastning i bakgrunden
    • LG webOS: förbättringar för HDR/Dolby Vision och undertexter
    Obs: Alpha-versioner kan innehålla buggar och är inte rekommenderade för daglig användning.
  • Mixxx 2.5.4 – öppen källkod som får DJ-världen att snurra smidigare

    Mixxx 2.5.4 är den senaste stabila versionen av det fria DJ-programmet som används världen över för live-mixning med digital musik. Uppdateringen fokuserar på förbättrat stöd för populära DJ-kontrollers, ökad stabilitet och anpassning till både nuvarande och kommande operativsystem, med målet att ge DJ:er en tryggare och mer förutsägbar upplevelse bakom spelarna.

    I slutet av året kommer en tidig julklapp till DJ:er världen över: Mixxx 2.5.4, den senaste stabila versionen av det fria och öppna DJ-programmet Mixxx. Programmet används både av hobby-DJ:er och professionella utövare för att skapa live-mixar med digital musik, helt utan licenskostnader.

    Den nya versionen bygger vidare på Mixxx 2.5-serien och fokuserar framför allt på bättre hårdvarustöd, ökad stabilitet och anpassning till moderna operativsystem.

    Bättre stöd för populära DJ-kontrollers

    En av de största förbättringarna i Mixxx 2.5.4 gäller stödet för välkända DJ-kontrollers. Utvecklarna har åtgärdat flera problem som tidigare kunde störa användningen vid live-framträdanden.

    För Korg KAOSS DJ har ett fel rättats som påverkade scratching med det vänstra jog-hjulet. Numark NS6II har fått en korrigering av ett stavfel i PadMode-definitionen som kunde orsaka oväntat beteende. Pioneer DJ:s CDJ-serie fungerar nu åter korrekt tack vare en fix för trasig initialisering.

    Även Traktor S4 MK3 har förbättrats, där ett fel som gjorde att scratch-läget stängdes av när man höll i plattan nu är åtgärdat. För Reloop Beatmix 2 och 4 har hanteringen av effekt-routing stabiliserats så att sparade inställningar inte längre skrivs över.

    För DJ:er innebär detta färre avbrott, bättre kontroll och ökad tillförlitlighet under spelningar.

    Förbättringar i gränssnitt och arbetsflöde

    Utöver kontrollerstöd innehåller Mixxx 2.5.4 flera förbättringar i användargränssnittet. Scratching inaktiveras nu direkt när Vinyl Mode stängs av, vilket minskar risken för oavsiktliga beteenden.

    Sampler-synkknapparna har fått ett mer enhetligt beteende i samtliga skins. Flera grafiska justeringar har genomförts, bland annat nya ikoner för mörka hotcue-loopar i LateNight PaleMoon-skinnet, korrigerade färger på effektknappar samt återställd bakgrund för VU-metern i Tango-skinnet.

    Stabilare bibliotek och bättre prestanda

    Biblioteket har fått omfattande förbättringar. Spellistor reagerar snabbare, låsta listor skyddas bättre mot oavsiktliga ändringar och prestandan vid aktivering av stora spellistor har förbättrats.

    Problem i spårhuvuden, sökfunktioner och sidofält har rättats. Biblioteksskannern fungerar nu åter korrekt, inklusive avbryt-knappen, och verifieringen av befintliga spår är mer tillförlitlig.

    Import av samlingar från Traktor och Rekordbox har också förbättrats, liksom hanteringen av Rekordbox-USB-enheter.

    Anpassad för framtidens operativsystem

    Mixxx 2.5.4 är även ett steg framåt när det gäller systemstöd. Versionen inkluderar stöd för den kommande Ubuntu 26.04 LTS med kodnamnet Resolute Raccoon och förbättrad kompatibilitet med Ubuntu 24.04 LTS Noble Numbat.

    Byggsystemet har moderniserats för att fungera med Qt 6.10 och FLAC 1.5. På macOS har byggmiljön uppdaterats för Sequoia 15, och på Windows 11 har problem med pekskärmsinmatning åtgärdats.

    En viktig teknisk förbättring är att ljudmotorn nu korrekt kan öppna filer med icke-ASCII-tecken i filnamn, något som är avgörande för internationella musikbibliotek.

    Ett community som driver utvecklingen

    I sitt officiella tillkännagivande betonar Mixxx-teamet vikten av användarnas engagemang. Genom att rapportera buggar, testa nattliga versioner och delta i diskussioner på GitHub, forum och Zulip bidrar användarna direkt till programmets kvalitet.

    Mixxx används av DJ:er inom ett brett spektrum av musikstilar, från tango och techno till dubstep och experimentell elektronisk musik. Oavsett erfarenhetsnivå eller genre är målet att ge varje användare friheten att forma sitt eget sätt att DJ:a.

    Sammanfattning

    Mixxx 2.5.4 är en stabil och genomarbetad uppdatering som fokuserar på tillförlitlighet snarare än stora förändringar. Med förbättrat kontrollerstöd, ett mer robust bibliotek och stöd för kommande operativsystem fortsätter Mixxx att vara ett av de starkaste exemplen på vad fri och öppen källkod kan erbjuda musikvärlden.

    Ladda hem :

    https://mixxx.org/download

    Fakta: Mixxx 2.5.4

    Mixxx är ett fritt DJ-program för att spela och mixa digital musik live. Det kan styra och synka spår, använda effekter, hotcues och loopar, samt integreras med många populära DJ-kontrollers.

    • Version: 2.5.4 (stabil)
    • Fokus i denna release: Stabilitet, bättre hårdvarustöd och uppdaterad systemkompatibilitet
    • Förbättrade kontrollers: Korg KAOSS DJ, Numark NS6II, Pioneer DJ CDJ-serien, Traktor S4 MK3, Reloop Beatmix 2/4
    • UI/skins: Justeringar i LateNight/LateNight PaleMoon och Tango, mer enhetlig sampler-synk
    • Bibliotek: Prestanda- och stabilitetsfixar i spellistor, skanning och vyer
    • Systemstöd: Förbättringar för Ubuntu 24.04 LTS, stöd för kommande Ubuntu 26.04 LTS, byggstöd för Qt 6.10 och FLAC 1.5
    • Övrigt: Förbättringar i import från Traktor/Rekordbox och vissa Rekordbox-USB-problem
  • Mabox Linux 25.12

    Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett definitivt farväl till det åldrande GTK2-ramverket, som nu helt ersätts av GTK3 i standardmiljön.

    I decemberutgåvan Mabox Linux 25.12 visar utvecklarna hur små, genomtänkta förbättringar kan ge en tydligt bättre användarupplevelse, samtidigt som distributionen tar ett avgörande tekniskt steg bort från äldre arv. Mabox Linux är en lättviktig, rullande Linuxdistribution baserad på Manjaro och Arch Linux, byggd kring den minimalistiska fönsterhanteraren Openbox. Fokus ligger på snabbhet, enkelhet och kontroll, utan att ge avkall på moderna funktioner.

    En av de mest märkbara förändringarna finns i panelen och dess dynamiska menyer. Panelen är central i Mabox, och flera vardagliga detaljer har nu fått en efterlängtad översyn. Volymikonen vid systembrickan beter sig till exempel mer intuitivt än tidigare. Ett vänsterklick stänger av eller slår på ljudet, mushjulet används för att höja eller sänka volymen, och ett högerklick öppnar pavucontrol, det grafiska verktyget för ljudinställningar. Tidigare var högerklicket kopplat till menyn Music & Sound, vilket ofta upplevdes som förvirrande. Den menyn finns fortfarande kvar, men nås nu via tangentbordskommandot W-m eller genom att klicka i skrivbordets övre högra hörn.

    Även panelens konfigurationsmöjligheter har förbättrats. Konfigurationsmenyn har byggts ut för att ge snabbare åtkomst till inställningar som rör aktivitetsfältets beteende, exempelvis hur fönster visas och hanteras. Menyn kan nås genom att högerklicka på Mabox-ikonen i panelen eller via kortkommandot W-A-p, alltså Windows- eller Super-tangenten tillsammans med Alt och P. Det speglar Mabox filosofi om att allt ska gå att göra effektivt både med mus och tangentbord.

    För användare av en rullande distribution är uppdateringar en ständig följeslagare, och även här har Mabox 25.12 blivit tydligare. Uppdateringsnotifieraren visar nu inte bara att uppdateringar finns, utan anger även hur många som kommer från de officiella Arch-repositorierna respektive från Arch User Repository, AUR. Det ger en bättre överblick och gör det enklare att förstå vilka förändringar som väntar innan man uppdaterar systemet.

    Navigeringen i systemet har också förbättrats. Den dynamiska Places-menyn, som öppnas med W-., visar nu filhanterarens bokmärken. Det gäller både lokala mappar och nätverksplatser som nås via SSH, Samba eller FTP. För användare som ofta arbetar mot servrar eller delade resurser innebär detta ett smidigare och mer sammanhållet arbetsflöde.

    I live-miljön har automatisk temaanpassning aktiverats som standard. Ett vänsterklick på bakgrundsikonen i panelen väljer en slumpmässig bakgrund och anpassar samtidigt systemets färgtema. Med ett högerklick finns fler inställningar tillgängliga. Efter installation är funktionen däremot avstängd som standard, för att säkerställa ett stabilt och konsekvent systembeteende, vilket visar på Mabox strävan efter balans mellan visuell lekfullhet och praktisk tillförlitlighet.

    Den största förändringen i Mabox 25.12 sker dock bakom kulisserna. Distributionen har nu helt lämnat GTK2 bakom sig, ett grafiskt ramverk som spelat en stor roll i Linuxhistorien men som i dag betraktas som föråldrat. I stället används GTK3 genomgående i standardmiljön. Det innebär bättre stöd för moderna teman, förbättrad kompatibilitet och enklare underhåll framöver. Flera centrala verktyg levereras nu som GTK3-applikationer, däribland PCManFM, LXTask, LXAppearance, lxappearance-obconf, LXRandR, LXInput och bildvisaren Viewnior. Samtidigt har systemmonitorn GKrellm tagits bort från installationsmediet och flyttats till AUR för de användare som fortfarande vill använda den.

    Sammantaget är Mabox Linux 25.12 ingen dramatisk omdaning, men det är en genomtänkt och konsekvent uppdatering. Förbättringarna i panelen och menyerna gör systemet trevligare i det dagliga arbetet, medan avvecklingen av GTK2 markerar ett viktigt steg mot en mer modern och framtidssäker plattform. För den som uppskattar ett snabbt, minimalistiskt och samtidigt aktuellt Linuxsystem visar Mabox än en gång att det går att förena låg resursförbrukning med ett modernt skrivbord utan att förlora sin identitet.

    Ladda hem härifrån :

    https://repo.maboxlinux.org/iso/

    Fakta: Mabox Linux 25.12
    Typ: Lättviktig, rullande (rolling-release) Linuxdistribution
    Bas: Manjaro (Arch-baserad)
    Skrivbordsmiljö: Openbox (fönsterhanterare)
    Inriktning: Snabbt, minimalistiskt, tangentbordsvänligt arbetsflöde
    Paketkällor: Officiella Arch/Manjaro-repon + AUR (valfritt)
    Målgrupp: Avancerade användare och entusiaster som vill ha maximal kontroll
    Nytt i 25.12: Förbättrad panel och dynamiska menyer, tydligare uppdateringsnotifierare, förbättrad navigering i Places-menyn samt fullständig övergång till GTK3.
  • Scribus 1.6.5 släppt – stabilare PDF-hantering och förbättrad användarupplevelse

    Scribus, det fria och plattformsoberoende layoutprogrammet, har uppdaterats till version 1.6.5. Den nya utgåvan fokuserar på förbättrad stabilitet, säkrare hantering av grafik och mer tillförlitlig PDF-export. Bland nyheterna märks åtgärdade problem i ljust och mörkt läge, förbättrad färgplockare samt uppdateringar av programmets skriptfunktioner och externa beroenden. Uppdateringen är en del av den stabila 1.6-serien och riktar sig främst till användare som arbetar med professionell dokument- och tryckproduktion.

    Den öppna och plattformsoberoende desktop publishing-applikationen Scribus har uppdaterats till version 1.6.5. Uppdateringen är en mindre, men betydelsefull, del av den stabila 1.6-serien och fokuserar främst på buggfixar, förbättrad användarupplevelse och ökad säkerhet.

    Scribus är ett fritt alternativ till kommersiella layoutprogram och används världen över för att skapa affischer, broschyrer, tidskrifter, böcker och tryckfärdiga PDF-dokument. Programmet finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS och är särskilt populärt inom utbildning, ideell verksamhet och bland användare som föredrar öppen källkod.

    Förbättringar i Scribus 1.6.5

    Version 1.6.5 släpptes nästan åtta månader efter Scribus 1.6.4 och innehåller flera förbättringar som riktar sig både till vardagsanvändare och professionella layoutarbeten.

    Färgplockaren i programmet har rättats till efter tidigare rapporterade problem. Även om förändringen kan uppfattas som liten är korrekt färghantering avgörande inom grafisk produktion, där precision ofta är ett krav.

    Stödet för ljust och mörkt gränssnittsläge har också förbättrats. Scribus 1.6 introducerade ett modernare användargränssnitt med stöd för båda lägena, och i version 1.6.5 har flera visuella inkonsekvenser åtgärdats. Resultatet är ett mer enhetligt och behagligt arbetsflöde, särskilt vid längre arbetspass.

    Stabilare PDF-export och förbättrad automatisering

    PDF-exporten har fått flera viktiga förbättringar. Problem med typsnittsrendering har korrigerats och export via Python-baserade arbetsflöden fungerar nu mer tillförlitligt. Detta är särskilt viktigt för användare som arbetar med automatiserad dokumentproduktion eller integrerar Scribus i större publiceringskedjor.

    Samtidigt har Scribus inbyggda skriptfunktioner uppdaterats. Genom scriptern kan användare automatisera repetitiva uppgifter och skapa avancerade arbetsflöden, vilket gör programmet mer flexibelt för tekniskt avancerade användare.

    Säkerhetsåtgärder och uppdaterade beroenden

    En viktig förändring i Scribus 1.6.5 är att möjligheten att ladda SVG-bilddata från fjärrkällor har tagits bort. Detta görs som en förebyggande säkerhetsåtgärd efter att en sårbarhet identifierats, även om något CVE-nummer ännu inte har offentliggjorts. Beslutet visar att utvecklingsteamet prioriterar säkerhet även när det innebär att funktionalitet tillfälligt begränsas.

    Versionen innehåller också uppdaterade beroenden, bland annat nyare versioner av poppler och podofo för PDF-hantering samt uppdateringar av text- och grafikrelaterade bibliotek. Dessutom har ett stort antal översättningar uppdaterats, vilket förbättrar stödet för användare på olika språk.

    Enkel installation på alla plattformar

    Scribus 1.6.5 finns tillgängligt för nedladdning i flera format. För Linux-användare erbjuds en AppImage som kan köras direkt utan installation samt en Flatpak-version via Flathub. Programmet finns även som installerare för Windows och macOS, inklusive stöd för både Intel- och Apple Silicon-baserade system.

    Den breda tillgången gör det enkelt att använda Scribus på praktiskt taget vilken plattform som helst utan krånglig konfiguration.

    Blicken framåt – Scribus 1.8 och Qt 6

    Samtidigt som Scribus 1.6-serien fortsätter att underhållas som stabil version pågår utvecklingen av nästa stora generation, Scribus 1.8. Denna version kommer att innebära en fullständig övergång till Qt 6, vilket banar väg för ett modernare användargränssnitt och nya tekniska möjligheter.

    Planerade nyheter inkluderar ett nytt docknings- och palettsystem, SVG-baserade ikoner och ytterligare förbättringar av användargränssnittet. För produktionsmiljöer rekommenderas dock fortsatt användning av Scribus 1.6 tills nästa version når full mognad.

    Ett långlivat open source-projekt

    Bakom Scribus står ett internationellt community av utvecklare, översättare, testare och användare. Projektet stöds även av organisationer som bidrar med färgpaletter, mallar och teknisk infrastruktur.

    Efter mer än två decennier av aktiv utveckling fortsätter Scribus att visa att fri programvara kan vara ett konkurrenskraftigt verktyg även inom professionell grafisk produktion.

    Sammanfattning

    Scribus 1.6.5 är ingen omvälvande ny version, men en viktig kvalitetsuppdatering. Med förbättrad PDF-export, stabilare gränssnitt, uppdaterade beroenden och ökad säkerhet är detta en rekommenderad uppdatering för alla som använder Scribus i sitt dagliga arbete.

    https://wiki.scribus.net/canvas/1.6.5_Release

    Scribus 1.6.5 – faktaruta
    Vad är Scribus?
    Scribus är ett fritt och öppen källkod-baserat desktop publishing-program (DTP) för professionell layout och tryckproduktion. Programmet används för att skapa broschyrer, affischer, tidskrifter, böcker och tryckfärdiga PDF-dokument med exakt kontroll över typografi, färg och sidlayout.
    Licens: GNU General Public License (GPL)
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Typ: Bugfix-release i den stabila Scribus 1.6-serien
    Viktiga funktioner:
    Avancerad sidlayout, CMYK- och ICC-färghantering, stöd för professionella tryckstandarder, PDF/X-export, OpenType-typsnitt, skriptbarhet via Python samt stöd för både ljust och mörkt gränssnitt.
    Nyheter i 1.6.5:
    Förbättrad färgplockare, stabilare PDF-export med bättre typsnittsrendering, uppdaterade scripter-funktioner, förbättringar i ljust och mörkt läge samt uppdaterade beroenden som poppler och podofo.
    Säkerhet:
    Möjligheten att ladda SVG-bilddata från fjärrkällor har tagits bort som en förebyggande säkerhetsåtgärd (CVE-nummer ännu ej publicerat).
    Distribution:
    AppImage för Linux (körs utan installation), Flatpak via Flathub, installerare för Windows och macOS samt källkod.
    Scribus utvecklas av ett internationellt community och är ett etablerat alternativ till kommersiella DTP-program.
  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows.

    Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med lanseringen av OpenShot 3.4, som nyligen släpptes av projektets grundare Jonathan Thomas, tar programmet sitt hittills största kliv framåt. Uppdateringen bjuder på både nya funktioner och omfattande prestandaförbättringar, och stärker OpenShots position som ett seriöst alternativ på Linux, macOS och Windows.

    Ett år av utveckling – nu syns resultatet

    Det har gått ungefär ett år sedan version 3.3, och OpenShot 3.4 beskrivs redan som den mest omfattande uppdateringen i programmets historia. En av de mest uppmärksammade nyheterna är en experimentell tidslinje som lägger grunden för framtida förbättringar i hur projekt byggs och redigeras. Även om den fortfarande är under utveckling ger den en tydlig fingervisning om vart OpenShot är på väg.

    En annan viktig nyhet är interaktiv beskärning direkt i videoförhandsvisningen. I stället för att justera numeriska värden i menyer kan användaren nu beskära bilden genom att dra direkt i förhandsvisningen, vilket gör arbetsflödet både snabbare och mer intuitivt.

    Nya effekter och bättre kontroll över tiden

    OpenShot 3.4 introducerar flera nya visuella effekter som breddar de kreativa möjligheterna. Bland dessa finns skärpefilter, färgkartor med stöd för LUT-filer, sfärisk projektion för 360-gradersvideo samt effekter som linsöverstrålning och konturer.

    Tidsredigeringen har också fått ett rejält lyft. En ny timing-knapp gör det möjligt att ändra uppspelningshastighet genom att dra i klippets kanter, ungefär på samma sätt som vid vanlig trimning. Det går dessutom att dra keyframes direkt i tidslinjen, vilket ger betydligt bättre kontroll över animationer och effekter.

    I snabbmenyn för tidsinställningar har nya lägen lagts till, såsom Repeat, Loop och Ping-Pong. Dessa gör det enklare att skapa repetitiva rörelser eller sekvenser som spelas fram och tillbaka.

    Smidigare arbetsflöde och högre prestanda

    Förutom nya funktioner innehåller OpenShot 3.4 många förbättringar som märks i det dagliga arbetet. Snäppning i tidslinjen fungerar mer tillförlitligt, flermarkering och gruppredigering har förbättrats, och stödet för import och export av Final Cut Pro XML-filer har förfinats.

    Även EDL-hantering har utvecklats vidare, tidskoder har justerats för att bättre följa etablerade standarder, och hela programmet har genomgått omfattande prestandaoptimeringar. Resultatet är en redigerare som upplevs snabbare, stabilare och mer responsiv än tidigare versioner.

    Förbättringar under huven

    På den tekniska sidan har OpenShot 3.4 fått stöd för import av animerade GIF-filer via FFmpeg, förbättrad uppspelning av H.265-video på Apple-enheter samt bättre konsekvens mellan bildrutor och klipplängder. Problem med ljudets riktning i omvända eller tidskurvade klipp har åtgärdats, och tillförlitligheten i ångra- och gör om-funktionen har förbättrats avsevärt.

    För utvecklare och testare introduceras även ett nytt benchmark-verktyg i libopenshot, vilket gör det enklare att mäta prestanda och jämföra olika versioner av programmet.

    Enklare distribution på alla plattformar

    Linux-användare får ett förbättrat AppImage-paket som fungerar bättre på moderna distributioner. OpenShot 3.4 kan laddas ner som AppImage och köras direkt utan installation, installeras som Flatpak via Flathub eller hämtas från många distributioners egna programförråd.

    Fri kreativitet utan licenskostnad

    Med version 3.4 visar OpenShot tydligt att fri och öppen programvara kan erbjuda avancerade funktioner, hög prestanda och ett modernt arbetsflöde utan licenskostnader. För hobbyfilmare, utbildning, ideella projekt och mer avancerad videoproduktion är OpenShot nu ett starkare alternativ än någonsin.

    https://www.openshot.org/download

    Fakta: OpenShot 3.4
    Typ: Fri, öppen videoredigerare
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Nyheter: Experimentell tidslinje, interaktiv beskärning i förhandsvisningen
    Effekter: Sharpen, Color Map (LUT), Spherical Projection, Lens Flare, Outline
    Tidsverktyg: Timing-toggle, dragbara keyframes, Repeat/Loop/Ping-Pong
    Förbättringar: Snäppning, multi-markering, FCP XML (v4/v5 XMEML), EDL, bättre prestanda
    Media/codec: GIF-import via FFmpeg, förbättrad H.265-uppspelning på Apple-enheter
    Distribution: AppImage (Linux), Flatpak (Flathub), samt via vissa distro-förråd
  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.

    I en tid när teknikutvecklingen ofta innebär att fullt fungerande datorer förpassas till återvinningen, går Emmabuntüs i rakt motsatt riktning. Med lanseringen av Emmabuntüs Debian Edition 6 (DE 6) visar projektet återigen hur fri och öppen programvara kan användas för både social inkludering och hållbarhet, utan att tumma på teknisk kvalitet.

    Den nya versionen bygger på Debian 13.2 och är resultatet av nästan två års arbete sedan Emmabuntüs DE 5. Fokus ligger inte bara på uppdaterad programvara, utan i minst lika hög grad på tillgänglighet, särskilt för synskadade och blinda användare.

    Ett operativsystem med ett socialt uppdrag

    Emmabuntüs är inte ett Linuxprojekt som vilket som helst. Distributionen används i humanitära och pedagogiska sammanhang världen över, ofta i områden där tillgången till ny hårdvara är begränsad. Genom att återanvända äldre datorer och kombinera dem med ett lättdrivet Linuxsystem skapas fungerande arbetsstationer för skolor, ideella organisationer och privatpersoner.

    Detta ligger helt i linje med Debians filosofi, men Emmabuntüs tar det ett steg längre genom att från grunden tänka på nybörjare och personer med funktionsnedsättningar.

    Byggd tillsammans med användarna

    En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av Emmabuntüs DE 6 är hur tillgänglighetsfunktionerna har utvecklats. Arbetet har skett i nära samarbete med A.S.I. YOVOTOGO och FETAPH, Togos federation för funktionshindrades organisationer.

    Blinda och synskadade volontärer har testat systemet i praktiken och gett återkoppling som direkt påverkat både design och funktion. Resultatet är ett system där tillgänglighet inte är ett tillägg i efterhand, utan en integrerad del av helheten.

    För att inte störa befintliga användare är dessa funktioner avstängda som standard, men kan aktiveras via ett särskilt gränssnitt när de behövs.

    Tekniska nyheter under huven

    På systemsidan innebär DE 6 flera tydliga förbättringar. Basen är uppdaterad till Debian 13.2 och distributionen levereras enbart som 64-bitarsutgåva med skrivbordsmiljöerna Xfce och LXQt. Standardvolymen är nu satt till 50 procent för att undvika obehagligt högt ljud vid första start.

    Ett nytt skript gör det enklare att installera Wine, samtidigt som föråldrade eller icke-fungerande komponenter har rensats bort. ZuluCrypt-GUI har ersatts av LuckyLUKS för hantering av krypterade volymer. Långvariga problem kring språkval, tidszoner och krypterade installationer i både Calamares och Debians klassiska installerare har dessutom åtgärdats.

    Uppdaterade program med fokus på stabilitet

    Emmabuntüs prioriterar pålitlighet framför att alltid erbjuda den allra senaste versionen. Bland uppdaterad programvara finns Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09, CTparental 5.3.01-1m, Turboprint 2.59-1 samt Debian Beginner’s Handbook 13.1.

    Denna balans mellan aktualitet och stabilitet är särskilt viktig i utbildningsmiljöer och i organisationer där systemen måste fungera långsiktigt utan ständig administration.

    Ett stort kliv framåt för tillgänglighet

    Det är dock på tillgänglighetssidan som Emmabuntüs DE 6 verkligen utmärker sig. Den centrala kontrollpanelen har byggts om med YAD, vilket gör det möjligt att få talad återkoppling vid navigering i menyerna. Nya talsyntesmotorer som MBROLA och Piper ingår nu, och systemet har stöd för tre separata Orca-profiler.

    Användare får även tillgång till ett tillgängligt gränssnitt för säker urkoppling av USB-minnen, ljudsignal vid inkoppling av externa enheter när tillgänglighetsläge är aktivt, förbättrat stöd för punktskriftsdisplayer och OCR-funktionalitet via LIOS. I tillgänglighetsläge används Caja som skrivbordshanterare för bättre kompatibilitet.

    Små detaljer som gör stor skillnad

    Utöver de större förbättringarna har många mindre verktyg och skript tillkommit. KDE Connect gör det möjligt att koppla ihop dator och mobil, batterinivån kan läsas upp på bärbara datorer och särskilda installationsskript finns för Index-punktskriftsskrivare.

    Skrivardetektering har förbättrats med hjälp av nmap och systemet hanterar nu vald talsyntes konsekvent i alla delar. Genom tillägget espeakup finns talstöd även i Linux textkonsol, vilket underlättar installation och felsökning utan grafiskt gränssnitt.

    För användare som vill minska visuellt brus finns dessutom skript för att stänga av bakgrundsbilder och startanimationer.

    Blicken framåt

    Emmabuntüs Collective har bekräftat att många av tillgänglighetsförbättringarna även kommer att inkluderas i en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5. Denna uppdatering, planerad till början av nästa år, säkerställer fortsatt stöd för 32-bitars system som fortfarande är vanliga bland äldre, återbrukade datorer.

    Mer än bara ett operativsystem

    Emmabuntüs DE 6 visar hur teknik kan användas med ett tydligt mänskligt perspektiv. Här handlar utveckling inte om det senaste gränssnittet eller högsta prestandan, utan om att fler människor faktiskt ska kunna använda datorer i vardagen.

    I en tid där digital exkludering är ett växande problem framstår Emmabuntüs som ett konkret exempel på hur öppen källkod, samarbete och långsiktigt tänkande kan skapa både social och teknisk nytta.

    Ladda hem

    Faktaruta: Emmabuntüs Debian Edition 6
    Kort sagt: En Debian-baserad Linuxdistribution som ger äldre datorer längre liv och lägger extra stort fokus på nybörjarvänlighet och tillgänglighet, särskilt för synskadade användare.
    Bas: Debian 13.2
    Arkitektur: 64-bitars (DE 6)
    Skrivbord: Xfce och LXQt
    Målgrupper: skolor, ideella projekt, återbruk/renovering av datorer, nybörjare, personer med funktionsnedsättningar
    Tillgänglighet: förbättrat stöd för Orca-profiler, nya talsynteser (MBROLA, Piper), bättre punktstöd, OCR via LIOS, talad återkoppling i kontrollfönster
    Praktiska nyheter: säkrare USB-urmontering med tillgängligt gränssnitt, ljudsignal vid USB-inmatning i tillgänglighetsläge, batteriuppläsning, KDE Connect-integration
    Systemjusteringar: standardvolym 50 %, nytt Wine-installationsskript, LuckyLUKS för krypterade volymer, installer-/locale-/tidszonfixar
    Uppdaterade paket (urval): Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09
    Framåt: samma tillgänglighetsförbättringar planeras även till en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5 (för fortsatt stöd av 32-bitars återbrukssystem).
  • THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT

    Thunderbird 146 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med förbättrad säkerhet, färre krascher och en lång rad rättningar i vardagsfunktioner fortsätter Mozillas öppna e-postklient att bli både stabilare och mer lättanvänd – utan att förändra hur användaren arbetar.

    THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT

    Mozilla har släppt Thunderbird 146, den senaste versionen av den fria och öppna e-postklienten som används av miljontals människor världen över. Även om versionsnumret antyder en mindre uppdatering innehåller releasen en rad förbättringar som tydligt stärker programmets säkerhet, stabilitet och användarvänlighet.

    BÄTTRE KONTROLL ÖVER OPENPGP

    En av de mest synliga nyheterna är att användare nu kan välja föredragen OpenPGP-nyckelserver direkt via programmets grafiska gränssnitt. Det innebär att man själv kan styra var publika krypteringsnycklar hämtas från och publiceras, utan att behöva gå via dolda inställningar eller manuella konfigurationer. För användare som förlitar sig på krypterad e-post innebär detta ökad transparens och enklare hantering av säker kommunikation.

    Samtidigt genomför Thunderbird i bakgrunden en viktig säkerhetsförbättring: alla sparade inloggningar migreras automatiskt till modern AES-baserad kryptering. För användaren sker detta helt utan åtgärd eller avbrott, men säkerhetsnivån höjs markant.

    HÖGRE STABILITET OCH BÄTTRE MINNESHANTERING

    Thunderbird 146 åtgärdar flera krascher som kunnat uppstå vid hantering av serversubscriptioner och när mappar byter namn. Minnesanvändningen har också förbättrats, särskilt i situationer där nya fönster öppnas från mappanelen. Sammantaget ger detta ett stabilare och mer förutsägbart beteende, särskilt för användare med många konton och mappar.

    ORDNING I MAPPSTRUKTUREN

    Flera långvariga problem kring mapphantering är nu lösta. Mappar visas med korrekta namn i kontokolumnen, och mappar med identiska namn kan särskiljas i både Recent Destinations och Favorites. Dessutom sorteras undermenyn för Recent Destinations nu korrekt. Ett irriterande fel där det ibland inte gick att skriva nya mejl när mappanelen var tom har också rättats till.

    SÄKRARE HANTERING AV BILAGOR OCH MENYER

    Uppdateringen innehåller även viktiga rättningar i hur bilagor och snabbmenyer fungerar. Delete-knappen riskerar inte längre att ta bort bilagor när avsikten är att radera ett meddelande. Möjligheten att ta bort flera markerade IMAP-mappar är återställd, och dragning av bilagor fungerar åter korrekt på macOS. vCard-filer hanteras nu också pålitligt, både vid import och när VCF-filer öppnas direkt från filhanteraren eller via kommandorad.

    ACCOUNT HUB BLIR MER ROBUST

    Thunderbirds Account Hub, som samlar inställningar för e-postkonton, adressböcker och relaterade tjänster, har fått flera stabilitetsförbättringar. Felaktiga lyckademeddelanden har korrigerats, standardinställningar för utgående e-post sätts nu korrekt, och problem vid skapande av EWS-konton är lösta. Det är inte längre heller möjligt att skapa en lokal adressbok utan namn.

    FÖRFINAD KRYPTERING OCH TYDLIGARE FELINFORMATION

    Avslutningsvis innehåller Thunderbird 146 flera justeringar som förbättrar säker e-post i praktiken. Ändringar av OpenPGP-nycklars utgångsdatum visas korrekt, signering och kryptering fungerar även när Thunderbird startas direkt i skrivläge, och detaljerade dialoger för certifikatundantag visas nu som avsett.

    EN MOGEN UPPDATERING

    Thunderbird 146 är ett tydligt exempel på hur ett moget open source-projekt utvecklas långsiktigt. Fokus ligger inte på spektakulära nyheter, utan på att finputsa detaljerna som gör vardagsanvändningen tryggare, stabilare och mer tillförlitlig. För användaren betyder det ett e-postprogram som helt enkelt fungerar bättre – utan att göra väsen av sig.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE/thunderbird/all

    Thunderbird 146 – Fakta

    Typ: Fri och öppen källkod e-postklient för skrivbordet

    Utvecklare: Thunderbird-projektet (Mozilla-familjen)

    Version: 146

    Fokus i versionen: Säkerhet, stabilitet och bättre användbarhet

    Nyckelnyheter: UI-val för OpenPGP-nyckelserver, migrering av sparade inloggningar till AES-kryptering

    Förbättringar: Färre krascher, bättre mapphantering, säkrare bilagor och vCard-stöd

    Plattformar: Linux, Windows, macOS

    Licens: Öppen källkod (MPL och relaterade licenser)

  • En ny Linux-mobil från Europa

    Kan en europeisk Linux-mobil verkligen utmana Apple och Google? Det finländska företaget Jolla gör nu ett nytt försök med en användarstyrd smartphone där integritet, öppen teknik och lång livslängd står i centrum – men där valet av ett Google-oberoende system också väcker frågor om kompatibilitet med vardagstjänster som BankID.

    Det händer inte ofta i smartphonevärlden: ett litet europeiskt teknikbolag försöker utmana dominansen från Apple och Google. Det finländska företaget Jolla gör nu ett seriöst försök genom att lansera en ny Linux-baserad smartphone där integritet, lång livslängd och användarkontroll står i centrum snarare än reklam, datainsamling och inlåsta ekosystem.

    Telefonen byggs bara om intresset räcker

    Jolla har öppnat ett system med återbetalningsbar förhandsbokning. För 99 euro kan användare i EU, Storbritannien, Schweiz och Norge reservera telefonen. Projektet går vidare endast om minst 2 000 personer har bokat senast den 4 januari 2026.

    Tidiga backare erbjuds ett slutpris på 499 euro, medan det tänkta ordinarie priset ligger på 599–699 euro. Om målet nås planeras leveranser under första halvan av 2026. Om målet inte nås återbetalas samtliga reservationer automatiskt.

    Sailfish OS – ett mobilt Linux utan spårning

    Telefonen drivs av Sailfish OS 5, ett Linux-baserat operativsystem utvecklat av Jolla. Till skillnad från Android och iOS saknar systemet inbyggd användarspårning och oönskad telemetri. Det kräver inga konton hos globala teknikjättar och kan användas lokalt utan molnberoende.

    För användare som ändå behöver Android-appar finns Jolla AppSupport, som möjliggör körning av Android-applikationer utan att hela systemet behöver anpassas efter Googles tjänster.

    En central detalj är den fysiska integritetsswitchen. Med denna kan användaren på hårdvarunivå stänga av exempelvis mikrofon, trådlösa funktioner eller Android-stödet, något som är ovanligt i moderna smartphones.

    En communitystyrd hårdvara

    I stället för att låta tekniska specifikationer bestämmas bakom stängda dörrar har Jolla låtit Sailfish-användare delta i beslutet. Genom omröstningar har användarna påverkat allt från prestanda till skärmstorlek.

    Resultatet är en telefon med 6,36-tums AMOLED-skärm i Full HD-upplösning, 12 GB RAM, 256 GB lagringsutrymme med microSD-plats samt ett kraftfullt MediaTek-baserat 5G-chip. Kamerauppsättningen består av en 50-megapixels huvudkamera och en 13-megapixels ultravidvinkelkamera, kompletterad av en frontkamera för selfies och videosamtal.

    Lång livslängd framför kortsiktig design

    Ett ovanligt men viktigt val är det utbytbara batteriet på cirka 5 500 mAh. I en tid då de flesta telefoner är helt förseglade signalerar detta ett tydligt fokus på hållbarhet och reparerbarhet.

    Jolla garanterar minst fem års operativsystemuppdateringar samt tillgång till reservdelar såsom batterier och bakstycken. Bakstycket kan dessutom bytas av användaren och finns i flera färger, inspirerade av den ursprungliga Jolla Phone från 2013.

    Varför projektet är tekniskt intressant

    Ur ett bredare tekniskt och samhälleligt perspektiv är Jollas satsning betydelsefull. Den visar att avancerad mobil teknik inte nödvändigtvis måste vara knuten till datainsamling, reklammodeller eller inlåsta plattformar. Den demonstrerar också hur communitybaserad utveckling kan användas för att forma konsumentelektronik.

    Oavsett om telefonen blir en kommersiell framgång eller inte, fungerar projektet som ett experiment i hur framtidens digitala infrastruktur kan se ut – mer öppen, mer hållbar och mer användarstyrd.

    Förhandsbeställda telefoner kostar i nivå med billiga kinesiska lågprismobiler – men utan att du behöver oroa dig för att någon övervakar eller avlyssnar dig.

    Det här är Sailfish OS

    Sailfish OS är ett Linux-baserat mobilt operativsystem som utvecklas av det finländska företaget Jolla. Systemet är byggt med fokus på integritet, säkerhet och användarkontroll, och skiljer sig från Android och iOS genom att det saknar inbyggd spårning, reklamkomponenter och tvingande molntjänster. Användaren äger sitt system fullt ut och kan använda telefonen utan att skapa konton hos globala teknikföretag.

    Operativsystemet bygger på en Linux-kärna och använder öppna standarder, med ett gränssnitt som är anpassat för geststyrning snarare än traditionella knappar. Sailfish OS stödjer äkta multitasking, kryptering av lagring, detaljerad behörighetskontroll för appar samt en fysisk integritetsbrytare som kan stänga av hårdvara som mikrofon, kamera eller nätverksfunktioner.

    Sailfish OS är kompatibelt med inbyggda Sailfish-appar, som utvecklas med öppna verktyg och Qt-ramverket. Dessutom kan många Android-appar köras via Jolla AppSupport, utan att Google-tjänster behöver vara installerade. Det gör systemet användbart även i vardagen, samtidigt som det förblir oberoende av Googles ekosystem. Operativsystemet används i dag både av privatpersoner, företag och myndigheter som ställer höga krav på datasäkerhet.

    Innan man klicka hem telefonen..Tänk på BankID

    Dock bör man tänka på att eftersom vi i Sverige är starkt beroende av BankID, kan en telefon som inte är fullt kompatibel med Googles ekosystem innebära att BankID inte fungerar på enheten.

    Jolla Linux-telefon – tekniska data

    Communitydefinierad Linux-smartphone med Sailfish OS 5 och fokus på integritet, reparerbarhet och användarkontroll.

    SoC / plattform Högpresterande MediaTek-baserad 5G-plattform
    RAM 12 GB
    Lagring 256 GB internt + microSDXC-expansion
    Mobilnät 4G + 5G, dual nano-SIM, global roaming-konfiguration
    Skärm 6,36″ Full HD AMOLED, ~390 ppi, 20:9, Gorilla Glass
    Kameror 50 MP huvudkamera (wide) + 13 MP ultravidvinkel, frontkamera för selfies/video
    Batteri ≈5 500 mAh, användarutbytbart
    Anslutningar Wi-Fi 6, Bluetooth 5.4, NFC
    Säkerhet Fingeravtrycksläsare i strömbrytaren, fysisk Privacy Switch
    Mått ≈158 × 74 × 9 mm
    OS Sailfish OS 5, utan inbyggd spårning eller oönskad telemetri
    Appar Native Sailfish-appar + Android-appar via Jolla AppSupport
    Livslängd Minst 5 år OS-uppdateringar, reservdelar (batteri, bakstycke m.m.) utlovas
    Design Skandinaviskt inspirerad, utbytbart bakstycke (Snow White, Kaamos Black, Orange, Special Edition)

    Observera: specifikationerna kan justeras innan slutlig produktion.

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse


    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla Linux-användare.

    Avancerad teknik möter vardagsanvändning när nästa version av KDE Plasma gör entré.
    Den 17 februari 2026 väntas KDE-projektet lansera Plasma 6.6, och utvecklarna har redan gett oss en glimt av vad som väntar. Det handlar inte om en revolution – utan en evolution: hundratals små förbättringar som tillsammans gör din datorupplevelse både snabbare, snyggare och mer intuitiv.

    Skanna dig in på nätet – Wi-Fi via QR-kod

    Minns du hur tröttsamt det kan vara att skriva långa, krångliga Wi-Fi-lösenord? I Plasma 6.6 räcker det att skanna en QR-kod.
    I nätverkswidgeten finns nu en knapp som öppnar den lilla appen Qrca – och vips är du ansluten. Det här är särskilt praktiskt på caféer, kontor eller i delade hemnätverk där lösenord ofta byts.

    Denna funktion är ett steg mot en mer mobil-inspirerad datorupplevelse, där smidighet och säkerhet möts. Det är också en påminnelse om hur KDE-projektet hela tiden letar efter sätt att minska friktionen i vardagen.

    Mindre minne, mer fart

    Utvecklarna har tagit ett rejält grepp om prestandan. Plasma 6.6 använder över 100 MB mindre minne än tidigare versioner, tack vare en smartare hantering av bakgrundsbilder.
    När tapetfunktionen optimerades försvann visserligen stödet för kaklade bakgrunder – men det har man redan återinfört i form av ett nytt “Tiled”-plugin.

    För dig som kör KDE på äldre datorer betyder det här en märkbart lättare miljö, medan moderna maskiner får snabbare laddning och bättre flyt, särskilt på system med flera skärmar eller Wayland-grafikserver.

    Färg, form och känsla

    Plasma har alltid legat i framkant när det gäller design – och version 6.6 fortsätter förfina detaljerna.

    • Färgplockaren visar nu riktiga RGB-värden i stället för sådana som påverkats av nattläge eller färgprofiler.
    • GTK-appar (som inte tillhör KDE-ekosystemet) får en mer harmonisk look med extra verktygsrads-marginaler och tydligare linjer.
    • Systeminställningarna har fått en uppfräschning, där bland annat sidan för fjärrskrivbord nu visar fel direkt – du slipper leta i loggar.
    • Bluetooth-sidorna följer bättre KDE:s designriktlinjer och är enklare att använda när Bluetooth är avstängt.

    Tillsammans ger dessa små förändringar ett helhetsintryck som känns mer enhetligt och professionellt.

    Nya möjligheter med Wayland och säkerhet

    För de som använder Wayland – framtidens standard för Linux-grafik – finns fler förbättringar:
    drag-och-släpp mellan äldre XWayland-fönster och moderna appar fungerar nu smidigare.

    Dessutom har en ny USB-portal lagts till. Den gör det möjligt för sandboxade appar, till exempel Flatpaks, att få tillgång till USB-enheter på ett säkert sätt när det verkligen behövs. Det här är en viktig milstolpe för säkerhet och användarvänlighet i moderna Linux-system.

    Fler finjusteringar för vardagen

    • Antalet virtuella skrivbord ökar från 20 till 25.
    • Du kan öppna Systeminställningar med Meta + I – där Meta-tangenten oftast är Windows-tangenten på vanliga PC-tangentbord (eller ⌘ Command på Mac). Kombinationen känns alltså direkt bekant för Windows-användare som är vana att använda den för genvägar och startmenyn.
    • Slideshow-bakgrunder får knappar för “Markera alla” och “Avmarkera alla”.
    • Info-centret svarar nu även på sökordet dxdiag – perfekt för dig som kommer från Windows-världen.
    • HDR-skärmar får ett nytt kalibreringssteg som mäter maximal ljusstyrka för mer korrekta färger.

    En förfinad helhet

    KDE Plasma 6.6 är inte en version som skriker efter uppmärksamhet – den förtjänar den. Det är ett exempel på hur noggrant arbete med detaljer kan göra en redan utmärkt skrivbordsmiljö ännu bättre.

    QR-kod-anslutningar och minnesoptimeringar må stå i centrum, men den verkliga nyheten ligger i känslan: Plasma 6.6 är mognare, snabbare och mer sammanhängande än någonsin.

    Detta är KDE:s filosofi i ett nötskal – ständig förbättring, utan att kompromissa med friheten.

    KDE Plasma 6.6 — Fakta

    Version
    KDE Plasma 6.6
    Planerad release
    17 februari 2026
    Huvudnyheter
    • Wi-Fi via QR-kod (anslut utan att skriva lösenord)
    • −100 MB RAM genom smartare bakgrundsbildshantering
    • ”Tiled”-plugin för kaklade tapeter
    • Polerat Breeze/GTK-utseende & korrekta RGB-värden i färgplockaren
    • Wayland: smidigare drag-och-släpp mellan XWayland och native-appar
    • Ny USB-portal: säkrare USB-åtkomst för sandboxade appar (t.ex. Flatpak)
    • HDR: kalibrering av maximal helskärmsljusstyrka
    • Fler virtuella skrivbord: 25 (upp från 20)
    Snabbgenväg
    Öppna Systeminställningar med Meta + I. Meta = Windows-tangenten på PC (⌘ Command på Mac).
    För vem?
    Användare som vill ha ett snabbare, snyggare och mer konsekvent Linux-skrivbord.
  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile. Det handlar inte bara om teknik, utan om frihet, kontroll och rätten till sitt digitala liv.

    Allt fler börjar fundera på om det verkligen är klokt att lägga sina filer i molntjänster som tillhör Microsoft, Google, Apple eller Dropbox. Frågan handlar inte bara om bekvämlighet, utan om kontroll, integritet och makt över vår egen data. I takt med att artificiell intelligens (AI) blir allt mer central i digitala ekosystem, växer oron för hur våra personliga filer, bilder, dokument och kontakter kan användas för att ”träna” AI-modeller utan vårt samtycke. Det finns även farhågor om hur statliga aktörer – särskilt i USA – kan pussla ihop detaljer om våra privatliv med hjälp av egna AI-verktyg.

    Begreppet digital självständighet har därför blivit ett nytt ideal. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen över sin digitala vardag, precis som man väljer att odla sin egen mat för att slippa industriproduktionens beroenden. I denna anda växer intresset snabbt för så kallad self-hosting – att själv drifta sina molntjänster på egen hårdvara eller hos en leverantör man litar på. Det har blivit ”det nya svarta” i den digitala världen.

    Nedan följer några av de mest intressanta projekten för den som vill bli digitalt självständig.

    Puter – personlig molntjänst med integritet i fokus

    3 september 2025 – Steve Emms, Internet

    Puter är ett avancerat webbaserat operativsystem som är byggt för att vara snabbt, funktionsrikt och utbyggbart. Det kan fungera som:

    • En personlig molntjänst där du kan samla alla dina filer, appar och spel på ett säkert ställe – tillgängligt var du än befinner dig.
    • En plattform för att bygga och publicera webbplatser, webbappar och spel.
    • Ett alternativ till Dropbox, Google Drive och OneDrive – men med ett fräscht gränssnitt och full kontroll.
    • En fjärrskrivbordsmiljö för servrar och arbetsstationer.
    • Ett öppet och gemenskapsdrivet projekt för alla som vill lära sig om webbutveckling, molnteknik och distribuerade system.

    Webbplats: github.com/HeyPuter/puter
    Licens: GNU Affero General Public License v3.0

    Nextcloud – frihet i molnet

    Nextcloud är kanske den mest kända självhostade molnlösningen i världen. Det är en komplett svit av klient- och serverprogram som låter dig skapa ditt eget privata moln för filer, kontakter, kalender och e-post.

    Med Nextcloud Groupware får man en hel arbetsmiljö i webbläsaren, komplett med e-post, kalender och uppgiftshantering – allt integrerat med filhantering. Programvaran är helt fri och öppen källkod, vilket innebär att du kan installera den på din egen server utan att dela data med någon tredje part.

    Nextcloud används i dag av allt från privatpersoner till skolor, myndigheter och företag som vill ha en säker, transparent och hållbar digital infrastruktur.

    Cloudreve – mångsidig filhantering för entusiaster

    Cloudreve är ett annat spännande projekt för den som vill skapa sin egen filvärdtjänst. Det är ett självhostat system som stöder flera olika lagringsleverantörer – till exempel OneDrive, S3-kompatibla API:er, Aliyun OSS och Tencent COS – vilket gör det perfekt för den som vill kombinera olika typer av lagring.

    Cloudreve erbjuder direktöverföringar mellan klient och server, integrering med Aria2 och qBittorrent för bakgrundsnedladdningar, samt möjlighet att komprimera, extrahera och dela filer i batch.

    Gränssnittet är modernt och snabbt, med stöd för mörkt läge, flerspråkighet och PWA-funktioner (Progressive Web App). Dessutom kan man förhandsgranska video, bilder och dokument direkt i webbläsaren.

    Webbplats: github.com/cloudreve/Cloudreve
    Licens: GNU General Public License v3.0

    Seafile – samarbete med integritet

    Seafile kombinerar molnlagring med fokus på sekretess och teamarbete. I Seafile organiseras filer i så kallade bibliotek (libraries), som kan synkroniseras separat och skyddas med egna lösenord. Det gör det enkelt att dela vissa filer med kollegor eller vänner utan att kompromissa med resten.

    Systemet hanterar filkonflikter smart, baserat på versionshistorik snarare än tidsstämplar, och kan återuppta avbrutna överföringar. Dessutom kan du synkronisera flera servrar och arbeta direkt mot befintliga mappar.

    För samarbete erbjuder Seafile delningslänkar med lösenord, versionshantering och uppladdningslänkar. Det finns även en virtuell drive-klient som gör att du kan bläddra bland molnfiler direkt i filsystemet, utan att de behöver laddas ner först.

    På säkerhetssidan erbjuder Seafile både biblioteks- och klientsidekryptering. För dokumenthantering finns stöd för Markdown-redigering, Wiki-läge, etiketter, relaterade dokument och realtidsnotifieringar.

    Programmet är tillgängligt för Linux, Android och iOS och används ofta i forskningsmiljöer, företag och skolor som behöver en säker delningsplattform.

    Webbplats: github.com/haiwen/seafile
    Licens:

    • GNU General Public License v2.0 (skrivbordsklient)
    • AGPLv3 (server och Android-klient)

    Slutligen

    Vi lever i en tid där digitalt ägande och självständighet åter blir viktiga begrepp. Självhostade molnlösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile visar att det går att kombinera bekvämlighet med integritet – utan att behöva ge bort sin data till techjättarnaAtt drifta sitt eget moln är inte längre bara för tekniker. Det är en växande rörelse bland vanliga användare som vill återta kontrollen över sitt digitala liv – en slags modern digital självförsörjning.

    $ cat fakta.txt

    • Puter AGPL-3.0

    • Typ: Webbaserat OS / personlig molntjänst
    • Utvecklare: Puter
    • Funktioner: Appar, spel, fjärrskrivbord, publicera webbappar
    • Länk: github.com/HeyPuter/puter

    • Nextcloud FOSS

    • Typ: Eget filmoln + groupware
    • Moduler: Files, Talk, Mail, Calendar, Contacts m.m.
    • Styrkor: Integritet, appar/extensioner, federation
    • Länk: nextcloud.com

    • Cloudreve GPL-3.0

    • Typ: Självhostad filvärd
    • Lagring: Lokal, OneDrive, S3, Aliyun OSS, COS, m.fl.
    • Funktioner: WebDAV, Aria2/qBittorrent, förhandsvisning, PWA
    • Länk: github.com/cloudreve/Cloudreve

    • Seafile GPL-2.0 / AGPL-3.0

    • Typ: Molnlagring med fokus på synk & team
    • Koncept: Bibliotek (libraries), selektiv sync, delta-överföring
    • Säkerhet: Bibliotekskryptering, klientsidekryptering
    • Länk: github.com/haiwen/seafile
    $ echo \”klart\”
  • Shotcut 25.10 släppt – öppen videoredigerare får text-till-tal och skärminspelning

    Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar för ökad stabilitet på Linux, macOS och Windows.

    Shotcut 25.10 har lanserats med flera nyheter, bland annat integrerad skärminspelning och en texteffekt som simulerar skrivmaskinsstil.

    Shotcut 25.10 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det kostnadsfria videoredigeringsprogrammet med öppen källkod för Linux, macOS och Windows. Den nya versionen introducerar en rad förbättringar och funktioner – bland annat en animerad “skrivmaskins”-texteffekt som genereras via HTML-kod, integrerat text-till-tal för undertexter, inbyggd skärminspelning, stöd för den senaste FFmpeg 8-plattformen samt många buggfixar för ökad stabilitet[.

    Ny text-effekt med skrivmaskinsanimation via HTML

    En av de mest iögonfallande nyheterna i Shotcut 25.10 är möjligheten att skapa textgrafik och -animationer direkt från HTML-kod. Med det nya verktyget “Image/Video from HTML” kan användare generera text som bild eller video, renderad genom Google Chrome/Chromium, vilket öppnar för avancerade visuella effekter[4]. Som exempel medföljer flera förinställningar på olika stilar: bland annat “3D image”, “elastic stroke” (för video), “folded” och “gold metal” (för stillbilder) samt “party time” (för video). Den resulterande textanimationen kan ha genomskinlig bakgrund, vilket är praktiskt för att lägga ovanpå videoklipp.

    Det finns dock en prestandagräns: videor som genereras med HTML-texteffekten är begränsade till 15 bildrutor per sekund. När effekten skapas öppnas resultatet automatiskt i förhandsgranskaren (Source viewer) i Shotcut, så att man direkt kan granska och finjustera HTML-koden om nödvändigt. Utvecklarna påpekar att man enkelt kan utnyttja kod från community-sajten CodePen för att göra egna varianter av effekten – men att man då bör kopiera den “kompilerade” HTML/JS-koden (utan preprocessor-språk som SCSS eller TypeScript) för att den ska fungera i Shotcut.

    Utöver HTML-generatorn har Shotcut 25.10 även fått ett nytt videofilter kallat “Text: Typewriter”, som applicerar samma skrivmaskinsliknande animering på text direkt i tidslinjen. Med detta filter kan man låta text dyka upp tecken för tecken, vilket är användbart för att skapa t.ex. animerade bildtexter eller titelsekvenser med skrivmaskinskänsla.

    Integrerat text-till-tal för undertexter

    En annan stor nyhet är att Shotcut nu kan generera tal från text (text-to-speech) i både undertextspår och användarens anteckningar. Funktionen är implementerad som ett tillägg som körs via Docker och utnyttjar den öppna Kokorodoki-motorn (med Kokoro-språkmodellen) för att omvandla text till syntetiskt tal. Detta innebär att man direkt i videoredigeraren kan få uppläst innehåll, vilket kan underlätta arbete med berättarröster eller uppläsning av undertexter.

    Det bör noteras att Shotcut i sig inte levererar flera olika röster eller språk – text-till-tal-funktionen är begränsad till de röster/modeller som följer med motorn, och det går i nuläget inte att välja andra språk eller talröster utöver standarden. Trots det kan verktyget vara mycket användbart för att snabbt skapa exempelvis en berättarröst baserat på undertext, så länge man har rätt förväntningar på kvaliteten. Utvecklarna påpekar att resultatet blir bäst om undertextsegmenten är korta (helst en rad i taget) och exakt tajmade – då flyter det syntetiska talet som mest naturligt.

    Inbyggd skärmdump och skärminspelning

    Shotcut 25.10 kan nu ta skärmbilder samt spela in skärmen direkt via programmet, oavsett om du kör Windows, macOS eller Linux. Under huven använder funktionen olika systemverktyg beroende på plattform för att genomföra inspelningen:

    • Windows: integreras med Windows inbyggda Skärmklippsverktyg (Snipping Tool) för att ta skärmdumpar. För skärminspelning på Windows används troligen operativsystemets egna funktioner.
    • macOS: utnyttjar Apples skärmavbildningsverktyg (inbyggt i macOS) för både skärmdump och eventuell skärminspelning.
    • Linux: använder FFmpeg direkt för inspelning under X11, eller utnyttjar Waylands inbyggda funktioner – exempelvis GNOME Shells skärminspelningsverktyg eller KDE Spectacle – beroende på vilken skrivbordsmiljö som körs. Om inget av dessa finns tillgängligt på systemet kan Shotcut automatiskt falla tillbaka på OBS Studio för att genomföra skärminspelningen.

    När en skärmavbild tas eller en inspelning startas visas detta som ett jobb i Shotcuts jobblista, där användaren kan övervaka förloppet eller avbryta om så behövs. Den integrerade lösningen gör det smidigt för videokreatörer att snabbt fånga innehåll från skärmen – till exempel för att demonstrera program eller spel – utan att behöva lämna Shotcut eller använda externa verktyg.

    Andra nya funktioner och förbättringar

    Förutom de stora nyheterna ovan innehåller Shotcut 25.10 även flera mindre förbättringar och uppdateringar:

    • Nya alternativ för filhantering: I egenskapsmenyn för mediafiler finns nu alternativen “Open With” (Öppna med…) och “Reload” (Ladda om). Detta låter användaren öppna en fil i ett externt program för redigering och sedan återuppdatera filen i Shotcut utan att behöva importera om den.
    • Förbättrad exportfunktion: När man väljer Exportera och Exportera fil i Shotcut, kommer programmet nu som standard att föreslå export av video/ljud istället för att spara ett projekt. Detta minskar risken att användare av misstag sparar projektfilen när de egentligen vill exportera en färdig video.
    • Uppdaterade multimedia-komponenter: Programmet har uppgraderats till att bygga på FFmpeg 8, den senaste versionen av den viktiga multimediaramen, vilket ger stöd för nya codec-funktioner och förbättrad prestanda. Även flera underliggande bibliotek har uppdaterats – däribland de för AV1-kodning/avkodning (SVT-AV1, libaom, dav1d), VP9/VP8 (libvpx), WebP-bilder (libwebp) samt Whisper.cpp för talhantering.
    • Ökad kompatibilitet på Linux: Minimiversionen av glibc (GNU C Library) som krävs för att köra Shotcut på Linux har höjts till 2.35. Detta betyder i praktiken att Shotcut nu är anpassad för moderna Linux-distributioner som t.ex. Ubuntu 22.04 LTS, men den kanske inte längre fungerar på väldigt gamla system.

    Buggfixar och stabilitet

    Utvecklingsteamet har också åtgärdat en rad buggar för att göra programmet stabilare och mer pålitligt. Bland de fixade problemen i Shotcut 25.10 märks:

    • Filnamn med specialtecken: Export av filer med tecknet “&” i sökväg eller filnamn fungerade inte tidigare – detta är nu korrigerat.
    • Uppstart på Linux: Ett fel som gjorde att Shotcut AppImage inte startade i Linux om AppImageLauncher var installerat har rättats till.
    • Avancerade nyckelbildrutor: Problem med att använda avancerade keyframes (nyckelbildrutor) i textverktyget Text: Rich har blivit löst.
    • Alfakanal i video: En bugg som orsakade felhantering av alfa-kanalen vid avkodning av video i Ut Video-format är fixad.
    • Duplicerade filter: Ett irritationsmoment där filtereffekter duplicerades när man fogade samman klipp har åtgärdats i denna version.

    Tillgänglighet

    Shotcut 25.10 är tillgängligt nu för nedladdning på projektets webbsida. För Linux-användare erbjuds ett universellt AppImage-paket som kan köras direkt på de flesta distributioner utan installation. Det finns även installationsfiler för både Windows och macOS, så att användare på samtliga plattformar kan dra nytta av de nya funktionerna. Precis som tidigare är Shotcut helt gratis att använda och distribueras som öppen källkod, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för videoredigering för en bred användarbas.

    Ladda hem

    https://www.shotcut.org/download

    Shotcut 25.10 – Fakta

    Version
    25.10 (stabil)
    Plattformar
    Linux · macOS · Windows
    Typ
    Öppen källkod · gratis videoredigerare
    Körning på Linux
    AppImage (glibc ≥ 2.35)
    Multimedia
    FFmpeg 8 + uppdaterade bibliotek (AV1, VPx, WebP, m.fl.)

    Nyheter i korthet
    • Text: Typewriter – ny texteffekt (skrivmaskin) och HTML-generator för bild/video (stöd för transparent bakgrund).
    • Text-till-tal i Anteckningar & Undertexter via Docker (Kokorodoki/Kokoro-motor).
    • Skärmsnapshot & skärminspelning: Windows (Snipping Tool), macOS (inbyggt), Linux (FFmpeg/X11, GNOME/Shell, KDE Spectacle eller OBS vid behov).
    • Open With & Reload i Egenskaper – redigera externt och ladda om utan re-import.
    • Export: standardvalet pekar nu mot “Exportera video/ljud”.
    Prestanda/begränsningar
    • HTML-genererad video är begränsad till 15 fps (för snabbare rendering).
    • Bäst TTS-resultat med korta, exakt tajmade undertextsegment (en rad åt gången).
    Buggfixar (urval)
    • Export med “&” i sökväg/filnamn.
    • AppImage-start på Linux med AppImageLauncher.
    • Avancerade nyckelbildrutor i Text: Rich.
    • Alfakanal vid avkodning av Ut Video.
    • Duplicerade filter vid återfogning av klipp.

    Tips: När du kopierar exempel från CodePen – välj View Compiled och klistra in den kompilerade HTML/JS-koden.
  • Arch Linux 2025.11.01 – ny ISO och Archinstall 3.0.12 ute nu

    Arch Linux går in i november 2025 med en ny ISO-version baserad på Linux 6.17 och en förbättrad installationsupplevelse. Med uppdaterade verktyg, fler språk och bättre hårdvarustöd markerar Archinstall 3.0.12 ännu ett steg mot att göra den minimalistiska Linuxdistributionen mer tillgänglig – utan att tumma på kraften och kontrollen som gjort Arch legendariskt bland entusiaster.

    Den senaste versionen av Arch Linux är här – och den bjuder på både ett nytt ISO-avtryck och en uppdaterad version av det välkända installationsverktyget Archinstall. Novemberutgåvan 2025 (2025.11.01) bygger på Linux 6.17, den allra färskaste kärnserien som ger bättre stöd för både ny och äldre hårdvara.

    Ny kärna, bättre hårdvarustöd

    Arch Linux 2025.11.01 är den första ISO:n som levereras med Linux 6.17, vilket betyder förbättrad prestanda och kompatibilitet.
    Det gäller inte bara de senaste datorerna – många användare med äldre system har tidigare haft problem med att vissa komponenter inte upptäcktes korrekt. Den nya kärnan väntas lösa mycket av detta, vilket gör Arch till ett ännu starkare val för dem som gillar att återbruka äldre maskiner.

    Archinstall 3.0.12 – en smartare installation

    Den nya versionen av installationsverktyget Archinstall 3.0.12 introducerar flera praktiska nyheter:

    • Ny -S-flagga för arch-chroot, som förenklar hanteringen av chroot-miljöer under installation.
    • Möjlighet att hoppa över bootloader-kontroller när man väljer “No Bootloader” – perfekt för avancerade användare som vill konfigurera detta manuellt.
    • Stöd för att spara och ladda UKI-inställningar (Unified Kernel Image).
    • Fixar som förhindrar att AMDGPU och Radeon-moduler omordnas i mkinitcpio.
    • Använder nu btrfs-hook för manuell installation av Btrfs-moduler.
    • Byter ut den gamla texteditorn Leafpad mot den modernare l3afpad i LXQt-profilen.
    • Uzbekiskt språkstöd har lagts till.
    • Installerar nu bara applikationer som uttryckligen är aktiverade i profilen.

    Tillsammans gör dessa förbättringar installationen både snabbare och mer tillförlitlig – oavsett om du är nybörjare eller erfaren Arch-användare.

    Pacman 7.1 – snabbare och smartare paket

    Samtidigt har Arch-teamet även släppt Pacman 7.1, den klassiska pakethanteraren i Arch-världen.
    Den nya versionen innehåller flera intressanta nyheter:

    • Förbättrad sandboxning för nedladdningar.
    • Smidigare hantering av GPG-nycklar vid import och återimport.
    • Nya flaggor: --wait-for-lock och --remove för repo-add.
    • Många förbättringar i makepkg, som används för att bygga egna paket.

    Resultatet blir snabbare, säkrare och mer robust pakethantering – något som alla Arch-användare uppskattar.

    Så får du den nya versionen

    Den nya ISO-avbildningen finns att ladda ner direkt från Arch Linux officiella webbplats.
    ISO:n är främst till för nya installationer – redan befintliga användare behöver bara köra:

    sudo pacman -Syu
    
    för att uppdatera hela systemet till den senaste versionen.

    Vill du använda den allra senaste installatören (3.0.12) direkt på ISO:n? Kör då:

    sudo pacman -Sy archinstall
    

    Sammanfattning

    Arch Linux fortsätter att ligga i framkant för dem som vill ha full kontroll över sitt Linuxsystem.
    Med Linux 6.17, Archinstall 3.0.12 och Pacman 7.1 blir installation, uppdatering och pakethantering ännu smidigare.
    Det är en påminnelse om varför Arch fortfarande är en favorit bland entusiaster – “Keep it simple”, men alltid på topp.

    I vår wiki finns aktuella länkar för nedladdning av Arch Linux

    https://wiki.linux.se/index.php/Arch_Linux#Ladda_hem_Arch_Linux

    https://linuxiac.com/archinstall-3-0-12-brings-improved-bootloader-handling

    Arch Linux 2025.11.01 – Teknisk faktaruta
    Ny ISO, Linux 6.17, Archinstall 3.0.12 och Pacman 7.1
    Release
    2025.11.01 (1 november 2025)
    Kärna
    Linux 6.17 (förbättrat hårdvarustöd, nytt & äldre)
    ISO-installatör
    Archinstall 3.0.11 på ISO; 3.0.12 tillgänglig via repo
    Pakethanterare
    Pacman 7.1 (nya flaggor & makepkg-förbättringar)
    Archinstall 3.0.12 – höjdpunkter
    • Ny -S-flagga för arch-chroot.
    • Kan hoppa över bootloader-kontroller när “No Bootloader” valts.
    • Spara/ladda UKI-inställningar (Unified Kernel Image).
    • Förhindrar omordning av AMDGPU/Radeon-moduler i mkinitcpio.
    • Använder btrfs-hook för manuell installation av Btrfs-moduler/binär.
    • Leafpadl3afpad i LXQt-profilen.
    • Nytt språk: uzbekiska (uz); installerar endast aktiverade appar.
    Pacman 7.1 – nytt
    • Förbättrad sandbox för nedladdare och bättre (åter)import av nycklar.
    • Nya repo-add-alternativ: --wait-for-lock, --remove.
    • Många förbättringar i makepkg.
    Snabbkommandon
    sudo pacman -Syu
    Uppdatera ett befintligt system till senaste paket.
    sudo pacman -Sy archinstall
    Använd Archinstall 3.0.12 direkt på 2025.11.01-ISO:n.
  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett fräschare gränssnitt, bättre prestanda och en helt ny installationsupplevelse.

    Den populära Linux-distributionen Fedora är tillbaka med sin 43:e version – och det är inte vilken uppdatering som helst. Den här utgåvan markerar slutet på en epok och början på en ny. Fedora 43 har landat med Wayland som enda grafiska standard, en ny generations paketmotor (DNF5), samt de allra senaste verktygen för utvecklare och entusiaster.

    Med Linux-kärnan 6.17 i ryggen och ett helt batteri uppdaterade programvaror visar Fedora återigen varför den betraktas som en av de mest framåtblickande distributionerna på Linux-scenen.

    Farväl X11 – Fedora går helt över till Wayland

    En av de mest symboliska förändringarna i Fedora 43 är att X11 nu är helt borttaget från systemet. Det klassiska fönstersystemet som hängt med sedan 1980-talet har alltså gjort sitt – Fedora tar nu det slutgiltiga steget till Wayland, den moderna och säkrare efterföljaren.

    För användaren innebär detta mjukare animationer, renare rendering och mindre skärmflimmer tack vare trippelbuffring. Wayland hanterar dessutom hybridgrafik betydligt bättre – exempelvis system med Intel Xe, NVIDIA Optimus eller Hybrid Mode.

    Det här steget avslutar en nästan tio år lång övergångsperiod, och markerar en milstolpe inte bara för Fedora, utan för hela Linux-ekosystemet.

    Nya fonter, ny känsla

    Fedora 43 byter även till COLRv1 Noto Color Emoji, ett nytt emoji-teckensnitt i vektorformat. Till skillnad från de gamla bitmap-baserade versionerna kan dessa skalas snyggt i alla upplösningar utan att bli suddiga – perfekt för högupplösta skärmar och moderna gränssnitt.

    GNOME 49 och Peas 2.0 – en fräschare skrivbordsmiljö

    Fedora Workstation 43 levereras med GNOME 49, den senaste versionen av det klassiska Fedora-skrivbordet. Här finns mängder av små förbättringar i användargränssnittet och prestandan, samt stöd för Peas 2.0, GNOMEs uppdaterade plugin-motor som används av flera kärnapplikationer.

    KDE Plasma 6.4.5 – en annan värld av flexibilitet

    För de som föredrar Fedora KDE bjuder version 43 på Plasma 6.4.5, tillsammans med Frameworks 6.8 och KDE Gear 25.08.2. Resultatet är ett snabbt, elegant och mycket anpassningsbart skrivbord.

    Några höjdpunkter:

    • Nya app-lanseringsetiketter – nyinstallerade program markeras med en grön “New!”-etikett.
    • Flexibla rutnätslayouter – varje virtuell skrivbordsyta kan få sin egen fönsterlayout.
    • Nydesignad Spectacle – KDE:s skärmdumpsverktyg har fått en modern och strömlinjeformad design.
    • HDR-justeringar och färghantering – möjlighet att finjustera färger och ljusstyrka via en HDR-guide.
    • Tillgänglighetsförbättringar – styr muspekaren med numeriska tangentbordet eller zooma med tre fingrar.
    • Smarta notifieringar – helskärmsappar tystar notiser automatiskt, som sedan sammanfattas efteråt.

    Dessutom använder Fedora KDE nu den nya webbaserade Anaconda-installern, som ger ett modernt och mer användarvänligt installationsflöde.

    Under huven: nya motorer för utvecklare

    Fedora 43:s inre består av några av de mest kraftfulla och uppdaterade komponenterna i Linuxvärlden:

    • GCC 15.2, glibc 2.42 och binutils 2.45
    • RPM 6.0 med förbättrad signaturverifiering och snabbare paketindexering
    • LLVM 21, Golang 1.25 och Perl 5.42
    • Python 3.14, Java 25 (OpenJDK 25), Ruby on Rails 8.0, PostgreSQL 18, och MySQL 8.4

    Det är alltså en version fullmatad med moderna utvecklingsverktyg för nästan varje programmeringsspråk och miljö.

    DNF5 och snabbare installationer

    Ett av de mest tekniskt betydelsefulla skiftena i Fedora 43 är införandet av DNF5 som standard för pakethantering under installationen. Den ersätter DNF4 och lovar snabbare, mer modulär och mer effektiv beroendehantering.

    Tillsammans med Anaconda WebUI – Fedora:s nya webbaserade installationsgränssnitt – blir installationen både enklare och snyggare än någonsin.

    Fler förbättringar: snabbare uppstart och högre säkerhet

    Fedora 43 introducerar Zstd-komprimerade initrd-avbilder, vilket minskar uppstartstiden.
    Systemet använder nu även Debuginfod IMA-verifiering som standard, vilket stärker systemets integritet.
    Verktyget lastlog2 ersätter den äldre lastlog-funktionen för effektivare inloggningsloggar.

    Dessutom har flera föråldrade komponenter, som python-nose och YASM, rensats bort för att hålla systemet rent och modernt.

    Fedora Kinoite – automatiska uppdateringar som standard

    Den oföränderliga KDE-versionen Fedora Kinoite har fått ett stort användarvänligt lyft: automatiska uppdateringar är nu aktiverade som standard. Användaren kan förstås justera frekvensen eller stänga av funktionen helt via systeminställningarna.

    Sammanfattning – Fedora 43 sätter standarden för framtiden

    Fedora 43 är inte bara ännu en uppdatering – det är ett teknologiskt generationsskifte.
    Med Wayland som enda grafiska miljö, DNF5 som ny pakethanterare, och ett berg av moderna verktyg visar Fedora varför den fortsätter vara ledstjärnan för innovation inom Linux.

    För den som vill testa framtidens Linux redan idag finns Fedora 43 ISO att ladda ner från projektets webbplats.

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#43

    Fedora 43 – Fakta
    • KernelLinux 6.17
    • Skrivbord (GNOME)GNOME 49 – Wayland-only
    • EmojiCOLRv1 Noto Color Emoji
    • KDE-utgåvanPlasma 6.4.5 • Frameworks 6.8 • KDE Gear 25.08.2
    • InstallerareAnaconda WebUI (ny) • DNF5 som backend
    • PakethanteringRPM 6.0 (bättre verifiering & prestanda)
    • GNU ToolchainGCC 15.2 • binutils 2.45 • glibc 2.42 • GDB 17.1
    • UtvecklarstackLLVM 21 • Python 3.14 • Golang 1.25 • Perl 5.42
    • PlatformerOpenJDK 25 • Ruby on Rails 8.0 • PostgreSQL 18 • MySQL 8.4
    • Boot & säkerhetinitrd med Zstd • Debuginfod IMA-verifiering • lastlog2
    • StädningarTar bort python-nose och YASM
    • ImmutableFedora Kinoite – automatiska uppdateringar på

    Notis: Fedora 43 fullbordar övergången till Wayland – X11-paketen har tagits bort.

  • Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” – Nästa stora steg för Linux har fått sina första fungerande testversioner

    Canonical har släppt de första fungerande testversionerna av kommande Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”, vilket markerar starten på den sex månader långa utvecklingsresan mot nästa stora långtidsstöd (LTS)-utgåva av det populära Linux-systemet. De nya byggena, som nu finns tillgängliga för nedladdning, bygger på Ubuntu 25.10 och drivs av Linux-kärnan 6.17 och GNOME 49, men kommer successivt att uppdateras med framtidens teknik – inklusive Mesa 25.3, GNOME 50 och en nyare Linux-kärna.

    Den 22 oktober 2025 markerar en milstolpe för Ubuntu-entusiaster världen över. Canonical har nu släppt de första fungerande dagliga ISO-byggena av kommande Ubuntu 26.04 LTS, med kodnamnet “Resolute Raccoon”. Efter flera veckor med trasiga testversioner finns nu äntligen en utgåva som går att starta, installera och experimentera med – perfekt för utvecklare, tidiga testare och nyfikna användare.

    Bygger vidare på Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”

    De nya dagliga byggena är baserade på den nyligen släppta Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”, som kom ut den 9 oktober 2025. Därför är Ubuntu 26.04 LTS just nu utrustad med Linux-kärnan 6.17 och använder den allra senaste versionen av GNOME 49-skrivbordet.

    Under de kommande månaderna kommer systemet att uppdateras kontinuerligt. Testversionerna uppdateras ofta dagligen och speglar det pågående utvecklingsarbetet inför den slutliga LTS-utgåvan. Det innebär att nya komponenter från framtida Linux-teknologier gradvis kommer att införas, bland annat Mesa 25.3-grafikstacken, Linux-kärnan 6.19 och GNOME 50.

    Vilken kärna får den slutliga versionen?

    En central fråga inför varje Ubuntu-version är vilken Linux-kärna den slutligen ska använda. Även om 6.20-kärnan väntas vara tillgänglig lagom till april 2026, spekuleras det i att Canonical istället kommer att välja den långsiktigt underhållna versionen Linux 6.18 LTS. Det skulle ge Ubuntu 26.04 LTS en stabil och vältestad grund för långvarigt stöd – något som alltid varit kärnan i LTS-konceptet.

    En klassisk utvecklingscykel

    Precis som tidigare Ubuntu-versioner följer “Resolute Raccoon” en sex månader lång utvecklingscykel.

    • Tidiga dagliga byggen finns redan tillgängliga för testning.
    • Beta-versionen väntas i början av april 2026.
    • Release Candidate (RC) kommer ungefär en vecka före den slutliga utgåvan.
    • Den färdiga versionen av Ubuntu 26.04 LTS planeras till 23 april 2026.

    När den lanseras kommer den att få säkerhets- och underhållsuppdateringar i hela fem år, fram till april 2031.

    Tillgängligt för alla smaker

    Som vanligt finns det inte bara Ubuntu som helhet, utan även de olika officiella smakerna som Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu och fler. Alla har sina dagliga byggen tillgängliga för nedladdning, och de bygger för närvarande på samma skrivbordsmiljöer som användes i Ubuntu 25.10.

    Testa – men med försiktighet

    Det är viktigt att komma ihåg att dessa dagliga ISO-byggen är förhandsversioner. De kan innehålla buggar, trasiga paket eller funktioner som ännu inte fungerar som de ska. Därför rekommenderas det inte att installera dem på en produktionsmaskin. Däremot passar de perfekt för den som vill följa utvecklingen på nära håll eller hjälpa Canonical att hitta och rapportera fel.

    Ubuntu – fortfarande hjärtat i det öppna ekosystemet

    Med “Resolute Raccoon” tar Ubuntu ännu ett steg i sin roll som ett av världens mest inflytelserika operativsystem inom öppen källkod. Kombinationen av långsiktigt stöd, modern programvara och en aktiv gemenskap gör att Ubuntu fortsätter att vara det självklara valet för både servrar, skrivbord och molnmiljöer.

    Kort sagt: Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” är på väg – och nu börjar den verkliga utvecklingsresan.
    Du kan ladda ner de dagliga byggena redan idag från den officiella Ubuntu-sidan. Men glöm inte: detta är bara början, och vägen till den färdiga versionen kommer att vara lika spännande som den är experimentell.

    Vill du stötta utvecklingen av fri programvara? Köp en kaffe till en Linux-utvecklare på ko-fi.com.

    För att ladda hem ubuntu 26.04 LTS TEST

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_26.04_LTS_TEST

    Ubuntu 26.04 LTS – “Resolute Raccoon”

    Status: Första fungerande dagliga ISO-byggen släppta (22 okt 2025). Förhandsversion – installera inte på produktionsmaskiner.

    • Kodnamn: Resolute Raccoon
    • Typ: Långtidsstöd (LTS), 5 års support
    • Planerad final: 23 april 2026
    • Support till: april 2031

    Nuvarande bas i dagliga byggen

    • Baseras på: Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” (9 okt 2025)
    • Kernel: Linux 6.17
    • Skrivbord: GNOME 49
    • Smaker: Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu m.fl. (dagliga byggen finns)

    Förväntade uppdateringar under utvecklingscykeln

    • Mesa 25.3 grafikstack
    • Linux 6.19 (möjligen 6.20 i final)
    • GNOME 50
    • Alternativt val av LTS-kärna: Linux 6.18 (för robust långtidssupport)

    Milstolpar (preliminärt)

    • Beta: början av april 2026
    • Release Candidate: cirka en vecka före final
    • Slutlig release: 23 april 2026
    Obs! Specifikationer för dagliga byggen kan ändras snabbt. Testa gärna i virtuell miljö eller på sekundär dator.

Etikett: fri programvara

  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar…

  • Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som…

  • Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov…

  • När spel-Linux siktar på serverhallen – CachyOS och den oväntade serverdrömmen

    CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett…

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…

  • Darktable 5.4 – ett stort kliv framåt för fri bildbehandling

    Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram. Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på…

  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse. Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare…

  • Mixxx 2.5.4 – öppen källkod som får DJ-världen att snurra smidigare

    Mixxx 2.5.4 är den senaste stabila versionen av det fria DJ-programmet som används världen över för live-mixning med digital musik. Uppdateringen fokuserar på förbättrat stöd för populära DJ-kontrollers, ökad stabilitet och anpassning till både nuvarande och kommande operativsystem, med målet att ge DJ:er en tryggare och mer förutsägbar upplevelse bakom spelarna. I slutet av året…

  • Mabox Linux 25.12

    Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett…

  • Scribus 1.6.5 släppt – stabilare PDF-hantering och förbättrad användarupplevelse

    Scribus, det fria och plattformsoberoende layoutprogrammet, har uppdaterats till version 1.6.5. Den nya utgåvan fokuserar på förbättrad stabilitet, säkrare hantering av grafik och mer tillförlitlig PDF-export. Bland nyheterna märks åtgärdade problem i ljust och mörkt läge, förbättrad färgplockare samt uppdateringar av programmets skriptfunktioner och externa beroenden. Uppdateringen är en del av den stabila 1.6-serien och…

  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows. Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med…

  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.…

  • THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT

    Thunderbird 146 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med förbättrad säkerhet, färre krascher och en lång rad rättningar i vardagsfunktioner fortsätter Mozillas öppna e-postklient att bli både stabilare och mer lättanvänd – utan att förändra hur användaren arbetar. THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT…

  • En ny Linux-mobil från Europa

    Kan en europeisk Linux-mobil verkligen utmana Apple och Google? Det finländska företaget Jolla gör nu ett nytt försök med en användarstyrd smartphone där integritet, öppen teknik och lång livslängd står i centrum – men där valet av ett Google-oberoende system också väcker frågor om kompatibilitet med vardagstjänster som BankID. Det händer inte ofta i smartphonevärlden:…

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse

    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla…

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile.…

  • Shotcut 25.10 släppt – öppen videoredigerare får text-till-tal och skärminspelning

    Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar…

  • Arch Linux 2025.11.01 – ny ISO och Archinstall 3.0.12 ute nu

    Arch Linux går in i november 2025 med en ny ISO-version baserad på Linux 6.17 och en förbättrad installationsupplevelse. Med uppdaterade verktyg, fler språk och bättre hårdvarustöd markerar Archinstall 3.0.12 ännu ett steg mot att göra den minimalistiska Linuxdistributionen mer tillgänglig – utan att tumma på kraften och kontrollen som gjort Arch legendariskt bland entusiaster.…

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett…

  • Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” – Nästa stora steg för Linux har fått sina första fungerande testversioner

    Canonical har släppt de första fungerande testversionerna av kommande Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”, vilket markerar starten på den sex månader långa utvecklingsresan mot nästa stora långtidsstöd (LTS)-utgåva av det populära Linux-systemet. De nya byggena, som nu finns tillgängliga för nedladdning, bygger på Ubuntu 25.10 och drivs av Linux-kärnan 6.17 och GNOME 49, men kommer…