En allvarlig sårbarhet i Linux-kärnans brandväggskod kan låta en vanlig lokal användare få root-rättigheter och i vissa fall bryta sig ut ur en container. Felet, CVE-2026-23111, är redan rättat i Linux-kärnan, men fungerande exploitkod finns nu offentligt dokumenterad. Administratörer bör därför uppdatera kernelpaketen och starta om berörda system snarast.
Säkerhetsforskare har publicerat en detaljerad och fungerande exploit för en allvarlig sårbarhet i Linux-kärnan. Felet gör det möjligt för en lokal användare utan administratörsrättigheter att höja sina behörigheter till root och i vissa fall bryta sig ut ur en container.
Sårbarheten har fått beteckningen CVE-2026-23111 och finns i kärnans kod för nf_tables, den moderna delen av Linux brandväggssystem som används av nftables. Felet är en så kallad use-after-free, där minne används efter att det redan har frigjorts. Den typen av buggar kan i värsta fall utnyttjas för att ta kontroll över körningen i kärnan.
Problemet åtgärdades i Linux-kärnans huvudkod den 5 februari 2026. Trots det har säkerhetsforskare nu publicerat tekniska genomgångar som visar exakt hur sårbarheten kan utnyttjas. Exodus Intelligence publicerade sin detaljerade analys den 8 juni 2026, men redan i april släppte FuzzingLabs en egen reproduktion av felet.
Enligt beskrivningarna berodde sårbarheten på ett mycket litet programmeringsfel: en felvänd kontroll i nf_tables. Den färdiga korrigeringen i upstream-kärnan bestod i praktiken av en enda rad kod.
Ubuntu klassar sårbarheten som CVSS 7.8, vilket motsvarar hög allvarlighetsgrad.
Kräver lokal åtkomst
Sårbarheten kan inte utnyttjas direkt över nätet. En angripare måste redan ha någon form av lokal åtkomst till systemet, till exempel genom ett kapat användarkonto, ett sårbart programkonto eller en komprometterad container.
Det som gör buggen särskilt farlig är kombinationen av nf_tables och unprivileged user namespaces. User namespaces är en Linux-funktion som gör att en vanlig användare kan agera som root inne i en isolerad miljö. Funktionen används bland annat av containers och sandbox-lösningar, men har också återkommande varit en väg in till känslig kärnkod.
På många Linux-installationer, särskilt skrivbordssystem och vissa servermiljöer, är den här kombinationen aktiverad som standard.
Fungerande root-exploits finns publicerade
Exodus-forskaren Oliver Sieber, som hittade buggen redan i början av 2025, har visat hur sårbarheten kan kedjas till full lokal root-åtkomst. Exploiten utlöser use-after-free-felet, tar sig förbi flera av Linux-kärnans inbyggda minnesskydd och kapar därefter körningen för att ge angriparen root-rättigheter.
Exploiten demonstrerades på bland annat:
Debian Bookworm
Debian Trixie
Ubuntu 22.04 LTS
Ubuntu 24.04 LTS
FuzzingLabs har dessutom reproducerat buggen på RHEL 10 inför Pwn2Own Berlin 2026 och byggt en egen root-exploit med en annan teknisk metod.
Det innebär att tekniken nu är dokumenterad för flera av de största Linux-familjerna: Debian, Ubuntu och Red Hat-baserade system.
Alla sårbara kärnor bör uppdateras
Eftersom felet finns i Linux huvudkod kan alla distributioner som har levererat en sårbar kärna vara påverkade, förutsatt att nf_tables och unprivileged user namespaces är aktiverade.
Det viktigaste rådet är enkelt:
Uppdatera kärnan och starta om systemet.
En kerneluppdatering skyddar inte fullt ut förrän datorn eller servern faktiskt har startats om och kör den nya kärnan.
Ubuntu har enligt uppgifterna rättningar för 22.04 LTS, 24.04 LTS och 25.10. Debian har rättat felet i Bookworm och Trixie, samt tagit fram en 6.1-backport för Bullseye LTS. Även Red Hat, SUSE och Amazon Linux följer sårbarheten i sina respektive säkerhetskanaler.
Eftersom versionsnumren varierar mellan distributioner bör administratörer kontrollera den egna distributionens säkerhetsmeddelanden och se till att rätt kernelpaket är installerat.
Tillfällig skyddsåtgärd: begränsa user namespaces
För system där uppdatering inte kan göras omedelbart kan det vara klokt att se över om vanliga användare verkligen behöver kunna skapa egna user namespaces.
Att begränsa eller stänga av unprivileged user namespaces kan stoppa just den här angreppsvägen i många miljöer. Det kan dock påverka program som använder sandboxning eller containers, till exempel vissa webbläsare, Flatpak, rootless Podman eller andra isoleringslösningar.
Det är därför en skyddsåtgärd som bör testas innan den införs brett.
Del av en större våg av lokala Linux-sårbarheter
CVE-2026-23111 kommer samtidigt som flera andra lokala root-sårbarheter i Linux har uppmärksammats. Under den senaste tiden har säkerhetsforskare lyft fram bland annat Copy Fail, Dirty Frag, Fragnesia, DirtyDecrypt och en äldre ptrace-sårbarhet som kan läsa /etc/shadow och köra kommandon som root.
Detaljerna skiljer sig åt, men mönstret är detsamma: en angripare som först får en begränsad lokal åtkomst kan i många fall ta steget vidare till full kontroll över systemet.
Säkerhetsföretaget Synacktiv har i en genomgång kopplat ökningen av lokala Linux-exploits till bland annat AI-stödd sårbarhetsforskning och snabbare analys av säkerhetspatchar. När en patch väl publiceras kan angripare jämföra ändringen med äldre kod och snabbare förstå hur felet kan utnyttjas.
Inga kända attacker i det vilda
Det finns i nuläget inga offentliga rapporter om att CVE-2026-23111 används aktivt i attacker, och ingen känd hotaktör har kopplats till sårbarheten.
Men exploitkod har varit offentlig sedan april, och en ännu mer detaljerad teknisk genomgång publicerades i juni. Det innebär att organisationer inte bör vänta med att uppdatera.
För administratörer är prioriteringen tydlig: börja med system där okända eller mindre betrodda användare kan köra kod, där containers används, eller där tjänster kan ge en angripare ett första lokalt fotfäste.
En lokal sårbarhet är inte ofarlig bara för att den saknar fjärrangrepp. I praktiken är just den här typen av buggar ofta nästa steg efter ett intrång.
Påverkar: Linux-system där sårbar kärna, nf_tables och unprivileged user namespaces används
Risk: Lokal användare kan höja sina rättigheter till root och i vissa fall bryta sig ut ur en container
Allvarlighet: Ubuntu klassar felet som CVSS 7.8, vilket motsvarar hög allvarlighetsgrad
Patchad upstream: 5 februari 2026
Publika exploits: Tekniska genomgångar och fungerande exploits har publicerats av bland annat Exodus Intelligence och FuzzingLabs
Rekommendation: Uppdatera kärnan och starta om systemet. För system som inte kan uppdateras direkt kan det vara aktuellt att begränsa unprivileged user namespaces, men detta bör testas eftersom det kan påverka containers, Flatpak, rootless Podman och vissa sandboxade program.
Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för bara några år sedan.
Linux har länge varit ett nischat operativsystem bland PC-spelare. Men de senaste åren har något hänt. Tack vare Steam Deck, SteamOS och Valves satsning på Proton har Linux gått från att vara ett alternativ för entusiaster till att bli ett seriöst spelplattform för många användare.
Därför väckte det stor uppmärksamhet när Linux i mars 2026 nådde hela 5,33 procent i Valves Steam Hardware & Software Survey. Det var en historisk milstolpe. För första gången låg Linux tydligt över femprocentsgränsen på Steam.
Men glädjen blev kortvarig. I maj 2026 hade Linux fallit tillbaka till 3,99 procent.
En tillbakagång – men ingen katastrof
Vid första anblick kan raset låta dramatiskt. Linux gick från rekordnivån 5,33 procent i mars till 3,99 procent i maj. Det innebär en minskning med 1,34 procentenheter på bara två månader.
Samtidigt är 3,99 procent fortfarande en stark siffra historiskt sett. Under lång tid låg Linux kring en till två procent på Steam. Att Linux nu fortfarande ligger nära fyra procent visar att spel på Linux har vuxit kraftigt jämfört med tidigare år.
Det är alltså inte troligt att en stor mängd spelare plötsligt har övergett Linux. En rimligare förklaring är att marsresultatet var ovanligt högt och påverkades av hur urvalet i undersökningen såg ut just den månaden.
Windows dominerar fortfarande
Windows fortsätter att vara det helt dominerande operativsystemet bland Steam-användare. I maj 2026 ökade Windows till 93,85 procent, vilket är en uppgång med 0,38 procentenheter.
macOS ökade också något och nådde 2,16 procent. Linux hamnade alltså på 3,99 procent och ligger därmed fortfarande klart före macOS bland Steam-användare.
Det är intressant, eftersom macOS länge har varit ett mer välkänt konsumentoperativsystem än Linux. På just spelmarknaden har Linux däremot fått en starkare position, mycket tack vare Valves arbete.
Steam Deck har förändrat bilden av Linux
En viktig förklaring till Linux ökade synlighet är Steam Deck. Valves handhållna spelkonsol kör SteamOS, som bygger på Arch Linux. För användaren märks det kanske inte alltid att systemet är Linuxbaserat, men tekniskt sett är det en stor framgång för Linux som spelplattform.
Steam Deck har visat att Linux kan erbjuda en enkel och smidig spelupplevelse, utan att användaren behöver konfigurera allt manuellt. Det är en stor skillnad jämfört med äldre tider, då Linuxspelande ofta krävde mycket felsökning.
Med Proton kan många Windows-spel köras direkt på Linux via Steam. Det har gjort att spelbiblioteket på Linux blivit mycket större än tidigare.
Arch leder bland Linux-distributionerna
I Valves majundersökning är Arch den största Linux-distributionen på Steam med 0,35 procent. Därefter följer Linux Mint 22.3 med 0,31 procent, Ubuntu Core 24 med 0,14 procent och Ubuntu 24.04 LTS med 0,11 procent.
Andra distributioner som Nobara, Debian, EndeavourOS, Fedora och Manjaro ligger under 0,1 procent vardera.
Att Arch ligger högt är inte särskilt överraskande. SteamOS bygger på Arch, och många teknikintresserade Linuxspelare använder också Arch eller Arch-baserade system. Linux Mint och Ubuntu är däremot populära bland användare som vill ha en mer traditionell och lättanvänd skrivbordsmiljö.
Varför varierar siffrorna så mycket?
Valves Steam-undersökning är frivillig och anonym. Det betyder att den inte är en exakt folkräkning av alla Steam-användare. Resultaten påverkas av vilka användare som får frågan och vilka som väljer att delta.
Därför kan siffrorna svänga från månad till månad. Om många Steam Deck-användare deltog i mars kan Linux ha blivit överrepresenterat. Om färre deltog i maj kan andelen ha fallit tillbaka.
Det kan också finnas tekniska faktorer. Valve kan till exempel ändra hur vissa system identifieras eller klassificeras. Små förändringar i mätmetoden kan få ganska stora effekter när man tittar på mindre operativsystem som Linux och macOS.
Marsrekordet var troligen en tillfällig topp
Linux har vuxit långsamt men stadigt på Steam. Det tog flera år att gå från cirka en procent till två procent. Att sedan snabbt hoppa upp till över fem procent var därför ovanligt.
Det gör marsresultatet extra intressant, men också misstänkt som långsiktig nivå. Majsiffran på 3,99 procent passar bättre in i den mer långsamma tillväxtkurvan.
Med andra ord: Linux har inte nödvändigtvis backat i praktiken. Det kan snarare vara så att marsmätningen låg ovanligt högt, medan majresultatet ligger närmare den verkliga nivån.
Linux är fortfarande starkare än tidigare
Trots nedgången är bilden positiv för Linux. Plattformen ligger fortfarande långt över de nivåer som var vanliga för några år sedan. Den ligger också före macOS på Steam, vilket visar att Linux har fått en verklig roll inom PC-spel.
Steam Deck, Proton och bättre drivrutiner har förändrat spelmarknaden. Linux är inte längre bara något för entusiaster som vill experimentera. För många fungerar det nu som ett praktiskt och användbart spelsystem.
Slutsats
Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam i maj 2026, men det betyder inte att utvecklingen har vänt. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam-undersökningen kan vara från månad till månad.
Den stora bilden är fortfarande att Linux har vuxit kraftigt som spelplattform. Att Linux nu ligger nära fyra procent på Steam, och samtidigt över macOS, är ett tydligt tecken på att Valves långsiktiga satsning har gett resultat.
Femprocentsgränsen kan ha varit en tillfällig topp den här gången. Men Linux är närmare än någonsin att bli ett etablerat alternativ även för vanliga spelare.
Största Linux-distributionen på Steam: Arch Linux, 0,35 procent
Andra större Linux-distributioner: Linux Mint 22.3, Ubuntu Core 24 och Ubuntu 24.04 LTS
Viktig orsak till Linux framgång: Steam Deck, SteamOS och Proton.
Sammanfattning: Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam,
men ligger fortfarande klart högre än för några år sedan och är fortsatt större än macOS
bland Steam-användare.
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.
I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.
Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.
Varför bygga en låst skrivdator?
En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.
En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.
Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.
Ett minimalt system i botten
Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.
En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.
Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.
Automatisk start av LibreOffice Writer
När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.
Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.
LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.
Filer sparas bara tillfälligt
En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.
Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.
Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.
Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren
En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.
Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.
På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.
Ett administratörskonto för underhåll
För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.
Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.
Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.
Svenskt språkstöd är viktigt
För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.
Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.
När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.
Fördelar med lösningen
Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.
En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.
Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.
Begränsningar att känna till
En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.
Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.
Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.
En modern skrivmaskin
Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.
Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.
I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.
Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg
Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.
När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:
Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.
Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:
Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.
Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.
Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.
För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:
dpkg-reconfigure locales
Markera:
sv_SE.UTF-8 UTF-8
Sätt sedan svenska som standardspråk:
update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:
Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk
Ställ in:
Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config
cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
Sätt rätt ägare på mallkatalogen:
chown -R root:root /etc/skel-skrivare
Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:
Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.
När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:
systemctl status prepare-skrivare-home.service
Kontrollera att LightDM är aktivt:
systemctl status lightdm
Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
Testa att nätet är spärrat för användaren:
su - skrivare
ping 8.8.8.8
Ping ska inte fungera för användaren skrivare.
Starta sedan om datorn:
reboot
Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.
Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
Läs eventuella felmeddelanden:
cat /home/skrivare/.xsession-errors
Kontrollera LightDM-loggen:
journalctl -u lightdm -b --no-pager
Kontrollera om LibreOffice körs:
ps aux | grep libreoffice
När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.
Teknisk faktaruta
System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026.
En första titt på nästa Ubuntu
Ubuntu 26.10, med det färgstarka kodnamnet ”Stonking Stingray”, har nu tagit sina första offentliga steg. Canonical har släppt de första så kallade snapshot-avbilderna, alltså tidiga testversioner av operativsystemet som längre fram ska bli nästa stora Ubuntu-version efter Ubuntu 26.04 LTS.
Inte ett färdigt system ännu
För den vanliga användaren kan det låta som att Ubuntu 26.10 redan är färdigt, men så är det inte. Det här är snarare en tidig byggarbetsplats än ett färdigt hus. Grunden är lagd, men väggarna ska justeras, elen ska dras och inredningen är långt ifrån klar.
Vad är en snapshot-version?
En snapshot-version är till för utvecklare, testare och nyfikna entusiaster som vill se hur nästa version av Ubuntu växer fram. Den används för att hitta fel, testa nya programversioner och upptäcka problem innan den färdiga versionen når vanliga användare.
Bygger på Ubuntu 26.04 LTS
Ubuntu 26.10 bygger i detta tidiga skede till stor del på Ubuntu 26.04 LTS, som släpptes den 23 april 2026. Det är vanligt i början av en ny utvecklingscykel. Man tar den senaste stabila versionen som grund och börjar sedan steg för steg byta ut delar mot nyare komponenter.
Linuxkärnan är systemets motor
I den första snapshot-versionen används Linuxkärnan 7.0 och skrivbordsmiljön GNOME 50. Linuxkärnan kan beskrivas som operativsystemets motor. Det är den som sköter kontakten med datorns hårdvara, till exempel processor, minne, lagring, nätverk och grafikkort. GNOME är i sin tur den grafiska skrivbordsmiljön, alltså det användaren möter i form av fönster, menyer, inställningar och appar.
Nyare teknik väntar under utvecklingen
Under de kommande månaderna väntas Ubuntu 26.10 få ännu nyare teknik. Bland annat planeras GNOME 51, Linuxkärnan 7.2, grafikstacken Mesa 26.2 och kompilatorn GCC 16.1. För den som inte följer Linuxvärlden dagligen kan dessa namn låta tekniska, men de påverkar sådant som prestanda, hårdvarustöd, grafik, spel, energiförbrukning och möjligheten att köra modern programvara.
Vägen fram till färdig version
Den färdiga versionen av Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026. Innan dess kommer en betaversion den 24 september, vilket brukar vara den första versionen som är mer sammanhängande för bredare testning. Canonical planerar också två testveckor, den 2 juli och den 27 augusti, där användare kan hjälpa till att prova systemet och rapportera buggar.
Bör bara testas på rätt plats
Det är dock viktigt att förstå att den här första snapshot-versionen inte är avsedd för vardagsbruk. Den kan krascha, sakna funktioner eller innehålla fel som gör datorn svår att använda. Därför bör den bara installeras på en testdator eller i en virtuell maskin. Den som behöver en stabil dator för arbete, studier eller familjens vardagsanvändning bör hålla sig till Ubuntu 26.04 LTS.
Alla ISO-filer finns inte ännu
En annan detalj är att alla ISO-avbilder ännu inte finns tillgängliga. Bland annat saknas den vanliga 64-bitars Ubuntu Desktop-versionen för amd64 i den första omgången. Den väntas i stället komma med den andra snapshot-versionen, som är planerad till slutet av juni.
En korttidsversion för den nyfikne
Ubuntu 26.10 blir en så kallad interim-version. Det betyder att den bara får stöd i nio månader, fram till juni 2027. Den typen av Ubuntu-version passar främst användare som vill ha nyare programvara och funktioner. För den som prioriterar långsiktig stabilitet är LTS-versionerna, som Ubuntu 26.04 LTS, oftast ett bättre val.
Öppen utveckling i praktiken
Samtidigt är snapshot-versionerna viktiga. De visar hur öppen utveckling fungerar i praktiken. I stället för att allt sker bakom stängda dörrar kan användare och utvecklare följa processen, testa systemet och bidra med felrapporter. På så sätt blir den färdiga versionen bättre.
En försmak av framtidens Linuxskrivbord
Ubuntu 26.10 är alltså inte redo att ersätta dagens stabila system. Men den första snapshot-versionen markerar startskottet för nästa kapitel i Ubuntus utveckling. För den teknikintresserade är det en möjlighet att kika in i framtidens Linuxskrivbord redan nu.
Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd.
När en dator kraschar, en hårddisk börjar krångla eller ett helt system behöver flyttas till en ny disk, är det ofta diskavbildning som räddar situationen. Det handlar om att skapa en exakt kopia av en disk eller partition, så att systemet kan återställas senare. Ett av de mer användarvänliga verktygen för detta är Rescuezilla, som ofta beskrivs som ett grafiskt alternativ till Clonezilla.
Nu har Rescuezilla 2.6.2 släppts, och även om versionsnumret kan se blygsamt ut innehåller uppdateringen flera viktiga förbättringar. Den största nyheten är att det nu finns en ny version byggd på Ubuntu 26.04 LTS, vilket framför allt betyder bättre stöd för modernare datorer och nyare hårdvara.
Vad är Rescuezilla?
Rescuezilla är ett startbart räddningssystem som körs från exempelvis ett USB-minne. När datorn startas från USB-stickan laddas ett komplett litet Linuxbaserat system, där användaren får ett grafiskt gränssnitt för att säkerhetskopiera, återställa och klona diskar.
Det gör Rescuezilla särskilt användbart i situationer där det installerade operativsystemet inte längre startar. Man behöver alltså inte komma in i Windows eller Linux på den trasiga datorn för att kunna rädda data eller skapa en kopia av disken.
En viktig egenskap är att Rescuezilla är kompatibelt med Clonezilla-avbilder. Det innebär att den som tidigare har använt Clonezilla i många fall kan fortsätta använda sina befintliga backupfiler, men med ett mer lättbegripligt grafiskt gränssnitt.
Bygger nu på Ubuntu 26.04 LTS
Den största förändringen i Rescuezilla 2.6.2 är den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen. Det är viktigt eftersom själva grundsystemet avgör hur bra Rescuezilla känner igen modern hårdvara.
Nyare datorer kan ha moderna nätverkskort, grafikkretsar, lagringskontroller och andra komponenter som kräver färska Linuxkärnor och uppdaterade drivrutiner. Om räddningssystemet bygger på en äldre Ubuntu-version kan det hända att datorn startar dåligt, att diskar inte visas korrekt eller att nätverket inte fungerar.
I Rescuezilla 2.6.1 var standardversionen fortfarande baserad på Ubuntu 24.10. Den gav stöd för hårdvara ungefär fram till hösten 2024. Rescuezilla 2.6.2 tar därför ett tydligt steg framåt genom att lägga till en version med nyare grund.
Även Ubuntu 25.10-version finns med
Utöver Ubuntu 26.04 LTS-versionen finns även en Rescuezilla-variant baserad på Ubuntu 25.10, med kodnamnet “Questing”. Den fungerar som en kompletterande version för användare som av någon anledning behöver just den basen.
Samtidigt har flera äldre Rescuezilla-avbilder tillfälligt stängts av. Det gäller bland annat 32-bitarsversionen för Intel i386 baserad på Ubuntu 18.04 LTS samt flera 64-bitarsversioner baserade på Ubuntu 22.04 LTS, Ubuntu 24.04 LTS och Ubuntu 25.04.
Det betyder inte nödvändigtvis att Rescuezilla överger äldre datorer helt, men fokus i denna version ligger tydligt på nyare system och modernare hårdvarustöd.
Partclone uppdateras
En annan viktig förändring finns under huven. Rescuezilla använder Partclone för att skapa och återställa partitionsavbilder. I version 2.6.2 har Partclone uppdaterats från version 0.3.37 till 0.3.47.
För användaren märks detta kanske inte direkt i gränssnittet, men det är ändå en central komponent. Partclone är ett av de verktyg som faktiskt gör det tunga arbetet när en partition kopieras till en avbildningsfil eller återställs tillbaka till en disk.
Uppdateringen innebär att Rescuezilla bygger vidare på en nyare version av ett av sina viktigaste underliggande verktyg.
Fixar problem efter kloning
Rescuezilla 2.6.2 rättar också två konkreta fel. Det första gäller ett problem där ett tomt felmeddelande kunde visas efter en kloning, även när kloningen egentligen hade lyckats. Det kunde dessutom stoppa den åtgärd som användaren hade valt efteråt, till exempel att datorn skulle stängas av eller startas om automatiskt.
Det är en typ av fel som kan skapa onödig osäkerhet. När man klonar en disk vill man veta om allt gick rätt. Ett tomt felmeddelande efter en lyckad operation kan få användaren att tro att något gått fel, trots att resultatet är korrekt.
Den andra rättningen gäller den grafiska avstängningsmenyn i den så kallade Plucky-varianten. Där har Rescuezilla uppdaterat sina anpassade regler för polkit, som hanterar behörigheter för vissa systemåtgärder.
Fler språk på väg
Rescuezilla 2.6.2 innehåller också förbättringar för översättningar. En pågående galicisk översättning har lagts till via Weblate. Dessutom finns språkval för flera ännu tomma översättningar, bland annat bengali, hindi, swahili och urdu.
Det visar att projektet fortsätter att byggas ut för fler användare och språkgrupper, även om alla översättningar ännu inte är färdiga.
ARM64 och ny Image Explorer får vänta
Två större nyheter finns däremot inte med i Rescuezilla 2.6.2. Den planerade ARM64-versionen har inte kommit ännu. Det betyder att användare av vissa ARM-baserade datorer fortfarande får vänta på officiellt stöd.
Inte heller den kommande omarbetningen av Image Explorer finns med i denna version. Image Explorer är tänkt att få ett förbättrat gränssnitt och använda indexed-gzip, vilket ska göra det enklare och effektivare att utforska innehållet i avbildningsfiler.
Båda dessa nyheter är planerade till nästa version.
Varför uppdateringen är viktig
Rescuezilla 2.6.2 är inte en dramatisk omarbetning av programmet, men det är en praktiskt viktig uppdatering. För den som använder Rescuezilla i verkliga räddningssituationer är hårdvarustöd avgörande. Ett räddningsverktyg är bara användbart om det faktiskt kan starta datorn, hitta diskarna och utföra jobbet.
Den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen gör Rescuezilla mer relevant för nyare datorer, samtidigt som uppdateringen av Partclone och de mindre felrättningarna förbättrar stabiliteten.
För tekniker, datorentusiaster och vanliga användare som vill ha ett enkelt verktyg för diskbackup, återställning och kloning är Rescuezilla fortsatt ett av de mest lättillgängliga alternativen i Linuxvärlden. Version 2.6.2 stärker framför allt programmets roll som ett modernt räddningsverktyg för både nya och äldre system.
En ny sårbarhet i Linux-kärnan, kallad Copy Fail, kan göra det möjligt för en vanlig lokal användare att skaffa sig fullständig kontroll över ett system. Felet, som har fått beteckningen CVE-2026-31431, är särskilt allvarligt för servrar, molnmiljöer och plattformar där flera användare eller processer delar samma maskin. En säkerhetsfix finns redan tillgänglig, men administratörer uppmanas att uppdatera och starta om sina system så snart som möjligt.
En nyupptäckt sårbarhet i Linux-kärnan har fått säkerhetsvärlden att reagera. Felet kallas Copy Fail och har fått beteckningen CVE-2026-31431. Det gör det möjligt för en lokal, obehörig användare att i vissa fall ta full kontroll över ett Linux-system.
Det handlar alltså inte om ett angrepp som kan göras direkt över internet utan tillgång till datorn. Men om en angripare redan kan köra kod på systemet, till exempel via ett kapat konto, skadlig programvara eller en sårbar applikation, kan felet användas för att höja behörigheten till root.
Root är den högsta behörighetsnivån i Linux. Den som har root kan i praktiken göra vad som helst: läsa filer, ändra systeminställningar, installera program, skapa nya användare och stänga av säkerhetsfunktioner.
Fyra byte räcker
Det som gör Copy Fail särskilt uppseendeväckande är hur litet ingreppet kan vara. Enligt säkerhetsforskarna kan en lokal användare skriva fyra kontrollerade byte till sidcachen, eller page cache, för en fil som användaren kan läsa.
Page cache är en del av Linux-systemets minne där filer tillfälligt lagras för att systemet ska bli snabbare. I stället för att läsa samma data från hårddisken om och om igen kan Linux hämta den från minnet. Det är normalt en osynlig men viktig prestandafunktion.
I det här fallet kan angriparen utnyttja ett fel i hur kärnan hanterar kopiering och minne. Genom att påverka innehållet i sidcachen kan angriparen manipulera systemet på ett sätt som i slutänden kan ge root-behörighet.
Allvarligt för servrar och molnmiljöer
För vanliga hemanvändare är risken mindre, eftersom angriparen först behöver kunna köra kod lokalt på datorn. Men för miljöer där många användare eller processer delar samma system är hotet betydligt större.
Särskilt utsatta är:
delade Linux-servrar
webbhotell och hostingplattformar
utvecklingsmiljöer
CI/CD-system och byggservrar
containerplattformar
molnservrar som kör kod från olika kunder eller projekt
I sådana miljöer kan en till synes begränsad användare eller process bli en väg in till full systemkontroll.
Offentlig exploit ökar pressen
Sårbarheten offentliggjordes den 29 april 2026. Enligt uppgifterna finns det redan publik proof-of-concept-kod, alltså demonstrationskod som visar hur felet kan utnyttjas.
Det gör situationen mer brådskande. När tekniska detaljer och fungerande exempel blir offentliga ökar risken att angripare snabbt bygger egna verktyg för att automatisera attacker.
Copy Fail har bekräftats på flera stora Linux-distributioner, bland annat:
Ubuntu 24.04 LTS
Amazon Linux 2023
Red Hat Enterprise Linux 10.1
SUSE Linux Enterprise Server 16
Felet ska ha sitt ursprung i en ändring i Linux-kärnan från 2017. Det innebär att den sårbara kodvägen kan ha funnits i många år innan den upptäcktes.
Uppdatera och starta om
Den goda nyheten är att en fix redan finns tillgänglig i Linux-kärnan. För administratörer och användare är rådet tydligt: installera de senaste säkerhetsuppdateringarna från den egna Linux-distributionen och starta sedan om systemet så att den nya kärnan faktiskt används.
Som tillfällig skyddsåtgärd rekommenderar forskarna att den berörda kärnmodulen inaktiveras tills uppdateringar är installerade. För de flesta är dock den säkraste och enklaste vägen att använda distributionens vanliga uppdateringskanaler.
Därför spelar det här roll
Copy Fail visar hur sårbarheter i operativsystemets kärna kan få stora konsekvenser även om de inte går att utnyttja direkt på distans. I moderna IT-miljöer är lokal kodkörning ofta bara ett steg i en större attackkedja.
En angripare som först får begränsad åtkomst kan använda en sådan här sårbarhet för att ta sig hela vägen till administratörsnivå. Därifrån kan intrånget bli betydligt svårare att upptäcka och stoppa.
För Linux-administratörer är slutsatsen enkel: uppdatera kärnan, starta om systemet och kontrollera att den patchade versionen verkligen körs.
Teknisk faktaruta
Copy Fail – CVE-2026-31431
Typ:
Lokal privilegieeskalering i Linux-kärnan
Påverkan:
En lokal, obehörig användare kan i vissa fall få root-behörighet.
Teknisk detalj:
Angriparen kan skriva fyra kontrollerade byte till page cache för en läsbar fil.
Riskmiljöer:
Delade servrar, molnplattformar, CI/CD-system, containerhosts och utvecklingsmiljöer.
Åtgärd:
Installera senaste kerneluppdateringen från distributionens säkerhetskanal och starta om systemet.
En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.
När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.
Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.
Högre krav – men inte hela sanningen
Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.
Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.
Överraskande flyt i vardagsanvändning
Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.
Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.
I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.
Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.
Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11
En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.
För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.
GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.
TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn
Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.
Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.
Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många
Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.
För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.
Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.
Det som stör: svenska språket
Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.
Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.
Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara
Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.
Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.
Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.
Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” innebär ett tydligt tekniskt skifte för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med en Wayland-only-skrivbordsmiljö, Linux 7.0-kärna och inbyggt stöd för moderna GPU- och säkerhetsfunktioner markerar Canonical en strategisk riktning mot en mer modern, säker och hårdvarunära plattform.
Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” markerar en tydlig teknisk kursändring för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med övergången till Wayland, uppdaterad systemstack och förbättrad hårdvaruintegration positionerar Canonical Ubuntu för nästa generations arbetsstationer och servermiljöer.
Wayland-only markerar brytning med X11
Den mest betydande förändringen är att Ubuntu Desktop nu levereras med en Wayland-only-upplevelse. Det innebär att X11 inte längre används som primär displayserver i standardmiljön.
Tekniskt ger detta en modernare grafikarkitektur med bättre stöd för säker isolering mellan applikationer, förbättrad hantering av HiDPI-skärmar och mer konsekvent stöd för moderna grafikdrivrutiner.
Samtidigt innebär förändringen inte att X11-applikationer försvinner. De kan fortfarande köras via Xwayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager mellan äldre X11-program och Wayland-miljön.
Linux 7.0 och Mesa 26.0 under huven
Ubuntu 26.04 LTS bygger på Linux 7.0-kärnan och Mesa 26.0-grafikstacken. Tillsammans med GNOME 50 ger detta förbättrat hårdvarustöd, modernare grafikprestanda och bättre integration med Wayland.
Den uppdaterade stacken är särskilt viktig för system med nyare CPU:er, GPU:er och hybridgrafiklösningar.
Förbättrat GPU-stöd för AI och media
En tekniskt viktig nyhet är det inbyggda stödet för NVIDIA CUDA och AMD ROCm. Det förenklar installation och drift av arbetsflöden som bygger på GPU-acceleration, exempelvis maskininlärning, dataanalys och rendering.
VA-API-accelererad videokodning och avkodning är dessutom aktiverad som standard, vilket kan ge bättre energieffektivitet och lägre CPU-belastning vid medieuppspelning och videobearbetning.
TPM-baserad kryptering i installeraren
Installationsprogrammet har uppdaterats med stöd för hårdvarubaserad kryptering på datorer med TPM-chip. Det gör det möjligt att knyta krypteringsnycklar till hårdvaran och förbättrar säkerheten vid lokal lagring.
För organisationer är även automatiserad installation via Landscape en viktig förändring, eftersom den förenklar storskalig utrullning av Ubuntu-klienter.
Nya standardappar och borttagna komponenter
Ubuntu 26.04 LTS fortsätter att modernisera skrivbordsmiljön. Software & Updates-appen tas bort, Tracker Miners byter namn till LocalSearch, Showtime ersätter Totem som standardspelare för video och Resources ersätter System Monitor.
För användaren innebär det en mer uppdaterad GNOME-baserad programuppsättning, medan administratörer behöver anpassa dokumentation och supportflöden till de nya verktygen.
Serverutgåvan får uppdaterad mjukvarustack
Ubuntu Server 26.04 LTS levereras med flera centrala serverkomponenter i nya versioner, däribland PHP 8.5.2, Samba 4.23, PostgreSQL 18, MySQL 8.4, MariaDB 11.8.6, Docker 29, QEMU 10.2.1 och OpenStack 2026.1.
Det gör versionen relevant för moderna servermiljöer med containerisering, virtualisering, databaser och privata moln.
Officiella varianter uppdateras
De officiella Ubuntu-varianterna får också nya skrivbordsmiljöer. Kubuntu och Ubuntu Studio använder KDE Plasma 6.6, Xubuntu bygger på Xfce 4.20, Lubuntu levereras med LXQt 2.3, Ubuntu Cinnamon använder Cinnamon 6.4 och Ubuntu Budgie kommer med Budgie 10.10.
Det innebär att användare som inte vill använda GNOME fortfarande har flera tekniskt aktuella alternativ inom Ubuntu-familjen.
Fem års standardstöd
Ubuntu 26.04 LTS får fem års standardstöd, fram till april 2031. Med Ubuntu Pro kan supportperioden förlängas till tio år, och med Legacy add-on upp till femton år.
Det gör versionen särskilt intressant för företag, myndigheter och organisationer som behöver långsiktig stabilitet och säkerhetsuppdateringar.
Slutsats
Ubuntu 26.04 LTS är en tekniskt betydelsefull version. Övergången till Wayland-only, den nya kärnan, uppdaterad grafikstack, förbättrat GPU-stöd och moderniserad säkerhetsmodell gör utgåvan till mer än en vanlig LTS-uppdatering.
Canonical flyttar Ubuntu tydligt mot en framtid där Wayland, hårdvarubaserad säkerhet och GPU-accelererade arbetsflöden blir centrala delar av Linuxplattformen.
Canonical har bekräftat att Ubuntu 26.10 får kodnamnet “Stonking Stingray” och planeras att släppas den 15 oktober 2026. Versionen väntas bjuda på flera viktiga förändringar, där ökad säkerhet i GRUB, GNOME 51 som standardskrivbord och Linux-kärnan 7.2 pekas ut som några av de största nyheterna.
Canonical har nu officiellt bekräftat att nästa interimsversion av Ubuntu blir Ubuntu 26.10, med kodnamnet “Stonking Stingray”, och att den planerade lanseringen sker den 15 oktober 2026. Informationen har lagts till i företagets offentliga roadmap, vilket ger en första tydlig bild av vad användare kan vänta sig av höstens Ubuntu-utgåva.
Ubuntu 26.10 ser ut att bli en release med fokus på både säkerhet och modernisering, där flera förändringar väntas påverka systemets uppstartsprocess, skrivbordsmiljö och kärna.
Mindre GRUB-funktionalitet för ökad säkerhet
En av de mest uppmärksammade förändringarna gäller de signerade GRUB-byggnationerna för Secure Boot. Enligt de uppgifter som nu cirkulerar väntas Canonical ta bort stöd för flera funktioner i syfte att minska GRUB:s attackyta.
Det innebär sannolikt att stöd för följande som /boot-filsystem försvinner i signerade GRUB-byggnader:
btrfs hfsplus xfs zfs
Dessutom väntas stöd för JPEG- och PNG-bilder samt modulen part_apple tas bort. Samtidigt kommer vissa viktiga format att finnas kvar, bland annat:
ext4 FAT ISO9660 squashfs för snaps
Förändringen pekar tydligt mot en mer avskalad och säker bootkedja, där endast nödvändiga komponenter behålls.
GNOME 51 väntas bli standard
På skrivbordssidan är det mycket som talar för att GNOME 51 blir standardmiljö i Ubuntu 26.10. GNOME 51 är planerad att släppas den 16 september 2026, alltså ungefär en månad före Ubuntus egen lansering.
Det ligger väl i linje med Canonicals vanliga utvecklingsmönster, där höstversionerna ofta inkluderar den senaste GNOME-utgåvan om tidplanen passar. Om så blir fallet kan användarna se fram emot ett uppdaterat skrivbord med förbättringar inom både användarupplevelse och prestanda.
Linux-kärna 7.2 ser ut att följa med
Även på kärnsidan ser Ubuntu 26.10 ut att bli en modern release. Mycket pekar på att distributionen kommer att levereras med Linux kernel 7.2.
Bakgrunden är att Ubuntus Feature Freeze är satt till den 20 augusti 2026, vilket sammanfaller väl med Linux-kärnans utvecklingsschema. Canonical brukar normalt välja den senaste tillgängliga upstream-kärnan vid frysningen, vilket betyder att Ubuntu 26.10 eventuellt kan komma att använda en sen release candidate av Linux 7.2 snarare än den slutliga stabila versionen.
Fokus på framtiden
Med kodnamnet Stonking Stingray, en uppdaterad GNOME-version och en förväntad ny kärna ser Ubuntu 26.10 ut att bli en release som kombinerar nya funktioner med ett tydligt säkerhetsfokus. Särskilt förändringarna i GRUB visar att Canonical prioriterar hårdare kontroll över vilka komponenter som inkluderas i känsliga delar av systemet.
Det återstår ännu några månader innan lanseringen, men redan nu framstår Ubuntu 26.10 som en viktig mellanversion för användare som vill ha det senaste från Linuxvärlden.
Teknisk fakta: Ubuntu 26.10
Version: Ubuntu 26.10
Kodnamn: Stonking Stingray
Lanseringsdatum: 15 oktober 2026
Skrivbordsmiljö: GNOME 51 (förväntad)
Kärna: Linux 7.2 (trolig)
Feature Freeze: 20 augusti 2026
GRUB-förändringar: Minskad funktionalitet i signerade Secure Boot-byggnader
Filsystem som kan tas bort i GRUB: btrfs, hfsplus, xfs, zfs
Debians pakethanterare APT har fått en av sina största uppdateringar på länge. Med version 3.2 införs stöd för historik, ångra, göra om och återställning – funktioner som kan göra Linux både säkrare och betydligt mer förlåtande när en uppdatering inte går som planerat.
Debians pakethanterare APT har fått en efterlängtad uppgradering – och den förändrar faktiskt hur du kan hantera ditt system i grunden. Version 3.2 introducerar nämligen något som länge saknats: möjligheten att se historik, ångra ändringar och till och med rulla tillbaka systemet till ett tidigare läge.
Vad är APT – och varför spelar det roll?
I Debian-baserade system (som Debian och Ubuntu) är APT verktyget som installerar, uppdaterar och tar bort program. Det är en central del av systemet – varje gång du kör kommandon som apt install eller apt upgrade är det APT som gör jobbet bakom kulisserna.
Men fram tills nu har APT saknat något ganska självklart: ett enkelt sätt att backa om något går fel.
Historik och “undo” – en stor nyhet
Den största nyheten i APT 3.2 är just stöd för historik och återställning. Det innebär att varje förändring du gör med APT sparas som en “transaktion”.
Du kan nu:
Se vad som hänt tidigare (history-list)
Granska detaljer (history-info)
Göra om en åtgärd (history-redo)
Ångra en åtgärd (history-undo)
Rulla tillbaka flera steg (history-rollback)
Detta fungerar ungefär som i andra pakethanterare, till exempel DNF i Fedora. Om en uppdatering orsakar problem kan du alltså snabbt gå tillbaka till hur systemet såg ut innan.
Smartare hantering av beroenden
APT har också fått en förbättrad “solver” – den del som räknar ut vilka paket som behövs och hur de hänger ihop.
Den nya versionen kan bland annat:
Uppgradera baserat på källpaket (inte bara binärer)
Undvika att viktiga systemkomponenter tas bort av misstag
Hantera alternativa beroenden mer intelligent
Tillåta borttagning av manuellt installerade paket på ett säkrare sätt
Kort sagt: färre konstiga konflikter och mindre risk att råka sabba systemet vid en uppdatering.
Små förbättringar som gör stor skillnad
Utöver de stora nyheterna finns även flera praktiska förbättringar:
Prestandaloggar i JSON-format – användbart för felsökning och analys
Skydd mot viloläge under installationer – datorn somnar inte mitt i en uppdatering
När kan du använda det?
APT 3.2 blir en del av kommande Debian 14 Forky, som planeras till sommaren 2027.
Men du behöver inte vänta så länge. Funktionen dyker även upp i Ubuntu 26.04 LTS Resolute Racoon, som släpps redan i april 2026.
Och om du kör Debians test- eller unstable-version (Sid) kan du använda det redan nu genom att uppdatera systemet.
Varför detta är viktigt
Den här uppdateringen gör Linux mer förlåtande. Tidigare har paketinstallationer ibland varit lite av en “point of no return” – gick något fel fick man själv försöka reparera systemet.
Med APT 3.2 blir det mer som moderna system i övrigt: du kan experimentera, testa – och backa om det inte blev som du tänkt dig.
Det är ett steg mot ett mer användarvänligt Linux, utan att tumma på kraften och flexibiliteten som avancerade användare uppskattar.
Ubuntu 26.04 LTS höjer minimikravet för arbetsminne i skrivbordsversionen från 4 till 6 GB RAM. Förändringen speglar hur moderna operativsystem blivit mer avancerade, med tyngre skrivbordsmiljöer och högre krav på prestanda för att ge en smidig användarupplevelse.
När Ubuntu släpper sin nästa långtidsversion, Ubuntu 26.04 LTS (”Resolute Raccoon”), sker en liten men symboliskt viktig förändring: minimikravet på arbetsminne för skrivbordsversionen höjs från 4 GB till 6 GB.
Vid första anblick kan det låta som en obetydlig teknisk detalj. Men i praktiken säger det en hel del om hur moderna operativsystem utvecklas – och vad vi idag förväntar oss av en ”normal” datorupplevelse.
Vad betyder egentligen “minimikrav”?
Minimikrav handlar inte om vad som precis går att starta, utan vad som ger en användbar upplevelse.
Tidigare har Ubuntu Desktop officiellt kunnat köras på 4 GB RAM. I verkligheten har dock många användare märkt att systemet känns trögt vid vanlig användning, till exempel när man öppnar flera webbläsarflikar, kör kontorsprogram eller använder moderna webbappar.
Genom att höja gränsen till 6 GB signalerar Canonical att de vill sätta en mer realistisk standard, snarare än en teoretisk lägstanivå.
Den verkliga orsaken: tyngre skrivbordsmiljöer
En av de största förändringarna i Ubuntu 26.04 är övergången till GNOME 50.
GNOME har under flera år utvecklats mot att bli mer visuellt avancerat och funktionsrikt. Det handlar om smidigare animationer, bättre multitasking, mer integrerade systemfunktioner och förbättrad grafikhantering.
Allt detta kräver mer resurser, särskilt RAM. Det handlar inte om ineffektiv kod, utan om att dagens skrivbord fungerar mer som kompletta applikationsplattformar än enkla gränssnitt.
En oväntad jämförelse: Ubuntu vs Windows
Det kanske mest överraskande är att Ubuntu nu passerar Windows 11 i officiella RAM-krav.
Windows 10 (64-bit) kräver 2 GB RAM, Windows 11 kräver 4 GB, medan Ubuntu 26.04 Desktop alltså sätter gränsen vid 6 GB.
Detta betyder dock inte att Ubuntu är tyngre i praktiken. Microsofts krav är ofta satta mycket lågt för kompatibilitet, medan Ubuntu nu snarare anger vad som krävs för en smidig upplevelse.
Servervärlden påverkas inte
För serverversionen av Ubuntu gäller helt andra regler.
Ubuntu Server fortsätter att ha mycket låga krav, från omkring 1–1,5 GB RAM och så lite som 4–5 GB lagring. Här finns inget grafiskt gränssnitt som drar resurser, utan fokus ligger på effektivitet och skalbarhet.
Vad betyder det här för användare?
För de flesta är förändringen knappt märkbar. Nästan alla moderna datorer har idag minst 8 GB RAM.
Men för vissa grupper är det relevant, särskilt för användare med äldre datorer, återbruksprojekt eller lågkostnadsdatorer. I dessa fall kan lättare skrivbordsmiljöer som Xfce eller LXQt vara bättre alternativ än standardversionen av Ubuntu.
En större trend: mjukvara speglar hårdvaran
Det här beslutet är en del av en bredare utveckling inom teknikvärlden.
När hårdvaran blir kraftfullare anpassas mjukvaran för att utnyttja den. Resultatet blir bättre grafik, mer avancerade funktioner och högre krav på resurser.
Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt att även Linuxvärlden följer samma trend.
Slutsats
Att Ubuntu höjer minimikravet till 6 GB RAM är inte ett tecken på att systemet blivit ineffektivt, utan att det blivit mer ambitiöst.
Det handlar om att leverera en modern skrivbordsupplevelse som motsvarar dagens förväntningar, snarare än gårdagens begränsningar.
Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform för datorspel.
Linux har länge betraktats som ett nischsystem för entusiaster, utvecklare och servrar. Men något håller på att förändras – och förändringen går snabbare än många hade förutspått. I mars 2026 nådde Linux för första gången över 5 % av användarna på Valves spelplattform Steam. Det kan låta som en liten siffra, men i sammanhanget är det ett historiskt genombrott.
Från marginal till momentum
För bara några år sedan var Linux knappt synligt i Steams statistik. När systemet passerade 2 % i november 2024 sågs det som en stor framgång. Ett år senare hade andelen ökat till drygt 3 %.
Men utvecklingen har nu accelererat. I mars 2026 landade Linux på hela 5,33 %, vilket är en ökning med +3,10 procentenheter på bara en månad. Det är inte bara en ökning – det är ett språng.
Toppdistributionerna bland Linuxspelare på Steam
Siffrorna ger en inblick i vilka Linuxdistributioner som faktiskt används av spelare – och här syns en tydlig toppstrid. Arch Linux leder med 0,34 %, följt av Linux Mint 22.3 på 0,27 %. Ubuntu-varianter och äldre Mint-versioner finns också representerade, medan Manjaro placerar sig längre ned. Gemensamt för alla är att de ökar, vilket tyder på att Linux växer brett snarare än att en enskild distribution dominerar.
Samtidigt avslöjar statistiken något ännu mer intressant: de distributioner som listas här utgör bara en liten del av helheten.
Kategori
Andel
Förändring
Linux totalt
5,33 %
+3,10 %
Arch Linux 64-bit
0,34 %
+0,15 %
Linux Mint 22.3 64-bit
0,27 %
+0,13 %
Ubuntu Core 24 64-bit
0,14 %
+0,06 %
Linux Mint 22.2 64-bit
0,07 %
+0,02 %
Ubuntu 25.10 64-bit
0,06 %
+0,06 %
Manjaro Linux 64-bit
0,06 %
+0,06 %
Summa av visade distros
0,94 %
+0,48 %
Trots att detta är några av de mest välkända distributionerna står de tillsammans för mindre än 1 %. Det innebär att över 4 % av alla Steam-användare på Linux inte syns i denna lista – något som pekar mot dolda kategorier som exempelvis SteamOS eller andra mindre identifierade system.
Detaljerna bakom siffrorna
Trots att dessa är de mest synliga distributionerna är det tydligt att de tillsammans bara utgör en liten del av helheten – långt under 1 %.
Det innebär att merparten av Linux-användarna på Steam – över 4 % – inte syns tydligt i denna lista.
Var kommer resten ifrån?
Detta är kanske den mest fascinerande frågan i statistiken. Några möjliga förklaringar är:
Steam Deck och SteamOS Valves egen spelkonsol använder en specialanpassad Linuxdistribution (baserad på Arch), som inte alltid redovisas separat.
Generiska eller okända distributioner Vissa system kan rapporteras som “Other” eller grupperas ihop.
Mätmetod och klassificering Steams hårdvaruundersökning bygger på frivilligt deltagande, vilket kan ge snedfördelningar.
Samtidiga förändringar i Windows
Samtidigt som Linux ökar sker stora förändringar på Windows-sidan:
Windows totalt: 92,33 % (–4,28 %)
Windows 11: 66,85 % (+10,57 %)
Windows 10: kraftig nedgång (nästan –15 %)
Det tyder på att många användare är mitt i en övergång – och att vissa i den processen väljer Linux istället.
Är Linux nu en riktig spelplattform?
Den klassiska frågan har länge varit: ”Kan man verkligen spela på Linux?”
Idag är svaret i allt större utsträckning: ja.
Med tekniker som Proton, bättre grafikstöd via Vulkan och ett växande bibliotek av kompatibla spel har Linux gått från experiment till ett seriöst alternativ.
Slutsats
Att Linux passerar 5 % på Steam är mer än bara en siffra. Det är ett tydligt tecken på en större förändring:
Linux växer snabbare än någonsin inom gaming
Proprietära plattformar tappar gradvis mark
Öppen källkod når nya användargrupper
Och kanske viktigast av allt: Linux är inte längre ett “alternativ” för spel – det är en del av mainstream.
Frågan nu är inte om Linux kan växa vidare, utan hur snabbt det kommer att göra det.
Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden.
Canonical har nu släppt en betaversion av nästa stora långtidssupporterade Linuxdistribution: Ubuntu 26.04 LTS. Den färdiga versionen väntas den 23 april 2026, men redan nu går det att få en tydlig bild av vart Linuxvärlden är på väg.
Den här versionen, med kodnamnet Resolute Raccoon, markerar ett tekniskt kliv framåt – både när det gäller prestanda, grafik och säkerhet.
Ett nytt hjärta: Linux 7.0
Kärnan i operativsystemet är den kommande Linux 7.0, som fungerar som systemets motor. Linuxkärnan ansvarar för allt från hårdvarukommunikation till processhantering.
I version 7.0 ligger fokus på bättre stöd för ny hårdvara, effektivare resursanvändning och förbättrad säkerhet. Det betyder att både nya och äldre datorer kan dra nytta av bättre prestanda och stabilitet.
Grafiken får ett lyft – särskilt för spel
Ubuntu 26.04 levereras med Mesa 26.0, en viktig komponent för grafikrendering i Linux.
Detta innebär förbättrad spelprestanda, bättre stöd för moderna grafikkort och stabilare grafik i både spel och skrivbordsmiljö. För Linux-användare som spelar spel eller arbetar med grafik är detta en tydlig förbättring.
GNOME 50 – slutet för X11
Den grafiska skrivbordsmiljön är GNOME 50, och här sker en av de största förändringarna: stöd för det gamla fönstersystemet X11 har tagits bort.
Istället gäller nu Wayland som standard och enda alternativ, medan äldre X11-program fortfarande kan köras via kompatibilitetslagret XWayland.
Det här är ett stort steg i Linuxvärldens modernisering. Wayland ger bättre säkerhet, smidigare grafik och färre tekniska begränsningar.
Nya funktioner: säkerhet och automatisering
Trots att detta är en LTS-version, där stabilitet är prioriterat, introduceras flera viktiga nyheter.
Hårdvarubaserad kryptering via TPM ger ökad säkerhet direkt på systemnivå. Automatiserad installation med Landscape gör det enklare för organisationer att rulla ut system i större skala.
Dessutom finns inbyggt stöd för GPU-beräkningar genom NVIDIA CUDA och AMD ROCm, vilket gör Ubuntu mer attraktivt för AI, maskininlärning och tung databehandling.
Lång support – upp till 10 år
Som en LTS-version får Ubuntu 26.04 fem års standardstöd fram till 2031, och upp till tio år med Ubuntu Pro.
Det gör systemet särskilt intressant för företag, servrar och utbildningsmiljöer där långsiktig stabilitet är avgörande.
Viktigt att veta om betaversionen
Betaversionen är främst till för testning och kan innehålla buggar, prestandaproblem och ofärdiga funktioner.
Därför bör den inte installeras på en produktionsdator där stabil drift är viktig.
Sammanfattning
Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt vart Linux är på väg: bort från äldre teknik som X11, mot modern grafik via Wayland och med ett starkare fokus på säkerhet och högpresterande beräkningar.
Med en ny kärna, förbättrad grafik och lång supporttid kan detta bli en av de viktigaste Ubuntu-versionerna på många år.
Canonical planerar en omfattande förändring av hur Ubuntu startar i framtiden. Genom att kraftigt begränsa funktionerna i GRUB vid Secure Boot vill företaget minska säkerhetsrisker – men förslaget kan samtidigt tvinga många användare att ändra hur deras system är uppbyggda.
Vad handlar det om?
Företaget Canonical, som utvecklar Ubuntu, planerar förändringar i hur system startar med Secure Boot i version 26.10.
Kärnan i förslaget är att skapa en nedbantad version av GRUB för system som använder Secure Boot.
Denna variant skulle ta bort stöd för flera avancerade funktioner, bland annat LUKS, LVM, ZFS och Btrfs, samt delar av RAID och vissa filformat.
I stället ska system starta från en enklare lösning, oftast en vanlig ext4-partition för /boot.
Varför vill man göra detta?
Bakgrunden är säkerhet. GRUB körs innan operativsystemet startar och har därför mycket hög behörighet.
För att kunna starta systemet måste GRUB kunna läsa olika filsystem, tolka diskformat och hantera konfigurationer. Varje sådan funktion innebär mer kod, och mer kod innebär fler potentiella sårbarheter.
Genom att minska mängden funktioner vill Canonical:
minska attackytan göra säkerhetsgranskning enklare förbättra tillförlitligheten i Secure Boot-kedjan
Det är ett exempel på principen att enklare system ofta är lättare att säkra.
Vad är Secure Boot?
Secure Boot är en funktion i modern firmware som ser till att endast signerad kod får köras vid uppstart.
Processen fungerar ungefär så här:
först verifierar firmware bootloadern sedan verifierar bootloadern operativsystemets kärna därefter startar systemet
Om något i kedjan inte är betrott stoppas uppstarten.
Problemet är att GRUB i dag är ganska komplext, vilket gör det till en möjlig angreppspunkt.
Vad blir konsekvenserna?
För många användare kan förändringen få stora praktiska effekter.
System som använder kryptering med LUKS eller volymhantering med LVM kommer inte längre fungera tillsammans med Secure Boot i standardutförande.
Även användare av ZFS och Btrfs påverkas, eftersom dessa filsystem tas bort ur den signerade GRUB-versionen.
Uppgraderingar kan stoppas
Canonical har också meddelat att system som använder dessa funktioner inte kommer kunna uppgraderas till Ubuntu 26.10 via vanliga verktyg.
Istället måste användaren:
ändra sin partitionering installera om systemet eller stänga av Secure Boot
Det innebär ett tydligt brott mot dagens förväntningar om smidiga uppgraderingar.
Servermiljöer påverkas mest
I många serverinstallationer är det vanligt att kombinera kryptering, LVM och RAID.
Det betyder att förändringen inte bara är en teknisk detalj, utan kan kräva omdesign av hela system.
För organisationer med etablerade infrastrukturer kan detta bli både tidskrävande och kostsamt.
En konflikt mellan säkerhet och flexibilitet
Det här illustrerar en klassisk avvägning inom IT.
Ett enklare system är lättare att säkra, men också mindre flexibelt.
Canonical prioriterar tydligt säkerheten i bootkedjan, medan många användare värderar möjligheten att bygga avancerade lagringslösningar.
Även utseendet förenklas
Förslaget innebär också att stöd för bildformat som PNG och JPEG tas bort i den signerade GRUB-versionen.
Det gör att teman med bakgrundsbilder och ikoner inte längre fungerar i Secure Boot-läge.
Det är en liten förändring i praktiken, men visar tydligt ambitionen att ta bort allt som inte är absolut nödvändigt.
Vad händer nu?
Förslaget gäller Ubuntu 26.10 och är ännu inte slutgiltigt beslutat.
Diskussionen i communityn är intensiv, och det är möjligt att Canonical justerar planen innan den genomförs.
Slutsats
Canonical försöker minska komplexiteten i en av de mest kritiska delarna av systemstarten.
Det kan leda till bättre säkerhet, men också till att vissa funktioner och arbetssätt försvinner.
Frågan som återstår är hur mycket flexibilitet användarna är beredda att offra för en säkrare uppstart.
En nästan 20 år gammal MacBook kan verka hopplöst föråldrad, men med Ubuntu installerat visar 2008 års Unibody-modell att äldre datorer fortfarande kan fylla en funktion. Trots begränsat minne, mekanisk hårddisk och visst handpåläggning för att få allt att fungera, går den fortfarande att använda för enklare uppgifter som webbsurf, TV-tittande och vardagsbruk.
När Apple presenterade sina första Unibody-MacBooks hösten 2008 var det en tydlig förändring i designfilosofi. I stället för ett chassi byggt av flera delar började Apple fräsa ut hela datorns skal ur ett enda block aluminium. Resultatet blev en dator som var både starkare, tunnare och mer robust än tidigare modeller.
Den här artikeln handlar om en sådan maskin – MacBook “Core 2 Duo” 13 tum (Late 2008) – en dator som i dag är tekniskt sett gammal men fortfarande kan användas för vissa uppgifter.
En processor från en annan era
Den här modellen använder inte någon modern Intel Core i3 eller i5. I stället sitter här en Intel Core 2 Duo P7350 på 2,0 GHz.
På sin tid var Core 2 Duo-processorerna ganska avancerade. De byggdes med en 45-nanometers tillverkningsprocess, kallad Penryn, och innehöll två processorkärnor på samma chip. Processorn hade dessutom:
Det här var en kraftfull konsumentprocessor runt 2008, men jämfört med dagens CPU:er är den naturligtvis betydligt långsammare.
2 GB minne – datorns största begränsning
Den aktuella datorn är utrustad med 2 GB DDR3-minne.
Det räcker för enklare Linux-system, men innebär också att operativsystemet ganska ofta måste använda växlingsminne på hårddisken (swap). När det sker börjar datorn läsa och skriva data till disken i stället för till RAM, vilket gör att systemet upplevs som betydligt långsammare.
Under testet uppstod också problem med Wayland, där skrivbordsmiljön ibland låste sig. När systemet i stället startades med den äldre grafiska servern X11 fungerade allt stabilare, även om datorn fortfarande upplevdes som långsam. Den största orsaken är dock den mekaniska hårddisken och den begränsade mängden internminne.
Den mekaniska hårddisken bromsar systemet
Maskinen har fortfarande kvar sin ursprungliga mekaniska hårddisk på 160 GB (5400 rpm).
Den typen av hårddisk var standard i bärbara datorer under 2000-talet, men jämfört med moderna SSD-enheter är den mycket långsam. En SSD kan ofta vara 10–20 gånger snabbare när det gäller åtkomsttid och filoperationer.
Det innebär att en relativt enkel uppgradering – att byta ut hårddisken mot en SSD – kan göra en mycket stor skillnad i hur datorn upplevs i praktiken.
Wi-Fi kräver lite extra arbete
Maskinen är utrustad med ett Broadcom BCM4322-kort för trådlöst nätverk. För att få detta att fungera i Ubuntu krävs lite handpåläggning, eftersom drivrutinen inte är helt öppen källkod och därför inte alltid installeras automatiskt i systemet.
Efter installation av rätt firmware eller proprietär drivrutin fungerar dock Wi-Fi normalt utan problem.
Ubuntu ger nytt liv åt gammal hårdvara
På testmaskinen installerades Ubuntu Linux. Trots den begränsade hårdvaran fungerar systemet förvånansvärt bra för lättare uppgifter.
Datorn går till exempel att använda som TV-maskin. När SVT Play startas i webbläsaren fungerar videouppspelningen, även om systemet är något långsamt i övrigt. Det visar att även äldre hårdvara fortfarande kan ha praktiska användningsområden.
Grafik och skärm
Grafiken hanteras av NVIDIA GeForce 9400M, en integrerad grafikprocessor som delar minne med systemet (upp till 256 MB).
Skärmen är en 13,3-tums LED-bakbelyst TFT-panel med upplösningen 1280 × 800, vilket var standard på mindre bärbara datorer vid den tiden.
Anslutningar och funktioner
Trots sin ålder har datorn en ganska komplett uppsättning anslutningar:
• Wi-Fi (802.11a/b/g/n) • Bluetooth 2.1 • Gigabit Ethernet • två USB 2.0-portar • Mini DisplayPort för extern skärm upp till 2560 × 1600 • optisk digital/analog ljud in/ut • inbyggd iSight-kamera
En sak som saknas är FireWire 400, som tidigare funnits på många Mac-modeller.
En design som blev standard i många år
Den här MacBook-generationen var början på Apples Unibody-design, som senare skulle användas i många MacBook Pro-modeller.
Den introducerade också:
• en stor glasbaserad multitouch-styrplatta utan separat knapp • stöd för fyrfinger-gester • ett tunnare och mer robust aluminiumchassi
Den billigare modellen saknade dock bakgrundsbelyst tangentbord, något som annars blev vanligt i senare MacBook-modeller.
Hur mycket snabbare kan den bli?
Det finns två uppgraderingar som kan göra stor skillnad.
Installera en SSD
Detta är den uppgradering som ger störst effekt. Systemstart, program och filhantering blir dramatiskt snabbare.
Öka minnet
Modellen klarar normalt upp till 8 GB RAM, vilket minskar behovet av swap och gör systemet betydligt mer responsivt.
Med dessa uppgraderingar kan en nästan 20 år gammal dator fortfarande fungera för:
MacBooken från 2008 visar hur mycket datorer har förändrats. Det som en gång var en relativt kraftfull laptop känns i dag ganska långsamt.
Samtidigt är det imponerande att maskinen fortfarande går att använda efter så många år, särskilt när den får nytt liv med Linux och några enkla uppgraderingar.
Gamla datorer behöver alltså inte alltid hamna på elektronikskroten. I rätt sammanhang kan de fortfarande göra nytta.
Teknisk faktaruta
Modell: MacBook Core 2 Duo 13 tum (Late 2008, Unibody)
Processor: Intel Core 2 Duo P7350, 2,0 GHz
Arkitektur: Penryn, 45 nm
Kärnor: 2
Cache: 3 MB delad L2-cache
Systembuss: 1066 MHz
Minne: 2 GB DDR3
Lagring: 160 GB mekanisk hårddisk, 5400 rpm
Grafik: NVIDIA GeForce 9400M
Skärm: 13,3 tum, 1280 × 800
Trådlöst nätverk: Broadcom BCM4322, 802.11a/b/g/n
Bluetooth: 2.1 + EDR
Portar: 2 × USB 2.0, Gigabit Ethernet, Mini DisplayPort, ljud in/ut
Optisk enhet: 8x SuperDrive
Operativsystem i testet: Ubuntu Linux
Kommentar: Fungerar för lättare uppgifter, men vinner mycket på SSD och mer RAM
APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden.
Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT. För många är kommandon som apt install, apt remove och apt upgrade vardag, men för den som arbetar mycket i terminalen kan det ibland vara svårt att få en tydlig överblick över vilka paket som finns, vad som är installerat och vilka uppdateringar som väntar.
Ett nytt projekt som vill göra detta enklare heter APTUI. Det är ett öppet källkodsverktyg som erbjuder ett textbaserat användargränssnitt direkt i terminalen. Programmet fungerar som ett gränssnitt ovanpå APT och är tänkt att göra paketadministration mer överskådlig på system som Debian, Ubuntu och Linux Mint.
Ett grafiskt tänk – i ren terminalmiljö
APTUI ersätter inte APT, utan fungerar som en frontend till den befintliga pakethanteringen. I stället för att skriva kommandon manuellt får användaren ett navigerbart gränssnitt i terminalen där paket kan bläddras, sökas och hanteras interaktivt.
Programmet är skrivet i programmeringsspråket Go och bygger på ramverket Bubble Tea, som används för att skapa terminalbaserade användargränssnitt. Resultatet är ett tangentbordsstyrt system som fungerar lite som en lättvikts-dashboard direkt i kommandoraden.
Det innebär att användaren kan utföra många vanliga uppgifter utan att lämna terminalen.
Särskilt användbart på servrar
Många Linuxdistributioner erbjuder grafiska program för paketinstallation. På servrar saknas dock ofta grafiska miljöer helt, och då återstår normalt endast kommandoraden.
Just här kan APTUI bli ett praktiskt verktyg. Det ger en mer strukturerad översikt över paketdatabasen utan att kräva ett grafiskt skrivbord. Samtidigt passar det användare som helt enkelt föredrar terminalbaserade verktyg.
Sökning, filtrering och överblick
APTUI gör det möjligt att bläddra igenom hela paketarkivet och söka efter program med hjälp av fuzzy-sökning, vilket innebär att även ungefärliga söktermer kan ge relevanta träffar.
Gränssnittet organiserar resultaten i olika flikar, till exempel:
alla paket
installerade paket
paket som kan uppgraderas
Det gör det enkelt att snabbt få en bild av systemets aktuella tillstånd och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.
Hantera paket direkt i gränssnittet
Förutom att visa information kan APTUI också utföra vanliga paketåtgärder. Användaren kan exempelvis:
installera paket
ta bort paket
rensa paket helt (purge)
uppgradera installerade program
Det går dessutom att markera flera paket och utföra åtgärder i bulk, vilket kan vara praktiskt vid större systemuppdateringar.
När ett paket väljs visas också detaljerad metadata, bland annat versionsnummer, beskrivning, arkitektur och vilket programarkiv paketet kommer från.
Kräver administratörsrättigheter
Precis som vid vanlig användning av APT kräver systemändringar administratörsbehörighet. För att installera eller uppgradera paket behöver därför APTUI köras med sudo.
Fortfarande i tidig utveckling
Projektet är fortfarande i ett relativt tidigt skede, men verktyget fungerar redan på system som använder APT som pakethanterare. Källkoden är publicerad under MIT-licensen, vilket innebär att projektet är fritt att använda och vidareutveckla.
APTUI finns tillgängligt på GitHub där både installationsinstruktioner och färdiga binärer finns för den som vill prova verktyget.
Terminalen fortsätter utvecklas
APTUI visar hur även klassiska terminalmiljöer kan moderniseras. Genom att kombinera textbaserade gränssnitt med smart navigering och sökfunktioner kan verktyg som detta göra systemadministration både snabbare och mer överskådlig – utan att lämna kommandoraden.
En nästan tio år gammal laptop behöver inte vara skrot. Vi har testat Lenovo IdeaPad 500S-13ISK från 2016 – en dator som ansågs för gammal för Windows 11 och därför var på väg mot återvinningen. Med Ubuntu installerat visar det sig snabbt att maskinen fortfarande klarar vardagliga uppgifter utan problem, från webbsurfning till att strömma SVT Play i Firefox. Här är vårt korta test av en dator som fick ett andra liv med Linux.
På Linux.se brukar vi testa datorer som annars riskerar att hamna på återvinningen. Den här gången har vi fått tag på en bärbar dator från 2016. Den är för gammal för Windows 11, och därför var dess öde egentligen soptippen.
Vårt exemplar är dock helt och rent, så istället fick maskinen en ny chans med Ubuntu Linux.
Efter installation av Ubuntu fungerar datorn utan problem i vardaglig användning. Att strömma SVT Play i Firefox fungerar till exempel utan några som helst svårigheter.
Byggkvalitet och design
Datorn är relativt plastig i sitt utförande, vilket märks när man håller i den. Samtidigt är den lätt och smidig att bära med sig. Med sin 13,3-tums skärm och en vikt på cirka 1,5 kg känns den mer som en liten rese- eller studiemaskin än en tung arbetsdator.
Designen sticker ut lite tack vare det vita höljet som Lenovo använde på vissa modeller i serien.
Prestanda i Linux
Maskinen är utrustad med en Intel Core i5-6200U, en tvåkärnig Skylake-processor med fyra trådar och turbofrekvens upp till 2,8 GHz. Den integrerade grafiken är Intel HD Graphics 520.
Med 8 GB RAM räcker prestandan fortfarande gott till typiska Linux-uppgifter:
webbsurfning
videoströmning
kontorsarbete
lättare programmering
terminalarbete
Ubuntu känns responsivt på maskinen och den klarar utan problem vanlig multimedia.
Lenovo IdeaPad 500S-13ISK är ett bra exempel på hur fullt användbara datorer ofta slängs i onödan. Trots att modellen är nästan tio år gammal fungerar den fortfarande utmärkt med ett modernt Linux-system.
Den är kanske plastig i konstruktionen, men den är:
lätt
tyst
tillräckligt snabb för vardagligt bruk
Med Linux installerat blir en sådan här maskin en fullt fungerande dator för surf, studier eller kontorsarbete – istället för elektronikskrot.
Varför testar Linux.se 10 år gamla datorer?
Varför testar Linux.se datorer som lanserades för nästan tio år sedan? Svaret är enkelt: vi vill visa att hårdvara som många betraktar som för gammal fortfarande kan vara fullt användbar.
I många svenska hem finns det gamla bärbara datorer som inte längre används. Ofta hamnar de först i en låda och blir liggande i flera år, innan de till slut slängs på återvinningen. Men i många fall är datorerna fortfarande i gott skick.
Genom att installera ett modernt Linux-system kan sådana maskiner få ett helt nytt liv. De fungerar då utmärkt för surf, studier, kontorsarbete och videoströmning. I stället för att bli elektronikskrot kan datorn fortsätta användas – eller ges vidare till någon som behöver en fungerande dator.
Teknisk faktaruta
Modell: Lenovo IdeaPad 500S-13ISK
Processor: Intel Core i5-6200U
Grafik: Intel HD Graphics 520
RAM: 8 GB DDR3
Skärm: 13,3 tum IPS, 1920 × 1080
Lagring: 500 GB SSHD
Nätverk: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 5, Bluetooth 4.0
Anslutningar: 2 × USB 3.0, 1 × USB 2.0, HDMI, SD-kortläsare
Vikt: 1,52 kg
Operativsystem i testet: Ubuntu
Bedömning: Fullt användbar Linux-dator för surf, video och kontorsarbete
När du loggar in i Ubuntu 24.04 i textläge kan det vara ovärderligt att se datorns IP-adress direkt på inloggningsskärmen, särskilt vid fjärradministration, användning av virtuella maskiner och felsökning. I den här guiden går vi steg för steg igenom hur du visar IP-adressen vid TTY-inloggning med en robust systemd-lösning, samt några enklare alternativ om du vill visa adressen först efter inloggning.
Om du loggar in i Ubuntu 24.04 i textläge (TTY, alltså utan grafiskt skrivbord) kan det vara väldigt praktiskt att direkt se maskinens IP-adress på inloggningsskärmen. Det här går att fixa på flera sätt. Nedan får du en tydlig steg-för-steg-guide med tre metoder, där den första är “rätt” och robust för moderna Ubuntu (systemd), och de andra är alternativ.
Förutsättningar
Du behöver kunna logga in som en användare med sudo-rättigheter.
Du kommer att redigera någon konfigurationsfil och sedan testa genom att växla till textläge eller starta om.
Metod 1: Visa IP i “login-banner” via systemd (rekommenderad)
Ubuntu 24.04 använder systemd och agetty för TTY-inloggning. Vi kan lägga in ett dynamiskt meddelande som körs när TTY:n startar, så IP-adressen syns innan du loggar in.
Steg 1: Skapa ett litet skript som skriver ut IP-adressen
Skapa filen:
/usr/local/bin/tty-ip-banner.sh
Innehåll:
#!/usr/bin/env bash
set -e
# Försök hitta en "primär" IPv4-adress (ej loopback).
IPV4=$(ip -4 -o addr show scope global up | awk '{print $4}' | cut -d/ -f1 | head -n 1)
# Om ingen IPv4 hittas, visa något ändå.
if [ -z "${IPV4:-}" ]; then
IPV4="(ingen IPv4 hittad ännu)"
fi
echo
echo "IP-adress: $IPV4"
echo
Spara filen.
Steg 2: Gör skriptet körbart
sudo chmod +x /usr/local/bin/tty-ip-banner.sh
Steg 3: Skapa en systemd drop-in för getty på tty1
Vi lägger till ett “ExecStartPre” som körs innan själva login-programmet.
För att detta ska uppdateras automatiskt krävs att du kör scriptet vid boot och gärna när nätet kommer upp, annars kan IP saknas om nätet inte är klart.
Metod 3: Visa IP efter inloggning (om “vid login” duger som direkt efter)
Om du kan nöja dig med att IP visas så fort du loggat in (direkt efter att du skrivit lösenord), är detta enklast och ofta “good enough”.
Steg 1: Lägg till en utskrift i /etc/profile.d
Skapa filen:
/etc/profile.d/show-ip.sh
IPV4=$(ip -4 -o addr show scope global up | awk '{print $4}' | cut -d/ -f1 | head -n 1)
if [ -n "$IPV4" ]; then
echo "IP-adress: $IPV4"
fi
Klart. Nästa gång någon loggar in i terminalen syns IP direkt.
Felsökning
Om du får “ingen IPv4 hittad ännu” på inloggningsskärmen kan det bero på att nätverket inte hunnit upp innan getty startar.
En snabb kontroll efter inloggning:
ip -4 addr
Om du använder Wi-Fi kan anslutningen komma senare än för kabel, särskilt om maskinen väntar på inloggning innan den kopplar upp.
I sådana fall är Metod 3 säkrast, eller så bygger du Metod 1 vidare så att den väntar en kort stund på nätet (exempelvis loopar i 1–3 sekunder), men det är en balans så att inloggningen inte känns seg.
Rekommendation
Vill du se IP innan du ens loggar in i TTY: använd Metod 1.
Vill du ha enklast möjliga: Metod 3.
FAKTARUTA: Visa IP-adress vid TTY-inloggning i Ubuntu 24.04
Syfte:
Visa serverns IP-adress direkt på inloggningsskärmen i textläge (TTY) – praktiskt för VM, fjärradministration och felsökning.
Rekommenderad metod (systemd):
Skapa ett skript som skriver ut IP och koppla det till getty@tty1 via en systemd drop-in.
Kontrollera IP manuellt: ip -4 addr
Vanlig orsak om IP saknas:
Nätverket hinner inte bli klart innan TTY startar (ofta vid Wi-Fi). Då kan “visa efter inloggning” vara säkrare.
Tips:
Vill du visa både IPv4 och IPv6, eller flera nätverkskort (t.ex. ens18, eth0) kan skriptet byggas ut.
En ny ändring i sudo-rs, den Rust-baserade omimplementeringen av det klassiska sudo-verktyget, gör lösenordsinmatningen synlig genom att visa stjärnor i terminalen. Det kan låta som en harmlös användarvänlig förbättring, men förändringen väcker en större fråga: när ett system börjar avslöja detaljer som lösenordets längd, är det då bara en kosmetisk justering, eller ett steg bort från en säkerhetsfilosofi som präglat Unix i decennier?
I decennier har en liten detalj i Unix-världen varit nästan helig: när du skriver ditt lösenord i terminalen syns ingenting. Inga prickar. Inga stjärnor. Bara en tyst markör.
Det har inte varit en bugg utan en medveten säkerhetsåtgärd.
Men nu är en förändring på väg.
Vad är sudo – och varför är det så viktigt?
sudo är ett av de mest centrala verktygen i Unix- och Linuxsystem. Det låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon med administratörsrättigheter.
Varje gång du installerar ett program, uppdaterar systemet eller ändrar något viktigt i Linux, använder du nästan alltid sudo.
Och varje gång skriver du in ditt lösenord.
Den tysta traditionen
Historiskt har lösenordsinmatningen varit helt osynlig. Skärmen visar inga tecken alls medan du skriver.
Varför?
Det handlar om något som kallas sidokanalsinformation. Även om en angripare inte ser själva lösenordet kan lösenordets längd ge värdefulla ledtrådar. Ju mer information som exponeras, desto lättare blir det att göra kvalificerade gissningar.
Genom att inte visa något alls döljs åtminstone längden.
Det är en liten detalj men en symbol för Unix-filosofins säkerhetstänkande.
Nu ändras beteendet
sudo-rs är en modern, minnessäker omskrivning av sudo i programmeringsspråket Rust. Syftet är att minska risken för klassiska minnesfel som buffer overflow.
I en nyligen införd ändring aktiverade utvecklarna alternativet pwfeedback som standard.
Resultatet är att när du skriver lösenordet visas nu stjärnor i terminalen.
Utvecklarna beskriver det som en förbättrad användarupplevelse. Många nya användare tror att tangentbordet inte fungerar när inget syns på skärmen.
Deras argument är att säkerhetsförlusten, att lösenordets längd exponeras, är teoretisk och marginell jämfört med den pedagogiska vinsten.
Säkerhet kontra användarvänlighet
Här uppstår den klassiska konflikten mellan säkerhet genom minimal informationsläcka och användarvänlighet genom tydlig återkoppling.
Att visa stjärnor avslöjar inte lösenordet men det avslöjar exakt hur långt det är. För en angripare som redan har annan information kan varje detalj spela roll.
Fenomenet kallas ofta shoulder surfing, när någon bokstavligen tittar över din axel.
Är det ett stort hot? I de flesta vardagssituationer, nej. Är det en principiell förändring? Absolut.
Vad betyder detta för Ubuntu?
Ubuntu 26.04 LTS planeras bli den första större distributionen som använder sudo-rs som standardimplementation.
Det innebär att många framtida användare potentiellt kommer att möta stjärnor istället för tystnad vid lösenordsinmatning.
Andra stora distributioner fortsätter än så länge att använda den klassiska C-baserade versionen av sudo.
Går det att ändra tillbaka?
Ja.
Administratörer kan återställa traditionellt beteende genom att lägga till
Defaults !pwfeedback
i sin sudoers-konfiguration.
Men här ligger en intressant socioteknisk fråga. Hur många gör det faktiskt?
Nya användare kommer sannolikt inte bry sig. Erfarna användare kanske inte prioriterar ännu en justering.
Standardinställningar formar beteenden.
Är detta en liten detalj eller en symbolisk förändring?
Tekniskt sett är detta ingen katastrof. Det är en marginell informationsläcka i en värld där betydligt större säkerhetsproblem existerar.
Men symboliskt är det större.
Unix-världen har länge lutat mot principen att avslöja så lite som möjligt.
Att nu prioritera användarupplevelse över strikt informationsminimering visar hur säkerhetsfilosofin förändras i takt med att Linux når bredare användargrupper.
Det är inte bara en fråga om stjärnor i terminalen. Det är en fråga om vilken balans mellan säkerhet och bekvämlighet vi tycker är rimlig.
Slutsats
Ska man undvika system som använder sudo-rs?
Det beror på hur man värderar risk.
För de flesta användare är detta ingen praktisk säkerhetsfara. För säkerhetsmedvetna miljöer kan det däremot vara en principiell invändning.
Men kanske är den verkligt intressanta frågan denna.
När vi gör system mer tillgängliga, hur mycket är vi villiga att kompromissa med den tystnad som en gång var en säkerhetsprincip?
Och nästa gång du ser stjärnor när du skriver ditt lösenord, fundera på vem som faktiskt ser dem.
Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar.
När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många utvecklare oroade sig för att den fria databasen skulle tappa sin öppna själ under kommersiell styrning. Resultatet blev bland annat skapandet av MariaDB – en alternativ version som i dag används som standard i flera stora Linuxdistributioner.
Nu signalerar Oracle en ny riktning. I ett färskt blogginlägg presenterar företaget en strategi som ska stärka relationen till utvecklare, användargrupper och open source-ekosystemet. Målet: ökad transparens, tydligare färdplaner och större delaktighet från communityn.
En ny era för MySQL Community Edition
Kärnan i satsningen är ett förnyat fokus på MySQL Community Edition, den GPL-licensierade versionen som vem som helst kan använda och vidareutveckla.
Oracle lovar:
Tydligare och mer öppna utvecklingsplaner
Fler möjligheter för communityn att bidra
Starkare dialog med användargrupper
Mer synliga forum för återkoppling
Det handlar alltså inte bara om nya funktioner – utan om hur utvecklingen organiseras och kommuniceras.
Modernare funktioner – även AI i sikte
Databasvärlden har förändrats kraftigt de senaste åren. Nya typer av applikationer ställer högre krav på:
Observability – bättre insyn i hur databasen presterar i realtid
Skalbarhet för molnmiljöer
Stöd för AI-relaterade arbetslaster
Oracle nämner särskilt utveckling av så kallade vektorfunktioner – en teknik som används för att hantera AI-relaterad data, exempelvis vid semantisk sökning eller maskininlärningsapplikationer. Det är ett område där konkurrenter redan har rört sig snabbt.
Tydligare samarbete med Linuxvärlden
En annan del av strategin är att stärka samarbetet med Linuxdistributioner och open source-projekt. Oracle pekar specifikt på närmare samarbete med Canonical och Ubuntu-communityn.
Företaget betonar också sitt fortsatta stöd för plattformar som bygger på MySQL, bland annat:
WordPress
Drupal
Magento
Joomla!
Dessa system driver miljontals webbplatser världen över, vilket gör MySQL till en av internets mest centrala tekniker.
Skuggan från PostgreSQL
Samtidigt sker detta i ett konkurrensläge där PostgreSQL har vuxit kraftigt i popularitet. Många nya projekt väljer PostgreSQL som standard, tack vare dess öppna utvecklingsmodell, extensibilitet och starka communityprofil.
I delar av MySQL-ekosystemet har det därför funnits en oro för att nuvarande styrningsmodell gör det svårare att locka nya installationer och utvecklare.
Öppet brev kräver oberoende stiftelse
Kort efter Oracles tillkännagivande publicerade en grupp communitymedlemmar ett öppet brev där de föreslår att MySQL bör förvaltas av en oberoende, icke-vinstdrivande stiftelse – fristående från en enskild leverantör. Syftet skulle vara att säkerställa långsiktig öppenhet och bredare delaktighet.
Det är ännu oklart om Oracles nya strategi kan leda till strukturella förändringar i hur projektet styrs, eller om det främst handlar om förbättrad kommunikation.
Vad betyder detta i praktiken?
MySQL Community Edition är fortfarande licensierad under GPL, vilket innebär att källkoden är fri att använda, studera och modifiera. Samtidigt erbjuder Oracle kommersiella versioner med extra funktioner för företag.
Frågan som nu ställs är om Oracles initiativ kan:
Återvinna förtroendet hos delar av open source-communityn
Bromsa PostgreSQLs dominans i nya projekt
Skapa ett mer dynamiskt och öppet utvecklingsklimat
Om satsningen blir mer än ord – och faktiskt leder till en mer transparent och inkluderande utvecklingsprocess – kan MySQL mycket väl stå inför en ny expansionsfas.
Efter över 25 år i databasscenens centrum är det tydligt att kampen om framtidens relationsdatabaser långt ifrån är avgjord.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Learn 8 practical chattr commands to make files immutable, restrict modifications, and protect important files from accidental or unauthorized changes. The post 8 chattr Commands to Make Files Immutable and Prevent Changes in Linux appeared first on Linux Today.
Discover the best free and open-source software updates from August 2026, featuring noteworthy releases, new features, and improvements worth checking out. The post Best Free and Open Source Software: August 2026 Updates appeared first on Linux Today.
Firefox 156 enters beta testing with improvements aimed at reducing memory and CPU usage, alongside additional performance and usability enhancements. The post Firefox 156 Enters Beta Testing with Improved Memory and CPU Usage appeared first on Linux Today.
Rust-based uutils Coreutils 0.11 delivers faster performance and clearer error messages, continuing its push toward a modern alternative to GNU Coreutils. The post Rust-Based uutils Coreutils 0.11 Brings Faster Performance, Better Error Messages appeared first on Linux Today.
Kdenlive 26.08 adds track reordering and improved timeline editing, alongside workflow enhancements that make video editing more flexible and efficient. The post Kdenlive 26.08 Video Editor Adds Track Reordering, Better Timeline Editing appeared first on Linux Today.
Firefox 155 brings faster page loading and tracker counts, alongside additional performance, privacy, and usability improvements for Mozilla’s web browser. The post Firefox 155 Brings Faster Page Loading, Tracker Counts appeared first on Linux Today.
Debian 11 “Bullseye” is now officially unsupported, marking the end of its support lifecycle and signaling that remaining users should plan their next upgrade. The post Debian 11 “Bullseye” Is Now Officially Unsupported appeared first on Linux Today.
syndicationd is a terminal-based RSS and Atom feed reader designed for users who want a lightweight, command-line approach to following news and updates. The post syndicationd – Terminal RSS and Atom Feed Reader appeared first on Linux Today.
CrowdSec 1.8 adds WAF bot detection and Kubernetes log collection, expanding security monitoring and threat detection capabilities across modern infrastructure. The post CrowdSec 1.8 Adds WAF Bot Detection, Kubernetes Log Collection appeared first on Linux Today.
FreeCORE 15.0-U1 keeps the TrueNAS CORE experience alive on FreeBSD, delivering updates for users who want to continue running the storage platform. The post FreeCORE 15.0-U1 Keeps TrueNAS CORE Alive on FreeBSD appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Systemd 262 is now available with static PID 1 builds for small containers, Intel TDX support, TPM improvements, and updated service management features.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
Dell Latitude E5540 är en äldre men fortfarande användbar bärbar företagsdator med Full HD-skärm, Intel Core i5-processor och 500 GB hårddisk. Den passar bra för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare vardagsanvändning. Dell Latitude E5540 – bärbar dator Dell Latitude E5540 är en äldre företagsdator som fortfarande passar bra för enklare vardagsanvändning, exempelvis webbsurfning, e-post, […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
En allvarlig sårbarhet i Linux-kärnans brandväggskod kan låta en vanlig lokal användare få root-rättigheter och i vissa fall bryta sig ut ur en container. Felet, CVE-2026-23111, är redan rättat i Linux-kärnan, men fungerande exploitkod finns nu offentligt dokumenterad. Administratörer bör därför uppdatera kernelpaketen och starta om berörda system snarast. Säkerhetsforskare har publicerat en detaljerad och…
Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för…
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026. En första titt på nästa Ubuntu Ubuntu 26.10,…
Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd. När en dator…
En ny sårbarhet i Linux-kärnan, kallad Copy Fail, kan göra det möjligt för en vanlig lokal användare att skaffa sig fullständig kontroll över ett system. Felet, som har fått beteckningen CVE-2026-31431, är särskilt allvarligt för servrar, molnmiljöer och plattformar där flera användare eller processer delar samma maskin. En säkerhetsfix finns redan tillgänglig, men administratörer uppmanas…
En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen…
Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” innebär ett tydligt tekniskt skifte för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med en Wayland-only-skrivbordsmiljö, Linux 7.0-kärna och inbyggt stöd för moderna GPU- och säkerhetsfunktioner markerar Canonical en strategisk riktning mot en mer modern, säker och hårdvarunära plattform. Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” markerar en tydlig teknisk kursändring för en…
Canonical har bekräftat att Ubuntu 26.10 får kodnamnet “Stonking Stingray” och planeras att släppas den 15 oktober 2026. Versionen väntas bjuda på flera viktiga förändringar, där ökad säkerhet i GRUB, GNOME 51 som standardskrivbord och Linux-kärnan 7.2 pekas ut som några av de största nyheterna. Canonical har nu officiellt bekräftat att nästa interimsversion av Ubuntu…
Debians pakethanterare APT har fått en av sina största uppdateringar på länge. Med version 3.2 införs stöd för historik, ångra, göra om och återställning – funktioner som kan göra Linux både säkrare och betydligt mer förlåtande när en uppdatering inte går som planerat. Debians pakethanterare APT har fått en efterlängtad uppgradering – och den förändrar…
Ubuntu 26.04 LTS höjer minimikravet för arbetsminne i skrivbordsversionen från 4 till 6 GB RAM. Förändringen speglar hur moderna operativsystem blivit mer avancerade, med tyngre skrivbordsmiljöer och högre krav på prestanda för att ge en smidig användarupplevelse. När Ubuntu släpper sin nästa långtidsversion, Ubuntu 26.04 LTS (”Resolute Raccoon”), sker en liten men symboliskt viktig förändring:…
Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform…
Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden. Canonical har nu släppt en betaversion av nästa…
Canonical planerar en omfattande förändring av hur Ubuntu startar i framtiden. Genom att kraftigt begränsa funktionerna i GRUB vid Secure Boot vill företaget minska säkerhetsrisker – men förslaget kan samtidigt tvinga många användare att ändra hur deras system är uppbyggda. Vad handlar det om? Företaget Canonical, som utvecklar Ubuntu, planerar förändringar i hur system startar…
En nästan 20 år gammal MacBook kan verka hopplöst föråldrad, men med Ubuntu installerat visar 2008 års Unibody-modell att äldre datorer fortfarande kan fylla en funktion. Trots begränsat minne, mekanisk hårddisk och visst handpåläggning för att få allt att fungera, går den fortfarande att använda för enklare uppgifter som webbsurf, TV-tittande och vardagsbruk. När Apple…
APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden. Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT.…
En nästan tio år gammal laptop behöver inte vara skrot. Vi har testat Lenovo IdeaPad 500S-13ISK från 2016 – en dator som ansågs för gammal för Windows 11 och därför var på väg mot återvinningen. Med Ubuntu installerat visar det sig snabbt att maskinen fortfarande klarar vardagliga uppgifter utan problem, från webbsurfning till att strömma…
När du loggar in i Ubuntu 24.04 i textläge kan det vara ovärderligt att se datorns IP-adress direkt på inloggningsskärmen, särskilt vid fjärradministration, användning av virtuella maskiner och felsökning. I den här guiden går vi steg för steg igenom hur du visar IP-adressen vid TTY-inloggning med en robust systemd-lösning, samt några enklare alternativ om du…
En ny ändring i sudo-rs, den Rust-baserade omimplementeringen av det klassiska sudo-verktyget, gör lösenordsinmatningen synlig genom att visa stjärnor i terminalen. Det kan låta som en harmlös användarvänlig förbättring, men förändringen väcker en större fråga: när ett system börjar avslöja detaljer som lösenordets längd, är det då bara en kosmetisk justering, eller ett steg bort…
Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar. När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många…
