• Debian 13.1 släppt – fokus på säkerhet, stabilitet och borttag av Guix

    Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem.

    Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.

    Nästan två månader efter lanseringen av 13.0 är syftet främst att samla ihop redan levererade korrigeringar till en ny installationsbas. För användare som kontinuerligt uppdaterat sina system via security.debian.org innebär 13.1 därför inga större nyheter. Men för den som gör en nyinstallation är det här den version som gäller.

    Höjdpunkter i uppdateringen
    Bland de mest anmärkningsvärda förändringarna märks:

    • Installeraren är uppdaterad till Linuxkärnan 6.12.43 och löser ett problem med GRUB\:s grafikinitiering.
    • Git har fått flera kritiska säkerhetsfixar som tidigare kunde leda till både godtyckliga filskrivningar och fjärrkörning av kod.
    • Bildbehandlingspaketet ImageMagick är patchat mot allvarliga buggar som buffer overflow och use-after-free.
    • PostgreSQL 17 har fått förstärkta säkerhetsmekanismer i query planner och pg_dump.
    • LibreOffice har lagt till stöd för euro-valutan i Bulgarien samt löst problem med mediaplayback i Impress.
    • Nätverksverktyg som dpdk, ethtool, iperf3, network-manager-openvpn och nginx har fått både stabilitets- och säkerhetsfixar.
    • Flera skrivbordsmiljöer, däribland GNOME, MATE och XFCE, har justerats och förbättrats.
    • Centrala systemverktyg som systemd, samba, qemu och modemmanager har uppdaterats.

    Guix borttaget på grund av säkerhetsproblem
    En stor nyhet är att Guix inte längre finns med i Debians arkiv. Guix är en fri paket- och systemhanterare utvecklad inom GNU-projektet, känd för sin transaktionssäkra pakethantering och möjligheten att återskapa systemmiljöer exakt. Programvaran har dock plockats bort på grund av olösta säkerhetsproblem.

    Säkerhetsfixar samlade i ISO-avbilder
    Debian 13.1 paketerar även tidigare publicerade säkerhetsuppdateringar för välkända program som Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU och libxml2. För den som redan hållit systemet uppdaterat blir skillnaden liten, men nya installationer får nu dessa fixar direkt med i ISO-avbilderna.

    Inga nya funktioner
    Debian 13.1 introducerar inga nya funktioner. Uppdateringen handlar enbart om att rätta till buggar och täppa till säkerhetshål. För att uppdatera en befintlig installation räcker det att köra:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    Äldre version uppdateras parallellt
    Samtidigt har projektet släppt Debian 12.12, den tolfte uppdateringen av den äldre stabila versionen ”Bookworm”. Den innehåller totalt 83 säkerhetsfixar och 135 buggkorrigeringar för bland annat Apache, Bash, ClamAV, Docker, PostgreSQL, systemd och Linuxkärnan.

    Tillgängliga avbilder
    Debian 13.1 finns att ladda ner som netinst-ISO, vilket ger en minimal grundinstallation som kan byggas ut efter behov. Den stöder nio arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el och s390x.

    För den som vill komma igång snabbare finns även Live-avbilder med färdiga skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, XFCE, Cinnamon och MATE. Dessa är dock endast tillgängliga för AMD64.

    Automatiska uppdateringar rekommenderas
    Slutligen uppmanas användare att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att alltid få de senaste patcharna utan dröjsmål.

    För att upgradera

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    https://www.debian.org/News/2025/20250906

    För ftp länkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    Fakta: Debian 13.1 “Trixie”
    • Släpp: Första punktuppdateringen av Debian 13.
    • Innehåll: 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.
    • Kärna/installerare: Linux 6.12.43, fix för GRUB-grafikinitiering.
    • Säkerhet: Uppdateringar bl.a. för Git, ImageMagick, PostgreSQL, Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU, libxml2.
    • Guix: Borttaget ur arkivet p.g.a. olösta säkerhetsproblem.
      (Guix = GNU:s deklarativa, transaktionssäkra paket- & systemhanterare för reproducerbara miljöer.)
    • Arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el, s390x.
    • Avbilder: Netinst (minimal bas). Live-avbilder med GNOME/KDE/LXDE/Xfce/Cinnamon/MATE för AMD64.
    Uppgradera befintligt system:
    sudo apt update && sudo apt upgrade
    Tips: Aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att få patchar direkt.
  • Linux Mint 22.2 ”Zara” släppt – nya funktioner och förbättringar

    Linux Mint 22.2 ”Zara” är här med fingeravtrycks­inloggning, förbättrat Wayland-stöd och nya teman. Den populära Linuxdistributionen bygger på Ubuntu 24.04 LTS och Linuxkärnan 6.14, vilket ger bättre hårdvarustöd och långsiktig support till 2029.

    Linux Mint-teamet har nu gjort den färdiga versionen av Linux Mint 22.2, med kodnamnet ”Zara”, tillgänglig för nedladdning. Systemet bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14, vilket innebär bättre stöd för ny hårdvara. Som vanligt erbjuds tre olika skrivbordsmiljöer: Cinnamon 6.4, Xfce 4.18 och MATE 1.26.

    En av de största nyheterna är den nya appen Fingwit, som gör det möjligt att logga in med fingeravtryck i alla utgåvor av Mint. Cinnamon-versionen har dessutom fått en mer förfinad Wayland-session med förbättrat stöd för tangentbordslayouter och inmatningsmetoder. Även kompatibiliteten med libAdwaita och temahanteringen har förbättrats, och XApp stöder nu accentfärger via XDG Desktop Portal.

    Bland övriga nyheter märks:

    • Klisterlappar har rundats av och fungerar nu även under Wayland.
    • Inloggningsskärmen har fått en mjukare design med oskärpeffekt och stöd för användaravatarer.
    • Hypnotix, appen för IPTV, erbjuder nu Teaterläge och Kantlöst läge.
    • Programhanteraren har fått en uppdaterad välkomstskärm.
    • MATE-menyn visar mer relevanta sökresultat.
    • Uppdateringshanteraren har fått en ny knapp för att starta om systemet.
    • En ny miniatyrfunktion visar omslagsbilder i .aiff-ljudfiler.
    • WebApp Manager låter dig nu redigera beskrivningen för varje webbapp.

    ISO-avbildningarna finns redan uppladdade på de officiella speglarna och kan laddas ner direkt. Linux Mint 22-serien kommer att få support fram till 2029.

    För den som redan kör Linux Mint 22.1 ”Xia” öppnas uppgraderingsvägen inom kort. Linux Mint-teamet har också bekräftat att många av nyheterna i Zara-versionen kommer till LMDE (Linux Mint Debian Edition) i den kommande utgåvan LMDE 7 ”Gigi”.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

    Linux Mint 22.2 ”Zara” — Fakta

    • Bas: Ubuntu 24.04 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Skrivbord: Cinnamon 6.4 · Xfce 4.18 · MATE 1.26
    • Nytt: Fingwit (fingeravtryck), förbättrat Wayland, temauppdateringar
    • Support: till 2029
  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn.

    Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på en av de största förändringarna i projektets historia: dokumentationen flyttar från den traditionella manualen till en helt ny wiki.

    Även om versionen i övrigt klassas som en mindre uppdatering, innehåller den en rad förbättringar och buggfixar. Bland annat uppdateras flera av de förinstallerade programmen, däribland LibreOffice som nu finns i version 25.8.1. Gränssnittet får också en putsning med det välkända temat Materia, ikontemat Papirus och typsnittet Roboto Regular.

    Den stora nyheten är dock Linux Lite Wiki, en öppen plattform där alla användare kan bidra med guider, tips och lösningar. Syftet är att göra dokumentationen snabbare, mer aktuell och framför allt mer lättillgänglig. Enligt utvecklarna innebär detta att kunskapen i högre grad samlas från användarnas egna erfarenheter, vilket skapar en mer praktisk och användbar resurs. Den gamla manualen kommer att finnas kvar fram till slutet av Series 7, men därefter tar wikin helt över.

    På den tekniska sidan bygger Linux Lite 7.6 på Ubuntu 24.04.3 LTS och levereras med Linux-kärnan 6.8.0-79. För den som behöver finns även egna kärnor, från version 3.13 upp till 6.16, tillgängliga via projektets förråd. Systemet inkluderar bland annat Chrome 139.0, Thunderbird 128.14, LibreOffice 25.8.1, VLC 3.0.20 och Gimp 2.10.36.

    För användare som installerar Linux Lite på en Windows-dator betonas vikten av att kontrollera om systemet använder UEFI eller Legacy BIOS. Projektet erbjuder stöd för Secure Boot, men utvecklarna rekommenderar att det stängs av för att undvika problem.

    Uppgraderingen till den nya versionen sker genom att först installera de senaste uppdateringarna, skapa en återställningspunkt med Timeshift och därefter köra verktyget Lite Upgrade. Efter en omstart är systemet redo. Den som vill försäkra sig om att rätt version av uppgraderingsverktyget används kan kontrollera detta i terminalen.

    Utvecklarna påminner också om att det inte finns någon direkt uppgraderingsväg från en Release Candidate till den färdiga versionen, eller från en Series till nästa.

    Med Linux Lite 7.6 markerar projektet en tydlig kursändring. Från och med nästa generation, Series 8, blir wikin den självklara platsen för all dokumentation – ett steg som stärker gemenskapen och gör systemet mer användarvänligt för både nybörjare och erfarna användare.

    Nerladdning

    https://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos

    Information ifrån projektet om 7.6

    https://www.linuxliteos.com/forums/showthread.php?tid=9576

    Linux Lite – Fakta & nyheter i 7.6
    Teknisk översikt
    Historia: Start 2012-10-26 (1.0.0). Grundare: Jerry Bezencon. Bas: Ubuntu LTS. Skrivbord: Xfce.
    Målbild: Lättvikt & Windows-vänligt för äldre och moderna datorer.
    Nyheter i 7.6: Community-driven Wiki ersätter manualen (blir standard i Series 8).
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS · Kernel: 6.8.0-79 (repo stöder 3.13–6.16).
    Appar (urval): LibreOffice 25.8.1 · Chrome 139 · Thunderbird 128.14 · VLC 3.0.20 · GIMP 2.10.36.
    UI: Tema Materia · Ikoner Papirus · Typsnitt Roboto Regular.
    Känd avvikelse: Wiki kan visa röd -banner i Chrome (funktion påverkas ej).
    Tips: Kontrollera BIOS Mode i Windows System Information för UEFI/Legacy.
    Secure Boot stöds men kan krångla → rekommenderat att stänga av för smidigare installation.
    Uppgradera: Installera uppdateringar → Timeshift → Lite Upgrade → Starta om
  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.
    Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.

    Höjdpunkter i Linux Mint 22.2
    Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:

    • HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
    • Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
    • Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
    • Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
    • Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
    • Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.

    Tillgängliga skrivbordsmiljöer
    Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:

    • Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
    • Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
    • MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.

    Teknisk grund
    Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14.
    Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.

    Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.

    Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.

    Framtiden – LMDE 7 “Gigi”
    Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.

    Nyheterna i LMDE 7:

    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
    • Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
    • OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.

    Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.

    Gemenskap och moderering
    Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg.
    Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.

    Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.

    Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta
    Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna:
    https://www.linuxmint.com/download.php

    ⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.

    Källa

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL


    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing
  • Så installera du XFCE på ubuntu 24.04 LTS

    Har du en dator som m/ä? Du kan kanske XFCE kan vara ett alternativ

    XFCE är en lättvikts skrivbordsmiljö som är både snabb och resurssnål, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller användare som föredrar en enkel och effektiv arbetsmiljö. Här är en steg-för-steg-guide för hur du installerar och konfigurerar XFCE på Ubuntu 24.04 LTS.

    Steg 1: Uppdatera Paketlistor

    Innan du installerar något är det alltid en bra idé att uppdatera paketlistorna för att se till att du hämtar den senaste versionen av programvaran. Öppna en terminal och kör följande kommando:

    sudo apt update

    Steg 2: Installera XFCE

    Installera XFCE:s kärnpaket med följande kommando:

    sudo apt install xfce4

    Om du vill ha ett mer komplett skrivbordsmiljö kan du installera ytterligare XFCE-paket:

    sudo apt install xfce4-goodies

    Steg 3: Välj Display Manager

    Under installationen kan du bli ombedd att välja en display manager. LightDM är ofta det rekommenderade valet för XFCE. Om du inte blir tillfrågad, eller om du vill byta till LightDM manuellt, kan du installera och konfigurera det med följande kommandon:

    sudo apt install lightdm
    sudo dpkg-reconfigure lightdm

    Steg 4: Starta om Datorn

    För att ändringarna ska träda i kraft, starta om din dator:

    sudo reboot

    Steg 5: Växla till XFCE

    På inloggningsskärmen, innan du loggar in, välj XFCE från sessionens valmeny. Denna meny är vanligtvis en ikon eller en dropdown-meny nära användarnamnsfältet.

    Konfiguration av XFCE

    Efter installationen kan du vilja anpassa din XFCE-skrivbordsmiljö för att bättre passa dina behov. Här är några grundläggande konfigurationssteg:

    Anpassa Paneler
    1. Lägg till objekt till panelen: Högerklicka på panelen, välj ”Panel” > ”Lägg till nya objekt…”. Här kan du lägga till olika widgets och genvägar.
    2. Flytta och ändra storlek på panelen: Högerklicka på panelen, välj ”Panel” > ”Panelpreferenser”. Här kan du ändra panelens position, storlek och utseende.
    Ändra Utseende
    1. Tema och ikoner: Gå till ”Inställningar” > ”Utseende”. Här kan du välja bland olika teman och ikonuppsättningar för att ändra utseendet på ditt skrivbord.
    2. Fönsterhanterare: Gå till ”Inställningar” > ”Fönsterhanterare”. Här kan du ändra teman och knapplayouter för fönster.
    Hantera StartprogramHantera Startprogram
    1. Autostart-applikationer: Gå till ”Inställningar” > ”Session och start”. Under fliken ”Automatisk start av applikationer” kan du lägga till program som du vill ska starta automatiskt när du loggar in.
    Installera Extra Verktyg

    För att ytterligare förbättra din XFCE-upplevelse kan du installera några extra verktyg och tillägg:

    • Thunar Arkivplugin: För att lägga till stöd för att hantera arkivfiler i Thunar filhanteraren:
      sudo apt install thunar-archive-plugin
    • Catfish Sökverktyg: Ett snabbt och användarvänligt sökverktyg för ditt skrivbord:
      sudo apt install catfish
    • Docky eller Plank: För en mer modern docka, installera Docky eller Plank:
      sudo apt install docky

    eller

      sudo apt install plank
    
    
    skillnaderna mellan GNOME, XFCE, KDE och MATE:

    GNOME

    • Utseende: Modernt och enkelt, med en ren design.
    • Funktioner: Har många funktioner och appar inbyggda.
    • Prestanda: Lite tyngre och kräver mer av datorns resurser.
    • Användning: Bra för nybörjare och de som vill ha en snygg och lättanvänd skrivbordsmiljö.

    XFCE

    • Utseende: Enkelt och klassiskt, kan anpassas mycket.
    • Funktioner: Har grundläggande funktioner men kan utökas med tillägg.
    • Prestanda: Mycket lätt och snabb, kräver lite av datorns resurser.
    • Användning: Bra för äldre datorer eller de som vill ha en snabb och enkel miljö.

    KDE

    • Utseende: Mycket snyggt och modernt, med många anpassningsmöjligheter.
    • Funktioner: Fullt av funktioner och appar, mycket anpassningsbart.
    • Prestanda: Kräver mer resurser, men är snabb på moderna datorer.
    • Användning: Bra för de som gillar att anpassa sitt skrivbord och vill ha många funktioner.

    MATE

    • Utseende: Traditionellt och klassiskt, liknar gamla GNOME 2.
    • Funktioner: Har de flesta grundläggande funktioner, lätt att använda.
    • Prestanda: Mellanting, inte lika lätt som XFCE men snabbare än GNOME och KDE.
    • Användning: Bra för de som gillar klassiskt utseende och vill ha en stabil och pålitlig miljö.

    Sammanfattning

    • GNOME: Modern, enkel, men tyngre.
    • XFCE: Enkel, snabb och lätt.
    • KDE: Mycket snygg, anpassningsbar, men tyngre.
    • MATE: Klassisk, stabil och snabbare än GNOME och KDE.

Etikett: xfce

  • Debian 13.1 släppt – fokus på säkerhet, stabilitet och borttag av Guix

    Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem. Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller…

  • Linux Mint 22.2 ”Zara” släppt – nya funktioner och förbättringar

    Linux Mint 22.2 ”Zara” är här med fingeravtrycks­inloggning, förbättrat Wayland-stöd och nya teman. Den populära Linuxdistributionen bygger på Ubuntu 24.04 LTS och Linuxkärnan 6.14, vilket ger bättre hårdvarustöd och långsiktig support till 2029. Linux Mint-teamet har nu gjort den färdiga versionen av Linux Mint 22.2, med kodnamnet ”Zara”, tillgänglig för nedladdning. Systemet bygger på Ubuntu…

  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn. Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på…

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem. Höjdpunkter i Linux Mint 22.2Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare. Valfrihet i fokus En av de främsta…

  • Så installera du XFCE på ubuntu 24.04 LTS

    XFCE är en lättvikts skrivbordsmiljö som är både snabb och resurssnål, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller användare som föredrar en enkel och effektiv arbetsmiljö. Här är en steg-för-steg-guide för hur du installerar och konfigurerar XFCE på Ubuntu 24.04 LTS. Steg 1: Uppdatera Paketlistor Innan du installerar något är det…