• Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari 2026.

    Linux-världen rör sig i sin egen takt, men när Linus Torvalds själv trycker på startknappen för en ny kärnversion märks det direkt. Nu har Linux kernel 6.19 nått sin första viktiga milstolpe: Release Candidate 1 (rc1) är släppt och redo för testning.

    Det innebär att utvecklingen av nästa stora Linux-version nu är inne i sin mest intensiva fas.

    Vad är egentligen en “Release Candidate”?

    När Linux-kärnan utvecklas sker det i tydliga cykler. Först kommer en merge window – en period på ungefär två veckor då ny kod tillåts att slås samman i huvudgrenen. När den stängs släpps rc1, den första versionen som allmänheten kan testa.

    Från och med nu handlar det inte om att lägga till nya funktioner, utan om att testa, justera och stabilisera det som redan har kommit med. Om allt går enligt plan släpps runt sju eller åtta RC-versioner innan den slutliga versionen.

    För Linux 6.19 pekar det på en slutlig release i början av februari 2026.

    Ett ovanligt merge-fönster – och ett ovanligt rc1-släpp

    Linus Torvalds beskriver själv detta merge-fönster som lite speciellt. Många kärnutvecklare var på resande fot under den årliga Linux Maintainer Summit, och dessutom släpptes rc1 vid en något ovanlig tidpunkt – en söndagseftermiddag i Linus egen tidszon.

    Det fick till följd att vissa sena pull requests helt enkelt… missade tåget.

    “Teaching moment, or random capricious acts? You be the judge.”
    – Linus Torvalds, med sin typiska torra humor

    Budskapet är tydligt: Linux-utvecklingen är strikt tidsstyrd, och även världens mest inflytelserika open source-projekt gör inga undantag.

    Vad är nytt i Linux 6.19?

    Trots det något ovanliga upplägget ser den stora bilden “helt normal” ut, enligt Linus själv. Och innehållet är som vanligt omfattande.

    Förbättrat ljud- och grafikstöd

    Linux 6.19 bjuder på flera nyheter för modern hårdvara:

    • Ljudstöd för Intel Nova Lake S
    • En generisk SoundWire SCDA-drivrutin med regmap-stöd
    • DRM Color Pipeline API, ett viktigt steg för bättre färghantering i grafikstacken
    • Inledande stöd för Intel Xe3P-grafik
    • hwmon-stöd för AMD Steam Decks APU, vilket förbättrar temperatur- och sensormonitorering

    Kärnan finslipas

    Utöver drivrutiner innehåller Linux 6.19 många förbättringar “under huven”:

    • Nya objtool-funktioner för bättre analys av låg-nivå-kod
    • Ett nytt klp-build-skript som gör det enklare att skapa livepatch-moduler från vanliga patchfiler
    • Filsystem kan nu öka minsta writeback-chunk, vilket kan ge bättre prestanda vid diskintensiva arbetslaster
    • En ny Terminus 10×18 bitmap-konsolfont, framtagen för bättre läsbarhet på moderna högupplösta laptops

    Det är inga rubrikskapande funktioner för gemene användare – men exakt den typ av förbättringar som gör Linux stabilt, snabbt och långlivat.


    Rust i Linux – från experiment till verklighet

    En av de mest intressanta delarna av Linux 6.19 handlar inte om hårdvara, utan om programmeringsspråk.

    För första gången ser det ut som att Linux-kärnan kommer att innehålla fungerande drivrutiner skrivna helt i Rust.

    “The ‘mainly preparation and infrastructure’ phase is starting to become ‘actual driver and subsystems development’.”
    – Linus Torvalds

    Rust har länge lyfts fram som ett säkrare alternativ till C, särskilt när det gäller minneshantering. Att språket nu används för riktiga drivrutiner – inte bara experiment – markerar ett viktigt skifte i Linux-kärnans utveckling.

    Det betyder inte att C försvinner. Men det betyder att framtida Linux-kod kan bli robustare, säkrare och lättare att underhålla.

    En klassisk Linux-release – i bästa bemärkelse

    Som så ofta består ungefär hälften av alla ändringar i rc1 av drivrutiner: grafik, nätverk, media och ljud dominerar. Resten är spritt över arkitekturer, verktyg, dokumentation, schemaläggare, minneshantering och nätverksstacken.

    Med andra ord: inget revolutionerande – men väldigt mycket evolution.

    Linux 6.19 är ännu ett steg i den långsamma, metodiska utvecklingen av världens mest använda operativsystemskärna. Och nu börjar resan på allvar.

    Vad händer nu?

    • Testning av rc-versioner under hösten och vintern
    • Felrapporter från användare och distributioner
    • Slutlig release i början av februari 2026

    För de flesta användare märks Linux bäst när det inte märks alls. Och just därför är ett stabilt rc1-tecken ofta det bästa betyget en ny kernel kan få.

    https://kernel.org

    Fakta: Linux Kernel 6.19-rc1
    Status: Första Release Candidate (rc1) – testversion för tidig utvärdering.
    Varför rc1 är viktig: Merge-fönstret är stängt och fokus skiftar från nya funktioner till stabilitet, buggrättning och regressionsjakt inför slutlig release.
    Förväntad stabil release: Tidigt februari 2026 (beror på antal rc-släpp).
    Utvalda nyheter (ur rc1-omgången):
    • Förbättringar för ljud och grafik i flera delar av stacken
    • Tidigt stöd för nyare Intel-grafikgenerationer och uppdateringar i DRM-området
    • Sensor-/övervakningsstöd (hwmon) för AMD Steam Deck APU
    • Verktygs- och byggförbättringar, bland annat kring objtool och livepatch-flöden
    • Ny Terminus 10×18-konsolfont för bättre läsbarhet på moderna skärmar
    Rust i kärnan: 6.19 utvecklingscykel pekar mot fler drivrutiner och subsystemarbete i Rust, där fokus flyttas från infrastruktur till faktiska drivrutiner.
    För vem passar rc1? Utvecklare, distro-byggare och entusiaster som vill testa ny kärna och rapportera buggar. För produktion rekommenderas normalt stabil release.
  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows.

    Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med lanseringen av OpenShot 3.4, som nyligen släpptes av projektets grundare Jonathan Thomas, tar programmet sitt hittills största kliv framåt. Uppdateringen bjuder på både nya funktioner och omfattande prestandaförbättringar, och stärker OpenShots position som ett seriöst alternativ på Linux, macOS och Windows.

    Ett år av utveckling – nu syns resultatet

    Det har gått ungefär ett år sedan version 3.3, och OpenShot 3.4 beskrivs redan som den mest omfattande uppdateringen i programmets historia. En av de mest uppmärksammade nyheterna är en experimentell tidslinje som lägger grunden för framtida förbättringar i hur projekt byggs och redigeras. Även om den fortfarande är under utveckling ger den en tydlig fingervisning om vart OpenShot är på väg.

    En annan viktig nyhet är interaktiv beskärning direkt i videoförhandsvisningen. I stället för att justera numeriska värden i menyer kan användaren nu beskära bilden genom att dra direkt i förhandsvisningen, vilket gör arbetsflödet både snabbare och mer intuitivt.

    Nya effekter och bättre kontroll över tiden

    OpenShot 3.4 introducerar flera nya visuella effekter som breddar de kreativa möjligheterna. Bland dessa finns skärpefilter, färgkartor med stöd för LUT-filer, sfärisk projektion för 360-gradersvideo samt effekter som linsöverstrålning och konturer.

    Tidsredigeringen har också fått ett rejält lyft. En ny timing-knapp gör det möjligt att ändra uppspelningshastighet genom att dra i klippets kanter, ungefär på samma sätt som vid vanlig trimning. Det går dessutom att dra keyframes direkt i tidslinjen, vilket ger betydligt bättre kontroll över animationer och effekter.

    I snabbmenyn för tidsinställningar har nya lägen lagts till, såsom Repeat, Loop och Ping-Pong. Dessa gör det enklare att skapa repetitiva rörelser eller sekvenser som spelas fram och tillbaka.

    Smidigare arbetsflöde och högre prestanda

    Förutom nya funktioner innehåller OpenShot 3.4 många förbättringar som märks i det dagliga arbetet. Snäppning i tidslinjen fungerar mer tillförlitligt, flermarkering och gruppredigering har förbättrats, och stödet för import och export av Final Cut Pro XML-filer har förfinats.

    Även EDL-hantering har utvecklats vidare, tidskoder har justerats för att bättre följa etablerade standarder, och hela programmet har genomgått omfattande prestandaoptimeringar. Resultatet är en redigerare som upplevs snabbare, stabilare och mer responsiv än tidigare versioner.

    Förbättringar under huven

    På den tekniska sidan har OpenShot 3.4 fått stöd för import av animerade GIF-filer via FFmpeg, förbättrad uppspelning av H.265-video på Apple-enheter samt bättre konsekvens mellan bildrutor och klipplängder. Problem med ljudets riktning i omvända eller tidskurvade klipp har åtgärdats, och tillförlitligheten i ångra- och gör om-funktionen har förbättrats avsevärt.

    För utvecklare och testare introduceras även ett nytt benchmark-verktyg i libopenshot, vilket gör det enklare att mäta prestanda och jämföra olika versioner av programmet.

    Enklare distribution på alla plattformar

    Linux-användare får ett förbättrat AppImage-paket som fungerar bättre på moderna distributioner. OpenShot 3.4 kan laddas ner som AppImage och köras direkt utan installation, installeras som Flatpak via Flathub eller hämtas från många distributioners egna programförråd.

    Fri kreativitet utan licenskostnad

    Med version 3.4 visar OpenShot tydligt att fri och öppen programvara kan erbjuda avancerade funktioner, hög prestanda och ett modernt arbetsflöde utan licenskostnader. För hobbyfilmare, utbildning, ideella projekt och mer avancerad videoproduktion är OpenShot nu ett starkare alternativ än någonsin.

    https://www.openshot.org/download

    Fakta: OpenShot 3.4
    Typ: Fri, öppen videoredigerare
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Nyheter: Experimentell tidslinje, interaktiv beskärning i förhandsvisningen
    Effekter: Sharpen, Color Map (LUT), Spherical Projection, Lens Flare, Outline
    Tidsverktyg: Timing-toggle, dragbara keyframes, Repeat/Loop/Ping-Pong
    Förbättringar: Snäppning, multi-markering, FCP XML (v4/v5 XMEML), EDL, bättre prestanda
    Media/codec: GIF-import via FFmpeg, förbättrad H.265-uppspelning på Apple-enheter
    Distribution: AppImage (Linux), Flatpak (Flathub), samt via vissa distro-förråd
  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.

    I en tid när teknikutvecklingen ofta innebär att fullt fungerande datorer förpassas till återvinningen, går Emmabuntüs i rakt motsatt riktning. Med lanseringen av Emmabuntüs Debian Edition 6 (DE 6) visar projektet återigen hur fri och öppen programvara kan användas för både social inkludering och hållbarhet, utan att tumma på teknisk kvalitet.

    Den nya versionen bygger på Debian 13.2 och är resultatet av nästan två års arbete sedan Emmabuntüs DE 5. Fokus ligger inte bara på uppdaterad programvara, utan i minst lika hög grad på tillgänglighet, särskilt för synskadade och blinda användare.

    Ett operativsystem med ett socialt uppdrag

    Emmabuntüs är inte ett Linuxprojekt som vilket som helst. Distributionen används i humanitära och pedagogiska sammanhang världen över, ofta i områden där tillgången till ny hårdvara är begränsad. Genom att återanvända äldre datorer och kombinera dem med ett lättdrivet Linuxsystem skapas fungerande arbetsstationer för skolor, ideella organisationer och privatpersoner.

    Detta ligger helt i linje med Debians filosofi, men Emmabuntüs tar det ett steg längre genom att från grunden tänka på nybörjare och personer med funktionsnedsättningar.

    Byggd tillsammans med användarna

    En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av Emmabuntüs DE 6 är hur tillgänglighetsfunktionerna har utvecklats. Arbetet har skett i nära samarbete med A.S.I. YOVOTOGO och FETAPH, Togos federation för funktionshindrades organisationer.

    Blinda och synskadade volontärer har testat systemet i praktiken och gett återkoppling som direkt påverkat både design och funktion. Resultatet är ett system där tillgänglighet inte är ett tillägg i efterhand, utan en integrerad del av helheten.

    För att inte störa befintliga användare är dessa funktioner avstängda som standard, men kan aktiveras via ett särskilt gränssnitt när de behövs.

    Tekniska nyheter under huven

    På systemsidan innebär DE 6 flera tydliga förbättringar. Basen är uppdaterad till Debian 13.2 och distributionen levereras enbart som 64-bitarsutgåva med skrivbordsmiljöerna Xfce och LXQt. Standardvolymen är nu satt till 50 procent för att undvika obehagligt högt ljud vid första start.

    Ett nytt skript gör det enklare att installera Wine, samtidigt som föråldrade eller icke-fungerande komponenter har rensats bort. ZuluCrypt-GUI har ersatts av LuckyLUKS för hantering av krypterade volymer. Långvariga problem kring språkval, tidszoner och krypterade installationer i både Calamares och Debians klassiska installerare har dessutom åtgärdats.

    Uppdaterade program med fokus på stabilitet

    Emmabuntüs prioriterar pålitlighet framför att alltid erbjuda den allra senaste versionen. Bland uppdaterad programvara finns Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09, CTparental 5.3.01-1m, Turboprint 2.59-1 samt Debian Beginner’s Handbook 13.1.

    Denna balans mellan aktualitet och stabilitet är särskilt viktig i utbildningsmiljöer och i organisationer där systemen måste fungera långsiktigt utan ständig administration.

    Ett stort kliv framåt för tillgänglighet

    Det är dock på tillgänglighetssidan som Emmabuntüs DE 6 verkligen utmärker sig. Den centrala kontrollpanelen har byggts om med YAD, vilket gör det möjligt att få talad återkoppling vid navigering i menyerna. Nya talsyntesmotorer som MBROLA och Piper ingår nu, och systemet har stöd för tre separata Orca-profiler.

    Användare får även tillgång till ett tillgängligt gränssnitt för säker urkoppling av USB-minnen, ljudsignal vid inkoppling av externa enheter när tillgänglighetsläge är aktivt, förbättrat stöd för punktskriftsdisplayer och OCR-funktionalitet via LIOS. I tillgänglighetsläge används Caja som skrivbordshanterare för bättre kompatibilitet.

    Små detaljer som gör stor skillnad

    Utöver de större förbättringarna har många mindre verktyg och skript tillkommit. KDE Connect gör det möjligt att koppla ihop dator och mobil, batterinivån kan läsas upp på bärbara datorer och särskilda installationsskript finns för Index-punktskriftsskrivare.

    Skrivardetektering har förbättrats med hjälp av nmap och systemet hanterar nu vald talsyntes konsekvent i alla delar. Genom tillägget espeakup finns talstöd även i Linux textkonsol, vilket underlättar installation och felsökning utan grafiskt gränssnitt.

    För användare som vill minska visuellt brus finns dessutom skript för att stänga av bakgrundsbilder och startanimationer.

    Blicken framåt

    Emmabuntüs Collective har bekräftat att många av tillgänglighetsförbättringarna även kommer att inkluderas i en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5. Denna uppdatering, planerad till början av nästa år, säkerställer fortsatt stöd för 32-bitars system som fortfarande är vanliga bland äldre, återbrukade datorer.

    Mer än bara ett operativsystem

    Emmabuntüs DE 6 visar hur teknik kan användas med ett tydligt mänskligt perspektiv. Här handlar utveckling inte om det senaste gränssnittet eller högsta prestandan, utan om att fler människor faktiskt ska kunna använda datorer i vardagen.

    I en tid där digital exkludering är ett växande problem framstår Emmabuntüs som ett konkret exempel på hur öppen källkod, samarbete och långsiktigt tänkande kan skapa både social och teknisk nytta.

    Ladda hem

    Faktaruta: Emmabuntüs Debian Edition 6
    Kort sagt: En Debian-baserad Linuxdistribution som ger äldre datorer längre liv och lägger extra stort fokus på nybörjarvänlighet och tillgänglighet, särskilt för synskadade användare.
    Bas: Debian 13.2
    Arkitektur: 64-bitars (DE 6)
    Skrivbord: Xfce och LXQt
    Målgrupper: skolor, ideella projekt, återbruk/renovering av datorer, nybörjare, personer med funktionsnedsättningar
    Tillgänglighet: förbättrat stöd för Orca-profiler, nya talsynteser (MBROLA, Piper), bättre punktstöd, OCR via LIOS, talad återkoppling i kontrollfönster
    Praktiska nyheter: säkrare USB-urmontering med tillgängligt gränssnitt, ljudsignal vid USB-inmatning i tillgänglighetsläge, batteriuppläsning, KDE Connect-integration
    Systemjusteringar: standardvolym 50 %, nytt Wine-installationsskript, LuckyLUKS för krypterade volymer, installer-/locale-/tidszonfixar
    Uppdaterade paket (urval): Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09
    Framåt: samma tillgänglighetsförbättringar planeras även till en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5 (för fortsatt stöd av 32-bitars återbrukssystem).
  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt bekväm utvecklingsmiljö.

    Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    I takt med att allt fler utvecklare söker snabbare, lättare och mer fokuserade arbetsflöden har intresset för terminalbaserade verktyg fått en tydlig renässans. Samtidigt vill få ge upp de bekvämligheter som moderna utvecklingsmiljöer erbjuder. Här kliver Fresh in – en ny öppen källkodsbaserad textredigerare som försöker förena två världar som länge setts som motsatser: den klassiska terminaln och den grafiska kodeditorn.

    Fresh är en så kallad TUI-editor (Text-based User Interface), skriven i programmeringsspråket Rust. Det innebär att hela programmet körs i ett vanligt terminalfönster, utan att använda grafiska ramverk som GTK eller Qt. Trots detta lyckas Fresh leverera en upplevelse som ligger mycket nära den man förknippar med moderna grafiska program.

    Ett grafiskt tänk – helt i textläge

    Vid första anblick kan Fresh nästan uppfattas som en traditionell grafisk editor. Den innehåller menyer, paneler, delade vyer, filutforskare och en integrerad terminal, allt uppbyggt med terminalns egna möjligheter. Musstöd finns från start, tillsammans med snabbkommandon, kontextmenyer och en kommandopalett där användaren kan söka efter funktioner på samma sätt som i moderna IDE:er.

    I stället för att arbeta direkt med filer använder Fresh buffertar. Flera filer och terminalsessioner kan vara öppna samtidigt och visas sida vid sida i horisontella eller vertikala split-vyer. En permanent statusrad längst ner visar relevant information som filnamn, markörposition och aktuell Git-branch.

    Kraftfull redigering utan begränsningar

    Trots sitt terminalbaserade format saknar Fresh inte avancerade redigeringsfunktioner. Programmet erbjuder stöd för flera markörer, avancerade textmarkeringar samt obegränsad ångra- och gör om-funktionalitet. All redigering sparas i en fullständig historik, vilket gör att användaren tryggt kan experimentera utan risk att förlora arbete.

    Navigeringen förbättras ytterligare genom positionshistorik och inbyggt stöd för Language Server Protocol. Detta gör det möjligt att hoppa till definitioner, navigera mellan symboler och få kodintelligens som annars förknippas med fullskaliga grafiska utvecklingsmiljöer.

    Filhantering utan att lämna editorn

    Fresh innehåller en inbyggd filutforskare som låter användaren navigera i projektets katalogstruktur direkt i editorn. Den är helt anpassad för tangentbord, men fungerar även med mus. Som standard respekteras .gitignore-filer, vilket hjälper till att hålla fokus på relevanta filer i projektet. Filer kan öppnas, bytas och skapas utan att man behöver lämna editorn eller använda externa verktyg.

    Terminaln som en integrerad del av arbetsflödet

    En av de mest utmärkande funktionerna i Fresh är den inbyggda terminalemulatorn. Terminaler öppnas som vanliga buffertar och kan delas upp i flera flikar. Användaren kan växla mellan inmatningsläge och scroll-läge, söka i terminalutdata och kopiera text med samma kommandon som används i redigeraren.

    En särskilt ovanlig funktion är att terminalsessioner kan bevaras mellan omstarter. Pågående processer och hela scrollback-historiken finns kvar, vilket suddar ut gränsen mellan editor och kommandoskal.

    Kodintelligens med resurskontroll

    Fresh har inbyggt stöd för Language Server Protocol och erbjuder diagnostik, kodkomplettering och symbolinformation i realtid. Rust, JavaScript, TypeScript och Python fungerar direkt, medan ytterligare språk kan konfigureras manuellt via en JSON-baserad inställningsfil.

    En detalj som särskiljer Fresh från många andra editorer är möjligheten att sätta gränser för CPU- och minnesanvändning hos språkservrar. Detta förhindrar att resurskrävande LSP-processer påverkar systemets prestanda negativt.

    Ett pluginsystem byggt för framtiden

    Fresh är konstruerat med utbyggbarhet i fokus. Redigeraren använder ett pluginsystem baserat på TypeScript, vilket gör det relativt lätt att skapa egna tillägg. Flera plugins följer med som standard, bland annat för att markera TODO-kommentarer och utföra Git-baserade sökningar.

    För C- och C++-utveckling finns även ett särskilt Clangd-hjälpplugin. Plattformsspecifika detaljer, till exempel för macOS, är tydligt dokumenterade för att underlätta installation och användning.

    Samlad och tydlig konfiguration

    All konfiguration i Fresh sker via en enda config.json-fil som lagras på ett standardiserat sätt beroende på operativsystem. I denna fil styrs allt från teman och tangentbindningar till språkservrar, plugins och resursbegränsningar. Tanken är att ge användaren full kontroll utan att sprida inställningar över flera filer.

    Stöd för alla större operativsystem

    Fresh är officiellt stödd på Linux, macOS och Windows. För den som vill prova finns färdiga binärer, men även installationsalternativ via Homebrew, Arch User Repository, .deb- och .rpm-paket, npm, crates.io eller manuell kompilering från källkod. På Windows fungerar Fresh i moderna terminaler, och det går även att köra via WSL för en mer Linux-lik upplevelse.

    Terminalns nästa steg

    Fresh visar tydligt att terminalbaserade verktyg inte längre behöver vara spartanska eller svåranvända. Genom att kombinera hög prestanda, moderna gränssnittsidéer och ett tydligt fokus på utvecklarens arbetsflöde pekar Fresh mot en framtid där terminaln inte är ett alternativ till grafiska verktyg – utan ett fullvärdigt hem för dem.

    Bild ifrån projektets hemsida

    Linux.se:s åsikt

    Efter att ha testat Fresh är helhetsintrycket mycket lovande, även om den senaste versionen ännu inte verkar finnas tillgänglig som .deb-paket. Känslan för tankarna tillbaka till DOS-eran, fast i en modern tappning.

    För den som i dag snabbt vill redigera filer direkt på en server är alternativen oftast nano eller emacs/vi. Både emacs och vi är kraftfulla verktyg, men de har också en relativt hög inlärningströskel, vilket kan avskräcka många användare.

    En funktion som skulle vara mycket uppskattad i framtida versioner av Fresh är stöd för emacs-liknande Ctrl-kommandon. För användare som har dessa tangentkombinationer djupt inpräntade i muskelminnet är det svårt att ”lära gamla hundar att sitta”. Dessutom kan Ctrl-kommandon i vissa situationer vara snabbare och mer effektiva, exempelvis vid sparande och navigering.

    Trots detta framstår Fresh som ett tydligt positivt tillskott. Det fyller ett tomrum mellan enkla terminalredigerare och mer komplexa redigeringsmiljöer, och har potential att bli ett naturligt val för modern server- och terminalbaserad utveckling.

    Läs mer på :

    https://sinelaw.github.io/fresh

    FAKTARUTA
    Fresh – terminaleditor med IDE-känsla
    • Typ: Öppen källkod, TUI (Text-based UI) i terminal
    • Språk: Rust
    • Gränssnitt: Paneler, split-vyer, filutforskare, musstöd
    • Utvecklarstöd: LSP (diagnostik, completion, symboler)
    • Extra: Inbyggd terminal som buffert med flikar och scroll-läge
    • Utbyggbart: Pluginsystem (TypeScript) och central config.json
    • Plattformar: Linux, macOS, Windows (även via WSL)
    Tips: Passar dig som vill stanna i terminaln men ändå ha moderna IDE-funktioner.
  • KDE Plasma 6.6 gör Wayland redo för vardagen

    KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden.

    När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och med den kommande versionen Plasma 6.6 tar projektet ett tydligt steg mot att göra Wayland till ett helt moget och pålitligt alternativ för dagligt bruk.

    Plasma 6.6 är planerad att släppas den 17 februari 2026, men redan nu ger KDE-utvecklarna en tydlig bild av vad som är på väg genom sina veckovisa utvecklingsrapporter. Fokus ligger inte på stora visuella förändringar, utan på något minst lika viktigt: bättre skärmhantering, stabilare spegling och smartare skalning.

    Skärmspegling som faktiskt fungerar

    En av de mest efterlängtade förbättringarna gäller skärmspegling i Wayland-sessioner. Tidigare har detta varit ett svagt område, där spegling ofta fungerat inkonsekvent eller inte alls. I Plasma 6.6 uppges speglingen nu fungera pålitligt och mjukt, vilket gör det betydligt enklare att till exempel visa presentationer eller duplicera bild till en extern skärm.

    För många användare innebär detta att Wayland äntligen kan ersätta X11 även i situationer där flera skärmar används parallellt.

    Anpassade skärmlägen för krångliga skärmar

    Ett annat viktigt tillskott är att kommandoradsverktyget kscreen-doctor får stöd för att lägga till egna skärmlägen. Det här är särskilt värdefullt för användare med udda, äldre eller felidentifierade skärmar – något som tidigare varit svårt att hantera i Wayland.

    Verktyget kommer dessutom tydligare att informera om att skärmspegling faktiskt finns tillgänglig, vilket gör funktionen mer upptäckbar än tidigare.

    Smartare skalning när TV:n kopplas in

    KDE adresserar också ett klassiskt irritationsmoment: när en TV ansluts som extern skärm. I Plasma 6.6 kommer fönsterhanteraren KWin automatiskt att välja rimligare standardvärden för skalning, vilket minskar behovet av manuell justering och gör upplevelsen mer ”plug and play”.

    Små förbättringar som gör stor skillnad

    Utöver skärmrelaterade nyheter innehåller Plasma 6.6 en rad förbättringar i vardagsfunktioner:

    • Fönsterlist-widgeten får filter så att du kan dölja fönster som inte tillhör aktuell skärm, virtuellt skrivbord eller aktivitet.
    • I Discover, KDE:s programbutik, blir det möjligt att installera och ta bort typsnitt direkt på system som använder PackageKit.
    • Kontextmenyer i programstartarna Kicker, Kickoff och Application Dashboard organiseras om för att bli mer lättöverskådliga.
    • Skriptet ”Minimera alla” får ett nytt kortkommando: Meta + Shift + O, som minimerar alla fönster utom det aktiva.

    Wayland når ikapp X11

    På den mer tekniska sidan förbättras KWin-regler så att inställningar som tvingar titelrad och fönsterram nu även fungerar korrekt för Wayland-baserade applikationer – något som tidigare främst fungerat i X11.

    Dessutom får användare av ritplattor en efterlängtad förbättring: det blir möjligt att flytta fönster med Meta + dra, även när man använder en stylus.

    Sammanfattning: färre hinder, mer flyt

    Plasma 6.6 är kanske inte den mest spektakulära versionen vid första anblick, men den är ett tydligt tecken på att KDE satsar på stabilitet, användbarhet och Wayland-mognad. För många användare innebär detta färre speciallösningar, mindre manuellt pill – och ett skrivbord som helt enkelt beter sig som man förväntar sig.

    Kort sagt: Wayland i KDE Plasma håller på att bli redo för alla, inte bara entusiaster.

    [ Fakta: KDE Plasma 6.6 ]
    Planerat släpp: 17 februari 2026
    Stort fokus: Wayland – bättre skärmhantering, spegling och skalning
    Nyheter i korthet:
    • Förbättrad skärmspegling i Wayland: stabilare och mjukare.
    • kscreen-doctor kan lägga till egna skärmlägen för “krångliga” skärmar.
    • KWin väljer rimligare standard-skalning när TV ansluts.
    • Fönsterlistan får filter för skärm/skrivbord/aktivitet.
    • Discover kan installera/ta bort typsnitt på PackageKit-baserade system.
    • Nya/renare kontextmenyer i KDE:s programstartare.
    • Extra genväg: Meta+Shift+O minimerar alla utom aktivt fönster.
    • KWin-regler för titelrad/ram fungerar bättre även för Wayland-appar.
    • Meta+drag fungerar för att flytta fönster med ritplattans stylus.
    Tips: Om du kör Wayland och använder flera skärmar kan 6.6 bli en av de mest märkbara “kvalitetslyft”-uppdateringarna.
  • Ventoy 1.1.09 – ett litet steg för Btrfs, ett stort steg för multiboot-entusiaster

    Ett enda USB-minne som kan starta mängder av olika operativsystem har länge varit ett oumbärligt verktyg för Linux-användare och systemadministratörer. Med den nya versionen Ventoy 1.1.09 tar projektet ett försiktigt steg mot framtiden genom experimentellt stöd för det moderna filsystemet Btrfs, samtidigt som viktiga buggar rättas och kompatibiliteten med flera populära Linux-distributioner förbättras.

    Att bära med sig ett helt operativsystem – eller flera – i fickan har blivit vardag för systemadministratörer, utvecklare och Linux-entusiaster. Ett av de mest uppskattade verktygen för detta är Ventoy, ett smart program som låter dig lägga flera ISO-filer på ett USB-minne och starta dem direkt, utan att behöva skriva om minnet varje gång.

    Nu är Ventoy 1.1.09 släppt, och även om versionsnumret antyder en mindre uppdatering, innehåller den flera förändringar som är värda uppmärksamhet.

    Experimentellt stöd för Btrfs – försiktigt men lovande

    Den största nyheten i Ventoy 1.1.09 är experimentellt stöd för filsystemet Btrfs. Btrfs är ett modernt Linux-filsystem som erbjuder funktioner som snapshots, dataintegritetskontroller och komprimering, och som länge varit populärt bland avancerade Linux-användare.

    Stödet är dock medvetet begränsat. Ventoy fungerar endast med Btrfs i enkel volymlayout utan RAID, och ISO-filer som ligger på Btrfs-partitioner får inte vara komprimerade. Projektet betonar tydligt att funktionen är avsedd för tidig testning och inte för produktionsbruk. Det är med andra ord ett första försiktigt steg snarare än ett fullfjädrat stöd.

    Fixar för openSUSE Leap 16.0

    Uppdateringen innehåller även en viktig kompatibilitetsfix för openSUSE Leap 16.0. Ett tidigare fel gjorde att både installations- och live-avbilder kunde misslyckas med att starta på vissa system. I Ventoy 1.1.09 är detta problem åtgärdat, vilket åter gör det möjligt att använda Ventoy pålitligt för openSUSE-installationer.

    Arch Linux och persistens fungerar igen

    En annan förbättring riktar sig till Arch Linux-användare. Persistens, som gör det möjligt att spara ändringar i ett live-system mellan omstarter, hade slutat fungera med nyare Arch-versioner. Detta är nu fixat, vilket är särskilt viktigt för användare som kör Arch Linux från USB som ett portabelt arbetsmiljö-system.

    Förbättringar i VentoyPlugson WebUI

    Ventoy innehåller även ett webbaserat gränssnitt, VentoyPlugson WebUI, som används för att hantera plugins och avancerade inställningar. I den nya versionen har flera visningsbuggar rättats till, vilket gör gränssnittet tydligare och smidigare att använda via webbläsaren.

    Ventoy bortom USB – projektet iVentoy

    Parallellt med Ventoy fortsätter utvecklingen av iVentoy, en mer avancerad lösning för nätverksbaserad operativsystemdistribution. iVentoy fungerar som en PXE-server och gör det möjligt att starta och installera operativsystem direkt över nätverket, utan fysiska installationsmedier.

    iVentoy stöder både Legacy BIOS och flera UEFI-varianter, inklusive IA32, x86_64 och ARM64. Systemet är kompatibelt med över 110 olika operativsystemstyper, bland annat Windows, WinPE, Linux-distributioner och VMware-avbilder.

    Sammanfattning

    Ventoy 1.1.09 är ingen dramatisk omvälvning, men det är en stabil och genomtänkt uppdatering. Det experimentella Btrfs-stödet visar på framtidsambitioner, samtidigt som viktiga buggar och kompatibilitetsproblem har lösts. För befintliga användare är uppdateringen väl värd att installera, och för nya användare fortsätter Ventoy att vara ett av de mest eleganta sätten att hantera flera operativsystem på ett och samma USB-minne.

    https://www.ventoy.net/en/download.html

    FAKTARUTA: Ventoy 1.1.09
    Vad är det? Ventoy är ett multiboot-verktyg som låter dig lägga flera ISO-filer på ett USB-minne och starta dem direkt via en meny.
    Nyhet: Btrfs (experimentellt) Stöd för Btrfs i enkel volym (icke-RAID). ISO-filer på Btrfs får inte vara komprimerade. Avsett för tidig testning, inte produktion.
    Fix: openSUSE Leap 16.0 Åtgärdar uppstartsproblem som påverkat installation- och live-avbilder i vissa miljöer.
    Fix: Arch Linux persistens Lagar ett fel där persistenspluginet inte fungerade med nyare Arch Linux-versioner.
    Förbättring: VentoyPlugson WebUI Rättar visningsbuggar i webbgränssnittet för plugin- och konfigurationshantering.
    Tips: Om du testar Btrfs-stödet, börja med en USB-enhet avsedd för test och behåll en backup av viktiga ISO-filer.
  • Kali Linux 2025.4 – ett stort steg mot ett modernare och säkrare skrivbord

    Kali Linux fortsätter att utvecklas i snabb takt, och med version 2025.4 tar distributionen ett tydligt kliv in i nästa tekniska generation. Den nya utgåvan innebär ett definitivt avsked från X11 till förmån för Wayland, omfattande uppdateringar av alla större skrivbordsmiljöer samt förbättrat stöd för virtuella maskiner och mobila säkerhetsverktyg. Resultatet är ett modernare, säkrare och mer sammanhållet Kali Linux – anpassat för både professionella säkerhetstester och avancerad daglig användning.

    Kali Linux 2025.4 – ett stort steg mot ett modernare och säkrare skrivbord

    Kali Linux är en av världens mest välkända Linuxdistributioner för penetrationstestning och IT-säkerhet. Med lanseringen av Kali Linux 2025.4, den fjärde kvartalsutgåvan för året, genomför projektet flera omfattande förändringar som tydligt pekar mot framtiden. Fokus ligger på moderna grafiklösningar, uppdaterade skrivbordsmiljöer, förbättrat stöd i virtuella maskiner och vidareutveckling av NetHunter för mobila enheter.

    Wayland blir den enda vägen framåt

    En av de mest betydelsefulla nyheterna i Kali Linux 2025.4 är att GNOME nu är helt Wayland-baserat. Stöd för X11-sessioner har tagits bort helt, vilket innebär att Wayland nu är den enda grafikservern i GNOME. KDE Plasma har redan använt Wayland som standard i flera versioner, och med denna utgåva är övergången i praktiken fullbordad för hela Kali.

    Detta ger förbättrad säkerhet, jämnare grafik, bättre stöd för moderna skärmar samt en mer framtidssäker arkitektur. Tidigare problem med Wayland i virtuella maskiner är nu lösta, och funktioner som urklippsdelning och dynamisk fönsterskalning fungerar fullt ut i VirtualBox, VMware och QEMU.

    GNOME 49 – förfinad design och bättre struktur

    GNOME har uppgraderats till version 49, vilket ger Kali ett tydligt visuellt lyft. Temat har uppdaterats, animationer är mjukare och helhetsintrycket mer sammanhållet. Applikationsöversikten har dessutom organiserats om så att Kali-verktyg nu grupperas i mappar som speglar menystrukturen, vilket gör systemet mer lättnavigerat.

    Videospelaren Totem har ersatts av den modernare Showtime, och ett dedikerat terminalkommando är nu aktiverat som standard via Ctrl+Alt+T eller Win+T. Samtidigt markerar borttagandet av X11-stöd ett tydligt brott med äldre tekniska lösningar.

    KDE Plasma 6.5 – produktivitet och precision

    KDE Plasma har uppgraderats till version 6.5, vilket sammanför förbättringar från två tidigare uppströmsversioner. Uppdateringen ger mer flexibla möjligheter till fönsterkakel, ett helt omarbetat skärmdumpsverktyg med utökade redigeringsfunktioner samt snabb åtkomst till fästa urklippsobjekt direkt från panelen.

    KRunner, KDE:s kraftfulla sökverktyg, har förbättrats med så kallad “fuzzy matching”, vilket gör det möjligt att hitta program även om namnet stavas fel. Sammantaget stärker detta KDE:s position som ett effektivt arbetsverktyg för avancerade användare.

    Xfce får fullständigt färgtemastöd

    Den resurssnåla skrivbordsmiljön Xfce får i Kali Linux 2025.4 ett efterlängtat lyft genom fullt stöd för färgteman. Användare kan nu anpassa färger konsekvent över GTK 3- och GTK 4-program, Qt 5- och Qt 6-program, ikoner samt fönsterdekorationer.

    De flesta inställningar hanteras via programmet Utseende, medan Qt-teman styrs med qt5ct och qt6ct, som nu installeras som standard. Det gör Xfce betydligt mer attraktivt för användare som vill kombinera låg resursförbrukning med visuell enhetlighet.

    NetHunter – kraftfullare verktyg på mobilen

    Kali NetHunter fortsätter att utvecklas kraftigt på den mobila sidan. I denna version har stöd för Android 16 lagts till, inklusive flera populära enheter som Samsung Galaxy S10-varianter med LineageOS 23, OnePlus Nord och Xiaomi Mi 9.

    NetHunter Terminal fungerar åter stabilt, med förbättrad kompatibilitet för olika Magisk-versioner och korrekt hantering av interaktiva sessioner. Wifipumpkin3 har uppdaterats med nya phishingmallar och förhandsvisning, samtidigt som hantering av kärnmoduler via Magisk har förbättrats. En tidig alfaversion av en inbyggd terminal i appen testas nu, parallellt med en pågående omarbetning av användargränssnittet.

    Små detaljer och nya verktyg

    Den tidigare säsongsfunktionen Kali Halloween Mode finns fortfarande kvar, trots att den inte längre syns i menyerna. Den kan aktiveras manuellt via kommandot kali-undercover.

    Flera nya verktyg har lagts till i förråden, bland annat bpf-linker för statisk länkning av BPF-program, evil-winrm-py för WinRM-baserad fjärrkörning mot Windowsmål samt hexstrike-ai, en MCP-server som låter AI-agenter köra verktyg autonomt. Linuxkärnan har dessutom uppgraderats till version 6.16.

    Ny distributionsmodell för stora avbildningar

    En viktig förändring gäller hur Kali distribueras. Från och med 2025.4 erbjuds Kali Live-avbildningen endast via BitTorrent. Installer-ISO:er och färdiga virtuella maskiner finns fortfarande tillgängliga via HTTP, men större avbildningar – som Live och Everything – sprids nu exklusivt via torrent för att minska belastningen på projektets servrar.

    Sammanfattning

    Kali Linux 2025.4 är en tekniskt betydelsefull utgåva som tydligt markerar övergången till moderna lösningar. Med Wayland som standard, uppdaterade skrivbordsmiljöer, förbättrat VM-stöd och ett starkt fokus på både säkerhet och användarupplevelse visar Kali Linux att projektet fortsätter att ligga i framkant – inte bara som ett säkerhetsverktyg, utan som ett fullfjädrat och modernt operativsystem.

    https://www.kali.org/get-kali/#kali-platforms

    Kali Linux i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Kali_Linux

    Kali Linux 2025.4 – faktaruta
    Typ: Debian-baserad distribution för penetrationstestning och säkerhetsgranskning
    Skrivbord: GNOME 49, KDE Plasma 6.5, Xfce (uppdaterat)
    Grafik: Wayland i fokus (GNOME kör Wayland-only; X11-session borttagen i GNOME)
    Kernel: Linux 6.16
    Snabbtangent: Terminal via Ctrl+Alt+T eller Win+T (standard)
    VM-stöd: Wayland-funktioner som urklipp och dynamisk skalning fungerar i bl.a. VirtualBox, VMware och QEMU
    NetHunter: Uppdateringar inkl. Android 16-stöd och förbättrad Magisk-kompatibilitet
    Distribution: Live-image distribueras via BitTorrent; installer-ISO och VM-images finns kvar via HTTP
    Nya verktyg: Exempel: bpf-linker, evil-winrm-py, hexstrike-ai
    Tips: Klistra in i WordPress som “Anpassad HTML”.
  • COSMIC 1.0 är här: Pop!_OS 24.04 LTS skriver om spelreglerna för Linux-skrivbordet

    Pop!_OS 24.04 LTS markerar en historisk milstolpe för Linux-skrivbordet. Efter över tre års utveckling lanserar System76 den första stabila versionen av COSMIC 1.0 – en helt ny skrivbordsmiljö byggd från grunden i Rust. Resultatet är ett snabbare, smartare och mer anpassningsbart skrivbord som kan komma att förändra hur miljoner Linuxanvändare arbetar och interagerar med sina datorer.


    Det händer inte ofta att en helt ny skrivbordsmiljö når stabil version, men nu är det dags. Pop!_OS 24.04 LTS har släppts och markerar debuten av COSMIC 1.0 – System76:s egenutvecklade skrivbordsmiljö byggd helt i Rust. För Linuxvärlden är detta en av årets mest betydelsefulla händelser.

    Ett treårigt utvecklingsarbete får sin första stora belöning

    COSMIC-projektet började som ett svar på begränsningar i GNOME, men utvecklades snabbt till en fullskalig, modulär och högpresterande skrivbordsmiljö. Det som gör COSMIC unikt är att det inte är en modifiering av ett befintligt projekt – det är byggt från grunden för att vara snabbt, stabilt och flexibelt. Resultatet är en miljö som erbjuder tydlig logik, smidigt arbetsflöde och djup anpassningsbarhet.

    Snabbare, modernare och smartare arbetsflöde

    Pop!_OS 24.04, baserat på Linux-kärna 6.17 och Ubuntu 24.04 LTS, introducerar hastighetsförbättringar över hela systemet. Appar öppnas snabbare, gränssnittet svarar direkt och det nya COSMIC Launcher erbjuder omedelbar åtkomst till program, kommandon, webbsökningar, beräkningar och GitHub-frågor via Super-tangenten.

    Tiling på användarnas villkor

    COSMIC gör avancerad fönsterhantering tillgängligt för alla. Tiling kan aktiveras per arbetsyta eller per skärm, och fönster kan flyttas med både mus och tangentbord. Visuella hintar guidar placering, och funktioner som fönsterstapling, snapping och ”sticky”-fönster gör arbetsflödet effektivt även vid många öppna program.

    Smartare hantering av arbetsytor och flera skärmar

    Arbetsytor kan vara horisontella eller vertikala, fästas, flyttas eller helt omorganiseras. COSMIC hanterar även flera skärmar mer intelligent än många andra skrivbordsmiljöer, med automatisk skalning beroende på pixeltäthet och stabil konfiguration även när skärmar kopplas ur och i.

    Pop!_OS expanderar till ARM och får bättre hybridgrafik

    Pop!_OS 24.04 är den första versionen med officiellt ARM-stöd, inklusive kompatibilitet med System76:s Thelio Astra och communityhårdvara via Tow-Boot. Hybridgrafik hanteras numera automatiskt: program kan själva begära diskret GPU, och användaren kan även styra detta manuellt via appmenyn.

    Enklare installation och tryggare återställning

    Systemet använder nu helkryptering av disk som standard. Den nya funktionen Refresh Install installerar om operativsystemet utan att radera användarfiler, inställningar eller Flatpak-program. Detta gör underhåll av systemet betydligt enklare och säkrare.

    Nya Rust-baserade systemappar

    För att fullända COSMIC-upplevelsen har System76 skrivit om flera centrala program i Rust. Bland dem finns COSMIC Files, COSMIC Store, COSMIC Terminal, COSMIC Text Editor, COSMIC Media Player och COSMIC Screenshot. Syftet är att ge snabbare, stabilare och mer responsiva applikationer som passar in i miljöns designfilosofi.

    Uppgradering och spridning i Linuxvärlden

    Användare av Pop!_OS 22.04 kommer få uppgraderingsnotiser i januari 2026, men den som vill kan uppgradera redan nu via kommandot:
    pop-upgrade release upgrade -f
    Under de närmaste veckorna kommer många rullande Linuxdistributioner att inkludera COSMIC 1.0 i sina paketarkiv, och nya COSMIC-baserade spins väntas dyka upp i stort antal. För första gången blir COSMIC tillgängligt för hela Linux-ekosystemet.

    En av de största milstolparna på länge för det öppna skrivbordet

    Att bygga en modern skrivbordsmiljö från grunden är extremt ovanligt, särskilt i open source-världen. COSMIC levererar funktioner som många användare länge saknat i GNOME och tillför ett nytt alternativ som känns både framtidssäkert och kraftfullt. Om mottagandet blir positivt kan COSMIC bli en av de mest inflytelserika nykomlingarna på Linux-skrivbordet under det kommande decenniet.

    Linux.se:s åsikt om Pop!_OS

    Först måste jag vara tydlig med en sak: jag har inte testat Pop!_OS på fysisk hårdvara, utan endast i en virtuell maskin under VMware.

    Min upplevelse är att GUI:t är snabbt, och att man har lånat mycket från Apples gränssnitt när det gäller layout. Undertecknad har använt grafiska gränssnitt sedan ”Jackintosh” (smeknamn för Atari ST) på 1980-talet. Redan på Atari ST, eller GEM som gränssnittet hette där, hämtade man tydlig inspiration från Apple.

    Filhanteraren ser mer angenäm ut än i Ubuntu 24.04. Översättningen till svenska ser bra ut, och man verkar inte behöva komplettera med extra paket som ofta krävs i Ubuntu. Med Pop!_OS följer även en appbutik, vilket är trevligt för den som är obekant med Linux. Där kan man enkelt installera favoritprogram som LibreOffice och GIMP.

    Jag tycker att systemet ser mycket lovande ut och ska, när tiden medger, installera Pop!_OS på fysisk hårdvara för fler tester. Pop!_OS kan bli ett bra alternativ för den som har Apple-hårdvara som inte längre stöds, till exempel en äldre MacBook från 2011, där man fortfarande vill känna igen sig i gränssnittet men inte vill slänga en fungerade dator.

    Systemet känns något långsamt, men jag har endast tilldelat den virtuella maskinen en CPU-kärna.

    Ladda hem

    https://system76.com/pop

    Fakta: Pop!_OS 24.04 LTS & COSMIC 1.0

    Utvecklare: System76

    Bas: Ubuntu 24.04 LTS, Linux-kärna 6.17

    Skrivbord: COSMIC 1.0 (byggt helt i Rust)

    Fokus: snabbare appar, kraftfull tiling, avancerade arbetsytor, djup anpassning

    Arkitekturer: x86_64 + officiellt ARM-stöd (bl.a. Thelio Astra, Tow-Boot-kompatibel hårdvara)

    Grafik: automatisk hantering av hybridgrafik, appar kan begära diskret GPU

    Installation: helkrypterad disk som standard, ny ”Refresh Install” som behåller filer, inställningar och Flatpak-appar

    Nya COSMIC-appar: Files, Store, Terminal, Text Editor, Media Player, Screenshot

    Uppgradering: användare på Pop!_OS 22.04 LTS får notiser från januari 2026; manuell uppgradering via pop-upgrade release upgrade -f efter backup

  • Tails 7.3.1 – anonymitets-Linuxen får en viktig uppdatering med nya Tor Browser 15.0.3

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är tillbaka med version 7.3.1 – en uppdatering som inte bara för in den nya Tor Browser 15.0.3 och förbättrade säkerhetsverktyg, utan också släpptes tidigare än planerat för att åtgärda en viktig sårbarhet. Resultatet är ett ännu säkrare system för alla som vill skydda sig mot övervakning och censur.

    Tails – det bärbara Linuxsystemet som specialiserar sig på anonymitet, integritet och censurmotstånd – har nu släppts i version 7.3.1. Det här är den tredje mindre uppdateringen i 7.x-serien, men trots versionsnumret med “.1” innehåller den flera betydelsefulla förbättringar.

    Varför 7.3.1 och inte bara 7.3?

    Under arbetet med Tails 7.3 upptäckte utvecklarna en säkerhetssårbarhet i ett av de bibliotek som ingår i systemet. För att garantera användarnas säkerhet startade de om hela releaseprocessen och byggde en ny version med patchen inkluderad.

    “Vi släpper 7.3.1 istället för 7.3 eftersom en säkerhetssårbarhet åtgärdades i ett bibliotek medan vi förberedde 7.3,” skriver Tails-teamet på sin webbplats.

    Det betyder att användare som är extra måna om sin anonymitet – vilket är hela poängen med Tails – får en tryggare uppdatering redan från start.

    Största nyheten: Tor Browser 15.0.3

    Den mest märkbara förändringen för de flesta användare är uppgraderingen till Tor Browser 15.0.3, baserad på Mozilla Firefox 140 ESR. Det innebär flera moderna funktioner som nu når Tails:

    • Vertikala flikar – perfekt för bredare skärmar och stora mängder öppna flikar.
    • Flikgrupper – gör det enklare att organisera arbete, forskning eller anonyma surf-sessioner.
    • Ny sökknapp i adressfältet – inspirerad av Firefox’ senaste design och mer intuitiv att använda.

    För ett system där webbläsaren är central för anonymiteten är detta en av de största uppgraderingarna på länge.

    Uppdaterad Tor-mjukvara och ny e-postklient

    Bakom kulisserna har även den underliggande Tor-mjukvaran uppdaterats:

    • Tor klient/server: 0.4.8.21
    • Thunderbird: 140.5.0 som standard e-postklient

    Detta innebär förbättrad stabilitet, bättre skydd mot nätverksanalys och modernare e-posthantering.

    Snabb bakgrund: Tails 7-serien

    Tails 7.0, som släpptes i september 2025, var en större milstolpe. Den är baserad på Debian 13 “Trixie” och använder Linux 6.12 LTS-kärnan samt skrivbordsmiljön GNOME 48. Med den versionen kom även flera förändringar i användarupplevelsen:

    • GNOME Console blev ny standardterminal
    • GNOME Loupe ersatte äldre bildvisare
    • Root Terminal döptes om till Root Console
    • Favoritmenyn städades upp genom att ta bort Kleopatra
    • Välkomstskärmen moderniserades genom att ta bort föråldrade inställningar

    Version 7.3.1 bygger vidare på den här basen.

    Uppgradering och nedladdning

    Tails 7.3.1 finns att ladda ner som ISO- och USB-avbild för 64-bitars system via projektets officiella webbplats. Automatiska uppgraderingar fungerar för dig som redan använder:

    • Tails 7.0
    • Tails 7.1
    • Tails 7.2

    Manuell uppgradering är också möjligt för den som föredrar full kontroll.

    Ett viktigt steg för ett av världens mest anonyma operativsystem

    Tails fortsätter att vara ett av de mest pålitliga operativsystemen för journalister, aktivister, visselblåsare och andra som har ett stort behov av digital integritet. Med 7.3.1 får användarna dels nya funktioner, dels en förstärkt säkerhetsgrund – något som alltid är avgörande i anonymitetsfokuserad mjukvara.

    Om du använder Tails är det här en uppdatering du inte vill hoppa över.

    https://tails.net/install/index.en.html

    Mer om tail i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/tails

    Tails 7.3.1 – Fakta

    • Namn: Tails (The Amnesic Incognito Live System)
    • Version: 7.3.1
    • Syfte: Anonymt, portabelt operativsystem mot övervakning och censur
    • Bas: Debian 13 ”Trixie”
    • Linuxkärna: 6.12 LTS-serien
    • Skrivbord: GNOME 48
    • Webbläsare: Tor Browser 15.0.3 (Firefox 140 ESR)
    • Tor-klient/server: 0.4.8.21
    • E-postklient: Thunderbird 140.5.0
    • Uppgradering: Automatisk från Tails 7.0, 7.1 och 7.2
    • Distribution: ISO- och USB-avbilder för 64-bitars system

    Designat för att köras från USB/DVD och inte lämna spår på datorn som standard.

  • Cinnamon 6.6 — En modernare, snabbare och smartare Linux-upplevelse

    Cinnamon 6.6 är här – en uppdatering som finslipar Linux Mints klassiska skrivbordsmiljö med modernare design, mjukare animationer och mängder av förbättringar under huven. Med ett helt omarbetat huvudmenygränssnitt, smartare applets och stabilare systemprocesser levererar versionen en snabbare och mer användarvänlig desktop lagom inför lanseringen av Linux Mint 22.3 “Zena”.

    Ett år efter förra stora släppet är Linux Mints skrivbordsmiljö tillbaka med en rejäl uppfräschning. Cinnamon 6.6 är här – och lagom till att göra debut i kommande Linux Mint 22.3 ”Zena”, som väntas runt jul, får användarna ta del av både synliga och osynliga förbättringar.

    Ett mer modernt huvudmeny – hjärtat i uppdateringen

    Den mest iögonfallande nyheten är utan tvekan den omdesignade huvudmenyn. Den har fått ett modernare gränssnitt med:

    • renare och tydligare kategorier
    • enklare navigering
    • nya symboliska ikoner i XApp-stil
    • valbar profilbild (avatar)
    • möjlighet att anpassa ”platser” och bokmärken

    Systemknapparna har dessutom flyttat upp till toppen, vilket gör dem enklare att hitta. Samtidigt har prestandaproblem med ikonhantering och startvarningar åtgärdats – något som gör menyn märkbart rappare.

    Snyggare animationer och ett mer sammanhållet intryck

    Bakom kulisserna har utvecklarna bytt ut äldre animationssystem till moderna, så kallade ”easing-effekter”. Det innebär mjukare övergångar, mer konsekvent rörelse och ett mer polerat helhetsintryck utan att påverka prestandan negativt.

    Nya funktioner i Night Light och skärminställningar

    För dem som använder datorn kvällstid är nyheterna välkomna:

    • Night Light kan nu köras i ”alltid-läge”, något många efterfrågat.
    • Ett nytt applet gör funktionen snabbare att nå från panelen.
    • Skärminställningarna får fler alternativ för fraktionerad skalning, vilket förbättrar stödet för högupplösta skärmar.

    Applets blir stabilare och smartare

    Flera små komponenter – så kallade applets – har fått omsorg. Det gäller bland annat:

    • fönsterlistan
    • arbetsytväxlaren
    • hörnlisten
    • ljudindikatorn

    Här har problem med hovringseffekter, notisbrickor och visning av albumomslag förbättrats. Applets som kan köras i flera exemplar hanterar nu omladdning bättre, och tangentbordslayout kan bytas med nya kortkommandon.

    Virtuellt tangentbord, kalender och andra detaljer slipas

    Det virtuella tangentbordet har fått modernare tema, bättre layoutbyte och fixar för längre knapptryckningar – praktiskt på surfplattor och hybridenheter.

    Även kalendern uppdateras snabbare och arbetsytornas rendering fungerar mer pålitligt. Buggar i menyer, tooltip-uppdateringar och applet-inställningsfönster är också åtgärdade.

    Mer robust infrastruktur under ytan

    Cinnamon 6.6 innehåller även tekniska förbättringar som inte syns direkt, men som gör miljön stabilare:

    • beroenden till NetworkManager kan stängas av vid kompilering
    • uppstartshanteringen för polkit, SSH och nätverksagenter har blivit mer pålitlig
    • Python- och JavaScript-moduler är städade och omstrukturerade

    Det betyder färre överraskningar och en mer förutsägbar arbetsmiljö.

    Tangentbord, temahantering och bakgrundsbilder förbättras

    Uppdateringen moderniserar tangentbordslogiken, lägger till en ny genväg för att återställa zoom och ser till att felaktiga keybindings upptäcks snabbare.

    Dessutom fixas regressionsproblem i teman, bakgrunder och ikoncache – små detaljer som tillsammans gör att Cinnamon känns mer robust än tidigare.

    Sammanfattning

    Cinnamon 6.6 är ingen revolution – men den är en bred, genomtänkt evolution.
    Det är en version som satsar på stabilitet, modernare design och ett mer sammanhållet användarflöde.

    För användare av Linux Mint innebär detta en desktopmiljö som känns både fräschare och mer pålitlig, lagom till vinterreleasen av Linux Mint 22.3.

    Vill du ha artikeln i annan stil (mer teknisk, mer lättsam, längre eller kortare)? Jag kan skriva om den!

    Ett år efter förra stora släppet är Linux Mints skrivbordsmiljö tillbaka med en rejäl uppfräschning. Cinnamon 6.6 är här – och lagom till att göra debut i kommande Linux Mint 22.3 ”Zena”, som väntas runt jul, får användarna ta del av både synliga och osynliga förbättringar.

    Ett mer modernt huvudmeny – hjärtat i uppdateringen

    Den mest iögonfallande nyheten är utan tvekan den omdesignade huvudmenyn. Den har fått ett modernare gränssnitt med:

    • renare och tydligare kategorier
    • enklare navigering
    • nya symboliska ikoner i XApp-stil
    • valbar profilbild (avatar)
    • möjlighet att anpassa ”platser” och bokmärken

    Systemknapparna har dessutom flyttat upp till toppen, vilket gör dem enklare att hitta. Samtidigt har prestandaproblem med ikonhantering och startvarningar åtgärdats – något som gör menyn märkbart rappare.

    Snyggare animationer och ett mer sammanhållet intryck

    Bakom kulisserna har utvecklarna bytt ut äldre animationssystem till moderna, så kallade ”easing-effekter”. Det innebär mjukare övergångar, mer konsekvent rörelse och ett mer polerat helhetsintryck utan att påverka prestandan negativt.

    Nya funktioner i Night Light och skärminställningar

    För dem som använder datorn kvällstid är nyheterna välkomna:

    • Night Light kan nu köras i ”alltid-läge”, något många efterfrågat.
    • Ett nytt applet gör funktionen snabbare att nå från panelen.
    • Skärminställningarna får fler alternativ för fraktionerad skalning, vilket förbättrar stödet för högupplösta skärmar.

    Applets blir stabilare och smartare

    Flera små komponenter – så kallade applets – har fått omsorg. Det gäller bland annat:

    • fönsterlistan
    • arbetsytväxlaren
    • hörnlisten
    • ljudindikatorn

    Här har problem med hovringseffekter, notisbrickor och visning av albumomslag förbättrats. Applets som kan köras i flera exemplar hanterar nu omladdning bättre, och tangentbordslayout kan bytas med nya kortkommandon.

    Virtuellt tangentbord, kalender och andra detaljer slipas

    Det virtuella tangentbordet har fått modernare tema, bättre layoutbyte och fixar för längre knapptryckningar – praktiskt på surfplattor och hybridenheter.

    Även kalendern uppdateras snabbare och arbetsytornas rendering fungerar mer pålitligt. Buggar i menyer, tooltip-uppdateringar och applet-inställningsfönster är också åtgärdade.

    Mer robust infrastruktur under ytan

    Cinnamon 6.6 innehåller även tekniska förbättringar som inte syns direkt, men som gör miljön stabilare:

    • beroenden till NetworkManager kan stängas av vid kompilering
    • uppstartshanteringen för polkit, SSH och nätverksagenter har blivit mer pålitlig
    • Python- och JavaScript-moduler är städade och omstrukturerade

    Det betyder färre överraskningar och en mer förutsägbar arbetsmiljö.

    Tangentbord, temahantering och bakgrundsbilder förbättras

    Uppdateringen moderniserar tangentbordslogiken, lägger till en ny genväg för att återställa zoom och ser till att felaktiga keybindings upptäcks snabbare.

    Dessutom fixas regressionsproblem i teman, bakgrunder och ikoncache – små detaljer som tillsammans gör att Cinnamon känns mer robust än tidigare.

    Sammanfattning

    Cinnamon 6.6 är ingen revolution – men den är en bred, genomtänkt evolution.
    Det är en version som satsar på stabilitet, modernare design och ett mer sammanhållet användarflöde.

    För användare av Linux Mint innebär detta en desktopmiljö som känns både fräschare och mer pålitlig, lagom till vinterreleasen av Linux Mint 22.3.

    Cinnamon 6.6 – faktaruta

    • Namn: Cinnamon
    • Version: 6.6
    • Typ: Skrivbordsmiljö för Linux
    • Debut: Kommer som standard i Linux Mint 22.3 ”Zena” (planerad runt jul)
    • Största nyheten: Helt omarbetad huvudmeny med modern layout och bättre navigering
    • Grafik & känsla: Mjukare, mer konsekventa animationer med nya easing-effekter
    • Skärm & ljus: Night Light med ”alltid”-läge + nytt applet, förbättrade inställningar för fraktionerad skalning
    • Panel & applets: Fler fixar till fönsterlista, arbetsytväxlare, hörnlist och ljudindikator
    • Tangentbord: Moderniserad hantering, nya genvägar för layoutbyte och återställning av zoom
    • Under huven: Rensad och omstrukturerad kod, bättre sessionstart, färre varningar och stabilare nätverks- & polkit-hantering

  • PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video

    PeerTube 8.0 markerar ett viktigt steg för den decentraliserade videorörelsen, med en modernare videospelare, förbättrad användarupplevelse och efterlängtade verktyg för samarbete i team. Uppdateringen gör plattformen mer attraktiv både för enskilda kreatörer och för organisationer som vill publicera video utan att vara beroende av centraliserade jättetjänster.

    PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video

    Den öppna och federerade videoplattformen PeerTube tar nu ett rejält kliv in i framtiden med version 8.0. Uppdateringen kombinerar ett modernare användargränssnitt med efterlängtade funktioner för samarbete – och stärker därmed PeerTube som ett seriöst alternativ till centraliserade videotjänster.

    En spelare som sätter innehållet i centrum

    Den mest synliga nyheten är den nya Lucide-spelaren. Här har utvecklarna skalat bort tunga och dominerande ikoner till förmån för ett lättare och mer diskret uttryck. Resultatet är en videospelare som låter själva innehållet stå i fokus, snarare än kontrollerna runt omkring.

    Teknisk information kring PeerTube:s peer-to-peer-funktioner har samtidigt flyttats till menyn ”Stats for nerds”, vilket gör gränssnittet mer lättillgängligt för vanliga användare. Volymkontrollerna har dessutom förenklats. För den som föredrar det gamla utseendet finns dock inga tvång – den klassiska spelaren kan fortfarande väljas på plattforms-, kanal- eller videonivå.

    Samarbete – äntligen

    En av de mest efterfrågade funktionerna är nu verklighet: delad kanalhantering. I PeerTube 8.0 kan organisationer och grupper tilldela andra användare rollen som redaktörer.

    Redaktörer kan:

    • ladda upp, redigera och ta bort videor och spellistor
    • hantera synkroniseringar
    • uppdatera kanalinformation
    • moderera kommentarer

    Däremot kan de inte ta bort kanalen eller ändra vilka som är redaktörer – en medveten begränsning som bevarar säkerheten. För utbildningsprojekt, föreningar och redaktionella team innebär detta ett stort lyft i vardagen.

    Stabilare import och bättre överblick

    Version 8.0 gör också livet enklare för administratörer. Misslyckade importer kan nu startas om manuellt, och automatiska kanal­synkroniseringar försöker själva igen vid nästa kontrollintervall. All statusinformation visas tydligt i videohanteringen, vilket ger bättre insyn i vad som faktiskt händer bakom kulisserna.

    Del av en större förändring

    PeerTube 8 bygger vidare på flera förbättringar från tidigare releaser, bland annat:

    • en ny konfigurationsguide för administratörer
    • omarbetad Om-sida
    • effektivare batchverktyg
    • förbättrad moderering med ordlistor
    • helt ny hantering av känsligt innehåll

    Tillsammans pekar dessa förändringar på en plattform som mognar snabbt – både tekniskt och användarmässigt.

    Blicken mot framtiden

    Utvecklingsteamet har redan siktet inställt på nästa steg. Under början av 2026 planeras större satsningar på mobilappar, med funktioner som bakgrundsuppspelning, livesändningar och appar för smart-TV. På kortare sikt väntas även ett nytt “video maker”-läge, tänkt att förenkla skapandet av videor direkt i plattformen.

    Ett starkare alternativ till jättarna

    Med PeerTube 8.0 tar den decentraliserade videon ytterligare ett kliv bort från experimentstadiet. Ett modernare gränssnitt, bättre samarbetsmöjligheter och stabilare arbetsflöden gör plattformen mer attraktiv – inte bara för teknikentusiaster, utan även för organisationer som vill publicera video utan att ge upp kontroll, integritet eller öppenhet.

    https://joinpeertube.org

    PeerTube 8.0 – Faktaruta

    Vad är PeerTube?

    PeerTube är en decentraliserad videoplattform med öppen källkod. I stället för en central server bygger PeerTube på ett nätverk av oberoende instanser som kan samarbeta (federeras) med varandra. Tittare hjälper dessutom till att dela videoströmmen via peer-to-peer-teknik, vilket minskar belastningen på enskilda servrar och ger större kontroll över innehållet.

    Nytt i PeerTube 8.0

    • Ny Lucide-videospelare: modernare och renare utseende med diskreta ikoner som lyfter fram själva videon.
    • Förbättrad information: peer-to-peer-detaljer har flyttats in i menyn ”Stats for nerds” och volymkontrollerna har förenklats.
    • Valbart tema: det klassiska spelartemat finns fortfarande kvar och kan väljas på plattforms-, kanal- eller videonivå.
    • Delad kanalhantering (team-kanaler): nya rollen redaktör gör det möjligt för flera personer att ladda upp, ändra och radera videor och spellistor, hantera synkroniseringar, uppdatera kanalinformation samt moderera kommentarer.
    • Säkrare kanalägarskap: redaktörer kan inte lägga till eller ta bort andra redaktörer eller radera själva kanalen.
    • Smidigare importhantering: misslyckade importer kan startas om manuellt, och kanalsynkroniseringar försöks automatiskt igen vid nästa verifieringsintervall.
    • Tydligare status: varje import visar nu status direkt i videohanteringssidan, vilket ger administratörer bättre överblick.
    • Förbättringar från senaste versionerna: konfigurationsguide för administratörer, omgjord ”Om”-sida, bättre batch-hanteringsverktyg, modereringsfunktion för att spåra specifika ord och ett helt omarbetat sätt att hantera känsligt innehåll.

    På gång

    Teamet planerar bland annat bakgrundsuppspelning, liveströmning och TV-appar för mobilapparna, samt ett nytt ”video maker”-läge med fokus på kreatörer.

  • THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT

    Thunderbird 146 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med förbättrad säkerhet, färre krascher och en lång rad rättningar i vardagsfunktioner fortsätter Mozillas öppna e-postklient att bli både stabilare och mer lättanvänd – utan att förändra hur användaren arbetar.

    THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT

    Mozilla har släppt Thunderbird 146, den senaste versionen av den fria och öppna e-postklienten som används av miljontals människor världen över. Även om versionsnumret antyder en mindre uppdatering innehåller releasen en rad förbättringar som tydligt stärker programmets säkerhet, stabilitet och användarvänlighet.

    BÄTTRE KONTROLL ÖVER OPENPGP

    En av de mest synliga nyheterna är att användare nu kan välja föredragen OpenPGP-nyckelserver direkt via programmets grafiska gränssnitt. Det innebär att man själv kan styra var publika krypteringsnycklar hämtas från och publiceras, utan att behöva gå via dolda inställningar eller manuella konfigurationer. För användare som förlitar sig på krypterad e-post innebär detta ökad transparens och enklare hantering av säker kommunikation.

    Samtidigt genomför Thunderbird i bakgrunden en viktig säkerhetsförbättring: alla sparade inloggningar migreras automatiskt till modern AES-baserad kryptering. För användaren sker detta helt utan åtgärd eller avbrott, men säkerhetsnivån höjs markant.

    HÖGRE STABILITET OCH BÄTTRE MINNESHANTERING

    Thunderbird 146 åtgärdar flera krascher som kunnat uppstå vid hantering av serversubscriptioner och när mappar byter namn. Minnesanvändningen har också förbättrats, särskilt i situationer där nya fönster öppnas från mappanelen. Sammantaget ger detta ett stabilare och mer förutsägbart beteende, särskilt för användare med många konton och mappar.

    ORDNING I MAPPSTRUKTUREN

    Flera långvariga problem kring mapphantering är nu lösta. Mappar visas med korrekta namn i kontokolumnen, och mappar med identiska namn kan särskiljas i både Recent Destinations och Favorites. Dessutom sorteras undermenyn för Recent Destinations nu korrekt. Ett irriterande fel där det ibland inte gick att skriva nya mejl när mappanelen var tom har också rättats till.

    SÄKRARE HANTERING AV BILAGOR OCH MENYER

    Uppdateringen innehåller även viktiga rättningar i hur bilagor och snabbmenyer fungerar. Delete-knappen riskerar inte längre att ta bort bilagor när avsikten är att radera ett meddelande. Möjligheten att ta bort flera markerade IMAP-mappar är återställd, och dragning av bilagor fungerar åter korrekt på macOS. vCard-filer hanteras nu också pålitligt, både vid import och när VCF-filer öppnas direkt från filhanteraren eller via kommandorad.

    ACCOUNT HUB BLIR MER ROBUST

    Thunderbirds Account Hub, som samlar inställningar för e-postkonton, adressböcker och relaterade tjänster, har fått flera stabilitetsförbättringar. Felaktiga lyckademeddelanden har korrigerats, standardinställningar för utgående e-post sätts nu korrekt, och problem vid skapande av EWS-konton är lösta. Det är inte längre heller möjligt att skapa en lokal adressbok utan namn.

    FÖRFINAD KRYPTERING OCH TYDLIGARE FELINFORMATION

    Avslutningsvis innehåller Thunderbird 146 flera justeringar som förbättrar säker e-post i praktiken. Ändringar av OpenPGP-nycklars utgångsdatum visas korrekt, signering och kryptering fungerar även när Thunderbird startas direkt i skrivläge, och detaljerade dialoger för certifikatundantag visas nu som avsett.

    EN MOGEN UPPDATERING

    Thunderbird 146 är ett tydligt exempel på hur ett moget open source-projekt utvecklas långsiktigt. Fokus ligger inte på spektakulära nyheter, utan på att finputsa detaljerna som gör vardagsanvändningen tryggare, stabilare och mer tillförlitlig. För användaren betyder det ett e-postprogram som helt enkelt fungerar bättre – utan att göra väsen av sig.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE/thunderbird/all

    Thunderbird 146 – Fakta

    Typ: Fri och öppen källkod e-postklient för skrivbordet

    Utvecklare: Thunderbird-projektet (Mozilla-familjen)

    Version: 146

    Fokus i versionen: Säkerhet, stabilitet och bättre användbarhet

    Nyckelnyheter: UI-val för OpenPGP-nyckelserver, migrering av sparade inloggningar till AES-kryptering

    Förbättringar: Färre krascher, bättre mapphantering, säkrare bilagor och vCard-stöd

    Plattformar: Linux, Windows, macOS

    Licens: Öppen källkod (MPL och relaterade licenser)

  • AerynOS 2025.12 – nästa generations Linux tar form

    AerynOS 2025.12 markerar ett nytt steg för en av Linuxvärldens mest intressanta uppstickare. Med färska skrivbordsmiljöer, en toppmodern grafikstack med fokus på spelprestanda och en allt mer självgående infrastruktur visar projektet, lett av Solus-grundaren Ikey Doherty, hur framtidens Linuxdistribution kan ta form. Samtidigt är detta fortfarande ett system i tidig utveckling – gjort för den som vill testa det senaste, snarare än för stabil vardagsdrift.

    Linuxvärlden rör sig snabbt, men vissa projekt sticker ut genom att våga tänka om från grunden. AerynOS är ett sådant projekt. Den nya utvecklingsversionen AerynOS 2025.12, som släpptes idag, visar tydligt att distributionen siktar högt – både tekniskt och arkitektoniskt.

    AerynOS utvecklas av ett självständigt team lett av Ikey Doherty, mest känd som skaparen av Solus Linux. Målet är inte att bygga ännu en Linux-distribution, utan ett modernt, välkontrollerat system med fokus på utvecklare, prestanda och långsiktig hållbarhet.

    Moderna skrivbord i framkant

    Den nya versionen drivs av Linuxkärna 6.17.10 och levereras som live-ISO med GNOME 49.2 som standardmiljö. För användare som föredrar alternativ finns nu även KDE Plasma 6.5.4, komplett med KDE Frameworks 6.20 och KDE Gear 25.08.3, samt COSMIC Desktop i beta-version som ger en försmak av ett framtida Rust-baserat skrivbord.

    Detta är bara andra gången AerynOS erbjuder KDE Plasma direkt i installationsprogrammet, vilket visar att projektet breddar sin målgrupp och tar användarval på allvar.

    Spel och grafik med Mesa 25.3

    AerynOS 2025.12 innehåller Mesa 25.3, den senaste versionen av den öppna grafikstacken för Linux. Ett av de mest intressanta tillskotten är stöd för Vulkan anti-lag, en teknik som minskar inmatningsfördröjning i spel.

    För Linuxspelare innebär detta bättre respons i Vulkan-baserade spel, jämnare flyt och förbättrad spelkänsla, särskilt i snabba action- och FPS-titlar.

    Smartare infrastruktur i bakgrunden

    Bakom kulisserna introduceras också viktiga förbättringar. Distributionssystemet Vessel, som hanterar programpaket, har fått en ny funktion för automatisk rensning. Systemet jämför regelbundet vilka paket som faktiskt kan nås via paketrepositorierna med vilka som bara tar upp lagringsutrymme.

    Genom att automatisera detta arbete minskar risken för växande teknisk skuld och infrastrukturen kan sköta sig själv över tid utan manuell inblandning.

    Uppdaterade program i hela systemet

    AerynOS 2025.12 levereras med uppdaterade versioner av många centrala program och utvecklingsverktyg. Bland dessa finns Firefox 146, Bash 5.3.8, Docker 29.0.4, FFmpeg 8.0.1, LLVM 21.1.7, Wine 10.19, Vim 9.1, Zed 0.210, samt Rust-baserade ersättare för sudo och coreutils.

    Helheten speglar projektets filosofi: modern kod, god säkerhet och hög prestanda, även om det innebär att äldre lösningar lämnas bakom sig.

    Vad väntar längre fram

    Projektet befinner sig fortfarande i alfa-stadiet, men utvecklingsplanerna är omfattande. Bland funktioner som är under arbete finns versionshanterade paketförråd, enklare återställning av systemet, diskhantering skriven i Rust samt ett helt omarbetat installationsprogram med stöd för fullständig disktömning och dynamisk partitionering.

    För vem passar AerynOS

    AerynOS är ännu inte lämpat för produktionssystem, men passar väl för nyfikna Linuxanvändare, utvecklare och entusiaster som vill följa framtidens distributionsdesign på nära håll.

    AerynOS 2025.12 finns tillgänglig för nedladdning via projektets officiella webbplats. Testa gärna, men gör det med vetskapen att detta är ett system under aktiv utveckling – och samtidigt en intressant inblick i vart Linux är på väg.

    https://aerynos.com/download

    AerynOS 2025.12 – Fakta

    Utgåva: AerynOS 2025.12 (utvecklings-ISO, alfa)

    Linuxkärna: 6.17.10

    Standarddesktop (live): GNOME 49.2

    Alternativ: KDE Plasma 6.5.4 + KDE Frameworks 6.20, KDE Gear 25.08.3

    Extra: COSMIC Beta-miljö

    Grafikstack: Mesa 25.3 med Vulkan anti-lag för Linux-spel

    Utvalda paket:

    Firefox 146, GNU Bash 5.3.8, Docker 29.0.4, FFmpeg 8.0.1,
    Gamemode 1.8.2, LLVM 21.1.7, OpenVPN 2.6.17,
    sudo-rs 0.2.10, uutils-coreutils 0.4.0, Vim 9.1.1896,
    Zed 0.210.4, Wine 10.19

    Infrastruktur:

    Vessel-repo med ny auto-pruning som städar äldre paket automatiskt.

    Status:

    Distributionen är fortfarande i alfa – rekommenderas inte för produktion.

    Hämta:

    Ladda ner ISO-avbilden från den officiella AerynOS-webbplatsen.

  • Bcachefs 1.33 – ett stort steg framåt för Linux moderna filsystem

    Det moderna Linux-filsystemet Bcachefs står inför sin kanske största förändring hittills. Med version 1.33 får det en helt ny “reconcile”-motor som både sköter data och metadata, automatiskt hanterar replikering och återhämtning och dessutom lovar bättre prestanda under tung belastning. Samtidigt har Bcachefs nyligen kastats ut ur Linuxkärnan och flyttat till ett fristående DKMS-paket, vilket gör att framtiden nu formas utanför mainline – men med fortsatt ambition att konkurrera med tungviktarna Btrfs och ZFS.

    Det moderna Linux-filsystemet Bcachefs har släppt version 1.33, och utvecklaren Kent Overstreet beskriver det som den största nyheten på nästan två år. Det är ingen marginell uppdatering utan ett tydligt arkitektoniskt kliv som stärker Bcachefs ambition att konkurrera med etablerade filsystem som Btrfs och ZFS.

    Den största nyheten är en helt omarbetad så kallad reconcile-motor, som förenar hantering av både data och metadata, automatiserar replikering och återställning samt gör systemet mer robust under hög belastning.

    Vad är Bcachefs – kort bakgrund

    Bcachefs är ett modernt copy-on-write-filsystem för Linux med inbyggt stöd för kryptering, snapshots, komprimering, checksummor och replikering. Målet har varit att kombinera den funktionsrikedom man hittar i ZFS med tät Linux-integration och hög prestanda.

    Under 2025 hamnade projektet dock i blåsväder. Efter en offentlig konflikt mellan Linus Torvalds och Bcachefs huvudutvecklare Kent Overstreet stoppades fortsatt utveckling i Linux 6.17. När Linux 6.18 släpptes togs hela Bcachefs-koden bort ur kärnträdet.

    Detta hade kunnat innebära slutet för filsystemet, men projektet valde i stället en ny väg.

    Ut ur kärnan – men inte död

    För att kunna fortsätta utvecklas och användas distribueras Bcachefs nu som en extern kernelmodul via DKMS, på liknande sätt som exempelvis proprietära grafikdrivrutiner. Det innebär att filsystemet inte längre är en del av Linuxkärnan, men ändå kan användas så länge modulen kan byggas mot den aktuella kernelversionen.

    Det är i detta nya sammanhang som Bcachefs 1.33 lanseras.

    Reconcile – hjärtat i version 1.33

    Den nya reconcile-motorn, tidigare kallad rebalance_v2, är den största förändringen i versionen. Den ansvarar nu för både användardata och metadata i ett och samma system.

    Motorn reagerar automatiskt på diskfel, borttagna enheter och ändrade replikeringsinställningar. Data eller metadata som blivit underreplikerad återskapas automatiskt utan att administratören behöver köra särskilda reparationskommandon.

    Flera äldre kommandon har därför blivit överflödiga och tagits bort. I stället introduceras nya och tydligare verktyg, bland annat reconcile status och reconcile wait, som ger bättre överblick över systemets tillstånd.

    Smartare schemaläggning och jämnare prestanda

    Reconcile-arbetet har även fått en mer genomtänkt intern prioritering. Degraderade datasegment behandlas först, samtidigt som mekaniska hårddiskar hanteras på ett sätt som minimerar onödiga sökrörelser.

    Detta ger mindre störningar i normal drift och betydligt jämnare prestanda, särskilt i system som kombinerar SSD och HDD.

    Tekniska förbättringar under ytan

    Förutom de synliga förändringarna innehåller version 1.33 omfattande förbättringar i själva backend-koden. Bland annat har sammanslagning av B-trädnoder gjorts asynkron, vilket reducerar låsning och förbättrar skalbarhet.

    Loggning och räknare har städats upp, och felrapporter är nu tydligare uppdelade mellan mjuka och hårda fel. Dessutom har återställningsprocesser fått bättre framstegsrapportering, vilket gör dem lättare att följa i praktiken.

    Utvecklarna har även påbörjat ett långsiktigt moderniseringsarbete av kodbasen genom att ta bort många äldre goto-baserade felhanteringsvägar. Detta ses som ett förberedande steg inför en möjlig framtida övergång till Rust.

    Nya monterings- och filsystemsval

    Bcachefs 1.33 introducerar också nya valmöjligheter för avancerade användare och administratörer. Bland annat tillkommer mount_trusts_udev, som ger bättre kontroll över hur lagringsenheter identifieras, samt writeback_timeout, som styr hur länge data får ligga i skrivcache innan den skrivs till disk.

    Dessa inställningar ger finare kontroll över beteendet i både desktop- och servermiljöer.

    Distributionsläget i dag

    Eftersom Bcachefs inte längre är en del av huvudkärnan varierar stödet mellan olika Linuxdistributioner. Arch Linux, Gentoo, Void och Fedora tillhandahåller färdiga paket. Debian och Ubuntu saknar officiellt stöd men kan använda Bcachefs via projektets externa APT-förråd på apt.bcachefs.org.

    openSUSE erbjuder paket genom Open Build Service, medan NixOS i dagsläget endast inkluderar användarverktygen och inte kernelmodulen.

    Samtliga distributioner är numera beroende av en ut-ur-trädet-modul, vanligen via DKMS, för att aktivera Bcachefs.

    Slutsats

    Trots att Bcachefs förlorat sin plats i Linuxkärnan visar version 1.33 att projektet är långt ifrån nedlagt. Den nya reconcile-motorn, förbättrad självläkning och omfattande intern upprustning gör detta till ett av de mest betydelsefulla släppen hittills.

    För avancerade Linuxanvändare, systemadministratörer och lagringsentusiaster förblir Bcachefs ett intressant och tekniskt ambitiöst filsystem att följa.

    https://bcachefs.org

    Bcachefs 1.33 – kort fakta

    • Ny ”reconcile”-motor som hanterar både data och metadata.

    • Automatiserad replikering och återhämtning vid diskfel.

    • Förbättrad prestanda, loggning och felrapportering under hög last.

    • Körs nu som DKMS-modul i stället för att ligga i Linuxkärnans huvudträd.

    • Paket finns bland annat för Arch, Gentoo, Void och Fedora.

  • Firefox 146 är här – stabilare grafik, smartare mobilfunktioner och tydliga lyft för Linux

    Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare.

    Nästan en månad efter version 145 har Mozilla nu släppt Firefox 146, den senaste uppdateringen av sin öppna webbläsare. Versionen innehåller ett antal förbättringar under huven – men också synliga nyheter som märks i vardagsanvändningen, oavsett om du surfar på Linux, macOS, Windows eller Android.

    Linux får skarpare grafik med Wayland

    För Linuxanvändare som kör Firefox under Wayland kommer en efterlängtad förbättring: inbyggt stöd för fraktionerad skalning. Det innebär att Firefox nu bättre kan hantera skärmar med höga DPI-värden, där exempelvis 125 % eller 150 % förstoring behövs. Resultatet är skarpare text, bättre rendering och färre visuella kompromisser – särskilt viktigt på moderna laptops.

    macOS: Grafikproblem isoleras till separat process

    På macOS tar Firefox ett tydligt steg mot ökad stabilitet. Webbläsaren använder nu som standard en dedikerad GPU-process för tekniker som WebGPU, WebGL och WebRender. Om något går fel i grafikkoden kraschar inte längre hela webbläsaren. I stället startas GPU-processen om i bakgrunden, vilket gör att användaren kan fortsätta arbeta utan avbrott.

    Android blir smartare vid filuppladdningar

    På mobilsidan har Firefox för Android blivit mer flexibel. När ett webbformulär ber om en fil men inte anger vilka filtyper som accepteras, får användaren nu fler val. Förutom att välja en befintlig fil kan man ta ett foto eller spela in ljud direkt. Det förenklar användningen av webbtjänster som kräver snabba mediauppladdningar – till exempel formulär, ärenden eller sociala appar.

    Nya förslag i adressfältet – och Firefox Labs för alla

    Firefox 146 förändrar även hur webbläsaren ger förslag i adressfältet. Engelskspråkiga användare i Frankrike, Tyskland och Italien kan nu se relevanta förslag om helgdagar och viktiga datum – direkt medan de skriver.

    Samtidigt blir Firefox Labs tillgängligt för alla användare, oberoende av om man deltar i telemetri eller experiment. Labs ger tillgång till nya, experimentella funktioner och markerar en tydlig vilja från Mozilla att göra innovation mer öppen.

    Windows: Buggfixar – men också ett farväl till Direct2D

    På Windows har Mozilla åtgärdat ett irriterande fel som gjorde att flikar inte gick att klicka på när muspekaren låg längst upp på skärmen och Firefox var maximerat på vissa bildskärmar.

    Samtidigt försvinner stödet för Direct2D helt. Användare som fortfarande är beroende av denna grafikväg hänvisas till Firefox ESR 140.x eller senare, där stödet finns kvar under längre tid.

    Viktiga nyheter för webbutvecklare

    Utvecklare får också flera välkomna förbättringar:

    • Webbinspektören döljer nu oanvända anpassade CSS-variabler som standard, vilket minskar rörighet och ökar prestanda.
    • Stöd har lagts till för post-kvant-säkra nyckelutbyten i DTLS 1.3 för WebRTC – ett steg mot framtidssäker kryptering.
    • Komprimerade elliptiska kurvpunkter stöds i WebCrypto.
    • Den nya CSS-funktionen contrast-color() gör det enklare att välja läsbara färger automatiskt.
    • Regeln @scope gör det möjligt att begränsa stilar till specifika DOM-träd.
    • Den nya egenskapen text-decoration-inset ger bättre kontroll över placeringen av understrykningar och dekorativa linjer.

    Allt detta kompletteras med förbättrad renderingsprestanda tack vare uppdateringar i Skia, Mozillas grafikmotor.

    Tillgänglighet och uppdatering

    Firefox 146 finns redan nu att ladda ner direkt från Mozillas servrar.
    Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linuxanvändare kan räkna med att versionen dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.

    Sammanfattningsvis är Firefox 146 en stabil, tekniskt betydelsefull uppdatering som stärker webbläsaren både på skrivbordet och på mobilen – med extra mycket kärlek till Linux, framtidens kryptering och grafisk stabilitet.

    Om firefox i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Firefox

    För nerladdning och alla OS

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/146.0

    Firefox 146 – faktaruta

    Version: 146.0

    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Android

    Höjdpunkter:

    • Wayland: inbyggt stöd för fraktionell skalning.
    • macOS: dedikerad GPU-process för ökad stabilitet.
    • Android: ta foto eller spela in ljud vid filuppladdning.
    • Nya adressfältsförslag och öppet Firefox Labs.
    • Windows: buggfixar och borttaget Direct2D-stöd.
    • Nya CSS-funktioner och förbättrad grafikprestanda.

  • Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små pixlar som gör stor skillnad

    Linux-kärnan har i årtionden prioriterat funktion före utseende, men med version 6.19 kommer en förändring som faktiskt syns. Ett nytt inbyggt konsoltypsnitt, Terminus 10×18, förbättrar läsbarheten i textläge och är anpassat för moderna laptopskärmar. Det är en liten justering med märkbar effekt – särskilt när textkonsolen verkligen behövs.

    Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små pixlar som gör stor skillnad

    Linux-kärnan förknippas oftast med tekniska förbättringar som drivrutiner, schemaläggning och minneshantering. Men i version 6.19 dyker en nyhet upp som faktiskt är synlig för användaren. Kärnan får nämligen ett nytt inbyggt konsoltypsnitt: Terminus 10×18.

    Detta är en till synes liten förändring, men för den som arbetar i textläge – vid uppstart, felsökning eller på inbyggda system – innebär den ett tydligt lyft i läsbarhet och komfort.

    Ett visuellt lyft i ett annars tekniskt sammanhang

    Textkonsolen är fortfarande en viktig del av Linux, trots grafiska skrivbord och avancerade terminalemulatorer. Under stora delar av Linux-historien har det klassiska 8×16-typsnittet varit standardlösningen i kärnan. Det fungerade utmärkt på äldre CRT-skärmar och tidiga LCD-paneler, men på moderna bärbara datorer kan texten upplevas som tunn och trång.

    Terminus 10×18 är framtaget för att bättre passa dagens skärmar och ge texten mer luft, tydligare former och bättre proportioner.

    Varför just 10×18

    Beteckningen 10×18 beskriver varje teckens storlek i pixlar: tio pixlar i bredd och arton i höjd. Den ökade höjden gör bokstäverna mer lättlästa, särskilt vid längre textpass, samtidigt som bredden hålls på en nivå som inte drastiskt minskar antalet tecken per rad.

    Typsnittet är särskilt anpassat för bärbara datorer i storleksklassen 13 till 16 tum, med upplösningar som 1280×800 och 1440×900 – fortfarande vanligt förekommande på äldre och enklare arbetsmaskiner.

    Hur konsoltypsnitt fungerar i Linux

    Linux-kärnan innehåller ett litet urval bitmap-typsnitt som är inbyggda direkt i källkoden. Dessa används innan användarutrymmet har startat eller i miljöer där inga externa typsnitt kan laddas.

    Bland de inbyggda alternativen finns bland annat 8×8, 8×16, 6×11, flera klassiska SUN- och VGA-fonter samt olika Terminus-varianter som har lagts till under senare år.

    Om inga inställningar eller verktyg i användarutrymmet laddar ett annat typsnitt, faller kärnan alltid tillbaka till det klassiska 8×16-typsnittet – ett arv från VGA-konsolens tidiga dagar.

    Userspace laddar ofta egna typsnitt

    På moderna Linux-system ersätts dock ofta standardfonten redan tidigt i uppstarten. Med DRM- och KMS-baserade konsoler används verktyg som setfont för att ladda PSF-typsnitt från användarutrymmet. Vanliga val är olika Terminus-varianter med bättre Unicode-stöd och större teckenstorlek.

    Trots detta finns det alltid situationer där endast kärnans egna typsnitt används. Det gäller till exempel räddningslägen, initramfs-miljöer, minimalistiska system, servrar utan full userspace-miljö och många inbyggda system.

    Därför spelar Terminus 10×18 roll

    Genom att lägga till Terminus 10×18 direkt i Linux-kärnan förbättras läsbarheten i just dessa miljöer. Det gör textkonsolen mer behaglig att arbeta i när användaren som mest behöver tydlig information, ofta i samband med felsökning eller systemåterställning.

    Det är ingen dramatisk förändring, men en genomtänkt förbättring som visar omsorg om både funktion och användarupplevelse.

    Små detaljer med stor betydelse

    Linux-utveckling handlar till stor del om osynliga förbättringar. Ändå visar tillägget av Terminus 10×18 att även små visuella detaljer har betydelse. Det är ett steg mot en mer balanserad och lättläst textkonsol, anpassad för modern hårdvara – utan att kompromissa med den enkelhet som alltid varit Linux kärna.

    Kernel.org

    Linux Kernel 6.19-rc1 – Faktaruta

    Version: 6.19-rc1 (utvecklingsrelease)

    Nyhet: Nytt inbyggt konsoltypsnitt: Terminus 10×18

    Syfte: Förbättrad läsbarhet i textläge på moderna laptopskärmar, särskilt 13–16-tums paneler med upplösningar som 1280×800 och 1440×900.

    Teknisk bakgrund: Linux-kärnan innehåller ett antal bitmap-typsnitt som används innan userspace har laddats. Om inget annat anges faller systemet tillbaka till det klassiska 8×16-typsnittet, ett arv från VGA-eran.

    Förbättring: Terminus 10×18 ger större vertikal struktur, bättre proportioner och tydligare tecken utan att kraftigt minska antalet synliga rader.

    Användningsområden: Textkonsoler, framebuffer-konsoler, initramfs, räddningslägen, servrar utan grafiskt gränssnitt samt inbyggda Linux-system.

    Status: Ingår i fbdev-uppdateringarna för Linux Kernel 6.19-rc1 och blir tillgängligt tidigt i uppstartsprocessen.

  • GParted Live 1.7.0-12: ett viktigt steg in i framtiden för diskverktyg

    GParted Live 1.7.0-12 tar klivet in i framtiden – den populära live-miljön för diskhantering lämnar nu 32-bitarsstödet bakom sig och fokuserar helt på moderna 64-bitars system. Med en uppdaterad Debian-bas, Linux-kärna 6.17 och den senaste versionen av GParted levererar utgåvan förbättrad hårdvarukompatibilitet, ökad stabilitet och ett tydligt framtidsfokus – även om det innebär ett definitivt farväl till äldre datorer.

    GParted Live är för många ett självklart räddningsverktyg – oavsett om det handlar om att ändra partitioner, återställa diskar eller felsöka ett system som vägrar starta. Med version 1.7.0-12 tar projektet nu ett tydligt kliv framåt – och samtidigt ett definitivt steg bort från det förflutna.

    Farväl till 32-bitarsvärlden

    Den största förändringen i den nya versionen är att stödet för 32-bitars system (i686/i686-pae) upphör helt. GParted Live levereras nu endast för amd64 (64-bitars). Anledningen är inte ett godtyckligt val från utvecklarna, utan ett resultat av att Debian Sid – som GParted Live bygger på – har avslutat sin distribution av i386-kärnor.

    I praktiken betyder detta att GParted Live nu fullt ut fokuserar på modern hårdvara. För de allra flesta användare innebär det bättre stabilitet och längre livslängd för projektet, även om det förstås markerar slutet för mycket gamla datorer.

    Uppdaterad grund – bättre kompatibilitet

    Version 1.7.0-12 bygger på en Debian Sid-snapshot från 5 december 2025, vilket ger en modern och uppdaterad bas. Några höjdpunkter:

    • Linux-kärna 6.17 – förbättrat hårdvarustöd, särskilt för nyare lagringsenheter och plattformar
    • GParted 1.7 – vidareutvecklad partitioneringsmotor med buggfixar och förbättringar
    • Memtest86+ 8.00 – effektivare och mer tillförlitlig minnestestning
    • En bred uppdatering av systempaket som hör till varje ny stabil utgåva

    Kort sagt: ett mer framtidssäkert verktyg, redo för dagens och morgondagens datorer.

    Kända problem – och hur du löser dem

    Som med de flesta tekniska verktyg finns det några kända skavanker:

    • Virtuella maskiner: Om du klickar på Help → Contents kan ett tomt fönster visas. Dokumentationen fungerar dock via projektets webbsida tills felet rättas uppströms.
    • Grafikproblem vid uppstart: På vissa system kan skrivbordet vägra starta med standardinställningar. Lösningen är enkel – välj
      “GParted Live (Safe graphics setting, vga-normal)”
      i menyn Other Modes vid uppstart.

    Slutsats

    GParted Live 1.7.0-12 är kanske ingen revolution på ytan, men det är en strategiskt viktig utgåva. Genom att släppa gammal arkitektur, uppdatera kärnan och följa Debians utveckling stärker projektet sin roll som ett av de mest pålitliga verktygen för diskhantering i Linuxvärlden.

    För dig som använder GParted Live ibland – eller ofta – innebär detta en stabil, modern och långsiktig plattform. Ett verktyg som fortsätter göra exakt det som det alltid har gjort bäst: ge dig full kontroll över dina diskar, när det verkligen gäller.

    Faktaruta: GParted Live 1.7.0-12

    • Baserad på: Debian Sid (snapshot 5 dec 2025)
    • Arkitektur: Endast amd64 (32-bitars i686/i686-pae slopas)
    • GParted-version: 1.7
    • Linux-kärna: 6.17
    • Minnestest: Memtest86+ 8.00
    • Fokus: Stabil, uppdaterad live-miljö för partitionering
  • En ny Linux-mobil från Europa

    Kan en europeisk Linux-mobil verkligen utmana Apple och Google? Det finländska företaget Jolla gör nu ett nytt försök med en användarstyrd smartphone där integritet, öppen teknik och lång livslängd står i centrum – men där valet av ett Google-oberoende system också väcker frågor om kompatibilitet med vardagstjänster som BankID.

    Det händer inte ofta i smartphonevärlden: ett litet europeiskt teknikbolag försöker utmana dominansen från Apple och Google. Det finländska företaget Jolla gör nu ett seriöst försök genom att lansera en ny Linux-baserad smartphone där integritet, lång livslängd och användarkontroll står i centrum snarare än reklam, datainsamling och inlåsta ekosystem.

    Telefonen byggs bara om intresset räcker

    Jolla har öppnat ett system med återbetalningsbar förhandsbokning. För 99 euro kan användare i EU, Storbritannien, Schweiz och Norge reservera telefonen. Projektet går vidare endast om minst 2 000 personer har bokat senast den 4 januari 2026.

    Tidiga backare erbjuds ett slutpris på 499 euro, medan det tänkta ordinarie priset ligger på 599–699 euro. Om målet nås planeras leveranser under första halvan av 2026. Om målet inte nås återbetalas samtliga reservationer automatiskt.

    Sailfish OS – ett mobilt Linux utan spårning

    Telefonen drivs av Sailfish OS 5, ett Linux-baserat operativsystem utvecklat av Jolla. Till skillnad från Android och iOS saknar systemet inbyggd användarspårning och oönskad telemetri. Det kräver inga konton hos globala teknikjättar och kan användas lokalt utan molnberoende.

    För användare som ändå behöver Android-appar finns Jolla AppSupport, som möjliggör körning av Android-applikationer utan att hela systemet behöver anpassas efter Googles tjänster.

    En central detalj är den fysiska integritetsswitchen. Med denna kan användaren på hårdvarunivå stänga av exempelvis mikrofon, trådlösa funktioner eller Android-stödet, något som är ovanligt i moderna smartphones.

    En communitystyrd hårdvara

    I stället för att låta tekniska specifikationer bestämmas bakom stängda dörrar har Jolla låtit Sailfish-användare delta i beslutet. Genom omröstningar har användarna påverkat allt från prestanda till skärmstorlek.

    Resultatet är en telefon med 6,36-tums AMOLED-skärm i Full HD-upplösning, 12 GB RAM, 256 GB lagringsutrymme med microSD-plats samt ett kraftfullt MediaTek-baserat 5G-chip. Kamerauppsättningen består av en 50-megapixels huvudkamera och en 13-megapixels ultravidvinkelkamera, kompletterad av en frontkamera för selfies och videosamtal.

    Lång livslängd framför kortsiktig design

    Ett ovanligt men viktigt val är det utbytbara batteriet på cirka 5 500 mAh. I en tid då de flesta telefoner är helt förseglade signalerar detta ett tydligt fokus på hållbarhet och reparerbarhet.

    Jolla garanterar minst fem års operativsystemuppdateringar samt tillgång till reservdelar såsom batterier och bakstycken. Bakstycket kan dessutom bytas av användaren och finns i flera färger, inspirerade av den ursprungliga Jolla Phone från 2013.

    Varför projektet är tekniskt intressant

    Ur ett bredare tekniskt och samhälleligt perspektiv är Jollas satsning betydelsefull. Den visar att avancerad mobil teknik inte nödvändigtvis måste vara knuten till datainsamling, reklammodeller eller inlåsta plattformar. Den demonstrerar också hur communitybaserad utveckling kan användas för att forma konsumentelektronik.

    Oavsett om telefonen blir en kommersiell framgång eller inte, fungerar projektet som ett experiment i hur framtidens digitala infrastruktur kan se ut – mer öppen, mer hållbar och mer användarstyrd.

    Förhandsbeställda telefoner kostar i nivå med billiga kinesiska lågprismobiler – men utan att du behöver oroa dig för att någon övervakar eller avlyssnar dig.

    Det här är Sailfish OS

    Sailfish OS är ett Linux-baserat mobilt operativsystem som utvecklas av det finländska företaget Jolla. Systemet är byggt med fokus på integritet, säkerhet och användarkontroll, och skiljer sig från Android och iOS genom att det saknar inbyggd spårning, reklamkomponenter och tvingande molntjänster. Användaren äger sitt system fullt ut och kan använda telefonen utan att skapa konton hos globala teknikföretag.

    Operativsystemet bygger på en Linux-kärna och använder öppna standarder, med ett gränssnitt som är anpassat för geststyrning snarare än traditionella knappar. Sailfish OS stödjer äkta multitasking, kryptering av lagring, detaljerad behörighetskontroll för appar samt en fysisk integritetsbrytare som kan stänga av hårdvara som mikrofon, kamera eller nätverksfunktioner.

    Sailfish OS är kompatibelt med inbyggda Sailfish-appar, som utvecklas med öppna verktyg och Qt-ramverket. Dessutom kan många Android-appar köras via Jolla AppSupport, utan att Google-tjänster behöver vara installerade. Det gör systemet användbart även i vardagen, samtidigt som det förblir oberoende av Googles ekosystem. Operativsystemet används i dag både av privatpersoner, företag och myndigheter som ställer höga krav på datasäkerhet.

    Innan man klicka hem telefonen..Tänk på BankID

    Dock bör man tänka på att eftersom vi i Sverige är starkt beroende av BankID, kan en telefon som inte är fullt kompatibel med Googles ekosystem innebära att BankID inte fungerar på enheten.

    Jolla Linux-telefon – tekniska data

    Communitydefinierad Linux-smartphone med Sailfish OS 5 och fokus på integritet, reparerbarhet och användarkontroll.

    SoC / plattform Högpresterande MediaTek-baserad 5G-plattform
    RAM 12 GB
    Lagring 256 GB internt + microSDXC-expansion
    Mobilnät 4G + 5G, dual nano-SIM, global roaming-konfiguration
    Skärm 6,36″ Full HD AMOLED, ~390 ppi, 20:9, Gorilla Glass
    Kameror 50 MP huvudkamera (wide) + 13 MP ultravidvinkel, frontkamera för selfies/video
    Batteri ≈5 500 mAh, användarutbytbart
    Anslutningar Wi-Fi 6, Bluetooth 5.4, NFC
    Säkerhet Fingeravtrycksläsare i strömbrytaren, fysisk Privacy Switch
    Mått ≈158 × 74 × 9 mm
    OS Sailfish OS 5, utan inbyggd spårning eller oönskad telemetri
    Appar Native Sailfish-appar + Android-appar via Jolla AppSupport
    Livslängd Minst 5 år OS-uppdateringar, reservdelar (batteri, bakstycke m.m.) utlovas
    Design Skandinaviskt inspirerad, utbytbart bakstycke (Snow White, Kaamos Black, Orange, Special Edition)

    Observera: specifikationerna kan justeras innan slutlig produktion.

  • Linus möter Linus

    När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.

    När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.

    ”Fake Linus” möter originalet

    Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra.
    Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv.
    Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.

    En arbetsmaskin, inte en trofé-PC

    Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell.
    Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg.
    Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.

    ECC-minne: tillförlitlighet före allt

    När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet.
    Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka.
    Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel.
    Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne.
    Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.

    ”Internet är min backup”

    Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det.
    Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.

    Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar

    Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt.
    På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning.
    En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.

    Djur, familj och varför fiskar är ”pests”

    När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band.
    Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen.
    Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.

    Linux, Git och miljardbolagen ovanpå

    När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över?
    Svaret kommer utan tvekan: Linux.
    Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”.
    Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat.
    Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.

    Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad

    En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande.
    Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok.
    Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt.
    Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.

    ”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare

    En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör?
    Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka.
    I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.

    AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch

    Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution?
    Torvalds svar: både och.
    Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful.
    När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla.
    Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet.
    Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.

    För många Linuxdistro? Både problem och styrka

    Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner?
    För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux.
    Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang.
    Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.

    En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator

    När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det.
    Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån.
    Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.

    Linux kärnan betydelse

    Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.

    I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.

    Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.

    Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.

    I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.

    Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.

    Länk till det inbäddade Youtube klippet : https://www.youtube.com/watch?v=mfv0V1SxbNA

    Fakta: Linus Tech Tips & Linus Torvalds

    Linus Tech Tips (Linus Sebastian)

    • Kanadensisk teknikprofil och grundare av Linus Tech Tips.
    • Känd för detaljerade PC-byggen, tester och teknikreportage på YouTube.
    • Driver företaget Linus Media Group med flera olika teknikkanaler.
    • Fokuserar på konsumentnära teknik: datorer, hårdvara, nätverk och prylar.

    Linus Torvalds

    • Finsk-amerikansk mjukvaruutvecklare.
    • Skapare och huvudarkitekt bakom Linux-kärnan.
    • Initierade även versionshanteringssystemet Git.
    • Arbetar fortfarande med att leda utvecklingen av Linux-kärnan.
  • Linux 6.18 – Den nya långtidssupportade kärnan som ska bära Linux in i framtiden

    Linux 6.18 har nu officiellt blivit en långtidssupportad kärna – en LTS-version som kommer att få uppdateringar ända till 2027. Det gör den till en av de mest betydelsefulla Linux-releaserna just nu, eftersom den blir en stabil grund för allt från servrar och datorer till inbyggda system och industrilösningar. Men vad innebär egentligen LTS-statusen, och varför spelar den så stor roll? Här reder vi ut det.

    Linux-utvecklingen rör sig snabbt, men ibland utmärker sig en version som extra viktig. Det gäller särskilt de kärnor som får långtidssupport och därmed kommer att användas i allt från servrar och datorer till inbyggda system under många år framöver. Nu har Linux 6.18 officiellt lagts till som en ny långtidssupportad version – en så kallad LTS-kärna.

    Vad innebär det att en Linux-kärna blir LTS?

    Linux-kärnan släpps i nya huvudversioner ungefär var tionde vecka. Dessa kallas oftast för mainline- eller stabila versioner och får regelbundna uppdateringar under en relativt kort period, innan utvecklingen går vidare till nästa version.

    En LTS-version fungerar däremot som ett långsiktigt fundament. Den:

    • får säkerhetsuppdateringar i flera år
    • får viktiga buggfixar
    • används av distributioner och hårdvarutillverkare som behöver stabilitet över tid

    Därför är LTS-versionerna särskilt viktiga för miljöer där man inte kan eller vill uppdatera ofta.

    Linux 6.18 går med i LTS-familjen

    Linux 6.18 släpptes nyligen och har nu officiellt tagits upp i Kernel.org:s LTS-linje. Den kommer att underhållas fram till december 2027, vilket gör den till en av sex aktiva LTS-versioner. De andra är:

    • 6.12 (EOL december 2026)
    • 6.6 (EOL december 2026)
    • 6.1 (EOL december 2027)
    • 5.15 (EOL december 2026)
    • 5.10 (EOL december 2026)

    Att 6.18 blir LTS tyder på att utvecklarna bedömer den som stabil, mogen och lämplig för långsiktig användning.

    Vad är nytt i Linux 6.18?

    Även om LTS-versionen bygger på samma kod som den ursprungliga 6.18-releasen innebär LTS-statusen att förbättringarna nu betraktas som tillräckligt stabila för flerårigt underhåll.

    Några av de viktigaste nyheterna är:

    Förbättrad CPU-arkitekturhantering

    Linux 6.18 innehåller optimeringar för moderna processorer, vilket kan ge bättre effektivitet och prestanda.

    Utökade BPF-funktioner

    BPF, som används för nätverk, säkerhet och systemanalys, fortsätter att växa och får kraftfulla nya verktyg i denna version.

    Förbättringar i minneshantering

    Optimeringarna gör kärnan bättre på att fördela och hantera RAM, vilket kan leda till snabbare och mer förutsägbart beteende.

    Smartare processchemaläggning

    Kärnans scheduler – som avgör vilken process som ska köras när – har finjusterats för att ge jämnare prestanda och bättre respons.

    Uppdaterade drivrutiner

    Mängder av hårdvarudrivrutiner har fått förbättringar, vilket ger bättre kompatibilitet och stabilitet.

    Varför är Linux 6.18 LTS viktigt?

    För slutanvändaren märks ofta inte versionsuppgraderingarna direkt. Men för utvecklare, företag och systembyggare är LTS-versionerna avgörande. De används i:

    • stora Linux-distributioner
    • molnservrar och datacenter
    • nätverksutrustning
    • IoT-system och industrikomponenter

    Eftersom Linux 6.18 kommer att underhållas fram till slutet av 2027 blir den en central del av Linux-ekosystemet de kommande åren. Den erbjuder en stabil och modern grund för allt från avancerade AI-servrar till små inbyggda enheter.

    Fakta: Linux 6.18 LTS

    Linux 6.18 är en långtidssupportad (LTS) version av Linuxkärnan. Den är tänkt att fungera som en stabil plattform under flera år, med fokus på säkerhet, buggfixar och förutsägbara uppdateringar.

    • Version: 6.18 (LTS)
    • Inriktning: Långsiktig stabilitet och support
    • Användning: Servrar, skrivbordssystem, inbyggda system, IoT
    • Supporthorisont: Planerad support till december 2027

    Vad gör en kernel?

    Kerneln är operativsystemets kärna. Den:

    • Han­terar hårdvara (CPU, minne, diskar, nätverk, m.m.)
    • Bestämmer vilka program som får använda resurser och när
    • Sköter säkerhet, rättigheter och isolering mellan processer
    • Ger program ett gemensamt gränssnitt mot hårdvaran

    Kort sagt: kerneln är det lager som gör att dina program kan köra ovanpå hårdvaran utan att behöva veta exakt hur varje enhet fungerar.