• AV2 – nästa generations öppna videokodek från AOMedia

    AV2 är den nya öppna videokodeken från Alliance for Open Media som lanseras i slutet av 2025. Med avsevärt bättre kompression, stöd för AR/VR och fokus på både låg bandbredd och högsta bildkvalitet, är AV2 tänkt att bli nästa stora standard för video på webben – helt fri från licensavgifter.

    En videokodek som AV2 är en teknik för att komprimera och avkoda video så att den kan överföras och lagras mer effektivt. Den ser till att filmer, direktsändningar och interaktiva medier tar mindre plats utan att tumma på kvaliteten, vilket är avgörande för allt från streamingtjänster till videomöten och framtida AR/VR-upplevelser.

    AV2 bygger vidare på grunden som AV1 lade 2018, men erbjuder ännu bättre kompressionseffektivitet. Det innebär att videor kan strömmas i högre kvalitet med lägre bandbredd, något som gynnar både användare med begränsade internetanslutningar och de som vill ha förstklassig bildskärpa.

    Utöver traditionell videostreaming är AV2 särskilt anpassad för nya användningsområden. Den ger förbättrat stöd för AR och VR, hanterar skärminspelningar och presentationer mer effektivt, samt möjliggör flerprogramsströmning, till exempel delad skärm eller flera videoströmmar samtidigt.

    En viktig poäng är att AV2, precis som AV1, kommer att vara en royaltyfri och öppen standard. Till skillnad från proprietära alternativ som HEVC/H.265, där licensavgifter och komplexa regler bromsat spridningen, kan AV2 användas fritt av både företag och öppna projekt.

    För att underlätta spridningen kommer AOMedia även att tillhandahålla en referensimplementation med öppen källkod. Det gör att både stora aktörer inom streamingbranschen och mindre utvecklargrupper kan börja använda tekniken direkt.

    https://linuxiac.com/next-gen-av2-video-codec-announced-by-aomedia

    Fakta: AV2 (AOMedia Video 2)

    Standard:
    Öppen, royaltyfri videokodek från Alliance for Open Media (AOMedia)
    Status:
    Planerad lansering/spec-släpp slutet av 2025
    Efterträdare till:
    AV1 (2018)
    Licens:
    Royaltyfri, öppen standard + referensimplementation med öppen källkod
    Mål:
    Högre kompressionseffektivitet, bredare kvalitetsomfång, modernare arbetslaster

    Nyckelkapabiliteter

    • Effektivare kompression → högre visuell kvalitet vid lägre bitrate jämfört med AV1.
    • AR/VR & immersivt → förbättrat stöd för höga upplösningar, höga bildfrekvenser och sfäriskt/rumsligt innehåll.
    • Skärminnehåll → bättre hantering av presentationsvideo, UI/desktop-delning och skarpa kanter/text.
    • Multi-program/”split-screen” → effektiv samtidig leverans av flera bildrutor/strömmar.
    • Brett kvalitetsregister → från låg bandbredd på mobil till premium-UHD/HDR-scenarier.

    Teknisk översikt (”hur det funkar”)

    • Kodektyp: hybrid blockbaserad videokodning (intra/inter-prediktion, transform, kvantisering, entropikodning). • Förväntade förbättringsområden vs. AV1: mer adaptiva block/partitioner, förbättrad rörelsekompensation, skärminnehållsverktyg, och moderniserade in-loop-filter. (Detaljer publiceras i specifikationen.) • Ekosystem: öppet referensgenomförande (likt SVT-AV1 för AV1) för att möjliggöra både kommersiella och community-kodare/avkodare.

    Användningsfall

    Streaming/OTT:
    4K/8K, hög framerate, adaptiv bitrate, lägre CDN-kostnad
    Konferens:
    Skärmdelning, presentationsvideo, låga bitrater
    AR/VR/XR:
    Hög upplösning + låg latens för immersiva upplevelser
    Molnspel:
    Stabil kvalitet under varierande nät

    Kompatibilitet & implementering

    • Öppen specifikation → underlättar hårdvaruacceleration i CPU/GPU/SoC och snabbare webbläsarstöd.
    • Referenskod → jämförelsemått och interoperabilitetstester för branschen.
    • ! Tidig fas → faktiska procentvinster, profiler och nivåer bekräftas i slutlig spec/driftsättning.

    Snabbjämförelse (målbild)

    AV1 → etablerad, brett stöd i webbläsare/hårdvara. AV2 → nästa steg med högre effektivitet, bättre AR/VR & skärminnehåll, bibehållet ”royaltyfritt”-löfte.

    Obs: AOMedias officiella material bekräftar lanseringsfönster och fokusområden; tekniska finverktyg och siffror publiceras i samband med specifikationen och referensimplementationen.

  • Giada 1.3: Loopmaskinen som blir ännu mer flexibel

    Den öppna källkodsmjukvaran Giada har släppt version 1.3. Uppdateringen ger loopmaskinen stöd för flera ljudutgångar och förbättrad integration med JACK, vilket gör det möjligt för musiker att spela in och mixa sina liveframträdanden i multitrack – samtidigt som programmet fått en rad mindre förbättringar för ett smidigare arbetsflöde.

    Giada är en öppen källkod-baserad loopmaskin och musikproduktionsmjukvara som används av DJ\:s, liveartister och elektroniska musiker världen över. Programmet beskrivs ofta som minimalistiskt och kompromisslöst, med fokus på liveframträdanden och enkelhet i arbetsflödet.

    Nu har version 1.3 släppts – en uppdatering som kanske ser liten ut på pappret, men som innebär en stor förändring för alla som arbetar med mer avancerade ljudmiljöer.

    Den största nyheten är stödet för flera ljudutgångar. Tidigare var Giada begränsad till stereo, men nu går det att konfigurera flera kanaler och skicka varje signal till en separat hårdvaruutgång eller vidare till annan programvara. Detta öppnar för smidigare multitrack-inspelning av liveframträdanden och mer flexibel routing i studiomiljö.

    Uppdateringen förbättrar också integrationen med JACK Audio Connection Kit, vilket gör det enklare att koppla Giada till andra ljudprogram och system.

    Utöver ljudnyheterna har utvecklarna även förfinat Plug-in Browser-fönstret, uppdaterat det grafiska ramverket FLTK till version 1.4.4 och genomfört intern kodstädning för bättre stabilitet, snabbare prestanda och en smidigare användarupplevelse.

    Giada 1.3 finns att ladda ner som källkodspaket eller som universell Flatpak från Flathub – ett enkelt sätt att köra programmet på i princip vilken GNU/Linux-distribution som helst. För den bästa upplevelsen rekommenderar dock utvecklarna att använda det binärpaket som finns i den egna distributionens programförråd.

    Med Giada kan användare växla mellan olika roller: loopmaskin, samplingsspelare, sångeditor, liveinspelare, effektprocessor eller MIDI-kontroller. Med den nya versionen stärks programmet ytterligare som ett kraftfullt verktyg för musiker som vill kombinera enkelhet med professionella möjligheter.

    Giada 1.3 — teknisk faktaruta

    Version
    1.3.0 (stabil)
    Nyckelnyheter
    • Stöd för flera ljudutgångar (mer än stereo).
    • Förbättrad JACK Audio Connection Kit-integration.
    • Förfinat och snyggare Plug-in Browser.
    • Uppdaterat GUI-ramverk: FLTK 1.4.4.
    • Intern refaktorering och städning för stabilitet och prestanda.
    Routing & inspelning
    • Flera ljudkanaler kan mappas till separata hårdvaru-utgångar eller intern mjukvara.
    • Möjliggör multitrack-inspelning av liveframträdanden.
    Roller / användningssätt

    Loopmaskin • Samplingsspelare • Sångeditor • Liveinspelare • FX-processor • MIDI-kontroller

    Distribution & installation
    • Källkod (tarball) tillgänglig.
    • Universell Flatpak finns för GNU/Linux.
    • Rekommendation: använd ditt distrons binärpaket för bästa upplevelse.
    Målgrupp

    DJ:s, liveperformers och elektroniska musiker som vill ha minimalistiskt arbetsflöde med proffsig routing.

    Tips: kör i en ljudmiljö med JACK för flexibel multikanals-routing.
  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.

    Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).

    Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.

    Skrivare som fungerar bra med Linux

    Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:

    • HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
    • HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
    • Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
    • Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
    • Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr
      Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
    • Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.

    Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet

    Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:

    • Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr
      Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
    • Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
    • Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr
      Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
    • Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
    • Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.

    HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux

    När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):

    • Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
    • Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
    • Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
    • Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.

    Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.

    HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll

    • HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
    • HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
    • HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
    • HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
    • HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
    • HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}

    Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?

    Flera orsaker:

    • Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
    • Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
    • Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
    • Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
    • Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.

    Jämförande tabell

    ModellTyp/teknikPrisnivåLinux-kompatibilitet
    HP DeskJet 4155eBläckstråle, allt-i-ettBudget (~1 000 kr)Bra – HPLIP-stöd.
    HP LaserJet Pro M234dwLaser (mono)Mellan (~2 500 kr)Bra – PCL & HPLIP.
    Brother HL-L2350DWLaser (mono)Budget (~1 500 kr)Bra – officiella drivrutiner.
    Brother MFC-L2710DWLaser (mono, MFP)Mellan (~2 000 kr)Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
    Canon LBP632CdwFärglaserMellan (~4 000 kr)OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
    Epson WorkForce WF-3720Bläckstråle, allt-i-ettMellan (~2 000 kr)OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
    Canon Pixma MG3620BläckstråleBudget (~800 kr)Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
    Canon LBP2900Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – CAPT-driver, instabil.
    Epson EcoTank ET-2820Bläckstråle, tankMellan (~2 500 kr)Dålig – inget Linux-stöd.
    Samsung Xpress M2026Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – kräver gammal ULD-driver.

    Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux

    Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.

    Slutsats

    För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.

    • HP och Brother är oftast säkra val.
    • Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
    • HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.

    Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.

    FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX

    $ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.


    Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux

    Protokoll / PDL Typ Linux-stöd Kommentar
    IPP Everywhere / AirPrint Driverless Mycket bra Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
    Mopria (Printing) Driverless (IPP-baserat) Mycket bra Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
    PostScript (PS) / PDF Direct Öppet/standard Mycket bra Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
    PCL5e / PCL6 (XL) Öppet/standard Bra Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
    ESC/P-R (Epson) Tillverkar-PDL Medel Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
    XPS (Microsoft) Vektorformat Begränsat Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
    GDI / Host-based Proprietärt Dåligt Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
    CAPT (Canon LBP) Proprietärt Dåligt Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
    SPL (Samsung) Proprietärt Dåligt Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.

    Transport/protokoll för anslutning

    • IPP (över nätverk)bäst; driverless, köhantering, upptäckt.
    • LPD/LPRbra/OK; äldre men fungerande i CUPS.
    • SMB (Windows-delning)varierar; funkar men mer konfiguration.
    • USBbra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.

    $ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother. Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.

    AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.

    Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.

    Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.

    Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.

    I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?

    Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.

    https://linuxiac.com/ai-revives-25-year-old-linux-kernel-driver-for-legacy-tape-backup

    QIC-80 – Fakta

    QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö. Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och användes av både privatpersoner och småföretag.

    Specifikationer

    • Kapacitet: ca 60–120 MB
    • Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
    • Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
    • Överföring: ~250 kbit/s
    • Åtkomst: Sekventiell
    • Felhantering: ECC/CRC-block

    Så fungerade det

    • Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
    • Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
    • Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
    • Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.

    Fördelar & Begränsningar

    • Fördelar: Billigt media, enkelt gränssnitt.
    • Begränsningar: Långsam, sekventiell åtkomst, slitage.
    • Kompatibilitet: Kräver rätt QIC-klass och drivrutin.

    Återläsning idag

    • Kräver fungerande QIC-80-enhet och drivrutin (ftape).
    • Gör bandimage om möjligt för att skydda originalet.
    • Förvara svalt och dammfritt, undvik magnetfält.

    QIC-80 hade sin storhetstid på 1990-talet, men ersattes snart av DAT, Travan och hårddiskbaserade lösningar.

  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn.

    Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på en av de största förändringarna i projektets historia: dokumentationen flyttar från den traditionella manualen till en helt ny wiki.

    Även om versionen i övrigt klassas som en mindre uppdatering, innehåller den en rad förbättringar och buggfixar. Bland annat uppdateras flera av de förinstallerade programmen, däribland LibreOffice som nu finns i version 25.8.1. Gränssnittet får också en putsning med det välkända temat Materia, ikontemat Papirus och typsnittet Roboto Regular.

    Den stora nyheten är dock Linux Lite Wiki, en öppen plattform där alla användare kan bidra med guider, tips och lösningar. Syftet är att göra dokumentationen snabbare, mer aktuell och framför allt mer lättillgänglig. Enligt utvecklarna innebär detta att kunskapen i högre grad samlas från användarnas egna erfarenheter, vilket skapar en mer praktisk och användbar resurs. Den gamla manualen kommer att finnas kvar fram till slutet av Series 7, men därefter tar wikin helt över.

    På den tekniska sidan bygger Linux Lite 7.6 på Ubuntu 24.04.3 LTS och levereras med Linux-kärnan 6.8.0-79. För den som behöver finns även egna kärnor, från version 3.13 upp till 6.16, tillgängliga via projektets förråd. Systemet inkluderar bland annat Chrome 139.0, Thunderbird 128.14, LibreOffice 25.8.1, VLC 3.0.20 och Gimp 2.10.36.

    För användare som installerar Linux Lite på en Windows-dator betonas vikten av att kontrollera om systemet använder UEFI eller Legacy BIOS. Projektet erbjuder stöd för Secure Boot, men utvecklarna rekommenderar att det stängs av för att undvika problem.

    Uppgraderingen till den nya versionen sker genom att först installera de senaste uppdateringarna, skapa en återställningspunkt med Timeshift och därefter köra verktyget Lite Upgrade. Efter en omstart är systemet redo. Den som vill försäkra sig om att rätt version av uppgraderingsverktyget används kan kontrollera detta i terminalen.

    Utvecklarna påminner också om att det inte finns någon direkt uppgraderingsväg från en Release Candidate till den färdiga versionen, eller från en Series till nästa.

    Med Linux Lite 7.6 markerar projektet en tydlig kursändring. Från och med nästa generation, Series 8, blir wikin den självklara platsen för all dokumentation – ett steg som stärker gemenskapen och gör systemet mer användarvänligt för både nybörjare och erfarna användare.

    Nerladdning

    https://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos

    Information ifrån projektet om 7.6

    https://www.linuxliteos.com/forums/showthread.php?tid=9576

    Linux Lite – Fakta & nyheter i 7.6
    Teknisk översikt
    Historia: Start 2012-10-26 (1.0.0). Grundare: Jerry Bezencon. Bas: Ubuntu LTS. Skrivbord: Xfce.
    Målbild: Lättvikt & Windows-vänligt för äldre och moderna datorer.
    Nyheter i 7.6: Community-driven Wiki ersätter manualen (blir standard i Series 8).
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS · Kernel: 6.8.0-79 (repo stöder 3.13–6.16).
    Appar (urval): LibreOffice 25.8.1 · Chrome 139 · Thunderbird 128.14 · VLC 3.0.20 · GIMP 2.10.36.
    UI: Tema Materia · Ikoner Papirus · Typsnitt Roboto Regular.
    Känd avvikelse: Wiki kan visa röd -banner i Chrome (funktion påverkas ej).
    Tips: Kontrollera BIOS Mode i Windows System Information för UEFI/Legacy.
    Secure Boot stöds men kan krångla → rekommenderat att stänga av för smidigare installation.
    Uppgradera: Installera uppdateringar → Timeshift → Lite Upgrade → Starta om
  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering.

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största nyheterna på länge: stöd för Xcursor. Det innebär att markörerna nu kan följa systemets tema om inget eget definieras – en liten detalj som gör stor skillnad för en mer enhetlig skrivbordsupplevelse.

    Nytt i icesh och under huven
    Utöver det har utvecklarna passat på att rensa i koden genom att slopa det gamla beroendet libXpm, samtidigt som verktyget icesh fått en smart ny funktion: flaggan -kovered, som kan testa om ett fönster är täckt.

    Buggfixar och förbättringar
    Flera buggar har också lösts, bland annat problem med färghantering i ikoner och hur titlar avkortas i UTF-8. Dessutom har IceWM blivit bättre på att gissa markörernas “hotspot” när informationen saknas i gamla XPM-filer – istället för att krascha.

    Översättningar och paketering
    Slutligen har översättningarna för spanska, ungerska och brasiliansk portugisiska fått en uppfräschning. Och för paketerare är notisen tydlig: libXcursor är nu ett krav, medan libXpm inte längre behövs.

    https://ice-wm.org

    Vad är IceWM?

    IceWM är en lättvikts-fönsterhanterare för X Window System (X11), känd för mycket låg resursförbrukning, hög konfigurerbarhet och smidig styrning via tangentbord och skript (genom verktyget icesh).

    Tekniska nyheter i 3.9

    • Xcursor-stöd: Om ett tema inte definierar egen markör används systemets Xcursor-tema som fallback.
    • gdk-pixbuf: Stöd för tematiserade markörer utan krav på libXpm.
    • Format: Xcursor-filer stöds som alternativ till äldre XPM-markörer.
    • icesh: Nytt filter -kovered för att testa om ett klientfönster är täckt.

    Fixar

    • När lseek/proc/net/dev misslyckas undviks ytterligare försök efter första felet.
    • Egenskapen _NET_CLIENT_LIST_STACKING hålls nu alltid korrekt uppdaterad.
    • Korrigerad hantering av röd/blå färg i icesh för loadicon/saveicon.
    • Titelavkortning i icesh respekterar UTF-8:s kodpunktsgränser.

    Övriga ändringar

    • När X/Y-hotspot saknas i en XPM-markör görs en “smart” gissning istället för att felet stoppar laddning.
    • Uppdaterade översättningar: spanska, ungerska, brasiliansk portugisiska.

    För paketerare

    • Nytt beroende: libXcursor.
    • Borttaget beroende: libXpm.

    Snabbkommandon & tips

  • Qualcomm PPE blir en del av Linux 6.18

    Linux-kärnan tar ännu ett steg mot högre nätverksprestanda. I version 6.18 gör nämligen Qualcomms Packet Processing Engine (PPE) entré – en hårdvaruaccelerator som avlastar CPU:n genom att hantera tunga nätverksuppgifter som routing, bryggning och QoS. Resultatet? Snabbare trafikflöden, lägre latens och mer kraft över till andra beräkningar.

    Linux får snart stöd för Qualcomms så kallade Packet Processing Engine (PPE), en teknik som finns i vissa av företagets nätverkskretsar. Drivrutinen har nyligen lagts till i utvecklingsgrenen net-next och väntas komma med i Linux 6.18.

    PPE fungerar som en slags ”hjälpprocessor” för nätverkstrafik. Istället för att belasta de vanliga CPU-kärnorna med jobb som routing, switchning, trafikhantering och säkerhetskontroller, tar PPE över mycket av det arbetet. Det gör att systemet kan hantera fler uppgifter snabbare och mer effektivt.

    Den första versionen av Linux-stödet är anpassad för Qualcomms Networking Pro 820-plattform (IPQ9574), men samma teknik finns även i andra IPQ-baserade systemkretsar.

    Om allt går enligt plan blir stödet officiellt en del av Linux 6.18 senare i år.

    Qualcomm Packet Processing Engine (PPE)
    Nätverksacceleration för Linux – ”teknisk pornografi” i kortform
    Status
    På väg in via net-next, siktar på Linux 6.18
    Mål-plattform
    Qualcomm Networking Pro 820 (IPQ9574)
    Typ
    Dataplane-offload (routing/bridging/QoS/säkerhet)
    Syfte
    Avlastar CPU-kärnor → högre throughput, lägre latens
    Offloads
    L2-bryggning • L3-routing (IPv4/IPv6) • QoS/traffic mgmt • säkerhetsuppgifter
    Drivrutin
    Ny PPE-driver i Linux nätverks-subsystem
    Omfång v1
    Initialt fokuserad på IPQ9574; fler IPQ-SoC:er sannolika

    ┌──────────────────────────────────────────────────────────────┐ │ dataplane ► PPE ► offload: bridge / route / QoS / security │ │ control-plane ► CPU │ └──────────────────────────────────────────────────────────────┘
    net-next Linux 6.18 IPQ9574 offload QoS routing bridging
  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples senaste datorer.

    Arbetet med att få Apples nyare kretsar att fungera fullt ut i Linuxmiljö går framåt. Trots vissa bakslag för Asahi Linux-projektet – bland annat att en av de mest profilerade utvecklarna, Alyssa Rosenzweig, nyligen lämnat projektet – fortsätter teamet att driva på för att deras kod ska bli en del av den officiella Linux-kärnan.

    I veckan skickade utvecklaren Janne Grunau in ett större paket med 37 patchar till Linux-kärnans sändlista. Syftet är att lägga till stöd för Apples M2 Pro, Max och Ultra genom de så kallade Device Tree-filerna, en nödvändig pusselbit för att hårdvaran ska kunna kommunicera med operativsystemet.

    M2-familjen bygger vidare på samma design som tidigare M1-kretsar, och mycket av arbetet kan återanvändas. M2 Pro beskrivs som en nedskalad variant av M2 Max, medan M2 Ultra i praktiken är två ihopkopplade Max-kretsar. Genom justeringar i device tree – bland annat särskilda offsetar för minnesadresser och dubbla systemnoder – kan Linux förstå hur de olika chipen är organiserade.

    För vanliga användare innebär detta att Linuxstödet för nyare Mac-datorer blir mer robust. Redan idag fungerar M2-baserade datorer med Asahi Linux, men utan dessa patchar finns stödet bara i projektets egen version, inte i den officiella Linuxkärnan.

    En detalj återstår dock: PCI Express-stödet för Mac Pro med M2 saknas fortfarande. Två tekniska hinder gör att den delen ännu inte är redo för upstream, och därmed får just den maskinen vänta på full funktionalitet i Linux.

    Faktaruta: Apple M2 Pro / Max / Ultra i Linux-kärnan

    Läget just nu (30 aug 2025): 37 patchar är inskickade till Linux-kärnans sändlista för att upstreama Device Tree-filer (DT) för Apple M2 Pro (t6020), M2 Max (t6021) och M2 Ultra (t6022). Asahi Linux stöder redan dessa i sin egen distribution, men målet här är full mainline-integration.

    Varför Device Tree?

    • DT beskriver hårdvaran för kärnan: noder för bussar, enheter, klockor, avbrott, minnesområden m.m.
    • Apple Silicon använder DT (inte ACPI) i Linux-världen, så korrekt DT är nyckeln till stabil boot, drivrutinsbindning och strömhante­ring.
    • Upstream-DT betyder att vanliga distro-kärnor (Debian, Fedora, Arch m.fl.) kan boota Macar utan specialpatchar.

    SoC-arkitekturen i korthet

    • t6020 (M2 Pro) = nedskalad t6021 (M2 Max). DT för Pro inkluderar Max och inaktiverar saknade block.
    • t6022 (M2 Ultra) = två sammankopplade t6021-kretsar (multi-die). Representeras i DT med två toppnivå-soc-noder.
    • MMIO-offsets: Andra kretsens register får en konstant offset via DT-ranges för att separera adresserna.
    • Avbrott: Interrupt-kontrollern är multi-die-medveten. DT anger die-tillhörighet i avbrottsdefinitionerna.
    • Återanvändning: Enhetsmallar från M1-familjen är SoC-agnostiska och kan återbrukas med smärre justeringar (t.ex. pinctrl och gpio-nummer).
    • Filer: SoC-specifika *.dtsi för t602{0,1,2} inkluderas av maskin-.dts för respektive Mac-modell.

    Boot-kedjan på Apple Silicon (översikt)

    • iBoot (Apple) → m1n1 (Asahi trampoline/hypervisor) → ev. U-BootLinux + .dtb
    • m1n1 förser Linux med rätt DT och gör lågnivåinit (t.ex. PPL, cache/TLB, Apple-särdrag) hanterbara för kärnan.

    Vad ingår i patchserien?

    • Nya DT-filer för M2 Pro/Max/Ultra-baserade maskiner med struktur enligt t600x-familjen.
    • Definitioner av bussar, timers, klockträd, I/O-kontrollers och noder för kritiska periferi-block.
    • Makrobaserade inkluderingar för att hålla nodetiketter unika mellan die 0/1 i M2 Ultra.

    Vad ingår inte ännu?

    • PCIe för Mac Pro (M2): Uteblir i denna omgång p.g.a. två kvarstående problem. Upstream-aktivering dröjer tills de är lösta.

    Konsekvenser för användare

    • Bättre out-of-the-box-stöd i vanliga distributioner när patcharna väl landar i mainline.
    • Färre specialkärnor och snabbare uppströmsfixar (säkerhet, stabilitet, energi, prestanda).

    Begrepp & “teknisk pornografi”

    • DT/DTS/DTSI: Källor som kompileras till DTB och beskriver hårdvarugrafen.
    • MMIO & ranges: Kartläggning av registerutrymmen; offsets separerar die 0/1 i Ultra.
    • pinctrl/GPIO: Pinmux och I/O-linjeindex; mindre skillnader mellan M1↔M2 justeras i DT.
    • Multi-die interrupt: Avbrottsdomäner taggas per die; kontrollern routar korrekt oberoende av fysisk placering.
    • SoC-agnostiska mallar: Drivrutiner matchar via compatible-strängar; gemensamma noder förenklar underhåll.
    • Upstreaming: Kod går från projektträd (Asahi) → LKML-granskning → soc/arm64/dt-träd → Linus’ mainline.

    Berörda maskiner (exempel)

    Macar med M2 Pro/Max/Ultra (t.ex. MacBook Pro-modeller, Mac Studio och Mac Pro med M2). Exakta maskin-.dts pekar mot respektive t602x.dtsi.

    Status: patchserie under granskning Fokus: DT för t6020/t6021/t6022 Saknas: PCIe för Mac Pro (M2)

    asahi@linux:~$

    https://www.phoronix.com/news/Apple-M2-Pro-Max-Ultra-DT

  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer.

    Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven.

    Den största nyheten är stödet för Linux 6.16, som nu används i Armbians EDGE-gren. För den som prioriterar stabilitet finns fortfarande kernel 6.12 kvar som långsiktigt stödd version i STABLE-grenen. Även U-Boot och Arm Trusted Firmware har uppdaterats, vilket gör uppstartsprocessen mer tillförlitlig på flera kort.

    Nya kort och fixar för befintliga

    Armbian 25.8 breddar stödet för nya ARM-kort, bland annat Mekotronics R58 HD, NanoPi R3S LTS, Radxa Cubie A5E, Orange Pi 5 Pro och Banana Pi R4. På listan finns också community-stödda modeller som CAINIAO CNIoT-CORE och KickPi K2B.

    Samtidigt har flera befintliga plattformar fått viktiga förbättringar. Bland annat har DSI-skärmar på Raspberry Pi 5 blivit mer stabila, ljudet återställts på ROCK Pi S, Wake-on-LAN fungerar igen på Helios4, och temperatursensorer aktiverats på Radxa ROCK 5C. Dessutom tillkommer nya drivrutiner, exempelvis för Realtek RTL8822CS och Innosilicon USB3 PHY.

    Större satsning på användarupplevelsen

    Förutom kernel- och hårdvaruuppdateringar har teamet också arbetat med förbättringar i användarutrymmet. Bland höjdpunkterna märks att Debian 13 “Trixie” nu stöds fullt ut, medan en minimal Bookworm-version behålls för kompatibilitet. Byggsystemet har dessutom fått stöd för den nya loong64-arkitekturen.

    Verktyget armbian-config har fått en rad nya funktioner, inklusive bättre WireGuard-stöd, förbättrad Pi-hole-integrering, mer pålitlig overlay-hantering och robustare Docker-installationer. Dessutom tillkommer Cockpit med KVM-stöd och nya moduler som Ghost CMS.

    Ett steg framåt för Armbian

    Armbian 25.8 levereras också med de senaste säkerhetsfixarna, optimeringar och stabilitetsförbättringar. Tillsammans gör uppdateringarna att distributionen stärker sin roll som ett av de mest mångsidiga Linux-alternativen för ARM-baserade enkortsdatorer – oavsett om det handlar om hobbyprojekt eller professionella tillämpningar.

    Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning redan nu via projektets officiella webbplats.

  • Updo – Håll koll på din webbplats direkt från terminalen

    Updo är ett lättviktigt kommandoradsverktyg som övervakar upptid och prestanda på dina webbplatser i realtid – utan dyra abonnemang eller tunga dashboards. Installera på några minuter, mät svarstider och SSL, testa från flera regioner och få larm direkt i Slack eller via webhooks. Perfekt för allt från personliga bloggar till produktions-API:er.

    Att hålla koll på om ens sajter är uppe är lite som att spana efter ubåtar – plötsligt kan ryssen dyka upp på överraskningsbesök, antingen som U137 eller som ett intrång på din hemsida.

    Håll koll på upptid och prestanda utan krångel

    En webbplats som är långsam eller otillgänglig kan snabbt leda till tappat förtroende, färre besökare och till och med förlorade intäkter. Därför är det viktigt att hålla ett öga på både upptid och prestanda.

    Updo är ett öppen källkod-verktyg som låter dig övervaka upptid och prestanda direkt från kommandoraden. Det är enkelt, snabbt och helt gratis. Till skillnad från många andra lösningar behöver du inte betala för ett konto eller logga in i krångliga dashboards – allt sköts lokalt på din dator.

    Vad är Updo?

    Updo är ett lättviktigt CLI-verktyg som ger dig en tydlig bild av hur din webbplats mår. Med det kan du:

    • Mäta upptid och svarstider
    • Se eventuella felkoder
    • Få varning innan SSL-certifikat löper ut
    • Testa prestanda från olika platser i världen
    • Få notifieringar via Slack, Discord eller egna webhooks

    För mer avancerad analys kan Updo dessutom integreras med Prometheus och Grafana, så att du kan följa trender och sätta upp snygga dashboards.

    Updo är byggt i Go och fungerar på Linux, macOS och Windows.

    Varför använda Updo?

    Det finns gott om verktyg och tjänster för upptidsövervakning, men många är antingen dyra, krångliga eller beroende av tredjepartsservrar. Updo är annorlunda:

    • Gratis och öppen källkod – inga abonnemang eller låsningar
    • Körs lokalt – full kontroll utan beroenden
    • Utvecklarvänligt – byggt för att fungera i skript, CI/CD-pipelines eller automatiska övervakningssystem

    Kort sagt: det är ett flexibelt alternativ för dig som vill ha enkel övervakning utan onödigt krångel.

    Viktiga funktioner

    • Realtid: Du ser direkt om sidan går ner, blir långsam eller har problem med SSL-certifikatet.
    • Flera mål: Övervaka många webbplatser samtidigt, med stöd för konfigurationsfiler.
    • Global täckning: Testa prestanda från 13 olika AWS-regioner.
    • Aviseringar: Få notiser via Slack, Discord, egna system eller direkt på skrivbordet.
    • Flexibla inställningar: Hantera headers, POST/PUT-förfrågningar, SSL och redirects utan problem.

    Så installerar du Updo

    Snabbinstallation (Linux/macOS)
    curl -sSL https://raw.githubusercontent.com/Owloops/updo/main/install.sh | bash
    Debian/Ubuntu
    curl -LO https://github.com/Owloops/updo/releases/download/v0.4.2/updo_0.4.2_linux_amd64.deb
    sudo dpkg -i updo_0.4.2_linux_amd64.deb

    Kom igång på några sekunder

    Att använda Updo är enkelt. Vill du övervaka en enskild webbplats skriver du:

    updo monitor https://linux.se

    För att kontrollera flera webbplatser samtidigt:

    updo monitor https://ostechnix.com https://google.com

    Du kan justera uppdateringsintervall och timeout:

    updo monitor --refresh 10 --timeout 5 https://google.com

    Och om du vill logga resultatet till en fil:

    updo monitor --log https://example.com > output.json

    Praktiska exempel

    • Blogg eller hemsida: Håll koll var 30\:e sekund.
      updo monitor --refresh 30 https://dinblogg.se
    • API health-checks: Kontrollera att rätt text finns i svaret.
      updo monitor --assert-text "healthy" https://api.dintjänst.se/health
    • SSL-bevakning: Varning innan certifikatet går ut.
      updo monitor --simple https://secure.dinbutik.se
    • Tester från flera regioner: Jämför prestanda i olika delar av världen.
      updo monitor --regions us-east-1,eu-west-1 https://dinsajt.se
    • Aviseringar i Slack: Få ett meddelande direkt när sidan går ner.
      updo monitor --webhook-url "https://hooks.slack.com/services/XXXX/YYYY/ZZZZ" https://dinblogg.se

    Integrationer och långsiktig analys

    Updo kan enkelt kopplas till Slack, Discord eller egna webhooks för att ge aviseringar i realtid. Notiserna innehåller detaljer om felet, svarstiden och vilken webbplats det gäller.

    För långsiktig övervakning går det att exportera data till Prometheus och Grafana. Då kan du följa upptid över månader, jämföra globala svarstider och sätta upp egna larm.

    En färdig Docker-exempelmiljö finns på projektets GitHub.

    Slutsats

    Updo är ett snabbt, smidigt och kraftfullt verktyg för dig som vill ha koll på dina webbplatser – utan dyra abonnemang eller komplexa plattformar.

    • Enkelt att installera
    • Lätt att använda
    • Tillräckligt flexibelt för avancerade behov

    Vill du ha kontroll, transparens och trygghet – direkt i terminalen – är Updo ett verktyg som definitivt är värt att testa.

    👉 Kolla in projektet på GitHub

    Faktaruta: Updo

    Typ
    CLI-verktyg för upptids- och prestandaövervakning
    Plattformar
    Linux, macOS, Windows
    Källkod
    Öppen källkod, skrivet i Go
    Integrationer
    Slack, Discord, webhooks, Prometheus, Grafana
    Huvudfunktioner
    • Upp-/nedstatus och upptidsprocent
    • Svarstider och felkoder
    • SSL-certifikatets utgångsdatum
    • Mätningar från flera regioner
    • Larm via Slack/Discord/webhooks
    Snabbstart
    $ updo monitor https://dinsajt.se

    Källa : https://ostechnix.com/updo-website-uptime-monitoring-cli-tool/

  • Wireshark 4.4.9 ute – fixar buggar och slipar protokollstödet

    Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll.

    Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar.

    Bland annat har stödet för protokoll som BACapp, LIN, MySQL, RDM, SABP, SCCP, sFlow och SSH uppdaterats.

    Flera störande buggar har också åtgärdats:

    • Felaktig avkodning av SCCP LUDT-segmentering.
    • Ett problem i LZ77-avkodaren som läste 16-bitars längder i stället för 32-bitars.
    • Fel i tolkningen av RDM Product Detail List ID.
    • En bugg som gjorde att Ciscodump inte startade inspelning på Cisco IOS-enheter.
    • Ett problem i BACnet WritePropertyMultiple där en avslutande tagg inte visades trots att den fanns i råpaketet.

    Wireshark 4.4.9 kan laddas ner som källkod från den officiella webbplatsen. Användare av Linux hittar versionen i sina paketförråd, medan Flatpak-utgåvan på Flathub finns kvar – men utan stöd för datainsamling.

    Sedan lanseringen på 1990-talet har Wireshark etablerat sig som världens mest använda nätverksanalysator. Programmet används dagligen av nätverksspecialister, utvecklare och utbildare för att felsöka, analysera och undervisa.

    Fakta · Wireshark 4.4.9
    Version
    4.4.9 (stabil gren 4.4)
    Släppdatum
    28 augusti 2025
    Säkerhet
    Åtgärdar wnpa-sec-2025-03 (krasch i SSH-dissektorn)
    Uppdaterade protokoll
    BACapp LIN MySQL RDM SABP SCCP sFlow SSH
    Rättade buggar (urval)
    • SCCP LUDT-segmentering: avkodning kunde fallera.
    • LZ77-avkodare: läste 16-bitars längd i stället för 32-bitars.
    • RDM Product Detail List ID: felaktig dissektion.
    • Ciscodump: start av inspelning misslyckades på Cisco IOS.
    • BACnet WritePropertyMultiple: avslutande kontexttagg 1 visades inte.
    Nytt protokollstöd
    Inget nytt i denna version.
    Capture-filer / filformat
    Inga nya/uppdaterade format i denna version.
    Vad gör Wireshark?
    Wireshark är en paketanalysator: den fångar nätverkstrafik (live eller från fil), dissekerar protokoll lager för lager och visar varje fält så att du kan felsöka, analysera prestanda, omvänd-konstruera protokoll och utbilda.
    Under huven · nördiga detaljer
    • Standardformat: pcapng (kan skrivas som pcap vid behov).
    • CLI-verktyg som följer med: tshark, dumpcap, capinfos, editcap, mergecap, m.fl.
    • Extcap-källor: ciscodump, sshdump, androiddump, udpdump.
    • Byggsystem: CMake + Ninja. Qt 6 är standard-GUI.
    • Rättigheter vid inspelning: Windows kräver Npcap/NPF; Linux/Unix använder dumpcap med begränsade privilegier.
    • Flatpak: kan inte göra lokala captures pga sandbox, men fjärrcapture är möjligt.
    ABC80
  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen.

    Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation. Beskedet kommer bara sju månader efter att projektet lanserades, och innebär att utvecklingen nu flyttas från bolagsstyrning till ett gemenskapsdrivet format.

    DocumentDB är en distribuerad databas byggd på PostgreSQL och designad för att hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala. Den togs ursprungligen fram internt på Microsoft för att säkra hög tillgänglighet och flexibilitet vid lagring av JSON-data.

    Med Linux Foundation som värd kommer projektet att få en neutral plattform där tekniska kommittéer och öppna arbetsgrupper ansvarar för utvecklingen. Syftet är att beslut om nya funktioner, prestandaförbättringar och långsiktigt stöd ska fattas gemensamt, i stället för enbart av Microsoft.

    För utvecklare och organisationer öppnar förändringen upp för bredare interoperabilitet med andra open source-verktyg. Samtidigt skapas en större trygghet kring projektets framtid, eftersom utvecklingsplanen inte längre är knuten till Microsofts interna prioriteringar.

    – Att Microsoft väljer att lämna över kontrollen av DocumentDB är en tydlig signal om att företaget vill bygga förtroende i open source-världen, säger en branschanalytiker. – Det stärker också chanserna att andra aktörer, som molnleverantörer och databasföretag, går in och bidrar aktivt.

    Fakta: DocumentDB

    Typ
    Distribuerad NoSQL-databas, byggd på PostgreSQL
    Syfte
    Hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala med hög tillgänglighet och flexibilitet för JSON-lagring.
    Funktioner
    • JSON-baserad datalagring
    • Hög tillgänglighet & horisontell skalning
    • Distribuerad arkitektur för stora datamängder
    • PostgreSQL-kompatibilitet (bred verktygs-/ekosystemstöd)
    • Öppen styrning via Linux Foundation
    Plattformar
    • Linux, Windows, macOS
    • Containers: Docker & Kubernetes
    • Privata och publika moln
  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre prestanda.

    QEMU, en av de mest använda emulatorerna och virtualiseringsverktygen med öppen källkod, har nu släppt version 10.1. Uppdateringen är den första i den nya 10.x-serien och bjuder på flera nyheter för både utvecklare och användare.

    Stöd för nya funktioner på ARM

    För datorer och servrar med ARM-baserade processorer har QEMU fått stöd för fler moderna funktioner. Det gör det lättare att köra avancerade beräkningar och att utnyttja ARM:s växande ekosystem. Dessutom kan man nu köra nästlad virtualisering – alltså virtuella maskiner inuti andra virtuella maskiner – om man använder en tillräckligt ny Linux-kernel.

    Nya modeller – gamla tas bort

    Vissa äldre maskinmodeller har fasats ut, medan nya moderna tillkommit. Bland de nya finns hårdvara från både Analog Devices och NVIDIA.

    Förbättringar på andra plattformar

    Även andra arkitekturer får uppdateringar. För RISC-V förbättras stabiliteten och fler instruktioner stöds. På x86-sidan (Intel/AMD) finns nu möjlighet att använda nya tekniker som gör virtuella maskiner mer säkra och isolerade, förutsatt att värddatorn kör en nyare Linux-kernel. På IBM:s s390x-plattform har gamla maskintyper tagits bort för att städa upp och förenkla.

    Säkrare och smidigare flytt av virtuella maskiner

    QEMU 10.1 gör det lättare att flytta virtuella maskiner mellan olika datorer utan avbrott. Bland annat har stödet för moderna nätverkstekniker och nya funktioner för säkerhet och prestanda förbättrats.

    Mindre nyheter

    Användare märker också mindre förbättringar, som fixar för grafiska gränssnitt och bättre stöd för felsökningsverktyg.

    Högre systemkrav

    För att bygga QEMU 10.1 krävs nu nyare utvecklingsverktyg: Rust 1.77 och Meson 1.8.1. Stödet för Debian 11 (Bullseye) har samtidigt tagits bort.

    Här är ett stycke du kan använda direkt i artikeln – skrivet på en nyhets/tekniknivå:

    Nästlad KVM

    Nästlad KVM innebär att man kan köra en virtuell maskin inuti en annan virtuell maskin med hårdvaruacceleration aktiverad i båda lagren. Det gör det möjligt att testa och utveckla virtualiseringsmiljöer utan att behöva dedikerad fysisk hårdvara. Tekniken har sedan tidigare funnits på x86-processorer från Intel (med VT-x/EPT) och AMD (med SVM/NPT), men med QEMU 10.1 får även ARM-arkitekturen stöd – under förutsättning att värdmaskinen använder en tillräckligt ny Linux-kernel och att CPU\:n har de senaste virtualiseringsinstruktionerna (till exempel ARMv8.3-baserade utökningar för Stage-2 MMU).

    Tillgänglighet

    QEMU 10.1 finns redan att ladda ner via projektets GitHub-sida, tillsammans med den fullständiga listan över alla ändringar.

    Faktaruta: QEMU 10.1

    Vad är QEMU?
    QEMU är en maskinemulator och virtualiserare med öppen källkod. Den kan köra hela operativsystem för olika CPU-arkitekturer och utnyttja hårdvaruacceleration via KVM.
    Varför det spelar roll
    Projektet används brett i utveckling, test och CI för att reproducera miljöer, isolera arbetslaster och migrera virtuella maskiner mellan värdar.

    Nyheter i 10.1 (urval)

    ARM: Nya CPU-extensioner (FEAT_SME2, FEAT_SVE2p1 m.fl.), stöd för CXL, ACPI PCI hotplug samt nästlad KVM. Äldre modeller tas bort, nya tillkommer.

    RISC-V: Förbättrad vektorhantering, PMP-förbättringar och buggrättningar.

    x86: Stöd för Intel TDX och AMD SEV-SNP via IGVM (Linux 6.16+ krävs).

    s390x: Gamla maskintyper borttagna, nya QOM-gränssnitt för identifieringsdata.

    Migration: VFIO live update, multifd-förbättringar, IPv6-stöd i RDMA live migration.

    Övrigt: GUI-fixar, GDBStub-uppdateringar, förbättrad blockhantering.

    Krav

    • Rust 1.77 och Meson 1.8.1 krävs
    • Debian 11 (Bullseye) stöds inte längre
    • Nya säkerhetsfunktioner kräver Linux 6.16+

    Ladda ner

    Källkoden finns på GitHub.

    Tips: Nästlad KVM på ARM kräver både CPU-stöd och rätt kernel-version.

    https://linuxiac.com/qemu-10-1-brings-tdx-sev-snp-vm-support

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning
    Hej alla där ute som använder Minix –
    Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
    
    Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
    
    Linus
    
    PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
      

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

  • Slutna plattformar – det dåliga sättet att bygga en hemsida

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?

    Att välja fel plattform för sin hemsida kan snabbt bli en påminnelse om en tid då vi bara hade ett enda telefonbolag i Sverige – Televerket. Monopol innebar dåligt utbud, usel service och höga priser. Samma risk finns idag när man låser in sig i slutna webbplattformar: friheten försvinner och kunden blir beroende av en enda leverantör.

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?

    När man väljer plattform för sin hemsida glömmer många den kanske viktigaste frågan: ägarens frihet. Att bygga sin webbplats på en sluten plattform som Wix kan kännas smidigt till en början – allt finns på plats, det är lätt att komma igång och kräver minimalt tekniskt kunnande.

    Men faran är inlåsningen. Eftersom koden inte är öppen går det inte att ta med sig sajten om man vill byta leverantör. Flytten blir ofta krånglig, eller rent av omöjlig, vilket binder både företag och privatpersoner till en enda aktör.

    Motargumentet mot WordPress och de andra öppna alternativen brukar ofta vara: ”Men Wix är enklare.” Och visst, så kan det kännas. Men sanningen är att de flesta webbhotell idag erbjuder färdiga installationer av WordPress, Joomla och Drupal med bara några knapptryck.

    För den som vill starta en hemsida på minimal budget är WordPress ofta det bästa valet. Det finns ett enormt utbud av färdiga teman, och framför allt – gott om kompetens att hyra in om man behöver hjälp. Man behöver alltså inte låsa fast sig i en sluten lösning som Wix för att komma igång.

    Det allra viktigaste när man skaffar en hemsida är kontroll. Som kund ska man alltid kunna ladda ner sin egen data, utan fördröjningar eller hinder. Det är en frihet man riskerar att förlora med slutna plattformar – men som öppen källkod alltid garanterar.

    WordPress – folkets favorit

    WordPress har blivit symbolen för öppen källkod på webben. Plattformen är världens mest använda CMS, men den har också sina skuggor. Med sitt enorma ekosystem av teman och tillägg krävs det mycket arbete för att hålla allt kompatibelt och säkert. WordPress har gjort sig känt för säkerhetsproblem – framför allt genom tredjepartsmoduler. Och sätter man upp en installation med svagt lösenord, kan man räkna med att spambotar försöker ta över på bara några dagar.

    Samtidigt finns en unik fördel: WordPress kan köras nästan var som helst. Från en Raspberry Pi Zero för ett par hundralappar till stora serverkluster. Det gör det till ett flexibelt alternativ, både för hobbyprojekt och för professionella webbplatser.

    Joomla – balans mellan enkelhet och kontroll

    Joomla är ett av de stora namnen inom öppen källkod för webbpublicering. Precis som WordPress är det ett CMS – ett innehållshanteringssystem – men med en lite annan filosofi. Där WordPress länge har satsat på enkelhet och bloggvänlighet, har Joomla från början riktat in sig mot flexibilitet och kontroll.

    Med Joomla får du en verktygslåda för att bygga allt från föreningssajter till stora organisationsportaler. Det finns teman som styr utseendet, tillägg som breddar funktionerna och ett administrationsgränssnitt där redaktörer kan hantera innehåll, menyer och användare.

    Det som särskilt lockar många är möjligheten att arbeta med avancerade behörigheter och flerspråkiga sajter direkt ur lådan. Nackdelen är att det kräver mer teknisk förståelse än WordPress. Resultatet blir ett system som inte alltid är nybörjarvänligt – men som ger stabilitet och kontroll.

    Drupal – kraftpaketet för de stora

    Drupal är kanske den mest kraftfulla veteranen i öppen källkods-världen när det gäller webbpublicering. Systemet är känt för sin robusthet och flexibilitet – men också för sin brantare inlärningskurva.

    Med Drupal får du ett modulärt system där nästan allt kan anpassas. Det används av universitet, myndigheter och globala organisationer som behöver hantera stora mängder innehåll, flera språk och komplexa behörigheter. Arkitekturen bygger på att allt är uppdelat i små delar som kan kombineras efter behov.

    Men det finns en hake. Drupal kräver oftare utvecklare i kulisserna. Det är inte lika lätt att ”bara komma igång” som med WordPress eller Joomla. I gengäld får man ett CMS som kan växa nästan obegränsat och som står stadigt även när kraven på säkerhet, skalbarhet och anpassning blir riktigt höga.

    Ghost – snabbhet och fokus på innehåll

    Ghost är det unga uppstickar-CMS:et som vill göra en sak riktigt bra – blogg och publicering. Till skillnad från Joomla och Drupal, som kan svälla till hela portaler med komplexa behörigheter och moduler, har Ghost en minimalistisk kärna.

    Byggt på Node.js i stället för PHP är det snabbt, modernt och optimerat för skrivande. Redigeraren är ren och fokuserad, med stöd för Markdown och inbyggda verktyg för nyhetsbrev, medlemskap och prenumerationer. Där WordPress kan kännas som en schweizisk armékniv full av plugins, är Ghost mer som en vass penna: rakt på sak.

    Målgruppen är tydlig – bloggare, journalister, kreatörer och små redaktioner som vill ha en plattform som kombinerar publicering, e-postutskick och affärsmodeller i samma paket.

    Nackdelen är att Ghost är mindre brett än Joomla och Drupal. Vill du bygga en myndighetsportal eller en avancerad föreningshemsida är det inte rätt val. Men för renodlad innehållsproduktion är det svårt att hitta något mer fokuserat.

    Jämförelsetabell

    CMSStyrkorSvagheterTypiska användareTeknik
    WordPressEnormt ekosystem, lätt att komma igång, plugins för nästan alltKan bli tungt och sårbart, känd för säkerhetsproblem i tredjepartsmodulerBloggare, småföretag, webbshopparPHP, MySQL
    JoomlaInbyggt stöd för flerspråk, flexibla behörigheter, mer struktur än WPMindre ekosystem, kräver mer teknisk förståelse än WPFöreningar, organisationer, mellanstora sajterPHP, MySQL
    DrupalExtremt flexibelt, säkert, bra för stora sajterHög inlärningströskel, ofta utvecklarberoendeUniversitet, myndigheter, stora organisationerPHP, MariaDB/PostgreSQL
    GhostSnabbt, modernt, fokuserat på blogg & nyhetsbrev, inbyggt medlemskapBegränsat ekosystem, mindre allsidigtJournalister, kreatörer, små redaktionerNode.js, SQLite/MySQL
  • CachyOS släpper ny ISO-snapshot – paketdashboard och LTS-kärna i fokus

    Augustiutgåvan av CachyOS kombinerar en ny, webbaserad paketdashboard med ett stabilitetsfokus: Linux 6.12 LTS är nu standardkärna. Bland övriga nyheter finns stöd för Niri, bootbara Btrfs-snapshots via GRUB och S0ix-stöd för NVIDIA-användare.

    Den Arch Linux-baserade distributionen CachyOS har släppt sin ISO-snapshot för augusti 2025. Utgåvan levererar inte bara de senaste paketuppdateringarna från Arch Linux, utan även flera nya funktioner som riktar sig till både stabilitet och användarvänlighet.

    Bland höjdpunkterna finns en helt ny, webbaserad paketdashboard. Där kan användare söka och sortera paket efter arkitektur, namn, förråd och uppdateringstid. Dashboarden visar dessutom vilken PKGBUILD som används för varje paket, vilket gör det tydligt vilka som kommer direkt från Arch och vilka som har modifierats av CachyOS-teamet. Paket från AUR markeras särskilt, och för varje paket finns även en direktlänk till binärnedladdning.

    En annan större förändring är att ISO-avbilden nu använder Linux 6.12 LTS som standardkärna. Den långtidssupportade versionen ska ge ökad stabilitet, men utvecklarna påpekar att den kan innebära framtida kompatibilitetsproblem – särskilt för nya AMD- och Intel-GPU:er som kräver nyare kärnor. Linux 6.16 finns fortfarande med, men som alternativ.

    Utöver detta innehåller snapshoten stöd för fönsterhanteraren Niri, startbara snapshots för Btrfs-installationer via GRUB, samt S0ix-viloläge för NVIDIA-användare.

    Flera egenutvecklade verktyg har också fått uppdateringar. Bland annat har Cachy-Update nu en systemfältsindikator som notifierar om nya uppdateringar, medan Proton-CachyOS har utrustats med en DLSS-versionsuppgraderare och möjlighet att tvinga den senaste spelpresetsprofilen. Även bootloadern Limine och installationsstarten har förbättrats.

    Den nya ISO:n finns redan nu tillgänglig för nedladdning från projektets officiella webbplats i både Desktop- och Handheld-varianter.

    https://cachyos.org/download

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.

    Så bra funkar Linux på gamla datorer

    Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.

    När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.

    Vad ska man titta på?
    Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.

    Val av Linux-distribution
    Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:

    • Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
    • Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.

    När är det inte värt besväret?
    Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.

    Linux är inte Windows
    En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.

    Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.

    Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.

    Fakta: Linux på gamla datorer
    För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
    - Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
    - Debian — stabilt, flexibelt
    
    För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
    - Xubuntu — XFCE, resurssnålt
    - Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
    - Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
    
    För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
    - AntiX — extremt lättviktigt
    - Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
    - Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
    
    Undvik som nybörjare
    - 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
  • Zulip 11.0 – öppen källkodsutmanare till Slack och Discord

    En ny version av det öppna källkodsbaserade chattverktyget Zulip har släppts. Med version 11.0 stärker plattformen sin roll som alternativ till Slack och Discord – med fokus på struktur, kontroll och öppenhet.

    Numera behöver man inte kunna morsekod för att prata med andra på andra sidan jordklotet.

    Ägd kommunikation istället för molnberoende
    Medan Slack och Discord växer i popularitet finns en växande kritik: användarnas kommunikation lagras och kontrolleras av företagen bakom. Zulip erbjuder en annan väg. Plattformen är helt öppen källkod och låter organisationer välja mellan att använda den färdiga molntjänsten Zulip Cloud eller att köra en egen server.

    Det innebär att företag, skolor, forskargrupper och ideella organisationer kan ha full kontroll över sina data, något som blivit en allt viktigare fråga för många användare.

    Struktur med kanaler och ämnen
    Zulip skiljer sig från konkurrenterna genom sitt unika sätt att organisera samtal. Meddelanden placeras i kanaler, men varje kanal delas också in i ämnen. På så sätt kan flera diskussioner pågå parallellt utan att trådar drunknar i varandra.

    I en kanal för ”Utveckling” kan man till exempel samtidigt ha pågående samtal om ”Buggrapporter”, ”Designförslag” och ”Kodgranskning”. Det gör att Zulip lämpar sig både för snabb realtidskommunikation och för asynkrona samtal där deltagare ansluter när de har tid.

    Nya funktioner i version 11.0
    Lanseringen av Zulip 11.0 innebär flera efterfrågade förbättringar:

    • Meddelandepåminnelser för att komma tillbaka till viktiga diskussioner.
    • Kanaler utan ämnen, för enklare och mer informella samtal.
    • Möjlighet att organisera kanaler i mappar.
    • Förbättrad hantering av olästa meddelanden och notiser.
    • Stöd för end-to-end-kryptering av pushnotiser.
    • Förfinad design och uppdaterade översättningar på 25 språk.

    Dessutom har Zulip lanserat en helt ny mobilapp, byggd i Flutter, som ersätter den tidigare React Native-versionen. Den nya appen erbjuder en snabbare, smidigare och modernare upplevelse på både Android och iOS.

    Communitydrivet och globalt
    Zulip är inte bara ett programvaruprojekt, utan också ett community. Över 1 500 utvecklare har bidragit med kod, och projektet deltar för tionde året i rad i Google Summer of Code. Plattformen sponsrar även gratis hosting för mer än 2 000 open source-projekt, forskargrupper och ideella organisationer.

    Framtiden för Zulip
    Projektet planerar att fortsätta släppa två stora versioner per år. Nästa release, Zulip 12.0, väntas i början av 2026.

    För den som vill undvika att lämna över kontrollen av sin digitala kommunikation till stora bolag framstår Zulip som ett växande alternativ – en plattform där användaren själv kan välja mellan moln och egen server, och där struktur och öppenhet står i centrum.

    https://zulip.com

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober.

    Linux-kärnan går in i en ny fas. Två veckor efter lanseringen av version 6.16 har Linus Torvalds nu gjort den första testversionen av Linux 6.17 tillgänglig för allmänheten.

    Det innebär att sammanslagningsfönstret är stängt och att utvecklarna framöver fokuserar på testning och finslipning. Precis som vanligt kommer nya Release Candidate-versioner (RC) att publiceras varje söndag fram till den färdiga utgåvan om ungefär två månader.

    – Fönstret för ändringar såg rätt friskt ut, summerar Linus Torvalds. Statistiken över patchar och commits ligger på en normal nivå, även om antalet ändringar som alltid är stort nog för att bara kunna sammanfattas på hög nivå.

    Nyheter i Linux 6.17

    Bland de mest intressanta förbättringarna finns:

    Bättre prestanda i Btrfs – filsystemet blir snabbare och mer effektivt.

    Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generations plattform får officiellt stöd.

    Arms BRBE-funktion – en ny processorutökning för spårning av exekvering.

    IPv6 force_forwarding – gör det möjligt att aktivera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.

    Förbättrad EXT4 – blockallokeringen får ökad skalbarhet.

    AMD:s hårdvaruåterkoppling (HFI) – ett gränssnitt för bättre prestandahantering.

    Som alltid följer även uppdateringar av drivrutiner, dokumentation och förbättringar inom nätverk och filsystem.

    När släpps den färdiga versionen?

    Linux 6.17 förväntas bli färdig i slutet av september eller början av oktober 2025. Om allt flyter på med sju RC-versioner landar den slutliga releasen den 28 september. Om det krävs en åttonde, skjuts den fram till 5 oktober.

    Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller via kernel.org. Men kom ihåg – detta är en testversion och inget för produktionsmaskiner.

    Linux 6.17 i korthet

    Changelog (tekniskt) Vad det betyder för dig
    Filsystem
    – Förbättrad prestanda i Btrfs
    – Bättre skalbarhet i EXT4 blockallokering
    Snabbare filhantering, både för stora filer och många små filer.
    Hårdvarustöd
    – Stöd för Intel Wildcat Lake
    – Stöd för AMD HFI
    – Stöd för Arms BRBE
    Linux fungerar bättre på ny hårdvara.
    Smartare prestandahantering och energieffektivitet.
    Nätverk
    – Ny sysctl: IPv6 force_forwarding
    Mer flexibel nätverkskonfiguration, särskilt i avancerade miljöer.
    Övrigt
    – Uppdaterade drivrutiner
    – Förbättrad dokumentation
    – Förbättringar i nätverk & filsystem
    Stabilare system, bättre hårdvarustöd och en mer pålitlig upplevelse.

Etikett: Open-source

  • AV2 – nästa generations öppna videokodek från AOMedia

    AV2 är den nya öppna videokodeken från Alliance for Open Media som lanseras i slutet av 2025. Med avsevärt bättre kompression, stöd för AR/VR och fokus på både låg bandbredd och högsta bildkvalitet, är AV2 tänkt att bli nästa stora standard för video på webben – helt fri från licensavgifter. En videokodek som AV2 är…

  • Giada 1.3: Loopmaskinen som blir ännu mer flexibel

    Den öppna källkodsmjukvaran Giada har släppt version 1.3. Uppdateringen ger loopmaskinen stöd för flera ljudutgångar och förbättrad integration med JACK, vilket gör det möjligt för musiker att spela in och mixa sina liveframträdanden i multitrack – samtidigt som programmet fått en rad mindre förbättringar för ett smidigare arbetsflöde. Giada är en öppen källkod-baserad loopmaskin och…

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du…

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system. AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som…

  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn. Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på…

  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering. Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största…

  • Qualcomm PPE blir en del av Linux 6.18

    Linux-kärnan tar ännu ett steg mot högre nätverksprestanda. I version 6.18 gör nämligen Qualcomms Packet Processing Engine (PPE) entré – en hårdvaruaccelerator som avlastar CPU:n genom att hantera tunga nätverksuppgifter som routing, bryggning och QoS. Resultatet? Snabbare trafikflöden, lägre latens och mer kraft över till andra beräkningar. Linux får snart stöd för Qualcomms så kallade…

  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples…

  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer. Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven. Den…

  • Updo – Håll koll på din webbplats direkt från terminalen

    Updo är ett lättviktigt kommandoradsverktyg som övervakar upptid och prestanda på dina webbplatser i realtid – utan dyra abonnemang eller tunga dashboards. Installera på några minuter, mät svarstider och SSL, testa från flera regioner och få larm direkt i Slack eller via webhooks. Perfekt för allt från personliga bloggar till produktions-API:er. Håll koll på upptid…

  • Wireshark 4.4.9 ute – fixar buggar och slipar protokollstödet

    Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll. Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar. Bland annat har stödet…

  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen. Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux…

  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…

  • Slutna plattformar – det dåliga sättet att bygga en hemsida

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan…

  • CachyOS släpper ny ISO-snapshot – paketdashboard och LTS-kärna i fokus

    Augustiutgåvan av CachyOS kombinerar en ny, webbaserad paketdashboard med ett stabilitetsfokus: Linux 6.12 LTS är nu standardkärna. Bland övriga nyheter finns stöd för Niri, bootbara Btrfs-snapshots via GRUB och S0ix-stöd för NVIDIA-användare. Den Arch Linux-baserade distributionen CachyOS har släppt sin ISO-snapshot för augusti 2025. Utgåvan levererar inte bara de senaste paketuppdateringarna från Arch Linux, utan…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…

  • Zulip 11.0 – öppen källkodsutmanare till Slack och Discord

    En ny version av det öppna källkodsbaserade chattverktyget Zulip har släppts. Med version 11.0 stärker plattformen sin roll som alternativ till Slack och Discord – med fokus på struktur, kontroll och öppenhet. Ägd kommunikation istället för molnberoendeMedan Slack och Discord växer i popularitet finns en växande kritik: användarnas kommunikation lagras och kontrolleras av företagen bakom.…

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober. Linux-kärnan går in i en ny fas.…