• Skadlig kod i Arch Linux AUR – det här behöver du veta

    Precis som system som bygger på sluten källkod kan även system med öppen källkod drabbas. Därför gäller det att vara på sin vakt. Linux är generellt tryggare än Windows‑system.

    Arch User Repository (AUR) är älskat för sitt enorma utbud av paket, men dess öppenhet gör det även sårbart. Under vecka 29 upptäcktes att tre webbläsarrelaterade AUR‑paket innehöll en fjärråtkomst‑trojan (RAT). Arch Linux säkerhetsteam har nu raderat paketen, men har du redan hunnit installera dem krävs snabba åtgärder.

    Vad hände?

    DatumHändelse
    16 juli 2025Paketet librewolf-fix-bin laddas upp till AUR och visar sig innehålla skadlig kod.
    Samma dagYtterligare två infekterade paket, firefox-patch-bin och zen-browser-patched-bin, publiceras av samma konto.
    18 juli 2025Arch Linux säkerhetsteam tar bort samtliga tre paket och spärrar den skadliga AUR‑användaren.

    Varför är en RAT farlig?

    En Remote Access Trojan ger angriparen full fjärråtkomst till din dator. Därmed kan de:

    • stjäla filer och lösenord
    • installera ytterligare skadlig kod
    • övervaka din aktivitet i realtid

    Så skyddar du dig

    1. Avinstallera omedelbart yay -Rns librewolf-fix-bin firefox-patch-bin zen-browser-patched-bin
    2. Sök efter misstänkt aktivitet
      • Okända processer (htop, ps aux)
      • Oväntad nätverkstrafik (ss -tunap, wireshark)
      • Nyligen ändrade systemfiler (sudo journalctl -xe, paclog -i)
    3. Gör en grundlig genomsökning
      • Starta från live‑USB och skanna disken med ett pålitligt antivirusverktyg.
      • Verifiera checksummor på kritiska binärer eller återställ från säkerhetskopia om du är osäker.

    Lärdomar för alla AUR‑användare

    • Läs alltid PKGBUILD innan du bygger ett AUR‑paket – kontrollera särskilt post_install‑ och prepare‑skript.
    • Följ betrodda underhållare och undvik nyskapade konton utan historik.
    • Aktivera paket‑signaturer och håll systemet uppdaterat för snabbare säkerhetspatchar.
    • Automatisera inte allt – verktyg som paru och yay är bekväma men kan dölja varningsflaggor om du inte granskar outputen.

    Kort sagt: Har du installerat något av de tre nämnda paketen före 18 juli 2025 är risken reell att ditt system är komprometterat. Ta bort paketen, kontrollera systemet noggrant och var ännu mer vaksam vid framtida AUR‑installationer.

    https://linuxiac.com/malware-discovered-in-arch-linux-aur-packages

    AUR‑paket i detalj

    Ett AUR‑paket består av build‑skript – främst PKGBUILD – som beskriver hur man från uppströmskällor genererar ett Arch‑kompatibelt .pkg.tar.zst.

    • makepkg laddar ned källor, verifierar PGP/SHA‑checksummor och bygger paketet.
    • pacman -U (eller en AUR‑helper som yay/paru) installerar paketfilen.
    • VCS‑varianter (-git, -svn) klonar repo t vid build‑tid.

    AUR är helt communitydrivet – ingen formell granskning sker före uppladdning. Säkerheten beror därför på att du granskar PKGBUILD, validerar checksummor och gärna bygger i en isolerad chroot.

    Ekosystemet omfattar >50 000 recept; flexibiliteten är enorm, men tryggheten motsvarar hur noggrant du auditerar koden.

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &
    
    Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.
  • Thunderbird 141 – Ny version med arkivknapp i aviseringar och omfattande buggfixar

    Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker.

    Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och åtgärder av tidigare problem. Bland nyheterna finns en praktisk ”Arkivera”-funktion direkt i e-postaviseringar, vilket gör det enklare att snabbt rensa inkorgen. Dessutom har redigeringsfönstret förbättrats med en ny varning som informerar användaren om den konfigurerade OpenPGP-nyckeln är på väg att gå ut.

    Viktiga korrigeringar i Thunderbird 141

    Den här versionen åtgärdar en rad buggar och stabilitetsproblem, däribland:

    • En krasch som kunde inträffa vid tolkning av meddelandestatus.
    • Felaktig mappsortering vid manuell omordning.
    • En uppstartskrasch relaterad till POP3-konton.
    • Ett fel där knappen ”Radera” tog bort bilagor istället för hela mejlet.

    Förbättringar i mapp- och filhantering

    • Problem med roaming-profiler i Windows och macOS har lösts, där fel datakatalog användes.
    • Asynkron skapning av arkivmappar fungerade inte som förväntat – detta är nu rättat.
    • Komprimering av mappar misslyckades tidigare på grund av skrivfel; detta är också åtgärdat.

    Övriga rättningar

    • Nya mappar lades inte in i alfabetisk ordning om användaren tidigare hade ändrat sorteringen.
    • Kontakter kunde inte hittas i avancerad adressbokssökning om telefonnummer innehöll en punkt.
    • Statusraden visade fel bilaga vid hovring – det senaste objektet visades i stället för det aktuella.

    Felsökning av användargränssnitt och funktioner

    • URL:er i statusfältet byttes för snabbt vid hovring över länkar.
    • Dialogrutan ”Sök meddelanden…” kunde inte öppnas utanför e-postfliken.
    • Skapande av kalenderhändelser eller uppgifter från ett e-postmeddelande misslyckades om meddelandet var öppet i en flik.

    Mindre men viktiga justeringar

    • NNTP-läsfönstret visade inte längre felmeddelande vid nätverksbortfall – detta är korrigerat.
    • Emojin ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik” – nu rättad.
    • I sökfunktionen i adressboken saknades alternativet ”Valfritt nummer” när man valde ”Matcha alla villkor”.
    • Nyhetslänkar (URIs) utan specificerad server visades tidigare med fel format i statusfältet.

    Tillgänglighet

    Den kompletta listan med ändringar finns att läsa i de officiella versionsanteckningarna. Thunderbird 141 kan laddas ned från den officiella webbplatsen som ett fristående binärpaket. Det fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan behov av installation

    THUNDERBIRD – FRI OCH ÖPPEN KÄLLKOD FÖR E-POST Thunderbird är ett e-postprogram med öppen källkod som utvecklats av Mozilla Foundation. Det fungerar på Linux, Windows och macOS, och har stöd för e-post, kalendrar, chatt, RSS, nyhetsgrupper, adressböcker och kryptering med OpenPGP. Programmet lanserades 2003 som ett systerprojekt till webbläsaren Firefox. Sedan 2017 förvaltas det av Thunderbird Council – ett självständigt utvecklingsteam. Version: 141.0 Släppt: 22 juli 2025 Webbplats: https://thunderbird.net SYSTEMKRAV – Windows: Windows 10 eller senare – macOS: macOS 10.15 eller senare – Linux: GTK+ 3.14 eller högre NYHETER – Ny ”Arkivera”-knapp i e-postaviseringar – Varning visas om OpenPGP-nyckel snart går ut ÅTGÄRDADE PROBLEM – Krasch vid tolkning av meddelandestatus – Emoji ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik” – Fel roaming-katalog i Windows/macOS – Asynkron mappskapning kunde avbrytas tyst – Komprimering av mappar misslyckades – Fel bilaga visades vid hovring i statusfältet – Länkadresser i statusfältet överskreds direkt – ”Sök meddelanden…” kunde ej öppnas utanför e-postflik – Händelse/uppgift kunde ej skapas från mejl i flik – NNTP visade ej fel vid nätverksbortfall – Radera-knapp tog bort bilaga istället för meddelande – Mappar sorterades fel vid manuell ordning – Nya mappar ej alfabetiska efter manuell sortering – ”Valfritt nummer” saknades i adressbokssökning – Punkt i telefonnummer blockerade kontaktträffar – Krasch vid uppstart med POP3 – news:-länkar visades i fel format i statusfältet – Enterprise-policy visades ej i inställningar – Förbättrad visuell och användarupplevelse – Säkerhetsfixar
  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing
  • Rock 4SE – prisvärd enkortsdator med oväntad mjukvaruskatt

    I en tidigare artikel presenterades Rock 4SE – en kraftfull enkortsdator som kan införskaffas för så lite som 200 kronor. Det konstanterades att tillverkaren stöd för detta utvecklingskort var som bortblåst.

    Det bör påpekas att detta inte är en minidator i klassisk bemärkelse; en PDP-11 kvalificerar sig som det, men Rock 4SE hör snarare till kategorin moderna, ARM-baserade utvecklingskort.

    Tack vare ett tips från en uppmärksam läsare har vi hittat en riktig guldgruva för alla som arbetar med sådana enheter. Webbplatsen sd-card-images.johang.se erbjuder ett omfattande bibliotek av färdiga systemavbilder – inte bara för Rock 4SE, utan även för andra modeller av utvecklingskort och även telefoner, inklusive sådana som tillverkarna själva verkar ha lämnat bakom sig.

    Länk till image för Rock 4SE https://sd-card-images.johang.se/boards/rock_pi_4se.html

    Jämförelse: Rock 4SE vs PDP-11

    CPU:
    PDP-11: 16-bit, ~5–18 MHz
    Rock 4SE: 64-bit ARM Cortex-A72, 4×1.8 GHz

    RAM:
    PDP-11: 128 KB – 4 MB
    Rock 4SE: 4 GB eller 8 GB LPDDR4

    Lagring:
    PDP-11: Magnetband, disketter (MB)
    Rock 4SE: SD-kort, eMMC, NVMe (GB–TB)

    Beräkningskapacitet:
    PDP-11: Tiotals till hundratals kIPS
    Rock 4SE: ~10.000 MIPS (≈ 10.000.000 kIPS)

    Prestandaskillnad:
    Rock 4SE är cirka 100.000–1.000.000 gånger snabbare än PDP-11

    Övrigt:
    Rock 4SE kan köra Linux, hantera 4K-video och moderna applikationer.
    PDP-11 var banbrytande på 1970-talet men är idag museal.
  • HP Pavilion HDX9300 – En premiumdator från 2008 som fortfarande kan användas.

    HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.

    Hårdvara & specifikationer

    Den här modellen är utrustad med:

    • Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
    • 4 GB DDR2-RAM
    • Blu-ray-spelare
    • Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)

    Streaming och användning i praktiken

    Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.

    Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.

    Slutsats

    HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.

    Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:

    • SSD-uppgradering
    • Linux-distribution som debian eller ubuntu.
    • Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter

    Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.

    Linux.se åsikt.
    Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.

    Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland.
    Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.

    Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.

    För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.

    Hur gjorde vi testet

    Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.

    BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.

    Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.

    Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.

    Fakta: HP Pavilion HDX9300
    • Skärm: 20,1″ 1920×1200
    • CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
    • RAM: 4 GB DDR2
    • Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
    • Optisk enhet: Blu-ray-spelare
    • Lagring: Original HDD (kan bytas till SSD)
    • Lanseringsår: cirka 2008
    • Vikt: cirka 7 kg
  • Firefox 141 är här – detta är nytt i den senaste versionen

    Mozilla har nu släppt version 141 av sin populära webbläsare Firefox – ett något mindre släpp, men med flera intressanta förbättringar under huven. Även om lanseringen officiellt sker den 22 juli 2025, finns versionen redan nu att hämta.

    Lägre minnesanvändning på Linux och smidigare uppdateringar

    En av de största förbättringarna gäller Linux-användare: Firefox 141 förbrukar mindre RAM och kräver inte längre att man startar om webbläsaren efter uppdateringar via systemets pakethanterare. Det innebär en smidigare och mer effektiv användarupplevelse.

    Flikgrupper med hjälp av AI

    Firefox har fått en ny AI-baserad funktion som hjälper dig att organisera dina flikar. Funktionen kan automatiskt föreslå namn på flikgrupper samt föreslå vilka flikar som passar ihop. Den är aktiverad från början, men kan stängas av i inställningarna under flikhantering.

    Ny design på startsidan

    Kugghjulet som tidigare användes för att ändra layouten på startsidan är nu ersatt med en tydligare ”Anpassa”-knapp. Den nya knappen har dessutom fått en mjuk övergångseffekt som gör designen mer tilltalande.

    Förbättrat språkstöd och bättre integration i Windows

    Firefox på valencianska har nu inbyggt stavningsstöd med en katalansk ordlista. För Windows 11 har knapparna i fönsterramen fått ett uppdaterat utseende med systemets egna fontikoner, vilket gör att Firefox smälter in bättre med resten av operativsystemet. Dessutom är WebGPU nu aktiverat för bättre grafikprestanda.

    För dig som utvecklar för webben

    Version 141 bjuder även på flera tekniska nyheter för utvecklare:

    • Stöd för CHIPS (Cookies Having Independent Partitioned State) har återinförts.
    • Det nya attributet closedby och egenskapen closedBy har lagts till.
    • Webbläsaren kan nu rensa sin fram/bak-cache (bfcache) om servern begär det via HTTP-huvudet Clear-Site-Data: "cache".
    • På Android stöds nu även webkitdirectory-attributet, vilket gör det möjligt att välja hela mappar via <input type="file">.

    Ny funktion för tilläggsutvecklare

    Tillägg kan nu använda en ny metod, i18n.getPreferredSystemLanguages(), för att ta reda på vilka språk som är inställda i operativsystemet. Den kompletterar den tidigare funktionen i18n.getAcceptLanguages() som visar språkvalen i själva webbläsaren.

    Tillgänglighet

    Firefox 141 blir officiellt tillgänglig den 22 juli, tillsammans med uppdateringarna Firefox 140.1 ESR och 128.13 ESR. Men den som vill behöver inte vänta – det går redan nu att ladda ner versionen för 64-bit, 32-bit och ARM64 direkt från Mozillas FTP-server.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/141.0/linux-x86_64/sv-SE

  • IceWM 3.8.1 ute – med smartare verktygsfält och lägre minnesförbrukning

    Den klassiska och resurssnåla fönsterhanteraren IceWM fortsätter att förfinas. Nu är version 3.8.1 släppt – en uppföljare till 3.8 som anlände för bara några veckor sedan. Den nya versionen fokuserar främst på prestandaförbättringar, finputsad användarupplevelse och uppdaterad dokumentation.

    Återgång till bättre minnesberäkning

    En viktig förändring i denna version är att utvecklarna har återgått till en tidigare metod för att beräkna användarens minnesförbrukning. Det här åtgärdar felaktigheter som kunde uppstå i nyare versioner, vilket ger mer pålitlig systeminformation.

    Verktygsfältet blir mer levande

    Verktygsfältet har förbättrats på flera sätt. Nu kan det laddas om direkt från dialogrutan – en praktisk funktion för den som justerat inställningar och snabbt vill se resultatet utan att starta om hela sessionen.

    Meddelanden som inte tappas bort

    En annan förbättring är att meddelandefönster nu alltid hålls över WindowList-fönstret. Det här löser ett vanligt irritationsmoment där viktiga dialoger kunde hamna bakom andra fönster och gå obemärkt förbi.

    BrowseMenu blir snabbare

    Menyn för att bläddra mellan program och mappar – BrowseMenu – har fått både bättre fart och lägre minnesanvändning. Det gör skillnad särskilt på äldre datorer eller system med begränsade resurser.

    Tydligare dokumentation

    Dokumentationen har också fått sig ett lyft. Det framgår nu uttryckligen att verktygsfältet fungerar som en meny, vilket tidigare var underförstått men inte tydligt sagt. Dessutom förklaras att OpenCommand är tänkt att användas inom Start-menyn, vilket förhindrar missförstånd för den som anpassar sin miljö.

    Små optimeringar och bättre översättningar

    Under ytan har flera mindre optimeringar genomförts för att ytterligare minska minnesåtgången. Och för användare i Ungern finns goda nyheter – de ungerska språkfilerna har uppdaterats för bättre lokal användning.

    IceWM 3.8.1 är ett tydligt exempel på hur även små uppdateringar kan ha stor betydelse – särskilt i minimalistiska miljöer där varje megabyte räknas och varje detalj påverkar flödet.

    https://linuxiac.com/icewm-3-8-1-window-manager-released-with-toolbar-improvements

    IceWM – X11 Window Manager
    Ursprung 1997 (Marko Maček)
    System X Window System (X11)
    Användning Låg resursanvändning, äldre datorer, Raspberry Pi, Live-CDs
    Funktioner Startmeny, panel, virtuella skrivbord, tangentbordsstyrning, teman, GNOME/KDE-stöd
    Senaste version 3.8.1 (2025)
    Nyheter i 3.8.1 Förbättrat verktygsfält
    Dialoger alltid i förgrunden
    Snabbare BrowseMenu
    Minskad minnesanvändning
    Tydligare dokumentation
    Uppdaterade översättningar
    Webbplats https://ice-wm.org
  • Agama 16 – nästa generations openSUSE‑installerare

    openSUSEs blivande standardinstallerare Agama har nått version 16 och kommer med en rad efterlängtade nyheter – från Wayland‑start till smartare automatisering.

    Största nyheterna i korthet

    NyhetVarför det spelar roll
    Wayland som standardModern grafikstack, färre X11‑beroenden och grund för kommande HiDPI‑förbättringar.
    RäddningslägeStarta ISO:n i ett minimalt felsöknings­skall; perfekt när en server vägrar boota.
    Lösenordsstyrke‑kontrolllibpwquality varnar för svaga lösenord i realtid.
    Konflikt­detektor för mönsterKrockar mellan programvarumönster flaggas innan installation.
    MD RAID‑stöd i GUIÅteranvänd befintliga RAID‑enheter direkt från det grafiska gränssnittet.
    IPMI‑statusrapporterSTARTED, FINISHED eller FAILED skickas till BMC:n vid mass­installationer.

    Vad är nytt för dig som installerar manuellt?

    1. Fräsch Wayland‑session
      Live‑ISO:n startar nu Firefox under Wayland. Övergången innebär en större ISO‑fil och några saknade kortkommandon, men patchar är redan på väg.
    2. Nytt räddningsläge
      Välj Rescue Mode i GRUB‑menyn för ett textbaserat, resurs­snålt felsöknings­skal – ett välkommet substitut för det gamla “Rescue System”.
    3. Smartare nätverk
      • Bind en anslutning till ett visst nätverks­kort (namn eller MAC).
      • Välj vilka anslutningar som ska skrivas till mål­systemet.
      • Agama varnar om inget nätverk kommer att konfigureras efter installationen.
    4. Bättre lagrings­hantering
      Ett nytt sort‑fält i JSON‑profilerna låter dig matcha enheter på storlek, namn eller annat attribut – perfekt för automatiska RAID‑byggen.
    5. GUI‑förbättringar
      • Konflikt­kontroll för programvaru­mönster.
      • Password‑meter som säger ifrån när “password123” inte duger.
      • Omstartsknappen vid fjärr­installation visar nu tydlig status tills maskinen är uppe igen.

    Nyheter för automatiserade driftsättningar

    FunktionDetaljer
    extraRepositoriesLägg till externa repo:n direkt i JSON‑profilen.
    onlyRequiredHoppa över recommended‑paket och installera enbart hårda beroenden.
    IPMI‑rapporterInstallations­status skickas till BMC:n → enklare övervakning i rackmiljö.
    Kommando‑omstruktureringagama config generate/load/validate ersätter de äldre profile‑kommandona för ett mer konsekvent CLI‑flöde.

    Ladda ner och testa

    Agama 16‑ISO:n kan installera:

    • Tumbleweed
    • Leap 16.0 Beta
    • Micro OS
    • Slowroll (experimentell)

    Tips: Testa gärna Wayland‑övergången i din miljö och rapportera eventuella problem i projektets GitHub‑repository eller på #yast ( Libera.Chat ).

    Vägen framåt

    Målet är att Agama ska bli den officiella installeraren för openSUSE Leap 16.0 och SUSE Linux Enterprise 16.0. Ju fler scenarier den testas i, desto stabilare kommer slutversionen att bli – så ladda ner, prova och bidra!

    Ladda ner Agama Live ISO

  • Intel lägger ner Clear Linux

    Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges.

    Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom aggressiv kompilatoroptimering lyckades den ofta prestera bättre än andra Linuxdistributioner, även på AMD-hårdvara.

    Avslutet har väckt kritik – främst på grund av att det skedde utan förvarning eller övergångsperiod. Många ser det som oansvarigt, särskilt från ett företag av Intels storlek. Intel har heller inte gett någon tydlig förklaring till beslutet.

    Samtidigt försäkrar Intel att man fortsatt är engagerat i Linux-utveckling och bidrar till andra open source-projekt. Men Clear Linux är nu historia.

    För användare innebär detta att det är dags att säkerhetskopiera och byta till en ny Linuxdistribution – Clear Linux är inte längre ett alternativ.

    https://linuxiac.com/intel-shuts-down-clear-linux-os

    Faktaruta

    Clear Linux (2015–2025)
    • Lanserad 2015 av Intel Open Source Technology Center.
    • Rolling-release-distro optimerad för x86-64 med aggressiva kompilatorflaggor.
    • 19 juli 2025: Intel meddelar omedelbar nedläggning – inga fler säkerhetsuppdateringar.
    • GitHub-repot arkiveras i skrivskyddat läge; användare uppmanas migrera.
    Intels nerskärningar 2025
    • Ny VD Lip-Bu Tan driver plan att minska personalstyrkan med upp till 20 %.
    • ~5 000 uppsägningar aviserade i juli, främst i Kalifornien och Oregon.
    • HR, marknadsföring och administration påverkas mest – kärnteknik-team mindre.
    • Målet: spara ca 1,5 miljarder USD och minska byråkratiska strukturer.
  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

  • Bluestar Linux – Archprestanda med användarvänlig finish

    Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt.

    Systemkrav

    Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB RAM och 6,5 GB lagringsutrymme för att Bluestar ska fungera. För optimal upplevelse rekommenderas dock minst 2 GB RAM, en 2 GHz-processor och 20 GB lagringsutrymme. Detta innebär att Bluestar är kompatibel med de flesta datorer från de senaste 10–15 åren.

    Översikt

    Bluestar Linux är en tysk distribution som bygger på Arch Linux och använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö. Den senaste versionen, 2025.06.30, är över 5 GB stor och levereras med ett omfattande urval av förinstallerad mjukvara.

    Systemet erbjuder både Wayland och X11 som val vid inloggning. X11-sessionen innehåller ett dockfält med programikoner längst ned, medan Wayland saknar detta som standard. Funktionaliteten är likvärdig i båda miljöerna.

    Förinstallerad programvara

    Bluestar innehåller en komplett uppsättning applikationer för direkt användning:

    Webb och kommunikation: Firefox, Thunderbird, Pidgin, FileZilla, Bluesky
    Multimedia: VLC, GIMP
    Kontorsprogram: LibreOffice (hela sviten)
    KDE-program: Kate, KPatience, KolourPaint, KPhotoAlbum, Konqueror, KTorrent, digiKam
    Dokument och filer: Okular (dokumentvisning), Dolphin (filhanterare)
    Verktyg: GParted (partitionering), KCalc, KWrite med flera

    Det mesta som behövs finns tillgängligt direkt efter installationen.

    Paketformat och uppdatering

    Flatpak är inte inkluderat från början men installeras enkelt med kommandot:

    sudo pacman -S flatpak

    Systemet använder det grafiska uppdateringsverktyget Kalu (Keeping Arch Linux Up-to-date) för att hantera systemuppdateringar smidigt. Kalu integreras med KDE och håller systemet aktuellt med ett fåtal klick.

    Prestanda och användarupplevelse

    Bluestar startar något långsammare än vissa andra distributioner, men när systemet väl är igång levererar det mycket god prestanda. KDE Plasma är optimerat och responsivt – applikationer startar snabbt och flera program kan köras parallellt utan märkbar påverkan på systemets hastighet eller stabilitet.

    Systemet håller låg temperatur och belastningen på hårdvaran är måttlig även vid multitasking. Äldre laptops, som ThinkPad T500, hanterar Bluestar utan problem.

    Skrivbordsmiljön är genomtänkt och välkonfigurerad direkt från början. Ändringar är sällan nödvändiga, men anpassningsmöjligheter finns för den som vill skräddarsy sin upplevelse.

    Slutsats

    Bluestar Linux visar att det är fullt möjligt att erbjuda en kraftfull och användarvänlig Arch-baserad distribution utan att kompromissa med funktion eller design. Distributionen passar både erfarna användare och nybörjare som söker ett förkonfigurerat men ändå flexibelt system.

    KDE Plasma, omfattande programutbud, bra prestanda och enkel pakethantering gör Bluestar till ett starkt alternativ för den som vill ha en modern Linuxmiljö med Arch som grund. Det är en distinkt och välpolerad distribution som förtjänar uppmärksamhet – särskilt för dem som vill ha ”Arch utan krångel”.

    Kan hämta här ifrån

    https://sourceforge.net/projects/bluestarlinux

  • Kör Android-appar sömlöst på Linux med Waydroid

    Innehållsförteckning

    Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön.

    Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid.

    Vad är Waydroid?

    Waydroid använder LXC (Linux Containers) för att starta ett fullständigt Android-system direkt i Linux. Det ger flera fördelar:

    • Nästan inbyggd prestanda
    • Låg resursanvändning
    • Direkt skrivbordsintegration
    • Åtkomst till värddatorns GPU via Mesa för förbättrad grafikprestanda

    Waydroid fungerar på många olika Linuxdistributioner och CPU-arkitekturer.

    Förberedelser

    Waydroid kräver att du använder Wayland som displayserver. Du kan kontrollera detta genom att köra följande kommando i terminalen:

    echo $XDG_SESSION_TYPE

    Om du får svaret ”wayland” är du redo att gå vidare. Om svaret är ”x11” behöver du logga ut och välja en Wayland-session vid inloggningen.

    Uppdatera därefter ditt system och installera nödvändiga verktyg:

    sudo apt update && sudo apt install curl ca-certificates -y

    Installation av Waydroid

    Börja med att lägga till Waydroids officiella paketkälla:

    curl -s https://repo.waydro.id | sudo bash

    Om din Linuxdistribution inte identifieras automatiskt kan du behöva ange den manuellt, exempelvis -s jammy för Ubuntu 22.04.

    Installera sedan Waydroid:

    sudo apt install waydroid -y

    För Fedora:

    sudo dnf install waydroid

    Använder du Arch Linux eller annan distribution? Följ i så fall instruktionerna i den officiella dokumentationen.

    Observera att Waydroid kräver direkt åtkomst till värddatorns kärna. Det fungerar inte i virtuella maskiner.

    Första uppstart

    När Waydroid startas för första gången uppmanas du att ladda ner en Android-avbildning. Du får välja mellan två varianter:

    • Vanilla – utan Google Play-tjänster
    • GAPPS – med Google Play-tjänster och tillgång till Play Store

    Välj GAPPS om du vill installera appar via Play Store. När nedladdningen är klar startas Waydroid automatiskt. Om inte kan du starta det manuellt via programmenyn.

    Aktivera Google Play

    För att kunna använda Play Store behöver enheten registreras som godkänd hos Google.

    1. Öppna Waydroid-skalet genom att köra: sudo waydroid shell
    2. Hämta Android-ID: ANDROID_RUNTIME_ROOT=/apex/com.android.runtime ANDROID_DATA=/data ANDROID_TZDATA_ROOT=/apex/com.android.tzdata ANDROID_I18N_ROOT=/apex/com.android.i18n sqlite3 /data/data/com.google.android.gsf/databases/gservices.db "select * from main where name = \"android_id\";" Kommandot returnerar ett numeriskt ID. Kopiera detta värde.
    3. Gå till Googles sida för registrering av icke-certifierade enheter:
      https://www.google.com/android/uncertified
      Klistra in ditt Android-ID, bekräfta att du inte är en robot och klicka på Registrera.
    4. Starta om Waydroid med följande kommandon: waydroid session stop waydroid session start

    Nu är Play Store redo att användas.

    Installera Android-appar

    Via Google Play Store

    Om du installerade GAPPS kan du nu starta Play Store, logga in med ditt Google-konto och installera appar precis som på en vanlig Android-enhet.

    Via APK-filer

    Om du föredrar att installera appar manuellt eller inte använder GAPPS-versionen kan du ladda ner en APK från en betrodd källa. Navigera till mappen där filen sparats och kör:

    waydroid app install namn_på_app.apk

    Byt ut namn_på_app.apk mot det faktiska filnamnet.

    Alternativa appbutiker

    Du kan även använda tredjepartsbutiker som F-Droid för att installera fria och öppen källkod-baserade appar.

    Ta bort appar

    För att avinstallera en app, håll in appikonen i Android-gränssnittet och välj alternativet för avinstallation – precis som på en vanlig Android-telefon.

    Sammanfattning

    Waydroid gör det möjligt att köra Android-appar på Linux med hög prestanda, låg resursanvändning och smidig integration med skrivbordet. Det är en mycket bättre lösning än traditionella emulatorer och passar både för vardagsanvändare och utvecklare.

    Om du behöver andra alternativ kan du även titta på emulatorer som Anbox, Genymotion eller Android Studio med AVD. Men för den som söker bästa möjliga prestanda och integration är Waydroid ofta det bästa valet.

    https://www.maketecheasier.com/run-android-apps-linux-waydroid

    Android – kort historik Android utvecklades ursprungligen av Android Inc., grundat 2003. Google köpte upp företaget 2005 och lanserade den första Android-versionen 2008 med HTC Dream – världens första Android-telefon. Systemet bygger på en modifierad Linux-kärna och en Java-baserad miljö. Idag är Android världens mest använda mobila operativsystem. Waydroid – vad är det? Waydroid (tidigare kallat Anbox-Halium) är ett open source-projekt som gör det möjligt att köra ett komplett Android-system i en container direkt på Linux. Till skillnad från traditionella emulatorer använder Waydroid LXC och får tillgång till värddatorns grafikkort för nära inbyggd prestanda. Tekniskt – Kör Android i en LXC-container – Integreras med Linux via Wayland – Stöd för både Vanilla (utan Google) och GAPPS (med Play Store) – Fungerar på ARM och x86 (emulerat vid behov) – Kräver fysisk Linux-maskin (fungerar ej i virtuell miljö) Fördelar – Högre prestanda än emulatorer som Anbox eller Genymotion – Lägre resursförbrukning – Android-appar integreras direkt i skrivbordsmiljön – Stöd för både APK-filer och Play Store Projektwebb: https://waydro.id Källkod: https://github.com/waydroid/waydroid
  • Fedora 43 säger farväl till MBR för UEFI-installationer på x86

    Innehållsförteckning

    MBR Bort ifrån Fedora 43

    Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur.

    Vad innebär förändringen?

    Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet Anaconda slutar tillåta UEFI-installationer på MBR-partitionerade diskar.

    Om du installerar Fedora 43 på ett x86-system i UEFI-läge måste du använda en disk som är partitionerad med GPT (GUID Partition Table).

    Denna förändring gäller endast nya installationer, inte uppgraderingar av befintliga system.

    Förslaget är ännu inte slutgiltigt beslutat, men det har fått starkt stöd i Fedora-gemenskapens omröstning. Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) förväntas fatta ett beslut inför Fedora 43:s lansering.

    Varför görs denna förändring?

    Det finns flera viktiga skäl till varför Fedora vill slopa MBR-stödet vid UEFI-installationer:

    1. Ökad tillförlitlighet
    Även om UEFI-tekniken tekniskt sett fungerar med MBR, är stödet ofta bristfälligt i verkligheten. Firmware varierar och det är vanligt med problem, till exempel att efibootmgr inte kan registrera UEFI-bootposter. Genom att standardisera på GPT blir installationen mer robust.

    2. Mindre underhåll och tydligare dokumentation
    Fedora testar inte UEFI på MBR i dagsläget. Eftersom användningen är mycket begränsad innebär slopat stöd mindre komplexitet i testning och kodbas, och minskar risken att användare tror att MBR+UEFI är en framtidssäker lösning.

    3. Anpassning till moderna standarder
    Fedoras dokumentation för GRUB2 utgår redan från GPT vid UEFI-installationer. Tidigare behov, som molnplattformar som bara stödde MBR, är inte längre aktuella. Moderna miljöer har fullt stöd för GPT.

    Vem påverkas av förändringen?

    Det är viktigt att förstå vilka scenarier som berörs:

    Du påverkas om:

    • Du planerar att installera Fedora 43 (eller senare) på ett x86-system som startas i UEFI-läge och använder en MBR-partitionerad disk.

    Du påverkas inte om:

    • Du redan har en befintlig Fedora-installation, även om den kör UEFI på MBR.
    • Du använder andra arkitekturer än x86, till exempel ARM eller RISC-V.
    • Du installerar Fedora i traditionellt BIOS-läge (Legacy Boot).

    Hur kan du testa ändringen?

    Om du vill prova beteendet i förväg:

    1. Vänta tills ändringen har införts via pull request Anaconda PR #6484.
    2. Ladda ner en aktuell Fedora Rawhide ISO.
    3. Försök att installera Fedora i UEFI-läge på en MBR-partitionerad disk.

    Installationsprogrammet bör då avbryta med ett tydligt felmeddelande om att GPT krävs för UEFI-installationer.

    Vad händer härnäst?

    Om detta förslag godkänns, kommer Fedora från och med version 43 att endast stödja UEFI-installationer på GPT-diskar för x86-system. Det är ett steg mot ett modernare, mer förutsägbart och stabilt operativsystem.

    Om du planerar att installera Fedora på en UEFI-maskin är det redan nu rekommenderat att konvertera eller skapa dina diskar med GPT — det är framtidens riktning.

    Vi inväntar ett officiellt beslut från FESCo.

    Fakta: MBR, GPT och UEFI.

    Fakta: MBR, GPT och UEFI

    MBR (Master Boot Record)
    En äldre metod för att partitionera hårddiskar, introducerad på 1980-talet. Begränsad till 2 TB diskar och högst fyra primära partitioner. Startsektorn innehåller både partitionstabellen och kod för att starta operativsystemet.

    GPT (GUID Partition Table)
    En modern partitioneringsstandard som ersätter MBR. Stöder mycket större diskar och fler partitioner (upp till 128). Varje partition identifieras med ett globalt unikt ID (GUID). GPT är en del av UEFI-standarden.

    UEFI (Unified Extensible Firmware Interface)
    Ett modernt firmwaregränssnitt som ersätter BIOS. Ger snabbare uppstart, stöd för stora diskar, grafiska menyer och säker start (Secure Boot). Förväntar sig normalt att disken är partitionerad med GPT.

  • Debian 13 Installer uppdaterad – stöd för Calamares-baserad Btrfs-räddning och Apple-tangentbord

    Innehållsförteckning

    Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara.

    Räddningsläge för Calamares och Btrfs

    En av de mest efterlängtade nyheterna är att installationsprogrammet nu kan rädda system installerade med Calamares och filsystemet Btrfs – något som tidigare varit begränsat. Det gör det enklare att återställa system i krissituationer, särskilt på stationära datorer och laptops där Calamares ofta används.

    Förbättrat stöd för kryptering

    System med disk-kryptering får också ett lyft. Det går nu att installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar stödet för moderna initramfs-baserade upplåsningsmekanismer och säkrar att systemd-baserade system fungerar sömlöst med krypterade enheter.

    Apple-tangentbord på ARM-stöd

    Installationsprogrammet har utökats med drivrutiner för Apple MTP- och SPI-tangentbord, vilket innebär att tangentbord på till exempel MacBook Pro (M1) och MacBook Air (M2) nu fungerar direkt vid installation – något som tidigare varit ett hinder för Linuxanvändare på ARM-baserade Apple-enheter.

    Debian 13 RC2 innehåller även rad andra förbättringar

    Debian Installer RC2 innehåller även en rad andra förbättringar:

    • Stöd för Secure Boot på AMD64 och ARM64 via shim-signed.
    • Nya Intel pinctrl-drivrutiner har lagts till i installationskärnan.
    • Möjlighet att förinställa extra alternativ för lokala sources.list-rader.
    • Cdrom-källor inaktiveras automatiskt om man installerar från USB, SD-kort eller ISO – vilket ger renare källistor.
    • Firmware som inkluderas i initrd loggas nu automatiskt.
    • Förbättrat stöd för talsyntes i grafiska installationslägen.
    • force-efi-extra-removable är nu aktiverat som standard i vissa fall – detta hjälper maskiner där EFI inte fungerar som det ska.
    • wget-appleten har tagits bort från BusyBox.
    • Variabeln DPKG_UNPACK_OPTIONS sätts inte längre till --force-overwrite, vilket förbättrar pakethanteringens robusthet.
    • Installationsprogrammets grafiska banner har uppdaterats med senaste versionen av Ceratopsian-temat.

    Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2

    Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2. Dessutom har renderingen av japanska tecken förbättrats genom att byta från VL Gothic till MotoyaLCedar. Filspegel-listan (Mirrors.masterlist) har också uppdaterats för att spegla aktuella servrar.

    För testning – inte produktion

    RC2 är en testversion av installationsprogrammet och är inte avsedd för produktionsmiljöer. Användare som vill bidra med testning inför den officiella lanseringen av Debian 13 uppmanas att ladda ner och prova installationsprogrammet via Debians webbplats.

    Faktaruta: Debian 13 ”Trixie”

    Kodnamn: Trixie
    Beräknat släppdatum: Slutet av juli 2025
    Senaste releasekandidat: Debian Installer Trixie RC2

    Nyheter i Debian 13

    • Stöd för räddning av Btrfs-system installerade via Calamares
    • Bättre disk-kryptering med systemd-cryptsetup + cryptsetup-initramfs
    • Stöd för Apple MTP- och SPI-tangentbord (t.ex. MacBook M1/M2)
    • Secure Boot via shim-signed på AMD64 och ARM64
    • Intel pinkontroll-drivrutiner inkluderade
    • Talsyntesstöd förbättrat för grafiskt installationsläge
    • Firmware-paket loggas vid initrd-generering
    • Förbättrad EFI-kompatibilitet (force-efi-extra-removable aktivt)
    • Moderniserad installationsbanner med Ceratopsian-temat
    • Ny kärna: Linux 6.12.33+deb13
    • Bättre japansk textsupport (VL Gothic ersatt av MotoyaLCedar)
    • wget borttagen från BusyBox; renare DPKG-inställningar

    Om Debianprojektet

    • Startades 1993 av Ian Murdock
    • Namnet kommer från “Debra” + “Ian” → Debian
    • Styrs demokratiskt av frivilliga utvecklare över hela världen
    • Bygger på fri programvara enligt Debian Free Software Guidelines
    • Använder .deb-paketformat och APT som pakethanterare

    Kända Debianbaserade distributioner

    • Ubuntu
    • Kali Linux
    • Raspberry Pi OS
    • Tails
    • MX Linux, Devuan, LMDE (Linux Mint Debian Edition)

    Kuriosa

    • Trixie är en karaktär från Toy Story – alla Debianversioner döps efter sådana
    • Debian används på Internationella rymdstationen (ISS)
    • Debian har över 59 000 paket i det officiella arkivet
    • Specialvarianter som Debian GNU/kFreeBSD har existerat
  • Blender 4.5 LTS släppt – Vulkan-stödet nu stabilt och redo för produktion

    Innehållsförteckning

    Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS

    Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare.

    Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu

    Efter fyra månader sedan version 4.4 är Vulkan-backenden nu redo för produktion. Den här versionen inkluderar stöd för OpenXR (VR/AR), Subdivision Surface och USD/Hydra, tillsammans med förbättrad prestanda.

    På Linux kräver Vulkan:

    • NVIDIA-drivrutin version 550 eller senare
    • Mesa 25.3 eller senare för AMD-grafik

    Trots detta är OpenGL fortfarande standardvalet i Blender 4.5, då Vulkan fortfarande har vissa begränsningar – som svagare VR-prestanda, hantering av mycket stora mesh:er och hårdvaruberoende skillnader.

    Nya funktioner i gränssnittet

    Blender 4.5 introducerar flera förbättringar i användargränssnittet:

    • Stöd för penntilt på ritplattor
    • Horisontell scrollning
    • Visuella effekter vid justering av regionstorlek
    • Stöd för att dra och släppa objekt längst ner i trädvyer
    • Ny funktion för att ta skärmdumpar direkt i Blender

    På Linux får man även:

    • Större muspekare (24×24 och 32×32) för högupplösta skärmar
    • Stöd för ”Hyper”-modifieraren – en extra tangent som kan mappas till t.ex. Caps Lock

    Förbättringar i nodsystemet

    Nodredigeraren har fått flera förbättringar:

    • Sökning efter specifika nodoperationer och indata
    • Ny operator för att skapa tomma nodgrupper
    • Möjlighet att visa interna attribut i kalkylbladsredigeraren
    • Växlingsbara (toggle) indata i paneler
    • Ny popup för importinställningar

    Tekniska förbättringar och optimeringar

    Blender 4.5 förbättrar starttid, texturladdning och shaderkompilering (nu trådad som standard där det är möjligt).

    Ytterligare förbättringar:

    • Ny algoritm minskar djupbuffertartefakter vid långa vyavstånd
    • Minskning av ljusläckage från stora ljuskällor
    • Ny ”shadow terminator”-funktion minskar självskuggning på lågpolygonmodeller
    • Förbättrad adaptiv subdivision med stöd för attribut-subdivision, jämn UV-subdivision och motion blur

    Nya shadernoder och förbättrade materialmöjligheter

    • Förbättrad bump-korrigering
    • Ny “Filter Width”-ingång på Bump-noden
    • Nya noder: Vector Math, Vector Rotate, Vector Mix, Value Mix, Clamp, Float Curve, Blackbody
    • Image Info-nod som visar bilddimensioner, upplösning och transformation
    • Image Coordinates-nod med stöd för olika pixelkoordinater
    • Relative To Pixel-nod för konvertering till pixelvärden

    Redigering, animation och arbetsflöde

    • Stöd för Boolean-sockets
    • Nya interpoleringsval för Scale- och Corner Pin-noder
    • GPU-stöd för Denoise-noden
    • Ny bakgrunds-gizmo för Split-noden
    • Visuell overlay för renderstorlek i bildredigeraren
    • Möjlighet att duplicera shape keys
    • Ny operator för att uppdatera shape keys från objekt med samma namn
    • Snäppning av tidslinjens spelhuvud till synliga objekt

    Ytterligare förbättringar:

    • Copy Global Transform-tillägget har förbättrats med stöd för keying sets
    • Skärmdumpar för pose assets kan nu tas direkt
    • Slip-operatorn har refaktorerats
    • Mesh-normala kan redigeras via geometri-noder
    • Paneler och sökfunktioner stöds nu i operatorpanelen för nodgrupper

    Förbättringar i videoredigering och rendering

    • HDR-stöd i sekvensförhandsvisning
    • Snäppning för 2D-markör i preview
    • “Snap to Frame Range”-alternativ i tidslinjen
    • Tydlig återkoppling i statusfältet när framerate eller vyinställning ändras vid import

    Grease Pencil och USD-import

    • Ny renderpass för Grease Pencil
    • Möjlighet att filtrera Grease Pencil per vy-lager
    • Ny SSAA-antialiasingmetod för rendering
    • Ny operator för att konvertera kurvtyper
    • Möjlighet att endast visa onion skinning för aktivt objekt

    Import/export-funktionalitet

    • SVG-export stöder nu animation över flera bildrutor
    • Snap to Cursor har fått rotationsstöd
    • Stöd för import av animerade kamerainställningar
    • Stöd för USD Skeleton rest pose
    • Stöd för formprimitiv (Plane, Capsule_1, Cylinder_1)
    • Stöd för DomeLight_1-schema

    Tillgänglighet

    Blender 4.5 LTS finns att ladda ner som en universell binär för GNU/Linux som kan köras direkt utan installation.
    Fullständiga versionsanteckningar och nedladdning finns på den officiella webbplatsen: blender.org

    Fakta om Blender

    Vad är Blender?
    Blender är ett fritt och öppet källkodsprogram för 3D-modellering, animation, rendering, videoredigering, VFX, skulptering, motion graphics och spelutveckling. Det används av både oberoende kreatörer och professionella studior världen över.

    Nyckelfunktioner:
    • 3D-modellering (polygoner, NURBS, skulptering)
    • UV-unwrapping och texturering
    • Rigging, skinning och armaturer
    • Animation och keyframing
    • Simuleringar (rök, vätskor, tyg, partiklar)
    • Rendering med Cycles och Eevee
    • Node-baserade shaders och compositing
    • Videoredigering via VSE (Video Sequence Editor)
    • Motion tracking och kameraintegrering
    • VR- och AR-stöd via OpenXR
    • Stöd för många filformat (OBJ, FBX, glTF, USD, SVG m.fl.)
    • Fullt skriptbart med Python API

    Plattformar:
    Windows, macOS, Linux (Wayland och X11)

    Historik:
    • Blender skapades 1994 som ett internt verktyg på den nederländska animationsstudion NeoGeo.
    • År 2002 blev Blender öppen källkod efter en global insamling genom kampanjen ”Free Blender”.
    • Blender Foundation och Blender Institute bildades av grundaren Ton Roosendaal.
    • Projektet har fått stöd av företag som NVIDIA, AMD, Intel, Epic Games, Adobe, Ubisoft och Microsoft.

    Licens:
    Blender är licensierat under GNU GPL (General Public License) version 2 eller senare – fritt att använda, modifiera och distribuera.

    Senaste version:
    Blender 4.5 LTS (juli 2025): Vulkan-backend stabil, bättre prestanda, nya nodfunktioner och förbättrad rendering.

    Officiell webbplats:
    www.blender.org

  • Rescuezilla 2.6.1: Kraftfull systemräddning med stöd för Ubuntu 25.04

    Innehållsförteckning


    Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1

    Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system.

    Nyheter i version 2.6.1

    Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare datorer. Det finns även uppdaterade versioner baserade på tidigare Ubuntu-utgåvor:

    • 24.10
    • 24.04 LTS
    • 22.04 LTS
    • 20.04 LTS
    • 18.04 LTS

    Andra förbättringar i denna version:

    • Återaktiverad Image Explorer som varit inaktiverad i föregående version
    • Firefox är tillbaka i Ubuntu 24.10-bygget
    • Möjlighet att välja NFS-version vid anslutning till nätverksenheter
    • Förbättrat touchpad-stöd med funktioner som tryck-för-klick och flerfinger-gester

    Buggfixar och stabilitet

    Version 2.6.1 åtgärdar flera kända problem:

    • En första lösning på felet umount: /tmp/rescuezilla.ntfs/mount: target is busy, som förhindrade säkerhetskopiering och kloning av vissa NTFS-diskar
    • Problem med att swap-partitioner förblev monterade under återställning och kloning är nu löst
    • Buggar som förhindrade skapandet av okomprimerade diskavbildningar har fixats
    • Läsbarhetsproblem med GTK-temat har rättats till för bättre visuell enhetlighet

    Tekniken bakom

    Denna version innehåller:

    • Den senaste versionen av partclone (0.3.37)
    • En ny översättning till brasiliansk portugisiska (pt_BR)
    • De senaste säkerhetsfixarna från Ubuntu

    Kompatibilitet

    Rescuezilla fungerar med en lång rad avbildningsformat, bland annat:

    • Clonezilla
    • VirtualBox (VDI)
    • VMware (VMDK)
    • QEMU (QCOW2)
    • Hyper-V (VHDx)
    • Råfiler som .dd och .img
    • Redo Rescue, Foxclone, FOG Project, FSArchiver (endast återställning), Apart GTK och Redo Backup and Recovery

    Ladda ner

    Rescuezilla 2.6.1 kan laddas ner från projektets GitHub-sida:
    https://github.com/rescuezilla/rescuezilla/releases

    Där hittar du även kompletta versionsanteckningar med mer information om förbättringarna i denna version.

    Fakta om Rescuezilla

    Rescuezilla är ett grafiskt systemåterställningsverktyg baserat på Ubuntu och Clonezilla. Det erbjuder enkel diskkloning och backup utan kommandorad. Programmet startas som en live-ISO och påverkar inte det installerade operativsystemet.

    Historia

    Projektet bygger vidare på det nedlagda Redo Backup and Recovery, och skapades för att erbjuda ett aktivt underhållet, användarvänligt alternativ med moderna komponenter.

    Utvecklare

    Rescuezilla utvecklas främst av Elliot Killick och är ett fritt och öppet projekt med källkod tillgänglig på GitHub:

    https://github.com/rescuezilla/rescuezilla

    Funktioner

    • Skapa och återställ diskavbildningar
    • Kloning av hårddiskar och partitioner
    • Stöd för många bildformat: Clonezilla, VDI, VMDK, QCOW2, VHDx, .dd/.img, Redo, FSArchiver m.fl.
    • Enkelt grafiskt gränssnitt
    • Startbar som live-system
    • Stöd för UEFI, NVMe, NFS, NTFS m.m.

    Rescuezilla är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och systemadministratörer.

  • Så fungerar tjänster och daemons i Linux – och hur du kontrollerar dem

    Daemons är bakgrundsprocesser i Linux som körs automatiskt och hanterar systemfunktioner som nätverk, schemaläggning och tjänster – utan användarens inblandning.

    Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb.

    I den här guiden får du en genomtänkt översikt över vad tjänster och daemons är, hur de fungerar, varför de är viktiga och hur du hanterar dem i praktiken med moderna verktyg som systemctl.

    Vad är en daemon?

    En daemon är en process som körs tyst i bakgrunden och väntar på att få utföra sitt jobb. Den startar automatiskt antingen när systemet startar, när ett särskilt behov uppstår, eller efter att ha blivit aktiverad av en annan tjänst.

    Daemoner är vanligtvis inte synliga för användaren och har ingen grafisk representation – de är rena systemprocesser.

    Vanliga exempel på daemoner:

    • sshd – Lyssnar efter och hanterar fjärranslutningar via SSH.
    • cupsd – Administrerar utskriftsjobb via CUPS (Common UNIX Printing System).
    • crond – Kör automatiska uppgifter som du schemalagt med cron.
    • systemd-journald – Samlar in och loggar systemhändelser och fel.

    De flesta daemoner följer konventionen att sluta med bokstaven d, som helt enkelt står för ”daemon”.

    Vad är en tjänst?

    En tjänst (eller service) är ett systemresursstyrt uppdrag som kan vara:

    • långvarig (som en klassisk daemon)
    • tillfällig, bara aktiv när den behövs
    • manuellt styrd, till exempel av en användare eller ett skript

    En tjänst behöver inte vara en ständig bakgrundsprocess. Vissa tjänster aktiveras av händelser – t.ex. när en USB-enhet kopplas in, när ett nätverk blir tillgängligt, eller när ett schemalagt jobb ska köras.

    Exempel:

    • sshd körs hela tiden → typisk långlivad daemon
    • bluetooth.service kan aktiveras automatiskt när en Bluetooth-enhet upptäcks
    • atd startar endast när ett engångsskript ska köras enligt ett schema

    Alla daemoner är tjänster, men inte alla tjänster är daemoner.

    Init-system och tjänstehantering

    När ett Linuxsystem startar behöver något ta ansvar för att initiera alla tjänster. Det kallas för ett init-system. I moderna Linuxdistributioner är det nästan alltid systemd som sköter detta.

    systemd

    systemd är init-systemet och tjänstehanteraren i de flesta Linuxdistributioner i dag, inklusive:

    • Ubuntu (sedan 15.04)
    • Debian (sedan 8 ”Jessie”)
    • Fedora
    • CentOS/RHEL 7+
    • Arch Linux

    Systemd är ansvarigt för att:

    • Starta alla nödvändiga tjänster i rätt ordning vid boot
    • Hantera beroenden mellan tjänster (t.ex. att nätverket är uppe innan webbtjänsten startar)
    • Övervaka tjänster och starta om dem vid behov
    • Tillhandahålla loggning via journalctl
    • Kontrollera enheter, sockets, timrar, mount-punkter och mer

    systemd körs som process nummer 1 (PID 1) – det första som laddas efter att Linux-kärnan har startat.

    Hantera tjänster med systemctl

    Det viktigaste verktyget för att interagera med systemd är kommandot systemctl. Det används för att kontrollera tjänster på ett standardiserat och konsekvent sätt.

    Kontrollera status

    sudo systemctl status sshd
    

    Visar om tjänsten är aktiv, inaktiv eller har kraschat. Visar även loggar, PID, senaste ändringar etc.

    Starta en tjänst manuellt

    sudo systemctl start nginx
    

    Startar nginx-tjänsten för denna session (utan att aktivera den vid nästa omstart).

    Stoppa en tjänst

    sudo systemctl stop nginx
    

    Starta om en tjänst

    sudo systemctl restart nginx
    

    Starta om endast om tjänsten redan körs

    sudo systemctl reload nginx
    

    Aktivera tjänst vid systemstart

    sudo systemctl enable nginx
    

    Inaktivera tjänst vid systemstart

    sudo systemctl disable nginx
    

    Visa alla aktiva tjänster

    systemctl list-units --type=service
    

    Visa alla installerade tjänster (inkl. inaktiva)

    systemctl list-unit-files --type=service
    

    Analysera och övervaka daemons i realtid

    ps – lista processer

    ps aux
    

    Visar alla processer i systemet. Kan kombineras med grep för att söka:

    ps aux | grep sshd
    

    top – realtidsöversikt

    top
    

    Visar CPU- och minnesanvändning live. Bra för felsökning.

    htop – förbättrad version av top

    Installera:

    sudo apt install htop   # Debian/Ubuntu
    sudo dnf install htop   # Fedora
    

    Starta:

    htop
    

    Ger färgad, interaktiv processvy med möjligheten att sortera, filtrera och avsluta processer direkt.

    Viktiga tjänstekategorier

    Här är några typer av tjänster du ofta hittar i ett Linuxsystem:

    TypExempelBeskrivning
    NätverkNetworkManager, wpa_supplicantHanterar trådbundet och trådlöst nätverk
    Säkerhetfirewalld, fail2banBrandväggsregler och inloggningsskydd
    Webbnginx, apache2Kör webbtjänster
    Tidsystemd-timesyncd, chronydSynkroniserar tid via NTP
    UtskriftcupsHanterar skrivare och utskriftsköer
    Schemaläggningcron, atd, systemd-timersKör kommandon vid bestämda tider

    Sammanfattning

    Tjänster och daemons är avgörande för ett fungerande Linuxsystem. De arbetar i bakgrunden med att hålla nätverket aktivt, ta emot fjärranslutningar, köra schemalagda jobb, driva brandväggen och mycket mer.

    Med verktyg som systemctl, ps, top och htop får du som användare eller administratör full kontroll över vad som körs och hur ditt system mår.

    Att förstå skillnaden mellan en daemon och en tjänst, samt att kunna felsöka och styra dem, är ett viktigt steg på vägen till att bemästra Linux.

    https://www.tecmint.com/linux-services-and-daemons

    Vad betyder ”daemon” i Linux?

    En daemon är en bakgrundsprocess som körs utan direkt användarinteraktion. Termen kommer från det grekiska ordet daimon, som syftar på ett osynligt väsen – inte en ”demon” i religiös bemärkelse.

    Begreppet togs i bruk av programmerare på MIT på 1960-talet för att beskriva program som arbetar i bakgrunden och reagerar på händelser, till exempel inkommande nätverksanslutningar eller schemalagda tider. I klassiska Unix-system som BSD och System V blev daemoner centrala för hantering av skrivare, nätverk, e-post och mer.

    I dagens Linuxdistributioner hanteras daemoner oftast via systemd – ett init- och tjänstehanteringssystem som ersatt äldre lösningar som SysVinit och Upstart. De flesta daemonprogram slutar på d, till exempel:
    • sshd – hanterar SSH-anslutningar
    • httpd – kör webbservern
    • crond – utför schemalagda jobb
    Jämförelse med Windows:
    Windows har ett liknande koncept som kallas tjänster (services). Dessa körs också i bakgrunden och hanteras via det grafiska verktyget ”Services” eller via kommandon som sc och net start/stop. Skillnaden är att Linux ger mer insyn, kontroll och automatisering via terminalen – vilket gör daemoner särskilt kraftfulla i servermiljöer.
  • Krita 5.2.10 – Ny version med stabilitets- och prestandaförbättringar

    Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda.

    Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält.

    För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera välkomna korrigeringar: ändringar i opacitet på rasterlager rensar nu korrekt cacheminnet för animationer, och skalförändringar i animerade transformationsmasker fungerar nu som de ska.

    En annan viktig buggfix gäller TIFF-filer – ett seglivat problem där filstorleken växte för varje sparning är nu löst. Krita sparar nu dessa filer korrekt genom att klippa bort tidigare innehåll vid varje sparning.

    Arbetar du ofta med att ändra dukstorlek kommer du att uppskatta att knappen ”bevara bildförhållande” nu återställer dukens dimensioner på rätt sätt. Dessutom har ett fel som kunde orsaka krasch vid autosparning av mycket stora filer åtgärdats.

    En ny standardinställning i version 5.2.10 hanterar problem som uppstått med vissa program – exempelvis WeChat – på tangentbord med fler än tolv funktionstangenter. Krita ignorerar nu som standard alla tangenter över F12. Användare som behöver dessa kan återaktivera dem genom att redigera konfigurationsfilen kritarc.

    När det gäller systemkrav har Krita höjt den minsta stödda Ubuntu-versionen till 22.04 och avslutat stödet för macOS 10.13 – nu krävs minst macOS 10.14. Även AppImage-versionen har fått en uppdaterad körmiljö, vilket kan innebära att äldre versioner av AppImageLauncher måste tas bort eller uppdateras för att undvika konflikter.

    Utvecklarna påminner också om sitt fortsatta stöd för mobila användare. Krita för ChromeOS är nu redo för skarp användning, medan Android-versionen fortfarande är i beta och utvecklas vidare med fokus på surfplatteanvändning.

    Du hittar hela versionsanteckningen på Kritas webbplats. Version 5.2.10 finns att ladda ner för Windows (endast 64-bit), Linux (AppImage, Flatpak och Snap), macOS, samt för Android-surfplattor.

    https://linuxiac.com/krita-5-2-10-rolls-out-with-bug-fixes-ahead-of-major-feature-releases

    Vad är Krita?

    Krita är ett kostnadsfritt, öppen källkod-baserat program för digitalt måleri och bildskapande. Det är utvecklat av konstnärer för konstnärer – och fungerar utmärkt för både nybörjare och proffs inom illustration, serieteckning, konceptkonst och animation.

    Historia

    Krita-projektet startade 1998 som en del av KOffice-sviten under namnet KImage. År 2005 fick programmet namnet Krita och började då få ett tydligare fokus på digital konst. Sedan dess har Krita utvecklats snabbt och är idag ett av de mest kraftfulla fria ritprogrammen på marknaden.

    Funktioner

    • Avancerade penselmotorer med stöd för tryckkänslighet
    • Stöd för rastergrafik i flera lager
    • Stabil animationstidslinje med onion skinning
    • Vektorstöd (SVG), textverktyg och filterlager
    • Stöd för grafikplattor som Wacom, Huion och XP-Pen
    • Anpassningsbara arbetsytor och tangentbordsgenvägar
    • Stöd för filformat som PSD, PNG, TIFF, OpenRaster och fler
    • Funktioner för färghantering (CMYK, ICC-profiler, HDR)

    Krita finns för Windows, Linux, macOS, Android (beta) och ChromeOS.

    Läs mer på den officiella webbplatsen: krita.org

  • Darktable – det öppna alternativet till Lightroom som varje fotograf borde känna till

    Att gegga med kemikalier och framkalla film i mörkrum tillhör en svunnen tid.

    Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader.

    Vad är Darktable?

    Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över allt från exponering och vitbalans till färgjustering, beskärning och objektivkorrigering. Darktable gör i stort sett samma sak – men är helt open source och gratis.

    Darktable är byggt för att hantera stora fotobibliotek och fokuserar på raw-bilder – det vill säga digitala negativ som kommer direkt från kamerans sensor utan att ha behandlats av kameran själv. Raw-filer innehåller mer information än JPEG, vilket ger större flexibilitet i efterbehandlingen: bättre färger, bredare dynamiskt omfång och fler detaljer i högdagrar och skuggor.

    Visst går det att redigera JPEG också i Darktable, men raw är där programmet verkligen glänser. JPEG-filer är redan ”bakade” i kameran och har mindre utrymme för justeringar.

    Funktioner i Darktable

    Här är några av de starkaste korten hos Darktable:

    • Icke-förstörande redigering
    • Intern bearbetning med 4×32-bitars flyttal per pixel
    • GPU-accelererad bildbehandling
    • Professionell färghantering
    • Filtrering och sortering av bilder
    • Stöd för många format: JPEG, CR2, NEF, HDR, PFM, RAF med flera
    • Responsivt gränssnitt utan fördröjning
    • Tethered shooting (fotografera direkt till datorn)
    • Export till JPEG, PNG, TIFF med mera
    • Använder XMP-sidecar-filer och snabb databas för metadata
    • Automatisering av arbetsflöden

    Så installerar du Darktable

    Darktable finns i de flesta Linux-distributioners programkällor, vilket gör installationen enkel.

    Vanliga distributioner:

    Ubuntu/Debian:
    sudo apt install darktable -y

    Fedora:
    sudo dnf install darktable -y

    Arch Linux:
    sudo pacman -Syu darktable

    openSUSE:

    På Leap:

    sudo zypper addrepo https://download.opensuse.org/repositories/graphics/openSUSE_Leap_15.6/graphics.repo
    sudo zypper refresh && sudo zypper install darktable
    

    På Tumbleweed:

    sudo zypper addrepo https://download.opensuse.org/repositories/graphics/openSUSE_Tumbleweed/graphics.repo
    sudo zypper refresh && sudo zypper install darktable
    

    Universella paketformat:

    Flatpak:
    flatpak install flathub org.darktable.Darktable

    Snap:
    sudo snap install darktable

    Kom igång – importera bilder

    När du öppnar Darktable för första gången behöver du skapa ett bibliotek med bilder. Låt säga att du har alla dina foton i mappen ~/PHOTOS.

    Gör så här:

    1. Starta Darktable
    2. Klicka på ”lägg till i bibliotek” uppe till vänster
    3. Navigera till ~/PHOTOS och välj mappen

    Darktable läser nu in alla bilder i mappen (inklusive undermappar) och visar dem längst ner i fönstret. Dubbelklicka på en bild för att öppna redigeringsläget där alla verktyg finns tillgängliga.

    En seriös redigerare för Linuxfotografer

    Darktable är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och proffs. Om du fotograferar i raw och använder Linux, är det ett av de bästa alternativen där ute – utan att kosta ett öre.

    Vill du lära dig mer om hur alla moduler och funktioner fungerar? Gå till Darktables officiella resurssida där du hittar användarmanualer för varje version.