SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare.
Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår bort.
Viktiga nyheter i SparkyLinux 8.0
Alla paket uppdaterade till Debian 13.0 “Trixie”-nivå (status 13 augusti 2025).
Stöd för flera skrivbordsmiljöer:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26
MinimalGUI med Openbox 3.6.1
MinimalCLI utan grafiskt gränssnitt
Linuxkärnor:
Standard: 6.12.41 LTS
Alternativ: 6.16.0 och 6.6.99 LTS via repo
Uppdaterade standardprogram:
Mozilla Firefox 128.13 ESR (141.0.3 i Sparky-repo)
Mozilla Thunderbird 128.13 ESR
LibreOffice 25.2.3
GIMP nu inkluderad i alla ISO-utgåvor
Nya funktioner och förbättringar
sparky-package-tool (spt) – nytt terminalverktyg för enkel pakethantering.
CLI-installatören kan nu kryptera /home-partitionen och utföra automatisk heldiskpartitionering.
MinimalGUI/Openbox använder nu Thunar istället för PCManFM som filhanterare.
Sparky APTus AppCenter uppdaterat och rensat på paket som tagits bort ur Debian “Trixie”.
Utökat kärnstöd för att säkerställa bästa möjliga hårdvarukompatibilitet.
Kända begränsningar
Diskkryptering via Calamares-installationsprogrammet fungerar inte som det ska.
Äldre KDE Plasma 6-teman från externa källor är inte kompatibla.
Övrig information
Raspberry Pi-versioner släpps vid ett senare tillfälle.
i686/x86-ISO-filer har utgått, men paket för i386 finns kvar i Sparky-repo.
sparky-package-tool (spt) – pakethantering i terminal.
sparky-installer – stöd för auto-partitionering och kryptering av /home.
Program & paket
Webb: Firefox ESR (nyare i Sparky-repo vid behov).
Kontor: LibreOffice.
Bild: GIMP (förinstallerad i alla ISO).
E-post: Thunderbird ESR.
Vad klarar SparkyLinux?
Område
Exempel
Prestanda & lättvikt
Openbox/LXQt för äldre datorer; låg RAM-användning.
Användarvänlighet
APTus för grafiska uppgifter, spt för snabb terminalhantering.
Säkerhet
Kryptering av /home via CLI-installatören; pålitlig Debian-bas.
Hårdvarustöd
Flera kärnspår (t.ex. LTS/nyare) för moderna och äldre system.
Flexibilitet
Välj skrivbordsmiljö, minimalistisk installation eller full desktop.
Historik
SparkyLinux lanserades 2011 av ett polskt utvecklingsteam. Målet var att skapa en lätt, snabb och användarvänlig distribution baserad på Debian Testing, men som även kunde anpassas för mer erfarna användare. Med åren har projektet vuxit till att erbjuda både stabila utgåvor och en semi-rolling variant för den som vill ha nyare paket.
Namnet och designfilosofin betonar hastighet och enkelhet, med valfrihet att köra allt från fullutrustade skrivbordsmiljöer till minimalistiska terminalbaserade installationer.
Proxmox har släppt Virtual Environment 9.0, den senaste versionen av sin kraftfulla, fria och öppna plattform för virtualisering – redan installerad på över 1,6 miljoner värdar världen över. Uppdateringen kommer bara fyra månader efter version 8.4 och levererar en rad efterlängtade förbättringar.
Den nya versionen bygger på kommande Debian 13 “Trixie”, vilket ger modernare paket, utökad enhetskompatibilitet och ytterligare säkerhetshärdning. Som standard används nu Linux-kärnan 6.14, och flera centrala komponenter har fått större uppgraderingar:
ZFS 2.3.3 – möjliggör tillägg av enheter till befintliga RAIDZ-pooler med minimal driftstörning
QEMU 10.0.2 – för bättre prestanda och kompatibilitet
LXC 6.0.4 – förbättrad containerhantering
Ceph Squid 19.2.3 – stabilare och snabbare lagringskluster
Nyhet: Snapshots på LVM – även i delad lagring
En av de mest efterlängtade funktionerna är här: snapshots för virtuella maskiner på thick-provisioned LVM-delad lagring, inklusive iSCSI och Fibre Channel-SAN. Proxmox använder en smart volymkedjemodell, där en underordnad volym enbart sparar skillnader från sin föräldersnapshot.
Samma teknik fungerar nu även för Directory, NFS och CIFS, vilket ger ett enhetligt, leverantörsoberoende sätt att hantera snapshots – utan att behöva förlita sig på klustrade filsystem eller proprietära lösningar.
Nätverk: SDN Fabrics och smartare routing
Proxmox introducerar nu SDN Fabrics för att förenkla designen av avancerade nätverkstopologier, som exempelvis tvålagers spine-leaf-arkitekturer med multipath och automatisk NIC-failover.
SDN-stacken stöder nu även dynamisk routing via OpenFabric och OSPF, vilket underlättar implementation av EVPN-underlay eller full-mesh Ceph-nätverk.
High Availability med mer precision
HA-kluster har fått Resource Affinity Rules, vilket gör det möjligt att finjustera hur arbetsbelastningar placeras. Du kan till exempel låta en databas och dess applikationsserver köras på samma nod för lägsta möjliga latens – eller sprida redundanta tjänster över flera noder för maximal driftsäkerhet.
Helt ny mobilupplevelse
Det mobila gränssnittet är helt omarbetat med Rust-baserade Yew och det nya Proxmox widget toolkit. Nu kan du snabbt få en överblick över tjänster, starta och stoppa virtuella maskiner och göra grundläggande konfigurationer – direkt från mobilen, oavsett webbläsare.
Proxmox VE 9.0 kan laddas ner från den officiella webbplatsen. ISO-filen innehåller alla funktioner och är redo för installation på bare-metal-servrar. För befintliga användare som vill uppgradera från version 8.4 finns en detaljerad uppgraderingsguide i den officiella dokumentationen.
Beskrivning:
Proxmox Virtual Environment (VE) är en fri och öppen plattform för virtualisering, baserad på Debian GNU/Linux.
Den kombinerar KVM för full virtualisering och LXC för containerbaserad virtualisering, med ett webbgränssnitt
för enkel hantering av virtuella maskiner, containers, lagring och nätverk.
Historia:
Första versionen lanserades 2008 av det österrikiska företaget Proxmox Server Solutions GmbH.
Bygger på Debian som bas, med anpassade kärnor och optimeringar för virtualisering.
Har vuxit till över 1,6 miljoner installationer globalt.
Huvudfunktioner och teknik:
KVM – Kernel-based Virtual Machine (virtualisering med hårdvaruacceleration).
LXC – Linux Containers (lättviktscontainers som delar kärna men isolerar processer och resurser).
ZFS – Zettabyte File System (avancerat filsystem med inbyggd volymhantering, snapshots och dataskydd).
Ceph – Distribuerat lagringssystem för objekt-, block- och filåtkomst.
LVM – Logical Volume Manager (flexibel partitionering och volymhantering).
iSCSI – Internet Small Computer System Interface (blocklagring över nätverk).
NFS – Network File System (delning av filer över nätverk, främst för Unix/Linux).
CIFS – Common Internet File System (fildelning över nätverk, används bl.a. av Windows/Samba).
SDN – Software Defined Networking (nätverk styrt via programvara, mer flexibelt än traditionell hårdvarukonfiguration).
OSPF – Open Shortest Path First (dynamiskt routingprotokoll för IP-nätverk).
EVPN – Ethernet VPN (Layer 2/3 VPN för nätverksvirtualisering och datacenteranslutningar).
Senaste version (9.0) – Nyheter:
Baserad på Debian 13 “Trixie” med Linux-kärnan 6.14.
Snapshots för LVM, även på delad lagring (iSCSI, Fibre Channel).
SDN Fabrics med stöd för OpenFabric och OSPF.
Förbättrad HA-hantering med Resource Affinity Rules.
PorteuX 2.2 är här Den portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen.
Optimerad kärnkonfiguration Kärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka 100 MB mer minne men ger bättre prestanda.
Förbättrade bygginställningar och nya paket Byggflaggorna har optimerats och LTO har aktiverats där det är möjligt. Bland nya paket finns btrfs i grundsystemet, libxcvt, wlr-randr, wlrctl och wayland-utils i grafikdelen, samt appen Papers i GNOME-versionen.
Allmänna förbättringar och buggfixar Modulavaktiveringen är snabbare med -f-flaggan, ikonerna har förfinats, Labwc har fått bättre standardinställningar och Xfce under Wayland har fått fler och rättade kortkommandon. Xfce-kompositorns vsync är nu xpresent som standard för att undvika problem med NVIDIA och Mesa 25.1. Problem med låsskärm och långsam videouppspelning i Nouveau-drivrutinen är också åtgärdade.
Förändringar i skrivbordsmiljöerna I KDE Plasma har KRunner fått stöd för beräkningar och väderwidgeten har reparerats. Evince har tagits bort från GNOME-versionen och KVM laddas inte längre automatiskt vid uppstart.
Tillgänglighet PorteuX 2.2 finns för nedladdning i varianter för Slackware Stable och Current med skrivbordsmiljöerna KDE Plasma 6.4.2, GNOME 48.3, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, MATE 1.28.2, LXQt 2.2 och LXDE 0.11.1.
Ursprung: PorteuX är en portabel Linuxdistribution baserad på Slackware, inspirerad av Slax och Porteus, framtagen för att vara snabb, lätt och modulär.
Historik:
– Projektet utvecklades som en modern variant av Porteus.
– Tidigare versioner hade enklare funktioner och äldre kärnor.
– Version 2.2 släpptes i augusti 2025, två månader efter 2.1.
Nyheter i 2.2:
– Linux-kärna 6.16
– Xorg-patch som ger tear-free (vsync) i modesetting-drivrutinen
– Optimerad kärnkonfiguration och förbättrade byggflaggor (LTO)
– Stöd för btrfs i grundsystemet
– Nya paket: libxcvt, wlr-randr, wlrctl, wayland-utils, Papers
– Förbättringar i Labwc, Xfce Wayland och KDE Plasma
Funktioner:
– Modulbaserat system – aktivera/deaktivera funktioner vid behov
– Kan köras direkt från USB utan installation
– Flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt, LXDE
– Snabb uppstart och låg resursförbrukning
Målgrupp: Användare som vill ha ett portabelt, snabbt Linux – perfekt för felsökning, demonstrationer och äldre hårdvara.
GNU-projektet har släppt version 2.45 av GNU Binutils, en samling viktiga kommandoradsverktyg för lågnivåprogrammering. Binutils används för att skapa, analysera och manipulera objektfiler (mellanformatet som kompilatorer producerar innan det blir körbara program), bibliotek och färdiga exekverbara filer.
Tillsammans med GCC (GNU Compiler Collection – GNU:s samling av kompilatorer), glibc (GNU C Library – standardbibliotek för C-språket) och GDB (GNU Debugger – felsökningsverktyg) utgör Binutils kärnan i den öppna GNU-verktygskedjan som driver stora delar av Linux-världen.
Den nya versionen innehåller både grundläggande förbättringar och omfattande stöd för nya processorinstruktioner i arkitekturer som RISC-V, Arm v9.6, LoongArch och x86.
Mer pålitliga stackspårningar med SFrame
En av de mest tekniskt betydelsefulla nyheterna är förbättringarna i SFrame, ett format för att lagra komprimerad information om funktionsanrop och returadresser.
När ett program kraschar eller behöver analyseras kan utvecklare använda stack traces (anropsstackar) för att se exakt var i koden något gick fel. Med SFrame i version 2 blir denna information mer kompakt och samtidigt mer exakt, vilket särskilt gynnar verktyg som körs utanför själva processen (till exempel felsökningsverktyg som analyserar kärndumpar).
I och med version 2.45:
GAS (GNU Assembler – översättare från assemblerkod till maskinkod) genererar nu SFrame-sektioner med SHT_GNU_SFRAME-typen och flaggan SFRAME_F_FDE_FUNC_START_PCREL som standard.
IBM\:s s390x-plattform (64-bitars version av stordatorarkitekturen System/390) får för första gången möjlighet att generera SFrame direkt från CFI-direktiv (Call Frame Information – metadata som beskriver hur stackramar byggs upp och återställs).
Nya verktyg direkt i assemblerkoden
Utvecklare får även två nya direktiv:
.errif – kastar ett felmeddelande vid ett visst villkor.
.warnif – ger en varning vid ett visst villkor.
Villkoren utvärderas först när filen är helt assemblerad, vilket gör det möjligt att samla in mer kontext innan felmeddelandet visas. Detta är användbart i stora kodbaser eller firmwareprojekt.
RISC-V tar flera steg framåt
RISC-V är en öppen processorinstruktionsuppsättning (ISA – Instruction Set Architecture) som kan användas royaltyfritt av tillverkare. Den växer snabbt i betydelse, och Binutils 2.45 bygger ut stödet rejält:
Stöd för Privileged Specification v1.13 – den del av RISC-V-specifikationen som reglerar hur operativsystem och hårdvara kommunicerar på låg nivå.
Tre nya profiler (20, 22 och 23) som definierar färdiga kombinationer av instruktionstillägg.
Nytt direktiv .bfloat16 – hantering av 16-bitars flyttal i formatet Brain Floating Point, populärt i maskininlärning.
Stöd för en lång lista av standardtillägg som exempelvis:
sha – hårdvaruacceleration för SHA-kryptografi.
zce – komprimerade instruktioner för inbyggda system.
smrnmi – säker maskinvaruhantering av icke-maskerbara avbrott.
Stöd för leverantörsspecifika tillägg, bland annat från:
T-Head (Alibaba Groups processordivision): xtheadvdot – specialinstruktioner för vektorberäkningar.
MIPS: instruktioner som förbättrar minnesoperationer och kontrollflöde.
En viktig förändring är också att $x-mappningssymboler nu ersätts med \$x för att bättre ange vilken ISA de tillhör. Detta kan kräva att viss äldre RISC-V-kod byggs om.
Arm v9.6 – försprång till framtida CPU-funktioner
För Arm tillkommer flaggan -march=armv9.6-a i assemblern. Den aktiverar redan nu stöd för kommande instruktioner som väntas i kommersiella processorer från slutet av 2025 och framåt.
Några exempel:
+sme2p2 – nästa generation av Scalable Matrix Extension, för maskininlärning och vektorberäkningar.
+ssve-aes – effektivare AES-kryptering med Scalable Vector Extension (SVE).
+f8f32mm – snabbare matrismultiplikation med 8-bitars och 32-bitars flyttal.
x86 och LoongArch – små men viktiga uppdateringar
På x86-sidan:
Stöd för Zhaoxin PadLock XMODX – en uppsättning kryptografiska instruktioner i vissa kinesiska x86-processorer.
Borttagning av stöd för 256-bitars varianten av AVX10.2-avrundningsinstruktioner – eftersom alla berörda CPU\:er redan stöder 512-bitarsvarianten.
För LoongArch (en kinesisk processorarkitektur):
Nya alias för vissa 32-bitars instruktionsvarianter.
Förbättrade varningar när .align-direktiv eller matematiska uttryck riskerar att ge fel (till exempel negativa skiftningar eller division med noll).
Slutsats
GNU Binutils 2.45 är en ovanligt stor uppdatering – särskilt för dem som utvecklar kod nära hårdvaran. Den stärker debugmöjligheterna, inför nya verktyg i själva assemblern och ger utvecklare tillgång till nästa generations processorfunktioner redan idag.
För RISC-V betyder det här ett bredare och mer komplett verktygsstöd, för Arm öppnar det dörren till framtida vektor- och krypteringsförbättringar, och för både x86 och LoongArch handlar det om små men värdefulla optimeringar
Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen.
Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt kommer nya RC-versioner att publiceras varje söndag fram till slutversionen, som väntas om cirka två månader.
Tidig – eller sen – release beroende på perspektiv
Torvalds, som befann sig i Finland när han skar releasegrenen, konstaterade att tidpunkten för RC1 kan uppfattas som både tidigare och senare än vanligt. – Det är söndag morgon hemma i min vanliga tidszon, men nästan söndag kväll här i Finland. Jag valde att lägga mig någonstans mitt emellan min vanliga “tidig söndagseftermiddag”-plan, förklarar han.
På grund av resor såg Torvalds till att göra huvuddelen av arbetet under den första veckan. Det visade sig vara en lyckad strategi, eftersom de sena ändringsförslagen (“stragglers”) blev hanterbara även på resande fot – även om de möttes av en något mer irriterad Linus än vanligt, enligt honom själv.
Hälsosamt utvecklingsfönster
Trots resorna beskriver Torvalds merge-fönstret som “ganska hälsosamt” och statistiken ligger på normala nivåer både vad gäller patchstorlek och antal commits. Som vanligt är antalet ändringar så pass stort att Torvalds endast publicerar en sammanfattad mergelog – en översikt “från 10 000 fots höjd” över utvecklingsprocessen.
Nyheter i Linux 6.17
Den kommande Linux 6.17-kärnan bjuder på en rad förbättringar:
Btrfs-förbättringar – prestandaförbättringar och optimeringar för filsystemet.
Intel Wildcat Lake-stöd – utökad kompatibilitet med Intels hårdvara.
Arm BRBE-stöd – stöd för Arm:s Branch Record Buffer Extension.
IPv6-förbättringar – nytt force_forwarding sysctl för att möjliggöra vidarebefordran per gränssnitt.
EXT4-optimeringar – bättre skalbarhet för blockallokering.
AMD HFI-stöd – stöd för AMD:s Hardware Feedback Interface.
Utöver detta tillkommer som vanligt nya och uppdaterade drivrutiner, förbättrad dokumentation, filsystem- och nätverksförbättringar samt många andra ändringar som stärker kärnans funktionalitet och hårdvarustöd.
När släpps den slutliga versionen?
Slutversionen av Linux 6.17 förväntas anlända i slutet av september eller början av oktober 2025. Om utvecklingen går smidigt och det endast behövs sju RC-versioner landar den 28 september. Skulle det krävas åtta RC-versioner sker lanseringen istället den 5 oktober.
För den som vill testa redan nu finns Linux 6.17 RC1 att ladda ner via Linus Torvalds Git-träd eller från kernel.org. Men kom ihåg – detta är en förhandsversion och bör inte installeras på produktionssystem.
RC1
Linux 6.17-rc1 – första testversionen
Släppt: 10 augusti 2025. Merge-fönstret stängt; veckovisa RC-släpp på söndagar till finalen om ~2 månader.
Huvudnyheter
Btrfs: märkbara prestandaförbättringar; cache av free-space-bitmap m.m.
Intel Wildcat Lake: nytt stöd (bl.a. EDAC/in-band ECC).
Arm BRBE: stöd för Branch Record Buffer Extension.
IPv6:force_forwarding sysctl för per-gränssnitt-vidarebefordran.
EXT4: bättre skalbarhet i blockallokering.
AMD HFI: stöd för Hardware Feedback Interface.
Stora uppdateringar av drivrutiner, dokumentation, filsystem & nätverk.
Status & tidslinje
Version: 6.17-rc1 (förhandsversion – ej för produktion)
Citat/summary: Linus Torvalds beskriver ett “hälsosamt” merge-fönster med normala siffror för patchstorlek och antal commits; RC1 släpptes något tidigare på dagen p.g.a. tidszoner/resor.
Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar. Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.
Höjdpunkter i Linux Mint 22.2 Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:
HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.
Tillgängliga skrivbordsmiljöer Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:
Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.
Teknisk grund Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14. Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.
Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.
Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.
Framtiden – LMDE 7 “Gigi” Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.
Nyheterna i LMDE 7:
Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.
Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.
Gemenskap och moderering Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg. Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.
Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.
Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna: https://www.linuxmint.com/download.php
⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.
Installation och första upplevelser
För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.
Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.
Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma
Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.
Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.
Prestanda i VM
Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.
Test på äldre hårdvara
För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.
Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.
Plasma på Wayland vs. XFCE
Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.
Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.
Hårddiskens betydelse
Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.
Slutsats
Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.
För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.
En förändring med många ansikten
Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:
”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”
Flera problem – flera lösningar
1. När skärmens meny inte räcker
Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.
2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt
Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.
Mutter kopplar ihop allt
I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.
Förändringen innebär att:
Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.
När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.
Vad händer mer i Mutter 49?
Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.
Teknik och användarreaktioner
En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:
”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereglaget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”
Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.
Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME
GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:
Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.
GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.
FAKTARUTA: GNOME
HISTORIA
- GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
- Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
- Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
- Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
- GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
- GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
- GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
- Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
FUNKTIONER
- Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
- Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
- Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
- Integrerat programcenter via GNOME Software.
- Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
- Tilläggssystem via GNOME Extensions.
TEKNIK
- Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
- Fönsterhantering via Mutter.
- Inställningar lagras i dconf/gsettings.
- Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
- Multimedia via GStreamer.
- Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
GEMENSKAP OCH ORGANISATION
- Drivs av GNOME Foundation.
- Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
- Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
- Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
FRAMTID OCH GNOME 49
- Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
- Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
- Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
- Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
- Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
MER INFORMATION
- Webbplats: gnome.org
- Källkod: gitlab.gnome.org
- Dokumentation: help.gnome.org
Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta.
Debian 13 levereras med Linux 6.12 LTS, en långtidssupportad kärna som får säkerhets- och buggfixar fram till december 2026. Den ger förbättrat stöd för modern hårdvara tack vare nya och uppdaterade drivrutiner.
För första gången får Debian officiellt stöd för RISC-V 64-bitarsarkitekturen, vilket öppnar dörren för fler öppna hårdvaruplattformar.
Nyheter i systemet
Bland övriga stora förändringar märks:
APT 3.0 som ny standardpakethanterare.
Stöd för HTTP Boot och övergång till 64-bitars time_t, som gör systemet redo för datum efter år 2038.
HTTP/3 och wcurl i cURL, samt stöd för BDIC-binärt Hunspell-ordlistformat.
Förbättrade översättningar av manualsidor och stavningskontroll i Qt WebEngine-baserade webbläsare.
Förstärkt skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker på både AMD64 och ARM64.
Stora framsteg mot att göra paketbyggen helt reproducerbara.
Förändringar i systemd och pakethantering
En ny privilegiehöjare, run0, låter användare ange sitt eget lösenord istället för root-lösenordet vid systemd-kommandon. Systemd skapar nu /tmp som tmpfs som standard. Dessutom introduceras apt modernize-sources, ett verktyg för att förenkla övergången från det gamla “enradiga” källformatet till det modernare deb822-formatet.
Stödda arkitekturer
Debian 13 stöder nu följande plattformar: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. Stödet för i386 är alltså helt borttaget.
Skrivbordsmiljöer och tillgänglighet
“Trixie” går att ladda ner som liveversioner med KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1 och LXDE 13. Installationsavbilder finns för samtliga stödda arkitekturer.
Uppgradering från Debian 12 “Bookworm” är möjlig och relativt enkel med hjälp av de officiella instruktionerna. Debian 13 kommer att underhållas med säkerhets- och buggfixar fram till juni 2030.
Bayern har firat Oktoberfest sedan 1810, medan Stockholm inte ens lyckades behålla sin vattenfestival i tio år.
Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet är en plattform som är stabil, kostnadseffektiv och som kontinuerligt förbättras.
En tisdag förmiddag i en mellanstadieskola i München. Klockan är 08.10 och klass 6B loggar in på dagens första lektion. Ingen springer längre runt och letar efter USB-stickor eller delar ut buntar av utskrivna papper. Istället öppnar eleverna sin Chromebook, klickar på skolans BayernCloud Schule-ikon och är inne. Ett klick – och hela undervisningsvärlden ligger framför dem.
”Det sparar oss både tid och stress”, säger klassens mentor, Sabine Köhler, medan hon öppnar dagens uppgifter i plattformens Moodle-baserade lärmiljö. ”Eleverna kan börja jobba direkt, och allt material finns samlat – även för den som är sjuk hemma.”
Från Mebis till molnet
ByCS är inget hastverk, utan kulmen på över 15 års digital utveckling i Bayern. Allt började 2006 med Bayern‑Moodle, som snabbt blev Tysklands näst största lärplattform. 2012 tog Mebis över och breddade utbudet med mediebibliotek, videoplattform, provarkiv och en digital whiteboard.
När ByCS lanserades 2021 var målet tydligt: samla alla dessa resurser – och fler – i en enda, säker och användarvänlig molntjänst. Idag är plattformen införd i samtliga bayerska skolor och används dagligen av miljontals lärare, elever och föräldrar. (Wikipedia)
En portal till hela skolans digitala värld
ByCS är uppbyggd kring ett Single Sign-On‑system. Med en enda inloggning får användaren tillgång till:
Magazin – mediepedagogisk fackportal för lärare
Mediathek – tusentals utbildningsresurser
Mebis Tube – lärarproducerade videor
Prüfungsarchiv – prov och tester från flera år
TeachShare – materialbank där lärare delar lektionsmaterial
Virtuell whiteboard – numera vidareutvecklad som Board och integrerad i Drive (Wikipedia, ISB, ByCS)
Drive – säker molnlagring med webbaserat Office
Säker Messenger och videokonferensverktyg
Teknisk arkitektur och teknikstack
ByCS drivs genom en kombination av egeninfrastruktur och öppen källkod från erkända leverantörer:
Messenger byggs med plattformarna Matrix och Element.
Drive (filsynk, molnlagring) använder open source-lösningen ownCloud Infinite Scale, medan det integrerade webbaserade kontorsverktyget drivs via ONLYOFFICE.
Videokonferens (ByCS ViKo) grundar sig på lösningen Visavid, utvecklad av Auctores GmbH.
Den digitala whiteboarden (tidigare ”Tafel”, nu ”Board”) är baserad på GeoGebra Notes. (km.bayern.de, Wikipedia)
All teknisk drift hanteras av det bayerska Skol‑Rechenzentrum inom IT-DLZ, med stöd från ministerierna (Utbildning, Digitalisering, Finans) och övervakning av dataskyddsmyndigheter. (Wikipedia)
Säkerhet och självständighet
Till skillnad från många kommersiella tjänster driftas ByCS helt inom Bayern i enlighet med DSGVO. Personuppgifter stannar inom regionen, och systemet undviker beroenden av amerikanska teknologijättar.
Thomas Müller, IT-ansvarig på en gymnasieskola i Augsburg, beskriver det som en trygghet:
”Vi vet att våra elevers data är skyddade, och vi har kontroll över vilka verktyg vi använder. Dessutom är plattformen gratis för alla skolor – vilket är avgörande för jämlik tillgång.”
När det går fel – skräckexemplet Skolplattformen i Stockholm
Kontrasten mot Sverige är slående. Stockholms stads Skolplattformen, lanserad 2018, skulle bli ett styrmedel för digital skolvardag – men blev snart ett exempel på offentligt IT-fiasko. Projektet, som kostade över en miljard kronor, drabbades av tekniska fel, långsamma inloggningar, säkerhetsbrister och ett svårtillgängligt gränssnitt. Föräldrar skapade till slut en egen app, ”Öppna Skolplattformen”, vilket ledde till en uppmärksammad rättslig konflikt.
I jämförelse har ByCS tydligt vunnit förtroende genom att bygga på öppen källkod, beprövade lösningar och användarinvolvering från start.
Mer än bara teknik
ByCS är mer än en verktygslåda – det är en hel infrastruktur med stöd, fortbildning och kontinuerlig utveckling. Lärare utbildas via ALP Dillingen, en omfattande hjälprotalsportal finns, och support erbjuds via e-post och telefon i stor omfattning.
För elever innebär det att lärandet blir flexibelt, tillgängligt och värdesäkert. För lärarna förenklas planering, genomförande och uppföljning, samtidigt som administrationen minskar.
Framtiden i sikte
ByCS utvecklas hela tiden. Nya funktioner, som AI-stödda övningar och digitala provmoduler, testas löpande. Målet är att Bayern ska fortsatt ligga i framkant inom digital utbildning.
Sabine Köhler, läraren från München, sammanfattar det enkelt:
”Det här är första gången vi har en plattform som verkligen fungerar – för alla. Det är inte bara en app, det är en del av vår skolvardag.”
Lanserad2021BakgrundBayern-Moodle (2006) → Mebis (2012) → ByCSDriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom BayernSäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar inom regionen
█ Jämförelse: BayernCloud Schule (ByCS) vs Skolplattformen (Stockholm)
BayernCloud Schule (ByCS)
Lanserad2021KärnaÖppen källkod (Matrix, Element, ownCloud Infinite Scale, ONLYOFFICE, GeoGebra; Visavid integrerat)DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom BayernSäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar i regionen
Den nya versionen av PeaZip, 10.6, är nu släppt och bjuder på flera stora förbättringar för både hastighet och användarupplevelse. PeaZip är en fri, öppen och plattformsoberoende fil- och arkivhanterare som redan stödjer mängder av format – och nu har den blivit ännu bättre.
Markant snabbare visning av stora arkiv
Den största nyheten är dynamiskt virtuellt läge i ListView-komponenten, som dramatiskt påskyndar visning av stora kataloger och arkiv. Effekten varierar mellan operativsystem och gränssnitt:
Windows: över 6× snabbare
macOS: över 30× snabbare
Qt 6: nästan dubbelt så snabbt (redan det snabbaste icke-virtuella läget)
GTK2/GTK3: i princip oförändrat
För den som ofta hanterar stora mängder filer i ett och samma arkiv innebär detta en betydligt smidigare arbetsgång.
Förbättrad arkivhantering och nya alternativ
PeaZip 10.6 gör även föranalysen av arkiv effektivare, vilket ger snabbare öppning och bättre respons. Vid skapande av arkiv kan man nu, under fliken Avancerat, välja att begränsa antalet trådar för Zpaq-komprimering – perfekt för den som vill undvika att belasta datorn fullt ut.
Andra förbättringar:
Uppdaterade komprimeringsprofiler.
Växeln Visa dolda filer är nu lättåtkomlig direkt från huvudmenyn.
Alternativet Behåll lösenord/nyckelfil för sessionen är avstängt som standard av säkerhetsskäl.
Ny sökfunktion i Alternativ > Inställningar.
Standardbokmärken innehåller nu även Dokument-mappen.
Korrekt storleksrapportering för flerpartsarkiv i förloppsfönstret.
Extra förbättringar för Linux- och macOS-användare
Nya systemikoner (48 px och SVG) för bättre integration.
Automatisk kontroll om RAR-stöd finns installerat.
Statusraden visar nu ledigt diskutrymme och procent av totalt utrymme.
Möjlighet att använda en alternativ 7z-implementation med stöd för fler komprimeringsformat: Brotli, Lizard, LZ4, LZ5 och Zstd.
Färdiga Nemo-menyalternativ för Cinnamon-skrivbordet.
Uppdaterade motorer och byggmiljö
Versionen är byggd med Lazarus 4.2 och innehåller de senaste motorerna:
Pea 1.26
7z 25.01
Zpaqfranz (ersätter Zpaq)
Den fullständiga listan över ändringar och nedladdningslänkar finns på PeaZips officiella webbplats.
Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13 i genomsnitt 13 procent högre hastighet än föregångaren Debian 12.
Två år har gått sedan Debian 12 och mycket har uppdaterats. Linuxkärnan hoppar från version 6.1 till 6.12 LTS. GNOME, som är standard skrivbordsmiljö, går från version 43 till 48. GCC-kompilatorn uppdateras från 12.2 till 14.2, Python från 3.11 till 3.13 och OpenJDK från Java 17 till Java 21. Utöver detta finns en lång rad andra paketuppgraderingar i hela arkivet.
En nyhet är officiellt stöd för RISC-V 64-bit, något som gör det möjligt att köra Debian på modern RISC-V-hårdvara. Andra tillskott är stöd för HTTP Boot via UEFI och U-Boot, övergången till 64-bitars time_t på alla utom i386, förbättringar i arbetet med reproducerbara byggen samt stöd för HTTP/3 i curl. En ny wget-liknande klient vid namn wcurl finns också med.
Prestandavinsterna syns även i enskilda program. Zstd har uppdaterats från version 1.5.4 till 1.5.7, vilket ger märkbara förbättringar vid komprimering. GraphicsMagick uppdateras till version 1.4 och tillsammans med nyare kompilatorer ger det tydliga hastighetslyft vid bildbehandling.
Debian 13 stöder officiellt arkitekturerna amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. På amd64 finns även ett begränsat 32-bitars användarland för äldre program. Nya säkerhetsfunktioner ska skydda mot ROP- och COP/JOP-attacker, baserade på Intel CET för amd64 och PAC/BTI för arm64, och aktiveras automatiskt på hårdvara som stöder dem.
Distributionen innehåller över 14 000 nya paket och totalt över 69 000. Mer än 44 000 paket har uppdaterats sedan Debian 12 och drygt 8 800 paket har tagits bort. På skrivbordssidan märks GNOME 48, KDE Plasma 6.3, LXDE 13, LXQt 2.1.0 och Xfce 4.20. Kontorssviten LibreOffice är uppdaterad till version 25 och GNUcash till version 5.10.
Bland de större uppgraderingarna i Debian 13 finns:
Apache 2.4.64 (från 2.4.62)
Bash 5.2.37 (från 5.2.15)
Emacs 30.1 (från 28.2)
GIMP 3.0.4 (från 2.10.34)
Inkscape 1.4 (från 1.2.2)
MariaDB 11.8 (från 10.11)
Nginx 1.26 (från 1.22)
OpenSSH 10.0p1 (från 9.2p1)
PHP 8.4 (från 8.2)
PostgreSQL 17 (från 15)
Rustc 1.85 (från 1.63)
Systemd 257 (från 252)
Med både tydliga prestandaförbättringar och ett stort antal uppdateringar framstår Debian 13 som en av de mest omfattande utgåvorna av distributionen på senare år.
Påverkan på serverdrift och molnmiljöer
För serveradministratörer och driftansvariga innebär Debian 13 flera konkreta fördelar. Prestandalyftet på 13 procent i testerna kan göra skillnad i miljöer där många samtidiga processer körs, särskilt på flerprocessorservrar som AMD EPYC och Intel Xeon. Uppgraderingen av centrala komponenter som Linuxkärnan och GNU C-biblioteket ger bättre stöd för ny hårdvara och förbättrad energieffektivitet.
Stödet för HTTP Boot kan förenkla driftsättning av nya servrar i datacenter, medan HTTP/3-stödet i curl ger möjlighet till snabbare och mer effektiv kommunikation i webbapplikationer. För säkerhetsmedvetna organisationer är hårdvarubaserade skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker ett viktigt steg framåt.
Utvecklare drar nytta av nyare kompilatorer och språkversioner, vilket gör det enklare att bygga och köra modern programvara utan att behöva installera externa paketkällor. Tillsammans med Debians fortsatta arbete för reproducerbara byggen stärker detta möjligheterna att skapa pålitliga och verifierbara system i både moln- och bare metal-miljöer.
Med sin kombination av prestanda, säkerhet och långsiktig stabilitet framstår Debian 13 som ett starkt alternativ för både traditionella servrar och moderna molnplattformar.
Absolut. Här är en fristående del som kan läggas till artikeln för att förklara hur HTTP Boot fungerar, skriven i samma journalistiska ton:
Så fungerar HTTP Boot i Debian 13
En av nyheterna i Debian 13 är möjligheten att starta installationen eller live-miljön direkt över nätverket via HTTP Boot. Funktionen bygger på stöd i UEFI- eller U-Boot-firmware och gör det möjligt att ladda startfiler från en webserver i stället för från ett lokalt medium eller via äldre nätverksmetoder som PXE/TFTP.
Processen går i stora drag till så här:
Datorn startas och firmware med stöd för HTTP Boot initieras.
Nätverksinställningar konfigureras, oftast automatiskt via DHCP.
Firmware får en URL till en startbar fil, exempelvis en UEFI-bootloader eller en installations-ISO.
Filen laddas ner via HTTP – vilket ger högre hastighet och bättre felhantering än TFTP – och startas direkt från minnet.
Operativsystemets installer eller live-miljö körs som om den startats från en lokal disk eller USB-enhet.
För driftsättning i datacenter innebär detta att nya servrar kan startas och installeras helt över nätverket, utan att tekniker behöver sätta in fysiska medier. Eftersom HTTP Boot kan använda befintliga webbservrar är det också enkelt att integrera i befintlig infrastruktur, och i vissa fall kan även HTTPS användas för krypterad överföring.
När detta skrivs har Debian 13 ännu inte släppts på FTP-servrarna, men den väntas komma under dagen. Då kommer vi att komplettera med länkar till Debian 13 i vår wiki.
Vad är nytt?
Ny Linuxkärna 6.12, GNOME 48, KDE Plasma 6.3, GCC 14.2, Python 3.13 och Java 21.
Nya funktioner:
Stöd för riscv64 · Start via HTTP · Extra skydd mot hackattacker ·
64-bitars tidräkning · HTTP/3 i curl och nytt verktyg wcurl ·
Bättre översatta manualsidor och ordböcker för webbläsare i Qt.
Paket:
14 000 nya paket (totalt över 69 000), många uppdaterade och några borttagna.
Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur.
Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder den långsiktigt underhållna Linux 6.12 LTS-kärnan. Som standard kommer systemet med skrivbordsmiljön GNOME 48, där två nya standardappar gör entré: terminalprogrammet GNOME Console och bildvisaren GNOME Loupe.
Bland förändringarna finns flera städåtgärder:
Det gamla alternativet Network Connection försvinner från välkomstskärmen.
Kleopatra-appen tas bort från menyn Favoriter.
Vissa program som tidigare fanns med i live-ISO:n plockas bort, bland annat unar, aircrack-ng och sq.
Många program har uppdaterats till nyare versioner, inklusive Tor 0.4.8.17, Mozilla Thunderbird 128.13 ESR, OnionShare 2.6.3, Kleopatra 24.12, KeePassXC 2.7.10, GIMP 3.0.4, Inkscape 1.4, Audacity 3.7.3 och Electrum 4.5.8. Även Tails egna verktyg har förbättrats och fått nya versioner.
Utvecklarna har dessutom åtgärdat en rad buggar, bland annat ett irriterande problem i tidigare versioner där vissa språk inte fick korrekt tangentbordslayout.
Release Candidate-versionen kan laddas ner nu från Tails officiella webbplats, både som ISO- och USB-avbild. I och med den här versionen höjs systemkravet från 2 GB till minst 3 GB RAM för en smidig användarupplevelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en testversion och inte rekommenderas för produktionsbruk.
Den slutgiltiga versionen av Tails 7.0 planeras att släppas 16 oktober 2026. Användare av nuvarande versioner kommer att kunna uppgradera manuellt, men automatiska uppdateringar kommer ännu inte att vara möjliga.
Körs som ett portabelt operativsystem från USB-minne eller DVD.
Lämnar inga spår på datorn efter avstängning (”amnesic” design).
All internettrafik går via Tor-nätverket för anonymitet.
Förhindrar spårning och censur.
Krypteringsstöd för filer, e-post och meddelanden.
Inbyggda verktyg
Webbläsare: Tor Browser
E-post: Mozilla Thunderbird + Enigmail
Lösenordshanterare: KeePassXC
Säker filöverföring: OnionShare
Kryptering och signering: GnuPG, Kleopatra
Bild- och ljudredigering: GIMP, Audacity
Historik
Tails bygger på Debian GNU/Linux och utvecklades som en efterföljare till projektet Incognito. Det används av journalister, visselblåsare, aktivister och privatpersoner världen över. Operativsystemet blev känt genom att Edward Snowden använde det vid sina avslöjanden 2013.
Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.
När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.
Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.
En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.
Från nykomling till ikon
Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.
openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.
Ett ekosystem för alla
Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:
Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.
Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.
20 år av människor, inte bara kod
Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.
Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.
Blicken framåt
Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.
Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.
Den populära öppna källkodsdatabasen MariaDB är nu ute i version 12.0, en uppdatering som levererar en rad kritiska buggfixar, förbättrad stabilitet och utökat plattformsstöd. Bland nyheterna finns lösningar på flera seglivade problem i InnoDB och Aria, en ny automatisk I/O-hantering för Linux, samt färdiga paket för de senaste utgåvorna av Fedora, RHEL, SLES, Ubuntu och Debian.
Fokuserar på stabilitet i lagringsmotorerna
En stor del av utvecklingsarbetet har lagts på att täppa till hål i lagringsmotorerna InnoDB och Aria. InnoDB får bland annat fixar för korruption i det så kallade adaptive hash index, hängningar vid minneshantering och fel vid användning av vector index. Dessutom introduceras den nya parametern innodb_linux_aio, som automatiskt väljer mellan moderna io_uring och äldre libaio beroende på miljön.
Aria-motorn slipper nu krascher vid tillägg av foreign keys till tabeller med vector index – en förbättring som riktar sig till användare med tunga, indexintensiva arbetslaster.
Problem med partitioner och replikering åtgärdade
Version 12.0 rättar till ett problem där UNIQUE constraints med USING HASH kunde korrupta tabeller med foreign keys. För de som arbetar med partitionerade tabeller är en kritisk fix på plats: replikor som tidigare kunde krascha efter att en partition konverterats till en fristående tabell hanterar nu detta scenario korrekt.
På klustersidan uppdateras Galera till version 26.4.23, med förbättrad kompatibilitet för OpenZFS 2.3.0 och senare. Även flera replikationsproblem är lösta, bland annat att master kunde bli okontaktbar i semi-synkron läge när en replik stoppades.
Förbättringar i backup och optimerare
mariabackup kan nu hantera svåra fall med Aria-tabeller och undviker inkonsistens i replikering, något som tidigare resulterat i felrapporter från användare.
På optimerarsidan rättas buggar som kunde orsaka krascher vid hantering av derived tables, felaktiga indexplaner och oändliga loopar vid analys av tabeller med vissa UTF-8-tecken.
Nya distributioner och sista version för Ubuntu 24.10
Med 12.0 breddas stödet till fler plattformar och arkitekturer:
Fedora 42 (x86_64, aarch64)
RHEL 10 (x86_64, aarch64, ppc64le, s390x)
SLES 15 SP6 och SP7
Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin)
Debian 13 (Trixie)
Detta är även sista MariaDB-versionen för Ubuntu 24.10, som nådde slutet av sin ordinarie supportperiod i juli 2025. För CentOS Stream 9 ingår nu även det tidigare saknade paketet MariaDB-provider-lzo.
Rolling release – nästa steg 12.1.2
MariaDB 12.0 är en rullande utgåva, vilket innebär att det inte kommer någon version 12.0.3. Utvecklarna rekommenderar att de som vill hålla sig på den senaste versionen planerar för uppgradering till MariaDB 12.1.2 när den blir tillgänglig.
Vad är MariaDB?
MariaDB är ett öppet källkodsbaserat relationsdatabashanteringssystem (RDBMS) som skapades 2009 som en fork av MySQL efter att Oracle köpt upp MySQL AB. Projektet leds av MariaDB Foundation och används världen över i allt från webbapplikationer till stora företagslösningar.
Historik i korthet:
• 2009 – Projektet startas av Michael ”Monty” Widenius, en av MySQL:s grundare.
• 2012 – Tas i bruk i flera Linuxdistributioner.
• 2015 – MariaDB Corporation grundas för kommersiellt stöd.
• 2017 – Inför *window functions* och *common table expressions*.
• 2020–2024 – Prestanda-, säkerhets- och kompatibilitetsförbättringar.
• 2025 – Version 12.0 släpps som rullande release.
Nyheter i MariaDB 12.0:
• Förbättrade InnoDB- och Aria-motorer.
• Ny parameter innodb_linux_aio för smart I/O-hantering.
• Fixar för partitioneringsproblem och replikatorkrascher.
• Galera 26.4.23 med OpenZFS-stöd.
• Förbättrad mariabackup.
• Stabilare optimerare och UTF-8-fixar.
• Paket för Fedora 42, RHEL 10, SLES 15 SP6/SP7, Ubuntu 25.04, Debian 13.
• Sista versionen för Ubuntu 24.10.
Versionsmodell:
MariaDB 12.0 är en rolling release – ingen 12.0.3. Nästa steg blir MariaDB 12.1.2.
Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux.
Från ekonomisk osäkerhet till framtidstro Under det senaste året har Bottles kämpat med begränsade resurser, vilket bromsat utvecklingstakten. I juli berättade huvudutvecklaren Mirko Brombin öppet om projektets ansträngda ekonomi och uppmanade open source-communityt att hjälpa till. Responsen blev positiv – och nu är de akuta problemen lösta. Med stödet från NLnet kan utvecklingen åter ta fart, med fokus på att skapa en modernare, snabbare och mer användarvänlig lösning för Windows-appar i Linux.
Stöd från EU och Schweiz NLnet Foundation är en nederländsk ideell organisation som i decennier har stöttat projekt som värnar om digital frihet, decentralisering och användarkontroll. Genom NGI0 Commons Fund – en del av Europeiska kommissionens satsning Next Generation Internet – får Bottles ekonomiskt stöd. Programmet har som mål att forma ett mer öppet, inkluderande och pålitligt internet, fritt från slutna plattformar och företagsdominans. Finansieringen kompletteras även med bidrag från Schweiziska statssekretariatet för utbildning, forskning och innovation (SERI).
Bottles Next – en ny era för Windows-program på Linux Med den nya finansieringen kan utvecklingsteamet accelerera arbetet på Bottles Next, som ska erbjuda en mer polerad, effektiv och framtidssäker upplevelse. Projektet är helt öppet för bidrag från allmänheten, och både utvecklare och testare välkomnas att delta via GitHub.
Bakgrund
Bottles är ett Linux-projekt för att köra Windows-program i isolerade miljöer (“bottles”) med Wine-baserade körmotorer. Utvecklingen av nästa generations version, Bottles Next, accelereras genom stöd från NLnet Foundations Commons Fund (EU-stödd NGI-satsning).
Vad är Bottles?
Ett grafiskt verktyg som förenklar installation, körning och hantering av Windows-program på Linux utan att användaren behöver finjustera Wine manuellt.
Kärnfunktioner
Isolerade “bottles” (prefix) per app/spel för renare miljöer.
Färdiga profiler (t.ex. spel/program) och guidat skapande.
Byt och uppgradera “runners” (Wine/Proton-baserade varianter).
Beroendehanterare för vanliga komponenter (t.ex. .NET, VC++ runtimer).
Grafiklager som DXVK/VKD3D för bättre DirectX-stöd via Vulkan.
One-click-installers/skript för populära program och spel.
Genvägar/launchers till skrivbord och applistor.
Vad siktar Bottles Next på?
En moderniserad UI/UX, snabbare och mer modulär arkitektur samt förenklade arbetsflöden för att skapa, felsöka och dela bottles.
Vem har nytta av det?
Linux-användare som vill köra specifika Windows-appar/spel; IT-tekniker som behöver innesluta äldre verksamhetsapplikationer; entusiaster som vill finjustera Wine utan krångel.
Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.
Kärnsystem och installation
Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.
Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.
Förbättringar på skrivbordet
Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.
GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.
PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.
Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.
Förbättringar för server och moln
På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.
QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.
Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.
Maskinvarustöd och kärnuppdateringar
Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.
TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.
För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.
Säkerhetsförbättringar
Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.
Andra uppdateringar och förändringar
Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.
Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.
Tillgängliga Ubuntu-varianter
I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:
Kubuntu
Ubuntu Budgie
Ubuntu MATE
Lubuntu
Ubuntu Kylin
Ubuntu Studio
Xubuntu
Edubuntu
Ubuntu Cinnamon
Uppgradering och installation
Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:
sudo apt update && sudo apt upgrade
För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.
Stödtid
Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G
Installation
Paket
Buggnr
Beskrivning
livecd-rootfs
2098105
Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
livecd-rootfs
2098105
Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
livecd-rootfs
2098306
Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
livecd-rootfs
2098622
Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
livecd-rootfs
2092205
RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
livecd-rootfs
2099993
RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
livecd-rootfs
2083554
Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
initramfs-tools
2091904
Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
dracut
2095518
Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
cd-boot-images-riscv64
2104572
Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
u-boot
2098421
Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
u-boot
2110301
Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01
Skrivbord
Paket
Buggnr
Beskrivning
pipewire
2061687
Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
pipewire
2100497
Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
nautilus
1813171 / 2095129
Fix för rapporterade krascher
mutter
Flera
Fixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
gtk4
2096803
Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
gtk4
2106744
Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
gtk4
2066062
Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
gtk+3.0
2096777
Emoji-uppdatering till Unicode 16
gnome-shell
2098016
Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
gnome-shell
2039340
Fix för getenv/setenv-krasch vid start
gnome-shell-extension-ubuntu-dock
1997550
Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
update-manager
1105371 / 2068805
Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
plymouth
2096806
Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
xorg-server
1861609
Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop
Server och moln
Paket
Buggnr
Beskrivning
cloud-init
Flera
Förbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
gce-compute-image-packages
2106629
Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
libvirt
2051239 / 2084136
Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
qemu
2095169
Förbättrad RISC-V vektor-emulering
snapd
2085535
Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
apparmor
2078467
Fix för variabelhantering vid policyinläsning
Grundläggande plattform
Paket
Buggnr
Beskrivning
apt
2078720
Fix för hantering av borttagna paket
systemd
2088069 / 2091657
EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
openssh
2080216
Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
zfs-linux
Flera
Fixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
rsyslog
Flera
AppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
netplan.io
2083029
Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
ubuntu-drivers-common
Flera
Förbättrad NVIDIA-drivrutinshantering
Maskinvara och kärna
Paket
Buggnr
Beskrivning
linux-firmware
Flera
Ny firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
linux-*
2098104
Patchset för TUXEDO-datorer
linux-*
2095370 / 2067900
Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
linux-oem-*
Flera
Stöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
linux-gcp-6.14
2106281
Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
linux-azure-nvidia
2090880
Backport av SMB lease key-fixar
Övriga ändringar
Paket
Buggnr
Beskrivning
fwupd
2097728 / 2104109
Fixar för Dell-dockuppdateringar
samba
Flera
Fixar för krascher vid GPO-hantering
horizon
2045394
Fix för race condition vid CSS-kompilering
mysql-8.0
2112151
Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
ceph
2089565 / 2097605
Fixar för uppgraderingskrascher
gvfs
2109538
Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)
Nyheter i 24.04.3
Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering
Om Ubuntu
Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd.
Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna,
både på skrivbord och servrar.
Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär
”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.
Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år.
LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.
Visste du att…
Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.
Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.
Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.
Vad är digital suveränitet?
Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.
Europa dominerar – men skillnaderna är stora
Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.
Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.
Nordamerika – starkt beroende av Big Tech
Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.
Resten av världen – enorm spridning
Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.
I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.
Så gjordes mätningen
Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.
Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?
Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur.
Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.
Fördelar med digital suveränitet
Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.
Nackdelar med att inte vara digitalt självständig
Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.
Proxmox Server Solutions GmbH har släppt Proxmox Backup Server 4.0, en kraftfull och helt öppen källkodslösning för säkerhetskopiering av virtuella maskiner, containrar och fysiska servrar. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie” och Linux-kärnan 6.14, och introducerar flera stora nyheter.
Bland de mest efterlängtade förbättringarna finns inbyggt stöd för S3-kompatibel objektlagring. Detta gör det möjligt att enkelt koppla samman Proxmox Backup Server med flexibla och prisvärda molntjänster. Tack vare lokal cache minimeras API-anropen, vilket ger snabbare åtkomst till backupmetadata och ofta använda datadelar – samtidigt som kostnaderna hålls nere. Säkerhetskopiorna är dessutom tillgängliga även om den primära servern går offline, vilket stärker katastrofåterställningsförmågan.
En annan nyhet är Live RAIDZ-expansion via ZFS 2.3.3. Administratörer kan nu utöka befintliga lagringspooler stegvis genom att lägga till diskar direkt i aktiva RAIDZ-enheter, utan längre driftstopp. Detta gör lagringsutbyggnad både enklare och mer kostnadseffektiv.
För att förenkla automatisering av säkerhetskopiering införs även automatiska synkroniseringsjobb för flyttbara datalager. Med den nya “run-on-mount”-funktionen startar synkroniseringen automatiskt så snart ett flyttbart lagringsmedium monteras, vilket sparar tid och minskar risken för mänskliga misstag.
Som tidigare integreras Proxmox Backup Server sömlöst med Proxmox Virtual Environment, vilket gör det enkelt att lägga till och hantera backupmål direkt i Proxmox VE.
Proxmox Backup Server 4.0 kan laddas ner som ISO-avbild för installation på fysisk hårdvara. Uppgraderingar från version 3.x stöds fullt ut, och detaljerad migrationsdokumentation finns tillgänglig för en smidig övergång.
Öppen källkod, backup- och återställningslösning i företagsklass
Användning
Säkerhetskopiering/återställning av VM, LXC-containrar och fysiska värdar; tät integration med Proxmox VE
Teknisk bas
Debian 13 “Trixie” (v4.0), Linux-kärna 6.14, ZFS
Nyckelfunktioner
Deduplicering, komprimering, kryptering, inbyggt S3-stöd, lokal cache för färre API-anrop, Live RAIDZ-expansion (ZFS 2.3.3), auto-sync för flyttbara datalager (“run-on-mount”)
Fördelar
Snabb återställning, fjärrbackup, enkel administration med Proxmox VE, open source + möjlighet till kommersiellt stöd
Licens
AGPLv3
Utvecklare
Proxmox Server Solutions GmbH (Wien, Österrike)
Bakgrund
Introducerad 2020 som systerprojekt till Proxmox VE för en effektiv, inbyggd och fri backup-lösning
7 augusti 2025 – Den oberoende Linuxdistributionen KaOS har i dag publicerat sin senaste ISO-snapshot, KaOS Linux 2025.07. Utgåvan bygger på den färska Linux 6.15-kärnan och kombinerar den med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.4.
Plasma 6.4.3 som standard
På skrivbordssidan ingår KDE Plasma 6.4.3 tillsammans med KDE Gear 25.04.3 och KDE Frameworks 6.16. Allt är kompilerat med Qt 6.9.1, vilket innebär att Qt 5-beroenden nu är helt borttagna från KaOS.
Nya Qt 6-appar
Övergången till Qt 6 öppnar för modernare applikationer. Snapshoten introducerar bland annat den återupplivade musikspelaren Amarok och plasma-keyboard, ett virtuellt tangentbord som integreras direkt i Plasma. Dessutom finns plasma-login-manager i förråden – tänkt att på sikt ersätta SDDM som inloggningshanterare.
”Plasma-login-manager finns redan i våra förråd. Den följer ännu inte med som standard på ISO:n, men målet är att den snart helt tar över efter SDDM,” skriver utvecklarteamet i releasenotorna.
Uppdaterade kärnkomponenter
Komponent
Version
Mesa
25.1.6
PipeWire
1.4.6
CMake
4.0
Glib2
2.84.3
GStreamer
1.26.4
systemd
254.27
OpenSSL
3.5.1
Protobuf
31.0
SQLite
3.50.3
OpenZFS
2.3.2
NEDLADDNING OCH UPPGRADERING
• ISO-avbilden (cirka 2,6 GB) finns för direkt nedladdning på kaosx.us samt via torrent och spegelservrar som listas på projektets nedladdningssida. Alla ISO-filer är signerade med GPG och åtföljs av SHA-256-kontrollsummor för verifiering.
• Så verifierar du ISO-filen: sha256sum KaOS-2025.07-x86_64.iso gpg –verify KaOS-2025.07-x86_64.iso.sig
• Uppgradera en befintlig KaOS-installation: sudo pacman -Syu Efter omstart kan du rensa bort överflödiga beroenden med: pacman -Qtdq | sudo pacman -Rns –
KaOS är en rullande distribution; när ISO:n väl är installerad får du alla framtida förbättringar via vanliga paketuppdateringar.
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover Newelle, the AI Helper App for Linux, designed to enhance your productivity with smart assistance and seamless integration for all your tasks. The post Newelle: The AI Helper App for Linux appeared first on Linux Today.
Discover how Linux now supports HDR in Chromium on Wayland, enhancing your viewing experience with vibrant colors and improved visuals. The post Linux Gets HDR Support in Chromium on Wayland appeared first on Linux Today.
Discover the latest features of LibreOffice 25.8, the open-source office suite. Explore enhancements and improvements in this official release today! The post LibreOffice 25.8 Open-Source Office Suite Officially Released, This Is What’s New appeared first on Linux Today.
Discover the latest features and improvements in Fooyin v0.9.1. Stay updated with our comprehensive release notes and enhance your experience today. The post fooyin v0.9.1 is Released appeared first on Linux Today.
Discover how Thunderbird 142 enhances your email experience with the new feature for adding visual signatures to PDF attachments. Elevate your professionalism today! The post Thunderbird 142 Brings Support for Adding Visual Signatures to PDF Attachments appeared first on Linux Today.
A critical vulnerability in Apache ActiveMQ (CVE-2024-32114) has been actively exploited, allowing attackers to access message brokers without authentication. The post Apache ActiveMQ Flaw (CVE-2024-32114) Poses Serious Risk for Linux Servers appeared first on Linux Today.
EWW is a standalone widget system that allows you to implement your own, custom widgets on Linux desktop, and we love it more than Conky. The post This Is the Best Linux Desktop Customization Tool You’ve Never Tried appeared first on Linux Today.
Mozilla Thunderbird 142 open-source email client introduces visual PDF signatures, easier folder management, and dozens of fixes for mail, calendar, and UI issues. The post Thunderbird 142 Released with New PDF Signing appeared first on Linux Today.
From cat lasers to AI-powered pacifiers, consumer IoT promises genius but mostly delivers nonsense. Here’s why the so-called “smart” tech trend is spectacularly off the rails. The post ‘Smart’ Gadgets, Dumb Ideas: Why Consumer IoT Went Off the Rails appeared first on Linux Today.
The upcoming Firefox release promises support for xHE-AAC audio playback on Android 9+, macOS, and Windows 11 22H2+ systems. The post Firefox 143 Is Now Available for Public Beta Testing, Here’s What to Expect appeared first on Linux Today.
The 9to5Linux Weekly Roundup for August 31st, 2025, brings news about Linux's 34th birthday, Armbian 25.8, KDE's initial setup wizard, QEMU 10.1, OBS Studio 32.0, Wireshark 4.4.9, fwupd 2.0.14, LibreOffice 25.8.1, DXVK 2.7.1, AerynOS 2025.08, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: August 31st, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
AerynOS 2025.08 Linux distribution is now available for download with the latest GNOME 48 desktop environment, Linux kernel 6.15, and more. Here’s what’s new! The post AerynOS 2025.08 Released with GNOME 48.4 and Mesa 25.2, KDE Plasma Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
DXVK 2.7.1 Vulkan-based implementation of D3D9, D3D10, and D3D11 for Linux / Wine is now available for download with various improvements for many games. The post DXVK 2.7.1 Brings Improvements for Team Fortress 2, Crysis 3, and Other Games appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
LibreOffice 25.8.1 is now available for download as the first maintenance update to the latest LibreOffice 25.8 office suite series with 94 bug fixes. The post LibreOffice 25.8.1 Office Suite Is Already Out with More Than 90 Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
Armbian 25.8 distribution for ARM devices is now available for download with support for new boards, Linux kernel 6.16, as well as various improvements. Here’s what’s new! The post Armbian 25.8 Released with Support for Linux Kernel 6.16 and Debian Trixie appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
Fwupd 2.0.14 Linux firmware updater is now available for download with support for the SteelSeries Arctis Nova 3P and Framework QMK devices. The post Fwupd 2.0.14 Adds Support for Framework QMK Devices, SteelSeries Arctis Nova 3P appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Wireshark 4.4.9 open-source network protocol analyzer is now available to download with various bug fixes and updated protocols. Here's what's changed! The post Wireshark 4.4.9 Protocol Analyzer Released with Updated Protocols and Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
OBS Studio 32.0 enters public beta testing with OBS Studio 32.0 enters public beta testing with Voice Activity Detection for NVIDIA RTX Audio Effects, Hybrid MOV support, and other changes. Here’s what to expect! The post OBS Studio 32.0 Enters Public Beta Testing with a Basic Plugin Manager appeared first on 9to5Linux – do not […]
Meet KDE's Initial System Setup (KISS) tool as part of the KDE Plasma 6.5 desktop environment, designed for OEM installations to provide an out-of-the-box user experience when buying a new computer. The post First Look at KDE’s Initial System Setup (KISS) Tool in KDE Plasma 6.5 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this […]
QEMU 10.1 open-source virtualization software is now available for download with new features and improvements for supported architectures. Here's what's new! The post QEMU 10.1 Released with TDX Support, Many RISC-V and ARM Improvements appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive… […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual… […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on… […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just… […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read… […]
