• Multikernel: Linux tar steget bortom den enskilda kärnan

    Linux står inför en ny milstolpe. Med projektet Multikernel öppnas dörren för en framtid där flera Linux-kärnor kan samarbeta på samma maskin. Genom att bygga vidare på den beprövade kexec-tekniken vill utvecklarna skapa ett mer flexibelt och skalbart Linux – anpassat för moln, datacenter och hyperskala.

    Linux har alltid haft ett rykte om sig att vara skalbart. Från små inbyggda system till världens största superdatorer – samma grundidé, samma kärna. Men under ytan finns det en begränsning: Linux bygger fortfarande på en modell där en enda kernel styr hela hårdvaran.

    Nu håller det på att förändras.

    Ett nytt initiativ, kallat Multikernel, vill ge Linux en helt ny arkitektur. Projektet öppnades nyligen upp för allmänheten och i samband med detta skickade Googles mjukvaruingenjör Cong Wang in de allra första kodändringarna till den klassiska Linux Kernel Mailing List (LKML).

    Från en till många
    Tänk dig att du sitter vid en server med en kraftfull processor och många kärnor. Ändå kör allt fortfarande under samma Linux-kärna, som ensam bestämmer hur resurserna används. Men vad händer om du vill köra två helt olika versioner av Linux sida vid sida – utan att ta till virtuella maskiner?

    Det är här Multikernel kommer in.

    Istället för att hålla fast vid en monolitisk modell låter Multikernel dig starta flera Linux-instanser på samma maskin, som sedan samarbetar som jämlikar. Varje kernel lever sitt eget liv, men de kan samtidigt dela på arbetsuppgifterna.

    Idén är inte helt ny. Forskare har tidigare experimenterat med samma tanke – bland annat i projektet Popcorn Linux, som visade att det går att låta flera kärnor samspela över olika hårdvaruplattformar. Men Multikernel försöker göra detta till något praktiskt och direkt användbart för dagens Linux.

    Byggt på gamla beprövade mekanismer
    Hur får man då flera Linux-kärnor att leva sida vid sida? Multikernel bygger vidare på en redan existerande funktion i Linux: kexec.

    Kexec har i mer än 20 år använts för att snabbt starta en ny kernel utan att starta om hela datorn. Multikernel använder samma teknik – men istället för att ersätta en gammal kernel med en ny, kan man nu ”spawna” flera kärnor som kör parallellt.

    Det betyder att man inte behöver uppfinna allt från början. Istället tar Multikernel något som redan är vältestat och förlänger det in i en ny riktning.

    Ett Linux för molnet och hyperskalan
    Varför behövs då detta? Svaret finns i de enorma datacenter som driver molnet.

    Där räcker inte alltid idén om ett enhetligt systemavtryck. I storskaliga miljöer kan det vara mer praktiskt att låta flera kernels hantera olika delar av arbetsbördan, ungefär som flera hjärnor som samarbetar i samma kropp.

    För utvecklare betyder det också något viktigt: man kan börja experimentera med denna arkitektur redan nu, utan att skriva om hela Linux från grunden.

    Öppenhet som filosofi
    Multikernel är inte ett slutet projekt. Tvärtom bygger det på öppenhet och samarbete.

    Alla ändringar, alla arkitekturval, allt delas öppet med Linux-communityt. Målet är inte att säga: ”så här ska det vara”, utan att bjuda in fler till diskussionen om hur framtidens kernel kan se ut.

    Teamet bakom Multikernel planerar också en serie instruktionsvideor som förklarar tekniken bakom projektet – både hur Multikernel fungerar och hur kexec gör det möjligt.

    Ett första steg på en lång resa
    Just nu befinner sig projektet i sin linda. Patcherna som släppts är bara första stenen i grunden. Men riktningen är tydlig: Multikernel vill göra Linux mer flexibelt, mer anpassningsbart och mer redo för en värld där datorer inte längre bara är en maskin – utan ofta tusentals maskiner som arbetar i kluster.

    Och det kanske mest spännande? Alla kan vara med. Koden finns på GitHub, diskussionen förs öppet på LKML, och vem som helst med intresse kan bidra med idéer och förbättringar.

    Multikernel är alltså inte bara ett tekniskt experiment – det är en inbjudan till att tänka om Linux från grunden.

    https://linuxiac.com/linux-kernel-multikernel-project-opens-up

    Teknisk fakta – Multikernel
    • Arkitektur: Multikernel (replikerad/”peer” kernel-design ovanpå kexec)
    • Kärnmekanism: Startar extra Linux-instanser via kexec (”spawned kernels”) på samma maskin
    • Isolering + samarbete: Varje kernel är isolerad men kan dela arbetsbörda med andra
    • Målmiljö: Hyperskala, moln, kluster och heterogena system
    • Användningsfall: Kör olika kernelversioner samtidigt utan VM; partitionera jobblaster per kernel
    • Resurshantering: Tänkbar partitionering av CPU-set, minnesområden och I/O-enheter per kernel
    • Kommunikation: Inter-kernel-kanaler (IKC) för kontroll- och dataplan (under uppbyggnad)
    • Kompatibilitet: Bygger på beprövad kexec-infrastruktur (20+ år i Linux)
    • Designmål: Minimala upstream-ändringar, robusthet och transparent integration
    • Relation till forskning: Inspirerat av Popcorn Linux och andra replikerade kernelprojekt
    • Status: Tidig fas; första patchset inskickat till LKML av Cong Wang (Google)
    • Utvecklarfokus: Möjliggör experiment utan omfattande omskrivning av kärnan
    • Begränsningar (nu): Delning av vissa enheter/DRM/blk kan vara begränsad; aktivt arbete pågår
    • Säkerhet: Isolering per kernel; attackyta mellan kernels hanteras via kontrollerade gränssnitt
    • Bygg/krav: Kernel med CONFIG_KEXEC, kexec-tools; x86_64 först ut (andra ISA kan följa)
    • Felsökning: printk, tracing, loggkanaler per kernel; koordinering kräver nya verktygsflöden
    • Hemsida/Repo: GitHub (källkod) och LKML (diskussion); tekniska videor utlovas
    • Engagera dig: Testa patcharna, ge feedback på LKML, skicka förbättringar via pull requests
  • Ubuntu 25.10 Beta: En ny era för det öppna skrivbordet

    Ubuntu 25.10, med det lekfulla namnet Questing Quokka, är nu ute i betaversion. Det här är inte en LTS-utgåva utan en chans för nyfikna att uppleva framtidens Ubuntu redan idag. Med nytt skrivbord, modernare appar, Wayland som enda grafikmotor och starkare kryptering siktar Canonical på att ta ett stort kliv framåt – men den som prioriterar långsiktig stabilitet får vänta till nästa LTS.

    Canonical har nu släppt betaversionen av Ubuntu 25.10, med det lekfulla kodnamnet ”Questing Quokka”. Det är en version som tydligt markerar vart Ubuntu är på väg – och kanske också vart hela Linux-skrivbordet är på väg. Men det är viktigt att komma ihåg: Ubuntu 25.10 är inte en LTS-version. Det betyder att den får kortare supporttid och främst är tänkt för de som vill vara först med det allra senaste. Den som prioriterar långsiktig stabilitet gör klokt i att stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.

    Ett modernare hjärta
    Under huven hittar vi en ny generation av Linuxkärnan, som öppnar dörrar för fler datorer och nya typer av hårdvara. Det betyder att både den senaste spel-laptopen och små experimentella datorer som bygger på den växande RISC-V-arkitekturen får bättre stöd. För den vanliga användaren märks det som att datorn helt enkelt fungerar smidigare direkt från start.

    Ett nytt skrivbordsliv
    På skrivbordet märks förändringarna direkt. Ubuntu 25.10 kommer med den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME, som inte bara ser fräschare ut utan också gör vardagslivet enklare: du kan styra musiken från låsskärmen, justera ljusstyrkan per skärm och uppleva ett mer finslipat flöde mellan appar.

    Men det stannar inte där. Två trotjänare försvinner: den gamla bildvisaren Eye of GNOME byts ut mot Loupe, ett modernare verktyg byggt i Rust, och terminalprogrammet GNOME Terminal ersätts av Ptyxis, en mer framtidsinriktad emulator. Det här är förändringar som markerar en generationsväxling bland standardapparna.

    Wayland tar över
    Den kanske mest symboliska nyheten är att Wayland nu är den enda skrivbordsmotorn. Ubuntu släpper helt stödet för att logga in i den gamla Xorg-sessionen. För användaren innebär det bättre säkerhet, smidigare grafik och en plattform byggd för framtiden. Gamla program som fortfarande behöver X11 fungerar via ett kompatibilitetslager, så övergången blir mjukare än man kanske tror.

    Säkrare datorer redan från installationen
    Säkerhet är också ett tema i denna version. Installationsprogrammet erbjuder nu starkare diskkryptering som använder datorns egen TPM-modul. Det blir lättare att skapa och hantera återställningsnycklar, enklare att se hur starkt ditt lösenord är och till och med möjlighet att använda PIN-kod. Allt för att skydda dina data om olyckan är framme.

    Fokus på både vardagsanvändare och proffs
    Ubuntu 25.10 riktar sig både till vanliga datoranvändare och till organisationer. För den som använder Ubuntu på jobbet finns nu bättre integration med Microsofts inloggningstjänster och smartare hantering via Canonicals egna verktyg. Samtidigt får utvecklare tillgång till nya språk, verktyg och bibliotek som gör det enklare att bygga program för framtiden.

    Ubuntu Insights – mer kontroll till dig
    En annan spännande nyhet är Ubuntu Insights, som ersätter det gamla systemet för att skicka anonyma systemuppgifter till Canonical. Nu bestämmer du själv i större utsträckning vilka data som delas, och allt sker på frivillig basis.

    En försmak av framtiden – men inte för alla
    Sammanfattningsvis känns Ubuntu 25.10 Beta som en tydlig fingervisning om framtiden: en värld där Linux-skrivbordet är mer användarvänligt, säkrare och bättre anpassat till ny teknik. Från Wayland-grafiken till nya appar och starkare kryptering – det här är en version som både vårdar traditionen och tar ett kliv framåt.

    Men återigen: det här är inte en LTS-version. Ubuntu 25.10 är för den som vill leva i framkant och testa de senaste idéerna, inte för den som behöver en långsiktigt stabil plattform. För det är Ubuntu 24.04 LTS som gäller.

    Den slutliga versionen av Ubuntu 25.10 Questing Quokka släpps den 9 oktober.

    https://releases.ubuntu.com/questing

    Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” – Beta
    Ej LTS
    Utgåva
    25.10 (Beta) – slutlig release: 9 okt 2025
    Support
    Icke-LTS (kortare support; för dig som vill ligga i framkant)
    Kodnamn
    Questing Quokka
    Kärna
    Linux 6.17 (kommande)
    Skrivbord
    GNOME 49
    Grafikstack
    Wayland-endast (X11-appar via XWayland)
    Nya standardappar
    • Bildvisare: Loupe (ersätter Eye of GNOME)
    • Terminal: Ptyxis (ersätter GNOME Terminal)
    Säkerhet
    TPM-stödd full diskkryptering (FDE) med PIN, entropi-/styrkeindikator och förbättrad återställningsnyckel-hantering
    Initramfs
    Dracut (ersätter initramfs-tools)
    System & tid
    Chrony som standard NTP-klient
    Prestanda/Grafik
    NVIDIA Dynamic Boost; Mesa 25.2
    Toolchain (urval)
    GCC 15.2 · glibc 2.42 · Binutils 2.45 · LLVM 20 · Rust 1.85 · Python 3.13.7 · Go 1.24 · OpenJDK 25 · OpenSSL 3.5 · systemd 257.9 · Boost 1.88
    Filsystem
    Uppdateringar för Btrfs, F2FS och EXT4
    Telemetri
    Ubuntu Insights (opt-in, ersätter Ubuntu Report)
    Arkitekturer
    Framsteg mot RISC-V-skrivbord: Firefox & Thunderbird fungerar
    Hantering/Enterprise
    Tätare Microsoft Entra ID-integration; Landscape-stöd för autoinstall
    Smaker
    Desktop · Server · Cloud · Edubuntu · Kubuntu · Xubuntu · Lubuntu · Ubuntu Studio · Unity · Cinnamon · Budgie · Kylin · MATE
    OBS: Ej LTS. Rekommenderas för test och tidig adoption – inte för kritiska produktionsmiljöer.
  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.

    Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?

    Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.

    Ett tryggare Windows än förr

    Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.

    Är Linux ett alternativ?

    Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?

    Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.

    Hårdvara och fallgropar

    En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.

    För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.

    Vilken Linux ska man välja?

    Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:

    • Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
    • Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
    • Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.

    Program du kan använda i Linux

    Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:

    • LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
    • Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
    • GIMP – avancerat bildredigeringsprogram. Motsvarar Photoshop.
    • Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
    • Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
    • VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
    • Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
    • Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.

    Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.

    Vad kan man göra – och inte?

    Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.

    Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.

    Slutsats

    Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.

    Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?

    Windows → Linux: program och motsvarigheter
    Windows-program Linux-alternativ Vad det gör
    Microsoft Office LibreOffice Ordbehandling, kalkyl, presentationer (Writer/Calc/Impress).
    Outlook Thunderbird E-postklient med kalender, flera konton och tillägg.
    Photoshop GIMP Avancerad bildredigering, lager, filter, plug-ins.
    Illustrator Inkscape Vektorgrafik, loggor, ikoner, SVG.
    Corel Painter / Photoshop (målning) Krita Digital målning/illustration, penslar, lager, HDR.
    MS Paint Pinta Enkel pixelredigering och ritning.
    Windows Media Player VLC Spelar “allt” – video/ljud, DVD, nätströmmar.
    Adobe Premiere Pro / Vegas Kdenlive eller Shotcut Videoredigering med tidslinje, effekter, exportprofiler.
    Adobe Audition Audacity eller Ardour Ljudinspelning, redigering och mastering.
    Notepad++ Kate eller Gedit Text/ kod-redigerare med syntaxmarkering.
    WinRAR / 7-Zip Ark / File Roller / PeaZip Packa upp/komprimera ZIP, RAR, 7z m.m.
    OneDrive-klient Nextcloud klient eller leverantörens Linux-klient (Dropbox/Google Drive via rclone/insync) Synka filer till molnet.
    Spotify (Windows) Spotify (Linux) Musikstreaming – finns som Linux-app och webbspelare.
    Steam (Windows) Steam (Linux) + Proton Spelplattform; kör många Windows-spel via Proton.
    Windows Backup/Återställning Timeshift Systemåterställning och snapshots.
    Tips: De flesta finns i programbutiken (t.ex. “Programvara”, Discover) eller som Flatpak/Snap.
  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

  • Mozilla Thunderbird 143 – stabilare än någonsin med viktiga buggfixar

    Mozilla Thunderbird 143 är här – och det handlar helt om stabilitet. Den populära, öppna e-postklienten har fått en rad buggfixar som gör programmet snabbare, säkrare och mindre frustrerande att använda, från kraschproblem till små men irriterande fel i gränssnittet.

    PostNord kan ta lärdom – Thunderbird levererar utan minsta krångel.

    Mozilla Thunderbird, den fria och öppna e-postklienten som används världen över för mejl, nyheter, kalender, chatt och adressböcker, har nått version 143. Den här gången handlar det inte om nya funktioner, utan om en rad välbehövliga buggfixar och stabilitetsförbättringar.

    Kraschfixar och stabilare start
    En av de största nyheterna i Thunderbird 143 är just det som inte syns – programmet ska helt enkelt fungera bättre. Uppdateringen åtgärdar bland annat en krasch vid uppstart, en annan krasch som kunde inträffa när man importerade mejl, samt en UI-hängning som uppstod när man försökte lägga till ett nytt e-postkonto.

    Dessutom har utvecklarna rättat till ett problem där mappar inte återställdes korrekt om man bytte till en ny utkastmapp och sedan tillbaka.

    Små fel som irriterade användarna
    En hel rad mindre, men desto mer irriterande problem har också lösts. Bland annat:

    • Menyraden försvann för vissa användare efter uppdatering från Thunderbird 128 ESR till 140 ESR.
    • Piltangenterna i den globala sökrutan hoppade över varannan träff.
    • Att dra och släppa en okryssad kontakt kunde leda till att fel (eller inget) e-postadress infogades.
    • På vissa IMAP-servrar gick det inte att radera eller ta bort bilagor.
    • Språkfältet i inställningarna var tomt efter att programmet startats om i felsökningsläge.
    • När man sparade ett nytt utkast låg den gamla, föråldrade versionen kvar i bakgrunden.
    • Vissa mappar visade ett felaktigt antal nya mejl innan några faktiskt kommit in.

    Funktioner som nu fungerar som de ska
    Utvecklarna har även passat på att lägga tillbaka eller komplettera funktioner som saknats:

    • En efterlängtad ”Skapa ny adressbok”-funktion har lagts till under Arkiv > Ny.
    • Möjligheten att skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med ogiltiga certifikat visas inte längre som tomma.
    • Dubbelupplagda kortkommandon i menyn Visa är nu borta.
    • På macOS fungerar återigen Cmd+Shift+F för att söka i meddelanden.
    • På Windows ser Thunderbird nu till att hamna i förgrunden när man klickar på en nyhetsavisering.
    • Programmet loggar numera en varning om filen mail.openpgp.alias_rules_file saknas.

    Säkerhet och användarupplevelse i fokus
    Utöver buggarna bjuder version 143 även på flera visuella och användarupplevelse-förbättringar samt tio säkerhetsfixar. Det gör att uppdateringen inte bara är bekväm för vardagsanvändare, utan också viktig ur ett säkerhetsperspektiv.

    Ladda ner Thunderbird 143
    Precis som tidigare kan Thunderbird laddas ner gratis från projektets officiella webbplats. Programmet finns som körbar binärfil för Linux och fungerar på i stort sett alla distributioner – utan att man behöver installera något.

    För dig som redan använder Thunderbird rekommenderas att uppdatera så snart som möjligt för att få en stabilare och tryggare mejlupplevelse.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/all

    Mozilla Thunderbird 143 – Fakta & teknisk data

    • Version: 143.0
    • Släppt: 16 september 2025
    • Typ: Buggfix-/stabilitetsrelease
    • Plattformar: Windows 10+, macOS 10.15+ (Catalina), Linux (GTK+ 3.14+)
    • Säkerhet: Flera CVE-fixar (MFSA 2025-77)
    • Hämta: thunderbird.net

    Fixar (urval)

    • Krasch vid uppstart samt krasch vid import av e-post åtgärdad.
    • UI-hängning när nytt e-postkonto lades till löst.
    • Byta till ny Utkast-mapp och tillbaka återställer nu korrekt.
    • Menyraden doldes efter uppdatering 128 ESR → 140 ESR – fixad.
    • Piltangenter i global sökning hoppade över varannan träff – fixat.
    • Drag-och-släpp av ej markerad kontakt gav fel/ingen adress – fixat.
    • Radera/detacha bilagor fungerade inte på vissa IMAP-servrar – fixat.
    • Språkfält tomt efter omstart i Felsökningsläge – fixat.
    • Spara nytt utkast behöll ersatt version – fixat.
    • Vissa mappar visade nya mejl före mottagning – fixat.
    • “Skapa ny adressbok” återfinns nu under Arkiv → Ny.
    • Skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med felaktiga certifikat visades som blanka – fixat.
    • macOS: Cmd+Shift+F öppnar åter “Sök meddelanden”.
    • Windows: Klick på nyhetsavisering för appen till förgrunden – fixat.
    Tips: Använder du ESR-spåret? Kontrollera även senaste 140.x ESR-notiserna för motsvarande säkerhetsfixar.
  • AV2 – nästa generations öppna videokodek från AOMedia

    AV2 är den nya öppna videokodeken från Alliance for Open Media som lanseras i slutet av 2025. Med avsevärt bättre kompression, stöd för AR/VR och fokus på både låg bandbredd och högsta bildkvalitet, är AV2 tänkt att bli nästa stora standard för video på webben – helt fri från licensavgifter.

    En videokodek som AV2 är en teknik för att komprimera och avkoda video så att den kan överföras och lagras mer effektivt. Den ser till att filmer, direktsändningar och interaktiva medier tar mindre plats utan att tumma på kvaliteten, vilket är avgörande för allt från streamingtjänster till videomöten och framtida AR/VR-upplevelser.

    AV2 bygger vidare på grunden som AV1 lade 2018, men erbjuder ännu bättre kompressionseffektivitet. Det innebär att videor kan strömmas i högre kvalitet med lägre bandbredd, något som gynnar både användare med begränsade internetanslutningar och de som vill ha förstklassig bildskärpa.

    Utöver traditionell videostreaming är AV2 särskilt anpassad för nya användningsområden. Den ger förbättrat stöd för AR och VR, hanterar skärminspelningar och presentationer mer effektivt, samt möjliggör flerprogramsströmning, till exempel delad skärm eller flera videoströmmar samtidigt.

    En viktig poäng är att AV2, precis som AV1, kommer att vara en royaltyfri och öppen standard. Till skillnad från proprietära alternativ som HEVC/H.265, där licensavgifter och komplexa regler bromsat spridningen, kan AV2 användas fritt av både företag och öppna projekt.

    För att underlätta spridningen kommer AOMedia även att tillhandahålla en referensimplementation med öppen källkod. Det gör att både stora aktörer inom streamingbranschen och mindre utvecklargrupper kan börja använda tekniken direkt.

    https://linuxiac.com/next-gen-av2-video-codec-announced-by-aomedia

    Fakta: AV2 (AOMedia Video 2)

    Standard:
    Öppen, royaltyfri videokodek från Alliance for Open Media (AOMedia)
    Status:
    Planerad lansering/spec-släpp slutet av 2025
    Efterträdare till:
    AV1 (2018)
    Licens:
    Royaltyfri, öppen standard + referensimplementation med öppen källkod
    Mål:
    Högre kompressionseffektivitet, bredare kvalitetsomfång, modernare arbetslaster

    Nyckelkapabiliteter

    • Effektivare kompression → högre visuell kvalitet vid lägre bitrate jämfört med AV1.
    • AR/VR & immersivt → förbättrat stöd för höga upplösningar, höga bildfrekvenser och sfäriskt/rumsligt innehåll.
    • Skärminnehåll → bättre hantering av presentationsvideo, UI/desktop-delning och skarpa kanter/text.
    • Multi-program/”split-screen” → effektiv samtidig leverans av flera bildrutor/strömmar.
    • Brett kvalitetsregister → från låg bandbredd på mobil till premium-UHD/HDR-scenarier.

    Teknisk översikt (”hur det funkar”)

    • Kodektyp: hybrid blockbaserad videokodning (intra/inter-prediktion, transform, kvantisering, entropikodning). • Förväntade förbättringsområden vs. AV1: mer adaptiva block/partitioner, förbättrad rörelsekompensation, skärminnehållsverktyg, och moderniserade in-loop-filter. (Detaljer publiceras i specifikationen.) • Ekosystem: öppet referensgenomförande (likt SVT-AV1 för AV1) för att möjliggöra både kommersiella och community-kodare/avkodare.

    Användningsfall

    Streaming/OTT:
    4K/8K, hög framerate, adaptiv bitrate, lägre CDN-kostnad
    Konferens:
    Skärmdelning, presentationsvideo, låga bitrater
    AR/VR/XR:
    Hög upplösning + låg latens för immersiva upplevelser
    Molnspel:
    Stabil kvalitet under varierande nät

    Kompatibilitet & implementering

    • Öppen specifikation → underlättar hårdvaruacceleration i CPU/GPU/SoC och snabbare webbläsarstöd.
    • Referenskod → jämförelsemått och interoperabilitetstester för branschen.
    • ! Tidig fas → faktiska procentvinster, profiler och nivåer bekräftas i slutlig spec/driftsättning.

    Snabbjämförelse (målbild)

    AV1 → etablerad, brett stöd i webbläsare/hårdvara. AV2 → nästa steg med högre effektivitet, bättre AR/VR & skärminnehåll, bibehållet ”royaltyfritt”-löfte.

    Obs: AOMedias officiella material bekräftar lanseringsfönster och fokusområden; tekniska finverktyg och siffror publiceras i samband med specifikationen och referensimplementationen.

  • Giada 1.3: Loopmaskinen som blir ännu mer flexibel

    Den öppna källkodsmjukvaran Giada har släppt version 1.3. Uppdateringen ger loopmaskinen stöd för flera ljudutgångar och förbättrad integration med JACK, vilket gör det möjligt för musiker att spela in och mixa sina liveframträdanden i multitrack – samtidigt som programmet fått en rad mindre förbättringar för ett smidigare arbetsflöde.

    Giada är en öppen källkod-baserad loopmaskin och musikproduktionsmjukvara som används av DJ\:s, liveartister och elektroniska musiker världen över. Programmet beskrivs ofta som minimalistiskt och kompromisslöst, med fokus på liveframträdanden och enkelhet i arbetsflödet.

    Nu har version 1.3 släppts – en uppdatering som kanske ser liten ut på pappret, men som innebär en stor förändring för alla som arbetar med mer avancerade ljudmiljöer.

    Den största nyheten är stödet för flera ljudutgångar. Tidigare var Giada begränsad till stereo, men nu går det att konfigurera flera kanaler och skicka varje signal till en separat hårdvaruutgång eller vidare till annan programvara. Detta öppnar för smidigare multitrack-inspelning av liveframträdanden och mer flexibel routing i studiomiljö.

    Uppdateringen förbättrar också integrationen med JACK Audio Connection Kit, vilket gör det enklare att koppla Giada till andra ljudprogram och system.

    Utöver ljudnyheterna har utvecklarna även förfinat Plug-in Browser-fönstret, uppdaterat det grafiska ramverket FLTK till version 1.4.4 och genomfört intern kodstädning för bättre stabilitet, snabbare prestanda och en smidigare användarupplevelse.

    Giada 1.3 finns att ladda ner som källkodspaket eller som universell Flatpak från Flathub – ett enkelt sätt att köra programmet på i princip vilken GNU/Linux-distribution som helst. För den bästa upplevelsen rekommenderar dock utvecklarna att använda det binärpaket som finns i den egna distributionens programförråd.

    Med Giada kan användare växla mellan olika roller: loopmaskin, samplingsspelare, sångeditor, liveinspelare, effektprocessor eller MIDI-kontroller. Med den nya versionen stärks programmet ytterligare som ett kraftfullt verktyg för musiker som vill kombinera enkelhet med professionella möjligheter.

    Giada 1.3 — teknisk faktaruta

    Version
    1.3.0 (stabil)
    Nyckelnyheter
    • Stöd för flera ljudutgångar (mer än stereo).
    • Förbättrad JACK Audio Connection Kit-integration.
    • Förfinat och snyggare Plug-in Browser.
    • Uppdaterat GUI-ramverk: FLTK 1.4.4.
    • Intern refaktorering och städning för stabilitet och prestanda.
    Routing & inspelning
    • Flera ljudkanaler kan mappas till separata hårdvaru-utgångar eller intern mjukvara.
    • Möjliggör multitrack-inspelning av liveframträdanden.
    Roller / användningssätt

    Loopmaskin • Samplingsspelare • Sångeditor • Liveinspelare • FX-processor • MIDI-kontroller

    Distribution & installation
    • Källkod (tarball) tillgänglig.
    • Universell Flatpak finns för GNU/Linux.
    • Rekommendation: använd ditt distrons binärpaket för bästa upplevelse.
    Målgrupp

    DJ:s, liveperformers och elektroniska musiker som vill ha minimalistiskt arbetsflöde med proffsig routing.

    Tips: kör i en ljudmiljö med JACK för flexibel multikanals-routing.
  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.

    Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).

    Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.

    Skrivare som fungerar bra med Linux

    Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:

    • HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
    • HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
    • Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
    • Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
    • Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr
      Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
    • Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.

    Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet

    Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:

    • Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr
      Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
    • Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
    • Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr
      Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
    • Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
    • Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.

    HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux

    När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):

    • Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
    • Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
    • Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
    • Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.

    Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.

    HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll

    • HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
    • HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
    • HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
    • HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
    • HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
    • HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}

    Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?

    Flera orsaker:

    • Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
    • Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
    • Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
    • Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
    • Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.

    Jämförande tabell

    ModellTyp/teknikPrisnivåLinux-kompatibilitet
    HP DeskJet 4155eBläckstråle, allt-i-ettBudget (~1 000 kr)Bra – HPLIP-stöd.
    HP LaserJet Pro M234dwLaser (mono)Mellan (~2 500 kr)Bra – PCL & HPLIP.
    Brother HL-L2350DWLaser (mono)Budget (~1 500 kr)Bra – officiella drivrutiner.
    Brother MFC-L2710DWLaser (mono, MFP)Mellan (~2 000 kr)Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
    Canon LBP632CdwFärglaserMellan (~4 000 kr)OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
    Epson WorkForce WF-3720Bläckstråle, allt-i-ettMellan (~2 000 kr)OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
    Canon Pixma MG3620BläckstråleBudget (~800 kr)Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
    Canon LBP2900Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – CAPT-driver, instabil.
    Epson EcoTank ET-2820Bläckstråle, tankMellan (~2 500 kr)Dålig – inget Linux-stöd.
    Samsung Xpress M2026Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – kräver gammal ULD-driver.

    Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux

    Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.

    Slutsats

    För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.

    • HP och Brother är oftast säkra val.
    • Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
    • HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.

    Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.

    FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX

    $ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.


    Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux

    Protokoll / PDL Typ Linux-stöd Kommentar
    IPP Everywhere / AirPrint Driverless Mycket bra Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
    Mopria (Printing) Driverless (IPP-baserat) Mycket bra Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
    PostScript (PS) / PDF Direct Öppet/standard Mycket bra Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
    PCL5e / PCL6 (XL) Öppet/standard Bra Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
    ESC/P-R (Epson) Tillverkar-PDL Medel Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
    XPS (Microsoft) Vektorformat Begränsat Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
    GDI / Host-based Proprietärt Dåligt Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
    CAPT (Canon LBP) Proprietärt Dåligt Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
    SPL (Samsung) Proprietärt Dåligt Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.

    Transport/protokoll för anslutning

    • IPP (över nätverk)bäst; driverless, köhantering, upptäckt.
    • LPD/LPRbra/OK; äldre men fungerande i CUPS.
    • SMB (Windows-delning)varierar; funkar men mer konfiguration.
    • USBbra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.

    $ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother. Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.

    AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.

    Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.

    Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.

    Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.

    I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?

    Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.

    https://linuxiac.com/ai-revives-25-year-old-linux-kernel-driver-for-legacy-tape-backup

    QIC-80 – Fakta

    QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö. Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och användes av både privatpersoner och småföretag.

    Specifikationer

    • Kapacitet: ca 60–120 MB
    • Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
    • Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
    • Överföring: ~250 kbit/s
    • Åtkomst: Sekventiell
    • Felhantering: ECC/CRC-block

    Så fungerade det

    • Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
    • Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
    • Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
    • Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.

    Fördelar & Begränsningar

    • Fördelar: Billigt media, enkelt gränssnitt.
    • Begränsningar: Långsam, sekventiell åtkomst, slitage.
    • Kompatibilitet: Kräver rätt QIC-klass och drivrutin.

    Återläsning idag

    • Kräver fungerande QIC-80-enhet och drivrutin (ftape).
    • Gör bandimage om möjligt för att skydda originalet.
    • Förvara svalt och dammfritt, undvik magnetfält.

    QIC-80 hade sin storhetstid på 1990-talet, men ersattes snart av DAT, Travan och hårddiskbaserade lösningar.

  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn.

    Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på en av de största förändringarna i projektets historia: dokumentationen flyttar från den traditionella manualen till en helt ny wiki.

    Även om versionen i övrigt klassas som en mindre uppdatering, innehåller den en rad förbättringar och buggfixar. Bland annat uppdateras flera av de förinstallerade programmen, däribland LibreOffice som nu finns i version 25.8.1. Gränssnittet får också en putsning med det välkända temat Materia, ikontemat Papirus och typsnittet Roboto Regular.

    Den stora nyheten är dock Linux Lite Wiki, en öppen plattform där alla användare kan bidra med guider, tips och lösningar. Syftet är att göra dokumentationen snabbare, mer aktuell och framför allt mer lättillgänglig. Enligt utvecklarna innebär detta att kunskapen i högre grad samlas från användarnas egna erfarenheter, vilket skapar en mer praktisk och användbar resurs. Den gamla manualen kommer att finnas kvar fram till slutet av Series 7, men därefter tar wikin helt över.

    På den tekniska sidan bygger Linux Lite 7.6 på Ubuntu 24.04.3 LTS och levereras med Linux-kärnan 6.8.0-79. För den som behöver finns även egna kärnor, från version 3.13 upp till 6.16, tillgängliga via projektets förråd. Systemet inkluderar bland annat Chrome 139.0, Thunderbird 128.14, LibreOffice 25.8.1, VLC 3.0.20 och Gimp 2.10.36.

    För användare som installerar Linux Lite på en Windows-dator betonas vikten av att kontrollera om systemet använder UEFI eller Legacy BIOS. Projektet erbjuder stöd för Secure Boot, men utvecklarna rekommenderar att det stängs av för att undvika problem.

    Uppgraderingen till den nya versionen sker genom att först installera de senaste uppdateringarna, skapa en återställningspunkt med Timeshift och därefter köra verktyget Lite Upgrade. Efter en omstart är systemet redo. Den som vill försäkra sig om att rätt version av uppgraderingsverktyget används kan kontrollera detta i terminalen.

    Utvecklarna påminner också om att det inte finns någon direkt uppgraderingsväg från en Release Candidate till den färdiga versionen, eller från en Series till nästa.

    Med Linux Lite 7.6 markerar projektet en tydlig kursändring. Från och med nästa generation, Series 8, blir wikin den självklara platsen för all dokumentation – ett steg som stärker gemenskapen och gör systemet mer användarvänligt för både nybörjare och erfarna användare.

    Nerladdning

    https://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos

    Information ifrån projektet om 7.6

    https://www.linuxliteos.com/forums/showthread.php?tid=9576

    Linux Lite – Fakta & nyheter i 7.6
    Teknisk översikt
    Historia: Start 2012-10-26 (1.0.0). Grundare: Jerry Bezencon. Bas: Ubuntu LTS. Skrivbord: Xfce.
    Målbild: Lättvikt & Windows-vänligt för äldre och moderna datorer.
    Nyheter i 7.6: Community-driven Wiki ersätter manualen (blir standard i Series 8).
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS · Kernel: 6.8.0-79 (repo stöder 3.13–6.16).
    Appar (urval): LibreOffice 25.8.1 · Chrome 139 · Thunderbird 128.14 · VLC 3.0.20 · GIMP 2.10.36.
    UI: Tema Materia · Ikoner Papirus · Typsnitt Roboto Regular.
    Känd avvikelse: Wiki kan visa röd -banner i Chrome (funktion påverkas ej).
    Tips: Kontrollera BIOS Mode i Windows System Information för UEFI/Legacy.
    Secure Boot stöds men kan krångla → rekommenderat att stänga av för smidigare installation.
    Uppgradera: Installera uppdateringar → Timeshift → Lite Upgrade → Starta om
  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering.

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största nyheterna på länge: stöd för Xcursor. Det innebär att markörerna nu kan följa systemets tema om inget eget definieras – en liten detalj som gör stor skillnad för en mer enhetlig skrivbordsupplevelse.

    Nytt i icesh och under huven
    Utöver det har utvecklarna passat på att rensa i koden genom att slopa det gamla beroendet libXpm, samtidigt som verktyget icesh fått en smart ny funktion: flaggan -kovered, som kan testa om ett fönster är täckt.

    Buggfixar och förbättringar
    Flera buggar har också lösts, bland annat problem med färghantering i ikoner och hur titlar avkortas i UTF-8. Dessutom har IceWM blivit bättre på att gissa markörernas “hotspot” när informationen saknas i gamla XPM-filer – istället för att krascha.

    Översättningar och paketering
    Slutligen har översättningarna för spanska, ungerska och brasiliansk portugisiska fått en uppfräschning. Och för paketerare är notisen tydlig: libXcursor är nu ett krav, medan libXpm inte längre behövs.

    https://ice-wm.org

    Vad är IceWM?

    IceWM är en lättvikts-fönsterhanterare för X Window System (X11), känd för mycket låg resursförbrukning, hög konfigurerbarhet och smidig styrning via tangentbord och skript (genom verktyget icesh).

    Tekniska nyheter i 3.9

    • Xcursor-stöd: Om ett tema inte definierar egen markör används systemets Xcursor-tema som fallback.
    • gdk-pixbuf: Stöd för tematiserade markörer utan krav på libXpm.
    • Format: Xcursor-filer stöds som alternativ till äldre XPM-markörer.
    • icesh: Nytt filter -kovered för att testa om ett klientfönster är täckt.

    Fixar

    • När lseek/proc/net/dev misslyckas undviks ytterligare försök efter första felet.
    • Egenskapen _NET_CLIENT_LIST_STACKING hålls nu alltid korrekt uppdaterad.
    • Korrigerad hantering av röd/blå färg i icesh för loadicon/saveicon.
    • Titelavkortning i icesh respekterar UTF-8:s kodpunktsgränser.

    Övriga ändringar

    • När X/Y-hotspot saknas i en XPM-markör görs en “smart” gissning istället för att felet stoppar laddning.
    • Uppdaterade översättningar: spanska, ungerska, brasiliansk portugisiska.

    För paketerare

    • Nytt beroende: libXcursor.
    • Borttaget beroende: libXpm.

    Snabbkommandon & tips

  • Qualcomm PPE blir en del av Linux 6.18

    Linux-kärnan tar ännu ett steg mot högre nätverksprestanda. I version 6.18 gör nämligen Qualcomms Packet Processing Engine (PPE) entré – en hårdvaruaccelerator som avlastar CPU:n genom att hantera tunga nätverksuppgifter som routing, bryggning och QoS. Resultatet? Snabbare trafikflöden, lägre latens och mer kraft över till andra beräkningar.

    Linux får snart stöd för Qualcomms så kallade Packet Processing Engine (PPE), en teknik som finns i vissa av företagets nätverkskretsar. Drivrutinen har nyligen lagts till i utvecklingsgrenen net-next och väntas komma med i Linux 6.18.

    PPE fungerar som en slags ”hjälpprocessor” för nätverkstrafik. Istället för att belasta de vanliga CPU-kärnorna med jobb som routing, switchning, trafikhantering och säkerhetskontroller, tar PPE över mycket av det arbetet. Det gör att systemet kan hantera fler uppgifter snabbare och mer effektivt.

    Den första versionen av Linux-stödet är anpassad för Qualcomms Networking Pro 820-plattform (IPQ9574), men samma teknik finns även i andra IPQ-baserade systemkretsar.

    Om allt går enligt plan blir stödet officiellt en del av Linux 6.18 senare i år.

    Qualcomm Packet Processing Engine (PPE)
    Nätverksacceleration för Linux – ”teknisk pornografi” i kortform
    Status
    På väg in via net-next, siktar på Linux 6.18
    Mål-plattform
    Qualcomm Networking Pro 820 (IPQ9574)
    Typ
    Dataplane-offload (routing/bridging/QoS/säkerhet)
    Syfte
    Avlastar CPU-kärnor → högre throughput, lägre latens
    Offloads
    L2-bryggning • L3-routing (IPv4/IPv6) • QoS/traffic mgmt • säkerhetsuppgifter
    Drivrutin
    Ny PPE-driver i Linux nätverks-subsystem
    Omfång v1
    Initialt fokuserad på IPQ9574; fler IPQ-SoC:er sannolika

    ┌──────────────────────────────────────────────────────────────┐ │ dataplane ► PPE ► offload: bridge / route / QoS / security │ │ control-plane ► CPU │ └──────────────────────────────────────────────────────────────┘
    net-next Linux 6.18 IPQ9574 offload QoS routing bridging
  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples senaste datorer.

    Arbetet med att få Apples nyare kretsar att fungera fullt ut i Linuxmiljö går framåt. Trots vissa bakslag för Asahi Linux-projektet – bland annat att en av de mest profilerade utvecklarna, Alyssa Rosenzweig, nyligen lämnat projektet – fortsätter teamet att driva på för att deras kod ska bli en del av den officiella Linux-kärnan.

    I veckan skickade utvecklaren Janne Grunau in ett större paket med 37 patchar till Linux-kärnans sändlista. Syftet är att lägga till stöd för Apples M2 Pro, Max och Ultra genom de så kallade Device Tree-filerna, en nödvändig pusselbit för att hårdvaran ska kunna kommunicera med operativsystemet.

    M2-familjen bygger vidare på samma design som tidigare M1-kretsar, och mycket av arbetet kan återanvändas. M2 Pro beskrivs som en nedskalad variant av M2 Max, medan M2 Ultra i praktiken är två ihopkopplade Max-kretsar. Genom justeringar i device tree – bland annat särskilda offsetar för minnesadresser och dubbla systemnoder – kan Linux förstå hur de olika chipen är organiserade.

    För vanliga användare innebär detta att Linuxstödet för nyare Mac-datorer blir mer robust. Redan idag fungerar M2-baserade datorer med Asahi Linux, men utan dessa patchar finns stödet bara i projektets egen version, inte i den officiella Linuxkärnan.

    En detalj återstår dock: PCI Express-stödet för Mac Pro med M2 saknas fortfarande. Två tekniska hinder gör att den delen ännu inte är redo för upstream, och därmed får just den maskinen vänta på full funktionalitet i Linux.

    Faktaruta: Apple M2 Pro / Max / Ultra i Linux-kärnan

    Läget just nu (30 aug 2025): 37 patchar är inskickade till Linux-kärnans sändlista för att upstreama Device Tree-filer (DT) för Apple M2 Pro (t6020), M2 Max (t6021) och M2 Ultra (t6022). Asahi Linux stöder redan dessa i sin egen distribution, men målet här är full mainline-integration.

    Varför Device Tree?

    • DT beskriver hårdvaran för kärnan: noder för bussar, enheter, klockor, avbrott, minnesområden m.m.
    • Apple Silicon använder DT (inte ACPI) i Linux-världen, så korrekt DT är nyckeln till stabil boot, drivrutinsbindning och strömhante­ring.
    • Upstream-DT betyder att vanliga distro-kärnor (Debian, Fedora, Arch m.fl.) kan boota Macar utan specialpatchar.

    SoC-arkitekturen i korthet

    • t6020 (M2 Pro) = nedskalad t6021 (M2 Max). DT för Pro inkluderar Max och inaktiverar saknade block.
    • t6022 (M2 Ultra) = två sammankopplade t6021-kretsar (multi-die). Representeras i DT med två toppnivå-soc-noder.
    • MMIO-offsets: Andra kretsens register får en konstant offset via DT-ranges för att separera adresserna.
    • Avbrott: Interrupt-kontrollern är multi-die-medveten. DT anger die-tillhörighet i avbrottsdefinitionerna.
    • Återanvändning: Enhetsmallar från M1-familjen är SoC-agnostiska och kan återbrukas med smärre justeringar (t.ex. pinctrl och gpio-nummer).
    • Filer: SoC-specifika *.dtsi för t602{0,1,2} inkluderas av maskin-.dts för respektive Mac-modell.

    Boot-kedjan på Apple Silicon (översikt)

    • iBoot (Apple) → m1n1 (Asahi trampoline/hypervisor) → ev. U-BootLinux + .dtb
    • m1n1 förser Linux med rätt DT och gör lågnivåinit (t.ex. PPL, cache/TLB, Apple-särdrag) hanterbara för kärnan.

    Vad ingår i patchserien?

    • Nya DT-filer för M2 Pro/Max/Ultra-baserade maskiner med struktur enligt t600x-familjen.
    • Definitioner av bussar, timers, klockträd, I/O-kontrollers och noder för kritiska periferi-block.
    • Makrobaserade inkluderingar för att hålla nodetiketter unika mellan die 0/1 i M2 Ultra.

    Vad ingår inte ännu?

    • PCIe för Mac Pro (M2): Uteblir i denna omgång p.g.a. två kvarstående problem. Upstream-aktivering dröjer tills de är lösta.

    Konsekvenser för användare

    • Bättre out-of-the-box-stöd i vanliga distributioner när patcharna väl landar i mainline.
    • Färre specialkärnor och snabbare uppströmsfixar (säkerhet, stabilitet, energi, prestanda).

    Begrepp & “teknisk pornografi”

    • DT/DTS/DTSI: Källor som kompileras till DTB och beskriver hårdvarugrafen.
    • MMIO & ranges: Kartläggning av registerutrymmen; offsets separerar die 0/1 i Ultra.
    • pinctrl/GPIO: Pinmux och I/O-linjeindex; mindre skillnader mellan M1↔M2 justeras i DT.
    • Multi-die interrupt: Avbrottsdomäner taggas per die; kontrollern routar korrekt oberoende av fysisk placering.
    • SoC-agnostiska mallar: Drivrutiner matchar via compatible-strängar; gemensamma noder förenklar underhåll.
    • Upstreaming: Kod går från projektträd (Asahi) → LKML-granskning → soc/arm64/dt-träd → Linus’ mainline.

    Berörda maskiner (exempel)

    Macar med M2 Pro/Max/Ultra (t.ex. MacBook Pro-modeller, Mac Studio och Mac Pro med M2). Exakta maskin-.dts pekar mot respektive t602x.dtsi.

    Status: patchserie under granskning Fokus: DT för t6020/t6021/t6022 Saknas: PCIe för Mac Pro (M2)

    asahi@linux:~$

    https://www.phoronix.com/news/Apple-M2-Pro-Max-Ultra-DT

  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer.

    Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven.

    Den största nyheten är stödet för Linux 6.16, som nu används i Armbians EDGE-gren. För den som prioriterar stabilitet finns fortfarande kernel 6.12 kvar som långsiktigt stödd version i STABLE-grenen. Även U-Boot och Arm Trusted Firmware har uppdaterats, vilket gör uppstartsprocessen mer tillförlitlig på flera kort.

    Nya kort och fixar för befintliga

    Armbian 25.8 breddar stödet för nya ARM-kort, bland annat Mekotronics R58 HD, NanoPi R3S LTS, Radxa Cubie A5E, Orange Pi 5 Pro och Banana Pi R4. På listan finns också community-stödda modeller som CAINIAO CNIoT-CORE och KickPi K2B.

    Samtidigt har flera befintliga plattformar fått viktiga förbättringar. Bland annat har DSI-skärmar på Raspberry Pi 5 blivit mer stabila, ljudet återställts på ROCK Pi S, Wake-on-LAN fungerar igen på Helios4, och temperatursensorer aktiverats på Radxa ROCK 5C. Dessutom tillkommer nya drivrutiner, exempelvis för Realtek RTL8822CS och Innosilicon USB3 PHY.

    Större satsning på användarupplevelsen

    Förutom kernel- och hårdvaruuppdateringar har teamet också arbetat med förbättringar i användarutrymmet. Bland höjdpunkterna märks att Debian 13 “Trixie” nu stöds fullt ut, medan en minimal Bookworm-version behålls för kompatibilitet. Byggsystemet har dessutom fått stöd för den nya loong64-arkitekturen.

    Verktyget armbian-config har fått en rad nya funktioner, inklusive bättre WireGuard-stöd, förbättrad Pi-hole-integrering, mer pålitlig overlay-hantering och robustare Docker-installationer. Dessutom tillkommer Cockpit med KVM-stöd och nya moduler som Ghost CMS.

    Ett steg framåt för Armbian

    Armbian 25.8 levereras också med de senaste säkerhetsfixarna, optimeringar och stabilitetsförbättringar. Tillsammans gör uppdateringarna att distributionen stärker sin roll som ett av de mest mångsidiga Linux-alternativen för ARM-baserade enkortsdatorer – oavsett om det handlar om hobbyprojekt eller professionella tillämpningar.

    Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning redan nu via projektets officiella webbplats.

  • Updo – Håll koll på din webbplats direkt från terminalen

    Updo är ett lättviktigt kommandoradsverktyg som övervakar upptid och prestanda på dina webbplatser i realtid – utan dyra abonnemang eller tunga dashboards. Installera på några minuter, mät svarstider och SSL, testa från flera regioner och få larm direkt i Slack eller via webhooks. Perfekt för allt från personliga bloggar till produktions-API:er.

    Att hålla koll på om ens sajter är uppe är lite som att spana efter ubåtar – plötsligt kan ryssen dyka upp på överraskningsbesök, antingen som U137 eller som ett intrång på din hemsida.

    Håll koll på upptid och prestanda utan krångel

    En webbplats som är långsam eller otillgänglig kan snabbt leda till tappat förtroende, färre besökare och till och med förlorade intäkter. Därför är det viktigt att hålla ett öga på både upptid och prestanda.

    Updo är ett öppen källkod-verktyg som låter dig övervaka upptid och prestanda direkt från kommandoraden. Det är enkelt, snabbt och helt gratis. Till skillnad från många andra lösningar behöver du inte betala för ett konto eller logga in i krångliga dashboards – allt sköts lokalt på din dator.

    Vad är Updo?

    Updo är ett lättviktigt CLI-verktyg som ger dig en tydlig bild av hur din webbplats mår. Med det kan du:

    • Mäta upptid och svarstider
    • Se eventuella felkoder
    • Få varning innan SSL-certifikat löper ut
    • Testa prestanda från olika platser i världen
    • Få notifieringar via Slack, Discord eller egna webhooks

    För mer avancerad analys kan Updo dessutom integreras med Prometheus och Grafana, så att du kan följa trender och sätta upp snygga dashboards.

    Updo är byggt i Go och fungerar på Linux, macOS och Windows.

    Varför använda Updo?

    Det finns gott om verktyg och tjänster för upptidsövervakning, men många är antingen dyra, krångliga eller beroende av tredjepartsservrar. Updo är annorlunda:

    • Gratis och öppen källkod – inga abonnemang eller låsningar
    • Körs lokalt – full kontroll utan beroenden
    • Utvecklarvänligt – byggt för att fungera i skript, CI/CD-pipelines eller automatiska övervakningssystem

    Kort sagt: det är ett flexibelt alternativ för dig som vill ha enkel övervakning utan onödigt krångel.

    Viktiga funktioner

    • Realtid: Du ser direkt om sidan går ner, blir långsam eller har problem med SSL-certifikatet.
    • Flera mål: Övervaka många webbplatser samtidigt, med stöd för konfigurationsfiler.
    • Global täckning: Testa prestanda från 13 olika AWS-regioner.
    • Aviseringar: Få notiser via Slack, Discord, egna system eller direkt på skrivbordet.
    • Flexibla inställningar: Hantera headers, POST/PUT-förfrågningar, SSL och redirects utan problem.

    Så installerar du Updo

    Snabbinstallation (Linux/macOS)
    curl -sSL https://raw.githubusercontent.com/Owloops/updo/main/install.sh | bash
    Debian/Ubuntu
    curl -LO https://github.com/Owloops/updo/releases/download/v0.4.2/updo_0.4.2_linux_amd64.deb
    sudo dpkg -i updo_0.4.2_linux_amd64.deb

    Kom igång på några sekunder

    Att använda Updo är enkelt. Vill du övervaka en enskild webbplats skriver du:

    updo monitor https://linux.se

    För att kontrollera flera webbplatser samtidigt:

    updo monitor https://ostechnix.com https://google.com

    Du kan justera uppdateringsintervall och timeout:

    updo monitor --refresh 10 --timeout 5 https://google.com

    Och om du vill logga resultatet till en fil:

    updo monitor --log https://example.com > output.json

    Praktiska exempel

    • Blogg eller hemsida: Håll koll var 30\:e sekund.
      updo monitor --refresh 30 https://dinblogg.se
    • API health-checks: Kontrollera att rätt text finns i svaret.
      updo monitor --assert-text "healthy" https://api.dintjänst.se/health
    • SSL-bevakning: Varning innan certifikatet går ut.
      updo monitor --simple https://secure.dinbutik.se
    • Tester från flera regioner: Jämför prestanda i olika delar av världen.
      updo monitor --regions us-east-1,eu-west-1 https://dinsajt.se
    • Aviseringar i Slack: Få ett meddelande direkt när sidan går ner.
      updo monitor --webhook-url "https://hooks.slack.com/services/XXXX/YYYY/ZZZZ" https://dinblogg.se

    Integrationer och långsiktig analys

    Updo kan enkelt kopplas till Slack, Discord eller egna webhooks för att ge aviseringar i realtid. Notiserna innehåller detaljer om felet, svarstiden och vilken webbplats det gäller.

    För långsiktig övervakning går det att exportera data till Prometheus och Grafana. Då kan du följa upptid över månader, jämföra globala svarstider och sätta upp egna larm.

    En färdig Docker-exempelmiljö finns på projektets GitHub.

    Slutsats

    Updo är ett snabbt, smidigt och kraftfullt verktyg för dig som vill ha koll på dina webbplatser – utan dyra abonnemang eller komplexa plattformar.

    • Enkelt att installera
    • Lätt att använda
    • Tillräckligt flexibelt för avancerade behov

    Vill du ha kontroll, transparens och trygghet – direkt i terminalen – är Updo ett verktyg som definitivt är värt att testa.

    👉 Kolla in projektet på GitHub

    Faktaruta: Updo

    Typ
    CLI-verktyg för upptids- och prestandaövervakning
    Plattformar
    Linux, macOS, Windows
    Källkod
    Öppen källkod, skrivet i Go
    Integrationer
    Slack, Discord, webhooks, Prometheus, Grafana
    Huvudfunktioner
    • Upp-/nedstatus och upptidsprocent
    • Svarstider och felkoder
    • SSL-certifikatets utgångsdatum
    • Mätningar från flera regioner
    • Larm via Slack/Discord/webhooks
    Snabbstart
    $ updo monitor https://dinsajt.se

    Källa : https://ostechnix.com/updo-website-uptime-monitoring-cli-tool/

  • Wireshark 4.4.9 ute – fixar buggar och slipar protokollstödet

    Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll.

    Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar.

    Bland annat har stödet för protokoll som BACapp, LIN, MySQL, RDM, SABP, SCCP, sFlow och SSH uppdaterats.

    Flera störande buggar har också åtgärdats:

    • Felaktig avkodning av SCCP LUDT-segmentering.
    • Ett problem i LZ77-avkodaren som läste 16-bitars längder i stället för 32-bitars.
    • Fel i tolkningen av RDM Product Detail List ID.
    • En bugg som gjorde att Ciscodump inte startade inspelning på Cisco IOS-enheter.
    • Ett problem i BACnet WritePropertyMultiple där en avslutande tagg inte visades trots att den fanns i råpaketet.

    Wireshark 4.4.9 kan laddas ner som källkod från den officiella webbplatsen. Användare av Linux hittar versionen i sina paketförråd, medan Flatpak-utgåvan på Flathub finns kvar – men utan stöd för datainsamling.

    Sedan lanseringen på 1990-talet har Wireshark etablerat sig som världens mest använda nätverksanalysator. Programmet används dagligen av nätverksspecialister, utvecklare och utbildare för att felsöka, analysera och undervisa.

    Fakta · Wireshark 4.4.9
    Version
    4.4.9 (stabil gren 4.4)
    Släppdatum
    28 augusti 2025
    Säkerhet
    Åtgärdar wnpa-sec-2025-03 (krasch i SSH-dissektorn)
    Uppdaterade protokoll
    BACapp LIN MySQL RDM SABP SCCP sFlow SSH
    Rättade buggar (urval)
    • SCCP LUDT-segmentering: avkodning kunde fallera.
    • LZ77-avkodare: läste 16-bitars längd i stället för 32-bitars.
    • RDM Product Detail List ID: felaktig dissektion.
    • Ciscodump: start av inspelning misslyckades på Cisco IOS.
    • BACnet WritePropertyMultiple: avslutande kontexttagg 1 visades inte.
    Nytt protokollstöd
    Inget nytt i denna version.
    Capture-filer / filformat
    Inga nya/uppdaterade format i denna version.
    Vad gör Wireshark?
    Wireshark är en paketanalysator: den fångar nätverkstrafik (live eller från fil), dissekerar protokoll lager för lager och visar varje fält så att du kan felsöka, analysera prestanda, omvänd-konstruera protokoll och utbilda.
    Under huven · nördiga detaljer
    • Standardformat: pcapng (kan skrivas som pcap vid behov).
    • CLI-verktyg som följer med: tshark, dumpcap, capinfos, editcap, mergecap, m.fl.
    • Extcap-källor: ciscodump, sshdump, androiddump, udpdump.
    • Byggsystem: CMake + Ninja. Qt 6 är standard-GUI.
    • Rättigheter vid inspelning: Windows kräver Npcap/NPF; Linux/Unix använder dumpcap med begränsade privilegier.
    • Flatpak: kan inte göra lokala captures pga sandbox, men fjärrcapture är möjligt.
    ABC80
  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen.

    Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation. Beskedet kommer bara sju månader efter att projektet lanserades, och innebär att utvecklingen nu flyttas från bolagsstyrning till ett gemenskapsdrivet format.

    DocumentDB är en distribuerad databas byggd på PostgreSQL och designad för att hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala. Den togs ursprungligen fram internt på Microsoft för att säkra hög tillgänglighet och flexibilitet vid lagring av JSON-data.

    Med Linux Foundation som värd kommer projektet att få en neutral plattform där tekniska kommittéer och öppna arbetsgrupper ansvarar för utvecklingen. Syftet är att beslut om nya funktioner, prestandaförbättringar och långsiktigt stöd ska fattas gemensamt, i stället för enbart av Microsoft.

    För utvecklare och organisationer öppnar förändringen upp för bredare interoperabilitet med andra open source-verktyg. Samtidigt skapas en större trygghet kring projektets framtid, eftersom utvecklingsplanen inte längre är knuten till Microsofts interna prioriteringar.

    – Att Microsoft väljer att lämna över kontrollen av DocumentDB är en tydlig signal om att företaget vill bygga förtroende i open source-världen, säger en branschanalytiker. – Det stärker också chanserna att andra aktörer, som molnleverantörer och databasföretag, går in och bidrar aktivt.

    Fakta: DocumentDB

    Typ
    Distribuerad NoSQL-databas, byggd på PostgreSQL
    Syfte
    Hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala med hög tillgänglighet och flexibilitet för JSON-lagring.
    Funktioner
    • JSON-baserad datalagring
    • Hög tillgänglighet & horisontell skalning
    • Distribuerad arkitektur för stora datamängder
    • PostgreSQL-kompatibilitet (bred verktygs-/ekosystemstöd)
    • Öppen styrning via Linux Foundation
    Plattformar
    • Linux, Windows, macOS
    • Containers: Docker & Kubernetes
    • Privata och publika moln
  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre prestanda.

    QEMU, en av de mest använda emulatorerna och virtualiseringsverktygen med öppen källkod, har nu släppt version 10.1. Uppdateringen är den första i den nya 10.x-serien och bjuder på flera nyheter för både utvecklare och användare.

    Stöd för nya funktioner på ARM

    För datorer och servrar med ARM-baserade processorer har QEMU fått stöd för fler moderna funktioner. Det gör det lättare att köra avancerade beräkningar och att utnyttja ARM:s växande ekosystem. Dessutom kan man nu köra nästlad virtualisering – alltså virtuella maskiner inuti andra virtuella maskiner – om man använder en tillräckligt ny Linux-kernel.

    Nya modeller – gamla tas bort

    Vissa äldre maskinmodeller har fasats ut, medan nya moderna tillkommit. Bland de nya finns hårdvara från både Analog Devices och NVIDIA.

    Förbättringar på andra plattformar

    Även andra arkitekturer får uppdateringar. För RISC-V förbättras stabiliteten och fler instruktioner stöds. På x86-sidan (Intel/AMD) finns nu möjlighet att använda nya tekniker som gör virtuella maskiner mer säkra och isolerade, förutsatt att värddatorn kör en nyare Linux-kernel. På IBM:s s390x-plattform har gamla maskintyper tagits bort för att städa upp och förenkla.

    Säkrare och smidigare flytt av virtuella maskiner

    QEMU 10.1 gör det lättare att flytta virtuella maskiner mellan olika datorer utan avbrott. Bland annat har stödet för moderna nätverkstekniker och nya funktioner för säkerhet och prestanda förbättrats.

    Mindre nyheter

    Användare märker också mindre förbättringar, som fixar för grafiska gränssnitt och bättre stöd för felsökningsverktyg.

    Högre systemkrav

    För att bygga QEMU 10.1 krävs nu nyare utvecklingsverktyg: Rust 1.77 och Meson 1.8.1. Stödet för Debian 11 (Bullseye) har samtidigt tagits bort.

    Här är ett stycke du kan använda direkt i artikeln – skrivet på en nyhets/tekniknivå:

    Nästlad KVM

    Nästlad KVM innebär att man kan köra en virtuell maskin inuti en annan virtuell maskin med hårdvaruacceleration aktiverad i båda lagren. Det gör det möjligt att testa och utveckla virtualiseringsmiljöer utan att behöva dedikerad fysisk hårdvara. Tekniken har sedan tidigare funnits på x86-processorer från Intel (med VT-x/EPT) och AMD (med SVM/NPT), men med QEMU 10.1 får även ARM-arkitekturen stöd – under förutsättning att värdmaskinen använder en tillräckligt ny Linux-kernel och att CPU\:n har de senaste virtualiseringsinstruktionerna (till exempel ARMv8.3-baserade utökningar för Stage-2 MMU).

    Tillgänglighet

    QEMU 10.1 finns redan att ladda ner via projektets GitHub-sida, tillsammans med den fullständiga listan över alla ändringar.

    Faktaruta: QEMU 10.1

    Vad är QEMU?
    QEMU är en maskinemulator och virtualiserare med öppen källkod. Den kan köra hela operativsystem för olika CPU-arkitekturer och utnyttja hårdvaruacceleration via KVM.
    Varför det spelar roll
    Projektet används brett i utveckling, test och CI för att reproducera miljöer, isolera arbetslaster och migrera virtuella maskiner mellan värdar.

    Nyheter i 10.1 (urval)

    ARM: Nya CPU-extensioner (FEAT_SME2, FEAT_SVE2p1 m.fl.), stöd för CXL, ACPI PCI hotplug samt nästlad KVM. Äldre modeller tas bort, nya tillkommer.

    RISC-V: Förbättrad vektorhantering, PMP-förbättringar och buggrättningar.

    x86: Stöd för Intel TDX och AMD SEV-SNP via IGVM (Linux 6.16+ krävs).

    s390x: Gamla maskintyper borttagna, nya QOM-gränssnitt för identifieringsdata.

    Migration: VFIO live update, multifd-förbättringar, IPv6-stöd i RDMA live migration.

    Övrigt: GUI-fixar, GDBStub-uppdateringar, förbättrad blockhantering.

    Krav

    • Rust 1.77 och Meson 1.8.1 krävs
    • Debian 11 (Bullseye) stöds inte längre
    • Nya säkerhetsfunktioner kräver Linux 6.16+

    Ladda ner

    Källkoden finns på GitHub.

    Tips: Nästlad KVM på ARM kräver både CPU-stöd och rätt kernel-version.

    https://linuxiac.com/qemu-10-1-brings-tdx-sev-snp-vm-support

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning
    Hej alla där ute som använder Minix –
    Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
    
    Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
    
    Linus
    
    PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
      

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

  • Slutna plattformar – det dåliga sättet att bygga en hemsida

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?

    Att välja fel plattform för sin hemsida kan snabbt bli en påminnelse om en tid då vi bara hade ett enda telefonbolag i Sverige – Televerket. Monopol innebar dåligt utbud, usel service och höga priser. Samma risk finns idag när man låser in sig i slutna webbplattformar: friheten försvinner och kunden blir beroende av en enda leverantör.

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?

    När man väljer plattform för sin hemsida glömmer många den kanske viktigaste frågan: ägarens frihet. Att bygga sin webbplats på en sluten plattform som Wix kan kännas smidigt till en början – allt finns på plats, det är lätt att komma igång och kräver minimalt tekniskt kunnande.

    Men faran är inlåsningen. Eftersom koden inte är öppen går det inte att ta med sig sajten om man vill byta leverantör. Flytten blir ofta krånglig, eller rent av omöjlig, vilket binder både företag och privatpersoner till en enda aktör.

    Motargumentet mot WordPress och de andra öppna alternativen brukar ofta vara: ”Men Wix är enklare.” Och visst, så kan det kännas. Men sanningen är att de flesta webbhotell idag erbjuder färdiga installationer av WordPress, Joomla och Drupal med bara några knapptryck.

    För den som vill starta en hemsida på minimal budget är WordPress ofta det bästa valet. Det finns ett enormt utbud av färdiga teman, och framför allt – gott om kompetens att hyra in om man behöver hjälp. Man behöver alltså inte låsa fast sig i en sluten lösning som Wix för att komma igång.

    Det allra viktigaste när man skaffar en hemsida är kontroll. Som kund ska man alltid kunna ladda ner sin egen data, utan fördröjningar eller hinder. Det är en frihet man riskerar att förlora med slutna plattformar – men som öppen källkod alltid garanterar.

    WordPress – folkets favorit

    WordPress har blivit symbolen för öppen källkod på webben. Plattformen är världens mest använda CMS, men den har också sina skuggor. Med sitt enorma ekosystem av teman och tillägg krävs det mycket arbete för att hålla allt kompatibelt och säkert. WordPress har gjort sig känt för säkerhetsproblem – framför allt genom tredjepartsmoduler. Och sätter man upp en installation med svagt lösenord, kan man räkna med att spambotar försöker ta över på bara några dagar.

    Samtidigt finns en unik fördel: WordPress kan köras nästan var som helst. Från en Raspberry Pi Zero för ett par hundralappar till stora serverkluster. Det gör det till ett flexibelt alternativ, både för hobbyprojekt och för professionella webbplatser.

    Joomla – balans mellan enkelhet och kontroll

    Joomla är ett av de stora namnen inom öppen källkod för webbpublicering. Precis som WordPress är det ett CMS – ett innehållshanteringssystem – men med en lite annan filosofi. Där WordPress länge har satsat på enkelhet och bloggvänlighet, har Joomla från början riktat in sig mot flexibilitet och kontroll.

    Med Joomla får du en verktygslåda för att bygga allt från föreningssajter till stora organisationsportaler. Det finns teman som styr utseendet, tillägg som breddar funktionerna och ett administrationsgränssnitt där redaktörer kan hantera innehåll, menyer och användare.

    Det som särskilt lockar många är möjligheten att arbeta med avancerade behörigheter och flerspråkiga sajter direkt ur lådan. Nackdelen är att det kräver mer teknisk förståelse än WordPress. Resultatet blir ett system som inte alltid är nybörjarvänligt – men som ger stabilitet och kontroll.

    Drupal – kraftpaketet för de stora

    Drupal är kanske den mest kraftfulla veteranen i öppen källkods-världen när det gäller webbpublicering. Systemet är känt för sin robusthet och flexibilitet – men också för sin brantare inlärningskurva.

    Med Drupal får du ett modulärt system där nästan allt kan anpassas. Det används av universitet, myndigheter och globala organisationer som behöver hantera stora mängder innehåll, flera språk och komplexa behörigheter. Arkitekturen bygger på att allt är uppdelat i små delar som kan kombineras efter behov.

    Men det finns en hake. Drupal kräver oftare utvecklare i kulisserna. Det är inte lika lätt att ”bara komma igång” som med WordPress eller Joomla. I gengäld får man ett CMS som kan växa nästan obegränsat och som står stadigt även när kraven på säkerhet, skalbarhet och anpassning blir riktigt höga.

    Ghost – snabbhet och fokus på innehåll

    Ghost är det unga uppstickar-CMS:et som vill göra en sak riktigt bra – blogg och publicering. Till skillnad från Joomla och Drupal, som kan svälla till hela portaler med komplexa behörigheter och moduler, har Ghost en minimalistisk kärna.

    Byggt på Node.js i stället för PHP är det snabbt, modernt och optimerat för skrivande. Redigeraren är ren och fokuserad, med stöd för Markdown och inbyggda verktyg för nyhetsbrev, medlemskap och prenumerationer. Där WordPress kan kännas som en schweizisk armékniv full av plugins, är Ghost mer som en vass penna: rakt på sak.

    Målgruppen är tydlig – bloggare, journalister, kreatörer och små redaktioner som vill ha en plattform som kombinerar publicering, e-postutskick och affärsmodeller i samma paket.

    Nackdelen är att Ghost är mindre brett än Joomla och Drupal. Vill du bygga en myndighetsportal eller en avancerad föreningshemsida är det inte rätt val. Men för renodlad innehållsproduktion är det svårt att hitta något mer fokuserat.

    Jämförelsetabell

    CMSStyrkorSvagheterTypiska användareTeknik
    WordPressEnormt ekosystem, lätt att komma igång, plugins för nästan alltKan bli tungt och sårbart, känd för säkerhetsproblem i tredjepartsmodulerBloggare, småföretag, webbshopparPHP, MySQL
    JoomlaInbyggt stöd för flerspråk, flexibla behörigheter, mer struktur än WPMindre ekosystem, kräver mer teknisk förståelse än WPFöreningar, organisationer, mellanstora sajterPHP, MySQL
    DrupalExtremt flexibelt, säkert, bra för stora sajterHög inlärningströskel, ofta utvecklarberoendeUniversitet, myndigheter, stora organisationerPHP, MariaDB/PostgreSQL
    GhostSnabbt, modernt, fokuserat på blogg & nyhetsbrev, inbyggt medlemskapBegränsat ekosystem, mindre allsidigtJournalister, kreatörer, små redaktionerNode.js, SQLite/MySQL

Etikett: Open-source

  • Multikernel: Linux tar steget bortom den enskilda kärnan

    Linux står inför en ny milstolpe. Med projektet Multikernel öppnas dörren för en framtid där flera Linux-kärnor kan samarbeta på samma maskin. Genom att bygga vidare på den beprövade kexec-tekniken vill utvecklarna skapa ett mer flexibelt och skalbart Linux – anpassat för moln, datacenter och hyperskala. Linux har alltid haft ett rykte om sig att…

  • Ubuntu 25.10 Beta: En ny era för det öppna skrivbordet

    Ubuntu 25.10, med det lekfulla namnet Questing Quokka, är nu ute i betaversion. Det här är inte en LTS-utgåva utan en chans för nyfikna att uppleva framtidens Ubuntu redan idag. Med nytt skrivbord, modernare appar, Wayland som enda grafikmotor och starkare kryptering siktar Canonical på att ta ett stort kliv framåt – men den som…

  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10.…

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla. Ett steg framåt för anonymitet på nätetDet portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda…

  • Mozilla Thunderbird 143 – stabilare än någonsin med viktiga buggfixar

    Mozilla Thunderbird 143 är här – och det handlar helt om stabilitet. Den populära, öppna e-postklienten har fått en rad buggfixar som gör programmet snabbare, säkrare och mindre frustrerande att använda, från kraschproblem till små men irriterande fel i gränssnittet. Mozilla Thunderbird, den fria och öppna e-postklienten som används världen över för mejl, nyheter, kalender,…

  • AV2 – nästa generations öppna videokodek från AOMedia

    AV2 är den nya öppna videokodeken från Alliance for Open Media som lanseras i slutet av 2025. Med avsevärt bättre kompression, stöd för AR/VR och fokus på både låg bandbredd och högsta bildkvalitet, är AV2 tänkt att bli nästa stora standard för video på webben – helt fri från licensavgifter. En videokodek som AV2 är…

  • Giada 1.3: Loopmaskinen som blir ännu mer flexibel

    Den öppna källkodsmjukvaran Giada har släppt version 1.3. Uppdateringen ger loopmaskinen stöd för flera ljudutgångar och förbättrad integration med JACK, vilket gör det möjligt för musiker att spela in och mixa sina liveframträdanden i multitrack – samtidigt som programmet fått en rad mindre förbättringar för ett smidigare arbetsflöde. Giada är en öppen källkod-baserad loopmaskin och…

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du…

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system. AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som…

  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn. Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på…

  • IceWM 3.9: Lättviktsklassikern får modern markörhantering

    Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering. Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största…

  • Qualcomm PPE blir en del av Linux 6.18

    Linux-kärnan tar ännu ett steg mot högre nätverksprestanda. I version 6.18 gör nämligen Qualcomms Packet Processing Engine (PPE) entré – en hårdvaruaccelerator som avlastar CPU:n genom att hantera tunga nätverksuppgifter som routing, bryggning och QoS. Resultatet? Snabbare trafikflöden, lägre latens och mer kraft över till andra beräkningar. Linux får snart stöd för Qualcomms så kallade…

  • Apple M2 Pro, Max och Ultra på väg in i Linux-kärnan

    Linuxvärlden tar ännu ett steg närmare full kompatibilitet med Apples hårdvara. Nu är Device Tree-filer för M2 Pro, Max och Ultra på väg in i den officiella Linux-kärnan. Bakom insatsen står Asahi Linux-utvecklare som, trots bakslag och hårt motstånd, fortsätter att bana väg för att pingviner världen över ska kunna köra Linux sömlöst på Apples…

  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer. Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven. Den…

  • Updo – Håll koll på din webbplats direkt från terminalen

    Updo är ett lättviktigt kommandoradsverktyg som övervakar upptid och prestanda på dina webbplatser i realtid – utan dyra abonnemang eller tunga dashboards. Installera på några minuter, mät svarstider och SSL, testa från flera regioner och få larm direkt i Slack eller via webhooks. Perfekt för allt från personliga bloggar till produktions-API:er. Håll koll på upptid…

  • Wireshark 4.4.9 ute – fixar buggar och slipar protokollstödet

    Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll. Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar. Bland annat har stödet…

  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen. Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux…

  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…

  • Slutna plattformar – det dåliga sättet att bygga en hemsida

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan…