• Transmission 4.1 – en stor uppdatering för världens kanske smidigaste BitTorrent-klient

    Efter nästan tre års utveckling är Transmission 4.1 här – en stor uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som kombinerar låg resursförbrukning med kraftfull funktionalitet. Med bättre IPv6-stöd, smartare nedladdningar och tydliga förbättringar i alla gränssnitt stärker Transmission sin position som ett av de mest eleganta torrentverktygen för Linux, Windows och macOS.

    Efter nästan tre års väntan är Transmission 4.1 här – en rejäl uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som länge varit favorit bland användare som vill ha något snabbt, resurssnålt och utan reklam.

    Transmission är känd för sitt minimalistiska tänk: den finns med både GTK- och Qt-gränssnitt, kan köras helt utan grafiskt gränssnitt som bakgrundsdaemon, och styras via ett kraftfullt webbgränssnitt. Med version 4.1 tar projektet nu ett stort kliv framåt, både tekniskt och användarmässigt.

    Bättre nätverk – redo för framtidens internet

    En av de största nyheterna i Transmission 4.1 är förbättrat stöd för IPv6. Programmet klarar nu både IPv6-trackers och så kallade dual-stack-trackers, vilket gör det bättre anpassat för moderna nätverk. Även lokal peer discovery via IPv6 stöds nu, vilket kan ge snabbare anslutningar i lokala nät.

    Utöver detta har utvecklarna förbättrat hanteringen av äldre trackers som fortfarande använder BEP-7, vilket gör att även gamla torrents fungerar bättre.

    Smartare nedladdning – mer kontroll för användaren

    Transmission 4.1 introducerar flera funktioner som ger användaren större kontroll:

    • Sekventiell nedladdning (valfritt) – perfekt för streaming av media medan filen laddas ner
    • Möjlighet att verifiera en torrent direkt efter avslutad nedladdning
    • Förbättrad hantering av mycket stora torrents
    • Bättre stöd för både krypterade (MSE) och okrypterade anslutningar

    För avancerade användare finns även stöd för att välja om Transmission ska föredra µTP eller TCP, via en ny inställning i settings.json.

    Snabbare, tystare och resurssnålare

    På insidan har Transmission 4.1 fått flera optimeringar:

    • Förbättrad DHT-prestanda
    • Snabbare µTP-nedladdningar
    • Mindre CPU- och RAM-användning
    • Minskad logg-spam tack vare smartare cache av IP-adresser
    • Separata portkontroller för IPv4 och IPv6

    Dessutom har HTTP-trackers blivit säkrare tack vare en mer robust tolkning av svaren.

    Nytt och förbättrat gränssnitt – oavsett plattform

    Alla gränssnitt har fått kärlek i den här versionen:

    GTK-klienten

    • Använder nu systemets inbyggda filväljare
    • Uppdaterade färger som matchar macOS och webbklienten
    • Bättre Flatpak-stöd och förbättrad tillgänglighet

    Qt-klienten

    • Anpassningsbar URL-sökväg vid fjärranslutning
    • Färgkodade förloppsindikatorer för olika torrentlägen
    • Stöd för etiketter (Labels) från webbklienten
    • ETA även i kompakt vy

    Webbklienten

    • Ny högkontrast-tema
    • Dra-och-släpp för att lägga till torrents
    • Fler filtreringsmöjligheter (integritet, felstatus)
    • Förbättrad mobil- och pekskärmsanvändning
    • Mer detaljerad visning av datum, tid och seed-status

    För power users och automatisering

    Verktyget transmission-remote har också fått viktiga nyheter, bland annat:

    • Sekventiell nedladdning från en specifik del av filen
    • Stöd för mycket långa ETA-tider (månader och år!)
    • Förbättrad sortering och nya gränser för inaktiv seedning

    Samtidigt introduceras ett helt nytt JSON-RPC-API som följer standarden JSON-RPC 2.0, vilket gör Transmission ännu mer attraktivt för automatisering och integration i andra system.

    Sammanfattning

    Transmission 4.1 är inte bara en vanlig uppdatering – det är en tydlig signal om att projektet lever och utvecklas aktivt. Med bättre nätverksstöd, fler avancerade funktioner, snyggare gränssnitt och lägre resursförbrukning fortsätter Transmission att vara ett av de mest eleganta och effektiva BitTorrent-alternativen på marknaden.

    Version 4.1 finns att ladda ner som källkod, samt färdiga paket för macOS och Windows, via projektets GitHub-sida.

    https://github.com/transmission/transmission/releases/tag/4.1.0

    FAKTARUTA: Transmission 4.1
    Typ: BitTorrent-klient (open source)
    Gränssnitt: GTK, Qt, Web UI + daemon
    Stora nyheter: IPv6/dual-stack trackers, IPv6 Local Peer Discovery
    Nerladdning: Valfri sekventiell nedladdning + verifiera direkt efter slutfört
    Prestanda: Förbättrad DHT och µTP, lägre CPU/RAM
    API: Ny JSON-RPC 2.0-kompatibel RPC
    Extra: preferred_transport (µTP/TCP) + cache-size-mb=0 för att stänga diskcache
  • Vivaldi 7.8: När webbläsaren börjar tänka som du

    Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor.

    De flesta webbläsare är byggda kring en enkel idé: en flik i taget. Men hur vi faktiskt arbetar på webben har förändrats. Vi jämför, refererar, skriver, följer upp och övervakar – ofta samtidigt. Med Vivaldi 7.8 tar Vivaldi ett tydligt steg bort från det linjära fliktänket och närmar sig i stället hur människans uppmärksamhet faktiskt fungerar.

    Den stora nyheten är en genomgripande förbättring av Tab Tiling – funktionen som låter flera webbsidor visas sida vid sida i samma fönster. Den har funnits länge i Vivaldi, men har tidigare känts som något man aktiverar. I version 7.8 blir den något man bara gör.

    Dra. Släpp. Tänk vidare.

    I Vivaldi 7.8 skapar du en uppdelad vy genom att helt enkelt dra en flik rakt in i sidan du tittar på. När du hovrar över olika delar av fönstret visas visuella markeringar: vänster, höger, ovanför, under – eller i rutnät. Släpp fliken där det känns logiskt, och layouten skapas direkt.

    Ingen dialogruta. Inga inställningar. Ingen mental omställning.

    Det kan låta som en liten förändring, men i praktiken är det en stor sak. Gränssnittsforskning visar att varje avbrott i arbetsflödet – varje meny, varje extra val – har en kognitiv kostnad. När Vivaldi tar bort steget mellan tanke och handling känns webbläsaren plötsligt betydligt snabbare, även om datorn inte blivit det.

    Öppna länkar direkt i en uppdelad vy

    Nyheten stannar inte där. Nu går det också att öppna länkar direkt som en del av en befintlig uppdelad vy. I stället för att en länk tar över hela fönstret och tvingar dig att möblera om efteråt, kan nytt innehåll smidigt ”landa” bredvid det du redan jobbar med.

    För den som använder musgester går detta till och med att trigga utan menyer eller klick. Resultatet är att webbläsaren börjar kännas mindre som en rad sidor – och mer som en sammanhängande arbetsyta.

    Ett verktyg för parallellt tänkande

    Vivaldi beskriver själva Tab Tiling som ett sätt att ”tänka i parallell”, och det är en träffande formulering. Människor är dåliga på att växla kontext snabbt, men bra på att hålla flera saker i huvudet samtidigt – så länge de är synliga.

    Med Tab Tiling blir det naturligt att:

    • skriva eller forska med källor synliga bredvid texten
    • jämföra priser, specifikationer eller designförslag
    • följa liveuppdateringar medan annat arbete fortsätter

    Eftersom varje ruta i layouten fortfarande är en vanlig flik kan du dessutom kombinera tiling med andra Vivaldi-funktioner. Du kan till exempel låta vissa sidor uppdateras automatiskt med jämna mellanrum, medan resten av arbetsytan förblir exakt som den är.

    Flikar som beter sig som man förväntar sig

    Vivaldi 7.8 gör också något som låter självklart – men som få webbläsare faktiskt klarar av: fästa flikar kan nu låsas till en specifik domän.

    Det innebär att en fastnålad e-postflik alltid förblir e-post. Ett projektverktyg förblir ett projektverktyg. De slutar vara ”små vanliga flikar” och börjar fungera som verkliga verktyg.

    Det är en till synes enkel förändring, men den eliminerar ett av de vanligaste irritationsmomenten i långa webbsessioner: att något man tänkt vara stabilt plötsligt förvandlas till något helt annat.

    E-post som en del av webbläsaren – på riktigt

    Vivaldis inbyggda e-postklient får också ett rejält lyft. Tidigare var mail låst till ett enda fönster. I version 7.8 fungerar mail över flera fönster och Workspaces, och fästa mailflikar följer med överallt.

    I praktiken betyder det att e-post inte längre känns som en separat funktion eller ett sidoprojekt. Den blir ett verktyg som alltid finns där, oavsett hur du organiserar ditt arbete i webbläsaren.

    Installera Vivaldi 7.8 på Ubuntu 24.04

    Att installera Vivaldi på Ubuntu 24.04 är enkelt och följer samma modell som många andra moderna Linuxprogram. Det rekommenderade sättet är att använda Vivaldis officiella DEB-paket, vilket ger automatiska uppdateringar via Ubuntus pakethantering.

    1. Gå till Vivaldis officiella nedladdningssida och välj Vivaldi för Linux (DEB).
    2. Ladda ner paketet som passar ditt system (vanligtvis 64-bitars).
    3. Installera genom att dubbelklicka på den nedladdade .deb-filen och använda Ubuntu Software,
      eller via terminalen:sudo apt install ./vivaldi-stable_*.deb

    Under installationen läggs Vivaldis eget programförråd automatiskt till i systemet. Det innebär att framtida uppdateringar, inklusive säkerhetsfixar och nya versioner, levereras smidigt via vanliga systemuppdateringar.

    När installationen är klar hittar du Vivaldi i programmenyn, redo att användas direkt utan ytterligare konfiguration.

    Små förbättringar som formar helheten

    Utöver de stora nyheterna innehåller Vivaldi 7.8 en rad mindre, men viktiga förbättringar:

    • Daglig bakgrundsbild från Unsplash på startsidan, helt valfritt
    • Caret browsing som egen inställning för bättre tangentbordsnavigering och tillgänglighet
    • Omritad Windows-installer för smidigare installation
    • Ett mycket stort antal kraschfixar, möjliggjorda av förbättrad kraschrapportering

    Vivaldis QA-team beskriver det som ”två fulla hinkar med kraschfixar” och konstaterar torrt att de få krascher som eventuellt återstår lika gärna kan bero på kosmisk strålning eller grannens mikrovågsugn.

    En webbläsare med en tydlig filosofi

    Bakom alla funktioner finns en konsekvent idé: webbläsaren ska anpassa sig efter användaren – inte tvärtom. Vivaldi profilerar sig öppet mot övervakning, investerarstyrda designbeslut och lösningar där automatiserade system filtrerar vad du får se.

    I stället handlar Vivaldi 7.8 om kontroll, tempo och arbetsro. Om att ge användaren verktyg som känns naturliga när de väl finns där.

    När tanken ”jag vill se de här två sidorna samtidigt” uppstår – då är du redan där.

    https://vivaldi.com/sv/download

    FAKTARUTA: Vivaldi 7.8
    • Nyhet: Drag-and-drop Tab Tiling (dra flik → släpp i layout)
    • Workflow: Öppna länkar direkt som “tiled tab”
    • Flikar: Fästa flikar kan låsas till en domän
    • Mail: Fungerar i flera fönster + pinnade mailflikar över Workspaces
    • Extra: Daglig bild på startsidan (valfritt), bättre tillgänglighet, fler kraschfixar
  • Linux får kontinuitetsplan – om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet

    Linux-kärnan har fått ny dokumentation som beskriver hur utvecklingen ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet. För första gången finns nu en formellt nedskriven plan som ska säkerställa kontinuitet i ett av världens viktigaste open source-projekt.

    Linus Torvalds och Linux-kärnan är för många nästan synonyma. I över tre decennier har Torvalds varit den yttersta beslutsfattaren för världens mest använda operativsystemskärna. Men även inom ett så etablerat och stabilt projekt finns behovet av att planera för det oväntade.

    Nu har Linux-kärnan fått ny officiell dokumentation som beskriver hur projektet ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan utföra sin roll som huvudansvarig för utvecklingen.

    Dokumentation – inte kod

    Förändringen innebär inga tekniska ändringar i själva kärnan. I stället har ett nytt dokument lagts till i Linux-kärnans dokumentation, med fokus på kontinuitet och ledarskap vid exceptionella situationer. Målet är tydligt: utvecklingen ska inte stanna upp eller splittras om en enskild person kliver åt sidan.

    Dokumentet är författat av Dan Williams, långvarig kernel-utvecklare på Intel och välkänd inom Linux Foundation, där han under många år varit engagerad i det tekniska rådgivande arbetet.

    Ett decentraliserat projekt – med ett centralt steg

    Linux-kärnan utvecklas av hundratals underhållare världen över. Varje delsystem har sina egna ansvariga, men det sista steget – att slå samman ändringar i den officiella huvudgrenen – har traditionellt skötts av Linus Torvalds själv.

    Den nya texten slår fast att detta ansvar kan tas över av andra vid behov. Det är inget nytt i praktiken: redan 2018, när Torvalds tog en tillfällig paus, fortsatte utvecklingen utan större störningar. Linux 4.19 släpptes då med Greg Kroah-Hartman som ansvarig.

    Tydlig process vid kris

    Det som nu tillkommer är en formell och nedskriven process för hur projektet ska agera om huvudansvarig inte längre kan fullgöra sitt uppdrag:

    • Inom 72 timmar ska en diskussion initieras.
    • Mötet ska involvera deltagare från den senaste Kernel Maintainers Summit.
    • Om ingen sådan konferens hållits de senaste 15 månaderna tar Linux Foundations Technical Advisory Board (TAB) över ansvaret.
    • Gruppen ska gemensamt avgöra hur förvaltningen av huvudarkivet ska fortsätta, med fokus på projektets långsiktiga hälsa.
    • Inom två veckor ska beslut och nästa steg kommuniceras öppet till communityn.

    Allt sker inom ramen för de strukturer och arbetssätt som redan finns – dokumentet syftar till kontinuitet, inte till att förändra Linux styrmodell.

    Infört utan dramatik

    Som så ofta i Linux-världen skedde förändringen utan stora åthävor. Linus Torvalds själv mergade dokumentet direkt i huvudträdet, utan offentlig kommentar. Därmed är planen nu en officiell del av Linux-kärnans dokumentation.

    Att frågan nu finns nedskriven speglar snarare mognad än oro: Linux är i dag en av världens mest kritiska mjukvaruplattformar, och även dess ledarskap behöver vara förberett på alla tänkbara scenarier.

    https://github.com/torvalds/linux/commit/102606402f4f5943266160e263c450fdfe4dd981#diff-6c81210e8795b03502471e1435cac0763110f72b823038bd0033eb617c15ab8d

    FAKTARUTA: Linux-kärnans kontinuitetsplan
    Syfte: Säkerställa att utvecklingen fortsätter om huvudansvarig (Linus Torvalds) inte längre kan leda arbetet.
    • Typ av ändring: Ny dokumentation – ingen kod ändras.
    • Författare: Dan Williams (kernel-underhållare, Intel; koppling till Linux Foundation TAB).
    • Grundidé: Ansvar ligger kvar hos underhållarcommunityn och befintliga processer.
    • Akutprocess: Möte ska sammankallas inom 72 timmar.
    • Deltagare: Inbjudna från senaste Kernel Maintainers Summit + TAB.
    • Om ingen summit på 15 månader: TAB avgör vilka som bjuds in och vem som sammankallar.
    • Kommunikation: Inom två veckor ska nästa steg meddelas brett (via ksummit@lists.linux.dev).
    • Historisk parallell: 2018 fortsatte arbetet under Torvalds paus; Linux 4.19 släpptes med Greg Kroah-Hartman som ansvarig.
    • Status: Dokumentet mergades direkt i huvudträdet av Linus Torvalds.
    $ORGANIZER i texten syftar på senaste summit-organisatören – eller TAB-ordföranden som reserv.

  • Krita 5.2.15 – stabilare digitalt måleri för vardagens kreativa arbete

    Krita 5.2.15 är här – en stabilitetsfokuserad uppdatering som gör det fria ritprogrammet ännu mer pålitligt i vardagen. Med fixade krascher, förbättrad pek- och pennhantering samt extra omsorg om ritplattor, särskilt från Xiaomi, riktar sig versionen till alla som vill skapa digital konst utan avbrott.

    Det fria och öppna ritprogrammet Krita fortsätter att finslipas. Drygt en och en halv månad efter version 5.2.14 har utvecklarna nu släppt Krita 5.2.15, en uppdatering som främst fokuserar på stabilitet, kraschfixar och förbättrad hantering av ritplattor och pekskärmar.

    Krita används världen över av illustratörer, serietecknare, konceptkonstnärer och hobbytecknare – och just därför är tillförlitlighet i vardagsarbetet extra viktig. Den nya versionen adresserar flera problem som i praktiken kunde avbryta det kreativa flödet.

    Färre krascher, mindre frustration

    Bland de mest välkomna förbättringarna finns åtgärder för flera kritiska krascher. Programmet kunde tidigare avslutas oväntat vid användning av bland annat:

    • suddpenseln Smudge
    • ångra-funktioner efter Liquify-operationer
    • dokument med trasiga inbäddade färgprofiler

    Även problem med att öppna TIFF-filer med JPEG-komprimering har rättats till – något som särskilt berört användare som arbetar med bilder från kameror eller andra professionella arbetsflöden.

    Smartare inmatning och smidigare gränssnitt

    Krita 5.2.15 förbättrar också hur programmet tolkar inmatning från mus, pekskärm och tangentbord. Konflikter mellan kortkommandon i verktyg som Transform, Move och tidslinjen har rensats bort, och pekhändelser hanteras nu mer konsekvent.

    Ett konkret exempel är att oavsiktliga menyöppningar, som tidigare kunde triggas av pekscrollning, nu förhindras. Små men viktiga justeringar har också gjorts för att minska visuellt “skak” vid rotation nära noll grader samt för att visa zoom- och rotationsmeddelanden mer harmoniskt.

    Extra fokus på ritplattor – särskilt Xiaomi

    En tydlig tyngdpunkt i uppdateringen är förbättrat stöd för ritplattor och pennor, med särskild uppmärksamhet på Xiaomi-enheter. Bland förbättringarna märks:

    • bättre hantering av pennknappar
    • jämnare tryckkurvor
    • minskat fönsterflimmer
    • förbättrad respons vid pekinteraktion

    För användare som ritar direkt på surfplatta innebär detta en märkbart mer följsam och naturlig känsla.

    Under huven: uppdateringar och underhåll

    Utöver synliga förbättringar har Krita även fått tekniskt underhåll. Den medföljande GMic-pluginen har uppdaterats till version 3.6.4.1 i 5.2-grenen, och byggprocessen för macOS har justerats för att undvika oavsiktliga debug-rättigheter i färdiga program.

    Tillgänglighet och plattformar

    Krita 5.2.15 finns nu tillgänglig för:

    • Windows (endast 64-bitars)
    • Linux (AppImage, Flatpak och Snap)
    • macOS (version 10.14 eller senare)

    Androidversionen är fortfarande i beta, medan ChromeOS nu betraktas som redo för produktion.

    Ett stabilare verktyg för kreativt skapande

    Även om Krita 5.2.15 inte introducerar några stora nya funktioner, är uppdateringen ett tydligt exempel på hur öppen källkod utvecklas i dialog med sina användare. Genom att prioritera stabilitet, kompatibilitet och användarupplevelse fortsätter Krita att vara ett pålitligt verktyg för digitalt skapande – oavsett om du är professionell illustratör eller kreativ entusiast.

    https://krita.org/en/download

    FAKTARUTA: Krita 5.2.15
    Typ:
    Bugfix- och stabilitetsuppdatering
    Fokus:
    Kraschfixar, bättre touch/stylus, jämnare zoom/rotation
    Fixar bl.a.:
    Smudge-krascher, Liquify/Undo-problem, trasiga färgprofiler, TIFF (JPEG-komprimering)
    Tablet:
    Förbättringar för stylusknappar, tryckkurva, mindre flimmer (extra fokus på Xiaomi)
    Plugin:
    GMic uppdaterad i 5.2-grenen
    Plattformar:
    Windows (64-bit), Linux (AppImage/Flatpak/Snap), macOS (10.14+)
    Övrigt:
    Android i beta, ChromeOS redo för produktion
    Tips: Lägg detta i ett “Anpassad HTML”-block i WordPress.
  • GParted Live 1.8 släppt – tryggare och modernare diskhantering med Linux 6.18 LTS

    GParted Live 1.8 är här – en ny version av det populära live-systemet för diskhantering som kombinerar GParted 1.8 med Linux 6.18 LTS och de senaste uppdateringarna från Debian. Resultatet är ett kraftfullt, gratis verktyg som gör det enklare och säkrare att skapa, ändra och reparera diskpartitioner på både nya och äldre datorer.

    Att hantera hårddiskar och partitioner kan låta som ett nischat expertområde, men i praktiken är det något som berör alla som installerar operativsystem, återanvänder gamla datorer eller felsöker lagringsproblem. Med den nya versionen GParted Live 1.8 blir detta arbete både säkrare och smidigare.

    Efter den nyligen lanserade GParted 1.8 har utvecklaren Curtis Gedak nu släppt motsvarande live-system. GParted Live är ett Debian-baserat operativsystem som startas direkt från USB eller DVD och ger användaren ett grafiskt verktyg för att hantera diskpartitioner – utan att behöva installera något på datorn.

    Ett schweiziskt armékniv för diskar

    Med GParted och GParted Live kan man skapa, ta bort, kopiera, flytta och ändra storlek på partitioner. Det går också att kontrollera filsystem, sätta etiketter, skapa nya UUID:n och slå av eller på flaggor som boot och hidden. För den som vill optimera prestanda finns även möjlighet att justera partitioner mot MiB- eller cylindergränser.

    Under huven bygger GParted på biblioteket libparted, vilket gör att programmet klarar av både hårdvaru-RAID, BIOS-baserad RAID och Linux egen mjukvaru-RAID. Verktyget hanterar dessutom alla vanliga sektorstorlekar – från klassiska 512 byte till moderna 4096-bytessektorer.

    Bygger på Debian Sid och Linux 6.18 LTS

    GParted Live 1.8 baseras på Debian Sid (Unstable) i dess skick den 27 januari 2026. Det innebär tillgång till mycket färska programvaruversioner. Systemet drivs av den långsiktigt underhållna kärnan Linux 6.18 LTS, närmare bestämt version 6.18.5-1, vilket ger bättre hårdvarustöd, stabilitet och säkerhet.

    Den nya utgåvan innehåller även en mekanism som motverkar problem med svart skärm på vissa datorer – ett vanligt bekymmer för live-system – samt alla aktuella buggfixar och säkerhetsuppdateringar från Debians paketarkiv.

    Stöd för nästan alla filsystem

    GParted Live fortsätter att imponera med sitt breda stöd för filsystem. Här finns stöd för allt från klassiska EXT2/3/4 och NTFS till modernare lösningar som Btrfs, Bcachefs, F2FS och exFAT. Krypterade LUKS-volymer, LVM2-fysiska volymer och mer ovanliga filsystem som NILFS2, MINIX och ReiserFS hanteras också.

    När det gäller partitionstabeller stöds både den äldre MSDOS-standarden och den moderna GPT, vilket gör verktyget användbart på såväl gamla som nya system.

    Gratis, kraftfullt och lättillgängligt

    GParted Live 1.8 kan laddas ner som en live-ISO för 64-bitars system direkt från projektets officiella webbplats. För den som arbetar med Linuxinstallationer, räddar data eller vill ge äldre datorer nytt liv är detta fortfarande ett av de mest pålitliga och flexibla verktygen som finns – helt gratis och med öppen källkod.

    Kort sagt: GParted Live 1.8 gör avancerad diskhantering tillgänglig för alla, utan att kompromissa med kraft eller kontroll.

    https://gparted.org/

    FAKTARUTA

    GParted Live 1.8

    • Typ: Live-system för partitionering
    • Användning: Skapa/ändra partitioner, kontrollera filsystem
    • Tips: Säkerhetskopiera viktiga data innan du ändrar partitioner
  • GParted 1.8 är här – säkrare partitionering och färre krascher

    GParted, det välkända fria verktyget för att hantera hårddiskpartitioner i Linux, är nu tillbaka med version 1.8. Den nya utgåvan fokuserar på ökad stabilitet, säkrare filsystemskopiering och förbättrad hantering av FAT- och EFI-partitioner – viktiga förbättringar i ett verktyg där tillförlitlighet är avgörande.

    Efter ungefär ett års väntan är GParted 1.8 nu släppt. Den fria och öppna partitionshanteraren, som länge varit ett självklart verktyg för Linux-användare, får i den nya versionen en rad förbättringar som framför allt handlar om stabilitet, säkerhet och korrekt hantering av filsystem.

    Även om GParted kanske inte är ett program man tänker på till vardags, spelar det en avgörande roll när man installerar operativsystem, byter hårddisk eller räddar data. Därför är förbättringar ”under huven” ofta viktigare än nya funktioner – och just där fokuserar version 1.8.

    Färre krascher – ett stabilare verktyg

    Ett tydligt mål med GParted 1.8 har varit att eliminera kraschscenarier som funnits kvar länge. Bland annat har utvecklarna åtgärdat krascher som uppstod om ikonresurser saknades samt krascher i komponenten CommandStatus när GParted kompilerades utan optimering.

    Dessutom har långvariga låsningar kopplade till hantering av FAT-filsystem lösts. Särskilt problematiskt var situationer där en FAT-etikett råkade ha samma namn som en post i filsystemets rotkatalog, vilket kunde få programmet att frysa helt. Dessa problem är nu åtgärdade.

    Säkrare kopiering av filsystem

    När filsystem kopieras är det avgörande att inga gamla rester följer med. I GParted 1.8 raderas därför filsystemssignaturer innan varje kopieringsoperation genomförs. Det minskar risken för konflikter, kvarlämnad metadata och svårtolkade fel efteråt.

    Kopiera-och-klistra-funktionen har också förbättrats. GPT-partitioners typ-GUID bevaras nu korrekt och EFI System Partition behåller sin typ även när den kopieras till en ny partition. Programmet visar dessutom tydliga varningar om man försöker skapa logiska EFI-partitioner, något som kan orsaka startproblem på UEFI-system.

    Förbättrad korrekthet i gränsfall

    Flera ändringar riktar sig mot mer ovanliga men viktiga situationer. GParted inaktiverar inte längre 64-bitarsstöd på ext4-filsystem som är mindre än 16 tebibyte, vilket tidigare kunde ske felaktigt.

    Användargränssnittet uppdaterar nu etiketter korrekt även när flera åtgärder köas på samma partition, och detaljvyn i dialogrutan ”Applying pending operations” expanderar nu som förväntat. Även felrapporteringen vid problem med FAT-etiketter har förbättrats för att undvika missvisande meddelanden.

    Övriga förbättringar och putsning

    Utöver buggfixar innehåller version 1.8 flera mindre men genomtänkta förbättringar. Monteringspunkter skapas nu i en privat temporär arbetskatalog, vilket minskar risken för oönskade sidoeffekter. Kommandoutdata i åtgärdsdetaljer visas med fast bredd-typsnitt, vilket gör informationen lättare att läsa.

    Vid skapande av FAT16-, FAT32- och utökade partitioner på MSDOS-partitionstabeller sätts nu LBA-flaggan automatiskt. Dessutom har skärmbilder i GParteds manual uppdaterats, inklusive i översatta versioner.

    Ett moget verktyg som fortsätter förbättras

    FAKTARUTA: GParted 1.8
    • Vad? Fri partitionsredigerare för Linux (GUI).
    • Nyheter i 1.8 Fler kraschfixar, bättre FAT-hantering, säkrare kopiering.
    • Säkerhet vid kopiering Rensar filsystemssignaturer innan alla filsystem-kopior.
    • GPT/EFI Bevarar GPT-typ-GUID och behåller EFI System Partition-typ vid kopiering.
    • FAT Fixar långvariga hängningar vid etiketter och förbättrar felmeddelanden.
    • Små förbättringar Fastbreddstext i kommandoutdata, privata temporära mountpoints m.m.
    Tips: Ta alltid backup innan du ändrar partitioner.
  • Bygg en egen ringklocka med ntfy (HTTP, HTTPS och realtidsnotiser)

    Genom att sätta upp en lapp med en QR-kod på dörren kan en besökare enkelt skanna koden med sin mobil och göra dig uppmärksam på att någon vill komma in. Med hjälp av ntfy – en enkel och självhostad notifikationstjänst – kan detta knapptryck omedelbart ge både ljud och visuell signal. Genom att återanvända en gammal, uttjänt dator som ringklockskonsol får du full kontroll över när någon ringer på dörren. För den som föredrar en mer traditionell lösning går det dessutom att bygga en fysisk ringknapp, till exempel med en Raspberry Pi Pico. Resultatet är en modern, flexibel och helt egen ringklocka, byggd med öppna webbtekniker och utan beroende av proprietära molntjänster.

    ntfy är en enkel, öppen och självhostad publish–subscribe-tjänst som låter dig skicka notiser via vanliga HTTP-anrop. Ursprungligen är den tänkt för script, servrar och automation – men den lämpar sig utmärkt för fysiska projekt, till exempel en egen ringklocka.

    I den här artikeln visar vi hur man kan använda ntfy för att bygga en modern ringklocka där:

    • Besökaren trycker på en knapp på en webbsida (eller skannar en QR-kod)
    • Ett ringljud spelas lokalt i webbläsaren
    • En notis skickas via ntfy
    • En dator (t.ex. en gammal Ubuntu-laptop) lyssnar och visar tydligt att någon ringt, samt spelar upp ljud

    Allt bygger på öppna standarder: HTML, JavaScript, HTTPS och curl.

    Översikt: hur lösningen fungerar

    Arkitekturen ser ut så här:

    Besökare (mobil/webb)
       ↓ HTTPS
    Ringknapp (HTML + JS)
       ↓ HTTPS POST
    ntfy-server (publik)
       ↓ HTTPS stream
    Konsol (webbsida eller script)
    

    Viktiga principer:

    • ntfy körs självhostat
    • All extern trafik går via HTTPS
    • ntfy lyssnar endast lokalt (t.ex. på 127.0.0.1:8080)
    • En webbserver (Apache/Nginx) fungerar som reverse proxy

    Förutsättningar för att köra ntfy

    Innan du börjar är det viktigt att tänka på följande:

    1. Publik IP eller publik domän

    För att besökare ska kunna nå ringknappen och för att klienter ska kunna prenumerera krävs att ntfy är nåbar från internet.

    • Antingen: server med publik IP
    • Eller: VPS / server hos leverantör
    • Eller: portforwarding + dynamisk DNS (mindre stabilt)

    2. HTTPS är ett krav

    Moderna webbläsare kräver HTTPS för:

    • JavaScript fetch()
    • ljuduppspelning
    • push/notiser
    • EventSource (SSE)

    Rekommenderad lösning:
    Låt Apache eller Nginx hantera HTTPS med Let’s Encrypt, och proxy:a vidare till ntfy.

    3. Säkerhet

    • Använd långa, svårgissade topics
    • Exponera inte ntfy:s interna port (8080)
    • Kör ntfy bakom proxy (behind-proxy: true)

    Exempel: ntfy-konfiguration (server.yml)

    base-url: https://ntfy.exempel.se
    listen-http: 127.0.0.1:8080
    behind-proxy: true
    cache-file: /var/cache/ntfy/cache.db
    

    ntfy startas som systemtjänst och är endast åtkomlig lokalt – Apache tar hand om port 80/443.

    Här är ett sammanhängande stycke, skrivet för att passa direkt i artikeln, som beskriver hur Apache, HTTPS och Certbot används tillsammans med reverse proxy (utan att bli för mycket steg-för-steg):


    Apache, HTTPS och reverse proxy

    För att exponera ntfy säkert mot internet används en webbserver, till exempel Apache, som fungerar som reverse proxy. Apache lyssnar på port 80 och 443 och tar hand om all extern trafik, medan ntfy endast körs internt på en lokal adress, till exempel 127.0.0.1:8080. HTTPS aktiveras med hjälp av Let’s Encrypt och Certbot, som automatiskt utfärdar och förnyar TLS-certifikat för den valda domänen. I Apache konfigureras ett VirtualHost-block där inkommande HTTPS-förfrågningar vidarebefordras till ntfy via ProxyPass och ProxyPassReverse. På så sätt hålls ntfy skyddad från direkt exponering, samtidigt som webbläsare och klienter kan ansluta säkert över HTTPS, vilket är ett krav för moderna webbapplikationer, ljuduppspelning och realtidskommunikation.


    Ringknappen – webbsida för besökare

    Den här sidan:

    • spelar upp ett ringljud lokalt (ring.mp3)
    • skickar ett meddelande till ntfy
    • tillåter även att man skriver ett kort meddelande

    Placering

    /var/www/html/ring.html
    /var/www/html/sounds/ring.mp3
    

    Exempel kod: ring.html

    <!doctype html>
    <html lang="sv">
    <head>
      <meta charset="utf-8">
      <meta name="viewport" content="width=devicl du även ha:
    
    ett kort konfigurationsutdrag (exempel på VirtualHost),
    eller ett felsökningsstycke (vanliga misstag med Apache + ntfy),
    kan jag lägga till det i samma stil.e-width, initial-scale=1">
      <title>Ring på</title>
      <style>
        body { font-family: system-ui, sans-serif; margin: 0; padding: 24px; }
        .box { max-width: 520px; margin: 0 auto; }
        .btn { width: 100%; font-size: 22px; padding: 16px; border: 0; border-radius: 16px; }
        textarea { width: 100%; min-height: 90px; }
        .note { margin-top: 12px; opacity: 0.85l du även ha:
    
    ett kort konfigurationsutdrag (exempel på VirtualHost),
    eller ett felsökningsstycke (vanliga misstag med Apache + ntfy),
    kan jag lägga till det i samma stil.; }
      </style>
    </head>
    <body>
      <div class="box">
        <h1>Ring på dörren</h1>
    
        <button class="btn" id="ring">🔔 RING</button>
    
        <p>
          <textarea id="msg" placeholder="Skriv ett meddelande (valfritt)"></textarea>
          <button class="btn" id="send">✉️ SKICKA MEDDELANDE</button>
        </p>
    
        <div class="note" id="status"></div>
      </div>
    
      <audio id="ringSound" preload="auto">
        <source src="/sounds/ring.mp3" type="audio/mpeg">
      </audio>
    
      <script>
        const NTFY_URL = "https://ntfy.exempel.se/ringklocka-Ringer";
        const ringSound = document.getElementById("ringSound");
        const status = document.getElementById("status");
    
        function playSound() {
          ringSound.currentTime = 0;
          ringSound.play().catch(() => {});
        }
    
        async function send(msg, title) {
          const r = await fetch(NTFY_URL, {
            method: "POST",
            headers: { "Title": title, "Priority": "5" },
            body: msg
          });
          if (!r.ok) throw new Error();
        }
    
        document.getElementById("ring").onclick = async () => {
          playSound();
          try {
            await send("🔔 Någon ringde på!", "Ringklocka");
            status.textContent = "✅ Ringt!";
          } catch {
            status.textContent = "❌ Kunde inte ringa";
          }
        };
    
        document.getElementById("send").onclick = async () => {
          const text = document.getElementById("msg").value.trim();
          if (!text) return;
          try {
            await send("✉️ " + text, "Meddelande vid dörren");
            status.textContent = "✅ Skickat!";
          } catch {
            status.textContent = "❌ Kunde inte skicka";
          }
        };
      </script>
    </body>
    </html>
    

    Konsol: visa ringningar på en dator

    En gammal laptop med webläsare fungerar utmärkt som ringklockskonsol.

    Lyssna via terminal (script)

    curl -sN -H "Accept: application/json" \
      https://ntfy.exempel.se/ringklocka-Ringer/json \
    | jq -r 'select(.event=="message") | .message' \
    | while read -r msg; do
        notify-send "🔔 Det ringer" "$msg"
        paplay /usr/share/sounds/freedesktop/stereo/message-new-instant.oga
      done
    

    Detta ger:

    • popup-notis på skärmen
    • ljud varje gång någon ringer

    Scriptet kan köras som systemd user service för autostart.

    Webkonsol exempelkod :

    <!doctype html>
    <html lang="sv">
    <head>
      <meta charset="utf-8" />
      <meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1" />
      <title>Ringklocka-konsol</title>
      <style>
        body { font-family: system-ui, sans-serif; margin: 0; padding: 18px; }
        .wrap { max-width: 900px; margin: 0 auto; }
        .card { border: 1px solid #ddd; border-radius: 16px; padding: 16px; margin: 12px 0; }
        .big { font-size: 36px; font-weight: 800; }
        .muted { opacity: 0.7; }
        button { font-size: 16px; padding: 10px 14px; border-radius: 12px; border: 1px solid #bbb; background: #fff; }
        ul { margin: 0; padding-left: 18px; }
        li { margin: 6px 0; }
        .ok { color: #0a7; font-weight: 700; }
        .bad { color: #c00; font-weight: 700; }
      </style>
    </head>
    <body>
      <div class="wrap">
        <h1>🔔 Ringklocka-konsol</h1>
    
        <div class="card">
          <div class="muted">Status</div>
          <div id="status" class="bad">Inte ansluten</div>
    
          <div class="muted" style="margin-top:10px">
            Webbläsare kräver ofta ett klick för att ljud ska tillåtas.
          </div>
    
          <div style="margin-top:10px">
            <button id="enableSound">Aktivera ljud</button>
            <span id="soundState" class="muted">Ljud ej aktiverat</span>
          </div>
        </div>
    
        <div class="card">
          <div class="muted">Senaste</div>
          <div id="latest" class="big">—</div>
          <div id="latestTime" class="muted">—</div>
        </div>
    
        <div class="card">
          <div class="muted">Historik (senaste 20)</div>
          <ul id="log"></ul>
        </div>
      </div>
    
      <!-- Lägg ring.mp3 på /sounds/ring.mp3 -->
      <audio id="ringSound" preload="auto">
        <source src="/sounds/ring.mp3" type="audio/mpeg">
      </audio>
    
      <script>
        /* ========= KONFIGURATION ========= */
        const NTFY_BASE = "https://ntfy.example.org";   // ← ändra till din ntfy-domän
        const TOPIC = "ringklocka-Ringer";              // ← välj eget topic
        /* ================================= */
    
        const SSE_URL = `${NTFY_BASE}/${TOPIC}/sse`;
    
        const statusEl = document.getElementById("status");
        const latestEl = document.getElementById("latest");
        const latestTimeEl = document.getElementById("latestTime");
        const logEl = document.getElementById("log");
    
        const ringSound = document.getElementById("ringSound");
        let soundEnabled = false;
    
        function playRing() {
          if (!soundEnabled) return;
          ringSound.currentTime = 0;
          ringSound.play().catch(() => {});
        }
    
        function addLogLine(text, when) {
          const li = document.createElement("li");
          li.textContent = `${when} — ${text}`;
          logEl.insertBefore(li, logEl.firstChild);
          while (logEl.children.length > 20) logEl.removeChild(logEl.lastChild);
        }
    
        function setConnected(ok) {
          statusEl.textContent = ok ? "Ansluten ✅" : "Inte ansluten";
          statusEl.className = ok ? "ok" : "bad";
        }
    
        document.getElementById("enableSound").addEventListener("click", async () => {
          try {
            await ringSound.play();
            ringSound.pause();
            ringSound.currentTime = 0;
            soundEnabled = true;
            document.getElementById("soundState").textContent = "Ljud aktiverat ✅";
          } catch {
            document.getElementById("soundState").textContent = "Kunde inte aktivera ljud ❌";
          }
        });
    
        const es = new EventSource(SSE_URL);
    
        es.addEventListener("open", () => setConnected(true));
        es.addEventListener("error", () => setConnected(false));
    
        es.onmessage = (evt) => {
          try {
            const data = JSON.parse(evt.data);
            if (data.event !== "message") return;
    
            const msg = data.message || "(tomt)";
            const when = new Date((data.time || Date.now()/1000) * 1000);
            const whenStr = when.toLocaleString();
    
            latestEl.textContent = msg;
            latestTimeEl.textContent = whenStr;
            addLogLine(msg, whenStr);
            playRing();
          } catch (_) {}
        };
      </script>
    </body>
    </html>

    Fördelar med ntfy som ringklockelösning

    • ✔ Kräver inga appar (webb + curl räcker)
    • ✔ Öppen källkod
    • ✔ Körs på egen server
    • ✔ Fungerar med mobil, dator, Raspberry Pi
    • ✔ Lätt att bygga vidare (kamera, logg, relä, LED)

    Saker att tänka på i drift

    • Använd HTTPS överallt
    • Håll ntfy uppdaterad
    • Använd hemliga topic-namn
    • Begränsa exponering (lyssna lokalt)
    • Säkerhetskopiera cache/databas vid behov

    Avslutning

    Artikeln ovan ska ses som inspiration till vad man kan göra med lite fantasi och återbruk av gamla datorer eller telefoner. Du behöver en hemsida, helst på en egen VPS eller server, alternativt en publik IP-adress via din internetoperatör. Dessutom krävs en LAMP-miljö där du kan köra din ntfy-server.

    Med hjälp av AI-tjänster, till exempel ChatGPT, kan du få stöd i att experimentera och laborera fram kod som passar just dig och dina behov. Som konsol för ringklockan kan du använda en äldre dator eller telefon.

    Fakta: Ringklocka byggd med ntfy
    Denna lösning visar hur ntfy, en självhostad HTTP-baserad pub/sub-tjänst, kan användas för att bygga en modern ringklocka med öppna webbtekniker. En besökare skannar en QR-kod eller trycker på en webbaserad knapp, vilket skickar en notis i realtid till valfria lyssnare.
    • Ringknapp (HTML och JavaScript) som spelar lokalt ljud och skickar notiser via HTTPS.
    • ntfy körs självhostat och tar emot HTTP-anrop samt strömmar händelser i realtid.
    • HTTPS hanteras via reverse proxy (Apache eller Nginx) med Let’s Encrypt.
    • Webbkonsol i HTML som lyssnar via Server-Sent Events och visar ringningar i realtid.
    • Scriptbaserad lyssning via curl och JSON för automation och vidare integration.
    Arkitekturmässigt lyssnar ntfy endast internt, till exempel på 127.0.0.1:8080. All extern kommunikation sker över HTTPS (port 443) via en reverse proxy.
    • Säkerhet: använd långa och svårgissade topic-namn samt exponera inte interna portar.
    • Drift: lösningen kräver publik IP eller publik domän och korrekt TLS-konfiguration.
    • Återbruk: äldre datorer med Linux lämpar sig väl som permanenta ringklockskonsoler.
    • Utbyggbarhet: lösningen kan kompletteras med fysisk knapp, kamera, loggning eller relä.
    Artikeln och exemplen ska ses som inspiration. Med hjälp av AI-tjänster, till exempel ChatGPT, kan du själv experimentera och laborera fram kod som passar just dig, din miljö och dina behov.
  • DAXFS – ett nytt Linux-filsystem som läser direkt ur minnet

    DAXFS är ett nytt experimentellt filsystem för Linux som vill göra något ovanligt: låta systemet läsa filer direkt ur delat fysiskt minne, utan omvägen via den traditionella lagringsstacken. Genom att bygga på Direct Access kan samma skrivskyddade data delas mellan flera kernelinstanser och till och med ligga kvar i minne som kommer från GPU:er, FPGA:er eller CXL-enheter. Idén kan minska både latens och RAM-förbrukning i allt från containermiljöer till framtida minnespooler och acceleratorbaserade system.

    Linuxvärlden har fått ett nytt, ovanligt tillskott. Kernelutvecklaren Cong Wang på företaget Multikernel har presenterat ett experimentellt filsystem med namnet DAXFS – ett filsystem som helt hoppar över den traditionella vägen via hårddiskar, block-I/O och sidcache, och istället läser data direkt ur fysiskt minne.

    Det kan låta som en detalj för specialister, men DAXFS pekar mot hur framtidens system kan dela data snabbare, snålare och smartare, särskilt i miljöer med containrar, acceleratorer och delat minne.

    Vad är DAX – och varför är det intressant?

    Namnet DAXFS kommer från DAX (Direct Access), en funktion i Linuxkärnan som gör det möjligt för program att komma åt lagringsmedia som om det vore vanligt RAM-minne. Istället för att läsa data i block, kopiera dem till sidcache och sedan vidare till programmet, kan DAX läsa direkt från minnesadressen.

    Resultatet blir lägre fördröjning, färre minneskopior och lägre RAM-förbrukning. DAX används redan i dag tillsammans med så kallat persistent memory, men DAXFS tar idén ännu längre.

    Hur skiljer sig DAXFS från RAMFS och TMPFS?

    Linux har länge haft minnesbaserade filsystem som RAMFS och TMPFS. De är snabba, men de använder fortfarande sidcache och allokerar minne separat för varje instans.

    DAXFS fungerar annorlunda. Det mappar sammanhängande fysiskt minne direkt till filsystemet, filinnehåll läses via direkta minnesläsningar och samma data kan delas mellan flera system utan att kopieras.

    Man kan likna det vid att flera datorer läser ur samma uppslagna bok, istället för att var och en gör sin egen kopia av sidorna.

    Delat minne från GPU:er, FPGA:er och CXL

    En av de mest intressanta egenskaperna är att DAXFS kan använda minne som inte nödvändigtvis sitter på CPU:n.

    Via Linux-gränssnittet dma-buf kan filsystemet exponera GPU-minne, FPGA-minne och CXL-anslutet minne. Allt detta kan presenteras som vanliga filer, utan att data kopieras.

    Det möjliggör zero-copy-åtkomst till stora, statiska dataset, effektiv delning mellan CPU och acceleratorer samt minskad belastning på systemets vanliga RAM. Åtkomsten är medvetet skrivskyddad, vilket förenklar designen och ökar säkerheten.

    Medvetet minimalistiskt

    DAXFS är inte tänkt att ersätta traditionella filsystem som ext4 eller XFS. I stället är det byggt för ett smalt användningsområde och är därför avsiktligt enkelt.

    Filsystemet är endast läsbart, använder ett självständigt image-format, saknar dynamisk minnesallokering, har ingen avancerad metadatahantering och innehåller ingen komplex enhetshantering.

    Denna enkelhet gör filsystemet lättare att förstå, granska och experimentera med.

    Vad kan man använda DAXFS till?

    DAXFS riktar sig till specifika men växande användningsområden.

    Inom container- och molnmiljöer kan samma container- eller Docker-basimage delas mellan flera Linuxkärnor. Genom att kombinera DAXFS med OverlayFS kan man få skrivbara containrar med minimal RAM-åtgång.

    I CXL-baserade system kan delat minne användas istället för långsamma nätverksöverföringar, där data läses direkt från en gemensam minnespool.

    För acceleratorer möjliggörs zero-copy-åtkomst till statiska AI-modeller och effektiv dataåtkomst i HPC- och AI-system.

    Experimentellt – men lovande

    Koden finns öppet tillgänglig på GitHub och utvecklaren betonar att DAXFS är ett experimentellt förslag. Om filsystemet någon gång inkluderas i Linuxkärnan avgörs av diskussioner och granskning i utvecklargemenskapen.

    Oavsett framtiden visar DAXFS hur Linux fortsätter att utforska nya sätt att hantera minne, lagring och delning av data i takt med modern hårdvara.

    Förklarade begrepp

    DAX (Direct Access)
    En Linux-teknik som gör det möjligt att läsa data direkt från minne utan att gå via sidcache eller block-I/O. Det minskar latens och minnesanvändning.

    Sidcache (Page Cache)
    En del av RAM-minnet där Linux lagrar nyligen lästa filer för att snabba upp framtida åtkomst. Effektivt, men kan leda till att samma data lagras flera gånger i minnet.

    Block-I/O
    Det traditionella sättet att läsa och skriva data i fasta block från lagringsenheter som hårddiskar och SSD:er.

    RAMFS och TMPFS
    Minnesbaserade filsystem i Linux. TMPFS kan begränsas i storlek och använda swap, medan RAMFS växer obegränsat och kan orsaka minnesbrist.

    dma-buf
    Ett Linux-API som gör det möjligt att dela minnesbuffertar mellan olika enheter, till exempel mellan GPU och CPU, utan kopiering.

    GPU (Graphics Processing Unit)
    En processor specialiserad på parallella beräkningar, ofta använd för grafik, AI och maskininlärning.

    FPGA (Field-Programmable Gate Array)
    En programmerbar hårdvarukomponent som kan anpassas för specifika beräkningar efter tillverkning.

    CXL (Compute Express Link)
    En modern anslutningsteknik som gör det möjligt att dela minne mellan CPU:er och externa enheter med låg latens.

    OverlayFS
    Ett Linux-filsystem som kombinerar ett skrivskyddat lager med ett skrivbart, ofta använt i containerteknik.

    Zero-copy
    En teknik där data inte kopieras mellan olika minnesområden, vilket sparar både tid och minne.

    FAKTA: DAXFS
    Vad är det? Ett experimentellt, läsbart Linux-filsystem byggt på Direct Access (DAX).
    Nyckelidé Filer mappas direkt mot sammanhängande fysiskt minne, vilket ger direkta minnesläsningar.
    Varför? Mindre RAM-överhead när många system/containrar annars hade duplicerat samma skrivskyddade data i minnet.
    Vad skiljer det från tmpfs? Tmpfs/ramfs använder sidcache och allokerar per instans; DAXFS pekar mot delat fysiskt minne.
    Stöd för acceleratorminne Kan använda device-backat minne (t.ex. GPU/FPGA/CXL) via dma-buf för skrivskyddad åtkomst.
    Designval Minimalistiskt: read-only image, ingen runtime-allokering, enkel metadata.
    Typiska use cases Delad container-basimage mellan kernelinstanser, DAXFS + OverlayFS för containrar, CXL-minnespoolning, zero-copy statiska data.

  • Gammal HP får nytt liv med Linux – perfekt som köks-TV

    En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator.

    När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det senaste tittar vi på äldre hårdvara – och undersöker vad man faktiskt kan göra med den i dag. Den här gången har turen kommit till HP Pavilion 23 All-in-One, en allt-i-ett-dator med 23-tums skärm som lanserades runt 2012.

    Med sina cirka 14 år på nacken är det här en dator som i många hem sannolikt redan har gjort sitt – eller riskerar att hamna på elektronikskroten. Men frågan är: är den verkligen färdig?

    Fortfarande duglig hårdvara

    Exemplaret vi testade är inte uppgraderat med SSD, utan kör fortfarande med mekanisk hårddisk. Det märks i form av något längre laddningstider, men i övrigt är hårdvaran fortfarande fullt användbar. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-processor av tredje generationen och 8 GB RAM.

    När vi fick maskinen var Windows 10 installerat. Däremot är officiell uppgradering till Windows 11 inte möjlig, då processorn saknar stöd enligt Microsofts krav. För många användare innebär det i praktiken slutet på datorns livslängd – trots att den i övrigt fungerar utmärkt.

    Linux som räddningsplanka

    Lösningen blev Linux. Vi började med att installera Ubuntu 24.04 LTS, men efter systemuppdateringar uppstod problem med ljudet. Efter viss felsökning valde vi att gå vidare och installerade i stället Linux Mint 22.2 “Zara”, som visade sig fungera stabilt direkt.

    En av datorns mer oväntade styrkor är att den har pekskärm. Linux Mint är visserligen inte känt som världens bästa touch-operativsystem, men grundläggande pekanvändning fungerar tillräckligt bra för enklare uppgifter.

    Utmärkt som TV och informationsskärm

    Just där hittade vi också datorns kanske bästa användningsområde. Med SVT Play öppet i webbläsaren fungerar HP Pavilion 23 utmärkt som TV. Den 23 tum stora skärmen gör sig bra i köket eller i ett gemensamt utrymme, och uppspelning av strömmande video fungerar utan problem.

    Datorn verkar dessutom vara utrustad med ett inbyggt TV-kort, något som i dag – år 2026 – är mer eller mindre ointressant, då TV-tittande numera i stort sett helt sker via internet.

    Värd att rädda

    Slutsatsen är tydlig: springer man på en HP Pavilion 23 All-in-One bör man absolut rädda den. Med Linux installerat kan den leva vidare i flera år till – kanske som köks-TV, informationsskärm eller enkel surfstation.

    För den som vill gå ett steg längre finns även möjligheten att starta Firefox i kioskläge och låsa datorn till en specifik webbplats. Det kan vara en mycket bra lösning för personer som inte kan eller vill använda fjärrkontroll, men som utan problem klarar av pekskärm.

    I en tid där fungerande datorer alltför ofta slängs i onödan visar HP Pavilion 23 att gammal hårdvara fortfarande kan ha en självklar plats – bara man väljer rätt operativsystem.

    FAKTARUTA: HP 23-d117eo (Pavilion 23 All-in-One)
    Typ
    Allt-i-ett (AIO) med 23" skärm
    Lansering
    Runt 2012 (≈ 14 år gammal 2026)
    CPU (testexemplar)
    Intel® Core™ i5-3330S (3:e gen, Ivy Bridge)
    RAM (testexemplar)
    8 GB
    Lagring (testexemplar)
    Mekanisk hårddisk (ingen SSD i vårt exemplar)
    Skärm
    23" – bra storlek för kök/TV-läge
    Pekskärm
    Ja (touch fungerar även i Linux)
    Operativsystem (test)
    Linux Mint 22.2 “Zara” (efter ljudproblem i Ubuntu 24.04 LTS)
    Windows 11
    Ej officiellt stödd (p.g.a. äldre CPU-plattform)
    Passar bra som
    Köks-TV via SVT Play, surfstation, informationsskärm
    Bonus
    Kan köras i Firefox kioskläge för att låsa till en webbplats
    Tips: Byt till SSD för ett rejält lyft i respons (start, program, webbsurf).
  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner som gör övergången enklare, tryggare och mer välbekant för den som vill ta steget utan att börja om från noll.

    Att byta operativsystem kan kännas som ett stort steg. För många datoranvändare är Windows det självklara valet – inte nödvändigtvis för att det är bäst, utan för att det alltid har funnits där. Men när frustration över påtvingade uppdateringar, licenser, prestandaproblem eller integritetsfrågor växer, börjar allt fler titta på alternativ. Ett av de mest etablerade – och samtidigt mest missförstådda – alternativen är Linux.

    Linux är nämligen inte ett enda operativsystem. Det är ett helt ekosystem av så kallade distributioner: olika varianter som bygger på samma tekniska grund, men med olika målgrupper, designidéer och filosofier. Just detta är både Linux största styrka och dess största hinder för nybörjare – valfriheten kan kännas överväldigande.

    Linux som känns bekant

    Många som lämnar Windows vill inte behöva lära om allt från grunden. Därför är det ofta en fördel om skrivbordsmiljön känns igen – med startmeny, aktivitetsfält och ett tydligt arbetssätt.

    Linux Mint – trygghet före experiment

    Linux Mint har under många år byggt upp ett starkt rykte som en av de mest nybörjarvänliga Linuxdistributionerna. Fokus ligger på stabilitet, förutsägbarhet och praktisk användbarhet.

    Standardmiljön Cinnamon är medvetet utformad för att likna klassiska Windows-versioner. Panelen sitter längst ned, menyerna är logiskt strukturerade och det mesta fungerar direkt efter installation. För den som vill ”bara komma igång” utan överraskningar är detta ofta ett avgörande argument.

    Tekniskt bygger Linux Mint på långtidssupporterade versioner av Ubuntu, vilket ger god hårdvarukompatibilitet. Nätverkskort, skrivare och grafikkort fungerar i de flesta fall direkt – något som Windowsanvändare ofta tar för givet, men som historiskt inte alltid varit självklart i Linuxvärlden.

    Läs mer om Linux mint i vår wiki.

    Zorin OS – Linux med Windowskänsla

    Zorin OS har ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows så enkel som möjligt. Här är likheten inte en bieffekt, utan en uttalad designprincip.

    Genom ett inbyggt layouts­ystem kan användaren välja skrivbordsuppsättningar som efterliknar Windows 10 eller Windows 11, både visuellt och funktionellt. Resultatet är ett system som känns förvånansvärt bekant redan från första starten.

    Zorin OS lägger också stor vikt vid helhetsintrycket. Färgscheman, ikoner och systemkomponenter är konsekvent utformade, vilket ger ett polerat och professionellt intryck. För användare som uppskattar visuell enhetlighet kan detta väga tungt. Precis som Linux Mint bygger Zorin OS på Ubuntu LTS, vilket ger tillgång till ett enormt programutbud och gott hårdvarustöd.

    Läs mer om Zorin OS i vår wiki

    Etablerade alternativ med nya perspektiv

    Alla som byter till Linux vill inte nödvändigtvis återskapa Windows. För många blir övergången istället ett tillfälle att prova något nytt – ett annat sätt att arbeta med sin dator.

    Pop!_OS – produktivitet i fokus

    Pop!_OS utvecklas av dator­tillverkaren System76 och bygger även den på Ubuntu. Det som särskiljer distributionen är dess egenutvecklade skrivbordsmiljö, COSMIC.

    Här handlar det mindre om att efterlikna Windows och mer om att optimera arbetsflödet. Funktioner som smarta arbetsytor, avancerad fönsterhantering och effektiv tangentbords­navigering gör systemet attraktivt för användare som värdesätter produktivitet och struktur.

    För den som är villig att anpassa sig till ett något annorlunda arbetssätt kan Pop!_OS upplevas som snabbare och mer genomtänkt än traditionella skrivbordsmiljöer – samtidigt som stabilitet och prestanda håller hög nivå.

    Den här distrubtioner är på 1.0, så den finns inte i vår wiki än.

    Ubuntu – referenspunkten i Linuxvärlden

    Ubuntu är för många nästan synonymt med Linux. Med en av världens största användarbaser och omfattande stöd från hårdvaru­tillverkare, utvecklare och molnleverantörer fungerar Ubuntu ofta som referenspunkt i Linuxvärlden.

    En central del av Ubuntus popularitet är dess LTS-versioner (Long-Term Support), som prioriterar stabilitet och säkerhetsuppdateringar under många år. För den som vill ha ett långsiktigt och förutsägbart system är detta en stor fördel.

    Skrivbordsmiljön är baserad på GNOME och skiljer sig tydligt från Windows. För vissa kan detta kännas ovant i början, men gränssnittet är konsekvent, modernt och relativt lätt att lära sig. Ubuntu passar därför bra för den som vill lära sig Linux ”som det är”, snarare än genom ett Windows-liknande filter.

    Läs mer om Ubuntu i vår wiki

    Debian – Linux i sin mest mångsidiga form

    Debian är en av Linuxvärldens äldsta och mest inflytelserika distributioner. Den kan liknas vid ett stridsflygplan av typen SAAB JAS 39 Gripen: inte specialiserad på en enda uppgift, men extremt flexibel och kapabel att ta många roller.

    Med standardinstallation kan Debian upplevas som återhållsam, men genom att installera skrivbordsmiljön KDE Plasma får man en upplevelse som påminner starkt om Windows – med startmeny, aktivitetsfält och ett traditionellt arbetssätt.

    En av Debians största styrkor är dess stöd för äldre hårdvara. Där många moderna system blir tröga eller helt obrukbara kan Debian fortsätta fungera stabilt i många år. Dessutom kan användaren själv välja mellan en mängd olika skrivbordsmiljöer och fönsterhanterare, vilket gör Debian till ett utmärkt val både för nybörjare och avancerade användare.

    Läs mer om Debian i vår Wiki.

    Slutsats: inget bästa val – bara rätt val

    Det är lätt att hitta listor som utlovar den bästa Linuxdistributionen. I praktiken är det en förenkling. Linux handlar i grunden om valfrihet, och det bästa valet beror alltid på användarens behov, vana och nyfikenhet.

    De fem distributioner som nämnts här är inga exotiska experiment. De är beprövade, välstödda och stabila – och just därför utmärkta startpunkter. Oavsett vilken du väljer kommer du snabbt att märka att Linux inte är ett enda system, utan en hel värld av möjligheter.

    Och kanske är det just där Linux verkliga styrka ligger: inte i att ersätta Windows rakt av, utan i att erbjuda något mer flexibelt, mer anpassningsbart – och i längden, mer personligt.

    FAKTA 5 Linuxdistributioner för en smidig Windows-övergång
    Linux Mint
    Känns bekant för Windowsanvändare (Cinnamon). Stabil, enkel att installera och “bara funkar” för vardagsbruk.
    Zorin OS
    Designad för att likna Windows 10/11. Polerad helhetskänsla och lätt start för den som vill ha något bekant direkt.
    Pop!_OS
    Fokus på produktivitet och arbetsflöde (smarta arbetsytor, effektiv fönsterhantering). Passar dig som vill jobba snabbt.
    Ubuntu
    “Standardvalet” för många. Stort community, bra hårdvarustöd och långtidssupport (LTS) för stabil drift.
    Debian
    Robust och flexibel grund som kan bli vad du vill. Med KDE kan den kännas Windows-lik, och den trivs även på äldre datorer.
    Tips: Vill du ha “Windows-känsla” direkt? Välj Mint eller Zorin. Vill du ha stabil bas och full kontroll? Debian. Vill du ha stort stöd och enkel väg in? Ubuntu.
  • Bortskänkes : HP Pavilion HDX 9300

    En ovanligt stor och tung klassiker söker nytt hem. HP Pavilion HDX 9300 med Linux (Debian 13) fungerar utmärkt som radio- eller musikdator och passar perfekt för garage, verkstad eller hobbyprojekt. Gratis mot avhämtning i västra Stockholm.

    Just detta exemplar klarar 1920 × 1080 pixlar (Full HD). Datorn är ursprungligen byggd för Windows Vista, men kör i dag Debian 13. Dett exemplar även ombyggd med SSD.

    Den klarar streaming från SVT Play, dock inte live-kanalströmning som tenderar att lagga. Maskinen har använts som radiodator i ett av mina projekt, men har nu ersatts av en annan dator.

    Passar utmärkt för dig som vill ha:

    • musikdator i garage eller verkstad
    • radiodator
    • experiment- eller återbruksdator

    Ljudet är förvånansvärt bra för sin ålder.

    Kort om modellen

    HP Pavilion HDX 9300 är en mycket stor så kallad desktop replacement-bärbar dator som lanserades runt 2007–2008. Den var tänkt att ersätta en stationär dator snarare än att vara portabel i praktiken.

    Översikt

    HDX 9300 tillhörde HP:s premiumsegment för underhållning och prestanda. Den var ovanligt stor för att vara en bärbar dator och riktade sig till användare som ville ha en stor skärm och kraftfull hårdvara i ett allt-i-ett-format.

    Typiska specifikationer (varierar mellan konfigurationer)

    • Skärm: cirka 20,1 tum, widescreen
    • Upplösning: normalt 1680 × 1050 (detta exemplar klarar 1920 × 1080)
    • Processor: Intel Core 2 Duo
    • Minne: upp till 4 GB DDR2
    • Grafik: dedikerat grafikkort, ofta NVIDIA GeForce 8800M GTS
    • Lagring: SATA-disk (ofta uppgraderad till SSD i dag)
    • Operativsystem: levererades ursprungligen med Windows Vista

    Anslutningar och funktioner

    • HDMI, VGA, USB, eSATA, FireWire, Ethernet
    • Inbyggda mediaknappar
    • Fingeravtrycksläsare på vissa modeller
    • Vissa varianter levererades med fjärrkontroll för mediacenter

    Fördelar

    • Mycket stor skärm för film, arbete och multitasking
    • Kraftfull för sin tid
    • Många portar jämfört med moderna bärbara datorer

    Nackdelar

    • Extremt tung och stor (cirka 7 kg)
    • Kort batteritid
    • Föråldrad prestanda med dagens mått

    Sammanfattning

    HP Pavilion HDX 9300 är i dag främst av intresse för entusiaster, samlare eller återbruk. Den lämpar sig bäst som stationär ersättare, musik- eller radiodator, eller som experimentmaskin för Linux.

    Hämtning:
    Kan hämtas vid en tunnelbanestation i västra Stockholm.
    Utlämning sker på söndagar.

    Använd formuläret om du är intresserad.

    Fakta: HP Pavilion HDX 9300
    Status
    Bortskänkes (hämtas i västra Stockholm, söndagar)
    Operativsystem
    Debian 13 (installerat)
    Skärm
    20,1" widescreen
    Upplösning
    1920 × 1080 (Full HD) på detta exemplar
    Streaming
    SVT Play fungerar; live-kanaler kan lagga
    Användning
    Har använts som radio-/musikdator i projekt
    Ljud
    Bra ljud för sin ålder
    Övrigt
    Stor och tung “desktop replacement” (ca 2007–2008)
    Tips: Perfekt som garage-/verkstadsdator, radiodator eller Linux-labb.
  • Amarok 3.3.2 släppt – fokus på användbarhet och stabilitet

    Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare.

    Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan i 3.3-serien, som går under namnet ”Far Above the Clouds”, och den innehåller både synliga förbättringar för användaren och en lång rad korrigeringar i bakgrunden. Amarok utvecklas som fri programvara inom KDE community och är främst riktad till Linux-användare som vill ha en kraftfull musikspelare med avancerad samlingshantering.

    Mer information direkt i låtinformationen

    En av de mest märkbara nyheterna är att Amarok nu kan visa tidsstämpeln för när en låt lades till i musiksamlingen direkt i dialogen för låtens taggar. Tidigare var denna information endast tillgänglig via samlingssökningen, men visas nu direkt i låtinformationen, förutsatt att det använda ljudbakänden stöder funktionen. Det ger användaren bättre överblick över sin samling utan extra klick.

    Intuitivare beteende i samlingsbläddraren

    Samlingsbläddraren har justerats för att bättre motsvara vad många användare förväntar sig. Enkelklick används nu för att öppna objekt, medan dubbelklick lägger till dem i spellistan. Förändringen gör arbetet med stora musikbibliotek snabbare och mer konsekvent, särskilt för dem som ofta bläddrar mellan artister, album och låtar.

    Uppdaterad teknisk grund

    På den tekniska sidan har Amarok 3.3.2 nu ett beroende av KDE Frameworks 6.5. Det innebär att spelaren fortsätter att moderniseras och hålls i linje med den senaste utvecklingen inom KDE-ekosystemet, något som på sikt ger bättre integration, prestanda och underhållbarhet.

    Omfattande buggfixar

    Utöver användargränssnittet innehåller uppdateringen ett stort antal buggfixar. Bland annat har problem med Magnatune-samlingen rättats, både när det gäller uppdateringar och uppspelning. Spellistans layoutredigerare har förbättrats, systemnotiser hanteras stabilare och ett fel som kunde göra spelaren låst vid upprepade ändringar av ljudets mute-läge har åtgärdats.

    Även podcasts har fått uppmärksamhet, där sorteringen nu fungerar korrekt för vissa problematiska flöden. Dessutom har fel rättats som gjorde att strömmande URL:er inte alltid sparades korrekt i spellistefiler.

    Tillgänglighet

    Amarok 3.3.2 finns redan tillgänglig som källkod för den som vill bygga programmet själv. För de flesta användare kommer uppdateringen via paketförråd i respektive Linuxdistribution, och Flatpak-versionen på Flathub väntas uppdateras inom kort. Uppdateringen markerar ännu ett steg mot en mer stabil och användarvänlig Amarok-upplevelse.

    https://flathub.org/en/apps/org.kde.amarok

    FAKTARUTA: AMAROK 3.3.2
    • Typ: Öppen källkod – musikspelare för Linux (KDE)
    • Serie: 3.3 “Far Above the Clouds” (andra buggfixsläppet)
    • Ny detalj i låtinfo: “Tillagd i samlingen”-tidsstämpel syns i taggdialogen (om backend stöder)
    • Samlingsbläddrare: Enkelklick öppnar • Dubbelklick lägger till i spellistan
    • Tekniskt: Beror nu på KDE Frameworks 6.5
    • Buggfixar (urval): Magnatune, spellistlayout, systemnotiser, mute-låsning, podcast-sortering, sparande av stream-URL:er i spellistor
    • Tillgänglighet: Källkod nu • Paket i distributioner rullas ut • Flathub/Flatpak uppdateras normalt kort därefter
  • Photoshop går att köra på Linux under wine

    Adobe Creative Cloud har länge varit en av de största bromsklossarna för Linux på skrivbordet. Avsaknaden av officiellt stöd har gjort att många kreativa användare valt att stanna kvar på Windows eller macOS. Nu väcker dock ett nytt communitydrivet genombrott försiktigt hopp: en utvecklare hävdar sig ha löst centrala Wine-problem som länge stoppat Adobes installatörer – och visar att moderna versioner av Photoshop faktiskt kan installeras och köras på Linux.

    Att Adobe Creative Cloud inte fungerar på Linux har länge varit ett av de tyngsta argumenten mot att byta från Windows eller macOS. För många kreatörer är program som Photoshop helt enkelt oersättliga. Nu finns dock tecken på att detta hinder kanske inte är så orubbligt som man tidigare trott.

    En communityutvecklare uppger sig ha löst flera långvariga kompatibilitetsproblem i Wine som tidigare gjort att Adobe Creative Cloud-installationen kraschat eller fastnat på Linux. Enligt utvecklaren går det nu att installera och köra både Photoshop 2021 och så sent som Photoshop 2025.

    Varför har Adobe varit så svårt på Linux?

    Adobe erbjuder inget officiellt Linux-stöd, vilket innebär att användare är beroende av Wine för att köra Windows-program. Problemet är att Adobes moderna installatörer bygger på äldre Windows-komponenter och Internet Explorer-liknande beteenden som Wine historiskt haft svårt att efterlikna exakt.

    Ironiskt nog har det alltså inte främst varit Photoshop som varit problemet, utan själva installationsprogrammet.

    Vad gör den nya patchen?

    Utvecklarens arbete publicerades som ett pull request mot Valves Wine-träd, som främst används för utvecklingen av Proton. Patchen fokuserar på två centrala komponenter:

    mshtml, som emulerar Internet Explorer
    msxml3, Microsofts XML-parser

    Förbättringarna innebär bland annat:

    • mer korrekt hantering av JavaScript och DOM-händelser
    • justerat COM-beteende för att bättre matcha Windows
    • mer tolerant XML-tolkning, så att felaktigt formaterad XML inte längre kraschar installatören

    Just XML-problemen har länge varit en känd orsak till att Adobe-installationer avbryts halvvägs i Wine.

    “Runs butter smooth”

    I ett inlägg på Reddit rapporterar utvecklaren att Photoshop 2021 körs mycket stabilt efter installation. Det enda kända problemet i nuläget är att dra-och-släpp inte fungerar korrekt, vilket misstänks vara relaterat till Wayland snarare än Wine i sig.

    Inlägget åtföljs av en kort video som visar en helt genomförd installation, något som tidigare varit mycket ovanligt.

    Varför stoppades patchen?

    Trots positiva omdömen från andra utvecklare, inklusive ett “LGTM” (Looks Good To Me), valde en Valve-maintainer att stänga pull requesten. Anledningen var processmässig snarare än teknisk.

    Patchen bör först granskas och accepteras uppströms av WineHQ innan Proton tar in den som bakport.

    Vad betyder detta för Linux-användare?

    I dagsläget är detta fortfarande ett experimentellt, communitydrivet arbete. Men betydelsen är ändå stor:

    • det finns nu konkret bevis för att moderna Adobe-program kan installeras på Linux
    • accepteras patchen uppströms kan den så småningom nå vanliga distributioner
    • tröskeln för kreativa yrkesanvändare att välja Linux kan minska avsevärt

    Ett försiktigt hopp

    Det här är inte ett officiellt genombrott, men det är ett tydligt tecken på att tekniska hinder kan övervinnas. Adobe lär inte porta Creative Cloud till Linux inom överskådlig tid, men om Wine når tillräcklig kompatibilitet kanske det till slut inte längre spelar någon roll.

    Skillnaden den här gången är enkel men avgörande: nu finns det fungerande kod.

    Developer Claims Photoshop Installers Now Work on Linux Using Wine

    FAKTARUTA
    Ämne: Adobe Creative Cloud / Photoshop på Linux via Wine
    Vad har hänt? En communityutvecklare påstår sig ha fixat installer-problem som tidigare stoppat Creative Cloud-era-installatörer i Wine.
    Teknisk kärna: Ändringar i Wine-komponenterna mshtml och msxml3 (bl.a. IE-lik DOM/JS/COM-beteende och mer tolerant XML-parsning).
    Påstått resultat: Photoshop 2021 rapporteras “butter smooth”. Drag-and-drop kan strula (möjligen Wayland-relaterat).
    Status: Pull request i Valves Wine/Proton-gren stängdes med hänvisning till att ändringarna bör skickas uppströms till Wine först.
    Varför viktigt? Om patchen accepteras uppströms kan den på sikt minska ett av de största hindren för kreatörer som vill byta till Linux.
    $ Slutsats: lovande – men ännu experimentellt.
  • GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026.

    GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    Projektet GNOME har nu släppt den första alfaversionen av GNOME 50. Det är startskottet för en utvecklingscykel som kulminerar i den slutliga versionen den 18 mars 2026. Redan i detta tidiga skede blir det tydligt att GNOME 50 inte är en vanlig uppdatering, utan ett av de mest genomgripande teknikskiftena i projektets historia.

    Wayland tar helt över – X11 fasas ut

    Den största nyheten är att GNOME nu på allvar lämnar X11 bakom sig. I GNOME 50 tas X11-stödet bort i flera centrala komponenter, och skrivbordsmiljön blir i praktiken helt Wayland-baserad. Möjligheten att starta andra X11-skrivbord finns kvar via en per-användar-X-server, men GNOME självt går vidare utan den gamla grafikstacken.

    Bakgrunden är att X11 är svårt att säkra och begränsande för modern grafik. Wayland är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens krav som högupplösta skärmar, pekinmatning och flera grafikkort.

    Smartare inloggning och grafiska sessioner utan skärm

    GNOME 50 introducerar ett första steg mot att kunna spara och återställa skrivbordssessioner. Det betyder att öppna program och fönster i framtiden kan återställas efter omstart eller utloggning, något många användare länge efterfrågat.

    En annan nyhet är tjänsten gnome-headless-session@<användarnamn>.service. Den gör det betydligt enklare att starta grafiska sessioner utan fysisk skärm, till exempel vid fjärrskrivbord via RDP eller i servermiljöer.

    Inloggningshanteraren GDM får också stöd för det nya kernel-attributet boot_display, som ersätter det äldre boot_vga. Detta är särskilt viktigt för moderna AMD-grafikkort, som inte längre har traditionellt VGA-stöd.

    Mutter 50: starkare grafikmotor under huven

    Fönsterhanteraren Mutter har fått omfattande förbättringar. Bland nyheterna finns bättre hantering av kaklade skärmar, förbättrade Sticky Keys, inbyggt stöd för Xwayland-skalning och bättre prestanda vid användning av flera grafikkort. Stöd för nya färg- och pixel­format samt mer avancerade färginställningar via KMS gör att GNOME står bättre rustat för framtida skärmar och grafikarbetsflöden.

    Nautilus och Inställningar blir snabbare och tydligare

    Filhanteraren Nautilus (Filer) får flera användarvänliga förbättringar. Det går nu att kombinera flera filtypsfilter vid sökning, miniatyrbilder laddas effektivare och massomdöpning har fått en mer genomarbetad design. Minnesanvändningen har dessutom minskat, vilket märks särskilt i stora kataloger.

    GNOME Inställningar utvecklas vidare med bättre färgkalibrering, nya tillgänglighetsfunktioner och förbättrad översättning i skärminställningarna. I panelen för multitasking dyker också ett nytt reglage upp för spara och återställa sessioner.

    Webb, appar och spel får märkbara förbättringar

    Webbläsaren Epiphany (GNOME Web) har nu ett inbyggt val för att dölja cookie-banners, ett uppdaterat säkerhetsgränssnitt och ett mer logiskt placerat läsläge. Kalendern har förbättrats för skärmläsare och fått en omarbetad snabb­inmatning, medan Kartor har fått en ny layout med sidofält på datorer och bottenpanel på mobila enheter.

    Även mindre appar och spel utvecklas vidare. Sudoku får nya funktioner för att dela och spara spel, Quadrapassel har bättre stöd för handkontroller och Systemövervakaren visar information tydligare med lägre minnesförbrukning.

    Stabilitet, hårdvara och detaljer bakom kulisserna

    GNOME 50 innehåller också många förändringar som inte alltid syns direkt. Stödet för NVIDIA-hårdvara vid viloläge har förbättrats, ljussensorer hanteras smartare och delningstjänster kan nu startas oberoende av nätverksstatus. Till och med påminnelsen om donationer har justerats till lägre prioritet.

    När kan man testa GNOME 50?

    GNOME 50 alpha är nu tillgänglig för testning, men det är viktigt att komma ihåg att detta är en instabil förhandsversion. Betaversionen väntas i början av februari 2026 och Release Candidate i mars, inför den slutliga lanseringen den 18 mars.

    Den som vill prova redan nu kan ladda ner GNOME OS-installationsavbilden eller bygga systemet själv med hjälp av BuildStream-projektets officiella snapshot.

    Ett tydligt generationsskifte

    GNOME 50 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett tydligt generationsskifte där gamla tekniska arv lämnas bakom, samtidigt som grunden läggs för ett säkrare, snabbare och mer modernt Linux-skrivbord. För användarna märks det i form av bättre flyt och stabilitet, men under ytan är det början på nästa stora kapitel i GNOME-projektets historia.

    https://discourse.gnome.org/t/gnome-50-alpha-released/33616

    GNOME 50 — Faktaruta
    Status: Alpha (förhandsversion)
    Planerad slutrelease: 18 mars 2026
    Största teknikskiftet: Wayland-only (X11 tas bort i flera kärnkomponenter)
    GDM: stöd för Linux-kärnans boot_display (ersätter boot_vga) för att hitta primär GPU
    Nyhet: tidigt stöd för spara/återställa session
    Headless: ny tjänst gnome-headless-session@<användare>.service (praktiskt för RDP)
    Mutter 50 alpha: bl.a. förbättringar för multi-GPU, Xwayland-skalning, färgformat och KMS-färgegenskaper
    Testa: GNOME OS-installationsavbild eller bygg via BuildStream-snapshot (obs: kan innehålla buggar)
  • Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    Ondskan bakom Chat control även kallad Statsi 2.0 bli ledsen i ögat när du kör Tails

    Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    I tider då onda politiska krafter inom EU vill skapa ett STASI 2.0 genom förslag som Chat Control, blir Tails en allt viktigare Linux-distribution.

    Tails är ett säkerhetsfokuserat, portabelt Linux-operativsystem som är utformat för att bevara användarens anonymitet och integritet. Systemet körs direkt från ett USB-minne eller DVD och lämnar inga spår på den dator som används. All internettrafik tvingas genom Tor-nätverket och stark kryptering används för filer och kommunikation, vilket gör Tails särskilt lämpat för journalister, visselblåsare, aktivister och andra som behöver skydd mot övervakning och censur.

    Denna utgåva levereras med Linux-kärnan 6.12.63 LTS från Debian 13 ”Trixie”-arkiven, Tor Browser 15.0.4 samt Mozilla Thunderbird 140.6.0.

    Tails 7.4 har släppts i dag som den fjärde mindre uppdateringen i Tails 7.x-serien av denna portabla Linux-distribution baserad på Debian GNU/Linux, utformad för att skydda användaren mot övervakning och censur.

    En månad efter Tails 7.3.1 introducerar Tails 7.4 en ny funktion som gör det möjligt att spara språk, tangentbordslayout och format från välkomstskärmen till USB-minnet och få dem automatiskt tillämpade när Tails startas om.

    ”Om du aktiverar detta alternativ sparas dina språk- och formatinställningar okrypterat på USB-minnet för att göra det enklare att skriva lösenfrasen till ditt beständiga lagringsutrymme (Persistent Storage),” uppger utvecklarna.

    Uppdaterad Tor Browser och Thunderbird

    Tails 7.4 uppdaterar standardwebbläsaren till Tor Browser 15.0.4, en större uppdatering baserad på Mozilla Firefox 140 ESR. Denna version introducerar bland annat stöd för vertikala flikar och flikgrupper, samt en ny enhetlig sökknapp i adressfältet.

    Samtidigt uppdateras standard-e-postklienten till Mozilla Thunderbird 140.6.0 och Linux-kärnan till version 6.12.63 LTS från Debian 13 ”Trixie”.

    BitTorrent-stöd tas bort

    I denna version tas stödet för BitTorrent-nedladdningar bort.

    ”I och med den pågående övergången från BitTorrent v1 till v2 kan de BitTorrent v1-filer som vi hittills har tillhandahållit bli en säkerhetsrisk. Vi anser inte att en uppgradering till BitTorrent v2 är värd den extra migrations- och underhållskostnaden för vårt team,” säger utvecklarna.

    Buggfixar och förbättringar

    Flera fel har åtgärdats i Tails 7.4, bland annat problem med att öppna .gpg-krypterade filer i Kleopatra via dubbelklick eller alternativet ”Öppna med Kleopatra”, en skrivbordskrasch som uppstod när VeraCrypt-volymer låstes upp med fel lösenord, samt inkonsekvent användning av 24-timmars tidsformat i toppfältet och på låsskärmen.

    Tillgänglighet och uppgradering

    Mer information finns i versionsanteckningarna för Tails 7.4. Versionen är tillgänglig för nedladdning redan nu från den officiella webbplatsen som ISO- och USB-avbilder för 64-bitars system. Automatiska uppgraderingar stöds från Tails 7.0, 7.1, 7.2 och 7.3.1, men det är även möjligt att genomföra en manuell uppgradering.

    https://tails.net/install/index.en.html

    $ facts –tails 7.4
    Release: Tails 7.4 (Tails 7.x, minor update)
    Bas: Debian GNU/Linux (paket från Debian 13 “Trixie”)
    Kernel: Linux 6.12.63 LTS
    Webbläsare: Tor Browser 15.0.4 (baserad på Firefox 140 ESR)
    E-post: Thunderbird 140.6.0
    Ny funktion
    Spara språk, tangentbordslayout och format från Welcome Screen till USB (sparas okrypterat för att underlätta upplåsning av Persistent Storage).
    Ändringar
    • BitTorrent-stöd borttaget (v1→v2-övergång bedömd som säkerhetsrisk/underhållskostnad).
    • Buggar fixade: öppning av .gpg-filer i Kleopatra, krasch vid fel VeraCrypt-lösenord, samt mer konsekvent 24-timmars klockformat.
    Uppgradering: automatiskt från 7.0 / 7.1 / 7.2 / 7.3.1 (eller manuellt).
  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring.

    LM Ericssons fälttelefon M/37, även kallad fältapa, sitter en skylt med texten ”Fienden lyssnar”. I en tid då många ”nätverks produkter” levereras med sluten källkod från kommunistiska diktaturer som Kina, borde kanske även vanliga konsumentroutrar märkas med en liknande skylt. Eller så skaffar man hårdvara och bygger sin router själv.

    Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir en riktig dator

    Att köra ett fullskaligt Linux-operativsystem på en router låter kanske som något för extrema entusiaster. Men tack vare ett nytt projekt från Collabora är detta nu fullt möjligt – och dessutom praktiskt – på den öppna routern OpenWrt One.

    Från router till miniserver

    Utvecklaren Sjoerd Simons har skapat projektet openwrt-one-debian, en uppsättning skript och verktyg som gör det möjligt att installera Debian GNU/Linux direkt på OpenWrt One.

    Projektet använder ett Rust-baserat installationsverktyg som installerar Debian på routerns NVMe-lagring. Resultatet är att enheten inte längre är begränsad till ett litet inbyggt system, utan i stället kan köra ett komplett Linux med:

    • Debians vanliga pakethantering
    • Fullt stöd för systemtjänster
    • Möjlighet att köra containrar
    • Utvecklingsverktyg och egna tjänster

    För utvecklare och avancerade användare innebär detta att OpenWrt One förvandlas från en ren nätverksapparat till en kompakt, generell Linux-dator.

    Varför Debian i stället för ett router-OS?

    De flesta routrar kör mycket begränsade operativsystem, optimerade för stabilitet och låg resursförbrukning snarare än flexibilitet. OpenWrt är redan ovanligt öppet, men Debian tar steget fullt ut.

    I stället för ett specialanpassat “embedded userspace” får användaren ett välbekant Linux-ekosystem med samma arbetsflöden som på servrar och stationära datorer. Det gör det enklare att installera programvara, utveckla egna lösningar och återanvända befintlig kunskap.

    Hårdvara som räcker till

    Att Debian fungerar bra på OpenWrt One beror på att hårdvaran är ovanligt kraftfull för att vara en router. Enheten bygger på MediaTek Filogic 820 och är utrustad med:

    • Dual-band Wi-Fi 6
    • 2,5 Gbit/s WAN och 1 Gbit/s LAN
    • 1 GB DDR4-minne
    • 256 MB NAND-flash och 16 MB NOR för återställning
    • M.2-plats för SSD (NVMe)
    • USB-C seriell konsol och USB 2.0
    • Stöd för Power over Ethernet

    Detta placerar OpenWrt One närmare en liten server eller enkortsdator än en traditionell hemrouter.

    En ovanligt öppen router

    OpenWrt One sticker även ut genom att vara helt öppen och väldokumenterad. I en marknad där många nätverksprodukter är låsta med stängda bootloaders och bristfällig dokumentation är detta ovanligt.

    Enligt Sjoerd Simons är just detta en av poängerna: hårdvaran är byggd för att kunna användas till mer än sitt ursprungliga syfte. Att köra ett allmänt Linux-system som Debian på den blir därför både möjligt och meningsfullt.

    För vem är detta?

    Projektet riktar sig främst till utvecklare, entusiaster och avancerade användare som vill tänja på gränserna för vad en router kan göra. Installationen kräver viss teknisk kunskap, men dokumentation och instruktioner finns tillgängliga på GitHub.

    För den som vågar prova väntar en strömsnål, kompakt Linux-maskin som kombinerar serverfunktioner med avancerade nätverksmöjligheter – ett tydligt exempel på hur gränsen mellan router och dator håller på att suddas ut.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/openwrt-one-meets-debian.html

    https://openwrt.org/toh/openwrt/one

    Här kan man köpa OpenWRT One Hårdvara

    https://www.amazon.se/youyeetoo-Banana-OpenWrt-One-Motherboard/dp/B0DJW84RNL/

    FAKTA: OpenWrt

    OpenWrt är ett fritt och öppet Linux-baserat operativsystem för routrar och andra inbyggda enheter. Till skillnad från många tillverkares låsta firmware är OpenWrt byggt för att kunna uppdateras, anpassas och byggas ut.

    • Öppenhet & kontroll: källkod och byggsystem är öppna – du äger konfigurationen.
    • Modulärt tänk: installera bara det du behöver (paket, tjänster, drivrutiner).
    • Stabilitet över tid: säkerhetsfixar och uppgraderingar kan fortsätta även när tillverkaren slutar bry sig.
    • Nätverk först: fokus på robust routing, brandvägg, VLAN, QoS och finmaskig trafikstyrning.
    • Hackbarhet: en router kan bli allt från VPN-gateway och adblock/DNS till IoT-hubb eller liten server.
  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna operativsystemet.

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux. Det bekräftade Opera Software nyligen via ett inlägg på X, där företaget konstaterade att utvecklingen av en Linux-version pågår aktivt. Hittills har Opera GX endast funnits för Windows och macOS, men det är alltså på väg att ändras.

    Vad är Opera GX och varför väcker den intresse?

    Opera GX är en Chromium-baserad webbläsare som utvecklats med gamers i fokus. Till skillnad från traditionella webbläsare innehåller den funktioner som gör det möjligt att begränsa hur mycket CPU, RAM och nätverk webbläsaren får använda, så att den inte konkurrerar med spel om systemresurser. Därtill kommer omfattande möjligheter att anpassa gränssnitt, färger, ljud och visuella effekter.

    Resultatet är en webbläsare som inte bara är ett verktyg för surfning, utan en del av själva spelmiljön.

    Linux som spelplattform – inte längre en nisch

    Att Opera GX nu utvecklas för Linux kan verka oväntat, men speglar egentligen en tydlig utveckling. Linux har under de senaste åren etablerat sig som en allt mer relevant plattform för spel. På Steam står Linux nu för över tre procent av användarna, och siffran fortsätter att stiga.

    Utvecklingen drivs bland annat av bättre grafikstöd, Vulkan, förbättrade drivrutiner och initiativ som Steam Deck. Samtidigt har moderna Linux-distributioner blivit betydligt mer lättillgängliga för vanliga användare. Ett konkret exempel är Zorin OS, utvecklat av Zorin Group, där version 18 på kort tid passerat två miljoner nedladdningar.

    För mjukvaruföretag innebär detta att Linux inte längre kan ignoreras.

    AI-funktioner – en möjlig konflikt

    Operas besked har också väckt diskussion i Linux-communityn, särskilt kring Opera GX:s inbyggda AI-funktioner. Webbläsaren innehåller bland annat en AI-assistent, kontextkänsliga svar, multimediaanalys samt röst- och textinteraktion.

    Här möts två olika filosofier. Många Linux-användare föredrar minimalistiska system, tydlig kontroll över vad som installeras och funktioner som aktiveras först efter uttryckligt val. Täta integrationer med AI och molntjänster ses ibland som onödigt tunga eller integritetskänsliga.

    Frågan blir därför om Opera GX kommer att erbjuda tillräcklig flexibilitet på Linux, till exempel genom att låta AI-funktioner vara helt valfria.

    Mer än en webbläsare

    Oavsett hur väl Opera GX tas emot på Linux är satsningen i sig betydelsefull. Den visar att Linux i allt högre grad betraktas som en fullvärdig plattform för spel, kreativt arbete och vardagsanvändning.

    Om Opera GX lyckas kombinera sitt spelinriktade koncept med Linux-användarnas förväntningar återstår att se. Men beslutet att över huvud taget utveckla en Linux-version säger redan mycket om hur landskapet för både webbläsare och operativsystem håller på att förändras.

    https://www.opera.com/gx

    Nyheten kom ifrån

    Linuxiac

    Och för den vill spela Digger ifrån 1983 i webläsare så kan man göra det på

    https://www.futrega.org/digger

    FAKTARUTA: OPERA GX
    TypChromium-baserad webbläsare med gamerfokus
    PlattformarWindows, macOS (Linux under utveckling enligt Opera)
    KärnidéMer kontroll över resurser och utseende medan du spelar
    KÄNnetecken
    • > CPU-/RAM-/nätverksbegränsare (för att webbläsaren inte ska sluka resurser)
    • > Omfattande UI-teman, färger och ljud
    • > Integreringar för spelstreaming och community
    • > Inbyggda AI-funktioner (kan ofta vara valfria beroende på upplägg)
    ATT TÄNKA PÅ (LINUX)

    Linux-användare brukar uppskatta “opt-in” och minimalism. Hur GX balanserar AI och integritet kan påverka mottagandet.

  • Forgejo 14.0 – Egen hostad lösning för kodsamarbete

    Forgejo är en fri och community-driven plattform för kodsamarbete som används för att lagra, granska och utveckla programvara tillsammans. Den bygger på Git, ett distribuerat versionshanteringssystem som gör det möjligt för utvecklare att spåra förändringar i källkod, arbeta parallellt och slå samman arbete på ett kontrollerat sätt. Med Forgejo får organisationer och individer ett självhämtat alternativ till kommersiella kodplattformar, där de själva har full kontroll över data, arbetsflöden och säkerhet, samtidigt som de drar nytta av moderna funktioner för ärendehantering, kodgranskning och automatisering.

    Forgejo 14.0 släpptes den 15 januari 2026 och är en tydlig milstolpe för den community-utvecklade, självhämtade Git-plattformen. Versionen fokuserar på att göra det dagliga arbetet smidigare för användare, samtidigt som den stärker tillförlitlighet och säkerhet för administratörer och driftansvariga. Resultatet är en mer robust och långsiktigt hållbar kodplattform, utan att ge avkall på projektets öppna och självständiga filosofi.

    Förbättrad sökning i ärenden och pull requests

    En av de mest märkbara förbättringarna i Forgejo 14.0 är den nya sökfunktionen för ärenden och pull requests. Direkt i sökfältet kan användaren nu använda enkla inline-filter för att begränsa resultat baserat på exempelvis status, vem som skapat ärendet eller hur resultaten ska sorteras. Det gör att man snabbare kan hitta rätt bland stora mängder diskussioner och kodgranskningar, utan att behöva växla mellan olika menyer eller avancerade sökdialoger. En inbyggd hjälptext i gränssnittet förklarar hur filtren används, vilket sänker tröskeln även för mindre erfarna användare.

    Ny webbredigerare för snabbare och mer tillgänglig redigering

    Den webbaserade filredigeraren har fått en genomgripande förändring. Den tidigare lösningen, baserad på Microsofts Monaco-editor, ersätts nu av CodeMirror. Bakgrunden till bytet är att Monaco visade sig vara onödigt tung för Forgejos vanligaste användningsfall, som ofta handlar om snabba ändringar i enstaka filer. Med CodeMirror förbättras laddningstider och prestanda märkbart, samtidigt som tillgänglighet och mobilanvändning fungerar bättre. För många användare innebär detta att webbredigering nu känns mer direkt och pålitlig, snarare än som ett undantag man helst undviker.

    Förfinat gränssnitt och fortsatt arbete utan JavaScript

    Forgejo 14.0 innehåller flera mindre men viktiga förbättringar i användargränssnittet. Förhandsvisning av CITATION-filer har blivit mer flexibel, med möjlighet att växla mellan CFF- och BibTeX-format direkt i vyn. Samtidigt fortsätter arbetet med att göra Forgejo fullt användbart även utan JavaScript. I den nya versionen går det att posta kommentarer och komma åt fler menyer även när JavaScript är avstängt. Detta stärker både tillgänglighet och robusthet, och gör Forgejo mer motståndskraftigt mot framtida förändringar i webbläsare och teknik.

    Kraftigt förbättrade Forgejo Actions

    Automatiseringssystemet Forgejo Actions har utvecklats rejält i version 14.0. Hanteringen av förtroende för workflows som kommer från pull requests har blivit tydligare och mer detaljerad. Projektägare kan nu enkelt välja om ett workflow ska godkännas en gång, alltid tillåtas eller helt nekas, och tidigare beslut kan återkallas. Det ger bättre kontroll över säkerheten i projekt där externa bidrag är vanliga.

    Samtidigt har synligheten i Actions-gränssnittet förbättrats. När ett jobb väntar på en specifik runner visas detta tydligt som ett väntande tillstånd, vilket gör det enklare att förstå varför en pipeline inte startar. Stöd för concurrency-grupper, dynamiska matriser och runs-on-definitioner som bestäms av tidigare jobb gör dessutom att mer avancerade och intelligenta workflows kan byggas, anpassade efter projektets faktiska behov.

    Förbättrad databasdrift och ökad stabilitet

    På driftsidan åtgärdar Forgejo 14.0 flera långvariga problem. Ett känt fel som kunde leda till att commit_status-tabellen fylldes med miljontals redundanta poster har nu rättats till. Ett nytt kommandoradsverktyg gör det möjligt att rensa bort dessa poster efter uppgradering, vilket i praktiken kan minska datamängden med över 97 procent. Databashanteringen har också förbättrats genom att deadlocks i stort sett eliminerats och genom att foreign keys införts för att förhindra inkonsekvent data vid uppgraderingar.

    Skärpt säkerhet och moderniserat CSRF-skydd

    Säkerheten har fått särskild uppmärksamhet i Forgejo 14.0. När Forgejo är konfigurerat att själv hantera SSH-åtkomst kontrolleras nu authorized_keys-filen redan vid uppstart. Om oväntade nycklar upptäcks vägrar tjänsten starta, vilket tvingar administratören att undersöka och åtgärda problemet innan systemet tas i drift. CSRF-skyddet har samtidigt skrivits om till en stateless-lösning baserad på webbläsarens fetch-metadata. Det innebär att användare kan ha flikar öppna under lång tid utan att riskera att formulär slutar fungera när de väl skickas.

    Sammanfattning och framtidsblick

    Forgejo 14.0 är en genomtänkt och mogen uppdatering som kombinerar förbättrad användarupplevelse med tydliga vinster för säkerhet och driftsäkerhet. För både utvecklare och administratörer innebär versionen ett mer pålitligt verktyg i vardagen. Nästa stora steg blir Forgejo 15.0 LTS, planerad till april, som väntas ge långtidssupport och ytterligare stabilitet för organisationer som satsar på Forgejo i produktion.

    https://forgejo.org/download

    Forgejo 14.0 – fakta
    Vad är Forgejo?
    Självhostad kodplattform (Git forge) för repo, ärenden, PR och CI.
    Vad är Git?
    Distribuerad versionshantering som spårar ändringar och möjliggör samarbete.
    Release
    15 januari 2026
    Största UI-nyheterna
    Inline-filter i Issue/PR-sök + webbredigerare byter från Monaco till CodeMirror.
    Bättre utan JavaScript
    Fler menyer och kommentarer fungerar även med JS avstängt.
    Actions
    Tydligare trust-kontroller, “waiting”-status, concurrency-grupper och dynamiska matriser.
    Drift & databas
    Fix för commit_status-bloat + CLI-rensning, färre deadlocks och bättre dataintegritet.
    Säkerhet
    Validerar authorized_keys vid start + stateless CSRF-skydd (fungerar bättre med långöppna flikar).



  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet utan Windows.

    Wine 11.0 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna kompatibilitetsplattformen som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen kommer ungefär ett år efter Wine 10 och är resultatet av ett intensivt utvecklingsår med över 6 300 ändringar och mer än 600 rättade fel.

    Prestanda och synkronisering

    En av de mest betydelsefulla nyheterna i Wine 11 är stödet för NTSync, en ny mekanism för tråd- och objektsynkronisering som utnyttjar ett Linux-kärnmodul. När modulen finns tillgänglig, från och med Linux 6.14, kan Wine använda effektivare synkroniseringsprimitiver, vilket ger tydliga prestandaförbättringar i många moderna spel och applikationer.

    Stöd för att ändra trådprioriteter är nu implementerat på både Linux och macOS. På Linux är detta begränsat av systemets nice-inställningar, men ger ändå bättre kontroll för program som är känsliga för schemaläggning. Även synkroniseringsbarriärer i NTDLL är nu på plats.

    WoW64 – färdig arkitektur

    Den nya WoW64-arkitekturen, som introducerades experimentellt i Wine 9, betraktas nu som helt färdig och fullt stödd. Den har i praktiken funktionsparitet med den äldre lösningen, men med en modernare och mer framtidssäker design.

    16-bitars Windows-program stöds även i den nya WoW64-miljön. Samtidigt är rena 32-bitars Wine-prefix nu föråldrade. En enda wine-binär ersätter tidigare uppdelning i wine och wine64 och väljer automatiskt rätt körläge beroende på vilket program som startas.

    Grafik, Vulkan och Direct3D

    Wine 11 fortsätter att flytta tyngdpunkten mot Vulkan. Hårdvaruaccelererad H.264-avkodning via Direct3D 11 är nu implementerad med hjälp av Vulkan Video, förutsatt att Vulkan-renderaren används. Det finns även ett första stöd för Vulkan-baserad videodekodning i WineD3D.

    Stödet för äldre Direct3D-funktioner i Vulkan-renderaren har förbättrats, inklusive punktstorlekar, flat shading, alpha-test och flera äldre resursformat. Samtidigt är Vulkan-renderaren ännu inte helt i nivå med OpenGL-renderaren och är därför inte standardvalet i denna version.

    EGL används nu som standard för OpenGL-rendering på X11, medan GLX finns kvar som reservlösning. Detta förenklar grafikkedjan och förbättrar kompatibiliteten på sikt.

    Wayland och skrivbordsintegration

    Wayland-drivrutinen har tagit viktiga kliv framåt. Wine 11 introducerar urklippsstöd, stöd för inmatningsmetoder samt bättre hantering av formade och färgnycklade fönster. Prestandan i fönsterrelaterade funktioner har också förbättrats genom användning av delat minne mellan processer.

    Även X11-integrationen har förbättrats, med bättre samspel med fönsterhanterare och stöd för exklusivt helskärmsläge, något som särskilt gynnar äldre spel.

    Hårdvara, Bluetooth och inmatning

    Stödet för spelkontroller och annan kringutrustning har förbättrats avsevärt. Fler joysticks fungerar nu via hidraw-backend, force feedback är mer tillförlitligt och Windows.Gaming.Input-API:t har fått bättre täckning. En ny konfigurationsflik har lagts till i kontrollpanelen för handkontroller.

    Bluetooth-stödet har byggts ut med möjlighet att upptäcka enheter, grundläggande parkoppling samt initialt stöd för Bluetooth Low Energy-tjänster via Windows-API:erna, under förutsättning att systemet använder BlueZ på Linux.

    Multimedia, språk och ramverk

    På multimediaområdet har ljud- och videokedjor förbättrats, bland annat med bättre strömhantering i DirectSound och förbättrat stöd för olika videoformat och codecs. Typed Arrays stöds nu i JavaScript-motorn, vilket förbättrar kompatibiliteten med moderna webbaserade komponenter i Windows-program.

    Internationellt stöd har uppdaterats med nya språk och lokaler baserade på Unicode CLDR version 48, Unicode-standarden 17.0 samt tidszonsdata från IANA 2025a.

    Inom .NET, Mono och WinRT finns ny funktionalitet som gör att fler applikationer fungerar korrekt, inklusive stöd för WinRT-undantag och möjlighet att generera WinRT-metadata.

    Tillgänglighet och sammanfattning

    Wine 11 finns tillgängligt som källkod från WineHQ:s webbplats och kommer successivt att dyka upp i Linuxdistributionernas paketförråd. För den som använder Wine regelbundet innebär version 11 en tydlig förbättring i både prestanda, kompatibilitet och framtidssäkring.

    Med färdig WoW64-arkitektur, starkare Vulkan-integration och bättre stöd för moderna Linux-miljöer är Wine 11 ett av de mest betydelsefulla släppen i projektets historia.

    https://www.winehq.org

    Fakta: Wine 11
    Typ: Fri och öppen kompatibilitetslager för att köra Windows-appar och spel på Unix-liknande system
    Största nyheterna: NTSync-stöd, färdig WoW64-arkitektur, Vulkan H.264-avkodning, urklippsstöd i Wayland, tidigt Vulkan-videodecoderstöd i WineD3D
    Grafik: Förbättrat Direct3D/Vulkan-läge, EGL används som standard för OpenGL på X11
    Skrivbord: Förbättrad fönsterhantering, Wayland-drivrutinen får fler grundfunktioner (bl.a. urklipp)
    Hårdvara: Bättre stöd för kontroller/joysticks och utökningar i Bluetooth (inkl. tidigt BLE-stöd)
    Omfattning: Cirka 6 300 ändringar och 600+ buggfixar



  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare.

    Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här – den senaste stabila versionen av det populära Linux-systemet. Utgåvan bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS, levereras med Linux-kärna 6.14 och bjuder på en rejäl uppdatering av skrivbordsmiljön Cinnamon, tillsammans med flera förbättringar i systemets verktyg.

    Efter drygt tre veckors betatestning och omkring fyra månader efter föregående version, 22.2 ”Zara”, har Mint 22.3 nu officiellt gått från teststatus till godkänd stabil release. Installationsfilerna håller redan på att spridas till spegelservrar världen över, vilket innebär att de flesta användare kan ladda ner systemet direkt.

    Som LTS-baserad distribution får Linux Mint 22.3 uppdateringar och säkerhetsstöd ända fram till april 2029, vilket gör den särskilt attraktiv för användare som vill ha ett stabilt system över lång tid.

    Cinnamon 6.6 – den stora nyheten

    Den mest märkbara förändringen för användaren är Cinnamon 6.6, den senaste versionen av Mints egen skrivbordsmiljö. Här har programmenyn fått en tydlig ansiktslyftning med ett anpassningsbart sidofält där du själv kan välja vad som ska visas – till exempel användaravatar, platser, bokmärken och favoriter.

    Menyn är också mer flexibel än tidigare, med valfri placering av systemknappar och ett förbättrat sökfält. Dessutom används nu XApp Symbolic Icons, vilket ger enhetliga, stilrena och monokroma ikoner genom hela skrivbordet.

    Bättre inmatning och Wayland-stöd

    Cinnamon 6.6 tar även ett stort steg framåt när det gäller Wayland-kompatibilitet. Tangentbordslayouter och inmatningsmetoder har moderniserats så att både klassiska XKB-layouter och IBus-metoder kan visas och växlas sömlöst.

    Skärmtangentbordet har dessutom skrivits om helt från grunden direkt i Cinnamon. Resultatet är både snyggare grafik och bättre användbarhet, inklusive smidigare byte mellan olika inmatningsmetoder.

    Förbättringar i filhantering och skrivbordet

    Filhanteraren Nemo har fått flera praktiska förbättringar. Det går nu att pausa och återuppta filkopieringar, och sökfunktionen har utökats med stöd för reguljära uttryck. En ny mallhanterare har också integrerats direkt i högerklicksmenyerna.

    På skrivbordet märks även små men välkomna förbättringar, som notifieringsindikatorer per program i panelen och ett enkelt nattljusläge som minskar blått ljus. Fönsterhanteraren har finslipats ytterligare för Wayland, med bland annat stöd för aktiva hörn även i helskärmsläge och mer flexibelt Alt+Tab-beteende.

    Starkare systemverktyg

    Även bakom kulisserna har Linux Mint 22.3 fått kärlek. Säkerhetskopieringsverktyget Timeshift kan nu pausa och återuppta snapshot-körningar, och filöverföringsappen Warpinator har fått stöd för IPv6 samt möjligheten att skicka textmeddelanden under pågående överföringar.

    Dessutom introduceras ett helt omarbetat systeminformationsverktyg som samlar hårdvaru- och drivrutinsinformation på ett ställe, samt ett nytt systemadministrationsprogram där man kan konfigurera mer avancerade inställningar, till exempel startladdaren.

    Ladda ner eller uppgradera

    Linux Mint 22.3 finns tillgänglig i utgåvorna Cinnamon, MATE och Xfce. Installationsfilerna hittas på Mints spegelservrar under katalogen stable/22.3/.

    För dig som redan kör Linux Mint 22.2 ”Zara” är uppgraderingen enkel: uppdatera Uppdateringshanteraren, välj ”Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena” i Redigera-menyn och följ instruktionerna. Uppgraderingen fungerar smidigt och utan större problem i praktiken.

    Det officiella tillkännagivandet väntas inom kort – men redan nu är Linux Mint 22.3 redo för daglig användning.

    https://linuxmint.com

    I vår wiki finns nerladdningslänkar till 22.3 i olika smaker, beronde på vilken fönsterhantare man föredra.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_22

    $ faktaruta

    Linux Mint 22.3 “Zena” – i korthet

    • Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Support: uppdateringar till april 2029 (LTS-cykel)
    • Skrivbord: Cinnamon 6.6
    • Ny programmeny: omdesign + anpassningsbart sidofält
    • Ikoner: XApp Symbolic Icons (enhetliga, monokroma)
    • Wayland: moderniserad inmatning + bättre kompatibilitet
    • Nemo: pausa/återuppta filjobb + regex-sök + mallar i snabbmenyn
    • Verktyg: Timeshift pausa/återuppta; Warpinator får IPv6 + textmeddelanden
    • ISO-utgåvor: Cinnamon, MATE, Xfce (katalog: stable/22.3/)
    • Uppgradering: via Uppdateringshanteraren → Redigera → “Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena”



Etikett: Linux

  • Transmission 4.1 – en stor uppdatering för världens kanske smidigaste BitTorrent-klient

    Efter nästan tre års utveckling är Transmission 4.1 här – en stor uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som kombinerar låg resursförbrukning med kraftfull funktionalitet. Med bättre IPv6-stöd, smartare nedladdningar och tydliga förbättringar i alla gränssnitt stärker Transmission sin position som ett av de mest eleganta torrentverktygen för Linux, Windows och macOS. Efter nästan…

  • Vivaldi 7.8: När webbläsaren börjar tänka som du

    Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor. De flesta…

  • Linux får kontinuitetsplan – om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet

    Linux-kärnan har fått ny dokumentation som beskriver hur utvecklingen ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet. För första gången finns nu en formellt nedskriven plan som ska säkerställa kontinuitet i ett av världens viktigaste open source-projekt. Linus Torvalds och Linux-kärnan är för många nästan synonyma. I över tre decennier har Torvalds varit…

  • Krita 5.2.15 – stabilare digitalt måleri för vardagens kreativa arbete

    Krita 5.2.15 är här – en stabilitetsfokuserad uppdatering som gör det fria ritprogrammet ännu mer pålitligt i vardagen. Med fixade krascher, förbättrad pek- och pennhantering samt extra omsorg om ritplattor, särskilt från Xiaomi, riktar sig versionen till alla som vill skapa digital konst utan avbrott. Det fria och öppna ritprogrammet Krita fortsätter att finslipas. Drygt…

  • GParted Live 1.8 släppt – tryggare och modernare diskhantering med Linux 6.18 LTS

    GParted Live 1.8 är här – en ny version av det populära live-systemet för diskhantering som kombinerar GParted 1.8 med Linux 6.18 LTS och de senaste uppdateringarna från Debian. Resultatet är ett kraftfullt, gratis verktyg som gör det enklare och säkrare att skapa, ändra och reparera diskpartitioner på både nya och äldre datorer. Att hantera…

  • GParted 1.8 är här – säkrare partitionering och färre krascher

    GParted, det välkända fria verktyget för att hantera hårddiskpartitioner i Linux, är nu tillbaka med version 1.8. Den nya utgåvan fokuserar på ökad stabilitet, säkrare filsystemskopiering och förbättrad hantering av FAT- och EFI-partitioner – viktiga förbättringar i ett verktyg där tillförlitlighet är avgörande. Efter ungefär ett års väntan är GParted 1.8 nu släppt. Den fria…

  • Bygg en egen ringklocka med ntfy (HTTP, HTTPS och realtidsnotiser)

    Genom att sätta upp en lapp med en QR-kod på dörren kan en besökare enkelt skanna koden med sin mobil och göra dig uppmärksam på att någon vill komma in. Med hjälp av ntfy – en enkel och självhostad notifikationstjänst – kan detta knapptryck omedelbart ge både ljud och visuell signal. Genom att återanvända en…

  • DAXFS – ett nytt Linux-filsystem som läser direkt ur minnet

    DAXFS är ett nytt experimentellt filsystem för Linux som vill göra något ovanligt: låta systemet läsa filer direkt ur delat fysiskt minne, utan omvägen via den traditionella lagringsstacken. Genom att bygga på Direct Access kan samma skrivskyddade data delas mellan flera kernelinstanser och till och med ligga kvar i minne som kommer från GPU:er, FPGA:er…

  • Gammal HP får nytt liv med Linux – perfekt som köks-TV

    En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator. När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det…

  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner…

  • Bortskänkes : HP Pavilion HDX 9300

    En ovanligt stor och tung klassiker söker nytt hem. HP Pavilion HDX 9300 med Linux (Debian 13) fungerar utmärkt som radio- eller musikdator och passar perfekt för garage, verkstad eller hobbyprojekt. Gratis mot avhämtning i västra Stockholm. Just detta exemplar klarar 1920 × 1080 pixlar (Full HD). Datorn är ursprungligen byggd för Windows Vista, men…

  • Amarok 3.3.2 släppt – fokus på användbarhet och stabilitet

    Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare. Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan…

  • Photoshop går att köra på Linux under wine

    Adobe Creative Cloud har länge varit en av de största bromsklossarna för Linux på skrivbordet. Avsaknaden av officiellt stöd har gjort att många kreativa användare valt att stanna kvar på Windows eller macOS. Nu väcker dock ett nytt communitydrivet genombrott försiktigt hopp: en utvecklare hävdar sig ha löst centrala Wine-problem som länge stoppat Adobes installatörer…

  • GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026. GNOME…

  • Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar I tider då onda politiska krafter inom EU vill skapa ett STASI 2.0 genom förslag som Chat Control, blir Tails en allt viktigare Linux-distribution. Tails är ett säkerhetsfokuserat, portabelt Linux-operativsystem som är utformat för att bevara användarens anonymitet och integritet. Systemet körs direkt från…

  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring. Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir…

  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna…

  • Forgejo 14.0 – Egen hostad lösning för kodsamarbete

    Forgejo är en fri och community-driven plattform för kodsamarbete som används för att lagra, granska och utveckla programvara tillsammans. Den bygger på Git, ett distribuerat versionshanteringssystem som gör det möjligt för utvecklare att spåra förändringar i källkod, arbeta parallellt och slå samman arbete på ett kontrollerat sätt. Med Forgejo får organisationer och individer ett självhämtat…

  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet…

  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare. Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här –…