• Mozilla Thunderbird 145 – den största uppdateringen på länge: Exchange-stöd, säkrare internet och farväl till 32-bitars Linux

    Mozilla Thunderbird 145 är här – och det är en av de största uppdateringarna på länge. Med inbyggt stöd för Microsoft Exchange, krypterad DNS-over-HTTPS och ett rejält lyft för programmets kontohantering tar Thunderbird ett stort kliv in i modern e-posthantering. Samtidigt gör projektet upp med äldre teknik genom att slopa 32-bitars Linux och rensa bort föråldrade funktioner. Här är allt som är nytt.

    Mozilla har släppt Thunderbird 145, en av de mest betydande uppdateringarna av e-postklienten på flera år. Programmet, som är både gratis och öppen källkod, får nu funktioner som många användare har efterfrågat i över ett decennium – inklusive inbyggt stöd för Microsoft Exchange.

    Men det är bara början.

    Inbyggt stöd för Microsoft Exchange – utan tillägg

    I många företag är e-post lika med Microsoft Exchange. Tidigare behövde Thunderbird-användare förlita sig på tredjeparts-tillägg som Owl för att ansluta. Nu är detta historia.

    Thunderbird 145 introducerar native support för Exchange Web Services (EWS).
    Det betyder att du kan ansluta direkt till jobbets e-postserver – snabbt, stabilt och utan extra komponenter.

    Dessutom kan man nu manuellt konfigurera EWS-konton via den nya Account Hub.

    Säkrare surf med DNS-over-HTTPS

    En annan stor nyhet är att Thunderbird nu kan använda DNS-over-HTTPS (DoH), en teknik som krypterar DNS-frågor.
    I praktiken innebär detta att:

    • mellanhänder inte kan snoka på vilka servrar du kontaktar
    • DNS-kapning blir mycket svårare
    • insynen i din nättrafik minskar

    Det är ett stort steg för användarnas integritet.

    Account Hub blir smartare och mer tillgänglig

    Account Hub – den centrala platsen för att lägga till och hantera konton – fortsätter att utvecklas. Nytt i denna version:

    • Manuell konfiguration av e-postkonton, inklusive EWS
    • Förbättrad tillgänglighet: felmeddelanden och knappar läses nu korrekt upp av skärmläsare
    • Smartare formulär som visar rätt fält i rätt situation

    Dessutom har ett flertal irriterande buggar åtgärdats, såsom att knappar kunde aktiveras fast de såg avstängda ut.

    Farväl till Skype – och till 32-bitars Linux

    Thunderbird passar på att städa upp bland funktionerna. Två större förändringar sticker ut:

    • Skype-integrationen har tagits bort ur adressboken.
    • 32-bitars Linux x86 stöds inte längre.

    Det innebär att Thunderbird nu fokuserar helt på modern 64-bitars hårdvara – något de flesta Linuxdistributioner redan gjort sedan länge.

    Smådetaljer som gör stor skillnad

    Version 145 innehåller även en rad förbättringar som lyfter helhetsupplevelsen:

    • ”Junk” heter nu ”Spam” – mer i linje med andra e-postklienter
    • Visuella och upplevelsemässiga förbättringar i gränssnittet
    • “Spara alla” bilagor visar nu en varning om filer är på väg att skrivas över
    • ICS-filer (kalenderhändelser) går nu att dra direkt till Today Pane
    • Menyraden göms inte längre efter uppgradering
    • Spam-filter fungerar bättre med avancerade inställningar
    • Thunderbird skapar nu Sent- och Spam-mappar mer konsekvent för IMAP-konton
    • Exchange-inloggningar är stabilare
    • Emoji i ämnesrader hanteras korrekt (!)

    Flera andra buggar har fixats, bland annat för adressboken, påminnelser, tillägg och visuella överlägg.

    Säkerhetsfixar

    Som vanligt innehåller uppdateringen också ett antal säkerhetsförbättringar, även om Mozilla inte alltid avslöjar detaljerna direkt av säkerhetsskäl.

    Sammanfattning

    Thunderbird 145 är en uppdatering som både moderniserar och framtidssäkrar programmet. Med inbyggt Exchange-stöd, säkrare DNS, förbättrad tillgänglighet och ett mer polerat gränssnitt är detta en version som både privatpersoner och företag kommer att uppskatta.

    För användare som fortfarande sitter på 32-bitars Linux blir det dock dags att uppgradera.

    Thunderbird i vår wiki :

    Thunderbird i vår wiki

    Thunderbird 145 – teknisk fakta

    Version: 145

    Typ: Desktop-e-postklient (FOSS)

    Plattformar: Windows, macOS, Linux (endast 64-bit)

    Nya huvudfunktioner:

    • Inbyggt stöd för Microsoft Exchange via Exchange Web Services (EWS)
    • Stöd för DNS-over-HTTPS (DoH)
    • Account Hub med manuell e-post- och EWS-konfiguration

    Förändringar:

    • ”Junk” ersatt med ”Spam” i gränssnittet
    • 32-bitars Linux x86-binarier har slopats
    • Skype borttaget från adressbokens IM-alternativ

    Buggrättningar (urval):

    • ”Save All” varnar nu innan filer skrivs över
    • IMAP ”Sent”- och ”Spam”-mappar skapas mer pålitligt
    • Stabilare Exchange-autentisering och Account Hub-beteende
    • Visuella, UX- och säkerhetsförbättringar
  • Firefox 145 – Smartare, snyggare och mer privat än någonsin

    Mozilla fortsätter att förnya sin webbläsare med lanseringen av Firefox 145 – en version som kombinerar smartare funktioner, förbättrad design och starkare integritetsskydd. Nu kan användare skriva kommentarer direkt i PDF-filer, förhandsvisa flikgrupper, dela markerad text med länkar och söka i sin historik med hjälp av naturligt språk – allt med lokal, privat bearbetning.

    Mozilla har nu släppt version 145 av sin öppna webbläsare Firefox, bara en månad efter den förra uppdateringen. Den nya versionen bjuder på flera smarta funktioner som gör surfandet både enklare och mer effektivt — samtidigt som användarnas integritet fortsatt står i centrum.

    Skriv direkt i PDF-filer

    En av de mest synliga nyheterna är möjligheten att skriva kommentarer direkt i PDF-dokument. Användare kan nu lägga till, redigera och ta bort anteckningar, frågor eller påminnelser utan att behöva externa program. Ett praktiskt kommentarsfönster gör det lätt att hålla ordning på alla anteckningar — perfekt för studier, arbete eller korrekturläsning.

    Snabbare överblick med flikgruppsförhandsvisning

    Har du många flikar öppna? Med den nya funktionen flikgruppsförhandsvisning kan du hålla muspekaren över en grupps namn och direkt se vilka sidor som finns där. Det sparar tid och gör det enklare att hitta rätt flik i stora projekt.

    Dela text med precision

    En annan smart nyhet är Copy Link to Highlight. Med den kan du dela en specifik del av en webbsida — till exempel ett citat eller en mening — och när mottagaren öppnar länken markeras texten automatiskt. Perfekt för samarbete eller för att dela intressanta utdrag i sociala medier.

    Semantisk sökhistorik – smartare minne i webbläsaren

    Den mest banbrytande funktionen i Firefox 145 är den nya Semantiska sökhistoriken. Den låter dig söka i din surfhistorik med naturligt språk, till exempel genom att skriva ”den där Linux-artikeln om Varnish”. All bearbetning sker lokalt på datorn, vilket innebär att din sökhistorik aldrig lämnar din enhet. Det är ett steg mot smartare och mer privat webbsökning.

    Polerad design och enhetlig stil

    Firefox 145 kommer även med visuella förbättringar. Flikarna har nu mjukt rundade hörn för att passa bättre med vertikala flikar, och knappar samt textfält – inklusive adressfältet – har fått ett modernare och mer enhetligt utseende. Om inga tillägg är installerade visar tilläggsknappen nu tips och länkar till Firefox Add-ons Store, vilket gör det enklare att upptäcka nya anpassningsmöjligheter.

    För utvecklare: snabbare och säkrare webben

    På den tekniska sidan har Firefox 145 fått stöd för Atomics.waitAsync, vilket möjliggör effektivare synkronisering mellan trådar i JavaScript – en viktig förbättring för webbapplikationer som använder delat minne. Dessutom introduceras inledande stöd för Integrity-Policy-headern, som stärker säkerheten genom att försäkra att skript och resurser inte manipuleras.

    Bättre videostöd och typografi

    Firefox kan nu spela upp Matroska (.mkv)-videor med populära kodekar som AVC, HEVC, VP9 och AV1, samt ljudformat som AAC och Opus. Det innebär att fler öppna videoformat fungerar direkt i webbläsaren. Även webbutvecklare får nya verktyg — med stöd för CSS-egenskapen text-autospace, som automatiskt justerar avståndet mellan tecken i texter som blandar olika skrivsystem.

    Slutet för 32-bitars Linux

    Samtidigt markerar version 145 slutet för 32-bitars Linux. Mozilla uppmanar användare av äldre system att uppgradera till 64-bitarsversionen för att fortsätta få uppdateringar och säkerhetsfixar.

    Tillgänglighet

    Firefox 145 finns redan att ladda ner direkt från Mozilla, och användare på Windows och macOS får uppdateringen automatiskt inom några dagar. På Linux kommer versionen att dyka upp i pakethanterarna för de flesta rullande distributioner inom kort.

    För nerladdningslänkar och mer om firefox kollar i vår wiki på

    https://wiki.linux.se/index.php/Firefox

  • Installera PrivateBin på en Debian/Ubuntu LAMP-server

    Innehållsförteckning

    En egen digital anslagstavla – säkert och privat

    Tänk dig en liten anteckningssida på nätet där du kan klistra in text, dela den med någon – och vara säker på att ingen annan kan läsa den. Det är precis vad PrivateBin gör. Det är ett enkelt men genialiskt verktyg som låter dig skapa krypterade textdelningar direkt i webbläsaren. Allt du skriver krypteras redan innan det lämnar din dator, vilket betyder att själva servern inte vet vad du sparar. Du kan dela en länk med en vän, låta texten raderas automatiskt efter en viss tid eller till och med försvinna direkt efter att den lästs. Perfekt för lösenord, anteckningar eller hemliga projekt – och du kan köra det helt själv hemma på din egen server.

    Vill du ha 100 % koll på vem som tar emot dina anteckningar? Molntjänster i all ära, men du vet aldrig vem som faktiskt läser det du skriver. Med egen hosting har du egen kontroll.

    Vad är PrivateBin och varför använda det?

    PrivateBin är ett självhostat alternativ till Pastebin – en minimalistisk webbapplikation där serven inte vet något om innehållet som lagras. All text krypteras i webbläsaren med kraftig AES-kryptering innan den skickas till servern. Det innebär att bara de som har länken (och eventuellt lösenordet) kan läsa innehållet, vilket gör PrivateBin lämpligt för att dela känslig information, kodsnuttar eller anteckningar på ett säkert sätt. Applikationen är öppen källkod och erbjuder funktioner som lösenordsskydd för pasten, automatisk utgångstid (t.ex. att en text raderas efter en vecka) eller “burn after reading” som förstör texten efter att någon läst den. Genom att köra en egen PrivateBin-server får du full kontroll över datan och slipper lita på externa tjänster.

    PrivateBins webbgränssnitt: ett enkelt formulär där användaren kan skriva eller klistra in text som ska delas. I exemplet syns alternativ för att ställa in hur länge texten ska finnas kvar (Expires), om den ska brännas efter läsning (Burn after reading), möjlighet att tillåta diskussionstråd (Open discussion), samt fält för lösenordsskydd. När användaren klickar på “Create” genereras en unik länk; mottagaren som besöker länken kan läsa texten (och uppmanas ange lösenord om ett sådant sattes).

    Förberedelser: Installera LAMP-stack

    För att köra PrivateBin behöver vi en LAMP-miljö, vilket står för Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP[. I denna guide utgår vi från en server med Debian eller Ubuntu (Linux) – till exempel en hemmaserver eller VPS. Börja med att se till att ditt system är uppdaterat och att du har administratörsrättigheter (t.ex. via sudo). Nedan följer steg för steg hur du installerar varje del av LAMP-stacken på Debian/Ubuntu:

    1. Uppdatera systemet: Öppna terminalen på servern och uppdatera paketlistor och befintliga paket:
    • sudo apt update && sudo apt upgrade -y
    • Detta säkerställer att du har de senaste säkerhetsuppdateringarna innan du går vidare.
    1. Installera Apache (webbserver): Installera Apache2 med apt:
    • sudo apt install apache2
    • På både Debian och Ubuntu startar Apache automatiskt efter installationen och ställs in att köras vid uppstart. Du kan kontrollera att tjänsten är igång med sudo systemctl status apache2 (den ska visas som aktiv). Som test kan du öppna en webbläsare på en dator i samma nätverk och navigera till http://<serverns-IP> – du bör se Apaches standardsida ”It works!”[4].
    1. Installera MySQL/MariaDB (databas): Kör följande för att installera databasservern (Ubuntu använder numera MariaDB som ersättning för MySQL, men kommandot är detsamma):
    • sudo apt install mysql-server
    • Under installationen kan du bli ombedd att ange ett root-lösenord för databasen – välj ett starkt lösenord om frågan dyker upp. När installationen är klar, kontrollera att databasen kör (t.ex. sudo systemctl status mysql). Kör därefter det inbyggda skriptet för att säkra databasen:
    • sudo mysql_secure_installation
    • Följ anvisningarna för att sätta root-lösenord (om du inte redan gjorde det), ta bort anonyma användare, inaktivera fjärrinloggning för root samt ta bort testdatabasen. Dessa åtgärder förbättrar grundsäkerheten för MySQL/MariaDB.
    1. Installera PHP (scriptspråk) och nödvändiga moduler: Installera PHP tillsammans med kopplingen till Apache och databasen samt några vanliga PHP-tillägg som PrivateBin behöver:
    • sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql php-xml php-mbstring php-json php-gd php-zip
    • Här står libapache2-mod-php för PHP-modulen i Apache (så servern kan köra PHP-filer) och php-mysql låter PHP prata med MySQL/MariaDB[6]. Vi inkluderar också tillägg som XML, mbstring, JSON, GD och Zip eftersom de är vanliga beroenden för webbappar[7]. Du kan behöva ytterligare tillägg beroende på behov, men ovanstående räcker för PrivateBin.

    Tip: Om din server har en aktiv brandvägg (t.ex. UFW på Ubuntu) måste du också tillåta webbtrafik. Du kan exempelvis köra sudo ufw allow ’Apache Full’ för att öppna både port 80 (HTTP) och 443 (HTTPS) i brandväggen[8].

    Ladda ner och konfigurera PrivateBin

    När LAMP-stacken är på plats är det dags att installera PrivateBin själv. Vi kommer att hämta programmet från dess officiella kodförråd på GitHub och placera det i webbserverns katalog.

    1. Hämta PrivateBins filer: Gå till webbroten (där Apache servar filer, vanligtvis /var/www/html/) och hämta senaste PrivateBin-källkoden. Kör följande kommandon i terminalen:
    • cd /var/www/html/
      sudo rm index.html # Ta bort Apaches standardsida
      sudo apt install -y git # installera Git om det inte redan finns
      sudo git clone https://github.com/PrivateBin/PrivateBin.git
      sudo mv PrivateBin/* . # flytta in alla filer i webbroten
      sudo rm -rf PrivateBin/ # rensa tom mapp
    • Först tar vi bort filen index.html (Apache’s “It works!”-sida) så att den inte stör oss. Därefter klonar vi PrivateBins kod från GitHub till katalogen. Kommandot ovan lägger filerna i /var/www/html/PrivateBin. Vi flyttar sedan innehållet upp en nivå till /var/www/html/ så att PrivateBin blir direkt åtkomlig på webbserverns root-path[9]. Efter städning av den tomma mappen är alla relevanta filer (PHP-skript, JavaScript, stilmallar m.m.) nu på plats i /var/www/html/.
    1. Skapa konfigurationsfil: PrivateBin levereras med en exempel-konfigurationsfil som vi behöver kopiera för att göra egna inställningar. Kör:
    • sudo cp /var/www/html/config/cfg.sample.php /var/www/html/config/config.php
    • Detta skapar en ny fil config.php baserat på standardinställningarna. Du kan nu öppna denna fil för redigering (t.ex. sudo nano /var/www/html/config/config.php). I konfigurationsfilen finns många inställningar kommenterade; för grundbruk kan det räcka att lämna det mesta som standard. PrivateBin använder som default filsystemet för att lagra pastes, vilket fungerar utan databas.
    1. (Valfritt) Använd MySQL för lagring: Om du vill att PrivateBin ska lagra sina pastes i databasen istället för filer kan du nu skapa en databas och användare för detta ändamål. Logga in i MySQL/MariaDB med administratörskonto:
    • sudo mysql
    • I MySQL-prompten, kör följande SQL-kommandon för att sätta upp en databas (byt ut lösenordet DinLösenord mot ett unikt starkt lösenord):
    • CREATE DATABASE privatebin;
      CREATE USER ’privatebin’@’localhost’ IDENTIFIED BY ’DinLösenord’;
      GRANT ALL PRIVILEGES ON privatebin.* TO ’privatebin’@’localhost’;
      FLUSH PRIVILEGES;
      EXIT;
    • Här skapar vi en databas privatebin och en användare privatebin som endast har åtkomst lokalt (servern själv). Användaren får full rättigheter på den nya databasen. Kom ihåg det lösenord du angav.
    1. Konfigurera PrivateBin för databasen: Öppna config.php i en textredigerare om du inte redan gjort det. Leta upp sektionen för databasinställningar. Ställ in att PrivateBin ska använda MySQL och fyll i uppgifterna för databasen du nyss skapade. Det kan se ut ungefär så här i filen:

    $config[’database’][’adapter’] = ’mysql’;
    $config[’database’][’dsn’] = ’mysql:dbname=privatebin;host=localhost;charset=utf8mb4’;
    $config[’database’][’username’] = ’privatebin’;
    $config[’database’][’password’] = ’DinLösenord’;
    $config[’database’][’table_prefix’] = ”;

    Kontrollera att adapter är satt till ’mysql’. DSN-raden ska innehålla namnet på databasen (privatebin), host=localhost samt UTF-8 teckenkodning. Ange användarnamn (privatebin) och lösenordet du valde. Spara ändringarna. (Om du istället vill behålla filbaserad lagring kan du låta bli att ändra dessa inställningar – då ignorerar PrivateBin databasen.)

    Sätta rätt behörigheter och testa installationen

    Innan vi provar att köra applikationen behöver vi justera filrättigheterna. Apache kör som användaren www-data på Debian/Ubuntu, så den användaren måste äga filerna för att kunna skriva data (t.ex. spara pastes). Kör följande kommando i /var/www/html/:
    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/

    Detta ger webbservern (www-data) ägarskap över alla PrivateBin-filer och dess data-katalog. Nu är det dags att testa att allt fungerar:

    Öppna en webbläsare och navigera till http://<din server>/ (använd IP-adressen eller domännamnet till din server). Du bör mötas av PrivateBins gränssnitt – en sida där du kan skriva in text och skapa en ny paste. Om sidan laddas korrekt har installationen lyckats. Prova gärna att skapa en test-paste för att verifiera att det går att spara och läsa data.

    Obs: Om sidan inte laddas, kontrollera följande: att Apache är igång, att PHP är korrekt installerat (du kan skapa en fil info.php med phpinfo() för att testa PHP, glöm inte ta bort den sedan av säkerhetsskäl, samt att ingen brandvägg blockerar trafik (se nästa avsnitt om säkerhet). Eventuella felmeddelanden kan hittas i Apaches fellogg (/var/log/apache2/error.log).

    Tips om säkerhet och åtkomst

    En PrivateBin-server som körs hemma eller på en VPS bör säkras på några punkter innan den används skarpt, särskilt om den ska vara åtkomlig via internet. Här är några viktiga tips:

    • Aktivera HTTPS (SSL/TLS): Använd alltid krypterad anslutning (https://) för att nå din PrivateBin-server. Utan HTTPS finns risken att den hemliga nyckel som ingår i paste-länken snappas upp av någon på nätverket. Du kan gratis skaffa ett SSL-certifikat via Let’s Encrypt. På Debian/Ubuntu installeras lättast paketet Certbot: sudo apt install certbot python3-certbot-apache och kör sedan sudo certbot –apache för att automatiskt hämta och installera ett certifikat för din domän. Om du inte har ett domännamn kan du åtminstone använda ett självsignerat certifikat inom ditt lokala nätverk. HTTPS krypterar trafiken så att ingen utomstående kan avlyssna lösenord eller data som skickas. (På PrivateBins officiella webbplats poängteras att man alltid bör köra tjänsten över HTTPS för att upprätthålla säkerheten.)
    • Begränsa åtkomsten: Kör du PrivateBin enbart för eget bruk eller inom en liten grupp kan det vara klokt att begränsa vem som kan nå tjänsten. Ett sätt är att använda .htaccess-skydd i Apache – till exempel lösenordsskydda katalogen med Basic Auth (då krävs ett användarnamn/lösenord för att se sidan). Du kan också begränsa åtkomst efter IP-adress. Till exempel, om servern bara ska användas i ditt lokala nätverk kan du i brandväggen eller Apache ställa in att endast tillåta trafik från ditt LAN. Med UFW kan du köra: sudo ufw allow from 192.168.0.0/24 to any port 80,443 för att endast släppa in webbtrafik från ditt lokalnät. På så vis blockeras åtkomst utifrån. Generellt bör du inte exponera en hemmaserver direkt mot internet i onödan – låt den helst vara bakom din routers NAT om möjligt, eller använd VPN/tunnel-lösningar om du behöver nå den från internet.

    Sammanfattningsvis, tänk på att säkerhet handlar om flera lager: kryptering (HTTPS), autentisering/åtkomstkontroll, brandvägg, starka lösenord och att hålla systemet uppdaterat. Genom att följa råden ovan kan du köra din egen PrivateBin-tjänst med gott skydd för innehållet. Lycka till med ditt själhostade klotterplank för säkra delningar!

    PrivateBin – säker delning av text, utan att servern ser innehållet

    Zero-knowledge pastebin med klient-sidig kryptering.

    Kärnfunktioner
    • Klient-sidig kryptering (zero-knowledge) – texten krypteras i webbläsaren innan uppladdning.
    • Utgångstid – välj hur länge pasten ska finnas (minuter → veckor).
    • “Burn after reading” – raderas automatiskt efter första visning.
    • Lösenord – extra skydd på delningslänken.
    • Diskussion (valfritt) – kommentars-tråd per paste.
    • Teman/konfiguration – anpassningsbar design och policyer.
    Säkerhet i praktiken
    • HTTPS rekommenderas – skyddar länk + nyckel vid överföring.
    • Ingen metadata-läsning – servern kan inte dekryptera innehållet.
    • Valfri IP-/lösenords-spärr via webbserver (t.ex. Apache .htaccess).
    Drift & lagring
    • Kan köras på LAMP/LEMP (Debian/Ubuntu + Apache/Nginx + PHP).
    • Lagring: filsystem (standard) eller databas (t.ex. MariaDB/MySQL).
    • Låg resursåtgång – passar hemmaserver eller liten VPS.
    Typiska användningsfall
    • Engångsdelning av lösenord/nycklar (med burn after reading).
    • Privata anteckningar, snippets, checklistor.
    • Säker delning internt i team/förening.

    Tips: aktivera HTTPS, sätt rimliga maxstorlekar och utgångstider, och överväg IP-begränsning om tjänsten bara ska användas internt.

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile. Det handlar inte bara om teknik, utan om frihet, kontroll och rätten till sitt digitala liv.

    Allt fler börjar fundera på om det verkligen är klokt att lägga sina filer i molntjänster som tillhör Microsoft, Google, Apple eller Dropbox. Frågan handlar inte bara om bekvämlighet, utan om kontroll, integritet och makt över vår egen data. I takt med att artificiell intelligens (AI) blir allt mer central i digitala ekosystem, växer oron för hur våra personliga filer, bilder, dokument och kontakter kan användas för att ”träna” AI-modeller utan vårt samtycke. Det finns även farhågor om hur statliga aktörer – särskilt i USA – kan pussla ihop detaljer om våra privatliv med hjälp av egna AI-verktyg.

    Begreppet digital självständighet har därför blivit ett nytt ideal. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen över sin digitala vardag, precis som man väljer att odla sin egen mat för att slippa industriproduktionens beroenden. I denna anda växer intresset snabbt för så kallad self-hosting – att själv drifta sina molntjänster på egen hårdvara eller hos en leverantör man litar på. Det har blivit ”det nya svarta” i den digitala världen.

    Nedan följer några av de mest intressanta projekten för den som vill bli digitalt självständig.

    Puter – personlig molntjänst med integritet i fokus

    3 september 2025 – Steve Emms, Internet

    Puter är ett avancerat webbaserat operativsystem som är byggt för att vara snabbt, funktionsrikt och utbyggbart. Det kan fungera som:

    • En personlig molntjänst där du kan samla alla dina filer, appar och spel på ett säkert ställe – tillgängligt var du än befinner dig.
    • En plattform för att bygga och publicera webbplatser, webbappar och spel.
    • Ett alternativ till Dropbox, Google Drive och OneDrive – men med ett fräscht gränssnitt och full kontroll.
    • En fjärrskrivbordsmiljö för servrar och arbetsstationer.
    • Ett öppet och gemenskapsdrivet projekt för alla som vill lära sig om webbutveckling, molnteknik och distribuerade system.

    Webbplats: github.com/HeyPuter/puter
    Licens: GNU Affero General Public License v3.0

    Nextcloud – frihet i molnet

    Nextcloud är kanske den mest kända självhostade molnlösningen i världen. Det är en komplett svit av klient- och serverprogram som låter dig skapa ditt eget privata moln för filer, kontakter, kalender och e-post.

    Med Nextcloud Groupware får man en hel arbetsmiljö i webbläsaren, komplett med e-post, kalender och uppgiftshantering – allt integrerat med filhantering. Programvaran är helt fri och öppen källkod, vilket innebär att du kan installera den på din egen server utan att dela data med någon tredje part.

    Nextcloud används i dag av allt från privatpersoner till skolor, myndigheter och företag som vill ha en säker, transparent och hållbar digital infrastruktur.

    Cloudreve – mångsidig filhantering för entusiaster

    Cloudreve är ett annat spännande projekt för den som vill skapa sin egen filvärdtjänst. Det är ett självhostat system som stöder flera olika lagringsleverantörer – till exempel OneDrive, S3-kompatibla API:er, Aliyun OSS och Tencent COS – vilket gör det perfekt för den som vill kombinera olika typer av lagring.

    Cloudreve erbjuder direktöverföringar mellan klient och server, integrering med Aria2 och qBittorrent för bakgrundsnedladdningar, samt möjlighet att komprimera, extrahera och dela filer i batch.

    Gränssnittet är modernt och snabbt, med stöd för mörkt läge, flerspråkighet och PWA-funktioner (Progressive Web App). Dessutom kan man förhandsgranska video, bilder och dokument direkt i webbläsaren.

    Webbplats: github.com/cloudreve/Cloudreve
    Licens: GNU General Public License v3.0

    Seafile – samarbete med integritet

    Seafile kombinerar molnlagring med fokus på sekretess och teamarbete. I Seafile organiseras filer i så kallade bibliotek (libraries), som kan synkroniseras separat och skyddas med egna lösenord. Det gör det enkelt att dela vissa filer med kollegor eller vänner utan att kompromissa med resten.

    Systemet hanterar filkonflikter smart, baserat på versionshistorik snarare än tidsstämplar, och kan återuppta avbrutna överföringar. Dessutom kan du synkronisera flera servrar och arbeta direkt mot befintliga mappar.

    För samarbete erbjuder Seafile delningslänkar med lösenord, versionshantering och uppladdningslänkar. Det finns även en virtuell drive-klient som gör att du kan bläddra bland molnfiler direkt i filsystemet, utan att de behöver laddas ner först.

    På säkerhetssidan erbjuder Seafile både biblioteks- och klientsidekryptering. För dokumenthantering finns stöd för Markdown-redigering, Wiki-läge, etiketter, relaterade dokument och realtidsnotifieringar.

    Programmet är tillgängligt för Linux, Android och iOS och används ofta i forskningsmiljöer, företag och skolor som behöver en säker delningsplattform.

    Webbplats: github.com/haiwen/seafile
    Licens:

    • GNU General Public License v2.0 (skrivbordsklient)
    • AGPLv3 (server och Android-klient)

    Slutligen

    Vi lever i en tid där digitalt ägande och självständighet åter blir viktiga begrepp. Självhostade molnlösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile visar att det går att kombinera bekvämlighet med integritet – utan att behöva ge bort sin data till techjättarnaAtt drifta sitt eget moln är inte längre bara för tekniker. Det är en växande rörelse bland vanliga användare som vill återta kontrollen över sitt digitala liv – en slags modern digital självförsörjning.

    $ cat fakta.txt

    • Puter AGPL-3.0

    • Typ: Webbaserat OS / personlig molntjänst
    • Utvecklare: Puter
    • Funktioner: Appar, spel, fjärrskrivbord, publicera webbappar
    • Länk: github.com/HeyPuter/puter

    • Nextcloud FOSS

    • Typ: Eget filmoln + groupware
    • Moduler: Files, Talk, Mail, Calendar, Contacts m.m.
    • Styrkor: Integritet, appar/extensioner, federation
    • Länk: nextcloud.com

    • Cloudreve GPL-3.0

    • Typ: Självhostad filvärd
    • Lagring: Lokal, OneDrive, S3, Aliyun OSS, COS, m.fl.
    • Funktioner: WebDAV, Aria2/qBittorrent, förhandsvisning, PWA
    • Länk: github.com/cloudreve/Cloudreve

    • Seafile GPL-2.0 / AGPL-3.0

    • Typ: Molnlagring med fokus på synk & team
    • Koncept: Bibliotek (libraries), selektiv sync, delta-överföring
    • Säkerhet: Bibliotekskryptering, klientsidekryptering
    • Länk: github.com/haiwen/seafile
    $ echo \”klart\”
  • Shotcut 25.10 släppt – öppen videoredigerare får text-till-tal och skärminspelning

    Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar för ökad stabilitet på Linux, macOS och Windows.

    Shotcut 25.10 har lanserats med flera nyheter, bland annat integrerad skärminspelning och en texteffekt som simulerar skrivmaskinsstil.

    Shotcut 25.10 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det kostnadsfria videoredigeringsprogrammet med öppen källkod för Linux, macOS och Windows. Den nya versionen introducerar en rad förbättringar och funktioner – bland annat en animerad “skrivmaskins”-texteffekt som genereras via HTML-kod, integrerat text-till-tal för undertexter, inbyggd skärminspelning, stöd för den senaste FFmpeg 8-plattformen samt många buggfixar för ökad stabilitet[.

    Ny text-effekt med skrivmaskinsanimation via HTML

    En av de mest iögonfallande nyheterna i Shotcut 25.10 är möjligheten att skapa textgrafik och -animationer direkt från HTML-kod. Med det nya verktyget “Image/Video from HTML” kan användare generera text som bild eller video, renderad genom Google Chrome/Chromium, vilket öppnar för avancerade visuella effekter[4]. Som exempel medföljer flera förinställningar på olika stilar: bland annat “3D image”, “elastic stroke” (för video), “folded” och “gold metal” (för stillbilder) samt “party time” (för video). Den resulterande textanimationen kan ha genomskinlig bakgrund, vilket är praktiskt för att lägga ovanpå videoklipp.

    Det finns dock en prestandagräns: videor som genereras med HTML-texteffekten är begränsade till 15 bildrutor per sekund. När effekten skapas öppnas resultatet automatiskt i förhandsgranskaren (Source viewer) i Shotcut, så att man direkt kan granska och finjustera HTML-koden om nödvändigt. Utvecklarna påpekar att man enkelt kan utnyttja kod från community-sajten CodePen för att göra egna varianter av effekten – men att man då bör kopiera den “kompilerade” HTML/JS-koden (utan preprocessor-språk som SCSS eller TypeScript) för att den ska fungera i Shotcut.

    Utöver HTML-generatorn har Shotcut 25.10 även fått ett nytt videofilter kallat “Text: Typewriter”, som applicerar samma skrivmaskinsliknande animering på text direkt i tidslinjen. Med detta filter kan man låta text dyka upp tecken för tecken, vilket är användbart för att skapa t.ex. animerade bildtexter eller titelsekvenser med skrivmaskinskänsla.

    Integrerat text-till-tal för undertexter

    En annan stor nyhet är att Shotcut nu kan generera tal från text (text-to-speech) i både undertextspår och användarens anteckningar. Funktionen är implementerad som ett tillägg som körs via Docker och utnyttjar den öppna Kokorodoki-motorn (med Kokoro-språkmodellen) för att omvandla text till syntetiskt tal. Detta innebär att man direkt i videoredigeraren kan få uppläst innehåll, vilket kan underlätta arbete med berättarröster eller uppläsning av undertexter.

    Det bör noteras att Shotcut i sig inte levererar flera olika röster eller språk – text-till-tal-funktionen är begränsad till de röster/modeller som följer med motorn, och det går i nuläget inte att välja andra språk eller talröster utöver standarden. Trots det kan verktyget vara mycket användbart för att snabbt skapa exempelvis en berättarröst baserat på undertext, så länge man har rätt förväntningar på kvaliteten. Utvecklarna påpekar att resultatet blir bäst om undertextsegmenten är korta (helst en rad i taget) och exakt tajmade – då flyter det syntetiska talet som mest naturligt.

    Inbyggd skärmdump och skärminspelning

    Shotcut 25.10 kan nu ta skärmbilder samt spela in skärmen direkt via programmet, oavsett om du kör Windows, macOS eller Linux. Under huven använder funktionen olika systemverktyg beroende på plattform för att genomföra inspelningen:

    • Windows: integreras med Windows inbyggda Skärmklippsverktyg (Snipping Tool) för att ta skärmdumpar. För skärminspelning på Windows används troligen operativsystemets egna funktioner.
    • macOS: utnyttjar Apples skärmavbildningsverktyg (inbyggt i macOS) för både skärmdump och eventuell skärminspelning.
    • Linux: använder FFmpeg direkt för inspelning under X11, eller utnyttjar Waylands inbyggda funktioner – exempelvis GNOME Shells skärminspelningsverktyg eller KDE Spectacle – beroende på vilken skrivbordsmiljö som körs. Om inget av dessa finns tillgängligt på systemet kan Shotcut automatiskt falla tillbaka på OBS Studio för att genomföra skärminspelningen.

    När en skärmavbild tas eller en inspelning startas visas detta som ett jobb i Shotcuts jobblista, där användaren kan övervaka förloppet eller avbryta om så behövs. Den integrerade lösningen gör det smidigt för videokreatörer att snabbt fånga innehåll från skärmen – till exempel för att demonstrera program eller spel – utan att behöva lämna Shotcut eller använda externa verktyg.

    Andra nya funktioner och förbättringar

    Förutom de stora nyheterna ovan innehåller Shotcut 25.10 även flera mindre förbättringar och uppdateringar:

    • Nya alternativ för filhantering: I egenskapsmenyn för mediafiler finns nu alternativen “Open With” (Öppna med…) och “Reload” (Ladda om). Detta låter användaren öppna en fil i ett externt program för redigering och sedan återuppdatera filen i Shotcut utan att behöva importera om den.
    • Förbättrad exportfunktion: När man väljer Exportera och Exportera fil i Shotcut, kommer programmet nu som standard att föreslå export av video/ljud istället för att spara ett projekt. Detta minskar risken att användare av misstag sparar projektfilen när de egentligen vill exportera en färdig video.
    • Uppdaterade multimedia-komponenter: Programmet har uppgraderats till att bygga på FFmpeg 8, den senaste versionen av den viktiga multimediaramen, vilket ger stöd för nya codec-funktioner och förbättrad prestanda. Även flera underliggande bibliotek har uppdaterats – däribland de för AV1-kodning/avkodning (SVT-AV1, libaom, dav1d), VP9/VP8 (libvpx), WebP-bilder (libwebp) samt Whisper.cpp för talhantering.
    • Ökad kompatibilitet på Linux: Minimiversionen av glibc (GNU C Library) som krävs för att köra Shotcut på Linux har höjts till 2.35. Detta betyder i praktiken att Shotcut nu är anpassad för moderna Linux-distributioner som t.ex. Ubuntu 22.04 LTS, men den kanske inte längre fungerar på väldigt gamla system.

    Buggfixar och stabilitet

    Utvecklingsteamet har också åtgärdat en rad buggar för att göra programmet stabilare och mer pålitligt. Bland de fixade problemen i Shotcut 25.10 märks:

    • Filnamn med specialtecken: Export av filer med tecknet “&” i sökväg eller filnamn fungerade inte tidigare – detta är nu korrigerat.
    • Uppstart på Linux: Ett fel som gjorde att Shotcut AppImage inte startade i Linux om AppImageLauncher var installerat har rättats till.
    • Avancerade nyckelbildrutor: Problem med att använda avancerade keyframes (nyckelbildrutor) i textverktyget Text: Rich har blivit löst.
    • Alfakanal i video: En bugg som orsakade felhantering av alfa-kanalen vid avkodning av video i Ut Video-format är fixad.
    • Duplicerade filter: Ett irritationsmoment där filtereffekter duplicerades när man fogade samman klipp har åtgärdats i denna version.

    Tillgänglighet

    Shotcut 25.10 är tillgängligt nu för nedladdning på projektets webbsida. För Linux-användare erbjuds ett universellt AppImage-paket som kan köras direkt på de flesta distributioner utan installation. Det finns även installationsfiler för både Windows och macOS, så att användare på samtliga plattformar kan dra nytta av de nya funktionerna. Precis som tidigare är Shotcut helt gratis att använda och distribueras som öppen källkod, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för videoredigering för en bred användarbas.

    Ladda hem

    https://www.shotcut.org/download

    Shotcut 25.10 – Fakta

    Version
    25.10 (stabil)
    Plattformar
    Linux · macOS · Windows
    Typ
    Öppen källkod · gratis videoredigerare
    Körning på Linux
    AppImage (glibc ≥ 2.35)
    Multimedia
    FFmpeg 8 + uppdaterade bibliotek (AV1, VPx, WebP, m.fl.)

    Nyheter i korthet
    • Text: Typewriter – ny texteffekt (skrivmaskin) och HTML-generator för bild/video (stöd för transparent bakgrund).
    • Text-till-tal i Anteckningar & Undertexter via Docker (Kokorodoki/Kokoro-motor).
    • Skärmsnapshot & skärminspelning: Windows (Snipping Tool), macOS (inbyggt), Linux (FFmpeg/X11, GNOME/Shell, KDE Spectacle eller OBS vid behov).
    • Open With & Reload i Egenskaper – redigera externt och ladda om utan re-import.
    • Export: standardvalet pekar nu mot “Exportera video/ljud”.
    Prestanda/begränsningar
    • HTML-genererad video är begränsad till 15 fps (för snabbare rendering).
    • Bäst TTS-resultat med korta, exakt tajmade undertextsegment (en rad åt gången).
    Buggfixar (urval)
    • Export med “&” i sökväg/filnamn.
    • AppImage-start på Linux med AppImageLauncher.
    • Avancerade nyckelbildrutor i Text: Rich.
    • Alfakanal vid avkodning av Ut Video.
    • Duplicerade filter vid återfogning av klipp.

    Tips: När du kopierar exempel från CodePen – välj View Compiled och klistra in den kompilerade HTML/JS-koden.
  • Kodi 21.3 – Skarpare HDR, fixade Blu-ray-problem och ny kraft under huven

    Kodi 21.3 tar den öppna mediespelaren till nästa nivå med förbättrad HDR-uppspelning, fixade Blu-ray-problem på Linux och snabbare bibliotekshantering. Efter nio månaders utveckling levererar teamet bakom Kodi en uppdatering som förfinar bild, ljud och användarupplevelse – och lägger grunden för nästa stora version, Kodi 22 “Piers”.

    Den öppna mediespelaren Kodi fortsätter att utvecklas – och den senaste versionen 21.3 bjuder på en rad förbättringar som både tekniskt intresserade och vanliga användare kommer att märka. Efter mer än nio månader sedan förra uppdateringen (21.2) levererar utvecklarna nu en version som förfinar HDR-uppspelning, löser långvariga Blu-ray-problem på Linux och gör gränssnittet snabbare och stabilare.

    HDR och video: skarpare bild och bättre färger

    Kodi 21.3 innebär ett stort lyft för videouppspelning, särskilt på plattformar med HDR-stöd. Xbox One-användare får nu inbyggt HDR-stöd, vilket ger djupare kontraster och mer naturtrogna färger vid filmvisning.
    På Linux har flera irriterande buggar med Blu-ray-uppspelning åtgärdats, och hanteringen av HDR10-light metadata – den information som styr ljusstyrka och färgbalans – är nu mycket mer stabil.

    Även undertext- och ljudhanteringen har förbättrats. Tidigare kunde återupptagning av Blu-ray-filmer orsaka att ljudet tappade synk eller att fel textspår valdes, men detta är nu löst. Kodi identifierar också språk på ett smartare sätt tack vare förbättrat stöd för ISO 639-1-språkkoder, vilket gör att fler flerspråkiga samlingar fungerar utan manuell justering.

    Snabbare bibliotek och bättre informationshantering

    För de som har stora filmsamlingar innebär version 21.3 märkbara prestandavinster.
    Videosamlingen skannas snabbare, och en bugg som gjorde att filer med flera avsnitt skrev över det första har korrigerats. Kodi hanterar nu ”Movie Versions” mer exakt, och informationsrutor för filmer och serier visar rätt metadata även för specialfall.

    Musikälskarnas glädje: CDDB tillbaka

    Musikdelen har också fått kärlek i denna uppdatering.
    Kodi kan återigen slå upp albuminformation via Gnudb.org:s CDDB-tjänst, vilket gör det enklare att automatiskt få in korrekta artist- och låtuppgifter vid import av CD-skivor.
    Dessutom har ett fel som gjorde att album inte hittades vid sökning på artistnamn rättats till. För Linux-användare är det också värt att notera att en ovanlig PipeWire-krasch nu är löst – en bugg som kunde slå till när ljudenheter kopplades in eller ur.

    PVR och kringutrustning: stabilare upplevelse

    Kodi används ofta som digital-TV-lösning via PVR (Personal Video Recorder). Denna version åtgärdar en krasch som kunde inträffa när man stoppade en PVR-ström via fjärrkontroll eller mobilapp.
    Samtidigt har stödet för kringutrustning breddats:

    • Turkiska tangentbordslayouter stöds nu på Linux.
    • CEC-adaptrar från Pulse-Eight fungerar bättre.
    • macOS-användare får rätt tolkning av vissa tangentkombinationer.

    För de som hanterar flera anslutna styrdon samtidigt har gränssnittet dessutom fått mjukare grafisk återkoppling vid val och ändringar.

    Tillägg, nätverk och säkerhet

    En märklig men viktig fix gäller hanteringen av tillägg (add-ons): Kodi kan nu korrekt uppdatera tillägg även efter extremt långa uppehåll – från 25 dagar till hela 68 år! Det betyder att även om du dammar av din gamla Kodi-installation långt in i framtiden, kommer tilläggen fortfarande att kunna uppdateras.

    På nätverkssidan har Kodi 21.3:

    • Infört stöd för HTTP Basic Authentication,
    • Lösts problem med avbrutna HTTP/2-överföringar,
    • Uppdaterat libnfs till version 6, och
    • Förnyat sin CA-certifikatdatabas till Mozillas juli 2025-version, vilket garanterar säkrare anslutningar mot nätresurser.

    Gränssnitt och användarupplevelse

    Användargränssnittet har blivit stabilare och mer responsivt.
    Tidigare kraschproblem orsakade av överlappande dialogrutor och vilolägen är nu borta, och touch-stöd för reglage (till exempel volym och tidslinje) har förbättrats, vilket gör Kodi smidigare på pekskärmar och surfplattor.

    Blicken mot framtiden – Kodi 22 “Piers”

    Nästa stora version, Kodi 22.0 “Piers”, är redan under utveckling och befinner sig i alfa-stadium. Där väntar ännu större nyheter:

    • Uppgradering till FFmpeg 8 för effektivare video- och ljudavkodning,
    • Stöd för HEIF/HEIC-bilder,
    • Förfinad hantering av undertexter och multispår,
    • Ny Weather Skinning API, och
    • Möjlighet att köra flera instanser av Kodi på Windows.

    Dessutom använder Kodi 22 Python 3.13.7 som inbyggd tolkningsmotor, och förbättrar HDR-rendering och textning på LG webOS.

    Till sist

    Kodi 21.3 är inte en revolution, men det är en genomtänkt och stabil uppdatering som slipar på detaljerna – från HDR och ljud till bibliotekshantering och säkerhet.
    Det är ännu ett steg mot att göra Kodi till det självklara navet i hemmets mediecenter, oavsett om du kör Linux, Windows, macOS eller en spelkonsol.

    Kodi 21.3 – Fakta

    Förfinad HDR, fixade Blu-ray-problem på Linux och stabilare uppspelning

    • Typ: Öppen källkod, mediaspelare
    • Release: 21.3 (efter ~9 månader från 21.2)
    • Video/HDR: HDR-stöd för Xbox One; bättre HDR10-hantering
    • Blu-ray (Linux): Fixad uppspelning, smidigare återupptag med ljud och undertexter i synk
    • Undertexter: Korrekt val via ISO 639-1-språkkoder
    • Bibliotek: Snabbare rescan; multi-episod-bugg fixad; förbättrad hantering av Movie Versions
    • Musik: CDDB via Gnudb.org tillbaka; bättre albumsökningar
    • Ljud: Fixad sällsynt PipeWire-krasch vid enhetsbyte
    • PVR: Stabilare, ingen krasch vid stopp via fjärr eller app
    • Kringutrustning: Turkiskt tangentbord (Linux), Pulse-Eight CEC-fixar, förbättrade macOS-bindningar
    • Gränssnitt: Färre krascher, bättre touch-stöd för reglage
    • Nätverk & säkerhet: HTTP Basic Auth, stabilare HTTP/2, libnfs v6, uppdaterade Mozilla-CA (juli 2025)
    • Tillägg: Uppdateringar fungerar även efter mycket lång inaktivitet
    • På gång (Kodi 22 “Piers”): FFmpeg 8, HEIF/HEIC-stöd, förbättrad textning & multi-track, Python 3.13.7, Weather Skinning API, multi-instans på Windows, bättre HDR & undertexter på LG webOS.
    Kodi 21.3 Linux HDR Blu-ray Open Source PVR PipeWire
  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en symbol för motståndet mot det som George Orwell varnade för i 1984 – ett samhälle där varje ord, varje tanke och varje klick kan övervakas.

    När webben blir allt mer profilerad och våra digitala fotspår sugs upp av annonsnätverk och myndigheter, fortsätter Tor Browser att vara den diskreta motkraften. Version 15.0, nu baserad på Firefox ESR 140, är mer än en teknisk uppdatering: den är ett ställningstagande. Nya gränssnittsfinesser och skärpta integritetsval samverkar till något som i praktiken fungerar som civil olydnad i kodform – särskilt i skuggan av EU:s diskussioner om “chat control”, idén att granska privata meddelanden för att upptäcka olagligt innehåll.

    I 1984 letar Winston Smith efter en vrå utan teleskärm för att tänka fritt. Tor 15.0 skapar en modern motsvarighet: en programvaru-vrå där privata tankar och sökningar får vara just privata.

    Överblick: Ett års integritetsarbete i ett svep

    Tor 15.0 är den första stabila versionen på ESR 140-bas och samlar ett års upstream-förbättringar från Firefox, plus Tors egna integritetsbyten och patchar. Utvecklarna har även gjort sin återkommande ESR-audit, där ett par hundra potentiella integritets- och säkerhetspåverkan i Firefox gåtts igenom och adresserats för att hålla Tor-profilen konsekvent.

    Nya verktyg för vardagen — utan att offra anonymitet

    Vertikala flikar

    Den mest påtagliga nyheten är vertikala flikar: öppna och pinnade flikar staplas i en sidopanel. Det frigör höjd, ger bättre överblick och gör stökiga “research-sessioner” mer hanterliga. Bokmärken nås också direkt från sidofältet.

    Flikgrupper

    Flikgrupper låter dig samla relaterade sidor i fällbara, färgkodade kluster – “jobb”, “källor”, “kontaktkanaler” – utan att tumma på Tor-principen: allt rensas när du stänger. Resultatet blir paradoxalt nog både mer produktivitet och mer integritet.

    Adressfältet, uppfräschat

    Tor ärver Firefox senaste adressfältförbättringar: en enhetlig sökknapp för att snabbt växla sökmotor, plus snabbåtkomst till bokmärken, öppna flikar och handlingar från samma meny. Det är den smidiga ytan ovanpå den hårda integritetskärnan.

    Wasm under förmyndare: NoScript tar rodret

    WebAssembly (Wasm) kan göra webbsidor lika kraftfulla som appar – men den kraften kan också missbrukas. Tidigare stängdes Wasm globalt av i Tors högre säkerhetslägen. I 15.0 flyttas kontrollen till NoScript, Tors medföljande säkerhetstillägg som redan styr JavaScript-beteende.

    • I Safer och Safest blockeras Wasm på vanliga webbplatser via NoScript.
    • Privilegierade sidor (t.ex. PDF-läsaren, som delvis använder Wasm i moderna Firefox) får fungera – utan att öppna dörren för webbens Wasm-attacker.

    Har du tidigare manuellt satt javascript.options.wasm=false i about:config? Tor rekommenderar att återgå till standard. Dels för att undvika PDF-problem, dels för att inte sticka ut i mängden (fingerprinting). Vill du verkligen köra utan Wasm – höj hellre säkerhetsläget.

    Android: Skärmlås för flikar – som att stänga teleskärmen

    På Android kommer en funktion som känns som en kodmässig blinkning till 1984: skärmlås för flikar. Aktivera den under Inställningar > Flikar, så låser Tor automatiskt sessionen när du lämnar appen. För att återöppna krävs fingeravtryck, ansikte eller kod.

    Det här är inte bara bekvämt – det är skydd mot nyfikna blickar när telefonen är upplåst, överlämnad eller bortlagd en minut för länge. Och precis som på datorn: allt rensas när du stänger Tor.

    Kompatibilitet: Ett kontrollerat farväl till äldre plattformar

    Version 15.0 blir den sista stora releasen för:

    • Android 5.0–7.0
    • x86-arkitektur på Android och Linux

    Skälet är både säkerhet och utvecklingspraktik. Från Tor 16.0 (planerad till mitten av nästa år) följer Tor Mozilla och fokuserar på modernare system. Under tiden fortsätter mindre uppdateringar med säkerhetsfixar för de berörda plattformarna tills 16.0 är här.

    Kända egenheter (på desktop) – och varför de är ok

    • Med vertikala flikar kan fönstret ibland ändra storlek vid uppstart.
    • Letterboxing (anti-fingerprint-tekniken som standardiserar fönsterstorlek) kan bli synlig p.g.a. fönstervariationer.

    Skyddet består ändå; upplevelsen finslipas i kommande fixar. På äldre Android kan tomma sidor efter uppdatering lösas genom att rensa app-cache.

    Tor vs. “chat control”: Frihet är att få vara privat

    “Chat control” låter tryggt i rubriker, men idén att förhandsgranska privata meddelanden skapar en ny normal där allt kan läsas. I 1984 är teleskärmen tvåvägs: den visar – och övervakar. Tor 15.0 är motsatsen: ett medvetet designbeslut att inte samla in, inte bevara och inte profilera.

    När Winston skriver: “Freedom is the freedom to say that two plus two make four.” kan vi lägga till en 2025-tolkning:
    Frihet är friheten att kommunicera utan att någon annan läser med.
    Tor 15.0 operationaliserar det på webben.

    Vad betyder det här i praktiken?

    • Produktivitet utan profilering: Vertikala flikar och flikgrupper gör tunga research-pass möjliga – utan spår.
    • Säker standard: NoScript styr Wasm på ett sätt som gynnar både funktion (PDF) och minimerar attackytan.
    • Mobil trygghet: Skärmlås på Android skyddar nuet – innan du hunnit stänga.
    • Hälsosam likriktning: Att hålla sig nära standardinställningarna minskar fingeravtryck och gör alla användare mer lika – en grundpelare i Tor-skyddet.

    Slutsats: Den tysta friheten

    Tor Browser 15.0 visar att användbarhet och integritet inte är motsatser. Tvärtom: bra verktyg gör det enklare att välja det svåra – att stå emot datainsamling, profilering och “godartad” övervakning.

    I en tid när allt fler vill koppla in teleskärmen i våra chattar, svarar Tor med kod som vägrar titta. Det är vardagligt och radikalt på samma gång – och kanske den mest effektiva frihetshandlingen vi har kvar online.

    Snabbstart för dig som vill uppgradera nu

    • Ladda ner Tor Browser 15.0 från den officiella nedladdningssidan.
    • Låt standard gälla: Undvik manuella about:config-ändringar som bryter likriktningen.
    • Android: Slå på Skärmlås för flikar under Inställningar > Flikar.
    • Behöver du äldre system? Du får säkerhetsfixar ett tag till – men planera för skiftet när 16.0 närmar sig.

    https://www.torproject.org/download

    Artikel i vår wiki som förklara mer om Tor browser

    https://wiki.linux.se/index.php/tor_browser

  • Tails 7.1 – anonymitet med ny offline-startsida och uppdaterad Tor Browser

    Den nya versionen Tails 7.1 stärker anonymiteten på nätet ytterligare. Med en ny offline-startsida i Tor Browser, uppdaterade säkerhetsverktyg och förbättrad systemhantering fortsätter Tails att vara det självklara valet för användare som vill surfa, kommunicera och arbeta helt utan digitala spår.

    Ny version av anonymitetsfokuserade Linux-systemet med förbättrad integritet och modernare komponenter

    Introduktion

    Den 26 oktober 2025 släpptes Tails 7.1, den första mindre uppdateringen i den nya 7.x-serien av det välkända anonymitetsorienterade operativsystemet Tails (The Amnesic Incognito Live System).
    Tails är baserat på Debian GNU/Linux och utvecklat för att skydda användare mot övervakning, censur och spårning genom att all internettrafik leds via Tor-nätverket.

    Nyheter i Tails 7.1

    Den mest märkbara förändringen i Tails 7.1 är att startsidan i Tor Browser nu är en offline-sida i stället för att automatiskt ladda Tails webbplats.
    Detta minskar mängden nätverkstrafik som skickas direkt vid start och stärker därmed anonymiteten.

    En annan förbättring gäller Authentication Required-dialogen, som nu kan öppna appar som root även om inget lösenord satts i välkomstskärmen.
    Det gör det enklare att utföra administrativa uppgifter även i lösenordslöst läge.

    Uppdaterade komponenter

    Tails 7.1 innehåller flera uppdateringar av kärnprogram:

    • Tor Browser: 14.5.8
    • Tor-klient: 0.4.8.19
    • Mozilla Thunderbird: 140.3.0

    Dessutom:

    • Paketet ifupdown har tagits bort (ersätts av NetworkManager).
    • Meddelandet “Your connection to Tor is not being managed by Tor Browser” visas inte längre i nya flikar.

    Systemkrav och uppgraderingar

    Tails 7.1 kräver nu minst 3 GB RAM för att fungera smidigt (tidigare 2 GB).
    Om datorn har mindre minne visas en varning vid start.

    Uppgraderingen från Tails 7.0 → 7.1 sker automatiskt via den inbyggda uppdateringsfunktionen.
    Alternativt kan man ladda ner ISO- eller USB-avbilden direkt från tails.net.

    Bakgrund – Tails 7.0

    Tails 7.0, som släpptes 18 september 2025, var en stor uppdatering baserad på Debian 13 ”Trixie” och Linux 6.12 LTS.
    Den introducerade GNOME 48 som standardmiljö och flera visuella och funktionella förändringar:

    • GNOME Console ersatte den gamla terminalen
    • GNOME Loupe blev standardbildvisare
    • Root Terminal bytte namn till Root Console
    • Kleopatra togs bort från Favoriter-menyn
    • Den föråldrade Network Connection-inställningen togs bort från välkomstskärmen

    Nedladdning och tillgänglighet

    Tails 7.1 finns tillgänglig som ISO och USB-avbild för 64-bitars datorer.
    Systemet är ett live-OS – det körs direkt från USB och lämnar inga spår på hårddisken.
    Automatiska uppdateringar stöds direkt från version 7.0.

    https://tails.net/install/index.en.html

    Slutord

    Tails 7.1 är en mindre men viktig uppdatering som förfinar både säkerheten och användarupplevelsen.
    Genom att införa en offline-startsida i Tor Browser och uppdatera flera kärnkomponenter stärker Tails sin roll som ett av de mest tillförlitliga systemen för anonymt och säkert surfande.

    För användare som prioriterar sekretess, säkerhet och spårfrihet är Tails 7.1 ett självklart val 2025 och framåt.

    Om Tails i wiki.linux.se

    https://wiki.linux.se/index.php/tails

  • Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” – Nästa stora steg för Linux har fått sina första fungerande testversioner

    Canonical har släppt de första fungerande testversionerna av kommande Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”, vilket markerar starten på den sex månader långa utvecklingsresan mot nästa stora långtidsstöd (LTS)-utgåva av det populära Linux-systemet. De nya byggena, som nu finns tillgängliga för nedladdning, bygger på Ubuntu 25.10 och drivs av Linux-kärnan 6.17 och GNOME 49, men kommer successivt att uppdateras med framtidens teknik – inklusive Mesa 25.3, GNOME 50 och en nyare Linux-kärna.

    Den 22 oktober 2025 markerar en milstolpe för Ubuntu-entusiaster världen över. Canonical har nu släppt de första fungerande dagliga ISO-byggena av kommande Ubuntu 26.04 LTS, med kodnamnet “Resolute Raccoon”. Efter flera veckor med trasiga testversioner finns nu äntligen en utgåva som går att starta, installera och experimentera med – perfekt för utvecklare, tidiga testare och nyfikna användare.

    Bygger vidare på Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”

    De nya dagliga byggena är baserade på den nyligen släppta Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”, som kom ut den 9 oktober 2025. Därför är Ubuntu 26.04 LTS just nu utrustad med Linux-kärnan 6.17 och använder den allra senaste versionen av GNOME 49-skrivbordet.

    Under de kommande månaderna kommer systemet att uppdateras kontinuerligt. Testversionerna uppdateras ofta dagligen och speglar det pågående utvecklingsarbetet inför den slutliga LTS-utgåvan. Det innebär att nya komponenter från framtida Linux-teknologier gradvis kommer att införas, bland annat Mesa 25.3-grafikstacken, Linux-kärnan 6.19 och GNOME 50.

    Vilken kärna får den slutliga versionen?

    En central fråga inför varje Ubuntu-version är vilken Linux-kärna den slutligen ska använda. Även om 6.20-kärnan väntas vara tillgänglig lagom till april 2026, spekuleras det i att Canonical istället kommer att välja den långsiktigt underhållna versionen Linux 6.18 LTS. Det skulle ge Ubuntu 26.04 LTS en stabil och vältestad grund för långvarigt stöd – något som alltid varit kärnan i LTS-konceptet.

    En klassisk utvecklingscykel

    Precis som tidigare Ubuntu-versioner följer “Resolute Raccoon” en sex månader lång utvecklingscykel.

    • Tidiga dagliga byggen finns redan tillgängliga för testning.
    • Beta-versionen väntas i början av april 2026.
    • Release Candidate (RC) kommer ungefär en vecka före den slutliga utgåvan.
    • Den färdiga versionen av Ubuntu 26.04 LTS planeras till 23 april 2026.

    När den lanseras kommer den att få säkerhets- och underhållsuppdateringar i hela fem år, fram till april 2031.

    Tillgängligt för alla smaker

    Som vanligt finns det inte bara Ubuntu som helhet, utan även de olika officiella smakerna som Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu och fler. Alla har sina dagliga byggen tillgängliga för nedladdning, och de bygger för närvarande på samma skrivbordsmiljöer som användes i Ubuntu 25.10.

    Testa – men med försiktighet

    Det är viktigt att komma ihåg att dessa dagliga ISO-byggen är förhandsversioner. De kan innehålla buggar, trasiga paket eller funktioner som ännu inte fungerar som de ska. Därför rekommenderas det inte att installera dem på en produktionsmaskin. Däremot passar de perfekt för den som vill följa utvecklingen på nära håll eller hjälpa Canonical att hitta och rapportera fel.

    Ubuntu – fortfarande hjärtat i det öppna ekosystemet

    Med “Resolute Raccoon” tar Ubuntu ännu ett steg i sin roll som ett av världens mest inflytelserika operativsystem inom öppen källkod. Kombinationen av långsiktigt stöd, modern programvara och en aktiv gemenskap gör att Ubuntu fortsätter att vara det självklara valet för både servrar, skrivbord och molnmiljöer.

    Kort sagt: Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” är på väg – och nu börjar den verkliga utvecklingsresan.
    Du kan ladda ner de dagliga byggena redan idag från den officiella Ubuntu-sidan. Men glöm inte: detta är bara början, och vägen till den färdiga versionen kommer att vara lika spännande som den är experimentell.

    Vill du stötta utvecklingen av fri programvara? Köp en kaffe till en Linux-utvecklare på ko-fi.com.

    För att ladda hem ubuntu 26.04 LTS TEST

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_26.04_LTS_TEST

    Ubuntu 26.04 LTS – “Resolute Raccoon”

    Status: Första fungerande dagliga ISO-byggen släppta (22 okt 2025). Förhandsversion – installera inte på produktionsmaskiner.

    • Kodnamn: Resolute Raccoon
    • Typ: Långtidsstöd (LTS), 5 års support
    • Planerad final: 23 april 2026
    • Support till: april 2031

    Nuvarande bas i dagliga byggen

    • Baseras på: Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” (9 okt 2025)
    • Kernel: Linux 6.17
    • Skrivbord: GNOME 49
    • Smaker: Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu m.fl. (dagliga byggen finns)

    Förväntade uppdateringar under utvecklingscykeln

    • Mesa 25.3 grafikstack
    • Linux 6.19 (möjligen 6.20 i final)
    • GNOME 50
    • Alternativt val av LTS-kärna: Linux 6.18 (för robust långtidssupport)

    Milstolpar (preliminärt)

    • Beta: början av april 2026
    • Release Candidate: cirka en vecka före final
    • Slutlig release: 23 april 2026
    Obs! Specifikationer för dagliga byggen kan ändras snabbt. Testa gärna i virtuell miljö eller på sekundär dator.
  • PeaZip 10.7 – nu med bildminiatyrer på Linux och smartare filhantering

    PeaZip 10.7 tar det populära öppenkällkodsprogrammet för filkomprimering till nästa nivå. Den nya versionen introducerar bildminiatyrer på Linux, en integrerad bildvisare, förbättrad arkivhantering och ett rejält lyft under huven. Resultatet är ett snabbare, modernare och mer användarvänligt PeaZip – nu med bättre stöd för både säkerhet, prestanda och plattformsoberoende funktioner.

    Nu visas bildminiatyrer på alla plattformar

    En av de mest efterlängtade nyheterna är att bildminiatyrer nu fungerar i PeaZip på alla plattformar, inte bara i Windows-versionen.
    När du bläddrar bland filer i PeaZips inbyggda filhanterare visas nu små förhandsbilder av bilder – perfekt för den som hanterar foton eller grafikfiler.

    Miniatyrerna genereras direkt i realtid och lagras inte på disk, vilket gör lösningen både snabb och integritetsvänlig. Ingen bilddata sparas lokalt. Du kan dessutom slå av och på funktionen när du vill, antingen via menyn “Organize” eller med tangentkombinationen Ctrl + Mellanslag.

    Ny inbyggd bildvisare

    PeaZip 10.7 introducerar också en helt ny bildvisare, som låter dig titta på bilder direkt i programmet utan att behöva öppna externa appar.
    Bland funktionerna finns zoom från 5 % till 1000 %, fullskärmsläge, navigering mellan bilder med piltangenter samt möjlighet att byta namn eller ta bort bilder direkt i visaren.

    Tyngre redigering får dock fortfarande göras i huvudfönstret – PeaZip vill hålla visaren enkel, snabb och fokuserad på förhandsgranskning.

    Smidigare hantering av arkiv

    Arbetar du med komprimerade filer? Då märker du flera förbättringar:
    smoother förhandsgranskning av filer även inuti ovanligare format som .pkg och .zpaq, bättre felhantering vid uppackning, rättvis visning av kompressionsnivåer och möjlighet att behålla filer vid delvis misslyckad extrahering.

    PeaZip kan nu öppna hela 242 olika filtyper som arkiv – ett imponerande antal för en gratis programvara.

    Förbättringar för Linux och macOS

    För Linux- och macOS-användare har utvecklarna lagt in flera kvalitetsförbättringar.
    ClamAV stöds nu bättre för malwareskanning, Quick Look fungerar direkt i “Open with”-menyn på macOS, och Dynamic Virtual Mode har blivit både snabbare och mer tillförlitligt.

    Under huven: renare kod och bredare arkitekturstöd

    Utvecklarna har gjort en omfattande städning i koden. Gamla delar har skrivits om för att förbättra läsbarhet och underhåll, och flera interna rutiner har flyttats till nya moduler.
    Kryptografiska och hash-relaterade funktioner använder nu rena Pascal-implementationer, vilket gör PeaZip mer kompatibelt med icke-x86-arkitekturer – till exempel ARM-baserade system.

    Fixar och stabilitet

    Version 10.7 löser dessutom ett antal gamla buggar, bland annat felaktig CRC-visning, fokusproblem på Linux- och BSD-skrivbord samt prestandaglapp i Qt6-filhanteraren vid stora filurval.

    Tekniska detaljer

    PeaZip 10.7 är kompilerad med Lazarus 4.2, men bakåtkompatibel med versionerna 3.x och 2.x.
    Kärnan i programmet bygger på Pea 1.27, och som vanligt publiceras SHA-256-kontroller för alla nedladdningspaket i filen SHA256.txt på GitHub – för dig som vill verifiera att filerna är äkta.

    Översättningar och gemenskap

    PeaZip finns nu på över 30 språk, och utvecklarna söker frivilliga som vill bidra till att översätta och hålla språken uppdaterade. Den som vill hjälpa till hittar språkfiler och resurser i projektets översättningsarkiv.

    Sammanfattning

    PeaZip 10.7 är ett stort steg framåt för ett redan välrenommerat verktyg.
    Med bildminiatyrer på Linux, integrerad bildvisare, förbättrad felhantering och djupare kodrening visar utvecklarna att PeaZip fortsätter utvecklas i en modern, säker och användarvänlig riktning – helt i linje med öppen källkodsanda.

    https://github.com/peazip/PeaZip/releases/tag/10.7.0

    https://linuxiac.com/peazip-10-7-file-archiver-adds-image-thumbnails-on-linux

    Fakta: PeaZip 10.7

    Öppen källkods-filarkiverare (cross-platform) med förbättrad filhanterare, bildminiatyrer på alla plattformar och smartare arkiv-/extraheringsflöden.

    Nyheter & funktioner

    • Bildminiatyrer visas i filhanteraren på alla plattformar (tidigare endast Windows).
    • Miniatyrer genereras on-the-fly, aldrig cacheade (integritetsvänligt).
    • Aktivera/inaktivera via Organize-menyn eller Ctrl+Mellanslag. Visas från ikonstorlek ≥ 48 px.
    • Ny inbyggd bildvisare: zoom 5 % – 1000 %, helskärm, piltangenter för navigering, byt namn/ta bort direkt i visaren.
    • Smidigare förhandsgranskning av objekt i arkiv, även i format som .pkg och .zpaq.
    • Förfinad extrahering: korrekta nivåer för Brotli och Zpaq, bättre felhantering, möjlighet att behålla filer om Zstd-extrahering misslyckas.

    Plattformsförbättringar

    • Linux/macOS: Bättre upptäckt och användning av ClamAV för malwareskanning.
    • macOS: Open with-menyn har Quick Look-stöd.
    • Dynamic Virtual Mode: förbättrad prestanda och tillförlitlighet.

    Under huven

    • Omfattande kodstädning och refaktorisering för bättre läsbarhet/underhåll.
    • Krypto- och hashbibliotek bygger nu på rena Pascal-implementationer → bättre stöd för icke-x86-arkitekturer.
    • Backends uppdaterade med Pea 1.27.
    • Kompilerad med Lazarus 4.2 (kompatibel med 3.x och 2.x).

    Kompatibilitet & format

    • 242 filändelser kan öppnas som arkiv.

    Felrättningar

    • Åtgärdade problem med CRC-visning.
    • Fixade fokusproblem på Linux/BSD-skrivbord.
    • Prestandafixar i Qt6-filbläddraren vid stora markeringar.

    Säkerhet & verifiering

    • SHA-256-hashar publiceras för varje paket i SHA256.txt i GitHub-releaser.

    Språk & community

    • Översättningar till 30+ språk; bidrag välkomnas via projektets översättningsresurser.
  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution.

    Den fria bildredigeraren GIMP tar ett stort steg framåt i Linuxvärlden. Programmet finns nu som en officiell Snap-app, vilket betyder att användare på Ubuntu och andra Snap-baserade distributioner får tillgång till enklare installationer, automatiska uppdateringar och förbättrad hantering av tillägg.

    En ny era för GIMP på Linux

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) har länge varit en av de mest populära fria alternativen till kommersiella bildredigeringsprogram som Photoshop. Programmet finns redan som klassiskt paket, Flatpak och även i Windows Store, men nu har GIMP-teamet lagt till ännu ett modernt format i mixen: Snap.

    “Vi lanserar ett nytt paketeringsformat för Linux, byggt direkt från vårt CI-system: .snap”, skriver utvecklarna i sitt officiella tillkännagivande.

    Den nya Snap-versionen är resultatet av ett längre arbete av utvecklaren Bruno, som fokuserat på att göra GIMP mer tillgängligt oberoende av distribution. Snap-paketet byggs automatiskt via GIMP:s Continuous Integration-system, vilket betyder att nya versioner publiceras snabbare och med färre manuella steg.

    Tekniska hinder – och hur GIMP löste dem

    Att bygga Snap-paket visade sig dock inte helt trivialt. Snap använder Snapcraft, ett verktyg som i sin tur bygger på Canonicals containerteknik LXD. GIMP:s byggsystem på GNOME:s GitLab använder däremot Docker, vilket gjorde att utvecklarna fick anpassa sina skript för att köra Snapcraft i ett särskilt “destructive mode” via Docker-bilden snapcraft-rocks.

    Resultatet är ett automatiserat och pålitligt byggflöde som vem som helst kan köra även lokalt. Koden för detta finns öppet tillgänglig i GIMP:s Git-repositorium.

    Från Snapcrafters till officiell release

    Tidigare underhölls GIMP:s Snap-version av det community-drivna projektet Snapcrafters, som länge ansvarat för många populära Snap-paket. Efter flera månaders samarbete har Snapcrafters nu officiellt överlämnat ägarskapet till GIMP-projektet självt.

    “Vi är mycket tacksamma för Snapcrafters och särskilt Jon Seager, som hanterade det mesta av det administrativa arbetet under alla dessa år”, skriver GIMP-teamet.

    Nyhet: gimp-plugins – ett nytt sätt att installera tillägg

    En av de största nyheterna med den officiella Snap-versionen är införandet av gimp-plugins, en ny plug interface för utvecklare. Tidigare innehöll Snap-paketet några tredjepartsplugin direkt i paketet, men enligt GIMP:s policy ska officiella utgåvor vara “vanilla”, alltså helt utan extern kod.

    Den nya gränssnittslösningen fungerar liknande Flatpak-extensioner eller MSIX-modifikationspaket i Windows. Den låter utvecklare distribuera sina plugins separat – utan att bryta Snaps strikta säkerhetsregler.

    Två plugin-paket finns redan tillgängliga:

    • GMIC Snap – kraftfulla filter och effekter för GIMP
    • OpenVINO Snap – AI-baserade bildbehandlingsfunktioner

    GIMP har dessutom publicerat en utförlig guide för Snap-plugins på sin utvecklarsida, för att uppmuntra fler att paketera sina tillägg korrekt.

    Ladda ner GIMP som Snap redan idag

    Den första officiella Snap-versionen är GIMP 3.0.6, framtagen i samarbete med Snapcrafters. Paketet finns nu på latest/stable-kanalen, och utvecklingsversionen – för de som vill testa nya funktioner – finns på preview/stable.

    Precis som med Flatpak och Microsoft Store-versionerna kommer framtida Snap-utgåvor att släppas automatiskt på releasedagen.

    Du kan installera GIMP:s Snap-version via:
    https://gimp.org/downloads

    (Observera: på grund av en bugg i Ubuntu App Center kan det vara nödvändigt att installera Snap-versionen manuellt via terminalen.)

    Stöd utvecklingen

    Som alltid uppmanar GIMP-projektet sina användare att bidra ekonomiskt för att stödja fortsatt utveckling av både programmet och dess paketeringar. Donera gärna via GIMP:s officiella webbplats – varje bidrag hjälper till att hålla detta fria bildredigeringsverktyg levande och i ständig förbättring.

    Faktaruta · Tekniken bakom GIMP som Snap

    Kort fakta

    Format
    Snap (byggt med Snapcraft)
    Kanal
    latest/stable · preview/stable
    Policy
    “Vanilla” paket (inga extra plugin i baspaketet)
    Plugins
    gimp-plugins interface (t.ex. GMIC, OpenVINO)
    Bygg
    CI via snapcraft (lxd/docker) med --destructive-mode

    .deb vs Snap (Snapcraft)

    • Paketering: .deb byggs för Debian/Ubuntu med dpkg/apt. Snap definieras i snapcraft.yaml och byggs av Snapcraft.
    • Isolering: .deb körs “på systemet”. Snap körs i sandlåda (confinement) med uttalade plugs/slots.
    • Beroenden: .deb länkar mot systembibliotek. Snap medskickar det mesta (färre “dependecy hell”-problem).
    • Uppdateringar: .deb via distro-repo och releasecykel. Snap uppdateras automatiskt per kanal (stable/candidate/beta/edge).
    • Portabilitet: .deb fungerar på Debian-familjen. Snap är distro-agnostiskt (kräver Snapd).
    • Plugins: .deb brukar installera tilläggen i systemets sökvägar. Snap använder t.ex. gimp-plugins för säkra, separata plugin-paket.
    dpkg/apt snapd confinement channels

    Snabbkommandon

    sudo snap install gimp –stable # För förhandsversion: sudo snap install gimp –channel=preview/stable # Klassisk .deb-installation (om repo innehåller GIMP): sudo apt update && sudo apt install gimp

    När passar vilket format?

    • Välj Snap om du vill ha auto-uppdateringar, portabilitet och sandbox-säkerhet.
    • Välj .deb om du behöver maximal systemintegration, minimal sandboxing eller strikt följa distro-policy.
  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen.

    En månad efter den stora 49-lanseringen är första buggfixsläppet här. GNOME 49.1 kanske inte låter glamoröst – men det är precis den typen av uppdatering som gör att skrivbordet känns kvickare, stabilare och mer förutsägbart i vardagen. Och det märks framför allt i två hjärtkomponenter: Mutter (fönsterhanteraren) och GNOME Shell (själva skrivbordet).

    Vad känns annorlunda?

    Mindre friktion i varje klick

    • Fönster som lyder: Mutter finputsar drag och storleksändringar, tätar fokusglapp och tar bättre hand om multi-touch på X11. Resultatet är färre “hoppsa-klick” och färre fönster som fastnar i märkliga lägen.
    • Shell som inte fryser: GNOME Shell tar bort en rad visuella/bruksglitchar, som frysningar när du drar reglagen i snabbinställningarna på pekskärm och små hack i sök-animationer i översikten. Även inloggningsskärmen och skärmdumps-UI:t får accessibility-fixar.

    Login som bara… loggar in

    • GDM 49.1 åtgärdar en låsning som kunde lämna GNOME Shell hängande vid inloggning och rättar till några kantfall kring användarlistor och Wayland-detektering. Tillsammans med Shell-fixarna betyder det: färre “svart skärm – vad händer?”-ögonblick.

    Finlir i inställningarna

    • GNOME Control Center 49.1 polerar paneler för utseende, nätverk och användare. Små men välkomna förbättringar i tillgänglighet och formulärfeedback gör det enklare att skriva rätt – och förstå när något blev fel.

    Under huven: grafik, inmatning och teman

    • GTK 4.20.2 backportar flera fixar: textskuggor renderas korrekt igen, Wayland-inmatning känns stramare och ett par krascher jämnas ut.
    • libadwaita 1.8.1 förbättrar pekstöd (t.ex. att välja i listor) och polishar komponenter som ComboRow/EntryRow, inklusive bättre beteende i höger-till-vänster-layouter.
    • gnome-remote-desktop 49.1 löser en långlivad bildkorruption på NVIDIA-GPU:er – en stor lättnad för den som fjärrstyr maskiner med dessa kort.

    Tillgänglighet som märks mindre – för att fungera mer

    • Orca 49.3 vässar navigering i webb-innehåll, talhantering i GTK4-appar och minskar lagg vid stora flöden av tillgänglighetshändelser. Det är ett typiskt exempel på “många små fixar” som tillsammans ger ett lugnare tempo för användare med skärmläsare.

    Appar i takt med plattformen

    En rad nyckelmoduler följer med tåget – här är några höjdpunkter från listan:

    • Epiphany (49.1): adresseradsrads-beteende och Unicode-visning rättas; minneshantering putsas.
    • Nautilus (49.1): kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, tydligare markerade “klippta” filer.
    • GNOME Software (49.1): pålitligare sök efter tilläggspaket och säkrare uppdateringsnotiser.
    • VTE, GTK+ 3.24.51, pygobject m.fl.: stabilitets- och kompatibilitetsfixar.

    (Fullständig modulmatrisen i din distro visar även uppdateringar för bl.a. at-spi2-core, gdm, gjs, gtkmm, libnotify, localsearch, tinysparql, zenity – och vad som inte ändrats denna runda.)

    Vem bör uppgradera?

    Kort svar: alla på GNOME 49. Den här punktreleasen riktar in sig på precis de saker som påverkar din dagliga rytm: fönsterdrag, fokus, inloggning, pekinteraktioner, små grafikdetaljer och tillgänglighet. Om du redan kör 49.0 kommer 49.1 att kännas som att växla från grusväg till nysopad asfalt.

    När får jag den?

    Uppdateringen rullar ut “distributionsvis”. Rullande distributioner pushar normalt snabbast, medan stabila utgåvor brukar ta in 49.1 via ordinarie uppdateringsflöde de kommande veckorna. Håll utkik efter systemuppdateringar – och läs distons release-notiser om du kör NVIDIA och fjärrskrivbord eller använder skärmläsare.

    Små saker som gör stor skillnad

    GNOME 49.1 handlar inte om nya stora funktioner. Det handlar om att allt det du redan gör – startar, söker, klickar, drar, loggar in – ska kännas pålitligt och mjukt. En punktversion som gör att resten av din dag flyter bättre.


    Snabböversikt: viktiga komponenter som bumpats

    • Mutter 49.1 – fönsterdrag, fokus, multi-touch (X11), popuper & fullscreen-regler.
    • GNOME Shell 49.1 – frysningar i snabbinställningar (touch), sökanimationer, inloggning-a11y, notifikationer.
    • GDM 49.1 – inloggningslåsning fixad, robustare Wayland-detektering.
    • GTK 4.20.2 – textskuggor, Wayland-input, stabilitetsbackporter.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre pekval och tillgänglighet i widgets.
    • Orca 49.3 – snabbare, tystare och mer exakt navigation/tal.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – NVIDIA-korruptionsbugg fixad.

    Summa summarum: GNOME 49.1 är den där putsduken som gör 49:an klarare. Inget fyrverkeri – bara ett mer harmoniskt skrivbord. Uppdatera när den dyker upp i din distro.

    https://www.gnome.org

    GNOME 49.1 – Teknisk översikt

    Släppt: Oktober 2025 · Typ: Första buggfixrelease till GNOME 49 · Fokus: Stabilitet, prestanda, tillgänglighet

    Kärnkomponenter

    • Mutter 49.1 – stabilare flytt/storleksändring, fixar för fokus, multi-touch på X11, DND i X11, keyboard-driven resize, fullscreen-popup-regler, commit-timing-v1; robusthet mot felaktig geometri; läck- och kraschfixar.
    • GNOME Shell 49.1 – åtgärdar frysningar i snabbinställningar (touch), glitch i översiktssök, förbättrad a11y i login & skärmdump, bättre notifikationspolicy, uppdaterad keyboard-indikator och varningsdialoger.
    • GDM 49.1 – fix för inloggningslåsning, korrekt användarlistning, säkrare skydd mot felaktig radering, bättre migrering från initial setup, Wayland-detektering utan Xwayland-beroende.

    UI, Toolkit & Tema

    • GTK 4.20.2 – text-skuggor renderas korrekt; Wayland-input & caret-fixar; AtkHyperlink/AccessibleHypertext uppdaterat.
    • GTK+ 3.24.51 – trådsäker bildläsning, korrekt UTF-8 i titlar, stabilare GL-kontext; Wayland/X11/Windows-polish.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre touch-val i ComboRow, Enter-aktivering i EntryRow, RTL-justeringar, headerbar-fixar (macOS).

    Tillgänglighet

    • Orca 49.3 – bättre webbnavigering, tal i GTK4-appar, mindre event-lagg, fixar för braille & cursor-routing.
    • at-spi2-core 2.58.1 – krasch vid registrering fixad, säkrare Python-hashning, macOS-byggfixar.

    System & tjänster

    • GNOME Control Center 49.1 – a11y i IP-fält, bättre felfeedback i användarpanelen, tidszonsdialog-behörigheter, ikon-skalning.
    • gnome-settings-daemon 49.1 – renare byggvägar; X-ext beroenden undviks när Wayland/Xwayland ej används.
    • gnome-session 49.1 – reapar barnprocesser korrekt (färre zombies), fixar option-parsing, robustare DBUS_SESSION_BUS_ADDRESS i icke-systemd.

    Appar & bibliotek

    • Epiphany 49.1 – adressfälts-dropdown, Unicode-visning och minnesöverföring fixade.
    • Nautilus 49.1 – kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, förbättrad kontrast; känd regression: sök i app-väljaren.
    • GNOME Software 49.1 – säkrare uppdateringsnotiser, bättre sök av extra paket.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – fix för bildkorruption på NVIDIA-GPU:er.
    • Simple Scan 49.0.1, GNOME Music 49.1, Maps 49.2 – stabilitets- och översättningsuppdateringar.
    • libnotify 0.8.7 – Gio.AppLaunchContext-API, bättre snap-miljöhantering.
    • librest 0.10.2 – OAuth2-parsningsfixar, enhetlig header.
    • glycin 2.0.3 – säkrare sandbox, färgfixar för HEIC/AVIF, färre trådar, tidsgränser för laddare.

    Versionbump (urval)

    gjs1.86.0
    glibmm2.86.0
    gtkmm4.20.0
    gdk-pixbuf2.44.3
    pygobject3.54.3
    tinysparql3.10.1
    localsearch3.10.1
    zenity4.2.0

    Ej uppgraderat i 49.1 (urval)

    adwaita-fonts, adwaita-icon-theme, baobab, gnome-builder, gnome-desktop, gnome-text-editor, gnome-weather, gvfs, libsecret, librsvg, libhandy, pango, vala, xdg-desktop-portal-gnome m.fl.

    Utrullning

    Landar successivt i distros som redan erbjuder GNOME 49. Rolling-release får den först, stabila utgåvor under kommande veckor.

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg för den första riktigt fria mobilen.

    Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) har presenterat nya detaljer om sitt ambitiösa projekt Librephone – ett initiativ som vill befria våra mobiltelefoner från alla former av proprietär programvara. Målet är inget mindre än att skapa en framtid där användaren verkligen äger och kontrollerar varje del av sin telefon, från operativsystemet hela vägen ner till den inbyggda firmware som styr hårdvaran.

    Problemet med dagens mobiler
    Moderna smartphones är i grunden byggda på slutna komponenter. Många delar av telefonen – som Wi-Fi, Bluetooth och till och med själva startprocessen – styrs av så kallade blobs: binära filer utan tillgång till källkoden. De är nödvändiga för att enheten ska fungera, men eftersom ingen utanför tillverkarens väggar kan se eller ändra dem, utgör de ett stort hinder för friheten att förstå, modifiera och förbättra sin egen teknik.

    Ett djupare angreppssätt än tidigare projekt
    Det finns redan frihetsinriktade mobilprojekt som PostmarketOS och Replicant, men de fokuserar mest på operativsystemnivån. FSF vill med Librephone gå betydligt längre – ända ner till hårdvarans innersta lager. Teamet planerar att forska på och dokumentera hur de slutna komponenterna fungerar, bland annat genom omvänd ingenjörskonst. Man börjar med befintliga chip och telefoner som redan har delvis öppet stöd, för att stegvis ersätta icke-fria delar med öppna och verifierbara alternativ.

    Ingen ny telefon – ännu
    Librephone handlar inte om att bygga en helt ny mobiltelefon från grunden – åtminstone inte i nuläget. I stället vill FSF lägga den tekniska grunden för framtidens fria telefoner. All forskning och alla verktyg som utvecklas inom projektet kommer att publiceras under fria licenser, så att andra utvecklare och organisationer kan bygga vidare på resultaten.

    Ett långsiktigt projekt
    FSF är tydliga med att detta är ett tålamodsprövande projekt. Att förstå och ersätta moderna mobilkomponenter är en process som kan ta flera år. Men organisationen ser det som ett nödvändigt steg för att långsiktigt uppnå verklig användarfrihet inom mobiltekniken.

    En inbjudan till gemenskapen
    Librephone är ett öppet initiativ, och FSF uppmuntrar alla med intresse för fri programvara att bidra – oavsett om det handlar om donationer, volontärarbete eller tekniska insatser. Särskilt välkomnas personer med kunskaper inom firmwareanalys, inbyggda system och låg-nivå omvänd ingenjörskonst.

    Med Librephone vill FSF väcka liv i en dröm många inom den fria mjukvarurörelsen har haft i decennier: en telefon som verkligen är fri i varje bit och byte – från kretskort till kod.

    https://librephone.fsf.org

  • Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer tillförlitlig e-postklient för både privatpersoner och företag.

    Den öppna e-postklienten Thunderbird fortsätter att utvecklas i snabb takt. Med version 144 finslipar Mozilla sitt välkända alternativ till Outlook och Apple Mail – och bjuder på en rad förbättringar som både användare och systemadministratörer lär uppskatta.

    Det handlar inte om en revolution, utan snarare om en rejäl putsning: buggar rättas, säkerheten stärks, och Linux-versionen får en modernare teknisk grund. Men bakom dessa till synes små förändringar döljer sig mycket arbete som bidrar till att göra Thunderbird både snabbare, säkrare och mer pålitlig.

    Stabilare, smartare och mer användarvänlig

    Flera irriterande småfel har rättats till. Till exempel gick det tidigare inte att kopiera text ur vissa felmeddelanden – nu fungerar det som det ska. En bugg som hindrade tillgång till Fastmail-kalendrar via CalDAV är också löst, efter att en förändring i autentisering (OAuth) ställt till det.

    För dem som använder krypterad e-post är en annan fix viktig: Delete-tangenten raderar inte längre bilagor i OpenPGP-meddelanden av misstag. Det kan låta trivialt, men för säkerhetsmedvetna användare är det en stor lättnad.

    Thunderbird visar också nu avsändarens avatarer korrekt även i mer ovanliga adressformat, och nyskapade mappar syns direkt under sektionen “Senaste” – något som förenklar vardaglig e-posthantering.

    Trådade konversationer och bättre ordning i inkorgen

    En annan uppskattad förbättring rör sorteringen av trådade meddelanden. Tidigare kunde trådar med olästa meddelanden hamna högst upp oavsett konversation, vilket skapade oreda. Nu visas diskussionerna i rätt ordning igen.

    Även Exchange-användare får anledning att le: den välkända “Svara alla”-knappen är tillbaka efter att ha försvunnit i tidigare versioner.

    Säkerhet: tillbaka till rätt spår

    Thunderbird 144 rättar till flera problem med digitala signaturer och kryptering. Bland annat fungerar nu hanteringen av OpenPGP v6 och PQC-nycklar, som är viktiga för framtida kvantsäker kommunikation.

    Dessutom signeras alla rubriker korrekt i digitalt signerade mejl, vilket minskar risken för att meddelanden manipuleras.
    Stödet för S/MIME-certifikat har också förbättrats – särskilt vid testning av gamla eller ogiltiga certifikat och för användare med flera identiteter.

    En lugnare kalender och färre krascher

    Thunderbirds inbyggda kalender har fått en välbehövlig stabilitetskur. Påminnelser fungerar nu även för uppgifter utan slutdatum, och man kan kopiera händelser genom att dra och släppa i månadsvyn. Dessutom slipper man nu upprepade certifikatfel vid kalenderupptäckt – ett problem som tidigare kunde driva användare till vansinne.

    Programmet hänger sig inte längre när det kontrollerar flera konton samtidigt, och flera sällsynta kraschscenarier har eliminerats.

    Linux-användare får en modernare grund

    För användare av Thunderbird som Flatpak på Linux innebär version 144 en viktig teknisk uppdatering: programmet bygger nu på den senaste Freedesktop SDK 24.08. Det betyder bättre kompatibilitet med moderna skrivbordsmiljöer, nyare grafikbibliotek och förbättrad stabilitet på system som använder GNOME, KDE eller andra moderna miljöer.

    Det kan tyckas som en detalj, men det är en förutsättning för att Thunderbird ska kunna leva vidare i Linuxvärlden under lång tid framöver.

    Små steg framåt – men i rätt riktning

    Thunderbird 144 är inte en version som får rubriker för stora nyheter. Men den visar varför projektet fortfarande är relevant: det levererar tåliga förbättringar, högre säkerhet och en tryggare användarupplevelse utan att kompromissa med friheten som öppen källkod innebär.

    I en tid när många e-postlösningar blir allt mer molnbundna och sluter sig inom kommersiella ekosystem, står Thunderbird kvar som ett öppet, självständigt och transparent alternativ – och med varje uppdatering blir det lite bättre.

    Thunderbird 144 – teknisk faktaruta

    Kärnnytt

    • Uppdaterad Flatpak-runtime till Freedesktop SDK 24.08 för bättre kompatibilitet.
    • Betydande stabilitetsfixar och minskad risk för låsningar/krascher.
    • UI/UX-puts: tydligare listor, ikoner/avatars och flöden.

    Säkerhet & kryptografi

    • Återställd korrekt hantering av OpenPGP v6 och PQC-nycklar (kvantsäkra).
    • Alla e-posthuvuden signeras nu vid digital signering.
    • Robustare test av S/MIME-certifikat – även gamla/ogiltiga och för delidentiteter.
    • Utskick via servrar med självsignerade certifikat fungerar som det ska.
    • OpenPGP: Delete-tangenten förhindrar nu att bilagor tas bort i krypterade meddelanden.

    E-post & inkorg

    • Kopiering av text från felrutor fungerar igen.
    • Trådad sortering visar konversationer i förväntad ordning (inte bara olästa överst).
    • Nyskapade mappar dyker upp under Senaste vid flytt av meddelanden.
    • Avsändaravatarer renderas rätt även för formatet “Namn via adress”.
    • Reply All syns åter för Microsoft Exchange-konton.
    • Autokontroll av flera konton orsakar inte längre hängning.
    • Nyhetsgrupper: “Copy Message to” i filter fungerar; NNTP-lässtatus rättad.
    • Språk: “Plats”-kolumnen i fransk installation översätts korrekt.
    • Compose: identitetsbyte saboterade inte längre sparade utkast.
    • Shift-klick på mailto: öppnar korrekt i oformaterad text.
    • Import: profiler i zip på toppnivå importeras; tydligare fel vid trasiga källor.
    • Windows: går att särskilja Release/ESR i registret.
    • Bekräftelse vid multi-detach/delete nämner nu alla bilagor (inte bara första).

    Kalender & uppgifter

    • Påminnelser fungerar även för uppgifter utan slutdatum eller förskjutna förfallodatum.
    • Händelser kan kopieras med drag-och-släpp i månad/multi-week-vyer.
    • Kalenderupptäckt: inga upprepade certifikatdialoger vid fel.
    • Fastmail CalDAV fungerar igen efter OAuth-regressionen.

    Webb & rendering

    • Bildförhandsvisning i “Infoga bild” fungerar – CSP-fel åtgärdat.
    • Crashes i olika scenarier åtgärdade för stabilare rendering.

    Tips: Kör Flatpak-bygget för senaste Freedesktop-basen och bästa Linux-kompatibilitet.

  • LMDE 7 “Gigi” – Linux Mint med Debian 13 som hjärta

    Efter mer än två års väntan är Linux Mint Debian Edition 7, med kodnamnet ”Gigi”, här – en efterlängtad version som förenar stabiliteten hos Debian 13 ”Trixie” med användarvänligheten och elegansen från Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med nytt fingeravtrycksverktyg, förfinat utseende, stöd för OEM-installationer och den moderna Linuxkärnan 6.12 LTS, markerar LMDE 7 ett viktigt steg framåt för alla som vill ha ett snabbt, säkert och långlivat Linuxsystem utan beroende av Ubuntu.

    Efter mer än två år av väntan är den här: Linux Mint Debian Edition 7 “Gigi” – en ny version av det populära Linux Mint-systemet, men byggd direkt ovanpå Debian 13 “Trixie” i stället för Ubuntu. Det betyder att användarna nu får det bästa av två världar: den välkända användarvänligheten hos Mint, och den legendariska stabiliteten hos Debian.

    Vad är LMDE egentligen?

    LMDE står för Linux Mint Debian Edition. Det är en variant av Linux Mint som inte bygger på Ubuntu, utan direkt på Debian – ett av de äldsta och mest stabila Linux-operativsystemen.
    Tanken med LMDE är att ge samma upplevelse som den vanliga Linux Mint-versionen (som bygger på Ubuntu), men utan att vara beroende av Ubuntu i framtiden. Om Ubuntu någon gång skulle förändras drastiskt, kan Mint-teamet fortsätta utvecklingen baserat på Debian utan problem.

    Den nya versionen LMDE 7 “Gigi” baseras på Debian 13 “Trixie”, vilket innebär att alla paket och systemkomponenter kommer från Debian-projektet. Detta är ett stort steg, eftersom det ger ett helt nytt fundament för systemet.

    Under huven – ny kärna och modernare hårdvarustöd

    Operativsystemets “hjärta” – Linuxkärnan – har uppgraderats till version 6.12 LTS.
    LTS betyder Long Term Support, alltså långsiktigt stöd. Det innebär att denna kärna kommer få säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under flera år framöver.
    Version 6.12 ger bättre stöd för modern hårdvara, som nya processorer, grafikkort och trådlösa nätverkskort, vilket gör att systemet fungerar smidigare på nya datorer.

    Ett förfinat skrivbord – Cinnamon 6.4.13

    Användargränssnittet i LMDE 7 bygger på Cinnamon, Linux Mints eget skrivbordsmiljö-projekt.
    Cinnamon är känt för att vara både snyggt och lätt att förstå för den som kommer från Windows.
    I LMDE 7 används Cinnamon 6.4.13, som bland annat gör att teman (utseendet på fönster, knappar och menyer) fungerar bättre med moderna program skrivna för GTK4 och libAdwaita – två ramverk för att bygga grafiska Linux-appar.

    Det klassiska Mint-Y-temat har också fått en uppfräschning. Färgerna har justerats mot kallare blåtoner, vilket ger ett modernare och mer enhetligt intryck.

    Fingeravtryck och nyheter för användare

    En av de mest intressanta nyheterna är introduktionen av Fingwit – ett verktyg för att använda fingeravtrycksläsare.
    Med Fingwit kan man logga in och bekräfta administrativa kommandon (så kallade sudo-operationer) med sitt fingeravtryck, om datorn har rätt hårdvara. Det är samma typ av funktion som många känner igen från moderna laptops och mobiltelefoner.

    LMDE 7 har även fått stöd för OEM-installationer.
    OEM står för Original Equipment Manufacturer – alltså datortillverkare.
    Det betyder att datorer nu kan förinstalleras med LMDE 7, så att användaren själv bara behöver göra en enkel första uppstart med sina personliga inställningar.
    Detta öppnar dörren för att till exempel välgörenhetsprojekt och återbruksinitiativ kan leverera datorer med Mint färdiginstallerat – något som tidigare bara var möjligt med Ubuntu-baserade versioner.

    Förbättrade verktyg och appar

    Linux Mint är känt för sina smarta systemverktyg, och flera av dem har fått nya funktioner i LMDE 7:

    • Uppdateringshanteraren (Update Manager) visar nu en ”Starta om”-knapp när det behövs efter en uppdatering.
    • WebApp Manager gör det enklare att redigera beskrivningar av dina installerade webbappar. (Webbappar är genvägar som beter sig som riktiga program men egentligen öppnar en webbplats i en egen fönsterram.)
    • Miniatyrbilder (thumbnails) för ljudfiler som AIFF fungerar bättre.
    • Bildvisaren Xviewer har fått förbättrad färgkorrigering.

    Det är små förbättringar, men de bidrar till en mer polerad helhetsupplevelse – vilket är ett av Linux Mints kännetecken.

    Systemkrav och supporttid

    För att köra LMDE 7 behövs minst:

    • 2 GB RAM (men 4 GB rekommenderas för bekväm användning),
    • 20 GB lagringsutrymme (100 GB rekommenderas).

    Systemet finns bara i 64-bitarsversion, vilket är standard för moderna datorer.

    Precis som Debian 13 kommer LMDE 7 “Gigi” att få uppdateringar och säkerhetsfixar fram till juni 2028.
    Det betyder att du kan räkna med tre års trygg drift utan att behöva byta version.

    En mjuk övergång för befintliga användare

    För den som redan använder LMDE 6 “Faye” finns det en enkel uppgraderingsväg till nya versionen.
    Mint-teamet har publicerat en steg-för-steg-guide som visar exakt hur man gör uppgraderingen utan att installera om systemet.

    Slutsats: stabilitet möter användarvänlighet

    LMDE 7 “Gigi” är inte bara en ny version – det är en milstolpe.
    Genom att flytta över till Debian 13 som grund blir Linux Mint mindre beroende av Ubuntu, samtidigt som man behåller allt som gör Mint så uppskattat: enkelheten, elegansen och de små detaljerna som får systemet att “bara fungera”.

    För alla som vill ha ett snabbt, stabilt och snyggt Linux-system med fokus på användarupplevelse är LMDE 7 ett utmärkt val – särskilt för den som uppskattar tanken på att köra Linux Mint direkt på den solida Debian-grunden.

    https://www.linuxmint.com/download_lmde.php

    https://linuxiac.com/lmde-7-officially-released-with-debian-13-base

    Faktaruta: Linux Mint Debian Edition 7 “Gigi”

    Namn: Linux Mint Debian Edition 7
    Kodnamn: Gigi
    Utgivningsdatum: Oktober 2025
    Utvecklare: Linux Mint Team
    Bas: Debian 13 “Trixie”
    Arkitektur: Endast 64-bit (x86_64)


    Tekniska specifikationer

    Kärna: Linux 6.12 LTS
    Skrivbordsmiljö: Cinnamon 6.4.13
    Init-system: systemd
    Paketformat: .deb (APT / dpkg)
    Byggsystem: dpkg

    Användargränssnitt

    Tema: Mint-Y (blå ton)
    GUI-ramverk: GTK3 / GTK4 + libAdwaita
    Standardappar: Xviewer, Xed, WebApp Manager, Update Manager, Nemo

    Säkerhet

    Nyhet: Fingwit (fingeravtrycksinloggning & sudo)
    Support: till juni 2028 (LTS)
    Uppdateringskälla: Debian 13 “Trixie”

    Nyheter

    • OEM-installationer stöds
    • Bättre miniatyrer för AIFF-ljud
    • Förfinad GTK4-integration
    • Uppdaterad Calamares-installatör

    Systemkrav

    RAM: min 2 GB (4 GB rekommenderas)
    Disk: min 20 GB (100 GB rekommenderas)
    CPU: 64-bit x86


    Nedladdning: linuxmint.com/download
    ISO-storlek: ≈ 2 GB
    Installerare: Calamares
    Uppgradering: från LMDE 6 “Faye” via officiell guide

    LMDE 7 “Gigi” kombinerar Debians stabilitet med Linux Mints användarvänliga design – en snabb, säker och framtidssäker Linuxdistribution.

  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office.

    Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med hela 70 buggfixar och förbättringar som gör programmet både stabilare och mer pålitligt.

    Den 9 oktober 2025 meddelade The Document Foundation att LibreOffice 25.8.2 nu finns att ladda ner för Windows, macOS och Linux. Det är den andra underhållsuppdateringen i LibreOffice 25.8-serien och följer drygt fem veckor efter version 25.8.1.

    70 buggar fixade – förbättrad stabilitet och kompatibilitet

    Den nya versionen rättar till 70 kända fel och kraschproblem som rapporterats av användare sedan augusti. Bland annat har flera kompatibilitetsproblem med Microsoft Office/365-format lösts, liksom buggar som kunde påverka filöppning, sparning och användargränssnittet.

    För den som arbetar dagligen med dokument, kalkylblad eller presentationer innebär det en mjukare och mer stabil upplevelse, särskilt vid arbete med större filer eller avancerade mallar.

    Snabbare och smartare LibreOffice 25.8

    Huvudversionen LibreOffice 25.8, som släpptes i augusti 2025, introducerade en rad stora förbättringar:

    • Export till PDF 2.0 – med bättre kvalitet och moderna standarder
    • Upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc
    • Förbättrad minneshantering, särskilt märkbart på virtuella skrivbord och tunna klienter
    • Mjukare rullning i stora dokument
    • Förbättrad orddelning och textavstånd, vilket ger ett mer professionellt resultat vid utskrift

    Tillsammans gör dessa förbättringar LibreOffice till ett ännu mer attraktivt alternativ för såväl privatpersoner som organisationer.

    Finns nu för fler plattformar

    I samband med lanseringen meddelar The Document Foundation att Amazon Linux 2023 nu är en officiellt stödd plattform för LibreOffice. Det innebär att användare kan ladda ner färdiga 64-bitars ARM (AArch64)-paket i RPM-format, vilket underlättar installation på servrar och molnplattformar.

    Ladda ner nu – eller vänta på din distribution

    LibreOffice 25.8.2 finns att ladda ner direkt från www.libreoffice.org/download. Användare av Linuxdistributioner som till exempel Ubuntu, Fedora eller openSUSE rekommenderas dock att vänta tills versionen dyker upp i den egna distributionens programförråd, för att få en automatiskt testad och paketerad version.

    För systemintegratörer och utvecklare finns även källkoden tillgänglig för nedladdning.

    Stöd och långsiktig version

    LibreOffice 25.8-serien kommer att få sju underhållsuppdateringar fram till juni 2026, med nästa version – LibreOffice 25.8.3 – planerad till mitten av november 2025.

    För användare som prioriterar maximal stabilitet framför nya funktioner erbjuder stiftelsen också LibreOffice 25.2-serien, som innehåller fler månader av testade och bakportade fixar. Den aktuella versionen där är LibreOffice 25.2.6.

    Gemenskapen i centrum

    Som alltid påminner The Document Foundation om att detta är ”Community”-utgåvan av LibreOffice, framtagen och underhållen av frivilliga. För företag som behöver professionellt stöd och längre supportcykler rekommenderas LibreOffice Enterprise från stiftelsens ekosystempartners.

    Teknisk support erbjuds inte direkt av stiftelsen, men användare kan få hjälp via frivilliggemenskapen på ask.libreoffice.org eller genom användarlistor via e-post.

    Kort sagt: LibreOffice 25.8.2 är en viktig uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin – ett starkt alternativ till Microsoft Office för alla som värdesätter öppen källkod, transparens och frihet.

    Teknisk fakta • LibreOffice 25.8.2
    Släppt: 9 okt 2025

    Typ
    Underhållsutgåva (25.8, punkt 2)
    Antal fixar
    ≈ 70 bugg- och regressionsfixar (RC1 + RC2)
    Viktiga förbättringar
    Stabilitet, kraschfixar, bättre öppning/sparning, UI-förfiningar, förbättrad interoperabilitet med Microsoft Office/365-format
    Stödda plattformar
    Windows • macOS • Linux (DEB/RPM). Nytt: Amazon Linux 2023 (AArch64, RPM)
    Kärnnyheter i 25.8
    Export av PDF 2.0 • upp till 30% snabbare filöppning (Writer/Calc) • optimerad minneshantering • mjukare rullning i stora dokument • förbättrad orddelning & spacing
    Supportfönster
    25.8-serien underhålls till 12 juni 2026 (planerat)
    Nästa version
    25.8.3 (planerad mitten av nov 2025)
    Licens & utgåva
    ”Community”-utgåva, öppen källkod. Företag: överväg LibreOffice Enterprise
    Nedladdning
    libreoffice.org/download
    Ändringsloggar
    Se RC1/RC2-changelogs via projektets releasenoter
    Tips för Linux
    Installera via distributionens förråd för smidig uppdatering – eller hämta officiella DEB/RPM vid behov
    PDF 2.0 +30% öppningshastighet AArch64 RPM Stabilitet Interoperabilitet
  • GIMP 3.0.6 – Stabilare, snyggare och smartare bildredigering

    Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2.

    Från små buggar till stora förbättringar
    GIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och används som ett alternativ till kommersiella jättar som Photoshop. När en ny version kommer är det därför många som håller ögonen öppna.

    Den nya mikro-uppdateringen 3.0.6 har inte som mål att revolutionera programmet, utan snarare att slipa bort irriterande kanter. Och det är ofta just de små detaljerna som gör störst skillnad i vardagen.

    Bland de mest märkbara nyheterna finns:

    • Mer lättanvända reglage – inga fler frustrerande “felpekningar” när man försöker justera värden.
    • Färre krascher – särskilt vid textkonturer och vid problem som tidigare främst drabbade Windows-användare med språk som turkiska eller norska.
    • Bättre transparenshantering – nu behöver inte användaren själv oroa sig för om ett lager saknar alfakanal.
    • Tema-färger för pensel, teckensnitt och paletter – vilket ger en mer enhetlig och modern känsla i gränssnittet.

    Utöver det har filterhanteringen blivit snabbare, import av färgpaletter fått fler funktioner och en hel del långvariga buggar i Flatpak-versionen åtgärdats.

    Plattformsspecifika förbättringar
    Windows-användare får en viktig lösning på språkberoende krascher, som visade sig bottna i en olycklig kombination av buggar i både LLVM:s bibliotek och Microsofts UCRT-kod.

    På macOS har utvecklarna lagt extra krut på stabilitet: krascher vid färgdragning har eliminerats och användare som föredrar multi-fönsterläge slipper nu den tidigare irriterande “fönsterflimringen”.

    Flatpak-versionen, som är populär bland Linux-användare, återfår också tillgång till viktiga inställningar för utskrift i sandboxade miljöer.

    Under huven: GEGL och babl
    Två centrala komponenter i GIMP, de grafiska motorerna GEGL och babl, har också fått sina respektive uppdateringar.

    • GEGL 0.4.64 introducerar bredare stöd för GPU-acceleration och robustare filterhantering.
    • babl 0.1.116 får en putsad byggprocess och nya möjligheter att kontrollera versioner direkt från kommandoraden.

    Det betyder i praktiken snabbare och mer tillförlitlig bildbearbetning, särskilt för avancerade filter och effekter.

    Ett globalt lagarbete
    Bakom kulisserna pågår ett imponerande samarbete. Till version 3.0.6 bidrog 38 utvecklare till kärnkoden, ytterligare ett tiotal till olika tillägg och plug-ins, och 15 översättningsteam såg till att GIMP fungerar på allt från baskiska och georgiska till svenska och persiska.

    En lång rad buggrapporter har stängts, hundratals commits har skickats in, och tusentals rader kod har putsats. Det är en påminnelse om den styrka som öppen källkod kan ha: människor från hela världen samarbetar för att förbättra ett verktyg som sedan delas fritt med alla.

    Vad händer härnäst?
    Med 3.0.6 ute fortsätter resan mot den kommande GIMP 3.2. Den väntas bjuda på fler större nyheter, men tack vare denna mikro-release behöver användarna inte vänta med att få en mer stabil, smidigare och modernare version av programmet.

    För den som vill prova själv finns färdiga paket för Linux (både AppImage och Flatpak), Windows (inklusive Microsoft Store-versioner) och macOS – för både Intel och Apple Silicon.

    Slutord
    GIMP 3.0.6 är kanske ingen banbrytande release, men den är ett typexempel på varför kontinuerlig utveckling och små förbättringar är så viktiga. Från buggar som kraschar hela programmet till små justeringar i användargränssnittet – det är helheten som gör att GIMP känns mer polerat än någonsin.

    För alla som vill ha ett kraftfullt, gratis och ständigt förbättrat bildredigeringsprogram är det här goda nyheter.

    https://www.gimp.org/downloads

    GIMP 3.0.6 — Teknisk faktaruta

    • Typ: Stabil mikro-release (buggfixar & UI-förbättringar)
    • Plattformar: Linux (AppImage/Flatpak), Windows, macOS (Intel & Apple Silicon)
    • UI: Förbättrad reglage-användbarhet, tema-färger för pensel/typsnitt/palett
    • Stabilitet: Fix för textkontur-krascher, macOS-flimmer & färgdragning
    • Windows: Workaround för språkberoende krascher (Exiv2/LLVM/UCRT)
    • Flatpak/Utskrift: Bildinställningar åter i sandbox via sekundär dialog
    • Filter: Uppdaterad NDE-kod, bättre prestanda & tydligare begränsningar
    • Transparens: Smart auto-alfakanal vid filter/transformer
    • Paletter: Bättre import (ACB/CMYK/LAB, ASE, CSS, GPL) + filtrering i dialog
    • Säkerhet: Hårdare import-härdning (flertal ZDI-rapporter adresserade)
    • GEGL: 0.4.64 — bredare GPU-acceleration, buggfixar (t.ex. RGBE & mirrors)
    • babl: 0.1.116 — förbättrade build-script, CLI-versionflagga
  • PeerTube 7.3 – Framtiden för fri och decentraliserad videodelning

    PeerTube är den fria och decentraliserade videoplattformen som vill utmana jättar som YouTube. Med den nya versionen 7.3 blir tjänsten både mer användarvänlig och flexibel: e-post kan nu skickas på flera språk, administratörer får enklare verktyg för anpassning och livesändningar kan schemaläggas i förväg. Det är ännu ett steg mot ett öppnare internet där användarna själva har kontrollen.

    I en tid då de flesta av oss förknippar videodelning med stora centraliserade plattformar som YouTube, Vimeo eller TikTok, finns det ett alternativ som bygger på helt andra värden: PeerTube. Det är en fri, öppen källkodsplattform som drivs av ideella krafter, utan reklamjättar i ryggen. I stället bygger PeerTube på decentralisering, gemenskap och självbestämmande.

    Nu har version 7.3 släppts, och den innehåller flera efterlängtade nyheter som gör det ännu enklare att både använda och administrera en PeerTube-instans.

    Varför PeerTube?

    PeerTube skiljer sig från de stora aktörerna på flera viktiga sätt:

    • Decentralisering: I stället för en enda server eller företag drivs PeerTube av många olika instanser. Vem som helst kan starta en egen videoplattform och välja om den ska vara öppen för alla eller mer privat.
    • Federering: Instanser kan prata med varandra via det öppna protokollet ActivityPub (samma som Mastodon använder). Det betyder att videor kan delas över nätverket, även om de ligger på olika servrar.
    • Frihet och kontroll: Användare och administratörer bestämmer själva över innehåll, regler och design – inte en central algoritm.
    • Gemenskap: Projektet utvecklas av den franska ideella organisationen Framasoft, men tusentals volontärer bidrar med kod, översättningar och idéer.

    Med andra ord: PeerTube är ett verktyg för att ta tillbaka makten över våra digitala medier.

    Nyheterna i PeerTube 7.3

    E-post på flera språk

    Tidigare skickades alla e-postmeddelanden (till exempel bekräftelser, notifieringar och lösenordsåterställningar) enbart på engelska. För många användare var det ett hinder i professionella sammanhang.

    Nu kan e-post översättas till alla språk som PeerTube stöder. Redan från start finns franska och kinesiska fullt översatta, och fler språk är på gång tack vare gemenskapens insatser.

    Enklare administration och anpassning

    Administratörer får nu ett nytt, mer lättöverskådligt sidomenygränssnitt. Dessutom har två nya konfigurationssidor tillkommit:

    • Anpassning (Customisation): Byt färger, former på knappar och annat med några klick. Vill du byta bort PeerTubes orange till blått? Inga problem.
    • Logotyp och bilder: Här kan du ladda upp loggor, favicons, banners och bilder som används på plattformen – även de som visas på sociala medier.

    Dessutom finns nu en inställningsguide (wizard) som hjälper nya administratörer att komma igång. Där kan man direkt sätta plattformens namn, beskrivning och syfte: privat, gemenskap eller institution.

    Schemalägg dina livesändningar

    PeerTube har länge erbjudit liveströmmar, men nu kan du planera dem i förväg. Ange datum och tid – sedan visas informationen både på sändningens sida och i kanalens videolista. På så vis kan publiken planera i stället för att bara vänta.

    Fler förbättringar

    • Playlist-sidorna har fått ny design och gör det lättare att ändra visningsordning.
    • Admins kan sätta standardvärden för licens, synlighet och kommentarsinställningar.
    • Användare kan nu lista alla aktiva inloggningssessioner och stänga av dem vid behov.

    PeerTube och framtiden

    Att bygga ett alternativ till globala jättar är inget litet projekt. Det kräver åratal av arbete, översättningar, kod, testning och framför allt en engagerad gemenskap. PeerTube 7.3 är ett exempel på hur en idé kan växa till ett robust verktyg, utan att styras av annonsintäkter eller algoritmer som prioriterar klick före innehåll.

    Vill du själv bidra? Du kan köra en egen PeerTube-instans, hjälpa till med översättningar, rapportera buggar eller donera till Framasoft. Varje liten insats gör skillnad.

    Läs mer: PeerTube 7.3 Release Notes

    PeerTube – Fakta på en blick

    Vad är det?

    • Fri, öppen och decentraliserad plattform för video.
    • Federerar mellan servrar (instanser) via ActivityPub.
    • P2P-distribution med WebTorrent minskar serverlast och kostnad.
    • Passar allt från små communitys till institutioner och företag.

    Vad klarar det?

    • Uppladdning, kanaler, spellistor, undertexter och kapitel.
    • Livesändning (RTMP-ingest) med HLS-uppspelning och schemaläggning.
    • Moderering, rapporter, blockeringar, policy per instans.
    • Federerade följningar/kommentarer från t.ex. Mastodon.
    • Anpassningsbar branding (loggor, färger, knappar) och teman.
    • API & plugin-stöd för inloggning, analys, import/export m.m.

    Filosofi

    • Gemenskapsdriven, utan annonsjättar och central algoritm.
    • Suveränitet: varje admin sätter regler, innehållspolicy och design.
    • Interoperabilitet via öppna standarder (ActivityPub, WebRTC/WebTorrent).
    • Hållbarhet: P2P delar bandbredd med tittarna – skalar snällt.

    Vad krävs för att hosta?

    • Server med Node.js och PostgreSQL.
    • ffmpeg för transkodning (CPU/GPU beroende på profil).
    • Reverse proxy: Nginx eller Apache.
    • Lagring: lokalt filsystem eller S3-kompatibelt objektlager.
    • Valfritt: Redis för köer/cache, CDN för public.
    • SSL/TLS (t.ex. Let’s Encrypt). RAM/CPU efter samtidiga tittare.

    Teknisk porr (för nördögon)

    • Federering: ActivityPub objekt (Video, Channel, Comment).
    • P2P: WebTorrent via WebRTC data channels i webbläsaren.
    • Transkodning: ffmpeg till H.264/AAC (vanligt), stöd för flera kvaliteter/bitrates.
    • Live: RTMP ingest → HLS segmentering, miniatyrer & återuppspelning.
    • Autentisering: lokala konton + OAuth2/OpenID Connect (via plugins).
    • Länkinbäddning: oEmbed/iframe, OpenGraph/Twitter Cards för social förhandsvisning.
    • Webhook/Jobs: köade arbeten för transkodning, federering och miniatyrgenerering.
    • Import: URL, YouTube/DailyMotion m.fl. via bakgrundsjobb (inom upphovsrätt).

    WordPress-tips

    • Klistra in videons Delnings-URL i blocket “Inbäddning” eller använd iframe från “Dela > Bädda in”.
    • Lägg den här faktarutan i blocket Anpassad HTML.
    • För mörkt tema i WP: säkerställ att blockets bakgrund inte skriver över sektionens svarta bakgrund.

    Mer info: joinpeertube.org  |  Källkod & releaser: GitHub/PeerTube

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende.

    Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt ställer sig på scenen vid LibreOffice-konferensen 2025. Publiken, en blandning av utvecklare, akademiker och myndighetsrepresentanter från hela världen, lyssnar nyfiket när han berättar hur en av Europas arméer valde att byta från Microsoft Office till LibreOffice.

    Och nej – det handlar inte om att spara pengar.

    Digital självständighet som strategi

    ”Vi gör inte detta för att spara pengar”, säger Hillebrand. ”Vi gör det för att försvarsmakten, som måste fungera även när allt annat ligger nere, ska ha verktyg som vi själva kontrollerar.”

    Beslutet är en del av något större. Över hela Europa pratar myndigheter om digital suveränitet – rätten att styra över sin egen infrastruktur, sina egna data och sina egna verktyg, utan att vara beroende av amerikanska molnjättar.

    För Österrikes försvarsmakt blev det tydligt redan 2020 att Microsoft Office gradvis skulle flyttas in i molnet. För ett landets militära försvar var det ett rött skynke. Molnbaserade lösningar må vara praktiska för företag, men för en organisation som måste fungera när internet inte gör det är de en risk.

    Fem års resa bort från Microsoft

    Då började en lång process:

    • 2020–2021: Beslutsprocessen genomfördes, där LibreOffice pekades ut som ersättare.
    • 2022: Interna utvecklare utbildades för att kunna vidareutveckla den öppna programvaran. Anställda fick redan då välja LibreOffice frivilligt.
    • 2023: Ett tyskt företag kopplades in för support och extern utveckling, och armén startade e-learning-kurser. De första avdelningarna gjorde LibreOffice obligatoriskt.
    • 2024–2025: Microsoft Office 2016 rensades bort från alla datorer. LibreOffice blev standard.

    Än finns undantag. Vissa VBA- och Access-lösningar lever kvar, och den som absolut behöver Microsofts verktyg kan ansöka om att få installera en modul från MS Office 2024 LTSC. Men för majoriteten av soldater och anställda är det nu LibreOffice som gäller.

    Från användare till utvecklare

    Beslutet har också gjort armén till en aktiv del av open source-gemenskapen. Istället för att bara konsumera programvaran har man investerat i dess utveckling.

    Hittills har försvarsmakten finansierat över fem mansår av programmering – förbättringar och funktioner som inte bara används av militären, utan som integrerats direkt i LibreOffice-projektet och därmed kommer alla till nytta.

    Det är en liten men viktig illustration av hur öppen källkod fungerar: ett samarbete där även en konservativ institution som en armé kan bidra till verktyg som används i skolor, på kontor och av privatpersoner världen över.

    Europa och kampen om kontrollen

    Österrikes beslut är inte unikt, men det är symboliskt. Frankrike, Tyskland och flera andra länder har på olika sätt försökt frigöra sig från beroendet av amerikanska moln- och programvaruleverantörer.

    Digital suveränitet har blivit en fråga om nationellt oberoende – lika viktig som energiförsörjning eller infrastruktur. För vad händer om en konflikt uppstår och tillgången till centrala IT-tjänster stryps? Eller om licensvillkor plötsligt ändras på ett sätt som gör det omöjligt att arbeta självständigt?

    ”Verktyg som fungerar när allt annat ligger nere”

    För Österrikes försvarsmakt är svaret tydligt: man måste kunna lita på sina egna system. Och då är öppen källkod inte bara en teknisk lösning, utan en strategisk tillgång.

    När publiken på LibreOffice-konferensen applåderar åt Hillebrands berättelse är det inte bara för att en ny stor organisation börjat använda deras favoritprogramvara. Det är för att en hel nation valt att säga: vi tar kontrollen själva.

    Källa : https://www.heise.de/en/news/Austria-s-armed-forces-switch-to-LibreOffice-10660761.html

    Faktaruta: Österrikes försvarsmakt & LibreOffice

    Byte från Microsoft Office till LibreOffice för att stärka digital suveränitet, undvika molnberoende och behandla data internt. Försvarsmakten har finansierat >5 mansår utveckling som skickats upstream.


    Konkreta bidrag till LibreOffice

    • Writer: Förbättrad hantering av dokumentmallar för myndighetsbruk.
    • Calc: Optimeringar för stora kalkylblad och förbättrad pivot-tabellprestanda.
    • Impress: Nya exportfunktioner och förbättrad medieintegration i presentationer.
    • Base: Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Access och databasformulär.
    • Filformat: Stärkt interoperabilitet med DOCX, XLSX och PPTX vid import/export.
    • Administration: Centrala policyinställningar för driftsättning i stor skala.
    • Stabilitet: Härdning av systemet för drift i känsliga miljöer.

    Teknisk översikt

    • Motiv: Digital suveränitet, lokal databehandling, kontroll över IKT-infrastruktur.
    • Tidslinje: 2020–2021 beslut → 2022 intern utvecklarutbildning → 2023 e-learning & extern partner → 2024–2025 LibreOffice standard.
    • Miljö: Självhostade Linux-servrar (Samba); egna e-post/samarbetslösningar.
    • Standardformat: ODF som primärt; interop med MS Office-format upprätthålls.
    • Undantag: MS Office 2024 LTSC kan beviljas i specialfall; viss Access/VBA kvar.
    • Typsnitt: Separata licenser upphandlade för specifika fonter.
    • Utrullning: Centralt paketerad LibreOffice + policyer/konfig för stora installationer.
    Delområde Nytta
    Dokumentkompatibilitet Säker utväxling internt/externa parter (ODF ↔ MS-format)
    Driftsättning Policy-styrning, massrullning, låga beroenden
    Resiliens Fungerar även vid nätstörningar/kris (in-house drift)
  • När Pi:n får vingar — Kali Linux 2025.3 öppnar upp inbyggd Wi‑Fi för säkerhetstestning


    Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir allt viktigare för både angripare och försvarare.

    En teknisk återkomst med praktiska konsekvenser

    Kali 2025.3 återintroducerar stödet för Nexmon — en uppsättning firmwarepatchar för vissa Broadcom‑ och Cypress‑chip som möjliggör avancerade radiouppgifter. I praktiken betyder det att en modern Raspberry Pi, inklusive Pi 5, åter kan agera som portabel sniffer och injectionsenhet. För utbildare, labbmiljöer och fältforskare öppnar detta nya, billigare möjligheter att demonstrera och utföra trådlösa tester.

    Men Nexmon är inte en universell lösning. Funktionaliteten beror på chipset‑version, kernel och drivrutinskombination — och därför har Kali samtidigt uppgraderat hur de bygger sina Raspberry Pi‑kärnor, vilket kräver att användare är noga med att välja rätt image och följa dokumentationen.

    Från byggverkstaden: Vagrant, DebOS och reproducerbara VM‑bilder

    Bakom kulisserna har Kali gjort en tyst, men viktig, förändring i sin infrastruktur. Virtuella maskiner och Vagrant‑bilder har fräschats upp — byggena har flyttats mot mer konsekventa arbetsflöden (DebOS) och Packer‑skripten har uppgraderats till modernare standarder. För företag och forskare som kör Kali i virtuella miljöer innebär det jämnare och mer reproducerbara bilder — men också ett krav på att hålla CI‑verktyg och beroenden i takt med utvecklingen.

    Det här är ett typexempel på hur underhåll av verktygskedjor kan göra större praktisk nytta än mindre funktionstillägg: stabilare byggverktyg ger bättre upprepbarhet i experiment och förenklar automatiserade tester.

    Tio nya verktyg — vad säger de om hotbilden?

    Den här releasen lägger till tio nya paket i Kali‑arkivet. Tillskotten visar två tydliga trender:

    • AI möter säkerhetstestning: Verktyg som terminal‑AGI\:er och LLM‑stöd för klassiska verktyg gör att analys och rapportering kan automatiseras i högre grad. Det snabbar upp arbetet — men kan också underlätta automatiserade attacker om verktygen missbrukas.
    • Pivotering och autentiseringsmissbruk: Verktyg för Kerberos‑reläer och multiplayer‑pivotering speglar en verklighet där angripare ofta lockar intrång till följdaktiga laterala rörelser, snarare än enkla, ytliga attacker.

    Sammantaget ger detta försvarare tydliga fokusområden: upptäckt av laterala rörelser, skydd av autentiseringsmekanismer och förståelse för hur AI‑assisterade arbetsflöden kan förändra incidenthantering.

    Nya verktyg i Kali Linux 2025.3

    VerktygFunktion
    Caido / Caido-cliWebbauditering, klient och CLI för analys av webbapplikationer
    Detect It Easy (DiE)Identifierar filtyper och packade binärer, nyttigt vid reverse engineering
    Gemini CLITar AI-assistans till terminalen för analys och automatisering
    krbrelayxVerktyg för Kerberos-relä och unconstrained delegation abuse
    ligolo-mpBygger säkra tunnlar för pivotering i nätverk
    llm-tools-nmapIntegrerar språkmodeller med nmap för bättre scanning och tolkning
    mcp-kali-serverMCP-konfiguration för att koppla AI-agenter till Kali
    patchleaksAnalyserar patchar för att upptäcka säkerhetsfixar och läckor
    vwifi-dkmsSkapar virtuella Wi-Fi-nätverk för test av anslutning och frånkoppling

    Sammanfattning:
    De nya verktygen i Kali Linux 2025.3 visar tydligt två trender inom cybersäkerhet:

    • en växande integration mellan klassiska verktyg och AI/LLM (exempelvis Gemini CLI och llm-tools-nmap),
    • samt ett allt större fokus på interna nätverksrörelser och autentiseringsattacker (ligolo-mp, krbrelayx).

    Tillsammans gör de att Kali inte bara förblir en komplett plattform för penetrationstester, utan också en testbädd för framtidens hot och försvarstekniker.

    Samsung Galaxy S10 i Kali NetHunter

    Med Kali Linux 2025.3 har Samsung Galaxy S10 blivit en officiellt stödd enhet för Kali NetHunter.

    Det betyder att telefonen kan användas för avancerade tester av trådlösa nätverk direkt via sin inbyggda Wi-Fi – något som tidigare ofta krävde extra utrustning som USB-adaptrar eller en separat dator.

    I praktiken innebär det att en vanlig mobiltelefon kan förvandlas till ett komplett verktyg för att undersöka hur trådlösa nätverk fungerar, hitta svagheter och förstå hur angripare kan agera.
    För säkerhetsforskare och utbildare gör detta tekniken mer portabel och lättillgänglig: du kan bära med dig enheten i fickan och ändå ha tillgång till funktioner som annars kräver en hel arbetsstation.

    För den som inte är tekniskt insatt kan det enklast beskrivas som att telefonen får ”superkrafter” – den kan inte bara ansluta till nätverk som vanliga mobiler, utan även lyssna på trafik och simulera attacker i en kontrollerad miljö.
    Det här gör det möjligt att lära sig mer om hur nätverk kan skyddas, men det understryker också vikten av att använda verktygen ansvarsfullt och endast på nätverk där man har tillstånd.

    CARsenal i Kali NetHunter

    I Kali Linux 2025.3 har CARsenal, verktygslådan för bilsäkerhet i NetHunter, fått en stor uppdatering.
    Syftet med CARsenal är att ge forskare och tekniker en möjlighet att testa hur moderna bilar kommunicerar digitalt – ungefär som en bilverkstad som undersöker motorns elektronik, men på en mer avancerad nivå.

    Med den nya versionen har simulatorn skrivits om och blivit enklare att använda.
    Det betyder att man kan träna och experimentera på en virtuell bilmiljö i stället för på en riktig bil, vilket gör det säkrare och mer pedagogiskt.
    Dessutom har integrationen med andra säkerhetsverktyg som Metasploit blivit tätare, vilket gör det enklare att testa olika scenarier på ett och samma ställe.

    För den som inte är tekniskt insatt kan man beskriva det så här:
    CARsenal fungerar som en digital körskola för bilsäkerhet, där man kan öva i en simulator och se hur bilar reagerar på olika tester.
    Det är ett viktigt steg eftersom dagens bilar i allt större utsträckning är datorer på hjul, och säkerheten i deras system är lika avgörande som bromsar och airbags.

    Precis som med övriga Kali-verktyg är målet inte att hacka verkliga bilar ute på vägarna, utan att skapa en trygg miljö där man kan förstå svagheterna och lära sig hur de kan förebyggas.

    Ett pragmatiskt farväl: ARMel lämnar scenen

    I linje med Debian har Kali tagit beslutet att slopa stöd för ARMel‑arkitekturen. Det berör äldre enheter som Raspberry Pi 1 och Pi Zero W. Anledningen är praktisk: underhållskostnader och begränsad användarbas. För aktörer som bygger på extremt budget‑ eller retro‑plattformar innebär det en uppmaning att planera migrering eller att förbli på äldre, underhållna utgåvor.

    Avslutande perspektiv

    Kali 2025.3 är mer än en numerisk uppgradering. Den återför funktionalitet som kortvarigt försvunnit från moderna SBC‑plattformar, moderniserar bygg­kedjor och adderar verktyg som tydligt pekar mot en framtid där AI, mobilitet och intern pivotering dominerar angriparnas arbetsflöde.

    För läsare: om du är sugen på att prova — gör det i en labb och med tillstånd. Teknisk nyfikenhet är en styrka, men utan etik och kontroll blir den farlig.

    Läs mer om Kali Linux i vår wiki, där finns även länkar för nerladdning.

    https://wiki.linux.se/index.php/Kali_Linux

    Kali linux egna annonsering om denna version.

    https://www.kali.org/blog/kali-linux-2025-3-release

    Faktaruta — Kali Linux 2025.3

    Release
    23 september 2025 (Kali 2025.3)
    Kärnnyhet
    Nexmon-stöd för Broadcom/Cypress → inbyggd Wi-Fi på Raspberry Pi (inkl. Pi 5) får monitor mode & paket-injektion utan extern adapter.
    Virtuella byggen
    Uppfräschade Vagrant-bilder; workflow byggt om (DebOS), konsoliderade & uppgraderade Packer-skript (v2), konsekventa preseed-exempel.
    10 nya verktyg
    • Caido & Caido-cli (webbauditering)
    • Detect It Easy (DiE)
    • Gemini CLI (AI i terminalen)
    • krbrelayx (Kerberos-relä/abuse)
    • ligolo-mp (pivotering)
    • llm-tools-nmap (LLM + nmap)
    • mcp-kali-server
    • patchleaks
    • vwifi-dkms (dummy-Wi-Fi)
    NetHunter
    Ny stödlinje bl.a. Samsung Galaxy S10 med intern monitor & injektion; stor CARsenal-uppdatering (ny simulator, MSF-integration, UI-förbättringar).
    ARM-rekommendation
    Raspberry Pi 5: använd arm64-image. Pi 2 m.fl.: armhf finns kvar.
    Arkitektur
    ARMel stöds ej längre (bl.a. Raspberry Pi 1, Pi Zero W) — fokus mot modernare arkitekturer (inkl. RISC-V).
    Uppgradering
    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    Användning
    Kör alltid tester i kontrollerad labbmiljö och endast med uttryckligt tillstånd.

Etikett: öppen källkod

  • Mozilla Thunderbird 145 – den största uppdateringen på länge: Exchange-stöd, säkrare internet och farväl till 32-bitars Linux

    Mozilla Thunderbird 145 är här – och det är en av de största uppdateringarna på länge. Med inbyggt stöd för Microsoft Exchange, krypterad DNS-over-HTTPS och ett rejält lyft för programmets kontohantering tar Thunderbird ett stort kliv in i modern e-posthantering. Samtidigt gör projektet upp med äldre teknik genom att slopa 32-bitars Linux och rensa bort…

  • Firefox 145 – Smartare, snyggare och mer privat än någonsin

    Mozilla fortsätter att förnya sin webbläsare med lanseringen av Firefox 145 – en version som kombinerar smartare funktioner, förbättrad design och starkare integritetsskydd. Nu kan användare skriva kommentarer direkt i PDF-filer, förhandsvisa flikgrupper, dela markerad text med länkar och söka i sin historik med hjälp av naturligt språk – allt med lokal, privat bearbetning. Mozilla…

  • Installera PrivateBin på en Debian/Ubuntu LAMP-server

    En egen digital anslagstavla – säkert och privat Tänk dig en liten anteckningssida på nätet där du kan klistra in text, dela den med någon – och vara säker på att ingen annan kan läsa den. Det är precis vad PrivateBin gör. Det är ett enkelt men genialiskt verktyg som låter dig skapa krypterade textdelningar…

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile.…

  • Shotcut 25.10 släppt – öppen videoredigerare får text-till-tal och skärminspelning

    Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar…

  • Kodi 21.3 – Skarpare HDR, fixade Blu-ray-problem och ny kraft under huven

    Kodi 21.3 tar den öppna mediespelaren till nästa nivå med förbättrad HDR-uppspelning, fixade Blu-ray-problem på Linux och snabbare bibliotekshantering. Efter nio månaders utveckling levererar teamet bakom Kodi en uppdatering som förfinar bild, ljud och användarupplevelse – och lägger grunden för nästa stora version, Kodi 22 “Piers”. Den öppna mediespelaren Kodi fortsätter att utvecklas – och…

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en…

  • Tails 7.1 – anonymitet med ny offline-startsida och uppdaterad Tor Browser

    Den nya versionen Tails 7.1 stärker anonymiteten på nätet ytterligare. Med en ny offline-startsida i Tor Browser, uppdaterade säkerhetsverktyg och förbättrad systemhantering fortsätter Tails att vara det självklara valet för användare som vill surfa, kommunicera och arbeta helt utan digitala spår. Ny version av anonymitetsfokuserade Linux-systemet med förbättrad integritet och modernare komponenter Introduktion Den 26…

  • Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” – Nästa stora steg för Linux har fått sina första fungerande testversioner

    Canonical har släppt de första fungerande testversionerna av kommande Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”, vilket markerar starten på den sex månader långa utvecklingsresan mot nästa stora långtidsstöd (LTS)-utgåva av det populära Linux-systemet. De nya byggena, som nu finns tillgängliga för nedladdning, bygger på Ubuntu 25.10 och drivs av Linux-kärnan 6.17 och GNOME 49, men kommer…

  • PeaZip 10.7 – nu med bildminiatyrer på Linux och smartare filhantering

    PeaZip 10.7 tar det populära öppenkällkodsprogrammet för filkomprimering till nästa nivå. Den nya versionen introducerar bildminiatyrer på Linux, en integrerad bildvisare, förbättrad arkivhantering och ett rejält lyft under huven. Resultatet är ett snabbare, modernare och mer användarvänligt PeaZip – nu med bättre stöd för både säkerhet, prestanda och plattformsoberoende funktioner. Nu visas bildminiatyrer på alla…

  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution. Den fria…

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen. En månad efter den stora 49-lanseringen är första…

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg…

  • Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer…

  • LMDE 7 “Gigi” – Linux Mint med Debian 13 som hjärta

    Efter mer än två års väntan är Linux Mint Debian Edition 7, med kodnamnet ”Gigi”, här – en efterlängtad version som förenar stabiliteten hos Debian 13 ”Trixie” med användarvänligheten och elegansen från Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med nytt fingeravtrycksverktyg, förfinat utseende, stöd för OEM-installationer och den moderna Linuxkärnan 6.12 LTS, markerar LMDE 7 ett viktigt…

  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office. Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med…

  • GIMP 3.0.6 – Stabilare, snyggare och smartare bildredigering

    Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2. Från små buggar till stora förbättringarGIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och…

  • PeerTube 7.3 – Framtiden för fri och decentraliserad videodelning

    PeerTube är den fria och decentraliserade videoplattformen som vill utmana jättar som YouTube. Med den nya versionen 7.3 blir tjänsten både mer användarvänlig och flexibel: e-post kan nu skickas på flera språk, administratörer får enklare verktyg för anpassning och livesändningar kan schemaläggas i förväg. Det är ännu ett steg mot ett öppnare internet där användarna…

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende. Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt…

  • När Pi:n får vingar — Kali Linux 2025.3 öppnar upp inbyggd Wi‑Fi för säkerhetstestning

    Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir…