Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning paket, bland annat Linux-kärnan 7.0.10, Pacman 7.1, systemd 260.2 och uppdaterade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma och GNOME.
För den som redan använder Arch Linux innebär detta ingen dramatisk förändring. Arch är en så kallad rullande Linuxdistribution, vilket betyder att systemet hela tiden uppdateras med nya paket. Juniavbilden är därför inte en ny version av Arch Linux i traditionell mening, utan snarare en modern startpunkt för nya installationer.
Den stora fördelen med en ny ISO är att den som installerar Arch Linux från grunden slipper börja med ett äldre installationsmedium och därefter hämta en stor mängd uppdateringar. I stället får man ett system som redan från början ligger nära det aktuella paketläget.
Ny Linux-kärna och bättre hårdvarustöd
En av de viktigaste nyheterna i juniavbilden är Linux-kärnan 7.0.10. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och fungerar som länken mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå systemet.
När kärnan uppdateras kan det innebära bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda och korrigeringar av tidigare problem. För användare med nyare datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan modern hårdvara kan en nyare kärna därför göra stor skillnad.
I Archs programförråd finns även Linux LTS 6.18.33. LTS står för Long Term Support och är ett alternativ för dem som prioriterar stabilitet framför att alltid köra den allra senaste kärnan.
Även firmwarepaketen har uppdaterats. Det handlar om låg nivå-programvara som behövs för att olika hårdvarukomponenter ska fungera korrekt. Bland annat finns uppdaterad firmware för AMDGPU, Intel, NVIDIA, Realtek, Broadcom, Qualcomm, MediaTek, Radeon och Atheros.
Uppdaterad grund för hela systemet
Under ytan har flera centrala komponenter fått nya versioner. Juniavbilden innehåller bland annat systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43, Python 3.14.5, SQLite 3.53.1, util-linux 2.42.1, XFSProgs 7.0.1, Btrfs-Progs 7.0, curl 8.20 och mkinitcpio 41.
För vanliga användare är dessa paket kanske inte alltid synliga, men de är avgörande för hur systemet fungerar. GCC används för att kompilera program, glibc är ett av de viktigaste biblioteken i Linuxvärlden, och systemd ansvarar bland annat för uppstart, tjänster och systemhantering.
Pakethanteraren Pacman finns nu i version 7.1. Pacman är ett av Arch Linux viktigaste verktyg och används för att installera, ta bort och uppdatera program. För många Arch-användare är kommandot pacman -Syu själva hjärtat i den dagliga systemvården.
KDE Plasma och GNOME i färska versioner
På skrivbordssidan innehåller programförråden uppdaterade versioner av flera stora miljöer och programsviter. KDE-användare får tillgång till KDE Plasma 6.6.5, KDE Gear 26.04.1 och KDE Frameworks 6.26.
GNOME-användare får också ett uppdaterat skrivbord med bland annat GNOME Shell 50.2, Mutter 50.2, Nautilus 50.2, GNOME Control Center 50.2 och GNOME Software 50.2.
Det innebär att både KDE- och GNOME-användare får en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna, buggfixarna och funktionsuppdateringarna som finns i Archs rullande paketflöde.
Färska program för vardagsanvändare
Juniuppdateringen innehåller även nyare versioner av många vanliga skrivbordsprogram. Bland dessa finns Firefox 151, Chromium 148.0.7778, Thunderbird 151, LibreOffice 26.2.3, Krita 6.0.2, Inkscape 1.4.4, Blender 5.1.2, OBS Studio 32.1.2 och VLC 3.0.23.
Det gör den nya ISO:n särskilt användbar för den som vill installera Arch Linux på en arbetsstation, en kreativ dator eller en utvecklingsmaskin. Webbläsare, kontorsprogram, grafikverktyg, videoredigering och multimedia finns redan i aktuella versioner i förråden.
Grafik, spel och beräkningar
På grafiksidan finns Mesa 26.1.1 och flera Vulkan-drivrutiner i samma version. Det gäller bland annat Vulkan Radeon, Vulkan Intel, Vulkan Nouveau, Vulkan Panfrost, Vulkan SWRAST och Vulkan VirtIO.
För NVIDIA-användare finns drivrutinsserien 610.43, medan AMD:s ROCm-stack finns i version 7.2.3. ROCm används bland annat för beräkningar på AMD-grafikkort och är intressant för utvecklare, forskare och användare som arbetar med exempelvis maskininlärning eller GPU-accelererade arbetsflöden.
För spelare och grafikintresserade kan uppdaterade Mesa- och Vulkanpaket vara viktiga, eftersom de ofta påverkar både prestanda och kompatibilitet med moderna spel och grafikprogram.
Utveckling, containrar och virtualisering
Arch Linux är populärt bland utvecklare, och juniavbildens paketlista speglar detta. Bland verktygen finns QEMU 11.0.1, Docker 29.5.1, Docker Compose 5.1.4, containerd 2.3.1, Buildah 1.44.0, BuildKit 0.30 och CRI-O 1.36.
För programmerare finns även CMake 4.3.3, LLVM 22.1.6, Clang 22.1.6, Go 1.25.3, Rust 1.91, Node.js 26.2.0 och PHP 8.5.7.
Det gör Arch till ett fortsatt starkt val för den som vill ha en mycket aktuell utvecklingsmiljö. Nackdelen är att nya versioner också kan innebära förändringar som kräver anpassning, särskilt i mer avancerade utvecklingsprojekt.
Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO:n
Den nya ISO-filen riktar sig främst till nya installationer. Den som redan kör Arch Linux behöver inte ladda ner installationsavbilden igen.
Eftersom Arch Linux är en rullande distribution får befintliga användare samma uppdateringar via det vanliga uppdateringsflödet. Det räcker att köra:
Då uppdateras systemet till det aktuella paketläget.
En färsk startpunkt för nya installationer
Arch Linux juni-ISO 2026 är framför allt en uppdaterad startpunkt för den som vill installera systemet från grunden. Den innehåller ny kärna, färska systemkomponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och moderna utvecklingsverktyg.
För vana Arch-användare är detta ännu ett exempel på distributionens rullande modell: systemet utvecklas steg för steg, utan stora versionshopp. För nya användare betyder det att installationsmediet nu ligger närmare dagens paketläge och kräver färre uppdateringar direkt efter installationen.
Arch Linux fortsätter därmed att vara ett av de mest aktuella alternativen för användare som vill ha ett rent, flexibelt och mycket uppdaterat Linuxsystem.
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.
I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.
Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.
Varför bygga en låst skrivdator?
En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.
En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.
Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.
Ett minimalt system i botten
Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.
En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.
Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.
Automatisk start av LibreOffice Writer
När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.
Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.
LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.
Filer sparas bara tillfälligt
En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.
Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.
Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.
Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren
En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.
Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.
På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.
Ett administratörskonto för underhåll
För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.
Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.
Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.
Svenskt språkstöd är viktigt
För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.
Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.
När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.
Fördelar med lösningen
Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.
En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.
Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.
Begränsningar att känna till
En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.
Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.
Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.
En modern skrivmaskin
Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.
Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.
I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.
Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg
Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.
När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:
Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.
Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:
Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.
Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.
Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.
För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:
dpkg-reconfigure locales
Markera:
sv_SE.UTF-8 UTF-8
Sätt sedan svenska som standardspråk:
update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:
Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk
Ställ in:
Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config
cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
Sätt rätt ägare på mallkatalogen:
chown -R root:root /etc/skel-skrivare
Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:
Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.
När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:
systemctl status prepare-skrivare-home.service
Kontrollera att LightDM är aktivt:
systemctl status lightdm
Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
Testa att nätet är spärrat för användaren:
su - skrivare
ping 8.8.8.8
Ping ska inte fungera för användaren skrivare.
Starta sedan om datorn:
reboot
Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.
Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
Läs eventuella felmeddelanden:
cat /home/skrivare/.xsession-errors
Kontrollera LightDM-loggen:
journalctl -u lightdm -b --no-pager
Kontrollera om LibreOffice körs:
ps aux | grep libreoffice
När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.
Teknisk faktaruta
System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server
Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara.
I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har frågan om vem som kontrollerar den digitala infrastrukturen blivit allt viktigare. Det handlar inte längre bara om vilka program vi använder för att skriva dokument, lagra filer eller samarbeta online. Det handlar också om makt, självbestämmande och långsiktig kontroll över information.
Två aktuella händelser i den europeiska programvaruvärlden belyser detta tydligt. Dels har The Document Foundation, organisationen bakom LibreOffice, publicerat ett öppet brev där man uppmanar européer att välja fri och öppen programvara. Dels har Free Software Foundation gått in i en uppmärksammad konflikt kring ONLYOFFICE och dess försök att begränsa hur andra får vidareutveckla programvaran.
Tillsammans visar dessa två frågor hur debatten om digital suveränitet håller på att bli en central politisk och teknisk fråga i Europa.
Vad betyder digital suveränitet?
Begreppet digital suveränitet används allt oftare i europeiska sammanhang. Enkelt uttryckt betyder det att länder, myndigheter och medborgare ska ha kontroll över sina egna digitala system, sina data och sina tekniska beroenden.
I praktiken handlar det om frågor som:
Var lagras offentlig information?
Vem bestämmer vilka filformat som används?
Vad händer om en myndighet bygger hela sin verksamhet kring ett enda företags produkter?
Kan samhället fortfarande komma åt sina dokument om ett visst system försvinner eller blir dyrt att använda?
Just här blir skillnaden mellan öppen källkod och proprietär programvara viktig.
Proprietär programvara ägs och kontrolleras av ett företag som bestämmer hur produkten får användas, ändras och distribueras. Öppen källkod innebär däremot att programvarans kod är tillgänglig för andra att granska, förbättra och i många fall återanvända. För offentliga institutioner kan det vara avgörande, eftersom det minskar risken för inlåsningseffekter, där en organisation blir beroende av en enda leverantör.
LibreOffice och uppmaningen till Europa
The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, har i ett öppet brev uppmanat Europas medborgare och beslutsfattare att minska beroendet av proprietära plattformar och stora teknikföretag. Kärnan i budskapet är att Europa bör satsa mer på fri och öppen programvara, öppna standarder och interoperabilitet.
Organisationen argumenterar för att offentliga institutioner bör välja lösningar som garanterar transparens, långsiktig tillgång till information och oberoende från enskilda leverantörer.
Särskilt viktigt är frågan om öppna standarder, alltså filformat och tekniska specifikationer som inte kontrolleras av ett enda företag. Om offentliga dokument lagras i öppna format blir det lättare att läsa dem även långt in i framtiden, oberoende av vilket program som används.
Detta är inte bara en teknisk detalj. Arkiv, myndighetsbeslut, utbildningsmaterial och offentliga utredningar måste kunna läsas även om 10, 20 eller 50 år. Om informationen låses in i slutna filformat riskerar samhället att förlora kontrollen över sitt eget kunskapsmaterial.
Public money, public code
En annan central idé i brevet är principen ”public money, public code”. Den innebär att programvara som finansieras med offentliga medel också bör vara tillgänglig för allmänheten. Tanken är att skattebetalarnas pengar inte bara ska gynna ett slutet kommersiellt ekosystem, utan bidra till lösningar som fler kan använda, vidareutveckla och bygga vidare på.
Detta synsätt har vuxit sig starkare i Europa, där flera länder och institutioner diskuterar hur offentlig digitalisering kan göras mer hållbar, säker och oberoende.
Ett konkret exempel är Tyskland, där Open Document Format (ODF) nyligen fått en starkare roll inom offentlig administration som del av landets satsningar på en mer suverän digital infrastruktur. Sådana beslut visar att debatten inte längre bara förs bland programmerare och teknikentusiaster, utan också inom politik och statsförvaltning.
Striden om ONLYOFFICE och Euro-Office
Samtidigt har en annan konflikt visat att öppen källkod inte alltid är så okomplicerad som den kan verka.
Den nya europeiska kontorssviten Euro-Office, som lanserades av IONOS och Nextcloud, presenterades som ett ”suveränt” alternativ för organisationer som vill ha större kontroll över sina digitala arbetsverktyg. Projektet bygger på ONLYOFFICE, men ambitionen är att erbjuda en europeisk lösning med fokus på självständighet och kontroll.
ONLYOFFICE reagerade dock kraftigt och menade att Euro-Office bröt mot licensvillkoren, särskilt när det gällde varumärke, logotyp och attribuering. Företaget hävdade att vissa visuella och identitetsmässiga delar måste behållas även i vidareutvecklade versioner.
Detta ledde till en bredare konflikt om vad fri programvara egentligen innebär.
Vad säger AGPLv3?
Kärnan i tvisten rör licensen AGPLv3, en av de licenser som används inom fri och öppen programvara. Den är utformad för att garantera att användare och vidareutvecklare får vissa friheter, till exempel att använda, ändra och distribuera programvaran.
Free Software Foundation menar nu att ONLYOFFICE försöker lägga till begränsningar som inte är förenliga med licensen. Enligt organisationens Licensing and Compliance Manager, Krzysztof Siewicz, kan AGPLv3 inte användas för att ge användare friheter med ena handen och ta tillbaka dem med den andra.
Frågan gäller bland annat kravet att distributörer måste behålla den ursprungliga logotypen. Free Software Foundation hävdar att detta är en ytterligare restriktion, och att mottagare av AGPLv3-licensierad programvara har rätt att ta bort sådana begränsningar.
Detta är viktigt, eftersom det går till kärnan av hur fri programvara fungerar juridiskt. Om ett företag marknadsför sin programvara som fri och licensierad under AGPLv3, kan det enligt denna tolkning inte samtidigt införa egna regler som gör friheten mindre i praktiken.
Mer än en konflikt om ett kontorspaket
Vid första anblick kan detta framstå som en nischad juridisk strid mellan teknikföretag. Men egentligen är det något större.
Konflikten visar hur öppen källkod idag befinner sig i skärningspunkten mellan juridik, affärsmodeller, geopolitik och offentlig digitalisering.
Många företag använder öppen källkod som grund för sina produkter, men vill samtidigt skydda sitt varumärke, sin marknadsposition och sina intäkter. Det kan skapa spänningar mellan kommersiella intressen och de friheter som öppen källkod bygger på.
När det gäller offentlig sektor blir frågan ännu mer känslig. Om myndigheter ska bygga sin digitala framtid på öppen programvara måste det också vara tydligt vad som faktiskt gäller: får systemen vidareutvecklas fritt, eller finns det dolda begränsningar?
Varför detta spelar roll för vanliga användare
Det kan vara frestande att tro att licensdiskussioner och filformat mest angår jurister, utvecklare och IT-avdelningar. Men de påverkar faktiskt alla som använder digitala tjänster.
När skolor, kommuner, sjukhus och myndigheter väljer programvara påverkas medborgarna direkt. Ett slutet system kan göra det svårare att flytta data, byta leverantör eller bevara dokument över tid. Ett öppnare system kan ge större flexibilitet, bättre insyn och lägre risk för långsiktig inlåsning.
För vanliga användare handlar det ytterst om frågor som:
Kommer mina dokument att gå att öppna i framtiden?
Är mina data bundna till ett visst företag?
Kan offentliga institutioner byta system utan att förlora information?
Har samhället kontroll över sin egen digitala infrastruktur?
Ett europeiskt vägval
Både LibreOffice-stiftelsens öppna brev och konflikten kring ONLYOFFICE visar att Europa står inför ett viktigt vägval. Ska den digitala infrastrukturen i första hand formas av stora proprietära plattformar, eller ska den i högre grad bygga på öppna standarder, fri programvara och gemensam kontroll?
Det finns inget enkelt svar. Proprietära lösningar kan ibland erbjuda smidighet, integration och stark kommersiell support. Men öppen källkod erbjuder något annat: möjligheten till insyn, oberoende och långsiktig handlingsfrihet.
Det är därför debatten blivit så laddad. Den handlar inte bara om vilket kontorsprogram som är bäst. Den handlar om vilken sorts digital framtid Europa vill ha.
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.
I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.
Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.
Vad menas med “fri programvara”?
När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.
Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:
proprietära drivrutiner
stängd firmware
andra icke-fria komponenter
Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.
Frihet har ett pris
Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.
Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.
Bygger på Ubuntu 24.04 LTS
Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.
För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.
Flera varianter för olika behov
Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:
Trisquel
Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.
Triskel
Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.
Trisquel Mini
För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.
Trisquel Sugar
Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.
Netinstall
För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.
Brett stöd för olika arkitekturer
Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:
amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
arm64 – 64-bitars ARM
armhf – 32-bitars ARM
Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.
Programvarorna som följer med
Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:
Abrowser 148 som standardwebbläsare
Icedove 140 som e-postklient
LibreOffice 24 som kontorspaket
Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.
Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:
Inkscape
LibreOffice
Tuba
yt-dlp
Mer än bara versionsnummer
Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.
Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.
Varför spelar sådana här projekt roll?
För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.
Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?
Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.
Ett operativsystem med tydlig ideologi
Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.
För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.
Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet.
Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen bakom LibreOffice – riktas strålkastarljuset mot Europas beroende av stora, ofta icke-europeiska, teknikföretag. Frågan handlar inte bara om programvara, utan om makt, kontroll och långsiktig hållbarhet.
Vad betyder digital suveränitet?
Begreppet digital suveränitet låter tekniskt, men är i grunden enkelt: det handlar om vem som kontrollerar data, system och digital infrastruktur. När myndigheter och organisationer använder proprietär programvara – alltså program med sluten källkod – riskerar de att bli beroende av enskilda leverantörer.
Detta kallas ofta vendor lock-in. Det innebär att det blir svårt, dyrt eller tekniskt komplicerat att byta system i framtiden. Resultatet kan bli att samhällskritiska funktioner i praktiken kontrolleras av externa aktörer.
Öppna standarder – nyckeln till frihet
En central lösning som lyfts fram är användningen av öppna standarder, som till exempel Open Document Format (ODF). Till skillnad från proprietära filformat kan öppna standarder användas av vem som helst, utan licensavgifter eller begränsningar.
Det ger flera fördelar:
Dokument kan öppnas även långt in i framtiden
Data blir inte låst till specifika program
Konkurrensen ökar, eftersom fler aktörer kan utveckla kompatibla lösningar
I praktiken innebär detta att information – särskilt offentlig sådan – blir mer tillgänglig och hållbar över tid.
Offentliga pengar – offentlig kod
Ett annat viktigt argument är principen “public money, public code”. Den innebär att programvara som utvecklas med skattemedel också bör vara tillgänglig för allmänheten.
Detta skulle kunna:
minska dubbelarbete mellan myndigheter
sänka kostnader på lång sikt
stärka innovation genom att fler kan bygga vidare på befintlig kod
Istället för att betala licenser till stora teknikföretag kan offentliga medel investeras i gemensamma, öppna lösningar.
Tyskland visar vägen
Det här är inte bara teori. I Tyskland har konkreta steg redan tagits. Inom ramen för den så kallade Deutschland Stack har landet beslutat att använda ODF som standardformat inom offentlig förvaltning.
Detta markerar ett tydligt skifte:
från proprietära format
till öppna, långsiktigt hållbara lösningar
Beslutet ses som en del av en bredare strategi för att stärka landets – och Europas – digitala självständighet.
Mer än bara teknik
Det som The Document Foundation lyfter handlar i grunden inte bara om vilken kontorssvit man använder. Det handlar om demokrati, transparens och kontroll över samhällsviktig information.
När val av programvara påverkar:
hur data lagras
vem som har tillgång till den
hur länge den kan bevaras
…då blir teknikval också politiska beslut.
Ett vägval för Europa
EU diskuterar redan frågor som molninfrastruktur, dataskydd och reglering av stora teknikplattformar. Uppmaningen från The Document Foundation passar in i denna större kontext.
Budskapet är tydligt: Europas digitala framtid bör byggas på öppna, transparenta och gemensamma lösningar – inte på beroenden.
Frågan är inte om förändring kommer att ske, utan hur snabbt – och på vems villkor.
LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden.
Efter flera års dvala har The Document Foundation beslutat att återuppta utvecklingen av LibreOffice Online. Därmed rivs beslutet från 2022 upp – det beslut som fryste projektet och flyttade det till arkivet. Nu öppnas källkoden igen och gemenskapen bjuds in att fortsätta arbetet.
Det handlar dock inte om en färdig produkt som plötsligt lanseras. Projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt återuppbyggnadsskede och kräver omfattande tekniskt arbete innan det kan betraktas som produktionsklart.
Vad är LibreOffice Online?
LibreOffice Online är den webbaserade versionen av LibreOffice, det fria och öppna kontorspaketet som används globalt som alternativ till proprietära lösningar.
I stället för att installera programmet lokalt på datorn körs mjukvaran på en server. Användaren ansluter via webbläsaren, medan dokumenten renderas på serversidan och gränssnittet strömmas till klienten.
Det innebär att man kan:
Öppna och redigera dokument i webbläsaren
Samarbeta på distans
Integrera lösningen i egna moln- eller servermiljöer
Systemet bygger på samma kärna som skrivbordsversionen och stöder ordbehandling, kalkylblad och presentationer.
Varför frystes projektet?
År 2022 beslutade styrelsen inom The Document Foundation att stoppa den aktiva utvecklingen. Projektet arkiverades och placerades i vad som ibland kallas “attic” – en plats för vilande kodbaser.
Det betydde inte att webbaserade LibreOffice-lösningar försvann helt. Flera aktörer inom ekosystemet fortsatte att utveckla egna varianter. Däremot saknades en aktiv, gemensam uppströmsutveckling under Foundationens direkta ansvar.
Vad innebär återstarten?
Nu har styrelsen formellt upphävt frysningsbeslutet. Källkodsarkivet har öppnats igen och utvecklare uppmanas att bidra.
Samtidigt är det viktigt att klargöra vad beslutet inte innebär. The Document Foundation kommer inte att driva en molntjänst i stil med Google Docs eller Microsoft 365. Organisationen betonar att den inte ska fungera som kommersiell SaaS-leverantör och inte erbjuda enterprise-support.
Fokus ligger i stället på att återetablera en öppen och gemenskapsdriven kodbas. Kommersiella eller hostade lösningar hänvisas till partners i ekosystemet.
Ett större perspektiv: öppen källkod i molnet
Utvecklingen speglar en större fråga inom den fria programvaruvärlden. När allt fler tjänster flyttar till molnet förändras maktbalansen. Program som tidigare installerades lokalt erbjuds nu som centrala tjänster, där användaren inte alltid har insyn i hur systemet fungerar.
Att återuppliva LibreOffice Online är därför inte bara en teknisk fråga, utan också en principiell. Det handlar om att skapa ett öppet alternativ även i en tid där molnbaserade lösningar domineras av ett fåtal globala aktörer.
För organisationer och offentlig sektor kan detta innebära möjligheten att:
Självhosta sina kontorsverktyg
Behålla kontroll över data
Undvika leverantörsinlåsning
Anpassa systemet efter egna behov
Lång väg kvar
Det är dock viktigt att dämpa förväntningarna. Projektet kräver modernisering, kodgranskning och anpassning till dagens tekniska standarder innan det kan användas brett i produktion.
Återstarten är alltså början på en process – inte slutmålet.
Men symboliskt är beslutet betydelsefullt. Det visar att öppna projekt kan få nytt liv när engagemang och behov sammanfaller. I en digital vardag som i allt högre grad formas av molntjänster markerar detta att fria alternativ fortfarande har en plats att fylla.
Den senaste underhållsuppdateringen av LibreOffice, version 25.8.5, innehåller 62 buggfixar som förbättrar stabilitet, filkompatibilitet och användarupplevelse i hela kontorspaketet. Särskilt fokus ligger på bättre samspel med Microsoft Office-format som DOCX och PPTX, färre krascher samt mer tillförlitlig export till PDF och SVG – små tekniska justeringar som gör stor skillnad i vardagen.
När vi öppnar ett dokument förväntar vi oss att allt fungerar direkt. Texten ska ligga rätt, bilder ska inte förvrängas och presentationer ska se likadana ut oavsett vem som öppnar dem. Det är just dessa vardagliga – men avgörande – detaljer som står i centrum när The Document Foundation nu släpper uppdateringen 25.8.5 av LibreOffice.
Totalt innehåller versionen 62 rättningar som förbättrar stabilitet, kompatibilitet och prestanda i hela kontorspaketet.
Smidigare samarbete med Microsoft Office
En stor del av förbättringarna handlar om kompatibilitet med Microsofts filformat, särskilt DOCX och PPTX. Många användare arbetar i blandade miljöer där dokument skickas fram och tillbaka mellan olika program. Små skillnader i hur filformat tolkas kan annars orsaka stora problem.
I den nya versionen har man bland annat åtgärdat:
Spårade ändringar i DOCX-filer som överlappar och kräver upprepade klick på ”Acceptera alla” eller ”Förkasta alla” Layoutproblem efter sektionsbrytningar Bildförvrängning vid import av Word-dokument Så kallade round-trip-problem där dokument som sparats i LibreOffice inte öppnas korrekt i Microsoft Office
Målet är att ett dokument ska kunna röra sig mellan olika kontorssviter utan att förändras.
Impress blir stabilare med PowerPoint-filer
Presentationsverktyget Impress har också fått flera förbättringar. Tidigare kunde vissa PowerPoint-filer orsaka exportfel, trasiga animationer eller förlust av inbäddade objekt som Excel-ark och diagram.
Uppdateringen löser problem som:
Felaktiga PPTX-exporter Förlorade OLE-objekt Trasiga interna länkar Problem med aktiediagram och anpassade former Krascher eller minnesläckor vid växling till anteckningsvy
Även äldre VML-innehåll i PPTX-filer importeras nu korrekt, vilket förbättrar stödet för äldre presentationer.
Writer och Calc – stabilare vardagsverktyg
I Writer har stabiliteten förbättrats när vissa dokument öppnas. Problem med felaktigt avstånd runt kontinuerliga sektionsbrytningar är lösta, och punktlistor beter sig nu mer konsekvent i relation till indrag.
Stavningskontrollen har också blivit smartare. Förkortningar som slutar med punkt och ord med icke-ASCII-apostrofer känns nu igen korrekt. Dessutom fungerar infogning av så kallad ruby-text bättre, vilket är viktigt för språk som använder fonetiska tillägg ovanför tecken.
I Calc har man fokuserat på beräkningar och stabilitet. Programmet hänger sig inte längre när mycket små tal formateras som bråk. Funktionen XLOOKUP fungerar korrekt vid horisontella sökningar med tomma celler, och COUNTIFS hanterar tomma celler på rätt sätt. Dataleverantörer placeras dessutom i rätt kalkylblad.
Färre krascher och bättre användarupplevelse
Flera krascher har eliminerats, exempelvis fel som uppstod vid sparande av ODS-filer där formulärkontroller flyttats, eller vid ångring av formflytt med modifieringstangenter.
Användargränssnittet har också förfinats. Saknade ikoner i vissa Windows AArch64-versioner med Skia-rendering är tillbaka. Problem med färger i mörkt läge för diagram och etiketter har rättats till, och temauppdateringar i Base är mer konsekventa.
Exportfunktionen är dessutom mer tillförlitlig. Streckade linjer exporteras korrekt i SVG, diagramtext försvinner inte längre i PDF när mörkt tema används, och flersidiga SVG-filer från ODG extraheras som de ska.
En levande öppen källkod
LibreOffice utvecklas som öppen källkod och förbättras kontinuerligt genom rapporter från användare världen över. Den här typen av underhållsuppdateringar introducerar sällan nya stora funktioner, men de är avgörande för kvalitet och långsiktig stabilitet.
Version 25.8 kommer att stödjas fram till den 12 juni 2026. Nästa planerade uppdatering i serien är 25.8.6, som väntas i slutet av mars. Den allra senaste huvudversionen av kontorssviten är LibreOffice 26.2, som släpptes tidigare denna månad.
Bakom varje buggfix finns en verklig användarsituation: en presentation som inte får krascha inför en publik, ett kalkylark med ekonomiska beräkningar som måste vara korrekta, eller ett dokument som ska se likadant ut oavsett program. Det är i dessa detaljer som mjukvarans kvalitet avgörs, och med 25.8.5 tar LibreOffice ännu ett steg mot att vara ett stabilt och professionellt alternativ i en plattformsoberoende värld.
SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem.
Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och är kompatibel med paketen i Debian 13 ”Trixie”, vilket innebär en stabil teknisk grund kombinerad med uppdaterade program och förbättrat hårdvarustöd.
SparkyLinux 8-serien, med kodnamnet Seven Sisters, var en av de första distributionerna som baserades på Debian 13. Version 8.2 fortsätter i samma anda: stabilitet först, men med möjlighet till modernare komponenter för den som behöver det.
Flera Linuxkärnor för bättre hårdvarustöd
Standardkärnan i SparkyLinux 8.2 är Linux 6.12.69 LTS. Det är en långtidsstött version som får säkerhetsuppdateringar fram till december 2026.
För användare med nyare eller mer specialiserad hårdvara finns även möjlighet att installera Linux 6.19.1 eller Linux 6.6.125 LTS direkt från SparkyLinux egna förråd.
Att kunna byta kärna är en viktig funktion i Linuxvärlden. Kärnan ansvarar för kommunikationen mellan operativsystemet och datorns hårdvara. Om en viss Wi-Fi-krets, grafikprocessor eller lagringsenhet inte stöds i standardkärnan kan en nyare version ofta lösa problemet utan att man behöver byta distribution.
Uppdaterade standardprogram
SparkyLinux 8.2 levereras med aktuella versioner av flera centrala program:
Mozilla Firefox 140.7.0 ESR
Mozilla Thunderbird 140.7.1 ESR
LibreOffice 25.2.3
ESR-versionerna (Extended Support Release) prioriterar stabilitet och långsiktig support framför snabba funktionsuppdateringar. För den som vill ha senaste versionen av Firefox finns även den tillgänglig i distributionens programförråd.
Flera skrivbordsmiljöer
SparkyLinux 8.2 erbjuds i flera olika varianter med olika skrivbordsmiljöer:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26.0
Det finns även en MinimalGUI-utgåva med Openbox 3.6.1 som fönsterhanterare samt en MinimalCLI-utgåva utan grafiskt gränssnitt alls. Den senare lämpar sig för servrar eller mycket resurssnåla installationer.
En mindre bugg i Openbox-versionen, som tidigare hindrade användare från att starta en terminal från pakethanteraren, har också åtgärdats i denna utgåva.
Stöd för både x86-64 och ARM64
De flesta SparkyLinux-utgåvorna stöder 64-bitars BIOS/UEFI-system (x86-64). MinimalGUI och MinimalCLI finns dessutom för AArch64 (ARM64), vilket gör dem användbara på exempelvis ARM-baserade minidatorer (dock inte PDP 11) och vissa energieffektiva system.
Uppgradering utan ominstallation
Användare som redan kör SparkyLinux 8 behöver inte installera om systemet. Det räcker med en vanlig systemuppdatering för att få tillgång till förbättringarna i version 8.2.
Ett flexibelt alternativ i Linuxvärlden
SparkyLinux visar hur en distribution kan kombinera Debians stabilitet med flexibiliteten i Linuxkärnan och valfriheten i olika skrivbordsmiljöer. För tekniskt intresserade användare, skolor, organisationer eller de som vill ge nytt liv åt äldre datorer är det ett intressant alternativ.
Version 8.2 är kanske ingen dramatisk omvälvning, men den stärker distributionens profil som ett snabbt, lätt och stabilt system med god framtidssäkring genom långsiktigt kärnstöd.
LibreOffice 26.2 är en omfattande uppdatering av den fria kontorssviten som sätter tydligt fokus på prestanda, stabilitet och användarkontroll. Den nya versionen bjuder på snabbare hantering av stora dokument, förbättrad kompatibilitet med andra kontorsformat och en rad praktiska nyheter i Writer, Calc och Impress, samtidigt som den tekniska grunden moderniseras för framtiden.
LibreOffice 26.2 – snabbare, smartare och mer användarstyrt kontorsarbete LibreOffice 26.2 är här och det är en rejäl uppdatering. Den nya versionen av den fria och öppna kontorssviten visar tydligt att öppen källkod kan leverera både modern design, hög prestanda och full användarkontroll, utan dolda affärsmodeller eller licensfällor. Utgåvan har släppts av The Document Foundation och finns tillgänglig för GNU/Linux, Windows och macOS.
Fokus på prestanda – särskilt för stora dokument Ett av de tydligaste löftena i LibreOffice 26.2 är förbättrad prestanda och responsivitet i hela kontorssviten. Stora dokument öppnas snabbare, redigering känns smidigare och sparning sker med mindre fördröjning. För användare som arbetar med omfattande texter, kalkylark eller presentationer innebär detta ett märkbart lyft i det dagliga arbetet.
Små detaljer som gör stor skillnad Den nya versionen innehåller flera förbättringar som direkt påverkar användarupplevelsen. Dialogrutor kan nu visa horisontella flikar istället för vertikala, hyperlänkar kan infogas direkt via högerklicksmenyn när text är markerad och dialogrutor kan kopieras som skärmbilder till urklipp. Dessutom har stödet för öppna standarder utökats ytterligare, vilket stärker möjligheten till långsiktig åtkomst och arkivering av dokument.
Experimentella nyheter: starkare säkerhet och bättre makron LibreOffice 26.2 introducerar även flera nya experimentella funktioner som användaren själv kan välja att aktivera. Bland dessa finns ett nytt lösenordsbaserat krypteringsläge för ODF-filer, kallat ”ODF Wholesome Encryption”, som använder modern krypteringsteknik för högre säkerhet. En ny samlad dialog för makrohantering har också lagts till, tillsammans med grundläggande kodkomplettering i makro-IDE:t, något som förenklar arbetet för mer avancerade användare.
Writer: bättre textflöde och förbättrad kompatibilitet Ordbehandlaren LibreOffice Writer har fått flera viktiga förbättringar. Nya justeringslägen för stycken gör det enklare att återanvända formatmallar i dokument med olika textriktningar och automatisk igenkänning av höger-till-vänster-språk fungerar nu medan man skriver. Kompatibiliteten med DOCX-filer har förbättrats, särskilt när det gäller flytande tabeller. Writer hanterar nu sidbrytningar, förankrade objekt och ändringsspårning på ett mer förutsägbart sätt, vilket minskar risken för layoutproblem vid samarbete med andra kontorsprogram.
Calc: snabbare kalkylblad och bättre Excel-samspel I LibreOffice Calc märks både nya funktioner och tydliga prestandaförbättringar. Programmet har nu stöd för nyare Excel-urklippsformat och använder ett modernare XLSX-format som standard vid sparning. Arbete med stora kalkylblad har optimerats genom snabbare scrollning i ark med många dolda kolumner, effektivare borttagning av dubbletter och förbättrad prestanda i dokument med många grafiska objekt. En ny tangentbordsgenväg gör det också enklare att arbeta med matrisformler.
Impress: modernare gränssnitt och bättre multimedia Presentationsverktyget LibreOffice Impress har fått ett mer enhetligt och modernt gränssnitt där flera paneler nu använder systemnära komponenter. Hanteringen av inbäddade typsnitt har förbättrats, liksom uppspelning av video och ljud på Windows-system. Även prestandan för 3D-diagram har förbättrats avsevärt, vilket märks i mer komplexa presentationer.
Förbättringar i hela sviten Utöver de stora programmen innehåller LibreOffice 26.2 många förbättringar som påverkar hela sviten. Databasverktyget Base har nu fullt stöd för fleranvändarläge, EPUB-exporten är betydligt snabbare och visar nu även en förloppsindikator. Stödet för asiatiska språk har förbättrats, Markdown-import och -export har utökats och hanteringen av inbäddade typsnitt med restriktiva licenser är nu tydligare för användaren.
Tekniska nyheter under huven På den tekniska sidan är Skia-rendering nu obligatorisk på Windows och macOS, vilket ger bättre och mer konsekvent grafik. Den inbyggda Python-miljön har uppdaterats till Python 3.12 och ScriptForge-biblioteken har fått nya funktioner, bland annat stöd för delat minne mellan skript. För Linux-användare är det värt att notera att de officiella binärerna nu byggs med AlmaLinux 9 som bas och kräver x86-64-v2-arkitektur.
Tillgänglighet och långsiktig support LibreOffice 26.2 finns tillgänglig som färdiga paket för 64-bitars DEB- och RPM-baserade Linuxdistributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden finns som vanligt tillgänglig för andra system. Versionen kommer att underhållas med sju uppdateringar fram till den 30 november 2026. Den första underhållsversionen, LibreOffice 26.2.1, är planerad till slutet av februari och fokuserar på buggfixar och stabilitet.
Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare med äldre system.
Manjaro Linux har släppt version 26 med kodnamnet Anh-Linh. Det är en av de mest omfattande uppdateringarna i distributionens historia och markerar ett tydligt teknikskifte. Fokus ligger på moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad grafikstack och Wayland som förvald sessionshanterare.
Wayland blir standard
Den största förändringen är att både GNOME 49 och KDE Plasma 6.5 nu använder Wayland som standard. Wayland ersätter gradvis X11 och erbjuder förbättrad säkerhet, smidigare grafikrendering och bättre stöd för moderna skärmar, pekinmatning och energieffektivitet.
För de flesta användare innebär detta ett snabbare och stabilare system. Samtidigt uppmanas användare som är beroende av äldre X11-baserade arbetsflöden eller specifik hårdvara att kontrollera projektets kända problem innan omstart. För maximal kompatibilitet rekommenderas fortsatt användning av XFCE-utgåvan.
GNOME 49 – prestanda, HDR och bättre appar
GNOME-utgåvan i Manjaro 26 bygger på GNOME 49-serien och innehåller många förbättringar jämfört med den ursprungliga höstversionen.
Kalender-appen har fått ett omarbetat gränssnitt som bättre anpassar sig till olika fönsterstorlekar och gör det möjligt att dölja sidopanelen på små skärmar. Programvarubutiken GNOME Software har optimerats kraftigt och hanterar nu stora Flatpak-förråd som Flathub med betydligt lägre minnesanvändning och snabbare respons.
GNOME 49 introducerar även ett nytt bibliotek av bakgrundsbilder anpassade för HDR-skärmar och Display-P3-färgrymden. Detta möjliggörs av förbättrad färghantering i fönsterhanteraren Mutter samt ett snabbare bildladdningssystem. Även GNOME:s inbyggda fjärrskrivbord har utökats med fler funktioner för distansåtkomst.
Plasma 6.5 – putsade detaljer och nya funktioner
Plasma-utgåvan levereras med Plasma 6.5, KDE Frameworks 6.21 och KDE Gear 25.12. Fokus ligger på användarupplevelse och efterfrågade förbättringar.
Fönster med Breeze-tema har nu rundade hörn på alla sidor, med möjlighet att stänga av funktionen för den som föredrar raka kanter. Ett nytt system för automatisk växling mellan ljust och mörkt tema baserat på tid på dygnet har införts, inklusive stöd för att även byta bakgrund.
Inställningarna för Flatpak-behörigheter har byggts ut till en generell sida för applikationsbehörigheter där man kan styra åtkomst till exempelvis skärmdumpar och fjärrstyrning. Plasma har även förbättrat sin inbyggda RDP-server med urklippsdelning och stöd för vanliga användarkonton. Dessutom går det nu att försätta systemet i viloläge direkt från inloggningsskärmen.
XFCE 4.20 – klassiskt men förfinat
XFCE-utgåvan uppdateras till version 4.20 och fortsätter att vara ett attraktivt val för äldre eller resurssvag hårdvara.
Thunar-filhanteraren har fått stöd för färgmarkering av filer samt rekursiv sökning. Panelen kan nu konfigureras i pixlar i stället för procent och kan hållas ovanför fönster så att maximerade program inte trycker undan den. Kontrollcentret har samlats i ett gemensamt fönster med fler inställningar för bland annat utseende, filhantering och flera skärmar.
NVIDIA-drivrutiner och grafikstöd
Manjaro 26 levereras med NVIDIA-drivrutin version 590.48 från NVIDIA. Denna version avslutar stödet för äldre Maxwell- och Pascal-baserade grafikkort. Endast Turing-generationen och nyare stöds fullt ut i 590-serien.
Användare med äldre NVIDIA-kort riskerar att systemet inte laddar grafikdrivrutinen korrekt om inga alternativa paket väljs. Det rekommenderas därför starkt att ta del av dokumenterade lösningar innan uppdatering.
Uppdaterad mjukvarubas och kärnor
Under huven innehåller Manjaro 26 ett brett urval uppdateringar. Linux-kärna 6.18 används som standard och ger tillgång till de senaste drivrutinerna. För äldre hårdvara finns fortsatt stöd genom 6.12 LTS och 6.6 LTS.
Bland större paketuppdateringar märks Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4 samt uppdateringar av ljud- och mediastacken med GStreamer, ALSA och WirePlumber. Den nya COSMIC-skrivbordsmiljön finns nu i stabil version 1.0.1 och Budgie samt Cinnamon har också uppdaterats.
Sammanfattning
Manjaro 26 Anh-Linh är ett tydligt steg mot framtidens Linux-skrivbord. Med Wayland som standard, moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad kärna och ett tydligt fokus på prestanda och grafik placerar sig Manjaro i framkant bland rullande Linux-distributioner.
Nya ISO-avbilder finns tillgängliga för KDE, GNOME och XFCE och är avsedda för nyinstallationer. Befintliga användare kan uppgradera direkt via systemets vanliga uppdateringsverktyg.
FAKTARUTA: Manjaro 26 “Anh-Linh”
Version: 26.0
Kodnamn: Anh-Linh
Skrivbord (nytt): KDE Plasma 6.5 och GNOME 49
Standard-session: Wayland (KDE & GNOME)
X11: Rekommenderat att läsa “known issues” om du är beroende av X11; XFCE-utgåvan är säkrast för äldre arbetsflöden
NVIDIA: Drivrutin 590.48 (590xx-serien) – äldre Maxwell/Pascal kan kräva alternativa paket
När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern arbetsdator – tyst, stabil och fri från licenskostnader.
När HP lanserade ProBook 4530s i början av 2010-talet var den en symbol för pålitlighet och hållbarhet i affärsvärlden. Med sin borstade aluminiumfinish, det spilltåliga tangentbordet och den solida konstruktionen blev den snabbt populär bland både studenter och kontorsanvändare. Trots att modellen i dag har mer än tio år på nacken är den långt ifrån föråldrad. Genom att installera Debian 13.1 kan den förvandlas till en snabb, stabil och fullt modern Linuxdator.
En genomtänkt konstruktion
ProBook 4530s byggdes under en tid då HP satsade på robusta, reparerbara datorer snarare än tunna och svårservade maskiner. Under locket finns en Intel Core i5-processor från den andra generationens Sandy Bridge-serie. Den fyrkärniga arkitekturen och stöd för hyper-threading gör att datorn fortfarande klarar moderna uppgifter, särskilt i kombination med en SSD i stället för den mekaniska hårddisk som var standard när datorn var ny.
Datorn levererades med upp till åtta gigabyte DDR3-minne, vilket fortfarande räcker gott för ett Linuxsystem. Skärmen är 15,6 tum och fanns i både HD- och HD+-utförande. Den integrerade grafiken, Intel HD Graphics 3000, stöds fullt ut i Linux, och de modeller som hade Radeon-grafik fungerar också bra med de öppna drivrutinerna.
ProBook 4530s har en rejäl uppsättning anslutningar – tre USB 2.0-portar, en USB 3.0-port, HDMI, VGA, Ethernet och kortläsare – vilket gör den praktisk även i dag, när många moderna datorer har färre portar.
Debian 13.1 – ett nytt operativsystem för en gammal trotjänare
Debian är känt som ett av världens mest stabila och långlivade Linuxsystem. Version 13.1, med kodnamnet Trixie, bygger på en modern Linuxkärna som erbjuder fullt stöd för äldre Intel-chipset och drivrutiner för trådlösa nätverkskort och grafikkretsar.
Installationen är enkel. Man laddar ner den så kallade “non-free”-utgåvan av Debian 13.1, som inkluderar de firmwarefiler som krävs för att datorns trådlösa nätverk ska fungera. Därefter skapar man ett startbart USB-minne och startar datorn genom att trycka på tangenten ESC följt av F9 vid uppstart. Installationsguiden känner igen det mesta av hårdvaran automatiskt. Efter första uppstarten räcker det att installera paket som firmware-linux-nonfree och firmware-iwlwifi för att allt ska fungera fullt ut.
Överraskande bra prestanda
När Debian 13.1 väl är installerat märker man snabbt hur mycket en modern Linuxdistribution kan väcka liv i äldre hårdvara. En ProBook 4530s med SSD startar systemet på under en halv minut och är fullt responsiv även med mer krävande skrivbordsmiljöer som GNOME.
För den som vill ha maximal snabbhet passar XFCE eller MATE särskilt bra. Dessa miljöer använder mindre minne och CPU-resurser, vilket ger både längre batteritid och svalare drift. I vila använder XFCE omkring 600 megabyte minne och ger en batteritid på fyra till fem timmar, vilket är imponerande för en dator av den här åldern.
Firefox, LibreOffice och enklare utvecklingsmiljöer som Geany eller VS Code fungerar utan problem. Det gör datorn fullt användbar för både skrivarbete, webbsurfning och programmering.
Full hårdvarukompatibilitet
En av Debians stora styrkor är dess breda drivrutinsstöd. Ljudkort, kamera, Ethernet, Wi-Fi och Bluetooth fungerar direkt efter installation. HDMI-utgången klarar full HD-upplösning, och pekplattan med Synaptics-stöd erbjuder multitouch-gester. Fingeravtrycksläsaren, som använder Validity-sensorer, har delvis stöd via paketet fprintd, men är inte alltid fullt stabil.
Suspend och Resume, alltså viloläge och återupptagning, fungerar stabilt. Den inbyggda kylningen regleras effektivt, vilket gör att datorn går tyst under normal användning.
En miljövänlig andra karriär
HP ProBook 4530s är byggd för att hålla. Den robusta metallkonstruktionen gör att den överlever långt längre än många moderna tunna datorer. I en tid när elektronikavfall är ett växande miljöproblem är återbruk ett enkelt sätt att bidra till hållbarhet. Att installera Debian 13.1 i stället för att skrota datorn innebär att den kan fortsätta användas i flera år till – utan licenskostnader, utan reklamprogram och med full kontroll över systemet.
En äldre ProBook lämpar sig väl för olika syften. Den fungerar utmärkt som kontorsdator, utbildningsmaskin eller enklare utvecklingsstation. Den kan även användas som lokal server, exempelvis för filsynkronisering eller webbhosting. Kombinationen av låg energiförbrukning, stabilitet och säkerhet gör den idealisk i sådana roller.
Optimering för bästa resultat
För att få ut maximal prestanda och batteritid kan man installera verktyget TLP, som automatiskt justerar strömförbrukningen. Med kommandot sudo apt install tlp powertop och därefter sudo systemctl enable tlp aktiveras energihanteringen automatiskt vid varje uppstart. För SSD-enheter bör man också aktivera veckovis trimning med sudo systemctl enable fstrim.timer, vilket förlänger diskens livslängd och bibehåller hastigheten.
Temperaturövervakning kan ske med paketet lm-sensors, som visar CPU-temperatur och fläkthastighet direkt i terminalen.
Linux.se åsikt
HP ProBook 4530s är ett tydligt exempel på hur äldre affärsdatorer kan få nytt liv med modern Linuxprogramvara. Trots att modellen lanserades under Windows 7-eran presterar den förvånansvärt bra med Debian 13.1. Kombinationen av stabilitet, låga systemkrav och långsiktigt stöd gör Debian till ett naturligt val för den som vill återanvända äldre hårdvara. Den som installerar Debian på en ProBook 4530s får en dator som klara vardags uppgifterna som att surfa nätet och betalar räkningar galant. Tangentbordet är bekvämt och välkonstruerat, och datorn klarar utan svårigheter att streama video från exempelvis SVT Play utan lagg. När Linux.se testar datorer för återbruk handlar det om att se vad de faktiskt kan användas till i praktiken.
.Vårt testexemplar är fortfarande utrustat med en traditionell hårddisk, vilket gör den något långsam vid uppstart. Men eftersom HP ProBook 4530s är lätt att uppgradera kan en SSD-installation snabbt förändra upplevelsen. Med en sådan uppgradering blir den en fullt duglig surfdator – särskilt för streaming och enklare kontorsarbete.
Med Debian 13.1 följer kontorssviten LibreOffice, vilket innebär att man får ett komplett kontorsprogram som kan läsa filer i formaten för Excel, Word och PowerPoint. Man kan även installera Thunderbird, och får då kanske marknadens bästa e-postklient – helt gratis.
Vårt exemplar har en skärm med 1366×768 upplösning, så kallad HD Ready. Det är ingen modern standard, men för den som minns tiden med svartvit tjock-tv känns bilden nästan som en lyxupplevelse.
Ac adaptern
HP ProBook 4530s använder en standard HP Smart nätadapter med 7,4 mm yttre kontakt (inte 6 mm som nyare modeller).
Här är de vanligaste partnummer (HP Spare Part Numbers) som passar:
HP 693711-001 – 65 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt) HP 609939-001 – 90 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt) HP 463958-001 – äldre 65 W adapter, fungerar också HP 693715-001 – 45 W Smart AC Adapter (också kompatibel, men långsammare laddning)
Specifikationer:
Kontakt: 7,4 mm ytterdiameter / 5,0 mm innerdiameter med nål i mitten Utspänning: 19,5 V Strömstyrka: 3,33 A (65 W) eller 4,62 A (90 W) Polaritetsstandard: Positiv i mitten (standard för HP)
Alla dessa partnummer fungerar för HP ProBook 4530s, men 693711-001 (65 W) är det vanligaste originalet. Observera: Fler partnummer fungerar – det viktigaste är att kontakten och strömstyrkan stämmer.
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.
Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.
Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.
Hur gammal dator kan jag använda? En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.
En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.
Vilket operativsystem ska jag välja? Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.
ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.
Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.
Vad fungerar – och vad fungerar inte? Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.
Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.
Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.
Skrivare Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.
Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.
Förberedelser: gör backup Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.
Att skapa en startbar USB-sticka För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.
Så här gör du:
Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
Så startar du från USB Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.
I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.
Installationen av Ubuntu När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.
Några saker är bra att tänka på:
Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.
Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.
Kom igång med din nya dator Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.
I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.
Om du behöver hjälp För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.
Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.
Fördelar med Linux
Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.
Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.
FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops
Ny laptop – inbäddade utsläpp: ≈ 200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp.
Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.
Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen.
Källa: Apple Product Environmental Report.
Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning.
Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.
Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %.
Källa: TCO Certified (2025).
EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik).
Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.
E-avfall i världen:62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag.
Källa: Global e-Waste Monitor 2024.
Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende.
Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt ställer sig på scenen vid LibreOffice-konferensen 2025. Publiken, en blandning av utvecklare, akademiker och myndighetsrepresentanter från hela världen, lyssnar nyfiket när han berättar hur en av Europas arméer valde att byta från Microsoft Office till LibreOffice.
Och nej – det handlar inte om att spara pengar.
Digital självständighet som strategi
”Vi gör inte detta för att spara pengar”, säger Hillebrand. ”Vi gör det för att försvarsmakten, som måste fungera även när allt annat ligger nere, ska ha verktyg som vi själva kontrollerar.”
Beslutet är en del av något större. Över hela Europa pratar myndigheter om digital suveränitet – rätten att styra över sin egen infrastruktur, sina egna data och sina egna verktyg, utan att vara beroende av amerikanska molnjättar.
För Österrikes försvarsmakt blev det tydligt redan 2020 att Microsoft Office gradvis skulle flyttas in i molnet. För ett landets militära försvar var det ett rött skynke. Molnbaserade lösningar må vara praktiska för företag, men för en organisation som måste fungera när internet inte gör det är de en risk.
Fem års resa bort från Microsoft
Då började en lång process:
2020–2021: Beslutsprocessen genomfördes, där LibreOffice pekades ut som ersättare.
2022: Interna utvecklare utbildades för att kunna vidareutveckla den öppna programvaran. Anställda fick redan då välja LibreOffice frivilligt.
2023: Ett tyskt företag kopplades in för support och extern utveckling, och armén startade e-learning-kurser. De första avdelningarna gjorde LibreOffice obligatoriskt.
2024–2025: Microsoft Office 2016 rensades bort från alla datorer. LibreOffice blev standard.
Än finns undantag. Vissa VBA- och Access-lösningar lever kvar, och den som absolut behöver Microsofts verktyg kan ansöka om att få installera en modul från MS Office 2024 LTSC. Men för majoriteten av soldater och anställda är det nu LibreOffice som gäller.
Från användare till utvecklare
Beslutet har också gjort armén till en aktiv del av open source-gemenskapen. Istället för att bara konsumera programvaran har man investerat i dess utveckling.
Hittills har försvarsmakten finansierat över fem mansår av programmering – förbättringar och funktioner som inte bara används av militären, utan som integrerats direkt i LibreOffice-projektet och därmed kommer alla till nytta.
Det är en liten men viktig illustration av hur öppen källkod fungerar: ett samarbete där även en konservativ institution som en armé kan bidra till verktyg som används i skolor, på kontor och av privatpersoner världen över.
Europa och kampen om kontrollen
Österrikes beslut är inte unikt, men det är symboliskt. Frankrike, Tyskland och flera andra länder har på olika sätt försökt frigöra sig från beroendet av amerikanska moln- och programvaruleverantörer.
Digital suveränitet har blivit en fråga om nationellt oberoende – lika viktig som energiförsörjning eller infrastruktur. För vad händer om en konflikt uppstår och tillgången till centrala IT-tjänster stryps? Eller om licensvillkor plötsligt ändras på ett sätt som gör det omöjligt att arbeta självständigt?
”Verktyg som fungerar när allt annat ligger nere”
För Österrikes försvarsmakt är svaret tydligt: man måste kunna lita på sina egna system. Och då är öppen källkod inte bara en teknisk lösning, utan en strategisk tillgång.
När publiken på LibreOffice-konferensen applåderar åt Hillebrands berättelse är det inte bara för att en ny stor organisation börjat använda deras favoritprogramvara. Det är för att en hel nation valt att säga: vi tar kontrollen själva.
Byte från Microsoft Office till LibreOffice för att stärka digital suveränitet, undvika molnberoende och behandla data internt.
Försvarsmakten har finansierat >5 mansår utveckling som skickats upstream.
Konkreta bidrag till LibreOffice
Writer: Förbättrad hantering av dokumentmallar för myndighetsbruk.
Calc: Optimeringar för stora kalkylblad och förbättrad pivot-tabellprestanda.
Impress: Nya exportfunktioner och förbättrad medieintegration i presentationer.
Base: Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Access och databasformulär.
Filformat: Stärkt interoperabilitet med DOCX, XLSX och PPTX vid import/export.
Administration: Centrala policyinställningar för driftsättning i stor skala.
Stabilitet: Härdning av systemet för drift i känsliga miljöer.
Teknisk översikt
Motiv: Digital suveränitet, lokal databehandling, kontroll över IKT-infrastruktur.
När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.
Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?
Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.
Ett tryggare Windows än förr
Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.
Är Linux ett alternativ?
Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?
Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.
Hårdvara och fallgropar
En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.
För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.
Vilken Linux ska man välja?
Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:
Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.
Program du kan använda i Linux
Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:
LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.
Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.
Vad kan man göra – och inte?
Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.
Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.
Slutsats
Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.
Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?
Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem.
Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.
Nästan två månader efter lanseringen av 13.0 är syftet främst att samla ihop redan levererade korrigeringar till en ny installationsbas. För användare som kontinuerligt uppdaterat sina system via security.debian.org innebär 13.1 därför inga större nyheter. Men för den som gör en nyinstallation är det här den version som gäller.
Höjdpunkter i uppdateringen Bland de mest anmärkningsvärda förändringarna märks:
Installeraren är uppdaterad till Linuxkärnan 6.12.43 och löser ett problem med GRUB\:s grafikinitiering.
Git har fått flera kritiska säkerhetsfixar som tidigare kunde leda till både godtyckliga filskrivningar och fjärrkörning av kod.
Bildbehandlingspaketet ImageMagick är patchat mot allvarliga buggar som buffer overflow och use-after-free.
PostgreSQL 17 har fått förstärkta säkerhetsmekanismer i query planner och pg_dump.
LibreOffice har lagt till stöd för euro-valutan i Bulgarien samt löst problem med mediaplayback i Impress.
Nätverksverktyg som dpdk, ethtool, iperf3, network-manager-openvpn och nginx har fått både stabilitets- och säkerhetsfixar.
Flera skrivbordsmiljöer, däribland GNOME, MATE och XFCE, har justerats och förbättrats.
Centrala systemverktyg som systemd, samba, qemu och modemmanager har uppdaterats.
Guix borttaget på grund av säkerhetsproblem En stor nyhet är att Guix inte längre finns med i Debians arkiv. Guix är en fri paket- och systemhanterare utvecklad inom GNU-projektet, känd för sin transaktionssäkra pakethantering och möjligheten att återskapa systemmiljöer exakt. Programvaran har dock plockats bort på grund av olösta säkerhetsproblem.
Säkerhetsfixar samlade i ISO-avbilder Debian 13.1 paketerar även tidigare publicerade säkerhetsuppdateringar för välkända program som Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU och libxml2. För den som redan hållit systemet uppdaterat blir skillnaden liten, men nya installationer får nu dessa fixar direkt med i ISO-avbilderna.
Inga nya funktioner Debian 13.1 introducerar inga nya funktioner. Uppdateringen handlar enbart om att rätta till buggar och täppa till säkerhetshål. För att uppdatera en befintlig installation räcker det att köra:
sudo apt update && sudo apt upgrade
Äldre version uppdateras parallellt Samtidigt har projektet släppt Debian 12.12, den tolfte uppdateringen av den äldre stabila versionen ”Bookworm”. Den innehåller totalt 83 säkerhetsfixar och 135 buggkorrigeringar för bland annat Apache, Bash, ClamAV, Docker, PostgreSQL, systemd och Linuxkärnan.
Tillgängliga avbilder Debian 13.1 finns att ladda ner som netinst-ISO, vilket ger en minimal grundinstallation som kan byggas ut efter behov. Den stöder nio arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el och s390x.
För den som vill komma igång snabbare finns även Live-avbilder med färdiga skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, XFCE, Cinnamon och MATE. Dessa är dock endast tillgängliga för AMD64.
Automatiska uppdateringar rekommenderas Slutligen uppmanas användare att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att alltid få de senaste patcharna utan dröjsmål.
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.
Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.
Prestanda och stabilitet i fokus En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.
En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.
Nyheter för användarupplevelsen När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.
En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.
Writer får en rad förbättringar Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:
Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
Möjlighet att konvertera fält till ren text.
Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.
Calc blir mer lik Excel – men snabbare Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.
Dessutom kan användaren nu:
Anpassa villkorsstyrd formatering.
Rensa filter med ett klick.
Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.
Impress och Draw blir mer kompatibla Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.
Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.
Mer polerat gränssnitt Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:
Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.
Tillgänglighet och support LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.
Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.
Vad är LibreOffice?
- En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
- Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
- Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
- Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
Historik i korthet
- 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
- 2011: 3.3 – första stabila versionen.
- 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
- 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
- 2020: 7.0 – ODF 1.3.
- 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
Nytt i LibreOffice 25.8
- Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
- Stöd för PDF 2.0-export.
- Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
- Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
- Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
- Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
- Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
proportionell storleksändring av OLE-objekt.
- Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
- Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
- Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.
När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.
Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet
RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.
KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.
Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.
Installation: Bekant men långsam
Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.
När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.
En genomtänkt skrivbordsmiljö
Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.
Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.
Prestanda i praktiken
När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.
Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.
Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.
Slutsats: Nästan prickfri
RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.
Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.
Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.
Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.
Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5
Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.
En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.
Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.
Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.
LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.
Test direkt på hårdvara
Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.
Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.
Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.
Installation och första upplevelser
För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.
Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.
Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma
Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.
Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.
Prestanda i VM
Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.
Test på äldre hårdvara
För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.
Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.
Plasma på Wayland vs. XFCE
Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.
Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.
Hårddiskens betydelse
Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.
Slutsats
Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.
För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.
HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.
Hårdvara & specifikationer
Den här modellen är utrustad med:
Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
4 GB DDR2-RAM
Blu-ray-spelare
Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)
Streaming och användning i praktiken
Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.
Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.
Slutsats
HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.
Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:
SSD-uppgradering
Linux-distribution som debian eller ubuntu.
Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter
Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.
Linux.se åsikt. Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.
Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland. Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.
Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.
För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.
Hur gjorde vi testet
Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.
BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.
Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.
Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.
Fakta: HP Pavilion HDX9300
Skärm: 20,1″ 1920×1200
CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
RAM: 4 GB DDR2
Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
Denna 27-tums iMac från slutet av 2009 är ett exempel på Apples påkostade design under Core 2 Duo-eran, nu uppgraderad med en modern Linuxmiljö och SSD för förbättrad prestanda.
RAM: Vanligtvis utrustad med 4 GB DDR3, uppgraderingsbar till max 16 GB (4×4 GB SO-DIMM)
Lagring: SSD (SATA III), installerad istället för original hårddisk
Grafik: ATI Radeon HD 4670 (256 MB GDDR3) eller Radeon HD 4850 (512 MB), beroende på konfiguration
Skärm: 27” IPS-panel med 2560×1440 upplösning (2,5K), 16:9-format, ca 109 PPI
Ljud: Inbyggda stereohögtalare med hög ljudkvalitet, optisk ljudutgång (TOSLINK via 3,5 mm jack)
Nätverk: Gigabit Ethernet + inbyggt Wi-Fi 802.11n och Bluetooth 2.1
Anslutningar: 4× USB 2.0, FireWire 800, Mini DisplayPort, SD-kortläsare, ljud in/ut
Webbkamera: Inbyggd iSight (UVC-kompatibel, fungerar i Ubuntu)
Mjukvara och kompatibilitet:
Ubuntu 24.04 LTS är installerad med så komplett hårdvarustöd som möjligt. SSD-uppgraderingen ger avsevärt snabbare systemrespons vid uppstart, filåtkomst och programstart. Grafikkortet körs med öppna Mesa-drivrutiner (radeon), vilket ger stabil 2D-prestanda men begränsat stöd för modern 3D-acceleration.
Prestanda och användningsområden:
Trots sin ålder klarar datorn av att:
Streama SVT Play via Firefox eller Chrome
Användas som webbradio-/musikstation, exempelvis i ett garage eller kök
Fungera som enklare kontorsdator för ordbehandling, e-post och webbsurfning (LibreOffice medföljer)
Begränsningar:
Endast två CPU-kärnor – begränsad prestanda vid multitasking och tunga applikationer
Viss instabilitet i grafiken – muspekaren kan försvinna sporadiskt, troligen på grund av begränsat drivrutinsstöd för äldre ATI-kort Möjliga lösningar: – Byt skrivbordsmiljö till Xfce eller MATE – Använd annan musdrivrutin eller aktivera alternativ grafikrendering i inställningarna
Slutsats: Det här är en fullt fungerande maskin för grundläggande användning, särskilt lämpad som återbruksprojekt. Tack vare Linux och SSD-uppgradering blir den ett hållbart alternativ till att slänga fungerande teknik. För den som behöver en stabil surfdator, med bra skärm och ljud, är detta ett utmärkt val – särskilt för enklare uppgifter som musik, dokument och lättare webbanvändning.
Miljöbesparing vid återbruk av iMac (2009)
Sparade koldioxidutsläpp: ca 600 kg CO₂e
Sparad energi: ca 800 kWh (motsvarar flera månaders elförbrukning i ett hushåll)
Sparat vatten: ca 1800 liter (produktion av elektronik är mycket vattenintensiv)
Commodores diskettstationer var långt mer än enkla tillbehör. Från stora 8-tumsstationer för PET- och CBM-datorer till den klassiska 1541 för Commodore 64 och den mer avancerade 1571 för Commodore […]
Ericsson Hotline 900 Pocket var en av de tidiga mobiltelefonerna som markerade övergången från biltelefoner och tunga transportabla enheter till verkligt handhållna mobiler. Med dagens mått var den stor, […]
Butoba MT 7 F var en liten men avancerad rullbandspelare från början av 1960-talet, byggd i en tid då ljudinspelning höll på att bli verkligt portabel. Med batteridrift, två […]
Acer Aspire One blev en av de tydligaste symbolerna för netbook-eran – den korta men intensiva period då datorbranschen trodde att framtidens vardagsdator skulle vara liten, billig och ständigt […]
DECstation var Digital Equipment Corporations försök att möta den nya RISC-eran. Med snabba MIPS-processorer, Unix-systemet ULTRIX och avancerad grafik blev maskinerna viktiga arbetsstationer för forskare, ingenjörer och utvecklare. Samtidigt […]
Yamaha DX7 såg kanske inte märkvärdig ut när den lanserades 1983, men den förändrade ljudet av en hel musikgeneration. Med digital FM-syntes, klara elpianon, metalliska klockljud och ett pris […]
VAX-11 var datorfamiljen som visade att en minidator kunde mäta sig med betydligt dyrare stordatorer. När DEC lanserade VAX-11/780 1977 fick universitet, företag och forskningsmiljöer tillgång till en kraftfull […]
Commodore CBM-II var tänkt att bli den moderna efterföljaren till PET-serien och ta Commodore vidare in på både hemma- och kontorsmarknaden. Med mer minne, avancerad bankväxling, SID-ljud och professionella […]
När Commodore PET lanserades 1977 var persondatorn fortfarande ett djärvt löfte om framtiden. Med robust plåtchassi, inbyggd skärm, BASIC i ROM och en blinkande markör blev PET och de […]
Amiga 500 blev för många mer än en hemdator – den blev en första glimt av framtiden. Med färgstark grafik, stereoljud och spelupplevelser som stack ut från mängden tog […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the latest in Linux news with the 9to5Linux Weekly Roundup for May 10th, 2026. Stay updated on trends, releases, and community highlights. The post 9to5Linux Weekly Roundup: May 10th, 2026 appeared first on Linux Today.
Discover the new Audacious 4.6 Media Player with its exciting file browser plugin. Try the beta version now and enhance your media experience today! The post Audacious 4.6 Media Player Promises File Browser Plugin, Beta Out Now appeared first on Linux Today.
Catch up on the most important Linux developments from May 4-10, 2026, in our Weekly Wrap-Up. Explore key updates, insights, and community news. The post Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 19, 2026 (May 4 – 10) appeared first on Linux Today.
Debian has implemented a new policy to block non-reproducible packages from its testing branch, enhancing software reliability and user trust. The post Debian Now Blocks Non-Reproducible Packages from Testing appeared first on Linux Today.
FreshRSS 1.29 introduces new sorting controls, making it easier to manage your feeds. Experience a more tailored and efficient way to stay informed. The post FreshRSS 1.29 Feed Aggregator Adds New Sorting Controls appeared first on Linux Today.
Explore Arch-Based Omarchy 3.8, featuring innovative reminders, real-time weather, and improved default app controls to elevate your user experience. The post Arch-Based Omarchy 3.8 Adds Reminders, Live Weather, and Default App Controls appeared first on Linux Today.
Maximize your Fedora 44 Workstation experience with our guide on 10 crucial post-installation tasks. Get started on the right foot today! The post 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation) appeared first on Linux Today.
Explore Shelly 2.2.4, the innovative Arch Linux GUI package manager designed for smarter fuzzy search, making software installation and management effortless. The post Shelly 2.2.4 Arch Linux GUI Package Manager Brings Smarter Fuzzy Search appeared first on Linux Today.
Parrot 7.2 is now available for download! Discover the latest features and the important “Copy Fail” patch to enhance your experience today. The post Parrot 7.2 Is Now Officially Available for Download with “Copy Fail” Patch appeared first on Linux Today.
Explore Firefox 150.0.2, featuring improved webcam support, a new split view, and enhanced PDF viewer capabilities for seamless online interactions. The post Firefox 150.0.2 Improves Webcam Support, Split View, PDF Viewer, and More appeared first on Linux Today.
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years… […]
We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it… […]
Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” brings exciting improvements in desktop experience, security, and hardware support for the next five years. Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” released on April 23, 2026. This is the latest long-term support release that brings solid improvements in security, desktop experience, and hardware support. This release, will be receiving… […]
OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance… […]
We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools…. […]
Learn about the key feature sets of GNOME 50 desktop environment. A fresh release of GNOME 50 “Tokyo” landed on March 18, 2026. This version brings solid improvements in parental controls, accessibility, file management, and display technologies. It marks a big step forward for families, assistive tech users, and everyday productivity while making the desktop… […]
We round up the key feature sets of Linux Kernel 6.18. Linus Torvalds released Linux Kernel 6.18 on November 30, 2025. This is the last mainline kernel of the year and is expected to become the 2025 Long Term Support (LTS) kernel. It brings many new features and hardware updates while staying focused on stability… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring S:t Eriksplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i området runt S:t Eriksplan väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning…
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…
Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara. I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har…
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd. I en tid när de…
Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet. Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen…
LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden. Efter flera års dvala har…
Den senaste underhållsuppdateringen av LibreOffice, version 25.8.5, innehåller 62 buggfixar som förbättrar stabilitet, filkompatibilitet och användarupplevelse i hela kontorspaketet. Särskilt fokus ligger på bättre samspel med Microsoft Office-format som DOCX och PPTX, färre krascher samt mer tillförlitlig export till PDF och SVG – små tekniska justeringar som gör stor skillnad i vardagen. När vi öppnar…
SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem. Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och…
LibreOffice 26.2 är en omfattande uppdatering av den fria kontorssviten som sätter tydligt fokus på prestanda, stabilitet och användarkontroll. Den nya versionen bjuder på snabbare hantering av stora dokument, förbättrad kompatibilitet med andra kontorsformat och en rad praktiska nyheter i Writer, Calc och Impress, samtidigt som den tekniska grunden moderniseras för framtiden. LibreOffice 26.2 –…
Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare…
När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern…
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…
Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende. Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt…
När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10.…
Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem. Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller…
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…
HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än…
OS: Ubuntu 24.04 LTS (64-bit), installerad på SSD Denna 27-tums iMac från slutet av 2009 är ett exempel på Apples påkostade design under Core 2 Duo-eran, nu uppgraderad med en modern Linuxmiljö och SSD för förbättrad prestanda. Hårdvaruspecifikationer: Mjukvara och kompatibilitet: Ubuntu 24.04 LTS är installerad med så komplett hårdvarustöd som möjligt. SSD-uppgraderingen ger avsevärt…
