• Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som Debians övriga arkitekturer. Beslutet markerar inte bara teknisk mognad, utan också Debians fortsatta ambition att stödja öppna och alternativa hårdvaruplattformar på global nivå.

    Efter drygt två års arbete har Debian officiellt befordrat arkitekturen loong64 från Debian Ports till fullvärdig, stödd arkitektur. Om det återstående integrationsarbetet fortlöper enligt plan kommer loong64 att ingå i den kommande versionen Debian 14, med kodnamnet Forky.

    Beskedet offentliggjordes på e-postlistan debian-devel-announce. Med officiell status följer loong64 nu samma bygg-, release- och säkerhetsprocesser som Debians övriga huvudarkitekturer.

    Vad är loong64

    Loong64 är 64-bitarsvarianten av instruktionsuppsättningen LoongArch, som utvecklas av det kinesiska företaget Loongson. Arkitekturen är framtagen som ett alternativ till etablerade plattformar som x86 och ARM, med fokus på teknologisk självständighet.

    Genom Debians officiella stöd får LoongArch-baserade system tillgång till ett stort, väletablerat ekosystem av fri programvara.

    Så gick uppstarten till

    Arbetet med loong64 inleddes i Debian Ports, där nya och experimentella arkitekturer utvecklas. För att komma igång krävdes ett manuellt grundarbete. Totalt byggdes och importerades 112 paket, vilket var tillräckligt för att skapa en fungerande chroot-miljö och sätta den första automatiska byggservern, en så kallad buildd, i drift.

    Redan under sin första natt byggde och laddade denna enda buildd upp omkring 300 nya paket, ett tydligt tecken på att infrastrukturen fungerar väl.

    Vad händer härnäst

    Den pågående bootstrap-fasen, där hela Debians paketarkiv successivt byggs för den nya arkitekturen, beräknas ta ungefär en vecka. Tidsåtgången beror på om fler byggservrar kopplas in, vilket i så fall skulle öka byggtakten avsevärt.

    När arkivet nått tillräcklig täckning kommer loong64 att behandlas som vilken annan officiell Debian-arkitektur som helst. Det innebär deltagande i alla release-milstolpar, tillgång till officiell installerare samt långsiktigt säkerhets- och underhållsstöd under hela Debian 14:s livscykel.

    Varför detta är betydelsefullt

    Att loong64 nu får officiell status är viktigt både tekniskt och strategiskt. För Debian innebär det ökad arkitekturmångfald och en förstärkt roll som global och hårdvaruneutral Linux-distribution. För LoongArch-plattformen betyder det tillgång till tusentals färdigpaketerade program och ett stort internationellt utvecklar- och användarsamfund.

    Sammanfattning

    Befordran av loong64 från Debian Ports till officiellt stöd visar hur ett öppet projekt kan utveckla och integrera helt nya processorarkitekturer på produktionsnivå. Om allt går enligt plan blir Debian 14 Forky den första Debian-utgåvan där LoongArch får samma status som etablerade arkitekturer som x86, ARM och RISC-V.

    Faktaruta: LoongArch (loong64 i Debian)

    LoongArch är en RISC-instruktionsuppsättning (ISA) från Loongson. I Debian kallas 64-bitarsvarianten loong64 (motsvarar LA64) och är nu på väg in som officiellt stödd arkitektur i Debian 14.

    Fördelar

    • Fristående ISA (inte x86/ARM) som ger en alternativ CPU-plattform med egen utvecklingslinje.
    • Uppströms Linux-stöd (LoongArch kom in som ny arkitektur i Linux 5.19), vilket ger bättre långsiktighet än “out-of-tree”-patchar.
    • Stöd i verktygskedjan: GCC har LoongArch-stöd sedan 12.1, och Rust-plattformen för loongarch-linux anger Linux 5.19 som miniminivå.
    • Debian-stöd innebär automatiska byggbyggen (buildd), säkerhetsflöden och vanliga release-milstolpar.

    CPU:er som använder LoongArch (exempel)

    • Loongson 3A5000 (desktop/”general purpose”, LA464-kärnor).
    • Loongson 3C5000 (server, 16 LA464-kärnor).
    • Loongson 3A6000 (finns bl.a. som industrial-grade-variant, LA664-mikroarkitektur).
    • Nyare serverfamilj 3C6000/derivat har visats offentligt i medier (serverfokus, många kärnor).
    • Nyare “terminal/mobil/industri”-kretsar som 2K3000 och 3B6000M har nämnts av Loongson/press (inbyggt/edge/laptop-inriktning).

    Bra att känna till

    • LoongArch finns i flera varianter: LA32R, LA32S och LA64.
    • Program måste vara kompilerade för loong64/LA64 (binärkompatibilitet med x86/ARM finns inte).
    • Ekosystemet växer snabbt, men täckningen kan variera per distro och paket beroende på portningsstatus.

    Källor (urval): Debian-annonseringen om loong64 som officiell arkitektur, Linux-kärnans LoongArch-dokumentation (v5.19), GCC/nyhetsnotiser om LoongArch-stöd, samt Loongsons produktsidor för 3A5000/3C5000/3A6000 och press om 3C6000/2K3000/3B6000M.

  • När spel-Linux siktar på serverhallen – CachyOS och den oväntade serverdrömmen

    CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett snabbfotat, rullande Linux verkligen bli ett stabilt fundament i serverhallen – eller är detta början på ett djärvt experiment som kan förändra synen på vad ett serversystem kan vara?

    I sin årliga tillbakablick för 2025 presenterade det Arch-baserade Linux-systemet CachyOS en nyhet som både väckte entusiasm och eftertanke: planer på en särskild Server Edition, riktad mot NAS-lösningar, arbetsstationer och hosting-leverantörer. För ett system som främst gjort sig känt bland Linux-spelare och prestandaentusiaster är detta ett oväntat, men fascinerande, steg.

    Ett djärvt kliv bortom spelvärlden

    CachyOS har byggt sitt rykte på aggressiv prestandaoptimering, bland annat genom tekniker som PGO och AutoFDO, där program kompileras och finjusteras baserat på hur de faktiskt används. Nu vill utvecklarna ta samma filosofi in i servervärlden – med förhärdade standardinställningar, färdigtrimmade paket och verifierade systemavbilder som hostingföretag enkelt kan distribuera till sina kunder.

    Det är ett ambitiöst mål. Kanske till och med ett riskfyllt sådant.

    NAS, arbetsstation och server – tre världar, ett system?

    En första invändning gäller målgruppen. NAS-system, arbetsstationer och servrar har delvis överlappande, men ofta motstridiga krav. En NAS prioriterar dataintegritet och lagringsfunktioner, arbetsstationer kräver hög interaktiv prestanda och moderna verktyg, medan servrar framför allt behöver stabilitet, tillförlitlighet och lång drifttid.

    Här finns dock tekniska val som talar till CachyOS fördel. Systemet använder Btrfs som standardfilsystem, vilket passar väl för NAS-användning tack vare stöd för snapshots, checksummor, flexibel RAID-hantering och effektiv diskadministration. På pappret är det ett modernt och kraftfullt val.

    Den stora elefanten i rummet: rolling release på server?

    Den mest grundläggande frågan kvarstår ändå: hör rolling-release-distributioner verkligen hemma i servermiljöer?

    Traditionellt har serversystem byggt på långsiktigt stabila och noggrant testade programversioner. Även om dessa ofta är något äldre, minimerar de risken för oväntade fel som kan orsaka driftstopp. Det är därför servermarknaden domineras av Debian-baserade och RHEL-baserade system, samt SLES och openSUSE Leap – alla kända för sin försiktiga uppdateringsmodell.

    CachyOS, med sina ständigt uppdaterade paket och nära koppling till Arch Linux, representerar motsatsen. Det är idealiskt för entusiaster som vill ha det senaste, men potentiellt problematiskt i miljöer där stabilitet väger tyngre än ny funktionalitet.

    Ett experiment som kan skaka om servervärlden

    Just därför är CachyOS satsning så intressant. Om projektet lyckas kombinera Arch-världens prestanda och modernitet med servervärldens krav på säkerhet och förutsägbarhet, kan det utmana invanda föreställningar om hur ett serversystem måste fungera.

    Att hosting-leverantörer nämns som en uttalad målgrupp ger dessutom satsningen extra trovärdighet. Det är en sektor där endast robusta och välgenomtänkta lösningar överlever.

    Blicken mot 2026

    Den planerade Server Edition väntas bli verklighet först under 2026. Fram till dess återstår många obesvarade frågor: kommer CachyOS att införa frysta paketkanaler, längre supportcykler eller särskilda säkerhetsmekanismer för serverbruk?

    Oavsett svaren är detta ett modigt steg som förtjänar uppmärksamhet. Linuxvärlden utvecklas genom experiment, och CachyOS serverambitioner kan visa sig vara antingen en varningshistoria – eller början på något helt nytt.

    Tills vidare återstår bara att följa utvecklingen med nyfikenhet. Och sist men inte minst: en god och fridfull jul till alla läsare.Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)

    Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.

    Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.

    Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.

    Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.

    Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.https://cachyos.org/

    Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.https://cachyos.org/

    https://cachyos.org

    Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)
    Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.
    Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.
    Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.
    Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.
    Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.
    Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.



  • OpenZFS 2.4: Snabbare, smartare och redo för framtidens lagring

    OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer.

    Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade läsare utan att kräva djup förkunskap:

    Det öppna och kraftfulla filsystemet OpenZFS har släppts i version 2.4, nästan ett år efter den förra stora uppdateringen. Den nya versionen bjuder på bredare systemstöd, tydliga prestandalyft och flera efterlängtade förbättringar för både administratörer och avancerade användare.

    OpenZFS används i allt från hemmabyggen och NAS-lösningar till stora företagsservrar, och är känt för sin höga dataintegritet tack vare funktioner som checksummor, snapshots, replikering och självläkande lagring.

    Brett stöd för Linux och FreeBSD

    På Linux-sidan är kompatibiliteten ovanligt generös. OpenZFS 2.4 fungerar med kärnor från Linux 4.18 hela vägen upp till 6.18, vilket innebär att både äldre företagsdistributioner och de allra senaste utvecklingskärnorna stöds.

    För FreeBSD riktar sig versionen mot både nuvarande och framtida huvudversioner:

    • FreeBSD 14
    • FreeBSD 15
    • FreeBSD 16

    Det gör OpenZFS till ett tryggt val även på lång sikt.

    Automatiska kvoter – mindre manuellt arbete

    En av de mest uppskattade nyheterna är stöd för standardkvoter för användare, grupper och projekt. Det innebär att administratörer kan sätta lagringsgränser som automatiskt gäller för nya dataset.

    Resultatet:

    • Mindre manuell konfiguration
    • Enhetliga lagringsregler
    • Bättre kontroll i större miljöer

    Perfekt för allt från skolor till företagsservrar.

    Smartare lagring under hög belastning

    När många skriver data samtidigt kan lagringsenheter bli fragmenterade, vilket försämrar prestandan. OpenZFS 2.4 introducerar därför en ny enhetlig algoritm för allokeringsbegränsning, som minskar fragmentering när systemet är hårt belastat.

    Dessutom kan ZFS nu tillfälligt ”pausa” långsamma vdevs (lagringsenheter som plötsligt blir tröga), så att resten av lagringspoolen fortsätter fungera smidigt trots delvisa hårdvaruproblem.

    Tydliga prestandalyft

    OpenZFS 2.4 innehåller flera förbättringar som märks i praktiken:

    • Snabbare kryptering
      AES-GCM-kryptering använder nu AVX2-instruktioner, vilket ger högre hastighet på moderna processorer.
    • Robust Direct IO
      I/O-operationer som inte är korrekt justerade faller nu automatiskt tillbaka till en lättviktig, okachelagd metod – stabilt utan att bli långsamt.
    • Bättre användning av special-vdevs
      ZIL-data och små block kan i fler fall placeras på snabba specialenheter, även för ZVOL:er och utan krav på tvåpotensstorlekar.

    Effektivare verktyg för drift och underhåll

    Även administrationsverktygen har fått kärlek:

    • zfs rewrite -P kan bevara logiska födelsetider, vilket minskar storleken på inkrementella sändningar
    • Pool-kommandon kan köras på alla importerade pooler samtidigt med -a
    • Det går att scrubba specifika tidsintervall
    • Blockkloningstabeller kan förladdas för snabbare åtkomst

    Allt detta sparar både tid och systemresurser.

    Stabilare RAIDZ och färre hörnfall

    I bakgrunden har mycket arbete lagts på tillförlitlighet:

    • Förbättrad RAIDZ-hantering
    • Smartare ashift-beteende
    • Buggrättningar för deduplicering, gang blocks och blockkloning

    Dessa förbättringar är särskilt viktiga för stora och hårt utnyttjade lagringspooler.

    Framåtblickande förändringar

    OpenZFS 2.4 introducerar också nya feature flags, bland annat för:

    • Fysisk omskrivning av data
    • Förbättrad blockkloning
    • Dynamiska gang headers

    Samtidigt har flera gamla modulinställningar städats bort som en del av projektets långsiktiga modernisering.

    Sammanfattning

    OpenZFS 2.4 är ingen kosmetisk uppdatering – det är ett rejält kliv framåt. Med:

    • Stort kernelstöd
    • Automatiska kvoter
    • Förbättrad prestanda
    • Smartare felhantering
    • Effektivare administrationsverktyg

    …befäster OpenZFS sin position som ett av de mest avancerade och pålitliga filsystemen i den öppna källkodsvärlden.

    Ett självklart val för dig som tar lagring på allvar – oavsett om det gäller hemmaservern eller datacentret.

    Faktaruta: OpenZFS 2.4
    Vad är det?
    OpenZFS är ett öppet filsystem och volymhanterare med snapshots, checksummor, replikering och fokus på dataintegritet.
    Plattformsstöd
    Linux-kärnor: 4.18–6.18
    FreeBSD: 14, 15, 16
    Nyheter i korthet
    • Standardkvoter för användare, grupper och projekt
    • Ny “allocation throttling” för mindre vdev-fragmentering vid hög last
    • Snabbare kryptering (AVX2-acceleration för AES-GCM)
    • Robustare Direct IO (fallback till lättviktig okachelagd I/O vid “unaligned”)
    • ZIL och special_small_blocks kan utnyttja special-vdevs i fler fall (även ZVOL)
    Drift & underhåll
    zfs rewrite -P kan bevara logiska “birth times”
    • Pool-åtgärder för alla importerade pooler med -a
    • Mer flexibel scrub (tidsintervall) och prefetch av BRT-tabeller



  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt bekväm utvecklingsmiljö.

    Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    I takt med att allt fler utvecklare söker snabbare, lättare och mer fokuserade arbetsflöden har intresset för terminalbaserade verktyg fått en tydlig renässans. Samtidigt vill få ge upp de bekvämligheter som moderna utvecklingsmiljöer erbjuder. Här kliver Fresh in – en ny öppen källkodsbaserad textredigerare som försöker förena två världar som länge setts som motsatser: den klassiska terminaln och den grafiska kodeditorn.

    Fresh är en så kallad TUI-editor (Text-based User Interface), skriven i programmeringsspråket Rust. Det innebär att hela programmet körs i ett vanligt terminalfönster, utan att använda grafiska ramverk som GTK eller Qt. Trots detta lyckas Fresh leverera en upplevelse som ligger mycket nära den man förknippar med moderna grafiska program.

    Ett grafiskt tänk – helt i textläge

    Vid första anblick kan Fresh nästan uppfattas som en traditionell grafisk editor. Den innehåller menyer, paneler, delade vyer, filutforskare och en integrerad terminal, allt uppbyggt med terminalns egna möjligheter. Musstöd finns från start, tillsammans med snabbkommandon, kontextmenyer och en kommandopalett där användaren kan söka efter funktioner på samma sätt som i moderna IDE:er.

    I stället för att arbeta direkt med filer använder Fresh buffertar. Flera filer och terminalsessioner kan vara öppna samtidigt och visas sida vid sida i horisontella eller vertikala split-vyer. En permanent statusrad längst ner visar relevant information som filnamn, markörposition och aktuell Git-branch.

    Kraftfull redigering utan begränsningar

    Trots sitt terminalbaserade format saknar Fresh inte avancerade redigeringsfunktioner. Programmet erbjuder stöd för flera markörer, avancerade textmarkeringar samt obegränsad ångra- och gör om-funktionalitet. All redigering sparas i en fullständig historik, vilket gör att användaren tryggt kan experimentera utan risk att förlora arbete.

    Navigeringen förbättras ytterligare genom positionshistorik och inbyggt stöd för Language Server Protocol. Detta gör det möjligt att hoppa till definitioner, navigera mellan symboler och få kodintelligens som annars förknippas med fullskaliga grafiska utvecklingsmiljöer.

    Filhantering utan att lämna editorn

    Fresh innehåller en inbyggd filutforskare som låter användaren navigera i projektets katalogstruktur direkt i editorn. Den är helt anpassad för tangentbord, men fungerar även med mus. Som standard respekteras .gitignore-filer, vilket hjälper till att hålla fokus på relevanta filer i projektet. Filer kan öppnas, bytas och skapas utan att man behöver lämna editorn eller använda externa verktyg.

    Terminaln som en integrerad del av arbetsflödet

    En av de mest utmärkande funktionerna i Fresh är den inbyggda terminalemulatorn. Terminaler öppnas som vanliga buffertar och kan delas upp i flera flikar. Användaren kan växla mellan inmatningsläge och scroll-läge, söka i terminalutdata och kopiera text med samma kommandon som används i redigeraren.

    En särskilt ovanlig funktion är att terminalsessioner kan bevaras mellan omstarter. Pågående processer och hela scrollback-historiken finns kvar, vilket suddar ut gränsen mellan editor och kommandoskal.

    Kodintelligens med resurskontroll

    Fresh har inbyggt stöd för Language Server Protocol och erbjuder diagnostik, kodkomplettering och symbolinformation i realtid. Rust, JavaScript, TypeScript och Python fungerar direkt, medan ytterligare språk kan konfigureras manuellt via en JSON-baserad inställningsfil.

    En detalj som särskiljer Fresh från många andra editorer är möjligheten att sätta gränser för CPU- och minnesanvändning hos språkservrar. Detta förhindrar att resurskrävande LSP-processer påverkar systemets prestanda negativt.

    Ett pluginsystem byggt för framtiden

    Fresh är konstruerat med utbyggbarhet i fokus. Redigeraren använder ett pluginsystem baserat på TypeScript, vilket gör det relativt lätt att skapa egna tillägg. Flera plugins följer med som standard, bland annat för att markera TODO-kommentarer och utföra Git-baserade sökningar.

    För C- och C++-utveckling finns även ett särskilt Clangd-hjälpplugin. Plattformsspecifika detaljer, till exempel för macOS, är tydligt dokumenterade för att underlätta installation och användning.

    Samlad och tydlig konfiguration

    All konfiguration i Fresh sker via en enda config.json-fil som lagras på ett standardiserat sätt beroende på operativsystem. I denna fil styrs allt från teman och tangentbindningar till språkservrar, plugins och resursbegränsningar. Tanken är att ge användaren full kontroll utan att sprida inställningar över flera filer.

    Stöd för alla större operativsystem

    Fresh är officiellt stödd på Linux, macOS och Windows. För den som vill prova finns färdiga binärer, men även installationsalternativ via Homebrew, Arch User Repository, .deb- och .rpm-paket, npm, crates.io eller manuell kompilering från källkod. På Windows fungerar Fresh i moderna terminaler, och det går även att köra via WSL för en mer Linux-lik upplevelse.

    Terminalns nästa steg

    Fresh visar tydligt att terminalbaserade verktyg inte längre behöver vara spartanska eller svåranvända. Genom att kombinera hög prestanda, moderna gränssnittsidéer och ett tydligt fokus på utvecklarens arbetsflöde pekar Fresh mot en framtid där terminaln inte är ett alternativ till grafiska verktyg – utan ett fullvärdigt hem för dem.

    Bild ifrån projektets hemsida

    Linux.se:s åsikt

    Efter att ha testat Fresh är helhetsintrycket mycket lovande, även om den senaste versionen ännu inte verkar finnas tillgänglig som .deb-paket. Känslan för tankarna tillbaka till DOS-eran, fast i en modern tappning.

    För den som i dag snabbt vill redigera filer direkt på en server är alternativen oftast nano eller emacs/vi. Både emacs och vi är kraftfulla verktyg, men de har också en relativt hög inlärningströskel, vilket kan avskräcka många användare.

    En funktion som skulle vara mycket uppskattad i framtida versioner av Fresh är stöd för emacs-liknande Ctrl-kommandon. För användare som har dessa tangentkombinationer djupt inpräntade i muskelminnet är det svårt att ”lära gamla hundar att sitta”. Dessutom kan Ctrl-kommandon i vissa situationer vara snabbare och mer effektiva, exempelvis vid sparande och navigering.

    Trots detta framstår Fresh som ett tydligt positivt tillskott. Det fyller ett tomrum mellan enkla terminalredigerare och mer komplexa redigeringsmiljöer, och har potential att bli ett naturligt val för modern server- och terminalbaserad utveckling.

    Läs mer på :

    https://sinelaw.github.io/fresh

    FAKTARUTA
    Fresh – terminaleditor med IDE-känsla
    • Typ: Öppen källkod, TUI (Text-based UI) i terminal
    • Språk: Rust
    • Gränssnitt: Paneler, split-vyer, filutforskare, musstöd
    • Utvecklarstöd: LSP (diagnostik, completion, symboler)
    • Extra: Inbyggd terminal som buffert med flikar och scroll-läge
    • Utbyggbart: Pluginsystem (TypeScript) och central config.json
    • Plattformar: Linux, macOS, Windows (även via WSL)
    Tips: Passar dig som vill stanna i terminaln men ändå ha moderna IDE-funktioner.
  • OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har släppts med fokus på förbättrad säkerhet och stabilitet. Uppdateringen åtgärdar en nyligen upptäckt sårbarhet som påverkar hanteringen av TLS-handshakepaket och förbättrar därmed skyddet mot överbelastningsattacker. Samtidigt rättas flera buggar från tidigare versioner, vilket gör denna uppdatering särskilt viktig för drift av OpenVPN-servrar i produktionsmiljö.

    OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har idag släppts som den senaste stabila versionen av det öppna VPN-systemet som används globalt för att skapa säkra punkt-till-punkt- eller plats-till-plats-anslutningar i både routed- och bridged-lägen. OpenVPN är ett av de mest etablerade verktygen för säker fjärråtkomst.

    Säkerhetsfix: CVE-2025-13086

    Denna version är en mindre uppdatering men viktig ur säkerhetsperspektiv. Den åtgärdar säkerhetssårbarheten CVE-2025-13086, som rörde en felaktig memcmp-kontroll vid HMAC-verifiering i den så kallade 3-way handshake-processen. Felet gjorde att det HMAC-baserade skyddet mot överbelastningstillstånd vid mottagning av förfalskade TLS-handshakepaket på OpenVPN-servern inte fungerade som avsett.

    Övriga rättningar

    Flera andra buggar har också åtgärdats i den här versionen, bland annat:

    • Felaktig pekarhantering i funktionen tls_pre_decrypt()
    • Problem med autentiseringsplugin/script
    • Saknat anrop till perf_pop() (används vid prestandaprofiler)
    • Flera Windows-relaterade fel
    • Andra mindre korrigeringar

    Bakgrund från version 2.6.15

    Den föregående versionen, OpenVPN 2.6.15, släpptes för två månader sedan och återinförde stöd för att explicit konfigurera broadcast-adressen på Linux-gränssnitt där detta är relevant. Funktionen hade tidigare tagits bort med argumentet att systemet automatiskt kunde sätta denna adress, men i praktiken visade det sig att kernel netlink-gränssnittet installerade “0.0.0.0” som IP-adress. Detta orsakade problem för program som baserar sina nätverksinställningar på output från ifconfig.

    Återinförandet korrigerade därmed kompatibilitetsproblem för broadcast-baserade applikationer.

    Version 2.6.15 introducerade också:

    • Striktare validering av DNS-domännamn med positivlista över tillåtna tecken (inklusive UTF-8-tecken) innan domännamnet trafikeras genom PowerShell
    • Ytterligare kontroller av inkommande TLS-handshakepaket innan nya anslutningssessioner skapas, vilket förbättrar hanteringen av klienter som växlar nätverk mycket tidigt men ändå skickar kontrollkanalspaket från sin ursprungliga IP

    Installation

    Den senaste versionen av OpenVPN kan laddas ner som källkod från GitHub för den som vill kompilera programmet manuellt. För de flesta användare rekommenderas dock att följa installationsinstruktioner för respektive Linux-distribution, exempelvis Debian, Ubuntu, openSUSE/SLES eller Fedora/RHEL.

    Sammanfattning

    PunktInformation
    VersionOpenVPN 2.6.16
    SäkerhetsfixCVE-2025-13086
    BuggrättningarTLS-hantering, auth-script, Windows-problem m.m.
    Viktigt från 2.6.15Broadcast-adress, DNS-validering, förbättrad TLS-kontroll
    TillgänglighetKällkod via GitHub, installationsguider för Linux

    Slutsats

    Även om OpenVPN 2.6.16 inte innehåller stora funktionsnyheter är den starkt rekommenderad att uppgradera till, särskilt på serversidan, med tanke på den åtgärdade säkerhetssårbarheten och förbättrad stabilitet. Installation bör ske så snart som möjligt i miljöer där OpenVPN används i produktion.

    Faktaruta: OpenVPN

    Typ av mjukvara:

    Öppen källkod, VPN-lösning

    Huvudfunktioner:

    • Skapar säkra punkt-till-punkt- eller plats-till-plats-anslutningar
    • Stöd för både routed (Layer 3) och bridged (Layer 2) VPN-läge
    • Kryptering av nätverkstrafik med TLS/SSL
    • Autentisering via certifikat, användarnamn/lösenord eller tvåfaktorslösning
    • Möjlighet att använda HMAC för att skydda mot DoS- och spoofing-attacker
    • Stöd för IPv4 och IPv6

    Plattformar:

    Linux, Windows, macOS, BSD, Android, iOS samt integrering i routrar och embedded-system

    Protokoll:

    • Körs över UDP eller TCP
    • Kan köra över valfri port
    • Stödjer tunnling av IP, Ethernet och virtuella nätverksgränssnitt

    Säkerhet:

    • Kryptering upp till AES-256
    • Möjlighet att använda Perfect Forward Secrecy (PFS)
    • Stöd för TLS-versionering och hårdare säkerhetsprofiler
    • Kan använda pkcs11, smartkort och TPM för nyckelhantering

    Administration och drift:

    • Kan köras som server eller klient
    • Centraliserad användarhantering via plugin/script
    • Integration med AD, LDAP och RADIUS
    • Stöd för loggning och profilering

    Populära användningsområden:

    • Fjärråtkomst till företagsnätverk
    • Säker anslutning mellan två geografiska platser
    • Privat surfning via VPN-tjänster
    • Kryptering av trafik vid offentliga Wi-Fi-nät
    • Används ofta tillsammans med brandväggs- och routinglösningar
  • TrueNAS 25.10 “Goldeye” – framtidens öppna lagringssystem

    TrueNAS 25.10 “Goldeye” markerar ett stort steg framåt för öppen lagringsteknik. Den nya versionen introducerar stöd för NVMe over Fabric, öppna GPU-drivrutiner, förbättrad virtualisering och en moderniserad hantering av OpenZFS. Resultatet är en kraftfull och framtidssäker NAS-plattform som kombinerar prestanda i företagsklass med öppen källkod och flexibilitet – redo för allt från hemmalabb till datacenter.

    Den öppna lagringsplattformen TrueNAS har nått en ny milstolpe. Version 25.10 “Goldeye” markerar en av de största uppdateringarna på flera år, med stöd för NVMe över nätverk (NVMe-oF), öppna GPU-drivrutiner, omfattande ZFS-förbättringar och ett omdesignat administrationsgränssnitt.
    Resultatet är ett NAS-system som är snabbare, stabilare och bättre anpassat för moderna arbetslaster.

    En ny nivå av prestanda

    Den mest uppseendeväckande nyheten i TrueNAS 25.10 är stödet för NVMe over Fabric (NVMe-oF) – en teknik som gör att data på fjärransluten lagring kan nås lika snabbt som om den vore lokal.

    Två varianter erbjuds:

    • NVMe/TCP, som fungerar över vanliga Ethernet-nätverk och finns i Community Edition.
    • NVMe/RDMA, som används i Enterprise-versionen och ger extremt låg latens genom direkt minne-till-minne-kommunikation.

    Tillsammans möjliggör dessa lösningar terabitklassad nätverksprestanda och stöd för 400 Gbit/s Ethernet. I tester har ett TrueNAS-system levererat över 75 GB/s i läshastighet. Det gör NVMe-oF särskilt attraktivt för AI-träning, databaser och virtualiseringsmiljöer där varje millisekund räknas.

    Förbättrad virtualisering och säkerhet

    TrueNAS har länge erbjudit lätt virtualisering, men i version 25.10 har funktionen fått en kraftig uppgradering.
    Den nya Data Hypervisor-tekniken skiljer på virtuella maskiner och containerbaserade arbetslaster, vilket ger en tydligare och mer stabil användarupplevelse.

    Nyheter inkluderar:

    • Secure Boot för virtuella maskiner.
    • Import/export av virtuella diskar i flera format (QCOW2, RAW, VDI, VHDX, VMDK).
    • Hög tillgänglighet (HA) som gör det möjligt för virtuella maskiner att automatiskt flyttas vid nodfel.

    Detta ger TrueNAS Enterprise en mer komplett och driftsäker virtualiseringsmiljö med minimal nedtid.

    Öppen GPU-acceleration

    TrueNAS 25.10 stöder nu NVIDIAs öppna GPU-drivrutiner, vilket gör det möjligt att använda moderna grafikkort för beräkningar, AI och mediahantering.
    Stödet omfattar även NVIDIAs Blackwell-arkitektur, vilket öppnar för GPU-accelererade arbetsflöden direkt på TrueNAS-plattformen.

    Förbättrat ZFS och lagringshantering

    Filsystemet OpenZFS 2.3.4 ligger till grund för TrueNAS 25.10 och har fått flera viktiga förbättringar:

    • Bättre hantering av krypterad replikering.
    • Förbättrad minneshantering som minskar risken för krascher.
    • Stöd för Direct I/O, vilket ger snabbare prestanda i virtualiserade miljöer.
    • Effektivare blockkloning och mer informativ cache-rapportering.
    • Optimerad datafördelning som ger jämnare skrivprestanda under belastning.

    Tillsammans gör dessa ändringar ZFS ännu mer robust och förutsägbart vid hög I/O-belastning.

    Nytt gränssnitt och förbättrad användarupplevelse

    Administrationsgränssnittet i TrueNAS 25.10 har genomgått en omfattande uppdatering. Sidor för uppdateringar, användare, dataset och lagring har fått tydligare struktur och modernare design.

    En ny funktion, Update Profiles, låter användaren välja hur snabbt systemet ska ta emot uppdateringar:

    • Early Adopter – för den som vill testa nyheter tidigt.
    • General – standardläge med fokus på stabilitet.
    • Mission Critical – för miljöer med höga krav på drifttid.
    • Developer – för utvecklare och testmiljöer.

    Det nya systemet gör uppdateringsprocessen mer transparent och kontrollerad.

    Förbättrad apphantering

    TrueNAS 25.10 hanterar nu applikationer smidigare. Befintliga appar migreras automatiskt vid byte av applikationspool, vilket minskar nedtid.
    Det går även att konfigurera egna containerregistry-mirrors, vilket gör att applikationer fortsätter fungera även om Docker Hub inte är tillgänglig.

    Modern övervakning och öppet API

    Systemets diskövervakning har byggts om för att använda cron-baserad schemaläggning, vilket ger större flexibilitet och stöd för externa verktyg som Scrutiny.

    Dessutom introduceras en versionerad API byggd på JSON-RPC 2.0 över WebSocket. Den ersätter den äldre REST-baserade API:n och erbjuder snabbare svarstider och bättre stabilitet.
    API:n dokumenteras öppet på api.truenas.com och stöds redan av integrationer med Kubernetes, Proxmox VE och VMware vSphere.

    TrueNAS Connect – central fjärrhantering

    TrueNAS 25.10 är förberett för TrueNAS Connect, ett nytt webbaserat system för central hantering av flera TrueNAS-installationer.
    Plattformen ger realtidsövervakning, anpassningsbara varningar och inventariehantering via en säker molnportal.

    Community-användare kan testa TrueNAS Connect kostnadsfritt fram till december 2025.
    En bred lansering till Enterprise-kunder är planerad till våren 2026.

    Högre kapacitet och snabbare nätverk

    TrueNAS 25.10 utökar hårdvarustödet för större system.

    • F-serien stöder upp till 20 petabyte NVMe-flash.
    • M-serien kan hantera upp till 40 petabyte arkivlagring.
      Med stöd för 400 GbE-adaptrar är plattformen redo för nästa generation av datacenter.

    Sammanfattning

    TrueNAS 25.10 “Goldeye” representerar ett stort steg framåt för öppen lagringsteknik.
    Med stöd för NVMe-oF, öppna GPU-drivrutiner, förbättrad ZFS-prestanda, modernare virtualisering och ett tydligare gränssnitt fortsätter TrueNAS att befästa sin position som en av de mest avancerade och flexibla lagringsplattformarna med öppen källkod.

    TrueNAS Community Edition kan laddas ner kostnadsfritt för den som vill prova själv.
    För företag finns Enterprise-versionen, redan i bruk hos över 60 procent av Fortune 500-företagen.

    Mer information finns på https://www.truenas.com.

    TrueNAS 25.10 “Goldeye” — Fakta och teknisk data

    Utgivning: Oktober 2025
    Utvecklare: iXsystems
    Typ: Öppen källkod NAS / SAN / Hyperkonvergerad lagring
    Bas: Linux (TrueNAS SCALE)

    Filsystem: OpenZFS 2.3.4
    Förbättrad prestanda, Direct I/O-stöd, effektivare minneshantering och krypterad replikering.
    NVMe over Fabrics:
    • NVMe/TCP (TrueNAS Community Edition)
    • NVMe/RDMA (TrueNAS Enterprise Edition)
    Stöd för upp till 400 GbE, terabitklassad prestanda och extremt låg latens.
    Virtualisering:
    KVM-baserad ”Data Hypervisor”
    Stöd för Secure Boot, import/export av diskformat (QCOW2, RAW, VDI, VHDX, VMDK)
    Hög tillgänglighet (HA) med automatisk VM-failover.
    GPU-stöd:
    Inbyggt stöd för NVIDIAs öppna GPU-drivrutiner, inklusive Blackwell-generationen.
    Möjliggör GPU-accelererade AI-, media- och beräkningsarbetslaster.
    Systemhantering:
    Nydesignade paneler för användare, dataset, uppdateringar och lagring.
    Nya ”Update Profiles”: Early Adopter, General, Mission Critical och Developer.
    Appar migrerar automatiskt mellan pooler. Stöd för externa container registry-spegelservrar.
    Övervakning:
    SMART-övervakning ersatt av cron-baserad modell för bättre flexibilitet.
    Kompatibel med externa verktyg som Scrutiny.
    API och integration:
    Ny versionerad TrueNAS API (JSON-RPC 2.0 över WebSocket).
    Betydligt snabbare än tidigare REST-API och kompatibel med Kubernetes, Proxmox VE och VMware vSphere.
    Dokumentation: api.truenas.com
    TrueNAS Connect:
    Central webbaserad kontrollpanel för flera system.
    Ger realtidsövervakning, varningar och enkel installation.
    Gratis för Community-användare fram till december 2025.
    Kapacitet och hårdvara:
    • F-serien: upp till 20 PB NVMe-flash
    • M-serien: upp till 40 PB arkivlagring
    Stöd för Terabit Ethernet (400 GbE).
    Licensinformation:
    • Linux-kärna – GPLv2
    • Middleware & GUI – BSD-3-Clause
    • OpenZFS – CDDL
    Vissa Enterprise-komponenter omfattas av iXsystems-villkor.
    Fullständig EULA: TrueNAS SCALE EULA
    Kända begränsningar:
    NVMe/TCP-target saknar “fused commands” som krävs för VMware ESXi (upstream-begränsning).
    Mer information:
    Dokumentation: TrueNAS 25.10 Docs
    Releaseblogg: TrueNAS 25.10 “Goldeye” Release
  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.

    När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.

    Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.

    En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.

    Från nykomling till ikon

    Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.

    openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.

    Ett ekosystem för alla

    Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:

    • Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
    • Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
    • Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
    • MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.

    Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.

    20 år av människor, inte bara kod

    Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.

    Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.

    Blicken framåt

    Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.

    Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.

    Nerladdningslänkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

    Källa :

    https://linuxiac.com/opensuse-linux-20-years-strong

    ==================================================== openSUSE – FAKTARUTA ====================================================

    Historik (SUSE & openSUSE)

    • 1992: SUSE grundas i Tyskland (S.u.S.E. – Software- und System-Entwicklung).
    • 1994: Första kompletta SUSE Linux-distributionen släpps.
    • 2003: Novell förvärvar SUSE.
    • 2005-08-03: openSUSE tillkännages som communitydrivet projekt.
    • 2005-08-09/10: Första offentliga släppet: SUSE Linux 10.0 OSS (beta).
    • 2011: Ägarbyten efter Novell/Attachmate – SUSE blir åter ett självständigt bolag.
    • 2015: openSUSE Leap introduceras.
    • Idag: openSUSE är ett av de största och mest långlivade Linux-communityprojekten.

    Varianter

    • Leap – stabila releaser, delar bas med SUSE Linux Enterprise.
    • Tumbleweed – rolling release med de senaste stabila paketen.
    • Slowroll – långsammare uppdateringar än Tumbleweed.
    • MicroOS – oföränderlig, transaktionell plattform för containers och edge.
    • Aeon/Kalpa – immutable desktop-varianter byggda på MicroOS.

    Nyckelfunktioner

    • YaST – centralt systemkonfigurationsverktyg (GUI/TUI).
    • Zypper – kraftfull pakethanterare för RPM.
    • openSUSE Build Service – paketbygge för flera plattformar.
    • Btrfs + Snapper – system-snapshots och rollback.
    • Transactional Update – atomiska uppdateringar.
    • AppArmor – förstärkt säkerhet.
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer och serverprofiler.
    • Container- och molntekniker som Podman, Docker och Kubernetes.

    Styrkor

    • Mycket stabil och säker.
    • Snabb tillgång till nya paket (Tumbleweed/Slowroll).
    • Tydlig koppling mellan communityversion och enterpriseversion.
    • Öppen utvecklingsprocess och aktiv global gemenskap.

    Tidslinje

    1992 SUSE grundas 2003 Novell köper SUSE 2005 openSUSE offentliggörs 2015 Leap introduceras 2020→ Expansion av Tumbleweed, MicroOS och immutable desktop
  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.

    Kärnsystem och installation

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.

    Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.

    Förbättringar på skrivbordet

    Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.

    GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.

    PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.

    Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.

    Förbättringar för server och moln

    På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.

    QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.

    Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.

    Maskinvarustöd och kärnuppdateringar

    Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.

    TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.

    För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.

    Säkerhetsförbättringar

    Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.

    Andra uppdateringar och förändringar

    Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.

    Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.

    Tillgängliga Ubuntu-varianter

    I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:

    • Kubuntu
    • Ubuntu Budgie
    • Ubuntu MATE
    • Lubuntu
    • Ubuntu Kylin
    • Ubuntu Studio
    • Xubuntu
    • Edubuntu
    • Ubuntu Cinnamon

    Uppgradering och installation

    Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.

    Stödtid

    Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G

    Installation

    PaketBuggnrBeskrivning
    livecd-rootfs2098105Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
    livecd-rootfs2098105Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
    livecd-rootfs2098306Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
    livecd-rootfs2098622Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
    livecd-rootfs2092205RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
    livecd-rootfs2099993RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
    livecd-rootfs2083554Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
    initramfs-tools2091904Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
    dracut2095518Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
    cd-boot-images-riscv642104572Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
    u-boot2098421Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
    u-boot2110301Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01

    Skrivbord

    PaketBuggnrBeskrivning
    pipewire2061687Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
    pipewire2100497Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
    nautilus1813171 / 2095129Fix för rapporterade krascher
    mutterFleraFixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
    gtk42096803Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
    gtk42106744Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
    gtk42066062Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
    gtk+3.02096777Emoji-uppdatering till Unicode 16
    gnome-shell2098016Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
    gnome-shell2039340Fix för getenv/setenv-krasch vid start
    gnome-shell-extension-ubuntu-dock1997550Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
    update-manager1105371 / 2068805Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
    plymouth2096806Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
    xorg-server1861609Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop

    Server och moln

    PaketBuggnrBeskrivning
    cloud-initFleraFörbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
    gce-compute-image-packages2106629Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
    libvirt2051239 / 2084136Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
    qemu2095169Förbättrad RISC-V vektor-emulering
    snapd2085535Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
    apparmor2078467Fix för variabelhantering vid policyinläsning

    Grundläggande plattform

    PaketBuggnrBeskrivning
    apt2078720Fix för hantering av borttagna paket
    systemd2088069 / 2091657EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
    openssh2080216Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
    zfs-linuxFleraFixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
    rsyslogFleraAppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
    netplan.io2083029Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
    ubuntu-drivers-commonFleraFörbättrad NVIDIA-drivrutinshantering

    Maskinvara och kärna

    PaketBuggnrBeskrivning
    linux-firmwareFleraNy firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
    linux-*2098104Patchset för TUXEDO-datorer
    linux-*2095370 / 2067900Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
    linux-oem-*FleraStöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
    linux-gcp-6.142106281Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
    linux-azure-nvidia2090880Backport av SMB lease key-fixar

    Övriga ändringar

    PaketBuggnrBeskrivning
    fwupd2097728 / 2104109Fixar för Dell-dockuppdateringar
    sambaFleraFixar för krascher vid GPO-hantering
    horizon2045394Fix för race condition vid CSS-kompilering
    mysql-8.02112151Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
    ceph2089565 / 2097605Fixar för uppgraderingskrascher
    gvfs2109538Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
    power-profiles-daemon2115041Stöd för anpassade ACPI-plattformsprofiler
    gzip2083700Fix för beteende på s390 vid EOF-hantering

    Nerladdnings länkar och information i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_24.04_LTS

    Källa :

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-3-lts-released-with-bug-fixes-and-security-updates

    Fakta om Ubuntu

    Version: 24.04.3 LTS (Noble Numbat)

    Släppt: 8 augusti 2025

    Kärna: Linux 6.14

    Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)


    Nyheter i 24.04.3

    • Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
    • Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
    • Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
    • Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
    • Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
    • Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering

    Om Ubuntu

    Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd. Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna, både på skrivbord och servrar.

    Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär ”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.

    Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år. LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.


    Visste du att…

    • Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
    • Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion

    Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.

    I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.

    Förutsättningar

    • En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
    • Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
    • Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen

    Steg 1: Installera Node.js

    Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:

    curl -fsSL https://deb.nodesource.com/setup_18.x | sudo -E bash -
    sudo apt install -y nodejs
    

    Bekräfta installationen:

    node -v
    

    Steg 2: Installera databas

    Alternativ A: PostgreSQL (rekommenderat)

    sudo apt install -y postgresql postgresql-contrib
    sudo -u postgres psql
    

    Inuti psql:

    CREATE DATABASE wikijs;
    CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
    ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
    ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
    ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
    \q
    

    Alternativ B: MySQL / MariaDB

    sudo apt install -y mariadb-server
    sudo mysql -u root -p
    

    Inuti MySQL:

    CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    Steg 3: Installera Wiki.js

    sudo mkdir -p /opt/wikijs && cd /opt/wikijs
    sudo curl -s https://wiki.js.org/install.sh | sudo bash
    

    Fyll i databasuppgifter beroende på om du använder PostgreSQL eller MySQL.

    Steg 4: Testa att Wiki.js kör lokalt

    ss -tulpn | grep 3000
    

    Om Wiki.js körs, visas att Node.js lyssnar på 127.0.0.1:3000.

    Steg 5: Reverse proxy med Nginx eller Apache

    Alternativ A: Nginx

    sudo apt install -y nginx
    sudo nano /etc/nginx/sites-available/wikijs
    

    Innehåll:

    server {
        listen 80;
        server_name wiki.example.com;
    
        location / {
            proxy_pass http://127.0.0.1:3000;
            proxy_http_version 1.1;
            proxy_set_header Upgrade $http_upgrade;
            proxy_set_header Connection 'upgrade';
            proxy_set_header Host $host;
            proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
            proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
            proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
        }
    }
    
    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/wikijs /etc/nginx/sites-enabled
    sudo nginx -t && sudo systemctl reload nginx
    

    Alternativ B: Apache

    sudo apt install -y apache2
    sudo a2enmod proxy proxy_http proxy_wstunnel rewrite headers
    

    Skapa konfiguration:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wikijs.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName wiki.example.com
    
        ProxyPreserveHost On
        ProxyRequests Off
        ProxyPass / http://127.0.0.1:3000/
        ProxyPassReverse / http://127.0.0.1:3000/
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.access.log combined
    </VirtualHost>
    
    sudo a2ensite wikijs.conf
    sudo systemctl reload apache2
    

    Steg 6: Aktivera HTTPS med Let’s Encrypt

    Installera Certbot:

    sudo apt install -y certbot python3-certbot-nginx python3-certbot-apache
    

    För Nginx:

    sudo certbot --nginx -d wiki.example.com
    

    För Apache:

    sudo certbot --apache -d wiki.example.com
    

    Testa automatisk förnyelse:

    sudo certbot renew --dry-run
    

    Steg 7: Slutför installationen i webbläsaren

    Öppna din webbläsare och gå till:

    https://wiki.example.com
    

    Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.

    Slutsats

    Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.

    Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.

    Mer information och dokumentation: https://docs.requarks.io/

    Fakta om Wiki.js

    Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.

    Funktioner

    • Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
    • Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
    • Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
    • Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
    • Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
    • Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
    • Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.

    Vad är Markdown?

    Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:

    # Rubriknivå 1
    ## Rubriknivå 2
    
    **Fet text**, _kursiv text_
    
    - Punkt 1
    - Punkt 2
    
    [Länktext](https://exempel.se)
      

    Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.

    Mer information finns på js.wiki och daringfireball.net.

  • IPFire 2.29 Core Update 195 – WireGuard-integrering och viktiga förbättringar

    Att hålla lede fi borta med IPFire är en bra lösning.

    Den populära brandväggslösningen IPFire har släppt version 2.29 Core Update 195 – en uppdatering som många nätverksadministratörer har sett fram emot. Den stora nyheten är fullt inbyggt stöd för den moderna och snabba VPN-lösningen WireGuard, men uppdateringen innehåller också en rad andra säkerhetsförbättringar och systemoptimeringar.

    Efterlängtad WireGuard-stöd i IPFire

    WireGuard har länge varit ett hett önskemål bland användare av IPFire, och nu är det äntligen här – integrerat direkt i det grafiska webbgränssnittet. Detta gör det både enkelt och snabbt att sätta upp säkra VPN-förbindelser utan krångel.

    Med den nya versionen kan du:

    • Skapa både nät-till-nät-anslutningar och fjärranslutningar för mobila eller bärbara enheter (road-warrior-lösningar)
    • Hantera flera anslutningar (så kallade peers) med individuella inställningar för varje enhet
    • Exportera färdiga konfigurationer eller QR-koder för smidig installation på mobiler och surfplattor – perfekt för den som vill slippa manuellt klistra in långa nycklar
    • Importera WireGuard-profiler från andra system, vilket förenklar samverkan mellan olika leverantörer eller lösningar
    • Filtrera och övervaka VPN-trafik med hjälp av IPFires inbyggda Intrångsskydd (IPS) och anslutningsloggning

    En stor fördel är att WireGuard kan köras sida vid sida med befintliga VPN-lösningar som IPsec och OpenVPN, vilket gör det enkelt att införa WireGuard gradvis, utan driftstörningar.

    Fler förbättringar och ökad säkerhet

    Förutom WireGuard-integrationen innehåller Core Update 195 flera tekniska förbättringar som stärker systemet:

    • Föråldrade blocklistor från 3CoreSec har tagits bort
    • Nedladdningssystemet för IP-blocklistor och IPS-regler har skrivits om för bättre prestanda och underhållbarhet
    • Lösenord i proxy-tjänstens användardatabas lagras nu säkrare med bcrypt-hashning
    • Gränssnittet för pakethanteraren Pakfire har fått en uppfräschning för ökad användarvänlighet
    • SMART-övervakning av hårddiskar uppdateras nu automatiskt

    Uppgraderade program och komponenter

    Uppdateringen innehåller dessutom nya versioner av viktiga systempaket, vilket ger bättre prestanda och högre säkerhet:

    • OpenSSL 3.5 för starkare och modernare kryptering
    • Unbound 1.23 för effektiv DNS-resolver
    • OpenSSH 10.0.p1 som senaste version för säkra fjärranslutningar

    Flera tillägg har också uppdaterats, bland annat:

    • Alsa 1.2.14 för ljudhantering
    • Monit 5.35.2 för övervakningslösningar
    • Nano 8.4 som enkel textredigerare
    • Shark 4.4.6 för nätverksanalys

    Tillgänglighet

    IPFire 2.29 Core Update 195 finns nu tillgänglig för nedladdning via IPFires officiella webbplats. Den kan installeras på både:

    • Standard-PC eller server (x86_64)
    • ARM-baserad hårdvara (aarch64)

    Befintliga IPFire-installationer kan enkelt uppgraderas via det webbaserade administrationsgränssnittet.

    Fakta om IPFire

    • Vad är det: Gratis och öppen källkods-baserad brandvägg och routerlösning
    • Utvecklas av: IPFire Project – ett globalt community lett av Michael Tremer
    • Lanseringsår: Första versionen släpptes 2005
    • Plattform: Bygger på Linux, designad för att köras på dedikerad hårdvara
    • Licens: Öppen källkod (GPL)

    Bakgrund

    IPFire skapades som en vidareutveckling av det tidigare brandväggsprojektet IPCop, med målet att erbjuda ett mer modernt, säkert och flexibelt system för att skydda nätverk. Projektet leds av Michael Tremer och ett aktivt utvecklarteam och community världen över.

    Funktioner

    • Brandvägg, router och VPN-lösning i ett
    • Stöd för OpenVPN, IPsec och nu även WireGuard
    • Inbyggt Intrångsskydd (IPS)
    • Pakethanteraren Pakfire för enkel tilläggsinstallation
    • Webbaserat och lättanvänt administrationsgränssnitt

    Typiska användningsområden

    • Nätverksskydd i hem och småföretag
    • Brandvägg och VPN-lösning för organisationer
    • Separata router/firewall-enheter för ökad säkerhet

    Projektets webbplats: www.ipfire.org

    https://linuxiac.com/ipfire-2-29-core-update-195-firewall-brings-native-wireguard-support

  • IPFire 2.29 Core Update 194: Ny kärna, förbättrad Pakfire och uppdaterade paket

    IPFire-projektet har släppt IPFire 2.29 Core Update 194, en ny stabil version av den populära öppna brandväggsdistributionen som är känd för sitt fokus på säkerhet och prestanda. Den här uppdateringen bygger vidare på föregående version med flera tekniska förbättringar och ett flertal uppdaterade paket.

    Ny Linux-kärna 6.12.23 LTS

    En av de viktigaste förändringarna i denna version är uppgraderingen till Linux-kärnan 6.12.23 LTS, som innehåller flera viktiga säkerhets- och stabilitetsförbättringar.

    Förbättringar i gränssnitt och certifikathantering

    Pakfire-gränssnittet har gjorts mer överskådligt och lättanvänt, vilket förenklar hanteringen av paket. Dessutom har processen för att förnya IPsec-värdcertifikat förbättrats för att säkerställa att alla interna filer uppdateras korrekt.

    Tekniska förändringar i nätverkshanteringen

    Uppdateringen ändrar även brandväggsbeteendet så att utgående anslutningar som använder en Alias-IP inte längre NAT:as till standardadressen på RED-gränssnittet. Detta ger bättre kontroll över utgående trafik.

    Bytte till libidn2

    Distributionen har även bytt från libidn till libidn2, vilket förbättrar hantering av internationella domännamn enligt modernare standarder.

    Uppdaterade paket

    Ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats, däribland:

    • BIND 9.20.8, D-Bus 1.16.2, Suricata 7.0.10, Zabbix 7.0.11 LTS,
    • iproute2 6.14.0, gettext 0.24, libxml2 2.14.0, util-linux 2.41,
    • och många fler – inklusive säkerhetsbibliotek, komprimeringsverktyg och nätverksverktyg.

    Uppdaterade tillägg (Add-ons)

    Flera tillägg har också fått nya versioner:

    • Bacula 15.0.2, FFmpeg 7.1.1, Git 2.49.0, Samba 4.22.0,
    • mpd 0.24.3, mympd 20.1.2, OVMF 2025.02-1, med flera.

    Tillgänglighet

    IPFire 2.29 Core Update 194 finns tillgänglig för nedladdning som ISO- eller USB-avbild från den officiella webbplatsen. Den stöder både x86_64– och ARM64-arkitekturer. Användare med befintliga installationer kan uppdatera direkt via det inbyggda systemet för att ta del av alla nya förbättringar.


Etikett: server

  • Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som…

  • När spel-Linux siktar på serverhallen – CachyOS och den oväntade serverdrömmen

    CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett…

  • OpenZFS 2.4: Snabbare, smartare och redo för framtidens lagring

    OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer. Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade…

  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt…

  • OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har släppts med fokus på förbättrad säkerhet och stabilitet. Uppdateringen åtgärdar en nyligen upptäckt sårbarhet som påverkar hanteringen av TLS-handshakepaket och förbättrar därmed skyddet mot överbelastningsattacker. Samtidigt rättas flera buggar från tidigare versioner, vilket gör denna uppdatering särskilt viktig för drift av OpenVPN-servrar i produktionsmiljö. OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar…

  • TrueNAS 25.10 “Goldeye” – framtidens öppna lagringssystem

    TrueNAS 25.10 “Goldeye” markerar ett stort steg framåt för öppen lagringsteknik. Den nya versionen introducerar stöd för NVMe over Fabric, öppna GPU-drivrutiner, förbättrad virtualisering och en moderniserad hantering av OpenZFS. Resultatet är en kraftfull och framtidssäker NAS-plattform som kombinerar prestanda i företagsklass med öppen källkod och flexibilitet – redo för allt från hemmalabb till datacenter.…

  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner. När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare. Den 3 augusti 2005, medan…

  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som…

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…

  • IPFire 2.29 Core Update 195 – WireGuard-integrering och viktiga förbättringar

    Den populära brandväggslösningen IPFire har släppt version 2.29 Core Update 195 – en uppdatering som många nätverksadministratörer har sett fram emot. Den stora nyheten är fullt inbyggt stöd för den moderna och snabba VPN-lösningen WireGuard, men uppdateringen innehåller också en rad andra säkerhetsförbättringar och systemoptimeringar. Efterlängtad WireGuard-stöd i IPFire WireGuard har länge varit ett hett…

  • IPFire 2.29 Core Update 194: Ny kärna, förbättrad Pakfire och uppdaterade paket

    IPFire-projektet har släppt IPFire 2.29 Core Update 194, en ny stabil version av den populära öppna brandväggsdistributionen som är känd för sitt fokus på säkerhet och prestanda. Den här uppdateringen bygger vidare på föregående version med flera tekniska förbättringar och ett flertal uppdaterade paket. Ny Linux-kärna 6.12.23 LTS En av de viktigaste förändringarna i denna…