Innehållsförteckning

• Nyheter i version 2.6.1
• Buggfixar och stabilitet
• Tekniken bakom
• Kompatibilitet
• Ladda ner

Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1

Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system.

Nyheter i version 2.6.1

Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare datorer. Det finns även uppdaterade versioner baserade på tidigare Ubuntu-utgåvor:

• 24.10
• 24.04 LTS
• 22.04 LTS
• 20.04 LTS
• 18.04 LTS

Andra förbättringar i denna version:

• Återaktiverad Image Explorer som varit inaktiverad i föregående version
• Firefox är tillbaka i Ubuntu 24.10-bygget
• Möjlighet att välja NFS-version vid anslutning till nätverksenheter
• Förbättrat touchpad-stöd med funktioner som tryck-för-klick och flerfinger-gester

Buggfixar och stabilitet

Version 2.6.1 åtgärdar flera kända problem:

• En första lösning på felet umount: /tmp/rescuezilla.ntfs/mount: target is busy, som förhindrade säkerhetskopiering och kloning av vissa NTFS-diskar
• Problem med att swap-partitioner förblev monterade under återställning och kloning är nu löst
• Buggar som förhindrade skapandet av okomprimerade diskavbildningar har fixats
• Läsbarhetsproblem med GTK-temat har rättats till för bättre visuell enhetlighet

Tekniken bakom

Denna version innehåller:

• Den senaste versionen av partclone (0.3.37)
• En ny översättning till brasiliansk portugisiska (pt_BR)
• De senaste säkerhetsfixarna från Ubuntu

Kompatibilitet

Rescuezilla fungerar med en lång rad avbildningsformat, bland annat:

• Clonezilla
• VirtualBox (VDI)
• VMware (VMDK)
• QEMU (QCOW2)
• Hyper-V (VHDx)
• Råfiler som .dd och .img
• Redo Rescue, Foxclone, FOG Project, FSArchiver (endast återställning), Apart GTK och Redo Backup and Recovery

Ladda ner

Rescuezilla 2.6.1 kan laddas ner från projektets GitHub-sida:
https://github.com/rescuezilla/rescuezilla/releases

Där hittar du även kompletta versionsanteckningar med mer information om förbättringarna i denna version.

Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb.

I den här guiden får du en genomtänkt översikt över vad tjänster och daemons är, hur de fungerar, varför de är viktiga och hur du hanterar dem i praktiken med moderna verktyg som systemctl.

Vad är en daemon?

En daemon är en process som körs tyst i bakgrunden och väntar på att få utföra sitt jobb. Den startar automatiskt antingen när systemet startar, när ett särskilt behov uppstår, eller efter att ha blivit aktiverad av en annan tjänst.

Daemoner är vanligtvis inte synliga för användaren och har ingen grafisk representation – de är rena systemprocesser.

Vanliga exempel på daemoner:

• sshd – Lyssnar efter och hanterar fjärranslutningar via SSH.
• cupsd – Administrerar utskriftsjobb via CUPS (Common UNIX Printing System).
• crond – Kör automatiska uppgifter som du schemalagt med cron.
• systemd-journald – Samlar in och loggar systemhändelser och fel.

De flesta daemoner följer konventionen att sluta med bokstaven d, som helt enkelt står för ”daemon”.

Vad är en tjänst?

En tjänst (eller service) är ett systemresursstyrt uppdrag som kan vara:

• långvarig (som en klassisk daemon)
• tillfällig, bara aktiv när den behövs
• manuellt styrd, till exempel av en användare eller ett skript

En tjänst behöver inte vara en ständig bakgrundsprocess. Vissa tjänster aktiveras av händelser – t.ex. när en USB-enhet kopplas in, när ett nätverk blir tillgängligt, eller när ett schemalagt jobb ska köras.

Exempel:

• sshd körs hela tiden → typisk långlivad daemon
• bluetooth.service kan aktiveras automatiskt när en Bluetooth-enhet upptäcks
• atd startar endast när ett engångsskript ska köras enligt ett schema

Alla daemoner är tjänster, men inte alla tjänster är daemoner.

Init-system och tjänstehantering

När ett Linuxsystem startar behöver något ta ansvar för att initiera alla tjänster. Det kallas för ett init-system. I moderna Linuxdistributioner är det nästan alltid systemd som sköter detta.

systemd

systemd är init-systemet och tjänstehanteraren i de flesta Linuxdistributioner i dag, inklusive:

• Ubuntu (sedan 15.04)
• Debian (sedan 8 ”Jessie”)
• Fedora
• CentOS/RHEL 7+
• Arch Linux

Systemd är ansvarigt för att:

• Starta alla nödvändiga tjänster i rätt ordning vid boot
• Hantera beroenden mellan tjänster (t.ex. att nätverket är uppe innan webbtjänsten startar)
• Övervaka tjänster och starta om dem vid behov
• Tillhandahålla loggning via journalctl
• Kontrollera enheter, sockets, timrar, mount-punkter och mer

systemd körs som process nummer 1 (PID 1) – det första som laddas efter att Linux-kärnan har startat.

Hantera tjänster med systemctl

Det viktigaste verktyget för att interagera med systemd är kommandot systemctl. Det används för att kontrollera tjänster på ett standardiserat och konsekvent sätt.

Kontrollera status

sudo systemctl status sshd

Visar om tjänsten är aktiv, inaktiv eller har kraschat. Visar även loggar, PID, senaste ändringar etc.

Starta en tjänst manuellt

sudo systemctl start nginx

Startar nginx-tjänsten för denna session (utan att aktivera den vid nästa omstart).

Stoppa en tjänst

sudo systemctl stop nginx

Starta om en tjänst

sudo systemctl restart nginx

Starta om endast om tjänsten redan körs

sudo systemctl reload nginx

Aktivera tjänst vid systemstart

sudo systemctl enable nginx

Inaktivera tjänst vid systemstart

sudo systemctl disable nginx

Visa alla aktiva tjänster

systemctl list-units --type=service

Visa alla installerade tjänster (inkl. inaktiva)

systemctl list-unit-files --type=service

Analysera och övervaka daemons i realtid

ps – lista processer

ps aux

Visar alla processer i systemet. Kan kombineras med grep för att söka:

ps aux | grep sshd

top – realtidsöversikt

top

Visar CPU- och minnesanvändning live. Bra för felsökning.

htop – förbättrad version av top

Installera:

sudo apt install htop   # Debian/Ubuntu
sudo dnf install htop   # Fedora

Starta:

htop

Ger färgad, interaktiv processvy med möjligheten att sortera, filtrera och avsluta processer direkt.

Viktiga tjänstekategorier

Här är några typer av tjänster du ofta hittar i ett Linuxsystem:

Sammanfattning

Tjänster och daemons är avgörande för ett fungerande Linuxsystem. De arbetar i bakgrunden med att hålla nätverket aktivt, ta emot fjärranslutningar, köra schemalagda jobb, driva brandväggen och mycket mer.

Med verktyg som systemctl, ps, top och htop får du som användare eller administratör full kontroll över vad som körs och hur ditt system mår.

Att förstå skillnaden mellan en daemon och en tjänst, samt att kunna felsöka och styra dem, är ett viktigt steg på vägen till att bemästra Linux.

https://www.tecmint.com/linux-services-and-daemons

Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda.

Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält.

För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera välkomna korrigeringar: ändringar i opacitet på rasterlager rensar nu korrekt cacheminnet för animationer, och skalförändringar i animerade transformationsmasker fungerar nu som de ska.

En annan viktig buggfix gäller TIFF-filer – ett seglivat problem där filstorleken växte för varje sparning är nu löst. Krita sparar nu dessa filer korrekt genom att klippa bort tidigare innehåll vid varje sparning.

Arbetar du ofta med att ändra dukstorlek kommer du att uppskatta att knappen ”bevara bildförhållande” nu återställer dukens dimensioner på rätt sätt. Dessutom har ett fel som kunde orsaka krasch vid autosparning av mycket stora filer åtgärdats.

En ny standardinställning i version 5.2.10 hanterar problem som uppstått med vissa program – exempelvis WeChat – på tangentbord med fler än tolv funktionstangenter. Krita ignorerar nu som standard alla tangenter över F12. Användare som behöver dessa kan återaktivera dem genom att redigera konfigurationsfilen kritarc.

När det gäller systemkrav har Krita höjt den minsta stödda Ubuntu-versionen till 22.04 och avslutat stödet för macOS 10.13 – nu krävs minst macOS 10.14. Även AppImage-versionen har fått en uppdaterad körmiljö, vilket kan innebära att äldre versioner av AppImageLauncher måste tas bort eller uppdateras för att undvika konflikter.

Utvecklarna påminner också om sitt fortsatta stöd för mobila användare. Krita för ChromeOS är nu redo för skarp användning, medan Android-versionen fortfarande är i beta och utvecklas vidare med fokus på surfplatteanvändning.

Du hittar hela versionsanteckningen på Kritas webbplats. Version 5.2.10 finns att ladda ner för Windows (endast 64-bit), Linux (AppImage, Flatpak och Snap), macOS, samt för Android-surfplattor.

https://linuxiac.com/krita-5-2-10-rolls-out-with-bug-fixes-ahead-of-major-feature-releases

Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader.

Vad är Darktable?

Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över allt från exponering och vitbalans till färgjustering, beskärning och objektivkorrigering. Darktable gör i stort sett samma sak – men är helt open source och gratis.

Darktable är byggt för att hantera stora fotobibliotek och fokuserar på raw-bilder – det vill säga digitala negativ som kommer direkt från kamerans sensor utan att ha behandlats av kameran själv. Raw-filer innehåller mer information än JPEG, vilket ger större flexibilitet i efterbehandlingen: bättre färger, bredare dynamiskt omfång och fler detaljer i högdagrar och skuggor.

Visst går det att redigera JPEG också i Darktable, men raw är där programmet verkligen glänser. JPEG-filer är redan ”bakade” i kameran och har mindre utrymme för justeringar.

Funktioner i Darktable

Här är några av de starkaste korten hos Darktable:

• Icke-förstörande redigering
• Intern bearbetning med 4×32-bitars flyttal per pixel
• GPU-accelererad bildbehandling
• Professionell färghantering
• Filtrering och sortering av bilder
• Stöd för många format: JPEG, CR2, NEF, HDR, PFM, RAF med flera
• Responsivt gränssnitt utan fördröjning
• Tethered shooting (fotografera direkt till datorn)
• Export till JPEG, PNG, TIFF med mera
• Använder XMP-sidecar-filer och snabb databas för metadata
• Automatisering av arbetsflöden

Så installerar du Darktable

Darktable finns i de flesta Linux-distributioners programkällor, vilket gör installationen enkel.

Vanliga distributioner:

Ubuntu/Debian:
sudo apt install darktable -y

Fedora:
sudo dnf install darktable -y

Arch Linux:
sudo pacman -Syu darktable

openSUSE:

På Leap:

sudo zypper addrepo https://download.opensuse.org/repositories/graphics/openSUSE_Leap_15.6/graphics.repo
sudo zypper refresh && sudo zypper install darktable

På Tumbleweed:

sudo zypper addrepo https://download.opensuse.org/repositories/graphics/openSUSE_Tumbleweed/graphics.repo
sudo zypper refresh && sudo zypper install darktable

Universella paketformat:

Flatpak:
flatpak install flathub org.darktable.Darktable

Snap:
sudo snap install darktable

Kom igång – importera bilder

När du öppnar Darktable för första gången behöver du skapa ett bibliotek med bilder. Låt säga att du har alla dina foton i mappen ~/PHOTOS.

Gör så här:

1. Starta Darktable
2. Klicka på ”lägg till i bibliotek” uppe till vänster
3. Navigera till ~/PHOTOS och välj mappen

Darktable läser nu in alla bilder i mappen (inklusive undermappar) och visar dem längst ner i fönstret. Dubbelklicka på en bild för att öppna redigeringsläget där alla verktyg finns tillgängliga.

En seriös redigerare för Linuxfotografer

Darktable är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och proffs. Om du fotograferar i raw och använder Linux, är det ett av de bästa alternativen där ute – utan att kosta ett öre.

Vill du lära dig mer om hur alla moduler och funktioner fungerar? Gå till Darktables officiella resurssida där du hittar användarmanualer för varje version.

Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome OS på sina skoldatorer.

Siffrorna för juni 2025:
Enligt StatCounter står Linux nu för 5,03 % av skrivbordsmarknaden i USA. Här är hur marknaden ser ut:

• Windows: 63,2 %
• OS X: 16,57 %
• macOS: 7,72 %
• Linux: 5,03 %
• Okänt: 4,76 %
• Chrome OS: 2,71 %

Det är särskilt glädjande att Linux nu gått om den ”okända” kategorin – vilket visar att användningen inte längre döljs i statistiken.

Varför byter fler till Linux?

1. Problem med Windows
   Windows 10 närmar sig slutet av sitt stöd, och många användare vill inte uppgradera till Windows 11 – särskilt inte om det kräver ny hårdvara.
   Dessutom växer frustrationen kring integritetsbrister, reklam och påtvingade uppdateringar. Vissa upplever också att Microsoft utnyttjar användare för att träna sin AI – utan att ge något tillbaka.
2. Spel på Linux blir bättre
   Steam Deck har öppnat dörren för många gamers att prova Linux. Den Linuxbaserade spelkonsolen har visat att spel på Linux är fullt möjligt – och roligt.
3. Linux har blivit mer användarvänligt
   Distributioner som Ubuntu och Linux Mint har förbättrat sina gränssnitt och är idag lätta att använda, även för nybörjare.
   Linux fungerar dessutom bra på äldre datorer, vilket ger nytt liv åt hårdvara som annars skulle slängas.
   Många uppskattar också den ökade integriteten och möjligheten att ha full kontroll över sitt system.
   Och tack vare verktyg som Wine fungerar numera många Windowsprogram även på Linux.

Kan andelen Linuxanvändare vara ännu högre?

Det är mycket möjligt. Statistik från webbanvändning är inte alltid tillförlitlig när det gäller Linux, eftersom många användare använder verktyg som döljer vilket operativsystem de har.
Den ”okända” kategorin på 4,76 % innehåller sannolikt också en del Linuxsystem.
Dessutom bygger Chrome OS på Linuxkärnan. Om man räknar ihop Linux och Chrome OS blir den totala ”Linux-familjen” 7,74 % – alltså ännu högre än vad siffrorna först visar.

Ett tydligt trendbrott

Att Linux nu passerar 5 % visar att allt fler är intresserade av alternativ till de dominerande systemen.
Det ökade intresset skapar också en positiv snöbollseffekt – fler användare leder till fler utvecklare och bättre stöd.
Förhoppningen är att även hårdvarutillverkare börjar ta Linuxanvändare på allvar, med bättre drivrutiner och officiellt stöd.

Framtidsutsikter

Linux har vuxit långsamt men stabilt.

• Det tog 8 år att gå från 1 % till 2 %
• 2,2 år att nå 3 %
• 0,7 år att komma till 4 %
• Nu, sommaren 2025, över 5 %

Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan vi snart se ännu större andelar.
Det är en spännande tid för Linux – och mycket tyder på att det bara blir bättre framöver.

https://ostechnix.com/linux-reaches-5-desktop-market-share-in-usa

CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen

Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard – men precis som tidigare är det Fish som är det förvalda alternativet.

CachyOS är en Arch-baserad Linuxdistribution som riktar sig till både stationära datorer och handhållna enheter. Juliutgåvan 2025 levereras med Linuxkärnan 6.15 och har flera viktiga nyheter. Bland annat används numera Wayland som standard för alla nya KDE Plasma-installationer. Om systemet inte klarar av Wayland, växlar installationen automatiskt till Plasma på X11 för att undvika kompatibilitetsproblem. KDE Plasma-versionen i den här utgåvan är 6.4.2.

Vad är nytt i juliutgåvan 2025

– Stöd för fwupd har lagts till i både KDE- och GNOME-versionerna, vilket förenklar firmwareuppdateringar
– systemd-oomd har tagits bort på grund av återkommande stabilitetsproblem
– Proton-CachyOS har uppdaterats med stöd för AMD Anti-Lag 2 och miljövariabeln PROTON_FSR4_UPGRADE
– Wine-integration för Wayland har förbättrats
– Det tidigare webbläsarpaketet cachy-browser har ersatts med cachyos-firefox-settings, som ger en anpassad inställning för vanlig Firefox

Handheld Edition får också uppdateringar

Även den handhållna versionen av CachyOS har förbättrats. Den får nu stöd för den nya enheten Lenovo Legion Go, samt flera optimeringar för konfiguration och användarupplevelse på små skärmar.

Ladda ner eller uppdatera

Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning från CachyOS officiella webbplats i form av Desktop- och Handheld-utgåvor.

För dig som redan använder CachyOS behövs ingen nyinstallation. Eftersom systemet bygger på Arch och uppdateras löpande enligt rolling release-modellen, räcker det att köra en vanlig uppdatering via terminalen:

sudo pacman -Syu

Du kan också använda grafiska verktyg som Plasma Discover eller GNOME Software.

GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager).

Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila gren ”Sid” (kommande Debian 13) från den 12 juli 2025. Det är den andra utgåvan i 1.7-serien och kommer ungefär fem och en halv månad efter version 1.7.0-1. Bland nyheterna finns en förbättring som minskar risken för att blockenheter får en slumpmässig ordning vid uppstart i livesystemet.

GParted 1.7-serien introducerade tidigare experimentellt stöd för det nya filsystemet Bcachefs, igenkänning av NBD-enheter (Network Block Devices), samt en mekanism som hindrar att LVM-volymgrupper (Logical Volume Management) startas automatiskt under identifieringsprocessen.

Andra förbättringar i version 1.7 inkluderar bättre stöd för exFAT-partitioner tack vare integration med exfatprogs version 1.2.3 eller senare, ett höjt minimikrav på libparted till version 3.2, och en lösning på ett problem där programmet kunde låsa sig vid partitionssökning om btrfs-progs saknades. CI-byggen har även uppdaterats för att stödja Ubuntu 24.04 LTS och Rocky Linux 8.

I livesystemet har tre nya paket lagts till:

• bcachefs-tools och bcache-tools för Bcachefs-stöd
• util-linux-extra som innehåller kommandoradsverktyg som ofta används på interaktiva system

GParted Live 1.7.0-8 kan nu laddas ner från den officiella webbplatsen och finns tillgänglig som ISO- och USB-avbildningar, endast för 64-bitarsarkitektur. ISO-filen kan användas för att skapa en startbar CD, medan USB-avbildningen är avsedd för USB-minnen. Observera att 32-bitars datorer inte längre stöds.

https://gparted.org/download.php

Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop?

Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg beställningen redan inne innan jag hunnit blinka.

Men nyfikenheten väcktes: vad är det egentligen jag har beställt hem?

Vid en första anblick ser det lovande ut. Den här enkortsdatorn har en sexkärnig ARM-processor, 4 GB LPDDR4 RAM och stöd för M.2 SSD – en tydlig fördel jämfört med Raspberry Pi, särskilt sett till priset. Många återförsäljare tar fortfarande över 1500 kronor för samma modell, så fyndkänslan var påtaglig.

Men ju mer jag grävde, desto fler frågetecken dök upp. Radxa verkar ha lagt ROCK 4 SE åt sidan redan 2022. De officiella Linuxdistributionerna som stöds är Debian 11 och Ubuntu 22.04 – versioner som börjar kännas daterade, särskilt nu när Debian 13 står för dörren och Ubuntu 24.04 LTS över ett år gamlat..

Arm har kortare livsläng än x86

ARM-baserade datorer har ofta kortare livslängd än x86-system, inte för att hårdvaran är sämre – utan för att ekosystemet kring ARM är splittrat. Varje ARM-enhet har sin egen variant av firmware, bootloader och enhetsträd (Device Tree), vilket gör dem starkt beroende av tillverkarens uppdateringar. Om tillverkaren slutar underhålla mjukvaran, dör plattformen snabbt.

x86, däremot, bygger på gemensamma standarder som BIOS/UEFI och ACPI, vilket gör att en och samma Linux-distribution fungerar på tusentals olika PC-modeller utan anpassningar. Det ger lång livslängd, bredare communitystöd och bättre framtidssäkerhet.

Raspberry Pi är ett undantag – en trygg bastion i SBC-världen. Med över 45 miljoner sålda enheter finns ett ekosystem och ett community som garanterar långsiktig support. Andra aktörer, som Rock Pi, kommer och går – precis som så många andra plattformar som inte lyckades etablera sig. Betamax, Video 2000, Windows Phone – listan på tekniska återvändsgränder är lång.

Risc V

Samtidigt börjar en ny våg ta form: RISC-V. Fler tillverkare släpper Pi-liknande kort med RISC-V-processorer. Exempelvis har Orange Pi lanserat prisvärda modeller med imponerande specifikationer. Men även här gäller det att vara försiktig. Ubuntu 24.04 stöder bara RISC-V-profiler som följer RVA20, och från och med nästa version är det RVA23 som gäller. Den som funderar på att köpa en RISC-V-baserad dator måste alltså kontrollera exakt vad CPU:n stöder – något som inte alltid framgår tydligt, särskilt inte när det gäller billig hårdvara från Kina, där dokumentationen ofta är bristfällig.

RISC-V har samma problem som ARM – det finns ingen enhetlig bootstandard, dokumentationen är ofta bristfällig och det är tillverkaren som i praktiken bestämmer livslängden på den enkortsdator du klickar hem.

Det är lätt att lockas av specifikationer som “stöd för 4K”, men utan rätt mjukvara är det ett tomt löfte. Hårdvara utan fungerande ekosystem är som en sportbil utan vägar att köra på.

Realiteten är att ROCK 4SE i dagsläget är en plattform utan framtid från tillverkaren. Radxa verkar ha övergett den aktiva utvecklingen redan 2022, vilket innebär att uppdateringar, drivrutiner och officiellt operativsystemsstöd riskerar att stagnera. Till skillnad från Raspberry Pi, som har ett starkt community, långsiktig support och ett levande mjukvaruekosystem, framstår ROCK 4SE som en ensam ö i ARM-havet. Ett särskilt problem är att ARM inte har en enhetlig bootstruktur som x86-plattformen. Varje enkortsdator kräver ofta en specialanpassad kärna och bootloader, och utan ett aktivt utvecklarsamhälle riskerar kompatibiliteten att snabbt försvinna. När nya versioner av exempelvis Ubuntu eller Debian släpps är det därför osäkert om ROCK 4SE någonsin får tillgång till fungerande systembilder igen.

Sammanfattningsvis är en Rock 4 SE för 199 kronor troligen ett roligt experiment för hobbyprojekt eller testmiljöer. Men det är också en påminnelse om att det lönar sig att läsa på innan man klickar hem något – särskilt utanför den välkända x86-världen.

Vad menas med x86, Arm eller Risc V?

x86, ARM och RISC-V är olika processorarkitekturer.
x86 används främst i PC och är kraftfull men drar mer ström.
ARM är energisnål och dominerar i mobiler och surfplattor.
RISC-V är en öppen och gratis arkitektur, populär i forskning och nya projekt tack vare sin flexibilitet.

Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom
Fedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen – och varför blev reaktionerna så starka? Här sammanfattar vi läget.

Vad Fedora föreslog

Förslaget, som lades fram av Fedora-utvecklaren Fabio Valentini, bestod i huvudsak av två delar:

1. Att sluta inkludera 32-bitarsbibliotek (kallade “multilib”) i 64-bitars Fedora-installationer.
2. Att helt sluta bygga och paketera ny programvara för 32-bitars i686-arkitekturen.

Redan tidigare hade Fedora tagit bort stöd för 32-bitarskärnor och installerbara ISO-filer – det här sågs som de sista två stegen mot att helt fasa ut 32-bitarsplattformen.

Första delen skulle teoretiskt gå att ångra, men att sluta bygga ny programvara hade varit ett nästintill oåterkalleligt beslut.

Varför ville man ta bort stödet för 32-bitars?

Det fanns flera tekniska och praktiska motiv:

• Underhållsarbete: Det blir allt svårare för utvecklare att hålla 32-bitarskod uppdaterad, eftersom många moderna projekt redan lämnat det bakom sig.
• Förenkling: Att hantera 32-bitarsbibliotek i dagens Fedora är komplext och bygger på ömtåliga regler och specialfall.
• Resurseffektivitet: Om man slipper bygga tusentals 32-bitarsprogram frigörs processortid, vilket gynnar utvecklingen av 64-bitarsprogram.
• Snabbare system: Att minska antalet paket skulle kunna snabba upp pakethantering och uppdateringar för användarna.

Hur skulle det ha påverkat användarna?

Även om utvecklarna såg tydliga fördelar, fanns det risker för slutanvändare – särskilt inom spelvärlden:

• Program tas bort: 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer skulle försvinna vid uppgradering.
• Kompatibilitetsproblem: Mjukvara som kräver 32-bitarskomponenter skulle inte längre fungera.
• Spelmiljöer hotas: Populära lösningar som Wine (för att köra Windows-spel) och Steam skulle drabbas, särskilt äldre installationer.
• Fedora-baserade distros påverkas: Distributioner som Bazzite och Nobara, som fokuserar på gaming, skulle få problem.
• Äldre spel förloras: Många klassiska Linux- och Windows-spel riskerade att inte längre kunna köras enkelt.

Reaktionerna blev starka

Mottagandet från användarbasen var kraftigt negativt. Valentini beskrev hur han möttes av hundratals kommentarer i stil med: ”Gör inte det här!”, ”Bryr ni er inte om era användare?” och ”Jag byter distro direkt!”

Han menade att överdrivna rubriker och sensationsjournalistik från vissa teknikmedier och YouTubers förstärkte konflikten.

Flera användare jämförde Fedora med Windows – som fortfarande tillåter 32-bitarsprogram – och tyckte att Fedora gick för fort fram.

En undersökning visade att:

• 51 % var ”starkt emot”
• 16 % var ”emot, men kunde övertalas”

Totalt motsatte sig alltså två tredjedelar av de svarande förslaget.

Fanns det några kompromisser?

Ja, flera tekniska lösningar diskuterades som alternativ:

• Wine med WoW64 – En ny teknik där Wine kan köra 32-bitars Windows-program utan hjälp från operativsystemets egna 32-bitarsbibliotek. Lovande men ännu inte helt stabil.
• Flatpak – Paket som innehåller alla sina beroenden. Steam finns till exempel som Flatpak, men användare rapporterade ibland sämre prestanda, högre lagringskrav och problem med vissa funktioner.
• Containrar – Exempelvis Podman eller Toolbx, där man kan köra ett separat 32-bitarsmiljö vid behov.
• Begränsat stöd, som Ubuntu – En kompromiss vore att endast behålla ett urval av viktiga 32-bitarsbibliotek, till exempel för spel. Det har Ubuntu gjort sedan 2019.

Beslutet: Fedora behåller stödet – för nu

Den 28 juni 2025 valde Valentini att dra tillbaka sitt förslag. Fedora 44 kommer alltså inte att avveckla 32-bitarsstödet ännu.

Han konstaterade att det helt enkelt var för tidigt, och att debatten sannolikt hade blivit lika hätsk oavsett vilken version som förslaget gällde.

En del i communityn såg detta som en seger för användarna. Andra ansåg att man bara skjutit problemet framför sig, eftersom trenden i mjukvaruvärlden tydligt går mot att släppa stödet för 32-bitarsplattformar.

Valentini avslutade med att han nu gärna ser konkreta och realistiska motförslag. Diskussionen lär alltså fortsätta – med hopp om en lösning som fungerar både för användare och utvecklare.

https://ostechnix.com/fedora-32-bit-i686-support-withdrawal-postponed

Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds.

Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ till både Btrfs och ZFS. Filsystemet togs in i Linux 6.7 som experimentellt stöd, men har sedan dess kantats av problem.

Stabiliteten har varit bristfällig, med återkommande buggar och motsägelsefulla kodändringar. Redan förra året uttryckte Linus ånger över att ha släppt in Bcachefs i kärnan.

Men det som nu fått bägaren att rinna över är hur Overstreet hanterat sena ändringar. Under utvecklingen av Linux 6.16 skickade han in en omfattande patch för funktionen journal_rewind – som låter hela filsystemet rullas tillbaka till ett tidigare tillstånd. Även om ändringen var tänkt att lösa kritiska problem, kom den in sent i utvecklingscykeln – något som Linus har nolltolerans för.

När Torvalds ifrågasatte patchen svarade Overstreet med en oväntat skarp ton. Han kritiserade Linus för att vara ”omöjlig” att samarbeta med och uppmanade honom att ”tona ner” sitt bemötande. Linus, å sin sida, drog tillbaka hela ändringen och förklarade att han inte längre ville ha med Bcachefs att göra:

”Det var tydligt att jag inte ens får ifrågasätta buggfixar. Ärligt talat – då vill jag inte vara inblandad. Vi är klara.”

Konflikten belyser återigen hur infekterad diskussionen på Linux-kärnans utvecklingslista kan bli. Linus är känd för sin kompromisslösa stil, men även Overstreet tycks ha passerat en gräns.

Vad innebär detta för användarna?
Bcachefs kommer inte längre att uppdateras automatiskt genom kärnans utvecklingsflöde, vilket påverkar dess tillgänglighet i vanliga Linuxdistributioner. De som vill använda filsystemet får nu kompilera det manuellt eller vända sig till alternativa lösningar – om inte parterna lyckas försonas innan nästa utvecklingsfönster, för Linux 6.18.

https://linuxiac.com/torvalds-drops-bcachefs-from-linux-6-17-amid-maintainer-dispute

Introduktion

Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.

I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.

Förutsättningar

• En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
• Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
• Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen

Steg 1: Installera Node.js

Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:

curl -fsSL https://deb.nodesource.com/setup_18.x | sudo -E bash -
sudo apt install -y nodejs

Bekräfta installationen:

node -v

Steg 2: Installera databas

Alternativ A: PostgreSQL (rekommenderat)

sudo apt install -y postgresql postgresql-contrib
sudo -u postgres psql

Inuti psql:

CREATE DATABASE wikijs;
CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
\q

Alternativ B: MySQL / MariaDB

sudo apt install -y mariadb-server
sudo mysql -u root -p

Inuti MySQL:

CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;

Steg 3: Installera Wiki.js

sudo mkdir -p /opt/wikijs && cd /opt/wikijs
sudo curl -s https://wiki.js.org/install.sh | sudo bash

Fyll i databasuppgifter beroende på om du använder PostgreSQL eller MySQL.

Steg 4: Testa att Wiki.js kör lokalt

ss -tulpn | grep 3000

Om Wiki.js körs, visas att Node.js lyssnar på 127.0.0.1:3000.

Steg 5: Reverse proxy med Nginx eller Apache

Alternativ A: Nginx

sudo apt install -y nginx
sudo nano /etc/nginx/sites-available/wikijs

Innehåll:

server {
    listen 80;
    server_name wiki.example.com;

    location / {
        proxy_pass http://127.0.0.1:3000;
        proxy_http_version 1.1;
        proxy_set_header Upgrade $http_upgrade;
        proxy_set_header Connection 'upgrade';
        proxy_set_header Host $host;
        proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
        proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
        proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
    }
}

sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/wikijs /etc/nginx/sites-enabled
sudo nginx -t && sudo systemctl reload nginx

Alternativ B: Apache

sudo apt install -y apache2
sudo a2enmod proxy proxy_http proxy_wstunnel rewrite headers

Skapa konfiguration:

sudo nano /etc/apache2/sites-available/wikijs.conf

Innehåll:

<VirtualHost *:80>
    ServerName wiki.example.com

    ProxyPreserveHost On
    ProxyRequests Off
    ProxyPass / http://127.0.0.1:3000/
    ProxyPassReverse / http://127.0.0.1:3000/

    ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.error.log
    CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.access.log combined
</VirtualHost>

sudo a2ensite wikijs.conf
sudo systemctl reload apache2

Steg 6: Aktivera HTTPS med Let’s Encrypt

Installera Certbot:

sudo apt install -y certbot python3-certbot-nginx python3-certbot-apache

För Nginx:

sudo certbot --nginx -d wiki.example.com

För Apache:

sudo certbot --apache -d wiki.example.com

Testa automatisk förnyelse:

sudo certbot renew --dry-run

Steg 7: Slutför installationen i webbläsaren

Öppna din webbläsare och gå till:

https://wiki.example.com

Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.

Slutsats

Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.

Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.

Mer information och dokumentation: https://docs.requarks.io/

# Rubriknivå 1
## Rubriknivå 2

**Fet text**, _kursiv text_

- Punkt 1
- Punkt 2

[Länktext](https://exempel.se)
  

Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet.

En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som ljudmotor i stället för den tidigare Phonon, vilket ger bättre och mer flexibel uppspelning. Databasen har också förbättrats – teckenuppsättningen stöder nu fullständig UTF-8, vilket gör att emojis och andra ovanliga tecken (till exempel i poddbeskrivningar) visas korrekt.

Programmet kan nu dessutom automatiskt justera ljudnivån med en förinställd förstärkning när ReplayGain är aktiverat, och det finns en reservnivå för spår som saknar ReplayGain-information.

Andra förbättringar i version 3.3 inkluderar: ett delvis återinfört stöd för cue-filer, stabilare volymkontroll som inte nollställs när låtar byts, en fix för det berömda ”år 2038-buggen” i datumbaserad lagring, och bättre hantering av samtidiga databassökningar för att undvika konflikter.

Dessutom har gammal funktionalitet för Last.fm-radio tagits bort och ersatts med länkar till deras webbsidor. Stödet för TagLib extras har tagits bort, och man har beslutat att programmet inte längre ska kunna kompileras utan inbyggt databasstöd.

Du hittar fler detaljer i den officiella ändringsloggen. Amarok 3.3 finns att ladda ner som källkod på den officiella webbplatsen, som Flatpak via Flathub, eller så kan du vänta tills den når paketarkiven i din Linuxdistribution.

Microsoft har inte lyckats få över alla från Windows 10 till 11 och förlänger därför stödet för Windows 10 – men bara för användare med Microsoft 365. Det innebär att användarnas data lagras i USA, något som väcker oro i EU, där integritet och digitalt oberoende blir allt viktigare.

Redan tidigare har det varit tydligt att Microsofts affärsmodell går ut på att binda användare till molntjänster. Vill man behålla kontrollen över sin data är Linux idag det bästa alternativet.

Händelser som att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) tillfälligt tappade åtkomst till sina Microsoft-konton efter att USA infört sanktioner har förstärkt EU:s oro. Microsoft förnekar inblandning, men incidenten har fått många att fundera på om amerikanska företag verkligen är oberoende från politiskt tryck.

Flera EU-länder agerar redan. Frankrikes gendarmeri kör Linux på nästan alla sina datorer. Tyska delstaten Schleswig-Holstein, Köpenhamn, Århus och nu hela Danmark är på väg bort från Windows och Office – till förmån för Linux och LibreOffice. I Lyon byter man till Linux och öppen källkod även för databashantering.

Förslaget om ett EU-specifikt Linux, kanske baserat på Linux Mint eller openSUSE, växer i styrka. Samtidigt växer motståndet mot att lägga sin data i amerikanska moln. Enligt flera EU-politiker är tiden mogen att satsa på egna lösningar – både för att skydda medborgarnas integritet och minska beroendet av amerikanska techjättar.

Bytet från Windows 10 till 11 är dessutom dyrt. I slutändan handlar det om kontroll, säkerhet och tillit – och många i Europa är inte längre säkra på att USA kan erbjuda något av det.

En längre text finns Engelska här :

https://www.theregister.com/2025/06/27/the_european_union_linux_desktop

Zabbix-teamet har lanserat version 7.4 av sin avancerade, öppen källkodsbaserade plattform för systemövervakning. Den nya versionen innehåller flera viktiga förbättringar som riktar sig till både administratörer och stora IT-miljöer.

En av de största nyheterna är att det nu går att skapa TLS-krypterade anslutningar direkt från webbgränssnittet till Zabbix-servern. Dessutom har stöd för OAuth införts för e-postmeddelanden, vilket förenklar säker autentisering när aviseringar skickas.

Gränssnittet har också utvecklats vidare, bland annat med en ny, mer flexibel widget-redigerare och ett så kallat Host Wizard API som gör det enklare att lägga till nya övervakade objekt. Formulär för värdar, objekt, mallar och triggers har förbättrats med direkt felkontroll (inline-validering), vilket minskar risken för fel vid konfiguration.

För miljöer med komplex infrastruktur erbjuder Zabbix 7.4 nu stöd för nästlad (kaskad) low-level discovery, vilket gör det lättare att automatiskt upptäcka och konfigurera resurser i flera nivåer. Även mallarna har uppdaterats, bland annat med:

• Stöd för Juniper MX-enheter via NETCONF
• Integration med Pure Storage FlashArray genom REST API version 1 och 2
• Övervakning av Azure Backup-jobb via HTTP
• Kompatibilitet med PostgreSQL 17 och uppåt

Prestandan hos själva Zabbix-servern har förbättrats med större cacheminne för konfigurationer och effektivare hantering av historisk data – särskilt i samband med databasen TimescaleDB, som nu stöds upp till version 2.19.

Säkerheten har också fått ett lyft: användarmakron kan nu maskeras bättre, och loggmeddelanden har blivit mer informativa, vilket förenklar felsökning vid exempelvis cacheproblem. Zabbix agent 2 har uppdaterats med stöd för normaliserade SMART-värden, möjligheten att ange egna sökvägar för MySQL- och Oracle-plugins, samt förbättrad rapportering av prestandadata.

Slutligen har över 100 fel rättats till i den här versionen – däribland:

• Minnesläckor i Zabbix agent 2
• Kraschproblem i proxy-komponenten vid resursupptäckt
• Överbelastning i historikcachen vid övervakning av VMware-loggar
• Felaktig visning av värdwidgets på dashboards

Användare som uppgraderar från tidigare versioner bör läsa igenom uppgraderingsguiden för 7.4 för att säkerställa kompatibilitet. Den som installerar från grunden kan följa den vanliga installationsprocessen.

En fullständig lista över nyheterna finns i de officiella versionsanteckningarna

https://linuxiac.com/zabbix-7-4-open-source-monitoring-tool-released

Efter nästan tre års utveckling är Bash 5.3 nu här – med nya kraftfulla funktioner för skriptning, förbättrad tab-komplettering och stöd för modern C-standard. Den nya versionen följer ett års arbete med beta- och testversioner, och markerar en viktig uppdatering för det mest använda skalet i Unix-liknande system.

Kommandon i nuvarande skal utan barnprocess
Den största nyheten är två nya former av kommandosubstitution:
${ command; } och ${|command;}
Till skillnad från den traditionella syntaxen $(...) körs dessa kommandon direkt i det aktuella skalet, inte i en separat process. Det gör att skript kan hämta utdata (eller få kommandots resultat direkt i variabeln REPLY) utan den vanliga overheaden från fork och rör. Detta är särskilt användbart i prestandakänsliga miljöer, som täta loopar eller inbyggda system.

Flexibel sortering med GLOBSORT
En ny variabel, GLOBSORT, ger användaren kontroll över hur sökvägsuttryck (globbing) sorteras. Man kan nu välja att sortera efter namn, filstorlek, åtkomst- eller ändringstid, eller inte sortera alls. Dessutom kan man styra om sorteringen ska vara stigande eller fallande.

Förbättrad komplettering och interaktiv inmatning
För dig som använder tab-komplettering är compgen -V ett välkommet tillskott. Det låter dig skapa och lagra kompletteringsförslag direkt i en variabel. Även read -E har förbättrats och använder nu Readlines programmerbara komplettering, vilket gör interaktiv input mer kraftfull.

Med source -p SÖKVÄG kan man nu inkludera (”sourca”) andra skriptfiler från en specifik sökväg istället för att förlita sig på det globala $PATH. Det ökar kontrollen och gör det lättare att arbeta med skript i isolerade miljöer.

Modernisering av kodbasen
Bash 5.3 har uppdaterats för att följa den nya C23-standarden, vilket innebär bättre framtidssäkring och modernare kod. Som en bieffekt kan Bash inte längre kompileras med mycket gamla (K&R-baserade) C-kompilatorer – en förändring som främst påverkar historiska verktygskedjor.

Samtidig lansering av Readline 8.3
Tillsammans med Bash 5.3 släpptes även Readline 8.3, det separata biblioteket som hanterar kommandoradsinmatning. Den nya versionen innehåller stöd för skiftlägesokänslig sökning (search-ignore-case), ett anropbart execute-named-command samt en funktion för att exportera kompletteringsdata till andra program (export-completions).

https://linuxiac.com/bash-shell-5-3-released-with-new-command-substitution

Wayland, det moderna och öppna protokoll som är tänkt att ersätta det åldrade X11-fönstersystemet, har nu uppdaterats till version 1.24. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, nya funktioner och de sedvanliga buggfixarna.

Nyheter i Wayland 1.24

Bland höjdpunkterna i denna version finns ett nytt gränssnitt, wl_fixes, som introducerar möjligheten att uttryckligen begära att ett wl_registry-objekt förstörs. Denna förändring förbättrar hanteringen av objektens livscykler och minskar risken för minnesläckor i kompositorer och klienter.

Andra nyheter inkluderar:

• wl_proxy_get_interface() och wl_resource_get_interface() – funktioner för att hämta wl_interface-informationen för ett objekt, vilket underlättar felsökning och dynamisk typkontroll.
• wl_display_dispatch_queue_timeout() och wl_display_dispatch_timeout() – nya funktioner för att sätta tidsgränser vid event-dispatch, vilket kan förbättra responsen i trådade miljöer.
• Ett nytt läge för wl_keyboard.key som möjliggör att kompositorn tar över ansvaret för att hantera upprepade tangenttryckningar. Det är särskilt användbart i fjärrskrivbordsmiljöer där klienten inte bör generera upprepade tangenttryck själv.
• wl_resource_post_error_vargs() – ett alternativ till wl_resource_post_error() som kan användas när man redan har en va_list, vilket gör felrapportering mer flexibel i vissa sammanhang.
• wl_shm_buffer_ref() och wl_shm_buffer_unref() – nya funktioner som gör det möjligt att komma åt underliggande delat minne även efter att protokollobjektet har förstörts, exempelvis när en klient avslutas oväntat.

Tillgänglighet och distribution

Som alltid innehåller den nya versionen även diverse buggfixar och förtydliganden i protokollets specifikation. Den fullständiga ändringsloggen finns att läsa i det officiella releasemeddelandet på Waylands webbplats, där källkoden också kan laddas ner för den som vill kompilera själv.

För de flesta användare är det dock inte nödvändigt att bygga Wayland manuellt – uppdateringen kommer automatiskt till din Linuxdistribution via vanliga uppdateringskanaler. Även om du inte aktivt använder Wayland som grafiskt system, kan det redan finnas installerat på ditt system, då det ofta används som beroende för moderna grafiska miljöer.

Parrot Security har nu lanserat Parrot OS 6.4, en ny version av deras Debian-baserade Linuxdistribution för etisk hacking, penetrationstestning och cybersäkerhet.

Nyheter i Parrot OS 6.4

Denna uppdatering bygger på Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket ger förbättrad prestanda och långtidssupport. Även Raspberry Pi-utgåvan har uppdaterats till denna kärna.

Två helt nya verktyg introduceras:

• Goshs – en minimalistisk HTTP-server skriven i Go.
• ConvoC2 – ett avancerat verktyg för Red Team-övningar, som möjliggör fjärrkörning av kommandon via sårbarheter i Microsoft Teams.

Uppdateringar av populära verktyg

Många centrala säkerhetsverktyg har uppdaterats i version 6.4:

• airgeddon 11.50
• Metasploit 6.4.71
• Seclists / Seclists-lite 2025.2
• enum4linux-ng 1.3.4
• beef-xss 0.5.4.0
• PowerShell Empire 6.1.2
• Starkiller 3.0.0
• NetExec 1.4.0
• Caido 0.48.1
• gbp-gef 2025.1
• ruby-cms-scanner 0.15.0

Fler förbättringar i systemet

• Firefox 140 ESR med integrerade integritetspatchar
• Officiellt stöd för PowerShell 7.5
• .NET runtime och SDK i versionerna 5 till 9
• Nya skrivbordsikoner i parrot-menu
• Utökade referenser till verktyg i parrot-tools

Tillgänglighet och uppgradering

Parrot OS 6.4 kan laddas ner i tre olika varianter:

• Security Edition – full uppsättning verktyg för penetrationstestning
• Home Edition – en mer avskalad version för dagligt bruk
• Hack The Box Edition – framtagen i samarbete med plattformen Hack The Box

Om du redan använder Parrot OS kan du enkelt uppgradera till den senaste versionen genom att köra:

sudo apt update && sudo apt full-upgrade

Nästa steg: Parrot OS 7

Utvecklarna meddelar att detta sannolikt blir den sista utgåvan i 6.x-serien. Fokus har nu skiftat till nästa stora steg: Parrot OS 7, som kommer att baseras på kommande Debian 13 “Trixie”.

Den nya versionen förväntas lanseras senare i år med flera spännande nyheter:

• Stöd för RISC-V-arkitekturen
• Nya skrivbordsmiljöer
• Fler funktioner för avancerade säkerhetstester

”Vi arbetar intensivt med Parrot OS 7.0, som bygger helt på Debian 13,” säger utvecklingsteamet.
”Det är för tidigt att avslöja alla detaljer, men vi siktar på att erbjuda fler skrivbordsval, stöd för RISC-V och mycket mer.”

https://parrotsec.org/download