• MX Linux 25 “Infinity” RC1 – Nästa generation Debian-baserad distro tar form

    MX Linux är en användarvänlig, stabil och resurssnål Linuxdistribution som kombinerar Debians robusta grund med moderna verktyg och ett lättanvänt skrivbord.


    Projektet drivs gemensamt av antiX- och MX-communityn och är känt för att ge nytt liv åt äldre datorer utan att tumma på prestanda eller funktionalitet. Med en välbalanserad blandning av traditionell design och moderna funktioner har MX Linux länge legat i topp på Distrowatchs popularitetslista – och nu är nästa stora version på väg.

    MX Linux-teamet har nu släppt Release Candidate 1 (RC1) av sin kommande version MX Linux 25 “Infinity”, vilket markerar det sista stora teststeget innan den slutliga lanseringen. Denna version bygger på Debian 13 “Trixie”, men med MX Linux-teamets egna anpassningar, verktyg och användarvänliga förbättringar som gjort distributionen så populär bland både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Bättre kryptering och modernare systemhantering

    En av de viktigaste nyheterna i MX Linux 25 RC1 är införandet av systemd-cryptsetup i de systemd-baserade ISO-filerna. Denna förändring löser ett tidigare problem med krypterade /home-partitioner, vilket innebär en säkrare och mer tillförlitlig hantering av krypterad data vid uppstart.

    Samtidigt fortsätter MX Linux att erbjuda sysvinit-varianter för användare som föredrar det klassiska init-systemet framför systemd. Dessa är tydligt märkta i filnamnen och visar MX-projektets tydliga filosofi om valfrihet – användaren ska kunna välja den lösning som passar bäst.

    Kärnor och hårdvarustöd

    Precis som tidigare versioner levereras MX Linux 25 med den långsiktigt stödda Linux 6.12 LTS-kärnan i standardutgåvorna, medan AHS (Advanced Hardware Support)-utgåvorna använder en Liquorix-optimerad 6.15-kärna för nyare hårdvara. Detta gör distributionen lika väl lämpad för gamla datorer som för moderna system med senaste grafikkort och processorer.

    För användare av äldre Intel-grafik (Ivy Bridge/Sandy Bridge) innehåller RC1 dessutom en lösning för ett GRUB-visningsproblem, något som tidigare kunnat orsaka svart skärm vid uppstart.

    Nya teman och modernare skrivbord

    Utseendet har också fått sig en rejäl uppdatering. RC1 inkluderar de nya teman mx-ease och mx-matcha, som först introducerades i betaversionen. Dessutom har Conky-övervakaren fått nya standardkonfigurationer och ett smartare sätt att anpassa klockvisningen mellan 12- och 24-timmarsformat, beroende på användarens språkliga inställningar – något som den gamla Conky Manager inte kunde hantera.

    Xfce 4.20-utgåvan har fått en uppdaterad Whisker-meny som nu använder det nya inställningsformatet, medan KDE Plasma 6.3.6-versionen har fått nya root actions och fler service-menyer i Dolphin-filhanteraren. Dessutom har det äldre strömsparverktyget TLP ersatts med power-profiles-daemon, vilket löser ett problem med KDE:s energihanteringswidget.

    I Fluxbox 1.3.7-utgåvan har utvecklarna gjort flera estetiska förbättringar, inklusive en justerad standardtoolbar, nya stilar och Audacious som ny standardmusikspelare i stället för DeaDBeeF. En bugg som tidigare hindrade installationsfönstret från att visas på skrivbordet har också åtgärdats.

    Förfinade MX-verktyg

    MX Linux är känt för sina egenutvecklade systemverktyg, och i RC1 har flera av dessa fått rejäla förbättringar:

    • mx-updater hanterar nu “automatiska” uppdateringar mer pålitligt.
    • live-usb-maker har fått ett fungerande “update”-läge.
    • live-kernel-updater filtrerar nu bort Memtest från kärnlistan.
    • Nvidia-installer (ddm-mx) har förbättrats med Wayland-stöd och en fallback-funktion för Nvidias utvecklararkiv.
    • Installationsprogrammet har fått flera viktiga fixar, särskilt kring den nya replacer-funktionen.
    • Många MX-verktyg, bland annat service-manager, har fått buggrättningar och uppstädning.
    • Även .bashrc-filen har justerats för ett mer enhetligt skalbeteende.

    För testare och entusiaster

    Eftersom detta är en Release Candidate uppmanas testare att ge återkoppling till MX Linux-teamet, särskilt kring installationsprogrammet och filsystemen EXT4 och Btrfs.
    Loggfiler för rapportering (t.ex. minstall.log, ddm.log, live-remaster.log och mxpi.log) kan skickas in via MX-forumets RC1-feedbacktråd. Det medföljande verktyget quick-system-info samlar dessutom loggarna automatiskt för enklare felsökning.

    Ladda ner och testa MX Linux 25 RC1

    MX Linux 25 RC1 finns nu för nedladdning med tre skrivbordsmiljöer:

    • Xfce 4.20
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Fluxbox 1.3.7

    Varianter med både systemd och sysvinit finns tillgängliga, samt AHS-versioner för nyare hårdvara.
    Eftersom detta fortfarande är en förhandsversion rekommenderas den inte för produktionsmiljöer, men den är perfekt för testare och Linux-entusiaster som vill bidra till finslipningen inför den slutliga lanseringen.

    MX Linux 25: En evolution, inte en revolution

    MX Linux 25 RC1 visar att utvecklingsteamet fortsätter att förfina sin filosofi – stabilitet, valfrihet och prestanda utan att kompromissa med användarvänligheten.
    Med Debian 13 som grund, uppdaterade teman och en moderniserad verktygssvit är “Infinity” inte bara en ny version – det är ett steg framåt för ett av de mest respekterade Linux-projekten i världen.

    https://wiki.linux.se/index.php/MxLinux

    Fakta: MX Linux 25 “Infinity” RC1

    Baserad på Debian 13 “Trixie” • Förhandsversion (Release Candidate 1)
    • Status: Avsedd för testning – inte för produktionsbruk.
    • Skrivbord: Xfce 4.20, KDE Plasma 6.3.6, Fluxbox 1.3.7.
    • Init: systemd på alla utgåvor; sysvinit-varianter finns för Xfce, Xfce-AHS och Fluxbox.
    • Kärnor: Linux 6.12 LTS (standard), Liquorix 6.15 (AHS).
    • Säkerhet: systemd-cryptsetup på systemd-ISO:er (åtgärdar krypterad /home).
    • Grafik/Boot: Workaround för GRUB-visning på äldre Intel (Ivy/Sandy Bridge).
    • Teman & UI: Nya mx-ease och mx-matcha; Conky-profiler med 12/24h-stöd.
    • Verktyg: Förbättrad mx-updater (automatiska uppdateringar), live-usb-maker (update-läge), live-kernel-updater (filtrerar Memtest), installer-fixar (replacer).
    • Grafikdrivrutiner: Nvidia-installer (ddm-mx) – bättre Wayland-stöd + fallback för dev-repo.
    • Energihantering (KDE): TLP borttagen – ersatt av power-profiles-daemon.
    • Fluxbox: Audacious ersätter DeaDBeeF; justerad toolbar/stil; installer-bugg fixad.
    • Fokus för test: Installer med EXT4 och Btrfs (rapportera via forum, gärna med quick-system-info).
    Debian 13 RC1 Xfce/KDE/Fluxbox AHS systemd & sysvinit
  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.

    Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.

    I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.

    En ny start

    Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.

    Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.

    Förändringen sker i etapper

    För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:

    1. Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
    2. Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
    3. Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.

    Mer än bara ett nytt fönster

    För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.

    Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.

    Teknisk faktaruta

    openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen

    • Ny komponent: opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
    • Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
    • Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
    • Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
    • Fasvis migrering:
      • Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
      • Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
      • Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
    • Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
    • Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.

    https://linuxiac.com/ahoy-this-is-opensuse

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.

    Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.

    Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.

    Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.

    Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.

    För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.

    Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.

    https://linuxiac.com/linux-gets-hdr-support-in-chromium-on-wayland

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering.

    Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking – en lista som, trots sina begränsningar, ofta ses som ett temperaturmått på vilka distributioner som väcker störst intresse.

    Rankingen baseras enbart på antalet sidvisningar och speglar därför inte det faktiska antalet användare. Men listan har länge varit en populär snackis i Linuxvärlden, och att en nykomling som CachyOS når toppen är ändå uppseendeväckande.

    Från nykomling till etta på två år

    CachyOS lanserades i slutet av 2022 och har på kort tid byggt upp en trogen användarbas, inte minst bland spelare. I slutet av förra året låg distributionen fortfarande på åttonde plats, men nu har intresset exploderat och placerat den högst på listan.

    Prestanda i fokus

    Distributionen är Arch-baserad och följer en rullande release-modell. Den levereras med KDE Plasma som standardskrivbord, en grafisk installerare och automatisk hårdvaruigenkänning – vilket gör den mer lättillgänglig än klassisk Arch.

    Det som framför allt lockar är de tekniska optimeringarna. CachyOS använder en egen kärna, trimmad för responsivitet med moderna schemaläggare som BORE och EEVDF. Programvaran kompileras dessutom med arkitekturanpassade flaggor och prestandaförbättringar som LTO, PGO och BOLT. För spelare innebär det ofta högre bildfrekvens och lägre latens jämfört med standard-Arch.

    En uppstickare att räkna med

    Att CachyOS nu passerar etablerade namn som Mint och MX Linux visar hur snabbt landskapet kan förändras. Även om DistroWatch inte speglar den faktiska marknadsandelen är listans symbolvärde stort.

    CachyOS framgång sänder en tydlig signal: prestandaoptimerade distributioner med fokus på spel och responsivitet är på stark frammarsch i Linuxvärlden.

    https://cachyos.org

    Källa till innehållet ovan : https://linuxiac.com/cachyos-topped-distrowatch-rankings/

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.

    Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.

    Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.

    HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.

    Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.

    Sammanfattning:
    HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.

    Kan laddas ner här : https://www.heliumos.org/download/

    https://linuxiac.com/alma-based-heliumos-10-is-out-heres-what-i-think

    Fakta: HeliumOS 10

    • Bas: AlmaLinux (Kitten 10)
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (signerad för Secure Boot)
    • Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
    • Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
    • Kommandotolk: Zsh som standard
    • Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
    • Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
    • Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
    • Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
    • Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget

    HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
    https://linuxiac.com/debian-13-to-ship-with-kde-plasma-6-3-6-desktop-environment
  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing
  • HP Pavilion HDX9300 – En premiumdator från 2008 som fortfarande kan användas.

    HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.

    Hårdvara & specifikationer

    Den här modellen är utrustad med:

    • Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
    • 4 GB DDR2-RAM
    • Blu-ray-spelare
    • Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)

    Streaming och användning i praktiken

    Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.

    Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.

    Slutsats

    HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.

    Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:

    • SSD-uppgradering
    • Linux-distribution som debian eller ubuntu.
    • Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter

    Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.

    Linux.se åsikt.
    Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.

    Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland.
    Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.

    Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.

    För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.

    Hur gjorde vi testet

    Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.

    BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.

    Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.

    Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.

    Fakta: HP Pavilion HDX9300
    • Skärm: 20,1″ 1920×1200
    • CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
    • RAM: 4 GB DDR2
    • Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
    • Optisk enhet: Blu-ray-spelare
    • Lagring: Original HDD (kan bytas till SSD)
    • Lanseringsår: cirka 2008
    • Vikt: cirka 7 kg
  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.

    Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.

    Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.

    Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt

    Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.

    Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
    • Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
    • Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
    • Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
    • Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
    • Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.

    När kommer den färdiga versionen av Debian 13?

    Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto:
    ”Det är klart när det är klart.”

    Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.

    Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-3-5-set-to-debut-with-debian-13

    Fakta: KDE Plasma 6.3.5 och Debian 13 ”Trixie”

    Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.

    Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).

    KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.

    Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.

    Största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland används som standard istället för X11
    • Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
    • Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
    • Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
    • Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
    • Lägre resursanvändning och bättre batteritid

    Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.

    Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.

  • KDE Plasma 6.2 Släppt med Nya Funktioner och Förbättringar

    KDE Plasma 6.2 Släppt med Nya Funktioner och Förbättringar

    KDE Plasma är en populär och kraftfull skrivbordsmiljö som utvecklas av KDE-projektet. Det erbjuder en hög grad av anpassningsbarhet, modern design, och en rad funktioner som riktar sig till användare som söker en flexibel och effektiv arbetsmiljö på Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Plasma är särskilt uppskattat för sin förmåga att fungera smidigt både på moderna och äldre maskiner, tack vare dess optimerade kod och fokus på prestanda.

    Nyligen har KDE-projektet släppt KDE Plasma 6.2, den andra stora uppdateringen i Plasma 6-serien. Denna version kommer med många nya funktioner och förbättringar som gör skrivbordsmiljön ännu mer kraftfull och användarvänlig. Här är några av höjdpunkterna i den senaste releasen:

    Förbättrad Energihantering

    En av de största förbättringarna i KDE Plasma 6.2 är energihanteringsfunktionerna. Användare kan nu justera ljusstyrkan på skärmar individuellt, vilket är särskilt användbart för dem som använder flera skärmar. Det finns också en ny funktion som låter användare åsidosätta appar som blockerar datorn från att gå i viloläge eller aktivera skärmlås. En genväg (Meta+B) har lagts till för att snabbt växla mellan olika energiprofiler, och batteriövervakningswidgeten har uppdaterats för att visa en energiprofilikon, samt möjlighet att hålla sig synlig under laddning.

    Förbättrad Bildkvalitet och HDR-hantering

    KWin-kompositorn i KDE Plasma 6.2 har fått en ny tonmappningsfunktion för att förbättra hur bilder visas, särskilt när det gäller HDR-bilder. Ljushanteringen har förbättrats för både HDR och ICC-profiler, vilket gör att bilder och video ser bättre ut på skärmar med hög dynamik.

    Nya Tillgänglighetsfunktioner

    Tillgänglighet är ett annat område där KDE Plasma 6.2 har sett betydande förbättringar. Den nya versionen inkluderar stöd för färgblindhetsfilter i tillgänglighetsinställningarna, vilket gör skrivbordsmiljön mer tillgänglig för användare med olika typer av färgseende. Dessutom finns det nu fullständig support för Sticky Keys på Wayland, och användargränssnittet för tillgänglighetsinställningarna har omarbetats för att bli mer intuitivt och lättanvänt.

    Förbättringar i Plasma Discover

    Plasma Discover, KDE:s grafiska paketshanterare och app-butik, har fått nya funktioner i denna release. Bland dessa märks stöd för postmarketOS, möjligheten att stänga av systemet efter att en offlineuppdatering har installerats, samt ett förbättrat system för att granska och recensera appar. Det är nu också lättare att få korrekt information om licenser för apparna som listas i Discover.

    Nya Nätverks- och Säkerhetsfunktioner

    KDE Plasma 6.2 erbjuder nu stöd för Enhanced Open (OWE) Wi-Fi-säkerhet, vilket förbättrar trådlös säkerhet genom att skydda nätverk utan lösenord. Dessutom finns stöd för WebAuth-autentisering för SAML-baserade nätverk, vilket gör det lättare att använda Plasma i företagsmiljöer och institutionella nätverk med höga säkerhetskrav.

    Verktyg för Digitala Konstnärer

    För de som använder digitala ritplattor har KDE Plasma 6.2 många nya funktioner. En ny kalibreringsguide har lagts till, och användare kan nu enkelt binda om knapparna på stylusen till olika typer av musklick. Det finns även ett nytt testläge för att justera och förhandsgranska inställningarna för ritplattan. Dessutom stöds nu Wayland-färghanteringsprotokollet i KWin, vilket förbättrar färgprecisionen och möjliggör bättre integration med ritplattor och skärmar med specifika färgprofiler.

    Ytterligare Förbättringar och Nya Funktioner

    Bland de många andra förbättringarna märks ett omarbetat användargränssnitt för Widget Explorer, bättre layout i Systembrickans rutnätsvy, och nya visualiseringar i Välkomstcentret. KDE Plasma 6.2 har också stöd för accentfärger som respekterar Breeze Dark-temat och ett nytt ljud vid anslutning eller frånkoppling av skärmar. Dessutom finns en årlig donationsförfrågan för dem som vill stödja KDE-projektet ekonomiskt.

    Med denna nya version fortsätter KDE Plasma att vara en av de mest funktionella och anpassningsbara skrivbordsmiljöerna som finns tillgängliga för Linux. KDE Plasma 6.2 kommer snart att vara tillgänglig i de stabila programvaruförråden hos populära distributioner som KDE neon, openSUSE Tumbleweed och Arch Linux. Användare som vill prova den senaste versionen kan se fram emot ett mer användarvänligt, säkert och anpassningsbart skrivbord med ett brett utbud av nya funktioner.

  • MX Linux 23.4 släppt med ny Linux-kärna och förbättrad hårdvarustöd

    MX Linux är en lättviktig och användarvänlig Linux-distribution baserad på Debian. Den har snabbt blivit populär på grund av sin stabilitet, enkelhet och kraftfulla funktioner. Distributionen riktar sig både till nybörjare och erfarna användare som söker en pålitlig plattform för dagligt bruk. Med en välbalanserad blandning av moderna funktioner och stabila programvarupaket är MX Linux ett av de mest omtyckta Linux-alternativen.

    Ny version av MX Linux – 23.4 ”Libretto”

    Den fjärde uppdateringen av MX Linux 23 ”Libretto” har nu släppts, och denna version är baserad på Debian GNU/Linux 12.7 ”Bookworm”. MX Linux 23.4 fortsätter att bygga vidare på sin stabila grund och introducerar ett antal viktiga förbättringar, både under huven och i användarupplevelsen. För användare som redan har MX Linux installerat, erbjuder den nya versionen ett enklare sätt att uppdatera systemet utan att behöva ladda ner hela ISO-filen.

    Baserad på Debian 12.7 och Linux-kärna 6.10

    Den nya MX Linux-versionen använder nu Debian GNU/Linux 12.7 som bas, vilket innebär att de flesta programvarupaket har uppdaterats till nyare versioner. Den långsiktiga stödkärnan (LTS) Linux 6.1 finns fortfarande kvar för de flesta användare, men för dem som har moderna eller problematiska hårdvarukonfigurationer erbjuder MX Linux 23.4 en Advanced Hardware Support (AHS)-version med den nyare Linux 6.10.10-kärnan. Denna kärna, tillgänglig i Liquorix-variant, är designad för att förbättra systemets responsivitet och ge bättre prestanda.

    Viktiga uppdateringar och förbättringar

    Förutom den nya kärnan, introducerar MX Linux 23.4 ett antal förbättringar. Xfce 4.18-paketen har uppdaterats för en bättre skrivbordsmiljö, och Fluxbox-utgåvan inkluderar nu ett schemaläggningsverktyg för cron installerat som standard. En ny funktion för att visa en ikon i systemfältet när en USB-enhet sätts i har också lagts till i verktyget MX-USB-Unmounter. Dessutom har LUKS2-kryptering blivit standard för MX-Live-USB-Maker, vilket ger ett säkrare sätt att skapa live USB-enheter.

    Förbättrat paketverktyg och KDE-stöd

    MX Packageinstaller har uppdaterats för att ge användarna en bättre översikt över installerade paket, och nu finns stöd för att visa program i flikarna Aktiverade, Test och Backports. En användbar funktion har lagts till för att filtrera Flatpak-appar från Flathub, vilket gör det lättare att hitta verifierade applikationer.

    För användare av KDE-utgåvan introduceras ett uppdaterat pipewire-setup-mx-verktyg, som gör PipeWire och WirePlumber-start mer tillförlitlig. Dessutom har MX Tweak-verktyget en ny funktion för att aktivera eller inaktivera Plasma Discover’s autostart av systemfältets uppdateringsnotifierare, vilket ger användarna mer kontroll över systemets beteende.

    Raspberry Pi-stöd

    För dem som använder MX Linux på Raspberry Pi har även denna utgåva fått förbättringar. De senaste paketen från både MX Linux och Raspberry Pi OS-förråden har inkluderats, vilket gör Raspberry Pi-versionen ännu mer robust och funktionell.

    Uppgradering för befintliga användare

    Användare som redan kör MX Linux 23 ”Libretto” behöver inte ladda ner hela den nya ISO-versionen. Istället kan de enkelt uppdatera sina system genom att köra kommandot sudo apt update && sudo apt full-upgrade i terminalen, eller genom att använda ett grafiskt verktyg som Synaptic Package Manager.

    Med dessa nya förbättringar fortsätter MX Linux att vara en stabil och kraftfull Linux-distribution för både nybörjare och avancerade användare.

    https://mxlinux.org/blog/mx-23-4-libretto-now-available

    Innehåller ovan bygger delvis på data ifrån

  • 10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.

    I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas ålderstigna, specifikt för sådana som är omkring fem år gamla.

    Om du har en äldre premiumdator med första eller andra generationens i7-processorer, kan du faktiskt köra vanlig Ubuntu eller liknade. Lättviktsdistributioner är dock ett utmärkt val om du har enklare hårdvara, som datorer med lite minne och CPU:er som Celeron, Pentium Gold och Silver.

    Linux Lite: En användarvänlig ingångspunkt

    Linux Lite är skapat för att ge en smidig övergång från äldre Windows-system till Linux. Detta är en distro som erbjuder en enkel och funktionell skrivbordsmiljö baserad på Xfce och Ubuntu, vilket gör den perfekt för användare med mindre kraftfull hårdvara. Med aktiva uppdateringar och stöd för 32-bitars system, är Linux Lite ett utmärkt val för dem som vill ha en bekant men uppdaterad användarupplevelse.

    Linux Lite

    Puppy Linux: Flexibilitet och effektivitet

    Puppy Linux är unikt eftersom det inte kräver en permanent installation på hårddisken. Istället körs systemet direkt från RAM, vilket gör att du kan köra din dator även om du tar bort det startbara mediet. Puppy Linux är kompatibelt med Ubuntu LTS och är ett utmärkt val för riktigt gamla datorer eller netbooks med minimalt RAM.

    Funktioner:

    • Baserad på Ubuntu LTS-versionen
    • Kan köras på lågpresterande netbooks
    • Fungerar direkt från RAM även efter att det startbara mediet har tagits bort
    • Unik pakethanterare – Puppy Package Manager
    • Drivs av JWM

    Puppy Linux

    BunsenLabs Linux: Efterträdaren till Crunchbang

    BunsenLabs erbjuder en strömlinjeformad Linux-upplevelse baserad på Debian med en OpenBox-fönsterhanterare. Det är en särskilt snabb och stabil distro som även inkluderar en 32-bitars version, vilket gör den lämplig för äldre och resurssnåla system.

    Funktionsöversikt:

    • Baserad på Debian Stable-grenen
    • Openbox fönsterhanterare med tint2-panel, conky och jgmeny
    • Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
    • Hjälp och support finns tillgänglig via officiella forum

    BunsenLabs Linux:

    Lubuntu: En modernare lättviktare

    Som en officiell variant av Ubuntu, använder Lubuntu LxQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en lätt men modern användarupplevelse. Lubuntu är kanske inte den allra lättaste distron, men dess förmåga att balansera funktionalitet och systemkrav gör den till ett pålitligt val för äldre datorer.

    Lubuntu

    Absolute Linux: Kraftfull enkelhet

    Absolute Linux bygger på Slackware och erbjuder en systemd-fri miljö, vilket är idealiskt för användare som föredrar enklare och mer traditionella Linux-upplevelser. Med IceWM som skrivbordsmiljö och en samling viktiga applikationer direkt från start, är Absolute ett kraftfullt alternativ för dem med äldre teknik.

    Funktionsöversikt:

    • Baserad på Slackware
    • Systemd-fri
    • Paketerar nödvändig mjukvara
    • Drivs av IceWM och pakethanteraren Slapt-get

    Absolute Linux

    antiX Linux: Den flexibla veteranen

    antiX, baserat på den stabila grenen av Debian, använder IceWM och Fluxbox för att skapa en mångsidig och snabb användarupplevelse. Det är helt systemd-fritt och erbjuder olika installationer för olika behov, inklusive en 32-bitars version.

    Funktioner:

    • Baserad på Debian stable
    • Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
    • Systemd-fri
    • Drivs av IceWM och andra fönsterhanterarvarianter

    antiX Linux

    LXLE: Lubuntu med en twist

    LXLE är baserat på Lubuntu men använder LXDE istället för LxQt, vilket ger en ännu lättare miljö för användare med mycket begränsad hårdvara. Det är en perfekt lösning för att återuppliva datorer som inte längre kan hantera nyare operativsystem.

    LXLE

    Porteus Linux: Idealisk för kärlek till KDE

    Porteus är en annan Slackware-baserad distro som erbjuder den äldre KDE 4.0+-skrivbordsmiljön. Med sin minimala installationsstorlek och möjlighet att köras helt från ett USB eller annat startbart medium, är Porteus perfekt för användare som föredrar KDE:s klassiska utseende.

    Porteus Linux

    Q4OS: Återupplivar föråldrade Windows-system

    Q4OS är designad specifikt för att återuppliva datorer som en gång körde Windows XP eller Windows 7. Med en 32-bitars installer, Windows-installer och Trinity Desktop-miljöer, är Q4OS ett bra val för de som vill ha en distro som känns bekant men är kraftfullare än deras föråldrade operativsystem.

    Q4OS

    MX Linux: En mångsidig medelviktare

    Trots att det är på gränsen till att klassas som en lättviktare, erbjuder MX Linux baserat på Debian en utmärkt balans av funktionalitet och effektivitet, speciellt i dess KDE Plasma-version. Med egna applikationer och en robust pakethanterare, står MX Linux ut som ett starkt alternativ för de som söker en rikare Linux-upplevelse.

    Sammanfattningsvis, dessa tio distributioner visar att Linux-communityt ständigt strävar efter att inkludera så många användare som möjligt, oavsett ålder på deras hårdvara. Med dessa alternativ kan du enkelt blåsa nytt liv i ditt gamla system och njuta av en modern, säker och stabil datorupplevelse.

    MX Linux

    Om vi tittar noggrant på de lätta Linux-distributioner som vi har presenterat, kan vi se att många av dem är baserade på Debian Linux, som ofta kallas för ”det universella operativsystemet”. Moderna skrivbordsmiljöer inom Linux, såsom GNOME 40+ och KDE Plasma, som använder Systemd som init-system, fungerar inte längre med äldre hårdvara. Teknologiska framsteg innebär också ökad mjukvarukomplexitet, vilket kräver kraftfullare system.

    Artikel ovan är baserad på data ifrån

Etikett: kde plasma

  • MX Linux 25 “Infinity” RC1 – Nästa generation Debian-baserad distro tar form

    MX Linux är en användarvänlig, stabil och resurssnål Linuxdistribution som kombinerar Debians robusta grund med moderna verktyg och ett lättanvänt skrivbord. Projektet drivs gemensamt av antiX- och MX-communityn och är känt för att ge nytt liv åt äldre datorer utan att tumma på prestanda eller funktionalitet. Med en välbalanserad blandning av traditionell design och moderna…

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering. Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking –…

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum. Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare. Valfrihet i fokus En av de främsta…

  • HP Pavilion HDX9300 – En premiumdator från 2008 som fortfarande kan användas.

    HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än…

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…

  • KDE Plasma 6.2 Släppt med Nya Funktioner och Förbättringar

    KDE Plasma 6.2 Släppt med Nya Funktioner och Förbättringar KDE Plasma är en populär och kraftfull skrivbordsmiljö som utvecklas av KDE-projektet. Det erbjuder en hög grad av anpassningsbarhet, modern design, och en rad funktioner som riktar sig till användare som söker en flexibel och effektiv arbetsmiljö på Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Plasma är särskilt…

  • MX Linux 23.4 släppt med ny Linux-kärna och förbättrad hårdvarustöd

    MX Linux är en lättviktig och användarvänlig Linux-distribution baserad på Debian. Den har snabbt blivit populär på grund av sin stabilitet, enkelhet och kraftfulla funktioner. Distributionen riktar sig både till nybörjare och erfarna användare som söker en pålitlig plattform för dagligt bruk. Med en välbalanserad blandning av moderna funktioner och stabila programvarupaket är MX Linux…

  • 10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.

    I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas…