LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden.
Efter flera års dvala har The Document Foundation beslutat att återuppta utvecklingen av LibreOffice Online. Därmed rivs beslutet från 2022 upp – det beslut som fryste projektet och flyttade det till arkivet. Nu öppnas källkoden igen och gemenskapen bjuds in att fortsätta arbetet.
Det handlar dock inte om en färdig produkt som plötsligt lanseras. Projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt återuppbyggnadsskede och kräver omfattande tekniskt arbete innan det kan betraktas som produktionsklart.
Vad är LibreOffice Online?
LibreOffice Online är den webbaserade versionen av LibreOffice, det fria och öppna kontorspaketet som används globalt som alternativ till proprietära lösningar.
I stället för att installera programmet lokalt på datorn körs mjukvaran på en server. Användaren ansluter via webbläsaren, medan dokumenten renderas på serversidan och gränssnittet strömmas till klienten.
Det innebär att man kan:
Öppna och redigera dokument i webbläsaren
Samarbeta på distans
Integrera lösningen i egna moln- eller servermiljöer
Systemet bygger på samma kärna som skrivbordsversionen och stöder ordbehandling, kalkylblad och presentationer.
Varför frystes projektet?
År 2022 beslutade styrelsen inom The Document Foundation att stoppa den aktiva utvecklingen. Projektet arkiverades och placerades i vad som ibland kallas “attic” – en plats för vilande kodbaser.
Det betydde inte att webbaserade LibreOffice-lösningar försvann helt. Flera aktörer inom ekosystemet fortsatte att utveckla egna varianter. Däremot saknades en aktiv, gemensam uppströmsutveckling under Foundationens direkta ansvar.
Vad innebär återstarten?
Nu har styrelsen formellt upphävt frysningsbeslutet. Källkodsarkivet har öppnats igen och utvecklare uppmanas att bidra.
Samtidigt är det viktigt att klargöra vad beslutet inte innebär. The Document Foundation kommer inte att driva en molntjänst i stil med Google Docs eller Microsoft 365. Organisationen betonar att den inte ska fungera som kommersiell SaaS-leverantör och inte erbjuda enterprise-support.
Fokus ligger i stället på att återetablera en öppen och gemenskapsdriven kodbas. Kommersiella eller hostade lösningar hänvisas till partners i ekosystemet.
Ett större perspektiv: öppen källkod i molnet
Utvecklingen speglar en större fråga inom den fria programvaruvärlden. När allt fler tjänster flyttar till molnet förändras maktbalansen. Program som tidigare installerades lokalt erbjuds nu som centrala tjänster, där användaren inte alltid har insyn i hur systemet fungerar.
Att återuppliva LibreOffice Online är därför inte bara en teknisk fråga, utan också en principiell. Det handlar om att skapa ett öppet alternativ även i en tid där molnbaserade lösningar domineras av ett fåtal globala aktörer.
För organisationer och offentlig sektor kan detta innebära möjligheten att:
Självhosta sina kontorsverktyg
Behålla kontroll över data
Undvika leverantörsinlåsning
Anpassa systemet efter egna behov
Lång väg kvar
Det är dock viktigt att dämpa förväntningarna. Projektet kräver modernisering, kodgranskning och anpassning till dagens tekniska standarder innan det kan användas brett i produktion.
Återstarten är alltså början på en process – inte slutmålet.
Men symboliskt är beslutet betydelsefullt. Det visar att öppna projekt kan få nytt liv när engagemang och behov sammanfaller. I en digital vardag som i allt högre grad formas av molntjänster markerar detta att fria alternativ fortfarande har en plats att fylla.
Den senaste underhållsuppdateringen av LibreOffice, version 25.8.5, innehåller 62 buggfixar som förbättrar stabilitet, filkompatibilitet och användarupplevelse i hela kontorspaketet. Särskilt fokus ligger på bättre samspel med Microsoft Office-format som DOCX och PPTX, färre krascher samt mer tillförlitlig export till PDF och SVG – små tekniska justeringar som gör stor skillnad i vardagen.
När vi öppnar ett dokument förväntar vi oss att allt fungerar direkt. Texten ska ligga rätt, bilder ska inte förvrängas och presentationer ska se likadana ut oavsett vem som öppnar dem. Det är just dessa vardagliga – men avgörande – detaljer som står i centrum när The Document Foundation nu släpper uppdateringen 25.8.5 av LibreOffice.
Totalt innehåller versionen 62 rättningar som förbättrar stabilitet, kompatibilitet och prestanda i hela kontorspaketet.
Smidigare samarbete med Microsoft Office
En stor del av förbättringarna handlar om kompatibilitet med Microsofts filformat, särskilt DOCX och PPTX. Många användare arbetar i blandade miljöer där dokument skickas fram och tillbaka mellan olika program. Små skillnader i hur filformat tolkas kan annars orsaka stora problem.
I den nya versionen har man bland annat åtgärdat:
Spårade ändringar i DOCX-filer som överlappar och kräver upprepade klick på ”Acceptera alla” eller ”Förkasta alla” Layoutproblem efter sektionsbrytningar Bildförvrängning vid import av Word-dokument Så kallade round-trip-problem där dokument som sparats i LibreOffice inte öppnas korrekt i Microsoft Office
Målet är att ett dokument ska kunna röra sig mellan olika kontorssviter utan att förändras.
Impress blir stabilare med PowerPoint-filer
Presentationsverktyget Impress har också fått flera förbättringar. Tidigare kunde vissa PowerPoint-filer orsaka exportfel, trasiga animationer eller förlust av inbäddade objekt som Excel-ark och diagram.
Uppdateringen löser problem som:
Felaktiga PPTX-exporter Förlorade OLE-objekt Trasiga interna länkar Problem med aktiediagram och anpassade former Krascher eller minnesläckor vid växling till anteckningsvy
Även äldre VML-innehåll i PPTX-filer importeras nu korrekt, vilket förbättrar stödet för äldre presentationer.
Writer och Calc – stabilare vardagsverktyg
I Writer har stabiliteten förbättrats när vissa dokument öppnas. Problem med felaktigt avstånd runt kontinuerliga sektionsbrytningar är lösta, och punktlistor beter sig nu mer konsekvent i relation till indrag.
Stavningskontrollen har också blivit smartare. Förkortningar som slutar med punkt och ord med icke-ASCII-apostrofer känns nu igen korrekt. Dessutom fungerar infogning av så kallad ruby-text bättre, vilket är viktigt för språk som använder fonetiska tillägg ovanför tecken.
I Calc har man fokuserat på beräkningar och stabilitet. Programmet hänger sig inte längre när mycket små tal formateras som bråk. Funktionen XLOOKUP fungerar korrekt vid horisontella sökningar med tomma celler, och COUNTIFS hanterar tomma celler på rätt sätt. Dataleverantörer placeras dessutom i rätt kalkylblad.
Färre krascher och bättre användarupplevelse
Flera krascher har eliminerats, exempelvis fel som uppstod vid sparande av ODS-filer där formulärkontroller flyttats, eller vid ångring av formflytt med modifieringstangenter.
Användargränssnittet har också förfinats. Saknade ikoner i vissa Windows AArch64-versioner med Skia-rendering är tillbaka. Problem med färger i mörkt läge för diagram och etiketter har rättats till, och temauppdateringar i Base är mer konsekventa.
Exportfunktionen är dessutom mer tillförlitlig. Streckade linjer exporteras korrekt i SVG, diagramtext försvinner inte längre i PDF när mörkt tema används, och flersidiga SVG-filer från ODG extraheras som de ska.
En levande öppen källkod
LibreOffice utvecklas som öppen källkod och förbättras kontinuerligt genom rapporter från användare världen över. Den här typen av underhållsuppdateringar introducerar sällan nya stora funktioner, men de är avgörande för kvalitet och långsiktig stabilitet.
Version 25.8 kommer att stödjas fram till den 12 juni 2026. Nästa planerade uppdatering i serien är 25.8.6, som väntas i slutet av mars. Den allra senaste huvudversionen av kontorssviten är LibreOffice 26.2, som släpptes tidigare denna månad.
Bakom varje buggfix finns en verklig användarsituation: en presentation som inte får krascha inför en publik, ett kalkylark med ekonomiska beräkningar som måste vara korrekta, eller ett dokument som ska se likadant ut oavsett program. Det är i dessa detaljer som mjukvarans kvalitet avgörs, och med 25.8.5 tar LibreOffice ännu ett steg mot att vara ett stabilt och professionellt alternativ i en plattformsoberoende värld.
SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem.
Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och är kompatibel med paketen i Debian 13 ”Trixie”, vilket innebär en stabil teknisk grund kombinerad med uppdaterade program och förbättrat hårdvarustöd.
SparkyLinux 8-serien, med kodnamnet Seven Sisters, var en av de första distributionerna som baserades på Debian 13. Version 8.2 fortsätter i samma anda: stabilitet först, men med möjlighet till modernare komponenter för den som behöver det.
Flera Linuxkärnor för bättre hårdvarustöd
Standardkärnan i SparkyLinux 8.2 är Linux 6.12.69 LTS. Det är en långtidsstött version som får säkerhetsuppdateringar fram till december 2026.
För användare med nyare eller mer specialiserad hårdvara finns även möjlighet att installera Linux 6.19.1 eller Linux 6.6.125 LTS direkt från SparkyLinux egna förråd.
Att kunna byta kärna är en viktig funktion i Linuxvärlden. Kärnan ansvarar för kommunikationen mellan operativsystemet och datorns hårdvara. Om en viss Wi-Fi-krets, grafikprocessor eller lagringsenhet inte stöds i standardkärnan kan en nyare version ofta lösa problemet utan att man behöver byta distribution.
Uppdaterade standardprogram
SparkyLinux 8.2 levereras med aktuella versioner av flera centrala program:
Mozilla Firefox 140.7.0 ESR
Mozilla Thunderbird 140.7.1 ESR
LibreOffice 25.2.3
ESR-versionerna (Extended Support Release) prioriterar stabilitet och långsiktig support framför snabba funktionsuppdateringar. För den som vill ha senaste versionen av Firefox finns även den tillgänglig i distributionens programförråd.
Flera skrivbordsmiljöer
SparkyLinux 8.2 erbjuds i flera olika varianter med olika skrivbordsmiljöer:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26.0
Det finns även en MinimalGUI-utgåva med Openbox 3.6.1 som fönsterhanterare samt en MinimalCLI-utgåva utan grafiskt gränssnitt alls. Den senare lämpar sig för servrar eller mycket resurssnåla installationer.
En mindre bugg i Openbox-versionen, som tidigare hindrade användare från att starta en terminal från pakethanteraren, har också åtgärdats i denna utgåva.
Stöd för både x86-64 och ARM64
De flesta SparkyLinux-utgåvorna stöder 64-bitars BIOS/UEFI-system (x86-64). MinimalGUI och MinimalCLI finns dessutom för AArch64 (ARM64), vilket gör dem användbara på exempelvis ARM-baserade minidatorer (dock inte PDP 11) och vissa energieffektiva system.
Uppgradering utan ominstallation
Användare som redan kör SparkyLinux 8 behöver inte installera om systemet. Det räcker med en vanlig systemuppdatering för att få tillgång till förbättringarna i version 8.2.
Ett flexibelt alternativ i Linuxvärlden
SparkyLinux visar hur en distribution kan kombinera Debians stabilitet med flexibiliteten i Linuxkärnan och valfriheten i olika skrivbordsmiljöer. För tekniskt intresserade användare, skolor, organisationer eller de som vill ge nytt liv åt äldre datorer är det ett intressant alternativ.
Version 8.2 är kanske ingen dramatisk omvälvning, men den stärker distributionens profil som ett snabbt, lätt och stabilt system med god framtidssäkring genom långsiktigt kärnstöd.
LibreOffice 26.2 är en omfattande uppdatering av den fria kontorssviten som sätter tydligt fokus på prestanda, stabilitet och användarkontroll. Den nya versionen bjuder på snabbare hantering av stora dokument, förbättrad kompatibilitet med andra kontorsformat och en rad praktiska nyheter i Writer, Calc och Impress, samtidigt som den tekniska grunden moderniseras för framtiden.
LibreOffice 26.2 – snabbare, smartare och mer användarstyrt kontorsarbete LibreOffice 26.2 är här och det är en rejäl uppdatering. Den nya versionen av den fria och öppna kontorssviten visar tydligt att öppen källkod kan leverera både modern design, hög prestanda och full användarkontroll, utan dolda affärsmodeller eller licensfällor. Utgåvan har släppts av The Document Foundation och finns tillgänglig för GNU/Linux, Windows och macOS.
Fokus på prestanda – särskilt för stora dokument Ett av de tydligaste löftena i LibreOffice 26.2 är förbättrad prestanda och responsivitet i hela kontorssviten. Stora dokument öppnas snabbare, redigering känns smidigare och sparning sker med mindre fördröjning. För användare som arbetar med omfattande texter, kalkylark eller presentationer innebär detta ett märkbart lyft i det dagliga arbetet.
Små detaljer som gör stor skillnad Den nya versionen innehåller flera förbättringar som direkt påverkar användarupplevelsen. Dialogrutor kan nu visa horisontella flikar istället för vertikala, hyperlänkar kan infogas direkt via högerklicksmenyn när text är markerad och dialogrutor kan kopieras som skärmbilder till urklipp. Dessutom har stödet för öppna standarder utökats ytterligare, vilket stärker möjligheten till långsiktig åtkomst och arkivering av dokument.
Experimentella nyheter: starkare säkerhet och bättre makron LibreOffice 26.2 introducerar även flera nya experimentella funktioner som användaren själv kan välja att aktivera. Bland dessa finns ett nytt lösenordsbaserat krypteringsläge för ODF-filer, kallat ”ODF Wholesome Encryption”, som använder modern krypteringsteknik för högre säkerhet. En ny samlad dialog för makrohantering har också lagts till, tillsammans med grundläggande kodkomplettering i makro-IDE:t, något som förenklar arbetet för mer avancerade användare.
Writer: bättre textflöde och förbättrad kompatibilitet Ordbehandlaren LibreOffice Writer har fått flera viktiga förbättringar. Nya justeringslägen för stycken gör det enklare att återanvända formatmallar i dokument med olika textriktningar och automatisk igenkänning av höger-till-vänster-språk fungerar nu medan man skriver. Kompatibiliteten med DOCX-filer har förbättrats, särskilt när det gäller flytande tabeller. Writer hanterar nu sidbrytningar, förankrade objekt och ändringsspårning på ett mer förutsägbart sätt, vilket minskar risken för layoutproblem vid samarbete med andra kontorsprogram.
Calc: snabbare kalkylblad och bättre Excel-samspel I LibreOffice Calc märks både nya funktioner och tydliga prestandaförbättringar. Programmet har nu stöd för nyare Excel-urklippsformat och använder ett modernare XLSX-format som standard vid sparning. Arbete med stora kalkylblad har optimerats genom snabbare scrollning i ark med många dolda kolumner, effektivare borttagning av dubbletter och förbättrad prestanda i dokument med många grafiska objekt. En ny tangentbordsgenväg gör det också enklare att arbeta med matrisformler.
Impress: modernare gränssnitt och bättre multimedia Presentationsverktyget LibreOffice Impress har fått ett mer enhetligt och modernt gränssnitt där flera paneler nu använder systemnära komponenter. Hanteringen av inbäddade typsnitt har förbättrats, liksom uppspelning av video och ljud på Windows-system. Även prestandan för 3D-diagram har förbättrats avsevärt, vilket märks i mer komplexa presentationer.
Förbättringar i hela sviten Utöver de stora programmen innehåller LibreOffice 26.2 många förbättringar som påverkar hela sviten. Databasverktyget Base har nu fullt stöd för fleranvändarläge, EPUB-exporten är betydligt snabbare och visar nu även en förloppsindikator. Stödet för asiatiska språk har förbättrats, Markdown-import och -export har utökats och hanteringen av inbäddade typsnitt med restriktiva licenser är nu tydligare för användaren.
Tekniska nyheter under huven På den tekniska sidan är Skia-rendering nu obligatorisk på Windows och macOS, vilket ger bättre och mer konsekvent grafik. Den inbyggda Python-miljön har uppdaterats till Python 3.12 och ScriptForge-biblioteken har fått nya funktioner, bland annat stöd för delat minne mellan skript. För Linux-användare är det värt att notera att de officiella binärerna nu byggs med AlmaLinux 9 som bas och kräver x86-64-v2-arkitektur.
Tillgänglighet och långsiktig support LibreOffice 26.2 finns tillgänglig som färdiga paket för 64-bitars DEB- och RPM-baserade Linuxdistributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden finns som vanligt tillgänglig för andra system. Versionen kommer att underhållas med sju uppdateringar fram till den 30 november 2026. Den första underhållsversionen, LibreOffice 26.2.1, är planerad till slutet av februari och fokuserar på buggfixar och stabilitet.
Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare med äldre system.
Manjaro Linux har släppt version 26 med kodnamnet Anh-Linh. Det är en av de mest omfattande uppdateringarna i distributionens historia och markerar ett tydligt teknikskifte. Fokus ligger på moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad grafikstack och Wayland som förvald sessionshanterare.
Wayland blir standard
Den största förändringen är att både GNOME 49 och KDE Plasma 6.5 nu använder Wayland som standard. Wayland ersätter gradvis X11 och erbjuder förbättrad säkerhet, smidigare grafikrendering och bättre stöd för moderna skärmar, pekinmatning och energieffektivitet.
För de flesta användare innebär detta ett snabbare och stabilare system. Samtidigt uppmanas användare som är beroende av äldre X11-baserade arbetsflöden eller specifik hårdvara att kontrollera projektets kända problem innan omstart. För maximal kompatibilitet rekommenderas fortsatt användning av XFCE-utgåvan.
GNOME 49 – prestanda, HDR och bättre appar
GNOME-utgåvan i Manjaro 26 bygger på GNOME 49-serien och innehåller många förbättringar jämfört med den ursprungliga höstversionen.
Kalender-appen har fått ett omarbetat gränssnitt som bättre anpassar sig till olika fönsterstorlekar och gör det möjligt att dölja sidopanelen på små skärmar. Programvarubutiken GNOME Software har optimerats kraftigt och hanterar nu stora Flatpak-förråd som Flathub med betydligt lägre minnesanvändning och snabbare respons.
GNOME 49 introducerar även ett nytt bibliotek av bakgrundsbilder anpassade för HDR-skärmar och Display-P3-färgrymden. Detta möjliggörs av förbättrad färghantering i fönsterhanteraren Mutter samt ett snabbare bildladdningssystem. Även GNOME:s inbyggda fjärrskrivbord har utökats med fler funktioner för distansåtkomst.
Plasma 6.5 – putsade detaljer och nya funktioner
Plasma-utgåvan levereras med Plasma 6.5, KDE Frameworks 6.21 och KDE Gear 25.12. Fokus ligger på användarupplevelse och efterfrågade förbättringar.
Fönster med Breeze-tema har nu rundade hörn på alla sidor, med möjlighet att stänga av funktionen för den som föredrar raka kanter. Ett nytt system för automatisk växling mellan ljust och mörkt tema baserat på tid på dygnet har införts, inklusive stöd för att även byta bakgrund.
Inställningarna för Flatpak-behörigheter har byggts ut till en generell sida för applikationsbehörigheter där man kan styra åtkomst till exempelvis skärmdumpar och fjärrstyrning. Plasma har även förbättrat sin inbyggda RDP-server med urklippsdelning och stöd för vanliga användarkonton. Dessutom går det nu att försätta systemet i viloläge direkt från inloggningsskärmen.
XFCE 4.20 – klassiskt men förfinat
XFCE-utgåvan uppdateras till version 4.20 och fortsätter att vara ett attraktivt val för äldre eller resurssvag hårdvara.
Thunar-filhanteraren har fått stöd för färgmarkering av filer samt rekursiv sökning. Panelen kan nu konfigureras i pixlar i stället för procent och kan hållas ovanför fönster så att maximerade program inte trycker undan den. Kontrollcentret har samlats i ett gemensamt fönster med fler inställningar för bland annat utseende, filhantering och flera skärmar.
NVIDIA-drivrutiner och grafikstöd
Manjaro 26 levereras med NVIDIA-drivrutin version 590.48 från NVIDIA. Denna version avslutar stödet för äldre Maxwell- och Pascal-baserade grafikkort. Endast Turing-generationen och nyare stöds fullt ut i 590-serien.
Användare med äldre NVIDIA-kort riskerar att systemet inte laddar grafikdrivrutinen korrekt om inga alternativa paket väljs. Det rekommenderas därför starkt att ta del av dokumenterade lösningar innan uppdatering.
Uppdaterad mjukvarubas och kärnor
Under huven innehåller Manjaro 26 ett brett urval uppdateringar. Linux-kärna 6.18 används som standard och ger tillgång till de senaste drivrutinerna. För äldre hårdvara finns fortsatt stöd genom 6.12 LTS och 6.6 LTS.
Bland större paketuppdateringar märks Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4 samt uppdateringar av ljud- och mediastacken med GStreamer, ALSA och WirePlumber. Den nya COSMIC-skrivbordsmiljön finns nu i stabil version 1.0.1 och Budgie samt Cinnamon har också uppdaterats.
Sammanfattning
Manjaro 26 Anh-Linh är ett tydligt steg mot framtidens Linux-skrivbord. Med Wayland som standard, moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad kärna och ett tydligt fokus på prestanda och grafik placerar sig Manjaro i framkant bland rullande Linux-distributioner.
Nya ISO-avbilder finns tillgängliga för KDE, GNOME och XFCE och är avsedda för nyinstallationer. Befintliga användare kan uppgradera direkt via systemets vanliga uppdateringsverktyg.
FAKTARUTA: Manjaro 26 “Anh-Linh”
Version: 26.0
Kodnamn: Anh-Linh
Skrivbord (nytt): KDE Plasma 6.5 och GNOME 49
Standard-session: Wayland (KDE & GNOME)
X11: Rekommenderat att läsa “known issues” om du är beroende av X11; XFCE-utgåvan är säkrast för äldre arbetsflöden
NVIDIA: Drivrutin 590.48 (590xx-serien) – äldre Maxwell/Pascal kan kräva alternativa paket
När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern arbetsdator – tyst, stabil och fri från licenskostnader.
När HP lanserade ProBook 4530s i början av 2010-talet var den en symbol för pålitlighet och hållbarhet i affärsvärlden. Med sin borstade aluminiumfinish, det spilltåliga tangentbordet och den solida konstruktionen blev den snabbt populär bland både studenter och kontorsanvändare. Trots att modellen i dag har mer än tio år på nacken är den långt ifrån föråldrad. Genom att installera Debian 13.1 kan den förvandlas till en snabb, stabil och fullt modern Linuxdator.
En genomtänkt konstruktion
ProBook 4530s byggdes under en tid då HP satsade på robusta, reparerbara datorer snarare än tunna och svårservade maskiner. Under locket finns en Intel Core i5-processor från den andra generationens Sandy Bridge-serie. Den fyrkärniga arkitekturen och stöd för hyper-threading gör att datorn fortfarande klarar moderna uppgifter, särskilt i kombination med en SSD i stället för den mekaniska hårddisk som var standard när datorn var ny.
Datorn levererades med upp till åtta gigabyte DDR3-minne, vilket fortfarande räcker gott för ett Linuxsystem. Skärmen är 15,6 tum och fanns i både HD- och HD+-utförande. Den integrerade grafiken, Intel HD Graphics 3000, stöds fullt ut i Linux, och de modeller som hade Radeon-grafik fungerar också bra med de öppna drivrutinerna.
ProBook 4530s har en rejäl uppsättning anslutningar – tre USB 2.0-portar, en USB 3.0-port, HDMI, VGA, Ethernet och kortläsare – vilket gör den praktisk även i dag, när många moderna datorer har färre portar.
Debian 13.1 – ett nytt operativsystem för en gammal trotjänare
Debian är känt som ett av världens mest stabila och långlivade Linuxsystem. Version 13.1, med kodnamnet Trixie, bygger på en modern Linuxkärna som erbjuder fullt stöd för äldre Intel-chipset och drivrutiner för trådlösa nätverkskort och grafikkretsar.
Installationen är enkel. Man laddar ner den så kallade “non-free”-utgåvan av Debian 13.1, som inkluderar de firmwarefiler som krävs för att datorns trådlösa nätverk ska fungera. Därefter skapar man ett startbart USB-minne och startar datorn genom att trycka på tangenten ESC följt av F9 vid uppstart. Installationsguiden känner igen det mesta av hårdvaran automatiskt. Efter första uppstarten räcker det att installera paket som firmware-linux-nonfree och firmware-iwlwifi för att allt ska fungera fullt ut.
Överraskande bra prestanda
När Debian 13.1 väl är installerat märker man snabbt hur mycket en modern Linuxdistribution kan väcka liv i äldre hårdvara. En ProBook 4530s med SSD startar systemet på under en halv minut och är fullt responsiv även med mer krävande skrivbordsmiljöer som GNOME.
För den som vill ha maximal snabbhet passar XFCE eller MATE särskilt bra. Dessa miljöer använder mindre minne och CPU-resurser, vilket ger både längre batteritid och svalare drift. I vila använder XFCE omkring 600 megabyte minne och ger en batteritid på fyra till fem timmar, vilket är imponerande för en dator av den här åldern.
Firefox, LibreOffice och enklare utvecklingsmiljöer som Geany eller VS Code fungerar utan problem. Det gör datorn fullt användbar för både skrivarbete, webbsurfning och programmering.
Full hårdvarukompatibilitet
En av Debians stora styrkor är dess breda drivrutinsstöd. Ljudkort, kamera, Ethernet, Wi-Fi och Bluetooth fungerar direkt efter installation. HDMI-utgången klarar full HD-upplösning, och pekplattan med Synaptics-stöd erbjuder multitouch-gester. Fingeravtrycksläsaren, som använder Validity-sensorer, har delvis stöd via paketet fprintd, men är inte alltid fullt stabil.
Suspend och Resume, alltså viloläge och återupptagning, fungerar stabilt. Den inbyggda kylningen regleras effektivt, vilket gör att datorn går tyst under normal användning.
En miljövänlig andra karriär
HP ProBook 4530s är byggd för att hålla. Den robusta metallkonstruktionen gör att den överlever långt längre än många moderna tunna datorer. I en tid när elektronikavfall är ett växande miljöproblem är återbruk ett enkelt sätt att bidra till hållbarhet. Att installera Debian 13.1 i stället för att skrota datorn innebär att den kan fortsätta användas i flera år till – utan licenskostnader, utan reklamprogram och med full kontroll över systemet.
En äldre ProBook lämpar sig väl för olika syften. Den fungerar utmärkt som kontorsdator, utbildningsmaskin eller enklare utvecklingsstation. Den kan även användas som lokal server, exempelvis för filsynkronisering eller webbhosting. Kombinationen av låg energiförbrukning, stabilitet och säkerhet gör den idealisk i sådana roller.
Optimering för bästa resultat
För att få ut maximal prestanda och batteritid kan man installera verktyget TLP, som automatiskt justerar strömförbrukningen. Med kommandot sudo apt install tlp powertop och därefter sudo systemctl enable tlp aktiveras energihanteringen automatiskt vid varje uppstart. För SSD-enheter bör man också aktivera veckovis trimning med sudo systemctl enable fstrim.timer, vilket förlänger diskens livslängd och bibehåller hastigheten.
Temperaturövervakning kan ske med paketet lm-sensors, som visar CPU-temperatur och fläkthastighet direkt i terminalen.
Linux.se åsikt
HP ProBook 4530s är ett tydligt exempel på hur äldre affärsdatorer kan få nytt liv med modern Linuxprogramvara. Trots att modellen lanserades under Windows 7-eran presterar den förvånansvärt bra med Debian 13.1. Kombinationen av stabilitet, låga systemkrav och långsiktigt stöd gör Debian till ett naturligt val för den som vill återanvända äldre hårdvara. Den som installerar Debian på en ProBook 4530s får en dator som klara vardags uppgifterna som att surfa nätet och betalar räkningar galant. Tangentbordet är bekvämt och välkonstruerat, och datorn klarar utan svårigheter att streama video från exempelvis SVT Play utan lagg. När Linux.se testar datorer för återbruk handlar det om att se vad de faktiskt kan användas till i praktiken.
.Vårt testexemplar är fortfarande utrustat med en traditionell hårddisk, vilket gör den något långsam vid uppstart. Men eftersom HP ProBook 4530s är lätt att uppgradera kan en SSD-installation snabbt förändra upplevelsen. Med en sådan uppgradering blir den en fullt duglig surfdator – särskilt för streaming och enklare kontorsarbete.
Med Debian 13.1 följer kontorssviten LibreOffice, vilket innebär att man får ett komplett kontorsprogram som kan läsa filer i formaten för Excel, Word och PowerPoint. Man kan även installera Thunderbird, och får då kanske marknadens bästa e-postklient – helt gratis.
Vårt exemplar har en skärm med 1366×768 upplösning, så kallad HD Ready. Det är ingen modern standard, men för den som minns tiden med svartvit tjock-tv känns bilden nästan som en lyxupplevelse.
Ac adaptern
HP ProBook 4530s använder en standard HP Smart nätadapter med 7,4 mm yttre kontakt (inte 6 mm som nyare modeller).
Här är de vanligaste partnummer (HP Spare Part Numbers) som passar:
HP 693711-001 – 65 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt) HP 609939-001 – 90 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt) HP 463958-001 – äldre 65 W adapter, fungerar också HP 693715-001 – 45 W Smart AC Adapter (också kompatibel, men långsammare laddning)
Specifikationer:
Kontakt: 7,4 mm ytterdiameter / 5,0 mm innerdiameter med nål i mitten Utspänning: 19,5 V Strömstyrka: 3,33 A (65 W) eller 4,62 A (90 W) Polaritetsstandard: Positiv i mitten (standard för HP)
Alla dessa partnummer fungerar för HP ProBook 4530s, men 693711-001 (65 W) är det vanligaste originalet. Observera: Fler partnummer fungerar – det viktigaste är att kontakten och strömstyrkan stämmer.
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.
Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.
Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.
Hur gammal dator kan jag använda? En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.
En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.
Vilket operativsystem ska jag välja? Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.
ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.
Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.
Vad fungerar – och vad fungerar inte? Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.
Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.
Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.
Skrivare Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.
Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.
Förberedelser: gör backup Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.
Att skapa en startbar USB-sticka För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.
Så här gör du:
Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
Så startar du från USB Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.
I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.
Installationen av Ubuntu När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.
Några saker är bra att tänka på:
Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.
Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.
Kom igång med din nya dator Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.
I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.
Om du behöver hjälp För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.
Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.
Fördelar med Linux
Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.
Eftere Års 2026 val kan vi få en regering med kommunister som ministrar, och då kan demokratin riskera att avskaffas – precis som i Tyskland 1933, där socialister tog makten. Ett sätt att skydda sig mot diktaturens kreatur är att hålla sin data borta från dessa stora jättar.
Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.
FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops
Ny laptop – inbäddade utsläpp: ≈ 200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp.
Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.
Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen.
Källa: Apple Product Environmental Report.
Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning.
Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.
Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %.
Källa: TCO Certified (2025).
EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik).
Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.
E-avfall i världen:62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag.
Källa: Global e-Waste Monitor 2024.
Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende.
Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt ställer sig på scenen vid LibreOffice-konferensen 2025. Publiken, en blandning av utvecklare, akademiker och myndighetsrepresentanter från hela världen, lyssnar nyfiket när han berättar hur en av Europas arméer valde att byta från Microsoft Office till LibreOffice.
Och nej – det handlar inte om att spara pengar.
Digital självständighet som strategi
”Vi gör inte detta för att spara pengar”, säger Hillebrand. ”Vi gör det för att försvarsmakten, som måste fungera även när allt annat ligger nere, ska ha verktyg som vi själva kontrollerar.”
Beslutet är en del av något större. Över hela Europa pratar myndigheter om digital suveränitet – rätten att styra över sin egen infrastruktur, sina egna data och sina egna verktyg, utan att vara beroende av amerikanska molnjättar.
För Österrikes försvarsmakt blev det tydligt redan 2020 att Microsoft Office gradvis skulle flyttas in i molnet. För ett landets militära försvar var det ett rött skynke. Molnbaserade lösningar må vara praktiska för företag, men för en organisation som måste fungera när internet inte gör det är de en risk.
Fem års resa bort från Microsoft
Då började en lång process:
2020–2021: Beslutsprocessen genomfördes, där LibreOffice pekades ut som ersättare.
2022: Interna utvecklare utbildades för att kunna vidareutveckla den öppna programvaran. Anställda fick redan då välja LibreOffice frivilligt.
2023: Ett tyskt företag kopplades in för support och extern utveckling, och armén startade e-learning-kurser. De första avdelningarna gjorde LibreOffice obligatoriskt.
2024–2025: Microsoft Office 2016 rensades bort från alla datorer. LibreOffice blev standard.
Än finns undantag. Vissa VBA- och Access-lösningar lever kvar, och den som absolut behöver Microsofts verktyg kan ansöka om att få installera en modul från MS Office 2024 LTSC. Men för majoriteten av soldater och anställda är det nu LibreOffice som gäller.
Från användare till utvecklare
Beslutet har också gjort armén till en aktiv del av open source-gemenskapen. Istället för att bara konsumera programvaran har man investerat i dess utveckling.
Hittills har försvarsmakten finansierat över fem mansår av programmering – förbättringar och funktioner som inte bara används av militären, utan som integrerats direkt i LibreOffice-projektet och därmed kommer alla till nytta.
Det är en liten men viktig illustration av hur öppen källkod fungerar: ett samarbete där även en konservativ institution som en armé kan bidra till verktyg som används i skolor, på kontor och av privatpersoner världen över.
Europa och kampen om kontrollen
Österrikes beslut är inte unikt, men det är symboliskt. Frankrike, Tyskland och flera andra länder har på olika sätt försökt frigöra sig från beroendet av amerikanska moln- och programvaruleverantörer.
Digital suveränitet har blivit en fråga om nationellt oberoende – lika viktig som energiförsörjning eller infrastruktur. För vad händer om en konflikt uppstår och tillgången till centrala IT-tjänster stryps? Eller om licensvillkor plötsligt ändras på ett sätt som gör det omöjligt att arbeta självständigt?
”Verktyg som fungerar när allt annat ligger nere”
För Österrikes försvarsmakt är svaret tydligt: man måste kunna lita på sina egna system. Och då är öppen källkod inte bara en teknisk lösning, utan en strategisk tillgång.
När publiken på LibreOffice-konferensen applåderar åt Hillebrands berättelse är det inte bara för att en ny stor organisation börjat använda deras favoritprogramvara. Det är för att en hel nation valt att säga: vi tar kontrollen själva.
Byte från Microsoft Office till LibreOffice för att stärka digital suveränitet, undvika molnberoende och behandla data internt.
Försvarsmakten har finansierat >5 mansår utveckling som skickats upstream.
Konkreta bidrag till LibreOffice
Writer: Förbättrad hantering av dokumentmallar för myndighetsbruk.
Calc: Optimeringar för stora kalkylblad och förbättrad pivot-tabellprestanda.
Impress: Nya exportfunktioner och förbättrad medieintegration i presentationer.
Base: Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Access och databasformulär.
Filformat: Stärkt interoperabilitet med DOCX, XLSX och PPTX vid import/export.
Administration: Centrala policyinställningar för driftsättning i stor skala.
Stabilitet: Härdning av systemet för drift i känsliga miljöer.
Teknisk översikt
Motiv: Digital suveränitet, lokal databehandling, kontroll över IKT-infrastruktur.
När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.
Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?
Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.
Ett tryggare Windows än förr
Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.
Är Linux ett alternativ?
Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?
Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.
Hårdvara och fallgropar
En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.
För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.
Vilken Linux ska man välja?
Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:
Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.
Program du kan använda i Linux
Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:
LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.
Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.
Vad kan man göra – och inte?
Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.
Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.
Slutsats
Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.
Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?
Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem.
Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.
Nästan två månader efter lanseringen av 13.0 är syftet främst att samla ihop redan levererade korrigeringar till en ny installationsbas. För användare som kontinuerligt uppdaterat sina system via security.debian.org innebär 13.1 därför inga större nyheter. Men för den som gör en nyinstallation är det här den version som gäller.
Höjdpunkter i uppdateringen Bland de mest anmärkningsvärda förändringarna märks:
Installeraren är uppdaterad till Linuxkärnan 6.12.43 och löser ett problem med GRUB\:s grafikinitiering.
Git har fått flera kritiska säkerhetsfixar som tidigare kunde leda till både godtyckliga filskrivningar och fjärrkörning av kod.
Bildbehandlingspaketet ImageMagick är patchat mot allvarliga buggar som buffer overflow och use-after-free.
PostgreSQL 17 har fått förstärkta säkerhetsmekanismer i query planner och pg_dump.
LibreOffice har lagt till stöd för euro-valutan i Bulgarien samt löst problem med mediaplayback i Impress.
Nätverksverktyg som dpdk, ethtool, iperf3, network-manager-openvpn och nginx har fått både stabilitets- och säkerhetsfixar.
Flera skrivbordsmiljöer, däribland GNOME, MATE och XFCE, har justerats och förbättrats.
Centrala systemverktyg som systemd, samba, qemu och modemmanager har uppdaterats.
Guix borttaget på grund av säkerhetsproblem En stor nyhet är att Guix inte längre finns med i Debians arkiv. Guix är en fri paket- och systemhanterare utvecklad inom GNU-projektet, känd för sin transaktionssäkra pakethantering och möjligheten att återskapa systemmiljöer exakt. Programvaran har dock plockats bort på grund av olösta säkerhetsproblem.
Säkerhetsfixar samlade i ISO-avbilder Debian 13.1 paketerar även tidigare publicerade säkerhetsuppdateringar för välkända program som Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU och libxml2. För den som redan hållit systemet uppdaterat blir skillnaden liten, men nya installationer får nu dessa fixar direkt med i ISO-avbilderna.
Inga nya funktioner Debian 13.1 introducerar inga nya funktioner. Uppdateringen handlar enbart om att rätta till buggar och täppa till säkerhetshål. För att uppdatera en befintlig installation räcker det att köra:
sudo apt update && sudo apt upgrade
Äldre version uppdateras parallellt Samtidigt har projektet släppt Debian 12.12, den tolfte uppdateringen av den äldre stabila versionen ”Bookworm”. Den innehåller totalt 83 säkerhetsfixar och 135 buggkorrigeringar för bland annat Apache, Bash, ClamAV, Docker, PostgreSQL, systemd och Linuxkärnan.
Tillgängliga avbilder Debian 13.1 finns att ladda ner som netinst-ISO, vilket ger en minimal grundinstallation som kan byggas ut efter behov. Den stöder nio arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el och s390x.
För den som vill komma igång snabbare finns även Live-avbilder med färdiga skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, XFCE, Cinnamon och MATE. Dessa är dock endast tillgängliga för AMD64.
Automatiska uppdateringar rekommenderas Slutligen uppmanas användare att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att alltid få de senaste patcharna utan dröjsmål.
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.
Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.
Prestanda och stabilitet i fokus En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.
En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.
Nyheter för användarupplevelsen När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.
En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.
Writer får en rad förbättringar Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:
Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
Möjlighet att konvertera fält till ren text.
Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.
Calc blir mer lik Excel – men snabbare Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.
Dessutom kan användaren nu:
Anpassa villkorsstyrd formatering.
Rensa filter med ett klick.
Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.
Impress och Draw blir mer kompatibla Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.
Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.
Mer polerat gränssnitt Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:
Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.
Tillgänglighet och support LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.
Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.
Vad är LibreOffice?
- En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
- Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
- Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
- Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
Historik i korthet
- 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
- 2011: 3.3 – första stabila versionen.
- 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
- 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
- 2020: 7.0 – ODF 1.3.
- 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
Nytt i LibreOffice 25.8
- Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
- Stöd för PDF 2.0-export.
- Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
- Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
- Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
- Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
- Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
proportionell storleksändring av OLE-objekt.
- Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
- Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
- Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.
När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.
Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet
RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.
KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.
Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.
Installation: Bekant men långsam
Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.
När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.
En genomtänkt skrivbordsmiljö
Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.
Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.
Prestanda i praktiken
När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.
Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.
Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.
Slutsats: Nästan prickfri
RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.
Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.
Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.
Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.
Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5
Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.
En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.
Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.
Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.
LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.
Test direkt på hårdvara
Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.
Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.
Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.
Installation och första upplevelser
För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.
Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.
Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma
Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.
Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.
Prestanda i VM
Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.
Test på äldre hårdvara
För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.
Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.
Plasma på Wayland vs. XFCE
Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.
Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.
Hårddiskens betydelse
Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.
Slutsats
Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.
För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.
HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.
Hårdvara & specifikationer
Den här modellen är utrustad med:
Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
4 GB DDR2-RAM
Blu-ray-spelare
Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)
Streaming och användning i praktiken
Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.
Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.
Slutsats
HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.
Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:
SSD-uppgradering
Linux-distribution som debian eller ubuntu.
Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter
Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.
Linux.se åsikt. Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.
Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland. Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.
Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.
För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.
Hur gjorde vi testet
Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.
BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.
Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.
Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.
Fakta: HP Pavilion HDX9300
Skärm: 20,1″ 1920×1200
CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
RAM: 4 GB DDR2
Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
Denna 27-tums iMac från slutet av 2009 är ett exempel på Apples påkostade design under Core 2 Duo-eran, nu uppgraderad med en modern Linuxmiljö och SSD för förbättrad prestanda.
RAM: Vanligtvis utrustad med 4 GB DDR3, uppgraderingsbar till max 16 GB (4×4 GB SO-DIMM)
Lagring: SSD (SATA III), installerad istället för original hårddisk
Grafik: ATI Radeon HD 4670 (256 MB GDDR3) eller Radeon HD 4850 (512 MB), beroende på konfiguration
Skärm: 27” IPS-panel med 2560×1440 upplösning (2,5K), 16:9-format, ca 109 PPI
Ljud: Inbyggda stereohögtalare med hög ljudkvalitet, optisk ljudutgång (TOSLINK via 3,5 mm jack)
Nätverk: Gigabit Ethernet + inbyggt Wi-Fi 802.11n och Bluetooth 2.1
Anslutningar: 4× USB 2.0, FireWire 800, Mini DisplayPort, SD-kortläsare, ljud in/ut
Webbkamera: Inbyggd iSight (UVC-kompatibel, fungerar i Ubuntu)
Mjukvara och kompatibilitet:
Ubuntu 24.04 LTS är installerad med så komplett hårdvarustöd som möjligt. SSD-uppgraderingen ger avsevärt snabbare systemrespons vid uppstart, filåtkomst och programstart. Grafikkortet körs med öppna Mesa-drivrutiner (radeon), vilket ger stabil 2D-prestanda men begränsat stöd för modern 3D-acceleration.
Prestanda och användningsområden:
Trots sin ålder klarar datorn av att:
Streama SVT Play via Firefox eller Chrome
Användas som webbradio-/musikstation, exempelvis i ett garage eller kök
Fungera som enklare kontorsdator för ordbehandling, e-post och webbsurfning (LibreOffice medföljer)
Begränsningar:
Endast två CPU-kärnor – begränsad prestanda vid multitasking och tunga applikationer
Viss instabilitet i grafiken – muspekaren kan försvinna sporadiskt, troligen på grund av begränsat drivrutinsstöd för äldre ATI-kort Möjliga lösningar: – Byt skrivbordsmiljö till Xfce eller MATE – Använd annan musdrivrutin eller aktivera alternativ grafikrendering i inställningarna
Slutsats: Det här är en fullt fungerande maskin för grundläggande användning, särskilt lämpad som återbruksprojekt. Tack vare Linux och SSD-uppgradering blir den ett hållbart alternativ till att slänga fungerande teknik. För den som behöver en stabil surfdator, med bra skärm och ljud, är detta ett utmärkt val – särskilt för enklare uppgifter som musik, dokument och lättare webbanvändning.
Miljöbesparing vid återbruk av iMac (2009)
Sparade koldioxidutsläpp: ca 600 kg CO₂e
Sparad energi: ca 800 kWh (motsvarar flera månaders elförbrukning i ett hushåll)
Sparat vatten: ca 1800 liter (produktion av elektronik är mycket vattenintensiv)
LibreOffice är en fri och öppen kontorssvit som erbjuder program för ordbehandling, kalkylblad, presentationer, grafik, databashantering och formelredigering. Det är ett alternativ till kommersiella sviter som Microsoft ffice och stöder många filformat, inklusive Office-formaten.
Utforska de senaste funktionerna i LibreOffice 24.8, som medför betydande förbättringar till programmets huvudkomponenter.
Sammanfattning av nyheter
The Document Foundation har nyligen släppt LibreOffice 24.8, den sista stora uppdateringen för 2024. Denna version innehåller förbättringar för Writer, Calc, Impress och andra kärnmoduler.
Writer
Förbättrad textprestanda för CJK-språk: Text som kräver teckensnittsreserv för kinesiska, japanska och koreanska språk renderas nu snabbare och smidigare.
Anpassningsbar kommentarpanel: Tack vare Samuel Mehrbrodt kan du nu justera bredden på kommentarpanelen efter dina behov, vilket underlättar hanteringen av kommentarer.
Enklare val av punkter: Välj direkt bland använda punkter från en nedrullningsbar meny, vilket effektiviserar formateringsprocessen.
Bidrag från Collabora:
Förbättrat stöd för flersidiga flytande tabeller.
Juridisk numrering stöder nu DOC- och RTF-format.
Åtgärdad positionsplacering av former vid import av DOCX-filer med höger-till-vänster-stycken.
Kontinuerliga slutnoter baserade på sektioner är nu standard för DOCX, DOC och RTF.
Separat hantering av formateringskaraktärer: Icke utskrivbara tecken visas nu i blått och är oberoende av fält när du växlar visning med Pilcrow eller Ctrl + F10.
Förenklad hyperlänkhantering: Fliken för hyperlänkar har tagits bort från dialogrutan för teckenegenskaper; använd istället den dedikerade hyperlänkdialogen.
Omslut text med tecken: En ny funktion låter dig snabbt omsluta markerad text med parenteser, hakparenteser, klamrar eller citattecken genom att trycka på motsvarande öppningstecken. Detta kan anpassas under Verktyg > Alternativ > Writer > Formateringshjälpmedel.
Fokuserad stilsökning: Stilsökaren visar nu endast stilar som faktiskt används i dokumentet.
Tabellinställningar i sidofältet: Justera tabelljustering och marginaler direkt från sidofältet, tack vare Oliver Spechts bidrag.
Förbättrade verktygstips för hyperlänkar: Namn på hyperlänkar visas nu när du hovrar över dem.
Ny sökfunktion i sidofältet: En ”Hitta”-panel listar sökresultat med sammanhang och kan nås med genvägen Alt + 9.
Calc
Förbättrad kompatibilitet med Google Sheets: Kopiera och klistra in mellan Calc och Google Sheets fungerar nu bättre.
Stöd för OOXML-pivottabeller: Importera och exportera formatdefinitioner för pivottabellsceller är nu möjligt.
Förfinad AutoFilter-funktion: En låsfunktion förhindrar att ett ej tillämpat urval går förlorat vid sökning.
Optimerad beräkningsprestanda: Tack vare Collabora har trådad beräkning blivit snabbare genom förbättrad nummerformatering och referensräkning.
Effektivare celluppdatering: Mindre område behöver uppdateras efter en celländring, vilket förbättrar prestandan.
Flexibel stavningskontroll: Aktivera eller inaktivera stavningskontroll i olika fönster av samma kalkylblad.
Enklare hantering av kommentarer: Ta bort kommentarer direkt från Navigatorns snabbmeny.
AutoFyll utan mus: Använd AutoFyll-funktionen via UNO-kommandon utan behov av musinmatning.
Anpassningsbar kommentarindikator: Ställ in en fast storlek för kommentarindikatorn med hjälp av expertinställningen NoteIndicator.
Tydligare cellfokus: Fokusrektangeln för celler är nu visuellt separerad från cellinnehållet.
Valfri visning av kommentarsförfattare: Välj om du vill visa metadata om vem som skrivit kommentarer.
Impress
Kollapsbar anteckningspanel: Anteckningar visas nu under sliden i normal vy och kan kollapsas vid behov. Aktivera via Visa > Anteckningspanel.
Live-uppdatering av bildspel: Ändringar som görs i redigeringsläge eller presentatörskonsolen uppdateras omedelbart i det aktiva bildspelet. Detta kan stängas av under Bildspel > Bildspelsinställningar > Live-läge bildspelsredigering.
Förbättrat textredigeringsverktygsfält: När du redigerar en textruta visas nu textformateringsverktygen i den andra verktygsfältsraden.
Anpassningsbar bildsorterare: Ställ in önskat antal slides per rad i bildsorteraren via expertkonfigurationen.
Ny dialog för slidesökning: Hoppa direkt till en specifik slide eller sida med den nya dialogrutan.
Intuitiv listredigering: Att trycka på Enter i en tom listpunkt avslutar nu listan.
Smidigare navigering: Rulla mellan slides i normal vy är nu möjligt.
Snabbare öppning av komplexa PPTX-filer: Optimeringar gör att filer med många anpassade former öppnas snabbare.
Draw, Base och Math
Förbättrad PDF-import: Stöd för plattsättningsmönster i importerade PDF-filer har lagts till.
Markerade lagerobjekt: När du hovrar över en lagers flik markeras nu de objekt som finns i lagret.
Skiftlägeskänslig datavalidering: Data giltighet kan nu ställas in för att vara skiftlägeskänslig.
Effektiv kommentarredigering: Redigera kommentarer direkt via Navigatorns snabbmeny.
Bättre tillgänglighet: Cellmarkören har anpassats för att vara mer synlig för färgblinda användare.
Infoga flera celler: Lägg till mer än en rad eller kolumn åt gången med Infoga celler-funktionen.
Visuell indikation av redigeringsläge: Den aktiva cellen i redigeringsläge kan nu markeras med en bakgrundsfärg.
Automatiskt sparande i Firebird: Data sparas nu automatiskt i Firebird-databaser.
Åtgärdade dataförlustproblem: Fixar för dataförlust vid stängning av ODT/ODS-filer med Firebird-databaser.
Förbättrad MS Access-anslutning: Stöd för ACE.OLEDB.12.0 har lagts till för bättre kompatibilitet med MDB-filer.
Math-uppdateringar: Inga betydande uppdateringar har gjorts i Math-modulen i denna version.
Gemensamma uppdateringar
Sökning i specialtecken: Dialogrutan för specialtecken tillåter nu sökning genom att skriva in Unicode-koder.
Förbättrad lista över senaste dokument: Visar nu endast dokument som är relevanta för den modul du använder.
Makrosäkerhetsmeddelanden: Användare informeras nu om behovet av att ladda om dokument när makrosäkerhetsnivån ändras.
Ny grundläggande form: En sinusoidform har lagts till i kategorin för grundläggande former.
Säkerhetsalternativ: Möjlighet att inaktivera aktivt innehåll och OLE Automation för ökad säkerhet.
Bestående färginställningar: Val av teckensnitt, markering och bakgrundsfärger sparas nu mellan sessioner.
Förbättrad SharePoint-autentisering: Bättre stöd för WebDAV/HTTP och CMIS UCP autentisering med Microsoft SharePoint.
Automatisk uppdatering på Windows: Den MAR-baserade automatiska uppdateringen är nu tillgänglig utanför experimentellt läge.
Sökning i Galleri: Objekt kan nu sökas direkt i Galleri-sidofältet.
Uppdaterade funktioner:
Fontwork har bytt namn till Text längs bana för bättre klarhet.
Etiketten Struktur: i Funktionsguiden heter nu Innehåll:.
Organisatör-sektionen i stildialogerna kallas nu Allmänt.
För utvecklare
Uppdaterad JavaScript-motor: Rhino har uppdaterats till version 1.7.14; felsökningsfönstret har tagits bort.
Förbättringar i Basic IDE:
Ny dialog för färgscheman med sex olika syntaxmarkeringsalternativ, oberoende av applikationens färger.
Den aktuella raden i kodredigeraren markeras tydligare för bättre synlighet.
Synlighetsinställningar för Objektkatalog, Bevakade uttryck och Anropsstack sparas nu mellan sessioner.
Klicka på radnumret i statusfältet för att öppna dialogen Gå till rad.
Nytt kommando för att växla kommentering av kodblock.
Förbättrat stöd för Python-skript: Typangivelser stöds nu när du använder ScriptForge API, vilket underlättar autokomplettering i IDE:er som PyCharm och VSCode.
Kommandoradsförbättringar för Impress: Parametern –show kan nu följas av ={slidenummer} för att starta bildspel från en specifik slide. Exempel: libreoffice –show=5 presentation.odp startar bildspelet från slide 5.
Support och tillgänglighet
LibreOffice 24.8 kommer att få support fram till den 12 juni 2025, efter den slutliga mindre uppdateringen 24.8.7. Denna version erbjuder en mängd nya funktioner och förbättringar som syftar till att förbättra användarupplevelsen och produktiviteten.
En mer utförligt artikel på Engleska och med bilder finns på
På min tid behövde man minsann inte uppgradera sin Facit skrivmaskin med ny mjukvara. E
LibreOffice 24.8: Ny Version med Kraftfulla Förbättringar och Funktioner
Den senaste versionen av LibreOffice, version 24.8, har nyligen släppts och finns nu tillgänglig för nedladdning på Windows, macOS och Linux. Denna uppdatering kommer med en rad nya funktioner och förbättringar som gör denna fria och öppna kontorssvit ännu mer kraftfull och användarvänlig.
Enade teknologier för bättre dokumenthantering I centrum för LibreOffice 24.8 finns den avancerade LibreOffice Technology-motorn, som är utformad för att förena svitens olika versioner för skrivbord, mobil och moln. Genom denna plattform blir det möjligt att skapa dokument som är konsekventa och fullt kompatibla med både öppna ISO-standarder som ODT och Microsofts egna OOXML-format. Detta innebär att användare kan skapa och dela dokument med större trygghet, oavsett vilket format som används.
Förbättrat gränssnitt och avancerad avstavning i Writer Writer, LibreOffice’s ordbehandlingsprogram, har fått en rad uppdateringar som gör det ännu smidigare att arbeta med text. Gränssnittet har förbättrats med en mer flexibel kommentarsruta, enklare hantering av formateringssymboler och förbättrad valmöjlighet för punktlistor. Dessutom har nya funktioner som en förbättrad dialog för hyperlänkshantering och en ”Sök”-panel i sidofältet gjort det lättare att navigera och redigera dokument.
En av de mest anmärkningsvärda förbättringarna är den nya avstavningsfunktionen, som nu ger användarna möjlighet att undvika avstavning av specifika ord. Stödet har också utökats för avstavning över kolumner, sidor och till och med sammansatta ord, vilket ger en större kontroll över textens layout.
Calc: Utökade analytiska funktioner och förbättrad prestanda Calc, som är LibreOffice’s kalkylblad, har också genomgått stora förbättringar. Nya kraftfulla funktioner som FILTER, LET, RANDARRAY, SEQUENCE, SORT, SORTBY, UNIQUE, XLOOKUP och XMATCH har lagts till. Dessa funktioner gör det möjligt för användare att hantera och analysera data på ett mer sofistikerat sätt, vilket kan vara till stor hjälp för allt från enkla beräkningar till avancerade datamodeller.
Prestanda har också förbättrats märkbart. Trådade beräkningar och optimerade omritningar innebär att endast de delar av kalkylbladet som behöver uppdateras faktiskt omritas, vilket resulterar i snabbare och mer effektivt arbete. Dessutom har cellfokusmarkeringen omplacerats för bättre synlighet, och kommentarer kan nu enkelt redigeras eller tas bort direkt från Navigatorns högerklicksmeny.
Impress och Draw: Bättre presentationer med realtidsuppdateringar För dem som arbetar med presentationer och grafik har Impress och Draw blivit ännu mer användarvänliga. Navigeringen mellan bilder är nu smidigare, och anteckningsrutan kan enkelt kollapsas för att ge en bättre överblick under presentationer. En annan viktig nyhet är möjligheten att uppdatera pågående bildspel i realtid. Detta innebär att ändringar som görs i EditView eller PresenterConsole omedelbart reflekteras i bildspelet, även om det visas på en annan skärm, vilket gör det enklare att göra justeringar i sista minuten utan att störa presentationens flöde.
Nya diagramtyper och textformatering i Chart Diagrammodulen i LibreOffice 24.8 har också fått nya funktioner, inklusive två nya diagramtyper: ”Pie-of-Pie” och ”Bar-of-Pie”. Dessa tillåter användare att bryta ner en del av ett cirkeldiagram i ett sekundärt cirkel- eller stapeldiagram, vilket ger mer detaljerad visualisering. Denna uppdatering förbättrar också kompatibiliteten med Microsoft Office, eftersom dessa nya diagramtyper nu kan importeras från OOXML-filer.
Dessutom har textformateringsmöjligheterna utökats, vilket gör det möjligt att individuellt formatera text i diagramtitlar, textrutor och former, vilket ger större kontroll över diagrammens utseende.
Förbättrad tillgänglighet och stöd för nya användare Tillgängligheten i LibreOffice 24.8 har förbättrats, med bättre stöd för formateringsalternativ som skärmläsare nu kan hantera korrekt, vilket gör sviten mer inkluderande för användare med funktionsnedsättningar. För nya användare finns en ”Komma igång-guide” tillgänglig för nedladdning, och förstahandsupport erbjuds via frivilligledda e-postlistor och webbplatsen Ask LibreOffice.
Sammanfattningsvis erbjuder LibreOffice 24.8 en mängd förbättringar som gör denna redan kraftfulla kontorssvit ännu bättre. För mer information om alla nya funktioner och förbättringar, besök projektets officiella webbplats, där du också kan ladda ner den senaste versionen.
LibreOffice och Linux på en laptop ifrån 2008, fungerar fortfarande. Det är bara norrmän som har tipex på skärmen.
LibreOffice är en populär öppen källkodsprogramvara för kontorsproduktivitet som erbjuder en mängd olika verktyg för ordbehandling, kalkylblad, presentationer och mer. Programmet är ett kostnadsfritt alternativ till kommersiella kontorspaket och är känt för sin höga grad av kompatibilitet med andra stora kontorsprogramvaror. Med sin breda användarbas och aktiva utvecklargemenskap, fortsätter LibreOffice att vara en ledande lösning för både individuella användare och företag som söker digital suveränitet och integritet.
Den 11 juli 2024 annonserade The Document Foundation utgivningen av LibreOffice 24.2.5 Community, den senaste uppdateringen till denna omfattande svit. Denna nya version, tillgänglig för nedladdning på LibreOffices officiella webbplats för operativsystemen Windows, macOS och Linux, representerar den femte mindre uppdateringen av version 24.2 och innehåller över 70 buggfixar och regressionstester jämfört med den föregående versionen 24.2.4. Dessa förbättringar syftar till att öka programvarans stabilitet och robusthet samt förbättra interoperabiliteten med äldre och proprietära dokumentformat.
Version 24.2.5 av LibreOffice riktar sig inte bara till kraftanvändare med dess avancerade funktioner, utan är även säker för användning i mindre krävande miljöer. Den omfattande funktionssättet i LibreOffice jämförs ofta med det som finns i marknadsledande kontorsprogram, och sviten erbjuder även anpassningsbara gränssnittsalternativ som sträcker sig från traditionella till moderna layouter liknande Microsoft Office. Dessutom är programmet utformat för att maximera användningen av skärmens utrymme för att underlätta åtkomsten till dess många funktioner.
För företag som kräver mer robusta lösningar, rekommenderar The Document Foundation LibreOffice Enterprise, som erbjuds av partners inom deras ekosystem. Dessa versioner är speciellt anpassade för användning på skrivbord, i mobil och molnmiljöer, och kommer med långsiktigt stöd, särskilda serviceavtal (SLA) och andra värdeadderande funktioner.
Vad gäller tekniskt stöd, medan The Document Foundation självt inte tillhandahåller sådan service, finns det resurser tillgängliga genom volontärdrivna mailinglistor och Ask LibreOffice webbplatsen, där användare kan få hjälp med frågor och problem. Dessutom uppmanar stiftelsen användare och förespråkare för fri programvara att bidra ekonomiskt via donationer för att stödja fortsatt utveckling och distribution av LibreOffice.
LibreOffice 24.2.5 markerar ett viktigt steg i programvarans utveckling, och när den nuvarande versionen når livets slut i augusti, uppmanas användarna att uppdatera till den då aktuella större versionen, LibreOffice 24.8, som kommer med ännu fler funktioner och förbättringar.
LibreOffice 24.2.4 har släppts med 72 buggfixar och användare uppmanas att uppdatera omedelbart. Uppdateringen förbättrar stabilitet och tillförlitlighet och är tillgänglig för DEB- och RPM-baserade GNU/Linux-distributioner. LibreOffice 24.2, som lanserades i januari 2024, introducerade betydande förbättringar som ett nytt versionsnummer, säkerhets- och tillgänglighetsfunktioner, samt bättre kompatibilitet med MS Office. Denna version kommer att stödjas med underhållsuppdateringar fram till november 2024, och nästa version, 24.2.5, planeras till juli 2024. The Document Foundation påminner om att detta är en ”Community”-utgåva och rekommenderar LibreOffice Enterprise för företagsanvändare.
OpenBSD är ett UNIX-liknande operativsystem känd för sin säkerhetsfokus. Det är öppen källkod och utvecklas av ett globalt volontärteam. Operativsystemet inkluderar en rad säkerhetsfunktioner som adresserar minneskorruption och säkerhetsluckor proaktivt. OpenBSD används ofta i servrar och säkerhetskritiska system.
OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet.
Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö.
Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5: Den nya versionen introducerar möjligheten att kryptera rotpartitionen under installationsprocessen, vilket förstärker skyddet av känslig data. Pinsyscalls, ett nytt systemanrop, tillåter mer detaljerad kontroll över systemanrop, vilket bidrar till ökad systemintegritet och minskade säkerhetsrisker.
För att ytterligare säkra systemet har stödet för indirekta systemanrop via funktionen syscall tagits bort. Denna åtgärd, tillsammans med pinsyscalls, förbättrar säkerheten genom att begränsa tillgången till systemanrop och förhindra potentiella attacker.
På hårdvarusidan, specifikt för ARM64-system, inkluderar nu OpenBSD stöd för pekareautentisering (PAC) och identifiering av målbranch (BTI), vilket skyddar mot attacker som korrumperar minnet. Stödet för IPv6 på ppp-nätverksgränssnitt utökas också, vilket förbättrar anslutningsmöjligheter och kompatibilitet.
OpenBSD 7.5 har också förbättrat paketfiltreringen i pf-brandväggen, vilket ger bättre prestanda på flerkärniga system och ökad insyn i nätverkstrafiken. Netstat-verktyget har uppdaterats för att visa mer detaljerad statistik om effektiviteten i ruttcache, vilket ger användarna värdefulla insikter för att optimera nätverksprestanda och säkerhetsinställningar.
Virtualiseringsstacken i VMM-hypervisorn har uppgraderats med flertrådstöd och förbättrad stabilitet på Intel VMX-baserade system, vilket förbättrar både tillförlitligheten och prestandan i virtualiserade miljöer.
Vidare har OpenBSD 7.5 utökat sitt stöd för hårdvara och introducerat nya drivrutiner, vilket säkerställer bättre kompatibilitet med ett brett urval av enheter, från Apples bildkontroller till Qualcomms trådlösa chips.
Användarna kan nu njuta av en uppdaterad skrivbordsmiljö med KDE Plasma 5.27, som erbjuder förbättrad användarupplevelse och de senaste funktionerna från KDE:s ekosystem.
Slutligen har viktiga programvarukomponenter som LibreSSL och OpenSSH fått uppdateringar för att garantera de senaste säkerhetsförbättringarna och prestandaoptimeringarna. Det omfattande biblioteket av tredjepartsapplikationer har också uppdaterats, vilket ger tillgång till de senaste versionerna av populära programvarupaket.
Här är en kort sammanfattning av några viktiga uppdaterade program och paket i denna version:
Översikt: OpenBSD är ett UNIX-liknande, fritt och öppet operativsystem som utvecklas av ett globalt volontärteam. Fokus ligger på säkerhet, korrekthet och enkelhet. Vanligt i servrar och säkerhetskritiska miljöer.
Säkerhetsnyheter i 7.5:
Krypterad rotpartition direkt i installationen för starkare dataskydd.
pinsyscalls: finmaskig kontroll av systemanrop.
Borttaget stöd för indirekta systemanrop via syscall() för att minska angreppsytan.
Arkitektur & nätverk:
ARM64: stöd för PAC (Pointer Authentication) och BTI (Branch Target Identification) mot minneskorruptionsattacker.
IPv6 på ppp-gränssnitt utökat för bättre uppkoppling.
pf-brandväggen: förbättrad paketfiltrering för flerkärniga system.
netstat: mer detaljerad statistik för ruttcache/effektivitet.
Virtualisering:
VMM-hypervisorn: flertrådstöd och stabilitetsförbättringar på Intel VMX-baserade system.
Hårdvarustöd: utökade drivrutiner och bättre kompatibilitet (bl.a. Apple-displaykontroller, Qualcomm-Wi-Fi m.m.).
Skrivbord & användarmiljö:KDE Plasma 5.27 tillgängligt för uppdaterad arbetsmiljö.
Kärnkomponenter uppdaterade:LibreSSL, OpenSSH – senaste säkerhetsfixar och prestandaförbättringar.
RISC OS är operativsystemet som föddes i den brittiska datorboomen på 1980-talet men som fortfarande lever vidare i dag. Från Acorns ARM-datorer till moderna Raspberry Pi-maskiner har systemet överlevt […]
Amstrad CPC 464 var en hemdator som lanserades 1984 av det brittiska företaget Amstrad. Den blev snabbt populär i Europa tack vare sin låga kostnad och sin allt-i-ett-design där […]
Osborne 1 var en av de första kommersiellt framgångsrika portabla datorerna och lanserades 1981 av Osborne Computer Corporation. Trots sin vikt på över 11 kilo kunde datorn transporteras som […]
BeBox var en djärv och ovanlig dator som lanserades 1995 med målet att visa hur framtidens persondatorer skulle fungera. Med dubbla processorer, ett specialutvecklat operativsystem och experimentella anslutningar låg […]
Geode var en serie strömsnåla x86-kompatibla processorer som kom att spela en viktig roll i inbyggda system under 2000-talet. Ursprungligen utvecklad av National Semiconductor och senare vidareförd av AMD, […]
När Sony sommaren 2001 lanserade Sony eVilla var ambitionen att skapa en enkel och stilren internetmaskin för hemmet. Men trots smart design och lätt installation blev satsningen kortlivad – […]
SunOS var operativsystemet som gjorde Sun Microsystems arbetsstationer till en självklar plattform för forskning, nätverk och tidiga internetmiljöer under 1980- och 90-talen. Med rötter i BSD-Unix och ett ovanligt […]
Sun-1 var den första datorgenerationen från Sun Microsystems och lanserades 1982. Maskinen, som ursprungligen utvecklades vid Stanford University av Andy Bechtolsheim, blev startpunkten för Suns satsning på kraftfulla Unix-baserade […]
En bärbar dator med fyrkärnig processor, 8 gigabyte arbetsminne och generös lagringsyta marknadsfördes en gång som det självklara valet för hela familjen. Men vad händer med tekniken när ett […]
Acer Aspire 5741 var en typisk mellanklassdator från 2010 som kombinerade Intels nya Core i3-arkitektur med ett attraktivt pris. Med 15,6-tumsskärm, 4 GB minne och tillräcklig prestanda för vardagsarbete […]
Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet just nu inte fungerar. Försök igen senare.
Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
1. Discover how to install Libinput on Ubuntu with our complete guide. Follow the latest steps using an unofficial PPA for optimal performance. The post How to Install Libinput on Ubuntu (Complete Guide – Latest Version via Unofficial PPA) appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates on Nginx Proxy Manager 2.14 as it drops support for armv7. Learn about the implications and alternatives for your setup. The post Nginx Proxy Manager 2.14 Drops armv7 Support appeared first on Linux Today.
KDE Plasma 6.6 is here! Uncover the exciting new features and improvements in this latest release that enhance your desktop experience like never before. The post KDE Plasma 6.6 Desktop Environment Released, This Is What’s New appeared first on Linux Today.
Explore Fish Shell 4.5 improvements, featuring fixes for Vi mode regressions and enhanced history search capabilities for efficient command navigation. The post Fish Shell 4.5 Fixes Vi Mode Regressions and Improves History Search appeared first on Linux Today.
Discover Lutris 0.5.20, the game manager that now supports importing Commodore 64 ROMs. Enhance your retro gaming experience today! The post Lutris 0.5.20 Game Manager Adds Support for Importing Commodore 64 ROMs appeared first on Linux Today.
Bottles 62.0 introduces dynamic launcher portal support, revolutionizing your gaming experience. Learn more about its features and benefits now! The post Bottles 62.0 Adds Dynamic Launcher Portal Support appeared first on Linux Today.
Discover why my favorite Linux distro is slowing down and why I'm excited about the changes. Explore the benefits of this evolution in performance. The post Why My Favorite Linux Distro Is Slowing Down – And I’m Thrilled About It appeared first on Linux Today.
Discover Daniel Stenberg's insights on how AI misuse is impacting open source projects, leading to DDoS attacks. Learn more about this critical issue. The post cURL’s Daniel Stenberg: AI Slop is DDoSing Open source appeared first on Linux Today.
KDE addresses concerns regarding the alleged systemd mandate, clarifying its stance and commitment to user choice in the open-source community. The post KDE Responds to FUD Over Alleged systemd Mandate appeared first on Linux Today.
Explore Sparky 8.2, which revitalizes KDE Plasma, LXQt, MATE, and Openbox editions. Enjoy a seamless experience with new updates and optimizations. The post Sparky 8.2 Refreshes KDE Plasma, LXQt, MATE, and Openbox Editions appeared first on Linux Today.
digiKam 9.0 open-source professional photo manager is now available for download with numerous new features and improvements. Here's what's new! The post digiKam 9.0 Open-Source Photo Manager Released as a Massive Update appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
TUXEDO Computers launches a new variant of the InfinityBook Max 16 Gen10 Linux-powered laptop with AMD Ryzen AI 300 processors. The post TUXEDO InfinityBook Max 16 Linux Laptop Now Available with AMD Ryzen AI 300 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
GNOME 50 Release Candidate (RC) is now available for public testing ahead of the final release on March 18th, 2026. Here’s what’s new! The post GNOME 50 Release Candidate Arrives with HDR Screen Sharing Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
NVIDIA 595 graphics driver is now available for public beta testing with support for Wayland 1.20, DRI3 1.2, and other changes. Here's what to expect! The post NVIDIA 595 Linux Graphics Driver Promises Wayland 1.20 Support, Beta Out Now appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
KDE Gear 25.12.3 open-source software suite is now available with various bug fixes and small improvements for your favorite KDE applications. The post KDE Gear 25.12.3 Brings Improvements to Merkuro, Calligra, Kasts, and Other Apps appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
T2 Linux SDE 26.3 “Desktop Edition” is now available as a massive update for this highly portable source-based Linux distribution. Here’s what’s new! The post T2 Linux 26.3 Is Out with Fully Reproducible Wayland-Based KDE Plasma Experience appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Linux Mint devs prep new, Wayland-native screensaver for the Cinnamon desktop environment that will be implemented in future Linux Mint releases. The post Linux Mint Devs Prep Wayland-Native Cinnamon Screensaver for Linux Mint 23 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
California's upcoming Digital Age Assurance Act law requires OSes to let users input their birth date during the setup to follow child privacy rules. The post Ubuntu, Fedora, Linux Mint Discuss Age Verification Amid California Law Backlash appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Nitrux 6.0 Linux distribution is now available for download with Linux kernel 6.19, a new login screen, a new rescue mode, and more. Here's what's new! The post Nitrux 6.0 Released with Linux 6.19, New Login Screen, Rescue Mode, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
KDE Plasma 6.6.2 is now available as the second maintenance update to the latest KDE Plasma 6.6 desktop environment series with more bug fixes. The post KDE Plasma 6.6.2 Improves Support for High-Resolution Mice on Remote Desktops appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
AerynOS has dropped its latest project update. This February release brings a wave of refinements to the Linux distribution, sharpening its edges for smoother daily use. AerynOS is a modern, independent Linux operating system built from scratch – not based on Ubuntu, Fedora, or any other distro. It focuses on delivering blazing-fast performance, rock-solid reliability,… […]
BunsenLabs Carbon released with latest Debian 13 base and Wayland support. If you appreciate a minimal yet functional desktop environment, BunsenLabs has released its latest version, Carbon, based on Debian 13 “Trixie”. This release builds on the legacy of CrunchBang Linux, offering a pre-configured Openbox setup that’s easy to customize. Powered by the Linux 6.12… […]
We round up the top features of the Cinnamon 6.6 desktop and point releases in this page. Cinnamon 6.6 released a few months back on November 2025 with month worth of bug fixes and feature enhancements. Linux Mint team is incrementally updating this core desktop environment for their Mint offerings. The version 6.6 brings few… […]
LXQt 2.3.0 brings improved Wayland support and few tweaks. LXQt 2.3.0 rolled out a few weeks ago, bringing a fresh wave of improvements that make this Qt-based DE even more appealing for those who value speed and customization on their Linux setups. As someone who has tinkered with various desktops from GNOME to KDE, I… […]
Sleek window manager, IceWM 4.0.0 is out with improvements and updates. IceWM is a standards-compliant window manager designed for simplicity and performance. It is fully keyboard-driven, with features like Alt+Tab switching that feel intuitive right out of the box. This 4.0.0 release improves those strengths while adding refinements that enhance the desktop experience on resource-constrained… […]
We highlight a list of 10 lightweight Linux Distributions ideal for your older PC in 2026. We give you their features and what makes them perfect for reviving older hardware. We believe that you should not throw away any hardware, especially PC and its components. Ideally, well-designed software should always run on any hardware. There… […]
The elementary OS 8.1 is now available to download and upgrade. If you are a fan of the most beautiful Linux distributions, elementary OS makes the cut. The latest from the team is elementary OS 8.1, which brings targeted improvements that enhance security, performance, and everyday workflows without overhauling the core Pantheon desktop environment. Let’s… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Catch up on the latest Linux news: CachyOS, Linux From Scratch 13.0, Nitrux 6.0, NVIDIA 595 Beta Linux Driver, KDE Plasma 6.6.2, early mockups reveal Mozilla exploring a new Nova design for Firefox, and more.
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Farsta strand finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Farsta strand väljer att få teknisk hjälp på plats i stället […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden. Efter flera års dvala har…
Den senaste underhållsuppdateringen av LibreOffice, version 25.8.5, innehåller 62 buggfixar som förbättrar stabilitet, filkompatibilitet och användarupplevelse i hela kontorspaketet. Särskilt fokus ligger på bättre samspel med Microsoft Office-format som DOCX och PPTX, färre krascher samt mer tillförlitlig export till PDF och SVG – små tekniska justeringar som gör stor skillnad i vardagen. När vi öppnar…
SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem. Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och…
LibreOffice 26.2 är en omfattande uppdatering av den fria kontorssviten som sätter tydligt fokus på prestanda, stabilitet och användarkontroll. Den nya versionen bjuder på snabbare hantering av stora dokument, förbättrad kompatibilitet med andra kontorsformat och en rad praktiska nyheter i Writer, Calc och Impress, samtidigt som den tekniska grunden moderniseras för framtiden. LibreOffice 26.2 –…
Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare…
När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern…
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…
Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende. Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt…
När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10.…
Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem. Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller…
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…
HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än…
OS: Ubuntu 24.04 LTS (64-bit), installerad på SSD Denna 27-tums iMac från slutet av 2009 är ett exempel på Apples påkostade design under Core 2 Duo-eran, nu uppgraderad med en modern Linuxmiljö och SSD för förbättrad prestanda. Hårdvaruspecifikationer: Mjukvara och kompatibilitet: Ubuntu 24.04 LTS är installerad med så komplett hårdvarustöd som möjligt. SSD-uppgraderingen ger avsevärt…
Utforska de senaste funktionerna i LibreOffice 24.8, som medför betydande förbättringar till programmets huvudkomponenter. Sammanfattning av nyheter The Document Foundation har nyligen släppt LibreOffice 24.8, den sista stora uppdateringen för 2024. Denna version innehåller förbättringar för Writer, Calc, Impress och andra kärnmoduler. Writer Calc Impress Draw, Base och Math Gemensamma uppdateringar För utvecklare Support och…
LibreOffice 24.8: Ny Version med Kraftfulla Förbättringar och Funktioner Den senaste versionen av LibreOffice, version 24.8, har nyligen släppts och finns nu tillgänglig för nedladdning på Windows, macOS och Linux. Denna uppdatering kommer med en rad nya funktioner och förbättringar som gör denna fria och öppna kontorssvit ännu mer kraftfull och användarvänlig. Enade teknologier för…
LibreOffice är en populär öppen källkodsprogramvara för kontorsproduktivitet som erbjuder en mängd olika verktyg för ordbehandling, kalkylblad, presentationer och mer. Programmet är ett kostnadsfritt alternativ till kommersiella kontorspaket och är känt för sin höga grad av kompatibilitet med andra stora kontorsprogramvaror. Med sin breda användarbas och aktiva utvecklargemenskap, fortsätter LibreOffice att vara en ledande lösning…
LibreOffice 24.2.4 har släppts med 72 buggfixar och användare uppmanas att uppdatera omedelbart. Uppdateringen förbättrar stabilitet och tillförlitlighet och är tillgänglig för DEB- och RPM-baserade GNU/Linux-distributioner. LibreOffice 24.2, som lanserades i januari 2024, introducerade betydande förbättringar som ett nytt versionsnummer, säkerhets- och tillgänglighetsfunktioner, samt bättre kompatibilitet med MS Office. Denna version kommer att stödjas med…
OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya…
