• Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator.

    Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket som är nytt och spännande för alla som gillar att testa den senaste tekniken.

    Ny kärna och fräschare skrivbordsmiljöer
    Under huven hittar vi den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket betyder bättre stöd för ny hårdvara och en hel del optimeringar. På skrivbordet bjuds vi på GNOME 49 i Fedora Workstation och KDE Plasma 6.4 för KDE-fansen – båda fyllda med nya funktioner och förbättringar.

    Enklare installation och mer moderna standarder
    Den klassiska Fedora-installationen har fått ett lyft tack vare den nya Anaconda WebUI, som nu blir standard i fler varianter av Fedora. Dessutom körs GNOME-skrivbordet enbart på Wayland, vilket markerar slutet för X11 i standardläget. Även små saker får kärlek: emojier visas snyggare tack vare stöd för COLRv1-teckensnitt, och utvecklare kan prova det nya språket Hare.

    Pakethantering och uppdateringar blir smartare
    Fedora 43 gör DNF 5 till standard i installern, vilket betyder snabbare och mer pålitliga paketinstallationer. För användare av Fedora Kinoite aktiveras automatiska uppdateringar som standard, och systemet startar snabbare tack vare en zstd-komprimerad initrd. Fedora introducerar även Packit-automation för enklare paketsläpp.

    Massiva uppdateringar för utvecklare
    Som alltid med Fedora får utvecklare en rejäl uppdatering av verktygskedjan: GCC 15.2, Glibc 2.42, LLVM 21, Python 3.14, PostgreSQL 18, Ruby on Rails 8.0, MySQL 8.4 och mycket mer finns redan med i betan.

    När släpps det skarpt?
    Den färdiga versionen av Fedora Linux 43 väntas i slutet av oktober eller början av november 2025. Fram tills dess kan du ladda ner betaversionen som ISO eller torrent – men kom ihåg att det här är en förhandsversion. Perfekt att testa i en virtuell maskin eller på en reservdator, men inget för ditt huvudsakliga arbetsredskap.

    https://dl.fedoraproject.org/pub/fedora/linux/releases/test/43_Beta

    Fedora Linux 43 — Fakta (Beta)
    • Status Beta (förhandsversion; ej för produktion)
    • Kärna Linux 6.17 (kommande serie)
    • Skrivbord GNOME 49 (Workstation), KDE Plasma 6.4 (KDE-utgåvan)
    • Installer/Session Anaconda WebUI som standard i fler Spins; GNOME kör Wayland-endast
    • Grafik/Emoji Stöd för COLRv1 i Noto Color Emoji (bättre färgemoji)
    • Språk/Runtime Stöd för Hare-språket (experimentellt)
    • Pakethantering DNF 5 som standard i Anaconda för RPM-installationer
    • Automatisering Packit-onboarding för nya paket; Fedora Kinoite har auto-uppdateringar aktiverade
    • Uppstart/Prestanda zstd-komprimerad initrd som standard (snabbare boot)
    • Utvecklingsverktyg GCC 15.2; GNU Binutils 2.45; GNU C Library (glibc) 2.42; GDB 17.1; LLVM 21; Golang 1.25; Perl 5.42; RPM 6.0; Python 3.14; PostgreSQL 18; Ruby on Rails 8.0; Dovecot 2.4; MySQL 8.4; Tomcat 10.1
    • Tillgänglighet ISO-avbilder och torrentfiler för nedladdning (beta)
    • Planerad skarp release Slutet av oktober till början av november 2025
    • Varning Installera inte på produktionssystem. Testa i VM eller på reservdator.
    Tips: Håll utkik efter kända fel i releasenoterna och uppgradera ofta under betaperioden.
  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.

    Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.

    Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.

    Från kärnan till DKMS

    För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.

    I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.

    Nya krav på distributionerna

    För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.

    • Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
    • openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
    • Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
    • Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.

    En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.

    Stabilitet före allt

    Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.

    Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.

    Vad betyder det för användarna?

    För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.

    Ett filsystem med potential

    Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.

    Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.

    https://linuxiac.com/bcachefs-transitioning-to-dkms-packaging

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.

    Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).

    Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.

    Skrivare som fungerar bra med Linux

    Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:

    • HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
    • HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
    • Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
    • Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
    • Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr
      Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
    • Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.

    Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet

    Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:

    • Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr
      Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
    • Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
    • Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr
      Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
    • Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
    • Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.

    HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux

    När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):

    • Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
    • Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
    • Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
    • Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.

    Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.

    HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll

    • HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
    • HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
    • HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
    • HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
    • HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
    • HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}

    Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?

    Flera orsaker:

    • Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
    • Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
    • Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
    • Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
    • Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.

    Jämförande tabell

    ModellTyp/teknikPrisnivåLinux-kompatibilitet
    HP DeskJet 4155eBläckstråle, allt-i-ettBudget (~1 000 kr)Bra – HPLIP-stöd.
    HP LaserJet Pro M234dwLaser (mono)Mellan (~2 500 kr)Bra – PCL & HPLIP.
    Brother HL-L2350DWLaser (mono)Budget (~1 500 kr)Bra – officiella drivrutiner.
    Brother MFC-L2710DWLaser (mono, MFP)Mellan (~2 000 kr)Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
    Canon LBP632CdwFärglaserMellan (~4 000 kr)OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
    Epson WorkForce WF-3720Bläckstråle, allt-i-ettMellan (~2 000 kr)OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
    Canon Pixma MG3620BläckstråleBudget (~800 kr)Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
    Canon LBP2900Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – CAPT-driver, instabil.
    Epson EcoTank ET-2820Bläckstråle, tankMellan (~2 500 kr)Dålig – inget Linux-stöd.
    Samsung Xpress M2026Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – kräver gammal ULD-driver.

    Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux

    Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.

    Slutsats

    För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.

    • HP och Brother är oftast säkra val.
    • Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
    • HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.

    Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.

    FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX

    $ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.


    Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux

    Protokoll / PDL Typ Linux-stöd Kommentar
    IPP Everywhere / AirPrint Driverless Mycket bra Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
    Mopria (Printing) Driverless (IPP-baserat) Mycket bra Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
    PostScript (PS) / PDF Direct Öppet/standard Mycket bra Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
    PCL5e / PCL6 (XL) Öppet/standard Bra Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
    ESC/P-R (Epson) Tillverkar-PDL Medel Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
    XPS (Microsoft) Vektorformat Begränsat Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
    GDI / Host-based Proprietärt Dåligt Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
    CAPT (Canon LBP) Proprietärt Dåligt Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
    SPL (Samsung) Proprietärt Dåligt Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.

    Transport/protokoll för anslutning

    • IPP (över nätverk)bäst; driverless, köhantering, upptäckt.
    • LPD/LPRbra/OK; äldre men fungerande i CUPS.
    • SMB (Windows-delning)varierar; funkar men mer konfiguration.
    • USBbra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.

    $ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother. Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.

    AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.

    Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.

    Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.

    Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.

    I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?

    Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.

    https://linuxiac.com/ai-revives-25-year-old-linux-kernel-driver-for-legacy-tape-backup

    QIC-80 – Fakta

    QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö. Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och användes av både privatpersoner och småföretag.

    Specifikationer

    • Kapacitet: ca 60–120 MB
    • Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
    • Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
    • Överföring: ~250 kbit/s
    • Åtkomst: Sekventiell
    • Felhantering: ECC/CRC-block

    Så fungerade det

    • Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
    • Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
    • Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
    • Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.

    Fördelar & Begränsningar

    • Fördelar: Billigt media, enkelt gränssnitt.
    • Begränsningar: Långsam, sekventiell åtkomst, slitage.
    • Kompatibilitet: Kräver rätt QIC-klass och drivrutin.

    Återläsning idag

    • Kräver fungerande QIC-80-enhet och drivrutin (ftape).
    • Gör bandimage om möjligt för att skydda originalet.
    • Förvara svalt och dammfritt, undvik magnetfält.

    QIC-80 hade sin storhetstid på 1990-talet, men ersattes snart av DAT, Travan och hårddiskbaserade lösningar.

  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett tydligt tecken på att Mozilla tvingas prioritera hårdare i en tid av ekonomiska och tekniska utmaningar.

    Mozilla har nu bekräftat det många länge anat: stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör i september 2026. Då släpps version 145 – den första utan 32-bitarsbyggen. Version 144 blir alltså den sista ordinarie utgåvan med stöd, medan den långsiktiga ESR-grenen 140 kommer att underhållas med säkerhetsuppdateringar fram till samma månad.

    Ett beslut med historik

    Firefox har under många år varit ett undantag bland de stora webbläsarna genom att fortsätta erbjuda 32-bitarsversioner för Linux. Långt efter att konkurrenter och de flesta operativsystem gått vidare har Mozilla hållit fast vid äldre hårdvara. Men enligt ingenjörerna Julien Cristau och Sylvestre Ledru är det inte längre hållbart: underhåll av 32-bitarsbyggen är både tidskrävande och tekniskt problematiskt.

    En arkitektur på utdöende

    Utvecklingen är knappast oväntad. De flesta stora Linux-distributioner har redan avvecklat 32-bitars som primär arkitektur, och processorer med 64-bitarsstöd har dominerat marknaden i nästan två decennier. I dag är det endast ett fåtal projekt som håller fanan högt – Debian fortsätter erbjuda i386-byggen (dock community-underhållna), Slackware stöder fortfarande 32-bitars, och små nischdistributioner som antiX, Devuan, Puppy och Bodhi Legacy ser till att även riktigt gammal hårdvara kan användas.

    Andrum för användarna

    För den som inte kan uppgradera omedelbart finns en tidsfrist. Firefox ESR 140 lever vidare i 32-bitarsformat till september 2026. Men därefter återstår egentligen bara en väg framåt: migrera till ett 64-bitars system för att fortsätta använda en modern och säker Firefox-version.

    Ett större sammanhang

    Beslutet är också en del av en större bild. Mozilla har på senare tid tvingats till flera strategiska förändringar – från nedläggningen av populära tjänster till licensjusteringar som gynnar annonsörer, och inte minst lanseringen av kontroversiella AI-funktioner. Mycket tyder på att bolaget står under press, både ekonomiskt och organisatoriskt.

    Att avsluta stödet för 32-bitars Linux handlar därför inte bara om teknik, utan också om resursprioriteringar. Genom att kapa en utdöende plattform frigörs utvecklingskraft till områden där framtiden finns. Frågan är bara om det räcker för att åter ge Firefox en starkare position i den hårt konkurrensutsatta webbläsarvärlden.

    FAKTA: Firefox och 32-bitars Linux

    • Påverkade CPU-arkitekturer:
      – Intel 80386 (1985)
      – Intel 80486 (1989)
      – Pentium-serien (1993 →)
      – Pentium Pro / II / III
      – Pentium 4 och senare 32-bitars
      – Tidiga AMD K5/K6/K7 (Athlon) och 32-bitars Athlon XP

    • Stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör:
      – Sista version med stöd: Firefox 144 (2026)
      – ESR 140 får säkerhetsfixar till september 2026

    • 64-bitars eran började:
      – AMD Athlon 64 (2003) var första x86-64 CPU
      – Idag, 20+ år senare, är 64-bitars standard på alla moderna datorer

    Rekommendation:
    Migrera till ett 64-bitars OS och Firefox 64-bit för att fortsätta vara säker.

    https://linuxiac.com/mozilla-confirms-firefox-32-bit-linux-support-will-end-in-2026

  • Mixxx 2.5.3 förbättrar Digital Vinyl System och utökar hårdvarustödet

    Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS).

    Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).

    En stor nyhet är att reglaget för hastighet (pitch) på skivspelare och CD-spelare fungerar mer korrekt. Utvecklarna har också bytt ut det gamla filtret mot ett nytt Kalman-filter, som bättre kan räkna ut hur skivan rör sig och därmed ge jämnare resultat – även när man snurrar tillbaka skivan snabbt (backspin).

    Andra förbättringar i DVS är ny spårning av skivans rörelser och bättre kontroll av mätdata, vilket gör mixningen mer stabil.

    Mixxx 2.5.3 har också stöd för en ny kontroller, Icon P1-Nano MIDI 1, samt uppdaterade inställningar för flera populära modeller som Traktor Kontrol S2 Mk1, S4 Mk3, S3 och Numark NS6II.

    Dessutom har utvecklarna tagit bort stödet för Ubuntu 24.10, lagt till nya paket i Debian-versionen, förbättrat byggstöd för GCC 15 och gjort ljudinställningarna tydligare.

    Programmet kan laddas ner som Flatpak från Flathub, byggas från källkod eller installeras direkt från många Linux-distributioners programförråd.

    https://mixxx.org/news/2025-09-03-mixxx-2_5_3-released

  • Installera Google Chrome på Debian 13

    Google Chrome är världens mest använda webbläsare – snabb, kraftfull och med ett stort ekosystem av tillägg.
    För Debian 13-användare kan installationen verka lite krånglig vid första anblick, men lugn – det är enklare än du tror.

    Google Chrome är i dag världens mest använda webbläsare. Trots att Linuxvärlden är full av alternativ som Firefox, Vivaldi och Brave, väljer många användare att hålla fast vid Chrome – av vana, kompatibilitet eller helt enkelt för att det är bekvämt.

    För dig som kör Debian 13 “Trixie” finns det två enkla vägar till en fungerande Chrome-installation. Antingen laddar du ner paketet direkt från Google, eller så kopplar du in Googles eget programförråd och låter systemet sköta uppdateringarna automatiskt.

    Metod 1: Den snabba vägen med DEB-filen

    Det här är den klassiska ”ladda ner och klicka-installera”-lösningen som passar bra för nya Linuxanvändare.

    1. Besök den officiella nedladdningssidan för Chrome.
    2. Välj 64-bitars .deb och spara filen.
    3. Öppna en terminal och navigera till din nedladdningsmapp:
       cd ~/Hämtningar
    1. Installera paketet med:
       sudo dpkg -i google-chrome-stable_current_amd64.deb
    1. Om systemet klagar på saknade beroenden, kör:
       sudo apt -f install

    Nu finns Chrome i programmenyn. Du kan även starta det direkt från terminalen:

    google-chrome

    Metod 2: Den långsiktiga lösningen med Googles förråd

    För den som vill ha det lite mer robust – och slippa tänka på manuella uppdateringar – är Googles officiella förråd rätt väg att gå. När det väl är på plats får Chrome nya versioner tillsammans med systemets vanliga säkerhetsuppdateringar.

    1. Hämta och installera Googles nyckel:
       wget -q -O - https://dl.google.com/linux/linux_signing_key.pub | sudo gpg --dearmor -o /usr/share/keyrings/google-chrome.gpg
    1. Lägg till förrådet i APT:s källista:
       echo "deb [arch=amd64 signed-by=/usr/share/keyrings/google-chrome.gpg] http://dl.google.com/linux/chrome/deb/ stable main" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/google-chrome.list
    1. Uppdatera paketlistan och installera Chrome:
       sudo apt update
       sudo apt install google-chrome-stable

    Oavsett vilken metod du väljer har du en fullt fungerande Chrome-installation på Debian 13 på bara några minuter.

    Faktaruta

    Google Chrome – kort historik och varför den är så populär

    Historia (kort)

    • 2008: Förhandsversion för Windows med den snabba V8-motorn och sandlåda per flik.
    • 2009–2010: Versioner för macOS och Linux rullas ut.
    • 2012: Chrome till Android.
    • 2013: Google forkar WebKit till Blink inom det öppna Chromium-projektet.
    • Idag: Frekventa, inkrementella uppdateringar och brett plattformsstöd.

    Varför så populär?

    • Hastighet: V8 (JIT), effektiv flik-/processmodell och smart förladdning.
    • Säkerhet: Sandlådor, Site Isolation, Safe Browsing och täta uppdateringar.
    • Kompatibilitet: Stort stöd för moderna webbstandarder – många sajter testas primärt mot Chrome.
    • Tillägg & dev-verktyg: Stort ekosystem i Chrome Web Store och kraftfulla DevTools.
    • Synk mellan enheter: Bokmärken, lösenord och historik via Google-konto.
    • Enkelt gränssnitt: Fokuserar på innehållet, minimalt lull-lull.

    Tips: På Linux får du smidigaste uppdateringarna genom att lägga till Googles officiella förråd och installera via apt.

  • GIMP 3.2 tar form – länk- och vektorlager på väg in

    GIMP tar ett stort kliv mot nästa stora version. Med den nya utvecklingsutgåvan 3.1.4 får användarna för första gången testa efterlängtade funktioner som länkade och vektorlager, en ny filterbläddrare, fler penslar och en rad förbättringar i både användarupplevelse och filstöd.

    Det fria bildredigeringsprogrammet GIMP fortsätter sin resa mot nästa stora version. Utvecklarna har nu släppt GIMP 3.1.4, en utvecklingsversion som markerar ett stort steg på vägen mot den kommande 3.2-utgåvan. Två av de mest efterlängtade nyheterna är redan på plats: länkade lager och vektorlager.

    Länkade och vektorlager – icke-destruktiv redigering
    Med länkade lager kan användaren importera externa filer – till exempel en SVG från Inkscape – och ha dem uppdaterade automatiskt i GIMP. Lagren kan skalas eller roteras utan att originalfilen påverkas, och den som vill kan alltid rasterisera lagret för ett enklare arbetsflöde.

    Vektorlager fungerar på ett annat sätt: du ritar en bana, omvandlar den till ett lager och kan därefter justera fyllning, linje eller transformering, allt medan skärpan bevaras. Det innebär att du kan arbeta med rena, exakta former direkt i GIMP – en funktion som länge efterfrågats.

    Ny filterbläddrare och fler penslar
    Utöver lagernyheterna introduceras en helt ny GEGL-filterbläddrare. Den gör det möjligt att se samtliga tillgängliga filter och operationer direkt i programmet, inklusive sådana som laddas in av plugins i realtid – utan att behöva söka på nätet eller använda kommandoraden.

    Målarverktygen har också fått ett rejält lyft. GIMP stöder nu MyPaint Brushes v2, levererar över 20 nya standardpenslar och erbjuder ett nytt Gain-reglage som simulerar tryckkänslighet även med vanlig mus. Textverktyget har moderniserats med snabbkommandon för fetstil, kursiv och understrykning direkt på arbetsytan, samt dynamisk uppdatering av konturfärger.

    Breddat filstöd och bättre användarupplevelse
    Filstödet har utökats med återinförd import för HRZ-format, stöd för signerade JPEG 2000-bilder som används inom forskning, samt öppning för PAA-texturer från Bohemia Interactives spel. Dessutom är gamla Seattle Filmworks-format tillbaka. Hanteringen av TIFF-filer har också förbättrats rejält, med stöd för synlighet, blandningslägen, färgetiketter och grupperade lager.

    På användarsidan finns många små förbättringar. Bland annat respekterar nu Om-dialogen systemets tidsinställningar, animeringsuppspelning har fått ett renare gränssnitt, GIMP för macOS följer systemets mörkerläge och välkomstskärmen blockerar inte längre kortkommandon.

    Stabilitet och framtidsarbete mot GTK4
    Bland buggfixarna märks korrigerad markörinriktning för högupplösta skärmar i Windows, återställda utskriftsinställningar i sandboxade appar och en comeback för det experimentella verktyget Seamless Clone. Dessutom har dialogrutan för rådata anpassats för små skärmar, och reglage beter sig mer förutsägbart.

    Under huven pågår en större städning för att förbereda övergången till GTK4. Viss kod har redan flyttats till GtkListBox och gamla API:er rensas ut. Pluginutvecklare får nya publika funktioner, bland annat för penselns blekningsbeteende och vektorlager, samt en förbättrad synk mellan filnamn och fönstertitel.

    30 år med GIMP
    Utvecklingsteamet passade också på att uppmärksamma en milstolpe: GIMP fyller 30 år. Om man räknar från de första e-postmeddelandena är födelsedagen redan passerad, men officiellt markerades starten i november 1995 när den första publika versionen släpptes.

    Rekommenderas för testare – inte för produktion
    Som alltid med utvecklingsversioner är GIMP 3.1.4 inte avsedd för skarp användning. Men för den som är nyfiken på framtiden och vill testa de nya funktionerna finns nu chansen att ladda ner, experimentera och bidra med feedback till utvecklingen.

    https://www.gimp.org/news/2025/09/01/gimp-3-1-4-released

    Faktaruta: GIMP – bakgrund, historia och vad som är på gång

    > bakgrund_och_historia

    Bakgrund & historia

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) startade som ett studentprojekt av Spencer Kimball och Peter Mattis vid UC Berkeley. Den tidigaste historiken går tillbaka till 1995, och den första brett spridda offentliga versionen 0.54 annonserades i februari 1996. Ur GIMP-projektet växte även gränssnittsbiblioteket GTK fram, som senare blev fundament i GNOME-ekosystemet.

    Den moderna generationen inleddes med GIMP 3.0 (mars 2025), som markerade ett stort teknikskifte och lade grunden för snabbare utveckling framåt.

    GNU Fri & öppen källkod GTK GEGL
    > pa_vag_mot_3_2

    På väg mot 3.2

    • Länkade lager: länka in externa filer (t.ex. SVG) som uppdateras automatiskt och kan transformeras icke-destruktivt.
    • Vektorlager: skapa former från banor med fyllning/linje som kan justeras utan att tappa skärpa.
    • GEGL Filter Browser: bläddra alla tillgängliga operationer direkt i GIMP, inklusive sådana som laddas av plugins vid körning.
    • Penslar & text: stöd för MyPaint Brushes v2, nya standardpenslar, trycksimulering (gain) och smidigare textredigering.
  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.

    Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.

    Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.

    Småfel och formatproblem

    Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.

    474 sidor hittills

    Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.

    Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.

    Fokus på sektion 1 och 8

    Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).

    Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.

    En resurs för linux användare

    Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.

    På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.

    https://wiki.linux.se/index.php/100_Linux_kommando

    Faktaruta: Linux manualsidor – sektioner
    • 1 Användarkommandon
    • 2 Systemanrop
    • 3 Biblioteksanrop (C-bibliotek)
    • 4 Specialfiler (enheter) och drivrutiner
    • 5 Filformat och konventioner
    • 6 Spel och skärmsläckare
    • 7 Övriga ämnen, makropaket och konventioner
    • 8 Systemadministrationskommandon
    • 9 Kärnrutiner (ej standardiserad)
    Tillägg som kan förekomma:
    n ”New/nya” sidor • l Lokala sidor
    1p, 3p POSIX-varianter • 1x, 3x X11-relaterat
    linux.se:~$
  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering.

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största nyheterna på länge: stöd för Xcursor. Det innebär att markörerna nu kan följa systemets tema om inget eget definieras – en liten detalj som gör stor skillnad för en mer enhetlig skrivbordsupplevelse.

    Nytt i icesh och under huven
    Utöver det har utvecklarna passat på att rensa i koden genom att slopa det gamla beroendet libXpm, samtidigt som verktyget icesh fått en smart ny funktion: flaggan -kovered, som kan testa om ett fönster är täckt.

    Buggfixar och förbättringar
    Flera buggar har också lösts, bland annat problem med färghantering i ikoner och hur titlar avkortas i UTF-8. Dessutom har IceWM blivit bättre på att gissa markörernas “hotspot” när informationen saknas i gamla XPM-filer – istället för att krascha.

    Översättningar och paketering
    Slutligen har översättningarna för spanska, ungerska och brasiliansk portugisiska fått en uppfräschning. Och för paketerare är notisen tydlig: libXcursor är nu ett krav, medan libXpm inte längre behövs.

    https://ice-wm.org

    Vad är IceWM?

    IceWM är en lättvikts-fönsterhanterare för X Window System (X11), känd för mycket låg resursförbrukning, hög konfigurerbarhet och smidig styrning via tangentbord och skript (genom verktyget icesh).

    Tekniska nyheter i 3.9

    • Xcursor-stöd: Om ett tema inte definierar egen markör används systemets Xcursor-tema som fallback.
    • gdk-pixbuf: Stöd för tematiserade markörer utan krav på libXpm.
    • Format: Xcursor-filer stöds som alternativ till äldre XPM-markörer.
    • icesh: Nytt filter -kovered för att testa om ett klientfönster är täckt.

    Fixar

    • När lseek/proc/net/dev misslyckas undviks ytterligare försök efter första felet.
    • Egenskapen _NET_CLIENT_LIST_STACKING hålls nu alltid korrekt uppdaterad.
    • Korrigerad hantering av röd/blå färg i icesh för loadicon/saveicon.
    • Titelavkortning i icesh respekterar UTF-8:s kodpunktsgränser.

    Övriga ändringar

    • När X/Y-hotspot saknas i en XPM-markör görs en “smart” gissning istället för att felet stoppar laddning.
    • Uppdaterade översättningar: spanska, ungerska, brasiliansk portugisiska.

    För paketerare

    • Nytt beroende: libXcursor.
    • Borttaget beroende: libXpm.

    Snabbkommandon & tips

  • Linus Torvalds markerar Bcachefs som externt underhållet – framtiden för filsystemet osäker

    Torvalds degraderar Bcachefs till ”externt underhållet” — ett tydligt tecken på bristande förtroende för projektets väg framåt. Användare påverkas inte akut, men frånvaron av nya godkända ändringar gör filsystemets långsiktiga roll i Linux ekosystem oklar.

    Efter månader av osäkerhet kring filsystemet Bcachefs har Linux skapare Linus Torvalds nu gjort sitt ställningstagande tydligt. I samband med Linux 6.17 stoppades nya uppdateringar av Bcachefs från att tas in i kärnan. Nu bekräftas beslutet i och med att Bcachefs i underhållarfilen flyttats från kategorin ”stödd” till ”externt underhållet”.

    Ett nytt filsystem med ambitioner

    Bcachefs introducerades som ett modernt filsystem med målet att kombinera prestanda i nivå med ext4 med avancerade funktioner från ZFS och Btrfs, exempelvis checksummor, snapshotstöd och komprimering. Under flera år pågick en intensiv utveckling, och i slutet av 2023 accepterades koden till slut i Linux huvudkärna – något som länge betraktades som en stor framgång för projektet.

    Konflikt om utvecklingen

    Men resan därefter blev snabbt krokig. Torvalds uttryckte återkommande frustration över hur underhållet och kommunikationen kring Bcachefs sköttes. I början av 2025 flaggade han för att han inte längre hade förtroende för projektets framtid inom Linuxkärnan. Detta ledde till att inga nya patchar togs emot inför version 6.17.

    Genom att nu formellt ändra statusen till ”externt underhållet” markerar Torvalds att ansvaret helt flyttats utanför huvudprojektet. Det betyder att vidare utveckling måste ske i separat regi, utan direkt stöd från Linuxkärnans ledning.

    Koden finns kvar – men utvecklingen fryser

    För användare som redan kör Bcachefs innebär beslutet inte någon omedelbar katastrof. Koden finns kvar i kärnan, vilket minimerar risken för att befintliga system slutar fungera. Samtidigt står det klart att nya förbättringar eller buggfixar inte kommer att godtas av Torvalds inom överskådlig tid.

    Osäker framtid

    Vad som händer med Bcachefs framöver är oklart. Att ett filsystem tappar stöd från kärnans ledning innebär i praktiken att dess långsiktiga framtid hänger på om externa utvecklare kan och vill fortsätta arbetet. För användarna återstår frågan om det är värt att satsa på Bcachefs – eller om det är säkrare att välja mer etablerade alternativ som ext4, XFS eller Btrfs.

    Fakta: Bcachefs – snabb överblick
    • Status: Markerat som externt underhållet i Linuxkärnans underhållarfil.
    • Konsekvens: Koden ligger kvar i mainline för kompatibilitet, men nya pull requests för Bcachefs väntas inte godtas inom kort.
    • Vad Bcachefs erbjuder: Checksummor, snapshotstöd och komprimering – med sikte på prestanda i klass med ext4.
    • För användare just nu: Inga omedelbara avbrott för befintliga system. För nya deployment: överväg etablerade alternativ som ext4, XFS eller Btrfs.
    • Vidare utveckling: Förväntas ske utanför Linuxkärnans huvudprojekt; följ projektets uppströmskanaler.
  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer.

    Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven.

    Den största nyheten är stödet för Linux 6.16, som nu används i Armbians EDGE-gren. För den som prioriterar stabilitet finns fortfarande kernel 6.12 kvar som långsiktigt stödd version i STABLE-grenen. Även U-Boot och Arm Trusted Firmware har uppdaterats, vilket gör uppstartsprocessen mer tillförlitlig på flera kort.

    Nya kort och fixar för befintliga

    Armbian 25.8 breddar stödet för nya ARM-kort, bland annat Mekotronics R58 HD, NanoPi R3S LTS, Radxa Cubie A5E, Orange Pi 5 Pro och Banana Pi R4. På listan finns också community-stödda modeller som CAINIAO CNIoT-CORE och KickPi K2B.

    Samtidigt har flera befintliga plattformar fått viktiga förbättringar. Bland annat har DSI-skärmar på Raspberry Pi 5 blivit mer stabila, ljudet återställts på ROCK Pi S, Wake-on-LAN fungerar igen på Helios4, och temperatursensorer aktiverats på Radxa ROCK 5C. Dessutom tillkommer nya drivrutiner, exempelvis för Realtek RTL8822CS och Innosilicon USB3 PHY.

    Större satsning på användarupplevelsen

    Förutom kernel- och hårdvaruuppdateringar har teamet också arbetat med förbättringar i användarutrymmet. Bland höjdpunkterna märks att Debian 13 “Trixie” nu stöds fullt ut, medan en minimal Bookworm-version behålls för kompatibilitet. Byggsystemet har dessutom fått stöd för den nya loong64-arkitekturen.

    Verktyget armbian-config har fått en rad nya funktioner, inklusive bättre WireGuard-stöd, förbättrad Pi-hole-integrering, mer pålitlig overlay-hantering och robustare Docker-installationer. Dessutom tillkommer Cockpit med KVM-stöd och nya moduler som Ghost CMS.

    Ett steg framåt för Armbian

    Armbian 25.8 levereras också med de senaste säkerhetsfixarna, optimeringar och stabilitetsförbättringar. Tillsammans gör uppdateringarna att distributionen stärker sin roll som ett av de mest mångsidiga Linux-alternativen för ARM-baserade enkortsdatorer – oavsett om det handlar om hobbyprojekt eller professionella tillämpningar.

    Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning redan nu via projektets officiella webbplats.

  • Updo – Håll koll på din webbplats direkt från terminalen

    Updo är ett lättviktigt kommandoradsverktyg som övervakar upptid och prestanda på dina webbplatser i realtid – utan dyra abonnemang eller tunga dashboards. Installera på några minuter, mät svarstider och SSL, testa från flera regioner och få larm direkt i Slack eller via webhooks. Perfekt för allt från personliga bloggar till produktions-API:er.

    Att hålla koll på om ens sajter är uppe är lite som att spana efter ubåtar – plötsligt kan ryssen dyka upp på överraskningsbesök, antingen som U137 eller som ett intrång på din hemsida.

    Håll koll på upptid och prestanda utan krångel

    En webbplats som är långsam eller otillgänglig kan snabbt leda till tappat förtroende, färre besökare och till och med förlorade intäkter. Därför är det viktigt att hålla ett öga på både upptid och prestanda.

    Updo är ett öppen källkod-verktyg som låter dig övervaka upptid och prestanda direkt från kommandoraden. Det är enkelt, snabbt och helt gratis. Till skillnad från många andra lösningar behöver du inte betala för ett konto eller logga in i krångliga dashboards – allt sköts lokalt på din dator.

    Vad är Updo?

    Updo är ett lättviktigt CLI-verktyg som ger dig en tydlig bild av hur din webbplats mår. Med det kan du:

    • Mäta upptid och svarstider
    • Se eventuella felkoder
    • Få varning innan SSL-certifikat löper ut
    • Testa prestanda från olika platser i världen
    • Få notifieringar via Slack, Discord eller egna webhooks

    För mer avancerad analys kan Updo dessutom integreras med Prometheus och Grafana, så att du kan följa trender och sätta upp snygga dashboards.

    Updo är byggt i Go och fungerar på Linux, macOS och Windows.

    Varför använda Updo?

    Det finns gott om verktyg och tjänster för upptidsövervakning, men många är antingen dyra, krångliga eller beroende av tredjepartsservrar. Updo är annorlunda:

    • Gratis och öppen källkod – inga abonnemang eller låsningar
    • Körs lokalt – full kontroll utan beroenden
    • Utvecklarvänligt – byggt för att fungera i skript, CI/CD-pipelines eller automatiska övervakningssystem

    Kort sagt: det är ett flexibelt alternativ för dig som vill ha enkel övervakning utan onödigt krångel.

    Viktiga funktioner

    • Realtid: Du ser direkt om sidan går ner, blir långsam eller har problem med SSL-certifikatet.
    • Flera mål: Övervaka många webbplatser samtidigt, med stöd för konfigurationsfiler.
    • Global täckning: Testa prestanda från 13 olika AWS-regioner.
    • Aviseringar: Få notiser via Slack, Discord, egna system eller direkt på skrivbordet.
    • Flexibla inställningar: Hantera headers, POST/PUT-förfrågningar, SSL och redirects utan problem.

    Så installerar du Updo

    Snabbinstallation (Linux/macOS)
    curl -sSL https://raw.githubusercontent.com/Owloops/updo/main/install.sh | bash
    Debian/Ubuntu
    curl -LO https://github.com/Owloops/updo/releases/download/v0.4.2/updo_0.4.2_linux_amd64.deb
    sudo dpkg -i updo_0.4.2_linux_amd64.deb

    Kom igång på några sekunder

    Att använda Updo är enkelt. Vill du övervaka en enskild webbplats skriver du:

    updo monitor https://linux.se

    För att kontrollera flera webbplatser samtidigt:

    updo monitor https://ostechnix.com https://google.com

    Du kan justera uppdateringsintervall och timeout:

    updo monitor --refresh 10 --timeout 5 https://google.com

    Och om du vill logga resultatet till en fil:

    updo monitor --log https://example.com > output.json

    Praktiska exempel

    • Blogg eller hemsida: Håll koll var 30\:e sekund.
      updo monitor --refresh 30 https://dinblogg.se
    • API health-checks: Kontrollera att rätt text finns i svaret.
      updo monitor --assert-text "healthy" https://api.dintjänst.se/health
    • SSL-bevakning: Varning innan certifikatet går ut.
      updo monitor --simple https://secure.dinbutik.se
    • Tester från flera regioner: Jämför prestanda i olika delar av världen.
      updo monitor --regions us-east-1,eu-west-1 https://dinsajt.se
    • Aviseringar i Slack: Få ett meddelande direkt när sidan går ner.
      updo monitor --webhook-url "https://hooks.slack.com/services/XXXX/YYYY/ZZZZ" https://dinblogg.se

    Integrationer och långsiktig analys

    Updo kan enkelt kopplas till Slack, Discord eller egna webhooks för att ge aviseringar i realtid. Notiserna innehåller detaljer om felet, svarstiden och vilken webbplats det gäller.

    För långsiktig övervakning går det att exportera data till Prometheus och Grafana. Då kan du följa upptid över månader, jämföra globala svarstider och sätta upp egna larm.

    En färdig Docker-exempelmiljö finns på projektets GitHub.

    Slutsats

    Updo är ett snabbt, smidigt och kraftfullt verktyg för dig som vill ha koll på dina webbplatser – utan dyra abonnemang eller komplexa plattformar.

    • Enkelt att installera
    • Lätt att använda
    • Tillräckligt flexibelt för avancerade behov

    Vill du ha kontroll, transparens och trygghet – direkt i terminalen – är Updo ett verktyg som definitivt är värt att testa.

    👉 Kolla in projektet på GitHub

    Faktaruta: Updo

    Typ
    CLI-verktyg för upptids- och prestandaövervakning
    Plattformar
    Linux, macOS, Windows
    Källkod
    Öppen källkod, skrivet i Go
    Integrationer
    Slack, Discord, webhooks, Prometheus, Grafana
    Huvudfunktioner
    • Upp-/nedstatus och upptidsprocent
    • Svarstider och felkoder
    • SSL-certifikatets utgångsdatum
    • Mätningar från flera regioner
    • Larm via Slack/Discord/webhooks
    Snabbstart
    $ updo monitor https://dinsajt.se

    Källa : https://ostechnix.com/updo-website-uptime-monitoring-cli-tool/

  • Wireshark 4.4.9 ute – fixar buggar och slipar protokollstödet

    Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll.

    Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar.

    Bland annat har stödet för protokoll som BACapp, LIN, MySQL, RDM, SABP, SCCP, sFlow och SSH uppdaterats.

    Flera störande buggar har också åtgärdats:

    • Felaktig avkodning av SCCP LUDT-segmentering.
    • Ett problem i LZ77-avkodaren som läste 16-bitars längder i stället för 32-bitars.
    • Fel i tolkningen av RDM Product Detail List ID.
    • En bugg som gjorde att Ciscodump inte startade inspelning på Cisco IOS-enheter.
    • Ett problem i BACnet WritePropertyMultiple där en avslutande tagg inte visades trots att den fanns i råpaketet.

    Wireshark 4.4.9 kan laddas ner som källkod från den officiella webbplatsen. Användare av Linux hittar versionen i sina paketförråd, medan Flatpak-utgåvan på Flathub finns kvar – men utan stöd för datainsamling.

    Sedan lanseringen på 1990-talet har Wireshark etablerat sig som världens mest använda nätverksanalysator. Programmet används dagligen av nätverksspecialister, utvecklare och utbildare för att felsöka, analysera och undervisa.

    Fakta · Wireshark 4.4.9
    Version
    4.4.9 (stabil gren 4.4)
    Släppdatum
    28 augusti 2025
    Säkerhet
    Åtgärdar wnpa-sec-2025-03 (krasch i SSH-dissektorn)
    Uppdaterade protokoll
    BACapp LIN MySQL RDM SABP SCCP sFlow SSH
    Rättade buggar (urval)
    • SCCP LUDT-segmentering: avkodning kunde fallera.
    • LZ77-avkodare: läste 16-bitars längd i stället för 32-bitars.
    • RDM Product Detail List ID: felaktig dissektion.
    • Ciscodump: start av inspelning misslyckades på Cisco IOS.
    • BACnet WritePropertyMultiple: avslutande kontexttagg 1 visades inte.
    Nytt protokollstöd
    Inget nytt i denna version.
    Capture-filer / filformat
    Inga nya/uppdaterade format i denna version.
    Vad gör Wireshark?
    Wireshark är en paketanalysator: den fångar nätverkstrafik (live eller från fil), dissekerar protokoll lager för lager och visar varje fält så att du kan felsöka, analysera prestanda, omvänd-konstruera protokoll och utbilda.
    Under huven · nördiga detaljer
    • Standardformat: pcapng (kan skrivas som pcap vid behov).
    • CLI-verktyg som följer med: tshark, dumpcap, capinfos, editcap, mergecap, m.fl.
    • Extcap-källor: ciscodump, sshdump, androiddump, udpdump.
    • Byggsystem: CMake + Ninja. Qt 6 är standard-GUI.
    • Rättigheter vid inspelning: Windows kräver Npcap/NPF; Linux/Unix använder dumpcap med begränsade privilegier.
    • Flatpak: kan inte göra lokala captures pga sandbox, men fjärrcapture är möjligt.
    ABC80
  • TrueNAS 25.10 “Goldeye” satsar på terabit-nätverk och vassare virtualisering

    TrueNAS tar nästa steg i utvecklingen av öppen källkod-baserad lagring. Med den kommande versionen 25.10 “Goldeye”, som släpps i oktober, satsar plattformen på terabit-nätverk, molnbaserad installation och nya virtualiseringsmöjligheter – inklusive backup, migrering och hög tillgänglighet för virtuella maskiner.

    Efter att tidigare i år ha förenat sina två huvudspår, CORE och SCALE, i TrueNAS Community Edition, förbereder iXsystems nu nästa stora version av sitt Linux-baserade lagringssystem. I oktober väntas lanseringen av TrueNAS 25.10 “Goldeye”, och fokus ligger på prestanda, molnintegration och ett kraftigt lyft för virtualisering.

    En av de mest efterlängtade nyheterna är stöd för backup och migrering av virtuella maskiner. Det gör det enklare att flytta arbetslaster mellan system eller återställa dem vid driftstopp. För företag tillkommer dessutom hög tillgänglighets-failover (HA) för virtuella maskiner – en funktion som gör det möjligt att exempelvis köra backup-tjänster eller IoT-plattformar direkt i TrueNAS, med hjälp av ZFS-tekniker som snapshots och datadeduplicering.

    Goldeye stärker också kopplingen till etablerade virtualiseringsmiljöer. Oavsett om det handlar om VMware, Hyper-V, Proxmox, Incus eller XCP-NG utlovas bättre stöd för NFS, iSCSI och Fibre Channel. Dessutom tar plattformen klivet in i framtiden med NVMe-oF, vilket öppnar för ännu högre prestanda och effektivare lagringslösningar.

    https://www.truenas.com/download-truenas-community-edition

    FAKTARUTA — TrueNAS 25.10 “Goldeye”

    Historia (kort)
    • Ursprung i FreeNAS (FreeBSD); vidareutvecklat och underhållet av iXsystems.
    • Två spår växte fram: TrueNAS CORE (FreeBSD) och TrueNAS SCALE (Linux/Debian).
    • Med 25.04 “Fangtooth” samlades community-spåren i TrueNAS Community Edition (Linux-baserad).
    • Virtualiseringsgrunden lades i 24.10 “Electric Eel” och förfinades i 25.04.
    Kärnfunktioner (tekniskt)
    • OpenZFS: end-to-end checksums, copy-on-write, RAID-Z, snapshots, kloner, inkrementell replikering, komprimering, deduplikering, inbyggd kryptering.
    • Lagringstjänster: fil (SMB, NFS), block (iSCSI), SAN (Fibre Channel); multipath/MPIO, VLAN och NIC-bonding/LACP.
    • Hantering: webbaserat GUI, API/CLI, rollbaserad access, varningar och övervakning.
    • Appar/VM: containrar och virtuella maskiner på Linux-baserad stack (KVM/QEMU + orkestrering).
    Nyheter i 25.10 “Goldeye”
    • Terabit-nätverk för högre genomströmning och lägre latens i datatäta miljöer.
    • Molndriven setup/onboarding för snabbare driftsättning och förenklad fleet-hantering.
    • Virtualisering: inbyggd VM-backup och migrering för smidig flytt/återställning av arbetslaster.
    • Hög tillgänglighet (HA) med failover för virtuella maskiner på enterprise-appliance-plattformar.
    • Fördjupad interoperabilitet: VMware, Hyper-V, Proxmox, Incus och XCP-NG.
    • Förstärkt protokollstöd: NFS, iSCSI och Fibre Channel; NVMe-oF tillkommer.
  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen.

    Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation. Beskedet kommer bara sju månader efter att projektet lanserades, och innebär att utvecklingen nu flyttas från bolagsstyrning till ett gemenskapsdrivet format.

    DocumentDB är en distribuerad databas byggd på PostgreSQL och designad för att hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala. Den togs ursprungligen fram internt på Microsoft för att säkra hög tillgänglighet och flexibilitet vid lagring av JSON-data.

    Med Linux Foundation som värd kommer projektet att få en neutral plattform där tekniska kommittéer och öppna arbetsgrupper ansvarar för utvecklingen. Syftet är att beslut om nya funktioner, prestandaförbättringar och långsiktigt stöd ska fattas gemensamt, i stället för enbart av Microsoft.

    För utvecklare och organisationer öppnar förändringen upp för bredare interoperabilitet med andra open source-verktyg. Samtidigt skapas en större trygghet kring projektets framtid, eftersom utvecklingsplanen inte längre är knuten till Microsofts interna prioriteringar.

    – Att Microsoft väljer att lämna över kontrollen av DocumentDB är en tydlig signal om att företaget vill bygga förtroende i open source-världen, säger en branschanalytiker. – Det stärker också chanserna att andra aktörer, som molnleverantörer och databasföretag, går in och bidrar aktivt.

    Fakta: DocumentDB

    Typ
    Distribuerad NoSQL-databas, byggd på PostgreSQL
    Syfte
    Hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala med hög tillgänglighet och flexibilitet för JSON-lagring.
    Funktioner
    • JSON-baserad datalagring
    • Hög tillgänglighet & horisontell skalning
    • Distribuerad arkitektur för stora datamängder
    • PostgreSQL-kompatibilitet (bred verktygs-/ekosystemstöd)
    • Öppen styrning via Linux Foundation
    Plattformar
    • Linux, Windows, macOS
    • Containers: Docker & Kubernetes
    • Privata och publika moln
  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton, ger eller tar ifrån dem sudo-rättigheter och slutligen hur du tar bort användare helt – allt för att hålla ditt Debian-system både säkert och effektivt.

    Att administrera användarkonton i Debian är inte bara en rutinuppgift – det är en av grundstenarna i systemets säkerhet. Men här skiljer sig Debian från exempelvis Ubuntu: sudo är inte installerat som standard. Innan du kan börja ge användare administratörsrättigheter måste du därför först installera verktyget.

    Den här guiden visar hur du gör – från installationen av sudo till att skapa nya användare, ge eller ta ifrån dem sudo-åtkomst och slutligen ta bort hela konton.

    Steg 1: Installera sudo på Debian

    Börja med att logga in som root (det konto som alltid finns i Debian):

    su -


    Uppdatera paketlistan och installera sudo:
    apt update
    apt install sudo
    

    Nu är grunden på plats och systemet kan hantera sudo-rättigheter.

    Varför sudo är viktigare än root

    Root-kontot kan jämföras med en huvudnyckel till hela fastigheten – praktiskt, men riskabelt. Ett enda felaktigt kommando kan påverka hela systemet.

    Sudo fungerar mer som ett passersystem. Du använder ditt vanliga konto, men kan vid behov öppna dörren till administratörsbehörighet – och varje steg loggas.

    Det här ger flera fördelar:

    • Säkerhet – vardagsanvändning sker utan fulla rättigheter.
    • Spårbarhet – alla sudo-kommandon loggas och kan granskas.
    • Flexibilitet – administratören kan styra exakt vilka kommandon en användare får köra.
    • Skydd mot misstag – du måste aktivt skriva sudo före riskabla kommandon.

    Steg 2: Lägg till en ny användare

    För att skapa ett nytt konto:

    Som sudo-användare:

    sudo adduser adolf
    

    Som root:

    su -
    adduser adolf
    

    Du får ange lösenord och kan fylla i extra information (namn, telefonnummer m.m.). När kontot är klart är användaren fortfarande en vanlig användare utan sudo.

    Steg 3: Kontrollera om en användare redan har sudo

    Vill du se om någon har sudo-åtkomst? Kör:

    sudo -l -U adolf
    

    Om systemet svarar att användaren inte får köra sudo, är det dags att ge rättigheterna.

    Steg 4: Ge en användare sudo-rättigheter

    I Debian sker detta genom att lägga till användaren i gruppen sudo:

    sudo adduser adolf sudo
    

    eller:

    sudo usermod -aG sudo adolf
    

    Bekräfta med:

    sudo -l -U adolf
    

    Om resultatet visar (ALL : ALL) ALL betyder det att användaren nu har full sudo-åtkomst.

    Steg 5: Se vilka som redan har sudo

    För att se alla medlemmar i sudo-gruppen:

    getent group sudo
    

    Exempelutskrift:

    sudo:x:27:adolf,erik
    

    Här framgår det att både anna och erik har administratörsrättigheter.

    Steg 6: Testa att sudo fungerar

    Byt till användaren:

    sudo -i -u adolf
    

    Kör sedan ett administrativt kommando, till exempel:

    sudo apt update
    

    Fungerar det utan felmeddelanden har användaren nu fungerande sudo-rättigheter.

    Steg 7: Ta bort sudo-rättigheter

    Det kan bli aktuellt att dra in rättigheterna. Så gör du:

    sudo deluser adolf sudo
    

    eller:

    sudo gpasswd -d adolf sudo
    

    Kontrollera igen:

    sudo -l -U adolf
    

    Nu ska systemet svara att användaren inte längre får köra sudo.

    Steg 8: Ta bort en användare helt

    Ibland räcker det inte att ta bort sudo – kontot ska bort helt.

    Behåll hemkatalogen:

    sudo deluser adolf
    

    Ta bort både konto och hemkatalog:

    sudo deluser --remove-home adolf
    

    Observera: detta går inte att ångra.

    Steg 9: Redigera sudo-regler med visudo

    Att ge en användare sudo via gruppen sudo räcker i de flesta fall. Men ibland vill man vara mer specifik: kanske ska en användare få köra endast vissa kommandon, eller så vill du logga olika saker mer detaljerat. Då använder man visudo.

    Vad är visudo?

    visudo är ett specialverktyg för att redigera filen /etc/sudoers. Det öppnar filen i en texteditor (vanligen nano eller vi), men viktigast är att det gör en syntaktisk kontroll innan ändringarna sparas. På så sätt förhindras fel som annars kunde göra systemet obrukbart.

    Så öppnar du sudoers-filen:
    sudo visudo
    
    Exempel 1: Ge en enskild användare full tillgång

    Lägg till längst ner i filen:

    anna    ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Användaren anna kan köra alla kommandon som vilken användare som helst.

    Exempel 2: Tillåt en användare endast uppdatera systemet
    kalle   ALL=(ALL) /usr/bin/apt update, /usr/bin/apt upgrade
    

    → Användaren kalle kan bara köra de två angivna kommandona med sudo.

    Exempel 3: Ge en hel grupp sudo-rättigheter
    %admins ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Alla i gruppen admins får samma rättigheter som root via sudo.

    Exempel 4: Kräva inget lösenord för vissa kommandon

    emma ALL=(ALL) NOPASSWD: /sbin/reboot, /sbin/shutdown
    

    → Användaren emma kan starta om eller stänga av maskinen utan att skriva lösenord.

    Viktigt att tänka på
    • Redigera alltid sudoers via visudo, aldrig direkt med nano eller vim.
    • Var restriktiv: ge bara åtkomst till det som faktiskt behövs.
    • Kombinera gärna med logggranskning (journalctl eller /var/log/auth.log).

    Vanliga frågor

    Vad är skillnaden mellan root och sudo?
    Root är ett separat superkonto med obegränsad tillgång. Sudo låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon som root.

    Hur ger jag sudo till en befintlig användare?

    sudo usermod -aG sudo användarnamn
    

    Hur ser jag vem som har sudo?

    getent group sudo
    

    Hur tar jag bort sudo från en användare?

    sudo deluser användarnamn sudo
    

    Hur tar jag bort en användare helt?

    sudo deluser --remove-home användarnamn
    

    Slutsats

    Att hantera sudo i Debian är en av de mest grundläggande men också mest kritiska delarna av systemadministrationen. Med några få kommandon kan du:

    • Installera och aktivera sudo
    • Skapa nya användare
    • Ge eller ta ifrån sudo-rättigheter
    • Ta bort hela konton

    Det viktiga är att vara restriktiv: ge bara sudo till personer du litar på. Genom att regelbundet se över sudo-gruppen och hålla koll på loggarna bygger du ett säkrare och mer robust Debian-system.

    Faktaruta · Sudo i Debian
    Sudo – vad gör det?
    Sudo låter en vanlig användare köra enskilda kommandon med administratörsrättigheter,
    utan att logga in som root. Åtkomst kan begränsas per användare/kommando och allt loggas.
    
    Latjhunden: nyttiga sudo-knep
    $ sudo !!                      # kör föregående kommando med sudo
    $ sudo -l                      # lista vad du får köra
    $ sudo -v                      # förnya inloggningstoken
    $ sudo -k                      # glöm token (kräv nytt lösenord direkt)
    $ sudo -i                      # root-shell med "login"-miljö
    $ sudo -s                      # root-shell med nuvarande miljö
    $ sudo -u www-data        # kör som annan användare
    $ sudoedit /etc/fil            # säkrare redigering av root-ägda filer
    $ echo "rad" | sudo tee /etc/fil   # rättighetsvänlig redirect
    $ sudo visudo                  # redigera /etc/sudoers säkert
    $ getent group sudo            # vilka har sudo?
    $ groups användarnamn          # vilka grupper har användaren?
    
      

    https://ostechnix.com/add-delete-grant-sudo-privileges-to-users-in-debian/#google_vignette

  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre prestanda.

    QEMU, en av de mest använda emulatorerna och virtualiseringsverktygen med öppen källkod, har nu släppt version 10.1. Uppdateringen är den första i den nya 10.x-serien och bjuder på flera nyheter för både utvecklare och användare.

    Stöd för nya funktioner på ARM

    För datorer och servrar med ARM-baserade processorer har QEMU fått stöd för fler moderna funktioner. Det gör det lättare att köra avancerade beräkningar och att utnyttja ARM:s växande ekosystem. Dessutom kan man nu köra nästlad virtualisering – alltså virtuella maskiner inuti andra virtuella maskiner – om man använder en tillräckligt ny Linux-kernel.

    Nya modeller – gamla tas bort

    Vissa äldre maskinmodeller har fasats ut, medan nya moderna tillkommit. Bland de nya finns hårdvara från både Analog Devices och NVIDIA.

    Förbättringar på andra plattformar

    Även andra arkitekturer får uppdateringar. För RISC-V förbättras stabiliteten och fler instruktioner stöds. På x86-sidan (Intel/AMD) finns nu möjlighet att använda nya tekniker som gör virtuella maskiner mer säkra och isolerade, förutsatt att värddatorn kör en nyare Linux-kernel. På IBM:s s390x-plattform har gamla maskintyper tagits bort för att städa upp och förenkla.

    Säkrare och smidigare flytt av virtuella maskiner

    QEMU 10.1 gör det lättare att flytta virtuella maskiner mellan olika datorer utan avbrott. Bland annat har stödet för moderna nätverkstekniker och nya funktioner för säkerhet och prestanda förbättrats.

    Mindre nyheter

    Användare märker också mindre förbättringar, som fixar för grafiska gränssnitt och bättre stöd för felsökningsverktyg.

    Högre systemkrav

    För att bygga QEMU 10.1 krävs nu nyare utvecklingsverktyg: Rust 1.77 och Meson 1.8.1. Stödet för Debian 11 (Bullseye) har samtidigt tagits bort.

    Här är ett stycke du kan använda direkt i artikeln – skrivet på en nyhets/tekniknivå:

    Nästlad KVM

    Nästlad KVM innebär att man kan köra en virtuell maskin inuti en annan virtuell maskin med hårdvaruacceleration aktiverad i båda lagren. Det gör det möjligt att testa och utveckla virtualiseringsmiljöer utan att behöva dedikerad fysisk hårdvara. Tekniken har sedan tidigare funnits på x86-processorer från Intel (med VT-x/EPT) och AMD (med SVM/NPT), men med QEMU 10.1 får även ARM-arkitekturen stöd – under förutsättning att värdmaskinen använder en tillräckligt ny Linux-kernel och att CPU\:n har de senaste virtualiseringsinstruktionerna (till exempel ARMv8.3-baserade utökningar för Stage-2 MMU).

    Tillgänglighet

    QEMU 10.1 finns redan att ladda ner via projektets GitHub-sida, tillsammans med den fullständiga listan över alla ändringar.

    Faktaruta: QEMU 10.1

    Vad är QEMU?
    QEMU är en maskinemulator och virtualiserare med öppen källkod. Den kan köra hela operativsystem för olika CPU-arkitekturer och utnyttja hårdvaruacceleration via KVM.
    Varför det spelar roll
    Projektet används brett i utveckling, test och CI för att reproducera miljöer, isolera arbetslaster och migrera virtuella maskiner mellan värdar.

    Nyheter i 10.1 (urval)

    ARM: Nya CPU-extensioner (FEAT_SME2, FEAT_SVE2p1 m.fl.), stöd för CXL, ACPI PCI hotplug samt nästlad KVM. Äldre modeller tas bort, nya tillkommer.

    RISC-V: Förbättrad vektorhantering, PMP-förbättringar och buggrättningar.

    x86: Stöd för Intel TDX och AMD SEV-SNP via IGVM (Linux 6.16+ krävs).

    s390x: Gamla maskintyper borttagna, nya QOM-gränssnitt för identifieringsdata.

    Migration: VFIO live update, multifd-förbättringar, IPv6-stöd i RDMA live migration.

    Övrigt: GUI-fixar, GDBStub-uppdateringar, förbättrad blockhantering.

    Krav

    • Rust 1.77 och Meson 1.8.1 krävs
    • Debian 11 (Bullseye) stöds inte längre
    • Nya säkerhetsfunktioner kräver Linux 6.16+

    Ladda ner

    Källkoden finns på GitHub.

    Tips: Nästlad KVM på ARM kräver både CPU-stöd och rätt kernel-version.

    https://linuxiac.com/qemu-10-1-brings-tdx-sev-snp-vm-support

Etikett: Linux

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator. Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket…

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration. Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin…

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du…

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system. AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som…

  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett…

  • Mixxx 2.5.3 förbättrar Digital Vinyl System och utökar hårdvarustödet

    Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS). Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).…

  • Installera Google Chrome på Debian 13

    Google Chrome är världens mest använda webbläsare – snabb, kraftfull och med ett stort ekosystem av tillägg.För Debian 13-användare kan installationen verka lite krånglig vid första anblick, men lugn – det är enklare än du tror. Google Chrome är i dag världens mest använda webbläsare. Trots att Linuxvärlden är full av alternativ som Firefox, Vivaldi…

  • GIMP 3.2 tar form – länk- och vektorlager på väg in

    GIMP tar ett stort kliv mot nästa stora version. Med den nya utvecklingsutgåvan 3.1.4 får användarna för första gången testa efterlängtade funktioner som länkade och vektorlager, en ny filterbläddrare, fler penslar och en rad förbättringar i både användarupplevelse och filstöd. Det fria bildredigeringsprogrammet GIMP fortsätter sin resa mot nästa stora version. Utvecklarna har nu släppt…

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…

  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering. Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största…

  • Linus Torvalds markerar Bcachefs som externt underhållet – framtiden för filsystemet osäker

    Torvalds degraderar Bcachefs till ”externt underhållet” — ett tydligt tecken på bristande förtroende för projektets väg framåt. Användare påverkas inte akut, men frånvaron av nya godkända ändringar gör filsystemets långsiktiga roll i Linux ekosystem oklar. Efter månader av osäkerhet kring filsystemet Bcachefs har Linux skapare Linus Torvalds nu gjort sitt ställningstagande tydligt. I samband med…

  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer. Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven. Den…

  • Updo – Håll koll på din webbplats direkt från terminalen

    Updo är ett lättviktigt kommandoradsverktyg som övervakar upptid och prestanda på dina webbplatser i realtid – utan dyra abonnemang eller tunga dashboards. Installera på några minuter, mät svarstider och SSL, testa från flera regioner och få larm direkt i Slack eller via webhooks. Perfekt för allt från personliga bloggar till produktions-API:er. Håll koll på upptid…

  • Wireshark 4.4.9 ute – fixar buggar och slipar protokollstödet

    Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll. Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar. Bland annat har stödet…

  • TrueNAS 25.10 “Goldeye” satsar på terabit-nätverk och vassare virtualisering

    TrueNAS tar nästa steg i utvecklingen av öppen källkod-baserad lagring. Med den kommande versionen 25.10 “Goldeye”, som släpps i oktober, satsar plattformen på terabit-nätverk, molnbaserad installation och nya virtualiseringsmöjligheter – inklusive backup, migrering och hög tillgänglighet för virtuella maskiner. Efter att tidigare i år ha förenat sina två huvudspår, CORE och SCALE, i TrueNAS Community…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen. Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux…

  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton,…

  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre…