• Shotcut 25.10 släppt – öppen videoredigerare får text-till-tal och skärminspelning

    Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar för ökad stabilitet på Linux, macOS och Windows.

    Shotcut 25.10 har lanserats med flera nyheter, bland annat integrerad skärminspelning och en texteffekt som simulerar skrivmaskinsstil.

    Shotcut 25.10 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det kostnadsfria videoredigeringsprogrammet med öppen källkod för Linux, macOS och Windows. Den nya versionen introducerar en rad förbättringar och funktioner – bland annat en animerad “skrivmaskins”-texteffekt som genereras via HTML-kod, integrerat text-till-tal för undertexter, inbyggd skärminspelning, stöd för den senaste FFmpeg 8-plattformen samt många buggfixar för ökad stabilitet[.

    Ny text-effekt med skrivmaskinsanimation via HTML

    En av de mest iögonfallande nyheterna i Shotcut 25.10 är möjligheten att skapa textgrafik och -animationer direkt från HTML-kod. Med det nya verktyget “Image/Video from HTML” kan användare generera text som bild eller video, renderad genom Google Chrome/Chromium, vilket öppnar för avancerade visuella effekter[4]. Som exempel medföljer flera förinställningar på olika stilar: bland annat “3D image”, “elastic stroke” (för video), “folded” och “gold metal” (för stillbilder) samt “party time” (för video). Den resulterande textanimationen kan ha genomskinlig bakgrund, vilket är praktiskt för att lägga ovanpå videoklipp.

    Det finns dock en prestandagräns: videor som genereras med HTML-texteffekten är begränsade till 15 bildrutor per sekund. När effekten skapas öppnas resultatet automatiskt i förhandsgranskaren (Source viewer) i Shotcut, så att man direkt kan granska och finjustera HTML-koden om nödvändigt. Utvecklarna påpekar att man enkelt kan utnyttja kod från community-sajten CodePen för att göra egna varianter av effekten – men att man då bör kopiera den “kompilerade” HTML/JS-koden (utan preprocessor-språk som SCSS eller TypeScript) för att den ska fungera i Shotcut.

    Utöver HTML-generatorn har Shotcut 25.10 även fått ett nytt videofilter kallat “Text: Typewriter”, som applicerar samma skrivmaskinsliknande animering på text direkt i tidslinjen. Med detta filter kan man låta text dyka upp tecken för tecken, vilket är användbart för att skapa t.ex. animerade bildtexter eller titelsekvenser med skrivmaskinskänsla.

    Integrerat text-till-tal för undertexter

    En annan stor nyhet är att Shotcut nu kan generera tal från text (text-to-speech) i både undertextspår och användarens anteckningar. Funktionen är implementerad som ett tillägg som körs via Docker och utnyttjar den öppna Kokorodoki-motorn (med Kokoro-språkmodellen) för att omvandla text till syntetiskt tal. Detta innebär att man direkt i videoredigeraren kan få uppläst innehåll, vilket kan underlätta arbete med berättarröster eller uppläsning av undertexter.

    Det bör noteras att Shotcut i sig inte levererar flera olika röster eller språk – text-till-tal-funktionen är begränsad till de röster/modeller som följer med motorn, och det går i nuläget inte att välja andra språk eller talröster utöver standarden. Trots det kan verktyget vara mycket användbart för att snabbt skapa exempelvis en berättarröst baserat på undertext, så länge man har rätt förväntningar på kvaliteten. Utvecklarna påpekar att resultatet blir bäst om undertextsegmenten är korta (helst en rad i taget) och exakt tajmade – då flyter det syntetiska talet som mest naturligt.

    Inbyggd skärmdump och skärminspelning

    Shotcut 25.10 kan nu ta skärmbilder samt spela in skärmen direkt via programmet, oavsett om du kör Windows, macOS eller Linux. Under huven använder funktionen olika systemverktyg beroende på plattform för att genomföra inspelningen:

    • Windows: integreras med Windows inbyggda Skärmklippsverktyg (Snipping Tool) för att ta skärmdumpar. För skärminspelning på Windows används troligen operativsystemets egna funktioner.
    • macOS: utnyttjar Apples skärmavbildningsverktyg (inbyggt i macOS) för både skärmdump och eventuell skärminspelning.
    • Linux: använder FFmpeg direkt för inspelning under X11, eller utnyttjar Waylands inbyggda funktioner – exempelvis GNOME Shells skärminspelningsverktyg eller KDE Spectacle – beroende på vilken skrivbordsmiljö som körs. Om inget av dessa finns tillgängligt på systemet kan Shotcut automatiskt falla tillbaka på OBS Studio för att genomföra skärminspelningen.

    När en skärmavbild tas eller en inspelning startas visas detta som ett jobb i Shotcuts jobblista, där användaren kan övervaka förloppet eller avbryta om så behövs. Den integrerade lösningen gör det smidigt för videokreatörer att snabbt fånga innehåll från skärmen – till exempel för att demonstrera program eller spel – utan att behöva lämna Shotcut eller använda externa verktyg.

    Andra nya funktioner och förbättringar

    Förutom de stora nyheterna ovan innehåller Shotcut 25.10 även flera mindre förbättringar och uppdateringar:

    • Nya alternativ för filhantering: I egenskapsmenyn för mediafiler finns nu alternativen “Open With” (Öppna med…) och “Reload” (Ladda om). Detta låter användaren öppna en fil i ett externt program för redigering och sedan återuppdatera filen i Shotcut utan att behöva importera om den.
    • Förbättrad exportfunktion: När man väljer Exportera och Exportera fil i Shotcut, kommer programmet nu som standard att föreslå export av video/ljud istället för att spara ett projekt. Detta minskar risken att användare av misstag sparar projektfilen när de egentligen vill exportera en färdig video.
    • Uppdaterade multimedia-komponenter: Programmet har uppgraderats till att bygga på FFmpeg 8, den senaste versionen av den viktiga multimediaramen, vilket ger stöd för nya codec-funktioner och förbättrad prestanda. Även flera underliggande bibliotek har uppdaterats – däribland de för AV1-kodning/avkodning (SVT-AV1, libaom, dav1d), VP9/VP8 (libvpx), WebP-bilder (libwebp) samt Whisper.cpp för talhantering.
    • Ökad kompatibilitet på Linux: Minimiversionen av glibc (GNU C Library) som krävs för att köra Shotcut på Linux har höjts till 2.35. Detta betyder i praktiken att Shotcut nu är anpassad för moderna Linux-distributioner som t.ex. Ubuntu 22.04 LTS, men den kanske inte längre fungerar på väldigt gamla system.

    Buggfixar och stabilitet

    Utvecklingsteamet har också åtgärdat en rad buggar för att göra programmet stabilare och mer pålitligt. Bland de fixade problemen i Shotcut 25.10 märks:

    • Filnamn med specialtecken: Export av filer med tecknet “&” i sökväg eller filnamn fungerade inte tidigare – detta är nu korrigerat.
    • Uppstart på Linux: Ett fel som gjorde att Shotcut AppImage inte startade i Linux om AppImageLauncher var installerat har rättats till.
    • Avancerade nyckelbildrutor: Problem med att använda avancerade keyframes (nyckelbildrutor) i textverktyget Text: Rich har blivit löst.
    • Alfakanal i video: En bugg som orsakade felhantering av alfa-kanalen vid avkodning av video i Ut Video-format är fixad.
    • Duplicerade filter: Ett irritationsmoment där filtereffekter duplicerades när man fogade samman klipp har åtgärdats i denna version.

    Tillgänglighet

    Shotcut 25.10 är tillgängligt nu för nedladdning på projektets webbsida. För Linux-användare erbjuds ett universellt AppImage-paket som kan köras direkt på de flesta distributioner utan installation. Det finns även installationsfiler för både Windows och macOS, så att användare på samtliga plattformar kan dra nytta av de nya funktionerna. Precis som tidigare är Shotcut helt gratis att använda och distribueras som öppen källkod, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för videoredigering för en bred användarbas.

    Ladda hem

    https://www.shotcut.org/download

    Shotcut 25.10 – Fakta

    Version
    25.10 (stabil)
    Plattformar
    Linux · macOS · Windows
    Typ
    Öppen källkod · gratis videoredigerare
    Körning på Linux
    AppImage (glibc ≥ 2.35)
    Multimedia
    FFmpeg 8 + uppdaterade bibliotek (AV1, VPx, WebP, m.fl.)

    Nyheter i korthet
    • Text: Typewriter – ny texteffekt (skrivmaskin) och HTML-generator för bild/video (stöd för transparent bakgrund).
    • Text-till-tal i Anteckningar & Undertexter via Docker (Kokorodoki/Kokoro-motor).
    • Skärmsnapshot & skärminspelning: Windows (Snipping Tool), macOS (inbyggt), Linux (FFmpeg/X11, GNOME/Shell, KDE Spectacle eller OBS vid behov).
    • Open With & Reload i Egenskaper – redigera externt och ladda om utan re-import.
    • Export: standardvalet pekar nu mot “Exportera video/ljud”.
    Prestanda/begränsningar
    • HTML-genererad video är begränsad till 15 fps (för snabbare rendering).
    • Bäst TTS-resultat med korta, exakt tajmade undertextsegment (en rad åt gången).
    Buggfixar (urval)
    • Export med “&” i sökväg/filnamn.
    • AppImage-start på Linux med AppImageLauncher.
    • Avancerade nyckelbildrutor i Text: Rich.
    • Alfakanal vid avkodning av Ut Video.
    • Duplicerade filter vid återfogning av klipp.

    Tips: När du kopierar exempel från CodePen – välj View Compiled och klistra in den kompilerade HTML/JS-koden.
  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen.

    En månad efter den stora 49-lanseringen är första buggfixsläppet här. GNOME 49.1 kanske inte låter glamoröst – men det är precis den typen av uppdatering som gör att skrivbordet känns kvickare, stabilare och mer förutsägbart i vardagen. Och det märks framför allt i två hjärtkomponenter: Mutter (fönsterhanteraren) och GNOME Shell (själva skrivbordet).

    Vad känns annorlunda?

    Mindre friktion i varje klick

    • Fönster som lyder: Mutter finputsar drag och storleksändringar, tätar fokusglapp och tar bättre hand om multi-touch på X11. Resultatet är färre “hoppsa-klick” och färre fönster som fastnar i märkliga lägen.
    • Shell som inte fryser: GNOME Shell tar bort en rad visuella/bruksglitchar, som frysningar när du drar reglagen i snabbinställningarna på pekskärm och små hack i sök-animationer i översikten. Även inloggningsskärmen och skärmdumps-UI:t får accessibility-fixar.

    Login som bara… loggar in

    • GDM 49.1 åtgärdar en låsning som kunde lämna GNOME Shell hängande vid inloggning och rättar till några kantfall kring användarlistor och Wayland-detektering. Tillsammans med Shell-fixarna betyder det: färre “svart skärm – vad händer?”-ögonblick.

    Finlir i inställningarna

    • GNOME Control Center 49.1 polerar paneler för utseende, nätverk och användare. Små men välkomna förbättringar i tillgänglighet och formulärfeedback gör det enklare att skriva rätt – och förstå när något blev fel.

    Under huven: grafik, inmatning och teman

    • GTK 4.20.2 backportar flera fixar: textskuggor renderas korrekt igen, Wayland-inmatning känns stramare och ett par krascher jämnas ut.
    • libadwaita 1.8.1 förbättrar pekstöd (t.ex. att välja i listor) och polishar komponenter som ComboRow/EntryRow, inklusive bättre beteende i höger-till-vänster-layouter.
    • gnome-remote-desktop 49.1 löser en långlivad bildkorruption på NVIDIA-GPU:er – en stor lättnad för den som fjärrstyr maskiner med dessa kort.

    Tillgänglighet som märks mindre – för att fungera mer

    • Orca 49.3 vässar navigering i webb-innehåll, talhantering i GTK4-appar och minskar lagg vid stora flöden av tillgänglighetshändelser. Det är ett typiskt exempel på “många små fixar” som tillsammans ger ett lugnare tempo för användare med skärmläsare.

    Appar i takt med plattformen

    En rad nyckelmoduler följer med tåget – här är några höjdpunkter från listan:

    • Epiphany (49.1): adresseradsrads-beteende och Unicode-visning rättas; minneshantering putsas.
    • Nautilus (49.1): kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, tydligare markerade “klippta” filer.
    • GNOME Software (49.1): pålitligare sök efter tilläggspaket och säkrare uppdateringsnotiser.
    • VTE, GTK+ 3.24.51, pygobject m.fl.: stabilitets- och kompatibilitetsfixar.

    (Fullständig modulmatrisen i din distro visar även uppdateringar för bl.a. at-spi2-core, gdm, gjs, gtkmm, libnotify, localsearch, tinysparql, zenity – och vad som inte ändrats denna runda.)

    Vem bör uppgradera?

    Kort svar: alla på GNOME 49. Den här punktreleasen riktar in sig på precis de saker som påverkar din dagliga rytm: fönsterdrag, fokus, inloggning, pekinteraktioner, små grafikdetaljer och tillgänglighet. Om du redan kör 49.0 kommer 49.1 att kännas som att växla från grusväg till nysopad asfalt.

    När får jag den?

    Uppdateringen rullar ut “distributionsvis”. Rullande distributioner pushar normalt snabbast, medan stabila utgåvor brukar ta in 49.1 via ordinarie uppdateringsflöde de kommande veckorna. Håll utkik efter systemuppdateringar – och läs distons release-notiser om du kör NVIDIA och fjärrskrivbord eller använder skärmläsare.

    Små saker som gör stor skillnad

    GNOME 49.1 handlar inte om nya stora funktioner. Det handlar om att allt det du redan gör – startar, söker, klickar, drar, loggar in – ska kännas pålitligt och mjukt. En punktversion som gör att resten av din dag flyter bättre.


    Snabböversikt: viktiga komponenter som bumpats

    • Mutter 49.1 – fönsterdrag, fokus, multi-touch (X11), popuper & fullscreen-regler.
    • GNOME Shell 49.1 – frysningar i snabbinställningar (touch), sökanimationer, inloggning-a11y, notifikationer.
    • GDM 49.1 – inloggningslåsning fixad, robustare Wayland-detektering.
    • GTK 4.20.2 – textskuggor, Wayland-input, stabilitetsbackporter.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre pekval och tillgänglighet i widgets.
    • Orca 49.3 – snabbare, tystare och mer exakt navigation/tal.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – NVIDIA-korruptionsbugg fixad.

    Summa summarum: GNOME 49.1 är den där putsduken som gör 49:an klarare. Inget fyrverkeri – bara ett mer harmoniskt skrivbord. Uppdatera när den dyker upp i din distro.

    https://www.gnome.org

    GNOME 49.1 – Teknisk översikt

    Släppt: Oktober 2025 · Typ: Första buggfixrelease till GNOME 49 · Fokus: Stabilitet, prestanda, tillgänglighet

    Kärnkomponenter

    • Mutter 49.1 – stabilare flytt/storleksändring, fixar för fokus, multi-touch på X11, DND i X11, keyboard-driven resize, fullscreen-popup-regler, commit-timing-v1; robusthet mot felaktig geometri; läck- och kraschfixar.
    • GNOME Shell 49.1 – åtgärdar frysningar i snabbinställningar (touch), glitch i översiktssök, förbättrad a11y i login & skärmdump, bättre notifikationspolicy, uppdaterad keyboard-indikator och varningsdialoger.
    • GDM 49.1 – fix för inloggningslåsning, korrekt användarlistning, säkrare skydd mot felaktig radering, bättre migrering från initial setup, Wayland-detektering utan Xwayland-beroende.

    UI, Toolkit & Tema

    • GTK 4.20.2 – text-skuggor renderas korrekt; Wayland-input & caret-fixar; AtkHyperlink/AccessibleHypertext uppdaterat.
    • GTK+ 3.24.51 – trådsäker bildläsning, korrekt UTF-8 i titlar, stabilare GL-kontext; Wayland/X11/Windows-polish.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre touch-val i ComboRow, Enter-aktivering i EntryRow, RTL-justeringar, headerbar-fixar (macOS).

    Tillgänglighet

    • Orca 49.3 – bättre webbnavigering, tal i GTK4-appar, mindre event-lagg, fixar för braille & cursor-routing.
    • at-spi2-core 2.58.1 – krasch vid registrering fixad, säkrare Python-hashning, macOS-byggfixar.

    System & tjänster

    • GNOME Control Center 49.1 – a11y i IP-fält, bättre felfeedback i användarpanelen, tidszonsdialog-behörigheter, ikon-skalning.
    • gnome-settings-daemon 49.1 – renare byggvägar; X-ext beroenden undviks när Wayland/Xwayland ej används.
    • gnome-session 49.1 – reapar barnprocesser korrekt (färre zombies), fixar option-parsing, robustare DBUS_SESSION_BUS_ADDRESS i icke-systemd.

    Appar & bibliotek

    • Epiphany 49.1 – adressfälts-dropdown, Unicode-visning och minnesöverföring fixade.
    • Nautilus 49.1 – kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, förbättrad kontrast; känd regression: sök i app-väljaren.
    • GNOME Software 49.1 – säkrare uppdateringsnotiser, bättre sök av extra paket.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – fix för bildkorruption på NVIDIA-GPU:er.
    • Simple Scan 49.0.1, GNOME Music 49.1, Maps 49.2 – stabilitets- och översättningsuppdateringar.
    • libnotify 0.8.7 – Gio.AppLaunchContext-API, bättre snap-miljöhantering.
    • librest 0.10.2 – OAuth2-parsningsfixar, enhetlig header.
    • glycin 2.0.3 – säkrare sandbox, färgfixar för HEIC/AVIF, färre trådar, tidsgränser för laddare.

    Versionbump (urval)

    gjs1.86.0
    glibmm2.86.0
    gtkmm4.20.0
    gdk-pixbuf2.44.3
    pygobject3.54.3
    tinysparql3.10.1
    localsearch3.10.1
    zenity4.2.0

    Ej uppgraderat i 49.1 (urval)

    adwaita-fonts, adwaita-icon-theme, baobab, gnome-builder, gnome-desktop, gnome-text-editor, gnome-weather, gvfs, libsecret, librsvg, libhandy, pango, vala, xdg-desktop-portal-gnome m.fl.

    Utrullning

    Landar successivt i distros som redan erbjuder GNOME 49. Rolling-release får den först, stabila utgåvor under kommande veckor.

  • Zorin OS 18: Linuxdistributionen som fångade Windows-användarna

    När Microsoft satte punkt för Windows 10 tog Zorin OS chansen. På bara två dygn laddades den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen ner över 100 000 gånger – och mer än 70 procent av användarna kom direkt från Windows. En oväntad framgång som visar att allt fler nu vågar lämna Microsofts värld för ett öppnare alternativ.

    När Microsoft drog ur kontakten för Windows 10 den 14 oktober, fanns det ett nytt system som stod redo att ta emot de övergivna användarna. Samma dag släpptes Zorin OS 18 – och bara 48 timmar senare hade över 100 000 personer laddat ner det. En siffra som till och med fick Zorin-teamet själva att tappa hakan.

    Men det mest anmärkningsvärda är inte antalet nedladdningar.
    Det är vilka som laddade ner: mer än 70 procent kom från Windows.

    Det är ett tecken på att något håller på att hända i datorvärlden – något som för bara några år sedan hade setts som science fiction: vanliga Windows-användare börjar i allt större utsträckning vända blicken mot Linux.

    Från underdog till användarfavorit

    Zorin OS har länge varit ett namn som cirkulerat i skuggan av de stora Linux-distributionerna som Ubuntu och Mint. Men de senaste åren har den irländska distributionen seglat upp som ett av de mest användarvänliga alternativen för nybörjare – inte minst tack vare sitt snygga, välpolerade gränssnitt som påminner om Windows.

    För den som tar steget från Microsofts värld känns Zorin OS familjär utan att vara en kopia. Startmenyn ligger där man förväntar sig, fönsterhanteringen känns bekant, och ändå finns den där mjuka känslan av frihet som Linuxanvändare brukar tala om.

    Zorin OS är, helt enkelt, designad för att inte kännas främmande.

    Rätt plats, rätt tid – och rätt budskap

    Lanseringen av version 18 kom inte vid en slumpmässig tidpunkt. Att släppa ett nytt operativsystem just den dag Microsoft avslutade stödet för Windows 10 var nästan poetiskt planerat.

    “Windows users, Zorin OS is ready to welcome you,” skrev utvecklarna i samband med lanseringen.

    Och responsen talade för sig själv: över 100 000 nedladdningar på två dygn, vilket gör det till Zorin-projektets största lansering någonsin. I sociala medier firade utvecklarna milstolpen – men antydde också att nedladdningskurvan fortfarande pekar uppåt.

    Windows 10:s fall – Linux stora chans

    När Microsoft satte stopp för Windows 10 var det inte bara en teknisk förändring – det var en psykologisk. Miljontals användare stod inför valet att antingen köpa nya datorer med Windows 11, eller att hitta ett alternativ.

    För många som suttit på äldre datorer, eller som ogillar Windows 11:s krav och reklamfyllda gränssnitt, har Linux plötsligt framstått som ett rimligt val.

    Och Zorin OS 18 har lyckats paketera Linux på ett sätt som känns välkomnande snarare än avskräckande.

    Är det äntligen året för Linux på skrivbordet?

    Den frågan har ställts otaliga gånger. Varje gång en ny Linux-version lanseras med bättre stöd för drivrutiner, snyggare gränssnitt eller enklare installation, väcks hoppet på nytt.

    Men även om “året för Linux på skrivbordet” kanske aldrig kommer i traditionell mening, så kan man ändå ana en förändring i användarnas attityder.

    Linux behöver inte längre vara för entusiaster eller utvecklare – det kan vara för vem som helst som vill ha kontroll, stabilitet och integritet.

    Ett uppvaknande för hela Linuxvärlden

    Zorins framgång är inte bara en seger för ett enskilt projekt, utan ett tecken på att Linux som helhet har mognat. Det handlar inte längre om att imponera med terminalkommandon eller konfigurationsfiler – utan om att skapa en smidig, elegant upplevelse.

    Och kanske är det just där som framtiden ligger: inte i att försöka konkurrera med Windows på dess egna villkor, utan i att visa hur bra det kan bli när man inte gör det.

    Zorin OS 18 är beviset på att det finns ett sug efter alternativ – efter något nytt, men ändå bekant. När över 100 000 användare på två dygn bestämmer sig för att prova något annat än Windows, är det inte bara en tillfällig trend.

    Det är ett tecken på en tyst revolution, en rörelse mot frihet, kontroll och teknik på användarens villkor.

    Och kanske, bara kanske, är det så Linux vinner i längden – inte med buller och bång, utan genom att helt enkelt vara det bättre valet.

    https://ftp.lysator.liu.se/pub/zorinos/isos/18

    eller

    https://ftpmirror2.infania.net/mirror/zorinos/isos/18

    Linux.se:s åsikt om Zorin 18

    Eftersom Zorin OS 18 inte ville fungera under VMware är det svårt att skaffa sig en uppfattning om denna distribution. De stora distributionerna som Ubuntu, Debian och Fedora fungerar däremot i VMware. Men har man en dator över – varför inte prova? Se bara till att göra en backup på maskinen först.

    Faktaruta: Zorin OS 18

    Bas: Ubuntu 24.04 LTS (24.04.3)

    Kärna: Linux 6.14

    Utgivningsdatum: 14 oktober 2025

    Stödtid (LTS): till april 2029

    Arkitektur: 64-bit (AMD64/x86_64)

    Skrivbordsmiljö: GNOME 46 (Core/Pro/Education) / XFCE 4.18 (Lite-editioner)

    Ljudsystem: PipeWire med WirePlumber

    Displayserver: Wayland som standard (fallback till X11)

    Fönsterhantering: Mutter / GNOME Shell

    Paketformat: DEB (Apt) + Flatpak förinstallerat

    Installationsmedia: USB 4 GB (minimum 16 GB för Pro-utgåvor)


    Skillnaden mellan Core och Pro

    Zorin OS Core är den kostnadsfria standardversionen som innehåller hela den moderna GNOME-baserade skrivbordsmiljön, alla grundläggande verktyg samt stöd för Flatpak och Snap. Zorin OS Pro är den kommersiella utgåvan som erbjuder extra skrivbordslayouter (som macOS- och Windows 11-stil), fler förinstallerade appar för kreativt och professionellt arbete, exklusiva bakgrunder, samt tillgång till direkt support från utvecklarna. Funktionellt är systemkärnan densamma – skillnaden ligger i design, verktyg och tillgång till premiuminnehåll.


    Systemkrav per utgåva

    Core

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 15 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Pro

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 40 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Education

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 32 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 10 GB
    • Skärm: 800 × 600

    Pro Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 40 GB
    • Skärm: 800 × 600

    Education Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 24 GB
    • Skärm: 800 × 600
  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering.

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största nyheterna på länge: stöd för Xcursor. Det innebär att markörerna nu kan följa systemets tema om inget eget definieras – en liten detalj som gör stor skillnad för en mer enhetlig skrivbordsupplevelse.

    Nytt i icesh och under huven
    Utöver det har utvecklarna passat på att rensa i koden genom att slopa det gamla beroendet libXpm, samtidigt som verktyget icesh fått en smart ny funktion: flaggan -kovered, som kan testa om ett fönster är täckt.

    Buggfixar och förbättringar
    Flera buggar har också lösts, bland annat problem med färghantering i ikoner och hur titlar avkortas i UTF-8. Dessutom har IceWM blivit bättre på att gissa markörernas “hotspot” när informationen saknas i gamla XPM-filer – istället för att krascha.

    Översättningar och paketering
    Slutligen har översättningarna för spanska, ungerska och brasiliansk portugisiska fått en uppfräschning. Och för paketerare är notisen tydlig: libXcursor är nu ett krav, medan libXpm inte längre behövs.

    https://ice-wm.org

    Vad är IceWM?

    IceWM är en lättvikts-fönsterhanterare för X Window System (X11), känd för mycket låg resursförbrukning, hög konfigurerbarhet och smidig styrning via tangentbord och skript (genom verktyget icesh).

    Tekniska nyheter i 3.9

    • Xcursor-stöd: Om ett tema inte definierar egen markör används systemets Xcursor-tema som fallback.
    • gdk-pixbuf: Stöd för tematiserade markörer utan krav på libXpm.
    • Format: Xcursor-filer stöds som alternativ till äldre XPM-markörer.
    • icesh: Nytt filter -kovered för att testa om ett klientfönster är täckt.

    Fixar

    • När lseek/proc/net/dev misslyckas undviks ytterligare försök efter första felet.
    • Egenskapen _NET_CLIENT_LIST_STACKING hålls nu alltid korrekt uppdaterad.
    • Korrigerad hantering av röd/blå färg i icesh för loadicon/saveicon.
    • Titelavkortning i icesh respekterar UTF-8:s kodpunktsgränser.

    Övriga ändringar

    • När X/Y-hotspot saknas i en XPM-markör görs en “smart” gissning istället för att felet stoppar laddning.
    • Uppdaterade översättningar: spanska, ungerska, brasiliansk portugisiska.

    För paketerare

    • Nytt beroende: libXcursor.
    • Borttaget beroende: libXpm.

    Snabbkommandon & tips

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.

    Kärnsystem och installation

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.

    Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.

    Förbättringar på skrivbordet

    Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.

    GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.

    PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.

    Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.

    Förbättringar för server och moln

    På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.

    QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.

    Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.

    Maskinvarustöd och kärnuppdateringar

    Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.

    TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.

    För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.

    Säkerhetsförbättringar

    Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.

    Andra uppdateringar och förändringar

    Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.

    Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.

    Tillgängliga Ubuntu-varianter

    I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:

    • Kubuntu
    • Ubuntu Budgie
    • Ubuntu MATE
    • Lubuntu
    • Ubuntu Kylin
    • Ubuntu Studio
    • Xubuntu
    • Edubuntu
    • Ubuntu Cinnamon

    Uppgradering och installation

    Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.

    Stödtid

    Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G

    Installation

    PaketBuggnrBeskrivning
    livecd-rootfs2098105Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
    livecd-rootfs2098105Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
    livecd-rootfs2098306Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
    livecd-rootfs2098622Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
    livecd-rootfs2092205RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
    livecd-rootfs2099993RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
    livecd-rootfs2083554Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
    initramfs-tools2091904Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
    dracut2095518Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
    cd-boot-images-riscv642104572Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
    u-boot2098421Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
    u-boot2110301Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01

    Skrivbord

    PaketBuggnrBeskrivning
    pipewire2061687Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
    pipewire2100497Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
    nautilus1813171 / 2095129Fix för rapporterade krascher
    mutterFleraFixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
    gtk42096803Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
    gtk42106744Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
    gtk42066062Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
    gtk+3.02096777Emoji-uppdatering till Unicode 16
    gnome-shell2098016Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
    gnome-shell2039340Fix för getenv/setenv-krasch vid start
    gnome-shell-extension-ubuntu-dock1997550Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
    update-manager1105371 / 2068805Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
    plymouth2096806Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
    xorg-server1861609Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop

    Server och moln

    PaketBuggnrBeskrivning
    cloud-initFleraFörbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
    gce-compute-image-packages2106629Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
    libvirt2051239 / 2084136Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
    qemu2095169Förbättrad RISC-V vektor-emulering
    snapd2085535Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
    apparmor2078467Fix för variabelhantering vid policyinläsning

    Grundläggande plattform

    PaketBuggnrBeskrivning
    apt2078720Fix för hantering av borttagna paket
    systemd2088069 / 2091657EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
    openssh2080216Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
    zfs-linuxFleraFixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
    rsyslogFleraAppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
    netplan.io2083029Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
    ubuntu-drivers-commonFleraFörbättrad NVIDIA-drivrutinshantering

    Maskinvara och kärna

    PaketBuggnrBeskrivning
    linux-firmwareFleraNy firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
    linux-*2098104Patchset för TUXEDO-datorer
    linux-*2095370 / 2067900Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
    linux-oem-*FleraStöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
    linux-gcp-6.142106281Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
    linux-azure-nvidia2090880Backport av SMB lease key-fixar

    Övriga ändringar

    PaketBuggnrBeskrivning
    fwupd2097728 / 2104109Fixar för Dell-dockuppdateringar
    sambaFleraFixar för krascher vid GPO-hantering
    horizon2045394Fix för race condition vid CSS-kompilering
    mysql-8.02112151Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
    ceph2089565 / 2097605Fixar för uppgraderingskrascher
    gvfs2109538Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
    power-profiles-daemon2115041Stöd för anpassade ACPI-plattformsprofiler
    gzip2083700Fix för beteende på s390 vid EOF-hantering

    Nerladdnings länkar och information i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_24.04_LTS

    Källa :

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-3-lts-released-with-bug-fixes-and-security-updates

    Fakta om Ubuntu

    Version: 24.04.3 LTS (Noble Numbat)

    Släppt: 8 augusti 2025

    Kärna: Linux 6.14

    Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)


    Nyheter i 24.04.3

    • Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
    • Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
    • Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
    • Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
    • Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
    • Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering

    Om Ubuntu

    Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd. Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna, både på skrivbord och servrar.

    Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär ”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.

    Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år. LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.


    Visste du att…

    • Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
    • Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.

    Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.

    Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.

    Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt

    Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.

    Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
    • Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
    • Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
    • Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
    • Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
    • Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.

    När kommer den färdiga versionen av Debian 13?

    Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto:
    ”Det är klart när det är klart.”

    Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.

    Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-3-5-set-to-debut-with-debian-13

    Fakta: KDE Plasma 6.3.5 och Debian 13 ”Trixie”

    Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.

    Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).

    KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.

    Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.

    Största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland används som standard istället för X11
    • Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
    • Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
    • Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
    • Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
    • Lägre resursanvändning och bättre batteritid

    Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.

    Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.

  • Ubuntu 25.10 tar farväl av X.org – framtiden är Wayland

    X.Org försvinner med Ubuntu 25.10 – nästa LTS-version kommer i april 2026 med Ubuntu 26.04.

    I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd för modern hårdvara.

    Wayland, som utvecklats som en modern ersättare till X.org, är byggt från grunden med dagens behov i åtanke. Det erbjuder bättre isolering mellan applikationer, säkrare grafikhantering, effektivare renderingsvägar och förbättrat stöd för saker som pekskärmar, HiDPI-skärmar och moderna grafikdrivrutiner. Många Linuxdistributioner har redan börjat gå över till Wayland, och nu är det Ubuntu som tar nästa steg.

    Ubuntu 25.10 går vidare – GNOME på Xorg tas bort, Wayland blir standard

    När Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, släpps i oktober 2025 kommer det inte längre vara möjligt att köra GNOME-skrivbordet med Xorg. Canonical har beslutat att helt och hållet gå över till Wayland, i takt med att skrivbordsmiljön GNOME 49 slutar stödja X.org-servern.

    Det innebär att alternativet ”Ubuntu på Xorg” försvinner från inloggningsmenyn. Alla GNOME Shell-baserade sessioner kommer nu att köras med Wayland som bas.

    ”Wayland har mognat rejält de senaste versionerna. Det fungerar nu väl även med Nvidia-drivrutiner, har bättre säkerhetsmodell, bättre stöd för moderna skärmar, och ger en stabil användarupplevelse i vardagen,” säger Jean Baptiste Lallement på Canonical.

    Dessutom menar Canonical att det tar resurser att underhålla två parallella grafiska system. Genom att fokusera helt på Wayland kan man minska teknisk skuld och snabbare förbättra upplevelsen.

    Vad betyder det för dig som användare?

    Du kommer inte längre att kunna välja att köra Ubuntu med Xorg. GNOME körs nu uteslutande på Wayland. Om du använder äldre program som kräver X11 kan det krävas anpassningar – men många applikationer fungerar redan bra via XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager.

    Ubuntu 25.10 – mer än bara grafikskifte

    Den nya versionen släpps den 9 oktober 2025 och innehåller fler tekniska nyheter:

    • GNOME 49 – som helt övergår till Wayland
    • Linux-kärnan 6.17 – med stöd för nyare hårdvara
    • Mesa 25.1 – förbättrad grafikstack med fokus på prestanda och spel

    Under huven

    Ubuntu 25.10 bjuder också på en rad uppgraderingar av sina grundkomponenter:

    • GCC 15
    • GNU Binutils 2.45
    • Python 3.13
    • LLVM 20
    • Boost 1.88

    En annan intressant nyhet är att Ubuntu 25.10 ser ut att bli den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard – en säkrare omarbetning av det klassiska sudo, skriven i programmeringsspråket Rust.

Etikett: x11

  • Shotcut 25.10 släppt – öppen videoredigerare får text-till-tal och skärminspelning

    Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar…

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen. En månad efter den stora 49-lanseringen är första…

  • Zorin OS 18: Linuxdistributionen som fångade Windows-användarna

    När Microsoft satte punkt för Windows 10 tog Zorin OS chansen. På bara två dygn laddades den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen ner över 100 000 gånger – och mer än 70 procent av användarna kom direkt från Windows. En oväntad framgång som visar att allt fler nu vågar lämna Microsofts värld för ett öppnare alternativ. När Microsoft…

  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering. Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…

  • Ubuntu 25.10 tar farväl av X.org – framtiden är Wayland

    I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd…