• Firefox 145 – Smartare, snyggare och mer privat än någonsin

    Mozilla fortsätter att förnya sin webbläsare med lanseringen av Firefox 145 – en version som kombinerar smartare funktioner, förbättrad design och starkare integritetsskydd. Nu kan användare skriva kommentarer direkt i PDF-filer, förhandsvisa flikgrupper, dela markerad text med länkar och söka i sin historik med hjälp av naturligt språk – allt med lokal, privat bearbetning.

    Mozilla har nu släppt version 145 av sin öppna webbläsare Firefox, bara en månad efter den förra uppdateringen. Den nya versionen bjuder på flera smarta funktioner som gör surfandet både enklare och mer effektivt — samtidigt som användarnas integritet fortsatt står i centrum.

    Skriv direkt i PDF-filer

    En av de mest synliga nyheterna är möjligheten att skriva kommentarer direkt i PDF-dokument. Användare kan nu lägga till, redigera och ta bort anteckningar, frågor eller påminnelser utan att behöva externa program. Ett praktiskt kommentarsfönster gör det lätt att hålla ordning på alla anteckningar — perfekt för studier, arbete eller korrekturläsning.

    Snabbare överblick med flikgruppsförhandsvisning

    Har du många flikar öppna? Med den nya funktionen flikgruppsförhandsvisning kan du hålla muspekaren över en grupps namn och direkt se vilka sidor som finns där. Det sparar tid och gör det enklare att hitta rätt flik i stora projekt.

    Dela text med precision

    En annan smart nyhet är Copy Link to Highlight. Med den kan du dela en specifik del av en webbsida — till exempel ett citat eller en mening — och när mottagaren öppnar länken markeras texten automatiskt. Perfekt för samarbete eller för att dela intressanta utdrag i sociala medier.

    Semantisk sökhistorik – smartare minne i webbläsaren

    Den mest banbrytande funktionen i Firefox 145 är den nya Semantiska sökhistoriken. Den låter dig söka i din surfhistorik med naturligt språk, till exempel genom att skriva ”den där Linux-artikeln om Varnish”. All bearbetning sker lokalt på datorn, vilket innebär att din sökhistorik aldrig lämnar din enhet. Det är ett steg mot smartare och mer privat webbsökning.

    Polerad design och enhetlig stil

    Firefox 145 kommer även med visuella förbättringar. Flikarna har nu mjukt rundade hörn för att passa bättre med vertikala flikar, och knappar samt textfält – inklusive adressfältet – har fått ett modernare och mer enhetligt utseende. Om inga tillägg är installerade visar tilläggsknappen nu tips och länkar till Firefox Add-ons Store, vilket gör det enklare att upptäcka nya anpassningsmöjligheter.

    För utvecklare: snabbare och säkrare webben

    På den tekniska sidan har Firefox 145 fått stöd för Atomics.waitAsync, vilket möjliggör effektivare synkronisering mellan trådar i JavaScript – en viktig förbättring för webbapplikationer som använder delat minne. Dessutom introduceras inledande stöd för Integrity-Policy-headern, som stärker säkerheten genom att försäkra att skript och resurser inte manipuleras.

    Bättre videostöd och typografi

    Firefox kan nu spela upp Matroska (.mkv)-videor med populära kodekar som AVC, HEVC, VP9 och AV1, samt ljudformat som AAC och Opus. Det innebär att fler öppna videoformat fungerar direkt i webbläsaren. Även webbutvecklare får nya verktyg — med stöd för CSS-egenskapen text-autospace, som automatiskt justerar avståndet mellan tecken i texter som blandar olika skrivsystem.

    Slutet för 32-bitars Linux

    Samtidigt markerar version 145 slutet för 32-bitars Linux. Mozilla uppmanar användare av äldre system att uppgradera till 64-bitarsversionen för att fortsätta få uppdateringar och säkerhetsfixar.

    Tillgänglighet

    Firefox 145 finns redan att ladda ner direkt från Mozilla, och användare på Windows och macOS får uppdateringen automatiskt inom några dagar. På Linux kommer versionen att dyka upp i pakethanterarna för de flesta rullande distributioner inom kort.

    För nerladdningslänkar och mer om firefox kollar i vår wiki på

    https://wiki.linux.se/index.php/Firefox

  • Installera PrivateBin på en Debian/Ubuntu LAMP-server

    Innehållsförteckning

    En egen digital anslagstavla – säkert och privat

    Tänk dig en liten anteckningssida på nätet där du kan klistra in text, dela den med någon – och vara säker på att ingen annan kan läsa den. Det är precis vad PrivateBin gör. Det är ett enkelt men genialiskt verktyg som låter dig skapa krypterade textdelningar direkt i webbläsaren. Allt du skriver krypteras redan innan det lämnar din dator, vilket betyder att själva servern inte vet vad du sparar. Du kan dela en länk med en vän, låta texten raderas automatiskt efter en viss tid eller till och med försvinna direkt efter att den lästs. Perfekt för lösenord, anteckningar eller hemliga projekt – och du kan köra det helt själv hemma på din egen server.

    Vill du ha 100 % koll på vem som tar emot dina anteckningar? Molntjänster i all ära, men du vet aldrig vem som faktiskt läser det du skriver. Med egen hosting har du egen kontroll.

    Vad är PrivateBin och varför använda det?

    PrivateBin är ett självhostat alternativ till Pastebin – en minimalistisk webbapplikation där serven inte vet något om innehållet som lagras. All text krypteras i webbläsaren med kraftig AES-kryptering innan den skickas till servern. Det innebär att bara de som har länken (och eventuellt lösenordet) kan läsa innehållet, vilket gör PrivateBin lämpligt för att dela känslig information, kodsnuttar eller anteckningar på ett säkert sätt. Applikationen är öppen källkod och erbjuder funktioner som lösenordsskydd för pasten, automatisk utgångstid (t.ex. att en text raderas efter en vecka) eller “burn after reading” som förstör texten efter att någon läst den. Genom att köra en egen PrivateBin-server får du full kontroll över datan och slipper lita på externa tjänster.

    PrivateBins webbgränssnitt: ett enkelt formulär där användaren kan skriva eller klistra in text som ska delas. I exemplet syns alternativ för att ställa in hur länge texten ska finnas kvar (Expires), om den ska brännas efter läsning (Burn after reading), möjlighet att tillåta diskussionstråd (Open discussion), samt fält för lösenordsskydd. När användaren klickar på “Create” genereras en unik länk; mottagaren som besöker länken kan läsa texten (och uppmanas ange lösenord om ett sådant sattes).

    Förberedelser: Installera LAMP-stack

    För att köra PrivateBin behöver vi en LAMP-miljö, vilket står för Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP[. I denna guide utgår vi från en server med Debian eller Ubuntu (Linux) – till exempel en hemmaserver eller VPS. Börja med att se till att ditt system är uppdaterat och att du har administratörsrättigheter (t.ex. via sudo). Nedan följer steg för steg hur du installerar varje del av LAMP-stacken på Debian/Ubuntu:

    1. Uppdatera systemet: Öppna terminalen på servern och uppdatera paketlistor och befintliga paket:
    • sudo apt update && sudo apt upgrade -y
    • Detta säkerställer att du har de senaste säkerhetsuppdateringarna innan du går vidare.
    1. Installera Apache (webbserver): Installera Apache2 med apt:
    • sudo apt install apache2
    • På både Debian och Ubuntu startar Apache automatiskt efter installationen och ställs in att köras vid uppstart. Du kan kontrollera att tjänsten är igång med sudo systemctl status apache2 (den ska visas som aktiv). Som test kan du öppna en webbläsare på en dator i samma nätverk och navigera till http://<serverns-IP> – du bör se Apaches standardsida ”It works!”[4].
    1. Installera MySQL/MariaDB (databas): Kör följande för att installera databasservern (Ubuntu använder numera MariaDB som ersättning för MySQL, men kommandot är detsamma):
    • sudo apt install mysql-server
    • Under installationen kan du bli ombedd att ange ett root-lösenord för databasen – välj ett starkt lösenord om frågan dyker upp. När installationen är klar, kontrollera att databasen kör (t.ex. sudo systemctl status mysql). Kör därefter det inbyggda skriptet för att säkra databasen:
    • sudo mysql_secure_installation
    • Följ anvisningarna för att sätta root-lösenord (om du inte redan gjorde det), ta bort anonyma användare, inaktivera fjärrinloggning för root samt ta bort testdatabasen. Dessa åtgärder förbättrar grundsäkerheten för MySQL/MariaDB.
    1. Installera PHP (scriptspråk) och nödvändiga moduler: Installera PHP tillsammans med kopplingen till Apache och databasen samt några vanliga PHP-tillägg som PrivateBin behöver:
    • sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql php-xml php-mbstring php-json php-gd php-zip
    • Här står libapache2-mod-php för PHP-modulen i Apache (så servern kan köra PHP-filer) och php-mysql låter PHP prata med MySQL/MariaDB[6]. Vi inkluderar också tillägg som XML, mbstring, JSON, GD och Zip eftersom de är vanliga beroenden för webbappar[7]. Du kan behöva ytterligare tillägg beroende på behov, men ovanstående räcker för PrivateBin.

    Tip: Om din server har en aktiv brandvägg (t.ex. UFW på Ubuntu) måste du också tillåta webbtrafik. Du kan exempelvis köra sudo ufw allow ’Apache Full’ för att öppna både port 80 (HTTP) och 443 (HTTPS) i brandväggen[8].

    Ladda ner och konfigurera PrivateBin

    När LAMP-stacken är på plats är det dags att installera PrivateBin själv. Vi kommer att hämta programmet från dess officiella kodförråd på GitHub och placera det i webbserverns katalog.

    1. Hämta PrivateBins filer: Gå till webbroten (där Apache servar filer, vanligtvis /var/www/html/) och hämta senaste PrivateBin-källkoden. Kör följande kommandon i terminalen:
    • cd /var/www/html/
      sudo rm index.html # Ta bort Apaches standardsida
      sudo apt install -y git # installera Git om det inte redan finns
      sudo git clone https://github.com/PrivateBin/PrivateBin.git
      sudo mv PrivateBin/* . # flytta in alla filer i webbroten
      sudo rm -rf PrivateBin/ # rensa tom mapp
    • Först tar vi bort filen index.html (Apache’s “It works!”-sida) så att den inte stör oss. Därefter klonar vi PrivateBins kod från GitHub till katalogen. Kommandot ovan lägger filerna i /var/www/html/PrivateBin. Vi flyttar sedan innehållet upp en nivå till /var/www/html/ så att PrivateBin blir direkt åtkomlig på webbserverns root-path[9]. Efter städning av den tomma mappen är alla relevanta filer (PHP-skript, JavaScript, stilmallar m.m.) nu på plats i /var/www/html/.
    1. Skapa konfigurationsfil: PrivateBin levereras med en exempel-konfigurationsfil som vi behöver kopiera för att göra egna inställningar. Kör:
    • sudo cp /var/www/html/config/cfg.sample.php /var/www/html/config/config.php
    • Detta skapar en ny fil config.php baserat på standardinställningarna. Du kan nu öppna denna fil för redigering (t.ex. sudo nano /var/www/html/config/config.php). I konfigurationsfilen finns många inställningar kommenterade; för grundbruk kan det räcka att lämna det mesta som standard. PrivateBin använder som default filsystemet för att lagra pastes, vilket fungerar utan databas.
    1. (Valfritt) Använd MySQL för lagring: Om du vill att PrivateBin ska lagra sina pastes i databasen istället för filer kan du nu skapa en databas och användare för detta ändamål. Logga in i MySQL/MariaDB med administratörskonto:
    • sudo mysql
    • I MySQL-prompten, kör följande SQL-kommandon för att sätta upp en databas (byt ut lösenordet DinLösenord mot ett unikt starkt lösenord):
    • CREATE DATABASE privatebin;
      CREATE USER ’privatebin’@’localhost’ IDENTIFIED BY ’DinLösenord’;
      GRANT ALL PRIVILEGES ON privatebin.* TO ’privatebin’@’localhost’;
      FLUSH PRIVILEGES;
      EXIT;
    • Här skapar vi en databas privatebin och en användare privatebin som endast har åtkomst lokalt (servern själv). Användaren får full rättigheter på den nya databasen. Kom ihåg det lösenord du angav.
    1. Konfigurera PrivateBin för databasen: Öppna config.php i en textredigerare om du inte redan gjort det. Leta upp sektionen för databasinställningar. Ställ in att PrivateBin ska använda MySQL och fyll i uppgifterna för databasen du nyss skapade. Det kan se ut ungefär så här i filen:

    $config[’database’][’adapter’] = ’mysql’;
    $config[’database’][’dsn’] = ’mysql:dbname=privatebin;host=localhost;charset=utf8mb4’;
    $config[’database’][’username’] = ’privatebin’;
    $config[’database’][’password’] = ’DinLösenord’;
    $config[’database’][’table_prefix’] = ”;

    Kontrollera att adapter är satt till ’mysql’. DSN-raden ska innehålla namnet på databasen (privatebin), host=localhost samt UTF-8 teckenkodning. Ange användarnamn (privatebin) och lösenordet du valde. Spara ändringarna. (Om du istället vill behålla filbaserad lagring kan du låta bli att ändra dessa inställningar – då ignorerar PrivateBin databasen.)

    Sätta rätt behörigheter och testa installationen

    Innan vi provar att köra applikationen behöver vi justera filrättigheterna. Apache kör som användaren www-data på Debian/Ubuntu, så den användaren måste äga filerna för att kunna skriva data (t.ex. spara pastes). Kör följande kommando i /var/www/html/:
    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/

    Detta ger webbservern (www-data) ägarskap över alla PrivateBin-filer och dess data-katalog. Nu är det dags att testa att allt fungerar:

    Öppna en webbläsare och navigera till http://<din server>/ (använd IP-adressen eller domännamnet till din server). Du bör mötas av PrivateBins gränssnitt – en sida där du kan skriva in text och skapa en ny paste. Om sidan laddas korrekt har installationen lyckats. Prova gärna att skapa en test-paste för att verifiera att det går att spara och läsa data.

    Obs: Om sidan inte laddas, kontrollera följande: att Apache är igång, att PHP är korrekt installerat (du kan skapa en fil info.php med phpinfo() för att testa PHP, glöm inte ta bort den sedan av säkerhetsskäl, samt att ingen brandvägg blockerar trafik (se nästa avsnitt om säkerhet). Eventuella felmeddelanden kan hittas i Apaches fellogg (/var/log/apache2/error.log).

    Tips om säkerhet och åtkomst

    En PrivateBin-server som körs hemma eller på en VPS bör säkras på några punkter innan den används skarpt, särskilt om den ska vara åtkomlig via internet. Här är några viktiga tips:

    • Aktivera HTTPS (SSL/TLS): Använd alltid krypterad anslutning (https://) för att nå din PrivateBin-server. Utan HTTPS finns risken att den hemliga nyckel som ingår i paste-länken snappas upp av någon på nätverket. Du kan gratis skaffa ett SSL-certifikat via Let’s Encrypt. På Debian/Ubuntu installeras lättast paketet Certbot: sudo apt install certbot python3-certbot-apache och kör sedan sudo certbot –apache för att automatiskt hämta och installera ett certifikat för din domän. Om du inte har ett domännamn kan du åtminstone använda ett självsignerat certifikat inom ditt lokala nätverk. HTTPS krypterar trafiken så att ingen utomstående kan avlyssna lösenord eller data som skickas. (På PrivateBins officiella webbplats poängteras att man alltid bör köra tjänsten över HTTPS för att upprätthålla säkerheten.)
    • Begränsa åtkomsten: Kör du PrivateBin enbart för eget bruk eller inom en liten grupp kan det vara klokt att begränsa vem som kan nå tjänsten. Ett sätt är att använda .htaccess-skydd i Apache – till exempel lösenordsskydda katalogen med Basic Auth (då krävs ett användarnamn/lösenord för att se sidan). Du kan också begränsa åtkomst efter IP-adress. Till exempel, om servern bara ska användas i ditt lokala nätverk kan du i brandväggen eller Apache ställa in att endast tillåta trafik från ditt LAN. Med UFW kan du köra: sudo ufw allow from 192.168.0.0/24 to any port 80,443 för att endast släppa in webbtrafik från ditt lokalnät. På så vis blockeras åtkomst utifrån. Generellt bör du inte exponera en hemmaserver direkt mot internet i onödan – låt den helst vara bakom din routers NAT om möjligt, eller använd VPN/tunnel-lösningar om du behöver nå den från internet.

    Sammanfattningsvis, tänk på att säkerhet handlar om flera lager: kryptering (HTTPS), autentisering/åtkomstkontroll, brandvägg, starka lösenord och att hålla systemet uppdaterat. Genom att följa råden ovan kan du köra din egen PrivateBin-tjänst med gott skydd för innehållet. Lycka till med ditt själhostade klotterplank för säkra delningar!

    PrivateBin – säker delning av text, utan att servern ser innehållet

    Zero-knowledge pastebin med klient-sidig kryptering.

    Kärnfunktioner
    • Klient-sidig kryptering (zero-knowledge) – texten krypteras i webbläsaren innan uppladdning.
    • Utgångstid – välj hur länge pasten ska finnas (minuter → veckor).
    • “Burn after reading” – raderas automatiskt efter första visning.
    • Lösenord – extra skydd på delningslänken.
    • Diskussion (valfritt) – kommentars-tråd per paste.
    • Teman/konfiguration – anpassningsbar design och policyer.
    Säkerhet i praktiken
    • HTTPS rekommenderas – skyddar länk + nyckel vid överföring.
    • Ingen metadata-läsning – servern kan inte dekryptera innehållet.
    • Valfri IP-/lösenords-spärr via webbserver (t.ex. Apache .htaccess).
    Drift & lagring
    • Kan köras på LAMP/LEMP (Debian/Ubuntu + Apache/Nginx + PHP).
    • Lagring: filsystem (standard) eller databas (t.ex. MariaDB/MySQL).
    • Låg resursåtgång – passar hemmaserver eller liten VPS.
    Typiska användningsfall
    • Engångsdelning av lösenord/nycklar (med burn after reading).
    • Privata anteckningar, snippets, checklistor.
    • Säker delning internt i team/förening.

    Tips: aktivera HTTPS, sätt rimliga maxstorlekar och utgångstider, och överväg IP-begränsning om tjänsten bara ska användas internt.

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile. Det handlar inte bara om teknik, utan om frihet, kontroll och rätten till sitt digitala liv.

    Allt fler börjar fundera på om det verkligen är klokt att lägga sina filer i molntjänster som tillhör Microsoft, Google, Apple eller Dropbox. Frågan handlar inte bara om bekvämlighet, utan om kontroll, integritet och makt över vår egen data. I takt med att artificiell intelligens (AI) blir allt mer central i digitala ekosystem, växer oron för hur våra personliga filer, bilder, dokument och kontakter kan användas för att ”träna” AI-modeller utan vårt samtycke. Det finns även farhågor om hur statliga aktörer – särskilt i USA – kan pussla ihop detaljer om våra privatliv med hjälp av egna AI-verktyg.

    Begreppet digital självständighet har därför blivit ett nytt ideal. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen över sin digitala vardag, precis som man väljer att odla sin egen mat för att slippa industriproduktionens beroenden. I denna anda växer intresset snabbt för så kallad self-hosting – att själv drifta sina molntjänster på egen hårdvara eller hos en leverantör man litar på. Det har blivit ”det nya svarta” i den digitala världen.

    Nedan följer några av de mest intressanta projekten för den som vill bli digitalt självständig.

    Puter – personlig molntjänst med integritet i fokus

    3 september 2025 – Steve Emms, Internet

    Puter är ett avancerat webbaserat operativsystem som är byggt för att vara snabbt, funktionsrikt och utbyggbart. Det kan fungera som:

    • En personlig molntjänst där du kan samla alla dina filer, appar och spel på ett säkert ställe – tillgängligt var du än befinner dig.
    • En plattform för att bygga och publicera webbplatser, webbappar och spel.
    • Ett alternativ till Dropbox, Google Drive och OneDrive – men med ett fräscht gränssnitt och full kontroll.
    • En fjärrskrivbordsmiljö för servrar och arbetsstationer.
    • Ett öppet och gemenskapsdrivet projekt för alla som vill lära sig om webbutveckling, molnteknik och distribuerade system.

    Webbplats: github.com/HeyPuter/puter
    Licens: GNU Affero General Public License v3.0

    Nextcloud – frihet i molnet

    Nextcloud är kanske den mest kända självhostade molnlösningen i världen. Det är en komplett svit av klient- och serverprogram som låter dig skapa ditt eget privata moln för filer, kontakter, kalender och e-post.

    Med Nextcloud Groupware får man en hel arbetsmiljö i webbläsaren, komplett med e-post, kalender och uppgiftshantering – allt integrerat med filhantering. Programvaran är helt fri och öppen källkod, vilket innebär att du kan installera den på din egen server utan att dela data med någon tredje part.

    Nextcloud används i dag av allt från privatpersoner till skolor, myndigheter och företag som vill ha en säker, transparent och hållbar digital infrastruktur.

    Cloudreve – mångsidig filhantering för entusiaster

    Cloudreve är ett annat spännande projekt för den som vill skapa sin egen filvärdtjänst. Det är ett självhostat system som stöder flera olika lagringsleverantörer – till exempel OneDrive, S3-kompatibla API:er, Aliyun OSS och Tencent COS – vilket gör det perfekt för den som vill kombinera olika typer av lagring.

    Cloudreve erbjuder direktöverföringar mellan klient och server, integrering med Aria2 och qBittorrent för bakgrundsnedladdningar, samt möjlighet att komprimera, extrahera och dela filer i batch.

    Gränssnittet är modernt och snabbt, med stöd för mörkt läge, flerspråkighet och PWA-funktioner (Progressive Web App). Dessutom kan man förhandsgranska video, bilder och dokument direkt i webbläsaren.

    Webbplats: github.com/cloudreve/Cloudreve
    Licens: GNU General Public License v3.0

    Seafile – samarbete med integritet

    Seafile kombinerar molnlagring med fokus på sekretess och teamarbete. I Seafile organiseras filer i så kallade bibliotek (libraries), som kan synkroniseras separat och skyddas med egna lösenord. Det gör det enkelt att dela vissa filer med kollegor eller vänner utan att kompromissa med resten.

    Systemet hanterar filkonflikter smart, baserat på versionshistorik snarare än tidsstämplar, och kan återuppta avbrutna överföringar. Dessutom kan du synkronisera flera servrar och arbeta direkt mot befintliga mappar.

    För samarbete erbjuder Seafile delningslänkar med lösenord, versionshantering och uppladdningslänkar. Det finns även en virtuell drive-klient som gör att du kan bläddra bland molnfiler direkt i filsystemet, utan att de behöver laddas ner först.

    På säkerhetssidan erbjuder Seafile både biblioteks- och klientsidekryptering. För dokumenthantering finns stöd för Markdown-redigering, Wiki-läge, etiketter, relaterade dokument och realtidsnotifieringar.

    Programmet är tillgängligt för Linux, Android och iOS och används ofta i forskningsmiljöer, företag och skolor som behöver en säker delningsplattform.

    Webbplats: github.com/haiwen/seafile
    Licens:

    • GNU General Public License v2.0 (skrivbordsklient)
    • AGPLv3 (server och Android-klient)

    Slutligen

    Vi lever i en tid där digitalt ägande och självständighet åter blir viktiga begrepp. Självhostade molnlösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile visar att det går att kombinera bekvämlighet med integritet – utan att behöva ge bort sin data till techjättarnaAtt drifta sitt eget moln är inte längre bara för tekniker. Det är en växande rörelse bland vanliga användare som vill återta kontrollen över sitt digitala liv – en slags modern digital självförsörjning.

    $ cat fakta.txt

    • Puter AGPL-3.0

    • Typ: Webbaserat OS / personlig molntjänst
    • Utvecklare: Puter
    • Funktioner: Appar, spel, fjärrskrivbord, publicera webbappar
    • Länk: github.com/HeyPuter/puter

    • Nextcloud FOSS

    • Typ: Eget filmoln + groupware
    • Moduler: Files, Talk, Mail, Calendar, Contacts m.m.
    • Styrkor: Integritet, appar/extensioner, federation
    • Länk: nextcloud.com

    • Cloudreve GPL-3.0

    • Typ: Självhostad filvärd
    • Lagring: Lokal, OneDrive, S3, Aliyun OSS, COS, m.fl.
    • Funktioner: WebDAV, Aria2/qBittorrent, förhandsvisning, PWA
    • Länk: github.com/cloudreve/Cloudreve

    • Seafile GPL-2.0 / AGPL-3.0

    • Typ: Molnlagring med fokus på synk & team
    • Koncept: Bibliotek (libraries), selektiv sync, delta-överföring
    • Säkerhet: Bibliotekskryptering, klientsidekryptering
    • Länk: github.com/haiwen/seafile
    $ echo \”klart\”
  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en symbol för motståndet mot det som George Orwell varnade för i 1984 – ett samhälle där varje ord, varje tanke och varje klick kan övervakas.

    När webben blir allt mer profilerad och våra digitala fotspår sugs upp av annonsnätverk och myndigheter, fortsätter Tor Browser att vara den diskreta motkraften. Version 15.0, nu baserad på Firefox ESR 140, är mer än en teknisk uppdatering: den är ett ställningstagande. Nya gränssnittsfinesser och skärpta integritetsval samverkar till något som i praktiken fungerar som civil olydnad i kodform – särskilt i skuggan av EU:s diskussioner om “chat control”, idén att granska privata meddelanden för att upptäcka olagligt innehåll.

    I 1984 letar Winston Smith efter en vrå utan teleskärm för att tänka fritt. Tor 15.0 skapar en modern motsvarighet: en programvaru-vrå där privata tankar och sökningar får vara just privata.

    Överblick: Ett års integritetsarbete i ett svep

    Tor 15.0 är den första stabila versionen på ESR 140-bas och samlar ett års upstream-förbättringar från Firefox, plus Tors egna integritetsbyten och patchar. Utvecklarna har även gjort sin återkommande ESR-audit, där ett par hundra potentiella integritets- och säkerhetspåverkan i Firefox gåtts igenom och adresserats för att hålla Tor-profilen konsekvent.

    Nya verktyg för vardagen — utan att offra anonymitet

    Vertikala flikar

    Den mest påtagliga nyheten är vertikala flikar: öppna och pinnade flikar staplas i en sidopanel. Det frigör höjd, ger bättre överblick och gör stökiga “research-sessioner” mer hanterliga. Bokmärken nås också direkt från sidofältet.

    Flikgrupper

    Flikgrupper låter dig samla relaterade sidor i fällbara, färgkodade kluster – “jobb”, “källor”, “kontaktkanaler” – utan att tumma på Tor-principen: allt rensas när du stänger. Resultatet blir paradoxalt nog både mer produktivitet och mer integritet.

    Adressfältet, uppfräschat

    Tor ärver Firefox senaste adressfältförbättringar: en enhetlig sökknapp för att snabbt växla sökmotor, plus snabbåtkomst till bokmärken, öppna flikar och handlingar från samma meny. Det är den smidiga ytan ovanpå den hårda integritetskärnan.

    Wasm under förmyndare: NoScript tar rodret

    WebAssembly (Wasm) kan göra webbsidor lika kraftfulla som appar – men den kraften kan också missbrukas. Tidigare stängdes Wasm globalt av i Tors högre säkerhetslägen. I 15.0 flyttas kontrollen till NoScript, Tors medföljande säkerhetstillägg som redan styr JavaScript-beteende.

    • I Safer och Safest blockeras Wasm på vanliga webbplatser via NoScript.
    • Privilegierade sidor (t.ex. PDF-läsaren, som delvis använder Wasm i moderna Firefox) får fungera – utan att öppna dörren för webbens Wasm-attacker.

    Har du tidigare manuellt satt javascript.options.wasm=false i about:config? Tor rekommenderar att återgå till standard. Dels för att undvika PDF-problem, dels för att inte sticka ut i mängden (fingerprinting). Vill du verkligen köra utan Wasm – höj hellre säkerhetsläget.

    Android: Skärmlås för flikar – som att stänga teleskärmen

    På Android kommer en funktion som känns som en kodmässig blinkning till 1984: skärmlås för flikar. Aktivera den under Inställningar > Flikar, så låser Tor automatiskt sessionen när du lämnar appen. För att återöppna krävs fingeravtryck, ansikte eller kod.

    Det här är inte bara bekvämt – det är skydd mot nyfikna blickar när telefonen är upplåst, överlämnad eller bortlagd en minut för länge. Och precis som på datorn: allt rensas när du stänger Tor.

    Kompatibilitet: Ett kontrollerat farväl till äldre plattformar

    Version 15.0 blir den sista stora releasen för:

    • Android 5.0–7.0
    • x86-arkitektur på Android och Linux

    Skälet är både säkerhet och utvecklingspraktik. Från Tor 16.0 (planerad till mitten av nästa år) följer Tor Mozilla och fokuserar på modernare system. Under tiden fortsätter mindre uppdateringar med säkerhetsfixar för de berörda plattformarna tills 16.0 är här.

    Kända egenheter (på desktop) – och varför de är ok

    • Med vertikala flikar kan fönstret ibland ändra storlek vid uppstart.
    • Letterboxing (anti-fingerprint-tekniken som standardiserar fönsterstorlek) kan bli synlig p.g.a. fönstervariationer.

    Skyddet består ändå; upplevelsen finslipas i kommande fixar. På äldre Android kan tomma sidor efter uppdatering lösas genom att rensa app-cache.

    Tor vs. “chat control”: Frihet är att få vara privat

    “Chat control” låter tryggt i rubriker, men idén att förhandsgranska privata meddelanden skapar en ny normal där allt kan läsas. I 1984 är teleskärmen tvåvägs: den visar – och övervakar. Tor 15.0 är motsatsen: ett medvetet designbeslut att inte samla in, inte bevara och inte profilera.

    När Winston skriver: “Freedom is the freedom to say that two plus two make four.” kan vi lägga till en 2025-tolkning:
    Frihet är friheten att kommunicera utan att någon annan läser med.
    Tor 15.0 operationaliserar det på webben.

    Vad betyder det här i praktiken?

    • Produktivitet utan profilering: Vertikala flikar och flikgrupper gör tunga research-pass möjliga – utan spår.
    • Säker standard: NoScript styr Wasm på ett sätt som gynnar både funktion (PDF) och minimerar attackytan.
    • Mobil trygghet: Skärmlås på Android skyddar nuet – innan du hunnit stänga.
    • Hälsosam likriktning: Att hålla sig nära standardinställningarna minskar fingeravtryck och gör alla användare mer lika – en grundpelare i Tor-skyddet.

    Slutsats: Den tysta friheten

    Tor Browser 15.0 visar att användbarhet och integritet inte är motsatser. Tvärtom: bra verktyg gör det enklare att välja det svåra – att stå emot datainsamling, profilering och “godartad” övervakning.

    I en tid när allt fler vill koppla in teleskärmen i våra chattar, svarar Tor med kod som vägrar titta. Det är vardagligt och radikalt på samma gång – och kanske den mest effektiva frihetshandlingen vi har kvar online.

    Snabbstart för dig som vill uppgradera nu

    • Ladda ner Tor Browser 15.0 från den officiella nedladdningssidan.
    • Låt standard gälla: Undvik manuella about:config-ändringar som bryter likriktningen.
    • Android: Slå på Skärmlås för flikar under Inställningar > Flikar.
    • Behöver du äldre system? Du får säkerhetsfixar ett tag till – men planera för skiftet när 16.0 närmar sig.

    https://www.torproject.org/download

    Artikel i vår wiki som förklara mer om Tor browser

    https://wiki.linux.se/index.php/tor_browser

  • Tails 7.1 – anonymitet med ny offline-startsida och uppdaterad Tor Browser

    Den nya versionen Tails 7.1 stärker anonymiteten på nätet ytterligare. Med en ny offline-startsida i Tor Browser, uppdaterade säkerhetsverktyg och förbättrad systemhantering fortsätter Tails att vara det självklara valet för användare som vill surfa, kommunicera och arbeta helt utan digitala spår.

    Ny version av anonymitetsfokuserade Linux-systemet med förbättrad integritet och modernare komponenter

    Introduktion

    Den 26 oktober 2025 släpptes Tails 7.1, den första mindre uppdateringen i den nya 7.x-serien av det välkända anonymitetsorienterade operativsystemet Tails (The Amnesic Incognito Live System).
    Tails är baserat på Debian GNU/Linux och utvecklat för att skydda användare mot övervakning, censur och spårning genom att all internettrafik leds via Tor-nätverket.

    Nyheter i Tails 7.1

    Den mest märkbara förändringen i Tails 7.1 är att startsidan i Tor Browser nu är en offline-sida i stället för att automatiskt ladda Tails webbplats.
    Detta minskar mängden nätverkstrafik som skickas direkt vid start och stärker därmed anonymiteten.

    En annan förbättring gäller Authentication Required-dialogen, som nu kan öppna appar som root även om inget lösenord satts i välkomstskärmen.
    Det gör det enklare att utföra administrativa uppgifter även i lösenordslöst läge.

    Uppdaterade komponenter

    Tails 7.1 innehåller flera uppdateringar av kärnprogram:

    • Tor Browser: 14.5.8
    • Tor-klient: 0.4.8.19
    • Mozilla Thunderbird: 140.3.0

    Dessutom:

    • Paketet ifupdown har tagits bort (ersätts av NetworkManager).
    • Meddelandet “Your connection to Tor is not being managed by Tor Browser” visas inte längre i nya flikar.

    Systemkrav och uppgraderingar

    Tails 7.1 kräver nu minst 3 GB RAM för att fungera smidigt (tidigare 2 GB).
    Om datorn har mindre minne visas en varning vid start.

    Uppgraderingen från Tails 7.0 → 7.1 sker automatiskt via den inbyggda uppdateringsfunktionen.
    Alternativt kan man ladda ner ISO- eller USB-avbilden direkt från tails.net.

    Bakgrund – Tails 7.0

    Tails 7.0, som släpptes 18 september 2025, var en stor uppdatering baserad på Debian 13 ”Trixie” och Linux 6.12 LTS.
    Den introducerade GNOME 48 som standardmiljö och flera visuella och funktionella förändringar:

    • GNOME Console ersatte den gamla terminalen
    • GNOME Loupe blev standardbildvisare
    • Root Terminal bytte namn till Root Console
    • Kleopatra togs bort från Favoriter-menyn
    • Den föråldrade Network Connection-inställningen togs bort från välkomstskärmen

    Nedladdning och tillgänglighet

    Tails 7.1 finns tillgänglig som ISO och USB-avbild för 64-bitars datorer.
    Systemet är ett live-OS – det körs direkt från USB och lämnar inga spår på hårddisken.
    Automatiska uppdateringar stöds direkt från version 7.0.

    https://tails.net/install/index.en.html

    Slutord

    Tails 7.1 är en mindre men viktig uppdatering som förfinar både säkerheten och användarupplevelsen.
    Genom att införa en offline-startsida i Tor Browser och uppdatera flera kärnkomponenter stärker Tails sin roll som ett av de mest tillförlitliga systemen för anonymt och säkert surfande.

    För användare som prioriterar sekretess, säkerhet och spårfrihet är Tails 7.1 ett självklart val 2025 och framåt.

    Om Tails i wiki.linux.se

    https://wiki.linux.se/index.php/tails

  • PeaZip 10.7 – nu med bildminiatyrer på Linux och smartare filhantering

    PeaZip 10.7 tar det populära öppenkällkodsprogrammet för filkomprimering till nästa nivå. Den nya versionen introducerar bildminiatyrer på Linux, en integrerad bildvisare, förbättrad arkivhantering och ett rejält lyft under huven. Resultatet är ett snabbare, modernare och mer användarvänligt PeaZip – nu med bättre stöd för både säkerhet, prestanda och plattformsoberoende funktioner.

    Nu visas bildminiatyrer på alla plattformar

    En av de mest efterlängtade nyheterna är att bildminiatyrer nu fungerar i PeaZip på alla plattformar, inte bara i Windows-versionen.
    När du bläddrar bland filer i PeaZips inbyggda filhanterare visas nu små förhandsbilder av bilder – perfekt för den som hanterar foton eller grafikfiler.

    Miniatyrerna genereras direkt i realtid och lagras inte på disk, vilket gör lösningen både snabb och integritetsvänlig. Ingen bilddata sparas lokalt. Du kan dessutom slå av och på funktionen när du vill, antingen via menyn “Organize” eller med tangentkombinationen Ctrl + Mellanslag.

    Ny inbyggd bildvisare

    PeaZip 10.7 introducerar också en helt ny bildvisare, som låter dig titta på bilder direkt i programmet utan att behöva öppna externa appar.
    Bland funktionerna finns zoom från 5 % till 1000 %, fullskärmsläge, navigering mellan bilder med piltangenter samt möjlighet att byta namn eller ta bort bilder direkt i visaren.

    Tyngre redigering får dock fortfarande göras i huvudfönstret – PeaZip vill hålla visaren enkel, snabb och fokuserad på förhandsgranskning.

    Smidigare hantering av arkiv

    Arbetar du med komprimerade filer? Då märker du flera förbättringar:
    smoother förhandsgranskning av filer även inuti ovanligare format som .pkg och .zpaq, bättre felhantering vid uppackning, rättvis visning av kompressionsnivåer och möjlighet att behålla filer vid delvis misslyckad extrahering.

    PeaZip kan nu öppna hela 242 olika filtyper som arkiv – ett imponerande antal för en gratis programvara.

    Förbättringar för Linux och macOS

    För Linux- och macOS-användare har utvecklarna lagt in flera kvalitetsförbättringar.
    ClamAV stöds nu bättre för malwareskanning, Quick Look fungerar direkt i “Open with”-menyn på macOS, och Dynamic Virtual Mode har blivit både snabbare och mer tillförlitligt.

    Under huven: renare kod och bredare arkitekturstöd

    Utvecklarna har gjort en omfattande städning i koden. Gamla delar har skrivits om för att förbättra läsbarhet och underhåll, och flera interna rutiner har flyttats till nya moduler.
    Kryptografiska och hash-relaterade funktioner använder nu rena Pascal-implementationer, vilket gör PeaZip mer kompatibelt med icke-x86-arkitekturer – till exempel ARM-baserade system.

    Fixar och stabilitet

    Version 10.7 löser dessutom ett antal gamla buggar, bland annat felaktig CRC-visning, fokusproblem på Linux- och BSD-skrivbord samt prestandaglapp i Qt6-filhanteraren vid stora filurval.

    Tekniska detaljer

    PeaZip 10.7 är kompilerad med Lazarus 4.2, men bakåtkompatibel med versionerna 3.x och 2.x.
    Kärnan i programmet bygger på Pea 1.27, och som vanligt publiceras SHA-256-kontroller för alla nedladdningspaket i filen SHA256.txt på GitHub – för dig som vill verifiera att filerna är äkta.

    Översättningar och gemenskap

    PeaZip finns nu på över 30 språk, och utvecklarna söker frivilliga som vill bidra till att översätta och hålla språken uppdaterade. Den som vill hjälpa till hittar språkfiler och resurser i projektets översättningsarkiv.

    Sammanfattning

    PeaZip 10.7 är ett stort steg framåt för ett redan välrenommerat verktyg.
    Med bildminiatyrer på Linux, integrerad bildvisare, förbättrad felhantering och djupare kodrening visar utvecklarna att PeaZip fortsätter utvecklas i en modern, säker och användarvänlig riktning – helt i linje med öppen källkodsanda.

    https://github.com/peazip/PeaZip/releases/tag/10.7.0

    https://linuxiac.com/peazip-10-7-file-archiver-adds-image-thumbnails-on-linux

    Fakta: PeaZip 10.7

    Öppen källkods-filarkiverare (cross-platform) med förbättrad filhanterare, bildminiatyrer på alla plattformar och smartare arkiv-/extraheringsflöden.

    Nyheter & funktioner

    • Bildminiatyrer visas i filhanteraren på alla plattformar (tidigare endast Windows).
    • Miniatyrer genereras on-the-fly, aldrig cacheade (integritetsvänligt).
    • Aktivera/inaktivera via Organize-menyn eller Ctrl+Mellanslag. Visas från ikonstorlek ≥ 48 px.
    • Ny inbyggd bildvisare: zoom 5 % – 1000 %, helskärm, piltangenter för navigering, byt namn/ta bort direkt i visaren.
    • Smidigare förhandsgranskning av objekt i arkiv, även i format som .pkg och .zpaq.
    • Förfinad extrahering: korrekta nivåer för Brotli och Zpaq, bättre felhantering, möjlighet att behålla filer om Zstd-extrahering misslyckas.

    Plattformsförbättringar

    • Linux/macOS: Bättre upptäckt och användning av ClamAV för malwareskanning.
    • macOS: Open with-menyn har Quick Look-stöd.
    • Dynamic Virtual Mode: förbättrad prestanda och tillförlitlighet.

    Under huven

    • Omfattande kodstädning och refaktorisering för bättre läsbarhet/underhåll.
    • Krypto- och hashbibliotek bygger nu på rena Pascal-implementationer → bättre stöd för icke-x86-arkitekturer.
    • Backends uppdaterade med Pea 1.27.
    • Kompilerad med Lazarus 4.2 (kompatibel med 3.x och 2.x).

    Kompatibilitet & format

    • 242 filändelser kan öppnas som arkiv.

    Felrättningar

    • Åtgärdade problem med CRC-visning.
    • Fixade fokusproblem på Linux/BSD-skrivbord.
    • Prestandafixar i Qt6-filbläddraren vid stora markeringar.

    Säkerhet & verifiering

    • SHA-256-hashar publiceras för varje paket i SHA256.txt i GitHub-releaser.

    Språk & community

    • Översättningar till 30+ språk; bidrag välkomnas via projektets översättningsresurser.
  • Forgejo 13.0: Nu med modereringsverktyg och globalt krav på tvåfaktorsinloggning

    Den fria Git-plattformen Forgejo har nått version 13.0, och med det kommer en rad förbättringar som stärker både säkerheten och användarupplevelsen. Den nya versionen introducerar inbyggda verktyg för moderering, globalt krav på tvåfaktorsinloggning och flera smarta uppdateringar för utvecklare och administratörer. Forgejo fortsätter därmed att befästa sin roll som ett öppet och självständigt alternativ till GitHub och GitLab.

    Den fria och självhostade Git-plattformen Forgejo har nu släppt version 13.0 – och den bjuder på flera viktiga förbättringar inom säkerhet, moderering och användbarhet.

    Forgejo är ett öppet alternativ till GitHub och GitLab, som låter organisationer driva sin egen kodplattform utan att förlita sig på stora molntjänster. Den används flitigt inom både företag och open source-projekt som vill ha full kontroll över sin kod, data och användarhantering.

    Enklare moderering av innehåll

    En av de största nyheterna i Forgejo 13.0 är ett inbyggt system för att rapportera innehåll, något som länge efterfrågats av administratörer som driver offentliga instanser.

    Tidigare kunde användare bara rapportera problem genom externa kanaler. Nu finns ett smidigt rapporteringsflöde direkt i plattformen: användare kan anmäla olämpliga projekt, kommentarer, issues eller pull requests med ett klick.

    Alla rapporter om samma objekt grupperas automatiskt, vilket gör det lättare för administratörer att granska och hantera rapporterat material. För offentliga instanser betyder det ett stort steg mot bättre community-hälsa och tryggare samarbetsmiljöer.

    Globalt tvåfaktorskrav höjer säkerheten

    Forgejo 13.0 tar också säkerheten på större allvar än någonsin. Administratörer kan nu tvinga fram tvåfaktorsautentisering (2FA) för alla användare – eller bara för administratörskonton.

    Detta görs genom en ny inställning:

    [security]
    GLOBAL_TWO_FACTOR_REQUIREMENT = all
    

    eller

    GLOBAL_TWO_FACTOR_REQUIREMENT = admin
    

    Med detta aktiverat måste alla berörda användare logga in med TOTP (Time-based One-Time Password) eller liknande teknik. Det minskar risken för intrång, särskilt i större organisationer eller öppna instanser.

    Forgejo har också stärkt sin interna kryptering av hemligheter (så kallade “secrets”) i Forgejo Actions, det inbyggda automatiseringssystemet. Den nya versionen använder samma säkra krypteringsmodul som sedan tidigare skyddar 2FA-nycklar.

    Bättre integritet: EXIF-data tas bort automatiskt

    Ett smart och kanske oväntat tillskott handlar om integritet. Forgejo tar nu automatiskt bort EXIF-data – alltså metadata som sparas i bilder, ofta med information om kamera, GPS-koordinater eller enhet – när användare laddar upp profilbilder.

    Detta förhindrar att känslig information sprids av misstag. Administratörer kan dessutom rensa redan uppladdade bilder med ett nytt kommando:

    forgejo doctor avatar-strip-exif
    

    Ett enkelt sätt att skydda användarnas personliga information – även i efterhand.

    Förbättringar för utvecklare

    Utvecklare får också sin beskärda del av nyheter:

    • Forgejo Actions visar nu alla tidigare körningar direkt i webbgränssnittet – perfekt för felsökning.
    • Workflow-filer kontrolleras automatiskt för vanliga fel, som stavfel eller ogiltiga variabler.
    • Commit-listor visar nu även tags, och releaser visar tidsstämplar på sina bilagor.
    • Markdown-redigeraren har fått snabbkommandon för fet och kursiv text.
    • Efter “force push”-ändringar visas nu byggstatusen (CI-status) direkt, vilket gör kodgranskning snabbare.

    Små förbättringar, men tillsammans bidrar de till en mjukare utvecklarupplevelse.

    Smidigare drift för administratörer

    Administratörer som kör Forgejo i containers (t.ex. Docker eller Kubernetes) får det enklare tack vare uppdaterade miljövariabler för loggning. De nya namnen (LOGGER_<NAMN>_MODE) gör konfigurationen tydligare och enklare att hantera i större miljöer.

    Tidsstyrda versioner och långsiktigt stöd

    Forgejo följer nu en tidsbaserad release-cykel med nya versioner var tredje månad och LTS-versioner (Long-Term Support) varje år.
    Version 13.0 får stöd till januari 2026, vilket ger användare en stabil grund för långsiktiga installationer.

    Migrering från Pagure

    Sedan Fedora-projektet avslutade sitt stöd för Pagure i slutet av 2024, har Forgejo blivit ett naturligt alternativ. Den inbyggda migreringsfunktionen gör det möjligt att importera hela Pagure-miljöer – inklusive projekt, metadata och användare – direkt till Forgejo utan större handpåläggning.

    Tillgänglighet

    Forgejo 13.0 finns nu att ladda ner som binärfil eller container-image från den officiella webbplatsen.
    Innan man uppgraderar rekommenderas att läsa avsnittet om “breaking changes” och ta en fullständig säkerhetskopia enligt uppgraderingsguiden.

    Sammanfattning

    Forgejo 13.0 är en välavvägd uppdatering som stärker säkerheten, förenklar moderering och gör vardagen lättare både för utvecklare och administratörer.

    Med globala säkerhetskrav, borttagning av känslig metadata och fler verktyg för felsökning fortsätter Forgejo att positionera sig som ett tryggt och modernt alternativ till de stora proprietära Git-plattformarna.

    https://forgejo.org/download

    Forgejo 13.0 — Fakta

    Självhostad Git-plattform (”git forge”) med fokus på säkerhet, moderering och förbättrat arbetsflöde.

    Vad är Git?

    Git är ett distribuerat versionshanteringssystem som används för att spåra ändringar i källkod. Det låter flera utvecklare arbeta samtidigt på samma projekt utan att skriva över varandras ändringar. Genom att spara varje version som en ”commit” kan man enkelt gå tillbaka, jämföra eller slå ihop kod. Git används som grund för plattformar som Forgejo, GitHub och GitLab.

    • Version13.0 (stöd t.o.m. jan 2026)
    • TypPlattform för kodhostning: repo, issues, pull requests, releases
    • CI/CDForgejo Actions med förbättrad felsökning och statisk kontroll av workflow-filer
    • SäkerhetGlobalt 2FA-krav, starkare kryptering av Actions-hemligheter
    • IntegritetAutomatisk borttagning av EXIF-data i avatarer + CLI-städning
    • ModereringInbyggda anmälningar av innehåll (repo, issues, kommentarer, PRs)
    • AnvändbarhetTaggar i commitlistor, tidsstämplar på releasebilagor, CI-status efter force push
    • RedigeringSnabbkommandon för ** och * i Markdown-editorn
    • DriftFörenklade logger-variabler LOGGER_<NAME>_MODE; containers & binärer tillgängliga
    • MigreringInbyggt stöd för flytt från Pagure (repo + metadata)

    Exempel: aktivera globalt 2FA-krav

    [security]
    GLOBAL_TWO_FACTOR_REQUIREMENT = all   ; eller: admin

    Exempel: rensa EXIF från avatarer

    forgejo doctor avatar-strip-exif

    Tips: Läs ”breaking changes” och ta full backup innan uppgradering.

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.

    På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.

    Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.

    Ny president för FSF

    Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.

    I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:

    ”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”

    Röster från rörelsen

    Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:

    • Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
    • Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
    • Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.

    Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.

    LibrePhone – en fri mobilplattform

    Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.

    Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.

    Kooyman uttryckte förhoppningen så här:

    ”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”

    Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.

    Global gemenskap och framtidsfrågor

    Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.

    Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.

    FSF:s programansvariga Miriam Bastian sammanfattade känslan:

    ”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”

    Om Free Software Foundation

    FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.

    Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur.

    Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder den långsiktigt underhållna Linux 6.12 LTS-kärnan. Som standard kommer systemet med skrivbordsmiljön GNOME 48, där två nya standardappar gör entré: terminalprogrammet GNOME Console och bildvisaren GNOME Loupe.

    Bland förändringarna finns flera städåtgärder:

    Det gamla alternativet Network Connection försvinner från välkomstskärmen.

    Kleopatra-appen tas bort från menyn Favoriter.

    Vissa program som tidigare fanns med i live-ISO:n plockas bort, bland annat unar, aircrack-ng och sq.

    Många program har uppdaterats till nyare versioner, inklusive Tor 0.4.8.17, Mozilla Thunderbird 128.13 ESR, OnionShare 2.6.3, Kleopatra 24.12, KeePassXC 2.7.10, GIMP 3.0.4, Inkscape 1.4, Audacity 3.7.3 och Electrum 4.5.8. Även Tails egna verktyg har förbättrats och fått nya versioner.

    Utvecklarna har dessutom åtgärdat en rad buggar, bland annat ett irriterande problem i tidigare versioner där vissa språk inte fick korrekt tangentbordslayout.

    Release Candidate-versionen kan laddas ner nu från Tails officiella webbplats, både som ISO- och USB-avbild. I och med den här versionen höjs systemkravet från 2 GB till minst 3 GB RAM för en smidig användarupplevelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en testversion och inte rekommenderas för produktionsbruk.

    Den slutgiltiga versionen av Tails 7.0 planeras att släppas 16 oktober 2026. Användare av nuvarande versioner kommer att kunna uppgradera manuellt, men automatiska uppdateringar kommer ännu inte att vara möjliga.

    https://tails.net/news/test_7.0-rc1

    Faktaruta: Tails OS

    Fullständigt namn: The Amnesic Incognito Live System

    Första versionen: 23 juni 2009

    Nuvarande stabil version: 6.x (nästa: 7.0, baserad på Debian 13 “Trixie”)

    Utvecklare: The Tails Project (ideell organisation)

    Licens: Fri och öppen källkod (GPL m.fl.)

    Webbplats: https://tails.net


    Syfte och funktion

    • Körs som ett portabelt operativsystem från USB-minne eller DVD.
    • Lämnar inga spår på datorn efter avstängning (”amnesic” design).
    • All internettrafik går via Tor-nätverket för anonymitet.
    • Förhindrar spårning och censur.
    • Krypteringsstöd för filer, e-post och meddelanden.

    Inbyggda verktyg

    • Webbläsare: Tor Browser
    • E-post: Mozilla Thunderbird + Enigmail
    • Lösenordshanterare: KeePassXC
    • Säker filöverföring: OnionShare
    • Kryptering och signering: GnuPG, Kleopatra
    • Bild- och ljudredigering: GIMP, Audacity

    Historik

    Tails bygger på Debian GNU/Linux och utvecklades som en efterföljare till projektet Incognito. Det används av journalister, visselblåsare, aktivister och privatpersoner världen över. Operativsystemet blev känt genom att Edward Snowden använde det vid sina avslöjanden 2013.

    Krav

    • USB-minne (minst 8 GB) eller DVD
    • 3 GB RAM (från version 7.0)
    • x86-64-kompatibel processor
  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &
    
    Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.

Etikett: Integritet

  • Firefox 145 – Smartare, snyggare och mer privat än någonsin

    Mozilla fortsätter att förnya sin webbläsare med lanseringen av Firefox 145 – en version som kombinerar smartare funktioner, förbättrad design och starkare integritetsskydd. Nu kan användare skriva kommentarer direkt i PDF-filer, förhandsvisa flikgrupper, dela markerad text med länkar och söka i sin historik med hjälp av naturligt språk – allt med lokal, privat bearbetning. Mozilla…

  • Installera PrivateBin på en Debian/Ubuntu LAMP-server

    En egen digital anslagstavla – säkert och privat Tänk dig en liten anteckningssida på nätet där du kan klistra in text, dela den med någon – och vara säker på att ingen annan kan läsa den. Det är precis vad PrivateBin gör. Det är ett enkelt men genialiskt verktyg som låter dig skapa krypterade textdelningar…

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile.…

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en…

  • Tails 7.1 – anonymitet med ny offline-startsida och uppdaterad Tor Browser

    Den nya versionen Tails 7.1 stärker anonymiteten på nätet ytterligare. Med en ny offline-startsida i Tor Browser, uppdaterade säkerhetsverktyg och förbättrad systemhantering fortsätter Tails att vara det självklara valet för användare som vill surfa, kommunicera och arbeta helt utan digitala spår. Ny version av anonymitetsfokuserade Linux-systemet med förbättrad integritet och modernare komponenter Introduktion Den 26…

  • PeaZip 10.7 – nu med bildminiatyrer på Linux och smartare filhantering

    PeaZip 10.7 tar det populära öppenkällkodsprogrammet för filkomprimering till nästa nivå. Den nya versionen introducerar bildminiatyrer på Linux, en integrerad bildvisare, förbättrad arkivhantering och ett rejält lyft under huven. Resultatet är ett snabbare, modernare och mer användarvänligt PeaZip – nu med bättre stöd för både säkerhet, prestanda och plattformsoberoende funktioner. Nu visas bildminiatyrer på alla…

  • Forgejo 13.0: Nu med modereringsverktyg och globalt krav på tvåfaktorsinloggning

    Den fria Git-plattformen Forgejo har nått version 13.0, och med det kommer en rad förbättringar som stärker både säkerheten och användarupplevelsen. Den nya versionen introducerar inbyggda verktyg för moderering, globalt krav på tvåfaktorsinloggning och flera smarta uppdateringar för utvecklare och administratörer. Forgejo fortsätter därmed att befästa sin roll som ett öppet och självständigt alternativ till…

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny…

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla. Ett steg framåt för anonymitet på nätetDet portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda…

  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur. Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder…

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se…