NetworkManager 1.54

NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

IPv4-vidarebefordran per enhet

En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

Förfinad hantering av IPv6-prefix

Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

Smidigare användning av WireGuard

För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

Större kontroll över SR-IOV-parametrar

En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

Tillgänglighet

Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

NetworkManager – översikt

NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

Projektstart: 2004 av Red Hat
Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
Licens: GPLv2
Källkod: gitlab.freedesktop.org

Debian, ethernet, fedora, initrd, ipv4 forwarding, ipv6 prefix delegation, Linux, linux desktop, linux server, linuxadministration, linuxnyheter, linuxverktyg, nätverkshantering, nätverkskonfiguration, networkmanager, networkmanager 1.54, nmcli, nmtui, oci baremetal, open vswitch, red hat, systemd, Ubuntu, vpn, wifi, wireguard
GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:
- Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
- ST:s vd55g1-sensor
- Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
- Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
- MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd
Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

Förbättrad rensning i fler delar av systemet

Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:
- Intels mikrokodladdare
- NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
- Realteks r8169-nätverksdrivrutin
- Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
- MediaTeks mt7996 Wi-Fi
- Texas Instruments tas2781-ljudkrets
- PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4
Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

För den som värnar om programvarufrihet

GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:
- Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
- RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)
Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

GNU Linux-Libre 6.16 Kernel Is Now Available for Software Freedom Lovers
GNU Linux‑libre
- Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
- Historia:
  – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
  – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
  – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
- Typiska ingrepp: Tar bort binära firmwarefiler, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
- Nytt i 6.16:
  - Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
    Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
    MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
  - Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
  - Finputsar rensning av: Intel mikrokodloader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
  - Byggfix för Rust‑baserad firmwareloader.
  - Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
- Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
  • DEB via Freesh
  • RPM via RPM Freedom
  Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.
För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.
Aeonsemi AS21xxx, AMD GPU, ARM64, Bluetooth, btusb, Debian, Drivrutiner, fedora, firmware, Freesh, fri programvara, GNU Linux-libre 6.16, Grafikdrivrutiner, Här är taggarna för artikeln om GNU Linux-libre 6.16, Intel mikrokod, Intel QAT 6000, Intel VPU, Kärnuppdatering, Linux-libre, Linuxkärna, med kommatecken: GNU Linux-libre, MediaTek, MediaTek 25Gbps Ethernet, MediaTek mt7996, Nouveau, Nova Core, NVIDIA, öppen källkod, Programvarufrihet, Qualcomm, Qualcomm ath12k, Qualcomm Iris, Qualcomm Venus, Realtek r8169, Renesas R-Car Gen4, rhel, RPM Freedom, Rust, ST vd55g1, Texas Instruments tas2781, Ubuntu, Wi-Fi
Tankar i sommarnatten.

När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio .televinken.org.
Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

End of File

äldre datorer, Apple, återbruk, budgetlösningar, CAD-laptop, ChatGPT, dator som radio, Debian, digital inkludering, digital vardag, digitala klyftan, digitalisering, ekonomisk hållbarhet, elektronikskrot, gamla datorer, gamla iMac, hållbar teknik, HP ZBook, iMac med Linux, installera Linux, Linux, Linux för alla, Linux för svensson, Linux och pensionärer, Linux som alternativ, Linux som transistorradio, linuxinstallation, Linuxlösningar, livslängd dator, Microsoft, minimalistisk webbradio, Open-source, radio.televinken.org, sjukersättning, skapa med ChatGPT, skrota inte datorn, teknikåtervinning, Ubuntu, veckonummer i Linux, webapp, webbradioapp, Windows 11

Ubuntu 25.10 ska ge fullt skrivbordsstöd på nyare RISC-V-hårdvara

Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare.

Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära datorer – med fullt stöd för centrala applikationer som Firefox och Thunderbird.

Men det finns en hake: för att fokusera på framtidens hårdvara kommer Canonical från och med version 25.10 att kräva RVA23-profilen i RISC-V-processorer. Det innebär att majoriteten – cirka 90 % – av dagens RISC-V-enheter inte längre kommer att vara kompatibla.

Bakgrunden är att RISC-V International i oktober 2024 antog den nya RVA23-standarden, som bland annat innehåller stöd för virtualisering via hypervisor och avancerade vektoroperationer för beräkningstunga uppgifter som AI, kryptering och komprimering. Genom att gå över till denna profil hoppas Canonical kunna bygga en mer robust och konsekvent programvarubas för framtida RISC-V-system.

Ubuntu 25.10 kommer att kunna avgöra automatiskt om en enhet uppfyller kraven för RVA23, och uppgraderingsverktyget i Ubuntu kommer att blockera uppdateringar till 25.10 på RISC-V-system som inte gör det. Dessa äldre system kommer att få stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.

Fler nyheter i Ubuntu 25.10

Förutom förändringarna för RISC-V-användare kommer Ubuntu 25.10 också att introducera flera andra nyheter:

Förbättrad Wayland-stöd för NVIDIA-grafikkort
Fullt stöd för Variable Refresh Rate (VRR) på skärmar som stöder tekniken
Full diskkryptering med TPM-skydd
Smartare och tydligare hantering av behörighetsförfrågningar

För företag blir det möjligt att hämta autoinstall-konfigurationer från Canonicals administrationsverktyg Landscape direkt vid installationstillfället, vilket förenklar automatiserad utrullning.

Dessutom har Canonical arbetat med att förbättra tillgängligheten i systemet i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), och en ny strategi för dokumentation av skrivbordsmiljön ska göra det enklare för användare att hitta hjälp och vägledning.

Ubuntu 25.10 kommer att baseras på Linuxkärnan 6.17 och använda GNOME 49 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna finns även nya appar som Loupe (bildvisare) och Ptyxis (terminal).

Betaversionen släpps den 18 september 2025, medan den färdiga versionen lanseras den 9 oktober.

Fakta: Vad är RISC-V-profiler?

RISC-V-profiler är standardiserade uppsättningar av instruktionstillägg (ISA extensions) som definierar vad en RISC-V-processor bör stödja. Syftet är att förenkla programvaruutveckling och säkerställa kompatibilitet mellan olika hårdvaruplattformar.

Jämförelse mellan profiler

Profil	Introduktion	Egenskaper
RVA20	2021	Basnivå med stöd för heltalsaritmetik, atomära instruktioner, multiplicering/division samt grundläggande systemfunktioner. Begränsat lämplig för moderna skrivbordsmiljöer.
RVA23	2024	Utökad profil med stöd för virtualisering (hypervisor), vektorutökningar för AI/ML och kryptografi, samt förbättrad hårdvaruprestanda. Krävs för Ubuntu 25.10 och framåt.

Notis: Heltalsaritmetik avser grundläggande operationer som addition, subtraktion och logiska bitoperationer på heltal. Atomära instruktioner är operationer som sker odelbart och används för att säkert hantera data i flerkärniga processorer. Multiplikation/division innebär att processorn har hårdvarustöd för att snabbt beräkna produkter och kvoter, vilket är viktigt för prestanda i många program.

Observera: Ubuntu 25.10 kräver att din RISC-V-processor stöder RVA23U64. System med äldre profiler, som RVA20, kommer inte längre att kunna uppgraderas efter Ubuntu 24.04 LTS.

Canonical Plans for a Fully Functional Desktop Session on RISC-V with Ubuntu 25.10

Ubuntu

Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” är inte längre stödd – dags att uppgradera till Ubuntu 25.04
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version.

Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med Linux 6.11-kärnan och GNOME 47 “Denver” som skrivbordsmiljö.

Nu när stödet är avslutat blir systemen sårbara för säkerhetshot om de inte uppdateras. Därför rekommenderas alla användare att snarast uppgradera till Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”, som är den aktuella versionen och får uppdateringar fram till februari 2026.

Ubuntu 25.04 bjuder på flera förbättringar jämfört med föregångaren, däribland Linux-kärnan 6.14, Mesa 25 för grafik och det nya GNOME 48-skrivbordet.

Uppgraderingsprocessen är enkel och tar ungefär 30 minuter. Se bara till att säkerhetskopiera dina viktiga filer innan du börjar.

Om du föredrar en mer stabil och långsiktig lösning framför det allra senaste, kan du också välja att installera Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat”, som kommer att få uppdateringar i upp till 10 år.
Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”
- Släpptes den 10 oktober 2024
- GNOME 47 “Denver” som standard-skrivbordsmiljö
- Linux-kärna 6.11
- Förbättrad Snap-hantering och snabbare uppstart
- Experimentellt stöd för Wayland med vissa NVIDIA-drivrutiner
- Firefox i Snap-format, uppdaterad till senaste version
- Förbättrade systeminställningar och modernare gränssnitt
- Korttidsversion med 9 månaders stöd (upphörde 10 juli 2025)
Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” Reached End of Life, Upgrade to Ubuntu 25.04
Ubuntu
Återbrukad trotjänare: TOSHIBA SATELLITE C850-1DW

TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen.

Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn är utrustad med 4 GB DDR3 RAM och har uppgraderats med en snabb SSD, vilket ersatt den gamla mekaniska hårddisken och gett systemet en märkbar prestandaboost.

Skärmen på 15,6” har en upplösning på 1366×768, vilket räcker väl till för webbsurf, dokumenthantering och mediekonsumtion. Ubuntu 24.04 LTS är installerat och fungerar smidigt – med tillgång till moderna program, uppdateringar och långsiktigt stöd.

Trots sin ålder klarar maskinen att streama SVT Play utan problem, även om CPU-belastningen då kan gå upp till omkring 66 %, med temperaturer runt 67 °C. Det märks att tekniken inte är purfärsk, men den levererar ändå stabilt.

Byggkvaliteten är enkel – chassit är i plast och långt från premiumkänslan man hittar i exempelvis äldre MacBook Air-modeller. Men funktion går före form i detta fall.

Som vardagsdator fungerar den utmärkt för det mesta: betala räkningar, läsa e-post, surfa, skriva dokument och titta på strömmade medier. Med Ubuntu följer LibreOffice, som erbjuder ordbehandling, kalkylblad och presentationer – fullt kompatibelt med Microsoft Office-format.

Den här datorn har räddats från elektronikskrotens öde, och i sin nya roll visar den att även äldre hårdvara kan göra nytta – med rätt mjukvara och lite omtanke.

Vad krävs av en återbrukad dator i vardagen?
När vi tittar på äldre datorer för återbruk fokuserar vi på vad som behövs i praktiken: räkningsbetalning, e-post, webbsurf och strömmad video. Går det att skriva dokument, göra en budget eller skapa presentationer – utan att datorn känns trög?

Det spelar mindre roll vilket operativsystem som används eller om den klarar spel. Det viktiga är att den fungerar smidigt i vardagen.

Många äldre datorer har fortfarande potential. Med rätt inställning – och ibland en enkel uppgradering – kan de bli pålitliga vardagsverktyg i flera år till.

C850-1DW, Linux, SATELLITE, TOSHIBA, Ubuntu
Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL
WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.

I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:
- på en hyrd VPS
- eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox
För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:
- RHEL eller Rocky Linux
- Debian
- Ubuntu
Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.

Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.

Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.

Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.

Introduktion
- WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
- Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
- MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
- WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
1. Förutsättningar
2. Installera LAMP-stacken
3. Skapa WordPress-databas och användare
4. Uppdatera systemet
5. Ladda ned och installera WordPress
6. Skapa virtuell Apache-värd
7. (Tillägg) WordPress på RHEL
8. (Tillägg) Installera WP-CLI
Innehållsförteckning

1. Förutsättningar
- Debian 13 eller Ubuntu 24.04 eller RHEL 9
- Sudo- eller root-åtkomst
- Internetanslutning
- (Rekommenderat) Domän pekad till servern
2. Uppdatera systemet
```
# Debian / Ubuntu
sudo apt update -y && sudo apt upgrade -y
```
```
# RHEL
sudo dnf update -y
```
3. Installera LAMP-stacken

3.1 Apache
```
# Debian / Ubuntu
sudo apt install apache2 -y
sudo systemctl start apache2
sudo systemctl enable apache2
```
```
# RHEL
sudo dnf install httpd -y
sudo systemctl start httpd
sudo systemctl enable httpd
```
3.2 MariaDB
```
# Debian / Ubuntu
sudo apt install mariadb-server -y
```
```
# RHEL
sudo dnf install mariadb-server -y
```
Starta & aktivera (gäller alla):
```
sudo systemctl start mariadb
sudo systemctl enable mariadb
```
3.3 Installera PHP

Snabb installation av PHP 8.4
```
# Debian / Ubuntu
sudo apt update
sudo apt install php8.4 libapache2-mod-php8.4 php8.4-fpm \
                 php8.4-mysql php8.4-xml php8.4-mbstring php8.4-curl -y
```
```
# RHEL 9
sudo dnf install epel-release -y
sudo dnf install https://rpms.remirepo.net/enterprise/remi-release-9.rpm -y
sudo dnf module enable php:remi-8.4 -y
sudo dnf install php php-mysqlnd php-xml php-mbstring php-curl php-fpm -y
```
4. Skapa WordPress-databas och användare
```
sudo mysql
```
```
CREATE DATABASE wpdatabase;
CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
```
5. Ladda ned och installera WordPress

Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.
```
cd /var/www/html
wget https://wordpress.org/latest.zip
unzip latest.zip
rm latest.zip
chown -R www-data:www-data wordpress/
find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;

cd wordpress
mv wp-config-sample.php wp-config.php
nano wp-config.php
```
Justera:
```
define( 'DB_NAME', 'wpdatabase' );
define( 'DB_USER', 'wpuser' );
define( 'DB_PASSWORD', 'DittStarkaLösenord' );


wp core install \
  --url="https://din-domän.se" \
  --title="Min WordPress-sida" \
  --admin_user="admin" \
  --admin_password="starkt_lösenord" \
  --admin_email="admin@example.com"

Ändra rättigheterna på filerna. 

sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/wordpress
sudo find . -type d -exec chmod 755 {} \;
sudo find . -type f -exec chmod 644 {} \;
```
6. Skapa virtuell Apache-värd
```
# Debian / Ubuntu
sudo nano /etc/apache2/sites-available/wordpress.conf
```
```
# RHEL
sudo nano /etc/httpd/conf.d/wordpress.conf
```
Innehåll:
```
<VirtualHost *:80>
    ServerName din-domän.se
    DocumentRoot /var/www/html/wordpress

    <Directory /var/www/html/wordpress>
        AllowOverride All
    </Directory>

    ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/error.log
    CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/access.log combined
</VirtualHost>
```
Aktivera och starta om:
```
# Debian / Ubuntu
sudo a2enmod rewrite
sudo a2ensite wordpress.conf
sudo apachectl -t
sudo systemctl restart apache2
```
```
# RHEL
sudo systemctl restart httpd
```
7. (Tillägg) WordPress på RHEL – SELinux-justeringar

Om SELinux är aktivt:
```
sudo setsebool -P httpd_can_network_connect_db 1
sudo chcon -R -t httpd_sys_rw_content_t /var/www/html/wordpress
```
8. (Tillägg) Installera WP-CLI
```
curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
php wp-cli.phar --info
chmod +x wp-cli.phar
sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
```
Testa:
```
wp --info
```
Exempel på helautomatisk installation:
```
wp core install \
  --url="din-domän.se" \
  --title="Min WP-sajt" \
  --admin_user="admin" \
  --admin_password="lösen" \
  --admin_email="mail@example.com"
```
Klar!

Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.

Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.

Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.

VPS kan t.ex hyras hos Spacedump IT AB
Debian, rhel, Rocky Linux, Ubuntu, word press.vps
Ubuntu 25.10 tar farväl av X.org – framtiden är Wayland
X.Org försvinner med Ubuntu 25.10 – nästa LTS-version kommer i april 2026 med Ubuntu 26.04.

I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd för modern hårdvara.

Wayland, som utvecklats som en modern ersättare till X.org, är byggt från grunden med dagens behov i åtanke. Det erbjuder bättre isolering mellan applikationer, säkrare grafikhantering, effektivare renderingsvägar och förbättrat stöd för saker som pekskärmar, HiDPI-skärmar och moderna grafikdrivrutiner. Många Linuxdistributioner har redan börjat gå över till Wayland, och nu är det Ubuntu som tar nästa steg.

Ubuntu 25.10 går vidare – GNOME på Xorg tas bort, Wayland blir standard

När Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, släpps i oktober 2025 kommer det inte längre vara möjligt att köra GNOME-skrivbordet med Xorg. Canonical har beslutat att helt och hållet gå över till Wayland, i takt med att skrivbordsmiljön GNOME 49 slutar stödja X.org-servern.

Det innebär att alternativet ”Ubuntu på Xorg” försvinner från inloggningsmenyn. Alla GNOME Shell-baserade sessioner kommer nu att köras med Wayland som bas.

”Wayland har mognat rejält de senaste versionerna. Det fungerar nu väl även med Nvidia-drivrutiner, har bättre säkerhetsmodell, bättre stöd för moderna skärmar, och ger en stabil användarupplevelse i vardagen,” säger Jean Baptiste Lallement på Canonical.

Dessutom menar Canonical att det tar resurser att underhålla två parallella grafiska system. Genom att fokusera helt på Wayland kan man minska teknisk skuld och snabbare förbättra upplevelsen.

Vad betyder det för dig som användare?

Du kommer inte längre att kunna välja att köra Ubuntu med Xorg. GNOME körs nu uteslutande på Wayland. Om du använder äldre program som kräver X11 kan det krävas anpassningar – men många applikationer fungerar redan bra via XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager.

Ubuntu 25.10 – mer än bara grafikskifte

Den nya versionen släpps den 9 oktober 2025 och innehåller fler tekniska nyheter:
- GNOME 49 – som helt övergår till Wayland
- Linux-kärnan 6.17 – med stöd för nyare hårdvara
- Mesa 25.1 – förbättrad grafikstack med fokus på prestanda och spel
Under huven

Ubuntu 25.10 bjuder också på en rad uppgraderingar av sina grundkomponenter:
- GCC 15
- GNU Binutils 2.45
- Python 3.13
- LLVM 20
- Boost 1.88
En annan intressant nyhet är att Ubuntu 25.10 ser ut att bli den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard – en säkrare omarbetning av det klassiska sudo, skriven i programmeringsspråket Rust.

Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” to Remove the GNOME on Xorg (X11) Session
25.10, Ubuntu, x.org, x11
Ubuntu 20.04 LTS – fem stabila år går mot sitt slut
Ubuntu 20.04 LTS, med kodnamnet Focal Fossa, lanserades den 23 april 2020 och blev snabbt en av de mest använda versionerna av Ubuntu tack vare dess stabilitet, långtidssupport (LTS) och omfattande paketsupport. Som en LTS-version har den erbjudit fem år av säkerhetsuppdateringar och buggfixar – något som gjort den till ett populärt val för både servrar och skrivbord i företags- och hemanvändning.

Den 29 maj 2025 markerade dock ett viktigt skifte: Ubuntu 20.04 LTS har nu nått slutet av sin standardstödsperiod. Det innebär att Canonical, företaget bakom Ubuntu, inte längre tillhandahåller vanliga säkerhetsuppdateringar eller uppdateringar av programvarupaket genom det ordinarie arkivet.

Vad innebär detta för användare?

Om du fortfarande använder Ubuntu 20.04 LTS behöver du inte nödvändigtvis uppgradera direkt. Canonical erbjuder ett alternativ i form av Extended Security Maintenance (ESM), som ingår i Ubuntu Pro. Detta utökade stöd ger kritiska säkerhetsuppdateringar även efter att den normala supporten upphört – i upp till fem år till.

Ubuntu Pro är gratis för privatpersoner på upp till fem fysiska datorer. För aktiva medlemmar i Ubuntu-gemenskapen finns det dessutom möjlighet till ett gratis abonnemang som täcker upp till 50 maskiner. I båda fallen får du tillgång till säkerhetsuppdateringar för både huvudarkivet (Main) och det bredare arkivet (Universe), verktyg för regelefterlevnad och livepatching av kärnan.

Sammanfattningsvis:
- Ubuntu 20.04 LTS fick fem års standardstöd (2020–2025)
- Från 29 maj 2025 krävs Ubuntu Pro för att fortsätta få säkerhetsuppdateringar
- Ubuntu Pro är gratis för upp till 5 (eller 50) maskiner beroende på användartyp
- Systemet kan få stöd fram till 2030 med ESM
Vad bör du göra nu?

Canonical rekommenderar att användare så småningom uppgraderar till en nyare LTS-version. Det naturliga steget är att först gå till Ubuntu 22.04 LTS och därefter vidare till Ubuntu 24.04 LTS, som är den senaste långtidsversionen med aktivt stöd och förbättrad prestanda.

Om du är osäker på hur du uppgraderar finns det tydliga guider som visar hur du går från Ubuntu 20.04 till 22.04 – och därefter vidare till 24.04 när det passar.

För mer information om Ubuntu Pro och ESM, rekommenderas ett besök på den officiella Ubuntu-webbplatsen.

https://linuxiac.com/ubuntu-20-04-lts-reaches-end-of-standard-support
20.04.lts, Ubuntu
Ubuntu 22.04 LTS: Jammy Jellyfish – En Blick på Den Sista Planerade Uppdateringen

Ubuntu 22.04 LTS, med kodnamnet Jammy Jellyfish, lanserades i april 2022 som en långtidssupporterad version (LTS). LTS-versioner av Ubuntu får vanligtvis fem år av support, vilket innebär att denna specifika version kommer att stödjas fram till april 2027. Under den här perioden får användare kontinuerliga säkerhetsuppdateringar och buggfixar, vilket gör den till ett stabilt och pålitligt operativsystem för både personligt och professionellt bruk.

Som en del av LTS-strategin släpper Canonical ett antal så kallade ”point releases” under livscykeln för varje LTS-version. Dessa point releases samlar alla säkerhetsuppdateringar och buggfixar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen och paketerar dem i en uppdaterad installationsfil. Nu, i september 2023, har Canonical släppt den femte och sista planerade uppdateringen för Ubuntu 22.04 LTS: Ubuntu 22.04.5 LTS.

Nyheter i Ubuntu 22.04.5 LTS

Den senaste uppdateringen av Ubuntu 22.04 LTS, version 22.04.5, introducerar flera viktiga förbättringar. Det mest anmärkningsvärda är inkluderingen av Linux-kärna 6.8, samma kärna som används i den nyare Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat). Detta innebär att systemet nu har bättre stöd för modern hårdvara, vilket gör det lättare att installera och använda Ubuntu på nyare datorer.

Utöver kärnuppdateringen innehåller Ubuntu 22.04.5 LTS även alla säkerhetsuppdateringar och korrigeringar som har släppts sedan den förra point release-versionen, 22.04.4 LTS, som kom ut sex och en halv månad tidigare.

Begränsade Grafikuppdateringar

Trots förbättringarna i kärnan förblir grafikstacken, Mesa, oförändrad i denna version. Ubuntu 22.04.5 LTS använder fortfarande Mesa 23.2.1, samma som i den föregående uppdateringen. Detta står i kontrast till Ubuntu 24.04 LTS, som använder en nyare Mesa-version (24.0). Varför Canonical valde att behålla den äldre Mesa-versionen är oklart, men det kan innebära att vissa användare med nyare grafikkort får vänta på ytterligare uppdateringar eller överväga att uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS.

Rekommendation: Uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS

Även om Ubuntu 22.04 LTS fortfarande kommer att få support och uppdateringar fram till 2027, rekommenderas användare som vill ha de senaste funktionerna och längre support att överväga en uppgradering till Ubuntu 24.04 LTS. Denna version har stöd fram till 2029 och innehåller modernare GNU/Linux-teknologier, vilket gör den till ett mer framtidssäkert val.

Hur Du Uppdaterar eller Uppgraderar

För de som redan använder Ubuntu 22.04 LTS är det inte nödvändigt att ladda ner den senaste point release. Istället kan du enkelt uppdatera ditt system genom att använda verktyget Software Updater eller genom att köra kommandot sudo apt update && sudo apt full-upgrade i terminalen. Detta säkerställer att ditt system får alla de senaste säkerhetsuppdateringarna och programkorrigeringarna.

Om du vill uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS kan du göra detta genom att följa officiella uppgraderingsinstruktioner från Canonical, vilket ger dig tillgång till de nyaste funktionerna och den senaste teknologin.

Slutsats

Ubuntu 22.04.5 LTS markerar slutet på en era för Jammy Jellyfish. Med sina regelbundna uppdateringar har denna version fortsatt att vara en stabil och pålitlig plattform för både hemanvändare och företag. Men med introduktionen av Ubuntu 24.04 LTS står det klart att framtiden bjuder på ännu mer avancerade funktioner och bättre hårdvarustöd.

Länka finns i wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_22.04_LTS_OBS!_–%3E_LONG_TIME_SUPPORT!!

Ubuntu
Canonical släpper första uppdateringen av Ubuntu 24.04 LTS efter två veckors försening

Efter en kort försening har Canonical idag släppt den första punktversionen av det långsiktigt stödja operativsystemet Ubuntu 24.04 LTS, även känt som ”Noble Numbat”. Den nya versionen, Ubuntu 24.04.1 LTS, innehåller en samling viktiga säkerhetsfixar och programuppdateringar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen i april 2024. Den är särskilt användbar för användare som vill installera Ubuntu 24.04 LTS på nya system utan att behöva ladda ner ett stort antal uppdateringar efter installationen.

Denna uppdatering innebär också betydande förbättringar när det gäller att integrera Ubuntu-maskiner i Windows-nätverk, tack vare bättre stöd för Active Directory. För användare av tidigare versioner av Ubuntu innebär denna uppdatering dessutom att det nu är möjligt att uppgradera direkt från Ubuntu 22.04 LTS (Jammy Jellyfish) till Ubuntu 24.04 LTS, vilket tidigare inte varit tillgängligt.

Ubuntu 24.04.1 LTS finns nu tillgängligt för nedladdning som både Desktop- och Server-versioner, tillsammans med andra officiella Ubuntu-varianter som Kubuntu, Xubuntu och Lubuntu. Dessa nedladdningar är avsedda för nya installationer, och användare uppmanas att ladda ner den senaste versionen direkt från den officiella webbplatsen.

Nästa punktversion, Ubuntu 24.04.2 LTS, är planerad att släppas i februari 2025. Den förväntas bli en mer omfattande uppdatering med introduktionen av Linux-kärnan 6.11 och Mesa 24.2-grafikstackar, som hämtats från den kommande Ubuntu 24.10 (Oracular Oriole), vilken förväntas lanseras i oktober 2024.

Ubuntu 24.04 LTS kommer att ha stöd fram till juni 2029. För användare som är intresserade av de allra senaste funktionerna och uppdateringarna, inklusive den senaste kärnan och de nyaste grafikstackarna, kan det vara värt att överväga att vänta på Ubuntu 24.10.

Kred till

Ubuntu 24.04.1 LTS Is Now Available for Download, Here’s What’s New

Ubuntu
Ubuntu kommer får nyare kernel i fortsättningen

Djupt nere i urberget någonstans sitter tux och koda på kernel till nyaste ubuntu

Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan.

Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda versionskandidat-kärnor vid tidpunkten då Ubuntu slutar ta emot nya funktioner före en versionssläpp.

Tidigare har Canonicals team noggrant vägt samman tajmingen mellan Linux-kärnans oberoende släppschema och Ubuntus fasta sexmånaders släppcykel. Den globala Linux-gemenskapen släpper nya kärnversioner varannan till var tredje månad baserat på projektets mognad, medan Ubuntu planerar sina släpp långt i förväg utan att anpassa sig till externa förändringar.

Denna skillnad i tajming har tidigare skapat utmaningar i att synkronisera de två släppcyklerna. Vanligtvis skulle Canonical vänta ungefär en månad efter ett kärnsläpp för att bedöma dess stabilitet innan det inkluderas i en ny Ubuntu-version för att garantera systemets tillförlitlighet och breda kompatibilitet.

Nu byter Canonical strategi till ett mer aggressivt tillvägagångssätt genom att direkt implementera den senaste tillgängliga versionen av Linux-kärnan vid varje Ubuntu släppdatum, även om kärnan fortfarande är i ett versionskandidat-stadium. Detta kan innebära att nya Ubuntu-versioner kommer med den senaste tekniken, men också med en ökad risk för instabilitet.

För att hantera dessa risker planerar Canonical att använda en ”Brokärna”, som är den senast stabila versionen av Linux-kärnan, i de fall där de nyare kärnversionerna bedöms vara för instabila eller saknar stöd för viktiga komponenter såsom NVIDIA-drivrutiner eller ZFS-filsystemet. Detta ska bidra till att hålla systemet stabilt medan nyare tekniker testas och integreras.

Mer kan läsas här

https://linuxiac.com/canonical-announces-shift-in-ubuntu-kernel-selection-strategy

kernel, linux kernel, Ubuntu
Ubuntu 24.04.1 försenas till sista Augusti pga buggar
Bugghunter Tux är rena John Rambo i sin jakt på buggar.

Utskjutet släppdatum för Ubuntu 24.04.1 till senare i augusti
Det planerade släppet av Ubuntu 24.04.1 LTS har blivit förskjutet från den ursprungliga datumen den 19 augusti till den 29 augusti på grund av upptäckten av flera kritiska buggar.

Denna försening beror på identifieringen av allvarliga problem under den slutgiltiga testningsfasen, vilket är nödvändigt för att försäkra en problemfri uppgradering från den föregående versionen 22.04 LTS.

En första LTS point-release för Ubuntu, som 24.04.1, är den rekommenderade tidpunkten för användare av den tidigare långsiktiga supportversionen att uppgradera. Att uppgradera innan detta släpp är inte rekommenderat då det kan orsaka systemfel.

Även om en uppgradering från Ubuntu 22.04 LTS till 24.04 LTS tekniskt sett är möjlig, är detta inte en officiellt stödd metod, då det innefattar en övergång via en tillfällig version, 23.10 (Mantic Minotaur).

De buggar som leder till denna försening inkluderar problem som:
- Föråldrat stöd för NVIDIA i Snapd
- Problem med rensning av Python
- Anslutningsproblem till Snap Store
- Konfigurationsproblem med Cloud-Init
- Startproblem med RabbitMQ-servern
Användare som vill följa den officiella uppgraderingsvägen behöver därför vänta ytterligare tio dagar från det tidigare annonserade datumet för att uppgradera sina system från 22.04 LTS (Jammy Jellyfish) till 24.04 LTS (Noble Numbat).

Denna försening är viktig då den säkerställer att uppgraderingsprocessen är stabil och ger minimala avbrott för användarna. För ytterligare information kan du besöka det officiella tillkännagivandet. Aktuella hinder för uppgradering kan granskas här.

Cred till

https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-1-point-release-postponed-to-late-august
Ubuntu
Så installerar du Chromium på Ubuntu 24.04 LTS: En praktisk guide
Introduktion

Chromium är inte bara kärnan bakom många av dagens ledande webbläsare som Google Chrome och Microsoft Edge, utan också en mycket anpassningsbar och integritetsinriktad webbläsare i sin egen rätt. För dem som värderar öppen källkod och önskar en transparent användarupplevelse, är Chromium ett perfekt val. I denna artikel guidar vi dig genom processen att installera Chromium på Ubuntu 24.04 LTS, även kallat Noble Numbat, och visar hur enkelt det är att få denna kraftfulla webbläsare upp och köra på ditt system.

Viktiga förberedelser

För att säkerställa en problemfri installation är det bäst att börja med en nyligen installerad version av Ubuntu eller en annan Debian-baserad distribution. Du kommer att behöva administrativa rättigheter på din maskin, antingen genom root-åtkomst eller via sudo-privilegier. Dessutom är en stabil internetanslutning avgörande eftersom installationen kräver nedladdning av paket och uppdateringar.

Steg 1: Systemuppdatering

Innan du påbörjar själva installationen av Chromium, är det viktigt att ditt system är helt uppdaterat. Öppna terminalen och utför följande kommandon för att uppdatera ditt system:
```
sudo apt update
sudo apt upgrade
```
Dessa kommandon fräschar upp paketdatabasen och uppdaterar programvarorna till de senaste tillgängliga versionerna, vilket lägger en solid grund för en ny installation.

Steg 2: Välja installationsmetod

Det finns flera metoder att installera Chromium på Ubuntu 24.04, var och en med sina egna fördelar.

Metod 1: Snap-paket

Snap-paketet är det enklaste sättet att få den senaste versionen av Chromium installerad. Snaps är självförsörjande och bär med sig alla nödvändiga beroenden:
```
sudo snap install chromium
```
Verifiera installationen med:
```
chromium --version
```
Du kan starta webbläsaren från terminalen eller via programstartaren i din distribution.

Metod 2: Flatpak

Flatpak erbjuder ett säkert och isolerat sätt att hantera programinstallationer, vilket skyddar resten av ditt system från eventuella stabilitetsproblem:
```
sudo apt install flatpak
sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
sudo flatpak install flathub org.chromium.Chromium
```
Metod 3: APT

För de som föredrar den traditionella metoden kan Chromium också installeras via APT, Ubuntus standardpakethanterare:
```
sudo apt install chromium-browser
```
Starta Chromium via ditt systemprogram eller direkt från terminalen.

Avslutning

Installationen av Chromium på Ubuntu 24.04 LTS är en rättfram process som öppnar upp dörren till en värld av anpassningsbara och integritetsskyddande webbläsaralternativ. Oavsett vilken metod du väljer, kommer denna guide att göra det enklare för dig att navigera i installationsprocessen och snabbt komma igång med att utforska internet med din nya webbläsare.

Behöver du mer information så finns :

https://idroot.us/install-chromium-ubuntu-24-04
Chromium, Ubuntu
Installationsguide för GoAccess på Ubuntu 24.04
Med GoAccess kan du följa webtrafiken i realtid.

GoAccess är ett kraftfullt verktyg för realtidsanalys av webbserverloggar, som är speciellt utformat för Unix-baserade operativsystem såsom Ubuntu. Detta verktyg stödjer en rad olika loggformat, däribland de från Apache, Nginx och Amazon S3, och erbjuder användarna en interaktiv och visuell upplevelse direkt i terminalen eller via ett webbgränssnitt. Med GoAccess kan systemadministratörer och utvecklare enkelt övervaka och analysera data som besöksantal, förfrågningsdetaljer, geografisk data och trafikkällor, vilket gör det möjligt att effektivt optimera webbservers prestanda.

Installationsguide för GoAccess på Ubuntu 24.04

Förberedelser:
Innan du börjar installationen av GoAccess behöver du följande:
- En server som kör Ubuntu 24.04.
- En användare med administratörsbehörigheter som inte är root.
- En redan installerad webbserver, såsom Apache eller Nginx.
Installation av GoAccess via APT:
GoAccess kan installeras genom Ubuntus pakethanterare APT eller direkt från källkoden. Vi börjar med installationsprocessen via APT:
1. Lägg till GoAccess-repositoriet:
  För att Ubuntu ska känna igen var den kan hämta GoAccess, behöver du först lägga till dess officiella GPG-nyckel och konfigurera dess paketrepositorium genom följande kommandon:
```
   wget -O - https://deb.goaccess.io/gnugpg.key | gpg --dearmor | sudo tee /usr/share/keyrings/goaccess.gpg >/dev/null
   echo "deb [signed-by=/usr/share/keyrings/goaccess.gpg arch=$(dpkg --print-architecture)] https://deb.goaccess.io/ $(lsb_release -cs) main" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/goaccess.list
```
1. Installera GoAccess:
  Uppdatera paketindexet och installera sedan GoAccess med:
```
   sudo apt update && sudo apt install goaccess
```
1. Verifiera installationen:
  Kontrollera var GoAccess är installerat och vilken version du har genom att köra:
```
   which goaccess
   goaccess --version
```
Installera GoAccess från källkod:
För de som föredrar att kompilera programmet från grunden kan följande steg följas:
1. Installera nödvändiga beroenden:
```
   sudo apt install libncursesw5-dev libgeoip-dev libtokyocabinet-dev build-essential
```
1. Ladda ner och extrahera källkoden:
```
   wget https://tar.goaccess.io/goaccess-1.9.3.tar.gz
   tar -xzvf goaccess-1.9.3.tar.gz
   cd goaccess-*/
```
1. Konfigurera och kompilera GoAccess:
```
   ./configure --enable-utf8 --enable-geoip=mmdb
   sudo make && sudo make install
```
1. Kontrollera den installerade versionen:
```
   which goaccess
   goaccess --version
```
Integrering med GeoIP-databas:
GeoIP-funktionaliteten i GoAccess möjliggör visning av besökares geografiska ursprung. Följ dessa steg för att integrera GeoIP:
1. Ladda ner och installera GeoIP-databasen:
```
   wget https://download.db-ip.com/free/dbip-country-lite-2024-07.mmdb.gz
   gunzip dbip-country-lite-2024-07.mmdb.gz -c > /opt/geoip/dbip-country-lite-2024-07.mmdb
```
1. Konfigurera sökvägen i GoAccess:
  Redigera konfigurationsfilen och ange sökvägen till din GeoIP-databas:
```
   sudo nano /usr/local/etc/goaccess/goaccess.conf
   # Lägg till följande rad under geoip-databas
   geoip-database /opt/geoip/dbip-country-lite-2024-07.mmdb
```
Generera Rapporter med GoAccess

GoAccess erbjuder flera format för att generera rapporter baserade på webbserverloggar. Detta inkluderar HTML, JSON och CSV, vilket gör det enkelt att anpassa presentationen av loggdata efter dina behov. Här är hur du skapar dessa olika typer av rapporter:

HTML-rapport

För att skapa en visuellt tilltalande HTML-rapport, använd följande kommando:
```
goaccess access.log -o report.html --log-format=COMBINED
```
Detta kommando genererar en report.html-fil som du kan öppna i vilken webbläsare som helst för att se en interaktiv och detaljerad översikt av webbtrafiken.

JSON-rapport

Om du vill ha en maskinläsbar rapport i JSON-format, vilket är användbart för vidare bearbetning eller integration med andra system, kan du använda:
```
goaccess access.log -o report.json --log-format=COMBINED --json
```
JSON-rapporten skapas i report.json och kan enkelt integreras i andra applikationer eller användas för vidare dataanalys.

CSV-rapport

För att exportera loggdata till ett CSV-format, vilket är idealiskt för analys i kalkylprogram som Microsoft Excel eller Google Sheets, använd:
```
goaccess access.log -o report.csv --log-format=COMBINED --csv
```
CSV-filen, report.csv, kommer att innehålla data som är strukturerad och enkel att importera i de flesta databehandlingsverktyg.

Realtidsovervakning med GoAccess

Realtidsovervakning är en av de mest kraftfulla funktionerna i GoAccess, som tillåter dig att se trafikdata uppdateras i realtid. Här är stegen för att konfigurera detta:

Steg 1: Konfigurera en webbkatalog för realtidsrapporter

För att kunna visa realtidsrapporterna via en webbläsare, behöver du en webbtillgänglig katalog. Skapa en mapp där GoAccess-rapporterna kan lagras:
```
sudo mkdir -p /var/www/html/goaccess
sudo chown $USER:$USER /var/www/html/goaccess
```
Steg 2: Starta GoAccess i realtidsläge

Kör GoAccess med rätt flaggor för att aktivera realtidsgenerering och HTML-utdata:
```
goaccess /var/log/apache2/access.log -o /var/www/html/goaccess/index.html --log-format=COMBINED --real-time-html
```
Detta kommando kommer att starta en GoAccess-session som kontinuerligt uppdaterar index.html med de senaste tillgängliga loggdata.

Steg 3: Tillgång till realtidsrapporten

Öppna en webbläsare och navigera till http://your-server-ip/goaccess/ för att visa realtidsrapporten. Rapporten kommer att visa uppdaterad trafikinformation så länge kommandot körs.

Dessa steg ger dig en omfattande övervakning och rapportering av din webbtrafik, vilket är essentiellt för att snabbt identifiera trender och problem. Genom att använda GoAccess kan du få djupgående insikter i hur din webbserver presterar i realtid.

Bilder hur man gör och mer information finns på

https://www.howtoforge.com/tutorial/ubuntu-goaccess-logfile-analyzer
Ubuntu
10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.
I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas ålderstigna, specifikt för sådana som är omkring fem år gamla.

Om du har en äldre premiumdator med första eller andra generationens i7-processorer, kan du faktiskt köra vanlig Ubuntu eller liknade. Lättviktsdistributioner är dock ett utmärkt val om du har enklare hårdvara, som datorer med lite minne och CPU:er som Celeron, Pentium Gold och Silver.

Linux Lite: En användarvänlig ingångspunkt

Linux Lite är skapat för att ge en smidig övergång från äldre Windows-system till Linux. Detta är en distro som erbjuder en enkel och funktionell skrivbordsmiljö baserad på Xfce och Ubuntu, vilket gör den perfekt för användare med mindre kraftfull hårdvara. Med aktiva uppdateringar och stöd för 32-bitars system, är Linux Lite ett utmärkt val för dem som vill ha en bekant men uppdaterad användarupplevelse.

Linux Lite

Puppy Linux: Flexibilitet och effektivitet

Puppy Linux är unikt eftersom det inte kräver en permanent installation på hårddisken. Istället körs systemet direkt från RAM, vilket gör att du kan köra din dator även om du tar bort det startbara mediet. Puppy Linux är kompatibelt med Ubuntu LTS och är ett utmärkt val för riktigt gamla datorer eller netbooks med minimalt RAM.

Funktioner:
- Baserad på Ubuntu LTS-versionen
- Kan köras på lågpresterande netbooks
- Fungerar direkt från RAM även efter att det startbara mediet har tagits bort
- Unik pakethanterare – Puppy Package Manager
- Drivs av JWM
Puppy Linux

BunsenLabs Linux: Efterträdaren till Crunchbang

BunsenLabs erbjuder en strömlinjeformad Linux-upplevelse baserad på Debian med en OpenBox-fönsterhanterare. Det är en särskilt snabb och stabil distro som även inkluderar en 32-bitars version, vilket gör den lämplig för äldre och resurssnåla system.

Funktionsöversikt:
- Baserad på Debian Stable-grenen
- Openbox fönsterhanterare med tint2-panel, conky och jgmeny
- Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
- Hjälp och support finns tillgänglig via officiella forum
BunsenLabs Linux:

Lubuntu: En modernare lättviktare

Som en officiell variant av Ubuntu, använder Lubuntu LxQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en lätt men modern användarupplevelse. Lubuntu är kanske inte den allra lättaste distron, men dess förmåga att balansera funktionalitet och systemkrav gör den till ett pålitligt val för äldre datorer.

Lubuntu

Absolute Linux: Kraftfull enkelhet

Absolute Linux bygger på Slackware och erbjuder en systemd-fri miljö, vilket är idealiskt för användare som föredrar enklare och mer traditionella Linux-upplevelser. Med IceWM som skrivbordsmiljö och en samling viktiga applikationer direkt från start, är Absolute ett kraftfullt alternativ för dem med äldre teknik.

Funktionsöversikt:
- Baserad på Slackware
- Systemd-fri
- Paketerar nödvändig mjukvara
- Drivs av IceWM och pakethanteraren Slapt-get
Absolute Linux

antiX Linux: Den flexibla veteranen

antiX, baserat på den stabila grenen av Debian, använder IceWM och Fluxbox för att skapa en mångsidig och snabb användarupplevelse. Det är helt systemd-fritt och erbjuder olika installationer för olika behov, inklusive en 32-bitars version.

Funktioner:
- Baserad på Debian stable
- Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
- Systemd-fri
- Drivs av IceWM och andra fönsterhanterarvarianter
antiX Linux

LXLE: Lubuntu med en twist

LXLE är baserat på Lubuntu men använder LXDE istället för LxQt, vilket ger en ännu lättare miljö för användare med mycket begränsad hårdvara. Det är en perfekt lösning för att återuppliva datorer som inte längre kan hantera nyare operativsystem.

LXLE

Porteus Linux: Idealisk för kärlek till KDE

Porteus är en annan Slackware-baserad distro som erbjuder den äldre KDE 4.0+-skrivbordsmiljön. Med sin minimala installationsstorlek och möjlighet att köras helt från ett USB eller annat startbart medium, är Porteus perfekt för användare som föredrar KDE:s klassiska utseende.

Porteus Linux

Q4OS: Återupplivar föråldrade Windows-system

Q4OS är designad specifikt för att återuppliva datorer som en gång körde Windows XP eller Windows 7. Med en 32-bitars installer, Windows-installer och Trinity Desktop-miljöer, är Q4OS ett bra val för de som vill ha en distro som känns bekant men är kraftfullare än deras föråldrade operativsystem.

Q4OS

MX Linux: En mångsidig medelviktare

Trots att det är på gränsen till att klassas som en lättviktare, erbjuder MX Linux baserat på Debian en utmärkt balans av funktionalitet och effektivitet, speciellt i dess KDE Plasma-version. Med egna applikationer och en robust pakethanterare, står MX Linux ut som ett starkt alternativ för de som söker en rikare Linux-upplevelse.

Sammanfattningsvis, dessa tio distributioner visar att Linux-communityt ständigt strävar efter att inkludera så många användare som möjligt, oavsett ålder på deras hårdvara. Med dessa alternativ kan du enkelt blåsa nytt liv i ditt gamla system och njuta av en modern, säker och stabil datorupplevelse.

MX Linux

Om vi tittar noggrant på de lätta Linux-distributioner som vi har presenterat, kan vi se att många av dem är baserade på Debian Linux, som ofta kallas för ”det universella operativsystemet”. Moderna skrivbordsmiljöer inom Linux, såsom GNOME 40+ och KDE Plasma, som använder Systemd som init-system, fungerar inte längre med äldre hårdvara. Teknologiska framsteg innebär också ökad mjukvarukomplexitet, vilket kräver kraftfullare system.

Artikel ovan är baserad på data ifrån

10 Lightweight Linux Distributions for your Old Hardware in 2024
32-bitars Linux, Absolute Linux, äldre hårdvara, AntiX, användningsområden och målgrupper som nämns i texten: **Taggar:** lättviktsdistro, återanvänd datorer, återbruk, återvinning av datorer, BunsenLabs, Celeron, datoroptimering, Debian, Debian community, Debian Stable, Debian-baserad, energieffektiv dator, Fluxbox, gamla datorer, Här är en komplett och relevant **tagglista** för din artikel om de tio bästa lätta Linux-distributionerna för äldre datorer. Taggarna speglar alla distributioner, IceWM, KDE, kde plasma, lågpresterande hårdvara, lätt Linuxsystem, lättviktig Linux, Linux för äldre datorer, Linux för nybörjare, Linux för svaga datorer, Linux Lite, Linux-community, Linuxalternativ, Linuxdistributioner, Live USB, Lubuntu, LXDE, LXLE, LXQt, miljövänlig datoranvändning, modern skrivbordsmiljö, MX Linux, netbooks, Open-source, Openbox, Pentium, Porteus Linux, Puppy Linux, Q4OS, RAM-boot, resurssnål Linux, säker Linux, Slackware, Slackware baserad, snabb Linux, stabil Linux, systemd-fri, tekniker, Trinity Desktop, Ubuntu, Ubuntu LTS, Ubuntu-baserad, xfce
Så installera du XFCE på ubuntu 24.04 LTS
Har du en dator som m/ä? Du kan kanske XFCE kan vara ett alternativ

XFCE är en lättvikts skrivbordsmiljö som är både snabb och resurssnål, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller användare som föredrar en enkel och effektiv arbetsmiljö. Här är en steg-för-steg-guide för hur du installerar och konfigurerar XFCE på Ubuntu 24.04 LTS.

Steg 1: Uppdatera Paketlistor

Innan du installerar något är det alltid en bra idé att uppdatera paketlistorna för att se till att du hämtar den senaste versionen av programvaran. Öppna en terminal och kör följande kommando:
```
sudo apt update
```
Steg 2: Installera XFCE

Installera XFCE:s kärnpaket med följande kommando:
```
sudo apt install xfce4
```
Om du vill ha ett mer komplett skrivbordsmiljö kan du installera ytterligare XFCE-paket:
```
sudo apt install xfce4-goodies
```
Steg 3: Välj Display Manager

Under installationen kan du bli ombedd att välja en display manager. LightDM är ofta det rekommenderade valet för XFCE. Om du inte blir tillfrågad, eller om du vill byta till LightDM manuellt, kan du installera och konfigurera det med följande kommandon:
```
sudo apt install lightdm
sudo dpkg-reconfigure lightdm
```
Steg 4: Starta om Datorn

För att ändringarna ska träda i kraft, starta om din dator:
```
sudo reboot
```
Steg 5: Växla till XFCE

På inloggningsskärmen, innan du loggar in, välj XFCE från sessionens valmeny. Denna meny är vanligtvis en ikon eller en dropdown-meny nära användarnamnsfältet.

Konfiguration av XFCE

Efter installationen kan du vilja anpassa din XFCE-skrivbordsmiljö för att bättre passa dina behov. Här är några grundläggande konfigurationssteg:

Anpassa Paneler
1. Lägg till objekt till panelen: Högerklicka på panelen, välj ”Panel” > ”Lägg till nya objekt…”. Här kan du lägga till olika widgets och genvägar.
2. Flytta och ändra storlek på panelen: Högerklicka på panelen, välj ”Panel” > ”Panelpreferenser”. Här kan du ändra panelens position, storlek och utseende.
Ändra Utseende
1. Tema och ikoner: Gå till ”Inställningar” > ”Utseende”. Här kan du välja bland olika teman och ikonuppsättningar för att ändra utseendet på ditt skrivbord.
2. Fönsterhanterare: Gå till ”Inställningar” > ”Fönsterhanterare”. Här kan du ändra teman och knapplayouter för fönster.
Hantera StartprogramHantera Startprogram
1. Autostart-applikationer: Gå till ”Inställningar” > ”Session och start”. Under fliken ”Automatisk start av applikationer” kan du lägga till program som du vill ska starta automatiskt när du loggar in.
Installera Extra Verktyg

För att ytterligare förbättra din XFCE-upplevelse kan du installera några extra verktyg och tillägg:
- Thunar Arkivplugin: För att lägga till stöd för att hantera arkivfiler i Thunar filhanteraren:
```
  sudo apt install thunar-archive-plugin
```
- Catfish Sökverktyg: Ett snabbt och användarvänligt sökverktyg för ditt skrivbord:
```
  sudo apt install catfish
```
- Docky eller Plank: För en mer modern docka, installera Docky eller Plank:
```
  sudo apt install docky
```
eller
```
  sudo apt install plank
```
skillnaderna mellan GNOME, XFCE, KDE och MATE:

GNOME
- Utseende: Modernt och enkelt, med en ren design.
- Funktioner: Har många funktioner och appar inbyggda.
- Prestanda: Lite tyngre och kräver mer av datorns resurser.
- Användning: Bra för nybörjare och de som vill ha en snygg och lättanvänd skrivbordsmiljö.
XFCE
- Utseende: Enkelt och klassiskt, kan anpassas mycket.
- Funktioner: Har grundläggande funktioner men kan utökas med tillägg.
- Prestanda: Mycket lätt och snabb, kräver lite av datorns resurser.
- Användning: Bra för äldre datorer eller de som vill ha en snabb och enkel miljö.
KDE
- Utseende: Mycket snyggt och modernt, med många anpassningsmöjligheter.
- Funktioner: Fullt av funktioner och appar, mycket anpassningsbart.
- Prestanda: Kräver mer resurser, men är snabb på moderna datorer.
- Användning: Bra för de som gillar att anpassa sitt skrivbord och vill ha många funktioner.
MATE
- Utseende: Traditionellt och klassiskt, liknar gamla GNOME 2.
- Funktioner: Har de flesta grundläggande funktioner, lätt att använda.
- Prestanda: Mellanting, inte lika lätt som XFCE men snabbare än GNOME och KDE.
- Användning: Bra för de som gillar klassiskt utseende och vill ha en stabil och pålitlig miljö.
Sammanfattning
- GNOME: Modern, enkel, men tyngre.
- XFCE: Enkel, snabb och lätt.
- KDE: Mycket snygg, anpassningsbar, men tyngre.
- MATE: Klassisk, stabil och snabbare än GNOME och KDE.
24.04, Ubuntu, xfce
Ubuntu fuller 20 år

Ubuntu fyller 20 år.

Ubuntus moderbolag – som nu driver miljontals stationära datorer, servrar och moln – fortsätter att söka balansen mellan att leverera ”Linux for Human Beings” och att ta sitt ansvar på den globala teknikmarknaden.

Canonical Ltd, grundat av Mark Shuttleworth, syftar till att stödja och dela fri och öppen källkodsprogramvara. Med rötter i Shuttleworths tidigare arbete och försäljningen av Thawte Consulting, startades Canonical i syfte att göra Linux mer tillgängligt och användarvänligt. Ubuntu, företagets flaggskeppsoperativsystem, har sitt namn från en zulufras som betonar vikten av ömsesidighet och gemenskap, ett värde som återspeglas i deras strävan att skapa ”Linux för människor”.

https://www.zdnet.com/article/canonical-turns-20-shaping-the-ubuntu-linux-world/#google_vignette

https://ubuntu.com/

Ubuntu i våran wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu

Ubuntu
Kompilera PHP 8.3 för Ubuntu och Fedora: En Guide
Introduktion

Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system.

Förberedelser

Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden

För Ubuntu:
```
sudo apt install build-essential libxml2-dev libssl-dev libcurl4-openssl-dev libjpeg-dev libpng-dev libonig-dev libsqlite3-dev libpq-dev libreadline-dev libzip-dev libfreetype6-dev
```
För Fedora:
```
sudo dnf install @development-tools libxml2-devel openssl-devel libcurl-devel libjpeg-devel libpng-devel oniguruma-devel libsqlite3x-devel postgresql-devel readline-devel libzip-devel freetype-devel
```
Dessa kommandon installerar de nödvändiga verktygen och biblioteken för PHP-kompilering.

Ladda Ner PHP Källkod

Steg 2: Ladda Ner Senaste PHP 8.3 Källkoden

Använd wget eller curl för att ladda ner PHP 8.3 källkod:
```
wget https://www.php.net/distributions/php-8.3.0.tar.gz
```
Steg 3: Packa Upp Källkoden

Packa upp arkivet med:
```
tar -xvf php-8.3.0.tar.gz
```
Kompilering

Steg 4: Konfigurera Byggprocessen

Byt till PHP-källkodskatalogen:
```
cd php-8.3.0
```
Konfigurera byggprocessen. Ett exempel på konfiguration:
```
./configure --prefix=/usr/local/php --with-openssl --with-zlib --enable-mbstring --with-curl --with-pdo-mysql --with-jpeg --with-freetype
```
Anpassa detta efter dina behov.

Steg 5: Bygg och Installera

Att kompilera php är lätt.

Kör:
```
make
```
Följt av:
```
sudo make install
```
Efter Installationen

Steg 6: Verifiera Installationen

För att verifiera installationen:
```
/usr/local/php/bin/php -v
```
Steg 7: Konfigurera PHP.ini

Skapa och anpassa din php.ini-fil:
```
cp php.ini-production /usr/local/php/lib/php.ini
```
Redigera sedan php.ini enligt dina krav.

Slutsats

Kompilering av PHP från källkod på både Ubuntu och Fedora ger dig flexibilitet och full kontroll över din PHP-installation. Detta är särskilt användbart för dem som behöver specifika konfigurationer eller vill dra nytta av de senaste funktionerna i PHP. Regelbundna uppdateringar och noggrann hantering av säkerhetsinställningar är nödvändiga för att upprätthålla ett pålitligt och säkert system.
8.3, Debian, fedora, kompiler, php, rhel, Ubuntu
HP Linux bildbehandlings- och utskriftsdrivrutiner stöder nu Fedora 38 och Ubuntu 23.04

Bild ifrån HP

Drivrutinerna för HP Linux Imaging and Printing (HPLIP) har uppdaterats till version 3.23.8, en utgåva som lägger till stöd för de senaste Ubuntu-, Fedora- och openSUSE-distributionerna, samt stöd för nya HP-skrivare.

HPLIP (HP Linux Imaging and Printing) 3.23.8 är här ungefär tre och en halv månad efter den tidigare utgåvan, HPLIP 3.23.5, som bara lade till stöd för 45 HP Color LaserJet Enterprise-skrivare, för att lägga till stöd för några av de senaste utgåvorna av populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Fedora Linux 38, Ubuntu 23.04 och openSUSE Leap 15.5.

HPLIP 3.23.8 ger också stöd för nya skrivare från HP Color LaserJet Pro-serien, inklusive MFP 4301dwe, MFP 4301fdne, MFP 4301fdwe, MFP 4301cdwe, MFP 4301cfdne, MFP 4301cfdne, MFP 4FP02, Mfdne 4FP02, Mfd 4, 4FP02 302fdwe, MFP 4302cdwe, MFP 4302fdn, MFP 4302fdw, MFP 4303dw, MFP 4303fdn, MFP 4303fdw, MFP 4303cdw, MFP 4303cfdn, MFP 4303cfdw, 4201dne, vi 4202dne, 4202dwe, 4202dn, 4202dw, 4203dn, 4203dw, 4203cdn och 4203cdw.

Dessutom ger den stöd för HP DeskJet 2800 All-in-One-skrivarserien, HP DeskJet 2800e All-in-One-skrivarserien, HP DeskJet Ink Advantage 2800 All-in-One-skrivarserien, HP DeskJet 4200 All-in- One Printer series, HP DeskJet 4200e All-in-One Printer series, HP DeskJet Ink Advantage 4200 All-in-One Printer series och HP DeskJet Ink Advantage Ultra 4900 All-in-One Printer series.

Utgåvan HP Linux Imaging and Printing (HPLIP) 3.23.8 är tillgänglig för nedladdning just nu från den officiella webbplatsen. För att installera den nya versionen, välj din favoritdistro från rullgardinsmenyn och ladda ner det automatiska installationsprogrammet. Följ instruktionerna från HP för att installera HPLIP i din distribution.

Utvecklarna nämnde två kända problem med HPLIP 3.23.8-versionen, nämligen det faktum att USB-utskriftsfunktionen inte fungerar korrekt med firmwareversion 6.17.X.X för HP Color LaserJet Pro MFP 4303-skrivare, samt ett I/O-fel som kan inträffa när du försöker lägga till en HP Color LaserJet Pro MFP 4303 series-skrivare via det trådlösa alternativet.

9to5Linux Orginal artikel på Engelska

Debian 10. Debian 10.1, Debian 10.2, Debian 10.3, Debian 10.4, Debian 10.5, Debian 10.6, Debian 10.7, Debian 10.8, Debian 10.9, Debian 11, Debian 7.0, Debian 7.1, Debian 7.2, Debian 7.3, Debian 7.4, Debian 7.5, Debian 7.6, Debian 7.7, Debian 7.8, Debian 7.9, Debian 8.0, Debian 8.1, Debian 8.2, Debian 8.3, Debian 8.4, Debian 8.5, Debian 8.6, Debian 8.7, Debian 8.8, Debian 9.1, Debian 9.2, Debian 9.3, Debian 9.4, Debian 9.5, Debian 9.6, Debian 9.7, Debian 9.8, Debian 9.9, Fedora (22, HP Color LaserJet Pro 4201cdne, HP Color LaserJet Pro 4201cdwe, HP Color LaserJet Pro 4201dne, HP Color LaserJet Pro 4201dwe, HP Color LaserJet Pro 4202dn, HP Color LaserJet Pro 4202dne, HP Color LaserJet Pro 4202dw, HP Color LaserJet Pro 4202dwe, HP Color LaserJet Pro 4203cdn, HP Color LaserJet Pro 4203cdw, HP Color LaserJet Pro 4203dn, HP Color LaserJet Pro 4203dw, HP Color LaserJet Pro MFP 4303cdw, HP Color LaserJet Pro MFP 4303cfdn, HP Color LaserJet Pro MFP 4303cfdw, HP Color LaserJet Pro MFP 4303fdn, HP Color LaserJet Pro MFP 4303fdw, HP DeskJet 4200, HP DeskJet 4200e, HP DeskJet Ink Advantage 2800, HP DeskJet Ink Advantage 4200, HP DeskJet Ink Advantage Ultra 4900, Linux Mint (17, MFP 4301cdwe, MFP 4301cfdne, MFP 4301cfdwe, MFP 4301dwe, MFP 4301fdne, MFP 4301fdwe, MFP 4302cdwe, MFP 4302dwe, MFP 4302fdn, MFP 4302fdne, MFP 4302fdw, MFP 4302fdwe, MFP HP Color LaserJet Pro 4303dw, Red Hat Enterprise Linux (8.0, Ubuntu, Ubuntu 16.04, Ubuntu 16.10, Ubuntu 17.04, Ubuntu 18.04, Ubuntu 19.04, Ubuntu 19.10, Ubuntu 20.04, Ubuntu 20.10, Ubuntu 21.04, Ubuntu 21.10, Ubuntu 22.04, Ubuntu 22.10, Ubuntu 23.04

Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Vi fixar trötta speldatorer
Byter skärm på laptops
Hjälper dig att byta dator
Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00

Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

Arkiv

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma – 350 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

Ubuntu 25.10 Official Flavors Are Now Available for Download, Here’s What’s New
Discover the latest features of Ubuntu 25.10 Official Flavors now available for download. Explore what's new and enhance your experience today! The post Ubuntu 25.10 Official Flavors Are Now Available for Download, Here’s What’s New appeared first on Linux Today.
KDE Frameworks 6.19 Is Out, Here’s What’s New
Discover the latest features and improvements in KDE Frameworks 6.19. Explore what's new and how it enhances your development experience today. The post KDE Frameworks 6.19 Is Out, Here’s What’s New appeared first on Linux Today.
TT-RSS Shuts Down, but the Project Lives On Under a New Fork
Discover how TT-RSS has shut down but continues to thrive through a new fork. Explore the future of this beloved project and its community-driven evolution. The post TT-RSS Shuts Down, but the Project Lives On Under a New Fork appeared first on Linux Today.
Solus Begins a New Epoch with Polaris Repository and Python 2 Removal
Discover how Solus is ushering in a new era with the Polaris Repository and the removal of Python 2, enhancing performance and user experience. The post Solus Begins a New Epoch with Polaris Repository and Python 2 Removal appeared first on Linux Today.
15 Best Free and Open Source Web-Based Linux File Managers
Discover the 15 best free and open source web-based Linux file managers. Streamline your file management with powerful tools tailored for Linux users. The post 15 Best Free and Open Source Web-Based Linux File Managers appeared first on Linux Today.
Kdenlive 25.08.2 Released with Stability Fixes and Polished Effects
Discover the latest Kdenlive 25.08.2 release featuring crucial stability fixes and enhanced effects. Elevate your video editing experience today! The post Kdenlive 25.08.2 Released with Stability Fixes and Polished Effects appeared first on Linux Today.
Meta Unveils OpenZL: A New Open Source Data Compression Framework
Discover Meta's OpenZL, a groundbreaking open-source data compression framework designed to enhance efficiency and performance in data management. The post Meta Unveils OpenZL: A New Open Source Data Compression Framework appeared first on Linux Today.
OpenSSH 10.2 Released with Key Bugfix for ControlPersist Issue
OpenSSH 10.2 has been released, featuring crucial bug fixes for the ControlPersist issue. Discover the latest updates and improvements now. The post OpenSSH 10.2 Released with Key Bugfix for ControlPersist Issue appeared first on Linux Today.
NobelCLI: A Python Script To View Nobel Prize Winners From Command line
Discover Nobel Prize winners effortlessly with NobelCLI, a Python script that allows you to view laureates directly from your command line. The post NobelCLI: A Python Script To View Nobel Prize Winners From Command line appeared first on Linux Today.
Nagios: Open-source Monitoring Solution
Discover Nagios, the leading open-source monitoring solution that helps you track system performance and ensure uptime with ease and efficiency. The post Nagios: Open-source Monitoring Solution appeared first on Linux Today.

ANNONS

Starta inte datorn?
Hjälp att byta datorn?
Trasig laptop
Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

9to5linux.com

MX Linux 25 Release Candidate Arrives with Various Improvements and Changes
MX Linux 25 Release Candidate is now available for public beta testing based on the Debian 13 “Trixie” operating system series. Here's what's changed since the Beta release! The post MX Linux 25 Release Candidate Arrives with Various Improvements and Changes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
9to5Linux Weekly Roundup: October 26th, 2025
9to5Linux Weekly Roundup for October 26th, 2025, brings news about KDE Plasma 6.5, SuperTuxKart 1.5, VirtualBox 7.2.4, Clonezilla Live 3.3.0-33, Ubuntu 26.04 LTS daily builds, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: October 26th, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” Daily Builds Are Now Available for Download
Ubuntu 26.04 LTS (Resolute Raccoon) daily build ISO images are now available for download for early adopters and application developers who want to test drive their apps against the new toolchain. The post Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” Daily Builds Are Now Available for Download appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
Clonezilla Live 3.3.0-33 Adds Support for Cloning MTD Block and eMMC Boot Devices
Clonezilla Live 3.3.0-33 open-source and free disk cloning/imaging tool is now available for download with various changes and updated components. Here’s what’s new! The post Clonezilla Live 3.3.0-33 Adds Support for Cloning MTD Block and eMMC Boot Devices appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
VirtualBox 7.2.4 Released with Initial Support for Linux Kernel 6.18
VirtualBox 7.2.4 open-source virtualization software is now available for download with initial support for Linux kernel 6.18 and other changes. Here's what's new! The post VirtualBox 7.2.4 Released with Initial Support for Linux Kernel 6.18 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
KDE Plasma 6.5 Desktop Environment Officially Released, This Is What’s New
KDE Plasma 6.5 desktop environment is now available with rounded bottom corners, day/night wallpapers, and other improvements. Here's everything that's new! The post KDE Plasma 6.5 Desktop Environment Officially Released, This Is What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
SuperTuxKart 1.5 Open-Source Kart Racing Game Released with Major Changes
SuperTuxKart 1.5 free and open-source kart racing game is now available for download as a major update that brings awesome new features and many improvements. Here's what's new! The post SuperTuxKart 1.5 Open-Source Kart Racing Game Released with Major Changes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
9to5Linux Weekly Roundup: October 19th, 2025
9to5Linux Weekly Roundup for October 19th, 2025, brings news about Zorin OS 18, Firefox 144, Tails 7.1, GStreamer 1.26.7, GNOME 49.1, Calibre 8.13, PeaZip 10.7, digiKam 8.8, Mozilla Thunderbird 144, new TUXEDO laptop, Blender 5.0 beta, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: October 19th, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this […]
digiKam 8.8 Adds Support to Automatically Use Monitor Color Profiles on Wayland
digiKam 8.8 open-source digital photo management software is now available for download with various new features and improvements. Here's what's new! The post digiKam 8.8 Adds Support to Automatically Use Monitor Color Profiles on Wayland appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
PeaZip 10.7 Open-Source Archive Manager Introduces an Image Viewer
PeaZip 10.7 open-source archive manager is now available for download with a new image viewer component and various improvements. Here's what's new! The post PeaZip 10.7 Open-Source Archive Manager Introduces an Image Viewer appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.

Xubuntu 25.10: Best New Features
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
Ubuntu 25.10: Top New Features
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
Fedora 43 Workstation: Best New Features
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
GNOME 49: Best New Features
Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
Upgrade to Fedora 42 from Fedora 41 Workstation (GUI and CLI)
Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
How to Upgrade to Debian 13 from Debian 12
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
How to Connect to Fedora or Ubuntu Linux from macOS
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
Debian 13 “Trixie”: Best New Features
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Fedora 42: Best New Features
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
GNOME 48: Best New Features
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]

Skapa QR koder

Etikett: Ubuntu

NetworkManager 1.54

NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…

2025-08-03
GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

2025-07-29
Tankar i sommarnatten.

När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…

2025-07-19
Ubuntu 25.10 ska ge fullt skrivbordsstöd på nyare RISC-V-hårdvara

Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare. Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära…

2025-07-13
Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” är inte längre stödd – dags att uppgradera till Ubuntu 25.04

Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version. Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med…

2025-07-11
Återbrukad trotjänare: TOSHIBA SATELLITE C850-1DW

TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen. Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn…

2025-06-17
Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL

WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner. I den här artikeln går vi igenom hur du…

2025-06-16
Ubuntu 25.10 tar farväl av X.org – framtiden är Wayland

I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd…

2025-06-11
Ubuntu 20.04 LTS – fem stabila år går mot sitt slut

Ubuntu 20.04 LTS, med kodnamnet Focal Fossa, lanserades den 23 april 2020 och blev snabbt en av de mest använda versionerna av Ubuntu tack vare dess stabilitet, långtidssupport (LTS) och omfattande paketsupport. Som en LTS-version har den erbjudit fem år av säkerhetsuppdateringar och buggfixar – något som gjort den till ett populärt val för både…

2025-06-07
Ubuntu 22.04 LTS: Jammy Jellyfish – En Blick på Den Sista Planerade Uppdateringen

Ubuntu 22.04 LTS, med kodnamnet Jammy Jellyfish, lanserades i april 2022 som en långtidssupporterad version (LTS). LTS-versioner av Ubuntu får vanligtvis fem år av support, vilket innebär att denna specifika version kommer att stödjas fram till april 2027. Under den här perioden får användare kontinuerliga säkerhetsuppdateringar och buggfixar, vilket gör den till ett stabilt och…

2024-09-14
Canonical släpper första uppdateringen av Ubuntu 24.04 LTS efter två veckors försening

Efter en kort försening har Canonical idag släppt den första punktversionen av det långsiktigt stödja operativsystemet Ubuntu 24.04 LTS, även känt som ”Noble Numbat”. Den nya versionen, Ubuntu 24.04.1 LTS, innehåller en samling viktiga säkerhetsfixar och programuppdateringar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen i april 2024. Den är särskilt användbar för användare som vill…

2024-08-30
Ubuntu kommer får nyare kernel i fortsättningen

Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan. Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda…

2024-08-14
Ubuntu 24.04.1 försenas till sista Augusti pga buggar

Utskjutet släppdatum för Ubuntu 24.04.1 till senare i augustiDet planerade släppet av Ubuntu 24.04.1 LTS har blivit förskjutet från den ursprungliga datumen den 19 augusti till den 29 augusti på grund av upptäckten av flera kritiska buggar. Denna försening beror på identifieringen av allvarliga problem under den slutgiltiga testningsfasen, vilket är nödvändigt för att försäkra…

2024-08-14
Så installerar du Chromium på Ubuntu 24.04 LTS: En praktisk guide

Introduktion Chromium är inte bara kärnan bakom många av dagens ledande webbläsare som Google Chrome och Microsoft Edge, utan också en mycket anpassningsbar och integritetsinriktad webbläsare i sin egen rätt. För dem som värderar öppen källkod och önskar en transparent användarupplevelse, är Chromium ett perfekt val. I denna artikel guidar vi dig genom processen att…

2024-08-10
Installationsguide för GoAccess på Ubuntu 24.04

GoAccess är ett kraftfullt verktyg för realtidsanalys av webbserverloggar, som är speciellt utformat för Unix-baserade operativsystem såsom Ubuntu. Detta verktyg stödjer en rad olika loggformat, däribland de från Apache, Nginx och Amazon S3, och erbjuder användarna en interaktiv och visuell upplevelse direkt i terminalen eller via ett webbgränssnitt. Med GoAccess kan systemadministratörer och utvecklare enkelt…

2024-08-07
10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.

I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas…

2024-07-08
Så installera du XFCE på ubuntu 24.04 LTS

XFCE är en lättvikts skrivbordsmiljö som är både snabb och resurssnål, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller användare som föredrar en enkel och effektiv arbetsmiljö. Här är en steg-för-steg-guide för hur du installerar och konfigurerar XFCE på Ubuntu 24.04 LTS. Steg 1: Uppdatera Paketlistor Innan du installerar något är det…

2024-06-05
Ubuntu fuller 20 år

Ubuntus moderbolag – som nu driver miljontals stationära datorer, servrar och moln – fortsätter att söka balansen mellan att leverera ”Linux for Human Beings” och att ta sitt ansvar på den globala teknikmarknaden. Canonical Ltd, grundat av Mark Shuttleworth, syftar till att stödja och dela fri och öppen källkodsprogramvara. Med rötter i Shuttleworths tidigare arbete…

2024-03-08
Kompilera PHP 8.3 för Ubuntu och Fedora: En Guide

Introduktion Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system. Förberedelser Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden För Ubuntu: För Fedora: Dessa kommandon installerar…

2023-12-03
HP Linux bildbehandlings- och utskriftsdrivrutiner stöder nu Fedora 38 och Ubuntu 23.04

Bild ifrån HP Drivrutinerna för HP Linux Imaging and Printing (HPLIP) har uppdaterats till version 3.23.8, en utgåva som lägger till stöd för de senaste Ubuntu-, Fedora- och openSUSE-distributionerna, samt stöd för nya HP-skrivare. HPLIP (HP Linux Imaging and Printing) 3.23.8 är här ungefär tre och en halv månad efter den tidigare utgåvan, HPLIP 3.23.5,…

2023-09-19

GNU Linux‑libre

Fakta: Vad är RISC-V-profiler?

Jämförelse mellan profiler

Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”

Etikett: Ubuntu