När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som Debians övriga arkitekturer. Beslutet markerar inte bara teknisk mognad, utan också Debians fortsatta ambition att stödja öppna och alternativa hårdvaruplattformar på global nivå.
Efter drygt två års arbete har Debian officiellt befordrat arkitekturen loong64 från Debian Ports till fullvärdig, stödd arkitektur. Om det återstående integrationsarbetet fortlöper enligt plan kommer loong64 att ingå i den kommande versionen Debian 14, med kodnamnet Forky.
Beskedet offentliggjordes på e-postlistan debian-devel-announce. Med officiell status följer loong64 nu samma bygg-, release- och säkerhetsprocesser som Debians övriga huvudarkitekturer.
Vad är loong64
Loong64 är 64-bitarsvarianten av instruktionsuppsättningen LoongArch, som utvecklas av det kinesiska företaget Loongson. Arkitekturen är framtagen som ett alternativ till etablerade plattformar som x86 och ARM, med fokus på teknologisk självständighet.
Genom Debians officiella stöd får LoongArch-baserade system tillgång till ett stort, väletablerat ekosystem av fri programvara.
Så gick uppstarten till
Arbetet med loong64 inleddes i Debian Ports, där nya och experimentella arkitekturer utvecklas. För att komma igång krävdes ett manuellt grundarbete. Totalt byggdes och importerades 112 paket, vilket var tillräckligt för att skapa en fungerande chroot-miljö och sätta den första automatiska byggservern, en så kallad buildd, i drift.
Redan under sin första natt byggde och laddade denna enda buildd upp omkring 300 nya paket, ett tydligt tecken på att infrastrukturen fungerar väl.
Vad händer härnäst
Den pågående bootstrap-fasen, där hela Debians paketarkiv successivt byggs för den nya arkitekturen, beräknas ta ungefär en vecka. Tidsåtgången beror på om fler byggservrar kopplas in, vilket i så fall skulle öka byggtakten avsevärt.
När arkivet nått tillräcklig täckning kommer loong64 att behandlas som vilken annan officiell Debian-arkitektur som helst. Det innebär deltagande i alla release-milstolpar, tillgång till officiell installerare samt långsiktigt säkerhets- och underhållsstöd under hela Debian 14:s livscykel.
Varför detta är betydelsefullt
Att loong64 nu får officiell status är viktigt både tekniskt och strategiskt. För Debian innebär det ökad arkitekturmångfald och en förstärkt roll som global och hårdvaruneutral Linux-distribution. För LoongArch-plattformen betyder det tillgång till tusentals färdigpaketerade program och ett stort internationellt utvecklar- och användarsamfund.
Sammanfattning
Befordran av loong64 från Debian Ports till officiellt stöd visar hur ett öppet projekt kan utveckla och integrera helt nya processorarkitekturer på produktionsnivå. Om allt går enligt plan blir Debian 14 Forky den första Debian-utgåvan där LoongArch får samma status som etablerade arkitekturer som x86, ARM och RISC-V.
Faktaruta: LoongArch (loong64 i Debian)
LoongArch är en RISC-instruktionsuppsättning (ISA) från Loongson. I Debian kallas 64-bitarsvarianten
loong64 (motsvarar LA64) och är nu på väg in som officiellt stödd arkitektur i Debian 14.
Fördelar
Fristående ISA (inte x86/ARM) som ger en alternativ CPU-plattform med egen utvecklingslinje.
Uppströms Linux-stöd (LoongArch kom in som ny arkitektur i Linux 5.19), vilket ger bättre långsiktighet än “out-of-tree”-patchar.
Stöd i verktygskedjan: GCC har LoongArch-stöd sedan 12.1, och Rust-plattformen för loongarch-linux anger Linux 5.19 som miniminivå.
Debian-stöd innebär automatiska byggbyggen (buildd), säkerhetsflöden och vanliga release-milstolpar.
Loongson 3A6000 (finns bl.a. som industrial-grade-variant, LA664-mikroarkitektur).
Nyare serverfamilj 3C6000/derivat har visats offentligt i medier (serverfokus, många kärnor).
Nyare “terminal/mobil/industri”-kretsar som 2K3000 och 3B6000M har nämnts av Loongson/press (inbyggt/edge/laptop-inriktning).
Bra att känna till
LoongArch finns i flera varianter: LA32R, LA32S och LA64.
Program måste vara kompilerade för loong64/LA64 (binärkompatibilitet med x86/ARM finns inte).
Ekosystemet växer snabbt, men täckningen kan variera per distro och paket beroende på portningsstatus.
Källor (urval): Debian-annonseringen om loong64 som officiell arkitektur, Linux-kärnans LoongArch-dokumentation (v5.19),
GCC/nyhetsnotiser om LoongArch-stöd, samt Loongsons produktsidor för 3A5000/3C5000/3A6000 och press om 3C6000/2K3000/3B6000M.
QEMU 10.2 är här – och med den kommer ett rejält kliv mot smidigare virtualisering. Den nya versionen introducerar live-uppdateringar via migreringsläget cpr-exec, vilket kan minska resursåtgången och korta ned eller helt eliminera avbrott när virtuella maskiner uppdateras. Samtidigt bjuder releasen på prestandalyft med io_uring, förbättrad emulering för flera arkitekturer som ARM, RISC-V och PowerPC, samt nya möjligheter för både utvecklare och driftmiljöer.
Den öppna emulatorn och virtualiseringsplattformen QEMU har nått version 10.2, och det är en uppdatering som tydligt stärker projektets position inom modern virtualisering och emulering. Med över 2300 ändringar från 188 utvecklare är detta en av de mest innehållsrika utgåvorna på senare år.
Uppdatera virtuella maskiner utan avbrott
Den största nyheten i QEMU 10.2 är stödet för live-uppdateringar. Ett nytt migreringsläge, kallat cpr-exec, gör det möjligt att uppdatera QEMU medan virtuella maskiner fortsätter att köra.
Detta innebär:
Lägre resursförbrukning vid uppdateringar
Minskad eller helt utebliven nedtid
Möjlighet att återanvända befintliga tillstånd och nätverksanslutningar
För servermiljöer, molntjänster och kritiska system är detta ett stort steg mot mer tillförlitlig drift.
Prestandaförbättringar i grunden
QEMU 10.2 byter nu till io_uring i huvudloopen, en modern Linux-teknik för asynkron in- och utdata. I praktiken betyder det effektivare I/O-hantering och bättre prestanda, särskilt vid hög belastning eller många samtidiga virtuella maskiner.
Bredare och djupare arkitekturstöd
Utgåvan innehåller omfattande förbättringar för flera processorarkitekturer:
ARM QEMU 10.2 introducerar en ny kortmodell, amd-versal2-virt, samt förbättringar för befintliga kort som AST2600, AST2700, AST1030 och xlnx-zynqmp. Dessutom tillkommer stöd för flera nya CPU-funktioner, bland annat FEAT_SCTLR2, FEAT_LSE128 och FEAT_RME_GPC2, vilket gör ARM-emuleringen mer korrekt och framtidssäker.
HPPA Ett tydligt historiskt tillskott är emulering av arbetsstationen HP 715/64, tillsammans med stöd för NCR 53c710 SCSI-kontroller och HP LASI multi-I/O-kretsen. Detta är värdefullt för bevarande och forskning kring äldre UNIX-system.
PowerPC Nya maskiner och CPU:er som PowerNV11 och PPE42 stöds nu, och pSeries-system får FADUMP-stöd, vilket underlättar felsökning efter systemkrascher.
RISC-V Arkitekturen fortsätter att mogna med ett stort antal buggfixar och förbättringar i emuleringen av olika komponenter.
s390x och LoongArch Här märks prestandaförbättringar för virtio-pci via irqfd samt utökad funktionalitet i TCG-läget, bland annat kring avbrottshantering och sidtabellsvandring.
Förbättringar för värdsystem och utvecklare
QEMU 10.2 innehåller även flera praktiska nyheter:
9pfs delat filsystem för FreeBSD-värdar
RPMB-emulering för eMMC-enheter, viktigt för säker lagring
Många förbättringar i user-mode-emulering, vilket underlättar testning av program för andra arkitekturer
Samtidigt höjs kravet på Rust – minsta stödda version är nu 1.83 – vilket speglar QEMU:s ökande användning av moderna programmeringsspråk och verktyg.
Ett tydligt steg framåt
QEMU 10.2 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den kombinerar praktiska förbättringar för daglig drift med långsiktiga satsningar på prestanda, arkitekturstöd och underhållbar kod. Resultatet är en stabilare, snabbare och mer flexibel plattform för allt från utveckling och testning till produktion och forskning.
Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert.
Från enkel bildredigering till precisionsverktyg
Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för bildredigering på GNU/Linux, macOS och Windows. I version 3.1 blir ambitionen tydligare: programmet ska inte bara vara lätt att komma igång med, utan också erbjuda precision och kontroll.
Det nya axonometriska rutnätet är ett tydligt exempel. Funktionen gör det möjligt att arbeta med tekniska illustrationer, diagram och isometrisk grafik – områden som annars ofta kräver betydligt mer avancerad mjukvara. Här integreras funktionen på ett sätt som inte kräver förkunskaper, men som ändå öppnar nya kreativa möjligheter.
Små förbättringar som förändrar arbetsflödet
Många av nyheterna i Pinta 3.1 är subtila, men påverkar hur effektivt användaren kan arbeta:
Markeringskonturen är nu animerad, vilket gör den lättare att uppfatta visuellt. Markerade områden projiceras dessutom på linjalerna, vilket förbättrar rumslig orientering och precision. Gradientverktyget har fått direkta handtag, så att riktning och längd kan justeras intuitivt direkt på arbetsytan.
Detta är klassiska exempel på användarcentrerad design, där förbättringarna inte nödvändigtvis märks direkt – men snabbt blir oumbärliga.
Prestanda som grund för kreativitet
Bakom kulisserna har själva ritduken, canvas-widgeten, byggts om. För användaren innebär detta snabbare respons, jämnare rendering och bättre flyt vid zoomning och målning. För ett ritprogram är detta avgörande: minsta fördröjning mellan handling och resultat kan störa det kreativa arbetet.
Här blir det tydligt hur tekniska beslut direkt påverkar den mänskliga upplevelsen. Effektiv kod är inte bara ett ingenjörsproblem, utan en förutsättning för kreativt fokus.
När slumpen blir reproducerbar
En särskilt intressant nyhet är att slumpvärden i effekter nu kan styras manuellt via så kallade slumpfrön. Det gör att samma ”slumpmässiga” resultat kan återskapas exakt.
Detta är ett viktigt koncept inom både vetenskap och generativ konst. Möjligheten att upprepa experiment – eller visuella uttryck – är central för förståelse, jämförelse och lärande. Här möts matematik, estetik och praktisk nytta i ett och samma verktyg.
Plattformar, arkitekturer och framtid
Pinta 3.1 är också ett tecken på hur datorvärlden förändras. Stöd för ARM64 på Windows speglar skiftet mot energieffektivare processorer, samtidigt som kraven på modernare grafikbibliotek pekar framåt snarare än bakåt.
Det är ett medvetet val: istället för att hålla fast vid äldre system fokuserar projektet på stabilitet, tillgänglighet och framtida utveckling.
Mer än en uppdatering
Pinta 3.1 är inte en revolution, utan något mer långsiktigt värdefullt: ett exempel på hur öppen källkod kan förbättras steg för steg genom tydliga mål, användarfeedback och teknisk noggrannhet.
I en tid då många kreativa verktyg blir allt mer komplexa och låsta, visar Pinta att enkelhet inte behöver vara en begränsning – utan kan vara resultatet av genomtänkt ingenjörsarbete.
Slutsats
Pinta 3.1 visar att även mindre projekt kan driva innovation genom fokus på detaljer, reproducerbarhet och användbarhet. Det är ett starkt exempel på hur fri mjukvara inte bara överlever – utan mognar.
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.
The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.
Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.
Fyra huvudsakliga intäktskällor
Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.
Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.
Majoriteten av utgifterna går till projektstöd
På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.
Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.
Linuxkärnan får egen budgetpost
Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.
Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.
Satsningar på tillgänglighet och mångfald
Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.
Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.
Nästan 1 500 projekt världen över
Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.
Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.
Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.
Full rapport tillgänglig
För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.
OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows.
Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med lanseringen av OpenShot 3.4, som nyligen släpptes av projektets grundare Jonathan Thomas, tar programmet sitt hittills största kliv framåt. Uppdateringen bjuder på både nya funktioner och omfattande prestandaförbättringar, och stärker OpenShots position som ett seriöst alternativ på Linux, macOS och Windows.
Ett år av utveckling – nu syns resultatet
Det har gått ungefär ett år sedan version 3.3, och OpenShot 3.4 beskrivs redan som den mest omfattande uppdateringen i programmets historia. En av de mest uppmärksammade nyheterna är en experimentell tidslinje som lägger grunden för framtida förbättringar i hur projekt byggs och redigeras. Även om den fortfarande är under utveckling ger den en tydlig fingervisning om vart OpenShot är på väg.
En annan viktig nyhet är interaktiv beskärning direkt i videoförhandsvisningen. I stället för att justera numeriska värden i menyer kan användaren nu beskära bilden genom att dra direkt i förhandsvisningen, vilket gör arbetsflödet både snabbare och mer intuitivt.
Nya effekter och bättre kontroll över tiden
OpenShot 3.4 introducerar flera nya visuella effekter som breddar de kreativa möjligheterna. Bland dessa finns skärpefilter, färgkartor med stöd för LUT-filer, sfärisk projektion för 360-gradersvideo samt effekter som linsöverstrålning och konturer.
Tidsredigeringen har också fått ett rejält lyft. En ny timing-knapp gör det möjligt att ändra uppspelningshastighet genom att dra i klippets kanter, ungefär på samma sätt som vid vanlig trimning. Det går dessutom att dra keyframes direkt i tidslinjen, vilket ger betydligt bättre kontroll över animationer och effekter.
I snabbmenyn för tidsinställningar har nya lägen lagts till, såsom Repeat, Loop och Ping-Pong. Dessa gör det enklare att skapa repetitiva rörelser eller sekvenser som spelas fram och tillbaka.
Smidigare arbetsflöde och högre prestanda
Förutom nya funktioner innehåller OpenShot 3.4 många förbättringar som märks i det dagliga arbetet. Snäppning i tidslinjen fungerar mer tillförlitligt, flermarkering och gruppredigering har förbättrats, och stödet för import och export av Final Cut Pro XML-filer har förfinats.
Även EDL-hantering har utvecklats vidare, tidskoder har justerats för att bättre följa etablerade standarder, och hela programmet har genomgått omfattande prestandaoptimeringar. Resultatet är en redigerare som upplevs snabbare, stabilare och mer responsiv än tidigare versioner.
Förbättringar under huven
På den tekniska sidan har OpenShot 3.4 fått stöd för import av animerade GIF-filer via FFmpeg, förbättrad uppspelning av H.265-video på Apple-enheter samt bättre konsekvens mellan bildrutor och klipplängder. Problem med ljudets riktning i omvända eller tidskurvade klipp har åtgärdats, och tillförlitligheten i ångra- och gör om-funktionen har förbättrats avsevärt.
För utvecklare och testare introduceras även ett nytt benchmark-verktyg i libopenshot, vilket gör det enklare att mäta prestanda och jämföra olika versioner av programmet.
Enklare distribution på alla plattformar
Linux-användare får ett förbättrat AppImage-paket som fungerar bättre på moderna distributioner. OpenShot 3.4 kan laddas ner som AppImage och köras direkt utan installation, installeras som Flatpak via Flathub eller hämtas från många distributioners egna programförråd.
Fri kreativitet utan licenskostnad
Med version 3.4 visar OpenShot tydligt att fri och öppen programvara kan erbjuda avancerade funktioner, hög prestanda och ett modernt arbetsflöde utan licenskostnader. För hobbyfilmare, utbildning, ideella projekt och mer avancerad videoproduktion är OpenShot nu ett starkare alternativ än någonsin.
KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden.
När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och med den kommande versionen Plasma 6.6 tar projektet ett tydligt steg mot att göra Wayland till ett helt moget och pålitligt alternativ för dagligt bruk.
Plasma 6.6 är planerad att släppas den 17 februari 2026, men redan nu ger KDE-utvecklarna en tydlig bild av vad som är på väg genom sina veckovisa utvecklingsrapporter. Fokus ligger inte på stora visuella förändringar, utan på något minst lika viktigt: bättre skärmhantering, stabilare spegling och smartare skalning.
Skärmspegling som faktiskt fungerar
En av de mest efterlängtade förbättringarna gäller skärmspegling i Wayland-sessioner. Tidigare har detta varit ett svagt område, där spegling ofta fungerat inkonsekvent eller inte alls. I Plasma 6.6 uppges speglingen nu fungera pålitligt och mjukt, vilket gör det betydligt enklare att till exempel visa presentationer eller duplicera bild till en extern skärm.
För många användare innebär detta att Wayland äntligen kan ersätta X11 även i situationer där flera skärmar används parallellt.
Anpassade skärmlägen för krångliga skärmar
Ett annat viktigt tillskott är att kommandoradsverktyget kscreen-doctor får stöd för att lägga till egna skärmlägen. Det här är särskilt värdefullt för användare med udda, äldre eller felidentifierade skärmar – något som tidigare varit svårt att hantera i Wayland.
Verktyget kommer dessutom tydligare att informera om att skärmspegling faktiskt finns tillgänglig, vilket gör funktionen mer upptäckbar än tidigare.
Smartare skalning när TV:n kopplas in
KDE adresserar också ett klassiskt irritationsmoment: när en TV ansluts som extern skärm. I Plasma 6.6 kommer fönsterhanteraren KWin automatiskt att välja rimligare standardvärden för skalning, vilket minskar behovet av manuell justering och gör upplevelsen mer ”plug and play”.
Små förbättringar som gör stor skillnad
Utöver skärmrelaterade nyheter innehåller Plasma 6.6 en rad förbättringar i vardagsfunktioner:
Fönsterlist-widgeten får filter så att du kan dölja fönster som inte tillhör aktuell skärm, virtuellt skrivbord eller aktivitet.
I Discover, KDE:s programbutik, blir det möjligt att installera och ta bort typsnitt direkt på system som använder PackageKit.
Kontextmenyer i programstartarna Kicker, Kickoff och Application Dashboard organiseras om för att bli mer lättöverskådliga.
Skriptet ”Minimera alla” får ett nytt kortkommando: Meta + Shift + O, som minimerar alla fönster utom det aktiva.
Wayland når ikapp X11
På den mer tekniska sidan förbättras KWin-regler så att inställningar som tvingar titelrad och fönsterram nu även fungerar korrekt för Wayland-baserade applikationer – något som tidigare främst fungerat i X11.
Dessutom får användare av ritplattor en efterlängtad förbättring: det blir möjligt att flytta fönster med Meta + dra, även när man använder en stylus.
Sammanfattning: färre hinder, mer flyt
Plasma 6.6 är kanske inte den mest spektakulära versionen vid första anblick, men den är ett tydligt tecken på att KDE satsar på stabilitet, användbarhet och Wayland-mognad. För många användare innebär detta färre speciallösningar, mindre manuellt pill – och ett skrivbord som helt enkelt beter sig som man förväntar sig.
Kort sagt: Wayland i KDE Plasma håller på att bli redo för alla, inte bara entusiaster.
[ Fakta: KDE Plasma 6.6 ]
Planerat släpp: 17 februari 2026
Stort fokus: Wayland – bättre skärmhantering, spegling och skalning
Nyheter i korthet:
Förbättrad skärmspegling i Wayland: stabilare och mjukare.
kscreen-doctor kan lägga till egna skärmlägen för “krångliga” skärmar.
KWin väljer rimligare standard-skalning när TV ansluts.
Fönsterlistan får filter för skärm/skrivbord/aktivitet.
Discover kan installera/ta bort typsnitt på PackageKit-baserade system.
Nya/renare kontextmenyer i KDE:s programstartare.
Extra genväg: Meta+Shift+O minimerar alla utom aktivt fönster.
KWin-regler för titelrad/ram fungerar bättre även för Wayland-appar.
Meta+drag fungerar för att flytta fönster med ritplattans stylus.
Tips: Om du kör Wayland och använder flera skärmar kan 6.6 bli en av de mest märkbara “kvalitetslyft”-uppdateringarna.
PeerTube 8.0 markerar ett viktigt steg för den decentraliserade videorörelsen, med en modernare videospelare, förbättrad användarupplevelse och efterlängtade verktyg för samarbete i team. Uppdateringen gör plattformen mer attraktiv både för enskilda kreatörer och för organisationer som vill publicera video utan att vara beroende av centraliserade jättetjänster.
PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video
Den öppna och federerade videoplattformen PeerTube tar nu ett rejält kliv in i framtiden med version 8.0. Uppdateringen kombinerar ett modernare användargränssnitt med efterlängtade funktioner för samarbete – och stärker därmed PeerTube som ett seriöst alternativ till centraliserade videotjänster.
En spelare som sätter innehållet i centrum
Den mest synliga nyheten är den nya Lucide-spelaren. Här har utvecklarna skalat bort tunga och dominerande ikoner till förmån för ett lättare och mer diskret uttryck. Resultatet är en videospelare som låter själva innehållet stå i fokus, snarare än kontrollerna runt omkring.
Teknisk information kring PeerTube:s peer-to-peer-funktioner har samtidigt flyttats till menyn ”Stats for nerds”, vilket gör gränssnittet mer lättillgängligt för vanliga användare. Volymkontrollerna har dessutom förenklats. För den som föredrar det gamla utseendet finns dock inga tvång – den klassiska spelaren kan fortfarande väljas på plattforms-, kanal- eller videonivå.
Samarbete – äntligen
En av de mest efterfrågade funktionerna är nu verklighet: delad kanalhantering. I PeerTube 8.0 kan organisationer och grupper tilldela andra användare rollen som redaktörer.
Redaktörer kan:
ladda upp, redigera och ta bort videor och spellistor
hantera synkroniseringar
uppdatera kanalinformation
moderera kommentarer
Däremot kan de inte ta bort kanalen eller ändra vilka som är redaktörer – en medveten begränsning som bevarar säkerheten. För utbildningsprojekt, föreningar och redaktionella team innebär detta ett stort lyft i vardagen.
Stabilare import och bättre överblick
Version 8.0 gör också livet enklare för administratörer. Misslyckade importer kan nu startas om manuellt, och automatiska kanalsynkroniseringar försöker själva igen vid nästa kontrollintervall. All statusinformation visas tydligt i videohanteringen, vilket ger bättre insyn i vad som faktiskt händer bakom kulisserna.
Del av en större förändring
PeerTube 8 bygger vidare på flera förbättringar från tidigare releaser, bland annat:
en ny konfigurationsguide för administratörer
omarbetad Om-sida
effektivare batchverktyg
förbättrad moderering med ordlistor
helt ny hantering av känsligt innehåll
Tillsammans pekar dessa förändringar på en plattform som mognar snabbt – både tekniskt och användarmässigt.
Blicken mot framtiden
Utvecklingsteamet har redan siktet inställt på nästa steg. Under början av 2026 planeras större satsningar på mobilappar, med funktioner som bakgrundsuppspelning, livesändningar och appar för smart-TV. På kortare sikt väntas även ett nytt “video maker”-läge, tänkt att förenkla skapandet av videor direkt i plattformen.
Ett starkare alternativ till jättarna
Med PeerTube 8.0 tar den decentraliserade videon ytterligare ett kliv bort från experimentstadiet. Ett modernare gränssnitt, bättre samarbetsmöjligheter och stabilare arbetsflöden gör plattformen mer attraktiv – inte bara för teknikentusiaster, utan även för organisationer som vill publicera video utan att ge upp kontroll, integritet eller öppenhet.
PeerTube är en decentraliserad videoplattform med öppen källkod. I stället för en
central server bygger PeerTube på ett nätverk av oberoende instanser som kan
samarbeta (federeras) med varandra. Tittare hjälper dessutom till att dela
videoströmmen via peer-to-peer-teknik, vilket minskar belastningen på
enskilda servrar och ger större kontroll över innehållet.
Nytt i PeerTube 8.0
Ny Lucide-videospelare: modernare och renare utseende
med diskreta ikoner som lyfter fram själva videon.
Förbättrad information: peer-to-peer-detaljer har flyttats
in i menyn ”Stats for nerds” och volymkontrollerna har förenklats.
Valbart tema: det klassiska spelartemat finns fortfarande
kvar och kan väljas på plattforms-, kanal- eller videonivå.
Delad kanalhantering (team-kanaler): nya rollen
redaktör gör det möjligt för flera personer att
ladda upp, ändra och radera videor och spellistor, hantera synkroniseringar,
uppdatera kanalinformation samt moderera kommentarer.
Säkrare kanalägarskap: redaktörer kan inte lägga till eller
ta bort andra redaktörer eller radera själva kanalen.
Smidigare importhantering: misslyckade importer kan
startas om manuellt, och kanalsynkroniseringar försöks automatiskt igen
vid nästa verifieringsintervall.
Tydligare status: varje import visar nu status direkt i
videohanteringssidan, vilket ger administratörer bättre överblick.
Förbättringar från senaste versionerna:
konfigurationsguide för administratörer, omgjord ”Om”-sida, bättre
batch-hanteringsverktyg, modereringsfunktion för att spåra specifika ord
och ett helt omarbetat sätt att hantera känsligt innehåll.
På gång
Teamet planerar bland annat bakgrundsuppspelning, liveströmning och TV-appar
för mobilapparna, samt ett nytt ”video maker”-läge med fokus på
kreatörer.
Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare.
Nästan en månad efter version 145 har Mozilla nu släppt Firefox 146, den senaste uppdateringen av sin öppna webbläsare. Versionen innehåller ett antal förbättringar under huven – men också synliga nyheter som märks i vardagsanvändningen, oavsett om du surfar på Linux, macOS, Windows eller Android.
Linux får skarpare grafik med Wayland
För Linuxanvändare som kör Firefox under Wayland kommer en efterlängtad förbättring: inbyggt stöd för fraktionerad skalning. Det innebär att Firefox nu bättre kan hantera skärmar med höga DPI-värden, där exempelvis 125 % eller 150 % förstoring behövs. Resultatet är skarpare text, bättre rendering och färre visuella kompromisser – särskilt viktigt på moderna laptops.
macOS: Grafikproblem isoleras till separat process
På macOS tar Firefox ett tydligt steg mot ökad stabilitet. Webbläsaren använder nu som standard en dedikerad GPU-process för tekniker som WebGPU, WebGL och WebRender. Om något går fel i grafikkoden kraschar inte längre hela webbläsaren. I stället startas GPU-processen om i bakgrunden, vilket gör att användaren kan fortsätta arbeta utan avbrott.
Android blir smartare vid filuppladdningar
På mobilsidan har Firefox för Android blivit mer flexibel. När ett webbformulär ber om en fil men inte anger vilka filtyper som accepteras, får användaren nu fler val. Förutom att välja en befintlig fil kan man ta ett foto eller spela in ljud direkt. Det förenklar användningen av webbtjänster som kräver snabba mediauppladdningar – till exempel formulär, ärenden eller sociala appar.
Nya förslag i adressfältet – och Firefox Labs för alla
Firefox 146 förändrar även hur webbläsaren ger förslag i adressfältet. Engelskspråkiga användare i Frankrike, Tyskland och Italien kan nu se relevanta förslag om helgdagar och viktiga datum – direkt medan de skriver.
Samtidigt blir Firefox Labs tillgängligt för alla användare, oberoende av om man deltar i telemetri eller experiment. Labs ger tillgång till nya, experimentella funktioner och markerar en tydlig vilja från Mozilla att göra innovation mer öppen.
Windows: Buggfixar – men också ett farväl till Direct2D
På Windows har Mozilla åtgärdat ett irriterande fel som gjorde att flikar inte gick att klicka på när muspekaren låg längst upp på skärmen och Firefox var maximerat på vissa bildskärmar.
Samtidigt försvinner stödet för Direct2D helt. Användare som fortfarande är beroende av denna grafikväg hänvisas till Firefox ESR 140.x eller senare, där stödet finns kvar under längre tid.
Viktiga nyheter för webbutvecklare
Utvecklare får också flera välkomna förbättringar:
Webbinspektören döljer nu oanvända anpassade CSS-variabler som standard, vilket minskar rörighet och ökar prestanda.
Stöd har lagts till för post-kvant-säkra nyckelutbyten i DTLS 1.3 för WebRTC – ett steg mot framtidssäker kryptering.
Komprimerade elliptiska kurvpunkter stöds i WebCrypto.
Den nya CSS-funktionen contrast-color() gör det enklare att välja läsbara färger automatiskt.
Regeln @scope gör det möjligt att begränsa stilar till specifika DOM-träd.
Den nya egenskapen text-decoration-inset ger bättre kontroll över placeringen av understrykningar och dekorativa linjer.
Allt detta kompletteras med förbättrad renderingsprestanda tack vare uppdateringar i Skia, Mozillas grafikmotor.
Tillgänglighet och uppdatering
Firefox 146 finns redan nu att ladda ner direkt från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linuxanvändare kan räkna med att versionen dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.
Sammanfattningsvis är Firefox 146 en stabil, tekniskt betydelsefull uppdatering som stärker webbläsaren både på skrivbordet och på mobilen – med extra mycket kärlek till Linux, framtidens kryptering och grafisk stabilitet.
Kan en europeisk Linux-mobil verkligen utmana Apple och Google? Det finländska företaget Jolla gör nu ett nytt försök med en användarstyrd smartphone där integritet, öppen teknik och lång livslängd står i centrum – men där valet av ett Google-oberoende system också väcker frågor om kompatibilitet med vardagstjänster som BankID.
Det händer inte ofta i smartphonevärlden: ett litet europeiskt teknikbolag försöker utmana dominansen från Apple och Google. Det finländska företaget Jolla gör nu ett seriöst försök genom att lansera en ny Linux-baserad smartphone där integritet, lång livslängd och användarkontroll står i centrum snarare än reklam, datainsamling och inlåsta ekosystem.
Telefonen byggs bara om intresset räcker
Jolla har öppnat ett system med återbetalningsbar förhandsbokning. För 99 euro kan användare i EU, Storbritannien, Schweiz och Norge reservera telefonen. Projektet går vidare endast om minst 2 000 personer har bokat senast den 4 januari 2026.
Tidiga backare erbjuds ett slutpris på 499 euro, medan det tänkta ordinarie priset ligger på 599–699 euro. Om målet nås planeras leveranser under första halvan av 2026. Om målet inte nås återbetalas samtliga reservationer automatiskt.
Sailfish OS – ett mobilt Linux utan spårning
Telefonen drivs av Sailfish OS 5, ett Linux-baserat operativsystem utvecklat av Jolla. Till skillnad från Android och iOS saknar systemet inbyggd användarspårning och oönskad telemetri. Det kräver inga konton hos globala teknikjättar och kan användas lokalt utan molnberoende.
För användare som ändå behöver Android-appar finns Jolla AppSupport, som möjliggör körning av Android-applikationer utan att hela systemet behöver anpassas efter Googles tjänster.
En central detalj är den fysiska integritetsswitchen. Med denna kan användaren på hårdvarunivå stänga av exempelvis mikrofon, trådlösa funktioner eller Android-stödet, något som är ovanligt i moderna smartphones.
En communitystyrd hårdvara
I stället för att låta tekniska specifikationer bestämmas bakom stängda dörrar har Jolla låtit Sailfish-användare delta i beslutet. Genom omröstningar har användarna påverkat allt från prestanda till skärmstorlek.
Resultatet är en telefon med 6,36-tums AMOLED-skärm i Full HD-upplösning, 12 GB RAM, 256 GB lagringsutrymme med microSD-plats samt ett kraftfullt MediaTek-baserat 5G-chip. Kamerauppsättningen består av en 50-megapixels huvudkamera och en 13-megapixels ultravidvinkelkamera, kompletterad av en frontkamera för selfies och videosamtal.
Lång livslängd framför kortsiktig design
Ett ovanligt men viktigt val är det utbytbara batteriet på cirka 5 500 mAh. I en tid då de flesta telefoner är helt förseglade signalerar detta ett tydligt fokus på hållbarhet och reparerbarhet.
Jolla garanterar minst fem års operativsystemuppdateringar samt tillgång till reservdelar såsom batterier och bakstycken. Bakstycket kan dessutom bytas av användaren och finns i flera färger, inspirerade av den ursprungliga Jolla Phone från 2013.
Varför projektet är tekniskt intressant
Ur ett bredare tekniskt och samhälleligt perspektiv är Jollas satsning betydelsefull. Den visar att avancerad mobil teknik inte nödvändigtvis måste vara knuten till datainsamling, reklammodeller eller inlåsta plattformar. Den demonstrerar också hur communitybaserad utveckling kan användas för att forma konsumentelektronik.
Oavsett om telefonen blir en kommersiell framgång eller inte, fungerar projektet som ett experiment i hur framtidens digitala infrastruktur kan se ut – mer öppen, mer hållbar och mer användarstyrd.
Förhandsbeställda telefoner kostar i nivå med billiga kinesiska lågprismobiler – men utan att du behöver oroa dig för att någon övervakar eller avlyssnar dig.
Det här är Sailfish OS
Sailfish OS är ett Linux-baserat mobilt operativsystem som utvecklas av det finländska företaget Jolla. Systemet är byggt med fokus på integritet, säkerhet och användarkontroll, och skiljer sig från Android och iOS genom att det saknar inbyggd spårning, reklamkomponenter och tvingande molntjänster. Användaren äger sitt system fullt ut och kan använda telefonen utan att skapa konton hos globala teknikföretag.
Operativsystemet bygger på en Linux-kärna och använder öppna standarder, med ett gränssnitt som är anpassat för geststyrning snarare än traditionella knappar. Sailfish OS stödjer äkta multitasking, kryptering av lagring, detaljerad behörighetskontroll för appar samt en fysisk integritetsbrytare som kan stänga av hårdvara som mikrofon, kamera eller nätverksfunktioner.
Sailfish OS är kompatibelt med inbyggda Sailfish-appar, som utvecklas med öppna verktyg och Qt-ramverket. Dessutom kan många Android-appar köras via Jolla AppSupport, utan att Google-tjänster behöver vara installerade. Det gör systemet användbart även i vardagen, samtidigt som det förblir oberoende av Googles ekosystem. Operativsystemet används i dag både av privatpersoner, företag och myndigheter som ställer höga krav på datasäkerhet.
Innan man klicka hem telefonen..Tänk på BankID
Dock bör man tänka på att eftersom vi i Sverige är starkt beroende av BankID, kan en telefon som inte är fullt kompatibel med Googles ekosystem innebära att BankID inte fungerar på enheten.
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.
När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.
”Fake Linus” möter originalet
Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra. Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv. Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.
En arbetsmaskin, inte en trofé-PC
Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell. Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg. Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.
ECC-minne: tillförlitlighet före allt
När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet. Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka. Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel. Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne. Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.
”Internet är min backup”
Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det. Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.
Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar
Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt. På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning. En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.
Djur, familj och varför fiskar är ”pests”
När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band. Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen. Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.
Linux, Git och miljardbolagen ovanpå
När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över? Svaret kommer utan tvekan: Linux. Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”. Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat. Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.
Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad
En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande. Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok. Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt. Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.
”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare
En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör? Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka. I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.
AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch
Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution? Torvalds svar: både och. Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful. När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla. Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet. Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.
För många Linuxdistro? Både problem och styrka
Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner? För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux. Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang. Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.
En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator
När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det. Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån. Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.
Linux kärnan betydelse
Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.
I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.
Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.
Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.
I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.
Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.
Pebble gör comeback på ett sätt som kan bli historiskt inom smarta klockor. Genom att släppa hela sin programvara som öppen källkod – från operativsystemet i klockan till mobilappen och utvecklingsverktygen – säkerställs att Pebble kan fortsätta fungera och utvecklas oberoende av företagets framtid. För första gången kan användare och utvecklare själva bygga, underhålla och vidareutveckla hela mjukvarustacken, vilket gör Pebble till en av de mest långsiktigt hållbara smartklockorna på marknaden.
Pebble, smartklockan känd för lång batteritid och enkel design, har nu blivit helt öppen källkod. Hela mjukvarustacken – PebbleOS, mobilappen, utvecklingsverktygen och backend till appbutiken – är från och med nu öppen för alla att ladda ner, förändra och vidareutveckla.
Detta innebär att vem som helst kan kompilera och använda all nödvändig programvara för att driva en Pebble-klocka, vilket säkrar långvarig funktion även om företaget skulle upphöra.
Från 95 % till 100 % öppen källkod
Tidigare var cirka 95 % av Pebble-systemet öppet, men mobilappen återstod som en stängd komponent. Nu har även appen släppts som öppen källkod. Den byggs med Kotlin Multiplatform, vilket innebär att samma kodbas fungerar både på Android och iOS. Appen finns publicerad på GitHub och kan anpassas eller forkas av utvecklare.
Mobilappens betydelse
När originalföretaget bakom Pebble lades ner blev avsaknaden av en fungerande mobilapp ett stort problem, eftersom klockan inte kunde användas utan den. Den nya appen, helt öppen, löser detta och gör det möjligt att fortsätta använda och utveckla Pebble på både nuvarande och framtida plattformar.
Appbutiken görs långsiktigt hållbar
Pebble Appstore kommer att stödja flera appflöden, på liknande sätt som paketflöden i AUR eller APT. Vem som helst kan tillhandahålla ett flöde som användare sedan lägger till i appen. Den officiella feeden arkiverar automatiskt appar till Archive.org för att motverka centralisering och förlust av innehåll.
Utvecklingsverktygen moderniseras
Tidigare krävde utveckling av Pebble-appar en äldre Ubuntu-miljö med Python 2. Under sommaren moderniserades SDK och andra utvecklingsverktyg, och nu går det även att utveckla Pebble-appar direkt via webbläsare.
Hårdvaran förbättrad för längre livslängd
Pebble Time 2 designas med förbättrad reparerbarhet. Bakstycket är skruvat, vilket gör att batteriet kan bytas. För Pebble 2 Duo har elektriska och mekaniska konstruktionsfiler släppts, inklusive KiCad-projekt, vilket möjliggör egen utveckling av kompatibla enheter.
Företaget bakom relanseringen, Core Devices, leds av Pebbles grundare Eric Migicovsky. Det är självfinansierat och arbetar utan investerare, vilket enligt honom är avgörande för långsiktig stabilitet.
Leveransplan för Pebble Time 2
Klockan är i designverifieringsfas. En mindre mängd enheter kan eventuellt levereras före det kinesiska nyåret, men mer realistiskt är att de flesta beställare får sina klockor i mars eller april 2025. Färgval kommer att öppnas via e-post inom några veckor. Fyra färgalternativ planeras: svart/svart, svart/röd, silver/blå och en silvervariant troligen med vit rem.
Eventuell proprietär programvara
Vissa komponenter, exempelvis för pulsmätning, fjärrdiagnostik och röststyrning, använder icke fri programvara. Dessa är dock frivilliga och krävs inte för att använda Pebble. Kärnfunktionerna förblir helt öppna.
Demo och vidare information
I avsnitt fyra av programmet Tick Talk demonstreras pre-produktionsmodeller av Pebble Time 2. Där förklaras också varför fullständig öppen källkod är avgörande för långsiktig hållbarhet.
Sammanfattning
Hela Pebble-programvaran är nu öppen källkod.
Mobilappen är släppt som öppen källkod och kan byggas för både Android och iOS.
Appbutiken decentraliseras och arkiveras automatiskt.
Utvecklingsmiljön är moderniserad.
Hårdvaran förbättras och kretsscheman har publicerats.
Leverans av Pebble Time 2 beräknas huvudsakligen till mars–april 2025.
Valbara, ej nödvändiga, proprietära komponenter kan förekomma.
Han sitter ensam i ett ljuddämpat hemmakontor med ljusgröna väggar, en katt i knät och ett gåband han slutat använda – ändå är det härifrån en av världens viktigaste tekniska revolutioner har styrts. Utan storslagna visioner eller femårsplaner har den envisa ingenjören Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, förändrat hur internet fungerar, hur vi skriver kod – och hur miljarder människor använder teknik varje dag.
Video är snart 10 år gamla, men ändå intressant för den som vill fördjupa sej i LInux.
Tänk dig teknikens mäktigaste kontrollrum. Du föreställer dig kanske en futuristisk bunker full av blinkande skärmar, serverracks och avancerad utrustning.
När TED-curatorn Chris Anderson visade bilden av Linus Torvalds arbetsplats brast publiken ut i skratt.
På scenen: ett helt vanligt rum. Ett skrivbord, en suddigt synlig dator, beige väggar i en ljusgrön färg som enligt Torvalds ofta används på mentalsjukhus. Under skrivbordet tronar ett gåband.
”Det är det mest intressanta i mitt kontor,” säger han, ”och jag använder det inte ens längre.”
Den mannen – som sitter i morgonrock och jobbar i tystnad – styr utvecklingen av ett operativsystem som driver allt från superdatorer till Android-telefoner och internetservrar. En och en halv miljard aktiva Android-enheter, enligt Torvalds själv.
Hur hamnade vi här? Hur blev en ensam ingenjör i tystnaden arkitekten bakom någonting som förändrade allt?
I början var det bara ett sidoprojekt
När Torvalds 1991 som 21-årig student i Helsingfors började skriva Linux-kärnan, var det inte för att leda ett globalt rörelse – utan för att ha roligt.
”Jag startade inte Linux som ett samarbetsprojekt. Det var ett av många projekt jag gjorde åt mig själv. Jag behövde resultatet – och jag älskade att programmera.”
Han hade ingen plan, ingen vision, inget kommersiellt mål. Han delade det efter ett halvår, mest med orden: ”Kolla vad jag byggt! Kommentera gärna.”
Det var inte ens ”öppen källkod” i modern bemärkelse.
Men han fick svar.
Folk började testa. Komma med idéer. Sen kod.
”Innan någon ens skickade kod hade jag mitt ’wow’-ögonblick: folk tittar på min kod – och ger mig idéer!”
Samma man som erkänner att han ”egentligen inte tycker om andra människor” beskriver det här som något av det största han varit med om.
Envisheten – mer än intelligensen – var nyckeln
När Chris Anderson frågar om Torvalds var ”barn-geniet, skolans stjärna eller mega-nörden”, tvekar han inte.
”Jag var typisk nörd. Jag var mer intresserad av Rubiks kub än av min bror.”
Hans syster brukade förbereda honom på familjeträffar: ”Okej, den där heter så, den där jobbar med det…” för att underlätta det sociala samspelet.
Inte exceptionellt smart, enligt honom själv. Men något annat utmärkte honom:
”Jag kan inte släppa saker.”
Han stannar kvar. I ett problem. I ett projekt. I ett mönster.
Och det är exakt därför Linux fungerar.
Kodens skönhet: när specialfall försvinner
Torvalds visar i intervjun två varianter på en enkel datastruktur – en länkad lista. Den ena har en if-sats i slutet. Den andra saknar den.
Funktionen är densamma. Skillnaden? Den ena kräver ett specialfall. Den andra behandlar alla fall lika.
”God smak handlar om att se mönstret och skriva om det så specialfallen försvinner och blir normalfallet.”
Det här är populärvetenskapens kärna: den eleganta förenklingen. Någon som ser det andra inte ser – men inte för att de är visionära. Utan för att de vägrar ge sig tills det sitter perfekt.
Git – skapat för att han inte ville hantera tusentals människor
När Linux växte till tusentals utvecklare behövdes versionshantering. Existerande verktyg räckte inte.
”Jag hatade CVS av hela mitt hjärta.”
Han kunde inte effektivt skala sin arbetsmetod till tusentals bidragsgivare.
Så han byggde Git.
”Git är mitt andra stora projekt – skapat åt mig för att hantera mitt första.”
Idag är Git standardsystemet för nästan all mjukvaruutveckling globalt.
”Jag är ingen visionär. Jag är ingenjör.”
Torvalds erkänner att han känner sig obekväm på TED.
”Här pratar alla om visioner. Jag har ingen femårsplan. Jag tittar på marken och fixar hålet i vägen innan jag ramlar ner i det.”
Världen behöver drömmare, säger han – men han hör inte till dem. Han är mer som Edison än Tesla.
Edison beskylldes ofta för att vara tråkig. Tesla var idésprutan. Men vem förändrade världen mest?
”Jag tror jag är mer som Edison. Geni är en procent inspiration och 99 procent hårt arbete.”
Öppen källkod – varför det fungerar i tekniken (men kanske inte i politiken)
Torvalds tror öppen källkod fungerade så bra för mjukvara eftersom kod är binär:
”Kod fungerar – eller fungerar inte. Det ger mindre utrymme för dispyter.”
Han är skeptisk till öppna system i politik, där verkligheten sällan är svartvit. Däremot ser han en återkomst av öppenhet inom forskning – via öppna databaser, arXiv och Wikipedia.
”Blir du arg när Google tjänar miljarder på Linux?”
Det korta svaret: Nej.
”Utan att släppa taget hade Linux aldrig blivit vad det är. Och jag klarar mig bra.”
Han har offrat viss anonymitet och tvingats hålla föredrag (trots att han ogillar det). Men han ångrar inte sitt beslut.
Så vad lär vi oss av Linus Torvalds?
Att du inte måste vilja förändra världen för att göra det.
Ibland räcker det att:
älska det du gör,
vara envis nog att aldrig släppa taget,
se elegans där andra ser komplexitet,
och inte distraheras av visioner när det finns ett hål framför fötterna.
Torvalds sitter fortfarande i sin tystnad. Ibland med en katt i knät. Hörandes spinnandet, inte fläktarna.
”Jag tittar inte på stjärnorna. Jag lagar hålet i vägen framför mig.”
Och genom att göra just det – med extrem envishet, teknisk klarhet och nästan total ignorans för vad världen tycker – blev Linus Torvalds en av de mest inflytelserika människorna i den digitala tidsåldern.
Publicerad i teknik & vetenskap — baserad på TED-intervju med Linus Torvalds
Fakta: Linus Torvalds – ingenjören som förändrade världen
Namn: Linus Benedict Torvalds
Född: 28 december 1969, Helsingfors, Finland
Känd för: Skapare av Linux-kärnan (1991) och Git (2005)
Linux i världen: Driver majoriteten av världens servrar, superdatorer, molnplattformar och alla Android-enheter.
Git i världen: Standardverktyget för versionshantering av kod – används av utvecklare och företag globalt.
Påverkan: Har möjliggjort öppen källkod i industriell skala och förändrat hur mjukvara utvecklas, delas och förbättras.
Roll: Tekniskt ledarskap snarare än chefskap – känd för fokus på kodkvalitet, enkelhet och ”god smak” i design.
Filosofi: Ser sig inte som visionär, utan som ingenjör som löser konkreta problem steg för steg – ”fixar hålet i vägen framför sig”.
AlmaLinux 10.1 är nu tillgänglig och levererar en av de mest omfattande uppdateringarna sedan version 10 lanserades. Med fullt Btrfs-stöd redan vid installation, återinfört stöd för äldre hårdvara och stora förbättringar inom säkerhet, utvecklingsverktyg och virtualisering positionerar sig distributionen som ett stabilt och framtidssäkert alternativ för såväl datacenter som professionella Linuxmiljöer. Den bygger på kernel 6.12 LTS och kombinerar modern teknik med långsiktig kompatibilitet, vilket gör uppdateringen särskilt attraktiv för organisationer med krav på tillförlitlighet och flexibilitet.
Det har gått sex månader sedan AlmaLinux 10 lanserades, och nu är den första större uppdateringen här: AlmaLinux 10.1 (kodnamn ”Heliotrope Lion”). Med förbättrat hårdvarustöd, uppdaterade utvecklingsverktyg och fullständigt stöd för Btrfs vid installation markerar denna version ett viktigt steg för både företag och driftmiljöer som kräver stabilitet och långsiktig support.
Uppdateringen bygger på Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket säkerställer flera års underhåll och säkerhetsförbättringar. Den mest efterlängtade nyheten är möjligheten att installera AlmaLinux direkt på Btrfs.
Fullt stöd för Btrfs vid installation
AlmaLinux 10.1 stöder nu installation på Btrfs redan från start. Det innebär bland annat stöd för snapshots och återställning, inbyggd komprimering, möjlighet till avancerad lagringshantering samt en teknisk grund för framtida utökad Btrfs-verktygssupport. Installationsprogrammet och lagringsstacken har uppdaterats för att fullt ut hantera Btrfs.
Brett och återinfört hårdvarustöd
Till skillnad från flera andra distributioner har AlmaLinux valt att återintroducera stöd för hårdvara som tidigare tagits bort uppströms. Det gäller särskilt äldre lagrings- och nätverkskontrollers som fortfarande används i drift. Bland hårdvara som återfår stöd finns exempelvis Adaptec, Dell PERC, HP Smart Array, IBM ServeRAID, QLogic, Emulex, Mellanox, Broadcom MegaRAID och LSI MPT SAS.
Optimerad för äldre x86_64-system
Utöver standardversionen finns även ett x86_64_v2-bygge. Detta är avsett för system som inte uppfyller de nyare x86_64_v3-kraven, vilket gör AlmaLinux mer tillgängligt för äldre maskiner.
Förbättringar inom virtualisering, diagnostik och systemprofilering
SPICE är åter aktiverat för både server- och klientmiljöer. Frame pointers är aktiverade som standard, vilket förbättrar spårbarhet och prestandaprofilering. KVM-stöd för IBM POWER finns kvar, vilket förenklar migrering från AlmaLinux 8. Dessutom aktiveras CRB-repositoriet nu automatiskt vid nyinstallation.
Program- och paketuppdateringar
Exempel på uppdaterade komponenter: Python 3.12.11 Samba 4.22.4 Mesa 25.0.7 Apache HTTP Server 2.4.63 Node.js 24
Utvecklarverktyg och kompilatorer
Versioner av centrala utvecklingsverktyg har uppdaterats: GCC 14.3.1 samt GCC Toolset 15 med GCC 15.1 LLVM 20.1.8 Rust 1.88.0 Go 1.24 glibc 2.39
Även verktyg som GDB, Valgrind, SystemTap, Dyninst, elfutils och libabigail har uppdaterats. Övervakningssystemen PCP 6.3.7 och Grafana 10.2.6 har också moderniserats.
Säkerhet och post-kvantkryptografi
AlmaLinux 10.1 introducerar systemövergripande stöd för post-kvantalgoritmer. Med OpenSSL 3.5 stöds nu ML-KEM, ML-DSA och SLH-DSA. Versionen implementerar även RPMv6-paketsignaturer som möjliggör flera signaturer per paket, vilket underlättar framtida kvantsäker signering via Sequoia PGP.
Nätverk och containerteknik
Komponenterna NetworkManager (1.54), iproute (6.14) och ethtool (6.15) har uppdaterats. Inom container- och virtualiseringsområdet ingår nu Podman 5.6, Buildah 1.41.4, Libvirt 11.5 och QEMU-KVM 10.0.
Installation och uppgradering
ISO-filer finns tillgängliga för arkitekturerna x86_64, x86_64_v2, ARM64 (aarch64), IBM PowerPC (ppc64le) och IBM Z (s390x). Uppgradering från ett befintligt AlmaLinux 10-system görs med kommandot:
sudo dnf upgrade -y
Slutligen….
AlmaLinux 10.1 kombinerar framtidssäker teknik med bibehållet stöd för äldre system. Med direktinstallation på Btrfs, utökat hårdvarustöd, moderniserade utvecklingsverktyg och fokus på säkerhet är detta en release som riktar sig till både datacenter, utvecklingsmiljöer och långsiktig systemdrift. Versionen levererar stabilitet och innovation utan att kompromissa med kompatibilitet.
AlmaLinux OS 9.7 är nu tillgängligt som en kostnadsfri och fullt kompatibel ersättare till Red Hat Enterprise Linux 9.7. Med fokus på prestanda, moderna utvecklingsverktyg och förstärkt säkerhet – inklusive stöd för post-kvantkryptografi – positionerar sig denna version som ett attraktivt alternativ för både företag och tekniska användare som vill ha en stabil och långsiktig Linuxplattform utan licenskostnader.
Den senaste versionen av AlmaLinux OS, med kodnamnet “Moss Jungle Cat”, har släppts som en stabil uppdatering av denna helt kostnadsfria Linux-distribution. AlmaLinux bygger på samma källkod som Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.7, vilket innebär full kompatibilitet utan licensavgifter. Detta gör den särskilt attraktiv för företag, utvecklare och driftsmiljöer.
Vad är nytt i AlmaLinux OS 9.7?
Version 9.7 fokuserar på förbättrad systemprestanda, modern utvecklingsmiljö och stärkt säkerhet.
Uppdaterade utvecklingsverktyg
GCC 15.1
LLVM 20.1.8
Rust 1.88.0
Go 1.24
Node.js 24
SWIG 4.3
.NET 10.0
Förbättrade verktyg för felsökning och prestanda
GDB 16.3
Valgrind 3.25.1
SystemTap 5.3
Dyninst 13.0.0
elfutils 0.193
libabigail 2.8
rsyslog 8.2506.0
Bpftrace 0.23.5
PCP 6.3.7
Grafana 10.2.6
Nätverksrelaterade uppdateringar
NetworkManager 1.54
iproute 6.14.0
Ethtool 6.15
Containers och virtualisering
Podman 5.6.0
Buildah 1.41.4
Övriga uppdaterade komponenter
Komponent
Version
GIMP
3.0.4
Mesa
25.0.7
Samba
4.22.4
Git-LFS
3.6.1
Säkerhetsförbättringar
AlmaLinux OS 9.7 introducerar stöd för post-kvantkryptografi via en ny PQ-policy i de systemomfattande krypteringsinställningarna.
OpenSSL 3.5 (stöd för ML-KEM, ML-DSA och SLH-DSA samt hybrid-algoritmer)
SELinux-policy 38.1.65
SSSD 2.9.7
Keylime 7.12.1
Operativsystemets kärna
Systemet använder Linux-kärna 5.14, samma som i RHEL 9.7.
Installationsalternativ
Tillgängliga ISO-avbilder:
ISO-fil
Användningsområde
AlmaLinux-9.7-x86_64-boot.iso
Nätverksinstallation
AlmaLinux-9.7-x86_64-minimal.iso
Minimal installation offline
AlmaLinux-9.7-x86_64-dvd.iso
Komplett installation
Ladda ner en passande ISO från katalogen 9.7/isos/$arch/ på AlmaLinux webbplats.
Uppgradering från tidigare installation
Befintliga AlmaLinux 9.x-system kan uppdateras via terminal:
sudo dnf upgrade --refresh
Det är rekommenderat att läsa release notes före uppgradering.
Sammanfattning
AlmaLinux OS 9.7 är en stabil och fullt kompatibel ersättare till RHEL 9.7. Med moderniserade utvecklingsverktyg och avancerade säkerhetsförbättringar, inklusive stöd för post-kvantkryptografi, är det en framtidssäker plattform för både utveckling och produktion.
AlmaLinux OS 9.7 – Fakta
Kodnamn: Moss Jungle Cat
Baserad på: Red Hat Enterprise Linux 9.7 (RHEL-kompatibel)
Mozilla Thunderbird 145 är här – och det är en av de största uppdateringarna på länge. Med inbyggt stöd för Microsoft Exchange, krypterad DNS-over-HTTPS och ett rejält lyft för programmets kontohantering tar Thunderbird ett stort kliv in i modern e-posthantering. Samtidigt gör projektet upp med äldre teknik genom att slopa 32-bitars Linux och rensa bort föråldrade funktioner. Här är allt som är nytt.
Mozilla har släppt Thunderbird 145, en av de mest betydande uppdateringarna av e-postklienten på flera år. Programmet, som är både gratis och öppen källkod, får nu funktioner som många användare har efterfrågat i över ett decennium – inklusive inbyggt stöd för Microsoft Exchange.
Men det är bara början.
Inbyggt stöd för Microsoft Exchange – utan tillägg
I många företag är e-post lika med Microsoft Exchange. Tidigare behövde Thunderbird-användare förlita sig på tredjeparts-tillägg som Owl för att ansluta. Nu är detta historia.
Thunderbird 145 introducerar native support för Exchange Web Services (EWS). Det betyder att du kan ansluta direkt till jobbets e-postserver – snabbt, stabilt och utan extra komponenter.
Dessutom kan man nu manuellt konfigurera EWS-konton via den nya Account Hub.
Säkrare surf med DNS-over-HTTPS
En annan stor nyhet är att Thunderbird nu kan använda DNS-over-HTTPS (DoH), en teknik som krypterar DNS-frågor. I praktiken innebär detta att:
mellanhänder inte kan snoka på vilka servrar du kontaktar
DNS-kapning blir mycket svårare
insynen i din nättrafik minskar
Det är ett stort steg för användarnas integritet.
Account Hub blir smartare och mer tillgänglig
Account Hub – den centrala platsen för att lägga till och hantera konton – fortsätter att utvecklas. Nytt i denna version:
Manuell konfiguration av e-postkonton, inklusive EWS
Förbättrad tillgänglighet: felmeddelanden och knappar läses nu korrekt upp av skärmläsare
Smartare formulär som visar rätt fält i rätt situation
Dessutom har ett flertal irriterande buggar åtgärdats, såsom att knappar kunde aktiveras fast de såg avstängda ut.
Farväl till Skype – och till 32-bitars Linux
Thunderbird passar på att städa upp bland funktionerna. Två större förändringar sticker ut:
Skype-integrationen har tagits bort ur adressboken.
32-bitars Linux x86 stöds inte längre.
Det innebär att Thunderbird nu fokuserar helt på modern 64-bitars hårdvara – något de flesta Linuxdistributioner redan gjort sedan länge.
Smådetaljer som gör stor skillnad
Version 145 innehåller även en rad förbättringar som lyfter helhetsupplevelsen:
”Junk” heter nu ”Spam” – mer i linje med andra e-postklienter
Visuella och upplevelsemässiga förbättringar i gränssnittet
“Spara alla” bilagor visar nu en varning om filer är på väg att skrivas över
ICS-filer (kalenderhändelser) går nu att dra direkt till Today Pane
Menyraden göms inte längre efter uppgradering
Spam-filter fungerar bättre med avancerade inställningar
Thunderbird skapar nu Sent- och Spam-mappar mer konsekvent för IMAP-konton
Exchange-inloggningar är stabilare
Emoji i ämnesrader hanteras korrekt (!)
Flera andra buggar har fixats, bland annat för adressboken, påminnelser, tillägg och visuella överlägg.
Säkerhetsfixar
Som vanligt innehåller uppdateringen också ett antal säkerhetsförbättringar, även om Mozilla inte alltid avslöjar detaljerna direkt av säkerhetsskäl.
Sammanfattning
Thunderbird 145 är en uppdatering som både moderniserar och framtidssäkrar programmet. Med inbyggt Exchange-stöd, säkrare DNS, förbättrad tillgänglighet och ett mer polerat gränssnitt är detta en version som både privatpersoner och företag kommer att uppskatta.
För användare som fortfarande sitter på 32-bitars Linux blir det dock dags att uppgradera.
Mozilla fortsätter att förnya sin webbläsare med lanseringen av Firefox 145 – en version som kombinerar smartare funktioner, förbättrad design och starkare integritetsskydd. Nu kan användare skriva kommentarer direkt i PDF-filer, förhandsvisa flikgrupper, dela markerad text med länkar och söka i sin historik med hjälp av naturligt språk – allt med lokal, privat bearbetning.
Mozilla har nu släppt version 145 av sin öppna webbläsare Firefox, bara en månad efter den förra uppdateringen. Den nya versionen bjuder på flera smarta funktioner som gör surfandet både enklare och mer effektivt — samtidigt som användarnas integritet fortsatt står i centrum.
Skriv direkt i PDF-filer
En av de mest synliga nyheterna är möjligheten att skriva kommentarer direkt i PDF-dokument. Användare kan nu lägga till, redigera och ta bort anteckningar, frågor eller påminnelser utan att behöva externa program. Ett praktiskt kommentarsfönster gör det lätt att hålla ordning på alla anteckningar — perfekt för studier, arbete eller korrekturläsning.
Snabbare överblick med flikgruppsförhandsvisning
Har du många flikar öppna? Med den nya funktionen flikgruppsförhandsvisning kan du hålla muspekaren över en grupps namn och direkt se vilka sidor som finns där. Det sparar tid och gör det enklare att hitta rätt flik i stora projekt.
Dela text med precision
En annan smart nyhet är Copy Link to Highlight. Med den kan du dela en specifik del av en webbsida — till exempel ett citat eller en mening — och när mottagaren öppnar länken markeras texten automatiskt. Perfekt för samarbete eller för att dela intressanta utdrag i sociala medier.
Semantisk sökhistorik – smartare minne i webbläsaren
Den mest banbrytande funktionen i Firefox 145 är den nya Semantiska sökhistoriken. Den låter dig söka i din surfhistorik med naturligt språk, till exempel genom att skriva ”den där Linux-artikeln om Varnish”. All bearbetning sker lokalt på datorn, vilket innebär att din sökhistorik aldrig lämnar din enhet. Det är ett steg mot smartare och mer privat webbsökning.
Polerad design och enhetlig stil
Firefox 145 kommer även med visuella förbättringar. Flikarna har nu mjukt rundade hörn för att passa bättre med vertikala flikar, och knappar samt textfält – inklusive adressfältet – har fått ett modernare och mer enhetligt utseende. Om inga tillägg är installerade visar tilläggsknappen nu tips och länkar till Firefox Add-ons Store, vilket gör det enklare att upptäcka nya anpassningsmöjligheter.
För utvecklare: snabbare och säkrare webben
På den tekniska sidan har Firefox 145 fått stöd för Atomics.waitAsync, vilket möjliggör effektivare synkronisering mellan trådar i JavaScript – en viktig förbättring för webbapplikationer som använder delat minne. Dessutom introduceras inledande stöd för Integrity-Policy-headern, som stärker säkerheten genom att försäkra att skript och resurser inte manipuleras.
Bättre videostöd och typografi
Firefox kan nu spela upp Matroska (.mkv)-videor med populära kodekar som AVC, HEVC, VP9 och AV1, samt ljudformat som AAC och Opus. Det innebär att fler öppna videoformat fungerar direkt i webbläsaren. Även webbutvecklare får nya verktyg — med stöd för CSS-egenskapen text-autospace, som automatiskt justerar avståndet mellan tecken i texter som blandar olika skrivsystem.
Slutet för 32-bitars Linux
Samtidigt markerar version 145 slutet för 32-bitars Linux. Mozilla uppmanar användare av äldre system att uppgradera till 64-bitarsversionen för att fortsätta få uppdateringar och säkerhetsfixar.
Tillgänglighet
Firefox 145 finns redan att ladda ner direkt från Mozilla, och användare på Windows och macOS får uppdateringen automatiskt inom några dagar. På Linux kommer versionen att dyka upp i pakethanterarna för de flesta rullande distributioner inom kort.
För nerladdningslänkar och mer om firefox kollar i vår wiki på
Tänk dig en liten anteckningssida på nätet där du kan klistra in text, dela den med någon – och vara säker på att ingen annan kan läsa den. Det är precis vad PrivateBin gör. Det är ett enkelt men genialiskt verktyg som låter dig skapa krypterade textdelningar direkt i webbläsaren. Allt du skriver krypteras redan innan det lämnar din dator, vilket betyder att själva servern inte vet vad du sparar. Du kan dela en länk med en vän, låta texten raderas automatiskt efter en viss tid eller till och med försvinna direkt efter att den lästs. Perfekt för lösenord, anteckningar eller hemliga projekt – och du kan köra det helt själv hemma på din egen server.
Vill du ha 100 % koll på vem som tar emot dina anteckningar? Molntjänster i all ära, men du vet aldrig vem som faktiskt läser det du skriver.Med egen hosting har du egen kontroll.
Vad är PrivateBin och varför använda det?
PrivateBin är ett självhostat alternativ till Pastebin – en minimalistisk webbapplikation där serven inte vet något om innehållet som lagras. All text krypteras i webbläsaren med kraftig AES-kryptering innan den skickas till servern. Det innebär att bara de som har länken (och eventuellt lösenordet) kan läsa innehållet, vilket gör PrivateBin lämpligt för att dela känslig information, kodsnuttar eller anteckningar på ett säkert sätt. Applikationen är öppen källkod och erbjuder funktioner som lösenordsskydd för pasten, automatisk utgångstid (t.ex. att en text raderas efter en vecka) eller “burn after reading” som förstör texten efter att någon läst den. Genom att köra en egen PrivateBin-server får du full kontroll över datan och slipper lita på externa tjänster.
PrivateBins webbgränssnitt: ett enkelt formulär där användaren kan skriva eller klistra in text som ska delas. I exemplet syns alternativ för att ställa in hur länge texten ska finnas kvar (Expires), om den skabrännas efter läsning(Burn after reading), möjlighet att tillåtadiskussionstråd(Open discussion), samt fält förlösenordsskydd. När användaren klickar på“Create”genereras en unik länk; mottagaren som besöker länken kan läsa texten (och uppmanas ange lösenord om ett sådant sattes).
Förberedelser: Installera LAMP-stack
För att köra PrivateBin behöver vi en LAMP-miljö, vilket står för Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP[. I denna guide utgår vi från en server med Debian eller Ubuntu (Linux) – till exempel en hemmaserver eller VPS. Börja med att se till att ditt system är uppdaterat och att du har administratörsrättigheter (t.ex. via sudo). Nedan följer steg för steg hur du installerar varje del av LAMP-stacken på Debian/Ubuntu:
Uppdatera systemet: Öppna terminalen på servern och uppdatera paketlistor och befintliga paket:
sudo apt update && sudo apt upgrade -y
Detta säkerställer att du har de senaste säkerhetsuppdateringarna innan du går vidare.
Installera Apache (webbserver): Installera Apache2 med apt:
sudo apt install apache2
På både Debian och Ubuntu startar Apache automatiskt efter installationen och ställs in att köras vid uppstart. Du kan kontrollera att tjänsten är igång med sudo systemctl status apache2 (den ska visas som aktiv). Som test kan du öppna en webbläsare på en dator i samma nätverk och navigera till http://<serverns-IP> – du bör se Apaches standardsida ”It works!”[4].
Installera MySQL/MariaDB (databas): Kör följande för att installera databasservern (Ubuntu använder numera MariaDB som ersättning för MySQL, men kommandot är detsamma):
sudo apt install mysql-server
Under installationen kan du bli ombedd att ange ett root-lösenord för databasen – välj ett starkt lösenord om frågan dyker upp. När installationen är klar, kontrollera att databasen kör (t.ex. sudo systemctl status mysql). Kör därefter det inbyggda skriptet för att säkra databasen:
sudo mysql_secure_installation
Följ anvisningarna för att sätta root-lösenord (om du inte redan gjorde det), ta bort anonyma användare, inaktivera fjärrinloggning för root samt ta bort testdatabasen. Dessa åtgärder förbättrar grundsäkerheten för MySQL/MariaDB.
Installera PHP (scriptspråk) och nödvändiga moduler: Installera PHP tillsammans med kopplingen till Apache och databasen samt några vanliga PHP-tillägg som PrivateBin behöver:
Här står libapache2-mod-php för PHP-modulen i Apache (så servern kan köra PHP-filer) och php-mysql låter PHP prata med MySQL/MariaDB[6]. Vi inkluderar också tillägg som XML, mbstring, JSON, GD och Zip eftersom de är vanliga beroenden för webbappar[7]. Du kan behöva ytterligare tillägg beroende på behov, men ovanstående räcker för PrivateBin.
Tip: Om din server har en aktiv brandvägg (t.ex. UFW på Ubuntu) måste du också tillåta webbtrafik. Du kan exempelvis köra sudo ufw allow ’Apache Full’ för att öppna både port 80 (HTTP) och 443 (HTTPS) i brandväggen[8].
Ladda ner och konfigurera PrivateBin
När LAMP-stacken är på plats är det dags att installera PrivateBin själv. Vi kommer att hämta programmet från dess officiella kodförråd på GitHub och placera det i webbserverns katalog.
Hämta PrivateBins filer: Gå till webbroten (där Apache servar filer, vanligtvis /var/www/html/) och hämta senaste PrivateBin-källkoden. Kör följande kommandon i terminalen:
cd /var/www/html/ sudo rm index.html # Ta bort Apaches standardsida sudo apt install -y git # installera Git om det inte redan finns sudo git clone https://github.com/PrivateBin/PrivateBin.git sudo mv PrivateBin/* . # flytta in alla filer i webbroten sudo rm -rf PrivateBin/ # rensa tom mapp
Först tar vi bort filen index.html (Apache’s “It works!”-sida) så att den inte stör oss. Därefter klonar vi PrivateBins kod från GitHub till katalogen. Kommandot ovan lägger filerna i /var/www/html/PrivateBin. Vi flyttar sedan innehållet upp en nivå till /var/www/html/ så att PrivateBin blir direkt åtkomlig på webbserverns root-path[9]. Efter städning av den tomma mappen är alla relevanta filer (PHP-skript, JavaScript, stilmallar m.m.) nu på plats i /var/www/html/.
Skapa konfigurationsfil: PrivateBin levereras med en exempel-konfigurationsfil som vi behöver kopiera för att göra egna inställningar. Kör:
Detta skapar en ny fil config.php baserat på standardinställningarna. Du kan nu öppna denna fil för redigering (t.ex. sudo nano /var/www/html/config/config.php). I konfigurationsfilen finns många inställningar kommenterade; för grundbruk kan det räcka att lämna det mesta som standard. PrivateBin använder som default filsystemet för att lagra pastes, vilket fungerar utan databas.
(Valfritt) Använd MySQL för lagring: Om du vill att PrivateBin ska lagra sina pastes i databasen istället för filer kan du nu skapa en databas och användare för detta ändamål. Logga in i MySQL/MariaDB med administratörskonto:
sudo mysql
I MySQL-prompten, kör följande SQL-kommandon för att sätta upp en databas (byt ut lösenordet DinLösenord mot ett unikt starkt lösenord):
CREATE DATABASE privatebin; CREATE USER ’privatebin’@’localhost’ IDENTIFIED BY ’DinLösenord’; GRANT ALL PRIVILEGES ON privatebin.* TO ’privatebin’@’localhost’; FLUSH PRIVILEGES; EXIT;
Här skapar vi en databas privatebin och en användare privatebin som endast har åtkomst lokalt (servern själv). Användaren får full rättigheter på den nya databasen. Kom ihåg det lösenord du angav.
Konfigurera PrivateBin för databasen: Öppna config.php i en textredigerare om du inte redan gjort det. Leta upp sektionen för databasinställningar. Ställ in att PrivateBin ska använda MySQL och fyll i uppgifterna för databasen du nyss skapade. Det kan se ut ungefär så här i filen:
Kontrollera att adapter är satt till ’mysql’. DSN-raden ska innehålla namnet på databasen (privatebin), host=localhost samt UTF-8 teckenkodning. Ange användarnamn (privatebin) och lösenordet du valde. Spara ändringarna. (Om du istället vill behålla filbaserad lagring kan du låta bli att ändra dessa inställningar – då ignorerar PrivateBin databasen.)
Sätta rätt behörigheter och testa installationen
Innan vi provar att köra applikationen behöver vi justera filrättigheterna. Apache kör som användaren www-data på Debian/Ubuntu, så den användaren måste äga filerna för att kunna skriva data (t.ex. spara pastes). Kör följande kommando i /var/www/html/: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
Detta ger webbservern (www-data) ägarskap över alla PrivateBin-filer och dess data-katalog. Nu är det dags att testa att allt fungerar:
Öppna en webbläsare och navigera till http://<din server>/ (använd IP-adressen eller domännamnet till din server). Du bör mötas av PrivateBins gränssnitt – en sida där du kan skriva in text och skapa en ny paste. Om sidan laddas korrekt har installationen lyckats. Prova gärna att skapa en test-paste för att verifiera att det går att spara och läsa data.
Obs: Om sidan inte laddas, kontrollera följande: att Apache är igång, att PHP är korrekt installerat (du kan skapa en fil info.php med phpinfo() för att testa PHP, glöm inte ta bort den sedan av säkerhetsskäl, samt att ingen brandvägg blockerar trafik (se nästa avsnitt om säkerhet). Eventuella felmeddelanden kan hittas i Apaches fellogg (/var/log/apache2/error.log).
Tips om säkerhet och åtkomst
En PrivateBin-server som körs hemma eller på en VPS bör säkras på några punkter innan den används skarpt, särskilt om den ska vara åtkomlig via internet. Här är några viktiga tips:
Aktivera HTTPS (SSL/TLS): Använd alltid krypterad anslutning (https://) för att nå din PrivateBin-server. Utan HTTPS finns risken att den hemliga nyckel som ingår i paste-länken snappas upp av någon på nätverket. Du kan gratis skaffa ett SSL-certifikat via Let’s Encrypt. På Debian/Ubuntu installeras lättast paketet Certbot: sudo apt install certbot python3-certbot-apache och kör sedan sudo certbot –apache för att automatiskt hämta och installera ett certifikat för din domän. Om du inte har ett domännamn kan du åtminstone använda ett självsignerat certifikat inom ditt lokala nätverk. HTTPS krypterar trafiken så att ingen utomstående kan avlyssna lösenord eller data som skickas. (På PrivateBins officiella webbplats poängteras att man alltid bör köra tjänsten över HTTPS för att upprätthålla säkerheten.)
Begränsa åtkomsten: Kör du PrivateBin enbart för eget bruk eller inom en liten grupp kan det vara klokt att begränsa vem som kan nå tjänsten. Ett sätt är att använda .htaccess-skydd i Apache – till exempel lösenordsskydda katalogen med Basic Auth (då krävs ett användarnamn/lösenord för att se sidan). Du kan också begränsa åtkomst efter IP-adress. Till exempel, om servern bara ska användas i ditt lokala nätverk kan du i brandväggen eller Apache ställa in att endast tillåta trafik från ditt LAN. Med UFW kan du köra: sudo ufw allow from 192.168.0.0/24 to any port 80,443 för att endast släppa in webbtrafik från ditt lokalnät. På så vis blockeras åtkomst utifrån. Generellt bör du inte exponera en hemmaserver direkt mot internet i onödan – låt den helst vara bakom din routers NAT om möjligt, eller använd VPN/tunnel-lösningar om du behöver nå den från internet.
Sammanfattningsvis, tänk på att säkerhet handlar om flera lager: kryptering (HTTPS), autentisering/åtkomstkontroll, brandvägg, starka lösenord och att hålla systemet uppdaterat. Genom att följa råden ovan kan du köra din egen PrivateBin-tjänst med gott skydd för innehållet. Lycka till med ditt själhostade klotterplank för säkra delningar!
PrivateBin – säker delning av text, utan att servern ser innehållet
Zero-knowledge pastebin med klient-sidig kryptering.
Kärnfunktioner
Klient-sidig kryptering (zero-knowledge) – texten krypteras i webbläsaren innan uppladdning.
Utgångstid – välj hur länge pasten ska finnas (minuter → veckor).
“Burn after reading” – raderas automatiskt efter första visning.
Lösenord – extra skydd på delningslänken.
Diskussion (valfritt) – kommentars-tråd per paste.
Teman/konfiguration – anpassningsbar design och policyer.
Säkerhet i praktiken
HTTPS rekommenderas – skyddar länk + nyckel vid överföring.
Ingen metadata-läsning – servern kan inte dekryptera innehållet.
Valfri IP-/lösenords-spärr via webbserver (t.ex. Apache .htaccess).
Drift & lagring
Kan köras på LAMP/LEMP (Debian/Ubuntu + Apache/Nginx + PHP).
Lagring: filsystem (standard) eller databas (t.ex. MariaDB/MySQL).
Låg resursåtgång – passar hemmaserver eller liten VPS.
Typiska användningsfall
Engångsdelning av lösenord/nycklar (med burn after reading).
Privata anteckningar, snippets, checklistor.
Säker delning internt i team/förening.
Tips: aktivera HTTPS, sätt rimliga maxstorlekar och utgångstider,
och överväg IP-begränsning om tjänsten bara ska användas internt.
I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile. Det handlar inte bara om teknik, utan om frihet, kontroll och rätten till sitt digitala liv.
Allt fler börjar fundera på om det verkligen är klokt att lägga sina filer i molntjänster som tillhör Microsoft, Google, Apple eller Dropbox. Frågan handlar inte bara om bekvämlighet, utan om kontroll, integritet och makt över vår egen data. I takt med att artificiell intelligens (AI) blir allt mer central i digitala ekosystem, växer oron för hur våra personliga filer, bilder, dokument och kontakter kan användas för att ”träna” AI-modeller utan vårt samtycke. Det finns även farhågor om hur statliga aktörer – särskilt i USA – kan pussla ihop detaljer om våra privatliv med hjälp av egna AI-verktyg.
Begreppet digital självständighet har därför blivit ett nytt ideal. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen över sin digitala vardag, precis som man väljer att odla sin egen mat för att slippa industriproduktionens beroenden. I denna anda växer intresset snabbt för så kallad self-hosting – att själv drifta sina molntjänster på egen hårdvara eller hos en leverantör man litar på. Det har blivit ”det nya svarta” i den digitala världen.
Nedan följer några av de mest intressanta projekten för den som vill bli digitalt självständig.
Puter – personlig molntjänst med integritet i fokus
3 september 2025 – Steve Emms, Internet
Puter är ett avancerat webbaserat operativsystem som är byggt för att vara snabbt, funktionsrikt och utbyggbart. Det kan fungera som:
En personlig molntjänst där du kan samla alla dina filer, appar och spel på ett säkert ställe – tillgängligt var du än befinner dig.
En plattform för att bygga och publicera webbplatser, webbappar och spel.
Ett alternativ till Dropbox, Google Drive och OneDrive – men med ett fräscht gränssnitt och full kontroll.
En fjärrskrivbordsmiljö för servrar och arbetsstationer.
Ett öppet och gemenskapsdrivet projekt för alla som vill lära sig om webbutveckling, molnteknik och distribuerade system.
Nextcloud är kanske den mest kända självhostade molnlösningen i världen. Det är en komplett svit av klient- och serverprogram som låter dig skapa ditt eget privata moln för filer, kontakter, kalender och e-post.
Med Nextcloud Groupware får man en hel arbetsmiljö i webbläsaren, komplett med e-post, kalender och uppgiftshantering – allt integrerat med filhantering. Programvaran är helt fri och öppen källkod, vilket innebär att du kan installera den på din egen server utan att dela data med någon tredje part.
Nextcloud används i dag av allt från privatpersoner till skolor, myndigheter och företag som vill ha en säker, transparent och hållbar digital infrastruktur.
Cloudreve – mångsidig filhantering för entusiaster
Cloudreve är ett annat spännande projekt för den som vill skapa sin egen filvärdtjänst. Det är ett självhostat system som stöder flera olika lagringsleverantörer – till exempel OneDrive, S3-kompatibla API:er, Aliyun OSS och Tencent COS – vilket gör det perfekt för den som vill kombinera olika typer av lagring.
Cloudreve erbjuder direktöverföringar mellan klient och server, integrering med Aria2 och qBittorrent för bakgrundsnedladdningar, samt möjlighet att komprimera, extrahera och dela filer i batch.
Gränssnittet är modernt och snabbt, med stöd för mörkt läge, flerspråkighet och PWA-funktioner (Progressive Web App). Dessutom kan man förhandsgranska video, bilder och dokument direkt i webbläsaren.
Seafile kombinerar molnlagring med fokus på sekretess och teamarbete. I Seafile organiseras filer i så kallade bibliotek (libraries), som kan synkroniseras separat och skyddas med egna lösenord. Det gör det enkelt att dela vissa filer med kollegor eller vänner utan att kompromissa med resten.
Systemet hanterar filkonflikter smart, baserat på versionshistorik snarare än tidsstämplar, och kan återuppta avbrutna överföringar. Dessutom kan du synkronisera flera servrar och arbeta direkt mot befintliga mappar.
För samarbete erbjuder Seafile delningslänkar med lösenord, versionshantering och uppladdningslänkar. Det finns även en virtuell drive-klient som gör att du kan bläddra bland molnfiler direkt i filsystemet, utan att de behöver laddas ner först.
På säkerhetssidan erbjuder Seafile både biblioteks- och klientsidekryptering. För dokumenthantering finns stöd för Markdown-redigering, Wiki-läge, etiketter, relaterade dokument och realtidsnotifieringar.
Programmet är tillgängligt för Linux, Android och iOS och används ofta i forskningsmiljöer, företag och skolor som behöver en säker delningsplattform.
GNU General Public License v2.0 (skrivbordsklient)
AGPLv3 (server och Android-klient)
Slutligen
Vi lever i en tid där digitalt ägande och självständighet åter blir viktiga begrepp. Självhostade molnlösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile visar att det går att kombinera bekvämlighet med integritet – utan att behöva ge bort sin data till techjättarnaAtt drifta sitt eget moln är inte längre bara för tekniker. Det är en växande rörelse bland vanliga användare som vill återta kontrollen över sitt digitala liv – en slags modern digital självförsörjning.
Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar för ökad stabilitet på Linux, macOS och Windows.
Shotcut 25.10 har lanserats med flera nyheter, bland annat integrerad skärminspelning och en texteffekt som simulerar skrivmaskinsstil.
Shotcut 25.10 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det kostnadsfria videoredigeringsprogrammet med öppen källkod för Linux, macOS och Windows. Den nya versionen introducerar en rad förbättringar och funktioner – bland annat en animerad “skrivmaskins”-texteffekt som genereras via HTML-kod, integrerat text-till-tal för undertexter, inbyggd skärminspelning, stöd för den senaste FFmpeg 8-plattformen samt många buggfixar för ökad stabilitet[.
Ny text-effekt med skrivmaskinsanimation via HTML
En av de mest iögonfallande nyheterna i Shotcut 25.10 är möjligheten att skapa textgrafik och -animationer direkt från HTML-kod. Med det nya verktyget “Image/Video from HTML” kan användare generera text som bild eller video, renderad genom Google Chrome/Chromium, vilket öppnar för avancerade visuella effekter[4]. Som exempel medföljer flera förinställningar på olika stilar: bland annat “3D image”, “elastic stroke” (för video), “folded” och “gold metal” (för stillbilder) samt “party time” (för video). Den resulterande textanimationen kan ha genomskinlig bakgrund, vilket är praktiskt för att lägga ovanpå videoklipp.
Det finns dock en prestandagräns: videor som genereras med HTML-texteffekten är begränsade till 15 bildrutor per sekund. När effekten skapas öppnas resultatet automatiskt i förhandsgranskaren (Source viewer) i Shotcut, så att man direkt kan granska och finjustera HTML-koden om nödvändigt. Utvecklarna påpekar att man enkelt kan utnyttja kod från community-sajten CodePen för att göra egna varianter av effekten – men att man då bör kopiera den “kompilerade” HTML/JS-koden (utan preprocessor-språk som SCSS eller TypeScript) för att den ska fungera i Shotcut.
Utöver HTML-generatorn har Shotcut 25.10 även fått ett nytt videofilter kallat “Text: Typewriter”, som applicerar samma skrivmaskinsliknande animering på text direkt i tidslinjen. Med detta filter kan man låta text dyka upp tecken för tecken, vilket är användbart för att skapa t.ex. animerade bildtexter eller titelsekvenser med skrivmaskinskänsla.
Integrerat text-till-tal för undertexter
En annan stor nyhet är att Shotcut nu kan generera tal från text (text-to-speech) i både undertextspår och användarens anteckningar. Funktionen är implementerad som ett tillägg som körs via Docker och utnyttjar den öppna Kokorodoki-motorn (med Kokoro-språkmodellen) för att omvandla text till syntetiskt tal. Detta innebär att man direkt i videoredigeraren kan få uppläst innehåll, vilket kan underlätta arbete med berättarröster eller uppläsning av undertexter.
Det bör noteras att Shotcut i sig inte levererar flera olika röster eller språk – text-till-tal-funktionen är begränsad till de röster/modeller som följer med motorn, och det går i nuläget inte att välja andra språk eller talröster utöver standarden. Trots det kan verktyget vara mycket användbart för att snabbt skapa exempelvis en berättarröst baserat på undertext, så länge man har rätt förväntningar på kvaliteten. Utvecklarna påpekar att resultatet blir bäst om undertextsegmenten är korta (helst en rad i taget) och exakt tajmade – då flyter det syntetiska talet som mest naturligt.
Inbyggd skärmdump och skärminspelning
Shotcut 25.10 kan nu ta skärmbilder samt spela in skärmen direkt via programmet, oavsett om du kör Windows, macOS eller Linux. Under huven använder funktionen olika systemverktyg beroende på plattform för att genomföra inspelningen:
Windows: integreras med Windows inbyggda Skärmklippsverktyg (Snipping Tool) för att ta skärmdumpar. För skärminspelning på Windows används troligen operativsystemets egna funktioner.
macOS: utnyttjar Apples skärmavbildningsverktyg (inbyggt i macOS) för både skärmdump och eventuell skärminspelning.
Linux: använder FFmpeg direkt för inspelning under X11, eller utnyttjar Waylands inbyggda funktioner – exempelvis GNOME Shells skärminspelningsverktyg eller KDE Spectacle – beroende på vilken skrivbordsmiljö som körs. Om inget av dessa finns tillgängligt på systemet kan Shotcut automatiskt falla tillbaka på OBS Studio för att genomföra skärminspelningen.
När en skärmavbild tas eller en inspelning startas visas detta som ett jobb i Shotcuts jobblista, där användaren kan övervaka förloppet eller avbryta om så behövs. Den integrerade lösningen gör det smidigt för videokreatörer att snabbt fånga innehåll från skärmen – till exempel för att demonstrera program eller spel – utan att behöva lämna Shotcut eller använda externa verktyg.
Andra nya funktioner och förbättringar
Förutom de stora nyheterna ovan innehåller Shotcut 25.10 även flera mindre förbättringar och uppdateringar:
Nya alternativ för filhantering: I egenskapsmenyn för mediafiler finns nu alternativen “Open With” (Öppna med…) och “Reload” (Ladda om). Detta låter användaren öppna en fil i ett externt program för redigering och sedan återuppdatera filen i Shotcut utan att behöva importera om den.
Förbättrad exportfunktion: När man väljer Exportera och Exportera fil i Shotcut, kommer programmet nu som standard att föreslå export av video/ljud istället för att spara ett projekt. Detta minskar risken att användare av misstag sparar projektfilen när de egentligen vill exportera en färdig video.
Uppdaterade multimedia-komponenter: Programmet har uppgraderats till att bygga på FFmpeg 8, den senaste versionen av den viktiga multimediaramen, vilket ger stöd för nya codec-funktioner och förbättrad prestanda. Även flera underliggande bibliotek har uppdaterats – däribland de för AV1-kodning/avkodning (SVT-AV1, libaom, dav1d), VP9/VP8 (libvpx), WebP-bilder (libwebp) samt Whisper.cpp för talhantering.
Ökad kompatibilitet på Linux: Minimiversionen av glibc (GNU C Library) som krävs för att köra Shotcut på Linux har höjts till 2.35. Detta betyder i praktiken att Shotcut nu är anpassad för moderna Linux-distributioner som t.ex. Ubuntu 22.04 LTS, men den kanske inte längre fungerar på väldigt gamla system.
Buggfixar och stabilitet
Utvecklingsteamet har också åtgärdat en rad buggar för att göra programmet stabilare och mer pålitligt. Bland de fixade problemen i Shotcut 25.10 märks:
Filnamn med specialtecken: Export av filer med tecknet “&” i sökväg eller filnamn fungerade inte tidigare – detta är nu korrigerat.
Uppstart på Linux: Ett fel som gjorde att Shotcut AppImage inte startade i Linux om AppImageLauncher var installerat har rättats till.
Avancerade nyckelbildrutor: Problem med att använda avancerade keyframes (nyckelbildrutor) i textverktyget Text: Rich har blivit löst.
Alfakanal i video: En bugg som orsakade felhantering av alfa-kanalen vid avkodning av video i Ut Video-format är fixad.
Duplicerade filter: Ett irritationsmoment där filtereffekter duplicerades när man fogade samman klipp har åtgärdats i denna version.
Tillgänglighet
Shotcut 25.10 är tillgängligt nu för nedladdning på projektets webbsida. För Linux-användare erbjuds ett universellt AppImage-paket som kan köras direkt på de flesta distributioner utan installation. Det finns även installationsfiler för både Windows och macOS, så att användare på samtliga plattformar kan dra nytta av de nya funktionerna. Precis som tidigare är Shotcut helt gratis att använda och distribueras som öppen källkod, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för videoredigering för en bred användarbas.
Kodi 21.3 tar den öppna mediespelaren till nästa nivå med förbättrad HDR-uppspelning, fixade Blu-ray-problem på Linux och snabbare bibliotekshantering. Efter nio månaders utveckling levererar teamet bakom Kodi en uppdatering som förfinar bild, ljud och användarupplevelse – och lägger grunden för nästa stora version, Kodi 22 “Piers”.
Den öppna mediespelaren Kodi fortsätter att utvecklas – och den senaste versionen 21.3 bjuder på en rad förbättringar som både tekniskt intresserade och vanliga användare kommer att märka. Efter mer än nio månader sedan förra uppdateringen (21.2) levererar utvecklarna nu en version som förfinar HDR-uppspelning, löser långvariga Blu-ray-problem på Linux och gör gränssnittet snabbare och stabilare.
HDR och video: skarpare bild och bättre färger
Kodi 21.3 innebär ett stort lyft för videouppspelning, särskilt på plattformar med HDR-stöd. Xbox One-användare får nu inbyggt HDR-stöd, vilket ger djupare kontraster och mer naturtrogna färger vid filmvisning. På Linux har flera irriterande buggar med Blu-ray-uppspelning åtgärdats, och hanteringen av HDR10-light metadata – den information som styr ljusstyrka och färgbalans – är nu mycket mer stabil.
Även undertext- och ljudhanteringen har förbättrats. Tidigare kunde återupptagning av Blu-ray-filmer orsaka att ljudet tappade synk eller att fel textspår valdes, men detta är nu löst. Kodi identifierar också språk på ett smartare sätt tack vare förbättrat stöd för ISO 639-1-språkkoder, vilket gör att fler flerspråkiga samlingar fungerar utan manuell justering.
Snabbare bibliotek och bättre informationshantering
För de som har stora filmsamlingar innebär version 21.3 märkbara prestandavinster. Videosamlingen skannas snabbare, och en bugg som gjorde att filer med flera avsnitt skrev över det första har korrigerats. Kodi hanterar nu ”Movie Versions” mer exakt, och informationsrutor för filmer och serier visar rätt metadata även för specialfall.
Musikälskarnas glädje: CDDB tillbaka
Musikdelen har också fått kärlek i denna uppdatering. Kodi kan återigen slå upp albuminformation via Gnudb.org:s CDDB-tjänst, vilket gör det enklare att automatiskt få in korrekta artist- och låtuppgifter vid import av CD-skivor. Dessutom har ett fel som gjorde att album inte hittades vid sökning på artistnamn rättats till. För Linux-användare är det också värt att notera att en ovanlig PipeWire-krasch nu är löst – en bugg som kunde slå till när ljudenheter kopplades in eller ur.
PVR och kringutrustning: stabilare upplevelse
Kodi används ofta som digital-TV-lösning via PVR (Personal Video Recorder). Denna version åtgärdar en krasch som kunde inträffa när man stoppade en PVR-ström via fjärrkontroll eller mobilapp. Samtidigt har stödet för kringutrustning breddats:
Turkiska tangentbordslayouter stöds nu på Linux.
CEC-adaptrar från Pulse-Eight fungerar bättre.
macOS-användare får rätt tolkning av vissa tangentkombinationer.
För de som hanterar flera anslutna styrdon samtidigt har gränssnittet dessutom fått mjukare grafisk återkoppling vid val och ändringar.
Tillägg, nätverk och säkerhet
En märklig men viktig fix gäller hanteringen av tillägg (add-ons): Kodi kan nu korrekt uppdatera tillägg även efter extremt långa uppehåll – från 25 dagar till hela 68 år! Det betyder att även om du dammar av din gamla Kodi-installation långt in i framtiden, kommer tilläggen fortfarande att kunna uppdateras.
På nätverkssidan har Kodi 21.3:
Infört stöd för HTTP Basic Authentication,
Lösts problem med avbrutna HTTP/2-överföringar,
Uppdaterat libnfs till version 6, och
Förnyat sin CA-certifikatdatabas till Mozillas juli 2025-version, vilket garanterar säkrare anslutningar mot nätresurser.
Gränssnitt och användarupplevelse
Användargränssnittet har blivit stabilare och mer responsivt. Tidigare kraschproblem orsakade av överlappande dialogrutor och vilolägen är nu borta, och touch-stöd för reglage (till exempel volym och tidslinje) har förbättrats, vilket gör Kodi smidigare på pekskärmar och surfplattor.
Blicken mot framtiden – Kodi 22 “Piers”
Nästa stora version, Kodi 22.0 “Piers”, är redan under utveckling och befinner sig i alfa-stadium. Där väntar ännu större nyheter:
Uppgradering till FFmpeg 8 för effektivare video- och ljudavkodning,
Stöd för HEIF/HEIC-bilder,
Förfinad hantering av undertexter och multispår,
Ny Weather Skinning API, och
Möjlighet att köra flera instanser av Kodi på Windows.
Dessutom använder Kodi 22 Python 3.13.7 som inbyggd tolkningsmotor, och förbättrar HDR-rendering och textning på LG webOS.
Till sist
Kodi 21.3 är inte en revolution, men det är en genomtänkt och stabil uppdatering som slipar på detaljerna – från HDR och ljud till bibliotekshantering och säkerhet. Det är ännu ett steg mot att göra Kodi till det självklara navet i hemmets mediecenter, oavsett om du kör Linux, Windows, macOS eller en spelkonsol.
Kodi 21.3 – Fakta
Förfinad HDR, fixade Blu-ray-problem på Linux och stabilare uppspelning
Typ: Öppen källkod, mediaspelare
Release: 21.3 (efter ~9 månader från 21.2)
Video/HDR: HDR-stöd för Xbox One; bättre HDR10-hantering
Blu-ray (Linux): Fixad uppspelning, smidigare återupptag med ljud och undertexter i synk
Undertexter: Korrekt val via ISO 639-1-språkkoder
Bibliotek: Snabbare rescan; multi-episod-bugg fixad; förbättrad hantering av Movie Versions
Musik: CDDB via Gnudb.org tillbaka; bättre albumsökningar
Ljud: Fixad sällsynt PipeWire-krasch vid enhetsbyte
PVR: Stabilare, ingen krasch vid stopp via fjärr eller app
Tillägg: Uppdateringar fungerar även efter mycket lång inaktivitet
På gång (Kodi 22 “Piers”): FFmpeg 8, HEIF/HEIC-stöd, förbättrad textning & multi-track, Python 3.13.7, Weather Skinning API, multi-instans på Windows, bättre HDR & undertexter på LG webOS.
Amiga 600 lanserades våren 1992 som Commodores försök att ge Amiga-serien nytt liv – i ett mindre, modernare och mer “1990-talsanpassat” format. Med PCMCIA-plats och möjlighet till intern hårddisk […]
I början av 1990-talet kämpade den brittiska datortillverkaren Amstrad för sin överlevnad. PC-marknaden hade blivit brutal, marginalerna krympte och teknikutvecklingen gick snabbare än företaget mäktade med. Svaret blev en […]
HP 9000 var under flera decennier en självklar arbetskamrat i datarum, laboratorier och teknikföretag världen över. När persondatorer fortfarande kämpade med begränsat minne och instabil programvara levererade Hewlett-Packard kraftfulla […]
Grundy NewBrain var en brittisk mikrodator som lanserades 1982 och som på flera sätt låg före sin tid. Med avancerad grafik, ovanligt kraftfulla beräkningar och ett portabelt arbetssätt var […]
Sharp Font Writer FW-560 är ett exempel på en tid då ordbehandling var en egen teknikgren, skild från den allmänna persondatorn. Med avancerad typografi, inbyggd skrivare och stöd för […]
I mitten av 1990-talet stod den mobila datorvärlden på tröskeln till något nytt. Mobiltelefoner blev allt vanligare, bärbara datorer krympte i storlek och idén om att kunna arbeta digitalt […]
I början av 1980-talet, när datorer fortfarande var stationära och strömkrävande, lanserade Sharp en maskin som utmanade hela bilden av vad en dator kunde vara. Sharp PC-1500 var en […]
I en tid då datorer fyllde skrivbord och vägde flera kilo lyckades Sharp stoppa en fullt programmerbar dator i fickformat. Sharp Pocket Computer PC-1246, lanserad 1984, är ett fascinerande […]
I början av 1980-talet, när hemdatorer började flytta in i vardagsrummen, lanserade japanska Sord en liten men ambitiös dator som ville förena spel och programmering. Sord M5 var tekniskt […]
I mitten av 1980-talet bestämde sig Sverige för att bygga sin egen framtid i kisel. Resultatet blev Compis – en statligt framtagen skoldator som på pappret var avancerad, men […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the enhanced Raspberry Pi Imager 2.0.2, featuring improved write speeds and UI stability for a seamless imaging experience. Upgrade your projects today! The post Raspberry Pi Imager 2.0.2 Improves Write Speeds And UI Stability appeared first on Linux Today.
Discover the latest Cinnamon 6.6 Desktop Environment, featuring a redesigned application menu for enhanced usability and a modern user experience. The post Cinnamon 6.6 Desktop Environment Released with Redesigned Application Menu appeared first on Linux Today.
Discover Monado 25.1.0, the latest in OpenXR technology, empowering developers to create immersive experiences for tomorrow's virtual reality landscape. The post Monado 25.1.0: Enabling Tomorrow’s OpenXR Experiences appeared first on Linux Today.
Discover OpenTofu 1.11's new ephemerality feature, enhancing security with safer temporary credentials for your applications. Explore the update now! The post OpenTofu 1.11 Introduces Ephemerality for Safer Temporary Credentials appeared first on Linux Today.
Discover VLC 3.0.22 with its sleek Dark Mode, enhanced game music features, and smoother playback for an unparalleled media experience. The post VLC 3.0.22: Dark Mode, Game Music, and Smoother Playback appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates in RPM 6.0.1, which addresses key regressions and enhances signature handling for improved performance and reliability. The post RPM 6.0.1 Fixes Key Regressions And Improves Signature Handling appeared first on Linux Today.
Discover the best Ubuntu Touch apps with Sturm Reader. Enhance your device's functionality and enjoy a seamless user experience with our curated list. The post Useful Ubuntu Touch Apps – Sturm Reader appeared first on Linux Today.
Discover the step-by-step guide to install Odoo 19 on Ubuntu 24.04 effortlessly. Enhance your business management with this powerful software today! The post How to Install Odoo 19 on Ubuntu 24.04 appeared first on Linux Today.
Discover the 2024 Free Software Award winners announced by FSF, celebrating outstanding contributions to the free software community. The post FSF Announces 2024 Free Software Award Winners appeared first on Linux Today.
Discover how the Model Context Protocol (MCP) is transforming AI by joining the Linux Foundation. Explore the implications for innovation and collaboration. The post Model Context Protocol (MCP) Joins Linux Foundation in Major AI Shift appeared first on Linux Today.
9to5Linux Weekly Roundup for December 28th, 2025, brings news about elementary OS 8.1, Parrot 7.0, PorteuX 2.5, postmarketOS 25.12, Inkscape 1.4.3, QEMU 10.2, Pinta 3.1, GStreamer 1.26.10, and Raspberry Pi Imager 2.0.3, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: December 28th, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This […]
PorteuX 2.5 Linux distribution is now available for download with Linux kernel 6.17, GNOME 49.1, KDE Plasma 6.5.2, LXQt 2.3, and more. Here’s what else is new! The post PorteuX 2.5 Is Out with Flatpak Support, Cinnamon 6.6, COSMIC 1.0, and Linux 6.18 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. […]
Inkscape 1.4.3 open-source SVG (Scalable Vector Graphics) editor is now available for download with new features and enhancements. Here’s what’s new! The post Inkscape 1.4.3 Open-Source SVG Editor Improves PDF Import and Text on Path appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
GStreamer 1.26.10 open-source multimedia framework is now available for download with various improvements and bug fixes. Here’s what’s new! The post GStreamer 1.26.10 Released with Support for FLAC Audio in DASH Manifests appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
QEMU 10.2 open-source virtualization software is now available for download with new features and improvements for supported architectures. Here’s what’s new! The post QEMU 10.2 Officially Released with Live Update Support and Improvements appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Parrot 7.0 ethical hacking and penetration testing distribution is now available for download with KDE Plasma desktop and Debian 13 base. Here’s what's new! The post Parrot 7.0 Ethical Hacking Distro Released with KDE Plasma, RISC-V Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Pinta 3.1 open-source paint and drawing software is now available for download with GTK4 port, new effects, and many other changes. Here’s what’s new! The post Pinta 3.1 Open-Source Paint App Released with New Cells Effect, Axonometric Grid appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
postmarketOS 25.12 distribution based on Alpine Linux is now available for download with support for new devices and new features. Here's what's new! The post postmarketOS 25.12 Linux Mobile OS Rolls Out Based on Alpine Linux 3.23 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Raspberry Pi Imager 2.0.3 microSD card flashing utility is now available for download with performance improvements and bug fixes. Here’s what’s new! The post Raspberry Pi Imager 2.0.3 Improves Drive Filtering and AppImage Bundle on Linux appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
elementary OS 8.1 distribution is now available for download based on Ubuntu 24.04.1 LTS and powered by Linux kernel 6.8. Here’s what’s new! The post elementary OS 8.1 Released with Wayland Session by Default, ARM64 Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
SuperTux returns with version 0.7 Beta 1, its first major update in four years, bringing fully rebuilt worlds, new assets, music, and gameplay changes.
Catch up on the latest Linux news: Parrot 7.0, elementary OS 8.1, Fish Shell 4.3, OpenMediaVault 8, Inkscape 1.4.3, QEMU 10.2, Kitty Terminal 0.45, Winux tries to mimic Windows, CachyOS plans new server edition, and more.
Fish Shell 4.3 introduces smarter theming, improved completions, better terminal integration, and many changes across scripting and interactive features.
När tekniken krånglar mitt i vardagen kan frustrationen snabbt ta över. För boende i Telefonplan finns nu smidig hjälp nära till hands. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som löser problemen på plats – tryggt, personligt och till halva priset med RUT-avdrag. Datorstrul är ett återkommande bekymmer i många hushåll, oavsett om […]
När tekniken krånglar hemma kan det snabbt bli både tidskrävande och frustrerande. För boende i Hagsätra finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i bostaden – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. När datorn går långsamt, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren inte vill samarbeta är det många som helst vill ha […]
När tekniken krånglar hemma kan små problem snabbt bli stora irritationsmoment. För boende i Stureby finns nu smidig hjälp att få direkt i hemmet. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker – tryggt, personligt och till halva priset tack vare RUT-avdraget. När datorn går långsamt, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar samarbeta är […]
När datorn krånglar, internet ligger nere eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli onödigt besvärlig. För boende i Skärholmen finns nu hjälp att få direkt i hemmet – när Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder personlig teknisk support med RUT-avdrag. Under de senaste åren har efterfrågan på lokal datorhjälp ökat i Skärholmen. Allt fler väljer […]
När datorn krånglar, internet segar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli onödigt krånglig. För boende i Kristineberg finns nu tillgång till snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till halva priset med RUT-avdrag. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som hjälper privatpersoner i Kristineberg med allt från Wi-Fi-problem till […]
När tekniken strular kan vardagen snabbt bli krånglig. För boende i området kring Skogskyrkogården finns nu smidig hjälp nära till hands. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som löser IT-problem på plats – tryggt, personligt och till halva priset med RUT-avdrag. När datorn blir långsam, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli onödigt krånglig. För boende i Märsta finns nu möjlighet att få professionell datorhjälp direkt i hemmet – tryggt, smidigt och med RUT-avdrag. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök i Märsta för privatpersoner som vill ha tekniken att fungera utan stress. I […]
När tekniken strular hemma vill många ha snabb och pålitlig hjälp utan krångel. För boende kring Nockeby Torg erbjuder Datorhjälp i Stockholm AB hembesök av erfarna tekniker som löser allt från Wi-Fi-problem till datorstrul – tryggt, personligt och till halva priset med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan det […]
När datorn krånglar, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren plötsligt slutar fungera kan vardagen snabbt bli onödigt krånglig. För boende i Råcksta finns nu tillgång till och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till halva priset med RUT-avdrag. Datorhjälp i Stockholm AB har blivit ett uppskattat inslag för många hushåll i Råcksta som vill få tekniken […]
För boende i området finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som löser allt från Wi-Fi-problem till strulande datorer – smidigt, tryggt och till halva priset med RUT-avdrag. Datorhjälp på plats i Globen – teknisk hjälp direkt i hemmet När teknik […]
När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som…
QEMU 10.2 är här – och med den kommer ett rejält kliv mot smidigare virtualisering. Den nya versionen introducerar live-uppdateringar via migreringsläget cpr-exec, vilket kan minska resursåtgången och korta ned eller helt eliminera avbrott när virtuella maskiner uppdateras. Samtidigt bjuder releasen på prestandalyft med io_uring, förbättrad emulering för flera arkitekturer som ARM, RISC-V och PowerPC,…
Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert. Från enkel bildredigering till precisionsverktyg Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för…
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…
OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows. Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med…
KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden. När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och…
PeerTube 8.0 markerar ett viktigt steg för den decentraliserade videorörelsen, med en modernare videospelare, förbättrad användarupplevelse och efterlängtade verktyg för samarbete i team. Uppdateringen gör plattformen mer attraktiv både för enskilda kreatörer och för organisationer som vill publicera video utan att vara beroende av centraliserade jättetjänster. PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video…
Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare. Nästan en månad efter version 145 har…
Kan en europeisk Linux-mobil verkligen utmana Apple och Google? Det finländska företaget Jolla gör nu ett nytt försök med en användarstyrd smartphone där integritet, öppen teknik och lång livslängd står i centrum – men där valet av ett Google-oberoende system också väcker frågor om kompatibilitet med vardagstjänster som BankID. Det händer inte ofta i smartphonevärlden:…
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…
Pebble gör comeback på ett sätt som kan bli historiskt inom smarta klockor. Genom att släppa hela sin programvara som öppen källkod – från operativsystemet i klockan till mobilappen och utvecklingsverktygen – säkerställs att Pebble kan fortsätta fungera och utvecklas oberoende av företagets framtid. För första gången kan användare och utvecklare själva bygga, underhålla och…
Han sitter ensam i ett ljuddämpat hemmakontor med ljusgröna väggar, en katt i knät och ett gåband han slutat använda – ändå är det härifrån en av världens viktigaste tekniska revolutioner har styrts. Utan storslagna visioner eller femårsplaner har den envisa ingenjören Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, förändrat hur internet fungerar, hur vi…
AlmaLinux 10.1 är nu tillgänglig och levererar en av de mest omfattande uppdateringarna sedan version 10 lanserades. Med fullt Btrfs-stöd redan vid installation, återinfört stöd för äldre hårdvara och stora förbättringar inom säkerhet, utvecklingsverktyg och virtualisering positionerar sig distributionen som ett stabilt och framtidssäkert alternativ för såväl datacenter som professionella Linuxmiljöer. Den bygger på kernel…
AlmaLinux OS 9.7 är nu tillgängligt som en kostnadsfri och fullt kompatibel ersättare till Red Hat Enterprise Linux 9.7. Med fokus på prestanda, moderna utvecklingsverktyg och förstärkt säkerhet – inklusive stöd för post-kvantkryptografi – positionerar sig denna version som ett attraktivt alternativ för både företag och tekniska användare som vill ha en stabil och långsiktig…
Mozilla Thunderbird 145 är här – och det är en av de största uppdateringarna på länge. Med inbyggt stöd för Microsoft Exchange, krypterad DNS-over-HTTPS och ett rejält lyft för programmets kontohantering tar Thunderbird ett stort kliv in i modern e-posthantering. Samtidigt gör projektet upp med äldre teknik genom att slopa 32-bitars Linux och rensa bort…
Mozilla fortsätter att förnya sin webbläsare med lanseringen av Firefox 145 – en version som kombinerar smartare funktioner, förbättrad design och starkare integritetsskydd. Nu kan användare skriva kommentarer direkt i PDF-filer, förhandsvisa flikgrupper, dela markerad text med länkar och söka i sin historik med hjälp av naturligt språk – allt med lokal, privat bearbetning. Mozilla…
En egen digital anslagstavla – säkert och privat Tänk dig en liten anteckningssida på nätet där du kan klistra in text, dela den med någon – och vara säker på att ingen annan kan läsa den. Det är precis vad PrivateBin gör. Det är ett enkelt men genialiskt verktyg som låter dig skapa krypterade textdelningar…
I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile.…
Den fria videoredigeraren Shotcut har släppts i version 25.10 – en uppdatering fylld med nya funktioner som gör programmet ännu mer kraftfullt. Bland nyheterna finns integrerad skärminspelning, text-till-tal för undertexter, en ny “skrivmaskins”-texteffekt via HTML, samt stöd för FFmpeg 8. Samtidigt har utvecklarna förbättrat exportflödet, lagt till nya verktyg för filhantering och åtgärdat flera buggar…
Kodi 21.3 tar den öppna mediespelaren till nästa nivå med förbättrad HDR-uppspelning, fixade Blu-ray-problem på Linux och snabbare bibliotekshantering. Efter nio månaders utveckling levererar teamet bakom Kodi en uppdatering som förfinar bild, ljud och användarupplevelse – och lägger grunden för nästa stora version, Kodi 22 “Piers”. Den öppna mediespelaren Kodi fortsätter att utvecklas – och…
