HP EliteBook 8460p är en gammal företagsdator som sedan länge passerat bäst före-datum för Windows-världen. Men ur ett Linux-perspektiv finns det fortfarande liv kvar i den kantiga och robusta maskinen. Med SSD och Debian installerat klarar den enklare vardagssysslor som webbsurf, textarbete och streaming – och visar att äldre datorer inte alltid behöver hamna på skroten.
Linux.se brukar regelbundet testa hårdvara som folk annars skickar till skroten. Vi bedömer datorerna ur ett Linux-perspektiv och tittar på om de fortfarande går att använda på ett vettigt sätt.
Nu har turen kommit till HP EliteBook 8460p. Just vårt exemplar är utrustat med en andra generationens Intel Core i5. Det är en dator som inte klarar kraven för Windows 11, men som fortfarande kan vara intressant för Linux.
Hittar man en sådan här dator på loppis bör den inte kosta mer än cirka 300 kronor.
HP EliteBook 8460p har en rejäl byggkvalitet. Den påminner nästan om en Volvo 240: kantig, fyrkantig, stor och ganska klumpig – men samtidigt robust och pålitlig. Det är ingen tunn och elegant ultrabook, utan en arbetsmaskin från en tid då bärbara datorer byggdes för att tåla en del.
Skärmen är däremot inget att skryta med. Den här modellen är inte utrustad med Full HD-skärm, utan har en upplösning på 1366 × 768 pixlar. Just vårt exemplar är däremot uppgraderat med SSD, vilket gör stor skillnad för hur snabb datorn känns i praktiken.
Vi försökte först starta datorn med Ubuntu 24.04, men maskinen startade om sig och vägrade att komma igång ordentligt. Därefter installerade vi Debian 13.5, och det fungerade alldeles utmärkt. Skillnaden mellan Ubuntu och Debian är inte särskilt stor för en vanlig användare, men i det här fallet visade sig Debian fungera bättre på den här äldre hårdvaran.
Tangentbordet är helt okej att skriva på. Däremot saknar modellen vanligt bakgrundsbelyst tangentbord. I stället har HP valt en lite udda lösning: bredvid webbkameran sitter en liten lampa som kan fällas ut och lysa ner över tangentbordet.
Prestandan räcker fortfarande för enklare vardagsanvändning. Datorn klarar att streama SVT Play i Firefox utan problem, vilket gör den fullt användbar som enkel surfdator, skrivmaskin eller Linux-testmaskin.
Sammanfattningsvis är HP EliteBook 8460p ingen modern dator, men med SSD och Linux kan den fortfarande göra nytta. För rätt pris kan den vara ett bra exempel på hur äldre företagsdatorer kan få ett andra liv i stället för att hamna på skroten.
Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem.
Linuxkärnan fortsätter att utvecklas i hög takt. Med version 7.1 får världens kanske viktigaste öppna kärna en rad förbättringar som märks både för vanliga användare, systemadministratörer och utvecklare. Det handlar om allt från bättre stöd för moderna processorer och lagringsenheter till förbättrad säkerhet och snabbare filsystem.
Linux är själva hjärtat i operativsystem som Android, Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux, Linux Mint och många andra distributioner. Kärnan ansvarar för kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. När du öppnar en fil, ansluter ett USB-minne, använder nätverket eller startar ett program är Linuxkärnan inblandad i bakgrunden.
Med Linux 7.1 får kärnan flera tekniska förbättringar som gör systemet mer modernt, effektivt och säkert.
Ny NTFS-hantering med bättre skrivstöd
En av de största nyheterna i Linux 7.1 är en ny implementation av NTFS-filsystemet. NTFS är det filsystem som länge har använts i Windows, och stöd för NTFS är därför viktigt för alla som vill läsa och skriva till Windows-diskar från Linux.
Den nya NTFS-lösningen har varit under utveckling i flera år och innehåller fullt skrivstöd. Det betyder att Linux bättre kan hantera filer på NTFS-formaterade diskar, inte bara läsa dem. För användare som ofta flyttar filer mellan Windows och Linux kan detta bli en märkbar förbättring.
Den nya implementationen använder modernare teknik i Linuxkärnan, bland annat delayed allocation, iomap och folio-integration. Det låter kanske avancerat, men i praktiken handlar det om att filskrivning kan bli snabbare, stabilare och mer effektiv. Till detta kommer även en ny uppsättning användarverktyg, kallad ntfsprogs-plus.
Starkare säkerhet med Landlock
Linux 7.1 innehåller också en förbättring av Landlock, ett säkerhetssystem i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt.
Den nya versionen inför en ny åtkomsträtt för pathname UNIX domain sockets. UNIX domain sockets används ofta för kommunikation mellan program på samma system. Genom att kunna styra åtkomst även på detta område får utvecklare och systemadministratörer bättre möjlighet att bygga säkrare miljöer.
Detta är särskilt viktigt i en tid då fler program körs isolerat, till exempel i containrar, sandlådor och olika typer av begränsade körmiljöer.
Bättre energihantering för moderna datorer
Linux 7.1 innehåller förbättringar i drivrutinerna amd-pstate och intel_idle. Dessa delar av kärnan har betydelse för hur processorer från AMD och Intel hanterar strömförbrukning och vilolägen.
För bärbara datorer kan sådana förbättringar innebära bättre batteritid, lägre värmeutveckling och tystare drift. För servrar kan effektivare energihantering minska strömförbrukningen, vilket är viktigt både ekonomiskt och miljömässigt.
Förbättringar för exFAT, CIFS, Ceph och andra filsystem
Linux 7.1 innehåller även förbättringar för flera andra filsystem.
exFAT får stöd för att förallokera kluster utan att först nollställa dem. Det kan minska fragmentering och göra filhanteringen effektivare, särskilt på USB-minnen, minneskort och externa diskar.
CIFS-klienten, som används för att komma åt Windows- och Samba-delningar, får stöd för O_TMPFILE. Det gör det möjligt att skapa temporära filer på ett säkrare och mer flexibelt sätt.
Ceph, som ofta används i större lagringskluster, får ny infrastruktur för att samla in och rapportera I/O-statistik per subvolym. Det är framför allt intressant för driftmiljöer där man behöver övervaka prestanda och belastning noggrant.
Även EXT4 och F2FS får förbättringar. EXT4 är fortfarande ett av de vanligaste filsystemen på Linux, medan F2FS ofta används på flashbaserad lagring.
Nya möjligheter för BPF och io_uring
Linux 7.1 fortsätter också utvecklingen av BPF och io_uring, två tekniker som blivit allt viktigare i moderna Linuxsystem.
BPF används bland annat för avancerad nätverksfiltrering, övervakning, säkerhet och prestandaanalys. I Linux 7.1 tillkommer bland annat stöd för fsession på IBM System/390-arkitekturen.
io_uring är ett modernt gränssnitt för snabbare in- och utmatning. Det används för att göra fil- och nätverksoperationer mer effektiva. Med BPF-stöd i io_uring öppnas nya möjligheter för avancerad kontroll och optimering direkt i kärnan.
Förbättringar för lagring och blockenheter
Den användarbaserade blockdrivrutinen ublk får en ny funktion för zero-copy-I/O via flaggan UBLK_F_SHMEM_ZC. Zero-copy innebär att data kan flyttas mer effektivt utan onödiga kopieringar i minnet. Det kan ge bättre prestanda i vissa typer av lagringslösningar.
Linux 7.1 lägger också till stöd för att generera och verifiera T10 protection information på filsystemsnivå. Det är en teknik som används för att upptäcka datakorruption och öka tillförlitligheten i lagringssystem.
Dessutom byggs stödet för TCG Storage Opal SSC Single User Mode ut i sed-opal-gränssnittet. Det är relevant för självkrypterande lagringsenheter och säker hantering av diskar.
Mer hårdvarustöd
Som vanligt innehåller en ny Linuxkärna också mängder av nytt och förbättrat hårdvarustöd.
Linux 7.1 aktiverar Intels Flexible Return and Event Delivery, FRED, som standard. Detta är en modern funktion i Intel-processorer som förändrar hur vissa typer av händelser och övergångar hanteras i processorn.
Kärnan får även stöd för CPU Memory Latency PMU på NVIDIA Tegra410-systemkretsar. Det är främst intressant för inbyggda system och utvecklare som arbetar nära hårdvaran.
USB- och Thunderbolt-drivrutinerna får också förbättringar. Det gäller bland annat stöd för nya USB-strömförsörjningsdrivrutiner, uppdateringar av dwc3-drivrutinen och utökat stöd för ny hårdvara.
Grafikdrivrutinerna för AMDGPU och Intel i915 förbättras också, vilket är viktigt för både skrivbordsanvändare och bärbara datorer.
Nätverk, ljud och systemprestanda
Utöver de stora nyheterna innehåller Linux 7.1 många mindre förbättringar i nätverksstacken, ljudsystemet och olika kärnkomponenter.
Den typen av ändringar märks kanske inte direkt i form av en ny knapp eller funktion i skrivbordsmiljön, men de bidrar till att Linux fungerar bättre över tid. Bättre nätverkskod kan ge stabilare uppkopplingar. Bättre ljudstöd kan innebära att fler ljudkretsar fungerar direkt. Förbättrad schemaläggning och I/O-hantering kan ge ett mer responsivt system.
Ska man uppgradera direkt?
Den som är tekniskt intresserad kan hämta Linux 7.1 direkt från Linus Torvalds git-träd eller från kernel.org och kompilera kärnan själv.
För de flesta användare är det däremot klokare att vänta tills den nya kärnan kommer via den egna Linuxdistributionens vanliga uppdateringar. Distributioner som Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux och openSUSE testar och paketerar kärnor på olika sätt. Genom att vänta på distributionens version minskar risken för problem med drivrutiner, moduler och systemintegration.
För vanliga skrivbordsanvändare är alltså rådet enkelt: vänta på att din distribution erbjuder Linux 7.1 i sina stabila förråd.
Linux fortsätter framåt
Linux 7.1 är ingen revolution som förändrar allt över en natt. Det är snarare ännu ett steg i den långsamma men kraftfulla utveckling som gjort Linux till en grundpelare i allt från mobiltelefoner och routrar till superdatorer, servrar och vanliga persondatorer.
De stora nyheterna – bättre NTFS-stöd, starkare Landlock-säkerhet, effektivare energihantering och utökat hårdvarustöd – visar att Linux fortsätter att anpassa sig till moderna behov.
För användaren betyder det i slutändan ett stabilare, säkrare och mer framtidssäkert system. För utvecklare och systemadministratörer innebär det fler verktyg, bättre kontroll och större möjligheter att bygga robusta lösningar.
Linux 7.1 är därför inte bara ännu en versionssiffra. Det är ett tecken på att den öppna kärnan fortsätter att utvecklas i takt med hårdvaran, säkerhetskraven och användarnas behov.
När Microsofts äldre Secure Boot-certifikat från 2011 löper ut behöver Linuxvärlden ta nästa steg i övergången till en nyare signeringskedja. För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden, men för Linuxdistributioner, installationsmedia och äldre datorer kan den bli avgörande. I grunden handlar det om något så enkelt – och viktigt – som att datorn måste lita på rätt nyckel för att Linux ska kunna starta säkert.
En gammal digital nyckel från Microsoft är på väg att gå ut. Det låter kanske som en teknisk detalj för firmware-utvecklare, men förändringen berör stora delar av Linux-världen. Orsaken är Secure Boot – den säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att rätt programvara startar när datorn slås på.
I juni löper Microsofts äldre UEFI CA-certifikat från 2011 ut. Det certifikatet har under många år varit en viktig del av kedjan som gör att Linuxdistributioner kan starta på datorer där Secure Boot är aktiverat. Nu behöver Linuxdistributionerna stegvis flytta över till den nyare Microsoft UEFI CA från 2023.
För vanliga användare innebär detta oftast ingen dramatik. En dator som startar Linux med Secure Boot i dag bör normalt fortsätta att starta även efter att det gamla certifikatet gått ut. Men övergången är ändå viktig, särskilt för nya installationsmedier, räddningsskivor, dual boot-system och äldre datorer.
Vad är Secure Boot?
Secure Boot är en säkerhetsfunktion i UEFI, den moderna ersättaren till det gamla BIOS-systemet. När datorn startar kontrollerar firmware att den första delen av startkedjan är signerad med en betrodd digital nyckel.
Man kan jämföra det med en dörrvakt vid datorns entré. Dörrvakten släpper bara in program som kan visa upp rätt legitimation. Om startprogrammet är signerat med en nyckel som datorn litar på får det fortsätta. Om inte, stoppas uppstarten.
Syftet är att hindra skadlig kod från att lägga sig tidigt i startprocessen, innan operativsystemet ens har hunnit laddas. Sådan kod kan annars vara mycket svår att upptäcka.
Varför fungerar Windows enklare?
På de flesta vanliga PC-datorer finns Microsofts Secure Boot-nycklar redan inlagda från fabrik. Det gör att Windows kan starta utan extra krångel, eftersom datorns firmware redan litar på Microsofts signering.
Linux har däremot ett annat problem. De flesta Linuxdistributioner är inte direkt betrodda av datorns firmware. Tillverkaren av datorn har normalt inte lagt in nycklar för Ubuntu, Fedora, Debian, Linux Mint eller andra distributioner.
För att lösa detta använder många Linuxdistributioner ett litet program som heter shim.
Shim – den lilla länken mellan Microsoft och Linux
Shim är en liten första startladdare som fungerar som en bro mellan datorns Secure Boot-system och Linuxdistributionens egna nycklar.
Så här fungerar det förenklat:
Datorns firmware litar på Microsofts nyckel.
Microsoft har signerat Linuxdistributionens shim.
Firmware startar shim eftersom signaturen är betrodd.
Shim kontrollerar sedan nästa steg, till exempel GRUB och Linuxkärnan.
GRUB och kärnan kan därefter starta Linux på ett säkert sätt.
På detta sätt kan Linux starta på datorer där Secure Boot är aktiverat, utan att varje enskild datortillverkare behöver lägga in nycklar för varje Linuxdistribution.
Vad händer när 2011-certifikatet går ut?
Det viktiga att förstå är att ett utgånget certifikat inte automatiskt betyder att allt slutar fungera. Certifikatet tas inte magiskt bort ur datorns firmware bara för att datumet passerar. Redan signerade och betrodda startladdare bör därför i många fall fortsätta fungera.
Det betyder att en befintlig Linuxinstallation, som redan fungerar med Secure Boot, normalt inte bör sluta starta enbart på grund av certifikatets utgångsdatum.
Problemen kan i stället uppstå i samband med övergången till den nya signeringskedjan. Nya installationsavbilder, nya versioner av shim, återställningsmedia och vissa äldre datorer kan behöva uppdaterade Secure Boot-databaser för att känna igen den nya Microsoft UEFI CA från 2023.
Varför kan det ändå bli problem?
Secure Boot bygger på en kedja av förtroende. Varje länk måste lita på nästa länk. Om datorns firmware inte känner igen den nyckel som har använts för att signera shim, stoppas processen redan i början.
Då spelar det ingen roll att Linuxkärnan eller GRUB är korrekt installerade. Om första länken i kedjan inte godkänns kommer datorn inte vidare.
Särskilt känsliga situationer kan vara:
Äldre datorer med föråldrade Secure Boot-databaser.
Nya Linuxinstallationsmedier som använder den nya 2023-signeringen.
Dual boot-system med både Windows och Linux.
Räddnings-USB och installationsstickor som inte har uppdaterats.
System där användaren manuellt har ändrat Secure Boot-nycklar.
Datorer där den gamla 2011-nyckeln tas bort för tidigt.
Det sista är särskilt viktigt. Att manuellt ta bort gamla nycklar ur Secure Boot-systemet kan göra att tidigare fungerande Linuxinstallationer inte längre startar.
Vad behöver Linuxdistributionerna göra?
Linuxdistributionerna behöver se till att deras shim-versioner signeras på rätt sätt för framtiden. Det innebär att de måste anpassa sig till Microsofts nyare UEFI CA från 2023 och se till att installationsmedia, uppdateringspaket och dokumentation följer med i övergången.
För stora distributioner som Ubuntu, Fedora, Debian, SUSE och andra är detta en viktig infrastrukturell förändring. Det handlar inte om en ny funktion som användaren direkt ser, utan om att själva startkedjan ska fortsätta fungera på moderna datorer.
Det är lite som att byta låssystem i ett stort hus. De flesta märker ingenting om bytet görs rätt, men om nycklarna inte passar kan någon plötsligt stå utanför dörren.
Vad bör vanliga användare göra?
För de flesta användare är rådet enkelt: håll systemet uppdaterat.
Installera uppdateringar från din Linuxdistribution.
Uppdatera shim-paket när distributionen erbjuder det.
Installera firmware- och UEFI-uppdateringar från datortillverkaren när sådana finns.
Använd nya installationsavbilder från distributionens officiella webbplats.
Undvik att manuellt ändra Secure Boot-nycklar om du inte vet exakt vad du gör.
Det är också klokt att inte använda gamla installationsstickor i flera år. Om du ska installera Linux på en ny dator med Secure Boot aktiverat bör du ladda ner en aktuell ISO-fil från distributionens officiella webbplats.
Secure Boot är inte bara ett Windows-problem
Det här visar också hur beroende Linuxvärlden fortfarande är av Microsofts roll i PC-ekosystemet. Även om Linux är ett fristående och öppet operativsystem måste det ofta passera genom en Microsoft-signerad startkedja för att fungera smidigt på vanliga konsumentdatorer med Secure Boot.
Det betyder inte att Linux är osäkert eller underordnat Windows. Det betyder snarare att PC-plattformen historiskt har standardiserats kring Microsofts nycklar, eftersom Windows dominerar marknaden.
Linuxdistributionerna har därför byggt praktiska lösningar för att fungera inom detta system. Shim är en sådan lösning.
Ingen panik – men en viktig övergång
Att Microsofts UEFI CA från 2011 löper ut är inte en katastrof. Det betyder inte att Linuxdatorer plötsligt slutar starta över en natt. Men det är en viktig övergång som Linuxdistributioner, hårdvarutillverkare och systemadministratörer behöver hantera på rätt sätt.
För användaren är det viktigaste att inte göra förhastade ändringar i Secure Boot-inställningarna. Låt distributionens uppdateringar sköta övergången, använd aktuella installationsmedier och se till att firmware hålls uppdaterad.
Secure Boot handlar i grunden om förtroende. När en gammal nyckel går ut måste en ny ta vid. Om kedjan hålls obruten kommer Linux fortsätta starta precis som tidigare – bara med en modernare grund för framtidens säkra uppstarter.
Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att startprogrammen är betrodda innan operativsystemet får starta.
Många Linuxdistributioner använder ett litet program som heter shim. Det fungerar som en bro mellan datorns firmware, Microsofts Secure Boot-nycklar och Linuxdistributionens egna nycklar.
Microsofts äldre UEFI CA-certifikat från 2011 löper ut, vilket gör att Linuxdistributioner behöver gå över till den nyare signeringskedjan från 2023 för framtida stöd.
Påverkar: Linuxinstallationer med Secure Boot aktiverat.
Viktig del: shim, GRUB och Linuxkärnan.
Risk: äldre installationsmedia och datorer med föråldrade Secure Boot-nycklar.
Råd: håll Linux, firmware och installationsmedia uppdaterade.
Undvik: att manuellt ändra Secure Boot-nycklar om du inte vet exakt vad du gör.
Debian 12 “Bookworm” går nu in i långtidsstöd och får säkerhetsuppdateringar fram till sommaren 2028. Det betyder att användare inte behöver överge systemet direkt, men också att tiden är inne att börja planera för en uppgradering till Debian 13 “Trixie”.
Debian 12 “Bookworm” är inte färdigt för pension än. Tvärtom går den populära Linuxdistributionen nu in i nästa fas av sitt liv: långtidsstöd, eller LTS. Det betyder att servrar, arbetsstationer och andra system som fortfarande kör Debian 12 kan fortsätta få viktiga säkerhetsuppdateringar fram till den 30 juni 2028.
Debian 12 släpptes den 10 juni 2023 och har sedan dess varit en stabil grund för allt från webbservrar och företagsmiljöer till hemmadatorer och enklare Linuxinstallationer. När en Debianversion har varit ute i ungefär tre år tar den ordinarie säkerhetssupporten slut. Men det betyder inte att systemet omedelbart blir osäkert eller oanvändbart.
I stället går Debian 12 nu in i Long Term Support, den fas där utvalda paket fortsätter att få säkerhetsfixar under ytterligare två år. För användare innebär det en viktig respit: man får mer tid att planera en uppgradering till Debian 13 “Trixie”, utan att behöva stressa fram ett byte över en natt.
Vad betyder LTS egentligen?
LTS står för Long Term Support, alltså långtidsstöd. Det är en vanlig modell i Linuxvärlden, särskilt för system som används i servermiljöer, företag, skolor och organisationer där stabilitet ofta är viktigare än att alltid ha de allra senaste programversionerna.
Man kan jämföra det med en bil som inte längre är den senaste årsmodellen, men som fortfarande får viktiga säkerhetsåtgärder och reservdelar. Den fungerar fortfarande, men tillverkaren lägger inte längre lika mycket kraft på att förbättra eller vidareutveckla den.
För Debian 12 innebär LTS att säkerhetsuppdateringar fortsätter, men inte med samma omfattning som under den ordinarie supportperioden. Alla paket omfattas inte nödvändigtvis, och alla hårdvaruarkitekturer stöds inte lika länge. Därför bör den som använder Debian 12 i produktion kontrollera att just de paket och den hårdvara som används fortfarande omfattas.
Debian 12 är nu oldstable
När Debian 13 “Trixie” blev den nya stabila versionen flyttades Debian 12 till rollen som oldstable. Det är Debians namn på den tidigare stabila versionen.
Det låter kanske som om systemet är föråldrat, men i Debianvärlden är oldstable inget skällsord. Många servrar kör medvetet oldstable under en period, eftersom miljön är vältestad, känd och ofta mycket stabil. För verksamheter där driftsäkerhet är viktigare än nya funktioner kan det vara ett rimligt val.
Samtidigt är det viktigt att förstå skillnaden mellan stabilitet och framtidssäkerhet. Debian 12 kan fortsätta vara ett bra val under övergångsperioden, men det bör inte ses som en lösning som kan skjutas upp hur länge som helst.
Vad bör användare göra nu?
För vanliga användare finns det ingen anledning till panik. Debian 12 kommer att fortsätta få säkerhetsstöd under LTS-perioden. Men det är klokt att börja planera för nästa steg.
Den som kör Debian 12 på en stationär dator kan fundera på när det passar att uppgradera till Debian 13. För en privat dator är det ofta ganska odramatiskt, särskilt om man har säkerhetskopior och inte är beroende av ovanlig programvara.
För servrar och företag är planeringen viktigare. Där bör man först kontrollera vilka tjänster som körs, vilka paket som är kritiska och om all programvara fungerar bra i Debian 13. Det är också klokt att testa uppgraderingen i en separat miljö innan man gör den på en skarp server.
LTS är en säkerhetslina – inte en ursäkt att vänta för evigt
Debian LTS är mycket värdefullt eftersom det ger användare mer tid. Men det är inte samma sak som full ordinarie support. Under LTS-perioden är fokus främst säkerhet, inte nya funktioner eller bred problemlösning för alla paket.
Därför bör LTS ses som en säkerhetslina, inte som en permanent parkeringsplats. Den som ansvarar för system bör använda tiden fram till 2028 för att planera, testa och genomföra en uppgradering.
Efter den 30 juni 2028 når Debian 12 sitt verkliga slutdatum. Då upphör det vanliga säkerhetsstödet från Debianprojektet. System som fortfarande kör Debian 12 efter det datumet riskerar att bli sårbara om nya säkerhetshål upptäcks.
En del av Debians styrka
Debians tydliga livscykel är en av anledningarna till att distributionen är så uppskattad. Användare vet ungefär hur länge en version kommer att underhållas, och det gör det lättare att planera långsiktigt.
För många är Debian inte det mest spektakulära Linuxsystemet. Det är inte alltid först med det senaste skrivbordet, den nyaste kärnan eller de allra färskaste programmen. Men Debian har byggt sitt rykte på något annat: förutsägbarhet, stabilitet och ett stort ekosystem av fri programvara.
Att Debian 12 nu går in i LTS visar just detta. En version som släpptes 2023 får säkerhetsstöd ända till mitten av 2028. För användare som värdesätter långsiktighet är det en viktig styrka.
Sammanfattning
Debian 12 “Bookworm” är inte längre Debians huvudsakliga stabila version, men den är fortfarande långt ifrån död. Genom LTS får den fortsatt säkerhetsstöd till den 30 juni 2028.
För hemanvändare betyder det att det finns gott om tid att uppgradera i lugn och ro. För företag, skolor och serveradministratörer betyder det att man bör börja planera övergången till Debian 13 redan nu.
Debian 12 kan alltså fortsätta användas ett tag till, men framtiden heter Debian 13 “Trixie”.
Status: Debian 12 är nu oldstable och går in i LTS-fasen.
LTS betyder: Long Term Support, eller långtidsstöd. Det innebär att systemet fortsätter att få viktiga säkerhetsuppdateringar under en längre period.
Säkerhetsstöd till: 30 juni 2028
Viktigt att veta: LTS är inte samma sak som full ordinarie support. Alla paket och arkitekturer omfattas inte nödvändigtvis, så användare bör kontrollera att deras system fortfarande stöds.
Nästa steg: Planera för uppgradering till Debian 13 “Trixie” innan LTS-perioden tar slut.
En allvarlig sårbarhet i Linux-kärnans brandväggskod kan låta en vanlig lokal användare få root-rättigheter och i vissa fall bryta sig ut ur en container. Felet, CVE-2026-23111, är redan rättat i Linux-kärnan, men fungerande exploitkod finns nu offentligt dokumenterad. Administratörer bör därför uppdatera kernelpaketen och starta om berörda system snarast.
Säkerhetsforskare har publicerat en detaljerad och fungerande exploit för en allvarlig sårbarhet i Linux-kärnan. Felet gör det möjligt för en lokal användare utan administratörsrättigheter att höja sina behörigheter till root och i vissa fall bryta sig ut ur en container.
Sårbarheten har fått beteckningen CVE-2026-23111 och finns i kärnans kod för nf_tables, den moderna delen av Linux brandväggssystem som används av nftables. Felet är en så kallad use-after-free, där minne används efter att det redan har frigjorts. Den typen av buggar kan i värsta fall utnyttjas för att ta kontroll över körningen i kärnan.
Problemet åtgärdades i Linux-kärnans huvudkod den 5 februari 2026. Trots det har säkerhetsforskare nu publicerat tekniska genomgångar som visar exakt hur sårbarheten kan utnyttjas. Exodus Intelligence publicerade sin detaljerade analys den 8 juni 2026, men redan i april släppte FuzzingLabs en egen reproduktion av felet.
Enligt beskrivningarna berodde sårbarheten på ett mycket litet programmeringsfel: en felvänd kontroll i nf_tables. Den färdiga korrigeringen i upstream-kärnan bestod i praktiken av en enda rad kod.
Ubuntu klassar sårbarheten som CVSS 7.8, vilket motsvarar hög allvarlighetsgrad.
Kräver lokal åtkomst
Sårbarheten kan inte utnyttjas direkt över nätet. En angripare måste redan ha någon form av lokal åtkomst till systemet, till exempel genom ett kapat användarkonto, ett sårbart programkonto eller en komprometterad container.
Det som gör buggen särskilt farlig är kombinationen av nf_tables och unprivileged user namespaces. User namespaces är en Linux-funktion som gör att en vanlig användare kan agera som root inne i en isolerad miljö. Funktionen används bland annat av containers och sandbox-lösningar, men har också återkommande varit en väg in till känslig kärnkod.
På många Linux-installationer, särskilt skrivbordssystem och vissa servermiljöer, är den här kombinationen aktiverad som standard.
Fungerande root-exploits finns publicerade
Exodus-forskaren Oliver Sieber, som hittade buggen redan i början av 2025, har visat hur sårbarheten kan kedjas till full lokal root-åtkomst. Exploiten utlöser use-after-free-felet, tar sig förbi flera av Linux-kärnans inbyggda minnesskydd och kapar därefter körningen för att ge angriparen root-rättigheter.
Exploiten demonstrerades på bland annat:
Debian Bookworm
Debian Trixie
Ubuntu 22.04 LTS
Ubuntu 24.04 LTS
FuzzingLabs har dessutom reproducerat buggen på RHEL 10 inför Pwn2Own Berlin 2026 och byggt en egen root-exploit med en annan teknisk metod.
Det innebär att tekniken nu är dokumenterad för flera av de största Linux-familjerna: Debian, Ubuntu och Red Hat-baserade system.
Alla sårbara kärnor bör uppdateras
Eftersom felet finns i Linux huvudkod kan alla distributioner som har levererat en sårbar kärna vara påverkade, förutsatt att nf_tables och unprivileged user namespaces är aktiverade.
Det viktigaste rådet är enkelt:
Uppdatera kärnan och starta om systemet.
En kerneluppdatering skyddar inte fullt ut förrän datorn eller servern faktiskt har startats om och kör den nya kärnan.
Ubuntu har enligt uppgifterna rättningar för 22.04 LTS, 24.04 LTS och 25.10. Debian har rättat felet i Bookworm och Trixie, samt tagit fram en 6.1-backport för Bullseye LTS. Även Red Hat, SUSE och Amazon Linux följer sårbarheten i sina respektive säkerhetskanaler.
Eftersom versionsnumren varierar mellan distributioner bör administratörer kontrollera den egna distributionens säkerhetsmeddelanden och se till att rätt kernelpaket är installerat.
Tillfällig skyddsåtgärd: begränsa user namespaces
För system där uppdatering inte kan göras omedelbart kan det vara klokt att se över om vanliga användare verkligen behöver kunna skapa egna user namespaces.
Att begränsa eller stänga av unprivileged user namespaces kan stoppa just den här angreppsvägen i många miljöer. Det kan dock påverka program som använder sandboxning eller containers, till exempel vissa webbläsare, Flatpak, rootless Podman eller andra isoleringslösningar.
Det är därför en skyddsåtgärd som bör testas innan den införs brett.
Del av en större våg av lokala Linux-sårbarheter
CVE-2026-23111 kommer samtidigt som flera andra lokala root-sårbarheter i Linux har uppmärksammats. Under den senaste tiden har säkerhetsforskare lyft fram bland annat Copy Fail, Dirty Frag, Fragnesia, DirtyDecrypt och en äldre ptrace-sårbarhet som kan läsa /etc/shadow och köra kommandon som root.
Detaljerna skiljer sig åt, men mönstret är detsamma: en angripare som först får en begränsad lokal åtkomst kan i många fall ta steget vidare till full kontroll över systemet.
Säkerhetsföretaget Synacktiv har i en genomgång kopplat ökningen av lokala Linux-exploits till bland annat AI-stödd sårbarhetsforskning och snabbare analys av säkerhetspatchar. När en patch väl publiceras kan angripare jämföra ändringen med äldre kod och snabbare förstå hur felet kan utnyttjas.
Inga kända attacker i det vilda
Det finns i nuläget inga offentliga rapporter om att CVE-2026-23111 används aktivt i attacker, och ingen känd hotaktör har kopplats till sårbarheten.
Men exploitkod har varit offentlig sedan april, och en ännu mer detaljerad teknisk genomgång publicerades i juni. Det innebär att organisationer inte bör vänta med att uppdatera.
För administratörer är prioriteringen tydlig: börja med system där okända eller mindre betrodda användare kan köra kod, där containers används, eller där tjänster kan ge en angripare ett första lokalt fotfäste.
En lokal sårbarhet är inte ofarlig bara för att den saknar fjärrangrepp. I praktiken är just den här typen av buggar ofta nästa steg efter ett intrång.
Påverkar: Linux-system där sårbar kärna, nf_tables och unprivileged user namespaces används
Risk: Lokal användare kan höja sina rättigheter till root och i vissa fall bryta sig ut ur en container
Allvarlighet: Ubuntu klassar felet som CVSS 7.8, vilket motsvarar hög allvarlighetsgrad
Patchad upstream: 5 februari 2026
Publika exploits: Tekniska genomgångar och fungerande exploits har publicerats av bland annat Exodus Intelligence och FuzzingLabs
Rekommendation: Uppdatera kärnan och starta om systemet. För system som inte kan uppdateras direkt kan det vara aktuellt att begränsa unprivileged user namespaces, men detta bör testas eftersom det kan påverka containers, Flatpak, rootless Podman och vissa sandboxade program.
Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för bara några år sedan.
Linux har länge varit ett nischat operativsystem bland PC-spelare. Men de senaste åren har något hänt. Tack vare Steam Deck, SteamOS och Valves satsning på Proton har Linux gått från att vara ett alternativ för entusiaster till att bli ett seriöst spelplattform för många användare.
Därför väckte det stor uppmärksamhet när Linux i mars 2026 nådde hela 5,33 procent i Valves Steam Hardware & Software Survey. Det var en historisk milstolpe. För första gången låg Linux tydligt över femprocentsgränsen på Steam.
Men glädjen blev kortvarig. I maj 2026 hade Linux fallit tillbaka till 3,99 procent.
En tillbakagång – men ingen katastrof
Vid första anblick kan raset låta dramatiskt. Linux gick från rekordnivån 5,33 procent i mars till 3,99 procent i maj. Det innebär en minskning med 1,34 procentenheter på bara två månader.
Samtidigt är 3,99 procent fortfarande en stark siffra historiskt sett. Under lång tid låg Linux kring en till två procent på Steam. Att Linux nu fortfarande ligger nära fyra procent visar att spel på Linux har vuxit kraftigt jämfört med tidigare år.
Det är alltså inte troligt att en stor mängd spelare plötsligt har övergett Linux. En rimligare förklaring är att marsresultatet var ovanligt högt och påverkades av hur urvalet i undersökningen såg ut just den månaden.
Windows dominerar fortfarande
Windows fortsätter att vara det helt dominerande operativsystemet bland Steam-användare. I maj 2026 ökade Windows till 93,85 procent, vilket är en uppgång med 0,38 procentenheter.
macOS ökade också något och nådde 2,16 procent. Linux hamnade alltså på 3,99 procent och ligger därmed fortfarande klart före macOS bland Steam-användare.
Det är intressant, eftersom macOS länge har varit ett mer välkänt konsumentoperativsystem än Linux. På just spelmarknaden har Linux däremot fått en starkare position, mycket tack vare Valves arbete.
Steam Deck har förändrat bilden av Linux
En viktig förklaring till Linux ökade synlighet är Steam Deck. Valves handhållna spelkonsol kör SteamOS, som bygger på Arch Linux. För användaren märks det kanske inte alltid att systemet är Linuxbaserat, men tekniskt sett är det en stor framgång för Linux som spelplattform.
Steam Deck har visat att Linux kan erbjuda en enkel och smidig spelupplevelse, utan att användaren behöver konfigurera allt manuellt. Det är en stor skillnad jämfört med äldre tider, då Linuxspelande ofta krävde mycket felsökning.
Med Proton kan många Windows-spel köras direkt på Linux via Steam. Det har gjort att spelbiblioteket på Linux blivit mycket större än tidigare.
Arch leder bland Linux-distributionerna
I Valves majundersökning är Arch den största Linux-distributionen på Steam med 0,35 procent. Därefter följer Linux Mint 22.3 med 0,31 procent, Ubuntu Core 24 med 0,14 procent och Ubuntu 24.04 LTS med 0,11 procent.
Andra distributioner som Nobara, Debian, EndeavourOS, Fedora och Manjaro ligger under 0,1 procent vardera.
Att Arch ligger högt är inte särskilt överraskande. SteamOS bygger på Arch, och många teknikintresserade Linuxspelare använder också Arch eller Arch-baserade system. Linux Mint och Ubuntu är däremot populära bland användare som vill ha en mer traditionell och lättanvänd skrivbordsmiljö.
Varför varierar siffrorna så mycket?
Valves Steam-undersökning är frivillig och anonym. Det betyder att den inte är en exakt folkräkning av alla Steam-användare. Resultaten påverkas av vilka användare som får frågan och vilka som väljer att delta.
Därför kan siffrorna svänga från månad till månad. Om många Steam Deck-användare deltog i mars kan Linux ha blivit överrepresenterat. Om färre deltog i maj kan andelen ha fallit tillbaka.
Det kan också finnas tekniska faktorer. Valve kan till exempel ändra hur vissa system identifieras eller klassificeras. Små förändringar i mätmetoden kan få ganska stora effekter när man tittar på mindre operativsystem som Linux och macOS.
Marsrekordet var troligen en tillfällig topp
Linux har vuxit långsamt men stadigt på Steam. Det tog flera år att gå från cirka en procent till två procent. Att sedan snabbt hoppa upp till över fem procent var därför ovanligt.
Det gör marsresultatet extra intressant, men också misstänkt som långsiktig nivå. Majsiffran på 3,99 procent passar bättre in i den mer långsamma tillväxtkurvan.
Med andra ord: Linux har inte nödvändigtvis backat i praktiken. Det kan snarare vara så att marsmätningen låg ovanligt högt, medan majresultatet ligger närmare den verkliga nivån.
Linux är fortfarande starkare än tidigare
Trots nedgången är bilden positiv för Linux. Plattformen ligger fortfarande långt över de nivåer som var vanliga för några år sedan. Den ligger också före macOS på Steam, vilket visar att Linux har fått en verklig roll inom PC-spel.
Steam Deck, Proton och bättre drivrutiner har förändrat spelmarknaden. Linux är inte längre bara något för entusiaster som vill experimentera. För många fungerar det nu som ett praktiskt och användbart spelsystem.
Slutsats
Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam i maj 2026, men det betyder inte att utvecklingen har vänt. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam-undersökningen kan vara från månad till månad.
Den stora bilden är fortfarande att Linux har vuxit kraftigt som spelplattform. Att Linux nu ligger nära fyra procent på Steam, och samtidigt över macOS, är ett tydligt tecken på att Valves långsiktiga satsning har gett resultat.
Femprocentsgränsen kan ha varit en tillfällig topp den här gången. Men Linux är närmare än någonsin att bli ett etablerat alternativ även för vanliga spelare.
Största Linux-distributionen på Steam: Arch Linux, 0,35 procent
Andra större Linux-distributioner: Linux Mint 22.3, Ubuntu Core 24 och Ubuntu 24.04 LTS
Viktig orsak till Linux framgång: Steam Deck, SteamOS och Proton.
Sammanfattning: Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam,
men ligger fortfarande klart högre än för några år sedan och är fortsatt större än macOS
bland Steam-användare.
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.
I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.
Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.
Varför bygga en låst skrivdator?
En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.
En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.
Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.
Ett minimalt system i botten
Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.
En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.
Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.
Automatisk start av LibreOffice Writer
När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.
Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.
LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.
Filer sparas bara tillfälligt
En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.
Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.
Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.
Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren
En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.
Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.
På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.
Ett administratörskonto för underhåll
För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.
Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.
Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.
Svenskt språkstöd är viktigt
För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.
Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.
När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.
Fördelar med lösningen
Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.
En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.
Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.
Begränsningar att känna till
En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.
Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.
Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.
En modern skrivmaskin
Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.
Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.
I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.
Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg
Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.
När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:
Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.
Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:
Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.
Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.
Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.
För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:
dpkg-reconfigure locales
Markera:
sv_SE.UTF-8 UTF-8
Sätt sedan svenska som standardspråk:
update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:
Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk
Ställ in:
Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config
cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
Sätt rätt ägare på mallkatalogen:
chown -R root:root /etc/skel-skrivare
Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:
Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.
När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:
systemctl status prepare-skrivare-home.service
Kontrollera att LightDM är aktivt:
systemctl status lightdm
Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
Testa att nätet är spärrat för användaren:
su - skrivare
ping 8.8.8.8
Ping ska inte fungera för användaren skrivare.
Starta sedan om datorn:
reboot
Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.
Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
Läs eventuella felmeddelanden:
cat /home/skrivare/.xsession-errors
Kontrollera LightDM-loggen:
journalctl -u lightdm -b --no-pager
Kontrollera om LibreOffice körs:
ps aux | grep libreoffice
När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.
Teknisk faktaruta
System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026.
En första titt på nästa Ubuntu
Ubuntu 26.10, med det färgstarka kodnamnet ”Stonking Stingray”, har nu tagit sina första offentliga steg. Canonical har släppt de första så kallade snapshot-avbilderna, alltså tidiga testversioner av operativsystemet som längre fram ska bli nästa stora Ubuntu-version efter Ubuntu 26.04 LTS.
Inte ett färdigt system ännu
För den vanliga användaren kan det låta som att Ubuntu 26.10 redan är färdigt, men så är det inte. Det här är snarare en tidig byggarbetsplats än ett färdigt hus. Grunden är lagd, men väggarna ska justeras, elen ska dras och inredningen är långt ifrån klar.
Vad är en snapshot-version?
En snapshot-version är till för utvecklare, testare och nyfikna entusiaster som vill se hur nästa version av Ubuntu växer fram. Den används för att hitta fel, testa nya programversioner och upptäcka problem innan den färdiga versionen når vanliga användare.
Bygger på Ubuntu 26.04 LTS
Ubuntu 26.10 bygger i detta tidiga skede till stor del på Ubuntu 26.04 LTS, som släpptes den 23 april 2026. Det är vanligt i början av en ny utvecklingscykel. Man tar den senaste stabila versionen som grund och börjar sedan steg för steg byta ut delar mot nyare komponenter.
Linuxkärnan är systemets motor
I den första snapshot-versionen används Linuxkärnan 7.0 och skrivbordsmiljön GNOME 50. Linuxkärnan kan beskrivas som operativsystemets motor. Det är den som sköter kontakten med datorns hårdvara, till exempel processor, minne, lagring, nätverk och grafikkort. GNOME är i sin tur den grafiska skrivbordsmiljön, alltså det användaren möter i form av fönster, menyer, inställningar och appar.
Nyare teknik väntar under utvecklingen
Under de kommande månaderna väntas Ubuntu 26.10 få ännu nyare teknik. Bland annat planeras GNOME 51, Linuxkärnan 7.2, grafikstacken Mesa 26.2 och kompilatorn GCC 16.1. För den som inte följer Linuxvärlden dagligen kan dessa namn låta tekniska, men de påverkar sådant som prestanda, hårdvarustöd, grafik, spel, energiförbrukning och möjligheten att köra modern programvara.
Vägen fram till färdig version
Den färdiga versionen av Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026. Innan dess kommer en betaversion den 24 september, vilket brukar vara den första versionen som är mer sammanhängande för bredare testning. Canonical planerar också två testveckor, den 2 juli och den 27 augusti, där användare kan hjälpa till att prova systemet och rapportera buggar.
Bör bara testas på rätt plats
Det är dock viktigt att förstå att den här första snapshot-versionen inte är avsedd för vardagsbruk. Den kan krascha, sakna funktioner eller innehålla fel som gör datorn svår att använda. Därför bör den bara installeras på en testdator eller i en virtuell maskin. Den som behöver en stabil dator för arbete, studier eller familjens vardagsanvändning bör hålla sig till Ubuntu 26.04 LTS.
Alla ISO-filer finns inte ännu
En annan detalj är att alla ISO-avbilder ännu inte finns tillgängliga. Bland annat saknas den vanliga 64-bitars Ubuntu Desktop-versionen för amd64 i den första omgången. Den väntas i stället komma med den andra snapshot-versionen, som är planerad till slutet av juni.
En korttidsversion för den nyfikne
Ubuntu 26.10 blir en så kallad interim-version. Det betyder att den bara får stöd i nio månader, fram till juni 2027. Den typen av Ubuntu-version passar främst användare som vill ha nyare programvara och funktioner. För den som prioriterar långsiktig stabilitet är LTS-versionerna, som Ubuntu 26.04 LTS, oftast ett bättre val.
Öppen utveckling i praktiken
Samtidigt är snapshot-versionerna viktiga. De visar hur öppen utveckling fungerar i praktiken. I stället för att allt sker bakom stängda dörrar kan användare och utvecklare följa processen, testa systemet och bidra med felrapporter. På så sätt blir den färdiga versionen bättre.
En försmak av framtidens Linuxskrivbord
Ubuntu 26.10 är alltså inte redo att ersätta dagens stabila system. Men den första snapshot-versionen markerar startskottet för nästa kapitel i Ubuntus utveckling. För den teknikintresserade är det en möjlighet att kika in i framtidens Linuxskrivbord redan nu.
Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd.
När en dator kraschar, en hårddisk börjar krångla eller ett helt system behöver flyttas till en ny disk, är det ofta diskavbildning som räddar situationen. Det handlar om att skapa en exakt kopia av en disk eller partition, så att systemet kan återställas senare. Ett av de mer användarvänliga verktygen för detta är Rescuezilla, som ofta beskrivs som ett grafiskt alternativ till Clonezilla.
Nu har Rescuezilla 2.6.2 släppts, och även om versionsnumret kan se blygsamt ut innehåller uppdateringen flera viktiga förbättringar. Den största nyheten är att det nu finns en ny version byggd på Ubuntu 26.04 LTS, vilket framför allt betyder bättre stöd för modernare datorer och nyare hårdvara.
Vad är Rescuezilla?
Rescuezilla är ett startbart räddningssystem som körs från exempelvis ett USB-minne. När datorn startas från USB-stickan laddas ett komplett litet Linuxbaserat system, där användaren får ett grafiskt gränssnitt för att säkerhetskopiera, återställa och klona diskar.
Det gör Rescuezilla särskilt användbart i situationer där det installerade operativsystemet inte längre startar. Man behöver alltså inte komma in i Windows eller Linux på den trasiga datorn för att kunna rädda data eller skapa en kopia av disken.
En viktig egenskap är att Rescuezilla är kompatibelt med Clonezilla-avbilder. Det innebär att den som tidigare har använt Clonezilla i många fall kan fortsätta använda sina befintliga backupfiler, men med ett mer lättbegripligt grafiskt gränssnitt.
Bygger nu på Ubuntu 26.04 LTS
Den största förändringen i Rescuezilla 2.6.2 är den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen. Det är viktigt eftersom själva grundsystemet avgör hur bra Rescuezilla känner igen modern hårdvara.
Nyare datorer kan ha moderna nätverkskort, grafikkretsar, lagringskontroller och andra komponenter som kräver färska Linuxkärnor och uppdaterade drivrutiner. Om räddningssystemet bygger på en äldre Ubuntu-version kan det hända att datorn startar dåligt, att diskar inte visas korrekt eller att nätverket inte fungerar.
I Rescuezilla 2.6.1 var standardversionen fortfarande baserad på Ubuntu 24.10. Den gav stöd för hårdvara ungefär fram till hösten 2024. Rescuezilla 2.6.2 tar därför ett tydligt steg framåt genom att lägga till en version med nyare grund.
Även Ubuntu 25.10-version finns med
Utöver Ubuntu 26.04 LTS-versionen finns även en Rescuezilla-variant baserad på Ubuntu 25.10, med kodnamnet “Questing”. Den fungerar som en kompletterande version för användare som av någon anledning behöver just den basen.
Samtidigt har flera äldre Rescuezilla-avbilder tillfälligt stängts av. Det gäller bland annat 32-bitarsversionen för Intel i386 baserad på Ubuntu 18.04 LTS samt flera 64-bitarsversioner baserade på Ubuntu 22.04 LTS, Ubuntu 24.04 LTS och Ubuntu 25.04.
Det betyder inte nödvändigtvis att Rescuezilla överger äldre datorer helt, men fokus i denna version ligger tydligt på nyare system och modernare hårdvarustöd.
Partclone uppdateras
En annan viktig förändring finns under huven. Rescuezilla använder Partclone för att skapa och återställa partitionsavbilder. I version 2.6.2 har Partclone uppdaterats från version 0.3.37 till 0.3.47.
För användaren märks detta kanske inte direkt i gränssnittet, men det är ändå en central komponent. Partclone är ett av de verktyg som faktiskt gör det tunga arbetet när en partition kopieras till en avbildningsfil eller återställs tillbaka till en disk.
Uppdateringen innebär att Rescuezilla bygger vidare på en nyare version av ett av sina viktigaste underliggande verktyg.
Fixar problem efter kloning
Rescuezilla 2.6.2 rättar också två konkreta fel. Det första gäller ett problem där ett tomt felmeddelande kunde visas efter en kloning, även när kloningen egentligen hade lyckats. Det kunde dessutom stoppa den åtgärd som användaren hade valt efteråt, till exempel att datorn skulle stängas av eller startas om automatiskt.
Det är en typ av fel som kan skapa onödig osäkerhet. När man klonar en disk vill man veta om allt gick rätt. Ett tomt felmeddelande efter en lyckad operation kan få användaren att tro att något gått fel, trots att resultatet är korrekt.
Den andra rättningen gäller den grafiska avstängningsmenyn i den så kallade Plucky-varianten. Där har Rescuezilla uppdaterat sina anpassade regler för polkit, som hanterar behörigheter för vissa systemåtgärder.
Fler språk på väg
Rescuezilla 2.6.2 innehåller också förbättringar för översättningar. En pågående galicisk översättning har lagts till via Weblate. Dessutom finns språkval för flera ännu tomma översättningar, bland annat bengali, hindi, swahili och urdu.
Det visar att projektet fortsätter att byggas ut för fler användare och språkgrupper, även om alla översättningar ännu inte är färdiga.
ARM64 och ny Image Explorer får vänta
Två större nyheter finns däremot inte med i Rescuezilla 2.6.2. Den planerade ARM64-versionen har inte kommit ännu. Det betyder att användare av vissa ARM-baserade datorer fortfarande får vänta på officiellt stöd.
Inte heller den kommande omarbetningen av Image Explorer finns med i denna version. Image Explorer är tänkt att få ett förbättrat gränssnitt och använda indexed-gzip, vilket ska göra det enklare och effektivare att utforska innehållet i avbildningsfiler.
Båda dessa nyheter är planerade till nästa version.
Varför uppdateringen är viktig
Rescuezilla 2.6.2 är inte en dramatisk omarbetning av programmet, men det är en praktiskt viktig uppdatering. För den som använder Rescuezilla i verkliga räddningssituationer är hårdvarustöd avgörande. Ett räddningsverktyg är bara användbart om det faktiskt kan starta datorn, hitta diskarna och utföra jobbet.
Den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen gör Rescuezilla mer relevant för nyare datorer, samtidigt som uppdateringen av Partclone och de mindre felrättningarna förbättrar stabiliteten.
För tekniker, datorentusiaster och vanliga användare som vill ha ett enkelt verktyg för diskbackup, återställning och kloning är Rescuezilla fortsatt ett av de mest lättillgängliga alternativen i Linuxvärlden. Version 2.6.2 stärker framför allt programmets roll som ett modernt räddningsverktyg för både nya och äldre system.
En ny sårbarhet i Linux-kärnan, kallad Copy Fail, kan göra det möjligt för en vanlig lokal användare att skaffa sig fullständig kontroll över ett system. Felet, som har fått beteckningen CVE-2026-31431, är särskilt allvarligt för servrar, molnmiljöer och plattformar där flera användare eller processer delar samma maskin. En säkerhetsfix finns redan tillgänglig, men administratörer uppmanas att uppdatera och starta om sina system så snart som möjligt.
En nyupptäckt sårbarhet i Linux-kärnan har fått säkerhetsvärlden att reagera. Felet kallas Copy Fail och har fått beteckningen CVE-2026-31431. Det gör det möjligt för en lokal, obehörig användare att i vissa fall ta full kontroll över ett Linux-system.
Det handlar alltså inte om ett angrepp som kan göras direkt över internet utan tillgång till datorn. Men om en angripare redan kan köra kod på systemet, till exempel via ett kapat konto, skadlig programvara eller en sårbar applikation, kan felet användas för att höja behörigheten till root.
Root är den högsta behörighetsnivån i Linux. Den som har root kan i praktiken göra vad som helst: läsa filer, ändra systeminställningar, installera program, skapa nya användare och stänga av säkerhetsfunktioner.
Fyra byte räcker
Det som gör Copy Fail särskilt uppseendeväckande är hur litet ingreppet kan vara. Enligt säkerhetsforskarna kan en lokal användare skriva fyra kontrollerade byte till sidcachen, eller page cache, för en fil som användaren kan läsa.
Page cache är en del av Linux-systemets minne där filer tillfälligt lagras för att systemet ska bli snabbare. I stället för att läsa samma data från hårddisken om och om igen kan Linux hämta den från minnet. Det är normalt en osynlig men viktig prestandafunktion.
I det här fallet kan angriparen utnyttja ett fel i hur kärnan hanterar kopiering och minne. Genom att påverka innehållet i sidcachen kan angriparen manipulera systemet på ett sätt som i slutänden kan ge root-behörighet.
Allvarligt för servrar och molnmiljöer
För vanliga hemanvändare är risken mindre, eftersom angriparen först behöver kunna köra kod lokalt på datorn. Men för miljöer där många användare eller processer delar samma system är hotet betydligt större.
Särskilt utsatta är:
delade Linux-servrar
webbhotell och hostingplattformar
utvecklingsmiljöer
CI/CD-system och byggservrar
containerplattformar
molnservrar som kör kod från olika kunder eller projekt
I sådana miljöer kan en till synes begränsad användare eller process bli en väg in till full systemkontroll.
Offentlig exploit ökar pressen
Sårbarheten offentliggjordes den 29 april 2026. Enligt uppgifterna finns det redan publik proof-of-concept-kod, alltså demonstrationskod som visar hur felet kan utnyttjas.
Det gör situationen mer brådskande. När tekniska detaljer och fungerande exempel blir offentliga ökar risken att angripare snabbt bygger egna verktyg för att automatisera attacker.
Copy Fail har bekräftats på flera stora Linux-distributioner, bland annat:
Ubuntu 24.04 LTS
Amazon Linux 2023
Red Hat Enterprise Linux 10.1
SUSE Linux Enterprise Server 16
Felet ska ha sitt ursprung i en ändring i Linux-kärnan från 2017. Det innebär att den sårbara kodvägen kan ha funnits i många år innan den upptäcktes.
Uppdatera och starta om
Den goda nyheten är att en fix redan finns tillgänglig i Linux-kärnan. För administratörer och användare är rådet tydligt: installera de senaste säkerhetsuppdateringarna från den egna Linux-distributionen och starta sedan om systemet så att den nya kärnan faktiskt används.
Som tillfällig skyddsåtgärd rekommenderar forskarna att den berörda kärnmodulen inaktiveras tills uppdateringar är installerade. För de flesta är dock den säkraste och enklaste vägen att använda distributionens vanliga uppdateringskanaler.
Därför spelar det här roll
Copy Fail visar hur sårbarheter i operativsystemets kärna kan få stora konsekvenser även om de inte går att utnyttja direkt på distans. I moderna IT-miljöer är lokal kodkörning ofta bara ett steg i en större attackkedja.
En angripare som först får begränsad åtkomst kan använda en sådan här sårbarhet för att ta sig hela vägen till administratörsnivå. Därifrån kan intrånget bli betydligt svårare att upptäcka och stoppa.
För Linux-administratörer är slutsatsen enkel: uppdatera kärnan, starta om systemet och kontrollera att den patchade versionen verkligen körs.
Teknisk faktaruta
Copy Fail – CVE-2026-31431
Typ:
Lokal privilegieeskalering i Linux-kärnan
Påverkan:
En lokal, obehörig användare kan i vissa fall få root-behörighet.
Teknisk detalj:
Angriparen kan skriva fyra kontrollerade byte till page cache för en läsbar fil.
Riskmiljöer:
Delade servrar, molnplattformar, CI/CD-system, containerhosts och utvecklingsmiljöer.
Åtgärd:
Installera senaste kerneluppdateringen från distributionens säkerhetskanal och starta om systemet.
En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.
När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.
Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.
Högre krav – men inte hela sanningen
Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.
Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.
Överraskande flyt i vardagsanvändning
Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.
Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.
I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.
Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.
Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11
En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.
För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.
GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.
TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn
Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.
Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.
Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många
Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.
För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.
Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.
Det som stör: svenska språket
Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.
Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.
Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara
Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.
Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.
Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.
Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” innebär ett tydligt tekniskt skifte för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med en Wayland-only-skrivbordsmiljö, Linux 7.0-kärna och inbyggt stöd för moderna GPU- och säkerhetsfunktioner markerar Canonical en strategisk riktning mot en mer modern, säker och hårdvarunära plattform.
Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” markerar en tydlig teknisk kursändring för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med övergången till Wayland, uppdaterad systemstack och förbättrad hårdvaruintegration positionerar Canonical Ubuntu för nästa generations arbetsstationer och servermiljöer.
Wayland-only markerar brytning med X11
Den mest betydande förändringen är att Ubuntu Desktop nu levereras med en Wayland-only-upplevelse. Det innebär att X11 inte längre används som primär displayserver i standardmiljön.
Tekniskt ger detta en modernare grafikarkitektur med bättre stöd för säker isolering mellan applikationer, förbättrad hantering av HiDPI-skärmar och mer konsekvent stöd för moderna grafikdrivrutiner.
Samtidigt innebär förändringen inte att X11-applikationer försvinner. De kan fortfarande köras via Xwayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager mellan äldre X11-program och Wayland-miljön.
Linux 7.0 och Mesa 26.0 under huven
Ubuntu 26.04 LTS bygger på Linux 7.0-kärnan och Mesa 26.0-grafikstacken. Tillsammans med GNOME 50 ger detta förbättrat hårdvarustöd, modernare grafikprestanda och bättre integration med Wayland.
Den uppdaterade stacken är särskilt viktig för system med nyare CPU:er, GPU:er och hybridgrafiklösningar.
Förbättrat GPU-stöd för AI och media
En tekniskt viktig nyhet är det inbyggda stödet för NVIDIA CUDA och AMD ROCm. Det förenklar installation och drift av arbetsflöden som bygger på GPU-acceleration, exempelvis maskininlärning, dataanalys och rendering.
VA-API-accelererad videokodning och avkodning är dessutom aktiverad som standard, vilket kan ge bättre energieffektivitet och lägre CPU-belastning vid medieuppspelning och videobearbetning.
TPM-baserad kryptering i installeraren
Installationsprogrammet har uppdaterats med stöd för hårdvarubaserad kryptering på datorer med TPM-chip. Det gör det möjligt att knyta krypteringsnycklar till hårdvaran och förbättrar säkerheten vid lokal lagring.
För organisationer är även automatiserad installation via Landscape en viktig förändring, eftersom den förenklar storskalig utrullning av Ubuntu-klienter.
Nya standardappar och borttagna komponenter
Ubuntu 26.04 LTS fortsätter att modernisera skrivbordsmiljön. Software & Updates-appen tas bort, Tracker Miners byter namn till LocalSearch, Showtime ersätter Totem som standardspelare för video och Resources ersätter System Monitor.
För användaren innebär det en mer uppdaterad GNOME-baserad programuppsättning, medan administratörer behöver anpassa dokumentation och supportflöden till de nya verktygen.
Serverutgåvan får uppdaterad mjukvarustack
Ubuntu Server 26.04 LTS levereras med flera centrala serverkomponenter i nya versioner, däribland PHP 8.5.2, Samba 4.23, PostgreSQL 18, MySQL 8.4, MariaDB 11.8.6, Docker 29, QEMU 10.2.1 och OpenStack 2026.1.
Det gör versionen relevant för moderna servermiljöer med containerisering, virtualisering, databaser och privata moln.
Officiella varianter uppdateras
De officiella Ubuntu-varianterna får också nya skrivbordsmiljöer. Kubuntu och Ubuntu Studio använder KDE Plasma 6.6, Xubuntu bygger på Xfce 4.20, Lubuntu levereras med LXQt 2.3, Ubuntu Cinnamon använder Cinnamon 6.4 och Ubuntu Budgie kommer med Budgie 10.10.
Det innebär att användare som inte vill använda GNOME fortfarande har flera tekniskt aktuella alternativ inom Ubuntu-familjen.
Fem års standardstöd
Ubuntu 26.04 LTS får fem års standardstöd, fram till april 2031. Med Ubuntu Pro kan supportperioden förlängas till tio år, och med Legacy add-on upp till femton år.
Det gör versionen särskilt intressant för företag, myndigheter och organisationer som behöver långsiktig stabilitet och säkerhetsuppdateringar.
Slutsats
Ubuntu 26.04 LTS är en tekniskt betydelsefull version. Övergången till Wayland-only, den nya kärnan, uppdaterad grafikstack, förbättrat GPU-stöd och moderniserad säkerhetsmodell gör utgåvan till mer än en vanlig LTS-uppdatering.
Canonical flyttar Ubuntu tydligt mot en framtid där Wayland, hårdvarubaserad säkerhet och GPU-accelererade arbetsflöden blir centrala delar av Linuxplattformen.
Canonical har bekräftat att Ubuntu 26.10 får kodnamnet “Stonking Stingray” och planeras att släppas den 15 oktober 2026. Versionen väntas bjuda på flera viktiga förändringar, där ökad säkerhet i GRUB, GNOME 51 som standardskrivbord och Linux-kärnan 7.2 pekas ut som några av de största nyheterna.
Canonical har nu officiellt bekräftat att nästa interimsversion av Ubuntu blir Ubuntu 26.10, med kodnamnet “Stonking Stingray”, och att den planerade lanseringen sker den 15 oktober 2026. Informationen har lagts till i företagets offentliga roadmap, vilket ger en första tydlig bild av vad användare kan vänta sig av höstens Ubuntu-utgåva.
Ubuntu 26.10 ser ut att bli en release med fokus på både säkerhet och modernisering, där flera förändringar väntas påverka systemets uppstartsprocess, skrivbordsmiljö och kärna.
Mindre GRUB-funktionalitet för ökad säkerhet
En av de mest uppmärksammade förändringarna gäller de signerade GRUB-byggnationerna för Secure Boot. Enligt de uppgifter som nu cirkulerar väntas Canonical ta bort stöd för flera funktioner i syfte att minska GRUB:s attackyta.
Det innebär sannolikt att stöd för följande som /boot-filsystem försvinner i signerade GRUB-byggnader:
btrfs hfsplus xfs zfs
Dessutom väntas stöd för JPEG- och PNG-bilder samt modulen part_apple tas bort. Samtidigt kommer vissa viktiga format att finnas kvar, bland annat:
ext4 FAT ISO9660 squashfs för snaps
Förändringen pekar tydligt mot en mer avskalad och säker bootkedja, där endast nödvändiga komponenter behålls.
GNOME 51 väntas bli standard
På skrivbordssidan är det mycket som talar för att GNOME 51 blir standardmiljö i Ubuntu 26.10. GNOME 51 är planerad att släppas den 16 september 2026, alltså ungefär en månad före Ubuntus egen lansering.
Det ligger väl i linje med Canonicals vanliga utvecklingsmönster, där höstversionerna ofta inkluderar den senaste GNOME-utgåvan om tidplanen passar. Om så blir fallet kan användarna se fram emot ett uppdaterat skrivbord med förbättringar inom både användarupplevelse och prestanda.
Linux-kärna 7.2 ser ut att följa med
Även på kärnsidan ser Ubuntu 26.10 ut att bli en modern release. Mycket pekar på att distributionen kommer att levereras med Linux kernel 7.2.
Bakgrunden är att Ubuntus Feature Freeze är satt till den 20 augusti 2026, vilket sammanfaller väl med Linux-kärnans utvecklingsschema. Canonical brukar normalt välja den senaste tillgängliga upstream-kärnan vid frysningen, vilket betyder att Ubuntu 26.10 eventuellt kan komma att använda en sen release candidate av Linux 7.2 snarare än den slutliga stabila versionen.
Fokus på framtiden
Med kodnamnet Stonking Stingray, en uppdaterad GNOME-version och en förväntad ny kärna ser Ubuntu 26.10 ut att bli en release som kombinerar nya funktioner med ett tydligt säkerhetsfokus. Särskilt förändringarna i GRUB visar att Canonical prioriterar hårdare kontroll över vilka komponenter som inkluderas i känsliga delar av systemet.
Det återstår ännu några månader innan lanseringen, men redan nu framstår Ubuntu 26.10 som en viktig mellanversion för användare som vill ha det senaste från Linuxvärlden.
Teknisk fakta: Ubuntu 26.10
Version: Ubuntu 26.10
Kodnamn: Stonking Stingray
Lanseringsdatum: 15 oktober 2026
Skrivbordsmiljö: GNOME 51 (förväntad)
Kärna: Linux 7.2 (trolig)
Feature Freeze: 20 augusti 2026
GRUB-förändringar: Minskad funktionalitet i signerade Secure Boot-byggnader
Filsystem som kan tas bort i GRUB: btrfs, hfsplus, xfs, zfs
Debians pakethanterare APT har fått en av sina största uppdateringar på länge. Med version 3.2 införs stöd för historik, ångra, göra om och återställning – funktioner som kan göra Linux både säkrare och betydligt mer förlåtande när en uppdatering inte går som planerat.
Debians pakethanterare APT har fått en efterlängtad uppgradering – och den förändrar faktiskt hur du kan hantera ditt system i grunden. Version 3.2 introducerar nämligen något som länge saknats: möjligheten att se historik, ångra ändringar och till och med rulla tillbaka systemet till ett tidigare läge.
Vad är APT – och varför spelar det roll?
I Debian-baserade system (som Debian och Ubuntu) är APT verktyget som installerar, uppdaterar och tar bort program. Det är en central del av systemet – varje gång du kör kommandon som apt install eller apt upgrade är det APT som gör jobbet bakom kulisserna.
Men fram tills nu har APT saknat något ganska självklart: ett enkelt sätt att backa om något går fel.
Historik och “undo” – en stor nyhet
Den största nyheten i APT 3.2 är just stöd för historik och återställning. Det innebär att varje förändring du gör med APT sparas som en “transaktion”.
Du kan nu:
Se vad som hänt tidigare (history-list)
Granska detaljer (history-info)
Göra om en åtgärd (history-redo)
Ångra en åtgärd (history-undo)
Rulla tillbaka flera steg (history-rollback)
Detta fungerar ungefär som i andra pakethanterare, till exempel DNF i Fedora. Om en uppdatering orsakar problem kan du alltså snabbt gå tillbaka till hur systemet såg ut innan.
Smartare hantering av beroenden
APT har också fått en förbättrad “solver” – den del som räknar ut vilka paket som behövs och hur de hänger ihop.
Den nya versionen kan bland annat:
Uppgradera baserat på källpaket (inte bara binärer)
Undvika att viktiga systemkomponenter tas bort av misstag
Hantera alternativa beroenden mer intelligent
Tillåta borttagning av manuellt installerade paket på ett säkrare sätt
Kort sagt: färre konstiga konflikter och mindre risk att råka sabba systemet vid en uppdatering.
Små förbättringar som gör stor skillnad
Utöver de stora nyheterna finns även flera praktiska förbättringar:
Prestandaloggar i JSON-format – användbart för felsökning och analys
Skydd mot viloläge under installationer – datorn somnar inte mitt i en uppdatering
När kan du använda det?
APT 3.2 blir en del av kommande Debian 14 Forky, som planeras till sommaren 2027.
Men du behöver inte vänta så länge. Funktionen dyker även upp i Ubuntu 26.04 LTS Resolute Racoon, som släpps redan i april 2026.
Och om du kör Debians test- eller unstable-version (Sid) kan du använda det redan nu genom att uppdatera systemet.
Varför detta är viktigt
Den här uppdateringen gör Linux mer förlåtande. Tidigare har paketinstallationer ibland varit lite av en “point of no return” – gick något fel fick man själv försöka reparera systemet.
Med APT 3.2 blir det mer som moderna system i övrigt: du kan experimentera, testa – och backa om det inte blev som du tänkt dig.
Det är ett steg mot ett mer användarvänligt Linux, utan att tumma på kraften och flexibiliteten som avancerade användare uppskattar.
Ubuntu 26.04 LTS höjer minimikravet för arbetsminne i skrivbordsversionen från 4 till 6 GB RAM. Förändringen speglar hur moderna operativsystem blivit mer avancerade, med tyngre skrivbordsmiljöer och högre krav på prestanda för att ge en smidig användarupplevelse.
När Ubuntu släpper sin nästa långtidsversion, Ubuntu 26.04 LTS (”Resolute Raccoon”), sker en liten men symboliskt viktig förändring: minimikravet på arbetsminne för skrivbordsversionen höjs från 4 GB till 6 GB.
Vid första anblick kan det låta som en obetydlig teknisk detalj. Men i praktiken säger det en hel del om hur moderna operativsystem utvecklas – och vad vi idag förväntar oss av en ”normal” datorupplevelse.
Vad betyder egentligen “minimikrav”?
Minimikrav handlar inte om vad som precis går att starta, utan vad som ger en användbar upplevelse.
Tidigare har Ubuntu Desktop officiellt kunnat köras på 4 GB RAM. I verkligheten har dock många användare märkt att systemet känns trögt vid vanlig användning, till exempel när man öppnar flera webbläsarflikar, kör kontorsprogram eller använder moderna webbappar.
Genom att höja gränsen till 6 GB signalerar Canonical att de vill sätta en mer realistisk standard, snarare än en teoretisk lägstanivå.
Den verkliga orsaken: tyngre skrivbordsmiljöer
En av de största förändringarna i Ubuntu 26.04 är övergången till GNOME 50.
GNOME har under flera år utvecklats mot att bli mer visuellt avancerat och funktionsrikt. Det handlar om smidigare animationer, bättre multitasking, mer integrerade systemfunktioner och förbättrad grafikhantering.
Allt detta kräver mer resurser, särskilt RAM. Det handlar inte om ineffektiv kod, utan om att dagens skrivbord fungerar mer som kompletta applikationsplattformar än enkla gränssnitt.
En oväntad jämförelse: Ubuntu vs Windows
Det kanske mest överraskande är att Ubuntu nu passerar Windows 11 i officiella RAM-krav.
Windows 10 (64-bit) kräver 2 GB RAM, Windows 11 kräver 4 GB, medan Ubuntu 26.04 Desktop alltså sätter gränsen vid 6 GB.
Detta betyder dock inte att Ubuntu är tyngre i praktiken. Microsofts krav är ofta satta mycket lågt för kompatibilitet, medan Ubuntu nu snarare anger vad som krävs för en smidig upplevelse.
Servervärlden påverkas inte
För serverversionen av Ubuntu gäller helt andra regler.
Ubuntu Server fortsätter att ha mycket låga krav, från omkring 1–1,5 GB RAM och så lite som 4–5 GB lagring. Här finns inget grafiskt gränssnitt som drar resurser, utan fokus ligger på effektivitet och skalbarhet.
Vad betyder det här för användare?
För de flesta är förändringen knappt märkbar. Nästan alla moderna datorer har idag minst 8 GB RAM.
Men för vissa grupper är det relevant, särskilt för användare med äldre datorer, återbruksprojekt eller lågkostnadsdatorer. I dessa fall kan lättare skrivbordsmiljöer som Xfce eller LXQt vara bättre alternativ än standardversionen av Ubuntu.
En större trend: mjukvara speglar hårdvaran
Det här beslutet är en del av en bredare utveckling inom teknikvärlden.
När hårdvaran blir kraftfullare anpassas mjukvaran för att utnyttja den. Resultatet blir bättre grafik, mer avancerade funktioner och högre krav på resurser.
Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt att även Linuxvärlden följer samma trend.
Slutsats
Att Ubuntu höjer minimikravet till 6 GB RAM är inte ett tecken på att systemet blivit ineffektivt, utan att det blivit mer ambitiöst.
Det handlar om att leverera en modern skrivbordsupplevelse som motsvarar dagens förväntningar, snarare än gårdagens begränsningar.
Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform för datorspel.
Linux har länge betraktats som ett nischsystem för entusiaster, utvecklare och servrar. Men något håller på att förändras – och förändringen går snabbare än många hade förutspått. I mars 2026 nådde Linux för första gången över 5 % av användarna på Valves spelplattform Steam. Det kan låta som en liten siffra, men i sammanhanget är det ett historiskt genombrott.
Från marginal till momentum
För bara några år sedan var Linux knappt synligt i Steams statistik. När systemet passerade 2 % i november 2024 sågs det som en stor framgång. Ett år senare hade andelen ökat till drygt 3 %.
Men utvecklingen har nu accelererat. I mars 2026 landade Linux på hela 5,33 %, vilket är en ökning med +3,10 procentenheter på bara en månad. Det är inte bara en ökning – det är ett språng.
Toppdistributionerna bland Linuxspelare på Steam
Siffrorna ger en inblick i vilka Linuxdistributioner som faktiskt används av spelare – och här syns en tydlig toppstrid. Arch Linux leder med 0,34 %, följt av Linux Mint 22.3 på 0,27 %. Ubuntu-varianter och äldre Mint-versioner finns också representerade, medan Manjaro placerar sig längre ned. Gemensamt för alla är att de ökar, vilket tyder på att Linux växer brett snarare än att en enskild distribution dominerar.
Samtidigt avslöjar statistiken något ännu mer intressant: de distributioner som listas här utgör bara en liten del av helheten.
Kategori
Andel
Förändring
Linux totalt
5,33 %
+3,10 %
Arch Linux 64-bit
0,34 %
+0,15 %
Linux Mint 22.3 64-bit
0,27 %
+0,13 %
Ubuntu Core 24 64-bit
0,14 %
+0,06 %
Linux Mint 22.2 64-bit
0,07 %
+0,02 %
Ubuntu 25.10 64-bit
0,06 %
+0,06 %
Manjaro Linux 64-bit
0,06 %
+0,06 %
Summa av visade distros
0,94 %
+0,48 %
Trots att detta är några av de mest välkända distributionerna står de tillsammans för mindre än 1 %. Det innebär att över 4 % av alla Steam-användare på Linux inte syns i denna lista – något som pekar mot dolda kategorier som exempelvis SteamOS eller andra mindre identifierade system.
Detaljerna bakom siffrorna
Trots att dessa är de mest synliga distributionerna är det tydligt att de tillsammans bara utgör en liten del av helheten – långt under 1 %.
Det innebär att merparten av Linux-användarna på Steam – över 4 % – inte syns tydligt i denna lista.
Var kommer resten ifrån?
Detta är kanske den mest fascinerande frågan i statistiken. Några möjliga förklaringar är:
Steam Deck och SteamOS Valves egen spelkonsol använder en specialanpassad Linuxdistribution (baserad på Arch), som inte alltid redovisas separat.
Generiska eller okända distributioner Vissa system kan rapporteras som “Other” eller grupperas ihop.
Mätmetod och klassificering Steams hårdvaruundersökning bygger på frivilligt deltagande, vilket kan ge snedfördelningar.
Samtidiga förändringar i Windows
Samtidigt som Linux ökar sker stora förändringar på Windows-sidan:
Windows totalt: 92,33 % (–4,28 %)
Windows 11: 66,85 % (+10,57 %)
Windows 10: kraftig nedgång (nästan –15 %)
Det tyder på att många användare är mitt i en övergång – och att vissa i den processen väljer Linux istället.
Är Linux nu en riktig spelplattform?
Den klassiska frågan har länge varit: ”Kan man verkligen spela på Linux?”
Idag är svaret i allt större utsträckning: ja.
Med tekniker som Proton, bättre grafikstöd via Vulkan och ett växande bibliotek av kompatibla spel har Linux gått från experiment till ett seriöst alternativ.
Slutsats
Att Linux passerar 5 % på Steam är mer än bara en siffra. Det är ett tydligt tecken på en större förändring:
Linux växer snabbare än någonsin inom gaming
Proprietära plattformar tappar gradvis mark
Öppen källkod når nya användargrupper
Och kanske viktigast av allt: Linux är inte längre ett “alternativ” för spel – det är en del av mainstream.
Frågan nu är inte om Linux kan växa vidare, utan hur snabbt det kommer att göra det.
Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden.
Canonical har nu släppt en betaversion av nästa stora långtidssupporterade Linuxdistribution: Ubuntu 26.04 LTS. Den färdiga versionen väntas den 23 april 2026, men redan nu går det att få en tydlig bild av vart Linuxvärlden är på väg.
Den här versionen, med kodnamnet Resolute Raccoon, markerar ett tekniskt kliv framåt – både när det gäller prestanda, grafik och säkerhet.
Ett nytt hjärta: Linux 7.0
Kärnan i operativsystemet är den kommande Linux 7.0, som fungerar som systemets motor. Linuxkärnan ansvarar för allt från hårdvarukommunikation till processhantering.
I version 7.0 ligger fokus på bättre stöd för ny hårdvara, effektivare resursanvändning och förbättrad säkerhet. Det betyder att både nya och äldre datorer kan dra nytta av bättre prestanda och stabilitet.
Grafiken får ett lyft – särskilt för spel
Ubuntu 26.04 levereras med Mesa 26.0, en viktig komponent för grafikrendering i Linux.
Detta innebär förbättrad spelprestanda, bättre stöd för moderna grafikkort och stabilare grafik i både spel och skrivbordsmiljö. För Linux-användare som spelar spel eller arbetar med grafik är detta en tydlig förbättring.
GNOME 50 – slutet för X11
Den grafiska skrivbordsmiljön är GNOME 50, och här sker en av de största förändringarna: stöd för det gamla fönstersystemet X11 har tagits bort.
Istället gäller nu Wayland som standard och enda alternativ, medan äldre X11-program fortfarande kan köras via kompatibilitetslagret XWayland.
Det här är ett stort steg i Linuxvärldens modernisering. Wayland ger bättre säkerhet, smidigare grafik och färre tekniska begränsningar.
Nya funktioner: säkerhet och automatisering
Trots att detta är en LTS-version, där stabilitet är prioriterat, introduceras flera viktiga nyheter.
Hårdvarubaserad kryptering via TPM ger ökad säkerhet direkt på systemnivå. Automatiserad installation med Landscape gör det enklare för organisationer att rulla ut system i större skala.
Dessutom finns inbyggt stöd för GPU-beräkningar genom NVIDIA CUDA och AMD ROCm, vilket gör Ubuntu mer attraktivt för AI, maskininlärning och tung databehandling.
Lång support – upp till 10 år
Som en LTS-version får Ubuntu 26.04 fem års standardstöd fram till 2031, och upp till tio år med Ubuntu Pro.
Det gör systemet särskilt intressant för företag, servrar och utbildningsmiljöer där långsiktig stabilitet är avgörande.
Viktigt att veta om betaversionen
Betaversionen är främst till för testning och kan innehålla buggar, prestandaproblem och ofärdiga funktioner.
Därför bör den inte installeras på en produktionsdator där stabil drift är viktig.
Sammanfattning
Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt vart Linux är på väg: bort från äldre teknik som X11, mot modern grafik via Wayland och med ett starkare fokus på säkerhet och högpresterande beräkningar.
Med en ny kärna, förbättrad grafik och lång supporttid kan detta bli en av de viktigaste Ubuntu-versionerna på många år.
Canonical planerar en omfattande förändring av hur Ubuntu startar i framtiden. Genom att kraftigt begränsa funktionerna i GRUB vid Secure Boot vill företaget minska säkerhetsrisker – men förslaget kan samtidigt tvinga många användare att ändra hur deras system är uppbyggda.
Vad handlar det om?
Företaget Canonical, som utvecklar Ubuntu, planerar förändringar i hur system startar med Secure Boot i version 26.10.
Kärnan i förslaget är att skapa en nedbantad version av GRUB för system som använder Secure Boot.
Denna variant skulle ta bort stöd för flera avancerade funktioner, bland annat LUKS, LVM, ZFS och Btrfs, samt delar av RAID och vissa filformat.
I stället ska system starta från en enklare lösning, oftast en vanlig ext4-partition för /boot.
Varför vill man göra detta?
Bakgrunden är säkerhet. GRUB körs innan operativsystemet startar och har därför mycket hög behörighet.
För att kunna starta systemet måste GRUB kunna läsa olika filsystem, tolka diskformat och hantera konfigurationer. Varje sådan funktion innebär mer kod, och mer kod innebär fler potentiella sårbarheter.
Genom att minska mängden funktioner vill Canonical:
minska attackytan göra säkerhetsgranskning enklare förbättra tillförlitligheten i Secure Boot-kedjan
Det är ett exempel på principen att enklare system ofta är lättare att säkra.
Vad är Secure Boot?
Secure Boot är en funktion i modern firmware som ser till att endast signerad kod får köras vid uppstart.
Processen fungerar ungefär så här:
först verifierar firmware bootloadern sedan verifierar bootloadern operativsystemets kärna därefter startar systemet
Om något i kedjan inte är betrott stoppas uppstarten.
Problemet är att GRUB i dag är ganska komplext, vilket gör det till en möjlig angreppspunkt.
Vad blir konsekvenserna?
För många användare kan förändringen få stora praktiska effekter.
System som använder kryptering med LUKS eller volymhantering med LVM kommer inte längre fungera tillsammans med Secure Boot i standardutförande.
Även användare av ZFS och Btrfs påverkas, eftersom dessa filsystem tas bort ur den signerade GRUB-versionen.
Uppgraderingar kan stoppas
Canonical har också meddelat att system som använder dessa funktioner inte kommer kunna uppgraderas till Ubuntu 26.10 via vanliga verktyg.
Istället måste användaren:
ändra sin partitionering installera om systemet eller stänga av Secure Boot
Det innebär ett tydligt brott mot dagens förväntningar om smidiga uppgraderingar.
Servermiljöer påverkas mest
I många serverinstallationer är det vanligt att kombinera kryptering, LVM och RAID.
Det betyder att förändringen inte bara är en teknisk detalj, utan kan kräva omdesign av hela system.
För organisationer med etablerade infrastrukturer kan detta bli både tidskrävande och kostsamt.
En konflikt mellan säkerhet och flexibilitet
Det här illustrerar en klassisk avvägning inom IT.
Ett enklare system är lättare att säkra, men också mindre flexibelt.
Canonical prioriterar tydligt säkerheten i bootkedjan, medan många användare värderar möjligheten att bygga avancerade lagringslösningar.
Även utseendet förenklas
Förslaget innebär också att stöd för bildformat som PNG och JPEG tas bort i den signerade GRUB-versionen.
Det gör att teman med bakgrundsbilder och ikoner inte längre fungerar i Secure Boot-läge.
Det är en liten förändring i praktiken, men visar tydligt ambitionen att ta bort allt som inte är absolut nödvändigt.
Vad händer nu?
Förslaget gäller Ubuntu 26.10 och är ännu inte slutgiltigt beslutat.
Diskussionen i communityn är intensiv, och det är möjligt att Canonical justerar planen innan den genomförs.
Slutsats
Canonical försöker minska komplexiteten i en av de mest kritiska delarna av systemstarten.
Det kan leda till bättre säkerhet, men också till att vissa funktioner och arbetssätt försvinner.
Frågan som återstår är hur mycket flexibilitet användarna är beredda att offra för en säkrare uppstart.
En nästan 20 år gammal MacBook kan verka hopplöst föråldrad, men med Ubuntu installerat visar 2008 års Unibody-modell att äldre datorer fortfarande kan fylla en funktion. Trots begränsat minne, mekanisk hårddisk och visst handpåläggning för att få allt att fungera, går den fortfarande att använda för enklare uppgifter som webbsurf, TV-tittande och vardagsbruk.
När Apple presenterade sina första Unibody-MacBooks hösten 2008 var det en tydlig förändring i designfilosofi. I stället för ett chassi byggt av flera delar började Apple fräsa ut hela datorns skal ur ett enda block aluminium. Resultatet blev en dator som var både starkare, tunnare och mer robust än tidigare modeller.
Den här artikeln handlar om en sådan maskin – MacBook “Core 2 Duo” 13 tum (Late 2008) – en dator som i dag är tekniskt sett gammal men fortfarande kan användas för vissa uppgifter.
En processor från en annan era
Den här modellen använder inte någon modern Intel Core i3 eller i5. I stället sitter här en Intel Core 2 Duo P7350 på 2,0 GHz.
På sin tid var Core 2 Duo-processorerna ganska avancerade. De byggdes med en 45-nanometers tillverkningsprocess, kallad Penryn, och innehöll två processorkärnor på samma chip. Processorn hade dessutom:
Det här var en kraftfull konsumentprocessor runt 2008, men jämfört med dagens CPU:er är den naturligtvis betydligt långsammare.
2 GB minne – datorns största begränsning
Den aktuella datorn är utrustad med 2 GB DDR3-minne.
Det räcker för enklare Linux-system, men innebär också att operativsystemet ganska ofta måste använda växlingsminne på hårddisken (swap). När det sker börjar datorn läsa och skriva data till disken i stället för till RAM, vilket gör att systemet upplevs som betydligt långsammare.
Under testet uppstod också problem med Wayland, där skrivbordsmiljön ibland låste sig. När systemet i stället startades med den äldre grafiska servern X11 fungerade allt stabilare, även om datorn fortfarande upplevdes som långsam. Den största orsaken är dock den mekaniska hårddisken och den begränsade mängden internminne.
Den mekaniska hårddisken bromsar systemet
Maskinen har fortfarande kvar sin ursprungliga mekaniska hårddisk på 160 GB (5400 rpm).
Den typen av hårddisk var standard i bärbara datorer under 2000-talet, men jämfört med moderna SSD-enheter är den mycket långsam. En SSD kan ofta vara 10–20 gånger snabbare när det gäller åtkomsttid och filoperationer.
Det innebär att en relativt enkel uppgradering – att byta ut hårddisken mot en SSD – kan göra en mycket stor skillnad i hur datorn upplevs i praktiken.
Wi-Fi kräver lite extra arbete
Maskinen är utrustad med ett Broadcom BCM4322-kort för trådlöst nätverk. För att få detta att fungera i Ubuntu krävs lite handpåläggning, eftersom drivrutinen inte är helt öppen källkod och därför inte alltid installeras automatiskt i systemet.
Efter installation av rätt firmware eller proprietär drivrutin fungerar dock Wi-Fi normalt utan problem.
Ubuntu ger nytt liv åt gammal hårdvara
På testmaskinen installerades Ubuntu Linux. Trots den begränsade hårdvaran fungerar systemet förvånansvärt bra för lättare uppgifter.
Datorn går till exempel att använda som TV-maskin. När SVT Play startas i webbläsaren fungerar videouppspelningen, även om systemet är något långsamt i övrigt. Det visar att även äldre hårdvara fortfarande kan ha praktiska användningsområden.
Grafik och skärm
Grafiken hanteras av NVIDIA GeForce 9400M, en integrerad grafikprocessor som delar minne med systemet (upp till 256 MB).
Skärmen är en 13,3-tums LED-bakbelyst TFT-panel med upplösningen 1280 × 800, vilket var standard på mindre bärbara datorer vid den tiden.
Anslutningar och funktioner
Trots sin ålder har datorn en ganska komplett uppsättning anslutningar:
• Wi-Fi (802.11a/b/g/n) • Bluetooth 2.1 • Gigabit Ethernet • två USB 2.0-portar • Mini DisplayPort för extern skärm upp till 2560 × 1600 • optisk digital/analog ljud in/ut • inbyggd iSight-kamera
En sak som saknas är FireWire 400, som tidigare funnits på många Mac-modeller.
En design som blev standard i många år
Den här MacBook-generationen var början på Apples Unibody-design, som senare skulle användas i många MacBook Pro-modeller.
Den introducerade också:
• en stor glasbaserad multitouch-styrplatta utan separat knapp • stöd för fyrfinger-gester • ett tunnare och mer robust aluminiumchassi
Den billigare modellen saknade dock bakgrundsbelyst tangentbord, något som annars blev vanligt i senare MacBook-modeller.
Hur mycket snabbare kan den bli?
Det finns två uppgraderingar som kan göra stor skillnad.
Installera en SSD
Detta är den uppgradering som ger störst effekt. Systemstart, program och filhantering blir dramatiskt snabbare.
Öka minnet
Modellen klarar normalt upp till 8 GB RAM, vilket minskar behovet av swap och gör systemet betydligt mer responsivt.
Med dessa uppgraderingar kan en nästan 20 år gammal dator fortfarande fungera för:
MacBooken från 2008 visar hur mycket datorer har förändrats. Det som en gång var en relativt kraftfull laptop känns i dag ganska långsamt.
Samtidigt är det imponerande att maskinen fortfarande går att använda efter så många år, särskilt när den får nytt liv med Linux och några enkla uppgraderingar.
Gamla datorer behöver alltså inte alltid hamna på elektronikskroten. I rätt sammanhang kan de fortfarande göra nytta.
Teknisk faktaruta
Modell: MacBook Core 2 Duo 13 tum (Late 2008, Unibody)
Processor: Intel Core 2 Duo P7350, 2,0 GHz
Arkitektur: Penryn, 45 nm
Kärnor: 2
Cache: 3 MB delad L2-cache
Systembuss: 1066 MHz
Minne: 2 GB DDR3
Lagring: 160 GB mekanisk hårddisk, 5400 rpm
Grafik: NVIDIA GeForce 9400M
Skärm: 13,3 tum, 1280 × 800
Trådlöst nätverk: Broadcom BCM4322, 802.11a/b/g/n
Bluetooth: 2.1 + EDR
Portar: 2 × USB 2.0, Gigabit Ethernet, Mini DisplayPort, ljud in/ut
Optisk enhet: 8x SuperDrive
Operativsystem i testet: Ubuntu Linux
Kommentar: Fungerar för lättare uppgifter, men vinner mycket på SSD och mer RAM
APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden.
Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT. För många är kommandon som apt install, apt remove och apt upgrade vardag, men för den som arbetar mycket i terminalen kan det ibland vara svårt att få en tydlig överblick över vilka paket som finns, vad som är installerat och vilka uppdateringar som väntar.
Ett nytt projekt som vill göra detta enklare heter APTUI. Det är ett öppet källkodsverktyg som erbjuder ett textbaserat användargränssnitt direkt i terminalen. Programmet fungerar som ett gränssnitt ovanpå APT och är tänkt att göra paketadministration mer överskådlig på system som Debian, Ubuntu och Linux Mint.
Ett grafiskt tänk – i ren terminalmiljö
APTUI ersätter inte APT, utan fungerar som en frontend till den befintliga pakethanteringen. I stället för att skriva kommandon manuellt får användaren ett navigerbart gränssnitt i terminalen där paket kan bläddras, sökas och hanteras interaktivt.
Programmet är skrivet i programmeringsspråket Go och bygger på ramverket Bubble Tea, som används för att skapa terminalbaserade användargränssnitt. Resultatet är ett tangentbordsstyrt system som fungerar lite som en lättvikts-dashboard direkt i kommandoraden.
Det innebär att användaren kan utföra många vanliga uppgifter utan att lämna terminalen.
Särskilt användbart på servrar
Många Linuxdistributioner erbjuder grafiska program för paketinstallation. På servrar saknas dock ofta grafiska miljöer helt, och då återstår normalt endast kommandoraden.
Just här kan APTUI bli ett praktiskt verktyg. Det ger en mer strukturerad översikt över paketdatabasen utan att kräva ett grafiskt skrivbord. Samtidigt passar det användare som helt enkelt föredrar terminalbaserade verktyg.
Sökning, filtrering och överblick
APTUI gör det möjligt att bläddra igenom hela paketarkivet och söka efter program med hjälp av fuzzy-sökning, vilket innebär att även ungefärliga söktermer kan ge relevanta träffar.
Gränssnittet organiserar resultaten i olika flikar, till exempel:
alla paket
installerade paket
paket som kan uppgraderas
Det gör det enkelt att snabbt få en bild av systemets aktuella tillstånd och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.
Hantera paket direkt i gränssnittet
Förutom att visa information kan APTUI också utföra vanliga paketåtgärder. Användaren kan exempelvis:
installera paket
ta bort paket
rensa paket helt (purge)
uppgradera installerade program
Det går dessutom att markera flera paket och utföra åtgärder i bulk, vilket kan vara praktiskt vid större systemuppdateringar.
När ett paket väljs visas också detaljerad metadata, bland annat versionsnummer, beskrivning, arkitektur och vilket programarkiv paketet kommer från.
Kräver administratörsrättigheter
Precis som vid vanlig användning av APT kräver systemändringar administratörsbehörighet. För att installera eller uppgradera paket behöver därför APTUI köras med sudo.
Fortfarande i tidig utveckling
Projektet är fortfarande i ett relativt tidigt skede, men verktyget fungerar redan på system som använder APT som pakethanterare. Källkoden är publicerad under MIT-licensen, vilket innebär att projektet är fritt att använda och vidareutveckla.
APTUI finns tillgängligt på GitHub där både installationsinstruktioner och färdiga binärer finns för den som vill prova verktyget.
Terminalen fortsätter utvecklas
APTUI visar hur även klassiska terminalmiljöer kan moderniseras. Genom att kombinera textbaserade gränssnitt med smart navigering och sökfunktioner kan verktyg som detta göra systemadministration både snabbare och mer överskådlig – utan att lämna kommandoraden.
ZX Spectrum var liten, billig och byggd med kompromisser – men den blev ändå en av 1980-talets mest betydelsefulla hemdatorer. Med sitt gummitangentbord, sin regnbågsrand och sina färgglada spel […]
Zilog Z8000 var en av 1970-talets mest lovande 16-bitarsprocessorer och hade tekniska kvaliteter som kunde ha gjort den till en vinnare i den tidiga persondatoreran. Ändå blev den omsprungen […]
På 1980-talet var Unix fortfarande något som främst hörde hemma på dyra arbetsstationer och större datorsystem. Men med Coherent försökte Mark Williams Company göra Unix-känslan tillgänglig för vanliga PC-användare. […]
Commodore 900 var datorn som kunde ha gjort Commodore till en seriös aktör på Unix-marknaden. Med Zilog Z8000-processor, operativsystemet Coherent och stöd för både serverdrift och avancerade arbetsstationer var […]
Commodore CIL 500 var en tunn fickräknare från slutet av 1970-talet, byggd för att vara enkel, strömsnål och lätt att bära med sig. Med LCD-skärm, minnesfunktion, procent- och kvadratrotsknapp […]
På 1970-talet försökte Clive Sinclair göra något som då lät nästan omöjligt: att stoppa en riktig TV i fickformat. Resultatet blev Sinclair Microvision, en tekniskt imponerande men kommersiellt misslyckad […]
När Commodore lanserade CDTV 1991 ville företaget flytta Amiga-tekniken från skrivbordet till vardagsrummet. Resultatet blev en svart multimediemaskin i HiFi-format med CD-ROM, fjärrkontroll och datorfunktioner – en produkt som […]
HP EliteBook 8460p är en påminnelse om en tid då företagsdatorer byggdes som robusta arbetsverktyg snarare än tunna designobjekt. Med matt skärm, mängder av portar, bra tangentbord och inbyggt […]
På 1980-talet rasade ett tekniskt kapplöpning i datorvärlden. Nya RISC-processorer lovade högre hastighet, enklare konstruktion och bättre framtidsmöjligheter än de etablerade CISC-processorerna bakom PC-revolutionen. Företag som Sun, IBM, HP, […]
Innan persondatorn slog igenom på allvar försökte IBM skapa framtidens digitala kontor med Displaywriter – en avancerad ordbehandlare som kombinerade skärm, tangentbord, disketter och professionell utskrift. Den blev aldrig […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Get ready for a fresh design! Firefox is set to unveil a new look later this year, promising improved aesthetics and user experience. Learn more now. The post Firefox Is Getting a New Look Later This Year appeared first on Linux Today.
Unveil the PELADN WO4 5600H Mini PC series, designed for efficiency and versatility. Learn how this mini PC can enhance your computing experience. The post PELADN WO4 5600H Mini PC: Introduction to the Series appeared first on Linux Today.
Discover the new Vivaldi Browser 8.0 featuring a unified design and customizable layout presets for an enhanced browsing experience. The post Vivaldi Browser 8.0 Debuts New Unified Design and Layout Presets appeared first on Linux Today.
Nitrux 6.1 is here! Experience the power of Linux Kernel 7.0 and Hyprland 0.55. Upgrade now to enjoy enhanced performance and cutting-edge features. The post Nitrux 6.1 Released with Linux Kernel 7.0 and Hyprland 0.55 appeared first on Linux Today.
Explore 11 exceptional open-source WYSIWYG editors for 2026. Find the perfect solution to streamline your content creation and editing process. The post 11 Open-Source WYSIWYG Editors Worth Using in 2026 appeared first on Linux Today.
Discover the features of RHEL 10.2, including Post-Quantum SSH and Kernel Livepatching, enhancing security and system performance for enterprises. The post RHEL 10.2 Released with Post-Quantum SSH and Kernel Livepatching appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates in Tails 7.8, featuring crucial kernel flaw patches and the removal of Thunderbird for enhanced security and privacy. The post Tails 7.8 Anonymous Linux OS Patches Recent Kernel Flaws, Removes Thunderbird appeared first on Linux Today.
Explore Linus Torvalds' intriguing perspective on AI, revealing his complex 'love-hate relationship' and its impact on the tech landscape. The post Linus Torvalds Admits He Has A ‘love-hate relationship with AI’ appeared first on Linux Today.
Discover the new features of WordPress 7.0, including AI foundations and a refreshed admin experience that enhances usability and performance. The post WordPress 7.0 Released with AI Foundations, Refreshed Admin Experience appeared first on Linux Today.
Discover OpenSSF's CRob's insights on the urgency of EU CRA readiness. Learn why the runway for compliance is rapidly diminishing and what it means for you. The post OpenSSF’s CRob: ‘The Runway Is Rapidly Running Out’ on EU CRA Readiness appeared first on Linux Today.
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years… […]
We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it… […]
Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” brings exciting improvements in desktop experience, security, and hardware support for the next five years. Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” released on April 23, 2026. This is the latest long-term support release that brings solid improvements in security, desktop experience, and hardware support. This release, will be receiving… […]
OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance… […]
We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools…. […]
Learn about the key feature sets of GNOME 50 desktop environment. A fresh release of GNOME 50 “Tokyo” landed on March 18, 2026. This version brings solid improvements in parental controls, accessibility, file management, and display technologies. It marks a big step forward for families, assistive tech users, and everyday productivity while making the desktop… […]
We round up the key feature sets of Linux Kernel 6.18. Linus Torvalds released Linux Kernel 6.18 on November 30, 2025. This is the last mainline kernel of the year and is expected to become the 2025 Long Term Support (LTS) kernel. It brings many new features and hardware updates while staying focused on stability… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Catch up on the latest Linux news: Plasma 6.7, Systemd 261, VirtualBox 7.2.10, Firefox 152, Fedora is building a web-based remote installer, bcachefs is no longer experimental, and more.
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
HP EliteBook 8460p är en gammal företagsdator som sedan länge passerat bäst före-datum för Windows-världen. Men ur ett Linux-perspektiv finns det fortfarande liv kvar i den kantiga och robusta maskinen. Med SSD och Debian installerat klarar den enklare vardagssysslor som webbsurf, textarbete och streaming – och visar att äldre datorer inte alltid behöver hamna på…
Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem. Linuxkärnan…
När Microsofts äldre Secure Boot-certifikat från 2011 löper ut behöver Linuxvärlden ta nästa steg i övergången till en nyare signeringskedja. För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden, men för Linuxdistributioner, installationsmedia och äldre datorer kan den bli avgörande. I grunden handlar det om något så enkelt – och viktigt – som att datorn måste…
Debian 12 “Bookworm” går nu in i långtidsstöd och får säkerhetsuppdateringar fram till sommaren 2028. Det betyder att användare inte behöver överge systemet direkt, men också att tiden är inne att börja planera för en uppgradering till Debian 13 “Trixie”. Debian 12 “Bookworm” är inte färdigt för pension än. Tvärtom går den populära Linuxdistributionen nu…
En allvarlig sårbarhet i Linux-kärnans brandväggskod kan låta en vanlig lokal användare få root-rättigheter och i vissa fall bryta sig ut ur en container. Felet, CVE-2026-23111, är redan rättat i Linux-kärnan, men fungerande exploitkod finns nu offentligt dokumenterad. Administratörer bör därför uppdatera kernelpaketen och starta om berörda system snarast. Säkerhetsforskare har publicerat en detaljerad och…
Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för…
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026. En första titt på nästa Ubuntu Ubuntu 26.10,…
Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd. När en dator…
En ny sårbarhet i Linux-kärnan, kallad Copy Fail, kan göra det möjligt för en vanlig lokal användare att skaffa sig fullständig kontroll över ett system. Felet, som har fått beteckningen CVE-2026-31431, är särskilt allvarligt för servrar, molnmiljöer och plattformar där flera användare eller processer delar samma maskin. En säkerhetsfix finns redan tillgänglig, men administratörer uppmanas…
En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen…
Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” innebär ett tydligt tekniskt skifte för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med en Wayland-only-skrivbordsmiljö, Linux 7.0-kärna och inbyggt stöd för moderna GPU- och säkerhetsfunktioner markerar Canonical en strategisk riktning mot en mer modern, säker och hårdvarunära plattform. Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” markerar en tydlig teknisk kursändring för en…
Canonical har bekräftat att Ubuntu 26.10 får kodnamnet “Stonking Stingray” och planeras att släppas den 15 oktober 2026. Versionen väntas bjuda på flera viktiga förändringar, där ökad säkerhet i GRUB, GNOME 51 som standardskrivbord och Linux-kärnan 7.2 pekas ut som några av de största nyheterna. Canonical har nu officiellt bekräftat att nästa interimsversion av Ubuntu…
Debians pakethanterare APT har fått en av sina största uppdateringar på länge. Med version 3.2 införs stöd för historik, ångra, göra om och återställning – funktioner som kan göra Linux både säkrare och betydligt mer förlåtande när en uppdatering inte går som planerat. Debians pakethanterare APT har fått en efterlängtad uppgradering – och den förändrar…
Ubuntu 26.04 LTS höjer minimikravet för arbetsminne i skrivbordsversionen från 4 till 6 GB RAM. Förändringen speglar hur moderna operativsystem blivit mer avancerade, med tyngre skrivbordsmiljöer och högre krav på prestanda för att ge en smidig användarupplevelse. När Ubuntu släpper sin nästa långtidsversion, Ubuntu 26.04 LTS (”Resolute Raccoon”), sker en liten men symboliskt viktig förändring:…
Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform…
Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden. Canonical har nu släppt en betaversion av nästa…
Canonical planerar en omfattande förändring av hur Ubuntu startar i framtiden. Genom att kraftigt begränsa funktionerna i GRUB vid Secure Boot vill företaget minska säkerhetsrisker – men förslaget kan samtidigt tvinga många användare att ändra hur deras system är uppbyggda. Vad handlar det om? Företaget Canonical, som utvecklar Ubuntu, planerar förändringar i hur system startar…
En nästan 20 år gammal MacBook kan verka hopplöst föråldrad, men med Ubuntu installerat visar 2008 års Unibody-modell att äldre datorer fortfarande kan fylla en funktion. Trots begränsat minne, mekanisk hårddisk och visst handpåläggning för att få allt att fungera, går den fortfarande att använda för enklare uppgifter som webbsurf, TV-tittande och vardagsbruk. När Apple…
APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden. Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT.…
