• AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS fortsätter att ta form som en Wayland-fokuserad Linuxdistribution med atomiska uppdateringar: januariutgåvan 2026.01 bjuder på en ny alpha-ISO med Linuxkärna 6.18, uppfräschade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma och COSMIC – samt en terminalbaserad installation via den egenutvecklade Lichen-installern. Samtidigt markerar projektet tydligt sin linje mot LLM:er och bygger vidare på infrastruktur som ska möjliggöra en rullande release utan ominstallation.

    AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS har publicerat sin Alpha-ISO för januari 2026 – ett tydligt steg framåt för den fortfarande unga Linuxdistributionen som bygger på atomiska uppdateringar, men utan att fullt ut anamma strikt immutability. Resultatet är ett system som vill kombinera kontinuerliga uppdateringar med flexibilitet och kontroll.

    Ett alpha-släpp som känns oväntat moget

    Trots att AerynOS fortfarande klassas som alpha ger 2026.01-utgåvan ett stabilt intryck. ISO-filen fungerar främst som en live-miljö och som transport för den egenutvecklade, Rust-baserade Lichen-installern. Installationen sker helt i terminalen och kräver att användaren själv skapar partitioner i förväg – något som tydligt signalerar att målgruppen än så länge är tekniskt bevandrade användare.

    Ändå rapporteras installationen fungera smidigt, även när mer avancerade skrivbordsmiljöer som COSMIC installeras. För ett alpha-projekt är det ett styrkebesked.

    Flera skrivbord – en gemensam grund

    GNOME är standard i live-miljön, men vid installation kan användaren välja mellan GNOME, KDE Plasma, COSMIC, ett rent terminalsystem eller bygga en egen miljö med Wayland-kompositörer som MangoWC, Niri eller Sway. Oavsett val laddas alltid de senaste paketen ner vid installationstillfället, vilket gör systemet aktuellt redan från start.

    Detta speglar AerynOS grundidé: användaren ska inte låsas till ett enda arbetssätt, utan ges möjlighet att forma sitt system efter egna behov.

    Modern teknik rakt igenom

    Basen i systemet har uppdaterats rejält. Kärnan är Linux 6.18 LTS, tillsammans med glibc 2.43, Mesa 25.3 för grafik och PipeWire 1.4 för ljud och video. Utvecklingsmiljön är lika modern, med Node.js 24, Ruby 4.0 och uppdaterade verktygskedjor.

    På applikationssidan märks nya versioner av Firefox, Thunderbird, Wine, Visual Studio Code och VSCodium, samt den Rust-baserade editorn Zed. Wayland-fokuserade verktyg och terminaler – ofta skrivna i Rust eller Zig – fortsätter att vara en tydlig del av distributionens identitet.

    Infrastruktur, inte bara paket

    Under januari har mycket arbete lagts på sådant som inte alltid syns direkt för slutanvändaren. Projektet har lanserat en egen debuginfod-tjänst som automatiskt kan leverera felsökningssymboler till verktyg som gdb, förbättrat felmeddelanden i pakethanteraren moss och optimerat CDN-cachning för snabbare och mer stabila nedladdningar.

    Detta är viktiga byggstenar för AerynOS långsiktiga mål: att bli en rullande distribution där användaren aldrig behöver ominstallera för att ta del av stora förändringar.

    En tydlig hållning i AI-frågan

    En av de mest omtalade aspekterna kring AerynOS just nu är projektets tydliga ställningstagande mot användning av LLM:er och generativ AI i utvecklingsarbetet. Policyn är offentlig och ska även speglas på projektets webbplats. I en tid där många open source-projekt i allt högre grad förlitar sig på AI-verktyg, markerar AerynOS en alternativ väg med fokus på mänsklig granskning och kontroll.

    Mer än kod: community och identitet

    Utöver tekniska framsteg pågår arbete med ny webbplats, diskussioner om ny logotyp och förbättrad dokumentation. Projektet ser även över sin närvaro på GitHub och undersöker alternativ som Codeberg, delvis av oro för centralisering och AI-fokus hos större plattformar.

    Samtidigt växer gemenskapen, med fler bidragsgivare och ökat intresse i projektets kommunikationskanaler.

    Ett projekt att följa, inte använda i produktion

    AerynOS 2026.01 Alpha är uttryckligen inte avsedd för produktionsbruk. Däremot är den ett intressant experiment för den som vill följa utvecklingen av nästa generations Linuxdistributioner: atomiska uppdateringar utan rigid immutability, Wayland i centrum och en tydlig ideologisk kompass.

    Det är just detta som gör AerynOS intressant – inte för att det redan är färdigt, utan för att det vågar testa nya idéer om hur Linux och open source-utveckling kan se ut framöver.

    https://aerynos.com

    [FAKTARUTA] AerynOS 2026.01 (Alpha)
    • Status: Alpha (test/utvärdering)
    • ISO: Live GNOME (levererar Lichen-installern)
    • Installation: Terminalbaserad (Lichen), partitionering görs manuellt
    • Valbara miljöer: GNOME / KDE Plasma / COSMIC / Terminal-only / egen Wayland-setup
    • Kernel: 6.18.7
    • glibc: 2.43
    • Mesa: 25.3.4
    • PipeWire: 1.4.10
    • Skrivbord: COSMIC 1.0.3 · GNOME 49.3 · Plasma 6.5.5
    • KDE: Frameworks 6.22 · Gear 25.12.1
    • Appar: Firefox 147 · Thunderbird 147 · Wine 11 · VS Code 1.108.2 · VSCodium 1.108.10359 · Zed 0.221.4
    • Verktyg: QEMU 10.2 · Node.js 24.13 · Ruby 4.0
    Tips: Installern laddar alltid ner senaste paket vid installationstillfället.



  • Manjaro 26 “Anh-Linh” – ett stort kliv mot framtidens Linux-skrivbord

    Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare med äldre system.

    Manjaro Linux har släppt version 26 med kodnamnet Anh-Linh. Det är en av de mest omfattande uppdateringarna i distributionens historia och markerar ett tydligt teknikskifte. Fokus ligger på moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad grafikstack och Wayland som förvald sessionshanterare.

    Wayland blir standard

    Den största förändringen är att både GNOME 49 och KDE Plasma 6.5 nu använder Wayland som standard. Wayland ersätter gradvis X11 och erbjuder förbättrad säkerhet, smidigare grafikrendering och bättre stöd för moderna skärmar, pekinmatning och energieffektivitet.

    För de flesta användare innebär detta ett snabbare och stabilare system. Samtidigt uppmanas användare som är beroende av äldre X11-baserade arbetsflöden eller specifik hårdvara att kontrollera projektets kända problem innan omstart. För maximal kompatibilitet rekommenderas fortsatt användning av XFCE-utgåvan.

    GNOME 49 – prestanda, HDR och bättre appar

    GNOME-utgåvan i Manjaro 26 bygger på GNOME 49-serien och innehåller många förbättringar jämfört med den ursprungliga höstversionen.

    Kalender-appen har fått ett omarbetat gränssnitt som bättre anpassar sig till olika fönsterstorlekar och gör det möjligt att dölja sidopanelen på små skärmar. Programvarubutiken GNOME Software har optimerats kraftigt och hanterar nu stora Flatpak-förråd som Flathub med betydligt lägre minnesanvändning och snabbare respons.

    GNOME 49 introducerar även ett nytt bibliotek av bakgrundsbilder anpassade för HDR-skärmar och Display-P3-färgrymden. Detta möjliggörs av förbättrad färghantering i fönsterhanteraren Mutter samt ett snabbare bildladdningssystem. Även GNOME:s inbyggda fjärrskrivbord har utökats med fler funktioner för distansåtkomst.

    Plasma 6.5 – putsade detaljer och nya funktioner

    Plasma-utgåvan levereras med Plasma 6.5, KDE Frameworks 6.21 och KDE Gear 25.12. Fokus ligger på användarupplevelse och efterfrågade förbättringar.

    Fönster med Breeze-tema har nu rundade hörn på alla sidor, med möjlighet att stänga av funktionen för den som föredrar raka kanter. Ett nytt system för automatisk växling mellan ljust och mörkt tema baserat på tid på dygnet har införts, inklusive stöd för att även byta bakgrund.

    Inställningarna för Flatpak-behörigheter har byggts ut till en generell sida för applikationsbehörigheter där man kan styra åtkomst till exempelvis skärmdumpar och fjärrstyrning. Plasma har även förbättrat sin inbyggda RDP-server med urklippsdelning och stöd för vanliga användarkonton. Dessutom går det nu att försätta systemet i viloläge direkt från inloggningsskärmen.

    XFCE 4.20 – klassiskt men förfinat

    XFCE-utgåvan uppdateras till version 4.20 och fortsätter att vara ett attraktivt val för äldre eller resurssvag hårdvara.

    Thunar-filhanteraren har fått stöd för färgmarkering av filer samt rekursiv sökning. Panelen kan nu konfigureras i pixlar i stället för procent och kan hållas ovanför fönster så att maximerade program inte trycker undan den. Kontrollcentret har samlats i ett gemensamt fönster med fler inställningar för bland annat utseende, filhantering och flera skärmar.

    NVIDIA-drivrutiner och grafikstöd

    Manjaro 26 levereras med NVIDIA-drivrutin version 590.48 från NVIDIA. Denna version avslutar stödet för äldre Maxwell- och Pascal-baserade grafikkort. Endast Turing-generationen och nyare stöds fullt ut i 590-serien.

    Användare med äldre NVIDIA-kort riskerar att systemet inte laddar grafikdrivrutinen korrekt om inga alternativa paket väljs. Det rekommenderas därför starkt att ta del av dokumenterade lösningar innan uppdatering.

    Uppdaterad mjukvarubas och kärnor

    Under huven innehåller Manjaro 26 ett brett urval uppdateringar. Linux-kärna 6.18 används som standard och ger tillgång till de senaste drivrutinerna. För äldre hårdvara finns fortsatt stöd genom 6.12 LTS och 6.6 LTS.

    Bland större paketuppdateringar märks Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4 samt uppdateringar av ljud- och mediastacken med GStreamer, ALSA och WirePlumber. Den nya COSMIC-skrivbordsmiljön finns nu i stabil version 1.0.1 och Budgie samt Cinnamon har också uppdaterats.

    Sammanfattning

    Manjaro 26 Anh-Linh är ett tydligt steg mot framtidens Linux-skrivbord. Med Wayland som standard, moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad kärna och ett tydligt fokus på prestanda och grafik placerar sig Manjaro i framkant bland rullande Linux-distributioner.

    Nya ISO-avbilder finns tillgängliga för KDE, GNOME och XFCE och är avsedda för nyinstallationer. Befintliga användare kan uppgradera direkt via systemets vanliga uppdateringsverktyg.

    FAKTARUTA: Manjaro 26 “Anh-Linh”
    Version: 26.0
    Kodnamn: Anh-Linh
    Skrivbord (nytt): KDE Plasma 6.5 och GNOME 49
    Standard-session: Wayland (KDE & GNOME)
    X11: Rekommenderat att läsa “known issues” om du är beroende av X11; XFCE-utgåvan är säkrast för äldre arbetsflöden
    NVIDIA: Drivrutin 590.48 (590xx-serien) – äldre Maxwell/Pascal kan kräva alternativa paket
    Kernel (standard): Linux 6.18
    LTS-alternativ: 6.12 LTS och 6.6 LTS
    Basuppdateringar: Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4
    Multimedia/ljud: GStreamer 1.26.10, ALSA 1.2.15, WirePlumber 0.5.13
  • KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg.

    KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom KDE-ekosystemet och byggd ovanpå uppspelningsmotorn MPV, har släppts i version 1.7. Uppdateringen fokuserar inte på stora visuella förändringar, utan på förbättringar som märks i daglig användning – särskilt för den som hanterar många ljud- och videofiler.

    Spellistor som faktiskt skalar

    Den tydligaste nyheten i Haruna 1.7 är ett kraftigt förbättrat stöd för spellistor. Användaren kan nu sortera och gruppera innehåll på mer avancerade sätt, vilket gör stora samlingar betydligt mer överskådliga. För den som använder Haruna som musikspelare snarare än enbart videospelare är detta ett viktigt steg.

    Spelaren kommer dessutom ihåg vilken spellista som var aktiv vid senaste avslut och återställer den automatiskt vid nästa start. Det kan låta som en liten detalj, men i praktiken minskar det friktionen för alla som arbetar med återkommande uppspelningsköer.

    Replay Gain ger jämnare ljudnivå

    På ljudsidan introduceras stöd för replay gain. Tekniken gör det möjligt att normalisera upplevd volym mellan olika ljudfiler, så att exempelvis äldre och nyare inspelningar låter ungefär lika starka. Resultatet blir färre tillfällen där man behöver justera volymen manuellt mellan låtar eller avsnitt.

    Även MPRIS-integrationen har justerats. Miniatyrbilder sätts nu endast för ljudfiler, vilket gör att skrivbordsmiljöer och aktivitetsfält kan visa en levande förhandsvisning av videofönstret istället för statisk omslagsgrafik.

    Små gränssnittsjusteringar med stor effekt

    Bland de mindre, men märkbara, förbättringarna finns en nedskalad spelikon i den kompakta spellistevyn, vilket ger ett renare och mindre plottrigt intryck. Ett nytt alternativ i snabbmenyn gör det också möjligt att öppna filer direkt i Hana, KDE:s miniatyrbildsgenerator, för den som har den installerad.

    Buggrättningar som förbättrar vardagen

    Utöver nya funktioner innehåller Haruna 1.7 flera viktiga stabilitetsfixar. Problem med att databasmappen inte skapades korrekt är lösta, verktygstips i tidslinjen uppdateras nu korrekt när filer byts, och borttagning av anpassade kommandon fungerar åter som tänkt. Även hanteringen av senast öppnad URL har förbättrats och sparas nu korrekt mellan sessioner.

    En mogen uppdatering snarare än en revolution

    Haruna 1.7 är ingen dramatisk omgörning, men just därför är den intressant. Uppdateringen visar hur ett öppet källkodsprojekt kan förfinas genom att ta bort små irritationsmoment, förbättra arbetsflöden och lägga till funktioner som faktiskt används. För KDE-användare – och för alla som uppskattar en lätt, MPV-baserad mediaspelare – är detta ett tydligt steg framåt i vardagsanvändning.

    FAKTA: KDE:s Haruna 1.7
    • Vad är det? Qt-baserad mediaspelare i KDE-ekosystemet, byggd ovanpå MPV.
    • Största nyheten Förbättrad spellistehantering: avancerad sortering och gruppering.
    • Smidighet Återställer senast aktiva spellistan vid uppstart.
    • Ljud Replay Gain-inställningar för jämnare volym mellan spår.
    • MPRIS Miniatyrbilder sätts bara för ljudfiler – video får live-förhandsvisning i aktivitetsfältet.
    • UI Mindre play-ikon i kompakt spellistevy.
    • Stabilitet Fixar bl.a. databasmapp, seekbar-tooltips, borttagning av egna kommandon och sparad senaste URL.
  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar det bekanta bakom sig. Frågan är bara om total imitation verkligen är rätt väg framåt för ett öppet operativsystem.

    Är total imitation en genväg till fri programvara, eller en återvändsgränd?

    Det sägs ofta att Linuxvärlden rör sig snabbt, men sällan överraskar. Ändå dyker det då och då upp projekt som lyckas väcka både nyfikenhet och debatt. Winux är ett sådant exempel – en Ubuntu-baserad Linuxdistribution som inte bara liknar Windows, utan medvetet försöker vara Windows i allt utom namnet.

    Idén är långt ifrån ny. Redan för omkring 20 år sedan försökte Lindows, som senare bytte namn till Linspire efter juridiskt tryck från Microsoft, locka Windows-användare genom att erbjuda en nästan identisk upplevelse, fast byggd på Linux. Winux plockar upp samma tråd, men i en tid då Linux är betydligt mer moget och tekniskt konkurrenskraftigt på skrivbordet.

    Inte subtilt – utan bokstavligt

    Många moderna Linuxdistributioner försöker vara en mjuk landningsbana för nya användare. Zorin OS är ett välkänt exempel. Där finns tydliga likheter med Windows, men fortfarande en egen Linuxidentitet.

    Winux väljer en helt annan väg. Här handlar det inte om inspiration utan om direkt imitation. Standard­skrivbordet efter installationen är så likt Microsoft Windows 11 att man lätt tror att man tittar på fel skärmdump. I själva verket är det KDE Plasma 5.27, kraftigt modifierat med teman, ikoner, paneler och beteenden som nästan exakt speglar Windows.

    Till och med inloggningsskärmen använder Windows-logotypen. Det är ett val som inte bara känns överdrivet, utan också väcker frågor om var gränsen går – både estetiskt och juridiskt.

    Vad är Winux egentligen?

    Winux är i grunden en Linuxdistribution med ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows till Linux så friktionsfri som möjligt. Inga nya arbetsflöden, inga oväntade gränssnitt. Allt ska kännas bekant från första stund.

    Den aktuella stabila versionen, Winux 11.25.12, bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14. Det ger en stabil och modern grund, även om ytan ser allt annat än traditionellt Linuxaktig ut.

    Windowsprogram på Linux – på riktigt

    En central del av Winux är WinBoat, ett relativt nytt verktyg som kör ett komplett Windows-system i en container med hjälp av Docker och KVM. Windowsprogrammen visas sedan direkt på Linux­skrivbordet via RDP, som om de vore inbyggda applikationer.

    Tekniskt är detta imponerande, men det har ett pris. WinBoat kräver minst 32 GB diskutrymme, vilket gör Winux mindre lämpat för äldre datorer och små virtuella maskiner. Eftersom Docker installeras automatiskt blir systemet också mer resurskrävande och komplext än många andra Linuxdistributioner.

    Programval som säger mycket

    Standardmjukvaran i Winux avslöjar tydligt vilken målgrupp man siktar på. Förvald webbläsare är Microsoft Edge, och Google Chrome är också förinstallerat. Firefox, som annars är standard i många Linuxdistributioner, saknas märkligt nog från start, även om den enkelt kan installeras i efterhand.

    För kontorsarbete ingår ONLYOFFICE 9.2, media spelas upp med VLC 3.0.20 och e-post hanteras via Thunderbird ESR. Programhantering sker genom KDE:s Discover, och både Snap och Flatpak fungerar direkt efter installation.

    Gratis – men inte helt

    Precis som Zorin OS använder Winux en delvis kommersiell modell. Basversionen är gratis, men för ca 200 sek kan man låsa upp extra funktioner via det egna verktyget PowerTools.

    Bland dessa funktioner finns ett ännu mer Windows-likt skrivbord och kontrollpanel, ett integrerat Android-undersystem med grafikacceleration, grafisk OneDrive-klient i filhanteraren, Copilot- och ChatGPT-integration samt mer avancerade systemverktyg och extra skrivbordsförbättringar.

    Resultatet är en hybrid mellan fri programvara och kommersiell produkt, något som inte alla Linuxanvändare uppskattar men som kan vara attraktivt för nybörjare.

    Tung installation men stabil drift

    Installationen sker med Calamares, men tar ovanligt mycket diskutrymme i anspråk. En standardinstallation landar på cirka 18 GB, vilket är mycket i Linuxsammanhang. Som jämförelse ryms ett Debian-system med KDE på mindre än hälften av detta.

    I praktiken fungerar dock systemet stabilt och smidigt, mycket tack vare Ubuntu som underliggande plattform.

    Är imitation rätt väg?

    Winux delar användare i två läger. För vissa är den kompromisslösa Windows-likheten precis det som behövs för att våga ta steget till Linux. För andra känns det som att man missar hela poängen med fri och öppen programvara genom att klä den i någon annans kostym.

    Winux är knappast för alla. Men för distro­hoppare, nyfikna användare eller personer som verkligen saknar Windows-känslan kan det vara ett intressant experiment. Om distributionen kommer att få samma genomslag som Zorin OS återstår att se.

    En sak är dock säker: Linux fortsätter att överraska – ibland genom att se ut exakt som sin största konkurrent.

    https://winuxos.org

    Youtube film om Winux

    Fakta: Winux Linux
    Typ: Ubuntu-baserad Linuxdistribution som efterliknar Windows-upplevelsen
    Utseende: KDE Plasma 5.27, kraftigt temad för att likna Windows 11
    Version (enligt artikeln): Winux 11.25.12
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS (“Noble Numbat”)
    Kärna (enligt artikeln): Linux 6.14
    Windows-appar: WinBoat (Windows i container via Docker + KVM, appar visas via RDP)
    Krav (WinBoat): minst 32 GB diskutrymme
    Pakethantering: KDE Discover + stöd för Snap och Flatpak
    Förinstallerat (urval): Microsoft Edge, Google Chrome, ONLYOFFICE, VLC, Thunderbird ESR
    Installation: Calamares, cirka 18 GB standardinstall (enligt artikeln)
    Pris/affärsmodell: gratis basversion + PowerTools-nyckel 19,99 USD för extra funktioner
  • Parrot OS 7.0 “Echo” – ett stort steg för etisk hacking

    Den välkända Linuxdistributionen Parrot OS, som används världen över för etisk hacking och penetrationstestning, har släppt en ny huvudversion. Parrot 7.0 med kodnamnet Echo markerar ett tydligt teknikskifte med ny Debian-bas, modernare systemkomponenter och ett växande fokus på artificiell intelligens inom cybersäkerhet. Uppdateringen riktar sig både till professionella säkerhetsexperter och avancerade användare som vill ligga steget före i en snabbt föränderlig hotbild.

    Utvecklarna bakom den Debian-baserade Linuxdistributionen Parrot OS har nu lanserat Parrot 7.0 med kodnamnet Echo. Det är en större uppdatering som innebär både ny teknisk grund och ett tydligare fokus på framtidens säkerhetsutmaningar, inklusive artificiell intelligens.

    Ny bas med Debian 13 och Linux 6.12 LTS

    Parrot 7.0 bygger på Debian 13 ”Trixie” och använder Linuxkärnan 6.12 LTS. Det ger förbättrat hårdvarustöd, högre stabilitet och längre livslängd i säkerhetsuppdateringar. För användare som arbetar med penetrationstestning och forensik innebär detta ett mer pålitligt system, oavsett om det körs på moderna bärbara datorer, servrar eller alternativa arkitekturer som RISC-V.

    KDE Plasma blir standard

    En av de största förändringarna är att KDE Plasma nu är standard­skrivbordsmiljö. Den körs på Wayland och har justerats för att vara så lättviktig som möjligt. Detta är särskilt viktigt i live-miljöer och virtuella maskiner där resurser ofta är begränsade. Hela systemet har dessutom fått ett klassiskt terminalgrönt färgtema som ger god läsbarhet och en tydlig koppling till traditionella säkerhetsmiljöer.

    Fler och modernare säkerhetsverktyg

    Parrot 7.0 innehåller ett stort antal nya verktyg som speglar hur hotbilden har förändrats. Bland nyheterna finns verktyg för attacker mot samarbetsplattformar, förbättrad nätverksrekognosering, Active Directory-analys, brandväggstunnling och automatisk skanning efter hemligheter som API-nycklar och lösenord i kodbaser.

    Metapaketet parrot-tools har också uppdaterats och installerar nu betydligt fler verktyg direkt, vilket gör systemet redo att användas utan omfattande efterarbete.

    AI får en egen kategori

    För första gången introduceras en särskild kategori för AI-verktyg i Parrot Security-utgåvan. Här ingår bland annat HexStrike AI, som använder artificiell intelligens för penetrationstestning och säkerhetsanalys.

    Utvecklarna betonar dock att AI inte ses som en mirakellösning. Enligt dem kommer den verkliga AI-revolutionen inom cybersäkerhet först när rätt strategier och verktyg finns på plats för att säkra stora språkmodeller och AI-drivna system, snarare än att enbart automatisera attacker.

    Tekniska förbättringar bakom kulisserna

    Parrot 7.0 innehåller även flera tekniska nyheter. Uppdateringsverktyget Parrot Updater har skrivits om i Rust och fått ett grafiskt gränssnitt. Docker- och WSL-avbilderna har uppdaterats, och ett nytt skript gör det möjligt att konvertera en befintlig Debian-installation direkt till Parrot. Dessutom finns nu färdigbyggda system för Raspberry Pi, virtuella maskiner, Docker och RISC-V.

    Uppgradering eller nyinstallation

    Befintliga Parrot 6-användare kan uppgradera till version 7.0 och behålla MATE som standard­skrivbord. Samtidigt rekommenderar utvecklarna en ren installation för bästa stabilitet och prestanda, särskilt för dem som kommer från äldre Parrot-versioner.

    Slutligen…

    Parrot OS 7.0 “Echo” är en tydlig milstolpe för distributionen. Med ny Debian-bas, modern grafikstack, ett kraftigt utökat verktygsutbud och ett genomtänkt AI-fokus stärker Parrot sin roll som en av de mest avancerade plattformarna för etisk hacking och penetrationstestning. För både professionella säkerhetsexperter och avancerade entusiaster är detta en release som markerar riktningen framåt.

    https://parrotsec.org/download

    FAKTARUTA: Parrot OS 7.0 “Echo”
    Typ: Debian-baserad Linuxdistribution för etisk hacking och penetrationstestning
    Kodnamn: Echo
    Bas: Debian 13 “Trixie”
    Kärna: Linux 6.12 LTS
    Standard-skrivbord: KDE Plasma på Wayland (optimerad för att vara lättviktig)
    Stil: Klassiskt “terminalgrönt” tema genom hela systemet
    Nya verktyg (exempel): ConvoC2, AutoRecon, evil-winrm-py, BloodHound.py, TruffleHog, Chisel, PKINITtools
    Ny kategori: “AI Tools” i Security-utgåvan (bl.a. HexStrike AI)
    Övrigt: Parrot Updater omskriven i Rust med GUI, uppdaterade Docker/WSL-images, RISC-V-rootfs
  • Asahi Linux tar stora kliv framåt på Apple Silicon med Linux-kärna 6.18

    Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux.

    Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple Silicon – har länge varit en teknisk utmaning. Med Linux-kärna 6.18 visar Asahi Linux-projektet dock att avståndet snabbt minskar. I sin senaste utvecklarrapport beskriver projektet tydliga framsteg inom allt från sensorer och ljud till USB-C och installation på Mac-datorer.

    Djupare integration med Apples hjärta: SMC

    En av de viktigaste pusselbitarna är Apples System Management Controller (SMC), en central komponent som övervakar temperaturer, spänningar, batteri, strömknappar och andra hårdvarunära funktioner. Den grundläggande SMC-drivrutinen integrerades tidigare i Linux-kärnan, och fokus har nu flyttats till att få in dess olika deldrivrutiner på ett sätt som passar Linux befintliga subsystem.

    Drivrutinen för hårdvaruövervakning är redan accepterad för Linux 6.19. Den gör det möjligt att läsa av spänning, ström, temperatur och effekt via standardgränssnittet hwmon, vilket innebär att vanliga Linux-verktyg kan användas även på Apple Silicon.

    Även realtidsklockan, som också hanteras via SMC, är på väg in i 6.19. Kvar att färdigställa är bland annat stöd för strömknapp och lockdetektering samt batteri- och strömförsörjningsdrivrutiner. Det sistnämnda kräver extra arbete på grund av firmware-ändringar som Apple infört i macOS 26.

    USB-C närmar sig full funktionalitet

    USB-C har länge varit ett problemområde för Linux på Apple Silicon, men här har viktiga framsteg gjorts. Förändringar i drivrutinerna för Synopsys USB-kontroller och Texas Instruments USB Power Delivery-kretsar har nu slagits ihop uppströms i Linux.

    Detta utgör grunden för korrekt USB 3-stöd via USB-C-portarna, något som tidigare saknats. Den sista större komponenten är Apples egen Type-C PHY-drivrutin, som ansvarar för den fysiska signaleringen, protokollförhandling och hur signaler leds mellan olika kontrollers. Den är fortfarande under granskning, men när den väl godkänns öppnas dörren för full USB-C-funktionalitet.

    Ett genombrott för ljud på M2 Pro och M2 Max

    Ett särskilt uppmärksammat framsteg gäller ljudinspelning, framför allt mikrofoner på MacBook-modeller med M2 Pro och M2 Max. Trots att dessa maskiner är tekniskt nära besläktade med tidigare modeller hade mikrofonerna inte fungerat under Linux.

    Efter omfattande felsökning hittade Asahi-utvecklarna orsaken: ett felaktigt definierat IOMMU-adressintervall i Linux enhetsträd, vilket ledde till misslyckade DMA-överföringar. När den problematiska inställningen togs bort började mikrofonerna fungera igen.

    Även om ytterligare förbättringar återstår innebär detta att användare redan nu kan dra nytta av fungerande ljudinspelning på system som tidigare saknat stöd.

    En smidigare installation i sikte

    Utöver kärnutvecklingen arbetar Asahi Linux även med att förbättra installationsprocessen. Dagens diskavbildningsbaserade installationer är medvetet försiktiga för att inte skada Apples komplexa diskstruktur, men de begränsar möjligheten till exempelvis full diskkryptering och egna filsystem.

    För att lösa detta samarbetar Asahi-utvecklarna med teamet bakom Anaconda-installationsprogrammet. Målet är att dölja Apple-specifika systempartitioner så att automatiska partitioneringsverktyg inte rör dem. När dessa förändringar når stabila versioner kommer Linux att kunna installeras säkert från live-media, enbart i det utrymme som Asahi-installern förberett.

    Parallellt pågår arbete tillsammans med KDE-projektet, där den nya Plasma Setup-applikationen på sikt kan ersätta den nuvarande Calamares-baserade förstastartsupplevelsen.

    Linux på Mac – från experiment till vardag

    Med Linux-kärna 6.18 och fortsatt arbete inför 6.19 visar Asahi Linux att stödet för Apple Silicon snabbt mognar. Sensorer, ljud, USB-C och installation blir steg för steg mer likt det man förväntar sig av en vanlig Linux-plattform.

    Även om en del arbete återstår är riktningen tydlig: Apples hårdvara håller på att bli ett fullt realistiskt och vardagligt alternativ för Linux-användare.

    https://asahilinux.org

    Fakta: Asahi Linux
    Asahi Linux är ett communitydrivet projekt som utvecklar Linux-stöd för Apples Apple Silicon-datorer (M1, M2, m.fl.). Målet är stabilt, uppströmsstöd i Linux-kärnan så att funktioner som grafik, ljud, USB-C, sensorer och strömhantering fungerar utan specialpatchar.
    • Fokus: drivrutiner, firmware-integration och installation på Apple Silicon
    • Strategi: upstream först – få in stöd i officiella Linux-kärnan
    • Resultat: successivt bättre hårdvarustöd per kernel-version och distribution
    • För vem? Mac-användare som vill köra Linux på Apple Silicon med så komplett hårdvarustöd som möjligt
  • AerynOS 2025.12 – nästa generations Linux tar form

    AerynOS 2025.12 markerar ett nytt steg för en av Linuxvärldens mest intressanta uppstickare. Med färska skrivbordsmiljöer, en toppmodern grafikstack med fokus på spelprestanda och en allt mer självgående infrastruktur visar projektet, lett av Solus-grundaren Ikey Doherty, hur framtidens Linuxdistribution kan ta form. Samtidigt är detta fortfarande ett system i tidig utveckling – gjort för den som vill testa det senaste, snarare än för stabil vardagsdrift.

    Linuxvärlden rör sig snabbt, men vissa projekt sticker ut genom att våga tänka om från grunden. AerynOS är ett sådant projekt. Den nya utvecklingsversionen AerynOS 2025.12, som släpptes idag, visar tydligt att distributionen siktar högt – både tekniskt och arkitektoniskt.

    AerynOS utvecklas av ett självständigt team lett av Ikey Doherty, mest känd som skaparen av Solus Linux. Målet är inte att bygga ännu en Linux-distribution, utan ett modernt, välkontrollerat system med fokus på utvecklare, prestanda och långsiktig hållbarhet.

    Moderna skrivbord i framkant

    Den nya versionen drivs av Linuxkärna 6.17.10 och levereras som live-ISO med GNOME 49.2 som standardmiljö. För användare som föredrar alternativ finns nu även KDE Plasma 6.5.4, komplett med KDE Frameworks 6.20 och KDE Gear 25.08.3, samt COSMIC Desktop i beta-version som ger en försmak av ett framtida Rust-baserat skrivbord.

    Detta är bara andra gången AerynOS erbjuder KDE Plasma direkt i installationsprogrammet, vilket visar att projektet breddar sin målgrupp och tar användarval på allvar.

    Spel och grafik med Mesa 25.3

    AerynOS 2025.12 innehåller Mesa 25.3, den senaste versionen av den öppna grafikstacken för Linux. Ett av de mest intressanta tillskotten är stöd för Vulkan anti-lag, en teknik som minskar inmatningsfördröjning i spel.

    För Linuxspelare innebär detta bättre respons i Vulkan-baserade spel, jämnare flyt och förbättrad spelkänsla, särskilt i snabba action- och FPS-titlar.

    Smartare infrastruktur i bakgrunden

    Bakom kulisserna introduceras också viktiga förbättringar. Distributionssystemet Vessel, som hanterar programpaket, har fått en ny funktion för automatisk rensning. Systemet jämför regelbundet vilka paket som faktiskt kan nås via paketrepositorierna med vilka som bara tar upp lagringsutrymme.

    Genom att automatisera detta arbete minskar risken för växande teknisk skuld och infrastrukturen kan sköta sig själv över tid utan manuell inblandning.

    Uppdaterade program i hela systemet

    AerynOS 2025.12 levereras med uppdaterade versioner av många centrala program och utvecklingsverktyg. Bland dessa finns Firefox 146, Bash 5.3.8, Docker 29.0.4, FFmpeg 8.0.1, LLVM 21.1.7, Wine 10.19, Vim 9.1, Zed 0.210, samt Rust-baserade ersättare för sudo och coreutils.

    Helheten speglar projektets filosofi: modern kod, god säkerhet och hög prestanda, även om det innebär att äldre lösningar lämnas bakom sig.

    Vad väntar längre fram

    Projektet befinner sig fortfarande i alfa-stadiet, men utvecklingsplanerna är omfattande. Bland funktioner som är under arbete finns versionshanterade paketförråd, enklare återställning av systemet, diskhantering skriven i Rust samt ett helt omarbetat installationsprogram med stöd för fullständig disktömning och dynamisk partitionering.

    För vem passar AerynOS

    AerynOS är ännu inte lämpat för produktionssystem, men passar väl för nyfikna Linuxanvändare, utvecklare och entusiaster som vill följa framtidens distributionsdesign på nära håll.

    AerynOS 2025.12 finns tillgänglig för nedladdning via projektets officiella webbplats. Testa gärna, men gör det med vetskapen att detta är ett system under aktiv utveckling – och samtidigt en intressant inblick i vart Linux är på väg.

    https://aerynos.com/download

    AerynOS 2025.12 – Fakta

    Utgåva: AerynOS 2025.12 (utvecklings-ISO, alfa)

    Linuxkärna: 6.17.10

    Standarddesktop (live): GNOME 49.2

    Alternativ: KDE Plasma 6.5.4 + KDE Frameworks 6.20, KDE Gear 25.08.3

    Extra: COSMIC Beta-miljö

    Grafikstack: Mesa 25.3 med Vulkan anti-lag för Linux-spel

    Utvalda paket:

    Firefox 146, GNU Bash 5.3.8, Docker 29.0.4, FFmpeg 8.0.1,
    Gamemode 1.8.2, LLVM 21.1.7, OpenVPN 2.6.17,
    sudo-rs 0.2.10, uutils-coreutils 0.4.0, Vim 9.1.1896,
    Zed 0.210.4, Wine 10.19

    Infrastruktur:

    Vessel-repo med ny auto-pruning som städar äldre paket automatiskt.

    Status:

    Distributionen är fortfarande i alfa – rekommenderas inte för produktion.

    Hämta:

    Ladda ner ISO-avbilden från den officiella AerynOS-webbplatsen.

  • KaOS Linux 2025.11 – finslipad och framtidssäker

    KaOS Linux 2025.11 anländer med finslipad teknik och flera uppdaterade kärnkomponenter under huven. Systemet, som är känt för sin fokus på KDE Plasma och rullande uppdateringsmodell, fortsätter att leverera hög prestanda och modern programvara utan att kräva ominstallation. Med allt från förbättrat grafikstöd till uppdaterade utvecklingsverktyg markerar denna version ett tydligt steg framåt för den som vill ha ett snabbt, stabilt och elegant Linux-system.

    KaOS Linux 2025.11 – finslipad och framtidssäker

    Den senaste utgåvan av KaOS Linux, version 2025.11, innehåller flera viktiga uppdateringar som förbättrar prestanda, stabilitet och utvecklingsmöjligheter. Bland de centrala nyheterna finns uppgraderingar av kärnkomponenter som Mesa 25.2.7 för grafik, PipeWire 1.4.9 för ljud och video, systemd 257.10 för systemhantering samt GStreamer 1.26.8 för multimedia. Utvecklare får också förbättrat stöd genom nya versioner av bland annat CMake 4.2, OpenCV 4.12.0, Protobuf 33.1 och Boost 1.89.0. Även säkerhets- och nätverksfunktioner har förstärkts med OpenSSH 10.2, och OpenZFS 2.3.5 bidrar till förbättrad lagringshantering. Andra centrala komponenter som GNU Bash 5.3, Glib2 2.86.2 och ICU 77.1 har uppdaterats, vilket ger bättre stabilitet och bredare språkstöd.

    Ingen ominstallation behövs

    Använder du redan KaOS Linux behöver du inte ladda ner den nya ISO-filen. KaOS bygger på en rolling release-modell, vilket innebär att systemet kontinuerligt hålls uppdaterat utan att man behöver göra nyinstallationer. För att uppdatera den befintliga installationen kör du helt enkelt följande kommando i terminalen:

    sudo pacman -Syu
    

    Efter uppdateringen är systemet redo med de senaste förbättringarna.

    För nya användare eller vid problem

    Om du vill testa KaOS Linux eller om din nuvarande installation inte fungerar som den ska, kan du ladda ner den senaste ISO-versionen från den officiella webbplatsen. Den kan installeras på en fysisk dator eller köras i en virtuell miljö.

    Sammanfattning

    KaOS Linux 2025.11 visar att ett specialiserat system med fokus på KDE Plasma kan erbjuda både användarvänlighet och teknisk precision. Med moderna grafik-, multimedia- och utvecklingsverktyg är systemet väl anpassat för såväl dagligt bruk som avancerade arbetssätt. Systemet bygger på principen att man installerar en gång och sedan håller sig uppdaterad kontinuerligt.

    https://kaosx.us/download

    KaOS 2025.11 – Fakta

    • Rolling release-distribution baserad på KDE Plasma
    • Uppdaterad med bl.a. Mesa 25.2.7, PipeWire 1.4.9, systemd 257.10
    • Multimedia via GStreamer 1.26.8
    • Utvecklarverktyg: CMake 4.2, OpenCV 4.12.0, Protobuf 33.1, Boost 1.89.0
    • Säkerhet & lagring: OpenSSH 10.2, OpenZFS 2.3.5
    • Bash 5.3, Glib2 2.86.2, ICU 77.1
    • Uppdatering sker via: sudo pacman -Syu
    • ISO-version kan laddas ner för nyinstallation eller test
  • MX Linux 25 “Infinity” RC1 – Nästa generation Debian-baserad distro tar form

    MX Linux är en användarvänlig, stabil och resurssnål Linuxdistribution som kombinerar Debians robusta grund med moderna verktyg och ett lättanvänt skrivbord.


    Projektet drivs gemensamt av antiX- och MX-communityn och är känt för att ge nytt liv åt äldre datorer utan att tumma på prestanda eller funktionalitet. Med en välbalanserad blandning av traditionell design och moderna funktioner har MX Linux länge legat i topp på Distrowatchs popularitetslista – och nu är nästa stora version på väg.

    MX Linux-teamet har nu släppt Release Candidate 1 (RC1) av sin kommande version MX Linux 25 “Infinity”, vilket markerar det sista stora teststeget innan den slutliga lanseringen. Denna version bygger på Debian 13 “Trixie”, men med MX Linux-teamets egna anpassningar, verktyg och användarvänliga förbättringar som gjort distributionen så populär bland både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Bättre kryptering och modernare systemhantering

    En av de viktigaste nyheterna i MX Linux 25 RC1 är införandet av systemd-cryptsetup i de systemd-baserade ISO-filerna. Denna förändring löser ett tidigare problem med krypterade /home-partitioner, vilket innebär en säkrare och mer tillförlitlig hantering av krypterad data vid uppstart.

    Samtidigt fortsätter MX Linux att erbjuda sysvinit-varianter för användare som föredrar det klassiska init-systemet framför systemd. Dessa är tydligt märkta i filnamnen och visar MX-projektets tydliga filosofi om valfrihet – användaren ska kunna välja den lösning som passar bäst.

    Kärnor och hårdvarustöd

    Precis som tidigare versioner levereras MX Linux 25 med den långsiktigt stödda Linux 6.12 LTS-kärnan i standardutgåvorna, medan AHS (Advanced Hardware Support)-utgåvorna använder en Liquorix-optimerad 6.15-kärna för nyare hårdvara. Detta gör distributionen lika väl lämpad för gamla datorer som för moderna system med senaste grafikkort och processorer.

    För användare av äldre Intel-grafik (Ivy Bridge/Sandy Bridge) innehåller RC1 dessutom en lösning för ett GRUB-visningsproblem, något som tidigare kunnat orsaka svart skärm vid uppstart.

    Nya teman och modernare skrivbord

    Utseendet har också fått sig en rejäl uppdatering. RC1 inkluderar de nya teman mx-ease och mx-matcha, som först introducerades i betaversionen. Dessutom har Conky-övervakaren fått nya standardkonfigurationer och ett smartare sätt att anpassa klockvisningen mellan 12- och 24-timmarsformat, beroende på användarens språkliga inställningar – något som den gamla Conky Manager inte kunde hantera.

    Xfce 4.20-utgåvan har fått en uppdaterad Whisker-meny som nu använder det nya inställningsformatet, medan KDE Plasma 6.3.6-versionen har fått nya root actions och fler service-menyer i Dolphin-filhanteraren. Dessutom har det äldre strömsparverktyget TLP ersatts med power-profiles-daemon, vilket löser ett problem med KDE:s energihanteringswidget.

    I Fluxbox 1.3.7-utgåvan har utvecklarna gjort flera estetiska förbättringar, inklusive en justerad standardtoolbar, nya stilar och Audacious som ny standardmusikspelare i stället för DeaDBeeF. En bugg som tidigare hindrade installationsfönstret från att visas på skrivbordet har också åtgärdats.

    Förfinade MX-verktyg

    MX Linux är känt för sina egenutvecklade systemverktyg, och i RC1 har flera av dessa fått rejäla förbättringar:

    • mx-updater hanterar nu “automatiska” uppdateringar mer pålitligt.
    • live-usb-maker har fått ett fungerande “update”-läge.
    • live-kernel-updater filtrerar nu bort Memtest från kärnlistan.
    • Nvidia-installer (ddm-mx) har förbättrats med Wayland-stöd och en fallback-funktion för Nvidias utvecklararkiv.
    • Installationsprogrammet har fått flera viktiga fixar, särskilt kring den nya replacer-funktionen.
    • Många MX-verktyg, bland annat service-manager, har fått buggrättningar och uppstädning.
    • Även .bashrc-filen har justerats för ett mer enhetligt skalbeteende.

    För testare och entusiaster

    Eftersom detta är en Release Candidate uppmanas testare att ge återkoppling till MX Linux-teamet, särskilt kring installationsprogrammet och filsystemen EXT4 och Btrfs.
    Loggfiler för rapportering (t.ex. minstall.log, ddm.log, live-remaster.log och mxpi.log) kan skickas in via MX-forumets RC1-feedbacktråd. Det medföljande verktyget quick-system-info samlar dessutom loggarna automatiskt för enklare felsökning.

    Ladda ner och testa MX Linux 25 RC1

    MX Linux 25 RC1 finns nu för nedladdning med tre skrivbordsmiljöer:

    • Xfce 4.20
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Fluxbox 1.3.7

    Varianter med både systemd och sysvinit finns tillgängliga, samt AHS-versioner för nyare hårdvara.
    Eftersom detta fortfarande är en förhandsversion rekommenderas den inte för produktionsmiljöer, men den är perfekt för testare och Linux-entusiaster som vill bidra till finslipningen inför den slutliga lanseringen.

    MX Linux 25: En evolution, inte en revolution

    MX Linux 25 RC1 visar att utvecklingsteamet fortsätter att förfina sin filosofi – stabilitet, valfrihet och prestanda utan att kompromissa med användarvänligheten.
    Med Debian 13 som grund, uppdaterade teman och en moderniserad verktygssvit är “Infinity” inte bara en ny version – det är ett steg framåt för ett av de mest respekterade Linux-projekten i världen.

    https://wiki.linux.se/index.php/MxLinux

    Fakta: MX Linux 25 “Infinity” RC1

    Baserad på Debian 13 “Trixie” • Förhandsversion (Release Candidate 1)
    • Status: Avsedd för testning – inte för produktionsbruk.
    • Skrivbord: Xfce 4.20, KDE Plasma 6.3.6, Fluxbox 1.3.7.
    • Init: systemd på alla utgåvor; sysvinit-varianter finns för Xfce, Xfce-AHS och Fluxbox.
    • Kärnor: Linux 6.12 LTS (standard), Liquorix 6.15 (AHS).
    • Säkerhet: systemd-cryptsetup på systemd-ISO:er (åtgärdar krypterad /home).
    • Grafik/Boot: Workaround för GRUB-visning på äldre Intel (Ivy/Sandy Bridge).
    • Teman & UI: Nya mx-ease och mx-matcha; Conky-profiler med 12/24h-stöd.
    • Verktyg: Förbättrad mx-updater (automatiska uppdateringar), live-usb-maker (update-läge), live-kernel-updater (filtrerar Memtest), installer-fixar (replacer).
    • Grafikdrivrutiner: Nvidia-installer (ddm-mx) – bättre Wayland-stöd + fallback för dev-repo.
    • Energihantering (KDE): TLP borttagen – ersatt av power-profiles-daemon.
    • Fluxbox: Audacious ersätter DeaDBeeF; justerad toolbar/stil; installer-bugg fixad.
    • Fokus för test: Installer med EXT4 och Btrfs (rapportera via forum, gärna med quick-system-info).
    Debian 13 RC1 Xfce/KDE/Fluxbox AHS systemd & sysvinit
  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.

    Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.

    I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.

    En ny start

    Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.

    Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.

    Förändringen sker i etapper

    För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:

    1. Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
    2. Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
    3. Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.

    Mer än bara ett nytt fönster

    För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.

    Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.

    Teknisk faktaruta

    openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen

    • Ny komponent: opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
    • Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
    • Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
    • Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
    • Fasvis migrering:
      • Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
      • Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
      • Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
    • Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
    • Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.

    https://linuxiac.com/ahoy-this-is-opensuse

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.

    Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.

    Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.

    Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.

    Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.

    För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.

    Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.

    https://linuxiac.com/linux-gets-hdr-support-in-chromium-on-wayland

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering.

    Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking – en lista som, trots sina begränsningar, ofta ses som ett temperaturmått på vilka distributioner som väcker störst intresse.

    Rankingen baseras enbart på antalet sidvisningar och speglar därför inte det faktiska antalet användare. Men listan har länge varit en populär snackis i Linuxvärlden, och att en nykomling som CachyOS når toppen är ändå uppseendeväckande.

    Från nykomling till etta på två år

    CachyOS lanserades i slutet av 2022 och har på kort tid byggt upp en trogen användarbas, inte minst bland spelare. I slutet av förra året låg distributionen fortfarande på åttonde plats, men nu har intresset exploderat och placerat den högst på listan.

    Prestanda i fokus

    Distributionen är Arch-baserad och följer en rullande release-modell. Den levereras med KDE Plasma som standardskrivbord, en grafisk installerare och automatisk hårdvaruigenkänning – vilket gör den mer lättillgänglig än klassisk Arch.

    Det som framför allt lockar är de tekniska optimeringarna. CachyOS använder en egen kärna, trimmad för responsivitet med moderna schemaläggare som BORE och EEVDF. Programvaran kompileras dessutom med arkitekturanpassade flaggor och prestandaförbättringar som LTO, PGO och BOLT. För spelare innebär det ofta högre bildfrekvens och lägre latens jämfört med standard-Arch.

    En uppstickare att räkna med

    Att CachyOS nu passerar etablerade namn som Mint och MX Linux visar hur snabbt landskapet kan förändras. Även om DistroWatch inte speglar den faktiska marknadsandelen är listans symbolvärde stort.

    CachyOS framgång sänder en tydlig signal: prestandaoptimerade distributioner med fokus på spel och responsivitet är på stark frammarsch i Linuxvärlden.

    https://cachyos.org

    Källa till innehållet ovan : https://linuxiac.com/cachyos-topped-distrowatch-rankings/

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.

    Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.

    Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.

    HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.

    Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.

    Sammanfattning:
    HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.

    Kan laddas ner här : https://www.heliumos.org/download/

    https://linuxiac.com/alma-based-heliumos-10-is-out-heres-what-i-think

    Fakta: HeliumOS 10

    • Bas: AlmaLinux (Kitten 10)
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (signerad för Secure Boot)
    • Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
    • Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
    • Kommandotolk: Zsh som standard
    • Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
    • Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
    • Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
    • Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
    • Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget

    HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing

Etikett: kde plasma

  • AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS fortsätter att ta form som en Wayland-fokuserad Linuxdistribution med atomiska uppdateringar: januariutgåvan 2026.01 bjuder på en ny alpha-ISO med Linuxkärna 6.18, uppfräschade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma och COSMIC – samt en terminalbaserad installation via den egenutvecklade Lichen-installern. Samtidigt markerar projektet tydligt sin linje mot LLM:er och bygger vidare på infrastruktur som ska möjliggöra…

  • Manjaro 26 “Anh-Linh” – ett stort kliv mot framtidens Linux-skrivbord

    Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare…

  • KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg. KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom…

  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar…

  • Parrot OS 7.0 “Echo” – ett stort steg för etisk hacking

    Den välkända Linuxdistributionen Parrot OS, som används världen över för etisk hacking och penetrationstestning, har släppt en ny huvudversion. Parrot 7.0 med kodnamnet Echo markerar ett tydligt teknikskifte med ny Debian-bas, modernare systemkomponenter och ett växande fokus på artificiell intelligens inom cybersäkerhet. Uppdateringen riktar sig både till professionella säkerhetsexperter och avancerade användare som vill ligga…

  • Asahi Linux tar stora kliv framåt på Apple Silicon med Linux-kärna 6.18

    Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux. Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple…

  • AerynOS 2025.12 – nästa generations Linux tar form

    AerynOS 2025.12 markerar ett nytt steg för en av Linuxvärldens mest intressanta uppstickare. Med färska skrivbordsmiljöer, en toppmodern grafikstack med fokus på spelprestanda och en allt mer självgående infrastruktur visar projektet, lett av Solus-grundaren Ikey Doherty, hur framtidens Linuxdistribution kan ta form. Samtidigt är detta fortfarande ett system i tidig utveckling – gjort för den…

  • KaOS Linux 2025.11 – finslipad och framtidssäker

    KaOS Linux 2025.11 anländer med finslipad teknik och flera uppdaterade kärnkomponenter under huven. Systemet, som är känt för sin fokus på KDE Plasma och rullande uppdateringsmodell, fortsätter att leverera hög prestanda och modern programvara utan att kräva ominstallation. Med allt från förbättrat grafikstöd till uppdaterade utvecklingsverktyg markerar denna version ett tydligt steg framåt för den…

  • MX Linux 25 “Infinity” RC1 – Nästa generation Debian-baserad distro tar form

    MX Linux är en användarvänlig, stabil och resurssnål Linuxdistribution som kombinerar Debians robusta grund med moderna verktyg och ett lättanvänt skrivbord. Projektet drivs gemensamt av antiX- och MX-communityn och är känt för att ge nytt liv åt äldre datorer utan att tumma på prestanda eller funktionalitet. Med en välbalanserad blandning av traditionell design och moderna…

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering. Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking –…

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum. Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare. Valfrihet i fokus En av de främsta…