• RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt.

    RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    Ett av de mest klassiska verktygen i Linuxvärlden, RPM-pakethanteraren, har tagit sitt största versionskliv på över två decennier. Den 22 september 2025 släpptes RPM 6.0, och med det introduceras ett helt nytt paketformat, modernare säkerhet och en uppdaterad infrastruktur som ska bära RPM långt in i framtiden.

    Från 4 till 6 – varför hoppet?

    Sedan slutet av 1990-talet har RPM huvudsakligen levt i versionsserien 4.x. Med tiden har det lagts till nya funktioner, men grunderna har varit desamma. Med version 6 introduceras så stora förändringar i format och funktion att det motiverar ett rejält versionssprång.

    Den största nyheten är RPM v6-paketformatet, som ersätter de tidigare begränsningarna:

    • Alla storlekar och gränsvärden flyttas till 64-bitars, vilket gör att mycket större paket kan hanteras.
    • Gamla och osäkra kryptografiska algoritmer som MD5 och SHA-1 försvinner helt.
    • Nya och starka algoritmer tar över: SHA-512 och SHA3-256 används nu för både paketens innehåll och metadata.
    • Varje fil i ett paket får inbäddad MIME-information – vilket gör det enklare att direkt se vilken typ av innehåll filerna har.

    Säkerheten i fokus

    Linuxvärlden rör sig snabbt mot starkare kryptering och signeringsmetoder, och RPM 6.0 ligger i framkant.

    • Signaturkontroller är nu påslagna som standard – det blir alltså svårare att av misstag installera opålitliga paket.
    • Stöd finns för OpenPGP v6 och till och med post-kvantkryptografi (PQC), något som redan förbereder för en framtid där dagens kryptering kan bli för svag.
    • Varje paket kan bära på flera oberoende signaturer, vilket ökar flexibiliteten.

    Verktygen bli kraftfullare

    De klassiska kommandona har också blivit smartare:

    • rpmkeys kan nu uppdatera importerade nycklar, exportera dem och hantera dem med fulla fingeravtryck istället för korta ID:n.
    • rpmsign kan använda både GnuPG och Sequoia för signering, och man kan lägga till flera signaturer utan att skriva över gamla.
    • Byggverktyget rpmbuild kan skapa både v4- och v6-paket – men som standard gäller nu v6.

    En ny hjälpare, rpm-setup-autosign, gör det dessutom enkelt att ställa in automatisk signering av paket.

    Dokumentation i ny kostym

    Ett återkommande problem med RPM har varit dokumentation som spretat eller saknat detaljer. Nu har man tagit ett helhetsgrepp:

    • Alla manualer har skrivits om i en konsekvent stil.
    • Nya man-sidor har lagts till för tidigare odokumenterade delar, till exempel filformat och makrosystem.
    • Dokumentationen finns versionerad och lättillgänglig på rpm.org/docs.

    Under huven – modernisering

    Bakom kulisserna har mycket av koden flyttats till C++20, vilket både moderniserar och gör det lättare att utveckla vidare. Testsviten har förbättrats, interna datatyper har bytts till modernare strukturer, och byggprocessen har gjorts mer reproducerbar med verifierbara källarkiv.

    Pythonbindningarna kräver nu Python 3.10 eller senare, och själva byggsystemet använder verktyg som scdoc för man-sidor och Doxygen för API-dokumentation.

    Bakåtkompatibilitet – men med gränser

    En av styrkorna med RPM har alltid varit dess utbredda användning i distributioner som Red Hat Enterprise Linux, Fedora och openSUSE. Därför är bakåtkompatibilitet en viktig fråga.

    • RPM v4-paket stöds fullt ut och fungerar precis som tidigare.
    • RPM v3-paket kan inte längre installeras, men de kan fortfarande läsas och packas upp med rpm2cpio.
    • V6-paket kan hanteras av äldre RPM-versioner (minst 4.14 för installation).

    Sammanfattning

    Med RPM 6.0 markerar projektet en tydlig brytpunkt:

    • Nytt paketformat som är starkare, säkrare och framtidssäkert.
    • Striktare signeringskrav och stöd för post-kvantkrypto.
    • Bättre verktyg, smidigare paketsignering och tydligare dokumentation.
    • Moderniserad kodbas byggd på C++20.

    För slutanvändaren kommer mycket att kännas som vanligt – kommandona är desamma, paketen installeras som förr. Men under ytan har RPM nu fått en helt ny grund att stå på, redo för de kommande decennierna.

    ████████████████████████████████████████████████████████████
    █                                                        █
    █   RPM 6.0 – FAKTARUTA                                  █
    █                                                        █
    █   Vad är RPM?                                          █
    █   RPM står för "Red Hat Package Manager".              █
    █   Ett av de äldsta och mest spridda                    █
    █   pakethanteringssystemen i Linuxvärlden.              █
    █                                                        █
    █   Nyheter i RPM 6.0                                    █
    █   • Nytt paketformat: v6 (64-bitars storlekar)         █
    █   • Starka digests: SHA-512 & SHA3-256                 █
    █   • OpenPGP v6 + stöd för PQC                          █
    █   • Signaturkontroller på som standard                 █
    █   • Flera signaturer per paket                         █
    █   • Inbäddad MIME-info per fil                         █
    █                                                        █
    █   Krav (bygga/köra vissa delar)                        █
    █   • C++20-kompilator + C99                             █
    █   • Python ≥ 3.10 för Python-bindings                  █
    █   • rpm-sequoia ≥ 1.9.0 (vid Sequoia-signering)        █
    █                                                        █
    █   Distributioner som använder RPM                      █
    █   • Red Hat Enterprise Linux (RHEL)                    █
    █   • Fedora                                             █
    █   • openSUSE                                           █
    █   • CentOS Stream                                      █
    █   • Mageia                                             █
    █   • AlmaLinux, Rocky Linux                             █
    █                                                        █
    ████████████████████████████████████████████████████████████
    
    
      
  • VLC 3.0.22 RC1 – tillbaka med Qt6-stöd, ARM64 och förbättrad säkerhet

    Efter ett års tystnad är VLC tillbaka med version 3.0.22 RC1. Den nya utgåvan bjuder på stöd för Qt6, inbyggd Windows ARM64-kompatibilitet och mängder av säkerhetsfixar – vilket gör den till en av de mest stabila och trygga VLC-versionerna någonsin.

    Efter ett års uppehåll är en av världens mest använda mediespelare, VLC, tillbaka med en ny utgåva: version 3.0.22 RC1 (”Vetinari”). Även om mycket av uppmärksamheten just nu riktas mot den kommande VLC 4.0 – som lovar stora förändringar – innehåller denna version flera intressanta nyheter.

    En av de mest betydelsefulla förbättringarna är stöd för att bygga VLC med Qt6, något som lär uppskattas särskilt bland KDE-användare. Dessutom introduceras inbyggt stöd för Windows ARM64, i takt med att ARM-baserad hårdvara får allt större spridning på bärbara datorer och surfplattor.

    Utvecklarna har även gjort en rad justeringar i de underliggande biblioteken: äldre komponenter som liba52, libmpeg2 och libdca är numera avstängda som standard, och användarna uppmuntras att i stället använda libavcodec.

    På uppspelningssidan väntar förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC och JPEG, samt mer tillförlitlig sökning över SFTP. Stödet för Matroska och DVD-undertexter har också slipats till.

    När det gäller säkerhet markerar version 3.0.22 ett stort steg framåt: den åtgärdar fler säkerhetsproblem än någon tidigare VLC-version. Många av dessa upptäcktes genom Googles oss-fuzz-projekt och tack vare finansiering från Sovereign Tech Fund, vilket gör detta till en av de mest betydelsefulla uppdateringarna på länge vad gäller stabilitet och säkerhet.

    För Windows-användare finns dessutom några praktiska nyheter: det går nu att byta namn på, flytta eller radera den fil som spelas upp, och kompatibiliteten med Windows XP SP3 har oväntat nog återställts – något som kan glädja entusiaster och specialsystem där det fortfarande används.

    Några höjdpunkter i VLC 3.0.22 RC1

    • Nytt mörkt Qt-gränssnitt
    • Qt6-kompilering och stöd för nyare Qt5-versioner
    • Windows ARM64-byggnader
    • Förbättrad Opus-kanalmappning
    • Fixar för ProRes 4:4:4:4 och XVID MPEG-4 via VideoToolbox
    • Förbättrad Matroska-hantering och stöd för A_ATRAC/AT1
    • Stabilare FLAC-sökning och bättre bildhantering i FLAC
    • Korrigerad hantering av vissa JPEG- och ASF-filer
    • Förfinat stöd för DVD-undertexter (CEA-608)
    • Nytt stöd för AMD GPU Frame Rate Doubler (Direct3D11)

    Med stöd från Sovereign Tech Agency och oss-fuzz är VLC 3.0.22 inte bara en rutinmässig uppdatering – utan den mest omfattande säkerhetsfixade versionen hittills. För användare betyder det både bättre prestanda, ökad stabilitet och högre säkerhet.

    Faktaruta – VLC 3.0.22 RC1 “Vetinari”
    • Nytt: Qt6-byggstöd, Windows ARM64-byggen
    • Säkerhet: Flest fixar någonsin (oss-fuzz, Sovereign Tech Fund)
    • Uppspelning: Förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC, JPEG
    • Protokoll/format: Stabilare SFTP-sökning, MKV/DVD-caption-fixar
    • Windows: Byt namn/flytta/ta bort spelande fil, XP SP3-fix
    • Bibliotek: liba52/libmpeg2/libdca avstängda → använd libavcodec
  • Multikernel: Linux tar steget bortom den enskilda kärnan

    Linux står inför en ny milstolpe. Med projektet Multikernel öppnas dörren för en framtid där flera Linux-kärnor kan samarbeta på samma maskin. Genom att bygga vidare på den beprövade kexec-tekniken vill utvecklarna skapa ett mer flexibelt och skalbart Linux – anpassat för moln, datacenter och hyperskala.

    Linux har alltid haft ett rykte om sig att vara skalbart. Från små inbyggda system till världens största superdatorer – samma grundidé, samma kärna. Men under ytan finns det en begränsning: Linux bygger fortfarande på en modell där en enda kernel styr hela hårdvaran.

    Nu håller det på att förändras.

    Ett nytt initiativ, kallat Multikernel, vill ge Linux en helt ny arkitektur. Projektet öppnades nyligen upp för allmänheten och i samband med detta skickade Googles mjukvaruingenjör Cong Wang in de allra första kodändringarna till den klassiska Linux Kernel Mailing List (LKML).

    Från en till många
    Tänk dig att du sitter vid en server med en kraftfull processor och många kärnor. Ändå kör allt fortfarande under samma Linux-kärna, som ensam bestämmer hur resurserna används. Men vad händer om du vill köra två helt olika versioner av Linux sida vid sida – utan att ta till virtuella maskiner?

    Det är här Multikernel kommer in.

    Istället för att hålla fast vid en monolitisk modell låter Multikernel dig starta flera Linux-instanser på samma maskin, som sedan samarbetar som jämlikar. Varje kernel lever sitt eget liv, men de kan samtidigt dela på arbetsuppgifterna.

    Idén är inte helt ny. Forskare har tidigare experimenterat med samma tanke – bland annat i projektet Popcorn Linux, som visade att det går att låta flera kärnor samspela över olika hårdvaruplattformar. Men Multikernel försöker göra detta till något praktiskt och direkt användbart för dagens Linux.

    Byggt på gamla beprövade mekanismer
    Hur får man då flera Linux-kärnor att leva sida vid sida? Multikernel bygger vidare på en redan existerande funktion i Linux: kexec.

    Kexec har i mer än 20 år använts för att snabbt starta en ny kernel utan att starta om hela datorn. Multikernel använder samma teknik – men istället för att ersätta en gammal kernel med en ny, kan man nu ”spawna” flera kärnor som kör parallellt.

    Det betyder att man inte behöver uppfinna allt från början. Istället tar Multikernel något som redan är vältestat och förlänger det in i en ny riktning.

    Ett Linux för molnet och hyperskalan
    Varför behövs då detta? Svaret finns i de enorma datacenter som driver molnet.

    Där räcker inte alltid idén om ett enhetligt systemavtryck. I storskaliga miljöer kan det vara mer praktiskt att låta flera kernels hantera olika delar av arbetsbördan, ungefär som flera hjärnor som samarbetar i samma kropp.

    För utvecklare betyder det också något viktigt: man kan börja experimentera med denna arkitektur redan nu, utan att skriva om hela Linux från grunden.

    Öppenhet som filosofi
    Multikernel är inte ett slutet projekt. Tvärtom bygger det på öppenhet och samarbete.

    Alla ändringar, alla arkitekturval, allt delas öppet med Linux-communityt. Målet är inte att säga: ”så här ska det vara”, utan att bjuda in fler till diskussionen om hur framtidens kernel kan se ut.

    Teamet bakom Multikernel planerar också en serie instruktionsvideor som förklarar tekniken bakom projektet – både hur Multikernel fungerar och hur kexec gör det möjligt.

    Ett första steg på en lång resa
    Just nu befinner sig projektet i sin linda. Patcherna som släppts är bara första stenen i grunden. Men riktningen är tydlig: Multikernel vill göra Linux mer flexibelt, mer anpassningsbart och mer redo för en värld där datorer inte längre bara är en maskin – utan ofta tusentals maskiner som arbetar i kluster.

    Och det kanske mest spännande? Alla kan vara med. Koden finns på GitHub, diskussionen förs öppet på LKML, och vem som helst med intresse kan bidra med idéer och förbättringar.

    Multikernel är alltså inte bara ett tekniskt experiment – det är en inbjudan till att tänka om Linux från grunden.

    https://linuxiac.com/linux-kernel-multikernel-project-opens-up

    Teknisk fakta – Multikernel
    • Arkitektur: Multikernel (replikerad/”peer” kernel-design ovanpå kexec)
    • Kärnmekanism: Startar extra Linux-instanser via kexec (”spawned kernels”) på samma maskin
    • Isolering + samarbete: Varje kernel är isolerad men kan dela arbetsbörda med andra
    • Målmiljö: Hyperskala, moln, kluster och heterogena system
    • Användningsfall: Kör olika kernelversioner samtidigt utan VM; partitionera jobblaster per kernel
    • Resurshantering: Tänkbar partitionering av CPU-set, minnesområden och I/O-enheter per kernel
    • Kommunikation: Inter-kernel-kanaler (IKC) för kontroll- och dataplan (under uppbyggnad)
    • Kompatibilitet: Bygger på beprövad kexec-infrastruktur (20+ år i Linux)
    • Designmål: Minimala upstream-ändringar, robusthet och transparent integration
    • Relation till forskning: Inspirerat av Popcorn Linux och andra replikerade kernelprojekt
    • Status: Tidig fas; första patchset inskickat till LKML av Cong Wang (Google)
    • Utvecklarfokus: Möjliggör experiment utan omfattande omskrivning av kärnan
    • Begränsningar (nu): Delning av vissa enheter/DRM/blk kan vara begränsad; aktivt arbete pågår
    • Säkerhet: Isolering per kernel; attackyta mellan kernels hanteras via kontrollerade gränssnitt
    • Bygg/krav: Kernel med CONFIG_KEXEC, kexec-tools; x86_64 först ut (andra ISA kan följa)
    • Felsökning: printk, tracing, loggkanaler per kernel; koordinering kräver nya verktygsflöden
    • Hemsida/Repo: GitHub (källkod) och LKML (diskussion); tekniska videor utlovas
    • Engagera dig: Testa patcharna, ge feedback på LKML, skicka förbättringar via pull requests
  • Ubuntu 25.10 Beta: En ny era för det öppna skrivbordet

    Ubuntu 25.10, med det lekfulla namnet Questing Quokka, är nu ute i betaversion. Det här är inte en LTS-utgåva utan en chans för nyfikna att uppleva framtidens Ubuntu redan idag. Med nytt skrivbord, modernare appar, Wayland som enda grafikmotor och starkare kryptering siktar Canonical på att ta ett stort kliv framåt – men den som prioriterar långsiktig stabilitet får vänta till nästa LTS.

    Canonical har nu släppt betaversionen av Ubuntu 25.10, med det lekfulla kodnamnet ”Questing Quokka”. Det är en version som tydligt markerar vart Ubuntu är på väg – och kanske också vart hela Linux-skrivbordet är på väg. Men det är viktigt att komma ihåg: Ubuntu 25.10 är inte en LTS-version. Det betyder att den får kortare supporttid och främst är tänkt för de som vill vara först med det allra senaste. Den som prioriterar långsiktig stabilitet gör klokt i att stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.

    Ett modernare hjärta
    Under huven hittar vi en ny generation av Linuxkärnan, som öppnar dörrar för fler datorer och nya typer av hårdvara. Det betyder att både den senaste spel-laptopen och små experimentella datorer som bygger på den växande RISC-V-arkitekturen får bättre stöd. För den vanliga användaren märks det som att datorn helt enkelt fungerar smidigare direkt från start.

    Ett nytt skrivbordsliv
    På skrivbordet märks förändringarna direkt. Ubuntu 25.10 kommer med den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME, som inte bara ser fräschare ut utan också gör vardagslivet enklare: du kan styra musiken från låsskärmen, justera ljusstyrkan per skärm och uppleva ett mer finslipat flöde mellan appar.

    Men det stannar inte där. Två trotjänare försvinner: den gamla bildvisaren Eye of GNOME byts ut mot Loupe, ett modernare verktyg byggt i Rust, och terminalprogrammet GNOME Terminal ersätts av Ptyxis, en mer framtidsinriktad emulator. Det här är förändringar som markerar en generationsväxling bland standardapparna.

    Wayland tar över
    Den kanske mest symboliska nyheten är att Wayland nu är den enda skrivbordsmotorn. Ubuntu släpper helt stödet för att logga in i den gamla Xorg-sessionen. För användaren innebär det bättre säkerhet, smidigare grafik och en plattform byggd för framtiden. Gamla program som fortfarande behöver X11 fungerar via ett kompatibilitetslager, så övergången blir mjukare än man kanske tror.

    Säkrare datorer redan från installationen
    Säkerhet är också ett tema i denna version. Installationsprogrammet erbjuder nu starkare diskkryptering som använder datorns egen TPM-modul. Det blir lättare att skapa och hantera återställningsnycklar, enklare att se hur starkt ditt lösenord är och till och med möjlighet att använda PIN-kod. Allt för att skydda dina data om olyckan är framme.

    Fokus på både vardagsanvändare och proffs
    Ubuntu 25.10 riktar sig både till vanliga datoranvändare och till organisationer. För den som använder Ubuntu på jobbet finns nu bättre integration med Microsofts inloggningstjänster och smartare hantering via Canonicals egna verktyg. Samtidigt får utvecklare tillgång till nya språk, verktyg och bibliotek som gör det enklare att bygga program för framtiden.

    Ubuntu Insights – mer kontroll till dig
    En annan spännande nyhet är Ubuntu Insights, som ersätter det gamla systemet för att skicka anonyma systemuppgifter till Canonical. Nu bestämmer du själv i större utsträckning vilka data som delas, och allt sker på frivillig basis.

    En försmak av framtiden – men inte för alla
    Sammanfattningsvis känns Ubuntu 25.10 Beta som en tydlig fingervisning om framtiden: en värld där Linux-skrivbordet är mer användarvänligt, säkrare och bättre anpassat till ny teknik. Från Wayland-grafiken till nya appar och starkare kryptering – det här är en version som både vårdar traditionen och tar ett kliv framåt.

    Men återigen: det här är inte en LTS-version. Ubuntu 25.10 är för den som vill leva i framkant och testa de senaste idéerna, inte för den som behöver en långsiktigt stabil plattform. För det är Ubuntu 24.04 LTS som gäller.

    Den slutliga versionen av Ubuntu 25.10 Questing Quokka släpps den 9 oktober.

    https://releases.ubuntu.com/questing

    Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” – Beta
    Ej LTS
    Utgåva
    25.10 (Beta) – slutlig release: 9 okt 2025
    Support
    Icke-LTS (kortare support; för dig som vill ligga i framkant)
    Kodnamn
    Questing Quokka
    Kärna
    Linux 6.17 (kommande)
    Skrivbord
    GNOME 49
    Grafikstack
    Wayland-endast (X11-appar via XWayland)
    Nya standardappar
    • Bildvisare: Loupe (ersätter Eye of GNOME)
    • Terminal: Ptyxis (ersätter GNOME Terminal)
    Säkerhet
    TPM-stödd full diskkryptering (FDE) med PIN, entropi-/styrkeindikator och förbättrad återställningsnyckel-hantering
    Initramfs
    Dracut (ersätter initramfs-tools)
    System & tid
    Chrony som standard NTP-klient
    Prestanda/Grafik
    NVIDIA Dynamic Boost; Mesa 25.2
    Toolchain (urval)
    GCC 15.2 · glibc 2.42 · Binutils 2.45 · LLVM 20 · Rust 1.85 · Python 3.13.7 · Go 1.24 · OpenJDK 25 · OpenSSL 3.5 · systemd 257.9 · Boost 1.88
    Filsystem
    Uppdateringar för Btrfs, F2FS och EXT4
    Telemetri
    Ubuntu Insights (opt-in, ersätter Ubuntu Report)
    Arkitekturer
    Framsteg mot RISC-V-skrivbord: Firefox & Thunderbird fungerar
    Hantering/Enterprise
    Tätare Microsoft Entra ID-integration; Landscape-stöd för autoinstall
    Smaker
    Desktop · Server · Cloud · Edubuntu · Kubuntu · Xubuntu · Lubuntu · Ubuntu Studio · Unity · Cinnamon · Budgie · Kylin · MATE
    OBS: Ej LTS. Rekommenderas för test och tidig adoption – inte för kritiska produktionsmiljöer.
  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.

    Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?

    Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.

    Ett tryggare Windows än förr

    Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.

    Är Linux ett alternativ?

    Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?

    Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.

    Hårdvara och fallgropar

    En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.

    För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.

    Vilken Linux ska man välja?

    Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:

    • Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
    • Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
    • Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.

    Program du kan använda i Linux

    Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:

    • LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
    • Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
    • GIMP – avancerat bildredigeringsprogram. Motsvarar Photoshop.
    • Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
    • Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
    • VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
    • Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
    • Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.

    Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.

    Vad kan man göra – och inte?

    Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.

    Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.

    Slutsats

    Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.

    Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?

    Windows → Linux: program och motsvarigheter
    Windows-program Linux-alternativ Vad det gör
    Microsoft Office LibreOffice Ordbehandling, kalkyl, presentationer (Writer/Calc/Impress).
    Outlook Thunderbird E-postklient med kalender, flera konton och tillägg.
    Photoshop GIMP Avancerad bildredigering, lager, filter, plug-ins.
    Illustrator Inkscape Vektorgrafik, loggor, ikoner, SVG.
    Corel Painter / Photoshop (målning) Krita Digital målning/illustration, penslar, lager, HDR.
    MS Paint Pinta Enkel pixelredigering och ritning.
    Windows Media Player VLC Spelar “allt” – video/ljud, DVD, nätströmmar.
    Adobe Premiere Pro / Vegas Kdenlive eller Shotcut Videoredigering med tidslinje, effekter, exportprofiler.
    Adobe Audition Audacity eller Ardour Ljudinspelning, redigering och mastering.
    Notepad++ Kate eller Gedit Text/ kod-redigerare med syntaxmarkering.
    WinRAR / 7-Zip Ark / File Roller / PeaZip Packa upp/komprimera ZIP, RAR, 7z m.m.
    OneDrive-klient Nextcloud klient eller leverantörens Linux-klient (Dropbox/Google Drive via rclone/insync) Synka filer till molnet.
    Spotify (Windows) Spotify (Linux) Musikstreaming – finns som Linux-app och webbspelare.
    Steam (Windows) Steam (Linux) + Proton Spelplattform; kör många Windows-spel via Proton.
    Windows Backup/Återställning Timeshift Systemåterställning och snapshots.
    Tips: De flesta finns i programbutiken (t.ex. “Programvara”, Discover) eller som Flatpak/Snap.
  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

  • Rspamd 3.13: Ny era för smartare spamfilter med multiclass Bayes och AI-stöd

    Tre månader efter förra versionen lanseras nu Rspamd 3.13 – en uppdatering som förvandlar spamfiltret till ett ännu smartare verktyg. Med stöd för multiclass Bayes, AI-drivna analyser och förbättrat webgränssnitt tar systemet ett stort steg mot framtidens e-posthantering.

    I en tid då e-postflöden översvämmas av skräppost, nätfiske och automatiserade meddelanden blir intelligenta filter allt viktigare. Rspamd, ett avancerat och öppet källkodsbaserat spamfilter som används i allt från mejlservrar till säkerhetslösningar, har nu släppt version 3.13. Denna uppdatering introducerar flera stora förbättringar – med allt från en helt ny multiclass Bayes-motor till bättre AI-stöd och moderniserade verktyg.

    Från ”spam eller inte spam” till flera kategorier
    Traditionellt har spamfilter byggt på en enkel modell: meddelanden delas upp i två kategorier – ”spam” eller ”ham” (laglig mejl). Rspamd 3.13 bryter denna binära logik och inför multiclass Bayes-klassificering.

    Nu kan systemet hantera två till tjugo olika klasser av mejl, till exempel spam, nyhetsbrev, transaktionella kvitton eller interna notifieringar. Allt beräknas i ett enda Redis-anrop per meddelande, vilket gör processen både effektiv och flexibel.

    För administratörer innebär detta att de kan bygga mycket mer nyanserade filter, samtidigt som systemet är bakåtkompatibelt med den klassiska ”is_spam”-konfigurationen.

    AI-modulen får en rejäl översyn
    En annan central nyhet är att Rspamd\:s neuralmodul har byggts om från grunden. Den är nu provider-baserad, vilket gör den lättare att utöka och integrera med olika typer av AI-lösningar. Dessutom har stöd för LLM-embeddings (stora språkmodellers inbäddningar) förbättrats. För att hålla nere kostnader och svarstider används Redis-baserad caching, vilket gör att systemet kan återanvända AI-beräkningar på ett smart sätt.

    Detta öppnar för integration med stora språkmodeller, inklusive OpenAI:s GPT-5, som nu har fått sitt första stöd i Rspamd.

    Smidigare tolkning av mejl
    På analysnivå har även Rspamd blivit vassare:

    • MIME-parsern kan nu automatiskt känna igen olika meddelandetyper.
    • HTML-parsern fångar upp fler signaler, vilket stärker träffsäkerheten för filtermodulerna.
    • Nya multimap selectors gör att administratörer kan bygga mer avancerade filterregler på ett sätt som påminner om SpamAssassin.

    Förbättringar för driftsäkerhet och prestanda
    Stabilitet och hastighet är avgörande i mejlflöden som hanterar miljontals meddelanden per dag. Version 3.13 levererar flera förbättringar här:

    • Smidigare hantering av HTTP-timeouts.
    • Probe mode för upstream-servrar, vilket minskar risken för onödiga omstarter.
    • Bättre DNS-hantering via getaddrinfo.
    • Standardisering på C++20, med förbättrat stöd för ARM-miljöer.

    Nyheter i WebUI
    Rspamds webbaserade gränssnitt har också fått en uppfräschning med Bootstrap-tema, möjligheten att hantera Bayes-klasser direkt i webben samt nya end-to-end-testflöden för scanning.

    Fixar och optimeringar
    Utöver nyheterna innehåller version 3.13 en rad förbättringar och buggfixar:

    • DCC-pluginet har skrivits om för bättre prestanda.
    • Förbättrad DKIM-hantering vid verifiering av mejl.
    • Många små optimeringar och stabilitetsfixar i koden.

    Slutsats
    Med version 3.13 tar Rspamd ett stort kliv framåt. Den klassiska tvådelade spam/ham-världen ersätts av en mer realistisk modell där olika typer av mejl kan klassificeras separat. Samtidigt stärks stödet för AI-drivna analyser och integration med moderna språkmodeller.

    För organisationer som vill ha bättre kontroll över sin e-post, högre precision i spamfiltret och långsiktigt stöd för AI-lösningar är detta en uppdatering som gör Rspamd ännu mer framtidssäkert.

    https://docs.rspamd.com/downloads

    Rspamd 3.13 — Fakta & nyheter

    Öppet källkods-spamfilter för mejlservrar, gateways och säkerhetsappliances.
    Typ
    Spamfilter/antispam-ramverk
    Licens
    Öppen källkod
    Huvudnyhet
    Multiclass Bayes (2–20 namngivna klasser) i ett enda Redis-anrop/meddelande
    Kompatibilitet
    Bakåtkompatibel med is_spam; stöd för autolearn och etiketterade klasser
    Plattform
    Standardiserad på C++20; förbättrat ARM-stöd; moderniserad build/CI

    Multiclass Bayes

    • 2–20 klasser (t.ex. spam, nyhetsbrev, transaktionella), en Redis-runda per meddelande.
    • Lua/CLI stöd: rspamc learn_class:<klass> (t.ex. transactional, newsletter).
    • Lua-API: task:get_multiclass_result() ger klass-sannolikheter och confidence.

    Neural modul & LLM

    • Provider-baserad arkitektur (symboler, LLM-embeddings), versionerad och bakåtkompatibel.
    • Pluggbar feature fusion med tränad normalisering: unit/zscore/none (träning + inferens).
    • Redis-backad cache för LLM-embeddings → lägre kostnad och latens.
    • Förbättrad prompt/parameter-hantering; initialt stöd för GPT-5 och andra modeller.

    Parser & regelmotor

    • MIME-parser: automatisk part-typdetektion.
    • HTML-parser: fler features för nedströmsmoduler.
    • Multimap selectors: SA-stil med dedikerat selector-fält; integrerat med Hyperscan och regex-cache.

    Prestanda & driftsäkerhet

    • Förbättrad konfiguration/hantering av HTTP-timeouts.
    • Upstream “probe mode” → färre tvingade revive.
    • DNS-upplösning via getaddrinfo.
    • Kontinuerliga städningar och RPM-tweaks.

    WebUI

    • Bootstrap-uppgradering; fräschare UI.
    • Bayes-klasshantering direkt i webben.
    • E2E-flöden för skannertester.

    Fixar

    • DCC-plugin omskriven och optimerad.
    • Förbättrad DKIM “relaxed” body-kanonisering.
    • Stabilitetsförbättringar i multimap, WebUI och konfiguration; många små bugfixar.

    Rspamd används för att analysera och poängsätta e-post i realtid med modulär arkitektur, Lua-scriptning, Redis-integration och höghastighetsmönstermatchning (Hyperscan).

  • Mozilla Thunderbird 143 – stabilare än någonsin med viktiga buggfixar

    Mozilla Thunderbird 143 är här – och det handlar helt om stabilitet. Den populära, öppna e-postklienten har fått en rad buggfixar som gör programmet snabbare, säkrare och mindre frustrerande att använda, från kraschproblem till små men irriterande fel i gränssnittet.

    PostNord kan ta lärdom – Thunderbird levererar utan minsta krångel.

    Mozilla Thunderbird, den fria och öppna e-postklienten som används världen över för mejl, nyheter, kalender, chatt och adressböcker, har nått version 143. Den här gången handlar det inte om nya funktioner, utan om en rad välbehövliga buggfixar och stabilitetsförbättringar.

    Kraschfixar och stabilare start
    En av de största nyheterna i Thunderbird 143 är just det som inte syns – programmet ska helt enkelt fungera bättre. Uppdateringen åtgärdar bland annat en krasch vid uppstart, en annan krasch som kunde inträffa när man importerade mejl, samt en UI-hängning som uppstod när man försökte lägga till ett nytt e-postkonto.

    Dessutom har utvecklarna rättat till ett problem där mappar inte återställdes korrekt om man bytte till en ny utkastmapp och sedan tillbaka.

    Små fel som irriterade användarna
    En hel rad mindre, men desto mer irriterande problem har också lösts. Bland annat:

    • Menyraden försvann för vissa användare efter uppdatering från Thunderbird 128 ESR till 140 ESR.
    • Piltangenterna i den globala sökrutan hoppade över varannan träff.
    • Att dra och släppa en okryssad kontakt kunde leda till att fel (eller inget) e-postadress infogades.
    • På vissa IMAP-servrar gick det inte att radera eller ta bort bilagor.
    • Språkfältet i inställningarna var tomt efter att programmet startats om i felsökningsläge.
    • När man sparade ett nytt utkast låg den gamla, föråldrade versionen kvar i bakgrunden.
    • Vissa mappar visade ett felaktigt antal nya mejl innan några faktiskt kommit in.

    Funktioner som nu fungerar som de ska
    Utvecklarna har även passat på att lägga tillbaka eller komplettera funktioner som saknats:

    • En efterlängtad ”Skapa ny adressbok”-funktion har lagts till under Arkiv > Ny.
    • Möjligheten att skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med ogiltiga certifikat visas inte längre som tomma.
    • Dubbelupplagda kortkommandon i menyn Visa är nu borta.
    • På macOS fungerar återigen Cmd+Shift+F för att söka i meddelanden.
    • På Windows ser Thunderbird nu till att hamna i förgrunden när man klickar på en nyhetsavisering.
    • Programmet loggar numera en varning om filen mail.openpgp.alias_rules_file saknas.

    Säkerhet och användarupplevelse i fokus
    Utöver buggarna bjuder version 143 även på flera visuella och användarupplevelse-förbättringar samt tio säkerhetsfixar. Det gör att uppdateringen inte bara är bekväm för vardagsanvändare, utan också viktig ur ett säkerhetsperspektiv.

    Ladda ner Thunderbird 143
    Precis som tidigare kan Thunderbird laddas ner gratis från projektets officiella webbplats. Programmet finns som körbar binärfil för Linux och fungerar på i stort sett alla distributioner – utan att man behöver installera något.

    För dig som redan använder Thunderbird rekommenderas att uppdatera så snart som möjligt för att få en stabilare och tryggare mejlupplevelse.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/all

    Mozilla Thunderbird 143 – Fakta & teknisk data

    • Version: 143.0
    • Släppt: 16 september 2025
    • Typ: Buggfix-/stabilitetsrelease
    • Plattformar: Windows 10+, macOS 10.15+ (Catalina), Linux (GTK+ 3.14+)
    • Säkerhet: Flera CVE-fixar (MFSA 2025-77)
    • Hämta: thunderbird.net

    Fixar (urval)

    • Krasch vid uppstart samt krasch vid import av e-post åtgärdad.
    • UI-hängning när nytt e-postkonto lades till löst.
    • Byta till ny Utkast-mapp och tillbaka återställer nu korrekt.
    • Menyraden doldes efter uppdatering 128 ESR → 140 ESR – fixad.
    • Piltangenter i global sökning hoppade över varannan träff – fixat.
    • Drag-och-släpp av ej markerad kontakt gav fel/ingen adress – fixat.
    • Radera/detacha bilagor fungerade inte på vissa IMAP-servrar – fixat.
    • Språkfält tomt efter omstart i Felsökningsläge – fixat.
    • Spara nytt utkast behöll ersatt version – fixat.
    • Vissa mappar visade nya mejl före mottagning – fixat.
    • “Skapa ny adressbok” återfinns nu under Arkiv → Ny.
    • Skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med felaktiga certifikat visades som blanka – fixat.
    • macOS: Cmd+Shift+F öppnar åter “Sök meddelanden”.
    • Windows: Klick på nyhetsavisering för appen till förgrunden – fixat.
    Tips: Använder du ESR-spåret? Kontrollera även senaste 140.x ESR-notiserna för motsvarande säkerhetsfixar.
  • Slackware-baserade PorteuX 2.3: snabb, lätt och nu med GNOME 49

    PorteuX 2.3 är här – en snabb och lätt Slackware-baserad Linuxdistribution som nu levereras med GNOME 49, förbättrat stöd för webbkameror och uppdaterad NVIDIA-drivrutin. Med fokus på portabilitet, prestanda och enkelhet visar den att små distributioner kan leverera stora nyheter.

    Linuxvärlden har fått ett nytt tillskott – PorteuX 2.3, den lilla men kraftfulla distributionen som bygger på Slackware och inspirerats av klassiker som Slax och Porteus. Målet är tydligt: ett system som är snabbt, portabelt, modulärt och i stort sett oföränderligt.

    GNOME 49 och fler skrivbordsmiljöer
    Den nya versionen bjuder på flera uppdateringar som gör den mer attraktiv än någonsin. Bland höjdpunkterna finns GNOME 49, en färsk skrivbordsmiljö som nu dyker upp på Slackware tack vare PorteuX. Med GNOME 49 kommer även den helt nya terminalemulatorn Ptyxis, och för den som föredrar KDE finns senaste Plasma 6.4.5.

    Förbättrat stöd och nya paket
    En annan tydlig förbättring märks i stöd för webbkameror – något som ofta kan vara en akilleshäl i mindre distributioner. Paket har även omstrukturerats så att användare enklare kan rensa bort tillägg och onödiga komponenter. Bland nyheterna märks verktyg som Fastfetch och klassikern GNU nano, medan gamla GPU-drivrutiner och vissa codec-program har fått stryka på foten.

    Grafik och prestanda i fokus
    Grafikdrivrutinen från NVIDIA har fått en uppdatering till version 580.82.09, och här har utvecklarna dessutom slipat bort onödigheter för att göra drivrutinen lättare. Under huven har också kompileringen fått sig ett rejält lyft: byggskripten är snabbare, meson/ninja prioriteras och lld används när det går, vilket resulterar i både snabbare byggtider och mindre binärer.

    Buggar rättade
    Buggrättningar har inte glömts bort. Bland annat är problemen med Openbox (som inte startade utan skrivbordsmiljömodul) lösta, likaså kortkommandon som Super + L för låsskärmen i GNOME och Alt + F4 i Labwc, Wayland-kompositorn.

    Tillgänglighet
    PorteuX 2.3 finns att ladda ner i olika varianter baserade på Slackware Stable och Current, med stöd för flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE.

    Kort sagt: en liten distribution med stora ambitioner, som visar att Slackware-baserade system fortfarande kan överraska.

    Ladda hem
    TEKNISK FAKTA — PorteuX 2.3
    • Version: 2.3 (Slackware-baserad, modulär & oföränderlig)
    • Kärna: Linux 6.16.7 (6.16-serien)
    • Skrivbord: GNOME 49 (inkl. Ptyxis), KDE Plasma 6.4.5, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.12, MATE 1.28.2, LXQt 2.2, LXDE 0.11.1
    • Grafik: NVIDIA 580.82.09 (förbättrad stripping)
    • Nya paket: Fastfetch, GNU nano
    • Rensningar: vissa codec-exekverbara & utfasade Mesa-GPU-drivrutiner borttagna
    • GNOME-ext: förbättrad paketering – tillägg kan tas bort via removepkg
    • Paketetiketter: _porteux (byggda) / _stripped (strippade)
    • Webbkameror: förbättrat stöd
    • Buggrättningar: Openbox-start utan DE, Super+L (GNOME-lås), Alt+F4 (Labwc)
    • Byggsystem: egna SlackBuilds; prioriterar meson/ninja, använder lld när möjligt, hoppar över tester
    • Varianter: Slackware Stable & Current
  • GNOME 49 “Brescia” lanserad

    GNOME-projektet har släppt version 49 av sin populära skrivbordsmiljö för GNU/Linux. Utgåvan, med kodnamnet ”Brescia”, bjuder på en rad nyheter – från förbättrade snabbinställningar och moderniserade appar till ökad tillgänglighet och bättre prestanda. GNOME 49 blir dessutom standard i kommande Fedora 43 och Ubuntu 25.10.

    GNOME 49 “Brescia” lanserad
    GNOME-projektet har nu presenterat GNOME 49 “Brescia”, den senaste stabila versionen av den välkända skrivbordsmiljön för GNU/Linux. Det rör sig om en stor uppdatering som innehåller en rad nya funktioner och förbättringar.

    Nya funktioner i systemet
    Bland nyheterna finns en smidig ”Stör ej”-knapp i snabbinställningarna, en tillgänglighetsmeny redan på inloggningsskärmen, förbättrad hantering av energiprofiler, HDR-reglage för ljusstyrka, stöd för passiv skärmdelning samt möjlighet att sätta tangentbordskartor asynkront.

    Även låsskärmen har blivit mer funktionell med kontroller för media, omstart och avstängning. GNOME Display Manager kan nu hantera dynamiska användare i hälsningsskärmen, och på system med flera bildskärmar finns individuella reglage för ljusstyrka.

    Nya appar och förändringar
    På programsidan har dokumentvisaren Evince ersatts av Papers och videospelaren Totem ersatts av Showtime. Fönsterhanteraren Mutter har fått stöd för VRR med smidigare musrörelser i högsta uppdateringsfrekvens, och användarna kan nu också få en påminnelse om att stötta projektet ekonomiskt.

    Förbättringar i Nautilus (Filer)
    Nautilus har fått flera förbättringar, bland annat ny ikon för färdiga åtgärder, sortering av monterade enheter efter namn, snabbkommando för att öppna katalogen i terminalen, transparens för dolda filer samt snabbare massomdöpning.

    Förbättringar i Epiphany (GNOME Web)
    Epiphany har fått en stor uppdatering av adressfältet, kioskläge, separat sökmotor i inkognitoläge, stöd för OpenSearch via autodetektering, bättre platsstöd och möjlighet att tysta flikfria sidor. Dessutom finns ett nytt gränssnitt för behörigheter, uppskattad lästid i läsläge, enklare hantering av sidopaneler, en knapp för att ta bort webbappar och förbättrat stöd för sandlådeappar.

    Förbättringar i GNOME Kalkylator
    GNOME Kalkylator kan nu hantera fler valutor och enheter, visa vilken vinkeltyp som används, innehåller en backspace-knapp och stöd för nya logiska operatorer. Den kan dessutom markera favoritvalutor, utföra permutationer och kombinationer, räkna med rötter och delare/multiplar, tolka sexagesimala värden, välja delar av tidigare uträkningar och upprepa senaste beräkningen.

    Förbättringar i Snapshot
    Snapshot har blivit bättre på videoinspelning med hårdvaruacceleration, nya gester, stöd för GTK:s YUV-format och H264/MP4 som standard.

    Andra viktiga nyheter
    Andra märkvärdiga nyheter inkluderar att GNOME Boxes numera avsätter 30 GB lagring för virtuella maskiner, GNOME Kalender visar månadnamn tydligare, GNOME Konsol fått helskärmsläge och Orca skärmläsare kan nu konfigureras direkt i inställningarna och har fått flera förbättringar för webbåtkomst och prestanda.

    Förbättringar i övriga appar
    GNOME Fjärrskrivbord har fått stöd för pekskärm och bättre NVIDIA-kompatibilitet, spelet Quadrapassel har portats till GTK4/libadwaita, GNOME Online Accounts kan nu autentisera Nextcloud via Webflow och GNOME Programvara startar snabbare med systemd.

    Tillgänglighet i distributioner
    GNOME 49 kommer att bli standard i Fedora Linux 43 och Ubuntu 25.10 (Questing Quokka), samt snabbt dyka upp i rullande distributioner.

    GNOME 49 “Brescia” — Fakta

    Släppt
    17 september 2025
    Typ
    Stabil huvudutgåva av GNOME-skrivbordet
    Blir standard i
    Fedora Linux 43, Ubuntu 25.10 (Questing Quokka)
    Kärnnyheter (system & skal)
    • Ny ”Stör ej”-växel i Snabbinställningar.
    • Ny Tillgänglighetsmeny på inloggningsskärmen.
    • Stöd för okända energiprofiler i Snabbinställningar.
    • HDR-ljusstyrka och per-skärm-reglage på multiskärm.
    • Stöd för passiva skärmsändningar (screencast).
    • Asynkrona tangentbordskartor (keyboard layouts).
    • Låsskärm: mediekontroller, omstart och avstängning.
    • GDM: dynamiska användare i greeter-sessioner.
    • Mutter: markörrörelser i max uppdateringsfrekvens med VRR.
    • Ny donationspåminnelse i notiser.
    Appändringar
    • Papers ersätter Evince (dokumentvisare).
    • Showtime ersätter Totem (videospelare).
    Nautilus (Filer)
    • Ny ikon för slutförda åtgärder.
    • Sortering av lokala monteringar efter enhetsnamn i sidopanelen.
    • Ctrl + . öppnar aktuell katalog i terminalen.
    • Transparens för dolda filer.
    • Snabbare massomdöpning.
    Epiphany (GNOME Web)
    • Omdesignat adressfält och kioskläge.
    • Separat sökmotor i inkognitoläge.
    • OpenSearch-XML med autodetektering.
    • Stöd för location portal och att av/återaktivera ljud på icke-flikad sida.
    • Ny behörighets-popover och läsläge med lästid.
    • Stäng sidopanel vid länk-klick i bokmärken.
    • Avinstallera webbapp via meny; förbättrat stöd för sandboxade appar.
    GNOME Kalkylator
    • Valutor: bl.a. Egyptiskt pund; enheter: brittisk pint/gallon.
    • Ny knapp för vinkelenhet; backspace.
    • Operatorer: NAND, NOR, XNOR.
    • Favoritvalutor & möjligheten att dölja valutor i autoförslag.
    • Kombinationer & permutationer; godtycklig rot; SGD/LCM (ggd/mgm).
    • In/ut för sexagesimala (DMS) värden; markera delar av historik; upprepa senaste operation.
    Snapshot (webbkamera)
    • Hårdvaruaccelererad videokodning.
    • Förbättrad gesterhantering.
    • Stöd för GTK:s inbyggda YUV där tillgängligt.
    • H.264/MP4 som standard när möjligt.
    Övriga förbättringar
    • Boxes: standarddisk för VM ökad från 20 GB till 30 GB.
    • Kalender: tydligare månadsnamn.
    • Konsol: helskärmsläge.
    • Orca: konfigurerbar i Inställningar; systemd user service; bättre hantering av webbens super-/subscript, snabbare “clickables”, “politeness”-nivåer och strukturell navigation i alla appar.
    • Fjärrskrivbord: touchstöd och bättre NVIDIA-stöd.
    • Quadrapassel portat till GTK4 + libadwaita.
    • Online Accounts: Webflow-auth för Nextcloud.
    • Programvara: systemd-baserad startup.
    Tillgänglighet
    Rullas ut i vanliga rullande distributioner kort efter release.
  • AV2 – nästa generations öppna videokodek från AOMedia

    AV2 är den nya öppna videokodeken från Alliance for Open Media som lanseras i slutet av 2025. Med avsevärt bättre kompression, stöd för AR/VR och fokus på både låg bandbredd och högsta bildkvalitet, är AV2 tänkt att bli nästa stora standard för video på webben – helt fri från licensavgifter.

    En videokodek som AV2 är en teknik för att komprimera och avkoda video så att den kan överföras och lagras mer effektivt. Den ser till att filmer, direktsändningar och interaktiva medier tar mindre plats utan att tumma på kvaliteten, vilket är avgörande för allt från streamingtjänster till videomöten och framtida AR/VR-upplevelser.

    AV2 bygger vidare på grunden som AV1 lade 2018, men erbjuder ännu bättre kompressionseffektivitet. Det innebär att videor kan strömmas i högre kvalitet med lägre bandbredd, något som gynnar både användare med begränsade internetanslutningar och de som vill ha förstklassig bildskärpa.

    Utöver traditionell videostreaming är AV2 särskilt anpassad för nya användningsområden. Den ger förbättrat stöd för AR och VR, hanterar skärminspelningar och presentationer mer effektivt, samt möjliggör flerprogramsströmning, till exempel delad skärm eller flera videoströmmar samtidigt.

    En viktig poäng är att AV2, precis som AV1, kommer att vara en royaltyfri och öppen standard. Till skillnad från proprietära alternativ som HEVC/H.265, där licensavgifter och komplexa regler bromsat spridningen, kan AV2 användas fritt av både företag och öppna projekt.

    För att underlätta spridningen kommer AOMedia även att tillhandahålla en referensimplementation med öppen källkod. Det gör att både stora aktörer inom streamingbranschen och mindre utvecklargrupper kan börja använda tekniken direkt.

    https://linuxiac.com/next-gen-av2-video-codec-announced-by-aomedia

    Fakta: AV2 (AOMedia Video 2)

    Standard:
    Öppen, royaltyfri videokodek från Alliance for Open Media (AOMedia)
    Status:
    Planerad lansering/spec-släpp slutet av 2025
    Efterträdare till:
    AV1 (2018)
    Licens:
    Royaltyfri, öppen standard + referensimplementation med öppen källkod
    Mål:
    Högre kompressionseffektivitet, bredare kvalitetsomfång, modernare arbetslaster

    Nyckelkapabiliteter

    • Effektivare kompression → högre visuell kvalitet vid lägre bitrate jämfört med AV1.
    • AR/VR & immersivt → förbättrat stöd för höga upplösningar, höga bildfrekvenser och sfäriskt/rumsligt innehåll.
    • Skärminnehåll → bättre hantering av presentationsvideo, UI/desktop-delning och skarpa kanter/text.
    • Multi-program/”split-screen” → effektiv samtidig leverans av flera bildrutor/strömmar.
    • Brett kvalitetsregister → från låg bandbredd på mobil till premium-UHD/HDR-scenarier.

    Teknisk översikt (”hur det funkar”)

    • Kodektyp: hybrid blockbaserad videokodning (intra/inter-prediktion, transform, kvantisering, entropikodning). • Förväntade förbättringsområden vs. AV1: mer adaptiva block/partitioner, förbättrad rörelsekompensation, skärminnehållsverktyg, och moderniserade in-loop-filter. (Detaljer publiceras i specifikationen.) • Ekosystem: öppet referensgenomförande (likt SVT-AV1 för AV1) för att möjliggöra både kommersiella och community-kodare/avkodare.

    Användningsfall

    Streaming/OTT:
    4K/8K, hög framerate, adaptiv bitrate, lägre CDN-kostnad
    Konferens:
    Skärmdelning, presentationsvideo, låga bitrater
    AR/VR/XR:
    Hög upplösning + låg latens för immersiva upplevelser
    Molnspel:
    Stabil kvalitet under varierande nät

    Kompatibilitet & implementering

    • Öppen specifikation → underlättar hårdvaruacceleration i CPU/GPU/SoC och snabbare webbläsarstöd.
    • Referenskod → jämförelsemått och interoperabilitetstester för branschen.
    • ! Tidig fas → faktiska procentvinster, profiler och nivåer bekräftas i slutlig spec/driftsättning.

    Snabbjämförelse (målbild)

    AV1 → etablerad, brett stöd i webbläsare/hårdvara. AV2 → nästa steg med högre effektivitet, bättre AR/VR & skärminnehåll, bibehållet ”royaltyfritt”-löfte.

    Obs: AOMedias officiella material bekräftar lanseringsfönster och fokusområden; tekniska finverktyg och siffror publiceras i samband med specifikationen och referensimplementationen.

  • Giada 1.3: Loopmaskinen som blir ännu mer flexibel

    Den öppna källkodsmjukvaran Giada har släppt version 1.3. Uppdateringen ger loopmaskinen stöd för flera ljudutgångar och förbättrad integration med JACK, vilket gör det möjligt för musiker att spela in och mixa sina liveframträdanden i multitrack – samtidigt som programmet fått en rad mindre förbättringar för ett smidigare arbetsflöde.

    Giada är en öppen källkod-baserad loopmaskin och musikproduktionsmjukvara som används av DJ\:s, liveartister och elektroniska musiker världen över. Programmet beskrivs ofta som minimalistiskt och kompromisslöst, med fokus på liveframträdanden och enkelhet i arbetsflödet.

    Nu har version 1.3 släppts – en uppdatering som kanske ser liten ut på pappret, men som innebär en stor förändring för alla som arbetar med mer avancerade ljudmiljöer.

    Den största nyheten är stödet för flera ljudutgångar. Tidigare var Giada begränsad till stereo, men nu går det att konfigurera flera kanaler och skicka varje signal till en separat hårdvaruutgång eller vidare till annan programvara. Detta öppnar för smidigare multitrack-inspelning av liveframträdanden och mer flexibel routing i studiomiljö.

    Uppdateringen förbättrar också integrationen med JACK Audio Connection Kit, vilket gör det enklare att koppla Giada till andra ljudprogram och system.

    Utöver ljudnyheterna har utvecklarna även förfinat Plug-in Browser-fönstret, uppdaterat det grafiska ramverket FLTK till version 1.4.4 och genomfört intern kodstädning för bättre stabilitet, snabbare prestanda och en smidigare användarupplevelse.

    Giada 1.3 finns att ladda ner som källkodspaket eller som universell Flatpak från Flathub – ett enkelt sätt att köra programmet på i princip vilken GNU/Linux-distribution som helst. För den bästa upplevelsen rekommenderar dock utvecklarna att använda det binärpaket som finns i den egna distributionens programförråd.

    Med Giada kan användare växla mellan olika roller: loopmaskin, samplingsspelare, sångeditor, liveinspelare, effektprocessor eller MIDI-kontroller. Med den nya versionen stärks programmet ytterligare som ett kraftfullt verktyg för musiker som vill kombinera enkelhet med professionella möjligheter.

    Giada 1.3 — teknisk faktaruta

    Version
    1.3.0 (stabil)
    Nyckelnyheter
    • Stöd för flera ljudutgångar (mer än stereo).
    • Förbättrad JACK Audio Connection Kit-integration.
    • Förfinat och snyggare Plug-in Browser.
    • Uppdaterat GUI-ramverk: FLTK 1.4.4.
    • Intern refaktorering och städning för stabilitet och prestanda.
    Routing & inspelning
    • Flera ljudkanaler kan mappas till separata hårdvaru-utgångar eller intern mjukvara.
    • Möjliggör multitrack-inspelning av liveframträdanden.
    Roller / användningssätt

    Loopmaskin • Samplingsspelare • Sångeditor • Liveinspelare • FX-processor • MIDI-kontroller

    Distribution & installation
    • Källkod (tarball) tillgänglig.
    • Universell Flatpak finns för GNU/Linux.
    • Rekommendation: använd ditt distrons binärpaket för bästa upplevelse.
    Målgrupp

    DJ:s, liveperformers och elektroniska musiker som vill ha minimalistiskt arbetsflöde med proffsig routing.

    Tips: kör i en ljudmiljö med JACK för flexibel multikanals-routing.
  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator.

    Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket som är nytt och spännande för alla som gillar att testa den senaste tekniken.

    Ny kärna och fräschare skrivbordsmiljöer
    Under huven hittar vi den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket betyder bättre stöd för ny hårdvara och en hel del optimeringar. På skrivbordet bjuds vi på GNOME 49 i Fedora Workstation och KDE Plasma 6.4 för KDE-fansen – båda fyllda med nya funktioner och förbättringar.

    Enklare installation och mer moderna standarder
    Den klassiska Fedora-installationen har fått ett lyft tack vare den nya Anaconda WebUI, som nu blir standard i fler varianter av Fedora. Dessutom körs GNOME-skrivbordet enbart på Wayland, vilket markerar slutet för X11 i standardläget. Även små saker får kärlek: emojier visas snyggare tack vare stöd för COLRv1-teckensnitt, och utvecklare kan prova det nya språket Hare.

    Pakethantering och uppdateringar blir smartare
    Fedora 43 gör DNF 5 till standard i installern, vilket betyder snabbare och mer pålitliga paketinstallationer. För användare av Fedora Kinoite aktiveras automatiska uppdateringar som standard, och systemet startar snabbare tack vare en zstd-komprimerad initrd. Fedora introducerar även Packit-automation för enklare paketsläpp.

    Massiva uppdateringar för utvecklare
    Som alltid med Fedora får utvecklare en rejäl uppdatering av verktygskedjan: GCC 15.2, Glibc 2.42, LLVM 21, Python 3.14, PostgreSQL 18, Ruby on Rails 8.0, MySQL 8.4 och mycket mer finns redan med i betan.

    När släpps det skarpt?
    Den färdiga versionen av Fedora Linux 43 väntas i slutet av oktober eller början av november 2025. Fram tills dess kan du ladda ner betaversionen som ISO eller torrent – men kom ihåg att det här är en förhandsversion. Perfekt att testa i en virtuell maskin eller på en reservdator, men inget för ditt huvudsakliga arbetsredskap.

    https://dl.fedoraproject.org/pub/fedora/linux/releases/test/43_Beta

    Fedora Linux 43 — Fakta (Beta)
    • Status Beta (förhandsversion; ej för produktion)
    • Kärna Linux 6.17 (kommande serie)
    • Skrivbord GNOME 49 (Workstation), KDE Plasma 6.4 (KDE-utgåvan)
    • Installer/Session Anaconda WebUI som standard i fler Spins; GNOME kör Wayland-endast
    • Grafik/Emoji Stöd för COLRv1 i Noto Color Emoji (bättre färgemoji)
    • Språk/Runtime Stöd för Hare-språket (experimentellt)
    • Pakethantering DNF 5 som standard i Anaconda för RPM-installationer
    • Automatisering Packit-onboarding för nya paket; Fedora Kinoite har auto-uppdateringar aktiverade
    • Uppstart/Prestanda zstd-komprimerad initrd som standard (snabbare boot)
    • Utvecklingsverktyg GCC 15.2; GNU Binutils 2.45; GNU C Library (glibc) 2.42; GDB 17.1; LLVM 21; Golang 1.25; Perl 5.42; RPM 6.0; Python 3.14; PostgreSQL 18; Ruby on Rails 8.0; Dovecot 2.4; MySQL 8.4; Tomcat 10.1
    • Tillgänglighet ISO-avbilder och torrentfiler för nedladdning (beta)
    • Planerad skarp release Slutet av oktober till början av november 2025
    • Varning Installera inte på produktionssystem. Testa i VM eller på reservdator.
    Tips: Håll utkik efter kända fel i releasenoterna och uppgradera ofta under betaperioden.
  • Firefox 143 släppt – nya funktioner för både integritet och användbarhet

    Mozilla rullar nu ut Firefox 143, en uppdatering som bjuder på både nya funktioner och förbättringar. Bland nyheterna finns kameraförhandsvisning i behörighetsdialoger, stöd för webbappar i Windows, bättre nedladdningshantering på Android och utökat skydd mot spårning.

    Kameraförhandsvisning i behörighetsdialoger

    När en webbplats vill använda kameran visas nu en liten förhandsvisning direkt i behörighetsrutan. Det gör det tydligare vilken kamera som ska användas och underlättar för den som har flera enheter anslutna.

    Förbättringar på Android

    Mobilversionen får flera praktiska nyheter. Nedladdningar kan nu följas i realtid med knappar för att pausa, återuppta, försöka igen eller avbryta. Aviseringar som tidigare kunde försvinna efter en omstart fungerar nu som de ska. Dessutom går det äntligen att ställa in DNS över HTTPS (DoH) direkt via inställningsmenyn.

    I privat läge frågar webbläsaren nu om nedladdade filer ska sparas eller raderas, och man kan även välja ett standardalternativ.

    Webbappar på Windows

    En annan nyhet är att webbplatser kan installeras som fristående webbappar i Windows-versionen. De kan fästas på aktivitetsfältet och öppnas i egna fönster, men med fortsatt tillgång till tillägg. Funktionen gäller dock inte för de som installerat Firefox via Microsoft Store.

    Stärkt integritetsskydd

    Firefox utökar även sitt fingeravtrycksskydd genom att dölja fler systemuppgifter, vilket gör det svårare för webbplatser att spåra användare med hjälp av tekniska detaljer.

    Nyheter för utvecklare

    För utvecklare innebär uppdateringen bland annat att konsolmeddelanden alltid visas individuellt om man stänger av inställningen för grupperade meddelanden. Webbläsaren får också stöd för uppspelning av xHE-AAC-ljud på Windows 11 (22H2 och senare), macOS och Android 9+.

    CSS-stödet har förbättrats: CSS Grid har blivit mer standardenligt, -element kan nu stylas med det nya pseudo-elementet ::details-content, och förstår fler färgformat än bara hexadecimala värden.

    Tillgänglighet

    Den nya versionen går redan nu att ladda ner direkt från Mozillas servrar. Användare på Windows och macOS får automatiska uppdateringar inom några dagar, medan Linux-användare med rullande uppdateringar kan förvänta sig att Firefox 143 snart dyker upp i sina paketförråd.

    Firefox 143 – Tekniska nyheter

    • Kamera-förhandsvisning: Visas direkt i behörighetsdialogen för enklare val mellan flera kameror.
    • Webbappar på Windows: Kör webbplatser som fristående appar med stöd för tillägg (ej MS Store-versionen).
    • Android – nedladdningar: Realtidsstatus + pausa/återuppta/försök igen/avbryt från nedladdningsskärmen.
    • Android – DoH: DNS-över-HTTPS kan nu konfigureras direkt i inställningarna.
    • Privat läge: Frågar om nedladdade filer ska sparas eller raderas (med valbar standard).
    • Fingerprinting-skydd: Utökat skydd döljer fler systemattribut mot spårning.
    • DevTools: Avmarkerad “Group Similar Messages” visar alla konsolmeddelanden individuellt.
    • xHE-AAC: Ljuduppspelning stöds på Windows 11 (22H2+), macOS och Android 9+.
    • CSS/Plattform: Bättre CSS Grid-överensstämmelse; nytt ::details-content för att styla <details>; <input type="color"> accepterar nu CSS <color>-format utöver hex.

    Tips: Ladda ner direkt från Mozilla eller invänta OTA-uppdatering på Windows/macOS; rullande Linux-distar får 143 via sina repo-uppdateringar.

  • Samba 4.23: Fildelning i Linux får ett rejält lyft

    Samba 4.23 är här – och med SMB3 Unix Extensions aktiverade som standard blir fil- och skrivardelning mellan Linux, Unix och Windows smidigare än någonsin. Den nya versionen bjuder dessutom på stöd för QUIC, förbättrad tidsstämplhantering, enklare övervakning och en rad buggfixar.

    Efter sex månaders väntan är den här – Samba 4.23, den senaste versionen av det klassiska verktyget som gör det möjligt för Windows- och Linuxsystem att dela filer och skrivare sömlöst. Den stora nyheten? SMB3 Unix Extensions är nu aktiverade som standard.

    Bättre för Linux och Unix
    För användare av Linux och Unix innebär detta att filsystemet beter sig mer som man förväntar sig i en ren POSIX-miljö. Symboliska länkar, hårda länkar, specialfiler och filrättigheter fungerar nu helt korrekt – utan extra konfiguration. Windows-användare märker ingen skillnad, allt fungerar som tidigare.

    Säkerhet och fart med QUIC
    En annan stor nyhet är stödet för SMB3 över QUIC, det moderna nätverksprotokollet som redan används av webbläsare för snabbare och säkrare anslutningar. Med Samba 4.23 kan administratörer välja att köra filöverföringar via QUIC i stället för bara TCP. Saknas kernelmodulen på serversidan kan klienter falla tillbaka på ett användarrymdebibliotek.

    Direkta tidsstämplar
    Samba ändrar också hur filers tidsstämplar hanteras. Tidigare fanns en fördröjning, men nu uppdateras de direkt, i linje med moderna Windows-system. Det gör filhanteringen mer förutsägbar och minskar irritationsmoment.

    Enklare övervakning
    Med en ny Prometheus-endpoint kan administratörer koppla Samba till övervakningsverktyg som Grafana. Resultatet: realtidsgrafer över serverns hälsa och prestanda.

    Nya verktyg för administratörer
    Säkerhetskopior av domäner kan nu göras utan känsliga data som BitLocker-nycklar, tack vare flaggan --no-secrets. Dessutom kan man samla statistik per utdelad mapp och få bättre insyn i användning.

    Förbättringar i klustermiljöer
    CTDB, som används i kluster, har uppdaterats. Nu kan inställningar lastas från katalogen /etc/ctdb/tunables.d/, vilket ger större flexibilitet.

    Buggfixar och finslipningar
    Som alltid innehåller den nya versionen flera buggfixar, bland annat för macOS Finder, hantering av självsignerade certifikat och Active Directory-anslutningar.

    Sammanfattning
    Samba 4.23 är en av de mest betydande uppdateringarna på länge. Linux- och Unix-användare får bättre kompatibilitet, administratörer får kraftfullare verktyg och alla får en modernare, mer framtidssäker filserver.

    Samba 4.23 – teknisk fakta

    Vad är Samba?
    En fri/öppen källkodssvit som implementerar SMB/CIFS-protokoll för fil- och skrivardelning, Active Directory/DC, domänmedlemskap m.m. Gör det möjligt för Linux/Unix- och Windows-system att samarbeta.


    Nyheter i 4.23

    • SMB3 Unix Extensions – aktiverat som standard, ger korrekta POSIX-semantiker (rättigheter, symlinks, hårda länkar, specialfiler).
    • SMB3 över QUIC – QUIC som transport vid sidan av TCP. Kernelmodul krävs på server, fallback till ngtcp2 på klient.
    • Direkta tidsstämplar – matchar moderna Windows-system.
    • Prometheus-endpoint – övervakning i realtid via Prometheus/Grafana.
    • Säkrare backup--no-secrets utesluter känsliga attribut.
    • CTDB-tuning – inställningar kan lastas från /etc/ctdb/tunables.d/.
    • Per-share-profilering – detaljerad statistik för varje utdelning.
    • Buggfixar – bl.a. för macOS Finder, certifikat och AD-anslutningar.

    Praktiska effekter

    • Mindre specialkonfiguration för Linux/Unix-klienter.
    • Flexiblare, säkrare filtransport via QUIC.
    • Förbättrad övervakning och driftinsyn.

    Tips: Läs releasenoterna noga, verifiera kernelstöd för QUIC och testa i staging innan produktion.

    https://linuxiac.com/samba-4-23-released-with-smb3-unix-extensions-enabled-by-default

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.

    Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.

    Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.

    Från kärnan till DKMS

    För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.

    I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.

    Nya krav på distributionerna

    För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.

    • Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
    • openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
    • Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
    • Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.

    En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.

    Stabilitet före allt

    Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.

    Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.

    Vad betyder det för användarna?

    För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.

    Ett filsystem med potential

    Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.

    Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.

    https://linuxiac.com/bcachefs-transitioning-to-dkms-packaging

  • LMDE 7 baseras på Debian 13 ”Trixie” – Linux Mint 22.3 planeras till december

    Med nästa stora uppdatering tar Linux Mint två parallella kliv framåt. I höst kommer LMDE 7, den Debian-baserade versionen av Mint, medan den ordinarie utgåvan Linx Mint 22.3 är planerad till december. Resultatet blir både en mer robust teknisk grund och flera efterlängtade nyheter i användarupplevelsen.

    Linux Mint-teamet har lagt korten på bordet inför hösten. Projektledaren Clement Lefebvre berättade i månadens nyhetsbrev att utvecklingen nu flyttas från det färska släppet av Linux Mint 22.2 ”Zara” till nästa stora milstolpe: Linux Mint Debian Edition 7 (LMDE 7).

    LMDE 7: Mint möter Debian
    LMDE är den alternativa versionen av Linux Mint som inte bygger på Ubuntu, utan direkt på Debian. Målet är att erbjuda samma upplevelse som vanliga Linux Mint, men på en annan bas – något som både lockar entusiaster och fungerar som en slags ”reservplan” om Ubuntu någon gång skulle förändras på ett sätt som Mint-utvecklarna inte kan följa.

    Den kommande utgåvan får kodnamnet Gigi och bygger på Debian 13 ”Trixie”. Därmed blir det också slutet för 32-bitarsstöd: LMDE 7 släpps enbart för 64-bitarsdatorer.

    På funktionssidan får LMDE 7 med sig allt nytt från Mint 22.2 – däribland stöd för OEM-installationer, alltså förinstallerade system som kan säljas direkt på datorer. Funktionen utvecklades redan under arbetet med Mint 22.2 och är nu testad ”i verkligheten”, enligt Lefebvre.

    Den tekniska grunden väntas bli Linux 6.12 LTS-kärnan från Debian, i stället för Linux Mint 22.2:s nyare 6.14. Just nu jobbar utvecklarna också med att anpassa libadwaita-förändringar och återinföra Mint-specifika patchar. En öppen betaversion är planerad till september.

    Linux Mint 22.3: Fokus på användarupplevelsen
    Parallellt planerar teamet för nästa ordinarie Mint-version: Linux Mint 22.3, baserad på Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat”. Trots den korta utvecklingscykeln inför lanseringen i december utlovas flera efterlängtade nyheter.

    Mest uppmärksamhet får den nya applikationsmenyn i Cinnamon, som utvecklats under lång tid och nu äntligen ska bli verklighet. Tillsammans med en ny status-applet ska användarna få en mer överskådlig och modern arbetsmiljö. Dessutom kommer Wayland-stöd för tangentbordslayouter och inmatningsmetoder, något som är viktigt inför Linuxvärldens gradvisa övergång från X11.

    Två spår framåt
    Med LMDE 7 och Mint 22.3 visar projektet återigen sin dubbla strategi: ett ben i Debian-världen och ett i Ubuntu. För användarna betyder det fler valmöjligheter – men alltid med den välbekanta Mint-upplevelsen i centrum.

    https://linuxmint.com

    LMDE 7 “Gigi”
    ▶ Vad är LMDE?

    LMDE står för Linux Mint Debian Edition – Linux Mint byggt direkt på Debian i stället för Ubuntu. Målet är samma Mint-upplevelse ovanpå en Debian-bas, vilket även fungerar som ett alternativ om Ubuntu-basen skulle förändras.

    ▶ Vad innehåller LMDE 7?
    • Debian 13 “Trixie” som paketbas
    • Linux 6.12 LTS-kärna från Debians arkiv
    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2 “Zara”
    • Stöd för OEM-installationer
    • Anpassningar för libadwaita 1.7
    • Endast 64-bitars (i386 utgår)
    ▶ Vad skiljer från “vanliga” Mint?
    • Bas: Debian (inte Ubuntu)
    • Uppdateringsmodell: mer Debian-stabilitet, färre Ubuntu-specifika paket
    • Ekosystem: inga Ubuntu-särdrag som Snap förinstallerat
    • Känsla: närmare “ren” Debian men med Mint-verktyg och Cinnamon
  • openSUSE stoppar Bcachefs-stöd i Tumbleweed med Linux 6.17

    openSUSE tar bort stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed i samband med uppgraderingen till Linuxkärnan 6.17. Beslutet följer på Linus Torvalds besked att inte längre låta Bcachefs ingå i den officiella kärnan, vilket innebär att användare som vill fortsätta använda filsystemet får förlita sig på upstream eller egna lösningar.

    openSUSE har beslutat att stänga av stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed när distributionen uppgraderar till Linux 6.17, som väntas släppas i slutet av september eller början av oktober 2025. Även användare av openSUSE Slowroll kan på sikt komma att beröras.

    Bakgrunden: förändrad status i Linuxkärnan

    Med Linux 6.17 ändrade Linus Torvalds statusen för Bcachefs från ”stödd” till ”externt underhållen”. Anledningen är att Bcachefs-utvecklarna inte velat rätta sig efter kärnans etablerade rutiner för bugghantering och versionspolicy. Konsekvensen blir att inga fler ändringar för filsystemet accepteras i Linuxkärnans officiella kodbas.

    Eftersom openSUSE Tumbleweed alltid levererar den senaste kärnan innebär detta att Bcachefs inte längre kommer att vara tillgängligt i distributionen från och med version 6.17.

    SUSE uppmanar användare att följa upstream

    ”När Bcachefs inte längre underhålls av kärnans utvecklarteam måste vi stänga av det även hos oss,” säger Jiri Slaby från SUSE Labs. Han rekommenderar användare att följa projektets egna instruktioner för installation och drift. Det är också möjligt att skapa ett så kallat Kernel Module Package (KMP) för att själva lägga till stödet.

    openSUSE utvecklarna gör klart att de inte kommer att lägga resurser på att själva underhålla eller backporta Bcachefs-patchar. Om utvecklingen däremot återupptas inom Linuxkärnan är de öppna för att aktivera stödet igen.

    Användare avråds från att uppdatera

    För den som redan kör Bcachefs innebär förändringen att kernelserien 6.16 i Tumbleweed fortfarande fungerar som tidigare. Slowroll påverkas inte i nuläget. Användare som vill fortsätta med Bcachefs bör därför undvika att uppgradera till Linux 6.17 eller följa upstream-projektets vägledning för att köra filsystemet via en separat modul.

    Lansering väntas i september eller oktober

    Linux 6.17 väntas släppas den 28 september, men om en extra testversion behövs kan lanseringen skjutas upp till den 5 oktober.

    Faktaruta: Bcachefs i openSUSE (Tumbleweed/Slowroll)

    Vad händer?
    openSUSE avaktiverar Bcachefs-stöd i kernel 6.17 för Tumbleweed (och eventuellt Slowroll senare).

    Bakgrund
    I Linux 6.17 ändrades Bcachefs-status till ”externally maintained”. Det innebär att filsystemet inte längre underhålls i Linuxkärnans huvudträd och att nya Bcachefs-ändringar inte accepteras uppströms.

    Varför stängs det av i openSUSE?
    När upstream inte längre tar in Bcachefs-ändringar vill openSUSE undvika att bära eget, långsiktigt underhåll. Därför stängs funktionen av i deras 6.17-byggnader i stället för att backporta eller paketera specialpatchar.

    Vad betyder det för användare?

    • Kernel 6.16 i Tumbleweed påverkas inte – Bcachefs fungerar där som tidigare.
    • Uppgradering till kernel 6.17 tar bort inbyggt stöd för Bcachefs.
    • Vill du fortsätta använda Bcachefs kan du följa upstreams instruktioner och/eller bygga ett KMP (Kernel Module Package).

    openSUSEs hållning
    Inga downstream-patchar eller backportar planeras för Bcachefs från och med 6.17. Stöd kan återaktiveras om Bcachefs åter blir underhållet uppströms.

    Tips: Om du är beroende av Bcachefs – stanna på kernel 6.16 tills vidare.

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.

    Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).

    Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.

    Skrivare som fungerar bra med Linux

    Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:

    • HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
    • HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
    • Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
    • Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
    • Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr
      Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
    • Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.

    Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet

    Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:

    • Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr
      Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
    • Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
    • Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr
      Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
    • Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
    • Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.

    HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux

    När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):

    • Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
    • Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
    • Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
    • Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.

    Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.

    HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll

    • HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
    • HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
    • HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
    • HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
    • HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
    • HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}

    Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?

    Flera orsaker:

    • Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
    • Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
    • Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
    • Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
    • Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.

    Jämförande tabell

    ModellTyp/teknikPrisnivåLinux-kompatibilitet
    HP DeskJet 4155eBläckstråle, allt-i-ettBudget (~1 000 kr)Bra – HPLIP-stöd.
    HP LaserJet Pro M234dwLaser (mono)Mellan (~2 500 kr)Bra – PCL & HPLIP.
    Brother HL-L2350DWLaser (mono)Budget (~1 500 kr)Bra – officiella drivrutiner.
    Brother MFC-L2710DWLaser (mono, MFP)Mellan (~2 000 kr)Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
    Canon LBP632CdwFärglaserMellan (~4 000 kr)OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
    Epson WorkForce WF-3720Bläckstråle, allt-i-ettMellan (~2 000 kr)OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
    Canon Pixma MG3620BläckstråleBudget (~800 kr)Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
    Canon LBP2900Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – CAPT-driver, instabil.
    Epson EcoTank ET-2820Bläckstråle, tankMellan (~2 500 kr)Dålig – inget Linux-stöd.
    Samsung Xpress M2026Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – kräver gammal ULD-driver.

    Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux

    Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.

    Slutsats

    För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.

    • HP och Brother är oftast säkra val.
    • Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
    • HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.

    Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.

    FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX

    $ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.


    Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux

    Protokoll / PDL Typ Linux-stöd Kommentar
    IPP Everywhere / AirPrint Driverless Mycket bra Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
    Mopria (Printing) Driverless (IPP-baserat) Mycket bra Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
    PostScript (PS) / PDF Direct Öppet/standard Mycket bra Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
    PCL5e / PCL6 (XL) Öppet/standard Bra Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
    ESC/P-R (Epson) Tillverkar-PDL Medel Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
    XPS (Microsoft) Vektorformat Begränsat Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
    GDI / Host-based Proprietärt Dåligt Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
    CAPT (Canon LBP) Proprietärt Dåligt Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
    SPL (Samsung) Proprietärt Dåligt Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.

    Transport/protokoll för anslutning

    • IPP (över nätverk)bäst; driverless, köhantering, upptäckt.
    • LPD/LPRbra/OK; äldre men fungerande i CUPS.
    • SMB (Windows-delning)varierar; funkar men mer konfiguration.
    • USBbra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.

    $ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother. Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.