• Manjaro 26 “Anh-Linh” – ett stort kliv mot framtidens Linux-skrivbord

    Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare med äldre system.

    Manjaro Linux har släppt version 26 med kodnamnet Anh-Linh. Det är en av de mest omfattande uppdateringarna i distributionens historia och markerar ett tydligt teknikskifte. Fokus ligger på moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad grafikstack och Wayland som förvald sessionshanterare.

    Wayland blir standard

    Den största förändringen är att både GNOME 49 och KDE Plasma 6.5 nu använder Wayland som standard. Wayland ersätter gradvis X11 och erbjuder förbättrad säkerhet, smidigare grafikrendering och bättre stöd för moderna skärmar, pekinmatning och energieffektivitet.

    För de flesta användare innebär detta ett snabbare och stabilare system. Samtidigt uppmanas användare som är beroende av äldre X11-baserade arbetsflöden eller specifik hårdvara att kontrollera projektets kända problem innan omstart. För maximal kompatibilitet rekommenderas fortsatt användning av XFCE-utgåvan.

    GNOME 49 – prestanda, HDR och bättre appar

    GNOME-utgåvan i Manjaro 26 bygger på GNOME 49-serien och innehåller många förbättringar jämfört med den ursprungliga höstversionen.

    Kalender-appen har fått ett omarbetat gränssnitt som bättre anpassar sig till olika fönsterstorlekar och gör det möjligt att dölja sidopanelen på små skärmar. Programvarubutiken GNOME Software har optimerats kraftigt och hanterar nu stora Flatpak-förråd som Flathub med betydligt lägre minnesanvändning och snabbare respons.

    GNOME 49 introducerar även ett nytt bibliotek av bakgrundsbilder anpassade för HDR-skärmar och Display-P3-färgrymden. Detta möjliggörs av förbättrad färghantering i fönsterhanteraren Mutter samt ett snabbare bildladdningssystem. Även GNOME:s inbyggda fjärrskrivbord har utökats med fler funktioner för distansåtkomst.

    Plasma 6.5 – putsade detaljer och nya funktioner

    Plasma-utgåvan levereras med Plasma 6.5, KDE Frameworks 6.21 och KDE Gear 25.12. Fokus ligger på användarupplevelse och efterfrågade förbättringar.

    Fönster med Breeze-tema har nu rundade hörn på alla sidor, med möjlighet att stänga av funktionen för den som föredrar raka kanter. Ett nytt system för automatisk växling mellan ljust och mörkt tema baserat på tid på dygnet har införts, inklusive stöd för att även byta bakgrund.

    Inställningarna för Flatpak-behörigheter har byggts ut till en generell sida för applikationsbehörigheter där man kan styra åtkomst till exempelvis skärmdumpar och fjärrstyrning. Plasma har även förbättrat sin inbyggda RDP-server med urklippsdelning och stöd för vanliga användarkonton. Dessutom går det nu att försätta systemet i viloläge direkt från inloggningsskärmen.

    XFCE 4.20 – klassiskt men förfinat

    XFCE-utgåvan uppdateras till version 4.20 och fortsätter att vara ett attraktivt val för äldre eller resurssvag hårdvara.

    Thunar-filhanteraren har fått stöd för färgmarkering av filer samt rekursiv sökning. Panelen kan nu konfigureras i pixlar i stället för procent och kan hållas ovanför fönster så att maximerade program inte trycker undan den. Kontrollcentret har samlats i ett gemensamt fönster med fler inställningar för bland annat utseende, filhantering och flera skärmar.

    NVIDIA-drivrutiner och grafikstöd

    Manjaro 26 levereras med NVIDIA-drivrutin version 590.48 från NVIDIA. Denna version avslutar stödet för äldre Maxwell- och Pascal-baserade grafikkort. Endast Turing-generationen och nyare stöds fullt ut i 590-serien.

    Användare med äldre NVIDIA-kort riskerar att systemet inte laddar grafikdrivrutinen korrekt om inga alternativa paket väljs. Det rekommenderas därför starkt att ta del av dokumenterade lösningar innan uppdatering.

    Uppdaterad mjukvarubas och kärnor

    Under huven innehåller Manjaro 26 ett brett urval uppdateringar. Linux-kärna 6.18 används som standard och ger tillgång till de senaste drivrutinerna. För äldre hårdvara finns fortsatt stöd genom 6.12 LTS och 6.6 LTS.

    Bland större paketuppdateringar märks Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4 samt uppdateringar av ljud- och mediastacken med GStreamer, ALSA och WirePlumber. Den nya COSMIC-skrivbordsmiljön finns nu i stabil version 1.0.1 och Budgie samt Cinnamon har också uppdaterats.

    Sammanfattning

    Manjaro 26 Anh-Linh är ett tydligt steg mot framtidens Linux-skrivbord. Med Wayland som standard, moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad kärna och ett tydligt fokus på prestanda och grafik placerar sig Manjaro i framkant bland rullande Linux-distributioner.

    Nya ISO-avbilder finns tillgängliga för KDE, GNOME och XFCE och är avsedda för nyinstallationer. Befintliga användare kan uppgradera direkt via systemets vanliga uppdateringsverktyg.

    FAKTARUTA: Manjaro 26 “Anh-Linh”
    Version: 26.0
    Kodnamn: Anh-Linh
    Skrivbord (nytt): KDE Plasma 6.5 och GNOME 49
    Standard-session: Wayland (KDE & GNOME)
    X11: Rekommenderat att läsa “known issues” om du är beroende av X11; XFCE-utgåvan är säkrast för äldre arbetsflöden
    NVIDIA: Drivrutin 590.48 (590xx-serien) – äldre Maxwell/Pascal kan kräva alternativa paket
    Kernel (standard): Linux 6.18
    LTS-alternativ: 6.12 LTS och 6.6 LTS
    Basuppdateringar: Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4
    Multimedia/ljud: GStreamer 1.26.10, ALSA 1.2.15, WirePlumber 0.5.13
  • QNX tar steget mot skrivbordet – ett realtids-OS blir självbärande för utvecklare

    QNX tar ett ovanligt kliv från det dolda till det synliga. Med lanseringen av en självhostad Developer Desktop för QNX 8.0 kan utvecklare för första gången arbeta i en fullständig skrivbordsmiljö och bygga sina program direkt på operativsystemet. Satsningen markerar ett tydligt skifte för QNX – från strikt inbyggt realtids-OS till en mer öppen och utvecklarvänlig plattform.

    Det realtidsoperativsystem som i decennier har dolt sig bakom bilars instrumentpaneler, industristyrsystem och medicinteknik tar nu ett ovanligt kliv ut i rampljuset. QNX har lanserat sin första Self-Hosted Developer Desktop för QNX 8.0 – en fullfjädrad skrivbordsmiljö där utvecklare kan bygga, testa och köra program direkt på QNX.
    Det kan låta som en självklarhet för Linux- och BSD-användare, men för QNX-världen är detta ett stort skifte. Historiskt har QNX-utveckling nästan alltid inneburit korskompilering: man skriver och bygger sin kod på Linux eller Windows för att sedan överföra den till ett QNX-system. Med den nya Developer Desktop förändras detta i grunden.

    Ett skrivbord på ett realtids-OS

    Kärnan i nyheten är ett komplett skrivbord baserat på XFCE som körs ovanpå Wayland, direkt på QNX 8.0. Resultatet är ett lättviktigt men välbekant grafiskt gränssnitt som påminner mer om en traditionell Linux-desktop än om ett klassiskt inbyggt system.
    För nya utvecklare sänker detta tröskeln rejält. För erfarna QNX-utvecklare innebär det mindre friktion i vardagen, och för alla som portar Linux-program till QNX blir skillnaden tydlig.

    Inget mer ”bygg här, testa där”

    Den kanske viktigaste nyheten är självhostad kompilering. I stället för att bygga binärer på ett annat operativsystem kan utvecklaren nu skriva kod, kompilera den, köra och felsöka samt testa grafik, bibliotek och beroenden helt och hållet inne i QNX.
    Miljön levereras med ett brett urval verktyg som många utvecklare redan känner igen: GCC och Clang, Python, Make och CMake, Git samt editorer som Geany, Emacs, Neovim och Vim. Därutöver finns terminal, webbläsare och filhanteraren Thunar, vilket ger ett komplett och självbärande arbetsflöde utan att lämna operativsystemet.

    Öppen källkod möter industrirealtid

    En stor del av styrkan i den nya Desktop-miljön kommer från QNX satsning på öppna portar. Miljön är förladdad med många av de paket som finns på QNX Open-source Dashboard, som i dagsläget innehåller över 1 400 portar, varav mer än 600 är unika projekt.
    Detta gör det betydligt enklare att porta Linux-bibliotek, grafiska verktyg baserade på GTK, OpenGL ES-applikationer och Python-program. QNX rör sig här tydligt närmare det öppna ekosystem som länge varit Linux-världens styrka, utan att kompromissa med realtidsegenskaperna.

    Virtuell maskin i dag – mer i morgon

    Den första versionen levereras som en QEMU-image och stöds officiellt på Ubuntu 22.04 och 24.04 LTS. Med en gratis QNX-licens kan utvecklare ladda ner bilden via QNX Software Center och komma igång redan i dag.
    Detta är dock bara början. Enligt QNX egen färdplan väntar QEMU-bilder för Windows och macOS, nativa x86-installationer, en dedikerad Raspberry Pi-version, förbättrad dokumentation, stöd för CI-flöden samt fler exempelprojekt och högre stabilitet.

    Varför detta är större än det låter

    QNX har länge varit känt som ett extremt pålitligt men relativt slutet system, perfekt för bilar, tåg och industriella styrsystem men mindre lockande för nya utvecklare. Med Developer Desktop tar QNX ett tydligt steg mot att bli mer tillgängligt, mer experimentvänligt och mer relevant även utanför traditionell embedded-utveckling.
    Att kunna köra ett modernt skrivbord, en webbläsare och en komplett utvecklingsmiljö på ett realtids-OS är inte bara praktiskt utan också ett tydligt ställningstagande. QNX vill inte längre bara vara osynlig infrastruktur, utan en plattform där utvecklare faktiskt vill arbeta.

    https://devblog.qnx.com/qnx-self-hosted-developer-desktop-initial-release

    FAKTARUTA: QNX Self-Hosted Developer Desktop (QNX 8.0)
    Vad är det?
    En självhostad utvecklingsmiljö som körs direkt på QNX 8.0, så att du kan bygga och testa mjukvara utan korskompilering.
    Skrivbordsmiljö
    XFCE på Wayland.
    Utvecklingsverktyg
    GCC, Clang, Python, Make, CMake, Git (m.fl.).
    Editorer/IDEs
    Geany, Emacs, Neovim, Vim.
    Ingår också
    Webbläsare, terminal, Thunar filhanterare samt exempelprojekt i C, C++, Python, GTK och OpenGL ES.
    Distribution (första släppet)
    QEMU-image.
    Stödda värdar
    Ubuntu 22.04 LTS och 24.04 LTS.
    På väg enligt roadmap
    QEMU för Windows/macOS, nativa x86-images och en Raspberry Pi-build.
  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.

    I en tid när teknikutvecklingen ofta innebär att fullt fungerande datorer förpassas till återvinningen, går Emmabuntüs i rakt motsatt riktning. Med lanseringen av Emmabuntüs Debian Edition 6 (DE 6) visar projektet återigen hur fri och öppen programvara kan användas för både social inkludering och hållbarhet, utan att tumma på teknisk kvalitet.

    Den nya versionen bygger på Debian 13.2 och är resultatet av nästan två års arbete sedan Emmabuntüs DE 5. Fokus ligger inte bara på uppdaterad programvara, utan i minst lika hög grad på tillgänglighet, särskilt för synskadade och blinda användare.

    Ett operativsystem med ett socialt uppdrag

    Emmabuntüs är inte ett Linuxprojekt som vilket som helst. Distributionen används i humanitära och pedagogiska sammanhang världen över, ofta i områden där tillgången till ny hårdvara är begränsad. Genom att återanvända äldre datorer och kombinera dem med ett lättdrivet Linuxsystem skapas fungerande arbetsstationer för skolor, ideella organisationer och privatpersoner.

    Detta ligger helt i linje med Debians filosofi, men Emmabuntüs tar det ett steg längre genom att från grunden tänka på nybörjare och personer med funktionsnedsättningar.

    Byggd tillsammans med användarna

    En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av Emmabuntüs DE 6 är hur tillgänglighetsfunktionerna har utvecklats. Arbetet har skett i nära samarbete med A.S.I. YOVOTOGO och FETAPH, Togos federation för funktionshindrades organisationer.

    Blinda och synskadade volontärer har testat systemet i praktiken och gett återkoppling som direkt påverkat både design och funktion. Resultatet är ett system där tillgänglighet inte är ett tillägg i efterhand, utan en integrerad del av helheten.

    För att inte störa befintliga användare är dessa funktioner avstängda som standard, men kan aktiveras via ett särskilt gränssnitt när de behövs.

    Tekniska nyheter under huven

    På systemsidan innebär DE 6 flera tydliga förbättringar. Basen är uppdaterad till Debian 13.2 och distributionen levereras enbart som 64-bitarsutgåva med skrivbordsmiljöerna Xfce och LXQt. Standardvolymen är nu satt till 50 procent för att undvika obehagligt högt ljud vid första start.

    Ett nytt skript gör det enklare att installera Wine, samtidigt som föråldrade eller icke-fungerande komponenter har rensats bort. ZuluCrypt-GUI har ersatts av LuckyLUKS för hantering av krypterade volymer. Långvariga problem kring språkval, tidszoner och krypterade installationer i både Calamares och Debians klassiska installerare har dessutom åtgärdats.

    Uppdaterade program med fokus på stabilitet

    Emmabuntüs prioriterar pålitlighet framför att alltid erbjuda den allra senaste versionen. Bland uppdaterad programvara finns Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09, CTparental 5.3.01-1m, Turboprint 2.59-1 samt Debian Beginner’s Handbook 13.1.

    Denna balans mellan aktualitet och stabilitet är särskilt viktig i utbildningsmiljöer och i organisationer där systemen måste fungera långsiktigt utan ständig administration.

    Ett stort kliv framåt för tillgänglighet

    Det är dock på tillgänglighetssidan som Emmabuntüs DE 6 verkligen utmärker sig. Den centrala kontrollpanelen har byggts om med YAD, vilket gör det möjligt att få talad återkoppling vid navigering i menyerna. Nya talsyntesmotorer som MBROLA och Piper ingår nu, och systemet har stöd för tre separata Orca-profiler.

    Användare får även tillgång till ett tillgängligt gränssnitt för säker urkoppling av USB-minnen, ljudsignal vid inkoppling av externa enheter när tillgänglighetsläge är aktivt, förbättrat stöd för punktskriftsdisplayer och OCR-funktionalitet via LIOS. I tillgänglighetsläge används Caja som skrivbordshanterare för bättre kompatibilitet.

    Små detaljer som gör stor skillnad

    Utöver de större förbättringarna har många mindre verktyg och skript tillkommit. KDE Connect gör det möjligt att koppla ihop dator och mobil, batterinivån kan läsas upp på bärbara datorer och särskilda installationsskript finns för Index-punktskriftsskrivare.

    Skrivardetektering har förbättrats med hjälp av nmap och systemet hanterar nu vald talsyntes konsekvent i alla delar. Genom tillägget espeakup finns talstöd även i Linux textkonsol, vilket underlättar installation och felsökning utan grafiskt gränssnitt.

    För användare som vill minska visuellt brus finns dessutom skript för att stänga av bakgrundsbilder och startanimationer.

    Blicken framåt

    Emmabuntüs Collective har bekräftat att många av tillgänglighetsförbättringarna även kommer att inkluderas i en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5. Denna uppdatering, planerad till början av nästa år, säkerställer fortsatt stöd för 32-bitars system som fortfarande är vanliga bland äldre, återbrukade datorer.

    Mer än bara ett operativsystem

    Emmabuntüs DE 6 visar hur teknik kan användas med ett tydligt mänskligt perspektiv. Här handlar utveckling inte om det senaste gränssnittet eller högsta prestandan, utan om att fler människor faktiskt ska kunna använda datorer i vardagen.

    I en tid där digital exkludering är ett växande problem framstår Emmabuntüs som ett konkret exempel på hur öppen källkod, samarbete och långsiktigt tänkande kan skapa både social och teknisk nytta.

    Ladda hem

    Faktaruta: Emmabuntüs Debian Edition 6
    Kort sagt: En Debian-baserad Linuxdistribution som ger äldre datorer längre liv och lägger extra stort fokus på nybörjarvänlighet och tillgänglighet, särskilt för synskadade användare.
    Bas: Debian 13.2
    Arkitektur: 64-bitars (DE 6)
    Skrivbord: Xfce och LXQt
    Målgrupper: skolor, ideella projekt, återbruk/renovering av datorer, nybörjare, personer med funktionsnedsättningar
    Tillgänglighet: förbättrat stöd för Orca-profiler, nya talsynteser (MBROLA, Piper), bättre punktstöd, OCR via LIOS, talad återkoppling i kontrollfönster
    Praktiska nyheter: säkrare USB-urmontering med tillgängligt gränssnitt, ljudsignal vid USB-inmatning i tillgänglighetsläge, batteriuppläsning, KDE Connect-integration
    Systemjusteringar: standardvolym 50 %, nytt Wine-installationsskript, LuckyLUKS för krypterade volymer, installer-/locale-/tidszonfixar
    Uppdaterade paket (urval): Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09
    Framåt: samma tillgänglighetsförbättringar planeras även till en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5 (för fortsatt stöd av 32-bitars återbrukssystem).
  • Kali Linux 2025.4 – ett stort steg mot ett modernare och säkrare skrivbord

    Kali Linux fortsätter att utvecklas i snabb takt, och med version 2025.4 tar distributionen ett tydligt kliv in i nästa tekniska generation. Den nya utgåvan innebär ett definitivt avsked från X11 till förmån för Wayland, omfattande uppdateringar av alla större skrivbordsmiljöer samt förbättrat stöd för virtuella maskiner och mobila säkerhetsverktyg. Resultatet är ett modernare, säkrare och mer sammanhållet Kali Linux – anpassat för både professionella säkerhetstester och avancerad daglig användning.

    Kali Linux 2025.4 – ett stort steg mot ett modernare och säkrare skrivbord

    Kali Linux är en av världens mest välkända Linuxdistributioner för penetrationstestning och IT-säkerhet. Med lanseringen av Kali Linux 2025.4, den fjärde kvartalsutgåvan för året, genomför projektet flera omfattande förändringar som tydligt pekar mot framtiden. Fokus ligger på moderna grafiklösningar, uppdaterade skrivbordsmiljöer, förbättrat stöd i virtuella maskiner och vidareutveckling av NetHunter för mobila enheter.

    Wayland blir den enda vägen framåt

    En av de mest betydelsefulla nyheterna i Kali Linux 2025.4 är att GNOME nu är helt Wayland-baserat. Stöd för X11-sessioner har tagits bort helt, vilket innebär att Wayland nu är den enda grafikservern i GNOME. KDE Plasma har redan använt Wayland som standard i flera versioner, och med denna utgåva är övergången i praktiken fullbordad för hela Kali.

    Detta ger förbättrad säkerhet, jämnare grafik, bättre stöd för moderna skärmar samt en mer framtidssäker arkitektur. Tidigare problem med Wayland i virtuella maskiner är nu lösta, och funktioner som urklippsdelning och dynamisk fönsterskalning fungerar fullt ut i VirtualBox, VMware och QEMU.

    GNOME 49 – förfinad design och bättre struktur

    GNOME har uppgraderats till version 49, vilket ger Kali ett tydligt visuellt lyft. Temat har uppdaterats, animationer är mjukare och helhetsintrycket mer sammanhållet. Applikationsöversikten har dessutom organiserats om så att Kali-verktyg nu grupperas i mappar som speglar menystrukturen, vilket gör systemet mer lättnavigerat.

    Videospelaren Totem har ersatts av den modernare Showtime, och ett dedikerat terminalkommando är nu aktiverat som standard via Ctrl+Alt+T eller Win+T. Samtidigt markerar borttagandet av X11-stöd ett tydligt brott med äldre tekniska lösningar.

    KDE Plasma 6.5 – produktivitet och precision

    KDE Plasma har uppgraderats till version 6.5, vilket sammanför förbättringar från två tidigare uppströmsversioner. Uppdateringen ger mer flexibla möjligheter till fönsterkakel, ett helt omarbetat skärmdumpsverktyg med utökade redigeringsfunktioner samt snabb åtkomst till fästa urklippsobjekt direkt från panelen.

    KRunner, KDE:s kraftfulla sökverktyg, har förbättrats med så kallad “fuzzy matching”, vilket gör det möjligt att hitta program även om namnet stavas fel. Sammantaget stärker detta KDE:s position som ett effektivt arbetsverktyg för avancerade användare.

    Xfce får fullständigt färgtemastöd

    Den resurssnåla skrivbordsmiljön Xfce får i Kali Linux 2025.4 ett efterlängtat lyft genom fullt stöd för färgteman. Användare kan nu anpassa färger konsekvent över GTK 3- och GTK 4-program, Qt 5- och Qt 6-program, ikoner samt fönsterdekorationer.

    De flesta inställningar hanteras via programmet Utseende, medan Qt-teman styrs med qt5ct och qt6ct, som nu installeras som standard. Det gör Xfce betydligt mer attraktivt för användare som vill kombinera låg resursförbrukning med visuell enhetlighet.

    NetHunter – kraftfullare verktyg på mobilen

    Kali NetHunter fortsätter att utvecklas kraftigt på den mobila sidan. I denna version har stöd för Android 16 lagts till, inklusive flera populära enheter som Samsung Galaxy S10-varianter med LineageOS 23, OnePlus Nord och Xiaomi Mi 9.

    NetHunter Terminal fungerar åter stabilt, med förbättrad kompatibilitet för olika Magisk-versioner och korrekt hantering av interaktiva sessioner. Wifipumpkin3 har uppdaterats med nya phishingmallar och förhandsvisning, samtidigt som hantering av kärnmoduler via Magisk har förbättrats. En tidig alfaversion av en inbyggd terminal i appen testas nu, parallellt med en pågående omarbetning av användargränssnittet.

    Små detaljer och nya verktyg

    Den tidigare säsongsfunktionen Kali Halloween Mode finns fortfarande kvar, trots att den inte längre syns i menyerna. Den kan aktiveras manuellt via kommandot kali-undercover.

    Flera nya verktyg har lagts till i förråden, bland annat bpf-linker för statisk länkning av BPF-program, evil-winrm-py för WinRM-baserad fjärrkörning mot Windowsmål samt hexstrike-ai, en MCP-server som låter AI-agenter köra verktyg autonomt. Linuxkärnan har dessutom uppgraderats till version 6.16.

    Ny distributionsmodell för stora avbildningar

    En viktig förändring gäller hur Kali distribueras. Från och med 2025.4 erbjuds Kali Live-avbildningen endast via BitTorrent. Installer-ISO:er och färdiga virtuella maskiner finns fortfarande tillgängliga via HTTP, men större avbildningar – som Live och Everything – sprids nu exklusivt via torrent för att minska belastningen på projektets servrar.

    Sammanfattning

    Kali Linux 2025.4 är en tekniskt betydelsefull utgåva som tydligt markerar övergången till moderna lösningar. Med Wayland som standard, uppdaterade skrivbordsmiljöer, förbättrat VM-stöd och ett starkt fokus på både säkerhet och användarupplevelse visar Kali Linux att projektet fortsätter att ligga i framkant – inte bara som ett säkerhetsverktyg, utan som ett fullfjädrat och modernt operativsystem.

    https://www.kali.org/get-kali/#kali-platforms

    Kali Linux i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Kali_Linux

    Kali Linux 2025.4 – faktaruta
    Typ: Debian-baserad distribution för penetrationstestning och säkerhetsgranskning
    Skrivbord: GNOME 49, KDE Plasma 6.5, Xfce (uppdaterat)
    Grafik: Wayland i fokus (GNOME kör Wayland-only; X11-session borttagen i GNOME)
    Kernel: Linux 6.16
    Snabbtangent: Terminal via Ctrl+Alt+T eller Win+T (standard)
    VM-stöd: Wayland-funktioner som urklipp och dynamisk skalning fungerar i bl.a. VirtualBox, VMware och QEMU
    NetHunter: Uppdateringar inkl. Android 16-stöd och förbättrad Magisk-kompatibilitet
    Distribution: Live-image distribueras via BitTorrent; installer-ISO och VM-images finns kvar via HTTP
    Nya verktyg: Exempel: bpf-linker, evil-winrm-py, hexstrike-ai
    Tips: Klistra in i WordPress som “Anpassad HTML”.
  • MX Linux 25 “Infinity” RC1 – Nästa generation Debian-baserad distro tar form

    MX Linux är en användarvänlig, stabil och resurssnål Linuxdistribution som kombinerar Debians robusta grund med moderna verktyg och ett lättanvänt skrivbord.


    Projektet drivs gemensamt av antiX- och MX-communityn och är känt för att ge nytt liv åt äldre datorer utan att tumma på prestanda eller funktionalitet. Med en välbalanserad blandning av traditionell design och moderna funktioner har MX Linux länge legat i topp på Distrowatchs popularitetslista – och nu är nästa stora version på väg.

    MX Linux-teamet har nu släppt Release Candidate 1 (RC1) av sin kommande version MX Linux 25 “Infinity”, vilket markerar det sista stora teststeget innan den slutliga lanseringen. Denna version bygger på Debian 13 “Trixie”, men med MX Linux-teamets egna anpassningar, verktyg och användarvänliga förbättringar som gjort distributionen så populär bland både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Bättre kryptering och modernare systemhantering

    En av de viktigaste nyheterna i MX Linux 25 RC1 är införandet av systemd-cryptsetup i de systemd-baserade ISO-filerna. Denna förändring löser ett tidigare problem med krypterade /home-partitioner, vilket innebär en säkrare och mer tillförlitlig hantering av krypterad data vid uppstart.

    Samtidigt fortsätter MX Linux att erbjuda sysvinit-varianter för användare som föredrar det klassiska init-systemet framför systemd. Dessa är tydligt märkta i filnamnen och visar MX-projektets tydliga filosofi om valfrihet – användaren ska kunna välja den lösning som passar bäst.

    Kärnor och hårdvarustöd

    Precis som tidigare versioner levereras MX Linux 25 med den långsiktigt stödda Linux 6.12 LTS-kärnan i standardutgåvorna, medan AHS (Advanced Hardware Support)-utgåvorna använder en Liquorix-optimerad 6.15-kärna för nyare hårdvara. Detta gör distributionen lika väl lämpad för gamla datorer som för moderna system med senaste grafikkort och processorer.

    För användare av äldre Intel-grafik (Ivy Bridge/Sandy Bridge) innehåller RC1 dessutom en lösning för ett GRUB-visningsproblem, något som tidigare kunnat orsaka svart skärm vid uppstart.

    Nya teman och modernare skrivbord

    Utseendet har också fått sig en rejäl uppdatering. RC1 inkluderar de nya teman mx-ease och mx-matcha, som först introducerades i betaversionen. Dessutom har Conky-övervakaren fått nya standardkonfigurationer och ett smartare sätt att anpassa klockvisningen mellan 12- och 24-timmarsformat, beroende på användarens språkliga inställningar – något som den gamla Conky Manager inte kunde hantera.

    Xfce 4.20-utgåvan har fått en uppdaterad Whisker-meny som nu använder det nya inställningsformatet, medan KDE Plasma 6.3.6-versionen har fått nya root actions och fler service-menyer i Dolphin-filhanteraren. Dessutom har det äldre strömsparverktyget TLP ersatts med power-profiles-daemon, vilket löser ett problem med KDE:s energihanteringswidget.

    I Fluxbox 1.3.7-utgåvan har utvecklarna gjort flera estetiska förbättringar, inklusive en justerad standardtoolbar, nya stilar och Audacious som ny standardmusikspelare i stället för DeaDBeeF. En bugg som tidigare hindrade installationsfönstret från att visas på skrivbordet har också åtgärdats.

    Förfinade MX-verktyg

    MX Linux är känt för sina egenutvecklade systemverktyg, och i RC1 har flera av dessa fått rejäla förbättringar:

    • mx-updater hanterar nu “automatiska” uppdateringar mer pålitligt.
    • live-usb-maker har fått ett fungerande “update”-läge.
    • live-kernel-updater filtrerar nu bort Memtest från kärnlistan.
    • Nvidia-installer (ddm-mx) har förbättrats med Wayland-stöd och en fallback-funktion för Nvidias utvecklararkiv.
    • Installationsprogrammet har fått flera viktiga fixar, särskilt kring den nya replacer-funktionen.
    • Många MX-verktyg, bland annat service-manager, har fått buggrättningar och uppstädning.
    • Även .bashrc-filen har justerats för ett mer enhetligt skalbeteende.

    För testare och entusiaster

    Eftersom detta är en Release Candidate uppmanas testare att ge återkoppling till MX Linux-teamet, särskilt kring installationsprogrammet och filsystemen EXT4 och Btrfs.
    Loggfiler för rapportering (t.ex. minstall.log, ddm.log, live-remaster.log och mxpi.log) kan skickas in via MX-forumets RC1-feedbacktråd. Det medföljande verktyget quick-system-info samlar dessutom loggarna automatiskt för enklare felsökning.

    Ladda ner och testa MX Linux 25 RC1

    MX Linux 25 RC1 finns nu för nedladdning med tre skrivbordsmiljöer:

    • Xfce 4.20
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Fluxbox 1.3.7

    Varianter med både systemd och sysvinit finns tillgängliga, samt AHS-versioner för nyare hårdvara.
    Eftersom detta fortfarande är en förhandsversion rekommenderas den inte för produktionsmiljöer, men den är perfekt för testare och Linux-entusiaster som vill bidra till finslipningen inför den slutliga lanseringen.

    MX Linux 25: En evolution, inte en revolution

    MX Linux 25 RC1 visar att utvecklingsteamet fortsätter att förfina sin filosofi – stabilitet, valfrihet och prestanda utan att kompromissa med användarvänligheten.
    Med Debian 13 som grund, uppdaterade teman och en moderniserad verktygssvit är “Infinity” inte bara en ny version – det är ett steg framåt för ett av de mest respekterade Linux-projekten i världen.

    https://wiki.linux.se/index.php/MxLinux

    Fakta: MX Linux 25 “Infinity” RC1

    Baserad på Debian 13 “Trixie” • Förhandsversion (Release Candidate 1)
    • Status: Avsedd för testning – inte för produktionsbruk.
    • Skrivbord: Xfce 4.20, KDE Plasma 6.3.6, Fluxbox 1.3.7.
    • Init: systemd på alla utgåvor; sysvinit-varianter finns för Xfce, Xfce-AHS och Fluxbox.
    • Kärnor: Linux 6.12 LTS (standard), Liquorix 6.15 (AHS).
    • Säkerhet: systemd-cryptsetup på systemd-ISO:er (åtgärdar krypterad /home).
    • Grafik/Boot: Workaround för GRUB-visning på äldre Intel (Ivy/Sandy Bridge).
    • Teman & UI: Nya mx-ease och mx-matcha; Conky-profiler med 12/24h-stöd.
    • Verktyg: Förbättrad mx-updater (automatiska uppdateringar), live-usb-maker (update-läge), live-kernel-updater (filtrerar Memtest), installer-fixar (replacer).
    • Grafikdrivrutiner: Nvidia-installer (ddm-mx) – bättre Wayland-stöd + fallback för dev-repo.
    • Energihantering (KDE): TLP borttagen – ersatt av power-profiles-daemon.
    • Fluxbox: Audacious ersätter DeaDBeeF; justerad toolbar/stil; installer-bugg fixad.
    • Fokus för test: Installer med EXT4 och Btrfs (rapportera via forum, gärna med quick-system-info).
    Debian 13 RC1 Xfce/KDE/Fluxbox AHS systemd & sysvinit
  • Debian 13.1 släppt – fokus på säkerhet, stabilitet och borttag av Guix

    Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem.

    Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.

    Nästan två månader efter lanseringen av 13.0 är syftet främst att samla ihop redan levererade korrigeringar till en ny installationsbas. För användare som kontinuerligt uppdaterat sina system via security.debian.org innebär 13.1 därför inga större nyheter. Men för den som gör en nyinstallation är det här den version som gäller.

    Höjdpunkter i uppdateringen
    Bland de mest anmärkningsvärda förändringarna märks:

    • Installeraren är uppdaterad till Linuxkärnan 6.12.43 och löser ett problem med GRUB\:s grafikinitiering.
    • Git har fått flera kritiska säkerhetsfixar som tidigare kunde leda till både godtyckliga filskrivningar och fjärrkörning av kod.
    • Bildbehandlingspaketet ImageMagick är patchat mot allvarliga buggar som buffer overflow och use-after-free.
    • PostgreSQL 17 har fått förstärkta säkerhetsmekanismer i query planner och pg_dump.
    • LibreOffice har lagt till stöd för euro-valutan i Bulgarien samt löst problem med mediaplayback i Impress.
    • Nätverksverktyg som dpdk, ethtool, iperf3, network-manager-openvpn och nginx har fått både stabilitets- och säkerhetsfixar.
    • Flera skrivbordsmiljöer, däribland GNOME, MATE och XFCE, har justerats och förbättrats.
    • Centrala systemverktyg som systemd, samba, qemu och modemmanager har uppdaterats.

    Guix borttaget på grund av säkerhetsproblem
    En stor nyhet är att Guix inte längre finns med i Debians arkiv. Guix är en fri paket- och systemhanterare utvecklad inom GNU-projektet, känd för sin transaktionssäkra pakethantering och möjligheten att återskapa systemmiljöer exakt. Programvaran har dock plockats bort på grund av olösta säkerhetsproblem.

    Säkerhetsfixar samlade i ISO-avbilder
    Debian 13.1 paketerar även tidigare publicerade säkerhetsuppdateringar för välkända program som Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU och libxml2. För den som redan hållit systemet uppdaterat blir skillnaden liten, men nya installationer får nu dessa fixar direkt med i ISO-avbilderna.

    Inga nya funktioner
    Debian 13.1 introducerar inga nya funktioner. Uppdateringen handlar enbart om att rätta till buggar och täppa till säkerhetshål. För att uppdatera en befintlig installation räcker det att köra:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    Äldre version uppdateras parallellt
    Samtidigt har projektet släppt Debian 12.12, den tolfte uppdateringen av den äldre stabila versionen ”Bookworm”. Den innehåller totalt 83 säkerhetsfixar och 135 buggkorrigeringar för bland annat Apache, Bash, ClamAV, Docker, PostgreSQL, systemd och Linuxkärnan.

    Tillgängliga avbilder
    Debian 13.1 finns att ladda ner som netinst-ISO, vilket ger en minimal grundinstallation som kan byggas ut efter behov. Den stöder nio arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el och s390x.

    För den som vill komma igång snabbare finns även Live-avbilder med färdiga skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, XFCE, Cinnamon och MATE. Dessa är dock endast tillgängliga för AMD64.

    Automatiska uppdateringar rekommenderas
    Slutligen uppmanas användare att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att alltid få de senaste patcharna utan dröjsmål.

    För att upgradera

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    https://www.debian.org/News/2025/20250906

    För ftp länkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    Fakta: Debian 13.1 “Trixie”
    • Släpp: Första punktuppdateringen av Debian 13.
    • Innehåll: 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.
    • Kärna/installerare: Linux 6.12.43, fix för GRUB-grafikinitiering.
    • Säkerhet: Uppdateringar bl.a. för Git, ImageMagick, PostgreSQL, Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU, libxml2.
    • Guix: Borttaget ur arkivet p.g.a. olösta säkerhetsproblem.
      (Guix = GNU:s deklarativa, transaktionssäkra paket- & systemhanterare för reproducerbara miljöer.)
    • Arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el, s390x.
    • Avbilder: Netinst (minimal bas). Live-avbilder med GNOME/KDE/LXDE/Xfce/Cinnamon/MATE för AMD64.
    Uppgradera befintligt system:
    sudo apt update && sudo apt upgrade
    Tips: Aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att få patchar direkt.
  • Linux Mint 22.2 ”Zara” släppt – nya funktioner och förbättringar

    Linux Mint 22.2 ”Zara” är här med fingeravtrycks­inloggning, förbättrat Wayland-stöd och nya teman. Den populära Linuxdistributionen bygger på Ubuntu 24.04 LTS och Linuxkärnan 6.14, vilket ger bättre hårdvarustöd och långsiktig support till 2029.

    Linux Mint-teamet har nu gjort den färdiga versionen av Linux Mint 22.2, med kodnamnet ”Zara”, tillgänglig för nedladdning. Systemet bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14, vilket innebär bättre stöd för ny hårdvara. Som vanligt erbjuds tre olika skrivbordsmiljöer: Cinnamon 6.4, Xfce 4.18 och MATE 1.26.

    En av de största nyheterna är den nya appen Fingwit, som gör det möjligt att logga in med fingeravtryck i alla utgåvor av Mint. Cinnamon-versionen har dessutom fått en mer förfinad Wayland-session med förbättrat stöd för tangentbordslayouter och inmatningsmetoder. Även kompatibiliteten med libAdwaita och temahanteringen har förbättrats, och XApp stöder nu accentfärger via XDG Desktop Portal.

    Bland övriga nyheter märks:

    • Klisterlappar har rundats av och fungerar nu även under Wayland.
    • Inloggningsskärmen har fått en mjukare design med oskärpeffekt och stöd för användaravatarer.
    • Hypnotix, appen för IPTV, erbjuder nu Teaterläge och Kantlöst läge.
    • Programhanteraren har fått en uppdaterad välkomstskärm.
    • MATE-menyn visar mer relevanta sökresultat.
    • Uppdateringshanteraren har fått en ny knapp för att starta om systemet.
    • En ny miniatyrfunktion visar omslagsbilder i .aiff-ljudfiler.
    • WebApp Manager låter dig nu redigera beskrivningen för varje webbapp.

    ISO-avbildningarna finns redan uppladdade på de officiella speglarna och kan laddas ner direkt. Linux Mint 22-serien kommer att få support fram till 2029.

    För den som redan kör Linux Mint 22.1 ”Xia” öppnas uppgraderingsvägen inom kort. Linux Mint-teamet har också bekräftat att många av nyheterna i Zara-versionen kommer till LMDE (Linux Mint Debian Edition) i den kommande utgåvan LMDE 7 ”Gigi”.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

    Linux Mint 22.2 ”Zara” — Fakta

    • Bas: Ubuntu 24.04 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Skrivbord: Cinnamon 6.4 · Xfce 4.18 · MATE 1.26
    • Nytt: Fingwit (fingeravtryck), förbättrat Wayland, temauppdateringar
    • Support: till 2029
  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn.

    Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på en av de största förändringarna i projektets historia: dokumentationen flyttar från den traditionella manualen till en helt ny wiki.

    Även om versionen i övrigt klassas som en mindre uppdatering, innehåller den en rad förbättringar och buggfixar. Bland annat uppdateras flera av de förinstallerade programmen, däribland LibreOffice som nu finns i version 25.8.1. Gränssnittet får också en putsning med det välkända temat Materia, ikontemat Papirus och typsnittet Roboto Regular.

    Den stora nyheten är dock Linux Lite Wiki, en öppen plattform där alla användare kan bidra med guider, tips och lösningar. Syftet är att göra dokumentationen snabbare, mer aktuell och framför allt mer lättillgänglig. Enligt utvecklarna innebär detta att kunskapen i högre grad samlas från användarnas egna erfarenheter, vilket skapar en mer praktisk och användbar resurs. Den gamla manualen kommer att finnas kvar fram till slutet av Series 7, men därefter tar wikin helt över.

    På den tekniska sidan bygger Linux Lite 7.6 på Ubuntu 24.04.3 LTS och levereras med Linux-kärnan 6.8.0-79. För den som behöver finns även egna kärnor, från version 3.13 upp till 6.16, tillgängliga via projektets förråd. Systemet inkluderar bland annat Chrome 139.0, Thunderbird 128.14, LibreOffice 25.8.1, VLC 3.0.20 och Gimp 2.10.36.

    För användare som installerar Linux Lite på en Windows-dator betonas vikten av att kontrollera om systemet använder UEFI eller Legacy BIOS. Projektet erbjuder stöd för Secure Boot, men utvecklarna rekommenderar att det stängs av för att undvika problem.

    Uppgraderingen till den nya versionen sker genom att först installera de senaste uppdateringarna, skapa en återställningspunkt med Timeshift och därefter köra verktyget Lite Upgrade. Efter en omstart är systemet redo. Den som vill försäkra sig om att rätt version av uppgraderingsverktyget används kan kontrollera detta i terminalen.

    Utvecklarna påminner också om att det inte finns någon direkt uppgraderingsväg från en Release Candidate till den färdiga versionen, eller från en Series till nästa.

    Med Linux Lite 7.6 markerar projektet en tydlig kursändring. Från och med nästa generation, Series 8, blir wikin den självklara platsen för all dokumentation – ett steg som stärker gemenskapen och gör systemet mer användarvänligt för både nybörjare och erfarna användare.

    Nerladdning

    https://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos

    Information ifrån projektet om 7.6

    https://www.linuxliteos.com/forums/showthread.php?tid=9576

    Linux Lite – Fakta & nyheter i 7.6
    Teknisk översikt
    Historia: Start 2012-10-26 (1.0.0). Grundare: Jerry Bezencon. Bas: Ubuntu LTS. Skrivbord: Xfce.
    Målbild: Lättvikt & Windows-vänligt för äldre och moderna datorer.
    Nyheter i 7.6: Community-driven Wiki ersätter manualen (blir standard i Series 8).
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS · Kernel: 6.8.0-79 (repo stöder 3.13–6.16).
    Appar (urval): LibreOffice 25.8.1 · Chrome 139 · Thunderbird 128.14 · VLC 3.0.20 · GIMP 2.10.36.
    UI: Tema Materia · Ikoner Papirus · Typsnitt Roboto Regular.
    Känd avvikelse: Wiki kan visa röd -banner i Chrome (funktion påverkas ej).
    Tips: Kontrollera BIOS Mode i Windows System Information för UEFI/Legacy.
    Secure Boot stöds men kan krångla → rekommenderat att stänga av för smidigare installation.
    Uppgradera: Installera uppdateringar → Timeshift → Lite Upgrade → Starta om
  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.
    Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.

    Höjdpunkter i Linux Mint 22.2
    Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:

    • HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
    • Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
    • Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
    • Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
    • Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
    • Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.

    Tillgängliga skrivbordsmiljöer
    Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:

    • Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
    • Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
    • MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.

    Teknisk grund
    Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14.
    Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.

    Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.

    Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.

    Framtiden – LMDE 7 “Gigi”
    Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.

    Nyheterna i LMDE 7:

    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
    • Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
    • OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.

    Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.

    Gemenskap och moderering
    Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg.
    Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.

    Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.

    Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta
    Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna:
    https://www.linuxmint.com/download.php

    ⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.

    Källa

    https://9to5linux.com/linux-mint-22-2-zara-is-available-for-public-beta-testing-download-now
  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL


    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing
  • 10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.

    I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas ålderstigna, specifikt för sådana som är omkring fem år gamla.

    Om du har en äldre premiumdator med första eller andra generationens i7-processorer, kan du faktiskt köra vanlig Ubuntu eller liknade. Lättviktsdistributioner är dock ett utmärkt val om du har enklare hårdvara, som datorer med lite minne och CPU:er som Celeron, Pentium Gold och Silver.

    Linux Lite: En användarvänlig ingångspunkt

    Linux Lite är skapat för att ge en smidig övergång från äldre Windows-system till Linux. Detta är en distro som erbjuder en enkel och funktionell skrivbordsmiljö baserad på Xfce och Ubuntu, vilket gör den perfekt för användare med mindre kraftfull hårdvara. Med aktiva uppdateringar och stöd för 32-bitars system, är Linux Lite ett utmärkt val för dem som vill ha en bekant men uppdaterad användarupplevelse.

    Linux Lite

    Puppy Linux: Flexibilitet och effektivitet

    Puppy Linux är unikt eftersom det inte kräver en permanent installation på hårddisken. Istället körs systemet direkt från RAM, vilket gör att du kan köra din dator även om du tar bort det startbara mediet. Puppy Linux är kompatibelt med Ubuntu LTS och är ett utmärkt val för riktigt gamla datorer eller netbooks med minimalt RAM.

    Funktioner:

    • Baserad på Ubuntu LTS-versionen
    • Kan köras på lågpresterande netbooks
    • Fungerar direkt från RAM även efter att det startbara mediet har tagits bort
    • Unik pakethanterare – Puppy Package Manager
    • Drivs av JWM

    Puppy Linux

    BunsenLabs Linux: Efterträdaren till Crunchbang

    BunsenLabs erbjuder en strömlinjeformad Linux-upplevelse baserad på Debian med en OpenBox-fönsterhanterare. Det är en särskilt snabb och stabil distro som även inkluderar en 32-bitars version, vilket gör den lämplig för äldre och resurssnåla system.

    Funktionsöversikt:

    • Baserad på Debian Stable-grenen
    • Openbox fönsterhanterare med tint2-panel, conky och jgmeny
    • Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
    • Hjälp och support finns tillgänglig via officiella forum

    BunsenLabs Linux:

    Lubuntu: En modernare lättviktare

    Som en officiell variant av Ubuntu, använder Lubuntu LxQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en lätt men modern användarupplevelse. Lubuntu är kanske inte den allra lättaste distron, men dess förmåga att balansera funktionalitet och systemkrav gör den till ett pålitligt val för äldre datorer.

    Lubuntu

    Absolute Linux: Kraftfull enkelhet

    Absolute Linux bygger på Slackware och erbjuder en systemd-fri miljö, vilket är idealiskt för användare som föredrar enklare och mer traditionella Linux-upplevelser. Med IceWM som skrivbordsmiljö och en samling viktiga applikationer direkt från start, är Absolute ett kraftfullt alternativ för dem med äldre teknik.

    Funktionsöversikt:

    • Baserad på Slackware
    • Systemd-fri
    • Paketerar nödvändig mjukvara
    • Drivs av IceWM och pakethanteraren Slapt-get

    Absolute Linux

    antiX Linux: Den flexibla veteranen

    antiX, baserat på den stabila grenen av Debian, använder IceWM och Fluxbox för att skapa en mångsidig och snabb användarupplevelse. Det är helt systemd-fritt och erbjuder olika installationer för olika behov, inklusive en 32-bitars version.

    Funktioner:

    • Baserad på Debian stable
    • Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
    • Systemd-fri
    • Drivs av IceWM och andra fönsterhanterarvarianter

    antiX Linux

    LXLE: Lubuntu med en twist

    LXLE är baserat på Lubuntu men använder LXDE istället för LxQt, vilket ger en ännu lättare miljö för användare med mycket begränsad hårdvara. Det är en perfekt lösning för att återuppliva datorer som inte längre kan hantera nyare operativsystem.

    LXLE

    Porteus Linux: Idealisk för kärlek till KDE

    Porteus är en annan Slackware-baserad distro som erbjuder den äldre KDE 4.0+-skrivbordsmiljön. Med sin minimala installationsstorlek och möjlighet att köras helt från ett USB eller annat startbart medium, är Porteus perfekt för användare som föredrar KDE:s klassiska utseende.

    Porteus Linux

    Q4OS: Återupplivar föråldrade Windows-system

    Q4OS är designad specifikt för att återuppliva datorer som en gång körde Windows XP eller Windows 7. Med en 32-bitars installer, Windows-installer och Trinity Desktop-miljöer, är Q4OS ett bra val för de som vill ha en distro som känns bekant men är kraftfullare än deras föråldrade operativsystem.

    Q4OS

    MX Linux: En mångsidig medelviktare

    Trots att det är på gränsen till att klassas som en lättviktare, erbjuder MX Linux baserat på Debian en utmärkt balans av funktionalitet och effektivitet, speciellt i dess KDE Plasma-version. Med egna applikationer och en robust pakethanterare, står MX Linux ut som ett starkt alternativ för de som söker en rikare Linux-upplevelse.

    Sammanfattningsvis, dessa tio distributioner visar att Linux-communityt ständigt strävar efter att inkludera så många användare som möjligt, oavsett ålder på deras hårdvara. Med dessa alternativ kan du enkelt blåsa nytt liv i ditt gamla system och njuta av en modern, säker och stabil datorupplevelse.

    MX Linux

    Om vi tittar noggrant på de lätta Linux-distributioner som vi har presenterat, kan vi se att många av dem är baserade på Debian Linux, som ofta kallas för ”det universella operativsystemet”. Moderna skrivbordsmiljöer inom Linux, såsom GNOME 40+ och KDE Plasma, som använder Systemd som init-system, fungerar inte längre med äldre hårdvara. Teknologiska framsteg innebär också ökad mjukvarukomplexitet, vilket kräver kraftfullare system.

    Artikel ovan är baserad på data ifrån

  • Så installera du XFCE på ubuntu 24.04 LTS

    Har du en dator som m/ä? Du kan kanske XFCE kan vara ett alternativ

    XFCE är en lättvikts skrivbordsmiljö som är både snabb och resurssnål, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller användare som föredrar en enkel och effektiv arbetsmiljö. Här är en steg-för-steg-guide för hur du installerar och konfigurerar XFCE på Ubuntu 24.04 LTS.

    Steg 1: Uppdatera Paketlistor

    Innan du installerar något är det alltid en bra idé att uppdatera paketlistorna för att se till att du hämtar den senaste versionen av programvaran. Öppna en terminal och kör följande kommando:

    sudo apt update

    Steg 2: Installera XFCE

    Installera XFCE:s kärnpaket med följande kommando:

    sudo apt install xfce4

    Om du vill ha ett mer komplett skrivbordsmiljö kan du installera ytterligare XFCE-paket:

    sudo apt install xfce4-goodies

    Steg 3: Välj Display Manager

    Under installationen kan du bli ombedd att välja en display manager. LightDM är ofta det rekommenderade valet för XFCE. Om du inte blir tillfrågad, eller om du vill byta till LightDM manuellt, kan du installera och konfigurera det med följande kommandon:

    sudo apt install lightdm
    sudo dpkg-reconfigure lightdm

    Steg 4: Starta om Datorn

    För att ändringarna ska träda i kraft, starta om din dator:

    sudo reboot

    Steg 5: Växla till XFCE

    På inloggningsskärmen, innan du loggar in, välj XFCE från sessionens valmeny. Denna meny är vanligtvis en ikon eller en dropdown-meny nära användarnamnsfältet.

    Konfiguration av XFCE

    Efter installationen kan du vilja anpassa din XFCE-skrivbordsmiljö för att bättre passa dina behov. Här är några grundläggande konfigurationssteg:

    Anpassa Paneler
    1. Lägg till objekt till panelen: Högerklicka på panelen, välj ”Panel” > ”Lägg till nya objekt…”. Här kan du lägga till olika widgets och genvägar.
    2. Flytta och ändra storlek på panelen: Högerklicka på panelen, välj ”Panel” > ”Panelpreferenser”. Här kan du ändra panelens position, storlek och utseende.
    Ändra Utseende
    1. Tema och ikoner: Gå till ”Inställningar” > ”Utseende”. Här kan du välja bland olika teman och ikonuppsättningar för att ändra utseendet på ditt skrivbord.
    2. Fönsterhanterare: Gå till ”Inställningar” > ”Fönsterhanterare”. Här kan du ändra teman och knapplayouter för fönster.
    Hantera StartprogramHantera Startprogram
    1. Autostart-applikationer: Gå till ”Inställningar” > ”Session och start”. Under fliken ”Automatisk start av applikationer” kan du lägga till program som du vill ska starta automatiskt när du loggar in.
    Installera Extra Verktyg

    För att ytterligare förbättra din XFCE-upplevelse kan du installera några extra verktyg och tillägg:

    • Thunar Arkivplugin: För att lägga till stöd för att hantera arkivfiler i Thunar filhanteraren:
      sudo apt install thunar-archive-plugin
    • Catfish Sökverktyg: Ett snabbt och användarvänligt sökverktyg för ditt skrivbord:
      sudo apt install catfish
    • Docky eller Plank: För en mer modern docka, installera Docky eller Plank:
      sudo apt install docky

    eller

      sudo apt install plank
    
    
    skillnaderna mellan GNOME, XFCE, KDE och MATE:

    GNOME

    • Utseende: Modernt och enkelt, med en ren design.
    • Funktioner: Har många funktioner och appar inbyggda.
    • Prestanda: Lite tyngre och kräver mer av datorns resurser.
    • Användning: Bra för nybörjare och de som vill ha en snygg och lättanvänd skrivbordsmiljö.

    XFCE

    • Utseende: Enkelt och klassiskt, kan anpassas mycket.
    • Funktioner: Har grundläggande funktioner men kan utökas med tillägg.
    • Prestanda: Mycket lätt och snabb, kräver lite av datorns resurser.
    • Användning: Bra för äldre datorer eller de som vill ha en snabb och enkel miljö.

    KDE

    • Utseende: Mycket snyggt och modernt, med många anpassningsmöjligheter.
    • Funktioner: Fullt av funktioner och appar, mycket anpassningsbart.
    • Prestanda: Kräver mer resurser, men är snabb på moderna datorer.
    • Användning: Bra för de som gillar att anpassa sitt skrivbord och vill ha många funktioner.

    MATE

    • Utseende: Traditionellt och klassiskt, liknar gamla GNOME 2.
    • Funktioner: Har de flesta grundläggande funktioner, lätt att använda.
    • Prestanda: Mellanting, inte lika lätt som XFCE men snabbare än GNOME och KDE.
    • Användning: Bra för de som gillar klassiskt utseende och vill ha en stabil och pålitlig miljö.

    Sammanfattning

    • GNOME: Modern, enkel, men tyngre.
    • XFCE: Enkel, snabb och lätt.
    • KDE: Mycket snygg, anpassningsbar, men tyngre.
    • MATE: Klassisk, stabil och snabbare än GNOME och KDE.
  • Nyheterna i OpenBSD 7.5

    OpenBSD är ett UNIX-liknande operativsystem känd för sin säkerhetsfokus. Det är öppen källkod och utvecklas av ett globalt volontärteam. Operativsystemet inkluderar en rad säkerhetsfunktioner som adresserar minneskorruption och säkerhetsluckor proaktivt. OpenBSD används ofta i servrar och säkerhetskritiska system.

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet.

    Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö.

    Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:
    Den nya versionen introducerar möjligheten att kryptera rotpartitionen under installationsprocessen, vilket förstärker skyddet av känslig data. Pinsyscalls, ett nytt systemanrop, tillåter mer detaljerad kontroll över systemanrop, vilket bidrar till ökad systemintegritet och minskade säkerhetsrisker.

    För att ytterligare säkra systemet har stödet för indirekta systemanrop via funktionen syscall tagits bort. Denna åtgärd, tillsammans med pinsyscalls, förbättrar säkerheten genom att begränsa tillgången till systemanrop och förhindra potentiella attacker.

    På hårdvarusidan, specifikt för ARM64-system, inkluderar nu OpenBSD stöd för pekareautentisering (PAC) och identifiering av målbranch (BTI), vilket skyddar mot attacker som korrumperar minnet. Stödet för IPv6 på ppp-nätverksgränssnitt utökas också, vilket förbättrar anslutningsmöjligheter och kompatibilitet.

    OpenBSD 7.5 har också förbättrat paketfiltreringen i pf-brandväggen, vilket ger bättre prestanda på flerkärniga system och ökad insyn i nätverkstrafiken. Netstat-verktyget har uppdaterats för att visa mer detaljerad statistik om effektiviteten i ruttcache, vilket ger användarna värdefulla insikter för att optimera nätverksprestanda och säkerhetsinställningar.

    Virtualiseringsstacken i VMM-hypervisorn har uppgraderats med flertrådstöd och förbättrad stabilitet på Intel VMX-baserade system, vilket förbättrar både tillförlitligheten och prestandan i virtualiserade miljöer.

    Vidare har OpenBSD 7.5 utökat sitt stöd för hårdvara och introducerat nya drivrutiner, vilket säkerställer bättre kompatibilitet med ett brett urval av enheter, från Apples bildkontroller till Qualcomms trådlösa chips.

    Användarna kan nu njuta av en uppdaterad skrivbordsmiljö med KDE Plasma 5.27, som erbjuder förbättrad användarupplevelse och de senaste funktionerna från KDE:s ekosystem.

    Slutligen har viktiga programvarukomponenter som LibreSSL och OpenSSH fått uppdateringar för att garantera de senaste säkerhetsförbättringarna och prestandaoptimeringarna. Det omfattande biblioteket av tredjepartsapplikationer har också uppdaterats, vilket ger tillgång till de senaste versionerna av populära programvarupaket.

    Här är en kort sammanfattning av några viktiga uppdaterade program och paket i denna version:

    • Asterisk, Audacity, CMake, Chromium, FFmpeg, Firefox
    • GCC, GHC, GNOME, Go, JDK, Krita
    • LLVM/Clang, LibreOffice, Lua, MariaDB, Mono
    • Mutt, NeoMutt, Node.js, OCaml, OpenLDAP
    • PHP, PostgreSQL, Python, Qt, R, Ruby
    • Rust, SQLite, Shotcut, Sudo, Suricata
    • Tcl/Tk, TeX Live, Thunderbird, Vim, Neovim, Xfce

    https://www.openbsd.org/faq/faq4.html#Download

    OpenBSD sidan i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenBSD

    Fakta: OpenBSD 7.5

    Översikt: OpenBSD är ett UNIX-liknande, fritt och öppet operativsystem som utvecklas av ett globalt volontärteam. Fokus ligger på säkerhet, korrekthet och enkelhet. Vanligt i servrar och säkerhetskritiska miljöer.

    Säkerhetsnyheter i 7.5:

    • Krypterad rotpartition direkt i installationen för starkare dataskydd.
    • pinsyscalls: finmaskig kontroll av systemanrop.
    • Borttaget stöd för indirekta systemanrop via syscall() för att minska angreppsytan.

    Arkitektur & nätverk:

    • ARM64: stöd för PAC (Pointer Authentication) och BTI (Branch Target Identification) mot minneskorruptionsattacker.
    • IPv6 på ppp-gränssnitt utökat för bättre uppkoppling.
    • pf-brandväggen: förbättrad paketfiltrering för flerkärniga system.
    • netstat: mer detaljerad statistik för ruttcache/effektivitet.

    Virtualisering:

    • VMM-hypervisorn: flertrådstöd och stabilitetsförbättringar på Intel VMX-baserade system.

    Hårdvarustöd: utökade drivrutiner och bättre kompatibilitet (bl.a. Apple-displaykontroller, Qualcomm-Wi-Fi m.m.).

    Skrivbord & användarmiljö: KDE Plasma 5.27 tillgängligt för uppdaterad arbetsmiljö.

    Kärnkomponenter uppdaterade: LibreSSL, OpenSSH – senaste säkerhetsfixar och prestandaförbättringar.

    Större paketuppdateringar (urval): Firefox, Chromium, FFmpeg, GCC/Clang/LLVM, Go, JDK, Python, PHP, PostgreSQL, MariaDB, SQLite, Rust, Qt, GNOME, KDE, Xfce, Audacity, Krita, LibreOffice, TeX Live, Thunderbird, Vim/Neovim, Suricata, Node.js, OCaml, Mono, Asterisk, CMake, Mutt/NeoMutt, OpenLDAP, Shotcut, Sudo m.fl.

    Tips: Basuppdateringar via syspatch, paket via pkg_add -u.

Etikett: xfce

  • Manjaro 26 “Anh-Linh” – ett stort kliv mot framtidens Linux-skrivbord

    Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare…

  • QNX tar steget mot skrivbordet – ett realtids-OS blir självbärande för utvecklare

    QNX tar ett ovanligt kliv från det dolda till det synliga. Med lanseringen av en självhostad Developer Desktop för QNX 8.0 kan utvecklare för första gången arbeta i en fullständig skrivbordsmiljö och bygga sina program direkt på operativsystemet. Satsningen markerar ett tydligt skifte för QNX – från strikt inbyggt realtids-OS till en mer öppen och…

  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.…

  • Kali Linux 2025.4 – ett stort steg mot ett modernare och säkrare skrivbord

    Kali Linux fortsätter att utvecklas i snabb takt, och med version 2025.4 tar distributionen ett tydligt kliv in i nästa tekniska generation. Den nya utgåvan innebär ett definitivt avsked från X11 till förmån för Wayland, omfattande uppdateringar av alla större skrivbordsmiljöer samt förbättrat stöd för virtuella maskiner och mobila säkerhetsverktyg. Resultatet är ett modernare, säkrare…

  • MX Linux 25 “Infinity” RC1 – Nästa generation Debian-baserad distro tar form

    MX Linux är en användarvänlig, stabil och resurssnål Linuxdistribution som kombinerar Debians robusta grund med moderna verktyg och ett lättanvänt skrivbord. Projektet drivs gemensamt av antiX- och MX-communityn och är känt för att ge nytt liv åt äldre datorer utan att tumma på prestanda eller funktionalitet. Med en välbalanserad blandning av traditionell design och moderna…

  • Debian 13.1 släppt – fokus på säkerhet, stabilitet och borttag av Guix

    Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem. Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller…

  • Linux Mint 22.2 ”Zara” släppt – nya funktioner och förbättringar

    Linux Mint 22.2 ”Zara” är här med fingeravtrycks­inloggning, förbättrat Wayland-stöd och nya teman. Den populära Linuxdistributionen bygger på Ubuntu 24.04 LTS och Linuxkärnan 6.14, vilket ger bättre hårdvarustöd och långsiktig support till 2029. Linux Mint-teamet har nu gjort den färdiga versionen av Linux Mint 22.2, med kodnamnet ”Zara”, tillgänglig för nedladdning. Systemet bygger på Ubuntu…

  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn. Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på…

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem. Höjdpunkter i Linux Mint 22.2Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare. Valfrihet i fokus En av de främsta…

  • 10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.

    I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas…

  • Så installera du XFCE på ubuntu 24.04 LTS

    XFCE är en lättvikts skrivbordsmiljö som är både snabb och resurssnål, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller användare som föredrar en enkel och effektiv arbetsmiljö. Här är en steg-för-steg-guide för hur du installerar och konfigurerar XFCE på Ubuntu 24.04 LTS. Steg 1: Uppdatera Paketlistor Innan du installerar något är det…

  • Nyheterna i OpenBSD 7.5

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya…