• openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.

    Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.

    I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.

    En ny start

    Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.

    Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.

    Förändringen sker i etapper

    För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:

    1. Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
    2. Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
    3. Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.

    Mer än bara ett nytt fönster

    För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.

    Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.

    Teknisk faktaruta

    openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen

    • Ny komponent: opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
    • Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
    • Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
    • Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
    • Fasvis migrering:
      • Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
      • Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
      • Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
    • Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
    • Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.

    https://linuxiac.com/ahoy-this-is-opensuse

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.

    Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.

    Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.

    Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.

    Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.

    För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.

    Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.

    https://linuxiac.com/linux-gets-hdr-support-in-chromium-on-wayland

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.

    Kärnsystem och installation

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.

    Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.

    Förbättringar på skrivbordet

    Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.

    GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.

    PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.

    Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.

    Förbättringar för server och moln

    På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.

    QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.

    Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.

    Maskinvarustöd och kärnuppdateringar

    Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.

    TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.

    För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.

    Säkerhetsförbättringar

    Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.

    Andra uppdateringar och förändringar

    Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.

    Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.

    Tillgängliga Ubuntu-varianter

    I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:

    • Kubuntu
    • Ubuntu Budgie
    • Ubuntu MATE
    • Lubuntu
    • Ubuntu Kylin
    • Ubuntu Studio
    • Xubuntu
    • Edubuntu
    • Ubuntu Cinnamon

    Uppgradering och installation

    Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.

    Stödtid

    Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G

    Installation

    PaketBuggnrBeskrivning
    livecd-rootfs2098105Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
    livecd-rootfs2098105Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
    livecd-rootfs2098306Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
    livecd-rootfs2098622Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
    livecd-rootfs2092205RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
    livecd-rootfs2099993RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
    livecd-rootfs2083554Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
    initramfs-tools2091904Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
    dracut2095518Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
    cd-boot-images-riscv642104572Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
    u-boot2098421Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
    u-boot2110301Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01

    Skrivbord

    PaketBuggnrBeskrivning
    pipewire2061687Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
    pipewire2100497Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
    nautilus1813171 / 2095129Fix för rapporterade krascher
    mutterFleraFixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
    gtk42096803Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
    gtk42106744Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
    gtk42066062Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
    gtk+3.02096777Emoji-uppdatering till Unicode 16
    gnome-shell2098016Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
    gnome-shell2039340Fix för getenv/setenv-krasch vid start
    gnome-shell-extension-ubuntu-dock1997550Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
    update-manager1105371 / 2068805Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
    plymouth2096806Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
    xorg-server1861609Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop

    Server och moln

    PaketBuggnrBeskrivning
    cloud-initFleraFörbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
    gce-compute-image-packages2106629Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
    libvirt2051239 / 2084136Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
    qemu2095169Förbättrad RISC-V vektor-emulering
    snapd2085535Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
    apparmor2078467Fix för variabelhantering vid policyinläsning

    Grundläggande plattform

    PaketBuggnrBeskrivning
    apt2078720Fix för hantering av borttagna paket
    systemd2088069 / 2091657EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
    openssh2080216Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
    zfs-linuxFleraFixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
    rsyslogFleraAppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
    netplan.io2083029Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
    ubuntu-drivers-commonFleraFörbättrad NVIDIA-drivrutinshantering

    Maskinvara och kärna

    PaketBuggnrBeskrivning
    linux-firmwareFleraNy firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
    linux-*2098104Patchset för TUXEDO-datorer
    linux-*2095370 / 2067900Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
    linux-oem-*FleraStöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
    linux-gcp-6.142106281Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
    linux-azure-nvidia2090880Backport av SMB lease key-fixar

    Övriga ändringar

    PaketBuggnrBeskrivning
    fwupd2097728 / 2104109Fixar för Dell-dockuppdateringar
    sambaFleraFixar för krascher vid GPO-hantering
    horizon2045394Fix för race condition vid CSS-kompilering
    mysql-8.02112151Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
    ceph2089565 / 2097605Fixar för uppgraderingskrascher
    gvfs2109538Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
    power-profiles-daemon2115041Stöd för anpassade ACPI-plattformsprofiler
    gzip2083700Fix för beteende på s390 vid EOF-hantering

    Nerladdnings länkar och information i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_24.04_LTS

    Källa :

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-3-lts-released-with-bug-fixes-and-security-updates

    Fakta om Ubuntu

    Version: 24.04.3 LTS (Noble Numbat)

    Släppt: 8 augusti 2025

    Kärna: Linux 6.14

    Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)


    Nyheter i 24.04.3

    • Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
    • Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
    • Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
    • Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
    • Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
    • Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering

    Om Ubuntu

    Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd. Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna, både på skrivbord och servrar.

    Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär ”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.

    Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år. LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.


    Visste du att…

    • Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
    • Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
  • GNOME 47 “Denver” – Den senaste uppdateringen av en av de mest populära Linux-skrivbordsmiljöerna

    GNOME (GNU Network Object Model Environment) är en av de mest använda och uppskattade skrivbordsmiljöerna för Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Det är känt för sitt användarvänliga gränssnitt, stabilitet och omfattande uppsättning funktioner som tillgodoser både vanliga användare och avancerade utvecklare. Varje ny version av GNOME introducerar förbättringar som gör skrivbordsmiljön smidigare, snabbare och mer intuitiv. Den senaste utgåvan, GNOME 47 med kodnamnet “Denver”, tar detta ett steg längre genom att introducera en mängd nya funktioner och förbättringar.

    Nya Funktioner och Förbättringar i GNOME 47

    Den mest anmärkningsvärda nyheten i GNOME 47 är stödet för accentfärger, vilket låter användare anpassa utseendet på sitt skrivbord med nio olika accentfärger. Detta görs enkelt via Stil-sektionen i Utseendepanelen under Inställningar. En annan stor nyhet är att GNOME nu implementerar en filväljareportal, vilket gör det möjligt att se större och tydligare miniatyrbilder när filer öppnas i olika applikationer. Detta är en efterlängtad funktion som gör filhantering mycket mer användarvänlig.

    För användare som kör GNOME på Wayland, har version 47 också infört XDG-dialogprotokoll, vilket tillåter bättre hantering av dialogrutor och interaktiva fönster. Samtidigt återintroduceras stöd för äldre X11-markörteman, vilket förbättrar kompatibiliteten med äldre teman och anpassningar.

    Förbättrad pekplattshantering och skärminspelning

    GNOME 47 fortsätter att förbättra användarupplevelsen genom att lägga till stöd för tre- och flerfingersgester på pekplattor. Detta gör det möjligt att använda mer avancerade rörelser för att navigera runt i systemet. Skärminspelningsfunktionen har också förbättrats, nu med stöd för hårdvaruaccelererad inspelning, vilket gör det enklare att spela in högkvalitativa videor utan att belasta systemets resurser.

    Experimentella Funktioner och Framtidsinriktning

    En spännande nyhet i den här versionen är det experimentella stödet för färghanteringsprotokoll i fönsterhanteraren Mutter. Detta är ett första steg mot att ge användare mer kontroll över hur färger hanteras och visas på deras skärmar. GNOME 47 lägger också grunden för en framtid där Wayland blir standard genom att ge möjlighet att bygga GNOME-skalet utan stöd för det äldre X11-protokollet.

    Bättre användarupplevelse och gränssnittsförbättringar

    GNOME 47 har en rad förbättringar i användargränssnittet. Exempelvis har aviseringarna på låsskärmen förbättrats, och användare kan nu centrera tiden när 12-timmarsformatet används. Andra förbättringar inkluderar bättre hantering av monitorer vid koppling och frånkoppling, vilket gör det smidigare att återställa fönsterpositioner.

    Uppdaterade applikationer

    Flera av GNOME:s kärnapplikationer har också fått viktiga uppdateringar. Nautilus (Filer) har fått en ny filväljarmeny och möjligheten att dra och släppa objekt, samt en ny nätverksvy och förbättrad filsökning. Epiphany (GNOME Web) har fått stöd för nya navigeringsgester, bättre mörkt läge och förbättrad lösenordshantering. Dessutom har GNOME Kalender, GNOME Console, och GNOME Programvara fått förbättrade funktioner som gör dem mer kraftfulla och lättanvända.

    Förbättringar för utvecklare och hybrida system

    GNOME 47 erbjuder även förbättringar för utvecklare och avancerade användare, särskilt för de som använder hybrida system med både AMD/NVIDIA eller Intel/NVIDIA-grafikkort. Den nya versionen introducerar stöd för att återhämta sig från GPU-uppdateringsfel och förbättrar drag och släpp-funktionaliteten mellan X11 och Wayland-klienter.

    Framtidens spel och grafikhantering

    En särskilt spännande nyhet för spelentusiaster är att GNOME 47 nu introducerar stöd för att spela spel med VR-headset under Wayland-sessioner. Samtidigt har den fraktionella bildskärmsskalan förbättrats, vilket ger bättre stöd för äldre X11-applikationer och gör att skärmen ser skarp ut på olika upplösningar.

    En mer pålitlig och flexibel plattform

    GNOME 47 visar att GNOME-projektet fortsätter att utveckla och förbättra sin skrivbordsmiljö, vilket gör den mer flexibel, anpassningsbar och användarvänlig. Denna nya version väntas snart finnas tillgänglig i de stabila programvaruförvaret för flera populära Linux-distributioner och kommer att vara standardmiljön i kommande stora utgåvor som Fedora Linux 41 Workstation och Ubuntu 24.10.

    Sammanfattningsvis, med nya funktioner som stöd för accentfärger, förbättrad filhantering, bättre pekplattstöd och framtidssäkrad Wayland-kompatibilitet, fortsätter GNOME att befästa sin position som en av de mest pålitliga och användarvänliga skrivbordsmiljöerna för Linux-användare.

    Mer kan läsa här https://release.gnome.org/47/

    Innehåller ovan använder data ifrån

  • GNOME 47 RC

    GNOME, som står för GNU Network Object Model Environment, är en ledande skrivbordsmiljö utformad för att ge användarna en intuitiv och attraktiv arbetsyta för operativsystem som använder Linux och UNIX-liknande system. Det är en central del av många populära Linux-distributioner som Fedora och Ubuntu. GNOME är känt för sin fokus på användbarhet och tillgänglighet och drivs av en aktiv community av utvecklare och användare som kontinuerligt arbetar för att förbättra dess funktioner och användarvänlighet.

    En Release Candidate (RC) är en betaversion av programvara, som är potentiellt klar att bli den slutgiltiga produkten om inga större fel hittas. Således är RC en viktig del i utvecklingsprocessen, eftersom den ger både utvecklare och användare en möjlighet att testa programvaran i realvärlden och identifiera eventuella återstående problem.

    Nyligen tillkännagav GNOME-projektet lanseringen av GNOME 47 RC. Denna nya version introducerar flera spännande funktioner och förbättringar. Efter en kort försening från dess ursprungliga tidplan, erbjuder RC:n nu publiken en chans att utforska och ge feedback på flera nyckelförbättringar som förväntas i den slutgiltiga utgåvan.

    En av de mest anmärkningsvärda nya funktionerna i GNOME 47 RC är experimentellt stöd för ett färgstyrningsprotokoll i Mutter, en fönster- och kompositionsmanager som är central för skrivbordsmiljön. Detta lovar förbättrad färgnoggrannhet och -hantering för grafiskt intensiva applikationer. Dessutom har initialt stöd för PipeWire explicit synkronisering lagts till, vilket förbättrar ljud- och videoflöden genom att synkronisera dem mer effektivt över olika programvarukomponenter.

    RC-versionen tar också itu med flera användargränssnittsförbättringar, såsom förbättrad muspekarens smidighet under systembelastning, förbättrade dra och släpp-funktioner mellan X11- och Wayland-klienter, och nya API-förbättringar som exponeras genom gnome-settings-daemon för bättre systemkonfigurationshantering.

    Dessutom presenterar Nautilus 47 RC, GNOME:s filhanterare, uppdateringar som en ny filväljare med ett ”val” menysystem, och förbättrad navigering i sökvägsfältet. Även GNOME:s webbläsare, Epiphany 47, ser signifikanta förbättringar som bättre hantering av webbapplikationer och en förbättrad sekretessrapport.

    Som vanligt innehåller RC:n en rad buggfixar och språkuppdateringar, vilka alla bidrar till att finslipa användarupplevelsen inför den slutliga lanseringen. Användare som är intresserade av att testa GNOME 47 RC kan ladda ner ISO-bilden för GNOME OS 47 RC och installera den på en virtuell maskin som stöder UEFI, exempelvis genom GNOME Boxes som finns tillgänglig på Flathub.

    Detta utgör en spännande tid för GNOME-communityn och bidrar ytterligare till dess stadiga framsteg inom fri programvara och öppen källkod. Med fortsatt feedback från användare och utvecklare ser GNOME-projektet fram emot att ge en ännu bättre och mer stabil skrivbordsmiljö i den slutliga versionen av GNOME 47.

    Gnome information : https://discourse.gnome.org/t/gnome-47-rc-released/23210

    Kred till

  • Slå på CTRL+ALT+BACKSPACE i Ubuntu och Fedore

    Att vara en old school-Linux-användare, en av de saker som stör mig är att i vissa av de nya distributioner Ctrl-Alt-Backsteg kombination (den kombination som vanligtvis skulle döda och starta X-servern) har inaktiverats. Detta tangentkombinationen var alltid hjälpsam när / om ett program verkade ta över X Windows och hålla dig från att få tillbaka det. Det händer inte ofta, men jag har funnit att oavsett hur stabila distributionen, är en del oseriösa app kommer att göra det nu och då. Och när det händer, jag vill att det magiska tangentkombinationen att arbeta.

    I denna artikel kommer jag att visa dig stegen i både Fedora 13 och Ubuntu 10,04 för att få denna kombination tillbaka. Det är faktiskt en enkel process, måste du bara veta den exakta platser där för att leta efter de konfigurationer.

    Ett varningens ord
    Den främsta orsaken till den utdelning bort denna kombination är de inte ville intet ont anande användare att av misstag döda sin kör X Server. JAG få den här. Men för dem av oss som inte är så benägna att av misstag döda X Server, har detta redan är en bra sak. För dem som är benägna att felaktigt slå kombinationer som CTRL-ALT-Backspace, ja, kanske du vill lämna denna funktion avstängd.

    Att vara en old school-Linux-användare, en av de saker som stör mig är att i vissa av de nya distributioner Ctrl-Alt-Backsteg kombination (den kombination som vanligtvis skulle döda och starta X-servern) har inaktiverats. Detta tangentkombinationen var alltid hjälpsam när / om ett program verkade ta över X Windows och hålla dig från att få tillbaka det. Det händer inte ofta, men jag har funnit att oavsett hur stabila distributionen, är en del oseriösa app kommer att göra det nu och då. Och när det händer, jag vill att det magiska tangentkombinationen att arbeta.

    I denna artikel kommer jag att visa dig stegen i både Fedora 13 och Ubuntu 10,04 för att få denna kombination tillbaka. Det är faktiskt en enkel process, måste du bara veta den exakta platser där för att leta efter de konfigurationer.

    Läs mer >>

Etikett: Gnome

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som…

  • GNOME 47 “Denver” – Den senaste uppdateringen av en av de mest populära Linux-skrivbordsmiljöerna

    GNOME (GNU Network Object Model Environment) är en av de mest använda och uppskattade skrivbordsmiljöerna för Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Det är känt för sitt användarvänliga gränssnitt, stabilitet och omfattande uppsättning funktioner som tillgodoser både vanliga användare och avancerade utvecklare. Varje ny version av GNOME introducerar förbättringar som gör skrivbordsmiljön smidigare, snabbare och mer…

  • GNOME 47 RC

    GNOME, som står för GNU Network Object Model Environment, är en ledande skrivbordsmiljö utformad för att ge användarna en intuitiv och attraktiv arbetsyta för operativsystem som använder Linux och UNIX-liknande system. Det är en central del av många populära Linux-distributioner som Fedora och Ubuntu. GNOME är känt för sin fokus på användbarhet och tillgänglighet och…

  • Slå på CTRL+ALT+BACKSPACE i Ubuntu och Fedore

    Att vara en old school-Linux-användare, en av de saker som stör mig är att i vissa av de nya distributioner Ctrl-Alt-Backsteg kombination (den kombination som vanligtvis skulle döda och starta X-servern) har inaktiverats. Detta tangentkombinationen var alltid hjälpsam när / om ett program verkade ta över X Windows och hålla dig från att få tillbaka…