• KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse


    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla Linux-användare.

    Avancerad teknik möter vardagsanvändning när nästa version av KDE Plasma gör entré.
    Den 17 februari 2026 väntas KDE-projektet lansera Plasma 6.6, och utvecklarna har redan gett oss en glimt av vad som väntar. Det handlar inte om en revolution – utan en evolution: hundratals små förbättringar som tillsammans gör din datorupplevelse både snabbare, snyggare och mer intuitiv.

    Skanna dig in på nätet – Wi-Fi via QR-kod

    Minns du hur tröttsamt det kan vara att skriva långa, krångliga Wi-Fi-lösenord? I Plasma 6.6 räcker det att skanna en QR-kod.
    I nätverkswidgeten finns nu en knapp som öppnar den lilla appen Qrca – och vips är du ansluten. Det här är särskilt praktiskt på caféer, kontor eller i delade hemnätverk där lösenord ofta byts.

    Denna funktion är ett steg mot en mer mobil-inspirerad datorupplevelse, där smidighet och säkerhet möts. Det är också en påminnelse om hur KDE-projektet hela tiden letar efter sätt att minska friktionen i vardagen.

    Mindre minne, mer fart

    Utvecklarna har tagit ett rejält grepp om prestandan. Plasma 6.6 använder över 100 MB mindre minne än tidigare versioner, tack vare en smartare hantering av bakgrundsbilder.
    När tapetfunktionen optimerades försvann visserligen stödet för kaklade bakgrunder – men det har man redan återinfört i form av ett nytt “Tiled”-plugin.

    För dig som kör KDE på äldre datorer betyder det här en märkbart lättare miljö, medan moderna maskiner får snabbare laddning och bättre flyt, särskilt på system med flera skärmar eller Wayland-grafikserver.

    Färg, form och känsla

    Plasma har alltid legat i framkant när det gäller design – och version 6.6 fortsätter förfina detaljerna.

    • Färgplockaren visar nu riktiga RGB-värden i stället för sådana som påverkats av nattläge eller färgprofiler.
    • GTK-appar (som inte tillhör KDE-ekosystemet) får en mer harmonisk look med extra verktygsrads-marginaler och tydligare linjer.
    • Systeminställningarna har fått en uppfräschning, där bland annat sidan för fjärrskrivbord nu visar fel direkt – du slipper leta i loggar.
    • Bluetooth-sidorna följer bättre KDE:s designriktlinjer och är enklare att använda när Bluetooth är avstängt.

    Tillsammans ger dessa små förändringar ett helhetsintryck som känns mer enhetligt och professionellt.

    Nya möjligheter med Wayland och säkerhet

    För de som använder Wayland – framtidens standard för Linux-grafik – finns fler förbättringar:
    drag-och-släpp mellan äldre XWayland-fönster och moderna appar fungerar nu smidigare.

    Dessutom har en ny USB-portal lagts till. Den gör det möjligt för sandboxade appar, till exempel Flatpaks, att få tillgång till USB-enheter på ett säkert sätt när det verkligen behövs. Det här är en viktig milstolpe för säkerhet och användarvänlighet i moderna Linux-system.

    Fler finjusteringar för vardagen

    • Antalet virtuella skrivbord ökar från 20 till 25.
    • Du kan öppna Systeminställningar med Meta + I – där Meta-tangenten oftast är Windows-tangenten på vanliga PC-tangentbord (eller ⌘ Command på Mac). Kombinationen känns alltså direkt bekant för Windows-användare som är vana att använda den för genvägar och startmenyn.
    • Slideshow-bakgrunder får knappar för “Markera alla” och “Avmarkera alla”.
    • Info-centret svarar nu även på sökordet dxdiag – perfekt för dig som kommer från Windows-världen.
    • HDR-skärmar får ett nytt kalibreringssteg som mäter maximal ljusstyrka för mer korrekta färger.

    En förfinad helhet

    KDE Plasma 6.6 är inte en version som skriker efter uppmärksamhet – den förtjänar den. Det är ett exempel på hur noggrant arbete med detaljer kan göra en redan utmärkt skrivbordsmiljö ännu bättre.

    QR-kod-anslutningar och minnesoptimeringar må stå i centrum, men den verkliga nyheten ligger i känslan: Plasma 6.6 är mognare, snabbare och mer sammanhängande än någonsin.

    Detta är KDE:s filosofi i ett nötskal – ständig förbättring, utan att kompromissa med friheten.

    KDE Plasma 6.6 — Fakta

    Version
    KDE Plasma 6.6
    Planerad release
    17 februari 2026
    Huvudnyheter
    • Wi-Fi via QR-kod (anslut utan att skriva lösenord)
    • −100 MB RAM genom smartare bakgrundsbildshantering
    • ”Tiled”-plugin för kaklade tapeter
    • Polerat Breeze/GTK-utseende & korrekta RGB-värden i färgplockaren
    • Wayland: smidigare drag-och-släpp mellan XWayland och native-appar
    • Ny USB-portal: säkrare USB-åtkomst för sandboxade appar (t.ex. Flatpak)
    • HDR: kalibrering av maximal helskärmsljusstyrka
    • Fler virtuella skrivbord: 25 (upp från 20)
    Snabbgenväg
    Öppna Systeminställningar med Meta + I. Meta = Windows-tangenten på PC (⌘ Command på Mac).
    För vem?
    Användare som vill ha ett snabbare, snyggare och mer konsekvent Linux-skrivbord.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile. Det handlar inte bara om teknik, utan om frihet, kontroll och rätten till sitt digitala liv.

    Allt fler börjar fundera på om det verkligen är klokt att lägga sina filer i molntjänster som tillhör Microsoft, Google, Apple eller Dropbox. Frågan handlar inte bara om bekvämlighet, utan om kontroll, integritet och makt över vår egen data. I takt med att artificiell intelligens (AI) blir allt mer central i digitala ekosystem, växer oron för hur våra personliga filer, bilder, dokument och kontakter kan användas för att ”träna” AI-modeller utan vårt samtycke. Det finns även farhågor om hur statliga aktörer – särskilt i USA – kan pussla ihop detaljer om våra privatliv med hjälp av egna AI-verktyg.

    Begreppet digital självständighet har därför blivit ett nytt ideal. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen över sin digitala vardag, precis som man väljer att odla sin egen mat för att slippa industriproduktionens beroenden. I denna anda växer intresset snabbt för så kallad self-hosting – att själv drifta sina molntjänster på egen hårdvara eller hos en leverantör man litar på. Det har blivit ”det nya svarta” i den digitala världen.

    Nedan följer några av de mest intressanta projekten för den som vill bli digitalt självständig.

    Puter – personlig molntjänst med integritet i fokus

    3 september 2025 – Steve Emms, Internet

    Puter är ett avancerat webbaserat operativsystem som är byggt för att vara snabbt, funktionsrikt och utbyggbart. Det kan fungera som:

    • En personlig molntjänst där du kan samla alla dina filer, appar och spel på ett säkert ställe – tillgängligt var du än befinner dig.
    • En plattform för att bygga och publicera webbplatser, webbappar och spel.
    • Ett alternativ till Dropbox, Google Drive och OneDrive – men med ett fräscht gränssnitt och full kontroll.
    • En fjärrskrivbordsmiljö för servrar och arbetsstationer.
    • Ett öppet och gemenskapsdrivet projekt för alla som vill lära sig om webbutveckling, molnteknik och distribuerade system.

    Webbplats: github.com/HeyPuter/puter
    Licens: GNU Affero General Public License v3.0

    Nextcloud – frihet i molnet

    Nextcloud är kanske den mest kända självhostade molnlösningen i världen. Det är en komplett svit av klient- och serverprogram som låter dig skapa ditt eget privata moln för filer, kontakter, kalender och e-post.

    Med Nextcloud Groupware får man en hel arbetsmiljö i webbläsaren, komplett med e-post, kalender och uppgiftshantering – allt integrerat med filhantering. Programvaran är helt fri och öppen källkod, vilket innebär att du kan installera den på din egen server utan att dela data med någon tredje part.

    Nextcloud används i dag av allt från privatpersoner till skolor, myndigheter och företag som vill ha en säker, transparent och hållbar digital infrastruktur.

    Cloudreve – mångsidig filhantering för entusiaster

    Cloudreve är ett annat spännande projekt för den som vill skapa sin egen filvärdtjänst. Det är ett självhostat system som stöder flera olika lagringsleverantörer – till exempel OneDrive, S3-kompatibla API:er, Aliyun OSS och Tencent COS – vilket gör det perfekt för den som vill kombinera olika typer av lagring.

    Cloudreve erbjuder direktöverföringar mellan klient och server, integrering med Aria2 och qBittorrent för bakgrundsnedladdningar, samt möjlighet att komprimera, extrahera och dela filer i batch.

    Gränssnittet är modernt och snabbt, med stöd för mörkt läge, flerspråkighet och PWA-funktioner (Progressive Web App). Dessutom kan man förhandsgranska video, bilder och dokument direkt i webbläsaren.

    Webbplats: github.com/cloudreve/Cloudreve
    Licens: GNU General Public License v3.0

    Seafile – samarbete med integritet

    Seafile kombinerar molnlagring med fokus på sekretess och teamarbete. I Seafile organiseras filer i så kallade bibliotek (libraries), som kan synkroniseras separat och skyddas med egna lösenord. Det gör det enkelt att dela vissa filer med kollegor eller vänner utan att kompromissa med resten.

    Systemet hanterar filkonflikter smart, baserat på versionshistorik snarare än tidsstämplar, och kan återuppta avbrutna överföringar. Dessutom kan du synkronisera flera servrar och arbeta direkt mot befintliga mappar.

    För samarbete erbjuder Seafile delningslänkar med lösenord, versionshantering och uppladdningslänkar. Det finns även en virtuell drive-klient som gör att du kan bläddra bland molnfiler direkt i filsystemet, utan att de behöver laddas ner först.

    På säkerhetssidan erbjuder Seafile både biblioteks- och klientsidekryptering. För dokumenthantering finns stöd för Markdown-redigering, Wiki-läge, etiketter, relaterade dokument och realtidsnotifieringar.

    Programmet är tillgängligt för Linux, Android och iOS och används ofta i forskningsmiljöer, företag och skolor som behöver en säker delningsplattform.

    Webbplats: github.com/haiwen/seafile
    Licens:

    • GNU General Public License v2.0 (skrivbordsklient)
    • AGPLv3 (server och Android-klient)

    Slutligen

    Vi lever i en tid där digitalt ägande och självständighet åter blir viktiga begrepp. Självhostade molnlösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile visar att det går att kombinera bekvämlighet med integritet – utan att behöva ge bort sin data till techjättarnaAtt drifta sitt eget moln är inte längre bara för tekniker. Det är en växande rörelse bland vanliga användare som vill återta kontrollen över sitt digitala liv – en slags modern digital självförsörjning.

    $ cat fakta.txt

    • Puter AGPL-3.0

    • Typ: Webbaserat OS / personlig molntjänst
    • Utvecklare: Puter
    • Funktioner: Appar, spel, fjärrskrivbord, publicera webbappar
    • Länk: github.com/HeyPuter/puter

    • Nextcloud FOSS

    • Typ: Eget filmoln + groupware
    • Moduler: Files, Talk, Mail, Calendar, Contacts m.m.
    • Styrkor: Integritet, appar/extensioner, federation
    • Länk: nextcloud.com

    • Cloudreve GPL-3.0

    • Typ: Självhostad filvärd
    • Lagring: Lokal, OneDrive, S3, Aliyun OSS, COS, m.fl.
    • Funktioner: WebDAV, Aria2/qBittorrent, förhandsvisning, PWA
    • Länk: github.com/cloudreve/Cloudreve

    • Seafile GPL-2.0 / AGPL-3.0

    • Typ: Molnlagring med fokus på synk & team
    • Koncept: Bibliotek (libraries), selektiv sync, delta-överföring
    • Säkerhet: Bibliotekskryptering, klientsidekryptering
    • Länk: github.com/haiwen/seafile
    $ echo \”klart\”
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Shotcut 25.10 släppt – öppen videoredigerare får text-till-tal och skärminspelning

    Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar för ökad stabilitet på Linux, macOS och Windows.

    Shotcut 25.10 har lanserats med flera nyheter, bland annat integrerad skärminspelning och en texteffekt som simulerar skrivmaskinsstil.

    Shotcut 25.10 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det kostnadsfria videoredigeringsprogrammet med öppen källkod för Linux, macOS och Windows. Den nya versionen introducerar en rad förbättringar och funktioner – bland annat en animerad “skrivmaskins”-texteffekt som genereras via HTML-kod, integrerat text-till-tal för undertexter, inbyggd skärminspelning, stöd för den senaste FFmpeg 8-plattformen samt många buggfixar för ökad stabilitet[.

    Ny text-effekt med skrivmaskinsanimation via HTML

    En av de mest iögonfallande nyheterna i Shotcut 25.10 är möjligheten att skapa textgrafik och -animationer direkt från HTML-kod. Med det nya verktyget “Image/Video from HTML” kan användare generera text som bild eller video, renderad genom Google Chrome/Chromium, vilket öppnar för avancerade visuella effekter[4]. Som exempel medföljer flera förinställningar på olika stilar: bland annat “3D image”, “elastic stroke” (för video), “folded” och “gold metal” (för stillbilder) samt “party time” (för video). Den resulterande textanimationen kan ha genomskinlig bakgrund, vilket är praktiskt för att lägga ovanpå videoklipp.

    Det finns dock en prestandagräns: videor som genereras med HTML-texteffekten är begränsade till 15 bildrutor per sekund. När effekten skapas öppnas resultatet automatiskt i förhandsgranskaren (Source viewer) i Shotcut, så att man direkt kan granska och finjustera HTML-koden om nödvändigt. Utvecklarna påpekar att man enkelt kan utnyttja kod från community-sajten CodePen för att göra egna varianter av effekten – men att man då bör kopiera den “kompilerade” HTML/JS-koden (utan preprocessor-språk som SCSS eller TypeScript) för att den ska fungera i Shotcut.

    Utöver HTML-generatorn har Shotcut 25.10 även fått ett nytt videofilter kallat “Text: Typewriter”, som applicerar samma skrivmaskinsliknande animering på text direkt i tidslinjen. Med detta filter kan man låta text dyka upp tecken för tecken, vilket är användbart för att skapa t.ex. animerade bildtexter eller titelsekvenser med skrivmaskinskänsla.

    Integrerat text-till-tal för undertexter

    En annan stor nyhet är att Shotcut nu kan generera tal från text (text-to-speech) i både undertextspår och användarens anteckningar. Funktionen är implementerad som ett tillägg som körs via Docker och utnyttjar den öppna Kokorodoki-motorn (med Kokoro-språkmodellen) för att omvandla text till syntetiskt tal. Detta innebär att man direkt i videoredigeraren kan få uppläst innehåll, vilket kan underlätta arbete med berättarröster eller uppläsning av undertexter.

    Det bör noteras att Shotcut i sig inte levererar flera olika röster eller språk – text-till-tal-funktionen är begränsad till de röster/modeller som följer med motorn, och det går i nuläget inte att välja andra språk eller talröster utöver standarden. Trots det kan verktyget vara mycket användbart för att snabbt skapa exempelvis en berättarröst baserat på undertext, så länge man har rätt förväntningar på kvaliteten. Utvecklarna påpekar att resultatet blir bäst om undertextsegmenten är korta (helst en rad i taget) och exakt tajmade – då flyter det syntetiska talet som mest naturligt.

    Inbyggd skärmdump och skärminspelning

    Shotcut 25.10 kan nu ta skärmbilder samt spela in skärmen direkt via programmet, oavsett om du kör Windows, macOS eller Linux. Under huven använder funktionen olika systemverktyg beroende på plattform för att genomföra inspelningen:

    • Windows: integreras med Windows inbyggda Skärmklippsverktyg (Snipping Tool) för att ta skärmdumpar. För skärminspelning på Windows används troligen operativsystemets egna funktioner.
    • macOS: utnyttjar Apples skärmavbildningsverktyg (inbyggt i macOS) för både skärmdump och eventuell skärminspelning.
    • Linux: använder FFmpeg direkt för inspelning under X11, eller utnyttjar Waylands inbyggda funktioner – exempelvis GNOME Shells skärminspelningsverktyg eller KDE Spectacle – beroende på vilken skrivbordsmiljö som körs. Om inget av dessa finns tillgängligt på systemet kan Shotcut automatiskt falla tillbaka på OBS Studio för att genomföra skärminspelningen.

    När en skärmavbild tas eller en inspelning startas visas detta som ett jobb i Shotcuts jobblista, där användaren kan övervaka förloppet eller avbryta om så behövs. Den integrerade lösningen gör det smidigt för videokreatörer att snabbt fånga innehåll från skärmen – till exempel för att demonstrera program eller spel – utan att behöva lämna Shotcut eller använda externa verktyg.

    Andra nya funktioner och förbättringar

    Förutom de stora nyheterna ovan innehåller Shotcut 25.10 även flera mindre förbättringar och uppdateringar:

    • Nya alternativ för filhantering: I egenskapsmenyn för mediafiler finns nu alternativen “Open With” (Öppna med…) och “Reload” (Ladda om). Detta låter användaren öppna en fil i ett externt program för redigering och sedan återuppdatera filen i Shotcut utan att behöva importera om den.
    • Förbättrad exportfunktion: När man väljer Exportera och Exportera fil i Shotcut, kommer programmet nu som standard att föreslå export av video/ljud istället för att spara ett projekt. Detta minskar risken att användare av misstag sparar projektfilen när de egentligen vill exportera en färdig video.
    • Uppdaterade multimedia-komponenter: Programmet har uppgraderats till att bygga på FFmpeg 8, den senaste versionen av den viktiga multimediaramen, vilket ger stöd för nya codec-funktioner och förbättrad prestanda. Även flera underliggande bibliotek har uppdaterats – däribland de för AV1-kodning/avkodning (SVT-AV1, libaom, dav1d), VP9/VP8 (libvpx), WebP-bilder (libwebp) samt Whisper.cpp för talhantering.
    • Ökad kompatibilitet på Linux: Minimiversionen av glibc (GNU C Library) som krävs för att köra Shotcut på Linux har höjts till 2.35. Detta betyder i praktiken att Shotcut nu är anpassad för moderna Linux-distributioner som t.ex. Ubuntu 22.04 LTS, men den kanske inte längre fungerar på väldigt gamla system.

    Buggfixar och stabilitet

    Utvecklingsteamet har också åtgärdat en rad buggar för att göra programmet stabilare och mer pålitligt. Bland de fixade problemen i Shotcut 25.10 märks:

    • Filnamn med specialtecken: Export av filer med tecknet “&” i sökväg eller filnamn fungerade inte tidigare – detta är nu korrigerat.
    • Uppstart på Linux: Ett fel som gjorde att Shotcut AppImage inte startade i Linux om AppImageLauncher var installerat har rättats till.
    • Avancerade nyckelbildrutor: Problem med att använda avancerade keyframes (nyckelbildrutor) i textverktyget Text: Rich har blivit löst.
    • Alfakanal i video: En bugg som orsakade felhantering av alfa-kanalen vid avkodning av video i Ut Video-format är fixad.
    • Duplicerade filter: Ett irritationsmoment där filtereffekter duplicerades när man fogade samman klipp har åtgärdats i denna version.

    Tillgänglighet

    Shotcut 25.10 är tillgängligt nu för nedladdning på projektets webbsida. För Linux-användare erbjuds ett universellt AppImage-paket som kan köras direkt på de flesta distributioner utan installation. Det finns även installationsfiler för både Windows och macOS, så att användare på samtliga plattformar kan dra nytta av de nya funktionerna. Precis som tidigare är Shotcut helt gratis att använda och distribueras som öppen källkod, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för videoredigering för en bred användarbas.

    Ladda hem

    https://www.shotcut.org/download

    Shotcut 25.10 – Fakta

    Version
    25.10 (stabil)
    Plattformar
    Linux · macOS · Windows
    Typ
    Öppen källkod · gratis videoredigerare
    Körning på Linux
    AppImage (glibc ≥ 2.35)
    Multimedia
    FFmpeg 8 + uppdaterade bibliotek (AV1, VPx, WebP, m.fl.)
    Nyheter i korthet
    • Text: Typewriter – ny texteffekt (skrivmaskin) och HTML-generator för bild/video (stöd för transparent bakgrund).
    • Text-till-tal i Anteckningar & Undertexter via Docker (Kokorodoki/Kokoro-motor).
    • Skärmsnapshot & skärminspelning: Windows (Snipping Tool), macOS (inbyggt), Linux (FFmpeg/X11, GNOME/Shell, KDE Spectacle eller OBS vid behov).
    • Open With & Reload i Egenskaper – redigera externt och ladda om utan re-import.
    • Export: standardvalet pekar nu mot “Exportera video/ljud”.
    Prestanda/begränsningar
    • HTML-genererad video är begränsad till 15 fps (för snabbare rendering).
    • Bäst TTS-resultat med korta, exakt tajmade undertextsegment (en rad åt gången).
    Buggfixar (urval)
    • Export med “&” i sökväg/filnamn.
    • AppImage-start på Linux med AppImageLauncher.
    • Avancerade nyckelbildrutor i Text: Rich.
    • Alfakanal vid avkodning av Ut Video.
    • Duplicerade filter vid återfogning av klipp.
    Tips: När du kopierar exempel från CodePen – välj View Compiled och klistra in den kompilerade HTML/JS-koden.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Arch Linux 2025.11.01 – ny ISO och Archinstall 3.0.12 ute nu

    Arch Linux går in i november 2025 med en ny ISO-version baserad på Linux 6.17 och en förbättrad installationsupplevelse. Med uppdaterade verktyg, fler språk och bättre hårdvarustöd markerar Archinstall 3.0.12 ännu ett steg mot att göra den minimalistiska Linuxdistributionen mer tillgänglig – utan att tumma på kraften och kontrollen som gjort Arch legendariskt bland entusiaster.

    Den senaste versionen av Arch Linux är här – och den bjuder på både ett nytt ISO-avtryck och en uppdaterad version av det välkända installationsverktyget Archinstall. Novemberutgåvan 2025 (2025.11.01) bygger på Linux 6.17, den allra färskaste kärnserien som ger bättre stöd för både ny och äldre hårdvara.

    Ny kärna, bättre hårdvarustöd

    Arch Linux 2025.11.01 är den första ISO:n som levereras med Linux 6.17, vilket betyder förbättrad prestanda och kompatibilitet.
    Det gäller inte bara de senaste datorerna – många användare med äldre system har tidigare haft problem med att vissa komponenter inte upptäcktes korrekt. Den nya kärnan väntas lösa mycket av detta, vilket gör Arch till ett ännu starkare val för dem som gillar att återbruka äldre maskiner.

    Archinstall 3.0.12 – en smartare installation

    Den nya versionen av installationsverktyget Archinstall 3.0.12 introducerar flera praktiska nyheter:

    • Ny -S-flagga för arch-chroot, som förenklar hanteringen av chroot-miljöer under installation.
    • Möjlighet att hoppa över bootloader-kontroller när man väljer “No Bootloader” – perfekt för avancerade användare som vill konfigurera detta manuellt.
    • Stöd för att spara och ladda UKI-inställningar (Unified Kernel Image).
    • Fixar som förhindrar att AMDGPU och Radeon-moduler omordnas i mkinitcpio.
    • Använder nu btrfs-hook för manuell installation av Btrfs-moduler.
    • Byter ut den gamla texteditorn Leafpad mot den modernare l3afpad i LXQt-profilen.
    • Uzbekiskt språkstöd har lagts till.
    • Installerar nu bara applikationer som uttryckligen är aktiverade i profilen.

    Tillsammans gör dessa förbättringar installationen både snabbare och mer tillförlitlig – oavsett om du är nybörjare eller erfaren Arch-användare.

    Pacman 7.1 – snabbare och smartare paket

    Samtidigt har Arch-teamet även släppt Pacman 7.1, den klassiska pakethanteraren i Arch-världen.
    Den nya versionen innehåller flera intressanta nyheter:

    • Förbättrad sandboxning för nedladdningar.
    • Smidigare hantering av GPG-nycklar vid import och återimport.
    • Nya flaggor: --wait-for-lock och --remove för repo-add.
    • Många förbättringar i makepkg, som används för att bygga egna paket.

    Resultatet blir snabbare, säkrare och mer robust pakethantering – något som alla Arch-användare uppskattar.

    Så får du den nya versionen

    Den nya ISO-avbildningen finns att ladda ner direkt från Arch Linux officiella webbplats.
    ISO:n är främst till för nya installationer – redan befintliga användare behöver bara köra:

    sudo pacman -Syu

för att uppdatera hela systemet till den senaste versionen.

    Vill du använda den allra senaste installatören (3.0.12) direkt på ISO:n? Kör då:

    sudo pacman -Sy archinstall

    Sammanfattning

    Arch Linux fortsätter att ligga i framkant för dem som vill ha full kontroll över sitt Linuxsystem.
    Med Linux 6.17, Archinstall 3.0.12 och Pacman 7.1 blir installation, uppdatering och pakethantering ännu smidigare.
    Det är en påminnelse om varför Arch fortfarande är en favorit bland entusiaster – “Keep it simple”, men alltid på topp.

    I vår wiki finns aktuella länkar för nedladdning av Arch Linux

    https://wiki.linux.se/index.php/Arch_Linux#Ladda_hem_Arch_Linux

    https://linuxiac.com/archinstall-3-0-12-brings-improved-bootloader-handling

    Arch Linux 2025.11.01 – Teknisk faktaruta
    Ny ISO, Linux 6.17, Archinstall 3.0.12 och Pacman 7.1
    Release
    2025.11.01 (1 november 2025)
    Kärna
    Linux 6.17 (förbättrat hårdvarustöd, nytt & äldre)
    ISO-installatör
    Archinstall 3.0.11 på ISO; 3.0.12 tillgänglig via repo
    Pakethanterare
    Pacman 7.1 (nya flaggor & makepkg-förbättringar)
    Archinstall 3.0.12 – höjdpunkter
    • Ny -S-flagga för arch-chroot.
    • Kan hoppa över bootloader-kontroller när “No Bootloader” valts.
    • Spara/ladda UKI-inställningar (Unified Kernel Image).
    • Förhindrar omordning av AMDGPU/Radeon-moduler i mkinitcpio.
    • Använder btrfs-hook för manuell installation av Btrfs-moduler/binär.
    • Leafpad → l3afpad i LXQt-profilen.
    • Nytt språk: uzbekiska (uz); installerar endast aktiverade appar.
    Pacman 7.1 – nytt
    • Förbättrad sandbox för nedladdare och bättre (åter)import av nycklar.
    • Nya repo-add-alternativ: --wait-for-lock, --remove.
    • Många förbättringar i makepkg.
    Snabbkommandon
    sudo pacman -Syu
    Uppdatera ett befintligt system till senaste paket.
    sudo pacman -Sy archinstall
    Använd Archinstall 3.0.12 direkt på 2025.11.01-ISO:n.
    , , , , , , , , ,

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett fräschare gränssnitt, bättre prestanda och en helt ny installationsupplevelse.

    Den populära Linux-distributionen Fedora är tillbaka med sin 43:e version – och det är inte vilken uppdatering som helst. Den här utgåvan markerar slutet på en epok och början på en ny. Fedora 43 har landat med Wayland som enda grafiska standard, en ny generations paketmotor (DNF5), samt de allra senaste verktygen för utvecklare och entusiaster.

    Med Linux-kärnan 6.17 i ryggen och ett helt batteri uppdaterade programvaror visar Fedora återigen varför den betraktas som en av de mest framåtblickande distributionerna på Linux-scenen.

    Farväl X11 – Fedora går helt över till Wayland

    En av de mest symboliska förändringarna i Fedora 43 är att X11 nu är helt borttaget från systemet. Det klassiska fönstersystemet som hängt med sedan 1980-talet har alltså gjort sitt – Fedora tar nu det slutgiltiga steget till Wayland, den moderna och säkrare efterföljaren.

    För användaren innebär detta mjukare animationer, renare rendering och mindre skärmflimmer tack vare trippelbuffring. Wayland hanterar dessutom hybridgrafik betydligt bättre – exempelvis system med Intel Xe, NVIDIA Optimus eller Hybrid Mode.

    Det här steget avslutar en nästan tio år lång övergångsperiod, och markerar en milstolpe inte bara för Fedora, utan för hela Linux-ekosystemet.

    Nya fonter, ny känsla

    Fedora 43 byter även till COLRv1 Noto Color Emoji, ett nytt emoji-teckensnitt i vektorformat. Till skillnad från de gamla bitmap-baserade versionerna kan dessa skalas snyggt i alla upplösningar utan att bli suddiga – perfekt för högupplösta skärmar och moderna gränssnitt.

    GNOME 49 och Peas 2.0 – en fräschare skrivbordsmiljö

    Fedora Workstation 43 levereras med GNOME 49, den senaste versionen av det klassiska Fedora-skrivbordet. Här finns mängder av små förbättringar i användargränssnittet och prestandan, samt stöd för Peas 2.0, GNOMEs uppdaterade plugin-motor som används av flera kärnapplikationer.

    KDE Plasma 6.4.5 – en annan värld av flexibilitet

    För de som föredrar Fedora KDE bjuder version 43 på Plasma 6.4.5, tillsammans med Frameworks 6.8 och KDE Gear 25.08.2. Resultatet är ett snabbt, elegant och mycket anpassningsbart skrivbord.

    Några höjdpunkter:

    • Nya app-lanseringsetiketter – nyinstallerade program markeras med en grön “New!”-etikett.
    • Flexibla rutnätslayouter – varje virtuell skrivbordsyta kan få sin egen fönsterlayout.
    • Nydesignad Spectacle – KDE:s skärmdumpsverktyg har fått en modern och strömlinjeformad design.
    • HDR-justeringar och färghantering – möjlighet att finjustera färger och ljusstyrka via en HDR-guide.
    • Tillgänglighetsförbättringar – styr muspekaren med numeriska tangentbordet eller zooma med tre fingrar.
    • Smarta notifieringar – helskärmsappar tystar notiser automatiskt, som sedan sammanfattas efteråt.

    Dessutom använder Fedora KDE nu den nya webbaserade Anaconda-installern, som ger ett modernt och mer användarvänligt installationsflöde.

    Under huven: nya motorer för utvecklare

    Fedora 43:s inre består av några av de mest kraftfulla och uppdaterade komponenterna i Linuxvärlden:

    • GCC 15.2, glibc 2.42 och binutils 2.45
    • RPM 6.0 med förbättrad signaturverifiering och snabbare paketindexering
    • LLVM 21, Golang 1.25 och Perl 5.42
    • Python 3.14, Java 25 (OpenJDK 25), Ruby on Rails 8.0, PostgreSQL 18, och MySQL 8.4

    Det är alltså en version fullmatad med moderna utvecklingsverktyg för nästan varje programmeringsspråk och miljö.

    DNF5 och snabbare installationer

    Ett av de mest tekniskt betydelsefulla skiftena i Fedora 43 är införandet av DNF5 som standard för pakethantering under installationen. Den ersätter DNF4 och lovar snabbare, mer modulär och mer effektiv beroendehantering.

    Tillsammans med Anaconda WebUI – Fedora:s nya webbaserade installationsgränssnitt – blir installationen både enklare och snyggare än någonsin.

    Fler förbättringar: snabbare uppstart och högre säkerhet

    Fedora 43 introducerar Zstd-komprimerade initrd-avbilder, vilket minskar uppstartstiden.
    Systemet använder nu även Debuginfod IMA-verifiering som standard, vilket stärker systemets integritet.
    Verktyget lastlog2 ersätter den äldre lastlog-funktionen för effektivare inloggningsloggar.

    Dessutom har flera föråldrade komponenter, som python-nose och YASM, rensats bort för att hålla systemet rent och modernt.

    Fedora Kinoite – automatiska uppdateringar som standard

    Den oföränderliga KDE-versionen Fedora Kinoite har fått ett stort användarvänligt lyft: automatiska uppdateringar är nu aktiverade som standard. Användaren kan förstås justera frekvensen eller stänga av funktionen helt via systeminställningarna.

    Sammanfattning – Fedora 43 sätter standarden för framtiden

    Fedora 43 är inte bara ännu en uppdatering – det är ett teknologiskt generationsskifte.
    Med Wayland som enda grafiska miljö, DNF5 som ny pakethanterare, och ett berg av moderna verktyg visar Fedora varför den fortsätter vara ledstjärnan för innovation inom Linux.

    För den som vill testa framtidens Linux redan idag finns Fedora 43 ISO att ladda ner från projektets webbplats.

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#43

    Fedora 43 – Fakta
    • KernelLinux 6.17
    • Skrivbord (GNOME)GNOME 49 – Wayland-only
    • EmojiCOLRv1 Noto Color Emoji
    • KDE-utgåvanPlasma 6.4.5 • Frameworks 6.8 • KDE Gear 25.08.2
    • InstallerareAnaconda WebUI (ny) • DNF5 som backend
    • PakethanteringRPM 6.0 (bättre verifiering & prestanda)
    • GNU ToolchainGCC 15.2 • binutils 2.45 • glibc 2.42 • GDB 17.1
    • UtvecklarstackLLVM 21 • Python 3.14 • Golang 1.25 • Perl 5.42
    • PlatformerOpenJDK 25 • Ruby on Rails 8.0 • PostgreSQL 18 • MySQL 8.4
    • Boot & säkerhetinitrd med Zstd • Debuginfod IMA-verifiering • lastlog2
    • StädningarTar bort python-nose och YASM
    • ImmutableFedora Kinoite – automatiska uppdateringar på

    Notis: Fedora 43 fullbordar övergången till Wayland – X11-paketen har tagits bort.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” – Nästa stora steg för Linux har fått sina första fungerande testversioner

    Canonical har släppt de första fungerande testversionerna av kommande Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”, vilket markerar starten på den sex månader långa utvecklingsresan mot nästa stora långtidsstöd (LTS)-utgåva av det populära Linux-systemet. De nya byggena, som nu finns tillgängliga för nedladdning, bygger på Ubuntu 25.10 och drivs av Linux-kärnan 6.17 och GNOME 49, men kommer successivt att uppdateras med framtidens teknik – inklusive Mesa 25.3, GNOME 50 och en nyare Linux-kärna.

    Den 22 oktober 2025 markerar en milstolpe för Ubuntu-entusiaster världen över. Canonical har nu släppt de första fungerande dagliga ISO-byggena av kommande Ubuntu 26.04 LTS, med kodnamnet “Resolute Raccoon”. Efter flera veckor med trasiga testversioner finns nu äntligen en utgåva som går att starta, installera och experimentera med – perfekt för utvecklare, tidiga testare och nyfikna användare.

    Bygger vidare på Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”

    De nya dagliga byggena är baserade på den nyligen släppta Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”, som kom ut den 9 oktober 2025. Därför är Ubuntu 26.04 LTS just nu utrustad med Linux-kärnan 6.17 och använder den allra senaste versionen av GNOME 49-skrivbordet.

    Under de kommande månaderna kommer systemet att uppdateras kontinuerligt. Testversionerna uppdateras ofta dagligen och speglar det pågående utvecklingsarbetet inför den slutliga LTS-utgåvan. Det innebär att nya komponenter från framtida Linux-teknologier gradvis kommer att införas, bland annat Mesa 25.3-grafikstacken, Linux-kärnan 6.19 och GNOME 50.

    Vilken kärna får den slutliga versionen?

    En central fråga inför varje Ubuntu-version är vilken Linux-kärna den slutligen ska använda. Även om 6.20-kärnan väntas vara tillgänglig lagom till april 2026, spekuleras det i att Canonical istället kommer att välja den långsiktigt underhållna versionen Linux 6.18 LTS. Det skulle ge Ubuntu 26.04 LTS en stabil och vältestad grund för långvarigt stöd – något som alltid varit kärnan i LTS-konceptet.

    En klassisk utvecklingscykel

    Precis som tidigare Ubuntu-versioner följer “Resolute Raccoon” en sex månader lång utvecklingscykel.

    • Tidiga dagliga byggen finns redan tillgängliga för testning.
    • Beta-versionen väntas i början av april 2026.
    • Release Candidate (RC) kommer ungefär en vecka före den slutliga utgåvan.
    • Den färdiga versionen av Ubuntu 26.04 LTS planeras till 23 april 2026.

    När den lanseras kommer den att få säkerhets- och underhållsuppdateringar i hela fem år, fram till april 2031.

    Tillgängligt för alla smaker

    Som vanligt finns det inte bara Ubuntu som helhet, utan även de olika officiella smakerna som Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu och fler. Alla har sina dagliga byggen tillgängliga för nedladdning, och de bygger för närvarande på samma skrivbordsmiljöer som användes i Ubuntu 25.10.

    Testa – men med försiktighet

    Det är viktigt att komma ihåg att dessa dagliga ISO-byggen är förhandsversioner. De kan innehålla buggar, trasiga paket eller funktioner som ännu inte fungerar som de ska. Därför rekommenderas det inte att installera dem på en produktionsmaskin. Däremot passar de perfekt för den som vill följa utvecklingen på nära håll eller hjälpa Canonical att hitta och rapportera fel.

    Ubuntu – fortfarande hjärtat i det öppna ekosystemet

    Med “Resolute Raccoon” tar Ubuntu ännu ett steg i sin roll som ett av världens mest inflytelserika operativsystem inom öppen källkod. Kombinationen av långsiktigt stöd, modern programvara och en aktiv gemenskap gör att Ubuntu fortsätter att vara det självklara valet för både servrar, skrivbord och molnmiljöer.

    Kort sagt: Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” är på väg – och nu börjar den verkliga utvecklingsresan.
    Du kan ladda ner de dagliga byggena redan idag från den officiella Ubuntu-sidan. Men glöm inte: detta är bara början, och vägen till den färdiga versionen kommer att vara lika spännande som den är experimentell.

    Vill du stötta utvecklingen av fri programvara? Köp en kaffe till en Linux-utvecklare på ko-fi.com.

    För att ladda hem ubuntu 26.04 LTS TEST

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_26.04_LTS_TEST

    Ubuntu 26.04 LTS – “Resolute Raccoon”

    Status: Första fungerande dagliga ISO-byggen släppta (22 okt 2025). Förhandsversion – installera inte på produktionsmaskiner.

    • Kodnamn: Resolute Raccoon
    • Typ: Långtidsstöd (LTS), 5 års support
    • Planerad final: 23 april 2026
    • Support till: april 2031

    Nuvarande bas i dagliga byggen

    • Baseras på: Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” (9 okt 2025)
    • Kernel: Linux 6.17
    • Skrivbord: GNOME 49
    • Smaker: Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu m.fl. (dagliga byggen finns)

    Förväntade uppdateringar under utvecklingscykeln

    • Mesa 25.3 grafikstack
    • Linux 6.19 (möjligen 6.20 i final)
    • GNOME 50
    • Alternativt val av LTS-kärna: Linux 6.18 (för robust långtidssupport)

    Milstolpar (preliminärt)

    • Beta: början av april 2026
    • Release Candidate: cirka en vecka före final
    • Slutlig release: 23 april 2026
    Obs! Specifikationer för dagliga byggen kan ändras snabbt. Testa gärna i virtuell miljö eller på sekundär dator.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå.

    OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD, operativsystemet med säkerhet som grundfilosofi, har nu nått version 7.8 – sex månader efter 7.7. Den nya versionen förfinar inte bara systemets välkända stabilitet, utan introducerar också flera betydelsefulla tekniska nyheter: flertrådad TCP/IP och officiellt stöd för Raspberry Pi 5.

    Ett tryggt men inte alltid enkelt BSD

    OpenBSD är känt för sin kompromisslösa säkerhetsmodell, tydliga filosofi och minimalistiska design – men också för en installation som kräver lite tålamod. Operativsystemet är inte riktat till nybörjare, och den som vill experimentera bör helst använda en separat dator snarare än att försöka dual-boota.

    Med version 7.8 finns dock ett nytt och prisvärt sätt att prova: officiellt stöd för Raspberry Pi 5. Det innebär att vem som helst med en Pi 5 kan installera ett komplett BSD-system – förutsatt att man är redo att ansluta en seriell kabel.

    “Added support for Raspberry Pi 5 (with console on serial port).”

    Stödet fungerar via seriell port (RS-232), vilket kräver anslutning via GPIO-pinnarna. Det finns RS-232-HAT-kort för ändamålet, och vissa USB-till-RS-232-adaptrar kan fungera, men det är ingen garanti.

    Än så länge finns några begränsningar:

    • Uppstart via PCIe-lagringskort fungerar inte på grund av saknat U-Boot-stöd.
    • Wi-Fi på Raspberry Pi 5 Model B ”d0” fungerar inte.
    • Den aktiva fläkten fungerar inte förrän pwm-drivrutinerna är färdigställda.

    Trots dessa begränsningar markerar stödet för Pi 5 en viktig milstolpe: OpenBSD blir tillgängligt på fler ARM64-plattformar än någonsin tidigare, inklusive Apple Silicon Macs, Snapdragon Elite X-laptops och förbättrad strömhantering för ARM64-enheter.

    Nyhet: Flertrådad TCP/IP

    En av de mest intressanta nyheterna i OpenBSD 7.8 är att TCP/IP-stacken nu är flertrådad.
    Det innebär att nätverksdelen av operativsystemet kan utnyttja flera CPU-kärnor samtidigt – upp till åtta stycken – där varje anslutning hanteras av en egen kärna.

    Detta är en betydande förändring för OpenBSD, som traditionellt prioriterat enkelhet och säkerhet framför rå prestanda. Nu börjar man öppna upp för bättre skalbarhet på moderna flerkärniga system, särskilt vid IPv6-trafik där beräkningsbehovet är större.

    Virtualisering med AMD SEV

    OpenBSD 7.8 innehåller även inbyggt stöd för AMD:s Secure Encrypted Virtualization (SEV). Denna teknik låter varje virtuell maskin kryptera sitt eget minne, vilket stärker isoleringen mellan gäster i en hypervisor-miljö.

    Stödet omfattar både OpenBSD:s inbyggda hypervisor (VMM/VMD) och drift som gäst-OS under Linux KVM. Det betyder att OpenBSD nu både kan skapa och köra SEV-krypterade virtuella maskiner – en viktig förbättring för säkerhetsfokuserade servermiljöer.

    Tmux får extra kärlek

    Terminalmultiplexern tmux har länge varit en favorit bland systemadministratörer, och OpenBSD har haft stöd för det länge.
    Version 7.8 lyfter tmux till nästa nivå med 16 nya funktioner och buggfixar – inga revolutioner, men välkomna förbättringar för den som lever i terminalfönster dagligen.

    Smidig uppgradering till 7.8

    En av OpenBSD:s styrkor är den tydliga och tillförlitliga uppgraderingsprocessen.
    Systemet uppdateras alltid stegvis – en version i taget – vilket minimerar risken för problem.

    Den rekommenderade proceduren är enkel:

    1. Kör syspatch för att installera säkerhetsuppdateringar.
    2. Kör pkg_add -u för att uppdatera alla installerade paket.
    3. Kör fw_update för eventuell ny firmware.
    4. Kör sysupgrade för att uppgradera hela systemet.

    Vid uppgradering från 7.7 startar systemet automatiskt om utan att fråga – lite oväntat, men effektivt. Efteråt går det snabbt att komma igång igen, och alla program – inklusive Firefox och GNOME-komponenter – uppdateras utan problem.

    Till skillnad från vissa andra BSD-system har OpenBSD-uppgraderingar visat sig vara pålitliga. FreeBSD och NetBSD har historiskt haft mer problem med sina in-place-uppdateringar.

    Enkelhet framför allt

    OpenBSD 7.8 har fortfarande inget Bluetooth-stöd – och det är ett medvetet beslut. Många i OpenBSD-gemenskapen ser Bluetooth som en onödig risk, och systemets renhet prioriteras framför trådlös bekvämlighet.

    Trots sin återhållsamhet uppskattas OpenBSD alltmer för sin tydlighet och konsekvens. Där FreeBSD och NetBSD ibland känns som barocka konstruktioner, känns OpenBSD snarare modernistiskt: enkelt, robust och noggrant avvägt.

    9front släpper sin egen “Release”

    Samtidigt med OpenBSD 7.8 har även 9front-projektet, en vidareutveckling av Plan 9, släppt en ny version – kallad Release.
    Namnet är ingen slump: med sin typiskt skämtsamma ton låter 9front-utvecklarna oss nu läsa ett “Release release announcement”.

    Den här gången hann 9front till och med släppa sin version elva dagar före OpenBSD 7.8 – och båda projekten delar konstverk av samma illustratör.

    Slutsats

    OpenBSD 7.8 är ingen revolution, men en välpolerad evolution.
    Med stöd för Raspberry Pi 5, flertrådad nätverksstack, SEV-kryptering och förbättrat tmux-stöd fortsätter systemet att leverera stabilitet, säkerhet och precision.

    För användare som värdesätter kvalitet framför bekvämlighet, och som inte räds ett textbaserat gränssnitt, är OpenBSD 7.8 ett av de mest pålitliga operativsystemen som finns idag.

    https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD

    Om OpenBSD i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenBSD

    Fakta: OpenBSD

    Licens: Främst ISC-licens (mycket tillåtande BSD-familj). Vissa komponenter använder andra BSD-liknande licenser. Projektets grafik (t.ex. maskoten “Puffy”) kan ha egna villkor.

    Vad är OpenBSD? Ett komplett Unix-likt operativsystem (kärna + basverktyg) med fokus på korrekthet, säker standardkonfiguration och kodgranskning.

    Skillnad mot Linux: Linux är i grunden en kärna som oftast kombineras med GNU-användarland till en distribution (t.ex. Debian, Fedora). OpenBSD levereras som ett integrerat bas-OS från ett och samma projekt, med enhetliga beslut, egen pakethantering och återkommande släpp var ~6 månader.

    • Säkerhetsmodell: aggressiva standarder (t.ex. pf-brandvägg, pledge/unveil), kontinuerliga kodrevisioner.
    • Konsekvens: samma team ansvarar för hela basen – mindre fragmentering.
    • Filosofi: enkelhet och korrekthet prioriteras framför “flest funktioner”.

    Varför vissa föredrar OpenBSD: förutsägbara uppgraderingar, tydlig dokumentation (man-sidor), säkra standardinställningar, stabil nätverksstack och verktyg som pf och tmux i basen.

    Stödda plattformar (exempel): amd64 (x86-64), arm64 (t.ex. Raspberry Pi 5, vissa Apple Silicon-lägen), riscv64, i386 (äldre x86), armv7 (32-bitars ARM), powerpc-varianter m.fl. Stöd varierar mellan modeller och generationer.

    Tips: kör bas-uppdateringar med syspatch, paket med pkg_add -u och systemuppgradering med sysupgrade.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Clonezilla Live 3.3 – nu med Linux 6.16 och nya verktyg

    Clonezilla Live har släppts i version 3.3 med Linuxkärnan 6.16, förbättrat hårdvarustöd och flera nya verktyg. Den populära fria programvaran för diskkloning och systemåterställning får nu snabbare prestanda, bättre hantering av lagringsenheter och smartare funktioner för tidssynkronisering och automatisering.

    Clonezilla Live, det fria och öppna programmet för att klona och säkerhetskopiera hårddiskar, har nu släppts i version 3.3. Den nya versionen innehåller flera förbättringar, nya verktyg och en uppdaterad Linuxkärna som ger bättre stöd för modern hårdvara.

    Ny kärna och bättre hårdvarustöd

    Clonezilla Live 3.3 bygger på Debian Sid från den 17 oktober 2025 och använder Linuxkärnan 6.16.
    Det innebär bredare kompatibilitet med nya datorer, fler drivrutiner och förbättrad stabilitet i nätverks- och lagringsfunktioner. Den nya kärnan gör att Clonezilla fungerar smidigare på moderna system och även på mer ovanlig hårdvara.

    Nya och förbättrade verktyg

    Version 3.3 introducerar flera nya hjälpprogram som förbättrar hur Clonezilla hanterar diskar, tidssynkronisering och systeminformation.

    ocs-blkdev-sorter

    Ett nytt verktyg som låter Clonezilla skapa ordnade alias för blockenheter i katalogen /dev/ocs-disks/. Det löser problemet med att Linux ibland byter plats på diskar mellan omstarter.

    ocs-live-time-sync

    Synkroniserar systemklockan automatiskt när internetanslutning finns. Om datorn är offline används BIOS-klockan för att sätta rätt tidszon. Detta gör att säkerhetskopior och loggar får korrekta tidsstämplar.

    ocs-cmd-screen-sample

    Gör det möjligt att köra Clonezilla-kommandon i program som screen eller tmux, så att sessionen kan fortsätta även om terminalfönstret stängs.

    ocs-live-gen-ubrd

    Låter användaren skapa en U-Boot-startbar Clonezilla-disk genom att kombinera en OCS-zipfil med en U-Boot-baserad råavbildning. Detta är särskilt användbart i inbyggda system och IoT-projekt.

    ocs-blk-dev-info

    Kan nu skriva ut detaljerad information om lagringsenheter i JSON-format, vilket underlättar integration med automatiserade skript och externa verktyg.

    Förbättrad prestanda och tydligare utskrifter

    De interna verktygen har optimerats för att svara snabbare.
    ocs-get-dev-info och ocs-blk-dev-info körs nu effektivare, och ocs-scan-disk visar sina resultat i ett mer lättläst format. Dessutom kan bildfiler nu innehålla parenteser i filnamnet utan felmeddelanden. Clonezilla sparar även hela kommandot för hur en avbild skapats i metadata, vilket underlättar felsökning och dokumentation.

    Snabbare nätverksstart

    Clonezilla startar nätverket snabbare tack vare den nya parametern ethdevice-link-timeout, som har sänkts från 15 till 7 sekunder.
    Det minskar väntetiden vid uppstart och gör att programmet snabbare kommer igång på datorer med nätverksanslutning. Dessutom används nu dhcpcd-base istället för det föråldrade dhclient.

    Förbättrat språk- och tangentbordsstöd

    Val av språk och tangentbord sker nu direkt i inloggningsskalet, vilket ger en smidigare startupplevelse. Clonezilla använder nu fbterm som standard, vilket ger bättre stöd för internationella tecken och fler språk. Programmet kan också automatiskt anpassa teckenstorleken i konsolen efter skärmstorlek, vilket gör texten lättare att läsa på olika bildskärmar.

    Nya praktiska tillägg

    Clonezilla Live 3.3 inkluderar nu paketen atd och cron (avstängda som standard), vilket öppnar för att kunna schemalägga uppgifter. Paketet upower har också lagts till, vilket är användbart för bärbara datorer.
    Dessutom har Clonezilla fått ett skydd mot att köra på system med LVM thin provisioning, vilket kan leda till dataskador – nu avbryts processen automatiskt i sådana fall.

    Nya expertfunktioner

    Avancerade användare får nu möjlighet att skapa och återställa avbilder av MTD-block och eMMC-enheter, som ofta används i inbyggda system.
    De nya parametrarna -smtd, -smmcb, -rmtd och -rmmcb används för att hantera dessa lagringsenheter.

    Sammanfattning

    Clonezilla Live 3.3 är en genomarbetad version som förbättrar både prestanda och användbarhet.
    De viktigaste nyheterna är:

    • Uppdaterad Linuxkärna 6.16
    • Bättre hårdvarustöd och snabbare uppstart
    • Nya verktyg för tid, diskar och systemintegration
    • Förbättrat språk- och tangentbordsstöd
    • Nya funktioner för experter och inbyggda system

    Med dessa förbättringar fortsätter Clonezilla att vara ett av de mest pålitliga och flexibla verktygen för kloning, säkerhetskopiering och systemåterställning i Linuxvärlden.

    CloneZilla sidan i vår Wiki https://wiki.linux.se/index.php/CloneZilla

    Clonezilla Live 3.3 — Fakta & tekniska detaljer

    Stabil snapshot 2025-10-17

    Bas

    Basdistribution
    Debian Sid (snapshot 2025-10-17)
    Linuxkärna
    6.16.12-1
    Partclone
    0.3.38 (fix för btrfs-hantering)
    Miljö
    Live-system, BIOS/UEFI (GRUB med efitextmode 0)
    Tjänster
    atd, cron inkluderade (avstängda som standard)

    Fokus på bredare hårdvarustöd, högre prestanda och robustare automatisering.

    Nätverk & boot

    • live-boot uppdaterad (20250815) med ny boot-parameter ethdevice-link-timeout
    • Standard: ethdevice-link-timeout=7 (ned från 15 s) för snabbare länkdetektion
    • dhcpcd-base ersätter föråldrad dhclient
    • ocs-live-hook.conf: tvingar in loop-modulen i initramfs
    • ocs-iso-2-onie uppdaterad för modern Debian (hanterar mkinitramfs-segment)

    Lagring & blockenheter

    • Nytt: ocs-blkdev-sorter skapar alias i /dev/ocs-disks/ (udev-regel 99-ocs-sorted-disks.rules) för stabil diskordning
    • Experiment: -uoab i ocs-sr/ocs-live-feed-img för att välja aliasnamn i TUI
    • ocs-blk-dev-info kan skriva JSON-utdata (bättre skriptintegration)
    • Prestanda: snabbare ocs-get-dev-info och ocs-blk-dev-info
    • ocs-scan-disk har omformaterad, mer lättläst utskrift
    • Återställnings-ISO/ZIP inkluderar nu CPU-arkitektur i filnamn
    • Bildfilsnamn kan innehålla parenteser ( ) utan fel
    • B3-sum: nya val -gb3, -cb3 (tidigare -gb/-cb → -gb2/-cb2)

    Språk, konsol & UX

    • fbterm som standard för bättre internationellt teckenstöd
    • Språk & tangentbord flyttat till login shell (interaktiv TTY)
    • Auto-storlek på konsoltypsnitt efter kolumner/rader
    • Förfinad en_US-översättning

    Automatisering & sessioner

    • ocs-live-time-sync: synkar tid vid nätverk; offline sätts tidszon utifrån BIOS-klocka
    • ocs-cmd-screen-sample: stöd för ”run again” i screen/tmux/konsol
    • ocs-live-gen-ubrd: slå ihop OCS-zip + U-Boot-råavbild → startbar rådisk (inbyggda system)
    • upower inkluderat (bra för bärbara)

    Säkerhet & skydd

    • Skydd: detekterar LVM thin provisioning och avbryter för att undvika datakorruption
    • Fullt ”repack-kommando” sparas i bildmetadata för spårbarhet

    Avancerade funktioner

    • Expertläge: avbildning/återställning av MTD-block och eMMC-boot-enheter
    • Flaggor: -smtd, -smmcb, -rmtd, -rmmcb
    Version: 3.3 • Snapshot: 2025-10-17 Licens: GPL • Plattform: BIOS/UEFI
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – en klassiker får nytt liv med Linux

    När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få en andra och till och med bättre karriär.

    En kraftfull plattform från den tid då datorer byggdes för att hålla

    ThinkPad Edge E540 lanserades omkring 2013 och byggdes med fokus på stabilitet och lång livslängd snarare än tunnhet och trend. Under skalet sitter en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta trådar och en turbofrekvens upp till 3,2 GHz. Trots sin ålder är det fortfarande en fullt kapabel CPU för dagens användning. Den bygger på Haswell-arkitekturen, känd för att kombinera hög prestanda med god energieffektivitet.

    Processorn stöder alla viktiga moderna instruktioner, inklusive Intel AES-NI för kryptering, VT-x för virtualisering och Turbo Boost för tillfälliga hastighetshöjningar. Det betyder att datorn utan problem klarar allt från kontorsarbete och webbutveckling till lätt bildredigering och virtualiserade miljöer.

    Grafik som räcker längre än man tror

    Lenovo utrustade E540 med dubbla grafiklösningar: Intel HD Graphics 4600 för vardagsanvändning och ett diskret NVIDIA GeForce GT 740M-kort för mer grafikkrävande uppgifter. Kombinationen fungerar utmärkt i Linux tack vare mogna drivrutiner.

    Den integrerade grafiken är energieffektiv och klarar utan problem 1080p-video, kontorsprogram och enklare spel. För tyngre grafik går det att aktivera NVIDIA-kortet, som med rätt drivrutin fortfarande levererar god prestanda i äldre 3D-spel och OpenGL-baserade applikationer. Linuxkärnan version 6 och senare känner automatiskt igen båda korten och växlar smidigt mellan dem.

    Uppgraderingar som gör skillnad

    E540 levererades med 8 GB DDR3-minne och en 1 TB mekanisk hårddisk. Det räckte 2013, men i dag är det uppgraderingsmöjligheterna som gör den verkligt intressant. Datorn har två minnesplatser och kan enkelt uppgraderas till 16 GB RAM.
    Byter man dessutom ut den långsamma hårddisken mot en Linux.se: Ännu en dator har räddats från återvinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar, strömma SVT och andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror.SSD, förändras upplevelsen dramatiskt: systemet startar på sekunder, program öppnas blixtsnabbt och hela datorn känns ny.

    Med en SSD och uppdaterat minne blir E540 en dator som utan problem kan konkurrera med moderna budgetlaptops — trots att den byggdes för över ett decennium sedan.

    Skärm, ljud och anslutningar

    Den 15,6 tum stora Full HD-skärmen med 1920×1080 pixlar håller fortfarande god kvalitet. Ljusstyrkan på 300 cd/m² ger skarpa bilder även i ljusa miljöer.
    Ljudet är märkbart bättre än genomsnittet för bärbara datorer i samma klass, tack vare Dolby Advanced Audio v2 och stereohögtalare.

    E540 har dessutom allt som krävs för modern användning: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4, Bluetooth 4.0, HD-webbkamera, HDMI, VGA och flera USB 3.0-portar. Alla dessa komponenter stöds direkt av Linux utan behov av extra drivrutiner.

    Energisnål trotjänare

    Batteriet består av sex litiumjonceller och ger en driftstid på upp till sex timmar vid normal användning. Under Linux kan energiförbrukningen minskas ytterligare med verktyg som TLP och PowerTOP, vilka justerar CPU-frekvenser, avstänger oanvända bussar och optimerar drivrutiner för lägre effektförbrukning.
    Resultatet blir en tystare dator med längre batteritid än den hade under Windows 7 eller 10.

    Linux ger nytt liv och bättre framtidssäkerhet

    Det är när man installerar Linux som ThinkPad Edge E540 verkligen visar sin potential. Moderna distributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora eller Debian 12 identifierar all hårdvara automatiskt.
    Installationen tar mindre än en halvtimme, och när systemet startar första gången fungerar allt: tangentbord, Wi-Fi, Bluetooth, kamera, ljud och grafikkort.

    Den klassiska ThinkPad-tangentbordsupplevelsen gör dessutom datorn särskilt populär bland utvecklare och skribenter. Kombinerat med Linux blir det ett verktyg som känns mer responsivt och robust än många nyare, plastigare modeller.

    Säkerhet och hållbarhet

    En stor fördel med Linux är säkerheten. Där Windows 7 och 10 efter 2025 inte längre får uppdateringar, fortsätter Linux-distributionerna att leverera patchar i många år framöver.
    Ubuntu LTS stöds i fem år, och säkerhetsfixar släpps ofta inom timmar efter att en sårbarhet upptäcks. Dessutom finns funktioner som AppArmor och SELinux för avancerad isolering av processer.

    Det betyder att Edge E540 inte bara får nytt liv – den blir också säkrare än när den var ny.

    En dator med framtid – i återbrukets tecken

    I en tid när elektronikåtervinning är en växande miljöfråga visar ThinkPad Edge E540 hur mycket som går att vinna på att återanvända i stället för att kassera. Med en enkel SSD-uppgradering och en lättviktig Linux-distribution kan en dator som tidigare körde Windows 7 fortsätta leverera i flera år till.

    För studenter, skribenter, småföretagare eller hobbyutvecklare är E540 fortfarande ett utmärkt verktyg: snabb nog, robust byggd och helt fri från inlåsning till ett föråldrat operativsystem.

    Slutord

    Lenovo ThinkPad Edge E540 är ett bevis på att teknisk kvalitet och genomtänkt design står sig över tid. Med Linux som operativsystem förvandlas den från en pensionerad kontorsmaskin till en kraftfull och säker vardagsdator.
    Den kräver inga specialdrivrutiner, inga licenskostnader och ger dessutom en mjukare, snabbare och tystare upplevelse än många nya datorer i lågprissegmentet.

    När världen rusar vidare mot nästa generations hårdvara påminner E540 oss om något viktigt: ibland är det mest hållbara alternativet att använda det vi redan har – och låta fri programvara ge tekniken ett nytt hjärta.

    Linux.se åsikt Ännu en dator har räddats från elektronikåtervinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar och strömma SVT samt andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror. Just detta exemplar var ombyggd med SSD.

    >>> Teknisk faktaruta — Lenovo ThinkPad Edge E540
    (Rekommenderat OS: Ubuntu 24.04 LTS)
    ■ Processor : Intel Core i7-4702MQ (4C/8T, 2.2–3.2 GHz, Haswell, 6 MB cache, 37 W TDP) ■ Grafik : Intel HD Graphics 4600 + NVIDIA GeForce GT 740M (2 GB) ■ Minne : 8 GB DDR3-1600 (2× SO-DIMM, max 16 GB) ■ Lagring : 1 TB 2.5″ HDD @ 5400 rpm (rekommenderad uppgradering: 2.5″ SATA SSD) ■ Optisk enhet : DVD±RW ■ Skärm : 15.6″ (1920×1080, 16:9, ~300 cd/m², LED) ■ Nätverk : Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4 (802.11n), Bluetooth 4.0 ■ Kamera/Ljud : 720p webbkamera, inbyggd mikrofon, Dolby Advanced Audio v2 ■ Portar : 2× USB 3.0, 1× USB 2.0, HDMI, VGA, RJ-45, ljud 3.5 mm, SD-kortläsare ■ Tangentbord : Numerisk del, Windows-tangent ■ Batteri : 6-cells Li-ion, upp till ~6 h ■ Mått/Vikt : 377 × 250 × 26.6 mm, ~2.44 kg ■ Säkerhet : Kensington-lås ■ Chassi : Clamshell, färg: svart
    # Linux-noteringar – Kernel 6.x stöder samtliga kärnkomponenter out-of-the-box. – NVIDIA: använd proprietär drivrutin (t.ex. 470-series) för bästa 3D-prestanda. – Energi: installera TLP för lägre förbrukning och svalare drift. – Rekommenderad uppgradering: 16 GB RAM + 500 GB/1 TB SATA SSD.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg för den första riktigt fria mobilen.

    Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) har presenterat nya detaljer om sitt ambitiösa projekt Librephone – ett initiativ som vill befria våra mobiltelefoner från alla former av proprietär programvara. Målet är inget mindre än att skapa en framtid där användaren verkligen äger och kontrollerar varje del av sin telefon, från operativsystemet hela vägen ner till den inbyggda firmware som styr hårdvaran.

    Problemet med dagens mobiler
    Moderna smartphones är i grunden byggda på slutna komponenter. Många delar av telefonen – som Wi-Fi, Bluetooth och till och med själva startprocessen – styrs av så kallade blobs: binära filer utan tillgång till källkoden. De är nödvändiga för att enheten ska fungera, men eftersom ingen utanför tillverkarens väggar kan se eller ändra dem, utgör de ett stort hinder för friheten att förstå, modifiera och förbättra sin egen teknik.

    Ett djupare angreppssätt än tidigare projekt
    Det finns redan frihetsinriktade mobilprojekt som PostmarketOS och Replicant, men de fokuserar mest på operativsystemnivån. FSF vill med Librephone gå betydligt längre – ända ner till hårdvarans innersta lager. Teamet planerar att forska på och dokumentera hur de slutna komponenterna fungerar, bland annat genom omvänd ingenjörskonst. Man börjar med befintliga chip och telefoner som redan har delvis öppet stöd, för att stegvis ersätta icke-fria delar med öppna och verifierbara alternativ.

    Ingen ny telefon – ännu
    Librephone handlar inte om att bygga en helt ny mobiltelefon från grunden – åtminstone inte i nuläget. I stället vill FSF lägga den tekniska grunden för framtidens fria telefoner. All forskning och alla verktyg som utvecklas inom projektet kommer att publiceras under fria licenser, så att andra utvecklare och organisationer kan bygga vidare på resultaten.

    Ett långsiktigt projekt
    FSF är tydliga med att detta är ett tålamodsprövande projekt. Att förstå och ersätta moderna mobilkomponenter är en process som kan ta flera år. Men organisationen ser det som ett nödvändigt steg för att långsiktigt uppnå verklig användarfrihet inom mobiltekniken.

    En inbjudan till gemenskapen
    Librephone är ett öppet initiativ, och FSF uppmuntrar alla med intresse för fri programvara att bidra – oavsett om det handlar om donationer, volontärarbete eller tekniska insatser. Särskilt välkomnas personer med kunskaper inom firmwareanalys, inbyggda system och låg-nivå omvänd ingenjörskonst.

    Med Librephone vill FSF väcka liv i en dröm många inom den fria mjukvarurörelsen har haft i decennier: en telefon som verkligen är fri i varje bit och byte – från kretskort till kod.

    https://librephone.fsf.org

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Windows 10 får förlängt säkerhetsstöd – så fungerar ESU-programmet i Sverige

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Blender 5.0 Beta – en ny era för färg och form

    Blender 5.0 är här i betaversion – och det märks att något stort är på gång. Den fria 3D-programvaran får nu stöd för HDR och bred färgrymd, ett nytt system för volymrendering och mängder av förbättringar som gör arbetet snabbare, snyggare och mer realistiskt än någonsin. Med bättre färghantering, nya verktyg för kurvor och animation, samt ett enklare gränssnitt markerar Blender 5.0 början på en ny generation digitalt skapande.

    Det är något speciellt när ett verktyg som redan är älskat av miljontals kreatörer tar ett kliv framåt. Nu har Blender 5.0 nått betastadiet – och det märks direkt att mycket har hänt. Den här versionen handlar inte bara om nya funktioner, utan om att ta hela skapandeupplevelsen till en ny nivå.

    Färger som på riktigt

    För första gången får Blender stöd för HDR och bred färgrymd. Det betyder att färgerna inte längre är begränsade till det vanliga skärmutbudet – ljus blir starkare, skuggor djupare och nyanser mer levande. För den som jobbar med film, ljussättning eller realistisk rendering är skillnaden tydlig.
    På Linux krävs Wayland och att Vulkan är aktiverat för att allt ska fungera fullt ut, men för den som uppfyller kraven väntar en bildupplevelse som känns ny.

    Med stöd för moderna färgstandarder som Rec.2100 och ACES 2.0 samt en ny AgX HDR-visning har Blender blivit mer framtidssäkert än någonsin.

    Mer liv i rörelsen

    En av de mest praktiska nyheterna är verktyget Jump Time by Delta, som låter användaren hoppa framåt eller bakåt i tidslinjen med ett eget intervall. Det är en liten detalj som gör stor skillnad när man arbetar med animationer.

    Kurvverktygen har också fått en rejäl uppdatering. De hanterar nu den nya Curves-objekttypen bättre och kan visas som tredimensionella cylindrar i stället för platta band. Det gör att hår, rep eller trådar ser betydligt mer naturliga ut.

    Och för den som skulpterar människor finns en ny grundmodell – en komplett mänsklig basmesh som kan användas som startpunkt för realistiska figurer och skelett.

    Snabbare, smartare, snyggare

    Bakom kulisserna har mycket också förbättrats. Blender kan nu använda Zstd-komprimering, ett modernt system som sparar plats utan att tappa kvalitet. Den nya algoritmen för volymrendering, baserad på “null scattering”, gör att rök och dimma både ser bättre ut och beräknas snabbare.

    Dessutom har sex nya modifierare baserade på Geometry Nodes tillkommit. Det gör det enklare att bygga upp komplexa former och rörelser på ett procedurmässigt sätt – alltså mer med logik än med manuellt arbete.

    Ett smidigare gränssnitt

    Utvecklarna har också lagt mycket tid på att göra Blender mer behagligt att använda. Man kan nu dra och släppa poster i Shape Keys-listan, snäppa fast sidopaneler, och rensa bort arbetsytor direkt från en ny meny. Även penselinställningarna har fått en uppfräschning, och det går att ställa in färgöverlägg per kamera.

    Temasystemet har genomgått en storstädning. Över 300 inställningar har försvunnit eller slagits ihop, vilket gör det lättare att skapa egna teman som faktiskt går att överblicka. Samtidigt har Blender fått en ny storyboard-mall för att planera animationer mer visuellt.

    En glimt av framtiden

    Att Blender 5.0 nu nått betastadiet betyder att det går att testa – helt gratis, precis som alltid. Men man bör komma ihåg att detta fortfarande är en förhandsversion. Den är inte tänkt för produktion, utan för att användare ska kunna prova, upptäcka fel och ge återkoppling.

    Den färdiga versionen väntas släppas den 5 november 2025. Då kan det mycket väl vara den största Blender-versionen hittills – en som förenar konst, teknik och kreativitet i ett verktyg som fortsätter växa tillsammans med sin community.

    https://builder.blender.org/download/daily

    Blender 5.0 – Tekniska fakta

    Utvecklare: Blender Foundation

    Licens: GNU General Public License (GPLv3)

    Programspråk: C, C++, Python

    Grafik-API: Vulkan (ny standard), OpenGL (äldre stöd)

    Operativsystem: Linux, Windows, macOS

    Ny färghantering: Rec.2100-PQ, Rec.2100-HLG, ACES 1.3/2.0, AgX HDR

    Rendering: Cycles, Eevee Next (real-time), Workbench

    Volymrendering: Null Scattering-algoritm (ny i 5.0)

    Filkomprimering: Zstd (Zstandard) – snabb förlustfri komprimering

    Geometrinoder: 6 nya Geometry Nodes-baserade modifierare

    Filformat: .blend, Alembic, USD, FBX, OBJ, STL, GLTF/GLB, Collada m.fl.

    Video & ljud: Inbyggd videoeditor, stöd för FFmpeg, MP4, AVI, MOV, WAV

    Renderfarmstöd: Blender Cloud / Flamenco

    Systemkrav (rekommenderat): 16 GB RAM, GPU med 4+ GB VRAM, 64-bitars CPU

    HDR-stöd på Linux: Kräver Wayland och Vulkan-backend

    Releaseplan: Slutlig version 5 november 2025

    Blender 5.0 Beta Officially Released with HDR and Wide Gamut Display Support
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office.

    Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med hela 70 buggfixar och förbättringar som gör programmet både stabilare och mer pålitligt.

    Den 9 oktober 2025 meddelade The Document Foundation att LibreOffice 25.8.2 nu finns att ladda ner för Windows, macOS och Linux. Det är den andra underhållsuppdateringen i LibreOffice 25.8-serien och följer drygt fem veckor efter version 25.8.1.

    70 buggar fixade – förbättrad stabilitet och kompatibilitet

    Den nya versionen rättar till 70 kända fel och kraschproblem som rapporterats av användare sedan augusti. Bland annat har flera kompatibilitetsproblem med Microsoft Office/365-format lösts, liksom buggar som kunde påverka filöppning, sparning och användargränssnittet.

    För den som arbetar dagligen med dokument, kalkylblad eller presentationer innebär det en mjukare och mer stabil upplevelse, särskilt vid arbete med större filer eller avancerade mallar.

    Snabbare och smartare LibreOffice 25.8

    Huvudversionen LibreOffice 25.8, som släpptes i augusti 2025, introducerade en rad stora förbättringar:

    • Export till PDF 2.0 – med bättre kvalitet och moderna standarder
    • Upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc
    • Förbättrad minneshantering, särskilt märkbart på virtuella skrivbord och tunna klienter
    • Mjukare rullning i stora dokument
    • Förbättrad orddelning och textavstånd, vilket ger ett mer professionellt resultat vid utskrift

    Tillsammans gör dessa förbättringar LibreOffice till ett ännu mer attraktivt alternativ för såväl privatpersoner som organisationer.

    Finns nu för fler plattformar

    I samband med lanseringen meddelar The Document Foundation att Amazon Linux 2023 nu är en officiellt stödd plattform för LibreOffice. Det innebär att användare kan ladda ner färdiga 64-bitars ARM (AArch64)-paket i RPM-format, vilket underlättar installation på servrar och molnplattformar.

    Ladda ner nu – eller vänta på din distribution

    LibreOffice 25.8.2 finns att ladda ner direkt från www.libreoffice.org/download. Användare av Linuxdistributioner som till exempel Ubuntu, Fedora eller openSUSE rekommenderas dock att vänta tills versionen dyker upp i den egna distributionens programförråd, för att få en automatiskt testad och paketerad version.

    För systemintegratörer och utvecklare finns även källkoden tillgänglig för nedladdning.

    Stöd och långsiktig version

    LibreOffice 25.8-serien kommer att få sju underhållsuppdateringar fram till juni 2026, med nästa version – LibreOffice 25.8.3 – planerad till mitten av november 2025.

    För användare som prioriterar maximal stabilitet framför nya funktioner erbjuder stiftelsen också LibreOffice 25.2-serien, som innehåller fler månader av testade och bakportade fixar. Den aktuella versionen där är LibreOffice 25.2.6.

    Gemenskapen i centrum

    Som alltid påminner The Document Foundation om att detta är ”Community”-utgåvan av LibreOffice, framtagen och underhållen av frivilliga. För företag som behöver professionellt stöd och längre supportcykler rekommenderas LibreOffice Enterprise från stiftelsens ekosystempartners.

    Teknisk support erbjuds inte direkt av stiftelsen, men användare kan få hjälp via frivilliggemenskapen på ask.libreoffice.org eller genom användarlistor via e-post.

    Kort sagt: LibreOffice 25.8.2 är en viktig uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin – ett starkt alternativ till Microsoft Office för alla som värdesätter öppen källkod, transparens och frihet.

    Teknisk fakta • LibreOffice 25.8.2
    Släppt: 9 okt 2025
    Typ
    Underhållsutgåva (25.8, punkt 2)
    Antal fixar
    ≈ 70 bugg- och regressionsfixar (RC1 + RC2)
    Viktiga förbättringar
    Stabilitet, kraschfixar, bättre öppning/sparning, UI-förfiningar, förbättrad interoperabilitet med Microsoft Office/365-format
    Stödda plattformar
    Windows • macOS • Linux (DEB/RPM). Nytt: Amazon Linux 2023 (AArch64, RPM)
    Kärnnyheter i 25.8
    Export av PDF 2.0 • upp till 30% snabbare filöppning (Writer/Calc) • optimerad minneshantering • mjukare rullning i stora dokument • förbättrad orddelning & spacing
    Supportfönster
    25.8-serien underhålls till 12 juni 2026 (planerat)
    Nästa version
    25.8.3 (planerad mitten av nov 2025)
    Licens & utgåva
    ”Community”-utgåva, öppen källkod. Företag: överväg LibreOffice Enterprise
    Nedladdning
    libreoffice.org/download
    Ändringsloggar
    Se RC1/RC2-changelogs via projektets releasenoter
    Tips för Linux
    Installera via distributionens förråd för smidig uppdatering – eller hämta officiella DEB/RPM vid behov
    PDF 2.0 +30% öppningshastighet AArch64 RPM Stabilitet Interoperabilitet
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • PeerTube 7.3 – Framtiden för fri och decentraliserad videodelning

    PeerTube är den fria och decentraliserade videoplattformen som vill utmana jättar som YouTube. Med den nya versionen 7.3 blir tjänsten både mer användarvänlig och flexibel: e-post kan nu skickas på flera språk, administratörer får enklare verktyg för anpassning och livesändningar kan schemaläggas i förväg. Det är ännu ett steg mot ett öppnare internet där användarna själva har kontrollen.

    I en tid då de flesta av oss förknippar videodelning med stora centraliserade plattformar som YouTube, Vimeo eller TikTok, finns det ett alternativ som bygger på helt andra värden: PeerTube. Det är en fri, öppen källkodsplattform som drivs av ideella krafter, utan reklamjättar i ryggen. I stället bygger PeerTube på decentralisering, gemenskap och självbestämmande.

    Nu har version 7.3 släppts, och den innehåller flera efterlängtade nyheter som gör det ännu enklare att både använda och administrera en PeerTube-instans.

    Varför PeerTube?

    PeerTube skiljer sig från de stora aktörerna på flera viktiga sätt:

    • Decentralisering: I stället för en enda server eller företag drivs PeerTube av många olika instanser. Vem som helst kan starta en egen videoplattform och välja om den ska vara öppen för alla eller mer privat.
    • Federering: Instanser kan prata med varandra via det öppna protokollet ActivityPub (samma som Mastodon använder). Det betyder att videor kan delas över nätverket, även om de ligger på olika servrar.
    • Frihet och kontroll: Användare och administratörer bestämmer själva över innehåll, regler och design – inte en central algoritm.
    • Gemenskap: Projektet utvecklas av den franska ideella organisationen Framasoft, men tusentals volontärer bidrar med kod, översättningar och idéer.

    Med andra ord: PeerTube är ett verktyg för att ta tillbaka makten över våra digitala medier.

    Nyheterna i PeerTube 7.3

    E-post på flera språk

    Tidigare skickades alla e-postmeddelanden (till exempel bekräftelser, notifieringar och lösenordsåterställningar) enbart på engelska. För många användare var det ett hinder i professionella sammanhang.

    Nu kan e-post översättas till alla språk som PeerTube stöder. Redan från start finns franska och kinesiska fullt översatta, och fler språk är på gång tack vare gemenskapens insatser.

    Enklare administration och anpassning

    Administratörer får nu ett nytt, mer lättöverskådligt sidomenygränssnitt. Dessutom har två nya konfigurationssidor tillkommit:

    • Anpassning (Customisation): Byt färger, former på knappar och annat med några klick. Vill du byta bort PeerTubes orange till blått? Inga problem.
    • Logotyp och bilder: Här kan du ladda upp loggor, favicons, banners och bilder som används på plattformen – även de som visas på sociala medier.

    Dessutom finns nu en inställningsguide (wizard) som hjälper nya administratörer att komma igång. Där kan man direkt sätta plattformens namn, beskrivning och syfte: privat, gemenskap eller institution.

    Schemalägg dina livesändningar

    PeerTube har länge erbjudit liveströmmar, men nu kan du planera dem i förväg. Ange datum och tid – sedan visas informationen både på sändningens sida och i kanalens videolista. På så vis kan publiken planera i stället för att bara vänta.

    Fler förbättringar

    • Playlist-sidorna har fått ny design och gör det lättare att ändra visningsordning.
    • Admins kan sätta standardvärden för licens, synlighet och kommentarsinställningar.
    • Användare kan nu lista alla aktiva inloggningssessioner och stänga av dem vid behov.

    PeerTube och framtiden

    Att bygga ett alternativ till globala jättar är inget litet projekt. Det kräver åratal av arbete, översättningar, kod, testning och framför allt en engagerad gemenskap. PeerTube 7.3 är ett exempel på hur en idé kan växa till ett robust verktyg, utan att styras av annonsintäkter eller algoritmer som prioriterar klick före innehåll.

    Vill du själv bidra? Du kan köra en egen PeerTube-instans, hjälpa till med översättningar, rapportera buggar eller donera till Framasoft. Varje liten insats gör skillnad.

    Läs mer: PeerTube 7.3 Release Notes

    PeerTube – Fakta på en blick

    Vad är det?

    • Fri, öppen och decentraliserad plattform för video.
    • Federerar mellan servrar (instanser) via ActivityPub.
    • P2P-distribution med WebTorrent minskar serverlast och kostnad.
    • Passar allt från små communitys till institutioner och företag.

    Vad klarar det?

    • Uppladdning, kanaler, spellistor, undertexter och kapitel.
    • Livesändning (RTMP-ingest) med HLS-uppspelning och schemaläggning.
    • Moderering, rapporter, blockeringar, policy per instans.
    • Federerade följningar/kommentarer från t.ex. Mastodon.
    • Anpassningsbar branding (loggor, färger, knappar) och teman.
    • API & plugin-stöd för inloggning, analys, import/export m.m.

    Filosofi

    • Gemenskapsdriven, utan annonsjättar och central algoritm.
    • Suveränitet: varje admin sätter regler, innehållspolicy och design.
    • Interoperabilitet via öppna standarder (ActivityPub, WebRTC/WebTorrent).
    • Hållbarhet: P2P delar bandbredd med tittarna – skalar snällt.

    Vad krävs för att hosta?

    • Server med Node.js och PostgreSQL.
    • ffmpeg för transkodning (CPU/GPU beroende på profil).
    • Reverse proxy: Nginx eller Apache.
    • Lagring: lokalt filsystem eller S3-kompatibelt objektlager.
    • Valfritt: Redis för köer/cache, CDN för public.
    • SSL/TLS (t.ex. Let’s Encrypt). RAM/CPU efter samtidiga tittare.

    Teknisk porr (för nördögon)

    • Federering: ActivityPub objekt (Video, Channel, Comment).
    • P2P: WebTorrent via WebRTC data channels i webbläsaren.
    • Transkodning: ffmpeg till H.264/AAC (vanligt), stöd för flera kvaliteter/bitrates.
    • Live: RTMP ingest → HLS segmentering, miniatyrer & återuppspelning.
    • Autentisering: lokala konton + OAuth2/OpenID Connect (via plugins).
    • Länkinbäddning: oEmbed/iframe, OpenGraph/Twitter Cards för social förhandsvisning.
    • Webhook/Jobs: köade arbeten för transkodning, federering och miniatyrgenerering.
    • Import: URL, YouTube/DailyMotion m.fl. via bakgrundsjobb (inom upphovsrätt).

    WordPress-tips

    • Klistra in videons Delnings-URL i blocket “Inbäddning” eller använd iframe från “Dela > Bädda in”.
    • Lägg den här faktarutan i blocket Anpassad HTML.
    • För mörkt tema i WP: säkerställ att blockets bakgrund inte skriver över sektionens svarta bakgrund.

    Mer info: joinpeertube.org  |  Källkod & releaser: GitHub/PeerTube

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 25.10 Beta: En ny era för det öppna skrivbordet

    Ubuntu 25.10, med det lekfulla namnet Questing Quokka, är nu ute i betaversion. Det här är inte en LTS-utgåva utan en chans för nyfikna att uppleva framtidens Ubuntu redan idag. Med nytt skrivbord, modernare appar, Wayland som enda grafikmotor och starkare kryptering siktar Canonical på att ta ett stort kliv framåt – men den som prioriterar långsiktig stabilitet får vänta till nästa LTS.

    Canonical har nu släppt betaversionen av Ubuntu 25.10, med det lekfulla kodnamnet ”Questing Quokka”. Det är en version som tydligt markerar vart Ubuntu är på väg – och kanske också vart hela Linux-skrivbordet är på väg. Men det är viktigt att komma ihåg: Ubuntu 25.10 är inte en LTS-version. Det betyder att den får kortare supporttid och främst är tänkt för de som vill vara först med det allra senaste. Den som prioriterar långsiktig stabilitet gör klokt i att stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.

    Ett modernare hjärta
    Under huven hittar vi en ny generation av Linuxkärnan, som öppnar dörrar för fler datorer och nya typer av hårdvara. Det betyder att både den senaste spel-laptopen och små experimentella datorer som bygger på den växande RISC-V-arkitekturen får bättre stöd. För den vanliga användaren märks det som att datorn helt enkelt fungerar smidigare direkt från start.

    Ett nytt skrivbordsliv
    På skrivbordet märks förändringarna direkt. Ubuntu 25.10 kommer med den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME, som inte bara ser fräschare ut utan också gör vardagslivet enklare: du kan styra musiken från låsskärmen, justera ljusstyrkan per skärm och uppleva ett mer finslipat flöde mellan appar.

    Men det stannar inte där. Två trotjänare försvinner: den gamla bildvisaren Eye of GNOME byts ut mot Loupe, ett modernare verktyg byggt i Rust, och terminalprogrammet GNOME Terminal ersätts av Ptyxis, en mer framtidsinriktad emulator. Det här är förändringar som markerar en generationsväxling bland standardapparna.

    Wayland tar över
    Den kanske mest symboliska nyheten är att Wayland nu är den enda skrivbordsmotorn. Ubuntu släpper helt stödet för att logga in i den gamla Xorg-sessionen. För användaren innebär det bättre säkerhet, smidigare grafik och en plattform byggd för framtiden. Gamla program som fortfarande behöver X11 fungerar via ett kompatibilitetslager, så övergången blir mjukare än man kanske tror.

    Säkrare datorer redan från installationen
    Säkerhet är också ett tema i denna version. Installationsprogrammet erbjuder nu starkare diskkryptering som använder datorns egen TPM-modul. Det blir lättare att skapa och hantera återställningsnycklar, enklare att se hur starkt ditt lösenord är och till och med möjlighet att använda PIN-kod. Allt för att skydda dina data om olyckan är framme.

    Fokus på både vardagsanvändare och proffs
    Ubuntu 25.10 riktar sig både till vanliga datoranvändare och till organisationer. För den som använder Ubuntu på jobbet finns nu bättre integration med Microsofts inloggningstjänster och smartare hantering via Canonicals egna verktyg. Samtidigt får utvecklare tillgång till nya språk, verktyg och bibliotek som gör det enklare att bygga program för framtiden.

    Ubuntu Insights – mer kontroll till dig
    En annan spännande nyhet är Ubuntu Insights, som ersätter det gamla systemet för att skicka anonyma systemuppgifter till Canonical. Nu bestämmer du själv i större utsträckning vilka data som delas, och allt sker på frivillig basis.

    En försmak av framtiden – men inte för alla
    Sammanfattningsvis känns Ubuntu 25.10 Beta som en tydlig fingervisning om framtiden: en värld där Linux-skrivbordet är mer användarvänligt, säkrare och bättre anpassat till ny teknik. Från Wayland-grafiken till nya appar och starkare kryptering – det här är en version som både vårdar traditionen och tar ett kliv framåt.

    Men återigen: det här är inte en LTS-version. Ubuntu 25.10 är för den som vill leva i framkant och testa de senaste idéerna, inte för den som behöver en långsiktigt stabil plattform. För det är Ubuntu 24.04 LTS som gäller.

    Den slutliga versionen av Ubuntu 25.10 Questing Quokka släpps den 9 oktober.

    https://releases.ubuntu.com/questing

    Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” – Beta
    Ej LTS
    Utgåva
    25.10 (Beta) – slutlig release: 9 okt 2025
    Support
    Icke-LTS (kortare support; för dig som vill ligga i framkant)
    Kodnamn
    Questing Quokka
    Kärna
    Linux 6.17 (kommande)
    Skrivbord
    GNOME 49
    Grafikstack
    Wayland-endast (X11-appar via XWayland)
    Nya standardappar
    • Bildvisare: Loupe (ersätter Eye of GNOME)
    • Terminal: Ptyxis (ersätter GNOME Terminal)
    Säkerhet
    TPM-stödd full diskkryptering (FDE) med PIN, entropi-/styrkeindikator och förbättrad återställningsnyckel-hantering
    Initramfs
    Dracut (ersätter initramfs-tools)
    System & tid
    Chrony som standard NTP-klient
    Prestanda/Grafik
    NVIDIA Dynamic Boost; Mesa 25.2
    Toolchain (urval)
    GCC 15.2 · glibc 2.42 · Binutils 2.45 · LLVM 20 · Rust 1.85 · Python 3.13.7 · Go 1.24 · OpenJDK 25 · OpenSSL 3.5 · systemd 257.9 · Boost 1.88
    Filsystem
    Uppdateringar för Btrfs, F2FS och EXT4
    Telemetri
    Ubuntu Insights (opt-in, ersätter Ubuntu Report)
    Arkitekturer
    Framsteg mot RISC-V-skrivbord: Firefox & Thunderbird fungerar
    Hantering/Enterprise
    Tätare Microsoft Entra ID-integration; Landscape-stöd för autoinstall
    Smaker
    Desktop · Server · Cloud · Edubuntu · Kubuntu · Xubuntu · Lubuntu · Ubuntu Studio · Unity · Cinnamon · Budgie · Kylin · MATE
    OBS: Ej LTS. Rekommenderas för test och tidig adoption – inte för kritiska produktionsmiljöer.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Mozilla Thunderbird 143 – stabilare än någonsin med viktiga buggfixar

    Mozilla Thunderbird 143 är här – och det handlar helt om stabilitet. Den populära, öppna e-postklienten har fått en rad buggfixar som gör programmet snabbare, säkrare och mindre frustrerande att använda, från kraschproblem till små men irriterande fel i gränssnittet.

    PostNord kan ta lärdom – Thunderbird levererar utan minsta krångel.

    Mozilla Thunderbird, den fria och öppna e-postklienten som används världen över för mejl, nyheter, kalender, chatt och adressböcker, har nått version 143. Den här gången handlar det inte om nya funktioner, utan om en rad välbehövliga buggfixar och stabilitetsförbättringar.

    Kraschfixar och stabilare start
    En av de största nyheterna i Thunderbird 143 är just det som inte syns – programmet ska helt enkelt fungera bättre. Uppdateringen åtgärdar bland annat en krasch vid uppstart, en annan krasch som kunde inträffa när man importerade mejl, samt en UI-hängning som uppstod när man försökte lägga till ett nytt e-postkonto.

    Dessutom har utvecklarna rättat till ett problem där mappar inte återställdes korrekt om man bytte till en ny utkastmapp och sedan tillbaka.

    Små fel som irriterade användarna
    En hel rad mindre, men desto mer irriterande problem har också lösts. Bland annat:

    • Menyraden försvann för vissa användare efter uppdatering från Thunderbird 128 ESR till 140 ESR.
    • Piltangenterna i den globala sökrutan hoppade över varannan träff.
    • Att dra och släppa en okryssad kontakt kunde leda till att fel (eller inget) e-postadress infogades.
    • På vissa IMAP-servrar gick det inte att radera eller ta bort bilagor.
    • Språkfältet i inställningarna var tomt efter att programmet startats om i felsökningsläge.
    • När man sparade ett nytt utkast låg den gamla, föråldrade versionen kvar i bakgrunden.
    • Vissa mappar visade ett felaktigt antal nya mejl innan några faktiskt kommit in.

    Funktioner som nu fungerar som de ska
    Utvecklarna har även passat på att lägga tillbaka eller komplettera funktioner som saknats:

    • En efterlängtad ”Skapa ny adressbok”-funktion har lagts till under Arkiv > Ny.
    • Möjligheten att skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med ogiltiga certifikat visas inte längre som tomma.
    • Dubbelupplagda kortkommandon i menyn Visa är nu borta.
    • På macOS fungerar återigen Cmd+Shift+F för att söka i meddelanden.
    • På Windows ser Thunderbird nu till att hamna i förgrunden när man klickar på en nyhetsavisering.
    • Programmet loggar numera en varning om filen mail.openpgp.alias_rules_file saknas.

    Säkerhet och användarupplevelse i fokus
    Utöver buggarna bjuder version 143 även på flera visuella och användarupplevelse-förbättringar samt tio säkerhetsfixar. Det gör att uppdateringen inte bara är bekväm för vardagsanvändare, utan också viktig ur ett säkerhetsperspektiv.

    Ladda ner Thunderbird 143
    Precis som tidigare kan Thunderbird laddas ner gratis från projektets officiella webbplats. Programmet finns som körbar binärfil för Linux och fungerar på i stort sett alla distributioner – utan att man behöver installera något.

    För dig som redan använder Thunderbird rekommenderas att uppdatera så snart som möjligt för att få en stabilare och tryggare mejlupplevelse.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/all

    Mozilla Thunderbird 143 – Fakta & teknisk data

    • Version: 143.0
    • Släppt: 16 september 2025
    • Typ: Buggfix-/stabilitetsrelease
    • Plattformar: Windows 10+, macOS 10.15+ (Catalina), Linux (GTK+ 3.14+)
    • Säkerhet: Flera CVE-fixar (MFSA 2025-77)
    • Hämta: thunderbird.net

    Fixar (urval)

    • Krasch vid uppstart samt krasch vid import av e-post åtgärdad.
    • UI-hängning när nytt e-postkonto lades till löst.
    • Byta till ny Utkast-mapp och tillbaka återställer nu korrekt.
    • Menyraden doldes efter uppdatering 128 ESR → 140 ESR – fixad.
    • Piltangenter i global sökning hoppade över varannan träff – fixat.
    • Drag-och-släpp av ej markerad kontakt gav fel/ingen adress – fixat.
    • Radera/detacha bilagor fungerade inte på vissa IMAP-servrar – fixat.
    • Språkfält tomt efter omstart i Felsökningsläge – fixat.
    • Spara nytt utkast behöll ersatt version – fixat.
    • Vissa mappar visade nya mejl före mottagning – fixat.
    • “Skapa ny adressbok” återfinns nu under Arkiv → Ny.
    • Skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med felaktiga certifikat visades som blanka – fixat.
    • macOS: Cmd+Shift+F öppnar åter “Sök meddelanden”.
    • Windows: Klick på nyhetsavisering för appen till förgrunden – fixat.
    Tips: Använder du ESR-spåret? Kontrollera även senaste 140.x ESR-notiserna för motsvarande säkerhetsfixar.
    Mozilla Thunderbird 143 Open-Source Email Client Arrives as a Bugfix-Only Release
    , , , , , , , , , , , , ,

  • GIMP 3.2 tar form – länk- och vektorlager på väg in

    GIMP tar ett stort kliv mot nästa stora version. Med den nya utvecklingsutgåvan 3.1.4 får användarna för första gången testa efterlängtade funktioner som länkade och vektorlager, en ny filterbläddrare, fler penslar och en rad förbättringar i både användarupplevelse och filstöd.

    Det fria bildredigeringsprogrammet GIMP fortsätter sin resa mot nästa stora version. Utvecklarna har nu släppt GIMP 3.1.4, en utvecklingsversion som markerar ett stort steg på vägen mot den kommande 3.2-utgåvan. Två av de mest efterlängtade nyheterna är redan på plats: länkade lager och vektorlager.

    Länkade och vektorlager – icke-destruktiv redigering
    Med länkade lager kan användaren importera externa filer – till exempel en SVG från Inkscape – och ha dem uppdaterade automatiskt i GIMP. Lagren kan skalas eller roteras utan att originalfilen påverkas, och den som vill kan alltid rasterisera lagret för ett enklare arbetsflöde.

    Vektorlager fungerar på ett annat sätt: du ritar en bana, omvandlar den till ett lager och kan därefter justera fyllning, linje eller transformering, allt medan skärpan bevaras. Det innebär att du kan arbeta med rena, exakta former direkt i GIMP – en funktion som länge efterfrågats.

    Ny filterbläddrare och fler penslar
    Utöver lagernyheterna introduceras en helt ny GEGL-filterbläddrare. Den gör det möjligt att se samtliga tillgängliga filter och operationer direkt i programmet, inklusive sådana som laddas in av plugins i realtid – utan att behöva söka på nätet eller använda kommandoraden.

    Målarverktygen har också fått ett rejält lyft. GIMP stöder nu MyPaint Brushes v2, levererar över 20 nya standardpenslar och erbjuder ett nytt Gain-reglage som simulerar tryckkänslighet även med vanlig mus. Textverktyget har moderniserats med snabbkommandon för fetstil, kursiv och understrykning direkt på arbetsytan, samt dynamisk uppdatering av konturfärger.

    Breddat filstöd och bättre användarupplevelse
    Filstödet har utökats med återinförd import för HRZ-format, stöd för signerade JPEG 2000-bilder som används inom forskning, samt öppning för PAA-texturer från Bohemia Interactives spel. Dessutom är gamla Seattle Filmworks-format tillbaka. Hanteringen av TIFF-filer har också förbättrats rejält, med stöd för synlighet, blandningslägen, färgetiketter och grupperade lager.

    På användarsidan finns många små förbättringar. Bland annat respekterar nu Om-dialogen systemets tidsinställningar, animeringsuppspelning har fått ett renare gränssnitt, GIMP för macOS följer systemets mörkerläge och välkomstskärmen blockerar inte längre kortkommandon.

    Stabilitet och framtidsarbete mot GTK4
    Bland buggfixarna märks korrigerad markörinriktning för högupplösta skärmar i Windows, återställda utskriftsinställningar i sandboxade appar och en comeback för det experimentella verktyget Seamless Clone. Dessutom har dialogrutan för rådata anpassats för små skärmar, och reglage beter sig mer förutsägbart.

    Under huven pågår en större städning för att förbereda övergången till GTK4. Viss kod har redan flyttats till GtkListBox och gamla API:er rensas ut. Pluginutvecklare får nya publika funktioner, bland annat för penselns blekningsbeteende och vektorlager, samt en förbättrad synk mellan filnamn och fönstertitel.

    30 år med GIMP
    Utvecklingsteamet passade också på att uppmärksamma en milstolpe: GIMP fyller 30 år. Om man räknar från de första e-postmeddelandena är födelsedagen redan passerad, men officiellt markerades starten i november 1995 när den första publika versionen släpptes.

    Rekommenderas för testare – inte för produktion
    Som alltid med utvecklingsversioner är GIMP 3.1.4 inte avsedd för skarp användning. Men för den som är nyfiken på framtiden och vill testa de nya funktionerna finns nu chansen att ladda ner, experimentera och bidra med feedback till utvecklingen.

    https://www.gimp.org/news/2025/09/01/gimp-3-1-4-released

    Faktaruta: GIMP – bakgrund, historia och vad som är på gång

    > bakgrund_och_historia

    Bakgrund & historia

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) startade som ett studentprojekt av Spencer Kimball och Peter Mattis vid UC Berkeley. Den tidigaste historiken går tillbaka till 1995, och den första brett spridda offentliga versionen 0.54 annonserades i februari 1996. Ur GIMP-projektet växte även gränssnittsbiblioteket GTK fram, som senare blev fundament i GNOME-ekosystemet.

    Den moderna generationen inleddes med GIMP 3.0 (mars 2025), som markerade ett stort teknikskifte och lade grunden för snabbare utveckling framåt.

    GNU Fri & öppen källkod GTK GEGL
    > pa_vag_mot_3_2

    På väg mot 3.2

    • Länkade lager: länka in externa filer (t.ex. SVG) som uppdateras automatiskt och kan transformeras icke-destruktivt.
    • Vektorlager: skapa former från banor med fyllning/linje som kan justeras utan att tappa skärpa.
    • GEGL Filter Browser: bläddra alla tillgängliga operationer direkt i GIMP, inklusive sådana som laddas av plugins vid körning.
    • Penslar & text: stöd för MyPaint Brushes v2, nya standardpenslar, trycksimulering (gain) och smidigare textredigering.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples senaste datorer.

    Arbetet med att få Apples nyare kretsar att fungera fullt ut i Linuxmiljö går framåt. Trots vissa bakslag för Asahi Linux-projektet – bland annat att en av de mest profilerade utvecklarna, Alyssa Rosenzweig, nyligen lämnat projektet – fortsätter teamet att driva på för att deras kod ska bli en del av den officiella Linux-kärnan.

    I veckan skickade utvecklaren Janne Grunau in ett större paket med 37 patchar till Linux-kärnans sändlista. Syftet är att lägga till stöd för Apples M2 Pro, Max och Ultra genom de så kallade Device Tree-filerna, en nödvändig pusselbit för att hårdvaran ska kunna kommunicera med operativsystemet.

    M2-familjen bygger vidare på samma design som tidigare M1-kretsar, och mycket av arbetet kan återanvändas. M2 Pro beskrivs som en nedskalad variant av M2 Max, medan M2 Ultra i praktiken är två ihopkopplade Max-kretsar. Genom justeringar i device tree – bland annat särskilda offsetar för minnesadresser och dubbla systemnoder – kan Linux förstå hur de olika chipen är organiserade.

    För vanliga användare innebär detta att Linuxstödet för nyare Mac-datorer blir mer robust. Redan idag fungerar M2-baserade datorer med Asahi Linux, men utan dessa patchar finns stödet bara i projektets egen version, inte i den officiella Linuxkärnan.

    En detalj återstår dock: PCI Express-stödet för Mac Pro med M2 saknas fortfarande. Två tekniska hinder gör att den delen ännu inte är redo för upstream, och därmed får just den maskinen vänta på full funktionalitet i Linux.

    Faktaruta: Apple M2 Pro / Max / Ultra i Linux-kärnan

    Läget just nu (30 aug 2025): 37 patchar är inskickade till Linux-kärnans sändlista för att upstreama Device Tree-filer (DT) för Apple M2 Pro (t6020), M2 Max (t6021) och M2 Ultra (t6022). Asahi Linux stöder redan dessa i sin egen distribution, men målet här är full mainline-integration.

    Varför Device Tree?

    • DT beskriver hårdvaran för kärnan: noder för bussar, enheter, klockor, avbrott, minnesområden m.m.
    • Apple Silicon använder DT (inte ACPI) i Linux-världen, så korrekt DT är nyckeln till stabil boot, drivrutinsbindning och strömhante­ring.
    • Upstream-DT betyder att vanliga distro-kärnor (Debian, Fedora, Arch m.fl.) kan boota Macar utan specialpatchar.

    SoC-arkitekturen i korthet

    • t6020 (M2 Pro) = nedskalad t6021 (M2 Max). DT för Pro inkluderar Max och inaktiverar saknade block.
    • t6022 (M2 Ultra) = två sammankopplade t6021-kretsar (multi-die). Representeras i DT med två toppnivå-soc-noder.
    • MMIO-offsets: Andra kretsens register får en konstant offset via DT-ranges för att separera adresserna.
    • Avbrott: Interrupt-kontrollern är multi-die-medveten. DT anger die-tillhörighet i avbrottsdefinitionerna.
    • Återanvändning: Enhetsmallar från M1-familjen är SoC-agnostiska och kan återbrukas med smärre justeringar (t.ex. pinctrl och gpio-nummer).
    • Filer: SoC-specifika *.dtsi för t602{0,1,2} inkluderas av maskin-.dts för respektive Mac-modell.

    Boot-kedjan på Apple Silicon (översikt)

    • iBoot (Apple) → m1n1 (Asahi trampoline/hypervisor) → ev. U-Boot → Linux + .dtb
    • m1n1 förser Linux med rätt DT och gör lågnivåinit (t.ex. PPL, cache/TLB, Apple-särdrag) hanterbara för kärnan.

    Vad ingår i patchserien?

    • Nya DT-filer för M2 Pro/Max/Ultra-baserade maskiner med struktur enligt t600x-familjen.
    • Definitioner av bussar, timers, klockträd, I/O-kontrollers och noder för kritiska periferi-block.
    • Makrobaserade inkluderingar för att hålla nodetiketter unika mellan die 0/1 i M2 Ultra.

    Vad ingår inte ännu?

    • PCIe för Mac Pro (M2): Uteblir i denna omgång p.g.a. två kvarstående problem. Upstream-aktivering dröjer tills de är lösta.

    Konsekvenser för användare

    • Bättre out-of-the-box-stöd i vanliga distributioner när patcharna väl landar i mainline.
    • Färre specialkärnor och snabbare uppströmsfixar (säkerhet, stabilitet, energi, prestanda).

    Begrepp & “teknisk pornografi”

    • DT/DTS/DTSI: Källor som kompileras till DTB och beskriver hårdvarugrafen.
    • MMIO & ranges: Kartläggning av registerutrymmen; offsets separerar die 0/1 i Ultra.
    • pinctrl/GPIO: Pinmux och I/O-linjeindex; mindre skillnader mellan M1↔M2 justeras i DT.
    • Multi-die interrupt: Avbrottsdomäner taggas per die; kontrollern routar korrekt oberoende av fysisk placering.
    • SoC-agnostiska mallar: Drivrutiner matchar via compatible-strängar; gemensamma noder förenklar underhåll.
    • Upstreaming: Kod går från projektträd (Asahi) → LKML-granskning → soc/arm64/dt-träd → Linus’ mainline.

    Berörda maskiner (exempel)

    Macar med M2 Pro/Max/Ultra (t.ex. MacBook Pro-modeller, Mac Studio och Mac Pro med M2). Exakta maskin-.dts pekar mot respektive t602x.dtsi.

    Status: patchserie under granskning Fokus: DT för t6020/t6021/t6022 Saknas: PCIe för Mac Pro (M2)

    asahi@linux:~$

    https://www.phoronix.com/news/Apple-M2-Pro-Max-Ultra-DT

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning 
    Hej alla där ute som använder Minix –
Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).

Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂

Linus

PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

    Happy 34th Birthday, Linux!

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

Arkiv

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • Machine Learning in Linux: Dia – 1.6B Parameter Text to Speech Model
    Discover the power of Dia, a 1.6B parameter text-to-speech model for Linux. Explore its features and enhance your machine learning projects today. The post Machine Learning in Linux: Dia – 1.6B Parameter Text to Speech Model appeared first on Linux Today.
  • Raspberry Pi 5 Gets U-Boot Support from SUSE Engineers
    Discover how SUSE engineers have integrated U-Boot support for the Raspberry Pi 5, enhancing its capabilities and performance for developers and enthusiasts alike. The post Raspberry Pi 5 Gets U-Boot Support from SUSE Engineers appeared first on Linux Today.
  • How to Setup WireGuard VPN Server with WireGuard-UI on Ubuntu
    Learn how to set up a WireGuard VPN server with WireGuard-UI on Ubuntu. Follow our step-by-step guide for secure and efficient remote access. The post How to Setup WireGuard VPN Server with WireGuard-UI on Ubuntu appeared first on Linux Today.
  • Linux NTFS Manager
    Manage your NTFS partitions seamlessly with Linux NTFS Manager. Enjoy easy access, file transfers, and enhanced compatibility for your Linux system. The post Linux NTFS Manager appeared first on Linux Today.
  • Debian Version of APT to Depends on Rust
    Discover how the Debian version of APT is evolving to depend on Rust, enhancing performance and security for package management. Learn more today! The post Debian Version of APT to Depends on Rust appeared first on Linux Today.
  • Linux Hits 3% Usage on Valve’s Steam Gaming Platform
    Discover how Linux has reached a significant 3% usage on Valve's Steam platform, marking a milestone for gaming on open-source systems. The post Linux Hits 3% Usage on Valve’s Steam Gaming Platform appeared first on Linux Today.
  • Devuan 6 “Excalibur” Released with Debian 13 “Trixie” Base
    Discover the features of Devuan 6 "Excalibur," built on the Debian 13 "Trixie" base. Explore its enhancements and improvements for a seamless experience. The post Devuan 6 “Excalibur” Released with Debian 13 “Trixie” Base appeared first on Linux Today.
  • Heisenberg: Open-source Software Supply Chain Health Check Tool
    Discover Heisenberg, the open-source tool designed to assess and enhance your software supply chain's health. Ensure security and efficiency today. The post Heisenberg: Open-source Software Supply Chain Health Check Tool appeared first on Linux Today.
  • Incus 6.18 Container & Virtual Machine Manager Released
    Discover the new features of Incus 6.18, the latest Container & Virtual Machine Manager. Enhance your virtualization experience with improved performance and usability. The post Incus 6.18 Container & Virtual Machine Manager Released appeared first on Linux Today.
  • 15 Useful Free and Open Source DNS Clients
    Discover 15 powerful free and open source DNS clients that enhance your internet experience. Explore features, benefits, and installation tips today! The post 15 Useful Free and Open Source DNS Clients appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

9to5linux.com

  • KDE Frameworks 6.20 Adds a Fancier Push/Pop Animation to System Settings Pages
    KDE Frameworks 6.20 open-source software suite is out now with various improvements and bug fixes for KDE apps and the Plasma desktop. Here’s what’s new! The post KDE Frameworks 6.20 Adds a Fancier Push/Pop Animation to System Settings Pages appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
  • Proton 10 Released with Support for Far Horizon, The Riftbreaker, and Other Games
    Proton 10 is now available with support for Mary Skelter: Nightmares, Fairy Fencer F Advent Dark Force, Far Horizon, and many other Windows games. The post Proton 10 Released with Support for Far Horizon, The Riftbreaker, and Other Games appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
  • openSUSE Tumbleweed Now Defaults to GRUB2-BLS Bootloader for New UEFI Installs
    openSUSE Tumbleweed distribution switches from GRUB2 to GRUB2-BLS as default bootloader when installed via YaST. The post openSUSE Tumbleweed Now Defaults to GRUB2-BLS Bootloader for New UEFI Installs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
  • Debian-Based Tails 7.2 Released with Tor Browser 15 Anonymous Web Browser
    Tails 7.2 anonymous Linux OS is now available for download with Tor Browser 15.0.1, Mozilla Thunderbird 140.4, and Linux kernel 6.12.57 LTS. The post Debian-Based Tails 7.2 Released with Tor Browser 15 Anonymous Web Browser appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
  • LibreOffice 25.8.3 Office Suite Is Now Available for Download with 70 Bug Fixes
    LibreOffice 25.8.3 is now available for download as the third maintenance update to the latest LibreOffice 25.8 office suite series with 70 bug fixes. The post LibreOffice 25.8.3 Office Suite Is Now Available for Download with 70 Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
  • Thunderbird 145 Enables Support for DNS over HTTPS, Drops 32-Bit Linux Binaries
    Mozilla Thunderbird 145 open-source email client is now available for download with support for DNS over HTTPS and other changes. Here's what's new! The post Thunderbird 145 Enables Support for DNS over HTTPS, Drops 32-Bit Linux Binaries appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • Valve Announces Steam Machines, Steam Controller, and Steam Frame VR Headset
    Valve announces Steam Machines, Steam Controller, and Steam Frame VR headset products, scheduled for 2026. Here's a first look! The post Valve Announces Steam Machines, Steam Controller, and Steam Frame VR Headset appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
  • Systemd-Free Nitrux 5.0 Officially Released with Hyprland Desktop, Linux 6.17
    Nitrux 5.0 distribution is now available for download with Linux kernel 6.17 and full Hyprland desktop environment. Here's what else is new! The post Systemd-Free Nitrux 5.0 Officially Released with Hyprland Desktop, Linux 6.17 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
  • qBittorrent 5.1.3 Adds Native Wayland Support to the AppImage, Fixes More Bugs
    qBittorrent 5.1.3 open-source BitTorrent client is now available for download with various bug fixes and improvements. Here’s what’s changed! The post qBittorrent 5.1.3 Adds Native Wayland Support to the AppImage, Fixes More Bugs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
  • Firefox 146 Is Now Available for Public Beta Testing, Here’s What to Expect
    Firefox 146 open-source web browser is now available for public beta testing with various new features and improvements. Here’s what to expect! The post Firefox 146 Is Now Available for Public Beta Testing, Here’s What to Expect appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 43 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 43 from Fedora 42 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
  • Xubuntu 25.10: Best New Features
    We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
  • Ubuntu 25.10: Top New Features
    We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
  • Fedora 43 Workstation: Best New Features
    We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
  • GNOME 49: Best New Features
    Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
  • Upgrade to Fedora 42 from Fedora 41 Workstation (GUI and CLI)
    Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
  • How to Upgrade to Debian 13 from Debian 12
    Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
  • How to Connect to Fedora or Ubuntu Linux from macOS
    Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
  • Debian 13 “Trixie”: Best New Features
    A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]


Skapa QR koder

Etikett: fri programvara

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse

    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla…

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile.…

  • Shotcut 25.10 släppt – öppen videoredigerare får text-till-tal och skärminspelning

    Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar…

  • Arch Linux 2025.11.01 – ny ISO och Archinstall 3.0.12 ute nu

    Arch Linux går in i november 2025 med en ny ISO-version baserad på Linux 6.17 och en förbättrad installationsupplevelse. Med uppdaterade verktyg, fler språk och bättre hårdvarustöd markerar Archinstall 3.0.12 ännu ett steg mot att göra den minimalistiska Linuxdistributionen mer tillgänglig – utan att tumma på kraften och kontrollen som gjort Arch legendariskt bland entusiaster.…

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett…

  • Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” – Nästa stora steg för Linux har fått sina första fungerande testversioner

    Canonical har släppt de första fungerande testversionerna av kommande Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”, vilket markerar starten på den sex månader långa utvecklingsresan mot nästa stora långtidsstöd (LTS)-utgåva av det populära Linux-systemet. De nya byggena, som nu finns tillgängliga för nedladdning, bygger på Ubuntu 25.10 och drivs av Linux-kärnan 6.17 och GNOME 49, men kommer…

  • OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå. OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5…

  • Clonezilla Live 3.3 – nu med Linux 6.16 och nya verktyg

    Clonezilla Live har släppts i version 3.3 med Linuxkärnan 6.16, förbättrat hårdvarustöd och flera nya verktyg. Den populära fria programvaran för diskkloning och systemåterställning får nu snabbare prestanda, bättre hantering av lagringsenheter och smartare funktioner för tidssynkronisering och automatisering. Clonezilla Live, det fria och öppna programmet för att klona och säkerhetskopiera hårddiskar, har nu släppts…

  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – en klassiker får nytt liv med Linux

    När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få…

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg…

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…

  • Blender 5.0 Beta – en ny era för färg och form

    Blender 5.0 är här i betaversion – och det märks att något stort är på gång. Den fria 3D-programvaran får nu stöd för HDR och bred färgrymd, ett nytt system för volymrendering och mängder av förbättringar som gör arbetet snabbare, snyggare och mer realistiskt än någonsin. Med bättre färghantering, nya verktyg för kurvor och animation,…

  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office. Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med…

  • PeerTube 7.3 – Framtiden för fri och decentraliserad videodelning

    PeerTube är den fria och decentraliserade videoplattformen som vill utmana jättar som YouTube. Med den nya versionen 7.3 blir tjänsten både mer användarvänlig och flexibel: e-post kan nu skickas på flera språk, administratörer får enklare verktyg för anpassning och livesändningar kan schemaläggas i förväg. Det är ännu ett steg mot ett öppnare internet där användarna…

  • Ubuntu 25.10 Beta: En ny era för det öppna skrivbordet

    Ubuntu 25.10, med det lekfulla namnet Questing Quokka, är nu ute i betaversion. Det här är inte en LTS-utgåva utan en chans för nyfikna att uppleva framtidens Ubuntu redan idag. Med nytt skrivbord, modernare appar, Wayland som enda grafikmotor och starkare kryptering siktar Canonical på att ta ett stort kliv framåt – men den som…

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla. Ett steg framåt för anonymitet på nätetDet portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda…

  • Mozilla Thunderbird 143 – stabilare än någonsin med viktiga buggfixar

    Mozilla Thunderbird 143 är här – och det handlar helt om stabilitet. Den populära, öppna e-postklienten har fått en rad buggfixar som gör programmet snabbare, säkrare och mindre frustrerande att använda, från kraschproblem till små men irriterande fel i gränssnittet. Mozilla Thunderbird, den fria och öppna e-postklienten som används världen över för mejl, nyheter, kalender,…

  • GIMP 3.2 tar form – länk- och vektorlager på väg in

    GIMP tar ett stort kliv mot nästa stora version. Med den nya utvecklingsutgåvan 3.1.4 får användarna för första gången testa efterlängtade funktioner som länkade och vektorlager, en ny filterbläddrare, fler penslar och en rad förbättringar i både användarupplevelse och filstöd. Det fria bildredigeringsprogrammet GIMP fortsätter sin resa mot nästa stora version. Utvecklarna har nu släppt…

  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…