• Ubuntu 24.04.4 LTS – stabilare, snabbare och redo för ny hårdvara

    Ubuntu-familjen fortsätter att finslipa sin långtidssatsning. Med Ubuntu 24.04.4 LTS levereras den fjärde underhållsuppdateringen i Noble Numbat-serien – en stabil och uppdaterad plattform med nyare Linux-kärna, förbättrad grafikstack och samlade säkerhetsfixar, men utan nya användarfunktioner.

    Sex månader efter föregående uppdatering har Ubuntu-teamet släppt Ubuntu 24.04.4 LTS, den fjärde underhållsuppdateringen i serien med kodnamnet Noble Numbat.

    Det här är ingen version med nya synliga funktioner eller omdesignade menyer. I stället handlar det om en samlad uppdatering med säkerhetsfixar, buggkorrigeringar och förbättrat hårdvarustöd. För användaren betyder det ett mer stabilt och framtidssäkert system.

    Ny Linux-kärna ger bättre hårdvarustöd

    Den största förändringen finns under ytan. Systemet drivs nu av Linux kernel 6.17, operativsystemets centrala komponent.

    En nyare kärna innebär bättre stöd för modern hårdvara, effektivare energihantering och uppdaterade drivrutiner. För den som installerar Ubuntu på en ny dator kan detta vara avgörande för att allt ska fungera direkt utan manuella justeringar.

    Förbättrad grafik och spelprestanda

    Grafikstacken har uppdaterats till Mesa 25.2, hämtad från en senare Ubuntu-version. Det ger förbättrad kompatibilitet med moderna grafikkort från exempelvis AMD och Intel samt bättre prestanda i spel och grafiskt krävande program.

    Även om detta inte märks som en “ny funktion” kan det innebära smidigare upplevelse i vardaglig användning och bättre flyt i spel.

    Uppdaterade huvudprogram

    Flera centrala program har också uppdaterats, bland annat:

    • LibreOffice 25.8.4
    • Mozilla Firefox 147
    • Snapd 2.73

    Det handlar främst om säkerhetsförbättringar, kompatibilitet och prestandaoptimeringar.

    Enkel uppdatering för befintliga användare

    Den som redan använder Ubuntu 24.04 behöver inte installera om systemet. Det räcker att köra:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    För nya installationer finns uppdaterade ISO-filer att ladda ner, vilket sparar tid eftersom alla säkerhetsuppdateringar redan ingår.

    Alla officiella Ubuntu-varianter uppdaterade

    Samtidigt har alla officiella Ubuntu-smaker fått motsvarande uppdatering, exempelvis:

    • Kubuntu
    • Xubuntu
    • Lubuntu
    • Ubuntu MATE
    • Ubuntu Budgie
    • Ubuntu Studio
    • Ubuntu Cinnamon
    • Ubuntu Kylin
    • Edubuntu

    Lång support – upp till 15 år

    Ubuntu 24.04 är en så kallad LTS-version (Long Term Support). Den får standardmässiga säkerhets- och underhållsuppdateringar i fem år, fram till 2029. Med tillägget Ubuntu Pro förlängs stödet ytterligare, och med särskilt Legacy-stöd kan kritiska säkerhetsuppdateringar levereras i upp till 15 år.

    Det gör versionen särskilt attraktiv för företag, organisationer och användare som prioriterar stabilitet framför snabba förändringar.

    Ubuntu 24.04.4 LTS är därför inte en dramatisk ny release – men den är en viktig milstolpe i en stabil och långsiktig plattform för både privatpersoner och professionella användare.

    En notering dock: Den som kör VMware bör vänta med uppgradering. VMware har ännu inte stöd för kernel 6.17.

    Fakta: Ubuntu 24.04.4 LTS (Noble Numbat)
    Version: 24.04.4 LTS (fjärde punktutgåvan)
    Lanserad: 2025
    Basversion: Ubuntu 24.04 LTS (april 2024)
    Kärna: Linux 6.17
    Grafikstack: Mesa 25.2
    Stödperiod: Standardstöd till 2029
    Förlängt stöd: Upp till 10 år med Ubuntu Pro
    Typ av uppdatering: Samlade säkerhets- och stabilitetsfixar

  • LibreOffice 26.2 – snabbare, smartare och mer användarstyrt kontorsarbete

    LibreOffice 26.2 är en omfattande uppdatering av den fria kontorssviten som sätter tydligt fokus på prestanda, stabilitet och användarkontroll. Den nya versionen bjuder på snabbare hantering av stora dokument, förbättrad kompatibilitet med andra kontorsformat och en rad praktiska nyheter i Writer, Calc och Impress, samtidigt som den tekniska grunden moderniseras för framtiden.

    LibreOffice 26.2 – snabbare, smartare och mer användarstyrt kontorsarbete
    LibreOffice 26.2 är här och det är en rejäl uppdatering. Den nya versionen av den fria och öppna kontorssviten visar tydligt att öppen källkod kan leverera både modern design, hög prestanda och full användarkontroll, utan dolda affärsmodeller eller licensfällor. Utgåvan har släppts av The Document Foundation och finns tillgänglig för GNU/Linux, Windows och macOS.

    Fokus på prestanda – särskilt för stora dokument
    Ett av de tydligaste löftena i LibreOffice 26.2 är förbättrad prestanda och responsivitet i hela kontorssviten. Stora dokument öppnas snabbare, redigering känns smidigare och sparning sker med mindre fördröjning. För användare som arbetar med omfattande texter, kalkylark eller presentationer innebär detta ett märkbart lyft i det dagliga arbetet.

    Små detaljer som gör stor skillnad
    Den nya versionen innehåller flera förbättringar som direkt påverkar användarupplevelsen. Dialogrutor kan nu visa horisontella flikar istället för vertikala, hyperlänkar kan infogas direkt via högerklicksmenyn när text är markerad och dialogrutor kan kopieras som skärmbilder till urklipp. Dessutom har stödet för öppna standarder utökats ytterligare, vilket stärker möjligheten till långsiktig åtkomst och arkivering av dokument.

    Experimentella nyheter: starkare säkerhet och bättre makron
    LibreOffice 26.2 introducerar även flera nya experimentella funktioner som användaren själv kan välja att aktivera. Bland dessa finns ett nytt lösenordsbaserat krypteringsläge för ODF-filer, kallat ”ODF Wholesome Encryption”, som använder modern krypteringsteknik för högre säkerhet. En ny samlad dialog för makrohantering har också lagts till, tillsammans med grundläggande kodkomplettering i makro-IDE:t, något som förenklar arbetet för mer avancerade användare.

    Writer: bättre textflöde och förbättrad kompatibilitet
    Ordbehandlaren LibreOffice Writer har fått flera viktiga förbättringar. Nya justeringslägen för stycken gör det enklare att återanvända formatmallar i dokument med olika textriktningar och automatisk igenkänning av höger-till-vänster-språk fungerar nu medan man skriver. Kompatibiliteten med DOCX-filer har förbättrats, särskilt när det gäller flytande tabeller. Writer hanterar nu sidbrytningar, förankrade objekt och ändringsspårning på ett mer förutsägbart sätt, vilket minskar risken för layoutproblem vid samarbete med andra kontorsprogram.

    Calc: snabbare kalkylblad och bättre Excel-samspel
    I LibreOffice Calc märks både nya funktioner och tydliga prestandaförbättringar. Programmet har nu stöd för nyare Excel-urklippsformat och använder ett modernare XLSX-format som standard vid sparning. Arbete med stora kalkylblad har optimerats genom snabbare scrollning i ark med många dolda kolumner, effektivare borttagning av dubbletter och förbättrad prestanda i dokument med många grafiska objekt. En ny tangentbordsgenväg gör det också enklare att arbeta med matrisformler.

    Impress: modernare gränssnitt och bättre multimedia
    Presentationsverktyget LibreOffice Impress har fått ett mer enhetligt och modernt gränssnitt där flera paneler nu använder systemnära komponenter. Hanteringen av inbäddade typsnitt har förbättrats, liksom uppspelning av video och ljud på Windows-system. Även prestandan för 3D-diagram har förbättrats avsevärt, vilket märks i mer komplexa presentationer.

    Förbättringar i hela sviten
    Utöver de stora programmen innehåller LibreOffice 26.2 många förbättringar som påverkar hela sviten. Databasverktyget Base har nu fullt stöd för fleranvändarläge, EPUB-exporten är betydligt snabbare och visar nu även en förloppsindikator. Stödet för asiatiska språk har förbättrats, Markdown-import och -export har utökats och hanteringen av inbäddade typsnitt med restriktiva licenser är nu tydligare för användaren.

    Tekniska nyheter under huven
    På den tekniska sidan är Skia-rendering nu obligatorisk på Windows och macOS, vilket ger bättre och mer konsekvent grafik. Den inbyggda Python-miljön har uppdaterats till Python 3.12 och ScriptForge-biblioteken har fått nya funktioner, bland annat stöd för delat minne mellan skript. För Linux-användare är det värt att notera att de officiella binärerna nu byggs med AlmaLinux 9 som bas och kräver x86-64-v2-arkitektur.

    Tillgänglighet och långsiktig support
    LibreOffice 26.2 finns tillgänglig som färdiga paket för 64-bitars DEB- och RPM-baserade Linuxdistributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden finns som vanligt tillgänglig för andra system. Versionen kommer att underhållas med sju uppdateringar fram till den 30 november 2026. Den första underhållsversionen, LibreOffice 26.2.1, är planerad till slutet av februari och fokuserar på buggfixar och stabilitet.

    https://sv.libreoffice.org

    FAKTA: LibreOffice 26.2
    Släppt av: The Document Foundation
    Plattformar: GNU/Linux, Windows, macOS
    Fokus: Prestanda, responsivitet, kompatibilitet
    Nyheter: Horisontella flikar i dialoger, hyperlänkar via högerklick, kopiera dialogscreenshot
    Writer: Bättre DOCX (flytande tabeller), RTL-detektering, förbättrad sidbrytning/spårning
    Calc: Bättre Excel-samspel, snabbare stora blad, matrisläge (Shift+Ctrl+Enter)
    Impress: Förbättrad mediauppspelning (Windows), snabbare 3D-diagram
    Under huven: Python 3.12, Skia obligatoriskt på macOS/Windows


  • Mindre belastning, bättre flyt – Shotcut 26.1 i praktiken

    Shotcut 26.1 är en uppdatering som inte skriker efter uppmärksamhet men som märks desto mer i vardagen. Med stöd för hårdvaruavkodning sänks processorbelastningen, förhandsvisningen blir mjukare och arbetsflödet stabilare på Linux, Windows och macOS. Tillsammans med bättre stöd för höga upplösningar, flexiblare CPU- och GPU-lägen samt ett stort antal buggfixar gör version 26.1 videoredigering både svalare, tystare och mer förutsägbar.

    Mindre belastning, bättre flyt – Shotcut 26.1 i praktiken

    Den öppna videoredigeraren Shotcut har släppt version 26.1, en uppdatering som i första hand fokuserar på effektivitet, stabilitet och långsiktig användbarhet snarare än ytliga nyheter. Den största förändringen är införandet av hårdvaruavkodning av video, något som påtagligt minskar processorbelastningen och förbättrar förhandsvisningen på Linux, Windows och macOS.

    Tidigare har Shotcut i huvudsak förlitat sig på CPU:n för att avkoda video vid uppspelning i tidslinjen. Det fungerar, men är resurskrävande och kan göra systemet varmt, högljutt och segt – särskilt på bärbara eller äldre datorer. Med hårdvaruavkodning flyttas delar av arbetet över till grafikprocessorn, vilket ger lägre CPU-användning, bättre batteritid och jämnare uppspelning i redigeringsläget.

    Funktionen styrs via Inställningar → Förhandsvisningsskalning → Använd hårdvaruavkodare och är aktiverad som standard, med undantag för NVIDIA-grafik på Linux. Shotcut använder respektive plattforms inbyggda gränssnitt: VA-API på Linux, Media Foundation på Windows och Video Toolbox på macOS. Om hårdvaran inte klarar ett visst codec-format faller programmet automatiskt tillbaka till mjukvaruavkodning.

    Det är dock ingen magisk prestandaknapp. Att flytta okomprimerad video mellan CPU-minne och GPU-minne kan i sig bli en flaskhals. Därför är hårdvaruavkodningen i förhandsvisningen begränsad till skalning eller upp till 1080p i 60 bilder per sekund. Avancerade användare kan ta bort denna spärr genom att sätta miljövariabeln MLT_AVFORMAT_HWACCEL_PPS=0, men standardinställningen är vald för att ge stabil och förutsägbar prestanda.

    Hårdvaruavkodning även vid export

    Shotcut 26.1 introducerar även ett val för hårdvaruavkodning vid export. Inställningen finns under Export → Codec → Use hardware decoder och är avstängd som standard. Anledningen är att den i vissa arbetsflöden faktiskt kan förlänga exporttiden, trots lägre CPU-belastning. Till skillnad från förhandsvisningen finns här inga begränsningar i upplösning eller bildfrekvens. För användare med svag CPU men kraftfull GPU kan detta ändå vara en tydlig fördel, inte minst för att minska värmeutveckling och fläktljud vid längre exporter. Inställningen sparas och gäller även mellan projekt och sessioner.

    Byt bearbetningsläge mitt i projektet

    En annan viktig nyhet är möjligheten att konvertera ett projekt mellan CPU- och GPU-bearbetning. Det gör Shotcut betydligt mer flexibelt i praktiken. Ett projekt kan påbörjas på en enklare dator i CPU-läge och senare flyttas till en kraftfullare maskin med GPU-acceleration, utan att behöva byggas om från grunden. Det underlättar även för användare som växlar mellan olika arbetsflöden beroende på material och maskinvara.

    Stöd för högre upplösningar och nya filterlägen

    Version 26.1 höjer den maximala tillåtna upplösningen i både videoläge och export till 8640 pixlar, vilket ger bättre stöd för 8K-material och VR180-video. Samtidigt introduceras ett nytt Blend Mode-filter samt spårinställningar för linjära 10-bitarslägen, både för CPU och GPU. Detta ger större kontroll över hur lager blandas, särskilt i färgkänsliga och professionella arbetsflöden.

    Textfilter som Enkel text, Skrivmaskin, GPS-text, Undertext inbränd och Timer har fått förbättrad rendering av konturer, vilket ger jämnare och mer konsekvent utseende oavsett upplösning och färgdjup.

    Smidigare proxyer och bättre arbetsflöde

    Proxy-hanteringen har förenklats. När proxy-läge aktiveras uppdateras klippen nu direkt, utan att projektet behöver laddas om. Det sparar både tid och irritation vid arbete med större projekt. Tidslinjefunktioner för att lägga till generatorer har också ändrats så att uppspelningsmarkören inte längre flyttas automatiskt, vilket gör det enklare att snabbt förhandsgranska resultatet. Standardbeteendet för vissa mask-filter har justerats för att fungera bättre vid övergångar mellan flera spår.

    Stabilitet och buggfixar

    En stor del av arbetet i Shotcut 26.1 ligger under ytan. Ett omfattande antal buggar har rättats, bland annat problem med ljusfilter och transparens, fel i ljudinspelning som återställde vald ljudenhet, ofullständig 10-bitars maskbearbetning och instabil exportstatus. Linux-användare får särskilda förbättringar i tillförlitligheten för AppImage-, portabla- och Snap-versioner, bland annat vid öppning av webblänkar och filplatser. Även krascher i mycket långa spellistor och problem med proxyjobb har åtgärdats.

    Dokumentation som faktiskt används

    I samband med releasen har även den kontextkänsliga hjälpen förbättrats. Via funktionen ”What’s This?” kan användaren klicka på ett gränssnittselement och direkt få relevant dokumentation. Dokumentationen är nu betydligt mer komplett, finns både online och som automatiskt genererad PDF, och är integrerad i utvecklingsflödet på ett sätt som gör den användbar även för avancerade funktioner.

    Sammanfattning

    Shotcut 26.1 är inte en uppdatering som imponerar med stora rubriker, men den gör programmet tystare, svalare och mer förutsägbart i daglig användning. Lägre CPU-belastning, bättre flexibilitet mellan CPU och GPU, högre upplösningstak och en lång lista stabilitetsförbättringar gör detta till en av de mest praktiskt betydelsefulla versionerna på länge.

    https://www.shotcut.org/download

    FAKTARUTA: Shotcut 26.1

    Fokus: Lägre CPU-belastning och bättre förhandsvisning genom hårdvaruavkodning.

    • Nyckelfunktion: Hårdvaruavkodning för preview via Inställningar > Förhandsvisningsskalning > Använd hårdvaruavkodare.
    • Plattformar/API: VA-API (Linux), Media Foundation (Windows), Video Toolbox (macOS).
    • Fallback: Växlar automatiskt till mjukvaruavkodning om codec inte stöds av hårdvaran.
    • Export-val: Export > Codec > Use hardware decoder (avstängt som standard – kan ibland ge längre exporttid, men sänker ofta CPU-belastning).
    • Flexibilitet: Projekt kan konverteras mellan CPU- och GPU-bearbetningsläge.
    • Bildlägen: Nytt Blend Mode-filter/spåralternativ i linjära 10-bitarslägen (CPU/GPU).
    • 8K-stöd: Maxupplösning höjd till 8640 px (bl.a. för 8K VR180).
    • Arbetsflöde: Proxy-läge uppdaterar klipp direkt; flera textfilter ger jämnare konturer.

    Tips: Om förhandsvisningen fortfarande hackar vid tunga projekt kan proxies ge störst effekt, även med hårdvaruavkodning.

    FAKTARUTA: Shotcut 26.1
    Fokus: Lägre CPU-belastning och bättre förhandsvisning genom hårdvaruavkodning.
    • Nyckelfunktion: Hårdvaruavkodning för preview via Inställningar > Förhandsvisningsskalning > Använd hårdvaruavkodare.
    • Plattformar/API: VA-API (Linux), Media Foundation (Windows), Video Toolbox (macOS).
    • Fallback: Växlar automatiskt till mjukvaruavkodning om codec inte stöds av hårdvaran.
    • Export-val: Export > Codec > Use hardware decoder (avstängt som standard – kan ibland ge längre exporttid, men sänker ofta CPU-belastning).
    • Flexibilitet: Projekt kan konverteras mellan CPU- och GPU-bearbetningsläge.
    • Bildlägen: Nytt Blend Mode-filter/spåralternativ i linjära 10-bitarslägen (CPU/GPU).
    • 8K-stöd: Maxupplösning höjd till 8640 px (bl.a. för 8K VR180).
    • Arbetsflöde: Proxy-läge uppdaterar klipp direkt; flera textfilter ger jämnare konturer.
    Tips: Om förhandsvisningen fortfarande hackar vid tunga projekt kan proxies ge störst effekt, även med hårdvaruavkodning.
  • NotepadNext 0.13 – klassisk enkelhet med moderna förbättringar

    NotepadNext 0.13 tar ett tydligt kliv framåt genom att kombinera den klassiska enkelheten från Notepad++ med moderna funktioner för tryggare och smidigare arbete. Med autosparade sessioner, stöd för arbetsytor och flera efterfrågade förbättringar stärker uppdateringen editorns roll som ett lättviktigt men kraftfullt verktyg för både kod och textredigering.

    NotepadNext, en modern och plattformsoberoende nytolkning av Notepad++, har släppts i version 0.13. Fokus ligger på att förbättra arbetsflödet utan att göra programmet tyngre eller mer komplext. Resultatet är en uppdatering som främst riktar sig till användare som vill ha en snabb, pålitlig och okomplicerad kod- och textredigerare.

    Autosparade sessioner ökar tryggheten

    Den mest märkbara nyheten i version 0.13 är autosparade sessioner. Alla öppna filer sparas automatiskt var 60:e sekund. Vid en krasch, omstart eller oavsiktlig stängning kan arbetet återställas nästan exakt där det lämnades. Funktionen är särskilt värdefull vid längre redigeringspass eller när man arbetar med många filer samtidigt.

    Workspace-läge för arbete med hela mappar

    NotepadNext får nu ett workspace-läge som gör det möjligt att öppna en hel katalog som arbetsyta. Detta aktiveras via den nya kommandoradsflaggan --workspace. Funktionen förenklar hantering av projekt som består av flera filer och gör editorn mer användbar även utanför enstaka filredigering.

    Nya och förbättrade redigeringsfunktioner

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar som ger användaren mer kontroll över gränssnitt och beteende. Det går nu att slå av och på radnummer, inaktivera automatisk URL-markering samt klicka direkt på EOL-indikatorn i statusfältet. En ny funktion gör det möjligt att ta bort dubbla rader, inklusive upprepade rader i följd. Markörens beteende har justerats för att bättre respektera markerade områden, och sökresultat använder nu en enhetlig typsnittsstorlek för bättre läsbarhet.

    Buggfixar och förbättrad stabilitet

    Version 0.13 åtgärdar flera praktiska problem som tidigare kunde störa arbetsflödet. Hanteringen av filsökvägar vid start av flera instanser har förbättrats, liksom dialogen för omladdning av ändrade filer. Det finns nu också stöd för att ange en standardkatalog vid filöppning. Session- och omladdningslogiken har finjusterats för att minska avbrott under längre arbetspass.

    Utökat språk- och syntaxstöd

    På syntaxsidan har stöd för Abaqus lagts till. Lokaliseringen har samtidigt utökats med nya översättningar till italienska och tyska, uppdateringar för brasiliansk portugisiska och ukrainska samt ett uppfräschat portugisiskt språkstöd.

    Tillgänglighet på Linux

    För Linuxanvändare finns NotepadNext tillgänglig både som Flatpak och som AppImage, vilket gör installationen enkel oavsett distribution.

    Sammanfattning

    NotepadNext 0.13 är en tydlig förbättring som bygger vidare på programmets grundidé: snabbhet, enkelhet och fokus på själva redigeringen. Med autosparade sessioner och workspace-stöd tar editorn ett steg framåt utan att förlora sin lättviktiga karaktär, vilket gör den till ett attraktivt alternativ för både vardagsanvändare och utvecklare.

    Så här installera du Notepadnext på ubuntu och debian.

    Ubuntu och Debian kan NotepadNext installeras helt via terminalen med hjälp av Flatpak. Nedan är ett komplett exempel som visar varje steg i ordning.

    Först installerar du Flatpak om det inte redan finns på systemet:

    sudo apt update
    sudo apt install flatpak
    

    Därefter lägger du till Flathub, som är det officiella programförrådet där NotepadNext finns:

    sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
    

    När Flathub är aktiverat kan du installera NotepadNext:

    flatpak install flathub com.github.dail8859.NotepadNext
    

    Efter installationen kan programmet startas direkt från terminalen:

    flatpak run com.github.dail8859.NotepadNext
    

    NotepadNext kommer nu även att synas i programmenyn tillsammans med övriga installerade program. Uppdateringar hanteras automatiskt via Flatpak, vilket gör att du alltid har tillgång till den senaste versionen utan extra arbete.

    Installation av NotepadNext på Ubuntu/Debian (Flatpak)
    1) Installera Flatpak
    sudo apt update
    sudo apt install flatpak
      
    2) Lägg till Flathub
    sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
      
    3) Installera NotepadNext
    flatpak install flathub com.github.dail8859.NotepadNext
      
    4) Starta programmet
    flatpak run com.github.dail8859.NotepadNext
      
  • Akut säkerhetsuppdatering: Tails 7.4.1 täpper till allvarliga anonymitetshål

    Tails-projektet har släppt en akut säkerhetsuppdatering som täpper till allvarliga kryptografiska sårbarheter. Den nya versionen, Tails 7.4.1, åtgärdar brister som i värsta fall hade kunnat utnyttjas för att avslöja användares identitet via Tor-nätverket – vilket gör uppdateringen kritisk för alla som använder systemet för anonym kommunikation.

    Utvecklarna bakom Tails, det integritetsfokuserade Linux-systemet som används för anonym och säker kommunikation, har släppt Tails 7.4.1 – en akut säkerhetsuppdatering som åtgärdar flera kritiska sårbarheter i OpenSSL. Uppdateringen är extra viktig eftersom bristerna i värsta fall hade kunnat användas för att avslöja identiteten hos Tails-användare via Tor-nätverket.

    Vad är Tails – och varför är detta allvarligt?

    Tails (The Amnesic Incognito Live System) är ett operativsystem som körs från USB eller DVD och inte lämnar några spår efter sig på datorn. All internettrafik tvingas genom Tor-nätverket, vilket gör det mycket svårt att spåra användaren. Systemet används av journalister, visselblåsare, aktivister och andra som behöver starkt skydd mot övervakning och censur.

    Just därför är säkerhetsbrister i Tails extra känsliga.

    OpenSSL-brister som hotade anonymiteten

    I Tails 7.4.1 har OpenSSL uppdaterats till version 3.5.4, en säkerhetsrelease som åtgärdar flera allvarliga sårbarheter. Enligt Tails-utvecklarna hade dessa brister potentiellt kunnat utnyttjas av en illvillig Tor-reläserver för att deanonymisera användare, alltså koppla deras nätverksaktivitet till deras verkliga identitet.

    Att inte uppdatera innebär därför en reell säkerhetsrisk.

    Fler förbättringar i Tails 7.4.1

    Utöver OpenSSL-fixarna innehåller uppdateringen även flera andra förbättringar. Tor-klienten har uppdaterats till version 0.4.8.22. E-postklienten Mozilla Thunderbird har uppdaterats till version 140.7.0 ESR, vilket även löser problem med Gmail-autentisering. Dessutom har ett visuellt laddningshjul lagts till när Wi-Fi-inställningarna öppnas från Tor-anslutningsassistenten, vilket förbättrar användarupplevelsen.

    Vad var nytt i Tails 7.4?

    Den tidigare versionen Tails 7.4, som släpptes tidigare i månaden, introducerade en ny funktion som gör det möjligt att spara språk, tangentbordslayout och regionala format direkt på USB-minnet. Dessa inställningar tillämpas nu automatiskt vid omstart, vilket är en tydlig förbättring för användare som kör Tails regelbundet.

    Ny webbläsare och modern grund

    Tails 7.4-serien levereras med Tor Browser 15.0.4, baserad på Mozilla Firefox 140 ESR. Denna version introducerar stöd för vertikala flikar, flikgrupper samt en ny enhetlig sökknapp i adressfältet.

    Under huven bygger Tails 7.4 på Debian 13 ”Trixie” och använder Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket ger systemet en modern, stabil och långsiktigt underhållen teknisk grund.

    Så uppdaterar du

    Tails 7.4.1 finns tillgänglig för nedladdning i form av ISO- och USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen. Automatiska uppgraderingar stöds från Tails 7.0, 7.1, 7.2, 7.3.1 och 7.4, men det går även att utföra en manuell uppgradering.

    Slutsats

    Tails 7.4.1 är en liten uppdatering sett till nya funktioner, men mycket viktig ur säkerhetssynpunkt. För användare som förlitar sig på Tails för anonymitet och integritet är det avgörande att uppdatera så snart som möjligt.

    När anonymitet står på spel finns det inga oviktiga säkerhetsfixar.

    https://tails.net/install/index.en.html

    Faktaruta: Tails 7.4.1
    Typ: Akut säkerhetsuppdatering (”emergency release”)
    Varför viktig? Patchar kritiska OpenSSL-sårbarheter som i värsta fall kan utnyttjas via en illvillig Tor-reläserver för att minska anonymiteten.
    Uppdaterar:
    • OpenSSL → 3.5.4
    • Tor → 0.4.8.22
    • Thunderbird → 140.7.0 ESR (inkl. fix för Gmail-inloggning)
    Övrigt: Visar ”spinner” vid öppning av Wi-Fi-inställningar från Tor Connection-assistenten.
    Uppgradering: Automatiska uppgraderingar från Tails 7.0 / 7.1 / 7.2 / 7.3.1 / 7.4 (manuell uppgradering finns också).
  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner som gör övergången enklare, tryggare och mer välbekant för den som vill ta steget utan att börja om från noll.

    Att byta operativsystem kan kännas som ett stort steg. För många datoranvändare är Windows det självklara valet – inte nödvändigtvis för att det är bäst, utan för att det alltid har funnits där. Men när frustration över påtvingade uppdateringar, licenser, prestandaproblem eller integritetsfrågor växer, börjar allt fler titta på alternativ. Ett av de mest etablerade – och samtidigt mest missförstådda – alternativen är Linux.

    Linux är nämligen inte ett enda operativsystem. Det är ett helt ekosystem av så kallade distributioner: olika varianter som bygger på samma tekniska grund, men med olika målgrupper, designidéer och filosofier. Just detta är både Linux största styrka och dess största hinder för nybörjare – valfriheten kan kännas överväldigande.

    Linux som känns bekant

    Många som lämnar Windows vill inte behöva lära om allt från grunden. Därför är det ofta en fördel om skrivbordsmiljön känns igen – med startmeny, aktivitetsfält och ett tydligt arbetssätt.

    Linux Mint – trygghet före experiment

    Linux Mint har under många år byggt upp ett starkt rykte som en av de mest nybörjarvänliga Linuxdistributionerna. Fokus ligger på stabilitet, förutsägbarhet och praktisk användbarhet.

    Standardmiljön Cinnamon är medvetet utformad för att likna klassiska Windows-versioner. Panelen sitter längst ned, menyerna är logiskt strukturerade och det mesta fungerar direkt efter installation. För den som vill ”bara komma igång” utan överraskningar är detta ofta ett avgörande argument.

    Tekniskt bygger Linux Mint på långtidssupporterade versioner av Ubuntu, vilket ger god hårdvarukompatibilitet. Nätverkskort, skrivare och grafikkort fungerar i de flesta fall direkt – något som Windowsanvändare ofta tar för givet, men som historiskt inte alltid varit självklart i Linuxvärlden.

    Läs mer om Linux mint i vår wiki.

    Zorin OS – Linux med Windowskänsla

    Zorin OS har ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows så enkel som möjligt. Här är likheten inte en bieffekt, utan en uttalad designprincip.

    Genom ett inbyggt layouts­ystem kan användaren välja skrivbordsuppsättningar som efterliknar Windows 10 eller Windows 11, både visuellt och funktionellt. Resultatet är ett system som känns förvånansvärt bekant redan från första starten.

    Zorin OS lägger också stor vikt vid helhetsintrycket. Färgscheman, ikoner och systemkomponenter är konsekvent utformade, vilket ger ett polerat och professionellt intryck. För användare som uppskattar visuell enhetlighet kan detta väga tungt. Precis som Linux Mint bygger Zorin OS på Ubuntu LTS, vilket ger tillgång till ett enormt programutbud och gott hårdvarustöd.

    Läs mer om Zorin OS i vår wiki

    Etablerade alternativ med nya perspektiv

    Alla som byter till Linux vill inte nödvändigtvis återskapa Windows. För många blir övergången istället ett tillfälle att prova något nytt – ett annat sätt att arbeta med sin dator.

    Pop!_OS – produktivitet i fokus

    Pop!_OS utvecklas av dator­tillverkaren System76 och bygger även den på Ubuntu. Det som särskiljer distributionen är dess egenutvecklade skrivbordsmiljö, COSMIC.

    Här handlar det mindre om att efterlikna Windows och mer om att optimera arbetsflödet. Funktioner som smarta arbetsytor, avancerad fönsterhantering och effektiv tangentbords­navigering gör systemet attraktivt för användare som värdesätter produktivitet och struktur.

    För den som är villig att anpassa sig till ett något annorlunda arbetssätt kan Pop!_OS upplevas som snabbare och mer genomtänkt än traditionella skrivbordsmiljöer – samtidigt som stabilitet och prestanda håller hög nivå.

    Den här distrubtioner är på 1.0, så den finns inte i vår wiki än.

    Ubuntu – referenspunkten i Linuxvärlden

    Ubuntu är för många nästan synonymt med Linux. Med en av världens största användarbaser och omfattande stöd från hårdvaru­tillverkare, utvecklare och molnleverantörer fungerar Ubuntu ofta som referenspunkt i Linuxvärlden.

    En central del av Ubuntus popularitet är dess LTS-versioner (Long-Term Support), som prioriterar stabilitet och säkerhetsuppdateringar under många år. För den som vill ha ett långsiktigt och förutsägbart system är detta en stor fördel.

    Skrivbordsmiljön är baserad på GNOME och skiljer sig tydligt från Windows. För vissa kan detta kännas ovant i början, men gränssnittet är konsekvent, modernt och relativt lätt att lära sig. Ubuntu passar därför bra för den som vill lära sig Linux ”som det är”, snarare än genom ett Windows-liknande filter.

    Läs mer om Ubuntu i vår wiki

    Debian – Linux i sin mest mångsidiga form

    Debian är en av Linuxvärldens äldsta och mest inflytelserika distributioner. Den kan liknas vid ett stridsflygplan av typen SAAB JAS 39 Gripen: inte specialiserad på en enda uppgift, men extremt flexibel och kapabel att ta många roller.

    Med standardinstallation kan Debian upplevas som återhållsam, men genom att installera skrivbordsmiljön KDE Plasma får man en upplevelse som påminner starkt om Windows – med startmeny, aktivitetsfält och ett traditionellt arbetssätt.

    En av Debians största styrkor är dess stöd för äldre hårdvara. Där många moderna system blir tröga eller helt obrukbara kan Debian fortsätta fungera stabilt i många år. Dessutom kan användaren själv välja mellan en mängd olika skrivbordsmiljöer och fönsterhanterare, vilket gör Debian till ett utmärkt val både för nybörjare och avancerade användare.

    Läs mer om Debian i vår Wiki.

    Slutsats: inget bästa val – bara rätt val

    Det är lätt att hitta listor som utlovar den bästa Linuxdistributionen. I praktiken är det en förenkling. Linux handlar i grunden om valfrihet, och det bästa valet beror alltid på användarens behov, vana och nyfikenhet.

    De fem distributioner som nämnts här är inga exotiska experiment. De är beprövade, välstödda och stabila – och just därför utmärkta startpunkter. Oavsett vilken du väljer kommer du snabbt att märka att Linux inte är ett enda system, utan en hel värld av möjligheter.

    Och kanske är det just där Linux verkliga styrka ligger: inte i att ersätta Windows rakt av, utan i att erbjuda något mer flexibelt, mer anpassningsbart – och i längden, mer personligt.

    FAKTA 5 Linuxdistributioner för en smidig Windows-övergång
    Linux Mint
    Känns bekant för Windowsanvändare (Cinnamon). Stabil, enkel att installera och “bara funkar” för vardagsbruk.
    Zorin OS
    Designad för att likna Windows 10/11. Polerad helhetskänsla och lätt start för den som vill ha något bekant direkt.
    Pop!_OS
    Fokus på produktivitet och arbetsflöde (smarta arbetsytor, effektiv fönsterhantering). Passar dig som vill jobba snabbt.
    Ubuntu
    “Standardvalet” för många. Stort community, bra hårdvarustöd och långtidssupport (LTS) för stabil drift.
    Debian
    Robust och flexibel grund som kan bli vad du vill. Med KDE kan den kännas Windows-lik, och den trivs även på äldre datorer.
    Tips: Vill du ha “Windows-känsla” direkt? Välj Mint eller Zorin. Vill du ha stabil bas och full kontroll? Debian. Vill du ha stort stöd och enkel väg in? Ubuntu.
  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring.

    LM Ericssons fälttelefon M/37, även kallad fältapa, sitter en skylt med texten ”Fienden lyssnar”. I en tid då många ”nätverks produkter” levereras med sluten källkod från kommunistiska diktaturer som Kina, borde kanske även vanliga konsumentroutrar märkas med en liknande skylt. Eller så skaffar man hårdvara och bygger sin router själv.

    Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir en riktig dator

    Att köra ett fullskaligt Linux-operativsystem på en router låter kanske som något för extrema entusiaster. Men tack vare ett nytt projekt från Collabora är detta nu fullt möjligt – och dessutom praktiskt – på den öppna routern OpenWrt One.

    Från router till miniserver

    Utvecklaren Sjoerd Simons har skapat projektet openwrt-one-debian, en uppsättning skript och verktyg som gör det möjligt att installera Debian GNU/Linux direkt på OpenWrt One.

    Projektet använder ett Rust-baserat installationsverktyg som installerar Debian på routerns NVMe-lagring. Resultatet är att enheten inte längre är begränsad till ett litet inbyggt system, utan i stället kan köra ett komplett Linux med:

    • Debians vanliga pakethantering
    • Fullt stöd för systemtjänster
    • Möjlighet att köra containrar
    • Utvecklingsverktyg och egna tjänster

    För utvecklare och avancerade användare innebär detta att OpenWrt One förvandlas från en ren nätverksapparat till en kompakt, generell Linux-dator.

    Varför Debian i stället för ett router-OS?

    De flesta routrar kör mycket begränsade operativsystem, optimerade för stabilitet och låg resursförbrukning snarare än flexibilitet. OpenWrt är redan ovanligt öppet, men Debian tar steget fullt ut.

    I stället för ett specialanpassat “embedded userspace” får användaren ett välbekant Linux-ekosystem med samma arbetsflöden som på servrar och stationära datorer. Det gör det enklare att installera programvara, utveckla egna lösningar och återanvända befintlig kunskap.

    Hårdvara som räcker till

    Att Debian fungerar bra på OpenWrt One beror på att hårdvaran är ovanligt kraftfull för att vara en router. Enheten bygger på MediaTek Filogic 820 och är utrustad med:

    • Dual-band Wi-Fi 6
    • 2,5 Gbit/s WAN och 1 Gbit/s LAN
    • 1 GB DDR4-minne
    • 256 MB NAND-flash och 16 MB NOR för återställning
    • M.2-plats för SSD (NVMe)
    • USB-C seriell konsol och USB 2.0
    • Stöd för Power over Ethernet

    Detta placerar OpenWrt One närmare en liten server eller enkortsdator än en traditionell hemrouter.

    En ovanligt öppen router

    OpenWrt One sticker även ut genom att vara helt öppen och väldokumenterad. I en marknad där många nätverksprodukter är låsta med stängda bootloaders och bristfällig dokumentation är detta ovanligt.

    Enligt Sjoerd Simons är just detta en av poängerna: hårdvaran är byggd för att kunna användas till mer än sitt ursprungliga syfte. Att köra ett allmänt Linux-system som Debian på den blir därför både möjligt och meningsfullt.

    För vem är detta?

    Projektet riktar sig främst till utvecklare, entusiaster och avancerade användare som vill tänja på gränserna för vad en router kan göra. Installationen kräver viss teknisk kunskap, men dokumentation och instruktioner finns tillgängliga på GitHub.

    För den som vågar prova väntar en strömsnål, kompakt Linux-maskin som kombinerar serverfunktioner med avancerade nätverksmöjligheter – ett tydligt exempel på hur gränsen mellan router och dator håller på att suddas ut.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/openwrt-one-meets-debian.html

    https://openwrt.org/toh/openwrt/one

    Här kan man köpa OpenWRT One Hårdvara

    https://www.amazon.se/youyeetoo-Banana-OpenWrt-One-Motherboard/dp/B0DJW84RNL/

    FAKTA: OpenWrt

    OpenWrt är ett fritt och öppet Linux-baserat operativsystem för routrar och andra inbyggda enheter. Till skillnad från många tillverkares låsta firmware är OpenWrt byggt för att kunna uppdateras, anpassas och byggas ut.

    • Öppenhet & kontroll: källkod och byggsystem är öppna – du äger konfigurationen.
    • Modulärt tänk: installera bara det du behöver (paket, tjänster, drivrutiner).
    • Stabilitet över tid: säkerhetsfixar och uppgraderingar kan fortsätta även när tillverkaren slutar bry sig.
    • Nätverk först: fokus på robust routing, brandvägg, VLAN, QoS och finmaskig trafikstyrning.
    • Hackbarhet: en router kan bli allt från VPN-gateway och adblock/DNS till IoT-hubb eller liten server.
  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ i en allt mer Chromium-dominerad webbvärld.

    I en tid där integritetsfrågor står i centrum och där onda krafter inom EU driver på för Chat Control, av många kritiker beskrivet som ”STASI 2.0”, blir varje tekniskt initiativ som stärker användarens kontroll extra betydelsefullt. Mot den bakgrunden framstår nyheten om att Orion-webbläsaren nu tar steget till Linux som ett efterlängtat ljus i mörkret.

    Linuxvärlden har aldrig lidit brist på webbläsare, men det är sällsynt med nya projekt som på allvar utmanar rådande tekniska maktstrukturer. Orion gör just detta – och gör det dessutom med integritet som grundprincip.

    Ett oväntat men välkommet steg

    I ett tillkännagivande på X meddelade utvecklarna att Orion har inlett tidig alfa-testning av sin första inbyggda Linux-version. Därmed lämnar webbläsaren sin tidigare plattformsbegränsning till macOS och iOS och öppnar dörren för Linuxanvändare som söker ett alternativ till de etablerade webbläsarna.

    Även om tillkännagivandet kom oväntat, har responsen varit tydlig: intresset är stort, särskilt bland användare som värdesätter teknisk mångfald och minskat beroende av Googles ekosystem.

    Vad är Orion – och varför är den speciell?

    Orion är en webbläsare med tydligt fokus på integritet, prestanda och låg resursförbrukning. Den utvecklas av Kagi, företaget bakom den betalda och reklamfria sökmotorn Kagi Search.

    Till skillnad från majoriteten av dagens webbläsare bygger Orion inte på Chromium. I stället används WebKit – samma webbmotor som ligger till grund för Safari. Det innebär ett medvetet avståndstagande från Googles tekniska dominans och de spårningsmekanismer som ofta följer med Chromium-baserade lösningar.

    Orion levereras med inbyggd annons- och spårningsblockering, ett lättviktigt användargränssnitt och – åtminstone på macOS – stöd för WebExtensions.

    Linux-versionen: tidig, rå – men lovande

    Linux-versionen befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt alfa-stadium. Den är inte tänkt för daglig användning, utan för att testa grundläggande funktionalitet och samla in feedback från användare.

    I nuläget innehåller bygget bland annat fönster- och flikhantering, grundläggande navigering, bokmärken och menyer samt enkel sessionshantering. Det är tillräckligt för att verifiera webbläsarens grundarkitektur – och enligt tidiga tester fungerar den förvånansvärt stabilt med tanke på hur tidigt projektet befinner sig.

    Samtidigt saknas flera funktioner som Orion-användare på macOS och iOS är vana vid. Tilläggsstöd är ännu inte implementerat, och någon synkronisering av profiler, bokmärken eller data finns inte i Linux-versionen.

    Ett WebKit-alternativ i en Chromium-dominerad värld

    Att Orion nu når Linux är intressant även ur ett större perspektiv. Nästan hela dagens webbläsarlandskap domineras av Chromium – från Chrome och Edge till Brave och Vivaldi. Orion är ett av få seriösa försök att erbjuda ett modernt WebKit-baserat alternativ även utanför Apples plattformar.

    På sikt kan detta bidra till ett mer varierat och motståndskraftigt webbekosystem, där flera webbmotorer faktiskt används i praktiken. I en tid där förslag som Chat Control / ”STASI 2.0” diskuteras allt mer öppet, blir teknisk mångfald och oberoende inte bara en teknisk fråga – utan en demokratisk sådan.

    När kan man testa själv?

    Utrullningen sker stegvis. Orion+-prenumeranter får först tillgång via e-post, därefter väntas nyhetsbrevsprenumeranter och medlemmar i OrionFeedback-forumet bjudas in. En bredare beta-fas planeras enligt utvecklarna att starta inom cirka en månad.

    Sammanfattning

    Orions intåg på Linux är fortfarande i sin linda, men signalvärdet är stort. En lättviktig, integritetsfokuserad WebKit-webbläsare som utmanar Chromium-dominansen är något många i Linuxvärlden länge saknat. Vägen till en stabil version är lång, men de första stegen pekar tydligt på ett projekt värt att följa – särskilt i en tid där rätten till privat kommunikation inte längre kan tas för given.

    https://orionbrowser.com

    FAKTARUTA: ORION BROWSER (LINUX)
    Vad? Integritetsfokuserad webbläsare med låg resursförbrukning.
    Utvecklas av: Kagi (bakom Kagi Search).
    Webbmotor: WebKit (inte Chromium).
    Profil: Prestanda + integritet, med inbyggd annons- och spårningsblockering (på etablerade plattformar).
    STATUS PÅ LINUX (TIDIG ALFA)
    • Fönster- och flikhantering
    • Grundläggande navigering
    • Bokmärken och menyer
    • Enkel sessionshantering
    SAKNAS ÄN SÅ LÄNGE
    • Tilläggsstöd (extensions)
    • Synk av profiler/bokmärken/data
    Tillgång: Stegvis utrullning: Orion+-prenumeranter först, därefter nyhetsbrevsprenumeranter/OrionFeedback, sedan bredare beta.
  • Så radera du en hårddisk säkert med nwipe

    Nwipe är ett Linuxverktyg för säker radering av hela lagringsenheter genom kontrollerad överskrivning enligt välkända metoder och standarder. I den här artikeln går vi igenom vilka raderingsmetoder som finns i Nwipe, hur många pass de använder, vilka datamönster som skrivs, hur verifiering fungerar och vilka inställningar du kan justera för att uppnå rätt balans mellan tid och säkerhetsnivå.

    Inledning

    Nwipe är ett fritt och öppenkällkodsbaserat Linux-verktyg för säker radering av hela lagringsenheter. Programmet är en fristående vidareutveckling av raderingsmotorn från DBAN och används när man behöver säkerställa att data inte kan återskapas, exempelvis vid återbruk, återvinning eller avyttring av hårddiskar.

    Nwipe stöder flera etablerade raderingsstandarder, från snabba enpass-överskrivningar till rigorösa multipass-algoritmer såsom DoD, Schneier och Gutmann. Denna artikel beskriver samtliga metoder som Nwipe erbjuder, hur de fungerar, varför de anses säkra samt hur de kan konfigureras.

    Nollfyllning (Zero Fill)

    Nollfyllning innebär att hela disken skrivs över med bytevärdet 0x00 i ett enda pass. All tidigare information ersätts då fullständigt av nollor. Metoden är snabb och effektiv och förhindrar all normal dataåterställning eftersom inga ursprungliga bitmönster finns kvar.

    I Nwipe visas denna metod som Zero Fill. Som standard verifieras resultatet genom att disken läses tillbaka och kontrolleras. Verifieringen kan stängas av för att spara tid, men rekommenderas för att upptäcka eventuella skrivfel. Fyllning med ettor (0xFF) fungerar på motsvarande sätt och ger samma säkerhetsnivå.

    Slumpmässig fyllning (PRNG Stream)

    Vid PRNG Stream skrivs hela disken över med pseudorandom-genererade data i ett pass. Slutresultatet liknar rent brus och saknar varje spår av den ursprungliga informationen. Metoden anses mycket säker eftersom återläsning endast skulle visa slumpmässiga bitar utan samband med tidigare innehåll.

    Nwipe använder en intern pseudorandomgenerator och låter användaren välja algoritm via flaggan –prng. Verifiering sker genom att samma sekvens återskapas vid kontrolläsning. Ett enda slumppass är i praktiken fullt tillräckligt för moderna hårddiskar.

    DoD 5220.22-M (3-pass)

    Den kortare DoD-varianten består av tre pass. Först skrivs ett fast bytevärde, därefter dess binära motsats och slutligen slumpdata. Syftet är att magnetisera varje bit i båda riktningarna och därefter täcka eventuella rester med ett oförutsägbart mönster.

    I Nwipe kallas denna metod ofta DoD Short och är standardvalet. Efter sista passet verifieras slumpdatat för att säkerställa att överskrivningen lyckats. Metoden erbjuder en god balans mellan säkerhet och tidsåtgång och används ofta som minimikrav i organisationer.

    DoD 5220.22-M (7-pass)

    Den fullständiga DoD-metoden använder sju överskrivningar med en kombination av fasta värden, nollor, ettor och slumpdata. Varje bit skrivs flera gånger i båda polariteter innan processen avslutas med slumpmässigt brus.

    Nwipe utför passen automatiskt i fast ordning och verifierar normalt det sista passet. Metoden anses mycket säker men är betydligt mer tidskrävande än trepass-varianten. I praktiken används den främst när regelverk eller policy kräver full DoD-efterlevnad.

    RCMP TSSIT OPS-II

    RCMP TSSIT OPS-II är en kanadensisk standard som använder sju pass. Disken skrivs omväxlande med nollor och ettor i sex pass och avslutas med ett slumppass. Detta säkerställer att varje bit mättas flera gånger innan slutlig randomisering.

    Nwipe följer standarden strikt och låter slumpmönstret vara det sista som ligger på disken. Metoden ger ett skydd jämförbart med DoD 7-pass och används främst inom offentlig verksamhet i Kanada.

    HMG IS5 Enhanced

    HMG IS5 Enhanced är en brittisk standard som använder tre pass: nollor, ettor och slumpdata. Det avslutande slumppasset måste verifieras, vilket Nwipe alltid gör oavsett användarinställningar.

    Metoden kombinerar hög säkerhet med relativt god prestanda och används ofta när känslig information ska raderas enligt brittiska myndighetskrav.

    Schneiers 7-pass-metod

    Schneiers metod består av sju pass där de två första skriver nollor respektive ettor, följt av fem pass med slumpdata. Kombinationen av fasta mönster och upprepade slumppass ger ett mycket oförutsägbart slutresultat.

    Metoden betraktas som mycket säker men är långsammare än trepass-standarder. Den används ofta när extra säkerhetsmarginal önskas utan att gå hela vägen till Gutmann-metoden.

    Gutmann-metoden (35 pass)

    Gutmann-metoden använder 35 överskrivningar med en komplex sekvens av fasta bitmönster och slumpdata. Algoritmen utvecklades för äldre hårddisktekniker där magnetiska rester kunde analyseras på mikroskopisk nivå.

    I Nwipe körs hela sekvensen automatiskt. Metoden är extremt tidskrävande och betraktas idag som kraftigt överdimensionerad för moderna diskar, men finns kvar som alternativ när maximal försiktighet eller specifika policykrav föreligger.

    Implementering och konfiguration i Nwipe

    Nwipe låter användaren välja raderingsmetod via meny eller flaggan –method. Verifiering kan styras med –verify och slumpgenerator med –prng. Det är även möjligt att köra flera raderingsomgångar i följd med –rounds.

    Programmet kan generera loggar och raderingscertifikat, vilket är värdefullt vid revision, återvinning och efterlevnad av regelverk. Standardinställningarna är valda för att ge hög säkerhet utan att användaren behöver göra avancerade val.

    Sammanfattning

    Nwipe erbjuder ett komplett och flexibelt verktyg för säker radering av lagringsenheter. För de flesta moderna hårddiskar räcker en korrekt genomförd enpass-överskrivning eller en kort standard som DoD 3-pass eller HMG IS5 Enhanced. Mer omfattande metoder finns tillgängliga när policy eller regelverk kräver det.

    Oavsett vald metod lämnas disken i ett sanerat tillstånd där ingen återställbar information finns kvar.

    Manualsidan om nwipe i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/nwipe(1)

    Installera nwipe på olika system
    Ubuntu / Debian
    Uppdatera paketlistan och installera:
    sudo apt update
    sudo apt install nwipe
    Fedora
    Installera via DNF (hanterar beroenden automatiskt):
    sudo dnf install nwipe
    Slackware
    Nwipe ingår normalt inte i grundsystemet. Vanliga vägar:
    • Installera via SlackBuilds.org (bygg lokalt och installera paketet)
    • Kompilera manuellt från källkod
    # Exempel (översikt):
    # 1) Hämta SlackBuild + källkod
    # 2) Kör SlackBuild för att bygga paket
    # 3) Installera med installpkg
    FreeBSD
    Snabbt som binärpaket:
    pkg install nwipe
    Alternativt via ports (bygger från källkod):
    cd /usr/ports/sysutils/nwipe
    make install clean
    Köra nwipe efter installation
    Starta interaktivt textläge (kräver administratörsbehörighet):
    sudo nwipe
  • EU vill ta tillbaka kontrollen över sin digitala framtid – och öppen källkod spelar en nyckelroll.

    EU vill minska sitt beroende av utländsk teknik och stärka den digitala säkerheten. Nu öppnar Europeiska kommissionen ett brett samråd om en ny strategi för öppna digitala ekosystem – där öppen källkod lyfts fram som en nyckel till teknisk suveränitet, innovation och ett mer motståndskraftigt digitalt Europa.

    Därför har Europeiska kommissionen nu startat ett offentligt samråd om en ny strategi för så kallade öppna digitala ekosystem. Fokus ligger på öppen källkod, cybersäkerhet och EU:s tekniska självständighet. Samrådet pågår mellan den 6 januari och den 3 februari 2026 och är öppet för allt från mjukvaruutvecklare och företag till myndigheter, forskare och organisationer inom civilsamhället.

    Bakgrunden är ett växande problem: EU är i dag starkt beroende av digital teknik från länder utanför unionen. Det påverkar både konkurrenskraften och säkerheten. När kritisk infrastruktur – både hårdvara och mjukvara – kontrolleras av externa aktörer blir det svårare att ha full insyn, vilket kan skapa sårbarheter inom exempelvis energi, vård och kommunikation.

    Kommissionen ser öppen källkod som en grundpelare i framtidens digitala infrastruktur. Genom att satsa mer samordnat på öppna lösningar kan EU minska sitt beroende av externa teknikleverantörer, samtidigt som transparensen ökar och leveranskedjorna blir mer robusta och säkra.

    Ett annat problem som lyfts är att mycket av det värde som skapas av europeiska open source-projekt i dag hamnar utanför EU. Ofta är det globala teknikjättar som drar störst nytta av innovationer som utvecklats av europeiska programmerare och forskare.

    Samtidigt har europeiska utvecklare och företag svårt att växa. De möter höga inträdeströsklar, starka nätverkseffekter från dominerande plattformar och begränsad tillgång till både kapital och teknisk infrastruktur. Resultatet blir att lovande öppna lösningar sällan når hela vägen till marknaden som konkurrenskraftiga alternativ – särskilt inte inom samhällsviktiga områden.

    Den nya strategin ska försöka ändra på detta. Målen är bland annat att:

    • synliggöra open source-lösningar som utvecklas inom EU
    • stärka styrning och säkerhet i mjukvaruleveranskedjor
    • stödja hållbara affärsmodeller och stiftelser kring öppen källkod
    • få offentlig sektor och stora organisationer att både använda och bidra mer aktivt

    Eftersom strategin inte är lagstiftande görs ingen traditionell konsekvensanalys. I stället vill kommissionen samla in erfarenheter och idéer direkt från dem som faktiskt bygger, använder och förvaltar öppen källkod. Alla inkomna svar kommer att publiceras och ligga till grund för den slutliga strategin.

    Planen är att strategin ska presenteras under första kvartalet 2026. Den väntas innehålla konkreta förslag på både politiska och ekonomiska åtgärder – från utveckling och långsiktigt underhåll av öppen källkod till driftsättning, spridning och kommersiell användning.

    Kort sagt: EU vill gå från att vara konsument av andras teknik till att bli en starkare, mer självständig aktör i den öppna digitala världen.

    Läs mer

    FAKTARUTA: EU:s strategi för öppna digitala ekosystem
    Vad?
    EU-kommissionen samlar in synpunkter inför en ny strategi om öppna digitala ekosystem, med fokus på öppen källkod, säkerhet och teknisk suveränitet.
    Typ av initiativ
    Icke-lagstiftande (ingen formell konsekvensanalys planeras).
    Samråd
    6 januari – 3 februari 2026
    Vem kan svara?
    Utvecklare, företag, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle.
    Varför nu?
    Minska beroendet av teknik utanför EU, stärka transparens, motståndskraft och säkerhet i mjukvaruleveranskedjor.
    Nyckelproblem
    Värde från europeiska open source-projekt fångas ofta upp utanför EU; hinder att skala i Europa (nätverkseffekter, kapital, hosting/infrastruktur).
    Möjliga åtgärder
    Policy- och finansieringsinsatser genom hela open source-livscykeln: utveckling → underhåll → driftsättning → marknadsintegration.
    Nästa steg
    Kommissionsmeddelande till Europaparlamentet och rådet; planerad antagning under Q1 2026.
  • IPFire 2.29 Core Update 199 – öppen källkod möter framtidens nätverk

    IPFire 2.29 Core Update 199 tar den öppna brandväggsdistributionen in i nästa generation nätverk med stöd för Wi-Fi 7 och Wi-Fi 6, smartare automatisering av trådlösa funktioner och bättre insyn i komplexa miljöer via LLDP och CDP. Tillsammans med en uppdaterad Linux-kärna, förbättrat intrångsskydd och ett mer robust OpenVPN-stöd är detta en release som stärker både prestanda, säkerhet och driftsäkerhet för allt från hemmalabb till större organisationer.

    Utvecklingen av datanät går snabbt, och kraven på säkerhet, prestanda och flexibilitet ökar i samma takt. Med IPFire 2.29 Core Update 199 visar IPFire-projektet hur ett öppet och community-drivet system kan ligga i teknisk framkant. Uppdateringen introducerar stöd för Wi-Fi 7 och Wi-Fi 6, förbättrad nätverksidentifiering och en rad viktiga förbättringar inom säkerhet och stabilitet.

    Trots att webbgränssnittet till stora delar ser ut som tidigare, har omfattande förändringar skett i bakgrunden. Resultatet är ett snabbare, mer intelligent och mer framtidssäkert system för både små och stora nätverk.

    Wi-Fi 7 och Wi-Fi 6 – ett nytt kapitel för trådlösa nät

    En av de mest betydelsefulla nyheterna är det fulla stödet för moderna trådlösa standarder. Wi-Fi 6 och Wi-Fi 7 gör det möjligt att nå avsevärt högre hastigheter, lägre latens och bättre effektivitet i miljöer med många uppkopplade enheter.

    IPFire kan nu automatiskt identifiera vilka funktioner den underliggande hårdvaran stöder och aktivera dem utan manuell finjustering. Det förenklar installationen samtidigt som nätverket blir både stabilare och snabbare. Med bredare kanaler kan den teoretiska överföringshastigheten nå nivåer som för bara några år sedan var otänkbara i trådlösa nät.

    Säkerheten har också stärkts. SSID-skydd är aktiverat som standard, autentisering kan använda starkare kryptografiska algoritmer och skydd mot manipulerade styrsignaler i nätet hanteras automatiskt när hårdvaran klarar det.

    Smartare användning av etern

    I moderna nät där de flesta klienter är snabba och uppdaterade kan gammal nätverkstrafik bli en flaskhals. Därför omvandlar IPFire nu multicast-trafik till unicast som standard. Det minskar onödig belastning på det trådlösa mediet och ger mer sändningstid till faktisk datatrafik.

    Systemet kan även utföra radardetektering i bakgrunden på kompatibel hårdvara, vilket är särskilt viktigt på frekvensband som delas med andra samhällskritiska system.

    När brandväggen förstår sin omgivning

    Med inbyggt stöd för Link-Local Discovery Protocol och Cisco Discovery Protocol kan IPFire identifiera vilka nätverksenheter den är direkt ansluten till och vilka switchportar som används. I större nätverk, där dokumentation ofta är bristfällig eller inaktuell, ger detta en tydligare bild av den faktiska infrastrukturen.

    Denna typ av nätverksinsyn är värdefull för övervakning, felsökning och planering, och gör IPFire mer användbar i professionella miljöer.

    Förstärkt intrångsskydd och stabilare VPN

    Intrusion Prevention Systemet har uppdaterats med en ny version av Suricata, vilket förbättrar förmågan att upptäcka och hantera attacker. Rapporteringen har blivit mer tillförlitlig, och schemaläggningen har justerats för att bättre passa verksamheter som vill ha överblick tidigt på arbetsdagen.

    OpenVPN-stödet har samtidigt förbättrats för mer komplexa nätmiljöer. Det är nu möjligt att distribuera flera DNS- och WINS-servrar till klienter, och hanteringen av anslutningar i nät med flera gränssnitt har blivit mer robust.

    En modernare och stabilare grund

    IPFire bygger nu på en uppdaterad Linux-kärna som ger både säkerhetsfixar och prestandaförbättringar. Ett stort antal centrala systembibliotek och verktyg har uppdaterats, vilket stärker plattformens långsiktiga hållbarhet.

    Bakom kulisserna har även viktiga systemkomponenter moderniserats. Detta lägger grunden för framtida funktioner och gör IPFire bättre rustat för kommande krav.

    Öppen källkod kräver långsiktigt stöd

    Även om IPFire är fri programvara, kräver utvecklingen av avancerade funktioner som Wi-Fi 7-stöd, nätverksanalys och säkerhetsuppdateringar både tid och resurser. Projektet är därför beroende av stöd från organisationer och användare som har nytta av systemet i sin verksamhet.

    IPFire 2.29 Core Update 199 visar tydligt vad som är möjligt när teknisk kompetens, långsiktig vision och öppen källkod möts. Det är inte bara en uppdatering, utan ett steg mot nästa generation av säkra och högpresterande nätverk.

    https://www.ipfire.org

    FAKTA: IPFire 2.29 Core Update 199
    Release: IPFire 2.29 Core Update 199
    Fokus: Wi-Fi 7/Wi-Fi 6, LLDP/CDP, säkerhet & prestanda
    
    Trådlöst:
    - Stöd för 802.11be (Wi-Fi 7) och 802.11ax (Wi-Fi 6)
    - Välj Wi-Fi-läge: IPFire optimerar resterande automatiskt
    - SSID Protection aktiverat som standard
    - Multicast → unicast som standard (mer airtime för moderna klienter)
    - Radardetektering i bakgrunden (om hårdvaran stöder)
    
    Nätverksinsyn:
    - LLDP + CDPv2 i Web UI (Services → LLDP)
    - Identifierar anslutna nätverksenheter och switchportar
    
    Säkerhet & drift:
    - IPS: Suricata uppdaterad till 8.0.2
    - IPS-rapporter skickas alltid kl 01:00
    - OpenVPN: flera DNS/WINS-servrar kan pushas till klienter
    - Kärna: Linux 6.12.58 (stabilitet/säkerhet)
  • StarBook Horizon – en Linux-dator byggd för kontroll och integritet

    En bärbar dator utan proprietär firmware, med Linux som förstahandsval och tydligt fokus på integritet låter för många som en dröm i en allt mer sluten datorvärld. StarBook Horizon från brittiska StarLabs är ett nischat men ambitiöst försök att skapa en modern vardagsdator för användare som vill ha kontroll över sin hårdvara – även om valet innebär vissa praktiska kompromisser.

    StarBook Horizon – en Linux-dator byggd för kontroll och integritet

    När bärbara datorer blir allt mer slutna och svåra att granska växer intresset för alternativ som sätter användaren i centrum. StarBook Horizon är ett tydligt exempel på denna motrörelse: en modern Linux-laptop som prioriterar öppenhet, säkerhet och långsiktig användbarhet framför marknadsföringsdrivna kompromisser.

    Öppen firmware i praktiken

    En av de mest utmärkande egenskaperna hos StarBook Horizon är användningen av Coreboot som firmware. Till skillnad från traditionell BIOS eller UEFI är Coreboot öppen källkod, vilket innebär att startprocessen kan granskas, förstås och förbättras av både utvecklare och säkerhetsforskare. För användaren betyder detta snabbare uppstart, färre okända bakgrundsfunktioner och större förtroende för systemet.

    Datorn levereras dessutom med Intel Management Engine avaktiverad, en komponent som länge kritiserats eftersom den körs utanför användarens kontroll. Tillsammans med stöd för TPM 2.0 och Secure Boot skapas en säkerhetsmodell som är ovanligt transparent för en konsumentdator.

    Prestanda anpassad för vardagsarbete

    StarBook Horizon är utrustad med en strömsnål Intel Alder Lake i3-N305-processor med åtta kärnor. Det är inte en maskin för tungt spelande eller avancerad 3D-grafik, men den är väl anpassad för det arbete som många faktiskt utför dagligen: programmering, kontorsarbete, webbutveckling och lättare kreativt arbete.

    Med 32 GB LPDDR5-minne och en 2 TB PCIe-SSD finns gott om resurser för parallella arbetsflöden, virtuella maskiner och stora projekt. Den låga effektförbrukningen bidrar samtidigt till längre batteritid och ett svalare, tystare system.

    Skärmen som arbetsyta

    Den 13,4 tum stora IPS-skärmen har ett bildförhållande på 3:2, vilket ger mer vertikalt utrymme än traditionella 16:9-paneler. För text, kod och dokument innebär detta mindre scrollande och bättre överblick. Den höga upplösningen på 2520 × 1680 pixlar och en uppdateringsfrekvens på 90 Hz ger både skärpa och ett mjukt visuellt intryck.

    Att skärmen dessutom levereras med ett förinstallerat integritetsskydd visar att datorn är tänkt för arbete även i offentliga miljöer, där insyn annars kan vara ett problem.

    Detaljer som speglar en filosofi

    StarBook Horizon innehåller flera designval som sällan får stora rubriker men som märks i vardagen. En fysisk lucka för webbkameran eliminerar behovet av tejp. En hårdvarubaserad avstängning för trådlös kommunikation ger omedelbar kontroll. Batteriet är användarutbytbart, något som blivit ovanligt i tunna laptops men som är avgörande för livslängden.

    Kylsystemet är dimensionerat för låg ljudnivå, med möjlighet att helt stänga av fläkten vid lättare arbetsbelastning. Resultatet är en dator som kan användas i tysta miljöer utan störande ljud.

    Linux som förstahandsval

    Till skillnad från många datorer där Linux betraktas som ett efterhandsval levereras StarBook Horizon med Linux från början. Användaren kan välja mellan flera etablerade distributioner, från nybörjarvänliga system till mer säkerhetsfokuserade alternativ. Hårdvara, drivrutiner och strömhantering är anpassade för Linux, vilket ger en stabilare och mer förutsägbar upplevelse.

    Begränsningar och praktiska nackdelar

    Trots sina tekniska och ideologiska styrkor har StarBook Horizon också tydliga nackdelar som är viktiga att känna till. Datorn säljs inte med svenskt tangentbord, vilket kan vara ett reellt hinder för användare som skriver mycket på svenska eller är vana vid nordisk layout. Eftersom den säljs direkt från England kan leverans, garantiärenden och service bli mer omständliga än hos etablerade tillverkare med lokal närvaro i Sverige.

    Skulle något gå sönder finns det dessutom en risk att reservdelar är svåra att få tag i eller tar lång tid att levereras. StarLabs är ett relativt litet och udda märke, vilket gör köpet mer nischat och mindre bekymmersfritt än att välja en laptop från de stora, välkända aktörerna med utbyggda serviceorganisationer.

    Ett alternativ i en sluten marknad

    StarBook Horizon är inte den billigaste bärbara datorn på marknaden, men den representerar något annat än maximal prestanda per krona. Den visar att det finns en efterfrågan på datorer som är byggda för att förstås, kontrolleras och användas under lång tid.

    I en tid där många digitala produkter blir allt mer ogenomskinliga framstår StarBook Horizon som ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling kan kombineras med öppenhet, integritet och användarfrihet – även om det sker till priset av vissa praktiska kompromisser.

    https://se.starlabs.systems

    StarBook Horizon — Fakta
    • Tillverkare: StarLabs (Storbritannien)
    • Formfaktor: 13,4-tums bärbar dator
    • Chassi: 6061 aluminium, sandblästrad
    • Processor: Intel Alder Lake i3-N305
    • Kärnor / Trådar: 8 / 8
    • TDP: 7 W
    • Grafik: Intel UHD Graphics
    • Minne: 32 GB LPDDR5 4800 MT/s (fastlött)
    • Lagring: 2 TB PCIe Gen3 M.2 2280 SSD
    • Skärm: 2520 × 1680, IPS, 3:2, 90 Hz
    • Ljusstyrka: 500 cd/m²
    • Integritet: Privacy-filter, kameraskydd, Wi-Fi kill switch
    • Firmware: Coreboot, Intel ME avaktiverad
    • Anslutningar: USB-C, USB-A, HDMI 2.1, 3,5 mm
    • Trådlöst: Wi-Fi 6E, Bluetooth 5.3
    • Batteri: 45 Wh, utbytbart
    • Operativsystem: Linux (valbar distribution)
    • Tangentbord: Ej svenskt
    • Pris: ca 1 058 USD
  • Gentoo 2025: Ekonomisk stabilitet och ett steg bort från GitHub

    Gentoo sammanfattar 2025 som ett år av stabil ekonomi och ökande fokus på självständighet: projektet vill flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till den ideellt drivna Codeberg-plattformen, delvis som reaktion på tryck mot mer proprietära verktyg. Samtidigt visar årsrapporten att verksamheten främst bärs av små donationer och att kostnaderna i första hand går till drift och hosting, medan övergången till SPI fortsätter.

    Det välkända Linux-projektet Gentoo avslutade 2025 med att publicera en omfattande årsrapport. Rapporten visar ett projekt i relativt god ekonomisk balans – men också ett Gentoo som tydligt markerar sin vilja att ta kontroll över sin tekniska framtid. Två frågor sticker särskilt ut: pengar och plattformar.

    Ett tydligt avståndstagande från GitHub

    En av de mest uppmärksammade punkterna i rapporten är Gentoo-ledningens planerade flytt bort från GitHub. I stället vill projektet flytta speglar av sina kodförråd och arbetsflöden för bidrag till Codeberg, en kodplattform baserad på Forgejo och driven av en ideell organisation i Berlin.

    Bakgrunden är i första hand ideologisk men också praktisk. Gentoo uttrycker oro över GitHubs ökande fokus på proprietära tjänster, särskilt den AI-baserade kodassistenten GitHub Copilot. Enligt Gentoo finns det en växande press att använda dessa tjänster, något som strider mot projektets långvariga filosofi om fria verktyg och användarens självbestämmande.

    Gentoo sammanfattar själva beslutet med formuleringen ”Goodbye GitHub, welcome Codeberg”, och ser flytten som ett sätt att skydda både utvecklare och bidragsgivare från att bli beroende av slutna ekosystem.

    Varför Codeberg?

    Codeberg är inte bara ett tekniskt alternativ utan också ett värdebaserat sådant. Plattformen bygger på Forgejo, en fri mjukvarufork av Gitea, och drivs av en ideell organisation snarare än ett vinstdrivande bolag. För Gentoo innebär detta större kontroll över utvecklingsmiljön och mindre risk för framtida påtvingade förändringar.

    I en tid då många öppna projekt brottas med beroenden till kommersiella molnplattformar är Gentoo långt ifrån ensamma om att vilja gå sin egen väg.

    Ekonomin: små donationer bär projektet

    Årsrapporten visar att Gentoo Foundation hade en total inkomst på 12 066 USD under räkenskapsåret som avslutades den 30 juni 2025. Mer än 80 procent av dessa pengar kom från individuella donationer, vilket tydligt visar att projektet främst bärs av sitt community snarare än av stora företagsintressen.

    Samtidigt pågår en övergång av Gentoo:s finansiella infrastruktur till Software in the Public Interest, SPI. Under samma period tog SPI emot 8 471 USD öronmärkta för Gentoo, även här till största delen från små individuella bidrag.

    Utgifter: servrar före administration

    På utgiftssidan gick den största posten, 8 332 USD, till programverksamhet såsom drift och hosting. Administrativa kostnader för bokföring och allmän förvaltning uppgick till 1 724 USD, medan kostnader för insamling låg på 905 USD.

    Sammantaget visar siffrorna ett projekt där merparten av resurserna fortfarande går direkt till den tekniska infrastrukturen.

    Ett Gentoo som vill stå på egna ben

    Gentoo:s årsrapport för 2025 ger bilden av ett projekt som både är försiktigt och principfast. Ekonomin är stabil men blygsam, och beslutet att lämna GitHub handlar mindre om teknik och mer om långsiktiga värderingar.

    I en värld där öppen källkod allt oftare utvecklas på kommersiella villkor markerar Gentoo tydligt att frihet, både teknisk och organisatorisk, fortfarande är värd att försvara.

    https://www.gentoo.org

    $ teknisk_faktaruta –gentoo-2025
    Teknisk faktaruta: Gentoo 2025
    Kort bakgrund: Gentoo beskriver 2025 som ett år med stabil ekonomi och ett tydligare fokus på oberoende verktyg. En central punkt är planer på att flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till Codeberg (Forgejo-baserat), delvis som reaktion på upplevt tryck mot mer proprietära tjänster.
    Planerad plattformsflytt: GitHub → Codeberg (Forgejo-baserad forge, ideellt driven i Berlin)
    Motiv (enligt rapporttexten): motstånd mot funktioner som kan driva på användning av proprietära verktyg (t.ex. Copilot-relaterat)
    Gentoo Foundation (FY 2025, slut 30 juni 2025): intäkter 12 066 USD; >80% från individuella donationer
    SPI-kanalen: 8 471 USD under samma period, huvudsakligen småbidrag
    Utgifter: program/hosting 8 332 USD; administration 1 724 USD; insamling 905 USD
  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i hur systemen används.

    Vissa förändringsförslag i teknikvärlden väcker starkare reaktioner än väntat. Ett aktuellt exempel är en pågående diskussion inom Mozilla och GNOME som kan förändra hur mittenknappen på musen fungerar i Linux och andra Unix-liknande system.

    Mozilla föreslår att standardbeteendet i Firefox ska ändras så att ett klick med mittenknappen inte längre automatiskt klistrar in text. Skälet är att funktionen upplevs som förvirrande och leder till oavsiktliga inklistringar, särskilt för användare som inte känner till mekanismen.

    Samtidigt diskuteras ett närliggande förslag inom GNOME: en ändring av standardinställningen i GTK som styr om inklistring från primärmarkeringen är aktiverad. Även detta förslag är fortfarande under granskning.

    Vad är primärmarkering – och varför spelar den roll?

    I klassiska Unix-miljöer, med rötter i X Window System, finns två separata textmekanismer. När du markerar text hamnar den automatiskt i en särskild buffert, den så kallade primärmarkeringen, som klistras in med mittenknappen. Detta existerar parallellt med det vanliga urklippet som används via kopiera- och klistra in-kommandon.

    Detta var ett medvetet designval som gjorde snabb textöverföring extremt effektiv, särskilt mellan terminaler, kodredigerare och andra verktyg där tempo och precision är viktigt.

    Muskelminne och arbetsflöden

    För många Linux- och Unix-användare är mittenklicks-inklistring inte en udda funktion utan ett inövat arbetssätt. Markera, klicka, klart. Inga menyer, inga kortkommandon. För utvecklare och systemadministratörer är detta ofta djupt rotat muskelminne.

    Att ändra standardbeteendet upplevs därför inte som en liten justering, utan som ett ingrepp i etablerade arbetsflöden som fungerat i årtionden.

    En teknisk fråga med kulturell laddning

    Primärmarkeringen har funnits i över 30 år och ses av många som en del av Unix- och Linux-systemens identitet. Kritiker menar att problemet inte är funktionen i sig, utan bristande kunskap om hur den fungerar, och att lösningen borde vara bättre information eller tydligare inställningar, inte att ta bort beteendet som standard.

    Det har också påpekats att funktionen redan går att stänga av för den som inte vill använda den.

    Läget just nu

    Förslagen från både Mozilla och GNOME är fortfarande öppna och inga beslut är fattade. Diskussionen pågår, och motståndet från användare och granskare visar att frågan rör mer än bara ett enskilt musklick.

    Det handlar om hur mycket man kan förändra utan att bryta med den tradition och de arbetssätt som gjort Unix-liknande system attraktiva från början.

    Läs mer här



  • Pebble Round 2 – den tunna smartklockans återkomst i öppen tappning

    Pebble Round 2 markerar en ovanlig återkomst i smartklockevärlden. I stället för att jaga fler sensorer och kortare uppdateringscykler satsar Pebble på det som en gång gjorde märket populärt: en alltid synlig skärm, batteritid som mäts i veckor och ett öppet system som användaren själv kan forma. Med modern hårdvara, extremt tunn design och öppen källkod vill Pebble Round 2 visa att bärbar teknik inte måste vara påträngande för att vara smart.

    När Eric Migicovsky, grundaren av Pebble, 2025 återvände till smartklockevärlden genom sitt nya bolag Core Devices, var det tydligt att målet inte var att konkurrera med dagens funktionsspäckade sportklockor. I stället handlade det om att återuppliva en annan idé om bärbar teknik: enkel, strömsnål och mänsklig. Pebble Round 2 är det tydligaste uttrycket för den visionen.

    Den nya modellen är en modern nytolkning av Pebble Time Round – klockan som en gång blev känd som världens tunnaste smartwatch. Trots att nästan ett decennium har passerat är grundfilosofin densamma: alltid synlig information, lång batteritid och ett öppet mjukvaruekosystem.

    Skärmen som gör mindre – och vinner på det

    Pebble Round 2 använder en 1,3-tums färgskärm med e-papper som täcker hela urtavlan. Upplösningen är 260 × 260 pixlar vid 283 DPI, vilket innebär ungefär dubbelt så många pixlar som originalmodellen. Till skillnad från OLED- och LCD-skärmar sänder e-papper inte ut ljus, utan reflekterar omgivningen – ungefär som vanligt papper.

    Resultatet är en skärm som alltid kan vara påslagen utan att dränera batteriet och som är särskilt lättläst i starkt solljus. För mörka miljöer finns en diskret bakgrundsbelysning. Det är en teknik som prioriterar läsbarhet och energieffektivitet framför färgmättnad och animationer.

    Energi som räcker i veckor, inte timmar

    En av de största skillnaderna mellan Pebble Round 2 och många moderna smartklockor är batteritiden. Den är uppskattad till upp till två veckor på en enda laddning. Det är möjligt tack vare den strömsnåla skärmen, effektiv Bluetooth-hårdvara och en mjukvara som inte ständigt kör bakgrundsprocesser.

    Trots detta är klockan bara 8,1 millimeter tjock. Den kombinationen – lång batteritid och extremt tunn design – är ovanlig i dagens smartklockevärld och visar hur mycket energidesign påverkar användarupplevelsen.

    Fysiska knappar i en pekskärmsvärld

    Pebble Round 2 har fyra fysiska knappar som är tänkta att vara det primära sättet att styra klockan. Pekskärm finns, men är helt valfri. Det gör att klockan går att använda exakt och konsekvent även med handskar, regn eller kalla fingrar – något som ofta glöms bort i dagens design.

    Vibrationer hanteras av en linjär resonansaktuator, vilket ger tydligare och mer distinkta notifieringar än traditionella vibrationsmotorer. Klockan är dessutom vattentålig med en målsättning på 30 meters klassning, vilket räcker för vardag, regn och handtvätt.

    Hälsodata utan prestationshets

    I stället för avancerade träningsfunktioner fokuserar Pebble Round 2 på grundläggande hälsodata. Med hjälp av accelerometer och magnetometer kan den räkna steg och registrera sömn, men den saknar pulsmätare, GPS och träningsprogram.

    Detta är ett medvetet val. Pebble Round 2 är inte tänkt som ett träningsinstrument, utan som ett verktyg för vardagsmedvetenhet – en klocka som ger information utan att kräva ständig uppmärksamhet.

    Rösten som nytt gränssnitt

    En nyhet jämfört med äldre Pebble-modeller är de dubbla mikrofonerna. De möjliggör röstinmatning, till exempel för att interagera med AI-tjänster eller svara på meddelanden med tal. Funktionen fungerar i dagsläget på Android, medan stöd för iOS i EU är på väg.

    Det pekar mot en framtid där smartklockor i allt högre grad fungerar som diskreta gränssnitt till större system, snarare än som fristående minidatorer.

    Design, storlekar och material

    Pebble Round 2 har en boett i rostfritt stål och erbjuds i tre färger: matt svart, borstat silver och polerat roséguld. Den finns i fyra varianter beroende på färg och armbandsbredd: 14 eller 20 millimeter.

    Varje klocka levereras med ett silikonarmband med snabbfäste samt Pebbles laddningsdongel. Snabbfästena gör att alla standardarmband i rätt bredd kan användas, och Pebble planerar även läderarmband som tillbehör.

    Öppen källkod som grundprincip

    Mjukvaran är en av Pebble Round 2:s mest särpräglade egenskaper. Klockan kör PebbleOS, som numera är helt öppen källkod. Operativsystemet, mobilapparna och utvecklingsverktygen är öppna för granskning och vidareutveckling.

    Pebble Appstore innehåller redan över 15 000 appar och urtavlor som är kompatibla med den nya hårdvaran. En uppdaterad SDK är på väg för att utvecklare ska kunna anpassa sina appar till den större skärmen.

    Snabb utveckling genom återanvändning

    Utvecklingen av Pebble Round 2 har gått snabbt tack vare återanvändning av beprövade lösningar. Elektroniken bygger på Pebble Time 2, den mekaniska designen på Pebble Time Round och mjukvaran på öppen källkod. Enligt företaget tog det bara några dagar att få PebbleOS att fungera på den nya hårdvaran.

    Klockan befinner sig nu i design verification test-fasen och fullt fungerande exemplar har redan visats upp.

    Pris, lansering och framtid

    Pebble Round 2 kostar 2500:- ( eller $199 ) och kan förhandsbokas nu, med planerad leverans i maj. Lanseringen ger även tidigare förhandsbokare av Pebble Time 2 möjlighet att byta till Round 2.

    Pebble Round 2 visar att teknisk utveckling inte alltid handlar om fler sensorer och högre prestanda. I stället påminner den om att begränsningar – rätt valda – kan leda till produkter som är mer uthålliga, mer begripliga och i längden mer användbara.

    Orginal information på Engleska

    Klocktillverkarens information

    https://repebble.com/blog/pebble-round-2-the-most-stylish-pebble-ever

    FAKTARUTA
    Pebble Round 2
    • Skärm: 1,3" färg-e-paper, 260×260 px, 283 DPI (≈2× pixlar vs Pebble Time Round)
    • Alltid på: Ja + bakgrundsbelysning
    • Batteri: upp till 2 veckor (uppskattat)
    • Styrning: 4 knappar + pekskärm (valfri)
    • Vibration: linjär resonansaktuator (LRA)
    • Vattentålighet: mål 30 m
    • Sensorer: accelerometer + magnetometer
    • Hälsa: steg & sömn (grundläggande)
    • Mikrofoner: dubbla, för röstinmatning/svar (Android nu, iOS i EU på väg)
    • Material: rostfri stålram
    • Tjocklek: 8,1 mm
    • Armband: 14 mm eller 20 mm (måste matcha modell), quick-release, silikonband ingår
    • Varianter: Matt svart (20 mm), Borstat silver (14/20 mm), Polerat roséguld (14 mm)
    • Pris: 199 USD (förhandsbokning)
    • Leverans: start i maj (planerat)
    • Kompatibilitet: Android + iOS
    PebbleOS
    • Öppen källkod: OS, appar och SDK är open source
    • Ekosystem: tusentals urtavlor & appar i Pebble Appstore
    • Moddbarhet: bygg egen firmware, skapa appar, anpassa watchfaces
    • Utveckling: SDK-uppdatering på väg för större Round 2-skärm
  • FreeCAD – fri ingenjörskonst i 3D

    FreeCAD är ett modernt, fritt och öppet 3D-CAD-program som visar att avancerade ingenjörsverktyg inte behöver vara vare sig dyra eller proprietära. Med fokus på parametrisk modellering, teknisk precision och ett brett användningsområde inom allt från maskinkonstruktion till arkitektur och 3D-utskrift har FreeCAD utvecklats till ett kraftfullt alternativ till kommersiella CAD-system – byggt av och för en global gemenskap.

    FreeCAD – fri ingenjörskonst i 3D

    FreeCAD är ett kraftfullt, fritt och öppet 3D-CAD-program licensierat under LGPL. Programmet är i första hand inriktat på maskinteknik och produktutveckling, men tack vare sin generella uppbyggnad används det även inom arkitektur, hållfasthetsberäkningar, 3D-utskrift och många andra tekniska områden.

    Till skillnad från många kommersiella CAD-lösningar är FreeCAD helt fri programvara. Det innebär att användaren inte bara får använda programmet utan också studera, anpassa och vidareutveckla det efter egna behov.

    Parametrisk modellering – grunden i FreeCAD

    FreeCAD är en parametrisk modellare. Det betyder att varje objekt bygger på mått, relationer och regler snarare än på statisk geometri. Om ett värde ändras, till exempel längden på en axel eller diametern på ett hål, uppdateras hela modellen automatiskt.

    Detta arbetssätt är centralt inom ingenjörsarbete där konstruktioner ofta måste anpassas, optimeras och återanvändas. Parametrisk modellering minskar risken för fel och gör det möjligt att snabbt ta fram flera varianter av samma grundkonstruktion.

    Ett brett användningsområde inom teknik och design

    Även om FreeCAD främst riktar sig till mekanisk konstruktion används det i dag inom många olika tekniska discipliner. Programmet lämpar sig väl för arkitektur och BIM-arbete, tekniska ritningar i 2D, simuleringar och analyser samt förberedelser inför 3D-utskrift.

    FreeCAD räknas därför till flera närliggande programkategorier, såsom CAD, CAE, CAx, PLM och BIM. Denna bredd är ovanlig, särskilt för ett öppet och kostnadsfritt verktyg.

    Modulär arkitektur och utbyggbarhet

    En av FreeCADs stora styrkor är dess modulära arkitektur. Funktionaliteten är uppdelad i så kallade arbetsbänkar, där varje arbetsbänk är anpassad för ett visst arbetsflöde, till exempel mekanisk design, arkitektur eller CAM-beredning.

    Denna uppdelning gör det möjligt att lägga till ny funktionalitet utan att ändra programmets kärna. Användare och utvecklare kan skapa egna tillägg, vilket har lett till ett växande ekosystem av specialiserade verktyg.

    Byggt på etablerade open source-bibliotek

    FreeCAD bygger på flera välkända öppna bibliotek inom vetenskaplig och teknisk programvara. Kärnan för geometriberäkningar utgörs av Open Cascade Technology, medan 3D-grafiken hanteras med Coin3D. Användargränssnittet bygger på Qt, och Python används för skriptning och automatisering.

    Tack vare detta kan FreeCAD inte bara användas som ett fristående program, utan även fungera som ett bibliotek i andra applikationer och arbetsflöden.

    Tydligt fokus på teknisk precision

    FreeCAD är inte avsett för frihandsritning i 2D eller för animation och visuell effektskapande. Programmet fokuserar i stället på exakta, måttstyrda modeller som kan användas för tillverkning, analys och dokumentation.

    Trots detta gör programmets flexibilitet att det ofta används även utanför sitt ursprungliga fokus, särskilt i forsknings- och utbildningssammanhang.

    Samma funktionalitet på alla plattformar

    FreeCAD är plattformsoberoende och fungerar på Linux, Windows och macOS. Användargränssnitt och funktioner är i stort sett identiska oavsett operativsystem, vilket underlättar samarbete mellan användare med olika tekniska miljöer.

    Ett projekt som drivs av gemenskapen

    Utvecklingen av FreeCAD började redan 2001 och har sedan dess drivits framåt av en internationell gemenskap av utvecklare och användare. De flesta bidrar ideellt, och arbetet sker öppet via forum och kodarkiv.

    Diskussioner, idéer och beslut formas gemensamt, och vem som helst kan delta genom att bidra med kod, dokumentation, översättningar eller tester.

    FreeCAD Project Association

    Sedan 2021 stöds projektet även av FreeCAD Project Association, en ideell organisation som samlar in donationer och resurser för att stödja utvecklingen, skydda gemenskapen och representera projektet gentemot företag och institutioner.

    Organisationen bidrar till att skapa stabila förutsättningar för FreeCADs långsiktiga utveckling, utan att göra avkall på programmets öppna och fria natur.

    Fri programvara för framtidens ingenjörsarbete

    FreeCAD visar att avancerade ingenjörsverktyg inte måste vara dyra eller låsta bakom proprietära licenser. Med sin öppna utvecklingsmodell, tekniska precision och breda användbarhet är FreeCAD både ett kraftfullt CAD-verktyg och ett exempel på vad fri programvara kan åstadkomma inom avancerad teknik.

    https://www.freecad.org/downloads.php?lang=eng

    Faktaruta: FreeCAD

    Typ: Fri och öppen 3D-CAD (parametrisk modellering)
    Licens: LGPL
    Inriktning: Maskinteknik och produktdesign, men även arkitektur, analys och 3D-print

    Plattformar:
    • Linux/Unix
    • Windows
    • macOS

    Viktiga funktioner:
    • Parametrisk 3D-modellering (mått och relationer styr modellen)
    • Skissning i 2D för att skapa 3D-geometri (Sketch-baserade arbetsflöden)
    • 2D-produktionsritningar och dokumentation (drawing/workbench-stöd)
    • Modulära “workbenches” och tillägg (utbyggbart utan att ändra kärnan)
    • Stöd för arkitektur/BIM-arbetsflöden (beroende på arbetsbänk/tillägg)
    • Finita element/CAE-flöden (FEM) för teknisk analys (beroende på modul)
    • Förberedelser för 3D-utskrift (exportformat och arbetsflöden för tillverkning)
    • Python-skriptning och automatisering (makron, egna verktyg och pipelines)

    Bygger på: OCCT (CAD-kärna), Coin3D (3D-grafik), Qt (gränssnitt), Python (skriptning)

  • Micro 2.0.15 – terminalredigeraren som gör comeback

    Efter nästan ett års tystnad är den populära terminalbaserade textredigeraren Micro tillbaka med version 2.0.15. Uppdateringen fokuserar på förbättrad syntaxmarkering, stabilare redigering och ett mognare plugin-system, och markerar ett tydligt steg framåt för ett verktyg som vill kombinera enkelhet med kraften hos moderna kodredigerare – helt i terminalen.

    Efter en längre paus är den terminalbaserade textredigeraren Micro tillbaka med version 2.0.15. Det är den första nya utgåvan sedan version 2.0.14 från augusti 2024 och markerar ett tydligt steg framåt för projektet, både tekniskt och användarmässigt.

    Micro är utformad för att vara lätt att använda direkt, samtidigt som den erbjuder funktioner som annars ofta förknippas med fullskaliga grafiska textredigerare. Med intuitiva tangentkommandon, musstöd och modern funktionalitet har Micro blivit ett populärt alternativ för användare som vill arbeta effektivt i terminalen utan att behöva lära sig komplexa kommandospråk.

    Stora förbättringar i syntaxmarkering

    Den största nyheten i Micro 2.0.15 är de omfattande förbättringarna av syntaxmarkeringen. Stöd har utökats eller förfinats för många språk och filformat, bland annat Rust, Java, Swift, Haskell, OpenSCAD, Meson, PRQL, nftables, Fish shell, Groovy och Ruby. Även JavaScript-varianter som .cjs samt olika assembly- och C++-specialfall har fått bättre hantering.

    Utöver nya språk har flera problem från tidigare versioner rättats till, exempelvis felaktig tolkning av nyckelord, kommentarer och strängliteraler som uppstod efter tidigare ändringar i syntaxreglerna.

    Förbättrad redigering och navigering

    Även själva redigeringsfunktionerna har blivit mer konsekventa. Kommandon för att kopiera, klippa ut, ta bort och duplicera text fungerar nu bättre i alla situationer, inklusive specialfall som den sista raden i en fil.

    Navigeringen har också utvecklats. Nya funktioner för page up och page down beter sig nu mer som i nano, markören kan positioneras mer logiskt i förhållande till den synliga delen av dokumentet och arbetet med flera markörer samtidigt har förbättrats. Samtidigt har många regressioner åtgärdats, till exempel problem med scrollning, delade vyer, fönsterstorlekar och markörplacering.

    Stabilitet, säkerhet och plugins

    På stabilitetssidan har Micro blivit säkrare vid filhantering. Sparfunktionen är mer robust, onödiga säkerhetskopior skapas inte längre för oförändrade filer och sparning med förhöjda rättigheter fungerar bättre. Viktigt är också att risken för dataförlust har minskat vid arbete med delade buffertar.

    Plugin-systemet har utvecklats med nya callbacks och utökade API:er, samtidigt som gränsen mellan inbyggda och externa plugins blivit tydligare. För ökad säkerhet kan plugins inte längre ändra centrala konfigurationsfiler utan uttryckligt tillstånd från användaren.

    Byggstöd och framtid

    Slutligen har stödet för korskompilering förbättrats. Windows ARM64 stöds nu officiellt och alla byggen är helt statiska med CGO avstängt. Det gör Micro enklare att distribuera och mer pålitlig i olika miljöer.

    Snabba tangentkommandon i Micro

    KommandoFunktion
    Ctrl + SSpara fil
    Ctrl + QAvsluta Micro
    Ctrl + OÖppna fil
    Ctrl + FSök i dokument
    Ctrl + RSök och ersätt
    Ctrl + CKopiera
    Ctrl + XKlipp ut
    Ctrl + VKlistra in
    Ctrl + ZÅngra
    Ctrl + YGör om
    Ctrl + KKlipp ut aktuell rad
    Ctrl + DDuplicera rad eller markering
    Alt + ← / →Hoppa ordvis
    Ctrl + ← / →Byt flik
    Ctrl + \Dela vy
    Ctrl + WStäng aktuell vy
    Page Up / Page DownBläddra sida för sida

    Micro 2.0.15 visar tydligt att projektet är tillbaka på banan. Med förbättrad syntaxmarkering, stabilare beteende och ett mer moget plugin-system befäster Micro sin roll som ett modernt och lättillgängligt verktyg för effektiv textredigering i terminalen.

    Exempel på installation i praktiken

    På Ubuntu och Debian kan Micro installeras på flera sätt, och här är ett sammanhängande exempel som visar hur det går till i praktiken. Det vanligaste sättet är att använda den inbyggda pakethanteraren. Man börjar då med att uppdatera paketlistan och installerar sedan redigeraren direkt från programförråden genom att köra kommandona:

    sudo apt update
    sudo apt install micro
    

    Efter detta kan Micro startas genom att skriva micro följt av ett filnamn i terminalen.

    Vill man istället installera den senaste versionen från utvecklarna själva kan man använda Micros officiella installationsskript. Först laddas skriptet ner och görs körbart, därefter körs det för att hämta den färdiga binären:

    wget https://getmic.ro
    chmod +x getmic.ro
    ./getmic.ro
    sudo mv micro /usr/local/bin/
    

    När binären har flyttats till /usr/local/bin är Micro tillgänglig systemövergripande.

    Ett tredje alternativ är att använda Snap, vilket ger automatiska uppdateringar. Installationen görs då med ett enda kommando:

    sudo snap install micro --classic
    

    Samtliga metoder leder till samma resultat: Micro är installerat och redo att användas direkt i terminalen.

    https://github.com/zyedidia/micro/releases/tag/v2.0.15

    Faktaruta: Vad är nytt i Micro 2.0.15?
    Större lyft för syntaxmarkering: Fler och bättre regler för många språk/format (t.ex. Rust, Java, Swift, Haskell, Ruby, Groovy, Fish, nftables, PRQL) samt fler JavaScript-varianter som .cjs.
    Färre feltolkningar: Fixar för nyckelord, kommentarer och literaler som tidigare kunde ge fel färgsättning eller trasiga regler.
    Mer konsekvent redigering: Åtgärdar specialfall för kopiera/klipp/ta bort/duplicera, bland annat problem runt sista raden i filer.
    Smidigare navigering: Nya markör- och sidbläddringsbeteenden (inspirerat av nano), förbättrad markörplacering i synlig vy och bättre multicursor.
    Stabilare scroll och vyer: Fixar regressioner kring scrollning, vyjustering, split-resize och markörplacering.
    Säkrare sparning: Robustare skrivning, färre onödiga backups, förbättrad sparning med höjda rättigheter och skydd mot dataförlust vid delade buffertar.
    Plugin-systemet stramas upp: Nya callbacks och utökade API:er, tydligare gräns mellan inbyggda och externa plugins – plus att plugins inte får ändra kärnkonfig utan tillstånd.
    Bättre byggstöd: Förbättrad korskompilering (inkl. Windows ARM64) och byggen som är helt statiska med CGO avstängt.
  • GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken.

    GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    I dag släpptes GNU Wget 2.2.1, den senaste stabila versionen av ett av internets mest långlivade och användbara kommandoradsverktyg. För den oinvigde kan Wget verka som ett smalt nischprogram, men i praktiken är det en grundpelare för allt från systemadministration och forskning till arkivering av webbinnehåll.

    Vad är egentligen Wget?

    Wget är ett fritt och öppet program som används för att hämta filer via de vanligaste internetprotokollen: HTTP, HTTPS, FTP och FTPS. Till skillnad från webbläsare är Wget helt textbaserat och designat för att fungera utan mänsklig inblandning, vilket gör det idealiskt för skript, servrar och automatiserade arbetsflöden.

    Det är just denna osynliga roll som gjort Wget så viktigt. När webbplatser speglas, forskningsdata laddas ner i stora mängder eller programvara byggs automatiskt i bakgrunden, är det ofta Wget som står för själva överföringen.

    Nyheter som stärker kompatibilitet och kontroll

    Version 2.2.1 innehåller flera förbättringar som kanske inte låter dramatiska, men som har stor praktisk betydelse. En ny flagga, –show-progress, förbättrar bakåtkompatibiliteten med äldre versioner av wget och underlättar användning i befintliga skript. Flaggan –no-clobber kan nu förhindra att befintliga filer trunkeras, vilket minskar risken för oavsiktlig dataförlust.

    Dessutom kan användaren med –no-use-server-timestamps välja att använda lokala tidsstämplar i stället för serverns, något som är särskilt viktigt vid spegling och långsiktig arkivering.

    Bättre felmeddelanden och modernare nätverk

    Utöver nya flaggor har utvecklarna förbättrat de meddelanden som visas när URL:er inte följs, vilket gör felsökning enklare. Stöd för prefixet no_ i konfigurationsalternativ ger tydligare och mer konsekventa inställningar.

    Stöd för libnghttp2 har också lagts till, vilket möjliggör tester med HTTP/2. Även om detta främst är relevant för utvecklare och testmiljöer visar det att Wget fortsätter att anpassas till ett modernare internet. Ett annat tillskott är möjligheten att sätta exitstatus till 8 vid HTTP-svaret 403 (Forbidden), något som gör det lättare för automatiserade system att tolka åtkomstfel.

    Säkerhet och stabilitet i fokus

    En central del av version 2.2.1 är de många buggfixarna. Bland annat har flera buffertöverskridningar åtgärdats, inklusive problem som potentiellt kunnat utnyttjas på distans. Regressioner i omdirigeringar och speglingsfunktioner har rättats till, liksom problem med filöverskrivning och prioritering av speglar vid användning av metalink.

    Även detaljer som HTTP/1.1-svar, byggproblem med WolfSSL, dokumentationsexempel och interna länkar har förbättrats, vilket bidrar till en mer robust helhet.

    Ett verktyg som fortsätter att leva

    GNU Wget är mer än bara ett nedladdningsprogram. Det stöder proxyservrar och cookies, persistenta HTTP-anslutningar, bakgrundskörning, lokala fil­tidsstämplar och översatta meddelanden. Det fungerar på de flesta Unix-liknande operativsystem och är djupt integrerat i många tekniska miljöer som användare sällan tänker på.

    Med version 2.2.1 visar Wget att även små och till synes färdiga verktyg kan fortsätta att utvecklas. Förbättringarna är kanske diskreta, men tillsammans gör de internet lite säkrare, stabilare och mer förutsägbart bakom kulisserna.

    https://www.gnu.org/software/wget

    Faktaruta: GNU Wget 2.2.1
    Vad: Kommandoradsverktyg för att hämta filer via HTTP/HTTPS/FTP/FTPS
    Ny version: 2.2.1
    Nytt & viktigt:
    • –show-progress (bättre bakåtkompatibilitet)
    • –no-clobber (förhindrar truncering/överskrivning)
    • –no-use-server-timestamps (använd lokala tidsstämplar)
    • Förbättrade felmeddelanden om varför URL:er inte följs
    • Stöd för no_-prefix i konfigurationsval
    • HTTP/2-teststöd via libnghttp2
    • Exitstatus 8 vid HTTP 403
    Fixar: Flera buggar och säkerhetsproblem, bl.a. buffertöverskridningar samt metalink-relaterade problem
  • KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg.

    KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom KDE-ekosystemet och byggd ovanpå uppspelningsmotorn MPV, har släppts i version 1.7. Uppdateringen fokuserar inte på stora visuella förändringar, utan på förbättringar som märks i daglig användning – särskilt för den som hanterar många ljud- och videofiler.

    Spellistor som faktiskt skalar

    Den tydligaste nyheten i Haruna 1.7 är ett kraftigt förbättrat stöd för spellistor. Användaren kan nu sortera och gruppera innehåll på mer avancerade sätt, vilket gör stora samlingar betydligt mer överskådliga. För den som använder Haruna som musikspelare snarare än enbart videospelare är detta ett viktigt steg.

    Spelaren kommer dessutom ihåg vilken spellista som var aktiv vid senaste avslut och återställer den automatiskt vid nästa start. Det kan låta som en liten detalj, men i praktiken minskar det friktionen för alla som arbetar med återkommande uppspelningsköer.

    Replay Gain ger jämnare ljudnivå

    På ljudsidan introduceras stöd för replay gain. Tekniken gör det möjligt att normalisera upplevd volym mellan olika ljudfiler, så att exempelvis äldre och nyare inspelningar låter ungefär lika starka. Resultatet blir färre tillfällen där man behöver justera volymen manuellt mellan låtar eller avsnitt.

    Även MPRIS-integrationen har justerats. Miniatyrbilder sätts nu endast för ljudfiler, vilket gör att skrivbordsmiljöer och aktivitetsfält kan visa en levande förhandsvisning av videofönstret istället för statisk omslagsgrafik.

    Små gränssnittsjusteringar med stor effekt

    Bland de mindre, men märkbara, förbättringarna finns en nedskalad spelikon i den kompakta spellistevyn, vilket ger ett renare och mindre plottrigt intryck. Ett nytt alternativ i snabbmenyn gör det också möjligt att öppna filer direkt i Hana, KDE:s miniatyrbildsgenerator, för den som har den installerad.

    Buggrättningar som förbättrar vardagen

    Utöver nya funktioner innehåller Haruna 1.7 flera viktiga stabilitetsfixar. Problem med att databasmappen inte skapades korrekt är lösta, verktygstips i tidslinjen uppdateras nu korrekt när filer byts, och borttagning av anpassade kommandon fungerar åter som tänkt. Även hanteringen av senast öppnad URL har förbättrats och sparas nu korrekt mellan sessioner.

    En mogen uppdatering snarare än en revolution

    Haruna 1.7 är ingen dramatisk omgörning, men just därför är den intressant. Uppdateringen visar hur ett öppet källkodsprojekt kan förfinas genom att ta bort små irritationsmoment, förbättra arbetsflöden och lägga till funktioner som faktiskt används. För KDE-användare – och för alla som uppskattar en lätt, MPV-baserad mediaspelare – är detta ett tydligt steg framåt i vardagsanvändning.

    FAKTA: KDE:s Haruna 1.7
    • Vad är det? Qt-baserad mediaspelare i KDE-ekosystemet, byggd ovanpå MPV.
    • Största nyheten Förbättrad spellistehantering: avancerad sortering och gruppering.
    • Smidighet Återställer senast aktiva spellistan vid uppstart.
    • Ljud Replay Gain-inställningar för jämnare volym mellan spår.
    • MPRIS Miniatyrbilder sätts bara för ljudfiler – video får live-förhandsvisning i aktivitetsfältet.
    • UI Mindre play-ikon i kompakt spellistevy.
    • Stabilitet Fixar bl.a. databasmapp, seekbar-tooltips, borttagning av egna kommandon och sparad senaste URL.

Etikett: öppen källkod

  • Ubuntu 24.04.4 LTS – stabilare, snabbare och redo för ny hårdvara

    Ubuntu-familjen fortsätter att finslipa sin långtidssatsning. Med Ubuntu 24.04.4 LTS levereras den fjärde underhållsuppdateringen i Noble Numbat-serien – en stabil och uppdaterad plattform med nyare Linux-kärna, förbättrad grafikstack och samlade säkerhetsfixar, men utan nya användarfunktioner. Sex månader efter föregående uppdatering har Ubuntu-teamet släppt Ubuntu 24.04.4 LTS, den fjärde underhållsuppdateringen i serien med kodnamnet Noble Numbat.…

  • LibreOffice 26.2 – snabbare, smartare och mer användarstyrt kontorsarbete

    LibreOffice 26.2 är en omfattande uppdatering av den fria kontorssviten som sätter tydligt fokus på prestanda, stabilitet och användarkontroll. Den nya versionen bjuder på snabbare hantering av stora dokument, förbättrad kompatibilitet med andra kontorsformat och en rad praktiska nyheter i Writer, Calc och Impress, samtidigt som den tekniska grunden moderniseras för framtiden. LibreOffice 26.2 –…

  • Mindre belastning, bättre flyt – Shotcut 26.1 i praktiken

    Shotcut 26.1 är en uppdatering som inte skriker efter uppmärksamhet men som märks desto mer i vardagen. Med stöd för hårdvaruavkodning sänks processorbelastningen, förhandsvisningen blir mjukare och arbetsflödet stabilare på Linux, Windows och macOS. Tillsammans med bättre stöd för höga upplösningar, flexiblare CPU- och GPU-lägen samt ett stort antal buggfixar gör version 26.1 videoredigering både…

  • NotepadNext 0.13 – klassisk enkelhet med moderna förbättringar

    NotepadNext 0.13 tar ett tydligt kliv framåt genom att kombinera den klassiska enkelheten från Notepad++ med moderna funktioner för tryggare och smidigare arbete. Med autosparade sessioner, stöd för arbetsytor och flera efterfrågade förbättringar stärker uppdateringen editorns roll som ett lättviktigt men kraftfullt verktyg för både kod och textredigering. NotepadNext, en modern och plattformsoberoende nytolkning av…

  • Akut säkerhetsuppdatering: Tails 7.4.1 täpper till allvarliga anonymitetshål

    Tails-projektet har släppt en akut säkerhetsuppdatering som täpper till allvarliga kryptografiska sårbarheter. Den nya versionen, Tails 7.4.1, åtgärdar brister som i värsta fall hade kunnat utnyttjas för att avslöja användares identitet via Tor-nätverket – vilket gör uppdateringen kritisk för alla som använder systemet för anonym kommunikation. Utvecklarna bakom Tails, det integritetsfokuserade Linux-systemet som används för…

  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner…

  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring. Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir…

  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ…

  • Så radera du en hårddisk säkert med nwipe

    Nwipe är ett Linuxverktyg för säker radering av hela lagringsenheter genom kontrollerad överskrivning enligt välkända metoder och standarder. I den här artikeln går vi igenom vilka raderingsmetoder som finns i Nwipe, hur många pass de använder, vilka datamönster som skrivs, hur verifiering fungerar och vilka inställningar du kan justera för att uppnå rätt balans mellan…

  • EU vill ta tillbaka kontrollen över sin digitala framtid – och öppen källkod spelar en nyckelroll.

    EU vill minska sitt beroende av utländsk teknik och stärka den digitala säkerheten. Nu öppnar Europeiska kommissionen ett brett samråd om en ny strategi för öppna digitala ekosystem – där öppen källkod lyfts fram som en nyckel till teknisk suveränitet, innovation och ett mer motståndskraftigt digitalt Europa. Därför har Europeiska kommissionen nu startat ett offentligt…

  • IPFire 2.29 Core Update 199 – öppen källkod möter framtidens nätverk

    IPFire 2.29 Core Update 199 tar den öppna brandväggsdistributionen in i nästa generation nätverk med stöd för Wi-Fi 7 och Wi-Fi 6, smartare automatisering av trådlösa funktioner och bättre insyn i komplexa miljöer via LLDP och CDP. Tillsammans med en uppdaterad Linux-kärna, förbättrat intrångsskydd och ett mer robust OpenVPN-stöd är detta en release som stärker…

  • StarBook Horizon – en Linux-dator byggd för kontroll och integritet

    En bärbar dator utan proprietär firmware, med Linux som förstahandsval och tydligt fokus på integritet låter för många som en dröm i en allt mer sluten datorvärld. StarBook Horizon från brittiska StarLabs är ett nischat men ambitiöst försök att skapa en modern vardagsdator för användare som vill ha kontroll över sin hårdvara – även om…

  • Gentoo 2025: Ekonomisk stabilitet och ett steg bort från GitHub

    Gentoo sammanfattar 2025 som ett år av stabil ekonomi och ökande fokus på självständighet: projektet vill flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till den ideellt drivna Codeberg-plattformen, delvis som reaktion på tryck mot mer proprietära verktyg. Samtidigt visar årsrapporten att verksamheten främst bärs av små donationer och att kostnaderna i första hand går till drift…

  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i…

  • Pebble Round 2 – den tunna smartklockans återkomst i öppen tappning

    Pebble Round 2 markerar en ovanlig återkomst i smartklockevärlden. I stället för att jaga fler sensorer och kortare uppdateringscykler satsar Pebble på det som en gång gjorde märket populärt: en alltid synlig skärm, batteritid som mäts i veckor och ett öppet system som användaren själv kan forma. Med modern hårdvara, extremt tunn design och öppen…

  • FreeCAD – fri ingenjörskonst i 3D

    FreeCAD är ett modernt, fritt och öppet 3D-CAD-program som visar att avancerade ingenjörsverktyg inte behöver vara vare sig dyra eller proprietära. Med fokus på parametrisk modellering, teknisk precision och ett brett användningsområde inom allt från maskinkonstruktion till arkitektur och 3D-utskrift har FreeCAD utvecklats till ett kraftfullt alternativ till kommersiella CAD-system – byggt av och för…

  • Micro 2.0.15 – terminalredigeraren som gör comeback

    Efter nästan ett års tystnad är den populära terminalbaserade textredigeraren Micro tillbaka med version 2.0.15. Uppdateringen fokuserar på förbättrad syntaxmarkering, stabilare redigering och ett mognare plugin-system, och markerar ett tydligt steg framåt för ett verktyg som vill kombinera enkelhet med kraften hos moderna kodredigerare – helt i terminalen. Efter en längre paus är den terminalbaserade…

  • GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken. GNU…

  • KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg. KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom…