• Parrot OS 7.0 “Echo” – ett stort steg för etisk hacking

    Den välkända Linuxdistributionen Parrot OS, som används världen över för etisk hacking och penetrationstestning, har släppt en ny huvudversion. Parrot 7.0 med kodnamnet Echo markerar ett tydligt teknikskifte med ny Debian-bas, modernare systemkomponenter och ett växande fokus på artificiell intelligens inom cybersäkerhet. Uppdateringen riktar sig både till professionella säkerhetsexperter och avancerade användare som vill ligga steget före i en snabbt föränderlig hotbild.

    Utvecklarna bakom den Debian-baserade Linuxdistributionen Parrot OS har nu lanserat Parrot 7.0 med kodnamnet Echo. Det är en större uppdatering som innebär både ny teknisk grund och ett tydligare fokus på framtidens säkerhetsutmaningar, inklusive artificiell intelligens.

    Ny bas med Debian 13 och Linux 6.12 LTS

    Parrot 7.0 bygger på Debian 13 ”Trixie” och använder Linuxkärnan 6.12 LTS. Det ger förbättrat hårdvarustöd, högre stabilitet och längre livslängd i säkerhetsuppdateringar. För användare som arbetar med penetrationstestning och forensik innebär detta ett mer pålitligt system, oavsett om det körs på moderna bärbara datorer, servrar eller alternativa arkitekturer som RISC-V.

    KDE Plasma blir standard

    En av de största förändringarna är att KDE Plasma nu är standard­skrivbordsmiljö. Den körs på Wayland och har justerats för att vara så lättviktig som möjligt. Detta är särskilt viktigt i live-miljöer och virtuella maskiner där resurser ofta är begränsade. Hela systemet har dessutom fått ett klassiskt terminalgrönt färgtema som ger god läsbarhet och en tydlig koppling till traditionella säkerhetsmiljöer.

    Fler och modernare säkerhetsverktyg

    Parrot 7.0 innehåller ett stort antal nya verktyg som speglar hur hotbilden har förändrats. Bland nyheterna finns verktyg för attacker mot samarbetsplattformar, förbättrad nätverksrekognosering, Active Directory-analys, brandväggstunnling och automatisk skanning efter hemligheter som API-nycklar och lösenord i kodbaser.

    Metapaketet parrot-tools har också uppdaterats och installerar nu betydligt fler verktyg direkt, vilket gör systemet redo att användas utan omfattande efterarbete.

    AI får en egen kategori

    För första gången introduceras en särskild kategori för AI-verktyg i Parrot Security-utgåvan. Här ingår bland annat HexStrike AI, som använder artificiell intelligens för penetrationstestning och säkerhetsanalys.

    Utvecklarna betonar dock att AI inte ses som en mirakellösning. Enligt dem kommer den verkliga AI-revolutionen inom cybersäkerhet först när rätt strategier och verktyg finns på plats för att säkra stora språkmodeller och AI-drivna system, snarare än att enbart automatisera attacker.

    Tekniska förbättringar bakom kulisserna

    Parrot 7.0 innehåller även flera tekniska nyheter. Uppdateringsverktyget Parrot Updater har skrivits om i Rust och fått ett grafiskt gränssnitt. Docker- och WSL-avbilderna har uppdaterats, och ett nytt skript gör det möjligt att konvertera en befintlig Debian-installation direkt till Parrot. Dessutom finns nu färdigbyggda system för Raspberry Pi, virtuella maskiner, Docker och RISC-V.

    Uppgradering eller nyinstallation

    Befintliga Parrot 6-användare kan uppgradera till version 7.0 och behålla MATE som standard­skrivbord. Samtidigt rekommenderar utvecklarna en ren installation för bästa stabilitet och prestanda, särskilt för dem som kommer från äldre Parrot-versioner.

    Slutligen…

    Parrot OS 7.0 “Echo” är en tydlig milstolpe för distributionen. Med ny Debian-bas, modern grafikstack, ett kraftigt utökat verktygsutbud och ett genomtänkt AI-fokus stärker Parrot sin roll som en av de mest avancerade plattformarna för etisk hacking och penetrationstestning. För både professionella säkerhetsexperter och avancerade entusiaster är detta en release som markerar riktningen framåt.

    https://parrotsec.org/download

    FAKTARUTA: Parrot OS 7.0 “Echo”
    Typ: Debian-baserad Linuxdistribution för etisk hacking och penetrationstestning
    Kodnamn: Echo
    Bas: Debian 13 “Trixie”
    Kärna: Linux 6.12 LTS
    Standard-skrivbord: KDE Plasma på Wayland (optimerad för att vara lättviktig)
    Stil: Klassiskt “terminalgrönt” tema genom hela systemet
    Nya verktyg (exempel): ConvoC2, AutoRecon, evil-winrm-py, BloodHound.py, TruffleHog, Chisel, PKINITtools
    Ny kategori: “AI Tools” i Security-utgåvan (bl.a. HexStrike AI)
    Övrigt: Parrot Updater omskriven i Rust med GUI, uppdaterade Docker/WSL-images, RISC-V-rootfs
  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
  • OpenZFS 2.4: Snabbare, smartare och redo för framtidens lagring

    OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer.

    Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade läsare utan att kräva djup förkunskap:

    Det öppna och kraftfulla filsystemet OpenZFS har släppts i version 2.4, nästan ett år efter den förra stora uppdateringen. Den nya versionen bjuder på bredare systemstöd, tydliga prestandalyft och flera efterlängtade förbättringar för både administratörer och avancerade användare.

    OpenZFS används i allt från hemmabyggen och NAS-lösningar till stora företagsservrar, och är känt för sin höga dataintegritet tack vare funktioner som checksummor, snapshots, replikering och självläkande lagring.

    Brett stöd för Linux och FreeBSD

    På Linux-sidan är kompatibiliteten ovanligt generös. OpenZFS 2.4 fungerar med kärnor från Linux 4.18 hela vägen upp till 6.18, vilket innebär att både äldre företagsdistributioner och de allra senaste utvecklingskärnorna stöds.

    För FreeBSD riktar sig versionen mot både nuvarande och framtida huvudversioner:

    • FreeBSD 14
    • FreeBSD 15
    • FreeBSD 16

    Det gör OpenZFS till ett tryggt val även på lång sikt.

    Automatiska kvoter – mindre manuellt arbete

    En av de mest uppskattade nyheterna är stöd för standardkvoter för användare, grupper och projekt. Det innebär att administratörer kan sätta lagringsgränser som automatiskt gäller för nya dataset.

    Resultatet:

    • Mindre manuell konfiguration
    • Enhetliga lagringsregler
    • Bättre kontroll i större miljöer

    Perfekt för allt från skolor till företagsservrar.

    Smartare lagring under hög belastning

    När många skriver data samtidigt kan lagringsenheter bli fragmenterade, vilket försämrar prestandan. OpenZFS 2.4 introducerar därför en ny enhetlig algoritm för allokeringsbegränsning, som minskar fragmentering när systemet är hårt belastat.

    Dessutom kan ZFS nu tillfälligt ”pausa” långsamma vdevs (lagringsenheter som plötsligt blir tröga), så att resten av lagringspoolen fortsätter fungera smidigt trots delvisa hårdvaruproblem.

    Tydliga prestandalyft

    OpenZFS 2.4 innehåller flera förbättringar som märks i praktiken:

    • Snabbare kryptering
      AES-GCM-kryptering använder nu AVX2-instruktioner, vilket ger högre hastighet på moderna processorer.
    • Robust Direct IO
      I/O-operationer som inte är korrekt justerade faller nu automatiskt tillbaka till en lättviktig, okachelagd metod – stabilt utan att bli långsamt.
    • Bättre användning av special-vdevs
      ZIL-data och små block kan i fler fall placeras på snabba specialenheter, även för ZVOL:er och utan krav på tvåpotensstorlekar.

    Effektivare verktyg för drift och underhåll

    Även administrationsverktygen har fått kärlek:

    • zfs rewrite -P kan bevara logiska födelsetider, vilket minskar storleken på inkrementella sändningar
    • Pool-kommandon kan köras på alla importerade pooler samtidigt med -a
    • Det går att scrubba specifika tidsintervall
    • Blockkloningstabeller kan förladdas för snabbare åtkomst

    Allt detta sparar både tid och systemresurser.

    Stabilare RAIDZ och färre hörnfall

    I bakgrunden har mycket arbete lagts på tillförlitlighet:

    • Förbättrad RAIDZ-hantering
    • Smartare ashift-beteende
    • Buggrättningar för deduplicering, gang blocks och blockkloning

    Dessa förbättringar är särskilt viktiga för stora och hårt utnyttjade lagringspooler.

    Framåtblickande förändringar

    OpenZFS 2.4 introducerar också nya feature flags, bland annat för:

    • Fysisk omskrivning av data
    • Förbättrad blockkloning
    • Dynamiska gang headers

    Samtidigt har flera gamla modulinställningar städats bort som en del av projektets långsiktiga modernisering.

    Sammanfattning

    OpenZFS 2.4 är ingen kosmetisk uppdatering – det är ett rejält kliv framåt. Med:

    • Stort kernelstöd
    • Automatiska kvoter
    • Förbättrad prestanda
    • Smartare felhantering
    • Effektivare administrationsverktyg

    …befäster OpenZFS sin position som ett av de mest avancerade och pålitliga filsystemen i den öppna källkodsvärlden.

    Ett självklart val för dig som tar lagring på allvar – oavsett om det gäller hemmaservern eller datacentret.

    Faktaruta: OpenZFS 2.4
    Vad är det?
    OpenZFS är ett öppet filsystem och volymhanterare med snapshots, checksummor, replikering och fokus på dataintegritet.
    Plattformsstöd
    Linux-kärnor: 4.18–6.18
    FreeBSD: 14, 15, 16
    Nyheter i korthet
    • Standardkvoter för användare, grupper och projekt
    • Ny “allocation throttling” för mindre vdev-fragmentering vid hög last
    • Snabbare kryptering (AVX2-acceleration för AES-GCM)
    • Robustare Direct IO (fallback till lättviktig okachelagd I/O vid “unaligned”)
    • ZIL och special_small_blocks kan utnyttja special-vdevs i fler fall (även ZVOL)
    Drift & underhåll
    zfs rewrite -P kan bevara logiska “birth times”
    • Pool-åtgärder för alla importerade pooler med -a
    • Mer flexibel scrub (tidsintervall) och prefetch av BRT-tabeller



  • Asahi Linux tar stora kliv framåt på Apple Silicon med Linux-kärna 6.18

    Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux.

    Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple Silicon – har länge varit en teknisk utmaning. Med Linux-kärna 6.18 visar Asahi Linux-projektet dock att avståndet snabbt minskar. I sin senaste utvecklarrapport beskriver projektet tydliga framsteg inom allt från sensorer och ljud till USB-C och installation på Mac-datorer.

    Djupare integration med Apples hjärta: SMC

    En av de viktigaste pusselbitarna är Apples System Management Controller (SMC), en central komponent som övervakar temperaturer, spänningar, batteri, strömknappar och andra hårdvarunära funktioner. Den grundläggande SMC-drivrutinen integrerades tidigare i Linux-kärnan, och fokus har nu flyttats till att få in dess olika deldrivrutiner på ett sätt som passar Linux befintliga subsystem.

    Drivrutinen för hårdvaruövervakning är redan accepterad för Linux 6.19. Den gör det möjligt att läsa av spänning, ström, temperatur och effekt via standardgränssnittet hwmon, vilket innebär att vanliga Linux-verktyg kan användas även på Apple Silicon.

    Även realtidsklockan, som också hanteras via SMC, är på väg in i 6.19. Kvar att färdigställa är bland annat stöd för strömknapp och lockdetektering samt batteri- och strömförsörjningsdrivrutiner. Det sistnämnda kräver extra arbete på grund av firmware-ändringar som Apple infört i macOS 26.

    USB-C närmar sig full funktionalitet

    USB-C har länge varit ett problemområde för Linux på Apple Silicon, men här har viktiga framsteg gjorts. Förändringar i drivrutinerna för Synopsys USB-kontroller och Texas Instruments USB Power Delivery-kretsar har nu slagits ihop uppströms i Linux.

    Detta utgör grunden för korrekt USB 3-stöd via USB-C-portarna, något som tidigare saknats. Den sista större komponenten är Apples egen Type-C PHY-drivrutin, som ansvarar för den fysiska signaleringen, protokollförhandling och hur signaler leds mellan olika kontrollers. Den är fortfarande under granskning, men när den väl godkänns öppnas dörren för full USB-C-funktionalitet.

    Ett genombrott för ljud på M2 Pro och M2 Max

    Ett särskilt uppmärksammat framsteg gäller ljudinspelning, framför allt mikrofoner på MacBook-modeller med M2 Pro och M2 Max. Trots att dessa maskiner är tekniskt nära besläktade med tidigare modeller hade mikrofonerna inte fungerat under Linux.

    Efter omfattande felsökning hittade Asahi-utvecklarna orsaken: ett felaktigt definierat IOMMU-adressintervall i Linux enhetsträd, vilket ledde till misslyckade DMA-överföringar. När den problematiska inställningen togs bort började mikrofonerna fungera igen.

    Även om ytterligare förbättringar återstår innebär detta att användare redan nu kan dra nytta av fungerande ljudinspelning på system som tidigare saknat stöd.

    En smidigare installation i sikte

    Utöver kärnutvecklingen arbetar Asahi Linux även med att förbättra installationsprocessen. Dagens diskavbildningsbaserade installationer är medvetet försiktiga för att inte skada Apples komplexa diskstruktur, men de begränsar möjligheten till exempelvis full diskkryptering och egna filsystem.

    För att lösa detta samarbetar Asahi-utvecklarna med teamet bakom Anaconda-installationsprogrammet. Målet är att dölja Apple-specifika systempartitioner så att automatiska partitioneringsverktyg inte rör dem. När dessa förändringar når stabila versioner kommer Linux att kunna installeras säkert från live-media, enbart i det utrymme som Asahi-installern förberett.

    Parallellt pågår arbete tillsammans med KDE-projektet, där den nya Plasma Setup-applikationen på sikt kan ersätta den nuvarande Calamares-baserade förstastartsupplevelsen.

    Linux på Mac – från experiment till vardag

    Med Linux-kärna 6.18 och fortsatt arbete inför 6.19 visar Asahi Linux att stödet för Apple Silicon snabbt mognar. Sensorer, ljud, USB-C och installation blir steg för steg mer likt det man förväntar sig av en vanlig Linux-plattform.

    Även om en del arbete återstår är riktningen tydlig: Apples hårdvara håller på att bli ett fullt realistiskt och vardagligt alternativ för Linux-användare.

    https://asahilinux.org

    Fakta: Asahi Linux
    Asahi Linux är ett communitydrivet projekt som utvecklar Linux-stöd för Apples Apple Silicon-datorer (M1, M2, m.fl.). Målet är stabilt, uppströmsstöd i Linux-kärnan så att funktioner som grafik, ljud, USB-C, sensorer och strömhantering fungerar utan specialpatchar.
    • Fokus: drivrutiner, firmware-integration och installation på Apple Silicon
    • Strategi: upstream först – få in stöd i officiella Linux-kärnan
    • Resultat: successivt bättre hårdvarustöd per kernel-version och distribution
    • För vem? Mac-användare som vill köra Linux på Apple Silicon med så komplett hårdvarustöd som möjligt
  • Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari 2026.

    Linux-världen rör sig i sin egen takt, men när Linus Torvalds själv trycker på startknappen för en ny kärnversion märks det direkt. Nu har Linux kernel 6.19 nått sin första viktiga milstolpe: Release Candidate 1 (rc1) är släppt och redo för testning.

    Det innebär att utvecklingen av nästa stora Linux-version nu är inne i sin mest intensiva fas.

    Vad är egentligen en “Release Candidate”?

    När Linux-kärnan utvecklas sker det i tydliga cykler. Först kommer en merge window – en period på ungefär två veckor då ny kod tillåts att slås samman i huvudgrenen. När den stängs släpps rc1, den första versionen som allmänheten kan testa.

    Från och med nu handlar det inte om att lägga till nya funktioner, utan om att testa, justera och stabilisera det som redan har kommit med. Om allt går enligt plan släpps runt sju eller åtta RC-versioner innan den slutliga versionen.

    För Linux 6.19 pekar det på en slutlig release i början av februari 2026.

    Ett ovanligt merge-fönster – och ett ovanligt rc1-släpp

    Linus Torvalds beskriver själv detta merge-fönster som lite speciellt. Många kärnutvecklare var på resande fot under den årliga Linux Maintainer Summit, och dessutom släpptes rc1 vid en något ovanlig tidpunkt – en söndagseftermiddag i Linus egen tidszon.

    Det fick till följd att vissa sena pull requests helt enkelt… missade tåget.

    “Teaching moment, or random capricious acts? You be the judge.”
    – Linus Torvalds, med sin typiska torra humor

    Budskapet är tydligt: Linux-utvecklingen är strikt tidsstyrd, och även världens mest inflytelserika open source-projekt gör inga undantag.

    Vad är nytt i Linux 6.19?

    Trots det något ovanliga upplägget ser den stora bilden “helt normal” ut, enligt Linus själv. Och innehållet är som vanligt omfattande.

    Förbättrat ljud- och grafikstöd

    Linux 6.19 bjuder på flera nyheter för modern hårdvara:

    • Ljudstöd för Intel Nova Lake S
    • En generisk SoundWire SCDA-drivrutin med regmap-stöd
    • DRM Color Pipeline API, ett viktigt steg för bättre färghantering i grafikstacken
    • Inledande stöd för Intel Xe3P-grafik
    • hwmon-stöd för AMD Steam Decks APU, vilket förbättrar temperatur- och sensormonitorering

    Kärnan finslipas

    Utöver drivrutiner innehåller Linux 6.19 många förbättringar “under huven”:

    • Nya objtool-funktioner för bättre analys av låg-nivå-kod
    • Ett nytt klp-build-skript som gör det enklare att skapa livepatch-moduler från vanliga patchfiler
    • Filsystem kan nu öka minsta writeback-chunk, vilket kan ge bättre prestanda vid diskintensiva arbetslaster
    • En ny Terminus 10×18 bitmap-konsolfont, framtagen för bättre läsbarhet på moderna högupplösta laptops

    Det är inga rubrikskapande funktioner för gemene användare – men exakt den typ av förbättringar som gör Linux stabilt, snabbt och långlivat.


    Rust i Linux – från experiment till verklighet

    En av de mest intressanta delarna av Linux 6.19 handlar inte om hårdvara, utan om programmeringsspråk.

    För första gången ser det ut som att Linux-kärnan kommer att innehålla fungerande drivrutiner skrivna helt i Rust.

    “The ‘mainly preparation and infrastructure’ phase is starting to become ‘actual driver and subsystems development’.”
    – Linus Torvalds

    Rust har länge lyfts fram som ett säkrare alternativ till C, särskilt när det gäller minneshantering. Att språket nu används för riktiga drivrutiner – inte bara experiment – markerar ett viktigt skifte i Linux-kärnans utveckling.

    Det betyder inte att C försvinner. Men det betyder att framtida Linux-kod kan bli robustare, säkrare och lättare att underhålla.

    En klassisk Linux-release – i bästa bemärkelse

    Som så ofta består ungefär hälften av alla ändringar i rc1 av drivrutiner: grafik, nätverk, media och ljud dominerar. Resten är spritt över arkitekturer, verktyg, dokumentation, schemaläggare, minneshantering och nätverksstacken.

    Med andra ord: inget revolutionerande – men väldigt mycket evolution.

    Linux 6.19 är ännu ett steg i den långsamma, metodiska utvecklingen av världens mest använda operativsystemskärna. Och nu börjar resan på allvar.

    Vad händer nu?

    • Testning av rc-versioner under hösten och vintern
    • Felrapporter från användare och distributioner
    • Slutlig release i början av februari 2026

    För de flesta användare märks Linux bäst när det inte märks alls. Och just därför är ett stabilt rc1-tecken ofta det bästa betyget en ny kernel kan få.

    https://kernel.org

    Fakta: Linux Kernel 6.19-rc1
    Status: Första Release Candidate (rc1) – testversion för tidig utvärdering.
    Varför rc1 är viktig: Merge-fönstret är stängt och fokus skiftar från nya funktioner till stabilitet, buggrättning och regressionsjakt inför slutlig release.
    Förväntad stabil release: Tidigt februari 2026 (beror på antal rc-släpp).
    Utvalda nyheter (ur rc1-omgången):
    • Förbättringar för ljud och grafik i flera delar av stacken
    • Tidigt stöd för nyare Intel-grafikgenerationer och uppdateringar i DRM-området
    • Sensor-/övervakningsstöd (hwmon) för AMD Steam Deck APU
    • Verktygs- och byggförbättringar, bland annat kring objtool och livepatch-flöden
    • Ny Terminus 10×18-konsolfont för bättre läsbarhet på moderna skärmar
    Rust i kärnan: 6.19 utvecklingscykel pekar mot fler drivrutiner och subsystemarbete i Rust, där fokus flyttas från infrastruktur till faktiska drivrutiner.
    För vem passar rc1? Utvecklare, distro-byggare och entusiaster som vill testa ny kärna och rapportera buggar. För produktion rekommenderas normalt stabil release.
  • AerynOS 2025.12 – nästa generations Linux tar form

    AerynOS 2025.12 markerar ett nytt steg för en av Linuxvärldens mest intressanta uppstickare. Med färska skrivbordsmiljöer, en toppmodern grafikstack med fokus på spelprestanda och en allt mer självgående infrastruktur visar projektet, lett av Solus-grundaren Ikey Doherty, hur framtidens Linuxdistribution kan ta form. Samtidigt är detta fortfarande ett system i tidig utveckling – gjort för den som vill testa det senaste, snarare än för stabil vardagsdrift.

    Linuxvärlden rör sig snabbt, men vissa projekt sticker ut genom att våga tänka om från grunden. AerynOS är ett sådant projekt. Den nya utvecklingsversionen AerynOS 2025.12, som släpptes idag, visar tydligt att distributionen siktar högt – både tekniskt och arkitektoniskt.

    AerynOS utvecklas av ett självständigt team lett av Ikey Doherty, mest känd som skaparen av Solus Linux. Målet är inte att bygga ännu en Linux-distribution, utan ett modernt, välkontrollerat system med fokus på utvecklare, prestanda och långsiktig hållbarhet.

    Moderna skrivbord i framkant

    Den nya versionen drivs av Linuxkärna 6.17.10 och levereras som live-ISO med GNOME 49.2 som standardmiljö. För användare som föredrar alternativ finns nu även KDE Plasma 6.5.4, komplett med KDE Frameworks 6.20 och KDE Gear 25.08.3, samt COSMIC Desktop i beta-version som ger en försmak av ett framtida Rust-baserat skrivbord.

    Detta är bara andra gången AerynOS erbjuder KDE Plasma direkt i installationsprogrammet, vilket visar att projektet breddar sin målgrupp och tar användarval på allvar.

    Spel och grafik med Mesa 25.3

    AerynOS 2025.12 innehåller Mesa 25.3, den senaste versionen av den öppna grafikstacken för Linux. Ett av de mest intressanta tillskotten är stöd för Vulkan anti-lag, en teknik som minskar inmatningsfördröjning i spel.

    För Linuxspelare innebär detta bättre respons i Vulkan-baserade spel, jämnare flyt och förbättrad spelkänsla, särskilt i snabba action- och FPS-titlar.

    Smartare infrastruktur i bakgrunden

    Bakom kulisserna introduceras också viktiga förbättringar. Distributionssystemet Vessel, som hanterar programpaket, har fått en ny funktion för automatisk rensning. Systemet jämför regelbundet vilka paket som faktiskt kan nås via paketrepositorierna med vilka som bara tar upp lagringsutrymme.

    Genom att automatisera detta arbete minskar risken för växande teknisk skuld och infrastrukturen kan sköta sig själv över tid utan manuell inblandning.

    Uppdaterade program i hela systemet

    AerynOS 2025.12 levereras med uppdaterade versioner av många centrala program och utvecklingsverktyg. Bland dessa finns Firefox 146, Bash 5.3.8, Docker 29.0.4, FFmpeg 8.0.1, LLVM 21.1.7, Wine 10.19, Vim 9.1, Zed 0.210, samt Rust-baserade ersättare för sudo och coreutils.

    Helheten speglar projektets filosofi: modern kod, god säkerhet och hög prestanda, även om det innebär att äldre lösningar lämnas bakom sig.

    Vad väntar längre fram

    Projektet befinner sig fortfarande i alfa-stadiet, men utvecklingsplanerna är omfattande. Bland funktioner som är under arbete finns versionshanterade paketförråd, enklare återställning av systemet, diskhantering skriven i Rust samt ett helt omarbetat installationsprogram med stöd för fullständig disktömning och dynamisk partitionering.

    För vem passar AerynOS

    AerynOS är ännu inte lämpat för produktionssystem, men passar väl för nyfikna Linuxanvändare, utvecklare och entusiaster som vill följa framtidens distributionsdesign på nära håll.

    AerynOS 2025.12 finns tillgänglig för nedladdning via projektets officiella webbplats. Testa gärna, men gör det med vetskapen att detta är ett system under aktiv utveckling – och samtidigt en intressant inblick i vart Linux är på väg.

    https://aerynos.com/download

    AerynOS 2025.12 – Fakta

    Utgåva: AerynOS 2025.12 (utvecklings-ISO, alfa)

    Linuxkärna: 6.17.10

    Standarddesktop (live): GNOME 49.2

    Alternativ: KDE Plasma 6.5.4 + KDE Frameworks 6.20, KDE Gear 25.08.3

    Extra: COSMIC Beta-miljö

    Grafikstack: Mesa 25.3 med Vulkan anti-lag för Linux-spel

    Utvalda paket:

    Firefox 146, GNU Bash 5.3.8, Docker 29.0.4, FFmpeg 8.0.1,
    Gamemode 1.8.2, LLVM 21.1.7, OpenVPN 2.6.17,
    sudo-rs 0.2.10, uutils-coreutils 0.4.0, Vim 9.1.1896,
    Zed 0.210.4, Wine 10.19

    Infrastruktur:

    Vessel-repo med ny auto-pruning som städar äldre paket automatiskt.

    Status:

    Distributionen är fortfarande i alfa – rekommenderas inte för produktion.

    Hämta:

    Ladda ner ISO-avbilden från den officiella AerynOS-webbplatsen.

  • Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små pixlar som gör stor skillnad

    Linux-kärnan har i årtionden prioriterat funktion före utseende, men med version 6.19 kommer en förändring som faktiskt syns. Ett nytt inbyggt konsoltypsnitt, Terminus 10×18, förbättrar läsbarheten i textläge och är anpassat för moderna laptopskärmar. Det är en liten justering med märkbar effekt – särskilt när textkonsolen verkligen behövs.

    Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små pixlar som gör stor skillnad

    Linux-kärnan förknippas oftast med tekniska förbättringar som drivrutiner, schemaläggning och minneshantering. Men i version 6.19 dyker en nyhet upp som faktiskt är synlig för användaren. Kärnan får nämligen ett nytt inbyggt konsoltypsnitt: Terminus 10×18.

    Detta är en till synes liten förändring, men för den som arbetar i textläge – vid uppstart, felsökning eller på inbyggda system – innebär den ett tydligt lyft i läsbarhet och komfort.

    Ett visuellt lyft i ett annars tekniskt sammanhang

    Textkonsolen är fortfarande en viktig del av Linux, trots grafiska skrivbord och avancerade terminalemulatorer. Under stora delar av Linux-historien har det klassiska 8×16-typsnittet varit standardlösningen i kärnan. Det fungerade utmärkt på äldre CRT-skärmar och tidiga LCD-paneler, men på moderna bärbara datorer kan texten upplevas som tunn och trång.

    Terminus 10×18 är framtaget för att bättre passa dagens skärmar och ge texten mer luft, tydligare former och bättre proportioner.

    Varför just 10×18

    Beteckningen 10×18 beskriver varje teckens storlek i pixlar: tio pixlar i bredd och arton i höjd. Den ökade höjden gör bokstäverna mer lättlästa, särskilt vid längre textpass, samtidigt som bredden hålls på en nivå som inte drastiskt minskar antalet tecken per rad.

    Typsnittet är särskilt anpassat för bärbara datorer i storleksklassen 13 till 16 tum, med upplösningar som 1280×800 och 1440×900 – fortfarande vanligt förekommande på äldre och enklare arbetsmaskiner.

    Hur konsoltypsnitt fungerar i Linux

    Linux-kärnan innehåller ett litet urval bitmap-typsnitt som är inbyggda direkt i källkoden. Dessa används innan användarutrymmet har startat eller i miljöer där inga externa typsnitt kan laddas.

    Bland de inbyggda alternativen finns bland annat 8×8, 8×16, 6×11, flera klassiska SUN- och VGA-fonter samt olika Terminus-varianter som har lagts till under senare år.

    Om inga inställningar eller verktyg i användarutrymmet laddar ett annat typsnitt, faller kärnan alltid tillbaka till det klassiska 8×16-typsnittet – ett arv från VGA-konsolens tidiga dagar.

    Userspace laddar ofta egna typsnitt

    På moderna Linux-system ersätts dock ofta standardfonten redan tidigt i uppstarten. Med DRM- och KMS-baserade konsoler används verktyg som setfont för att ladda PSF-typsnitt från användarutrymmet. Vanliga val är olika Terminus-varianter med bättre Unicode-stöd och större teckenstorlek.

    Trots detta finns det alltid situationer där endast kärnans egna typsnitt används. Det gäller till exempel räddningslägen, initramfs-miljöer, minimalistiska system, servrar utan full userspace-miljö och många inbyggda system.

    Därför spelar Terminus 10×18 roll

    Genom att lägga till Terminus 10×18 direkt i Linux-kärnan förbättras läsbarheten i just dessa miljöer. Det gör textkonsolen mer behaglig att arbeta i när användaren som mest behöver tydlig information, ofta i samband med felsökning eller systemåterställning.

    Det är ingen dramatisk förändring, men en genomtänkt förbättring som visar omsorg om både funktion och användarupplevelse.

    Små detaljer med stor betydelse

    Linux-utveckling handlar till stor del om osynliga förbättringar. Ändå visar tillägget av Terminus 10×18 att även små visuella detaljer har betydelse. Det är ett steg mot en mer balanserad och lättläst textkonsol, anpassad för modern hårdvara – utan att kompromissa med den enkelhet som alltid varit Linux kärna.

    Kernel.org

    Linux Kernel 6.19-rc1 – Faktaruta

    Version: 6.19-rc1 (utvecklingsrelease)

    Nyhet: Nytt inbyggt konsoltypsnitt: Terminus 10×18

    Syfte: Förbättrad läsbarhet i textläge på moderna laptopskärmar, särskilt 13–16-tums paneler med upplösningar som 1280×800 och 1440×900.

    Teknisk bakgrund: Linux-kärnan innehåller ett antal bitmap-typsnitt som används innan userspace har laddats. Om inget annat anges faller systemet tillbaka till det klassiska 8×16-typsnittet, ett arv från VGA-eran.

    Förbättring: Terminus 10×18 ger större vertikal struktur, bättre proportioner och tydligare tecken utan att kraftigt minska antalet synliga rader.

    Användningsområden: Textkonsoler, framebuffer-konsoler, initramfs, räddningslägen, servrar utan grafiskt gränssnitt samt inbyggda Linux-system.

    Status: Ingår i fbdev-uppdateringarna för Linux Kernel 6.19-rc1 och blir tillgängligt tidigt i uppstartsprocessen.

  • Linux 6.18 – Den nya långtidssupportade kärnan som ska bära Linux in i framtiden

    Linux 6.18 har nu officiellt blivit en långtidssupportad kärna – en LTS-version som kommer att få uppdateringar ända till 2027. Det gör den till en av de mest betydelsefulla Linux-releaserna just nu, eftersom den blir en stabil grund för allt från servrar och datorer till inbyggda system och industrilösningar. Men vad innebär egentligen LTS-statusen, och varför spelar den så stor roll? Här reder vi ut det.

    Linux-utvecklingen rör sig snabbt, men ibland utmärker sig en version som extra viktig. Det gäller särskilt de kärnor som får långtidssupport och därmed kommer att användas i allt från servrar och datorer till inbyggda system under många år framöver. Nu har Linux 6.18 officiellt lagts till som en ny långtidssupportad version – en så kallad LTS-kärna.

    Vad innebär det att en Linux-kärna blir LTS?

    Linux-kärnan släpps i nya huvudversioner ungefär var tionde vecka. Dessa kallas oftast för mainline- eller stabila versioner och får regelbundna uppdateringar under en relativt kort period, innan utvecklingen går vidare till nästa version.

    En LTS-version fungerar däremot som ett långsiktigt fundament. Den:

    • får säkerhetsuppdateringar i flera år
    • får viktiga buggfixar
    • används av distributioner och hårdvarutillverkare som behöver stabilitet över tid

    Därför är LTS-versionerna särskilt viktiga för miljöer där man inte kan eller vill uppdatera ofta.

    Linux 6.18 går med i LTS-familjen

    Linux 6.18 släpptes nyligen och har nu officiellt tagits upp i Kernel.org:s LTS-linje. Den kommer att underhållas fram till december 2027, vilket gör den till en av sex aktiva LTS-versioner. De andra är:

    • 6.12 (EOL december 2026)
    • 6.6 (EOL december 2026)
    • 6.1 (EOL december 2027)
    • 5.15 (EOL december 2026)
    • 5.10 (EOL december 2026)

    Att 6.18 blir LTS tyder på att utvecklarna bedömer den som stabil, mogen och lämplig för långsiktig användning.

    Vad är nytt i Linux 6.18?

    Även om LTS-versionen bygger på samma kod som den ursprungliga 6.18-releasen innebär LTS-statusen att förbättringarna nu betraktas som tillräckligt stabila för flerårigt underhåll.

    Några av de viktigaste nyheterna är:

    Förbättrad CPU-arkitekturhantering

    Linux 6.18 innehåller optimeringar för moderna processorer, vilket kan ge bättre effektivitet och prestanda.

    Utökade BPF-funktioner

    BPF, som används för nätverk, säkerhet och systemanalys, fortsätter att växa och får kraftfulla nya verktyg i denna version.

    Förbättringar i minneshantering

    Optimeringarna gör kärnan bättre på att fördela och hantera RAM, vilket kan leda till snabbare och mer förutsägbart beteende.

    Smartare processchemaläggning

    Kärnans scheduler – som avgör vilken process som ska köras när – har finjusterats för att ge jämnare prestanda och bättre respons.

    Uppdaterade drivrutiner

    Mängder av hårdvarudrivrutiner har fått förbättringar, vilket ger bättre kompatibilitet och stabilitet.

    Varför är Linux 6.18 LTS viktigt?

    För slutanvändaren märks ofta inte versionsuppgraderingarna direkt. Men för utvecklare, företag och systembyggare är LTS-versionerna avgörande. De används i:

    • stora Linux-distributioner
    • molnservrar och datacenter
    • nätverksutrustning
    • IoT-system och industrikomponenter

    Eftersom Linux 6.18 kommer att underhållas fram till slutet av 2027 blir den en central del av Linux-ekosystemet de kommande åren. Den erbjuder en stabil och modern grund för allt från avancerade AI-servrar till små inbyggda enheter.

    Fakta: Linux 6.18 LTS

    Linux 6.18 är en långtidssupportad (LTS) version av Linuxkärnan. Den är tänkt att fungera som en stabil plattform under flera år, med fokus på säkerhet, buggfixar och förutsägbara uppdateringar.

    • Version: 6.18 (LTS)
    • Inriktning: Långsiktig stabilitet och support
    • Användning: Servrar, skrivbordssystem, inbyggda system, IoT
    • Supporthorisont: Planerad support till december 2027

    Vad gör en kernel?

    Kerneln är operativsystemets kärna. Den:

    • Han­terar hårdvara (CPU, minne, diskar, nätverk, m.m.)
    • Bestämmer vilka program som får använda resurser och när
    • Sköter säkerhet, rättigheter och isolering mellan processer
    • Ger program ett gemensamt gränssnitt mot hårdvaran

    Kort sagt: kerneln är det lager som gör att dina program kan köra ovanpå hårdvaran utan att behöva veta exakt hur varje enhet fungerar.

  • AlmaLinux OS 9.7 – kraftfull och fri ersättare till Red Hat Enterprise Linux

    AlmaLinux OS 9.7 är nu tillgängligt som en kostnadsfri och fullt kompatibel ersättare till Red Hat Enterprise Linux 9.7. Med fokus på prestanda, moderna utvecklingsverktyg och förstärkt säkerhet – inklusive stöd för post-kvantkryptografi – positionerar sig denna version som ett attraktivt alternativ för både företag och tekniska användare som vill ha en stabil och långsiktig Linuxplattform utan licenskostnader.

    Den senaste versionen av AlmaLinux OS, med kodnamnet “Moss Jungle Cat”, har släppts som en stabil uppdatering av denna helt kostnadsfria Linux-distribution. AlmaLinux bygger på samma källkod som Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.7, vilket innebär full kompatibilitet utan licensavgifter. Detta gör den särskilt attraktiv för företag, utvecklare och driftsmiljöer.

    Vad är nytt i AlmaLinux OS 9.7?

    Version 9.7 fokuserar på förbättrad systemprestanda, modern utvecklingsmiljö och stärkt säkerhet.

    Uppdaterade utvecklingsverktyg

    • GCC 15.1
    • LLVM 20.1.8
    • Rust 1.88.0
    • Go 1.24
    • Node.js 24
    • SWIG 4.3
    • .NET 10.0

    Förbättrade verktyg för felsökning och prestanda

    • GDB 16.3
    • Valgrind 3.25.1
    • SystemTap 5.3
    • Dyninst 13.0.0
    • elfutils 0.193
    • libabigail 2.8
    • rsyslog 8.2506.0
    • Bpftrace 0.23.5
    • PCP 6.3.7
    • Grafana 10.2.6

    Nätverksrelaterade uppdateringar

    • NetworkManager 1.54
    • iproute 6.14.0
    • Ethtool 6.15

    Containers och virtualisering

    • Podman 5.6.0
    • Buildah 1.41.4

    Övriga uppdaterade komponenter

    KomponentVersion
    GIMP3.0.4
    Mesa25.0.7
    Samba4.22.4
    Git-LFS3.6.1

    Säkerhetsförbättringar

    AlmaLinux OS 9.7 introducerar stöd för post-kvantkryptografi via en ny PQ-policy i de systemomfattande krypteringsinställningarna.

    • OpenSSL 3.5 (stöd för ML-KEM, ML-DSA och SLH-DSA samt hybrid-algoritmer)
    • SELinux-policy 38.1.65
    • SSSD 2.9.7
    • Keylime 7.12.1

    Operativsystemets kärna

    Systemet använder Linux-kärna 5.14, samma som i RHEL 9.7.

    Installationsalternativ

    Tillgängliga ISO-avbilder:

    ISO-filAnvändningsområde
    AlmaLinux-9.7-x86_64-boot.isoNätverksinstallation
    AlmaLinux-9.7-x86_64-minimal.isoMinimal installation offline
    AlmaLinux-9.7-x86_64-dvd.isoKomplett installation

    Ladda ner en passande ISO från katalogen 9.7/isos/$arch/ på AlmaLinux webbplats.


    Uppgradering från tidigare installation

    Befintliga AlmaLinux 9.x-system kan uppdateras via terminal:

    sudo dnf upgrade --refresh
    

    Det är rekommenderat att läsa release notes före uppgradering.

    Sammanfattning

    AlmaLinux OS 9.7 är en stabil och fullt kompatibel ersättare till RHEL 9.7. Med moderniserade utvecklingsverktyg och avancerade säkerhetsförbättringar, inklusive stöd för post-kvantkryptografi, är det en framtidssäker plattform för både utveckling och produktion.

    AlmaLinux OS 9.7 – Fakta

    Kodnamn: Moss Jungle Cat

    Baserad på: Red Hat Enterprise Linux 9.7 (RHEL-kompatibel)

    Kärna: Linux 5.14

    Inriktning: stabil serverplattform, prestanda, långsiktigt underhåll

    Viktiga verktyg: GCC 15, LLVM 20.1.8, Rust 1.88.0, Go 1.24, .NET 10.0

    Containers: Podman 5.6.0, Buildah 1.41.4

    Säkerhet: uppdaterade kryptopolicys med stöd för post-kvantkryptografi (PQC)

    Målgrupp: företag, datacenter, utvecklare och entusiaster som vill ha en gratis RHEL-kompatibel plattform

  • ByteDance vill köra flera Linux kärnor på samma dator – utan virtualisering

    Kan flera Linux-kärnor dela på en enda server utan virtualisering? ByteDance, företaget bakom TikTok, tror det. Med sitt nya projekt Parker vill de ta ett koncept som länge funnits i stordatorvärlden – partitionering – och göra det möjligt på vanliga x86-servrar. Resultatet kan bli snabbare och mer flexibla system, men också nya risker.

    Vad är det som är nytt?

    ByteDance, mest känt för TikTok, har lagt fram ett förslag som kan förändra hur stora datorer används. Projektet kallas Parker och handlar om att låta flera Linux-kärnor köras samtidigt på samma fysiska dator – men utan att använda klassiska virtualiseringslösningar som VMware eller KVM.

    I stället delas själva hårdvaran upp: vissa processorkärnor, minne och nätverkskort går till en kärna, medan andra kärnor får sina egna resurser.

    Så här fungerar Parker

    Allt börjar med en Boot Kernel, som tar kontroll över datorn vid start. Den delar upp resurserna och tilldelar dem till olika Application Kernels.

    Efter det körs varje kärna helt självständigt, utan att de pratar med varandra. Det gör att de inte stör varandra – och kan ge mycket bättre prestanda på riktigt stora servrar.

    Varför är detta intressant?

    Moderna servrar kan ha hundratals processorkärnor. Att få dessa att jobba effektivt är inte alltid lätt. Parker skulle kunna:

    • Förbättra skalbarhet – varje kärna jobbar för sig själv.
    • Ge flexibilitet – olika kärnor kan ha olika inställningar och optimeringar beroende på arbetsuppgift.
    • Låta företag köra olika system samtidigt på samma maskin, utan att bygga upp en stor virtualiseringslösning.

    Men det finns risker

    Allt är inte guld och gröna skogar. Parker har ingen hypervisor som övervakar kärnorna. Det betyder att en bugg i en av kärnorna kan få hela datorn att krascha.

    En expert från Intel, Dave Hansen, varnade dessutom för att vissa systemkommandon – som normalt påverkar hela maskinen – kan skapa konflikter mellan kärnorna.

    Vad händer nu?

    Förslaget är än så länge bara på experimentstadiet. Linux-utvecklare världen över diskuterar just nu om Parker är ett genialiskt steg framåt – eller bara ännu ett misslyckat försök som kommer glömmas bort.

    Sammanfattning

    Parker är ett djärvt försök att köra flera Linux-kärnor parallellt, utan virtualisering. Om det lyckas kan det ge snabbare, mer flexibla servrar – men också innebära nya risker för stabilitet och säkerhet.

    Framtiden får utvisa om Parker blir verklighet eller bara stannar som en spännande idé på ritbordet.

    Parker – teknisk faktaruta

    • Typ: Partitionerad Linux-kärna (utan hypervisor)
    • Syfte: Köra flera Linux-kärnor samtidigt på samma maskin
    • Primärt mål: Stora x86-servrar med mycket högt kärnantal
    • Resurser per instans: Dedikerade CPU-kärnor, minnesregioner och PCIe-enheter
    • IO-krav: Egen NVMe/NIC per kärna (ingen delning)
    • Arkitektur: Boot Kernel delar ut resurser → Application Kernels
    • Kommunikation: Ingen – instanserna delar inget (”share-nothing”)
    • Gränssnitt: kernfs för konfiguration
    • Start av sekundära: kexec till reserverade minnesområden
    • Förberedelser: CPU offline, CMA-minnesreserv, unbind av PCI-enheter
    • Fördel: Lägre overhead och potentiellt bättre skalbarhet
    • Risk/Begränsning: Samma säkerhetsdomän (ingen hypervisor-isolering)
    • Kända invändningar: Systemomfattande instruktioner (t.ex. WBINVD) kan påverka alla
    Konfigurationsidéer: olika CONFIG-val, FDO/PGO per arbetslast.
    Föreslagit av: ByteDance (Fam Zheng, Thom Hughes) • Status: RFC
  • Ubuntu 25.10 Beta: En ny era för det öppna skrivbordet

    Ubuntu 25.10, med det lekfulla namnet Questing Quokka, är nu ute i betaversion. Det här är inte en LTS-utgåva utan en chans för nyfikna att uppleva framtidens Ubuntu redan idag. Med nytt skrivbord, modernare appar, Wayland som enda grafikmotor och starkare kryptering siktar Canonical på att ta ett stort kliv framåt – men den som prioriterar långsiktig stabilitet får vänta till nästa LTS.

    Canonical har nu släppt betaversionen av Ubuntu 25.10, med det lekfulla kodnamnet ”Questing Quokka”. Det är en version som tydligt markerar vart Ubuntu är på väg – och kanske också vart hela Linux-skrivbordet är på väg. Men det är viktigt att komma ihåg: Ubuntu 25.10 är inte en LTS-version. Det betyder att den får kortare supporttid och främst är tänkt för de som vill vara först med det allra senaste. Den som prioriterar långsiktig stabilitet gör klokt i att stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.

    Ett modernare hjärta
    Under huven hittar vi en ny generation av Linuxkärnan, som öppnar dörrar för fler datorer och nya typer av hårdvara. Det betyder att både den senaste spel-laptopen och små experimentella datorer som bygger på den växande RISC-V-arkitekturen får bättre stöd. För den vanliga användaren märks det som att datorn helt enkelt fungerar smidigare direkt från start.

    Ett nytt skrivbordsliv
    På skrivbordet märks förändringarna direkt. Ubuntu 25.10 kommer med den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME, som inte bara ser fräschare ut utan också gör vardagslivet enklare: du kan styra musiken från låsskärmen, justera ljusstyrkan per skärm och uppleva ett mer finslipat flöde mellan appar.

    Men det stannar inte där. Två trotjänare försvinner: den gamla bildvisaren Eye of GNOME byts ut mot Loupe, ett modernare verktyg byggt i Rust, och terminalprogrammet GNOME Terminal ersätts av Ptyxis, en mer framtidsinriktad emulator. Det här är förändringar som markerar en generationsväxling bland standardapparna.

    Wayland tar över
    Den kanske mest symboliska nyheten är att Wayland nu är den enda skrivbordsmotorn. Ubuntu släpper helt stödet för att logga in i den gamla Xorg-sessionen. För användaren innebär det bättre säkerhet, smidigare grafik och en plattform byggd för framtiden. Gamla program som fortfarande behöver X11 fungerar via ett kompatibilitetslager, så övergången blir mjukare än man kanske tror.

    Säkrare datorer redan från installationen
    Säkerhet är också ett tema i denna version. Installationsprogrammet erbjuder nu starkare diskkryptering som använder datorns egen TPM-modul. Det blir lättare att skapa och hantera återställningsnycklar, enklare att se hur starkt ditt lösenord är och till och med möjlighet att använda PIN-kod. Allt för att skydda dina data om olyckan är framme.

    Fokus på både vardagsanvändare och proffs
    Ubuntu 25.10 riktar sig både till vanliga datoranvändare och till organisationer. För den som använder Ubuntu på jobbet finns nu bättre integration med Microsofts inloggningstjänster och smartare hantering via Canonicals egna verktyg. Samtidigt får utvecklare tillgång till nya språk, verktyg och bibliotek som gör det enklare att bygga program för framtiden.

    Ubuntu Insights – mer kontroll till dig
    En annan spännande nyhet är Ubuntu Insights, som ersätter det gamla systemet för att skicka anonyma systemuppgifter till Canonical. Nu bestämmer du själv i större utsträckning vilka data som delas, och allt sker på frivillig basis.

    En försmak av framtiden – men inte för alla
    Sammanfattningsvis känns Ubuntu 25.10 Beta som en tydlig fingervisning om framtiden: en värld där Linux-skrivbordet är mer användarvänligt, säkrare och bättre anpassat till ny teknik. Från Wayland-grafiken till nya appar och starkare kryptering – det här är en version som både vårdar traditionen och tar ett kliv framåt.

    Men återigen: det här är inte en LTS-version. Ubuntu 25.10 är för den som vill leva i framkant och testa de senaste idéerna, inte för den som behöver en långsiktigt stabil plattform. För det är Ubuntu 24.04 LTS som gäller.

    Den slutliga versionen av Ubuntu 25.10 Questing Quokka släpps den 9 oktober.

    https://releases.ubuntu.com/questing

    Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” – Beta
    Ej LTS
    Utgåva
    25.10 (Beta) – slutlig release: 9 okt 2025
    Support
    Icke-LTS (kortare support; för dig som vill ligga i framkant)
    Kodnamn
    Questing Quokka
    Kärna
    Linux 6.17 (kommande)
    Skrivbord
    GNOME 49
    Grafikstack
    Wayland-endast (X11-appar via XWayland)
    Nya standardappar
    • Bildvisare: Loupe (ersätter Eye of GNOME)
    • Terminal: Ptyxis (ersätter GNOME Terminal)
    Säkerhet
    TPM-stödd full diskkryptering (FDE) med PIN, entropi-/styrkeindikator och förbättrad återställningsnyckel-hantering
    Initramfs
    Dracut (ersätter initramfs-tools)
    System & tid
    Chrony som standard NTP-klient
    Prestanda/Grafik
    NVIDIA Dynamic Boost; Mesa 25.2
    Toolchain (urval)
    GCC 15.2 · glibc 2.42 · Binutils 2.45 · LLVM 20 · Rust 1.85 · Python 3.13.7 · Go 1.24 · OpenJDK 25 · OpenSSL 3.5 · systemd 257.9 · Boost 1.88
    Filsystem
    Uppdateringar för Btrfs, F2FS och EXT4
    Telemetri
    Ubuntu Insights (opt-in, ersätter Ubuntu Report)
    Arkitekturer
    Framsteg mot RISC-V-skrivbord: Firefox & Thunderbird fungerar
    Hantering/Enterprise
    Tätare Microsoft Entra ID-integration; Landscape-stöd för autoinstall
    Smaker
    Desktop · Server · Cloud · Edubuntu · Kubuntu · Xubuntu · Lubuntu · Ubuntu Studio · Unity · Cinnamon · Budgie · Kylin · MATE
    OBS: Ej LTS. Rekommenderas för test och tidig adoption – inte för kritiska produktionsmiljöer.
  • Qualcomm PPE blir en del av Linux 6.18

    Linux-kärnan tar ännu ett steg mot högre nätverksprestanda. I version 6.18 gör nämligen Qualcomms Packet Processing Engine (PPE) entré – en hårdvaruaccelerator som avlastar CPU:n genom att hantera tunga nätverksuppgifter som routing, bryggning och QoS. Resultatet? Snabbare trafikflöden, lägre latens och mer kraft över till andra beräkningar.

    Linux får snart stöd för Qualcomms så kallade Packet Processing Engine (PPE), en teknik som finns i vissa av företagets nätverkskretsar. Drivrutinen har nyligen lagts till i utvecklingsgrenen net-next och väntas komma med i Linux 6.18.

    PPE fungerar som en slags ”hjälpprocessor” för nätverkstrafik. Istället för att belasta de vanliga CPU-kärnorna med jobb som routing, switchning, trafikhantering och säkerhetskontroller, tar PPE över mycket av det arbetet. Det gör att systemet kan hantera fler uppgifter snabbare och mer effektivt.

    Den första versionen av Linux-stödet är anpassad för Qualcomms Networking Pro 820-plattform (IPQ9574), men samma teknik finns även i andra IPQ-baserade systemkretsar.

    Om allt går enligt plan blir stödet officiellt en del av Linux 6.18 senare i år.

    Qualcomm Packet Processing Engine (PPE)
    Nätverksacceleration för Linux – ”teknisk pornografi” i kortform
    Status
    På väg in via net-next, siktar på Linux 6.18
    Mål-plattform
    Qualcomm Networking Pro 820 (IPQ9574)
    Typ
    Dataplane-offload (routing/bridging/QoS/säkerhet)
    Syfte
    Avlastar CPU-kärnor → högre throughput, lägre latens
    Offloads
    L2-bryggning • L3-routing (IPv4/IPv6) • QoS/traffic mgmt • säkerhetsuppgifter
    Drivrutin
    Ny PPE-driver i Linux nätverks-subsystem
    Omfång v1
    Initialt fokuserad på IPQ9574; fler IPQ-SoC:er sannolika

    ┌──────────────────────────────────────────────────────────────┐ │ dataplane ► PPE ► offload: bridge / route / QoS / security │ │ control-plane ► CPU │ └──────────────────────────────────────────────────────────────┘
    net-next Linux 6.18 IPQ9574 offload QoS routing bridging
  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples senaste datorer.

    Arbetet med att få Apples nyare kretsar att fungera fullt ut i Linuxmiljö går framåt. Trots vissa bakslag för Asahi Linux-projektet – bland annat att en av de mest profilerade utvecklarna, Alyssa Rosenzweig, nyligen lämnat projektet – fortsätter teamet att driva på för att deras kod ska bli en del av den officiella Linux-kärnan.

    I veckan skickade utvecklaren Janne Grunau in ett större paket med 37 patchar till Linux-kärnans sändlista. Syftet är att lägga till stöd för Apples M2 Pro, Max och Ultra genom de så kallade Device Tree-filerna, en nödvändig pusselbit för att hårdvaran ska kunna kommunicera med operativsystemet.

    M2-familjen bygger vidare på samma design som tidigare M1-kretsar, och mycket av arbetet kan återanvändas. M2 Pro beskrivs som en nedskalad variant av M2 Max, medan M2 Ultra i praktiken är två ihopkopplade Max-kretsar. Genom justeringar i device tree – bland annat särskilda offsetar för minnesadresser och dubbla systemnoder – kan Linux förstå hur de olika chipen är organiserade.

    För vanliga användare innebär detta att Linuxstödet för nyare Mac-datorer blir mer robust. Redan idag fungerar M2-baserade datorer med Asahi Linux, men utan dessa patchar finns stödet bara i projektets egen version, inte i den officiella Linuxkärnan.

    En detalj återstår dock: PCI Express-stödet för Mac Pro med M2 saknas fortfarande. Två tekniska hinder gör att den delen ännu inte är redo för upstream, och därmed får just den maskinen vänta på full funktionalitet i Linux.

    Faktaruta: Apple M2 Pro / Max / Ultra i Linux-kärnan

    Läget just nu (30 aug 2025): 37 patchar är inskickade till Linux-kärnans sändlista för att upstreama Device Tree-filer (DT) för Apple M2 Pro (t6020), M2 Max (t6021) och M2 Ultra (t6022). Asahi Linux stöder redan dessa i sin egen distribution, men målet här är full mainline-integration.

    Varför Device Tree?

    • DT beskriver hårdvaran för kärnan: noder för bussar, enheter, klockor, avbrott, minnesområden m.m.
    • Apple Silicon använder DT (inte ACPI) i Linux-världen, så korrekt DT är nyckeln till stabil boot, drivrutinsbindning och strömhante­ring.
    • Upstream-DT betyder att vanliga distro-kärnor (Debian, Fedora, Arch m.fl.) kan boota Macar utan specialpatchar.

    SoC-arkitekturen i korthet

    • t6020 (M2 Pro) = nedskalad t6021 (M2 Max). DT för Pro inkluderar Max och inaktiverar saknade block.
    • t6022 (M2 Ultra) = två sammankopplade t6021-kretsar (multi-die). Representeras i DT med två toppnivå-soc-noder.
    • MMIO-offsets: Andra kretsens register får en konstant offset via DT-ranges för att separera adresserna.
    • Avbrott: Interrupt-kontrollern är multi-die-medveten. DT anger die-tillhörighet i avbrottsdefinitionerna.
    • Återanvändning: Enhetsmallar från M1-familjen är SoC-agnostiska och kan återbrukas med smärre justeringar (t.ex. pinctrl och gpio-nummer).
    • Filer: SoC-specifika *.dtsi för t602{0,1,2} inkluderas av maskin-.dts för respektive Mac-modell.

    Boot-kedjan på Apple Silicon (översikt)

    • iBoot (Apple) → m1n1 (Asahi trampoline/hypervisor) → ev. U-BootLinux + .dtb
    • m1n1 förser Linux med rätt DT och gör lågnivåinit (t.ex. PPL, cache/TLB, Apple-särdrag) hanterbara för kärnan.

    Vad ingår i patchserien?

    • Nya DT-filer för M2 Pro/Max/Ultra-baserade maskiner med struktur enligt t600x-familjen.
    • Definitioner av bussar, timers, klockträd, I/O-kontrollers och noder för kritiska periferi-block.
    • Makrobaserade inkluderingar för att hålla nodetiketter unika mellan die 0/1 i M2 Ultra.

    Vad ingår inte ännu?

    • PCIe för Mac Pro (M2): Uteblir i denna omgång p.g.a. två kvarstående problem. Upstream-aktivering dröjer tills de är lösta.

    Konsekvenser för användare

    • Bättre out-of-the-box-stöd i vanliga distributioner när patcharna väl landar i mainline.
    • Färre specialkärnor och snabbare uppströmsfixar (säkerhet, stabilitet, energi, prestanda).

    Begrepp & “teknisk pornografi”

    • DT/DTS/DTSI: Källor som kompileras till DTB och beskriver hårdvarugrafen.
    • MMIO & ranges: Kartläggning av registerutrymmen; offsets separerar die 0/1 i Ultra.
    • pinctrl/GPIO: Pinmux och I/O-linjeindex; mindre skillnader mellan M1↔M2 justeras i DT.
    • Multi-die interrupt: Avbrottsdomäner taggas per die; kontrollern routar korrekt oberoende av fysisk placering.
    • SoC-agnostiska mallar: Drivrutiner matchar via compatible-strängar; gemensamma noder förenklar underhåll.
    • Upstreaming: Kod går från projektträd (Asahi) → LKML-granskning → soc/arm64/dt-träd → Linus’ mainline.

    Berörda maskiner (exempel)

    Macar med M2 Pro/Max/Ultra (t.ex. MacBook Pro-modeller, Mac Studio och Mac Pro med M2). Exakta maskin-.dts pekar mot respektive t602x.dtsi.

    Status: patchserie under granskning Fokus: DT för t6020/t6021/t6022 Saknas: PCIe för Mac Pro (M2)

    asahi@linux:~$

    https://www.phoronix.com/news/Apple-M2-Pro-Max-Ultra-DT

  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad.

    Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av utvecklaren Greg Kroah-Hartman, som samtidigt uppmanar användare att gå vidare till Linux 6.16.

    Bland nyheterna i 6.15 fanns Rust-stöd för hrtimer och ARMv7, en ny setcpuid=-parameter för x86, förbättringar i sched_ext, utökade PMU-funktioner för Intel och AMD, stöd för nästlad virtualisering på ARM samt emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.

    Den nyare versionen, Linux 6.16, lanserades den 28 juli 2025 och innehåller stöd för Intel Trusted Domain Extensions, Intel APX (Advanced Performance Extensions), USB-offload för ljudenheter, coredump-överföring via AF_UNIX-socket och en förbättrad, automatiserad metod för minnesallokering.

    Distributioner som openSUSE Tumbleweed och Arch Linux har redan lagt till 6.16 i sina förråd, och även PorteuX 2.2 samt Fedora Linux väntas följa efter inom kort.

    Samtidigt är 6.16, precis som sin föregångare, en kortlivad version som endast kommer att underhållas i några månader. För långsiktig stabilitet rekommenderas användare i stället att välja en LTS-utgåva, exempelvis Linux 6.12 LTS som är standard i Debian 13 “Trixie”, eller de längre underhållna versionerna 6.6 LTS och 6.1 LTS.

    Linux Kernel 6.15 — Fakta & nyheter
    Släppt: 25 maj 2025 • Gren: Ej LTS
    Nyheter i 6.15:
    • Rust-stöd för hrtimer och ARMv7.
    • Ny startparameter för x86: setcpuid=.
    • sched_ext: räkna och rapportera interna händelser.
    • Förbättrade PMU-funktioner för x86 (Intel & AMD).
    • Nästlad virtualisering: VGICv3-stöd på ARM.
    • Emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.
    Status: EOL (End of Life) — uppgradera till Linux 6.16 eller välj en LTS-kärna (t.ex. 6.12/6.6/6.1) för långtidssupport.
  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober.

    Linux-kärnan går in i en ny fas. Två veckor efter lanseringen av version 6.16 har Linus Torvalds nu gjort den första testversionen av Linux 6.17 tillgänglig för allmänheten.

    Det innebär att sammanslagningsfönstret är stängt och att utvecklarna framöver fokuserar på testning och finslipning. Precis som vanligt kommer nya Release Candidate-versioner (RC) att publiceras varje söndag fram till den färdiga utgåvan om ungefär två månader.

    – Fönstret för ändringar såg rätt friskt ut, summerar Linus Torvalds. Statistiken över patchar och commits ligger på en normal nivå, även om antalet ändringar som alltid är stort nog för att bara kunna sammanfattas på hög nivå.

    Nyheter i Linux 6.17

    Bland de mest intressanta förbättringarna finns:

    Bättre prestanda i Btrfs – filsystemet blir snabbare och mer effektivt.

    Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generations plattform får officiellt stöd.

    Arms BRBE-funktion – en ny processorutökning för spårning av exekvering.

    IPv6 force_forwarding – gör det möjligt att aktivera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.

    Förbättrad EXT4 – blockallokeringen får ökad skalbarhet.

    AMD:s hårdvaruåterkoppling (HFI) – ett gränssnitt för bättre prestandahantering.

    Som alltid följer även uppdateringar av drivrutiner, dokumentation och förbättringar inom nätverk och filsystem.

    När släpps den färdiga versionen?

    Linux 6.17 förväntas bli färdig i slutet av september eller början av oktober 2025. Om allt flyter på med sju RC-versioner landar den slutliga releasen den 28 september. Om det krävs en åttonde, skjuts den fram till 5 oktober.

    Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller via kernel.org. Men kom ihåg – detta är en testversion och inget för produktionsmaskiner.

    Linux 6.17 i korthet

    Changelog (tekniskt) Vad det betyder för dig
    Filsystem
    – Förbättrad prestanda i Btrfs
    – Bättre skalbarhet i EXT4 blockallokering
    Snabbare filhantering, både för stora filer och många små filer.
    Hårdvarustöd
    – Stöd för Intel Wildcat Lake
    – Stöd för AMD HFI
    – Stöd för Arms BRBE
    Linux fungerar bättre på ny hårdvara.
    Smartare prestandahantering och energieffektivitet.
    Nätverk
    – Ny sysctl: IPv6 force_forwarding
    Mer flexibel nätverkskonfiguration, särskilt i avancerade miljöer.
    Övrigt
    – Uppdaterade drivrutiner
    – Förbättrad dokumentation
    – Förbättringar i nätverk & filsystem
    Stabilare system, bättre hårdvarustöd och en mer pålitlig upplevelse.
  • Linux 6.17 RC1 är här – första testversionen släppt av Linus Torvalds

    Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen.

    Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt kommer nya RC-versioner att publiceras varje söndag fram till slutversionen, som väntas om cirka två månader.

    Tidig – eller sen – release beroende på perspektiv

    Torvalds, som befann sig i Finland när han skar releasegrenen, konstaterade att tidpunkten för RC1 kan uppfattas som både tidigare och senare än vanligt.
    – Det är söndag morgon hemma i min vanliga tidszon, men nästan söndag kväll här i Finland. Jag valde att lägga mig någonstans mitt emellan min vanliga “tidig söndagseftermiddag”-plan, förklarar han.

    På grund av resor såg Torvalds till att göra huvuddelen av arbetet under den första veckan. Det visade sig vara en lyckad strategi, eftersom de sena ändringsförslagen (“stragglers”) blev hanterbara även på resande fot – även om de möttes av en något mer irriterad Linus än vanligt, enligt honom själv.

    Hälsosamt utvecklingsfönster

    Trots resorna beskriver Torvalds merge-fönstret som “ganska hälsosamt” och statistiken ligger på normala nivåer både vad gäller patchstorlek och antal commits. Som vanligt är antalet ändringar så pass stort att Torvalds endast publicerar en sammanfattad mergelog – en översikt “från 10 000 fots höjd” över utvecklingsprocessen.

    Nyheter i Linux 6.17

    Den kommande Linux 6.17-kärnan bjuder på en rad förbättringar:

    • Btrfs-förbättringar – prestandaförbättringar och optimeringar för filsystemet.
    • Intel Wildcat Lake-stöd – utökad kompatibilitet med Intels hårdvara.
    • Arm BRBE-stöd – stöd för Arm:s Branch Record Buffer Extension.
    • IPv6-förbättringar – nytt force_forwarding sysctl för att möjliggöra vidarebefordran per gränssnitt.
    • EXT4-optimeringar – bättre skalbarhet för blockallokering.
    • AMD HFI-stöd – stöd för AMD:s Hardware Feedback Interface.

    Utöver detta tillkommer som vanligt nya och uppdaterade drivrutiner, förbättrad dokumentation, filsystem- och nätverksförbättringar samt många andra ändringar som stärker kärnans funktionalitet och hårdvarustöd.

    När släpps den slutliga versionen?

    Slutversionen av Linux 6.17 förväntas anlända i slutet av september eller början av oktober 2025. Om utvecklingen går smidigt och det endast behövs sju RC-versioner landar den 28 september. Skulle det krävas åtta RC-versioner sker lanseringen istället den 5 oktober.

    För den som vill testa redan nu finns Linux 6.17 RC1 att ladda ner via Linus Torvalds Git-träd eller från kernel.org. Men kom ihåg – detta är en förhandsversion och bör inte installeras på produktionssystem.

    RC1

    Linux 6.17-rc1 – första testversionen

    Släppt: 10 augusti 2025. Merge-fönstret stängt; veckovisa RC-släpp på söndagar till finalen om ~2 månader.
    Huvudnyheter
    • Btrfs: märkbara prestandaförbättringar; cache av free-space-bitmap m.m.
    • Intel Wildcat Lake: nytt stöd (bl.a. EDAC/in-band ECC).
    • Arm BRBE: stöd för Branch Record Buffer Extension.
    • IPv6: force_forwarding sysctl för per-gränssnitt-vidarebefordran.
    • EXT4: bättre skalbarhet i blockallokering.
    • AMD HFI: stöd för Hardware Feedback Interface.
    • Stora uppdateringar av drivrutiner, dokumentation, filsystem & nätverk.
    Status & tidslinje
    • Version: 6.17-rc1 (förhandsversion – ej för produktion)
    • Nästa steg: RC-släpp varje söndag
    • Final: förväntas 28 sep (7 RC) – eller 5 okt 2025 (8 RC)
    Att testa
    • Hämta källkod från kernel.org eller Torvalds git-träd.
    • Bygg i en testmiljö; rapportera regressions på LKML/bugzilla.
    • Undvik produktion; RC kan innehålla kända/nya problem.
    Citat/summary: Linus Torvalds beskriver ett “hälsosamt” merge-fönster med normala siffror för patchstorlek och antal commits; RC1 släpptes något tidigare på dagen p.g.a. tidszoner/resor.

    Källa

  • Linux Kernel 6.11 Släppt – Här är de Största Nyheterna

    Linux Kernel 6.11 Släppt – Här är de Största Nyheterna

    Den senaste versionen av Linux-kärnan, 6.11, har officiellt lanserats med en rad nya funktioner och förbättringar. Detta markerar ett viktigt steg framåt för öppen källkodsplattformen och introducerar betydande uppdateringar för både säkerhet och hårdvarustöd.

    Qualcomm-stöd och Rust-drivrutiner

    En av de mest anmärkningsvärda nyheterna i Linux 6.11 är introduktionen av ett nytt drivrutinssystem som gör det möjligt att stödja Bluetooth- och WLAN-chip från Qualcomm-plattformar. Detta förbättrar kompatibiliteten för moderna trådlösa enheter och öppnar dörren för bättre prestanda och stabilitet på enheter som använder dessa chip.

    Dessutom lägger den här versionen till stöd för blockdrivrutiner skrivna i Rust. Rust är känt för att erbjuda säkerhetsfördelar tack vare dess förmåga att hantera minnessäkerhet på ett mer tillförlitligt sätt än traditionella programmeringsspråk som C. Den nya dedikerade allokatorn, kallad bucket slab-allokator, är utformad för att skydda mot attacker som försöker utnyttja minnessvagheter, vilket är en viktig säkerhetsuppdatering.

    Stärkt säkerhet och stöd för nya arkitekturer

    Linux 6.11 introducerar också stöd för AMD:s SEV-SNP (Secure Encrypted Virtualization), som erbjuder en säkrare virtualiseringsmiljö genom krypterad isolering av virtuella maskiner. Förutom detta finns initialt stöd för minneshotplug och STACKLEAK-skydd på RISC-V-arkitekturen, vilket gör det svårare för angripare att utnyttja systemminnet.

    Ett annat stort steg är den nya, enhetliga API-lagret för VMware-hypercalls. Detta underlättar utvecklingen av lösningar för konfidentiell databehandling, där data hanteras på ett sådant sätt att den förblir skyddad även i en molnmiljö.

    Förbättringar i filsystem och drivrutiner

    Nya funktioner för Btrfs-filsystemet introduceras också i denna version, inklusive nya monteringsalternativ och bättre hantering av subvolymer. Kärnan har även fått stöd för NUMA (Non-Uniform Memory Access) på RISC-V-system som använder ACPI, vilket ger prestandaförbättringar i system med flera processorer.

    Utöver detta har flera nya drivrutiner lagts till eller uppdaterats för att förbättra hårdvarustödet. Det inkluderar stöd för Intel:s kommande Arrow Lake- och Lunar Lake-CPU:er samt förbättrad CPU-frekvenshantering på AMD-system via den uppdaterade amd-pstate-drivrutinen. Fläktövervakning via ACPI har också förbättrats, vilket ger användare bättre kontroll över kylningen av sina system.

    Kortsiktigt stöd och framtida uppdateringar

    Linux 6.11 kommer att vara en kortlivad gren, med stöd under bara några månader. Den kommer att ersättas av Linux 6.12, som förväntas bli en långsiktigt stödversion (LTS). Linus Torvalds har redan öppnat fönstret för sammanslagning av nya funktioner till Linux 6.12, som förväntas lanseras i slutet av 2024.

    Sammanfattningsvis representerar Linux 6.11 en viktig uppdatering med nya säkerhetsfunktioner, förbättrat stöd för modern hårdvara och optimeringar för virtualisering och systemhantering. För användare som är intresserade av att uppgradera rekommenderas det dock att vänta tills distributionens stabila mjukvaruförråd erbjuder den senaste versionen.


    Med denna uppdatering fortsätter Linux att cementera sin position som ett ledande operativsystem för både servrar och inbäddade system, samtidigt som det öppnar nya möjligheter för moderna teknologier och säkerhetsfunktioner.

    https://lkml.iu.edu/hypermail/linux/kernel/2409.1/09915.html

    Artikel ovan bygger på data ifrån

  • Ubuntu kommer får nyare kernel i fortsättningen

    Djupt nere i urberget någonstans sitter tux och koda på kernel till nyaste ubuntu

    Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan.

    Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda versionskandidat-kärnor vid tidpunkten då Ubuntu slutar ta emot nya funktioner före en versionssläpp.

    Tidigare har Canonicals team noggrant vägt samman tajmingen mellan Linux-kärnans oberoende släppschema och Ubuntus fasta sexmånaders släppcykel. Den globala Linux-gemenskapen släpper nya kärnversioner varannan till var tredje månad baserat på projektets mognad, medan Ubuntu planerar sina släpp långt i förväg utan att anpassa sig till externa förändringar.

    Denna skillnad i tajming har tidigare skapat utmaningar i att synkronisera de två släppcyklerna. Vanligtvis skulle Canonical vänta ungefär en månad efter ett kärnsläpp för att bedöma dess stabilitet innan det inkluderas i en ny Ubuntu-version för att garantera systemets tillförlitlighet och breda kompatibilitet.

    Nu byter Canonical strategi till ett mer aggressivt tillvägagångssätt genom att direkt implementera den senaste tillgängliga versionen av Linux-kärnan vid varje Ubuntu släppdatum, även om kärnan fortfarande är i ett versionskandidat-stadium. Detta kan innebära att nya Ubuntu-versioner kommer med den senaste tekniken, men också med en ökad risk för instabilitet.

    För att hantera dessa risker planerar Canonical att använda en ”Brokärna”, som är den senast stabila versionen av Linux-kärnan, i de fall där de nyare kärnversionerna bedöms vara för instabila eller saknar stöd för viktiga komponenter såsom NVIDIA-drivrutiner eller ZFS-filsystemet. Detta ska bidra till att hålla systemet stabilt medan nyare tekniker testas och integreras.

    Mer kan läsas här

    https://linuxiac.com/canonical-announces-shift-in-ubuntu-kernel-selection-strategy

  • Kernel 6.9 når end of life

    Linux kernel 6.9 har officiellt nått slutet av sin livscykel och användare över hela världen uppmanas att uppgradera till den nyare Linux kernel 6.10 så snart som möjligt. Denna uppdatering är viktig eftersom Linux kernel 6.9, som introducerade flera nya funktioner och förbättringar, inte längre kommer att få säkerhetsuppdateringar eller buggfixar.

    Nyheter och funktioner i Linux Kernel 6.9

    Linux kernel 6.9 släpptes den 12 maj 2024 och kom med flera betydande nyheter. Bland dessa var stöd för Rust-programmeringsspråket på AArch64 (ARM64) arkitekturer, vilket markerade ett stort steg framåt för säkerhet och prestanda. Dessutom infördes stöd för Intel FRED (Flexible Return and Event Delivery) mekanismen, vilket förbättrade händelsehanteringen på låg nivå. En annan viktig funktion var stöd för AMD SNP (Secure Nested Paging) gäster, som förbättrar säkerheten i virtuella miljöer.

    Slutet för Linux Kernel 6.9

    Eftersom Linux kernel 6.9 inte är en LTS (Long Term Support) version, har den bara fått stöd i några månader och är nu markerad som EOL (End of Life) på kernel.org-webbplatsen. Greg Kroah-Hartman, en framstående Linux-kärnutvecklare, har uppmanat alla användare att omedelbart uppgradera till den senaste Linux 6.10 kernelversionen.

    ”Denna version har nått slutet av sin livscykel och alla bör uppgradera till 6.10.y-versionen nu,” sade Kroah-Hartman.

    Uppgradering till Linux Kernel 6.10

    Den senaste uppdateringen för Linux 6.9 kernelserien, version 6.9.12, släpptes nyligen i de stabila förvaren hos Fedora Linux 40. Samtidigt har rullande distributionsmodeller som Arch Linux och openSUSE Tumbleweed redan uppgraderat till den nyare Linux 6.10 kernelserien.

    Linux kernel 6.10 släpptes den 14 juli 2024 och inkluderar flera nya funktioner. Bland dessa finns mseal(), ett systemanrop för att skydda minnesmappningar mot ändringar och minska risken för minneskorruption. Dessutom introducerades shadow stack-stöd för x32 subarkitekturen samt kryptering och integritetsskydd för TPM-bussen.

    Distributioner uppgraderar till Linux Kernel 6.10

    Fler och fler GNU/Linux-distributioner planerar att uppgradera till Linux 6.10 kernel inom de närmaste veckorna. Detta inkluderar populära distributioner som Fedora Linux, Ubuntu och Linux Lite. Användare av andra GNU/Linux-distributioner bör kontrollera med sina underhållare för att se om och när Linux 6.10 kommer att bli tillgänglig för uppgradering.

    Långsiktigt stöd med LTS Kernelversioner

    Linux 6.10 är en kortlivad kernelversion som endast kommer att få stöd i några månader. För användare som söker långsiktigt stöd rekommenderas det att byta till en av LTS kernelserierna. Alternativen inkluderar Linux 6.6 LTS och Linux 6.1 LTS, vilka båda kommer att få stöd fram till december 2026.

    Att hålla sin kernel uppdaterad är avgörande för att bibehålla systemets säkerhet och stabilitet. Därför är det viktigt att alla användare följer rådet från Greg Kroah-Hartman och uppgraderar till Linux kernel 6.10 så snart som möjligt.

  • Linux 6.11 RC släppt

    Linuxkärnan är hjärtat i Linux-operativsystemet, och styr hur programvara interagerar med hårdvara. Den hanterar systemets resurser och möjliggör kommunikation mellan användarens applikationer och datorkomponenterna. Eftersom Linux är öppen källkod, har utvecklare och teknikentusiaster möjlighet att bidra till och modifiera kärnan, vilket resulterar i ständiga uppdateringar och förbättringar.

    En viktig del av utvecklingsprocessen för Linuxkärnan är utgivningen av så kallade ”Release Candidates” (RC). En RC är en potentiell slutgiltig byggnad av programvara som släpps till communityt för testning. Den är nästan komplett men behöver breddtestas för att identifiera eventuella återstående problem. Feedback från dessa tester används för att finjustera den slutgiltiga versionen av kärnan.

    Nyligen meddelade Linus Torvalds, skaparen av Linux, tillgängligheten av den första RC-versionen för Linuxkärnan 6.11, vilket markerar en spännande fas i utvecklingen av Linux-operativsystemet. Denna första RC kommer bara två veckor efter lanseringen av Linuxkärnan 6.10 och är en indikation på det dynamiska och snabba arbetet inom Linux-samhället.

    Linuxkärnan 6.11 lovar att införa flera betydelsefulla uppdateringar och nya funktioner. En av de framträdande tilläggen är ett nytt drivrutinssystem som ger bättre stöd för Bluetooth/WLAN-chip på Qualcomm-plattformar. Denna version inkluderar även förbättringar som stöd för virtuella CPU-hotplug för AArch64 (ARM64) ACPI-system och ett nytt sätt att hantera minnesallokeringar under tryck, vilket kan förbättra prestanda och effektivitet.

    Utöver dessa funktioner innehåller kärnan 6.11 uppdateringar för att stärka stödet för virtualisering genom KVM (Kernel-based Virtual Machine), vilket innefattar ParaVirt-tidsstöldstöd och VM-migreringsförbättringar. ParaVirt-tidsstöldstöd är en teknik som optimerar prestandan för gästoperativsystem som körs i en virtualiserad miljö. Detta stöd ger gästsystemet bättre data om hur mycket CPU-tid det faktiskt får, vilket leder till mer effektiv processhantering. Förbättringarna i VM-migrering syftar till att göra överföringen av virtuella maskiner mellan fysiska värdar snabbare och säkrare, vilket är avgörande för underhåll och katastrofåterställning.

    Linus Torvalds understryker att även om vissa stora hårdvarubeskrivningar tar upp en stor del av ändringarna, är den övergripande uppdateringen balanserad med förbättringar över hela linjen—från drivrutiner till arkitektur och kärnsystemsfunktioner som filsystem och nätverk.

    Den slutgiltiga versionen av Linuxkärnan 6.11 är planerad att släppas i mitten till slutet av september 2024. Exakt släppdatum kommer att bero på antalet RC-versioner som testas, vilket kan variera mellan sju och åtta. Detta är en viktig period för Linux-communityt, där testare och utvecklare samarbetar för att finslipa och förbättra kärnfunktionaliteten, vilket ytterligare bekräftar Linuxs roll som en central byggsten i det moderna datalandskapet.

    Artikel ovan bygger på data ifrån

Etikett: linux kernel

  • Parrot OS 7.0 “Echo” – ett stort steg för etisk hacking

    Den välkända Linuxdistributionen Parrot OS, som används världen över för etisk hacking och penetrationstestning, har släppt en ny huvudversion. Parrot 7.0 med kodnamnet Echo markerar ett tydligt teknikskifte med ny Debian-bas, modernare systemkomponenter och ett växande fokus på artificiell intelligens inom cybersäkerhet. Uppdateringen riktar sig både till professionella säkerhetsexperter och avancerade användare som vill ligga…

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…

  • OpenZFS 2.4: Snabbare, smartare och redo för framtidens lagring

    OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer. Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade…

  • Asahi Linux tar stora kliv framåt på Apple Silicon med Linux-kärna 6.18

    Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux. Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple…

  • Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari…

  • AerynOS 2025.12 – nästa generations Linux tar form

    AerynOS 2025.12 markerar ett nytt steg för en av Linuxvärldens mest intressanta uppstickare. Med färska skrivbordsmiljöer, en toppmodern grafikstack med fokus på spelprestanda och en allt mer självgående infrastruktur visar projektet, lett av Solus-grundaren Ikey Doherty, hur framtidens Linuxdistribution kan ta form. Samtidigt är detta fortfarande ett system i tidig utveckling – gjort för den…

  • Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små pixlar som gör stor skillnad

    Linux-kärnan har i årtionden prioriterat funktion före utseende, men med version 6.19 kommer en förändring som faktiskt syns. Ett nytt inbyggt konsoltypsnitt, Terminus 10×18, förbättrar läsbarheten i textläge och är anpassat för moderna laptopskärmar. Det är en liten justering med märkbar effekt – särskilt när textkonsolen verkligen behövs. Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små…

  • Linux 6.18 – Den nya långtidssupportade kärnan som ska bära Linux in i framtiden

    Linux 6.18 har nu officiellt blivit en långtidssupportad kärna – en LTS-version som kommer att få uppdateringar ända till 2027. Det gör den till en av de mest betydelsefulla Linux-releaserna just nu, eftersom den blir en stabil grund för allt från servrar och datorer till inbyggda system och industrilösningar. Men vad innebär egentligen LTS-statusen, och…

  • AlmaLinux OS 9.7 – kraftfull och fri ersättare till Red Hat Enterprise Linux

    AlmaLinux OS 9.7 är nu tillgängligt som en kostnadsfri och fullt kompatibel ersättare till Red Hat Enterprise Linux 9.7. Med fokus på prestanda, moderna utvecklingsverktyg och förstärkt säkerhet – inklusive stöd för post-kvantkryptografi – positionerar sig denna version som ett attraktivt alternativ för både företag och tekniska användare som vill ha en stabil och långsiktig…

  • ByteDance vill köra flera Linux kärnor på samma dator – utan virtualisering

    Kan flera Linux-kärnor dela på en enda server utan virtualisering? ByteDance, företaget bakom TikTok, tror det. Med sitt nya projekt Parker vill de ta ett koncept som länge funnits i stordatorvärlden – partitionering – och göra det möjligt på vanliga x86-servrar. Resultatet kan bli snabbare och mer flexibla system, men också nya risker. Vad är…

  • Ubuntu 25.10 Beta: En ny era för det öppna skrivbordet

    Ubuntu 25.10, med det lekfulla namnet Questing Quokka, är nu ute i betaversion. Det här är inte en LTS-utgåva utan en chans för nyfikna att uppleva framtidens Ubuntu redan idag. Med nytt skrivbord, modernare appar, Wayland som enda grafikmotor och starkare kryptering siktar Canonical på att ta ett stort kliv framåt – men den som…

  • Qualcomm PPE blir en del av Linux 6.18

    Linux-kärnan tar ännu ett steg mot högre nätverksprestanda. I version 6.18 gör nämligen Qualcomms Packet Processing Engine (PPE) entré – en hårdvaruaccelerator som avlastar CPU:n genom att hantera tunga nätverksuppgifter som routing, bryggning och QoS. Resultatet? Snabbare trafikflöden, lägre latens och mer kraft över till andra beräkningar. Linux får snart stöd för Qualcomms så kallade…

  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples…

  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad. Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av…

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober. Linux-kärnan går in i en ny fas.…

  • Linux 6.17 RC1 är här – första testversionen släppt av Linus Torvalds

    Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen. Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt…

  • Linux Kernel 6.11 Släppt – Här är de Största Nyheterna

    Linux Kernel 6.11 Släppt – Här är de Största Nyheterna Den senaste versionen av Linux-kärnan, 6.11, har officiellt lanserats med en rad nya funktioner och förbättringar. Detta markerar ett viktigt steg framåt för öppen källkodsplattformen och introducerar betydande uppdateringar för både säkerhet och hårdvarustöd. Qualcomm-stöd och Rust-drivrutiner En av de mest anmärkningsvärda nyheterna i Linux…

  • Ubuntu kommer får nyare kernel i fortsättningen

    Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan. Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda…

  • Kernel 6.9 når end of life

    Linux kernel 6.9 har officiellt nått slutet av sin livscykel och användare över hela världen uppmanas att uppgradera till den nyare Linux kernel 6.10 så snart som möjligt. Denna uppdatering är viktig eftersom Linux kernel 6.9, som introducerade flera nya funktioner och förbättringar, inte längre kommer att få säkerhetsuppdateringar eller buggfixar. Nyheter och funktioner i…

  • Linux 6.11 RC släppt

    Linuxkärnan är hjärtat i Linux-operativsystemet, och styr hur programvara interagerar med hårdvara. Den hanterar systemets resurser och möjliggör kommunikation mellan användarens applikationer och datorkomponenterna. Eftersom Linux är öppen källkod, har utvecklare och teknikentusiaster möjlighet att bidra till och modifiera kärnan, vilket resulterar i ständiga uppdateringar och förbättringar. En viktig del av utvecklingsprocessen för Linuxkärnan är…