• openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.

    När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.

    Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.

    En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.

    Från nykomling till ikon

    Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.

    openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.

    Ett ekosystem för alla

    Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:

    • Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
    • Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
    • Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
    • MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.

    Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.

    20 år av människor, inte bara kod

    Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.

    Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.

    Blicken framåt

    Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.

    Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.

    Nerladdningslänkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

    Källa :

    https://linuxiac.com/opensuse-linux-20-years-strong

    ==================================================== openSUSE – FAKTARUTA ====================================================

    Historik (SUSE & openSUSE)

    • 1992: SUSE grundas i Tyskland (S.u.S.E. – Software- und System-Entwicklung).
    • 1994: Första kompletta SUSE Linux-distributionen släpps.
    • 2003: Novell förvärvar SUSE.
    • 2005-08-03: openSUSE tillkännages som communitydrivet projekt.
    • 2005-08-09/10: Första offentliga släppet: SUSE Linux 10.0 OSS (beta).
    • 2011: Ägarbyten efter Novell/Attachmate – SUSE blir åter ett självständigt bolag.
    • 2015: openSUSE Leap introduceras.
    • Idag: openSUSE är ett av de största och mest långlivade Linux-communityprojekten.

    Varianter

    • Leap – stabila releaser, delar bas med SUSE Linux Enterprise.
    • Tumbleweed – rolling release med de senaste stabila paketen.
    • Slowroll – långsammare uppdateringar än Tumbleweed.
    • MicroOS – oföränderlig, transaktionell plattform för containers och edge.
    • Aeon/Kalpa – immutable desktop-varianter byggda på MicroOS.

    Nyckelfunktioner

    • YaST – centralt systemkonfigurationsverktyg (GUI/TUI).
    • Zypper – kraftfull pakethanterare för RPM.
    • openSUSE Build Service – paketbygge för flera plattformar.
    • Btrfs + Snapper – system-snapshots och rollback.
    • Transactional Update – atomiska uppdateringar.
    • AppArmor – förstärkt säkerhet.
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer och serverprofiler.
    • Container- och molntekniker som Podman, Docker och Kubernetes.

    Styrkor

    • Mycket stabil och säker.
    • Snabb tillgång till nya paket (Tumbleweed/Slowroll).
    • Tydlig koppling mellan communityversion och enterpriseversion.
    • Öppen utvecklingsprocess och aktiv global gemenskap.

    Tidslinje

    1992 SUSE grundas 2003 Novell köper SUSE 2005 openSUSE offentliggörs 2015 Leap introduceras 2020→ Expansion av Tumbleweed, MicroOS och immutable desktop
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • MariaDB 12.0 släppt – stora InnoDB-fixar och breddat stöd för fler Linuxdistributioner

    Den populära öppna källkodsdatabasen MariaDB är nu ute i version 12.0, en uppdatering som levererar en rad kritiska buggfixar, förbättrad stabilitet och utökat plattformsstöd. Bland nyheterna finns lösningar på flera seglivade problem i InnoDB och Aria, en ny automatisk I/O-hantering för Linux, samt färdiga paket för de senaste utgåvorna av Fedora, RHEL, SLES, Ubuntu och Debian.

    Fokuserar på stabilitet i lagringsmotorerna

    En stor del av utvecklingsarbetet har lagts på att täppa till hål i lagringsmotorerna InnoDB och Aria.
    InnoDB får bland annat fixar för korruption i det så kallade adaptive hash index, hängningar vid minneshantering och fel vid användning av vector index. Dessutom introduceras den nya parametern innodb_linux_aio, som automatiskt väljer mellan moderna io_uring och äldre libaio beroende på miljön.

    Aria-motorn slipper nu krascher vid tillägg av foreign keys till tabeller med vector index – en förbättring som riktar sig till användare med tunga, indexintensiva arbetslaster.

    Problem med partitioner och replikering åtgärdade

    Version 12.0 rättar till ett problem där UNIQUE constraints med USING HASH kunde korrupta tabeller med foreign keys.
    För de som arbetar med partitionerade tabeller är en kritisk fix på plats: replikor som tidigare kunde krascha efter att en partition konverterats till en fristående tabell hanterar nu detta scenario korrekt.

    På klustersidan uppdateras Galera till version 26.4.23, med förbättrad kompatibilitet för OpenZFS 2.3.0 och senare. Även flera replikationsproblem är lösta, bland annat att master kunde bli okontaktbar i semi-synkron läge när en replik stoppades.

    Förbättringar i backup och optimerare

    mariabackup kan nu hantera svåra fall med Aria-tabeller och undviker inkonsistens i replikering, något som tidigare resulterat i felrapporter från användare.

    På optimerarsidan rättas buggar som kunde orsaka krascher vid hantering av derived tables, felaktiga indexplaner och oändliga loopar vid analys av tabeller med vissa UTF-8-tecken.

    Nya distributioner och sista version för Ubuntu 24.10

    Med 12.0 breddas stödet till fler plattformar och arkitekturer:

    • Fedora 42 (x86_64, aarch64)
    • RHEL 10 (x86_64, aarch64, ppc64le, s390x)
    • SLES 15 SP6 och SP7
    • Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin)
    • Debian 13 (Trixie)

    Detta är även sista MariaDB-versionen för Ubuntu 24.10, som nådde slutet av sin ordinarie supportperiod i juli 2025. För CentOS Stream 9 ingår nu även det tidigare saknade paketet MariaDB-provider-lzo.

    Rolling release – nästa steg 12.1.2

    MariaDB 12.0 är en rullande utgåva, vilket innebär att det inte kommer någon version 12.0.3. Utvecklarna rekommenderar att de som vill hålla sig på den senaste versionen planerar för uppgradering till MariaDB 12.1.2 när den blir tillgänglig.

    https://linuxiac.com/mariadb-12-0-lands-with-innodb-fixes-and-expanded-platform-support

    Faktaruta: MariaDB och version 12.0

    Vad är MariaDB?
    MariaDB är ett öppet källkodsbaserat relationsdatabashanteringssystem (RDBMS) som skapades 2009 som en fork av MySQL efter att Oracle köpt upp MySQL AB. Projektet leds av MariaDB Foundation och används världen över i allt från webbapplikationer till stora företagslösningar.

    Historik i korthet:
    • 2009 – Projektet startas av Michael ”Monty” Widenius, en av MySQL:s grundare.
    • 2012 – Tas i bruk i flera Linuxdistributioner.
    • 2015 – MariaDB Corporation grundas för kommersiellt stöd.
    • 2017 – Inför *window functions* och *common table expressions*.
    • 2020–2024 – Prestanda-, säkerhets- och kompatibilitetsförbättringar.
    • 2025 – Version 12.0 släpps som rullande release.

    Nyheter i MariaDB 12.0:
    • Förbättrade InnoDB- och Aria-motorer.
    • Ny parameter innodb_linux_aio för smart I/O-hantering.
    • Fixar för partitioneringsproblem och replikatorkrascher.
    • Galera 26.4.23 med OpenZFS-stöd.
    • Förbättrad mariabackup.
    • Stabilare optimerare och UTF-8-fixar.
    • Paket för Fedora 42, RHEL 10, SLES 15 SP6/SP7, Ubuntu 25.04, Debian 13.
    • Sista versionen för Ubuntu 24.10.

    Versionsmodell:
    MariaDB 12.0 är en rolling release – ingen 12.0.3. Nästa steg blir MariaDB 12.1.2.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Bottles-projektet får EU-stödd finansiering och satsar på nästa generations version

    Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux.

    Från ekonomisk osäkerhet till framtidstro
    Under det senaste året har Bottles kämpat med begränsade resurser, vilket bromsat utvecklingstakten. I juli berättade huvudutvecklaren Mirko Brombin öppet om projektets ansträngda ekonomi och uppmanade open source-communityt att hjälpa till. Responsen blev positiv – och nu är de akuta problemen lösta. Med stödet från NLnet kan utvecklingen åter ta fart, med fokus på att skapa en modernare, snabbare och mer användarvänlig lösning för Windows-appar i Linux.

    Stöd från EU och Schweiz
    NLnet Foundation är en nederländsk ideell organisation som i decennier har stöttat projekt som värnar om digital frihet, decentralisering och användarkontroll. Genom NGI0 Commons Fund – en del av Europeiska kommissionens satsning Next Generation Internet – får Bottles ekonomiskt stöd. Programmet har som mål att forma ett mer öppet, inkluderande och pålitligt internet, fritt från slutna plattformar och företagsdominans. Finansieringen kompletteras även med bidrag från Schweiziska statssekretariatet för utbildning, forskning och innovation (SERI).

    Bottles Next – en ny era för Windows-program på Linux
    Med den nya finansieringen kan utvecklingsteamet accelerera arbetet på Bottles Next, som ska erbjuda en mer polerad, effektiv och framtidssäker upplevelse. Projektet är helt öppet för bidrag från allmänheten, och både utvecklare och testare välkomnas att delta via GitHub.

    Läs mer: Bottles-projektets officiella tillkännagivande
    Bidra: Bottles på GitHub

    Källa : https://linuxiac.com/bottles-project-receives-eu-backed-grant/

    Fakta: Bottles Next

    Bakgrund
    Bottles är ett Linux-projekt för att köra Windows-program i isolerade miljöer (“bottles”) med Wine-baserade körmotorer. Utvecklingen av nästa generations version, Bottles Next, accelereras genom stöd från NLnet Foundations Commons Fund (EU-stödd NGI-satsning).

    Vad är Bottles?
    Ett grafiskt verktyg som förenklar installation, körning och hantering av Windows-program på Linux utan att användaren behöver finjustera Wine manuellt.

    Kärnfunktioner

    • Isolerade “bottles” (prefix) per app/spel för renare miljöer.
    • Färdiga profiler (t.ex. spel/program) och guidat skapande.
    • Byt och uppgradera “runners” (Wine/Proton-baserade varianter).
    • Beroendehanterare för vanliga komponenter (t.ex. .NET, VC++ runtimer).
    • Grafiklager som DXVK/VKD3D för bättre DirectX-stöd via Vulkan.
    • Per-app inställningar: DLL-overrides, argument, miljövariabler m.m.
    • Snapshots/backup & återställning av bottles.
    • Sandboxning/integrationsval (t.ex. Flatpak-portaler, filåtkomst).
    • One-click-installers/skript för populära program och spel.
    • Genvägar/launchers till skrivbord och applistor.

    Vad siktar Bottles Next på?
    En moderniserad UI/UX, snabbare och mer modulär arkitektur samt förenklade arbetsflöden för att skapa, felsöka och dela bottles.

    Vem har nytta av det?
    Linux-användare som vill köra specifika Windows-appar/spel; IT-tekniker som behöver innesluta äldre verksamhetsapplikationer; entusiaster som vill finjustera Wine utan krångel.

    Kom igång
    Webb: usebottles.com
    GitHub: github.com/bottlesdevs/Bottles

    Tips
    För bästa resultat: skapa en egen bottle per program, aktivera DXVK för spel och ta snapshots innan större ändringar.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.

    Kärnsystem och installation

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.

    Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.

    Förbättringar på skrivbordet

    Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.

    GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.

    PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.

    Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.

    Förbättringar för server och moln

    På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.

    QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.

    Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.

    Maskinvarustöd och kärnuppdateringar

    Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.

    TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.

    För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.

    Säkerhetsförbättringar

    Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.

    Andra uppdateringar och förändringar

    Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.

    Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.

    Tillgängliga Ubuntu-varianter

    I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:

    • Kubuntu
    • Ubuntu Budgie
    • Ubuntu MATE
    • Lubuntu
    • Ubuntu Kylin
    • Ubuntu Studio
    • Xubuntu
    • Edubuntu
    • Ubuntu Cinnamon

    Uppgradering och installation

    Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.

    Stödtid

    Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G

    Installation

    PaketBuggnrBeskrivning
    livecd-rootfs2098105Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
    livecd-rootfs2098105Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
    livecd-rootfs2098306Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
    livecd-rootfs2098622Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
    livecd-rootfs2092205RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
    livecd-rootfs2099993RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
    livecd-rootfs2083554Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
    initramfs-tools2091904Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
    dracut2095518Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
    cd-boot-images-riscv642104572Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
    u-boot2098421Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
    u-boot2110301Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01

    Skrivbord

    PaketBuggnrBeskrivning
    pipewire2061687Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
    pipewire2100497Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
    nautilus1813171 / 2095129Fix för rapporterade krascher
    mutterFleraFixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
    gtk42096803Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
    gtk42106744Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
    gtk42066062Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
    gtk+3.02096777Emoji-uppdatering till Unicode 16
    gnome-shell2098016Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
    gnome-shell2039340Fix för getenv/setenv-krasch vid start
    gnome-shell-extension-ubuntu-dock1997550Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
    update-manager1105371 / 2068805Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
    plymouth2096806Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
    xorg-server1861609Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop

    Server och moln

    PaketBuggnrBeskrivning
    cloud-initFleraFörbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
    gce-compute-image-packages2106629Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
    libvirt2051239 / 2084136Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
    qemu2095169Förbättrad RISC-V vektor-emulering
    snapd2085535Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
    apparmor2078467Fix för variabelhantering vid policyinläsning

    Grundläggande plattform

    PaketBuggnrBeskrivning
    apt2078720Fix för hantering av borttagna paket
    systemd2088069 / 2091657EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
    openssh2080216Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
    zfs-linuxFleraFixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
    rsyslogFleraAppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
    netplan.io2083029Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
    ubuntu-drivers-commonFleraFörbättrad NVIDIA-drivrutinshantering

    Maskinvara och kärna

    PaketBuggnrBeskrivning
    linux-firmwareFleraNy firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
    linux-*2098104Patchset för TUXEDO-datorer
    linux-*2095370 / 2067900Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
    linux-oem-*FleraStöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
    linux-gcp-6.142106281Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
    linux-azure-nvidia2090880Backport av SMB lease key-fixar

    Övriga ändringar

    PaketBuggnrBeskrivning
    fwupd2097728 / 2104109Fixar för Dell-dockuppdateringar
    sambaFleraFixar för krascher vid GPO-hantering
    horizon2045394Fix för race condition vid CSS-kompilering
    mysql-8.02112151Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
    ceph2089565 / 2097605Fixar för uppgraderingskrascher
    gvfs2109538Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
    power-profiles-daemon2115041Stöd för anpassade ACPI-plattformsprofiler
    gzip2083700Fix för beteende på s390 vid EOF-hantering

    Nerladdnings länkar och information i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_24.04_LTS

    Källa :

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-3-lts-released-with-bug-fixes-and-security-updates

    Fakta om Ubuntu

    Version: 24.04.3 LTS (Noble Numbat)

    Släppt: 8 augusti 2025

    Kärna: Linux 6.14

    Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)

    Nyheter i 24.04.3

    • Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
    • Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
    • Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
    • Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
    • Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
    • Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering

    Om Ubuntu

    Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd. Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna, både på skrivbord och servrar.

    Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär ”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.

    Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år. LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.

    Visste du att…

    • Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
    • Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.

    Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.

    Vad är digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.

    Europa dominerar – men skillnaderna är stora

    Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.

    Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.

    Nordamerika – starkt beroende av Big Tech

    Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.

    Resten av världen – enorm spridning

    Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.

    I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.

    Så gjordes mätningen

    Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.

    Hela listan – digital suveränitet Index 2025

    PlacLandPoäng
    1Finland64,50
    2Tyskland53,85
    3Nederländerna36,32
    4Frankrike25,10
    5Schweiz23,32
    6Island22,58
    7Irland22,03
    8Österrike20,23
    9Estland18,40
    10Luxemburg17,72
    11Lettland16,63
    12Litauen16,10
    13Kanada14,94
    14USA14,88
    15Sverige14,27
    16Ungern13,38
    17Slovenien13,33
    18Tjeckien13,10
    19Bulgarien12,93
    20Australien10,20
    21Storbritannien9,21
    22Taiwan8,49
    23Rumänien7,66
    24Polen7,55
    25Kroatien7,25
    26Belgien7,15
    27Spanien7,01
    28Ryssland6,95
    29Danmark6,50
    30Italien6,49
    31Norge6,35
    32Slovakien5,88
    33Qatar5,71
    34Serbien5,44
    35Cypern5,25
    36Japan5,17
    37Sydkorea5,05
    38Grekland4,81
    39Portugal4,33
    40Nya Zeeland4,23
    41Israel3,71
    42Malta3,38
    43Ukraina2,83
    44Argentina2,57
    45Brasilien2,44
    46Turkiet2,26
    47Sydafrika1,79
    48Indonesien1,07
    49Marocko0,94
    50Saudiarabien0,87
    51Mexiko0,57
    52Tunisien0,55
    53Jamaica0,51
    54Indien0,43
    55Grönland0,36
    56Egypten0,12
    57Nigeria0,03

    https://dsi.nextcloud.com

    Källa : https://linuxiac.com/finland-tops-nextcloud-first-digital-sovereignty-index/

    Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?

    Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur. Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.

    Fördelar med digital suveränitet

    • Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
    • Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
    • Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
    • Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.

    Nackdelar med att inte vara digitalt självständig

    • Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
    • Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
    • Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
    • Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Proxmox Backup Server 4.0 lanserad – nu med Debian 13 och stöd för S3-lagring

    Proxmox Server Solutions GmbH har släppt Proxmox Backup Server 4.0, en kraftfull och helt öppen källkodslösning för säkerhetskopiering av virtuella maskiner, containrar och fysiska servrar. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie” och Linux-kärnan 6.14, och introducerar flera stora nyheter.

    Bland de mest efterlängtade förbättringarna finns inbyggt stöd för S3-kompatibel objektlagring. Detta gör det möjligt att enkelt koppla samman Proxmox Backup Server med flexibla och prisvärda molntjänster. Tack vare lokal cache minimeras API-anropen, vilket ger snabbare åtkomst till backupmetadata och ofta använda datadelar – samtidigt som kostnaderna hålls nere. Säkerhetskopiorna är dessutom tillgängliga även om den primära servern går offline, vilket stärker katastrofåterställningsförmågan.

    En annan nyhet är Live RAIDZ-expansion via ZFS 2.3.3. Administratörer kan nu utöka befintliga lagringspooler stegvis genom att lägga till diskar direkt i aktiva RAIDZ-enheter, utan längre driftstopp. Detta gör lagringsutbyggnad både enklare och mer kostnadseffektiv.

    För att förenkla automatisering av säkerhetskopiering införs även automatiska synkroniseringsjobb för flyttbara datalager. Med den nya “run-on-mount”-funktionen startar synkroniseringen automatiskt så snart ett flyttbart lagringsmedium monteras, vilket sparar tid och minskar risken för mänskliga misstag.

    Som tidigare integreras Proxmox Backup Server sömlöst med Proxmox Virtual Environment, vilket gör det enkelt att lägga till och hantera backupmål direkt i Proxmox VE.

    Proxmox Backup Server 4.0 kan laddas ner som ISO-avbild för installation på fysisk hårdvara. Uppgraderingar från version 3.x stöds fullt ut, och detaljerad migrationsdokumentation finns tillgänglig för en smidig övergång.

    Källa : https://linuxiac.com/proxmox-backup-server-4-0-released-with-debian-13-base/

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Plague – En ny osynlig Linux-bakdörr som utnyttjar PAM för att ta kontroll över system

    En ny bakdörr för Linux, kallad Plague, har identifierats och analyserats av säkerhetsforskare. Det rör sig om ett avancerat intrångsverktyg som integreras i systemets autentiseringsramverk (PAM) och möjliggör dold fjärråtkomst via SSH. Den är särskilt svår att upptäcka, lämnar få spår och fungerar även efter systemuppdateringar.

    Bakdörr via PAM-modul

    Plague är skriven som en PAM-modul, vilket innebär att den laddas direkt i systemets inloggningsflöde. När en användare försöker autentisera sig – t.ex. via SSH eller terminal – kan modulen fånga upp autentiseringsförfrågan. Om ett av flera inbyggda lösenord används, ges åtkomst utan att systemets vanliga kontroller används.

    Exempel på hårdkodade lösenord i Plague:

    Mvi4Odm6tld7
IpV57KNK32Ih
changeme

    Det innebär att angriparen kan logga in utan att ha något känt konto på systemet.

    Designad för ihållande åtkomst

    Plague är byggd för att ligga kvar i systemet över tid. Den döljer sin existens genom flera tekniker:

    • Miljövariabler relaterade till SSH (t.ex. SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT) raderas.
    • Kommandologgning blockeras genom att HISTFILE pekas till /dev/null.
    • Kod och strängar är obfuskade och krypterade, ofta i flera lager, för att försvåra analys.
    • Den utger sig för att vara en legitim modul, ofta under namnet libselinux.so.8.

    Plague försöker också aktivt undvika att bli analyserad. Den kontrollerar t.ex. om den körs i en debugger eller i en säkerhetsanalysmiljö, och anpassar sitt beteende därefter.

    Inte upptäckbar med traditionella verktyg

    Eftersom Plague integreras i autentiseringskedjan och agerar som ett systembibliotek, upptäcks den sällan av antivirusprogram eller EDR-lösningar. Den beter sig inte som ett fristående program och loggar inga misstänkta aktiviteter.

    Det krävs specialiserade metoder för att upptäcka den:

    • Manuell granskning av laddade PAM-moduler.
    • Filintegritetskontroll (t.ex. med AIDE eller Tripwire).
    • YARA-regler som identifierar kända kodmönster.
    • Övervakning av ovanliga inloggningar eller förändrade miljövariabler.

    Säkerhetsimplikationer

    Eftersom Plague påverkar autentiseringen direkt, innebär ett intrång att angriparen har fullständig kontroll över systemet. Det räcker inte att ta bort användarkonton eller byta lösenord – bakdörren ger åtkomst oberoende av dessa mekanismer.

    Det är särskilt allvarligt i produktionsmiljöer där PAM används i många tjänster (t.ex. SSH, sudo, login, su). Ett komprometterat system kan vara i angriparens händer utan att någon märker det.

    Rekommenderade åtgärder

    • Granska PAM-konfigurationer och kontrollera att endast förväntade moduler används.
    • Kontrollera alla bibliotek i sökvägar som /lib/security och /etc/pam.d/.
    • Använd verktyg för filintegritet för att upptäcka förändringar i kritiska systemfiler.
    • Undersök ovanliga inloggningar, särskilt med okända lösenord eller kontonamn.
    • Implementera YARA-regler och annan hotjakt vid minsta misstanke om kompromettering.

    Fördjupad analys från Nextron Systems

    Säkerhetsföretaget Nextron Systems har publicerat en teknisk analys av Plague-bakdörren. Rapporten innehåller detaljer om kodstruktur, hashvärden, hårdkodade lösenord och indikatorer på kompromettering (IoC). En länk till deras rapport rekommenderas för vidare analys.

    https://www.nextron-systems.com/2025/08/01/plague-a-newly-discovered-pam-based-backdoor-for-linux

    https://ostechnix.com/plague-pam-based-linux-backdoor

    FAKTARUTA – Plague-bakdörren för Linux
    Typ av hot PAM-baserad bakdörr (ELF-bibliotek) som krokar in i autentisering och öppnar dold SSH-åtkomst.
    Mål/plattform Linuxservrar och arbetsstationer där PAM används (t.ex. sshd, login, sudo).
    Vad den utnyttjar Pluggable Authentication Modules (PAM); maskerar sig som legitim modul, ofta under systemlika filnamn.
    Åtkomstmetod Accepterar fördefinierade “master-lösenord” och kan släppa in oavsett användarnamn.
    Hårdkodade lösenord (ex.) Mvi4Odm6tld7, IpV57KNK32Ih, changeme
    Persistens Ligger i autentiseringskedjan ⇒ överlever omstarter och vanliga uppdateringar utan separata startskript.
    Stealth/antiforensik Rensar miljövariabler (SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT), pekar HISTFILE till /dev/null, minimerar spår i loggar.
    Anti-analys Obfuskering och krypterade strängar (flera lager); miljökontroller för att undvika debugger/sandbox.
    Indikatorer (IoC) Ovana PAM-moduler/filer; misstänkta namn i /lib/security; annorlunda poster i /etc/pam.d/*; avvikande SSH-inloggningar.
    Primära risker Obehörig SSH-åtkomst (upp till root), lateral rörelse, datastöld, svår incidentforensik p.g.a. brist på loggar.
    Rekommenderade åtgärder Inventera PAM-konfiguration/bibliotek; filintegritetskontroll (AIDE/Tripwire); YARA-baserad jakt; central loggning; överväg att stänga lösenordsautentisering i SSH och använda nycklar/FIDO2.
    Påverkade miljöer Bastion/jump-hostar, moln-instanser, CI/CD-noder, databasserver- och filserversmiljöer.
    Riskbedömning Hög – påverkar kärnkomponenten autentisering och är svår att upptäcka med traditionella verktyg.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    För den som vill spela spel från kalla krigets dagar – när Ronald Reagan fick den onda sidan att riva Berlinmuren.

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ – både vad gäller kompatibilitet och rå prestanda.

    Fördelar med x86-arkitektur

    En stor fördel med x86-baserade system som Radxa X4 är den breda kompatibiliteten med operativsystem och mjukvara. Till skillnad från ARM-plattformar, där stöd ofta är begränsat eller beroende av inofficiella portar, kan x86-enheter köra kompletta Linux-distributioner och även Windows 11 utan större problem. Det öppnar för ett mycket större urval av emulatorer och verktyg – och enklare installation.

    Radxa X4 är bättre utrustad än en Raspberry Pi 5. Den har stöd för M.2-hårddiskar men använder samma 40-pin GPIO-header som gjort Raspberry Pi populär. Den har stöd för två skärmar upp till 4K, samt USB Type-C PD, vilket innebär att den kan drivas via en USB-C-adapter.

    Till skillnad från Zimablade, som tidigare har testats, kan man inte själv välja RAM på Radxa X4 – det är fastlött på moderkortet. Dock bygger Zimablade på en äldre CPU än Intel N100. Zimablade har inte stöd för M.2-diskar, men däremot för vanliga SATA-diskar.

    Radxa X4 som PlayStation 2-emulator

    Enkel installation med Batocera

    För projektet valdes Batocera, en specialiserad Linux-distribution för spel- och retroemulering. Batocera är känd för sitt intuitiva gränssnitt och breda stöd för olika konsoler – inklusive en fullt fungerande PCSX2-kärna för PlayStation 2. Systemet installerades på en extern SSD genom att flasha rätt avbildningsfil via Balena Etcher, varpå enheten enkelt kunde starta från disken efter ändring i boot-ordningen.

    Konfigurationen av emulatorn var okomplicerad: BIOS-filer för PS2 lades i katalogen //BATOCERA/share/bios/ps2, medan spel-ROM:ar placerades i //BATOCERA/share/roms/ps2. Därefter var systemet redo att köra.

    Spelprestanda som imponerar

    I praktiska tester visade Radxa X4 att den klarar de flesta PS2-titlar med god marginal. Spel som Devil May Cry 3 levererade stabila 30 bilder per sekund vid 1,25× upplösning – och ännu bättre prestanda kunde nås genom att växla till Vulkan som grafikmotor. God of War, Tales of the Abyss, Persona 3, Metal Gear Solid 3 och flera andra klassiker var fullt spelbara, många med förbättrad grafik jämfört med originalkonsolen.

    Detta står i stark kontrast till Raspberry Pi 5, där samma spel knappt uppnår spelbara bilduppdateringsfrekvenser – även vid reducerad upplösning och med omfattande optimeringar.

    Begränsningar vid mer krävande titlar

    Vissa mer grafiktunga spel kräver dock justeringar. Xenosaga fungerade endast acceptabelt vid originalupplösning, och även då kunde viss prestandaförlust märkas. Shadow of the Colossus krävde liknande kompromisser. Burnout 3: Takedown, känt för sina snabba hastigheter och intensiva visuella effekter, tappade under vissa moment från 60 FPS, vilket kan påverka spelkänslan.

    Slutsats: En kapabel PS2-emuleringsdator i miniformat

    Radxa X4 visar sig vara ett utmärkt val för den som vill bygga en kompakt, strömsnål men kraftfull retrospelmaskin med stöd för PlayStation 2-emulering. Med förmågan att köra ett brett utbud av titlar i högre upplösning och med god prestanda – samt enkel installation via Batocera – placerar sig denna SBC som ett fullgott alternativ till större datorer, och ett överlägset val framför Raspberry Pi 5 i detta sammanhang.

    Prisjämförelse (cirka, inkl. moms/frakt):

    • Raspberry Pi 5, 4 GB: ca 799 kr
    • Radxa X4: ca 1130 kr
    • Zimablade: ca 1000 kr (inkl. frakt från t.ex. Hongkong)

    Observera att priser kan variera över tid och mellan återförsäljare.

    Innehållet ovan som behandla PS2 emulering är data som kommer ifrån

    https://www.xda-developers.com/this-raspberry-pi-killer-is-great-at-emulating-ps2-games

    Radxa X4 – Tekniska Specifikationer

    Processor (SoC): Intel® N100 (Alder Lake-N) – 4 kärnor / 4 trådar, upp till 3,40 GHz turbo, 6 MB Smart Cache, stöd för Intel GNA 3.0 och IPU 6.0

    Grafik: Intel® UHD Graphics, upp till 750 MHz; stöd för DirectX 12.1, OpenGL 4.6 och OpenCL 3.0

    Minne och lagring

    LPDDR5 RAM: 4 GB, 8 GB, 12 GB eller 16 GB (~4800 MHz)

    Lagring: M.2 2230 NVMe SSD via PCIe 3.0 ×4; valbar eMMC på vissa SKU:er

    Gränssnitt och anslutningar

    USB: 3 × USB 3.2 Gen 1 (Type‑A), 1 × USB 2.0 (Type‑A)

    Video: 2 × micro HDMI med upp till 4K @ 60 fps

    Ethernet: 2.5 Gbps RJ45 med PoE-stöd (med tillbehör)

    Trådlöst: Wi‑Fi 5 / Bluetooth 5.0 eller Wi‑Fi 6 / Bluetooth 5.2 beroende på modell

    GPIO: 40-polig header styrd av RP2040 mikrokontroller (Cortex‑M0+ @ 133 MHz), med stöd för 2×SPI, 2×UART, 2×I²C, 16×PWM, 8×PIO samt 5 V och 3.3 V ström

    Extra: 3.5 mm ljudutgång + mikrofoningång, RTC-batterisockel, fläktkontakt, Power- och BOOTSEL-knappar

    Strömförsörjning och drift

    Strömmatning: USB‑C PD (12 V, ≥ 2.5 A), PoE-stöd

    Effektförbrukning: Ca 18–25 W vid belastning

    TDP: CPU har TDP på ~6 W; fabriksinställt BIOS begränsar PL1 till 6 W

    Kylning: Aktiv kylning rekommenderas vid full belastning

    Temperaturintervall: 0 °C till ca 60 °C

    Mjukvarustöd

    Operativsystem: Windows 11 (64-bit), Debian, Ubuntu

    Utvecklingsstöd: GPIO via Linux-bibliotek, Pico SDK för RP2040

    Snabbspecifikation

    Funktion Detalj
    CPUIntel N100, 4 kärnor @ 3.40 GHz
    GPUIntel UHD Graphics (750 MHz)
    RAM4–16 GB LPDDR5
    LagringNVMe m.2 (PCIe 3.0 ×4), eMMC
    USB3× USB 3.2, 1× USB 2.0
    Display2× micro HDMI, 4K@60 fps
    Ethernet2.5 Gbps, PoE-stöd
    TrådlöstWi‑Fi 5/6 + BT 5.0/5.2
    GPIO40-pin via RP2040
    StrömUSB‑C PD 12 V / PoE
    KylningAktiv rekommenderas
    OS-stödWindows 11, Debian/Ubuntu
    Temperaturområde0 °C – 60 °C

    Sammanfattning

    Radxa X4 är en kraftfull x86-baserad SBC med Intel N100 och LPDDR5, vilket gör den betydligt snabbare än många ARM‑baserade alternativ. Den stöder NVMe-lagring, 2.5 Gbps Ethernet, dual‑4K HDMI och GPIO-expansion via RP2040. Perfekt för utvecklare och entusiaster som behöver x86-kompatibilitet, kraftfull grafik och robusta anslutningar.

    Modeller med Wi‑Fi 6/BT 5.2 kräver ofta minst 8 GB RAM. Enklare konfigurationer har Wi‑Fi 5/BT 5.0.

    Källor: radxa.com, docs.radxa.com, bret.dk, tomshardware.com, dl.radxa.com

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Förbättrat stöd för Apple HFS/HFS+ i Linux 6.17 – omfattande buggfixar och räddad funktionalitet

    Under lång tid har HFS och HFS+ – Apples äldre filsystem – levt i skymundan i Linuxvärlden. Drivrutinerna har varit övergivna i över ett decennium och har orsakat fler problem än de löst. Diskussioner fördes tidigare i år om att helt slopa stödet i Linuxkärnan, men istället har flera utvecklare tagit initiativ till att återuppliva och stabilisera koden. Resultatet börjar nu märkas i Linux 6.17.

    I samband med merge-fönstret rapporterade utvecklaren Viacheslav Dubeyko att det fortfarande finns omkring 221 öppna buggar i HFS/HFS+-drivrutinerna. Många av dessa har identifierats genom testsviten xfstests, som ofta lämnar volymer i ett korrupt tillstånd. Den pågående kodgranskningen har dock lett till konkreta förbättringar.

    Exempel på viktiga åtgärder:

    • Kodstädning i I/O-hantering:
      Johannes Thumshirn har förbättrat strukturen i funktionen hfsplus_submit_bio() för ökad läsbarhet och robusthet.
    • Metadatahantering förbättrad:
      Tetsuo Handa har åtgärdat ett syzbot-rapporterat problem i hfsplus_create_attributes_file() som uppstod när metadata i attributfilen blivit korrupt.
    • Onödiga varningar borttagna:
      Yangtao Li har tagit bort en onödig WARN_ON()-anrop i hfsplus_free_extents() som kunde orsaka falska felrapporter vid fria block.
    • Fler minnesrelaterade fel har rättats:
      • Problem med slab out-of-bounds i hfs_bnode_read() och hfsplus_bnode_read() har åtgärdats genom validering av offset och längd innan åtkomst till B-trädnoder.
      • Överläst stränglängd i hfsplus_uni2asc() kunde leda till minnesfel om namnposter i B-trädet var korrupta – detta är nu fixat.
      • En general protection fault i hfs_find_init() vid skapandet av B-trädsobjekt har eliminerats.
    • Bättre kompatibilitet med testsystem:
      Den generiska testcasen generic/001 lyckas nu köra utan fel, tack vare att raderade B-trädnoder rensas korrekt.

    Framtiden för HFS/HFS+ i Linux

    Den senaste utvecklingen innebär ett lyft för användare som fortfarande arbetar med äldre Mac-media, såsom externa diskar och arkivformat. Istället för att förlora stödet helt får HFS och HFS+ nu en välbehövlig modernisering, vilket också gynnar filsystemstester och verktygsutveckling under Linux.

    Noterbart är att Linux 6.17 också innehåller förbättringar för FireWire (IEEE-1394) – ett gränssnitt som historiskt varit vanligt på Apple-datorer.

    https://www.phoronix.com/news/Apple-HFS-Linux-6.17

    FAKTARUTA: Vad är HFS och HFS+?

    HFS (Hierarchical File System)
    Introducerades av Apple 1985 som standardfilsystem för Mac OS.
    – Bygger på en B-trädsstruktur för kataloger och filer
    – Stödjer filmetadata via så kallade ”resource forks”
    – Har begränsat stöd för moderna funktioner som filrättigheter och långa filnamn

    HFS+
    Lanserades 1998 som en förbättrad version av HFS, ibland kallad ”Mac OS Extended”.
    – Stöd för längre filnamn (upp till 255 tecken)
    – Unicode-baserad namngivning
    – Effektivare hantering av stora volymer och filer
    – Införde journalföring (HFS+ Journaled)

    Användning och efterföljare
    HFS+ var Apples primära filsystem i över 20 år – från Mac OS 8 till macOS Sierra.
    2017 ersattes det av APFS (Apple File System) i macOS High Sierra för SSD-baserade system.

    Under Linux
    – Linuxkärnan har haft stöd för både HFS och HFS+ i läs-/skrivläge
    – Stödet har varit bristfälligt under lång tid och lämnades länge utan aktivt underhåll
    – Från Linux 6.17 påbörjades en ny satsning på att stabilisera och bevara stödet
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Stöd för HDR video i Chromium

    Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`.

    För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och HDR-kapabiliteter. Detta ger kompositorn möjlighet att mappa färger och ljusstyrka korrekt, snarare än att förlita sig på generella antaganden.

    Den här förändringen, som nyligen integrerades i Chromiums kodbas, innebär att HDR-video nu återges korrekt i Chromium på HDR-kompatibla Wayland-miljöer. Tidiga tester visar redan lovande resultat i KDE Plasma 6.4.2 – användare med stödjande hårdvara kan se fram emot djupare svärta, klarare högdagrar och generellt förbättrad bildkvalitet i HDR-innehåll.

    Att funktionen har en separat flagga som är aktiverad som standard innebär att utvecklare enkelt kan avaktivera stödet vid behov, exempelvis om problem uppstår på vissa konfigurationer. När den nya implementationen mognat förväntas det äldre stödet via `zcr_color_manager_v1` att tas bort, vilket förenklar och moderniserar Chromiums färghantering under Wayland.

    Det här är ett stort steg framåt för Linux-användare som länge efterfrågat fullvärdigt HDR-stöd i webbläsare. Även om HDR-understödet fortfarande varierar mellan olika distributioner, skrivbordsmiljöer och drivrutiner, markerar detta en viktig milstolpe i Waylands utveckling som modern displaystack för Linux.

    https://linuxiac.com/hdr-video-playback-lands-in-chromium-on-wayland

    FAKTARUTA: Vad är HDR, Chromium och Wayland?

    HDR (High Dynamic Range)
    HDR står för High Dynamic Range och är en teknik som förbättrar kontrast och färgåtergivning i bild och video.
    Det innebär:
    – Djupare svärta och ljusare högdagrar
    – Fler detaljer i både ljusa och mörka partier
    – Mer nyanserade och verklighetstrogna färger

    För att visa HDR krävs:
    – HDR-kompatibel bildskärm
    – HDR-innehåll
    – Programvara med HDR-stöd (t.ex. webbläsare)

    Chromium
    Chromium är ett öppen källkod-projekt för webbläsare som ligger till grund för bland annat:
    – Google Chrome
    – Microsoft Edge
    – Brave
    – Vivaldi

    Chromium utvecklas främst av Google och fungerar som en plattform för nya webbtekniker och funktioner – inklusive HDR-stöd på Wayland.

    Wayland
    Wayland är en modern ersättare för det äldre X11-systemet i Linux. Det är ett protokoll och ett display-server-system som hanterar grafikutmatning och inmatning från mus/tangentbord.

    Fördelar med Wayland:
    – Enklare och säkrare arkitektur
    – Mindre latens och bättre prestanda
    – Bättre stöd för moderna tekniker som HDR, HiDPI och touch

    Wayland används idag i skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE Plasma, men stödet varierar beroende på distribution och hårdvara.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL

    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.

    Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.

    Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.

    HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.

    Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.

    Sammanfattning:
    HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.

    Kan laddas ner här : https://www.heliumos.org/download/

    https://linuxiac.com/alma-based-heliumos-10-is-out-heres-what-i-think

    Fakta: HeliumOS 10

    • Bas: AlmaLinux (Kitten 10)
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (signerad för Secure Boot)
    • Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
    • Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
    • Kommandotolk: Zsh som standard
    • Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
    • Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
    • Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
    • Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
    • Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget

    HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 25.10 introducerar TPM-baserad diskkryptering – säkrare uppstart med hårdvarustöd

    TPM fungerar som en dörrvakt till din dators hårdvara. Till skillnad från en vanlig dörrvakt, som man riskerar att stöta ihop med i verkliga livet, har TPM en funktion att fylla.

    Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module.

    Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten – och gör det svårare för angripare att kringgå skyddet.

    Vad är fullständig diskkryptering (FDE)?

    FDE innebär att hela innehållet på din hårddisk krypteras, vilket gör det oläsligt utan rätt nyckel. Om datorn skulle stjälas, går det inte att komma åt datan utan att först låsa upp disken. Ubuntu har länge erbjudit FDE som ett val under installationen, där du anger ett lösenord som krävs varje gång systemet startas.

    Vad tillför TPM-stödet?

    TPM (Trusted Platform Module) är ett inbyggt säkerhetschip som finns i de flesta moderna datorer. Ubuntu 25.10 kan nu använda detta chip som en del av krypteringskedjan, vilket möjliggör:

    • Integritetskontroll vid uppstart
      TPM verifierar att inget i systemets firmware eller bootloader har ändrats sedan installationen. Om något avviker, vägrar TPM låsa upp disken.
    • Automatisk upplåsning på betrodd maskinvara
      Så länge systemet är oförändrat, låser TPM upp disken utan att du behöver skriva in något lösenord – om du inte aktiverat dubbelt skydd.
    • Skydd mot fysisk åtkomst
      Försöker någon flytta hårddisken till en annan dator, eller ändra hårdvaran, fungerar inte upplåsningen – och systemet kräver återställningsnyckeln.

    Nyheter i Ubuntu 25.10:s implementation

    Ubuntu har arbetat med TPM/FDE sedan version 23.10. I 25.10 är funktionen fortfarande experimentell, men redo att testas av fler. Här är de viktigaste nyheterna:

    1. Automatisk kompatibilitetskontroll

    Installationsprogrammet kontrollerar att systemet har ett modernt TPM-chip utan kända sårbarheter. Om din dator inte klarar kraven, visas inga alternativ för hårdvarubaserad kryptering – i stället får du en tydlig varning.

    2. Återställningsnyckel – din säkerhetslina

    När TPM-stödet aktiveras skapas en återställningsnyckel. Den används i nödfall, till exempel om:

    • Du uppdaterar BIOS/firmware
    • Du byter ut viktig hårdvara
    • TPM tror att något är fel – även om det inte är det

    Nyckeln visas tydligt under installationen. Du kan:

    • Skriva ner den
    • Spara den som fil (utanför livesystemet)
    • Skanna den som QR-kod

    Skulle du tappa bort den, finns möjlighet att generera en ny via säkerhetscentret, så länge du fortfarande har åtkomst som administratör.

    3. Extra lösenord – för dig som vill ha dubbelt skydd

    Du kan välja att lägga till ett eget lösenord som måste anges vid uppstart, även om TPM godkänner systemets tillstånd. Detta ger ett extra lager av skydd – praktiskt för känsliga miljöer.

    4. Smartare uppdateringar

    För vissa uppdateringar (exempelvis DBX), där TPM kan förutse det nya tillståndet, krävs inga extra åtgärder – systemet startar som vanligt. Men om en förändring gör att TPM inte längre känner igen uppstartsmiljön, måste du:

    • Verifiera ändringen med din återställningsnyckel
    • Godkänna det nya tillståndet som betrott

    Ubuntu 25.10 förvarnar också om en firmwareuppdatering kan påverka andra operativsystem på samma dator – exempelvis Windows med BitLocker.

    5. Förbättrat stöd för stängda drivrutiner

    Ubuntu jobbar aktivt för att TPM/FDE ska fungera även med proprietära drivrutiner, som Nvidia. Genom att paketera kärnan och viktiga komponenter i Snap, kan man säkerställa att TPM-mätningar stämmer – även när drivrutiner är stängda. Detta stöd väntas vara klart innan Ubuntu 25.10 släpps.

    Viktigt: Funktionen är fortfarande experimentell

    TPM/FDE är fortfarande i testfas och inte avsedd för produktion. Har du kritisk data och inte råd att bli utelåst från systemet, bör du vänta.

    Ubuntu-teamet kommer att be om hjälp från frivilliga testare inför släppet i oktober. Målet är att samla in så mycket data som möjligt om olika system – för att säkerställa en stabil version längre fram.

    Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025

    Med TPM-baserad kryptering tar Ubuntu ytterligare ett steg mot säkerhetsnivåer som tidigare varit reserverade för företag och avancerade användare. Även om funktionen fortfarande är ny, visar den tydligt vart Ubuntu är på väg: starkare, smartare och mer automatiserad säkerhet – utan att offra användarvänlighet.

    Sammanfattning – vad får du?

    • Skydd mot manipulation vid uppstart
    • Automatisk upplåsning på betrodda system
    • Dubbelt skydd med valfritt lösenord
    • Enkel hantering av återställningsnyckel
    • Förvarning vid uppdateringar som kan påverka TPM
    • Stöd på gång för Nvidia och andra proprietära drivrutiner

    Ubuntu 25.10 lägger grunden för framtidens säkra Linuxsystem. Delta gärna i testningen – och var med och forma nästa generations kryptering på skrivbordet.

    För den senaste utvecklingen, följ diskussionen på Ubuntu Discourse:
    TPM/FDE progress for Ubuntu 25.10

    Fakta: Trusted Platform Module (TPM)

    TPM (Trusted Platform Module) är ett hårdvarubaserat säkerhetschip som används för att säkra kryptografiska nycklar, autentisera maskinvara och skydda systemintegritet vid uppstart. TPM fungerar som en isolerad ”säkerhetsankare” för funktioner som kryptering, mätning av uppstartskedjan och identitetsverifiering.

    Vad kan TPM göra?

    • Generera och lagra kryptografiska nycklar (RSA, ECC)
    • Utföra hårdvarubaserad nyckelhantering och asymmetrisk kryptering
    • Verkställa ”measured boot” – mäta och logga firmware och bootloader
    • Ge stöd för BitLocker och LUKS-kryptering utan användarlösenord
    • Stöd för ”sealing” och ”unsealing” av data baserat på PCR-värden
    • Skydda identitetscertifikat och lösenord med fysisk isolering
    • Verkställa plattformsautentisering vid fjärråtkomst (t.ex. VPN, Zero Trust)
    • Integreras med Secure Boot och UEFI för säker uppstart

    Versioner och skillnader

    Det finns två huvudsakliga TPM-versioner i praktisk användning: 1.2 och 2.0. De skiljer sig i funktion, säkerhetsmodell och algoritmstöd:

    Funktion TPM 1.2 TPM 2.0
    Specifikation 2009 (TPM Main Spec v1.2) 2015 (ISO/IEC 11889:2015)
    Algoritmstöd Endast SHA-1, RSA-2048 SHA-1, SHA-256, ECC, RSA, HMAC, AES
    Flexibilitet Fast funktionalitet Modulärt och utbyggbart (via profiles)
    Plattformsintegration Endast PC PC, mobil, embedded, IoT
    Autoriseringsmodell Owner Password (enklare modell) Policy- och sessionsbaserat (mer flexibelt)
    UEFI/Secure Boot-stöd Begränsat Fullt stöd
    Stöd i OS Windows 7–11, Linux Windows 10/11, Linux, Android, macOS (begränsat)

    Teknisk fördjupning

    • PCR (Platform Configuration Registers): TPM innehåller 24 PCR-register som loggar uppstartsmiljön, vilket möjliggör ”measured boot” och att endast ladda upp systemet om det matchar tidigare godkända tillstånd.
    • Endorsement Key (EK): Permanent, unik nyckel som identifierar TPM-chippet. Används för att skapa certifikat och verifiera plattformens identitet.
    • Attestation: Möjlighet att kryptografiskt bevisa TPM-tillståndet för fjärrtjänster. Vanligt inom säkerhetspolicy, t.ex. i företag eller molnplattformar.
    • NV Storage: Permanent lagring i TPM för att bevara nycklar och policydata över omstarter.

    Säkerhetsaspekter

    • TPM:s privata nycklar lämnar aldrig chippet
    • Sårbar för fysiska attacker endast vid avancerad hårdvaruåtkomst
    • Kan vara integrerad (fTPM i firmware) eller dedikerad (discret TPM)
    • Skyddas av TPM-firmware, men uppdateringar krävs för kända buggar

    Mer information

    https://ostechnix.com/ubuntu-25-10-tpm-backed-full-disk-encryption-fde

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • glibc 2.42 släppt – med stöd för C23, förbättrad prestanda och säkerhetsfixar

    Den senaste versionen av GNU C Library, glibc 2.42, är nu tillgänglig. Den innehåller omfattande nyheter: stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024, förbättrad minnesallokering, nya matematikfunktioner samt ett antal säkerhetsrelaterade buggfixar.

    Efter sex månaders utveckling har GNU-projektet tyst släppt version 2.42 av glibc – det standardbibliotek i C som fungerar som navet mellan användarprogram och Linuxkärnan.

    Förbättrat språkstöd: ISO C23 och nya matematikfunktioner

    glibc 2.42 stärker stödet för den kommande ISO C23-standarden. Bland nyheterna finns flera nya hjälpfunktioner i <math.h>, inklusive:

    • compoundn
    • pown
    • powr
    • rootn
    • rsqrt-familjen (snabba, approximativa varianter)

    Dessa kompletteras med typgeneriska makron i <tgmath.h>.

    Dessutom introduceras de nya C2Y-funktionerna för absolutbelopp av osignerade heltal, såsom uabs och ulabs, vilket breddar bibliotekets numeriska kapacitet.

    Prestandalyft: snabbare malloc och större cache

    Minnesallokeraren malloc har fått ett rejält lyft:

    • Stöd för cachning av block upp till 4 MB
    • Snabbare hantering av små allokeringar
    • Ny systeminställning: glibc.malloc.tcache_max, som gör det möjligt att finjustera cachebeteendet

    Trådhantering och felsökning

    glibc 2.42 introducerar även:

    • pthread_gettid_np: en ny hjälpfunktion för att hämta kernel-tråd-ID utan plattformsberoende systemanrop.
    • SFrame-stöd: komprimerad, debuggervänlig stackmetadata för bättre felsökning. Aktiveras med --enable-sframe och kräver Binutils ≥ 2.45.

    Utökat arkitekturstöd

    glibc kan nu automatiskt känna igen nya processorfamiljer, inklusive:

    • Intel: Arrow Lake, Panther Lake, Clearwater Forest, Diamond Rapids
    • IBM: z17-mainframes

    Säkerhetsfixar: fyra CVE:er åtgärdade

    glibc 2.42 täpper till flera sårbarheter:

    • CVE-2025-0395: Buffertöverskridning i assert()-meddelanden
    • CVE-2025-5702 och CVE-2025-5745: Felaktig hantering av Power10:s vektorregister, som kan orsaka fel i strcmp()/strncmp()
    • CVE-2025-8058: Dubbel friering i POSIX-regexmotorn

    Inga av dessa sårbarheter har, såvitt känt, utnyttjats i det vilda – men uppdateringar bör ändå distribueras utan dröjsmål.

    https://linuxiac.com/glibc-2-42-lands-with-new-features-cve-fixes-and-performance-gains

    Vad är glibc?

    glibc (GNU C Library) är det centrala C-standardbiblioteket för Linux och andra UNIX-liknande system. Det fungerar som gränssnitt mellan användarprogram och Linuxkärnan, och innehåller funktioner för minneshantering, trådar, filhantering, strängoperationer med mera.

    glibc utvecklas av GNU-projektet och har använts sedan början av 1990-talet. Det är en av de mest grundläggande komponenterna i ett Linuxsystem.

    Nyheter i glibc 2.42 (juli 2025)

    • Stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024.
    • Nya matematikfunktioner i <math.h>: pown(), rootn(), rsqrt() m.fl.
    • Stöd för osignerade absolutbeloppsfunktioner: uabs, ulabs.
    • Förbättrad malloc med snabbare trådcache och stöd för block upp till 4 MB.
    • Ny funktion: pthread_gettid_np() för att hämta kernel-tråd-ID.
    • Stöd för SFrame – effektiv stack-spårning (kräver Binutils ≥ 2.45).
    • Stöd för nya CPU-arkitekturer: Intel Arrow Lake, Panther Lake, m.fl. samt IBM z17.
    • Fyra säkerhetssårbarheter (CVE:er) har åtgärdats, bl.a. en buffer overflow i assert().

    glibc 2.42 för med sig viktiga förbättringar inom standardkompatibilitet, prestanda och säkerhet.

  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.

    Nya funktioner

    NyhetBeskrivning
    Playback HistoryNy Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
    VU‑mätare i GTKDen populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
    Album Artist i APEAlbum Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
    Opus ReplayGainKänner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
    TexthämtningLåtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
    SystemfärgerFärgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.

    Förfinat ljud & gränssnitt

    • PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
    • Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
    • Små ljudfiler identifieras snabbare.
    • Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
    • SDL‑utgången stöder nu SDL 3.

    Skin‑nyheter

    • Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
    • Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.

    Polerade detaljer

    • Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
    • Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
    • FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
    • Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
    • OpenMPT‑pluginen används som standard för S3M‑filer.
    • Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.

    Tillgänglighet

    • Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
    • Linux­användare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.

    Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.

    https://audacious-media-player.org/download

    Audacious 4.5 Open-Source Audio Player Adds Playback History Plugin, Winamp 2.9 Skin

    Audacious 4.5

    • Bakgrund & historia:
      – Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
      – Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättvikts­alternativ till tyngre spelare.
      – Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
    • Tekniska nyheter i 4.5:
      • Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
      • VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
      • Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
      • Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
      • Automatisk texthämtning från lrclib.net.
      • Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
      • Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
      • Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
      • Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
      • SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
    • Vad Audacious klarar av:
      • Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
      • Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
      • 10‑bands grafisk EQ, ReplayGain, gapless & crossfade (via plugins).
      • Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
      • MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
    • Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org. Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.

    Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux-Libre 6.16 Kernel Is Now Available for Software Freedom Lovers

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux Kernel 6.16 är här – men Torvalds flaggar för möjlig försening av nästa version

    Äntligen! Buggen som gjorde att 25 år gamla ljudkort som Sound Blaster kunde krascha slumpmässigt är nu fixad.

    Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan komma att försenas.

    Familjehändelser kan påverka nästa version

    Torvalds har nämligen gått ut med en varning om att arbetet med Linux 6.17 riskerar att påverkas av personliga åtaganden. Under augusti kommer han att vara bortrest i samband med både ett familjebröllop och en födelsedag, och han räknar med att vara på resande fot ungefär halva månaden – med tid i både USA och Finland.

    Eftersom Linuxutvecklingen följer en tydlig rytm med ett två veckor långt merge window (sammanslagningsfönster) – då större nyheter förs in i koden – innebär hans frånvaro att viss förskjutning kan uppstå. Torvalds har därför redan försökt snabba på processen genom att be utvecklare skicka in sina pull requests tidigare än vanligt. Hittills har han fått in omkring 50 stycken i förväg, vilket han tackar för.

    Risk för mindre försening

    Trots sin framförhållning medger Torvalds att han under andra veckan av sammanslagningsfönstret kan få svårt att hantera alla inkommande kodändringar. Skulle det bli för mycket att hinna med innan han reser vidare, kan det första utkastet av Linux 6.17 – kallat rc1 – skjutas upp med några dagar.

    – Om jag inte hinner med alla pull requests i tid, kan jag komma att fördröja rc1 något för att hinna ikapp, skriver Torvalds i sitt veckobrev.

    Han betonar dock att detta inte ska tolkas som att sena bidrag kommer accepteras i högre utsträckning. Tvärtom kan en mer pressad tidsplan leda till striktare gränser för vad som släpps in.

    Inga överraskningar i 6.16

    När det gäller Linux 6.16, som nu är tillgänglig, är det en uppdatering med fokus på stabilitet. Den innehåller främst mindre justeringar av drivrutiner samt mindre kodändringar. Det är inte någon dramatisk uppdatering, vilket enligt Torvalds är positivt.

    – Det är en ganska lugn version med små uppdateringar, inga stora förändringar. Allt ser ut att fungera som det ska, konstaterar han.

    Sound Blaster AWE32‑fixen i Linux 6.16 – 25 år senare

    Ett av de mer färgstarka inslagen i Linux 6.16 är två små men avgörande patchar som väcker liv i Creative Sound Blaster AWE32/AWE64 – ett ISA‑ljudkort som såldes på 1990‑talet. Buggen, som rapporterades sent 2023 (Bug 218185), kunde frysa hela systemet eller skapa skrapljud när moderna ljud­servrar som PipeWire växlade DMA‑läge under uppspelning.

    ”Äkta retro‑riggar som uppgraderades till nya distros låste sig plötsligt – tack vare PipeWires automatiska DMA‑växling.”

    Vad orsakade problemet?

    • DMA‑lägesväxling “i farten” – registret programmerades om medan ett PCM‑flöde spelade.
    • PipeWire förvärrade felet – fler automatiska växlingar än med äldre ALSA‑anrop gjorde buggen reproducerbar.

    Lösningen i två patchar

    PatchEffektenCommit‑författare
    force‑disable DMA when mode is changedStänger av DMA, skriver om registret, aktiverar igen → eliminerar busshäng & brusTakashi Iwai
    block DMA mode change during active PCM streamVägrar byte om kortet spelar → stoppar riskabla skrivningarTakashi Iwai

    Båda togs in strax före 6.16‑rc3 och backportas även till LTS‑grenar.

    Varför är detta intressant 2025?

    • Retro‑entusiaster får stabilt FM‑ och SoundFont‑ljud utan krascher.
    • Virtuell pass‑through av ISA‑kort i t.ex. QEMU blir tillförlitlig.
    • Bevis på långsiktigt underhåll: Linux accepterar fixar för 30‑årig hårdvara – ingen lämnas efter.

    Påverkan för olika scenarier

    MiljöVad ändras med 6.16
    Fysisk AWE32/AWE64‑rigg + PipeWireSystemfrysningar och ljudglitchar försvinner
    Retro‑rigg utan PipeWireIngen märkbar skillnad
    Moderna datorer utan ISAIngen påverkan (endast några rader kod)

    Kort sagt: Linux 6.16 räddar ett klassiskt ljudkort från random krascher – ett charmigt exempel på hur kärnprojektet fortfarande vårdar sin mest nostalgiska hårdvara.

    Uppdatering via distributioner

    För de flesta användare är det inte rekommenderat att manuellt försöka installera Linux 6.16 – särskilt inte om man inte är van att hantera lågnivåkomponenter i systemet. De som använder snabbfotade Linuxdistributioner kan få den nya kärnan som en uppdatering inom kort, medan användare av långsammare system som Ubuntu kan få vänta tills nästa stora systemuppgradering.

    Sammanfattning

    • Linux 6.16 är släppt och innehåller huvudsakligen mindre drivrutinsfixar.
    • Linux 6.17 kan komma att försenas något på grund av Linus Torvalds resor i augusti.
    • Torvalds har redan fått in ett stort antal kodbidrag i förväg för att undvika problem.
    • En eventuell försening av rc1 (första releasekandidaten) skulle bara vara några dagar.
    • Sena kodbidrag kommer inte accepteras – bidragsgivare uppmanas att hålla sig till tidsplanen.

    https://kernel.org

    Nyheter Linux 6.16 på Teknisknivå

    • CPU & arkitektur: Intel APX (32 register), Intel TDX för krypterade VM, ny flagga CONFIG_X86_NATIVE_CPU, förbättrad AMD‑SBI‑support.
    • Grafik & acceleratorer: Nouveau känner igen NVIDIA Hopper/Blackwell, Intel Xe/Arc strömsparfunktioner, AMD GPU‑patchar för Strix Point.
    • Ljud & I/O: USB Audio Offload (musik även i viloläge) och DMABUF‑>TCP zero‑copy för snabbare nätverk.
    • Fil‑ & lagringssystem: XFS får stora atomära skrivningar, Ext4 “fast commit”‑optimering och stora folios, Btrfs 50 % snabbare metadata.
    • Minne & synk: Automatisk viktad NUMA‑interleaving, Futex2‑förbättringar med lägre lås‑latens.
    • Säkerhet & diagnostik: Coredump över AF_UNIX‑socket och fscrypt‑nycklar som skyddas i hårdvara.
    • Diverse drivrutiner: Apple M2 PCIe‑stöd, Magic Mouse 2 (USB‑C), nya Wi‑Fi/Bluetooth‑ID:n, Sound Blaster AWE32‑fix efter 25 år!

    Tips: Vänta på att din distribution pushar uppdateringen – egenkompilering rekommenderas bara för avancerade användare.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • Apprise 1.12 Notification Tool Adds Nine Services, Now Supports More Than 150
    Apprise 1.12 adds nine new notification services, pushing support beyond 150 platforms, along with HTML-to-Markdown support and other improvements. The post Apprise 1.12 Notification Tool Adds Nine Services, Now Supports More Than 150 appeared first on Linux Today.
  • New IncidentRelay Platform Brings Open-Source On-Call Management
    IncidentRelay brings open-source, self-hosted on-call management with alert routing, escalation workflows, scheduling, and incident response tools. The post New IncidentRelay Platform Brings Open-Source On-Call Management appeared first on Linux Today.
  • Red Hat Will Support Your Rhel Forever Now – For a Price
    Red Hat’s RHEL Long-Life Add-On offers indefinite support with critical security patches, urgent bug fixes, and 24/7 assistance for paying customers. The post Red Hat Will Support Your Rhel Forever Now – For a Price appeared first on Linux Today.
  • BOSGAME VTA-439 Mini PC running Linux – Noise
    Explore the BOSGAME VTA-439 Mini PC’s noise levels and acoustic performance, with a closer look at fan behavior during everyday use and heavier workloads. The post BOSGAME VTA-439 Mini PC running Linux – Noise appeared first on Linux Today.
  • OpenCode: AI Agent That Reads and Edits Code in Terminal
    OpenCode is an AI coding agent that works directly in the terminal to read, understand, and edit code, helping developers streamline coding workflows. The post OpenCode: AI Agent That Reads and Edits Code in Terminal appeared first on Linux Today.
  • Cynative: Open-source Deep Research Agent
    Cynative is an open-source deep research agent designed to automate complex research tasks, gather information, and generate comprehensive insights. The post Cynative: Open-source Deep Research Agent appeared first on Linux Today.
  • 9to5Linux Weekly Roundup: July 12th, 2026
    The 300th 9to5Linux Weekly Roundup covers KDE Plasma 6.6.6, Proton 11, Debian 13.6, Wireshark 4.6.7, Ubuntu 25.10 EOL, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: July 12th, 2026 appeared first on Linux Today.
  • Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 28, 2026 (July 6 – 12)
    Catch up on the biggest open-source news, software releases, distro updates, and other notable developments from July 6–12, 2026. The post Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 28, 2026 (July 6 – 12) appeared first on Linux Today.
  • Deb Dev Builds Graphical Debian Vulnerability Exporter for Prometheus
    A Debian developer has created a graphical vulnerability exporter for Prometheus, making it easier to monitor and visualize Debian security data. The post Deb Dev Builds Graphical Debian Vulnerability Exporter for Prometheus appeared first on Linux Today.
  • PeaZip 11.2 Open-Source Archive Manager Is Out with Support for ZIM Archives
    PeaZip 11.2 is now available with support for ZIM archives, expanding the open-source archive manager’s file format compatibility and capabilities. The post PeaZip 11.2 Open-Source Archive Manager Is Out with Support for ZIM Archives appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
    Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • Dell System XPS L502X
    Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]