• Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett fräschare gränssnitt, bättre prestanda och en helt ny installationsupplevelse.

    Den populära Linux-distributionen Fedora är tillbaka med sin 43:e version – och det är inte vilken uppdatering som helst. Den här utgåvan markerar slutet på en epok och början på en ny. Fedora 43 har landat med Wayland som enda grafiska standard, en ny generations paketmotor (DNF5), samt de allra senaste verktygen för utvecklare och entusiaster.

    Med Linux-kärnan 6.17 i ryggen och ett helt batteri uppdaterade programvaror visar Fedora återigen varför den betraktas som en av de mest framåtblickande distributionerna på Linux-scenen.

    Farväl X11 – Fedora går helt över till Wayland

    En av de mest symboliska förändringarna i Fedora 43 är att X11 nu är helt borttaget från systemet. Det klassiska fönstersystemet som hängt med sedan 1980-talet har alltså gjort sitt – Fedora tar nu det slutgiltiga steget till Wayland, den moderna och säkrare efterföljaren.

    För användaren innebär detta mjukare animationer, renare rendering och mindre skärmflimmer tack vare trippelbuffring. Wayland hanterar dessutom hybridgrafik betydligt bättre – exempelvis system med Intel Xe, NVIDIA Optimus eller Hybrid Mode.

    Det här steget avslutar en nästan tio år lång övergångsperiod, och markerar en milstolpe inte bara för Fedora, utan för hela Linux-ekosystemet.

    Nya fonter, ny känsla

    Fedora 43 byter även till COLRv1 Noto Color Emoji, ett nytt emoji-teckensnitt i vektorformat. Till skillnad från de gamla bitmap-baserade versionerna kan dessa skalas snyggt i alla upplösningar utan att bli suddiga – perfekt för högupplösta skärmar och moderna gränssnitt.

    GNOME 49 och Peas 2.0 – en fräschare skrivbordsmiljö

    Fedora Workstation 43 levereras med GNOME 49, den senaste versionen av det klassiska Fedora-skrivbordet. Här finns mängder av små förbättringar i användargränssnittet och prestandan, samt stöd för Peas 2.0, GNOMEs uppdaterade plugin-motor som används av flera kärnapplikationer.

    KDE Plasma 6.4.5 – en annan värld av flexibilitet

    För de som föredrar Fedora KDE bjuder version 43 på Plasma 6.4.5, tillsammans med Frameworks 6.8 och KDE Gear 25.08.2. Resultatet är ett snabbt, elegant och mycket anpassningsbart skrivbord.

    Några höjdpunkter:

    • Nya app-lanseringsetiketter – nyinstallerade program markeras med en grön “New!”-etikett.
    • Flexibla rutnätslayouter – varje virtuell skrivbordsyta kan få sin egen fönsterlayout.
    • Nydesignad Spectacle – KDE:s skärmdumpsverktyg har fått en modern och strömlinjeformad design.
    • HDR-justeringar och färghantering – möjlighet att finjustera färger och ljusstyrka via en HDR-guide.
    • Tillgänglighetsförbättringar – styr muspekaren med numeriska tangentbordet eller zooma med tre fingrar.
    • Smarta notifieringar – helskärmsappar tystar notiser automatiskt, som sedan sammanfattas efteråt.

    Dessutom använder Fedora KDE nu den nya webbaserade Anaconda-installern, som ger ett modernt och mer användarvänligt installationsflöde.

    Under huven: nya motorer för utvecklare

    Fedora 43:s inre består av några av de mest kraftfulla och uppdaterade komponenterna i Linuxvärlden:

    • GCC 15.2, glibc 2.42 och binutils 2.45
    • RPM 6.0 med förbättrad signaturverifiering och snabbare paketindexering
    • LLVM 21, Golang 1.25 och Perl 5.42
    • Python 3.14, Java 25 (OpenJDK 25), Ruby on Rails 8.0, PostgreSQL 18, och MySQL 8.4

    Det är alltså en version fullmatad med moderna utvecklingsverktyg för nästan varje programmeringsspråk och miljö.

    DNF5 och snabbare installationer

    Ett av de mest tekniskt betydelsefulla skiftena i Fedora 43 är införandet av DNF5 som standard för pakethantering under installationen. Den ersätter DNF4 och lovar snabbare, mer modulär och mer effektiv beroendehantering.

    Tillsammans med Anaconda WebUI – Fedora:s nya webbaserade installationsgränssnitt – blir installationen både enklare och snyggare än någonsin.

    Fler förbättringar: snabbare uppstart och högre säkerhet

    Fedora 43 introducerar Zstd-komprimerade initrd-avbilder, vilket minskar uppstartstiden.
    Systemet använder nu även Debuginfod IMA-verifiering som standard, vilket stärker systemets integritet.
    Verktyget lastlog2 ersätter den äldre lastlog-funktionen för effektivare inloggningsloggar.

    Dessutom har flera föråldrade komponenter, som python-nose och YASM, rensats bort för att hålla systemet rent och modernt.

    Fedora Kinoite – automatiska uppdateringar som standard

    Den oföränderliga KDE-versionen Fedora Kinoite har fått ett stort användarvänligt lyft: automatiska uppdateringar är nu aktiverade som standard. Användaren kan förstås justera frekvensen eller stänga av funktionen helt via systeminställningarna.

    Sammanfattning – Fedora 43 sätter standarden för framtiden

    Fedora 43 är inte bara ännu en uppdatering – det är ett teknologiskt generationsskifte.
    Med Wayland som enda grafiska miljö, DNF5 som ny pakethanterare, och ett berg av moderna verktyg visar Fedora varför den fortsätter vara ledstjärnan för innovation inom Linux.

    För den som vill testa framtidens Linux redan idag finns Fedora 43 ISO att ladda ner från projektets webbplats.

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#43

    Fedora 43 – Fakta
    • KernelLinux 6.17
    • Skrivbord (GNOME)GNOME 49 – Wayland-only
    • EmojiCOLRv1 Noto Color Emoji
    • KDE-utgåvanPlasma 6.4.5 • Frameworks 6.8 • KDE Gear 25.08.2
    • InstallerareAnaconda WebUI (ny) • DNF5 som backend
    • PakethanteringRPM 6.0 (bättre verifiering & prestanda)
    • GNU ToolchainGCC 15.2 • binutils 2.45 • glibc 2.42 • GDB 17.1
    • UtvecklarstackLLVM 21 • Python 3.14 • Golang 1.25 • Perl 5.42
    • PlatformerOpenJDK 25 • Ruby on Rails 8.0 • PostgreSQL 18 • MySQL 8.4
    • Boot & säkerhetinitrd med Zstd • Debuginfod IMA-verifiering • lastlog2
    • StädningarTar bort python-nose och YASM
    • ImmutableFedora Kinoite – automatiska uppdateringar på

    Notis: Fedora 43 fullbordar övergången till Wayland – X11-paketen har tagits bort.

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen.

    En månad efter den stora 49-lanseringen är första buggfixsläppet här. GNOME 49.1 kanske inte låter glamoröst – men det är precis den typen av uppdatering som gör att skrivbordet känns kvickare, stabilare och mer förutsägbart i vardagen. Och det märks framför allt i två hjärtkomponenter: Mutter (fönsterhanteraren) och GNOME Shell (själva skrivbordet).

    Vad känns annorlunda?

    Mindre friktion i varje klick

    • Fönster som lyder: Mutter finputsar drag och storleksändringar, tätar fokusglapp och tar bättre hand om multi-touch på X11. Resultatet är färre “hoppsa-klick” och färre fönster som fastnar i märkliga lägen.
    • Shell som inte fryser: GNOME Shell tar bort en rad visuella/bruksglitchar, som frysningar när du drar reglagen i snabbinställningarna på pekskärm och små hack i sök-animationer i översikten. Även inloggningsskärmen och skärmdumps-UI:t får accessibility-fixar.

    Login som bara… loggar in

    • GDM 49.1 åtgärdar en låsning som kunde lämna GNOME Shell hängande vid inloggning och rättar till några kantfall kring användarlistor och Wayland-detektering. Tillsammans med Shell-fixarna betyder det: färre “svart skärm – vad händer?”-ögonblick.

    Finlir i inställningarna

    • GNOME Control Center 49.1 polerar paneler för utseende, nätverk och användare. Små men välkomna förbättringar i tillgänglighet och formulärfeedback gör det enklare att skriva rätt – och förstå när något blev fel.

    Under huven: grafik, inmatning och teman

    • GTK 4.20.2 backportar flera fixar: textskuggor renderas korrekt igen, Wayland-inmatning känns stramare och ett par krascher jämnas ut.
    • libadwaita 1.8.1 förbättrar pekstöd (t.ex. att välja i listor) och polishar komponenter som ComboRow/EntryRow, inklusive bättre beteende i höger-till-vänster-layouter.
    • gnome-remote-desktop 49.1 löser en långlivad bildkorruption på NVIDIA-GPU:er – en stor lättnad för den som fjärrstyr maskiner med dessa kort.

    Tillgänglighet som märks mindre – för att fungera mer

    • Orca 49.3 vässar navigering i webb-innehåll, talhantering i GTK4-appar och minskar lagg vid stora flöden av tillgänglighetshändelser. Det är ett typiskt exempel på “många små fixar” som tillsammans ger ett lugnare tempo för användare med skärmläsare.

    Appar i takt med plattformen

    En rad nyckelmoduler följer med tåget – här är några höjdpunkter från listan:

    • Epiphany (49.1): adresseradsrads-beteende och Unicode-visning rättas; minneshantering putsas.
    • Nautilus (49.1): kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, tydligare markerade “klippta” filer.
    • GNOME Software (49.1): pålitligare sök efter tilläggspaket och säkrare uppdateringsnotiser.
    • VTE, GTK+ 3.24.51, pygobject m.fl.: stabilitets- och kompatibilitetsfixar.

    (Fullständig modulmatrisen i din distro visar även uppdateringar för bl.a. at-spi2-core, gdm, gjs, gtkmm, libnotify, localsearch, tinysparql, zenity – och vad som inte ändrats denna runda.)

    Vem bör uppgradera?

    Kort svar: alla på GNOME 49. Den här punktreleasen riktar in sig på precis de saker som påverkar din dagliga rytm: fönsterdrag, fokus, inloggning, pekinteraktioner, små grafikdetaljer och tillgänglighet. Om du redan kör 49.0 kommer 49.1 att kännas som att växla från grusväg till nysopad asfalt.

    När får jag den?

    Uppdateringen rullar ut “distributionsvis”. Rullande distributioner pushar normalt snabbast, medan stabila utgåvor brukar ta in 49.1 via ordinarie uppdateringsflöde de kommande veckorna. Håll utkik efter systemuppdateringar – och läs distons release-notiser om du kör NVIDIA och fjärrskrivbord eller använder skärmläsare.

    Små saker som gör stor skillnad

    GNOME 49.1 handlar inte om nya stora funktioner. Det handlar om att allt det du redan gör – startar, söker, klickar, drar, loggar in – ska kännas pålitligt och mjukt. En punktversion som gör att resten av din dag flyter bättre.


    Snabböversikt: viktiga komponenter som bumpats

    • Mutter 49.1 – fönsterdrag, fokus, multi-touch (X11), popuper & fullscreen-regler.
    • GNOME Shell 49.1 – frysningar i snabbinställningar (touch), sökanimationer, inloggning-a11y, notifikationer.
    • GDM 49.1 – inloggningslåsning fixad, robustare Wayland-detektering.
    • GTK 4.20.2 – textskuggor, Wayland-input, stabilitetsbackporter.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre pekval och tillgänglighet i widgets.
    • Orca 49.3 – snabbare, tystare och mer exakt navigation/tal.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – NVIDIA-korruptionsbugg fixad.

    Summa summarum: GNOME 49.1 är den där putsduken som gör 49:an klarare. Inget fyrverkeri – bara ett mer harmoniskt skrivbord. Uppdatera när den dyker upp i din distro.

    https://www.gnome.org

    GNOME 49.1 – Teknisk översikt

    Släppt: Oktober 2025 · Typ: Första buggfixrelease till GNOME 49 · Fokus: Stabilitet, prestanda, tillgänglighet

    Kärnkomponenter

    • Mutter 49.1 – stabilare flytt/storleksändring, fixar för fokus, multi-touch på X11, DND i X11, keyboard-driven resize, fullscreen-popup-regler, commit-timing-v1; robusthet mot felaktig geometri; läck- och kraschfixar.
    • GNOME Shell 49.1 – åtgärdar frysningar i snabbinställningar (touch), glitch i översiktssök, förbättrad a11y i login & skärmdump, bättre notifikationspolicy, uppdaterad keyboard-indikator och varningsdialoger.
    • GDM 49.1 – fix för inloggningslåsning, korrekt användarlistning, säkrare skydd mot felaktig radering, bättre migrering från initial setup, Wayland-detektering utan Xwayland-beroende.

    UI, Toolkit & Tema

    • GTK 4.20.2 – text-skuggor renderas korrekt; Wayland-input & caret-fixar; AtkHyperlink/AccessibleHypertext uppdaterat.
    • GTK+ 3.24.51 – trådsäker bildläsning, korrekt UTF-8 i titlar, stabilare GL-kontext; Wayland/X11/Windows-polish.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre touch-val i ComboRow, Enter-aktivering i EntryRow, RTL-justeringar, headerbar-fixar (macOS).

    Tillgänglighet

    • Orca 49.3 – bättre webbnavigering, tal i GTK4-appar, mindre event-lagg, fixar för braille & cursor-routing.
    • at-spi2-core 2.58.1 – krasch vid registrering fixad, säkrare Python-hashning, macOS-byggfixar.

    System & tjänster

    • GNOME Control Center 49.1 – a11y i IP-fält, bättre felfeedback i användarpanelen, tidszonsdialog-behörigheter, ikon-skalning.
    • gnome-settings-daemon 49.1 – renare byggvägar; X-ext beroenden undviks när Wayland/Xwayland ej används.
    • gnome-session 49.1 – reapar barnprocesser korrekt (färre zombies), fixar option-parsing, robustare DBUS_SESSION_BUS_ADDRESS i icke-systemd.

    Appar & bibliotek

    • Epiphany 49.1 – adressfälts-dropdown, Unicode-visning och minnesöverföring fixade.
    • Nautilus 49.1 – kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, förbättrad kontrast; känd regression: sök i app-väljaren.
    • GNOME Software 49.1 – säkrare uppdateringsnotiser, bättre sök av extra paket.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – fix för bildkorruption på NVIDIA-GPU:er.
    • Simple Scan 49.0.1, GNOME Music 49.1, Maps 49.2 – stabilitets- och översättningsuppdateringar.
    • libnotify 0.8.7 – Gio.AppLaunchContext-API, bättre snap-miljöhantering.
    • librest 0.10.2 – OAuth2-parsningsfixar, enhetlig header.
    • glycin 2.0.3 – säkrare sandbox, färgfixar för HEIC/AVIF, färre trådar, tidsgränser för laddare.

    Versionbump (urval)

    gjs1.86.0
    glibmm2.86.0
    gtkmm4.20.0
    gdk-pixbuf2.44.3
    pygobject3.54.3
    tinysparql3.10.1
    localsearch3.10.1
    zenity4.2.0

    Ej uppgraderat i 49.1 (urval)

    adwaita-fonts, adwaita-icon-theme, baobab, gnome-builder, gnome-desktop, gnome-text-editor, gnome-weather, gvfs, libsecret, librsvg, libhandy, pango, vala, xdg-desktop-portal-gnome m.fl.

    Utrullning

    Landar successivt i distros som redan erbjuder GNOME 49. Rolling-release får den först, stabila utgåvor under kommande veckor.

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.

    Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.

    Från Pi 400 till Pi 500+

    Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.

    Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.

    Mekaniskt tangentbord med stil

    Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.

    Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.

    För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.

    Inbyggd SSD och M.2-expansion

    En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.

    Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.

    Mer minne än någonsin

    För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.

    Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:

    • Byggservrar
    • Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
    • Lokala AI-modeller
    • Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar

    En modern hyllning till klassikerna

    Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.

    Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.

    Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+

    EgenskapSpecifikation
    ProcessorRaspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
    RAM16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
    Lagring256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
    ExpansionIntern M.2 2280-plats (PCIe)
    TangentbordMekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
    BelysningIndividuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
    KeycapsAnpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
    Styrning tangentbordRP2040 med QMK
    UppstartsmöjligheterSSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
    DesignSilvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer

    Toms Hardware åsikt om pi 500+

    Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.

    Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.

    Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.

    NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.

    Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.

    Läs hela artikel på : https://www.tomshardware.com/raspberry-pi/raspberry-pi-500-plus-review

    Raspberry Pi 500+ – Sammanfattning

    Fördelar

    • 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD – mycket bättre än microSD-lagring.
    • Mekaniskt tangentbord med Gateron Blue-switchar – klickigt och skönt att skriva på.
    • RGB-belysning på tangenterna – med flera effekter och egen kodning via Python.
    • Passiv kylning med stor aluminiumkylfläns – håller sig sval även vid överklockning.
    • Bättre strömförbrukning tack vare nytt chip (D0-stepping).
    • Kan fungera som enkel hemmadator, tunn klient eller skol-PC.

    Nackdelar

    • Dyrare än tidigare modeller – cirka 2750 kr gör att den lämnar budgetsegmentet.
    • Desktop Kit kostar runt 3025 kr, vilket närmar sig priset för enklare bärbara datorer.
    • Boot från NVMe långsammare än från microSD.
    • Inget CSI/DSI-gränssnitt – alltså ingen kameraanslutning, bara USB.
    • Begränsat HAT-stöd på GPIO med Pi 5-serien.
    • Lite tråkig design (helt vit), saknar “raspberry & white”-estetiken från Pi 400.

    Priset är omräknat från dollarpriset och inkluderar svensk moms på 25 %.

    Jämförelse mellan Raspberry Pi 400, 500 och 500+

    Jämförelse: Raspberry Pi 400 vs 500 vs 500+
    Modell Processor RAM Lagring Tangentbord Expansion Belysning Släppår
    Raspberry Pi 400 Pi 4 SoC 4 GB microSD Membrantangentbord Ingen Nej 2020
    Raspberry Pi 500 Pi 5 SoC 8 GB microSD Membrantangentbord Förberedd M.2 (ej aktiverad) Nej 2024
    Raspberry Pi 500+ Pi 5 SoC 16 GB 256 GB M.2 SSD
    (RPi OS)
    Mekaniskt (Gateron Blue) Full M.2 2280
    (PCIe)
    Ja, RGB 2025
  • RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt.

    RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    Ett av de mest klassiska verktygen i Linuxvärlden, RPM-pakethanteraren, har tagit sitt största versionskliv på över två decennier. Den 22 september 2025 släpptes RPM 6.0, och med det introduceras ett helt nytt paketformat, modernare säkerhet och en uppdaterad infrastruktur som ska bära RPM långt in i framtiden.

    Från 4 till 6 – varför hoppet?

    Sedan slutet av 1990-talet har RPM huvudsakligen levt i versionsserien 4.x. Med tiden har det lagts till nya funktioner, men grunderna har varit desamma. Med version 6 introduceras så stora förändringar i format och funktion att det motiverar ett rejält versionssprång.

    Den största nyheten är RPM v6-paketformatet, som ersätter de tidigare begränsningarna:

    • Alla storlekar och gränsvärden flyttas till 64-bitars, vilket gör att mycket större paket kan hanteras.
    • Gamla och osäkra kryptografiska algoritmer som MD5 och SHA-1 försvinner helt.
    • Nya och starka algoritmer tar över: SHA-512 och SHA3-256 används nu för både paketens innehåll och metadata.
    • Varje fil i ett paket får inbäddad MIME-information – vilket gör det enklare att direkt se vilken typ av innehåll filerna har.

    Säkerheten i fokus

    Linuxvärlden rör sig snabbt mot starkare kryptering och signeringsmetoder, och RPM 6.0 ligger i framkant.

    • Signaturkontroller är nu påslagna som standard – det blir alltså svårare att av misstag installera opålitliga paket.
    • Stöd finns för OpenPGP v6 och till och med post-kvantkryptografi (PQC), något som redan förbereder för en framtid där dagens kryptering kan bli för svag.
    • Varje paket kan bära på flera oberoende signaturer, vilket ökar flexibiliteten.

    Verktygen bli kraftfullare

    De klassiska kommandona har också blivit smartare:

    • rpmkeys kan nu uppdatera importerade nycklar, exportera dem och hantera dem med fulla fingeravtryck istället för korta ID:n.
    • rpmsign kan använda både GnuPG och Sequoia för signering, och man kan lägga till flera signaturer utan att skriva över gamla.
    • Byggverktyget rpmbuild kan skapa både v4- och v6-paket – men som standard gäller nu v6.

    En ny hjälpare, rpm-setup-autosign, gör det dessutom enkelt att ställa in automatisk signering av paket.

    Dokumentation i ny kostym

    Ett återkommande problem med RPM har varit dokumentation som spretat eller saknat detaljer. Nu har man tagit ett helhetsgrepp:

    • Alla manualer har skrivits om i en konsekvent stil.
    • Nya man-sidor har lagts till för tidigare odokumenterade delar, till exempel filformat och makrosystem.
    • Dokumentationen finns versionerad och lättillgänglig på rpm.org/docs.

    Under huven – modernisering

    Bakom kulisserna har mycket av koden flyttats till C++20, vilket både moderniserar och gör det lättare att utveckla vidare. Testsviten har förbättrats, interna datatyper har bytts till modernare strukturer, och byggprocessen har gjorts mer reproducerbar med verifierbara källarkiv.

    Pythonbindningarna kräver nu Python 3.10 eller senare, och själva byggsystemet använder verktyg som scdoc för man-sidor och Doxygen för API-dokumentation.

    Bakåtkompatibilitet – men med gränser

    En av styrkorna med RPM har alltid varit dess utbredda användning i distributioner som Red Hat Enterprise Linux, Fedora och openSUSE. Därför är bakåtkompatibilitet en viktig fråga.

    • RPM v4-paket stöds fullt ut och fungerar precis som tidigare.
    • RPM v3-paket kan inte längre installeras, men de kan fortfarande läsas och packas upp med rpm2cpio.
    • V6-paket kan hanteras av äldre RPM-versioner (minst 4.14 för installation).

    Sammanfattning

    Med RPM 6.0 markerar projektet en tydlig brytpunkt:

    • Nytt paketformat som är starkare, säkrare och framtidssäkert.
    • Striktare signeringskrav och stöd för post-kvantkrypto.
    • Bättre verktyg, smidigare paketsignering och tydligare dokumentation.
    • Moderniserad kodbas byggd på C++20.

    För slutanvändaren kommer mycket att kännas som vanligt – kommandona är desamma, paketen installeras som förr. Men under ytan har RPM nu fått en helt ny grund att stå på, redo för de kommande decennierna.

    ████████████████████████████████████████████████████████████
    █                                                        █
    █   RPM 6.0 – FAKTARUTA                                  █
    █                                                        █
    █   Vad är RPM?                                          █
    █   RPM står för "Red Hat Package Manager".              █
    █   Ett av de äldsta och mest spridda                    █
    █   pakethanteringssystemen i Linuxvärlden.              █
    █                                                        █
    █   Nyheter i RPM 6.0                                    █
    █   • Nytt paketformat: v6 (64-bitars storlekar)         █
    █   • Starka digests: SHA-512 & SHA3-256                 █
    █   • OpenPGP v6 + stöd för PQC                          █
    █   • Signaturkontroller på som standard                 █
    █   • Flera signaturer per paket                         █
    █   • Inbäddad MIME-info per fil                         █
    █                                                        █
    █   Krav (bygga/köra vissa delar)                        █
    █   • C++20-kompilator + C99                             █
    █   • Python ≥ 3.10 för Python-bindings                  █
    █   • rpm-sequoia ≥ 1.9.0 (vid Sequoia-signering)        █
    █                                                        █
    █   Distributioner som använder RPM                      █
    █   • Red Hat Enterprise Linux (RHEL)                    █
    █   • Fedora                                             █
    █   • openSUSE                                           █
    █   • CentOS Stream                                      █
    █   • Mageia                                             █
    █   • AlmaLinux, Rocky Linux                             █
    █                                                        █
    ████████████████████████████████████████████████████████████
    
    
      
  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator.

    Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket som är nytt och spännande för alla som gillar att testa den senaste tekniken.

    Ny kärna och fräschare skrivbordsmiljöer
    Under huven hittar vi den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket betyder bättre stöd för ny hårdvara och en hel del optimeringar. På skrivbordet bjuds vi på GNOME 49 i Fedora Workstation och KDE Plasma 6.4 för KDE-fansen – båda fyllda med nya funktioner och förbättringar.

    Enklare installation och mer moderna standarder
    Den klassiska Fedora-installationen har fått ett lyft tack vare den nya Anaconda WebUI, som nu blir standard i fler varianter av Fedora. Dessutom körs GNOME-skrivbordet enbart på Wayland, vilket markerar slutet för X11 i standardläget. Även små saker får kärlek: emojier visas snyggare tack vare stöd för COLRv1-teckensnitt, och utvecklare kan prova det nya språket Hare.

    Pakethantering och uppdateringar blir smartare
    Fedora 43 gör DNF 5 till standard i installern, vilket betyder snabbare och mer pålitliga paketinstallationer. För användare av Fedora Kinoite aktiveras automatiska uppdateringar som standard, och systemet startar snabbare tack vare en zstd-komprimerad initrd. Fedora introducerar även Packit-automation för enklare paketsläpp.

    Massiva uppdateringar för utvecklare
    Som alltid med Fedora får utvecklare en rejäl uppdatering av verktygskedjan: GCC 15.2, Glibc 2.42, LLVM 21, Python 3.14, PostgreSQL 18, Ruby on Rails 8.0, MySQL 8.4 och mycket mer finns redan med i betan.

    När släpps det skarpt?
    Den färdiga versionen av Fedora Linux 43 väntas i slutet av oktober eller början av november 2025. Fram tills dess kan du ladda ner betaversionen som ISO eller torrent – men kom ihåg att det här är en förhandsversion. Perfekt att testa i en virtuell maskin eller på en reservdator, men inget för ditt huvudsakliga arbetsredskap.

    https://dl.fedoraproject.org/pub/fedora/linux/releases/test/43_Beta

    Fedora Linux 43 — Fakta (Beta)
    • Status Beta (förhandsversion; ej för produktion)
    • Kärna Linux 6.17 (kommande serie)
    • Skrivbord GNOME 49 (Workstation), KDE Plasma 6.4 (KDE-utgåvan)
    • Installer/Session Anaconda WebUI som standard i fler Spins; GNOME kör Wayland-endast
    • Grafik/Emoji Stöd för COLRv1 i Noto Color Emoji (bättre färgemoji)
    • Språk/Runtime Stöd för Hare-språket (experimentellt)
    • Pakethantering DNF 5 som standard i Anaconda för RPM-installationer
    • Automatisering Packit-onboarding för nya paket; Fedora Kinoite har auto-uppdateringar aktiverade
    • Uppstart/Prestanda zstd-komprimerad initrd som standard (snabbare boot)
    • Utvecklingsverktyg GCC 15.2; GNU Binutils 2.45; GNU C Library (glibc) 2.42; GDB 17.1; LLVM 21; Golang 1.25; Perl 5.42; RPM 6.0; Python 3.14; PostgreSQL 18; Ruby on Rails 8.0; Dovecot 2.4; MySQL 8.4; Tomcat 10.1
    • Tillgänglighet ISO-avbilder och torrentfiler för nedladdning (beta)
    • Planerad skarp release Slutet av oktober till början av november 2025
    • Varning Installera inte på produktionssystem. Testa i VM eller på reservdator.
    Tips: Håll utkik efter kända fel i releasenoterna och uppgradera ofta under betaperioden.
  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.

    Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.

    Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.

    Från kärnan till DKMS

    För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.

    I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.

    Nya krav på distributionerna

    För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.

    • Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
    • openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
    • Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
    • Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.

    En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.

    Stabilitet före allt

    Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.

    Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.

    Vad betyder det för användarna?

    För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.

    Ett filsystem med potential

    Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.

    Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.

    https://linuxiac.com/bcachefs-transitioning-to-dkms-packaging

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

  • Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan.

    För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/ , och följ det olika länkarna.

    Att testa eller installera Linux kräver ofta en startbar USB-sticka. Med hjälp av det lilla Windowsprogrammet Rufus kan du enkelt göra om en nedladdad ISO-fil till en fungerande installationssticka. Här går vi igenom processen steg för steg – från nedladdning till att ändra startordningen i datorns BIOS/UEFI.

    Steg 1: Ladda ner ISO-filen

    1. Besök den Linux wiki sidan för den Linuxdistribution du vill använda, till exempel:
    2. Ladda ner den version (ISO-fil) som passar din dator. Ofta finns alternativ för både 64-bitars och specialutgåvor.

    Steg 2: Installera Rufus

    1. Gå till rufus.ie och ladda ner programmet.
    2. Rufus är portabelt – det betyder att du inte behöver installera något. Dubbelklicka bara på filen du laddat ner för att starta programmet.

    Steg 3: Förbered USB-stickan

    1. Sätt in en USB-sticka (helst minst 8 GB).
    2. Kom ihåg att allt innehåll raderas, så säkerhetskopiera filer om det behövs.

    Steg 4: Skapa den startbara USB:n

    1. Öppna Rufus.
    2. Välj din USB-sticka i listan under Enhet.
    3. Klicka på Välj bredvid Startval och leta upp din ISO-fil.
    4. Rufus ställer oftast in rätt alternativ automatiskt (t.ex. GPT/UEFI eller MBR/BIOS). Är du osäker – låt standardinställningarna vara.
    5. Klicka på Starta.
    6. Bekräfta att stickan får raderas och vänta tills statusfältet visar Klar.

    Nu har du en fungerande Linux-USB!

    Steg 5: Ändra startordningen i BIOS/UEFI

    För att datorn ska starta från USB-stickan behöver du tala om det för BIOS/UEFI. Så här gör du:

    1. Starta om datorn.
    2. Tryck på rätt tangent för att öppna BIOS/UEFI eller Boot-menyn. Vanliga alternativ är:
      • Del eller F2 (för att gå in i BIOS/UEFI-menyn)
      • F10, F12 eller Esc (för att öppna en tillfällig Boot-meny)
      • HP Datorer har ESC, så får man fram en menu där man kan ändra bootordningen , annars bruka F12 vara vanligt för att ändra boot ordningen.
    3. I BIOS/UEFI: Leta upp menyn som heter Boot, Boot Order eller Boot Priority.
    4. Flytta upp USB-enheten överst i listan.
    5. Spara ändringarna och starta om.

    Tips: Om din dator har ett särskilt Boot Menu-läge (t.ex. via F12) kan du välja USB-stickan direkt utan att ändra inställningarna permanent.

    Steg 6: Starta Linux

    Om allt gick rätt kommer datorn nu att boota från din USB-sticka och ladda Linux-installationsprogrammet eller en ”live”-miljö där du kan prova systemet direkt.

    Faktaruta: Gör USB-sticka med Rufus
    1. Ladda ner Linux-ISO (t.ex. Ubuntu, Mint, Fedora).
    2. Ladda ner & starta Rufus (portabelt).
    3. Sätt i USB (minst 8 GB) – all data raderas.
    4. Välj Enhet (din USB) och klicka Välj för ISO.
    5. Låt standard (GPT/UEFI eller MBR/BIOS) stå kvar om osäker.
    6. Klicka Starta → vänta till Klar.
    7. Boota från USB (ändra boot-ordning vid behov).
    Boot-tangenter: Del, F2, F10, F12, Esc (varierar mellan modeller).
  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

  • Fedora 43 säger farväl till MBR för UEFI-installationer på x86

    Innehållsförteckning

    MBR Bort ifrån Fedora 43

    Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur.

    Vad innebär förändringen?

    Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet Anaconda slutar tillåta UEFI-installationer på MBR-partitionerade diskar.

    Om du installerar Fedora 43 på ett x86-system i UEFI-läge måste du använda en disk som är partitionerad med GPT (GUID Partition Table).

    Denna förändring gäller endast nya installationer, inte uppgraderingar av befintliga system.

    Förslaget är ännu inte slutgiltigt beslutat, men det har fått starkt stöd i Fedora-gemenskapens omröstning. Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) förväntas fatta ett beslut inför Fedora 43:s lansering.

    Varför görs denna förändring?

    Det finns flera viktiga skäl till varför Fedora vill slopa MBR-stödet vid UEFI-installationer:

    1. Ökad tillförlitlighet
    Även om UEFI-tekniken tekniskt sett fungerar med MBR, är stödet ofta bristfälligt i verkligheten. Firmware varierar och det är vanligt med problem, till exempel att efibootmgr inte kan registrera UEFI-bootposter. Genom att standardisera på GPT blir installationen mer robust.

    2. Mindre underhåll och tydligare dokumentation
    Fedora testar inte UEFI på MBR i dagsläget. Eftersom användningen är mycket begränsad innebär slopat stöd mindre komplexitet i testning och kodbas, och minskar risken att användare tror att MBR+UEFI är en framtidssäker lösning.

    3. Anpassning till moderna standarder
    Fedoras dokumentation för GRUB2 utgår redan från GPT vid UEFI-installationer. Tidigare behov, som molnplattformar som bara stödde MBR, är inte längre aktuella. Moderna miljöer har fullt stöd för GPT.

    Vem påverkas av förändringen?

    Det är viktigt att förstå vilka scenarier som berörs:

    Du påverkas om:

    • Du planerar att installera Fedora 43 (eller senare) på ett x86-system som startas i UEFI-läge och använder en MBR-partitionerad disk.

    Du påverkas inte om:

    • Du redan har en befintlig Fedora-installation, även om den kör UEFI på MBR.
    • Du använder andra arkitekturer än x86, till exempel ARM eller RISC-V.
    • Du installerar Fedora i traditionellt BIOS-läge (Legacy Boot).

    Hur kan du testa ändringen?

    Om du vill prova beteendet i förväg:

    1. Vänta tills ändringen har införts via pull request Anaconda PR #6484.
    2. Ladda ner en aktuell Fedora Rawhide ISO.
    3. Försök att installera Fedora i UEFI-läge på en MBR-partitionerad disk.

    Installationsprogrammet bör då avbryta med ett tydligt felmeddelande om att GPT krävs för UEFI-installationer.

    Vad händer härnäst?

    Om detta förslag godkänns, kommer Fedora från och med version 43 att endast stödja UEFI-installationer på GPT-diskar för x86-system. Det är ett steg mot ett modernare, mer förutsägbart och stabilt operativsystem.

    Om du planerar att installera Fedora på en UEFI-maskin är det redan nu rekommenderat att konvertera eller skapa dina diskar med GPT — det är framtidens riktning.

    Vi inväntar ett officiellt beslut från FESCo.

    Fakta: MBR, GPT och UEFI.

    Fakta: MBR, GPT och UEFI

    MBR (Master Boot Record)
    En äldre metod för att partitionera hårddiskar, introducerad på 1980-talet. Begränsad till 2 TB diskar och högst fyra primära partitioner. Startsektorn innehåller både partitionstabellen och kod för att starta operativsystemet.

    GPT (GUID Partition Table)
    En modern partitioneringsstandard som ersätter MBR. Stöder mycket större diskar och fler partitioner (upp till 128). Varje partition identifieras med ett globalt unikt ID (GUID). GPT är en del av UEFI-standarden.

    UEFI (Unified Extensible Firmware Interface)
    Ett modernt firmwaregränssnitt som ersätter BIOS. Ger snabbare uppstart, stöd för stora diskar, grafiska menyer och säker start (Secure Boot). Förväntar sig normalt att disken är partitionerad med GPT.

  • Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom

    32-bitarsstöd är en förutsättning för att kunna spela spel som är m/ä på linux

    Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom
    Fedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen – och varför blev reaktionerna så starka? Här sammanfattar vi läget.

    Vad Fedora föreslog

    Förslaget, som lades fram av Fedora-utvecklaren Fabio Valentini, bestod i huvudsak av två delar:

    1. Att sluta inkludera 32-bitarsbibliotek (kallade “multilib”) i 64-bitars Fedora-installationer.
    2. Att helt sluta bygga och paketera ny programvara för 32-bitars i686-arkitekturen.

    Redan tidigare hade Fedora tagit bort stöd för 32-bitarskärnor och installerbara ISO-filer – det här sågs som de sista två stegen mot att helt fasa ut 32-bitarsplattformen.

    Första delen skulle teoretiskt gå att ångra, men att sluta bygga ny programvara hade varit ett nästintill oåterkalleligt beslut.

    Varför ville man ta bort stödet för 32-bitars?

    Det fanns flera tekniska och praktiska motiv:

    • Underhållsarbete: Det blir allt svårare för utvecklare att hålla 32-bitarskod uppdaterad, eftersom många moderna projekt redan lämnat det bakom sig.
    • Förenkling: Att hantera 32-bitarsbibliotek i dagens Fedora är komplext och bygger på ömtåliga regler och specialfall.
    • Resurseffektivitet: Om man slipper bygga tusentals 32-bitarsprogram frigörs processortid, vilket gynnar utvecklingen av 64-bitarsprogram.
    • Snabbare system: Att minska antalet paket skulle kunna snabba upp pakethantering och uppdateringar för användarna.

    Hur skulle det ha påverkat användarna?

    Även om utvecklarna såg tydliga fördelar, fanns det risker för slutanvändare – särskilt inom spelvärlden:

    • Program tas bort: 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer skulle försvinna vid uppgradering.
    • Kompatibilitetsproblem: Mjukvara som kräver 32-bitarskomponenter skulle inte längre fungera.
    • Spelmiljöer hotas: Populära lösningar som Wine (för att köra Windows-spel) och Steam skulle drabbas, särskilt äldre installationer.
    • Fedora-baserade distros påverkas: Distributioner som Bazzite och Nobara, som fokuserar på gaming, skulle få problem.
    • Äldre spel förloras: Många klassiska Linux- och Windows-spel riskerade att inte längre kunna köras enkelt.

    Reaktionerna blev starka

    Mottagandet från användarbasen var kraftigt negativt. Valentini beskrev hur han möttes av hundratals kommentarer i stil med: ”Gör inte det här!”, ”Bryr ni er inte om era användare?” och ”Jag byter distro direkt!”

    Han menade att överdrivna rubriker och sensationsjournalistik från vissa teknikmedier och YouTubers förstärkte konflikten.

    Flera användare jämförde Fedora med Windows – som fortfarande tillåter 32-bitarsprogram – och tyckte att Fedora gick för fort fram.

    En undersökning visade att:

    • 51 % var ”starkt emot”
    • 16 % var ”emot, men kunde övertalas”

    Totalt motsatte sig alltså två tredjedelar av de svarande förslaget.

    Fanns det några kompromisser?

    Ja, flera tekniska lösningar diskuterades som alternativ:

    • Wine med WoW64 – En ny teknik där Wine kan köra 32-bitars Windows-program utan hjälp från operativsystemets egna 32-bitarsbibliotek. Lovande men ännu inte helt stabil.
    • Flatpak – Paket som innehåller alla sina beroenden. Steam finns till exempel som Flatpak, men användare rapporterade ibland sämre prestanda, högre lagringskrav och problem med vissa funktioner.
    • Containrar – Exempelvis Podman eller Toolbx, där man kan köra ett separat 32-bitarsmiljö vid behov.
    • Begränsat stöd, som Ubuntu – En kompromiss vore att endast behålla ett urval av viktiga 32-bitarsbibliotek, till exempel för spel. Det har Ubuntu gjort sedan 2019.

    Beslutet: Fedora behåller stödet – för nu

    Den 28 juni 2025 valde Valentini att dra tillbaka sitt förslag. Fedora 44 kommer alltså inte att avveckla 32-bitarsstödet ännu.

    Han konstaterade att det helt enkelt var för tidigt, och att debatten sannolikt hade blivit lika hätsk oavsett vilken version som förslaget gällde.

    En del i communityn såg detta som en seger för användarna. Andra ansåg att man bara skjutit problemet framför sig, eftersom trenden i mjukvaruvärlden tydligt går mot att släppa stödet för 32-bitarsplattformar.

    Valentini avslutade med att han nu gärna ser konkreta och realistiska motförslag. Diskussionen lär alltså fortsätta – med hopp om en lösning som fungerar både för användare och utvecklare.

    https://ostechnix.com/fedora-32-bit-i686-support-withdrawal-postponed

    Fakta: Vad är i686?

    i686 är en arkitekturetikett som används i Linuxvärlden för att beskriva en klass av 32-bitars x86-processorer med stöd för instruktioner som introducerades med Intel Pentium Pro (1995) och framåt. Den är en vidareutveckling av tidigare x86-generationer som i386 och i586 (Pentium) och används ofta som minimikrav för modern 32-bitarsprogramvara.

    Vilka CPU:er räknas som i686-kompatibla?

    • Intel Pentium Pro
    • Intel Pentium II
    • Intel Pentium III
    • Intel Pentium M
    • Intel Pentium 4
    • Intel Celeron (baserat på ovanstående generationer)
    • Intel Atom (tidiga modeller som Z500–Z600-serierna)
    • AMD Athlon (klassiska 32-bitarsversioner)
    • AMD Duron
    • AMD Sempron (32-bitars)
    • Via C3, C7, Eden
    • Transmeta Crusoe och Efficeon
    • Vissa Geode LX-processorer

    Notera att även om dessa processorer tekniskt stöder i686, så varierar prestanda och kompatibilitet beroende på instruktioner som SSE, PAE eller NX-bit. Moderna system kräver ofta mer än bara grundläggande i686-stöd för att fungera fullt ut.

  • Fedora Linux 42 släppt – Ny installerare, GNOME 48 och KDE Plasma 6.3


    Fedora-projektet har lanserat Fedora Linux 42, en ny stabil version av sin populära Linuxdistribution med stöd från Red Hat. Denna utgåva bjuder på många uppdateringar och nya funktioner som gör Fedora både kraftfullare och mer användarvänlig.

    Fedora 42 bygger på Linuxkärnan 6.14 och levereras med GNOME 48 som standardmiljö i Fedora Workstation. En av de största nyheterna är att installationen nu sker med den nya Anaconda WebUI, ett modernt och grafiskt installeringsverktyg. Det erbjuder bland annat guidad partitionering, möjlighet att återinstallera Fedora vid behov och stöd för dual-boot.

    Installationsprocessen har också förbättrats med funktioner som statusvisning, hjälpfunktioner, översikt av inställningar och en ”wizard” som låter användaren hoppa över onödiga steg.

    En annan stor nyhet är att Fedora KDE Spin – som använder KDE Plasma 6.3 – nu räknas som en fullvärdig utgåva, precis som GNOME-baserade Workstation. KDE-versionen har dessutom fått stöd för Power Systems (ppc64le) och finns som liveavbildningar för OpenPOWER-hårdvara som Talos Workstation.

    Fedora 42 introducerar även en ny variant: Fedora COSMIC Spin, som använder det nya skrivbordet COSMIC. Det är utvecklat i Rust av System76, samma företag bakom Pop!_OS.

    Andra tekniska nyheter i Fedora 42:

    • Stöd i RPM för systemd:s sysusers.d, vilket gör det enklare att hantera användare och grupper vid paketinstallation
    • composefs används som standard i Atomic-desktopmiljöerna
    • SDL3 och Wayland som standard för spel och grafikapplikationer i Fedora Workstation
    • firewalld använder nu IPv6_rpfilter med värdet ”loose”
    • Övergång från SquashFS till EROFS i liveavbildningar, vilket förbättrar prestanda
    • Förbättrat stöd för MIPI-kameror i laptops
    • simpledrm används för att visa bootskärmen Plymouth
    • Hela /usr-bin och /usr-sbin har slagits samman
    • DNF och RPM har nu stöd för Copy-on-Write i alla varianter
    • DNF5 kan rensa bort gamla nycklar automatiskt
    • Nya optimerade binärer för x86_64-v2, vilket ger bättre prestanda

    Fedora 42 kommer också med det senaste inom utvecklingsverktyg och språk:

    • GCC 15, Binutils 2.44, glibc 2.41, LLVM 20
    • Golang 1.24, PHP 8.4, Ruby (senaste versionen)
    • Django 5, Ansible 11, Tcl/Tk 9, GHC 9.8 m.m.

    Länkar att ladda ner Fedora 42 finns i vår Wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#42

  • Fedora Asahi Remix 41 lanseras för Apple Silicon Macs med KDE Plasma 6.2 med x86-64 emulering.

    Fedora- och Asahi Linux-projekten har nu släppt Fedora Asahi Remix 41, en Linux-distribution utvecklad särskilt för Apple Silicon-baserade Macs. Den nya versionen bygger på Fedora Linux 41 och levereras med KDE Plasma 6.2 som standard skrivbordsmiljö.

    En av de stora nyheterna i denna version är integrerat stöd för x86/x86-64-emulering, vilket gör det möjligt att spela AAA-spel på Apple Silicon-enheter med hjälp av den senaste Vulkan 1.4-drivrutinen. Versionen erbjuder också förbättrat ljudstöd av hög kvalitet direkt efter installation.

    Fedora Asahi Remix 41 inkluderar en användarvänlig installationsguide baserad på Calamares och har en GNOME-variant som innehåller den senaste GNOME 47-skrivbordsmiljön. För mer avancerade användare finns en servervariant, perfekt för dem som vill använda sina Macs som servrar eller för andra headless-installationer. Det finns även en minimalistisk version för dem som vill bygga sin egen anpassade Fedora-upplevelse.

    För befintliga användare av Fedora Asahi Remix 40 finns möjligheten att uppgradera till den nya versionen enligt Fedora Linux officiella uppgraderingsinstruktioner. Fedora Asahi Remix 41 stöds på ett brett urval av Apple Silicon-enheter, inklusive MacBook Air och Pro med M1 och M2, Mac Mini, Mac Studio och iMac med M1-chip.

    För mer information och installationsinstruktioner, besök den officiella webbplatsen.

    https://asahilinux.org/fedora/#device-support

  • Fedora Linux tar klivet in i Windows Subsystem for Linux (WSL)

    Fedora Linux är på väg att bli ännu mer tillgängligt för Windows-användare. Fedora-projektet planerar att skapa officiella Fedora-bilder för Windows Subsystem for Linux (WSL), vilket innebär att användare kan köra Fedora direkt i Windows-miljön utan behov av dual-boot eller virtuella maskiner. Detta initiativ syftar till att öppna dörrarna för en bredare publik och sänka tröskeln för att börja använda Linux.

    Målet är att lansera Fedora WSL-bilder med Fedora Linux 42, men förslaget måste först godkännas av Fedora Engineering Steering Committee.


    Vad är WSL och varför är det viktigt för Fedora?

    Windows Subsystem for Linux (WSL) är en plattform som låter användare köra Linux-distributioner i en Windows-miljö. Den senaste versionen, WSL 2, kör Linux som en isolerad container i en lättvikts virtuell maskin, vilket ger en snabb och smidig upplevelse.

    För Fedora innebär detta en möjlighet att nå ut till en stor grupp Windows-användare som kanske aldrig tidigare testat Linux. Genom att erbjuda en enkel installation och sömlös integration kan Fedora bli en naturlig ingångspunkt för användare som är nyfikna på Linux.


    Varför Fedora på WSL?

    Fedora-projektets huvudsakliga mål är att göra det enkelt för användare att testa och uppleva Fedora utan att behöva göra några större förändringar i sina system. En officiell WSL-bild innebär att:

    • Användare enkelt kan utforska Fedora: Ingen dual-boot eller virtuell maskin krävs, vilket gör det snabbt och smidigt att komma igång.
    • Windows-användare introduceras till Fedora: Detta kan leda till att fler väljer Fedora som sin primära Linux-distribution.

    Dessutom stärker initiativet Fedoras position som en innovativ Linux-distribution som ständigt söker nya sätt att nå ut till fler användare.


    Hur distribueras Fedora WSL-bilderna?

    Till skillnad från många andra Linux-distributioner planerar Fedora att distribuera sina WSL-bilder som tarballer, snarare än via Microsoft Store. Detta gör det möjligt för Fedora att behålla sin självständighet och undvika att ingå avtal med Microsoft, något som historiskt varit viktigt för projektet.

    Nyare versioner av WSL (2.4.4 och senare) har förbättrat användarupplevelsen för bilder som distribueras utanför Microsoft Store. Dessa förbättringar inkluderar:

    • Automatiserade inställningar: Första-gången-installationsskript och ikoner kan inkluderas direkt i tarballen.
    • Enkel installation: Användare kan installera bilder genom att klicka på filer med ”.wsl”-formatet.

    Användare med äldre versioner av WSL kommer också att få tillgång till detaljerad dokumentation för att säkerställa kompatibilitet.


    Vad krävs för att genomföra projektet?

    För att Fedora WSL-bilder ska bli verklighet behöver projektet:

    1. Skapa en WSL-variant i Fedora-releasens förvaringsplats.
    2. Utveckla en konfigurationsfil och installationsskript för att ge användare en smidig upplevelse.
    3. Använda verktyget Kiwi för att skapa rotfilsystemet i form av en tarball.
    4. Skriva användarvänlig dokumentation för att hjälpa nya användare att komma igång.
    5. Lägga till Fedora i WSL:s distributionslista, så att det kan installeras med kommandot wsl --install Fedora.
    6. Marknadsföra WSL-projektet via Fedora-projektets webbplats och andra kanaler.

    Fördelarna för Fedora

    Detta initiativ erbjuder flera betydande fördelar för Fedora:

    1. Ökad tillgänglighet: Windows-användare som annars inte skulle prova Linux kan enkelt upptäcka Fedora.
    2. Förbättrad användarupplevelse: En smidig installationsprocess gör det lättare för nybörjare att utforska Linux.
    3. Tillväxtpotential: Fedora kan locka fler användare att välja det som sin primära Linux-distribution.

    Nästa steg

    Förslaget är fortfarande under diskussion inom Fedora-communityn och måste godkännas av Fedora Engineering Steering Committee. Om det går igenom, kommer utvecklingen av Fedora WSL-bilder att börja med målet att inkludera dem i Fedora Linux 42.

    Detta initiativ är inte bara en teknisk innovation, utan också en strategisk satsning på att göra Linux mer tillgängligt. Med Fedora WSL-bilder kan fler användare upptäcka kraften i öppen källkod och få en smak av vad Fedora har att erbjuda – direkt från sin Windows-dator.

    https://fedoraproject.org/wiki/Changes/FedoraWSL
  • Fedora Linux 41 är här – med snabbare pakethantering och bättre stöd för modern hårdvara

    Den senaste versionen av Fedora Linux, version 41, har nyligen lanserats och erbjuder flera nya funktioner och förbättringar. Fedora är en av de mest populära Linux-distributionerna och används både på arbetsstationer och i servrar. I och med Fedora 41 har teamet bakom distributionen satt fokus på att effektivisera pakethantering, förbättra stöd för nyare hårdvara och lansera en rad nya skrivbordsmiljöer för att tillgodose olika behov.

    Enklare uppgradering och nyinstallation

    För de som redan använder Fedora är det enklare än någonsin att uppgradera. Processen är smidig och liknar en vanlig systemuppdatering. För nya användare eller de som vill starta om från början går det att ladda ner installationsfiler för olika Fedora-versioner, som Workstation, Cloud och IoT, eller för olika skrivbordsmiljöer, exempelvis KDE Plasma och GNOME.

    DNF 5 – snabbare och lättare pakethantering

    En av de mest efterlängtade nyheterna i Fedora 41 är introduktionen av DNF 5, en ny version av det kommandoradsbaserade verktyget för pakethantering. Pakethantering är en central funktion i Linux-system, eftersom den gör det möjligt att installera, uppgradera och hantera alla de program och bibliotek som operativsystemet använder.

    DNF (Dandified YUM) är efterföljaren till YUM, den pakethanterare som Fedora använde tidigare. Med DNF har Fedora-användare haft tillgång till en kraftfull och flexibel pakethanterare, men DNF 5 tar detta ytterligare ett steg längre. Den nya versionen är utformad för att vara snabbare och effektivare, och den har en betydligt mindre minnesfotavtryck än tidigare. Detta innebär att DNF nu kan användas på en bredare variation av enheter, från resurssnåla containers och IoT-enheter till fullskaliga serverinstallationer och arbetsstationer.

    Med DNF 5 slipper användarna dessutom tidigare alternativ som ”microdnf” för små system – nu fungerar samma pakethanterare över hela systemutbudet. För dem som arbetar i Linux-miljöer är detta en betydande förbättring, då det minskar fragmentering och gör systemunderhåll enklare och mer enhetligt.

    Nya skrivbordsmiljöer och uppdateringar för GNOME och KDE

    Fedora 41 introducerar också nyheter inom skrivbordsmiljöerna. Fedora Workstation 41 bygger nu på GNOME 47, vilket inkluderar den nya, lätta terminalen Ptyxis som standardval. Fedora KDE Plasma Desktop har uppdaterats till KDE 6.2 och erbjuder nu även KDE Plasma Mobile för de som vill använda Fedora på mobila enheter. Dessutom har Fedora lanserat en helt ny skrivbordsmiljö kallad Fedora Miracle, som bygger på Wayland och Mir och erbjuder ett dynamiskt system för kaklad fönsterhantering, vilket ger en modern och smidig användarupplevelse.

    Förbättrat stöd för hårdvara och säkerhet

    Fedora 41 gör det också enklare att använda modern hårdvara. Nya kameror på bärbara datorer, som använder MIPI-gränssnittet, har tidigare varit utmanande att få att fungera i Linux. Med Fedora 41 finns nu integrerat stöd för MIPI-kameror via Intel IPU6, och Firefox kommer med PipeWire-stöd för video som standard. Detta förbättrar videoupplevelsen och visar en indikator i GNOME:s toppmeny när kameran är aktiv.

    För användare med grafikkort från Nvidia som kräver proprietära drivrutiner har Fedora återinfört stöd för att enkelt installera dessa, även på system med Secure Boot aktiverat. Detta innebär att användarna nu kan aktivera Secure Boot utan att behöva välja mellan säkerhet och kompatibilitet med sin hårdvara.

    En starkare Fedora-gemenskap

    För dem som stöter på problem eller vill ha hjälp med uppdateringar erbjuder Fedora ett dedikerat användarforum, Ask Fedora, där vanliga frågor och lösningar samlas. Fedora uppmuntrar även nya användare att delta i diskussioner och dela sina erfarenheter i Fedora Discussion.

    Fedora 41 sätter en ny standard för hur Linux-distributioner kan förenkla både installation, uppdatering och hantering av program och systemresurser. Med ett snabbare och lättare DNF, förbättrat stöd för modern hårdvara och ett växande utbud av skrivbordsmiljöer ser Fedora ut att fortsätta växa och anpassa sig efter användarnas behov.

    https://fedoraproject.org/#editions

  • Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Installatör: Enklare och Mer Användarvänlig Installation

    Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Anaconda-installatör för Enklare Installation

    Fedora-projektet förbereder en betydande uppdatering i Fedora 42 med lanseringen av en ny webbaserad Anaconda installtions progfram, avsedd att göra installationsprocessen mer intuitiv och användarvänlig.

    Med Fedora 41 på väg att släppas i början av november, har utvecklingsteamet redan börjat planera för Fedora 42, som förväntas lanseras efter mitten av april nästa år. En av de mest anmärkningsvärda förändringarna är övergången från det traditionella GTK-baserade installationsprogrammet till en ny webbaserad version av Anaconda. Denna förändring syftar till att förbättra användarupplevelsen och erbjuda mer flexibla alternativ för både nybörjare och erfarna användare.

    Förbättrad Partitionering och Lagringshantering

    Den nya Anaconda-installatören kommer att introducera en omarbetad partitioneringsmodell som ersätter de tidigare metoderna för automatisk och anpassad partitionering samt det avancerade verktyget Blivet-GUI. De viktigaste funktionerna inkluderar:

    • Guidad Partitionering: En mer användarvänlig version av automatisk partitionering där användare kan välja installationsmål och anpassa inställningar efter behov. Detta alternativ täcker de flesta vanliga användarscenarier och gör processen mer intuitiv.
    • Integration med Cockpit Storage: För att förbättra lagringshanteringen kommer Anaconda att integrera det externa verktyget Cockpit Storage direkt i installationsprogrammet. Eftersom båda verktygen använder samma teknologier—PatternFly och Cockpit-ramverken—kommer detta att erbjuda en sömlös och konsistent användarupplevelse.

    Nya Alternativ under Installationen

    Användare kommer att ha flera nya valmöjligheter när de installerar Fedora 42:

    • Installera i Fritt Utrymme: Utnyttjar befintligt ledigt utrymme på valda diskar för installation, vilket eliminerar behovet av att manuellt justera partitioner.
    • Använd Befintlig Lagring: Tillåter tilldelning av monteringspunkter till redan existerande partitioner, idealiskt för dem som vill återanvända tidigare systemkonfigurationer eller partitioner skapade med andra verktyg.
    • Installera om Befintligt System: Ger möjlighet att installera om över ett befintligt system med alternativet att bevara användardata i katalogen ”/home”.

    Godkännande och Framtida Förbättringar

    Innan dessa förändringar blir officiella måste de godkännas av Fedora Engineering Steering Committee (FESCo), som övervakar tekniska beslut inom Fedora-projektet. Utvecklingsteamet är också öppet för framtida förbättringar baserade på användarfeedback, inklusive ytterligare förenklingar för att frigöra diskutrymme under installationen.

    Frivillig Insamling av Användardata

    Utöver uppdateringarna i installationsprogrammet kommer Fedora 42 att introducera en valfri funktion för insamling av användarstatistik. Detta har varit föremål för diskussion inom communityn men godkändes tidigare i år. Syftet är att samla in data för att förbättra systemet, med full respekt för användarnas integritet.

    Sammanfattning

    Den nya webbaserade Anaconda installtion programmet i Fedora 42 representerar ett stort steg framåt för att förbättra användarupplevelsen. Med fokus på enkelhet och flexibilitet förväntas dessa förändringar göra installationsprocessen smidigare och mer anpassningsbar, vilket gynnar både nya och erfarna användare. Med ytterligare möjligheter för framtida förbättringar baserade på feedback, markerar Fedora 42 en spännande utveckling i Fedora-projektets historia.

    https://fedoraproject.org

Etikett: fedora

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett…

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen. En månad efter den stora 49-lanseringen är första…

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…

  • RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt. RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket Ett av de mest klassiska verktygen i…

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator. Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket…

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration. Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan. För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

  • Fedora 43 säger farväl till MBR för UEFI-installationer på x86

    MBR Bort ifrån Fedora 43 Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur. Vad innebär förändringen? Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet…

  • Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom

    Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakomFedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen –…

  • Fedora Linux 42 släppt – Ny installerare, GNOME 48 och KDE Plasma 6.3

    Fedora-projektet har lanserat Fedora Linux 42, en ny stabil version av sin populära Linuxdistribution med stöd från Red Hat. Denna utgåva bjuder på många uppdateringar och nya funktioner som gör Fedora både kraftfullare och mer användarvänlig. Fedora 42 bygger på Linuxkärnan 6.14 och levereras med GNOME 48 som standardmiljö i Fedora Workstation. En av de…

  • Fedora Asahi Remix 41 lanseras för Apple Silicon Macs med KDE Plasma 6.2 med x86-64 emulering.

    Fedora- och Asahi Linux-projekten har nu släppt Fedora Asahi Remix 41, en Linux-distribution utvecklad särskilt för Apple Silicon-baserade Macs. Den nya versionen bygger på Fedora Linux 41 och levereras med KDE Plasma 6.2 som standard skrivbordsmiljö. En av de stora nyheterna i denna version är integrerat stöd för x86/x86-64-emulering, vilket gör det möjligt att spela…

  • Fedora Linux tar klivet in i Windows Subsystem for Linux (WSL)

    Fedora Linux är på väg att bli ännu mer tillgängligt för Windows-användare. Fedora-projektet planerar att skapa officiella Fedora-bilder för Windows Subsystem for Linux (WSL), vilket innebär att användare kan köra Fedora direkt i Windows-miljön utan behov av dual-boot eller virtuella maskiner. Detta initiativ syftar till att öppna dörrarna för en bredare publik och sänka tröskeln…

  • Fedora Linux 41 är här – med snabbare pakethantering och bättre stöd för modern hårdvara

    Den senaste versionen av Fedora Linux, version 41, har nyligen lanserats och erbjuder flera nya funktioner och förbättringar. Fedora är en av de mest populära Linux-distributionerna och används både på arbetsstationer och i servrar. I och med Fedora 41 har teamet bakom distributionen satt fokus på att effektivisera pakethantering, förbättra stöd för nyare hårdvara och…

  • Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Installatör: Enklare och Mer Användarvänlig Installation

    Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Anaconda-installatör för Enklare Installation Fedora-projektet förbereder en betydande uppdatering i Fedora 42 med lanseringen av en ny webbaserad Anaconda installtions progfram, avsedd att göra installationsprocessen mer intuitiv och användarvänlig. Med Fedora 41 på väg att släppas i början av november, har utvecklingsteamet redan börjat planera för Fedora 42, som förväntas…