Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering.
Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största nyheterna på länge: stöd för Xcursor. Det innebär att markörerna nu kan följa systemets tema om inget eget definieras – en liten detalj som gör stor skillnad för en mer enhetlig skrivbordsupplevelse.
Nytt i icesh och under huven
Utöver det har utvecklarna passat på att rensa i koden genom att slopa det gamla beroendet libXpm, samtidigt som verktyget icesh fått en smart ny funktion: flaggan -kovered, som kan testa om ett fönster är täckt.
Buggfixar och förbättringar
Flera buggar har också lösts, bland annat problem med färghantering i ikoner och hur titlar avkortas i UTF-8. Dessutom har IceWM blivit bättre på att gissa markörernas “hotspot” när informationen saknas i gamla XPM-filer – istället för att krascha.
Översättningar och paketering
Slutligen har översättningarna för spanska, ungerska och brasiliansk portugisiska fått en uppfräschning. Och för paketerare är notisen tydlig: libXcursor är nu ett krav, medan libXpm inte längre behövs.
Vad är IceWM?
IceWM är en lättvikts-fönsterhanterare för X Window System (X11), känd för mycket låg resursförbrukning,
hög konfigurerbarhet och smidig styrning via tangentbord och skript (genom verktyget icesh).
Tekniska nyheter i 3.9
- Xcursor-stöd: Om ett tema inte definierar egen markör används systemets Xcursor-tema som fallback.
- gdk-pixbuf: Stöd för tematiserade markörer utan krav på
libXpm. - Format:
Xcursor-filer stöds som alternativ till äldreXPM-markörer. - icesh: Nytt filter
-koveredför att testa om ett klientfönster är täckt.
Fixar
- När
lseekpå/proc/net/devmisslyckas undviks ytterligare försök efter första felet. - Egenskapen
_NET_CLIENT_LIST_STACKINGhålls nu alltid korrekt uppdaterad. - Korrigerad hantering av röd/blå färg i
iceshförloadicon/saveicon. - Titelavkortning i
iceshrespekterar UTF-8:s kodpunktsgränser.
Övriga ändringar
- När X/Y-hotspot saknas i en XPM-markör görs en “smart” gissning istället för att felet stoppar laddning.
- Uppdaterade översättningar: spanska, ungerska, brasiliansk portugisiska.
För paketerare
- Nytt beroende:
libXcursor. - Borttaget beroende:
libXpm.
Snabbkommandon & tips
- Täckningskontroll (skriptbar): icesh -kovered filtrerar fönster som är täckta – praktiskt i panel-/tile-skript.
- Ikonjobb via icesh: icesh loadicon/saveicon drar nytta av färgfixarna i 3.9.
- Temamarkörer: Prioritera Xcursor för moderna teman;
https://linuxiac.com/icewm-3-9-window-manager-released-with-xcursor-support
RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.
När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.
Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet
RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.
KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.
Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.
Installation: Bekant men långsam
Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.
När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.
En genomtänkt skrivbordsmiljö
Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.
Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.
Prestanda i praktiken
När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.
Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.
Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.
Slutsats: Nästan prickfri
RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.
Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.
Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.
Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.
Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5
Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.
En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.
Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.
Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.
LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.
Test direkt på hårdvara
Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.
Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.
Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.
Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html
Översikt
- Namn
- RefreshOS
- Version
- 2.5 (beagel-temat lever vidare från “Boundless Beagle”)
- Bas
- Debian 12 “Bookworm” (Stable)
- Skrivbord
- KDE Plasma 5.27.5
- Kärna
- Linux 6.1.0-23-amd64
- Pakethantering
- APT (inga Snap/Flatpak som standard)
Systemkrav
- 2 GHz dubbelkärnig processor
- 4 GB RAM
- 20 GB ledigt lagringsutrymme
- Internet vid installation rekommenderas men är inte ett krav
Installationsflöde
- Calamares-guiden för språk, tangentbord, disk och användarkonto
- ISO ~3 GB; installation och första omstart kan ta längre tid
- Inloggning med Wayland (standard) eller X11
Inkluderade program
- Brave (webbläsare), LibreOffice (kontor), GIMP (bild)
- Nemo (filhanterare), Discover (programhanterare)
- KMail för e-post (Thunderbird fungerar utmärkt att lägga till)
Funktioner & upplevelse
- Ren KDE-miljö med två skrivbord förinställda och tydlig panel
- Meny som beskriver vad program gör: “Arkiveringsverktyg (Ark)”
- Stabil och responsiv i vardagen, även på äldre laptops
Styrkor
- Stabil Debian-grund, konsekvent APT-modell
- Användarvänlig onboarding och tydlig programmeny
- Bra prestanda och drivrutinsstöd
Begränsningar
- Långsam uppstart efter installation
- Inget inbyggt Snap/Flatpak-stöd
Historia & kuriosa
- “Boundless Beagle” i v2.0 blev en uppskattad symbol
- Beagel-illustrationen pryder fortfarande skrivbordet i v2.5
- Fokus på “rent Debian + polerat KDE” framför extra lager
Innehållet ovan bygger på data ifrån
GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.
En förändring med många ansikten
Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:
”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”
Flera problem – flera lösningar
1. När skärmens meny inte räcker
Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.
2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt
Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.
Mutter kopplar ihop allt
I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.
Förändringen innebär att:
- Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
- Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.
När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.
Vad händer mer i Mutter 49?
Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.
Teknik och användarreaktioner
En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:
”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereglaget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”
Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.
Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME
GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:
- Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
- Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
- Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
- Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.
GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.
FAKTARUTA: GNOME HISTORIA - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment". - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero. - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens). - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999. - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt. - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt. - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering. - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025. FUNKTIONER - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.). - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt. - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl. - Integrerat programcenter via GNOME Software. - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard). - Tilläggssystem via GNOME Extensions. TEKNIK - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket. - Fönsterhantering via Mutter. - Inställningar lagras i dconf/gsettings. - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi. - Multimedia via GStreamer. - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API. GEMENSKAP OCH ORGANISATION - Drivs av GNOME Foundation. - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare. - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS. - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE. FRAMTID OCH GNOME 49 - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter. - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler. - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland. - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom. - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API. MER INFORMATION - Webbplats: gnome.org - Källkod: gitlab.gnome.org - Dokumentation: help.gnome.org
Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd
Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.
Kärnsystem och installation
Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.
Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.
Förbättringar på skrivbordet
Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.
GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.
PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.
Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.
Förbättringar för server och moln
På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.
QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.
Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.
Maskinvarustöd och kärnuppdateringar
Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.
TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.
För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.
Säkerhetsförbättringar
Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.
Andra uppdateringar och förändringar
Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.
Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.
Tillgängliga Ubuntu-varianter
I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:
- Kubuntu
- Ubuntu Budgie
- Ubuntu MATE
- Lubuntu
- Ubuntu Kylin
- Ubuntu Studio
- Xubuntu
- Edubuntu
- Ubuntu Cinnamon
Uppgradering och installation
Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:
sudo apt update && sudo apt upgrade
För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.
Stödtid
Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G
Installation
| Paket | Buggnr | Beskrivning |
|---|---|---|
| livecd-rootfs | 2098105 | Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio) |
| livecd-rootfs | 2098105 | Aktivera HWE-stacken för 24.04.2 |
| livecd-rootfs | 2098306 | Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan |
| livecd-rootfs | 2098622 | Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där |
| livecd-rootfs | 2092205 | RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb |
| livecd-rootfs | 2099993 | RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’ |
| livecd-rootfs | 2083554 | Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation |
| initramfs-tools | 2091904 | Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress |
| dracut | 2095518 | Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg |
| cd-boot-images-riscv64 | 2104572 | Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs |
| u-boot | 2098421 | Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper |
| u-boot | 2110301 | Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01 |
Skrivbord
| Paket | Buggnr | Beskrivning |
|---|---|---|
| pipewire | 2061687 | Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms |
| pipewire | 2100497 | Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad |
| nautilus | 1813171 / 2095129 | Fix för rapporterade krascher |
| mutter | Flera | Fixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA |
| gtk4 | 2096803 | Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16 |
| gtk4 | 2106744 | Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer |
| gtk4 | 2066062 | Förbättrad tangentbordsnavigering i listor |
| gtk+3.0 | 2096777 | Emoji-uppdatering till Unicode 16 |
| gnome-shell | 2098016 | Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad |
| gnome-shell | 2039340 | Fix för getenv/setenv-krasch vid start |
| gnome-shell-extension-ubuntu-dock | 1997550 | Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning |
| update-manager | 1105371 / 2068805 | Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner |
| plymouth | 2096806 | Fix för saknade teckensnitt vid uppstart |
| xorg-server | 1861609 | Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop |
Server och moln
| Paket | Buggnr | Beskrivning |
|---|---|---|
| cloud-init | Flera | Förbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering |
| gce-compute-image-packages | 2106629 | Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init |
| libvirt | 2051239 / 2084136 | Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar |
| qemu | 2095169 | Förbättrad RISC-V vektor-emulering |
| snapd | 2085535 | Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel |
| apparmor | 2078467 | Fix för variabelhantering vid policyinläsning |
Grundläggande plattform
| Paket | Buggnr | Beskrivning |
|---|---|---|
| apt | 2078720 | Fix för hantering av borttagna paket |
| systemd | 2088069 / 2091657 | EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration |
| openssh | 2080216 | Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd |
| zfs-linux | Flera | Fixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier |
| rsyslog | Flera | AppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal |
| netplan.io | 2083029 | Fix för filrättigheter och konfigurationshantering |
| ubuntu-drivers-common | Flera | Förbättrad NVIDIA-drivrutinshantering |
Maskinvara och kärna
| Paket | Buggnr | Beskrivning |
|---|---|---|
| linux-firmware | Flera | Ny firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter |
| linux-* | 2098104 | Patchset för TUXEDO-datorer |
| linux-* | 2095370 / 2067900 | Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering |
| linux-oem-* | Flera | Stöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera |
| linux-gcp-6.14 | 2106281 | Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin |
| linux-azure-nvidia | 2090880 | Backport av SMB lease key-fixar |
Övriga ändringar
| Paket | Buggnr | Beskrivning |
|---|---|---|
| fwupd | 2097728 / 2104109 | Fixar för Dell-dockuppdateringar |
| samba | Flera | Fixar för krascher vid GPO-hantering |
| horizon | 2045394 | Fix för race condition vid CSS-kompilering |
| mysql-8.0 | 2112151 | Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare |
| ceph | 2089565 / 2097605 | Fixar för uppgraderingskrascher |
| gvfs | 2109538 | Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner |
| power-profiles-daemon | 2115041 | Stöd för anpassade ACPI-plattformsprofiler |
| gzip | 2083700 | Fix för beteende på s390 vid EOF-hantering |
Nerladdnings länkar och information i vår wiki :
https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_24.04_LTS
Källa :
https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-3-lts-released-with-bug-fixes-and-security-updates
Fakta om Ubuntu
Version: 24.04.3 LTS (Noble Numbat)
Släppt: 8 augusti 2025
Kärna: Linux 6.14
Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)
Nyheter i 24.04.3
- Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
- Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
- Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
- Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
- Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
- Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering
Om Ubuntu
Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd. Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna, både på skrivbord och servrar.
Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär ”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.
Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år. LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.
Visste du att…
- Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
- Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet
FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.
I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.
Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.
Förenklad installation för alla användare
Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.
Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.
Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.
Varför KDE Plasma?
Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:
- Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
- Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
- Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
- Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.
Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.
Ett större initiativ för skrivbordsanvändning
Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.
Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:
- Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
- Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
- Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet
Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.
Ett historiskt skifte för FreeBSD
Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.
Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.
Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.
Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.
Sammanfattning: En välkommen förändring
Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.
För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.
https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md
https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option
Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
Stora nyheter:
– KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
– Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
– Wayland-stöd under utveckling
Historik:
FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.
Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.
(Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
Ubuntu 25.10 tar farväl av X.org – framtiden är Wayland
I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd för modern hårdvara.
Wayland, som utvecklats som en modern ersättare till X.org, är byggt från grunden med dagens behov i åtanke. Det erbjuder bättre isolering mellan applikationer, säkrare grafikhantering, effektivare renderingsvägar och förbättrat stöd för saker som pekskärmar, HiDPI-skärmar och moderna grafikdrivrutiner. Många Linuxdistributioner har redan börjat gå över till Wayland, och nu är det Ubuntu som tar nästa steg.
Ubuntu 25.10 går vidare – GNOME på Xorg tas bort, Wayland blir standard
När Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, släpps i oktober 2025 kommer det inte längre vara möjligt att köra GNOME-skrivbordet med Xorg. Canonical har beslutat att helt och hållet gå över till Wayland, i takt med att skrivbordsmiljön GNOME 49 slutar stödja X.org-servern.
Det innebär att alternativet ”Ubuntu på Xorg” försvinner från inloggningsmenyn. Alla GNOME Shell-baserade sessioner kommer nu att köras med Wayland som bas.
”Wayland har mognat rejält de senaste versionerna. Det fungerar nu väl även med Nvidia-drivrutiner, har bättre säkerhetsmodell, bättre stöd för moderna skärmar, och ger en stabil användarupplevelse i vardagen,” säger Jean Baptiste Lallement på Canonical.
Dessutom menar Canonical att det tar resurser att underhålla två parallella grafiska system. Genom att fokusera helt på Wayland kan man minska teknisk skuld och snabbare förbättra upplevelsen.
Vad betyder det för dig som användare?
Du kommer inte längre att kunna välja att köra Ubuntu med Xorg. GNOME körs nu uteslutande på Wayland. Om du använder äldre program som kräver X11 kan det krävas anpassningar – men många applikationer fungerar redan bra via XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager.
Ubuntu 25.10 – mer än bara grafikskifte
Den nya versionen släpps den 9 oktober 2025 och innehåller fler tekniska nyheter:
- GNOME 49 – som helt övergår till Wayland
- Linux-kärnan 6.17 – med stöd för nyare hårdvara
- Mesa 25.1 – förbättrad grafikstack med fokus på prestanda och spel
Under huven
Ubuntu 25.10 bjuder också på en rad uppgraderingar av sina grundkomponenter:
- GCC 15
- GNU Binutils 2.45
- Python 3.13
- LLVM 20
- Boost 1.88
En annan intressant nyhet är att Ubuntu 25.10 ser ut att bli den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard – en säkrare omarbetning av det klassiska sudo, skriven i programmeringsspråket Rust.
