• Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en symbol för motståndet mot det som George Orwell varnade för i 1984 – ett samhälle där varje ord, varje tanke och varje klick kan övervakas.

    När webben blir allt mer profilerad och våra digitala fotspår sugs upp av annonsnätverk och myndigheter, fortsätter Tor Browser att vara den diskreta motkraften. Version 15.0, nu baserad på Firefox ESR 140, är mer än en teknisk uppdatering: den är ett ställningstagande. Nya gränssnittsfinesser och skärpta integritetsval samverkar till något som i praktiken fungerar som civil olydnad i kodform – särskilt i skuggan av EU:s diskussioner om “chat control”, idén att granska privata meddelanden för att upptäcka olagligt innehåll.

    I 1984 letar Winston Smith efter en vrå utan teleskärm för att tänka fritt. Tor 15.0 skapar en modern motsvarighet: en programvaru-vrå där privata tankar och sökningar får vara just privata.

    Överblick: Ett års integritetsarbete i ett svep

    Tor 15.0 är den första stabila versionen på ESR 140-bas och samlar ett års upstream-förbättringar från Firefox, plus Tors egna integritetsbyten och patchar. Utvecklarna har även gjort sin återkommande ESR-audit, där ett par hundra potentiella integritets- och säkerhetspåverkan i Firefox gåtts igenom och adresserats för att hålla Tor-profilen konsekvent.

    Nya verktyg för vardagen — utan att offra anonymitet

    Vertikala flikar

    Den mest påtagliga nyheten är vertikala flikar: öppna och pinnade flikar staplas i en sidopanel. Det frigör höjd, ger bättre överblick och gör stökiga “research-sessioner” mer hanterliga. Bokmärken nås också direkt från sidofältet.

    Flikgrupper

    Flikgrupper låter dig samla relaterade sidor i fällbara, färgkodade kluster – “jobb”, “källor”, “kontaktkanaler” – utan att tumma på Tor-principen: allt rensas när du stänger. Resultatet blir paradoxalt nog både mer produktivitet och mer integritet.

    Adressfältet, uppfräschat

    Tor ärver Firefox senaste adressfältförbättringar: en enhetlig sökknapp för att snabbt växla sökmotor, plus snabbåtkomst till bokmärken, öppna flikar och handlingar från samma meny. Det är den smidiga ytan ovanpå den hårda integritetskärnan.

    Wasm under förmyndare: NoScript tar rodret

    WebAssembly (Wasm) kan göra webbsidor lika kraftfulla som appar – men den kraften kan också missbrukas. Tidigare stängdes Wasm globalt av i Tors högre säkerhetslägen. I 15.0 flyttas kontrollen till NoScript, Tors medföljande säkerhetstillägg som redan styr JavaScript-beteende.

    • I Safer och Safest blockeras Wasm på vanliga webbplatser via NoScript.
    • Privilegierade sidor (t.ex. PDF-läsaren, som delvis använder Wasm i moderna Firefox) får fungera – utan att öppna dörren för webbens Wasm-attacker.

    Har du tidigare manuellt satt javascript.options.wasm=false i about:config? Tor rekommenderar att återgå till standard. Dels för att undvika PDF-problem, dels för att inte sticka ut i mängden (fingerprinting). Vill du verkligen köra utan Wasm – höj hellre säkerhetsläget.

    Android: Skärmlås för flikar – som att stänga teleskärmen

    På Android kommer en funktion som känns som en kodmässig blinkning till 1984: skärmlås för flikar. Aktivera den under Inställningar > Flikar, så låser Tor automatiskt sessionen när du lämnar appen. För att återöppna krävs fingeravtryck, ansikte eller kod.

    Det här är inte bara bekvämt – det är skydd mot nyfikna blickar när telefonen är upplåst, överlämnad eller bortlagd en minut för länge. Och precis som på datorn: allt rensas när du stänger Tor.

    Kompatibilitet: Ett kontrollerat farväl till äldre plattformar

    Version 15.0 blir den sista stora releasen för:

    • Android 5.0–7.0
    • x86-arkitektur på Android och Linux

    Skälet är både säkerhet och utvecklingspraktik. Från Tor 16.0 (planerad till mitten av nästa år) följer Tor Mozilla och fokuserar på modernare system. Under tiden fortsätter mindre uppdateringar med säkerhetsfixar för de berörda plattformarna tills 16.0 är här.

    Kända egenheter (på desktop) – och varför de är ok

    • Med vertikala flikar kan fönstret ibland ändra storlek vid uppstart.
    • Letterboxing (anti-fingerprint-tekniken som standardiserar fönsterstorlek) kan bli synlig p.g.a. fönstervariationer.

    Skyddet består ändå; upplevelsen finslipas i kommande fixar. På äldre Android kan tomma sidor efter uppdatering lösas genom att rensa app-cache.

    Tor vs. “chat control”: Frihet är att få vara privat

    “Chat control” låter tryggt i rubriker, men idén att förhandsgranska privata meddelanden skapar en ny normal där allt kan läsas. I 1984 är teleskärmen tvåvägs: den visar – och övervakar. Tor 15.0 är motsatsen: ett medvetet designbeslut att inte samla in, inte bevara och inte profilera.

    När Winston skriver: “Freedom is the freedom to say that two plus two make four.” kan vi lägga till en 2025-tolkning:
    Frihet är friheten att kommunicera utan att någon annan läser med.
    Tor 15.0 operationaliserar det på webben.

    Vad betyder det här i praktiken?

    • Produktivitet utan profilering: Vertikala flikar och flikgrupper gör tunga research-pass möjliga – utan spår.
    • Säker standard: NoScript styr Wasm på ett sätt som gynnar både funktion (PDF) och minimerar attackytan.
    • Mobil trygghet: Skärmlås på Android skyddar nuet – innan du hunnit stänga.
    • Hälsosam likriktning: Att hålla sig nära standardinställningarna minskar fingeravtryck och gör alla användare mer lika – en grundpelare i Tor-skyddet.

    Slutsats: Den tysta friheten

    Tor Browser 15.0 visar att användbarhet och integritet inte är motsatser. Tvärtom: bra verktyg gör det enklare att välja det svåra – att stå emot datainsamling, profilering och “godartad” övervakning.

    I en tid när allt fler vill koppla in teleskärmen i våra chattar, svarar Tor med kod som vägrar titta. Det är vardagligt och radikalt på samma gång – och kanske den mest effektiva frihetshandlingen vi har kvar online.

    Snabbstart för dig som vill uppgradera nu

    • Ladda ner Tor Browser 15.0 från den officiella nedladdningssidan.
    • Låt standard gälla: Undvik manuella about:config-ändringar som bryter likriktningen.
    • Android: Slå på Skärmlås för flikar under Inställningar > Flikar.
    • Behöver du äldre system? Du får säkerhetsfixar ett tag till – men planera för skiftet när 16.0 närmar sig.

    https://www.torproject.org/download

    Artikel i vår wiki som förklara mer om Tor browser

    https://wiki.linux.se/index.php/tor_browser

  • Tails 7.1 – anonymitet med ny offline-startsida och uppdaterad Tor Browser

    Den nya versionen Tails 7.1 stärker anonymiteten på nätet ytterligare. Med en ny offline-startsida i Tor Browser, uppdaterade säkerhetsverktyg och förbättrad systemhantering fortsätter Tails att vara det självklara valet för användare som vill surfa, kommunicera och arbeta helt utan digitala spår.

    Ny version av anonymitetsfokuserade Linux-systemet med förbättrad integritet och modernare komponenter

    Introduktion

    Den 26 oktober 2025 släpptes Tails 7.1, den första mindre uppdateringen i den nya 7.x-serien av det välkända anonymitetsorienterade operativsystemet Tails (The Amnesic Incognito Live System).
    Tails är baserat på Debian GNU/Linux och utvecklat för att skydda användare mot övervakning, censur och spårning genom att all internettrafik leds via Tor-nätverket.

    Nyheter i Tails 7.1

    Den mest märkbara förändringen i Tails 7.1 är att startsidan i Tor Browser nu är en offline-sida i stället för att automatiskt ladda Tails webbplats.
    Detta minskar mängden nätverkstrafik som skickas direkt vid start och stärker därmed anonymiteten.

    En annan förbättring gäller Authentication Required-dialogen, som nu kan öppna appar som root även om inget lösenord satts i välkomstskärmen.
    Det gör det enklare att utföra administrativa uppgifter även i lösenordslöst läge.

    Uppdaterade komponenter

    Tails 7.1 innehåller flera uppdateringar av kärnprogram:

    • Tor Browser: 14.5.8
    • Tor-klient: 0.4.8.19
    • Mozilla Thunderbird: 140.3.0

    Dessutom:

    • Paketet ifupdown har tagits bort (ersätts av NetworkManager).
    • Meddelandet “Your connection to Tor is not being managed by Tor Browser” visas inte längre i nya flikar.

    Systemkrav och uppgraderingar

    Tails 7.1 kräver nu minst 3 GB RAM för att fungera smidigt (tidigare 2 GB).
    Om datorn har mindre minne visas en varning vid start.

    Uppgraderingen från Tails 7.0 → 7.1 sker automatiskt via den inbyggda uppdateringsfunktionen.
    Alternativt kan man ladda ner ISO- eller USB-avbilden direkt från tails.net.

    Bakgrund – Tails 7.0

    Tails 7.0, som släpptes 18 september 2025, var en stor uppdatering baserad på Debian 13 ”Trixie” och Linux 6.12 LTS.
    Den introducerade GNOME 48 som standardmiljö och flera visuella och funktionella förändringar:

    • GNOME Console ersatte den gamla terminalen
    • GNOME Loupe blev standardbildvisare
    • Root Terminal bytte namn till Root Console
    • Kleopatra togs bort från Favoriter-menyn
    • Den föråldrade Network Connection-inställningen togs bort från välkomstskärmen

    Nedladdning och tillgänglighet

    Tails 7.1 finns tillgänglig som ISO och USB-avbild för 64-bitars datorer.
    Systemet är ett live-OS – det körs direkt från USB och lämnar inga spår på hårddisken.
    Automatiska uppdateringar stöds direkt från version 7.0.

    https://tails.net/install/index.en.html

    Slutord

    Tails 7.1 är en mindre men viktig uppdatering som förfinar både säkerheten och användarupplevelsen.
    Genom att införa en offline-startsida i Tor Browser och uppdatera flera kärnkomponenter stärker Tails sin roll som ett av de mest tillförlitliga systemen för anonymt och säkert surfande.

    För användare som prioriterar sekretess, säkerhet och spårfrihet är Tails 7.1 ett självklart val 2025 och framåt.

    Om Tails i wiki.linux.se

    https://wiki.linux.se/index.php/tails

  • Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” – Nästa stora steg för Linux har fått sina första fungerande testversioner

    Canonical har släppt de första fungerande testversionerna av kommande Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”, vilket markerar starten på den sex månader långa utvecklingsresan mot nästa stora långtidsstöd (LTS)-utgåva av det populära Linux-systemet. De nya byggena, som nu finns tillgängliga för nedladdning, bygger på Ubuntu 25.10 och drivs av Linux-kärnan 6.17 och GNOME 49, men kommer successivt att uppdateras med framtidens teknik – inklusive Mesa 25.3, GNOME 50 och en nyare Linux-kärna.

    Den 22 oktober 2025 markerar en milstolpe för Ubuntu-entusiaster världen över. Canonical har nu släppt de första fungerande dagliga ISO-byggena av kommande Ubuntu 26.04 LTS, med kodnamnet “Resolute Raccoon”. Efter flera veckor med trasiga testversioner finns nu äntligen en utgåva som går att starta, installera och experimentera med – perfekt för utvecklare, tidiga testare och nyfikna användare.

    Bygger vidare på Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”

    De nya dagliga byggena är baserade på den nyligen släppta Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”, som kom ut den 9 oktober 2025. Därför är Ubuntu 26.04 LTS just nu utrustad med Linux-kärnan 6.17 och använder den allra senaste versionen av GNOME 49-skrivbordet.

    Under de kommande månaderna kommer systemet att uppdateras kontinuerligt. Testversionerna uppdateras ofta dagligen och speglar det pågående utvecklingsarbetet inför den slutliga LTS-utgåvan. Det innebär att nya komponenter från framtida Linux-teknologier gradvis kommer att införas, bland annat Mesa 25.3-grafikstacken, Linux-kärnan 6.19 och GNOME 50.

    Vilken kärna får den slutliga versionen?

    En central fråga inför varje Ubuntu-version är vilken Linux-kärna den slutligen ska använda. Även om 6.20-kärnan väntas vara tillgänglig lagom till april 2026, spekuleras det i att Canonical istället kommer att välja den långsiktigt underhållna versionen Linux 6.18 LTS. Det skulle ge Ubuntu 26.04 LTS en stabil och vältestad grund för långvarigt stöd – något som alltid varit kärnan i LTS-konceptet.

    En klassisk utvecklingscykel

    Precis som tidigare Ubuntu-versioner följer “Resolute Raccoon” en sex månader lång utvecklingscykel.

    • Tidiga dagliga byggen finns redan tillgängliga för testning.
    • Beta-versionen väntas i början av april 2026.
    • Release Candidate (RC) kommer ungefär en vecka före den slutliga utgåvan.
    • Den färdiga versionen av Ubuntu 26.04 LTS planeras till 23 april 2026.

    När den lanseras kommer den att få säkerhets- och underhållsuppdateringar i hela fem år, fram till april 2031.

    Tillgängligt för alla smaker

    Som vanligt finns det inte bara Ubuntu som helhet, utan även de olika officiella smakerna som Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu och fler. Alla har sina dagliga byggen tillgängliga för nedladdning, och de bygger för närvarande på samma skrivbordsmiljöer som användes i Ubuntu 25.10.

    Testa – men med försiktighet

    Det är viktigt att komma ihåg att dessa dagliga ISO-byggen är förhandsversioner. De kan innehålla buggar, trasiga paket eller funktioner som ännu inte fungerar som de ska. Därför rekommenderas det inte att installera dem på en produktionsmaskin. Däremot passar de perfekt för den som vill följa utvecklingen på nära håll eller hjälpa Canonical att hitta och rapportera fel.

    Ubuntu – fortfarande hjärtat i det öppna ekosystemet

    Med “Resolute Raccoon” tar Ubuntu ännu ett steg i sin roll som ett av världens mest inflytelserika operativsystem inom öppen källkod. Kombinationen av långsiktigt stöd, modern programvara och en aktiv gemenskap gör att Ubuntu fortsätter att vara det självklara valet för både servrar, skrivbord och molnmiljöer.

    Kort sagt: Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” är på väg – och nu börjar den verkliga utvecklingsresan.
    Du kan ladda ner de dagliga byggena redan idag från den officiella Ubuntu-sidan. Men glöm inte: detta är bara början, och vägen till den färdiga versionen kommer att vara lika spännande som den är experimentell.

    Vill du stötta utvecklingen av fri programvara? Köp en kaffe till en Linux-utvecklare på ko-fi.com.

    För att ladda hem ubuntu 26.04 LTS TEST

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_26.04_LTS_TEST

    Ubuntu 26.04 LTS – “Resolute Raccoon”

    Status: Första fungerande dagliga ISO-byggen släppta (22 okt 2025). Förhandsversion – installera inte på produktionsmaskiner.

    • Kodnamn: Resolute Raccoon
    • Typ: Långtidsstöd (LTS), 5 års support
    • Planerad final: 23 april 2026
    • Support till: april 2031

    Nuvarande bas i dagliga byggen

    • Baseras på: Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” (9 okt 2025)
    • Kernel: Linux 6.17
    • Skrivbord: GNOME 49
    • Smaker: Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu m.fl. (dagliga byggen finns)

    Förväntade uppdateringar under utvecklingscykeln

    • Mesa 25.3 grafikstack
    • Linux 6.19 (möjligen 6.20 i final)
    • GNOME 50
    • Alternativt val av LTS-kärna: Linux 6.18 (för robust långtidssupport)

    Milstolpar (preliminärt)

    • Beta: början av april 2026
    • Release Candidate: cirka en vecka före final
    • Slutlig release: 23 april 2026
    Obs! Specifikationer för dagliga byggen kan ändras snabbt. Testa gärna i virtuell miljö eller på sekundär dator.
  • PeaZip 10.7 – nu med bildminiatyrer på Linux och smartare filhantering

    PeaZip 10.7 tar det populära öppenkällkodsprogrammet för filkomprimering till nästa nivå. Den nya versionen introducerar bildminiatyrer på Linux, en integrerad bildvisare, förbättrad arkivhantering och ett rejält lyft under huven. Resultatet är ett snabbare, modernare och mer användarvänligt PeaZip – nu med bättre stöd för både säkerhet, prestanda och plattformsoberoende funktioner.

    Nu visas bildminiatyrer på alla plattformar

    En av de mest efterlängtade nyheterna är att bildminiatyrer nu fungerar i PeaZip på alla plattformar, inte bara i Windows-versionen.
    När du bläddrar bland filer i PeaZips inbyggda filhanterare visas nu små förhandsbilder av bilder – perfekt för den som hanterar foton eller grafikfiler.

    Miniatyrerna genereras direkt i realtid och lagras inte på disk, vilket gör lösningen både snabb och integritetsvänlig. Ingen bilddata sparas lokalt. Du kan dessutom slå av och på funktionen när du vill, antingen via menyn “Organize” eller med tangentkombinationen Ctrl + Mellanslag.

    Ny inbyggd bildvisare

    PeaZip 10.7 introducerar också en helt ny bildvisare, som låter dig titta på bilder direkt i programmet utan att behöva öppna externa appar.
    Bland funktionerna finns zoom från 5 % till 1000 %, fullskärmsläge, navigering mellan bilder med piltangenter samt möjlighet att byta namn eller ta bort bilder direkt i visaren.

    Tyngre redigering får dock fortfarande göras i huvudfönstret – PeaZip vill hålla visaren enkel, snabb och fokuserad på förhandsgranskning.

    Smidigare hantering av arkiv

    Arbetar du med komprimerade filer? Då märker du flera förbättringar:
    smoother förhandsgranskning av filer även inuti ovanligare format som .pkg och .zpaq, bättre felhantering vid uppackning, rättvis visning av kompressionsnivåer och möjlighet att behålla filer vid delvis misslyckad extrahering.

    PeaZip kan nu öppna hela 242 olika filtyper som arkiv – ett imponerande antal för en gratis programvara.

    Förbättringar för Linux och macOS

    För Linux- och macOS-användare har utvecklarna lagt in flera kvalitetsförbättringar.
    ClamAV stöds nu bättre för malwareskanning, Quick Look fungerar direkt i “Open with”-menyn på macOS, och Dynamic Virtual Mode har blivit både snabbare och mer tillförlitligt.

    Under huven: renare kod och bredare arkitekturstöd

    Utvecklarna har gjort en omfattande städning i koden. Gamla delar har skrivits om för att förbättra läsbarhet och underhåll, och flera interna rutiner har flyttats till nya moduler.
    Kryptografiska och hash-relaterade funktioner använder nu rena Pascal-implementationer, vilket gör PeaZip mer kompatibelt med icke-x86-arkitekturer – till exempel ARM-baserade system.

    Fixar och stabilitet

    Version 10.7 löser dessutom ett antal gamla buggar, bland annat felaktig CRC-visning, fokusproblem på Linux- och BSD-skrivbord samt prestandaglapp i Qt6-filhanteraren vid stora filurval.

    Tekniska detaljer

    PeaZip 10.7 är kompilerad med Lazarus 4.2, men bakåtkompatibel med versionerna 3.x och 2.x.
    Kärnan i programmet bygger på Pea 1.27, och som vanligt publiceras SHA-256-kontroller för alla nedladdningspaket i filen SHA256.txt på GitHub – för dig som vill verifiera att filerna är äkta.

    Översättningar och gemenskap

    PeaZip finns nu på över 30 språk, och utvecklarna söker frivilliga som vill bidra till att översätta och hålla språken uppdaterade. Den som vill hjälpa till hittar språkfiler och resurser i projektets översättningsarkiv.

    Sammanfattning

    PeaZip 10.7 är ett stort steg framåt för ett redan välrenommerat verktyg.
    Med bildminiatyrer på Linux, integrerad bildvisare, förbättrad felhantering och djupare kodrening visar utvecklarna att PeaZip fortsätter utvecklas i en modern, säker och användarvänlig riktning – helt i linje med öppen källkodsanda.

    https://github.com/peazip/PeaZip/releases/tag/10.7.0

    https://linuxiac.com/peazip-10-7-file-archiver-adds-image-thumbnails-on-linux

    Fakta: PeaZip 10.7

    Öppen källkods-filarkiverare (cross-platform) med förbättrad filhanterare, bildminiatyrer på alla plattformar och smartare arkiv-/extraheringsflöden.

    Nyheter & funktioner

    • Bildminiatyrer visas i filhanteraren på alla plattformar (tidigare endast Windows).
    • Miniatyrer genereras on-the-fly, aldrig cacheade (integritetsvänligt).
    • Aktivera/inaktivera via Organize-menyn eller Ctrl+Mellanslag. Visas från ikonstorlek ≥ 48 px.
    • Ny inbyggd bildvisare: zoom 5 % – 1000 %, helskärm, piltangenter för navigering, byt namn/ta bort direkt i visaren.
    • Smidigare förhandsgranskning av objekt i arkiv, även i format som .pkg och .zpaq.
    • Förfinad extrahering: korrekta nivåer för Brotli och Zpaq, bättre felhantering, möjlighet att behålla filer om Zstd-extrahering misslyckas.

    Plattformsförbättringar

    • Linux/macOS: Bättre upptäckt och användning av ClamAV för malwareskanning.
    • macOS: Open with-menyn har Quick Look-stöd.
    • Dynamic Virtual Mode: förbättrad prestanda och tillförlitlighet.

    Under huven

    • Omfattande kodstädning och refaktorisering för bättre läsbarhet/underhåll.
    • Krypto- och hashbibliotek bygger nu på rena Pascal-implementationer → bättre stöd för icke-x86-arkitekturer.
    • Backends uppdaterade med Pea 1.27.
    • Kompilerad med Lazarus 4.2 (kompatibel med 3.x och 2.x).

    Kompatibilitet & format

    • 242 filändelser kan öppnas som arkiv.

    Felrättningar

    • Åtgärdade problem med CRC-visning.
    • Fixade fokusproblem på Linux/BSD-skrivbord.
    • Prestandafixar i Qt6-filbläddraren vid stora markeringar.

    Säkerhet & verifiering

    • SHA-256-hashar publiceras för varje paket i SHA256.txt i GitHub-releaser.

    Språk & community

    • Översättningar till 30+ språk; bidrag välkomnas via projektets översättningsresurser.
  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution.

    Den fria bildredigeraren GIMP tar ett stort steg framåt i Linuxvärlden. Programmet finns nu som en officiell Snap-app, vilket betyder att användare på Ubuntu och andra Snap-baserade distributioner får tillgång till enklare installationer, automatiska uppdateringar och förbättrad hantering av tillägg.

    En ny era för GIMP på Linux

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) har länge varit en av de mest populära fria alternativen till kommersiella bildredigeringsprogram som Photoshop. Programmet finns redan som klassiskt paket, Flatpak och även i Windows Store, men nu har GIMP-teamet lagt till ännu ett modernt format i mixen: Snap.

    “Vi lanserar ett nytt paketeringsformat för Linux, byggt direkt från vårt CI-system: .snap”, skriver utvecklarna i sitt officiella tillkännagivande.

    Den nya Snap-versionen är resultatet av ett längre arbete av utvecklaren Bruno, som fokuserat på att göra GIMP mer tillgängligt oberoende av distribution. Snap-paketet byggs automatiskt via GIMP:s Continuous Integration-system, vilket betyder att nya versioner publiceras snabbare och med färre manuella steg.

    Tekniska hinder – och hur GIMP löste dem

    Att bygga Snap-paket visade sig dock inte helt trivialt. Snap använder Snapcraft, ett verktyg som i sin tur bygger på Canonicals containerteknik LXD. GIMP:s byggsystem på GNOME:s GitLab använder däremot Docker, vilket gjorde att utvecklarna fick anpassa sina skript för att köra Snapcraft i ett särskilt “destructive mode” via Docker-bilden snapcraft-rocks.

    Resultatet är ett automatiserat och pålitligt byggflöde som vem som helst kan köra även lokalt. Koden för detta finns öppet tillgänglig i GIMP:s Git-repositorium.

    Från Snapcrafters till officiell release

    Tidigare underhölls GIMP:s Snap-version av det community-drivna projektet Snapcrafters, som länge ansvarat för många populära Snap-paket. Efter flera månaders samarbete har Snapcrafters nu officiellt överlämnat ägarskapet till GIMP-projektet självt.

    “Vi är mycket tacksamma för Snapcrafters och särskilt Jon Seager, som hanterade det mesta av det administrativa arbetet under alla dessa år”, skriver GIMP-teamet.

    Nyhet: gimp-plugins – ett nytt sätt att installera tillägg

    En av de största nyheterna med den officiella Snap-versionen är införandet av gimp-plugins, en ny plug interface för utvecklare. Tidigare innehöll Snap-paketet några tredjepartsplugin direkt i paketet, men enligt GIMP:s policy ska officiella utgåvor vara “vanilla”, alltså helt utan extern kod.

    Den nya gränssnittslösningen fungerar liknande Flatpak-extensioner eller MSIX-modifikationspaket i Windows. Den låter utvecklare distribuera sina plugins separat – utan att bryta Snaps strikta säkerhetsregler.

    Två plugin-paket finns redan tillgängliga:

    • GMIC Snap – kraftfulla filter och effekter för GIMP
    • OpenVINO Snap – AI-baserade bildbehandlingsfunktioner

    GIMP har dessutom publicerat en utförlig guide för Snap-plugins på sin utvecklarsida, för att uppmuntra fler att paketera sina tillägg korrekt.

    Ladda ner GIMP som Snap redan idag

    Den första officiella Snap-versionen är GIMP 3.0.6, framtagen i samarbete med Snapcrafters. Paketet finns nu på latest/stable-kanalen, och utvecklingsversionen – för de som vill testa nya funktioner – finns på preview/stable.

    Precis som med Flatpak och Microsoft Store-versionerna kommer framtida Snap-utgåvor att släppas automatiskt på releasedagen.

    Du kan installera GIMP:s Snap-version via:
    https://gimp.org/downloads

    (Observera: på grund av en bugg i Ubuntu App Center kan det vara nödvändigt att installera Snap-versionen manuellt via terminalen.)

    Stöd utvecklingen

    Som alltid uppmanar GIMP-projektet sina användare att bidra ekonomiskt för att stödja fortsatt utveckling av både programmet och dess paketeringar. Donera gärna via GIMP:s officiella webbplats – varje bidrag hjälper till att hålla detta fria bildredigeringsverktyg levande och i ständig förbättring.

    Faktaruta · Tekniken bakom GIMP som Snap

    Kort fakta

    Format
    Snap (byggt med Snapcraft)
    Kanal
    latest/stable · preview/stable
    Policy
    “Vanilla” paket (inga extra plugin i baspaketet)
    Plugins
    gimp-plugins interface (t.ex. GMIC, OpenVINO)
    Bygg
    CI via snapcraft (lxd/docker) med --destructive-mode

    .deb vs Snap (Snapcraft)

    • Paketering: .deb byggs för Debian/Ubuntu med dpkg/apt. Snap definieras i snapcraft.yaml och byggs av Snapcraft.
    • Isolering: .deb körs “på systemet”. Snap körs i sandlåda (confinement) med uttalade plugs/slots.
    • Beroenden: .deb länkar mot systembibliotek. Snap medskickar det mesta (färre “dependecy hell”-problem).
    • Uppdateringar: .deb via distro-repo och releasecykel. Snap uppdateras automatiskt per kanal (stable/candidate/beta/edge).
    • Portabilitet: .deb fungerar på Debian-familjen. Snap är distro-agnostiskt (kräver Snapd).
    • Plugins: .deb brukar installera tilläggen i systemets sökvägar. Snap använder t.ex. gimp-plugins för säkra, separata plugin-paket.
    dpkg/apt snapd confinement channels

    Snabbkommandon

    sudo snap install gimp –stable # För förhandsversion: sudo snap install gimp –channel=preview/stable # Klassisk .deb-installation (om repo innehåller GIMP): sudo apt update && sudo apt install gimp

    När passar vilket format?

    • Välj Snap om du vill ha auto-uppdateringar, portabilitet och sandbox-säkerhet.
    • Välj .deb om du behöver maximal systemintegration, minimal sandboxing eller strikt följa distro-policy.
  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen.

    En månad efter den stora 49-lanseringen är första buggfixsläppet här. GNOME 49.1 kanske inte låter glamoröst – men det är precis den typen av uppdatering som gör att skrivbordet känns kvickare, stabilare och mer förutsägbart i vardagen. Och det märks framför allt i två hjärtkomponenter: Mutter (fönsterhanteraren) och GNOME Shell (själva skrivbordet).

    Vad känns annorlunda?

    Mindre friktion i varje klick

    • Fönster som lyder: Mutter finputsar drag och storleksändringar, tätar fokusglapp och tar bättre hand om multi-touch på X11. Resultatet är färre “hoppsa-klick” och färre fönster som fastnar i märkliga lägen.
    • Shell som inte fryser: GNOME Shell tar bort en rad visuella/bruksglitchar, som frysningar när du drar reglagen i snabbinställningarna på pekskärm och små hack i sök-animationer i översikten. Även inloggningsskärmen och skärmdumps-UI:t får accessibility-fixar.

    Login som bara… loggar in

    • GDM 49.1 åtgärdar en låsning som kunde lämna GNOME Shell hängande vid inloggning och rättar till några kantfall kring användarlistor och Wayland-detektering. Tillsammans med Shell-fixarna betyder det: färre “svart skärm – vad händer?”-ögonblick.

    Finlir i inställningarna

    • GNOME Control Center 49.1 polerar paneler för utseende, nätverk och användare. Små men välkomna förbättringar i tillgänglighet och formulärfeedback gör det enklare att skriva rätt – och förstå när något blev fel.

    Under huven: grafik, inmatning och teman

    • GTK 4.20.2 backportar flera fixar: textskuggor renderas korrekt igen, Wayland-inmatning känns stramare och ett par krascher jämnas ut.
    • libadwaita 1.8.1 förbättrar pekstöd (t.ex. att välja i listor) och polishar komponenter som ComboRow/EntryRow, inklusive bättre beteende i höger-till-vänster-layouter.
    • gnome-remote-desktop 49.1 löser en långlivad bildkorruption på NVIDIA-GPU:er – en stor lättnad för den som fjärrstyr maskiner med dessa kort.

    Tillgänglighet som märks mindre – för att fungera mer

    • Orca 49.3 vässar navigering i webb-innehåll, talhantering i GTK4-appar och minskar lagg vid stora flöden av tillgänglighetshändelser. Det är ett typiskt exempel på “många små fixar” som tillsammans ger ett lugnare tempo för användare med skärmläsare.

    Appar i takt med plattformen

    En rad nyckelmoduler följer med tåget – här är några höjdpunkter från listan:

    • Epiphany (49.1): adresseradsrads-beteende och Unicode-visning rättas; minneshantering putsas.
    • Nautilus (49.1): kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, tydligare markerade “klippta” filer.
    • GNOME Software (49.1): pålitligare sök efter tilläggspaket och säkrare uppdateringsnotiser.
    • VTE, GTK+ 3.24.51, pygobject m.fl.: stabilitets- och kompatibilitetsfixar.

    (Fullständig modulmatrisen i din distro visar även uppdateringar för bl.a. at-spi2-core, gdm, gjs, gtkmm, libnotify, localsearch, tinysparql, zenity – och vad som inte ändrats denna runda.)

    Vem bör uppgradera?

    Kort svar: alla på GNOME 49. Den här punktreleasen riktar in sig på precis de saker som påverkar din dagliga rytm: fönsterdrag, fokus, inloggning, pekinteraktioner, små grafikdetaljer och tillgänglighet. Om du redan kör 49.0 kommer 49.1 att kännas som att växla från grusväg till nysopad asfalt.

    När får jag den?

    Uppdateringen rullar ut “distributionsvis”. Rullande distributioner pushar normalt snabbast, medan stabila utgåvor brukar ta in 49.1 via ordinarie uppdateringsflöde de kommande veckorna. Håll utkik efter systemuppdateringar – och läs distons release-notiser om du kör NVIDIA och fjärrskrivbord eller använder skärmläsare.

    Små saker som gör stor skillnad

    GNOME 49.1 handlar inte om nya stora funktioner. Det handlar om att allt det du redan gör – startar, söker, klickar, drar, loggar in – ska kännas pålitligt och mjukt. En punktversion som gör att resten av din dag flyter bättre.


    Snabböversikt: viktiga komponenter som bumpats

    • Mutter 49.1 – fönsterdrag, fokus, multi-touch (X11), popuper & fullscreen-regler.
    • GNOME Shell 49.1 – frysningar i snabbinställningar (touch), sökanimationer, inloggning-a11y, notifikationer.
    • GDM 49.1 – inloggningslåsning fixad, robustare Wayland-detektering.
    • GTK 4.20.2 – textskuggor, Wayland-input, stabilitetsbackporter.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre pekval och tillgänglighet i widgets.
    • Orca 49.3 – snabbare, tystare och mer exakt navigation/tal.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – NVIDIA-korruptionsbugg fixad.

    Summa summarum: GNOME 49.1 är den där putsduken som gör 49:an klarare. Inget fyrverkeri – bara ett mer harmoniskt skrivbord. Uppdatera när den dyker upp i din distro.

    https://www.gnome.org

    GNOME 49.1 – Teknisk översikt

    Släppt: Oktober 2025 · Typ: Första buggfixrelease till GNOME 49 · Fokus: Stabilitet, prestanda, tillgänglighet

    Kärnkomponenter

    • Mutter 49.1 – stabilare flytt/storleksändring, fixar för fokus, multi-touch på X11, DND i X11, keyboard-driven resize, fullscreen-popup-regler, commit-timing-v1; robusthet mot felaktig geometri; läck- och kraschfixar.
    • GNOME Shell 49.1 – åtgärdar frysningar i snabbinställningar (touch), glitch i översiktssök, förbättrad a11y i login & skärmdump, bättre notifikationspolicy, uppdaterad keyboard-indikator och varningsdialoger.
    • GDM 49.1 – fix för inloggningslåsning, korrekt användarlistning, säkrare skydd mot felaktig radering, bättre migrering från initial setup, Wayland-detektering utan Xwayland-beroende.

    UI, Toolkit & Tema

    • GTK 4.20.2 – text-skuggor renderas korrekt; Wayland-input & caret-fixar; AtkHyperlink/AccessibleHypertext uppdaterat.
    • GTK+ 3.24.51 – trådsäker bildläsning, korrekt UTF-8 i titlar, stabilare GL-kontext; Wayland/X11/Windows-polish.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre touch-val i ComboRow, Enter-aktivering i EntryRow, RTL-justeringar, headerbar-fixar (macOS).

    Tillgänglighet

    • Orca 49.3 – bättre webbnavigering, tal i GTK4-appar, mindre event-lagg, fixar för braille & cursor-routing.
    • at-spi2-core 2.58.1 – krasch vid registrering fixad, säkrare Python-hashning, macOS-byggfixar.

    System & tjänster

    • GNOME Control Center 49.1 – a11y i IP-fält, bättre felfeedback i användarpanelen, tidszonsdialog-behörigheter, ikon-skalning.
    • gnome-settings-daemon 49.1 – renare byggvägar; X-ext beroenden undviks när Wayland/Xwayland ej används.
    • gnome-session 49.1 – reapar barnprocesser korrekt (färre zombies), fixar option-parsing, robustare DBUS_SESSION_BUS_ADDRESS i icke-systemd.

    Appar & bibliotek

    • Epiphany 49.1 – adressfälts-dropdown, Unicode-visning och minnesöverföring fixade.
    • Nautilus 49.1 – kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, förbättrad kontrast; känd regression: sök i app-väljaren.
    • GNOME Software 49.1 – säkrare uppdateringsnotiser, bättre sök av extra paket.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – fix för bildkorruption på NVIDIA-GPU:er.
    • Simple Scan 49.0.1, GNOME Music 49.1, Maps 49.2 – stabilitets- och översättningsuppdateringar.
    • libnotify 0.8.7 – Gio.AppLaunchContext-API, bättre snap-miljöhantering.
    • librest 0.10.2 – OAuth2-parsningsfixar, enhetlig header.
    • glycin 2.0.3 – säkrare sandbox, färgfixar för HEIC/AVIF, färre trådar, tidsgränser för laddare.

    Versionbump (urval)

    gjs1.86.0
    glibmm2.86.0
    gtkmm4.20.0
    gdk-pixbuf2.44.3
    pygobject3.54.3
    tinysparql3.10.1
    localsearch3.10.1
    zenity4.2.0

    Ej uppgraderat i 49.1 (urval)

    adwaita-fonts, adwaita-icon-theme, baobab, gnome-builder, gnome-desktop, gnome-text-editor, gnome-weather, gvfs, libsecret, librsvg, libhandy, pango, vala, xdg-desktop-portal-gnome m.fl.

    Utrullning

    Landar successivt i distros som redan erbjuder GNOME 49. Rolling-release får den först, stabila utgåvor under kommande veckor.

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg för den första riktigt fria mobilen.

    Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) har presenterat nya detaljer om sitt ambitiösa projekt Librephone – ett initiativ som vill befria våra mobiltelefoner från alla former av proprietär programvara. Målet är inget mindre än att skapa en framtid där användaren verkligen äger och kontrollerar varje del av sin telefon, från operativsystemet hela vägen ner till den inbyggda firmware som styr hårdvaran.

    Problemet med dagens mobiler
    Moderna smartphones är i grunden byggda på slutna komponenter. Många delar av telefonen – som Wi-Fi, Bluetooth och till och med själva startprocessen – styrs av så kallade blobs: binära filer utan tillgång till källkoden. De är nödvändiga för att enheten ska fungera, men eftersom ingen utanför tillverkarens väggar kan se eller ändra dem, utgör de ett stort hinder för friheten att förstå, modifiera och förbättra sin egen teknik.

    Ett djupare angreppssätt än tidigare projekt
    Det finns redan frihetsinriktade mobilprojekt som PostmarketOS och Replicant, men de fokuserar mest på operativsystemnivån. FSF vill med Librephone gå betydligt längre – ända ner till hårdvarans innersta lager. Teamet planerar att forska på och dokumentera hur de slutna komponenterna fungerar, bland annat genom omvänd ingenjörskonst. Man börjar med befintliga chip och telefoner som redan har delvis öppet stöd, för att stegvis ersätta icke-fria delar med öppna och verifierbara alternativ.

    Ingen ny telefon – ännu
    Librephone handlar inte om att bygga en helt ny mobiltelefon från grunden – åtminstone inte i nuläget. I stället vill FSF lägga den tekniska grunden för framtidens fria telefoner. All forskning och alla verktyg som utvecklas inom projektet kommer att publiceras under fria licenser, så att andra utvecklare och organisationer kan bygga vidare på resultaten.

    Ett långsiktigt projekt
    FSF är tydliga med att detta är ett tålamodsprövande projekt. Att förstå och ersätta moderna mobilkomponenter är en process som kan ta flera år. Men organisationen ser det som ett nödvändigt steg för att långsiktigt uppnå verklig användarfrihet inom mobiltekniken.

    En inbjudan till gemenskapen
    Librephone är ett öppet initiativ, och FSF uppmuntrar alla med intresse för fri programvara att bidra – oavsett om det handlar om donationer, volontärarbete eller tekniska insatser. Särskilt välkomnas personer med kunskaper inom firmwareanalys, inbyggda system och låg-nivå omvänd ingenjörskonst.

    Med Librephone vill FSF väcka liv i en dröm många inom den fria mjukvarurörelsen har haft i decennier: en telefon som verkligen är fri i varje bit och byte – från kretskort till kod.

    https://librephone.fsf.org

  • Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer tillförlitlig e-postklient för både privatpersoner och företag.

    Den öppna e-postklienten Thunderbird fortsätter att utvecklas i snabb takt. Med version 144 finslipar Mozilla sitt välkända alternativ till Outlook och Apple Mail – och bjuder på en rad förbättringar som både användare och systemadministratörer lär uppskatta.

    Det handlar inte om en revolution, utan snarare om en rejäl putsning: buggar rättas, säkerheten stärks, och Linux-versionen får en modernare teknisk grund. Men bakom dessa till synes små förändringar döljer sig mycket arbete som bidrar till att göra Thunderbird både snabbare, säkrare och mer pålitlig.

    Stabilare, smartare och mer användarvänlig

    Flera irriterande småfel har rättats till. Till exempel gick det tidigare inte att kopiera text ur vissa felmeddelanden – nu fungerar det som det ska. En bugg som hindrade tillgång till Fastmail-kalendrar via CalDAV är också löst, efter att en förändring i autentisering (OAuth) ställt till det.

    För dem som använder krypterad e-post är en annan fix viktig: Delete-tangenten raderar inte längre bilagor i OpenPGP-meddelanden av misstag. Det kan låta trivialt, men för säkerhetsmedvetna användare är det en stor lättnad.

    Thunderbird visar också nu avsändarens avatarer korrekt även i mer ovanliga adressformat, och nyskapade mappar syns direkt under sektionen “Senaste” – något som förenklar vardaglig e-posthantering.

    Trådade konversationer och bättre ordning i inkorgen

    En annan uppskattad förbättring rör sorteringen av trådade meddelanden. Tidigare kunde trådar med olästa meddelanden hamna högst upp oavsett konversation, vilket skapade oreda. Nu visas diskussionerna i rätt ordning igen.

    Även Exchange-användare får anledning att le: den välkända “Svara alla”-knappen är tillbaka efter att ha försvunnit i tidigare versioner.

    Säkerhet: tillbaka till rätt spår

    Thunderbird 144 rättar till flera problem med digitala signaturer och kryptering. Bland annat fungerar nu hanteringen av OpenPGP v6 och PQC-nycklar, som är viktiga för framtida kvantsäker kommunikation.

    Dessutom signeras alla rubriker korrekt i digitalt signerade mejl, vilket minskar risken för att meddelanden manipuleras.
    Stödet för S/MIME-certifikat har också förbättrats – särskilt vid testning av gamla eller ogiltiga certifikat och för användare med flera identiteter.

    En lugnare kalender och färre krascher

    Thunderbirds inbyggda kalender har fått en välbehövlig stabilitetskur. Påminnelser fungerar nu även för uppgifter utan slutdatum, och man kan kopiera händelser genom att dra och släppa i månadsvyn. Dessutom slipper man nu upprepade certifikatfel vid kalenderupptäckt – ett problem som tidigare kunde driva användare till vansinne.

    Programmet hänger sig inte längre när det kontrollerar flera konton samtidigt, och flera sällsynta kraschscenarier har eliminerats.

    Linux-användare får en modernare grund

    För användare av Thunderbird som Flatpak på Linux innebär version 144 en viktig teknisk uppdatering: programmet bygger nu på den senaste Freedesktop SDK 24.08. Det betyder bättre kompatibilitet med moderna skrivbordsmiljöer, nyare grafikbibliotek och förbättrad stabilitet på system som använder GNOME, KDE eller andra moderna miljöer.

    Det kan tyckas som en detalj, men det är en förutsättning för att Thunderbird ska kunna leva vidare i Linuxvärlden under lång tid framöver.

    Små steg framåt – men i rätt riktning

    Thunderbird 144 är inte en version som får rubriker för stora nyheter. Men den visar varför projektet fortfarande är relevant: det levererar tåliga förbättringar, högre säkerhet och en tryggare användarupplevelse utan att kompromissa med friheten som öppen källkod innebär.

    I en tid när många e-postlösningar blir allt mer molnbundna och sluter sig inom kommersiella ekosystem, står Thunderbird kvar som ett öppet, självständigt och transparent alternativ – och med varje uppdatering blir det lite bättre.

    Thunderbird 144 – teknisk faktaruta

    Kärnnytt

    • Uppdaterad Flatpak-runtime till Freedesktop SDK 24.08 för bättre kompatibilitet.
    • Betydande stabilitetsfixar och minskad risk för låsningar/krascher.
    • UI/UX-puts: tydligare listor, ikoner/avatars och flöden.

    Säkerhet & kryptografi

    • Återställd korrekt hantering av OpenPGP v6 och PQC-nycklar (kvantsäkra).
    • Alla e-posthuvuden signeras nu vid digital signering.
    • Robustare test av S/MIME-certifikat – även gamla/ogiltiga och för delidentiteter.
    • Utskick via servrar med självsignerade certifikat fungerar som det ska.
    • OpenPGP: Delete-tangenten förhindrar nu att bilagor tas bort i krypterade meddelanden.

    E-post & inkorg

    • Kopiering av text från felrutor fungerar igen.
    • Trådad sortering visar konversationer i förväntad ordning (inte bara olästa överst).
    • Nyskapade mappar dyker upp under Senaste vid flytt av meddelanden.
    • Avsändaravatarer renderas rätt även för formatet “Namn via adress”.
    • Reply All syns åter för Microsoft Exchange-konton.
    • Autokontroll av flera konton orsakar inte längre hängning.
    • Nyhetsgrupper: “Copy Message to” i filter fungerar; NNTP-lässtatus rättad.
    • Språk: “Plats”-kolumnen i fransk installation översätts korrekt.
    • Compose: identitetsbyte saboterade inte längre sparade utkast.
    • Shift-klick på mailto: öppnar korrekt i oformaterad text.
    • Import: profiler i zip på toppnivå importeras; tydligare fel vid trasiga källor.
    • Windows: går att särskilja Release/ESR i registret.
    • Bekräftelse vid multi-detach/delete nämner nu alla bilagor (inte bara första).

    Kalender & uppgifter

    • Påminnelser fungerar även för uppgifter utan slutdatum eller förskjutna förfallodatum.
    • Händelser kan kopieras med drag-och-släpp i månad/multi-week-vyer.
    • Kalenderupptäckt: inga upprepade certifikatdialoger vid fel.
    • Fastmail CalDAV fungerar igen efter OAuth-regressionen.

    Webb & rendering

    • Bildförhandsvisning i “Infoga bild” fungerar – CSP-fel åtgärdat.
    • Crashes i olika scenarier åtgärdade för stabilare rendering.

    Tips: Kör Flatpak-bygget för senaste Freedesktop-basen och bästa Linux-kompatibilitet.

  • LMDE 7 “Gigi” – Linux Mint med Debian 13 som hjärta

    Efter mer än två års väntan är Linux Mint Debian Edition 7, med kodnamnet ”Gigi”, här – en efterlängtad version som förenar stabiliteten hos Debian 13 ”Trixie” med användarvänligheten och elegansen från Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med nytt fingeravtrycksverktyg, förfinat utseende, stöd för OEM-installationer och den moderna Linuxkärnan 6.12 LTS, markerar LMDE 7 ett viktigt steg framåt för alla som vill ha ett snabbt, säkert och långlivat Linuxsystem utan beroende av Ubuntu.

    Efter mer än två år av väntan är den här: Linux Mint Debian Edition 7 “Gigi” – en ny version av det populära Linux Mint-systemet, men byggd direkt ovanpå Debian 13 “Trixie” i stället för Ubuntu. Det betyder att användarna nu får det bästa av två världar: den välkända användarvänligheten hos Mint, och den legendariska stabiliteten hos Debian.

    Vad är LMDE egentligen?

    LMDE står för Linux Mint Debian Edition. Det är en variant av Linux Mint som inte bygger på Ubuntu, utan direkt på Debian – ett av de äldsta och mest stabila Linux-operativsystemen.
    Tanken med LMDE är att ge samma upplevelse som den vanliga Linux Mint-versionen (som bygger på Ubuntu), men utan att vara beroende av Ubuntu i framtiden. Om Ubuntu någon gång skulle förändras drastiskt, kan Mint-teamet fortsätta utvecklingen baserat på Debian utan problem.

    Den nya versionen LMDE 7 “Gigi” baseras på Debian 13 “Trixie”, vilket innebär att alla paket och systemkomponenter kommer från Debian-projektet. Detta är ett stort steg, eftersom det ger ett helt nytt fundament för systemet.

    Under huven – ny kärna och modernare hårdvarustöd

    Operativsystemets “hjärta” – Linuxkärnan – har uppgraderats till version 6.12 LTS.
    LTS betyder Long Term Support, alltså långsiktigt stöd. Det innebär att denna kärna kommer få säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under flera år framöver.
    Version 6.12 ger bättre stöd för modern hårdvara, som nya processorer, grafikkort och trådlösa nätverkskort, vilket gör att systemet fungerar smidigare på nya datorer.

    Ett förfinat skrivbord – Cinnamon 6.4.13

    Användargränssnittet i LMDE 7 bygger på Cinnamon, Linux Mints eget skrivbordsmiljö-projekt.
    Cinnamon är känt för att vara både snyggt och lätt att förstå för den som kommer från Windows.
    I LMDE 7 används Cinnamon 6.4.13, som bland annat gör att teman (utseendet på fönster, knappar och menyer) fungerar bättre med moderna program skrivna för GTK4 och libAdwaita – två ramverk för att bygga grafiska Linux-appar.

    Det klassiska Mint-Y-temat har också fått en uppfräschning. Färgerna har justerats mot kallare blåtoner, vilket ger ett modernare och mer enhetligt intryck.

    Fingeravtryck och nyheter för användare

    En av de mest intressanta nyheterna är introduktionen av Fingwit – ett verktyg för att använda fingeravtrycksläsare.
    Med Fingwit kan man logga in och bekräfta administrativa kommandon (så kallade sudo-operationer) med sitt fingeravtryck, om datorn har rätt hårdvara. Det är samma typ av funktion som många känner igen från moderna laptops och mobiltelefoner.

    LMDE 7 har även fått stöd för OEM-installationer.
    OEM står för Original Equipment Manufacturer – alltså datortillverkare.
    Det betyder att datorer nu kan förinstalleras med LMDE 7, så att användaren själv bara behöver göra en enkel första uppstart med sina personliga inställningar.
    Detta öppnar dörren för att till exempel välgörenhetsprojekt och återbruksinitiativ kan leverera datorer med Mint färdiginstallerat – något som tidigare bara var möjligt med Ubuntu-baserade versioner.

    Förbättrade verktyg och appar

    Linux Mint är känt för sina smarta systemverktyg, och flera av dem har fått nya funktioner i LMDE 7:

    • Uppdateringshanteraren (Update Manager) visar nu en ”Starta om”-knapp när det behövs efter en uppdatering.
    • WebApp Manager gör det enklare att redigera beskrivningar av dina installerade webbappar. (Webbappar är genvägar som beter sig som riktiga program men egentligen öppnar en webbplats i en egen fönsterram.)
    • Miniatyrbilder (thumbnails) för ljudfiler som AIFF fungerar bättre.
    • Bildvisaren Xviewer har fått förbättrad färgkorrigering.

    Det är små förbättringar, men de bidrar till en mer polerad helhetsupplevelse – vilket är ett av Linux Mints kännetecken.

    Systemkrav och supporttid

    För att köra LMDE 7 behövs minst:

    • 2 GB RAM (men 4 GB rekommenderas för bekväm användning),
    • 20 GB lagringsutrymme (100 GB rekommenderas).

    Systemet finns bara i 64-bitarsversion, vilket är standard för moderna datorer.

    Precis som Debian 13 kommer LMDE 7 “Gigi” att få uppdateringar och säkerhetsfixar fram till juni 2028.
    Det betyder att du kan räkna med tre års trygg drift utan att behöva byta version.

    En mjuk övergång för befintliga användare

    För den som redan använder LMDE 6 “Faye” finns det en enkel uppgraderingsväg till nya versionen.
    Mint-teamet har publicerat en steg-för-steg-guide som visar exakt hur man gör uppgraderingen utan att installera om systemet.

    Slutsats: stabilitet möter användarvänlighet

    LMDE 7 “Gigi” är inte bara en ny version – det är en milstolpe.
    Genom att flytta över till Debian 13 som grund blir Linux Mint mindre beroende av Ubuntu, samtidigt som man behåller allt som gör Mint så uppskattat: enkelheten, elegansen och de små detaljerna som får systemet att “bara fungera”.

    För alla som vill ha ett snabbt, stabilt och snyggt Linux-system med fokus på användarupplevelse är LMDE 7 ett utmärkt val – särskilt för den som uppskattar tanken på att köra Linux Mint direkt på den solida Debian-grunden.

    https://www.linuxmint.com/download_lmde.php

    https://linuxiac.com/lmde-7-officially-released-with-debian-13-base

    Faktaruta: Linux Mint Debian Edition 7 “Gigi”

    Namn: Linux Mint Debian Edition 7
    Kodnamn: Gigi
    Utgivningsdatum: Oktober 2025
    Utvecklare: Linux Mint Team
    Bas: Debian 13 “Trixie”
    Arkitektur: Endast 64-bit (x86_64)


    Tekniska specifikationer

    Kärna: Linux 6.12 LTS
    Skrivbordsmiljö: Cinnamon 6.4.13
    Init-system: systemd
    Paketformat: .deb (APT / dpkg)
    Byggsystem: dpkg

    Användargränssnitt

    Tema: Mint-Y (blå ton)
    GUI-ramverk: GTK3 / GTK4 + libAdwaita
    Standardappar: Xviewer, Xed, WebApp Manager, Update Manager, Nemo

    Säkerhet

    Nyhet: Fingwit (fingeravtrycksinloggning & sudo)
    Support: till juni 2028 (LTS)
    Uppdateringskälla: Debian 13 “Trixie”

    Nyheter

    • OEM-installationer stöds
    • Bättre miniatyrer för AIFF-ljud
    • Förfinad GTK4-integration
    • Uppdaterad Calamares-installatör

    Systemkrav

    RAM: min 2 GB (4 GB rekommenderas)
    Disk: min 20 GB (100 GB rekommenderas)
    CPU: 64-bit x86


    Nedladdning: linuxmint.com/download
    ISO-storlek: ≈ 2 GB
    Installerare: Calamares
    Uppgradering: från LMDE 6 “Faye” via officiell guide

    LMDE 7 “Gigi” kombinerar Debians stabilitet med Linux Mints användarvänliga design – en snabb, säker och framtidssäker Linuxdistribution.

  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office.

    Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med hela 70 buggfixar och förbättringar som gör programmet både stabilare och mer pålitligt.

    Den 9 oktober 2025 meddelade The Document Foundation att LibreOffice 25.8.2 nu finns att ladda ner för Windows, macOS och Linux. Det är den andra underhållsuppdateringen i LibreOffice 25.8-serien och följer drygt fem veckor efter version 25.8.1.

    70 buggar fixade – förbättrad stabilitet och kompatibilitet

    Den nya versionen rättar till 70 kända fel och kraschproblem som rapporterats av användare sedan augusti. Bland annat har flera kompatibilitetsproblem med Microsoft Office/365-format lösts, liksom buggar som kunde påverka filöppning, sparning och användargränssnittet.

    För den som arbetar dagligen med dokument, kalkylblad eller presentationer innebär det en mjukare och mer stabil upplevelse, särskilt vid arbete med större filer eller avancerade mallar.

    Snabbare och smartare LibreOffice 25.8

    Huvudversionen LibreOffice 25.8, som släpptes i augusti 2025, introducerade en rad stora förbättringar:

    • Export till PDF 2.0 – med bättre kvalitet och moderna standarder
    • Upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc
    • Förbättrad minneshantering, särskilt märkbart på virtuella skrivbord och tunna klienter
    • Mjukare rullning i stora dokument
    • Förbättrad orddelning och textavstånd, vilket ger ett mer professionellt resultat vid utskrift

    Tillsammans gör dessa förbättringar LibreOffice till ett ännu mer attraktivt alternativ för såväl privatpersoner som organisationer.

    Finns nu för fler plattformar

    I samband med lanseringen meddelar The Document Foundation att Amazon Linux 2023 nu är en officiellt stödd plattform för LibreOffice. Det innebär att användare kan ladda ner färdiga 64-bitars ARM (AArch64)-paket i RPM-format, vilket underlättar installation på servrar och molnplattformar.

    Ladda ner nu – eller vänta på din distribution

    LibreOffice 25.8.2 finns att ladda ner direkt från www.libreoffice.org/download. Användare av Linuxdistributioner som till exempel Ubuntu, Fedora eller openSUSE rekommenderas dock att vänta tills versionen dyker upp i den egna distributionens programförråd, för att få en automatiskt testad och paketerad version.

    För systemintegratörer och utvecklare finns även källkoden tillgänglig för nedladdning.

    Stöd och långsiktig version

    LibreOffice 25.8-serien kommer att få sju underhållsuppdateringar fram till juni 2026, med nästa version – LibreOffice 25.8.3 – planerad till mitten av november 2025.

    För användare som prioriterar maximal stabilitet framför nya funktioner erbjuder stiftelsen också LibreOffice 25.2-serien, som innehåller fler månader av testade och bakportade fixar. Den aktuella versionen där är LibreOffice 25.2.6.

    Gemenskapen i centrum

    Som alltid påminner The Document Foundation om att detta är ”Community”-utgåvan av LibreOffice, framtagen och underhållen av frivilliga. För företag som behöver professionellt stöd och längre supportcykler rekommenderas LibreOffice Enterprise från stiftelsens ekosystempartners.

    Teknisk support erbjuds inte direkt av stiftelsen, men användare kan få hjälp via frivilliggemenskapen på ask.libreoffice.org eller genom användarlistor via e-post.

    Kort sagt: LibreOffice 25.8.2 är en viktig uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin – ett starkt alternativ till Microsoft Office för alla som värdesätter öppen källkod, transparens och frihet.

    Teknisk fakta • LibreOffice 25.8.2
    Släppt: 9 okt 2025

    Typ
    Underhållsutgåva (25.8, punkt 2)
    Antal fixar
    ≈ 70 bugg- och regressionsfixar (RC1 + RC2)
    Viktiga förbättringar
    Stabilitet, kraschfixar, bättre öppning/sparning, UI-förfiningar, förbättrad interoperabilitet med Microsoft Office/365-format
    Stödda plattformar
    Windows • macOS • Linux (DEB/RPM). Nytt: Amazon Linux 2023 (AArch64, RPM)
    Kärnnyheter i 25.8
    Export av PDF 2.0 • upp till 30% snabbare filöppning (Writer/Calc) • optimerad minneshantering • mjukare rullning i stora dokument • förbättrad orddelning & spacing
    Supportfönster
    25.8-serien underhålls till 12 juni 2026 (planerat)
    Nästa version
    25.8.3 (planerad mitten av nov 2025)
    Licens & utgåva
    ”Community”-utgåva, öppen källkod. Företag: överväg LibreOffice Enterprise
    Nedladdning
    libreoffice.org/download
    Ändringsloggar
    Se RC1/RC2-changelogs via projektets releasenoter
    Tips för Linux
    Installera via distributionens förråd för smidig uppdatering – eller hämta officiella DEB/RPM vid behov
    PDF 2.0 +30% öppningshastighet AArch64 RPM Stabilitet Interoperabilitet
  • GIMP 3.0.6 – Stabilare, snyggare och smartare bildredigering

    Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2.

    Från små buggar till stora förbättringar
    GIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och används som ett alternativ till kommersiella jättar som Photoshop. När en ny version kommer är det därför många som håller ögonen öppna.

    Den nya mikro-uppdateringen 3.0.6 har inte som mål att revolutionera programmet, utan snarare att slipa bort irriterande kanter. Och det är ofta just de små detaljerna som gör störst skillnad i vardagen.

    Bland de mest märkbara nyheterna finns:

    • Mer lättanvända reglage – inga fler frustrerande “felpekningar” när man försöker justera värden.
    • Färre krascher – särskilt vid textkonturer och vid problem som tidigare främst drabbade Windows-användare med språk som turkiska eller norska.
    • Bättre transparenshantering – nu behöver inte användaren själv oroa sig för om ett lager saknar alfakanal.
    • Tema-färger för pensel, teckensnitt och paletter – vilket ger en mer enhetlig och modern känsla i gränssnittet.

    Utöver det har filterhanteringen blivit snabbare, import av färgpaletter fått fler funktioner och en hel del långvariga buggar i Flatpak-versionen åtgärdats.

    Plattformsspecifika förbättringar
    Windows-användare får en viktig lösning på språkberoende krascher, som visade sig bottna i en olycklig kombination av buggar i både LLVM:s bibliotek och Microsofts UCRT-kod.

    På macOS har utvecklarna lagt extra krut på stabilitet: krascher vid färgdragning har eliminerats och användare som föredrar multi-fönsterläge slipper nu den tidigare irriterande “fönsterflimringen”.

    Flatpak-versionen, som är populär bland Linux-användare, återfår också tillgång till viktiga inställningar för utskrift i sandboxade miljöer.

    Under huven: GEGL och babl
    Två centrala komponenter i GIMP, de grafiska motorerna GEGL och babl, har också fått sina respektive uppdateringar.

    • GEGL 0.4.64 introducerar bredare stöd för GPU-acceleration och robustare filterhantering.
    • babl 0.1.116 får en putsad byggprocess och nya möjligheter att kontrollera versioner direkt från kommandoraden.

    Det betyder i praktiken snabbare och mer tillförlitlig bildbearbetning, särskilt för avancerade filter och effekter.

    Ett globalt lagarbete
    Bakom kulisserna pågår ett imponerande samarbete. Till version 3.0.6 bidrog 38 utvecklare till kärnkoden, ytterligare ett tiotal till olika tillägg och plug-ins, och 15 översättningsteam såg till att GIMP fungerar på allt från baskiska och georgiska till svenska och persiska.

    En lång rad buggrapporter har stängts, hundratals commits har skickats in, och tusentals rader kod har putsats. Det är en påminnelse om den styrka som öppen källkod kan ha: människor från hela världen samarbetar för att förbättra ett verktyg som sedan delas fritt med alla.

    Vad händer härnäst?
    Med 3.0.6 ute fortsätter resan mot den kommande GIMP 3.2. Den väntas bjuda på fler större nyheter, men tack vare denna mikro-release behöver användarna inte vänta med att få en mer stabil, smidigare och modernare version av programmet.

    För den som vill prova själv finns färdiga paket för Linux (både AppImage och Flatpak), Windows (inklusive Microsoft Store-versioner) och macOS – för både Intel och Apple Silicon.

    Slutord
    GIMP 3.0.6 är kanske ingen banbrytande release, men den är ett typexempel på varför kontinuerlig utveckling och små förbättringar är så viktiga. Från buggar som kraschar hela programmet till små justeringar i användargränssnittet – det är helheten som gör att GIMP känns mer polerat än någonsin.

    För alla som vill ha ett kraftfullt, gratis och ständigt förbättrat bildredigeringsprogram är det här goda nyheter.

    https://www.gimp.org/downloads

    GIMP 3.0.6 — Teknisk faktaruta

    • Typ: Stabil mikro-release (buggfixar & UI-förbättringar)
    • Plattformar: Linux (AppImage/Flatpak), Windows, macOS (Intel & Apple Silicon)
    • UI: Förbättrad reglage-användbarhet, tema-färger för pensel/typsnitt/palett
    • Stabilitet: Fix för textkontur-krascher, macOS-flimmer & färgdragning
    • Windows: Workaround för språkberoende krascher (Exiv2/LLVM/UCRT)
    • Flatpak/Utskrift: Bildinställningar åter i sandbox via sekundär dialog
    • Filter: Uppdaterad NDE-kod, bättre prestanda & tydligare begränsningar
    • Transparens: Smart auto-alfakanal vid filter/transformer
    • Paletter: Bättre import (ACB/CMYK/LAB, ASE, CSS, GPL) + filtrering i dialog
    • Säkerhet: Hårdare import-härdning (flertal ZDI-rapporter adresserade)
    • GEGL: 0.4.64 — bredare GPU-acceleration, buggfixar (t.ex. RGBE & mirrors)
    • babl: 0.1.116 — förbättrade build-script, CLI-versionflagga
  • PeerTube 7.3 – Framtiden för fri och decentraliserad videodelning

    PeerTube är den fria och decentraliserade videoplattformen som vill utmana jättar som YouTube. Med den nya versionen 7.3 blir tjänsten både mer användarvänlig och flexibel: e-post kan nu skickas på flera språk, administratörer får enklare verktyg för anpassning och livesändningar kan schemaläggas i förväg. Det är ännu ett steg mot ett öppnare internet där användarna själva har kontrollen.

    I en tid då de flesta av oss förknippar videodelning med stora centraliserade plattformar som YouTube, Vimeo eller TikTok, finns det ett alternativ som bygger på helt andra värden: PeerTube. Det är en fri, öppen källkodsplattform som drivs av ideella krafter, utan reklamjättar i ryggen. I stället bygger PeerTube på decentralisering, gemenskap och självbestämmande.

    Nu har version 7.3 släppts, och den innehåller flera efterlängtade nyheter som gör det ännu enklare att både använda och administrera en PeerTube-instans.

    Varför PeerTube?

    PeerTube skiljer sig från de stora aktörerna på flera viktiga sätt:

    • Decentralisering: I stället för en enda server eller företag drivs PeerTube av många olika instanser. Vem som helst kan starta en egen videoplattform och välja om den ska vara öppen för alla eller mer privat.
    • Federering: Instanser kan prata med varandra via det öppna protokollet ActivityPub (samma som Mastodon använder). Det betyder att videor kan delas över nätverket, även om de ligger på olika servrar.
    • Frihet och kontroll: Användare och administratörer bestämmer själva över innehåll, regler och design – inte en central algoritm.
    • Gemenskap: Projektet utvecklas av den franska ideella organisationen Framasoft, men tusentals volontärer bidrar med kod, översättningar och idéer.

    Med andra ord: PeerTube är ett verktyg för att ta tillbaka makten över våra digitala medier.

    Nyheterna i PeerTube 7.3

    E-post på flera språk

    Tidigare skickades alla e-postmeddelanden (till exempel bekräftelser, notifieringar och lösenordsåterställningar) enbart på engelska. För många användare var det ett hinder i professionella sammanhang.

    Nu kan e-post översättas till alla språk som PeerTube stöder. Redan från start finns franska och kinesiska fullt översatta, och fler språk är på gång tack vare gemenskapens insatser.

    Enklare administration och anpassning

    Administratörer får nu ett nytt, mer lättöverskådligt sidomenygränssnitt. Dessutom har två nya konfigurationssidor tillkommit:

    • Anpassning (Customisation): Byt färger, former på knappar och annat med några klick. Vill du byta bort PeerTubes orange till blått? Inga problem.
    • Logotyp och bilder: Här kan du ladda upp loggor, favicons, banners och bilder som används på plattformen – även de som visas på sociala medier.

    Dessutom finns nu en inställningsguide (wizard) som hjälper nya administratörer att komma igång. Där kan man direkt sätta plattformens namn, beskrivning och syfte: privat, gemenskap eller institution.

    Schemalägg dina livesändningar

    PeerTube har länge erbjudit liveströmmar, men nu kan du planera dem i förväg. Ange datum och tid – sedan visas informationen både på sändningens sida och i kanalens videolista. På så vis kan publiken planera i stället för att bara vänta.

    Fler förbättringar

    • Playlist-sidorna har fått ny design och gör det lättare att ändra visningsordning.
    • Admins kan sätta standardvärden för licens, synlighet och kommentarsinställningar.
    • Användare kan nu lista alla aktiva inloggningssessioner och stänga av dem vid behov.

    PeerTube och framtiden

    Att bygga ett alternativ till globala jättar är inget litet projekt. Det kräver åratal av arbete, översättningar, kod, testning och framför allt en engagerad gemenskap. PeerTube 7.3 är ett exempel på hur en idé kan växa till ett robust verktyg, utan att styras av annonsintäkter eller algoritmer som prioriterar klick före innehåll.

    Vill du själv bidra? Du kan köra en egen PeerTube-instans, hjälpa till med översättningar, rapportera buggar eller donera till Framasoft. Varje liten insats gör skillnad.

    Läs mer: PeerTube 7.3 Release Notes

    PeerTube – Fakta på en blick

    Vad är det?

    • Fri, öppen och decentraliserad plattform för video.
    • Federerar mellan servrar (instanser) via ActivityPub.
    • P2P-distribution med WebTorrent minskar serverlast och kostnad.
    • Passar allt från små communitys till institutioner och företag.

    Vad klarar det?

    • Uppladdning, kanaler, spellistor, undertexter och kapitel.
    • Livesändning (RTMP-ingest) med HLS-uppspelning och schemaläggning.
    • Moderering, rapporter, blockeringar, policy per instans.
    • Federerade följningar/kommentarer från t.ex. Mastodon.
    • Anpassningsbar branding (loggor, färger, knappar) och teman.
    • API & plugin-stöd för inloggning, analys, import/export m.m.

    Filosofi

    • Gemenskapsdriven, utan annonsjättar och central algoritm.
    • Suveränitet: varje admin sätter regler, innehållspolicy och design.
    • Interoperabilitet via öppna standarder (ActivityPub, WebRTC/WebTorrent).
    • Hållbarhet: P2P delar bandbredd med tittarna – skalar snällt.

    Vad krävs för att hosta?

    • Server med Node.js och PostgreSQL.
    • ffmpeg för transkodning (CPU/GPU beroende på profil).
    • Reverse proxy: Nginx eller Apache.
    • Lagring: lokalt filsystem eller S3-kompatibelt objektlager.
    • Valfritt: Redis för köer/cache, CDN för public.
    • SSL/TLS (t.ex. Let’s Encrypt). RAM/CPU efter samtidiga tittare.

    Teknisk porr (för nördögon)

    • Federering: ActivityPub objekt (Video, Channel, Comment).
    • P2P: WebTorrent via WebRTC data channels i webbläsaren.
    • Transkodning: ffmpeg till H.264/AAC (vanligt), stöd för flera kvaliteter/bitrates.
    • Live: RTMP ingest → HLS segmentering, miniatyrer & återuppspelning.
    • Autentisering: lokala konton + OAuth2/OpenID Connect (via plugins).
    • Länkinbäddning: oEmbed/iframe, OpenGraph/Twitter Cards för social förhandsvisning.
    • Webhook/Jobs: köade arbeten för transkodning, federering och miniatyrgenerering.
    • Import: URL, YouTube/DailyMotion m.fl. via bakgrundsjobb (inom upphovsrätt).

    WordPress-tips

    • Klistra in videons Delnings-URL i blocket “Inbäddning” eller använd iframe från “Dela > Bädda in”.
    • Lägg den här faktarutan i blocket Anpassad HTML.
    • För mörkt tema i WP: säkerställ att blockets bakgrund inte skriver över sektionens svarta bakgrund.

    Mer info: joinpeertube.org  |  Källkod & releaser: GitHub/PeerTube

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende.

    Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt ställer sig på scenen vid LibreOffice-konferensen 2025. Publiken, en blandning av utvecklare, akademiker och myndighetsrepresentanter från hela världen, lyssnar nyfiket när han berättar hur en av Europas arméer valde att byta från Microsoft Office till LibreOffice.

    Och nej – det handlar inte om att spara pengar.

    Digital självständighet som strategi

    ”Vi gör inte detta för att spara pengar”, säger Hillebrand. ”Vi gör det för att försvarsmakten, som måste fungera även när allt annat ligger nere, ska ha verktyg som vi själva kontrollerar.”

    Beslutet är en del av något större. Över hela Europa pratar myndigheter om digital suveränitet – rätten att styra över sin egen infrastruktur, sina egna data och sina egna verktyg, utan att vara beroende av amerikanska molnjättar.

    För Österrikes försvarsmakt blev det tydligt redan 2020 att Microsoft Office gradvis skulle flyttas in i molnet. För ett landets militära försvar var det ett rött skynke. Molnbaserade lösningar må vara praktiska för företag, men för en organisation som måste fungera när internet inte gör det är de en risk.

    Fem års resa bort från Microsoft

    Då började en lång process:

    • 2020–2021: Beslutsprocessen genomfördes, där LibreOffice pekades ut som ersättare.
    • 2022: Interna utvecklare utbildades för att kunna vidareutveckla den öppna programvaran. Anställda fick redan då välja LibreOffice frivilligt.
    • 2023: Ett tyskt företag kopplades in för support och extern utveckling, och armén startade e-learning-kurser. De första avdelningarna gjorde LibreOffice obligatoriskt.
    • 2024–2025: Microsoft Office 2016 rensades bort från alla datorer. LibreOffice blev standard.

    Än finns undantag. Vissa VBA- och Access-lösningar lever kvar, och den som absolut behöver Microsofts verktyg kan ansöka om att få installera en modul från MS Office 2024 LTSC. Men för majoriteten av soldater och anställda är det nu LibreOffice som gäller.

    Från användare till utvecklare

    Beslutet har också gjort armén till en aktiv del av open source-gemenskapen. Istället för att bara konsumera programvaran har man investerat i dess utveckling.

    Hittills har försvarsmakten finansierat över fem mansår av programmering – förbättringar och funktioner som inte bara används av militären, utan som integrerats direkt i LibreOffice-projektet och därmed kommer alla till nytta.

    Det är en liten men viktig illustration av hur öppen källkod fungerar: ett samarbete där även en konservativ institution som en armé kan bidra till verktyg som används i skolor, på kontor och av privatpersoner världen över.

    Europa och kampen om kontrollen

    Österrikes beslut är inte unikt, men det är symboliskt. Frankrike, Tyskland och flera andra länder har på olika sätt försökt frigöra sig från beroendet av amerikanska moln- och programvaruleverantörer.

    Digital suveränitet har blivit en fråga om nationellt oberoende – lika viktig som energiförsörjning eller infrastruktur. För vad händer om en konflikt uppstår och tillgången till centrala IT-tjänster stryps? Eller om licensvillkor plötsligt ändras på ett sätt som gör det omöjligt att arbeta självständigt?

    ”Verktyg som fungerar när allt annat ligger nere”

    För Österrikes försvarsmakt är svaret tydligt: man måste kunna lita på sina egna system. Och då är öppen källkod inte bara en teknisk lösning, utan en strategisk tillgång.

    När publiken på LibreOffice-konferensen applåderar åt Hillebrands berättelse är det inte bara för att en ny stor organisation börjat använda deras favoritprogramvara. Det är för att en hel nation valt att säga: vi tar kontrollen själva.

    Källa : https://www.heise.de/en/news/Austria-s-armed-forces-switch-to-LibreOffice-10660761.html

    Faktaruta: Österrikes försvarsmakt & LibreOffice

    Byte från Microsoft Office till LibreOffice för att stärka digital suveränitet, undvika molnberoende och behandla data internt. Försvarsmakten har finansierat >5 mansår utveckling som skickats upstream.


    Konkreta bidrag till LibreOffice

    • Writer: Förbättrad hantering av dokumentmallar för myndighetsbruk.
    • Calc: Optimeringar för stora kalkylblad och förbättrad pivot-tabellprestanda.
    • Impress: Nya exportfunktioner och förbättrad medieintegration i presentationer.
    • Base: Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Access och databasformulär.
    • Filformat: Stärkt interoperabilitet med DOCX, XLSX och PPTX vid import/export.
    • Administration: Centrala policyinställningar för driftsättning i stor skala.
    • Stabilitet: Härdning av systemet för drift i känsliga miljöer.

    Teknisk översikt

    • Motiv: Digital suveränitet, lokal databehandling, kontroll över IKT-infrastruktur.
    • Tidslinje: 2020–2021 beslut → 2022 intern utvecklarutbildning → 2023 e-learning & extern partner → 2024–2025 LibreOffice standard.
    • Miljö: Självhostade Linux-servrar (Samba); egna e-post/samarbetslösningar.
    • Standardformat: ODF som primärt; interop med MS Office-format upprätthålls.
    • Undantag: MS Office 2024 LTSC kan beviljas i specialfall; viss Access/VBA kvar.
    • Typsnitt: Separata licenser upphandlade för specifika fonter.
    • Utrullning: Centralt paketerad LibreOffice + policyer/konfig för stora installationer.
    Delområde Nytta
    Dokumentkompatibilitet Säker utväxling internt/externa parter (ODF ↔ MS-format)
    Driftsättning Policy-styrning, massrullning, låga beroenden
    Resiliens Fungerar även vid nätstörningar/kris (in-house drift)
  • När Pi:n får vingar — Kali Linux 2025.3 öppnar upp inbyggd Wi‑Fi för säkerhetstestning


    Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir allt viktigare för både angripare och försvarare.

    En teknisk återkomst med praktiska konsekvenser

    Kali 2025.3 återintroducerar stödet för Nexmon — en uppsättning firmwarepatchar för vissa Broadcom‑ och Cypress‑chip som möjliggör avancerade radiouppgifter. I praktiken betyder det att en modern Raspberry Pi, inklusive Pi 5, åter kan agera som portabel sniffer och injectionsenhet. För utbildare, labbmiljöer och fältforskare öppnar detta nya, billigare möjligheter att demonstrera och utföra trådlösa tester.

    Men Nexmon är inte en universell lösning. Funktionaliteten beror på chipset‑version, kernel och drivrutinskombination — och därför har Kali samtidigt uppgraderat hur de bygger sina Raspberry Pi‑kärnor, vilket kräver att användare är noga med att välja rätt image och följa dokumentationen.

    Från byggverkstaden: Vagrant, DebOS och reproducerbara VM‑bilder

    Bakom kulisserna har Kali gjort en tyst, men viktig, förändring i sin infrastruktur. Virtuella maskiner och Vagrant‑bilder har fräschats upp — byggena har flyttats mot mer konsekventa arbetsflöden (DebOS) och Packer‑skripten har uppgraderats till modernare standarder. För företag och forskare som kör Kali i virtuella miljöer innebär det jämnare och mer reproducerbara bilder — men också ett krav på att hålla CI‑verktyg och beroenden i takt med utvecklingen.

    Det här är ett typexempel på hur underhåll av verktygskedjor kan göra större praktisk nytta än mindre funktionstillägg: stabilare byggverktyg ger bättre upprepbarhet i experiment och förenklar automatiserade tester.

    Tio nya verktyg — vad säger de om hotbilden?

    Den här releasen lägger till tio nya paket i Kali‑arkivet. Tillskotten visar två tydliga trender:

    • AI möter säkerhetstestning: Verktyg som terminal‑AGI\:er och LLM‑stöd för klassiska verktyg gör att analys och rapportering kan automatiseras i högre grad. Det snabbar upp arbetet — men kan också underlätta automatiserade attacker om verktygen missbrukas.
    • Pivotering och autentiseringsmissbruk: Verktyg för Kerberos‑reläer och multiplayer‑pivotering speglar en verklighet där angripare ofta lockar intrång till följdaktiga laterala rörelser, snarare än enkla, ytliga attacker.

    Sammantaget ger detta försvarare tydliga fokusområden: upptäckt av laterala rörelser, skydd av autentiseringsmekanismer och förståelse för hur AI‑assisterade arbetsflöden kan förändra incidenthantering.

    Nya verktyg i Kali Linux 2025.3

    VerktygFunktion
    Caido / Caido-cliWebbauditering, klient och CLI för analys av webbapplikationer
    Detect It Easy (DiE)Identifierar filtyper och packade binärer, nyttigt vid reverse engineering
    Gemini CLITar AI-assistans till terminalen för analys och automatisering
    krbrelayxVerktyg för Kerberos-relä och unconstrained delegation abuse
    ligolo-mpBygger säkra tunnlar för pivotering i nätverk
    llm-tools-nmapIntegrerar språkmodeller med nmap för bättre scanning och tolkning
    mcp-kali-serverMCP-konfiguration för att koppla AI-agenter till Kali
    patchleaksAnalyserar patchar för att upptäcka säkerhetsfixar och läckor
    vwifi-dkmsSkapar virtuella Wi-Fi-nätverk för test av anslutning och frånkoppling

    Sammanfattning:
    De nya verktygen i Kali Linux 2025.3 visar tydligt två trender inom cybersäkerhet:

    • en växande integration mellan klassiska verktyg och AI/LLM (exempelvis Gemini CLI och llm-tools-nmap),
    • samt ett allt större fokus på interna nätverksrörelser och autentiseringsattacker (ligolo-mp, krbrelayx).

    Tillsammans gör de att Kali inte bara förblir en komplett plattform för penetrationstester, utan också en testbädd för framtidens hot och försvarstekniker.

    Samsung Galaxy S10 i Kali NetHunter

    Med Kali Linux 2025.3 har Samsung Galaxy S10 blivit en officiellt stödd enhet för Kali NetHunter.

    Det betyder att telefonen kan användas för avancerade tester av trådlösa nätverk direkt via sin inbyggda Wi-Fi – något som tidigare ofta krävde extra utrustning som USB-adaptrar eller en separat dator.

    I praktiken innebär det att en vanlig mobiltelefon kan förvandlas till ett komplett verktyg för att undersöka hur trådlösa nätverk fungerar, hitta svagheter och förstå hur angripare kan agera.
    För säkerhetsforskare och utbildare gör detta tekniken mer portabel och lättillgänglig: du kan bära med dig enheten i fickan och ändå ha tillgång till funktioner som annars kräver en hel arbetsstation.

    För den som inte är tekniskt insatt kan det enklast beskrivas som att telefonen får ”superkrafter” – den kan inte bara ansluta till nätverk som vanliga mobiler, utan även lyssna på trafik och simulera attacker i en kontrollerad miljö.
    Det här gör det möjligt att lära sig mer om hur nätverk kan skyddas, men det understryker också vikten av att använda verktygen ansvarsfullt och endast på nätverk där man har tillstånd.

    CARsenal i Kali NetHunter

    I Kali Linux 2025.3 har CARsenal, verktygslådan för bilsäkerhet i NetHunter, fått en stor uppdatering.
    Syftet med CARsenal är att ge forskare och tekniker en möjlighet att testa hur moderna bilar kommunicerar digitalt – ungefär som en bilverkstad som undersöker motorns elektronik, men på en mer avancerad nivå.

    Med den nya versionen har simulatorn skrivits om och blivit enklare att använda.
    Det betyder att man kan träna och experimentera på en virtuell bilmiljö i stället för på en riktig bil, vilket gör det säkrare och mer pedagogiskt.
    Dessutom har integrationen med andra säkerhetsverktyg som Metasploit blivit tätare, vilket gör det enklare att testa olika scenarier på ett och samma ställe.

    För den som inte är tekniskt insatt kan man beskriva det så här:
    CARsenal fungerar som en digital körskola för bilsäkerhet, där man kan öva i en simulator och se hur bilar reagerar på olika tester.
    Det är ett viktigt steg eftersom dagens bilar i allt större utsträckning är datorer på hjul, och säkerheten i deras system är lika avgörande som bromsar och airbags.

    Precis som med övriga Kali-verktyg är målet inte att hacka verkliga bilar ute på vägarna, utan att skapa en trygg miljö där man kan förstå svagheterna och lära sig hur de kan förebyggas.

    Ett pragmatiskt farväl: ARMel lämnar scenen

    I linje med Debian har Kali tagit beslutet att slopa stöd för ARMel‑arkitekturen. Det berör äldre enheter som Raspberry Pi 1 och Pi Zero W. Anledningen är praktisk: underhållskostnader och begränsad användarbas. För aktörer som bygger på extremt budget‑ eller retro‑plattformar innebär det en uppmaning att planera migrering eller att förbli på äldre, underhållna utgåvor.

    Avslutande perspektiv

    Kali 2025.3 är mer än en numerisk uppgradering. Den återför funktionalitet som kortvarigt försvunnit från moderna SBC‑plattformar, moderniserar bygg­kedjor och adderar verktyg som tydligt pekar mot en framtid där AI, mobilitet och intern pivotering dominerar angriparnas arbetsflöde.

    För läsare: om du är sugen på att prova — gör det i en labb och med tillstånd. Teknisk nyfikenhet är en styrka, men utan etik och kontroll blir den farlig.

    Läs mer om Kali Linux i vår wiki, där finns även länkar för nerladdning.

    https://wiki.linux.se/index.php/Kali_Linux

    Kali linux egna annonsering om denna version.

    https://www.kali.org/blog/kali-linux-2025-3-release

    Faktaruta — Kali Linux 2025.3

    Release
    23 september 2025 (Kali 2025.3)
    Kärnnyhet
    Nexmon-stöd för Broadcom/Cypress → inbyggd Wi-Fi på Raspberry Pi (inkl. Pi 5) får monitor mode & paket-injektion utan extern adapter.
    Virtuella byggen
    Uppfräschade Vagrant-bilder; workflow byggt om (DebOS), konsoliderade & uppgraderade Packer-skript (v2), konsekventa preseed-exempel.
    10 nya verktyg
    • Caido & Caido-cli (webbauditering)
    • Detect It Easy (DiE)
    • Gemini CLI (AI i terminalen)
    • krbrelayx (Kerberos-relä/abuse)
    • ligolo-mp (pivotering)
    • llm-tools-nmap (LLM + nmap)
    • mcp-kali-server
    • patchleaks
    • vwifi-dkms (dummy-Wi-Fi)
    NetHunter
    Ny stödlinje bl.a. Samsung Galaxy S10 med intern monitor & injektion; stor CARsenal-uppdatering (ny simulator, MSF-integration, UI-förbättringar).
    ARM-rekommendation
    Raspberry Pi 5: använd arm64-image. Pi 2 m.fl.: armhf finns kvar.
    Arkitektur
    ARMel stöds ej längre (bl.a. Raspberry Pi 1, Pi Zero W) — fokus mot modernare arkitekturer (inkl. RISC-V).
    Uppgradering
    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    Användning
    Kör alltid tester i kontrollerad labbmiljö och endast med uttryckligt tillstånd.
  • OBS Studio 32.0 – stora nyheter för videoentusiaster

    OBS Studio 32.0 är här och bjuder på både smarta nyheter och förberedelser för framtiden. Med förbättrad videoinspelning, en helt ny plugin-hanterare, stöd för fler format och optimeringar för både NVIDIA och AMD tar det fria och öppna streamingverktyget ännu ett stort kliv framåt.

    OBS Studio, det fria och öppna programmet som används av allt från hobby-streamers till proffsproducenter, har nu släppts i version 32.0. Programmet, som fungerar på Linux, macOS och Windows, får i denna uppdatering flera funktioner som både gör livet enklare för användarna och förbättrar kvaliteten på sändningar.

    En av de mest intressanta nyheterna är en ny plugin-hanterare. Den gör det lättare att installera och hålla ordning på tillägg som utökar OBS funktioner. Samtidigt läggs grunden för framtida, större förändringar i användargränssnittet – bland annat genom nya anpassade widgets.

    För den som använder PipeWire på Linux blir videoinspelningen smidigare med förbättrat formatstöd. Dessutom introduceras Hybrid MOV, vilket bland annat ger ProRes-stöd på macOS och ett mer allmänt kompatibelt alternativ med HEVC/H.264 och PCM-ljud på alla plattformar.

    På hårdvarusidan märks flera förbättringar för NVIDIA RTX-effekter, inklusive en lite oväntad nyhet – möjligheten att automatiskt ta bort en stol i bakgrunden. För AMD-kodare har standardinställningarna uppdaterats, och på Apple Silicon-Macar finns nu ett experimentellt stöd för Metal-rendering.

    4Andra förändringar är mer praktiska: standardbithastigheten för video har höjts från 2500 till 6000 Kbps, Hybrid MP4/MOV är nu standardformat, och en ny funktion gör att ljud inte längre kan dupliceras av misstag vid vissa inställningar. På Windows och macOS kan man även välja att skicka in kraschloggar automatiskt.

    Kort sagt: OBS Studio 32.0 är en version som både slipar på detaljerna och förbereder för större förändringar framöver. För den som livestreamar eller spelar in video betyder det stabilare, enklare och mer kraftfulla verktyg.

    https://obsproject.com

    https://linuxiac.com/obs-studio-32-0-released-with-plugin-manager-metal-renderer

    OBS Studio 32.0 — Fakta & Nyheter
    Plattformar: Linux · macOS · Windows
    Huvudnyheter 32.0:
     • Ny plugin-hanterare (grund för större UI-uppdateringar)
     • Anpassade OBS-widgets (för kommande UI-förändringar)
     • Förbättrad PipeWire-videoinspelning (Linux) + bättre formatval
     • Hybrid MP4/MOV = standard för nya profiler (kapitelmarkörer mer precisa)
     • Hybrid MOV ger: ProRes-stöd (macOS) + HEVC/H.264 + PCM-ljud (alla plattformar)
     • NVIDIA RTX Audio Effects: VAD (bättre brusreducering för tal)
     • NVIDIA Effects: optimeringar + “chair removal” i Background Removal
     • AMD: uppdaterade standardinställningar för encoders
     • Apple Silicon: experimentell Metal-renderer
     • Ljuddeduplicering: förbättrad logik för nästlade scener/grupper/flera canvas
     • Standard-bithastighet höjd: 2500 → 6000 Kbps
     • Kraschhantering: ny sentinel-plats + valfri automatisk kraschlogg-upload (Win/mac)
     • Säkerhet/kompatibilitet: laddar ej plugins byggda för nyare OBS-versioner
     • Förhindrar dubbel-ljud när “Monitor and Output” och enheten samtidigt fångas
    
    Vad OBS Studio kan:
     • Liveströmmar (Twitch, YouTube, RTMP/SRT) & lokal inspelning
     • Scenkomposition med flera källor: skärm, fönster, spel, kamera, ljud, media, browser
     • Ljudmixning med monitorering, filtrering, VST-pluginstöd, ducking, VAD
     • Kodning: x264/x265 (FFmpeg), NVENC, AMD AMF, Intel QSV, Apple VT; AV1/HEVC/H.264; ProRes (macOS)
     • Behållare/format: Hybrid MP4/MOV (standard), MKV, FLV m.fl.; ljud bl.a. PCM/AAC; 44.1/48 kHz
     • Renderers: OpenGL/Direct3D; Metal (experimentell på Apple Silicon)
     • Linux: PipeWire/Wayland- och Xorg-källor, Audio/Video-capture via PipeWire
     • Studio Mode, flerscen-produktion, hotkeys, makron/streamdeck-workflows
     • Skript & automation: Lua/Python; omfattande plugin-ekosystem
     • Virtuell kamera (skicka OBS-utdata till mötesappar)
     • Hybrid MP4/MOV kapitelmarkörer (noggrannare i 32.0)
    
    Bra att veta:
     • 32.0 laddar inte plugins byggda för nyare OBS—minskar framtida krascher
     • Nya profiler använder Hybrid MP4/MOV + 6000 Kbps som startpunkt
     • Binaries: Windows, macOS; Ubuntu 24.04 LTS (färdiga paket)
      
    Tips: Justera bithastighet efter upplösning/codec/nätverk. Prova AV1/HEVC där hårdvara stöds.
  • VLC 3.0.22 RC1 – tillbaka med Qt6-stöd, ARM64 och förbättrad säkerhet

    Efter ett års tystnad är VLC tillbaka med version 3.0.22 RC1. Den nya utgåvan bjuder på stöd för Qt6, inbyggd Windows ARM64-kompatibilitet och mängder av säkerhetsfixar – vilket gör den till en av de mest stabila och trygga VLC-versionerna någonsin.

    Efter ett års uppehåll är en av världens mest använda mediespelare, VLC, tillbaka med en ny utgåva: version 3.0.22 RC1 (”Vetinari”). Även om mycket av uppmärksamheten just nu riktas mot den kommande VLC 4.0 – som lovar stora förändringar – innehåller denna version flera intressanta nyheter.

    En av de mest betydelsefulla förbättringarna är stöd för att bygga VLC med Qt6, något som lär uppskattas särskilt bland KDE-användare. Dessutom introduceras inbyggt stöd för Windows ARM64, i takt med att ARM-baserad hårdvara får allt större spridning på bärbara datorer och surfplattor.

    Utvecklarna har även gjort en rad justeringar i de underliggande biblioteken: äldre komponenter som liba52, libmpeg2 och libdca är numera avstängda som standard, och användarna uppmuntras att i stället använda libavcodec.

    På uppspelningssidan väntar förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC och JPEG, samt mer tillförlitlig sökning över SFTP. Stödet för Matroska och DVD-undertexter har också slipats till.

    När det gäller säkerhet markerar version 3.0.22 ett stort steg framåt: den åtgärdar fler säkerhetsproblem än någon tidigare VLC-version. Många av dessa upptäcktes genom Googles oss-fuzz-projekt och tack vare finansiering från Sovereign Tech Fund, vilket gör detta till en av de mest betydelsefulla uppdateringarna på länge vad gäller stabilitet och säkerhet.

    För Windows-användare finns dessutom några praktiska nyheter: det går nu att byta namn på, flytta eller radera den fil som spelas upp, och kompatibiliteten med Windows XP SP3 har oväntat nog återställts – något som kan glädja entusiaster och specialsystem där det fortfarande används.

    Några höjdpunkter i VLC 3.0.22 RC1

    • Nytt mörkt Qt-gränssnitt
    • Qt6-kompilering och stöd för nyare Qt5-versioner
    • Windows ARM64-byggnader
    • Förbättrad Opus-kanalmappning
    • Fixar för ProRes 4:4:4:4 och XVID MPEG-4 via VideoToolbox
    • Förbättrad Matroska-hantering och stöd för A_ATRAC/AT1
    • Stabilare FLAC-sökning och bättre bildhantering i FLAC
    • Korrigerad hantering av vissa JPEG- och ASF-filer
    • Förfinat stöd för DVD-undertexter (CEA-608)
    • Nytt stöd för AMD GPU Frame Rate Doubler (Direct3D11)

    Med stöd från Sovereign Tech Agency och oss-fuzz är VLC 3.0.22 inte bara en rutinmässig uppdatering – utan den mest omfattande säkerhetsfixade versionen hittills. För användare betyder det både bättre prestanda, ökad stabilitet och högre säkerhet.

    Faktaruta – VLC 3.0.22 RC1 “Vetinari”
    • Nytt: Qt6-byggstöd, Windows ARM64-byggen
    • Säkerhet: Flest fixar någonsin (oss-fuzz, Sovereign Tech Fund)
    • Uppspelning: Förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC, JPEG
    • Protokoll/format: Stabilare SFTP-sökning, MKV/DVD-caption-fixar
    • Windows: Byt namn/flytta/ta bort spelande fil, XP SP3-fix
    • Bibliotek: liba52/libmpeg2/libdca avstängda → använd libavcodec
  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator.

    Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket som är nytt och spännande för alla som gillar att testa den senaste tekniken.

    Ny kärna och fräschare skrivbordsmiljöer
    Under huven hittar vi den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket betyder bättre stöd för ny hårdvara och en hel del optimeringar. På skrivbordet bjuds vi på GNOME 49 i Fedora Workstation och KDE Plasma 6.4 för KDE-fansen – båda fyllda med nya funktioner och förbättringar.

    Enklare installation och mer moderna standarder
    Den klassiska Fedora-installationen har fått ett lyft tack vare den nya Anaconda WebUI, som nu blir standard i fler varianter av Fedora. Dessutom körs GNOME-skrivbordet enbart på Wayland, vilket markerar slutet för X11 i standardläget. Även små saker får kärlek: emojier visas snyggare tack vare stöd för COLRv1-teckensnitt, och utvecklare kan prova det nya språket Hare.

    Pakethantering och uppdateringar blir smartare
    Fedora 43 gör DNF 5 till standard i installern, vilket betyder snabbare och mer pålitliga paketinstallationer. För användare av Fedora Kinoite aktiveras automatiska uppdateringar som standard, och systemet startar snabbare tack vare en zstd-komprimerad initrd. Fedora introducerar även Packit-automation för enklare paketsläpp.

    Massiva uppdateringar för utvecklare
    Som alltid med Fedora får utvecklare en rejäl uppdatering av verktygskedjan: GCC 15.2, Glibc 2.42, LLVM 21, Python 3.14, PostgreSQL 18, Ruby on Rails 8.0, MySQL 8.4 och mycket mer finns redan med i betan.

    När släpps det skarpt?
    Den färdiga versionen av Fedora Linux 43 väntas i slutet av oktober eller början av november 2025. Fram tills dess kan du ladda ner betaversionen som ISO eller torrent – men kom ihåg att det här är en förhandsversion. Perfekt att testa i en virtuell maskin eller på en reservdator, men inget för ditt huvudsakliga arbetsredskap.

    https://dl.fedoraproject.org/pub/fedora/linux/releases/test/43_Beta

    Fedora Linux 43 — Fakta (Beta)
    • Status Beta (förhandsversion; ej för produktion)
    • Kärna Linux 6.17 (kommande serie)
    • Skrivbord GNOME 49 (Workstation), KDE Plasma 6.4 (KDE-utgåvan)
    • Installer/Session Anaconda WebUI som standard i fler Spins; GNOME kör Wayland-endast
    • Grafik/Emoji Stöd för COLRv1 i Noto Color Emoji (bättre färgemoji)
    • Språk/Runtime Stöd för Hare-språket (experimentellt)
    • Pakethantering DNF 5 som standard i Anaconda för RPM-installationer
    • Automatisering Packit-onboarding för nya paket; Fedora Kinoite har auto-uppdateringar aktiverade
    • Uppstart/Prestanda zstd-komprimerad initrd som standard (snabbare boot)
    • Utvecklingsverktyg GCC 15.2; GNU Binutils 2.45; GNU C Library (glibc) 2.42; GDB 17.1; LLVM 21; Golang 1.25; Perl 5.42; RPM 6.0; Python 3.14; PostgreSQL 18; Ruby on Rails 8.0; Dovecot 2.4; MySQL 8.4; Tomcat 10.1
    • Tillgänglighet ISO-avbilder och torrentfiler för nedladdning (beta)
    • Planerad skarp release Slutet av oktober till början av november 2025
    • Varning Installera inte på produktionssystem. Testa i VM eller på reservdator.
    Tips: Håll utkik efter kända fel i releasenoterna och uppgradera ofta under betaperioden.
  • Samba 4.23: Fildelning i Linux får ett rejält lyft

    Samba 4.23 är här – och med SMB3 Unix Extensions aktiverade som standard blir fil- och skrivardelning mellan Linux, Unix och Windows smidigare än någonsin. Den nya versionen bjuder dessutom på stöd för QUIC, förbättrad tidsstämplhantering, enklare övervakning och en rad buggfixar.

    Efter sex månaders väntan är den här – Samba 4.23, den senaste versionen av det klassiska verktyget som gör det möjligt för Windows- och Linuxsystem att dela filer och skrivare sömlöst. Den stora nyheten? SMB3 Unix Extensions är nu aktiverade som standard.

    Bättre för Linux och Unix
    För användare av Linux och Unix innebär detta att filsystemet beter sig mer som man förväntar sig i en ren POSIX-miljö. Symboliska länkar, hårda länkar, specialfiler och filrättigheter fungerar nu helt korrekt – utan extra konfiguration. Windows-användare märker ingen skillnad, allt fungerar som tidigare.

    Säkerhet och fart med QUIC
    En annan stor nyhet är stödet för SMB3 över QUIC, det moderna nätverksprotokollet som redan används av webbläsare för snabbare och säkrare anslutningar. Med Samba 4.23 kan administratörer välja att köra filöverföringar via QUIC i stället för bara TCP. Saknas kernelmodulen på serversidan kan klienter falla tillbaka på ett användarrymdebibliotek.

    Direkta tidsstämplar
    Samba ändrar också hur filers tidsstämplar hanteras. Tidigare fanns en fördröjning, men nu uppdateras de direkt, i linje med moderna Windows-system. Det gör filhanteringen mer förutsägbar och minskar irritationsmoment.

    Enklare övervakning
    Med en ny Prometheus-endpoint kan administratörer koppla Samba till övervakningsverktyg som Grafana. Resultatet: realtidsgrafer över serverns hälsa och prestanda.

    Nya verktyg för administratörer
    Säkerhetskopior av domäner kan nu göras utan känsliga data som BitLocker-nycklar, tack vare flaggan --no-secrets. Dessutom kan man samla statistik per utdelad mapp och få bättre insyn i användning.

    Förbättringar i klustermiljöer
    CTDB, som används i kluster, har uppdaterats. Nu kan inställningar lastas från katalogen /etc/ctdb/tunables.d/, vilket ger större flexibilitet.

    Buggfixar och finslipningar
    Som alltid innehåller den nya versionen flera buggfixar, bland annat för macOS Finder, hantering av självsignerade certifikat och Active Directory-anslutningar.

    Sammanfattning
    Samba 4.23 är en av de mest betydande uppdateringarna på länge. Linux- och Unix-användare får bättre kompatibilitet, administratörer får kraftfullare verktyg och alla får en modernare, mer framtidssäker filserver.

    Samba 4.23 – teknisk fakta

    Vad är Samba?
    En fri/öppen källkodssvit som implementerar SMB/CIFS-protokoll för fil- och skrivardelning, Active Directory/DC, domänmedlemskap m.m. Gör det möjligt för Linux/Unix- och Windows-system att samarbeta.


    Nyheter i 4.23

    • SMB3 Unix Extensions – aktiverat som standard, ger korrekta POSIX-semantiker (rättigheter, symlinks, hårda länkar, specialfiler).
    • SMB3 över QUIC – QUIC som transport vid sidan av TCP. Kernelmodul krävs på server, fallback till ngtcp2 på klient.
    • Direkta tidsstämplar – matchar moderna Windows-system.
    • Prometheus-endpoint – övervakning i realtid via Prometheus/Grafana.
    • Säkrare backup--no-secrets utesluter känsliga attribut.
    • CTDB-tuning – inställningar kan lastas från /etc/ctdb/tunables.d/.
    • Per-share-profilering – detaljerad statistik för varje utdelning.
    • Buggfixar – bl.a. för macOS Finder, certifikat och AD-anslutningar.

    Praktiska effekter

    • Mindre specialkonfiguration för Linux/Unix-klienter.
    • Flexiblare, säkrare filtransport via QUIC.
    • Förbättrad övervakning och driftinsyn.

    Tips: Läs releasenoterna noga, verifiera kernelstöd för QUIC och testa i staging innan produktion.

    https://linuxiac.com/samba-4-23-released-with-smb3-unix-extensions-enabled-by-default

Etikett: öppen källkod

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en…

  • Tails 7.1 – anonymitet med ny offline-startsida och uppdaterad Tor Browser

    Den nya versionen Tails 7.1 stärker anonymiteten på nätet ytterligare. Med en ny offline-startsida i Tor Browser, uppdaterade säkerhetsverktyg och förbättrad systemhantering fortsätter Tails att vara det självklara valet för användare som vill surfa, kommunicera och arbeta helt utan digitala spår. Ny version av anonymitetsfokuserade Linux-systemet med förbättrad integritet och modernare komponenter Introduktion Den 26…

  • Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” – Nästa stora steg för Linux har fått sina första fungerande testversioner

    Canonical har släppt de första fungerande testversionerna av kommande Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”, vilket markerar starten på den sex månader långa utvecklingsresan mot nästa stora långtidsstöd (LTS)-utgåva av det populära Linux-systemet. De nya byggena, som nu finns tillgängliga för nedladdning, bygger på Ubuntu 25.10 och drivs av Linux-kärnan 6.17 och GNOME 49, men kommer…

  • PeaZip 10.7 – nu med bildminiatyrer på Linux och smartare filhantering

    PeaZip 10.7 tar det populära öppenkällkodsprogrammet för filkomprimering till nästa nivå. Den nya versionen introducerar bildminiatyrer på Linux, en integrerad bildvisare, förbättrad arkivhantering och ett rejält lyft under huven. Resultatet är ett snabbare, modernare och mer användarvänligt PeaZip – nu med bättre stöd för både säkerhet, prestanda och plattformsoberoende funktioner. Nu visas bildminiatyrer på alla…

  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution. Den fria…

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen. En månad efter den stora 49-lanseringen är första…

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg…

  • Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer…

  • LMDE 7 “Gigi” – Linux Mint med Debian 13 som hjärta

    Efter mer än två års väntan är Linux Mint Debian Edition 7, med kodnamnet ”Gigi”, här – en efterlängtad version som förenar stabiliteten hos Debian 13 ”Trixie” med användarvänligheten och elegansen från Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med nytt fingeravtrycksverktyg, förfinat utseende, stöd för OEM-installationer och den moderna Linuxkärnan 6.12 LTS, markerar LMDE 7 ett viktigt…

  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office. Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med…

  • GIMP 3.0.6 – Stabilare, snyggare och smartare bildredigering

    Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2. Från små buggar till stora förbättringarGIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och…

  • PeerTube 7.3 – Framtiden för fri och decentraliserad videodelning

    PeerTube är den fria och decentraliserade videoplattformen som vill utmana jättar som YouTube. Med den nya versionen 7.3 blir tjänsten både mer användarvänlig och flexibel: e-post kan nu skickas på flera språk, administratörer får enklare verktyg för anpassning och livesändningar kan schemaläggas i förväg. Det är ännu ett steg mot ett öppnare internet där användarna…

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende. Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt…

  • När Pi:n får vingar — Kali Linux 2025.3 öppnar upp inbyggd Wi‑Fi för säkerhetstestning

    Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir…

  • OBS Studio 32.0 – stora nyheter för videoentusiaster

    OBS Studio 32.0 är här och bjuder på både smarta nyheter och förberedelser för framtiden. Med förbättrad videoinspelning, en helt ny plugin-hanterare, stöd för fler format och optimeringar för både NVIDIA och AMD tar det fria och öppna streamingverktyget ännu ett stort kliv framåt. OBS Studio, det fria och öppna programmet som används av allt…

  • VLC 3.0.22 RC1 – tillbaka med Qt6-stöd, ARM64 och förbättrad säkerhet

    Efter ett års tystnad är VLC tillbaka med version 3.0.22 RC1. Den nya utgåvan bjuder på stöd för Qt6, inbyggd Windows ARM64-kompatibilitet och mängder av säkerhetsfixar – vilket gör den till en av de mest stabila och trygga VLC-versionerna någonsin. Efter ett års uppehåll är en av världens mest använda mediespelare, VLC, tillbaka med en…

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator. Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket…

  • Samba 4.23: Fildelning i Linux får ett rejält lyft

    Samba 4.23 är här – och med SMB3 Unix Extensions aktiverade som standard blir fil- och skrivardelning mellan Linux, Unix och Windows smidigare än någonsin. Den nya versionen bjuder dessutom på stöd för QUIC, förbättrad tidsstämplhantering, enklare övervakning och en rad buggfixar. Efter sex månaders väntan är den här – Samba 4.23, den senaste versionen…