The Document Foundation har släppt LibreOffice 26.2.7, den sjunde och sista underhållsuppdateringen i 26.2-serien. Versionen innehåller ett tjugotal felrättningar, förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office, stöd för Web Query-filer i Calc och en uppdaterad Python-tolk. Samtidigt närmar sig slutet för versionsseriens underhåll.
LibreOffice 26.2.7 – sista uppdateringen innan versionsserien pensioneras
Den 3 november 2026 presenterade The Document Foundation LibreOffice 26.2.7. Uppdateringen kommer ungefär två månader efter version 26.2.6 och fokuserar på stabilitet, kompatibilitet och rättningar av problem som rapporterats av användare.
LibreOffice är en fri kontorssvit med öppen källkod som innehåller bland annat ordbehandlaren Writer, kalkylprogrammet Calc och presentationsprogrammet Impress. Programsviten finns för Linux, Windows och macOS och är ett alternativ till Microsoft Office.
Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Word
En viktig del av uppdateringen gäller hanteringen av Microsofts DOCX-format.
Tidigare kunde hyperlänkar i automatiskt genererade innehållsförteckningar sluta fungera när dokument öppnades eller redigerades i LibreOffice Writer. Länkarna kunde börja fungera igen efter att innehållsförteckningen uppdaterats, men problemet kunde återkomma.
Ett annat fel berörde DOCX-dokument med datumväljare och databindningar. När sådana dokument öppnades, redigerades och sparades i LibreOffice kunde resultatet bli en fil som Microsoft Word inte längre kunde öppna korrekt.
Den här typen av problem brukar kallas round-trip-fel. Det innebär att ett dokument inte bevaras korrekt när det öppnas i ett program, sparas och sedan öppnas igen i det ursprungliga programmet.
Även exportfunktionen till PDF har förbättrats. Ett fel som gjorde att vissa namngivna hyperlänkar inte fungerade i exporterade PDF-dokument har korrigerats.
Calc får stöd för Web Query-filer
Kalkylprogrammet Calc har fått stöd för filer med ändelsen .iqy, även kallade Web Query-filer.
Formatet används bland annat av Microsoft Excel för att beskriva en webbaserad datakälla som kan läsas in i ett kalkylblad.
Stödet innebär förbättrade möjligheter att hantera arbetsflöden där kalkylblad hämtar information från externa webbkällor. Det är särskilt relevant i miljöer där Excel-dokument och tillhörande datafiler används tillsammans med LibreOffice.
Uppdaterad Python-tolk
LibreOffice innehåller en egen Python-miljö som bland annat används för makron och automatisering.
I version 26.2.7 har den medföljande Python-tolken uppdaterats till Python 3.12.16.
Utvecklarna har även åtgärdat problem kopplade till miljövariabeln PYTHONHOME. Dessa kunde uppstå efter en uppgradering eller när LibreOffice startades i vissa konfigurationer.
För användare som automatiserar dokumenthantering med Python innebär rättningarna en förbättrad driftsäkerhet.
Rättningar för macOS och Windows
Flera operativsystemspecifika problem har också åtgärdats.
På macOS 27 kunde LibreOffice krascha redan vid programstart. Felet orsakades av att operativsystemet kunde returnera trådidentifierare som överskred det maximala värdet för ett 32-bitars heltal utan tecken, UINT32_MAX.
Problemet har nu korrigerats.
På vissa Mac-datorer med Apple Silicon har dessutom ett fel rättats där det icke-brytande bindestrecket, Unicode U+2011, inte återgavs korrekt efter en uppdatering.
För Windowsanvändare har ett problem i Impress åtgärdats som gjorde att ljudfiler i presentationer inte spelades upp som förväntat.
Även andra fel har rättats, bland annat krascher vid avancerade sökningar i Writer och problem med bildproportioner och förankrade objekt.
Sista versionen i 26.2-serien
LibreOffice 26.2 lanserades den 4 februari 2026 och introducerade flera förbättringar i användargränssnittet och dokumenthanteringen.
Bland nyheterna fanns möjlighet att använda horisontella flikar i vissa dialogrutor, infoga hyperlänkar via snabbmenyn och kopiera skärmbilder av dialogrutor direkt till urklipp.
Version 26.2.7 blir nu den sista planerade underhållsutgåvan i serien.
Den 30 november 2026 upphör underhållet av LibreOffice 26.2. Därefter kommer serien inte längre att få ordinarie felrättningar.
The Document Foundation rekommenderar därför att användarna planerar en övergång till LibreOffice 26.8-serien före månadens slut, lämpligen efter den planerade utgåvan 26.8.3.
Installation på Linux
LibreOffice 26.2.7 finns tillgänglig för Linuxdistributioner som använder DEB- respektive RPM-paket.
Användare av exempelvis Ubuntu och Debian kan installera LibreOffice via distributionens vanliga pakethanterare.
För att uppdatera installerade paket på Ubuntu eller Debian används:
sudo apt update
sudo apt upgrade
Vilken LibreOffice-version som installeras beror på vilka paket som finns tillgängliga i distributionens programförråd.
Det går även att kontrollera den installerade versionen från terminalen:
libreoffice --version
För Fedora och andra RPM-baserade distributioner som använder DNF kan uppdateringen göras med:
sudo dnf upgrade
Användare som installerat LibreOffice via distributionens officiella paketförråd bör normalt invänta att uppdateringen blir tillgänglig där.
Det är särskilt viktigt i system där distributionen själv underhåller en äldre LibreOffice-version med egna säkerhets- och stabilitetsrättningar.
LibreOffice 26.8 tar över
I samband med att 26.2-serien avslutas blir LibreOffice 26.8 den naturliga uppgraderingsvägen för användare som vill fortsätta få uppdateringar direkt från projektet.
Den senaste tillgängliga versionen i den nyare serien är för närvarande LibreOffice 26.8.2, som släpptes den 29 oktober 2026.
För verksamheter som använder LibreOffice i produktion är det lämpligt att kontrollera kompatibiliteten med befintliga dokument, mallar och makron innan en större versionsuppgradering genomförs.
LibreOffice fortsätter samtidigt att vara ett av de viktigaste fria alternativen till kommersiella kontorsprogram, med stöd för både öppna dokumentformat som ODF och Microsofts Office-format.
Uppgifterna om versionsnummer, publiceringsdatum och supportperiod har kontrollerats mot projektets officiella information. The Document Foundation Mailing List Archives+2
Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.
Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.
Den 27 oktober 2026 släpptes Thunderbird 159 för Linux, Windows och macOS. Programmet fortsätter därmed sin snabba utvecklingstakt med nya versioner ungefär varannan vecka.
Thunderbird har under många år varit ett uppskattat alternativ till exempelvis Microsoft Outlook. Programmet är kostnadsfritt, bygger på öppen källkod och kan hantera både e-post, kalendrar, adressböcker, nyhetsgrupper och RSS-flöden.
Den nya versionen innehåller framför allt förbättringar som gör programmet stabilare, säkrare och enklare att använda.
Linux får bättre stöd för systemfältet
En av de mest välkomna nyheterna för Linuxanvändare är det förbättrade stödet för Thunderbirds ikon i systemfältet.
Tidigare har informationen från ikonen varit begränsad, men med version 159 kan den nu indikera när det finns olästa meddelanden. När användaren håller muspekaren över ikonen visas dessutom antalet olästa meddelanden.
Det kanske inte låter som någon revolutionerande nyhet, men för den som använder Thunderbird som sitt huvudsakliga e-postprogram innebär det en praktisk förbättring.
Användaren behöver inte längre växla till programmets huvudfönster bara för att kontrollera om nya meddelanden väntar.
Funktionen är särskilt intressant på Linuxskrivbord där systemfält och statusikoner används för att hålla reda på program som körs i bakgrunden. Hur ikonen presenteras beror också på vilken skrivbordsmiljö som används.
Enklare integration med Microsofts kalendrar
Thunderbird 159 förbättrar även stödet för Microsoft Graph, den teknik som bland annat används för att komma åt information i Microsoft 365.
När ett nytt konto läggs till kan Thunderbird numera automatiskt identifiera tillgängliga kalendrar via Microsoft Graph.
Det innebär att användaren i mindre utsträckning behöver konfigurera kalenderanslutningar manuellt.
För företag och privatpersoner som använder Microsofts tjänster men föredrar Thunderbird som e-postklient är detta ytterligare ett steg mot bättre integration.
Mozilla har också rättat problem som kunde göra att Exchange- och Graph-konton inte fungerade korrekt om inställningarna för utgående e-postserver var ofullständiga.
Dessutom har ett problem med alltför många förfrågningar mot Microsoft Graph åtgärdats. Sådana förfrågningar kunde tidigare leda till att Microsoft begränsade anslutningen, vilket i sin tur fördröjde visningen av meddelanden.
Flera viktiga säkerhetsproblem åtgärdade
En stor del av arbetet med Thunderbird 159 har handlat om säkerhet.
E-post är fortfarande en av de vanligaste vägarna för bedrägerier, nätfiske och andra digitala attacker. Därför är det särskilt viktigt att e-postprogram hanterar avsändaradresser, bilagor och externa resurser korrekt.
I den nya versionen har Mozilla bland annat rättat ett problem där e-postadresser med Unicode-tecken kunde användas för att dölja en annan svarsmottagare än den användaren förväntade sig.
Det har också funnits en brist i hanteringen av SMTP-adresser med radbrytningar. Under vissa omständigheter kunde dessa leda till att oavsiktliga SMTP-kommandon skickades till servern.
Även hanteringen av RSS-flöden och nyhetsartiklar har förbättrats för att förhindra att manipulerad information påverkar programmets funktion eller leder till oönskad hämtning av externt innehåll.
Mozilla har dessutom publicerat ett separat säkerhetsmeddelande om flera sårbarheter, däribland brister med hög allvarlighetsgrad.
För användaren är slutsatsen enkel: även om man inte märker någon större skillnad i programmets utseende är uppdateringen viktig ur säkerhetssynpunkt.
Mindre risk för att Thunderbird låser sig
Stabiliteten har också fått uppmärksamhet.
Ett tidigare problem kunde göra att Thunderbird slutade svara vid uppstart, framför allt när programmet försökte återställa öppna IMAP-meddelanden och PDF-flikar från föregående session.
Ett annat fel kunde orsaka mycket hög processorbelastning när programmets meddelandedatabas innehöll felaktiga uppgifter.
Mozilla har också åtgärdat ett problem där stora kalenderfiler i ICS-format kunde förbruka stora mängder arbetsminne och i värsta fall få programmet att frysa.
Det är kanske inte de mest uppseendeväckande förändringarna, men de kan ha stor betydelse för användare med omfattande e-postarkiv och många kalenderposter.
Bilagor och sökfunktioner fungerar bättre
Även flera vardagliga irritationsmoment har rättats.
Tidigare kunde bilagor försvinna när vissa felaktigt formaterade e-postmeddelanden vidarebefordrades. Det fanns också ett problem där MP4-videofiler kunde bli ofullständiga vid vidarebefordran.
Funktionen för att spara eller koppla loss samtliga bilagor har förbättrats, liksom hanteringen av bilder som ligger direkt inbäddade i ett e-postmeddelande.
Thunderbirds sökfunktion har också fått rättningar. Bland annat fungerar nu snabbkommandot / för snabbsökning utan att användaren först behöver aktivera sökfunktionen med Ctrl+F.
Dessutom visas mottagarna korrekt i fältet Till vid globala sökningar.
Ett något märkligare fel har också försvunnit: Thunderbird kunde tidigare skriva ut flera kopior av ett meddelande trots att användaren avbröt utskriftsdialogen.
Förbättringar för IMAP, POP3 och adressböcker
Mozilla har även arbetat med de äldre men fortfarande mycket använda e-postprotokollen IMAP och POP3.
Bland annat har problem med POP3-autentisering via NTLM åtgärdats. Ett annat fel gjorde att POP3-sessioner kunde fortsätta vara aktiva även efter att användaren avbrutit lösenordsdialogen.
För IMAP har problem med mappnamn och etiketter rättats. Dessa kunde tidigare orsaka att vissa mappar inte gick att öppna eller att etiketter avvisades av servern.
Även CardDAV, protokollet som används för synkronisering av adressböcker, har förbättrats. Fel i lösenordshanteringen kunde tidigare orsaka upprepade inloggningsförfrågningar efter omstart.
Kalendersynkronisering via CalDAV har också blivit stabilare, bland annat efter tillfälliga nätverksfel.
Thunderbird fortsätter vara ett intressant alternativ till Outlook
Thunderbird har en särskild ställning bland dagens e-postprogram.
Till skillnad från många kommersiella alternativ är programmet inte knutet till en enda leverantörs e-posttjänst. Det går exempelvis att använda med egna e-postservrar, traditionella IMAP-konton och olika molntjänster.
Samtidigt visar förbättringarna för Microsoft Graph och Exchange att utvecklarna vill göra Thunderbird mer användbart även i miljöer där Microsofts tjänster dominerar.
Version 159 innebär ingen dramatisk förändring av gränssnittet. I stället handlar det om sådant som ofta betyder mer i längden: bättre säkerhet, färre programfel och smidigare arbete.
För Linuxanvändare är dessutom det förbättrade stödet för systemfältets e-postindikator ett välkommet tillskott.
Här hämtar du Thunderbird 159
Thunderbird 159 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.
Linuxanvändare kan antingen installera programmet via sin distributions pakethanterare, använda Flatpak eller hämta programmet direkt från Thunderbirds webbplats.
Vilken version som erbjuds via distributionsförråden beror på distributionen och dess uppdateringstakt.
Program: Mozilla Thunderbird Version: 159.0 Lansering: Oktober 2026 Utvecklare: Mozilla / Thunderbird Licens: Öppen källkod (MPL 2.0) Plattformar: Linux, Windows, macOS Pris: Kostnadsfritt
[ NYHETER I VERSION 159 ]
✓ Bättre systemfältsikon i Linux
✓ Visar antal olästa e-postmeddelanden
✓ Automatisk identifiering av Graph-kalendrar
✓ Förbättrat stöd för Exchange och IMAP
✓ Säkerhetsförbättringar för SMTP och RSS
✓ Stabilare hantering av stora kalenderfiler
✓ Förbättrad hantering av bilagor
✓ Rättningar för POP3 och CalDAV
Mozilla har släppt Firefox 159, en uppdatering som framför allt innehåller välkomna förbättringar för Linuxanvändare. Irriterande problem med Wayland och AMD-grafik har rättats, samtidigt som webbläsaren får smartare flikhantering, enklare åtkomst till lösenord och möjligheten att bevaka förändringar på webbsidor.
Firefox är en av få större webbläsare som fortfarande bygger på en egen webbläsarmotor. Med version 159 fortsätter Mozilla att utveckla både användarupplevelsen och tekniken under huven.
Den här gången handlar det inte om någon dramatisk förändring av utseendet. I stället ligger tyngdpunkten på stabilitet, lägre minnesförbrukning och funktioner som ska göra det enklare att arbeta med många webbsidor samtidigt.
Linux och Wayland får välbehövliga förbättringar
För Linuxanvändare innehåller Firefox 159 flera intressanta rättningar.
En av dem gäller Wayland, det moderna system som allt fler Linuxdistributioner använder för att hantera grafik och fönster på skrivbordet. Wayland ersätter successivt det äldre X11-systemet och används bland annat i moderna versioner av GNOME och KDE Plasma.
Tidigare kunde ett märkligt fel uppstå när användaren klickade på en flik i Firefox. I stället för att bara växla till fliken kunde den plötsligt lossna och öppnas i ett eget fönster.
Detta problem ska nu vara åtgärdat.
En annan förbättring gäller datorer med AMD-grafik. Firefox kunde under vissa omständigheter förbruka ovanligt mycket minne när webbsidor visade avancerade kartor eller geografiska sökresultat, exempelvis kartfunktioner i ChatGPT.
Problemet hade samband med hur webbläsaren hanterade grafikintensivt innehåll. I Firefox 159 har Mozilla rättat felet, vilket bör ge en stabilare minnesförbrukning på berörda datorer.
Även ett annat minnesproblem har åtgärdats. Webbapplikationer som Zoom kunde fortsätta att öka Firefox minnesanvändning kraftigt när deras fönster var minimerade.
För den som använder webbläsaren under långa arbetsdagar kan sådana rättningar vara minst lika betydelsefulla som nya funktioner.
Enklare att hitta bland öppna flikar
Den som har ett stort antal flikar öppna vet hur snabbt det kan bli svårt att hitta rätt.
Firefox har sedan tidigare möjlighet att söka bland öppna flikar, men i version 159 blir funktionen enklare att nå genom ett nytt tangentbordskommando.
På Linux och Windows används Ctrl + Shift + A, medan macOS-användare trycker Cmd + Shift + A.
Förändringen innebär att det tidigare kortkommandot för tillägg och teman flyttas. På Linux och Windows används nu Ctrl + Shift + F för detta.
Användaren kan även anpassa tangentbordskommandona genom att skriva about:keyboard i adressfältet.
Sparade lösenord direkt i sidopanelen
Mozilla gör det också enklare att komma åt lösenord som sparats i Firefox.
Tidigare behövde användaren själv lägga till lösenordshanteraren i webbläsarens sidopanel. Från och med Firefox 159 finns funktionen där som standard.
Det betyder att man snabbare kan hitta sparade inloggningsuppgifter utan att behöva leta genom webbläsarens inställningar.
För användare som har många konton och regelbundet behöver hantera sina inloggningar är detta en liten men praktisk förbättring.
Firefox kan hålla uppsikt över webbsidor
En av de mer framtidsinriktade nyheterna finns i Mozillas funktion Smart Window.
Med kommandot /watch kan användaren be webbläsaren att bevaka en webbsida och uppmärksamma förändringar.
Det kan exempelvis handla om att hålla reda på när en vara sjunker i pris eller när en produkt som varit slutsåld åter finns i lager.
Användaren bestämmer hur ofta kontrollen ska genomföras. När en relevant förändring upptäcks kan Firefox visa en skrivbordsavisering.
Bevakningarna går att hantera på den interna sidan about:smartwindowtasks. Där kan man bland annat pausa, ändra, kontrollera eller ta bort sina bevakningar.
Funktionen införs successivt och är därför inte tillgänglig för alla användare samtidigt.
Det är ett exempel på hur webbläsare utvecklas från att enbart visa information till att även kunna utföra vissa återkommande uppgifter åt användaren.
Flera irriterande småfel försvinner
Firefox 159 innehåller också ett antal rättningar som påverkar den dagliga användningen.
Ett problem gjorde att vissa webbplatser, exempelvis Slack, kunde misslyckas med att laddas när en anslutning via HTTP/3 nekades. Webbläsaren skulle normalt försöka använda HTTP/2 i stället, men det fungerade inte alltid.
För den oinvigde är HTTP/2 och HTTP/3 olika versioner av de kommunikationsprotokoll som används när webbläsaren hämtar information från en webbserver.
Mozilla har nu rättat problemet med växlingen mellan protokollen.
Även filuppladdningarna har fått en förbättring. Firefox kunde tidigare öppna den katalog där användaren senast sparade en fil, i stället för den katalog som senast användes för uppladdningar.
Dessutom har problem med långa rullgardinsmenyer åtgärdats, liksom ett fel där menyer fortsatte att animeras trots att användaren stängt av animationer i Linux eller Windows.
Förbättringar även för macOS och Android
Även användare av andra operativsystem får flera nyheter.
På macOS använder Firefox 159 nu operativsystemets inbyggda delningsfunktion. Det gör det enklare att dela webbsidor via exempelvis AirDrop och Meddelanden. Det går också att dela flera markerade flikar samtidigt.
Mozilla har dessutom rättat problem med spelkontroller i webbaserade spel och förbättrat samspelet med Apples skrivverktyg.
På Android har utvecklarna arbetat med ett problem där flikar laddades om alltför ofta, särskilt på telefoner från Xiaomi och Redmi.
Även videouppspelningen har förbättrats. Bland annat har fel som hindrade vissa videor från att starta åtgärdats, liksom ett problem där videouppspelning kunde tysta telefonens alarm.
Ny teknik för framtidens webbplatser
Under ytan innehåller Firefox 159 också förbättringar som främst berör webbutvecklare.
En intressant nyhet är utökat stöd för så kallade rullningsstyrda animationer.
Det innebär att en animation kan styras av hur långt användaren har rullat på en webbsida, i stället för att enbart följa en tidsinställd sekvens.
Tekniken kan exempelvis användas för att låta illustrationer förändras eller informationsgrafik byggas upp i takt med att läsaren rör sig genom en artikel.
Firefox får också bättre stöd för återanvändbara webbkomponenter och förbättringar av hur HTML-innehåll kan rensas från oönskad kod.
Så får du Firefox 159
Firefox 159 är daterad till den 27 oktober 2026 och installationsfiler finns tillgängliga på Mozillas servrar.
För Linuxanvändare beror uppdateringen på hur Firefox installerats. Den som använder distributionens egna paket får normalt uppdateringen när den blivit tillgänglig i respektive paketförråd.
Det går också att ladda ner Firefox direkt från Mozilla.
Sammantaget är Firefox 159 en uppdatering där de mindre förbättringarna spelar huvudrollen. För Linuxanvändare är rättningarna för Wayland och AMD-grafik särskilt intressanta. Tillsammans med bättre minneshantering och smidigare flikhantering gör de Firefox till en mer förutsägbar och användarvänlig webbläsare.
Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men för den som använder Firefox varje dag är det ofta just sådana förbättringar som gör störst skillnad.
OBS Studio 33 släppt – bättre skärminspelning, smartare ljudhantering och stora förändringar under huven
Det populära inspelnings- och streamingprogrammet OBS Studio har kommit i version 33. Den nya versionen bjuder på förbättrad hantering av ljud och video, modernare stöd för NVIDIA teknik, smidigare arbete med bildkällor och en omfattande förändring av hur tillägg hanteras. För Linuxanvändare finns också en viktig förändring: Ubuntu 24.04 LTS stöds inte längre av projektets officiella Linuxpaket.
OBS Studio är ett av de mest använda programmen för att spela in datorskärmen, producera videomaterial och direktsända över internet. Programmet är gratis, bygger på öppen källkod och finns för Linux, Windows och macOS.
Det används av allt från datorspelare som sänder sina spel på Twitch till lärare som spelar in föreläsningar och företag som producerar utbildningsfilmer.
Den 23 oktober 2026 släpptes OBS Studio 33.0.0. Uppdateringen innehåller både synliga förbättringar för användarna och större förändringar av programmets tekniska grund.
Förbättrat stöd för NVIDIA och hårdvaruaccelererad video
En av nyheterna är stöd för de senaste versionerna av NVIDIA Broadcast SDK för ljud- och videoeffekter.
Tekniken kan bland annat användas för att filtrera bort störande bakgrundsljud och förbättra videobilden med hjälp av funktioner som körs på kompatibla NVIDIA-grafikkort.
Det innebär att den som exempelvis spelar in en instruktionsvideo i ett rum med störande fläktljud kan använda särskilda ljudfilter för att förbättra inspelningen.
OBS Studio 33 utökar även stödet för NVENC, NVIDIA teknik för hårdvarubaserad videokodning, till ARM64-plattformen.
Vad innebär hårdvaruaccelererad videokodning?
När en dator spelar in video måste stora mängder bildinformation komprimeras. Traditionellt kan detta arbete utföras av processorn, men med NVENC kan en särskild del av grafikkortet sköta komprimeringen.
Det kan minska belastningen på processorn och frigöra resurser till andra arbetsuppgifter, exempelvis ett datorspel som spelas in samtidigt.
Enklare att placera och justera bildkällor
Den som arbetar med flera kameror, skärmbilder, logotyper och textfält i OBS känner förmodligen till att det ibland kan vara svårt att placera allt exakt rätt.
I version 33 har utvecklarna förbättrat funktionen som automatiskt hjälper bildkällor att hamna i linje med varandra.
En ny visuell indikator gör det tydligare när objekt justeras mot varandra. Bildkällor kan dessutom anpassas längs en hel axel i stället för att behöva ligga direkt intill varandra.
En annan förbättring är att dolda objekt inte längre påverkar den automatiska justeringen.
Det här är små förändringar som kan göra stor skillnad när man exempelvis bygger en layout med en webbkamera i ena hörnet, en presentation i bakgrunden och en informationsruta längst ned på skärmen.
Ny teknik för tillägg och insticksmoduler
En av de största förändringarna sker bakom kulisserna.
OBS Studio har länge kunnat byggas ut med insticksmoduler, så kallade plugins. Dessa gör det möjligt att lägga till funktioner som inte ingår i grundprogrammet.
I version 33 har hela systemet för inläsning av tillägg arbetats om.
Programmets egna tillägg placeras numera i en katalog som heter core, medan externa tillägg får en ny installationsstruktur.
Befintliga externa insticksmoduler kan fortfarande läsas från sina äldre kataloger, men denna bakåtkompatibilitet är planerad att upphöra i OBS Studio 34.
För vanliga användare behöver förändringen inte märkas särskilt mycket. Däremot är den viktig för utvecklare och personer som använder många externa tillägg.
Den som uppgraderar bör därför kontrollera att viktiga insticksmoduler fungerar med den nya versionen.
Modernare webbläsarteknik inbyggd i OBS
OBS Studio använder en inbyggd webbläsarmotor för att visa webbsidor som bildkällor och för vissa paneler i användargränssnittet.
I version 33 uppdateras Chromium Embedded Framework, CEF, från en version baserad på Chromium-teknik från juli 2024 till en betydligt modernare version från september 2026.
Det är ett stort tekniskt steg, även om användarna normalt inte ska se någon direkt skillnad.
Webbläsarkällor används exempelvis för att visa chattmeddelanden, grafik, livesändningsstatistik eller annat dynamiskt innehåll direkt ovanpå videobilden.
En modernare webbläsarmotor ger bättre förutsättningar för att hantera aktuella webbstandarder. Samtidigt kan större förändringar av detta slag påverka äldre tillägg och webbaserade funktioner.
Förbättringar för Linux och PipeWire
Linuxanvändare får flera rättningar som förbättrar stabiliteten.
En av dem åtgärdar ett problem där OBS under vissa omständigheter kunde krascha när en USB-mikrofon kopplades bort.
Ett annat fel gjorde att skärminspelningskällor via PipeWire kunde förekomma dubbelt när programmets studioläge användes.
PipeWire är en central del av ljud- och videohanteringen i många moderna Linuxdistributioner. Tekniken används bland annat för ljudenheter, skärmdelning och kommunikation mellan program.
För OBS är detta särskilt viktigt i Linuxmiljöer med Wayland, där program normalt inte får läsa av skärmens innehåll utan användarens godkännande.
Rättningarna innebär att skärminspelning och användning av externa ljudenheter kan fungera stabilare.
Ubuntu 24.04 LTS får inte längre officiellt stöd
En förändring som särskilt berör Linuxanvändare är att OBS-projektet har avslutat stödet för Ubuntu 24.04 LTS i version 33.
Bakgrunden är att OBS numera använder modernare versioner av bland annat Qt och FFmpeg.
Qt används för att bygga programmets grafiska användargränssnitt, medan FFmpeg innehåller teknik för att bearbeta, komprimera och hantera ljud och video.
OBS Studio 33 kräver nyare versioner av dessa komponenter än de som ligger till grund för Ubuntu 24.04.
Det betyder däremot inte att Ubuntu 24.04 har slutat fungera eller att operativsystemet förlorat sitt säkerhetsstöd. Förändringen gäller OBS-projektets stöd för just denna version av programmet.
Användare som vill fortsätta köra Ubuntu 24.04 kan använda en äldre OBS-version eller installera den nyare versionen via Flatpak, som använder en separat programmiljö med egna beroenden.
Projektets officiella Ubuntu-paket för OBS Studio 33 riktar sig i stället till Ubuntu 26.04 LTS.
Smidigare ljudkontroll och färre fel vid inspelning
Flera mindre förbättringar handlar om att göra OBS enklare att använda.
Det går nu att koppla tangentbordsgenvägar till ljudövervakningen för enskilda ljudkällor. Därmed blir det enklare att snabbt ändra vilka ljud man själv vill höra under en inspelning.
Även de numeriska inmatningsfälten har förbättrats. Tidigare kunde siffror ibland kapas eller vara svåra att skriva in.
Nu uppdateras värden först när användaren trycker på Enter. Det går dessutom att ändra värden i större steg genom att hålla ned Shift samtidigt som man använder upp- eller nedåtpilen.
OBS kontrollerar också om en videokodare saknas när en tidigare sparad profil öppnas.
Bland övriga förbättringar finns stabilare inspelning i formaten Hybrid MP4 och MOV, bättre identifiering av helskärmsspel och rättningar som ska minska risken för avbrutna sändningar.
En uppdatering som framför allt förbättrar helheten
OBS Studio 33 innehåller inte någon fullständig omdesign av användargränssnittet. I stället ligger fokus på att modernisera tekniken bakom programmet och göra befintliga funktioner mer tillförlitliga.
Det är en viktig utveckling för ett program som används både av privatpersoner och i professionella sammanhang.
För den vanliga användaren handlar förbättringarna framför allt om enklare hantering av bildkällor, bättre ljudkontroll och färre tekniska problem.
För utvecklare innebär förändringarna samtidigt att OBS får en modernare teknisk grund inför kommande versioner.
Ladda ner OBS Studio 33
OBS Studio 33.0.0 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.
Linuxanvändare kan hämta projektets officiella paket för Ubuntu 26.04 LTS eller installera programmet via Flatpak från Flathub.
Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och flera viktiga förbättringar för Linux.
Den 17 oktober 2026 presenterades BleachBit 6.0.6, en ny version av det fria städprogrammet som finns för Linux, Windows och macOS.
BleachBit är ett program med öppen källkod som påminner om det välkända Windowsprogrammet CCleaner. Skillnaden är att BleachBit är fri programvara och dessutom fungerar på flera operativsystem.
Den senaste versionen innehåller inga revolutionerande förändringar av användargränssnittet. I stället har utvecklarna koncentrerat sig på något som märks i praktiken: att göra programmet snabbare, mer tillförlitligt och bättre på att hitta onödiga filer.
Varför behöver en dator städas?
När du besöker en webbplats sparar webbläsaren ofta bilder, skript och andra filer lokalt på datorn.
Detta kallas cachelagring och har ett viktigt syfte. Nästa gång du besöker samma webbplats behöver inte all information hämtas på nytt från internet.
Men med tiden kan sådana filer bli gamla eller överflödiga.
Även andra program använder tillfälliga filer. Bildredigeringsprogram kan lagra förhandsvisningar, utvecklingsverktyg skapar arbetsfiler och operativsystemet samlar på sig loggar och felsökningsinformation.
Ibland handlar det om några megabyte, ibland om flera gigabyte.
BleachBit undersöker olika platser på datorn där sådan information brukar finnas och erbjuder användaren möjlighet att radera den.
Programmet kan också ta bort vissa spår av datoranvändning, exempelvis webbhistorik och cookies.
Det är dock viktigt att skilja mellan städning och säkerhet. Att radera tillfälliga filer kan frigöra diskutrymme, men gör inte automatiskt datorn snabbare eller användaren anonym på internet.
Betydligt snabbare filradering
En av de största förbättringarna i BleachBit 6.0.6 gäller hastigheten.
Utvecklarna har gått igenom hur programmet startar, söker efter filer och genomför raderingar.
Tidigare kunde BleachBit läsa in flera programkomponenter redan vid uppstart, även om de inte behövdes.
Nu används i större utsträckning en teknik som kallas lazy loading, vilket innebär att delar av programmet inte laddas förrän de faktiskt behövs.
Det gör att programmet kan starta snabbare och använda sina resurser effektivare.
Även sökningen efter onödiga filer har förbättrats.
En särskilt intressant förändring gäller funktionen för att skriva över filer före radering.
Tidigare arbetade BleachBit med datablock på 4 KiB, alltså 4 096 byte. I den nya versionen används i stället block på 512 KiB.
Det innebär att programmet behandlar 128 gånger större datamängder per block.
Genom att arbeta med större block kan antalet skrivoperationer minska, vilket förbättrar effektiviteten vid överskrivning av filer.
Det betyder däremot inte att raderingen automatiskt blir 128 gånger snabbare. Den verkliga hastigheten beror bland annat på hårddiskens prestanda och vilket filsystem som används.
Kan BleachBit verkligen radera filer permanent?
BleachBit har funktioner för att skriva över filer i syfte att försvåra återställning.
På traditionella mekaniska hårddiskar kan överskrivning vara ett sätt att minska möjligheten att återskapa raderad information.
På moderna SSD-enheter är situationen mer komplicerad.
SSD-diskar använder teknik som fördelar skrivningarna över olika minnesceller. Det innebär att en överskrivning inte nödvändigtvis träffar samma fysiska lagringsplats där informationen tidigare fanns.
Även moderna filsystem kan göra att gamla dataversioner finns kvar i andra delar av lagringsmediet.
BleachBits överskrivningsfunktion ska därför inte betraktas som en garanti för säker radering av känslig information på SSD-diskar.
För sådan radering behövs metoder som är anpassade för lagringsenheten, exempelvis enhetens inbyggda Secure Erase-funktion eller korrekt hanterad heldiskkryptering.
Bättre stöd för webbläsare
Webbläsare är bland de program som skapar mest tillfälliga data.
BleachBit 6.0.6 har därför fått förbättrade funktioner för att städa efter flera olika webbläsare.
Den nya versionen har bland annat stöd för Helium, samtidigt som städningen av Chromiumbaserade webbläsare har utökats.
Programmet kan nu identifiera fler typer av tillfälliga filer, däribland GPU-cache, kraschrapporter och olika nätverksrelaterade datafiler.
GPU-cache används bland annat för att spara information som kan påskynda grafisk återgivning. Om den raderas byggs den normalt upp igen när programmet behöver den.
Även webbläsarna Zen och LibreWolf får förbättrad städning.
För LibreWolf gäller förbättringarna både traditionella DEB-installationer och program som installerats via Flatpak.
Det är särskilt intressant för Linuxanvändare, eftersom samma program kan ha olika lagringsplatser beroende på installationsmetod.
Nu kan BleachBit även städa efter Docker
En annan nyhet är förbättrat stöd för Docker Desktop.
Docker används för att köra program i avgränsade miljöer som kallas containrar. Tekniken är mycket populär bland utvecklare och serveradministratörer.
Containerbaserade utvecklingsmiljöer kan skapa stora mängder data. Det kan handla om cachefiler, loggar, tillfälliga arbetsfiler och information som olika utvecklingsverktyg sparar.
BleachBit 6.0.6 kan nu städa fler filer som hör till Docker Desktop på Linux, Windows och macOS.
Det finns även ett särskilt alternativ för att rensa filer kopplade till Dockers AI-assistent.
Även Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg, har fått utökad städning av cache- och sessionsfiler.
Dessa förbättringar speglar hur utvecklingsmiljöer har förändrats. Moderna programmeringsverktyg använder ofta AI-tjänster, lokala databaser, containrar och stora mängder tillfällig information.
Samtidigt bör man kontrollera vilka filer som ska tas bort. Radering av programdata och sessionsinformation kan påverka utvecklingsmiljöer och innebära att vissa uppgifter måste skapas på nytt.
Viktiga rättelser för Linux
För Linuxanvändare innehåller version 6.0.6 flera förbättringar som löser praktiska problem.
En av dem handlar om filrättigheter.
I Linux har varje fil en ägare och särskilda rättigheter som avgör vem som får läsa eller ändra den.
Om ett program körs med administratörsrättigheter, exempelvis genom kommandot sudo, kan det ibland skapa filer som ägs av root i stället för den vanliga användaren.
Detta kunde inträffa med BleachBits konfigurationsfiler i tidigare versioner.
Resultatet blev att användaren inte längre kunde spara sina inställningar när programmet startades normalt.
BleachBit 6.0.6 rättar problemet, både för programmets konfiguration och för listan över cookies som användaren valt att behålla.
Den som redan drabbats av felaktiga rättigheter kan enligt projektets dokumentation återställa ägarskapet med följande kommando:
sudo chown -R "$USER" ~/.config/bleachbit
Kommandot gör den inloggade användaren till ägare av BleachBits konfigurationskatalog och dess innehåll.
En annan förändring gäller Fedora och andra Red Hat-baserade Linuxdistributioner.
Där använder startalternativet BleachBit as Administrator numera pkexec i stället för den äldre mekanismen consolehelper.
Det förbättrar hanteringen av administratörsbehörighet på dessa system.
Bättre hantering av Snap-paket
På Ubuntu och andra Linuxdistributioner används olika paketsystem för att installera program.
Ett av dessa är Snap.
Snap-paket kan behålla äldre programversioner efter uppdateringar, bland annat för att göra det möjligt att återgå till en tidigare version om något går fel.
Efter många uppdateringar kan sådana gamla versioner ta upp onödigt diskutrymme.
BleachBit har sedan tidigare funktioner för att hantera detta, men i version 6.0.6 har städningen förbättrats.
Programmet kan nu hitta och rensa fler äldre Snap-versioner och undviker samtidigt att visa samma objekt flera gånger i förhandsgranskningen.
Det är dock klokt att behålla åtminstone en tidigare programversion när möjligheten att ångra en problematisk uppdatering är viktig.
Förbättringar även för Windows och macOS
Även om BleachBit ofta förknippas med Linux är programmet tillgängligt för fler operativsystem.
I Windows har ett fel rättats som kunde uppstå när användaren först körde BleachBit med administratörsrättigheter.
Problemet kunde innebära att programmets inställningar därefter inte gick att spara när det kördes med vanliga användarrättigheter.
Den nya versionen kan identifiera och reparera berörda konfigurationskataloger.
Utvecklarna har också slutat komprimera vissa programfiler. Det kan minska risken för att antivirusprogram felaktigt identifierar BleachBit som skadlig programvara.
På macOS har stödet utökats för flera välkända program, däribland GIMP, VLC, Zoom, TeamViewer, Adobe Acrobat och Visual Studio Code.
Det gör att även Macanvändare kan rensa fler typer av tillfälliga filer.
Färre fel och bättre stabilitet
Utöver prestandaförbättringarna innehåller BleachBit 6.0.6 en rad mindre rättelser.
Ett fel som gjorde att ändrade inställningar kunde gå förlorade om programmet avslutades med tangentkombinationen Ctrl+Q har rättats.
Ett annat problem kunde få BleachBit att låsa sig vid försök att skriva över en CD-ROM-enhet.
Det har också åtgärdats.
Dessutom har utvecklarna rättat krascher som kunde inträffa vid vissa språkval, bland annat arabiska och hebreiska, samt förbättrat språkhanteringen.
Programmet har även fått en uppdaterad ikon.
Var för sig kan dessa förändringar verka små, men tillsammans gör de att BleachBit fungerar mer förutsägbart i vardagen.
Behöver man verkligen använda ett städprogram?
Moderna operativsystem är i allmänhet ganska bra på att hantera sina egna tillfälliga filer.
Det betyder att det inte är nödvändigt att regelbundet köra ett städprogram för att hålla en dator i gott skick.
I vissa situationer kan det däremot vara användbart.
En dator med nästan full systemdisk kan exempelvis ha nytta av att gamla cachefiler och överflödiga programdata tas bort.
Det kan också vara praktiskt för utvecklare som arbetar med många olika verktyg, eller för användare som vill minska mängden lokalt lagrad webbhistorik.
Det viktigaste är att förstå vad som raderas.
Att ta bort cookies kan exempelvis innebära att man blir utloggad från webbplatser. Rensning av cachefiler kan göra att vissa program tillfälligt startar långsammare nästa gång de används, eftersom informationen måste byggas upp på nytt.
BleachBit erbjuder därför möjlighet att förhandsgranska vilka filer som kommer att tas bort innan raderingen genomförs.
Den funktionen är värd att använda.
Ett etablerat Linuxverktyg som fortsätter utvecklas
BleachBit har funnits i många år och har blivit ett etablerat verktyg för användare som vill ha bättre kontroll över datorns tillfälliga filer.
Version 6.0.6 visar att utvecklingsarbetet fortsätter.
Fokus ligger inte bara på att ta bort fler filer, utan också på att göra programmet effektivare, förbättra hanteringen av rättigheter och anpassa det till nya användningsområden.
Stödet för Docker och AI-baserade programmeringsverktyg visar dessutom hur datoranvändningen förändras.
I dag är det inte bara webbläsaren och operativsystemet som lämnar efter sig tillfälliga filer. Även avancerade utvecklingsmiljöer och AI-tjänster kan skapa stora mängder data.
BleachBit 6.0.6 är därför framför allt en välkommen underhållsuppdatering: snabbare, mer kompatibel och med flera rättelser som gör programmet säkrare att använda.
För den som redan använder BleachBit är den nya versionen värd att uppdatera till.
Programmet är gratis och distribueras som fri programvara med öppen källkod.
Linux har fått en ny kärna. Den 18 oktober 2026 släpptes Linux 7.3, med förbättringar som kan göra allt från vanliga datorer till stora servrar effektivare. Bland nyheterna finns smartare fördelning av processorkraft, ett ovanligt filsystem som vägrar samarbeta och bättre stöd för modern hårdvara.
Linux utvecklas ständigt, även om förändringarna sällan märks direkt på skrivbordet. Med version 7.3 fortsätter utvecklingen av operativsystemets viktigaste komponent: Linuxkärnan.
Kärnan fungerar ungefär som datorns trafikledare. Den bestämmer vilka program som får använda processorn, hur arbetsminnet fördelas och hur datorn kommunicerar med hårddiskar, nätverk och annan hårdvara.
När kärnan blir effektivare kan därför hela systemet vinna på det, även om användaren aldrig ser själva förändringen.
Den här gången har utvecklingsarbetet dessutom slagit rekord. Linux 7.3 innehåller hela 18 765 kodändringar från 3 021 utvecklare, varav 807 bidrar till Linuxkärnan för första gången.
Det visar vilken enorm internationell samarbetsinsats Linux har blivit.
Smartare fördelning av processorkraft
En av de viktigaste förändringarna handlar om hur Linux fördelar processorns arbetstid.
En modern dator kör ofta hundratals processer samtidigt. Webbläsaren, skrivbordsmiljön, bakgrundstjänster och andra program konkurrerar om samma processorresurser.
Linux använder en så kallad schemaläggare för att avgöra vem som får köra och när.
I Linux 7.3 har delar av denna mekanism byggts om, framför allt när processer är organiserade i grupper, så kallade cgroups.
Förändringarna syftar till att fördela resurserna rättvisare och minska onödigt arbete i schemaläggningen. Detta är särskilt betydelsefullt för stora servrar som kör många olika program och tjänster samtidigt.
En annan nyhet är möjligheten att låta olika processgrupper använda egna schemaläggningsstrategier genom tekniken sched_ext och BPF.
Det innebär att en dator i framtiden kan bli ännu bättre på att anpassa sig efter olika arbetsuppgifter, exempelvis spel, databaser eller avancerade beräkningar.
Ett filsystem som vägrar göra någonting
En av de märkligaste nyheterna heter FailFS.
Normalt är ett filsystems uppgift att lagra filer och göra dem tillgängliga. FailFS gör i princip motsatsen: det är konstruerat för att avvisa filoperationer.
Det låter kanske som världens mest värdelösa filsystem, men det fyller faktiskt en viktig funktion.
I vissa situationer vill man köra program som inte ska ha tillgång till datorns vanliga filsystem. Det kan exempelvis handla om att isolera program som hanterar okänt eller potentiellt skadligt innehåll.
Genom att använda FailFS kan ett program placeras i en miljö där vanliga sökvägar till filer inte längre fungerar. Programmet kan då bara komma åt filer genom filreferenser som det uttryckligen har fått tillgång till.
Tillsammans med ett nytt systemanrop, fchroot(), får utvecklare ett nytt verktyg för att begränsa programmens åtkomst till filsystemet.
Det är framför allt intressant för säkerhetslösningar, sandlådor och program som behöver köras med mycket begränsade rättigheter.
Bättre filsystem och snabbare lagring
Linux 7.3 innehåller också flera förbättringar av hur data lagras och hanteras.
Det populära filsystemet Btrfs får prestandaförbättringar som kan göra vissa skrivoperationer betydligt snabbare. Även ext4, som används av många Linuxdistributioner, har optimerats.
OverlayFS, som bland annat används i containerteknik som Docker, får förbättrat stöd för att hantera användaridentiteter och filägarskap. Det kan förenkla hanteringen av containrar där användare och rättigheter skiljer sig mellan värdsystemet och containern.
Även Windows-kompatibiliteten förbättras. Linuxdrivrutinen NTFS3 får ett första stöd för så kallade alternativa dataströmmar, en funktion som Windows använder för att lagra ytterligare information kopplad till filer.
För nätverkslagring finns också nyheter. Linux inbyggda SMB-server, ksmbd, får bland annat stöd för funktioner som används av Apples säkerhetskopieringssystem Time Machine.
Dessutom förbättras möjligheterna till krypterad filöverföring över SMB-nätverk.
Bättre för spel och grafikkort
Den som använder Linux för spel kan också få nytta av version 7.3.
En förbättring gäller hanteringen av grafikminnet, särskilt på AMD-grafikkort med begränsad mängd VRAM.
När grafikminnet börjar ta slut måste systemet avgöra vilka data som ska ligga kvar och vilka som kan flyttas till datorns vanliga arbetsminne.
Linux 7.3 blir bättre på att prioritera denna hantering när flera program konkurrerar om grafikminnet.
Det kan minska problem med minnesbrist och förbättra prestandan i vissa situationer. Däremot innebär det inte automatiskt att alla spel får högre bildfrekvens.
Kärnan får också ytterligare stöd och förbättringar för grafikprocessorer från AMD och Intel, samt förberedelser för kommande processorgenerationer som AMD Zen 6 och Intel Nova Lake.
Smartare användning av arbetsminnet
En annan viktig förbättring riktar sig till datorer som kör virtuella maskiner.
En virtuell maskin är en dator som körs som ett program inuti en annan dator. Den kan exempelvis användas för att köra Windows inuti Linux eller för att driva flera separata servrar på samma fysiska maskin.
Problemet är att virtuella maskiner ofta reserverar stora mängder arbetsminne, även när de inte använder allt aktivt.
Linux 7.3 introducerar förbättrade möjligheter att registrera vilka minnessidor en virtuell maskin faktiskt använder.
Det kan hjälpa systemet att avgöra vilka delar av minnet som behöver finnas snabbt tillgängliga och vilka som kan flyttas till långsammare lagring.
På stora servrar kan sådan teknik bidra till effektivar
Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.
Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.
Den officiella lanseringen är planerad till den 13 oktober 2026, men Mozilla har redan färdigställt installationsfilerna. Firefox 158 innehåller inga stora förändringar av webbläsarens utseende. I stället handlar uppdateringen framför allt om att förbättra tekniken bakom kulisserna.
För användaren innebär det bland annat bättre dokumenthantering, effektivare bildvisning och mer exakt rullning på webbsidor.
Bättre PDF-filer – särskilt för Linux och macOS
En av de viktigaste nyheterna gäller hur Firefox skapar PDF-dokument.
Firefox 158 använder PDF-genereringsmotorn SkPDF, som ingår i grafikbiblioteket Skia. Det är ett grafikbibliotek som används för att rita upp många av de visuella elementen i moderna program.
Tidigare har användare av Linux och macOS kunnat stöta på problem när webbsidor skrivits ut eller sparats som PDF. Text, grafik och sidlayout har ibland inte återgivits som förväntat.
Med SkPDF vill Mozilla förbättra både återgivningen och dokumentens tillgänglighet.
Det sistnämnda är särskilt viktigt för personer som använder hjälpmedel, exempelvis skärmläsare. En PDF-fil behöver nämligen innehålla mer än bara en bild av texten för att fungera riktigt bra med sådana verktyg.
För den som använder Firefox till att exempelvis spara fakturor, skriva ut kvitton eller arkivera webbsidor kan förändringen därför få praktisk betydelse.
JPEG XL – nästa generations bildformat
En annan intressant nyhet är att Firefox 158 får stöd för bildformatet JPEG XL, även kallat JXL.
De flesta känner redan till JPEG, PNG och kanske WebP. Alla dessa format används för att lagra bilder, men de har olika styrkor och svagheter.
JPEG XL är utvecklat för att kombinera flera av dessa egenskaper i ett enda modernt format.
Det erbjuder bland annat:
Effektiv bildkomprimering som kan minska filstorleken med bibehållen bildkvalitet.
Stöd för både förlustfri komprimering och komprimering med kvalitetsförlust.
HDR-bilder med större omfång mellan ljusa och mörka partier.
Genomskinlighet och animerade bilder.
Möjlighet att omvandla befintliga JPEG-bilder till JPEG XL utan ytterligare kvalitetsförlust.
För vanliga internetanvändare kan tekniken på sikt innebära att bildrika webbsidor laddas snabbare och använder mindre datatrafik.
Men det finns en viktig begränsning: webbplatserna måste också börja använda formatet. Att Firefox stöder JPEG XL innebär alltså inte automatiskt att alla bilder på internet blir mindre.
Mjukare rullning och bättre precision
En mindre synlig, men tekniskt intressant, förändring gäller hur Firefox hanterar rullning på webbsidor.
Tidigare avrundades vissa rullningspositioner till hela skärmpixlar. I Firefox 158 tas denna begränsning bort.
Det innebär att webbläsaren kan hantera mer precisa positioner när användaren rullar genom en sida.
Förändringen kan framför allt märkas på moderna pekplattor och andra inmatningsenheter som registrerar mycket små rörelser.
Resultatet ska bli mjukare och mer exakt rullning, även om skillnaden inte nödvändigtvis blir märkbar på alla datorer.
Smartare formulär och personligare startsida
Firefox 158 innehåller också förbättringar som ska göra vardagliga uppgifter enklare.
I funktionen Smart Window kan webbläsaren föreslå information när användaren fyller i formulär. Förslagen kan baseras på relevanta öppna flikar och tidigare sparade autofyllnadsuppgifter.
Det kan exempelvis vara användbart när information ska föras över från en webbsida till ett formulär på en annan.
Även sidan som visas när en ny flik öppnas får en förbättring. Firefox kan nu spara flera egna bakgrundsbilder i ett bibliotek, i stället för att bara behålla den senast valda bilden.
Windowsanvändare som använder ett tema med hög kontrast får dessutom menyer som bättre följer systemets färginställningar. Det förbättrar tillgängligheten för personer med nedsatt syn.
Nyheter för webbutvecklare
Under ytan innehåller Firefox 158 flera förändringar som framför allt riktar sig till dem som utvecklar webbplatser och webbapplikationer.
Bland annat utökas stödet för matematiska beräkningar i CSS. Det blir möjligt att multiplicera och dividera värden med olika enheter i funktionen calc().
För webbutvecklare innebär det större möjligheter att skapa flexibla layouter utan att behöva använda JavaScript för vissa beräkningar.
Firefox förbättrar också stödet för WebAuthn, en teknik som bland annat används för lösenordsfri inloggning med säkerhetsnycklar och passkeys.
Webbplatser får dessutom bättre möjligheter att avgöra om resurser har hämtats från webbläsarens cacheminne, alltså den lokala lagring som används för att slippa ladda ner samma information flera gånger.
Ett problem i utvecklarverktygens nätverksövervakning rättas också. Tidigare kunde vissa WebSocket-meddelanden missas om de skickades omedelbart efter att en anslutning upprättats.
Även Androidversionen förbättras
Firefox 158 innehåller också en efterfrågad förändring för Androidanvändare.
Flikfältet kan placeras antingen högst upp eller längst ned på skärmen.
Det kan vara särskilt praktiskt på mobiltelefoner med stora skärmar, där det ofta är lättare att nå knappar längst ned med tummen.
När kommer Firefox 158?
Firefox 158 är planerad att släppas officiellt den 13 oktober 2026. De färdiga installationsfilerna finns redan tillgängliga på Mozillas nedladdningsserver.
Versionen kommer att erbjudas för bland annat Windows, Linux och macOS, med stöd för flera processorarkitekturer.
Samtidigt väntas Mozilla släppa Firefox 153.5 ESR och Firefox 115.43.0 ESR, versioner med utökat underhåll som framför allt används av företag och organisationer.
Firefox 158 är ingen revolutionerande uppdatering, men den visar hur en modern webbläsare ständigt utvecklas.
För Linuxanvändare är den förbättrade PDF-hanteringen särskilt intressant. Stödet för JPEG XL kan samtidigt få större betydelse på längre sikt, i takt med att fler webbplatser börjar använda bildformatet.
Firefox fortsätter därmed att utvecklas som ett alternativ till de Chromiumbaserade webbläsarna, med egen webbläsarmotor och öppen källkod.
Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men det är just sådana tekniska förbättringar som gör att webben gradvis blir snabbare, bättre och mer tillgänglig för alla.
root@linux:~$ firefox –version
MOZILLA FIREFOX 158.0
RELEASE DATE: 2026-10-13
LICENSE: OPEN SOURCE
ENGINE: GECKO
PLATFORMS: LINUX / WINDOWS / MACOS / ANDROID
[ NYHETER I FIREFOX 158 ]
✓ Bättre PDF-hantering med SkPDF
✓ Stöd för bildformatet JPEG XL
✓ Mjukare och mer exakt rullning
✓ Egna bakgrundsbilder på nya flikar
✓ Smartare formulärifyllning
✓ Förbättrat stöd för WebAuthn
✓ Utökade matematiska funktioner i CSS
✓ Förbättrade utvecklarverktyg
✓ Flyttbart flikfält i Android
Linuxvärlden står inför en spännande förändring. Canonical, företaget bakom Ubuntu, har presenterat officiella skrivbordsavbilder för processorarkitekturen RISC-V. Med Ubuntu 26.10, som planeras att släppas den 15 oktober 2026, blir det möjligt att köra en fullständig Ubuntu-skrivbordsmiljö på en ny generation datorer med öppet definierade processorarkitekturer.
Vad är RISC-V och varför är det intressant?
De flesta datorer använder i dag processorer som bygger på någon av två dominerande arkitekturer: x86, som framför allt används av Intel och AMD, eller ARM, som bland annat finns i mobiltelefoner, enkortsdatorer och Apples nyare datorer.
RISC-V erbjuder ett tredje alternativ.
Till skillnad från x86 och ARM bygger RISC-V på en öppen instruktionsuppsättning. Det innebär att företag, universitet och andra organisationer kan utveckla egna processorer som följer RISC-V-standarden utan att behöva betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.
Det betyder däremot inte att alla RISC-V-processorer automatiskt är öppna eller att deras konstruktioner måste publiceras.
Fördelen är framför allt friheten att utveckla specialanpassade processorer utan att vara beroende av en enskild leverantörs licensvillkor.
Hittills har RISC-V främst förknippats med inbyggda system, utvecklingskort, industriell elektronik och experimentella datorer. Men i takt med att processorerna blir kraftfullare börjar arkitekturen också bli intressant för vanliga skrivbordsdatorer.
Ubuntu 26.10 gör RISC-V mer användbart
Ubuntu har under flera år haft stöd för RISC-V, men fokus har huvudsakligen legat på servrar och särskilda utvecklingsplattformar.
Det som nu förändras är att Canonical gör det möjligt att installera en fullständig grafisk skrivbordsmiljö direkt från en installationsavbild.
Tidigare har Ubuntu erbjudit sådana avbilder för x86-64 och ARM64. Med Ubuntu 26.10 tillkommer alltså RISC-V, även kallat riscv64.
Det innebär att användaren kan få ett Linuxsystem med fönsterhantering, webbläsare, terminal, filhanterare och andra vanliga skrivbordsprogram.
De första dagliga testversionerna av Ubuntu 26.10 med RISC-V-stöd dök upp redan under sommaren 2026. Nu har Canonical officiellt presenterat satsningen inför den kommande lanseringen.
Två olika skrivbordsmiljöer
Canonical har tagit fram två varianter för RISC-V: vanliga Ubuntu Desktop och en minimal version av Xubuntu.
Ubuntu Desktop – för den moderna skrivbordsupplevelsen
Standardversionen använder GNOME, en avancerad grafisk miljö med modern fönsterhantering och ett stort utbud av funktioner.
Den är främst tänkt för nyare och kraftfullare RISC-V-datorer.
Xubuntu Minimal – för enklare datorer och emulering
Xubuntu använder den resurssnålare skrivbordsmiljön Xfce. Den kräver generellt mindre minne och processorkraft än GNOME.
Det gör den särskilt intressant för virtuella maskiner och utvecklingsmiljöer.
Skillnaden är betydande när operativsystemet körs genom emulering.
Canonical förklarar att den minimala Xubuntu-versionen har tagits fram av praktiska skäl eftersom Xfce är betydligt mer hanterbart vid emulering än en fullständig GNOME-miljö.
Xubuntu-avbilden är dock inofficiell och saknar officiellt stöd.
SpacemiT K3 – en dator för framtidens Linux
En av de mest intressanta plattformarna är SpacemiT K3 Pico-ITX, ett litet moderkort utrustat med en RISC-V-processor.
Canonical har valt att ge plattformen officiellt stöd i Ubuntu 26.10.
Det är ett viktigt steg eftersom RISC-V-datorer historiskt ofta har krävt särskilt anpassade Linuxversioner, specialbyggda kärnor och manuella inställningar för att fungera.
Med officiellt stöd blir det enklare att installera och underhålla ett standardiserat operativsystem.
Canonical har också publicerat installationsanvisningar som beskriver hur Ubuntu installeras på SpacemiT K3.
Andra RISC-V-plattformar som nämns i sammanhanget är Milk-V Jupiter 2 Mini-ITX, DeepComputing DC-ROMA och SiFive HiFive Unmatched.
Det betyder dock inte att samtliga modeller har samma nivå av officiellt stöd eller att installationsprocessen är lika enkel på alla datorer.
Varför är det svårt att få Linux att fungera på RISC-V?
Att skapa ett fungerande operativsystem handlar om betydligt mer än att kompilera om programmen för en annan processor.
Olika RISC-V-datorer kan ha helt olika lösningar för grafik, lagring, uppstart och anslutningar.
Det innebär att operativsystemet måste känna till hur respektive dator är konstruerad.
Ett exempel är så kallade Device Tree Blobs, förkortat DTB. Dessa innehåller information om datorns hårdvara och hjälper Linuxkärnan att förstå vilka komponenter som finns och hur de är anslutna.
På vissa plattformar kan användaren fortfarande behöva lägga till en startladdare, exempelvis U-Boot, och rätt DTB-filer för att kunna starta installationssystemet.
Det här skiljer sig från en vanlig PC, där standardiserade uppstartsmekanismer som UEFI har gjort det förhållandevis enkelt att installera operativsystem på datorer från olika tillverkare.
RISC-V håller fortfarande på att utveckla motsvarande gemensamma standarder och plattformar.
En viktig del av arbetet är RVA23, en specifikation som definierar vilka funktioner en modern RISC-V-processor ska stödja.
Genom att använda gemensamma standarder blir det lättare för operativsystem och program att fungera på olika tillverkares processorer.
Kan RISC-V konkurrera med Intel, AMD och ARM?
På kort sikt är det knappast troligt att RISC-V kommer att ersätta vanliga PC-processorer.
Dagens x86- och ARM-system har ett stort försprång när det gäller prestanda, energieffektivitet i färdiga produkter, drivrutiner och tillgång till programvara.
Men RISC-V har en annan viktig konkurrensfördel: öppenheten.
En tillverkare kan exempelvis utveckla en processor som är specialanpassad för nätverksutrustning, industriella styrsystem eller beräkningar inom artificiell intelligens.
Samtidigt kan operativsystem som Ubuntu bidra till att göra samma arkitektur användbar även för mer allmänna ändamål.
Ju fler utvecklare som arbetar med RISC-V, desto större blir möjligheten att förbättra drivrutiner, programstöd och hårdvarukompatibilitet.
Här spelar Linux en central roll. Eftersom Linuxkärnan och stora delar av användarmiljön är öppen källkod kan programvaran anpassas till nya processorarkitekturer utan att man behöver bygga ett helt operativsystem från grunden.
Det innebär också att utvecklingen inte är beroende av att en enda leverantör står för allt arbete.
Fortfarande ett experimentellt system
Det finns dock anledning att vara försiktig.
Även om Ubuntu 26.10 markerar en viktig milstolpe är de RISC-V-avbilder som finns tillgängliga före lanseringen fortfarande experimentella.
Vissa funktioner kan saknas, drivrutiner kan vara ofullständiga och alla vanliga Ubuntu-program är ännu inte färdiganpassade för arkitekturen.
För den som vill experimentera med systemet finns möjlighet att använda en fysisk RISC-V-dator eller prova Xubuntu Minimal i emulatorn QEMU.
QEMU är ett program som kan efterlikna en annan dators processor och hårdvara. Det innebär att man exempelvis kan köra ett RISC-V-operativsystem på en vanlig dator med Intel- eller AMD-processor.
Nackdelen är att emuleringen kan vara betydligt långsammare än att köra operativsystemet direkt på riktig RISC-V-hårdvara.
Den som vill prova systemet behöver därför vara beredd på tekniska problem och ibland även manuella ingrepp.
Canonical rekommenderar inte att de experimentella avbilderna används i produktionsmiljöer.
En viktig milstolpe för öppna datorer
Att Ubuntu nu får officiella skrivbordsavbilder för RISC-V handlar om mer än ytterligare en processorarkitektur.
Det är ett steg mot en framtid där datorernas grundläggande teknik inte behöver kontrolleras av ett fåtal företag.
På samma sätt som Linux har bidragit till att öppna upp operativsystemmarknaden kan RISC-V på sikt bidra till större valfrihet även när det gäller processorer.
Ubuntu 26.10 gör inte RISC-V till en direkt konkurrent till dagens vanliga persondatorer över en natt. Men det flyttar arkitekturen ett steg närmare en framtid där en dator med en öppet definierad processor kan användas lika naturligt som vilken annan Linuxdator som helst.
För Linuxentusiaster innebär det ytterligare en plattform att experimentera med. För hårdvarutillverkare innebär det större möjligheter att utveckla egna lösningar. Och för den öppna datorvärlden kan det på längre sikt innebära minskat beroende av de etablerade processorarkitekturerna.
Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar.
Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar.
För den som regelbundet installerar operativsystem, reparerar datorer eller testar olika Linuxdistributioner är ett startbart USB-minne nästan oumbärligt. Men att behöva formatera om USB-minnet varje gång man vill använda en ny installationsavbildning är både tidskrävande och opraktiskt.
Det är här Ventoy kommer in i bilden.
Till skillnad från traditionella verktyg, där en ISO-fil skrivs till USB-minnet, låter Ventoy användaren kopiera flera ISO-filer direkt till minnet. När datorn startas från USB-enheten visas en meny där man väljer vilket operativsystem eller verktyg som ska köras.
Med version 1.1.18, som släpptes den 9 oktober 2026, har utvecklarna framför allt koncentrerat sig på bättre kompatibilitet och att lösa problem som användare tidigare har stött på.
GitHub
SteamOS kan nu startas från Ventoy
En av de mest intressanta nyheterna är det experimentella stödet för återställningsavbilder från SteamOS.
SteamOS är Valves Linuxbaserade operativsystem som bland annat används i den handhållna spelkonsolen Steam Deck.
Med det nya stödet är tanken att användaren ska kunna lägga en återställningsavbildning av SteamOS på sitt Ventoy-minne och starta den direkt, utan att behöva skapa ett separat USB-minne enbart för detta ändamål.
Funktionen är fortfarande experimentell. Det innebär att alla kombinationer av hårdvara och återställningsavbilder ännu inte nödvändigtvis fungerar problemfritt.
För datorverkstäder och tekniskt intresserade som arbetar med både traditionella datorer och spelrelaterad hårdvara är detta ändå ett välkommet tillskott.
Enklare åtkomst till ISO-filer i Linux
En annan viktig förbättring gäller hur Ventoy hanterar USB-minnets partitioner efter att ett Linuxsystem har startats.
När man startar en Linuxdistribution från en ISO-fil på Ventoy kan man ibland behöva komma åt andra filer som ligger på samma USB-minne.
Tidigare har detta inte alltid fungerat automatiskt. Partitionen där ISO-filerna lagras har i vissa situationer krävt särskilda kommandon eller manuell montering.
I Ventoy 1.1.18 har funktionen för återmontering förbättrats, så att partitionen enklare ska kunna monteras i vanliga Linuxdistributioner med grafiska skrivbordsmiljöer.
Utvecklarna har dessutom infört ett konsekvent enhetsnamn:
/dev/mapper/VentoyPart
Detta är särskilt användbart för avancerade användare och systemadministratörer som arbetar med skript eller behöver identifiera rätt partition.
Tidigare kunde enhetsnamnet variera beroende på hur systemet identifierade USB-minnets partitioner.
Även ett mindre men irriterande problem har åtgärdats: dubbla diskikoner som ibland visades i Linux filhanterare ska inte längre dyka upp.
Clonezilla får bättre stöd
För den som arbetar med säkerhetskopiering och kloning av hårddiskar är förbättringarna för Clonezilla särskilt intressanta.
Clonezilla är ett verktyg för att skapa exakta kopior av hårddiskar och partitioner. Det används bland annat vid datorinstallationer, migrering till nya lagringsenheter och återställning av system.
Tidigare kunde det vara svårt att komma åt Ventoy-partitionen när Clonezilla hade startats från samma USB-minne.
Den nya versionen gör partitionen monterbar även under Clonezilla.
Det innebär exempelvis att ett och samma USB-minne kan innehålla både Clonezilla och filer som man behöver under arbetet, förutsatt att filerna och lagringsutrymmet är lämpliga för uppgiften.
För tekniker som ofta behöver starta datorer från externa medier kan detta minska behovet av flera olika USB-minnen.
Flera Linuxdistributioner får buggfixar
Utvecklarna har också åtgärdat kompatibilitetsproblem med vissa Linuxdistributioner.
Bland annat har startproblem med Fedora 45 Beta och Grml 2026.09 rättats.
Grml är en Debianbaserad Linuxdistribution som främst används för systemadministration, felsökning och räddningsarbete.
En annan viktig rättning gäller Ubuntu Desktop och funktionen persistence.
Normalt försvinner ändringar som görs under en vanlig Linux Live-session när datorn startas om. Med persistence kan användaren i stället spara exempelvis inställningar och filer mellan omstarterna.
I tidigare versioner av Ventoy kunde denna funktion ibland misslyckas på Ubuntu Desktop. Problemet har nu åtgärdats.
För den som använder ett portabelt Linuxsystem är detta en betydelsefull förbättring, eftersom sparade inställningar och arbetsfiler är en central del av användningsområdet.
Förbättringar för Windows och Secure Boot
Även Windowsanvändare får nytta av uppdateringen.
Ventoy 1.1.18 rättar ett problem med versionskontrollen för Secure Boot vid uppstart av Windows och Windows PE.
Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorers UEFI-system som kontrollerar att programvaran som används under uppstarten är betrodd.
Ett fel i denna kontroll kunde tidigare orsaka problem vid start från Ventoy. Den aktuella uppdateringen åtgärdar det rapporterade versionskontrollfelet.
Det betyder däremot inte att alla tänkbara Secure Boot-problem är lösta, eftersom kompatibiliteten också påverkas av datorns firmware och de avbildningar som används.
Stöd för fler specialanpassade ISO-filer
Ventoy har också fått stöd för anpassade ISO-avbildningar baserade på Syslinux.
Syslinux är en familj av startladdare som ofta förekommer i mindre Linuxsystem, installationsmiljöer och specialanpassade räddningsverktyg.
Dessutom har kompatibiliteten med den senaste utgåvan av LinuxConsole förbättrats.
För användare som bygger egna installations- och räddningsmiljöer innebär detta att Ventoy kan hantera ytterligare typer av startbara ISO-filer.
Även VentoyPlugson, projektets webbaserade konfigurationsverktyg, har förbättrats. Verktyget kontrollerar nu konfigurationsposter för Boot Conf Replace, vilket hjälper användaren att upptäcka felaktiga inställningar.
Ett USB-minne som ersätter en hel verktygslåda
Ventoys stora styrka är fortfarande enkelheten.
Ett USB-minne kan exempelvis innehålla installationsavbilder för Ubuntu, Debian och Windows tillsammans med systemverktyg som Clonezilla och Grml.
När en ny version av ett operativsystem släpps behöver användaren normalt bara ersätta ISO-filen på USB-minnet.
Det sparar tid och gör det enklare att hålla en samling installations- och serviceverktyg uppdaterad.
Ventoy 1.1.18 är framför allt en underhålls- och kompatibilitetsuppdatering, men det experimentella SteamOS-stödet och förbättringarna för Linux och Clonezilla gör versionen extra intressant för den som arbetar med datorservice, felsökning eller installation av operativsystem.
Den nya versionen finns att hämta kostnadsfritt från projektets officiella GitHub-sida.
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” släpps den 15 oktober och kommer med flera stora säkerhetsnyheter. Med Linux 7.3, en nedbantad GRUB, utökat stöd för TPM-baserad kryptering och fler komponenter skrivna i Rust vill Canonical göra Ubuntu både säkrare och mer motståndskraftigt mot framtida angrepp.
När Ubuntu 26.10, med kodnamnet Stonking Stingray, släpps den 15 oktober 2026 får användarna inte bara ett uppdaterat skrivbord och nyare programvara. Canonical har också lagt stor vikt vid säkerhet – från själva uppstarten av datorn till kryptering, firmware och nätverksinloggning.
En av de största nyheterna är att Ubuntu 26.10 kommer med Linux-kärnan 7.3. Det speciella är att versionen ännu inte väntas vara helt färdig när Ubuntu släpps. Ubuntu 26.10 kommer därför att använda en så kallad Release Candidate, alltså en nästan färdig testversion av kärnan.
Det är ovanligt, men samtidigt ett sätt för Canonical att ge användarna tillgång till den allra senaste hårdvarustödet och säkerhetsfunktionerna.
Mindre GRUB ger mindre attackyta
När en Linux-dator startar används vanligtvis programmet GRUB för att ladda operativsystemet. Eftersom GRUB körs mycket tidigt under uppstarten är säkerheten extra viktig.
I Ubuntu 26.10 introducerar Canonical därför en nedbantad och digitalt signerad version av GRUB.
Tanken är ganska enkel: ju mindre kod som finns i ett känsligt program, desto färre potentiella säkerhetshål finns det.
Den nya GRUB-versionen innehåller därför färre funktioner än tidigare och får därmed en mindre så kallad attackyta.
För datorer som använder Secure Boot innebär signeringen dessutom att systemet kan kontrollera att bootloadern verkligen kommer från en betrodd källa och inte har modifierats.
TPM-kryptering på fler datorer
Ubuntu fortsätter också utvecklingen av automatisk diskkryptering med hjälp av TPM, Trusted Platform Module.
TPM fungerar ungefär som ett elektroniskt kassaskåp inne i datorn. Det kan lagra kryptografiska nycklar och kontrollera att datorns firmware och uppstartsmiljö inte har förändrats innan krypterade data låses upp.
Ubuntu 26.10 utökar stödet för TPM-baserad kryptering till fler typer av datorer, även system där det inte finns en traditionell hårdvarubaserad root of trust.
För användaren kan det betyda att stark diskkryptering blir enklare att använda utan att man behöver skriva in en lång krypteringsnyckel vid varje uppstart.
Firmwareuppdateringar blir mindre irriterande
TPM-baserad kryptering har dock haft en nackdel.
När exempelvis BIOS eller UEFI uppdateras kan TPM uppfatta datorn som förändrad. Då kan systemet kräva att användaren skriver in en lång återställningsnyckel för att komma åt disken.
Canonical förbättrar därför fwupd, Linux-systemet för firmwareuppdateringar.
Ubuntu ska nu endast be användaren om återställningsnyckeln när firmwareuppdateringen faktiskt kan påverka de TPM-mätningar som används för att låsa upp disken.
Det betyder färre onödiga varningar och en smidigare uppdateringsprocess.
Linux 7.3 stärker säkerheten
Linux-kärnan 7.3 innehåller dessutom en rad säkerhetsförbättringar.
Flera av Linux säkerhetssystem uppdateras, bland annat:
AppArmor
SELinux
Landlock
Smack
De fungerar på olika sätt, men har ett gemensamt mål: att begränsa vad program får göra.
Om exempelvis ett program utsätts för ett säkerhetshål kan sådana mekanismer förhindra angriparen från att få tillgång till resten av systemet.
Linux 7.3 innehåller också förbättringar av TPM-drivrutinerna, säkerhetsförbättringar för filsystemet NTFS3 samt korrigeringar i Linux BPF-system.
Bland annat har BPF-verifieraren fått skydd mot situationer där information om minnespekare skulle kunna läcka genom spekulativ exekvering.
D-Bus får modernare motor
Ubuntu byter dessutom till dbus-broker som standardlösning för systemets meddelandehantering.
D-Bus används hela tiden bakom kulisserna i en Linux-dator. Program använder tekniken för att kommunicera med varandra och med systemtjänster.
dbus-broker är en modernare implementation med en mer händelsestyrd arkitektur och förbättrad hantering av resurser.
Canonical behåller samtidigt integrationen med AppArmor, vilket innebär att säkerhetsregler fortfarande kan bestämma vilka program som får kommunicera med olika systemtjänster.
Ny säkrare tidstjänst
En annan teknisk nyhet är ntpd-rs.
Det är en modern implementation av NTP-protokollet, som används för att hålla datorns klocka korrekt.
Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust, som är konstruerat för att förhindra många av de minnesfel som historiskt har orsakat säkerhetsproblem i program skrivna i exempelvis C och C++.
ntpd-rs följer med Ubuntu 26.10 men väntas bli standard först i Ubuntu 27.04.
Rust blir allt viktigare
Rust syns på flera håll i Ubuntu 26.10.
Distributionen fortsätter övergången till Rust-baserade grundverktyg, och Linux 7.3 förbättrar även stödet för Rust på PowerPC-plattformen.
Det innebär inte att Linux plötsligt lämnar C bakom sig. Linux-kärnan består fortfarande huvudsakligen av C-kod.
Men Rust används allt oftare för nya komponenter där minnessäkerhet är viktig.
Det kan minska risken för klassiska programmeringsfel som buffertöverskridningar och felaktig minneshantering.
OpenSSL 4.0 och OpenSSH 10.5
Även några av Linux viktigaste säkerhetsprogram uppdateras.
Ubuntu 26.10 får bland annat:
OpenSSL 4.0, som hanterar kryptografi och TLS-kommunikation för ett stort antal program.
OpenSSH 10.5, som används för säker fjärrinloggning på Linux-system.
För serveradministratörer och utvecklare är detta särskilt intressant eftersom båda paketen spelar en central roll i säker kommunikation över nätverk.
Hårdvarunycklar för VPN
NetworkManager får dessutom förbättrat stöd för hårdvarubaserad autentisering vid VPN-inloggning.
Det innebär att exempelvis säkerhetsnycklar kan användas för att autentisera användaren istället för – eller tillsammans med – vanliga lösenord.
För företag och organisationer kan detta ge betydligt bättre skydd mot stulna lösenord och nätfiske.
Bättre stöd för modern inloggning
Ubuntu fortsätter även utvecklingen av authd, systemet som gör det möjligt att koppla Linux-inloggning till externa identitetsleverantörer.
Ubuntu 26.10 får bland annat stöd för Microsofts flerfaktorsautentisering.
Det gör Ubuntu mer intressant i företagsmiljöer där användare redan loggar in via exempelvis Microsoftbaserade identitetssystem.
AI som fungerar utan internet
Ubuntu 26.10 får också en funktion som ligger någonstans mellan tillgänglighet och AI.
Den heter Myna och gör det möjligt att diktera text med rösten.
Till skillnad från många kommersiella röstassistenter behöver ljudet inte skickas till en molntjänst.
Taligenkänningen sker istället lokalt på datorn.
När språkmodellerna väl har installerats fungerar diktering även utan internetanslutning.
Det är positivt både för integriteten och för användare som arbetar i miljöer där internetanslutningen är begränsad.
GNOME 51 på skrivbordet
På skrivbordssidan får Ubuntu 26.10 den nya versionen GNOME 51, med kodnamnet A Coruña.
Den kommer tillsammans med en rad förbättringar av skrivbordsmiljön och de program som ingår i GNOME.
Ubuntu 26.10 blir alltså inte bara en säkerhetsuppdatering. Distributionen innehåller en ny generation av många centrala Linux-komponenter.
En Ubuntu-version för den som vill ligga i framkant
Ubuntu 26.10 är en så kallad interimversion.
Det innebär att den riktar sig mer till användare som vill ha nya funktioner och den senaste Linux-tekniken än till organisationer som prioriterar många års stabil support.
Den stora långtidssupporterade versionen är istället Ubuntu 26.04 LTS.
Ubuntu 26.10 visar samtidigt tydligt vart Canonical är på väg.
Mer kod skrivs i minnessäkra språk som Rust. Diskkryptering integreras allt djupare med TPM. Bootprocessen görs mindre och säkrare. Företagsinloggning moderniseras och även AI-funktioner byggs med större fokus på lokal behandling av data.
Det kanske inte är förändringar som syns direkt när man startar skrivbordet.
Men under ytan innebär Ubuntu 26.10 ett omfattande arbete med att göra Linux svårare att angripa – samtidigt som säkerheten ska kräva mindre arbete från användaren.
> FAKTA: UBUNTU 26.10
Version: Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray” Utgivning: 15 oktober 2026 Typ: Interimversion – inte LTS Linux-kärna: Linux 7.3 Skrivbord: GNOME 51 “A Coruña” OpenSSL: 4.0 OpenSSH: 10.5 Bootloader: Nedbantad och signerad GRUB Kryptering: Utökat stöd för TPM-baserad diskkryptering Nyheter: dbus-broker, ntpd-rs, Rust-baserade verktyg och lokal taligenkänning med Myna
OBS Studio, det fria och öppna programmet för videoinspelning och direktsändning till exempelvis YouTube och Twitch, har gått in i betatestning inför version 33. Den nya versionen förbättrar bland annat stödet för NVIDIA-teknik, spelinspelning, PipeWire och ARM64-system.
Den populära programvaran OBS Studio är på väg mot version 33. Den nya versionen har nu gått in i publik betatestning och innehåller flera större förändringar för den som spelar in video, strömmar spel eller producerar direktsändningar.
OBS Studio är fri programvara med öppen källkod och finns för Linux, Windows och macOS. Programmet används både av vanliga användare som vill spela in sin bildskärm och av professionella innehållsskapare som sänder direkt på exempelvis YouTube och Twitch.
Nyare teknik från NVIDIA
En av de större nyheterna i OBS Studio 33 är stöd för de senaste versionerna av NVIDIA Broadcast SDK.
NVIDIA Broadcast använder grafikkortets beräkningskapacitet för att behandla ljud och bild i realtid. Tekniken kan bland annat användas för att minska bakgrundsljud från en mikrofon och förbättra eller förändra kamerabilden.
OBS får dessutom stöd för NVENC på ARM64-system.
NVENC är en särskild del av vissa NVIDIA-grafikkort som kan komprimera video utan att processorn behöver göra hela arbetet. Det är särskilt användbart vid direktsändning och videoinspelning eftersom datorns vanliga processor då får mer kraft över till andra arbetsuppgifter.
Att stödet även kommer till AArch64, ofta kallat ARM64, är intressant eftersom ARM-processorer används i allt fler typer av datorer och specialbyggda system.
OBS blir bättre på att upptäcka problem
Version 33 ska också bli bättre på att tala om när något är fel.
Om en profil försöker använda en videokodare som saknas ska OBS kunna upptäcka detta. Det minskar risken för situationer där en gammal konfiguration plötsligt inte fungerar efter exempelvis byte av grafikkort eller drivrutin.
Även systemet som laddar insticksmoduler, så kallade plugins, har byggts om.
Plugins används för att lägga till funktioner som inte ingår i OBS från början. Ett mer robust system för att ladda dem kan därför få betydelse för många användare som har byggt upp avancerade OBS-installationer med flera tillägg.
Om den centrala modulen obs-transitions inte kan laddas ska programmet dessutom visa ett fel redan vid starten.
Enklare att placera saker i bilden
OBS arbetar med så kallade scener. I en scen kan exempelvis en webbkamera, ett spel, text och grafik placeras ovanpå varandra.
I OBS Studio 33 förbättras funktionen som hjälper användaren att placera dessa objekt i förhandsvisningen. När ett objekt dras nära exempelvis en kant eller ett annat objekt kan det automatiskt fästas i rätt position.
Den nya versionen får en tydligare visuell markering som visar när denna funktion aktiveras.
Även nummerfält, så kallade spinboxes, ska få ett förbättrat beteende.
Bättre inspelning av spel
OBS Studio används mycket för att spela in och direktsända datorspel.
Därför har utvecklarna förbättrat Game Capture, funktionen som försöker ansluta direkt till ett spel för att fånga dess bild.
I version 33 förbättras bland annat identifieringen av spel som körs i fullskärmsläge. Det kan minska problem där OBS inte hittar rätt program eller visar en svart bild.
På Windows justeras dessutom namnen på de olika metoder som används för Window Capture för att göra alternativen tydligare.
Förbättringar för Linux och PipeWire
Linuxanvändare får också flera förändringar.
OBS använder bland annat PipeWire för skärmdelning och inspelning i moderna Linuxmiljöer. PipeWire fungerar som en central del av Linuxsystemets hantering av ljud och video och används bland annat tillsammans med Wayland.
I OBS Studio 33 förbättras PipeWire-baserad skärminspelning.
Samtidigt sker en viktig förändring av systemkraven: Ubuntu 24.04 LTS tas bort som officiellt stödd plattform för de nya färdigbyggda paketen.
Betaversionerna erbjuds i stället bland annat för Ubuntu 26.04 LTS.
Det betyder inte nödvändigtvis att OBS omedelbart slutar fungera på Ubuntu 24.04, men användare som vill använda de officiella paketen för OBS 33 behöver räkna med ett nyare system.
Flera mindre förbättringar
OBS Studio 33 innehåller även en lång rad mindre förändringar.
Bland annat förbättras hanteringen av delade Hybrid MP4/MOV-filer, vilket används när långa inspelningar delas upp i flera filer.
Utvecklarna har också arbetat med:
ljudövervakning och dess statusikoner
kortkommandon för ljudövervakning
felaktiga skalningsupplösningar
grupper i Studio Mode
transparens vid skärminspelning i macOS
B-frame-beräkningar med AMD AMF-kodare
ljudbitrate vid inspelning med flera ljudkanaler
webbläsarkällor och OBS inbyggda webbaserade paneler
ett antal problem som tidigare kunnat få programmet att krascha.
Beta – inte avsedd för viktiga produktioner
OBS Studio 33 är fortfarande en betaversion.
Det innebär att funktionerna till stor del finns på plats, men att det fortfarande kan finnas fel som utvecklarna försöker hitta innan den slutliga versionen publiceras.
Den som använder OBS för viktiga direktsändningar, arbete eller andra situationer där programmet måste fungera stabilt bör därför fortsätta använda den stabila versionen tills OBS Studio 33 är färdig.
För den som däremot vill testa nyheterna och hjälpa till att hitta problem ger betaversionen en första möjlighet att prova nästa generation av OBS Studio.
Program: OBS Studio Version: 33 Beta Typ: Videoinspelning och direktsändning Licens: Fri och öppen källkod Plattformar: Linux, Windows och macOS Nyheter: Nyare NVIDIA Broadcast SDK, NVENC för ARM64, förbättrad Game Capture och bättre PipeWire-stöd Linux: Färdigbyggda betapaket finns för Ubuntu 26.04 LTS Status: Betaversion – inte rekommenderad för produktionsmiljö
Canonical har släppt den fjärde och sista utvecklingsbilden av Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray”. Snapshot 4 ger en tidig bild av hur höstens Ubuntu-version kommer att se ut och levereras med Linux 7.2. Den färdiga versionen planeras däremot att få den ännu nyare Linux-kärnan 7.3.
Ubuntu 26.10 närmar sig nu den viktiga betafasen. Den 17 september publicerade Ubuntu Release Team Snapshot 4, som enligt utvecklarna ligger mycket nära de installationsbilder som ska användas för betaversionen den 24 september.
Den färdiga Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026.
Vad är egentligen en Snapshot?
Under utvecklingen av Ubuntu byggs nya installationsbilder kontinuerligt. De dagliga versionerna kan förändras från dag till dag och är framför allt avsedda för utvecklare och testare.
En Snapshot fungerar i stället som en slags frusen ögonblicksbild av utvecklingen.
Det gör det enklare att installera exakt samma version på flera datorer, testa programvara och rapportera fel mot ett bestämt systemläge.
Canonical beskriver Snapshot-versionerna som testmaterial snarare än färdiga produkter. Snapshot 4 bör därför inte användas som operativsystem på en viktig arbetsdator.
För den som vill prova Ubuntu 26.10 är en virtuell maskin, exempelvis med VirtualBox, GNOME Boxes eller KVM, ett betydligt säkrare alternativ.
Linux 7.2 finns med – men 7.3 är målet
En av de viktigaste komponenterna i Snapshot 4 är Linux 7.2.
Linux-kärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat processor, minne, lagring, USB-enheter, nätverk och grafikhårdvara.
En nyare Linux-kärna betyder därför ofta bättre stöd för ny hårdvara och uppdaterade drivrutiner.
Canonical hade ursprungligen valt Linux 7.2 som kärna för Ubuntu 26.10, men ändrade planerna i början av september. Målet är nu att den slutliga Ubuntu 26.10 ska använda Linux 7.3.
Det innebär alltså att Snapshot 4 inte nödvändigtvis visar exakt vilken kärna den färdiga Ubuntu-versionen kommer att använda.
Ubuntu 26.10 ska bli enklare att installera
Canonical arbetar också med att förenkla själva installationen och den första starten av systemet.
Tanken är att en ny användare ska behöva fatta färre tekniska beslut innan datorn går att använda. Samtidigt ska mer avancerade funktioner fortfarande finnas tillgängliga för dem som behöver dem.
Det passar in i Canonicals långsiktiga arbete där Ubuntu 26.10 även fungerar som ett utvecklingssteg på vägen mot nästa stora LTS-generation.
App Center ska bry sig mindre om paketformat
Ett annat intressant projekt är ett mer paketoberoende App Center.
I Linux kan program distribueras på flera olika sätt. Ubuntu använder bland annat traditionella DEB-paket och Snap-paket.
För en erfaren Linux-användare är skillnaden ofta viktig, men för en ny användare kan den snarare skapa förvirring.
Canonical vill därför att programbutiken i större utsträckning ska visa själva programmet, medan tekniken bakom installationen hamnar i bakgrunden.
Sökning, kategorier, betyg och programinformation ska kunna presenteras på ett mer enhetligt sätt oavsett vilket paketformat som används. Den som vill välja paketformat själv ska fortfarande kunna göra det.
Bättre hantering av drivrutiner
Även Ubuntu-systemets hantering av drivrutiner håller på att förbättras.
Målet är bland annat tydligare information om vilka drivrutiner som finns tillgängliga och hur mogna de är. Det kan vara särskilt värdefullt för exempelvis grafikkort och annan hårdvara där flera alternativa drivrutiner kan finnas.
För vanliga användare innebär det förhoppningsvis mindre gissande när systemet erbjuder flera alternativ.
RISC-V blir allt viktigare
Ubuntu fortsätter samtidigt att satsa på RISC-V, den öppna processorarkitektur som på senare år fått allt större uppmärksamhet.
Ubuntu publicerar redan utvecklingsbilder för 64-bitars RISC-V-system, och de aktuella installationsbilderna riktar sig bland annat till maskiner som uppfyller RVA23-profilen.
RVA23 kan förenklat beskrivas som en gemensam uppsättning funktioner som moderna RISC-V-processorer förväntas ha.
Det är viktigt eftersom RISC-V tidigare har varit betydligt mer fragmenterat än exempelvis vanliga x86-datorer. En tydligare gemensam hårdvarunivå gör det lättare för Linuxdistributioner och programutvecklare att veta vilken funktionalitet de kan räkna med.
GNOME 51 och Mesa 26.2 väntas
Ubuntu 26.10 byggs också kring en ny generation av Linux skrivbordsteknik.
Den färdiga versionen väntas använda GNOME 51 som grund för skrivbordsmiljön tillsammans med Mesa 26.2, som innehåller de öppna grafikdrivrutiner som används av bland annat Intel-, AMD- och flera andra grafiklösningar.
För användaren kan uppdateringar av Mesa innebära bättre grafikprestanda, förbättrad kompatibilitet med ny hårdvara och korrigeringar för spel och andra grafikintensiva program.
Nu börjar jakten på buggar
Ubuntu 26.10 gick in i så kallad Feature Freeze den 20 augusti. Det betyder i praktiken att utvecklingen allt mer har gått från att lägga till nya funktioner till att stabilisera det som redan finns och rätta fel.
Snapshot 4 är därför särskilt intressant för den som utvecklar Linuxprogram eller vill hjälpa Ubuntu-projektet att hitta problem innan lanseringen.
Nästa stora hållpunkt är betaversionen den 24 september. Därefter följer Kernel Freeze den 1 oktober och Final Freeze den 8 oktober innan den färdiga versionen planeras till den 15 oktober.
Datorer som inte längre klarar Windows 11 eller som har fallit utanför Apples stöd behöver inte vara uttjänta. Det ideella medborgarinitiativet OKIT samlar in äldre datorer, installerar Linux och skänker dem vidare till personer som fortfarande kan ha nytta av dem. Nu har projektet öppnat sin webbplats där besökare kan se vilka datorer som finns tillgängliga.
Mängder av fullt fungerande datorer byts varje år ut eftersom de inte längre kan köra de senaste versionerna av Windows eller macOS. Hårdvaran kan fortfarande fungera, men när operativsystemet inte längre stöds blir datorn betydligt mindre attraktiv för sin tidigare ägare.
Det är sådana datorer som OKIT försöker ge ett nytt liv.
Projektet tar emot datorer som privatpersoner, företag och organisationer inte längre behöver. Tidigare data raderas, datorerna kontrolleras och de maskiner som bedöms som användbara får Linux installerat innan de skänks vidare.
Från mycket långsamma datorer till helt användbara maskiner
Den som tittar på datorerna hos OKIT ska inte förvänta sig en samling moderna premiumdatorer. Prestandan varierar kraftigt.
En del maskiner är gamla och långsamma modeller med mekaniska hårddiskar. De kan ändå fungera för enklare uppgifter som ordbehandling, e-post, internetradio och lättare webbsurfning.
Andra datorer är betydligt mer användbara och kan exempelvis vara utrustade med Core i5-processor, mer arbetsminne och SSD.
På webbplatsen finns exempelvis en äldre Acer Aspire V5-531 som uttryckligen beskrivs som mycket långsam och fortfarande använder en mekanisk hårddisk. Samtidigt finns modeller som ASUS S551LN med Core i5, 8 GB RAM och SSD.
Det är alltså viktigt att läsa beskrivningen av varje enskild dator och välja en maskin som passar det man tänker använda den till.
Linux i stället för Windows
OKIT installerar i första hand Linux Mint, Ubuntu eller Debian.
Linux Mint är normalt förstahandsvalet eftersom skrivbordsmiljön på många sätt påminner om Windows och därför brukar vara förhållandevis lätt att komma igång med för den som aldrig tidigare har använt Linux.
Om Linux Mint inte fungerar bra på den aktuella hårdvaran kan Ubuntu eller Debian användas i stället.
För en äldre dator kan detta göra stor skillnad. En maskin som inte längre är lämplig för ett modernt Windows-system kan fortfarande fungera bra för exempelvis Firefox, Google Chrome, LibreOffice, GIMP, e-post och videouppspelning.
Det betyder däremot inte att en Linuxdator automatiskt kan ersätta en Windows- eller Mac-dator i alla situationer. Program som kräver Windows eller macOS fungerar inte nödvändigtvis, och exempelvis BankID erbjuder inte någon vanlig Linuxversion för datorn. Mobilt BankID kan däremot användas tillsammans med webbtjänster som körs i webbläsaren.
Datorerna skänks bort
Grundprincipen bakom OKIT är enkel: projektet får datorer till skänks och skänker dem sedan vidare.
Datorerna säljs alltså inte.
På OKIT.se kan besökaren se vilka datorer som finns, läsa deras specifikationer och få en uppfattning om vad respektive maskin lämpar sig för. Webbplatsen befinner sig fortfarande i en uppstarts- och testfas, och reservationsfunktionen är enligt informationen på webbplatsen ännu inte helt öppnad för ordinarie utlämning.
När systemet används är tanken att den som är intresserad ska kunna paxa en dator, lämna sina kontaktuppgifter och därefter få information om hur datorn kan hämtas.
Hämtas i Västra Stockholm
Det finns dock en viktig begränsning: datorerna skickas inte över hela Sverige.
De måste hämtas på plats i Västra Stockholm, och eftersom verksamheten drivs ideellt sker utlämningen under begränsade tider. OKIT uppger att utlämningen huvudsakligen sker under helger.
Den som bor långt från Stockholm behöver därför själv kunna ordna hämtning.
Det är också bra att kontrollera vad som följer med datorn. Många av de bärbara datorerna saknar nätadapter, och batterierna kan vara slitna eftersom flera av maskinerna är 10–15 år gamla.
En gammal dator behöver inte vara elektronikskrot
OKIT visar samtidigt på ett större problem inom datorbranschen.
En dator kan vara tekniskt fungerande även om tillverkaren av operativsystemet inte längre vill eller kan stödja hårdvaran. För den som behöver spela de senaste spelen eller använda tung professionell programvara är en tio eller femton år gammal dator sällan ett realistiskt alternativ.
Men kraven är helt annorlunda för någon som främst behöver skriva dokument, läsa e-post, surfa på nätet eller titta på exempelvis SVT Play.
I sådana fall kan Linux förlänga datorns användbara livslängd betydligt.
Det är också själva grundidén bakom OKIT: en gammal dator behöver inte vara värdelös bara för att den inte längre passar Windows 11 eller den senaste versionen av macOS.
Ibland kan det räcka med ett nytt operativsystem – och gärna en SSD – för att en dator som annars hade riskerat att bli elektronikskrot ska kunna göra nytta i flera år till.
Mer information och aktuella datorer finns på OKIT.se.
> FAKTA: OKIT
Webbplats: Okit.se
Vad är OKIT?
Ett medborgarinitiativ som samlar in äldre datorer och ger dem ett nytt liv med Linux.
Vilka datorer?
Bland annat datorer som inte klarar Windows 11 eller som inte längre stöds av nya versioner av macOS.
Operativsystem:
Linux Mint, Ubuntu eller Debian. Linux Mint används ofta eftersom gränssnittet påminner om Windows.
Prestanda:
Allt från mycket långsamma äldre datorer med mekanisk hårddisk till betydligt bättre maskiner med SSD.
Pris:
Datorerna skänks bort gratis.
Utlämning:
Datorerna hämtas i Västra Stockholm under särskilda utlämningstider.
Syfte:
Att minska elektronikavfall och låta fungerande datorer fortsätta göra nytta.
Ubuntu 24.04.5 LTS har släppts med en uppdaterad HWE-stack, Linux 7.0 och Mesa 26.2. Uppdateringen ger framför allt bättre stöd för nyare hårdvara, modernare grafikdrivrutiner samt samlade säkerhets- och stabilitetsförbättringar. För den som redan kör Ubuntu 24.04 LTS behövs ingen ominstallation – vanliga systemuppdateringar räcker.
Ubuntu 24.04 LTS har fått sin femte stora underhållsuppdatering. Ubuntu 24.04.5 LTS innehåller framför allt nyare stöd för modern hårdvara, säkerhetsuppdateringar och rättningar av fel som upptäckts sedan den förra installationsutgåvan.
För den som redan använder Ubuntu 24.04 handlar det inte om ett nytt operativsystem i vanlig mening. En så kallad punktutgåva samlar helt enkelt ihop de uppdateringar som har släppts sedan den ursprungliga versionen och paketerar dem i nya installationsavbilder.
Det gör framför allt livet enklare för den som installerar Ubuntu på en ny dator. I stället för att först installera ett flera år gammalt installationsmedium och därefter ladda ned stora mängder uppdateringar får man ett system som redan från början innehåller betydligt modernare komponenter.
Linux 7.0 ger stöd för nyare hårdvara
Den största tekniska förändringen i Ubuntu 24.04.5 Desktop är den uppdaterade Hardware Enablement-stacken, vanligen förkortad HWE.
HWE är Ubuntus sätt att ge en långtidssupporterad Ubuntu-version tillgång till nyare Linuxkärnor och grafikkomponenter utan att användaren behöver byta till en helt ny Ubuntu-version.
Ubuntu 24.04 lanserades ursprungligen våren 2024, men datorhårdvaran fortsätter förstås att utvecklas. Nya processorer, grafikkort, nätverkskretsar och andra komponenter behöver ofta nyare drivrutiner än de som fanns när den ursprungliga Ubuntu-versionen släpptes.
I Ubuntu 24.04.5 har HWE-stacken uppdaterats till Linux 7.0, jämfört med Linux 6.17 i Ubuntu 24.04.4.
Det kan innebära bättre kompatibilitet med nyare datorer och kringutrustning, eftersom många av Linux drivrutiner är en del av själva kärnan.
Desktop och Server använder olika strategi
På Ubuntu Desktop används HWE normalt automatiskt. En vanlig skrivbordsinstallation av Ubuntu 24.04 kan därför successivt få nyare Linuxkärnor under LTS-versionens livstid.
Ubuntu Server arbetar mer konservativt.
Serverinstallationer fortsätter normalt att använda den ursprungliga så kallade GA-kärnan, där GA står för General Availability. För servrar kan stabilitet och förutsägbarhet vara viktigare än att snabbt få stöd för den allra senaste hårdvaran.
Den som behöver HWE även på en Ubuntu-server kan dock välja att använda den nyare kärnserien.
Mesa 26.2 ger modernare grafikstöd
Även grafiksystemet har uppdaterats. Ubuntu 24.04.5 levereras med Mesa 26.2.
Mesa är en central del av grafiksystemet i Linux och innehåller öppna implementationer av bland annat OpenGL och Vulkan samt grafikdrivrutiner för flera typer av hårdvara.
För användare med framför allt AMD- och Intel-grafik kan en ny Mesa-version innebära bättre stöd för moderna grafikkretsar, rättade grafikproblem och förbättringar i spel och andra program som använder hårdvaruaccelererad grafik.
Det är därför kombinationen av ny Linuxkärna och ny Mesa-version är särskilt viktig när en äldre LTS-version ska installeras på en relativt ny dator.
Ingen ominstallation behövs
Den som redan kör Ubuntu 24.04 LTS behöver normalt inte ladda ned Ubuntu 24.04.5 eller installera om datorn.
Det räcker att hålla den befintliga installationen uppdaterad med Ubuntus vanliga uppdateringsverktyg.
Punktutgåvan är framför allt viktig för nya installationer. Den nya installationsavbildningen innehåller redan en stor mängd säkerhetsuppdateringar, felrättningar och nyare komponenter.
Det innebär att färre uppdateringar behöver hämtas direkt efter installationen.
Även Ubuntu-varianterna uppdateras
Samtidigt med huvudversionen har flera av de officiella Ubuntu-varianterna fått motsvarande uppdaterade installationsmedia.
Bland dessa finns:
Kubuntu 24.04.5 LTS
Ubuntu Budgie 24.04.5 LTS
Ubuntu MATE 24.04.5 LTS
Lubuntu 24.04.5 LTS
Ubuntu Kylin 24.04.5 LTS
Ubuntu Studio 24.04.5 LTS
Xubuntu 24.04.5 LTS
Edubuntu 24.04.5 LTS
Ubuntu Cinnamon 24.04.5 LTS
Ubuntu Unity 24.04.5 LTS
Skillnaden mellan varianterna ligger framför allt i skrivbordsmiljö, medföljande program och målgrupp. Under ytan delar de stora delar av samma Ubuntu-system.
Varför finns punktutgåvor?
En LTS-version av Ubuntu är tänkt att kunna användas under lång tid. Problemet är att datorvärlden förändras betydligt snabbare än så.
Om Ubuntu enbart skulle behålla exakt samma Linuxkärna och grafikdrivrutiner under hela LTS-perioden skulle stödet för nya datorer gradvis bli sämre.
HWE är en kompromiss.
Själva operativsystemet kan fortsätta vara den stabila Ubuntu 24.04-serien samtidigt som de delar som ligger närmast hårdvaran kan moderniseras.
Det är en av anledningarna till att en dator tillverkad flera år efter lanseringen av Ubuntu 24.04 fortfarande kan få bra stöd utan att användaren behöver lämna LTS-versionen.
Lång supporttid
Ubuntu 24.04 LTS, med kodnamnet Noble Numbat, lanserades i april 2024.
Ubuntu Desktop, Server, Cloud och Core omfattas av fem års vanlig support räknat från den ursprungliga Ubuntu 24.04-utgåvan.
Flera av de officiella Ubuntu-varianterna har kortare ordinarie supportperioder på tre år.
För den som behöver använda systemet ännu längre finns dessutom möjlighet till utökad säkerhetssupport genom Ubuntus lösningar för Expanded Security Maintenance.
En viktig uppdatering utan stora synliga förändringar
Ubuntu 24.04.5 är alltså inte en version som förändrar hur Ubuntu ser ut eller fungerar i grunden.
Den viktigaste skillnaden finns längre ned i systemet.
Linux 7.0, Mesa 26.2 och de samlade säkerhets- och stabilitetsuppdateringarna gör framför allt Ubuntu 24.04 LTS bättre lämpat för installation på nyare datorer.
För befintliga användare är budskapet betydligt enklare: fortsätt installera de vanliga systemuppdateringarna. Någon ominstallation behövs inte.
Version: Ubuntu 24.04.5 LTS Kodnamn: Noble Numbat Typ: LTS – Long Term Support Linuxkärna: Linux 7.0 via HWE Grafik: Mesa 26.2 Föregående punktutgåva: Ubuntu 24.04.4 LTS Desktop: HWE används normalt som standard Server: GA-kärnan används normalt som standard Ominstallation: Nej, befintliga 24.04-system kan uppdateras normalt Standardunderhåll: 5 år för Ubuntu Desktop, Server, Cloud och Core
Ubuntu 26.04.1 LTS finns nu att hämta. Det är den första samlade uppdateringen av vårens Ubuntu 26.04 LTS och innehåller flera månaders säkerhetsuppdateringar och felrättningar. För den som redan använder Ubuntu 26.04 händer inget dramatiskt, men för nya installationer innebär den nya utgåvan en tryggare och mer färdig start.
En putsad version – inte ett nytt operativsystem
Versionsnumret 26.04.1 kan låta som om Canonical har lanserat ett nytt Ubuntu bara några månader efter Ubuntu 26.04. Så är det inte. Siffran efter den andra punkten visar att det handlar om en punktutgåva: en ny installationsavbildning där uppdateringar som redan har publicerats har samlats på ett ställe.
Det kan jämföras med att ett nytryck av en bok innehåller rättade stavfel och förbättrade formuleringar, men fortfarande är samma bok. Ubuntu 26.04.1 bygger vidare på Ubuntu 26.04 LTS, har samma tekniska grund och använder fortfarande Linuxkärnan 7.0.
Den stora vinsten märks vid en nyinstallation. Den som installerar från den ursprungliga ISO-filen från april behöver först installera systemet och därefter hämta flera månaders uppdateringar. Med 26.04.1 finns en stor del av dessa rättningar redan på installationsmediet. Det sparar både tid och datatrafik och minskar risken för att användaren börjar arbeta i ett ännu inte fullt uppdaterat system.
Säkerhetsuppdateringar och många små förbättringar
Ubuntu 26.04.1 innehåller säkerhetsuppdateringar som publicerades fram till och med den 25 augusti 2026. Dessutom har Canonical samlat ett stort antal rättningar för installation, skrivbordsmiljö, maskinvara, servrar och molnsystem.
På skrivbordet har bland annat krascher i filhanteraren Nautilus rättats. Problem med muspekaren, fönsterhantering, pekskärmens dra-och-släpp-funktion och inkoppling av liknande bildskärmar har också fått korrigeringar. Stödet för vissa fingeravtrycksläsare, styrplattor och ljudkretsar har förbättrats. Även LibreOffice och flera centrala GNOME-komponenter har uppdaterats med nya felrättningsversioner.
Var och en av dessa ändringar kan verka liten. Tillsammans är de ändå viktiga. Ett modernt operativsystem består av tusentals paket som ska fungera med ett mycket stort antal datorer och tillbehör. En punktutgåva handlar därför mindre om synliga nyheter och mer om att få helheten att fungera pålitligare.
Den fullständiga listan över ändringar i Ubuntu 26.04.1 är omfattande. Canonical påpekar dessutom att sammanställningen huvudsakligen omfattar paketen i main och restricted. Ytterligare uppdateringar finns i programförråden universe och multiverse.
Ubuntu 24.04-användare får vänta lite till
Den första punktutgåvan av en ny LTS-version brukar vara startskottet för den breda uppgraderingen från föregående LTS-utgåva. Många försiktiga användare och organisationer väntar medvetet till dess, eftersom de första månadernas barnsjukdomar då har hunnit rättas.
Den här gången öppnas dock inte den automatiska uppgraderingen från Ubuntu 24.04 LTS omedelbart. Enligt Canonicals lanseringsmeddelande ska uppgraderingen börja erbjudas via Uppdateringshanteraren ett par veckor efter lanseringen. Fördröjningen beror på planerade bakåtporteringar som ska rätta regressioner i en ny version av rust-coreutils.
En regression är ett fel som innebär att något som tidigare fungerade slutar fungera efter en ändring. coreutils innehåller grundläggande kommandon för bland annat filer, mappar och textbehandling. Eftersom sådana verktyg används i stora delar av systemet är det klokt att rätta problemen innan miljontals datorer erbjuds uppgraderingen.
Canonical anger att den som absolut vill uppgradera redan nu kan använda kommandot do-release-upgrade -d. För de flesta användare är det ändå rimligare att vänta tills den vanliga uppgraderingen visas automatiskt. Säkerhetskopiera alltid viktiga filer innan en större versionsuppgradering.
Redan installerat Ubuntu 26.04 behöver inte installeras om
Den som redan kör Ubuntu 26.04 LTS behöver varken hämta en ny ISO-fil eller installera om datorn. Ett fullständigt uppdaterat Ubuntu 26.04-system har redan fått samma paket och rättningar som ingår i 26.04.1.
Den nya ISO-filen är alltså främst avsedd för nya installationer, ominstallationer och skapande av uppdaterade USB-minnen. Länkar vart du hämtar Ubuntu 26.04.1 finns i Linux.se på wiki
Samtidigt har nya installationsavbildningar publicerats för flera officiella varianter, däribland Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu Budgie, Ubuntu Studio, Edubuntu, Ubuntu Kylin och Ubuntu Cinnamon. De använder andra skrivbordsmiljöer eller är anpassade för särskilda användningsområden, men delar stora delar av den tekniska grunden med Ubuntu.
LTS betyder långsiktighet
Förkortningen LTS står för Long Term Support, alltså långtidssupport. Ubuntu Desktop, Server, Cloud och Core får fem års vanligt underhåll räknat från lanseringen av Ubuntu 26.04 LTS i april 2026. Enligt de officiella versionsanteckningarna gäller den ordinarie supporten till april 2031. De officiella Ubuntu-varianterna har normalt tre års support, och längre säkerhetsunderhåll erbjuds genom Ubuntu Pro och ESM.
Ubuntu 26.04.1 är därför ingen utgåva som lockar med ett helt nytt utseende eller spektakulära funktioner. Dess värde ligger i något mindre synligt men viktigare för ett långtidssystem: en mer genomarbetad installation, färre kända fel och en stabilare grund för de kommande åren.
FAKTARUTA: Ubuntu 26.04.1 LTS
Version: Ubuntu 26.04.1 LTS ”Resolute Raccoon”
Typ: Första punktutgåvan till Ubuntu 26.04 LTS
Innehåll: Samlade säkerhetsuppdateringar, felrättningar och uppdaterade installationsfiler.
För nya installationer: Färre uppdateringar behöver hämtas direkt efter installationen.
För befintliga användare: Ingen ominstallation behövs. Ett fullt uppdaterat Ubuntu 26.04 har redan samma rättningar.
Ordinarie support: Till april 2031 för Ubuntu Desktop, Server, Cloud och Core.
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter.
När Linus Torvalds publicerade sitt meddelande i diskussionsgruppen comp.os.minix var internet fortfarande något som främst användes av universitet, forskare och teknikentusiaster. World Wide Web hade precis börjat ta form och de flesta hemdatorer var inte anslutna till något nätverk.
Torvalds berättade att han arbetade på ett fritt system för datorer med Intels 386- och 486-processorer. Han hade redan fått kommandotolken Bash och kompilatorn GCC att fungera och ville veta vilka funktioner andra användare saknade i operativsystemet Minix.
Han underströk samtidigt att projektet inte var professionellt, inte var portabelt och förmodligen aldrig skulle fungera med särskilt många typer av hårdvara.
Det visade sig vara en av datorhistoriens mindre lyckade framtidsprognoser.
Vad är egentligen Linux?
Linux beskrivs ofta som ett operativsystem, men tekniskt sett är Linux själva kärnan – den del av systemet som arbetar närmast datorns hårdvara.
Kärnan fördelar processortid, hanterar arbetsminnet, kommunicerar med hårddiskar och andra enheter samt ser till att program kan köras utan att störa varandra. Runt Linuxkärnan byggs sedan kompletta operativsystem med verktyg, skrivbordsmiljöer och program.
Sådana system kallas Linuxdistributioner. Debian, Ubuntu, Fedora, Linux Mint, Arch Linux och openSUSE är några välkända exempel.
Android använder också Linuxkärnan, även om resten av systemet skiljer sig tydligt från en traditionell Linuxdistribution för datorer.
Den öppna utvecklingsmodellen förändrade allt
En viktig förklaring till framgången är att Linux blev fri och öppen programvara. Källkoden är tillgänglig för den som vill studera, ändra och förbättra den.
Det innebär inte att utvecklingen saknar regler. Ändringar granskas noggrant innan de godkänns, och utvecklingen är uppdelad mellan tusentals personer med ansvar för olika delar av kärnan.
Modellen gör det möjligt för privatpersoner, universitet och konkurrerande företag att arbeta med samma tekniska grund. En förbättring som utvecklas för en server kan senare komma till nytta i en persondator, mobiltelefon eller inbyggd elektronisk produkt.
Linux utveckling visar att mycket stora och komplicerade tekniska projekt kan skapas genom internationellt samarbete. Företag bidrar med pengar och utvecklare, medan frivilliga rapporterar fel, skriver dokumentation och utvecklar nya funktioner.
Linux finns överallt – även när det inte syns
Många människor använder Linux varje dag utan att känna till det. Systemet finns bland annat i:
Androidtelefoner och surfplattor
webbservrar och molntjänster
trådlösa routrar och nätverksutrustning
smart-tv-apparater och digitalboxar
industriella styrsystem
bilar och annan fordonselektronik
satelliter och forskningsutrustning
praktiskt taget hela den moderna superdatorvärlden
När någon öppnar en webbsida, tittar på strömmande video eller sparar en fil i en molntjänst är sannolikheten stor att informationen någonstans på vägen behandlas av en Linuxbaserad server.
Linux har blivit särskilt viktigt där stabilitet, säkerhet och möjligheten att anpassa systemet är avgörande. En tillverkare behöver inte vänta på att ett enskilt programvaruföretag ska lägga till en funktion. Företaget kan självt förändra koden eller anlita någon som gör det.
Varför blev inte Linux lika stort på vanliga datorer?
På servrar, superdatorer och inbyggda system har Linux en mycket stark ställning. På traditionella stationära och bärbara datorer är marknadsandelen betydligt mindre.
Det beror inte nödvändigtvis på tekniska brister. Windows följer med de flesta nya persondatorer, och många användare fortsätter helt enkelt att använda det system som redan är installerat. Vissa kommersiella program och spel har dessutom länge saknat Linuxversioner.
Situationen har dock förändrats. Moderna distributioner är enklare att installera, hårdvarustödet har förbättrats och allt fler program fungerar direkt i webbläsaren. Spelplattformen Steam och kompatibilitetslagret Proton har också gjort det möjligt att köra ett stort antal Windowsspel i Linux.
För äldre datorer kan en lättare Linuxdistribution ge maskinen flera extra användbara år. Det minskar behovet av att köpa nytt och kan därmed även minska mängden elektronikavfall.
Ett operativsystem som kan kontrolleras
Linux handlar inte bara om kostnad. Fri programvara ger användaren möjlighet att undersöka vad systemet gör och att fortsätta använda eller utveckla det även om en leverantör ändrar strategi.
Det är särskilt betydelsefullt för myndigheter, företag och organisationer som vill undvika att bli helt beroende av en enda tillverkare. Öppen källkod innebär inte automatiskt att ett system är säkert, men den gör det möjligt för oberoende experter att granska koden och upptäcka problem.
Linux kan dessutom anpassas till nästan allt – från mycket små enkortsdatorer till enorma datorsystem med tusentals processorer.
Linux har två födelsedagar
Den 25 augusti firas dagen då Linus Torvalds offentliggjorde sitt projekt. Den första publikt tillgängliga versionen, Linux 0.01, publicerades däremot den 17 september 1991.
Därför förekommer båda datumen som Linux födelsedag. Den 25 augusti markerar idéns presentation för omvärlden, medan den 17 september markerar den första offentliga utgåvan.
Från studentprojekt till samhällsbärande teknik
Det mest anmärkningsvärda med Linux är kanske inte hur stort systemet har blivit, utan att utvecklingen fortfarande fortsätter enligt samma grundidé: människor och organisationer över hela världen samarbetar kring en gemensam teknisk plattform.
Det som började som ett studentprojekt för en begränsad typ av persondator har blivit en central del av det moderna informationssamhället.
Linus Torvalds trodde inte att projektet skulle bli stort och professionellt. Trettiofem år senare hjälper Linux till att driva mobiltelefoner, internetservrar, forskningssystem och världens kraftfullaste datorer.
Inte illa för något som började som ”bara en hobby”.
Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem.
När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt, och det var långt ifrån självklart hur ett komplett operativsystem baserat på Linux skulle organiseras och underhållas.
Murdock ville skapa något mer genomtänkt än en samling program som satts ihop till ett installationspaket. Hans mål var ett komplett och stabilt operativsystem som utvecklades öppet, gemensamt och i nära samarbete med användarna.
Visionen formulerades senare i det så kallade Debianmanifestet. Där beskrevs ett system som skulle följa idéerna bakom både Linux och GNU-projektet: programvaran skulle vara fri, utvecklingen öppen och projektets beslut fattas av en gemenskap snarare än av ett enskilt företag.
Vad är egentligen en Linuxdistribution?
Linux är i grunden namnet på operativsystemets kärna. Kärnan fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren kör.
För att få ett komplett operativsystem behövs dock betydligt mer. Det krävs bland annat installationsprogram, systemverktyg, skrivbordsmiljöer, drivrutiner, säkerhetsuppdateringar och program för allt från textredigering till webbsurfning.
En Linuxdistribution samlar alla dessa delar i ett sammanhängande system. Debian blev tidigt känt för att organisera programmen i så kallade paket. Pakethanteringen gör det möjligt att installera, uppdatera och ta bort program utan att användaren själv behöver leta efter och sammanställa programkoden.
Detta låter självklart i dag, men under Linux tidiga år var det en viktig teknisk och organisatorisk utmaning.
Ett digitalt bygge med tusentals delar
Ett modernt operativsystem består av ett mycket stort antal programkomponenter. Dessa utvecklas ofta av helt olika projekt och måste ändå fungera tillsammans.
När exempelvis ett centralt bibliotek uppdateras kan förändringen påverka hundratals andra program. Debians utvecklare måste därför kontrollera beroenden, rätta fel och se till att säkerhetsuppdateringar kan distribueras utan att resten av systemet slutar fungera.
Arbetet påminner om att underhålla en enorm maskin där varje kugghjul tillverkas av olika grupper runt om i världen. Debians uppgift är inte bara att samla delarna, utan också att testa att de passar ihop.
Projektet har därför fått ett starkt rykte för stabilitet. Nya funktioner införs inte enbart för att de är nya. De ska också vara tillräckligt testade för att kunna användas i ett system som förväntas fungera under lång tid.
Det är en viktig anledning till att Debian används på allt från persondatorer och servrar till molntjänster, inbyggda system och teknisk utrustning.
Grunden till en hel familj av operativsystem
Debians inflytande sträcker sig långt utanför projektets egna användare. Distributionens paketsystem och tekniska infrastruktur används som grund för en stor familj av andra Linuxdistributioner.
Ubuntu är det mest kända exemplet, och Ubuntu har i sin tur blivit grund för ytterligare distributioner. På så sätt kan tekniskt arbete som utförs inom Debian spridas vidare till miljontals datorer, även när användarna inte själva kör Debian.
Det innebär att en förbättring eller säkerhetsrättning i Debian kan få betydelse långt utanför projektets egna servrar och installationsfiler. Debian fungerar därför både som ett eget operativsystem och som en central byggsten i ett betydligt större Linuxekosystem.
Ett projekt utan en ensam ägare
En av Debians mest utmärkande egenskaper är organisationen. Distributionen styrs inte av ett enskilt kommersiellt företag. Den utvecklas huvudsakligen av frivilliga deltagare från många olika länder.
Det betyder inte att Debian saknar regler eller ledning. Projektet har utvecklat egna demokratiska processer, tekniska riktlinjer och dokument som beskriver vilka principer distributionen ska följa. Bland dessa finns Debians sociala kontrakt och riktlinjerna för fri programvara.
Modellen kan göra beslutsfattandet långsammare än i ett företag där ledningen snabbt kan bestämma riktning. Samtidigt gör den Debian mindre beroende av ett enskilt bolags ekonomi, ägare eller affärsstrategi.
Företag kan byta inriktning, köpas upp eller lägga ned produkter. Ett internationellt gemenskapsprojekt kan i stället fortsätta så länge det finns människor som vill utveckla och använda det.
Debian Day firas runt om i världen
Den 16 augusti uppmärksammas varje år som Debian Day. Lokala användargrupper arrangerar möten, föredrag, installationsaktiviteter och informella sammankomster.
Under 33-årsfirandet 2026 planeras minst 19 lokala Debianträffar på tre kontinenter. Evenemangen ger både erfarna utvecklare och nyfikna nybörjare möjlighet att träffas och utbyta kunskap.
Firandet speglar hur projektet är uppbyggt. Debian är inte bara programkod som kan hämtas från internet. Det är också ett socialt nätverk av människor som dokumenterar, översätter, testar, rapporterar fel, underhåller programpaket och hjälper andra användare.
En 33-åring som fortfarande formar Linuxvärlden
Teknikvärlden förändras snabbt. Datorarkitekturer kommer och går, nya säkerhetshot uppstår och program som en gång var självklara ersätts av nya lösningar. Trots detta har Debian behållit mycket av sin ursprungliga identitet.
Projektets betydelse ligger därför inte enbart i själva operativsystemet. Debian har också visat att en stor internationell gemenskap kan bygga och underhålla en tekniskt avancerad plattform under flera årtionden – utan att projektet behöver styras av ett enda företag.
Trettiotre år efter Ian Murdocks första tillkännagivande är Debian fortfarande under aktiv utveckling. Det är både ett praktiskt operativsystem och ett långvarigt experiment i öppet samarbete.
Och resultatet finns i dag i betydligt fler datorer, servrar och tekniska produkter än de flesta användare känner till.
En uppdatering till Linux-kärna 7.0 kan slå ut Wi-Fi – och i värsta fall orsaka kernel panic – på äldre datorer med nätverkskort från Broadcom. Ett nytt skript hjälper användare av Ubuntu 24.04 och Linux Mint att avinstallera kärnan och återgå till den fungerande versionen 6.14.
Har du en äldre MacBook, HP eller någon annan dator med ett nätverkskort från Broadcom som kör Linux? Då kan Wi-Fi sluta fungera efter en uppdatering till Linux-kärna 7.0. I värsta fall kan uppdateringen orsaka kernel panic.
Jag har gjort ett skript som avinstallerar Linux-kärna 7.0. Skriptet har testats på flera olika MacBook-modeller.
Lösningen är att avinstallera Linux-kärna 7.0 och återgå till version 6.14. Detta gäller Ubuntu 24.04. Felet verkar inte vara relevant för Ubuntu 26.04.
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026.
En ny motor under huven
Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat kommunikationen med processorn, arbetsminnet, lagringsenheterna, grafikkortet och nätverkskretsarna. När kärnan uppdateras syns därför sällan några stora förändringar på skrivbordet, men datorn kan få stöd för komponenter som tidigare fungerade dåligt – eller inte alls.
Det är ungefär som att behålla samma bil, men byta ut delar av motorn och elsystemet. Instrumentpanelen ser likadan ut, samtidigt som tekniken under huven blir modernare.
Ubuntu 24.04 LTS lanserades i april 2024 och bygger i sin ursprungliga form på Linux 6.8. Nu visar Ubuntus officiella paketarkiv att HWE-paketet för Ubuntu 24.04 har flyttats till Linux 7.0.
HWE håller en LTS-version modern
Förkortningen HWE står för Hardware Enablement, ungefär ”aktivering av hårdvarustöd”. Systemet finns för att lösa ett grundläggande problem med långtidsstödda Linuxdistributioner: operativsystemet ska vara stabilt i flera år, medan ny datorhårdvara lanseras hela tiden.
I stället för att tvinga användaren att byta hela Ubuntu-versionen hämtar Canonical nyare kärnor och delar av grafikstacken från senare Ubuntu-utgåvor. På så sätt kan Ubuntu 24.04 fortsätta vara en stabil LTS-version, men ändå lära sig att hantera nyare hårdvara.
En ny kärna kan bland annat innehålla:
drivrutiner för nyare processorer och styrkretsar,
förbättrat stöd för Wi-Fi, Bluetooth och nätverkskort,
uppdateringar för AMD-, Intel- och Nvidia-grafik,
bättre energihantering och viloläge på bärbara datorer,
korrigeringar för lagring, USB-enheter och annan kringutrustning.
Det betyder inte att varje dator automatiskt blir snabbare. Den största nyttan märks vanligen på relativt ny hårdvara eller på datorer där en tidigare kärna har haft problem med någon komponent.
Ubuntu 24.04.5 kommer den 27 augusti
Linux 7.0 blir en central del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som enligt Ubuntus utgivningsplan ska släppas den 27 augusti 2026. Den nya punktutgåvan väntas även få en uppdaterad grafikstack med Mesa 26.
En punktutgåva är framför allt ett nytt och uppdaterat installationsmedium. Den samlar alla rättningar, säkerhetsuppdateringar och hårdvaruförbättringar som har tillkommit sedan den föregående installationsavbilden skapades. Den som installerar Ubuntu 24.04 på en ny dator efter den 27 augusti slipper därför börja med en gammal kärna och därefter hämta en stor mängd uppdateringar.
För den som redan kör Ubuntu 24.04 är 24.04.5 däremot ingen ny Ubuntu-version som måste installeras om från början. Samma innehåll levereras successivt genom den vanliga uppdateringsfunktionen. Ubuntu 24.04.4 använde Linux 6.17 i HWE-spåret; Linux 7.0 tar nu över som nästa steg i den rullande modellen. Canonical beskriver HWE-spåret som en fortlöpande uppdateringsmodell.
Alla installationer byter inte kärna automatiskt
Vanliga skrivbordsinstallationer av Ubuntu 24.04 följer normalt HWE-spåret och bör därför få Linux 7.0 som en vanlig systemuppdatering. Serverinstallationer ligger däremot normalt kvar på den ursprungliga GA-kärnan, Linux 6.8, om administratören inte aktivt väljer HWE. Vissa datorer kan dessutom använda ett separat OEM-spår med kärnor som är anpassade för den aktuella modellen.
Den installerade kärnan kontrolleras med:
uname -r
En fullt uppdaterad HWE-installation ska efter omstart visa ett versionsnummer som börjar med 7.0. Om datorn fortfarande använder en äldre kärna kan det bero på att uppdateringen ännu inte har nått den valda spegelservern, att HWE-paketet inte är installerat eller att datorn följer ett annat kärnspår.
Så installerar du uppdateringen
På en vanlig Ubuntu-dator räcker det normalt att använda Programuppdateraren. Samma sak kan göras i terminalen:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
Om systemet inte redan följer HWE-spåret kan det installeras manuellt med det paket som Canonical anger för Ubuntu 24.04:
Det är klokt att säkerhetskopiera viktiga filer innan ett större kärnbyte, särskilt på arbetsdatorer och servrar med specialdrivrutiner. Äldre kärnor bör inte raderas omedelbart. Om den nya kärnan orsakar problem går det då ofta att välja den föregående versionen under ”Avancerade alternativ” i GRUB-menyn.
Inte samma sak som Ubuntu 26.04
Trots att Linux 7.0 kommer från Ubuntu 26.04 LTS förblir datorn på Ubuntu 24.04. Skrivbordsmiljön, programversionerna och den grundläggande systemmiljön byts inte ut på samma sätt som vid en full versionsuppgradering. HWE uppdaterar främst de delar som krävs för hårdvarustöd.
Ubuntu 24.04 LTS får ordinarie säkerhetsunderhåll till den 31 maj 2029, enligt de officiella versionsanteckningarna. Det finns därför ingen brådska att lämna 24.04 enbart för att 26.04 har släppts. Den vanliga uppgraderingen mellan LTS-versionerna erbjuds först efter den första punktutgåvan av Ubuntu 26.04, enligt Canonicals uppgraderingsdokumentation.
En försiktig modernisering
Linux 7.0 ger Ubuntu 24.04 LTS en teknisk förnyelse utan att ändra det välbekanta systemet ovanpå. För användare med nya datorer kan uppdateringen innebära bättre drivrutiner och färre kompatibilitetsproblem. På äldre, redan välfungerande maskiner blir skillnaden ofta mindre märkbar, men säkerhetsrättningar och framtida hårdvarustöd gör ändå uppdateringen viktig.
Det är själva idén med HWE: att låta en stabil långtidsversion åldras långsammare i en värld där datorhårdvaran fortsätter att utvecklas.
> FAKTA: Ubuntu 24.04.5 LTS
Distribution: Ubuntu 24.04 LTS – Noble Numbat
Ny kärna: Linux 7.0 HWE
Punktutgåva: Ubuntu 24.04.5 LTS
Planerat utgivningsdatum: 27 augusti 2026
Grafikstack: Mesa 26
Syfte: Bättre stöd för nyare datorhårdvara
Ordinarie stöd: Till den 31 maj 2029
Ominstallation krävs: Nej
> Uppdatera systemet:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
> Kontrollera kärnversionen:
uname -r
Ubuntu 24.04 förblir Ubuntu 24.04 efter uppdateringen.
HWE uppdaterar främst kärnan och hårdvarustödet – det är inte en
fullständig uppgradering till Ubuntu 26.04.
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet.
Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och uppges ha introducerats redan i Linux 2.6.25, som lanserades våren 2008.
Det innebär att felet har kunnat följa med genom nästan två decennier av utveckling, trots att miljontals rader kod har granskats, ändrats och förbättrats under tiden.
Vad är SCTP?
SCTP står för Stream Control Transmission Protocol och är, precis som TCP och UDP, ett protokoll för att överföra information över nätverk.
En viktig skillnad är att SCTP kan använda flera nätverksadresser inom samma anslutning. Om en server har flera nätverkskort eller internetförbindelser kan trafiken fortsätta över en annan väg om den första slutar fungera. Funktionen används bland annat inom telekommunikation och andra system där hög tillgänglighet är viktig.
SCTP kan dessutom lägga till och ta bort IP-adresser medan en anslutning pågår. Det är just i denna dynamiska adresshantering som SCTPhantom finns.
En borttagen nätverksväg som fortfarande används
Linuxkärnan håller reda på de olika nätverksvägar som hör till en SCTP-anslutning. Sårbarheten gör det möjligt att skicka en särskilt konstruerad serie SCTP-kommandon som först tar bort en sådan nätverksväg och därefter försöker använda den igen.
Problemet är att kärnan fortfarande har kvar en pekare till det borttagna objektet.
Det kan jämföras med att ett företag river en byggnad men glömmer att ta bort adressen ur sitt register. När samma mark senare används till något annat fortsätter företagets personal att skicka instruktioner till den gamla adressen. Instruktionerna riskerar då att påverka något helt annat än det ursprungligen var tänkt.
Inom programmering kallas detta för use-after-free. Ett område i minnet har frigjorts, men programmet fortsätter ändå att använda en gammal hänvisning till området.
I ett vanligt program kan ett sådant fel leda till att programmet kraschar. När felet finns i operativsystemets kärna blir konsekvenserna betydligt allvarligare. Kärnan har tillgång till hela datorns minne, all hårdvara och samtliga användarkonton.
En angripare som lyckas kontrollera hur det frigjorda minnet återanvänds kan därför i vissa fall manipulera kärnan och ge sin egen process högsta möjliga behörighet: root.
Fungerade på flera Linuxdistributioner
Forskarna vid Tencents Zhuque Lab lyckades utnyttja sårbarheten och erhålla rootåtkomst på flera olika system. Bland de testade miljöerna fanns:
Debian 13 med Linux 6.12.95
Ubuntu 24.04 med Linux 6.8.0-134
Rocky Linux 9 och RHEL 9-baserade system med leverantörens 5.14-kärna
ett OpenCloudOS-baserat system med Linux 6.6.119
en testmiljö med Linux 7.2-rc2
Resultaten visar att sårbarheten inte är begränsad till en enskild Linuxdistribution eller kärngeneration.
Det betyder däremot inte att vem som helst kan angripa samtliga Linuxdatorer direkt över internet. För den demonstrerade lokala attacken måste angriparen redan kunna köra kod på datorn eller i en miljö som har tillgång till den sårbara SCTP-funktionen.
Därför kan en container inte alltid skydda värddatorn
En container kan se ut som en separat dator, men den använder i själva verket samma Linuxkärna som värdsystemet. Tekniker som namnrymder, Linux capabilities och seccomp begränsar vad processerna i containern får göra, men det finns ingen separat kärna mellan containern och värddatorn.
Om en angripare hittar ett exploaterbart fel i själva kärnan kan gränsen mellan containern och värdsystemet därför kringgås.
Tencent genomförde åtta försök att utnyttja SCTPhantom från en container. I sex av försöken fick forskarna rootåtkomst på värddatorn. De två misslyckade försöken stannade vid minneshanteringen utan att krascha kärnan.
Testcontainern använde en standardskapad seccomp-profil och hade varken CAP_NET_ADMIN eller CAP_SYS_ADMIN, två kraftfulla rättigheter som normalt inte bör ges till okända containrar.
Resultatet innebär dock inte att alla Linuxcontainrar automatiskt går att bryta sig ur. Risken påverkas bland annat av:
om SCTP finns installerat och kan aktiveras
vilka typer av nätverkssocklar containern får skapa
hur användarnamnrymder är konfigurerade
containerns seccomp-regler
tilldelade Linux capabilities
säkerhetssystem som AppArmor och SELinux
Containerns körmiljö, version och exakta konfiguration påverkar alltså om attacken över huvud taget är möjlig.
En liten rättning stoppar ett komplicerat angrepp
Det intressanta med SCTPhantom är skillnaden mellan sårbarhetens komplexitet och rättningens storlek.
Attacken kräver avancerad manipulation av kärnans minne. Själva programfelet kan däremot stoppas genom en relativt liten ändring: Linuxkärnan tillåts inte längre ta bort den SCTP-transport som fortfarande används för att behandla det aktuella ASCONF-meddelandet.
Därmed uppstår inte längre den kvarlämnade pekare som attacken bygger på.
Enligt Linuxkärnans CVE-information är de första korrigerade versionerna i berörda stabila utvecklingsgrenar:
Linux 6.6.148
Linux 6.12.101
Linux 6.18.42
Linux 7.1.6
Linux 7.2-rc5 i huvudgrenen
Linuxdistributioner använder emellertid ofta egna kärnpaket. En leverantör kan flytta över säkerhetsrättningen till en äldre kärna utan att ändra kärnans huvudsakliga versionsnummer. Därför går det inte alltid att avgöra om en dator är skyddad genom att enbart kontrollera resultatet från uname -r.
Debian 13 ”Trixie” fick exempelvis rättningen genom säkerhetskärnan 6.12.101-1. Vid publiceringen markerade Debians säkerhetsspårare fortfarande de dåvarande kärnpaketen för Debian 12 och Debian 11 som sårbara.
Vad bör Linuxanvändare göra?
Det viktigaste är att installera de säkerhetsuppdateringar som tillhandahålls av den aktuella Linuxdistributionen och därefter starta om datorn så att den nya kärnan verkligen används.
Administratörer bör särskilt kontrollera servrar där flera användare kan köra program, system som kör containrar och miljöer där opålitlig kod behandlas.
Om SCTP inte används kan avstängning av SCTP-modulen minska angreppsytan i väntan på en uppdatering. Det bör dock ses som en tillfällig skyddsåtgärd och inte som en ersättning för att installera en korrigerad kärna.
SCTPhantom visar samtidigt varför även gammal och till synes stabil kod behöver fortsätta granskas. Ett litet misstag i minneshanteringen kan ligga dolt i närmare två decennier – och förvandlas från en bortglömd pekare till en huvudnyckel för hela systemet.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Moxnox 1.0 debuts as an experimental open-source OS combining Windows NT-inspired architecture, POSIX compatibility, and native Btrfs support. The post Moxnox 1.0 Released as a Windows NT-Inspired Open-Source OS appeared first on Linux Today.
Learn how to use HTTPie, a user-friendly curl alternative for testing REST APIs, sending HTTP requests, and handling JSON responses on Linux. The post HTTPie – A Modern Curl Alternative to Test REST APIs in Linux appeared first on Linux Today.
Firefox 160 enters beta testing with new browser features, performance improvements, and updates ahead of Mozilla's next stable release. The post Mozilla Firefox 160 Enters Public Beta Testing, Here’s What to Expect appeared first on Linux Today.
Stalwart 1.0 reaches its first stable release, offering an open-source mail server with integrated email protocols, security, and administration tools. The post Stalwart 1.0 Open-Source Mail Server Reaches Its First Stable Release appeared first on Linux Today.
OpenKrisp beta offers local noise reduction for microphones and incoming call audio, helping Linux users improve voice clarity without cloud processing. The post Openkrisp Beta: Local Noise Reduction for Microphone and Incoming Call Audio appeared first on Linux Today.
EarA 0.5.0 brings Nothing and CMF earbud controls to Linux, offering a desktop interface for managing compatible wireless earbuds. The post EarA 0.5.0 Brings Nothing and CMF Earbud Controls to Linux appeared first on Linux Today.
A new study reveals AI image generation and video editing dominate creative AI searches across the US, with New York leading per capita interest. The post Survey Says! AI Images and Video Lead AI Creative Searches appeared first on Linux Today.
Explore Panfrost's adoption of Kraid and what the change means for open-source graphics drivers, GPU development, and Linux performance. The post Panfrost is now using Kraid! appeared first on Linux Today.
Learn how to use Waypipe to run remote Wayland applications on Linux over SSH, with practical setup instructions and performance tips. The post Waypipe – Running Remote Wayland Applications on Linux appeared first on Linux Today.
Mojo 1.2 introduces pattern matching, expands GPU math support, and speeds up compilation for improved AI and high-performance computing. The post Mojo 1.2 Programming Language Adds Pattern Matching, Improves GPU Support appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En tunn och stilren bärbar dator från ASUS med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, snabb SSD-lagring och separat NVIDIA-grafikkort. ASUS S551LB tillhör tillverkarens Ultrabook-serie och är konstruerad för att kombinera ett relativt tunt format med användbar prestanda för vardagligt datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U, en tvåkärnig processor med fyra trådar från Intels […]
En kraftfullare ThinkPad från Lenovo med fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne och en rymlig SSD på 480 GB. Lenovo ThinkPad Edge E540 är en robust bärbar dator med 15,6-tumsskärm som passar för både vardagliga uppgifter och lite mer avancerat datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta […]
En mångsidig bärbar dator från Lenovo med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne och snabb SSD-lagring. Lenovo Z50-70 är en bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och multimedia. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U-processor, 8 GB DDR3-arbetsminne och en 240 GB SSD från Kingston. SSD-enheten gör att […]
En smidig och lättanvänd bärbar dator från Lenovo med 14-tumsskärm, fyrkärnig Intel-processor och snabb SSD-lagring. Lenovo IdeaPad S130-14IGM är en kompakt bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en fyrkärnig Intel Pentium Silver N5000-processor, 4 GB DDR4-arbetsminne och en snabb 256 GB NVMe SSD. […]
En klassisk MacBook Pro från Apple med aluminiumchassi och 13,3-tumsskärm. Datorn är från 2009 och har en Intel Core 2 Duo-processor på 2,26 GHz, 4 GB arbetsminne och en hårddisk på 160 GB. Datorn levereras med Ubuntu 24.04 LTS, ett modernt Linuxbaserat operativsystem som fortfarande får säkerhetsuppdateringar. Det innebär att datorn kan fortsätta användas utan […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
The Document Foundation har släppt LibreOffice 26.2.7, den sjunde och sista underhållsuppdateringen i 26.2-serien. Versionen innehåller ett tjugotal felrättningar, förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office, stöd för Web Query-filer i Calc och en uppdaterad Python-tolk. Samtidigt närmar sig slutet för versionsseriens underhåll. LibreOffice 26.2.7 – sista uppdateringen innan versionsserien pensioneras Den 3 november 2026 presenterade The…
Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar. Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på…
Mozilla har släppt Firefox 159, en uppdatering som framför allt innehåller välkomna förbättringar för Linuxanvändare. Irriterande problem med Wayland och AMD-grafik har rättats, samtidigt som webbläsaren får smartare flikhantering, enklare åtkomst till lösenord och möjligheten att bevaka förändringar på webbsidor. Firefox är en av få större webbläsare som fortfarande bygger på en egen webbläsarmotor. Med…
OBS Studio 33 släppt – bättre skärminspelning, smartare ljudhantering och stora förändringar under huven Det populära inspelnings- och streamingprogrammet OBS Studio har kommit i version 33. Den nya versionen bjuder på förbättrad hantering av ljud och video, modernare stöd för NVIDIA teknik, smidigare arbete med bildkällor och en omfattande förändring av hur tillägg hanteras. För…
Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och…
Linux har fått en ny kärna. Den 18 oktober 2026 släpptes Linux 7.3, med förbättringar som kan göra allt från vanliga datorer till stora servrar effektivare. Bland nyheterna finns smartare fördelning av processorkraft, ett ovanligt filsystem som vägrar samarbeta och bättre stöd för modern hårdvara. Linux utvecklas ständigt, även om förändringarna sällan märks direkt på…
Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig. Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den…
Linuxvärlden står inför en spännande förändring. Canonical, företaget bakom Ubuntu, har presenterat officiella skrivbordsavbilder för processorarkitekturen RISC-V. Med Ubuntu 26.10, som planeras att släppas den 15 oktober 2026, blir det möjligt att köra en fullständig Ubuntu-skrivbordsmiljö på en ny generation datorer med öppet definierade processorarkitekturer. Vad är RISC-V och varför är det intressant? De flesta…
Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar. Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare…
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” släpps den 15 oktober och kommer med flera stora säkerhetsnyheter. Med Linux 7.3, en nedbantad GRUB, utökat stöd för TPM-baserad kryptering och fler komponenter skrivna i Rust vill Canonical göra Ubuntu både säkrare och mer motståndskraftigt mot framtida angrepp. När Ubuntu 26.10, med kodnamnet Stonking Stingray, släpps den 15 oktober 2026…
OBS Studio, det fria och öppna programmet för videoinspelning och direktsändning till exempelvis YouTube och Twitch, har gått in i betatestning inför version 33. Den nya versionen förbättrar bland annat stödet för NVIDIA-teknik, spelinspelning, PipeWire och ARM64-system. Den populära programvaran OBS Studio är på väg mot version 33. Den nya versionen har nu gått in…
Canonical har släppt den fjärde och sista utvecklingsbilden av Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray”. Snapshot 4 ger en tidig bild av hur höstens Ubuntu-version kommer att se ut och levereras med Linux 7.2. Den färdiga versionen planeras däremot att få den ännu nyare Linux-kärnan 7.3. Ubuntu 26.10 närmar sig nu den viktiga betafasen. Den 17 september…
Datorer som inte längre klarar Windows 11 eller som har fallit utanför Apples stöd behöver inte vara uttjänta. Det ideella medborgarinitiativet OKIT samlar in äldre datorer, installerar Linux och skänker dem vidare till personer som fortfarande kan ha nytta av dem. Nu har projektet öppnat sin webbplats där besökare kan se vilka datorer som finns…
Ubuntu 24.04.5 LTS har släppts med en uppdaterad HWE-stack, Linux 7.0 och Mesa 26.2. Uppdateringen ger framför allt bättre stöd för nyare hårdvara, modernare grafikdrivrutiner samt samlade säkerhets- och stabilitetsförbättringar. För den som redan kör Ubuntu 24.04 LTS behövs ingen ominstallation – vanliga systemuppdateringar räcker. Ubuntu 24.04 LTS har fått sin femte stora underhållsuppdatering. Ubuntu…
Ubuntu 26.04.1 LTS finns nu att hämta. Det är den första samlade uppdateringen av vårens Ubuntu 26.04 LTS och innehåller flera månaders säkerhetsuppdateringar och felrättningar. För den som redan använder Ubuntu 26.04 händer inget dramatiskt, men för nya installationer innebär den nya utgåvan en tryggare och mer färdig start. En putsad version – inte ett…
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter. När Linus Torvalds publicerade sitt…
Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem. När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt,…
En uppdatering till Linux-kärna 7.0 kan slå ut Wi-Fi – och i värsta fall orsaka kernel panic – på äldre datorer med nätverkskort från Broadcom. Ett nytt skript hjälper användare av Ubuntu 24.04 och Linux Mint att avinstallera kärnan och återgå till den fungerande versionen 6.14. Har du en äldre MacBook, HP eller någon annan…
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026. En ny motor under huven Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter…
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet. Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och…
