• Franz – appen som samlar alla dina meddelanden på ett ställe

    Meddelandeapparna blir allt fler – men Franz samlar dem alla under ett och samma tak. Från WhatsApp och Slack till Telegram och Facebook Messenger erbjuder den österrikiska appen en enkel lösning för den som vill slippa jonglera mellan olika fönster och konton.

    I en tid när vi jonglerar mellan otaliga chatt- och meddelandeappar har en österrikisk utvecklare hittat en lösning på problemet. Applikationen Franz låter användare samla tjänster som WhatsApp, Slack, Telegram, Facebook Messenger, Discord och många fler i ett och samma fönster.

    Franz startade som ett sidoprojekt av utvecklaren Stefan Malzner, men har sedan dess vuxit till ett internationellt open source-projekt med hundratals bidragsgivare. Sedan version 5 distribueras programmet under den fria Apache License 2.0.

    Byggd på webben – körs på skrivbordet

    Tekniskt sett bygger Franz på ramverket Electron, som i sin tur använder Node.js och Chromium. Det innebär att applikationen i grunden är en webbtjänst, men levereras som ett vanligt skrivbordsprogram för Linux, macOS och Windows.

    Stöd för det mesta – och lite till

    Listan över kompatibla tjänster är lång: WhatsApp, WeChat, HipChat, Messenger, Google Hangouts, Skype, Zendesk, Trello, Gmail, Google Kalender – och många fler. Dessutom kan användaren lägga till samma tjänst flera gånger, vilket gör Franz särskilt användbar för den som vill hålla isär jobb- och privatkonton.

    För den som behöver mer finns även en plugin-arkitektur, där integrationerna kallas recipes. På bara några minuter kan man skapa en egen anpassad integration, och tack vare det aktiva communityt växer utbudet hela tiden.

    Säkerhet i fokus

    Samtalen i Franz skyddas med end-to-end-kryptering, och appen stöder såväl textchattar som konferenssamtal och filöverföringar. För extra trygghet går det även att verifiera enhetsfingeravtryck och aktivera så kallad framåt- och bakåtsekretess.

    Ett globalt projekt

    Franz finns tillgänglig som AppImage för både 32- och 64-bitars system och används världen över. Tack vare frivilliga översättare finns stöd för ett stort antal språk, från katalanska och japanska till ryska och ukrainska.

    Mer än bara en app

    Det som började som ett verktyg för att få ordning på vardagens notiser har utvecklats till en mångsidig kommunikationsplattform. Med funktioner som stavningskontroll, synkronisering mellan enheter och möjligheten att bjuda in vänner, har Franz blivit ett alternativ till både renodlade appar som Signal och större företagslösningar.

    Projektets hemvist finns på meetfranz.com, och därifrån länkas även hjälpdokumentation, ändringslogg och källkod på GitHub.

    Franz – allt-i-ett-meddelanden

    • Öppen källkod: Apache License 2.0 (fr.o.m. v5)
    • Plattformar: Linux, macOS, Windows (Electron)
    • Tjänster: WhatsApp, Slack, Telegram, Messenger, Discord, Skype, Gmail, Google Kalender m.fl.
    • Flera konton: Lägg till samma tjänst flera gånger
    • Synk: Inbyggd tjänstesynkronisering
    • Plugins: “Recipes” för egna integrationer
    • Språk: Stöd för många språk via community
    • Övrigt: Stavningskontroll, valbar hårdvaruacceleration
    • Paket: AppImage (32/64-bit)
    • Webb: meetfranz.com
  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15.

    MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien. Operativsystemet, skapat av Andrew Tanenbaum 1987, blev inte bara en pedagogisk plattform utan också den gnista som inspirerade Linus Torvalds att börja bygga Linux. På sätt och vis kan man säga att om Torvalds är Linux pappa, så är Tanenbaum dess farfar.

    Senare i september kommer Tanenbaum, numera 81 år och professor emeritus vid Vrije Universiteit i Amsterdam, att intervjuas på scen under den stora open source-konferensen Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige är det kanske för långt bort för ett spontant besök – men det gör inget, för intervjun livestreamas gratis.

    Gratis och på engelska

    Nerdearla är i grunden en spanskspråkig konferens, men just intervjun med Tanenbaum hålls på engelska. Precis som hela konferensen är även sändningen fri att följa online. Det enda som krävs är en registrering.

    Intervjun inleder konferensen lördagen den 27 september klockan 10 lokal tid i Buenos Aires. Det motsvarar klockan 15 svensk tid – en perfekt eftermiddagsstart för den som vill höra en av datorvärldens mest inflytelserika personer berätta om sitt arbete och sin syn på öppen källkod.

    Nerdearla växer i världen

    Nerdearla startade i Argentina men har vuxit till ett av Latinamerikas största evenemang inom öppen källkod. På senare tid har det även hållits i Mexiko och i november tar man steget till Europa med en konferens i Madrid.

    Tidigare har arrangören lyckats få stora namn på scen, bland annat WordPress-grundaren Matt Mullenweg. I Buenos Aires är det Nicolás Wolovick, professor i datavetenskap vid Universidad Nacional de Córdoba och ansvarig för universitetets superdatorcenter, som håller i samtalet med Tanenbaum.

    Varför är Tanenbaum viktig?

    För oss Linuxanvändare är det svårt att överskatta hans roll. När han utvecklade MINIX var målet att ge studenter en fri och pedagogisk Unix-klon, som kunde köras på vanliga hemdatorer. Det blev startskottet för Linus Torvalds, som via en mailinglista för MINIX-användare presenterade sitt eget hobbyprojekt – Linux. Resten är, som man säger, historia.

    Intervjun kommer att inleda konferensen lördagen den 27 september klockan 15 svensk tid. Även om livestreamen är gratis måste du registrera dig.

    Faktaruta: MINIX


    • Skapare: Andrew S. Tanenbaum
    • Första version: 1987
    • Typ: Unix-liknande operativsystem med mikrokärna
    • Syfte: Undervisning och forskning i operativsystem
    • Känd påverkan: Inspirerade Linus Torvalds att starta Linux (1991)
    • Licens (MINIX 3): BSD-liknande
    • Plattformar: Ursprungligen x86; används ofta i undervisning och som forskningsplattform
    • Arkitektur: Drivrutiner och tjänster körs i användarrymden för högre robusthet

    Tips: MINIX 3 fokuserar på tillförlitlighet och självläkning av systemtjänster – en kontrast mot monolitiska kärnor.

  • När Pi:n får vingar — Kali Linux 2025.3 öppnar upp inbyggd Wi‑Fi för säkerhetstestning


    Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir allt viktigare för både angripare och försvarare.

    En teknisk återkomst med praktiska konsekvenser

    Kali 2025.3 återintroducerar stödet för Nexmon — en uppsättning firmwarepatchar för vissa Broadcom‑ och Cypress‑chip som möjliggör avancerade radiouppgifter. I praktiken betyder det att en modern Raspberry Pi, inklusive Pi 5, åter kan agera som portabel sniffer och injectionsenhet. För utbildare, labbmiljöer och fältforskare öppnar detta nya, billigare möjligheter att demonstrera och utföra trådlösa tester.

    Men Nexmon är inte en universell lösning. Funktionaliteten beror på chipset‑version, kernel och drivrutinskombination — och därför har Kali samtidigt uppgraderat hur de bygger sina Raspberry Pi‑kärnor, vilket kräver att användare är noga med att välja rätt image och följa dokumentationen.

    Från byggverkstaden: Vagrant, DebOS och reproducerbara VM‑bilder

    Bakom kulisserna har Kali gjort en tyst, men viktig, förändring i sin infrastruktur. Virtuella maskiner och Vagrant‑bilder har fräschats upp — byggena har flyttats mot mer konsekventa arbetsflöden (DebOS) och Packer‑skripten har uppgraderats till modernare standarder. För företag och forskare som kör Kali i virtuella miljöer innebär det jämnare och mer reproducerbara bilder — men också ett krav på att hålla CI‑verktyg och beroenden i takt med utvecklingen.

    Det här är ett typexempel på hur underhåll av verktygskedjor kan göra större praktisk nytta än mindre funktionstillägg: stabilare byggverktyg ger bättre upprepbarhet i experiment och förenklar automatiserade tester.

    Tio nya verktyg — vad säger de om hotbilden?

    Den här releasen lägger till tio nya paket i Kali‑arkivet. Tillskotten visar två tydliga trender:

    • AI möter säkerhetstestning: Verktyg som terminal‑AGI\:er och LLM‑stöd för klassiska verktyg gör att analys och rapportering kan automatiseras i högre grad. Det snabbar upp arbetet — men kan också underlätta automatiserade attacker om verktygen missbrukas.
    • Pivotering och autentiseringsmissbruk: Verktyg för Kerberos‑reläer och multiplayer‑pivotering speglar en verklighet där angripare ofta lockar intrång till följdaktiga laterala rörelser, snarare än enkla, ytliga attacker.

    Sammantaget ger detta försvarare tydliga fokusområden: upptäckt av laterala rörelser, skydd av autentiseringsmekanismer och förståelse för hur AI‑assisterade arbetsflöden kan förändra incidenthantering.

    Nya verktyg i Kali Linux 2025.3

    VerktygFunktion
    Caido / Caido-cliWebbauditering, klient och CLI för analys av webbapplikationer
    Detect It Easy (DiE)Identifierar filtyper och packade binärer, nyttigt vid reverse engineering
    Gemini CLITar AI-assistans till terminalen för analys och automatisering
    krbrelayxVerktyg för Kerberos-relä och unconstrained delegation abuse
    ligolo-mpBygger säkra tunnlar för pivotering i nätverk
    llm-tools-nmapIntegrerar språkmodeller med nmap för bättre scanning och tolkning
    mcp-kali-serverMCP-konfiguration för att koppla AI-agenter till Kali
    patchleaksAnalyserar patchar för att upptäcka säkerhetsfixar och läckor
    vwifi-dkmsSkapar virtuella Wi-Fi-nätverk för test av anslutning och frånkoppling

    Sammanfattning:
    De nya verktygen i Kali Linux 2025.3 visar tydligt två trender inom cybersäkerhet:

    • en växande integration mellan klassiska verktyg och AI/LLM (exempelvis Gemini CLI och llm-tools-nmap),
    • samt ett allt större fokus på interna nätverksrörelser och autentiseringsattacker (ligolo-mp, krbrelayx).

    Tillsammans gör de att Kali inte bara förblir en komplett plattform för penetrationstester, utan också en testbädd för framtidens hot och försvarstekniker.

    Samsung Galaxy S10 i Kali NetHunter

    Med Kali Linux 2025.3 har Samsung Galaxy S10 blivit en officiellt stödd enhet för Kali NetHunter.

    Det betyder att telefonen kan användas för avancerade tester av trådlösa nätverk direkt via sin inbyggda Wi-Fi – något som tidigare ofta krävde extra utrustning som USB-adaptrar eller en separat dator.

    I praktiken innebär det att en vanlig mobiltelefon kan förvandlas till ett komplett verktyg för att undersöka hur trådlösa nätverk fungerar, hitta svagheter och förstå hur angripare kan agera.
    För säkerhetsforskare och utbildare gör detta tekniken mer portabel och lättillgänglig: du kan bära med dig enheten i fickan och ändå ha tillgång till funktioner som annars kräver en hel arbetsstation.

    För den som inte är tekniskt insatt kan det enklast beskrivas som att telefonen får ”superkrafter” – den kan inte bara ansluta till nätverk som vanliga mobiler, utan även lyssna på trafik och simulera attacker i en kontrollerad miljö.
    Det här gör det möjligt att lära sig mer om hur nätverk kan skyddas, men det understryker också vikten av att använda verktygen ansvarsfullt och endast på nätverk där man har tillstånd.

    CARsenal i Kali NetHunter

    I Kali Linux 2025.3 har CARsenal, verktygslådan för bilsäkerhet i NetHunter, fått en stor uppdatering.
    Syftet med CARsenal är att ge forskare och tekniker en möjlighet att testa hur moderna bilar kommunicerar digitalt – ungefär som en bilverkstad som undersöker motorns elektronik, men på en mer avancerad nivå.

    Med den nya versionen har simulatorn skrivits om och blivit enklare att använda.
    Det betyder att man kan träna och experimentera på en virtuell bilmiljö i stället för på en riktig bil, vilket gör det säkrare och mer pedagogiskt.
    Dessutom har integrationen med andra säkerhetsverktyg som Metasploit blivit tätare, vilket gör det enklare att testa olika scenarier på ett och samma ställe.

    För den som inte är tekniskt insatt kan man beskriva det så här:
    CARsenal fungerar som en digital körskola för bilsäkerhet, där man kan öva i en simulator och se hur bilar reagerar på olika tester.
    Det är ett viktigt steg eftersom dagens bilar i allt större utsträckning är datorer på hjul, och säkerheten i deras system är lika avgörande som bromsar och airbags.

    Precis som med övriga Kali-verktyg är målet inte att hacka verkliga bilar ute på vägarna, utan att skapa en trygg miljö där man kan förstå svagheterna och lära sig hur de kan förebyggas.

    Ett pragmatiskt farväl: ARMel lämnar scenen

    I linje med Debian har Kali tagit beslutet att slopa stöd för ARMel‑arkitekturen. Det berör äldre enheter som Raspberry Pi 1 och Pi Zero W. Anledningen är praktisk: underhållskostnader och begränsad användarbas. För aktörer som bygger på extremt budget‑ eller retro‑plattformar innebär det en uppmaning att planera migrering eller att förbli på äldre, underhållna utgåvor.

    Avslutande perspektiv

    Kali 2025.3 är mer än en numerisk uppgradering. Den återför funktionalitet som kortvarigt försvunnit från moderna SBC‑plattformar, moderniserar bygg­kedjor och adderar verktyg som tydligt pekar mot en framtid där AI, mobilitet och intern pivotering dominerar angriparnas arbetsflöde.

    För läsare: om du är sugen på att prova — gör det i en labb och med tillstånd. Teknisk nyfikenhet är en styrka, men utan etik och kontroll blir den farlig.

    Läs mer om Kali Linux i vår wiki, där finns även länkar för nerladdning.

    https://wiki.linux.se/index.php/Kali_Linux

    Kali linux egna annonsering om denna version.

    https://www.kali.org/blog/kali-linux-2025-3-release

    Faktaruta — Kali Linux 2025.3

    Release
    23 september 2025 (Kali 2025.3)
    Kärnnyhet
    Nexmon-stöd för Broadcom/Cypress → inbyggd Wi-Fi på Raspberry Pi (inkl. Pi 5) får monitor mode & paket-injektion utan extern adapter.
    Virtuella byggen
    Uppfräschade Vagrant-bilder; workflow byggt om (DebOS), konsoliderade & uppgraderade Packer-skript (v2), konsekventa preseed-exempel.
    10 nya verktyg
    • Caido & Caido-cli (webbauditering)
    • Detect It Easy (DiE)
    • Gemini CLI (AI i terminalen)
    • krbrelayx (Kerberos-relä/abuse)
    • ligolo-mp (pivotering)
    • llm-tools-nmap (LLM + nmap)
    • mcp-kali-server
    • patchleaks
    • vwifi-dkms (dummy-Wi-Fi)
    NetHunter
    Ny stödlinje bl.a. Samsung Galaxy S10 med intern monitor & injektion; stor CARsenal-uppdatering (ny simulator, MSF-integration, UI-förbättringar).
    ARM-rekommendation
    Raspberry Pi 5: använd arm64-image. Pi 2 m.fl.: armhf finns kvar.
    Arkitektur
    ARMel stöds ej längre (bl.a. Raspberry Pi 1, Pi Zero W) — fokus mot modernare arkitekturer (inkl. RISC-V).
    Uppgradering
    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    Användning
    Kör alltid tester i kontrollerad labbmiljö och endast med uttryckligt tillstånd.
  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8.

    En osynlig ryggrad i datorvärlden

    Coreutils är ett paket med de mest grundläggande verktygen i Linux och andra Unixliknande system. Det är program som hjälper oss att läsa textfiler, räkna ord, jämföra innehåll, sortera, hålla reda på datum eller visa hur många processorer datorn har. I princip varje gång du öppnar terminalen är det coreutils som gör jobbet i bakgrunden.

    Och nu – över 40 år efter att de första varianterna såg dagens ljus – fortsätter utvecklingen.

    Nya språk för säkerhet och enkelhet

    I den nya versionen är det särskilt två förbättringar som sticker ut.
    För det första kan verktyget cksum nu använda den moderna SHA3-algoritmen för att skapa säkra kontrollsummor. Kontrollsummor används för att försäkra sig om att en fil är intakt och inte manipulerad, och SHA3 är det senaste inom kryptografisk standardisering.

    För det andra får kodningsverktyget basenc stöd för Base58 – en metod att representera data utan de tecken som ofta misstas för varandra, som nollan och bokstaven O. Perfekt i en tid då vi allt oftare scannar QR-koder och hanterar kryptovalutaadresser.

    Smartare hantering av dagens datorer

    Dagens datorer ser annorlunda ut än på 80-talet, och coreutils hänger med. Kommandot nproc, som visar hur många processorer som finns att tillgå, tar nu hänsyn till cgroup v2 – en teknik som används i moderna Linuxsystem för att begränsa resurser i containrar. Det betyder att program i en container får en mer realistisk bild av vad de faktiskt får använda.

    Även stty, som styr inställningar för terminalen, kan nu sätta godtyckliga överföringshastigheter på vissa system. Och textverktyget fold har blivit medvetet om att världen består av fler tecken än bara ASCII – till exempel emojis och asiatiska tecken – och radbryter dem på rätt sätt.

    Fixar under huven

    Det kanske inte märks direkt för vanliga användare, men version 9.8 rättar också till en lång rad buggar. Till exempel fungerar nu cp --sparse=always bättre när det gäller att spara diskutrymme, tail riskerar inte längre att skriva ut extra rader i vissa situationer, och od (ett program för att visa filer i olika nummerformat) har blivit stabilare.

    För den som arbetar med stora tal har verktyget factor fått en rejäl hastighetsökning, och seq, som används för att generera talföljder, hanterar nu mycket stora startvärden med högre precision.

    Ett internationellt samarbete

    Bakom kulisserna är coreutils ett samarbete mellan utvecklare världen över. Den senaste versionen bygger på 348 kodändringar från åtta olika personer, varav veteranerna Paul Eggert och Padraig Brady står för merparten. Det visar att även de mest grundläggande programmen i datorvärlden behöver ständig omvårdnad – och att arbetet ofta sker i det tysta.

    Fortsatt relevant

    Att ett verktygspaket som skapades i Unix miljö på 1970-talet fortfarande utvecklas aktivt år 2025 är i sig en historia. Det påminner oss om att digital infrastruktur inte alltid handlar om de mest uppmärksammade apparna eller sociala nätverken. Ofta är det små, diskreta verktyg – kommandon på några få bokstäver – som får hela det moderna IT-samhället att fungera.

    För den nyfikne finns den nya versionen att ladda ner på GNU:s hemsida:
    https://gnu.org/s/coreutils/

    https://linuxiac.com/gnu-coreutils-9-8-released-with-sha3-support

  • OBS Studio 32.0 – stora nyheter för videoentusiaster

    OBS Studio 32.0 är här och bjuder på både smarta nyheter och förberedelser för framtiden. Med förbättrad videoinspelning, en helt ny plugin-hanterare, stöd för fler format och optimeringar för både NVIDIA och AMD tar det fria och öppna streamingverktyget ännu ett stort kliv framåt.

    OBS Studio, det fria och öppna programmet som används av allt från hobby-streamers till proffsproducenter, har nu släppts i version 32.0. Programmet, som fungerar på Linux, macOS och Windows, får i denna uppdatering flera funktioner som både gör livet enklare för användarna och förbättrar kvaliteten på sändningar.

    En av de mest intressanta nyheterna är en ny plugin-hanterare. Den gör det lättare att installera och hålla ordning på tillägg som utökar OBS funktioner. Samtidigt läggs grunden för framtida, större förändringar i användargränssnittet – bland annat genom nya anpassade widgets.

    För den som använder PipeWire på Linux blir videoinspelningen smidigare med förbättrat formatstöd. Dessutom introduceras Hybrid MOV, vilket bland annat ger ProRes-stöd på macOS och ett mer allmänt kompatibelt alternativ med HEVC/H.264 och PCM-ljud på alla plattformar.

    På hårdvarusidan märks flera förbättringar för NVIDIA RTX-effekter, inklusive en lite oväntad nyhet – möjligheten att automatiskt ta bort en stol i bakgrunden. För AMD-kodare har standardinställningarna uppdaterats, och på Apple Silicon-Macar finns nu ett experimentellt stöd för Metal-rendering.

    4Andra förändringar är mer praktiska: standardbithastigheten för video har höjts från 2500 till 6000 Kbps, Hybrid MP4/MOV är nu standardformat, och en ny funktion gör att ljud inte längre kan dupliceras av misstag vid vissa inställningar. På Windows och macOS kan man även välja att skicka in kraschloggar automatiskt.

    Kort sagt: OBS Studio 32.0 är en version som både slipar på detaljerna och förbereder för större förändringar framöver. För den som livestreamar eller spelar in video betyder det stabilare, enklare och mer kraftfulla verktyg.

    https://obsproject.com

    https://linuxiac.com/obs-studio-32-0-released-with-plugin-manager-metal-renderer

    OBS Studio 32.0 — Fakta & Nyheter
    Plattformar: Linux · macOS · Windows
    Huvudnyheter 32.0:
     • Ny plugin-hanterare (grund för större UI-uppdateringar)
     • Anpassade OBS-widgets (för kommande UI-förändringar)
     • Förbättrad PipeWire-videoinspelning (Linux) + bättre formatval
     • Hybrid MP4/MOV = standard för nya profiler (kapitelmarkörer mer precisa)
     • Hybrid MOV ger: ProRes-stöd (macOS) + HEVC/H.264 + PCM-ljud (alla plattformar)
     • NVIDIA RTX Audio Effects: VAD (bättre brusreducering för tal)
     • NVIDIA Effects: optimeringar + “chair removal” i Background Removal
     • AMD: uppdaterade standardinställningar för encoders
     • Apple Silicon: experimentell Metal-renderer
     • Ljuddeduplicering: förbättrad logik för nästlade scener/grupper/flera canvas
     • Standard-bithastighet höjd: 2500 → 6000 Kbps
     • Kraschhantering: ny sentinel-plats + valfri automatisk kraschlogg-upload (Win/mac)
     • Säkerhet/kompatibilitet: laddar ej plugins byggda för nyare OBS-versioner
     • Förhindrar dubbel-ljud när “Monitor and Output” och enheten samtidigt fångas
    
    Vad OBS Studio kan:
     • Liveströmmar (Twitch, YouTube, RTMP/SRT) & lokal inspelning
     • Scenkomposition med flera källor: skärm, fönster, spel, kamera, ljud, media, browser
     • Ljudmixning med monitorering, filtrering, VST-pluginstöd, ducking, VAD
     • Kodning: x264/x265 (FFmpeg), NVENC, AMD AMF, Intel QSV, Apple VT; AV1/HEVC/H.264; ProRes (macOS)
     • Behållare/format: Hybrid MP4/MOV (standard), MKV, FLV m.fl.; ljud bl.a. PCM/AAC; 44.1/48 kHz
     • Renderers: OpenGL/Direct3D; Metal (experimentell på Apple Silicon)
     • Linux: PipeWire/Wayland- och Xorg-källor, Audio/Video-capture via PipeWire
     • Studio Mode, flerscen-produktion, hotkeys, makron/streamdeck-workflows
     • Skript & automation: Lua/Python; omfattande plugin-ekosystem
     • Virtuell kamera (skicka OBS-utdata till mötesappar)
     • Hybrid MP4/MOV kapitelmarkörer (noggrannare i 32.0)
    
    Bra att veta:
     • 32.0 laddar inte plugins byggda för nyare OBS—minskar framtida krascher
     • Nya profiler använder Hybrid MP4/MOV + 6000 Kbps som startpunkt
     • Binaries: Windows, macOS; Ubuntu 24.04 LTS (färdiga paket)
      
    Tips: Justera bithastighet efter upplösning/codec/nätverk. Prova AV1/HEVC där hårdvara stöds.
  • IPFire 2.29 Core Update 197 – stor uppdatering med snabbare, säkrare VPN och smartare energihantering

    Den populära brandväggsdistributionen IPFire har släppt Core Update 197. Uppdateringen bjuder på en total omarbetning av OpenVPN, energisnålare CPU-hantering, stöd för TPM 2.0-emulering och en lång rad paketuppdateringar.

    Den öppna brandväggsdistributionen IPFire har fått en rejäl uppdatering: Core Update 197. Det här är inte en liten putsning i hörnen, utan en release som förändrar både prestanda och säkerhet på djupet.

    Största nyheten: OpenVPN 2.6

    OpenVPN har fått en total makeover och uppdaterats till version 2.6. Det innebär:

    • Starkare kryptering och mer flexibla algoritmer
    • Enklare klientkonfiguration – allt samlas i en enda fil i stället för flera
    • Större IP-pooler eftersom gamla subnät-topologin försvinner
    • Bättre kompatibilitet med både nya och äldre klienter – utan att du som användare behöver ändra något

    Kort sagt: VPN blir både säkrare och enklare.

    Energisnålare brandvägg

    Tidigare körde IPFire alltid CPU:n i full fart för att undvika fördröjningar i nätverket. Men moderna processorer kan växla hastighet blixtsnabbt, så nu låter IPFire processorn klocka ner som standard.

    • På Intel används P-State
    • Annars används den nya schedutil-tekniken i Linuxkärnan

    Resultatet? Mindre strömförbrukning och svalare datorer – utan att brandväggen tappar tempo.

    Fler förbättringar

    • WireGuard: Importerar nu konfigurationer med Windows-radbrytningar och ignorerar IPv6-rutter som ändå inte används
    • Säkerhetskopior: Nu kan även riktigt stora backupfiler (över 2 GB) återställas direkt via webbgränssnittet
    • Intrusion Prevention System: Städats upp genom att ta bort en gammal, nedlagd SSL-lista
    • Buggfixar: Bland annat en irriterande start-bugg som kunde stoppa nätverksgränssnitt
    • TPM 2.0-emulering: Möjliggör virtuella maskiner med Windows 11
    • arpwatch: Nytt verktyg som skickar e-post när en ny enhet dyker upp på ditt nätverk

    Massor av paketuppdateringar

    Kärnan har bumpats till Linux 6.12.41 LTS och med det följer en hel rad nya och säkrare versioner av kända verktyg och bibliotek: Apache, Bash, OpenSSL, Suricata, SQLite, GnuTLS, strongSwan, BIND och många fler.

    Även tillägg (add-ons) har fått kärlek: Samba, Git, HAProxy, FreeRADIUS, Zabbix och andra har uppdaterats till senaste versionerna. Dessutom har en kinesisk översättning lagts till.

    Sammanfattning

    IPFire 2.29 Core Update 197 är en milstolpe: snabbare, svalare och betydligt säkrare. Framför allt tack vare OpenVPN-lyftet och energisnålare CPU-hantering. För dig som kör IPFire är det här en uppdatering du inte vill missa!

    https://www.ipfire.org/downloads/ipfire-2.29-core194

    IPFire – vad är det?

    IPFire är en fri, härdad Linux-distribution för nätverkssäkerhet. Den körs som brandvägg/router och erbjuder paketinspektion, VPN, IDS/IPS och ett webbgränssnitt för enkel administration.

    Taggar: Öppen källkod, Brandvägg/Router, IDS/IPS, VPN, Webb-UI, Add-ons

    Kärnfunktioner

    • Stateful brandvägg och zonmodell (rött/grönt/blått/orange nät)
    • VPN: OpenVPN och WireGuard med klientexport och fjärråtkomst
    • IDS/IPS: Suricata med regler och larm
    • DNS & DHCP: inbyggd resolver (Unbound/BIND), DHCP-server
    • Webbgränssnitt för uppdateringar, loggar, nätverksöversikt
    • Add-ons: Samba, HAProxy, FreeRADIUS, Zabbix m.fl.
    • Backup/restore via webbgränssnittet, inklusive stora arkiv

    Nyheter i Core Update 197

    • OpenVPN 2.6 – total översyn: starkare säkerhet, enklare klientexport, större IP-pooler, slopad kompression
    • Energihantering: CPU klockas ner som standard (Intel P-State eller schedutil)
    • WireGuard: stöd för Windows-radbrytningar, ignorerar IPv6-rutter i importer
    • Säkerhetskopior: återställning av filer > 2 GB direkt i webbgränssnittet
    • Nätverk: fix för race condition som hindrade vissa gränssnitt vid uppstart
    • Kärna: Linux 6.12.41 LTS med nya mitigeringar
    • Nya verktyg: TPM 2.0-emulering, arpwatch
    • Paketuppdateringar: Apache, Bash, OpenSSL, Suricata, SQLite, GnuTLS, strongSwan, BIND, Samba, Git, HAProxy, FreeRADIUS, Zabbix m.fl.

  • RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt.

    RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    Ett av de mest klassiska verktygen i Linuxvärlden, RPM-pakethanteraren, har tagit sitt största versionskliv på över två decennier. Den 22 september 2025 släpptes RPM 6.0, och med det introduceras ett helt nytt paketformat, modernare säkerhet och en uppdaterad infrastruktur som ska bära RPM långt in i framtiden.

    Från 4 till 6 – varför hoppet?

    Sedan slutet av 1990-talet har RPM huvudsakligen levt i versionsserien 4.x. Med tiden har det lagts till nya funktioner, men grunderna har varit desamma. Med version 6 introduceras så stora förändringar i format och funktion att det motiverar ett rejält versionssprång.

    Den största nyheten är RPM v6-paketformatet, som ersätter de tidigare begränsningarna:

    • Alla storlekar och gränsvärden flyttas till 64-bitars, vilket gör att mycket större paket kan hanteras.
    • Gamla och osäkra kryptografiska algoritmer som MD5 och SHA-1 försvinner helt.
    • Nya och starka algoritmer tar över: SHA-512 och SHA3-256 används nu för både paketens innehåll och metadata.
    • Varje fil i ett paket får inbäddad MIME-information – vilket gör det enklare att direkt se vilken typ av innehåll filerna har.

    Säkerheten i fokus

    Linuxvärlden rör sig snabbt mot starkare kryptering och signeringsmetoder, och RPM 6.0 ligger i framkant.

    • Signaturkontroller är nu påslagna som standard – det blir alltså svårare att av misstag installera opålitliga paket.
    • Stöd finns för OpenPGP v6 och till och med post-kvantkryptografi (PQC), något som redan förbereder för en framtid där dagens kryptering kan bli för svag.
    • Varje paket kan bära på flera oberoende signaturer, vilket ökar flexibiliteten.

    Verktygen bli kraftfullare

    De klassiska kommandona har också blivit smartare:

    • rpmkeys kan nu uppdatera importerade nycklar, exportera dem och hantera dem med fulla fingeravtryck istället för korta ID:n.
    • rpmsign kan använda både GnuPG och Sequoia för signering, och man kan lägga till flera signaturer utan att skriva över gamla.
    • Byggverktyget rpmbuild kan skapa både v4- och v6-paket – men som standard gäller nu v6.

    En ny hjälpare, rpm-setup-autosign, gör det dessutom enkelt att ställa in automatisk signering av paket.

    Dokumentation i ny kostym

    Ett återkommande problem med RPM har varit dokumentation som spretat eller saknat detaljer. Nu har man tagit ett helhetsgrepp:

    • Alla manualer har skrivits om i en konsekvent stil.
    • Nya man-sidor har lagts till för tidigare odokumenterade delar, till exempel filformat och makrosystem.
    • Dokumentationen finns versionerad och lättillgänglig på rpm.org/docs.

    Under huven – modernisering

    Bakom kulisserna har mycket av koden flyttats till C++20, vilket både moderniserar och gör det lättare att utveckla vidare. Testsviten har förbättrats, interna datatyper har bytts till modernare strukturer, och byggprocessen har gjorts mer reproducerbar med verifierbara källarkiv.

    Pythonbindningarna kräver nu Python 3.10 eller senare, och själva byggsystemet använder verktyg som scdoc för man-sidor och Doxygen för API-dokumentation.

    Bakåtkompatibilitet – men med gränser

    En av styrkorna med RPM har alltid varit dess utbredda användning i distributioner som Red Hat Enterprise Linux, Fedora och openSUSE. Därför är bakåtkompatibilitet en viktig fråga.

    • RPM v4-paket stöds fullt ut och fungerar precis som tidigare.
    • RPM v3-paket kan inte längre installeras, men de kan fortfarande läsas och packas upp med rpm2cpio.
    • V6-paket kan hanteras av äldre RPM-versioner (minst 4.14 för installation).

    Sammanfattning

    Med RPM 6.0 markerar projektet en tydlig brytpunkt:

    • Nytt paketformat som är starkare, säkrare och framtidssäkert.
    • Striktare signeringskrav och stöd för post-kvantkrypto.
    • Bättre verktyg, smidigare paketsignering och tydligare dokumentation.
    • Moderniserad kodbas byggd på C++20.

    För slutanvändaren kommer mycket att kännas som vanligt – kommandona är desamma, paketen installeras som förr. Men under ytan har RPM nu fått en helt ny grund att stå på, redo för de kommande decennierna.

    ████████████████████████████████████████████████████████████
    █                                                        █
    █   RPM 6.0 – FAKTARUTA                                  █
    █                                                        █
    █   Vad är RPM?                                          █
    █   RPM står för "Red Hat Package Manager".              █
    █   Ett av de äldsta och mest spridda                    █
    █   pakethanteringssystemen i Linuxvärlden.              █
    █                                                        █
    █   Nyheter i RPM 6.0                                    █
    █   • Nytt paketformat: v6 (64-bitars storlekar)         █
    █   • Starka digests: SHA-512 & SHA3-256                 █
    █   • OpenPGP v6 + stöd för PQC                          █
    █   • Signaturkontroller på som standard                 █
    █   • Flera signaturer per paket                         █
    █   • Inbäddad MIME-info per fil                         █
    █                                                        █
    █   Krav (bygga/köra vissa delar)                        █
    █   • C++20-kompilator + C99                             █
    █   • Python ≥ 3.10 för Python-bindings                  █
    █   • rpm-sequoia ≥ 1.9.0 (vid Sequoia-signering)        █
    █                                                        █
    █   Distributioner som använder RPM                      █
    █   • Red Hat Enterprise Linux (RHEL)                    █
    █   • Fedora                                             █
    █   • openSUSE                                           █
    █   • CentOS Stream                                      █
    █   • Mageia                                             █
    █   • AlmaLinux, Rocky Linux                             █
    █                                                        █
    ████████████████████████████████████████████████████████████
    
    
      
  • VLC 3.0.22 RC1 – tillbaka med Qt6-stöd, ARM64 och förbättrad säkerhet

    Efter ett års tystnad är VLC tillbaka med version 3.0.22 RC1. Den nya utgåvan bjuder på stöd för Qt6, inbyggd Windows ARM64-kompatibilitet och mängder av säkerhetsfixar – vilket gör den till en av de mest stabila och trygga VLC-versionerna någonsin.

    Efter ett års uppehåll är en av världens mest använda mediespelare, VLC, tillbaka med en ny utgåva: version 3.0.22 RC1 (”Vetinari”). Även om mycket av uppmärksamheten just nu riktas mot den kommande VLC 4.0 – som lovar stora förändringar – innehåller denna version flera intressanta nyheter.

    En av de mest betydelsefulla förbättringarna är stöd för att bygga VLC med Qt6, något som lär uppskattas särskilt bland KDE-användare. Dessutom introduceras inbyggt stöd för Windows ARM64, i takt med att ARM-baserad hårdvara får allt större spridning på bärbara datorer och surfplattor.

    Utvecklarna har även gjort en rad justeringar i de underliggande biblioteken: äldre komponenter som liba52, libmpeg2 och libdca är numera avstängda som standard, och användarna uppmuntras att i stället använda libavcodec.

    På uppspelningssidan väntar förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC och JPEG, samt mer tillförlitlig sökning över SFTP. Stödet för Matroska och DVD-undertexter har också slipats till.

    När det gäller säkerhet markerar version 3.0.22 ett stort steg framåt: den åtgärdar fler säkerhetsproblem än någon tidigare VLC-version. Många av dessa upptäcktes genom Googles oss-fuzz-projekt och tack vare finansiering från Sovereign Tech Fund, vilket gör detta till en av de mest betydelsefulla uppdateringarna på länge vad gäller stabilitet och säkerhet.

    För Windows-användare finns dessutom några praktiska nyheter: det går nu att byta namn på, flytta eller radera den fil som spelas upp, och kompatibiliteten med Windows XP SP3 har oväntat nog återställts – något som kan glädja entusiaster och specialsystem där det fortfarande används.

    Några höjdpunkter i VLC 3.0.22 RC1

    • Nytt mörkt Qt-gränssnitt
    • Qt6-kompilering och stöd för nyare Qt5-versioner
    • Windows ARM64-byggnader
    • Förbättrad Opus-kanalmappning
    • Fixar för ProRes 4:4:4:4 och XVID MPEG-4 via VideoToolbox
    • Förbättrad Matroska-hantering och stöd för A_ATRAC/AT1
    • Stabilare FLAC-sökning och bättre bildhantering i FLAC
    • Korrigerad hantering av vissa JPEG- och ASF-filer
    • Förfinat stöd för DVD-undertexter (CEA-608)
    • Nytt stöd för AMD GPU Frame Rate Doubler (Direct3D11)

    Med stöd från Sovereign Tech Agency och oss-fuzz är VLC 3.0.22 inte bara en rutinmässig uppdatering – utan den mest omfattande säkerhetsfixade versionen hittills. För användare betyder det både bättre prestanda, ökad stabilitet och högre säkerhet.

    Faktaruta – VLC 3.0.22 RC1 “Vetinari”
    • Nytt: Qt6-byggstöd, Windows ARM64-byggen
    • Säkerhet: Flest fixar någonsin (oss-fuzz, Sovereign Tech Fund)
    • Uppspelning: Förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC, JPEG
    • Protokoll/format: Stabilare SFTP-sökning, MKV/DVD-caption-fixar
    • Windows: Byt namn/flytta/ta bort spelande fil, XP SP3-fix
    • Bibliotek: liba52/libmpeg2/libdca avstängda → använd libavcodec
  • Multikernel: Linux tar steget bortom den enskilda kärnan

    Linux står inför en ny milstolpe. Med projektet Multikernel öppnas dörren för en framtid där flera Linux-kärnor kan samarbeta på samma maskin. Genom att bygga vidare på den beprövade kexec-tekniken vill utvecklarna skapa ett mer flexibelt och skalbart Linux – anpassat för moln, datacenter och hyperskala.

    Linux har alltid haft ett rykte om sig att vara skalbart. Från små inbyggda system till världens största superdatorer – samma grundidé, samma kärna. Men under ytan finns det en begränsning: Linux bygger fortfarande på en modell där en enda kernel styr hela hårdvaran.

    Nu håller det på att förändras.

    Ett nytt initiativ, kallat Multikernel, vill ge Linux en helt ny arkitektur. Projektet öppnades nyligen upp för allmänheten och i samband med detta skickade Googles mjukvaruingenjör Cong Wang in de allra första kodändringarna till den klassiska Linux Kernel Mailing List (LKML).

    Från en till många
    Tänk dig att du sitter vid en server med en kraftfull processor och många kärnor. Ändå kör allt fortfarande under samma Linux-kärna, som ensam bestämmer hur resurserna används. Men vad händer om du vill köra två helt olika versioner av Linux sida vid sida – utan att ta till virtuella maskiner?

    Det är här Multikernel kommer in.

    Istället för att hålla fast vid en monolitisk modell låter Multikernel dig starta flera Linux-instanser på samma maskin, som sedan samarbetar som jämlikar. Varje kernel lever sitt eget liv, men de kan samtidigt dela på arbetsuppgifterna.

    Idén är inte helt ny. Forskare har tidigare experimenterat med samma tanke – bland annat i projektet Popcorn Linux, som visade att det går att låta flera kärnor samspela över olika hårdvaruplattformar. Men Multikernel försöker göra detta till något praktiskt och direkt användbart för dagens Linux.

    Byggt på gamla beprövade mekanismer
    Hur får man då flera Linux-kärnor att leva sida vid sida? Multikernel bygger vidare på en redan existerande funktion i Linux: kexec.

    Kexec har i mer än 20 år använts för att snabbt starta en ny kernel utan att starta om hela datorn. Multikernel använder samma teknik – men istället för att ersätta en gammal kernel med en ny, kan man nu ”spawna” flera kärnor som kör parallellt.

    Det betyder att man inte behöver uppfinna allt från början. Istället tar Multikernel något som redan är vältestat och förlänger det in i en ny riktning.

    Ett Linux för molnet och hyperskalan
    Varför behövs då detta? Svaret finns i de enorma datacenter som driver molnet.

    Där räcker inte alltid idén om ett enhetligt systemavtryck. I storskaliga miljöer kan det vara mer praktiskt att låta flera kernels hantera olika delar av arbetsbördan, ungefär som flera hjärnor som samarbetar i samma kropp.

    För utvecklare betyder det också något viktigt: man kan börja experimentera med denna arkitektur redan nu, utan att skriva om hela Linux från grunden.

    Öppenhet som filosofi
    Multikernel är inte ett slutet projekt. Tvärtom bygger det på öppenhet och samarbete.

    Alla ändringar, alla arkitekturval, allt delas öppet med Linux-communityt. Målet är inte att säga: ”så här ska det vara”, utan att bjuda in fler till diskussionen om hur framtidens kernel kan se ut.

    Teamet bakom Multikernel planerar också en serie instruktionsvideor som förklarar tekniken bakom projektet – både hur Multikernel fungerar och hur kexec gör det möjligt.

    Ett första steg på en lång resa
    Just nu befinner sig projektet i sin linda. Patcherna som släppts är bara första stenen i grunden. Men riktningen är tydlig: Multikernel vill göra Linux mer flexibelt, mer anpassningsbart och mer redo för en värld där datorer inte längre bara är en maskin – utan ofta tusentals maskiner som arbetar i kluster.

    Och det kanske mest spännande? Alla kan vara med. Koden finns på GitHub, diskussionen förs öppet på LKML, och vem som helst med intresse kan bidra med idéer och förbättringar.

    Multikernel är alltså inte bara ett tekniskt experiment – det är en inbjudan till att tänka om Linux från grunden.

    https://linuxiac.com/linux-kernel-multikernel-project-opens-up

    Teknisk fakta – Multikernel
    • Arkitektur: Multikernel (replikerad/”peer” kernel-design ovanpå kexec)
    • Kärnmekanism: Startar extra Linux-instanser via kexec (”spawned kernels”) på samma maskin
    • Isolering + samarbete: Varje kernel är isolerad men kan dela arbetsbörda med andra
    • Målmiljö: Hyperskala, moln, kluster och heterogena system
    • Användningsfall: Kör olika kernelversioner samtidigt utan VM; partitionera jobblaster per kernel
    • Resurshantering: Tänkbar partitionering av CPU-set, minnesområden och I/O-enheter per kernel
    • Kommunikation: Inter-kernel-kanaler (IKC) för kontroll- och dataplan (under uppbyggnad)
    • Kompatibilitet: Bygger på beprövad kexec-infrastruktur (20+ år i Linux)
    • Designmål: Minimala upstream-ändringar, robusthet och transparent integration
    • Relation till forskning: Inspirerat av Popcorn Linux och andra replikerade kernelprojekt
    • Status: Tidig fas; första patchset inskickat till LKML av Cong Wang (Google)
    • Utvecklarfokus: Möjliggör experiment utan omfattande omskrivning av kärnan
    • Begränsningar (nu): Delning av vissa enheter/DRM/blk kan vara begränsad; aktivt arbete pågår
    • Säkerhet: Isolering per kernel; attackyta mellan kernels hanteras via kontrollerade gränssnitt
    • Bygg/krav: Kernel med CONFIG_KEXEC, kexec-tools; x86_64 först ut (andra ISA kan följa)
    • Felsökning: printk, tracing, loggkanaler per kernel; koordinering kräver nya verktygsflöden
    • Hemsida/Repo: GitHub (källkod) och LKML (diskussion); tekniska videor utlovas
    • Engagera dig: Testa patcharna, ge feedback på LKML, skicka förbättringar via pull requests
  • Ubuntu 25.10 Beta: En ny era för det öppna skrivbordet

    Ubuntu 25.10, med det lekfulla namnet Questing Quokka, är nu ute i betaversion. Det här är inte en LTS-utgåva utan en chans för nyfikna att uppleva framtidens Ubuntu redan idag. Med nytt skrivbord, modernare appar, Wayland som enda grafikmotor och starkare kryptering siktar Canonical på att ta ett stort kliv framåt – men den som prioriterar långsiktig stabilitet får vänta till nästa LTS.

    Canonical har nu släppt betaversionen av Ubuntu 25.10, med det lekfulla kodnamnet ”Questing Quokka”. Det är en version som tydligt markerar vart Ubuntu är på väg – och kanske också vart hela Linux-skrivbordet är på väg. Men det är viktigt att komma ihåg: Ubuntu 25.10 är inte en LTS-version. Det betyder att den får kortare supporttid och främst är tänkt för de som vill vara först med det allra senaste. Den som prioriterar långsiktig stabilitet gör klokt i att stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.

    Ett modernare hjärta
    Under huven hittar vi en ny generation av Linuxkärnan, som öppnar dörrar för fler datorer och nya typer av hårdvara. Det betyder att både den senaste spel-laptopen och små experimentella datorer som bygger på den växande RISC-V-arkitekturen får bättre stöd. För den vanliga användaren märks det som att datorn helt enkelt fungerar smidigare direkt från start.

    Ett nytt skrivbordsliv
    På skrivbordet märks förändringarna direkt. Ubuntu 25.10 kommer med den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME, som inte bara ser fräschare ut utan också gör vardagslivet enklare: du kan styra musiken från låsskärmen, justera ljusstyrkan per skärm och uppleva ett mer finslipat flöde mellan appar.

    Men det stannar inte där. Två trotjänare försvinner: den gamla bildvisaren Eye of GNOME byts ut mot Loupe, ett modernare verktyg byggt i Rust, och terminalprogrammet GNOME Terminal ersätts av Ptyxis, en mer framtidsinriktad emulator. Det här är förändringar som markerar en generationsväxling bland standardapparna.

    Wayland tar över
    Den kanske mest symboliska nyheten är att Wayland nu är den enda skrivbordsmotorn. Ubuntu släpper helt stödet för att logga in i den gamla Xorg-sessionen. För användaren innebär det bättre säkerhet, smidigare grafik och en plattform byggd för framtiden. Gamla program som fortfarande behöver X11 fungerar via ett kompatibilitetslager, så övergången blir mjukare än man kanske tror.

    Säkrare datorer redan från installationen
    Säkerhet är också ett tema i denna version. Installationsprogrammet erbjuder nu starkare diskkryptering som använder datorns egen TPM-modul. Det blir lättare att skapa och hantera återställningsnycklar, enklare att se hur starkt ditt lösenord är och till och med möjlighet att använda PIN-kod. Allt för att skydda dina data om olyckan är framme.

    Fokus på både vardagsanvändare och proffs
    Ubuntu 25.10 riktar sig både till vanliga datoranvändare och till organisationer. För den som använder Ubuntu på jobbet finns nu bättre integration med Microsofts inloggningstjänster och smartare hantering via Canonicals egna verktyg. Samtidigt får utvecklare tillgång till nya språk, verktyg och bibliotek som gör det enklare att bygga program för framtiden.

    Ubuntu Insights – mer kontroll till dig
    En annan spännande nyhet är Ubuntu Insights, som ersätter det gamla systemet för att skicka anonyma systemuppgifter till Canonical. Nu bestämmer du själv i större utsträckning vilka data som delas, och allt sker på frivillig basis.

    En försmak av framtiden – men inte för alla
    Sammanfattningsvis känns Ubuntu 25.10 Beta som en tydlig fingervisning om framtiden: en värld där Linux-skrivbordet är mer användarvänligt, säkrare och bättre anpassat till ny teknik. Från Wayland-grafiken till nya appar och starkare kryptering – det här är en version som både vårdar traditionen och tar ett kliv framåt.

    Men återigen: det här är inte en LTS-version. Ubuntu 25.10 är för den som vill leva i framkant och testa de senaste idéerna, inte för den som behöver en långsiktigt stabil plattform. För det är Ubuntu 24.04 LTS som gäller.

    Den slutliga versionen av Ubuntu 25.10 Questing Quokka släpps den 9 oktober.

    https://releases.ubuntu.com/questing

    Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” – Beta
    Ej LTS
    Utgåva
    25.10 (Beta) – slutlig release: 9 okt 2025
    Support
    Icke-LTS (kortare support; för dig som vill ligga i framkant)
    Kodnamn
    Questing Quokka
    Kärna
    Linux 6.17 (kommande)
    Skrivbord
    GNOME 49
    Grafikstack
    Wayland-endast (X11-appar via XWayland)
    Nya standardappar
    • Bildvisare: Loupe (ersätter Eye of GNOME)
    • Terminal: Ptyxis (ersätter GNOME Terminal)
    Säkerhet
    TPM-stödd full diskkryptering (FDE) med PIN, entropi-/styrkeindikator och förbättrad återställningsnyckel-hantering
    Initramfs
    Dracut (ersätter initramfs-tools)
    System & tid
    Chrony som standard NTP-klient
    Prestanda/Grafik
    NVIDIA Dynamic Boost; Mesa 25.2
    Toolchain (urval)
    GCC 15.2 · glibc 2.42 · Binutils 2.45 · LLVM 20 · Rust 1.85 · Python 3.13.7 · Go 1.24 · OpenJDK 25 · OpenSSL 3.5 · systemd 257.9 · Boost 1.88
    Filsystem
    Uppdateringar för Btrfs, F2FS och EXT4
    Telemetri
    Ubuntu Insights (opt-in, ersätter Ubuntu Report)
    Arkitekturer
    Framsteg mot RISC-V-skrivbord: Firefox & Thunderbird fungerar
    Hantering/Enterprise
    Tätare Microsoft Entra ID-integration; Landscape-stöd för autoinstall
    Smaker
    Desktop · Server · Cloud · Edubuntu · Kubuntu · Xubuntu · Lubuntu · Ubuntu Studio · Unity · Cinnamon · Budgie · Kylin · MATE
    OBS: Ej LTS. Rekommenderas för test och tidig adoption – inte för kritiska produktionsmiljöer.
  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.

    Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?

    Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.

    Ett tryggare Windows än förr

    Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.

    Är Linux ett alternativ?

    Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?

    Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.

    Hårdvara och fallgropar

    En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.

    För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.

    Vilken Linux ska man välja?

    Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:

    • Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
    • Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
    • Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.

    Program du kan använda i Linux

    Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:

    • LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
    • Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
    • GIMP – avancerat bildredigeringsprogram. Motsvarar Photoshop.
    • Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
    • Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
    • VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
    • Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
    • Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.

    Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.

    Vad kan man göra – och inte?

    Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.

    Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.

    Slutsats

    Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.

    Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?

    Windows → Linux: program och motsvarigheter
    Windows-program Linux-alternativ Vad det gör
    Microsoft Office LibreOffice Ordbehandling, kalkyl, presentationer (Writer/Calc/Impress).
    Outlook Thunderbird E-postklient med kalender, flera konton och tillägg.
    Photoshop GIMP Avancerad bildredigering, lager, filter, plug-ins.
    Illustrator Inkscape Vektorgrafik, loggor, ikoner, SVG.
    Corel Painter / Photoshop (målning) Krita Digital målning/illustration, penslar, lager, HDR.
    MS Paint Pinta Enkel pixelredigering och ritning.
    Windows Media Player VLC Spelar “allt” – video/ljud, DVD, nätströmmar.
    Adobe Premiere Pro / Vegas Kdenlive eller Shotcut Videoredigering med tidslinje, effekter, exportprofiler.
    Adobe Audition Audacity eller Ardour Ljudinspelning, redigering och mastering.
    Notepad++ Kate eller Gedit Text/ kod-redigerare med syntaxmarkering.
    WinRAR / 7-Zip Ark / File Roller / PeaZip Packa upp/komprimera ZIP, RAR, 7z m.m.
    OneDrive-klient Nextcloud klient eller leverantörens Linux-klient (Dropbox/Google Drive via rclone/insync) Synka filer till molnet.
    Spotify (Windows) Spotify (Linux) Musikstreaming – finns som Linux-app och webbspelare.
    Steam (Windows) Steam (Linux) + Proton Spelplattform; kör många Windows-spel via Proton.
    Windows Backup/Återställning Timeshift Systemåterställning och snapshots.
    Tips: De flesta finns i programbutiken (t.ex. “Programvara”, Discover) eller som Flatpak/Snap.
  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

  • Rspamd 3.13: Ny era för smartare spamfilter med multiclass Bayes och AI-stöd

    Tre månader efter förra versionen lanseras nu Rspamd 3.13 – en uppdatering som förvandlar spamfiltret till ett ännu smartare verktyg. Med stöd för multiclass Bayes, AI-drivna analyser och förbättrat webgränssnitt tar systemet ett stort steg mot framtidens e-posthantering.

    I en tid då e-postflöden översvämmas av skräppost, nätfiske och automatiserade meddelanden blir intelligenta filter allt viktigare. Rspamd, ett avancerat och öppet källkodsbaserat spamfilter som används i allt från mejlservrar till säkerhetslösningar, har nu släppt version 3.13. Denna uppdatering introducerar flera stora förbättringar – med allt från en helt ny multiclass Bayes-motor till bättre AI-stöd och moderniserade verktyg.

    Från ”spam eller inte spam” till flera kategorier
    Traditionellt har spamfilter byggt på en enkel modell: meddelanden delas upp i två kategorier – ”spam” eller ”ham” (laglig mejl). Rspamd 3.13 bryter denna binära logik och inför multiclass Bayes-klassificering.

    Nu kan systemet hantera två till tjugo olika klasser av mejl, till exempel spam, nyhetsbrev, transaktionella kvitton eller interna notifieringar. Allt beräknas i ett enda Redis-anrop per meddelande, vilket gör processen både effektiv och flexibel.

    För administratörer innebär detta att de kan bygga mycket mer nyanserade filter, samtidigt som systemet är bakåtkompatibelt med den klassiska ”is_spam”-konfigurationen.

    AI-modulen får en rejäl översyn
    En annan central nyhet är att Rspamd\:s neuralmodul har byggts om från grunden. Den är nu provider-baserad, vilket gör den lättare att utöka och integrera med olika typer av AI-lösningar. Dessutom har stöd för LLM-embeddings (stora språkmodellers inbäddningar) förbättrats. För att hålla nere kostnader och svarstider används Redis-baserad caching, vilket gör att systemet kan återanvända AI-beräkningar på ett smart sätt.

    Detta öppnar för integration med stora språkmodeller, inklusive OpenAI:s GPT-5, som nu har fått sitt första stöd i Rspamd.

    Smidigare tolkning av mejl
    På analysnivå har även Rspamd blivit vassare:

    • MIME-parsern kan nu automatiskt känna igen olika meddelandetyper.
    • HTML-parsern fångar upp fler signaler, vilket stärker träffsäkerheten för filtermodulerna.
    • Nya multimap selectors gör att administratörer kan bygga mer avancerade filterregler på ett sätt som påminner om SpamAssassin.

    Förbättringar för driftsäkerhet och prestanda
    Stabilitet och hastighet är avgörande i mejlflöden som hanterar miljontals meddelanden per dag. Version 3.13 levererar flera förbättringar här:

    • Smidigare hantering av HTTP-timeouts.
    • Probe mode för upstream-servrar, vilket minskar risken för onödiga omstarter.
    • Bättre DNS-hantering via getaddrinfo.
    • Standardisering på C++20, med förbättrat stöd för ARM-miljöer.

    Nyheter i WebUI
    Rspamds webbaserade gränssnitt har också fått en uppfräschning med Bootstrap-tema, möjligheten att hantera Bayes-klasser direkt i webben samt nya end-to-end-testflöden för scanning.

    Fixar och optimeringar
    Utöver nyheterna innehåller version 3.13 en rad förbättringar och buggfixar:

    • DCC-pluginet har skrivits om för bättre prestanda.
    • Förbättrad DKIM-hantering vid verifiering av mejl.
    • Många små optimeringar och stabilitetsfixar i koden.

    Slutsats
    Med version 3.13 tar Rspamd ett stort kliv framåt. Den klassiska tvådelade spam/ham-världen ersätts av en mer realistisk modell där olika typer av mejl kan klassificeras separat. Samtidigt stärks stödet för AI-drivna analyser och integration med moderna språkmodeller.

    För organisationer som vill ha bättre kontroll över sin e-post, högre precision i spamfiltret och långsiktigt stöd för AI-lösningar är detta en uppdatering som gör Rspamd ännu mer framtidssäkert.

    https://docs.rspamd.com/downloads

    Rspamd 3.13 — Fakta & nyheter

    Öppet källkods-spamfilter för mejlservrar, gateways och säkerhetsappliances.
    Typ
    Spamfilter/antispam-ramverk
    Licens
    Öppen källkod
    Huvudnyhet
    Multiclass Bayes (2–20 namngivna klasser) i ett enda Redis-anrop/meddelande
    Kompatibilitet
    Bakåtkompatibel med is_spam; stöd för autolearn och etiketterade klasser
    Plattform
    Standardiserad på C++20; förbättrat ARM-stöd; moderniserad build/CI

    Multiclass Bayes

    • 2–20 klasser (t.ex. spam, nyhetsbrev, transaktionella), en Redis-runda per meddelande.
    • Lua/CLI stöd: rspamc learn_class:<klass> (t.ex. transactional, newsletter).
    • Lua-API: task:get_multiclass_result() ger klass-sannolikheter och confidence.

    Neural modul & LLM

    • Provider-baserad arkitektur (symboler, LLM-embeddings), versionerad och bakåtkompatibel.
    • Pluggbar feature fusion med tränad normalisering: unit/zscore/none (träning + inferens).
    • Redis-backad cache för LLM-embeddings → lägre kostnad och latens.
    • Förbättrad prompt/parameter-hantering; initialt stöd för GPT-5 och andra modeller.

    Parser & regelmotor

    • MIME-parser: automatisk part-typdetektion.
    • HTML-parser: fler features för nedströmsmoduler.
    • Multimap selectors: SA-stil med dedikerat selector-fält; integrerat med Hyperscan och regex-cache.

    Prestanda & driftsäkerhet

    • Förbättrad konfiguration/hantering av HTTP-timeouts.
    • Upstream “probe mode” → färre tvingade revive.
    • DNS-upplösning via getaddrinfo.
    • Kontinuerliga städningar och RPM-tweaks.

    WebUI

    • Bootstrap-uppgradering; fräschare UI.
    • Bayes-klasshantering direkt i webben.
    • E2E-flöden för skannertester.

    Fixar

    • DCC-plugin omskriven och optimerad.
    • Förbättrad DKIM “relaxed” body-kanonisering.
    • Stabilitetsförbättringar i multimap, WebUI och konfiguration; många små bugfixar.

    Rspamd används för att analysera och poängsätta e-post i realtid med modulär arkitektur, Lua-scriptning, Redis-integration och höghastighetsmönstermatchning (Hyperscan).

  • Mozilla Thunderbird 143 – stabilare än någonsin med viktiga buggfixar

    Mozilla Thunderbird 143 är här – och det handlar helt om stabilitet. Den populära, öppna e-postklienten har fått en rad buggfixar som gör programmet snabbare, säkrare och mindre frustrerande att använda, från kraschproblem till små men irriterande fel i gränssnittet.

    PostNord kan ta lärdom – Thunderbird levererar utan minsta krångel.

    Mozilla Thunderbird, den fria och öppna e-postklienten som används världen över för mejl, nyheter, kalender, chatt och adressböcker, har nått version 143. Den här gången handlar det inte om nya funktioner, utan om en rad välbehövliga buggfixar och stabilitetsförbättringar.

    Kraschfixar och stabilare start
    En av de största nyheterna i Thunderbird 143 är just det som inte syns – programmet ska helt enkelt fungera bättre. Uppdateringen åtgärdar bland annat en krasch vid uppstart, en annan krasch som kunde inträffa när man importerade mejl, samt en UI-hängning som uppstod när man försökte lägga till ett nytt e-postkonto.

    Dessutom har utvecklarna rättat till ett problem där mappar inte återställdes korrekt om man bytte till en ny utkastmapp och sedan tillbaka.

    Små fel som irriterade användarna
    En hel rad mindre, men desto mer irriterande problem har också lösts. Bland annat:

    • Menyraden försvann för vissa användare efter uppdatering från Thunderbird 128 ESR till 140 ESR.
    • Piltangenterna i den globala sökrutan hoppade över varannan träff.
    • Att dra och släppa en okryssad kontakt kunde leda till att fel (eller inget) e-postadress infogades.
    • På vissa IMAP-servrar gick det inte att radera eller ta bort bilagor.
    • Språkfältet i inställningarna var tomt efter att programmet startats om i felsökningsläge.
    • När man sparade ett nytt utkast låg den gamla, föråldrade versionen kvar i bakgrunden.
    • Vissa mappar visade ett felaktigt antal nya mejl innan några faktiskt kommit in.

    Funktioner som nu fungerar som de ska
    Utvecklarna har även passat på att lägga tillbaka eller komplettera funktioner som saknats:

    • En efterlängtad ”Skapa ny adressbok”-funktion har lagts till under Arkiv > Ny.
    • Möjligheten att skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med ogiltiga certifikat visas inte längre som tomma.
    • Dubbelupplagda kortkommandon i menyn Visa är nu borta.
    • På macOS fungerar återigen Cmd+Shift+F för att söka i meddelanden.
    • På Windows ser Thunderbird nu till att hamna i förgrunden när man klickar på en nyhetsavisering.
    • Programmet loggar numera en varning om filen mail.openpgp.alias_rules_file saknas.

    Säkerhet och användarupplevelse i fokus
    Utöver buggarna bjuder version 143 även på flera visuella och användarupplevelse-förbättringar samt tio säkerhetsfixar. Det gör att uppdateringen inte bara är bekväm för vardagsanvändare, utan också viktig ur ett säkerhetsperspektiv.

    Ladda ner Thunderbird 143
    Precis som tidigare kan Thunderbird laddas ner gratis från projektets officiella webbplats. Programmet finns som körbar binärfil för Linux och fungerar på i stort sett alla distributioner – utan att man behöver installera något.

    För dig som redan använder Thunderbird rekommenderas att uppdatera så snart som möjligt för att få en stabilare och tryggare mejlupplevelse.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/all

    Mozilla Thunderbird 143 – Fakta & teknisk data

    • Version: 143.0
    • Släppt: 16 september 2025
    • Typ: Buggfix-/stabilitetsrelease
    • Plattformar: Windows 10+, macOS 10.15+ (Catalina), Linux (GTK+ 3.14+)
    • Säkerhet: Flera CVE-fixar (MFSA 2025-77)
    • Hämta: thunderbird.net

    Fixar (urval)

    • Krasch vid uppstart samt krasch vid import av e-post åtgärdad.
    • UI-hängning när nytt e-postkonto lades till löst.
    • Byta till ny Utkast-mapp och tillbaka återställer nu korrekt.
    • Menyraden doldes efter uppdatering 128 ESR → 140 ESR – fixad.
    • Piltangenter i global sökning hoppade över varannan träff – fixat.
    • Drag-och-släpp av ej markerad kontakt gav fel/ingen adress – fixat.
    • Radera/detacha bilagor fungerade inte på vissa IMAP-servrar – fixat.
    • Språkfält tomt efter omstart i Felsökningsläge – fixat.
    • Spara nytt utkast behöll ersatt version – fixat.
    • Vissa mappar visade nya mejl före mottagning – fixat.
    • “Skapa ny adressbok” återfinns nu under Arkiv → Ny.
    • Skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med felaktiga certifikat visades som blanka – fixat.
    • macOS: Cmd+Shift+F öppnar åter “Sök meddelanden”.
    • Windows: Klick på nyhetsavisering för appen till förgrunden – fixat.
    Tips: Använder du ESR-spåret? Kontrollera även senaste 140.x ESR-notiserna för motsvarande säkerhetsfixar.
  • Slackware-baserade PorteuX 2.3: snabb, lätt och nu med GNOME 49

    PorteuX 2.3 är här – en snabb och lätt Slackware-baserad Linuxdistribution som nu levereras med GNOME 49, förbättrat stöd för webbkameror och uppdaterad NVIDIA-drivrutin. Med fokus på portabilitet, prestanda och enkelhet visar den att små distributioner kan leverera stora nyheter.

    Linuxvärlden har fått ett nytt tillskott – PorteuX 2.3, den lilla men kraftfulla distributionen som bygger på Slackware och inspirerats av klassiker som Slax och Porteus. Målet är tydligt: ett system som är snabbt, portabelt, modulärt och i stort sett oföränderligt.

    GNOME 49 och fler skrivbordsmiljöer
    Den nya versionen bjuder på flera uppdateringar som gör den mer attraktiv än någonsin. Bland höjdpunkterna finns GNOME 49, en färsk skrivbordsmiljö som nu dyker upp på Slackware tack vare PorteuX. Med GNOME 49 kommer även den helt nya terminalemulatorn Ptyxis, och för den som föredrar KDE finns senaste Plasma 6.4.5.

    Förbättrat stöd och nya paket
    En annan tydlig förbättring märks i stöd för webbkameror – något som ofta kan vara en akilleshäl i mindre distributioner. Paket har även omstrukturerats så att användare enklare kan rensa bort tillägg och onödiga komponenter. Bland nyheterna märks verktyg som Fastfetch och klassikern GNU nano, medan gamla GPU-drivrutiner och vissa codec-program har fått stryka på foten.

    Grafik och prestanda i fokus
    Grafikdrivrutinen från NVIDIA har fått en uppdatering till version 580.82.09, och här har utvecklarna dessutom slipat bort onödigheter för att göra drivrutinen lättare. Under huven har också kompileringen fått sig ett rejält lyft: byggskripten är snabbare, meson/ninja prioriteras och lld används när det går, vilket resulterar i både snabbare byggtider och mindre binärer.

    Buggar rättade
    Buggrättningar har inte glömts bort. Bland annat är problemen med Openbox (som inte startade utan skrivbordsmiljömodul) lösta, likaså kortkommandon som Super + L för låsskärmen i GNOME och Alt + F4 i Labwc, Wayland-kompositorn.

    Tillgänglighet
    PorteuX 2.3 finns att ladda ner i olika varianter baserade på Slackware Stable och Current, med stöd för flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE.

    Kort sagt: en liten distribution med stora ambitioner, som visar att Slackware-baserade system fortfarande kan överraska.

    Ladda hem
    TEKNISK FAKTA — PorteuX 2.3
    • Version: 2.3 (Slackware-baserad, modulär & oföränderlig)
    • Kärna: Linux 6.16.7 (6.16-serien)
    • Skrivbord: GNOME 49 (inkl. Ptyxis), KDE Plasma 6.4.5, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.12, MATE 1.28.2, LXQt 2.2, LXDE 0.11.1
    • Grafik: NVIDIA 580.82.09 (förbättrad stripping)
    • Nya paket: Fastfetch, GNU nano
    • Rensningar: vissa codec-exekverbara & utfasade Mesa-GPU-drivrutiner borttagna
    • GNOME-ext: förbättrad paketering – tillägg kan tas bort via removepkg
    • Paketetiketter: _porteux (byggda) / _stripped (strippade)
    • Webbkameror: förbättrat stöd
    • Buggrättningar: Openbox-start utan DE, Super+L (GNOME-lås), Alt+F4 (Labwc)
    • Byggsystem: egna SlackBuilds; prioriterar meson/ninja, använder lld när möjligt, hoppar över tester
    • Varianter: Slackware Stable & Current
  • GNOME 49 “Brescia” lanserad

    GNOME-projektet har släppt version 49 av sin populära skrivbordsmiljö för GNU/Linux. Utgåvan, med kodnamnet ”Brescia”, bjuder på en rad nyheter – från förbättrade snabbinställningar och moderniserade appar till ökad tillgänglighet och bättre prestanda. GNOME 49 blir dessutom standard i kommande Fedora 43 och Ubuntu 25.10.

    GNOME 49 “Brescia” lanserad
    GNOME-projektet har nu presenterat GNOME 49 “Brescia”, den senaste stabila versionen av den välkända skrivbordsmiljön för GNU/Linux. Det rör sig om en stor uppdatering som innehåller en rad nya funktioner och förbättringar.

    Nya funktioner i systemet
    Bland nyheterna finns en smidig ”Stör ej”-knapp i snabbinställningarna, en tillgänglighetsmeny redan på inloggningsskärmen, förbättrad hantering av energiprofiler, HDR-reglage för ljusstyrka, stöd för passiv skärmdelning samt möjlighet att sätta tangentbordskartor asynkront.

    Även låsskärmen har blivit mer funktionell med kontroller för media, omstart och avstängning. GNOME Display Manager kan nu hantera dynamiska användare i hälsningsskärmen, och på system med flera bildskärmar finns individuella reglage för ljusstyrka.

    Nya appar och förändringar
    På programsidan har dokumentvisaren Evince ersatts av Papers och videospelaren Totem ersatts av Showtime. Fönsterhanteraren Mutter har fått stöd för VRR med smidigare musrörelser i högsta uppdateringsfrekvens, och användarna kan nu också få en påminnelse om att stötta projektet ekonomiskt.

    Förbättringar i Nautilus (Filer)
    Nautilus har fått flera förbättringar, bland annat ny ikon för färdiga åtgärder, sortering av monterade enheter efter namn, snabbkommando för att öppna katalogen i terminalen, transparens för dolda filer samt snabbare massomdöpning.

    Förbättringar i Epiphany (GNOME Web)
    Epiphany har fått en stor uppdatering av adressfältet, kioskläge, separat sökmotor i inkognitoläge, stöd för OpenSearch via autodetektering, bättre platsstöd och möjlighet att tysta flikfria sidor. Dessutom finns ett nytt gränssnitt för behörigheter, uppskattad lästid i läsläge, enklare hantering av sidopaneler, en knapp för att ta bort webbappar och förbättrat stöd för sandlådeappar.

    Förbättringar i GNOME Kalkylator
    GNOME Kalkylator kan nu hantera fler valutor och enheter, visa vilken vinkeltyp som används, innehåller en backspace-knapp och stöd för nya logiska operatorer. Den kan dessutom markera favoritvalutor, utföra permutationer och kombinationer, räkna med rötter och delare/multiplar, tolka sexagesimala värden, välja delar av tidigare uträkningar och upprepa senaste beräkningen.

    Förbättringar i Snapshot
    Snapshot har blivit bättre på videoinspelning med hårdvaruacceleration, nya gester, stöd för GTK:s YUV-format och H264/MP4 som standard.

    Andra viktiga nyheter
    Andra märkvärdiga nyheter inkluderar att GNOME Boxes numera avsätter 30 GB lagring för virtuella maskiner, GNOME Kalender visar månadnamn tydligare, GNOME Konsol fått helskärmsläge och Orca skärmläsare kan nu konfigureras direkt i inställningarna och har fått flera förbättringar för webbåtkomst och prestanda.

    Förbättringar i övriga appar
    GNOME Fjärrskrivbord har fått stöd för pekskärm och bättre NVIDIA-kompatibilitet, spelet Quadrapassel har portats till GTK4/libadwaita, GNOME Online Accounts kan nu autentisera Nextcloud via Webflow och GNOME Programvara startar snabbare med systemd.

    Tillgänglighet i distributioner
    GNOME 49 kommer att bli standard i Fedora Linux 43 och Ubuntu 25.10 (Questing Quokka), samt snabbt dyka upp i rullande distributioner.

    GNOME 49 “Brescia” — Fakta

    Släppt
    17 september 2025
    Typ
    Stabil huvudutgåva av GNOME-skrivbordet
    Blir standard i
    Fedora Linux 43, Ubuntu 25.10 (Questing Quokka)
    Kärnnyheter (system & skal)
    • Ny ”Stör ej”-växel i Snabbinställningar.
    • Ny Tillgänglighetsmeny på inloggningsskärmen.
    • Stöd för okända energiprofiler i Snabbinställningar.
    • HDR-ljusstyrka och per-skärm-reglage på multiskärm.
    • Stöd för passiva skärmsändningar (screencast).
    • Asynkrona tangentbordskartor (keyboard layouts).
    • Låsskärm: mediekontroller, omstart och avstängning.
    • GDM: dynamiska användare i greeter-sessioner.
    • Mutter: markörrörelser i max uppdateringsfrekvens med VRR.
    • Ny donationspåminnelse i notiser.
    Appändringar
    • Papers ersätter Evince (dokumentvisare).
    • Showtime ersätter Totem (videospelare).
    Nautilus (Filer)
    • Ny ikon för slutförda åtgärder.
    • Sortering av lokala monteringar efter enhetsnamn i sidopanelen.
    • Ctrl + . öppnar aktuell katalog i terminalen.
    • Transparens för dolda filer.
    • Snabbare massomdöpning.
    Epiphany (GNOME Web)
    • Omdesignat adressfält och kioskläge.
    • Separat sökmotor i inkognitoläge.
    • OpenSearch-XML med autodetektering.
    • Stöd för location portal och att av/återaktivera ljud på icke-flikad sida.
    • Ny behörighets-popover och läsläge med lästid.
    • Stäng sidopanel vid länk-klick i bokmärken.
    • Avinstallera webbapp via meny; förbättrat stöd för sandboxade appar.
    GNOME Kalkylator
    • Valutor: bl.a. Egyptiskt pund; enheter: brittisk pint/gallon.
    • Ny knapp för vinkelenhet; backspace.
    • Operatorer: NAND, NOR, XNOR.
    • Favoritvalutor & möjligheten att dölja valutor i autoförslag.
    • Kombinationer & permutationer; godtycklig rot; SGD/LCM (ggd/mgm).
    • In/ut för sexagesimala (DMS) värden; markera delar av historik; upprepa senaste operation.
    Snapshot (webbkamera)
    • Hårdvaruaccelererad videokodning.
    • Förbättrad gesterhantering.
    • Stöd för GTK:s inbyggda YUV där tillgängligt.
    • H.264/MP4 som standard när möjligt.
    Övriga förbättringar
    • Boxes: standarddisk för VM ökad från 20 GB till 30 GB.
    • Kalender: tydligare månadsnamn.
    • Konsol: helskärmsläge.
    • Orca: konfigurerbar i Inställningar; systemd user service; bättre hantering av webbens super-/subscript, snabbare “clickables”, “politeness”-nivåer och strukturell navigation i alla appar.
    • Fjärrskrivbord: touchstöd och bättre NVIDIA-stöd.
    • Quadrapassel portat till GTK4 + libadwaita.
    • Online Accounts: Webflow-auth för Nextcloud.
    • Programvara: systemd-baserad startup.
    Tillgänglighet
    Rullas ut i vanliga rullande distributioner kort efter release.
  • AV2 – nästa generations öppna videokodek från AOMedia

    AV2 är den nya öppna videokodeken från Alliance for Open Media som lanseras i slutet av 2025. Med avsevärt bättre kompression, stöd för AR/VR och fokus på både låg bandbredd och högsta bildkvalitet, är AV2 tänkt att bli nästa stora standard för video på webben – helt fri från licensavgifter.

    En videokodek som AV2 är en teknik för att komprimera och avkoda video så att den kan överföras och lagras mer effektivt. Den ser till att filmer, direktsändningar och interaktiva medier tar mindre plats utan att tumma på kvaliteten, vilket är avgörande för allt från streamingtjänster till videomöten och framtida AR/VR-upplevelser.

    AV2 bygger vidare på grunden som AV1 lade 2018, men erbjuder ännu bättre kompressionseffektivitet. Det innebär att videor kan strömmas i högre kvalitet med lägre bandbredd, något som gynnar både användare med begränsade internetanslutningar och de som vill ha förstklassig bildskärpa.

    Utöver traditionell videostreaming är AV2 särskilt anpassad för nya användningsområden. Den ger förbättrat stöd för AR och VR, hanterar skärminspelningar och presentationer mer effektivt, samt möjliggör flerprogramsströmning, till exempel delad skärm eller flera videoströmmar samtidigt.

    En viktig poäng är att AV2, precis som AV1, kommer att vara en royaltyfri och öppen standard. Till skillnad från proprietära alternativ som HEVC/H.265, där licensavgifter och komplexa regler bromsat spridningen, kan AV2 användas fritt av både företag och öppna projekt.

    För att underlätta spridningen kommer AOMedia även att tillhandahålla en referensimplementation med öppen källkod. Det gör att både stora aktörer inom streamingbranschen och mindre utvecklargrupper kan börja använda tekniken direkt.

    https://linuxiac.com/next-gen-av2-video-codec-announced-by-aomedia

    Fakta: AV2 (AOMedia Video 2)

    Standard:
    Öppen, royaltyfri videokodek från Alliance for Open Media (AOMedia)
    Status:
    Planerad lansering/spec-släpp slutet av 2025
    Efterträdare till:
    AV1 (2018)
    Licens:
    Royaltyfri, öppen standard + referensimplementation med öppen källkod
    Mål:
    Högre kompressionseffektivitet, bredare kvalitetsomfång, modernare arbetslaster

    Nyckelkapabiliteter

    • Effektivare kompression → högre visuell kvalitet vid lägre bitrate jämfört med AV1.
    • AR/VR & immersivt → förbättrat stöd för höga upplösningar, höga bildfrekvenser och sfäriskt/rumsligt innehåll.
    • Skärminnehåll → bättre hantering av presentationsvideo, UI/desktop-delning och skarpa kanter/text.
    • Multi-program/”split-screen” → effektiv samtidig leverans av flera bildrutor/strömmar.
    • Brett kvalitetsregister → från låg bandbredd på mobil till premium-UHD/HDR-scenarier.

    Teknisk översikt (”hur det funkar”)

    • Kodektyp: hybrid blockbaserad videokodning (intra/inter-prediktion, transform, kvantisering, entropikodning). • Förväntade förbättringsområden vs. AV1: mer adaptiva block/partitioner, förbättrad rörelsekompensation, skärminnehållsverktyg, och moderniserade in-loop-filter. (Detaljer publiceras i specifikationen.) • Ekosystem: öppet referensgenomförande (likt SVT-AV1 för AV1) för att möjliggöra både kommersiella och community-kodare/avkodare.

    Användningsfall

    Streaming/OTT:
    4K/8K, hög framerate, adaptiv bitrate, lägre CDN-kostnad
    Konferens:
    Skärmdelning, presentationsvideo, låga bitrater
    AR/VR/XR:
    Hög upplösning + låg latens för immersiva upplevelser
    Molnspel:
    Stabil kvalitet under varierande nät

    Kompatibilitet & implementering

    • Öppen specifikation → underlättar hårdvaruacceleration i CPU/GPU/SoC och snabbare webbläsarstöd.
    • Referenskod → jämförelsemått och interoperabilitetstester för branschen.
    • ! Tidig fas → faktiska procentvinster, profiler och nivåer bekräftas i slutlig spec/driftsättning.

    Snabbjämförelse (målbild)

    AV1 → etablerad, brett stöd i webbläsare/hårdvara. AV2 → nästa steg med högre effektivitet, bättre AR/VR & skärminnehåll, bibehållet ”royaltyfritt”-löfte.

    Obs: AOMedias officiella material bekräftar lanseringsfönster och fokusområden; tekniska finverktyg och siffror publiceras i samband med specifikationen och referensimplementationen.

  • Giada 1.3: Loopmaskinen som blir ännu mer flexibel

    Den öppna källkodsmjukvaran Giada har släppt version 1.3. Uppdateringen ger loopmaskinen stöd för flera ljudutgångar och förbättrad integration med JACK, vilket gör det möjligt för musiker att spela in och mixa sina liveframträdanden i multitrack – samtidigt som programmet fått en rad mindre förbättringar för ett smidigare arbetsflöde.

    Giada är en öppen källkod-baserad loopmaskin och musikproduktionsmjukvara som används av DJ\:s, liveartister och elektroniska musiker världen över. Programmet beskrivs ofta som minimalistiskt och kompromisslöst, med fokus på liveframträdanden och enkelhet i arbetsflödet.

    Nu har version 1.3 släppts – en uppdatering som kanske ser liten ut på pappret, men som innebär en stor förändring för alla som arbetar med mer avancerade ljudmiljöer.

    Den största nyheten är stödet för flera ljudutgångar. Tidigare var Giada begränsad till stereo, men nu går det att konfigurera flera kanaler och skicka varje signal till en separat hårdvaruutgång eller vidare till annan programvara. Detta öppnar för smidigare multitrack-inspelning av liveframträdanden och mer flexibel routing i studiomiljö.

    Uppdateringen förbättrar också integrationen med JACK Audio Connection Kit, vilket gör det enklare att koppla Giada till andra ljudprogram och system.

    Utöver ljudnyheterna har utvecklarna även förfinat Plug-in Browser-fönstret, uppdaterat det grafiska ramverket FLTK till version 1.4.4 och genomfört intern kodstädning för bättre stabilitet, snabbare prestanda och en smidigare användarupplevelse.

    Giada 1.3 finns att ladda ner som källkodspaket eller som universell Flatpak från Flathub – ett enkelt sätt att köra programmet på i princip vilken GNU/Linux-distribution som helst. För den bästa upplevelsen rekommenderar dock utvecklarna att använda det binärpaket som finns i den egna distributionens programförråd.

    Med Giada kan användare växla mellan olika roller: loopmaskin, samplingsspelare, sångeditor, liveinspelare, effektprocessor eller MIDI-kontroller. Med den nya versionen stärks programmet ytterligare som ett kraftfullt verktyg för musiker som vill kombinera enkelhet med professionella möjligheter.

    Giada 1.3 — teknisk faktaruta

    Version
    1.3.0 (stabil)
    Nyckelnyheter
    • Stöd för flera ljudutgångar (mer än stereo).
    • Förbättrad JACK Audio Connection Kit-integration.
    • Förfinat och snyggare Plug-in Browser.
    • Uppdaterat GUI-ramverk: FLTK 1.4.4.
    • Intern refaktorering och städning för stabilitet och prestanda.
    Routing & inspelning
    • Flera ljudkanaler kan mappas till separata hårdvaru-utgångar eller intern mjukvara.
    • Möjliggör multitrack-inspelning av liveframträdanden.
    Roller / användningssätt

    Loopmaskin • Samplingsspelare • Sångeditor • Liveinspelare • FX-processor • MIDI-kontroller

    Distribution & installation
    • Källkod (tarball) tillgänglig.
    • Universell Flatpak finns för GNU/Linux.
    • Rekommendation: använd ditt distrons binärpaket för bästa upplevelse.
    Målgrupp

    DJ:s, liveperformers och elektroniska musiker som vill ha minimalistiskt arbetsflöde med proffsig routing.

    Tips: kör i en ljudmiljö med JACK för flexibel multikanals-routing.