• Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring.

    På LM Ericssons fälttelefon M/37, även kallad fältapa, sitter en skylt med texten ”Fienden lyssnar”. I en tid då många ”nätverks produkter” levereras med sluten källkod från kommunistiska diktaturer som Kina, borde kanske även vanliga konsumentroutrar märkas med en liknande skylt. Eller så skaffar man hårdvara och bygger sin router själv.

    Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir en riktig dator

    Att köra ett fullskaligt Linux-operativsystem på en router låter kanske som något för extrema entusiaster. Men tack vare ett nytt projekt från Collabora är detta nu fullt möjligt – och dessutom praktiskt – på den öppna routern OpenWrt One.

    Från router till miniserver

    Utvecklaren Sjoerd Simons har skapat projektet openwrt-one-debian, en uppsättning skript och verktyg som gör det möjligt att installera Debian GNU/Linux direkt på OpenWrt One.

    Projektet använder ett Rust-baserat installationsverktyg som installerar Debian på routerns NVMe-lagring. Resultatet är att enheten inte längre är begränsad till ett litet inbyggt system, utan i stället kan köra ett komplett Linux med:

    • Debians vanliga pakethantering
    • Fullt stöd för systemtjänster
    • Möjlighet att köra containrar
    • Utvecklingsverktyg och egna tjänster

    För utvecklare och avancerade användare innebär detta att OpenWrt One förvandlas från en ren nätverksapparat till en kompakt, generell Linux-dator.

    Varför Debian i stället för ett router-OS?

    De flesta routrar kör mycket begränsade operativsystem, optimerade för stabilitet och låg resursförbrukning snarare än flexibilitet. OpenWrt är redan ovanligt öppet, men Debian tar steget fullt ut.

    I stället för ett specialanpassat “embedded userspace” får användaren ett välbekant Linux-ekosystem med samma arbetsflöden som på servrar och stationära datorer. Det gör det enklare att installera programvara, utveckla egna lösningar och återanvända befintlig kunskap.

    Hårdvara som räcker till

    Att Debian fungerar bra på OpenWrt One beror på att hårdvaran är ovanligt kraftfull för att vara en router. Enheten bygger på MediaTek Filogic 820 och är utrustad med:

    • Dual-band Wi-Fi 6
    • 2,5 Gbit/s WAN och 1 Gbit/s LAN
    • 1 GB DDR4-minne
    • 256 MB NAND-flash och 16 MB NOR för återställning
    • M.2-plats för SSD (NVMe)
    • USB-C seriell konsol och USB 2.0
    • Stöd för Power over Ethernet

    Detta placerar OpenWrt One närmare en liten server eller enkortsdator än en traditionell hemrouter.

    En ovanligt öppen router

    OpenWrt One sticker även ut genom att vara helt öppen och väldokumenterad. I en marknad där många nätverksprodukter är låsta med stängda bootloaders och bristfällig dokumentation är detta ovanligt.

    Enligt Sjoerd Simons är just detta en av poängerna: hårdvaran är byggd för att kunna användas till mer än sitt ursprungliga syfte. Att köra ett allmänt Linux-system som Debian på den blir därför både möjligt och meningsfullt.

    För vem är detta?

    Projektet riktar sig främst till utvecklare, entusiaster och avancerade användare som vill tänja på gränserna för vad en router kan göra. Installationen kräver viss teknisk kunskap, men dokumentation och instruktioner finns tillgängliga på GitHub.

    För den som vågar prova väntar en strömsnål, kompakt Linux-maskin som kombinerar serverfunktioner med avancerade nätverksmöjligheter – ett tydligt exempel på hur gränsen mellan router och dator håller på att suddas ut.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/openwrt-one-meets-debian.html

    https://openwrt.org/toh/openwrt/one

    Här kan man köpa OpenWRT One Hårdvara

    https://www.amazon.se/youyeetoo-Banana-OpenWrt-One-Motherboard/dp/B0DJW84RNL/

    FAKTA: OpenWrt

    OpenWrt är ett fritt och öppet Linux-baserat operativsystem för routrar och andra inbyggda enheter. Till skillnad från många tillverkares låsta firmware är OpenWrt byggt för att kunna uppdateras, anpassas och byggas ut.

    • Öppenhet & kontroll: källkod och byggsystem är öppna – du äger konfigurationen.
    • Modulärt tänk: installera bara det du behöver (paket, tjänster, drivrutiner).
    • Stabilitet över tid: säkerhetsfixar och uppgraderingar kan fortsätta även när tillverkaren slutar bry sig.
    • Nätverk först: fokus på robust routing, brandvägg, VLAN, QoS och finmaskig trafikstyrning.
    • Hackbarhet: en router kan bli allt från VPN-gateway och adblock/DNS till IoT-hubb eller liten server.

    $ Filosofin i korthet: ”Gör routern till din egen Linux-maskin – inte en försluten apparat.”

    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet utan Windows.

    Wine 11.0 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna kompatibilitetsplattformen som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen kommer ungefär ett år efter Wine 10 och är resultatet av ett intensivt utvecklingsår med över 6 300 ändringar och mer än 600 rättade fel.

    Prestanda och synkronisering

    En av de mest betydelsefulla nyheterna i Wine 11 är stödet för NTSync, en ny mekanism för tråd- och objektsynkronisering som utnyttjar ett Linux-kärnmodul. När modulen finns tillgänglig, från och med Linux 6.14, kan Wine använda effektivare synkroniseringsprimitiver, vilket ger tydliga prestandaförbättringar i många moderna spel och applikationer.

    Stöd för att ändra trådprioriteter är nu implementerat på både Linux och macOS. På Linux är detta begränsat av systemets nice-inställningar, men ger ändå bättre kontroll för program som är känsliga för schemaläggning. Även synkroniseringsbarriärer i NTDLL är nu på plats.

    WoW64 – färdig arkitektur

    Den nya WoW64-arkitekturen, som introducerades experimentellt i Wine 9, betraktas nu som helt färdig och fullt stödd. Den har i praktiken funktionsparitet med den äldre lösningen, men med en modernare och mer framtidssäker design.

    16-bitars Windows-program stöds även i den nya WoW64-miljön. Samtidigt är rena 32-bitars Wine-prefix nu föråldrade. En enda wine-binär ersätter tidigare uppdelning i wine och wine64 och väljer automatiskt rätt körläge beroende på vilket program som startas.

    Grafik, Vulkan och Direct3D

    Wine 11 fortsätter att flytta tyngdpunkten mot Vulkan. Hårdvaruaccelererad H.264-avkodning via Direct3D 11 är nu implementerad med hjälp av Vulkan Video, förutsatt att Vulkan-renderaren används. Det finns även ett första stöd för Vulkan-baserad videodekodning i WineD3D.

    Stödet för äldre Direct3D-funktioner i Vulkan-renderaren har förbättrats, inklusive punktstorlekar, flat shading, alpha-test och flera äldre resursformat. Samtidigt är Vulkan-renderaren ännu inte helt i nivå med OpenGL-renderaren och är därför inte standardvalet i denna version.

    EGL används nu som standard för OpenGL-rendering på X11, medan GLX finns kvar som reservlösning. Detta förenklar grafikkedjan och förbättrar kompatibiliteten på sikt.

    Wayland och skrivbordsintegration

    Wayland-drivrutinen har tagit viktiga kliv framåt. Wine 11 introducerar urklippsstöd, stöd för inmatningsmetoder samt bättre hantering av formade och färgnycklade fönster. Prestandan i fönsterrelaterade funktioner har också förbättrats genom användning av delat minne mellan processer.

    Även X11-integrationen har förbättrats, med bättre samspel med fönsterhanterare och stöd för exklusivt helskärmsläge, något som särskilt gynnar äldre spel.

    Hårdvara, Bluetooth och inmatning

    Stödet för spelkontroller och annan kringutrustning har förbättrats avsevärt. Fler joysticks fungerar nu via hidraw-backend, force feedback är mer tillförlitligt och Windows.Gaming.Input-API:t har fått bättre täckning. En ny konfigurationsflik har lagts till i kontrollpanelen för handkontroller.

    Bluetooth-stödet har byggts ut med möjlighet att upptäcka enheter, grundläggande parkoppling samt initialt stöd för Bluetooth Low Energy-tjänster via Windows-API:erna, under förutsättning att systemet använder BlueZ på Linux.

    Multimedia, språk och ramverk

    På multimediaområdet har ljud- och videokedjor förbättrats, bland annat med bättre strömhantering i DirectSound och förbättrat stöd för olika videoformat och codecs. Typed Arrays stöds nu i JavaScript-motorn, vilket förbättrar kompatibiliteten med moderna webbaserade komponenter i Windows-program.

    Internationellt stöd har uppdaterats med nya språk och lokaler baserade på Unicode CLDR version 48, Unicode-standarden 17.0 samt tidszonsdata från IANA 2025a.

    Inom .NET, Mono och WinRT finns ny funktionalitet som gör att fler applikationer fungerar korrekt, inklusive stöd för WinRT-undantag och möjlighet att generera WinRT-metadata.

    Tillgänglighet och sammanfattning

    Wine 11 finns tillgängligt som källkod från WineHQ:s webbplats och kommer successivt att dyka upp i Linuxdistributionernas paketförråd. För den som använder Wine regelbundet innebär version 11 en tydlig förbättring i både prestanda, kompatibilitet och framtidssäkring.

    Med färdig WoW64-arkitektur, starkare Vulkan-integration och bättre stöd för moderna Linux-miljöer är Wine 11 ett av de mest betydelsefulla släppen i projektets historia.

    https://www.winehq.org

    Fakta: Wine 11
    Typ: Fri och öppen kompatibilitetslager för att köra Windows-appar och spel på Unix-liknande system
    Största nyheterna: NTSync-stöd, färdig WoW64-arkitektur, Vulkan H.264-avkodning, urklippsstöd i Wayland, tidigt Vulkan-videodecoderstöd i WineD3D
    Grafik: Förbättrat Direct3D/Vulkan-läge, EGL används som standard för OpenGL på X11
    Skrivbord: Förbättrad fönsterhantering, Wayland-drivrutinen får fler grundfunktioner (bl.a. urklipp)
    Hårdvara: Bättre stöd för kontroller/joysticks och utökningar i Bluetooth (inkl. tidigt BLE-stöd)
    Omfattning: Cirka 6 300 ändringar och 600+ buggfixar



    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare.

    Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här – den senaste stabila versionen av det populära Linux-systemet. Utgåvan bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS, levereras med Linux-kärna 6.14 och bjuder på en rejäl uppdatering av skrivbordsmiljön Cinnamon, tillsammans med flera förbättringar i systemets verktyg.

    Efter drygt tre veckors betatestning och omkring fyra månader efter föregående version, 22.2 ”Zara”, har Mint 22.3 nu officiellt gått från teststatus till godkänd stabil release. Installationsfilerna håller redan på att spridas till spegelservrar världen över, vilket innebär att de flesta användare kan ladda ner systemet direkt.

    Som LTS-baserad distribution får Linux Mint 22.3 uppdateringar och säkerhetsstöd ända fram till april 2029, vilket gör den särskilt attraktiv för användare som vill ha ett stabilt system över lång tid.

    Cinnamon 6.6 – den stora nyheten

    Den mest märkbara förändringen för användaren är Cinnamon 6.6, den senaste versionen av Mints egen skrivbordsmiljö. Här har programmenyn fått en tydlig ansiktslyftning med ett anpassningsbart sidofält där du själv kan välja vad som ska visas – till exempel användaravatar, platser, bokmärken och favoriter.

    Menyn är också mer flexibel än tidigare, med valfri placering av systemknappar och ett förbättrat sökfält. Dessutom används nu XApp Symbolic Icons, vilket ger enhetliga, stilrena och monokroma ikoner genom hela skrivbordet.

    Bättre inmatning och Wayland-stöd

    Cinnamon 6.6 tar även ett stort steg framåt när det gäller Wayland-kompatibilitet. Tangentbordslayouter och inmatningsmetoder har moderniserats så att både klassiska XKB-layouter och IBus-metoder kan visas och växlas sömlöst.

    Skärmtangentbordet har dessutom skrivits om helt från grunden direkt i Cinnamon. Resultatet är både snyggare grafik och bättre användbarhet, inklusive smidigare byte mellan olika inmatningsmetoder.

    Förbättringar i filhantering och skrivbordet

    Filhanteraren Nemo har fått flera praktiska förbättringar. Det går nu att pausa och återuppta filkopieringar, och sökfunktionen har utökats med stöd för reguljära uttryck. En ny mallhanterare har också integrerats direkt i högerklicksmenyerna.

    På skrivbordet märks även små men välkomna förbättringar, som notifieringsindikatorer per program i panelen och ett enkelt nattljusläge som minskar blått ljus. Fönsterhanteraren har finslipats ytterligare för Wayland, med bland annat stöd för aktiva hörn även i helskärmsläge och mer flexibelt Alt+Tab-beteende.

    Starkare systemverktyg

    Även bakom kulisserna har Linux Mint 22.3 fått kärlek. Säkerhetskopieringsverktyget Timeshift kan nu pausa och återuppta snapshot-körningar, och filöverföringsappen Warpinator har fått stöd för IPv6 samt möjligheten att skicka textmeddelanden under pågående överföringar.

    Dessutom introduceras ett helt omarbetat systeminformationsverktyg som samlar hårdvaru- och drivrutinsinformation på ett ställe, samt ett nytt systemadministrationsprogram där man kan konfigurera mer avancerade inställningar, till exempel startladdaren.

    Ladda ner eller uppgradera

    Linux Mint 22.3 finns tillgänglig i utgåvorna Cinnamon, MATE och Xfce. Installationsfilerna hittas på Mints spegelservrar under katalogen stable/22.3/.

    För dig som redan kör Linux Mint 22.2 ”Zara” är uppgraderingen enkel: uppdatera Uppdateringshanteraren, välj ”Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena” i Redigera-menyn och följ instruktionerna. Uppgraderingen fungerar smidigt och utan större problem i praktiken.

    Det officiella tillkännagivandet väntas inom kort – men redan nu är Linux Mint 22.3 redo för daglig användning.

    https://linuxmint.com

    I vår wiki finns nerladdningslänkar till 22.3 i olika smaker, beronde på vilken fönsterhantare man föredra.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_22

    $ faktaruta

    Linux Mint 22.3 “Zena” – i korthet

    • Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Support: uppdateringar till april 2029 (LTS-cykel)
    • Skrivbord: Cinnamon 6.6
    • Ny programmeny: omdesign + anpassningsbart sidofält
    • Ikoner: XApp Symbolic Icons (enhetliga, monokroma)
    • Wayland: moderniserad inmatning + bättre kompatibilitet
    • Nemo: pausa/återuppta filjobb + regex-sök + mallar i snabbmenyn
    • Verktyg: Timeshift pausa/återuppta; Warpinator får IPv6 + textmeddelanden
    • ISO-utgåvor: Cinnamon, MATE, Xfce (katalog: stable/22.3/)
    • Uppgradering: via Uppdateringshanteraren → Redigera → “Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena”



    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia.

    Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Efter mer än tio års utveckling har Budgie Desktop nått en avgörande milstolpe. Med lanseringen av Budgie 10.10 tar projektet ett stort tekniskt kliv genom att lämna X11 och fullt ut gå över till Wayland. Samtidigt markerar versionen slutpunkten för Budgie 10-serien. Framöver sätts den i underhållsläge medan utvecklingsfokus flyttas till nästa stora generation: Budgie 11.

    Detta är inte bara ännu en uppdatering, utan ett historiskt vägval som påverkar både användare och utvecklare i Linux-ekosystemet.

    Övergången från X11 till Wayland

    För slutanvändaren är upplevelsen i Budgie 10.10 i stort sett densamma som tidigare. Paneler, applets, Raven-panelen, skrivbordsikoner och kortkommandon fungerar som man är van vid. Den stora förändringen sker bakom kulisserna.

    X11 har i decennier varit standard för grafik i Unix-liknande system, men dess ålder börjar märkas i form av komplexitet, säkerhetsproblem och svårigheter att anpassa sig till modern hårdvara. Wayland är ett modernare protokoll som är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens grafiska miljöer.

    Budgie-teamet har lagt stor vikt vid att göra övergången så smidig som möjligt. Målet har varit att användaren knappt ska märka att ett av de största tekniska skiftena i Linux-världen just har skett.

    Ett Wayland-ekosystem i samspel

    I stället för att bygga egna speciallösningar har Budgie 10.10 valt att dra nytta av etablerade Wayland-verktyg. Skärmbilder hanteras med grim och slurp, bakgrundsbilder via swaybg och skärmlåsning samt vilohantering genom moderna komponenter som swayidle, gtklock och swaylock.

    Applikationer integreras genom XDG Desktop Portals, vilket ger säkra och standardiserade lösningar för exempelvis skärmdelning och skärminspelning. Den tidigare Budgie Screensaver, baserad på gnome-screensaver, betraktas nu som föråldrad.

    Denna strategi gör Budgie både stabilare och mer framtidssäker, samtidigt som den passar väl in i det bredare Wayland-landskapet.

    Labwc och den nya arkitekturen

    För bästa upplevelse rekommenderas en wlroots-baserad Wayland-kompositor, särskilt labwc. Budgie-projektet har utvecklat en särskild brygga som automatiskt synkroniserar inställningar mellan Budgie och labwc. Detta ger konsekventa kortkommandon, enhetlig tematisering och välfungerande fönsterhantering utan manuell konfiguration.

    Det verkligt betydelsefulla är dock den nya arkitekturen. Budgie är inte längre hårt knutet till en specifik fönsterhanterare. Genom att bygga på Wayland-protokoll i stället för ett eget fönsterhanteringslager blir Budgie i praktiken kompositor-oberoende. Det öppnar dörren för experiment och innovation, och lägger grunden för Budgie 11.

    Förbättrade applets och paneler

    Många applets har skrivits om eller förbättrats för Wayland. Tasklist har fått en modern implementation som skalar bättre vid många öppna program. IconTasklist har blivit stabilare och mer robust. Night Light använder nu gammastep för att justera färgtemperaturen och minska ögonbelastning. Notifikationsappleten har fått ett snabbkommando för ”Stör ej”, och hanteringen av arbetsytor har blivit mer pålitlig.

    Även budgie-panel har moderniserats och använder nu layer-shell för korrekt positionering längs skärmens kanter.

    Uppdaterade systemkomponenter

    Budgie Desktop View fungerar nu fullt ut under Wayland och placerar skrivbordsikoner korrekt bakom fönster och paneler. Budgie Control Center har rensats från X11-specifika inställningar och fått förbättrat Wayland-stöd, inklusive bättre multitasking-inställningar och fler tillgänglighetsfunktioner. Budgie Session kontrollerar numera att en Wayland-kompositor faktiskt körs innan sessionen startar.

    Sammantaget ger detta ett mer robust och konsekvent system.

    Tillgänglighet i distributioner

    Budgie 10.10 kommer att ingå i kommande versioner av Fedora 44 samt i Ubuntu Budgie baserad på Ubuntu 26.04. Andra distributioner väntas följa efter i takt med att paketerare anpassar sig till den nya arkitekturen.

    Ett värdigt avslut och en ny början

    Budgie 10.10 är den sista stora utgåvan i 10.x-serien. Framöver kommer serien att underhållas med buggfixar och förbättrad Wayland-stabilitet, medan all större utveckling sker i Budgie 11.

    Efter mer än ett decennium är Budgie redo att ta steget in i framtiden. Med Wayland som grund och en mer flexibel arkitektur är skrivbordsmiljön bättre rustad än någonsin för nästa generation Linux-användare.

    Vill man testa Budgie Desktop , kan man t.ex ladda hem Ubuntu med Budgie Desktop som standard för att tex i en VM

    Budgie ger en mer Windows-liknande upplevelse, med startknappen längst ner till vänster och ett aktivitetsfält.

    Ubuntu Budgie

    För den som vill installera Budgie på sin ubuntu installtion kan man skriva

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    sudo apt install budgie-desktop

    sudo apt install budgie-desktop-settings budgie-extras

    FAKTARUTA: Budgie Desktop

    Namn: Budgie Desktop
    Typ: Skrivbordsmiljö för Linux
    Ursprung: Solus-projektet
    Första utgåva: 2014
    Programmeringsspråk: C, Vala, C++ (Qt6 i nyare komponenter)
    Grafiksystem: Wayland (från Budgie 10.10), tidigare X11
    Licens: Öppen källkod (GPL m.fl.)
    Målgrupp: Användare som vill ha ett modernt, traditionellt skrivbord

    Budgie Desktop är känt för sin rena design, klassiska skrivbordslayout och fokus på användarvänlighet. Med Budgie 10.10 har projektet tagit steget över till Wayland och samtidigt lagt grunden för nästa generation – Budgie 11.
    , , , , , , , , , , , , ,

  • Debian 13.3 är här – stabilitet före allt annat

    Debian fortsätter att finslipa sin senaste stabila version. Med Debian 13.3 samlas månader av säkerhetsuppdateringar och buggfixar i en ny punktrelease som gör systemet tryggare, stabilare och enklare att installera på ny hårdvara – utan att ändra det som redan fungerar.

    Två månader efter föregående uppdatering har Debian Project släppt Debian 13.3, den tredje punktuppdateringen i Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”-serien. Det är inte en version som introducerar nya funktioner. I stället handlar den, helt i linje med Debians filosofi, om att göra systemet säkrare, stabilare och mer tillförlitligt.

    Vad är egentligen en punktuppdatering?

    Debians punktuppdateringar samlar redan släppta säkerhetsfixar och bugg­rättningar i nya installationsavbilder. För användare som kontinuerligt uppdaterar sina system via security.debian.org innebär Debian 13.3 därför inga större förändringar i praktiken. För nya installationer är nyttan däremot tydlig: systemet är i stort sett helt uppdaterat redan från start, utan behov av att ladda ner hundratals paket direkt efter installationen.

    Säkerhet och kvalitet i fokus

    Debian 13.3 innehåller totalt 108 buggfixar och 37 säkerhetsuppdateringar. Bland de uppdaterade paketen återfinns många centrala komponenter i moderna Linux-system, däribland Ansible, Apache2, Flatpak, Go-relaterade verktyg, PostgreSQL 17, QEMU och Linux-kärnan.

    Säkerhetsfixarna åtgärdar bland annat heltalsöverflöden, tolkningsfel, heap-överflöden, minneskorruption, överbelastningsattacker och gränskontrollfel. Även grundläggande bibliotek som glibc och glib2.0 har fått viktiga korrigeringar, liksom skrivbordsmiljöer och välkända program som GNOME Shell, Thunderbird, Chromium och VLC.

    Förbättrat hårdvarustöd och installerare

    Utöver programuppdateringar innehåller Debian 13.3 även uppdaterad mikrokod för Intel-processorer, justeringar i installationskomponenterna samt en höjd kernel-ABI. Alla ändringar har byggts om mot föreslagna uppdateringar för att säkerställa maximal kompatibilitet och stabilitet.

    Debian Installer har samtidigt uppdaterats för att inkludera samtliga korrigeringar från denna punktrelease. Det innebär att nya installationer av Debian 13 startar i ett fullt uppdaterat och säkert läge.

    Brett stöd för arkitekturer

    Debian 13.3 finns tillgänglig för sex olika hårdvaruarkitekturer: amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. För den som vill ha ett mer färdigt system finns även Live-avbilder med förinstallerade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE. Dessa Live-versioner är tillgängliga för amd64.

    Även Debian 12 uppdateras

    Samtidigt har Debian-projektet släppt Debian 12.13 för den äldre stabila serien ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller 96 buggfixar och 85 säkerhetsuppdateringar. Precis som med Debian 13.3 handlar det om samlade korrigeringar, utan nya funktioner, och uppdateringarna distribueras via vanliga Debian-speglar.

    Så uppdaterar du ditt system

    Befintliga användare av Debian 13 behöver endast köra följande kommando för att uppdatera till senaste stabila version:

    sudo apt update && sudo apt full-upgrade

    Alternativt kan en grafisk pakethanterare, exempelvis Synaptic, användas.

    Slutsats

    Debian 13.3 är ännu ett exempel på Debians långsiktiga fokus på stabilitet och säkerhet. Inga snabba nyheter, inga experimentella funktioner – bara noggrant testade förbättringar som gör systemet tryggare att använda. För nya installationer är Debian 13.3 den rekommenderade versionen, och för befintliga användare är uppdateringen en självklar del av ett välskött system.

    https://www.debian.org

    Mer information om Debian och med länkar ifrån vilken FTP man kan tanka den ifrån finner du i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    FAKTARUTA: Debian 13.3 & Debian 12.13
    Debian 13.3 är den tredje punktuppdateringen för stabila Debian 13 “Trixie”. Inga nya funktioner – fokus ligger på samlade säkerhetsfixar och buggfixar samt uppdaterade installationsavbilder.
    • Debian 13.3: 108 buggfixar + 37 säkerhetsuppdateringar
    • Större uppdateringar: Ansible, Apache2, Flatpak, Go-komponenter, PostgreSQL 17, QEMU, Linux-kärnan
    • Viktiga fixar: glibc, glib2.0, GNOME Shell, Thunderbird, Chromium, VLC
    • Hårdvara/installerare: uppdaterad Intel-mikrokod + uppfräschad Debian Installer
    • ISO-stöd: amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64, s390x (Live-images för amd64)
    • Debian 12.13 (Bookworm): 96 buggfixar + 85 säkerhetsuppdateringar
    Uppdatera befintligt system
    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren.

    Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på väg mot en ny större version. KDE Plasma 6.6 väntas släppas den 17 februari 2026 och innehåller en ovanligt bred uppsättning förbättringar som spänner över grafik, säkerhet, tillgänglighet, batterihantering och spel. Det här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

    Ny inloggningshanterare: Plasma Login Manager

    En av de mest uppmärksammade förändringarna är introduktionen av Plasma Login Manager, en ny inloggningshanterare som på sikt kan ersätta SDDM. Tanken är att skapa en tätare integration mellan inloggning, skrivbord och Wayland-sessionen. För användaren innebär det en mer sammanhållen upplevelse redan från första skärmen, särskilt i distributioner som levereras med KDE Plasma som standard, exempelvis Fedora Linux 44 samt Arch-baserade alternativ.

    Justerbar skärpa för hela skärmen

    På system som kör Linux-kärna 6.19 inför Plasma 6.6 möjligheten att justera den visuella skärpan för allt innehåll på skärmen. Detta är särskilt relevant för högupplösta bildskärmar och Wayland-miljöer där text ibland kan upplevas som mindre skarp. Funktionen gör det möjligt att finjustera rendering utan att ändra upplösning eller skalningsfaktorer.

    Förbättrad säkerhet för USB och Wi-Fi

    Säkerheten får ett tydligt lyft i Plasma 6.6. En ny USB-portal gör det möjligt för sandlådade program, till exempel Flatpak-appar, att begära åtkomst till USB-enheter istället för att ha generell tillgång. Samtidigt flyttas lagringen av Wi-Fi-lösenord till en plats som ägs av root, vilket både förbättrar skyddet och förenklar hantering mellan olika användarkonton. Nätverkswidgeten får dessutom stöd för QR-koder, vilket gör det enkelt att dela ett trådlöst nätverk med gäster eller mobiltelefoner.

    Skärmdumpar, skärminspelning och OCR

    Skärmdumpsverktyget Spectacle får inbyggt OCR-stöd, vilket innebär att text kan kopieras direkt från bilder och skärmdumpar. Det blir även möjligt att välja bort specifika fönster vid skärminspelning, något som är särskilt användbart vid presentationer och handledningar. Transparensregler för picture-in-picture-fönster ger dessutom bättre kontroll över hur flytande fönster visas.

    Wayland tar ytterligare steg framåt

    Wayland-sessionen fortsätter att mogna. Fönsterhanteraren KWin får stöd för XRandr-emulering för bättre kompatibilitet med XWayland-baserade program. Plasma 6.6 introducerar också stöd för per-DRM-plane färgkedjor, förbättrad hantering av hur program aktiveras över varandra samt stöd för egna skärmlägen och mer tillförlitlig skärmspegling.

    Tillgänglighet och batterihantering

    Tillgängligheten förbättras ytterligare genom bland annat ett nytt Slow Keys-läge i Wayland-sessionen, vilket hjälper användare med motoriska svårigheter. Stödet för färgblinda användare förbättras och bärbara datorer får smartare batterihantering. Enheter med ljussensor kan automatiskt justera skärmens ljusstyrka efter omgivningen, något som både sparar energi och förbättrar läsbarheten.

    Mer kontroll över utseendet

    Application Dashboard-widgeten blir mer flexibel och kan anpassas till systemets färgschema, även om mörkt läge fortfarande är standard. Användaren kan också justera storleken mellan favoritsektionen och programlistan. En annan efterlängtad nyhet är möjligheten att spara aktuella visuella inställningar som ett nytt globalt tema.

    Spel, HDR och Wine

    För spelare innehåller Plasma 6.6 en särskild lösning för Windows-spel med HDR-stöd som körs via Wine eller Proton. Syftet är att säkerställa att färger återges korrekt även när spelen inte körs nativt på Windows, vilket är ett viktigt steg för Linux som spelplattform.

    När kan du testa KDE Plasma 6.6

    Den första betaversionen planeras till den 13 januari 2026, följd av en andra beta den 27 januari. Den stabila slutversionen är planerad till den 17 februari 2026.

    Sammanfattning

    KDE Plasma 6.6 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den markerar ett tydligt kliv framåt för Wayland, stärker säkerheten, förbättrar tillgängligheten och ger användaren större kontroll över både funktion och utseende. För Linux-användare pekar allt på att början av 2026 blir startskottet för ett av de mest genomarbetade Plasma-släppen hittills.

    https://kde.org

    FAKTARUTA: KDE Plasma 6.6 Linux • Skrivbord • Wayland

    KDE Plasma 6.6 är en kommande version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux. Versionen fokuserar på bättre säkerhet, modern grafik, tillgänglighet och förbättrad användarupplevelse.

    Planerad slutversion: 17 februari 2026

    Testversioner (beta): 13 januari och 27 januari 2026

    Viktigaste nyheterna i korthet:

    • Ny inloggningsskärm (Plasma Login Manager)
      Ett nytt system för inloggning som på sikt kan ersätta SDDM (Simple Desktop Display Manager – dagens vanliga inloggningsprogram för KDE).
    • Justerbar skärpa för hela skärmen
      Gör det möjligt att göra text och grafik skarpare, särskilt på högupplösta skärmar (kräver Linux-kärna 6.19).
    • Säkrare USB-hantering
      Program som körs i sandlåda (t.ex. Flatpak-appar) måste nu be om tillåtelse för att använda USB-enheter, istället för att ha fri åtkomst.
    • OCR i skärmdumpsverktyget Spectacle
      OCR (Optical Character Recognition) gör det möjligt att kopiera text direkt från bilder och skärmdumpar.
    • Bättre skärminspelning
      Du kan välja att vissa fönster inte ska synas i inspelningar, till exempel chattar eller lösenordshanterare.
    • Förbättrat Wayland-stöd
      Wayland är det moderna ersättningssystemet för X11. Plasma 6.6 förbättrar kompatibiliteten med äldre program via XWayland (ett lager som låter gamla X11-program fungera i Wayland).
    • Smartare färghantering
      Stöd för mer avancerad färgbehandling per grafiklager (per-DRM-plane), vilket ger bättre färger på moderna skärmar.
    • Säkrare lagring av Wi-Fi-lösenord
      Trådlösa nätverkslösenord sparas nu på en skyddad plats som ägs av systemadministratören (root).
    • QR-kod för Wi-Fi
      Gör det enkelt att dela trådlöst nätverk med mobiltelefoner och gäster.
    • Bättre tillgänglighet
      Nytt ”Slow Keys”-läge (fördröjda tangenttryckningar), förbättrat stöd för färgblindhet och fler hjälpmedel.
    • Förbättrad batterihantering
      Bättre energisparfunktioner för bärbara datorer samt automatisk ljusstyrka på enheter med ljussensor.
    • Spel och HDR-stöd
      Förbättrad färgåtergivning i Windows-spel med HDR som körs via Wine eller Proton på Linux.
    Tips: Betaversioner bör testas i virtuell maskin eller på testsystem.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • FreeCAD – fri ingenjörskonst i 3D

    FreeCAD är ett modernt, fritt och öppet 3D-CAD-program som visar att avancerade ingenjörsverktyg inte behöver vara vare sig dyra eller proprietära. Med fokus på parametrisk modellering, teknisk precision och ett brett användningsområde inom allt från maskinkonstruktion till arkitektur och 3D-utskrift har FreeCAD utvecklats till ett kraftfullt alternativ till kommersiella CAD-system – byggt av och för en global gemenskap.

    FreeCAD – fri ingenjörskonst i 3D

    FreeCAD är ett kraftfullt, fritt och öppet 3D-CAD-program licensierat under LGPL. Programmet är i första hand inriktat på maskinteknik och produktutveckling, men tack vare sin generella uppbyggnad används det även inom arkitektur, hållfasthetsberäkningar, 3D-utskrift och många andra tekniska områden.

    Till skillnad från många kommersiella CAD-lösningar är FreeCAD helt fri programvara. Det innebär att användaren inte bara får använda programmet utan också studera, anpassa och vidareutveckla det efter egna behov.

    Parametrisk modellering – grunden i FreeCAD

    FreeCAD är en parametrisk modellare. Det betyder att varje objekt bygger på mått, relationer och regler snarare än på statisk geometri. Om ett värde ändras, till exempel längden på en axel eller diametern på ett hål, uppdateras hela modellen automatiskt.

    Detta arbetssätt är centralt inom ingenjörsarbete där konstruktioner ofta måste anpassas, optimeras och återanvändas. Parametrisk modellering minskar risken för fel och gör det möjligt att snabbt ta fram flera varianter av samma grundkonstruktion.

    Ett brett användningsområde inom teknik och design

    Även om FreeCAD främst riktar sig till mekanisk konstruktion används det i dag inom många olika tekniska discipliner. Programmet lämpar sig väl för arkitektur och BIM-arbete, tekniska ritningar i 2D, simuleringar och analyser samt förberedelser inför 3D-utskrift.

    FreeCAD räknas därför till flera närliggande programkategorier, såsom CAD, CAE, CAx, PLM och BIM. Denna bredd är ovanlig, särskilt för ett öppet och kostnadsfritt verktyg.

    Modulär arkitektur och utbyggbarhet

    En av FreeCADs stora styrkor är dess modulära arkitektur. Funktionaliteten är uppdelad i så kallade arbetsbänkar, där varje arbetsbänk är anpassad för ett visst arbetsflöde, till exempel mekanisk design, arkitektur eller CAM-beredning.

    Denna uppdelning gör det möjligt att lägga till ny funktionalitet utan att ändra programmets kärna. Användare och utvecklare kan skapa egna tillägg, vilket har lett till ett växande ekosystem av specialiserade verktyg.

    Byggt på etablerade open source-bibliotek

    FreeCAD bygger på flera välkända öppna bibliotek inom vetenskaplig och teknisk programvara. Kärnan för geometriberäkningar utgörs av Open Cascade Technology, medan 3D-grafiken hanteras med Coin3D. Användargränssnittet bygger på Qt, och Python används för skriptning och automatisering.

    Tack vare detta kan FreeCAD inte bara användas som ett fristående program, utan även fungera som ett bibliotek i andra applikationer och arbetsflöden.

    Tydligt fokus på teknisk precision

    FreeCAD är inte avsett för frihandsritning i 2D eller för animation och visuell effektskapande. Programmet fokuserar i stället på exakta, måttstyrda modeller som kan användas för tillverkning, analys och dokumentation.

    Trots detta gör programmets flexibilitet att det ofta används även utanför sitt ursprungliga fokus, särskilt i forsknings- och utbildningssammanhang.

    Samma funktionalitet på alla plattformar

    FreeCAD är plattformsoberoende och fungerar på Linux, Windows och macOS. Användargränssnitt och funktioner är i stort sett identiska oavsett operativsystem, vilket underlättar samarbete mellan användare med olika tekniska miljöer.

    Ett projekt som drivs av gemenskapen

    Utvecklingen av FreeCAD började redan 2001 och har sedan dess drivits framåt av en internationell gemenskap av utvecklare och användare. De flesta bidrar ideellt, och arbetet sker öppet via forum och kodarkiv.

    Diskussioner, idéer och beslut formas gemensamt, och vem som helst kan delta genom att bidra med kod, dokumentation, översättningar eller tester.

    FreeCAD Project Association

    Sedan 2021 stöds projektet även av FreeCAD Project Association, en ideell organisation som samlar in donationer och resurser för att stödja utvecklingen, skydda gemenskapen och representera projektet gentemot företag och institutioner.

    Organisationen bidrar till att skapa stabila förutsättningar för FreeCADs långsiktiga utveckling, utan att göra avkall på programmets öppna och fria natur.

    Fri programvara för framtidens ingenjörsarbete

    FreeCAD visar att avancerade ingenjörsverktyg inte måste vara dyra eller låsta bakom proprietära licenser. Med sin öppna utvecklingsmodell, tekniska precision och breda användbarhet är FreeCAD både ett kraftfullt CAD-verktyg och ett exempel på vad fri programvara kan åstadkomma inom avancerad teknik.

    https://www.freecad.org/downloads.php?lang=eng

    Faktaruta: FreeCAD

    Typ: Fri och öppen 3D-CAD (parametrisk modellering)
    Licens: LGPL
    Inriktning: Maskinteknik och produktdesign, men även arkitektur, analys och 3D-print

    Plattformar:
    • Linux/Unix
    • Windows
    • macOS

    Viktiga funktioner:
    • Parametrisk 3D-modellering (mått och relationer styr modellen)
    • Skissning i 2D för att skapa 3D-geometri (Sketch-baserade arbetsflöden)
    • 2D-produktionsritningar och dokumentation (drawing/workbench-stöd)
    • Modulära “workbenches” och tillägg (utbyggbart utan att ändra kärnan)
    • Stöd för arkitektur/BIM-arbetsflöden (beroende på arbetsbänk/tillägg)
    • Finita element/CAE-flöden (FEM) för teknisk analys (beroende på modul)
    • Förberedelser för 3D-utskrift (exportformat och arbetsflöden för tillverkning)
    • Python-skriptning och automatisering (makron, egna verktyg och pipelines)

    Bygger på: OCCT (CAD-kärna), Coin3D (3D-grafik), Qt (gränssnitt), Python (skriptning)

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken.

    GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    I dag släpptes GNU Wget 2.2.1, den senaste stabila versionen av ett av internets mest långlivade och användbara kommandoradsverktyg. För den oinvigde kan Wget verka som ett smalt nischprogram, men i praktiken är det en grundpelare för allt från systemadministration och forskning till arkivering av webbinnehåll.

    Vad är egentligen Wget?

    Wget är ett fritt och öppet program som används för att hämta filer via de vanligaste internetprotokollen: HTTP, HTTPS, FTP och FTPS. Till skillnad från webbläsare är Wget helt textbaserat och designat för att fungera utan mänsklig inblandning, vilket gör det idealiskt för skript, servrar och automatiserade arbetsflöden.

    Det är just denna osynliga roll som gjort Wget så viktigt. När webbplatser speglas, forskningsdata laddas ner i stora mängder eller programvara byggs automatiskt i bakgrunden, är det ofta Wget som står för själva överföringen.

    Nyheter som stärker kompatibilitet och kontroll

    Version 2.2.1 innehåller flera förbättringar som kanske inte låter dramatiska, men som har stor praktisk betydelse. En ny flagga, –show-progress, förbättrar bakåtkompatibiliteten med äldre versioner av wget och underlättar användning i befintliga skript. Flaggan –no-clobber kan nu förhindra att befintliga filer trunkeras, vilket minskar risken för oavsiktlig dataförlust.

    Dessutom kan användaren med –no-use-server-timestamps välja att använda lokala tidsstämplar i stället för serverns, något som är särskilt viktigt vid spegling och långsiktig arkivering.

    Bättre felmeddelanden och modernare nätverk

    Utöver nya flaggor har utvecklarna förbättrat de meddelanden som visas när URL:er inte följs, vilket gör felsökning enklare. Stöd för prefixet no_ i konfigurationsalternativ ger tydligare och mer konsekventa inställningar.

    Stöd för libnghttp2 har också lagts till, vilket möjliggör tester med HTTP/2. Även om detta främst är relevant för utvecklare och testmiljöer visar det att Wget fortsätter att anpassas till ett modernare internet. Ett annat tillskott är möjligheten att sätta exitstatus till 8 vid HTTP-svaret 403 (Forbidden), något som gör det lättare för automatiserade system att tolka åtkomstfel.

    Säkerhet och stabilitet i fokus

    En central del av version 2.2.1 är de många buggfixarna. Bland annat har flera buffertöverskridningar åtgärdats, inklusive problem som potentiellt kunnat utnyttjas på distans. Regressioner i omdirigeringar och speglingsfunktioner har rättats till, liksom problem med filöverskrivning och prioritering av speglar vid användning av metalink.

    Även detaljer som HTTP/1.1-svar, byggproblem med WolfSSL, dokumentationsexempel och interna länkar har förbättrats, vilket bidrar till en mer robust helhet.

    Ett verktyg som fortsätter att leva

    GNU Wget är mer än bara ett nedladdningsprogram. Det stöder proxyservrar och cookies, persistenta HTTP-anslutningar, bakgrundskörning, lokala fil­tidsstämplar och översatta meddelanden. Det fungerar på de flesta Unix-liknande operativsystem och är djupt integrerat i många tekniska miljöer som användare sällan tänker på.

    Med version 2.2.1 visar Wget att även små och till synes färdiga verktyg kan fortsätta att utvecklas. Förbättringarna är kanske diskreta, men tillsammans gör de internet lite säkrare, stabilare och mer förutsägbart bakom kulisserna.

    https://www.gnu.org/software/wget

    Faktaruta: GNU Wget 2.2.1
    Vad: Kommandoradsverktyg för att hämta filer via HTTP/HTTPS/FTP/FTPS
    Ny version: 2.2.1
    Nytt & viktigt:
    • –show-progress (bättre bakåtkompatibilitet)
    • –no-clobber (förhindrar truncering/överskrivning)
    • –no-use-server-timestamps (använd lokala tidsstämplar)
    • Förbättrade felmeddelanden om varför URL:er inte följs
    • Stöd för no_-prefix i konfigurationsval
    • HTTP/2-teststöd via libnghttp2
    • Exitstatus 8 vid HTTP 403
    Fixar: Flera buggar och säkerhetsproblem, bl.a. buffertöverskridningar samt metalink-relaterade problem
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • MacBook Air 13” (Tidig 2015) – gammal Apple-dator, nytt liv

    När Apple slutar uppdatera sina datorer betyder det inte att de slutar fungera. MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett tydligt exempel på hur en till synes föråldrad dator fortfarande kan fylla en viktig roll – om man vågar titta bortom macOS. Med rätt operativsystem och rimliga förväntningar kan en gammal premiummaskin få nytt liv och fortsätta vara ett fullt dugligt verktyg i en allt mer molnbaserad vardag.

    MacBook Air 13 tum från tidigt 2015 är en dator som Apple sedan länge har slutat stödja. Det går fortfarande att köra macOS på den, men när operativsystemet inte längre får säkerhetsuppdateringar börjar vardagen snabbt bli krånglig. Många väljer därför att köpa nytt – och resultatet blir att fullt fungerande datorer hamnar i byrålådor eller på återvinningen.

    Det är synd, för MacBook Air är ett tydligt exempel på Apples klassiska styrka: hårdvara av hög kvalitet. Chassit är byggt i aluminium, datorn är tunn, lätt och smidig att bära med sig, och den använder den magnetiska MagSafe 2-kontakten som minskar risken att datorn flyger i golvet om man råkar snubbla på sladden. Som anteckningsdator eller resedator är den fortfarande mycket trevlig att använda.

    Det här specifika exemplaret är utrustat med en Intel i5-5250U, 8 GB RAM och en SSD på 128 GB. På pappret kan det låta blygsamt i dagens mått, men i praktiken motsvarar prestandan ungefär en modern lågprisdator. Skillnaden är att många nya budgetdatorer är byggda helt i plast, medan MacBook Air är en välbyggd premiummaskin som fortfarande känns gedigen i handen.

    Vad ska man kontrollera innan köp?

    Om man får tag på en sådan här dator finns det framför allt en sak att kontrollera: batteriet. Ett känt problem hos äldre Apple-datorer är att batterier kan börja svälla med åldern. Ett svullet batteri ska tas på största allvar – det kan innebära brandrisk och bör bytas snarast.

    Även laddaren är värd att tänka på. Originalladdare är relativt dyra, och även om det finns billigare tredjepartslösningar bör man vara försiktig. En dåligt konstruerad nätadapter kan bli varm, fungera instabilt eller i värsta fall innebära en säkerhetsrisk.

    Ett nytt liv med Linux

    Som Linux-maskin visar MacBook Air från 2015 sin verkliga styrka. Jag installerade Ubuntu 24.04, och efter installationen fungerade nästan allt direkt. Det enda som krävde lite extra arbete var att installera drivrutiner för Broadcom BCM4360 wifi nätverkskortet. När det väl var löst fungerade systemet helt problemfritt.

    Skärmen har en upplösning på 1440 × 900, vilket inte är Full HD, men för kontorsarbete, surf och skrivande fungerar den utmärkt.

    Med Ubuntu får man direkt tillgång till LibreOffice för dokument, Firefox för webben och möjlighet att installera Chrome om man föredrar det. För e-post finns Thunderbird för den som inte vill använda webbaserad mejl. Det täcker behoven för de allra flesta.

    Fortfarande relevant i en molnbaserad värld

    I en tid där mycket av vårt digitala liv sker i webbläsaren – via molntjänster, webbappar och e-post – räcker den här datorn långt. För studier, anteckningar, administration och vardagsbruk klarar den uppgiften utan problem.

    MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett bra exempel på hur äldre kvalitetsdatorer inte behöver vara elektronikskrot. Med rätt operativsystem kan de fortsätta vara användbara, energieffektiva och fullt relevanta – långt efter att tillverkaren har gått vidare.

    Vad är den egentligen värd?

    Vad ska man då betala för en MacBook Air 13” från tidigt 2015? Det är faktiskt svårt att ge ett entydigt svar. I min värld är värdet relativt begränsat: några hundralappar utan laddare, och möjligen ytterligare några hundra kronor om originalladdare ingår.

    Anledningen är enkel. Datorn klarar inte att köra ett modernt, fullt supporterat macOS, vilket innebär tydliga begränsningar för den som vill använda den i Apples ekosystem. Utan alternativa operativsystem, som Linux, blir användningsområdet därför ganska smalt för en mac användare.

    Samtidigt ska man inte bortse från marknadens psykologi. Apple-produkter är – och har länge varit – något av ett hypefenomen. Det gör att även mycket gamla Apple-datorer ibland säljs för förvånansvärt höga priser, trots att de tekniskt sett är föråldrade.

    Resultatet blir en märklig situation: en dator som i praktiken är värd relativt lite, men som på andrahandsmarknaden ändå kan kosta betydligt mer än vad prestanda och officiellt stöd egentligen motiverar. För den som vet vad man gör och är villig att installera Linux kan det ändå vara ett fynd – men för den som vill ha ”en Mac” i traditionell mening är värdet betydligt mer begränsat.

    Lite meck att få ingång wifi

    Lite meckigt att få igång Wi-Fi på den här datorn, eftersom den har ett Wi-Fi-chip från Broadcom och de använder proprietära drivrutiner. Undertecknad fick igång Wi-Fi genom att koppla in ett USB-Ethernet-kort och därefter installera Broadcom-drivrutinerna.

    sudo apt update
    sudo apt install bcmwl-kernel-source

    Sedan starta om .

    MacBookAir7,2 — Faktaruta
    Modell
    MacBook Air 13" (Early 2015)
    Lanserad
    2015 (ca 10 år gammal 2025)
    Skärm
    13,3" — 1440 × 900 (16:10), ej Retina
    Trådlöst nät (Wi-Fi)
    802.11a/b/g/n/ac (2,4/5 GHz), Broadcom BCM4360
    Bluetooth
    Bluetooth 4.0
    Senaste macOS-stöd
    macOS Monterey (12)
    Tips: Passar bra för lättare surf/terminal och fungerar ofta fint med Linux.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar det bekanta bakom sig. Frågan är bara om total imitation verkligen är rätt väg framåt för ett öppet operativsystem.

    Är total imitation en genväg till fri programvara, eller en återvändsgränd?

    Det sägs ofta att Linuxvärlden rör sig snabbt, men sällan överraskar. Ändå dyker det då och då upp projekt som lyckas väcka både nyfikenhet och debatt. Winux är ett sådant exempel – en Ubuntu-baserad Linuxdistribution som inte bara liknar Windows, utan medvetet försöker vara Windows i allt utom namnet.

    Idén är långt ifrån ny. Redan för omkring 20 år sedan försökte Lindows, som senare bytte namn till Linspire efter juridiskt tryck från Microsoft, locka Windows-användare genom att erbjuda en nästan identisk upplevelse, fast byggd på Linux. Winux plockar upp samma tråd, men i en tid då Linux är betydligt mer moget och tekniskt konkurrenskraftigt på skrivbordet.

    Inte subtilt – utan bokstavligt

    Många moderna Linuxdistributioner försöker vara en mjuk landningsbana för nya användare. Zorin OS är ett välkänt exempel. Där finns tydliga likheter med Windows, men fortfarande en egen Linuxidentitet.

    Winux väljer en helt annan väg. Här handlar det inte om inspiration utan om direkt imitation. Standard­skrivbordet efter installationen är så likt Microsoft Windows 11 att man lätt tror att man tittar på fel skärmdump. I själva verket är det KDE Plasma 5.27, kraftigt modifierat med teman, ikoner, paneler och beteenden som nästan exakt speglar Windows.

    Till och med inloggningsskärmen använder Windows-logotypen. Det är ett val som inte bara känns överdrivet, utan också väcker frågor om var gränsen går – både estetiskt och juridiskt.

    Vad är Winux egentligen?

    Winux är i grunden en Linuxdistribution med ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows till Linux så friktionsfri som möjligt. Inga nya arbetsflöden, inga oväntade gränssnitt. Allt ska kännas bekant från första stund.

    Den aktuella stabila versionen, Winux 11.25.12, bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14. Det ger en stabil och modern grund, även om ytan ser allt annat än traditionellt Linuxaktig ut.

    Windowsprogram på Linux – på riktigt

    En central del av Winux är WinBoat, ett relativt nytt verktyg som kör ett komplett Windows-system i en container med hjälp av Docker och KVM. Windowsprogrammen visas sedan direkt på Linux­skrivbordet via RDP, som om de vore inbyggda applikationer.

    Tekniskt är detta imponerande, men det har ett pris. WinBoat kräver minst 32 GB diskutrymme, vilket gör Winux mindre lämpat för äldre datorer och små virtuella maskiner. Eftersom Docker installeras automatiskt blir systemet också mer resurskrävande och komplext än många andra Linuxdistributioner.

    Programval som säger mycket

    Standardmjukvaran i Winux avslöjar tydligt vilken målgrupp man siktar på. Förvald webbläsare är Microsoft Edge, och Google Chrome är också förinstallerat. Firefox, som annars är standard i många Linuxdistributioner, saknas märkligt nog från start, även om den enkelt kan installeras i efterhand.

    För kontorsarbete ingår ONLYOFFICE 9.2, media spelas upp med VLC 3.0.20 och e-post hanteras via Thunderbird ESR. Programhantering sker genom KDE:s Discover, och både Snap och Flatpak fungerar direkt efter installation.

    Gratis – men inte helt

    Precis som Zorin OS använder Winux en delvis kommersiell modell. Basversionen är gratis, men för ca 200 sek kan man låsa upp extra funktioner via det egna verktyget PowerTools.

    Bland dessa funktioner finns ett ännu mer Windows-likt skrivbord och kontrollpanel, ett integrerat Android-undersystem med grafikacceleration, grafisk OneDrive-klient i filhanteraren, Copilot- och ChatGPT-integration samt mer avancerade systemverktyg och extra skrivbordsförbättringar.

    Resultatet är en hybrid mellan fri programvara och kommersiell produkt, något som inte alla Linuxanvändare uppskattar men som kan vara attraktivt för nybörjare.

    Tung installation men stabil drift

    Installationen sker med Calamares, men tar ovanligt mycket diskutrymme i anspråk. En standardinstallation landar på cirka 18 GB, vilket är mycket i Linuxsammanhang. Som jämförelse ryms ett Debian-system med KDE på mindre än hälften av detta.

    I praktiken fungerar dock systemet stabilt och smidigt, mycket tack vare Ubuntu som underliggande plattform.

    Är imitation rätt väg?

    Winux delar användare i två läger. För vissa är den kompromisslösa Windows-likheten precis det som behövs för att våga ta steget till Linux. För andra känns det som att man missar hela poängen med fri och öppen programvara genom att klä den i någon annans kostym.

    Winux är knappast för alla. Men för distro­hoppare, nyfikna användare eller personer som verkligen saknar Windows-känslan kan det vara ett intressant experiment. Om distributionen kommer att få samma genomslag som Zorin OS återstår att se.

    En sak är dock säker: Linux fortsätter att överraska – ibland genom att se ut exakt som sin största konkurrent.

    https://winuxos.org

    Youtube film om Winux

    Fakta: Winux Linux
    Typ: Ubuntu-baserad Linuxdistribution som efterliknar Windows-upplevelsen
    Utseende: KDE Plasma 5.27, kraftigt temad för att likna Windows 11
    Version (enligt artikeln): Winux 11.25.12
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS (“Noble Numbat”)
    Kärna (enligt artikeln): Linux 6.14
    Windows-appar: WinBoat (Windows i container via Docker + KVM, appar visas via RDP)
    Krav (WinBoat): minst 32 GB diskutrymme
    Pakethantering: KDE Discover + stöd för Snap och Flatpak
    Förinstallerat (urval): Microsoft Edge, Google Chrome, ONLYOFFICE, VLC, Thunderbird ESR
    Installation: Calamares, cirka 18 GB standardinstall (enligt artikeln)
    Pris/affärsmodell: gratis basversion + PowerTools-nyckel 19,99 USD för extra funktioner
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som Debians övriga arkitekturer. Beslutet markerar inte bara teknisk mognad, utan också Debians fortsatta ambition att stödja öppna och alternativa hårdvaruplattformar på global nivå.

    Efter drygt två års arbete har Debian officiellt befordrat arkitekturen loong64 från Debian Ports till fullvärdig, stödd arkitektur. Om det återstående integrationsarbetet fortlöper enligt plan kommer loong64 att ingå i den kommande versionen Debian 14, med kodnamnet Forky.

    Beskedet offentliggjordes på e-postlistan debian-devel-announce. Med officiell status följer loong64 nu samma bygg-, release- och säkerhetsprocesser som Debians övriga huvudarkitekturer.

    Vad är loong64

    Loong64 är 64-bitarsvarianten av instruktionsuppsättningen LoongArch, som utvecklas av det kinesiska företaget Loongson. Arkitekturen är framtagen som ett alternativ till etablerade plattformar som x86 och ARM, med fokus på teknologisk självständighet.

    Genom Debians officiella stöd får LoongArch-baserade system tillgång till ett stort, väletablerat ekosystem av fri programvara.

    Så gick uppstarten till

    Arbetet med loong64 inleddes i Debian Ports, där nya och experimentella arkitekturer utvecklas. För att komma igång krävdes ett manuellt grundarbete. Totalt byggdes och importerades 112 paket, vilket var tillräckligt för att skapa en fungerande chroot-miljö och sätta den första automatiska byggservern, en så kallad buildd, i drift.

    Redan under sin första natt byggde och laddade denna enda buildd upp omkring 300 nya paket, ett tydligt tecken på att infrastrukturen fungerar väl.

    Vad händer härnäst

    Den pågående bootstrap-fasen, där hela Debians paketarkiv successivt byggs för den nya arkitekturen, beräknas ta ungefär en vecka. Tidsåtgången beror på om fler byggservrar kopplas in, vilket i så fall skulle öka byggtakten avsevärt.

    När arkivet nått tillräcklig täckning kommer loong64 att behandlas som vilken annan officiell Debian-arkitektur som helst. Det innebär deltagande i alla release-milstolpar, tillgång till officiell installerare samt långsiktigt säkerhets- och underhållsstöd under hela Debian 14:s livscykel.

    Varför detta är betydelsefullt

    Att loong64 nu får officiell status är viktigt både tekniskt och strategiskt. För Debian innebär det ökad arkitekturmångfald och en förstärkt roll som global och hårdvaruneutral Linux-distribution. För LoongArch-plattformen betyder det tillgång till tusentals färdigpaketerade program och ett stort internationellt utvecklar- och användarsamfund.

    Sammanfattning

    Befordran av loong64 från Debian Ports till officiellt stöd visar hur ett öppet projekt kan utveckla och integrera helt nya processorarkitekturer på produktionsnivå. Om allt går enligt plan blir Debian 14 Forky den första Debian-utgåvan där LoongArch får samma status som etablerade arkitekturer som x86, ARM och RISC-V.

    Faktaruta: LoongArch (loong64 i Debian)

    LoongArch är en RISC-instruktionsuppsättning (ISA) från Loongson. I Debian kallas 64-bitarsvarianten loong64 (motsvarar LA64) och är nu på väg in som officiellt stödd arkitektur i Debian 14.

    Fördelar

    • Fristående ISA (inte x86/ARM) som ger en alternativ CPU-plattform med egen utvecklingslinje.
    • Uppströms Linux-stöd (LoongArch kom in som ny arkitektur i Linux 5.19), vilket ger bättre långsiktighet än “out-of-tree”-patchar.
    • Stöd i verktygskedjan: GCC har LoongArch-stöd sedan 12.1, och Rust-plattformen för loongarch-linux anger Linux 5.19 som miniminivå.
    • Debian-stöd innebär automatiska byggbyggen (buildd), säkerhetsflöden och vanliga release-milstolpar.

    CPU:er som använder LoongArch (exempel)

    • Loongson 3A5000 (desktop/”general purpose”, LA464-kärnor).
    • Loongson 3C5000 (server, 16 LA464-kärnor).
    • Loongson 3A6000 (finns bl.a. som industrial-grade-variant, LA664-mikroarkitektur).
    • Nyare serverfamilj 3C6000/derivat har visats offentligt i medier (serverfokus, många kärnor).
    • Nyare “terminal/mobil/industri”-kretsar som 2K3000 och 3B6000M har nämnts av Loongson/press (inbyggt/edge/laptop-inriktning).

    Bra att känna till

    • LoongArch finns i flera varianter: LA32R, LA32S och LA64.
    • Program måste vara kompilerade för loong64/LA64 (binärkompatibilitet med x86/ARM finns inte).
    • Ekosystemet växer snabbt, men täckningen kan variera per distro och paket beroende på portningsstatus.

    Källor (urval): Debian-annonseringen om loong64 som officiell arkitektur, Linux-kärnans LoongArch-dokumentation (v5.19), GCC/nyhetsnotiser om LoongArch-stöd, samt Loongsons produktsidor för 3A5000/3C5000/3A6000 och press om 3C6000/2K3000/3B6000M.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov utmanar Phoenix bilden av X som hopplöst föråldrat och väcker frågan: kan gamla idéer få nytt liv i en modern form?

    Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    Under flera år har Wayland seglat upp som den självklara efterträdaren till det åldrande X11-systemet. Många stora Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer har redan lämnat Xorg bakom sig – eller är på god väg att göra det. Ändå fortsätter utvecklare att utforska alternativa vägar för X11. Nu har ett nytt och ovanligt ambitiöst projekt gjort entré: Phoenix.

    Ett X11-experiment som börjar från noll

    Till skillnad från de flesta andra X-relaterade projekt är Phoenix inte en vidareutveckling eller avknoppning av Xorg. Det är i stället en helt ny implementation av X11-protokollet, skriven från grunden i programmeringsspråket Zig. Utvecklarnas mål är att visa att X11 i sig inte nödvändigtvis är föråldrat – utan att problemen snarare ligger i decennier av tekniskt arv, speciallösningar och kompromisser i dagens implementationer.

    Fokus på det som faktiskt används

    Phoenix försöker inte stödja hela X11-standarden i detalj. I stället koncentrerar projektet sig på de funktioner som moderna applikationer verkligen behöver. Det innebär att många gamla och sällan använda delar av protokollet helt enkelt utelämnas. Samtidigt ska även äldre program, till exempel GTK2-baserade applikationer, fungera utan modifieringar. Resultatet är ett smalare men mer överskådligt system som är lättare att förstå, underhålla och vidareutveckla.

    Säkerhet som grundprincip

    En av de vanligaste invändningarna mot Xorg är dess svaga säkerhetsmodell. I klassisk X11-miljö kan program ofta läsa tangenttryckningar, spela in skärmen eller påverka andra program utan begränsningar. Phoenix angriper detta genom att isolera applikationer som standard. Åtkomst till känsliga funktioner, som globala kortkommandon eller skärminspelning, kräver uttryckliga tillstånd. För att inte bryta befintliga program returneras ofarlig låtsasdata vid obehöriga försök i stället för protokollfel.

    Inbyggd compositor och modern grafik

    Phoenix innehåller en egen compositor som ger flimmerfri rendering som standard. Det finns även stöd för att stänga av compositing för fullskärmsprogram, vilket kan minska latens och förbättra prestanda. Projektet är också designat med moderna skärmlösningar i åtanke, med prioritet på korrekt flerskärmsstöd, olika uppdateringsfrekvenser, variabel uppdateringsfrekvens och framtida HDR-stöd – utan att vara låst till en enda global framebuffer.

    Tidigt utvecklingsskede och tydliga begränsningar

    I dagsläget är Phoenix fortfarande experimentellt och inte redo för daglig användning. Det kan köra enklare hårdvaruaccelererade applikationer via GLX, EGL eller Vulkan, men endast i en nästlad miljö under en annan X-server. Projektet har heller inga ambitioner att ersätta Xorg rakt av. Stöd för gammal hårdvara, flera X11-skärmar, indirekt GLX och andra historiska specialfall är medvetet bortprioriterat.

    Relationen till Wayland

    Trots att Phoenix utgår från X11 finns Wayland med i framtidsplanerna. Utvecklarna undersöker möjligheter att köra Wayland-klienter direkt, använda brygglösningar mellan systemen eller till och med köra Phoenix nästlat under Wayland som ett alternativ till Xwayland. Exakt hur detta kommer att se ut är ännu oklart.

    Ett nytt liv för gamla idéer

    Phoenix är inte ett löfte om att X11 kommer tillbaka som dominerande grafiksystem på Linux. Däremot är det ett intressant experiment som ifrågasätter antagandet att gamla protokoll automatiskt är hopplösa. Genom att bygga från grunden med moderna verktyg och tydliga avgränsningar visar Phoenix att även välkända idéer kan få nytt liv – om de formas för dagens krav och verklighet.

    FAKTARUTA: PHOENIX
    TypNy X-server (X11), skriven från grunden
    SpråkZig
    KodbasInte Xorg-fork – ingen återanvändning av Xorg-kod
    MålModern, enklare och säkrare X11-implementation för nutida behov
    ProtokolfokusStöder främst funktioner moderna appar behöver (även vissa äldre, t.ex. GTK2)
    SäkerhetApp-isolering som standard; känsliga funktioner via tillstånd
    GrafikInbyggd compositor (tear-free); kan stänga av compositing för fullskärm
    SkärmarPrioriterar bra multi-monitor, olika Hz/VRR, framtida HDR-idéer
    StatusExperimentell; körs nästlat under annan X-server i nuläget
    WaylandLångsiktiga planer: möjliga bryggor/kompatibilitet, ev. alternativ till Xwayland
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • När spel-Linux siktar på serverhallen – CachyOS och den oväntade serverdrömmen

    CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett snabbfotat, rullande Linux verkligen bli ett stabilt fundament i serverhallen – eller är detta början på ett djärvt experiment som kan förändra synen på vad ett serversystem kan vara?

    I sin årliga tillbakablick för 2025 presenterade det Arch-baserade Linux-systemet CachyOS en nyhet som både väckte entusiasm och eftertanke: planer på en särskild Server Edition, riktad mot NAS-lösningar, arbetsstationer och hosting-leverantörer. För ett system som främst gjort sig känt bland Linux-spelare och prestandaentusiaster är detta ett oväntat, men fascinerande, steg.

    Ett djärvt kliv bortom spelvärlden

    CachyOS har byggt sitt rykte på aggressiv prestandaoptimering, bland annat genom tekniker som PGO och AutoFDO, där program kompileras och finjusteras baserat på hur de faktiskt används. Nu vill utvecklarna ta samma filosofi in i servervärlden – med förhärdade standardinställningar, färdigtrimmade paket och verifierade systemavbilder som hostingföretag enkelt kan distribuera till sina kunder.

    Det är ett ambitiöst mål. Kanske till och med ett riskfyllt sådant.

    NAS, arbetsstation och server – tre världar, ett system?

    En första invändning gäller målgruppen. NAS-system, arbetsstationer och servrar har delvis överlappande, men ofta motstridiga krav. En NAS prioriterar dataintegritet och lagringsfunktioner, arbetsstationer kräver hög interaktiv prestanda och moderna verktyg, medan servrar framför allt behöver stabilitet, tillförlitlighet och lång drifttid.

    Här finns dock tekniska val som talar till CachyOS fördel. Systemet använder Btrfs som standardfilsystem, vilket passar väl för NAS-användning tack vare stöd för snapshots, checksummor, flexibel RAID-hantering och effektiv diskadministration. På pappret är det ett modernt och kraftfullt val.

    Den stora elefanten i rummet: rolling release på server?

    Den mest grundläggande frågan kvarstår ändå: hör rolling-release-distributioner verkligen hemma i servermiljöer?

    Traditionellt har serversystem byggt på långsiktigt stabila och noggrant testade programversioner. Även om dessa ofta är något äldre, minimerar de risken för oväntade fel som kan orsaka driftstopp. Det är därför servermarknaden domineras av Debian-baserade och RHEL-baserade system, samt SLES och openSUSE Leap – alla kända för sin försiktiga uppdateringsmodell.

    CachyOS, med sina ständigt uppdaterade paket och nära koppling till Arch Linux, representerar motsatsen. Det är idealiskt för entusiaster som vill ha det senaste, men potentiellt problematiskt i miljöer där stabilitet väger tyngre än ny funktionalitet.

    Ett experiment som kan skaka om servervärlden

    Just därför är CachyOS satsning så intressant. Om projektet lyckas kombinera Arch-världens prestanda och modernitet med servervärldens krav på säkerhet och förutsägbarhet, kan det utmana invanda föreställningar om hur ett serversystem måste fungera.

    Att hosting-leverantörer nämns som en uttalad målgrupp ger dessutom satsningen extra trovärdighet. Det är en sektor där endast robusta och välgenomtänkta lösningar överlever.

    Blicken mot 2026

    Den planerade Server Edition väntas bli verklighet först under 2026. Fram till dess återstår många obesvarade frågor: kommer CachyOS att införa frysta paketkanaler, längre supportcykler eller särskilda säkerhetsmekanismer för serverbruk?

    Oavsett svaren är detta ett modigt steg som förtjänar uppmärksamhet. Linuxvärlden utvecklas genom experiment, och CachyOS serverambitioner kan visa sig vara antingen en varningshistoria – eller början på något helt nytt.

    Tills vidare återstår bara att följa utvecklingen med nyfikenhet. Och sist men inte minst: en god och fridfull jul till alla läsare.Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)

    Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.

    Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.

    Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.

    Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.

    Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.https://cachyos.org/

    Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.https://cachyos.org/

    https://cachyos.org

    Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)
    Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.
    Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.
    Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.
    Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.
    Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.
    Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.



    , , , , , , , , , , , ,

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Darktable 5.4 – ett stort kliv framåt för fri bildbehandling

    Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram.

    Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på senare år. Med förbättrad färghantering, smartare skärpa, högre prestanda och ett moderniserat arbetsflöde fortsätter Darktable att utmana kommersiella alternativ – utan att kompromissa med användarens kontroll eller integritet.

    AgX-tonmappning för naturligare färger och högdagrar

    En av de största nyheterna är införandet av AgX-baserad tonmappning, inspirerad av Blenders färgmodell. AgX ger fotografen tydligare och mer intuitiv kontroll över bildens dynamik: vit- och svartpunkt kan justeras separat, mellangrått fungerar som ett vridbart nav, och kontrasten kan finjusteras oberoende i skuggor och högdagrar. Resultatet är naturligare mellantoner och en mjuk, filmisk övergång i ljusa partier.

    Capture Sharpening ger bättre detaljåtergivning

    Darktable 5.4 introducerar Capture Sharpening, som nu är integrerad direkt i demosaiceringssteget. Funktionen hjälper till att återvinna detaljer som annars går förlorade på grund av diffraktion, lågpassfilter eller generell oskärpa i kameran. Genom att lägga skärpan tidigt i bildkedjan blir resultatet både renare och mer kontrollerbart än traditionell efterhandskärpning.

    Stabilare och mer moget Wayland-stöd

    På systemsidan har Wayland-stödet fått ett rejält lyft. Problem med färgprofiler och instabilitet har åtgärdats, och enligt utvecklarna beter sig Darktable nu på Wayland i stort sett likadant som under X11. För Linux-användare innebär detta en betydligt mer pålitlig upplevelse på moderna skrivbordsmiljöer.

    Förfinat gränssnitt och bättre arbetsflöde

    Användargränssnittet har också slipats. Växling mellan vyer ger tydligare visuell återkoppling, zoom och panorering känns rappare, reglage är mer precisa och flera nya standardkortkommandon har lagts till. Sammantaget gör detta arbetet i mörkrummet snabbare och mer följsamt, särskilt vid arbete med högupplösta bilder.

    Prestandaförbättringar i hela bildkedjan

    Under huven har prestandan förbättrats på flera håll. Lut3D-modulen är upp till 20 procent snabbare, första uppstarten på nya installationer går betydligt fortare – särskilt om bildbiblioteket ligger på långsammare diskar eller nätverkslagring – och fördröjningen vid zoomning och panorering har minskats markant.

    Utökat kamera- och RAW-stöd

    Version 5.4 breddar stödet för kameror och RAW-format med nya profiler för bland annat Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic och OM System. Samtidigt har RawSpeed uppdaterats med förbättrade färgmatriser och nya brusprofiler. Vissa äldre kameror har dock tillfälligt tappat stöd på grund av brist på testfiler, och några komprimeringsformat är fortfarande inte implementerade.

    Flera arbetsytor för bättre projektseparation

    En mer strukturell nyhet är stödet för flera arbetsytor (workspaces). Varje arbetsyta har sin egen databas och konfiguration, vilket gör det möjligt att hålla isär olika projekt, kunder eller arbetsmetoder. Det finns även ett minnesbaserat läge för tillfälliga sessioner utan att något sparas permanent på disk.

    Övriga nyheter och förändrad plattformsstöd

    Slutligen har Lua-API:t uppdaterats till version 9.6, AVIF-exporten fått manuell kontroll över kromasubsampling, och stödet för Intel-baserade Macar samt äldre macOS-versioner (före 14.0) har avslutats.

    Tillgänglighet och installation

    Darktable 5.4 finns tillgängligt för Windows, macOS och Linux. Linux-användare kan installera via både AppImage och Flatpak, helt oberoende av distribution. För fotografer som vill ha maximal kontroll, modern färghantering och ett helt öppet arbetsflöde är detta en uppdatering som verkligen är värd uppmärksamhet.

    https://www.darktable.org

    FAKTARUTA: Darktable 5.4
    Vad är det?
    Fri och öppen RAW-redigerare för ett icke-destruktivt fotoflöde.
    Största nyheterna
    • AgX-baserad tonmappning (filmisk highlight roll-off, tydliga vit/svartpunkter, justerbar mellangrå-pivot)
    • Capture Sharpening i demosaic för att återvinna detaljer från optisk/inbyggd oskärpa
    • Flera workspaces: separata databaser/inställningar + temporärt “in-memory”-läge
    Wayland
    Många fixar, bättre ICC-hantering och stabilare beteende – närmare X11-upplevelsen.
    Prestanda
    Lut3D snabbare (ungefär 5–20%), snabbare första start och mindre lagg vid zoom/pan i darkroom.
    Kameror & RAW
    Utökat stöd och uppdaterade profiler för många märken (bl.a. Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic, OM System).
    Export & API
    Lua API 9.6, manuell chroma-subsampling för AVIF-export.
    Plattformar
    Windows, macOS och Linux (Linux: AppImage/Flatpak). Stöd för Intel-Mac och macOS < 14.0 borttaget.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse.

    Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare i och med lanseringen av Alpha 2. Även om versionen fortfarande är avsedd för utvecklare och entusiaster snarare än vardagsanvändare, ger den en spännande förhandsblick på vad som väntar i nästa stora generation av det populära open source-mediacentret.

    Kodi har i över 20 år varit en central spelare för hemmabio, streaming och lokal medieuppspelning. Med version 22 tar projektet ett rejält tekniskt kliv – både bakom kulisserna och i användarupplevelsen.

    Ny motor under huven: FFmpeg 8

    En av de mest betydelsefulla förändringarna är uppgraderingen till FFmpeg 8, hjärtat i Kodis ljud- och videohantering. FFmpeg används av allt från webbläsare till professionella videoredigerare, och den nya versionen innebär bredare codec-stöd och bättre kompatibilitet med moderna mediaformat.

    För slutanvändaren betyder detta färre uppspelningsproblem, bättre stöd för nya filformat och en stabilare grund för framtida förbättringar.

    Stöd för HEIC – bilder från moderna kameror och mobiler

    Kodi 22 får nu inbyggt stöd för HEIF och HEIC, bildformat som blivit standard på många smartphones och digitalkameror. Tidigare krävdes omvägar eller konvertering – nu visas bilderna direkt i Kodi, precis som JPEG och PNG.

    Detta gör Kodi mer relevant som komplett mediehub även för fotoarkiv.

    Förfinad videouppspelning och smartare undertexter

    Utvecklarna har också lagt tid på att förbättra videouppspelningen i mer komplexa scenarier. Strömmar med mycket stora mängder ljudspår, videospår och undertexter hanteras nu stabilare, och systemet för ljudkanaler har blivit mer tillförlitligt.

    Dessutom fungerar tvingade undertexter bättre, något som länge varit en källa till irritation för användare av internationellt innehåll.

    Bättre metadata och bibliotekshantering

    Kodi 22 introducerar flera förbättringar i mediebiblioteket. Bland annat tillkommer ett nytt fält för säsongsbeskrivningar i TV-serier, samt metadata för originalspråk för både filmer och serier. Detta gör det enklare att presentera och sortera innehåll på ett mer informativt sätt.

    Hanteringen av flera versioner av samma titel, exempelvis bio-, director’s cut- eller UHD-utgåvor, har också förbättrats. Ett irriterande fel från Alpha 1, där biblioteksuppdateringar kunde misslyckas om lokala NFO-filer fanns, är nu åtgärdat.

    Live-TV får välbehövlig tidsfix

    För användare av Live TV och PVR har Kodi 22 rättat problem relaterade till övergången mellan sommar- och vintertid. Det är kanske inte den mest uppmärksammade nyheten, men för många har det varit ett långvarigt och praktiskt problem.

    Väder, gränssnitt och grafik

    Väderfunktionen får ett lyft genom ett nytt Weather Skinning API, vilket ger skinnutvecklare större frihet än tidigare. Samtidigt har både väderfönstret och hemwidgetarna fått flera korrigeringar som förbättrar stabilitet och användbarhet.

    Kodi 22 gör det också möjligt att explicit ange tillgänglig fanart, vilket ger användaren större kontroll över det visuella uttrycket.

    Python 3.13 – framtidssäkrade tillägg

    Under ytan uppgraderas Kodis inbyggda Python-miljö till version 3.13.7. För användare innebär detta främst bättre prestanda och långsiktig kompatibilitet, medan tilläggsutvecklare får tillgång till ett modernare och snabbare utvecklingsspråk.

    Plattformsspecifika förbättringar

    Kodi 22 innehåller flera riktade förbättringar beroende på plattform. På Windows är det nu möjligt att köra flera Kodi-instanser samtidigt, något som underlättar testning och avancerade användningsfall. Android-versionen får en ny dialog som tydligare förklarar mikrofonbehörigheter och ökar transparensen kring systemåtkomst.

    På macOS har ett problem med hög CPU-användning i bakgrunden åtgärdats. För LG webOS-enheter har utvecklarna förbättrat den nya mediapipelinen, rättat problem med för ljusa undertexter och gränssnittselement vid HDR- och Dolby Vision-uppspelning, samt gjort undertextrenderingen mer tillförlitlig.

    Ännu inte redo för vardagsbruk

    Trots alla förbättringar betonar Kodi-teamet att Alpha 2 inte är avsedd för daglig användning. Övergången från Kodi 21 ”Omega” till Kodi 22 ”Piers” är omfattande, och både buggar och ofärdiga funktioner är att vänta.

    Riktningen är dock tydlig. Kodi 22 formar sig till en tekniskt modern, mer flexibel och framtidssäker mediacenterplattform. För den som vill testa framtiden – och accepterar vissa barnsjukdomar – erbjuder Alpha 2 en intressant inblick i vad som väntar.

    https://kodi.tv/article/kodi-22-piers-alpha-2

    Kodi 22 “Piers” – Faktaruta
    Status: Alpha 2 (test-/utvecklarversion)
    Största nyheterna:
    • FFmpeg 8 (bredare codec-stöd och modernare uppspelningsgrund)
    • Inbyggt stöd för HEIF/HEIC-bilder
    • Förbättrad hantering av många ljud-/undertextspår och tvingade undertexter
    • Metadata: säsongsplot för TV-serier och originalspråk för filmer/serier
    • PVR/Live TV-fixar för sommar-/vintertid (DST)
    Gränssnitt & väder:
    • Ny Weather Skinning API för skintillverkare
    • Fixar och förbättringar i Home-widget och väderfönster
    Under huven:
    • Inbyggd Python uppgraderad till 3.13.7
    • Mer kontroll över fanart (kan anges explicit)
    Plattformshöjdpunkter:
    • Windows: flera Kodi-instanser samtidigt
    • Android: tydligare dialog för mikrofonbehörigheter
    • macOS: fix för hög CPU-belastning i bakgrunden
    • LG webOS: förbättringar för HDR/Dolby Vision och undertexter
    Obs: Alpha-versioner kan innehålla buggar och är inte rekommenderade för daglig användning.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Mixxx 2.5.4 – öppen källkod som får DJ-världen att snurra smidigare

    Mixxx 2.5.4 är den senaste stabila versionen av det fria DJ-programmet som används världen över för live-mixning med digital musik. Uppdateringen fokuserar på förbättrat stöd för populära DJ-kontrollers, ökad stabilitet och anpassning till både nuvarande och kommande operativsystem, med målet att ge DJ:er en tryggare och mer förutsägbar upplevelse bakom spelarna.

    I slutet av året kommer en tidig julklapp till DJ:er världen över: Mixxx 2.5.4, den senaste stabila versionen av det fria och öppna DJ-programmet Mixxx. Programmet används både av hobby-DJ:er och professionella utövare för att skapa live-mixar med digital musik, helt utan licenskostnader.

    Den nya versionen bygger vidare på Mixxx 2.5-serien och fokuserar framför allt på bättre hårdvarustöd, ökad stabilitet och anpassning till moderna operativsystem.

    Bättre stöd för populära DJ-kontrollers

    En av de största förbättringarna i Mixxx 2.5.4 gäller stödet för välkända DJ-kontrollers. Utvecklarna har åtgärdat flera problem som tidigare kunde störa användningen vid live-framträdanden.

    För Korg KAOSS DJ har ett fel rättats som påverkade scratching med det vänstra jog-hjulet. Numark NS6II har fått en korrigering av ett stavfel i PadMode-definitionen som kunde orsaka oväntat beteende. Pioneer DJ:s CDJ-serie fungerar nu åter korrekt tack vare en fix för trasig initialisering.

    Även Traktor S4 MK3 har förbättrats, där ett fel som gjorde att scratch-läget stängdes av när man höll i plattan nu är åtgärdat. För Reloop Beatmix 2 och 4 har hanteringen av effekt-routing stabiliserats så att sparade inställningar inte längre skrivs över.

    För DJ:er innebär detta färre avbrott, bättre kontroll och ökad tillförlitlighet under spelningar.

    Förbättringar i gränssnitt och arbetsflöde

    Utöver kontrollerstöd innehåller Mixxx 2.5.4 flera förbättringar i användargränssnittet. Scratching inaktiveras nu direkt när Vinyl Mode stängs av, vilket minskar risken för oavsiktliga beteenden.

    Sampler-synkknapparna har fått ett mer enhetligt beteende i samtliga skins. Flera grafiska justeringar har genomförts, bland annat nya ikoner för mörka hotcue-loopar i LateNight PaleMoon-skinnet, korrigerade färger på effektknappar samt återställd bakgrund för VU-metern i Tango-skinnet.

    Stabilare bibliotek och bättre prestanda

    Biblioteket har fått omfattande förbättringar. Spellistor reagerar snabbare, låsta listor skyddas bättre mot oavsiktliga ändringar och prestandan vid aktivering av stora spellistor har förbättrats.

    Problem i spårhuvuden, sökfunktioner och sidofält har rättats. Biblioteksskannern fungerar nu åter korrekt, inklusive avbryt-knappen, och verifieringen av befintliga spår är mer tillförlitlig.

    Import av samlingar från Traktor och Rekordbox har också förbättrats, liksom hanteringen av Rekordbox-USB-enheter.

    Anpassad för framtidens operativsystem

    Mixxx 2.5.4 är även ett steg framåt när det gäller systemstöd. Versionen inkluderar stöd för den kommande Ubuntu 26.04 LTS med kodnamnet Resolute Raccoon och förbättrad kompatibilitet med Ubuntu 24.04 LTS Noble Numbat.

    Byggsystemet har moderniserats för att fungera med Qt 6.10 och FLAC 1.5. På macOS har byggmiljön uppdaterats för Sequoia 15, och på Windows 11 har problem med pekskärmsinmatning åtgärdats.

    En viktig teknisk förbättring är att ljudmotorn nu korrekt kan öppna filer med icke-ASCII-tecken i filnamn, något som är avgörande för internationella musikbibliotek.

    Ett community som driver utvecklingen

    I sitt officiella tillkännagivande betonar Mixxx-teamet vikten av användarnas engagemang. Genom att rapportera buggar, testa nattliga versioner och delta i diskussioner på GitHub, forum och Zulip bidrar användarna direkt till programmets kvalitet.

    Mixxx används av DJ:er inom ett brett spektrum av musikstilar, från tango och techno till dubstep och experimentell elektronisk musik. Oavsett erfarenhetsnivå eller genre är målet att ge varje användare friheten att forma sitt eget sätt att DJ:a.

    Sammanfattning

    Mixxx 2.5.4 är en stabil och genomarbetad uppdatering som fokuserar på tillförlitlighet snarare än stora förändringar. Med förbättrat kontrollerstöd, ett mer robust bibliotek och stöd för kommande operativsystem fortsätter Mixxx att vara ett av de starkaste exemplen på vad fri och öppen källkod kan erbjuda musikvärlden.

    Ladda hem :

    https://mixxx.org/download

    Fakta: Mixxx 2.5.4

    Mixxx är ett fritt DJ-program för att spela och mixa digital musik live. Det kan styra och synka spår, använda effekter, hotcues och loopar, samt integreras med många populära DJ-kontrollers.

    • Version: 2.5.4 (stabil)
    • Fokus i denna release: Stabilitet, bättre hårdvarustöd och uppdaterad systemkompatibilitet
    • Förbättrade kontrollers: Korg KAOSS DJ, Numark NS6II, Pioneer DJ CDJ-serien, Traktor S4 MK3, Reloop Beatmix 2/4
    • UI/skins: Justeringar i LateNight/LateNight PaleMoon och Tango, mer enhetlig sampler-synk
    • Bibliotek: Prestanda- och stabilitetsfixar i spellistor, skanning och vyer
    • Systemstöd: Förbättringar för Ubuntu 24.04 LTS, stöd för kommande Ubuntu 26.04 LTS, byggstöd för Qt 6.10 och FLAC 1.5
    • Övrigt: Förbättringar i import från Traktor/Rekordbox och vissa Rekordbox-USB-problem
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Mabox Linux 25.12

    Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett definitivt farväl till det åldrande GTK2-ramverket, som nu helt ersätts av GTK3 i standardmiljön.

    I decemberutgåvan Mabox Linux 25.12 visar utvecklarna hur små, genomtänkta förbättringar kan ge en tydligt bättre användarupplevelse, samtidigt som distributionen tar ett avgörande tekniskt steg bort från äldre arv. Mabox Linux är en lättviktig, rullande Linuxdistribution baserad på Manjaro och Arch Linux, byggd kring den minimalistiska fönsterhanteraren Openbox. Fokus ligger på snabbhet, enkelhet och kontroll, utan att ge avkall på moderna funktioner.

    En av de mest märkbara förändringarna finns i panelen och dess dynamiska menyer. Panelen är central i Mabox, och flera vardagliga detaljer har nu fått en efterlängtad översyn. Volymikonen vid systembrickan beter sig till exempel mer intuitivt än tidigare. Ett vänsterklick stänger av eller slår på ljudet, mushjulet används för att höja eller sänka volymen, och ett högerklick öppnar pavucontrol, det grafiska verktyget för ljudinställningar. Tidigare var högerklicket kopplat till menyn Music & Sound, vilket ofta upplevdes som förvirrande. Den menyn finns fortfarande kvar, men nås nu via tangentbordskommandot W-m eller genom att klicka i skrivbordets övre högra hörn.

    Även panelens konfigurationsmöjligheter har förbättrats. Konfigurationsmenyn har byggts ut för att ge snabbare åtkomst till inställningar som rör aktivitetsfältets beteende, exempelvis hur fönster visas och hanteras. Menyn kan nås genom att högerklicka på Mabox-ikonen i panelen eller via kortkommandot W-A-p, alltså Windows- eller Super-tangenten tillsammans med Alt och P. Det speglar Mabox filosofi om att allt ska gå att göra effektivt både med mus och tangentbord.

    För användare av en rullande distribution är uppdateringar en ständig följeslagare, och även här har Mabox 25.12 blivit tydligare. Uppdateringsnotifieraren visar nu inte bara att uppdateringar finns, utan anger även hur många som kommer från de officiella Arch-repositorierna respektive från Arch User Repository, AUR. Det ger en bättre överblick och gör det enklare att förstå vilka förändringar som väntar innan man uppdaterar systemet.

    Navigeringen i systemet har också förbättrats. Den dynamiska Places-menyn, som öppnas med W-., visar nu filhanterarens bokmärken. Det gäller både lokala mappar och nätverksplatser som nås via SSH, Samba eller FTP. För användare som ofta arbetar mot servrar eller delade resurser innebär detta ett smidigare och mer sammanhållet arbetsflöde.

    I live-miljön har automatisk temaanpassning aktiverats som standard. Ett vänsterklick på bakgrundsikonen i panelen väljer en slumpmässig bakgrund och anpassar samtidigt systemets färgtema. Med ett högerklick finns fler inställningar tillgängliga. Efter installation är funktionen däremot avstängd som standard, för att säkerställa ett stabilt och konsekvent systembeteende, vilket visar på Mabox strävan efter balans mellan visuell lekfullhet och praktisk tillförlitlighet.

    Den största förändringen i Mabox 25.12 sker dock bakom kulisserna. Distributionen har nu helt lämnat GTK2 bakom sig, ett grafiskt ramverk som spelat en stor roll i Linuxhistorien men som i dag betraktas som föråldrat. I stället används GTK3 genomgående i standardmiljön. Det innebär bättre stöd för moderna teman, förbättrad kompatibilitet och enklare underhåll framöver. Flera centrala verktyg levereras nu som GTK3-applikationer, däribland PCManFM, LXTask, LXAppearance, lxappearance-obconf, LXRandR, LXInput och bildvisaren Viewnior. Samtidigt har systemmonitorn GKrellm tagits bort från installationsmediet och flyttats till AUR för de användare som fortfarande vill använda den.

    Sammantaget är Mabox Linux 25.12 ingen dramatisk omdaning, men det är en genomtänkt och konsekvent uppdatering. Förbättringarna i panelen och menyerna gör systemet trevligare i det dagliga arbetet, medan avvecklingen av GTK2 markerar ett viktigt steg mot en mer modern och framtidssäker plattform. För den som uppskattar ett snabbt, minimalistiskt och samtidigt aktuellt Linuxsystem visar Mabox än en gång att det går att förena låg resursförbrukning med ett modernt skrivbord utan att förlora sin identitet.

    Ladda hem härifrån :

    https://repo.maboxlinux.org/iso/

    Fakta: Mabox Linux 25.12
    Typ: Lättviktig, rullande (rolling-release) Linuxdistribution
    Bas: Manjaro (Arch-baserad)
    Skrivbordsmiljö: Openbox (fönsterhanterare)
    Inriktning: Snabbt, minimalistiskt, tangentbordsvänligt arbetsflöde
    Paketkällor: Officiella Arch/Manjaro-repon + AUR (valfritt)
    Målgrupp: Avancerade användare och entusiaster som vill ha maximal kontroll
    Nytt i 25.12: Förbättrad panel och dynamiska menyer, tydligare uppdateringsnotifierare, förbättrad navigering i Places-menyn samt fullständig övergång till GTK3.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Scribus 1.6.5 släppt – stabilare PDF-hantering och förbättrad användarupplevelse

    Scribus, det fria och plattformsoberoende layoutprogrammet, har uppdaterats till version 1.6.5. Den nya utgåvan fokuserar på förbättrad stabilitet, säkrare hantering av grafik och mer tillförlitlig PDF-export. Bland nyheterna märks åtgärdade problem i ljust och mörkt läge, förbättrad färgplockare samt uppdateringar av programmets skriptfunktioner och externa beroenden. Uppdateringen är en del av den stabila 1.6-serien och riktar sig främst till användare som arbetar med professionell dokument- och tryckproduktion.

    Den öppna och plattformsoberoende desktop publishing-applikationen Scribus har uppdaterats till version 1.6.5. Uppdateringen är en mindre, men betydelsefull, del av den stabila 1.6-serien och fokuserar främst på buggfixar, förbättrad användarupplevelse och ökad säkerhet.

    Scribus är ett fritt alternativ till kommersiella layoutprogram och används världen över för att skapa affischer, broschyrer, tidskrifter, böcker och tryckfärdiga PDF-dokument. Programmet finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS och är särskilt populärt inom utbildning, ideell verksamhet och bland användare som föredrar öppen källkod.

    Förbättringar i Scribus 1.6.5

    Version 1.6.5 släpptes nästan åtta månader efter Scribus 1.6.4 och innehåller flera förbättringar som riktar sig både till vardagsanvändare och professionella layoutarbeten.

    Färgplockaren i programmet har rättats till efter tidigare rapporterade problem. Även om förändringen kan uppfattas som liten är korrekt färghantering avgörande inom grafisk produktion, där precision ofta är ett krav.

    Stödet för ljust och mörkt gränssnittsläge har också förbättrats. Scribus 1.6 introducerade ett modernare användargränssnitt med stöd för båda lägena, och i version 1.6.5 har flera visuella inkonsekvenser åtgärdats. Resultatet är ett mer enhetligt och behagligt arbetsflöde, särskilt vid längre arbetspass.

    Stabilare PDF-export och förbättrad automatisering

    PDF-exporten har fått flera viktiga förbättringar. Problem med typsnittsrendering har korrigerats och export via Python-baserade arbetsflöden fungerar nu mer tillförlitligt. Detta är särskilt viktigt för användare som arbetar med automatiserad dokumentproduktion eller integrerar Scribus i större publiceringskedjor.

    Samtidigt har Scribus inbyggda skriptfunktioner uppdaterats. Genom scriptern kan användare automatisera repetitiva uppgifter och skapa avancerade arbetsflöden, vilket gör programmet mer flexibelt för tekniskt avancerade användare.

    Säkerhetsåtgärder och uppdaterade beroenden

    En viktig förändring i Scribus 1.6.5 är att möjligheten att ladda SVG-bilddata från fjärrkällor har tagits bort. Detta görs som en förebyggande säkerhetsåtgärd efter att en sårbarhet identifierats, även om något CVE-nummer ännu inte har offentliggjorts. Beslutet visar att utvecklingsteamet prioriterar säkerhet även när det innebär att funktionalitet tillfälligt begränsas.

    Versionen innehåller också uppdaterade beroenden, bland annat nyare versioner av poppler och podofo för PDF-hantering samt uppdateringar av text- och grafikrelaterade bibliotek. Dessutom har ett stort antal översättningar uppdaterats, vilket förbättrar stödet för användare på olika språk.

    Enkel installation på alla plattformar

    Scribus 1.6.5 finns tillgängligt för nedladdning i flera format. För Linux-användare erbjuds en AppImage som kan köras direkt utan installation samt en Flatpak-version via Flathub. Programmet finns även som installerare för Windows och macOS, inklusive stöd för både Intel- och Apple Silicon-baserade system.

    Den breda tillgången gör det enkelt att använda Scribus på praktiskt taget vilken plattform som helst utan krånglig konfiguration.

    Blicken framåt – Scribus 1.8 och Qt 6

    Samtidigt som Scribus 1.6-serien fortsätter att underhållas som stabil version pågår utvecklingen av nästa stora generation, Scribus 1.8. Denna version kommer att innebära en fullständig övergång till Qt 6, vilket banar väg för ett modernare användargränssnitt och nya tekniska möjligheter.

    Planerade nyheter inkluderar ett nytt docknings- och palettsystem, SVG-baserade ikoner och ytterligare förbättringar av användargränssnittet. För produktionsmiljöer rekommenderas dock fortsatt användning av Scribus 1.6 tills nästa version når full mognad.

    Ett långlivat open source-projekt

    Bakom Scribus står ett internationellt community av utvecklare, översättare, testare och användare. Projektet stöds även av organisationer som bidrar med färgpaletter, mallar och teknisk infrastruktur.

    Efter mer än två decennier av aktiv utveckling fortsätter Scribus att visa att fri programvara kan vara ett konkurrenskraftigt verktyg även inom professionell grafisk produktion.

    Sammanfattning

    Scribus 1.6.5 är ingen omvälvande ny version, men en viktig kvalitetsuppdatering. Med förbättrad PDF-export, stabilare gränssnitt, uppdaterade beroenden och ökad säkerhet är detta en rekommenderad uppdatering för alla som använder Scribus i sitt dagliga arbete.

    https://wiki.scribus.net/canvas/1.6.5_Release

    Scribus 1.6.5 – faktaruta
    Vad är Scribus?
    Scribus är ett fritt och öppen källkod-baserat desktop publishing-program (DTP) för professionell layout och tryckproduktion. Programmet används för att skapa broschyrer, affischer, tidskrifter, böcker och tryckfärdiga PDF-dokument med exakt kontroll över typografi, färg och sidlayout.
    Licens: GNU General Public License (GPL)
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Typ: Bugfix-release i den stabila Scribus 1.6-serien
    Viktiga funktioner:
    Avancerad sidlayout, CMYK- och ICC-färghantering, stöd för professionella tryckstandarder, PDF/X-export, OpenType-typsnitt, skriptbarhet via Python samt stöd för både ljust och mörkt gränssnitt.
    Nyheter i 1.6.5:
    Förbättrad färgplockare, stabilare PDF-export med bättre typsnittsrendering, uppdaterade scripter-funktioner, förbättringar i ljust och mörkt läge samt uppdaterade beroenden som poppler och podofo.
    Säkerhet:
    Möjligheten att ladda SVG-bilddata från fjärrkällor har tagits bort som en förebyggande säkerhetsåtgärd (CVE-nummer ännu ej publicerat).
    Distribution:
    AppImage för Linux (körs utan installation), Flatpak via Flathub, installerare för Windows och macOS samt källkod.
    Scribus utvecklas av ett internationellt community och är ett etablerat alternativ till kommersiella DTP-program.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows.

    Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med lanseringen av OpenShot 3.4, som nyligen släpptes av projektets grundare Jonathan Thomas, tar programmet sitt hittills största kliv framåt. Uppdateringen bjuder på både nya funktioner och omfattande prestandaförbättringar, och stärker OpenShots position som ett seriöst alternativ på Linux, macOS och Windows.

    Ett år av utveckling – nu syns resultatet

    Det har gått ungefär ett år sedan version 3.3, och OpenShot 3.4 beskrivs redan som den mest omfattande uppdateringen i programmets historia. En av de mest uppmärksammade nyheterna är en experimentell tidslinje som lägger grunden för framtida förbättringar i hur projekt byggs och redigeras. Även om den fortfarande är under utveckling ger den en tydlig fingervisning om vart OpenShot är på väg.

    En annan viktig nyhet är interaktiv beskärning direkt i videoförhandsvisningen. I stället för att justera numeriska värden i menyer kan användaren nu beskära bilden genom att dra direkt i förhandsvisningen, vilket gör arbetsflödet både snabbare och mer intuitivt.

    Nya effekter och bättre kontroll över tiden

    OpenShot 3.4 introducerar flera nya visuella effekter som breddar de kreativa möjligheterna. Bland dessa finns skärpefilter, färgkartor med stöd för LUT-filer, sfärisk projektion för 360-gradersvideo samt effekter som linsöverstrålning och konturer.

    Tidsredigeringen har också fått ett rejält lyft. En ny timing-knapp gör det möjligt att ändra uppspelningshastighet genom att dra i klippets kanter, ungefär på samma sätt som vid vanlig trimning. Det går dessutom att dra keyframes direkt i tidslinjen, vilket ger betydligt bättre kontroll över animationer och effekter.

    I snabbmenyn för tidsinställningar har nya lägen lagts till, såsom Repeat, Loop och Ping-Pong. Dessa gör det enklare att skapa repetitiva rörelser eller sekvenser som spelas fram och tillbaka.

    Smidigare arbetsflöde och högre prestanda

    Förutom nya funktioner innehåller OpenShot 3.4 många förbättringar som märks i det dagliga arbetet. Snäppning i tidslinjen fungerar mer tillförlitligt, flermarkering och gruppredigering har förbättrats, och stödet för import och export av Final Cut Pro XML-filer har förfinats.

    Även EDL-hantering har utvecklats vidare, tidskoder har justerats för att bättre följa etablerade standarder, och hela programmet har genomgått omfattande prestandaoptimeringar. Resultatet är en redigerare som upplevs snabbare, stabilare och mer responsiv än tidigare versioner.

    Förbättringar under huven

    På den tekniska sidan har OpenShot 3.4 fått stöd för import av animerade GIF-filer via FFmpeg, förbättrad uppspelning av H.265-video på Apple-enheter samt bättre konsekvens mellan bildrutor och klipplängder. Problem med ljudets riktning i omvända eller tidskurvade klipp har åtgärdats, och tillförlitligheten i ångra- och gör om-funktionen har förbättrats avsevärt.

    För utvecklare och testare introduceras även ett nytt benchmark-verktyg i libopenshot, vilket gör det enklare att mäta prestanda och jämföra olika versioner av programmet.

    Enklare distribution på alla plattformar

    Linux-användare får ett förbättrat AppImage-paket som fungerar bättre på moderna distributioner. OpenShot 3.4 kan laddas ner som AppImage och köras direkt utan installation, installeras som Flatpak via Flathub eller hämtas från många distributioners egna programförråd.

    Fri kreativitet utan licenskostnad

    Med version 3.4 visar OpenShot tydligt att fri och öppen programvara kan erbjuda avancerade funktioner, hög prestanda och ett modernt arbetsflöde utan licenskostnader. För hobbyfilmare, utbildning, ideella projekt och mer avancerad videoproduktion är OpenShot nu ett starkare alternativ än någonsin.

    https://www.openshot.org/download

    Fakta: OpenShot 3.4
    Typ: Fri, öppen videoredigerare
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Nyheter: Experimentell tidslinje, interaktiv beskärning i förhandsvisningen
    Effekter: Sharpen, Color Map (LUT), Spherical Projection, Lens Flare, Outline
    Tidsverktyg: Timing-toggle, dragbara keyframes, Repeat/Loop/Ping-Pong
    Förbättringar: Snäppning, multi-markering, FCP XML (v4/v5 XMEML), EDL, bättre prestanda
    Media/codec: GIF-import via FFmpeg, förbättrad H.265-uppspelning på Apple-enheter
    Distribution: AppImage (Linux), Flatpak (Flathub), samt via vissa distro-förråd
    , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

9to5linux.com

  • Archinstall 4.0 Arch Linux Installer Released with New Textual UI
    Archinstall 4.0 Arch Linux menu-based installer is now available for download with a new TUI (text-based user interface), new features, and various improvements. The post Archinstall 4.0 Arch Linux Installer Released with New Textual UI appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
  • Debian-Based Elive Linux Distro Is Back with First Stable Release in Seven Years
    Elive 3.8.50 LTS distribution is now available for download based on Debian GNU/Linux 12 “Bookworm” and featuring support for the OpenRC init system and the latest Enlightenment desktop. The post Debian-Based Elive Linux Distro Is Back with First Stable Release in Seven Years appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. […]
  • Coreboot 26.03 Open-Source Firmware Adds Full Support for Intel PantherLake SoCs
    Coreboot 26.03 open-source firmware is now available for download with full support for Intel PantherLake SoCs and other changes. Here's what's new! The post Coreboot 26.03 Open-Source Firmware Adds Full Support for Intel PantherLake SoCs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
  • 4MLinux 51.0 Released with Improved Support for ZX Spectrum and Atari Music
    4MLinux 51.0 distribution is now available for download with improved support for ZX Spectrum and Atari music and other changes. Here’s what’s new! The post 4MLinux 51.0 Released with Improved Support for ZX Spectrum and Atari Music appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • GNOME 51 “A Coruña” Desktop Environment Scheduled for September 16th, 2026
    The development cycle of the upcoming GNOME 51 “A Coruña” desktop environment kicks off with a draft release schedule suggesting the final release is expected later this year on September 16th, 2026. The post GNOME 51 “A Coruña” Desktop Environment Scheduled for September 16th, 2026 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
  • 9to5Linux Weekly Roundup: March 29th, 2026
    9to5Linux Weekly Roundup for March 29th, 2026, brings news about Firefox 149, Krita 6.0, NVIDIA 595, Ubuntu 26.04 LTS Beta, Agama 19, Thunderbird 149, Kali Linux 2026.1, FreeCAD 1.1, LibreOffice 26.2.2, Tails 7.6, Calibre 9.6, Mixxx 2.5.6, SystemRescue 13, GIMP 3.2.2, KaOS 2026.03, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: March 29th, 2026 appeared first […]
  • KaOS Linux 2026.03 Is Out with Linux 6.19, More systemd Components Removed
    KaOS Linux 2026.03 distribution is now available for download with Linux kernel 6.19, Niri 25.11 compositor, Noctalia 4.7 desktop shell, and more. The post KaOS Linux 2026.03 Is Out with Linux 6.19, More systemd Components Removed appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
  • GIMP 3.2.2 Released with Various Improvements and UI/UX Updates
    GIMP 3.2.2 open-source image editor is now available for download with various improvements, bug fixes, and UI/UX updates. The post GIMP 3.2.2 Released with Various Improvements and UI/UX Updates appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
  • SystemRescue 13 Released with Linux Kernel 6.18 LTS, GParted 1.8.1, and More
    SystemRescue 13 live Linux system rescue toolkit is now available for download with the Linux kernel 6.18 LTS, new tools, and HiDPI improvements. The post SystemRescue 13 Released with Linux Kernel 6.18 LTS, GParted 1.8.1, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • Mixxx 2.5.6 Open-Source DJ App Improves Controller Mapping Support and Effects
    Mixxx 2.5.6 open-source virtual DJ software for performing live mixes is now available for download with improvements to controller mappings and effects, as well as bug fixes. The post Mixxx 2.5.6 Open-Source DJ App Improves Controller Mapping Support and Effects appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
  • Kali Linux 2026.1: Fresh 2026 Theme and Nostalgic BackTrack Mode
    Kali Linux 2026.1 released with fresh 2026 theme and nostalgic BackTrack Mode. Kali Linux 2026.1 is now available. This first release of the year brings a stunning new visual theme, a fun nod to the project’s roots with BackTrack mode, eight exciting new tools, and the usual solid package updates. The Kali team always keeps… […]
  • SystemRescue 13.00: Release Highlights
    SystemRescue 13.00 Released with Linux Kernel 6.18 LTS and Many Useful Improvements. SystemRescue 13.00 is now available. This is a significant update to the popular Arch-based live Linux distribution that many of us use for system repair and data rescue tasks. If you work with broken systems, need to recover data from damaged drives, or… […]
  • AerynOS February 2026 Update Brings Fresh Features
    AerynOS has dropped its latest project update. This February release brings a wave of refinements to the Linux distribution, sharpening its edges for smoother daily use. AerynOS is a modern, independent Linux operating system built from scratch – not based on Ubuntu, Fedora, or any other distro. It focuses on delivering blazing-fast performance, rock-solid reliability,… […]
  • BunsenLabs Carbon Arrives With Debian 13 and Wayland Integration
    BunsenLabs Carbon released with latest Debian 13 base and Wayland support. If you appreciate a minimal yet functional desktop environment, BunsenLabs has released its latest version, Carbon, based on Debian 13 “Trixie”. This release builds on the legacy of CrunchBang Linux, offering a pre-configured Openbox setup that’s easy to customize. Powered by the Linux 6.12… […]
  • Cinnamon 6.6: Top New Features
    We round up the top features of the Cinnamon 6.6 desktop and point releases in this page. Cinnamon 6.6 released a few months back on November 2025 with month worth of bug fixes and feature enhancements. Linux Mint team is incrementally updating this core desktop environment for their Mint offerings. The version 6.6 brings few… […]
  • LXQt 2.3.0: Best New Features
    LXQt 2.3.0 brings improved Wayland support and few tweaks. LXQt 2.3.0 rolled out a few weeks ago, bringing a fresh wave of improvements that make this Qt-based DE even more appealing for those who value speed and customization on their Linux setups. As someone who has tinkered with various desktops from GNOME to KDE, I… […]
  • IceWM 4.0.0 Released: A Lightweight Boost for Linux Desktops
    Sleek window manager, IceWM 4.0.0 is out with improvements and updates. IceWM is a standards-compliant window manager designed for simplicity and performance. It is fully keyboard-driven, with features like Alt+Tab switching that feel intuitive right out of the box. This 4.0.0 release improves those strengths while adding refinements that enhance the desktop experience on resource-constrained… […]
  • 10 Lightweight Linux Distributions for your Old Hardware in 2026
    We highlight a list of 10 lightweight Linux Distributions ideal for your older PC in 2026. We give you their features and what makes them perfect for reviving older hardware. We believe that you should not throw away any hardware, especially PC and its components. Ideally, well-designed software should always run on any hardware. There… […]
  • elementary OS 8.1: Best New Features
    The elementary OS 8.1 is now available to download and upgrade. If you are a fan of the most beautiful Linux distributions, elementary OS makes the cut. The latest from the team is elementary OS 8.1, which brings targeted improvements that enhance security, performance, and everyday workflows without overhauling the core Pantheon desktop environment. Let’s… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 43 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Farsta strand
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Farsta strand finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Farsta strand väljer att få teknisk hjälp på plats i stället […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende kring Huddinge Centrum
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]

Etikett: fri programvara

  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring. Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir…

  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet…

  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare. Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här –…

  • Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia. Budgie 10.10 – slutet på en…

  • Debian 13.3 är här – stabilitet före allt annat

    Debian fortsätter att finslipa sin senaste stabila version. Med Debian 13.3 samlas månader av säkerhetsuppdateringar och buggfixar i en ny punktrelease som gör systemet tryggare, stabilare och enklare att installera på ny hårdvara – utan att ändra det som redan fungerar. Två månader efter föregående uppdatering har Debian Project släppt Debian 13.3, den tredje punktuppdateringen…

  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren. Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på…

  • FreeCAD – fri ingenjörskonst i 3D

    FreeCAD är ett modernt, fritt och öppet 3D-CAD-program som visar att avancerade ingenjörsverktyg inte behöver vara vare sig dyra eller proprietära. Med fokus på parametrisk modellering, teknisk precision och ett brett användningsområde inom allt från maskinkonstruktion till arkitektur och 3D-utskrift har FreeCAD utvecklats till ett kraftfullt alternativ till kommersiella CAD-system – byggt av och för…

  • GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken. GNU…

  • MacBook Air 13” (Tidig 2015) – gammal Apple-dator, nytt liv

    När Apple slutar uppdatera sina datorer betyder det inte att de slutar fungera. MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett tydligt exempel på hur en till synes föråldrad dator fortfarande kan fylla en viktig roll – om man vågar titta bortom macOS. Med rätt operativsystem och rimliga förväntningar kan en gammal premiummaskin få nytt…

  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar…

  • Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som…

  • Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov…

  • När spel-Linux siktar på serverhallen – CachyOS och den oväntade serverdrömmen

    CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett…

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…

  • Darktable 5.4 – ett stort kliv framåt för fri bildbehandling

    Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram. Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på…

  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse. Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare…

  • Mixxx 2.5.4 – öppen källkod som får DJ-världen att snurra smidigare

    Mixxx 2.5.4 är den senaste stabila versionen av det fria DJ-programmet som används världen över för live-mixning med digital musik. Uppdateringen fokuserar på förbättrat stöd för populära DJ-kontrollers, ökad stabilitet och anpassning till både nuvarande och kommande operativsystem, med målet att ge DJ:er en tryggare och mer förutsägbar upplevelse bakom spelarna. I slutet av året…

  • Mabox Linux 25.12

    Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett…

  • Scribus 1.6.5 släppt – stabilare PDF-hantering och förbättrad användarupplevelse

    Scribus, det fria och plattformsoberoende layoutprogrammet, har uppdaterats till version 1.6.5. Den nya utgåvan fokuserar på förbättrad stabilitet, säkrare hantering av grafik och mer tillförlitlig PDF-export. Bland nyheterna märks åtgärdade problem i ljust och mörkt läge, förbättrad färgplockare samt uppdateringar av programmets skriptfunktioner och externa beroenden. Uppdateringen är en del av den stabila 1.6-serien och…

  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows. Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med…