Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur.
Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder den långsiktigt underhållna Linux 6.12 LTS-kärnan. Som standard kommer systemet med skrivbordsmiljön GNOME 48, där två nya standardappar gör entré: terminalprogrammet GNOME Console och bildvisaren GNOME Loupe.
Bland förändringarna finns flera städåtgärder:
Det gamla alternativet Network Connection försvinner från välkomstskärmen.
Kleopatra-appen tas bort från menyn Favoriter.
Vissa program som tidigare fanns med i live-ISO:n plockas bort, bland annat unar, aircrack-ng och sq.
Många program har uppdaterats till nyare versioner, inklusive Tor 0.4.8.17, Mozilla Thunderbird 128.13 ESR, OnionShare 2.6.3, Kleopatra 24.12, KeePassXC 2.7.10, GIMP 3.0.4, Inkscape 1.4, Audacity 3.7.3 och Electrum 4.5.8. Även Tails egna verktyg har förbättrats och fått nya versioner.
Utvecklarna har dessutom åtgärdat en rad buggar, bland annat ett irriterande problem i tidigare versioner där vissa språk inte fick korrekt tangentbordslayout.
Release Candidate-versionen kan laddas ner nu från Tails officiella webbplats, både som ISO- och USB-avbild. I och med den här versionen höjs systemkravet från 2 GB till minst 3 GB RAM för en smidig användarupplevelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en testversion och inte rekommenderas för produktionsbruk.
Den slutgiltiga versionen av Tails 7.0 planeras att släppas 16 oktober 2026. Användare av nuvarande versioner kommer att kunna uppgradera manuellt, men automatiska uppdateringar kommer ännu inte att vara möjliga.
Körs som ett portabelt operativsystem från USB-minne eller DVD.
Lämnar inga spår på datorn efter avstängning (”amnesic” design).
All internettrafik går via Tor-nätverket för anonymitet.
Förhindrar spårning och censur.
Krypteringsstöd för filer, e-post och meddelanden.
Inbyggda verktyg
Webbläsare: Tor Browser
E-post: Mozilla Thunderbird + Enigmail
Lösenordshanterare: KeePassXC
Säker filöverföring: OnionShare
Kryptering och signering: GnuPG, Kleopatra
Bild- och ljudredigering: GIMP, Audacity
Historik
Tails bygger på Debian GNU/Linux och utvecklades som en efterföljare till projektet Incognito. Det används av journalister, visselblåsare, aktivister och privatpersoner världen över. Operativsystemet blev känt genom att Edward Snowden använde det vid sina avslöjanden 2013.
Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.
När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.
Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.
En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.
Från nykomling till ikon
Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.
openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.
Ett ekosystem för alla
Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:
Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.
Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.
20 år av människor, inte bara kod
Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.
Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.
Blicken framåt
Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.
Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.
Den populära öppna källkodsdatabasen MariaDB är nu ute i version 12.0, en uppdatering som levererar en rad kritiska buggfixar, förbättrad stabilitet och utökat plattformsstöd. Bland nyheterna finns lösningar på flera seglivade problem i InnoDB och Aria, en ny automatisk I/O-hantering för Linux, samt färdiga paket för de senaste utgåvorna av Fedora, RHEL, SLES, Ubuntu och Debian.
Fokuserar på stabilitet i lagringsmotorerna
En stor del av utvecklingsarbetet har lagts på att täppa till hål i lagringsmotorerna InnoDB och Aria. InnoDB får bland annat fixar för korruption i det så kallade adaptive hash index, hängningar vid minneshantering och fel vid användning av vector index. Dessutom introduceras den nya parametern innodb_linux_aio, som automatiskt väljer mellan moderna io_uring och äldre libaio beroende på miljön.
Aria-motorn slipper nu krascher vid tillägg av foreign keys till tabeller med vector index – en förbättring som riktar sig till användare med tunga, indexintensiva arbetslaster.
Problem med partitioner och replikering åtgärdade
Version 12.0 rättar till ett problem där UNIQUE constraints med USING HASH kunde korrupta tabeller med foreign keys. För de som arbetar med partitionerade tabeller är en kritisk fix på plats: replikor som tidigare kunde krascha efter att en partition konverterats till en fristående tabell hanterar nu detta scenario korrekt.
På klustersidan uppdateras Galera till version 26.4.23, med förbättrad kompatibilitet för OpenZFS 2.3.0 och senare. Även flera replikationsproblem är lösta, bland annat att master kunde bli okontaktbar i semi-synkron läge när en replik stoppades.
Förbättringar i backup och optimerare
mariabackup kan nu hantera svåra fall med Aria-tabeller och undviker inkonsistens i replikering, något som tidigare resulterat i felrapporter från användare.
På optimerarsidan rättas buggar som kunde orsaka krascher vid hantering av derived tables, felaktiga indexplaner och oändliga loopar vid analys av tabeller med vissa UTF-8-tecken.
Nya distributioner och sista version för Ubuntu 24.10
Med 12.0 breddas stödet till fler plattformar och arkitekturer:
Fedora 42 (x86_64, aarch64)
RHEL 10 (x86_64, aarch64, ppc64le, s390x)
SLES 15 SP6 och SP7
Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin)
Debian 13 (Trixie)
Detta är även sista MariaDB-versionen för Ubuntu 24.10, som nådde slutet av sin ordinarie supportperiod i juli 2025. För CentOS Stream 9 ingår nu även det tidigare saknade paketet MariaDB-provider-lzo.
Rolling release – nästa steg 12.1.2
MariaDB 12.0 är en rullande utgåva, vilket innebär att det inte kommer någon version 12.0.3. Utvecklarna rekommenderar att de som vill hålla sig på den senaste versionen planerar för uppgradering till MariaDB 12.1.2 när den blir tillgänglig.
Vad är MariaDB?
MariaDB är ett öppet källkodsbaserat relationsdatabashanteringssystem (RDBMS) som skapades 2009 som en fork av MySQL efter att Oracle köpt upp MySQL AB. Projektet leds av MariaDB Foundation och används världen över i allt från webbapplikationer till stora företagslösningar.
Historik i korthet:
• 2009 – Projektet startas av Michael ”Monty” Widenius, en av MySQL:s grundare.
• 2012 – Tas i bruk i flera Linuxdistributioner.
• 2015 – MariaDB Corporation grundas för kommersiellt stöd.
• 2017 – Inför *window functions* och *common table expressions*.
• 2020–2024 – Prestanda-, säkerhets- och kompatibilitetsförbättringar.
• 2025 – Version 12.0 släpps som rullande release.
Nyheter i MariaDB 12.0:
• Förbättrade InnoDB- och Aria-motorer.
• Ny parameter innodb_linux_aio för smart I/O-hantering.
• Fixar för partitioneringsproblem och replikatorkrascher.
• Galera 26.4.23 med OpenZFS-stöd.
• Förbättrad mariabackup.
• Stabilare optimerare och UTF-8-fixar.
• Paket för Fedora 42, RHEL 10, SLES 15 SP6/SP7, Ubuntu 25.04, Debian 13.
• Sista versionen för Ubuntu 24.10.
Versionsmodell:
MariaDB 12.0 är en rolling release – ingen 12.0.3. Nästa steg blir MariaDB 12.1.2.
Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux.
Från ekonomisk osäkerhet till framtidstro Under det senaste året har Bottles kämpat med begränsade resurser, vilket bromsat utvecklingstakten. I juli berättade huvudutvecklaren Mirko Brombin öppet om projektets ansträngda ekonomi och uppmanade open source-communityt att hjälpa till. Responsen blev positiv – och nu är de akuta problemen lösta. Med stödet från NLnet kan utvecklingen åter ta fart, med fokus på att skapa en modernare, snabbare och mer användarvänlig lösning för Windows-appar i Linux.
Stöd från EU och Schweiz NLnet Foundation är en nederländsk ideell organisation som i decennier har stöttat projekt som värnar om digital frihet, decentralisering och användarkontroll. Genom NGI0 Commons Fund – en del av Europeiska kommissionens satsning Next Generation Internet – får Bottles ekonomiskt stöd. Programmet har som mål att forma ett mer öppet, inkluderande och pålitligt internet, fritt från slutna plattformar och företagsdominans. Finansieringen kompletteras även med bidrag från Schweiziska statssekretariatet för utbildning, forskning och innovation (SERI).
Bottles Next – en ny era för Windows-program på Linux Med den nya finansieringen kan utvecklingsteamet accelerera arbetet på Bottles Next, som ska erbjuda en mer polerad, effektiv och framtidssäker upplevelse. Projektet är helt öppet för bidrag från allmänheten, och både utvecklare och testare välkomnas att delta via GitHub.
Bakgrund
Bottles är ett Linux-projekt för att köra Windows-program i isolerade miljöer (“bottles”) med Wine-baserade körmotorer. Utvecklingen av nästa generations version, Bottles Next, accelereras genom stöd från NLnet Foundations Commons Fund (EU-stödd NGI-satsning).
Vad är Bottles?
Ett grafiskt verktyg som förenklar installation, körning och hantering av Windows-program på Linux utan att användaren behöver finjustera Wine manuellt.
Kärnfunktioner
Isolerade “bottles” (prefix) per app/spel för renare miljöer.
Färdiga profiler (t.ex. spel/program) och guidat skapande.
Byt och uppgradera “runners” (Wine/Proton-baserade varianter).
Beroendehanterare för vanliga komponenter (t.ex. .NET, VC++ runtimer).
Grafiklager som DXVK/VKD3D för bättre DirectX-stöd via Vulkan.
One-click-installers/skript för populära program och spel.
Genvägar/launchers till skrivbord och applistor.
Vad siktar Bottles Next på?
En moderniserad UI/UX, snabbare och mer modulär arkitektur samt förenklade arbetsflöden för att skapa, felsöka och dela bottles.
Vem har nytta av det?
Linux-användare som vill köra specifika Windows-appar/spel; IT-tekniker som behöver innesluta äldre verksamhetsapplikationer; entusiaster som vill finjustera Wine utan krångel.
Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.
Kärnsystem och installation
Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.
Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.
Förbättringar på skrivbordet
Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.
GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.
PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.
Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.
Förbättringar för server och moln
På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.
QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.
Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.
Maskinvarustöd och kärnuppdateringar
Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.
TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.
För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.
Säkerhetsförbättringar
Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.
Andra uppdateringar och förändringar
Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.
Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.
Tillgängliga Ubuntu-varianter
I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:
Kubuntu
Ubuntu Budgie
Ubuntu MATE
Lubuntu
Ubuntu Kylin
Ubuntu Studio
Xubuntu
Edubuntu
Ubuntu Cinnamon
Uppgradering och installation
Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:
sudo apt update && sudo apt upgrade
För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.
Stödtid
Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G
Installation
Paket
Buggnr
Beskrivning
livecd-rootfs
2098105
Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
livecd-rootfs
2098105
Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
livecd-rootfs
2098306
Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
livecd-rootfs
2098622
Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
livecd-rootfs
2092205
RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
livecd-rootfs
2099993
RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
livecd-rootfs
2083554
Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
initramfs-tools
2091904
Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
dracut
2095518
Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
cd-boot-images-riscv64
2104572
Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
u-boot
2098421
Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
u-boot
2110301
Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01
Skrivbord
Paket
Buggnr
Beskrivning
pipewire
2061687
Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
pipewire
2100497
Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
nautilus
1813171 / 2095129
Fix för rapporterade krascher
mutter
Flera
Fixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
gtk4
2096803
Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
gtk4
2106744
Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
gtk4
2066062
Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
gtk+3.0
2096777
Emoji-uppdatering till Unicode 16
gnome-shell
2098016
Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
gnome-shell
2039340
Fix för getenv/setenv-krasch vid start
gnome-shell-extension-ubuntu-dock
1997550
Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
update-manager
1105371 / 2068805
Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
plymouth
2096806
Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
xorg-server
1861609
Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop
Server och moln
Paket
Buggnr
Beskrivning
cloud-init
Flera
Förbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
gce-compute-image-packages
2106629
Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
libvirt
2051239 / 2084136
Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
qemu
2095169
Förbättrad RISC-V vektor-emulering
snapd
2085535
Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
apparmor
2078467
Fix för variabelhantering vid policyinläsning
Grundläggande plattform
Paket
Buggnr
Beskrivning
apt
2078720
Fix för hantering av borttagna paket
systemd
2088069 / 2091657
EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
openssh
2080216
Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
zfs-linux
Flera
Fixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
rsyslog
Flera
AppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
netplan.io
2083029
Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
ubuntu-drivers-common
Flera
Förbättrad NVIDIA-drivrutinshantering
Maskinvara och kärna
Paket
Buggnr
Beskrivning
linux-firmware
Flera
Ny firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
linux-*
2098104
Patchset för TUXEDO-datorer
linux-*
2095370 / 2067900
Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
linux-oem-*
Flera
Stöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
linux-gcp-6.14
2106281
Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
linux-azure-nvidia
2090880
Backport av SMB lease key-fixar
Övriga ändringar
Paket
Buggnr
Beskrivning
fwupd
2097728 / 2104109
Fixar för Dell-dockuppdateringar
samba
Flera
Fixar för krascher vid GPO-hantering
horizon
2045394
Fix för race condition vid CSS-kompilering
mysql-8.0
2112151
Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
ceph
2089565 / 2097605
Fixar för uppgraderingskrascher
gvfs
2109538
Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)
Nyheter i 24.04.3
Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering
Om Ubuntu
Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd.
Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna,
både på skrivbord och servrar.
Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär
”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.
Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år.
LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.
Visste du att…
Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.
Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.
Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.
Vad är digital suveränitet?
Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.
Europa dominerar – men skillnaderna är stora
Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.
Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.
Nordamerika – starkt beroende av Big Tech
Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.
Resten av världen – enorm spridning
Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.
I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.
Så gjordes mätningen
Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.
Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?
Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur.
Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.
Fördelar med digital suveränitet
Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.
Nackdelar med att inte vara digitalt självständig
Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.
Proxmox Server Solutions GmbH har släppt Proxmox Backup Server 4.0, en kraftfull och helt öppen källkodslösning för säkerhetskopiering av virtuella maskiner, containrar och fysiska servrar. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie” och Linux-kärnan 6.14, och introducerar flera stora nyheter.
Bland de mest efterlängtade förbättringarna finns inbyggt stöd för S3-kompatibel objektlagring. Detta gör det möjligt att enkelt koppla samman Proxmox Backup Server med flexibla och prisvärda molntjänster. Tack vare lokal cache minimeras API-anropen, vilket ger snabbare åtkomst till backupmetadata och ofta använda datadelar – samtidigt som kostnaderna hålls nere. Säkerhetskopiorna är dessutom tillgängliga även om den primära servern går offline, vilket stärker katastrofåterställningsförmågan.
En annan nyhet är Live RAIDZ-expansion via ZFS 2.3.3. Administratörer kan nu utöka befintliga lagringspooler stegvis genom att lägga till diskar direkt i aktiva RAIDZ-enheter, utan längre driftstopp. Detta gör lagringsutbyggnad både enklare och mer kostnadseffektiv.
För att förenkla automatisering av säkerhetskopiering införs även automatiska synkroniseringsjobb för flyttbara datalager. Med den nya “run-on-mount”-funktionen startar synkroniseringen automatiskt så snart ett flyttbart lagringsmedium monteras, vilket sparar tid och minskar risken för mänskliga misstag.
Som tidigare integreras Proxmox Backup Server sömlöst med Proxmox Virtual Environment, vilket gör det enkelt att lägga till och hantera backupmål direkt i Proxmox VE.
Proxmox Backup Server 4.0 kan laddas ner som ISO-avbild för installation på fysisk hårdvara. Uppgraderingar från version 3.x stöds fullt ut, och detaljerad migrationsdokumentation finns tillgänglig för en smidig övergång.
Öppen källkod, backup- och återställningslösning i företagsklass
Användning
Säkerhetskopiering/återställning av VM, LXC-containrar och fysiska värdar; tät integration med Proxmox VE
Teknisk bas
Debian 13 “Trixie” (v4.0), Linux-kärna 6.14, ZFS
Nyckelfunktioner
Deduplicering, komprimering, kryptering, inbyggt S3-stöd, lokal cache för färre API-anrop, Live RAIDZ-expansion (ZFS 2.3.3), auto-sync för flyttbara datalager (“run-on-mount”)
Fördelar
Snabb återställning, fjärrbackup, enkel administration med Proxmox VE, open source + möjlighet till kommersiellt stöd
Licens
AGPLv3
Utvecklare
Proxmox Server Solutions GmbH (Wien, Österrike)
Bakgrund
Introducerad 2020 som systerprojekt till Proxmox VE för en effektiv, inbyggd och fri backup-lösning
7 augusti 2025 – Den oberoende Linuxdistributionen KaOS har i dag publicerat sin senaste ISO-snapshot, KaOS Linux 2025.07. Utgåvan bygger på den färska Linux 6.15-kärnan och kombinerar den med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.4.
Plasma 6.4.3 som standard
På skrivbordssidan ingår KDE Plasma 6.4.3 tillsammans med KDE Gear 25.04.3 och KDE Frameworks 6.16. Allt är kompilerat med Qt 6.9.1, vilket innebär att Qt 5-beroenden nu är helt borttagna från KaOS.
Nya Qt 6-appar
Övergången till Qt 6 öppnar för modernare applikationer. Snapshoten introducerar bland annat den återupplivade musikspelaren Amarok och plasma-keyboard, ett virtuellt tangentbord som integreras direkt i Plasma. Dessutom finns plasma-login-manager i förråden – tänkt att på sikt ersätta SDDM som inloggningshanterare.
”Plasma-login-manager finns redan i våra förråd. Den följer ännu inte med som standard på ISO:n, men målet är att den snart helt tar över efter SDDM,” skriver utvecklarteamet i releasenotorna.
Uppdaterade kärnkomponenter
Komponent
Version
Mesa
25.1.6
PipeWire
1.4.6
CMake
4.0
Glib2
2.84.3
GStreamer
1.26.4
systemd
254.27
OpenSSL
3.5.1
Protobuf
31.0
SQLite
3.50.3
OpenZFS
2.3.2
NEDLADDNING OCH UPPGRADERING
• ISO-avbilden (cirka 2,6 GB) finns för direkt nedladdning på kaosx.us samt via torrent och spegelservrar som listas på projektets nedladdningssida. Alla ISO-filer är signerade med GPG och åtföljs av SHA-256-kontrollsummor för verifiering.
• Så verifierar du ISO-filen: sha256sum KaOS-2025.07-x86_64.iso gpg –verify KaOS-2025.07-x86_64.iso.sig
• Uppgradera en befintlig KaOS-installation: sudo pacman -Syu Efter omstart kan du rensa bort överflödiga beroenden med: pacman -Qtdq | sudo pacman -Rns –
KaOS är en rullande distribution; när ISO:n väl är installerad får du alla framtida förbättringar via vanliga paketuppdateringar.
En ny bakdörr för Linux, kallad Plague, har identifierats och analyserats av säkerhetsforskare. Det rör sig om ett avancerat intrångsverktyg som integreras i systemets autentiseringsramverk (PAM) och möjliggör dold fjärråtkomst via SSH. Den är särskilt svår att upptäcka, lämnar få spår och fungerar även efter systemuppdateringar.
Bakdörr via PAM-modul
Plague är skriven som en PAM-modul, vilket innebär att den laddas direkt i systemets inloggningsflöde. När en användare försöker autentisera sig – t.ex. via SSH eller terminal – kan modulen fånga upp autentiseringsförfrågan. Om ett av flera inbyggda lösenord används, ges åtkomst utan att systemets vanliga kontroller används.
Exempel på hårdkodade lösenord i Plague:
Mvi4Odm6tld7
IpV57KNK32Ih
changeme
Det innebär att angriparen kan logga in utan att ha något känt konto på systemet.
Designad för ihållande åtkomst
Plague är byggd för att ligga kvar i systemet över tid. Den döljer sin existens genom flera tekniker:
Miljövariabler relaterade till SSH (t.ex. SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT) raderas.
Kommandologgning blockeras genom att HISTFILE pekas till /dev/null.
Kod och strängar är obfuskade och krypterade, ofta i flera lager, för att försvåra analys.
Den utger sig för att vara en legitim modul, ofta under namnet libselinux.so.8.
Plague försöker också aktivt undvika att bli analyserad. Den kontrollerar t.ex. om den körs i en debugger eller i en säkerhetsanalysmiljö, och anpassar sitt beteende därefter.
Inte upptäckbar med traditionella verktyg
Eftersom Plague integreras i autentiseringskedjan och agerar som ett systembibliotek, upptäcks den sällan av antivirusprogram eller EDR-lösningar. Den beter sig inte som ett fristående program och loggar inga misstänkta aktiviteter.
Det krävs specialiserade metoder för att upptäcka den:
Manuell granskning av laddade PAM-moduler.
Filintegritetskontroll (t.ex. med AIDE eller Tripwire).
YARA-regler som identifierar kända kodmönster.
Övervakning av ovanliga inloggningar eller förändrade miljövariabler.
Säkerhetsimplikationer
Eftersom Plague påverkar autentiseringen direkt, innebär ett intrång att angriparen har fullständig kontroll över systemet. Det räcker inte att ta bort användarkonton eller byta lösenord – bakdörren ger åtkomst oberoende av dessa mekanismer.
Det är särskilt allvarligt i produktionsmiljöer där PAM används i många tjänster (t.ex. SSH, sudo, login, su). Ett komprometterat system kan vara i angriparens händer utan att någon märker det.
Rekommenderade åtgärder
Granska PAM-konfigurationer och kontrollera att endast förväntade moduler används.
Kontrollera alla bibliotek i sökvägar som /lib/security och /etc/pam.d/.
Använd verktyg för filintegritet för att upptäcka förändringar i kritiska systemfiler.
Undersök ovanliga inloggningar, särskilt med okända lösenord eller kontonamn.
Implementera YARA-regler och annan hotjakt vid minsta misstanke om kompromettering.
Fördjupad analys från Nextron Systems
Säkerhetsföretaget Nextron Systems har publicerat en teknisk analys av Plague-bakdörren. Rapporten innehåller detaljer om kodstruktur, hashvärden, hårdkodade lösenord och indikatorer på kompromettering (IoC). En länk till deras rapport rekommenderas för vidare analys.
PAM-baserad bakdörr (ELF-bibliotek) som krokar in i autentisering och öppnar dold SSH-åtkomst.
Mål/plattform
Linuxservrar och arbetsstationer där PAM används (t.ex. sshd, login, sudo).
Vad den utnyttjar
Pluggable Authentication Modules (PAM); maskerar sig som legitim modul, ofta under systemlika filnamn.
Åtkomstmetod
Accepterar fördefinierade “master-lösenord” och kan släppa in oavsett användarnamn.
Hårdkodade lösenord (ex.)
Mvi4Odm6tld7, IpV57KNK32Ih, changeme
Persistens
Ligger i autentiseringskedjan ⇒ överlever omstarter och vanliga uppdateringar utan separata startskript.
Stealth/antiforensik
Rensar miljövariabler (SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT), pekar HISTFILE till /dev/null, minimerar spår i loggar.
Anti-analys
Obfuskering och krypterade strängar (flera lager); miljökontroller för att undvika debugger/sandbox.
Indikatorer (IoC)
Ovana PAM-moduler/filer; misstänkta namn i /lib/security; annorlunda poster i /etc/pam.d/*; avvikande SSH-inloggningar.
Primära risker
Obehörig SSH-åtkomst (upp till root), lateral rörelse, datastöld, svår incidentforensik p.g.a. brist på loggar.
Rekommenderade åtgärder
Inventera PAM-konfiguration/bibliotek; filintegritetskontroll (AIDE/Tripwire); YARA-baserad jakt; central loggning; överväg att stänga lösenordsautentisering i SSH och använda nycklar/FIDO2.
Påverkade miljöer
Bastion/jump-hostar, moln-instanser, CI/CD-noder, databasserver- och filserversmiljöer.
Riskbedömning
Hög – påverkar kärnkomponenten autentisering och är svår att upptäcka med traditionella verktyg.
FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.
I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.
Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.
Förenklad installation för alla användare
Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.
Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.
Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.
Varför KDE Plasma?
Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:
Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.
Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.
Ett större initiativ för skrivbordsanvändning
Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.
Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:
Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet
Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.
Ett historiskt skifte för FreeBSD
Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.
Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.
Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.
Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.
Sammanfattning: En välkommen förändring
Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.
För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.
Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025 Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029) Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2) 32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns Stora nyheter:
– KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
– Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
– Wayland-stöd under utveckling
Historik:
FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.
Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.
För den som vill spela spel från kalla krigets dagar – när Ronald Reagan fick den onda sidan att riva Berlinmuren.
Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ – både vad gäller kompatibilitet och rå prestanda.
Fördelar med x86-arkitektur
En stor fördel med x86-baserade system som Radxa X4 är den breda kompatibiliteten med operativsystem och mjukvara. Till skillnad från ARM-plattformar, där stöd ofta är begränsat eller beroende av inofficiella portar, kan x86-enheter köra kompletta Linux-distributioner och även Windows 11 utan större problem. Det öppnar för ett mycket större urval av emulatorer och verktyg – och enklare installation.
Radxa X4 är bättre utrustad än en Raspberry Pi 5. Den har stöd för M.2-hårddiskar men använder samma 40-pin GPIO-header som gjort Raspberry Pi populär. Den har stöd för två skärmar upp till 4K, samt USB Type-C PD, vilket innebär att den kan drivas via en USB-C-adapter.
Till skillnad från Zimablade, som tidigare har testats, kan man inte själv välja RAM på Radxa X4 – det är fastlött på moderkortet. Dock bygger Zimablade på en äldre CPU än Intel N100. Zimablade har inte stöd för M.2-diskar, men däremot för vanliga SATA-diskar.
Radxa X4 som PlayStation 2-emulator
Enkel installation med Batocera
För projektet valdes Batocera, en specialiserad Linux-distribution för spel- och retroemulering. Batocera är känd för sitt intuitiva gränssnitt och breda stöd för olika konsoler – inklusive en fullt fungerande PCSX2-kärna för PlayStation 2. Systemet installerades på en extern SSD genom att flasha rätt avbildningsfil via Balena Etcher, varpå enheten enkelt kunde starta från disken efter ändring i boot-ordningen.
Konfigurationen av emulatorn var okomplicerad: BIOS-filer för PS2 lades i katalogen //BATOCERA/share/bios/ps2, medan spel-ROM:ar placerades i //BATOCERA/share/roms/ps2. Därefter var systemet redo att köra.
Spelprestanda som imponerar
I praktiska tester visade Radxa X4 att den klarar de flesta PS2-titlar med god marginal. Spel som Devil May Cry 3 levererade stabila 30 bilder per sekund vid 1,25× upplösning – och ännu bättre prestanda kunde nås genom att växla till Vulkan som grafikmotor. God of War, Tales of the Abyss, Persona 3, Metal Gear Solid 3 och flera andra klassiker var fullt spelbara, många med förbättrad grafik jämfört med originalkonsolen.
Detta står i stark kontrast till Raspberry Pi 5, där samma spel knappt uppnår spelbara bilduppdateringsfrekvenser – även vid reducerad upplösning och med omfattande optimeringar.
Begränsningar vid mer krävande titlar
Vissa mer grafiktunga spel kräver dock justeringar. Xenosaga fungerade endast acceptabelt vid originalupplösning, och även då kunde viss prestandaförlust märkas. Shadow of the Colossus krävde liknande kompromisser. Burnout 3: Takedown, känt för sina snabba hastigheter och intensiva visuella effekter, tappade under vissa moment från 60 FPS, vilket kan påverka spelkänslan.
Slutsats: En kapabel PS2-emuleringsdator i miniformat
Radxa X4 visar sig vara ett utmärkt val för den som vill bygga en kompakt, strömsnål men kraftfull retrospelmaskin med stöd för PlayStation 2-emulering. Med förmågan att köra ett brett utbud av titlar i högre upplösning och med god prestanda – samt enkel installation via Batocera – placerar sig denna SBC som ett fullgott alternativ till större datorer, och ett överlägset val framför Raspberry Pi 5 i detta sammanhang.
Prisjämförelse (cirka, inkl. moms/frakt):
Raspberry Pi 5, 4 GB: ca 799 kr
Radxa X4: ca 1130 kr
Zimablade: ca 1000 kr (inkl. frakt från t.ex. Hongkong)
Observera att priser kan variera över tid och mellan återförsäljare.
Innehållet ovan som behandla PS2 emulering är data som kommer ifrån
Lagring: M.2 2230 NVMe SSD via PCIe 3.0 ×4; valbar eMMC på vissa SKU:er
Gränssnitt och anslutningar
USB: 3 × USB 3.2 Gen 1 (Type‑A), 1 × USB 2.0 (Type‑A)
Video: 2 × micro HDMI med upp till 4K @ 60 fps
Ethernet: 2.5 Gbps RJ45 med PoE-stöd (med tillbehör)
Trådlöst: Wi‑Fi 5 / Bluetooth 5.0 eller Wi‑Fi 6 / Bluetooth 5.2 beroende på modell
GPIO: 40-polig header styrd av RP2040 mikrokontroller (Cortex‑M0+ @ 133 MHz), med stöd för 2×SPI, 2×UART, 2×I²C, 16×PWM, 8×PIO samt 5 V och 3.3 V ström
Extra: 3.5 mm ljudutgång + mikrofoningång, RTC-batterisockel, fläktkontakt, Power- och BOOTSEL-knappar
Strömförsörjning och drift
Strömmatning: USB‑C PD (12 V, ≥ 2.5 A), PoE-stöd
Effektförbrukning: Ca 18–25 W vid belastning
TDP: CPU har TDP på ~6 W; fabriksinställt BIOS begränsar PL1 till 6 W
Kylning: Aktiv kylning rekommenderas vid full belastning
Temperaturintervall: 0 °C till ca 60 °C
Mjukvarustöd
Operativsystem: Windows 11 (64-bit), Debian, Ubuntu
Utvecklingsstöd: GPIO via Linux-bibliotek, Pico SDK för RP2040
Snabbspecifikation
Funktion
Detalj
CPU
Intel N100, 4 kärnor @ 3.40 GHz
GPU
Intel UHD Graphics (750 MHz)
RAM
4–16 GB LPDDR5
Lagring
NVMe m.2 (PCIe 3.0 ×4), eMMC
USB
3× USB 3.2, 1× USB 2.0
Display
2× micro HDMI, 4K@60 fps
Ethernet
2.5 Gbps, PoE-stöd
Trådlöst
Wi‑Fi 5/6 + BT 5.0/5.2
GPIO
40-pin via RP2040
Ström
USB‑C PD 12 V / PoE
Kylning
Aktiv rekommenderas
OS-stöd
Windows 11, Debian/Ubuntu
Temperaturområde
0 °C – 60 °C
Sammanfattning
Radxa X4 är en kraftfull x86-baserad SBC med Intel N100 och LPDDR5, vilket gör den betydligt snabbare än många ARM‑baserade alternativ. Den stöder NVMe-lagring, 2.5 Gbps Ethernet, dual‑4K HDMI och GPIO-expansion via RP2040. Perfekt för utvecklare och entusiaster som behöver x86-kompatibilitet, kraftfull grafik och robusta anslutningar.
Modeller med Wi‑Fi 6/BT 5.2 kräver ofta minst 8 GB RAM. Enklare konfigurationer har Wi‑Fi 5/BT 5.0.
Under lång tid har HFS och HFS+ – Apples äldre filsystem – levt i skymundan i Linuxvärlden. Drivrutinerna har varit övergivna i över ett decennium och har orsakat fler problem än de löst. Diskussioner fördes tidigare i år om att helt slopa stödet i Linuxkärnan, men istället har flera utvecklare tagit initiativ till att återuppliva och stabilisera koden. Resultatet börjar nu märkas i Linux 6.17.
I samband med merge-fönstret rapporterade utvecklaren Viacheslav Dubeyko att det fortfarande finns omkring 221 öppna buggar i HFS/HFS+-drivrutinerna. Många av dessa har identifierats genom testsviten xfstests, som ofta lämnar volymer i ett korrupt tillstånd. Den pågående kodgranskningen har dock lett till konkreta förbättringar.
Exempel på viktiga åtgärder:
Kodstädning i I/O-hantering: Johannes Thumshirn har förbättrat strukturen i funktionen hfsplus_submit_bio() för ökad läsbarhet och robusthet.
Metadatahantering förbättrad: Tetsuo Handa har åtgärdat ett syzbot-rapporterat problem i hfsplus_create_attributes_file() som uppstod när metadata i attributfilen blivit korrupt.
Onödiga varningar borttagna: Yangtao Li har tagit bort en onödig WARN_ON()-anrop i hfsplus_free_extents() som kunde orsaka falska felrapporter vid fria block.
Fler minnesrelaterade fel har rättats:
Problem med slab out-of-bounds i hfs_bnode_read() och hfsplus_bnode_read() har åtgärdats genom validering av offset och längd innan åtkomst till B-trädnoder.
Överläst stränglängd i hfsplus_uni2asc() kunde leda till minnesfel om namnposter i B-trädet var korrupta – detta är nu fixat.
En general protection fault i hfs_find_init() vid skapandet av B-trädsobjekt har eliminerats.
Bättre kompatibilitet med testsystem: Den generiska testcasen generic/001 lyckas nu köra utan fel, tack vare att raderade B-trädnoder rensas korrekt.
Framtiden för HFS/HFS+ i Linux
Den senaste utvecklingen innebär ett lyft för användare som fortfarande arbetar med äldre Mac-media, såsom externa diskar och arkivformat. Istället för att förlora stödet helt får HFS och HFS+ nu en välbehövlig modernisering, vilket också gynnar filsystemstester och verktygsutveckling under Linux.
Noterbart är att Linux 6.17 också innehåller förbättringar för FireWire (IEEE-1394) – ett gränssnitt som historiskt varit vanligt på Apple-datorer.
HFS (Hierarchical File System)
Introducerades av Apple 1985 som standardfilsystem för Mac OS.
– Bygger på en B-trädsstruktur för kataloger och filer
– Stödjer filmetadata via så kallade ”resource forks”
– Har begränsat stöd för moderna funktioner som filrättigheter och långa filnamn
HFS+
Lanserades 1998 som en förbättrad version av HFS, ibland kallad ”Mac OS Extended”.
– Stöd för längre filnamn (upp till 255 tecken)
– Unicode-baserad namngivning
– Effektivare hantering av stora volymer och filer
– Införde journalföring (HFS+ Journaled)
Användning och efterföljare
HFS+ var Apples primära filsystem i över 20 år – från Mac OS 8 till macOS Sierra.
2017 ersattes det av APFS (Apple File System) i macOS High Sierra för SSD-baserade system.
Under Linux
– Linuxkärnan har haft stöd för både HFS och HFS+ i läs-/skrivläge
– Stödet har varit bristfälligt under lång tid och lämnades länge utan aktivt underhåll
– Från Linux 6.17 påbörjades en ny satsning på att stabilisera och bevara stödet
Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`.
För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och HDR-kapabiliteter. Detta ger kompositorn möjlighet att mappa färger och ljusstyrka korrekt, snarare än att förlita sig på generella antaganden.
Den här förändringen, som nyligen integrerades i Chromiums kodbas, innebär att HDR-video nu återges korrekt i Chromium på HDR-kompatibla Wayland-miljöer. Tidiga tester visar redan lovande resultat i KDE Plasma 6.4.2 – användare med stödjande hårdvara kan se fram emot djupare svärta, klarare högdagrar och generellt förbättrad bildkvalitet i HDR-innehåll.
Att funktionen har en separat flagga som är aktiverad som standard innebär att utvecklare enkelt kan avaktivera stödet vid behov, exempelvis om problem uppstår på vissa konfigurationer. När den nya implementationen mognat förväntas det äldre stödet via `zcr_color_manager_v1` att tas bort, vilket förenklar och moderniserar Chromiums färghantering under Wayland.
Det här är ett stort steg framåt för Linux-användare som länge efterfrågat fullvärdigt HDR-stöd i webbläsare. Även om HDR-understödet fortfarande varierar mellan olika distributioner, skrivbordsmiljöer och drivrutiner, markerar detta en viktig milstolpe i Waylands utveckling som modern displaystack för Linux.
HDR (High Dynamic Range)
HDR står för High Dynamic Range och är en teknik som förbättrar kontrast och färgåtergivning i bild och video.
Det innebär:
– Djupare svärta och ljusare högdagrar
– Fler detaljer i både ljusa och mörka partier
– Mer nyanserade och verklighetstrogna färger
För att visa HDR krävs:
– HDR-kompatibel bildskärm
– HDR-innehåll
– Programvara med HDR-stöd (t.ex. webbläsare)
Chromium
Chromium är ett öppen källkod-projekt för webbläsare som ligger till grund för bland annat:
– Google Chrome
– Microsoft Edge
– Brave
– Vivaldi
Chromium utvecklas främst av Google och fungerar som en plattform för nya webbtekniker och funktioner – inklusive HDR-stöd på Wayland.
Wayland
Wayland är en modern ersättare för det äldre X11-systemet i Linux. Det är ett protokoll och ett display-server-system som hanterar grafikutmatning och inmatning från mus/tangentbord.
Fördelar med Wayland:
– Enklare och säkrare arkitektur
– Mindre latens och bättre prestanda
– Bättre stöd för moderna tekniker som HDR, HiDPI och touch
Wayland används idag i skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE Plasma, men stödet varierar beroende på distribution och hårdvara.
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd
Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.
IPv4-vidarebefordran per enhet
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.
Förfinad hantering av IPv6-prefix
Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.
Förbättrat stöd för baremetal-miljöer
Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.
Smidigare användning av WireGuard
För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.
Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS
Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.
Större kontroll över SR-IOV-parametrar
En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.
Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK
För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.
Initrd-förbättringar för nätverksuppstart
Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.
Tillgänglighet
Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.
NetworkManager – översikt
NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt.
Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser,
konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver
göra det manuellt.
Projektstart: 2004 av Red Hat Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI) Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration Licens: GPLv2 Källkod:gitlab.freedesktop.org
Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?
Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.
Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.
Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.
En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.
Så här gör du:
Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
När Debian är installerat, logga in som root.
Kör kommandot: apt install apache2 php mpv
Redigera sudo-behörigheter genom att skriva: visudo Lägg till följande rad under: # User privilege specification root ALL=(ALL:ALL) ALL
Lägg till: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig. Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel: http://192.168.1.2 Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.
In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.
This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.
This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.
One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.
Here’s how to do it:
You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.
You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.
First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.
Once Debian is installed, log in as root and run: apt install apache2 php mpv
Then configure sudo access: visudo
Under the section: # User privilege specification
root ALL=(ALL:ALL) ALL
Add this line: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.
Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.
Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.: http://192.168.1.2
You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!
Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.
Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.
If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.
Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.
LAN Radio Controller (PHP/JS)
Funktioner:
• Internetradio med stationer hämtade från stations.json
• Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX
• Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer
• Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet
• Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning
• Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge
• MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet
• Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.
Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.
Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.
HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.
Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.
Sammanfattning: HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.
Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
Kommandotolk: Zsh som standard
Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget
HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och
en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.
TPM fungerar som en dörrvakt till din dators hårdvara. Till skillnad från en vanlig dörrvakt, som man riskerar att stöta ihop med i verkliga livet, har TPM en funktion att fylla.
Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module.
Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten – och gör det svårare för angripare att kringgå skyddet.
Vad är fullständig diskkryptering (FDE)?
FDE innebär att hela innehållet på din hårddisk krypteras, vilket gör det oläsligt utan rätt nyckel. Om datorn skulle stjälas, går det inte att komma åt datan utan att först låsa upp disken. Ubuntu har länge erbjudit FDE som ett val under installationen, där du anger ett lösenord som krävs varje gång systemet startas.
Vad tillför TPM-stödet?
TPM (Trusted Platform Module) är ett inbyggt säkerhetschip som finns i de flesta moderna datorer. Ubuntu 25.10 kan nu använda detta chip som en del av krypteringskedjan, vilket möjliggör:
Integritetskontroll vid uppstart TPM verifierar att inget i systemets firmware eller bootloader har ändrats sedan installationen. Om något avviker, vägrar TPM låsa upp disken.
Automatisk upplåsning på betrodd maskinvara Så länge systemet är oförändrat, låser TPM upp disken utan att du behöver skriva in något lösenord – om du inte aktiverat dubbelt skydd.
Skydd mot fysisk åtkomst Försöker någon flytta hårddisken till en annan dator, eller ändra hårdvaran, fungerar inte upplåsningen – och systemet kräver återställningsnyckeln.
Nyheter i Ubuntu 25.10:s implementation
Ubuntu har arbetat med TPM/FDE sedan version 23.10. I 25.10 är funktionen fortfarande experimentell, men redo att testas av fler. Här är de viktigaste nyheterna:
1. Automatisk kompatibilitetskontroll
Installationsprogrammet kontrollerar att systemet har ett modernt TPM-chip utan kända sårbarheter. Om din dator inte klarar kraven, visas inga alternativ för hårdvarubaserad kryptering – i stället får du en tydlig varning.
2. Återställningsnyckel – din säkerhetslina
När TPM-stödet aktiveras skapas en återställningsnyckel. Den används i nödfall, till exempel om:
Du uppdaterar BIOS/firmware
Du byter ut viktig hårdvara
TPM tror att något är fel – även om det inte är det
Nyckeln visas tydligt under installationen. Du kan:
Skriva ner den
Spara den som fil (utanför livesystemet)
Skanna den som QR-kod
Skulle du tappa bort den, finns möjlighet att generera en ny via säkerhetscentret, så länge du fortfarande har åtkomst som administratör.
3. Extra lösenord – för dig som vill ha dubbelt skydd
Du kan välja att lägga till ett eget lösenord som måste anges vid uppstart, även om TPM godkänner systemets tillstånd. Detta ger ett extra lager av skydd – praktiskt för känsliga miljöer.
4. Smartare uppdateringar
För vissa uppdateringar (exempelvis DBX), där TPM kan förutse det nya tillståndet, krävs inga extra åtgärder – systemet startar som vanligt. Men om en förändring gör att TPM inte längre känner igen uppstartsmiljön, måste du:
Verifiera ändringen med din återställningsnyckel
Godkänna det nya tillståndet som betrott
Ubuntu 25.10 förvarnar också om en firmwareuppdatering kan påverka andra operativsystem på samma dator – exempelvis Windows med BitLocker.
5. Förbättrat stöd för stängda drivrutiner
Ubuntu jobbar aktivt för att TPM/FDE ska fungera även med proprietära drivrutiner, som Nvidia. Genom att paketera kärnan och viktiga komponenter i Snap, kan man säkerställa att TPM-mätningar stämmer – även när drivrutiner är stängda. Detta stöd väntas vara klart innan Ubuntu 25.10 släpps.
Viktigt: Funktionen är fortfarande experimentell
TPM/FDE är fortfarande i testfas och inte avsedd för produktion. Har du kritisk data och inte råd att bli utelåst från systemet, bör du vänta.
Ubuntu-teamet kommer att be om hjälp från frivilliga testare inför släppet i oktober. Målet är att samla in så mycket data som möjligt om olika system – för att säkerställa en stabil version längre fram.
Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025
Med TPM-baserad kryptering tar Ubuntu ytterligare ett steg mot säkerhetsnivåer som tidigare varit reserverade för företag och avancerade användare. Även om funktionen fortfarande är ny, visar den tydligt vart Ubuntu är på väg: starkare, smartare och mer automatiserad säkerhet – utan att offra användarvänlighet.
Sammanfattning – vad får du?
Skydd mot manipulation vid uppstart
Automatisk upplåsning på betrodda system
Dubbelt skydd med valfritt lösenord
Enkel hantering av återställningsnyckel
Förvarning vid uppdateringar som kan påverka TPM
Stöd på gång för Nvidia och andra proprietära drivrutiner
Ubuntu 25.10 lägger grunden för framtidens säkra Linuxsystem. Delta gärna i testningen – och var med och forma nästa generations kryptering på skrivbordet.
För den senaste utvecklingen, följ diskussionen på Ubuntu Discourse: TPM/FDE progress for Ubuntu 25.10
Fakta: Trusted Platform Module (TPM)
TPM (Trusted Platform Module) är ett hårdvarubaserat säkerhetschip som används för att säkra kryptografiska nycklar, autentisera maskinvara och skydda systemintegritet vid uppstart. TPM fungerar som en isolerad ”säkerhetsankare” för funktioner som kryptering, mätning av uppstartskedjan och identitetsverifiering.
Vad kan TPM göra?
Generera och lagra kryptografiska nycklar (RSA, ECC)
Utföra hårdvarubaserad nyckelhantering och asymmetrisk kryptering
Verkställa ”measured boot” – mäta och logga firmware och bootloader
Ge stöd för BitLocker och LUKS-kryptering utan användarlösenord
Stöd för ”sealing” och ”unsealing” av data baserat på PCR-värden
Skydda identitetscertifikat och lösenord med fysisk isolering
Verkställa plattformsautentisering vid fjärråtkomst (t.ex. VPN, Zero Trust)
Integreras med Secure Boot och UEFI för säker uppstart
Versioner och skillnader
Det finns två huvudsakliga TPM-versioner i praktisk användning: 1.2 och 2.0. De skiljer sig i funktion, säkerhetsmodell och algoritmstöd:
Funktion
TPM 1.2
TPM 2.0
Specifikation
2009 (TPM Main Spec v1.2)
2015 (ISO/IEC 11889:2015)
Algoritmstöd
Endast SHA-1, RSA-2048
SHA-1, SHA-256, ECC, RSA, HMAC, AES
Flexibilitet
Fast funktionalitet
Modulärt och utbyggbart (via profiles)
Plattformsintegration
Endast PC
PC, mobil, embedded, IoT
Autoriseringsmodell
Owner Password (enklare modell)
Policy- och sessionsbaserat (mer flexibelt)
UEFI/Secure Boot-stöd
Begränsat
Fullt stöd
Stöd i OS
Windows 7–11, Linux
Windows 10/11, Linux, Android, macOS (begränsat)
Teknisk fördjupning
PCR (Platform Configuration Registers): TPM innehåller 24 PCR-register som loggar uppstartsmiljön, vilket möjliggör ”measured boot” och att endast ladda upp systemet om det matchar tidigare godkända tillstånd.
Endorsement Key (EK): Permanent, unik nyckel som identifierar TPM-chippet. Används för att skapa certifikat och verifiera plattformens identitet.
Attestation: Möjlighet att kryptografiskt bevisa TPM-tillståndet för fjärrtjänster. Vanligt inom säkerhetspolicy, t.ex. i företag eller molnplattformar.
NV Storage: Permanent lagring i TPM för att bevara nycklar och policydata över omstarter.
Säkerhetsaspekter
TPM:s privata nycklar lämnar aldrig chippet
Sårbar för fysiska attacker endast vid avancerad hårdvaruåtkomst
Kan vara integrerad (fTPM i firmware) eller dedikerad (discret TPM)
Skyddas av TPM-firmware, men uppdateringar krävs för kända buggar
Den senaste versionen av GNU C Library, glibc 2.42, är nu tillgänglig. Den innehåller omfattande nyheter: stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024, förbättrad minnesallokering, nya matematikfunktioner samt ett antal säkerhetsrelaterade buggfixar.
Efter sex månaders utveckling har GNU-projektet tyst släppt version 2.42 av glibc – det standardbibliotek i C som fungerar som navet mellan användarprogram och Linuxkärnan.
Förbättrat språkstöd: ISO C23 och nya matematikfunktioner
glibc 2.42 stärker stödet för den kommande ISO C23-standarden. Bland nyheterna finns flera nya hjälpfunktioner i <math.h>, inklusive:
compoundn
pown
powr
rootn
rsqrt-familjen (snabba, approximativa varianter)
Dessa kompletteras med typgeneriska makron i <tgmath.h>.
Dessutom introduceras de nya C2Y-funktionerna för absolutbelopp av osignerade heltal, såsom uabs och ulabs, vilket breddar bibliotekets numeriska kapacitet.
Prestandalyft: snabbare malloc och större cache
Minnesallokeraren malloc har fått ett rejält lyft:
Stöd för cachning av block upp till 4 MB
Snabbare hantering av små allokeringar
Ny systeminställning: glibc.malloc.tcache_max, som gör det möjligt att finjustera cachebeteendet
Trådhantering och felsökning
glibc 2.42 introducerar även:
pthread_gettid_np: en ny hjälpfunktion för att hämta kernel-tråd-ID utan plattformsberoende systemanrop.
SFrame-stöd: komprimerad, debuggervänlig stackmetadata för bättre felsökning. Aktiveras med --enable-sframe och kräver Binutils ≥ 2.45.
Utökat arkitekturstöd
glibc kan nu automatiskt känna igen nya processorfamiljer, inklusive:
Intel: Arrow Lake, Panther Lake, Clearwater Forest, Diamond Rapids
IBM: z17-mainframes
Säkerhetsfixar: fyra CVE:er åtgärdade
glibc 2.42 täpper till flera sårbarheter:
CVE-2025-0395: Buffertöverskridning i assert()-meddelanden
CVE-2025-5702 och CVE-2025-5745: Felaktig hantering av Power10:s vektorregister, som kan orsaka fel i strcmp()/strncmp()
CVE-2025-8058: Dubbel friering i POSIX-regexmotorn
Inga av dessa sårbarheter har, såvitt känt, utnyttjats i det vilda – men uppdateringar bör ändå distribueras utan dröjsmål.
glibc (GNU C Library) är det centrala C-standardbiblioteket för Linux och andra UNIX-liknande system. Det fungerar som gränssnitt mellan användarprogram och Linuxkärnan, och innehåller funktioner för minneshantering, trådar, filhantering, strängoperationer med mera.
glibc utvecklas av GNU-projektet och har använts sedan början av 1990-talet. Det är en av de mest grundläggande komponenterna i ett Linuxsystem.
Nyheter i glibc 2.42 (juli 2025)
Stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024.
Nya matematikfunktioner i <math.h>: pown(), rootn(), rsqrt() m.fl.
Stöd för osignerade absolutbeloppsfunktioner: uabs, ulabs.
Förbättrad malloc med snabbare trådcache och stöd för block upp till 4 MB.
Ny funktion: pthread_gettid_np() för att hämta kernel-tråd-ID.
Stöd för SFrame – effektiv stack-spårning (kräver Binutils ≥ 2.45).
Stöd för nya CPU-arkitekturer: Intel Arrow Lake, Panther Lake, m.fl. samt IBM z17.
Fyra säkerhetssårbarheter (CVE:er) har åtgärdats, bl.a. en buffer overflow i assert().
glibc 2.42 för med sig viktiga förbättringar inom standardkompatibilitet, prestanda och säkerhet.
Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.
Nya funktioner
Nyhet
Beskrivning
Playback History
Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
VU‑mätare i GTK
Den populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
Album Artist i APE
Album Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
Opus ReplayGain
Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
Texthämtning
Låtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
Systemfärger
Färgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.
Förfinat ljud & gränssnitt
PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
Små ljudfiler identifieras snabbare.
Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
SDL‑utgången stöder nu SDL 3.
Skin‑nyheter
Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.
Polerade detaljer
Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
OpenMPT‑pluginen används som standard för S3M‑filer.
Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.
Tillgänglighet
Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
Linuxanvändare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.
Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.
Bakgrund & historia:
– Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
– Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättviktsalternativ till tyngre spelare.
– Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
Tekniska nyheter i 4.5:
Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
Automatisk texthämtning från lrclib.net.
Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
Vad Audacious klarar av:
Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org.
Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.
Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.
Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:
Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
ST:s vd55g1-sensor
Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd
Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.
Förbättrad rensning i fler delar av systemet
Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:
Intels mikrokodladdare
NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
Realteks r8169-nätverksdrivrutin
Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
MediaTeks mt7996 Wi-Fi
Texas Instruments tas2781-ljudkrets
PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4
Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.
För den som värnar om programvarufrihet
GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:
Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)
Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.
Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
Historia:
– 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
– 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
– Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
Typiska ingrepp: Tar bort binära firmwarefiler, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
Nytt i 6.16:
Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
Finputsar rensning av: Intel mikrokodloader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
Byggfix för Rust‑baserad firmwareloader.
Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
• DEB via Freesh
• RPM via RPM Freedom
Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.
För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
In this guide, I’ll show you how to search inside files using grep, find, and ripgrep with practical examples. The post How To Search Inside Files In Linux Using Grep, Find And Ripgrep appeared first on Linux Today.
In this comprehensive guide, we will explain how to enable backports and testing repositories in your Debian 13 trixie system using the new deb822 sources format. The post How To Enable Backports And Testing Repositories In Debian 13 Trixie appeared first on Linux Today.
Armbian 25.8.1 brings Linux kernel 6.16, Debian Trixie support, new SBC boards, and updated drivers. The post Armbian 25.8.1 Released with Kernel 6.16, Debian 13 Support appeared first on Linux Today.
Bitnami is ending free, stable images on Docker Hub, moving them to a Legacy repo with no support, pushing developers toward paid Secure Images subscriptions. The post Bitnami Ends Free, Stable Images — Users Forced to Migrate or Pay appeared first on Linux Today.
This release fixes issues with SCCP LUDT segmentation decoding, the LZ77 decoder, RDM Product Detail List ID Disect, and the Ciscodump tool. The post Wireshark 4.4.9 Protocol Analyzer Released with Updated Protocols and Bug Fixes appeared first on Linux Today.
Discover the step-by-step guide to install VS Code on Debian 13 "Trixie." Enhance your coding experience with this powerful editor today! The post How to Install VS Code on Debian 13 “Trixie” appeared first on Linux Today.
Discover the performance of the Aiffro K100 All-SSD NAS through comprehensive benchmarking. Uncover speed, efficiency, and storage capabilities today. The post Benchmarking the Aiffro K100 All-SSD NAS appeared first on Linux Today.
Discover how Vivaldi is challenging the AI browsing trend, prioritizing user privacy and customization. Explore their innovative approach today. The post Vivaldi Pushes Back Against AI Browsing Trend appeared first on Linux Today.
Discover KDE's Initial System Setup (KISS) Tool in Plasma 6.5. Streamline your installation process with this innovative feature designed for efficiency. The post First Look at KDE’s Initial System Setup (KISS) Tool in KDE Plasma 6.5 appeared first on Linux Today.
Discover Wayfire 0.10, the innovative 3D Wayland compositor that now supports Vulkan, enhancing your graphics experience with stunning visuals and performance. The post Wayfire 0.10 3D Wayland Compositor Brings Vulkan Support appeared first on Linux Today.
KDE Plasma 6.4.5 is now available as the fifth maintenance update to the KDE Plasma 6.4 desktop environment series with more bug fixes. The post KDE Plasma 6.4.5 Fixes Brightness Flickering Issues with AMD GPU Drivers appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Kodi 22 "Piers" open-source media center is now available for public testing promising HDR on Wayland support for Linux systems and many other new features and improvements. Here's what to expect! The post Kodi 22 “Piers” Promises HDR Passthrough on OpenGL and HDR on Wayland appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
9to5Linux Weekly Roundup for September 7th, 2025, brings news about KDE Linux, Linux Mint 22.2, Debian 13.1, GNOME 49 Release Candidate, Calibre 8.10, Mixxx 2.5.3, NVIDIA 580.82.07, OpenSSL 3.6, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: September 7th, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
The first alpha version of the KDE Linux distro is now available for public testing showcasing the latest version of the KDE Plasma desktop environment and KDE apps. The post KDE Linux Distribution Is Available for Public Testing, Download Now appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
Debian 13.1 is now available for download as a new point release to Debian 13 “Trixie” with 71 bug fixes and 16 security updates. The post Debian 13.1 “Trixie” Released with 71 Bug Fixes and 16 Security Updates appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Calibre 8.10 open-source e-book management software is now available for download with improvements to the Kindle MTP driver and other changes. Here's what's new! The post Calibre 8.10 E-Book Manager Brings Improvements to the Kindle MTP Driver appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
GNOME 49 Release Candidate (RC) is now available for public testing ahead of the final release on September 17th, 2025. Here's what's new! The post GNOME 49 Release Candidate Re-Enables X11 Support by Default in GDM appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Mixxx 2.5.3 open-source virtual DJ software for performing live mixes is now available for download with various improvements and bug fixes. Here’s what’s new! The post Mixxx 2.5.3 Open-Source DJ App Brings Major Improvements to Digital Vinyl System appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Linux Mint 22.2 distribution is now available for download with the Cinnamon 6.4 desktop environment and based on Ubuntu 24.04 LTS. Here’s what’s new! The post Linux Mint 22.2 “Zara” Is Now Available for Download, Here’s What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
NVIDIA 580.82.07 graphics driver for Linux is now available for download with NVIDIA Smooth Motion support on GeForce RTX 40 Series GPUs and bug fixes. The post NVIDIA 580.82.07 Supports NVIDIA Smooth Motion on GeForce RTX 40 Series GPUs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive… […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual… […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on… […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just… […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read… […]
