• RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • PorteuX 2.2 är här

    PorteuX 2.2 är här
    Den portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen.

    Optimerad kärnkonfiguration
    Kärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka 100 MB mer minne men ger bättre prestanda.

    Förbättrade bygginställningar och nya paket
    Byggflaggorna har optimerats och LTO har aktiverats där det är möjligt. Bland nya paket finns btrfs i grundsystemet, libxcvt, wlr-randr, wlrctl och wayland-utils i grafikdelen, samt appen Papers i GNOME-versionen.

    Allmänna förbättringar och buggfixar
    Modulavaktiveringen är snabbare med -f-flaggan, ikonerna har förfinats, Labwc har fått bättre standardinställningar och Xfce under Wayland har fått fler och rättade kortkommandon. Xfce-kompositorns vsync är nu xpresent som standard för att undvika problem med NVIDIA och Mesa 25.1. Problem med låsskärm och långsam videouppspelning i Nouveau-drivrutinen är också åtgärdade.

    Förändringar i skrivbordsmiljöerna
    I KDE Plasma har KRunner fått stöd för beräkningar och väderwidgeten har reparerats. Evince har tagits bort från GNOME-versionen och KVM laddas inte längre automatiskt vid uppstart.

    Tillgänglighet
    PorteuX 2.2 finns för nedladdning i varianter för Slackware Stable och Current med skrivbordsmiljöerna KDE Plasma 6.4.2, GNOME 48.3, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, MATE 1.28.2, LXQt 2.2 och LXDE 0.11.1.

    https://github.com/porteux/porteux/releases/tag/v2.2

    PorteuX 2.2 – Fakta

    Ursprung: PorteuX är en portabel Linuxdistribution baserad på Slackware, inspirerad av Slax och Porteus, framtagen för att vara snabb, lätt och modulär.

    Historik:
    – Projektet utvecklades som en modern variant av Porteus.
    – Tidigare versioner hade enklare funktioner och äldre kärnor.
    – Version 2.2 släpptes i augusti 2025, två månader efter 2.1.

    Nyheter i 2.2:
    – Linux-kärna 6.16
    – Xorg-patch som ger tear-free (vsync) i modesetting-drivrutinen
    – Optimerad kärnkonfiguration och förbättrade byggflaggor (LTO)
    – Stöd för btrfs i grundsystemet
    – Nya paket: libxcvt, wlr-randr, wlrctl, wayland-utils, Papers
    – Förbättringar i Labwc, Xfce Wayland och KDE Plasma

    Funktioner:
    – Modulbaserat system – aktivera/deaktivera funktioner vid behov
    – Kan köras direkt från USB utan installation
    – Flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt, LXDE
    – Snabb uppstart och låg resursförbrukning

    Målgrupp: Användare som vill ha ett portabelt, snabbt Linux – perfekt för felsökning, demonstrationer och äldre hårdvara.

    Mer info: Projektets GitHub

    Källa : https://9to5linux.com/slackware-based-porteux-2-2-distro-is-out-with-linux-kernel-6-16-and-gnome-48-3

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.
    Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.

    Höjdpunkter i Linux Mint 22.2
    Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:

    • HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
    • Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
    • Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
    • Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
    • Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
    • Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.

    Tillgängliga skrivbordsmiljöer
    Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:

    • Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
    • Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
    • MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.

    Teknisk grund
    Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14.
    Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.

    Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.

    Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.

    Framtiden – LMDE 7 “Gigi”
    Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.

    Nyheterna i LMDE 7:

    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
    • Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
    • OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.

    Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.

    Gemenskap och moderering
    Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg.
    Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.

    Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.

    Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta
    Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna:
    https://www.linuxmint.com/download.php

    ⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.

    Källa

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.

    Kärnsystem och installation

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.

    Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.

    Förbättringar på skrivbordet

    Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.

    GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.

    PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.

    Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.

    Förbättringar för server och moln

    På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.

    QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.

    Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.

    Maskinvarustöd och kärnuppdateringar

    Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.

    TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.

    För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.

    Säkerhetsförbättringar

    Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.

    Andra uppdateringar och förändringar

    Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.

    Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.

    Tillgängliga Ubuntu-varianter

    I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:

    • Kubuntu
    • Ubuntu Budgie
    • Ubuntu MATE
    • Lubuntu
    • Ubuntu Kylin
    • Ubuntu Studio
    • Xubuntu
    • Edubuntu
    • Ubuntu Cinnamon

    Uppgradering och installation

    Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.

    Stödtid

    Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G

    Installation

    PaketBuggnrBeskrivning
    livecd-rootfs2098105Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
    livecd-rootfs2098105Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
    livecd-rootfs2098306Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
    livecd-rootfs2098622Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
    livecd-rootfs2092205RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
    livecd-rootfs2099993RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
    livecd-rootfs2083554Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
    initramfs-tools2091904Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
    dracut2095518Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
    cd-boot-images-riscv642104572Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
    u-boot2098421Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
    u-boot2110301Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01

    Skrivbord

    PaketBuggnrBeskrivning
    pipewire2061687Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
    pipewire2100497Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
    nautilus1813171 / 2095129Fix för rapporterade krascher
    mutterFleraFixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
    gtk42096803Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
    gtk42106744Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
    gtk42066062Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
    gtk+3.02096777Emoji-uppdatering till Unicode 16
    gnome-shell2098016Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
    gnome-shell2039340Fix för getenv/setenv-krasch vid start
    gnome-shell-extension-ubuntu-dock1997550Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
    update-manager1105371 / 2068805Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
    plymouth2096806Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
    xorg-server1861609Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop

    Server och moln

    PaketBuggnrBeskrivning
    cloud-initFleraFörbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
    gce-compute-image-packages2106629Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
    libvirt2051239 / 2084136Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
    qemu2095169Förbättrad RISC-V vektor-emulering
    snapd2085535Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
    apparmor2078467Fix för variabelhantering vid policyinläsning

    Grundläggande plattform

    PaketBuggnrBeskrivning
    apt2078720Fix för hantering av borttagna paket
    systemd2088069 / 2091657EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
    openssh2080216Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
    zfs-linuxFleraFixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
    rsyslogFleraAppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
    netplan.io2083029Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
    ubuntu-drivers-commonFleraFörbättrad NVIDIA-drivrutinshantering

    Maskinvara och kärna

    PaketBuggnrBeskrivning
    linux-firmwareFleraNy firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
    linux-*2098104Patchset för TUXEDO-datorer
    linux-*2095370 / 2067900Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
    linux-oem-*FleraStöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
    linux-gcp-6.142106281Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
    linux-azure-nvidia2090880Backport av SMB lease key-fixar

    Övriga ändringar

    PaketBuggnrBeskrivning
    fwupd2097728 / 2104109Fixar för Dell-dockuppdateringar
    sambaFleraFixar för krascher vid GPO-hantering
    horizon2045394Fix för race condition vid CSS-kompilering
    mysql-8.02112151Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
    ceph2089565 / 2097605Fixar för uppgraderingskrascher
    gvfs2109538Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
    power-profiles-daemon2115041Stöd för anpassade ACPI-plattformsprofiler
    gzip2083700Fix för beteende på s390 vid EOF-hantering

    Nerladdnings länkar och information i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_24.04_LTS

    Källa :

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-3-lts-released-with-bug-fixes-and-security-updates

    Fakta om Ubuntu

    Version: 24.04.3 LTS (Noble Numbat)

    Släppt: 8 augusti 2025

    Kärna: Linux 6.14

    Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)


    Nyheter i 24.04.3

    • Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
    • Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
    • Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
    • Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
    • Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
    • Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering

    Om Ubuntu

    Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd. Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna, både på skrivbord och servrar.

    Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär ”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.

    Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år. LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.


    Visste du att…

    • Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
    • Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Stöd för HDR video i Chromium

    Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`.

    För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och HDR-kapabiliteter. Detta ger kompositorn möjlighet att mappa färger och ljusstyrka korrekt, snarare än att förlita sig på generella antaganden.

    Den här förändringen, som nyligen integrerades i Chromiums kodbas, innebär att HDR-video nu återges korrekt i Chromium på HDR-kompatibla Wayland-miljöer. Tidiga tester visar redan lovande resultat i KDE Plasma 6.4.2 – användare med stödjande hårdvara kan se fram emot djupare svärta, klarare högdagrar och generellt förbättrad bildkvalitet i HDR-innehåll.

    Att funktionen har en separat flagga som är aktiverad som standard innebär att utvecklare enkelt kan avaktivera stödet vid behov, exempelvis om problem uppstår på vissa konfigurationer. När den nya implementationen mognat förväntas det äldre stödet via `zcr_color_manager_v1` att tas bort, vilket förenklar och moderniserar Chromiums färghantering under Wayland.

    Det här är ett stort steg framåt för Linux-användare som länge efterfrågat fullvärdigt HDR-stöd i webbläsare. Även om HDR-understödet fortfarande varierar mellan olika distributioner, skrivbordsmiljöer och drivrutiner, markerar detta en viktig milstolpe i Waylands utveckling som modern displaystack för Linux.

    https://linuxiac.com/hdr-video-playback-lands-in-chromium-on-wayland

    FAKTARUTA: Vad är HDR, Chromium och Wayland?

    HDR (High Dynamic Range)
    HDR står för High Dynamic Range och är en teknik som förbättrar kontrast och färgåtergivning i bild och video.
    Det innebär:
    – Djupare svärta och ljusare högdagrar
    – Fler detaljer i både ljusa och mörka partier
    – Mer nyanserade och verklighetstrogna färger

    För att visa HDR krävs:
    – HDR-kompatibel bildskärm
    – HDR-innehåll
    – Programvara med HDR-stöd (t.ex. webbläsare)

    Chromium
    Chromium är ett öppen källkod-projekt för webbläsare som ligger till grund för bland annat:
    – Google Chrome
    – Microsoft Edge
    – Brave
    – Vivaldi

    Chromium utvecklas främst av Google och fungerar som en plattform för nya webbtekniker och funktioner – inklusive HDR-stöd på Wayland.

    Wayland
    Wayland är en modern ersättare för det äldre X11-systemet i Linux. Det är ett protokoll och ett display-server-system som hanterar grafikutmatning och inmatning från mus/tangentbord.

    Fördelar med Wayland:
    – Enklare och säkrare arkitektur
    – Mindre latens och bättre prestanda
    – Bättre stöd för moderna tekniker som HDR, HiDPI och touch

    Wayland används idag i skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE Plasma, men stödet varierar beroende på distribution och hårdvara.
  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.

    Nya funktioner

    NyhetBeskrivning
    Playback HistoryNy Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
    VU‑mätare i GTKDen populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
    Album Artist i APEAlbum Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
    Opus ReplayGainKänner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
    TexthämtningLåtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
    SystemfärgerFärgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.

    Förfinat ljud & gränssnitt

    • PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
    • Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
    • Små ljudfiler identifieras snabbare.
    • Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
    • SDL‑utgången stöder nu SDL 3.

    Skin‑nyheter

    • Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
    • Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.

    Polerade detaljer

    • Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
    • Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
    • FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
    • Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
    • OpenMPTpluginen används som standard för S3M‑filer.
    • Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.

    Tillgänglighet

    • Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
    • Linux­användare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.

    Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.

    https://audacious-media-player.org/download

    Audacious 4.5

    • Bakgrund & historia:
      – Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
      – Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättvikts­alternativ till tyngre spelare.
      – Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
    • Tekniska nyheter i 4.5:
      • Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
      • VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
      • Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
      • Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
      • Automatisk texthämtning från lrclib.net.
      • Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
      • Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
      • Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
      • Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
      • SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
    • Vad Audacious klarar av:
      • Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
      • Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
      • 10‑bands grafisk EQ, ReplayGain, gapless & crossfade (via plugins).
      • Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
      • MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
    • Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org. Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.

    Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.

    Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.

    Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.

    Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt

    Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.

    Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
    • Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
    • Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
    • Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
    • Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
    • Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.

    När kommer den färdiga versionen av Debian 13?

    Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto:
    ”Det är klart när det är klart.”

    Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.

    Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-3-5-set-to-debut-with-debian-13

    Fakta: KDE Plasma 6.3.5 och Debian 13 ”Trixie”

    Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.

    Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).

    KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.

    Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.

    Största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland används som standard istället för X11
    • Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
    • Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
    • Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
    • Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
    • Lägre resursanvändning och bättre batteritid

    Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.

    Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.

Etikett: Wayland

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • PorteuX 2.2 är här

    PorteuX 2.2 är härDen portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen. Optimerad kärnkonfigurationKärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka…

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem. Höjdpunkter i Linux Mint 22.2Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Stöd för HDR video i Chromium

    Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`. För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och…

  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows. Nya funktioner Nyhet Beskrivning Playback History Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen. VU‑mätare i GTK Den…

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…