En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.
Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.
Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.
HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.
Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.
Sammanfattning: HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.
Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
Kommandotolk: Zsh som standard
Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget
HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och
en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.
TPM fungerar som en dörrvakt till din dators hårdvara. Till skillnad från en vanlig dörrvakt, som man riskerar att stöta ihop med i verkliga livet, har TPM en funktion att fylla.
Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module.
Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten – och gör det svårare för angripare att kringgå skyddet.
Vad är fullständig diskkryptering (FDE)?
FDE innebär att hela innehållet på din hårddisk krypteras, vilket gör det oläsligt utan rätt nyckel. Om datorn skulle stjälas, går det inte att komma åt datan utan att först låsa upp disken. Ubuntu har länge erbjudit FDE som ett val under installationen, där du anger ett lösenord som krävs varje gång systemet startas.
Vad tillför TPM-stödet?
TPM (Trusted Platform Module) är ett inbyggt säkerhetschip som finns i de flesta moderna datorer. Ubuntu 25.10 kan nu använda detta chip som en del av krypteringskedjan, vilket möjliggör:
Integritetskontroll vid uppstart TPM verifierar att inget i systemets firmware eller bootloader har ändrats sedan installationen. Om något avviker, vägrar TPM låsa upp disken.
Automatisk upplåsning på betrodd maskinvara Så länge systemet är oförändrat, låser TPM upp disken utan att du behöver skriva in något lösenord – om du inte aktiverat dubbelt skydd.
Skydd mot fysisk åtkomst Försöker någon flytta hårddisken till en annan dator, eller ändra hårdvaran, fungerar inte upplåsningen – och systemet kräver återställningsnyckeln.
Nyheter i Ubuntu 25.10:s implementation
Ubuntu har arbetat med TPM/FDE sedan version 23.10. I 25.10 är funktionen fortfarande experimentell, men redo att testas av fler. Här är de viktigaste nyheterna:
1. Automatisk kompatibilitetskontroll
Installationsprogrammet kontrollerar att systemet har ett modernt TPM-chip utan kända sårbarheter. Om din dator inte klarar kraven, visas inga alternativ för hårdvarubaserad kryptering – i stället får du en tydlig varning.
2. Återställningsnyckel – din säkerhetslina
När TPM-stödet aktiveras skapas en återställningsnyckel. Den används i nödfall, till exempel om:
Du uppdaterar BIOS/firmware
Du byter ut viktig hårdvara
TPM tror att något är fel – även om det inte är det
Nyckeln visas tydligt under installationen. Du kan:
Skriva ner den
Spara den som fil (utanför livesystemet)
Skanna den som QR-kod
Skulle du tappa bort den, finns möjlighet att generera en ny via säkerhetscentret, så länge du fortfarande har åtkomst som administratör.
3. Extra lösenord – för dig som vill ha dubbelt skydd
Du kan välja att lägga till ett eget lösenord som måste anges vid uppstart, även om TPM godkänner systemets tillstånd. Detta ger ett extra lager av skydd – praktiskt för känsliga miljöer.
4. Smartare uppdateringar
För vissa uppdateringar (exempelvis DBX), där TPM kan förutse det nya tillståndet, krävs inga extra åtgärder – systemet startar som vanligt. Men om en förändring gör att TPM inte längre känner igen uppstartsmiljön, måste du:
Verifiera ändringen med din återställningsnyckel
Godkänna det nya tillståndet som betrott
Ubuntu 25.10 förvarnar också om en firmwareuppdatering kan påverka andra operativsystem på samma dator – exempelvis Windows med BitLocker.
5. Förbättrat stöd för stängda drivrutiner
Ubuntu jobbar aktivt för att TPM/FDE ska fungera även med proprietära drivrutiner, som Nvidia. Genom att paketera kärnan och viktiga komponenter i Snap, kan man säkerställa att TPM-mätningar stämmer – även när drivrutiner är stängda. Detta stöd väntas vara klart innan Ubuntu 25.10 släpps.
Viktigt: Funktionen är fortfarande experimentell
TPM/FDE är fortfarande i testfas och inte avsedd för produktion. Har du kritisk data och inte råd att bli utelåst från systemet, bör du vänta.
Ubuntu-teamet kommer att be om hjälp från frivilliga testare inför släppet i oktober. Målet är att samla in så mycket data som möjligt om olika system – för att säkerställa en stabil version längre fram.
Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025
Med TPM-baserad kryptering tar Ubuntu ytterligare ett steg mot säkerhetsnivåer som tidigare varit reserverade för företag och avancerade användare. Även om funktionen fortfarande är ny, visar den tydligt vart Ubuntu är på väg: starkare, smartare och mer automatiserad säkerhet – utan att offra användarvänlighet.
Sammanfattning – vad får du?
Skydd mot manipulation vid uppstart
Automatisk upplåsning på betrodda system
Dubbelt skydd med valfritt lösenord
Enkel hantering av återställningsnyckel
Förvarning vid uppdateringar som kan påverka TPM
Stöd på gång för Nvidia och andra proprietära drivrutiner
Ubuntu 25.10 lägger grunden för framtidens säkra Linuxsystem. Delta gärna i testningen – och var med och forma nästa generations kryptering på skrivbordet.
För den senaste utvecklingen, följ diskussionen på Ubuntu Discourse: TPM/FDE progress for Ubuntu 25.10
Fakta: Trusted Platform Module (TPM)
TPM (Trusted Platform Module) är ett hårdvarubaserat säkerhetschip som används för att säkra kryptografiska nycklar, autentisera maskinvara och skydda systemintegritet vid uppstart. TPM fungerar som en isolerad ”säkerhetsankare” för funktioner som kryptering, mätning av uppstartskedjan och identitetsverifiering.
Vad kan TPM göra?
Generera och lagra kryptografiska nycklar (RSA, ECC)
Utföra hårdvarubaserad nyckelhantering och asymmetrisk kryptering
Verkställa ”measured boot” – mäta och logga firmware och bootloader
Ge stöd för BitLocker och LUKS-kryptering utan användarlösenord
Stöd för ”sealing” och ”unsealing” av data baserat på PCR-värden
Skydda identitetscertifikat och lösenord med fysisk isolering
Verkställa plattformsautentisering vid fjärråtkomst (t.ex. VPN, Zero Trust)
Integreras med Secure Boot och UEFI för säker uppstart
Versioner och skillnader
Det finns två huvudsakliga TPM-versioner i praktisk användning: 1.2 och 2.0. De skiljer sig i funktion, säkerhetsmodell och algoritmstöd:
Funktion
TPM 1.2
TPM 2.0
Specifikation
2009 (TPM Main Spec v1.2)
2015 (ISO/IEC 11889:2015)
Algoritmstöd
Endast SHA-1, RSA-2048
SHA-1, SHA-256, ECC, RSA, HMAC, AES
Flexibilitet
Fast funktionalitet
Modulärt och utbyggbart (via profiles)
Plattformsintegration
Endast PC
PC, mobil, embedded, IoT
Autoriseringsmodell
Owner Password (enklare modell)
Policy- och sessionsbaserat (mer flexibelt)
UEFI/Secure Boot-stöd
Begränsat
Fullt stöd
Stöd i OS
Windows 7–11, Linux
Windows 10/11, Linux, Android, macOS (begränsat)
Teknisk fördjupning
PCR (Platform Configuration Registers): TPM innehåller 24 PCR-register som loggar uppstartsmiljön, vilket möjliggör ”measured boot” och att endast ladda upp systemet om det matchar tidigare godkända tillstånd.
Endorsement Key (EK): Permanent, unik nyckel som identifierar TPM-chippet. Används för att skapa certifikat och verifiera plattformens identitet.
Attestation: Möjlighet att kryptografiskt bevisa TPM-tillståndet för fjärrtjänster. Vanligt inom säkerhetspolicy, t.ex. i företag eller molnplattformar.
NV Storage: Permanent lagring i TPM för att bevara nycklar och policydata över omstarter.
Säkerhetsaspekter
TPM:s privata nycklar lämnar aldrig chippet
Sårbar för fysiska attacker endast vid avancerad hårdvaruåtkomst
Kan vara integrerad (fTPM i firmware) eller dedikerad (discret TPM)
Skyddas av TPM-firmware, men uppdateringar krävs för kända buggar
Den senaste versionen av GNU C Library, glibc 2.42, är nu tillgänglig. Den innehåller omfattande nyheter: stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024, förbättrad minnesallokering, nya matematikfunktioner samt ett antal säkerhetsrelaterade buggfixar.
Efter sex månaders utveckling har GNU-projektet tyst släppt version 2.42 av glibc – det standardbibliotek i C som fungerar som navet mellan användarprogram och Linuxkärnan.
Förbättrat språkstöd: ISO C23 och nya matematikfunktioner
glibc 2.42 stärker stödet för den kommande ISO C23-standarden. Bland nyheterna finns flera nya hjälpfunktioner i <math.h>, inklusive:
compoundn
pown
powr
rootn
rsqrt-familjen (snabba, approximativa varianter)
Dessa kompletteras med typgeneriska makron i <tgmath.h>.
Dessutom introduceras de nya C2Y-funktionerna för absolutbelopp av osignerade heltal, såsom uabs och ulabs, vilket breddar bibliotekets numeriska kapacitet.
Prestandalyft: snabbare malloc och större cache
Minnesallokeraren malloc har fått ett rejält lyft:
Stöd för cachning av block upp till 4 MB
Snabbare hantering av små allokeringar
Ny systeminställning: glibc.malloc.tcache_max, som gör det möjligt att finjustera cachebeteendet
Trådhantering och felsökning
glibc 2.42 introducerar även:
pthread_gettid_np: en ny hjälpfunktion för att hämta kernel-tråd-ID utan plattformsberoende systemanrop.
SFrame-stöd: komprimerad, debuggervänlig stackmetadata för bättre felsökning. Aktiveras med --enable-sframe och kräver Binutils ≥ 2.45.
Utökat arkitekturstöd
glibc kan nu automatiskt känna igen nya processorfamiljer, inklusive:
Intel: Arrow Lake, Panther Lake, Clearwater Forest, Diamond Rapids
IBM: z17-mainframes
Säkerhetsfixar: fyra CVE:er åtgärdade
glibc 2.42 täpper till flera sårbarheter:
CVE-2025-0395: Buffertöverskridning i assert()-meddelanden
CVE-2025-5702 och CVE-2025-5745: Felaktig hantering av Power10:s vektorregister, som kan orsaka fel i strcmp()/strncmp()
CVE-2025-8058: Dubbel friering i POSIX-regexmotorn
Inga av dessa sårbarheter har, såvitt känt, utnyttjats i det vilda – men uppdateringar bör ändå distribueras utan dröjsmål.
glibc (GNU C Library) är det centrala C-standardbiblioteket för Linux och andra UNIX-liknande system. Det fungerar som gränssnitt mellan användarprogram och Linuxkärnan, och innehåller funktioner för minneshantering, trådar, filhantering, strängoperationer med mera.
glibc utvecklas av GNU-projektet och har använts sedan början av 1990-talet. Det är en av de mest grundläggande komponenterna i ett Linuxsystem.
Nyheter i glibc 2.42 (juli 2025)
Stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024.
Nya matematikfunktioner i <math.h>: pown(), rootn(), rsqrt() m.fl.
Stöd för osignerade absolutbeloppsfunktioner: uabs, ulabs.
Förbättrad malloc med snabbare trådcache och stöd för block upp till 4 MB.
Ny funktion: pthread_gettid_np() för att hämta kernel-tråd-ID.
Stöd för SFrame – effektiv stack-spårning (kräver Binutils ≥ 2.45).
Stöd för nya CPU-arkitekturer: Intel Arrow Lake, Panther Lake, m.fl. samt IBM z17.
Fyra säkerhetssårbarheter (CVE:er) har åtgärdats, bl.a. en buffer overflow i assert().
glibc 2.42 för med sig viktiga förbättringar inom standardkompatibilitet, prestanda och säkerhet.
Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.
Nya funktioner
Nyhet
Beskrivning
Playback History
Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
VU‑mätare i GTK
Den populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
Album Artist i APE
Album Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
Opus ReplayGain
Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
Texthämtning
Låtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
Systemfärger
Färgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.
Förfinat ljud & gränssnitt
PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
Små ljudfiler identifieras snabbare.
Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
SDL‑utgången stöder nu SDL 3.
Skin‑nyheter
Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.
Polerade detaljer
Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
OpenMPT‑pluginen används som standard för S3M‑filer.
Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.
Tillgänglighet
Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
Linuxanvändare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.
Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.
Bakgrund & historia:
– Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
– Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättviktsalternativ till tyngre spelare.
– Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
Tekniska nyheter i 4.5:
Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
Automatisk texthämtning från lrclib.net.
Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
Vad Audacious klarar av:
Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org.
Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.
Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.
Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:
Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
ST:s vd55g1-sensor
Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd
Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.
Förbättrad rensning i fler delar av systemet
Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:
Intels mikrokodladdare
NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
Realteks r8169-nätverksdrivrutin
Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
MediaTeks mt7996 Wi-Fi
Texas Instruments tas2781-ljudkrets
PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4
Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.
För den som värnar om programvarufrihet
GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:
Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)
Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.
Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
Historia:
– 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
– 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
– Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
Typiska ingrepp: Tar bort binära firmwarefiler, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
Nytt i 6.16:
Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
Finputsar rensning av: Intel mikrokodloader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
Byggfix för Rust‑baserad firmwareloader.
Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
• DEB via Freesh
• RPM via RPM Freedom
Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.
För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.
Äntligen! Buggen som gjorde att 25 år gamla ljudkort som Sound Blaster kunde krascha slumpmässigt är nu fixad.
Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan komma att försenas.
Familjehändelser kan påverka nästa version
Torvalds har nämligen gått ut med en varning om att arbetet med Linux 6.17 riskerar att påverkas av personliga åtaganden. Under augusti kommer han att vara bortrest i samband med både ett familjebröllop och en födelsedag, och han räknar med att vara på resande fot ungefär halva månaden – med tid i både USA och Finland.
Eftersom Linuxutvecklingen följer en tydlig rytm med ett två veckor långt merge window (sammanslagningsfönster) – då större nyheter förs in i koden – innebär hans frånvaro att viss förskjutning kan uppstå. Torvalds har därför redan försökt snabba på processen genom att be utvecklare skicka in sina pull requests tidigare än vanligt. Hittills har han fått in omkring 50 stycken i förväg, vilket han tackar för.
Risk för mindre försening
Trots sin framförhållning medger Torvalds att han under andra veckan av sammanslagningsfönstret kan få svårt att hantera alla inkommande kodändringar. Skulle det bli för mycket att hinna med innan han reser vidare, kan det första utkastet av Linux 6.17 – kallat rc1 – skjutas upp med några dagar.
– Om jag inte hinner med alla pull requests i tid, kan jag komma att fördröja rc1 något för att hinna ikapp, skriver Torvalds i sitt veckobrev.
Han betonar dock att detta inte ska tolkas som att sena bidrag kommer accepteras i högre utsträckning. Tvärtom kan en mer pressad tidsplan leda till striktare gränser för vad som släpps in.
Inga överraskningar i 6.16
När det gäller Linux 6.16, som nu är tillgänglig, är det en uppdatering med fokus på stabilitet. Den innehåller främst mindre justeringar av drivrutiner samt mindre kodändringar. Det är inte någon dramatisk uppdatering, vilket enligt Torvalds är positivt.
– Det är en ganska lugn version med små uppdateringar, inga stora förändringar. Allt ser ut att fungera som det ska, konstaterar han.
Sound Blaster AWE32‑fixen i Linux 6.16 – 25 år senare
Ett av de mer färgstarka inslagen i Linux 6.16 är två små men avgörande patchar som väcker liv i Creative Sound Blaster AWE32/AWE64 – ett ISA‑ljudkort som såldes på 1990‑talet. Buggen, som rapporterades sent 2023 (Bug 218185), kunde frysa hela systemet eller skapa skrapljud när moderna ljudservrar som PipeWire växlade DMA‑läge under uppspelning.
”Äkta retro‑riggar som uppgraderades till nya distros låste sig plötsligt – tack vare PipeWires automatiska DMA‑växling.”
Vad orsakade problemet?
DMA‑lägesväxling “i farten” – registret programmerades om medan ett PCM‑flöde spelade.
PipeWire förvärrade felet – fler automatiska växlingar än med äldre ALSA‑anrop gjorde buggen reproducerbar.
Lösningen i två patchar
Patch
Effekten
Commit‑författare
force‑disable DMA when mode is changed
Stänger av DMA, skriver om registret, aktiverar igen → eliminerar busshäng & brus
Takashi Iwai
block DMA mode change during active PCM stream
Vägrar byte om kortet spelar → stoppar riskabla skrivningar
Takashi Iwai
Båda togs in strax före 6.16‑rc3 och backportas även till LTS‑grenar.
Varför är detta intressant 2025?
Retro‑entusiaster får stabilt FM‑ och SoundFont‑ljud utan krascher.
Virtuell pass‑through av ISA‑kort i t.ex. QEMU blir tillförlitlig.
Bevis på långsiktigt underhåll: Linux accepterar fixar för 30‑årig hårdvara – ingen lämnas efter.
Påverkan för olika scenarier
Miljö
Vad ändras med 6.16
Fysisk AWE32/AWE64‑rigg + PipeWire
Systemfrysningar och ljudglitchar försvinner
Retro‑rigg utan PipeWire
Ingen märkbar skillnad
Moderna datorer utan ISA
Ingen påverkan (endast några rader kod)
Kort sagt: Linux 6.16 räddar ett klassiskt ljudkort från random krascher – ett charmigt exempel på hur kärnprojektet fortfarande vårdar sin mest nostalgiska hårdvara.
Uppdatering via distributioner
För de flesta användare är det inte rekommenderat att manuellt försöka installera Linux 6.16 – särskilt inte om man inte är van att hantera lågnivåkomponenter i systemet. De som använder snabbfotade Linuxdistributioner kan få den nya kärnan som en uppdatering inom kort, medan användare av långsammare system som Ubuntu kan få vänta tills nästa stora systemuppgradering.
Sammanfattning
Linux 6.16 är släppt och innehåller huvudsakligen mindre drivrutinsfixar.
Linux 6.17 kan komma att försenas något på grund av Linus Torvalds resor i augusti.
Torvalds har redan fått in ett stort antal kodbidrag i förväg för att undvika problem.
En eventuell försening av rc1 (första releasekandidaten) skulle bara vara några dagar.
Sena kodbidrag kommer inte accepteras – bidragsgivare uppmanas att hålla sig till tidsplanen.
Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen har också förenklats, vilket gör det smidigare att komma igång. En ny backup-funktion gör det lättare att spara och återställa inställningar, och dashboarden ger tydligare översikt över nätverket.
I bakgrunden har systemet uppgraderats till en ny version av FreeBSD, vilket ger bättre prestanda och stabilitet. Även stödet för nätverkshantering har förbättrats, med nya alternativ för DHCP och brandväggsregler.
OPNsense 25.7 finns nu tillgänglig för nedladdning från projektets webbplats.
Ursprung:
OPNsense är en fri och öppen källkodsbaserad brandväggs- och routerplattform, skapad som en vidareutveckling av pfSense. Den bygger på FreeBSD.
Första lansering:
Projektet startade 2015 som ett alternativ till kommersiella lösningar, med fokus på öppenhet, säkerhet och regelbundna uppdateringar.
Utgivare:
Utvecklas och underhålls av det nederländska företaget Deciso B.V.
Huvudfunktioner:
– Brandvägg och routing
– VPN-stöd (bl.a. OpenVPN, IPsec)
– Trafikanalys och övervakning
– Användarhantering och åtkomstkontroll
– Stöd för plugins (t.ex. SFTP-backup, IDS/IPS)
Nyheter i version 25.7:
– Helt nytt och snabbare webbgränssnitt
– Möjlighet att köra gränssnittet utan root
– Ny installationsguide
– Backup via SFTP och Google Drive
– Bygger på FreeBSD 14.3 för bättre prestanda
– Förbättrad hantering av nätverksalias och DHCP
Shotcut 25.07 är nu ute – en ny stabil version av det kostnadsfria, plattformsoberoende videoredigeringsprogrammet skrivet i Qt och MLT för Linux, macOS och Windows.
Viktigaste nyheterna
Funktion
Beskrivning
Tal‑till‑text‑modellhämtare
Ladda hem Whisper.cpp‑modeller (GGML) direkt i tal‑till‑text‑dialogen.
Outline‑filter
Skapar en kontur baserad på klippets alfakanal – perfekt för textklipp eller grafik med transparent bakgrund.
System Fusion‑tema
Nytt gränssnittstema som följer systemets färgsättning.
Tips: Precis som Drop Shadow måste Outline placeras före eventuella textfilter eller användas på ett separat textklipp (transparent färggenerator + text).
Fler förbättringar
Ljud
Dra vågforms‑peaklinjen för att justera gain.
Ny inställning Settings → Timeline → Adjust Clip Gain/Volume för att stänga av justeringen via peaklinjen.
Balance‑filtret stöder fader och surround‑balans (> 2 kanaler).
Copy Channel‑filtret hanterar nu upp till fyra kanaler.
Kanal‑knappar (på/av) tillagda i flera ljudfilter, bl.a. EQ, Compressor och Limiter.
Redigering
Trimma klipp genom att dra direkt på tidslinjen (Scrub While Dragging).
Håll Shift för ripple‑trim även när Ripple är inaktiverat.
Möjlighet att lägga till flera Mask: Apply‑filter.
Effekter
Ny filteruppsättning Soft Focus.
Slideshow‑generatorn kan nu sätta ljud‑ och videolängd (standard 4 h).
Export
Standard för Export → Audio → Rate control är nu Average Bitrate för AAC, Opus och MP3.
Översättningar
Nya språk: franska (Canada) och litauiska.
Lösta problem
Felaktig konvertering mellan 10‑bit full och limited range.
Balance/Pan tystade kanaler i flerkanals‑ljud.
Konvertering eller reversering av iPhone 16 Pro‑videor med Ambisonic‑ljud.
En‑bilds fade‑out kunde ge svart bild eller avstängt ljud.
Problem vid projektreparation med proxy aktiverat.
Freeze Frame på klippets första bildruta.
Fel vid Mask: Apply när flera Mask: Simple Shape användes.
Ladda ned
Shotcut 25.07 finns som universellt AppImage‑paket för Linux samt installationsfiler för macOS och Windows. Läs hela ändringsloggen för detaljer och kända begränsningar.
Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.
Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick
I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.
Vad följer med?
KDE Plasma: 6.3.6
KDE Gear: 25.04.2
KDE Frameworks: 6.13
Frysen börjar nu
Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.
Varför inte Plasma 6.4?
KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.
Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.
KDE Plasma 6.3.6
Släppt: 8 juli 2025 Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen
Teknisk bas
• Qt 6‑ramverket
• Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)
Huvudnyheter i 6.3‑serien
Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
Överarbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
Slumpgenererade lösenord för hotspots.
Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.
Fixar & förfiningar i 6.3.6
Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.
Precis som system som bygger på sluten källkod kan även system med öppen källkod drabbas. Därför gäller det att vara på sin vakt. Linux är generellt tryggare än Windows‑system.
Arch User Repository (AUR) är älskat för sitt enorma utbud av paket, men dess öppenhet gör det även sårbart. Under vecka 29 upptäcktes att tre webbläsarrelaterade AUR‑paket innehöll en fjärråtkomst‑trojan (RAT). Arch Linux säkerhetsteam har nu raderat paketen, men har du redan hunnit installera dem krävs snabba åtgärder.
Vad hände?
Datum
Händelse
16 juli 2025
Paketet librewolf-fix-bin laddas upp till AUR och visar sig innehålla skadlig kod.
Samma dag
Ytterligare två infekterade paket, firefox-patch-bin och zen-browser-patched-bin, publiceras av samma konto.
18 juli 2025
Arch Linux säkerhetsteam tar bort samtliga tre paket och spärrar den skadliga AUR‑användaren.
Varför är en RAT farlig?
En Remote Access Trojan ger angriparen full fjärråtkomst till din dator. Därmed kan de:
Starta från live‑USB och skanna disken med ett pålitligt antivirusverktyg.
Verifiera checksummor på kritiska binärer eller återställ från säkerhetskopia om du är osäker.
Lärdomar för alla AUR‑användare
Läs alltid PKGBUILD innan du bygger ett AUR‑paket – kontrollera särskilt post_install‑ och prepare‑skript.
Följ betrodda underhållare och undvik nyskapade konton utan historik.
Aktivera paket‑signaturer och håll systemet uppdaterat för snabbare säkerhetspatchar.
Automatisera inte allt – verktyg som paru och yay är bekväma men kan dölja varningsflaggor om du inte granskar outputen.
Kort sagt: Har du installerat något av de tre nämnda paketen före 18 juli 2025 är risken reell att ditt system är komprometterat. Ta bort paketen, kontrollera systemet noggrant och var ännu mer vaksam vid framtida AUR‑installationer.
Ett AUR‑paket består av build‑skript – främst PKGBUILD – som beskriver hur man från uppströmskällor genererar ett Arch‑kompatibelt .pkg.tar.zst.
makepkg laddar ned källor, verifierar PGP/SHA‑checksummor och bygger paketet.
pacman -U (eller en AUR‑helper som yay/paru) installerar paketfilen.
VCS‑varianter (-git, -svn) klonar repo t vid build‑tid.
AUR är helt communitydrivet – ingen formell granskning sker före uppladdning. Säkerheten beror därför på att du granskar PKGBUILD, validerar checksummor och gärna bygger i en isolerad chroot.
Ekosystemet omfattar >50 000 recept; flexibiliteten är enorm, men tryggheten motsvarar hur noggrant du auditerar koden.
Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.
Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.
Bakgrund och syfte
Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.
Erfarenheter från drift
Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.
Identifierade begränsningar
Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.
Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.
Slutsats och nästa steg
Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.
Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker.
Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och åtgärder av tidigare problem. Bland nyheterna finns en praktisk ”Arkivera”-funktion direkt i e-postaviseringar, vilket gör det enklare att snabbt rensa inkorgen. Dessutom har redigeringsfönstret förbättrats med en ny varning som informerar användaren om den konfigurerade OpenPGP-nyckeln är på väg att gå ut.
Viktiga korrigeringar i Thunderbird 141
Den här versionen åtgärdar en rad buggar och stabilitetsproblem, däribland:
En krasch som kunde inträffa vid tolkning av meddelandestatus.
Felaktig mappsortering vid manuell omordning.
En uppstartskrasch relaterad till POP3-konton.
Ett fel där knappen ”Radera” tog bort bilagor istället för hela mejlet.
Förbättringar i mapp- och filhantering
Problem med roaming-profiler i Windows och macOS har lösts, där fel datakatalog användes.
Asynkron skapning av arkivmappar fungerade inte som förväntat – detta är nu rättat.
Komprimering av mappar misslyckades tidigare på grund av skrivfel; detta är också åtgärdat.
Övriga rättningar
Nya mappar lades inte in i alfabetisk ordning om användaren tidigare hade ändrat sorteringen.
Kontakter kunde inte hittas i avancerad adressbokssökning om telefonnummer innehöll en punkt.
Statusraden visade fel bilaga vid hovring – det senaste objektet visades i stället för det aktuella.
Felsökning av användargränssnitt och funktioner
URL:er i statusfältet byttes för snabbt vid hovring över länkar.
Dialogrutan ”Sök meddelanden…” kunde inte öppnas utanför e-postfliken.
Skapande av kalenderhändelser eller uppgifter från ett e-postmeddelande misslyckades om meddelandet var öppet i en flik.
Mindre men viktiga justeringar
NNTP-läsfönstret visade inte längre felmeddelande vid nätverksbortfall – detta är korrigerat.
Emojin ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik” – nu rättad.
I sökfunktionen i adressboken saknades alternativet ”Valfritt nummer” när man valde ”Matcha alla villkor”.
Nyhetslänkar (URIs) utan specificerad server visades tidigare med fel format i statusfältet.
Tillgänglighet
Den kompletta listan med ändringar finns att läsa i de officiella versionsanteckningarna. Thunderbird 141 kan laddas ned från den officiella webbplatsen som ett fristående binärpaket. Det fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan behov av installation
THUNDERBIRD – FRI OCH ÖPPEN KÄLLKOD FÖR E-POST
Thunderbird är ett e-postprogram med öppen källkod som utvecklats av Mozilla Foundation.
Det fungerar på Linux, Windows och macOS, och har stöd för e-post, kalendrar, chatt, RSS,
nyhetsgrupper, adressböcker och kryptering med OpenPGP.
Programmet lanserades 2003 som ett systerprojekt till webbläsaren Firefox. Sedan 2017
förvaltas det av Thunderbird Council – ett självständigt utvecklingsteam.
Version: 141.0
Släppt: 22 juli 2025
Webbplats: https://thunderbird.net
SYSTEMKRAV
– Windows: Windows 10 eller senare
– macOS: macOS 10.15 eller senare
– Linux: GTK+ 3.14 eller högre
NYHETER
– Ny ”Arkivera”-knapp i e-postaviseringar
– Varning visas om OpenPGP-nyckel snart går ut
ÅTGÄRDADE PROBLEM
– Krasch vid tolkning av meddelandestatus
– Emoji ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik”
– Fel roaming-katalog i Windows/macOS
– Asynkron mappskapning kunde avbrytas tyst
– Komprimering av mappar misslyckades
– Fel bilaga visades vid hovring i statusfältet
– Länkadresser i statusfältet överskreds direkt
– ”Sök meddelanden…” kunde ej öppnas utanför e-postflik
– Händelse/uppgift kunde ej skapas från mejl i flik
– NNTP visade ej fel vid nätverksbortfall
– Radera-knapp tog bort bilaga istället för meddelande
– Mappar sorterades fel vid manuell ordning
– Nya mappar ej alfabetiska efter manuell sortering
– ”Valfritt nummer” saknades i adressbokssökning
– Punkt i telefonnummer blockerade kontaktträffar
– Krasch vid uppstart med POP3
– news:-länkar visades i fel format i statusfältet
– Enterprise-policy visades ej i inställningar
– Förbättrad visuell och användarupplevelse
– Säkerhetsfixar
Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.
Valfrihet i fokus
En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.
Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.
Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer
Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.
Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
Openbox (64-bit): 256 MB RAM
Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)
Brett urval av skrivbordsmiljöer
Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:
KDE Plasma
MATE
LXQt
Xfce
Openbox
Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:
awesome (fönsterhanterare)
Draco (lättviktsmiljö)
Sugar (från OLPC-projektet)
Programvara – redo direkt från start
Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:
Firefox (webbläsare)
Thunderbird (e-postklient)
LibreOffice (kontorssvit)
VLC (videospelare)
Exaile (ljudspelare)
Cheese (fotoprogram)
RadioStation (internetradio)
Övriga verktyg inkluderar:
Thunar (filhanterare)
Xfburn (skivbränning)
Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
Atril (dokumentvisare)
De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.
Prestanda och användarupplevelse
Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.
Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.
Gemenskap och support
Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.
Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer
Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.
Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.
Linux.se:s bedömning av SparkyLinux
Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.
Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.
I en tidigare artikel presenterades Rock 4SE – en kraftfull enkortsdator som kan införskaffas för så lite som 200 kronor. Det konstanterades att tillverkaren stöd för detta utvecklingskort var som bortblåst.
Det bör påpekas att detta inte är en minidator i klassisk bemärkelse; en PDP-11 kvalificerar sig som det, men Rock 4SE hör snarare till kategorin moderna, ARM-baserade utvecklingskort.
Tack vare ett tips från en uppmärksam läsare har vi hittat en riktig guldgruva för alla som arbetar med sådana enheter. Webbplatsen sd-card-images.johang.se erbjuder ett omfattande bibliotek av färdiga systemavbilder – inte bara för Rock 4SE, utan även för andra modeller av utvecklingskort och även telefoner, inklusive sådana som tillverkarna själva verkar ha lämnat bakom sig.
HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.
Hårdvara & specifikationer
Den här modellen är utrustad med:
Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
4 GB DDR2-RAM
Blu-ray-spelare
Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)
Streaming och användning i praktiken
Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.
Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.
Slutsats
HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.
Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:
SSD-uppgradering
Linux-distribution som debian eller ubuntu.
Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter
Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.
Linux.se åsikt. Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.
Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland. Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.
Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.
För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.
Hur gjorde vi testet
Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.
BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.
Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.
Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.
Fakta: HP Pavilion HDX9300
Skärm: 20,1″ 1920×1200
CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
RAM: 4 GB DDR2
Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
Mozilla har nu släppt version 141 av sin populära webbläsare Firefox – ett något mindre släpp, men med flera intressanta förbättringar under huven. Även om lanseringen officiellt sker den 22 juli 2025, finns versionen redan nu att hämta.
Lägre minnesanvändning på Linux och smidigare uppdateringar
En av de största förbättringarna gäller Linux-användare: Firefox 141 förbrukar mindre RAM och kräver inte längre att man startar om webbläsaren efter uppdateringar via systemets pakethanterare. Det innebär en smidigare och mer effektiv användarupplevelse.
Flikgrupper med hjälp av AI
Firefox har fått en ny AI-baserad funktion som hjälper dig att organisera dina flikar. Funktionen kan automatiskt föreslå namn på flikgrupper samt föreslå vilka flikar som passar ihop. Den är aktiverad från början, men kan stängas av i inställningarna under flikhantering.
Ny design på startsidan
Kugghjulet som tidigare användes för att ändra layouten på startsidan är nu ersatt med en tydligare ”Anpassa”-knapp. Den nya knappen har dessutom fått en mjuk övergångseffekt som gör designen mer tilltalande.
Förbättrat språkstöd och bättre integration i Windows
Firefox på valencianska har nu inbyggt stavningsstöd med en katalansk ordlista. För Windows 11 har knapparna i fönsterramen fått ett uppdaterat utseende med systemets egna fontikoner, vilket gör att Firefox smälter in bättre med resten av operativsystemet. Dessutom är WebGPU nu aktiverat för bättre grafikprestanda.
För dig som utvecklar för webben
Version 141 bjuder även på flera tekniska nyheter för utvecklare:
Stöd för CHIPS (Cookies Having Independent Partitioned State) har återinförts.
Det nya attributet closedby och egenskapen closedBy har lagts till.
Webbläsaren kan nu rensa sin fram/bak-cache (bfcache) om servern begär det via HTTP-huvudet Clear-Site-Data: "cache".
På Android stöds nu även webkitdirectory-attributet, vilket gör det möjligt att välja hela mappar via <input type="file">.
Ny funktion för tilläggsutvecklare
Tillägg kan nu använda en ny metod, i18n.getPreferredSystemLanguages(), för att ta reda på vilka språk som är inställda i operativsystemet. Den kompletterar den tidigare funktionen i18n.getAcceptLanguages() som visar språkvalen i själva webbläsaren.
Tillgänglighet
Firefox 141 blir officiellt tillgänglig den 22 juli, tillsammans med uppdateringarna Firefox 140.1 ESR och 128.13 ESR. Men den som vill behöver inte vänta – det går redan nu att ladda ner versionen för 64-bit, 32-bit och ARM64 direkt från Mozillas FTP-server.
Den klassiska och resurssnåla fönsterhanteraren IceWM fortsätter att förfinas. Nu är version 3.8.1 släppt – en uppföljare till 3.8 som anlände för bara några veckor sedan. Den nya versionen fokuserar främst på prestandaförbättringar, finputsad användarupplevelse och uppdaterad dokumentation.
Återgång till bättre minnesberäkning
En viktig förändring i denna version är att utvecklarna har återgått till en tidigare metod för att beräkna användarens minnesförbrukning. Det här åtgärdar felaktigheter som kunde uppstå i nyare versioner, vilket ger mer pålitlig systeminformation.
Verktygsfältet blir mer levande
Verktygsfältet har förbättrats på flera sätt. Nu kan det laddas om direkt från dialogrutan – en praktisk funktion för den som justerat inställningar och snabbt vill se resultatet utan att starta om hela sessionen.
Meddelanden som inte tappas bort
En annan förbättring är att meddelandefönster nu alltid hålls över WindowList-fönstret. Det här löser ett vanligt irritationsmoment där viktiga dialoger kunde hamna bakom andra fönster och gå obemärkt förbi.
BrowseMenu blir snabbare
Menyn för att bläddra mellan program och mappar – BrowseMenu – har fått både bättre fart och lägre minnesanvändning. Det gör skillnad särskilt på äldre datorer eller system med begränsade resurser.
Tydligare dokumentation
Dokumentationen har också fått sig ett lyft. Det framgår nu uttryckligen att verktygsfältet fungerar som en meny, vilket tidigare var underförstått men inte tydligt sagt. Dessutom förklaras att OpenCommand är tänkt att användas inom Start-menyn, vilket förhindrar missförstånd för den som anpassar sin miljö.
Små optimeringar och bättre översättningar
Under ytan har flera mindre optimeringar genomförts för att ytterligare minska minnesåtgången. Och för användare i Ungern finns goda nyheter – de ungerska språkfilerna har uppdaterats för bättre lokal användning.
IceWM 3.8.1 är ett tydligt exempel på hur även små uppdateringar kan ha stor betydelse – särskilt i minimalistiska miljöer där varje megabyte räknas och varje detalj påverkar flödet.
openSUSEs blivande standardinstallerare Agama har nått version 16 och kommer med en rad efterlängtade nyheter – från Wayland‑start till smartare automatisering.
Största nyheterna i korthet
Nyhet
Varför det spelar roll
Wayland som standard
Modern grafikstack, färre X11‑beroenden och grund för kommande HiDPI‑förbättringar.
Räddningsläge
Starta ISO:n i ett minimalt felsökningsskall; perfekt när en server vägrar boota.
Lösenordsstyrke‑kontroll
libpwquality varnar för svaga lösenord i realtid.
Konfliktdetektor för mönster
Krockar mellan programvarumönster flaggas innan installation.
MD RAID‑stöd i GUI
Återanvänd befintliga RAID‑enheter direkt från det grafiska gränssnittet.
IPMI‑statusrapporter
STARTED, FINISHED eller FAILED skickas till BMC:n vid massinstallationer.
Vad är nytt för dig som installerar manuellt?
Fräsch Wayland‑session Live‑ISO:n startar nu Firefox under Wayland. Övergången innebär en större ISO‑fil och några saknade kortkommandon, men patchar är redan på väg.
Nytt räddningsläge Välj Rescue Mode i GRUB‑menyn för ett textbaserat, resurssnålt felsökningsskal – ett välkommet substitut för det gamla “Rescue System”.
Smartare nätverk
Bind en anslutning till ett visst nätverkskort (namn eller MAC).
Välj vilka anslutningar som ska skrivas till målsystemet.
Agama varnar om inget nätverk kommer att konfigureras efter installationen.
Bättre lagringshantering Ett nytt sort‑fält i JSON‑profilerna låter dig matcha enheter på storlek, namn eller annat attribut – perfekt för automatiska RAID‑byggen.
GUI‑förbättringar
Konfliktkontroll för programvarumönster.
Password‑meter som säger ifrån när “password123” inte duger.
Omstartsknappen vid fjärrinstallation visar nu tydlig status tills maskinen är uppe igen.
Nyheter för automatiserade driftsättningar
Funktion
Detaljer
extraRepositories
Lägg till externa repo:n direkt i JSON‑profilen.
onlyRequired
Hoppa över recommended‑paket och installera enbart hårda beroenden.
IPMI‑rapporter
Installationsstatus skickas till BMC:n → enklare övervakning i rackmiljö.
Kommando‑omstrukturering
agama config generate/load/validate ersätter de äldre profile‑kommandona för ett mer konsekvent CLI‑flöde.
Ladda ner och testa
Agama 16‑ISO:n kan installera:
Tumbleweed
Leap 16.0 Beta
Micro OS
Slowroll (experimentell)
Tips: Testa gärna Wayland‑övergången i din miljö och rapportera eventuella problem i projektets GitHub‑repository eller på #yast ( Libera.Chat ).
Vägen framåt
Målet är att Agama ska bli den officiella installeraren för openSUSE Leap 16.0 och SUSE Linux Enterprise 16.0. Ju fler scenarier den testas i, desto stabilare kommer slutversionen att bli – så ladda ner, prova och bidra!
Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges.
Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom aggressiv kompilatoroptimering lyckades den ofta prestera bättre än andra Linuxdistributioner, även på AMD-hårdvara.
Avslutet har väckt kritik – främst på grund av att det skedde utan förvarning eller övergångsperiod. Många ser det som oansvarigt, särskilt från ett företag av Intels storlek. Intel har heller inte gett någon tydlig förklaring till beslutet.
Samtidigt försäkrar Intel att man fortsatt är engagerat i Linux-utveckling och bidrar till andra open source-projekt. Men Clear Linux är nu historia.
För användare innebär detta att det är dags att säkerhetskopiera och byta till en ny Linuxdistribution – Clear Linux är inte längre ett alternativ.
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.
Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.
För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.
Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.
De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.
Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.
ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.
Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.
Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.
Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org. Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.
Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.
Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.” Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.
Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt.
Systemkrav
Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB RAM och 6,5 GB lagringsutrymme för att Bluestar ska fungera. För optimal upplevelse rekommenderas dock minst 2 GB RAM, en 2 GHz-processor och 20 GB lagringsutrymme. Detta innebär att Bluestar är kompatibel med de flesta datorer från de senaste 10–15 åren.
Översikt
Bluestar Linux är en tysk distribution som bygger på Arch Linux och använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö. Den senaste versionen, 2025.06.30, är över 5 GB stor och levereras med ett omfattande urval av förinstallerad mjukvara.
Systemet erbjuder både Wayland och X11 som val vid inloggning. X11-sessionen innehåller ett dockfält med programikoner längst ned, medan Wayland saknar detta som standard. Funktionaliteten är likvärdig i båda miljöerna.
Förinstallerad programvara
Bluestar innehåller en komplett uppsättning applikationer för direkt användning:
Webb och kommunikation: Firefox, Thunderbird, Pidgin, FileZilla, Bluesky Multimedia: VLC, GIMP Kontorsprogram: LibreOffice (hela sviten) KDE-program: Kate, KPatience, KolourPaint, KPhotoAlbum, Konqueror, KTorrent, digiKam Dokument och filer: Okular (dokumentvisning), Dolphin (filhanterare) Verktyg: GParted (partitionering), KCalc, KWrite med flera
Det mesta som behövs finns tillgängligt direkt efter installationen.
Paketformat och uppdatering
Flatpak är inte inkluderat från början men installeras enkelt med kommandot:
sudo pacman -S flatpak
Systemet använder det grafiska uppdateringsverktyget Kalu (Keeping Arch Linux Up-to-date) för att hantera systemuppdateringar smidigt. Kalu integreras med KDE och håller systemet aktuellt med ett fåtal klick.
Prestanda och användarupplevelse
Bluestar startar något långsammare än vissa andra distributioner, men när systemet väl är igång levererar det mycket god prestanda. KDE Plasma är optimerat och responsivt – applikationer startar snabbt och flera program kan köras parallellt utan märkbar påverkan på systemets hastighet eller stabilitet.
Systemet håller låg temperatur och belastningen på hårdvaran är måttlig även vid multitasking. Äldre laptops, som ThinkPad T500, hanterar Bluestar utan problem.
Skrivbordsmiljön är genomtänkt och välkonfigurerad direkt från början. Ändringar är sällan nödvändiga, men anpassningsmöjligheter finns för den som vill skräddarsy sin upplevelse.
Slutsats
Bluestar Linux visar att det är fullt möjligt att erbjuda en kraftfull och användarvänlig Arch-baserad distribution utan att kompromissa med funktion eller design. Distributionen passar både erfarna användare och nybörjare som söker ett förkonfigurerat men ändå flexibelt system.
KDE Plasma, omfattande programutbud, bra prestanda och enkel pakethantering gör Bluestar till ett starkt alternativ för den som vill ha en modern Linuxmiljö med Arch som grund. Det är en distinkt och välpolerad distribution som förtjänar uppmärksamhet – särskilt för dem som vill ha ”Arch utan krångel”.
Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön.
Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid.
Vad är Waydroid?
Waydroid använder LXC (Linux Containers) för att starta ett fullständigt Android-system direkt i Linux. Det ger flera fördelar:
Nästan inbyggd prestanda
Låg resursanvändning
Direkt skrivbordsintegration
Åtkomst till värddatorns GPU via Mesa för förbättrad grafikprestanda
Waydroid fungerar på många olika Linuxdistributioner och CPU-arkitekturer.
Förberedelser
Waydroid kräver att du använder Wayland som displayserver. Du kan kontrollera detta genom att köra följande kommando i terminalen:
echo $XDG_SESSION_TYPE
Om du får svaret ”wayland” är du redo att gå vidare. Om svaret är ”x11” behöver du logga ut och välja en Wayland-session vid inloggningen.
Uppdatera därefter ditt system och installera nödvändiga verktyg:
Börja med att lägga till Waydroids officiella paketkälla:
curl -s https://repo.waydro.id | sudo bash
Om din Linuxdistribution inte identifieras automatiskt kan du behöva ange den manuellt, exempelvis -s jammy för Ubuntu 22.04.
Installera sedan Waydroid:
sudo apt install waydroid -y
För Fedora:
sudo dnf install waydroid
Använder du Arch Linux eller annan distribution? Följ i så fall instruktionerna i den officiella dokumentationen.
Observera att Waydroid kräver direkt åtkomst till värddatorns kärna. Det fungerar inte i virtuella maskiner.
Första uppstart
När Waydroid startas för första gången uppmanas du att ladda ner en Android-avbildning. Du får välja mellan två varianter:
Vanilla – utan Google Play-tjänster
GAPPS – med Google Play-tjänster och tillgång till Play Store
Välj GAPPS om du vill installera appar via Play Store. När nedladdningen är klar startas Waydroid automatiskt. Om inte kan du starta det manuellt via programmenyn.
Aktivera Google Play
För att kunna använda Play Store behöver enheten registreras som godkänd hos Google.
Öppna Waydroid-skalet genom att köra: sudo waydroid shell
Hämta Android-ID: ANDROID_RUNTIME_ROOT=/apex/com.android.runtime ANDROID_DATA=/dataANDROID_TZDATA_ROOT=/apex/com.android.tzdataANDROID_I18N_ROOT=/apex/com.android.i18n sqlite3 /data/data/com.google.android.gsf/databases/gservices.db "select * from main where name = \"android_id\";" Kommandot returnerar ett numeriskt ID. Kopiera detta värde.
Gå till Googles sida för registrering av icke-certifierade enheter: https://www.google.com/android/uncertified Klistra in ditt Android-ID, bekräfta att du inte är en robot och klicka på Registrera.
Starta om Waydroid med följande kommandon: waydroid session stopwaydroid session start
Nu är Play Store redo att användas.
Installera Android-appar
Via Google Play Store
Om du installerade GAPPS kan du nu starta Play Store, logga in med ditt Google-konto och installera appar precis som på en vanlig Android-enhet.
Via APK-filer
Om du föredrar att installera appar manuellt eller inte använder GAPPS-versionen kan du ladda ner en APK från en betrodd källa. Navigera till mappen där filen sparats och kör:
waydroid app install namn_på_app.apk
Byt ut namn_på_app.apk mot det faktiska filnamnet.
Alternativa appbutiker
Du kan även använda tredjepartsbutiker som F-Droid för att installera fria och öppen källkod-baserade appar.
Ta bort appar
För att avinstallera en app, håll in appikonen i Android-gränssnittet och välj alternativet för avinstallation – precis som på en vanlig Android-telefon.
Sammanfattning
Waydroid gör det möjligt att köra Android-appar på Linux med hög prestanda, låg resursanvändning och smidig integration med skrivbordet. Det är en mycket bättre lösning än traditionella emulatorer och passar både för vardagsanvändare och utvecklare.
Om du behöver andra alternativ kan du även titta på emulatorer som Anbox, Genymotion eller Android Studio med AVD. Men för den som söker bästa möjliga prestanda och integration är Waydroid ofta det bästa valet.
Android – kort historik
Android utvecklades ursprungligen av Android Inc., grundat 2003. Google köpte upp företaget 2005 och lanserade den första Android-versionen 2008 med HTC Dream – världens första Android-telefon.
Systemet bygger på en modifierad Linux-kärna och en Java-baserad miljö. Idag är Android världens mest använda mobila operativsystem.
Waydroid – vad är det?
Waydroid (tidigare kallat Anbox-Halium) är ett open source-projekt som gör det möjligt att köra ett komplett Android-system i en container direkt på Linux.
Till skillnad från traditionella emulatorer använder Waydroid LXC och får tillgång till värddatorns grafikkort för nära inbyggd prestanda.
Tekniskt
– Kör Android i en LXC-container
– Integreras med Linux via Wayland
– Stöd för både Vanilla (utan Google) och GAPPS (med Play Store)
– Fungerar på ARM och x86 (emulerat vid behov)
– Kräver fysisk Linux-maskin (fungerar ej i virtuell miljö)
Fördelar
– Högre prestanda än emulatorer som Anbox eller Genymotion
– Lägre resursförbrukning
– Android-appar integreras direkt i skrivbordsmiljön
– Stöd för både APK-filer och Play Store
Projektwebb:
https://waydro.id
Källkod:
https://github.com/waydroid/waydroid
Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur.
Vad innebär förändringen?
Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet Anaconda slutar tillåta UEFI-installationer på MBR-partitionerade diskar.
Om du installerar Fedora 43 på ett x86-system i UEFI-läge måste du använda en disk som är partitionerad med GPT (GUID Partition Table).
Denna förändring gäller endast nya installationer, inte uppgraderingar av befintliga system.
Förslaget är ännu inte slutgiltigt beslutat, men det har fått starkt stöd i Fedora-gemenskapens omröstning. Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) förväntas fatta ett beslut inför Fedora 43:s lansering.
Varför görs denna förändring?
Det finns flera viktiga skäl till varför Fedora vill slopa MBR-stödet vid UEFI-installationer:
1. Ökad tillförlitlighet Även om UEFI-tekniken tekniskt sett fungerar med MBR, är stödet ofta bristfälligt i verkligheten. Firmware varierar och det är vanligt med problem, till exempel att efibootmgr inte kan registrera UEFI-bootposter. Genom att standardisera på GPT blir installationen mer robust.
2. Mindre underhåll och tydligare dokumentation Fedora testar inte UEFI på MBR i dagsläget. Eftersom användningen är mycket begränsad innebär slopat stöd mindre komplexitet i testning och kodbas, och minskar risken att användare tror att MBR+UEFI är en framtidssäker lösning.
3. Anpassning till moderna standarder Fedoras dokumentation för GRUB2 utgår redan från GPT vid UEFI-installationer. Tidigare behov, som molnplattformar som bara stödde MBR, är inte längre aktuella. Moderna miljöer har fullt stöd för GPT.
Vem påverkas av förändringen?
Det är viktigt att förstå vilka scenarier som berörs:
Du påverkas om:
Du planerar att installera Fedora 43 (eller senare) på ett x86-system som startas i UEFI-läge och använder en MBR-partitionerad disk.
Du påverkas inte om:
Du redan har en befintlig Fedora-installation, även om den kör UEFI på MBR.
Du använder andra arkitekturer än x86, till exempel ARM eller RISC-V.
Du installerar Fedora i traditionellt BIOS-läge (Legacy Boot).
Hur kan du testa ändringen?
Om du vill prova beteendet i förväg:
Vänta tills ändringen har införts via pull request Anaconda PR #6484.
Ladda ner en aktuell Fedora Rawhide ISO.
Försök att installera Fedora i UEFI-läge på en MBR-partitionerad disk.
Installationsprogrammet bör då avbryta med ett tydligt felmeddelande om att GPT krävs för UEFI-installationer.
Vad händer härnäst?
Om detta förslag godkänns, kommer Fedora från och med version 43 att endast stödja UEFI-installationer på GPT-diskar för x86-system. Det är ett steg mot ett modernare, mer förutsägbart och stabilt operativsystem.
Om du planerar att installera Fedora på en UEFI-maskin är det redan nu rekommenderat att konvertera eller skapa dina diskar med GPT — det är framtidens riktning.
Vi inväntar ett officiellt beslut från FESCo.
Fakta: MBR, GPT och UEFI.
Fakta: MBR, GPT och UEFI
MBR (Master Boot Record)
En äldre metod för att partitionera hårddiskar, introducerad på 1980-talet. Begränsad till 2 TB diskar och högst fyra primära partitioner. Startsektorn innehåller både partitionstabellen och kod för att starta operativsystemet.
GPT (GUID Partition Table)
En modern partitioneringsstandard som ersätter MBR. Stöder mycket större diskar och fler partitioner (upp till 128). Varje partition identifieras med ett globalt unikt ID (GUID). GPT är en del av UEFI-standarden.
UEFI (Unified Extensible Firmware Interface)
Ett modernt firmwaregränssnitt som ersätter BIOS. Ger snabbare uppstart, stöd för stora diskar, grafiska menyer och säker start (Secure Boot). Förväntar sig normalt att disken är partitionerad med GPT.
Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara.
Räddningsläge för Calamares och Btrfs
En av de mest efterlängtade nyheterna är att installationsprogrammet nu kan rädda system installerade med Calamares och filsystemet Btrfs – något som tidigare varit begränsat. Det gör det enklare att återställa system i krissituationer, särskilt på stationära datorer och laptops där Calamares ofta används.
Förbättrat stöd för kryptering
System med disk-kryptering får också ett lyft. Det går nu att installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar stödet för moderna initramfs-baserade upplåsningsmekanismer och säkrar att systemd-baserade system fungerar sömlöst med krypterade enheter.
Apple-tangentbord på ARM-stöd
Installationsprogrammet har utökats med drivrutiner för Apple MTP- och SPI-tangentbord, vilket innebär att tangentbord på till exempel MacBook Pro (M1) och MacBook Air (M2) nu fungerar direkt vid installation – något som tidigare varit ett hinder för Linuxanvändare på ARM-baserade Apple-enheter.
Debian 13 RC2 innehåller även rad andra förbättringar
Debian Installer RC2 innehåller även en rad andra förbättringar:
Stöd för Secure Boot på AMD64 och ARM64 via shim-signed.
Nya Intel pinctrl-drivrutiner har lagts till i installationskärnan.
Möjlighet att förinställa extra alternativ för lokala sources.list-rader.
Cdrom-källor inaktiveras automatiskt om man installerar från USB, SD-kort eller ISO – vilket ger renare källistor.
Firmware som inkluderas i initrd loggas nu automatiskt.
Förbättrat stöd för talsyntes i grafiska installationslägen.
force-efi-extra-removable är nu aktiverat som standard i vissa fall – detta hjälper maskiner där EFI inte fungerar som det ska.
wget-appleten har tagits bort från BusyBox.
Variabeln DPKG_UNPACK_OPTIONS sätts inte längre till --force-overwrite, vilket förbättrar pakethanteringens robusthet.
Installationsprogrammets grafiska banner har uppdaterats med senaste versionen av Ceratopsian-temat.
Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2
Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2. Dessutom har renderingen av japanska tecken förbättrats genom att byta från VL Gothic till MotoyaLCedar. Filspegel-listan (Mirrors.masterlist) har också uppdaterats för att spegla aktuella servrar.
För testning – inte produktion
RC2 är en testversion av installationsprogrammet och är inte avsedd för produktionsmiljöer. Användare som vill bidra med testning inför den officiella lanseringen av Debian 13 uppmanas att ladda ner och prova installationsprogrammet via Debians webbplats.
Faktaruta: Debian 13 ”Trixie”
Kodnamn: Trixie Beräknat släppdatum: Slutet av juli 2025 Senaste releasekandidat: Debian Installer Trixie RC2
Nyheter i Debian 13
Stöd för räddning av Btrfs-system installerade via Calamares
Bättre disk-kryptering med systemd-cryptsetup + cryptsetup-initramfs
Stöd för Apple MTP- och SPI-tangentbord (t.ex. MacBook M1/M2)
Secure Boot via shim-signed på AMD64 och ARM64
Intel pinkontroll-drivrutiner inkluderade
Talsyntesstöd förbättrat för grafiskt installationsläge
Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS
Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare.
Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu
Efter fyra månader sedan version 4.4 är Vulkan-backenden nu redo för produktion. Den här versionen inkluderar stöd för OpenXR (VR/AR), Subdivision Surface och USD/Hydra, tillsammans med förbättrad prestanda.
På Linux kräver Vulkan:
NVIDIA-drivrutin version 550 eller senare
Mesa 25.3 eller senare för AMD-grafik
Trots detta är OpenGL fortfarande standardvalet i Blender 4.5, då Vulkan fortfarande har vissa begränsningar – som svagare VR-prestanda, hantering av mycket stora mesh:er och hårdvaruberoende skillnader.
Nya funktioner i gränssnittet
Blender 4.5 introducerar flera förbättringar i användargränssnittet:
Stöd för penntilt på ritplattor
Horisontell scrollning
Visuella effekter vid justering av regionstorlek
Stöd för att dra och släppa objekt längst ner i trädvyer
Ny funktion för att ta skärmdumpar direkt i Blender
På Linux får man även:
Större muspekare (24×24 och 32×32) för högupplösta skärmar
Stöd för ”Hyper”-modifieraren – en extra tangent som kan mappas till t.ex. Caps Lock
Förbättringar i nodsystemet
Nodredigeraren har fått flera förbättringar:
Sökning efter specifika nodoperationer och indata
Ny operator för att skapa tomma nodgrupper
Möjlighet att visa interna attribut i kalkylbladsredigeraren
Växlingsbara (toggle) indata i paneler
Ny popup för importinställningar
Tekniska förbättringar och optimeringar
Blender 4.5 förbättrar starttid, texturladdning och shaderkompilering (nu trådad som standard där det är möjligt).
Ytterligare förbättringar:
Ny algoritm minskar djupbuffertartefakter vid långa vyavstånd
Minskning av ljusläckage från stora ljuskällor
Ny ”shadow terminator”-funktion minskar självskuggning på lågpolygonmodeller
Förbättrad adaptiv subdivision med stöd för attribut-subdivision, jämn UV-subdivision och motion blur
Nya shadernoder och förbättrade materialmöjligheter
Förbättrad bump-korrigering
Ny “Filter Width”-ingång på Bump-noden
Nya noder: Vector Math, Vector Rotate, Vector Mix, Value Mix, Clamp, Float Curve, Blackbody
Image Info-nod som visar bilddimensioner, upplösning och transformation
Image Coordinates-nod med stöd för olika pixelkoordinater
Relative To Pixel-nod för konvertering till pixelvärden
Redigering, animation och arbetsflöde
Stöd för Boolean-sockets
Nya interpoleringsval för Scale- och Corner Pin-noder
GPU-stöd för Denoise-noden
Ny bakgrunds-gizmo för Split-noden
Visuell overlay för renderstorlek i bildredigeraren
Möjlighet att duplicera shape keys
Ny operator för att uppdatera shape keys från objekt med samma namn
Snäppning av tidslinjens spelhuvud till synliga objekt
Ytterligare förbättringar:
Copy Global Transform-tillägget har förbättrats med stöd för keying sets
Skärmdumpar för pose assets kan nu tas direkt
Slip-operatorn har refaktorerats
Mesh-normala kan redigeras via geometri-noder
Paneler och sökfunktioner stöds nu i operatorpanelen för nodgrupper
Förbättringar i videoredigering och rendering
HDR-stöd i sekvensförhandsvisning
Snäppning för 2D-markör i preview
“Snap to Frame Range”-alternativ i tidslinjen
Tydlig återkoppling i statusfältet när framerate eller vyinställning ändras vid import
Grease Pencil och USD-import
Ny renderpass för Grease Pencil
Möjlighet att filtrera Grease Pencil per vy-lager
Ny SSAA-antialiasingmetod för rendering
Ny operator för att konvertera kurvtyper
Möjlighet att endast visa onion skinning för aktivt objekt
Import/export-funktionalitet
SVG-export stöder nu animation över flera bildrutor
Snap to Cursor har fått rotationsstöd
Stöd för import av animerade kamerainställningar
Stöd för USD Skeleton rest pose
Stöd för formprimitiv (Plane, Capsule_1, Cylinder_1)
Stöd för DomeLight_1-schema
Tillgänglighet
Blender 4.5 LTS finns att ladda ner som en universell binär för GNU/Linux som kan köras direkt utan installation. Fullständiga versionsanteckningar och nedladdning finns på den officiella webbplatsen: blender.org
Fakta om Blender
Vad är Blender?
Blender är ett fritt och öppet källkodsprogram för 3D-modellering, animation, rendering, videoredigering, VFX, skulptering, motion graphics och spelutveckling. Det används av både oberoende kreatörer och professionella studior världen över.
Nyckelfunktioner:
• 3D-modellering (polygoner, NURBS, skulptering)
• UV-unwrapping och texturering
• Rigging, skinning och armaturer
• Animation och keyframing
• Simuleringar (rök, vätskor, tyg, partiklar)
• Rendering med Cycles och Eevee
• Node-baserade shaders och compositing
• Videoredigering via VSE (Video Sequence Editor)
• Motion tracking och kameraintegrering
• VR- och AR-stöd via OpenXR
• Stöd för många filformat (OBJ, FBX, glTF, USD, SVG m.fl.)
• Fullt skriptbart med Python API
Plattformar:
Windows, macOS, Linux (Wayland och X11)
Historik:
• Blender skapades 1994 som ett internt verktyg på den nederländska animationsstudion NeoGeo.
• År 2002 blev Blender öppen källkod efter en global insamling genom kampanjen ”Free Blender”.
• Blender Foundation och Blender Institute bildades av grundaren Ton Roosendaal.
• Projektet har fått stöd av företag som NVIDIA, AMD, Intel, Epic Games, Adobe, Ubisoft och Microsoft.
Licens:
Blender är licensierat under GNU GPL (General Public License) version 2 eller senare – fritt att använda, modifiera och distribuera.
Senaste version:
Blender 4.5 LTS (juli 2025): Vulkan-backend stabil, bättre prestanda, nya nodfunktioner och förbättrad rendering.
Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1
Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system.
Nyheter i version 2.6.1
Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare datorer. Det finns även uppdaterade versioner baserade på tidigare Ubuntu-utgåvor:
24.10
24.04 LTS
22.04 LTS
20.04 LTS
18.04 LTS
Andra förbättringar i denna version:
Återaktiverad Image Explorer som varit inaktiverad i föregående version
Firefox är tillbaka i Ubuntu 24.10-bygget
Möjlighet att välja NFS-version vid anslutning till nätverksenheter
Förbättrat touchpad-stöd med funktioner som tryck-för-klick och flerfinger-gester
Buggfixar och stabilitet
Version 2.6.1 åtgärdar flera kända problem:
En första lösning på felet umount: /tmp/rescuezilla.ntfs/mount: target is busy, som förhindrade säkerhetskopiering och kloning av vissa NTFS-diskar
Problem med att swap-partitioner förblev monterade under återställning och kloning är nu löst
Buggar som förhindrade skapandet av okomprimerade diskavbildningar har fixats
Läsbarhetsproblem med GTK-temat har rättats till för bättre visuell enhetlighet
Tekniken bakom
Denna version innehåller:
Den senaste versionen av partclone (0.3.37)
En ny översättning till brasiliansk portugisiska (pt_BR)
De senaste säkerhetsfixarna från Ubuntu
Kompatibilitet
Rescuezilla fungerar med en lång rad avbildningsformat, bland annat:
Clonezilla
VirtualBox (VDI)
VMware (VMDK)
QEMU (QCOW2)
Hyper-V (VHDx)
Råfiler som .dd och .img
Redo Rescue, Foxclone, FOG Project, FSArchiver (endast återställning), Apart GTK och Redo Backup and Recovery
Där hittar du även kompletta versionsanteckningar med mer information om förbättringarna i denna version.
Fakta om Rescuezilla
Rescuezilla är ett grafiskt systemåterställningsverktyg baserat på Ubuntu och Clonezilla. Det erbjuder enkel diskkloning och backup utan kommandorad. Programmet startas som en live-ISO och påverkar inte det installerade operativsystemet.
Historia
Projektet bygger vidare på det nedlagda Redo Backup and Recovery, och skapades för att erbjuda ett aktivt underhållet, användarvänligt alternativ med moderna komponenter.
Utvecklare
Rescuezilla utvecklas främst av Elliot Killick och är ett fritt och öppet projekt med källkod tillgänglig på GitHub:
Daemons är bakgrundsprocesser i Linux som körs automatiskt och hanterar systemfunktioner som nätverk, schemaläggning och tjänster – utan användarens inblandning.
Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb.
I den här guiden får du en genomtänkt översikt över vad tjänster och daemons är, hur de fungerar, varför de är viktiga och hur du hanterar dem i praktiken med moderna verktyg som systemctl.
Vad är en daemon?
En daemon är en process som körs tyst i bakgrunden och väntar på att få utföra sitt jobb. Den startar automatiskt antingen när systemet startar, när ett särskilt behov uppstår, eller efter att ha blivit aktiverad av en annan tjänst.
Daemoner är vanligtvis inte synliga för användaren och har ingen grafisk representation – de är rena systemprocesser.
Vanliga exempel på daemoner:
sshd – Lyssnar efter och hanterar fjärranslutningar via SSH.
cupsd – Administrerar utskriftsjobb via CUPS (Common UNIX Printing System).
crond – Kör automatiska uppgifter som du schemalagt med cron.
systemd-journald – Samlar in och loggar systemhändelser och fel.
De flesta daemoner följer konventionen att sluta med bokstaven d, som helt enkelt står för ”daemon”.
Vad är en tjänst?
En tjänst (eller service) är ett systemresursstyrt uppdrag som kan vara:
långvarig (som en klassisk daemon)
tillfällig, bara aktiv när den behövs
manuellt styrd, till exempel av en användare eller ett skript
En tjänst behöver inte vara en ständig bakgrundsprocess. Vissa tjänster aktiveras av händelser – t.ex. när en USB-enhet kopplas in, när ett nätverk blir tillgängligt, eller när ett schemalagt jobb ska köras.
Exempel:
sshd körs hela tiden → typisk långlivad daemon
bluetooth.service kan aktiveras automatiskt när en Bluetooth-enhet upptäcks
atd startar endast när ett engångsskript ska köras enligt ett schema
Alla daemoner är tjänster, men inte alla tjänster är daemoner.
Init-system och tjänstehantering
När ett Linuxsystem startar behöver något ta ansvar för att initiera alla tjänster. Det kallas för ett init-system. I moderna Linuxdistributioner är det nästan alltid systemd som sköter detta.
systemd
systemd är init-systemet och tjänstehanteraren i de flesta Linuxdistributioner i dag, inklusive:
Ubuntu (sedan 15.04)
Debian (sedan 8 ”Jessie”)
Fedora
CentOS/RHEL 7+
Arch Linux
Systemd är ansvarigt för att:
Starta alla nödvändiga tjänster i rätt ordning vid boot
Hantera beroenden mellan tjänster (t.ex. att nätverket är uppe innan webbtjänsten startar)
Övervaka tjänster och starta om dem vid behov
Tillhandahålla loggning via journalctl
Kontrollera enheter, sockets, timrar, mount-punkter och mer
systemd körs som process nummer 1 (PID 1) – det första som laddas efter att Linux-kärnan har startat.
Hantera tjänster med systemctl
Det viktigaste verktyget för att interagera med systemd är kommandot systemctl. Det används för att kontrollera tjänster på ett standardiserat och konsekvent sätt.
Kontrollera status
sudo systemctl status sshd
Visar om tjänsten är aktiv, inaktiv eller har kraschat. Visar även loggar, PID, senaste ändringar etc.
Starta en tjänst manuellt
sudo systemctl start nginx
Startar nginx-tjänsten för denna session (utan att aktivera den vid nästa omstart).
Stoppa en tjänst
sudo systemctl stop nginx
Starta om en tjänst
sudo systemctl restart nginx
Starta om endast om tjänsten redan körs
sudo systemctl reload nginx
Aktivera tjänst vid systemstart
sudo systemctl enable nginx
Inaktivera tjänst vid systemstart
sudo systemctl disable nginx
Visa alla aktiva tjänster
systemctl list-units --type=service
Visa alla installerade tjänster (inkl. inaktiva)
systemctl list-unit-files --type=service
Analysera och övervaka daemons i realtid
ps – lista processer
ps aux
Visar alla processer i systemet. Kan kombineras med grep för att söka:
ps aux | grep sshd
top – realtidsöversikt
top
Visar CPU- och minnesanvändning live. Bra för felsökning.
Ger färgad, interaktiv processvy med möjligheten att sortera, filtrera och avsluta processer direkt.
Viktiga tjänstekategorier
Här är några typer av tjänster du ofta hittar i ett Linuxsystem:
Typ
Exempel
Beskrivning
Nätverk
NetworkManager, wpa_supplicant
Hanterar trådbundet och trådlöst nätverk
Säkerhet
firewalld, fail2ban
Brandväggsregler och inloggningsskydd
Webb
nginx, apache2
Kör webbtjänster
Tid
systemd-timesyncd, chronyd
Synkroniserar tid via NTP
Utskrift
cups
Hanterar skrivare och utskriftsköer
Schemaläggning
cron, atd, systemd-timers
Kör kommandon vid bestämda tider
Sammanfattning
Tjänster och daemons är avgörande för ett fungerande Linuxsystem. De arbetar i bakgrunden med att hålla nätverket aktivt, ta emot fjärranslutningar, köra schemalagda jobb, driva brandväggen och mycket mer.
Med verktyg som systemctl, ps, top och htop får du som användare eller administratör full kontroll över vad som körs och hur ditt system mår.
Att förstå skillnaden mellan en daemon och en tjänst, samt att kunna felsöka och styra dem, är ett viktigt steg på vägen till att bemästra Linux.
En daemon är en bakgrundsprocess som körs utan direkt användarinteraktion. Termen kommer från det grekiska ordet daimon, som syftar på ett osynligt väsen – inte en ”demon” i religiös bemärkelse.
Begreppet togs i bruk av programmerare på MIT på 1960-talet för att beskriva program som arbetar i bakgrunden och reagerar på händelser, till exempel inkommande nätverksanslutningar eller schemalagda tider. I klassiska Unix-system som BSD och System V blev daemoner centrala för hantering av skrivare, nätverk, e-post och mer.
I dagens Linuxdistributioner hanteras daemoner oftast via systemd – ett init- och tjänstehanteringssystem som ersatt äldre lösningar som SysVinit och Upstart. De flesta daemonprogram slutar på d, till exempel:
sshd – hanterar SSH-anslutningar
httpd – kör webbservern
crond – utför schemalagda jobb
Jämförelse med Windows:
Windows har ett liknande koncept som kallas tjänster (services). Dessa körs också i bakgrunden och hanteras via det grafiska verktyget ”Services” eller via kommandon som sc och net start/stop. Skillnaden är att Linux ger mer insyn, kontroll och automatisering via terminalen – vilket gör daemoner särskilt kraftfulla i servermiljöer.
Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda.
Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält.
För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera välkomna korrigeringar: ändringar i opacitet på rasterlager rensar nu korrekt cacheminnet för animationer, och skalförändringar i animerade transformationsmasker fungerar nu som de ska.
En annan viktig buggfix gäller TIFF-filer – ett seglivat problem där filstorleken växte för varje sparning är nu löst. Krita sparar nu dessa filer korrekt genom att klippa bort tidigare innehåll vid varje sparning.
Arbetar du ofta med att ändra dukstorlek kommer du att uppskatta att knappen ”bevara bildförhållande” nu återställer dukens dimensioner på rätt sätt. Dessutom har ett fel som kunde orsaka krasch vid autosparning av mycket stora filer åtgärdats.
En ny standardinställning i version 5.2.10 hanterar problem som uppstått med vissa program – exempelvis WeChat – på tangentbord med fler än tolv funktionstangenter. Krita ignorerar nu som standard alla tangenter över F12. Användare som behöver dessa kan återaktivera dem genom att redigera konfigurationsfilen kritarc.
När det gäller systemkrav har Krita höjt den minsta stödda Ubuntu-versionen till 22.04 och avslutat stödet för macOS 10.13 – nu krävs minst macOS 10.14. Även AppImage-versionen har fått en uppdaterad körmiljö, vilket kan innebära att äldre versioner av AppImageLauncher måste tas bort eller uppdateras för att undvika konflikter.
Utvecklarna påminner också om sitt fortsatta stöd för mobila användare. Krita för ChromeOS är nu redo för skarp användning, medan Android-versionen fortfarande är i beta och utvecklas vidare med fokus på surfplatteanvändning.
Du hittar hela versionsanteckningen på Kritas webbplats. Version 5.2.10 finns att ladda ner för Windows (endast 64-bit), Linux (AppImage, Flatpak och Snap), macOS, samt för Android-surfplattor.
Krita är ett kostnadsfritt, öppen källkod-baserat program för digitalt måleri och bildskapande. Det är utvecklat av konstnärer för konstnärer – och fungerar utmärkt för både nybörjare och proffs inom illustration, serieteckning, konceptkonst och animation.
Historia
Krita-projektet startade 1998 som en del av KOffice-sviten under namnet KImage. År 2005 fick programmet namnet Krita och började då få ett tydligare fokus på digital konst. Sedan dess har Krita utvecklats snabbt och är idag ett av de mest kraftfulla fria ritprogrammen på marknaden.
Funktioner
Avancerade penselmotorer med stöd för tryckkänslighet
Stöd för rastergrafik i flera lager
Stabil animationstidslinje med onion skinning
Vektorstöd (SVG), textverktyg och filterlager
Stöd för grafikplattor som Wacom, Huion och XP-Pen
Anpassningsbara arbetsytor och tangentbordsgenvägar
Stöd för filformat som PSD, PNG, TIFF, OpenRaster och fler
Funktioner för färghantering (CMYK, ICC-profiler, HDR)
Krita finns för Windows, Linux, macOS, Android (beta) och ChromeOS.
Att gegga med kemikalier och framkalla film i mörkrum tillhör en svunnen tid.
Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader.
Vad är Darktable?
Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över allt från exponering och vitbalans till färgjustering, beskärning och objektivkorrigering. Darktable gör i stort sett samma sak – men är helt open source och gratis.
Darktable är byggt för att hantera stora fotobibliotek och fokuserar på raw-bilder – det vill säga digitala negativ som kommer direkt från kamerans sensor utan att ha behandlats av kameran själv. Raw-filer innehåller mer information än JPEG, vilket ger större flexibilitet i efterbehandlingen: bättre färger, bredare dynamiskt omfång och fler detaljer i högdagrar och skuggor.
Visst går det att redigera JPEG också i Darktable, men raw är där programmet verkligen glänser. JPEG-filer är redan ”bakade” i kameran och har mindre utrymme för justeringar.
Funktioner i Darktable
Här är några av de starkaste korten hos Darktable:
Icke-förstörande redigering
Intern bearbetning med 4×32-bitars flyttal per pixel
GPU-accelererad bildbehandling
Professionell färghantering
Filtrering och sortering av bilder
Stöd för många format: JPEG, CR2, NEF, HDR, PFM, RAF med flera
Responsivt gränssnitt utan fördröjning
Tethered shooting (fotografera direkt till datorn)
Export till JPEG, PNG, TIFF med mera
Använder XMP-sidecar-filer och snabb databas för metadata
Automatisering av arbetsflöden
Så installerar du Darktable
Darktable finns i de flesta Linux-distributioners programkällor, vilket gör installationen enkel.
När du öppnar Darktable för första gången behöver du skapa ett bibliotek med bilder. Låt säga att du har alla dina foton i mappen ~/PHOTOS.
Gör så här:
Starta Darktable
Klicka på ”lägg till i bibliotek” uppe till vänster
Navigera till ~/PHOTOS och välj mappen
Darktable läser nu in alla bilder i mappen (inklusive undermappar) och visar dem längst ner i fönstret. Dubbelklicka på en bild för att öppna redigeringsläget där alla verktyg finns tillgängliga.
En seriös redigerare för Linuxfotografer
Darktable är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och proffs. Om du fotograferar i raw och använder Linux, är det ett av de bästa alternativen där ute – utan att kosta ett öre.
Vill du lära dig mer om hur alla moduler och funktioner fungerar? Gå till Darktables officiella resurssida där du hittar användarmanualer för varje version.
Ronald Reagan och Linux Tux – två populära saker i USA.
Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome OS på sina skoldatorer.
Siffrorna för juni 2025: Enligt StatCounter står Linux nu för 5,03 % av skrivbordsmarknaden i USA. Här är hur marknaden ser ut:
Windows: 63,2 %
OS X: 16,57 %
macOS: 7,72 %
Linux: 5,03 %
Okänt: 4,76 %
Chrome OS: 2,71 %
Det är särskilt glädjande att Linux nu gått om den ”okända” kategorin – vilket visar att användningen inte längre döljs i statistiken.
Varför byter fler till Linux?
Problem med Windows Windows 10 närmar sig slutet av sitt stöd, och många användare vill inte uppgradera till Windows 11 – särskilt inte om det kräver ny hårdvara. Dessutom växer frustrationen kring integritetsbrister, reklam och påtvingade uppdateringar. Vissa upplever också att Microsoft utnyttjar användare för att träna sin AI – utan att ge något tillbaka.
Spel på Linux blir bättre Steam Deck har öppnat dörren för många gamers att prova Linux. Den Linuxbaserade spelkonsolen har visat att spel på Linux är fullt möjligt – och roligt.
Linux har blivit mer användarvänligt Distributioner som Ubuntu och Linux Mint har förbättrat sina gränssnitt och är idag lätta att använda, även för nybörjare. Linux fungerar dessutom bra på äldre datorer, vilket ger nytt liv åt hårdvara som annars skulle slängas. Många uppskattar också den ökade integriteten och möjligheten att ha full kontroll över sitt system. Och tack vare verktyg som Wine fungerar numera många Windowsprogram även på Linux.
Kan andelen Linuxanvändare vara ännu högre?
Det är mycket möjligt. Statistik från webbanvändning är inte alltid tillförlitlig när det gäller Linux, eftersom många användare använder verktyg som döljer vilket operativsystem de har. Den ”okända” kategorin på 4,76 % innehåller sannolikt också en del Linuxsystem. Dessutom bygger Chrome OS på Linuxkärnan. Om man räknar ihop Linux och Chrome OS blir den totala ”Linux-familjen” 7,74 % – alltså ännu högre än vad siffrorna först visar.
Ett tydligt trendbrott
Att Linux nu passerar 5 % visar att allt fler är intresserade av alternativ till de dominerande systemen. Det ökade intresset skapar också en positiv snöbollseffekt – fler användare leder till fler utvecklare och bättre stöd. Förhoppningen är att även hårdvarutillverkare börjar ta Linuxanvändare på allvar, med bättre drivrutiner och officiellt stöd.
Framtidsutsikter
Linux har vuxit långsamt men stabilt.
Det tog 8 år att gå från 1 % till 2 %
2,2 år att nå 3 %
0,7 år att komma till 4 %
Nu, sommaren 2025, över 5 %
Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan vi snart se ännu större andelar. Det är en spännande tid för Linux – och mycket tyder på att det bara blir bättre framöver.
Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information.
Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet.
Inbyggt Exchange-stöd – utan tillägg
I över 20 år har Thunderbird-användare som behövt ansluta till Exchange-servrar – särskilt i miljöer där IMAP är avstängt – hänvisats till betalda tillägg som ExQuilla eller Owl, eller till att använda Microsoft Outlook. Men nu är det slut med det.
Med Eclipse introduceras ett nytt, inbyggt stödsystem för Exchange Web Services (EWS) direkt i Thunderbird. Detta öppnar dörren för:
Organisationer med lokala Exchange-servrar
Hybridmiljöer med Office 365 där IMAP och POP är inaktiverade men EWS fortfarande fungerar
Framtida stöd för mobilappar – samma EWS-komponenter skrivna i Rust kommer att användas även i kommande Thunderbird för Android
Microsoft planerar visserligen att blockera tredjepartsåtkomst via EWS till Exchange Online från och med 1 oktober 2026, men protokollet kommer att fortsätta fungera för lokala Exchange-installationer. Thunderbird-teamet ser EWS som ett viktigt första steg mot framtida stöd för Microsoft Graph.
Mörkt läge – även i e-postens innehåll
Thunderbird 140 förbättrar stödet för mörkt läge genom att införa ”Dark Message Mode”, vilket innebär att även själva meddelandens innehåll nu visas i mörkt tema – inte bara gränssnittet. Detta gör att övergången mellan programmet och e-postmeddelanden känns mjukare. En ny knapp i meddelandehuvudet gör det enkelt att växla tillbaka till ljust läge för enskilda mejl.
Förbättrad layout och visuell kontroll
Under Inställningar > Utseende kan användare nu enkelt välja mellan olika layouter för meddelandelistan:
Klassiskt, tätt tabelläge
Kortlayout som påminner om mobila enheter
Här kan man även ställa in standard-sorteringsordning, trådvisning och bredd på korten – allt från samma plats.
OS-integrerade notifikationer
Med Thunderbird 140 visas nu inbyggda notifikationer direkt via operativsystemets egna system – oavsett om du använder Windows, macOS eller Linux. Meddelandefönster (”toasts”) innehåller nu knappar för till exempel Radera eller Arkivera, så att du snabbt kan agera utan att behöva öppna huvudfönstret.
Ny kontoassistent och smidig inställning
Den nya ”Account Hub” förenklar det första steget när du lägger till ett nytt konto. E-post, kalender och adressbok hanteras nu i ett och samma fönster. Du kan också:
Exportera kontoinställningar som QR-kod – praktiskt för att överföra till mobilappen
Sortera mappar med dra-och-släpp
Skrolla horisontellt i breda tabellvyer – precis som i ett kalkylblad
Andra förbättringar och buggfixar
Exchange-stöd aktiveras via en inställning (än så länge experimentellt)
QR-export för att snabbt flytta inställningar till mobilen
Horisontell skroll i meddelandelistan för datatunga miljöer
Tusentals buggfixar och förbättringar av prestanda
Tillgänglighet och uppdatering
Thunderbird 140 finns nu att ladda ner direkt från thunderbird.net som den nya Extended Support Release (ESR). Automatiska uppdateringar rullas ut stegvis, men du kan redan nu uppgradera manuellt via Hjälp > Om Thunderbird.
Använder du Snap eller Flatpak på Linux? Då får du uppdateringen inom de närmaste veckorna
Windows Store-versionen väntas vara tillgänglig senast i mitten av juli
Kända problem
En känd bugg gäller användare som skickar mejl via 32-bitars MAPI – dessa kan bli ombedda att ange lösenord, såvida inte e-postfönstret används.
Vill du ha nya funktioner snabbare?
Om du vill testa nya funktioner så fort de kommer, istället för att vänta på nästa ESR-version, kan du byta till Thunderbird Release-kanalen, som erbjuder månadsvisa uppdateringar med samma stabilitet.
Thunderbird 140 “Eclipse” har nått totaliteten
Med stöd för Exchange, förbättrat mörkt läge, moderniserad layout och smidigare kontoinställningar tar Thunderbird ett stort kliv in i framtiden – och förbi tidigare begränsningar. Välkommen till en ny era av öppen e-posthantering!
CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen
Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard – men precis som tidigare är det Fish som är det förvalda alternativet.
CachyOS är en Arch-baserad Linuxdistribution som riktar sig till både stationära datorer och handhållna enheter. Juliutgåvan 2025 levereras med Linuxkärnan 6.15 och har flera viktiga nyheter. Bland annat används numera Wayland som standard för alla nya KDE Plasma-installationer. Om systemet inte klarar av Wayland, växlar installationen automatiskt till Plasma på X11 för att undvika kompatibilitetsproblem. KDE Plasma-versionen i den här utgåvan är 6.4.2.
Vad är nytt i juliutgåvan 2025
– Stöd för fwupd har lagts till i både KDE- och GNOME-versionerna, vilket förenklar firmwareuppdateringar – systemd-oomd har tagits bort på grund av återkommande stabilitetsproblem – Proton-CachyOS har uppdaterats med stöd för AMD Anti-Lag 2 och miljövariabeln PROTON_FSR4_UPGRADE – Wine-integration för Wayland har förbättrats – Det tidigare webbläsarpaketet cachy-browser har ersatts med cachyos-firefox-settings, som ger en anpassad inställning för vanlig Firefox
Handheld Edition får också uppdateringar
Även den handhållna versionen av CachyOS har förbättrats. Den får nu stöd för den nya enheten Lenovo Legion Go, samt flera optimeringar för konfiguration och användarupplevelse på små skärmar.
Ladda ner eller uppdatera
Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning från CachyOS officiella webbplats i form av Desktop- och Handheld-utgåvor.
För dig som redan använder CachyOS behövs ingen nyinstallation. Eftersom systemet bygger på Arch och uppdateras löpande enligt rolling release-modellen, räcker det att köra en vanlig uppdatering via terminalen:
sudo pacman -Syu
Du kan också använda grafiska verktyg som Plasma Discover eller GNOME Software.
Vad är CachyOS?
CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som fokuserar på prestanda, användarvänlighet och modern hårdvarustöd. Den riktar sig både till stationära datorer och handhållna enheter, med ett installerbart ISO som erbjuder flera skrivbordsmiljöer – främst KDE Plasma och GNOME.
Bakgrund och historia
CachyOS-projektet startades med målet att skapa ett optimerat, responsivt Arch-system för dagligt bruk – utan att tumma på flexibiliteten. Distributionen använder en egen kärna och egna optimerade kompileringar av mjukvara för att ge bättre prestanda, särskilt på moderna system med flera kärnor. Genom att erbjuda förkonfigurerade alternativ (bland annat för Fish, Zsh och Firefox) kombinerar CachyOS kraften från Arch med en snabb och smidig användarupplevelse direkt från start.
Funktioner och möjligheter
Rolling release-modell – alltid uppdaterad
Stöd för moderna tekniker som Wayland, Btrfs och PipeWire
Anpassad Linux-kärna och optimerade paket
Integrerad support för Steam och Proton-spel
Installer med val för skrivbordsmiljö, filsystem och kommandoskal
Versioner för både Desktop och Handheld (bärbara enheter)
Systemkrav: 64-bitars dator, minst 4 GB RAM, internetanslutning vid installation Licens: Fri programvara, öppen källkod (GPL, m.fl.)
GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager).
Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila gren ”Sid” (kommande Debian 13) från den 12 juli 2025. Det är den andra utgåvan i 1.7-serien och kommer ungefär fem och en halv månad efter version 1.7.0-1. Bland nyheterna finns en förbättring som minskar risken för att blockenheter får en slumpmässig ordning vid uppstart i livesystemet.
GParted 1.7-serien introducerade tidigare experimentellt stöd för det nya filsystemet Bcachefs, igenkänning av NBD-enheter (Network Block Devices), samt en mekanism som hindrar att LVM-volymgrupper (Logical Volume Management) startas automatiskt under identifieringsprocessen.
Andra förbättringar i version 1.7 inkluderar bättre stöd för exFAT-partitioner tack vare integration med exfatprogs version 1.2.3 eller senare, ett höjt minimikrav på libparted till version 3.2, och en lösning på ett problem där programmet kunde låsa sig vid partitionssökning om btrfs-progs saknades. CI-byggen har även uppdaterats för att stödja Ubuntu 24.04 LTS och Rocky Linux 8.
I livesystemet har tre nya paket lagts till:
bcachefs-tools och bcache-tools för Bcachefs-stöd
util-linux-extra som innehåller kommandoradsverktyg som ofta används på interaktiva system
GParted Live 1.7.0-8 kan nu laddas ner från den officiella webbplatsen och finns tillgänglig som ISO- och USB-avbildningar, endast för 64-bitarsarkitektur. ISO-filen kan användas för att skapa en startbar CD, medan USB-avbildningen är avsedd för USB-minnen. Observera att 32-bitars datorer inte längre stöds.
Vad är det?
GParted Live är ett fristående systemverktyg som låter dig starta datorn från USB eller CD för att hantera hårddiskpartitioner grafiskt. Det bygger på det populära verktyget GParted (GNOME Partition Editor).
Funktioner:
Ändra storlek på partitioner utan att förlora data
Flytta, kopiera, skapa, ta bort och formatera partitioner
Stöd för många filsystem: ext4, Btrfs, XFS, NTFS, FAT32, exFAT m.fl.
Stöd för LVM, RAID, och även Bcachefs och NBD-enheter
Kan användas för dataräddning eller installation av flera operativsystem
Bakgrund och historia:
GParted startade 2004 som ett projekt inom GNOME för att skapa ett användarvänligt grafiskt partitionsverktyg för Linux. GParted Live utvecklades kort därefter som en fristående version som kan köras direkt från USB eller CD, utan att behöva installera något operativsystem. Projektet baseras på Debian och uppdateras regelbundet med stöd för nya filsystem, kärnor och enheter.
Senaste version: GParted Live 1.7.0-8 (juli 2025) Systemkrav: 64-bitars PC, USB-minne eller CD-skiva Licens: Fri programvara (GPL)
Att köpa osupportad hårdvara är som att äta gammal paj – det lämnar en mindre angenäm smak.
Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop?
Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg beställningen redan inne innan jag hunnit blinka.
Men nyfikenheten väcktes: vad är det egentligen jag har beställt hem?
Vid en första anblick ser det lovande ut. Den här enkortsdatorn har en sexkärnig ARM-processor, 4 GB LPDDR4 RAM och stöd för M.2 SSD – en tydlig fördel jämfört med Raspberry Pi, särskilt sett till priset. Många återförsäljare tar fortfarande över 1500 kronor för samma modell, så fyndkänslan var påtaglig.
Men ju mer jag grävde, desto fler frågetecken dök upp. Radxa verkar ha lagt ROCK 4 SE åt sidan redan 2022. De officiella Linuxdistributionerna som stöds är Debian 11 och Ubuntu 22.04 – versioner som börjar kännas daterade, särskilt nu när Debian 13 står för dörren och Ubuntu 24.04 LTS över ett år gamlat..
Arm har kortare livsläng än x86
ARM-baserade datorer har ofta kortare livslängd än x86-system, inte för att hårdvaran är sämre – utan för att ekosystemet kring ARM är splittrat. Varje ARM-enhet har sin egen variant av firmware, bootloader och enhetsträd (Device Tree), vilket gör dem starkt beroende av tillverkarens uppdateringar. Om tillverkaren slutar underhålla mjukvaran, dör plattformen snabbt.
x86, däremot, bygger på gemensamma standarder som BIOS/UEFI och ACPI, vilket gör att en och samma Linux-distribution fungerar på tusentals olika PC-modeller utan anpassningar. Det ger lång livslängd, bredare communitystöd och bättre framtidssäkerhet.
Steg
x86 (PC)
ARM (t.ex. ROCK Pi, Raspberry Pi)
1
BIOS / UEFI (standardiserad firmware)
ROM-kod i SoC (unik för varje tillverkare)
2
Laddar UEFI boot manager eller GRUB
Laddar första bootloader (t.ex. SPL, idbloader)
3
Laddar OS direkt från disk eller USB
Laddar andra steg (t.ex. U-Boot, EFI, etc.)
4
OS (t.ex. Linux-kärna) bootas
U-Boot laddar Linux-kärnan och Device Tree (DTB)
5
OS använder ACPI för hårdvarudetektering
OS använder Device Tree (DTB) för hårdvarubesked
6
Root-filsystem mountas och OS körs
Root-filsystem mountas och OS körs
Raspberry Pi är ett undantag – en trygg bastion i SBC-världen. Med över 45 miljoner sålda enheter finns ett ekosystem och ett community som garanterar långsiktig support. Andra aktörer, som Rock Pi, kommer och går – precis som så många andra plattformar som inte lyckades etablera sig. Betamax, Video 2000, Windows Phone – listan på tekniska återvändsgränder är lång.
Risc V
Samtidigt börjar en ny våg ta form: RISC-V. Fler tillverkare släpper Pi-liknande kort med RISC-V-processorer. Exempelvis har Orange Pi lanserat prisvärda modeller med imponerande specifikationer. Men även här gäller det att vara försiktig. Ubuntu 24.04 stöder bara RISC-V-profiler som följer RVA20, och från och med nästa version är det RVA23 som gäller. Den som funderar på att köpa en RISC-V-baserad dator måste alltså kontrollera exakt vad CPU:n stöder – något som inte alltid framgår tydligt, särskilt inte när det gäller billig hårdvara från Kina, där dokumentationen ofta är bristfällig.
RISC-V har samma problem som ARM – det finns ingen enhetlig bootstandard, dokumentationen är ofta bristfällig och det är tillverkaren som i praktiken bestämmer livslängden på den enkortsdator du klickar hem.
Det är lätt att lockas av specifikationer som “stöd för 4K”, men utan rätt mjukvara är det ett tomt löfte. Hårdvara utan fungerande ekosystem är som en sportbil utan vägar att köra på.
Realiteten är att ROCK 4SE i dagsläget är en plattform utan framtid från tillverkaren. Radxa verkar ha övergett den aktiva utvecklingen redan 2022, vilket innebär att uppdateringar, drivrutiner och officiellt operativsystemsstöd riskerar att stagnera. Till skillnad från Raspberry Pi, som har ett starkt community, långsiktig support och ett levande mjukvaruekosystem, framstår ROCK 4SE som en ensam ö i ARM-havet. Ett särskilt problem är att ARM inte har en enhetlig bootstruktur som x86-plattformen. Varje enkortsdator kräver ofta en specialanpassad kärna och bootloader, och utan ett aktivt utvecklarsamhälle riskerar kompatibiliteten att snabbt försvinna. När nya versioner av exempelvis Ubuntu eller Debian släpps är det därför osäkert om ROCK 4SE någonsin får tillgång till fungerande systembilder igen.
Sammanfattningsvis är en Rock 4 SE för 199 kronor troligen ett roligt experiment för hobbyprojekt eller testmiljöer. Men det är också en påminnelse om att det lönar sig att läsa på innan man klickar hem något – särskilt utanför den välkända x86-världen.
Vad menas med x86, Arm eller Risc V?
x86, ARM och RISC-V är olika processorarkitekturer. x86 används främst i PC och är kraftfull men drar mer ström. ARM är energisnål och dominerar i mobiler och surfplattor. RISC-V är en öppen och gratis arkitektur, populär i forskning och nya projekt tack vare sin flexibilitet.
32-bitarsstöd är en förutsättning för att kunna spela spel som är m/ä på linux
Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom Fedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen – och varför blev reaktionerna så starka? Här sammanfattar vi läget.
Vad Fedora föreslog
Förslaget, som lades fram av Fedora-utvecklaren Fabio Valentini, bestod i huvudsak av två delar:
Att sluta inkludera 32-bitarsbibliotek (kallade “multilib”) i 64-bitars Fedora-installationer.
Att helt sluta bygga och paketera ny programvara för 32-bitars i686-arkitekturen.
Redan tidigare hade Fedora tagit bort stöd för 32-bitarskärnor och installerbara ISO-filer – det här sågs som de sista två stegen mot att helt fasa ut 32-bitarsplattformen.
Första delen skulle teoretiskt gå att ångra, men att sluta bygga ny programvara hade varit ett nästintill oåterkalleligt beslut.
Varför ville man ta bort stödet för 32-bitars?
Det fanns flera tekniska och praktiska motiv:
Underhållsarbete: Det blir allt svårare för utvecklare att hålla 32-bitarskod uppdaterad, eftersom många moderna projekt redan lämnat det bakom sig.
Förenkling: Att hantera 32-bitarsbibliotek i dagens Fedora är komplext och bygger på ömtåliga regler och specialfall.
Resurseffektivitet: Om man slipper bygga tusentals 32-bitarsprogram frigörs processortid, vilket gynnar utvecklingen av 64-bitarsprogram.
Snabbare system: Att minska antalet paket skulle kunna snabba upp pakethantering och uppdateringar för användarna.
Hur skulle det ha påverkat användarna?
Även om utvecklarna såg tydliga fördelar, fanns det risker för slutanvändare – särskilt inom spelvärlden:
Program tas bort: 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer skulle försvinna vid uppgradering.
Kompatibilitetsproblem: Mjukvara som kräver 32-bitarskomponenter skulle inte längre fungera.
Spelmiljöer hotas: Populära lösningar som Wine (för att köra Windows-spel) och Steam skulle drabbas, särskilt äldre installationer.
Fedora-baserade distros påverkas: Distributioner som Bazzite och Nobara, som fokuserar på gaming, skulle få problem.
Äldre spel förloras: Många klassiska Linux- och Windows-spel riskerade att inte längre kunna köras enkelt.
Reaktionerna blev starka
Mottagandet från användarbasen var kraftigt negativt. Valentini beskrev hur han möttes av hundratals kommentarer i stil med: ”Gör inte det här!”, ”Bryr ni er inte om era användare?” och ”Jag byter distro direkt!”
Han menade att överdrivna rubriker och sensationsjournalistik från vissa teknikmedier och YouTubers förstärkte konflikten.
Flera användare jämförde Fedora med Windows – som fortfarande tillåter 32-bitarsprogram – och tyckte att Fedora gick för fort fram.
En undersökning visade att:
51 % var ”starkt emot”
16 % var ”emot, men kunde övertalas”
Totalt motsatte sig alltså två tredjedelar av de svarande förslaget.
Fanns det några kompromisser?
Ja, flera tekniska lösningar diskuterades som alternativ:
Wine med WoW64 – En ny teknik där Wine kan köra 32-bitars Windows-program utan hjälp från operativsystemets egna 32-bitarsbibliotek. Lovande men ännu inte helt stabil.
Flatpak – Paket som innehåller alla sina beroenden. Steam finns till exempel som Flatpak, men användare rapporterade ibland sämre prestanda, högre lagringskrav och problem med vissa funktioner.
Containrar – Exempelvis Podman eller Toolbx, där man kan köra ett separat 32-bitarsmiljö vid behov.
Begränsat stöd, som Ubuntu – En kompromiss vore att endast behålla ett urval av viktiga 32-bitarsbibliotek, till exempel för spel. Det har Ubuntu gjort sedan 2019.
Beslutet: Fedora behåller stödet – för nu
Den 28 juni 2025 valde Valentini att dra tillbaka sitt förslag. Fedora 44 kommer alltså inte att avveckla 32-bitarsstödet ännu.
Han konstaterade att det helt enkelt var för tidigt, och att debatten sannolikt hade blivit lika hätsk oavsett vilken version som förslaget gällde.
En del i communityn såg detta som en seger för användarna. Andra ansåg att man bara skjutit problemet framför sig, eftersom trenden i mjukvaruvärlden tydligt går mot att släppa stödet för 32-bitarsplattformar.
Valentini avslutade med att han nu gärna ser konkreta och realistiska motförslag. Diskussionen lär alltså fortsätta – med hopp om en lösning som fungerar både för användare och utvecklare.
i686 är en arkitekturetikett som används i Linuxvärlden för att beskriva en klass av 32-bitars x86-processorer med stöd för instruktioner som introducerades med Intel Pentium Pro (1995) och framåt.
Den är en vidareutveckling av tidigare x86-generationer som i386 och i586 (Pentium) och används ofta som minimikrav för modern 32-bitarsprogramvara.
Vilka CPU:er räknas som i686-kompatibla?
Intel Pentium Pro
Intel Pentium II
Intel Pentium III
Intel Pentium M
Intel Pentium 4
Intel Celeron (baserat på ovanstående generationer)
Intel Atom (tidiga modeller som Z500–Z600-serierna)
AMD Athlon (klassiska 32-bitarsversioner)
AMD Duron
AMD Sempron (32-bitars)
Via C3, C7, Eden
Transmeta Crusoe och Efficeon
Vissa Geode LX-processorer
Notera att även om dessa processorer tekniskt stöder i686, så varierar prestanda och kompatibilitet beroende på instruktioner som SSE, PAE eller NX-bit. Moderna system kräver ofta mer än bara grundläggande i686-stöd för att fungera fullt ut.
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare.
Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära datorer – med fullt stöd för centrala applikationer som Firefox och Thunderbird.
Men det finns en hake: för att fokusera på framtidens hårdvara kommer Canonical från och med version 25.10 att kräva RVA23-profilen i RISC-V-processorer. Det innebär att majoriteten – cirka 90 % – av dagens RISC-V-enheter inte längre kommer att vara kompatibla.
Bakgrunden är att RISC-V International i oktober 2024 antog den nya RVA23-standarden, som bland annat innehåller stöd för virtualisering via hypervisor och avancerade vektoroperationer för beräkningstunga uppgifter som AI, kryptering och komprimering. Genom att gå över till denna profil hoppas Canonical kunna bygga en mer robust och konsekvent programvarubas för framtida RISC-V-system.
Ubuntu 25.10 kommer att kunna avgöra automatiskt om en enhet uppfyller kraven för RVA23, och uppgraderingsverktyget i Ubuntu kommer att blockera uppdateringar till 25.10 på RISC-V-system som inte gör det. Dessa äldre system kommer att få stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.
Fler nyheter i Ubuntu 25.10
Förutom förändringarna för RISC-V-användare kommer Ubuntu 25.10 också att introducera flera andra nyheter:
Förbättrad Wayland-stöd för NVIDIA-grafikkort
Fullt stöd för Variable Refresh Rate (VRR) på skärmar som stöder tekniken
Full diskkryptering med TPM-skydd
Smartare och tydligare hantering av behörighetsförfrågningar
För företag blir det möjligt att hämta autoinstall-konfigurationer från Canonicals administrationsverktyg Landscape direkt vid installationstillfället, vilket förenklar automatiserad utrullning.
Dessutom har Canonical arbetat med att förbättra tillgängligheten i systemet i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), och en ny strategi för dokumentation av skrivbordsmiljön ska göra det enklare för användare att hitta hjälp och vägledning.
Ubuntu 25.10 kommer att baseras på Linuxkärnan 6.17 och använda GNOME 49 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna finns även nya appar som Loupe (bildvisare) och Ptyxis (terminal).
Betaversionen släpps den 18 september 2025, medan den färdiga versionen lanseras den 9 oktober.
Fakta: Vad är RISC-V-profiler?
RISC-V-profiler är standardiserade uppsättningar av instruktionstillägg (ISA extensions) som definierar vad en RISC-V-processor bör stödja. Syftet är att förenkla programvaruutveckling och säkerställa kompatibilitet mellan olika hårdvaruplattformar.
Jämförelse mellan profiler
Profil
Introduktion
Egenskaper
RVA20
2021
Basnivå med stöd för heltalsaritmetik, atomära instruktioner, multiplicering/division samt grundläggande systemfunktioner. Begränsat lämplig för moderna skrivbordsmiljöer.
RVA23
2024
Utökad profil med stöd för virtualisering (hypervisor), vektorutökningar för AI/ML och kryptografi, samt förbättrad hårdvaruprestanda. Krävs för Ubuntu 25.10 och framåt.
Notis:Heltalsaritmetik avser grundläggande operationer som addition, subtraktion och logiska bitoperationer på heltal.
Atomära instruktioner är operationer som sker odelbart och används för att säkert hantera data i flerkärniga processorer.
Multiplikation/division innebär att processorn har hårdvarustöd för att snabbt beräkna produkter och kvoter, vilket är viktigt för prestanda i många program.
Observera: Ubuntu 25.10 kräver att din RISC-V-processor stöder RVA23U64. System med äldre profiler, som RVA20, kommer inte längre att kunna uppgraderas efter Ubuntu 24.04 LTS.
Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds.
Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ till både Btrfs och ZFS. Filsystemet togs in i Linux 6.7 som experimentellt stöd, men har sedan dess kantats av problem.
Stabiliteten har varit bristfällig, med återkommande buggar och motsägelsefulla kodändringar. Redan förra året uttryckte Linus ånger över att ha släppt in Bcachefs i kärnan.
Men det som nu fått bägaren att rinna över är hur Overstreet hanterat sena ändringar. Under utvecklingen av Linux 6.16 skickade han in en omfattande patch för funktionen journal_rewind – som låter hela filsystemet rullas tillbaka till ett tidigare tillstånd. Även om ändringen var tänkt att lösa kritiska problem, kom den in sent i utvecklingscykeln – något som Linus har nolltolerans för.
När Torvalds ifrågasatte patchen svarade Overstreet med en oväntat skarp ton. Han kritiserade Linus för att vara ”omöjlig” att samarbeta med och uppmanade honom att ”tona ner” sitt bemötande. Linus, å sin sida, drog tillbaka hela ändringen och förklarade att han inte längre ville ha med Bcachefs att göra:
”Det var tydligt att jag inte ens får ifrågasätta buggfixar. Ärligt talat – då vill jag inte vara inblandad. Vi är klara.”
Konflikten belyser återigen hur infekterad diskussionen på Linux-kärnans utvecklingslista kan bli. Linus är känd för sin kompromisslösa stil, men även Overstreet tycks ha passerat en gräns.
Vad innebär detta för användarna? Bcachefs kommer inte längre att uppdateras automatiskt genom kärnans utvecklingsflöde, vilket påverkar dess tillgänglighet i vanliga Linuxdistributioner. De som vill använda filsystemet får nu kompilera det manuellt eller vända sig till alternativa lösningar – om inte parterna lyckas försonas innan nästa utvecklingsfönster, för Linux 6.18.
Bcachefs är ett avancerat copy-on-write-filsystem för Linux, utvecklat av Kent Overstreet. Det började som en vidareutveckling av Bcache (en caching-lösning för blockenheter) men utvecklades till ett fullfjädrat filsystem med målet att kombinera prestanda i nivå med ext4/XFS med moderna funktioner från ZFS och Btrfs.
Funktioner
Stöd för snapshots (ögonblicksbilder)
Inbyggd datakomprimering
Stöd för kryptering på filsystemsnivå
Checksummor för dataintegritet
Skalbarhet för både små och mycket stora volymer
Multidevice-stöd (RAID-liknande funktioner)
Filsystemsnivå-replikering och dataskydd
Snabb metadatahantering med journaling
Historik
Bcachefs presenterades offentligt 2015 och har varit under aktiv utveckling sedan dess. Det togs in i Linuxkärnans huvudträd som ett experimentellt filsystem i version 6.7 (2024). Trots tekniska framsteg har det kantats av kontroverser mellan huvudutvecklaren och Linux-projektets ledning, vilket nu har lett till att det tillfälligt tagits bort från kärnan i version 6.17.
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version.
Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med Linux 6.11-kärnan och GNOME 47 “Denver” som skrivbordsmiljö.
Nu när stödet är avslutat blir systemen sårbara för säkerhetshot om de inte uppdateras. Därför rekommenderas alla användare att snarast uppgradera till Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”, som är den aktuella versionen och får uppdateringar fram till februari 2026.
Ubuntu 25.04 bjuder på flera förbättringar jämfört med föregångaren, däribland Linux-kärnan 6.14, Mesa 25 för grafik och det nya GNOME 48-skrivbordet.
Uppgraderingsprocessen är enkel och tar ungefär 30 minuter. Se bara till att säkerhetskopiera dina viktiga filer innan du börjar.
Om du föredrar en mer stabil och långsiktig lösning framför det allra senaste, kan du också välja att installera Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat”, som kommer att få uppdateringar i upp till 10 år.
Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”
Släpptes den 10 oktober 2024
GNOME 47 “Denver” som standard-skrivbordsmiljö
Linux-kärna 6.11
Förbättrad Snap-hantering och snabbare uppstart
Experimentellt stöd för Wayland med vissa NVIDIA-drivrutiner
Firefox i Snap-format, uppdaterad till senaste version
Förbättrade systeminställningar och modernare gränssnitt
Korttidsversion med 9 månaders stöd (upphörde 10 juli 2025)
Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.
Förutsättningar
En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen
Steg 1: Installera Node.js
Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:
CREATE DATABASE wikijs;
CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
\q
Alternativ B: MySQL / MariaDB
sudo apt install -y mariadb-server
sudo mysql -u root -p
Inuti MySQL:
CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.
Slutsats
Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.
Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.
Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.
Funktioner
Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.
Vad är Markdown?
Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:
# Rubriknivå 1
## Rubriknivå 2
**Fet text**, _kursiv text_
- Punkt 1
- Punkt 2
[Länktext](https://exempel.se)
Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.
Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet.
En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som ljudmotor i stället för den tidigare Phonon, vilket ger bättre och mer flexibel uppspelning. Databasen har också förbättrats – teckenuppsättningen stöder nu fullständig UTF-8, vilket gör att emojis och andra ovanliga tecken (till exempel i poddbeskrivningar) visas korrekt.
Programmet kan nu dessutom automatiskt justera ljudnivån med en förinställd förstärkning när ReplayGain är aktiverat, och det finns en reservnivå för spår som saknar ReplayGain-information.
Andra förbättringar i version 3.3 inkluderar: ett delvis återinfört stöd för cue-filer, stabilare volymkontroll som inte nollställs när låtar byts, en fix för det berömda ”år 2038-buggen” i datumbaserad lagring, och bättre hantering av samtidiga databassökningar för att undvika konflikter.
Dessutom har gammal funktionalitet för Last.fm-radio tagits bort och ersatts med länkar till deras webbsidor. Stödet för TagLib extras har tagits bort, och man har beslutat att programmet inte längre ska kunna kompileras utan inbyggt databasstöd.
Du hittar fler detaljer i den officiella ändringsloggen. Amarok 3.3 finns att ladda ner som källkod på den officiella webbplatsen, som Flatpak via Flathub, eller så kan du vänta tills den når paketarkiven i din Linuxdistribution.
Fakta om Amarok
Namn: Amarok
Typ: Musikspelare med öppen källkod
Utvecklare: KDE-projektet
Första versionen: 2003
Senaste version: 3.3 (2025) – första versionen helt portad till Qt 6 och KDE Frameworks 6
Funktioner
Musikbibliotek med avancerad sökning och filtrering
Stöd för spellistor, cue-filer och podcasts
Stöd för ReplayGain och förförstärkning (pre-gain)
Metadata-hantering med TagLib
Ljuduppspelning via GStreamer (tidigare Phonon)
Integrering med Last.fm via länkade sidor
Fullt stöd för UTF-8, inklusive emojis
Tillgänglighet
Amarok kan laddas ner som Flatpak från Flathub eller som källkod från den officiella webbplatsen.
Licens: GPL – fri att använda, ändra och distribuera.
Microsoft har inte lyckats få över alla från Windows 10 till 11 och förlänger därför stödet för Windows 10 – men bara för användare med Microsoft 365. Det innebär att användarnas data lagras i USA, något som väcker oro i EU, där integritet och digitalt oberoende blir allt viktigare.
Redan tidigare har det varit tydligt att Microsofts affärsmodell går ut på att binda användare till molntjänster. Vill man behålla kontrollen över sin data är Linux idag det bästa alternativet.
Händelser som att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) tillfälligt tappade åtkomst till sina Microsoft-konton efter att USA infört sanktioner har förstärkt EU:s oro. Microsoft förnekar inblandning, men incidenten har fått många att fundera på om amerikanska företag verkligen är oberoende från politiskt tryck.
Flera EU-länder agerar redan. Frankrikes gendarmeri kör Linux på nästan alla sina datorer. Tyska delstaten Schleswig-Holstein, Köpenhamn, Århus och nu hela Danmark är på väg bort från Windows och Office – till förmån för Linux och LibreOffice. I Lyon byter man till Linux och öppen källkod även för databashantering.
Förslaget om ett EU-specifikt Linux, kanske baserat på Linux Mint eller openSUSE, växer i styrka. Samtidigt växer motståndet mot att lägga sin data i amerikanska moln. Enligt flera EU-politiker är tiden mogen att satsa på egna lösningar – både för att skydda medborgarnas integritet och minska beroendet av amerikanska techjättar.
Bytet från Windows 10 till 11 är dessutom dyrt. I slutändan handlar det om kontroll, säkerhet och tillit – och många i Europa är inte längre säkra på att USA kan erbjuda något av det.
Zabbix är en öppen källkod-baserad plattform för övervakning av servrar, nätverk och tjänster i realtid med larm, grafer och automation.
Zabbix-teamet har lanserat version 7.4 av sin avancerade, öppen källkodsbaserade plattform för systemövervakning. Den nya versionen innehåller flera viktiga förbättringar som riktar sig till både administratörer och stora IT-miljöer.
En av de största nyheterna är att det nu går att skapa TLS-krypterade anslutningar direkt från webbgränssnittet till Zabbix-servern. Dessutom har stöd för OAuth införts för e-postmeddelanden, vilket förenklar säker autentisering när aviseringar skickas.
Gränssnittet har också utvecklats vidare, bland annat med en ny, mer flexibel widget-redigerare och ett så kallat Host Wizard API som gör det enklare att lägga till nya övervakade objekt. Formulär för värdar, objekt, mallar och triggers har förbättrats med direkt felkontroll (inline-validering), vilket minskar risken för fel vid konfiguration.
För miljöer med komplex infrastruktur erbjuder Zabbix 7.4 nu stöd för nästlad (kaskad) low-level discovery, vilket gör det lättare att automatiskt upptäcka och konfigurera resurser i flera nivåer. Även mallarna har uppdaterats, bland annat med:
Stöd för Juniper MX-enheter via NETCONF
Integration med Pure Storage FlashArray genom REST API version 1 och 2
Övervakning av Azure Backup-jobb via HTTP
Kompatibilitet med PostgreSQL 17 och uppåt
Prestandan hos själva Zabbix-servern har förbättrats med större cacheminne för konfigurationer och effektivare hantering av historisk data – särskilt i samband med databasen TimescaleDB, som nu stöds upp till version 2.19.
Säkerheten har också fått ett lyft: användarmakron kan nu maskeras bättre, och loggmeddelanden har blivit mer informativa, vilket förenklar felsökning vid exempelvis cacheproblem. Zabbix agent 2 har uppdaterats med stöd för normaliserade SMART-värden, möjligheten att ange egna sökvägar för MySQL- och Oracle-plugins, samt förbättrad rapportering av prestandadata.
Slutligen har över 100 fel rättats till i den här versionen – däribland:
Minnesläckor i Zabbix agent 2
Kraschproblem i proxy-komponenten vid resursupptäckt
Överbelastning i historikcachen vid övervakning av VMware-loggar
Felaktig visning av värdwidgets på dashboards
Användare som uppgraderar från tidigare versioner bör läsa igenom uppgraderingsguiden för 7.4 för att säkerställa kompatibilitet. Den som installerar från grunden kan följa den vanliga installationsprocessen.
Zabbix är ett kraftfullt och helt öppen källkod-baserat övervakningssystem för IT-infrastruktur. Det används för att hålla koll på servrar, nätverk, applikationer, databaser och molntjänster – i realtid.
Vad används Zabbix till?
Övervaka tillgänglighet och prestanda på IT-resurser
Få varningar vid fel, överbelastning eller driftstörningar
Visa grafer, dashboards och rapporter
Upptäcka nya enheter automatiskt
Integrera med e-post, Slack, Teams och andra system
Kort historik
Zabbix utvecklades av Alexei Vladishev och släpptes första gången 2001. Sedan dess har det vuxit till ett av de mest använda övervakningssystemen globalt, inom både offentlig och privat sektor.
Hur laddar man ner Zabbix?
Zabbix är gratis att ladda ner och kan installeras på Linux, som Docker-container eller köras i molnet.
Efter nästan tre års utveckling är Bash 5.3 nu här – med nya kraftfulla funktioner för skriptning, förbättrad tab-komplettering och stöd för modern C-standard. Den nya versionen följer ett års arbete med beta- och testversioner, och markerar en viktig uppdatering för det mest använda skalet i Unix-liknande system.
Kommandon i nuvarande skal utan barnprocess Den största nyheten är två nya former av kommandosubstitution: ${ command; } och ${|command;} Till skillnad från den traditionella syntaxen $(...) körs dessa kommandon direkt i det aktuella skalet, inte i en separat process. Det gör att skript kan hämta utdata (eller få kommandots resultat direkt i variabeln REPLY) utan den vanliga overheaden från fork och rör. Detta är särskilt användbart i prestandakänsliga miljöer, som täta loopar eller inbyggda system.
Flexibel sortering med GLOBSORT En ny variabel, GLOBSORT, ger användaren kontroll över hur sökvägsuttryck (globbing) sorteras. Man kan nu välja att sortera efter namn, filstorlek, åtkomst- eller ändringstid, eller inte sortera alls. Dessutom kan man styra om sorteringen ska vara stigande eller fallande.
Förbättrad komplettering och interaktiv inmatning För dig som använder tab-komplettering är compgen -V ett välkommet tillskott. Det låter dig skapa och lagra kompletteringsförslag direkt i en variabel. Även read -E har förbättrats och använder nu Readlines programmerbara komplettering, vilket gör interaktiv input mer kraftfull.
Med source -p SÖKVÄG kan man nu inkludera (”sourca”) andra skriptfiler från en specifik sökväg istället för att förlita sig på det globala $PATH. Det ökar kontrollen och gör det lättare att arbeta med skript i isolerade miljöer.
Modernisering av kodbasen Bash 5.3 har uppdaterats för att följa den nya C23-standarden, vilket innebär bättre framtidssäkring och modernare kod. Som en bieffekt kan Bash inte längre kompileras med mycket gamla (K&R-baserade) C-kompilatorer – en förändring som främst påverkar historiska verktygskedjor.
Samtidig lansering av Readline 8.3 Tillsammans med Bash 5.3 släpptes även Readline 8.3, det separata biblioteket som hanterar kommandoradsinmatning. Den nya versionen innehåller stöd för skiftlägesokänslig sökning (search-ignore-case), ett anropbart execute-named-command samt en funktion för att exportera kompletteringsdata till andra program (export-completions).
Bash (Bourne Again SHell) är ett kommandoradsskal och skriptspråk som utvecklats för GNU-projektet som en fri ersättning för det ursprungliga Bourne-skalet (/bin/sh).
Det används som standardskal i de flesta Linux-distributioner och många andra Unix-liknande system, inklusive macOS (tidigare versioner). Bash fungerar både som en interaktiv kommandotolk och som en kraftfull miljö för att skriva skript och automatisera uppgifter.
Utveckling och historia:
Bash utvecklades av Brian Fox år 1989 och underhålls idag av Chet Ramey. Det är en central del av GNU-projektet och är licensierat under GNU General Public License (GPL).
Nyckelfunktioner:
Kommandotolkning och interaktivt arbete
Variabler, funktioner och kontrollflöden
Tab-komplettering och historik
Skriptkörning och automation
Stöd för olika former av kommandosubstitution
Senaste version: Bash 5.3 (släppt 2025), med stöd för moderna C-standarder och förbättrad prestanda i skriptmiljöer.
Ladda ner Bash:
Du kan ladda ner Bash från GNU-projektets officiella sida: https://ftp.gnu.org/gnu/bash/
Källkoden är tillgänglig i .tar.gz-format och kan kompileras på de flesta system.
Wayland, det moderna och öppna protokoll som är tänkt att ersätta det åldrade X11-fönstersystemet, har nu uppdaterats till version 1.24. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, nya funktioner och de sedvanliga buggfixarna.
Nyheter i Wayland 1.24
Bland höjdpunkterna i denna version finns ett nytt gränssnitt, wl_fixes, som introducerar möjligheten att uttryckligen begära att ett wl_registry-objekt förstörs. Denna förändring förbättrar hanteringen av objektens livscykler och minskar risken för minnesläckor i kompositorer och klienter.
Andra nyheter inkluderar:
wl_proxy_get_interface() och wl_resource_get_interface() – funktioner för att hämta wl_interface-informationen för ett objekt, vilket underlättar felsökning och dynamisk typkontroll.
wl_display_dispatch_queue_timeout() och wl_display_dispatch_timeout() – nya funktioner för att sätta tidsgränser vid event-dispatch, vilket kan förbättra responsen i trådade miljöer.
Ett nytt läge för wl_keyboard.key som möjliggör att kompositorn tar över ansvaret för att hantera upprepade tangenttryckningar. Det är särskilt användbart i fjärrskrivbordsmiljöer där klienten inte bör generera upprepade tangenttryck själv.
wl_resource_post_error_vargs() – ett alternativ till wl_resource_post_error() som kan användas när man redan har en va_list, vilket gör felrapportering mer flexibel i vissa sammanhang.
wl_shm_buffer_ref() och wl_shm_buffer_unref() – nya funktioner som gör det möjligt att komma åt underliggande delat minne även efter att protokollobjektet har förstörts, exempelvis när en klient avslutas oväntat.
Tillgänglighet och distribution
Som alltid innehåller den nya versionen även diverse buggfixar och förtydliganden i protokollets specifikation. Den fullständiga ändringsloggen finns att läsa i det officiella releasemeddelandet på Waylands webbplats, där källkoden också kan laddas ner för den som vill kompilera själv.
För de flesta användare är det dock inte nödvändigt att bygga Wayland manuellt – uppdateringen kommer automatiskt till din Linuxdistribution via vanliga uppdateringskanaler. Även om du inte aktivt använder Wayland som grafiskt system, kan det redan finnas installerat på ditt system, då det ofta används som beroende för moderna grafiska miljöer.
Fakta: Wayland
Typ: Fönstersystemprotokoll (display server protocol)
Utvecklare: freedesktop.org-communityn
Första version: 2010
Senaste version: 1.24 (juli 2025)
Licens: MIT-licens
Ersätter: X11 (X.Org Server)
Syfte: Att vara ett enklare, modernare och säkrare alternativ till X11 för grafiska miljöer på Linux och Unix-liknande system.
Används av: GNOME, KDE Plasma, Sway, Weston m.fl.
Standard i: Fedora, Ubuntu (som alternativ), Debian, Arch Linux m.fl.
Parrot Security har nu lanserat Parrot OS 6.4, en ny version av deras Debian-baserade Linuxdistribution för etisk hacking, penetrationstestning och cybersäkerhet.
Nyheter i Parrot OS 6.4
Denna uppdatering bygger på Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket ger förbättrad prestanda och långtidssupport. Även Raspberry Pi-utgåvan har uppdaterats till denna kärna.
Två helt nya verktyg introduceras:
Goshs – en minimalistisk HTTP-server skriven i Go.
ConvoC2 – ett avancerat verktyg för Red Team-övningar, som möjliggör fjärrkörning av kommandon via sårbarheter i Microsoft Teams.
Uppdateringar av populära verktyg
Många centrala säkerhetsverktyg har uppdaterats i version 6.4:
airgeddon 11.50
Metasploit 6.4.71
Seclists / Seclists-lite 2025.2
enum4linux-ng 1.3.4
beef-xss 0.5.4.0
PowerShell Empire 6.1.2
Starkiller 3.0.0
NetExec 1.4.0
Caido 0.48.1
gbp-gef 2025.1
ruby-cms-scanner 0.15.0
Fler förbättringar i systemet
Firefox 140 ESR med integrerade integritetspatchar
Officiellt stöd för PowerShell 7.5
.NET runtime och SDK i versionerna 5 till 9
Nya skrivbordsikoner i parrot-menu
Utökade referenser till verktyg i parrot-tools
Tillgänglighet och uppgradering
Parrot OS 6.4 kan laddas ner i tre olika varianter:
Security Edition – full uppsättning verktyg för penetrationstestning
Home Edition – en mer avskalad version för dagligt bruk
Hack The Box Edition – framtagen i samarbete med plattformen Hack The Box
Om du redan använder Parrot OS kan du enkelt uppgradera till den senaste versionen genom att köra:
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
Nästa steg: Parrot OS 7
Utvecklarna meddelar att detta sannolikt blir den sista utgåvan i 6.x-serien. Fokus har nu skiftat till nästa stora steg: Parrot OS 7, som kommer att baseras på kommande Debian 13 “Trixie”.
Den nya versionen förväntas lanseras senare i år med flera spännande nyheter:
Stöd för RISC-V-arkitekturen
Nya skrivbordsmiljöer
Fler funktioner för avancerade säkerhetstester
”Vi arbetar intensivt med Parrot OS 7.0, som bygger helt på Debian 13,” säger utvecklingsteamet. ”Det är för tidigt att avslöja alla detaljer, men vi siktar på att erbjuda fler skrivbordsval, stöd för RISC-V och mycket mer.”
Parrot OS är en Debian-baserad Linuxdistribution som är särskilt framtagen för etisk hacking, penetrationstestning, forensik, anonymitet och programmering. Den är populär bland säkerhetsforskare, IT-experter och utvecklare tack vare sitt breda urval av förinstallerade säkerhetsverktyg.
Bakgrund
Parrot OS utvecklas av Parrot Security-teamet och lanserades första gången 2013. Systemet är lätt, stabilt och erbjuder integritetsfokuserade lösningar som standard – inklusive anonyma surfverktyg och kryptering.
När undertecknad en gång i fornstora dar gjorde sin plikt för fosterlandet, var undertecknad stationerad på en ö någonstans i Sverige. På denna ö samlade man in data på dåtidens minidatorer (VAX:ar). När banden till dessa VAX:ar skulle förstöras åkte man till en hamn på ön och eldade upp banden – man förstörde dem rent fysiskt. Detta var dock ett stort resursslöseri. Med den lösning vi presenterar kan man i stället förstöra innehållet på diskarna på ett säkert sätt och sedan återbruka dem, utan att någon kan återskapa informationen.
En Svensk tiger, förstör innehållet på gamla hårddiskar är ett måste.
Att säkert förstöra innehållet på en hårddisk är avgörande i många sammanhang, till exempel vid återvinning, återanvändning eller avyttring av gammal IT-utrustning. Den här artikeln beskriver hur du sätter upp ett webbgränssnitt där du kan lista datorns anslutna hårddiskar och på ett säkert sätt skriva över vald disk med hjälp av shred. Lösningen är tänkt att användas lokalt på maskinen, exempelvis i en verkstad eller på en isolerad maskin.
Förutsättningar
För att följa guiden behöver du:
Ett Linux-system med:
Apache eller Nginx installerat
PHP installerat
lsblk, lsof och shred tillgängliga
Root-behörighet för att justera sudo-regler
Grundläggande kunskap om terminalen
Katalogstruktur
Alla nödvändiga filer placeras i webbserverns dokumentrot, vanligtvis /var/www/html/. Strukturen ser ut så här:
Därmed kan webbservern köra just dessa kommandon utan lösenord, men ingenting annat som root.
Starta och testa
Öppna webbläsaren och gå till:
http://localhost/index.html
Om allt är rätt konfigurerat visas en lista på tillgängliga diskar. Du kan välja disk, justera parametrar för shred och påbörja raderingen. Utmatningen från shred visas i realtid.
Säkerhetsaspekter
Det här systemet är avsett att köras på en isolerad maskin, exempelvis i en verkstad eller i en destruktionsmiljö. Det ska inte exponeras på öppet nätverk.
Gränssnittet innehåller grundläggande validering, men vidare säkerhetsåtgärder som inloggning eller flerstegsbekräftelser rekommenderas om systemet används utanför strikt kontrollerad miljö.
Felsökning
Om diskarna inte listas eller systemet inte fungerar som förväntat, kontrollera följande:
Testa att surfa direkt till list_disks.php. Du ska se en JSON-lista.
Kontrollera filrättigheter i /var/www/html.
Kontrollera serverns fel-loggar, exempelvis /var/log/apache2/error.log.
Säkerställ att shred och lsof finns i /usr/bin/ och är exekverbara.
Bekräfta att sudoers-regeln är korrekt.
Skärmdump på skriptet i drift.
Avslutning
Med denna lösning får du ett enkelt och effektivt webbgränssnitt för att säkert förstöra hårddiskar med hjälp av shred. Rätt konfiguration av webbserver, PHP och sudo är avgörande för att systemet ska fungera säkert och pålitligt. Lösningen är avsedd för lokala miljöer och bör aldrig exponeras för internet utan ytterligare skyddsåtgärder.
Linux.se har verifierat att detta skript fungerar. Det rekommenderas starkt att köra det här projektet på en ”slaskmaskin”. Kör inte detta skript på en maskin där du har viktig data – ett misstag och du har ingen data kvar.
Vi har testat det på Ubuntu Server 24.04 LTS på en gammal, sliten laptop med en inkopplad hårddiskvagga.
Har du en gammal dator som har 2 Ethernet-interface?
Hade en ZimbaBoard liggande – vi testade denna x86-baserade enkortsdator för något år sedan på Linux.se. Under 2025 har jag använt den som en backupdator, men eftersom den har två Ethernet-portar kan man med fördel använda den som router.
Vill man till exempel ge internet vidare till en granne, men inte vill att grannen ska kunna komma åt ens eget nätverk, är den här datorn en utmärkt router.
I dag larmas det ständigt om hur hemmaroutrar ”ringer hem” till sin husse i Kina med känslig data – då kan det vara skönt att ha något man har 100 % kontroll över.
Varför inte låta den bli en router?
Fördelen med att bygga egen router är att du har full kontroll på mjukvaran. Köper du något färdigt, oftast tillverkat i Kina, så har du sämre koll på vad som egentligen händer. Det här gudien bygger på debian, men bör lika bra ubuntu eller mint
Konfigurera Debian som router med DHCP och internetdelning
Den här guiden visar hur du sätter upp en Debian-maskin som router. Trafiken skickas från ett internt nät till internet via två nätverkskort.
Scenario:
enp2s0: Ansluten till internet eller ett överordnat nät, får dynamisk IP via DHCP
enp3s0: Ansluten till ett internt nät (t.ex. 10.0.0.0/24), delar ut IP-adresser via DHCP
iptables -t nat -A POSTROUTING -o enp2s0 -j MASQUERADE
För att spara regeln permanent:
apt install iptables-persistent
Steg 5: Kontrollera routing
ip route
Exempel på korrekt routingtabell:
default via 192.168.1.1 dev enp2s010.0.0.0/24 dev enp3s0 proto kernel scope link src 10.0.0.1192.168.1.0/24 dev enp2s0 proto kernel scope link src 192.168.1.112
Felsökning om det inte fungerar
Kontrollera IP-forwarding
sysctl net.ipv4.ip_forward
Det ska stå:
net.ipv4.ip_forward = 1
Om inte, aktivera:
sysctl -w net.ipv4.ip_forward=1
Kontrollera NAT-regeln
iptables -t nat -L -v
Det ska finnas en MASQUERADE-regel för enp2s0.
Kontrollera klientens nätverksinställningar
På klienten:
ip addrip route
Klienten ska ha en IP-adress i 10.0.0.x och default gateway 10.0.0.1.
Testa från klienten:
ping 10.0.0.1ping 8.8.8.8
Kontrollera om Debian själv har internet
ping 8.8.8.8
Om detta inte fungerar, kontrollera anslutningen på enp2s0.
Sniffa trafik vid behov
Lyssna på DHCP-trafik:
tcpdump -i enp3s0 port 67 or port 68 -n
Lyssna på ICMP-trafik utåt:
tcpdump -i enp2s0 icmp
Sammanfattning
Debian agerar router mellan ett internt nät (enp3s0) och ett externt nät (enp2s0). DHCP-servern delar ut IP-adresser till det interna nätet och NAT översätter trafiken så att klienter kan nå internet.
Fedora-projektet planerar att ta nästa steg mot att avveckla 32-bitarsstöd i Fedora Linux. Förslaget, som är tänkt att träda i kraft med Fedora 44 i april 2026, innebär att alla paket för den gamla i686-arkitekturen tas bort och att möjligheten att köra 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer (så kallat multilib-stöd) försvinner.
Det här är en del av en längre process som pågått i flera år. Redan i Fedora 31 togs 32-bitarskärnor och installationsmedia bort, även om man fortsatt erbjuda 32-bitarsbibliotek för att vissa program skulle fungera på 64-bitarsystem. Med Fedora 37 började man dessutom ta bort 32-bitarsversioner av mindre, oberoende paket.
Nu vill utvecklarna helt sluta bygga i686-paket och samtidigt rensa ut 32-bitarsbiblioteken från 64-bitarsarkitekturen. Förändringen delas upp i två steg. Först tas multilib-stödet bort, vilket går att backa om problem upptäcks. Därefter stoppas byggen av i686-paket helt, något som är svårare att ångra eftersom det skulle kräva att hela arkitekturen byggs upp från början igen.
Anledningen är att 32-bitarsstödet tar mycket resurser i anspråk och är svårt att underhålla. Allt fler projekt lägger själva ner sitt 32-bitarsstöd, vilket gör att Fedora ofta får lägga tid på speciallösningar för att hålla det vid liv. Dessutom tar byggen av i686-paket upp datorkraft som kan användas till annat, och själva paketlistorna blir mindre när 32-bitarsvarianterna försvinner, vilket gör att pakethanteraren blir snabbare.
Men det finns nackdelar. Program som Wine, som gör det möjligt att köra Windows-appar i Linux, påverkas särskilt. För att 32-bitars Windows-program ska fortsätta fungera krävs en ny WoW64-lösning och gamla Wine-installationer kan behöva göras om. Även Steam-paketet i RPM-format kan påverkas och kan i värsta fall tas bort från standardförråden.
Om Fedora Engineering and Steering Committee (FESCo) säger ja till förslaget, börjar förändringen införas tidigt i Fedora 44:s utveckling. Multilib-stödet tas bort innan den stora ombyggnadsfasen och själva stoppet för i686-byggen sker innan beta-versionen fryses.
När användare uppgraderar till Fedora 44 kommer systemet automatiskt att rensa bort installerade i686-paket, för att undvika problem med gammal och övergiven mjukvara. Samtidigt innebär det att vissa äldre 32-bitarsapplikationer, särskilt de som saknar 64-bitarsversion, slutar fungera.
Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025.
I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det har även tillkommit stöd för Apple-tangentbord som använder MTP- och SPI-teknik, vilket gör att tangentborden fungerar på ARM-baserade datorer som MacBook Pro med M1 och MacBook Air med M2.
Installationsprogrammet kan nu dessutom installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar hanteringen av krypterade system. För system med AMD64 och ARM64 har stödet för Secure Boot förbättrats genom möjligheten att installera shim-signed.
Bland övriga förbättringar märks att cd-rom-källor automatiskt stängs av om installationsmediet inte är en fysisk skiva, som till exempel vid installation från USB-minne eller ISO-fil. Installationsprogrammet kan också spara information om vilka firmwarepaket som ingår i det modifierade startsystemet, och stödet för skärmläsare i grafiska miljöer har blivit bättre.
För att underlätta installation på vissa datorer där EFI-firmware fungerar bristfälligt, aktiveras numera inställningen force-efi-extra-removable i vissa fall. Installationsprogrammet har även rensats från vissa onödiga delar, till exempel wget-verktyget från BusyBox, och en del tidigare standardinställningar har tagits bort eller justerats. Även utseendet har setts över, med uppdaterad grafisk banner som följer det senaste Ceratopsian-temat.
Linux-kärnan i installationsprogrammet är uppdaterad till version 6.12.33+deb13. Dessutom har stödet för japansk text förbättrats genom ett byte till teckensnittet MotoyaLCedar och listan över spegelservrar har setts över.
Den som vill testa det nya installationsprogrammet kan ladda ner det från Debians webbplats, men det är viktigt att tänka på att det är en testversion som inte bör användas i skarpa system ännu.
Libreboot är ett projekt som tillhandahåller fri och öppen firmware för datorer, med syfte att ersätta proprietär BIOS eller UEFI med en transparent, anpassningsbar och säker lösning. Projektet bygger i grunden på Coreboot, men tar bort alla proprietära binärer och fokuserar på att erbjuda fullständigt fria firmware-avbildningar för utvalda system.
Nu har version 25.06 släppts, vilket innebär ett antal tekniska förbättringar och utökat stöd för ytterligare plattformar.
Utökat plattformsstöd och komponentuppdateringar
Den nya versionen introducerar stöd för följande moderkort och system:
Acer Q45T-AM, en modell med arkitektur liknande det sedan tidigare stödda G43T-AM3.
Dell Precision T1700, både i Small Form Factor (SFF) och Mini Tower (MT)-varianter.
Dessutom har flera ingående komponenter och verktyg uppdaterats till nyare versioner, däribland:
GRUB (bootloader)
SeaBIOS
U-Boot
flashprog
uefitool
För ThinkPad T480 och 3050micro har hyperthreading nu inaktiverats som standard i syfte att minska potentiella säkerhetsrisker kopplade till spekulativa exekveringsattacker.
Förbättringar i byggsystem och hantering av externa resurser
Libreboots egna byggsystem lbmk har genomgått förbättringar som ger mer robust felhantering och pålitligare cache-hantering vid nedladdning av källkod och externa filer. Hanteringen av leverantörsspecifika filer har också blivit säkrare och mer förutsägbar.
En optimering som genomförts är att överflödiga källfiler nu tas bort som standard i källkodspaketen, vilket reducerar filstorleken vid distribution.
Dessutom har beroendekonfigurationen för olika Linuxdistributioner setts över, för att förenkla installation av nödvändiga verktyg vid bygg av firmware.
Förbättrat USB-stöd och avancerad lagringshantering i GRUB
GRUB har uppdaterats med stöd för USB-hubbar kopplade via xHCI utan krav på root-behörighet, vilket förbättrar kompatibiliteten för system som bootar från USB-enheter.
Stödet för LVM (Logical Volume Management) har förbättrats avsevärt, med särskilt fokus på bättre autodetektering och uppstart från krypterade /boot-partitioner. Detta innebär förbättrad kompatibilitet med moderna Linux-distributioner som ofta förlitar sig på sådana konfigurationer.
Även hanteringen av MAC-adresser på system med Intel Firmware Descriptor (IFD) har förbättrats, vilket ger mer konsekvent nätverkshantering.
Övriga tekniska förändringar
Färdiga firmware-avbildningar för HP EliteBook 820 G2 distribueras nu som en del av den officiella releasen.
Post-build-hanteringen av Coreboot-avbildningar och relaterade filer har gjorts striktare för att minska risken för inkonsistenser.
Ett känt problem i nvmutil relaterat till användning av tecknet ? i ZSH har kringgåtts genom att istället använda x.
I GRUB-payloaden reserveras nu Mark E820-minnesområde för cbmem, vilket förbättrar minneshantering vid uppstart.
Säkerhets- och stabilitetsförbättringar
Utöver de specifika ändringarna innehåller Libreboot 25.06 en mängd mindre buggfixar, flera säkerhetsrelaterade korrigeringar i GRUB, samt allmänna förbättringar av byggsystemet och verktygskedjan.
Den fullständiga versionsinformationen samt firmware-avbildningar finns tillgängliga för nedladdning via Libreboots officiella webbplats.
Thunderbird 140 är nu ute som en stabil uppdatering av den fria, öppna och plattformsoberoende e-postklienten som även hanterar chatt, nyheter, kalender och kontakter.
I den här versionen kan man nu välja Markera som skräppost och Markera som stjärnmärkt direkt i e-postaviseringar, utöver Markera som läst och Ta bort som lades till i förra utgåvan. Account Hub aktiveras dessutom automatiskt när ett andra konto läggs till.
En del allmänna utseendeinställningar har flyttats till en ny sektion som heter Utseende. Flera problem har rättats, till exempel fel vid skapande av nya konton via menyraden i ett meddelandefönster, bristande rensning av mapparnas cache när ett konto tas bort och misslyckad kopiering av lokala mappar till IMAP-konton.
Versionen åtgärdar också buggar i kommandona Spara som mall och Svara med mall, visning av källkod för flera markerade meddelanden, RSS-prenumerationer, kopiering av list-ID via snabbmenyn samt sändning av signerade eller krypterade meddelanden i vissa konfigurationer.
Ytterligare korrigeringar gäller bland annat omindexering av reparerade mappar, indexering av meddelanden som har flera eller inga avsändare, val av olika arkiveringsalternativ för flera identiteter och återanslutning till NNTP-servrar.
På gränssnittssidan har länkar i kalenderhändelser blivit tydligare i mörkt läge, ikonerna för täthets- och teckenstorleksalternativ har uppdaterats, kalenderimportdialogen har fått bättre navigering bakåt och dialogrutan som visas vid automatisk avprenumeration har gjort mindre påträngande.
Slutligen innehåller releasen ytterligare buggfixar och säkerhetsuppdateringar. Kompletta detaljer finns i versionsinformationen, och installationsfria binärpaket kan laddas ner från den officiella webbplatsen för användning i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Arch Linux-teamet har laddat upp juli-snapshoten 2025.07.01 – den första skivavbilden som bygger på den helt nya Linux-kärnan 6.15 – till projektets officiella mirror-nätverk.
Nya kärnan 6.15 i fokus
Kärnversion 6.15 (6.15.4 i ISO-n) innehåller en rad förbättringar: bättre CPU-schemaläggning via sched_ext, ny setcpuid=-parameter för x86, hårdvarunycklar i blocklagret, längre filnamn i FUSE, stöd för Apple Touch Bar och en mängd nya och uppdaterade drivrutiner för både Intel- och AMD-grafik. Rust dyker också upp i hrtimer-koden och RISC-V får flera nya extensioner.
Resultatet är snabbare uppstart, bredare hårdvarustöd och förbättrad säkerhet – allt paketerat direkt på installationsmediet.
Archinstall 3.0.8 – smidigare installation
Tillsammans med kärnan levereras en uppdaterad menybaserad installatör, archinstall 3.0.8, som bland annat:
visar versionsnumret i huvudmenyn
förbättrar skapandet av Btrfs-delvolymer
ersätter grub-btrfs.service med grub-btrfsd.service
kör automatisk sync efter färdig installation för att minimera dataförlust vid hård avstängning
låter dig montera partitioner via ett minimalt skript innan installationen startar
tar bort det föråldrade paketet xf86-video-vmware
Byggdatumet 12 juni 2025 visar att paketet hunnit mogna innan ISO-n pressades.
Fler uppdateringar i juli-snapshoten
ISO-n innehåller samtliga paket som släpptes i de officiella repositorierna under juni 2025, vilket gör den till en utmärkt startpunkt för nya installationer och live-felsökning.
Hämta och installera
Ladda ner: Besök Arch Linux > Download och välj Current Release 2025.07.01 (1,3 GB).
Verifiera: Kontrollera SHA256- eller BLAKE2b-summan och signaturen innan du bränner ISO-n till USB.
Befintliga system: Som vanligt räcker det att köra bashKopieraRedigerasudo pacman -Syu för att få allt det nya – ingen ominstallation krävs.
Nyheterna Kernel 6.15
Rust-kod i tidhållaren (hrtimer) Rust är ett nytt programmeringsspråk som automatiskt undviker många minnesfel. Genom att skriva en liten men kritisk del av koden i Rust blir kärnan säkrare och lite lättare att underhålla.
setcpuid= – ny startparameter för x86-datorer Med det här alternativet kan utvecklare “låtsas” att processorn saknar vissa instruktioner. Det hjälper till att hitta buggar och göra program kompatibla med äldre hårdvara.
sched_ext – experimentell schemaläggare Schemaläggaren bestämmer vilken process som får köras på processorn. Med det nya gränssnittet kan man prova egna algoritmer och mäta deras prestanda utan att kompilera om hela kärnan.
AMD INVLPGB-stöd Den här instruktionen gör att AMD-processorer snabbare kan rensa sin TLB (en liten minnescache). Resultatet blir kortare fördröjningar när operativsystemet växlar mellan program.
Nya och uppdaterade drivrutiner
Apple-datorer: Touch Bar fungerar direkt utan extra mjukvara.
Nätverk: Intel Killer E5000-kort stöds nu fullt ut.
Grafik och ljud: flera mindre förbättringar för både AMD och Intel.
Bättre fil- och lagringshantering
FUSE (som låter användare montera egna filsystem) klarar nu filnamn längre än 1024 tecken.
Blocklagret kan använda krypteringsnycklar som ligger lagrade i själva hårdvaran – ökar säkerheten.
exFAT och io_uring har optimerats, vilket gör filkopiering och I/O-intensiva program snabbare.
Nya verktyg och arkitekturförbättringar
Verktyget perf kan nu mäta fördröjningar (latency) mer exakt – bra för felsökning av sega program.
RISC-V (en öppen processorarkitektur) får stöd för BFloat16 och flera andra tillägg som är viktiga för AI-beräkningar.
Sammanfattning: Linux 6.15 är ingen ”revolution”, men den ger säkrare kod, bredare hårdvarustöd och finputsad prestanda. För vanliga användare märks det mest som en något snabbare och stabilare dator, medan utvecklare får nya verktyg att leka med.
Slutsats
Med Linux 6.15 under huven och en polerad archinstall 3.0.8 tar Arch Linux ännu ett steg mot att förena “blödande-kant”-paket med en förhållandevis nybörjarvänlig installationsprocess. För både veterans och nykomlingar är juli-ISO:n ett snabbt sätt att starta upp, testa och installera den senaste versionen av en av de mest populära rolling-release-distributionerna.
Wake-on-LAN (WoL) är ett standardiserat sätt att starta eller väcka en dator via nätverket. Funktionen är praktisk för fjärrstyrning, automation och energibesparing. Den här guiden visar hur du aktiverar Wake-on-LAN i Ubuntu, men stegen fungerar även i andra Linux-system och i Windows.
Vad är Wake-on-LAN
Wake-on-LAN gör det möjligt att starta en dator genom att skicka ett så kallat Magic Packet från en annan enhet på samma lokala nätverk. Paketet innehåller MAC-adressen till datorns nätverkskort. Nätverkskortet lyssnar efter paketet även när datorn är avstängd eller i viloläge och kan då signalera till moderkortet att starta systemet.
Förutsättningar
Du behöver följande för att använda Wake-on-LAN:
Fast Ethernet-anslutning (trådlös WoL är osäker och ofta opålitlig)
Ett moderkort och nätverkskort som stöder WoL (de flesta moderna gör det)
Korrekt inställningar i BIOS eller UEFI
Administratörsrättigheter på datorn
Steg 1: Kontrollera BIOS/UEFI
Starta om datorn.
Gå in i BIOS eller UEFI genom att trycka på rätt tangent, vanligtvis F2, Del, Esc eller F10.
Leta efter inställningar med namn som Wake-on-LAN, Power on by PCI-E eller Allow PCI Wake-up Event.
Aktivera aktuell funktion.
Om det finns ett alternativ som heter ErP Ready eller Deep Sleep, inaktivera det. Dessa kan annars stänga av nätverkskortet helt.
På vissa bärbara datorer kan du behöva aktivera Always On USB eller motsvarande för att nätverkskortet ska hållas aktivt vid avstängt läge.
Steg 2: Kontrollera nätverkskortet i systemet
Ta reda på namnet på ditt nätverkskort: ip a Leta efter ett namn som börjar med enp eller eth, exempelvis enp3s0 eller eth0.
Kontrollera Wake-on-LAN-stöd: sudo ethtool <ditt_nätverkskort> Exempel: sudo ethtool enp3s0 I utdata ska raden Wake-on: g visas om WoL är aktivt. Om det står d eller off är det avstängt.
Steg 3: Aktivera Wake-on-LAN tillfälligt
För att aktivera WoL tills nästa omstart:
sudo ethtool -s <ditt_nätverkskort> wol g
Exempel:
sudo ethtool -s enp3s0 wol g
Du kan verifiera inställningen igen med:
sudo ethtool <ditt_nätverkskort>
Steg 4: Göra Wake-on-LAN permanent med systemd
Skapa en systemd-tjänst så att WoL aktiveras vid varje uppstart:
Skapa tjänstfilen: sudo nano /etc/systemd/system/wol.service
Ta reda på sökvägen till ethtool: which ethtool
Lägg in följande i tjänstfilen och justera sökväg och nätverkskort: [Unit] Description=Aktivera Wake-on-LAN [Service] Type=oneshot ExecStart=<sökväg-till-ethtool> -s <ditt_nätverkskort> wol g [Install] WantedBy=basic.target
Spara och stäng filen (Ctrl + X, Y och Enter).
Aktivera och starta tjänsten: sudo systemctl enable wol.service sudo systemctl start wol.service
Steg 5: Alternativ via grafiskt gränssnitt (Ubuntu Desktop)
Om du använder Ubuntu Desktop kan du aktivera WoL via nätverksinställningarna:
Öppna Inställningar och gå till Nätverk.
Klicka på kugghjulet för din trådbundna anslutning.
Under fliken Ethernet, aktivera Wake on LAN (MagicPacket).
Spara ändringarna.
Steg 6: Alternativ via nmcli (kommandoradsverktyg för NetworkManager)
Lista anslutningar: nmcli connection show
Aktivera WoL för rätt anslutning: nmcli connection modify 802-3-ethernet.wake-on-lan magic
För att stänga av funktionen igen: nmcli connection modify 802-3-ethernet.wake-on-lan ignore
Steg 7: Testa Wake-on-LAN
Efter att ha konfigurerat datorn kan du testa genom att stänga av eller försätta den i viloläge. Från en annan enhet i nätverket skickar du ett Magic Packet.
På Linux eller macOS:
Installera wakeonlan om det inte redan finns: sudo apt install wakeonlan
Skicka Magic Packet: wakeonlan
På Windows kan du använda program som WakeMeOnLan från NirSoft.
Wake-on-WiFi (WoWLAN)
Att väcka datorn via trådlöst nätverk är tekniskt möjligt men fungerar sällan stabilt. Canonical erbjuder ett snap-paket för detta:
sudo snap install network-manager sudo snap set network-manager wifi.wake-on-wlan=magic
Ett lösenord kan sättas så här:
sudo snap set network-manager wifi.wake-on-wlan-password=<lösenord>
Observera att detta främst är avsett för Ubuntu Core och kan vara instabilt på vanliga Ubuntu-installationer.
Vanliga frågor
Kan jag stänga av datorn med Wake-on-LAN? Nej, Wake-on-LAN används endast för att starta datorn från avstängt läge eller viloläge.
Är Wake-on-LAN en säkerhetsrisk? Risken är låg eftersom endast enheter inom det lokala nätverket kan väcka datorn. För att minimera risker, använd starka lösenord, säkra nätverket och håll operativsystemet uppdaterat.
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
This release adds support for handling -epub-text-emphasis properties used in some Japanese language EPUB books. The post Calibre 8.8 Open-Source E-Book Manager Improves Support for Kobo Devices appeared first on Linux Today.
Discover the latest Calibre 8.8 update, featuring enhanced Kobo Tolino support and refined Google Lookup for a smoother reading experience. The post Calibre 8.8 Update Adds Kobo Tolino Support, Refines Google Lookup appeared first on Linux Today.
SSHFS is a file system in user space (FUSE) that uses the SSH File Transfer Protocol (SFTP) to mount a remote file system. SSHFS lets you interact with directories and files located on a remote server or workstation over a normal ssh connection. The post Firefly AIBOX-3588S Running Linux: Access Remote File Systems Over SSH […]
Discover the performance and reliability of the Fanxiang S880 2TB NVMe SSD in our in-depth review. Uncover features, benchmarks, and user insights. The post fanxiang S880 2TB NVMe SSD Review appeared first on Linux Today.
Discover the step-by-step guide on how to install .deb packages on AlmaLinux 10. Simplify your installation process with our expert tips and instructions. The post Ubuntu 24.04.3 LTS Released with Bug Fixes and Security Updates appeared first on Linux Today.
Discover the step-by-step guide on how to install .deb packages on AlmaLinux 10. Simplify your installation process with our expert tips and instructions. The post How To Install DEB On AlmaLinux 10 appeared first on Linux Today.
GStreamer 1.26.5 multimedia framework is out now with key bug fixes, improved WebRTC support, and Vulkan tweaks. The post GStreamer 1.26.5 Brings WebRTC, Vulkan, and Audio Improvements appeared first on Linux Today.
After spending nearly a week with this distro, our Larry Cafiero tells us that RefreshOS “would be flawless if it wasn’t for the long boot time.” The post RefreshOS 2.5: Smooth, Stylish, and Almost Spotless Linux appeared first on Linux Today.
Bottles secures NLnet Commons Fund grant, ensuring continued development of Bottles Next to improve running Windows software on Linux. The post Bottles Project Receives EU-Backed Grant appeared first on Linux Today.
Nextcloud’s Digital Sovereignty Index ranks countries by self-hosted tech use, with Finland, Germany, and the Netherlands leading the way in digital independence. The post Finland Tops Nextcloud’s First Digital Sovereignty Index appeared first on Linux Today.
VirtualBox 7.2 open-source virtualization software is now available for download with initial support for Linux kernel 6.17 and 6.16. Here's what else is new! The post VirtualBox 7.2 Officially Released with Initial Support for Linux Kernel 6.17 appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
SparkyLinux 8.0 is now available for download as one of the first stable distributions based on the Debian 13 "Trixies" operating system series. Here's what's new! The post SparkyLinux 8.0 Is Out as One of the First Distros Based on Debian 13 “Trixie” appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. […]
KDE Gear 25.08 open-source software suite is now available with improvements for many of your favorite KDE applications. Here's what's new! The post KDE Gear 25.08 Open-Source Software Suite Released with Many Improvements appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
NVIDIA 580 graphics driver series is now available for download with improved Wayland support and other changes. Here’s what's new! The post NVIDIA 580 Linux Graphics Driver Released, Promises Better Wayland Support appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
GNOME 48.4 is now available as the third maintenance update to the GNOME 48 desktop environment with various enhancements and bug fixes. Here’s what’s changed! The post GNOME 48.4 Finally Improves Update Notifications in GNOME Software appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
The 9to5Linux Weekly Roundup for August 10th, 2025, brings news about Debian 13, Ubuntu 24.04.3 LTS , Linux Mint 22.2 beta, Linux 6.17 RC, Mesa 25.2, NVIDIA 580 beta graphics driver, KDE Plasma 6.4.4, Calibre 8.8, GStreamer 1.26.5, Tails 7.0 RC, Audacity 3.7.5, PeaZip 10.6, HandBrake 1.10, Darktable 5.2.1, KDE Frameworks 6.17, and more. The […]
Linux Mint 22.2 beta is now available for download with the Cinnamon 6.4, Xfce 4.20, and MATE 1.26 desktops, based on Ubuntu 24.04.2 LTS. The post Linux Mint 22.2 “Zara” Is Available for Public Beta Testing, Download Now appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Amarok 3.3.1 open-source music player is now available for download with improvements to the scripting support and bug fixes. The post Amarok 3.3.1 Music Player Released with Improvements to Scripting Support appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Linus Torvalds announced the general availability of the first Release Candidate version of the upcoming Linux 6.17 kernel series for public testing. Here’s what to expect! The post Linus Torvalds Announces First Linux Kernel 6.17 Release Candidate appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Debian 13 “Trixie” operating system is finally here and you can download it right now, right here. Check out the new features and improvements too! The post Debian 13 “Trixie” Is Now Available for Download, Here’s What’s New appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical... […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be... […]
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various... […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and... […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive... […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual... […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on... […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just... […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read... […]
Learn about the best new features of the Fedora 41 release. Fedora 41 released on October 29, 2024. It’s packed with exciting updates that push the boundaries of the latest innovation in the Linux distribution space. From retiring outdated packages like Python 2.7 to introducing new spins like KDE Plasma Mobile and Miracle Window Manager,... […]
En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum. Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett…
Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module. Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten…
Den senaste versionen av GNU C Library, glibc 2.42, är nu tillgänglig. Den innehåller omfattande nyheter: stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024, förbättrad minnesallokering, nya matematikfunktioner samt ett antal säkerhetsrelaterade buggfixar. Efter sex månaders utveckling har GNU-projektet tyst släppt version 2.42 av glibc – det standardbibliotek i C som fungerar som navet mellan användarprogram och Linuxkärnan.…
Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows. Nya funktioner Nyhet Beskrivning Playback History Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen. VU‑mätare i GTK Den…
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…
Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan…
Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen har också förenklats, vilket gör det smidigare att komma igång. En ny backup-funktion gör det lättare att spara och återställa inställningar, och dashboarden ger tydligare översikt över nätverket. I bakgrunden har systemet uppgraderats till en ny version av FreeBSD, vilket ger bättre prestanda och…
Shotcut 25.07 är nu ute – en ny stabil version av det kostnadsfria, plattformsoberoende videoredigeringsprogrammet skrivet i Qt och MLT för Linux, macOS och Windows. Viktigaste nyheterna Funktion Beskrivning Tal‑till‑text‑modellhämtare Ladda hem Whisper.cpp‑modeller (GGML) direkt i tal‑till‑text‑dialogen. Outline‑filter Skapar en kontur baserad på klippets alfakanal – perfekt för textklipp eller grafik med transparent bakgrund. System Fusion‑tema Nytt gränssnittstema som följer systemets…
Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…
Arch User Repository (AUR) är älskat för sitt enorma utbud av paket, men dess öppenhet gör det även sårbart. Under vecka 29 upptäcktes att tre webbläsarrelaterade AUR‑paket innehöll en fjärråtkomst‑trojan (RAT). Arch Linux säkerhetsteam har nu raderat paketen, men har du redan hunnit installera dem krävs snabba åtgärder. Vad hände? Datum Händelse 16 juli 2025 Paketet librewolf-fix-bin laddas upp till…
Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se…
Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker. Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och…
Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare. Valfrihet i fokus En av de främsta…
I en tidigare artikel presenterades Rock 4SE – en kraftfull enkortsdator som kan införskaffas för så lite som 200 kronor. Det konstanterades att tillverkaren stöd för detta utvecklingskort var som bortblåst. Det bör påpekas att detta inte är en minidator i klassisk bemärkelse; en PDP-11 kvalificerar sig som det, men Rock 4SE hör snarare till…
HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än…
Mozilla har nu släppt version 141 av sin populära webbläsare Firefox – ett något mindre släpp, men med flera intressanta förbättringar under huven. Även om lanseringen officiellt sker den 22 juli 2025, finns versionen redan nu att hämta. Lägre minnesanvändning på Linux och smidigare uppdateringar En av de största förbättringarna gäller Linux-användare: Firefox 141 förbrukar…
Den klassiska och resurssnåla fönsterhanteraren IceWM fortsätter att förfinas. Nu är version 3.8.1 släppt – en uppföljare till 3.8 som anlände för bara några veckor sedan. Den nya versionen fokuserar främst på prestandaförbättringar, finputsad användarupplevelse och uppdaterad dokumentation. Återgång till bättre minnesberäkning En viktig förändring i denna version är att utvecklarna har återgått till en…
openSUSEs blivande standardinstallerare Agama har nått version 16 och kommer med en rad efterlängtade nyheter – från Wayland‑start till smartare automatisering. Största nyheterna i korthet Nyhet Varför det spelar roll Wayland som standard Modern grafikstack, färre X11‑beroenden och grund för kommande HiDPI‑förbättringar. Räddningsläge Starta ISO:n i ett minimalt felsökningsskall; perfekt när en server vägrar boota. Lösenordsstyrke‑kontroll…
Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges. Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom…
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…
Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt. Systemkrav Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB…
Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön. Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid. Vad är…
MBR Bort ifrån Fedora 43 Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur. Vad innebär förändringen? Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet…
Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara. Räddningsläge för Calamares och Btrfs En av de mest efterlängtade nyheterna är att…
Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare. Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu…
Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1 Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system. Nyheter i version 2.6.1 Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare…
Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb. I den här guiden får…
Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda. Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält. För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera…
Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader. Vad är Darktable? Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över…
Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome…
Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information. Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet. Inbyggt Exchange-stöd – utan…
CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard –…
GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager). Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila…
Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop? Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg…
Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakomFedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen –…
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare. Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära…
Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds. Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ…
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version. Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med…
Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…
Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet. En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som…
Microsoft har inte lyckats få över alla från Windows 10 till 11 och förlänger därför stödet för Windows 10 – men bara för användare med Microsoft 365. Det innebär att användarnas data lagras i USA, något som väcker oro i EU, där integritet och digitalt oberoende blir allt viktigare. Redan tidigare har det varit tydligt…
Zabbix-teamet har lanserat version 7.4 av sin avancerade, öppen källkodsbaserade plattform för systemövervakning. Den nya versionen innehåller flera viktiga förbättringar som riktar sig till både administratörer och stora IT-miljöer. En av de största nyheterna är att det nu går att skapa TLS-krypterade anslutningar direkt från webbgränssnittet till Zabbix-servern. Dessutom har stöd för OAuth införts för…
Efter nästan tre års utveckling är Bash 5.3 nu här – med nya kraftfulla funktioner för skriptning, förbättrad tab-komplettering och stöd för modern C-standard. Den nya versionen följer ett års arbete med beta- och testversioner, och markerar en viktig uppdatering för det mest använda skalet i Unix-liknande system. Kommandon i nuvarande skal utan barnprocessDen största…
Wayland, det moderna och öppna protokoll som är tänkt att ersätta det åldrade X11-fönstersystemet, har nu uppdaterats till version 1.24. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, nya funktioner och de sedvanliga buggfixarna. Nyheter i Wayland 1.24 Bland höjdpunkterna i denna version finns ett nytt gränssnitt, wl_fixes, som introducerar möjligheten att uttryckligen begära att ett…
Parrot Security har nu lanserat Parrot OS 6.4, en ny version av deras Debian-baserade Linuxdistribution för etisk hacking, penetrationstestning och cybersäkerhet. Nyheter i Parrot OS 6.4 Denna uppdatering bygger på Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket ger förbättrad prestanda och långtidssupport. Även Raspberry Pi-utgåvan har uppdaterats till denna kärna. Två helt nya verktyg introduceras: Uppdateringar av populära…
När undertecknad en gång i fornstora dar gjorde sin plikt för fosterlandet, var undertecknad stationerad på en ö någonstans i Sverige. På denna ö samlade man in data på dåtidens minidatorer (VAX:ar). När banden till dessa VAX:ar skulle förstöras åkte man till en hamn på ön och eldade upp banden – man förstörde dem rent…
Har du en gammal dator som har 2 Ethernet-interface? Hade en ZimbaBoard liggande – vi testade denna x86-baserade enkortsdator för något år sedan på Linux.se. Under 2025 har jag använt den som en backupdator, men eftersom den har två Ethernet-portar kan man med fördel använda den som router. Vill man till exempel ge internet vidare…
Fedora-projektet planerar att ta nästa steg mot att avveckla 32-bitarsstöd i Fedora Linux. Förslaget, som är tänkt att träda i kraft med Fedora 44 i april 2026, innebär att alla paket för den gamla i686-arkitekturen tas bort och att möjligheten att köra 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer (så kallat multilib-stöd) försvinner. Det här är en del av…
Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025. I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det…
Libreboot är ett projekt som tillhandahåller fri och öppen firmware för datorer, med syfte att ersätta proprietär BIOS eller UEFI med en transparent, anpassningsbar och säker lösning. Projektet bygger i grunden på Coreboot, men tar bort alla proprietära binärer och fokuserar på att erbjuda fullständigt fria firmware-avbildningar för utvalda system. Nu har version 25.06 släppts,…
Thunderbird 140 är nu ute som en stabil uppdatering av den fria, öppna och plattformsoberoende e-postklienten som även hanterar chatt, nyheter, kalender och kontakter. I den här versionen kan man nu välja Markera som skräppost och Markera som stjärnmärkt direkt i e-postaviseringar, utöver Markera som läst och Ta bort som lades till i förra utgåvan.…
Arch Linux-teamet har laddat upp juli-snapshoten 2025.07.01 – den första skivavbilden som bygger på den helt nya Linux-kärnan 6.15 – till projektets officiella mirror-nätverk. Nya kärnan 6.15 i fokus Kärnversion 6.15 (6.15.4 i ISO-n) innehåller en rad förbättringar: bättre CPU-schemaläggning via sched_ext, ny setcpuid=-parameter för x86, hårdvarunycklar i blocklagret, längre filnamn i FUSE, stöd för…
Wake-on-LAN (WoL) är ett standardiserat sätt att starta eller väcka en dator via nätverket. Funktionen är praktisk för fjärrstyrning, automation och energibesparing. Den här guiden visar hur du aktiverar Wake-on-LAN i Ubuntu, men stegen fungerar även i andra Linux-system och i Windows. Vad är Wake-on-LAN Wake-on-LAN gör det möjligt att starta en dator genom att…