• Proxmox VE 9.0 – Ny era för virtualisering med Debian 13 och förbättrad mobilhantering

    Proxmox har släppt Virtual Environment 9.0, den senaste versionen av sin kraftfulla, fria och öppna plattform för virtualisering – redan installerad på över 1,6 miljoner värdar världen över. Uppdateringen kommer bara fyra månader efter version 8.4 och levererar en rad efterlängtade förbättringar.

    Den nya versionen bygger på kommande Debian 13 “Trixie”, vilket ger modernare paket, utökad enhetskompatibilitet och ytterligare säkerhetshärdning. Som standard används nu Linux-kärnan 6.14, och flera centrala komponenter har fått större uppgraderingar:

    • ZFS 2.3.3 – möjliggör tillägg av enheter till befintliga RAIDZ-pooler med minimal driftstörning
    • QEMU 10.0.2 – för bättre prestanda och kompatibilitet
    • LXC 6.0.4 – förbättrad containerhantering
    • Ceph Squid 19.2.3 – stabilare och snabbare lagringskluster

    Nyhet: Snapshots på LVM – även i delad lagring

    En av de mest efterlängtade funktionerna är här: snapshots för virtuella maskiner på thick-provisioned LVM-delad lagring, inklusive iSCSI och Fibre Channel-SAN. Proxmox använder en smart volymkedjemodell, där en underordnad volym enbart sparar skillnader från sin föräldersnapshot.

    Samma teknik fungerar nu även för Directory, NFS och CIFS, vilket ger ett enhetligt, leverantörsoberoende sätt att hantera snapshots – utan att behöva förlita sig på klustrade filsystem eller proprietära lösningar.

    Nätverk: SDN Fabrics och smartare routing

    Proxmox introducerar nu SDN Fabrics för att förenkla designen av avancerade nätverkstopologier, som exempelvis tvålagers spine-leaf-arkitekturer med multipath och automatisk NIC-failover.

    SDN-stacken stöder nu även dynamisk routing via OpenFabric och OSPF, vilket underlättar implementation av EVPN-underlay eller full-mesh Ceph-nätverk.

    High Availability med mer precision

    HA-kluster har fått Resource Affinity Rules, vilket gör det möjligt att finjustera hur arbetsbelastningar placeras. Du kan till exempel låta en databas och dess applikationsserver köras på samma nod för lägsta möjliga latens – eller sprida redundanta tjänster över flera noder för maximal driftsäkerhet.

    Helt ny mobilupplevelse

    Det mobila gränssnittet är helt omarbetat med Rust-baserade Yew och det nya Proxmox widget toolkit. Nu kan du snabbt få en överblick över tjänster, starta och stoppa virtuella maskiner och göra grundläggande konfigurationer – direkt från mobilen, oavsett webbläsare.

    Proxmox VE 9.0 kan laddas ner från den officiella webbplatsen. ISO-filen innehåller alla funktioner och är redo för installation på bare-metal-servrar. För befintliga användare som vill uppgradera från version 8.4 finns en detaljerad uppgraderingsguide i den officiella dokumentationen.

    https://www.proxmox.com/en/downloads

    Proxmox Virtual Environment – Fakta

    Beskrivning:
    Proxmox Virtual Environment (VE) är en fri och öppen plattform för virtualisering, baserad på Debian GNU/Linux. Den kombinerar KVM för full virtualisering och LXC för containerbaserad virtualisering, med ett webbgränssnitt för enkel hantering av virtuella maskiner, containers, lagring och nätverk.

    Historia:
    • Första versionen lanserades 2008 av det österrikiska företaget Proxmox Server Solutions GmbH.
    • Bygger på Debian som bas, med anpassade kärnor och optimeringar för virtualisering.
    • Har vuxit till över 1,6 miljoner installationer globalt.

    Huvudfunktioner och teknik:
    • KVM – Kernel-based Virtual Machine (virtualisering med hårdvaruacceleration).
    • LXC – Linux Containers (lättviktscontainers som delar kärna men isolerar processer och resurser).
    • ZFS – Zettabyte File System (avancerat filsystem med inbyggd volymhantering, snapshots och dataskydd).
    • Ceph – Distribuerat lagringssystem för objekt-, block- och filåtkomst.
    • LVM – Logical Volume Manager (flexibel partitionering och volymhantering).
    • iSCSI – Internet Small Computer System Interface (blocklagring över nätverk).
    • NFS – Network File System (delning av filer över nätverk, främst för Unix/Linux).
    • CIFS – Common Internet File System (fildelning över nätverk, används bl.a. av Windows/Samba).
    • SDN – Software Defined Networking (nätverk styrt via programvara, mer flexibelt än traditionell hårdvarukonfiguration).
    • OSPF – Open Shortest Path First (dynamiskt routingprotokoll för IP-nätverk).
    • EVPN – Ethernet VPN (Layer 2/3 VPN för nätverksvirtualisering och datacenteranslutningar).

    Senaste version (9.0) – Nyheter:
    • Baserad på Debian 13 “Trixie” med Linux-kärnan 6.14.
    • Snapshots för LVM, även på delad lagring (iSCSI, Fibre Channel).
    • SDN Fabrics med stöd för OpenFabric och OSPF.
    • Förbättrad HA-hantering med Resource Affinity Rules.
    • Omarbetat mobilt gränssnitt byggt på Rust (Yew).

    Officiell webbplats: proxmox.com

    https://linuxiac.com/proxmox-ve-9-0-launches-with-debian-13-under-the-hood

  • GNU Binutils 2.45 – Stort lyft för RISC-V och nya funktioner för flera arkitekturer

    GNU-projektet har släppt version 2.45 av GNU Binutils, en samling viktiga kommandoradsverktyg för lågnivåprogrammering. Binutils används för att skapa, analysera och manipulera objektfiler (mellanformatet som kompilatorer producerar innan det blir körbara program), bibliotek och färdiga exekverbara filer.

    Tillsammans med GCC (GNU Compiler Collection – GNU:s samling av kompilatorer), glibc (GNU C Library – standardbibliotek för C-språket) och GDB (GNU Debugger – felsökningsverktyg) utgör Binutils kärnan i den öppna GNU-verktygskedjan som driver stora delar av Linux-världen.

    Den nya versionen innehåller både grundläggande förbättringar och omfattande stöd för nya processorinstruktioner i arkitekturer som RISC-V, Arm v9.6, LoongArch och x86.

    Mer pålitliga stackspårningar med SFrame

    En av de mest tekniskt betydelsefulla nyheterna är förbättringarna i SFrame, ett format för att lagra komprimerad information om funktionsanrop och returadresser.

    När ett program kraschar eller behöver analyseras kan utvecklare använda stack traces (anropsstackar) för att se exakt var i koden något gick fel. Med SFrame i version 2 blir denna information mer kompakt och samtidigt mer exakt, vilket särskilt gynnar verktyg som körs utanför själva processen (till exempel felsökningsverktyg som analyserar kärndumpar).

    I och med version 2.45:

    • GAS (GNU Assembler – översättare från assemblerkod till maskinkod) genererar nu SFrame-sektioner med SHT_GNU_SFRAME-typen och flaggan SFRAME_F_FDE_FUNC_START_PCREL som standard.
    • IBM\:s s390x-plattform (64-bitars version av stordatorarkitekturen System/390) får för första gången möjlighet att generera SFrame direkt från CFI-direktiv (Call Frame Information – metadata som beskriver hur stackramar byggs upp och återställs).

    Nya verktyg direkt i assemblerkoden

    Utvecklare får även två nya direktiv:

    • .errif – kastar ett felmeddelande vid ett visst villkor.
    • .warnif – ger en varning vid ett visst villkor.

    Villkoren utvärderas först när filen är helt assemblerad, vilket gör det möjligt att samla in mer kontext innan felmeddelandet visas. Detta är användbart i stora kodbaser eller firmwareprojekt.

    RISC-V tar flera steg framåt

    RISC-V är en öppen processorinstruktionsuppsättning (ISA – Instruction Set Architecture) som kan användas royaltyfritt av tillverkare. Den växer snabbt i betydelse, och Binutils 2.45 bygger ut stödet rejält:

    • Stöd för Privileged Specification v1.13 – den del av RISC-V-specifikationen som reglerar hur operativsystem och hårdvara kommunicerar på låg nivå.
    • Tre nya profiler (20, 22 och 23) som definierar färdiga kombinationer av instruktionstillägg.
    • Nytt direktiv .bfloat16 – hantering av 16-bitars flyttal i formatet Brain Floating Point, populärt i maskininlärning.
    • Stöd för en lång lista av standardtillägg som exempelvis:
    • sha – hårdvaruacceleration för SHA-kryptografi.
    • zce – komprimerade instruktioner för inbyggda system.
    • smrnmi – säker maskinvaruhantering av icke-maskerbara avbrott.
    • Stöd för leverantörsspecifika tillägg, bland annat från:
    • T-Head (Alibaba Groups processordivision): xtheadvdot – specialinstruktioner för vektorberäkningar.
    • MIPS: instruktioner som förbättrar minnesoperationer och kontrollflöde.

    En viktig förändring är också att $x-mappningssymboler nu ersätts med \$x för att bättre ange vilken ISA de tillhör. Detta kan kräva att viss äldre RISC-V-kod byggs om.

    Arm v9.6 – försprång till framtida CPU-funktioner

    För Arm tillkommer flaggan -march=armv9.6-a i assemblern. Den aktiverar redan nu stöd för kommande instruktioner som väntas i kommersiella processorer från slutet av 2025 och framåt.

    Några exempel:

    • +sme2p2 – nästa generation av Scalable Matrix Extension, för maskininlärning och vektorberäkningar.
    • +ssve-aes – effektivare AES-kryptering med Scalable Vector Extension (SVE).
    • +f8f32mm – snabbare matrismultiplikation med 8-bitars och 32-bitars flyttal.

    x86 och LoongArch – små men viktiga uppdateringar

    x86-sidan:

    • Stöd för Zhaoxin PadLock XMODX – en uppsättning kryptografiska instruktioner i vissa kinesiska x86-processorer.
    • Borttagning av stöd för 256-bitars varianten av AVX10.2-avrundningsinstruktioner – eftersom alla berörda CPU\:er redan stöder 512-bitarsvarianten.

    För LoongArch (en kinesisk processorarkitektur):

    • Nya alias för vissa 32-bitars instruktionsvarianter.
    • Förbättrade varningar när .align-direktiv eller matematiska uttryck riskerar att ge fel (till exempel negativa skiftningar eller division med noll).

    Slutsats

    GNU Binutils 2.45 är en ovanligt stor uppdatering – särskilt för dem som utvecklar kod nära hårdvaran. Den stärker debugmöjligheterna, inför nya verktyg i själva assemblern och ger utvecklare tillgång till nästa generations processorfunktioner redan idag.

    För RISC-V betyder det här ett bredare och mer komplett verktygsstöd, för Arm öppnar det dörren till framtida vektor- och krypteringsförbättringar, och för både x86 och LoongArch handlar det om små men värdefulla optimeringar

    https://www.gnu.org/software/binutils

    GNU Binutils 2.45 — Tekniska begrepp & förkortningar
    Binutils
    Samling lågnivåverktyg (bl.a. as, ld, objdump, readelf) för objektfiler, bibliotek och länkningssteg.
    GAS
    GNU Assembler – översätter assembler till maskinkod/ELF; i 2.45 genererar GAS SFrame V2 per default.
    ELF
    Executable and Linkable Format – standard för binärformat på Unix-lika system; sektioner, symboltabeller, relokerings-poster m.m.
    SFrame (V2)
    Kompakt stack-unwindformat för out-of-process stacktracing; lagrar återställningsregler per funktion utan full DWARF-overhead.
    SHT_GNU_SFRAME
    ELF-sektionstyp som identifierar SFrame-data; gör att verktyg kan hitta och tolka SFrame deterministiskt.
    SFRAME_F_FDE_FUNC_START_PCREL
    Header-flagga som anger att funktionsstart i FDE (Frame Description Entry) är PC-relativ – robustare symbolik/relokering.
    CFI
    Call Frame Information – metadata (ofta via .cfi_*) som beskriver stackramar; kan nu syntetiseras till SFrame på s390x.
    s390x
    64-bitars IBM Z/System z-ISA; Binutils 2.45 kan generera SFrame direkt från CFI för bättre felsökning på mainframe.
    .errif / .warnif
    GAS-direktiv som utvärderar villkor vid filslut och emitterar fel/varning; bra för policy-kontroller i firmware/SDK-träd.
    AArch64 sysregs
    Systemregister i 64-bitars Arm; 2.45 kan assemblera samtliga utan extra spärrar (-menable-sysreg-checking av).
    RISC-V ISA
    Öppen instruktionsuppsättning; 2.45 stödjer Privileged Spec v1.13, profiler 20/22/23, och ett brett spektrum av extensions.
    Privileged v1.13
    Spec för trap/CSR/virt mm. (OS-nivå); uppdaterade regler för maskin-/supervisor-lägen och delegationsvägar.
    Profiler 20/22/23
    Kuraterade paket av extension-kombinationer för definierade “capability tiers”; förenklar toolchain-målsättning.
    .bfloat16
    Assemblerliteral för Brain Float 16 (8-bit exponent, 7-bit mantissa+sign); nyttjas i ML-kernels på RVV/SME-lika enheter.
    $x → $x<isa>
    RISC-V-mappingsymbol byter semantik: explicit ISA-tagg per kodö i stället för implicit ärvning; kan kräva ombyggnad.
    Standard-ext.
    sha (SHA-accel), zce (compressed embedded), ssqosid/ssnpm/smnpm/smmpm/sspm/supm (privilege mgmt/QoS), ssccfg, svvptc (virt/ptc), zilsd/zclsd (load/store dags), smrnmi (RM-NMI) m.fl.
    Vendor-ext.
    T-Head: xtheadvdot (vektordot-ops). MIPS: xmipscbop, xmipscmov, xmipsexectl, xmipslsp (kontroll/mem-primitiver).
    Armv9.6-A
    -march=armv9.6-a aktiverar bl.a. +sme2p2 (SME v2p2), +ssve-aes (SVE-optimerad AES), +f8f16mm/+f8f32mm (FP8-matrismul), +sve2p2, m.fl. för pre-silicon-validering.
    SVE/SME
    Scalable Vector Extension / Scalable Matrix Extension – vektor- och matrisaccel med vektorlängds-agnostisk semantik.
    x86 XMODX
    Zhaoxin PadLock XMODX – nya kryptoinstruktioner. Samtidigt tas 256-bitars AVX10.2-rounding path bort (512-bit antas).
    AVX10.2
    Advanced Vector Extensions 10.2 – uniform ISA över 128–512b; 2.45 slopar en äldre 256b-avrundningskodväg.
    LoongArch
    Kinesisk RISC-ISA; 2.45 lägger till LA32R-alias (rdcntvl.w, rdcntvh.w, rdcntid.w) och striktare uttrycksdiagnostik.
    .align (3:e arg)
    Max bytes att hoppa; 2.45 varnar på out-of-range. Extra kontroller för negativa shifts och /% med noll.
    Tips: Aktivera SFrame-emission i byggkedjan och validera med readelf --sections och objdump --sframe där stöds.

    Källa :

    https://linuxiac.com/gnu-binutils-2-45-expands-risc-v-support

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.
    Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.

    Höjdpunkter i Linux Mint 22.2
    Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:

    • HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
    • Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
    • Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
    • Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
    • Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
    • Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.

    Tillgängliga skrivbordsmiljöer
    Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:

    • Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
    • Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
    • MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.

    Teknisk grund
    Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14.
    Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.

    Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.

    Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.

    Framtiden – LMDE 7 “Gigi”
    Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.

    Nyheterna i LMDE 7:

    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
    • Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
    • OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.

    Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.

    Gemenskap och moderering
    Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg.
    Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.

    Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.

    Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta
    Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna:
    https://www.linuxmint.com/download.php

    ⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.

    Källa

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • PeaZip 10.6 – snabbare, smartare och mer flexibel arkivhantering

    Den nya versionen av PeaZip, 10.6, är nu släppt och bjuder på flera stora förbättringar för både hastighet och användarupplevelse. PeaZip är en fri, öppen och plattformsoberoende fil- och arkivhanterare som redan stödjer mängder av format – och nu har den blivit ännu bättre.

    Markant snabbare visning av stora arkiv

    Den största nyheten är dynamiskt virtuellt läge i ListView-komponenten, som dramatiskt påskyndar visning av stora kataloger och arkiv. Effekten varierar mellan operativsystem och gränssnitt:

    • Windows: över 6× snabbare
    • macOS: över 30× snabbare
    • Qt 6: nästan dubbelt så snabbt (redan det snabbaste icke-virtuella läget)
    • GTK2/GTK3: i princip oförändrat

    För den som ofta hanterar stora mängder filer i ett och samma arkiv innebär detta en betydligt smidigare arbetsgång.

    Förbättrad arkivhantering och nya alternativ

    PeaZip 10.6 gör även föranalysen av arkiv effektivare, vilket ger snabbare öppning och bättre respons. Vid skapande av arkiv kan man nu, under fliken Avancerat, välja att begränsa antalet trådar för Zpaq-komprimering – perfekt för den som vill undvika att belasta datorn fullt ut.

    Andra förbättringar:

    • Uppdaterade komprimeringsprofiler.
    • Växeln Visa dolda filer är nu lättåtkomlig direkt från huvudmenyn.
    • Alternativet Behåll lösenord/nyckelfil för sessionen är avstängt som standard av säkerhetsskäl.
    • Ny sökfunktion i Alternativ > Inställningar.
    • Standardbokmärken innehåller nu även Dokument-mappen.
    • Korrekt storleksrapportering för flerpartsarkiv i förloppsfönstret.

    Extra förbättringar för Linux- och macOS-användare

    • Nya systemikoner (48 px och SVG) för bättre integration.
    • Automatisk kontroll om RAR-stöd finns installerat.
    • Statusraden visar nu ledigt diskutrymme och procent av totalt utrymme.
    • Möjlighet att använda en alternativ 7z-implementation med stöd för fler komprimeringsformat: Brotli, Lizard, LZ4, LZ5 och Zstd.
    • Färdiga Nemo-menyalternativ för Cinnamon-skrivbordet.

    Uppdaterade motorer och byggmiljö

    Versionen är byggd med Lazarus 4.2 och innehåller de senaste motorerna:

    • Pea 1.26
    • 7z 25.01
    • Zpaqfranz (ersätter Zpaq)

    Den fullständiga listan över ändringar och nedladdningslänkar finns på PeaZips officiella webbplats.

    Källa

    PeaZip – Fakta & Funktioner

    Namn
    PeaZip
    Typ
    Fil- & arkivhanterare
    Licens
    GNU LGPLv3 (fri & öppen källkod)
    Plattformar
    Windows, Linux, macOS
    Första version
    2006
    Utvecklare
    Giorgio Tani
    AES-256 Multitråd Portabel Integritet & hash

    Vad PeaZip klarar av

    • Öppna/packa upp i stort sett alla vanliga format: ZIP, 7Z, RAR/RAR5, TAR, GZ, BZ2, XZ, WIM, ISO, ZPAQ, ARC, PEA m.fl.
    • Skapa arkiv i bl.a. ZIP, 7Z, TAR, GZ, BZ2, XZ, WIM, PEA, ZPAQ (RAR kräver extern RAR-binär).
    • Stark kryptering (AES-256), lösenord + nyckelfil, krypterade filnamn.
    • Dela upp/stycka filer och slå ihop igen; batchbearbetning av flera arkiv.
    • Integrerad säkert “wipe” för filradering samt kontrollsummor (CRC, MD5, SHA-*).
    • Snabbt listläge med dynamiskt virtuellt läge för stora arkiv/mappar.
    • Anpassningsbara komprimeringsprofiler och kontextmeny-integration.

    Särskilt format: PEA

    • PeaZips eget format med fokus på kryptering, integritet och volymuppdelning.

    Motorer & teknik

    • Byggt i Free Pascal / Lazarus.
    • Använder Pea (PEA-format), 7-Zip (flest format) och Zpaqfranz (inkrementell komprimering).
    • Stöd för alternativa 7z-implementationer (t.ex. för Brotli, Lizard, LZ4, LZ5, Zstd).

    Plattformsdetaljer

    • Windows / Linux / macOS (Cinnamon/Nemo-åtgärder, systemikoner, statusrad med diskanvändning).
    • RAR-skapande aktiveras automatiskt om extern RAR-binär finns installerad.

    Tips: För tunga jobb – begränsa trådar (t.ex. Zpaq) i Avancerat för att hålla datorn responsiv.

  • Bottles-projektet får EU-stödd finansiering och satsar på nästa generations version

    Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux.

    Från ekonomisk osäkerhet till framtidstro
    Under det senaste året har Bottles kämpat med begränsade resurser, vilket bromsat utvecklingstakten. I juli berättade huvudutvecklaren Mirko Brombin öppet om projektets ansträngda ekonomi och uppmanade open source-communityt att hjälpa till. Responsen blev positiv – och nu är de akuta problemen lösta. Med stödet från NLnet kan utvecklingen åter ta fart, med fokus på att skapa en modernare, snabbare och mer användarvänlig lösning för Windows-appar i Linux.

    Stöd från EU och Schweiz
    NLnet Foundation är en nederländsk ideell organisation som i decennier har stöttat projekt som värnar om digital frihet, decentralisering och användarkontroll. Genom NGI0 Commons Fund – en del av Europeiska kommissionens satsning Next Generation Internet – får Bottles ekonomiskt stöd. Programmet har som mål att forma ett mer öppet, inkluderande och pålitligt internet, fritt från slutna plattformar och företagsdominans. Finansieringen kompletteras även med bidrag från Schweiziska statssekretariatet för utbildning, forskning och innovation (SERI).

    Bottles Next – en ny era för Windows-program på Linux
    Med den nya finansieringen kan utvecklingsteamet accelerera arbetet på Bottles Next, som ska erbjuda en mer polerad, effektiv och framtidssäker upplevelse. Projektet är helt öppet för bidrag från allmänheten, och både utvecklare och testare välkomnas att delta via GitHub.

    Läs mer: Bottles-projektets officiella tillkännagivande
    Bidra: Bottles på GitHub

    Källa : https://linuxiac.com/bottles-project-receives-eu-backed-grant/

    Fakta: Bottles Next

    Bakgrund
    Bottles är ett Linux-projekt för att köra Windows-program i isolerade miljöer (“bottles”) med Wine-baserade körmotorer. Utvecklingen av nästa generations version, Bottles Next, accelereras genom stöd från NLnet Foundations Commons Fund (EU-stödd NGI-satsning).

    Vad är Bottles?
    Ett grafiskt verktyg som förenklar installation, körning och hantering av Windows-program på Linux utan att användaren behöver finjustera Wine manuellt.

    Kärnfunktioner

    • Isolerade “bottles” (prefix) per app/spel för renare miljöer.
    • Färdiga profiler (t.ex. spel/program) och guidat skapande.
    • Byt och uppgradera “runners” (Wine/Proton-baserade varianter).
    • Beroendehanterare för vanliga komponenter (t.ex. .NET, VC++ runtimer).
    • Grafiklager som DXVK/VKD3D för bättre DirectX-stöd via Vulkan.
    • Per-app inställningar: DLL-overrides, argument, miljövariabler m.m.
    • Snapshots/backup & återställning av bottles.
    • Sandboxning/integrationsval (t.ex. Flatpak-portaler, filåtkomst).
    • One-click-installers/skript för populära program och spel.
    • Genvägar/launchers till skrivbord och applistor.

    Vad siktar Bottles Next på?
    En moderniserad UI/UX, snabbare och mer modulär arkitektur samt förenklade arbetsflöden för att skapa, felsöka och dela bottles.

    Vem har nytta av det?
    Linux-användare som vill köra specifika Windows-appar/spel; IT-tekniker som behöver innesluta äldre verksamhetsapplikationer; entusiaster som vill finjustera Wine utan krångel.

    Kom igång
    Webb: usebottles.com
    GitHub: github.com/bottlesdevs/Bottles

    Tips
    För bästa resultat: skapa en egen bottle per program, aktivera DXVK för spel och ta snapshots innan större ändringar.

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &
    
    Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.
  • Intel lägger ner Clear Linux

    Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges.

    Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom aggressiv kompilatoroptimering lyckades den ofta prestera bättre än andra Linuxdistributioner, även på AMD-hårdvara.

    Avslutet har väckt kritik – främst på grund av att det skedde utan förvarning eller övergångsperiod. Många ser det som oansvarigt, särskilt från ett företag av Intels storlek. Intel har heller inte gett någon tydlig förklaring till beslutet.

    Samtidigt försäkrar Intel att man fortsatt är engagerat i Linux-utveckling och bidrar till andra open source-projekt. Men Clear Linux är nu historia.

    För användare innebär detta att det är dags att säkerhetskopiera och byta till en ny Linuxdistribution – Clear Linux är inte längre ett alternativ.

    https://linuxiac.com/intel-shuts-down-clear-linux-os

    Faktaruta

    Clear Linux (2015–2025)
    • Lanserad 2015 av Intel Open Source Technology Center.
    • Rolling-release-distro optimerad för x86-64 med aggressiva kompilatorflaggor.
    • 19 juli 2025: Intel meddelar omedelbar nedläggning – inga fler säkerhetsuppdateringar.
    • GitHub-repot arkiveras i skrivskyddat läge; användare uppmanas migrera.
    Intels nerskärningar 2025
    • Ny VD Lip-Bu Tan driver plan att minska personalstyrkan med upp till 20 %.
    • ~5 000 uppsägningar aviserade i juli, främst i Kalifornien och Oregon.
    • HR, marknadsföring och administration påverkas mest – kärnteknik-team mindre.
    • Målet: spara ca 1,5 miljarder USD och minska byråkratiska strukturer.
  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

  • iMac 27″(Late 2009) – Produkt-ID: Mac-F2268DC8

    OS: Ubuntu 24.04 LTS (64-bit), installerad på SSD

    Denna 27-tums iMac från slutet av 2009 är ett exempel på Apples påkostade design under Core 2 Duo-eran, nu uppgraderad med en modern Linuxmiljö och SSD för förbättrad prestanda.

    Hårdvaruspecifikationer:

    • Modell: iMac10,1 (iMac 27” Late 2009)
    • Processor: Intel® Core™2 Duo E7600 @ 3.06 GHz – 2 kärnor, 2 trådar
    • RAM: Vanligtvis utrustad med 4 GB DDR3, uppgraderingsbar till max 16 GB (4×4 GB SO-DIMM)
    • Lagring: SSD (SATA III), installerad istället för original hårddisk
    • Grafik: ATI Radeon HD 4670 (256 MB GDDR3) eller Radeon HD 4850 (512 MB), beroende på konfiguration
    • Skärm: 27” IPS-panel med 2560×1440 upplösning (2,5K), 16:9-format, ca 109 PPI
    • Ljud: Inbyggda stereohögtalare med hög ljudkvalitet, optisk ljudutgång (TOSLINK via 3,5 mm jack)
    • Nätverk: Gigabit Ethernet + inbyggt Wi-Fi 802.11n och Bluetooth 2.1
    • Anslutningar: 4× USB 2.0, FireWire 800, Mini DisplayPort, SD-kortläsare, ljud in/ut
    • Webbkamera: Inbyggd iSight (UVC-kompatibel, fungerar i Ubuntu)

    Mjukvara och kompatibilitet:

    Ubuntu 24.04 LTS är installerad med så komplett hårdvarustöd som möjligt. SSD-uppgraderingen ger avsevärt snabbare systemrespons vid uppstart, filåtkomst och programstart. Grafikkortet körs med öppna Mesa-drivrutiner (radeon), vilket ger stabil 2D-prestanda men begränsat stöd för modern 3D-acceleration.

    Prestanda och användningsområden:

    Trots sin ålder klarar datorn av att:

    • Streama SVT Play via Firefox eller Chrome
    • Användas som webbradio-/musikstation, exempelvis i ett garage eller kök
    • Fungera som enklare kontorsdator för ordbehandling, e-post och webbsurfning (LibreOffice medföljer)

    Begränsningar:

    • Endast två CPU-kärnor – begränsad prestanda vid multitasking och tunga applikationer
    • Viss instabilitet i grafiken – muspekaren kan försvinna sporadiskt, troligen på grund av begränsat drivrutinsstöd för äldre ATI-kort
      Möjliga lösningar:
      – Byt skrivbordsmiljö till Xfce eller MATE
      – Använd annan musdrivrutin eller aktivera alternativ grafikrendering i inställningarna

    Slutsats:
    Det här är en fullt fungerande maskin för grundläggande användning, särskilt lämpad som återbruksprojekt. Tack vare Linux och SSD-uppgradering blir den ett hållbart alternativ till att slänga fungerande teknik.
    För den som behöver en stabil surfdator, med bra skärm och ljud, är detta ett utmärkt val – särskilt för enklare uppgifter som musik, dokument och lättare webbanvändning.

    Miljöbesparing vid återbruk av iMac (2009)

    • Sparade koldioxidutsläpp: ca 600 kg CO₂e
    • Sparad energi: ca 800 kWh (motsvarar flera månaders elförbrukning i ett hushåll)
    • Sparat vatten: ca 1800 liter (produktion av elektronik är mycket vattenintensiv)
    • Sparade resurser: Neodym, litium, kobolt, guld, tantal m.fl.
    • Undviket elektronikavfall: ca 25–30 kg

    Genom att återbruka denna iMac istället för att köpa en ny dator har du gjort ett konkret miljöval som minskar utsläpp och sparar naturresurser.

    Källor: Fraunhofer IZM, ADEME, Apple miljörapporter, iFixit

    🖥️ Klicka här för att visa tekniska specifikationer för iMac 27″ (Late 2009)

    
     beskrivning: Allt-i-ett
        produkt: iMac10,1 (System SKU#)
        tillverkare: Apple Inc.
        version: 1.0
        serienummer: W8943CZJ5PE
        bredd: 64 bits
        förmågor: smbios-2.4 dmi-2.4 smp vsyscall32
        konfiguration: boot=normal chassis=all-in-one family=Mac sku=System SKU# uuid=785a330e-d4bc-5e38-a0a9-f3deae2cb9da
      *-core
           beskrivning: Moderkort
           produkt: Mac-F2268DC8
           tillverkare: Apple Inc.
           physical id: 0
           serienummer: Base Board Serial#
           plats: Part Component
         *-cpu:0
              beskrivning: Processor
              produkt: Intel(R) Core(TM)2 Duo CPU     E7600  @ 3.06GHz
              tillverkare: Intel Corp.
              physical id: 0
              bus info: cpu@0
              version: 6.23.10
              plats: U2E1
              storlek: 2774MHz
              kapacitet: 3060MHz
              bredd: 64 bits
              klocka: 266MHz
              förmågor: fpu fpu_exception wp vme de pse tsc msr pae mce cx8 apic sep mtrr pge mca cmov pat pse36 clflush dts acpi mmx fxsr sse sse2 ht tm pbe syscall nx x86-64 constant_tsc arch_perfmon pebs bts rep_good nopl cpuid aperfmperf pni dtes64 monitor ds_cpl vmx est tm2 ssse3 cx16 xtpr pdcm sse4_1 xsave lahf_lm pti tpr_shadow flexpriority vpid dtherm vnmi cpufreq
              konfiguration: microcode=2571
            *-cache
                 beskrivning: L1 cache
                 physical id: 2
                 plats: Unknown
                 storlek: 32KiB
                 kapacitet: 32KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back data
                 konfiguration: level=1
         *-cache:0
              beskrivning: L1 cache
              physical id: 1
              plats: Unknown
              storlek: 32KiB
              kapacitet: 32KiB
              förmågor: asynchronous internal write-back instruction
              konfiguration: level=1
         *-cpu:1
              beskrivning: Processor
              tillverkare: Intel(R) Corporation
              physical id: 3
              bus info: cpu@1
              version: Intel(R) Core(TM)2 Duo CPU     E7600  @ 3.06GHz
              plats: U2E1
              storlek: 3017MHz
              kapacitet: 3060MHz
              klocka: 266MHz
              förmågor: cpufreq
            *-cache
                 beskrivning: L1 cache
                 physical id: 5
                 plats: Unknown
                 storlek: 32KiB
                 kapacitet: 32KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back data
                 konfiguration: level=1
         *-cache:1
              beskrivning: L1 cache
              physical id: 4
              plats: Unknown
              storlek: 32KiB
              kapacitet: 32KiB
              förmågor: asynchronous internal write-back instruction
              konfiguration: level=1
         *-memory
              beskrivning: Systemminne
              physical id: 6
              plats: System board or motherboard
              storlek: 4GiB
            *-bank:0
                 beskrivning: Project-Id-Version: lshwReport-Msgid-Bugs-To: FULL NAME PO-Revision-Date: 2021-01-09 00:12+0000Last-Translator: Luna Jernberg Language-Team: Swedish MIME-Version: 1.0Content-Type: text/plain; charset=UTF-8Content-Transfer-Encoding: 8bitX-Launchpad-Export-Date: 2025-01-30 17:14+0000X-Generator: Launchpad (build b13dacce4a364151a813e3cdd6940bbff676214a)Project-Id-Version: lshwReport-Msgid-Bugs-To: FULL NAME PO-Revision-Date: 2021-01-09 00:12+0000Last-Translator: Luna Jernberg Language-Team: Swedish MIME-Version: 1.0Content-Type: text/plain; charset=UTF-8Content-Transfer-Encoding: 8bitX-Launchpad-Export-Date: 2025-01-30 17:14+0000X-Generator: Launchpad (build b13dacce4a364151a813e3cdd6940bbff676214a) [tom]
                 physical id: 0
                 plats: DIMM0
            *-bank:1
                 beskrivning: Project-Id-Version: lshwReport-Msgid-Bugs-To: FULL NAME PO-Revision-Date: 2021-01-09 00:12+0000Last-Translator: Luna Jernberg Language-Team: Swedish MIME-Version: 1.0Content-Type: text/plain; charset=UTF-8Content-Transfer-Encoding: 8bitX-Launchpad-Export-Date: 2025-01-30 17:14+0000X-Generator: Launchpad (build b13dacce4a364151a813e3cdd6940bbff676214a)Project-Id-Version: lshwReport-Msgid-Bugs-To: FULL NAME PO-Revision-Date: 2021-01-09 00:12+0000Last-Translator: Luna Jernberg Language-Team: Swedish MIME-Version: 1.0Content-Type: text/plain; charset=UTF-8Content-Transfer-Encoding: 8bitX-Launchpad-Export-Date: 2025-01-30 17:14+0000X-Generator: Launchpad (build b13dacce4a364151a813e3cdd6940bbff676214a) [tom]
                 physical id: 1
                 plats: DIMM0
            *-bank:2
                 beskrivning: SODIMM DDR3 Synkront 1067 MHz (0,9 ns)
                 produkt: HMT125S6BFR8C-G7
                 tillverkare: Hynix Semiconductor (Hyundai Electronics)
                 physical id: 2
                 serienummer: 0x1B117EB6
                 plats: DIMM1
                 storlek: 2GiB
                 klocka: 1067MHz (0.9ns)
            *-bank:3
                 beskrivning: SODIMM DDR3 Synkront 1067 MHz (0,9 ns)
                 produkt: HMT125S6BFR8C-G7
                 tillverkare: Hynix Semiconductor (Hyundai Electronics)
                 physical id: 3
                 serienummer: 0x1B817E90
                 plats: DIMM1
                 storlek: 2GiB
                 klocka: 1067MHz (0.9ns)
         *-firmware
              beskrivning: BIOS
              tillverkare: Apple Inc.
              physical id: 10
              version: 214.0.0.0.0
              date: 12/19/2018
              storlek: 1MiB
              kapacitet: 4MiB
              förmågor: pci upgrade shadowing cdboot bootselect acpi ieee1394boot smartbattery netboot
         *-pci
              beskrivning: Host bridge
              produkt: MCP79 Host Bridge
              tillverkare: NVIDIA Corporation
              physical id: 100
              bus info: pci@0000:00:00.0
              version: b1
              bredd: 32 bits
              klocka: 66MHz
            *-memory:0 UNCLAIMED
                 beskrivning: RAM memory
                 produkt: MCP79 Memory Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 0.1
                 bus info: pci@0000:00:00.1
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz (15.2ns)
                 förmågor: bus_master
                 konfiguration: latency=0
            *-isa
                 beskrivning: ISA bridge
                 produkt: MCP79 LPC Bridge
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 3
                 bus info: pci@0000:00:03.0
                 version: b3
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: isa bus_master
                 konfiguration: latency=0
                 resurser: ioport:2000(storlek=256)
               *-pnp00:00
                    produkt: PnP device PNP0c02
                    physical id: 0
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=system
               *-pnp00:01
                    produkt: PnP device PNP0103
                    physical id: 1
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=system
               *-pnp00:02
                    produkt: PnP device PNP0c02
                    physical id: 2
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=system
               *-pnp00:03
                    produkt: PnP device PNP0b00
                    physical id: 3
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=rtc_cmos
            *-memory:1 UNCLAIMED
                 beskrivning: RAM memory
                 produkt: MCP79 Memory Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 3.1
                 bus info: pci@0000:00:03.1
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz (15.2ns)
                 konfiguration: latency=0
            *-serial
                 beskrivning: SMBus
                 produkt: MCP79 SMBus
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 3.2
                 bus info: pci@0000:00:03.2
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: pm cap_list
                 konfiguration: driver=nForce2_smbus latency=0
                 resurser: irq:0 ioport:2180(storlek=64) ioport:2140(storlek=64) ioport:2100(storlek=64)
            *-memory:2 UNCLAIMED
                 beskrivning: RAM memory
                 produkt: MCP79 Memory Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 3.3
                 bus info: pci@0000:00:03.3
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz (15.2ns)
                 konfiguration: latency=0
            *-memory:3 UNCLAIMED
                 beskrivning: RAM memory
                 produkt: MCP79 Memory Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 3.4
                 bus info: pci@0000:00:03.4
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz (15.2ns)
                 konfiguration: latency=0
            *-processor UNCLAIMED
                 beskrivning: Co-processor
                 produkt: MCP79 Co-processor
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 3.5
                 bus info: pci@0000:00:03.5
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: bus_master
                 konfiguration: latency=0 maxlatency=1 mingnt=3
                 resurser: memory:d0400000-d047ffff
            *-usb:0
                 beskrivning: USB controller
                 produkt: MCP79 OHCI USB 1.1 Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 4
                 bus info: pci@0000:00:04.0
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: pm ohci bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=ohci-pci latency=0 maxlatency=1 mingnt=3
                 resurser: irq:20 memory:d0488000-d0488fff
               *-usbhost
                    produkt: OHCI PCI host controller
                    tillverkare: Linux 6.11.0-26-generic ohci_hcd
                    physical id: 1
                    bus info: usb@3
                    logiskt namn: usb3
                    version: 6.11
                    förmågor: usb-1.10
                    konfiguration: driver=hub slots=7 speed=12Mbit/s
                  *-usb:0
                       beskrivning: USB-hubb
                       produkt: Hub in Apple USB Keyboard
                       tillverkare: Alps Electric
                       physical id: 1
                       bus info: usb@3:1
                       version: 2.10
                       förmågor: usb-1.10
                       konfiguration: driver=hub maxpower=100mA slots=3 speed=12Mbit/s
                     *-usb
                          beskrivning: Tangentbord
                          produkt: Alps Electric Apple USB Keyboard
                          tillverkare: Alps Electric
                          physical id: 1
                          bus info: usb@3:1.1
                          logiskt namn: input3
                          logiskt namn: /dev/input/event3
                          logiskt namn: input3::capslock
                          logiskt namn: input3::numlock
                          logiskt namn: input3::scrolllock
                          version: 1.02
                          förmågor: usb-1.10 usb
                          konfiguration: driver=usbhid maxpower=50mA speed=1Mbit/s
                  *-usb:1
                       beskrivning: Human interface device
                       produkt: Apple Computer, Inc. IR Receiver
                       tillverkare: Apple Computer, Inc.
                       physical id: 5
                       bus info: usb@3:5
                       logiskt namn: input6
                       logiskt namn: /dev/input/event6
                       version: 0.16
                       förmågor: usb-2.00 usb
                       konfiguration: driver=usbhid maxpower=100mA speed=1Mbit/s
            *-usb:1
                 beskrivning: USB controller
                 produkt: MCP79 EHCI USB 2.0 Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 4.1
                 bus info: pci@0000:00:04.1
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: debug pm ehci bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=ehci-pci latency=0 maxlatency=1 mingnt=3
                 resurser: irq:17 memory:d0489200-d04892ff
               *-usbhost
                    produkt: EHCI Host Controller
                    tillverkare: Linux 6.11.0-26-generic ehci_hcd
                    physical id: 1
                    bus info: usb@2
                    logiskt namn: usb2
                    version: 6.11
                    förmågor: usb-2.00
                    konfiguration: driver=hub slots=7 speed=480Mbit/s
                  *-usb
                       beskrivning: Grafik
                       produkt: Built-in iSight
                       tillverkare: Apple Inc.
                       physical id: 4
                       bus info: usb@2:4
                       version: 2.30
                       serienummer: 8J9A31A8777J3A00
                       förmågor: usb-2.00
                       konfiguration: driver=uvcvideo maxpower=500mA speed=480Mbit/s
            *-usb:2
                 beskrivning: USB controller
                 produkt: MCP79 OHCI USB 1.1 Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 6
                 bus info: pci@0000:00:06.0
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: pm ohci bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=ohci-pci latency=0 maxlatency=1 mingnt=3
                 resurser: irq:22 memory:d0487000-d0487fff
               *-usbhost
                    produkt: OHCI PCI host controller
                    tillverkare: Linux 6.11.0-26-generic ohci_hcd
                    physical id: 1
                    bus info: usb@4
                    logiskt namn: usb4
                    version: 6.11
                    förmågor: usb-1.10
                    konfiguration: driver=hub slots=5 speed=12Mbit/s
                  *-usb:0
                       beskrivning: USB-hubb
                       produkt: BRCM2046 Hub
                       tillverkare: Apple Inc.
                       physical id: 1
                       bus info: usb@4:1
                       version: 1.00
                       förmågor: usb-2.00
                       konfiguration: driver=hub slots=3 speed=12Mbit/s
                     *-usb
                          beskrivning: Bluetooth wireless interface
                          produkt: Bluetooth USB Host Controller
                          tillverkare: Apple Inc.
                          physical id: 1
                          bus info: usb@4:1.1
                          version: 2.08
                          serienummer: 00264AA5C479
                          förmågor: usb-2.00 bluetooth
                          konfiguration: driver=btusb speed=12Mbit/s
                  *-usb:1
                       beskrivning: Mus
                       produkt: HID 1bcf:08a0 Keyboard
                       tillverkare: Sunplus Innovation Technology Inc.
                       physical id: 2
                       bus info: usb@4:2
                       logiskt namn: input4
                       logiskt namn: /dev/input/event4
                       logiskt namn: /dev/input/mouse0
                       logiskt namn: input5
                       logiskt namn: /dev/input/event5
                       logiskt namn: input5::capslock
                       logiskt namn: input5::compose
                       logiskt namn: input5::kana
                       logiskt namn: input5::numlock
                       logiskt namn: input5::scrolllock
                       version: 1.03
                       förmågor: usb-2.00 usb
                       konfiguration: driver=usbhid maxpower=98mA speed=1Mbit/s
                  *-usb:2
                       beskrivning: Tangentbord
                       produkt: CHICONY HP Basic USB Keyboard
                       tillverkare: CHICONY
                       physical id: 4
                       bus info: usb@4:4
                       logiskt namn: input7
                       logiskt namn: /dev/input/event7
                       logiskt namn: input7::capslock
                       logiskt namn: input7::numlock
                       logiskt namn: input7::scrolllock
                       version: 3.00
                       förmågor: usb-1.10 usb
                       konfiguration: driver=usbhid maxpower=100mA speed=1Mbit/s
            *-usb:3
                 beskrivning: USB controller
                 produkt: MCP79 EHCI USB 2.0 Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 6.1
                 bus info: pci@0000:00:06.1
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: debug pm ehci bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=ehci-pci latency=0 maxlatency=1 mingnt=3
                 resurser: irq:22 memory:d0489100-d04891ff
               *-usbhost
                    produkt: EHCI Host Controller
                    tillverkare: Linux 6.11.0-26-generic ehci_hcd
                    physical id: 1
                    bus info: usb@1
                    logiskt namn: usb1
                    version: 6.11
                    förmågor: usb-2.00
                    konfiguration: driver=hub slots=5 speed=480Mbit/s
                  *-usb
                       beskrivning: Masslagringsenhet
                       produkt: Card Reader
                       tillverkare: Apple
                       physical id: 5
                       bus info: usb@1:5
                       logiskt namn: scsi6
                       version: 98.33
                       serienummer: 000000009833
                       förmågor: usb-2.00 scsi emulated scsi-host
                       konfiguration: driver=usb-storage maxpower=500mA speed=480Mbit/s
                     *-disk
                          beskrivning: SCSI Disk
                          produkt: SD Card Reader
                          tillverkare: APPLE
                          physical id: 0.0.0
                          bus info: scsi@6:0.0.0
                          logiskt namn: /dev/sdb
                          version: 1.00
                          förmågor: removable
                          konfiguration: logicalsectorsize=512 sectorsize=512
                        *-medium
                             physical id: 0
                             logiskt namn: /dev/sdb
            *-multimedia
                 beskrivning: Audio device
                 produkt: MCP79 High Definition Audio
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 8
                 bus info: pci@0000:00:08.0
                 logiskt namn: card0
                 logiskt namn: /dev/snd/controlC0
                 logiskt namn: /dev/snd/hwC0D0
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D0c
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D0p
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D1p
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: pm bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=snd_hda_intel latency=0 maxlatency=5 mingnt=2
                 resurser: irq:20 memory:d0480000-d0483fff
               *-input
                    produkt: HDA NVidia Headphone
                    physical id: 0
                    logiskt namn: input9
                    logiskt namn: /dev/input/event9
            *-pci:0
                 beskrivning: PCI bridge
                 produkt: MCP79 PCI Bridge
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 9
                 bus info: pci@0000:00:09.0
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: pci subtractive_decode cap_list
                 resurser: memory:d0300000-d03fffff
            *-network
                 beskrivning: Ethernet interface
                 produkt: MCP79 Ethernet
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: a
                 bus info: pci@0000:00:0a.0
                 logiskt namn: enp0s10
                 version: b1
                 serienummer: 00:26:bb:67:70:d4
                 kapacitet: 1Gbit/s
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: pm msi bus_master cap_list ethernet physical mii 10bt 10bt-fd 100bt 100bt-fd 1000bt-fd autonegotiation
                 konfiguration: autonegotiation=on broadcast=yes driver=forcedeth driverversion=0.64 latency=0 link=no maxlatency=20 mingnt=1 multicast=yes port=MII
                 resurser: irq:30 memory:d0486000-d0486fff ioport:21e0(storlek=8) memory:d0489000-d04890ff memory:d0489300-d048930f
            *-sata
                 beskrivning: SATA controller
                 produkt: MCP79 AHCI Controller
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: b
                 bus info: pci@0000:00:0b.0
                 logiskt namn: scsi0
                 logiskt namn: scsi1
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: sata pm msi ahci_1.0 bus_master cap_list emulated
                 konfiguration: driver=ahci latency=0 maxlatency=1 mingnt=3
                 resurser: irq:27 ioport:21d8(storlek=8) ioport:21ec(storlek=4) ioport:21d0(storlek=8) ioport:21e8(storlek=4) ioport:21c0(storlek=16) memory:d0484000-d0485fff
               *-disk
                    beskrivning: ATA Disk
                    produkt: CT500BX500SSD1
                    physical id: 0
                    bus info: scsi@0:0.0.0
                    logiskt namn: /dev/sda
                    version: 072
                    serienummer: 2433E8BFAA82
                    storlek: 465GiB (500GB)
                    förmågor: gpt-1.00 partitioned partitioned:gpt
                    konfiguration: ansiversion=5 guid=21e7b659-d684-4cad-be4b-13a8a09741c7 logicalsectorsize=512 sectorsize=512
                  *-volume:0 UNCLAIMED
                       beskrivning: Windows FAT volym
                       tillverkare: mkfs.fat
                       physical id: 1
                       bus info: scsi@0:0.0.0,1
                       version: FAT32
                       serienummer: 3d35-ea27
                       storlek: 1073MiB
                       kapacitet: 1074MiB
                       förmågor: boot fat initialized
                       konfiguration: FATs=2 filesystem=fat
                  *-volume:1
                       beskrivning: EXT4-volym
                       tillverkare: Linux
                       physical id: 2
                       bus info: scsi@0:0.0.0,2
                       logiskt namn: /dev/sda2
                       logiskt namn: /
                       version: 1.0
                       serienummer: 313bb94b-4012-4599-aa4e-757112d7c5f4
                       storlek: 464GiB
                       förmågor: journaled extended_attributes large_files huge_files dir_nlink recover 64bit extents ext4 ext2 initialized
                       konfiguration: created=2025-06-03 18:33:25 filesystem=ext4 lastmountpoint=/ modified=2025-06-07 11:39:43 mount.fstype=ext4 mount.options=rw,relatime mounted=2025-06-07 11:39:45 state=mounted
               *-cdrom
                    beskrivning: DVD writer
                    produkt: DVDRW  GA11N
                    tillverkare: HL-DT-ST
                    physical id: 1
                    bus info: scsi@1:0.0.0
                    logiskt namn: /dev/cdrom
                    logiskt namn: /dev/sr0
                    version: KA18
                    förmågor: removable audio cd-r cd-rw dvd dvd-r
                    konfiguration: ansiversion=5 status=open
            *-pci:1
                 beskrivning: PCI bridge
                 produkt: MCP79 PCI Express Bridge
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: c
                 bus info: pci@0000:00:0c.0
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=pcieport
                 resurser: irq:24 ioport:1000(storlek=4096) memory:d0200000-d02fffff ioport:c0000000(storlek=268435456)
               *-display
                    beskrivning: VGA compatible controller
                    produkt: RV730/M96-XT [Mobility Radeon HD 4670]
                    tillverkare: Advanced Micro Devices, Inc. [AMD/ATI]
                    physical id: 0
                    bus info: pci@0000:02:00.0
                    logiskt namn: /dev/fb0
                    version: 00
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pm pciexpress msi vga_controller bus_master cap_list rom fb
                    konfiguration: depth=32 driver=radeon latency=0 resolution=2560,1440
                    resurser: irq:29 memory:c0000000-cfffffff memory:d0220000-d022ffff ioport:1000(storlek=256) memory:d0200000-d021ffff
               *-multimedia
                    beskrivning: Audio device
                    produkt: RV710/730 HDMI Audio [Radeon HD 4000 series]
                    tillverkare: Advanced Micro Devices, Inc. [AMD/ATI]
                    physical id: 0.1
                    bus info: pci@0000:02:00.1
                    logiskt namn: card1
                    logiskt namn: /dev/snd/controlC1
                    logiskt namn: /dev/snd/hwC1D0
                    logiskt namn: /dev/snd/pcmC1D3p
                    version: 00
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pm pciexpress msi bus_master cap_list
                    konfiguration: driver=snd_hda_intel latency=0
                    resurser: irq:28 memory:d0230000-d0233fff
                  *-input
                       produkt: HDA ATI HDMI HDMI/DP,pcm=3
                       physical id: 0
                       logiskt namn: input8
                       logiskt namn: /dev/input/event8
            *-pci:2
                 beskrivning: PCI bridge
                 produkt: MCP79 PCI Express Bridge
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 15
                 bus info: pci@0000:00:15.0
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=pcieport
                 resurser: irq:25 memory:d0100000-d01fffff
               *-network
                    beskrivning: Trådlöst gränssnitt
                    produkt: AR928X Wireless Network Adapter (PCI-Express)
                    tillverkare: Qualcomm Atheros
                    physical id: 0
                    bus info: pci@0000:03:00.0
                    logiskt namn: wlp3s0
                    version: 01
                    serienummer: 04:1e:64:ef:f1:89
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pm msi pciexpress msix bus_master cap_list ethernet physical wireless
                    konfiguration: broadcast=yes driver=ath9k driverversion=6.11.0-26-generic firmware=N/A ip=192.168.2.253 latency=0 link=yes multicast=yes wireless=IEEE 802.11
                    resurser: irq:18 memory:d0100000-d010ffff
            *-pci:3
                 beskrivning: PCI bridge
                 produkt: MCP79 PCI Express Bridge
                 tillverkare: NVIDIA Corporation
                 physical id: 16
                 bus info: pci@0000:00:16.0
                 version: b1
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=pcieport
                 resurser: irq:26 memory:d0000000-d00fffff
               *-pci
                    beskrivning: PCI bridge
                    produkt: XIO2213A/B/XIO2221 PCI Express to PCI Bridge [Cheetah Express]
                    tillverkare: Texas Instruments
                    physical id: 0
                    bus info: pci@0000:04:00.0
                    version: 01
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                    resurser: iomemory:2a001f10-2a001f0f memory:d0000000-d00fffff
                  *-firewire
                       beskrivning: FireWire (IEEE 1394)
                       produkt: XIO2213A/B/XIO2221 IEEE-1394b OHCI Controller [Cheetah Express]
                       tillverkare: Texas Instruments
                       physical id: 0
                       bus info: pci@0000:05:00.0
                       version: 01
                       bredd: 32 bits
                       klocka: 66MHz
                       förmågor: pm ohci bus_master cap_list
                       konfiguration: driver=firewire_ohci latency=248 maxlatency=4 mingnt=2
                       resurser: irq:17 memory:d0004000-d00047ff memory:d0000000-d0003fff
      *-input:0
           produkt: Power Button
           physical id: 1
           logiskt namn: input0
           logiskt namn: /dev/input/event0
           förmågor: platform
      *-input:1
           produkt: Sleep Button
           physical id: 2
           logiskt namn: input1
           logiskt namn: /dev/input/event1
           förmågor: platform
      *-input:2
           produkt: Power Button
           physical id: 3
           logiskt namn: input2
           logiskt namn: /dev/input/event2
           förmågor: platform
    
    
      
  • Så konventera du HEIF bilder till Jpeg.

    heif-convert är ett kommandoradsverktyg för att konvertera HEIF-bilder (High Efficiency Image Format), särskilt de som skapas av nyare iPhone-modeller, till mer allmänt accepterade bildformat som JPEG. HEIF ger överlägsen kompression jämfört med JPEG, vilket resulterar i mindre filstorlekar vid samma eller bättre bildkvalitet.

    Här är en enkel guide för hur man använder heif-convert:

    Installation:

    Innan du använder heif-convert, behöver du installera det. På många Linux-distributioner kan detta göras via pakethanteraren. Till exempel, på Ubuntu eller Debian:

    sudo apt install libheif-examples

    Grundläggande användning:

    1. Konvertera en HEIF-bild till JPEG:
       heif-convert input.heic output.jpg

    Här representerar input.heic din källfil i HEIF-format, och output.jpg är namnet på den JPEG-fil som ska skapas.

    1. Ändra kvalitet på utdata JPEG: Med standardinställningar kan kvaliteten på den resulterande JPEG-filen vara mycket hög. Du kan ändra kvaliteten genom att använda -q alternativet:
       heif-convert -q 80 input.heic output.jpg

    Här har vi ställt in kvaliteten till 80 (på en skala från 0 till 100).

    Andra parametrar:

    • heif-convert har några ytterligare alternativ och parametrar för att ändra konverteringsbeteendet. Du kan visa dessa alternativ genom att köra:
       heif-convert --help

    Det bör noteras att medan heif-convert är ett användbart verktyg för grundläggande HEIF till JPEG-konvertering, om du behöver utföra mer komplexa bildmanipulationer eller konvertera till andra format, kan andra verktyg eller programvaror vara mer lämpliga.

    Manual sidan för Heif-convert i wiki.linux.se

    HEIF formatet i artikel på wiki.linux.se

Etikett: Open-source

  • Proxmox VE 9.0 – Ny era för virtualisering med Debian 13 och förbättrad mobilhantering

    Proxmox har släppt Virtual Environment 9.0, den senaste versionen av sin kraftfulla, fria och öppna plattform för virtualisering – redan installerad på över 1,6 miljoner värdar världen över. Uppdateringen kommer bara fyra månader efter version 8.4 och levererar en rad efterlängtade förbättringar. Den nya versionen bygger på kommande Debian 13 “Trixie”, vilket ger modernare paket,…

  • GNU Binutils 2.45 – Stort lyft för RISC-V och nya funktioner för flera arkitekturer

    GNU-projektet har släppt version 2.45 av GNU Binutils, en samling viktiga kommandoradsverktyg för lågnivåprogrammering. Binutils används för att skapa, analysera och manipulera objektfiler (mellanformatet som kompilatorer producerar innan det blir körbara program), bibliotek och färdiga exekverbara filer. Tillsammans med GCC (GNU Compiler Collection – GNU:s samling av kompilatorer), glibc (GNU C Library – standardbibliotek för…

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem. Höjdpunkter i Linux Mint 22.2Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • PeaZip 10.6 – snabbare, smartare och mer flexibel arkivhantering

    Den nya versionen av PeaZip, 10.6, är nu släppt och bjuder på flera stora förbättringar för både hastighet och användarupplevelse. PeaZip är en fri, öppen och plattformsoberoende fil- och arkivhanterare som redan stödjer mängder av format – och nu har den blivit ännu bättre. Markant snabbare visning av stora arkiv Den största nyheten är dynamiskt…

  • Bottles-projektet får EU-stödd finansiering och satsar på nästa generations version

    Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux. Från ekonomisk osäkerhet till framtidstroUnder det senaste…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se…

  • Intel lägger ner Clear Linux

    Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges. Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom…

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…

  • iMac 27″(Late 2009) – Produkt-ID: Mac-F2268DC8

    OS: Ubuntu 24.04 LTS (64-bit), installerad på SSD Denna 27-tums iMac från slutet av 2009 är ett exempel på Apples påkostade design under Core 2 Duo-eran, nu uppgraderad med en modern Linuxmiljö och SSD för förbättrad prestanda. Hårdvaruspecifikationer: Mjukvara och kompatibilitet: Ubuntu 24.04 LTS är installerad med så komplett hårdvarustöd som möjligt. SSD-uppgraderingen ger avsevärt…

  • Så konventera du HEIF bilder till Jpeg.

    heif-convert är ett kommandoradsverktyg för att konvertera HEIF-bilder (High Efficiency Image Format), särskilt de som skapas av nyare iPhone-modeller, till mer allmänt accepterade bildformat som JPEG. HEIF ger överlägsen kompression jämfört med JPEG, vilket resulterar i mindre filstorlekar vid samma eller bättre bildkvalitet. Här är en enkel guide för hur man använder heif-convert: Installation: Innan…