Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS).
Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).
En stor nyhet är att reglaget för hastighet (pitch) på skivspelare och CD-spelare fungerar mer korrekt. Utvecklarna har också bytt ut det gamla filtret mot ett nytt Kalman-filter, som bättre kan räkna ut hur skivan rör sig och därmed ge jämnare resultat – även när man snurrar tillbaka skivan snabbt (backspin).
Andra förbättringar i DVS är ny spårning av skivans rörelser och bättre kontroll av mätdata, vilket gör mixningen mer stabil.
Mixxx 2.5.3 har också stöd för en ny kontroller, Icon P1-Nano MIDI 1, samt uppdaterade inställningar för flera populära modeller som Traktor Kontrol S2 Mk1, S4 Mk3, S3 och Numark NS6II.
Dessutom har utvecklarna tagit bort stödet för Ubuntu 24.10, lagt till nya paket i Debian-versionen, förbättrat byggstöd för GCC 15 och gjort ljudinställningarna tydligare.
Programmet kan laddas ner som Flatpak från Flathub, byggas från källkod eller installeras direkt från många Linux-distributioners programförråd.
ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.
När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.
Mer kraft – mindre strömförbrukning
Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.
Två varianter, flera möjligheter
ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.
Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.
ZimaOS – ett steg framåt
Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.
Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.
Inte utan brister
Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.
Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.
Våra tester
På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.
Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.
Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.
Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan.
Att testa eller installera Linux kräver ofta en startbar USB-sticka. Med hjälp av det lilla Windowsprogrammet Rufus kan du enkelt göra om en nedladdad ISO-fil till en fungerande installationssticka. Här går vi igenom processen steg för steg – från nedladdning till att ändra startordningen i datorns BIOS/UEFI.
Steg 1: Ladda ner ISO-filen
Besök den Linux wiki sidan för den Linuxdistribution du vill använda, till exempel:
Rufus är portabelt – det betyder att du inte behöver installera något. Dubbelklicka bara på filen du laddat ner för att starta programmet.
Steg 3: Förbered USB-stickan
Sätt in en USB-sticka (helst minst 8 GB).
Kom ihåg att allt innehåll raderas, så säkerhetskopiera filer om det behövs.
Steg 4: Skapa den startbara USB:n
Öppna Rufus.
Välj din USB-sticka i listan under Enhet.
Klicka på Välj bredvid Startval och leta upp din ISO-fil.
Rufus ställer oftast in rätt alternativ automatiskt (t.ex. GPT/UEFI eller MBR/BIOS). Är du osäker – låt standardinställningarna vara.
Klicka på Starta.
Bekräfta att stickan får raderas och vänta tills statusfältet visar Klar.
Nu har du en fungerande Linux-USB!
Steg 5: Ändra startordningen i BIOS/UEFI
För att datorn ska starta från USB-stickan behöver du tala om det för BIOS/UEFI. Så här gör du:
Starta om datorn.
Tryck på rätt tangent för att öppna BIOS/UEFI eller Boot-menyn. Vanliga alternativ är:
Del eller F2 (för att gå in i BIOS/UEFI-menyn)
F10, F12 eller Esc (för att öppna en tillfällig Boot-meny)
HP Datorer har ESC, så får man fram en menu där man kan ändra bootordningen , annars bruka F12 vara vanligt för att ändra boot ordningen.
I BIOS/UEFI: Leta upp menyn som heter Boot, Boot Order eller Boot Priority.
Flytta upp USB-enheten överst i listan.
Spara ändringarna och starta om.
Tips: Om din dator har ett särskilt Boot Menu-läge (t.ex. via F12) kan du välja USB-stickan direkt utan att ändra inställningarna permanent.
Steg 6: Starta Linux
Om allt gick rätt kommer datorn nu att boota från din USB-sticka och ladda Linux-installationsprogrammet eller en ”live”-miljö där du kan prova systemet direkt.
Faktaruta: Gör USB-sticka med Rufus
Ladda ner Linux-ISO (t.ex. Ubuntu, Mint, Fedora).
Ladda ner & starta Rufus (portabelt).
Sätt i USB (minst 8 GB) – all data raderas.
Välj Enhet (din USB) och klicka Välj för ISO.
Låt standard (GPT/UEFI eller MBR/BIOS) stå kvar om osäker.
Klicka Starta → vänta till Klar.
Boota från USB (ändra boot-ordning vid behov).
Boot-tangenter: Del, F2, F10, F12, Esc (varierar mellan modeller).
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.
Vad är SMART?
SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.
Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.
Exempel på viktiga attribut:
Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.
SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.
Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux
1. Installera verktyget smartmontools
Debian/Ubuntu
sudo apt update
sudo apt install smartmontools
Red Hat / CentOS / Fedora
sudo dnf install smartmontools
(äldre system:)
sudo yum install smartmontools
Arch Linux / Manjaro
sudo pacman -S smartmontools
openSUSE
sudo zypper install smartmontools
2. Identifiera disken
Lista anslutna enheter:
lsblk
eller
sudo fdisk -l
Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.
3. Kontrollera SMART-stöd och status
Visa information om enheten
sudo smartctl -i /dev/sdX
Snabb hälsokontroll
sudo smartctl -H /dev/sdX
PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
FAILED → Disken är defekt, byt ut den.
4. Läs ut detaljerad SMART-data
sudo smartctl -A /dev/sdX
Här får du fram attribut som:
Antal driftstimmar
Temperatur
Omallokerade sektorer
Pending-sektorer
SSD-slitagevärden
5. Kör SMART-självtester
SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.
Kort test (ca 2 minuter):
sudo smartctl -t short /dev/sdX
Se resultatet:
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX
Långt test (kan ta flera timmar):
sudo smartctl -t long /dev/sdX
Se resultatet:
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX
6. Tolkning av resultat
Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.
7. Löpande övervakning med smartd
För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.
Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.
Slutsats
SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:
Kontrollera diskars hälsa.
Köra självtester.
Upptäcka problem i tid.
Få automatiska varningar via smartd.
Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg: 👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.
Lite exempel
För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc
ID
Size
Value
Description
0x000a
2
2
Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
0x0001
2
0
Command failed due to ICRC error
0x0003
2
0
R_ERR response for device-to-host data FIS
0x0004
2
0
R_ERR response for host-to-device data FIS
0x0006
2
0
R_ERR response for device-to-host non-data FIS
0x0007
2
0
R_ERR response for host-to-device non-data FIS
SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)
Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet). De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.
ID
Value
Beskrivning
Förklaring
0x000a
2
Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
Disken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
0x0001
0
Command failed due to ICRC error
Inga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
0x0003
0
R_ERR response for device-to-host data FIS
Inga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
0x0004
0
R_ERR response for host-to-device data FIS
Inga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
0x0006
0
R_ERR response for device-to-host non-data FIS
Inga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
0x0007
0
R_ERR response for host-to-device non-data FIS
Inga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.
Tolkningar
Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger. Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
Dåliga kablar eller kontakter
Strömproblem
Buggar i kontroller/drivrutiner
SMART – teknisk faktaruta
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar
hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn.
Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.
Terminologi (SMART-attribut & status)
ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0).
FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
TYPE – Pre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
STATUS (smartctl -H) – PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
Testtyper – Short (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan),
Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
Loggar – Self-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
Vanliga indikatorer
Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
SSD-specifikt – Wear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA),
Percentage Used (NVMe).
Kompatibilitet
HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
USB-kabinett/dockor – Beror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX.
Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
Snabbkommandon (Linux)
# Identifiera enhet
lsblk # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
# HDD/SSD (SATA)
sudo smartctl -iH -A /dev/sdX # info + hälsa + attribut
sudo smartctl -t short /dev/sdX # kort test
sudo smartctl -t long /dev/sdX # långt test
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX # testlogg
# NVMe-SSD
sudo smartctl -a /dev/nvme0 # SMART/Health från controllern
sudo nvme smart-log /dev/nvme0 # alternativ via nvme-cli
Begränsningar och råd
SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.
Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.
Prestanda och stabilitet i fokus En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.
En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.
Nyheter för användarupplevelsen När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.
En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.
Writer får en rad förbättringar Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:
Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
Möjlighet att konvertera fält till ren text.
Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.
Calc blir mer lik Excel – men snabbare Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.
Dessutom kan användaren nu:
Anpassa villkorsstyrd formatering.
Rensa filter med ett klick.
Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.
Impress och Draw blir mer kompatibla Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.
Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.
Mer polerat gränssnitt Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:
Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.
Tillgänglighet och support LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.
Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.
Vad är LibreOffice?
- En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
- Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
- Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
- Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
Historik i korthet
- 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
- 2011: 3.3 – första stabila versionen.
- 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
- 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
- 2020: 7.0 – ODF 1.3.
- 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
Nytt i LibreOffice 25.8
- Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
- Stöd för PDF 2.0-export.
- Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
- Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
- Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
- Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
- Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
proportionell storleksändring av OLE-objekt.
- Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
- Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
- Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.
Så bra funkar Linux på gamla datorer
Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.
När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.
Vad ska man titta på? Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.
Val av Linux-distribution Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:
Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.
När är det inte värt besväret? Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.
Linux är inte Windows En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.
Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.
Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.
Fakta: Linux på gamla datorer
För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
- Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
- Debian — stabilt, flexibelt
För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
- Xubuntu — XFCE, resurssnålt
- Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
- Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
- AntiX — extremt lättviktigt
- Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
- Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
Undvik som nybörjare
- 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.
En förändring med många ansikten
Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:
”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”
Flera problem – flera lösningar
1. När skärmens meny inte räcker
Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.
2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt
Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.
Mutter kopplar ihop allt
I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.
Förändringen innebär att:
Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.
När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.
Vad händer mer i Mutter 49?
Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.
Teknik och användarreaktioner
En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:
”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereglaget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”
Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.
Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME
GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:
Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.
GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.
FAKTARUTA: GNOME
HISTORIA
- GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
- Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
- Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
- Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
- GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
- GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
- GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
- Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
FUNKTIONER
- Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
- Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
- Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
- Integrerat programcenter via GNOME Software.
- Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
- Tilläggssystem via GNOME Extensions.
TEKNIK
- Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
- Fönsterhantering via Mutter.
- Inställningar lagras i dconf/gsettings.
- Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
- Multimedia via GStreamer.
- Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
GEMENSKAP OCH ORGANISATION
- Drivs av GNOME Foundation.
- Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
- Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
- Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
FRAMTID OCH GNOME 49
- Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
- Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
- Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
- Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
- Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
MER INFORMATION
- Webbplats: gnome.org
- Källkod: gitlab.gnome.org
- Dokumentation: help.gnome.org
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd
Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.
IPv4-vidarebefordran per enhet
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.
Förfinad hantering av IPv6-prefix
Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.
Förbättrat stöd för baremetal-miljöer
Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.
Smidigare användning av WireGuard
För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.
Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS
Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.
Större kontroll över SR-IOV-parametrar
En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.
Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK
För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.
Initrd-förbättringar för nätverksuppstart
Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.
Tillgänglighet
Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.
NetworkManager – översikt
NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt.
Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser,
konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver
göra det manuellt.
Projektstart: 2004 av Red Hat Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI) Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration Licens: GPLv2 Källkod:gitlab.freedesktop.org
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.
Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:
Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
ST:s vd55g1-sensor
Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd
Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.
Förbättrad rensning i fler delar av systemet
Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:
Intels mikrokodladdare
NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
Realteks r8169-nätverksdrivrutin
Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
MediaTeks mt7996 Wi-Fi
Texas Instruments tas2781-ljudkrets
PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4
Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.
För den som värnar om programvarufrihet
GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:
Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)
Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.
Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
Historia:
– 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
– 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
– Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
Typiska ingrepp: Tar bort binära firmwarefiler, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
Nytt i 6.16:
Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
Finputsar rensning av: Intel mikrokodloader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
Byggfix för Rust‑baserad firmwareloader.
Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
• DEB via Freesh
• RPM via RPM Freedom
Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.
För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.
Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.
För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.
Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.
De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.
Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.
ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.
Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.
Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.
Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org. Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.
Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.
Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.” Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare.
Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära datorer – med fullt stöd för centrala applikationer som Firefox och Thunderbird.
Men det finns en hake: för att fokusera på framtidens hårdvara kommer Canonical från och med version 25.10 att kräva RVA23-profilen i RISC-V-processorer. Det innebär att majoriteten – cirka 90 % – av dagens RISC-V-enheter inte längre kommer att vara kompatibla.
Bakgrunden är att RISC-V International i oktober 2024 antog den nya RVA23-standarden, som bland annat innehåller stöd för virtualisering via hypervisor och avancerade vektoroperationer för beräkningstunga uppgifter som AI, kryptering och komprimering. Genom att gå över till denna profil hoppas Canonical kunna bygga en mer robust och konsekvent programvarubas för framtida RISC-V-system.
Ubuntu 25.10 kommer att kunna avgöra automatiskt om en enhet uppfyller kraven för RVA23, och uppgraderingsverktyget i Ubuntu kommer att blockera uppdateringar till 25.10 på RISC-V-system som inte gör det. Dessa äldre system kommer att få stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.
Fler nyheter i Ubuntu 25.10
Förutom förändringarna för RISC-V-användare kommer Ubuntu 25.10 också att introducera flera andra nyheter:
Förbättrad Wayland-stöd för NVIDIA-grafikkort
Fullt stöd för Variable Refresh Rate (VRR) på skärmar som stöder tekniken
Full diskkryptering med TPM-skydd
Smartare och tydligare hantering av behörighetsförfrågningar
För företag blir det möjligt att hämta autoinstall-konfigurationer från Canonicals administrationsverktyg Landscape direkt vid installationstillfället, vilket förenklar automatiserad utrullning.
Dessutom har Canonical arbetat med att förbättra tillgängligheten i systemet i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), och en ny strategi för dokumentation av skrivbordsmiljön ska göra det enklare för användare att hitta hjälp och vägledning.
Ubuntu 25.10 kommer att baseras på Linuxkärnan 6.17 och använda GNOME 49 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna finns även nya appar som Loupe (bildvisare) och Ptyxis (terminal).
Betaversionen släpps den 18 september 2025, medan den färdiga versionen lanseras den 9 oktober.
Fakta: Vad är RISC-V-profiler?
RISC-V-profiler är standardiserade uppsättningar av instruktionstillägg (ISA extensions) som definierar vad en RISC-V-processor bör stödja. Syftet är att förenkla programvaruutveckling och säkerställa kompatibilitet mellan olika hårdvaruplattformar.
Jämförelse mellan profiler
Profil
Introduktion
Egenskaper
RVA20
2021
Basnivå med stöd för heltalsaritmetik, atomära instruktioner, multiplicering/division samt grundläggande systemfunktioner. Begränsat lämplig för moderna skrivbordsmiljöer.
RVA23
2024
Utökad profil med stöd för virtualisering (hypervisor), vektorutökningar för AI/ML och kryptografi, samt förbättrad hårdvaruprestanda. Krävs för Ubuntu 25.10 och framåt.
Notis:Heltalsaritmetik avser grundläggande operationer som addition, subtraktion och logiska bitoperationer på heltal.
Atomära instruktioner är operationer som sker odelbart och används för att säkert hantera data i flerkärniga processorer.
Multiplikation/division innebär att processorn har hårdvarustöd för att snabbt beräkna produkter och kvoter, vilket är viktigt för prestanda i många program.
Observera: Ubuntu 25.10 kräver att din RISC-V-processor stöder RVA23U64. System med äldre profiler, som RVA20, kommer inte längre att kunna uppgraderas efter Ubuntu 24.04 LTS.
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version.
Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med Linux 6.11-kärnan och GNOME 47 “Denver” som skrivbordsmiljö.
Nu när stödet är avslutat blir systemen sårbara för säkerhetshot om de inte uppdateras. Därför rekommenderas alla användare att snarast uppgradera till Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”, som är den aktuella versionen och får uppdateringar fram till februari 2026.
Ubuntu 25.04 bjuder på flera förbättringar jämfört med föregångaren, däribland Linux-kärnan 6.14, Mesa 25 för grafik och det nya GNOME 48-skrivbordet.
Uppgraderingsprocessen är enkel och tar ungefär 30 minuter. Se bara till att säkerhetskopiera dina viktiga filer innan du börjar.
Om du föredrar en mer stabil och långsiktig lösning framför det allra senaste, kan du också välja att installera Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat”, som kommer att få uppdateringar i upp till 10 år.
Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”
Släpptes den 10 oktober 2024
GNOME 47 “Denver” som standard-skrivbordsmiljö
Linux-kärna 6.11
Förbättrad Snap-hantering och snabbare uppstart
Experimentellt stöd för Wayland med vissa NVIDIA-drivrutiner
Firefox i Snap-format, uppdaterad till senaste version
Förbättrade systeminställningar och modernare gränssnitt
Korttidsversion med 9 månaders stöd (upphörde 10 juli 2025)
TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen.
Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn är utrustad med 4 GB DDR3 RAM och har uppgraderats med en snabb SSD, vilket ersatt den gamla mekaniska hårddisken och gett systemet en märkbar prestandaboost.
Skärmen på 15,6” har en upplösning på 1366×768, vilket räcker väl till för webbsurf, dokumenthantering och mediekonsumtion. Ubuntu 24.04 LTS är installerat och fungerar smidigt – med tillgång till moderna program, uppdateringar och långsiktigt stöd.
Trots sin ålder klarar maskinen att streama SVT Play utan problem, även om CPU-belastningen då kan gå upp till omkring 66 %, med temperaturer runt 67 °C. Det märks att tekniken inte är purfärsk, men den levererar ändå stabilt.
Byggkvaliteten är enkel – chassit är i plast och långt från premiumkänslan man hittar i exempelvis äldre MacBook Air-modeller. Men funktion går före form i detta fall.
Som vardagsdator fungerar den utmärkt för det mesta: betala räkningar, läsa e-post, surfa, skriva dokument och titta på strömmade medier. Med Ubuntu följer LibreOffice, som erbjuder ordbehandling, kalkylblad och presentationer – fullt kompatibelt med Microsoft Office-format.
Den här datorn har räddats från elektronikskrotens öde, och i sin nya roll visar den att även äldre hårdvara kan göra nytta – med rätt mjukvara och lite omtanke.
Vad krävs av en återbrukad dator i vardagen?
När vi tittar på äldre datorer för återbruk fokuserar vi på vad som behövs i praktiken:
räkningsbetalning, e-post, webbsurf och strömmad video. Går det att skriva dokument,
göra en budget eller skapa presentationer – utan att datorn känns trög?
Det spelar mindre roll vilket operativsystem som används eller om den klarar spel. Det viktiga är att den fungerar smidigt i vardagen.
Många äldre datorer har fortfarande potential. Med rätt inställning – och ibland en enkel uppgradering – kan de bli pålitliga vardagsverktyg i flera år till.
WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.
I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:
på en hyrd VPS
eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox
För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:
RHEL eller Rocky Linux
Debian
Ubuntu
Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.
Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.
Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.
Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.
Introduktion
WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
CREATE DATABASE wpdatabase;
CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
5. Ladda ned och installera WordPress
Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.
cd /var/www/html
wget https://wordpress.org/latest.zip
unzip latest.zip
rm latest.zip
chown -R www-data:www-data wordpress/
find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;
cd wordpress
mv wp-config-sample.php wp-config.php
nano wp-config.php
Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.
Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.
Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.
X.Org försvinner med Ubuntu 25.10 – nästa LTS-version kommer i april 2026 med Ubuntu 26.04.
I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd för modern hårdvara.
Wayland, som utvecklats som en modern ersättare till X.org, är byggt från grunden med dagens behov i åtanke. Det erbjuder bättre isolering mellan applikationer, säkrare grafikhantering, effektivare renderingsvägar och förbättrat stöd för saker som pekskärmar, HiDPI-skärmar och moderna grafikdrivrutiner. Många Linuxdistributioner har redan börjat gå över till Wayland, och nu är det Ubuntu som tar nästa steg.
Ubuntu 25.10 går vidare – GNOME på Xorg tas bort, Wayland blir standard
När Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, släpps i oktober 2025 kommer det inte längre vara möjligt att köra GNOME-skrivbordet med Xorg. Canonical har beslutat att helt och hållet gå över till Wayland, i takt med att skrivbordsmiljön GNOME 49 slutar stödja X.org-servern.
Det innebär att alternativet ”Ubuntu på Xorg” försvinner från inloggningsmenyn. Alla GNOME Shell-baserade sessioner kommer nu att köras med Wayland som bas.
”Wayland har mognat rejält de senaste versionerna. Det fungerar nu väl även med Nvidia-drivrutiner, har bättre säkerhetsmodell, bättre stöd för moderna skärmar, och ger en stabil användarupplevelse i vardagen,” säger Jean Baptiste Lallement på Canonical.
Dessutom menar Canonical att det tar resurser att underhålla två parallella grafiska system. Genom att fokusera helt på Wayland kan man minska teknisk skuld och snabbare förbättra upplevelsen.
Vad betyder det för dig som användare?
Du kommer inte längre att kunna välja att köra Ubuntu med Xorg. GNOME körs nu uteslutande på Wayland. Om du använder äldre program som kräver X11 kan det krävas anpassningar – men många applikationer fungerar redan bra via XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager.
Ubuntu 25.10 – mer än bara grafikskifte
Den nya versionen släpps den 9 oktober 2025 och innehåller fler tekniska nyheter:
GNOME 49 – som helt övergår till Wayland
Linux-kärnan 6.17 – med stöd för nyare hårdvara
Mesa 25.1 – förbättrad grafikstack med fokus på prestanda och spel
Under huven
Ubuntu 25.10 bjuder också på en rad uppgraderingar av sina grundkomponenter:
GCC 15
GNU Binutils 2.45
Python 3.13
LLVM 20
Boost 1.88
En annan intressant nyhet är att Ubuntu 25.10 ser ut att bli den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard – en säkrare omarbetning av det klassiska sudo, skriven i programmeringsspråket Rust.
Ubuntu 20.04 LTS, med kodnamnet Focal Fossa, lanserades den 23 april 2020 och blev snabbt en av de mest använda versionerna av Ubuntu tack vare dess stabilitet, långtidssupport (LTS) och omfattande paketsupport. Som en LTS-version har den erbjudit fem år av säkerhetsuppdateringar och buggfixar – något som gjort den till ett populärt val för både servrar och skrivbord i företags- och hemanvändning.
Den 29 maj 2025 markerade dock ett viktigt skifte: Ubuntu 20.04 LTS har nu nått slutet av sin standardstödsperiod. Det innebär att Canonical, företaget bakom Ubuntu, inte längre tillhandahåller vanliga säkerhetsuppdateringar eller uppdateringar av programvarupaket genom det ordinarie arkivet.
Vad innebär detta för användare?
Om du fortfarande använder Ubuntu 20.04 LTS behöver du inte nödvändigtvis uppgradera direkt. Canonical erbjuder ett alternativ i form av Extended Security Maintenance (ESM), som ingår i Ubuntu Pro. Detta utökade stöd ger kritiska säkerhetsuppdateringar även efter att den normala supporten upphört – i upp till fem år till.
Ubuntu Pro är gratis för privatpersoner på upp till fem fysiska datorer. För aktiva medlemmar i Ubuntu-gemenskapen finns det dessutom möjlighet till ett gratis abonnemang som täcker upp till 50 maskiner. I båda fallen får du tillgång till säkerhetsuppdateringar för både huvudarkivet (Main) och det bredare arkivet (Universe), verktyg för regelefterlevnad och livepatching av kärnan.
Sammanfattningsvis:
Ubuntu 20.04 LTS fick fem års standardstöd (2020–2025)
Från 29 maj 2025 krävs Ubuntu Pro för att fortsätta få säkerhetsuppdateringar
Ubuntu Pro är gratis för upp till 5 (eller 50) maskiner beroende på användartyp
Systemet kan få stöd fram till 2030 med ESM
Vad bör du göra nu?
Canonical rekommenderar att användare så småningom uppgraderar till en nyare LTS-version. Det naturliga steget är att först gå till Ubuntu 22.04 LTS och därefter vidare till Ubuntu 24.04 LTS, som är den senaste långtidsversionen med aktivt stöd och förbättrad prestanda.
Om du är osäker på hur du uppgraderar finns det tydliga guider som visar hur du går från Ubuntu 20.04 till 22.04 – och därefter vidare till 24.04 när det passar.
För mer information om Ubuntu Pro och ESM, rekommenderas ett besök på den officiella Ubuntu-webbplatsen.
Ubuntu 22.04 LTS, med kodnamnet Jammy Jellyfish, lanserades i april 2022 som en långtidssupporterad version (LTS). LTS-versioner av Ubuntu får vanligtvis fem år av support, vilket innebär att denna specifika version kommer att stödjas fram till april 2027. Under den här perioden får användare kontinuerliga säkerhetsuppdateringar och buggfixar, vilket gör den till ett stabilt och pålitligt operativsystem för både personligt och professionellt bruk.
Som en del av LTS-strategin släpper Canonical ett antal så kallade ”point releases” under livscykeln för varje LTS-version. Dessa point releases samlar alla säkerhetsuppdateringar och buggfixar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen och paketerar dem i en uppdaterad installationsfil. Nu, i september 2023, har Canonical släppt den femte och sista planerade uppdateringen för Ubuntu 22.04 LTS: Ubuntu 22.04.5 LTS.
Nyheter i Ubuntu 22.04.5 LTS
Den senaste uppdateringen av Ubuntu 22.04 LTS, version 22.04.5, introducerar flera viktiga förbättringar. Det mest anmärkningsvärda är inkluderingen av Linux-kärna 6.8, samma kärna som används i den nyare Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat). Detta innebär att systemet nu har bättre stöd för modern hårdvara, vilket gör det lättare att installera och använda Ubuntu på nyare datorer.
Utöver kärnuppdateringen innehåller Ubuntu 22.04.5 LTS även alla säkerhetsuppdateringar och korrigeringar som har släppts sedan den förra point release-versionen, 22.04.4 LTS, som kom ut sex och en halv månad tidigare.
Begränsade Grafikuppdateringar
Trots förbättringarna i kärnan förblir grafikstacken, Mesa, oförändrad i denna version. Ubuntu 22.04.5 LTS använder fortfarande Mesa 23.2.1, samma som i den föregående uppdateringen. Detta står i kontrast till Ubuntu 24.04 LTS, som använder en nyare Mesa-version (24.0). Varför Canonical valde att behålla den äldre Mesa-versionen är oklart, men det kan innebära att vissa användare med nyare grafikkort får vänta på ytterligare uppdateringar eller överväga att uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS.
Rekommendation: Uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS
Även om Ubuntu 22.04 LTS fortfarande kommer att få support och uppdateringar fram till 2027, rekommenderas användare som vill ha de senaste funktionerna och längre support att överväga en uppgradering till Ubuntu 24.04 LTS. Denna version har stöd fram till 2029 och innehåller modernare GNU/Linux-teknologier, vilket gör den till ett mer framtidssäkert val.
Hur Du Uppdaterar eller Uppgraderar
För de som redan använder Ubuntu 22.04 LTS är det inte nödvändigt att ladda ner den senaste point release. Istället kan du enkelt uppdatera ditt system genom att använda verktyget Software Updater eller genom att köra kommandot sudo apt update && sudo apt full-upgrade i terminalen. Detta säkerställer att ditt system får alla de senaste säkerhetsuppdateringarna och programkorrigeringarna.
Om du vill uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS kan du göra detta genom att följa officiella uppgraderingsinstruktioner från Canonical, vilket ger dig tillgång till de nyaste funktionerna och den senaste teknologin.
Slutsats
Ubuntu 22.04.5 LTS markerar slutet på en era för Jammy Jellyfish. Med sina regelbundna uppdateringar har denna version fortsatt att vara en stabil och pålitlig plattform för både hemanvändare och företag. Men med introduktionen av Ubuntu 24.04 LTS står det klart att framtiden bjuder på ännu mer avancerade funktioner och bättre hårdvarustöd.
Efter en kort försening har Canonical idag släppt den första punktversionen av det långsiktigt stödja operativsystemet Ubuntu 24.04 LTS, även känt som ”Noble Numbat”. Den nya versionen, Ubuntu 24.04.1 LTS, innehåller en samling viktiga säkerhetsfixar och programuppdateringar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen i april 2024. Den är särskilt användbar för användare som vill installera Ubuntu 24.04 LTS på nya system utan att behöva ladda ner ett stort antal uppdateringar efter installationen.
Denna uppdatering innebär också betydande förbättringar när det gäller att integrera Ubuntu-maskiner i Windows-nätverk, tack vare bättre stöd för Active Directory. För användare av tidigare versioner av Ubuntu innebär denna uppdatering dessutom att det nu är möjligt att uppgradera direkt från Ubuntu 22.04 LTS (Jammy Jellyfish) till Ubuntu 24.04 LTS, vilket tidigare inte varit tillgängligt.
Ubuntu 24.04.1 LTS finns nu tillgängligt för nedladdning som både Desktop- och Server-versioner, tillsammans med andra officiella Ubuntu-varianter som Kubuntu, Xubuntu och Lubuntu. Dessa nedladdningar är avsedda för nya installationer, och användare uppmanas att ladda ner den senaste versionen direkt från den officiella webbplatsen.
Nästa punktversion, Ubuntu 24.04.2 LTS, är planerad att släppas i februari 2025. Den förväntas bli en mer omfattande uppdatering med introduktionen av Linux-kärnan 6.11 och Mesa 24.2-grafikstackar, som hämtats från den kommande Ubuntu 24.10 (Oracular Oriole), vilken förväntas lanseras i oktober 2024.
Ubuntu 24.04 LTS kommer att ha stöd fram till juni 2029. För användare som är intresserade av de allra senaste funktionerna och uppdateringarna, inklusive den senaste kärnan och de nyaste grafikstackarna, kan det vara värt att överväga att vänta på Ubuntu 24.10.
Djupt nere i urberget någonstans sitter tux och koda på kernel till nyaste ubuntu
Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan.
Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda versionskandidat-kärnor vid tidpunkten då Ubuntu slutar ta emot nya funktioner före en versionssläpp.
Tidigare har Canonicals team noggrant vägt samman tajmingen mellan Linux-kärnans oberoende släppschema och Ubuntus fasta sexmånaders släppcykel. Den globala Linux-gemenskapen släpper nya kärnversioner varannan till var tredje månad baserat på projektets mognad, medan Ubuntu planerar sina släpp långt i förväg utan att anpassa sig till externa förändringar.
Denna skillnad i tajming har tidigare skapat utmaningar i att synkronisera de två släppcyklerna. Vanligtvis skulle Canonical vänta ungefär en månad efter ett kärnsläpp för att bedöma dess stabilitet innan det inkluderas i en ny Ubuntu-version för att garantera systemets tillförlitlighet och breda kompatibilitet.
Nu byter Canonical strategi till ett mer aggressivt tillvägagångssätt genom att direkt implementera den senaste tillgängliga versionen av Linux-kärnan vid varje Ubuntu släppdatum, även om kärnan fortfarande är i ett versionskandidat-stadium. Detta kan innebära att nya Ubuntu-versioner kommer med den senaste tekniken, men också med en ökad risk för instabilitet.
För att hantera dessa risker planerar Canonical att använda en ”Brokärna”, som är den senast stabila versionen av Linux-kärnan, i de fall där de nyare kärnversionerna bedöms vara för instabila eller saknar stöd för viktiga komponenter såsom NVIDIA-drivrutiner eller ZFS-filsystemet. Detta ska bidra till att hålla systemet stabilt medan nyare tekniker testas och integreras.
Bugghunter Tux är rena John Rambo i sin jakt på buggar.
Utskjutet släppdatum för Ubuntu 24.04.1 till senare i augusti Det planerade släppet av Ubuntu 24.04.1 LTS har blivit förskjutet från den ursprungliga datumen den 19 augusti till den 29 augusti på grund av upptäckten av flera kritiska buggar.
Denna försening beror på identifieringen av allvarliga problem under den slutgiltiga testningsfasen, vilket är nödvändigt för att försäkra en problemfri uppgradering från den föregående versionen 22.04 LTS.
En första LTS point-release för Ubuntu, som 24.04.1, är den rekommenderade tidpunkten för användare av den tidigare långsiktiga supportversionen att uppgradera. Att uppgradera innan detta släpp är inte rekommenderat då det kan orsaka systemfel.
Även om en uppgradering från Ubuntu 22.04 LTS till 24.04 LTS tekniskt sett är möjlig, är detta inte en officiellt stödd metod, då det innefattar en övergång via en tillfällig version, 23.10 (Mantic Minotaur).
De buggar som leder till denna försening inkluderar problem som:
Föråldrat stöd för NVIDIA i Snapd
Problem med rensning av Python
Anslutningsproblem till Snap Store
Konfigurationsproblem med Cloud-Init
Startproblem med RabbitMQ-servern
Användare som vill följa den officiella uppgraderingsvägen behöver därför vänta ytterligare tio dagar från det tidigare annonserade datumet för att uppgradera sina system från 22.04 LTS (Jammy Jellyfish) till 24.04 LTS (Noble Numbat).
Denna försening är viktig då den säkerställer att uppgraderingsprocessen är stabil och ger minimala avbrott för användarna. För ytterligare information kan du besöka det officiella tillkännagivandet. Aktuella hinder för uppgradering kan granskas här.
Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet just nu inte fungerar. Försök igen senare.
Datorhjälp hemma – 350 kr/tim efter RUT-avdrag
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the latest advancements in KDE's Virtual Machine Manager, enhancing virtualization capabilities and user experience for seamless management of virtual environments. The post KDE’s Virtual Machine Manager Moves Forward appeared first on Linux Today.
Discover the September 2025 issue of PCLinuxOS Magazine, featuring the latest updates, tutorials, and insights for Linux enthusiasts. Stay informed and inspired! The post The September 2025 Issue of the PCLinuxOS Magazine appeared first on Linux Today.
Discover the latest in Linux news with the 9to5Linux Weekly Roundup for August 31st, 2025. Stay updated on trends, releases, and community highlights. The post 9to5Linux Weekly Roundup: August 31st, 2025 appeared first on Linux Today.
Discover the latest in Linux news with our Weekly Wrap-Up for Week 35 (Aug 24 – 31, 2025). Stay informed on trends, updates, and community highlights. The post Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 35 (Aug 24 – 31, 2025) appeared first on Linux Today.
Discover AerynOS 2025.08, featuring GNOME 48.4 and Mesa 25.2, now with KDE Plasma support. Experience enhanced performance and user-friendly design. The post AerynOS 2025.08 Released with GNOME 48.4 and Mesa 25.2, KDE Plasma Support appeared first on Linux Today.
After 25 years, Jonathan Riddell bids farewell to KDE, reflecting on his journey with mixed emotions. Discover his impact and future plans in this heartfelt tribute. The post Jonathan Riddell Leaves KDE After 25 Years with Mixed Emotions appeared first on Linux Today.
The Libxml2 project faces a transition as its maintainer steps down. Discover the implications for the community and future development of this essential library. The post Libxml2 Maintainer Steps Down appeared first on Linux Today.
Discover the top 6 Linux apps to enhance your productivity this week. Stay updated with the latest tools and features for your Linux experience. The post Top 6 Linux Apps You Should Install This Week (Sept 15-21) appeared first on Linux Today.
Fedora Linux 43 Beta is here! Experience the power of Linux 6.17, GNOME 49, and KDE Plasma 6.4. Dive into the latest updates and innovations now. The post Fedora Linux 43 Beta Released with Linux 6.17, GNOME 49, and KDE Plasma 6.4 appeared first on Linux Today.
Discover the Radxa Cubie A7A single board computer running Linux. Explore its features, capabilities, and how it fits into the Cubie series. The post Radxa Cubie A7A Single Board Computer Running Linux: Introduction to the Series appeared first on Linux Today.
Firefox 144 open-source web browser is now available for public beta testing with various new features and improvements. Here’s what to expect! The post Firefox 144 to Strengthen the Encryption of Logins in the Firefox Password Manager appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Fedora Linux 43 distribution is now available for public beta testing powered by Linux kernel 6.17 and featuring the GNOME 49 desktop environment. Here’s what to expect from the final release. The post Fedora Linux 43 Beta Released with Linux 6.17, GNOME 49, and KDE Plasma 6.4 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce […]
Ubuntu maker Canonical announced that it will package and distribute the NVIDIA CUDA toolkit within Ubuntu’s repositories for application developers. The post Canonical to Package and Distribute NVIDIA CUDA within Ubuntu’s Repositories appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Firefox 143 open-source web browser is now available for download with various new features and improvements. Here's what's new! The post Firefox 143 Is Now Available for Download, This Is What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Giada 1.3 open-source loop machine and music production software is now available for download with support for multiple audio connections and other changes. The post Giada 1.3 Open-Source Loop Machine Adds Support for Multiple Audio Connections appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
9to5Linux Weekly Roundup for September 14th, 2025, brings news about KDE Plasma 6.4.5, PipeWire 1.4.8, GStreamer 1.26.6, VirtualBox 7.2.2, Q4OS 6.1, Hyprland 0.51, Puppy Linux BookwormPup64 10.0.12, KDE Gear 25.08.1, MKVToolNix 95.0, KDE Frameworks 6.18, Steam Client update, new Slimbook laptops, Kodi 22 alpha, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: September 14th, 2025 appeared […]
MKVToolNix 95.0 open-source MKV manipulation tool is now available for download with a new chapter generation feature and bug fixes. Here's what's new! The post MKVToolNix 95.0 MKV Manipulation Tool Improves the Chapter Generation Feature appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
GStreamer 1.26.6 open-source multimedia framework is now available for download with various improvements and bug fixes. Here’s what’s changed! The post GStreamer 1.26.6 Adds Support for WVC1 and WMV3 Codecs to Video4Linux2 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
KDE Frameworks 6.18 open-source software suite is out now with various improvements and bug fixes for KDE apps and the Plasma desktop. Here’s what’s new! The post KDE Frameworks 6.18 Lets You Use Your Laptop’s Copilot Key for Launching Apps appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
GNOME Shell extension Dash to Panel gets a major update with new features, bug fixes, and support for the GNOME 49 desktop environment. Here's what's new! The post Dash to Panel GNOME Shell Extension Gets GNOME 49 Support and New Features appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive… […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual… […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on… […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just… […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read… […]
Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS). Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).…
ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…
Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan. För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/…
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare. Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära…
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version. Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med…
TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen. Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn…
WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner. I den här artikeln går vi igenom hur du…
I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd…
Ubuntu 20.04 LTS, med kodnamnet Focal Fossa, lanserades den 23 april 2020 och blev snabbt en av de mest använda versionerna av Ubuntu tack vare dess stabilitet, långtidssupport (LTS) och omfattande paketsupport. Som en LTS-version har den erbjudit fem år av säkerhetsuppdateringar och buggfixar – något som gjort den till ett populärt val för både…
Ubuntu 22.04 LTS, med kodnamnet Jammy Jellyfish, lanserades i april 2022 som en långtidssupporterad version (LTS). LTS-versioner av Ubuntu får vanligtvis fem år av support, vilket innebär att denna specifika version kommer att stödjas fram till april 2027. Under den här perioden får användare kontinuerliga säkerhetsuppdateringar och buggfixar, vilket gör den till ett stabilt och…
Efter en kort försening har Canonical idag släppt den första punktversionen av det långsiktigt stödja operativsystemet Ubuntu 24.04 LTS, även känt som ”Noble Numbat”. Den nya versionen, Ubuntu 24.04.1 LTS, innehåller en samling viktiga säkerhetsfixar och programuppdateringar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen i april 2024. Den är särskilt användbar för användare som vill…
Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan. Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda…
Utskjutet släppdatum för Ubuntu 24.04.1 till senare i augustiDet planerade släppet av Ubuntu 24.04.1 LTS har blivit förskjutet från den ursprungliga datumen den 19 augusti till den 29 augusti på grund av upptäckten av flera kritiska buggar. Denna försening beror på identifieringen av allvarliga problem under den slutgiltiga testningsfasen, vilket är nödvändigt för att försäkra…
