EU vill minska sitt beroende av utländsk teknik och stärka den digitala säkerheten. Nu öppnar Europeiska kommissionen ett brett samråd om en ny strategi för öppna digitala ekosystem – där öppen källkod lyfts fram som en nyckel till teknisk suveränitet, innovation och ett mer motståndskraftigt digitalt Europa.
Därför har Europeiska kommissionen nu startat ett offentligt samråd om en ny strategi för så kallade öppna digitala ekosystem. Fokus ligger på öppen källkod, cybersäkerhet och EU:s tekniska självständighet. Samrådet pågår mellan den 6 januari och den 3 februari 2026 och är öppet för allt från mjukvaruutvecklare och företag till myndigheter, forskare och organisationer inom civilsamhället.
Bakgrunden är ett växande problem: EU är i dag starkt beroende av digital teknik från länder utanför unionen. Det påverkar både konkurrenskraften och säkerheten. När kritisk infrastruktur – både hårdvara och mjukvara – kontrolleras av externa aktörer blir det svårare att ha full insyn, vilket kan skapa sårbarheter inom exempelvis energi, vård och kommunikation.
Kommissionen ser öppen källkod som en grundpelare i framtidens digitala infrastruktur. Genom att satsa mer samordnat på öppna lösningar kan EU minska sitt beroende av externa teknikleverantörer, samtidigt som transparensen ökar och leveranskedjorna blir mer robusta och säkra.
Ett annat problem som lyfts är att mycket av det värde som skapas av europeiska open source-projekt i dag hamnar utanför EU. Ofta är det globala teknikjättar som drar störst nytta av innovationer som utvecklats av europeiska programmerare och forskare.
Samtidigt har europeiska utvecklare och företag svårt att växa. De möter höga inträdeströsklar, starka nätverkseffekter från dominerande plattformar och begränsad tillgång till både kapital och teknisk infrastruktur. Resultatet blir att lovande öppna lösningar sällan når hela vägen till marknaden som konkurrenskraftiga alternativ – särskilt inte inom samhällsviktiga områden.
Den nya strategin ska försöka ändra på detta. Målen är bland annat att:
synliggöra open source-lösningar som utvecklas inom EU
stärka styrning och säkerhet i mjukvaruleveranskedjor
stödja hållbara affärsmodeller och stiftelser kring öppen källkod
få offentlig sektor och stora organisationer att både använda och bidra mer aktivt
Eftersom strategin inte är lagstiftande görs ingen traditionell konsekvensanalys. I stället vill kommissionen samla in erfarenheter och idéer direkt från dem som faktiskt bygger, använder och förvaltar öppen källkod. Alla inkomna svar kommer att publiceras och ligga till grund för den slutliga strategin.
Planen är att strategin ska presenteras under första kvartalet 2026. Den väntas innehålla konkreta förslag på både politiska och ekonomiska åtgärder – från utveckling och långsiktigt underhåll av öppen källkod till driftsättning, spridning och kommersiell användning.
Kort sagt: EU vill gå från att vara konsument av andras teknik till att bli en starkare, mer självständig aktör i den öppna digitala världen.
IPFire 2.29 Core Update 199 tar den öppna brandväggsdistributionen in i nästa generation nätverk med stöd för Wi-Fi 7 och Wi-Fi 6, smartare automatisering av trådlösa funktioner och bättre insyn i komplexa miljöer via LLDP och CDP. Tillsammans med en uppdaterad Linux-kärna, förbättrat intrångsskydd och ett mer robust OpenVPN-stöd är detta en release som stärker både prestanda, säkerhet och driftsäkerhet för allt från hemmalabb till större organisationer.
Utvecklingen av datanät går snabbt, och kraven på säkerhet, prestanda och flexibilitet ökar i samma takt. Med IPFire 2.29 Core Update 199 visar IPFire-projektet hur ett öppet och community-drivet system kan ligga i teknisk framkant. Uppdateringen introducerar stöd för Wi-Fi 7 och Wi-Fi 6, förbättrad nätverksidentifiering och en rad viktiga förbättringar inom säkerhet och stabilitet.
Trots att webbgränssnittet till stora delar ser ut som tidigare, har omfattande förändringar skett i bakgrunden. Resultatet är ett snabbare, mer intelligent och mer framtidssäkert system för både små och stora nätverk.
Wi-Fi 7 och Wi-Fi 6 – ett nytt kapitel för trådlösa nät
En av de mest betydelsefulla nyheterna är det fulla stödet för moderna trådlösa standarder. Wi-Fi 6 och Wi-Fi 7 gör det möjligt att nå avsevärt högre hastigheter, lägre latens och bättre effektivitet i miljöer med många uppkopplade enheter.
IPFire kan nu automatiskt identifiera vilka funktioner den underliggande hårdvaran stöder och aktivera dem utan manuell finjustering. Det förenklar installationen samtidigt som nätverket blir både stabilare och snabbare. Med bredare kanaler kan den teoretiska överföringshastigheten nå nivåer som för bara några år sedan var otänkbara i trådlösa nät.
Säkerheten har också stärkts. SSID-skydd är aktiverat som standard, autentisering kan använda starkare kryptografiska algoritmer och skydd mot manipulerade styrsignaler i nätet hanteras automatiskt när hårdvaran klarar det.
Smartare användning av etern
I moderna nät där de flesta klienter är snabba och uppdaterade kan gammal nätverkstrafik bli en flaskhals. Därför omvandlar IPFire nu multicast-trafik till unicast som standard. Det minskar onödig belastning på det trådlösa mediet och ger mer sändningstid till faktisk datatrafik.
Systemet kan även utföra radardetektering i bakgrunden på kompatibel hårdvara, vilket är särskilt viktigt på frekvensband som delas med andra samhällskritiska system.
När brandväggen förstår sin omgivning
Med inbyggt stöd för Link-Local Discovery Protocol och Cisco Discovery Protocol kan IPFire identifiera vilka nätverksenheter den är direkt ansluten till och vilka switchportar som används. I större nätverk, där dokumentation ofta är bristfällig eller inaktuell, ger detta en tydligare bild av den faktiska infrastrukturen.
Denna typ av nätverksinsyn är värdefull för övervakning, felsökning och planering, och gör IPFire mer användbar i professionella miljöer.
Förstärkt intrångsskydd och stabilare VPN
Intrusion Prevention Systemet har uppdaterats med en ny version av Suricata, vilket förbättrar förmågan att upptäcka och hantera attacker. Rapporteringen har blivit mer tillförlitlig, och schemaläggningen har justerats för att bättre passa verksamheter som vill ha överblick tidigt på arbetsdagen.
OpenVPN-stödet har samtidigt förbättrats för mer komplexa nätmiljöer. Det är nu möjligt att distribuera flera DNS- och WINS-servrar till klienter, och hanteringen av anslutningar i nät med flera gränssnitt har blivit mer robust.
En modernare och stabilare grund
IPFire bygger nu på en uppdaterad Linux-kärna som ger både säkerhetsfixar och prestandaförbättringar. Ett stort antal centrala systembibliotek och verktyg har uppdaterats, vilket stärker plattformens långsiktiga hållbarhet.
Bakom kulisserna har även viktiga systemkomponenter moderniserats. Detta lägger grunden för framtida funktioner och gör IPFire bättre rustat för kommande krav.
Öppen källkod kräver långsiktigt stöd
Även om IPFire är fri programvara, kräver utvecklingen av avancerade funktioner som Wi-Fi 7-stöd, nätverksanalys och säkerhetsuppdateringar både tid och resurser. Projektet är därför beroende av stöd från organisationer och användare som har nytta av systemet i sin verksamhet.
IPFire 2.29 Core Update 199 visar tydligt vad som är möjligt när teknisk kompetens, långsiktig vision och öppen källkod möts. Det är inte bara en uppdatering, utan ett steg mot nästa generation av säkra och högpresterande nätverk.
En bärbar dator utan proprietär firmware, med Linux som förstahandsval och tydligt fokus på integritet låter för många som en dröm i en allt mer sluten datorvärld. StarBook Horizon från brittiska StarLabs är ett nischat men ambitiöst försök att skapa en modern vardagsdator för användare som vill ha kontroll över sin hårdvara – även om valet innebär vissa praktiska kompromisser.
StarBook Horizon – en Linux-dator byggd för kontroll och integritet
När bärbara datorer blir allt mer slutna och svåra att granska växer intresset för alternativ som sätter användaren i centrum. StarBook Horizon är ett tydligt exempel på denna motrörelse: en modern Linux-laptop som prioriterar öppenhet, säkerhet och långsiktig användbarhet framför marknadsföringsdrivna kompromisser.
Öppen firmware i praktiken
En av de mest utmärkande egenskaperna hos StarBook Horizon är användningen av Coreboot som firmware. Till skillnad från traditionell BIOS eller UEFI är Coreboot öppen källkod, vilket innebär att startprocessen kan granskas, förstås och förbättras av både utvecklare och säkerhetsforskare. För användaren betyder detta snabbare uppstart, färre okända bakgrundsfunktioner och större förtroende för systemet.
Datorn levereras dessutom med Intel Management Engine avaktiverad, en komponent som länge kritiserats eftersom den körs utanför användarens kontroll. Tillsammans med stöd för TPM 2.0 och Secure Boot skapas en säkerhetsmodell som är ovanligt transparent för en konsumentdator.
Prestanda anpassad för vardagsarbete
StarBook Horizon är utrustad med en strömsnål Intel Alder Lake i3-N305-processor med åtta kärnor. Det är inte en maskin för tungt spelande eller avancerad 3D-grafik, men den är väl anpassad för det arbete som många faktiskt utför dagligen: programmering, kontorsarbete, webbutveckling och lättare kreativt arbete.
Med 32 GB LPDDR5-minne och en 2 TB PCIe-SSD finns gott om resurser för parallella arbetsflöden, virtuella maskiner och stora projekt. Den låga effektförbrukningen bidrar samtidigt till längre batteritid och ett svalare, tystare system.
Skärmen som arbetsyta
Den 13,4 tum stora IPS-skärmen har ett bildförhållande på 3:2, vilket ger mer vertikalt utrymme än traditionella 16:9-paneler. För text, kod och dokument innebär detta mindre scrollande och bättre överblick. Den höga upplösningen på 2520 × 1680 pixlar och en uppdateringsfrekvens på 90 Hz ger både skärpa och ett mjukt visuellt intryck.
Att skärmen dessutom levereras med ett förinstallerat integritetsskydd visar att datorn är tänkt för arbete även i offentliga miljöer, där insyn annars kan vara ett problem.
Detaljer som speglar en filosofi
StarBook Horizon innehåller flera designval som sällan får stora rubriker men som märks i vardagen. En fysisk lucka för webbkameran eliminerar behovet av tejp. En hårdvarubaserad avstängning för trådlös kommunikation ger omedelbar kontroll. Batteriet är användarutbytbart, något som blivit ovanligt i tunna laptops men som är avgörande för livslängden.
Kylsystemet är dimensionerat för låg ljudnivå, med möjlighet att helt stänga av fläkten vid lättare arbetsbelastning. Resultatet är en dator som kan användas i tysta miljöer utan störande ljud.
Linux som förstahandsval
Till skillnad från många datorer där Linux betraktas som ett efterhandsval levereras StarBook Horizon med Linux från början. Användaren kan välja mellan flera etablerade distributioner, från nybörjarvänliga system till mer säkerhetsfokuserade alternativ. Hårdvara, drivrutiner och strömhantering är anpassade för Linux, vilket ger en stabilare och mer förutsägbar upplevelse.
Begränsningar och praktiska nackdelar
Trots sina tekniska och ideologiska styrkor har StarBook Horizon också tydliga nackdelar som är viktiga att känna till. Datorn säljs inte med svenskt tangentbord, vilket kan vara ett reellt hinder för användare som skriver mycket på svenska eller är vana vid nordisk layout. Eftersom den säljs direkt från England kan leverans, garantiärenden och service bli mer omständliga än hos etablerade tillverkare med lokal närvaro i Sverige.
Skulle något gå sönder finns det dessutom en risk att reservdelar är svåra att få tag i eller tar lång tid att levereras. StarLabs är ett relativt litet och udda märke, vilket gör köpet mer nischat och mindre bekymmersfritt än att välja en laptop från de stora, välkända aktörerna med utbyggda serviceorganisationer.
Ett alternativ i en sluten marknad
StarBook Horizon är inte den billigaste bärbara datorn på marknaden, men den representerar något annat än maximal prestanda per krona. Den visar att det finns en efterfrågan på datorer som är byggda för att förstås, kontrolleras och användas under lång tid.
I en tid där många digitala produkter blir allt mer ogenomskinliga framstår StarBook Horizon som ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling kan kombineras med öppenhet, integritet och användarfrihet – även om det sker till priset av vissa praktiska kompromisser.
Gentoo sammanfattar 2025 som ett år av stabil ekonomi och ökande fokus på självständighet: projektet vill flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till den ideellt drivna Codeberg-plattformen, delvis som reaktion på tryck mot mer proprietära verktyg. Samtidigt visar årsrapporten att verksamheten främst bärs av små donationer och att kostnaderna i första hand går till drift och hosting, medan övergången till SPI fortsätter.
Det välkända Linux-projektet Gentoo avslutade 2025 med att publicera en omfattande årsrapport. Rapporten visar ett projekt i relativt god ekonomisk balans – men också ett Gentoo som tydligt markerar sin vilja att ta kontroll över sin tekniska framtid. Två frågor sticker särskilt ut: pengar och plattformar.
Ett tydligt avståndstagande från GitHub
En av de mest uppmärksammade punkterna i rapporten är Gentoo-ledningens planerade flytt bort från GitHub. I stället vill projektet flytta speglar av sina kodförråd och arbetsflöden för bidrag till Codeberg, en kodplattform baserad på Forgejo och driven av en ideell organisation i Berlin.
Bakgrunden är i första hand ideologisk men också praktisk. Gentoo uttrycker oro över GitHubs ökande fokus på proprietära tjänster, särskilt den AI-baserade kodassistenten GitHub Copilot. Enligt Gentoo finns det en växande press att använda dessa tjänster, något som strider mot projektets långvariga filosofi om fria verktyg och användarens självbestämmande.
Gentoo sammanfattar själva beslutet med formuleringen ”Goodbye GitHub, welcome Codeberg”, och ser flytten som ett sätt att skydda både utvecklare och bidragsgivare från att bli beroende av slutna ekosystem.
Varför Codeberg?
Codeberg är inte bara ett tekniskt alternativ utan också ett värdebaserat sådant. Plattformen bygger på Forgejo, en fri mjukvarufork av Gitea, och drivs av en ideell organisation snarare än ett vinstdrivande bolag. För Gentoo innebär detta större kontroll över utvecklingsmiljön och mindre risk för framtida påtvingade förändringar.
I en tid då många öppna projekt brottas med beroenden till kommersiella molnplattformar är Gentoo långt ifrån ensamma om att vilja gå sin egen väg.
Ekonomin: små donationer bär projektet
Årsrapporten visar att Gentoo Foundation hade en total inkomst på 12 066 USD under räkenskapsåret som avslutades den 30 juni 2025. Mer än 80 procent av dessa pengar kom från individuella donationer, vilket tydligt visar att projektet främst bärs av sitt community snarare än av stora företagsintressen.
Samtidigt pågår en övergång av Gentoo:s finansiella infrastruktur till Software in the Public Interest, SPI. Under samma period tog SPI emot 8 471 USD öronmärkta för Gentoo, även här till största delen från små individuella bidrag.
Utgifter: servrar före administration
På utgiftssidan gick den största posten, 8 332 USD, till programverksamhet såsom drift och hosting. Administrativa kostnader för bokföring och allmän förvaltning uppgick till 1 724 USD, medan kostnader för insamling låg på 905 USD.
Sammantaget visar siffrorna ett projekt där merparten av resurserna fortfarande går direkt till den tekniska infrastrukturen.
Ett Gentoo som vill stå på egna ben
Gentoo:s årsrapport för 2025 ger bilden av ett projekt som både är försiktigt och principfast. Ekonomin är stabil men blygsam, och beslutet att lämna GitHub handlar mindre om teknik och mer om långsiktiga värderingar.
I en värld där öppen källkod allt oftare utvecklas på kommersiella villkor markerar Gentoo tydligt att frihet, både teknisk och organisatorisk, fortfarande är värd att försvara.
Kort bakgrund: Gentoo beskriver 2025 som ett år med stabil ekonomi och ett tydligare fokus på oberoende verktyg.
En central punkt är planer på att flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till Codeberg (Forgejo-baserat),
delvis som reaktion på upplevt tryck mot mer proprietära tjänster.
Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i hur systemen används.
Vissa förändringsförslag i teknikvärlden väcker starkare reaktioner än väntat. Ett aktuellt exempel är en pågående diskussion inom Mozilla och GNOME som kan förändra hur mittenknappen på musen fungerar i Linux och andra Unix-liknande system.
Mozilla föreslår att standardbeteendet i Firefox ska ändras så att ett klick med mittenknappen inte längre automatiskt klistrar in text. Skälet är att funktionen upplevs som förvirrande och leder till oavsiktliga inklistringar, särskilt för användare som inte känner till mekanismen.
Samtidigt diskuteras ett närliggande förslag inom GNOME: en ändring av standardinställningen i GTK som styr om inklistring från primärmarkeringen är aktiverad. Även detta förslag är fortfarande under granskning.
Vad är primärmarkering – och varför spelar den roll?
I klassiska Unix-miljöer, med rötter i X Window System, finns två separata textmekanismer. När du markerar text hamnar den automatiskt i en särskild buffert, den så kallade primärmarkeringen, som klistras in med mittenknappen. Detta existerar parallellt med det vanliga urklippet som används via kopiera- och klistra in-kommandon.
Detta var ett medvetet designval som gjorde snabb textöverföring extremt effektiv, särskilt mellan terminaler, kodredigerare och andra verktyg där tempo och precision är viktigt.
Muskelminne och arbetsflöden
För många Linux- och Unix-användare är mittenklicks-inklistring inte en udda funktion utan ett inövat arbetssätt. Markera, klicka, klart. Inga menyer, inga kortkommandon. För utvecklare och systemadministratörer är detta ofta djupt rotat muskelminne.
Att ändra standardbeteendet upplevs därför inte som en liten justering, utan som ett ingrepp i etablerade arbetsflöden som fungerat i årtionden.
En teknisk fråga med kulturell laddning
Primärmarkeringen har funnits i över 30 år och ses av många som en del av Unix- och Linux-systemens identitet. Kritiker menar att problemet inte är funktionen i sig, utan bristande kunskap om hur den fungerar, och att lösningen borde vara bättre information eller tydligare inställningar, inte att ta bort beteendet som standard.
Det har också påpekats att funktionen redan går att stänga av för den som inte vill använda den.
Läget just nu
Förslagen från både Mozilla och GNOME är fortfarande öppna och inga beslut är fattade. Diskussionen pågår, och motståndet från användare och granskare visar att frågan rör mer än bara ett enskilt musklick.
Det handlar om hur mycket man kan förändra utan att bryta med den tradition och de arbetssätt som gjort Unix-liknande system attraktiva från början.
Pebble Round 2 markerar en ovanlig återkomst i smartklockevärlden. I stället för att jaga fler sensorer och kortare uppdateringscykler satsar Pebble på det som en gång gjorde märket populärt: en alltid synlig skärm, batteritid som mäts i veckor och ett öppet system som användaren själv kan forma. Med modern hårdvara, extremt tunn design och öppen källkod vill Pebble Round 2 visa att bärbar teknik inte måste vara påträngande för att vara smart.
När Eric Migicovsky, grundaren av Pebble, 2025 återvände till smartklockevärlden genom sitt nya bolag Core Devices, var det tydligt att målet inte var att konkurrera med dagens funktionsspäckade sportklockor. I stället handlade det om att återuppliva en annan idé om bärbar teknik: enkel, strömsnål och mänsklig. Pebble Round 2 är det tydligaste uttrycket för den visionen.
Den nya modellen är en modern nytolkning av Pebble Time Round – klockan som en gång blev känd som världens tunnaste smartwatch. Trots att nästan ett decennium har passerat är grundfilosofin densamma: alltid synlig information, lång batteritid och ett öppet mjukvaruekosystem.
Skärmen som gör mindre – och vinner på det
Pebble Round 2 använder en 1,3-tums färgskärm med e-papper som täcker hela urtavlan. Upplösningen är 260 × 260 pixlar vid 283 DPI, vilket innebär ungefär dubbelt så många pixlar som originalmodellen. Till skillnad från OLED- och LCD-skärmar sänder e-papper inte ut ljus, utan reflekterar omgivningen – ungefär som vanligt papper.
Resultatet är en skärm som alltid kan vara påslagen utan att dränera batteriet och som är särskilt lättläst i starkt solljus. För mörka miljöer finns en diskret bakgrundsbelysning. Det är en teknik som prioriterar läsbarhet och energieffektivitet framför färgmättnad och animationer.
Energi som räcker i veckor, inte timmar
En av de största skillnaderna mellan Pebble Round 2 och många moderna smartklockor är batteritiden. Den är uppskattad till upp till två veckor på en enda laddning. Det är möjligt tack vare den strömsnåla skärmen, effektiv Bluetooth-hårdvara och en mjukvara som inte ständigt kör bakgrundsprocesser.
Trots detta är klockan bara 8,1 millimeter tjock. Den kombinationen – lång batteritid och extremt tunn design – är ovanlig i dagens smartklockevärld och visar hur mycket energidesign påverkar användarupplevelsen.
Fysiska knappar i en pekskärmsvärld
Pebble Round 2 har fyra fysiska knappar som är tänkta att vara det primära sättet att styra klockan. Pekskärm finns, men är helt valfri. Det gör att klockan går att använda exakt och konsekvent även med handskar, regn eller kalla fingrar – något som ofta glöms bort i dagens design.
Vibrationer hanteras av en linjär resonansaktuator, vilket ger tydligare och mer distinkta notifieringar än traditionella vibrationsmotorer. Klockan är dessutom vattentålig med en målsättning på 30 meters klassning, vilket räcker för vardag, regn och handtvätt.
Hälsodata utan prestationshets
I stället för avancerade träningsfunktioner fokuserar Pebble Round 2 på grundläggande hälsodata. Med hjälp av accelerometer och magnetometer kan den räkna steg och registrera sömn, men den saknar pulsmätare, GPS och träningsprogram.
Detta är ett medvetet val. Pebble Round 2 är inte tänkt som ett träningsinstrument, utan som ett verktyg för vardagsmedvetenhet – en klocka som ger information utan att kräva ständig uppmärksamhet.
Rösten som nytt gränssnitt
En nyhet jämfört med äldre Pebble-modeller är de dubbla mikrofonerna. De möjliggör röstinmatning, till exempel för att interagera med AI-tjänster eller svara på meddelanden med tal. Funktionen fungerar i dagsläget på Android, medan stöd för iOS i EU är på väg.
Det pekar mot en framtid där smartklockor i allt högre grad fungerar som diskreta gränssnitt till större system, snarare än som fristående minidatorer.
Design, storlekar och material
Pebble Round 2 har en boett i rostfritt stål och erbjuds i tre färger: matt svart, borstat silver och polerat roséguld. Den finns i fyra varianter beroende på färg och armbandsbredd: 14 eller 20 millimeter.
Varje klocka levereras med ett silikonarmband med snabbfäste samt Pebbles laddningsdongel. Snabbfästena gör att alla standardarmband i rätt bredd kan användas, och Pebble planerar även läderarmband som tillbehör.
Öppen källkod som grundprincip
Mjukvaran är en av Pebble Round 2:s mest särpräglade egenskaper. Klockan kör PebbleOS, som numera är helt öppen källkod. Operativsystemet, mobilapparna och utvecklingsverktygen är öppna för granskning och vidareutveckling.
Pebble Appstore innehåller redan över 15 000 appar och urtavlor som är kompatibla med den nya hårdvaran. En uppdaterad SDK är på väg för att utvecklare ska kunna anpassa sina appar till den större skärmen.
Snabb utveckling genom återanvändning
Utvecklingen av Pebble Round 2 har gått snabbt tack vare återanvändning av beprövade lösningar. Elektroniken bygger på Pebble Time 2, den mekaniska designen på Pebble Time Round och mjukvaran på öppen källkod. Enligt företaget tog det bara några dagar att få PebbleOS att fungera på den nya hårdvaran.
Klockan befinner sig nu i design verification test-fasen och fullt fungerande exemplar har redan visats upp.
Pris, lansering och framtid
Pebble Round 2 kostar 2500:- ( eller $199 ) och kan förhandsbokas nu, med planerad leverans i maj. Lanseringen ger även tidigare förhandsbokare av Pebble Time 2 möjlighet att byta till Round 2.
Pebble Round 2 visar att teknisk utveckling inte alltid handlar om fler sensorer och högre prestanda. I stället påminner den om att begränsningar – rätt valda – kan leda till produkter som är mer uthålliga, mer begripliga och i längden mer användbara.
FreeCAD är ett modernt, fritt och öppet 3D-CAD-program som visar att avancerade ingenjörsverktyg inte behöver vara vare sig dyra eller proprietära. Med fokus på parametrisk modellering, teknisk precision och ett brett användningsområde inom allt från maskinkonstruktion till arkitektur och 3D-utskrift har FreeCAD utvecklats till ett kraftfullt alternativ till kommersiella CAD-system – byggt av och för en global gemenskap.
FreeCAD – fri ingenjörskonst i 3D
FreeCAD är ett kraftfullt, fritt och öppet 3D-CAD-program licensierat under LGPL. Programmet är i första hand inriktat på maskinteknik och produktutveckling, men tack vare sin generella uppbyggnad används det även inom arkitektur, hållfasthetsberäkningar, 3D-utskrift och många andra tekniska områden.
Till skillnad från många kommersiella CAD-lösningar är FreeCAD helt fri programvara. Det innebär att användaren inte bara får använda programmet utan också studera, anpassa och vidareutveckla det efter egna behov.
Parametrisk modellering – grunden i FreeCAD
FreeCAD är en parametrisk modellare. Det betyder att varje objekt bygger på mått, relationer och regler snarare än på statisk geometri. Om ett värde ändras, till exempel längden på en axel eller diametern på ett hål, uppdateras hela modellen automatiskt.
Detta arbetssätt är centralt inom ingenjörsarbete där konstruktioner ofta måste anpassas, optimeras och återanvändas. Parametrisk modellering minskar risken för fel och gör det möjligt att snabbt ta fram flera varianter av samma grundkonstruktion.
Ett brett användningsområde inom teknik och design
Även om FreeCAD främst riktar sig till mekanisk konstruktion används det i dag inom många olika tekniska discipliner. Programmet lämpar sig väl för arkitektur och BIM-arbete, tekniska ritningar i 2D, simuleringar och analyser samt förberedelser inför 3D-utskrift.
FreeCAD räknas därför till flera närliggande programkategorier, såsom CAD, CAE, CAx, PLM och BIM. Denna bredd är ovanlig, särskilt för ett öppet och kostnadsfritt verktyg.
Modulär arkitektur och utbyggbarhet
En av FreeCADs stora styrkor är dess modulära arkitektur. Funktionaliteten är uppdelad i så kallade arbetsbänkar, där varje arbetsbänk är anpassad för ett visst arbetsflöde, till exempel mekanisk design, arkitektur eller CAM-beredning.
Denna uppdelning gör det möjligt att lägga till ny funktionalitet utan att ändra programmets kärna. Användare och utvecklare kan skapa egna tillägg, vilket har lett till ett växande ekosystem av specialiserade verktyg.
Byggt på etablerade open source-bibliotek
FreeCAD bygger på flera välkända öppna bibliotek inom vetenskaplig och teknisk programvara. Kärnan för geometriberäkningar utgörs av Open Cascade Technology, medan 3D-grafiken hanteras med Coin3D. Användargränssnittet bygger på Qt, och Python används för skriptning och automatisering.
Tack vare detta kan FreeCAD inte bara användas som ett fristående program, utan även fungera som ett bibliotek i andra applikationer och arbetsflöden.
Tydligt fokus på teknisk precision
FreeCAD är inte avsett för frihandsritning i 2D eller för animation och visuell effektskapande. Programmet fokuserar i stället på exakta, måttstyrda modeller som kan användas för tillverkning, analys och dokumentation.
Trots detta gör programmets flexibilitet att det ofta används även utanför sitt ursprungliga fokus, särskilt i forsknings- och utbildningssammanhang.
Samma funktionalitet på alla plattformar
FreeCAD är plattformsoberoende och fungerar på Linux, Windows och macOS. Användargränssnitt och funktioner är i stort sett identiska oavsett operativsystem, vilket underlättar samarbete mellan användare med olika tekniska miljöer.
Ett projekt som drivs av gemenskapen
Utvecklingen av FreeCAD började redan 2001 och har sedan dess drivits framåt av en internationell gemenskap av utvecklare och användare. De flesta bidrar ideellt, och arbetet sker öppet via forum och kodarkiv.
Diskussioner, idéer och beslut formas gemensamt, och vem som helst kan delta genom att bidra med kod, dokumentation, översättningar eller tester.
FreeCAD Project Association
Sedan 2021 stöds projektet även av FreeCAD Project Association, en ideell organisation som samlar in donationer och resurser för att stödja utvecklingen, skydda gemenskapen och representera projektet gentemot företag och institutioner.
Organisationen bidrar till att skapa stabila förutsättningar för FreeCADs långsiktiga utveckling, utan att göra avkall på programmets öppna och fria natur.
Fri programvara för framtidens ingenjörsarbete
FreeCAD visar att avancerade ingenjörsverktyg inte måste vara dyra eller låsta bakom proprietära licenser. Med sin öppna utvecklingsmodell, tekniska precision och breda användbarhet är FreeCAD både ett kraftfullt CAD-verktyg och ett exempel på vad fri programvara kan åstadkomma inom avancerad teknik.
Typ: Fri och öppen 3D-CAD (parametrisk modellering) Licens: LGPL Inriktning: Maskinteknik och produktdesign, men även arkitektur, analys och 3D-print
Plattformar:
• Linux/Unix
• Windows
• macOS
Viktiga funktioner:
• Parametrisk 3D-modellering (mått och relationer styr modellen)
• Skissning i 2D för att skapa 3D-geometri (Sketch-baserade arbetsflöden)
• 2D-produktionsritningar och dokumentation (drawing/workbench-stöd)
• Modulära “workbenches” och tillägg (utbyggbart utan att ändra kärnan)
• Stöd för arkitektur/BIM-arbetsflöden (beroende på arbetsbänk/tillägg)
• Finita element/CAE-flöden (FEM) för teknisk analys (beroende på modul)
• Förberedelser för 3D-utskrift (exportformat och arbetsflöden för tillverkning)
• Python-skriptning och automatisering (makron, egna verktyg och pipelines)
Efter nästan ett års tystnad är den populära terminalbaserade textredigeraren Micro tillbaka med version 2.0.15. Uppdateringen fokuserar på förbättrad syntaxmarkering, stabilare redigering och ett mognare plugin-system, och markerar ett tydligt steg framåt för ett verktyg som vill kombinera enkelhet med kraften hos moderna kodredigerare – helt i terminalen.
Efter en längre paus är den terminalbaserade textredigeraren Micro tillbaka med version 2.0.15. Det är den första nya utgåvan sedan version 2.0.14 från augusti 2024 och markerar ett tydligt steg framåt för projektet, både tekniskt och användarmässigt.
Micro är utformad för att vara lätt att använda direkt, samtidigt som den erbjuder funktioner som annars ofta förknippas med fullskaliga grafiska textredigerare. Med intuitiva tangentkommandon, musstöd och modern funktionalitet har Micro blivit ett populärt alternativ för användare som vill arbeta effektivt i terminalen utan att behöva lära sig komplexa kommandospråk.
Stora förbättringar i syntaxmarkering
Den största nyheten i Micro 2.0.15 är de omfattande förbättringarna av syntaxmarkeringen. Stöd har utökats eller förfinats för många språk och filformat, bland annat Rust, Java, Swift, Haskell, OpenSCAD, Meson, PRQL, nftables, Fish shell, Groovy och Ruby. Även JavaScript-varianter som .cjs samt olika assembly- och C++-specialfall har fått bättre hantering.
Utöver nya språk har flera problem från tidigare versioner rättats till, exempelvis felaktig tolkning av nyckelord, kommentarer och strängliteraler som uppstod efter tidigare ändringar i syntaxreglerna.
Förbättrad redigering och navigering
Även själva redigeringsfunktionerna har blivit mer konsekventa. Kommandon för att kopiera, klippa ut, ta bort och duplicera text fungerar nu bättre i alla situationer, inklusive specialfall som den sista raden i en fil.
Navigeringen har också utvecklats. Nya funktioner för page up och page down beter sig nu mer som i nano, markören kan positioneras mer logiskt i förhållande till den synliga delen av dokumentet och arbetet med flera markörer samtidigt har förbättrats. Samtidigt har många regressioner åtgärdats, till exempel problem med scrollning, delade vyer, fönsterstorlekar och markörplacering.
Stabilitet, säkerhet och plugins
På stabilitetssidan har Micro blivit säkrare vid filhantering. Sparfunktionen är mer robust, onödiga säkerhetskopior skapas inte längre för oförändrade filer och sparning med förhöjda rättigheter fungerar bättre. Viktigt är också att risken för dataförlust har minskat vid arbete med delade buffertar.
Plugin-systemet har utvecklats med nya callbacks och utökade API:er, samtidigt som gränsen mellan inbyggda och externa plugins blivit tydligare. För ökad säkerhet kan plugins inte längre ändra centrala konfigurationsfiler utan uttryckligt tillstånd från användaren.
Byggstöd och framtid
Slutligen har stödet för korskompilering förbättrats. Windows ARM64 stöds nu officiellt och alla byggen är helt statiska med CGO avstängt. Det gör Micro enklare att distribuera och mer pålitlig i olika miljöer.
Snabba tangentkommandon i Micro
Kommando
Funktion
Ctrl + S
Spara fil
Ctrl + Q
Avsluta Micro
Ctrl + O
Öppna fil
Ctrl + F
Sök i dokument
Ctrl + R
Sök och ersätt
Ctrl + C
Kopiera
Ctrl + X
Klipp ut
Ctrl + V
Klistra in
Ctrl + Z
Ångra
Ctrl + Y
Gör om
Ctrl + K
Klipp ut aktuell rad
Ctrl + D
Duplicera rad eller markering
Alt + ← / →
Hoppa ordvis
Ctrl + ← / →
Byt flik
Ctrl + \
Dela vy
Ctrl + W
Stäng aktuell vy
Page Up / Page Down
Bläddra sida för sida
Micro 2.0.15 visar tydligt att projektet är tillbaka på banan. Med förbättrad syntaxmarkering, stabilare beteende och ett mer moget plugin-system befäster Micro sin roll som ett modernt och lättillgängligt verktyg för effektiv textredigering i terminalen.
Exempel på installation i praktiken
På Ubuntu och Debian kan Micro installeras på flera sätt, och här är ett sammanhängande exempel som visar hur det går till i praktiken. Det vanligaste sättet är att använda den inbyggda pakethanteraren. Man börjar då med att uppdatera paketlistan och installerar sedan redigeraren direkt från programförråden genom att köra kommandona:
sudo apt update
sudo apt install micro
Efter detta kan Micro startas genom att skriva micro följt av ett filnamn i terminalen.
Vill man istället installera den senaste versionen från utvecklarna själva kan man använda Micros officiella installationsskript. Först laddas skriptet ner och görs körbart, därefter körs det för att hämta den färdiga binären:
•Större lyft för syntaxmarkering:
Fler och bättre regler för många språk/format (t.ex. Rust, Java, Swift, Haskell, Ruby, Groovy, Fish, nftables, PRQL) samt fler JavaScript-varianter som .cjs.
•Färre feltolkningar:
Fixar för nyckelord, kommentarer och literaler som tidigare kunde ge fel färgsättning eller trasiga regler.
•Mer konsekvent redigering:
Åtgärdar specialfall för kopiera/klipp/ta bort/duplicera, bland annat problem runt sista raden i filer.
•Smidigare navigering:
Nya markör- och sidbläddringsbeteenden (inspirerat av nano), förbättrad markörplacering i synlig vy och bättre multicursor.
•Stabilare scroll och vyer:
Fixar regressioner kring scrollning, vyjustering, split-resize och markörplacering.
•Säkrare sparning:
Robustare skrivning, färre onödiga backups, förbättrad sparning med höjda rättigheter och skydd mot dataförlust vid delade buffertar.
•Plugin-systemet stramas upp:
Nya callbacks och utökade API:er, tydligare gräns mellan inbyggda och externa plugins – plus att plugins inte får ändra kärnkonfig utan tillstånd.
•Bättre byggstöd:
Förbättrad korskompilering (inkl. Windows ARM64) och byggen som är helt statiska med CGO avstängt.
GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken.
GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet
I dag släpptes GNU Wget 2.2.1, den senaste stabila versionen av ett av internets mest långlivade och användbara kommandoradsverktyg. För den oinvigde kan Wget verka som ett smalt nischprogram, men i praktiken är det en grundpelare för allt från systemadministration och forskning till arkivering av webbinnehåll.
Vad är egentligen Wget?
Wget är ett fritt och öppet program som används för att hämta filer via de vanligaste internetprotokollen: HTTP, HTTPS, FTP och FTPS. Till skillnad från webbläsare är Wget helt textbaserat och designat för att fungera utan mänsklig inblandning, vilket gör det idealiskt för skript, servrar och automatiserade arbetsflöden.
Det är just denna osynliga roll som gjort Wget så viktigt. När webbplatser speglas, forskningsdata laddas ner i stora mängder eller programvara byggs automatiskt i bakgrunden, är det ofta Wget som står för själva överföringen.
Nyheter som stärker kompatibilitet och kontroll
Version 2.2.1 innehåller flera förbättringar som kanske inte låter dramatiska, men som har stor praktisk betydelse. En ny flagga, –show-progress, förbättrar bakåtkompatibiliteten med äldre versioner av wget och underlättar användning i befintliga skript. Flaggan –no-clobber kan nu förhindra att befintliga filer trunkeras, vilket minskar risken för oavsiktlig dataförlust.
Dessutom kan användaren med –no-use-server-timestamps välja att använda lokala tidsstämplar i stället för serverns, något som är särskilt viktigt vid spegling och långsiktig arkivering.
Bättre felmeddelanden och modernare nätverk
Utöver nya flaggor har utvecklarna förbättrat de meddelanden som visas när URL:er inte följs, vilket gör felsökning enklare. Stöd för prefixet no_ i konfigurationsalternativ ger tydligare och mer konsekventa inställningar.
Stöd för libnghttp2 har också lagts till, vilket möjliggör tester med HTTP/2. Även om detta främst är relevant för utvecklare och testmiljöer visar det att Wget fortsätter att anpassas till ett modernare internet. Ett annat tillskott är möjligheten att sätta exitstatus till 8 vid HTTP-svaret 403 (Forbidden), något som gör det lättare för automatiserade system att tolka åtkomstfel.
Säkerhet och stabilitet i fokus
En central del av version 2.2.1 är de många buggfixarna. Bland annat har flera buffertöverskridningar åtgärdats, inklusive problem som potentiellt kunnat utnyttjas på distans. Regressioner i omdirigeringar och speglingsfunktioner har rättats till, liksom problem med filöverskrivning och prioritering av speglar vid användning av metalink.
Även detaljer som HTTP/1.1-svar, byggproblem med WolfSSL, dokumentationsexempel och interna länkar har förbättrats, vilket bidrar till en mer robust helhet.
Ett verktyg som fortsätter att leva
GNU Wget är mer än bara ett nedladdningsprogram. Det stöder proxyservrar och cookies, persistenta HTTP-anslutningar, bakgrundskörning, lokala filtidsstämplar och översatta meddelanden. Det fungerar på de flesta Unix-liknande operativsystem och är djupt integrerat i många tekniska miljöer som användare sällan tänker på.
Med version 2.2.1 visar Wget att även små och till synes färdiga verktyg kan fortsätta att utvecklas. Förbättringarna är kanske diskreta, men tillsammans gör de internet lite säkrare, stabilare och mer förutsägbart bakom kulisserna.
Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg.
KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet
Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom KDE-ekosystemet och byggd ovanpå uppspelningsmotorn MPV, har släppts i version 1.7. Uppdateringen fokuserar inte på stora visuella förändringar, utan på förbättringar som märks i daglig användning – särskilt för den som hanterar många ljud- och videofiler.
Spellistor som faktiskt skalar
Den tydligaste nyheten i Haruna 1.7 är ett kraftigt förbättrat stöd för spellistor. Användaren kan nu sortera och gruppera innehåll på mer avancerade sätt, vilket gör stora samlingar betydligt mer överskådliga. För den som använder Haruna som musikspelare snarare än enbart videospelare är detta ett viktigt steg.
Spelaren kommer dessutom ihåg vilken spellista som var aktiv vid senaste avslut och återställer den automatiskt vid nästa start. Det kan låta som en liten detalj, men i praktiken minskar det friktionen för alla som arbetar med återkommande uppspelningsköer.
Replay Gain ger jämnare ljudnivå
På ljudsidan introduceras stöd för replay gain. Tekniken gör det möjligt att normalisera upplevd volym mellan olika ljudfiler, så att exempelvis äldre och nyare inspelningar låter ungefär lika starka. Resultatet blir färre tillfällen där man behöver justera volymen manuellt mellan låtar eller avsnitt.
Även MPRIS-integrationen har justerats. Miniatyrbilder sätts nu endast för ljudfiler, vilket gör att skrivbordsmiljöer och aktivitetsfält kan visa en levande förhandsvisning av videofönstret istället för statisk omslagsgrafik.
Små gränssnittsjusteringar med stor effekt
Bland de mindre, men märkbara, förbättringarna finns en nedskalad spelikon i den kompakta spellistevyn, vilket ger ett renare och mindre plottrigt intryck. Ett nytt alternativ i snabbmenyn gör det också möjligt att öppna filer direkt i Hana, KDE:s miniatyrbildsgenerator, för den som har den installerad.
Buggrättningar som förbättrar vardagen
Utöver nya funktioner innehåller Haruna 1.7 flera viktiga stabilitetsfixar. Problem med att databasmappen inte skapades korrekt är lösta, verktygstips i tidslinjen uppdateras nu korrekt när filer byts, och borttagning av anpassade kommandon fungerar åter som tänkt. Även hanteringen av senast öppnad URL har förbättrats och sparas nu korrekt mellan sessioner.
En mogen uppdatering snarare än en revolution
Haruna 1.7 är ingen dramatisk omgörning, men just därför är den intressant. Uppdateringen visar hur ett öppet källkodsprojekt kan förfinas genom att ta bort små irritationsmoment, förbättra arbetsflöden och lägga till funktioner som faktiskt används. För KDE-användare – och för alla som uppskattar en lätt, MPV-baserad mediaspelare – är detta ett tydligt steg framåt i vardagsanvändning.
FAKTA: KDE:s Haruna 1.7
Vad är det? Qt-baserad mediaspelare i KDE-ekosystemet, byggd ovanpå MPV.
Största nyheten Förbättrad spellistehantering: avancerad sortering och gruppering.
Smidighet Återställer senast aktiva spellistan vid uppstart.
Ljud Replay Gain-inställningar för jämnare volym mellan spår.
MPRIS Miniatyrbilder sätts bara för ljudfiler – video får live-förhandsvisning i aktivitetsfältet.
UI Mindre play-ikon i kompakt spellistevy.
Stabilitet Fixar bl.a. databasmapp, seekbar-tooltips, borttagning av egna kommandon och sparad senaste URL.
När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som Debians övriga arkitekturer. Beslutet markerar inte bara teknisk mognad, utan också Debians fortsatta ambition att stödja öppna och alternativa hårdvaruplattformar på global nivå.
Efter drygt två års arbete har Debian officiellt befordrat arkitekturen loong64 från Debian Ports till fullvärdig, stödd arkitektur. Om det återstående integrationsarbetet fortlöper enligt plan kommer loong64 att ingå i den kommande versionen Debian 14, med kodnamnet Forky.
Beskedet offentliggjordes på e-postlistan debian-devel-announce. Med officiell status följer loong64 nu samma bygg-, release- och säkerhetsprocesser som Debians övriga huvudarkitekturer.
Vad är loong64
Loong64 är 64-bitarsvarianten av instruktionsuppsättningen LoongArch, som utvecklas av det kinesiska företaget Loongson. Arkitekturen är framtagen som ett alternativ till etablerade plattformar som x86 och ARM, med fokus på teknologisk självständighet.
Genom Debians officiella stöd får LoongArch-baserade system tillgång till ett stort, väletablerat ekosystem av fri programvara.
Så gick uppstarten till
Arbetet med loong64 inleddes i Debian Ports, där nya och experimentella arkitekturer utvecklas. För att komma igång krävdes ett manuellt grundarbete. Totalt byggdes och importerades 112 paket, vilket var tillräckligt för att skapa en fungerande chroot-miljö och sätta den första automatiska byggservern, en så kallad buildd, i drift.
Redan under sin första natt byggde och laddade denna enda buildd upp omkring 300 nya paket, ett tydligt tecken på att infrastrukturen fungerar väl.
Vad händer härnäst
Den pågående bootstrap-fasen, där hela Debians paketarkiv successivt byggs för den nya arkitekturen, beräknas ta ungefär en vecka. Tidsåtgången beror på om fler byggservrar kopplas in, vilket i så fall skulle öka byggtakten avsevärt.
När arkivet nått tillräcklig täckning kommer loong64 att behandlas som vilken annan officiell Debian-arkitektur som helst. Det innebär deltagande i alla release-milstolpar, tillgång till officiell installerare samt långsiktigt säkerhets- och underhållsstöd under hela Debian 14:s livscykel.
Varför detta är betydelsefullt
Att loong64 nu får officiell status är viktigt både tekniskt och strategiskt. För Debian innebär det ökad arkitekturmångfald och en förstärkt roll som global och hårdvaruneutral Linux-distribution. För LoongArch-plattformen betyder det tillgång till tusentals färdigpaketerade program och ett stort internationellt utvecklar- och användarsamfund.
Sammanfattning
Befordran av loong64 från Debian Ports till officiellt stöd visar hur ett öppet projekt kan utveckla och integrera helt nya processorarkitekturer på produktionsnivå. Om allt går enligt plan blir Debian 14 Forky den första Debian-utgåvan där LoongArch får samma status som etablerade arkitekturer som x86, ARM och RISC-V.
Faktaruta: LoongArch (loong64 i Debian)
LoongArch är en RISC-instruktionsuppsättning (ISA) från Loongson. I Debian kallas 64-bitarsvarianten
loong64 (motsvarar LA64) och är nu på väg in som officiellt stödd arkitektur i Debian 14.
Fördelar
Fristående ISA (inte x86/ARM) som ger en alternativ CPU-plattform med egen utvecklingslinje.
Uppströms Linux-stöd (LoongArch kom in som ny arkitektur i Linux 5.19), vilket ger bättre långsiktighet än “out-of-tree”-patchar.
Stöd i verktygskedjan: GCC har LoongArch-stöd sedan 12.1, och Rust-plattformen för loongarch-linux anger Linux 5.19 som miniminivå.
Debian-stöd innebär automatiska byggbyggen (buildd), säkerhetsflöden och vanliga release-milstolpar.
Loongson 3A6000 (finns bl.a. som industrial-grade-variant, LA664-mikroarkitektur).
Nyare serverfamilj 3C6000/derivat har visats offentligt i medier (serverfokus, många kärnor).
Nyare “terminal/mobil/industri”-kretsar som 2K3000 och 3B6000M har nämnts av Loongson/press (inbyggt/edge/laptop-inriktning).
Bra att känna till
LoongArch finns i flera varianter: LA32R, LA32S och LA64.
Program måste vara kompilerade för loong64/LA64 (binärkompatibilitet med x86/ARM finns inte).
Ekosystemet växer snabbt, men täckningen kan variera per distro och paket beroende på portningsstatus.
Källor (urval): Debian-annonseringen om loong64 som officiell arkitektur, Linux-kärnans LoongArch-dokumentation (v5.19),
GCC/nyhetsnotiser om LoongArch-stöd, samt Loongsons produktsidor för 3A5000/3C5000/3A6000 och press om 3C6000/2K3000/3B6000M.
QEMU 10.2 är här – och med den kommer ett rejält kliv mot smidigare virtualisering. Den nya versionen introducerar live-uppdateringar via migreringsläget cpr-exec, vilket kan minska resursåtgången och korta ned eller helt eliminera avbrott när virtuella maskiner uppdateras. Samtidigt bjuder releasen på prestandalyft med io_uring, förbättrad emulering för flera arkitekturer som ARM, RISC-V och PowerPC, samt nya möjligheter för både utvecklare och driftmiljöer.
Den öppna emulatorn och virtualiseringsplattformen QEMU har nått version 10.2, och det är en uppdatering som tydligt stärker projektets position inom modern virtualisering och emulering. Med över 2300 ändringar från 188 utvecklare är detta en av de mest innehållsrika utgåvorna på senare år.
Uppdatera virtuella maskiner utan avbrott
Den största nyheten i QEMU 10.2 är stödet för live-uppdateringar. Ett nytt migreringsläge, kallat cpr-exec, gör det möjligt att uppdatera QEMU medan virtuella maskiner fortsätter att köra.
Detta innebär:
Lägre resursförbrukning vid uppdateringar
Minskad eller helt utebliven nedtid
Möjlighet att återanvända befintliga tillstånd och nätverksanslutningar
För servermiljöer, molntjänster och kritiska system är detta ett stort steg mot mer tillförlitlig drift.
Prestandaförbättringar i grunden
QEMU 10.2 byter nu till io_uring i huvudloopen, en modern Linux-teknik för asynkron in- och utdata. I praktiken betyder det effektivare I/O-hantering och bättre prestanda, särskilt vid hög belastning eller många samtidiga virtuella maskiner.
Bredare och djupare arkitekturstöd
Utgåvan innehåller omfattande förbättringar för flera processorarkitekturer:
ARM QEMU 10.2 introducerar en ny kortmodell, amd-versal2-virt, samt förbättringar för befintliga kort som AST2600, AST2700, AST1030 och xlnx-zynqmp. Dessutom tillkommer stöd för flera nya CPU-funktioner, bland annat FEAT_SCTLR2, FEAT_LSE128 och FEAT_RME_GPC2, vilket gör ARM-emuleringen mer korrekt och framtidssäker.
HPPA Ett tydligt historiskt tillskott är emulering av arbetsstationen HP 715/64, tillsammans med stöd för NCR 53c710 SCSI-kontroller och HP LASI multi-I/O-kretsen. Detta är värdefullt för bevarande och forskning kring äldre UNIX-system.
PowerPC Nya maskiner och CPU:er som PowerNV11 och PPE42 stöds nu, och pSeries-system får FADUMP-stöd, vilket underlättar felsökning efter systemkrascher.
RISC-V Arkitekturen fortsätter att mogna med ett stort antal buggfixar och förbättringar i emuleringen av olika komponenter.
s390x och LoongArch Här märks prestandaförbättringar för virtio-pci via irqfd samt utökad funktionalitet i TCG-läget, bland annat kring avbrottshantering och sidtabellsvandring.
Förbättringar för värdsystem och utvecklare
QEMU 10.2 innehåller även flera praktiska nyheter:
9pfs delat filsystem för FreeBSD-värdar
RPMB-emulering för eMMC-enheter, viktigt för säker lagring
Många förbättringar i user-mode-emulering, vilket underlättar testning av program för andra arkitekturer
Samtidigt höjs kravet på Rust – minsta stödda version är nu 1.83 – vilket speglar QEMU:s ökande användning av moderna programmeringsspråk och verktyg.
Ett tydligt steg framåt
QEMU 10.2 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den kombinerar praktiska förbättringar för daglig drift med långsiktiga satsningar på prestanda, arkitekturstöd och underhållbar kod. Resultatet är en stabilare, snabbare och mer flexibel plattform för allt från utveckling och testning till produktion och forskning.
Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert.
Från enkel bildredigering till precisionsverktyg
Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för bildredigering på GNU/Linux, macOS och Windows. I version 3.1 blir ambitionen tydligare: programmet ska inte bara vara lätt att komma igång med, utan också erbjuda precision och kontroll.
Det nya axonometriska rutnätet är ett tydligt exempel. Funktionen gör det möjligt att arbeta med tekniska illustrationer, diagram och isometrisk grafik – områden som annars ofta kräver betydligt mer avancerad mjukvara. Här integreras funktionen på ett sätt som inte kräver förkunskaper, men som ändå öppnar nya kreativa möjligheter.
Små förbättringar som förändrar arbetsflödet
Många av nyheterna i Pinta 3.1 är subtila, men påverkar hur effektivt användaren kan arbeta:
Markeringskonturen är nu animerad, vilket gör den lättare att uppfatta visuellt. Markerade områden projiceras dessutom på linjalerna, vilket förbättrar rumslig orientering och precision. Gradientverktyget har fått direkta handtag, så att riktning och längd kan justeras intuitivt direkt på arbetsytan.
Detta är klassiska exempel på användarcentrerad design, där förbättringarna inte nödvändigtvis märks direkt – men snabbt blir oumbärliga.
Prestanda som grund för kreativitet
Bakom kulisserna har själva ritduken, canvas-widgeten, byggts om. För användaren innebär detta snabbare respons, jämnare rendering och bättre flyt vid zoomning och målning. För ett ritprogram är detta avgörande: minsta fördröjning mellan handling och resultat kan störa det kreativa arbetet.
Här blir det tydligt hur tekniska beslut direkt påverkar den mänskliga upplevelsen. Effektiv kod är inte bara ett ingenjörsproblem, utan en förutsättning för kreativt fokus.
När slumpen blir reproducerbar
En särskilt intressant nyhet är att slumpvärden i effekter nu kan styras manuellt via så kallade slumpfrön. Det gör att samma ”slumpmässiga” resultat kan återskapas exakt.
Detta är ett viktigt koncept inom både vetenskap och generativ konst. Möjligheten att upprepa experiment – eller visuella uttryck – är central för förståelse, jämförelse och lärande. Här möts matematik, estetik och praktisk nytta i ett och samma verktyg.
Plattformar, arkitekturer och framtid
Pinta 3.1 är också ett tecken på hur datorvärlden förändras. Stöd för ARM64 på Windows speglar skiftet mot energieffektivare processorer, samtidigt som kraven på modernare grafikbibliotek pekar framåt snarare än bakåt.
Det är ett medvetet val: istället för att hålla fast vid äldre system fokuserar projektet på stabilitet, tillgänglighet och framtida utveckling.
Mer än en uppdatering
Pinta 3.1 är inte en revolution, utan något mer långsiktigt värdefullt: ett exempel på hur öppen källkod kan förbättras steg för steg genom tydliga mål, användarfeedback och teknisk noggrannhet.
I en tid då många kreativa verktyg blir allt mer komplexa och låsta, visar Pinta att enkelhet inte behöver vara en begränsning – utan kan vara resultatet av genomtänkt ingenjörsarbete.
Slutsats
Pinta 3.1 visar att även mindre projekt kan driva innovation genom fokus på detaljer, reproducerbarhet och användbarhet. Det är ett starkt exempel på hur fri mjukvara inte bara överlever – utan mognar.
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.
The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.
Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.
Fyra huvudsakliga intäktskällor
Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.
Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.
Majoriteten av utgifterna går till projektstöd
På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.
Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.
Linuxkärnan får egen budgetpost
Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.
Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.
Satsningar på tillgänglighet och mångfald
Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.
Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.
Nästan 1 500 projekt världen över
Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.
Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.
Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.
Full rapport tillgänglig
För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.
OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows.
Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med lanseringen av OpenShot 3.4, som nyligen släpptes av projektets grundare Jonathan Thomas, tar programmet sitt hittills största kliv framåt. Uppdateringen bjuder på både nya funktioner och omfattande prestandaförbättringar, och stärker OpenShots position som ett seriöst alternativ på Linux, macOS och Windows.
Ett år av utveckling – nu syns resultatet
Det har gått ungefär ett år sedan version 3.3, och OpenShot 3.4 beskrivs redan som den mest omfattande uppdateringen i programmets historia. En av de mest uppmärksammade nyheterna är en experimentell tidslinje som lägger grunden för framtida förbättringar i hur projekt byggs och redigeras. Även om den fortfarande är under utveckling ger den en tydlig fingervisning om vart OpenShot är på väg.
En annan viktig nyhet är interaktiv beskärning direkt i videoförhandsvisningen. I stället för att justera numeriska värden i menyer kan användaren nu beskära bilden genom att dra direkt i förhandsvisningen, vilket gör arbetsflödet både snabbare och mer intuitivt.
Nya effekter och bättre kontroll över tiden
OpenShot 3.4 introducerar flera nya visuella effekter som breddar de kreativa möjligheterna. Bland dessa finns skärpefilter, färgkartor med stöd för LUT-filer, sfärisk projektion för 360-gradersvideo samt effekter som linsöverstrålning och konturer.
Tidsredigeringen har också fått ett rejält lyft. En ny timing-knapp gör det möjligt att ändra uppspelningshastighet genom att dra i klippets kanter, ungefär på samma sätt som vid vanlig trimning. Det går dessutom att dra keyframes direkt i tidslinjen, vilket ger betydligt bättre kontroll över animationer och effekter.
I snabbmenyn för tidsinställningar har nya lägen lagts till, såsom Repeat, Loop och Ping-Pong. Dessa gör det enklare att skapa repetitiva rörelser eller sekvenser som spelas fram och tillbaka.
Smidigare arbetsflöde och högre prestanda
Förutom nya funktioner innehåller OpenShot 3.4 många förbättringar som märks i det dagliga arbetet. Snäppning i tidslinjen fungerar mer tillförlitligt, flermarkering och gruppredigering har förbättrats, och stödet för import och export av Final Cut Pro XML-filer har förfinats.
Även EDL-hantering har utvecklats vidare, tidskoder har justerats för att bättre följa etablerade standarder, och hela programmet har genomgått omfattande prestandaoptimeringar. Resultatet är en redigerare som upplevs snabbare, stabilare och mer responsiv än tidigare versioner.
Förbättringar under huven
På den tekniska sidan har OpenShot 3.4 fått stöd för import av animerade GIF-filer via FFmpeg, förbättrad uppspelning av H.265-video på Apple-enheter samt bättre konsekvens mellan bildrutor och klipplängder. Problem med ljudets riktning i omvända eller tidskurvade klipp har åtgärdats, och tillförlitligheten i ångra- och gör om-funktionen har förbättrats avsevärt.
För utvecklare och testare introduceras även ett nytt benchmark-verktyg i libopenshot, vilket gör det enklare att mäta prestanda och jämföra olika versioner av programmet.
Enklare distribution på alla plattformar
Linux-användare får ett förbättrat AppImage-paket som fungerar bättre på moderna distributioner. OpenShot 3.4 kan laddas ner som AppImage och köras direkt utan installation, installeras som Flatpak via Flathub eller hämtas från många distributioners egna programförråd.
Fri kreativitet utan licenskostnad
Med version 3.4 visar OpenShot tydligt att fri och öppen programvara kan erbjuda avancerade funktioner, hög prestanda och ett modernt arbetsflöde utan licenskostnader. För hobbyfilmare, utbildning, ideella projekt och mer avancerad videoproduktion är OpenShot nu ett starkare alternativ än någonsin.
KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden.
När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och med den kommande versionen Plasma 6.6 tar projektet ett tydligt steg mot att göra Wayland till ett helt moget och pålitligt alternativ för dagligt bruk.
Plasma 6.6 är planerad att släppas den 17 februari 2026, men redan nu ger KDE-utvecklarna en tydlig bild av vad som är på väg genom sina veckovisa utvecklingsrapporter. Fokus ligger inte på stora visuella förändringar, utan på något minst lika viktigt: bättre skärmhantering, stabilare spegling och smartare skalning.
Skärmspegling som faktiskt fungerar
En av de mest efterlängtade förbättringarna gäller skärmspegling i Wayland-sessioner. Tidigare har detta varit ett svagt område, där spegling ofta fungerat inkonsekvent eller inte alls. I Plasma 6.6 uppges speglingen nu fungera pålitligt och mjukt, vilket gör det betydligt enklare att till exempel visa presentationer eller duplicera bild till en extern skärm.
För många användare innebär detta att Wayland äntligen kan ersätta X11 även i situationer där flera skärmar används parallellt.
Anpassade skärmlägen för krångliga skärmar
Ett annat viktigt tillskott är att kommandoradsverktyget kscreen-doctor får stöd för att lägga till egna skärmlägen. Det här är särskilt värdefullt för användare med udda, äldre eller felidentifierade skärmar – något som tidigare varit svårt att hantera i Wayland.
Verktyget kommer dessutom tydligare att informera om att skärmspegling faktiskt finns tillgänglig, vilket gör funktionen mer upptäckbar än tidigare.
Smartare skalning när TV:n kopplas in
KDE adresserar också ett klassiskt irritationsmoment: när en TV ansluts som extern skärm. I Plasma 6.6 kommer fönsterhanteraren KWin automatiskt att välja rimligare standardvärden för skalning, vilket minskar behovet av manuell justering och gör upplevelsen mer ”plug and play”.
Små förbättringar som gör stor skillnad
Utöver skärmrelaterade nyheter innehåller Plasma 6.6 en rad förbättringar i vardagsfunktioner:
Fönsterlist-widgeten får filter så att du kan dölja fönster som inte tillhör aktuell skärm, virtuellt skrivbord eller aktivitet.
I Discover, KDE:s programbutik, blir det möjligt att installera och ta bort typsnitt direkt på system som använder PackageKit.
Kontextmenyer i programstartarna Kicker, Kickoff och Application Dashboard organiseras om för att bli mer lättöverskådliga.
Skriptet ”Minimera alla” får ett nytt kortkommando: Meta + Shift + O, som minimerar alla fönster utom det aktiva.
Wayland når ikapp X11
På den mer tekniska sidan förbättras KWin-regler så att inställningar som tvingar titelrad och fönsterram nu även fungerar korrekt för Wayland-baserade applikationer – något som tidigare främst fungerat i X11.
Dessutom får användare av ritplattor en efterlängtad förbättring: det blir möjligt att flytta fönster med Meta + dra, även när man använder en stylus.
Sammanfattning: färre hinder, mer flyt
Plasma 6.6 är kanske inte den mest spektakulära versionen vid första anblick, men den är ett tydligt tecken på att KDE satsar på stabilitet, användbarhet och Wayland-mognad. För många användare innebär detta färre speciallösningar, mindre manuellt pill – och ett skrivbord som helt enkelt beter sig som man förväntar sig.
Kort sagt: Wayland i KDE Plasma håller på att bli redo för alla, inte bara entusiaster.
[ Fakta: KDE Plasma 6.6 ]
Planerat släpp: 17 februari 2026
Stort fokus: Wayland – bättre skärmhantering, spegling och skalning
Nyheter i korthet:
Förbättrad skärmspegling i Wayland: stabilare och mjukare.
kscreen-doctor kan lägga till egna skärmlägen för “krångliga” skärmar.
KWin väljer rimligare standard-skalning när TV ansluts.
Fönsterlistan får filter för skärm/skrivbord/aktivitet.
Discover kan installera/ta bort typsnitt på PackageKit-baserade system.
Nya/renare kontextmenyer i KDE:s programstartare.
Extra genväg: Meta+Shift+O minimerar alla utom aktivt fönster.
KWin-regler för titelrad/ram fungerar bättre även för Wayland-appar.
Meta+drag fungerar för att flytta fönster med ritplattans stylus.
Tips: Om du kör Wayland och använder flera skärmar kan 6.6 bli en av de mest märkbara “kvalitetslyft”-uppdateringarna.
PeerTube 8.0 markerar ett viktigt steg för den decentraliserade videorörelsen, med en modernare videospelare, förbättrad användarupplevelse och efterlängtade verktyg för samarbete i team. Uppdateringen gör plattformen mer attraktiv både för enskilda kreatörer och för organisationer som vill publicera video utan att vara beroende av centraliserade jättetjänster.
PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video
Den öppna och federerade videoplattformen PeerTube tar nu ett rejält kliv in i framtiden med version 8.0. Uppdateringen kombinerar ett modernare användargränssnitt med efterlängtade funktioner för samarbete – och stärker därmed PeerTube som ett seriöst alternativ till centraliserade videotjänster.
En spelare som sätter innehållet i centrum
Den mest synliga nyheten är den nya Lucide-spelaren. Här har utvecklarna skalat bort tunga och dominerande ikoner till förmån för ett lättare och mer diskret uttryck. Resultatet är en videospelare som låter själva innehållet stå i fokus, snarare än kontrollerna runt omkring.
Teknisk information kring PeerTube:s peer-to-peer-funktioner har samtidigt flyttats till menyn ”Stats for nerds”, vilket gör gränssnittet mer lättillgängligt för vanliga användare. Volymkontrollerna har dessutom förenklats. För den som föredrar det gamla utseendet finns dock inga tvång – den klassiska spelaren kan fortfarande väljas på plattforms-, kanal- eller videonivå.
Samarbete – äntligen
En av de mest efterfrågade funktionerna är nu verklighet: delad kanalhantering. I PeerTube 8.0 kan organisationer och grupper tilldela andra användare rollen som redaktörer.
Redaktörer kan:
ladda upp, redigera och ta bort videor och spellistor
hantera synkroniseringar
uppdatera kanalinformation
moderera kommentarer
Däremot kan de inte ta bort kanalen eller ändra vilka som är redaktörer – en medveten begränsning som bevarar säkerheten. För utbildningsprojekt, föreningar och redaktionella team innebär detta ett stort lyft i vardagen.
Stabilare import och bättre överblick
Version 8.0 gör också livet enklare för administratörer. Misslyckade importer kan nu startas om manuellt, och automatiska kanalsynkroniseringar försöker själva igen vid nästa kontrollintervall. All statusinformation visas tydligt i videohanteringen, vilket ger bättre insyn i vad som faktiskt händer bakom kulisserna.
Del av en större förändring
PeerTube 8 bygger vidare på flera förbättringar från tidigare releaser, bland annat:
en ny konfigurationsguide för administratörer
omarbetad Om-sida
effektivare batchverktyg
förbättrad moderering med ordlistor
helt ny hantering av känsligt innehåll
Tillsammans pekar dessa förändringar på en plattform som mognar snabbt – både tekniskt och användarmässigt.
Blicken mot framtiden
Utvecklingsteamet har redan siktet inställt på nästa steg. Under början av 2026 planeras större satsningar på mobilappar, med funktioner som bakgrundsuppspelning, livesändningar och appar för smart-TV. På kortare sikt väntas även ett nytt “video maker”-läge, tänkt att förenkla skapandet av videor direkt i plattformen.
Ett starkare alternativ till jättarna
Med PeerTube 8.0 tar den decentraliserade videon ytterligare ett kliv bort från experimentstadiet. Ett modernare gränssnitt, bättre samarbetsmöjligheter och stabilare arbetsflöden gör plattformen mer attraktiv – inte bara för teknikentusiaster, utan även för organisationer som vill publicera video utan att ge upp kontroll, integritet eller öppenhet.
PeerTube är en decentraliserad videoplattform med öppen källkod. I stället för en
central server bygger PeerTube på ett nätverk av oberoende instanser som kan
samarbeta (federeras) med varandra. Tittare hjälper dessutom till att dela
videoströmmen via peer-to-peer-teknik, vilket minskar belastningen på
enskilda servrar och ger större kontroll över innehållet.
Nytt i PeerTube 8.0
Ny Lucide-videospelare: modernare och renare utseende
med diskreta ikoner som lyfter fram själva videon.
Förbättrad information: peer-to-peer-detaljer har flyttats
in i menyn ”Stats for nerds” och volymkontrollerna har förenklats.
Valbart tema: det klassiska spelartemat finns fortfarande
kvar och kan väljas på plattforms-, kanal- eller videonivå.
Delad kanalhantering (team-kanaler): nya rollen
redaktör gör det möjligt för flera personer att
ladda upp, ändra och radera videor och spellistor, hantera synkroniseringar,
uppdatera kanalinformation samt moderera kommentarer.
Säkrare kanalägarskap: redaktörer kan inte lägga till eller
ta bort andra redaktörer eller radera själva kanalen.
Smidigare importhantering: misslyckade importer kan
startas om manuellt, och kanalsynkroniseringar försöks automatiskt igen
vid nästa verifieringsintervall.
Tydligare status: varje import visar nu status direkt i
videohanteringssidan, vilket ger administratörer bättre överblick.
Förbättringar från senaste versionerna:
konfigurationsguide för administratörer, omgjord ”Om”-sida, bättre
batch-hanteringsverktyg, modereringsfunktion för att spåra specifika ord
och ett helt omarbetat sätt att hantera känsligt innehåll.
På gång
Teamet planerar bland annat bakgrundsuppspelning, liveströmning och TV-appar
för mobilapparna, samt ett nytt ”video maker”-läge med fokus på
kreatörer.
Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare.
Nästan en månad efter version 145 har Mozilla nu släppt Firefox 146, den senaste uppdateringen av sin öppna webbläsare. Versionen innehåller ett antal förbättringar under huven – men också synliga nyheter som märks i vardagsanvändningen, oavsett om du surfar på Linux, macOS, Windows eller Android.
Linux får skarpare grafik med Wayland
För Linuxanvändare som kör Firefox under Wayland kommer en efterlängtad förbättring: inbyggt stöd för fraktionerad skalning. Det innebär att Firefox nu bättre kan hantera skärmar med höga DPI-värden, där exempelvis 125 % eller 150 % förstoring behövs. Resultatet är skarpare text, bättre rendering och färre visuella kompromisser – särskilt viktigt på moderna laptops.
macOS: Grafikproblem isoleras till separat process
På macOS tar Firefox ett tydligt steg mot ökad stabilitet. Webbläsaren använder nu som standard en dedikerad GPU-process för tekniker som WebGPU, WebGL och WebRender. Om något går fel i grafikkoden kraschar inte längre hela webbläsaren. I stället startas GPU-processen om i bakgrunden, vilket gör att användaren kan fortsätta arbeta utan avbrott.
Android blir smartare vid filuppladdningar
På mobilsidan har Firefox för Android blivit mer flexibel. När ett webbformulär ber om en fil men inte anger vilka filtyper som accepteras, får användaren nu fler val. Förutom att välja en befintlig fil kan man ta ett foto eller spela in ljud direkt. Det förenklar användningen av webbtjänster som kräver snabba mediauppladdningar – till exempel formulär, ärenden eller sociala appar.
Nya förslag i adressfältet – och Firefox Labs för alla
Firefox 146 förändrar även hur webbläsaren ger förslag i adressfältet. Engelskspråkiga användare i Frankrike, Tyskland och Italien kan nu se relevanta förslag om helgdagar och viktiga datum – direkt medan de skriver.
Samtidigt blir Firefox Labs tillgängligt för alla användare, oberoende av om man deltar i telemetri eller experiment. Labs ger tillgång till nya, experimentella funktioner och markerar en tydlig vilja från Mozilla att göra innovation mer öppen.
Windows: Buggfixar – men också ett farväl till Direct2D
På Windows har Mozilla åtgärdat ett irriterande fel som gjorde att flikar inte gick att klicka på när muspekaren låg längst upp på skärmen och Firefox var maximerat på vissa bildskärmar.
Samtidigt försvinner stödet för Direct2D helt. Användare som fortfarande är beroende av denna grafikväg hänvisas till Firefox ESR 140.x eller senare, där stödet finns kvar under längre tid.
Viktiga nyheter för webbutvecklare
Utvecklare får också flera välkomna förbättringar:
Webbinspektören döljer nu oanvända anpassade CSS-variabler som standard, vilket minskar rörighet och ökar prestanda.
Stöd har lagts till för post-kvant-säkra nyckelutbyten i DTLS 1.3 för WebRTC – ett steg mot framtidssäker kryptering.
Komprimerade elliptiska kurvpunkter stöds i WebCrypto.
Den nya CSS-funktionen contrast-color() gör det enklare att välja läsbara färger automatiskt.
Regeln @scope gör det möjligt att begränsa stilar till specifika DOM-träd.
Den nya egenskapen text-decoration-inset ger bättre kontroll över placeringen av understrykningar och dekorativa linjer.
Allt detta kompletteras med förbättrad renderingsprestanda tack vare uppdateringar i Skia, Mozillas grafikmotor.
Tillgänglighet och uppdatering
Firefox 146 finns redan nu att ladda ner direkt från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linuxanvändare kan räkna med att versionen dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.
Sammanfattningsvis är Firefox 146 en stabil, tekniskt betydelsefull uppdatering som stärker webbläsaren både på skrivbordet och på mobilen – med extra mycket kärlek till Linux, framtidens kryptering och grafisk stabilitet.
Kan en europeisk Linux-mobil verkligen utmana Apple och Google? Det finländska företaget Jolla gör nu ett nytt försök med en användarstyrd smartphone där integritet, öppen teknik och lång livslängd står i centrum – men där valet av ett Google-oberoende system också väcker frågor om kompatibilitet med vardagstjänster som BankID.
Det händer inte ofta i smartphonevärlden: ett litet europeiskt teknikbolag försöker utmana dominansen från Apple och Google. Det finländska företaget Jolla gör nu ett seriöst försök genom att lansera en ny Linux-baserad smartphone där integritet, lång livslängd och användarkontroll står i centrum snarare än reklam, datainsamling och inlåsta ekosystem.
Telefonen byggs bara om intresset räcker
Jolla har öppnat ett system med återbetalningsbar förhandsbokning. För 99 euro kan användare i EU, Storbritannien, Schweiz och Norge reservera telefonen. Projektet går vidare endast om minst 2 000 personer har bokat senast den 4 januari 2026.
Tidiga backare erbjuds ett slutpris på 499 euro, medan det tänkta ordinarie priset ligger på 599–699 euro. Om målet nås planeras leveranser under första halvan av 2026. Om målet inte nås återbetalas samtliga reservationer automatiskt.
Sailfish OS – ett mobilt Linux utan spårning
Telefonen drivs av Sailfish OS 5, ett Linux-baserat operativsystem utvecklat av Jolla. Till skillnad från Android och iOS saknar systemet inbyggd användarspårning och oönskad telemetri. Det kräver inga konton hos globala teknikjättar och kan användas lokalt utan molnberoende.
För användare som ändå behöver Android-appar finns Jolla AppSupport, som möjliggör körning av Android-applikationer utan att hela systemet behöver anpassas efter Googles tjänster.
En central detalj är den fysiska integritetsswitchen. Med denna kan användaren på hårdvarunivå stänga av exempelvis mikrofon, trådlösa funktioner eller Android-stödet, något som är ovanligt i moderna smartphones.
En communitystyrd hårdvara
I stället för att låta tekniska specifikationer bestämmas bakom stängda dörrar har Jolla låtit Sailfish-användare delta i beslutet. Genom omröstningar har användarna påverkat allt från prestanda till skärmstorlek.
Resultatet är en telefon med 6,36-tums AMOLED-skärm i Full HD-upplösning, 12 GB RAM, 256 GB lagringsutrymme med microSD-plats samt ett kraftfullt MediaTek-baserat 5G-chip. Kamerauppsättningen består av en 50-megapixels huvudkamera och en 13-megapixels ultravidvinkelkamera, kompletterad av en frontkamera för selfies och videosamtal.
Lång livslängd framför kortsiktig design
Ett ovanligt men viktigt val är det utbytbara batteriet på cirka 5 500 mAh. I en tid då de flesta telefoner är helt förseglade signalerar detta ett tydligt fokus på hållbarhet och reparerbarhet.
Jolla garanterar minst fem års operativsystemuppdateringar samt tillgång till reservdelar såsom batterier och bakstycken. Bakstycket kan dessutom bytas av användaren och finns i flera färger, inspirerade av den ursprungliga Jolla Phone från 2013.
Varför projektet är tekniskt intressant
Ur ett bredare tekniskt och samhälleligt perspektiv är Jollas satsning betydelsefull. Den visar att avancerad mobil teknik inte nödvändigtvis måste vara knuten till datainsamling, reklammodeller eller inlåsta plattformar. Den demonstrerar också hur communitybaserad utveckling kan användas för att forma konsumentelektronik.
Oavsett om telefonen blir en kommersiell framgång eller inte, fungerar projektet som ett experiment i hur framtidens digitala infrastruktur kan se ut – mer öppen, mer hållbar och mer användarstyrd.
Förhandsbeställda telefoner kostar i nivå med billiga kinesiska lågprismobiler – men utan att du behöver oroa dig för att någon övervakar eller avlyssnar dig.
Det här är Sailfish OS
Sailfish OS är ett Linux-baserat mobilt operativsystem som utvecklas av det finländska företaget Jolla. Systemet är byggt med fokus på integritet, säkerhet och användarkontroll, och skiljer sig från Android och iOS genom att det saknar inbyggd spårning, reklamkomponenter och tvingande molntjänster. Användaren äger sitt system fullt ut och kan använda telefonen utan att skapa konton hos globala teknikföretag.
Operativsystemet bygger på en Linux-kärna och använder öppna standarder, med ett gränssnitt som är anpassat för geststyrning snarare än traditionella knappar. Sailfish OS stödjer äkta multitasking, kryptering av lagring, detaljerad behörighetskontroll för appar samt en fysisk integritetsbrytare som kan stänga av hårdvara som mikrofon, kamera eller nätverksfunktioner.
Sailfish OS är kompatibelt med inbyggda Sailfish-appar, som utvecklas med öppna verktyg och Qt-ramverket. Dessutom kan många Android-appar köras via Jolla AppSupport, utan att Google-tjänster behöver vara installerade. Det gör systemet användbart även i vardagen, samtidigt som det förblir oberoende av Googles ekosystem. Operativsystemet används i dag både av privatpersoner, företag och myndigheter som ställer höga krav på datasäkerhet.
Innan man klicka hem telefonen..Tänk på BankID
Dock bör man tänka på att eftersom vi i Sverige är starkt beroende av BankID, kan en telefon som inte är fullt kompatibel med Googles ekosystem innebära att BankID inte fungerar på enheten.
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.
När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.
”Fake Linus” möter originalet
Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra. Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv. Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.
En arbetsmaskin, inte en trofé-PC
Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell. Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg. Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.
ECC-minne: tillförlitlighet före allt
När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet. Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka. Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel. Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne. Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.
”Internet är min backup”
Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det. Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.
Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar
Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt. På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning. En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.
Djur, familj och varför fiskar är ”pests”
När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band. Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen. Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.
Linux, Git och miljardbolagen ovanpå
När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över? Svaret kommer utan tvekan: Linux. Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”. Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat. Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.
Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad
En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande. Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok. Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt. Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.
”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare
En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör? Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka. I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.
AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch
Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution? Torvalds svar: både och. Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful. När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla. Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet. Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.
För många Linuxdistro? Både problem och styrka
Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner? För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux. Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang. Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.
En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator
När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det. Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån. Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.
Linux kärnan betydelse
Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.
I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.
Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.
Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.
I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.
Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover five essential Linux commands every system administrator should know for monitoring performance, troubleshooting issues, and managing servers. The post 5 Useful Linux Commands Every Sysadmin Should Use appeared first on Linux Today.
APT 3.3.5 improves dependency resolution by up to 20%, reduces page faults by 65%, and updates repository signing-key handling. The post APT 3.3.5 Released with Up to 20% Faster Dependency Resolution appeared first on Linux Today.
Armbian Imager 2.5 introduces first-boot profiles, a redesigned settings page, and improvements to simplify OS installation on ARM devices. The post Armbian Imager 2.5 Released with First-Boot Profiles, Revamped Settings Page appeared first on Linux Today.
Canonical revives Ubuntu Core Desktop, an immutable, Snap-based Linux desktop focused on security, reliability, gaming, and developer workflows. The post Canonical Plans to Revive Its Immutable Ubuntu Core Desktop Flavor appeared first on Linux Today.
System76 previews the 11-liter Thelio Prime Linux desktop with AMD Ryzen 9000 processors, optional NVIDIA graphics, and a November 18 launch. The post System76 Packs Serious Linux Power Into Its New 11-Liter Thelio Prime appeared first on Linux Today.
Mesa 26.2.6 delivers bug fixes for AMD, Intel, and Qualcomm graphics drivers, improving Vulkan compatibility, rendering stability, and Linux gaming. The post Mesa 26.2.6 Released with Fixes for RADV, ANV, Zink, RadeonSI, and Freedreno appeared first on Linux Today.
Yay 13.1 improves dependency resolution, package searches, repository handling, and Lua customization for Arch Linux users. The post Yay 13.1 AUR Helper Released with Faster Dependency Resolution, Improved Search appeared first on Linux Today.
Discover AEGIS by 100monkeys.ai, an open-source AI agent orchestrator offering isolated runtimes, secure tool access, and multi-agent workflows. The post AEGIS by 100monkeys.ai: Open-source Agent Orchestrator appeared first on Linux Today.
Explore why Linux has so many unfinished applications, the challenges facing open-source developers, and how incomplete projects affect desktop users. The post Linux Has Too Many Half-Finished Apps appeared first on Linux Today.
Hyprland 0.57 introduces new blur effects, workspace sharing, and improvements to the Wayland compositor for a more customizable Linux desktop. The post Hyprland 0.57 Released with New Blur Effects, Workspace Sharing appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
HP 255 G7 är en bärbar dator som passar bra för vardaglig användning, kontorsarbete, webbsurfning, e-post, dokumenthantering och videovisning. Datorn är utrustad med en AMD Ryzen 5 2500U, med 4 kärnor och 8 trådar, samt 8 GB DDR4-minne. Lagringen består av en 256 GB SSD, vilket ger snabb uppstart och bra respons i både operativsystem […]
En tunn och stilren bärbar dator från ASUS med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, snabb SSD-lagring och separat NVIDIA-grafikkort. ASUS S551LB tillhör tillverkarens Ultrabook-serie och är konstruerad för att kombinera ett relativt tunt format med användbar prestanda för vardagligt datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U, en tvåkärnig processor med fyra trådar från Intels […]
En kraftfullare ThinkPad från Lenovo med fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne och en rymlig SSD på 480 GB. Lenovo ThinkPad Edge E540 är en robust bärbar dator med 15,6-tumsskärm som passar för både vardagliga uppgifter och lite mer avancerat datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta […]
En mångsidig bärbar dator från Lenovo med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne och snabb SSD-lagring. Lenovo Z50-70 är en bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och multimedia. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U-processor, 8 GB DDR3-arbetsminne och en 240 GB SSD från Kingston. SSD-enheten gör att […]
En smidig och lättanvänd bärbar dator från Lenovo med 14-tumsskärm, fyrkärnig Intel-processor och snabb SSD-lagring. Lenovo IdeaPad S130-14IGM är en kompakt bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en fyrkärnig Intel Pentium Silver N5000-processor, 4 GB DDR4-arbetsminne och en snabb 256 GB NVMe SSD. […]
En klassisk MacBook Pro från Apple med aluminiumchassi och 13,3-tumsskärm. Datorn är från 2009 och har en Intel Core 2 Duo-processor på 2,26 GHz, 4 GB arbetsminne och en hårddisk på 160 GB. Datorn levereras med Ubuntu 24.04 LTS, ett modernt Linuxbaserat operativsystem som fortfarande får säkerhetsuppdateringar. Det innebär att datorn kan fortsätta användas utan […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
EU vill minska sitt beroende av utländsk teknik och stärka den digitala säkerheten. Nu öppnar Europeiska kommissionen ett brett samråd om en ny strategi för öppna digitala ekosystem – där öppen källkod lyfts fram som en nyckel till teknisk suveränitet, innovation och ett mer motståndskraftigt digitalt Europa. Därför har Europeiska kommissionen nu startat ett offentligt…
IPFire 2.29 Core Update 199 tar den öppna brandväggsdistributionen in i nästa generation nätverk med stöd för Wi-Fi 7 och Wi-Fi 6, smartare automatisering av trådlösa funktioner och bättre insyn i komplexa miljöer via LLDP och CDP. Tillsammans med en uppdaterad Linux-kärna, förbättrat intrångsskydd och ett mer robust OpenVPN-stöd är detta en release som stärker…
En bärbar dator utan proprietär firmware, med Linux som förstahandsval och tydligt fokus på integritet låter för många som en dröm i en allt mer sluten datorvärld. StarBook Horizon från brittiska StarLabs är ett nischat men ambitiöst försök att skapa en modern vardagsdator för användare som vill ha kontroll över sin hårdvara – även om…
Gentoo sammanfattar 2025 som ett år av stabil ekonomi och ökande fokus på självständighet: projektet vill flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till den ideellt drivna Codeberg-plattformen, delvis som reaktion på tryck mot mer proprietära verktyg. Samtidigt visar årsrapporten att verksamheten främst bärs av små donationer och att kostnaderna i första hand går till drift…
Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i…
Pebble Round 2 markerar en ovanlig återkomst i smartklockevärlden. I stället för att jaga fler sensorer och kortare uppdateringscykler satsar Pebble på det som en gång gjorde märket populärt: en alltid synlig skärm, batteritid som mäts i veckor och ett öppet system som användaren själv kan forma. Med modern hårdvara, extremt tunn design och öppen…
FreeCAD är ett modernt, fritt och öppet 3D-CAD-program som visar att avancerade ingenjörsverktyg inte behöver vara vare sig dyra eller proprietära. Med fokus på parametrisk modellering, teknisk precision och ett brett användningsområde inom allt från maskinkonstruktion till arkitektur och 3D-utskrift har FreeCAD utvecklats till ett kraftfullt alternativ till kommersiella CAD-system – byggt av och för…
Efter nästan ett års tystnad är den populära terminalbaserade textredigeraren Micro tillbaka med version 2.0.15. Uppdateringen fokuserar på förbättrad syntaxmarkering, stabilare redigering och ett mognare plugin-system, och markerar ett tydligt steg framåt för ett verktyg som vill kombinera enkelhet med kraften hos moderna kodredigerare – helt i terminalen. Efter en längre paus är den terminalbaserade…
GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken. GNU…
Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg. KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom…
När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som…
QEMU 10.2 är här – och med den kommer ett rejält kliv mot smidigare virtualisering. Den nya versionen introducerar live-uppdateringar via migreringsläget cpr-exec, vilket kan minska resursåtgången och korta ned eller helt eliminera avbrott när virtuella maskiner uppdateras. Samtidigt bjuder releasen på prestandalyft med io_uring, förbättrad emulering för flera arkitekturer som ARM, RISC-V och PowerPC,…
Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert. Från enkel bildredigering till precisionsverktyg Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för…
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…
OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows. Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med…
KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden. När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och…
PeerTube 8.0 markerar ett viktigt steg för den decentraliserade videorörelsen, med en modernare videospelare, förbättrad användarupplevelse och efterlängtade verktyg för samarbete i team. Uppdateringen gör plattformen mer attraktiv både för enskilda kreatörer och för organisationer som vill publicera video utan att vara beroende av centraliserade jättetjänster. PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video…
Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare. Nästan en månad efter version 145 har…
Kan en europeisk Linux-mobil verkligen utmana Apple och Google? Det finländska företaget Jolla gör nu ett nytt försök med en användarstyrd smartphone där integritet, öppen teknik och lång livslängd står i centrum – men där valet av ett Google-oberoende system också väcker frågor om kompatibilitet med vardagstjänster som BankID. Det händer inte ofta i smartphonevärlden:…
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…
