• RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL


    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
    https://linuxiac.com/debian-13-to-ship-with-kde-plasma-6-3-6-desktop-environment
  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion

    Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.

    I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.

    Förutsättningar

    • En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
    • Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
    • Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen

    Steg 1: Installera Node.js

    Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:

    curl -fsSL https://deb.nodesource.com/setup_18.x | sudo -E bash -
    sudo apt install -y nodejs
    

    Bekräfta installationen:

    node -v
    

    Steg 2: Installera databas

    Alternativ A: PostgreSQL (rekommenderat)

    sudo apt install -y postgresql postgresql-contrib
    sudo -u postgres psql
    

    Inuti psql:

    CREATE DATABASE wikijs;
    CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
    ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
    ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
    ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
    \q
    

    Alternativ B: MySQL / MariaDB

    sudo apt install -y mariadb-server
    sudo mysql -u root -p
    

    Inuti MySQL:

    CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    Steg 3: Installera Wiki.js

    sudo mkdir -p /opt/wikijs && cd /opt/wikijs
    sudo curl -s https://wiki.js.org/install.sh | sudo bash
    

    Fyll i databasuppgifter beroende på om du använder PostgreSQL eller MySQL.

    Steg 4: Testa att Wiki.js kör lokalt

    ss -tulpn | grep 3000
    

    Om Wiki.js körs, visas att Node.js lyssnar på 127.0.0.1:3000.

    Steg 5: Reverse proxy med Nginx eller Apache

    Alternativ A: Nginx

    sudo apt install -y nginx
    sudo nano /etc/nginx/sites-available/wikijs
    

    Innehåll:

    server {
        listen 80;
        server_name wiki.example.com;
    
        location / {
            proxy_pass http://127.0.0.1:3000;
            proxy_http_version 1.1;
            proxy_set_header Upgrade $http_upgrade;
            proxy_set_header Connection 'upgrade';
            proxy_set_header Host $host;
            proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
            proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
            proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
        }
    }
    
    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/wikijs /etc/nginx/sites-enabled
    sudo nginx -t && sudo systemctl reload nginx
    

    Alternativ B: Apache

    sudo apt install -y apache2
    sudo a2enmod proxy proxy_http proxy_wstunnel rewrite headers
    

    Skapa konfiguration:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wikijs.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName wiki.example.com
    
        ProxyPreserveHost On
        ProxyRequests Off
        ProxyPass / http://127.0.0.1:3000/
        ProxyPassReverse / http://127.0.0.1:3000/
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.access.log combined
    </VirtualHost>
    
    sudo a2ensite wikijs.conf
    sudo systemctl reload apache2
    

    Steg 6: Aktivera HTTPS med Let’s Encrypt

    Installera Certbot:

    sudo apt install -y certbot python3-certbot-nginx python3-certbot-apache
    

    För Nginx:

    sudo certbot --nginx -d wiki.example.com
    

    För Apache:

    sudo certbot --apache -d wiki.example.com
    

    Testa automatisk förnyelse:

    sudo certbot renew --dry-run
    

    Steg 7: Slutför installationen i webbläsaren

    Öppna din webbläsare och gå till:

    https://wiki.example.com
    

    Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.

    Slutsats

    Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.

    Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.

    Mer information och dokumentation: https://docs.requarks.io/

    Fakta om Wiki.js

    Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.

    Funktioner

    • Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
    • Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
    • Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
    • Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
    • Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
    • Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
    • Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.

    Vad är Markdown?

    Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:

    # Rubriknivå 1
    ## Rubriknivå 2
    
    **Fet text**, _kursiv text_
    
    - Punkt 1
    - Punkt 2
    
    [Länktext](https://exempel.se)
      

    Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.

    Mer information finns på js.wiki och daringfireball.net.

  • Debian 13 – Får nytt installationsprogram

    Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025.

    I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det har även tillkommit stöd för Apple-tangentbord som använder MTP- och SPI-teknik, vilket gör att tangentborden fungerar på ARM-baserade datorer som MacBook Pro med M1 och MacBook Air med M2.

    Installationsprogrammet kan nu dessutom installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar hanteringen av krypterade system. För system med AMD64 och ARM64 har stödet för Secure Boot förbättrats genom möjligheten att installera shim-signed.

    Bland övriga förbättringar märks att cd-rom-källor automatiskt stängs av om installationsmediet inte är en fysisk skiva, som till exempel vid installation från USB-minne eller ISO-fil. Installationsprogrammet kan också spara information om vilka firmwarepaket som ingår i det modifierade startsystemet, och stödet för skärmläsare i grafiska miljöer har blivit bättre.

    För att underlätta installation på vissa datorer där EFI-firmware fungerar bristfälligt, aktiveras numera inställningen force-efi-extra-removable i vissa fall. Installationsprogrammet har även rensats från vissa onödiga delar, till exempel wget-verktyget från BusyBox, och en del tidigare standardinställningar har tagits bort eller justerats. Även utseendet har setts över, med uppdaterad grafisk banner som följer det senaste Ceratopsian-temat.

    Linux-kärnan i installationsprogrammet är uppdaterad till version 6.12.33+deb13. Dessutom har stödet för japansk text förbättrats genom ett byte till teckensnittet MotoyaLCedar och listan över spegelservrar har setts över.

    Den som vill testa det nya installationsprogrammet kan ladda ner det från Debians webbplats, men det är viktigt att tänka på att det är en testversion som inte bör användas i skarpa system ännu.

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.

    Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.

    Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.

    Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt

    Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.

    Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
    • Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
    • Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
    • Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
    • Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
    • Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.

    När kommer den färdiga versionen av Debian 13?

    Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto:
    ”Det är klart när det är klart.”

    Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.

    Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-3-5-set-to-debut-with-debian-13

    Fakta: KDE Plasma 6.3.5 och Debian 13 ”Trixie”

    Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.

    Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).

    KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.

    Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.

    Största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland används som standard istället för X11
    • Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
    • Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
    • Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
    • Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
    • Lägre resursanvändning och bättre batteritid

    Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.

    Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.

  • Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL

    WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.

    I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:

    • på en hyrd VPS
    • eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox

    För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:

    • RHEL eller Rocky Linux
    • Debian
    • Ubuntu

    Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.

    Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.

    Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.

    Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.

    Introduktion

    • WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
    • Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
    • MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
    • WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
    1. Förutsättningar
    2. Installera LAMP-stacken
    3. Skapa WordPress-databas och användare
    4. Uppdatera systemet
    5. Ladda ned och installera WordPress
    6. Skapa virtuell Apache-värd
    7. (Tillägg) WordPress på RHEL
    8. (Tillägg) Installera WP-CLI

    Innehållsförteckning

    1. Förutsättningar

    • Debian 13 eller Ubuntu 24.04 eller RHEL 9
    • Sudo- eller root-åtkomst
    • Internetanslutning
    • (Rekommenderat) Domän pekad till servern

    2. Uppdatera systemet

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt update -y && sudo apt upgrade -y
    
    # RHEL
    sudo dnf update -y
    

    3. Installera LAMP-stacken

    3.1 Apache

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt install apache2 -y
    sudo systemctl start apache2
    sudo systemctl enable apache2
    
    # RHEL
    sudo dnf install httpd -y
    sudo systemctl start httpd
    sudo systemctl enable httpd
    

    3.2 MariaDB

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt install mariadb-server -y
    
    # RHEL
    sudo dnf install mariadb-server -y
    

    Starta & aktivera (gäller alla):

    sudo systemctl start mariadb
    sudo systemctl enable mariadb

    3.3 Installera PHP

    Snabb installation av PHP 8.4

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt update
    sudo apt install php8.4 libapache2-mod-php8.4 php8.4-fpm \
                     php8.4-mysql php8.4-xml php8.4-mbstring php8.4-curl -y
    
    # RHEL 9
    sudo dnf install epel-release -y
    sudo dnf install https://rpms.remirepo.net/enterprise/remi-release-9.rpm -y
    sudo dnf module enable php:remi-8.4 -y
    sudo dnf install php php-mysqlnd php-xml php-mbstring php-curl php-fpm -y
    

    4. Skapa WordPress-databas och användare

    sudo mysql
    
    CREATE DATABASE wpdatabase;
    CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    5. Ladda ned och installera WordPress

    Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.

    cd /var/www/html
    wget https://wordpress.org/latest.zip
    unzip latest.zip
    rm latest.zip
    chown -R www-data:www-data wordpress/
    find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
    find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;
    
    cd wordpress
    mv wp-config-sample.php wp-config.php
    nano wp-config.php
    

    Justera:

    define( 'DB_NAME', 'wpdatabase' );
    define( 'DB_USER', 'wpuser' );
    define( 'DB_PASSWORD', 'DittStarkaLösenord' );
    
    
    wp core install \
      --url="https://din-domän.se" \
      --title="Min WordPress-sida" \
      --admin_user="admin" \
      --admin_password="starkt_lösenord" \
      --admin_email="admin@example.com"
    
    Ändra rättigheterna på filerna. 
    
    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/wordpress
    sudo find . -type d -exec chmod 755 {} \;
    sudo find . -type f -exec chmod 644 {} \;

    6. Skapa virtuell Apache-värd

    # Debian / Ubuntu
    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wordpress.conf
    
    # RHEL
    sudo nano /etc/httpd/conf.d/wordpress.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName din-domän.se
        DocumentRoot /var/www/html/wordpress
    
        <Directory /var/www/html/wordpress>
            AllowOverride All
        </Directory>
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/access.log combined
    </VirtualHost>
    

    Aktivera och starta om:

    # Debian / Ubuntu
    sudo a2enmod rewrite
    sudo a2ensite wordpress.conf
    sudo apachectl -t
    sudo systemctl restart apache2
    
    # RHEL
    sudo systemctl restart httpd
    

    7. (Tillägg) WordPress på RHEL – SELinux-justeringar

    Om SELinux är aktivt:

    sudo setsebool -P httpd_can_network_connect_db 1
    sudo chcon -R -t httpd_sys_rw_content_t /var/www/html/wordpress
    

    8. (Tillägg) Installera WP-CLI

    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    

    Testa:

    wp --info
    

    Exempel på helautomatisk installation:

    wp core install \
      --url="din-domän.se" \
      --title="Min WP-sajt" \
      --admin_user="admin" \
      --admin_password="lösen" \
      --admin_email="mail@example.com"
    

    Klar!

    Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.

    Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.

    Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.

    VPS kan t.ex hyras hos Spacedump IT AB

  • Armbian 25.5 släppt – Stöd för fler SBC-enheter och förbättrad prestanda

    Armbian 25.5 är en ny version som förbättrar både prestanda, säkerhet och hårdvarukompatibilitet för flera ARM-baserade single-board-datorer (SBC). Den lanserades tre månader efter Armbian 25.2 och inkluderar nu stöd för nya enheter som Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, TI SK-AM69, Mediatek Genio-serien, Radxa NIO 12L, Qualcomm Robotics RB5, Radxa Cubie A5E, SMART AM40 och PocketBeagle2.

    En annan stor nyhet är att Armbian 25.5 lägger till stöd för Linux-kärnan 6.14 för Rockchip64-enheter, samt möjligheten att använda konfigurerbara patchar för att bygga rena mainline-kärnor.

    Denna version förbättrar också systemstarten och stödet för periferiutrustning genom att uppdatera U-Boot och firmware. HDMI- och ljudstödet har förbättrats för Rockchip RK3588-enheter som Rock 5B och Youyeetoo R1. Dessutom har EFI-partition och Btrfs-subvolymer förbättrats för en mer flexibel systemlayout och start.

    Armbian 25.5 innehåller även fixar för boot-script och förenklad loggning för smidigare provisionering och felsökning. Wi-Fi-setupen har förbättrats, likaså dynamisk overlay-synlighet och hantering av BSP-byten för ett renare arbetsflöde. Dessutom har det blivit enklare att använda seriell konsol.

    En annan intressant funktion är att Armbian 25.5 uppdaterar sitt applikationsbibliotek, vilket gör det möjligt att installera populära självhousade applikationer direkt via armbian-config. Bland dessa finns bland annat Home Assistant, Stirling PDF, Navidrome, Grafana, NetData och Immich.

    I denna releasecykel har Armbian också vunnit 2025 års NetBox Hero Awards, vilket hedrar projektets engagemang för innovation, automatisering och transparens inom infrastruktur.

    För att ta del av alla nyheter och ladda ner Armbian 25.5, kan du besöka den officiella webbplatsen, där du hittar versioner för ett stort antal ARM-enheter, inklusive de flesta Raspberry Pi-modellerna.

    Nyheter i Armbian v25.5

    • Utökad kortstöd: Stöd för flera nya och uppdaterade enheter, som TI SK-AM69, Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, och PocketBeagle2.
    • Uppströms firmwareintegration: Bättre ljud- och HDMI-stöd för Rockchip-enheter (t.ex. Rock 5B och Youyeetoo R1).
    • Kerneluppgraderingar: Linux kernel 6.14 (edge branch) för Rockchip64-enheter, förbättrad prestanda och periferistöd.
    • Filsystem- och startförbättringar: Förbättringar för EFI-partition och BTRFS undervolymer.
    • Stabilitets- och kvalitetsförbättringar: Fixar för startskript, förbättrad serial console-stöd och förenklad loggning.
    • armbian-config: Förbättrad användargränssnitt och verktyg för att hantera självhostade applikationer (t.ex. Home Assistant, Grafana), Wi-Fi-stöd och nätverkskonfiguration.
    • NetBox Hero Award 2025: Armbian tilldelades detta pris för sitt innovativa arbete med automation och öppen infrastruktur.

    Läs mer om NetBox Hero Award 2025

  • Debian 12.11 ”Bookworm” släppt – innehåller 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar


    Den 17 maj 2025 tillkännagav Debianprojektet att Debian GNU/Linux 12.11 nu är officiellt släppt. Det är den elfte punktutgåvan av Debian 12-serien med kodnamnet ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller totalt 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar, vilket gör systemet mer stabilt, säkert och tillförlitligt för både stationära användare och servermiljöer.

    En stabilare Debian 12

    Debian 12.11 är inte en ny version av operativsystemet i sig, utan en så kallad punktutgåva. Det innebär att inga nya funktioner introduceras, men ett stort antal uppdateringar och förbättringar bakas in i nya installationsavbilder. Den här uppdateringen är främst till för användare som vill installera Debian på nytt eller på ny hårdvara, och som vill slippa ladda ner hundratals uppdateringar efter installationen.

    För befintliga Debian 12-användare räcker det att köra:

    sudo apt update
    sudo apt full-upgrade
    

    Bakgrunden till nummerhoppet

    Det kan verka förvirrande att Debian 12.11 är den elfte punktutgåvan – men det beror på att version 12.3 aldrig släpptes. Den ställdes in på grund av ett allvarligt problem med EXT4-filsystemet som i vissa fall kunde leda till datakorruption. Därför räknas 12.11 som den tionde faktiska utgåvan, trots versionsnumret.

    Vad har uppdaterats?

    Debian 12.11 innehåller ett brett spektrum av korrigeringar och förbättringar. Här är några av höjdpunkterna:

    Säkerhetsfixar

    Bland de 45 säkerhetsuppdateringarna märks:

    • glib2.0 – Fix för heltalsöverskridning i datumparsering (CVE-2025-3360)
    • haproxy – Åtgärd för heap-buffertöverskridning (CVE-2025-32464)
    • imagemagick – Felhantering av MIFF-bildformat rättad (CVE-2025-43965)
    • fig2dev – Fixar för flera DoS-sårbarheter (CVE-2025-31162, -31163, -31164)
    • freerdp2, libsndfile1, gdk-pixbuf, openssl, openssh med flera har också fått viktiga uppdateringar

    Det är särskilt viktigt att dessa säkerhetsuppdateringar installeras snabbt, särskilt på servrar och exponerade system.

    Exempel på buggfixar

    Här är några av de 81 övriga rättelserna i denna version:

    • debian-archive-keyring – Nya nycklar för kommande Debian 13 ”Trixie”
    • systemd – Fix för loggrotation och notifiering i vissa konfigurationer
    • netplan.io – Förbättrad hantering av nätverksgränssnitt i molnmiljö
    • grub2 – Stabilitetsförbättringar vid EFI-boot på nyare datorer
    • cups – Korrigeringar för skrivarkompatibilitet
    • pulseaudio – Fix för volymbuggar vid användning av vissa USB-headsets
    • gcc-12 – Rättad felhantering av stackskydd på AArch64-plattformar
    • docker.io, containerd, runc – Återuppbyggda med nyare beroenden

    Utöver detta har flera språkfiler, dokumentationer och hjälpprogram uppdaterats för bättre stabilitet och användarupplevelse.

    Nya installationsavbilder

    Debian 12.11 finns nu tillgänglig i form av uppdaterade installationsavbilder för alla officiellt stödja arkitekturer, inklusive amd64, arm64, i386, mips64el och fler. Dessa ISO-avbilder innehåller alla de senaste säkerhets- och buggfixarna direkt, vilket sparar mycket tid vid nyinstallation.

    Ladda ner den senaste versionen från Debians officiella sida:

    https://www.debian.org/distrib

    Långsiktigt stöd

    Debian 12 kommer att få säkerhetsuppdateringar till minst juni 2026 genom det ordinarie säkerhetsstödet. Därefter förväntas systemet stödjas genom Debian LTS (Long Term Support) fram till mitten av 2028.

    Mer information

    En fullständig lista över uppdaterade paket, versionsnummer och säkerhetsrelaterade CVE-ID:n finns i det officiella tillkännagivandet:

    https://www.debian.org/News/2025/20250517


  • 5 verktyg för att övervaka och felsöka disk-I/O-prestanda i Linux (Ubuntu / debian)

    5 verktyg som ser till att du upptäcker diskproblem i tid.

    När en Linux-server börjar kännas seg är disk-I/O (input/output) ofta boven. Att kunna övervaka diskaktivitet hjälper dig att snabbt hitta flaskhalsar och optimera servern.

    Här är 5 kraftfulla verktyg du enkelt installerar och använder på Ubuntu.


    1. iostat – Visar hur diskar och partitioner används

    Kortfattat:
    iostat mäter läsning, skrivning och belastning på dina hårddiskar och partitioner.


    🛠 Installation:

    sudo apt update
    sudo apt install sysstat
    

    📋 Användning:

    1. Visa enkel diskstatistik: iostat -d
    2. Visa detaljerad statistik (med fler kolumner): iostat -x
    3. Lägg till tidstämpel i rapporten: iostat -xt
    4. Visa statistik varannan sekund, totalt 10 gånger: iostat -d 2 10
    5. Spara resultatet i en fil: iostat -d 2 10 > diskrapport.txt

    💡 Tips:
    Förklaringar av alla kolumner hittar du med:

    man iostat
    

    2. sar – Loggar systemaktivitet över tid

    Kortfattat:
    sar samlar statistik om CPU, disk, nätverk och minne — perfekt för att analysera systemets prestanda i efterhand.


    🛠 Installation:

    sudo apt update
    sudo apt install sysstat
    

    ⚙️ Aktivera loggning:

    1. Öppna inställningsfilen: sudo nano /etc/default/sysstat
    2. Ändra ENABLED="false" till: ENABLED="true"
    3. Spara och stäng (Ctrl+O, Enter, Ctrl+X).
    4. Starta och aktivera tjänsten: sudo systemctl enable sysstat sudo systemctl start sysstat

    📋 Användning:

    • Visa övergripande diskaktivitet: sar -b
    • Visa detaljer för varje disk: sar -d
    • Se historisk data från en viss tid: sar -d -s 10:00:00 -e 11:00:00

    🔔 OBS:
    sar behöver några minuter efter start för att hinna samla data.


    3. iotop – Visar diskaktivitet per process

    Kortfattat:
    iotop är som top, men för diskaktivitet — visar vilka program som läser/skriver mest till disken just nu.


    🛠 Installation:

    sudo apt update
    sudo apt install iotop
    

    📋 Användning:

    • Starta iotop: sudo iotop
    • Visa endast processer (utan trådar): sudo iotop -P
    • Visa ackumulerad I/O per process: sudo iotop -a

    💡 Tips:
    iotop behöver sudo för att fungera korrekt.


    4. dstat – Realtidsövervakning av flera resurser

    Kortfattat:
    dstat ger dig en färgkodad överblick över CPU, disk, minne och nätverk — i realtid.


    🛠 Installation:

    sudo apt update
    sudo apt install dstat
    

    📋 Användning:

    • Starta dstat: dstat
    • Visa endast diskstatistik: dstat -d
    • Visa CPU, minne och disk samtidigt: dstat -cdm
    • Logga utdata till CSV-fil: dstat --output diskstatistik.csv

    💡 Tips:
    CSV-filen kan öppnas i Excel eller LibreOffice för snygga grafer.


    5. atop – Avancerad systemövervakning och historik

    Kortfattat:
    atop visar detaljerad information om disk, CPU, nätverk och minne — och sparar allt för senare analys.


    🛠 Installation:

    sudo apt update
    sudo apt install atop
    

    📋 Användning:

    • Starta atop: sudo atop
    • Ändra uppdateringsintervall till 5 sekunder: sudo atop 5
    • Läsa sparad atop-logg: sudo atop -r /var/log/atop/atop_YYYYMMDD

    🔔 OBS:
    Atop sparar loggar automatiskt till /var/log/atop/. Perfekt för att felsöka problem i efterhand.


    Sammanfattningstabell

    VerktygVad det görInstallera med
    iostatMäter disk- och partitionsaktivitetsudo apt install sysstat
    sarLoggar systemstatistik över tidsudo apt install sysstat
    iotopVisar diskaktivitet per processsudo apt install iotop
    dstatRealtidsövervakning av CPU, disk, nätverk, minnesudo apt install dstat
    atopAvancerad system- och historikövervakningsudo apt install atop

  • LMDE 7 får OEM-stöd och fler förbättringar inför lanseringen baserad på Debian 13 “Trixie”

    Linux Mint-projektet avslöjar nu fler detaljer om nästa stora version av Linux Mint Debian Edition (LMDE 7), som kommer att bygga på kommande Debian GNU/Linux 13 “Trixie”. Operativsystemet förväntas släppas i juni 2025 och kommer att föra med sig flera efterlängtade förbättringar – bland annat stöd för OEM-installationer.

    I Linux Mints nyhetsbrev för mars meddelar projektledaren Clement Lefebvre att LMDE 7 äntligen får stöd för så kallade OEM-installationer, vilket gör det möjligt att förinstallera systemet på datorer innan de säljs vidare. Funktionen har länge funnits i den vanliga Ubuntu-baserade utgåvan av Linux Mint, men har hittills saknats i LMDE. Enligt Lefebvre är detta ett viktigt steg för att göra LMDE mer attraktivt för både tillverkare och privatpersoner som donerar eller säljer begagnade datorer med Linux.

    Samtidigt fortsätter utvecklingen av filhanteraren Nemo i Cinnamon-skrivbordsmiljön. En ny version kommer att inkludera avancerad sökning med hjälp av reguljära uttryck, vilket gör det enklare att hitta filer utifrån mer specifika namnmönster. Funktionen kommer att bli tillgänglig för alla användare av Linux Mint i en kommande uppdatering.

    Teamet bakom Linux Mint jobbar också vidare med att förbättra Wayland-stödet i Cinnamon. Sedan version 21.3 är det möjligt att testa Cinnamon under Wayland, men funktionaliteten är fortfarande experimentell. Fokus ligger nu på att få tangentbordslayouter och inmatningsmetoder att fungera smidigt – något som är avgörande för användare av språk med andra teckenuppsättningar. Lefebvre betonar att även om framsteg har gjorts, krävs ytterligare arbete innan det är helt klart för bred användning.

    Utvecklarna arbetar dessutom med att ändra hur JavaScript-motorn CJS versioneras. Från och med kommande versioner kommer CJS att följa versioneringen hos Mozilla JavaScript-motorn (SpiderMonkey) som den bygger på. Det innebär att CJS kan uppdateras separat från Cinnamon, vilket enligt Lefebvre underlättar för distributioner som Debian och Ubuntu att inkludera Cinnamon utan att behöva underhålla flera versioner av motorn.

    Med dessa förbättringar fortsätter LMDE att närma sig funktionsparitet med huvudutgåvan av Linux Mint, samtidigt som det bygger vidare på den stabila grunden från Debian.

  • APT 3.0 är här – Debians pakethanterare får ny fräsch terminaldesign

    Vad är nytt i APT 3.0?

    APT 3.0 introducerar ett helt nytt utseende för kommandoradsutmatningen. Informationen om vilka paket som uppgraderas, installeras eller tas bort presenteras nu i kolumner, vilket gör det mycket lättare att snabbt överblicka förändringarna.

    Det nya gränssnittet har även färgkodning som markerar viktiga ändringar:

    • 🟩 Grönt för nya installationer
    • 🟥 Rött för paket som tas bort

    Dessutom visas installationsförloppet med Unicode-block, vilket ger ett mer modernt och grafiskt tydligt utseende.

    APT 3.0 är också mindre pratigt, med tydligare uppdelning mellan olika sektioner och mer luft i terminalfönstret, vilket gör det lättare att fokusera på det som är viktigt.

    Tekniska förbättringar och nya funktioner

    Förutom det visuella har APT 3.0 flera förbättringar under huven:

    • En ny lösare (--solver) kan aktiveras för att hantera beroenden smartare och göra autoremove mer effektiv.
    • Flaggan --target-release fungerar nu med apt list, vilket gör det enklare att sikta in sig på en viss version.
    • Du kan nu lägga till egna kommentarer i historikloggen med --comment, praktiskt för dokumentation.
    • Stöd för okomprimerade indexfiler gör APT mer flexibel med lokala speglar.
    • Pager-stöd liknande git gör att längre listor automatiskt visas bläddringsbart.
    • apt show --full visar mer detaljerad information om paketprioritet (pinning).
    • Nytt verktyg: modernize-sources, som hjälper till att uppdatera dina apt-källor.
    • Byte från GnuTLS/gcrypt till OpenSSL för bättre säkerhet och prestanda.

    Jämförelse: APT 2.x vs APT 3.0

    Funktion / SkillnadAPT 2.xAPT 3.0
    TerminalutseendeEnkel text, ej kolumnuppdeladKolumnbaserat, mer läsbart
    FärgerNejJa (rött = tas bort, grönt = installeras)
    FörloppsindikatorEnkelt textbaseratUnicode-block (grafisk stil)
    VerbositetMycket textMindre plotter, mer fokus på relevans
    Ny beroendelösare (--solver)NejJa – smartare hantering av paket
    apt list --target-releaseNejJa
    Kommentar i historik (--comment)NejJa
    Stöd för okomprimerade indexNejJa
    Automatisk pagerNejJa – likt git
    Nytt kommando: modernize-sourcesNejJa
    KrypbibliotekGnuTLS/gcryptOpenSSL

    Exempel på ny terminalutmatning i APT 3.0

    $ sudo apt full-upgrade
    
    Följande paket kommer att UPPGRADERAS:
      libc6          2.36-9 → 2.36-10
      bash           5.2.15-1 → 5.2.15-2
    Följande paket kommer att INSTALLERAS:         ← visas i grönt
      newpackage     1.0.0-1
    Följande paket kommer att TAS BORT:            ← visas i rött
      obsolete-pkg   0.9.1-1
    
    Totalt: 2 uppgraderingar, 1 ny installation, 1 borttagning
    Vill du fortsätta? [J/n]
    

    Till minne av Steve Langasek

    APT 3.0 är tillägnad minnet av Steve Langasek, en uppskattad Debian- och Ubuntu-utvecklare som haft stort inflytande över båda projekten.

    Tillgänglighet

    APT 3.0 kommer att vara standard i Debian 13 “Trixie”, som släpps sommaren 2025, och även i Ubuntu 25.04 som släpps i april 2025.

    Vill du läsa mer eller prova själv? Se Debians APT-sida för detaljer och källkod.

  • Debian 12.10 ”Bookworm” släppt – innehåller 66 buggfixar och 43 säkerhetsuppdateringar


    Debian-projektet har nu släppt Debian 12.10, den senaste uppdateringen i Debian 12 ”Bookworm”-serien. Det är den nionde punktuppdateringen för Bookworm och följer cirka två månader efter Debian 12.9.

    Intressant nog finns det ingen Debian 12.3 – den versionen hoppades över på grund av ett kritiskt fel i EXT4-filsystemet som kunde orsaka datakorruption. Därför räknas den inte in i versionsnumreringen.

    Den här uppdateringen kommer med ett förbättrat installationsmedium för dem som vill installera Debian på ny hårdvara eller som haft problem med tidigare versioner. Den gör det också enklare att slippa ladda ner en mängd uppdateringar efter en nyinstallation.

    Totalt innehåller Debian 12.10 hela 66 buggfixar för olika paket och 43 säkerhetsuppdateringar. Mer information om dessa ändringar finns i den officiella tillkännagivelsen.

    Nedladdningsbara installationsavbilder finns tillgängliga för flera arkitekturer, inklusive 64-bitars (amd64), 32-bitars (i386), PowerPC 64-bitars Little Endian (ppc64el), IBM System z (s390x), MIPS (mipsel, mips64el) samt ARM (armhf, arm64).

    För den som vill testa Debian utan att installera det finns även live-ISO-filer att ladda ner. Dessa finns dock endast för 64-bitars system och levereras med förinstallerade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma 5.27.5 LTS, GNOME 43.9, Xfce 4.18, Cinnamon 5.6.8, MATE 1.26.0, LXQt 1.2.0 och LXDE 0.10.1. Det finns också en version utan grafiskt gränssnitt för den som föredrar en textbaserad miljö.

    Befintliga Debian 12-användare behöver bara uppdatera sina system genom att köra följande kommando i terminalen:

    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    

    Alternativt går det att använda en grafisk pakethanterare, som Synaptic, för att uppdatera systemet.

    Länkar för nerladdning av Debian 12.10 finns i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    ´

  • IPFire 2.29 med Kernel 6.12 LTS

    IPFire är en populär och säkerhetsfokuserad Linux-baserad brandväggslösning med öppen källkod, särskilt anpassad för att skydda nätverk och erbjuda hög prestanda. Nu har IPFire-teamet släppt version 2.29 Core Update 192, som medför flera intressanta förbättringar och viktiga nyheter för användarna.

    Den största uppgraderingen är övergången till den senaste långtidssupportade kärnan Linux 6.12 LTS, som ersätter den tidigare Linux 6.6 LTS. Båda versionerna har officiellt stöd fram till december 2026, men version 6.12 erbjuder betydande prestandaförbättringar, inklusive upp till 40 procent snabbare TCP-prestanda, stöd för TCP fraglist Generic Receive Offload (GRO), samt förbättringar i schemaläggningen som ger lägre fördröjning vid nätverkstrafik och bättre stöd för modern hårdvara.

    Utöver kärnuppgraderingen har IPFire 2.29 Core Update 192 infört nya drivrutiner, bland annat för Realtek 8812au-chipset, och inkluderar även ny firmware specifikt för Raspberry Pi SBC:er samt U-Boot 2024.10.

    IPFire-teamet har även gjort betydande förbättringar i systemets prestanda genom att ersätta det äldre zlib-komprimeringsbiblioteket med zlib-ng, vilket ger snabbare komprimering och dekomprimering på moderna CPU:er.

    En viktig förändring är borttagandet av utskriftssystemet CUPS, eftersom det har upptäckts säkerhetsbrister och projektet inte längre aktivt underhålls. Dessutom anses de flesta moderna skrivare redan vara utrustade med inbyggt nätverksstöd, vilket minskar behovet av ett separat utskriftssystem i IPFire.

    Andra mindre förbättringar inkluderar uppdateringar av statistikverktyget collectd till version 5.12.0, förbättrad hantering av logotyper i IPFire Captive Portal, och förbättrad fransk översättning. Hastighetsmätningsverktyget speedtest-cli har även fått möjlighet att schemaläggas till regelbundna tider (varje hel och halv timme).

    IPFire 2.29 Core Update 192 är nu tillgängligt för nedladdning via den officiella webbplatsen, i form av ISO- och USB-avbildningar för 64-bitars (x86_64) och AArch64 (ARM64) hårdvaruplattformar.

    https://9to5linux.com/ipfire-hardened-linux-firewall-distro-is-now-powered-by-linux-kernel-6-12-lts

  • Debian-baserade Netrunner 25 “Shockworm” släppt

    Efter en paus på över två år är Netrunner tillbaka med version 25, kallad “Shockworm”. Denna Linux-distribution, som bygger på Debians stabila gren, är känd för att erbjuda en polerad KDE Plasma-upplevelse med många anpassningar och färdiginstallerade program, vilket gör den redo att användas direkt efter installation.

    Vad är Netrunner?

    För den som inte är bekant med Netrunner är det en distribution som funnits sedan 2010 och är särskilt populär bland användare som vill ha ett visuellt tilltalande och komplett system utan att behöva lägga tid på att installera extra mjukvara. Med fokus på användarvänlighet och multimedia kommer Netrunner med codecs för ljud och video förinstallerade, vilket gör att du slipper krångla med att konfigurera sådant själv.

    Vad är nytt i version 25 “Shockworm”?

    Den största nyheten är att Netrunner 25 nu är baserad på Debian 12 “Bookworm”, vilket innebär förbättrad säkerhet, uppdaterade paket och bättre hårdvarustöd jämfört med föregångaren Netrunner 23 “Vaporwave”, som byggde på Debian 11.

    Här är några av de viktigaste uppdateringarna i Shockworm:

    • Linux-kärna 6.1 LTS – En långsiktig supportversion som erbjuder förbättrad hårdvarukompatibilitet och säkerhet.
    • KDE Plasma 5.27.5 – Den senaste versionen av KDE:s skrivbordsmiljö som fortfarande ligger inom LTS-stöd, vilket innebär stabilitet och buggfixar.
    • Qt 5.15.2 – Denna version av Qt-ramverket säkerställer att grafiska applikationer är både snabba och stabila.

    Även om dessa versioner inte är de allra senaste, är det ett medvetet val för att garantera Debians välkända stabilitet och pålitlighet.

    Förinstallerade program

    Netrunner 25 är inte en minimalistisk distribution – här får du en mängd användbara program redan från start. Detta gör den särskilt intressant för användare som vill ha ett färdigt system utan att behöva lägga tid på att installera grundläggande verktyg. Bland de förinstallerade programmen hittar vi:

    • Firefox 128.6.0 ESR – Extended Support Release-versionen av den populära webbläsaren.
    • Thunderbird 128.7.0 ESR – Stabil och säker e-postklient.
    • LibreOffice 7.4 – Ett komplett kontorspaket för dokument, kalkylblad och presentationer.
    • VLC 3.0.21 – Den välkända mediaspelaren som kan spela upp nästan alla typer av ljud- och videoformat.
    • GIMP 2.10.24 – Kraftfull bildredigeringsprogramvara som ofta jämförs med Photoshop.
    • Inkscape 1.2 – För redigering av vektorgrafik.
    • VirtualBox 7.0 – Perfekt för att köra virtuella maskiner.
    • Transmission 3.0 – En lättanvänd Bittorrent-klient.
    • Telegram och Whatsapp – Populära meddelandetjänster för snabb kommunikation.

    Dessutom har distributionen Flatpak-stöd inbyggt, vilket gör det enkelt att installera och köra applikationer i isolerade miljöer, oavsett vad som finns i distributionens egna förråd.

    För vem passar Netrunner 25?

    Netrunner riktar sig både till nybörjare och mer avancerade användare som vill ha ett stabilt och komplett system direkt efter installation. KDE Plasma-miljön är känd för sin flexibilitet och anpassningsbarhet, vilket gör att du kan skräddarsy ditt skrivbord precis som du vill ha det.

    Om du däremot föredrar en minimalistisk distribution där du installerar allt från grunden (som till exempel Debian Netinstall eller Arch Linux), kanske Netrunner inte är rätt val för dig. Men om du vill ha ett system som fungerar ”out of the box” och där du kan börja arbeta direkt, är detta ett mycket bra alternativ.

    Var kan du ladda ner Netrunner 25?

    Är du nyfiken på att testa Netrunner 25 “Shockworm”? Besök den officiella nedladdningssidan för Netrunner för att hämta ISO-filen. Installationen är enkel och väl dokumenterad, så även den som är ny på Linux kan komma igång utan problem.

    För mer detaljerad information om alla nyheter i version 25 kan du läsa det officiella tillkännagivandet här.

    https://linuxiac.com/debian-based-netrunner-25-shockworm-released

Etikett: Debian

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…

  • Debian 13 – Får nytt installationsprogram

    Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025. I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det…

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…

  • Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL

    WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner. I den här artikeln går vi igenom hur du…

  • Armbian 25.5 släppt – Stöd för fler SBC-enheter och förbättrad prestanda

    Armbian 25.5 är en ny version som förbättrar både prestanda, säkerhet och hårdvarukompatibilitet för flera ARM-baserade single-board-datorer (SBC). Den lanserades tre månader efter Armbian 25.2 och inkluderar nu stöd för nya enheter som Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, TI SK-AM69, Mediatek Genio-serien, Radxa NIO 12L, Qualcomm Robotics RB5, Radxa Cubie A5E, SMART AM40 och…

  • Debian 12.11 ”Bookworm” släppt – innehåller 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar

    Den 17 maj 2025 tillkännagav Debianprojektet att Debian GNU/Linux 12.11 nu är officiellt släppt. Det är den elfte punktutgåvan av Debian 12-serien med kodnamnet ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller totalt 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar, vilket gör systemet mer stabilt, säkert och tillförlitligt för både stationära användare och servermiljöer. En stabilare Debian 12 Debian 12.11 är…

  • 5 verktyg för att övervaka och felsöka disk-I/O-prestanda i Linux (Ubuntu / debian)

    När en Linux-server börjar kännas seg är disk-I/O (input/output) ofta boven. Att kunna övervaka diskaktivitet hjälper dig att snabbt hitta flaskhalsar och optimera servern. Här är 5 kraftfulla verktyg du enkelt installerar och använder på Ubuntu. 1. iostat – Visar hur diskar och partitioner används Kortfattat:iostat mäter läsning, skrivning och belastning på dina hårddiskar och…

  • LMDE 7 får OEM-stöd och fler förbättringar inför lanseringen baserad på Debian 13 “Trixie”

    Linux Mint-projektet avslöjar nu fler detaljer om nästa stora version av Linux Mint Debian Edition (LMDE 7), som kommer att bygga på kommande Debian GNU/Linux 13 “Trixie”. Operativsystemet förväntas släppas i juni 2025 och kommer att föra med sig flera efterlängtade förbättringar – bland annat stöd för OEM-installationer. I Linux Mints nyhetsbrev för mars meddelar…

  • APT 3.0 är här – Debians pakethanterare får ny fräsch terminaldesign

    Vad är nytt i APT 3.0? APT 3.0 introducerar ett helt nytt utseende för kommandoradsutmatningen. Informationen om vilka paket som uppgraderas, installeras eller tas bort presenteras nu i kolumner, vilket gör det mycket lättare att snabbt överblicka förändringarna. Det nya gränssnittet har även färgkodning som markerar viktiga ändringar: Dessutom visas installationsförloppet med Unicode-block, vilket ger…

  • Debian 12.10 ”Bookworm” släppt – innehåller 66 buggfixar och 43 säkerhetsuppdateringar

    Debian-projektet har nu släppt Debian 12.10, den senaste uppdateringen i Debian 12 ”Bookworm”-serien. Det är den nionde punktuppdateringen för Bookworm och följer cirka två månader efter Debian 12.9. Intressant nog finns det ingen Debian 12.3 – den versionen hoppades över på grund av ett kritiskt fel i EXT4-filsystemet som kunde orsaka datakorruption. Därför räknas den…

  • IPFire 2.29 med Kernel 6.12 LTS

    IPFire är en populär och säkerhetsfokuserad Linux-baserad brandväggslösning med öppen källkod, särskilt anpassad för att skydda nätverk och erbjuda hög prestanda. Nu har IPFire-teamet släppt version 2.29 Core Update 192, som medför flera intressanta förbättringar och viktiga nyheter för användarna. Den största uppgraderingen är övergången till den senaste långtidssupportade kärnan Linux 6.12 LTS, som ersätter…

  • Debian-baserade Netrunner 25 “Shockworm” släppt

    Efter en paus på över två år är Netrunner tillbaka med version 25, kallad “Shockworm”. Denna Linux-distribution, som bygger på Debians stabila gren, är känd för att erbjuda en polerad KDE Plasma-upplevelse med många anpassningar och färdiginstallerade program, vilket gör den redo att användas direkt efter installation. Vad är Netrunner? För den som inte är…