• LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.

    Så bra funkar Linux på gamla datorer

    Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.

    När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.

    Vad ska man titta på?
    Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.

    Val av Linux-distribution
    Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:

    • Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
    • Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.

    När är det inte värt besväret?
    Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.

    Linux är inte Windows
    En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.

    Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.

    Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.

    Fakta: Linux på gamla datorer
    För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
    - Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
    - Debian — stabilt, flexibelt
    
    För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
    - Xubuntu — XFCE, resurssnålt
    - Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
    - Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
    
    För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
    - AntiX — extremt lättviktigt
    - Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
    - Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
    
    Undvik som nybörjare
    - 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

  • Ubuntu 25.10 ska ge fullt skrivbordsstöd på nyare RISC-V-hårdvara

    Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare.

    Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära datorer – med fullt stöd för centrala applikationer som Firefox och Thunderbird.

    Men det finns en hake: för att fokusera på framtidens hårdvara kommer Canonical från och med version 25.10 att kräva RVA23-profilen i RISC-V-processorer. Det innebär att majoriteten – cirka 90 % – av dagens RISC-V-enheter inte längre kommer att vara kompatibla.

    Bakgrunden är att RISC-V International i oktober 2024 antog den nya RVA23-standarden, som bland annat innehåller stöd för virtualisering via hypervisor och avancerade vektoroperationer för beräkningstunga uppgifter som AI, kryptering och komprimering. Genom att gå över till denna profil hoppas Canonical kunna bygga en mer robust och konsekvent programvarubas för framtida RISC-V-system.

    Ubuntu 25.10 kommer att kunna avgöra automatiskt om en enhet uppfyller kraven för RVA23, och uppgraderingsverktyget i Ubuntu kommer att blockera uppdateringar till 25.10 på RISC-V-system som inte gör det. Dessa äldre system kommer att få stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.

    Fler nyheter i Ubuntu 25.10

    Förutom förändringarna för RISC-V-användare kommer Ubuntu 25.10 också att introducera flera andra nyheter:

    • Förbättrad Wayland-stöd för NVIDIA-grafikkort
    • Fullt stöd för Variable Refresh Rate (VRR) på skärmar som stöder tekniken
    • Full diskkryptering med TPM-skydd
    • Smartare och tydligare hantering av behörighetsförfrågningar

    För företag blir det möjligt att hämta autoinstall-konfigurationer från Canonicals administrationsverktyg Landscape direkt vid installationstillfället, vilket förenklar automatiserad utrullning.

    Dessutom har Canonical arbetat med att förbättra tillgängligheten i systemet i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), och en ny strategi för dokumentation av skrivbordsmiljön ska göra det enklare för användare att hitta hjälp och vägledning.

    Ubuntu 25.10 kommer att baseras på Linuxkärnan 6.17 och använda GNOME 49 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna finns även nya appar som Loupe (bildvisare) och Ptyxis (terminal).

    Betaversionen släpps den 18 september 2025, medan den färdiga versionen lanseras den 9 oktober.

    Fakta: Vad är RISC-V-profiler?

    RISC-V-profiler är standardiserade uppsättningar av instruktionstillägg (ISA extensions) som definierar vad en RISC-V-processor bör stödja. Syftet är att förenkla programvaruutveckling och säkerställa kompatibilitet mellan olika hårdvaruplattformar.

    Jämförelse mellan profiler

    Profil Introduktion Egenskaper
    RVA20 2021 Basnivå med stöd för heltalsaritmetik, atomära instruktioner, multiplicering/division samt grundläggande systemfunktioner. Begränsat lämplig för moderna skrivbordsmiljöer.
    RVA23 2024 Utökad profil med stöd för virtualisering (hypervisor), vektorutökningar för AI/ML och kryptografi, samt förbättrad hårdvaruprestanda. Krävs för Ubuntu 25.10 och framåt.

    Notis: Heltalsaritmetik avser grundläggande operationer som addition, subtraktion och logiska bitoperationer på heltal. Atomära instruktioner är operationer som sker odelbart och används för att säkert hantera data i flerkärniga processorer. Multiplikation/division innebär att processorn har hårdvarustöd för att snabbt beräkna produkter och kvoter, vilket är viktigt för prestanda i många program.

    Observera: Ubuntu 25.10 kräver att din RISC-V-processor stöder RVA23U64. System med äldre profiler, som RVA20, kommer inte längre att kunna uppgraderas efter Ubuntu 24.04 LTS.

    https://9to5linux.com/canonical-plans-for-a-fully-functional-desktop-session-on-risc-v-with-ubuntu-25-10
  • Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” är inte längre stödd – dags att uppgradera till Ubuntu 25.04

    Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version.

    Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med Linux 6.11-kärnan och GNOME 47 “Denver” som skrivbordsmiljö.

    Nu när stödet är avslutat blir systemen sårbara för säkerhetshot om de inte uppdateras. Därför rekommenderas alla användare att snarast uppgradera till Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”, som är den aktuella versionen och får uppdateringar fram till februari 2026.

    Ubuntu 25.04 bjuder på flera förbättringar jämfört med föregångaren, däribland Linux-kärnan 6.14, Mesa 25 för grafik och det nya GNOME 48-skrivbordet.

    Uppgraderingsprocessen är enkel och tar ungefär 30 minuter. Se bara till att säkerhetskopiera dina viktiga filer innan du börjar.

    Om du föredrar en mer stabil och långsiktig lösning framför det allra senaste, kan du också välja att installera Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat”, som kommer att få uppdateringar i upp till 10 år.

    Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”

    • Släpptes den 10 oktober 2024
    • GNOME 47 “Denver” som standard-skrivbordsmiljö
    • Linux-kärna 6.11
    • Förbättrad Snap-hantering och snabbare uppstart
    • Experimentellt stöd för Wayland med vissa NVIDIA-drivrutiner
    • Firefox i Snap-format, uppdaterad till senaste version
    • Förbättrade systeminställningar och modernare gränssnitt
    • Korttidsversion med 9 månaders stöd (upphörde 10 juli 2025)
    https://9to5linux.com/ubuntu-24-10-oracular-oriole-reached-end-of-life-upgrade-to-ubuntu-25-04
  • Gör skrotdator till vardagsdator med Linux – Vi testar gammal Mac Mini från 2012

    På Linux.se gillar vi att visa hur datorer som många avfärdar som skräp fortfarande kan få nytt liv – med lite hjälp från Linux. Den här gången har vi satt tänderna i en Mac Mini från 2012, utrustad med en Intel® Core™ i5-3210M, 8 GB RAM och en nyinstallerad 1 TB SSD.

    Den här generationens Mac Mini levereras i det klassiska lilla ”lunchlåde”-formatet, utan optisk enhet. Apple har sedan länge släppt supporten för den här modellen, och även om den fortfarande klarar av att köra Windows 10, når det operativsystemet slutet på sin livscykel redan i oktober 2025.

    Men med Ubuntu 24.04 LTS installerat är det en helt annan historia.

    Streaming och vardagsbruk – Inga problem

    Vårt första test var att se hur maskinen klarar av streaming, och resultatet imponerade. Att strömma SVT Play eller YouTube fungerar utan problem – perfekt om du vill använda Mac Minin som en smidig TV-dator eller mediespelare.

    Tack vare den snabba SSD:n och de 8 GB RAM-minnet känns systemet responsivt även vid vanlig surfning och kontorsbruk.

    Komplett dator till fyndpris

    Mac Mini är känd för sin kompakta design, vilket gör den idealisk som en diskret surfdator. Om du dessutom hittar en begagnad skärm på loppis eller i en second hand-butik, och kompletterar med mus och tangentbord, har du en fullt fungerande dator för vardagssysslor – till en bråkdel av kostnaden för en ny maskin.

    Sammanfattning:
    En 13 år gammal Mac Mini kanske inte längre får kärlek från Apple, men med Linux under huven lever den vidare – som en utmärkt budgetdator för surf, streaming och lättare kontorsarbete.

    Fakta: Återbrukad Mac Mini 2012 med Linux

    • Modell: Mac Mini (Late 2012)
    • Processor: Intel Core i5-3210M, 2 kärnor, 4 trådar, 2.50 GHz
    • RAM: 8 GB DDR3
    • Lagring: 1 TB SSD (uppgraderad)
    • Grafik: Intel HD Graphics 4000
    • Optisk enhet: Saknas
    • Operativsystem: Ubuntu 24.04 LTS
    • Status från Apple: Ej längre supportad
    • Windows-stöd: Klarar Windows 10, men det når End of Life i oktober 2025

    Fördelar

    • Kompakt och diskret design
    • Tillräcklig prestanda för surf, kontorsbruk och streaming
    • Billig på andrahandsmarknaden
    • Fungerar utmärkt med modern Linux

    Nackdelar

    • Ingen officiell support från Apple
    • Äldre hårdvara – ej lämpad för tunga program eller spel
    • Kräver installation av Linux för bästa resultat
    adminen-macmini6-1
        beskrivning: Lunchlådedator
        produkt: Macmini6,1 (System SKU#)
        tillverkare: Apple Inc.
        version: 1.0
        serienummer: C07LN38YDWYL
        bredd: 64 bits
        förmågor: smbios-2.4 dmi-2.4 smp vsyscall32
        konfiguration: boot=normal chassis=lunchbox family=Macmini sku=System SKU# uuid=9e006c77-9a78-517a-8ecc-822f5c9c8a53
      *-core
           beskrivning: Moderkort
           produkt: Mac-031AEE4D24BFF0B1
           tillverkare: Apple Inc.
           physical id: 0
           version: Macmini6,1
           serienummer: C0734460317F1HCA2
           plats: Part Component
         *-cpu:0
              beskrivning: Processor
              produkt: Intel(R) Core(TM) i5-3210M CPU @ 2.50GHz
              tillverkare: Intel Corp.
              physical id: 0
              bus info: cpu@0
              version: 6.58.9
              plats: U2E1
              storlek: 2893MHz
              kapacitet: 3100MHz
              bredd: 64 bits
              klocka: 25MHz
              förmågor: fpu fpu_exception wp vme de pse tsc msr pae mce cx8 apic sep mtrr pge mca cmov pat pse36 clflush dts acpi mmx fxsr sse sse2 ss ht tm pbe syscall nx rdtscp x86-64 constant_tsc arch_perfmon pebs bts rep_good nopl xtopology nonstop_tsc cpuid aperfmperf pni pclmulqdq dtes64 monitor ds_cpl vmx est tm2 ssse3 cx16 xtpr pdcm pcid sse4_1 sse4_2 x2apic popcnt tsc_deadline_timer aes xsave avx f16c rdrand lahf_lm cpuid_fault pti ssbd ibrs ibpb stibp tpr_shadow flexpriority ept vpid fsgsbase smep erms xsaveopt dtherm ida arat pln pts vnmi md_clear flush_l1d cpufreq
              konfiguration: microcode=33
            *-cache:0
                 beskrivning: L1 cache
                 physical id: 2
                 plats: Unknown
                 storlek: 32KiB
                 kapacitet: 32KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back
                 konfiguration: level=1
            *-cache:1
                 beskrivning: L2 cache
                 physical id: 3
                 plats: Unknown
                 storlek: 256KiB
                 kapacitet: 256KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back instruction
                 konfiguration: level=2
            *-cache:2
                 beskrivning: L3 cache
                 physical id: 4
                 plats: Unknown
                 storlek: 3KiB
                 kapacitet: 3KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back instruction
                 konfiguration: level=3
         *-cache:0
              beskrivning: L1 cache
              physical id: 1
              plats: Unknown
              storlek: 32KiB
              kapacitet: 32KiB
              förmågor: asynchronous internal write-back
              konfiguration: level=1
         *-cpu:1
              beskrivning: Processor
              tillverkare: Intel(R) Corporation
              physical id: 5
              bus info: cpu@1
              version: Intel(R) Core(TM) i5-3210M CPU @ 2.50GHz
              plats: U2E1
              storlek: 2888MHz
              kapacitet: 3100MHz
              klocka: 25MHz
              förmågor: cpufreq
            *-cache:0
                 beskrivning: L1 cache
                 physical id: 7
                 plats: Unknown
                 storlek: 32KiB
                 kapacitet: 32KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back
                 konfiguration: level=1
            *-cache:1
                 beskrivning: L2 cache
                 physical id: 8
                 plats: Unknown
                 storlek: 256KiB
                 kapacitet: 256KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back instruction
                 konfiguration: level=2
            *-cache:2
                 beskrivning: L3 cache
                 physical id: 9
                 plats: Unknown
                 storlek: 3KiB
                 kapacitet: 3KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back instruction
                 konfiguration: level=3
         *-cache:1
              beskrivning: L1 cache
              physical id: 6
              plats: Unknown
              storlek: 32KiB
              kapacitet: 32KiB
              förmågor: asynchronous internal write-back
              konfiguration: level=1
         *-cpu:2
              beskrivning: Processor
              tillverkare: Intel(R) Corporation
              physical id: a
              bus info: cpu@2
              version: Intel(R) Core(TM) i5-3210M CPU @ 2.50GHz
              plats: U2E1
              storlek: 2898MHz
              kapacitet: 3100MHz
              klocka: 25MHz
              förmågor: cpufreq
            *-cache:0
                 beskrivning: L1 cache
                 physical id: c
                 plats: Unknown
                 storlek: 32KiB
                 kapacitet: 32KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back
                 konfiguration: level=1
            *-cache:1
                 beskrivning: L2 cache
                 physical id: d
                 plats: Unknown
                 storlek: 256KiB
                 kapacitet: 256KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back instruction
                 konfiguration: level=2
            *-cache:2
                 beskrivning: L3 cache
                 physical id: e
                 plats: Unknown
                 storlek: 3KiB
                 kapacitet: 3KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back instruction
                 konfiguration: level=3
         *-cache:2
              beskrivning: L1 cache
              physical id: b
              plats: Unknown
              storlek: 32KiB
              kapacitet: 32KiB
              förmågor: asynchronous internal write-back
              konfiguration: level=1
         *-cpu:3
              beskrivning: Processor
              tillverkare: Intel(R) Corporation
              physical id: f
              bus info: cpu@3
              version: Intel(R) Core(TM) i5-3210M CPU @ 2.50GHz
              plats: U2E1
              storlek: 2893MHz
              kapacitet: 3100MHz
              klocka: 25MHz
              förmågor: cpufreq
            *-cache:0
                 beskrivning: L1 cache
                 physical id: 11
                 plats: Unknown
                 storlek: 32KiB
                 kapacitet: 32KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back
                 konfiguration: level=1
            *-cache:1
                 beskrivning: L2 cache
                 physical id: 12
                 plats: Unknown
                 storlek: 256KiB
                 kapacitet: 256KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back instruction
                 konfiguration: level=2
            *-cache:2
                 beskrivning: L3 cache
                 physical id: 13
                 plats: Unknown
                 storlek: 3KiB
                 kapacitet: 3KiB
                 förmågor: asynchronous internal write-back instruction
                 konfiguration: level=3
         *-cache:3
              beskrivning: L1 cache
              physical id: 10
              plats: Unknown
              storlek: 32KiB
              kapacitet: 32KiB
              förmågor: asynchronous internal write-back
              konfiguration: level=1
         *-memory
              beskrivning: Systemminne
              physical id: 14
              plats: System board or motherboard
              storlek: 8GiB
            *-bank:0
                 beskrivning: SODIMM DDR3 Synkront 1067 MHz (0,9 ns)
                 produkt: CMSA8GX3M2A1066C7
                 tillverkare: AMI
                 physical id: 0
                 serienummer: 0xD2010000
                 plats: DIMM0
                 storlek: 4GiB
                 klocka: 1067MHz (0.9ns)
            *-bank:1
                 beskrivning: SODIMM DDR3 Synkront 1067 MHz (0,9 ns)
                 produkt: CMSA8GX3M2A1066C7
                 tillverkare: AMI
                 physical id: 1
                 serienummer: 0xD3010000
                 plats: DIMM0
                 storlek: 4GiB
                 klocka: 1067MHz (0.9ns)
         *-firmware
              beskrivning: BIOS
              tillverkare: Apple Inc.
              physical id: 1a
              version: 429.0.0.0.0
              date: 03/18/2022
              storlek: 1MiB
              kapacitet: 8MiB
              förmågor: pci upgrade shadowing cdboot bootselect acpi ieee1394boot smartbattery netboot
         *-pci
              beskrivning: Host bridge
              produkt: 3rd Gen Core processor DRAM Controller
              tillverkare: Intel Corporation
              physical id: 100
              bus info: pci@0000:00:00.0
              version: 09
              bredd: 32 bits
              klocka: 33MHz
              konfiguration: driver=ivb_uncore
              resurser: irq:0
            *-pci:0
                 beskrivning: PCI bridge
                 produkt: Xeon E3-1200 v2/3rd Gen Core processor PCI Express Root Port
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1
                 bus info: pci@0000:00:01.0
                 version: 09
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=pcieport
                 resurser: irq:26 ioport:3000(storlek=12288) memory:a0800000-ac8fffff ioport:ac900000(storlek=201326592)
               *-pci
                    beskrivning: PCI bridge
                    produkt: DSL3510 Thunderbolt Controller [Cactus Ridge 4C 2012]
                    tillverkare: Intel Corporation
                    physical id: 0
                    bus info: pci@0000:04:00.0
                    logiskt namn: /dev/fb0
                    version: 03
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list fb
                    konfiguration: depth=32 driver=pcieport mode=1920x1080 visual=truecolor xres=1920 yres=1080
                    resurser: iomemory:41310-4130f irq:16 ioport:3000(storlek=8192) memory:a0800000-a88fffff ioport:ac900000(storlek=134217728)
                  *-pci:0
                       beskrivning: PCI bridge
                       produkt: DSL3510 Thunderbolt Controller [Cactus Ridge 4C 2012]
                       tillverkare: Intel Corporation
                       physical id: 0
                       bus info: pci@0000:05:00.0
                       version: 03
                       bredd: 32 bits
                       klocka: 33MHz
                       förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                       konfiguration: driver=pcieport
                       resurser: irq:27 memory:a0800000-a08fffff
                     *-generic
                          beskrivning: System peripheral
                          produkt: DSL3510 Thunderbolt Controller [Cactus Ridge 4C 2012]
                          tillverkare: Intel Corporation
                          physical id: 0
                          bus info: pci@0000:06:00.0
                          version: 03
                          bredd: 32 bits
                          klocka: 33MHz
                          förmågor: pm msi pciexpress msix bus_master cap_list
                          konfiguration: driver=thunderbolt latency=0
                          resurser: irq:16 memory:a0800000-a083ffff memory:a0840000-a0840fff
                  *-pci:1
                       beskrivning: PCI bridge
                       produkt: DSL3510 Thunderbolt Controller [Cactus Ridge 4C 2012]
                       tillverkare: Intel Corporation
                       physical id: 3
                       bus info: pci@0000:05:03.0
                       version: 03
                       bredd: 32 bits
                       klocka: 33MHz
                       förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                       konfiguration: driver=pcieport
                       resurser: irq:28 ioport:3000(storlek=4096) memory:a0900000-a48fffff ioport:ac900000(storlek=67108864)
                  *-pci:2
                       beskrivning: PCI bridge
                       produkt: DSL3510 Thunderbolt Controller [Cactus Ridge 4C 2012]
                       tillverkare: Intel Corporation
                       physical id: 4
                       bus info: pci@0000:05:04.0
                       version: 03
                       bredd: 32 bits
                       klocka: 33MHz
                       förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                       konfiguration: driver=pcieport
                       resurser: irq:29 ioport:4000(storlek=4096) memory:a4900000-a88fffff ioport:b0900000(storlek=67108864)
                  *-pci:3
                       beskrivning: PCI bridge
                       produkt: DSL3510 Thunderbolt Controller [Cactus Ridge 4C 2012]
                       tillverkare: Intel Corporation
                       physical id: 5
                       bus info: pci@0000:05:05.0
                       version: 03
                       bredd: 32 bits
                       klocka: 33MHz
                       förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                       konfiguration: driver=pcieport
                       resurser: irq:30
                  *-pci:4
                       beskrivning: PCI bridge
                       produkt: DSL3510 Thunderbolt Controller [Cactus Ridge 4C 2012]
                       tillverkare: Intel Corporation
                       physical id: 6
                       bus info: pci@0000:05:06.0
                       version: 03
                       bredd: 32 bits
                       klocka: 33MHz
                       förmågor: pci pm msi pciexpress normal_decode bus_master cap_list
                       konfiguration: driver=pcieport
                       resurser: irq:31
            *-display
                 beskrivning: VGA compatible controller
                 produkt: 3rd Gen Core processor Graphics Controller
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 2
                 bus info: pci@0000:00:02.0
                 logiskt namn: /dev/fb0
                 version: 09
                 bredd: 64 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: msi pm vga_controller bus_master cap_list rom fb
                 konfiguration: depth=32 driver=i915 latency=0 resolution=1920,1080
                 resurser: irq:52 memory:a0000000-a03fffff memory:90000000-9fffffff ioport:2000(storlek=64) memory:c0000-dffff
            *-usb:0
                 beskrivning: USB controller
                 produkt: 7 Series/C210 Series Chipset Family USB xHCI Host Controller
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 14
                 bus info: pci@0000:00:14.0
                 version: 04
                 bredd: 64 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pm msi xhci bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=xhci_hcd latency=0
                 resurser: irq:32 memory:a0700000-a070ffff
               *-usbhost:0
                    produkt: xHCI Host Controller
                    tillverkare: Linux 6.11.0-26-generic xhci-hcd
                    physical id: 0
                    bus info: usb@3
                    logiskt namn: usb3
                    version: 6.11
                    förmågor: usb-2.00
                    konfiguration: driver=hub slots=4 speed=480Mbit/s
                  *-usb:0
                       beskrivning: Mus
                       produkt: HID 1bcf:08a0 Keyboard
                       tillverkare: Sunplus Innovation Technology Inc.
                       physical id: 1
                       bus info: usb@3:1
                       logiskt namn: input17
                       logiskt namn: /dev/input/event12
                       logiskt namn: /dev/input/mouse0
                       logiskt namn: input18
                       logiskt namn: /dev/input/event13
                       logiskt namn: input18::capslock
                       logiskt namn: input18::compose
                       logiskt namn: input18::kana
                       logiskt namn: input18::numlock
                       logiskt namn: input18::scrolllock
                       version: 1.03
                       förmågor: usb-2.00 usb
                       konfiguration: driver=usbhid maxpower=98mA speed=1Mbit/s
                  *-usb:1
                       beskrivning: Tangentbord
                       produkt: CHICONY HP Basic USB Keyboard
                       tillverkare: CHICONY
                       physical id: 2
                       bus info: usb@3:2
                       logiskt namn: input16
                       logiskt namn: /dev/input/event11
                       logiskt namn: input16::capslock
                       logiskt namn: input16::numlock
                       logiskt namn: input16::scrolllock
                       version: 3.00
                       förmågor: usb-1.10 usb
                       konfiguration: driver=usbhid maxpower=100mA speed=1Mbit/s
               *-usbhost:1
                    produkt: xHCI Host Controller
                    tillverkare: Linux 6.11.0-26-generic xhci-hcd
                    physical id: 1
                    bus info: usb@4
                    logiskt namn: usb4
                    version: 6.11
                    förmågor: usb-3.00
                    konfiguration: driver=hub slots=4 speed=5000Mbit/s
            *-communication
                 beskrivning: Communication controller
                 produkt: 7 Series/C216 Chipset Family MEI Controller #1
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 16
                 bus info: pci@0000:00:16.0
                 version: 04
                 bredd: 64 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pm msi bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=mei_me latency=0
                 resurser: irq:51 memory:a0717100-a071710f
            *-usb:1
                 beskrivning: USB controller
                 produkt: 7 Series/C216 Chipset Family USB Enhanced Host Controller #2
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1a
                 bus info: pci@0000:00:1a.0
                 version: 04
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pm debug ehci bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=ehci-pci latency=0
                 resurser: irq:23 memory:a0716c00-a0716fff
               *-usbhost
                    produkt: EHCI Host Controller
                    tillverkare: Linux 6.11.0-26-generic ehci_hcd
                    physical id: 1
                    bus info: usb@2
                    logiskt namn: usb2
                    version: 6.11
                    förmågor: usb-2.00
                    konfiguration: driver=hub slots=2 speed=480Mbit/s
                  *-usb
                       beskrivning: USB-hubb
                       produkt: Integrated Rate Matching Hub
                       tillverkare: Intel Corp.
                       physical id: 1
                       bus info: usb@2:1
                       version: 0.00
                       förmågor: usb-2.00
                       konfiguration: driver=hub slots=6 speed=480Mbit/s
            *-multimedia
                 beskrivning: Audio device
                 produkt: 7 Series/C216 Chipset Family High Definition Audio Controller
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1b
                 bus info: pci@0000:00:1b.0
                 logiskt namn: card0
                 logiskt namn: /dev/snd/controlC0
                 logiskt namn: /dev/snd/hwC0D0
                 logiskt namn: /dev/snd/hwC0D3
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D0c
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D0p
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D1c
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D1p
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D3p
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D7p
                 logiskt namn: /dev/snd/pcmC0D8p
                 version: 04
                 bredd: 64 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pm msi pciexpress bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=snd_hda_intel latency=0
                 resurser: irq:53 memory:a0710000-a0713fff
               *-input:0
                    produkt: HDA Intel PCH HDMI/DP,pcm=3
                    physical id: 0
                    logiskt namn: input10
                    logiskt namn: /dev/input/event8
               *-input:1
                    produkt: HDA Intel PCH HDMI/DP,pcm=7
                    physical id: 1
                    logiskt namn: input11
                    logiskt namn: /dev/input/event9
               *-input:2
                    produkt: HDA Intel PCH HDMI/DP,pcm=8
                    physical id: 2
                    logiskt namn: input12
                    logiskt namn: /dev/input/event10
               *-input:3
                    produkt: HDA Intel PCH Line
                    physical id: 3
                    logiskt namn: input7
                    logiskt namn: /dev/input/event4
               *-input:4
                    produkt: HDA Intel PCH Headphone
                    physical id: 4
                    logiskt namn: input8
                    logiskt namn: /dev/input/event6
               *-input:5
                    produkt: HDA Intel PCH SPDIF In
                    physical id: 5
                    logiskt namn: input9
                    logiskt namn: /dev/input/event7
            *-pci:1
                 beskrivning: PCI bridge
                 produkt: 7 Series/C216 Chipset Family PCI Express Root Port 1
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1c
                 bus info: pci@0000:00:1c.0
                 version: c4
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pci pciexpress msi pm normal_decode bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=pcieport
                 resurser: irq:16 ioport:a0400000(storlek=1048576)
               *-network
                    beskrivning: Ethernet interface
                    produkt: NetXtreme BCM57766 Gigabit Ethernet PCIe
                    tillverkare: Broadcom Inc. and subsidiaries
                    physical id: 0
                    bus info: pci@0000:01:00.0
                    logiskt namn: enp1s0f0
                    version: 01
                    serienummer: 68:5b:35:9d:ba:a7
                    storlek: 1Gbit/s
                    kapacitet: 1Gbit/s
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pm vpd msi msix pciexpress bus_master cap_list ethernet physical tp 10bt 10bt-fd 100bt 100bt-fd 1000bt 1000bt-fd autonegotiation
                    konfiguration: autonegotiation=on broadcast=yes driver=tg3 driverversion=6.11.0-26-generic duplex=full firmware=57766a-v1.13 ip=192.168.2.209 latency=0 link=yes multicast=yes port=twisted pair speed=1Gbit/s
                    resurser: irq:16 memory:a0400000-a040ffff memory:a0410000-a041ffff
               *-generic
                    beskrivning: MMC Host
                    produkt: BCM57765/57785 SDXC/MMC Card Reader
                    tillverkare: Broadcom Inc. and subsidiaries
                    physical id: 0.1
                    bus info: pci@0000:01:00.1
                    logiskt namn: mmc0
                    version: 01
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pm msi pciexpress bus_master cap_list
                    konfiguration: driver=sdhci-pci latency=0
                    resurser: irq:17 memory:a0420000-a042ffff
            *-pci:2
                 beskrivning: PCI bridge
                 produkt: 7 Series/C210 Series Chipset Family PCI Express Root Port 2
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1c.1
                 bus info: pci@0000:00:1c.1
                 version: c4
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pci pciexpress msi pm normal_decode bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=pcieport
                 resurser: irq:17 memory:a0600000-a06fffff
               *-network
                    beskrivning: Trådlöst gränssnitt
                    produkt: BCM4331 802.11a/b/g/n
                    tillverkare: Broadcom Inc. and subsidiaries
                    physical id: 0
                    bus info: pci@0000:02:00.0
                    logiskt namn: wlp2s0
                    version: 02
                    serienummer: a8:86:dd:a2:bb:5b
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pm msi pciexpress bus_master cap_list ethernet physical wireless
                    konfiguration: broadcast=yes driver=wl0 driverversion=6.30.223.271 (r587334) latency=0 multicast=yes wireless=IEEE 802.11
                    resurser: irq:17 memory:a0600000-a0603fff
            *-pci:3
                 beskrivning: PCI bridge
                 produkt: 7 Series/C210 Series Chipset Family PCI Express Root Port 3
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1c.2
                 bus info: pci@0000:00:1c.2
                 version: c4
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pci pciexpress msi pm normal_decode bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=pcieport
                 resurser: irq:18 memory:a0500000-a05fffff
               *-firewire
                    beskrivning: FireWire (IEEE 1394)
                    produkt: FW643 [TrueFire] PCIe 1394b Controller
                    tillverkare: LSI Corporation
                    physical id: 0
                    bus info: pci@0000:03:00.0
                    version: 08
                    bredd: 64 bits
                    klocka: 33MHz
                    förmågor: pm msi pciexpress ohci bus_master cap_list
                    konfiguration: driver=firewire_ohci latency=0
                    resurser: irq:50 memory:a0500000-a0500fff
            *-usb:2
                 beskrivning: USB controller
                 produkt: 7 Series/C216 Chipset Family USB Enhanced Host Controller #1
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1d
                 bus info: pci@0000:00:1d.0
                 version: 04
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: pm debug ehci bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=ehci-pci latency=0
                 resurser: irq:22 memory:a0716800-a0716bff
               *-usbhost
                    produkt: EHCI Host Controller
                    tillverkare: Linux 6.11.0-26-generic ehci_hcd
                    physical id: 1
                    bus info: usb@1
                    logiskt namn: usb1
                    version: 6.11
                    förmågor: usb-2.00
                    konfiguration: driver=hub slots=2 speed=480Mbit/s
                  *-usb
                       beskrivning: USB-hubb
                       produkt: Integrated Rate Matching Hub
                       tillverkare: Intel Corp.
                       physical id: 1
                       bus info: usb@1:1
                       version: 0.00
                       förmågor: usb-2.00
                       konfiguration: driver=hub slots=8 speed=480Mbit/s
                     *-usb
                          beskrivning: USB-hubb
                          produkt: USB 2.0 Hub
                          tillverkare: Microchip Technology, Inc. (formerly SMSC)
                          physical id: 8
                          bus info: usb@1:1.8
                          version: b.b3
                          förmågor: usb-2.00
                          konfiguration: driver=hub maxpower=2mA slots=2 speed=480Mbit/s
                        *-usb:0
                             beskrivning: USB-hubb
                             produkt: BRCM20702 Hub
                             tillverkare: Apple Inc.
                             physical id: 1
                             bus info: usb@1:1.8.1
                             version: 1.00
                             förmågor: usb-2.00
                             konfiguration: driver=hub maxpower=94mA slots=3 speed=12Mbit/s
                           *-usb
                                beskrivning: Bluetooth wireless interface
                                produkt: Bluetooth USB Host Controller
                                tillverkare: Apple Inc.
                                physical id: 3
                                bus info: usb@1:1.8.1.3
                                version: 1.50
                                förmågor: usb-2.00 bluetooth
                                konfiguration: driver=btusb speed=12Mbit/s
                        *-usb:1
                             beskrivning: Human interface device
                             produkt: Apple, Inc. IR Receiver
                             tillverkare: Apple, Inc.
                             physical id: 2
                             bus info: usb@1:1.8.2
                             logiskt namn: input5
                             logiskt namn: /dev/input/event3
                             version: 1.00
                             förmågor: usb-2.00 usb
                             konfiguration: driver=usbhid maxpower=100mA speed=1Mbit/s
            *-isa
                 beskrivning: ISA bridge
                 produkt: HM77 Express Chipset LPC Controller
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1f
                 bus info: pci@0000:00:1f.0
                 version: 04
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 33MHz
                 förmågor: isa bus_master cap_list
                 konfiguration: driver=lpc_ich latency=0
                 resurser: irq:0
               *-pnp00:00
                    produkt: PnP device PNP0103
                    physical id: 0
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=system
               *-pnp00:01
                    produkt: PnP device PNP0c02
                    physical id: 1
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=system
               *-pnp00:02
                    produkt: PnP device PNP0b00
                    physical id: 2
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=rtc_cmos
               *-pnp00:03
                    produkt: PnP device APP000b
                    tillverkare: Apple Computer Inc
                    physical id: 3
                    förmågor: pnp
               *-pnp00:04
                    produkt: PnP device PNP0c02
                    physical id: 4
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=system
               *-pnp00:05
                    produkt: PnP device PNP0c01
                    physical id: 5
                    förmågor: pnp
                    konfiguration: driver=system
            *-sata
                 beskrivning: SATA controller
                 produkt: 7 Series Chipset Family 6-port SATA Controller [AHCI mode]
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1f.2
                 bus info: pci@0000:00:1f.2
                 logiskt namn: scsi0
                 version: 04
                 bredd: 32 bits
                 klocka: 66MHz
                 förmågor: sata msi pm ahci_1.0 bus_master cap_list emulated
                 konfiguration: driver=ahci latency=0
                 resurser: irq:49 ioport:2088(storlek=8) ioport:209c(storlek=4) ioport:2080(storlek=8) ioport:2098(storlek=4) ioport:2060(storlek=32) memory:a0716000-a07167ff
               *-disk
                    beskrivning: ATA Disk
                    produkt: KINGSTON SA400S3
                    physical id: 0.0.0
                    bus info: scsi@0:0.0.0
                    logiskt namn: /dev/sda
                    version: K1C3
                    serienummer: 50026B7784251F9B
                    storlek: 894GiB (960GB)
                    förmågor: gpt-1.00 partitioned partitioned:gpt
                    konfiguration: ansiversion=5 guid=1cb7e44b-1a51-4496-9bd4-0c4bed590f79 logicalsectorsize=512 sectorsize=512
                  *-volume:0
                       beskrivning: Windows FAT volym
                       tillverkare: mkfs.fat
                       physical id: 1
                       bus info: scsi@0:0.0.0,1
                       logiskt namn: /dev/sda1
                       logiskt namn: /boot/efi
                       version: FAT32
                       serienummer: 6c38-c517
                       storlek: 1073MiB
                       kapacitet: 1074MiB
                       förmågor: boot fat initialized
                       konfiguration: FATs=2 filesystem=fat mount.fstype=vfat mount.options=rw,relatime,fmask=0022,dmask=0022,codepage=437,iocharset=iso8859-1,shortname=mixed,errors=remount-ro state=mounted
                  *-volume:1
                       beskrivning: EXT4-volym
                       tillverkare: Linux
                       physical id: 2
                       bus info: scsi@0:0.0.0,2
                       logiskt namn: /dev/sda2
                       logiskt namn: /
                       logiskt namn: /var/snap/firefox/common/host-hunspell
                       version: 1.0
                       serienummer: 5b0bc2d0-023a-4765-8936-403d376ba51d
                       storlek: 893GiB
                       förmågor: journaled extended_attributes large_files huge_files dir_nlink recover 64bit extents ext4 ext2 initialized
                       konfiguration: created=2025-04-30 13:17:24 filesystem=ext4 lastmountpoint=/ modified=2025-06-28 11:35:52 mount.fstype=ext4 mount.options=ro,noexec,noatime mounted=2025-06-28 11:35:53 state=mounted
            *-serial
                 beskrivning: SMBus
                 produkt: 7 Series/C216 Chipset Family SMBus Controller
                 tillverkare: Intel Corporation
                 physical id: 1f.3
                 bus info: pci@0000:00:1f.3
                 version: 04
                 bredd: 64 bits
                 klocka: 33MHz
                 konfiguration: driver=i801_smbus latency=0
                 resurser: irq:18 memory:a0717000-a07170ff ioport:efa0(storlek=32)
      *-input:0
           produkt: Power Button
           physical id: 1
           logiskt namn: input0
           logiskt namn: /dev/input/event0
           förmågor: platform
      *-input:1
           produkt: Sleep Button
           physical id: 2
           logiskt namn: input1
           logiskt namn: /dev/input/event1
           förmågor: platform
      *-input:2
           produkt: Power Button
           physical id: 3
           logiskt namn: input2
           logiskt namn: /dev/input/event2
           förmågor: platform
      *-input:3
           produkt: Video Bus
           physical id: 4
           logiskt namn: input6
           logiskt namn: /dev/input/event5
           förmågor: platform
    
      
  • Återbrukad trotjänare: TOSHIBA SATELLITE C850-1DW

    TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen.

    Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn är utrustad med 4 GB DDR3 RAM och har uppgraderats med en snabb SSD, vilket ersatt den gamla mekaniska hårddisken och gett systemet en märkbar prestandaboost.

    Skärmen på 15,6” har en upplösning på 1366×768, vilket räcker väl till för webbsurf, dokumenthantering och mediekonsumtion. Ubuntu 24.04 LTS är installerat och fungerar smidigt – med tillgång till moderna program, uppdateringar och långsiktigt stöd.

    Trots sin ålder klarar maskinen att streama SVT Play utan problem, även om CPU-belastningen då kan gå upp till omkring 66 %, med temperaturer runt 67 °C. Det märks att tekniken inte är purfärsk, men den levererar ändå stabilt.

    Byggkvaliteten är enkel – chassit är i plast och långt från premiumkänslan man hittar i exempelvis äldre MacBook Air-modeller. Men funktion går före form i detta fall.

    Som vardagsdator fungerar den utmärkt för det mesta: betala räkningar, läsa e-post, surfa, skriva dokument och titta på strömmade medier. Med Ubuntu följer LibreOffice, som erbjuder ordbehandling, kalkylblad och presentationer – fullt kompatibelt med Microsoft Office-format.

    Den här datorn har räddats från elektronikskrotens öde, och i sin nya roll visar den att även äldre hårdvara kan göra nytta – med rätt mjukvara och lite omtanke.

    Vad krävs av en återbrukad dator i vardagen?

    När vi tittar på äldre datorer för återbruk fokuserar vi på vad som behövs i praktiken: räkningsbetalning, e-post, webbsurf och strömmad video. Går det att skriva dokument, göra en budget eller skapa presentationer – utan att datorn känns trög?

    Det spelar mindre roll vilket operativsystem som används eller om den klarar spel. Det viktiga är att den fungerar smidigt i vardagen.

    Många äldre datorer har fortfarande potential. Med rätt inställning – och ibland en enkel uppgradering – kan de bli pålitliga vardagsverktyg i flera år till.

  • Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL

    WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.

    I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:

    • på en hyrd VPS
    • eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox

    För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:

    • RHEL eller Rocky Linux
    • Debian
    • Ubuntu

    Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.

    Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.

    Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.

    Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.

    Introduktion

    • WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
    • Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
    • MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
    • WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
    1. Förutsättningar
    2. Installera LAMP-stacken
    3. Skapa WordPress-databas och användare
    4. Uppdatera systemet
    5. Ladda ned och installera WordPress
    6. Skapa virtuell Apache-värd
    7. (Tillägg) WordPress på RHEL
    8. (Tillägg) Installera WP-CLI

    Innehållsförteckning

    1. Förutsättningar

    • Debian 13 eller Ubuntu 24.04 eller RHEL 9
    • Sudo- eller root-åtkomst
    • Internetanslutning
    • (Rekommenderat) Domän pekad till servern

    2. Uppdatera systemet

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt update -y && sudo apt upgrade -y
    
    # RHEL
    sudo dnf update -y
    

    3. Installera LAMP-stacken

    3.1 Apache

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt install apache2 -y
    sudo systemctl start apache2
    sudo systemctl enable apache2
    
    # RHEL
    sudo dnf install httpd -y
    sudo systemctl start httpd
    sudo systemctl enable httpd
    

    3.2 MariaDB

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt install mariadb-server -y
    
    # RHEL
    sudo dnf install mariadb-server -y
    

    Starta & aktivera (gäller alla):

    sudo systemctl start mariadb
    sudo systemctl enable mariadb

    3.3 Installera PHP

    Snabb installation av PHP 8.4

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt update
    sudo apt install php8.4 libapache2-mod-php8.4 php8.4-fpm \
                     php8.4-mysql php8.4-xml php8.4-mbstring php8.4-curl -y
    
    # RHEL 9
    sudo dnf install epel-release -y
    sudo dnf install https://rpms.remirepo.net/enterprise/remi-release-9.rpm -y
    sudo dnf module enable php:remi-8.4 -y
    sudo dnf install php php-mysqlnd php-xml php-mbstring php-curl php-fpm -y
    

    4. Skapa WordPress-databas och användare

    sudo mysql
    
    CREATE DATABASE wpdatabase;
    CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    5. Ladda ned och installera WordPress

    Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.

    cd /var/www/html
    wget https://wordpress.org/latest.zip
    unzip latest.zip
    rm latest.zip
    chown -R www-data:www-data wordpress/
    find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
    find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;
    
    cd wordpress
    mv wp-config-sample.php wp-config.php
    nano wp-config.php
    

    Justera:

    define( 'DB_NAME', 'wpdatabase' );
    define( 'DB_USER', 'wpuser' );
    define( 'DB_PASSWORD', 'DittStarkaLösenord' );
    
    
    wp core install \
      --url="https://din-domän.se" \
      --title="Min WordPress-sida" \
      --admin_user="admin" \
      --admin_password="starkt_lösenord" \
      --admin_email="admin@example.com"
    
    Ändra rättigheterna på filerna. 
    
    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/wordpress
    sudo find . -type d -exec chmod 755 {} \;
    sudo find . -type f -exec chmod 644 {} \;

    6. Skapa virtuell Apache-värd

    # Debian / Ubuntu
    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wordpress.conf
    
    # RHEL
    sudo nano /etc/httpd/conf.d/wordpress.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName din-domän.se
        DocumentRoot /var/www/html/wordpress
    
        <Directory /var/www/html/wordpress>
            AllowOverride All
        </Directory>
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/access.log combined
    </VirtualHost>
    

    Aktivera och starta om:

    # Debian / Ubuntu
    sudo a2enmod rewrite
    sudo a2ensite wordpress.conf
    sudo apachectl -t
    sudo systemctl restart apache2
    
    # RHEL
    sudo systemctl restart httpd
    

    7. (Tillägg) WordPress på RHEL – SELinux-justeringar

    Om SELinux är aktivt:

    sudo setsebool -P httpd_can_network_connect_db 1
    sudo chcon -R -t httpd_sys_rw_content_t /var/www/html/wordpress
    

    8. (Tillägg) Installera WP-CLI

    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    

    Testa:

    wp --info
    

    Exempel på helautomatisk installation:

    wp core install \
      --url="din-domän.se" \
      --title="Min WP-sajt" \
      --admin_user="admin" \
      --admin_password="lösen" \
      --admin_email="mail@example.com"
    

    Klar!

    Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.

    Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.

    Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.

    VPS kan t.ex hyras hos Spacedump IT AB

  • Ubuntu 25.10 tar farväl av X.org – framtiden är Wayland

    X.Org försvinner med Ubuntu 25.10 – nästa LTS-version kommer i april 2026 med Ubuntu 26.04.

    I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd för modern hårdvara.

    Wayland, som utvecklats som en modern ersättare till X.org, är byggt från grunden med dagens behov i åtanke. Det erbjuder bättre isolering mellan applikationer, säkrare grafikhantering, effektivare renderingsvägar och förbättrat stöd för saker som pekskärmar, HiDPI-skärmar och moderna grafikdrivrutiner. Många Linuxdistributioner har redan börjat gå över till Wayland, och nu är det Ubuntu som tar nästa steg.

    Ubuntu 25.10 går vidare – GNOME på Xorg tas bort, Wayland blir standard

    När Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, släpps i oktober 2025 kommer det inte längre vara möjligt att köra GNOME-skrivbordet med Xorg. Canonical har beslutat att helt och hållet gå över till Wayland, i takt med att skrivbordsmiljön GNOME 49 slutar stödja X.org-servern.

    Det innebär att alternativet ”Ubuntu på Xorg” försvinner från inloggningsmenyn. Alla GNOME Shell-baserade sessioner kommer nu att köras med Wayland som bas.

    ”Wayland har mognat rejält de senaste versionerna. Det fungerar nu väl även med Nvidia-drivrutiner, har bättre säkerhetsmodell, bättre stöd för moderna skärmar, och ger en stabil användarupplevelse i vardagen,” säger Jean Baptiste Lallement på Canonical.

    Dessutom menar Canonical att det tar resurser att underhålla två parallella grafiska system. Genom att fokusera helt på Wayland kan man minska teknisk skuld och snabbare förbättra upplevelsen.

    Vad betyder det för dig som användare?

    Du kommer inte längre att kunna välja att köra Ubuntu med Xorg. GNOME körs nu uteslutande på Wayland. Om du använder äldre program som kräver X11 kan det krävas anpassningar – men många applikationer fungerar redan bra via XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager.

    Ubuntu 25.10 – mer än bara grafikskifte

    Den nya versionen släpps den 9 oktober 2025 och innehåller fler tekniska nyheter:

    • GNOME 49 – som helt övergår till Wayland
    • Linux-kärnan 6.17 – med stöd för nyare hårdvara
    • Mesa 25.1 – förbättrad grafikstack med fokus på prestanda och spel

    Under huven

    Ubuntu 25.10 bjuder också på en rad uppgraderingar av sina grundkomponenter:

    • GCC 15
    • GNU Binutils 2.45
    • Python 3.13
    • LLVM 20
    • Boost 1.88

    En annan intressant nyhet är att Ubuntu 25.10 ser ut att bli den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard – en säkrare omarbetning av det klassiska sudo, skriven i programmeringsspråket Rust.

    https://9to5linux.com/ubuntu-25-10-questing-quokka-to-remove-the-gnome-on-xorg-x11-session
  • Ubuntu 20.04 LTS – fem stabila år går mot sitt slut

    Ubuntu 20.04 LTS, med kodnamnet Focal Fossa, lanserades den 23 april 2020 och blev snabbt en av de mest använda versionerna av Ubuntu tack vare dess stabilitet, långtidssupport (LTS) och omfattande paketsupport. Som en LTS-version har den erbjudit fem år av säkerhetsuppdateringar och buggfixar – något som gjort den till ett populärt val för både servrar och skrivbord i företags- och hemanvändning.

    Den 29 maj 2025 markerade dock ett viktigt skifte: Ubuntu 20.04 LTS har nu nått slutet av sin standardstödsperiod. Det innebär att Canonical, företaget bakom Ubuntu, inte längre tillhandahåller vanliga säkerhetsuppdateringar eller uppdateringar av programvarupaket genom det ordinarie arkivet.

    Vad innebär detta för användare?

    Om du fortfarande använder Ubuntu 20.04 LTS behöver du inte nödvändigtvis uppgradera direkt. Canonical erbjuder ett alternativ i form av Extended Security Maintenance (ESM), som ingår i Ubuntu Pro. Detta utökade stöd ger kritiska säkerhetsuppdateringar även efter att den normala supporten upphört – i upp till fem år till.

    Ubuntu Pro är gratis för privatpersoner på upp till fem fysiska datorer. För aktiva medlemmar i Ubuntu-gemenskapen finns det dessutom möjlighet till ett gratis abonnemang som täcker upp till 50 maskiner. I båda fallen får du tillgång till säkerhetsuppdateringar för både huvudarkivet (Main) och det bredare arkivet (Universe), verktyg för regelefterlevnad och livepatching av kärnan.

    Sammanfattningsvis:

    • Ubuntu 20.04 LTS fick fem års standardstöd (2020–2025)
    • Från 29 maj 2025 krävs Ubuntu Pro för att fortsätta få säkerhetsuppdateringar
    • Ubuntu Pro är gratis för upp till 5 (eller 50) maskiner beroende på användartyp
    • Systemet kan få stöd fram till 2030 med ESM

    Vad bör du göra nu?

    Canonical rekommenderar att användare så småningom uppgraderar till en nyare LTS-version. Det naturliga steget är att först gå till Ubuntu 22.04 LTS och därefter vidare till Ubuntu 24.04 LTS, som är den senaste långtidsversionen med aktivt stöd och förbättrad prestanda.

    Om du är osäker på hur du uppgraderar finns det tydliga guider som visar hur du går från Ubuntu 20.04 till 22.04 – och därefter vidare till 24.04 när det passar.

    För mer information om Ubuntu Pro och ESM, rekommenderas ett besök på den officiella Ubuntu-webbplatsen.

    https://linuxiac.com/ubuntu-20-04-lts-reaches-end-of-standard-support

  • Ubuntu 22.04 LTS: Jammy Jellyfish – En Blick på Den Sista Planerade Uppdateringen

    Ubuntu 22.04 LTS, med kodnamnet Jammy Jellyfish, lanserades i april 2022 som en långtidssupporterad version (LTS). LTS-versioner av Ubuntu får vanligtvis fem år av support, vilket innebär att denna specifika version kommer att stödjas fram till april 2027. Under den här perioden får användare kontinuerliga säkerhetsuppdateringar och buggfixar, vilket gör den till ett stabilt och pålitligt operativsystem för både personligt och professionellt bruk.

    Som en del av LTS-strategin släpper Canonical ett antal så kallade ”point releases” under livscykeln för varje LTS-version. Dessa point releases samlar alla säkerhetsuppdateringar och buggfixar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen och paketerar dem i en uppdaterad installationsfil. Nu, i september 2023, har Canonical släppt den femte och sista planerade uppdateringen för Ubuntu 22.04 LTS: Ubuntu 22.04.5 LTS.

    Nyheter i Ubuntu 22.04.5 LTS

    Den senaste uppdateringen av Ubuntu 22.04 LTS, version 22.04.5, introducerar flera viktiga förbättringar. Det mest anmärkningsvärda är inkluderingen av Linux-kärna 6.8, samma kärna som används i den nyare Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat). Detta innebär att systemet nu har bättre stöd för modern hårdvara, vilket gör det lättare att installera och använda Ubuntu på nyare datorer.

    Utöver kärnuppdateringen innehåller Ubuntu 22.04.5 LTS även alla säkerhetsuppdateringar och korrigeringar som har släppts sedan den förra point release-versionen, 22.04.4 LTS, som kom ut sex och en halv månad tidigare.

    Begränsade Grafikuppdateringar

    Trots förbättringarna i kärnan förblir grafikstacken, Mesa, oförändrad i denna version. Ubuntu 22.04.5 LTS använder fortfarande Mesa 23.2.1, samma som i den föregående uppdateringen. Detta står i kontrast till Ubuntu 24.04 LTS, som använder en nyare Mesa-version (24.0). Varför Canonical valde att behålla den äldre Mesa-versionen är oklart, men det kan innebära att vissa användare med nyare grafikkort får vänta på ytterligare uppdateringar eller överväga att uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS.

    Rekommendation: Uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS

    Även om Ubuntu 22.04 LTS fortfarande kommer att få support och uppdateringar fram till 2027, rekommenderas användare som vill ha de senaste funktionerna och längre support att överväga en uppgradering till Ubuntu 24.04 LTS. Denna version har stöd fram till 2029 och innehåller modernare GNU/Linux-teknologier, vilket gör den till ett mer framtidssäkert val.

    Hur Du Uppdaterar eller Uppgraderar

    För de som redan använder Ubuntu 22.04 LTS är det inte nödvändigt att ladda ner den senaste point release. Istället kan du enkelt uppdatera ditt system genom att använda verktyget Software Updater eller genom att köra kommandot sudo apt update && sudo apt full-upgrade i terminalen. Detta säkerställer att ditt system får alla de senaste säkerhetsuppdateringarna och programkorrigeringarna.

    Om du vill uppgradera till Ubuntu 24.04 LTS kan du göra detta genom att följa officiella uppgraderingsinstruktioner från Canonical, vilket ger dig tillgång till de nyaste funktionerna och den senaste teknologin.

    Slutsats

    Ubuntu 22.04.5 LTS markerar slutet på en era för Jammy Jellyfish. Med sina regelbundna uppdateringar har denna version fortsatt att vara en stabil och pålitlig plattform för både hemanvändare och företag. Men med introduktionen av Ubuntu 24.04 LTS står det klart att framtiden bjuder på ännu mer avancerade funktioner och bättre hårdvarustöd.

    Länka finns i wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_22.04_LTS_OBS!_–%3E_LONG_TIME_SUPPORT!!

  • Canonical släpper första uppdateringen av Ubuntu 24.04 LTS efter två veckors försening

    Efter en kort försening har Canonical idag släppt den första punktversionen av det långsiktigt stödja operativsystemet Ubuntu 24.04 LTS, även känt som ”Noble Numbat”. Den nya versionen, Ubuntu 24.04.1 LTS, innehåller en samling viktiga säkerhetsfixar och programuppdateringar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen i april 2024. Den är särskilt användbar för användare som vill installera Ubuntu 24.04 LTS på nya system utan att behöva ladda ner ett stort antal uppdateringar efter installationen.

    Denna uppdatering innebär också betydande förbättringar när det gäller att integrera Ubuntu-maskiner i Windows-nätverk, tack vare bättre stöd för Active Directory. För användare av tidigare versioner av Ubuntu innebär denna uppdatering dessutom att det nu är möjligt att uppgradera direkt från Ubuntu 22.04 LTS (Jammy Jellyfish) till Ubuntu 24.04 LTS, vilket tidigare inte varit tillgängligt.

    Ubuntu 24.04.1 LTS finns nu tillgängligt för nedladdning som både Desktop- och Server-versioner, tillsammans med andra officiella Ubuntu-varianter som Kubuntu, Xubuntu och Lubuntu. Dessa nedladdningar är avsedda för nya installationer, och användare uppmanas att ladda ner den senaste versionen direkt från den officiella webbplatsen.

    Nästa punktversion, Ubuntu 24.04.2 LTS, är planerad att släppas i februari 2025. Den förväntas bli en mer omfattande uppdatering med introduktionen av Linux-kärnan 6.11 och Mesa 24.2-grafikstackar, som hämtats från den kommande Ubuntu 24.10 (Oracular Oriole), vilken förväntas lanseras i oktober 2024.

    Ubuntu 24.04 LTS kommer att ha stöd fram till juni 2029. För användare som är intresserade av de allra senaste funktionerna och uppdateringarna, inklusive den senaste kärnan och de nyaste grafikstackarna, kan det vara värt att överväga att vänta på Ubuntu 24.10.

    Kred till

  • Introduktion till Neos CMS: Installation och Säkring på Ubuntu, Debian och Fedora

    Men snälla herr tux, det finns CMS. 1900 talet ringde vill ha sin primitiva kommunikation på papper tillbaka.

    Content Management Systems (CMS) är idag en hörnsten för att hantera och publicera innehåll på webbplatser. Genom att använda ett CMS kan användare enkelt uppdatera och underhålla en webbplats utan att behöva djupgående teknisk kunskap. Populära CMS-plattformar som WordPress, Joomla och Drupal har länge dominerat marknaden, men Neos CMS erbjuder ett kraftfullt alternativ med unika fördelar, särskilt för företag och avancerade användare.

    I denna artikel guidar vi dig genom installationen av Neos CMS på tre olika Linux-distributioner: Ubuntu, Debian och Fedora. Vi kommer att använda LAMP-stacken (Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP), Composer och ImageMagick för installationen, och vi säkrar webbplatsen med HTTPS via Certbot och Let’s Encrypt. Artikeln avslutas med en kort översikt över hur man installerar Neos CMS på dessa distributioner.

    Vad är ett CMS?

    Ett Content Management System (CMS) är en programvara som låter användare skapa, hantera och redigera webbplatsinnehåll utan att behöva kunna programmera. CMS:er används för att bygga allt från enkla bloggar till komplexa företagswebbplatser och erbjuder ofta ett användarvänligt gränssnitt för innehållshantering. Populära CMS inkluderar:

    • WordPress: Användarvänligt med ett stort utbud av teman och plugins, idealiskt för både små bloggar och stora webbplatser.
    • Joomla: Balans mellan användarvänlighet och komplexitet, bra för mer avancerade webbplatser.
    • Drupal: Mycket kraftfullt och flexibelt, men kräver mer teknisk kunskap. Används ofta för komplexa webbplatser och intranät.

    Introduktion till Neos CMS

    Neos CMS skiljer sig från andra plattformar genom sin moderna och intuitiva redigeringsupplevelse, där innehåll kan redigeras direkt på sidan. Det är också mycket flexibelt för utvecklare, med stöd för anpassade innehållsmodeller och enkel integration med andra system. För företag som behöver en robust och flexibel CMS-lösning är Neos CMS ett utmärkt val.

    Installation av Neos CMS på Ubuntu, Debian och Fedora

    Nedan följer detaljerade instruktioner för hur du installerar Neos CMS på Ubuntu, Debian och Fedora. Varje distribution har sina egna förutsättningar och kommandon, men grundstegen förblir desamma.

    Steg 1: Installera nödvändiga beroenden

    För att börja installationen behöver du installera nödvändiga beroenden inklusive Apache, MariaDB/MySQL, PHP, Composer, Git och ImageMagick. Dessa paket är tillgängliga i distributionens förråd.

    För Ubuntu och Debian:

    Börja med att uppdatera paketlistan:

    sudo apt update

    Installera sedan alla nödvändiga paket:

    sudo apt install apache2 mariadb-server composer git php php-cli php-common php-imap php-redis php-snmp php-xml php-zip php-imagick php-mbstring php-curl libapache2-mod-php php-mysql imagemagick

    För Fedora:

    Uppdatera systemet och installera nödvändiga paket med dnf:

    sudo dnf update

    Installera sedan paketen:

    sudo dnf install httpd mariadb-server composer git php php-cli php-common php-imap php-redis php-snmp php-xml php-zip php-imagick php-mbstring php-curl php-mysqlnd ImageMagick

    Steg 2: Konfigurera PHP och MariaDB/MySQL

    Efter installationen måste vi konfigurera PHP och MariaDB (eller MySQL). Redigera PHP-konfigurationsfilen för att ställa in rätt tidszon och öka minnesgränsen.

    För Ubuntu och Debian:

    sudo nano /etc/php/8.3/apache2/php.ini

    För Fedora:

    sudo nano /etc/php.ini

    Gör följande ändringar i filen:

    date.timezone = Europe/Amsterdam
    upload_max_filesize = 80M
    memory_limit = 512M
    max_execution_time = 360

    Starta om Apache-webbservern för att tillämpa ändringarna:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo systemctl restart apache2

    För Fedora:

    sudo systemctl restart httpd

    Säkra MariaDB-installationen och skapa en databas och användare för Neos CMS:

    sudo mariadb-secure-installation

    Logga in på MariaDB och skapa databasen och användaren:

    sudo mariadb -u root -p
    
    CREATE DATABASE neosdb;
    CREATE USER neos@localhost IDENTIFIED BY 'neospassword';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON neosdb.* TO neos@localhost;
    FLUSH PRIVILEGES;
    QUIT;

    Steg 3: Ladda ner och installera Neos CMS

    Ladda ner Neos CMS källkod från GitHub och installera de nödvändiga PHP-biblioteken med Composer:

    git clone https://github.com/neos/neos-base-distribution.git /var/www/neos
    cd /var/www/neos
    composer install

    Ställ sedan in korrekta filbehörigheter:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo ./flow core:setfilepermissions www-data www-data
    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/neos

    För Fedora:

    sudo ./flow core:setfilepermissions apache apache
    sudo chown -R apache:apache /var/www/neos

    Steg 4: Konfigurera Apache (eller httpd) Virtual Host

    Skapa en ny Apache Virtual Host för att köra Neos CMS. Börja med att aktivera nödvändiga moduler:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo a2enmod rewrite ssl

    För Fedora:

    Aktivera modulerna i Apache-konfigurationsfilen om det behövs.

    Skapa sedan en ny konfigurationsfil för Neos:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/neos.conf

    För Fedora:

    sudo nano /etc/httpd/conf.d/neos.conf

    Lägg in följande konfiguration i filen och ersätt domännamnet med ditt eget:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName dittdomannamn.com
        ServerAdmin admin@dittdomannamn.com
        DocumentRoot /var/www/neos/Web
        <Directory /var/www/neos/Web>
            AllowOverride All
        </Directory>
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/dittdomannamn.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/dittdomannamn.access.log combined
    </VirtualHost>

    Aktivera Virtual Host-konfigurationen och kontrollera att Apache-konfigurationen är korrekt:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo a2ensite neos.conf
    sudo apachectl configtest
    sudo systemctl restart apache2

    För Fedora:

    sudo systemctl restart httpd

    Säkring av Neos CMS med HTTPS

    För att säkra din installation av Neos CMS med HTTPS använder vi Certbot och Let’s Encrypt. Installera först Certbot och dess Apache-plugin.

    För Ubuntu och Debian:

    sudo apt install certbot python3-certbot-apache

    För Fedora:

    sudo dnf install certbot python3-certbot-apache

    Kör sedan Certbot för att generera SSL-certifikat:

    sudo certbot --apache --agree-tos --redirect --hsts --staple-ocsp --email din@epostadress.com -d dittdomannamn.com

    SSL-certifikaten kommer att placeras i katalogen /etc/letsencrypt/live/dittdomannamn.com, och din Neos CMS-webbplats kommer nu att vara säkrad med HTTPS.

    Slutför installationen av Neos CMS

    Med Neos CMS installerat och säkrat kan du nu slutföra installationen via terminalen. Först, konfigurera databasen:

    cd /var/www/neos
    sudo ./flow setup:database

    Välj mysqli som databasdrivrutin och ange din databasinformation. Efter detta ställer du in bildhanteraren:

    sudo ./flow setup:imagehandler

    Migrera därefter databasen:

    sudo ./flow doctrine:migrate

    Skapa en administratörsanvändare:

    sudo ./flow user:create --roles administrator

    Slutligen, importera Neos.Demo-webbplatsen för att komma igång:

    sudo flow:cache:flush
    sudo ./flow site:import --package-key Neos.Demo

    Nu kan du logga in på Neos CMS via din webbläsare genom att besöka https://dittdomannamn.com/login och använda de administratörsupp

    gifter du skapade.

    Sammanfattning

    Du har nu lyckats installera och säkra Neos CMS på en server med Ubuntu, Debian eller Fedora. Med LAMP-stacken och HTTPS via Let’s Encrypt är din webbplats redo för produktion. Neos CMS erbjuder en kraftfull och flexibel plattform för att hantera ditt webbplatsinnehåll, med användarvänliga verktyg och avancerade funktioner som passar både små företag och stora organisationer. Oavsett vilken Linux-distribution du använder, ger Neos CMS dig möjlighet att skapa och hantera en professionell webbplats med full kontroll över innehållet och funktionaliteten.

    Bilder och exempel finner ni på

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-neos-cms-on-ubuntu-24-04-server

  • Ubuntu kommer får nyare kernel i fortsättningen

    Djupt nere i urberget någonstans sitter tux och koda på kernel till nyaste ubuntu

    Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan.

    Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda versionskandidat-kärnor vid tidpunkten då Ubuntu slutar ta emot nya funktioner före en versionssläpp.

    Tidigare har Canonicals team noggrant vägt samman tajmingen mellan Linux-kärnans oberoende släppschema och Ubuntus fasta sexmånaders släppcykel. Den globala Linux-gemenskapen släpper nya kärnversioner varannan till var tredje månad baserat på projektets mognad, medan Ubuntu planerar sina släpp långt i förväg utan att anpassa sig till externa förändringar.

    Denna skillnad i tajming har tidigare skapat utmaningar i att synkronisera de två släppcyklerna. Vanligtvis skulle Canonical vänta ungefär en månad efter ett kärnsläpp för att bedöma dess stabilitet innan det inkluderas i en ny Ubuntu-version för att garantera systemets tillförlitlighet och breda kompatibilitet.

    Nu byter Canonical strategi till ett mer aggressivt tillvägagångssätt genom att direkt implementera den senaste tillgängliga versionen av Linux-kärnan vid varje Ubuntu släppdatum, även om kärnan fortfarande är i ett versionskandidat-stadium. Detta kan innebära att nya Ubuntu-versioner kommer med den senaste tekniken, men också med en ökad risk för instabilitet.

    För att hantera dessa risker planerar Canonical att använda en ”Brokärna”, som är den senast stabila versionen av Linux-kärnan, i de fall där de nyare kärnversionerna bedöms vara för instabila eller saknar stöd för viktiga komponenter såsom NVIDIA-drivrutiner eller ZFS-filsystemet. Detta ska bidra till att hålla systemet stabilt medan nyare tekniker testas och integreras.

    Mer kan läsas här

    https://linuxiac.com/canonical-announces-shift-in-ubuntu-kernel-selection-strategy

  • Ubuntu 24.04.1 försenas till sista Augusti pga buggar

    Bugghunter Tux är rena John Rambo i sin jakt på buggar.

    Utskjutet släppdatum för Ubuntu 24.04.1 till senare i augusti
    Det planerade släppet av Ubuntu 24.04.1 LTS har blivit förskjutet från den ursprungliga datumen den 19 augusti till den 29 augusti på grund av upptäckten av flera kritiska buggar.

    Denna försening beror på identifieringen av allvarliga problem under den slutgiltiga testningsfasen, vilket är nödvändigt för att försäkra en problemfri uppgradering från den föregående versionen 22.04 LTS.

    En första LTS point-release för Ubuntu, som 24.04.1, är den rekommenderade tidpunkten för användare av den tidigare långsiktiga supportversionen att uppgradera. Att uppgradera innan detta släpp är inte rekommenderat då det kan orsaka systemfel.

    Även om en uppgradering från Ubuntu 22.04 LTS till 24.04 LTS tekniskt sett är möjlig, är detta inte en officiellt stödd metod, då det innefattar en övergång via en tillfällig version, 23.10 (Mantic Minotaur).

    De buggar som leder till denna försening inkluderar problem som:

    • Föråldrat stöd för NVIDIA i Snapd
    • Problem med rensning av Python
    • Anslutningsproblem till Snap Store
    • Konfigurationsproblem med Cloud-Init
    • Startproblem med RabbitMQ-servern

    Användare som vill följa den officiella uppgraderingsvägen behöver därför vänta ytterligare tio dagar från det tidigare annonserade datumet för att uppgradera sina system från 22.04 LTS (Jammy Jellyfish) till 24.04 LTS (Noble Numbat).

    Denna försening är viktig då den säkerställer att uppgraderingsprocessen är stabil och ger minimala avbrott för användarna. För ytterligare information kan du besöka det officiella tillkännagivandet. Aktuella hinder för uppgradering kan granskas här.

    Cred till

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-1-point-release-postponed-to-late-august

  • Så installerar du Chromium på Ubuntu 24.04 LTS: En praktisk guide

    Introduktion

    Chromium är inte bara kärnan bakom många av dagens ledande webbläsare som Google Chrome och Microsoft Edge, utan också en mycket anpassningsbar och integritetsinriktad webbläsare i sin egen rätt. För dem som värderar öppen källkod och önskar en transparent användarupplevelse, är Chromium ett perfekt val. I denna artikel guidar vi dig genom processen att installera Chromium på Ubuntu 24.04 LTS, även kallat Noble Numbat, och visar hur enkelt det är att få denna kraftfulla webbläsare upp och köra på ditt system.

    Viktiga förberedelser

    För att säkerställa en problemfri installation är det bäst att börja med en nyligen installerad version av Ubuntu eller en annan Debian-baserad distribution. Du kommer att behöva administrativa rättigheter på din maskin, antingen genom root-åtkomst eller via sudo-privilegier. Dessutom är en stabil internetanslutning avgörande eftersom installationen kräver nedladdning av paket och uppdateringar.

    Steg 1: Systemuppdatering

    Innan du påbörjar själva installationen av Chromium, är det viktigt att ditt system är helt uppdaterat. Öppna terminalen och utför följande kommandon för att uppdatera ditt system:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Dessa kommandon fräschar upp paketdatabasen och uppdaterar programvarorna till de senaste tillgängliga versionerna, vilket lägger en solid grund för en ny installation.

    Steg 2: Välja installationsmetod

    Det finns flera metoder att installera Chromium på Ubuntu 24.04, var och en med sina egna fördelar.

    Metod 1: Snap-paket

    Snap-paketet är det enklaste sättet att få den senaste versionen av Chromium installerad. Snaps är självförsörjande och bär med sig alla nödvändiga beroenden:

    sudo snap install chromium

    Verifiera installationen med:

    chromium --version

    Du kan starta webbläsaren från terminalen eller via programstartaren i din distribution.

    Metod 2: Flatpak

    Flatpak erbjuder ett säkert och isolerat sätt att hantera programinstallationer, vilket skyddar resten av ditt system från eventuella stabilitetsproblem:

    sudo apt install flatpak
    sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
    sudo flatpak install flathub org.chromium.Chromium

    Metod 3: APT

    För de som föredrar den traditionella metoden kan Chromium också installeras via APT, Ubuntus standardpakethanterare:

    sudo apt install chromium-browser

    Starta Chromium via ditt systemprogram eller direkt från terminalen.

    Avslutning

    Installationen av Chromium på Ubuntu 24.04 LTS är en rättfram process som öppnar upp dörren till en värld av anpassningsbara och integritetsskyddande webbläsaralternativ. Oavsett vilken metod du väljer, kommer denna guide att göra det enklare för dig att navigera i installationsprocessen och snabbt komma igång med att utforska internet med din nya webbläsare.

    Behöver du mer information så finns :

    https://idroot.us/install-chromium-ubuntu-24-04

  • Installationsguide för GoAccess på Ubuntu 24.04

    Med GoAccess kan du följa webtrafiken i realtid.

    GoAccess är ett kraftfullt verktyg för realtidsanalys av webbserverloggar, som är speciellt utformat för Unix-baserade operativsystem såsom Ubuntu. Detta verktyg stödjer en rad olika loggformat, däribland de från Apache, Nginx och Amazon S3, och erbjuder användarna en interaktiv och visuell upplevelse direkt i terminalen eller via ett webbgränssnitt. Med GoAccess kan systemadministratörer och utvecklare enkelt övervaka och analysera data som besöksantal, förfrågningsdetaljer, geografisk data och trafikkällor, vilket gör det möjligt att effektivt optimera webbservers prestanda.

    Installationsguide för GoAccess på Ubuntu 24.04

    Förberedelser:
    Innan du börjar installationen av GoAccess behöver du följande:

    • En server som kör Ubuntu 24.04.
    • En användare med administratörsbehörigheter som inte är root.
    • En redan installerad webbserver, såsom Apache eller Nginx.

    Installation av GoAccess via APT:
    GoAccess kan installeras genom Ubuntus pakethanterare APT eller direkt från källkoden. Vi börjar med installationsprocessen via APT:

    1. Lägg till GoAccess-repositoriet:
      För att Ubuntu ska känna igen var den kan hämta GoAccess, behöver du först lägga till dess officiella GPG-nyckel och konfigurera dess paketrepositorium genom följande kommandon:
       wget -O - https://deb.goaccess.io/gnugpg.key | gpg --dearmor | sudo tee /usr/share/keyrings/goaccess.gpg >/dev/null
       echo "deb [signed-by=/usr/share/keyrings/goaccess.gpg arch=$(dpkg --print-architecture)] https://deb.goaccess.io/ $(lsb_release -cs) main" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/goaccess.list
    1. Installera GoAccess:
      Uppdatera paketindexet och installera sedan GoAccess med:
       sudo apt update && sudo apt install goaccess
    1. Verifiera installationen:
      Kontrollera var GoAccess är installerat och vilken version du har genom att köra:
       which goaccess
       goaccess --version

    Installera GoAccess från källkod:
    För de som föredrar att kompilera programmet från grunden kan följande steg följas:

    1. Installera nödvändiga beroenden:
       sudo apt install libncursesw5-dev libgeoip-dev libtokyocabinet-dev build-essential
    1. Ladda ner och extrahera källkoden:
       wget https://tar.goaccess.io/goaccess-1.9.3.tar.gz
       tar -xzvf goaccess-1.9.3.tar.gz
       cd goaccess-*/
    1. Konfigurera och kompilera GoAccess:
       ./configure --enable-utf8 --enable-geoip=mmdb
       sudo make && sudo make install
    1. Kontrollera den installerade versionen:
       which goaccess
       goaccess --version

    Integrering med GeoIP-databas:
    GeoIP-funktionaliteten i GoAccess möjliggör visning av besökares geografiska ursprung. Följ dessa steg för att integrera GeoIP:

    1. Ladda ner och installera GeoIP-databasen:
       wget https://download.db-ip.com/free/dbip-country-lite-2024-07.mmdb.gz
       gunzip dbip-country-lite-2024-07.mmdb.gz -c > /opt/geoip/dbip-country-lite-2024-07.mmdb
    1. Konfigurera sökvägen i GoAccess:
      Redigera konfigurationsfilen och ange sökvägen till din GeoIP-databas:
       sudo nano /usr/local/etc/goaccess/goaccess.conf
       # Lägg till följande rad under geoip-databas
       geoip-database /opt/geoip/dbip-country-lite-2024-07.mmdb
    
    

    Generera Rapporter med GoAccess

    GoAccess erbjuder flera format för att generera rapporter baserade på webbserverloggar. Detta inkluderar HTML, JSON och CSV, vilket gör det enkelt att anpassa presentationen av loggdata efter dina behov. Här är hur du skapar dessa olika typer av rapporter:

    HTML-rapport

    För att skapa en visuellt tilltalande HTML-rapport, använd följande kommando:

    goaccess access.log -o report.html --log-format=COMBINED

    Detta kommando genererar en report.html-fil som du kan öppna i vilken webbläsare som helst för att se en interaktiv och detaljerad översikt av webbtrafiken.

    JSON-rapport

    Om du vill ha en maskinläsbar rapport i JSON-format, vilket är användbart för vidare bearbetning eller integration med andra system, kan du använda:

    goaccess access.log -o report.json --log-format=COMBINED --json

    JSON-rapporten skapas i report.json och kan enkelt integreras i andra applikationer eller användas för vidare dataanalys.

    CSV-rapport

    För att exportera loggdata till ett CSV-format, vilket är idealiskt för analys i kalkylprogram som Microsoft Excel eller Google Sheets, använd:

    goaccess access.log -o report.csv --log-format=COMBINED --csv

    CSV-filen, report.csv, kommer att innehålla data som är strukturerad och enkel att importera i de flesta databehandlingsverktyg.

    Realtidsovervakning med GoAccess

    Realtidsovervakning är en av de mest kraftfulla funktionerna i GoAccess, som tillåter dig att se trafikdata uppdateras i realtid. Här är stegen för att konfigurera detta:

    Steg 1: Konfigurera en webbkatalog för realtidsrapporter

    För att kunna visa realtidsrapporterna via en webbläsare, behöver du en webbtillgänglig katalog. Skapa en mapp där GoAccess-rapporterna kan lagras:

    sudo mkdir -p /var/www/html/goaccess
    sudo chown $USER:$USER /var/www/html/goaccess

    Steg 2: Starta GoAccess i realtidsläge

    Kör GoAccess med rätt flaggor för att aktivera realtidsgenerering och HTML-utdata:

    goaccess /var/log/apache2/access.log -o /var/www/html/goaccess/index.html --log-format=COMBINED --real-time-html

    Detta kommando kommer att starta en GoAccess-session som kontinuerligt uppdaterar index.html med de senaste tillgängliga loggdata.

    Steg 3: Tillgång till realtidsrapporten

    Öppna en webbläsare och navigera till http://your-server-ip/goaccess/ för att visa realtidsrapporten. Rapporten kommer att visa uppdaterad trafikinformation så länge kommandot körs.

    Dessa steg ger dig en omfattande övervakning och rapportering av din webbtrafik, vilket är essentiellt för att snabbt identifiera trender och problem. Genom att använda GoAccess kan du få djupgående insikter i hur din webbserver presterar i realtid.

    Bilder hur man gör och mer information finns på

    https://www.howtoforge.com/tutorial/ubuntu-goaccess-logfile-analyzer

Etikett: Ubuntu

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…

  • Ubuntu 25.10 ska ge fullt skrivbordsstöd på nyare RISC-V-hårdvara

    Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare. Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära…

  • Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” är inte längre stödd – dags att uppgradera till Ubuntu 25.04

    Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version. Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med…

  • Gör skrotdator till vardagsdator med Linux – Vi testar gammal Mac Mini från 2012

    På Linux.se gillar vi att visa hur datorer som många avfärdar som skräp fortfarande kan få nytt liv – med lite hjälp från Linux. Den här gången har vi satt tänderna i en Mac Mini från 2012, utrustad med en Intel® Core™ i5-3210M, 8 GB RAM och en nyinstallerad 1 TB SSD. Den här generationens…

  • Återbrukad trotjänare: TOSHIBA SATELLITE C850-1DW

    TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen. Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn…

  • Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL

    WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner. I den här artikeln går vi igenom hur du…

  • Ubuntu 25.10 tar farväl av X.org – framtiden är Wayland

    I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd…

  • Ubuntu 20.04 LTS – fem stabila år går mot sitt slut

    Ubuntu 20.04 LTS, med kodnamnet Focal Fossa, lanserades den 23 april 2020 och blev snabbt en av de mest använda versionerna av Ubuntu tack vare dess stabilitet, långtidssupport (LTS) och omfattande paketsupport. Som en LTS-version har den erbjudit fem år av säkerhetsuppdateringar och buggfixar – något som gjort den till ett populärt val för både…

  • Ubuntu 22.04 LTS: Jammy Jellyfish – En Blick på Den Sista Planerade Uppdateringen

    Ubuntu 22.04 LTS, med kodnamnet Jammy Jellyfish, lanserades i april 2022 som en långtidssupporterad version (LTS). LTS-versioner av Ubuntu får vanligtvis fem år av support, vilket innebär att denna specifika version kommer att stödjas fram till april 2027. Under den här perioden får användare kontinuerliga säkerhetsuppdateringar och buggfixar, vilket gör den till ett stabilt och…

  • Canonical släpper första uppdateringen av Ubuntu 24.04 LTS efter två veckors försening

    Efter en kort försening har Canonical idag släppt den första punktversionen av det långsiktigt stödja operativsystemet Ubuntu 24.04 LTS, även känt som ”Noble Numbat”. Den nya versionen, Ubuntu 24.04.1 LTS, innehåller en samling viktiga säkerhetsfixar och programuppdateringar som har släppts sedan den ursprungliga lanseringen i april 2024. Den är särskilt användbar för användare som vill…

  • Introduktion till Neos CMS: Installation och Säkring på Ubuntu, Debian och Fedora

    Content Management Systems (CMS) är idag en hörnsten för att hantera och publicera innehåll på webbplatser. Genom att använda ett CMS kan användare enkelt uppdatera och underhålla en webbplats utan att behöva djupgående teknisk kunskap. Populära CMS-plattformar som WordPress, Joomla och Drupal har länge dominerat marknaden, men Neos CMS erbjuder ett kraftfullt alternativ med unika…

  • Ubuntu kommer får nyare kernel i fortsättningen

    Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan. Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda…

  • Ubuntu 24.04.1 försenas till sista Augusti pga buggar

    Utskjutet släppdatum för Ubuntu 24.04.1 till senare i augustiDet planerade släppet av Ubuntu 24.04.1 LTS har blivit förskjutet från den ursprungliga datumen den 19 augusti till den 29 augusti på grund av upptäckten av flera kritiska buggar. Denna försening beror på identifieringen av allvarliga problem under den slutgiltiga testningsfasen, vilket är nödvändigt för att försäkra…

  • Så installerar du Chromium på Ubuntu 24.04 LTS: En praktisk guide

    Introduktion Chromium är inte bara kärnan bakom många av dagens ledande webbläsare som Google Chrome och Microsoft Edge, utan också en mycket anpassningsbar och integritetsinriktad webbläsare i sin egen rätt. För dem som värderar öppen källkod och önskar en transparent användarupplevelse, är Chromium ett perfekt val. I denna artikel guidar vi dig genom processen att…

  • Installationsguide för GoAccess på Ubuntu 24.04

    GoAccess är ett kraftfullt verktyg för realtidsanalys av webbserverloggar, som är speciellt utformat för Unix-baserade operativsystem såsom Ubuntu. Detta verktyg stödjer en rad olika loggformat, däribland de från Apache, Nginx och Amazon S3, och erbjuder användarna en interaktiv och visuell upplevelse direkt i terminalen eller via ett webbgränssnitt. Med GoAccess kan systemadministratörer och utvecklare enkelt…