• Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan.

    För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/ , och följ det olika länkarna.

    Att testa eller installera Linux kräver ofta en startbar USB-sticka. Med hjälp av det lilla Windowsprogrammet Rufus kan du enkelt göra om en nedladdad ISO-fil till en fungerande installationssticka. Här går vi igenom processen steg för steg – från nedladdning till att ändra startordningen i datorns BIOS/UEFI.

    Steg 1: Ladda ner ISO-filen

    1. Besök den Linux wiki sidan för den Linuxdistribution du vill använda, till exempel:
    2. Ladda ner den version (ISO-fil) som passar din dator. Ofta finns alternativ för både 64-bitars och specialutgåvor.

    Steg 2: Installera Rufus

    1. Gå till rufus.ie och ladda ner programmet.
    2. Rufus är portabelt – det betyder att du inte behöver installera något. Dubbelklicka bara på filen du laddat ner för att starta programmet.

    Steg 3: Förbered USB-stickan

    1. Sätt in en USB-sticka (helst minst 8 GB).
    2. Kom ihåg att allt innehåll raderas, så säkerhetskopiera filer om det behövs.

    Steg 4: Skapa den startbara USB:n

    1. Öppna Rufus.
    2. Välj din USB-sticka i listan under Enhet.
    3. Klicka på Välj bredvid Startval och leta upp din ISO-fil.
    4. Rufus ställer oftast in rätt alternativ automatiskt (t.ex. GPT/UEFI eller MBR/BIOS). Är du osäker – låt standardinställningarna vara.
    5. Klicka på Starta.
    6. Bekräfta att stickan får raderas och vänta tills statusfältet visar Klar.

    Nu har du en fungerande Linux-USB!

    Steg 5: Ändra startordningen i BIOS/UEFI

    För att datorn ska starta från USB-stickan behöver du tala om det för BIOS/UEFI. Så här gör du:

    1. Starta om datorn.
    2. Tryck på rätt tangent för att öppna BIOS/UEFI eller Boot-menyn. Vanliga alternativ är:
      • Del eller F2 (för att gå in i BIOS/UEFI-menyn)
      • F10, F12 eller Esc (för att öppna en tillfällig Boot-meny)
      • HP Datorer har ESC, så får man fram en menu där man kan ändra bootordningen , annars bruka F12 vara vanligt för att ändra boot ordningen.
    3. I BIOS/UEFI: Leta upp menyn som heter Boot, Boot Order eller Boot Priority.
    4. Flytta upp USB-enheten överst i listan.
    5. Spara ändringarna och starta om.

    Tips: Om din dator har ett särskilt Boot Menu-läge (t.ex. via F12) kan du välja USB-stickan direkt utan att ändra inställningarna permanent.

    Steg 6: Starta Linux

    Om allt gick rätt kommer datorn nu att boota från din USB-sticka och ladda Linux-installationsprogrammet eller en ”live”-miljö där du kan prova systemet direkt.

    Faktaruta: Gör USB-sticka med Rufus
    1. Ladda ner Linux-ISO (t.ex. Ubuntu, Mint, Fedora).
    2. Ladda ner & starta Rufus (portabelt).
    3. Sätt i USB (minst 8 GB) – all data raderas.
    4. Välj Enhet (din USB) och klicka Välj för ISO.
    5. Låt standard (GPT/UEFI eller MBR/BIOS) stå kvar om osäker.
    6. Klicka Starta → vänta till Klar.
    7. Boota från USB (ändra boot-ordning vid behov).
    Boot-tangenter: Del, F2, F10, F12, Esc (varierar mellan modeller).
  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

  • Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Installatör: Enklare och Mer Användarvänlig Installation

    Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Anaconda-installatör för Enklare Installation

    Fedora-projektet förbereder en betydande uppdatering i Fedora 42 med lanseringen av en ny webbaserad Anaconda installtions progfram, avsedd att göra installationsprocessen mer intuitiv och användarvänlig.

    Med Fedora 41 på väg att släppas i början av november, har utvecklingsteamet redan börjat planera för Fedora 42, som förväntas lanseras efter mitten av april nästa år. En av de mest anmärkningsvärda förändringarna är övergången från det traditionella GTK-baserade installationsprogrammet till en ny webbaserad version av Anaconda. Denna förändring syftar till att förbättra användarupplevelsen och erbjuda mer flexibla alternativ för både nybörjare och erfarna användare.

    Förbättrad Partitionering och Lagringshantering

    Den nya Anaconda-installatören kommer att introducera en omarbetad partitioneringsmodell som ersätter de tidigare metoderna för automatisk och anpassad partitionering samt det avancerade verktyget Blivet-GUI. De viktigaste funktionerna inkluderar:

    • Guidad Partitionering: En mer användarvänlig version av automatisk partitionering där användare kan välja installationsmål och anpassa inställningar efter behov. Detta alternativ täcker de flesta vanliga användarscenarier och gör processen mer intuitiv.
    • Integration med Cockpit Storage: För att förbättra lagringshanteringen kommer Anaconda att integrera det externa verktyget Cockpit Storage direkt i installationsprogrammet. Eftersom båda verktygen använder samma teknologier—PatternFly och Cockpit-ramverken—kommer detta att erbjuda en sömlös och konsistent användarupplevelse.

    Nya Alternativ under Installationen

    Användare kommer att ha flera nya valmöjligheter när de installerar Fedora 42:

    • Installera i Fritt Utrymme: Utnyttjar befintligt ledigt utrymme på valda diskar för installation, vilket eliminerar behovet av att manuellt justera partitioner.
    • Använd Befintlig Lagring: Tillåter tilldelning av monteringspunkter till redan existerande partitioner, idealiskt för dem som vill återanvända tidigare systemkonfigurationer eller partitioner skapade med andra verktyg.
    • Installera om Befintligt System: Ger möjlighet att installera om över ett befintligt system med alternativet att bevara användardata i katalogen ”/home”.

    Godkännande och Framtida Förbättringar

    Innan dessa förändringar blir officiella måste de godkännas av Fedora Engineering Steering Committee (FESCo), som övervakar tekniska beslut inom Fedora-projektet. Utvecklingsteamet är också öppet för framtida förbättringar baserade på användarfeedback, inklusive ytterligare förenklingar för att frigöra diskutrymme under installationen.

    Frivillig Insamling av Användardata

    Utöver uppdateringarna i installationsprogrammet kommer Fedora 42 att introducera en valfri funktion för insamling av användarstatistik. Detta har varit föremål för diskussion inom communityn men godkändes tidigare i år. Syftet är att samla in data för att förbättra systemet, med full respekt för användarnas integritet.

    Sammanfattning

    Den nya webbaserade Anaconda installtion programmet i Fedora 42 representerar ett stort steg framåt för att förbättra användarupplevelsen. Med fokus på enkelhet och flexibilitet förväntas dessa förändringar göra installationsprocessen smidigare och mer anpassningsbar, vilket gynnar både nya och erfarna användare. Med ytterligare möjligheter för framtida förbättringar baserade på feedback, markerar Fedora 42 en spännande utveckling i Fedora-projektets historia.

    https://fedoraproject.org

  • Fedora Workstationen 41 säger hejdå till X 11.

    X11 har hängt med sedan 1987

    I teknikvärldens eviga strävan efter förnyelse och förbättring står vi inför ytterligare en vändpunkt. Fedora, en av de ledande Linuxdistributionerna, tar ett avgörande steg framåt med sitt nyaste släpp, Fedora Workstation 41. I denna version har man beslutat att helt överge X Window System, mer känt som X11, till förmån för den modernare displayserverprotokollet Wayland. Men vad innebär detta egentligen, och hur påverkar det användarna?

    X11 har länge varit ryggraden i grafiskt användargränssnitt för Unix-liknande operativsystem. Sedan dess debut 1987 har det varit standard för att hantera fönstersystem på dessa plattformar. X11 möjliggjorde flexibla och nätverkstransparenta grafiska gränssnitt, vilket gjorde det möjligt för applikationer att visa upp på en maskin medan de kördes på en annan. Trots sin långa tjänstgöring har X11 dock dragits med problem som prestandabegränsningar och komplexitet i designen.

    Mot denna bakgrund har Wayland framträtt som ett lovande alternativ. Utvecklat för att erbjuda en smidigare och säkrare användarupplevelse genom att eliminera många av de äldre arkitekturella begränsningarna hos X11, har Wayland gradvis vunnit terräng. Sedan Fedora 36 har Wayland varit den primära upplevelsen för användare av GNOME, Fedora’s standard skrivbordsmiljö.

    I och med Fedora Workstation 41 har Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) beslutat att endast inkludera Wayland i installationsbilderna, vilket innebär att stöd för X11 inte längre kommer vara förinstallerat. Detta markerar en tydlig riktning mot framtida utveckling där fokus ligger på att modernisera och förbättra användargränssnitten.

    För de som fortfarande föredrar eller behöver X11 för specifika tillämpningar kommer paketen dock fortfarande att vara tillgängliga för manuell installation via GNOME:s specialintressegrupper och arbetsgrupper. Användare som uppgraderar från tidigare versioner av Fedora kommer också att ha kvar X11-stödet genom in-place uppgraderingar, men för nya installationer av Fedora 41 krävs manuell installation av de relevanta paketen, såsom ”gnome-session-xsession” och ”gnome-classic-session-xsession”.

    Med introduktionen av NVIDIA:s nya 555-displaydrivrutin, som innehåller stöd för explicit synkronisering, har upplevelsen av Wayland förbättrats avsevärt, vilket gör det till ett ännu mer attraktivt alternativ för framtida distributioner. Denna övergång signalerar en epok av renare, effektivare och tekniskt avancerade användarmiljöer för Fedora-användare.

    https://linuxiac.com/x11-is-no-longer-part-of-fedora-workstation-41

  • Kompilera PHP 8.3 för Ubuntu och Fedora: En Guide

    Introduktion

    Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system.

    Förberedelser

    Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden

    För Ubuntu:

    sudo apt install build-essential libxml2-dev libssl-dev libcurl4-openssl-dev libjpeg-dev libpng-dev libonig-dev libsqlite3-dev libpq-dev libreadline-dev libzip-dev libfreetype6-dev

    För Fedora:

    sudo dnf install @development-tools libxml2-devel openssl-devel libcurl-devel libjpeg-devel libpng-devel oniguruma-devel libsqlite3x-devel postgresql-devel readline-devel libzip-devel freetype-devel

    Dessa kommandon installerar de nödvändiga verktygen och biblioteken för PHP-kompilering.

    Ladda Ner PHP Källkod

    Steg 2: Ladda Ner Senaste PHP 8.3 Källkoden

    Använd wget eller curl för att ladda ner PHP 8.3 källkod:

    wget https://www.php.net/distributions/php-8.3.0.tar.gz

    Steg 3: Packa Upp Källkoden

    Packa upp arkivet med:

    tar -xvf php-8.3.0.tar.gz

    Kompilering

    Steg 4: Konfigurera Byggprocessen

    Byt till PHP-källkodskatalogen:

    cd php-8.3.0

    Konfigurera byggprocessen. Ett exempel på konfiguration:

    ./configure --prefix=/usr/local/php --with-openssl --with-zlib --enable-mbstring --with-curl --with-pdo-mysql --with-jpeg --with-freetype

    Anpassa detta efter dina behov.

    Steg 5: Bygg och Installera

    Att kompilera php är lätt.

    Kör:

    make

    Följt av:

    sudo make install

    Efter Installationen

    Steg 6: Verifiera Installationen

    För att verifiera installationen:

    /usr/local/php/bin/php -v

    Steg 7: Konfigurera PHP.ini

    Skapa och anpassa din php.ini-fil:

    cp php.ini-production /usr/local/php/lib/php.ini

    Redigera sedan php.ini enligt dina krav.

    Slutsats

    Kompilering av PHP från källkod på både Ubuntu och Fedora ger dig flexibilitet och full kontroll över din PHP-installation. Detta är särskilt användbart för dem som behöver specifika konfigurationer eller vill dra nytta av de senaste funktionerna i PHP. Regelbundna uppdateringar och noggrann hantering av säkerhetsinställningar är nödvändiga för att upprätthålla ett pålitligt och säkert system.

Etikett: fedora

  • Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan. För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

  • Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Installatör: Enklare och Mer Användarvänlig Installation

    Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Anaconda-installatör för Enklare Installation Fedora-projektet förbereder en betydande uppdatering i Fedora 42 med lanseringen av en ny webbaserad Anaconda installtions progfram, avsedd att göra installationsprocessen mer intuitiv och användarvänlig. Med Fedora 41 på väg att släppas i början av november, har utvecklingsteamet redan börjat planera för Fedora 42, som förväntas…

  • Fedora Workstationen 41 säger hejdå till X 11.

    I teknikvärldens eviga strävan efter förnyelse och förbättring står vi inför ytterligare en vändpunkt. Fedora, en av de ledande Linuxdistributionerna, tar ett avgörande steg framåt med sitt nyaste släpp, Fedora Workstation 41. I denna version har man beslutat att helt överge X Window System, mer känt som X11, till förmån för den modernare displayserverprotokollet Wayland.…

  • Kompilera PHP 8.3 för Ubuntu och Fedora: En Guide

    Introduktion Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system. Förberedelser Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden För Ubuntu: För Fedora: Dessa kommandon installerar…