• Annons


    Annons

    Återbruka din dator

    Har du en dator som tillverkaren tycker är ”för gammal”? Låt inte Microsoft eller Apple bestämma när den ska pensioneras – ge den ett nytt liv med Linux! En premiumdator, som en iMac från 2010, har fortfarande kraft nog för att leverera snabb och säker surf, streaming och vardagsanvändning. Med Ubuntu blir den en modern, smidig och pålitlig ”surfbräda” för många år framöver. Återbruka din dator i stället för att låta den samla damm – miljön och din plånbok kommer att tacka dig!

    Hur får du hjälp?

    Välkommen till oss på Orrspelsvägen 13 i Bromma! Ta spårvagn 12 (Nockebybanan) från Alviks tunnelbanestation och kliv av vid Ålstens Gård – bara några steg från vår dörr. Vi hjälper dig att ge din dator nytt liv genom att installera Debian, Ubuntu 24.04 LTS, Linux Mint eller en annan Linux-distribution som passar just dina behov.

    Öppettider
    Datorhjälp

    Tel 08 37 21 00


    E-post info@datorhjalp.se
    Hemsida : Datorhjälp.se
    Besöksadress: Orrspelsvägen 13, Bromma

  • Kodi 22 “Piers” introducerar HDR på Linux och banar väg för framtidens mediecenter

    Kodi 22 “Piers” är nästa stora release av det populära öppna mediecentret – och redan i alphaversionen märks tydligt att det här blir en milstolpe. Med HDR-stöd på Wayland, HDR-passthrough via OpenGL, kraftiga prestandaförbättringar och en rad nya funktioner för film, TV, spel och nätverk tar Kodi ett stort kliv mot framtidens medieupplevelse.

    Kodi-projektet har presenterat den första publika alphaversionen av nästa stora release: Kodi 22 “Piers”. Den nya versionen är laddad med funktioner som länge efterfrågats av användarna, däribland HDR-passthrough på OpenGL och HDR-stöd för Wayland. För Linuxvärlden markerar detta en milstolpe.

    HDR på Linux: en efterlängtad nyhet
    Linux-användare har länge saknat fullt HDR-stöd i Kodi. Med Kodi 22 förändras detta. Stödet för Waylands färghanteringsprotokoll innebär att HDR nu fungerar på kompatibla Wayland-kompositors. Samtidigt införs HDR-passthrough på OpenGL, vilket tidigare bara funnits på OpenGLES. Resultatet blir att Kodi närmar sig samma visningskvalitet som konkurrenter på Windows och macOS.

    Förfinad mediehantering
    På videosidan uppgraderas Kodi till FFmpeg 7, får kapitelstöd för ljudböcker och en fullständig redesign av Movie Versions/Extras. Blu-ray-hanteringen förbättras kraftigt med nytt episodval, individuell media-info och stöd för episodintervall i biblioteket. Detta gör Kodi till en ännu starkare kandidat för den som vill bygga ett komplett lokalt mediebibliotek.

    PVR och TV-funktioner
    Kodi 22 levererar flera efterfrågade förbättringar för PVR-användare. Bland nyheterna finns en sektion för Nyligen tillagda kanaler, ett nytt Providers-fönster som kräver skinsupport, samt anpassade timers. Dessutom har kanalgrupper, EPG-sökning och inspelningsfunktionalitet förfinats, vilket gör Kodi mer konkurrenskraftigt mot dedikerade IPTV- och TV-boxar.

    Prestandaoptimeringar för grafik och spel
    För att förbättra prestanda inför Kodi 22 front-to-back rendering i OpenGL/OpenGLES, reducerad minnesanvändning för texturer och förbättrad hantering av stora texturer. Detta är särskilt värdefullt på resurssvaga enheter som Raspberry Pi, Android TV-boxar och äldre datorer.

    På spelfronten introduceras shadersupport, något som kan ge bättre grafik för retroemulering och framtida spelintegration. Mus- och tangentbordsstödet har också förfinats för en mer komplett spelupplevelse.

    Plattformar och breddning
    Kodi 22 breddar stödet på flera fronter:

    • Windows/Xbox: Initialt stöd för Windows ARM64, Python 3.13, XAudio2 för desktop och förbättrad Video Super Resolution med HDR10-stöd på Nvidia och 10-bit SDR.
    • Android: Kompatibilitet med Android 15, stöd för 16KB page size, förbättrade kanaler på startsidan och fildelning till andra appar.
    • LG webOS: En ny enhetlig mediapipeline.
    • Linux: HDR-stöd som nämnts ovan samt fixar för systemspråk, bland annat turkisk locale.

    Nätverk och SMB
    För nätverksanvändare innebär Kodi 22 en dramatisk förbättring vid listning av stora SMB-kataloger. Dessutom finns bättre GUI-inställningar för SMB, stöd för äldre SMB 2.0-enheter utan 2.1-funktioner, samt fixar för Windows-servrar utan lösenord. Detta gör Kodi mer kompatibelt med både modern och äldre lagringshårdvara.

    Periferistöd och övriga förbättringar
    Stödet för OSMC Remote, Pulse-Eight CEC-adaptern och Flirc-mottagare har förbättrats, vilket gör systemet enklare att styra i hemmabiomiljöer. Dessutom införs automatisk rensning av cachelagrade bilder och artwork, något som minskar risken för att Kodi växer okontrollerat i lagringsanvändning över tid.

    Kända problem i Alpha 1
    Som sig bör i en alphaversion finns det buggar:

    • Skanning av nytt innehåll misslyckas om lokala NFO-filer finns (fixas i Alpha 2).
    • Filsystem som använder millisekunder kan trigga omskanning.

    Slutsats: en release för framtiden
    Kodi 22 “Piers” är en av de mest betydande uppdateringarna på länge. HDR-stödet på Linux är ett genombrott, optimeringarna för grafik och spel öppnar nya möjligheter, och de omfattande plattformsförbättringarna gör att Kodi står redo för både ARM-baserade Windows-datorer och framtida Android-enheter.

    För den som vågar testa finns alphaversionen tillgänglig att ladda ner från den officiella webbplatsen. Men kom ihåg: detta är för utvecklare och entusiaster, inte för produktionsbruk. Ta en backup innan du provar – och bidra gärna med buggrapporter för att hjälpa utvecklingen framåt.

    https://kodi.tv

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.

    AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.

    Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.

    Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.

    Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.

    I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?

    Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.

    https://linuxiac.com/ai-revives-25-year-old-linux-kernel-driver-for-legacy-tape-backup

    QIC-80 – Fakta

    QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö. Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och användes av både privatpersoner och småföretag.

    Specifikationer

    • Kapacitet: ca 60–120 MB
    • Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
    • Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
    • Överföring: ~250 kbit/s
    • Åtkomst: Sekventiell
    • Felhantering: ECC/CRC-block

    Så fungerade det

    • Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
    • Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
    • Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
    • Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.

    Fördelar & Begränsningar

    • Fördelar: Billigt media, enkelt gränssnitt.
    • Begränsningar: Långsam, sekventiell åtkomst, slitage.
    • Kompatibilitet: Kräver rätt QIC-klass och drivrutin.

    Återläsning idag

    • Kräver fungerande QIC-80-enhet och drivrutin (ftape).
    • Gör bandimage om möjligt för att skydda originalet.
    • Förvara svalt och dammfritt, undvik magnetfält.

    QIC-80 hade sin storhetstid på 1990-talet, men ersattes snart av DAT, Travan och hårddiskbaserade lösningar.

  • openSUSE Leap 16 får två års support per utgåva

    openSUSE förlänger livscykeln för sina community-distributioner. Leap 15.6 får uppdateringar ända till april 2026, och med Leap 16 införs en ny modell där varje version stöds i två år – både för vanliga Leap och den oföränderliga servervarianten Leap Micro.

    openSUSE har presenterat förändringar som många användare har efterfrågat – längre supporttid för community-distributionerna.

    Leap 15, som släpptes redan i maj 2018, har fått en av de längsta livscyklerna i projektets historia. Den sista versionen, Leap 15.6, kommer att få uppdateringar fram till den 30 april 2026 – fyra månader längre än planerat. Det innebär att Leap 15 totalt har haft över 7,5 års support, betydligt mer än de 5 år som ofta är standard bland långtidssläpp.

    Anledningen till förlängningen är att ge en smidig övergång till nästa generations system. Leap 16.0 är planerad till oktober 2025, och för att behålla den vanliga sex månaders överlappningen mellan versionerna förlängdes därför Leap 15.6:s livscykel.

    Men det verkliga skiftet sker med Leap 16. Från och med denna version får varje utgåva 24 månaders community-stöd. Det betyder att Leap 16-serien, som förväntas fortsätta till version 16.6 hösten 2031, kommer att ha löpande uppdateringar tills Leap 17.1 lanseras två år senare.

    Även Leap Micro, den oföränderliga servervarianten, integreras i samma plan och får därmed samma tvååriga supportcykel.

    Samtidigt medger utvecklarna att den långa livstiden för Leap 15 gjorde vissa delar av systemet ålderstigna. Problemen har delvis lösts i Leap 15.6 och motsvarande SLES-version, bland annat genom modernare versioner av Ruby och Python.

    För att undvika en liknande situation framöver ska Leap 16 frångå den strikta “tic-toc”-modellen, där man varvat funktionssläpp med underhållsutgåvor. I stället får produktledningen större frihet att införa större ekosystemuppdateringar vid behov.

    Med dessa förändringar tar openSUSE ett tydligt steg mot mer långsiktiga och flexibla community-utgåvor – något som välkomnas av både desktop- och serveranvändare.

    https://www.opensuse.org

    Faktaruta: openSUSE Leap 16

    • GA: oktober/november 2025 (Release Candidate släppt)
    • Support: 24 månader per utgåva med överlapp mellan versioner. Leap Micro följer samma cykel
    • Grafikstack: Wayland som standard, Xorg kvar i begränsad omfattning
    • Init: SysV init borttaget
    • Installation: Agama – ny webbaserad installerare
    • Systemhantering: Cockpit ersätter traditionella YaST-verktyg för löpande administration
    • Kärnkomponenter (RC): Linux 6.12 LTS, KDE Plasma 6.3.x, GNOME 48, AppArmor 4.1
    • Pakethantering: Snabbare zypper och nya openSUSE-repon via Fastly CDN
    • Uppgradering: Förbättrade repo-byten under uppgradering. Leap 15.6 stöds till 30 april 2026
    Obs: Funktioner och versionsnummer från RC/beta kan ändras i GA.

    https://linuxiac.com/opensuse-leap-16-promises-24-months-of-community-support-per-release

  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett tydligt tecken på att Mozilla tvingas prioritera hårdare i en tid av ekonomiska och tekniska utmaningar.

    Mozilla har nu bekräftat det många länge anat: stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör i september 2026. Då släpps version 145 – den första utan 32-bitarsbyggen. Version 144 blir alltså den sista ordinarie utgåvan med stöd, medan den långsiktiga ESR-grenen 140 kommer att underhållas med säkerhetsuppdateringar fram till samma månad.

    Ett beslut med historik

    Firefox har under många år varit ett undantag bland de stora webbläsarna genom att fortsätta erbjuda 32-bitarsversioner för Linux. Långt efter att konkurrenter och de flesta operativsystem gått vidare har Mozilla hållit fast vid äldre hårdvara. Men enligt ingenjörerna Julien Cristau och Sylvestre Ledru är det inte längre hållbart: underhåll av 32-bitarsbyggen är både tidskrävande och tekniskt problematiskt.

    En arkitektur på utdöende

    Utvecklingen är knappast oväntad. De flesta stora Linux-distributioner har redan avvecklat 32-bitars som primär arkitektur, och processorer med 64-bitarsstöd har dominerat marknaden i nästan två decennier. I dag är det endast ett fåtal projekt som håller fanan högt – Debian fortsätter erbjuda i386-byggen (dock community-underhållna), Slackware stöder fortfarande 32-bitars, och små nischdistributioner som antiX, Devuan, Puppy och Bodhi Legacy ser till att även riktigt gammal hårdvara kan användas.

    Andrum för användarna

    För den som inte kan uppgradera omedelbart finns en tidsfrist. Firefox ESR 140 lever vidare i 32-bitarsformat till september 2026. Men därefter återstår egentligen bara en väg framåt: migrera till ett 64-bitars system för att fortsätta använda en modern och säker Firefox-version.

    Ett större sammanhang

    Beslutet är också en del av en större bild. Mozilla har på senare tid tvingats till flera strategiska förändringar – från nedläggningen av populära tjänster till licensjusteringar som gynnar annonsörer, och inte minst lanseringen av kontroversiella AI-funktioner. Mycket tyder på att bolaget står under press, både ekonomiskt och organisatoriskt.

    Att avsluta stödet för 32-bitars Linux handlar därför inte bara om teknik, utan också om resursprioriteringar. Genom att kapa en utdöende plattform frigörs utvecklingskraft till områden där framtiden finns. Frågan är bara om det räcker för att åter ge Firefox en starkare position i den hårt konkurrensutsatta webbläsarvärlden.

    FAKTA: Firefox och 32-bitars Linux

    • Påverkade CPU-arkitekturer:
      – Intel 80386 (1985)
      – Intel 80486 (1989)
      – Pentium-serien (1993 →)
      – Pentium Pro / II / III
      – Pentium 4 och senare 32-bitars
      – Tidiga AMD K5/K6/K7 (Athlon) och 32-bitars Athlon XP

    • Stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör:
      – Sista version med stöd: Firefox 144 (2026)
      – ESR 140 får säkerhetsfixar till september 2026

    • 64-bitars eran började:
      – AMD Athlon 64 (2003) var första x86-64 CPU
      – Idag, 20+ år senare, är 64-bitars standard på alla moderna datorer

    Rekommendation:
    Migrera till ett 64-bitars OS och Firefox 64-bit för att fortsätta vara säker.

    https://linuxiac.com/mozilla-confirms-firefox-32-bit-linux-support-will-end-in-2026

  • Debian 13.1 släppt – fokus på säkerhet, stabilitet och borttag av Guix

    Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem.

    Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.

    Nästan två månader efter lanseringen av 13.0 är syftet främst att samla ihop redan levererade korrigeringar till en ny installationsbas. För användare som kontinuerligt uppdaterat sina system via security.debian.org innebär 13.1 därför inga större nyheter. Men för den som gör en nyinstallation är det här den version som gäller.

    Höjdpunkter i uppdateringen
    Bland de mest anmärkningsvärda förändringarna märks:

    • Installeraren är uppdaterad till Linuxkärnan 6.12.43 och löser ett problem med GRUB\:s grafikinitiering.
    • Git har fått flera kritiska säkerhetsfixar som tidigare kunde leda till både godtyckliga filskrivningar och fjärrkörning av kod.
    • Bildbehandlingspaketet ImageMagick är patchat mot allvarliga buggar som buffer overflow och use-after-free.
    • PostgreSQL 17 har fått förstärkta säkerhetsmekanismer i query planner och pg_dump.
    • LibreOffice har lagt till stöd för euro-valutan i Bulgarien samt löst problem med mediaplayback i Impress.
    • Nätverksverktyg som dpdk, ethtool, iperf3, network-manager-openvpn och nginx har fått både stabilitets- och säkerhetsfixar.
    • Flera skrivbordsmiljöer, däribland GNOME, MATE och XFCE, har justerats och förbättrats.
    • Centrala systemverktyg som systemd, samba, qemu och modemmanager har uppdaterats.

    Guix borttaget på grund av säkerhetsproblem
    En stor nyhet är att Guix inte längre finns med i Debians arkiv. Guix är en fri paket- och systemhanterare utvecklad inom GNU-projektet, känd för sin transaktionssäkra pakethantering och möjligheten att återskapa systemmiljöer exakt. Programvaran har dock plockats bort på grund av olösta säkerhetsproblem.

    Säkerhetsfixar samlade i ISO-avbilder
    Debian 13.1 paketerar även tidigare publicerade säkerhetsuppdateringar för välkända program som Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU och libxml2. För den som redan hållit systemet uppdaterat blir skillnaden liten, men nya installationer får nu dessa fixar direkt med i ISO-avbilderna.

    Inga nya funktioner
    Debian 13.1 introducerar inga nya funktioner. Uppdateringen handlar enbart om att rätta till buggar och täppa till säkerhetshål. För att uppdatera en befintlig installation räcker det att köra:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    Äldre version uppdateras parallellt
    Samtidigt har projektet släppt Debian 12.12, den tolfte uppdateringen av den äldre stabila versionen ”Bookworm”. Den innehåller totalt 83 säkerhetsfixar och 135 buggkorrigeringar för bland annat Apache, Bash, ClamAV, Docker, PostgreSQL, systemd och Linuxkärnan.

    Tillgängliga avbilder
    Debian 13.1 finns att ladda ner som netinst-ISO, vilket ger en minimal grundinstallation som kan byggas ut efter behov. Den stöder nio arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el och s390x.

    För den som vill komma igång snabbare finns även Live-avbilder med färdiga skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, XFCE, Cinnamon och MATE. Dessa är dock endast tillgängliga för AMD64.

    Automatiska uppdateringar rekommenderas
    Slutligen uppmanas användare att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att alltid få de senaste patcharna utan dröjsmål.

    För att upgradera

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    https://www.debian.org/News/2025/20250906

    För ftp länkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    Fakta: Debian 13.1 “Trixie”
    • Släpp: Första punktuppdateringen av Debian 13.
    • Innehåll: 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.
    • Kärna/installerare: Linux 6.12.43, fix för GRUB-grafikinitiering.
    • Säkerhet: Uppdateringar bl.a. för Git, ImageMagick, PostgreSQL, Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU, libxml2.
    • Guix: Borttaget ur arkivet p.g.a. olösta säkerhetsproblem.
      (Guix = GNU:s deklarativa, transaktionssäkra paket- & systemhanterare för reproducerbara miljöer.)
    • Arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el, s390x.
    • Avbilder: Netinst (minimal bas). Live-avbilder med GNOME/KDE/LXDE/Xfce/Cinnamon/MATE för AMD64.
    Uppgradera befintligt system:
    sudo apt update && sudo apt upgrade
    Tips: Aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att få patchar direkt.
  • Mixxx 2.5.3 förbättrar Digital Vinyl System och utökar hårdvarustödet

    Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS).

    Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).

    En stor nyhet är att reglaget för hastighet (pitch) på skivspelare och CD-spelare fungerar mer korrekt. Utvecklarna har också bytt ut det gamla filtret mot ett nytt Kalman-filter, som bättre kan räkna ut hur skivan rör sig och därmed ge jämnare resultat – även när man snurrar tillbaka skivan snabbt (backspin).

    Andra förbättringar i DVS är ny spårning av skivans rörelser och bättre kontroll av mätdata, vilket gör mixningen mer stabil.

    Mixxx 2.5.3 har också stöd för en ny kontroller, Icon P1-Nano MIDI 1, samt uppdaterade inställningar för flera populära modeller som Traktor Kontrol S2 Mk1, S4 Mk3, S3 och Numark NS6II.

    Dessutom har utvecklarna tagit bort stödet för Ubuntu 24.10, lagt till nya paket i Debian-versionen, förbättrat byggstöd för GCC 15 och gjort ljudinställningarna tydligare.

    Programmet kan laddas ner som Flatpak från Flathub, byggas från källkod eller installeras direkt från många Linux-distributioners programförråd.

    https://mixxx.org/news/2025-09-03-mixxx-2_5_3-released

  • Installera Google Chrome på Debian 13

    Google Chrome är världens mest använda webbläsare – snabb, kraftfull och med ett stort ekosystem av tillägg.
    För Debian 13-användare kan installationen verka lite krånglig vid första anblick, men lugn – det är enklare än du tror.

    Google Chrome är i dag världens mest använda webbläsare. Trots att Linuxvärlden är full av alternativ som Firefox, Vivaldi och Brave, väljer många användare att hålla fast vid Chrome – av vana, kompatibilitet eller helt enkelt för att det är bekvämt.

    För dig som kör Debian 13 “Trixie” finns det två enkla vägar till en fungerande Chrome-installation. Antingen laddar du ner paketet direkt från Google, eller så kopplar du in Googles eget programförråd och låter systemet sköta uppdateringarna automatiskt.

    Metod 1: Den snabba vägen med DEB-filen

    Det här är den klassiska ”ladda ner och klicka-installera”-lösningen som passar bra för nya Linuxanvändare.

    1. Besök den officiella nedladdningssidan för Chrome.
    2. Välj 64-bitars .deb och spara filen.
    3. Öppna en terminal och navigera till din nedladdningsmapp:
       cd ~/Hämtningar
    1. Installera paketet med:
       sudo dpkg -i google-chrome-stable_current_amd64.deb
    1. Om systemet klagar på saknade beroenden, kör:
       sudo apt -f install

    Nu finns Chrome i programmenyn. Du kan även starta det direkt från terminalen:

    google-chrome

    Metod 2: Den långsiktiga lösningen med Googles förråd

    För den som vill ha det lite mer robust – och slippa tänka på manuella uppdateringar – är Googles officiella förråd rätt väg att gå. När det väl är på plats får Chrome nya versioner tillsammans med systemets vanliga säkerhetsuppdateringar.

    1. Hämta och installera Googles nyckel:
       wget -q -O - https://dl.google.com/linux/linux_signing_key.pub | sudo gpg --dearmor -o /usr/share/keyrings/google-chrome.gpg
    1. Lägg till förrådet i APT:s källista:
       echo "deb [arch=amd64 signed-by=/usr/share/keyrings/google-chrome.gpg] http://dl.google.com/linux/chrome/deb/ stable main" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/google-chrome.list
    1. Uppdatera paketlistan och installera Chrome:
       sudo apt update
       sudo apt install google-chrome-stable

    Oavsett vilken metod du väljer har du en fullt fungerande Chrome-installation på Debian 13 på bara några minuter.

    Faktaruta

    Google Chrome – kort historik och varför den är så populär

    Historia (kort)

    • 2008: Förhandsversion för Windows med den snabba V8-motorn och sandlåda per flik.
    • 2009–2010: Versioner för macOS och Linux rullas ut.
    • 2012: Chrome till Android.
    • 2013: Google forkar WebKit till Blink inom det öppna Chromium-projektet.
    • Idag: Frekventa, inkrementella uppdateringar och brett plattformsstöd.

    Varför så populär?

    • Hastighet: V8 (JIT), effektiv flik-/processmodell och smart förladdning.
    • Säkerhet: Sandlådor, Site Isolation, Safe Browsing och täta uppdateringar.
    • Kompatibilitet: Stort stöd för moderna webbstandarder – många sajter testas primärt mot Chrome.
    • Tillägg & dev-verktyg: Stort ekosystem i Chrome Web Store och kraftfulla DevTools.
    • Synk mellan enheter: Bokmärken, lösenord och historik via Google-konto.
    • Enkelt gränssnitt: Fokuserar på innehållet, minimalt lull-lull.

    Tips: På Linux får du smidigaste uppdateringarna genom att lägga till Googles officiella förråd och installera via apt.

  • Linux Mint 22.2 ”Zara” släppt – nya funktioner och förbättringar

    Linux Mint 22.2 ”Zara” är här med fingeravtrycks­inloggning, förbättrat Wayland-stöd och nya teman. Den populära Linuxdistributionen bygger på Ubuntu 24.04 LTS och Linuxkärnan 6.14, vilket ger bättre hårdvarustöd och långsiktig support till 2029.

    Linux Mint-teamet har nu gjort den färdiga versionen av Linux Mint 22.2, med kodnamnet ”Zara”, tillgänglig för nedladdning. Systemet bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14, vilket innebär bättre stöd för ny hårdvara. Som vanligt erbjuds tre olika skrivbordsmiljöer: Cinnamon 6.4, Xfce 4.18 och MATE 1.26.

    En av de största nyheterna är den nya appen Fingwit, som gör det möjligt att logga in med fingeravtryck i alla utgåvor av Mint. Cinnamon-versionen har dessutom fått en mer förfinad Wayland-session med förbättrat stöd för tangentbordslayouter och inmatningsmetoder. Även kompatibiliteten med libAdwaita och temahanteringen har förbättrats, och XApp stöder nu accentfärger via XDG Desktop Portal.

    Bland övriga nyheter märks:

    • Klisterlappar har rundats av och fungerar nu även under Wayland.
    • Inloggningsskärmen har fått en mjukare design med oskärpeffekt och stöd för användaravatarer.
    • Hypnotix, appen för IPTV, erbjuder nu Teaterläge och Kantlöst läge.
    • Programhanteraren har fått en uppdaterad välkomstskärm.
    • MATE-menyn visar mer relevanta sökresultat.
    • Uppdateringshanteraren har fått en ny knapp för att starta om systemet.
    • En ny miniatyrfunktion visar omslagsbilder i .aiff-ljudfiler.
    • WebApp Manager låter dig nu redigera beskrivningen för varje webbapp.

    ISO-avbildningarna finns redan uppladdade på de officiella speglarna och kan laddas ner direkt. Linux Mint 22-serien kommer att få support fram till 2029.

    För den som redan kör Linux Mint 22.1 ”Xia” öppnas uppgraderingsvägen inom kort. Linux Mint-teamet har också bekräftat att många av nyheterna i Zara-versionen kommer till LMDE (Linux Mint Debian Edition) i den kommande utgåvan LMDE 7 ”Gigi”.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

    Linux Mint 22.2 ”Zara” — Fakta

    • Bas: Ubuntu 24.04 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Skrivbord: Cinnamon 6.4 · Xfce 4.18 · MATE 1.26
    • Nytt: Fingwit (fingeravtryck), förbättrat Wayland, temauppdateringar
    • Support: till 2029
  • GIMP 3.2 tar form – länk- och vektorlager på väg in

    GIMP tar ett stort kliv mot nästa stora version. Med den nya utvecklingsutgåvan 3.1.4 får användarna för första gången testa efterlängtade funktioner som länkade och vektorlager, en ny filterbläddrare, fler penslar och en rad förbättringar i både användarupplevelse och filstöd.

    Det fria bildredigeringsprogrammet GIMP fortsätter sin resa mot nästa stora version. Utvecklarna har nu släppt GIMP 3.1.4, en utvecklingsversion som markerar ett stort steg på vägen mot den kommande 3.2-utgåvan. Två av de mest efterlängtade nyheterna är redan på plats: länkade lager och vektorlager.

    Länkade och vektorlager – icke-destruktiv redigering
    Med länkade lager kan användaren importera externa filer – till exempel en SVG från Inkscape – och ha dem uppdaterade automatiskt i GIMP. Lagren kan skalas eller roteras utan att originalfilen påverkas, och den som vill kan alltid rasterisera lagret för ett enklare arbetsflöde.

    Vektorlager fungerar på ett annat sätt: du ritar en bana, omvandlar den till ett lager och kan därefter justera fyllning, linje eller transformering, allt medan skärpan bevaras. Det innebär att du kan arbeta med rena, exakta former direkt i GIMP – en funktion som länge efterfrågats.

    Ny filterbläddrare och fler penslar
    Utöver lagernyheterna introduceras en helt ny GEGL-filterbläddrare. Den gör det möjligt att se samtliga tillgängliga filter och operationer direkt i programmet, inklusive sådana som laddas in av plugins i realtid – utan att behöva söka på nätet eller använda kommandoraden.

    Målarverktygen har också fått ett rejält lyft. GIMP stöder nu MyPaint Brushes v2, levererar över 20 nya standardpenslar och erbjuder ett nytt Gain-reglage som simulerar tryckkänslighet även med vanlig mus. Textverktyget har moderniserats med snabbkommandon för fetstil, kursiv och understrykning direkt på arbetsytan, samt dynamisk uppdatering av konturfärger.

    Breddat filstöd och bättre användarupplevelse
    Filstödet har utökats med återinförd import för HRZ-format, stöd för signerade JPEG 2000-bilder som används inom forskning, samt öppning för PAA-texturer från Bohemia Interactives spel. Dessutom är gamla Seattle Filmworks-format tillbaka. Hanteringen av TIFF-filer har också förbättrats rejält, med stöd för synlighet, blandningslägen, färgetiketter och grupperade lager.

    På användarsidan finns många små förbättringar. Bland annat respekterar nu Om-dialogen systemets tidsinställningar, animeringsuppspelning har fått ett renare gränssnitt, GIMP för macOS följer systemets mörkerläge och välkomstskärmen blockerar inte längre kortkommandon.

    Stabilitet och framtidsarbete mot GTK4
    Bland buggfixarna märks korrigerad markörinriktning för högupplösta skärmar i Windows, återställda utskriftsinställningar i sandboxade appar och en comeback för det experimentella verktyget Seamless Clone. Dessutom har dialogrutan för rådata anpassats för små skärmar, och reglage beter sig mer förutsägbart.

    Under huven pågår en större städning för att förbereda övergången till GTK4. Viss kod har redan flyttats till GtkListBox och gamla API:er rensas ut. Pluginutvecklare får nya publika funktioner, bland annat för penselns blekningsbeteende och vektorlager, samt en förbättrad synk mellan filnamn och fönstertitel.

    30 år med GIMP
    Utvecklingsteamet passade också på att uppmärksamma en milstolpe: GIMP fyller 30 år. Om man räknar från de första e-postmeddelandena är födelsedagen redan passerad, men officiellt markerades starten i november 1995 när den första publika versionen släpptes.

    Rekommenderas för testare – inte för produktion
    Som alltid med utvecklingsversioner är GIMP 3.1.4 inte avsedd för skarp användning. Men för den som är nyfiken på framtiden och vill testa de nya funktionerna finns nu chansen att ladda ner, experimentera och bidra med feedback till utvecklingen.

    https://www.gimp.org/news/2025/09/01/gimp-3-1-4-released

    Faktaruta: GIMP – bakgrund, historia och vad som är på gång

    > bakgrund_och_historia

    Bakgrund & historia

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) startade som ett studentprojekt av Spencer Kimball och Peter Mattis vid UC Berkeley. Den tidigaste historiken går tillbaka till 1995, och den första brett spridda offentliga versionen 0.54 annonserades i februari 1996. Ur GIMP-projektet växte även gränssnittsbiblioteket GTK fram, som senare blev fundament i GNOME-ekosystemet.

    Den moderna generationen inleddes med GIMP 3.0 (mars 2025), som markerade ett stort teknikskifte och lade grunden för snabbare utveckling framåt.

    GNU Fri & öppen källkod GTK GEGL
    > pa_vag_mot_3_2

    På väg mot 3.2

    • Länkade lager: länka in externa filer (t.ex. SVG) som uppdateras automatiskt och kan transformeras icke-destruktivt.
    • Vektorlager: skapa former från banor med fyllning/linje som kan justeras utan att tappa skärpa.
    • GEGL Filter Browser: bläddra alla tillgängliga operationer direkt i GIMP, inklusive sådana som laddas av plugins vid körning.
    • Penslar & text: stöd för MyPaint Brushes v2, nya standardpenslar, trycksimulering (gain) och smidigare textredigering.
  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.

    Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.

    Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.

    Småfel och formatproblem

    Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.

    474 sidor hittills

    Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.

    Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.

    Fokus på sektion 1 och 8

    Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).

    Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.

    En resurs för linux användare

    Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.

    På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.

    https://wiki.linux.se/index.php/100_Linux_kommando

    Faktaruta: Linux manualsidor – sektioner
    • 1 Användarkommandon
    • 2 Systemanrop
    • 3 Biblioteksanrop (C-bibliotek)
    • 4 Specialfiler (enheter) och drivrutiner
    • 5 Filformat och konventioner
    • 6 Spel och skärmsläckare
    • 7 Övriga ämnen, makropaket och konventioner
    • 8 Systemadministrationskommandon
    • 9 Kärnrutiner (ej standardiserad)
    Tillägg som kan förekomma:
    n ”New/nya” sidor • l Lokala sidor
    1p, 3p POSIX-varianter • 1x, 3x X11-relaterat
    linux.se:~$
  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn.

    Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på en av de största förändringarna i projektets historia: dokumentationen flyttar från den traditionella manualen till en helt ny wiki.

    Även om versionen i övrigt klassas som en mindre uppdatering, innehåller den en rad förbättringar och buggfixar. Bland annat uppdateras flera av de förinstallerade programmen, däribland LibreOffice som nu finns i version 25.8.1. Gränssnittet får också en putsning med det välkända temat Materia, ikontemat Papirus och typsnittet Roboto Regular.

    Den stora nyheten är dock Linux Lite Wiki, en öppen plattform där alla användare kan bidra med guider, tips och lösningar. Syftet är att göra dokumentationen snabbare, mer aktuell och framför allt mer lättillgänglig. Enligt utvecklarna innebär detta att kunskapen i högre grad samlas från användarnas egna erfarenheter, vilket skapar en mer praktisk och användbar resurs. Den gamla manualen kommer att finnas kvar fram till slutet av Series 7, men därefter tar wikin helt över.

    På den tekniska sidan bygger Linux Lite 7.6 på Ubuntu 24.04.3 LTS och levereras med Linux-kärnan 6.8.0-79. För den som behöver finns även egna kärnor, från version 3.13 upp till 6.16, tillgängliga via projektets förråd. Systemet inkluderar bland annat Chrome 139.0, Thunderbird 128.14, LibreOffice 25.8.1, VLC 3.0.20 och Gimp 2.10.36.

    För användare som installerar Linux Lite på en Windows-dator betonas vikten av att kontrollera om systemet använder UEFI eller Legacy BIOS. Projektet erbjuder stöd för Secure Boot, men utvecklarna rekommenderar att det stängs av för att undvika problem.

    Uppgraderingen till den nya versionen sker genom att först installera de senaste uppdateringarna, skapa en återställningspunkt med Timeshift och därefter köra verktyget Lite Upgrade. Efter en omstart är systemet redo. Den som vill försäkra sig om att rätt version av uppgraderingsverktyget används kan kontrollera detta i terminalen.

    Utvecklarna påminner också om att det inte finns någon direkt uppgraderingsväg från en Release Candidate till den färdiga versionen, eller från en Series till nästa.

    Med Linux Lite 7.6 markerar projektet en tydlig kursändring. Från och med nästa generation, Series 8, blir wikin den självklara platsen för all dokumentation – ett steg som stärker gemenskapen och gör systemet mer användarvänligt för både nybörjare och erfarna användare.

    Nerladdning

    https://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos

    Information ifrån projektet om 7.6

    https://www.linuxliteos.com/forums/showthread.php?tid=9576

    Linux Lite – Fakta & nyheter i 7.6
    Teknisk översikt
    Historia: Start 2012-10-26 (1.0.0). Grundare: Jerry Bezencon. Bas: Ubuntu LTS. Skrivbord: Xfce.
    Målbild: Lättvikt & Windows-vänligt för äldre och moderna datorer.
    Nyheter i 7.6: Community-driven Wiki ersätter manualen (blir standard i Series 8).
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS · Kernel: 6.8.0-79 (repo stöder 3.13–6.16).
    Appar (urval): LibreOffice 25.8.1 · Chrome 139 · Thunderbird 128.14 · VLC 3.0.20 · GIMP 2.10.36.
    UI: Tema Materia · Ikoner Papirus · Typsnitt Roboto Regular.
    Känd avvikelse: Wiki kan visa röd -banner i Chrome (funktion påverkas ej).
    Tips: Kontrollera BIOS Mode i Windows System Information för UEFI/Legacy.
    Secure Boot stöds men kan krångla → rekommenderat att stänga av för smidigare installation.
    Uppgradera: Installera uppdateringar → Timeshift → Lite Upgrade → Starta om
  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering.

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största nyheterna på länge: stöd för Xcursor. Det innebär att markörerna nu kan följa systemets tema om inget eget definieras – en liten detalj som gör stor skillnad för en mer enhetlig skrivbordsupplevelse.

    Nytt i icesh och under huven
    Utöver det har utvecklarna passat på att rensa i koden genom att slopa det gamla beroendet libXpm, samtidigt som verktyget icesh fått en smart ny funktion: flaggan -kovered, som kan testa om ett fönster är täckt.

    Buggfixar och förbättringar
    Flera buggar har också lösts, bland annat problem med färghantering i ikoner och hur titlar avkortas i UTF-8. Dessutom har IceWM blivit bättre på att gissa markörernas “hotspot” när informationen saknas i gamla XPM-filer – istället för att krascha.

    Översättningar och paketering
    Slutligen har översättningarna för spanska, ungerska och brasiliansk portugisiska fått en uppfräschning. Och för paketerare är notisen tydlig: libXcursor är nu ett krav, medan libXpm inte längre behövs.

    https://ice-wm.org

    Vad är IceWM?

    IceWM är en lättvikts-fönsterhanterare för X Window System (X11), känd för mycket låg resursförbrukning, hög konfigurerbarhet och smidig styrning via tangentbord och skript (genom verktyget icesh).

    Tekniska nyheter i 3.9

    • Xcursor-stöd: Om ett tema inte definierar egen markör används systemets Xcursor-tema som fallback.
    • gdk-pixbuf: Stöd för tematiserade markörer utan krav på libXpm.
    • Format: Xcursor-filer stöds som alternativ till äldre XPM-markörer.
    • icesh: Nytt filter -kovered för att testa om ett klientfönster är täckt.

    Fixar

    • När lseek/proc/net/dev misslyckas undviks ytterligare försök efter första felet.
    • Egenskapen _NET_CLIENT_LIST_STACKING hålls nu alltid korrekt uppdaterad.
    • Korrigerad hantering av röd/blå färg i icesh för loadicon/saveicon.
    • Titelavkortning i icesh respekterar UTF-8:s kodpunktsgränser.

    Övriga ändringar

    • När X/Y-hotspot saknas i en XPM-markör görs en “smart” gissning istället för att felet stoppar laddning.
    • Uppdaterade översättningar: spanska, ungerska, brasiliansk portugisiska.

    För paketerare

    • Nytt beroende: libXcursor.
    • Borttaget beroende: libXpm.

    Snabbkommandon & tips

  • Qualcomm PPE blir en del av Linux 6.18

    Linux-kärnan tar ännu ett steg mot högre nätverksprestanda. I version 6.18 gör nämligen Qualcomms Packet Processing Engine (PPE) entré – en hårdvaruaccelerator som avlastar CPU:n genom att hantera tunga nätverksuppgifter som routing, bryggning och QoS. Resultatet? Snabbare trafikflöden, lägre latens och mer kraft över till andra beräkningar.

    Linux får snart stöd för Qualcomms så kallade Packet Processing Engine (PPE), en teknik som finns i vissa av företagets nätverkskretsar. Drivrutinen har nyligen lagts till i utvecklingsgrenen net-next och väntas komma med i Linux 6.18.

    PPE fungerar som en slags ”hjälpprocessor” för nätverkstrafik. Istället för att belasta de vanliga CPU-kärnorna med jobb som routing, switchning, trafikhantering och säkerhetskontroller, tar PPE över mycket av det arbetet. Det gör att systemet kan hantera fler uppgifter snabbare och mer effektivt.

    Den första versionen av Linux-stödet är anpassad för Qualcomms Networking Pro 820-plattform (IPQ9574), men samma teknik finns även i andra IPQ-baserade systemkretsar.

    Om allt går enligt plan blir stödet officiellt en del av Linux 6.18 senare i år.

    Qualcomm Packet Processing Engine (PPE)
    Nätverksacceleration för Linux – ”teknisk pornografi” i kortform
    Status
    På väg in via net-next, siktar på Linux 6.18
    Mål-plattform
    Qualcomm Networking Pro 820 (IPQ9574)
    Typ
    Dataplane-offload (routing/bridging/QoS/säkerhet)
    Syfte
    Avlastar CPU-kärnor → högre throughput, lägre latens
    Offloads
    L2-bryggning • L3-routing (IPv4/IPv6) • QoS/traffic mgmt • säkerhetsuppgifter
    Drivrutin
    Ny PPE-driver i Linux nätverks-subsystem
    Omfång v1
    Initialt fokuserad på IPQ9574; fler IPQ-SoC:er sannolika

    ┌──────────────────────────────────────────────────────────────┐ │ dataplane ► PPE ► offload: bridge / route / QoS / security │ │ control-plane ► CPU │ └──────────────────────────────────────────────────────────────┘
    net-next Linux 6.18 IPQ9574 offload QoS routing bridging
  • Linus Torvalds markerar Bcachefs som externt underhållet – framtiden för filsystemet osäker

    Torvalds degraderar Bcachefs till ”externt underhållet” — ett tydligt tecken på bristande förtroende för projektets väg framåt. Användare påverkas inte akut, men frånvaron av nya godkända ändringar gör filsystemets långsiktiga roll i Linux ekosystem oklar.

    Efter månader av osäkerhet kring filsystemet Bcachefs har Linux skapare Linus Torvalds nu gjort sitt ställningstagande tydligt. I samband med Linux 6.17 stoppades nya uppdateringar av Bcachefs från att tas in i kärnan. Nu bekräftas beslutet i och med att Bcachefs i underhållarfilen flyttats från kategorin ”stödd” till ”externt underhållet”.

    Ett nytt filsystem med ambitioner

    Bcachefs introducerades som ett modernt filsystem med målet att kombinera prestanda i nivå med ext4 med avancerade funktioner från ZFS och Btrfs, exempelvis checksummor, snapshotstöd och komprimering. Under flera år pågick en intensiv utveckling, och i slutet av 2023 accepterades koden till slut i Linux huvudkärna – något som länge betraktades som en stor framgång för projektet.

    Konflikt om utvecklingen

    Men resan därefter blev snabbt krokig. Torvalds uttryckte återkommande frustration över hur underhållet och kommunikationen kring Bcachefs sköttes. I början av 2025 flaggade han för att han inte längre hade förtroende för projektets framtid inom Linuxkärnan. Detta ledde till att inga nya patchar togs emot inför version 6.17.

    Genom att nu formellt ändra statusen till ”externt underhållet” markerar Torvalds att ansvaret helt flyttats utanför huvudprojektet. Det betyder att vidare utveckling måste ske i separat regi, utan direkt stöd från Linuxkärnans ledning.

    Koden finns kvar – men utvecklingen fryser

    För användare som redan kör Bcachefs innebär beslutet inte någon omedelbar katastrof. Koden finns kvar i kärnan, vilket minimerar risken för att befintliga system slutar fungera. Samtidigt står det klart att nya förbättringar eller buggfixar inte kommer att godtas av Torvalds inom överskådlig tid.

    Osäker framtid

    Vad som händer med Bcachefs framöver är oklart. Att ett filsystem tappar stöd från kärnans ledning innebär i praktiken att dess långsiktiga framtid hänger på om externa utvecklare kan och vill fortsätta arbetet. För användarna återstår frågan om det är värt att satsa på Bcachefs – eller om det är säkrare att välja mer etablerade alternativ som ext4, XFS eller Btrfs.

    Fakta: Bcachefs – snabb överblick
    • Status: Markerat som externt underhållet i Linuxkärnans underhållarfil.
    • Konsekvens: Koden ligger kvar i mainline för kompatibilitet, men nya pull requests för Bcachefs väntas inte godtas inom kort.
    • Vad Bcachefs erbjuder: Checksummor, snapshotstöd och komprimering – med sikte på prestanda i klass med ext4.
    • För användare just nu: Inga omedelbara avbrott för befintliga system. För nya deployment: överväg etablerade alternativ som ext4, XFS eller Btrfs.
    • Vidare utveckling: Förväntas ske utanför Linuxkärnans huvudprojekt; följ projektets uppströmskanaler.
  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples senaste datorer.

    Arbetet med att få Apples nyare kretsar att fungera fullt ut i Linuxmiljö går framåt. Trots vissa bakslag för Asahi Linux-projektet – bland annat att en av de mest profilerade utvecklarna, Alyssa Rosenzweig, nyligen lämnat projektet – fortsätter teamet att driva på för att deras kod ska bli en del av den officiella Linux-kärnan.

    I veckan skickade utvecklaren Janne Grunau in ett större paket med 37 patchar till Linux-kärnans sändlista. Syftet är att lägga till stöd för Apples M2 Pro, Max och Ultra genom de så kallade Device Tree-filerna, en nödvändig pusselbit för att hårdvaran ska kunna kommunicera med operativsystemet.

    M2-familjen bygger vidare på samma design som tidigare M1-kretsar, och mycket av arbetet kan återanvändas. M2 Pro beskrivs som en nedskalad variant av M2 Max, medan M2 Ultra i praktiken är två ihopkopplade Max-kretsar. Genom justeringar i device tree – bland annat särskilda offsetar för minnesadresser och dubbla systemnoder – kan Linux förstå hur de olika chipen är organiserade.

    För vanliga användare innebär detta att Linuxstödet för nyare Mac-datorer blir mer robust. Redan idag fungerar M2-baserade datorer med Asahi Linux, men utan dessa patchar finns stödet bara i projektets egen version, inte i den officiella Linuxkärnan.

    En detalj återstår dock: PCI Express-stödet för Mac Pro med M2 saknas fortfarande. Två tekniska hinder gör att den delen ännu inte är redo för upstream, och därmed får just den maskinen vänta på full funktionalitet i Linux.

    Faktaruta: Apple M2 Pro / Max / Ultra i Linux-kärnan

    Läget just nu (30 aug 2025): 37 patchar är inskickade till Linux-kärnans sändlista för att upstreama Device Tree-filer (DT) för Apple M2 Pro (t6020), M2 Max (t6021) och M2 Ultra (t6022). Asahi Linux stöder redan dessa i sin egen distribution, men målet här är full mainline-integration.

    Varför Device Tree?

    • DT beskriver hårdvaran för kärnan: noder för bussar, enheter, klockor, avbrott, minnesområden m.m.
    • Apple Silicon använder DT (inte ACPI) i Linux-världen, så korrekt DT är nyckeln till stabil boot, drivrutinsbindning och strömhante­ring.
    • Upstream-DT betyder att vanliga distro-kärnor (Debian, Fedora, Arch m.fl.) kan boota Macar utan specialpatchar.

    SoC-arkitekturen i korthet

    • t6020 (M2 Pro) = nedskalad t6021 (M2 Max). DT för Pro inkluderar Max och inaktiverar saknade block.
    • t6022 (M2 Ultra) = två sammankopplade t6021-kretsar (multi-die). Representeras i DT med två toppnivå-soc-noder.
    • MMIO-offsets: Andra kretsens register får en konstant offset via DT-ranges för att separera adresserna.
    • Avbrott: Interrupt-kontrollern är multi-die-medveten. DT anger die-tillhörighet i avbrottsdefinitionerna.
    • Återanvändning: Enhetsmallar från M1-familjen är SoC-agnostiska och kan återbrukas med smärre justeringar (t.ex. pinctrl och gpio-nummer).
    • Filer: SoC-specifika *.dtsi för t602{0,1,2} inkluderas av maskin-.dts för respektive Mac-modell.

    Boot-kedjan på Apple Silicon (översikt)

    • iBoot (Apple) → m1n1 (Asahi trampoline/hypervisor) → ev. U-BootLinux + .dtb
    • m1n1 förser Linux med rätt DT och gör lågnivåinit (t.ex. PPL, cache/TLB, Apple-särdrag) hanterbara för kärnan.

    Vad ingår i patchserien?

    • Nya DT-filer för M2 Pro/Max/Ultra-baserade maskiner med struktur enligt t600x-familjen.
    • Definitioner av bussar, timers, klockträd, I/O-kontrollers och noder för kritiska periferi-block.
    • Makrobaserade inkluderingar för att hålla nodetiketter unika mellan die 0/1 i M2 Ultra.

    Vad ingår inte ännu?

    • PCIe för Mac Pro (M2): Uteblir i denna omgång p.g.a. två kvarstående problem. Upstream-aktivering dröjer tills de är lösta.

    Konsekvenser för användare

    • Bättre out-of-the-box-stöd i vanliga distributioner när patcharna väl landar i mainline.
    • Färre specialkärnor och snabbare uppströmsfixar (säkerhet, stabilitet, energi, prestanda).

    Begrepp & “teknisk pornografi”

    • DT/DTS/DTSI: Källor som kompileras till DTB och beskriver hårdvarugrafen.
    • MMIO & ranges: Kartläggning av registerutrymmen; offsets separerar die 0/1 i Ultra.
    • pinctrl/GPIO: Pinmux och I/O-linjeindex; mindre skillnader mellan M1↔M2 justeras i DT.
    • Multi-die interrupt: Avbrottsdomäner taggas per die; kontrollern routar korrekt oberoende av fysisk placering.
    • SoC-agnostiska mallar: Drivrutiner matchar via compatible-strängar; gemensamma noder förenklar underhåll.
    • Upstreaming: Kod går från projektträd (Asahi) → LKML-granskning → soc/arm64/dt-träd → Linus’ mainline.

    Berörda maskiner (exempel)

    Macar med M2 Pro/Max/Ultra (t.ex. MacBook Pro-modeller, Mac Studio och Mac Pro med M2). Exakta maskin-.dts pekar mot respektive t602x.dtsi.

    Status: patchserie under granskning Fokus: DT för t6020/t6021/t6022 Saknas: PCIe för Mac Pro (M2)

    asahi@linux:~$

    https://www.phoronix.com/news/Apple-M2-Pro-Max-Ultra-DT

  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer.

    Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven.

    Den största nyheten är stödet för Linux 6.16, som nu används i Armbians EDGE-gren. För den som prioriterar stabilitet finns fortfarande kernel 6.12 kvar som långsiktigt stödd version i STABLE-grenen. Även U-Boot och Arm Trusted Firmware har uppdaterats, vilket gör uppstartsprocessen mer tillförlitlig på flera kort.

    Nya kort och fixar för befintliga

    Armbian 25.8 breddar stödet för nya ARM-kort, bland annat Mekotronics R58 HD, NanoPi R3S LTS, Radxa Cubie A5E, Orange Pi 5 Pro och Banana Pi R4. På listan finns också community-stödda modeller som CAINIAO CNIoT-CORE och KickPi K2B.

    Samtidigt har flera befintliga plattformar fått viktiga förbättringar. Bland annat har DSI-skärmar på Raspberry Pi 5 blivit mer stabila, ljudet återställts på ROCK Pi S, Wake-on-LAN fungerar igen på Helios4, och temperatursensorer aktiverats på Radxa ROCK 5C. Dessutom tillkommer nya drivrutiner, exempelvis för Realtek RTL8822CS och Innosilicon USB3 PHY.

    Större satsning på användarupplevelsen

    Förutom kernel- och hårdvaruuppdateringar har teamet också arbetat med förbättringar i användarutrymmet. Bland höjdpunkterna märks att Debian 13 “Trixie” nu stöds fullt ut, medan en minimal Bookworm-version behålls för kompatibilitet. Byggsystemet har dessutom fått stöd för den nya loong64-arkitekturen.

    Verktyget armbian-config har fått en rad nya funktioner, inklusive bättre WireGuard-stöd, förbättrad Pi-hole-integrering, mer pålitlig overlay-hantering och robustare Docker-installationer. Dessutom tillkommer Cockpit med KVM-stöd och nya moduler som Ghost CMS.

    Ett steg framåt för Armbian

    Armbian 25.8 levereras också med de senaste säkerhetsfixarna, optimeringar och stabilitetsförbättringar. Tillsammans gör uppdateringarna att distributionen stärker sin roll som ett av de mest mångsidiga Linux-alternativen för ARM-baserade enkortsdatorer – oavsett om det handlar om hobbyprojekt eller professionella tillämpningar.

    Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning redan nu via projektets officiella webbplats.

  • Updo – Håll koll på din webbplats direkt från terminalen

    Updo är ett lättviktigt kommandoradsverktyg som övervakar upptid och prestanda på dina webbplatser i realtid – utan dyra abonnemang eller tunga dashboards. Installera på några minuter, mät svarstider och SSL, testa från flera regioner och få larm direkt i Slack eller via webhooks. Perfekt för allt från personliga bloggar till produktions-API:er.

    Att hålla koll på om ens sajter är uppe är lite som att spana efter ubåtar – plötsligt kan ryssen dyka upp på överraskningsbesök, antingen som U137 eller som ett intrång på din hemsida.

    Håll koll på upptid och prestanda utan krångel

    En webbplats som är långsam eller otillgänglig kan snabbt leda till tappat förtroende, färre besökare och till och med förlorade intäkter. Därför är det viktigt att hålla ett öga på både upptid och prestanda.

    Updo är ett öppen källkod-verktyg som låter dig övervaka upptid och prestanda direkt från kommandoraden. Det är enkelt, snabbt och helt gratis. Till skillnad från många andra lösningar behöver du inte betala för ett konto eller logga in i krångliga dashboards – allt sköts lokalt på din dator.

    Vad är Updo?

    Updo är ett lättviktigt CLI-verktyg som ger dig en tydlig bild av hur din webbplats mår. Med det kan du:

    • Mäta upptid och svarstider
    • Se eventuella felkoder
    • Få varning innan SSL-certifikat löper ut
    • Testa prestanda från olika platser i världen
    • Få notifieringar via Slack, Discord eller egna webhooks

    För mer avancerad analys kan Updo dessutom integreras med Prometheus och Grafana, så att du kan följa trender och sätta upp snygga dashboards.

    Updo är byggt i Go och fungerar på Linux, macOS och Windows.

    Varför använda Updo?

    Det finns gott om verktyg och tjänster för upptidsövervakning, men många är antingen dyra, krångliga eller beroende av tredjepartsservrar. Updo är annorlunda:

    • Gratis och öppen källkod – inga abonnemang eller låsningar
    • Körs lokalt – full kontroll utan beroenden
    • Utvecklarvänligt – byggt för att fungera i skript, CI/CD-pipelines eller automatiska övervakningssystem

    Kort sagt: det är ett flexibelt alternativ för dig som vill ha enkel övervakning utan onödigt krångel.

    Viktiga funktioner

    • Realtid: Du ser direkt om sidan går ner, blir långsam eller har problem med SSL-certifikatet.
    • Flera mål: Övervaka många webbplatser samtidigt, med stöd för konfigurationsfiler.
    • Global täckning: Testa prestanda från 13 olika AWS-regioner.
    • Aviseringar: Få notiser via Slack, Discord, egna system eller direkt på skrivbordet.
    • Flexibla inställningar: Hantera headers, POST/PUT-förfrågningar, SSL och redirects utan problem.

    Så installerar du Updo

    Snabbinstallation (Linux/macOS)
    curl -sSL https://raw.githubusercontent.com/Owloops/updo/main/install.sh | bash
    Debian/Ubuntu
    curl -LO https://github.com/Owloops/updo/releases/download/v0.4.2/updo_0.4.2_linux_amd64.deb
    sudo dpkg -i updo_0.4.2_linux_amd64.deb

    Kom igång på några sekunder

    Att använda Updo är enkelt. Vill du övervaka en enskild webbplats skriver du:

    updo monitor https://linux.se

    För att kontrollera flera webbplatser samtidigt:

    updo monitor https://ostechnix.com https://google.com

    Du kan justera uppdateringsintervall och timeout:

    updo monitor --refresh 10 --timeout 5 https://google.com

    Och om du vill logga resultatet till en fil:

    updo monitor --log https://example.com > output.json

    Praktiska exempel

    • Blogg eller hemsida: Håll koll var 30\:e sekund.
      updo monitor --refresh 30 https://dinblogg.se
    • API health-checks: Kontrollera att rätt text finns i svaret.
      updo monitor --assert-text "healthy" https://api.dintjänst.se/health
    • SSL-bevakning: Varning innan certifikatet går ut.
      updo monitor --simple https://secure.dinbutik.se
    • Tester från flera regioner: Jämför prestanda i olika delar av världen.
      updo monitor --regions us-east-1,eu-west-1 https://dinsajt.se
    • Aviseringar i Slack: Få ett meddelande direkt när sidan går ner.
      updo monitor --webhook-url "https://hooks.slack.com/services/XXXX/YYYY/ZZZZ" https://dinblogg.se

    Integrationer och långsiktig analys

    Updo kan enkelt kopplas till Slack, Discord eller egna webhooks för att ge aviseringar i realtid. Notiserna innehåller detaljer om felet, svarstiden och vilken webbplats det gäller.

    För långsiktig övervakning går det att exportera data till Prometheus och Grafana. Då kan du följa upptid över månader, jämföra globala svarstider och sätta upp egna larm.

    En färdig Docker-exempelmiljö finns på projektets GitHub.

    Slutsats

    Updo är ett snabbt, smidigt och kraftfullt verktyg för dig som vill ha koll på dina webbplatser – utan dyra abonnemang eller komplexa plattformar.

    • Enkelt att installera
    • Lätt att använda
    • Tillräckligt flexibelt för avancerade behov

    Vill du ha kontroll, transparens och trygghet – direkt i terminalen – är Updo ett verktyg som definitivt är värt att testa.

    👉 Kolla in projektet på GitHub

    Faktaruta: Updo

    Typ
    CLI-verktyg för upptids- och prestandaövervakning
    Plattformar
    Linux, macOS, Windows
    Källkod
    Öppen källkod, skrivet i Go
    Integrationer
    Slack, Discord, webhooks, Prometheus, Grafana
    Huvudfunktioner
    • Upp-/nedstatus och upptidsprocent
    • Svarstider och felkoder
    • SSL-certifikatets utgångsdatum
    • Mätningar från flera regioner
    • Larm via Slack/Discord/webhooks
    Snabbstart
    $ updo monitor https://dinsajt.se

    Källa : https://ostechnix.com/updo-website-uptime-monitoring-cli-tool/

  • Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans.

    Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som från början var ett experiment, blivit en central del i allt från artificiell intelligens och datavetenskap till några av världens största företag.

    Bland de medverkande finns grundaren Guido van Rossum, Travis Oliphant, Barry Warsaw, Armin Ronacher, Mariatta Wijaya och flera andra profiler som haft betydelse för språkets utveckling.

    Dokumentären lyfter inte bara Python i sig, utan ger också en inblick i den bredare historien om öppen källkod – kryddad med den humor som ofta förknippas med open source-gemenskapen.

    Filmen har möjliggjorts med stöd från Anaconda, Dropbox, Meta, OpenTeams, JetBrains’ PyCharm och Quansight.

    “Python: The Documentary” finns nu tillgänglig för alla som vill ta del av berättelsen bakom världens mest inflytelserika programmeringsspråk.

  • Wireshark 4.4.9 ute – fixar buggar och slipar protokollstödet

    Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll.

    Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar.

    Bland annat har stödet för protokoll som BACapp, LIN, MySQL, RDM, SABP, SCCP, sFlow och SSH uppdaterats.

    Flera störande buggar har också åtgärdats:

    • Felaktig avkodning av SCCP LUDT-segmentering.
    • Ett problem i LZ77-avkodaren som läste 16-bitars längder i stället för 32-bitars.
    • Fel i tolkningen av RDM Product Detail List ID.
    • En bugg som gjorde att Ciscodump inte startade inspelning på Cisco IOS-enheter.
    • Ett problem i BACnet WritePropertyMultiple där en avslutande tagg inte visades trots att den fanns i råpaketet.

    Wireshark 4.4.9 kan laddas ner som källkod från den officiella webbplatsen. Användare av Linux hittar versionen i sina paketförråd, medan Flatpak-utgåvan på Flathub finns kvar – men utan stöd för datainsamling.

    Sedan lanseringen på 1990-talet har Wireshark etablerat sig som världens mest använda nätverksanalysator. Programmet används dagligen av nätverksspecialister, utvecklare och utbildare för att felsöka, analysera och undervisa.

    Fakta · Wireshark 4.4.9
    Version
    4.4.9 (stabil gren 4.4)
    Släppdatum
    28 augusti 2025
    Säkerhet
    Åtgärdar wnpa-sec-2025-03 (krasch i SSH-dissektorn)
    Uppdaterade protokoll
    BACapp LIN MySQL RDM SABP SCCP sFlow SSH
    Rättade buggar (urval)
    • SCCP LUDT-segmentering: avkodning kunde fallera.
    • LZ77-avkodare: läste 16-bitars längd i stället för 32-bitars.
    • RDM Product Detail List ID: felaktig dissektion.
    • Ciscodump: start av inspelning misslyckades på Cisco IOS.
    • BACnet WritePropertyMultiple: avslutande kontexttagg 1 visades inte.
    Nytt protokollstöd
    Inget nytt i denna version.
    Capture-filer / filformat
    Inga nya/uppdaterade format i denna version.
    Vad gör Wireshark?
    Wireshark är en paketanalysator: den fångar nätverkstrafik (live eller från fil), dissekerar protokoll lager för lager och visar varje fält så att du kan felsöka, analysera prestanda, omvänd-konstruera protokoll och utbilda.
    Under huven · nördiga detaljer
    • Standardformat: pcapng (kan skrivas som pcap vid behov).
    • CLI-verktyg som följer med: tshark, dumpcap, capinfos, editcap, mergecap, m.fl.
    • Extcap-källor: ciscodump, sshdump, androiddump, udpdump.
    • Byggsystem: CMake + Ninja. Qt 6 är standard-GUI.
    • Rättigheter vid inspelning: Windows kräver Npcap/NPF; Linux/Unix använder dumpcap med begränsade privilegier.
    • Flatpak: kan inte göra lokala captures pga sandbox, men fjärrcapture är möjligt.
    ABC80
  • TrueNAS 25.10 “Goldeye” satsar på terabit-nätverk och vassare virtualisering

    TrueNAS tar nästa steg i utvecklingen av öppen källkod-baserad lagring. Med den kommande versionen 25.10 “Goldeye”, som släpps i oktober, satsar plattformen på terabit-nätverk, molnbaserad installation och nya virtualiseringsmöjligheter – inklusive backup, migrering och hög tillgänglighet för virtuella maskiner.

    Efter att tidigare i år ha förenat sina två huvudspår, CORE och SCALE, i TrueNAS Community Edition, förbereder iXsystems nu nästa stora version av sitt Linux-baserade lagringssystem. I oktober väntas lanseringen av TrueNAS 25.10 “Goldeye”, och fokus ligger på prestanda, molnintegration och ett kraftigt lyft för virtualisering.

    En av de mest efterlängtade nyheterna är stöd för backup och migrering av virtuella maskiner. Det gör det enklare att flytta arbetslaster mellan system eller återställa dem vid driftstopp. För företag tillkommer dessutom hög tillgänglighets-failover (HA) för virtuella maskiner – en funktion som gör det möjligt att exempelvis köra backup-tjänster eller IoT-plattformar direkt i TrueNAS, med hjälp av ZFS-tekniker som snapshots och datadeduplicering.

    Goldeye stärker också kopplingen till etablerade virtualiseringsmiljöer. Oavsett om det handlar om VMware, Hyper-V, Proxmox, Incus eller XCP-NG utlovas bättre stöd för NFS, iSCSI och Fibre Channel. Dessutom tar plattformen klivet in i framtiden med NVMe-oF, vilket öppnar för ännu högre prestanda och effektivare lagringslösningar.

    https://www.truenas.com/download-truenas-community-edition

    FAKTARUTA — TrueNAS 25.10 “Goldeye”

    Historia (kort)
    • Ursprung i FreeNAS (FreeBSD); vidareutvecklat och underhållet av iXsystems.
    • Två spår växte fram: TrueNAS CORE (FreeBSD) och TrueNAS SCALE (Linux/Debian).
    • Med 25.04 “Fangtooth” samlades community-spåren i TrueNAS Community Edition (Linux-baserad).
    • Virtualiseringsgrunden lades i 24.10 “Electric Eel” och förfinades i 25.04.
    Kärnfunktioner (tekniskt)
    • OpenZFS: end-to-end checksums, copy-on-write, RAID-Z, snapshots, kloner, inkrementell replikering, komprimering, deduplikering, inbyggd kryptering.
    • Lagringstjänster: fil (SMB, NFS), block (iSCSI), SAN (Fibre Channel); multipath/MPIO, VLAN och NIC-bonding/LACP.
    • Hantering: webbaserat GUI, API/CLI, rollbaserad access, varningar och övervakning.
    • Appar/VM: containrar och virtuella maskiner på Linux-baserad stack (KVM/QEMU + orkestrering).
    Nyheter i 25.10 “Goldeye”
    • Terabit-nätverk för högre genomströmning och lägre latens i datatäta miljöer.
    • Molndriven setup/onboarding för snabbare driftsättning och förenklad fleet-hantering.
    • Virtualisering: inbyggd VM-backup och migrering för smidig flytt/återställning av arbetslaster.
    • Hög tillgänglighet (HA) med failover för virtuella maskiner på enterprise-appliance-plattformar.
    • Fördjupad interoperabilitet: VMware, Hyper-V, Proxmox, Incus och XCP-NG.
    • Förstärkt protokollstöd: NFS, iSCSI och Fibre Channel; NVMe-oF tillkommer.