• FreeBSD vill bli bättre på bärbara datorer – och nu får användarna hjälpa till

    FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk.

    FreeBSD har länge haft ett rykte som ett stabilt och kraftfullt operativsystem för servrar. Men nu pågår en tydlig förändring. Genom ett nytt offentligt testprogram för bärbara datorer tar FreeBSD ett viktigt steg mot att också bli ett mer attraktivt alternativ för vardagligt skrivbordsbruk.

    Kärnan i satsningen är enkel: användare uppmanas att testa FreeBSD på sina egna laptops och skicka in anonymiserade resultat. Dessa data ska sedan användas för att bygga upp en offentlig kompatibilitetsmatris där både användare och utvecklare kan se vilka modeller som fungerar bra, vilka funktioner som saknas och om viss extra konfigurering krävs.

    Det här är betydligt mer än ett litet communityinitiativ. Testfasen är en del av FreeBSD Foundations större Laptop Support and Usability Project, en långsiktig och välfinansierad satsning för att förbättra hårdvarustöd och användarupplevelse på moderna bärbara datorer.

    Från spridda forumtrådar till systematisk kunskap

    För den som har velat köra FreeBSD på en laptop har informationen länge varit ojämn och svår att överblicka. Ofta har man fått förlita sig på forumtrådar, wiki-sidor och enskilda användares erfarenheter. Det nya testprogrammet försöker ersätta detta med något mycket mer strukturerat: en modell-för-modell-kartläggning av hur väl FreeBSD fungerar på olika datorer.

    Testverktyget gör en automatisk genomgång av datorns hårdvara och loggar vilka funktioner som fungerar och vilka som inte gör det. Efteråt kan användaren själv lägga till kommentarer om sin upplevelse innan resultaten skickas in. Målet är att skapa ett slags gemensamt kunskapsarkiv där det snabbt går att få svar på frågor som:

    • Vilken laptopmodell fungerar bäst med FreeBSD?
    • Stöds trådlöst nätverk, ljud och Bluetooth?
    • Fungerar vila och återupptagning som det ska?
    • Krävs någon extra handpåläggning för att få systemet stabilt?

    Detta gör projektet värdefullt både för nya användare som funderar på att installera FreeBSD och för utvecklare som vill se var insatser behövs mest.

    En större satsning på användbarhet

    Den offentliga testningen är bara en del av en mer omfattande strategi. Satsningen offentliggjordes redan i september 2024, då FreeBSD Foundation tillsammans med Quantum Leap Research avsatte 750 000 dollar för att stärka laptopstöd och allmän användbarhet i systemet.

    Arbetet har fokuserat på flera av de områden som är mest avgörande för att ett operativsystem ska fungera bra på en modern bärbar dator: trådlöst nätverk, ljud, grafik, Bluetooth samt strömsnåla vilolägen och återupptagning. Det är just dessa detaljer som avgör om ett system känns redo för vardagsbruk eller fortfarande främst lämpar sig för tekniskt intresserade entusiaster.

    Särskilt intressant är att FreeBSD Foundation uttryckligen kopplar bättre laptopstöd till bredare användning bland utvecklare och företag. Resonemanget är tydligt: om FreeBSD även ska vara relevant utanför serverhallen måste det fungera väl i människors dagliga arbetsmiljöer.

    Framsteg under 2025 och 2026

    Enligt projektets uppdateringar hade märkbara förbättringar redan gjorts under slutet av 2025. Stöd för Wi-Fi 4 och 5 lades till för viktig hårdvara, arbete med Wi-Fi 6 påbörjades, grafikstödet förbättrades och fler kretsuppsättningar från Intel, Realtek och Mediatek fick bättre kompatibilitet. Dessutom fick Framework Laptop – en dator som blivit populär bland teknikintresserade tack vare sin modulära design – särskild uppmärksamhet.

    Under 2026 har arbetet fortsatt med fokus på grafikdrivrutiner, nätverk och förbättringar i installationsprogrammet. Inför FreeBSD 15.1, som planeras till juni 2026, väntas ytterligare ett viktigt steg för skrivbordsanvändare: KDE Plasma ska för första gången kunna väljas direkt i installationsprogrammet. Det kan verka som en detalj, men signalvärdet är stort. Ett sådant val visar att FreeBSD inte längre bara tänker på serveradministratörer, utan även på användare som vill ha ett komplett skrivbordssystem från start.

    Så fungerar testningen

    För den som vill delta är processen relativt enkel. Användaren installerar ett testverktyg som automatiskt undersöker datorns hårdvara och systemfunktioner. Resultaten sparas i en katalog i anonymiserad form. Den som vill kan sedan lägga till egna kommentarer i en fil innan allt skickas in som en så kallad pull request. Därefter behandlas rapporten och publiceras i kompatibilitetsmatrisen.

    En viktig del av projektet är att inga personligt identifierbara uppgifter ska publiceras. Det gör att deltagande kan ske med låg tröskel samtidigt som projektet får tillgång till bred och verklighetsnära testdata.

    Ett skifte i FreeBSD:s självbild

    Det mest intressanta med initiativet är kanske inte testverktyget i sig, utan vad det säger om FreeBSD:s framtidsvision. Operativsystemet har länge setts som ett robust, tekniskt avancerat men ganska nischat alternativ, starkt förknippat med servrar och infrastruktur. Nu verkar projektet vilja bryta med den bilden.

    Genom att investera i laptopstöd, användarvänlighet och en tydlig offentlig kompatibilitetsöversikt visar FreeBSD att man vill bli ett trovärdigt val även för den som använder sin dator till utveckling, studier eller vanligt skrivbordsarbete. Det handlar inte om att överge sina styrkor, utan om att bredda dem.

    En viktig framtidsfråga

    För fria operativsystem är hårdvarustöd ofta en avgörande faktor. Även ett tekniskt starkt system får svårt att växa om användarna inte vet vilka datorer som fungerar eller om grundläggande funktioner som trådlöst nätverk och viloläge är opålitliga. Därför är FreeBSD:s nya testprogram mer än bara en praktisk datainsamling. Det är också ett sätt att bygga förtroende.

    Om satsningen lyckas kan den göra FreeBSD mer tillgängligt för nya grupper av användare, samtidigt som utvecklarna får bättre underlag för att prioritera rätt förbättringar. Det gör projektet till ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling och användarmedverkan kan gå hand i hand.

    FreeBSD:s nya offentliga laptoptestning är därför inte bara en ny funktion eller en tillfällig kampanj. Det är ett tecken på en större förändring: från ett system som främst förknippats med servrar till ett operativsystem som på allvar vill ta plats även på skrivbordet

    Teknisk faktaruta: FreeBSDs laptopsatsning

    Status: Offentlig testfas pågår

    Syfte: Kartlägga laptopkompatibilitet och förbättra FreeBSD för vardagligt skrivbordsbruk

    Metod: Användare kör ett automatiserat testverktyg och skickar in anonymiserade resultat

    Insamlade data: Hårdvara, stöd för funktioner, eventuella problem, frivilliga användarkommentarer

    Fokusområden: Wi-Fi, ljud, grafik, Bluetooth, vila och återupptagning

    Finansiering: 750 000 dollar från FreeBSD Foundation och Quantum Leap Research

    Mål: Skapa en publik kompatibilitetsmatris för olika laptopmodeller

    Kommande version: FreeBSD 15.1 väntas i juni 2026

    Nyhet i 15.1: KDE Plasma planeras bli valbart direkt i installationsprogrammet

  • Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först

    Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.

    I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.

    Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.

    Vad menas med “fri programvara”?

    När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.

    Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:

    • proprietära drivrutiner
    • stängd firmware
    • andra icke-fria komponenter

    Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.

    Frihet har ett pris

    Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.

    Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.

    Bygger på Ubuntu 24.04 LTS

    Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.

    För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.

    Flera varianter för olika behov

    Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:

    Trisquel

    Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.

    Triskel

    Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.

    Trisquel Mini

    För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.

    Trisquel Sugar

    Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.

    Netinstall

    För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.

    Brett stöd för olika arkitekturer

    Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:

    • amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
    • ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
    • arm64 – 64-bitars ARM
    • armhf – 32-bitars ARM

    Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.

    Programvarorna som följer med

    Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:

    • Abrowser 148 som standardwebbläsare
    • Icedove 140 som e-postklient
    • LibreOffice 24 som kontorspaket

    Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.

    Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:

    • Inkscape
    • LibreOffice
    • Tuba
    • yt-dlp

    Mer än bara versionsnummer

    Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.

    Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.

    Varför spelar sådana här projekt roll?

    För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.

    Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?

    Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.

    Ett operativsystem med tydlig ideologi

    Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.

    För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.

    https://trisquel.info/en/download

    Teknisk fakta: Trisquel 12.0 “Ecne”

    • Bas: Ubuntu 24.04 LTS
    • Support: Till 31 maj 2029
    • Kärna: Linux-libre 6.8.x
    • HWE-kärna: 6.17.x
    • Standardwebbläsare: Abrowser 148
    • E-postklient: Icedove 140
    • Kontorspaket: LibreOffice 24
    • Skrivbordsmiljöer: MATE 1.26.2, KDE Plasma 5.27.12, LXDE 0.99.2
    • Arkitekturer: amd64, ppc64el, arm64, armhf
    • Övrigt: Över 300 modifierade paket
  • KDE Plasma 6.7 – nästa steg för Linux-skrivbordet

    KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat.

    Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö, KDE Plasma 6.7. Redan i maj får nyfikna användare möjlighet att testa betaversioner, men vad innebär uppdateringen i praktiken?

    Här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

    Ett smartare och mer flexibelt skrivbord

    Plasma 6.7 introducerar flera funktioner som gör vardagsanvändningen smidigare och mer intuitiv.

    En ny funktion gör det möjligt att skriva tecken som inte finns på det fysiska tangentbordet, vilket är särskilt användbart för språk, symboler och specialtecken. Samtidigt får panelen en enkel växlingsknapp för att snabbt byta mellan ljust och mörkt läge.

    En annan nyhet är global “push-to-talk”, vilket gör att användare kan aktivera mikrofonen tillfälligt i exempelvis röstchattar eller möten. Dessutom tillkommer en helt ny applikation för att hantera utskriftsköer, vilket ger bättre kontroll över pågående utskrifter.

    Förbättrad design och konsekvens

    KDE fortsätter att förfina sitt visuella uttryck genom förbättringar i Breeze-temat.

    Markeringar i program som filhanteraren Dolphin, dokumentvisaren Okular och e-postklienten KMail får en mer rundad och modern stil. Detta bidrar till ett mjukare och mer enhetligt gränssnitt.

    Dessutom införs stöd för att installera egna ljudteman samt standardiserade bakgrundseffekter, som exempelvis suddighet (blur). Resultatet är ett mer sammanhängande och professionellt utseende över hela systemet.

    Stora tekniska förbättringar i bakgrunden

    Under ytan sker flera viktiga förändringar, framför allt i fönsterhanteraren KWin.

    Bland nyheterna finns stöd för så kallad “multi-GPU swapchain” via Vulkan, vilket förbättrar prestanda på system med flera grafikkort. Även stöd för 3D LUT införs, vilket gör färghantering mer effektiv och kan minska belastningen på grafikhårdvaran.

    Wayland-stödet förbättras ytterligare, bland annat genom bättre fraktionell skalning som minskar visuella glapp mellan element. Dessutom införs standardiserade protokoll för bakgrundseffekter, vilket öppnar för mer konsekventa visuella upplevelser mellan olika applikationer.

    Smidigare arbetsflöden

    Plasma 6.7 innehåller också en rad förbättringar som direkt påverkar hur användaren arbetar.

    Det blir möjligt att sätta en global tangentbordsgenväg för att rensa notifieringshistoriken. Fönster i aktivitetsfältet kan sorteras, och det blir enklare att hantera fönsterlayout, inklusive att återställa fönster från “tiling”-lägen.

    Systemövervakaren förbättras med bättre stöd för flera grafikkort, och systemfältet (system tray) kan nu anpassas ytterligare, exempelvis genom att ändra ordningen på objekt.

    Även nätverks- och VPN-inställningar har uppdaterats, vilket gör det enklare att hantera anslutningar som OpenVPN och OpenConnect.

    Stabilitet och kompatibilitet i fokus

    Utöver nya funktioner satsar KDE stort på stabilitet och kompatibilitet.

    Stödet för sandboxade applikationer, såsom Flatpak-program, förbättras när det gäller skärminspelning och fjärrskrivbord. Det blir också möjligt att exkludera vissa fönster från inspelning via permanenta regler.

    Dessutom införs stöd för nätverksövervakning på FreeBSD, vilket visar att Plasma fortsätter bredda sitt stöd utanför traditionella Linux-miljöer.

    Vad innebär detta för användaren?

    KDE Plasma 6.7 är inte en dramatisk omvälvning, utan snarare en tydlig vidareutveckling.

    Fokus ligger på att förbättra detaljerna: göra systemet snabbare, mer konsekvent och enklare att använda. Samtidigt stärks den tekniska grunden, särskilt genom förbättrat Wayland-stöd och modern grafikhantering.

    Detta gör Plasma till ett fortsatt starkt alternativ för både vardagsanvändare och mer avancerade användare.

    När kan man testa?

    Den första betaversionen släpps den 14 maj 2026, följt av en andra beta den 28 maj. Den slutliga versionen planeras till den 16 juni 2026.

    Plasma 6.7 bygger på KDE Frameworks 6.26 och Qt 6.10, vilket innebär att hela KDE-plattformen fortsätter sin snabba tekniska utveckling.

    https://kde.org/sv

    Fakta: KDE Plasma 6.7

    KDE Plasma 6.7 är nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux och andra Unix-liknande system.

    • Släppdatum: 16 juni 2026
    • Första beta: 14 maj 2026
    • Andra beta: 28 maj 2026
    • Bygger på KDE Frameworks 6.26
    • Bygger på Qt 6.10
    • Nytt stöd för bland annat förbättrad Wayland-skalning, push-to-talk och utskriftsköhantering
  • Marknote 1.5 – en modern anteckningsapp för Linux får stora förbättringar

    KDE har släppt Marknote 1.5, en ny version av anteckningsappen för Linux som kombinerar ett lättanvänt WYSIWYG-gränssnitt med kraften i Markdown. Uppdateringen introducerar flera efterfrågade funktioner, bland annat ett nytt källkodsläge, wiki-liknande länkar mellan anteckningar och fulltextsökning med sök-och-ersätt. Samtidigt förbättras integrationen med KDE Plasma och verktyget får flera nya funktioner för att organisera och hantera stora samlingar av anteckningar.

    KDE-projektet har släppt Marknote 1.5, en ny version av den grafiska anteckningsappen för Linux. Programmet är utvecklat för att göra det enkelt att skriva, organisera och hantera anteckningar i Markdown-format, samtidigt som användaren får ett bekvämt WYSIWYG-gränssnitt – det vill säga att texten visas ungefär så som den kommer att se ut när den är färdig.

    Den nya versionen innehåller flera efterfrågade funktioner som gör appen mer flexibel både för vanliga användare och för dem som föredrar att arbeta direkt i Markdown-kod.

    Nytt källkodsläge för avancerade användare

    En av de största nyheterna i Marknote 1.5 är ett så kallat Source Mode. I detta läge kan användaren helt hoppa över det visuella redigeringsgränssnittet och i stället arbeta direkt i Markdown-koden.

    Det gör programmet mer attraktivt för utvecklare, tekniska skribenter och andra som vill ha full kontroll över hur texten är uppbyggd. Samtidigt behåller Marknote sin styrka som ett lättanvänt visuellt anteckningsverktyg för dem som föredrar att arbeta utan kod.

    Wiki-länkar gör anteckningar mer sammanlänkade

    En annan stor förbättring är stöd för wiki-liknande interna länkar. Det innebär att användare kan länka anteckningar till varandra på ett sätt som påminner om hur Wikipedia fungerar.

    Med denna funktion kan man skapa ett nätverk av relaterade anteckningar, något som gör det lättare att bygga upp en personlig kunskapsbas eller ett system för research och idéer. Programmet kan dessutom hitta anteckningar i olika anteckningsböcker när man skapar sådana länkar.

    Sök och ersätt i hela texten

    Marknote 1.5 introducerar också fulltextsökning med sök-och-ersätt-funktion. Detta gör det möjligt att snabbt hitta och ändra ord eller formuleringar i en anteckning, något som tidigare saknades.

    Funktionen är särskilt användbar när man arbetar med längre dokument eller när man vill standardisera vissa begrepp i sina anteckningar.

    Integrerat stöd i KDE Plasma

    För användare av skrivbordsmiljön KDE Plasma finns ytterligare en nyhet: ett KRunner-plugin. Med detta plugin kan man söka efter och öppna sina anteckningar direkt från KRunner – det snabba kommandofältet i Plasma.

    Det innebär att anteckningar kan nås nästan lika snabbt som program eller filer.

    Smidigare organisation av anteckningar

    Den nya versionen gör det också enklare att hantera stora samlingar av anteckningar. Bland förbättringarna finns:

    • visning av hur många anteckningar varje anteckningsbok innehåller
    • möjlighet att flytta anteckningar mellan anteckningsböcker via drag-och-släpp
    • en ny funktion för att duplicera anteckningar
    • stöd för att skapa mallar för återkommande typer av anteckningar

    Dessa funktioner gör Marknote mer praktiskt för studier, projektarbete och dokumentation.

    Nya animationer och förbättrad användarupplevelse

    Utvecklarna har också lagt till nya animationer för anteckningar, anteckningsböcker och sökfältet. Dessutom har de återinfört mjuka övergångar i sidomenyn, vilket gör navigeringen mer dynamisk.

    Dialogrutan Quick Sketch har också fått fullt stöd för ångra och gör om, något som gör snabbanteckningar mindre riskfyllda.

    Flera buggrättningar

    Som vanligt innehåller uppdateringen även flera stabilitetsförbättringar. Bland annat har utvecklarna förbättrat tabellformatering, gjort grid-hantering mindre frustrerande och löst ett Flatpak-problem som hindrade anteckningar från att öppnas via filhanterare.

    Ett annat fel som har åtgärdats gjorde att ändringstiden för en anteckning uppdaterades bara genom att den öppnades.

    Byggd för Markdown och öppen källkod

    Marknote är byggt med KDE:s Kirigami-ramverk, vilket gör att programmet fungerar bra både på traditionella skrivbord och på mer mobila gränssnitt.

    Alla anteckningar sparas som vanliga Markdown-filer, som standard i användarens dokumentmapp. Det betyder att filerna är lätta att säkerhetskopiera, synkronisera eller redigera i andra program.

    Den nya versionen av Marknote finns redan tillgänglig för Linux och kan installeras via Flatpak från Flathub eller som Snap-paket från Snapcraft.

    https://blogs.kde.org/2026/03/13/marknote-1.5

    Faktaruta: Marknote 1.5

    Typ: Anteckningsapp för Linux

    Gränssnitt: WYSIWYG och Source Mode

    Format: Sparar anteckningar som Markdown-filer

    Nya funktioner: Wiki-länkar, sök och ersätt, KRunner-plugin

    Plattform: Linux

    Teknik: Byggd med KDE Kirigami

    Installation: Flatpak och Snap

  • EndeavourOS Titan – snabbare installation och smartare hårdvarustöd

    Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare.


    Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny stabil version kallad Titan. Uppdateringen bygger på den moderna Linux-kärnan 6.19 och levereras med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.6. För användare innebär detta både bättre hårdvarustöd och en mer strömlinjeformad installationsprocess.

    EndeavourOS har länge varit ett populärt alternativ för dem som vill använda Arch Linux utan att behöva installera allt manuellt från början. Distributionen ger en relativt ren Arch-upplevelse, men med ett grafiskt installationsprogram och ett antal praktiska verktyg som gör systemet enklare att komma igång med.

    Ny kärna och uppdaterad KDE-miljö

    I Titan-versionen används Linux-kärnan 6.19, vilket ger stöd för nyare hårdvara och förbättrad prestanda. Den grafiska miljön bygger på KDE Plasma 6.6.2, tillsammans med KDE Frameworks 6.23 och programsviten KDE Gear 25.12.3.

    Den här kombinationen innebär bland annat:

    • bättre energieffektivitet
    • förbättrad grafikhantering
    • modernare systembibliotek
    • uppdaterade KDE-program

    Resultatet är en mer stabil och responsiv skrivbordsmiljö.

    Smartare grafikdetektering

    En av de största nyheterna i Titan är förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Systemet kan nu automatiskt identifiera olika GPU-typer och installera rätt drivrutiner.

    Samtidigt introduceras ett nytt verktyg:

    eos-hwtool

    Med detta verktyg kan användare enkelt installera eller ta bort grafikdrivrutiner efter behov. Det är särskilt användbart för personer som växlar mellan olika grafikkort eller experimenterar med olika drivrutiner.

    Dessutom laddas GPU-drivrutiner tidigare i startprocessen, vilket kan förbättra systemets stabilitet och grafiska prestanda.

    Större installationsfil – men bättre upplevelse

    Installationsfilen (ISO-avbilden) har blivit något större jämfört med tidigare versioner.

    • tidigare storlek: cirka 3 GB
    • Titan: cirka 3,4 GB

    Enligt utvecklarna beror ökningen på nya funktioner som gör installationen smidigare, inte på att systemet blivit tyngre eller mer resurskrävande.

    Uppdaterad grafikstack och installerare

    Under huven innehåller Titan flera viktiga tekniska uppdateringar.

    Bland annat ingår:

    • Mesa 26.0.1 för Intel- och AMD-grafik
    • NVIDIA-drivrutin 590.48.01
    • en nyare version av Calamares, distributionsinstallationsprogrammet

    Calamares ansvarar för själva installationsprocessen och uppdateringen ger ett mer stabilt och användarvänligt installationsflöde.

    Nya och uppdaterade program

    Titan levereras också med uppdaterade versioner av flera välkända open source-program:

    • Firefox 148 – webbläsare med nya AI-funktioner
    • MPV 0.41.0 – avancerad videospelare
    • Vim 9.2 – kraftfull textredigerare
    • GParted 1.8 – verktyg för diskpartitionering

    Dessutom installeras nu fler grafikrelaterade paket automatiskt, inklusive Vulkan-drivrutiner och komponenter för hårdvaruaccelererad videodekodning.

    Rolling release – inga ominstallationer behövs

    EndeavourOS följer Arch Linux modell med rolling release. Det betyder att systemet installeras en gång och sedan hålls uppdaterat kontinuerligt via vanliga systemuppdateringar.

    Befintliga användare behöver därför inte installera Titan på nytt. Det räcker att uppdatera systemet med kommandot:

    sudo pacman -Syu
    

    Ett Arch-system som blivit ännu enklare

    Med förbättrad hårdvarudetektering, ett nytt verktyg för GPU-drivrutiner och uppdaterade systemkomponenter fortsätter EndeavourOS att utvecklas mot sitt mål: att göra Arch Linux mer tillgängligt utan att kompromissa med flexibiliteten.

    Titan-versionen är ytterligare ett steg i den riktningen – ett modernt Linuxsystem som kombinerar kraft, enkel installation och kontinuerliga uppdateringar.


    https://endeavouros.com/

    Fakta: EndeavourOS Titan
    Distribution: EndeavourOS
    Version: Titan
    Bas: Arch Linux
    Kärna: Linux 6.19
    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.6.2
    Grafikstöd: Automatisk detektering av GPU och virtuella maskiner
    Nytt verktyg: eos-hwtool för installation och borttagning av GPU-drivrutiner
    Grafikstack: Mesa 26.0.1 och NVIDIA 590.48.01
    Installerare: Uppdaterad Calamares
    Övrigt: Vulkan-drivrutiner och stöd för hårdvaruaccelererad videodekodning installeras automatiskt
    Uppdatering för befintliga användare: sudo pacman -Syu
  • Linux From Scratch 13.0 släppt – bygg ditt eget Linux från grunden

    Linux From Scratch har släppt version 13.0 av sin välkända guide för att bygga ett komplett Linux-system från källkod. Den nya utgåvan innebär flera viktiga förändringar, bland annat att projektet nu helt överger SysVinit och enbart erbjuder en systemd-baserad version, samtidigt som ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats.

    Linuxvärlden domineras i dag av färdiga distributioner som Ubuntu, Fedora och Debian. Men det finns också ett projekt som tar ett helt annat grepp: Linux From Scratch (LFS). I stället för att installera ett färdigt system får användaren här instruktioner för att själv bygga upp hela operativsystemet från grunden.

    LFS är egentligen inte en distribution utan en bok och ett projekt som steg för steg visar hur man laddar ner, kompilerar och installerar alla delar som behövs för ett fungerande Linux-system. Resultatet blir ett minimalt men fullt fungerande system där användaren själv har kontroll över varje komponent.

    Nu endast systemd

    En av de största förändringarna i LFS 13.0 är att projektet nu helt överger den klassiska init-lösningen SysVinit. Tidigare versioner av guiden fanns i två varianter: en med SysVinit och en med systemd.

    I den nya versionen finns endast systemd-utgåvan kvar.

    Beslutet motiveras främst av underhållsskäl. Allt fler moderna program förutsätter systemd eller använder funktioner som är tätt integrerade med systemet. Genom att fokusera på en enda init-lösning hoppas utvecklarna kunna hålla dokumentationen enklare och mer aktuell.

    Uppdaterade kärnkomponenter

    LFS 13.0 innehåller också flera uppdateringar av centrala systemkomponenter. Bland de viktigaste finns:

    • binutils 2.46
    • glibc 2.42
    • Linux-kärnan 6.18.10 LTS

    Totalt har 36 paket uppdaterats jämfört med föregående stabila version. Det innebär att instruktionerna i boken nu speglar en modern Linux-miljö och gör det möjligt att bygga ett system baserat på aktuella verktyg och bibliotek.

    Över 100 ändringar i boken

    Sedan den senaste stabila utgåvan har utvecklarna gjort över 100 ändringar i LFS-boken. En stor del av arbetet har handlat om säkerhetsuppdateringar.

    Bland de program som fått säkerhetsrelaterade uppdateringar finns:

    • glibc
    • coreutils
    • expat
    • Perl
    • Python
    • systemd
    • xz
    • Vim

    Det gör att den nya versionen inte bara är modernare utan också bättre rustad ur säkerhetssynpunkt.

    Beyond Linux From Scratch kompletterar systemet

    Samtidigt som LFS 13.0 släpptes publicerades även Beyond Linux From Scratch (BLFS) 13.0. Medan LFS beskriver hur man bygger ett grundläggande Linux-system, går BLFS betydligt längre.

    BLFS innehåller instruktioner för hur man installerar hundratals extra program och bibliotek, bland annat skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, XFCE och LXQt, samt vanliga program som webbläsare, e-postklienter och kontorsprogram.

    Tillsammans gör LFS och BLFS det möjligt att steg för steg bygga upp ett komplett Linux-system – från kärnan till ett fullt grafiskt skrivbord.

    Ett projekt för den nyfikne

    Linux From Scratch är inte tänkt för nybörjare som bara vill installera ett operativsystem snabbt. I stället riktar det sig till entusiaster, utvecklare och studenter som vill förstå hur Linux verkligen fungerar bakom kulisserna.

    Genom att själv kompilera varje komponent – från kompilatorn till systembiblioteken – får man en unik inblick i hur ett modernt operativsystem byggs upp.

    För många fungerar LFS därför både som ett utbildningsprojekt och en experimentplattform där man kan lära sig mer om Linux än vad en vanlig distribution normalt visar.

    https://linuxfromscratch.org/blfs/view/13.0-systemd

    Fakta: Linux From Scratch 13.0

    Typ: Bok och projekt för att bygga Linux från källkod

    Ny version: LFS 13.0

    Init-system: Endast systemd

    Tidigare stöd: SysVinit har tagits bort

    Viktiga komponenter: binutils 2.46, glibc 2.42, Linux 6.18.10 LTS

    Antal uppdaterade paket: 36

    Komplettering: BLFS 13.0 ger stöd för bland annat GNOME, KDE Plasma, XFCE och LXQt

  • Rocky Linux blir finansiell partner till KDE – stärker det öppna skrivbordet

    Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet.

    Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom öppen källkod valt att stödja utvecklingen ekonomiskt. Organisationen bakom Linuxdistributionen Rocky Linux har nämligen blivit officiell sponsor till KDE-projektet.

    Beslutet innebär att Rocky Linux ansluter sig till en exklusiv grupp företag och organisationer som finansierar utvecklingen av ett av världens mest avancerade öppna skrivbordssystem.

    Ett växande ekosystem kring KDE

    KDE är ett av de mest etablerade projekten inom fri programvara. Projektet utvecklar bland annat skrivbordsmiljön KDE Plasma, tillsammans med hundratals program och tekniska ramverk för Linux och andra operativsystem.

    Under det senaste året har projektet haft en stark utveckling. I slutet av förra året rapporterades rekordstora donationer, och nu fortsätter stödet att växa när fler organisationer ansluter sig.

    Det senaste tillskottet är Rocky Enterprise Software Foundation (RESF) – den ideella organisation som styr och utvecklar Rocky Linux, en communitydriven Linuxdistribution byggd för att vara kompatibel med Red Hat Enterprise Linux (RHEL).

    Ett naturligt steg för Rocky Linux

    Enligt Brian Clemens, medgrundare och vice ordförande i RESF, var beslutet enkelt.

    “Hållbar öppen källkod bygger på att starka open source-gemenskaper stödjer varandra. Vi försöker alltid bidra till de projekt vi själva bygger vidare på, och att stödja KDE var ett självklart val med tanke på hur populär Rocky Linux-versionen med KDE är.”

    Rocky Linux används ofta i servermiljöer och företagsinfrastruktur, men projektet erbjuder även en version med KDE-skrivbordet installerat – något som blivit uppskattat av många användare.

    En exklusiv grupp sponsorer

    Genom att bli KDE-patron ansluter sig Rocky Linux till en rad välkända företag inom teknik- och open source-världen. Bland organisationerna som redan stödjer KDE finns bland annat:

    • Blue Systems
    • Canonical
    • g10 Code
    • Google
    • Kubuntu Focus
    • Mbition
    • Slimbook
    • SUSE
    • Techpaladin
    • The Qt Company
    • TUXEDO Computers

    Att bli KDE-patron kräver en donation på minst 5 000 euro till organisationen KDE e.V., den ideella förening som juridiskt representerar och stödjer KDE-projektet.

    Viktigt stöd till fri programvara

    Pengarna från patronprogrammet används till flera viktiga delar av KDE:s arbete. Bland annat finansieras:

    • utveckling av ny funktionalitet
    • drift av projektets infrastruktur
    • gemenskapsevenemang och utvecklarträffar
    • långsiktiga initiativ för det öppna skrivbordet

    Sådana bidrag spelar en avgörande roll för att open source-projekt ska kunna fortsätta utvecklas stabilt över tid.

    Samarbete stärker open source

    Att organisationer inom open source-världen stödjer varandra ekonomiskt ses ofta som ett viktigt steg mot ett mer hållbart ekosystem. Många projekt bygger på varandras arbete, och genom att bidra tillbaka kan utvecklingen fortsätta i ett positivt kretslopp.

    Rocky Linux beslut att stödja KDE visar hur samarbetet inom fri programvara fortsätter att växa – och hur viktiga gemenskaperna bakom projekten är för framtidens öppna teknik.

    Läs mer här

    https://ev.kde.org/2026/03/03/rockylinux-becomes-kde-patron

    Faktaruta

    Ämne: Rocky Linux blir KDE-patron

    Organisation: Rocky Enterprise Software Foundation (RESF)

    Vad har hänt? Rocky Linux har gått med i KDE e.V:s patronprogram.

    Syfte: Att stödja KDE:s utveckling, infrastruktur och communityarbete ekonomiskt.

    Miniminivå för patroner: 5 000 euro

    Betydelse: Visar hur open source-projekt stärker varandra genom samarbete och finansiering.

  • GNU Hurd tar steget in i 64-bitarsvärlden

    GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny generation utvecklare och forskare.

    Efter mer än tre decennier av utveckling har GNU Hurd fått inbyggt stöd för x86_64-arkitekturen. Det innebär att systemet nu kan köras nativt på modern 64-bitars hårdvara. Stödet levereras via GNU Guix, som både är en avancerad pakethanterare och ett komplett operativsystem.

    Detta markerar första gången Hurd officiellt lämnar sin 32-bitarsbegränsning bakom sig.

    Vad är GNU Hurd?

    Hurd är tänkt att vara kärnan i det operativsystem som utvecklas av GNU Project. Projektet startade redan på 1980-talet med målet att skapa ett helt fritt operativsystem. När Linux dök upp i början av 1990-talet blev det snabbt den praktiska kärnan i GNU/Linux-systemen, medan Hurd fortsatte som ett mer experimentellt alternativ.

    Till skillnad från Linux bygger Hurd på en mikrokärnearkitektur baserad på GNU Mach. I en sådan design är själva kärnan minimal. Funktioner som filsystem, nätverk och enhetsdrivrutiner körs som separata servrar i användarrymden och kommunicerar genom meddelanden.

    Tanken är att detta ska ge större flexibilitet, bättre modularitet och potentiellt högre säkerhet. I praktiken har det också inneburit tekniska utmaningar som gjort utvecklingen långsam.

    Varför är 64-bitarsstöd så betydelsefullt?

    Under lång tid var Hurd begränsat till 32-bitars x86-system. Det innebar att:

    • Minne var begränsat till maximalt 4 GB adresserbart utrymme
    • Modern hårdvara inte kunde utnyttjas fullt ut
    • Projektets praktiska användbarhet minskade

    Med x86_64-stöd kan Hurd nu använda betydligt större minnesutrymmen och köras direkt på dagens processorer utan kompatibilitetslager. Det gör systemet mer relevant för forskning och utveckling.

    Det betyder dock inte att Hurd plötsligt blir ett alternativ till etablerade system. Snarare handlar det om att ta bort en teknisk spärr som länge hållit projektet tillbaka.

    GNU Guix och den nya generationens systembygge

    Det är genom Guix som 64-bitarsversionen nu görs tillgänglig. Guix är både en pakethanterare som kan installeras ovanpå andra Linux-system och en fullständig distribution kallad Guix System.

    En central idé är att hela systemet definieras deklarativt som kod. Det innebär att:

    • Uppdateringar sker atomiskt
    • Tidigare systemtillstånd kan återställas
    • System kan reproduceras exakt på flera maskiner

    I den senaste versionen har projektet lagt till över 12 000 nya paket och genomfört tiotusentals uppdateringar. Centrala verktyg och kompilatorer har moderniserats, och systemhanteringen har förbättrats med nya tjänster och säkerhetsfunktioner.

    Samtidigt fortsätter arbetet med att minimera beroendet av förkompilerad kod, vilket är en viktig del av projektets ambition att bygga systemet helt från källkod.

    Experimentellt – men inte irrelevant

    Trots framstegen är GNU Hurd fortfarande experimentellt. Hårdvarustödet är begränsat och stabiliteten når inte upp till nivåerna hos mer etablerade kärnor. Det är inte avsett för produktionsmiljöer.

    Men 64-bitarsstödet gör systemet mer tillgängligt för:

    • Operativsystemforskning
    • Säkerhetsstudier
    • Arkitekturexperiment
    • Fri programvaruutveckling

    Det blir nu möjligt att testa och utveckla Hurd på vanlig modern utrustning i stället för att förlita sig på äldre 32-bitarsmaskiner.

    En symbol för uthållighet

    Att Hurd nu tar klivet in i 64-bitarsvärlden är mer än en teknisk uppdatering. Det är ett tecken på långsiktig envishet inom fri programvaruvärld. I en bransch där många projekt försvinner efter några år har Hurd fortsatt att utvecklas i över 30 år.

    Det återstår att se vilken roll systemet kommer att spela i framtiden. Men med stöd för modern arkitektur har GNU Hurd tagit ett steg från historisk kuriositet till ett återigen relevant forskningsprojekt.

    https://guix.gnu.org/blog/2026/the-64-bit-hurd

    Faktaruta: GNU Hurd 64-bit via Guix

    Kort sagt: GNU Hurd har nu nativt x86_64-stöd som kan testas via GNU Guix/Guix System.
    Vad är Hurd? En experimentell GNU-kärna byggd ovanpå mikrokärnan GNU Mach, där flera systemtjänster körs som separata servrar i användarrymden.
    Varför 64-bit spelar roll: Modern hårdvara och större minnesadressrymd (praktiskt för utveckling, test och forskning).
    Hur får man tag på det? Guix tillhandahåller systemavbildningar/verktyg för installation eller test.
    Viktigt: Hurd är fortfarande experimentellt och inte ett produktionsalternativ till Linux.
  • PorteuX 2.6 – liten Linuxdistribution med stora ambitioner

    PorteuX 2.6 är här – en liten men tekniskt ambitiös Linuxdistribution som kombinerar den senaste Linux 6.19-kärnan med ett brett urval moderna skrivbordsmiljöer. Med förbättrad strömhantering, optimerad prestanda och fortsatt fokus på minimalism visar den Slackware-baserade distributionen att snabbhet och flexibilitet fortfarande är centrala värden i Linuxvärlden.

    Den Slackware-baserade distributionen PorteuX har släppt version 2.6, en uppdatering som kombinerar minimalism med modern teknik. Systemet bygger på Slackware och är inspirerat av Slax och Porteus, med fokus på att vara snabbt, portabelt och modulärt.

    PorteuX är konstruerat för att kunna köras från USB-minne, laddas in i RAM och fungera även på äldre hårdvara. Samtidigt följer projektet utvecklingen i Linuxvärlden och integrerar de senaste komponenterna.

    Ny Linuxkärna ger modern hårdvarustöd

    Version 2.6 drivs av Linux kernel 6.19-serien. Kärnan är operativsystemets hjärta och ansvarar för kommunikationen mellan mjukvara och hårdvara.

    Den nya versionen innebär förbättrat stöd för modern AMD- och Intel-hårdvara, inklusive aktivering av CONFIG_AMD_PMC för bättre strömhantering. Dessutom kan systemet nu automatiskt ladda mikrokoduppdateringar för Intel- och AMD-processorer vid uppstart i så kallat non-fresh-läge. Det ökar både stabilitet och säkerhet.

    Brett utbud av skrivbordsmiljöer

    PorteuX erbjuds i flera olika varianter med uppdaterade skrivbordsmiljöer:

    • KDE Plasma 6.5.5
    • GNOME 49.4
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.3
    • Cinnamon 6.6
    • COSMIC 1.0.8
    • MATE 1.28.2
    • LXDE 0.11.1

    Det gör att användare kan välja mellan resurssnåla alternativ som LXDE och Xfce eller mer grafiskt avancerade miljöer som KDE Plasma och GNOME.

    Förbättrad batteritid med TLP

    En praktisk nyhet är stöd för att installera verktyget TLP via systemets AppStore. TLP är ett kommandoradsbaserat program som automatiskt optimerar energiförbrukningen i bärbara datorer.

    Genom att finjustera processorprestanda, diskhantering och andra energikritiska parametrar kan TLP bidra till längre batteritid utan att användaren behöver göra avancerade inställningar själv.

    Tekniska förbättringar bakom kulisserna

    Utöver kärnuppdateringen innehåller PorteuX 2.6 en rad tekniska förbättringar:

    • Förbättrade byggflaggor för högre prestanda
    • Effektivare reducering av moduler för mindre systemstorlek
    • Bättre GTK- och Qt-temastöd i COSMIC-versionen
    • Åtgärdade problem med skärmsläckare och Firefox
    • Fixar för tooltip-position i GTK3
    • Korrigeringar i LXDE och libfm
    • Fungerande cryptsetup i initrd
    • Tillägg av GNU C Library och GNU Coreutils i byggkedjan
    • Ändrad EFI-sökväg från /EFI/boot till /EFI/BOOT

    Många av dessa förändringar märks inte direkt för användaren, men de bidrar till stabilare drift och bättre kompatibilitet.

    Ett system för snabbhet och återbruk

    PorteuX riktar sig till användare som vill ha ett snabbt, litet och flexibelt system. Den modulära uppbyggnaden gör det möjligt att anpassa installationen efter behov, samtidigt som systemet förblir kompakt.

    I en tid där många datorer kasseras trots fungerande hårdvara kan en distribution som PorteuX ge äldre maskiner nytt liv. Kombinationen av modern Linuxkärna och resurssnåla skrivbord gör att även äldre datorer kan upplevas som snabba och responsiva.

    PorteuX 2.6 visar att det går att förena minimalism med modern teknik och att små projekt kan leverera imponerande teknisk kvalitet.

    https://github.com/porteux/porteux

    TEKNISK FAKTA
    Distribution PorteuX 2.6 (Slackware-baserad)
    Kärna Linux 6.19
    Skrivbord (flavors) KDE Plasma 6.5.5, GNOME 49.4, Cinnamon 6.6, LXQt 2.3, COSMIC 1.0.8, Xfce 4.20, LXDE 0.11.1, MATE 1.28.2
    Nytt Auto-laddning av Intel/AMD-mikrokod i non-fresh-läge, CONFIG_AMD_PMC-stöd
    Laptop/ström TLP kan installeras via AppStore (batterioptimering)
    Övrigt Förbättrade build-flaggor, effektivare modulstrippning, fler buggfixar och paketuppdateringar
    $ Snabb, portabel, modulär och i stort sett oföränderlig (immutable)
  • SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd

    SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem.

    Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och är kompatibel med paketen i Debian 13 ”Trixie”, vilket innebär en stabil teknisk grund kombinerad med uppdaterade program och förbättrat hårdvarustöd.

    SparkyLinux 8-serien, med kodnamnet Seven Sisters, var en av de första distributionerna som baserades på Debian 13. Version 8.2 fortsätter i samma anda: stabilitet först, men med möjlighet till modernare komponenter för den som behöver det.

    Flera Linuxkärnor för bättre hårdvarustöd

    Standardkärnan i SparkyLinux 8.2 är Linux 6.12.69 LTS. Det är en långtidsstött version som får säkerhetsuppdateringar fram till december 2026.

    För användare med nyare eller mer specialiserad hårdvara finns även möjlighet att installera Linux 6.19.1 eller Linux 6.6.125 LTS direkt från SparkyLinux egna förråd.

    Att kunna byta kärna är en viktig funktion i Linuxvärlden. Kärnan ansvarar för kommunikationen mellan operativsystemet och datorns hårdvara. Om en viss Wi-Fi-krets, grafikprocessor eller lagringsenhet inte stöds i standardkärnan kan en nyare version ofta lösa problemet utan att man behöver byta distribution.

    Uppdaterade standardprogram

    SparkyLinux 8.2 levereras med aktuella versioner av flera centrala program:

    • Mozilla Firefox 140.7.0 ESR
    • Mozilla Thunderbird 140.7.1 ESR
    • LibreOffice 25.2.3

    ESR-versionerna (Extended Support Release) prioriterar stabilitet och långsiktig support framför snabba funktionsuppdateringar. För den som vill ha senaste versionen av Firefox finns även den tillgänglig i distributionens programförråd.

    Flera skrivbordsmiljöer

    SparkyLinux 8.2 erbjuds i flera olika varianter med olika skrivbordsmiljöer:

    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26.0

    Det finns även en MinimalGUI-utgåva med Openbox 3.6.1 som fönsterhanterare samt en MinimalCLI-utgåva utan grafiskt gränssnitt alls. Den senare lämpar sig för servrar eller mycket resurssnåla installationer.

    En mindre bugg i Openbox-versionen, som tidigare hindrade användare från att starta en terminal från pakethanteraren, har också åtgärdats i denna utgåva.

    Stöd för både x86-64 och ARM64

    De flesta SparkyLinux-utgåvorna stöder 64-bitars BIOS/UEFI-system (x86-64). MinimalGUI och MinimalCLI finns dessutom för AArch64 (ARM64), vilket gör dem användbara på exempelvis ARM-baserade minidatorer (dock inte PDP 11) och vissa energieffektiva system.

    Uppgradering utan ominstallation

    Användare som redan kör SparkyLinux 8 behöver inte installera om systemet. Det räcker med en vanlig systemuppdatering för att få tillgång till förbättringarna i version 8.2.

    Ett flexibelt alternativ i Linuxvärlden

    SparkyLinux visar hur en distribution kan kombinera Debians stabilitet med flexibiliteten i Linuxkärnan och valfriheten i olika skrivbordsmiljöer. För tekniskt intresserade användare, skolor, organisationer eller de som vill ge nytt liv åt äldre datorer är det ett intressant alternativ.

    Version 8.2 är kanske ingen dramatisk omvälvning, men den stärker distributionens profil som ett snabbt, lätt och stabilt system med god framtidssäkring genom långsiktigt kärnstöd.

    TEKNISK FAKTA: SparkyLinux 8.2
    Bas: Debian 13 “Trixie” (kompatibla förråd)
    Standardkärna: Linux 6.12.69 LTS
    Alternativa kärnor (valfritt): Linux 6.19.1, Linux 6.6.125 LTS
    Webbläsare: Firefox 140.7.0 ESR (Firefox 147.0.4 i förråden)
    E-post: Thunderbird 140.7.1 ESR
    Kontorssvit: LibreOffice 25.2.3
    Skrivbordsmiljöer: KDE Plasma 6.3.6, Xfce 4.20, LXQt 2.1.0, MATE 1.26.0
    Minimal-utgåvor: Openbox 3.6.1 (MinimalGUI), MinimalCLI (utan GUI)
    Arkitektur: x86-64 (alla utgåvor), ARM64/AArch64 (MinimalGUI & MinimalCLI)
  • KaOS lämnar KDE efter 12 år – ett djärvt steg bort från systemd

    KaOS Linux bryter med sin tolvåriga tradition av KDE Plasma och tar ett oväntat kliv mot en mer experimentell framtid. I version 2026.02 ersätts det klassiska skrivbordet med den moderna Wayland-kompositorn Niri och det nya Qt-baserade skalet Noctalia – ett tekniskt vägval som bottnar i en konflikt med systemd och kan omforma distributionens identitet.

    Efter mer än ett decennium med KDE Plasma som standardmiljö tar KaOS Linux ett oväntat steg i version 2026.02: Plasma ersätts av Wayland-kompositorn Niri och det nya skrivbordsskalet Noctalia.

    För många användare har KaOS varit starkt förknippat med KDE. Distributionen startade 2013 (under namnet KdeOS) med ett tydligt mål – att erbjuda en slimmad, genomtänkt och Qt-fokuserad Linuxupplevelse. Nu förändras den identiteten i grunden.

    Bakgrunden – konflikten med systemd

    Kärnan i förändringen handlar inte om grafik eller design, utan om systemets fundament. KaOS använder en så kallad split /usr-struktur för hur systemfiler organiseras. Med nyare versioner av systemd, särskilt version 257, fungerar detta inte längre på ett sätt som gör det möjligt att bygga en fungerande installations-ISO.

    Eftersom KDE Plasma är starkt beroende av systemd har utvecklarna hamnat i ett tekniskt vägskäl. Om de vill lämna systemd måste de också lämna Plasma.

    Version 2026.02 använder fortfarande systemd, men betraktas som en testplattform. Utvecklarna undersöker möjligheten att i framtiden gå över till Dinit, ett lättare och mer modulärt init-system.

    Vad är Niri?

    Niri är en modern Wayland-kompositor med så kallad scrollable tiling. Det innebär att fönster automatiskt placeras sida vid sida och att arbetsytan kan “skrollas” horisontellt. I stället för överlappande fönster får man en strukturerad och effektiv arbetsmiljö.

    Den här modellen är särskilt populär bland användare som arbetar mycket med tangentbordet och vill ha ett snabbt, responsivt system utan onödiga visuella effekter.

    Vad är Noctalia?

    Noctalia är ett nytt skrivbordsskal byggt med Qt för Wayland. Det ansvarar för paneler, menyer och systemkomponenter – alltså det som ger användaren en sammanhållen skrivbordsmiljö.

    KaOS fortsätter därmed att vara en Qt-fokuserad distribution och bygger hela miljön på Qt 6.10.2. Även om Plasma försvinner som standard är den tekniska identiteten fortfarande tydligt knuten till Qt-ekosystemet.

    Ett experiment i självständighet

    KaOS är en liten, oberoende distribution. Just därför kan den ta risker som större projekt kanske undviker. Att ifrågasätta systemd – som idag är standard i de flesta större Linuxdistributioner – är ett djärvt beslut.

    Samtidigt visar förändringen hur Wayland nu har mognat tillräckligt för att ersätta traditionella X11-baserade miljöer helt och hållet. Kombinationen av Niri och Noctalia pekar mot en mer modulär framtid där skrivbordet byggs av mindre, specialiserade komponenter.

    Vad betyder detta för användare?

    För teknikintresserade användare kan detta vara ett spännande skifte. Den nya miljön uppges vara snabb, lätt och modern. För långvariga Plasma-användare kan det däremot kännas som ett avbrott i en tolvårig tradition.

    Plasma finns fortfarande tillgängligt i KaOS paketförråd för den som vill installera det manuellt. Men riktningen framåt verkar tydlig: KaOS vill frigöra sig från systemd och forma en mer självständig teknisk väg.

    En symbolisk förändring

    Det här är mer än bara ett skrivbordsbyte. Det är ett exempel på hur Linuxvärlden fortfarande rymmer experiment och alternativa vägar. I en tid då många distributioner blir allt mer lika varandra väljer KaOS att gå sin egen väg.

    Frågan är om detta är början på en bredare rörelse – eller om det förblir ett modigt, men isolerat, experiment.

    https://kaosx.us/download

    Faktaruta: KaOS Linux 2026.02
    Release: 2026.02 (februari 2026)
    Största förändringen: KDE Plasma är inte längre standard efter ~12 år
    Ny skrivbordsmiljö: Niri (Wayland-kompositor med “scrollable tiling”) + Noctalia (Wayland-skrivbordsskal)
    Varför bytet? KaOS vill på sikt bort från systemd; Plasma är starkt systemd-beroende
    Init-system just nu: systemd (fortfarande standard i 2026.02)
    Möjlig framtid: utvärdering av Dinit som alternativ
    Bootloader: Limine (ersätter systemd-boot)
    Teknikbas: Qt 6.10.2; fokus på Qt-appar
    Under huven: Linux 6.18.10 LTS, Mesa 25.3.5, GCC 15.2.1, glibc 2.42, binutils 2.45.1
    Tips: KDE Plasma finns kvar i KaOS förråd för manuell installation, men 2026.02 fungerar som testbädd för Niri/Noctalia.
  • AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS fortsätter att ta form som en Wayland-fokuserad Linuxdistribution med atomiska uppdateringar: januariutgåvan 2026.01 bjuder på en ny alpha-ISO med Linuxkärna 6.18, uppfräschade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma och COSMIC – samt en terminalbaserad installation via den egenutvecklade Lichen-installern. Samtidigt markerar projektet tydligt sin linje mot LLM:er och bygger vidare på infrastruktur som ska möjliggöra en rullande release utan ominstallation.

    AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS har publicerat sin Alpha-ISO för januari 2026 – ett tydligt steg framåt för den fortfarande unga Linuxdistributionen som bygger på atomiska uppdateringar, men utan att fullt ut anamma strikt immutability. Resultatet är ett system som vill kombinera kontinuerliga uppdateringar med flexibilitet och kontroll.

    Ett alpha-släpp som känns oväntat moget

    Trots att AerynOS fortfarande klassas som alpha ger 2026.01-utgåvan ett stabilt intryck. ISO-filen fungerar främst som en live-miljö och som transport för den egenutvecklade, Rust-baserade Lichen-installern. Installationen sker helt i terminalen och kräver att användaren själv skapar partitioner i förväg – något som tydligt signalerar att målgruppen än så länge är tekniskt bevandrade användare.

    Ändå rapporteras installationen fungera smidigt, även när mer avancerade skrivbordsmiljöer som COSMIC installeras. För ett alpha-projekt är det ett styrkebesked.

    Flera skrivbord – en gemensam grund

    GNOME är standard i live-miljön, men vid installation kan användaren välja mellan GNOME, KDE Plasma, COSMIC, ett rent terminalsystem eller bygga en egen miljö med Wayland-kompositörer som MangoWC, Niri eller Sway. Oavsett val laddas alltid de senaste paketen ner vid installationstillfället, vilket gör systemet aktuellt redan från start.

    Detta speglar AerynOS grundidé: användaren ska inte låsas till ett enda arbetssätt, utan ges möjlighet att forma sitt system efter egna behov.

    Modern teknik rakt igenom

    Basen i systemet har uppdaterats rejält. Kärnan är Linux 6.18 LTS, tillsammans med glibc 2.43, Mesa 25.3 för grafik och PipeWire 1.4 för ljud och video. Utvecklingsmiljön är lika modern, med Node.js 24, Ruby 4.0 och uppdaterade verktygskedjor.

    På applikationssidan märks nya versioner av Firefox, Thunderbird, Wine, Visual Studio Code och VSCodium, samt den Rust-baserade editorn Zed. Wayland-fokuserade verktyg och terminaler – ofta skrivna i Rust eller Zig – fortsätter att vara en tydlig del av distributionens identitet.

    Infrastruktur, inte bara paket

    Under januari har mycket arbete lagts på sådant som inte alltid syns direkt för slutanvändaren. Projektet har lanserat en egen debuginfod-tjänst som automatiskt kan leverera felsökningssymboler till verktyg som gdb, förbättrat felmeddelanden i pakethanteraren moss och optimerat CDN-cachning för snabbare och mer stabila nedladdningar.

    Detta är viktiga byggstenar för AerynOS långsiktiga mål: att bli en rullande distribution där användaren aldrig behöver ominstallera för att ta del av stora förändringar.

    En tydlig hållning i AI-frågan

    En av de mest omtalade aspekterna kring AerynOS just nu är projektets tydliga ställningstagande mot användning av LLM:er och generativ AI i utvecklingsarbetet. Policyn är offentlig och ska även speglas på projektets webbplats. I en tid där många open source-projekt i allt högre grad förlitar sig på AI-verktyg, markerar AerynOS en alternativ väg med fokus på mänsklig granskning och kontroll.

    Mer än kod: community och identitet

    Utöver tekniska framsteg pågår arbete med ny webbplats, diskussioner om ny logotyp och förbättrad dokumentation. Projektet ser även över sin närvaro på GitHub och undersöker alternativ som Codeberg, delvis av oro för centralisering och AI-fokus hos större plattformar.

    Samtidigt växer gemenskapen, med fler bidragsgivare och ökat intresse i projektets kommunikationskanaler.

    Ett projekt att följa, inte använda i produktion

    AerynOS 2026.01 Alpha är uttryckligen inte avsedd för produktionsbruk. Däremot är den ett intressant experiment för den som vill följa utvecklingen av nästa generations Linuxdistributioner: atomiska uppdateringar utan rigid immutability, Wayland i centrum och en tydlig ideologisk kompass.

    Det är just detta som gör AerynOS intressant – inte för att det redan är färdigt, utan för att det vågar testa nya idéer om hur Linux och open source-utveckling kan se ut framöver.

    https://aerynos.com

    [FAKTARUTA] AerynOS 2026.01 (Alpha)
    • Status: Alpha (test/utvärdering)
    • ISO: Live GNOME (levererar Lichen-installern)
    • Installation: Terminalbaserad (Lichen), partitionering görs manuellt
    • Valbara miljöer: GNOME / KDE Plasma / COSMIC / Terminal-only / egen Wayland-setup
    • Kernel: 6.18.7
    • glibc: 2.43
    • Mesa: 25.3.4
    • PipeWire: 1.4.10
    • Skrivbord: COSMIC 1.0.3 · GNOME 49.3 · Plasma 6.5.5
    • KDE: Frameworks 6.22 · Gear 25.12.1
    • Appar: Firefox 147 · Thunderbird 147 · Wine 11 · VS Code 1.108.2 · VSCodium 1.108.10359 · Zed 0.221.4
    • Verktyg: QEMU 10.2 · Node.js 24.13 · Ruby 4.0
    Tips: Installern laddar alltid ner senaste paket vid installationstillfället.



  • Manjaro 26 “Anh-Linh” – ett stort kliv mot framtidens Linux-skrivbord

    Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare med äldre system.

    Manjaro Linux har släppt version 26 med kodnamnet Anh-Linh. Det är en av de mest omfattande uppdateringarna i distributionens historia och markerar ett tydligt teknikskifte. Fokus ligger på moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad grafikstack och Wayland som förvald sessionshanterare.

    Wayland blir standard

    Den största förändringen är att både GNOME 49 och KDE Plasma 6.5 nu använder Wayland som standard. Wayland ersätter gradvis X11 och erbjuder förbättrad säkerhet, smidigare grafikrendering och bättre stöd för moderna skärmar, pekinmatning och energieffektivitet.

    För de flesta användare innebär detta ett snabbare och stabilare system. Samtidigt uppmanas användare som är beroende av äldre X11-baserade arbetsflöden eller specifik hårdvara att kontrollera projektets kända problem innan omstart. För maximal kompatibilitet rekommenderas fortsatt användning av XFCE-utgåvan.

    GNOME 49 – prestanda, HDR och bättre appar

    GNOME-utgåvan i Manjaro 26 bygger på GNOME 49-serien och innehåller många förbättringar jämfört med den ursprungliga höstversionen.

    Kalender-appen har fått ett omarbetat gränssnitt som bättre anpassar sig till olika fönsterstorlekar och gör det möjligt att dölja sidopanelen på små skärmar. Programvarubutiken GNOME Software har optimerats kraftigt och hanterar nu stora Flatpak-förråd som Flathub med betydligt lägre minnesanvändning och snabbare respons.

    GNOME 49 introducerar även ett nytt bibliotek av bakgrundsbilder anpassade för HDR-skärmar och Display-P3-färgrymden. Detta möjliggörs av förbättrad färghantering i fönsterhanteraren Mutter samt ett snabbare bildladdningssystem. Även GNOME:s inbyggda fjärrskrivbord har utökats med fler funktioner för distansåtkomst.

    Plasma 6.5 – putsade detaljer och nya funktioner

    Plasma-utgåvan levereras med Plasma 6.5, KDE Frameworks 6.21 och KDE Gear 25.12. Fokus ligger på användarupplevelse och efterfrågade förbättringar.

    Fönster med Breeze-tema har nu rundade hörn på alla sidor, med möjlighet att stänga av funktionen för den som föredrar raka kanter. Ett nytt system för automatisk växling mellan ljust och mörkt tema baserat på tid på dygnet har införts, inklusive stöd för att även byta bakgrund.

    Inställningarna för Flatpak-behörigheter har byggts ut till en generell sida för applikationsbehörigheter där man kan styra åtkomst till exempelvis skärmdumpar och fjärrstyrning. Plasma har även förbättrat sin inbyggda RDP-server med urklippsdelning och stöd för vanliga användarkonton. Dessutom går det nu att försätta systemet i viloläge direkt från inloggningsskärmen.

    XFCE 4.20 – klassiskt men förfinat

    XFCE-utgåvan uppdateras till version 4.20 och fortsätter att vara ett attraktivt val för äldre eller resurssvag hårdvara.

    Thunar-filhanteraren har fått stöd för färgmarkering av filer samt rekursiv sökning. Panelen kan nu konfigureras i pixlar i stället för procent och kan hållas ovanför fönster så att maximerade program inte trycker undan den. Kontrollcentret har samlats i ett gemensamt fönster med fler inställningar för bland annat utseende, filhantering och flera skärmar.

    NVIDIA-drivrutiner och grafikstöd

    Manjaro 26 levereras med NVIDIA-drivrutin version 590.48 från NVIDIA. Denna version avslutar stödet för äldre Maxwell- och Pascal-baserade grafikkort. Endast Turing-generationen och nyare stöds fullt ut i 590-serien.

    Användare med äldre NVIDIA-kort riskerar att systemet inte laddar grafikdrivrutinen korrekt om inga alternativa paket väljs. Det rekommenderas därför starkt att ta del av dokumenterade lösningar innan uppdatering.

    Uppdaterad mjukvarubas och kärnor

    Under huven innehåller Manjaro 26 ett brett urval uppdateringar. Linux-kärna 6.18 används som standard och ger tillgång till de senaste drivrutinerna. För äldre hårdvara finns fortsatt stöd genom 6.12 LTS och 6.6 LTS.

    Bland större paketuppdateringar märks Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4 samt uppdateringar av ljud- och mediastacken med GStreamer, ALSA och WirePlumber. Den nya COSMIC-skrivbordsmiljön finns nu i stabil version 1.0.1 och Budgie samt Cinnamon har också uppdaterats.

    Sammanfattning

    Manjaro 26 Anh-Linh är ett tydligt steg mot framtidens Linux-skrivbord. Med Wayland som standard, moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad kärna och ett tydligt fokus på prestanda och grafik placerar sig Manjaro i framkant bland rullande Linux-distributioner.

    Nya ISO-avbilder finns tillgängliga för KDE, GNOME och XFCE och är avsedda för nyinstallationer. Befintliga användare kan uppgradera direkt via systemets vanliga uppdateringsverktyg.

    FAKTARUTA: Manjaro 26 “Anh-Linh”
    Version: 26.0
    Kodnamn: Anh-Linh
    Skrivbord (nytt): KDE Plasma 6.5 och GNOME 49
    Standard-session: Wayland (KDE & GNOME)
    X11: Rekommenderat att läsa “known issues” om du är beroende av X11; XFCE-utgåvan är säkrast för äldre arbetsflöden
    NVIDIA: Drivrutin 590.48 (590xx-serien) – äldre Maxwell/Pascal kan kräva alternativa paket
    Kernel (standard): Linux 6.18
    LTS-alternativ: 6.12 LTS och 6.6 LTS
    Basuppdateringar: Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4
    Multimedia/ljud: GStreamer 1.26.10, ALSA 1.2.15, WirePlumber 0.5.13
  • KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg.

    KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom KDE-ekosystemet och byggd ovanpå uppspelningsmotorn MPV, har släppts i version 1.7. Uppdateringen fokuserar inte på stora visuella förändringar, utan på förbättringar som märks i daglig användning – särskilt för den som hanterar många ljud- och videofiler.

    Spellistor som faktiskt skalar

    Den tydligaste nyheten i Haruna 1.7 är ett kraftigt förbättrat stöd för spellistor. Användaren kan nu sortera och gruppera innehåll på mer avancerade sätt, vilket gör stora samlingar betydligt mer överskådliga. För den som använder Haruna som musikspelare snarare än enbart videospelare är detta ett viktigt steg.

    Spelaren kommer dessutom ihåg vilken spellista som var aktiv vid senaste avslut och återställer den automatiskt vid nästa start. Det kan låta som en liten detalj, men i praktiken minskar det friktionen för alla som arbetar med återkommande uppspelningsköer.

    Replay Gain ger jämnare ljudnivå

    På ljudsidan introduceras stöd för replay gain. Tekniken gör det möjligt att normalisera upplevd volym mellan olika ljudfiler, så att exempelvis äldre och nyare inspelningar låter ungefär lika starka. Resultatet blir färre tillfällen där man behöver justera volymen manuellt mellan låtar eller avsnitt.

    Även MPRIS-integrationen har justerats. Miniatyrbilder sätts nu endast för ljudfiler, vilket gör att skrivbordsmiljöer och aktivitetsfält kan visa en levande förhandsvisning av videofönstret istället för statisk omslagsgrafik.

    Små gränssnittsjusteringar med stor effekt

    Bland de mindre, men märkbara, förbättringarna finns en nedskalad spelikon i den kompakta spellistevyn, vilket ger ett renare och mindre plottrigt intryck. Ett nytt alternativ i snabbmenyn gör det också möjligt att öppna filer direkt i Hana, KDE:s miniatyrbildsgenerator, för den som har den installerad.

    Buggrättningar som förbättrar vardagen

    Utöver nya funktioner innehåller Haruna 1.7 flera viktiga stabilitetsfixar. Problem med att databasmappen inte skapades korrekt är lösta, verktygstips i tidslinjen uppdateras nu korrekt när filer byts, och borttagning av anpassade kommandon fungerar åter som tänkt. Även hanteringen av senast öppnad URL har förbättrats och sparas nu korrekt mellan sessioner.

    En mogen uppdatering snarare än en revolution

    Haruna 1.7 är ingen dramatisk omgörning, men just därför är den intressant. Uppdateringen visar hur ett öppet källkodsprojekt kan förfinas genom att ta bort små irritationsmoment, förbättra arbetsflöden och lägga till funktioner som faktiskt används. För KDE-användare – och för alla som uppskattar en lätt, MPV-baserad mediaspelare – är detta ett tydligt steg framåt i vardagsanvändning.

    FAKTA: KDE:s Haruna 1.7
    • Vad är det? Qt-baserad mediaspelare i KDE-ekosystemet, byggd ovanpå MPV.
    • Största nyheten Förbättrad spellistehantering: avancerad sortering och gruppering.
    • Smidighet Återställer senast aktiva spellistan vid uppstart.
    • Ljud Replay Gain-inställningar för jämnare volym mellan spår.
    • MPRIS Miniatyrbilder sätts bara för ljudfiler – video får live-förhandsvisning i aktivitetsfältet.
    • UI Mindre play-ikon i kompakt spellistevy.
    • Stabilitet Fixar bl.a. databasmapp, seekbar-tooltips, borttagning av egna kommandon och sparad senaste URL.
  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar det bekanta bakom sig. Frågan är bara om total imitation verkligen är rätt väg framåt för ett öppet operativsystem.

    Är total imitation en genväg till fri programvara, eller en återvändsgränd?

    Det sägs ofta att Linuxvärlden rör sig snabbt, men sällan överraskar. Ändå dyker det då och då upp projekt som lyckas väcka både nyfikenhet och debatt. Winux är ett sådant exempel – en Ubuntu-baserad Linuxdistribution som inte bara liknar Windows, utan medvetet försöker vara Windows i allt utom namnet.

    Idén är långt ifrån ny. Redan för omkring 20 år sedan försökte Lindows, som senare bytte namn till Linspire efter juridiskt tryck från Microsoft, locka Windows-användare genom att erbjuda en nästan identisk upplevelse, fast byggd på Linux. Winux plockar upp samma tråd, men i en tid då Linux är betydligt mer moget och tekniskt konkurrenskraftigt på skrivbordet.

    Inte subtilt – utan bokstavligt

    Många moderna Linuxdistributioner försöker vara en mjuk landningsbana för nya användare. Zorin OS är ett välkänt exempel. Där finns tydliga likheter med Windows, men fortfarande en egen Linuxidentitet.

    Winux väljer en helt annan väg. Här handlar det inte om inspiration utan om direkt imitation. Standard­skrivbordet efter installationen är så likt Microsoft Windows 11 att man lätt tror att man tittar på fel skärmdump. I själva verket är det KDE Plasma 5.27, kraftigt modifierat med teman, ikoner, paneler och beteenden som nästan exakt speglar Windows.

    Till och med inloggningsskärmen använder Windows-logotypen. Det är ett val som inte bara känns överdrivet, utan också väcker frågor om var gränsen går – både estetiskt och juridiskt.

    Vad är Winux egentligen?

    Winux är i grunden en Linuxdistribution med ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows till Linux så friktionsfri som möjligt. Inga nya arbetsflöden, inga oväntade gränssnitt. Allt ska kännas bekant från första stund.

    Den aktuella stabila versionen, Winux 11.25.12, bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14. Det ger en stabil och modern grund, även om ytan ser allt annat än traditionellt Linuxaktig ut.

    Windowsprogram på Linux – på riktigt

    En central del av Winux är WinBoat, ett relativt nytt verktyg som kör ett komplett Windows-system i en container med hjälp av Docker och KVM. Windowsprogrammen visas sedan direkt på Linux­skrivbordet via RDP, som om de vore inbyggda applikationer.

    Tekniskt är detta imponerande, men det har ett pris. WinBoat kräver minst 32 GB diskutrymme, vilket gör Winux mindre lämpat för äldre datorer och små virtuella maskiner. Eftersom Docker installeras automatiskt blir systemet också mer resurskrävande och komplext än många andra Linuxdistributioner.

    Programval som säger mycket

    Standardmjukvaran i Winux avslöjar tydligt vilken målgrupp man siktar på. Förvald webbläsare är Microsoft Edge, och Google Chrome är också förinstallerat. Firefox, som annars är standard i många Linuxdistributioner, saknas märkligt nog från start, även om den enkelt kan installeras i efterhand.

    För kontorsarbete ingår ONLYOFFICE 9.2, media spelas upp med VLC 3.0.20 och e-post hanteras via Thunderbird ESR. Programhantering sker genom KDE:s Discover, och både Snap och Flatpak fungerar direkt efter installation.

    Gratis – men inte helt

    Precis som Zorin OS använder Winux en delvis kommersiell modell. Basversionen är gratis, men för ca 200 sek kan man låsa upp extra funktioner via det egna verktyget PowerTools.

    Bland dessa funktioner finns ett ännu mer Windows-likt skrivbord och kontrollpanel, ett integrerat Android-undersystem med grafikacceleration, grafisk OneDrive-klient i filhanteraren, Copilot- och ChatGPT-integration samt mer avancerade systemverktyg och extra skrivbordsförbättringar.

    Resultatet är en hybrid mellan fri programvara och kommersiell produkt, något som inte alla Linuxanvändare uppskattar men som kan vara attraktivt för nybörjare.

    Tung installation men stabil drift

    Installationen sker med Calamares, men tar ovanligt mycket diskutrymme i anspråk. En standardinstallation landar på cirka 18 GB, vilket är mycket i Linuxsammanhang. Som jämförelse ryms ett Debian-system med KDE på mindre än hälften av detta.

    I praktiken fungerar dock systemet stabilt och smidigt, mycket tack vare Ubuntu som underliggande plattform.

    Är imitation rätt väg?

    Winux delar användare i två läger. För vissa är den kompromisslösa Windows-likheten precis det som behövs för att våga ta steget till Linux. För andra känns det som att man missar hela poängen med fri och öppen programvara genom att klä den i någon annans kostym.

    Winux är knappast för alla. Men för distro­hoppare, nyfikna användare eller personer som verkligen saknar Windows-känslan kan det vara ett intressant experiment. Om distributionen kommer att få samma genomslag som Zorin OS återstår att se.

    En sak är dock säker: Linux fortsätter att överraska – ibland genom att se ut exakt som sin största konkurrent.

    https://winuxos.org

    Youtube film om Winux

    Fakta: Winux Linux
    Typ: Ubuntu-baserad Linuxdistribution som efterliknar Windows-upplevelsen
    Utseende: KDE Plasma 5.27, kraftigt temad för att likna Windows 11
    Version (enligt artikeln): Winux 11.25.12
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS (“Noble Numbat”)
    Kärna (enligt artikeln): Linux 6.14
    Windows-appar: WinBoat (Windows i container via Docker + KVM, appar visas via RDP)
    Krav (WinBoat): minst 32 GB diskutrymme
    Pakethantering: KDE Discover + stöd för Snap och Flatpak
    Förinstallerat (urval): Microsoft Edge, Google Chrome, ONLYOFFICE, VLC, Thunderbird ESR
    Installation: Calamares, cirka 18 GB standardinstall (enligt artikeln)
    Pris/affärsmodell: gratis basversion + PowerTools-nyckel 19,99 USD för extra funktioner
  • Parrot OS 7.0 “Echo” – ett stort steg för etisk hacking

    Den välkända Linuxdistributionen Parrot OS, som används världen över för etisk hacking och penetrationstestning, har släppt en ny huvudversion. Parrot 7.0 med kodnamnet Echo markerar ett tydligt teknikskifte med ny Debian-bas, modernare systemkomponenter och ett växande fokus på artificiell intelligens inom cybersäkerhet. Uppdateringen riktar sig både till professionella säkerhetsexperter och avancerade användare som vill ligga steget före i en snabbt föränderlig hotbild.

    Utvecklarna bakom den Debian-baserade Linuxdistributionen Parrot OS har nu lanserat Parrot 7.0 med kodnamnet Echo. Det är en större uppdatering som innebär både ny teknisk grund och ett tydligare fokus på framtidens säkerhetsutmaningar, inklusive artificiell intelligens.

    Ny bas med Debian 13 och Linux 6.12 LTS

    Parrot 7.0 bygger på Debian 13 ”Trixie” och använder Linuxkärnan 6.12 LTS. Det ger förbättrat hårdvarustöd, högre stabilitet och längre livslängd i säkerhetsuppdateringar. För användare som arbetar med penetrationstestning och forensik innebär detta ett mer pålitligt system, oavsett om det körs på moderna bärbara datorer, servrar eller alternativa arkitekturer som RISC-V.

    KDE Plasma blir standard

    En av de största förändringarna är att KDE Plasma nu är standard­skrivbordsmiljö. Den körs på Wayland och har justerats för att vara så lättviktig som möjligt. Detta är särskilt viktigt i live-miljöer och virtuella maskiner där resurser ofta är begränsade. Hela systemet har dessutom fått ett klassiskt terminalgrönt färgtema som ger god läsbarhet och en tydlig koppling till traditionella säkerhetsmiljöer.

    Fler och modernare säkerhetsverktyg

    Parrot 7.0 innehåller ett stort antal nya verktyg som speglar hur hotbilden har förändrats. Bland nyheterna finns verktyg för attacker mot samarbetsplattformar, förbättrad nätverksrekognosering, Active Directory-analys, brandväggstunnling och automatisk skanning efter hemligheter som API-nycklar och lösenord i kodbaser.

    Metapaketet parrot-tools har också uppdaterats och installerar nu betydligt fler verktyg direkt, vilket gör systemet redo att användas utan omfattande efterarbete.

    AI får en egen kategori

    För första gången introduceras en särskild kategori för AI-verktyg i Parrot Security-utgåvan. Här ingår bland annat HexStrike AI, som använder artificiell intelligens för penetrationstestning och säkerhetsanalys.

    Utvecklarna betonar dock att AI inte ses som en mirakellösning. Enligt dem kommer den verkliga AI-revolutionen inom cybersäkerhet först när rätt strategier och verktyg finns på plats för att säkra stora språkmodeller och AI-drivna system, snarare än att enbart automatisera attacker.

    Tekniska förbättringar bakom kulisserna

    Parrot 7.0 innehåller även flera tekniska nyheter. Uppdateringsverktyget Parrot Updater har skrivits om i Rust och fått ett grafiskt gränssnitt. Docker- och WSL-avbilderna har uppdaterats, och ett nytt skript gör det möjligt att konvertera en befintlig Debian-installation direkt till Parrot. Dessutom finns nu färdigbyggda system för Raspberry Pi, virtuella maskiner, Docker och RISC-V.

    Uppgradering eller nyinstallation

    Befintliga Parrot 6-användare kan uppgradera till version 7.0 och behålla MATE som standard­skrivbord. Samtidigt rekommenderar utvecklarna en ren installation för bästa stabilitet och prestanda, särskilt för dem som kommer från äldre Parrot-versioner.

    Slutligen…

    Parrot OS 7.0 “Echo” är en tydlig milstolpe för distributionen. Med ny Debian-bas, modern grafikstack, ett kraftigt utökat verktygsutbud och ett genomtänkt AI-fokus stärker Parrot sin roll som en av de mest avancerade plattformarna för etisk hacking och penetrationstestning. För både professionella säkerhetsexperter och avancerade entusiaster är detta en release som markerar riktningen framåt.

    https://parrotsec.org/download

    FAKTARUTA: Parrot OS 7.0 “Echo”
    Typ: Debian-baserad Linuxdistribution för etisk hacking och penetrationstestning
    Kodnamn: Echo
    Bas: Debian 13 “Trixie”
    Kärna: Linux 6.12 LTS
    Standard-skrivbord: KDE Plasma på Wayland (optimerad för att vara lättviktig)
    Stil: Klassiskt “terminalgrönt” tema genom hela systemet
    Nya verktyg (exempel): ConvoC2, AutoRecon, evil-winrm-py, BloodHound.py, TruffleHog, Chisel, PKINITtools
    Ny kategori: “AI Tools” i Security-utgåvan (bl.a. HexStrike AI)
    Övrigt: Parrot Updater omskriven i Rust med GUI, uppdaterade Docker/WSL-images, RISC-V-rootfs
  • Asahi Linux tar stora kliv framåt på Apple Silicon med Linux-kärna 6.18

    Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux.

    Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple Silicon – har länge varit en teknisk utmaning. Med Linux-kärna 6.18 visar Asahi Linux-projektet dock att avståndet snabbt minskar. I sin senaste utvecklarrapport beskriver projektet tydliga framsteg inom allt från sensorer och ljud till USB-C och installation på Mac-datorer.

    Djupare integration med Apples hjärta: SMC

    En av de viktigaste pusselbitarna är Apples System Management Controller (SMC), en central komponent som övervakar temperaturer, spänningar, batteri, strömknappar och andra hårdvarunära funktioner. Den grundläggande SMC-drivrutinen integrerades tidigare i Linux-kärnan, och fokus har nu flyttats till att få in dess olika deldrivrutiner på ett sätt som passar Linux befintliga subsystem.

    Drivrutinen för hårdvaruövervakning är redan accepterad för Linux 6.19. Den gör det möjligt att läsa av spänning, ström, temperatur och effekt via standardgränssnittet hwmon, vilket innebär att vanliga Linux-verktyg kan användas även på Apple Silicon.

    Även realtidsklockan, som också hanteras via SMC, är på väg in i 6.19. Kvar att färdigställa är bland annat stöd för strömknapp och lockdetektering samt batteri- och strömförsörjningsdrivrutiner. Det sistnämnda kräver extra arbete på grund av firmware-ändringar som Apple infört i macOS 26.

    USB-C närmar sig full funktionalitet

    USB-C har länge varit ett problemområde för Linux på Apple Silicon, men här har viktiga framsteg gjorts. Förändringar i drivrutinerna för Synopsys USB-kontroller och Texas Instruments USB Power Delivery-kretsar har nu slagits ihop uppströms i Linux.

    Detta utgör grunden för korrekt USB 3-stöd via USB-C-portarna, något som tidigare saknats. Den sista större komponenten är Apples egen Type-C PHY-drivrutin, som ansvarar för den fysiska signaleringen, protokollförhandling och hur signaler leds mellan olika kontrollers. Den är fortfarande under granskning, men när den väl godkänns öppnas dörren för full USB-C-funktionalitet.

    Ett genombrott för ljud på M2 Pro och M2 Max

    Ett särskilt uppmärksammat framsteg gäller ljudinspelning, framför allt mikrofoner på MacBook-modeller med M2 Pro och M2 Max. Trots att dessa maskiner är tekniskt nära besläktade med tidigare modeller hade mikrofonerna inte fungerat under Linux.

    Efter omfattande felsökning hittade Asahi-utvecklarna orsaken: ett felaktigt definierat IOMMU-adressintervall i Linux enhetsträd, vilket ledde till misslyckade DMA-överföringar. När den problematiska inställningen togs bort började mikrofonerna fungera igen.

    Även om ytterligare förbättringar återstår innebär detta att användare redan nu kan dra nytta av fungerande ljudinspelning på system som tidigare saknat stöd.

    En smidigare installation i sikte

    Utöver kärnutvecklingen arbetar Asahi Linux även med att förbättra installationsprocessen. Dagens diskavbildningsbaserade installationer är medvetet försiktiga för att inte skada Apples komplexa diskstruktur, men de begränsar möjligheten till exempelvis full diskkryptering och egna filsystem.

    För att lösa detta samarbetar Asahi-utvecklarna med teamet bakom Anaconda-installationsprogrammet. Målet är att dölja Apple-specifika systempartitioner så att automatiska partitioneringsverktyg inte rör dem. När dessa förändringar når stabila versioner kommer Linux att kunna installeras säkert från live-media, enbart i det utrymme som Asahi-installern förberett.

    Parallellt pågår arbete tillsammans med KDE-projektet, där den nya Plasma Setup-applikationen på sikt kan ersätta den nuvarande Calamares-baserade förstastartsupplevelsen.

    Linux på Mac – från experiment till vardag

    Med Linux-kärna 6.18 och fortsatt arbete inför 6.19 visar Asahi Linux att stödet för Apple Silicon snabbt mognar. Sensorer, ljud, USB-C och installation blir steg för steg mer likt det man förväntar sig av en vanlig Linux-plattform.

    Även om en del arbete återstår är riktningen tydlig: Apples hårdvara håller på att bli ett fullt realistiskt och vardagligt alternativ för Linux-användare.

    https://asahilinux.org

    Fakta: Asahi Linux
    Asahi Linux är ett communitydrivet projekt som utvecklar Linux-stöd för Apples Apple Silicon-datorer (M1, M2, m.fl.). Målet är stabilt, uppströmsstöd i Linux-kärnan så att funktioner som grafik, ljud, USB-C, sensorer och strömhantering fungerar utan specialpatchar.
    • Fokus: drivrutiner, firmware-integration och installation på Apple Silicon
    • Strategi: upstream först – få in stöd i officiella Linux-kärnan
    • Resultat: successivt bättre hårdvarustöd per kernel-version och distribution
    • För vem? Mac-användare som vill köra Linux på Apple Silicon med så komplett hårdvarustöd som möjligt
  • AerynOS 2025.12 – nästa generations Linux tar form

    AerynOS 2025.12 markerar ett nytt steg för en av Linuxvärldens mest intressanta uppstickare. Med färska skrivbordsmiljöer, en toppmodern grafikstack med fokus på spelprestanda och en allt mer självgående infrastruktur visar projektet, lett av Solus-grundaren Ikey Doherty, hur framtidens Linuxdistribution kan ta form. Samtidigt är detta fortfarande ett system i tidig utveckling – gjort för den som vill testa det senaste, snarare än för stabil vardagsdrift.

    Linuxvärlden rör sig snabbt, men vissa projekt sticker ut genom att våga tänka om från grunden. AerynOS är ett sådant projekt. Den nya utvecklingsversionen AerynOS 2025.12, som släpptes idag, visar tydligt att distributionen siktar högt – både tekniskt och arkitektoniskt.

    AerynOS utvecklas av ett självständigt team lett av Ikey Doherty, mest känd som skaparen av Solus Linux. Målet är inte att bygga ännu en Linux-distribution, utan ett modernt, välkontrollerat system med fokus på utvecklare, prestanda och långsiktig hållbarhet.

    Moderna skrivbord i framkant

    Den nya versionen drivs av Linuxkärna 6.17.10 och levereras som live-ISO med GNOME 49.2 som standardmiljö. För användare som föredrar alternativ finns nu även KDE Plasma 6.5.4, komplett med KDE Frameworks 6.20 och KDE Gear 25.08.3, samt COSMIC Desktop i beta-version som ger en försmak av ett framtida Rust-baserat skrivbord.

    Detta är bara andra gången AerynOS erbjuder KDE Plasma direkt i installationsprogrammet, vilket visar att projektet breddar sin målgrupp och tar användarval på allvar.

    Spel och grafik med Mesa 25.3

    AerynOS 2025.12 innehåller Mesa 25.3, den senaste versionen av den öppna grafikstacken för Linux. Ett av de mest intressanta tillskotten är stöd för Vulkan anti-lag, en teknik som minskar inmatningsfördröjning i spel.

    För Linuxspelare innebär detta bättre respons i Vulkan-baserade spel, jämnare flyt och förbättrad spelkänsla, särskilt i snabba action- och FPS-titlar.

    Smartare infrastruktur i bakgrunden

    Bakom kulisserna introduceras också viktiga förbättringar. Distributionssystemet Vessel, som hanterar programpaket, har fått en ny funktion för automatisk rensning. Systemet jämför regelbundet vilka paket som faktiskt kan nås via paketrepositorierna med vilka som bara tar upp lagringsutrymme.

    Genom att automatisera detta arbete minskar risken för växande teknisk skuld och infrastrukturen kan sköta sig själv över tid utan manuell inblandning.

    Uppdaterade program i hela systemet

    AerynOS 2025.12 levereras med uppdaterade versioner av många centrala program och utvecklingsverktyg. Bland dessa finns Firefox 146, Bash 5.3.8, Docker 29.0.4, FFmpeg 8.0.1, LLVM 21.1.7, Wine 10.19, Vim 9.1, Zed 0.210, samt Rust-baserade ersättare för sudo och coreutils.

    Helheten speglar projektets filosofi: modern kod, god säkerhet och hög prestanda, även om det innebär att äldre lösningar lämnas bakom sig.

    Vad väntar längre fram

    Projektet befinner sig fortfarande i alfa-stadiet, men utvecklingsplanerna är omfattande. Bland funktioner som är under arbete finns versionshanterade paketförråd, enklare återställning av systemet, diskhantering skriven i Rust samt ett helt omarbetat installationsprogram med stöd för fullständig disktömning och dynamisk partitionering.

    För vem passar AerynOS

    AerynOS är ännu inte lämpat för produktionssystem, men passar väl för nyfikna Linuxanvändare, utvecklare och entusiaster som vill följa framtidens distributionsdesign på nära håll.

    AerynOS 2025.12 finns tillgänglig för nedladdning via projektets officiella webbplats. Testa gärna, men gör det med vetskapen att detta är ett system under aktiv utveckling – och samtidigt en intressant inblick i vart Linux är på väg.

    https://aerynos.com/download

    AerynOS 2025.12 – Fakta

    Utgåva: AerynOS 2025.12 (utvecklings-ISO, alfa)

    Linuxkärna: 6.17.10

    Standarddesktop (live): GNOME 49.2

    Alternativ: KDE Plasma 6.5.4 + KDE Frameworks 6.20, KDE Gear 25.08.3

    Extra: COSMIC Beta-miljö

    Grafikstack: Mesa 25.3 med Vulkan anti-lag för Linux-spel

    Utvalda paket:

    Firefox 146, GNU Bash 5.3.8, Docker 29.0.4, FFmpeg 8.0.1,
    Gamemode 1.8.2, LLVM 21.1.7, OpenVPN 2.6.17,
    sudo-rs 0.2.10, uutils-coreutils 0.4.0, Vim 9.1.1896,
    Zed 0.210.4, Wine 10.19

    Infrastruktur:

    Vessel-repo med ny auto-pruning som städar äldre paket automatiskt.

    Status:

    Distributionen är fortfarande i alfa – rekommenderas inte för produktion.

    Hämta:

    Ladda ner ISO-avbilden från den officiella AerynOS-webbplatsen.

  • KaOS Linux 2025.11 – finslipad och framtidssäker

    KaOS Linux 2025.11 anländer med finslipad teknik och flera uppdaterade kärnkomponenter under huven. Systemet, som är känt för sin fokus på KDE Plasma och rullande uppdateringsmodell, fortsätter att leverera hög prestanda och modern programvara utan att kräva ominstallation. Med allt från förbättrat grafikstöd till uppdaterade utvecklingsverktyg markerar denna version ett tydligt steg framåt för den som vill ha ett snabbt, stabilt och elegant Linux-system.

    KaOS Linux 2025.11 – finslipad och framtidssäker

    Den senaste utgåvan av KaOS Linux, version 2025.11, innehåller flera viktiga uppdateringar som förbättrar prestanda, stabilitet och utvecklingsmöjligheter. Bland de centrala nyheterna finns uppgraderingar av kärnkomponenter som Mesa 25.2.7 för grafik, PipeWire 1.4.9 för ljud och video, systemd 257.10 för systemhantering samt GStreamer 1.26.8 för multimedia. Utvecklare får också förbättrat stöd genom nya versioner av bland annat CMake 4.2, OpenCV 4.12.0, Protobuf 33.1 och Boost 1.89.0. Även säkerhets- och nätverksfunktioner har förstärkts med OpenSSH 10.2, och OpenZFS 2.3.5 bidrar till förbättrad lagringshantering. Andra centrala komponenter som GNU Bash 5.3, Glib2 2.86.2 och ICU 77.1 har uppdaterats, vilket ger bättre stabilitet och bredare språkstöd.

    Ingen ominstallation behövs

    Använder du redan KaOS Linux behöver du inte ladda ner den nya ISO-filen. KaOS bygger på en rolling release-modell, vilket innebär att systemet kontinuerligt hålls uppdaterat utan att man behöver göra nyinstallationer. För att uppdatera den befintliga installationen kör du helt enkelt följande kommando i terminalen:

    sudo pacman -Syu
    

    Efter uppdateringen är systemet redo med de senaste förbättringarna.

    För nya användare eller vid problem

    Om du vill testa KaOS Linux eller om din nuvarande installation inte fungerar som den ska, kan du ladda ner den senaste ISO-versionen från den officiella webbplatsen. Den kan installeras på en fysisk dator eller köras i en virtuell miljö.

    Sammanfattning

    KaOS Linux 2025.11 visar att ett specialiserat system med fokus på KDE Plasma kan erbjuda både användarvänlighet och teknisk precision. Med moderna grafik-, multimedia- och utvecklingsverktyg är systemet väl anpassat för såväl dagligt bruk som avancerade arbetssätt. Systemet bygger på principen att man installerar en gång och sedan håller sig uppdaterad kontinuerligt.

    https://kaosx.us/download

    KaOS 2025.11 – Fakta

    • Rolling release-distribution baserad på KDE Plasma
    • Uppdaterad med bl.a. Mesa 25.2.7, PipeWire 1.4.9, systemd 257.10
    • Multimedia via GStreamer 1.26.8
    • Utvecklarverktyg: CMake 4.2, OpenCV 4.12.0, Protobuf 33.1, Boost 1.89.0
    • Säkerhet & lagring: OpenSSH 10.2, OpenZFS 2.3.5
    • Bash 5.3, Glib2 2.86.2, ICU 77.1
    • Uppdatering sker via: sudo pacman -Syu
    • ISO-version kan laddas ner för nyinstallation eller test

Etikett: kde plasma

  • FreeBSD vill bli bättre på bärbara datorer – och nu får användarna hjälpa till

    FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk. FreeBSD har länge haft ett…

  • Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först

    Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd. I en tid när de…

  • KDE Plasma 6.7 – nästa steg för Linux-skrivbordet

    KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat. Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version…

  • Marknote 1.5 – en modern anteckningsapp för Linux får stora förbättringar

    KDE har släppt Marknote 1.5, en ny version av anteckningsappen för Linux som kombinerar ett lättanvänt WYSIWYG-gränssnitt med kraften i Markdown. Uppdateringen introducerar flera efterfrågade funktioner, bland annat ett nytt källkodsläge, wiki-liknande länkar mellan anteckningar och fulltextsökning med sök-och-ersätt. Samtidigt förbättras integrationen med KDE Plasma och verktyget får flera nya funktioner för att organisera och…

  • EndeavourOS Titan – snabbare installation och smartare hårdvarustöd

    Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare. Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en…

  • Linux From Scratch 13.0 släppt – bygg ditt eget Linux från grunden

    Linux From Scratch har släppt version 13.0 av sin välkända guide för att bygga ett komplett Linux-system från källkod. Den nya utgåvan innebär flera viktiga förändringar, bland annat att projektet nu helt överger SysVinit och enbart erbjuder en systemd-baserad version, samtidigt som ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats. Linuxvärlden domineras i dag av färdiga…

  • Rocky Linux blir finansiell partner till KDE – stärker det öppna skrivbordet

    Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet. Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom…

  • GNU Hurd tar steget in i 64-bitarsvärlden

    GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny…

  • PorteuX 2.6 – liten Linuxdistribution med stora ambitioner

    PorteuX 2.6 är här – en liten men tekniskt ambitiös Linuxdistribution som kombinerar den senaste Linux 6.19-kärnan med ett brett urval moderna skrivbordsmiljöer. Med förbättrad strömhantering, optimerad prestanda och fortsatt fokus på minimalism visar den Slackware-baserade distributionen att snabbhet och flexibilitet fortfarande är centrala värden i Linuxvärlden. Den Slackware-baserade distributionen PorteuX har släppt version 2.6,…

  • SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd

    SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem. Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och…

  • KaOS lämnar KDE efter 12 år – ett djärvt steg bort från systemd

    KaOS Linux bryter med sin tolvåriga tradition av KDE Plasma och tar ett oväntat kliv mot en mer experimentell framtid. I version 2026.02 ersätts det klassiska skrivbordet med den moderna Wayland-kompositorn Niri och det nya Qt-baserade skalet Noctalia – ett tekniskt vägval som bottnar i en konflikt med systemd och kan omforma distributionens identitet. Efter…

  • AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS fortsätter att ta form som en Wayland-fokuserad Linuxdistribution med atomiska uppdateringar: januariutgåvan 2026.01 bjuder på en ny alpha-ISO med Linuxkärna 6.18, uppfräschade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma och COSMIC – samt en terminalbaserad installation via den egenutvecklade Lichen-installern. Samtidigt markerar projektet tydligt sin linje mot LLM:er och bygger vidare på infrastruktur som ska möjliggöra…

  • Manjaro 26 “Anh-Linh” – ett stort kliv mot framtidens Linux-skrivbord

    Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare…

  • KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg. KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom…

  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar…

  • Parrot OS 7.0 “Echo” – ett stort steg för etisk hacking

    Den välkända Linuxdistributionen Parrot OS, som används världen över för etisk hacking och penetrationstestning, har släppt en ny huvudversion. Parrot 7.0 med kodnamnet Echo markerar ett tydligt teknikskifte med ny Debian-bas, modernare systemkomponenter och ett växande fokus på artificiell intelligens inom cybersäkerhet. Uppdateringen riktar sig både till professionella säkerhetsexperter och avancerade användare som vill ligga…

  • Asahi Linux tar stora kliv framåt på Apple Silicon med Linux-kärna 6.18

    Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux. Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple…

  • AerynOS 2025.12 – nästa generations Linux tar form

    AerynOS 2025.12 markerar ett nytt steg för en av Linuxvärldens mest intressanta uppstickare. Med färska skrivbordsmiljöer, en toppmodern grafikstack med fokus på spelprestanda och en allt mer självgående infrastruktur visar projektet, lett av Solus-grundaren Ikey Doherty, hur framtidens Linuxdistribution kan ta form. Samtidigt är detta fortfarande ett system i tidig utveckling – gjort för den…

  • KaOS Linux 2025.11 – finslipad och framtidssäker

    KaOS Linux 2025.11 anländer med finslipad teknik och flera uppdaterade kärnkomponenter under huven. Systemet, som är känt för sin fokus på KDE Plasma och rullande uppdateringsmodell, fortsätter att leverera hög prestanda och modern programvara utan att kräva ominstallation. Med allt från förbättrat grafikstöd till uppdaterade utvecklingsverktyg markerar denna version ett tydligt steg framåt för den…