Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.
Linux.se Svara
Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.
Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.
Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.
I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.
Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.
En tjänst skapad för självständiga användare
Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.
Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.
Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.
Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.
Frihet i fokus
Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet. Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste: en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.
Ett gott exempel på digital slöjd
qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent. Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.
En ny tid för digitalt skapande
Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.” Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.
Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats. Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.
Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin. Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.
Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.
Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org
Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.
1. En LAMP-miljö
Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.
2. Installera grunderna
Installera Apache, PHP och MySQL med:
sudo apt install apache2 php mysql-server
Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.
3. Skaffa ett ChatGPT-konto
Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.
4. Konfigurera din miljö
När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.
5. Dela filer mellan Linux och Windows
Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
sudo apt install samba
Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.
6. Testa din första sida
Skapa filen /var/www/html/index.php med:
<?php echo "Hej världen!"; ?>
Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!
7. Be ChatGPT om hjälp
Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.
Slutsats:
Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.
Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden.
När HP lanserade EliteBook 2530p år 2008 riktade man sig till resande proffs som behövde en dator som var lätt, robust och säker. Med en vikt på bara 1,45 kilo och ett chassi som uppfyllde MIL-STD-810F-standarden klarade den både damm, vibrationer och värme. Det var en minidator som kändes mer som ett verktyg än en pryl.
Byggd för att hålla EliteBook 2530p hade HP DuraCase-design i aluminium, spilltåligt tangentbord och skydd mot stötar genom 3D DriveGuard. Tangenterna var förstärkta med DuraKeys, och den borstade metallytan höll sig fin även efter år av användning. Det här var en dator byggd för att överleva väskan, flyget och kontoret – dag efter dag.
Prestanda i miniformat Under skalet fanns Intel Centrino 2-plattformen med Core 2 Duo ULV/LV-processorer och upp till 8 GB DDR2-minne, vilket var imponerande för sin storlek. Lagringen kunde bestå av antingen en 1,8-tums eller 2,5-tums hårddisk eller SSD, och grafiken sköttes av Intel GMA X4500 HD. Den var aldrig någon kraftmaskin – men till kontorsarbete, surf och enklare multimedia räckte den gott.
Skärm och batteri Den 12,1-tums Illumi-Lite LED-skärmen var tidig med sin kvicksilverfria belysning och låga strömförbrukning. Tre olika batterialternativ – 3, 6 eller 9 celler – gjorde det möjligt att välja mellan låg vikt eller heldagsdrift, något som var ovanligt flexibelt i ultraklassens barndom.
Alltid uppkopplad EliteBook 2530p kunde utrustas med HP Mobile Broadband (Gobi) för globalt mobilt bredband, och hade i standardutförande Wi-Fi, Bluetooth, Gigabit Ethernet och FireWire. Den var kort sagt redo att kommunicera med nästan vad som helst.
Säkerhet och smarta funktioner Med HP ProtectTools, TPM-chip, fingeravtrycksläsare och smartkortstöd var datan väl skyddad. Den inbyggda 2 MP-webbkameran kunde till och med läsa av visitkort, och gjorde datorn redo för tidiga videomöten via Skype och VoIP.
Ett arv av hållbarhet Mer än femton år senare lever många exemplar vidare. Ett EliteBook 2530p med SSD och Ubuntu 24.04 LTS fungerar fortfarande för textarbete, surf och till och med streaming från SVT – med nöd och näppe. Tangentbordet är förvånansvärt bra, och byggkvaliteten känns gedigen än idag.
Det exemplar vi testade saknade batteri och hade kvar sin gamla hårddisk, men upplevelsen var ändå överraskande användbar. På en loppis kan man ibland hitta en sådan maskin för under 200 kronor med nätadapter – ett fynd för den som vill ha en dator som till exempel Telegram-dator.
HP EliteBook 2530p påminner oss om en tid då kvalitet, hållbarhet och reparerbarhet stod i centrum – och om hur en välbyggd dator kan överleva långt efter sin tänkta livslängd.
HP EliteBook 2530p – Teknisk specifikation
Lanseringsår: 2008 Chassi: Aluminium, uppfyller MIL-STD-810F Vikt: Från 1,45 kg Skärm: 12,1″ Illumi-Lite LED, 1280×800 (WXGA) Processor: Intel Core 2 Duo ULV SU9300 (1.2 GHz)
eller LV SL9400 (1.86 GHz) Chipset: Intel GS45 Express Grafik: Intel GMA X4500 HD Minne: Upp till 8 GB DDR2 (2×SO-DIMM, 800 MHz) Lagring: 1.8″ eller 2.5″ SATA HDD/SSD Optisk enhet: DVD-ROM eller DVD±RW (valbar) Trådlöst: Wi-Fi (802.11 a/b/g/n), Bluetooth 2.0, HP Mobile Broadband (Gobi) Nätverk: Gigabit Ethernet, 56K modem Portar: 2×USB 2.0 (3 utan optisk enhet), VGA, FireWire, SD, RJ-11, RJ-45 Säkerhet: TPM 1.2, Fingeravtrycksläsare, Smartkort, HP ProtectTools Ljud: HD Audio, dubbla mikrofoner, hörlurs-/linjeutgång Kamera: 2 MP med visitkortsläsning Batterier: 3-cell (31 Wh), 6-cell (55 Wh), 9-cell (83 Wh) Operativsystem (ursprung): Windows Vista Business / XP Pro / FreeDOS Modern kompatibilitet: Ubuntu 24.04 LTS fungerar
Kommentar: Äldre men robust maskin. Passar utmärkt som skrivdator eller lätt Linux-terminal.
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.
Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.
Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.
Hur gammal dator kan jag använda? En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.
En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.
Vilket operativsystem ska jag välja? Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.
ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.
Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.
Vad fungerar – och vad fungerar inte? Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.
Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.
Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.
Skrivare Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.
Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.
Förberedelser: gör backup Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.
Att skapa en startbar USB-sticka För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.
Så här gör du:
Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
Så startar du från USB Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.
I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.
Installationen av Ubuntu När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.
Några saker är bra att tänka på:
Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.
Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.
Kom igång med din nya dator Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.
I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.
Om du behöver hjälp För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.
Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.
Fördelar med Linux
Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.
Eftere Års 2026 val kan vi få en regering med kommunister som ministrar, och då kan demokratin riskera att avskaffas – precis som i Tyskland 1933, där socialister tog makten. Ett sätt att skydda sig mot diktaturens kreatur är att hålla sin data borta från dessa stora jättar.
Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.
FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops
Ny laptop – inbäddade utsläpp: ≈ 200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp.
Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.
Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen.
Källa: Apple Product Environmental Report.
Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning.
Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.
Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %.
Källa: TCO Certified (2025).
EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik).
Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.
E-avfall i världen:62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag.
Källa: Global e-Waste Monitor 2024.
Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.
Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.
Från Pi 400 till Pi 500+
Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.
Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.
Mekaniskt tangentbord med stil
Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.
Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.
För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.
Inbyggd SSD och M.2-expansion
En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.
Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.
Mer minne än någonsin
För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.
Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:
Byggservrar
Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
Lokala AI-modeller
Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar
En modern hyllning till klassikerna
Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.
Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.
Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+
Egenskap
Specifikation
Processor
Raspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
RAM
16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
Lagring
256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
Expansion
Intern M.2 2280-plats (PCIe)
Tangentbord
Mekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
Belysning
Individuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
Keycaps
Anpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
Styrning tangentbord
RP2040 med QMK
Uppstartsmöjligheter
SSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
Design
Silvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer
Toms Hardware åsikt om pi 500+
Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.
Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.
Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.
NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.
Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.
När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.
Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?
Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.
Ett tryggare Windows än förr
Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.
Är Linux ett alternativ?
Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?
Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.
Hårdvara och fallgropar
En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.
För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.
Vilken Linux ska man välja?
Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:
Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.
Program du kan använda i Linux
Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:
LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.
Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.
Vad kan man göra – och inte?
Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.
Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.
Slutsats
Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.
Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?
Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS).
Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).
En stor nyhet är att reglaget för hastighet (pitch) på skivspelare och CD-spelare fungerar mer korrekt. Utvecklarna har också bytt ut det gamla filtret mot ett nytt Kalman-filter, som bättre kan räkna ut hur skivan rör sig och därmed ge jämnare resultat – även när man snurrar tillbaka skivan snabbt (backspin).
Andra förbättringar i DVS är ny spårning av skivans rörelser och bättre kontroll av mätdata, vilket gör mixningen mer stabil.
Mixxx 2.5.3 har också stöd för en ny kontroller, Icon P1-Nano MIDI 1, samt uppdaterade inställningar för flera populära modeller som Traktor Kontrol S2 Mk1, S4 Mk3, S3 och Numark NS6II.
Dessutom har utvecklarna tagit bort stödet för Ubuntu 24.10, lagt till nya paket i Debian-versionen, förbättrat byggstöd för GCC 15 och gjort ljudinställningarna tydligare.
Programmet kan laddas ner som Flatpak från Flathub, byggas från källkod eller installeras direkt från många Linux-distributioners programförråd.
ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.
När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.
Mer kraft – mindre strömförbrukning
Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.
Två varianter, flera möjligheter
ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.
Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.
ZimaOS – ett steg framåt
Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.
Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.
Inte utan brister
Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.
Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.
Våra tester
På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.
Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.
Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.
Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan.
Att testa eller installera Linux kräver ofta en startbar USB-sticka. Med hjälp av det lilla Windowsprogrammet Rufus kan du enkelt göra om en nedladdad ISO-fil till en fungerande installationssticka. Här går vi igenom processen steg för steg – från nedladdning till att ändra startordningen i datorns BIOS/UEFI.
Steg 1: Ladda ner ISO-filen
Besök den Linux wiki sidan för den Linuxdistribution du vill använda, till exempel:
Rufus är portabelt – det betyder att du inte behöver installera något. Dubbelklicka bara på filen du laddat ner för att starta programmet.
Steg 3: Förbered USB-stickan
Sätt in en USB-sticka (helst minst 8 GB).
Kom ihåg att allt innehåll raderas, så säkerhetskopiera filer om det behövs.
Steg 4: Skapa den startbara USB:n
Öppna Rufus.
Välj din USB-sticka i listan under Enhet.
Klicka på Välj bredvid Startval och leta upp din ISO-fil.
Rufus ställer oftast in rätt alternativ automatiskt (t.ex. GPT/UEFI eller MBR/BIOS). Är du osäker – låt standardinställningarna vara.
Klicka på Starta.
Bekräfta att stickan får raderas och vänta tills statusfältet visar Klar.
Nu har du en fungerande Linux-USB!
Steg 5: Ändra startordningen i BIOS/UEFI
För att datorn ska starta från USB-stickan behöver du tala om det för BIOS/UEFI. Så här gör du:
Starta om datorn.
Tryck på rätt tangent för att öppna BIOS/UEFI eller Boot-menyn. Vanliga alternativ är:
Del eller F2 (för att gå in i BIOS/UEFI-menyn)
F10, F12 eller Esc (för att öppna en tillfällig Boot-meny)
HP Datorer har ESC, så får man fram en menu där man kan ändra bootordningen , annars bruka F12 vara vanligt för att ändra boot ordningen.
I BIOS/UEFI: Leta upp menyn som heter Boot, Boot Order eller Boot Priority.
Flytta upp USB-enheten överst i listan.
Spara ändringarna och starta om.
Tips: Om din dator har ett särskilt Boot Menu-läge (t.ex. via F12) kan du välja USB-stickan direkt utan att ändra inställningarna permanent.
Steg 6: Starta Linux
Om allt gick rätt kommer datorn nu att boota från din USB-sticka och ladda Linux-installationsprogrammet eller en ”live”-miljö där du kan prova systemet direkt.
Faktaruta: Gör USB-sticka med Rufus
Ladda ner Linux-ISO (t.ex. Ubuntu, Mint, Fedora).
Ladda ner & starta Rufus (portabelt).
Sätt i USB (minst 8 GB) – all data raderas.
Välj Enhet (din USB) och klicka Välj för ISO.
Låt standard (GPT/UEFI eller MBR/BIOS) stå kvar om osäker.
Klicka Starta → vänta till Klar.
Boota från USB (ändra boot-ordning vid behov).
Boot-tangenter: Del, F2, F10, F12, Esc (varierar mellan modeller).
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.
Vad är SMART?
SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.
Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.
Exempel på viktiga attribut:
Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.
SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.
Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux
1. Installera verktyget smartmontools
Debian/Ubuntu
sudo apt update
sudo apt install smartmontools
Red Hat / CentOS / Fedora
sudo dnf install smartmontools
(äldre system:)
sudo yum install smartmontools
Arch Linux / Manjaro
sudo pacman -S smartmontools
openSUSE
sudo zypper install smartmontools
2. Identifiera disken
Lista anslutna enheter:
lsblk
eller
sudo fdisk -l
Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.
3. Kontrollera SMART-stöd och status
Visa information om enheten
sudo smartctl -i /dev/sdX
Snabb hälsokontroll
sudo smartctl -H /dev/sdX
PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
FAILED → Disken är defekt, byt ut den.
4. Läs ut detaljerad SMART-data
sudo smartctl -A /dev/sdX
Här får du fram attribut som:
Antal driftstimmar
Temperatur
Omallokerade sektorer
Pending-sektorer
SSD-slitagevärden
5. Kör SMART-självtester
SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.
Kort test (ca 2 minuter):
sudo smartctl -t short /dev/sdX
Se resultatet:
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX
Långt test (kan ta flera timmar):
sudo smartctl -t long /dev/sdX
Se resultatet:
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX
6. Tolkning av resultat
Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.
7. Löpande övervakning med smartd
För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.
Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.
Slutsats
SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:
Kontrollera diskars hälsa.
Köra självtester.
Upptäcka problem i tid.
Få automatiska varningar via smartd.
Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg: 👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.
Lite exempel
För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc
ID
Size
Value
Description
0x000a
2
2
Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
0x0001
2
0
Command failed due to ICRC error
0x0003
2
0
R_ERR response for device-to-host data FIS
0x0004
2
0
R_ERR response for host-to-device data FIS
0x0006
2
0
R_ERR response for device-to-host non-data FIS
0x0007
2
0
R_ERR response for host-to-device non-data FIS
SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)
Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet). De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.
ID
Value
Beskrivning
Förklaring
0x000a
2
Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
Disken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
0x0001
0
Command failed due to ICRC error
Inga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
0x0003
0
R_ERR response for device-to-host data FIS
Inga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
0x0004
0
R_ERR response for host-to-device data FIS
Inga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
0x0006
0
R_ERR response for device-to-host non-data FIS
Inga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
0x0007
0
R_ERR response for host-to-device non-data FIS
Inga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.
Tolkningar
Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger. Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
Dåliga kablar eller kontakter
Strömproblem
Buggar i kontroller/drivrutiner
SMART – teknisk faktaruta
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar
hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn.
Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.
Terminologi (SMART-attribut & status)
ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0).
FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
TYPE – Pre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
STATUS (smartctl -H) – PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
Testtyper – Short (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan),
Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
Loggar – Self-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
Vanliga indikatorer
Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
SSD-specifikt – Wear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA),
Percentage Used (NVMe).
Kompatibilitet
HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
USB-kabinett/dockor – Beror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX.
Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
Snabbkommandon (Linux)
# Identifiera enhet
lsblk # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
# HDD/SSD (SATA)
sudo smartctl -iH -A /dev/sdX # info + hälsa + attribut
sudo smartctl -t short /dev/sdX # kort test
sudo smartctl -t long /dev/sdX # långt test
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX # testlogg
# NVMe-SSD
sudo smartctl -a /dev/nvme0 # SMART/Health från controllern
sudo nvme smart-log /dev/nvme0 # alternativ via nvme-cli
Begränsningar och råd
SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.
Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.
Prestanda och stabilitet i fokus En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.
En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.
Nyheter för användarupplevelsen När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.
En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.
Writer får en rad förbättringar Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:
Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
Möjlighet att konvertera fält till ren text.
Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.
Calc blir mer lik Excel – men snabbare Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.
Dessutom kan användaren nu:
Anpassa villkorsstyrd formatering.
Rensa filter med ett klick.
Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.
Impress och Draw blir mer kompatibla Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.
Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.
Mer polerat gränssnitt Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:
Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.
Tillgänglighet och support LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.
Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.
Vad är LibreOffice?
- En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
- Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
- Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
- Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
Historik i korthet
- 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
- 2011: 3.3 – första stabila versionen.
- 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
- 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
- 2020: 7.0 – ODF 1.3.
- 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
Nytt i LibreOffice 25.8
- Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
- Stöd för PDF 2.0-export.
- Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
- Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
- Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
- Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
- Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
proportionell storleksändring av OLE-objekt.
- Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
- Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
- Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.
Så bra funkar Linux på gamla datorer
Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.
När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.
Vad ska man titta på? Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.
Val av Linux-distribution Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:
Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.
När är det inte värt besväret? Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.
Linux är inte Windows En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.
Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.
Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.
Fakta: Linux på gamla datorer
För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
- Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
- Debian — stabilt, flexibelt
För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
- Xubuntu — XFCE, resurssnålt
- Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
- Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
- AntiX — extremt lättviktigt
- Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
- Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
Undvik som nybörjare
- 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.
En förändring med många ansikten
Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:
”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”
Flera problem – flera lösningar
1. När skärmens meny inte räcker
Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.
2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt
Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.
Mutter kopplar ihop allt
I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.
Förändringen innebär att:
Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.
När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.
Vad händer mer i Mutter 49?
Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.
Teknik och användarreaktioner
En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:
”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereglaget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”
Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.
Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME
GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:
Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.
GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.
FAKTARUTA: GNOME
HISTORIA
- GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
- Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
- Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
- Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
- GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
- GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
- GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
- Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
FUNKTIONER
- Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
- Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
- Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
- Integrerat programcenter via GNOME Software.
- Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
- Tilläggssystem via GNOME Extensions.
TEKNIK
- Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
- Fönsterhantering via Mutter.
- Inställningar lagras i dconf/gsettings.
- Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
- Multimedia via GStreamer.
- Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
GEMENSKAP OCH ORGANISATION
- Drivs av GNOME Foundation.
- Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
- Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
- Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
FRAMTID OCH GNOME 49
- Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
- Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
- Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
- Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
- Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
MER INFORMATION
- Webbplats: gnome.org
- Källkod: gitlab.gnome.org
- Dokumentation: help.gnome.org
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd
Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.
IPv4-vidarebefordran per enhet
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.
Förfinad hantering av IPv6-prefix
Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.
Förbättrat stöd för baremetal-miljöer
Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.
Smidigare användning av WireGuard
För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.
Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS
Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.
Större kontroll över SR-IOV-parametrar
En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.
Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK
För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.
Initrd-förbättringar för nätverksuppstart
Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.
Tillgänglighet
Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.
NetworkManager – översikt
NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt.
Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser,
konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver
göra det manuellt.
Projektstart: 2004 av Red Hat Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI) Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration Licens: GPLv2 Källkod:gitlab.freedesktop.org
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.
Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:
Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
ST:s vd55g1-sensor
Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd
Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.
Förbättrad rensning i fler delar av systemet
Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:
Intels mikrokodladdare
NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
Realteks r8169-nätverksdrivrutin
Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
MediaTeks mt7996 Wi-Fi
Texas Instruments tas2781-ljudkrets
PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4
Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.
För den som värnar om programvarufrihet
GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:
Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)
Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.
Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
Historia:
– 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
– 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
– Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
Typiska ingrepp: Tar bort binära firmwarefiler, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
Nytt i 6.16:
Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
Finputsar rensning av: Intel mikrokodloader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
Byggfix för Rust‑baserad firmwareloader.
Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
• DEB via Freesh
• RPM via RPM Freedom
Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.
För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.
Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.
För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.
Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.
De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.
Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.
ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.
Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.
Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.
Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org. Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.
Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.
Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.” Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare.
Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära datorer – med fullt stöd för centrala applikationer som Firefox och Thunderbird.
Men det finns en hake: för att fokusera på framtidens hårdvara kommer Canonical från och med version 25.10 att kräva RVA23-profilen i RISC-V-processorer. Det innebär att majoriteten – cirka 90 % – av dagens RISC-V-enheter inte längre kommer att vara kompatibla.
Bakgrunden är att RISC-V International i oktober 2024 antog den nya RVA23-standarden, som bland annat innehåller stöd för virtualisering via hypervisor och avancerade vektoroperationer för beräkningstunga uppgifter som AI, kryptering och komprimering. Genom att gå över till denna profil hoppas Canonical kunna bygga en mer robust och konsekvent programvarubas för framtida RISC-V-system.
Ubuntu 25.10 kommer att kunna avgöra automatiskt om en enhet uppfyller kraven för RVA23, och uppgraderingsverktyget i Ubuntu kommer att blockera uppdateringar till 25.10 på RISC-V-system som inte gör det. Dessa äldre system kommer att få stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.
Fler nyheter i Ubuntu 25.10
Förutom förändringarna för RISC-V-användare kommer Ubuntu 25.10 också att introducera flera andra nyheter:
Förbättrad Wayland-stöd för NVIDIA-grafikkort
Fullt stöd för Variable Refresh Rate (VRR) på skärmar som stöder tekniken
Full diskkryptering med TPM-skydd
Smartare och tydligare hantering av behörighetsförfrågningar
För företag blir det möjligt att hämta autoinstall-konfigurationer från Canonicals administrationsverktyg Landscape direkt vid installationstillfället, vilket förenklar automatiserad utrullning.
Dessutom har Canonical arbetat med att förbättra tillgängligheten i systemet i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), och en ny strategi för dokumentation av skrivbordsmiljön ska göra det enklare för användare att hitta hjälp och vägledning.
Ubuntu 25.10 kommer att baseras på Linuxkärnan 6.17 och använda GNOME 49 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna finns även nya appar som Loupe (bildvisare) och Ptyxis (terminal).
Betaversionen släpps den 18 september 2025, medan den färdiga versionen lanseras den 9 oktober.
Fakta: Vad är RISC-V-profiler?
RISC-V-profiler är standardiserade uppsättningar av instruktionstillägg (ISA extensions) som definierar vad en RISC-V-processor bör stödja. Syftet är att förenkla programvaruutveckling och säkerställa kompatibilitet mellan olika hårdvaruplattformar.
Jämförelse mellan profiler
Profil
Introduktion
Egenskaper
RVA20
2021
Basnivå med stöd för heltalsaritmetik, atomära instruktioner, multiplicering/division samt grundläggande systemfunktioner. Begränsat lämplig för moderna skrivbordsmiljöer.
RVA23
2024
Utökad profil med stöd för virtualisering (hypervisor), vektorutökningar för AI/ML och kryptografi, samt förbättrad hårdvaruprestanda. Krävs för Ubuntu 25.10 och framåt.
Notis:Heltalsaritmetik avser grundläggande operationer som addition, subtraktion och logiska bitoperationer på heltal.
Atomära instruktioner är operationer som sker odelbart och används för att säkert hantera data i flerkärniga processorer.
Multiplikation/division innebär att processorn har hårdvarustöd för att snabbt beräkna produkter och kvoter, vilket är viktigt för prestanda i många program.
Observera: Ubuntu 25.10 kräver att din RISC-V-processor stöder RVA23U64. System med äldre profiler, som RVA20, kommer inte längre att kunna uppgraderas efter Ubuntu 24.04 LTS.
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version.
Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med Linux 6.11-kärnan och GNOME 47 “Denver” som skrivbordsmiljö.
Nu när stödet är avslutat blir systemen sårbara för säkerhetshot om de inte uppdateras. Därför rekommenderas alla användare att snarast uppgradera till Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”, som är den aktuella versionen och får uppdateringar fram till februari 2026.
Ubuntu 25.04 bjuder på flera förbättringar jämfört med föregångaren, däribland Linux-kärnan 6.14, Mesa 25 för grafik och det nya GNOME 48-skrivbordet.
Uppgraderingsprocessen är enkel och tar ungefär 30 minuter. Se bara till att säkerhetskopiera dina viktiga filer innan du börjar.
Om du föredrar en mer stabil och långsiktig lösning framför det allra senaste, kan du också välja att installera Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat”, som kommer att få uppdateringar i upp till 10 år.
Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”
Släpptes den 10 oktober 2024
GNOME 47 “Denver” som standard-skrivbordsmiljö
Linux-kärna 6.11
Förbättrad Snap-hantering och snabbare uppstart
Experimentellt stöd för Wayland med vissa NVIDIA-drivrutiner
Firefox i Snap-format, uppdaterad till senaste version
Förbättrade systeminställningar och modernare gränssnitt
Korttidsversion med 9 månaders stöd (upphörde 10 juli 2025)
På Linux.se gillar vi att visa hur datorer som många avfärdar som skräp fortfarande kan få nytt liv – med lite hjälp från Linux. Den här gången har vi satt tänderna i en Mac Mini från 2012, utrustad med en Intel® Core™ i5-3210M, 8 GB RAM och en nyinstallerad 1 TB SSD.
Den här generationens Mac Mini levereras i det klassiska lilla ”lunchlåde”-formatet, utan optisk enhet. Apple har sedan länge släppt supporten för den här modellen, och även om den fortfarande klarar av att köra Windows 10, når det operativsystemet slutet på sin livscykel redan i oktober 2025.
Men med Ubuntu 24.04 LTS installerat är det en helt annan historia.
Streaming och vardagsbruk – Inga problem
Vårt första test var att se hur maskinen klarar av streaming, och resultatet imponerade. Att strömma SVT Play eller YouTube fungerar utan problem – perfekt om du vill använda Mac Minin som en smidig TV-dator eller mediespelare.
Tack vare den snabba SSD:n och de 8 GB RAM-minnet känns systemet responsivt även vid vanlig surfning och kontorsbruk.
Komplett dator till fyndpris
Mac Mini är känd för sin kompakta design, vilket gör den idealisk som en diskret surfdator. Om du dessutom hittar en begagnad skärm på loppis eller i en second hand-butik, och kompletterar med mus och tangentbord, har du en fullt fungerande dator för vardagssysslor – till en bråkdel av kostnaden för en ny maskin.
Sammanfattning: En 13 år gammal Mac Mini kanske inte längre får kärlek från Apple, men med Linux under huven lever den vidare – som en utmärkt budgetdator för surf, streaming och lättare kontorsarbete.
TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen.
Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn är utrustad med 4 GB DDR3 RAM och har uppgraderats med en snabb SSD, vilket ersatt den gamla mekaniska hårddisken och gett systemet en märkbar prestandaboost.
Skärmen på 15,6” har en upplösning på 1366×768, vilket räcker väl till för webbsurf, dokumenthantering och mediekonsumtion. Ubuntu 24.04 LTS är installerat och fungerar smidigt – med tillgång till moderna program, uppdateringar och långsiktigt stöd.
Trots sin ålder klarar maskinen att streama SVT Play utan problem, även om CPU-belastningen då kan gå upp till omkring 66 %, med temperaturer runt 67 °C. Det märks att tekniken inte är purfärsk, men den levererar ändå stabilt.
Byggkvaliteten är enkel – chassit är i plast och långt från premiumkänslan man hittar i exempelvis äldre MacBook Air-modeller. Men funktion går före form i detta fall.
Som vardagsdator fungerar den utmärkt för det mesta: betala räkningar, läsa e-post, surfa, skriva dokument och titta på strömmade medier. Med Ubuntu följer LibreOffice, som erbjuder ordbehandling, kalkylblad och presentationer – fullt kompatibelt med Microsoft Office-format.
Den här datorn har räddats från elektronikskrotens öde, och i sin nya roll visar den att även äldre hårdvara kan göra nytta – med rätt mjukvara och lite omtanke.
Vad krävs av en återbrukad dator i vardagen?
När vi tittar på äldre datorer för återbruk fokuserar vi på vad som behövs i praktiken:
räkningsbetalning, e-post, webbsurf och strömmad video. Går det att skriva dokument,
göra en budget eller skapa presentationer – utan att datorn känns trög?
Det spelar mindre roll vilket operativsystem som används eller om den klarar spel. Det viktiga är att den fungerar smidigt i vardagen.
Många äldre datorer har fortfarande potential. Med rätt inställning – och ibland en enkel uppgradering – kan de bli pålitliga vardagsverktyg i flera år till.
Sun-1 var den första datorgenerationen från Sun Microsystems och lanserades 1982. Maskinen, som ursprungligen utvecklades vid Stanford University av Andy Bechtolsheim, blev startpunkten för Suns satsning på kraftfulla Unix-baserade […]
En bärbar dator med fyrkärnig processor, 8 gigabyte arbetsminne och generös lagringsyta marknadsfördes en gång som det självklara valet för hela familjen. Men vad händer med tekniken när ett […]
Acer Aspire 5741 var en typisk mellanklassdator från 2010 som kombinerade Intels nya Core i3-arkitektur med ett attraktivt pris. Med 15,6-tumsskärm, 4 GB minne och tillräcklig prestanda för vardagsarbete […]
AmigaOS har ett rykte som ett av de mest effektiva och “lättviktiga” operativsystemen från hemdatorernas guldålder: det kunde köras från en enda diskett, erbjöd äkta preemptiv multitasking och var […]
OS/2 var operativsystemet som skulle ersätta DOS och bli den nya standarden för persondatorer. Det utvecklades av IBM och Microsoft tillsammans, var tekniskt avancerat och erbjöd funktioner som stabil […]
Operativsystem är den osynliga motorn bakom varje dator, surfplatta och server. När de fungerar märker vi dem knappt – men när de misslyckas blir frustrationen omedelbar. Genom datorhistorien har […]
Från en blinkande kommandoprompt på en diskettbaserad IBM PC till grunden för hela Windows-eran – MS-DOS blev operativsystemet som definierade 1980-talets datorrevolution. Med rötter i 86-DOS och inspiration från […]
MiNT – multitasking som förändrade Atari ST När Atari ST lanserades på 1980-talet var den snabb och populär, men operativsystemet TOS saknade äkta multitasking. Användaren kunde i praktiken bara […]
Atari Falcon030 var Ataris sista och mest tekniskt avancerade hemdator. Den lanserades 1992 och kombinerade en 32-bitars processor med en inbyggd signalprocessor för ljud och realtidsberäkningar – något som […]
År 1983 stod den på skrivbord i skolor, företag och myndigheter runt om i Sverige. Luxor ABC 806 var mer än en 8-bitarsdator – den var en symbol för […]
Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet just nu inte fungerar. Försök igen senare.
Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the latest Linux kernel release that marks the end of the 6.x era, offering powerful enhancements tailored for cloud administrators. The post The Latest Linux Kernel Release Closes Out The 6.x Era – And It’s a Gift to Cloud Admins appeared first on Linux Today.
iscover the Roadhouse Design Pattern, a powerful architectural approach that enhances flexibility and scalability in software development. Learn more today! The post The Roadhouse Design Pattern appeared first on Linux Today.
Discover the latest MythTV 36.0 release! Enjoy enhanced features and FFmpeg 8 support for a superior open-source media center experience. The post MythTV 36.0 Open-Source Media Center Is Out Now with Support for FFmpeg 8 appeared first on Linux Today.
Explore the resilience of Rocky Linux from CIQ against quantum computing challenges. Protect your encryption and data integrity with cutting-edge solutions. The post Your Encryption May Not Survive Quantum — But Rocky Linux from CIQ’s Might appeared first on Linux Today.
Discover NoctaVox, the lightweight TUI music player designed for local music. Enjoy seamless playback with its plug-and-play functionality today! The post NoctaVox appeared first on Linux Today.
Learn the essential steps to find command locations and descriptions in Linux. Master your Linux environment with our expert tips and tricks. The post How to Find Command Location and Description in Linux appeared first on Linux Today.
Ntfy 2.17 is here! Experience priority templating and UI enhancements designed to streamline your notifications. Upgrade now for a better user experience. The post Ntfy 2.17 Released With Priority Templating and UI Enhancements appeared first on Linux Today.
Explore Go 1.26's new expression support and runtime updates, designed to enhance coding efficiency and streamline your development process. The post Go 1.26 Introduces new Expression Support and Runtime Updates appeared first on Linux Today.
Learn how to fix the "Cannot Connect to the Docker Daemon" error with our step-by-step guide. Get your Docker environment running smoothly again today! The post How to Fix the “Cannot Connect to the Docker Daemon” Error appeared first on Linux Today.
Learn about Redis 8.6's remarkable throughput enhancements, offering over five times the efficiency of Redis 7.2 for superior application performance. The post Redis 8.6 Improves Throughput by More Than Five Times Over Redis 7.2 appeared first on Linux Today.
9to5Linux Weekly Roundup for March 1st, 2026, brings news about Firefox 148, GNU Octave 11, Ardour 9.2, KDE Plasma 6.6.1, Clonezilla Live 3.3.1, Thunderbird 148, Wireshark 4.6.4, LibreOffice 26.2.1, Tails 7.5, Shotcut 26.2, BunsenLabs Carbon, AerynOS 2026.02, PorteuX 2.6, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: March 1st, 2026 appeared first on 9to5Linux – do […]
AerynOS 2026.02 independent distro is now available for download with GNOME 49.4, KDE Plasma 6.6, COSMIC 1.0.8, and Linux kernel 6.18.5 LTS. The post AerynOS 2026.02 Released with GNOME 49.4, KDE Plasma 6.6, and COSMIC 1.0.8 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
PorteuX 2.6 Linux distribution is now available for download with Linux kernel 6.19, GNOME 49.4, KDE Plasma 6.5.5, Cinnamon 6.6, and more. Here’s what else is new! The post Slackware-Based PorteuX 2.6 Released with Linux 6.19, TLP Support, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
BunsenLabs Carbon Linux distribution is now available for download with support for Wayland session, based on Debian GNU/Linux 13 "Trixie". Here's what's new! The post BunsenLabs Carbon Is Here with Support for Wayland Sessions, Based on Debian 13 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Shotcut 26.2 open-source video editor is now available for download with various improvements and bug fixes. Here's what's new! The post Shotcut 26.2 Open-Source Video Editor Released with Various Improvements appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Calibre 9.4 open-source e-book manager is now available for download with "reading stats" to the E-book viewer to show reading progress, a nicer Edit book UI, and other changes. The post Calibre 9.4 Adds “Reading Stats” to the E-Book Viewer to Show Reading Progress appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without […]
Tails 7.5 anonymous Linux OS is now available for download with Tor client 0.4.9.5, Tor Browser 15.0.7, and other changes. Here's what's new! The post Tails 7.5 Anonymous Linux OS Released with Updated Tor Client and Tor Browser appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Fwupd 2.0.20 Linux firmware updater is now available for download with support for the HP Engage One G2 Advanced Hub and other changes. Here’s what’s new! The post Fwupd 2.0.20 Firmware Updater Adds Support for HP Engage One G2 Advanced Hub appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
LibreOffice 26.2.1 is now available for download as the first point release to the LibreOffice 26.2 office suite series with 65 bug fixes. The post LibreOffice 26.2.1 Open-Source Office Suite Released with 65 Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
GStreamer 1.28.1 open-source multimedia framework is now available for download with a new Whisper-based speech-to-text transcription element and many other changes. The post GStreamer 1.28.1 Released with Support for the AV1 Stateful V4L2 Decoder appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
BunsenLabs Carbon released with latest Debian 13 base and Wayland support. If you appreciate a minimal yet functional desktop environment, BunsenLabs has released its latest version, Carbon, based on Debian 13 “Trixie”. This release builds on the legacy of CrunchBang Linux, offering a pre-configured Openbox setup that’s easy to customize. Powered by the Linux 6.12… […]
We round up the top features of the Cinnamon 6.6 desktop and point releases in this page. Cinnamon 6.6 released a few months back on November 2025 with month worth of bug fixes and feature enhancements. Linux Mint team is incrementally updating this core desktop environment for their Mint offerings. The version 6.6 brings few… […]
LXQt 2.3.0 brings improved Wayland support and few tweaks. LXQt 2.3.0 rolled out a few weeks ago, bringing a fresh wave of improvements that make this Qt-based DE even more appealing for those who value speed and customization on their Linux setups. As someone who has tinkered with various desktops from GNOME to KDE, I… […]
Sleek window manager, IceWM 4.0.0 is out with improvements and updates. IceWM is a standards-compliant window manager designed for simplicity and performance. It is fully keyboard-driven, with features like Alt+Tab switching that feel intuitive right out of the box. This 4.0.0 release improves those strengths while adding refinements that enhance the desktop experience on resource-constrained… […]
We highlight a list of 10 lightweight Linux Distributions ideal for your older PC in 2026. We give you their features and what makes them perfect for reviving older hardware. We believe that you should not throw away any hardware, especially PC and its components. Ideally, well-designed software should always run on any hardware. There… […]
The elementary OS 8.1 is now available to download and upgrade. If you are a fan of the most beautiful Linux distributions, elementary OS makes the cut. The latest from the team is elementary OS 8.1, which brings targeted improvements that enhance security, performance, and everyday workflows without overhauling the core Pantheon desktop environment. Let’s… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Catch up on the latest Linux news: AerynOS Feb 2026 Snapshot, COSMIC 1.0.8, KDE Plasma 6.6.1, Firefox 148, Hypeland 0.54, Wine 11.3, Linux kernel LTS support extended for multiple releases, and more.
Arch Linux has released its updated March 2026 installation ISO, bringing a new kernel, refreshed system libraries, desktop updates, and security fixes.
Incus 6.22 introduces vsock support for the Windows VM agent, direct backup streaming, disk-only snapshot restore, and expanded cluster and storage improvements.
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Farsta strand finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Farsta strand väljer att få teknisk hjälp på plats i stället […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring S:t Eriksplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i området runt S:t Eriksplan väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell…
Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden. När HP lanserade EliteBook 2530p år…
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…
När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10.…
Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS). Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).…
ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…
Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan. För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/…
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare. Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära…
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version. Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med…
På Linux.se gillar vi att visa hur datorer som många avfärdar som skräp fortfarande kan få nytt liv – med lite hjälp från Linux. Den här gången har vi satt tänderna i en Mac Mini från 2012, utrustad med en Intel® Core™ i5-3210M, 8 GB RAM och en nyinstallerad 1 TB SSD. Den här generationens…
TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen. Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn…
