Fooyin 0.12 gör musikspelaren till ett litet ljudlaboratorium

Linux-musikspelaren Fooyin har fått en omfattande uppdatering. Version 0.12 kan bland annat konvertera ljudfiler, visa musiken som spektrogram och oscilloskop samt automatiskt anpassa ljudet efter datorns ljudenhet.

Fooyin är en anpassningsbar musikspelare för Linux som bygger på det grafiska ramverket Qt. Med version 0.12 utvecklas programmet från en traditionell musikspelare till ett mer komplett verktyg för både musiklyssning och ljudhantering.

Den största nyheten är den inbyggda ljudkonverteringen. Användaren kan nu omvandla musikspår direkt i Fooyin till flera vanliga ljudformat. Det innebär att man inte längre behöver starta ett separat konverteringsprogram för att exempelvis skapa filer som passar en mobiltelefon, bilstereo eller annan musikspelare.

Musiken blir synlig

Fooyin 0.12 innehåller även flera nya visualiseringar. Ett nytt spektrogram visar hur ljudets olika frekvenser förändras över tid. Ljusa eller tydliga områden i bilden representerar vanligtvis starkare frekvenser, vilket gör det möjligt att se skillnader mellan exempelvis bas, sång och diskant.

Den nya oscilloskopfunktionen visar i stället ljudets vågform. Den ger en bild av hur den elektriska ljudsignalen rör sig och förändras under uppspelningen.

Dessutom har Fooyin fått stöd för projectM, ett system som skapar animerade visuella effekter i takt med musiken. Tekniken är inspirerad av de välkända MilkDrop-effekterna som många förknippar med äldre versioner av musikspelaren Winamp.

Visualiseringarna har också fått fler valbara bildfrekvenser. Spektrumstaplar och toppmarkeringar faller nu tillbaka på ett mer naturligt sätt när musiken pausas eller stoppas.

Anpassar ljudet automatiskt

Alla ljudenheter klarar inte samtliga samplingsfrekvenser. En musikfil kan exempelvis vara inspelad med en frekvens som datorns ljudkort eller externa digitalomvandlare inte stöder direkt.

Fooyin 0.12 innehåller därför en valfri funktion för automatisk omsampling. När funktionen är aktiverad omvandlar programmet ljudet till en samplingsfrekvens som ljudenheten kan hantera.

Omsampling innebär att ljudets digitala mätpunkter räknas om. På så sätt kan filen spelas upp även när dess ursprungliga format inte är direkt kompatibelt med den anslutna ljudutrustningen.

Stöd för både PulseAudio och PipeWire

Många moderna Linuxdistributioner använder numera PipeWire för att hantera ljud. Det finns samtidigt många datorer och installationer som fortfarande använder PulseAudio.

Den nya versionen innehåller därför ett särskilt PulseAudio-insticksprogram. Det gör Fooyin mer användbart på äldre system och i miljöer där PulseAudio fortfarande är den huvudsakliga ljudservern.

Snabbare hantering av stora musiksamlingar

Fooyin 0.12 innehåller flera förbättringar som ska göra programmet snabbare, särskilt för användare med stora musikbibliotek.

Kataloger laddas snabbare i katalogbläddraren eftersom programmet väntar med att leta rekursivt efter spellistor. I stället för att omedelbart gå igenom alla undermappar kan gränssnittet visas tidigare.

Taggredigeraren fyller nu också i sitt innehåll asynkront. Det betyder att arbetet utförs i bakgrunden utan att resten av programmet behöver stå stilla medan metadata läses in.

Dialogrutan för filegenskaper har samtidigt förbättrats, och Fooyin kommer nu ihåg vilken katalog som senast användes vid import eller export av spellistor.

Större kontroll över utseendet

Fooyin är känt för sitt anpassningsbara gränssnitt. I version 0.12 kan användaren göra separata åsidosättningar av de färger och teckensnitt som används i olika delar av gränssnittet.

Det ger större kontroll över egna layouter. Användaren kan exempelvis skapa ett kompakt mörkt gränssnitt för en mindre skärm eller ett mer lättläst utseende med större text.

Flera problem på bildskärmar med fraktionell skalning har också rättats. Fraktionell skalning används när gränssnittet exempelvis förstoras till 125 eller 150 procent i stället för exakt 200 procent.

Tidigare kunde detta orsaka fel i bland annat ikoner, stjärnbetyg, sångtexternas toningar, uppspelningsindikatorer och spektrumvisningens höjd. Dessa delar ska nu återges mer korrekt.

Förbättrad internetradio och skriptfunktion

Radio Browser-delen har fått ett renare gränssnitt. Länder är nu dolda som standard i radioguiden, och felmeddelanden visas i en banner som användaren kan stänga.

Fooyin har även ett eget system för skript och textformatering som heter FooScript. Det har fått den nya funktionen $crc32, som kan skapa en CRC32-kontrollsumma av ett värde.

En kontrollsumma är ett kort numeriskt värde som beräknas från en större mängd data. Den kan bland annat användas för att jämföra eller identifiera information.

Säkrare hantering av metadata

Metadata är information som lagras tillsammans med musikfilen, exempelvis låttitel, artist, album, spårnummer och genre.

Fooyin 0.12 rättar flera problem med denna information. Äldre teckenkodningar i ID3-taggar identifieras nu bättre, vilket minskar risken för felaktiga bokstäver och symboler i låttitlar och artistnamn.

Sökningar som inte tar hänsyn till accenter har också förbättrats. Det ska exempelvis bli lättare att hitta ett namn oavsett om användaren skriver bokstaven med eller utan accent.

Taggredigeraren ska inte längre skapa dubbla utökade taggar när de byter namn. Det har även blivit möjligt att på ett korrekt sätt byta namn på taggar som redan finns.

Många mindre fel har rättats

Uppdateringen innehåller dessutom ett stort antal rättningar för spellistor, uppspelning, metadata, fjärrströmmar, skrobbling och programmets gränssnitt.

Ett fel som kunde få programmet att krascha när den sista tomma standardspellistan togs bort har åtgärdats.

Automatiska spellistor har också förbättrats. När de skapas om behåller posterna nu sina individuella identiteter, vilket ger stabilare spellistor och minskar risken för att låtar behandlas som helt nya poster efter varje uppdatering.

Fooyin 0.12 är därmed inte bara en uppdatering med fler funktioner. Den gör även programmet snabbare, stabilare och mer användbart för både vanliga musiklyssnare och personer som vill undersöka, konvertera och organisera digitalt ljud.

$ tekniska_fakta –fooyin-0.12

Program: Fooyin

Version: 0.12

Plattform: Linux

Grafiskt ramverk: Qt

Ny huvudfunktion: Inbyggd konvertering av ljudfiler

Nya visualiseringar: Spektrogram, oscilloskop och projectM

Ljudeffekter: MilkDrop-liknande visualiseringar genom projectM

Ljudsystem: PipeWire och PulseAudio

Omsampling: Valfri automatisk anpassning av samplingsfrekvensen

Metadata: Förbättrad hantering av ID3-taggar och äldre teckenkodningar

Spellistor: Stabilare automatiska spellistor och förbättrad import och export

Skriptsystem: FooScript med den nya funktionen $crc32

Status: Snabbare laddning, förbättrad taggredigering och rättad rendering vid fraktionell skärmskalning. _

automatisk omsampling, FooScript, Fooyin, Fooyin 0.12, ID3-taggar, internetradio, Linux, ljudkonvertering, Ljudspelare, metadata, MilkDrop, Musikspelare, öppen källkod, oscilloskop, PipeWire, projectM, PulseAudio, Qt, spektrogram, spellistor, visualiseringar
GCC säger nej till betydande kod som skapats av AI
Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection.

GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit en ny policy för användningen av artificiell intelligens och stora språkmodeller.

GNU Compiler Collection, vanligtvis förkortat GCC, är en samling kompilatorer för bland annat programmeringsspråken C, C++, Fortran och Ada. Programvaran är en central del av många Linuxsystem och används för att omvandla programmerares källkod till körbara program.

Den nya policyn innebär att GCC tills vidare kommer att avvisa bidrag som innehåller upphovsrättsligt betydande material som har skapats av en språkmodell.

Det räcker inte att redigera AI-koden

Reglerna omfattar inte bara kod som kopierats direkt från exempelvis ChatGPT eller GitHub Copilot. Även kod som senare har skrivits om, rättats eller förbättrats av en människa kan omfattas.

Det avgörande är om den färdiga koden fortfarande bygger på material som ursprungligen skapades av en språkmodell.

En utvecklare kan alltså inte låta en AI skapa en större funktion, städa upp koden manuellt och därefter behandla resultatet som ett helt självständigt arbete.

När ett kodbidrag väl har sitt ursprung i AI-genererat material fortsätter det, enligt policyn, att räknas som härlett från detta material.

AI får fortfarande användas som hjälpmedel

Policyn innebär inte ett fullständigt förbud mot AI-verktyg.

Utvecklare får fortfarande använda språkmodeller för att:
- diskutera programmeringsidéer,
- förstå befintlig källkod,
- lära sig mer om ett obekant teknikområde,
- undersöka möjliga lösningar,
- genomföra allmän efterforskning.
Begränsningen gäller när upphovsrättsligt betydande material från språkmodellen faktiskt hamnar i den kod som skickas in till GCC-projektet.

En utvecklare kan exempelvis fråga en språkmodell hur en viss kompilatorteknik fungerar. Därefter kan utvecklaren själv konstruera och skriva en egen lösning. Det skiljer sig från att låta språkmodellen skapa själva implementationen och sedan använda den som grund för bidraget.

Vad betyder upphovsrättsligt betydande?

All kod är inte automatiskt tillräckligt originell eller omfattande för att skyddas av upphovsrätten.

En mycket enkel ändring, som att rätta ett stavfel, byta ett variabelnamn eller justera en uppenbar felskrivning, kan vara juridiskt obetydlig. Mer omfattande funktioner, algoritmer och implementationer kan däremot betraktas som upphovsrättsligt betydande.

Policyn innehåller därför vissa begränsade undantag.

GCC:s ansvariga utvecklare kan acceptera triviala eller juridiskt obetydliga ändringar som har skapats med hjälp av en språkmodell. Ändringen måste fortfarande uppfylla projektets vanliga kvalitetskrav, och användningen av AI ska redovisas tydligt.

Särskilda regler för testprogram

AI-genererade testfall kan också behandlas annorlunda än kod som blir en permanent del av GCC.

Ett testfall består ofta av ett mycket litet program som används för att återskapa ett fel eller kontrollera att kompilatorn beter sig på rätt sätt. Sådan kod är normalt inte en del av kompilatorns egen implementation.

Därför kan även upphovsrättsligt betydande AI-genererade testfall i vissa situationer accepteras.

Upphovsrätten är den stora frågan

Bakgrunden till försiktigheten är osäkerheten kring hur språkmodeller har tränats och vilka rättigheter som gäller för materialet de producerar.

En språkmodell kan ha tränats på stora mängder offentligt tillgänglig källkod. Det är inte alltid möjligt att avgöra om ett kodförslag är en helt ny konstruktion eller om det ligger nära kod som redan har skrivits av någon annan.

För ett stort projekt som GCC kan detta skapa både juridiska och praktiska problem. Projektet måste kunna veta att den kod som tas emot får distribueras under GCC:s licens och att bidragsgivaren har rätt att lämna över den.

En försiktighetsprincip för fri programvara

Den nya policyn visar att AI kan användas som ett verktyg under utvecklingsarbetet, men att ansvaret fortfarande ligger hos människan.

För GCC räcker det inte att en utvecklare förstår, granskar eller förbättrar den kod som en språkmodell har skapat. Om ett betydande kodbidrag bygger på AI-genererat material kan det fortfarande avvisas.

Budskapet till utvecklare är därför tydligt: använd gärna AI för att lära, resonera och undersöka – men skriv den kod som ska skickas in till GCC själv.

> FAKTA: GCC OCH AI-GENERERAD KOD

GCC är en samling kompilatorer för bland annat C, C++, Fortran och Ada. GCC används i många Linuxdistributioner och andra fria operativsystem.

GCC-projektets nya policy innebär att upphovsrättsligt betydande kod som har skapats av en språkmodell normalt inte accepteras som bidrag.

Policyn gäller även kod som först har skapats av exempelvis ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot och därefter har skrivits om eller förbättrats av en människa.

AI får fortfarande användas för att diskutera idéer, förstå befintlig kod, göra efterforskningar och lära sig mer om ett teknikområde.

Triviala ändringar och vissa testfall kan i särskilda fall accepteras. Användningen av AI måste då redovisas tydligt.

█
AI, AI-genererad kod, artificiell intelligens, ChatGPT, fri programvara, GCC, GCC Steering Committee, Gemini, GitHub Copilot, GNU Compiler Collection, källkod, kodbidrag, kompilator, Linux, LLM, mjukvaruutveckling, öppen källkod, programmering, språkmodeller, upphovsrätt
GNU Binutils 2.47 gör utvecklarnas verktygslåda snabbare och mer flexibel
GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program.

GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för att bygga, länka och undersöka program på Linux och andra Unixliknande operativsystem.

Binutils arbetar oftast i bakgrunden och märks därför sällan av vanliga datoranvändare. För programmerare, systemutvecklare och skapare av Linuxdistributioner är verktygen däremot mycket viktiga. De används tillsammans med bland annat kompilatorn GCC, standardbiblioteket glibc och felsökaren GDB.

Vad är GNU Binutils?

När en programmerare skriver ett program måste källkoden gå igenom flera steg innan den kan köras av datorn.

Först översätts programkoden till maskinkod. Därefter måste olika delar av programmet kopplas samman till en färdig körbar fil. Binutils innehåller flera av de verktyg som behövs under denna process.

Bland de mest kända verktygen finns:
- as – omvandlar assemblerkod till objektfiler.
- ld – länkar samman objektfiler och bibliotek till färdiga program.
- objdump – visar information om innehållet i körbara filer och objektfiler.
- readelf – granskar ELF-filer, som är det vanligaste formatet för körbara program i Linux.
- ar – skapar och hanterar statiska programbibliotek.
De flesta utvecklare använder inte alla dessa kommandon direkt. I stället anropas de automatiskt av kompilatorer och byggsystem.

Enklare felsökning av program

Både objdump och readelf har fått det nya alternativet:

--debug-dir=DIR

Det gör det möjligt att ange en särskild katalog där verktygen ska leta efter separata filer med felsökningsinformation.

Felsökningsinformation innehåller exempelvis funktionsnamn, variabelnamn och kopplingar mellan maskinkod och programmets ursprungliga källkod. Informationen är mycket användbar när ett program kraschar eller beter sig fel.

I många Linuxdistributioner lagras felsökningsinformationen separat från själva programmet. Det gör programfilerna mindre, samtidigt som utvecklare fortfarande kan installera den mer detaljerade informationen när den behövs.

Med det nya alternativet blir det enklare att undersöka program när felsökningsfilerna ligger på en annan plats än normalt.

Objdump kan visa globala variabler

Verktyget objdump har även fått alternativet:

--map-global-vars

Det kan användas för att visa var globala variabler finns i en objektfil och vilken typ av information de innehåller.

En global variabel är en variabel som kan användas av flera delar av ett program. Sådana variabler kan ibland göra program svårare att felsöka, eftersom innehållet kan ändras från många olika platser.

Den nya funktionen kan därför hjälpa utvecklare att förstå hur ett program använder sitt minne och hur olika variabler är placerade i den färdiga programfilen.

Objektfiler kan behandlas som ett bibliotek

Länkaren har fått stöd för alternativen:

--start-lib

--end-lib

De gör det möjligt att behandla en grupp objektfiler ungefär som om de låg i ett statiskt bibliotek.

Ett statiskt bibliotek är normalt en samling färdigkompilerade objektfiler som har packats ihop i en arkivfil. Med de nya alternativen behöver utvecklaren inte alltid skapa en sådan arkivfil först.

Det kan förenkla byggprocessen, särskilt i stora projekt där många mindre objektfiler ska kopplas samman.

Länkaren tar då endast med de objektfiler som verkligen behövs, på ungefär samma sätt som när ett vanligt statiskt bibliotek används.

Snabbare länkning kan ge större programfiler

BFD-länkaren stöder nu optimeringsnivån:

-O 0

När denna nivå används slutar länkaren att slå samman innehållet i vissa sektioner som innehåller identiska eller liknande data.

Normalt försöker länkaren minska storleken på det färdiga programmet genom att kombinera exempelvis identiska textsträngar eller annan återkommande information.

Det arbetet kan dock ta tid, särskilt när mycket stora program ska byggas.

Genom att använda -O 0 kan länkningen därför gå betydligt snabbare. Nackdelen är att det färdiga programmet kan bli större eftersom information som hade kunnat delas i stället sparas flera gånger.

Det blir alltså en avvägning mellan byggtid och filstorlek.

Funktionen kan vara särskilt användbar under utveckling, när ett program kompileras och länkas om många gånger. Inför en slutlig utgåva kan utvecklaren sedan välja en högre optimeringsnivå för att skapa en mindre programfil.

Förbättrat stöd för RISC-V

GNU Binutils 2.47 utökar även stödet för processorarkitekturen RISC-V.

RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från flera traditionella processorplattformar kan den användas och vidareutvecklas utan att tillverkare behöver betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.

Arkitekturen används bland annat i mikrokontroller, inbyggda system, forskningsprojekt, servrar och experimentella persondatorer.

Den nya versionen av Binutils innehåller stöd för flera ytterligare RISC-V-utökningar, däribland:
- zalasr 1.0
- svrsw60t59b 1.0
- zvabd 1.0
- smpmpmt 1.0
Stöd har också lagts till för flera instruktioner som utför vektoriella punktprodukter.

Vektorberäkningar gör det möjligt för processorn att bearbeta flera tal samtidigt i stället för ett tal i taget. Det är särskilt användbart inom områden som bildbehandling, artificiell intelligens, vetenskapliga beräkningar och signalbehandling.

Punktprodukter är en vanlig matematisk operation inom exempelvis maskininlärning. Bättre stöd för sådana instruktioner gör det möjligt för utvecklare att skapa program som mer effektivt utnyttjar moderna RISC-V-processorer.

Äldre 32-bitars S/390 fasas ut

Stödet för den 32-bitars IBM S/390-plattformen har nu markerats som föråldrat.

Det innebär inte nödvändigtvis att stödet försvinner omedelbart, men det är en tydlig signal om att det kan tas bort i en framtida version.

Den modernare 64-bitarsarkitekturen S/390x påverkas inte. Den fortsätter att stödjas och underhållas.

S/390 och S/390x används främst i IBM:s stordatorsystem. Att den äldre 32-bitarsversionen fasas ut är därför ett naturligt steg när allt fler system använder 64-bitarsprocessorer och modernare programvara.

En viktig uppdatering som arbetar i bakgrunden

GNU Binutils 2.47 innehåller inga funktioner som vanliga datoranvändare kommer att se direkt på skrivbordet. Uppdateringen är ändå betydelsefull.

Nästan alla program i en Linuxdistribution har vid något tillfälle passerat genom en assembler, länkare eller något annat verktyg från Binutils.

Förbättringarna kan ge utvecklare snabbare byggprocesser, bättre möjligheter att undersöka programfiler och utökat stöd för nya processorinstruktioner.

GNU Binutils 2.47 finns tillgänglig som källkod från GNU-projektets servrar. Användare av Linuxdistributioner med löpande uppdateringar kan räkna med att versionen dyker upp i pakethanteraren när distributionernas utvecklare har hunnit testa och paketera den.

https://lists.gnu.org/archive/html/info-gnu/2026-07/msg00006.html
Fakta: GNU Binutils 2.47
- Utvecklare: GNU-projektet
- Typ av programvara: Verktyg för assemblering, länkning och analys av binära filer
- Viktiga verktyg: as, ld, objdump, readelf och ar
- Nyheter: Förbättrad felsökning, nya länkaralternativ och snabbare länkning
- Processorstöd: Utökat stöd för flera nya RISC-V-instruktioner
- Utfasning: Stödet för 32-bitars IBM S/390 har markerats som föråldrat
- Licens: Fri programvara inom GNU-projektet
assembler, Binutils, ELF, fri programvara, GCC, GDB, GNU, GNU Binutils 2.47, länkare, Linux, objdump, öppen källkod, programmering, readelf, RISC-V, S/390, systemutveckling, verktygskedja
Ubuntu 26.04 LTS får modernare stöd för virtuella datorer

Canonical inför en valfri virtualiseringsstack i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av QEMU, libvirt och tillhörande firmware utan att behöva lämna den stabila LTS-versionen.

Canonical inför en ny valfri virtualiseringsmiljö i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av bland annat QEMU, libvirt, EDK2 och SeaBIOS utan att behöva lämna den stabila LTS-versionen av Ubuntu.

Ny teknik på en stabil grund

Ubuntu LTS är utvecklat för datorer och servrar som behöver vara stabila under lång tid. En nackdel med detta är att vissa program och systemkomponenter kan hinna bli äldre innan nästa LTS-version släpps.

Sedan tidigare använder Ubuntu så kallade HWE-kärnor, Hardware Enablement, för att ge en LTS-version stöd för nyare hårdvara. Nu utvidgas samma princip till de program och komponenter som används för virtualisering.

Den nya virtualiseringsstacken innehåller bland annat qemu-hwe, libvirt-hwe, edk2-hwe och seabios-hwe.

QEMU används för att köra och emulera virtuella datorer. Libvirt används för att skapa och administrera virtuella maskiner. EDK2 innehåller bland annat OVMF, som fungerar som virtuell UEFI-firmware, medan SeaBIOS erbjuder traditionellt BIOS-stöd.

Det innebär att själva operativsystemet kan ligga kvar på Ubuntu 26.04 LTS, samtidigt som virtualiseringsmiljön får tillgång till modernare teknik.

Uppdateras var sjätte månad

Under de första två åren efter lanseringen av Ubuntu 26.04 LTS planerar Canonical att uppdatera virtualiseringsstacken ungefär var sjätte månad.

De nya versionerna kommer först att testas i Ubuntus kortlivade mellanversioner. När de har provats och bedömts som tillräckligt stabila kan de senare göras tillgängliga för Ubuntu 26.04 LTS genom HWE-paketen.

På så sätt kan en organisation använda en stabil LTS-installation och samtidigt få modernare virtualiseringsteknik.

Förbättrat skydd för virtuella datorer

Ubuntu 26.04 LTS har stöd för säkerhetsteknikerna AMD SEV-SNP och Intel TDX.

Teknikerna används för så kallad konfidentiell databehandling. Syftet är att skydda informationen i en virtuell dator även när den behandlas i arbetsminnet.

Vanligtvis skyddas känslig information genom kryptering när den lagras på en hårddisk eller skickas över ett nätverk. När informationen används måste den däremot normalt dekrypteras.

Med tekniker som SEV-SNP och TDX kan minnet i den virtuella datorn skyddas bättre mot andra delar av systemet, inklusive värddatorn och dess administratörer.

Det kan vara viktigt för myndigheter, reglerade verksamheter, molntjänster, behandling av känsliga personuppgifter och konfidentiell AI-bearbetning.

Flera funktioner inom området är fortfarande under utveckling. Den nya HWE-modellen gör det lättare att införa förbättringar i Ubuntu 26.04 LTS efter hand som de blir tillgängliga.

Den nya stacken är valfri

Vanliga installationer av Ubuntu 26.04 LTS fortsätter att använda de ordinarie virtualiseringspaketen.

En administratör måste själv välja att installera HWE-varianterna. Det betyder att befintliga system inte automatiskt byter till nyare versioner av QEMU, libvirt eller firmware.

Det minskar risken för oväntade förändringar i redan fungerande servermiljöer.

Ett verktyg håller ihop installationen

Canonical tillhandahåller även verktyget ubuntu_virt_helper. Det hjälper administratören att hantera virtualiseringsstacken som en sammanhängande enhet.

QEMU, libvirt och den virtuella datorns firmware är beroende av varandra. Om bara en komponent uppgraderas kan resultatet bli en blandning av versioner som inte är testade tillsammans.

Verktyget ska därför minska risken för ofullständiga eller inkonsekventa kombinationer av paket.

Mindre behov av att uppgradera hela servern

Tidigare har organisationer som behövt den senaste virtualiseringstekniken ofta haft två alternativ: att uppgradera värdservrarna till en kortlivad Ubuntu-version eller att vänta på nästa LTS-utgåva.

Den nya virtualiseringsstacken erbjuder en mellanväg.

Servern kan fortsätta använda Ubuntu 26.04 LTS som stabil grund, medan virtualiseringsprogrammen uppdateras i snabbare takt. Det kan ge stöd för nya processorer, bättre säkerhetsfunktioner och modernare virtuella maskiner utan att hela operativsystemet behöver bytas ut.

För verksamheter som driver många virtuella servrar kan detta innebära både enklare underhåll och snabbare tillgång till ny teknik.

https://canonical.com/blog/ubuntu-virtualization-hwe-stack-confidential-computing

> TEKNISK FAKTARUTA

Distribution: Ubuntu 26.04 LTS

Funktion: Valfri HWE-stack för virtualisering

HWE: Hardware Enablement

Paket: qemu-hwe, libvirt-hwe, edk2-hwe och seabios-hwe

Virtuell UEFI: OVMF via EDK2

Uppdateringsintervall: Ungefär var sjätte månad under de första två åren

Säkerhetsteknik: AMD SEV-SNP och Intel TDX

Hanteringsverktyg: ubuntu_virt_helper

Installation: HWE-stacken är valfri och aktiveras inte automatiskt

Syfte: Att ge Ubuntu 26.04 LTS tillgång till modernare virtualiseringsteknik utan att hela operativsystemet behöver uppgraderas till en kortlivad Ubuntu-version.

AMD SEV-SNP, Canonical, confidential computing, Datacenter, EDK2, Hardware Enablement, HWE, Intel TDX, libvirt, Linux, linux server, LTS, molninfrastruktur, Open-source, OVMF, QEMU, SeaBIOS, serversäkerhet, Ubuntu, Ubuntu 26.04, Ubuntu 26.04 LTS, Virtualisering, virtualization HWE stack, virtuella maskiner, VM

JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod.

Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem. Det finns gott om program som kan öppna dokument, markera text och lägga till enklare kommentarer. Men den som vill ändra den befintliga texten eller byta ut bilder i en PDF-fil har betydligt färre kostnadsfria alternativ.

PDF-redigeraren JOPDF försöker fylla den luckan. Programmet finns för Linux, Windows och macOS och erbjuder funktioner som annars ofta kräver en betald prenumeration.

PDF-filer kan vara svåra att redigera

PDF-formatet skapades för att dokument skulle se likadana ut oavsett dator, operativsystem eller skrivare. Det är en av anledningarna till att formatet används för exempelvis fakturor, blanketter, manualer och myndighetsdokument.

Samtidigt gör denna fasta struktur att PDF-filer ofta är betydligt svårare att redigera än vanliga dokument från ordbehandlingsprogram.

Många kostnadsfria PDF-program fungerar därför främst som läsare. De kan visa dokument och ibland lägga till markeringar, men de kan inte ändra det ursprungliga innehållet.

JOPDF skiljer sig genom att användaren kan redigera befintlig text, bilder och länkar direkt i dokumentet.

Ändra text och bilder

I JOPDF går det att ändra textens innehåll och utseende. Användaren kan bland annat välja:

typsnitt
textstorlek
färg
formatering
placering

Programmet kan även användas för att arbeta med bilder. Bilder kan läggas till, bytas ut, beskäras, roteras och storleksändras.

Det kan vara användbart när ett äldre informationsblad behöver uppdateras, en logotyp ska ersättas eller ett felaktigt telefonnummer behöver rättas utan att hela dokumentet skapas om från början.

Kommentarer, markeringar och signaturer

Utöver direkt redigering innehåller JOPDF flera verktyg för granskning och dokumenthantering.

Det går exempelvis att:

markera text
lägga till kommentarer
rita i dokumentet
infoga stämplar
fylla i formulär
lägga till elektroniska signaturer

Sådana funktioner kan vara användbara när flera personer granskar ett dokument eller när en blankett ska fyllas i och skickas tillbaka digitalt.

En elektronisk signatur i ett PDF-program är dock inte automatiskt samma sak som en juridiskt verifierad digital signatur. Säkerheten och bevisvärdet beror på vilken typ av signeringsmetod som används.

Konvertering mellan olika filformat

JOPDF kan även konvertera PDF-dokument till Microsoft Word-format. Det kan underlätta när innehållet behöver bearbetas mer omfattande i ett ordbehandlingsprogram.

Programmet kan dessutom skapa PDF-filer från vanliga bildformat, bland annat:

JPG
PNG
HEIC

Det innebär exempelvis att fotograferade dokument eller bilder från en mobiltelefon kan samlas i en PDF-fil.

Resultatet vid konvertering från PDF till Word kan variera. Enkla dokument brukar vara lättare att återskapa än avancerade dokument med tabeller, flera spalter, ovanliga typsnitt eller komplicerad sidlayout.

Verktyg för att organisera dokument

JOPDF innehåller också flera funktioner för att hantera PDF-filens sidor.

Användaren kan:

slå samman flera PDF-filer
dela upp ett dokument
ta bort sidor
rotera sidor
beskära sidor
ändra sidordningen
komprimera stora PDF-filer

Sidorna kan flyttas med hjälp av dra-och-släpp, vilket gör det enklare att ordna om ett dokument visuellt.

Komprimering kan vara användbart när en PDF-fil är för stor för att skickas med e-post eller laddas upp till en webbplats. En kraftig komprimering kan dock försämra kvaliteten på bilder och inskannad text.

Lösenord och begränsningar

Programmet kan lösenordsskydda PDF-filer. Det går även att ange begränsningar för kopiering, redigering och utskrift.

Sådana begränsningar kan försvåra obehörig användning, men de bör inte ses som ett fullständigt skydd för mycket känslig information. Säkerheten beror bland annat på krypteringsmetoden och hur starkt lösenordet är.

Dokumenten behandlas lokalt

Enligt JOPDF behandlas dokumenten lokalt på användarens dator. De flesta redigeringsfunktionerna ska därför kunna användas utan att filerna laddas upp till en extern server.

Det är en viktig skillnad jämfört med webbaserade PDF-tjänster, där dokumentet måste skickas över internet för att bearbetas.

Lokal behandling kan ge bättre kontroll över känsliga dokument och gör det möjligt att arbeta utan internetanslutning. Vissa funktioner kan däremot fortfarande vara beroende av en aktiv internetuppkoppling.

Gratis betyder inte öppen källkod

JOPDF uppger att programmet är helt kostnadsfritt. Det ska inte krävas någon registrering eller prenumeration, och programmet ska inte lägga till vattenstämplar eller låsa vissa funktioner bakom en betalversion.

Men kostnadsfritt är inte samma sak som fri programvara.

JOPDF är ett proprietärt program, vilket innebär att källkoden inte är öppet tillgänglig. Licensen tillåter användaren att installera och använda programmet men begränsar bland annat:

modifiering
vidare distribution
bakåtkompilering
dekompilering
försök att återskapa programmets källkod

Användaren får alltså använda programmet utan att betala, men får inte samma rättigheter som med programvara som distribueras under en fri eller öppen källkodslicens.

Detta kan vara viktigt för Linux-användare som inte bara bedömer program efter pris och funktioner, utan även efter insyn, licensvillkor och möjligheten att granska källkoden.

Finns som DEB-paket för Linux

Linux-versionen distribueras som DEB-paket och finns för både AMD64 och ARM64.

AMD64-versionen är avsedd för de flesta vanliga stationära och bärbara datorer med Intel- eller AMD-processor. ARM64-versionen kan användas på kompatibla datorer med ARM-baserade processorer.

DEB-paket används främst av Debianbaserade Linuxdistributioner, exempelvis:

Debian
Ubuntu
Linux Mint

JOPDF finns också för Windows och macOS. Programmet har ett liknande gränssnitt och ungefär samma funktioner på de tre operativsystemen.

Ett intressant alternativ för avancerad PDF-redigering

JOPDF kan vara ett intressant alternativ för användare som behöver mer än en vanlig PDF-läsare men som inte vill betala för Adobe Acrobat eller någon annan kommersiell PDF-svit.

Programmet kombinerar redigering, konvertering, kommentarsverktyg, komprimering och sidhantering i en och samma skrivbordsapplikation.

Samtidigt bör användaren känna till att programmet är proprietärt. Det är gratis att använda, men det är inte fri programvara och källkoden kan inte granskas eller förändras av användarna.

För många är funktionerna och avsaknaden av abonnemang sannolikt det viktigaste. För andra kan den slutna källkoden vara ett avgörande skäl att i stället välja ett öppet alternativ.

https://www.jopdf.com

        > TEKNISKA FAKTA: JOPDF
    
                    Program:
                
                    JOPDF
                
                    Programtyp:
                
                    PDF-redigerare
                
                    Operativsystem:
                
                    Linux, Windows och macOS
                
                    Linuxpaket:
                
                    DEB
                
                    Arkitekturer:
                
                    AMD64 och ARM64
                
                    Pris:
                
                    Kostnadsfritt
                
                    Licens:
                
                    Proprietär programvara
                
                    Öppen källkod:
                
                    Nej
                
                    Registrering:
                
                    Krävs inte
                
                    Dokumenthantering:
                
                    Behandlas huvudsakligen lokalt på datorn
                
                    Funktioner:
                
                    Redigering, konvertering, komprimering, kommentarer,
                    signering och sidhantering
                
        $ status: redo_

amd64, ARM64, Debian, elektronisk signatur, gratis PDF-program, JOPDF, Linux, Linux-programvara, macOS, PDF, PDF-annotering, PDF-komprimering, PDF-konvertering, PDF-redigerare, PDF-sidor, PDF-verktyg, proprietär programvara, redigera PDF, Ubuntu, Windows

Ventoy 1.1.17 gör multiboot ännu enklare – bättre Secure Boot och stöd för fler operativsystem
Ventoy har släppts i version 1.1.17 med förbättrat stöd för Secure Boot, utökad kompatibilitet med fler operativsystem och flera viktiga felrättningar. Uppdateringen innehåller inga stora nya funktioner, men gör det populära multiboot-verktyget stabilare och mer tillförlitligt för både Linux-entusiaster och systemadministratörer.

Den populära öppen källkods-lösningen Ventoy har uppdaterats till version 1.1.17. Även om det inte handlar om någon stor ny version innehåller uppdateringen flera förbättringar som gör verktyget stabilare, säkrare och kompatibelt med fler operativsystem.

För den som ofta installerar Linux, testar olika operativsystem eller arbetar med felsökning är Ventoy ett av de mest uppskattade verktygen. Istället för att formatera ett USB-minne varje gång ett nytt installationsmedia ska skapas räcker det med att kopiera ISO-filer direkt till USB-minnet. När datorn startas visas en meny där användaren väljer vilket operativsystem som ska startas.

Förbättrad Secure Boot

Den största nyheten i Ventoy 1.1.17 är en optimering av stödet för Secure Boot.

Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna UEFI-baserade datorer. Funktionen kontrollerar att endast programvara med en godkänd digital signatur får starta under uppstarten. Syftet är att skydda datorn mot skadlig kod som försöker infektera systemet redan innan operativsystemet har laddats.

Ventoy har sedan tidigare haft stöd för Secure Boot, men i version 1.1.17 har utvecklarna förbättrat processen så att uppstarten fungerar smidigare på fler datorer och med färre kompatibilitetsproblem.

Stöd för fler operativsystem

Version 1.1.17 utökar också listan över operativsystem som fungerar direkt med Ventoy.

Två nya system har lagts till:
- Athena OS – en Linux-distribution baserad på Arch Linux med fokus på cybersäkerhet, penetrationstestning och digital forensik.
- EulerOS – ett Linux-baserat operativsystem utvecklat av Huawei och främst avsett för servrar och företagsmiljöer.
För användare som arbetar med säkerhet, laboratoriemiljöer eller företagsservrar innebär detta att dessa system nu kan startas direkt från ett Ventoy-minne utan specialanpassningar.

Flera kompatibilitetsproblem lösta

Utöver de nya funktionerna innehåller uppdateringen flera viktiga felrättningar.

Bland annat har utvecklarna åtgärdat:
- problem där vissa versioner av UOS inte kunde starta,
- ett startfel i den senaste versionen av GhostBSD,
- ett fel som gjorde att Proxmox VE inte kunde starta efter installation när Ventoys GRUB2-läge användes.
För användare som installerar virtualiseringsplattformar eller testar olika BSD-system innebär detta en betydligt smidigare upplevelse.

Förbättringar under huven

Även om de flesta användare aldrig märker dem direkt har flera tekniska förbättringar gjorts.

Utvecklarna har bland annat:
- rättat ett logiskt fel i funktionen disk_write,
- infört mer detaljerad loggning vid Live Injection, vilket förenklar felsökning,
- förbättrat installationsskriptet Ventoy2Disk.sh så att PATH-variabler hanteras korrekt,
- löst problem med identifiering av fdisk på system som använder BusyBox,
- uppdaterat ett antal språköversättningar.
Dessa förändringar gör Ventoy mer robust, särskilt i automatiserade miljöer och på mindre Linux-system.

Enkel uppgradering

En uppskattad egenskap hos Ventoy är att programmet kan uppgraderas utan att USB-minnet behöver formateras.

Det betyder att användaren normalt bara behöver uppdatera Ventoy-installationen. Alla ISO-filer som redan finns på USB-minnet ligger kvar och kan användas precis som tidigare, vilket sparar både tid och arbete.

Ett verktyg som fortsätter utvecklas

Ventoy har på bara några år blivit ett självklart verktyg för många Linux-användare, systemadministratörer och tekniker. Kombinationen av enkel användning, brett stöd för operativsystem och kontinuerliga förbättringar har gjort projektet till ett av de mest populära verktygen för att skapa multiboot-USB-minnen.

Version 1.1.17 är kanske ingen revolutionerande uppdatering, men den visar att projektet fortsätter att utvecklas med fokus på stabilitet, kompatibilitet och användarvänlighet. För den som använder Ventoy regelbundet är det därför en uppdatering som är väl värd att installera.

https://www.ventoy.net/en/index.html

$ teknisk_faktaruta –ventoy-1.1.17

Program: Ventoy
Version: 1.1.17
Typ: Verktyg för multiboot-USB
Licens: Öppen källkod
Plattformar: Linux och Windows
Startmiljö: BIOS och UEFI
Secure Boot: Förbättrad och optimerad hantering
Nytt OS-stöd: Athena OS och vissa versioner av EulerOS
Rättade startproblem: UOS, GhostBSD och Proxmox VE
Övriga förbättringar: BusyBox, fdisk, PATH-hantering och utökad loggning
Uppgradering: Befintliga ISO-filer kan ligga kvar på USB-minnet

root@linux:~# ventoy –version
Ventoy 1.1.17
Athena OS, BIOS, EulerOS, GhostBSD, GRUB2, installationsmedia, ISO-filer, Linux, linuxverktyg, Multiboot, öppen källkod, Proxmox VE, Secure Boot, systemverktyg, UEFI, UOS, USB-minne, Ventoy, Ventoy 1.1.17
wp2shell – fyller din webbplats med spam
En allvarlig säkerhetsbrist i WordPress gjorde det möjligt för angripare att kringgå inloggningen och i värsta fall ta kontroll över hela webbplatsen. Sårbarheten, som kallas wp2shell, visar att ett starkt lösenord inte alltid räcker när felet finns i själva WordPress-kärnan.

WordPress används till allt från personliga bloggar till företagswebbplatser, webbutiker och stora nyhetssajter. Systemets popularitet är en styrka, men den innebär också att en säkerhetsbrist snabbt kan bli intressant för angripare över hela världen.

I juli 2026 publicerades säkerhetsuppdateringar för två allvarliga sårbarheter i själva WordPress-kärnan. Den farligaste angreppskedjan fick namnet wp2shell. Den kunde i vissa versioner användas utan giltigt användarnamn, utan lösenord och utan att webbplatsen hade något sårbart tillägg installerat.

Angriparen behövde alltså inte först knäcka ett svagt lösenord. I stället kunde WordPress luras att ge en obehörig begäran större rättigheter än den skulle ha haft.

WordPress publicerade version 7.0.2 den 17 juli 2026 och beskrev uppdateringen som så viktig att framtvingade automatiska uppdateringar aktiverades för berörda installationer. WordPress 6.9 rättades samtidigt genom version 6.9.5.

WordPress är mer än en webbsida

För en vanlig besökare kan WordPress se ut som ett program där en administratör loggar in, skriver ett inlägg och trycker på knappen ”Publicera”.

Bakom den synliga administrationspanelen finns emellertid många andra funktioner. Mobilappar, redigeringsverktyg och externa publiceringssystem kan kommunicera med WordPress genom ett programmeringsgränssnitt som kallas REST API.

Ett sådant gränssnitt kan exempelvis användas för att:
- läsa offentliga inlägg,
- hämta bilder och kategorier,
- uppdatera innehåll,
- skapa nya inlägg,
- hantera användare.
REST API är alltså inte ett säkerhetsproblem i sig. Det är en normal och viktig del av WordPress.

Säkerheten bygger på att WordPress kontrollerar vem som skickar en begäran och om personen eller programmet har rätt att utföra den önskade åtgärden. Vem som helst får vanligtvis läsa offentliga inlägg, men endast en behörig användare ska kunna skapa administratörskonton eller installera programkod.

Ett kuvert med flera blanketter

WordPress REST API innehåller en så kallad batchfunktion. Med den kan ett program skicka flera API-anrop i samma paket.

Det kan jämföras med att lämna ett kuvert med flera blanketter till en myndighet. Handläggaren öppnar kuvertet, granskar varje blankett och skickar den vidare till rätt avdelning.

En blankett kanske ska till folkbokföringen, en annan till bygglovsenheten och en tredje till ekonomiavdelningen. Systemet måste hålla reda på vilken blankett som hör ihop med vilken kontroll och vilken handläggare.

I de sårbara WordPress-versionerna kunde denna sortering komma ur takt.

Om en felaktig begäran placerades på rätt ställe i paketet kunde WordPress blanda ihop de efterföljande begärandena med fel funktioner. En begäran kunde därmed behandlas av en annan del av systemet än den först hade kontrollerats för.

Detta kallas ungefär för route confusion, eller sammanblandning av API-sökvägar.

Problemet fanns i WordPress batchhantering och kombinerades med en SQL-injektionssårbarhet. WordPress beskriver säkerhetsfelet som en sammanblandning av REST API:s batchvägar och SQL-injektion som kunde leda till fjärrkörning av kod.

När data förvandlas till instruktioner

WordPress lagrar bland annat inlägg, användare och inställningar i en databas. För att hämta information ur databasen används språket SQL.

Ett mycket förenklat kommando kan se ut så här:

Hämta inlägget med nummer 10.

Normalt ska information som en besökare skickar behandlas som data. Ett inmatat namn ska vara ett namn och ett inmatat nummer ska vara ett nummer.

Vid en SQL-injektion lyckas angriparen få delar av sin inmatning att behandlas som instruktioner till databasen.

Det kan liknas vid att någon fyller i följande på en blankett:

Hämta kund nummer 10 – och lämna därefter ut hela arkivet.

Ett säkert system ska förstå att allt som står i fältet bara är information. I ett sårbart system kan den extra texten i stället bli en instruktion.

I wp2shell-angreppet kunde sammanblandningen i batchfunktionen göra att angriparens information nådde databasfunktionen utan den normala kontrollen. Därmed öppnades vägen för SQL-injektion.

Från databasfel till administratör

En SQL-injektion ger inte automatiskt full kontroll över en webbserver. Angreppet behövde därför genomföras i flera steg.

Genom att manipulera de objekt som WordPress skapade från databasens sökresultat kunde angriparen få systemet att arbeta med förfalskad information. Funktioner för bland annat cachelagring, publicering och interna sparningar kunde sedan utnyttjas för att skriva tillbaka informationen till databasen.

Angreppskedjan var komplicerad, men resultatet var enkelt att förstå: WordPress kunde under ett kort ögonblick luras att agera som en administratör.

Under detta ögonblick kunde en tidigare nekad begäran om att skapa en ny användare behandlas på nytt. Den här gången trodde WordPress att begäran kom från en administratör.

Angriparen kunde då skapa ett eget administratörskonto utan att känna till något befintligt lösenord.

Det ursprungliga underlaget beskriver hur en anonym angripare kunde ta sig från en felaktigt behandlad batchbegäran till SQL-injektion, ett förfalskat administratörsläge och slutligen fjärrkörning av kod.

Vad betyder wp2shell?

Namnet wp2shell kan ungefär uttydas som:

Från WordPress till ett kommandoskal.

Ett kommandoskal, ofta kallat shell, gör det möjligt att köra kommandon i serverns operativsystem.

Det är betydligt allvarligare än att en angripare bara kan publicera ett reklaminlägg. Med tillräcklig kontroll kan angriparen exempelvis:
- skapa nya administratörer,
- installera skadliga tillägg,
- ändra WordPress-filer,
- läsa känslig information,
- placera ut bakdörrar,
- ändra webbplatsens innehåll,
- omdirigera besökare,
- använda servern för fortsatta angrepp.
Den här typen av sårbarhet kallas Remote Code Execution, förkortat RCE. På svenska brukar det beskrivas som fjärrkörning av kod.

När angreppet kan startas innan angriparen har loggat in kallas det pre-authentication RCE.

Reklaminlägget är ofta bara ett symtom

En webbplatsägare kan först upptäcka intrånget genom att ett okänt reklaminlägg dyker upp på webbplatsen.

Det är då lätt att tro att någon bara har kommit över lösenordet till ett redaktörskonto. Men reklaminlägget kan vara det synliga resultatet av ett betydligt allvarligare intrång.

Efter att angriparen har skapat ett administratörskonto kan WordPress vanliga publiceringsfunktioner användas. Ett nytt inlägg kan exempelvis skapas genom den normala REST API-adressen:

/wp-json/wp/v2/posts

REST API är i det läget inte själva säkerhetsbristen. Det är det legitima publiceringsverktyg som angriparen använder efter att redan ha skaffat sig behörighet.

Angriparen kan också ha skapat ett applikationslösenord, en giltig inloggningssession eller en bakdörr i en PHP-fil. Därför kan reklamen fortsätta att publiceras även om webbplatsägaren byter sitt vanliga lösenord.

Ett nytt lösenord städar inte servern

Att byta lösenord är alltid klokt efter ett misstänkt intrång, men det är inte tillräckligt.

En angripare kan ha lämnat efter sig:
- nya administratörskonton,
- applikationslösenord,
- aktiva inloggningscookies,
- ändrade teman,
- manipulerade tillägg,
- skadliga PHP-filer,
- schemalagda aktiviteter,
- kod i databasen,
- fristående bakdörrar.
En säkerhetsuppdatering stänger den ursprungliga luckan, men tar inte automatiskt bort sådant som installerades före uppdateringen.

Säkerhetsföretaget Wiz uppgav den 20 juli 2026 att sårbarheten redan utnyttjades mot internetanslutna WordPress-installationer. Bland observationerna fanns uppladdade skadliga tillägg och PHP-bakdörrar som kunde ge fortsatt åtkomst till servrarna.

En webbplats som kan ha angripits bör därför betraktas som komprometterad tills den har undersökts och sanerats.

Vilka versioner berördes?

Den fullständiga wp2shell-kedjan berörde följande WordPress-versioner:

WordPress-version Status
6.9.0–6.9.4 Sårbara för den fullständiga angreppskedjan
6.9.5 Säkerhetsrättad
7.0.0–7.0.1 Sårbara för den fullständiga angreppskedjan
7.0.2 Säkerhetsrättad

WordPress 6.8.0–6.8.5 berördes av den separata SQL-injektionssårbarheten, men inte av hela RCE-kedjan. Den grenen rättades genom WordPress 6.8.6. Versioner före WordPress 6.8 uppgavs inte vara berörda av dessa två säkerhetsproblem.

Så kan ett angrepp synas

Ett misstänkt anrop i webbserverns accesslogg kan exempelvis rikta sig mot:

/wp-json/batch/v1

eller:

/?rest_route=/batch/v1

I vissa publika angreppsverktyg har texten wp2shell använts som User-Agent.

En sådan text är inte ensam ett säkert bevis, eftersom en User-Agent enkelt kan ändras. Men misstanken stärks om trafiken samtidigt följs av exempelvis:
- nya administratörskonton,
- okända tillägg,
- ändrade PHP-filer,
- anrop till administrationspanelen,
- nya publicerade inlägg,
- webbserverprocesser som startar kommandoskal.
I observerade angrepp har webbservern exempelvis skapat nya tilläggskataloger och startat skal för att köra kommandon på Linux-servern. Underlaget rekommenderar därför att man inte enbart letar efter ett bestämt filnamn, eftersom angriparen enkelt kan byta namn på sina filer. Beteendet är ofta en bättre indikator än namnet.

Vad bör webbplatsägaren göra?

Det första steget är att omedelbart kontrollera och uppdatera WordPress.

Med WP-CLI kan versionen visas med:

wp core version --allow-root

WordPress kan uppdateras med:

wp core update --allow-root

En installation i 6.9-serien ska minst använda version 6.9.5. En installation i 7.0-serien ska minst använda version 7.0.2. WordPress rekommenderar att säkerhetsuppdateringarna installeras omedelbart.

Därefter bör webbplatsens användarkonton, applikationslösenord, aktiva sessioner, tillägg, teman och filer granskas.

WordPress kärnfiler kan kontrolleras mot officiella kontrollsummor:

wp core verify-checksums --allow-root

Tillägg från WordPress.org kan i många fall kontrolleras med:

wp plugin verify-checksums --all --allow-root

Det är också lämpligt att leta efter oväntade PHP-filer i uppladdningskatalogen:

find wp-content/uploads -type f -iname '*.php'

Okända administratörer ska undersökas. Applikationslösenord bör återkallas och WordPress säkerhetsnycklar kan bytas för att göra befintliga inloggningscookies ogiltiga.

Vid ett bekräftat intrång är den säkraste lösningen ofta att återställa webbplatsen från en verifierat ren säkerhetskopia, installera om WordPress-kärnan och betrodda tillägg samt byta samtliga relevanta lösenord och nycklar.

Säkerhet handlar om mer än lösenord

wp2shell visar varför ett starkt lösenord inte är ett fullständigt skydd.

Lösenordet skyddar den normala ingången till administrationspanelen. Men en allvarlig programvarusårbarhet kan innebära att angriparen hittar en helt annan väg in.

Det kan jämföras med ett hus där ytterdörren har ett mycket avancerat lås, samtidigt som ett konstruktionsfel gör det möjligt att öppna en servicelucka från utsidan.

Lösningen är därför både starka inloggningsuppgifter och väl underhållen programvara:
- använd unika och starka lösenord,
- aktivera tvåfaktorsautentisering,
- håll WordPress uppdaterat,
- uppdatera teman och tillägg,
- ta regelbundna säkerhetskopior,
- granska användarkonton,
- övervaka loggar och filändringar,
- ta bort programvara som inte används.
Sammanfattning

wp2shell var en allvarlig angreppskedja i själva WordPress-kärnan. Genom att kombinera en sammanblandning i REST API:s batchfunktion med SQL-injektion kunde en anonym angripare i vissa WordPress-versioner kringgå normala säkerhetskontroller.

Angreppet kunde leda till att ett nytt administratörskonto skapades och att angriparen därefter installerade kod på webbservern.

De främst berörda versionerna var WordPress 6.9.0–6.9.4 och WordPress 7.0.0–7.0.1. Problemen rättades den 17 juli 2026 genom WordPress 6.9.5 och 7.0.2.

En uppdatering är nödvändig, men den är inte alltid tillräcklig. En redan angripen webbplats måste också undersökas efter okända användare, applikationslösenord, bakdörrar, förändrade filer och skadliga tillägg.

Ett oväntat reklaminlägg kan med andra ord vara mer än vanligt skräppost. Det kan vara det första synliga tecknet på att någon redan har tagit sig förbi webbplatsens normala säkerhet.

https://www.elastic.co/security-labs/wp2shell-wordpress-rce-detection-elastic-defend

https://www.picussecurity.com/resource/blog/cve-2026-63030-and-cve-2026-60137-wp2shell-wordpress-rce-explained

https://flawfence.com/blog/en/wp2shell-wordpress-rce-vulnerability-cve-2026-63030

https://itbutler.sa/blog/wp2shell-how-to-detect-and-fix-the-wordpress-core-rce

> FAKTA: wp2shell

Namn: wp2shell

Typ: Allvarlig säkerhetsbrist i WordPress-kärnan

Angreppsmetod: REST API, felaktig hantering av batchanrop och SQL-injektion

Risk: Angripare kan skapa administratörskonton, installera skadliga tillägg, publicera spam och köra kommandon på webbservern.

Möjliga symtom:
Webbplatsen får plötsligt många nya användarkonton med administratörsbehörighet. Andra tecken kan vara okända reklaminlägg, nya tillägg som ingen har installerat eller oväntade ändringar på webbplatsen.

Sårbara versioner:
WordPress 6.9.0–6.9.4
WordPress 7.0.0–7.0.1

Säkerhetsrättade versioner:
WordPress 6.9.5
WordPress 7.0.2

Viktigt: Ett lösenordsbyte räcker inte om webbplatsen redan har blivit angripen. Kontrollera även användarkonton, applikationslösenord, tillägg, teman, filer och aktiva sessioner.

> ÅTGÄRD: Uppdatera WordPress omedelbart och undersök webbplatsen efter tecken på intrång.
administratörskonto, cybersäkerhet, fjärrkörning av kod, hackad webbplats, Linux, RCE, REST API, säkerhetsbrist, Skadlig kod, spam, SQL-injektion, tux, webbhotell, webbplatsintrång, wordpress, WordPress säkerhet, WordPress-uppdatering, wp2shell
Codeberg säger nej till projekt som huvudsakligen skapats av AI

Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran.

Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har skrivits av AI-verktyg får inte längre lagras på plattformen.

Codeberg är en tjänst för fri programvara och projekt med öppen källkod. Plattformen drivs utan vinstsyfte och bygger på programvaran Forgejo, som är ett öppet alternativ till bland annat GitHub.

Den nya begränsningen har lagts till i Codebergs användarvillkor efter att frågan diskuterats och godkänts genom organisationens gemensamma beslutsprocess. Regeln omfattar kod som huvudsakligen har skapats av generativa AI-tjänster, exempelvis Claude och OpenAI Codex.

Oklart vem som äger AI-skapad kod

Ett av Codebergs viktigaste argument handlar om upphovsrätt.

Generativa AI-system tränas på mycket stora mängder text och programkod. I många fall är det svårt att veta exakt vilket material som har använts vid träningen och vilka licenser som gäller för det ursprungliga materialet.

Det skapar flera obesvarade frågor. Kan AI-genererad kod innehålla delar som liknar upphovsrättsskyddad kod? Vem bär ansvaret om sådan kod publiceras? Kan den som använder AI-verktyget verkligen ge programmet en giltig licens?

Codeberg anser att den juridiska situationen fortfarande är för osäker för att plattformen ska tillåta projekt som till största delen består av AI-genererat innehåll.

Risk för skadlig och osäker kod

Codeberg lyfter även fram säkerheten.

Ett generativt AI-system förstår inte programkod på samma sätt som en erfaren utvecklare. Systemet skapar i stället svar genom att beräkna vilka ord, symboler och kodrader som sannolikt bör följa efter varandra.

Resultatet kan se korrekt och professionellt ut, trots att programmet innehåller allvarliga fel. Det kan exempelvis handla om säkerhetshål, felaktig hantering av lösenord eller kod som använder gamla och osäkra funktioner.

AI-verktyg kan dessutom producera skadlig kod, antingen avsiktligt efter en instruktion eller oavsiktligt genom ett felaktigt förslag. Enligt Codeberg har dagens AI-tjänster inte tillräckligt starka skydd för att garantera att större automatiskt skapade projekt är säkra.

I användarvillkoren skriver Codeberg att användare inte får dela projekt som huvudsakligen består av kod skriven av generativa AI-verktyg. Som skäl anges både den oklara upphovsrätten och risken för skadligt innehåll.

All användning av AI förbjuds inte

Den nya regeln innebär inte att utvecklare helt måste avstå från AI.

Det är fortfarande tillåtet att använda AI som ett begränsat hjälpmedel. En programmerare kan exempelvis be ett AI-system att förklara ett felmeddelande, föreslå hur en enskild funktion kan förbättras eller hjälpa till att skriva dokumentation.

Begränsningen gäller projekt där AI har producerat huvuddelen av själva källkoden.

Gränsen är dock inte särskilt tydlig. Codeberg har inte angett någon exakt procentsats för hur stor del av ett projekt som får vara AI-genererad. Det framgår inte heller hur kod som har skapats gemensamt av människor och AI ska bedömas.

Mänsklig granskning verkar inte räcka

Reglernas formulering innehåller inget tydligt undantag för kod som först har skapats av AI och därefter granskats av en människa.

Det innebär att ett projekt kan omfattas av förbudet även om utvecklaren har läst, testat och förstått varje kodrad. Den avgörande frågan verkar vara vem eller vad som ursprungligen skapade huvuddelen av koden.

Detta kan bli svårt att hantera i praktiken. Modern programutveckling sker ofta i flera steg. En utvecklare kan låta AI skapa ett första förslag, ändra stora delar av det och sedan bygga vidare manuellt.

När är koden då fortfarande AI-genererad? Codebergs regler ger ännu inget tydligt svar.

Svårt att upptäcka AI-skriven kod

Det finns i dag ingen helt pålitlig metod för att avgöra om ett program har skrivits av en människa eller av ett AI-system.

Till skillnad från bilder och vanlig text innehåller programkod ofta fasta strukturer och återkommande lösningar. Två utvecklare kan därför skriva mycket liknande kod utan att någon har kopierat den andra.

AI-genererad kod kan också redigeras, döpas om och blandas med mänskligt skriven kod. Efter tillräckligt många ändringar kan det vara nästan omöjligt att fastställa hur den första versionen skapades.

Codeberg har ännu inte förklarat hur plattformen ska upptäcka regelbrott eller vilken typ av bevis som kommer att krävas.

Det är därför möjligt att reglerna främst kommer att användas mot projekt som öppet beskriver sig som helt eller nästan helt AI-genererade.

En annan väg än GitHub

Codebergs beslut går i motsatt riktning jämfört med utvecklingen hos den kommersiella konkurrenten GitHub.

GitHub har under de senaste åren byggt in allt fler AI-funktioner för programmerare. AI-assistenter kan föreslå kod, besvara frågor om projekt och i vissa fall arbeta mer självständigt med programmeringsuppgifter.

Medan GitHub ser generativ AI som en central del av framtidens programutveckling väljer Codeberg alltså att dra en tydlig gräns.

Skillnaden speglar två olika synsätt. Det ena betonar snabbare utveckling och automatisering. Det andra lägger större vikt vid upphovsrätt, säkerhet, mänsklig kontroll och möjligheten att förstå hur ett program har skapats.

Kan påverka fler plattformar

Codebergs beslut är ett av de tydligaste exemplen hittills på en kodplattform som begränsar AI-genererad programvara i sina användarvillkor.

Plattformen nöjer sig inte med att rekommendera försiktighet eller kräva att AI-användning redovisas. Projekt som huvudsakligen har skapats av generativ AI måste i stället publiceras någon annanstans.

Det återstår att se hur reglerna kommer att fungera i praktiken. Codeberg behöver bland annat avgöra vad ordet ”huvudsakligen” betyder, hur misstänkta projekt ska granskas och hur utvecklare ska kunna försvara sig mot felaktiga anklagelser.

Beslutet visar samtidigt att frågan om AI-genererad kod inte bara är teknisk. Den handlar även om juridiskt ansvar, säkerhet, förtroende och vilken roll människor ska ha i framtidens programutveckling.

https://codeberg.org/Codeberg/org/pulls/1253/commits/96fac426a32d1ba91ff879366d59bf1af54080c2

Fakta: Codebergs nya AI-regel

Plattform: Codeberg

Inriktning: Ideell Git-plattform för fri programvara och projekt med öppen källkod.

Ny regel: Projekt som huvudsakligen består av kod skapad med generativa AI-verktyg får inte längre publiceras på plattformen.

Exempel på AI-verktyg: Claude och OpenAI Codex.

Codebergs motivering: AI-genererad kod kan ha oklar upphovsrättslig status och innehålla säkerhetsproblem eller skadlig kod.

Begränsad AI-hjälp: Det är fortfarande tillåtet att använda AI som hjälpmedel, så länge AI inte har skapat huvuddelen av projektets kod.

Oklart: Codeberg har ännu inte förklarat exakt hur AI-genererad kod ska identifieras eller hur ordet ”huvudsakligen” ska bedömas.

: Forgejo, AI, AI-genererad kod, Claude, Codeberg, fri programvara, generativ AI, Git, Git hosting, GitHub, kodplattform, Linux, mjukvaruutveckling, Open-source, OpenAI Codex, öppen källkod, programmering, säkerhet, Skadlig kod, upphovsrätt

WordPress-version	Status
6.9.0–6.9.4	Sårbara för den fullständiga angreppskedjan
6.9.5	Säkerhetsrättad
7.0.0–7.0.1	Sårbara för den fullständiga angreppskedjan
7.0.2	Säkerhetsrättad

Tails 7.10 får säkrare avstängning och ny videospelare

Tails 7.10 har släppts med en säkrare avstängningsfunktion, den nya videospelaren Celluloid och en uppdaterad version av Tor Browser. Uppdateringen ska minska risken för dataförlust och göra det anonymitetsinriktade operativsystemet enklare och stabilare att använda.

I en tid då övervakningen på internet ökar kan vi efter valet till och med få ett parti med ministerposter som har en mörk historia. För omkring 30 år sedan hjälpte samma parti aktivt sina politiska kamrater bakom järnridån genom att lämna information om svenska medborgare och Sveriges försvarsförmåga. Nu vill samma onda krafter även införa Chat Control – ett system som innebär omfattande övervakning av EU-medborgarnas privata kommunikation, Stasis våta dröm.

Tails är ett operativsystem för personer som vill surfa mer anonymt och lämna så få digitala spår som möjligt efter sig. Nu har version 7.10 släppts med flera förbättringar, bland annat en säkrare avstängningsfunktion, en ny videospelare och en uppdaterad version av Tor Browser.

Tails bygger på Linuxdistributionen Debian och skickar internettrafiken genom anonymitetsnätverket Tor. Systemet är främst utvecklat för att köras från ett USB-minne och är konstruerat för att inte spara information på datorn efter att den har stängts av.

Säkrare avstängning minskar risken för dataförlust

En av de största förändringarna i Tails 7.10 är att systemet nu använder GNOME:s vanliga metod för avstängning.

Den nya processen är något långsammare än den tidigare, men minskar risken för att användaren av misstag förlorar information. Om ett program fortfarande är öppet eller ett dokument inte har sparats visas nu en varning innan datorn stängs av.

Om användaren inte svarar fortsätter avstängningen automatiskt efter 60 sekunder.

Den särskilda nödavstängningen finns fortfarande kvar. Den kan användas när datorn måste stängas av omedelbart, exempelvis i en situation där användaren snabbt behöver avbryta arbetet.

Celluloid ersätter GNOME Videos

Tails 7.10 byter också standardprogram för uppspelning av videofiler. GNOME Videos ersätts av Celluloid.

Celluloid är ett modernt och relativt enkelt gränssnitt för mediaspelaren MPV. Enligt Tails utvecklare ger programmet en stabilare och mer lättanvänd upplevelse när lokalt sparade videofiler ska spelas upp.

Av säkerhetsskäl får Celluloid inte ansluta till internet. Det innebär att programmet endast är avsett för videofiler som redan finns sparade på datorn eller USB-minnet.

Videofiler som finns på internet bör i stället öppnas genom Tor Browser. Strömmande videoadresser, exempelvis IPTV- eller HLS-länkar, kan öppnas med VLC. VLC ingår inte som standard, men kan installeras genom funktionen Additional Software i Tails.

Uppdaterad Tor Browser och nyare firmware

Den nya versionen innehåller även Tor Browser 15.0.19. Tor Browser är den webbläsare som används för att ansluta till webben genom Tor-nätverket.

Flera firmwarepaket har också uppdaterats. Firmware är den programvara som hjälper operativsystemet att kommunicera med exempelvis nätverkskort, grafikkort och annan hårdvara. Uppdaterad firmware kan ge bättre stöd för nyare datorer och åtgärda problem med viss utrustning.

Automatisk uppgradering från Tails 7.0 och senare

Den som redan använder Tails 7.0 eller en senare version kan normalt uppgradera automatiskt till Tails 7.10.

Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om datorn inte startar korrekt efter uppdateringen, finns även en metod för manuell uppgradering.

För nya installationer finns Tails 7.10 som en färdig USB-avbildning. Det finns även ISO-filer för den som vill använda Tails från en DVD-skiva eller i en virtuell maskin.

Installera inte om Tails om du vill behålla dina filer

Användare som har aktiverat Persistent Storage bör uppgradera sin befintliga Tails-installation i stället för att göra en helt ny installation.

Persistent Storage är ett krypterat lagringsutrymme på USB-minnet där användaren kan spara exempelvis dokument, inställningar och extra program mellan omstarterna.

En ny installation raderar det befintliga USB-minnet och därmed även innehållet i Persistent Storage. Därför är det viktigt att välja uppgradering när sparade uppgifter ska behållas.

Tails 7.10 är ingen dramatisk omarbetning av operativsystemet, men förändringarna gör systemet mer användarvänligt och minskar risken för dataförlust. Samtidigt behåller Tails sitt tydliga fokus på anonymitet, säkerhet och begränsad åtkomst till nätverket.

https://tails.net

    Teknisk fakta – Tails 7.10

            Operativsystem
        
            Tails
        
            Version
        
            7.10
        
            Typ
        
            Säkerhets- och integritetsfokuserad Linuxdistribution
        
            Baserad på
        
            Debian GNU/Linux
        
            Nätverk
        
            Internettrafiken skickas genom Tor-nätverket
        
            Startmedium
        
            USB-minne
        
            Webbläsare
        
            Tor Browser
        
            Nyheter
        
            Säkrare avstängning och ny videospelare
        
            Lagring
        
            Sparar normalt inte information på datorns interna lagringsenhet

Anonymitet, Debian, Integritet, Linux, operativsystem, öppen källkod, säker avstängning, säkerhet, tails, Tails 7.10, Tor, Tor Browser, USB-minne, videospelare

Acer Aspire 7730ZG – så kan ett soprumsfynd bli en användbar dator

En Acer Aspire från 2008 borde vara hopplöst föråldrad – men med Linux Mint XFCE visade den sig fortfarande klara både moderna webbplatser och YouTube. Vi testade hur långt en nästan 18 år gammal dator faktiskt räcker i dag.

På Linux.se brukar vi ibland lyfta fram äldre datorer som fortfarande går att återanvända. I våra samlingar hittade vi en Acer Aspire 7730ZG, en modell som lanserades under andra halvåret 2008.

Datorn har en Intel Pentium Dual-Core Mobile T3400, 4 GB RAM och ett separat grafikchip från Nvidia. Skärmen har upplösningen 1440 × 900, och maskinen byggdes ursprungligen för Windows Vista.

Hur fungerar det då att köra Linux på en sådan här gammal dator?

Vi installerade Linux Mint 22.3 XFCE och blev förvånade över hur mycket datorn faktiskt klarade. Systemet startade utan problem. Datorn har en mekanisk hårddisk, så den känns inte lika snabb som en modern dator.

Tänk på att en iPad från samma tidsperiod i dag är i stort sett obrukbar, eftersom det inte längre går att uppgradera operativsystemet och den övriga mjukvaran. Den här datorn är däremot byggd på PC-plattformen x86, vilket gör att den fortfarande går att uppgradera och använda för webbsurfning nästan 18 år senare.

Vad klarar den inte?

SVT Play fungerade till viss del. Det gick att starta innehållet, men videon hackade en del. Vi testade även YouTube, och där gick det faktiskt att titta på videor.

Hittar du en sådan här dator i soprummet kan det alltså vara värt att ta hem den och installera Linux Mint. Det är ingen dator man bör betala några större summor för, men som återbruksdator kan den fortfarande vara användbar.

Tekniska fakta

Modell

Acer Aspire 7730ZG

Lanseringsår

Andra halvåret 2008

Processor

Intel Pentium Dual-Core Mobile T3400

Arbetsminne

4 GB RAM

Grafik

Separat grafikchip från Nvidia

Skärmupplösning

1440 × 900 pixlar

Ursprungligt operativsystem

Windows Vista

Testat operativsystem

Linux Mint 22.3 XFCE

Lagring vid testet

Mekanisk hårddisk

Webbsurfning

Moderna webbplatser fungerar

YouTube

Fungerar för videovisning

SVT Play

Fungerar delvis, men videon kan hacka

4 GB RAM, Acer Aspire 7730ZG, återbruk, återbrukad dator, datoråtervinning, gammal dator, Intel Pentium Dual-Core T3400, Linux mint, Linux Mint 22.3, Linux på äldre dator, linux.se, linuxdator, Nvidia-grafik, SVT Play, Windows Vista, x86, xfce, YouTube
Steam förbättrar stödet för Nvidia-grafikkort i Linux
Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten som förbättrar stödet för Linux, särskilt på datorer med Nvidia-grafikkort. Uppdateringen åtgärdar flera krascher och innehåller även förbättringar för Steam Input, Remote Play, Steam Workshop, SteamVR och spelöverlägget.

Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten. Uppdateringen innehåller flera förbättringar för Linux-användare, bland annat stabilare hårdvaruacceleration på datorer med grafikkort från Nvidia.

Den nya versionen släpptes den 21 juli 2026 och innehåller även förbättringar för Steam Input, Remote Play, Steam Controller, SteamVR, spelöverlägget och Steam Workshop.

Färre krascher i Linux

En av de viktigaste nyheterna för Linux-användare är att Valve har åtgärdat en krasch i processen steamwebhelper. Problemet kunde uppstå när hårdvaruacceleration var aktiverad på datorer med Nvidia-grafikkort.

steamwebhelper används bland annat för att visa Steams butik, bibliotek, användargränssnitt och annat webbaserat innehåll. När processen kraschar kan delar av Steam-klienten sluta fungera eller behöva startas om.

Uppdateringen rättar dessutom ett fel som kunde få Steam att krascha när användaren startade en spelinspelning manuellt.

Steam Workshop har byggts om

Valve har även gjort om delar av systemet bakom Steam Workshop. Workshop används för att ladda ner modifieringar, banor, föremål och annat material som skapats av spelare.

Det omarbetade systemet hanterar vilka prenumererade objekt som behöver uppdateras. Förändringen bör göra hanteringen av installerat Workshop-material mer tillförlitlig.

Layouten för aviseringsinställningarna har också förbättrats, framför allt för språk där längre texter tidigare kunde göra gränssnittet svårläst.

Remote Play får jämnare bild

Steam Remote Play gör det möjligt att köra ett spel på en dator och strömma bilden till en annan dator, mobiltelefon, surfplatta eller kompatibel enhet.

Efter uppdateringen går det att välja 59,94 bilder per sekund som bildfrekvensgräns. Detta är en vanlig bildfrekvens för vissa bildskärmar och videostandarder.

Valve har också minskat risken för tappade bildrutor när bildfrekSteamVR gav felaktig kraschvarningvensen är inställd på automatiskt läge.

Flera fel har rättats, bland annat problem med:
- felaktiga muskoordinater vid strömning av enbart inmatning
- svart bild när hårdvarukodning var avstängd
- överbelastning av klientens videodekoder när obegränsad bandbredd användes
Bättre stöd för handkontroller

Steam Input är det område som fått flest förändringar i uppdateringen. Steam Input gör det möjligt att använda och konfigurera ett stort antal handkontroller, även i spel som ursprungligen saknar stöd för den aktuella kontrolltypen.

Uppdateringen lägger bland annat till stöd för Turtle Beach-handkontroller avsedda för Nintendo Switch 2.

Stödet har även förbättrats för Apex 5-kontrollen. Både trådbundna och trådlösa versioner av PDP Afterglow Wave Controller för Nintendo Switch stöds nu.

Valve har dessutom rättat flera problem med den ursprungliga Steam Controller och dess inbyggda programvara.

Ett fel kunde tidigare göra att skärmen för parkoppling av handkontroller öppnades mitt under en uppdatering av kontrollens firmware. Det problemet ska nu vara löst.

Problem med spelöverlägget åtgärdat

Steam Overlay är gränssnittet som kan öppnas ovanpå ett pSteamVR gav felaktig kraschvarningågående spel. Därifrån går det exempelvis att läsa meddelanden, öppna webbläsaren, ta skärmbilder och använda andra Steam-funktioner.

I vissa situationer kunde överlägget behålla en koppling till spelets grafiksystem. Det kunde hindra ett spel från att starta korrekt efter att spelet försökt återställa grafikrenderingen efter ett fel i D3D12-enheten eller grafikdrivrutinen.

Detta ovanliga men besvärliga problem har rättats i den nya versionen.

SteamVR gav felaktig kraschvarning

Valve har också åtgärdat ett fel där Steam kunde hävda att SteamVR hade kraschat vid den föregående körningen, trots att någon sådan krasch inte hade inträffat.

Uppdateringen innehåller därutöver flera mindre rättningar för SteamVR och Steam Controller.

Så uppdaterar du Steam

Steam-klienten brukar uppdateras automatiskt. Det går även att söka efter uppdateringen manuellt:
1. Öppna menyn Steam.
2. Välj Sök efter uppdateringar för Steam-klienten.
3. Klicka på Ladda ner om en ny version visas.
4. När hämtningen är klar väljer du Tillämpa och starta om.
Steam stängs då, installerar uppdateringen och startar automatiskt igen.

Viktig uppdatering för Linux-spelare

Uppdateringen innehåller inga stora förändringar som omedelbart förändrar hur Steam ser ut eller används. Däremot rättar den flera problem som kan påverka stabiliteten, särskilt på Linux-datorer med Nvidia-grafikkort.

För Linux-spelare innebär förbättringarna för hårdvaruacceleration, spelinspelning och handkontroller att Steam bör fungera stabilare och med färre störningar.

https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/669497052089026460

TEKNISK FAKTARUTA

Program: Steam Client

Utvecklare: Valve

Version: Stabil klientuppdatering

Lanseringsdatum: 21 juli 2026

Operativsystem: Linux, Windows och macOS

Viktigaste Linux-förbättringen: Åtgärdar en krasch i steamwebhelper när hårdvaruacceleration används med Nvidia-grafikkort.

Övriga förbättringar: Steam Input, Remote Play, Steam Workshop, SteamVR, spelinspelning, Steam Controller och spelöverlägget.

Remote Play: Stöd för bildfrekvensen 59,94 FPS samt färre tappade bildrutor vid automatisk bildfrekvens.

Uppdatering: Steam-menyn → Sök efter uppdateringar för Steam-klienten → Ladda ner → Tillämpa och starta om.
21 juli 2026, handkontroller, hårdvaruacceleration, Linux, linux gaming, Linux spel, NVIDIA, Nvidia drivrutiner, Remote Play, spelinspelning, spelöverlägg, Steam, Steam Client, Steam Controller, Steam Input, Steam Workshop, Steam-uppdatering, SteamVR, steamwebhelper, Valve
Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail
Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser.

Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version av det kostnadsfria programmet för e-post, kalender, kontakter och chatt. Uppdateringen innehåller både nya funktioner och ett stort antal rättningar som ska göra programmet stabilare och enklare att använda.

En av de tydligaste förändringarna gäller inloggning med OAuth. När användaren ska logga in på exempelvis ett Google- eller Microsoft-konto öppnas nu datorns vanliga webbläsare. Tidigare skedde inloggningen i ett separat fönster inuti Thunderbird. Förändringen kan ge bättre kompatibilitet med moderna säkerhetslösningar och lösenordshanterare.

Thundermail byggs in i programmet

Thunderbird 153 får även inbyggt stöd för Thundermail, Thunderbirds egen abonnemangsbaserade e-posttjänst. Tidigare behövdes ett separat tillägg, men tjänsten kan nu hanteras direkt i Thunderbird.

I vyn med samlade mappar visas dessutom en färgmarkering för varje e-postkonto. Genom att hålla muspekaren över markeringen kan användaren se vilket konto mappen tillhör. Det kan vara praktiskt för personer som hanterar flera e-postadresser samtidigt.

Förbättrat stöd för krypterad e-post

Thunderbird har länge haft stöd för OpenPGP, som används för att kryptera och signera e-postmeddelanden. I den nya versionen kan programmet dekryptera vissa meddelanden från Apple Mail där informationen om mottagarens krypteringsnyckel saknas eller är dold.

Det ska också gå snabbare att öppna och dekryptera meddelanden som använder OpenPGP. Problem med uppdatering av krypteringsnycklar har rättats, och felmeddelandena vid import av ovanliga eller experimentella nycklar har förbättrats.

Flera förbättringar för Microsoft Exchange

Stödet för Exchange Web Services, EWS, har fått ett antal rättningar. EWS används för att ansluta Thunderbird till vissa Microsoft Exchange-servrar.

Manuellt konfigurerade EWS-konton kan nu använda OAuth-inloggning. Aviseringar om nya meddelanden fungerar utan att användaren först behöver öppna mappen, och skickade meddelanden ska inte längre felaktigt visas som olästa.

Även autentisering med NTLM har förbättrats. Knappen Svara alla visas återigen för meddelanden som har flera mottagare.

Viktiga rättningar för IMAP-konton

IMAP är den teknik som Thunderbird vanligtvis använder för att synkronisera e-post med en server. I Thunderbird 153 har Mozilla rättat ett allvarligt problem som i vissa fall kunde radera lokala filer för inkorgen och andra mappar när äldre IMAP-profiler flyttades eller uppgraderades.

Taggar ska inte längre återkomma efter att de tagits bort. Det är åter möjligt att flytta eller radera flera markerade mappar samtidigt, och taggar behålls när mappar flyttas från lokal lagring till ett IMAP-konto.

Bättre hantering av bilagor och nya meddelanden

Flera irriterande problem vid skapandet av e-postmeddelanden har också rättats.

Tangentkombinationen Ctrl+Enter ska nu skicka meddelandet i stället för att råka öppna en bilaga. E-postadresser kan återigen dras mellan olika skrivfönster och läggas till som mottagare.

När användaren skapar ett meddelande med en PDF-fil som bilaga ska Thunderbird inte längre öppna PDF-filen av misstag. PDF-dokument som visas i en Thunderbird-flik kan nu sparas med Ctrl+S och rullas med mellanslagstangenten.

Färre krascher och bättre stabilitet

Thunderbird 153 innehåller även ett stort antal stabilitetsförbättringar. Krascher som kunde inträffa när programmet stängdes, när mappar kopierades eller flyttades och när funktionen Sök och ersätt alla användes har rättats.

Ett problem med automatisk komprimering av e-postmappar kunde tidigare skada meddelandedatabasen och orsaka krascher under synkronisering. Även detta ska nu vara åtgärdat.

Ytterligare rättningar gäller bland annat CardDAV-kontakter, NNTP-konton för diskussionsgrupper, placering av aviseringar på system med flera skärmar, SMTP-tidsgränser, meddelandefilter och regler för huvudlösenord.

Kalendern har också förbättrats. Återkommande aktiviteter, mötesinbjudningar och kommentarer som importerats från ICS-filer ska nu hanteras mer korrekt.

Sammantaget är Thunderbird 153 framför allt en uppdatering som förbättrar säkerhet, kompatibilitet och stabilitet. De största nyheterna är den inbyggda kopplingen till Thundermail och att OAuth-inloggning nu sker genom datorns vanliga webbläsare.

https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/153.0/releasenotes
Tekniska fakta – Thunderbird 153
- Program: Mozilla Thunderbird
- Version: 153
- Typ: E-post-, kalender-, kontakt- och chattprogram
- Licens: Öppen källkod
- Operativsystem: Linux, Windows och macOS
- Ny funktion: Inbyggt stöd för Thundermail
- Inloggning: OAuth öppnas i datorns vanliga webbläsare
- Kryptering: Förbättrat stöd för OpenPGP
- Kontotyper: IMAP, SMTP, EWS, CardDAV och NNTP
- Övrigt: Förbättrad hantering av PDF-filer, bilagor, kalenderhändelser och aviseringar
bilagor, CardDAV, e-post, e-postklient, EWS, Exchange, IMAP, kalender, kryptering, Linux, macOS, mozilla, NNTP, OAuth, OpenPGP, öppen källkod, PDF, programvara, säkerhet, SMTP, Stabilitet, thunderbird, Thunderbird 153, Thundermail, Windows
IPFire byter DNS-motor – snabbare, säkrare och mer flexibel namnuppslagning
IPFire 2.29 Core Update 203 innebär en av de största förändringarna på länge för den Linuxbaserade brandväggsdistributionen. Den tidigare DNS-tjänsten Unbound ersätts av Knot Resolver, vilket ger stöd för krypterade DNS-frågor, central blockering av skadliga domäner, lokala DNS-poster och bättre integration med DHCP. Uppdateringen innehåller även stöd för Wi-Fi på 6 GHz-bandet, säkrare drift i Amazon EC2 och ett stort antal uppdaterade systempaket.

IPFire byter DNS-motor – snabbare, säkrare och mer flexibel namnuppslagning

IPFire har släppt version 2.29 Core Update 203. Den största förändringen sker bakom kulisserna, där den tidigare DNS-tjänsten Unbound ersätts av Knot Resolver. Uppdateringen ger bland annat krypterade DNS-frågor, blockering av skadliga webbplatser, bättre stöd för lokala datornamn och möjlighet att använda trådlösa nätverk på 6 GHz-bandet.

Vad gör egentligen en DNS-server?

När du skriver in exempelvis linux.se i webbläsaren måste datorn först ta reda på vilken IP-adress som hör till webbplatsen. Denna uppslagning görs genom DNS, Domain Name System.

DNS kan jämföras med internets telefonkatalog. Människor använder begripliga namn, medan datorerna kommunicerar med hjälp av numeriska IP-adresser.

I ett vanligt nätverk skickas DNS-frågorna ofta genom routern eller brandväggen. Därför är DNS en central del av nätverkets funktion och säkerhet. Om DNS-tjänsten är långsam, manipulerad eller felkonfigurerad kan det påverka nästan all internettrafik.

Unbound ersätts av Knot Resolver

IPFire har under många år använt DNS-programmet Unbound. Det är en välkänd och beprövad DNS-resolver, men utvecklarna bakom IPFire vill kunna integrera DNS-funktionerna ännu djupare i brandväggssystemet.

Därför ersätts Unbound nu av Knot Resolver.

Knot Resolver har en modulär och programmerbar uppbyggnad. Det innebär att IPFire-utvecklarna enklare kan bygga in egna funktioner för exempelvis filtrering, DHCP, lokal namnuppslagning och krypterad kommunikation.

Bytet är alltså inte bara en ersättning av ett program med ett annat. Stora delar av IPFires DNS-hantering har byggts om från grunden.

Krypterade DNS-frågor med DNS över TLS

En av de viktigaste nyheterna är stöd för krypterad vidarebefordran av DNS-frågor genom DNS over TLS.

Traditionella DNS-frågor skickas ofta okrypterade. Det innebär att en internetoperatör eller någon som övervakar nätverkstrafiken i vissa fall kan se vilka domäner användaren försöker besöka.

Med DNS over TLS skickas frågorna genom en krypterad förbindelse till den valda DNS-leverantören. Det gör det betydligt svårare för utomstående att läsa eller förändra DNS-trafiken på vägen.

Krypteringen döljer däremot inte all internettrafik. Den skyddar framför allt själva DNS-uppslagningen mellan IPFire och den externa DNS-servern.

DNS-brandvägg blockerar skadliga domäner

Core Update 203 introducerar även en DNS-brandvägg.

En vanlig brandvägg kontrollerar trafik utifrån exempelvis IP-adresser, portar och protokoll. En DNS-brandvägg kan i stället stoppa anslutningen redan när en dator försöker slå upp namnet på en blockerad domän.

Det kan användas för att blockera:
- webbplatser som sprider skadlig kod
- nätfiske och bedrägerisidor
- reklam- och spårningsdomäner
- vuxeninnehåll eller andra kategorier
- domäner som administratören själv har valt att blockera
Eftersom filtreringen sker centralt i IPFire kan den skydda alla enheter i nätverket, även sådana där det är svårt att installera säkerhetsprogram. Det kan exempelvis vara smarta TV-apparater, nätverkskameror, spelkonsoler och andra uppkopplade produkter.

Filterlistorna hämtas krypterat

För att hålla DNS-brandväggens listor uppdaterade har IPFire utvecklat ett nytt program som heter zone-sync.

Zone-sync är skrivet i programspråket C och hämtar filtrerings- och policydata genom en krypterad anslutning. Uppdateringarna kan överföras stegvis, vilket innebär att endast förändrad information behöver hämtas.

Krypteringen minskar risken för att någon ska kunna läsa eller manipulera filterinformationen under överföringen.

SafeSearch för hela nätverket

Den nya DNS-lösningen kan även tvinga fram SafeSearch på större sökmotorer och på YouTube.

SafeSearch används för att filtrera bort en del olämpligt eller vuxenklassat innehåll från sökresultaten. När funktionen aktiveras i IPFire gäller inställningen för hela nätverket.

Det kan vara användbart i exempelvis:
- hem med barn
- skolor
- bibliotek
- föreningslokaler
- arbetsplatser
- offentliga trådlösa nätverk
Eftersom inställningen hanteras av brandväggen behöver den inte göras separat på varje dator, telefon eller surfplatta.

Lokala datornamn från DHCP

IPFire kan nu integrera Knot Resolver med DHCP-tjänsten.

DHCP är den funktion som automatiskt delar ut IP-adresser till enheter i nätverket. När en dator ansluter kan den exempelvis få adressen 192.168.1.25.

Genom DHCP-integrationen kan IPFire även göra enhetens namn tillgängligt i det lokala DNS-systemet. En dator kan därmed nås med ett begripligt namn i stället för att användaren behöver komma ihåg dess IP-adress.

Detta ersätter den tidigare bryggan mellan Unbound och DHCP, utan att den gamla funktionen går förlorad.

Administratören kan också skapa egna lokala DNS-poster. En filserver skulle exempelvis kunna få namnet:

server.lan

Det är enklare att komma ihåg än en numerisk adress.

Villkorlig vidarebefordran

Knot Resolver ger även stöd för villkorlig vidarebefordran.

Det innebär att DNS-frågor för vissa domäner kan skickas till en särskild DNS-server. Vanliga internetdomäner kan exempelvis skickas till en extern DNS-leverantör, medan frågor för företagets interna domän skickas till en lokal server.

Detta är särskilt användbart i större nätverk, VPN-anslutningar och organisationer som använder egna interna domännamn.

Det finns dock en viktig förändring för befintliga installationer. DNS-servrar för vidarebefordrade zoner kan inte längre anges med fullständiga domännamn. De måste i stället anges med IP-adresser.

Administratörer som använder funktionen bör därför kontrollera sidan för DNS-vidarebefordran efter uppdateringen.

DNS-cachen överlever omstarter

En DNS-resolver sparar tidigare uppslagningar i en cache. Om flera användare försöker besöka samma webbplats behöver systemet då inte fråga externa DNS-servrar varje gång.

I den nya lösningen är cachen beständig. Det innebär att den inte omedelbart försvinner när tjänsten eller brandväggen startas om.

Resultatet kan bli snabbare namnuppslagningar efter en omstart och mindre belastning på externa DNS-servrar.

Knot Resolver kan dessutom använda flera arbetsprocesser som delar på samma cache och statusinformation. Därmed kan flera processorkärnor användas utan att varje process behöver bygga upp en separat uppsättning sparade DNS-svar.

Stöd för Wi-Fi på 6 GHz

En annan stor nyhet är att IPFires funktion för trådlös åtkomstpunkt nu stöder 6 GHz-bandet.

Detta frekvensområde används av Wi-Fi 6E och Wi-Fi 7 och kompletterar de äldre banden på 2,4 och 5 GHz.

Den största fördelen är att 6 GHz-bandet fortfarande är relativt tomt. Det finns betydligt färre äldre produkter som konkurrerar om utrymmet, vilket kan ge mindre störningar och stabilare anslutningar.

Det större frekvensutrymmet gör också att fler breda kanaler på 80 eller 160 MHz kan användas. Breda kanaler kan ge högre överföringshastighet, förutsatt att både åtkomstpunkten och klienten har stöd för tekniken.

Till skillnad från delar av 5 GHz-bandet kräver 6 GHz normalt inte samma radarkontroll genom DFS. En åtkomstpunkt behöver därför inte vänta på att kontrollera om en radar använder kanalen och riskerar inte heller att tvingas byta kanal på grund av en upptäckt radarsignal.

Uppdateringen rättar dessutom ett fel som kunde hindra den trådlösa åtkomstpunkten från att starta när en manuellt vald kanal kombinerades med 40 MHz kanalbredd.

Säkrare drift i Amazon EC2

IPFire kan köras som en virtuell brandvägg i Amazon Web Services.

Core Update 203 lägger till stöd för IMDSv2, den nyare och säkrare metoden för att hämta information om en virtuell EC2-instans. IMDSv2 använder tillfälliga säkerhetstoken och ger ett bättre skydd mot vissa typer av attacker än den äldre IMDSv1-metoden.

Stöd för IMDSv1 finns fortfarande kvar för äldre installationer.

Uppdaterad mikrokod för Intel-processorer

Uppdateringen innehåller även ny mikrokod för vissa Intel-processorer.

Mikrokod kan beskrivas som en mycket låg nivå av programvara inuti processorn. Processortillverkaren kan använda mikrokodsuppdateringar för att korrigera fel och minska effekten av säkerhetsproblem utan att själva processorn behöver bytas ut.

Den aktuella uppdateringen innehåller åtgärder kopplade till säkerhetsproblemet INTEL-SA-01420.

Förbättringar för OpenVPN och loggning

OpenVPN-gränssnittet har fått en tydligare ikon för nedladdning av klientkonfigurationer.

För så kallade Roadwarrior-klienter med en statiskt tilldelad IP-adress visas nu även namnet på det tillhörande delnätet bredvid anslutningen. Det kan göra administrationen enklare när många VPN-användare finns registrerade.

Systemets loggtjänst sysklogd kan åter lyssna på localhost. Det är bland annat användbart för program som körs i en avskild chroot-miljö men ändå behöver skicka loggmeddelanden till systemet.

Ett problem med hanteringen av UTF-8 i Perl har också rättats. Det felet kunde göra att översättningar och andra texter med exempelvis svenska tecken visades felaktigt i webbgränssnittet.

Många program har uppdaterats

Som vanligt innehåller versionen även ett stort antal uppdaterade systempaket.

Bland de viktigare märks:
- BIND 9.20.23
- Boost 1.90.0
- GNU Coreutils 9.11
- GRUB 2.14
- OpenVPN 2.7.4
- SQLite 3.53.1
- strongSwan 6.0.7
- Suricata 8.0.6
- util-linux 2.42
- Vim 9.2
- Samba 4.24.2
- Postfix 3.11.3
- rsync 3.4.3
- tmux 3.6b
Suricata används för att upptäcka misstänkt nätverkstrafik och intrångsförsök, medan strongSwan används för IPsec-baserade VPN-anslutningar.

Zabbix-agentens tillägg har också rättats för att bättre kunna tolka statusinformation från OpenVPN 2.7 och hantera fel vid pingkontroller.

En ovanligt omfattande uppdatering

Core Update 203 är mer omfattande än en vanlig samling paketuppdateringar.

DNS är en grundläggande del av nästan all modern nätverkskommunikation. Att ersätta hela DNS-motorn påverkar därför många delar av systemet. IPFire-utvecklarna har behövt bygga nya moduler för DHCP, filtrering och lokal namnuppslagning samt utveckla zone-sync för säker överföring av DNS-zoner.

För användaren innebär förändringen framför allt fler säkerhetsfunktioner och större kontroll över nätverkets DNS-trafik.

Uppdatering och installation

Befintliga IPFire-installationer kan uppdateras genom Pakfire i det webbaserade administrationsgränssnittet eller med motsvarande kommando i terminalen.

Nya installationsavbilder finns för både x86_64 och aarch64. Det gör att IPFire kan installeras på vanliga Intel- och AMD-baserade datorer samt på kompatibla ARM-system.

Den som redan använder DNS-vidarebefordran bör särskilt kontrollera sina inställningar. Poster som pekar på DNS-servrar med domännamn måste ändras så att de i stället använder IP-adresser.

För övriga användare bör uppdateringen kunna installeras på normalt sätt genom IPFires vanliga uppdateringsfunktion.

https://www.ipfire.org/downloads/ipfire-2.29-core203

> TEKNISK FAKTA: IPFire 2.29 Core Update 203

Distribution: IPFire

Version: 2.29 Core Update 203

Systemtyp: Linuxbaserad brandväggs- och routerdistribution

DNS-resolver: Knot Resolver ersätter Unbound

DNS-funktioner: DNS over TLS, DNS-brandvägg, SafeSearch, lokal DNS och villkorlig vidarebefordran

DNS-cache: Beständig cache som överlever omstarter

DHCP-integration: Lokala värdnamn från DHCP-leasing kan användas i DNS

Trådlöst nätverk: Stöd för 6 GHz-bandet, Wi-Fi 6E och Wi-Fi 7

Molnstöd: Amazon EC2 IMDSv2

VPN: OpenVPN 2.7.4 och strongSwan 6.0.7

Intrångsdetektering: Suricata 8.0.6

Arkitekturer: x86_64 och aarch64

Uppdatering: Via Pakfire i webbgränssnittet eller terminalen

OBS: DNS-servrar för vidarebefordrade zoner måste anges med IP-adresser och inte med fullständiga domännamn.
6 GHz, AArch64, Amazon EC2, brandvägg, brandväggsdistribution, Core Update 203, cybersäkerhet, DHCP, DNS, DNS-brandvägg, DNS-cache, DNS-over-TLS, domänfiltrering, IMDSv2, Intel microcode, IPFire, IPFire 2.29, Knot Resolver, krypterad DNS, Linux, Linuxdistribution, lokal DNS, nätverk, nätverkssäkerhet, OpenVPN, öppen källkod, Pakfire, router, SafeSearch, strongSwan, Suricata, Unbound, villkorlig vidarebefordran, Wi-Fi 6E, Wi-Fi 7, x86_64
Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod
Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer.

Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera praktiska nyheter för vanliga användare, bland annat HDR-video i Windows, förbättrade PDF-verktyg, delning av webbsidor med QR-koder och tydligare varningar när en webbplats använder datorns position.

Firefox 153 släpps även som en så kallad ESR-version, Extended Support Release. Det innebär att versionen får säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under en längre tid och därför passar särskilt bra för företag, organisationer och användare som inte vill byta till en ny huvudversion lika ofta.

HDR-video ger bättre bild i Windows

En av de största nyheterna är stöd för HDR-video, High Dynamic Range, i Windows 10 och Windows 11. HDR kan ge ljusare högdagrar, djupare svärta och fler synliga detaljer i både mörka och ljusa delar av bilden.

För att tekniken ska fungera krävs en HDR-kompatibel bildskärm och att HDR är aktiverat i Windows bildskärmsinställningar. I den första versionen fungerar stödet framför allt med grafikkort från AMD och Nvidia.

Mozilla uppger att vissa HDR-filmer kan upplevas som ljusare i Firefox än i andra webbläsare. Bildkvaliteten och prestandan väntas förbättras i kommande versioner.

Dela webbsidor med en QR-kod

Firefox 153 gör det enklare att flytta en webbsida från datorn till en mobiltelefon eller surfplatta.

Användaren kan högerklicka på en flik, välja att dela sidan och därefter skapa en QR-kod. När koden skannas med mobilens kamera öppnas samma webbadress på telefonen.

Funktionen kan även användas för att lägga in webbadresser i trycksaker, presentationer, skyltar eller instruktioner utan att någon behöver skriva in en lång adress manuellt.

Firefox kan slå samman PDF-filer

Firefox har sedan tidigare en inbyggd PDF-läsare med enklare redigeringsfunktioner. I Firefox 153 utökas verktygen ytterligare.

Det går nu att slå samman flera PDF-dokument genom att dra in en PDF-fil i sidopanelen för det dokument som redan är öppet. På så sätt kan flera dokument kombineras utan att användaren behöver installera ett separat PDF-program.

Det går även att lägga till bilder som nya sidor i ett PDF-dokument. Funktionen kan exempelvis användas för att lägga in ett inskannat kvitto, ett fotografi eller en underskriven sida.

Markering av text i PDF-dokument har också förbättrats. Den valda texten syns tydligare och färgen anpassas efter operativsystemets inställningar, exempelvis vid användning av hög kontrast.

JPEG XL kan testas genom Firefox Labs

Firefox 153 innehåller experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL.

JPEG XL är utvecklat för att ge bättre bildkvalitet och effektivare komprimering än flera äldre bildformat. Effektivare komprimering innebär att bilder kan ta mindre plats utan att lika mycket bildinformation går förlorad.

Formatet är ännu inte aktiverat som standard. Den som vill testa det kan slå på funktionen genom Firefox Labs, där Mozilla samlar experimentella funktioner.

Firefox Labs har samtidigt blivit enklare att öppna. Det räcker att skriva exempelvis ”labs” eller ”experiment” i adressfältet för att få fram en snabbåtgärd.

Inbyggd färgväljare direkt från adressfältet

Webbutvecklare, grafiker och andra som arbetar med färger kan nu snabbare öppna Firefox inbyggda färgväljare.

Genom att skriva exempelvis ”pick color”, ”color picker” eller ”eyedropper” i adressfältet kan användaren starta verktyget och kopiera en färg direkt från en webbsida.

Färgen kan därefter användas i exempelvis ett bildredigeringsprogram, ett webbprojekt eller ett dokument.

Tydligare varning när positionen används

Firefox 153 gör det lättare att se när en webbplats använder information om användarens geografiska position.

När en webbplats har aktiv åtkomst till platsinformationen markeras positionssymbolen i adressfältet med röd färg. Symbolen visas nu även på sökresultatsidor, där den tidigare kunde vara dold.

Förändringen gör det svårare för en webbplats att använda positionen utan att användaren tydligt märker det.

Tillägg måste be om tillgång till lokala filer

Webbläsartillägg får också striktare säkerhetsregler.

Tidigare kunde en tillåtelse att läsa data på webbplatser i vissa fall även ge ett tillägg åtkomst till lokala filer. I Firefox 153 krävs i stället ett separat godkännande för att ett tillägg ska kunna läsa filer som finns på datorn.

Behörigheten kan aktiveras eller återkallas genom inställningen ”Access local files on your computer”.

Det ger användaren bättre kontroll över vilka tillägg som får komma åt dokument, bilder och andra filer som inte ligger på internet.

Begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket

Firefox 153 aktiverar även begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket som standard.

En webbplats på internet ska därmed inte obehindrat kunna försöka kommunicera med exempelvis routrar, skrivare, kameror eller andra enheter i hemnätverket.

Sådan åtkomst kan behövas för vissa legitima webbtjänster, men den kan också missbrukas. Genom att kräva tydligare kontroll minskar risken att skadliga webbplatser undersöker eller angriper enheter i det lokala nätverket.

Stöd för europeiska webbcertifikat

Firefox 153 kan verifiera och visa Qualified Website Authentication Certificates, QWAC.

QWAC är en typ av webbcertifikat som används inom EU:s regelverk eIDAS. Syftet är att ge mer information om organisationen bakom en webbplats och stärka möjligheten att kontrollera webbplatsens identitet.

För de flesta användare innebär förändringen ingen tydlig skillnad i den dagliga surfningen, men den kan få betydelse för myndigheter, banker, företag och andra verksamheter som omfattas av europeiska regler för elektronisk identifiering.

Separera arbete, privatliv och olika konton

Firefox 153 ESR lyfter även fram stöd för så kallade behållare, eller containers.

Med behållare kan användaren dela upp surfningen i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, shopping och bankärenden. Varje behållare har sina egna kakor och inloggningar.

Det innebär exempelvis att en användare kan vara inloggad på två olika konton hos samma tjänst samtidigt, utan att behöva öppna en annan webbläsare.

Separationen kan också minska möjligheten för annonsföretag och andra webbplatser att följa användaren mellan olika delar av surfningen.

Förbättringar för webbutvecklare

Firefox 153 innehåller dessutom många tekniska nyheter för utvecklare.

Webbläsaren får bland annat begränsat stöd för ::-webkit-scrollbar, som används av många webbplatser för att anpassa rullningslister. Mozilla har dock valt att inte stödja alla utseendeinställningar, såsom egna färger och rundade hörn.

Firefox får också stöd för bland annat:
- nya funktioner för popup-rutor och informationsrutor
- fler värden för placering och justering av text och grafik
- import av textfiler direkt genom JavaScripts modulsystem
- bättre kontroll över hur många rader som visas i JavaScripts felhistorik
- utökade funktioner för bild-i-bild
- mer information om språk, veckonummer, textriktning och tidsformat
- förbättrade tester av ljud och video för WebRTC
Utvecklarverktygen får även ett nytt lokalt läge där mappar på datorn kan kopplas till egna lokala webbadresser. Det gör det möjligt att testa vissa webbfunktioner utan att först starta en separat lokal webbserver.

En viktig långtidsversion

Firefox 153 släpps även som Firefox 153 ESR och kommer att få uppdateringar under ungefär 15 månader.

Versionen ska på sikt ersätta Firefox 140 ESR och kommer under en övergångsperiod att finnas parallellt med både Firefox 140 ESR och den äldre Firefox 115 ESR-serien.

För vanliga användare är QR-koderna och de förbättrade PDF-verktygen troligen de mest märkbara nyheterna. För företag och organisationer är de nya säkerhetsreglerna, certifikatstödet och den långa supportperioden minst lika viktiga.

Sammantaget är Firefox 153 ingen fullständig ombyggnad av webbläsaren. Det är i stället en bred uppdatering med många mindre förbättringar som tillsammans gör Firefox mer användbar, säkrare och bättre anpassad för moderna bild-, video- och webbstandarder.

https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/153.0/linux-x86_64/sv-SE

TEKNISK FAKTARUTA: FIREFOX 153

Webbläsare: Mozilla Firefox

Version: Firefox 153

Utgåva: Standardversion och ESR

ESR: Extended Support Release med långvariga säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

Operativsystem: Linux, Windows och macOS

HDR-video: Stöd i Windows 10 och Windows 11 med kompatibel HDR-skärm och grafikkort

PDF-funktioner: Slå samman PDF-filer och lägg till bilder som nya sidor

Delning: Skapa QR-koder för öppna webbsidor

Bildformat: Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs

Säkerhet: Separat behörighet krävs för tillägg som vill läsa lokala filer

Lokalt nätverk: Begränsningar för webbplatsers åtkomst till enheter i det lokala nätverket

Platsinformation: Röd markering visas när en webbplats använder användarens position

Certifikat: Stöd för Qualified Website Authentication Certificates, QWAC

Utvecklarfunktioner: Textimport, Picture-in-Picture-API, Intl.LocaleInfo och Error.stackTraceLimit

Licens: Öppen källkod
eIDAS, Error.stackTraceLimit, ESR, Extended Support Release, Firefox 153, Firefox Labs, HDR-video, Integritet, Intl.LocaleInfo, JPEG-XL, Linux, lokala filer, lokalt nätverk, macOS, Mozilla Firefox, öppen källkod, PDF, PDF-sammanslagning, Picture-in-Picture, QR-kod, QWAC, säkerhet, Webbläsare, Webbutveckling, Windows
Ventoy , det nya sättet att göra bootbara USB stickor
Med Ventoy kan du samla flera startbara ISO-filer på samma USB-minne och välja vilken du vill använda när datorn startar. Det gör programmet till ett smidigt alternativ till Rufus, särskilt för den som ofta installerar Linux, testar olika distributioner eller använder räddningsverktyg.

I tidigare artiklar har vi visat hur man skapar startbara USB-minnen med programmet Rufus. Ett annat alternativ är Ventoy, som gör det enklare att använda flera installationsfiler på samma USB-minne.

Med Rufus skriver man vanligtvis en ISO-fil till USB-minnet åt gången. Ventoy fungerar på ett annat sätt. Först installeras Ventoy på USB-minnet och därefter kan ISO-filerna kopieras direkt till minnet som vanliga filer.

När datorn startas från USB-minnet visas en meny där du väljer vilken ISO-fil som ska startas.

Det innebär att samma USB-minne kan innehålla flera Linuxdistributioner, installationsprogram, räddningsverktyg och andra startbara avbildningar. Du behöver alltså inte skapa om USB-minnet varje gång du vill använda en annan ISO-fil.

Ventoy stöder dessutom fler avbildningsformat än ISO.

Programmet finns för Windows och Linux samt som en startbar Live-CD.

Så här gör du
1. Ladda ner Ventoy för det operativsystem du använder.
2. Anslut USB-minnet till datorn.
3. Starta Ventoy och välj det USB-minne som ska användas.
4. Välj vilken partitionstabell Ventoy ska använda:
  - GPT passar bäst för modernare datorer som använder UEFI.
  - MBR ger bättre kompatibilitet med äldre datorer och traditionell BIOS-start.
5. Installera Ventoy på USB-minnet. Observera att USB-minnet normalt raderas när Ventoy installeras. Kontrollera därför att du inte har några viktiga filer kvar på minnet.
6. När installationen är klar kopierar du de ISO-filer du vill använda direkt till USB-minnet.
7. Starta om datorn och välj USB-minnet i datorns startmeny.
Ventoy visar därefter en lista över filerna på USB-minnet. Välj den ISO-fil du vill starta och tryck på Enter.

GPT eller MBR?

GPT och MBR är två olika sätt att organisera partitionerna på ett lagringsmedium.

GPT är det modernare alternativet och används främst tillsammans med UEFI. Det passar därför bra för nyare datorer.

MBR är en äldre standard men fungerar ofta på både äldre BIOS-datorer och många nyare datorer. Om USB-minnet ska användas på många olika typer av datorer kan MBR därför ge bättre kompatibilitet.

Är du osäker är MBR ofta det enklaste valet. Ska USB-minnet främst användas på moderna UEFI-datorer kan du välja GPT.

Ladda ner Linux

På Linux.se – Ladda hem Linux hittar du länkar för nedladdning av olika Linuxdistributioner.

När ISO-filerna har laddats ner behöver du bara kopiera dem till USB-minnet. Det gör Ventoy till ett praktiskt verktyg för den som ofta installerar, testar eller reparerar datorer.

> TEKNISKA FAKTA: VENTOY

Typ: Verktyg för att skapa startbara USB-minnen

Licens: Öppen källkod

Tillgängligt för: Windows, Linux och som startbar Live-CD

Avbildningsformat: ISO, WIM, IMG, VHD, VHDX, EFI och VTOY

Partitionstabeller: MBR och GPT

Startlägen: Legacy BIOS och UEFI

Secure Boot: Stöds på kompatibla UEFI-system

Standardfilsystem: exFAT på huvudpartitionen

Flera system: Flera startbara avbildningar kan sparas på samma USB-minne

Uppdatering: Ventoy kan normalt uppdateras utan att ISO-filerna på USB-minnet raderas

Tips: När Ventoy har installerats behöver du bara kopiera avbildningsfilerna till USB-minnet som vanliga filer. När datorn startas från minnet visas en meny där du väljer vilken avbildning som ska köras.
BIOS, bootbart USB-minne, gpt, installation av Linux, ISO-fil, Linux, Linux-guide, Linuxdistributioner, Live-CD, MBR, Multiboot, öppen källkod, räddningsverktyg, Rufus, Secure Boot, startbart USB-minne, systemverktyg, UEFI, USB-sticka, Ventoy, Windows
Därför lever 50 år gamla Unix-idéer kvar i moderna Linux
Linux är ett modernt operativsystem, men många av dess viktigaste idéer utvecklades redan under Unix-eran på 1960- och 1970-talen. Det hierarkiska filsystemet, processhanteringen, kommandopipelines och möjligheten att flytta systemet mellan olika datorarkitekturer är principer som fortfarande präglar dagens Linuxdistributioner. Att de lever kvar efter mer än 50 år beror framför allt på att de fortfarande är enkla, flexibla och användbara.

Linux brukar beskrivas som ett modernt operativsystem. Det används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till superdatorer, webbservrar och inbyggda system. Trots detta bygger Linux på flera grundidéer som utvecklades redan under Unix barndom på 1960- och 1970-talen.

Många av idéerna var banbrytande när de introducerades. I dag är de så självklara att de flesta användare knappt tänker på dem. Här är några av de viktigaste Unix-principerna som fortfarande präglar moderna Linuxdistributioner.

Filsystemet är uppbyggt som ett träd

En av Unix viktigaste innovationer var det hierarkiska filsystemet. När forskarna bakom Unix beskrev systemet i artikeln The Unix Time-Sharing System år 1974 var idén om ett sammanhängande katalogträd fortfarande relativt ny.

I Linux börjar hela filsystemet i rotkatalogen:

Under rotkatalogen finns kataloger som exempelvis:

Dessa kan i sin tur innehålla fler kataloger och filer. Strukturen kan jämföras med ett träd där rotkatalogen är stammen och underkatalogerna är grenar.

Till skillnad från DOS och Windows använder Linux normalt inte enhetsbokstäver som C: eller D:. I stället monteras olika lagringsenheter på valfria platser i samma katalogträd.

En extern hårddisk kan exempelvis monteras under:

En nätverksresurs kan monteras under:

För användaren ser resurserna då ut som vanliga kataloger, även om de i verkligheten finns på olika hårddiskar, USB-minnen, servrar eller optiska skivor.

Detta gör Linux filsystem både flexibelt och enhetligt.

Flera processer kan köras samtidigt

Unix konstruerades från början som ett fleranvändar- och multitaskingsystem. Flera program kunde därför köras samtidigt, även när användarna arbetade via enkla textterminaler.

I Linux kallas ett program som körs för en process. Operativsystemet kan hantera tusentals processer samtidigt och fördela processortid och minne mellan dem.

I ett kommandoskal kan ett program startas i bakgrunden genom att lägga till tecknet &:

Skalet återgår då direkt till kommandoprompten medan programmet fortsätter att köras.

Om ett program redan körs i förgrunden kan det tillfälligt stoppas genom att trycka:

Därefter kan processen fortsätta i bakgrunden med kommandot:

Det går även att visa skalets aktuella jobb:

Och återföra ett bakgrundsjobb till förgrunden:

Denna typ av jobbkontroll utvecklades när textterminaler var vanligare än grafiska skrivbord. Funktionen är fortfarande användbar vid arbete via terminal, SSH eller på servrar utan grafiskt gränssnitt.

Små program kan kopplas ihop med pipelines

En av Unix mest inflytelserika idéer är att program ska vara små, göra en tydligt avgränsad uppgift och kunna kombineras med andra program.

Detta möjliggörs genom standardiserade kanaler för inmatning och utmatning:
- standard input, normalt tangentbordet
- standard output, normalt terminalen
- standard error, där felmeddelanden visas
Utmatningen från ett kommando kan sparas i en fil:

Kommandot ps aux visar systemets processer. Tecknet > skickar resultatet till filen allprocs.txt i stället för till skärmen.

En fil kan även användas som inmatning:

Ännu viktigare är pipeline-tecknet:

Det skickar utmatningen från ett kommando direkt till nästa kommando.

Ett enkelt exempel är:

Här skapar ps aux en lista över alla processer. Resultatet skickas till grep, som endast visar de rader som innehåller ordet firefox.

Ett mer lekfullt exempel är:

Programmet fortune skriver ut ett kort citat eller meddelande. Resultatet skickas sedan till lolcat, som visar texten i olika färger.

Pipeline-principen gör det möjligt att skapa avancerade arbetsflöden genom att kombinera enkla verktyg. I stället för att varje program måste innehålla alla funktioner kan användaren bygga en lösning av flera mindre delar.

C gjorde Unix flyttbart mellan olika datorer

Tidiga operativsystem skrevs ofta nästan helt i assembler. Assemblerkod arbetar nära datorns processor och kan vara mycket effektiv, men den är samtidigt starkt bunden till en viss processorarkitektur.

Ett program skrivet för en viss processor kunde därför inte utan vidare köras på en annan.

Unix skrevs till stor del om i programspråket C, som utvecklades av Dennis Ritchie vid Bell Labs. Detta var ett avgörande steg.

C är ett kompilerat högnivåspråk. Samma källkod kan i många fall kompileras för flera olika processorer, förutsatt att det finns en lämplig kompilator och att de maskinberoende delarna anpassas.

Det gjorde Unix betydligt lättare att flytta, eller porta, till nya datorsystem.

Samma grundidé gäller för Linux. Linuxkärnan och stora delar av operativsystemets grundläggande verktyg är skrivna i C. Därför kan Linux köras på många arkitekturer, bland annat:
- x86 och x86-64
- ARM
- RISC-V
- PowerPC
- MIPS
- IBM:s stordatorarkitekturer
Portabiliteten är en viktig förklaring till att Linux finns i så många typer av produkter, från små routrar till världens kraftfullaste superdatorer.

Användarna hjälper varandra

Unix utvecklades vid Bell Labs, som tillhörde det amerikanska telebolaget AT&T. På grund av dåtidens konkurrensregler hade företaget begränsade möjligheter att sälja Unix som en vanlig kommersiell produkt.

I stället distribuerades Unix till universitet och forskningsinstitutioner mot relativt låga avgifter. I många fall fick mottagarna även tillgång till källkoden.

Däremot följde inte alltid någon traditionell kundsupport med systemet. Användarna fick därför själva lösa problem, rätta fel och utveckla förbättringar.

Det växte fram användargrupper där forskare, studenter och systemadministratörer utbytte program, dokumentation och tekniska lösningar. En viktig organisation blev USENIX, som senare utvecklades till en betydande konferensorganisation inom datavetenskap.

Vid University of California, Berkeley utvecklades BSD, Berkeley Software Distribution. BSD blev en egen Unix-gren och kom att påverka många senare operativsystem.

Samma kultur lever kvar runt Linux. Supporten kommer ofta från flera olika håll:
- distributionsprojektens dokumentation
- webbforum
- e-postlistor
- lokala Linuxanvändargrupper
- IRC och chattkanaler
- webbplatser som Stack Exchange
- diskussionsforum och sociala medier
Linuxvärlden bygger fortfarande i stor utsträckning på att användare delar kunskap och hjälper varandra.

Unix började på en relativt liten dator

Linuxanvändare framhåller ofta att systemet kan ge äldre datorer ett nytt liv. Lätta Linuxdistributioner kan användas på maskiner som inte längre klarar moderna versioner av Windows.

Även detta har en historisk koppling till Unix.

Bell Labs hade tidigare deltagit i utvecklingen av Multics, ett mycket ambitiöst operativsystem som skulle erbjuda datorkraft som en samhällstjänst. Användare skulle kunna ansluta till centrala datorresurser ungefär på samma sätt som människor ansluter sig till el- eller telefonnätet.

Projektet blev dyrt och försenat, och Bell Labs drog sig ur samarbetet.

Ken Thompson och Dennis Ritchie började därefter utveckla ett mindre och enklare system. De använde en PDP-7 från Digital Equipment Corporation, en dator som redan då hade begränsade resurser jämfört med de stora stordatorsystemen.

Unix växte alltså fram ur tanken att skapa ett användbart system med mindre och enklare hårdvara.

På ett liknande sätt kan Linux i dag användas för att återbruka äldre datorer. En maskin som inte längre fungerar bra med ett tungt operativsystem kan fortfarande användas som exempelvis:
- enkel arbetsstation
- webbserver
- filserver
- internetradio
- informationsskärm
- brandvägg eller router
- retrospelsdator
- terminal för fjärranslutning
Det betyder inte att alla moderna Linuxdistributioner är resurssnåla. Fullständiga skrivbordsmiljöer kan kräva relativt mycket minne och processorkraft. Däremot ger Linux användaren stora möjligheter att välja ett lättare skrivbord eller helt avstå från ett grafiskt gränssnitt.

Unixfilosofin lever vidare

Linux är inte Unix, men det är ett Unix-liknande operativsystem. Många av dess viktigaste egenskaper kommer direkt eller indirekt från de idéer som utvecklades vid Bell Labs för mer än ett halvt sekel sedan.

Det hierarkiska filsystemet skapar en sammanhängande struktur för filer och enheter. Processmodellen gör det möjligt att köra många program samtidigt. Pipelines låter små verktyg samarbeta. Programspråket C gjorde systemen lättare att flytta mellan olika datorarkitekturer. Användargemenskaperna skapade en tradition av kunskapsdelning och gemensam utveckling.

Dessa idéer lever inte kvar enbart av nostalgiska skäl. De finns kvar eftersom de fortfarande fungerar.

Linux visar därmed att teknisk utveckling inte alltid innebär att allt gammalt måste ersättas. Ibland bygger framtidens system vidare på idéer som visade sig vara ovanligt hållbara.

> FAKTA: UNIX-IDÉER I LINUX

> Ursprung: Unix började utvecklas vid Bell Labs år 1969.

> Linux: Linuxkärnan skapades av Linus Torvalds och publicerades första gången 1991.

> Filsystem: Alla filer och lagringsenheter ingår i ett gemensamt katalogträd som börjar i rotkatalogen /.

> Processer: Linux kan köra många program och användarsessioner samtidigt.

> Pipelines: Tecknet | skickar resultatet från ett kommando vidare till ett annat.

> Programspråk: Linuxkärnan och många grundläggande systemverktyg är huvudsakligen skrivna i C.

> Arkitekturer: Linux kan köras på bland annat x86-64, ARM, RISC-V, PowerPC och stordatorer.

> Grundprincip: Små program ska göra en tydlig uppgift och kunna kombineras med andra program.

> Varför lever idéerna kvar? De är enkla, flexibla, portabla och fungerar fortfarande efter mer än 50 år.
Bell Labs, datorhistoria, Dennis Ritchie, filsystem, fri programvara, Ken Thompson, kommandorad, Linux, Linuxdistributioner, multitasking, operativsystem, öppen källkod, pipelines, processer, programspråket C, Terminal, tux, UNIX, Unixfilosofi, Unixhistoria

Frame – en helt ny X11-server skriven i assembler

Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer.

Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en ovanlig fråga: Hur liten och enkel kan en fungerande grafisk Linuxmiljö egentligen bli?

Programmet som placerar bilden på skärmen

För att förstå vad Frame gör behöver man först känna till vad en grafikserver är.

När ett program som Firefox eller GIMP vill visa ett fönster på skärmen ritar programmet normalt inte direkt mot bildskärmen. I stället skickar det instruktioner till ett underliggande system som hanterar fönster, tangentbord, muspekare och bildskärmar.

På traditionella Linuxdatorer har denna uppgift länge skötts av X.Org Server, den vanligaste implementationen av X11-systemet. X11 har sina rötter i 1980-talet och har under årtionden byggts ut för att fungera med många olika datorer, grafikkort och användningsområden.

Resultatet är ett stort och komplicerat system med många historiska lager.

Frame försöker i stället börja om från början.

Byggd direkt ovanpå Linuxkärnan

Frame bygger inte vidare på X.Org och använder inte heller vanliga programbibliotek som libc, Mesa, Xlib eller FreeType. I stället kommunicerar servern direkt med Linuxkärnan genom systemanrop.

För att visa grafik använder Frame Linux gränssnitt DRM och KMS, vilka hanterar grafikkort och bildskärmslägen. Tangentbord och mus läses genom evdev, det normala gränssnittet för inmatningsenheter i Linux.

Program som Firefox kommunicerar med Frame genom själva X11-protokollet.

Man kan likna det vid att bygga en bil utan att köpa färdiga delar från en underleverantör. I stället tillverkar utvecklaren stora delar av motorn, elsystemet och instrumentpanelen själv och kopplar dem direkt till chassit.

Resultatet är en statiskt länkad programfil utan vanliga beroenden till installerade bibliotek.

Skriven i assembler

De flesta moderna program skrivs i språk som C, C++, Rust eller Python. Frame är i stället skriven i assembler.

Assembler ligger mycket nära processorns egna maskininstruktioner. Utvecklaren arbetar därför direkt med register, minnesadresser, instruktioner och systemanrop.

Det ger stor kontroll över exakt vad datorn gör, men gör samtidigt utvecklingen betydligt mer komplicerad. Funktioner som vanliga programmeringsspråk och bibliotek erbjuder automatiskt måste ofta byggas manuellt.

Frame består enligt utvecklaren av omkring 20 000 rader assemblerkod. Vid en senare genomgång låg källkoden närmare 25 000 rader. Det är fortfarande litet jämfört med etablerade grafiksystem, men antalet kodrader säger inte automatiskt något om stabilitet, säkerhet eller hur komplett programmet är.

Kan redan köra Firefox och GIMP

Frame är långt ifrån en fullständig implementation av X11, men servern stöder redan tillräckligt många delar av protokollet för att kunna köra riktiga skrivbordsprogram.

Bland funktionerna finns stöd för att skapa och hantera fönster, läsa tangentbord och mus, hantera urklipp, bilder och egenskaper samt kommunicera med program genom X11-protokollet.

Servern innehåller även stöd för flera vanliga X11-utökningar, exempelvis RANDR för bildskärmshantering, SHAPE för fönster med särskilda former och MIT-SHM för snabbare överföring av bilddata mellan program.

Isene uppger att han använder Frame som sin dagliga grafikserver och att både Firefox och bildredigeringsprogrammet GIMP fungerar på systemet.

Det betyder dock inte att alla X11-program fungerar. X11 är ett omfattande protokoll med många funktioner och tillägg som utvecklats under flera årtionden. Program kan därför använda funktioner som Frame ännu inte känner till.

En hel skrivbordsmiljö i assembler

Frame är nära kopplad till ett större projekt som heter CHasm, en förkortning av ”CHange to ASM”.

CHasm består av flera små Linuxprogram som också är skrivna i x86-64-assembler. Där ingår bland annat:

Tile, en fönsterhanterare som placerar fönster sida vid sida.
Glass, en terminalemulator.
Bare, ett kommandoskal.
Strip, en statusrad.
Bolt, ett skärmlås och inloggningsverktyg.

Tillsammans kan dessa program skapa en komplett, men mycket minimalistisk, grafisk Linuxsession. Projekten är fristående och utgör inte en traditionell skrivbordsmiljö som KDE Plasma eller GNOME.

CHasm-verktygen kommunicerar direkt med Linuxkärnan eller med X11-protokollet och saknar dynamiska programberoenden. Enligt projektets dokumentation omfattar den körbara delen av hela sessionen mindre än 500 kilobyte, även om detta inte inkluderar Linuxkärnan, drivrutinerna eller de vanliga program som användaren startar.

Ett skrivbord som försöker göra ingenting

Ett av projektets viktigaste mål är att datorn ska vara helt stilla när användaren inte arbetar.

Moderna skrivbordsmiljöer kan ha många processer som regelbundet vaknar för att kontrollera tiden, uppdatera animationer, läsa systeminformation eller kontrollera om något har förändrats. Varje sådan aktivitet använder lite processortid och kan i teorin påverka batteritiden.

Frame och CHasm är i stället konstruerade för att vänta tills det faktiskt händer något, exempelvis att användaren rör musen eller att ett program skickar nya bilddata.

Isene genomförde ett informellt test där Frame och X.Org hade ungefär samma totala strömförbrukning när datorn stod oanvänd. X.Org använde däremot enligt hans mätning nästan tre gånger så mycket processortid.

Skillnaden i total strömförbrukning var liten eftersom bildskärmen, nätverket och andra delar av datorn använder betydligt mer energi än en vilande grafikserver. Mätningen är dessutom utförd av utvecklaren själv på en enda dator och ska därför inte betraktas som ett oberoende prestandatest.

Artificiell intelligens har hjälpt till

Projektet har utvecklats med omfattande hjälp av AI-verktyget Claude Code. Isene beskriver hur han förklarar problem och önskade funktioner för AI-systemet, som sedan hjälper till att skapa och ändra assemblerkoden.

Det gör Frame intressant även ur ett annat perspektiv. Att skriva en X11-server i assembler är normalt ett mycket tidskrävande specialprojekt. Moderna AI-verktyg kan göra det möjligt för en ensam utvecklare att experimentera med systemprogrammering på en nivå som tidigare ofta krävde större grupper.

Samtidigt innebär AI-genererad kod inte att programmet automatiskt är korrekt. En grafikserver hanterar minne, inmatning, andra program och hårdvara. Fel kan orsaka allt från grafikproblem och krascher till säkerhetsbrister.

Frame behöver därför granskas, testas och underhållas på samma sätt som all annan systemnära programvara – kanske ännu mer noggrant eftersom assembler saknar många av de säkerhetsfunktioner som finns i modernare språk.

Ingen ersättare för X.Org ännu

Frame är för närvarande ett experimentellt projekt och inte ett praktiskt alternativ för vanliga Linuxanvändare.

Servern fungerar endast på Linuxdatorer med x86-64-processor. Den saknar delar av X11-protokollet, har begränsat hårdvarustöd och använder huvudsakligen mjukvarurendering i stället för fullständig grafikacceleration.

Det finns inte heller några etablerade installationspaket eller färdiga inloggningssessioner för stora Linuxdistributioner. Projektet är främst byggt för utvecklarens egen dator och hans eget arbetssätt.

CHasm-dokumentationen säger uttryckligen att verktygen främst publiceras som inspiration. Tanken är inte nödvändigtvis att användare ska installera dem som de är, utan att intresserade utvecklare ska studera, ändra och anpassa koden efter sina egna behov.

Ett experiment om kontroll och enkelhet

Frame kommer sannolikt inte att ersätta X.Org eller konkurrera med Wayland inom den närmaste framtiden. Projektets verkliga betydelse ligger i stället i vad det demonstrerar.

Det visar att det fortfarande är möjligt för en enskild utvecklare att bygga en fungerande grafikserver direkt ovanpå Linuxkärnan. Det visar också hur mycket av ett modernt datorsystem som egentligen består av valbara lager – bibliotek, ramverk och verktyg som är praktiska, men inte alltid absolut nödvändiga.

Frame är därför mindre en färdig produkt och mer ett tekniskt laboratorium.

Projektet ställer en fråga som ofta försvinner när programvaran växer: Hur mycket kod behöver vi egentligen för att öppna ett fönster, ta emot ett tangenttryck och placera några bildpunkter på skärmen?

Geir Isenes svar är att det går att göra med betydligt mindre än vad dagens vanliga Linuxskrivbord använder – men också att enkelhet på ytan kan kräva mycket avancerat arbete under huven.

https://github.com/isene/chasm

        $ teknisk_faktaruta –frame
    
                    Projekt:
                
                    Frame
                
                    Typ:
                
                    Experimentell X11-server
                
                    Utvecklare:
                
                    Geir Isene
                
                    Plattform:
                
                    Linux på x86-64
                
                    Programmeringsspråk:
                
                    x86-64-assembler
                
                    Kodmängd:
                
                    Cirka 20 000 rader assemblerkod
                
                    Grafik:
                
                    DRM/KMS och mjukvarurendering
                
                    Inmatning:
                
                    evdev för tangentbord och mus
                
                    Kommunikation:
                
                    X11:s trådprotokoll
                
                    X11-utökningar:
                
                    Bland annat RANDR, SHAPE, XInput2 och MIT-SHM
                
                    Externa beroenden:
                
                    Inga vanliga körberoenden som libc, Mesa, Xlib eller FreeType
                
                    Testade program:
                
                    Bland annat Firefox och GIMP
                
                    Status:
                
                    Experimentellt och ännu inte en fullständig ersättare för X.Org
                
        root@linux:~# Frame är användbart på utvecklarens dator, men saknar fortfarande fullständigt protokoll- och hårdvarustöd.

assembler, CHasm, DRM, evdev, firefox, Frame, Geir Isene, GIMP, grafikserver, KMS, Linux, MIT-SHM, mjukvarurendering, öppen källkod, RANDR, SHAPE, systemprogrammering, Wayland, x.org, x11, X11-protokollet, x86-64, XInput2

Perl 5.44 släppt – får namngivna parametrar, bättre prestanda och Unicode 17

Perl 5.44 har släppts med experimentellt stöd för namngivna parametrar, förbättrad prestanda och stöd för Unicode 17. Den nya versionen innehåller även flera säkerhetsrättningar, strängare regler för Unicode-tecken och uppdateringar av språkets reguljära uttryck.

Programmeringsspråket Perl har fått en ny stabil version. Perl 5.44 innehåller bland annat experimentellt stöd för namngivna parametrar, bättre Unicode-hantering, flera prestandaförbättringar och rättningar av tre säkerhetsproblem.

Perl har funnits sedan slutet av 1980-talet och används fortfarande för bland annat systemadministration, textbearbetning, webbapplikationer och automatisering. Språket är särskilt känt för sina kraftfulla funktioner för att söka, tolka och förändra text.

Den nya versionen är den första stabila utgåvan i Perl 5.44-serien och kommer ungefär ett år efter Perl 5.42.

Funktioner kan få namngivna parametrar

En av de största nyheterna är experimentellt stöd för namngivna parametrar i funktioners signaturer.

Traditionellt skickas argument till Perl-funktioner i en bestämd ordning. Funktionen måste alltså veta att det första värdet betyder en viss sak och att det andra värdet betyder något annat.

Med namngivna parametrar kan anroparen i stället ange vad varje värde representerar. Det kan göra koden tydligare, särskilt i funktioner som tar emot många argument.

I stället för att bara skicka flera värden efter varandra kan programmeraren exempelvis ange namn som name, age eller address.

Funktionen är fortfarande experimentell. Det innebär att syntaxen och beteendet kan förändras i framtida Perl-versioner.

Flera variabler i samma loop

Perl 5.44 kombinerar även två andra experimentella funktioner: loopar med flera variabler och referensalias.

Det gör det möjligt att behandla flera relaterade värden under varje varv i en loop. En variabel kan samtidigt fungera som ett direkt alias till den ursprungliga informationen.

Det kan vara praktiskt när ett program exempelvis går igenom par bestående av en nyckel och en arrayreferens. Ändringar som görs genom aliaset kan då påverka den ursprungliga datastrukturen direkt.

De funktioner som krävs, refaliasing och declared_refs, är fortfarande experimentella och måste aktiveras uttryckligen.

Tydligare reguljära uttryck

Reguljära uttryck är mönster som används för att söka efter eller bearbeta text. De är en central del av Perl och används ofta för exempelvis loggfiler, konfigurationsfiler och automatiserad textanalys.

Perl har sedan tidigare modifieraren /xx, som gör det möjligt att formatera reguljära uttryck över flera rader och lägga till kommentarer.

I Perl 5.44 har denna funktion byggts ut genom det experimentella tillägget enhanced_xx. Teckenklasser inom hakparenteser kan nu delas upp på flera rader och innehålla kommentarer.

Perl kan också varna när delar av ett reguljärt uttryck verkar ha tolkats som en kommentar av misstag.

Samtidigt införs strängare regler. Ett #-tecken som inte föregås av ett omvänt snedstreck, eller radbrytningar som skrivs direkt inne i en teckenklass, betraktas nu som föråldrad syntax.

Äldre uttryck fortsätter tills vidare att fungera, men ger varningar. De bör uppdateras genom att exempelvis skriva \# eller använda en särskild sekvens som \n.

Stöd för Unicode 17

Perl 5.44 uppdaterar sitt stöd till Unicode 17.0.

Unicode är den internationella standard som gör det möjligt för datorer att hantera bokstäver, symboler och skriftsystem från stora delar av världen. Den omfattar allt från svenska tecken till arabiska, kinesiska, matematiska symboler och emoji.

Den nya Perl-versionen följer Unicode-reglerna mer strikt när tecken används i namn på variabler, funktioner, paket och namngivna grupper i reguljära uttryck.

Omkring 160 ovanliga tecken som tidigare accepterades av Perls bredare tolkning av \w får inte längre användas i sådana namn. Anledningen är att de inte uppfyller Unicode-egenskaperna XID_Start och XID_Continue, som definierar vilka tecken som bör få inleda eller fortsätta ett programmeringsnamn.

För de flesta programmerare får ändringen ingen märkbar effekt. Program som använder mycket ovanliga Unicode-tecken i namn kan däremot behöva ändras före en uppgradering.

Tre säkerhetsproblem har rättats

Perl 5.44 innehåller rättningar för tre rapporterade sårbarheter.

Den första, CVE-2026-8376, berör en felaktig beräkning av buffertstorlek i funktionen Perl_study_chunk. På 32-bitarsystem kunde felet orsaka heltalsöverflöde och leda till att data skrevs utanför det avsedda minnesområdet.

Den andra sårbarheten, CVE-2026-57432, påverkar hanteringen av mycket stora datastrukturer i funktionerna pack och unpack. Ett extremt stort repetitionsvärde kunde orsaka heltalsöverflöde och därefter buffertöverflöde.

Det tredje problemet, CVE-2026-13221, finns i reguljära uttrycksmotorns optimering av stora alternativlistor. Reguljära uttryck med fler än ungefär 65 000 alternativa grenar kunde fylla ett 16-bitarsfält och i vissa fall ge felaktiga matchningar.

Slumptalen får bättre startvärden

Perl ändrar även hur språkets interna slumptalsgenerator startas.

På Linux, BSD och macOS försöker Perl nu i första hand använda systemanropet getentropy(). Om det inte är tillgängligt används /dev/urandom. Som sista reserv används ett hashvärde som bygger på programmets interna tillstånd.

Detta ger bättre och mer oförutsägbara startvärden än tidigare lösningar.

Perl-utvecklarna betonar dock att funktionen rand fortfarande inte är avsedd för kryptografi, lösenord, säkerhetstokens eller andra säkerhetskritiska ändamål. Sådana program bör använda en särskild kryptografiskt säker slumptalsgenerator.

Vissa operationer går snabbare

Perl 5.44 innehåller flera mindre prestandaförbättringar.

Heltalsaddition, subtraktion och multiplikation kan nu utföras något snabbare på system där kompilatorn har stöd för de optimeringar som behövs.

Det har även blivit snabbare att skapa hash-tabeller från listor där nycklarna består av konstanta textsträngar som redan är kända när programmet kompileras.

Behandlingen av funktionssignaturer har också optimerats. Funktioner som använder signaturer får därför något lägre belastning när de anropas.

Varje enskild förbättring är relativt liten, men tillsammans kan de ge märkbara vinster i större program eller kod som körs mycket ofta.

Gammalt beteende tas bort

Perl 5.44 tar även bort ett beteende som varit markerat som föråldrat sedan Perl 5.12.

Det är inte längre tillåtet att använda goto för att hoppa direkt in i en loop eller ett kodblock från utsidan.

Sådana hopp kan göra ett programs körning svår att förutsäga eftersom de kringgår den normala vägen in i kodblocket. Förändringen gör språket mer konsekvent och minskar risken för svårfunna fel.

Perl 5.40 har nått slutet av sin supportperiod

I samband med att Perl 5.44 släpps avslutas den officiella supporten för Perl 5.40-serien.

Den som fortfarande använder Perl 5.40 bör därför planera en uppgradering. Äldre Perl-program bör testas noggrant, särskilt om de använder experimentella funktioner, ovanliga Unicode-tecken eller avancerade reguljära uttryck.

Nästa utvecklingsversion väntas bli Perl 5.45.1. Den kommer att ligga till grund för nästa stabila huvudversion, som enligt planerna ska släppas under första halvåret 2027.

Perl 5.44 är ingen dramatisk ombyggnad av språket, men versionen moderniserar flera viktiga delar. Namngivna parametrar kan göra funktioner enklare att förstå, Unicode-stödet blir mer korrekt och flera vanliga operationer har effektiviserats.

Samtidigt visar säkerhetsrättningarna varför det är viktigt att hålla även mogna och väletablerade programmeringsspråk uppdaterade.

https://www.nntp.perl.org/group/perl.perl5.porters/2026/07/msg271063.html

    $ teknisk_fakta –perl-5.44

                Version:
            
                Perl 5.44
            
                Typ:
            
                Stabil produktionsversion
            
                Licens:
            
                Artistic License eller GNU GPL
            
                Unicode:
            
                Unicode 17.0
            
                Viktig nyhet:
            
                Experimentellt stöd för namngivna parametrar i funktionssignaturer
            
                Reguljära uttryck:
            
                Utökat stöd för läsbara uttryck med /xx och 
                enhanced_xx
            
                Prestanda:
            
                Snabbare heltalsoperationer, hash-skapande och behandling av signaturer
            
                Säkerhet:
            
                Tre säkerhetsproblem har rättats
            
                Slumptal:
            
                Förbättrad initiering via getentropy() och 
                /dev/urandom
            
                Support:
            
                Perl 5.40-serien har nått slutet av sin supportperiod
            
                Webbplats:
            
                    perl.org
                
    root@linux:~$ perl -v

Linux, mjukvara, namngivna parametrar, öppen källkod, Perl, Perl 5.44, prestanda, programmering, programmeringsspråk, reguljära uttryck, säkerhet, Systemadministration, Terminal, Unicode 17, utveckling

FreeBSD grundsystem är nu helt fritt från GPL-licensierad kod
FreeBSD har nått en viktig milstolpe: operativsystemets bassystem innehåller inte längre någon GPL-licensierad programvara. Den sista GPL-komponenten har tagits bort, samtidigt som den tidigare GNU-katalogen i källkodsträdet har avvecklats. För vanliga användare innebär förändringen nästan ingenting, men för FreeBSD-projektet markerar den slutet på en lång teknisk och licensmässig övergång.

FreeBSD har nått en viktig milstolpe. Den sista programvaran med GPL-licens har nu tagits bort ur operativsystemets grundsystem. Därmed har också den särskilda katalogen för GNU-kod i FreeBSD:s källkodsträd kunnat avvecklas.

Det betyder däremot inte att GPL-program har förbjudits eller försvunnit från FreeBSD. Användare kan fortfarande installera tusentals GPL-licensierade program genom FreeBSD:s paketförråd och Ports Collection. Förändringen gäller enbart det så kallade bassystemet.

Vad är FreeBSD:s bassystem?

FreeBSD skiljer sig på denna punkt från många Linuxdistributioner. I FreeBSD utvecklas operativsystemets kärna och grundläggande verktyg tillsammans som en sammanhållen helhet.

Bassystemet innehåller bland annat:
- operativsystemets kärna
- systembibliotek
- grundläggande kommandoradsverktyg
- installationsprogram
- nätverksverktyg
- administrationsprogram
Program som webbläsare, skrivbordsmiljöer, mediaspelare och kontorsprogram installeras separat. De räknas därför inte som en del av själva bassystemet.

Det är alltså mer korrekt att säga att FreeBSD:s bassystem nu är fritt från GPL-licensierad programvara än att säga att hela FreeBSD är GPL-fritt.

Det sista GPL-programmet har tagits bort

Det sista kvarvarande GPL-licensierade programmet i bassystemet var dialog. Programmet används för att skapa textbaserade dialogrutor och menyer i terminalen.

Tidigare använde FreeBSD:s installationsprogram dialog för att visa menyer och olika val för användaren. För ungefär fyra år sedan ersattes det dock av bsddialog, som är utvecklat med en BSD-licens.

När dialog inte längre behövdes kunde även flera närliggande komponenter tas bort:
- dpv
- libdpv
- libfigpar
Dpv var det sista programmet i FreeBSD:s källkodsträd som fortfarande använde dialog. Det hade dessutom varit undantaget från vanliga byggen i mer än två år.

När dessa delar försvann fanns det inte längre någon GPL-licensierad programvara kvar i bassystemet.

GNU-katalogen blev tom

FreeBSD:s källkod innehöll tidigare en särskild katalog med namnet gnu. Där samlades program och komponenter som kom från GNU-projektet.

Efter att GNU diff och dialog hade tagits bort återstod endast ett tomt skal av katalogen. FreeBSD-utvecklarna kunde därför även radera återstående byggfiler, tester, licensfiler och annan GNU-specifik infrastruktur.

Katalogen hade då inte längre någon praktisk funktion.

GNU diff ersattes av en BSD-version

En annan viktig del av arbetet var att ersätta GNU diff.

Diff är ett verktyg som jämför två textfiler och visar vilka rader som skiljer sig. Det används bland annat av programmerare, systemadministratörer och versionshanteringssystem.

FreeBSD hade länge kvar GNU-versionen eftersom operativsystemets egen BSD-implementation saknade en fullt fungerande version av diff3.

Diff3 används för att jämföra tre filer. Det är särskilt användbart när två olika ändringar av samma ursprungliga fil ska slås ihop.

När FreeBSD:s egen diff3-implementation blev tillräckligt komplett kunde projektet ta bort GNU diff och använda den BSD-licensierade versionen i stället.

Varför vill FreeBSD undvika GPL?

FreeBSD använder i första hand den tillåtande BSD-licensen. Den ger användare och företag stor frihet att använda, ändra och distribuera koden, även som en del av kommersiella och slutna produkter.

GPL bygger på en annan princip. Den som distribuerar modifierad GPL-kod måste normalt även göra källkoden tillgänglig under samma licensvillkor. Detta brukar kallas copyleft.

FreeBSD-projektet har länge försökt minska beroendet av GPL-licensierade komponenter i bassystemet. En viktig anledning är att många GNU-projekt har gått från GPL version 2 till GPL version 3.

GPLv3 innehåller fler och mer omfattande krav än GPLv2. Dessa passar enligt FreeBSD-projektet sämre ihop med målet att hålla bassystemet under tillåtande BSD-liknande licenser.

FreeBSD har därför i flera fall stått inför två alternativ:
1. fortsätta använda gamla versioner under GPLv2
2. utveckla eller införa nya BSD-licensierade ersättare
Att behålla gamla versioner blir med tiden problematiskt. Programmen kan sakna nya funktioner, förbättrad säkerhet och stöd för moderna system. Därför har FreeBSD stegvis ersatt dessa komponenter med nyare alternativ.

En lång teknisk övergång är avslutad

Arbetet med att ersätta GNU-program i FreeBSD:s bassystem har pågått under många år.

Det har bland annat inneburit att utvecklarna har behövt skapa eller förbättra BSD-licensierade versioner av grundläggande systemverktyg. Sådana program kan verka små och enkla, men de måste fungera korrekt i många olika situationer och vara kompatibla med befintliga skript och arbetsflöden.

Att ersätta ett etablerat verktyg handlar därför inte bara om att skriva ett nytt program. Det krävs också omfattande tester, dokumentation och anpassning av resten av systemet.

Borttagningen av dialog och GNU-katalogen markerar slutpunkten för denna långa process.

GPL-program finns fortfarande tillgängliga

För vanliga användare förändras egentligen väldigt lite.

FreeBSD:s paketförråd och Ports Collection innehåller fortfarande en stor mängd program med GPL-licens. Det gäller exempelvis:
- skrivbordsmiljöer
- kompilatorer
- programmeringsverktyg
- serverprogram
- multimediaapplikationer
- kontorsprogram
- systemverktyg
Dessa program kan installeras precis som tidigare.

Skillnaden är att de betraktas som valfri tredjepartsprogramvara och inte som en del av det sammanhållna FreeBSD-system som utvecklas och distribueras av FreeBSD-projektet.

Ingen märkbar skillnad för användarna

För slutanvändare kommer förändringen sannolikt inte att märkas alls. De borttagna komponenterna hade redan ersatts eller hade inte ingått i vanliga systembyggen på flera år.

Betydelsen är i stället främst teknisk och juridisk.

FreeBSD-projektet har nu större kontroll över bassystemets kod och kan vidareutveckla sina verktyg utan att behöva hålla fast vid äldre GPLv2-versioner. Samtidigt har projektet uppnått sitt långsiktiga mål att låta hela bassystemet använda licenser som bättre stämmer överens med FreeBSD:s filosofi.

Det handlar därför mindre om en konflikt mellan BSD och GPL och mer om hur FreeBSD vill organisera, licensiera och underhålla sitt eget operativsystem.

https://www.freebsd.org

Teknisk faktaruta – FreeBSD

System

FreeBSD

Förändring

GPL-licensierad kod har tagits bort ur bassystemet.

Sista GPL-komponenten

dialog

Ersättare

bsddialog, som använder en BSD-licens.

Övrigt som tagits bort

GNU diff, katalogen gnu/ samt GNU-specifika byggfiler och tester.

Vad omfattas?

FreeBSD:s kärna, systembibliotek, installationsprogram och grundläggande systemverktyg.

Ports och paket

GPL-licensierade program finns fortfarande tillgängliga och kan installeras som vanligt.

Praktisk betydelse

Förändringen har ingen större märkbar påverkan för vanliga användare.

FreeBSD:s bassystem är nu fritt från GPL-licensierad kod.
bassystem, BSD-licens, bsddialog, dialog, freebsd, FreeBSD Ports, GNU, GNU diff, GPL, GPLv2, GPLv3, operativsystem, öppen källkod, programvarulicenser, systemverktyg, UNIX

Visor – en modern och grafisk starthanterare för Linux och Windows

Visor är en ny starthanterare med öppen källkod för moderna UEFI-datorer. Den kan starta Linux, Windows och andra EFI-program genom ett grafiskt och anpassningsbart gränssnitt, samtidigt som den erbjuder stöd för bland annat Unified Kernel Images, Secure Boot och automatisk återställning efter misslyckade uppdateringar.

När en dator startas behöver den välja vilket operativsystem eller program som ska köras. På datorer med flera operativsystem sker detta vanligtvis genom en så kallad starthanterare. Visor är ett nytt projekt med öppen källkod som vill göra denna del av datorstarten både enklare och mer tilltalande.

Visor är utvecklat för moderna datorer med UEFI och kan starta Linuxkärnor, Unified Kernel Images, Windows och andra EFI-program. Det fungerar därför även på datorer där Linux och Windows är installerade sida vid sida.

En enda konfigurationsfil

Många traditionella starthanterare använder skript, automatiskt genererade inställningsfiler eller en kombination av flera olika konfigurationsfiler.

Visor försöker i stället hålla det enkelt. Inställningarna lagras i en enda fil med namnet boot.conf, placerad på datorns EFI-systempartition.

EFI-systempartitionen är en liten, FAT-formaterad partition som används av datorns fasta programvara för att hitta de program som behövs under uppstarten.

Genom att samla konfigurationen i en enda fil blir det lättare för användaren att förstå vilka startalternativ som finns och hur de är inställda.

Ett grafiskt gränssnitt redan vid uppstart

När Visor startar visas en grafisk meny med hjälp av UEFI:s Graphics Output Protocol. Det innebär att gränssnittet visas innan något vanligt operativsystem har hunnit starta.

Visor använder så kallad dubbelbuffring för att minska flimmer när skärmen uppdateras. Tekniken innebär förenklat att nästa bild först ritas i ett dolt minne och därefter visas i sin helhet. Resultatet blir jämnare animationer när användaren växlar mellan olika operativsystem och startalternativ.

Utseendet kan anpassas på många sätt. Användaren kan bland annat ändra:

bakgrund
färger
ikonstorlekar
avstånd mellan menyalternativ
rubriker
markeringseffekter
placering av knappar för avstängning och omstart
placering av knappen för UEFI-inställningarna

Det går även att använda separata temafiler. På så sätt kan hela utseendet bytas utan att den huvudsakliga startkonfigurationen behöver ändras.

Styrning med mus och pekskärm

De flesta starthanterare navigeras med tangentbordet, men Visor kan även använda andra inmatningsenheter.

Om datorns UEFI-firmware tillhandahåller ett kompatibelt pekdon kan användaren välja startalternativ med exempelvis:

mus
styrplatta
pekskärm

Detta kan vara särskilt användbart på surfplattor, bärbara datorer och andra system där tangentbordet inte alltid är lättillgängligt.

Om det grafiska läget inte fungerar finns även en textbaserad meny som reservlösning.

Stöd för moderna Linuxinstallationer

Visor kan starta Linux genom så kallade EFI stub-kärnor. Det innebär att Linuxkärnan kan fungera som ett vanligt EFI-program och startas direkt av UEFI-miljön.

Starthanteraren har också stöd för Unified Kernel Images, ofta förkortat UKI. En UKI samlar flera delar som normalt ligger i separata filer:

Linuxkärnan
initramfs
kommandoradsalternativ
ibland ytterligare information om systemet

Allt paketeras i en enda EFI-fil.

Projektet rekommenderar att sådana filer placeras direkt på EFI-systempartitionen. Det ger en relativt enkel och portabel lösning eftersom UEFI redan kan läsa den FAT-formaterade partitionen.

Traditionella Linuxkärnor fungerar också

Visor kan även användas med traditionella installationer där Linuxkärnan och initramfs ligger i separata filer, exempelvis vmlinuz och initramfs.

Det uppstår dock ett problem om filerna ligger på ett Linuxfilsystem som ext4 eller Btrfs. UEFI kan normalt inte läsa dessa filsystem på egen hand.

För att lösa detta kan Visor ladda särskilda EFI-drivrutiner som ger stöd för ytterligare filsystem. Projektet levererar inte sådana drivrutiner, men kompatibla .efi-filer kan placeras i Visors katalog för drivrutiner.

Linux och Windows på samma dator

Visor kan kedjestarta andra EFI-program. Detta kallas ofta för chainloading och innebär att starthanteraren lämnar över kontrollen till ett annat startprogram.

På en Windowsinstallation kan Visor exempelvis starta Microsoft Windows Boot Manager. Därmed är Visor användbart på datorer med så kallad dual boot, där användaren väljer mellan Linux och Windows vid uppstart.

Det går även att starta andra EFI-program, exempelvis diagnostikverktyg, återställningsmiljöer eller alternativa starthanterare.

Kan skapa startmenyn automatiskt

Om filen boot.conf saknas försöker Visor automatiskt hitta vanliga startprogram för Linux och Windows.

Utifrån de filer som hittas kan programmet bygga upp en fungerande startmeny. Detta kan göra den första installationen enklare för användare som inte vill skriva konfigurationen manuellt.

Den som vill ha fullständig kontroll kan i stället definiera varje startalternativ själv i boot.conf.

Anpassat för Silverblue, Kinoite och CoreOS

Visor förstår även startposter som följer Boot Loader Specification. Denna standard används bland annat av system som bygger på OSTree eller avbildningsbaserade uppdateringar.

Det gäller exempelvis:

Fedora Silverblue
Fedora Kinoite
Fedora CoreOS
system baserade på bootc

Sådana system kan ha flera installerade versioner eller så kallade driftsättningar samtidigt. Visor kan gruppera dessa under en gemensam ikon för operativsystemet.

Användaren kan därefter välja mellan den aktuella versionen, en tidigare version eller en återställningsversion direkt från startmenyn.

Automatisk återställning efter en misslyckad uppdatering

På system som använder boot counting kan Visor hålla reda på hur många gånger en ny systemversion får försöka starta.

Inför varje start minskas räknaren med ett steg. Om systemet inte lyckas starta inom det tillåtna antalet försök kan Visor automatiskt återgå till en tidigare fungerande version.

Detta är särskilt användbart på system som uppdateras automatiskt. En felaktig kärna eller systemavbildning behöver då inte göra datorn helt obrukbar.

Stöd för Secure Boot

Visor har även stöd för Secure Boot när det startas genom shim.

Shim är ett litet EFI-program som ofta används av Linuxdistributioner för att skapa en betrodd kedja mellan datorns UEFI-firmware och Linuxsystemets övriga startkomponenter.

Genom shims verifieringsprotokoll kan Visor kontrollera signaturen på bland annat:

Linuxkärnor
Unified Kernel Images
Windows Boot Manager
andra EFI-program i PE-format

Om Secure Boot är aktiverat och verifieringen misslyckas vägrar Visor att starta filen.

För ett helt Secure Boot-kompatibelt system måste även Visor och eventuella externa filsystemsdrivrutiner vara korrekt signerade eller startas genom en annan betrodd kedja.

Loggar hjälper vid felsökning

Problem under datorns tidiga uppstart kan vara svåra att felsöka eftersom det vanliga operativsystemet ännu inte har startat.

Visor skriver därför en loggfil med namnet boot.log till EFI-systempartitionen. Loggen sparar information från de tre senaste uppstarterna.

Den kan bland annat innehålla information om:

tolkning av konfigurationsfiler
laddning av EFI-program
avkodning av PNG-bilder
initiering av drivrutiner
fel när kontrollen lämnas över till nästa program

Det kan göra det betydligt lättare att förstå varför en kärna, ett tema eller ett startalternativ inte fungerar.

Installation och administration

Installationen sköts med ett skript som kompilerar Visor och kopierar de nödvändiga filerna till EFI-systempartitionen.

Installationsprogrammet kan även skapa en startpost i datorns UEFI-inställningar med hjälp av verktyget efibootmgr.

På Linuxsystemet installeras dessutom kommandot visor, som kan användas för att:

bygga programmet
installera det
uppdatera det
signera filer
kontrollera konfigurationen
visa aktuell status
avinstallera starthanteraren

För att kompilera Visor från källkod krävs bland annat GNU-EFI:s utvecklingsfiler, GCC och binutils.

Fortfarande ett projekt för moderna x86-datorer

Visor riktar sig för närvarande till datorer med x86-64-processor och UEFI. Det är alltså främst avsett för moderna stationära och bärbara datorer.

Projektet distribueras under BSD 2-Clause-licensen. Det är en tillåtande licens som ger användare och utvecklare stor frihet att använda, ändra och distribuera koden.

Ett intressant alternativ till traditionella starthanterare

Visor försöker kombinera ett modernt grafiskt gränssnitt med en relativt enkel konfiguration. Samtidigt finns avancerade funktioner för Secure Boot, automatiska återställningar, UKI-filer och avbildningsbaserade Linuxdistributioner.

För vanliga användare kan den grafiska menyn och den automatiska identifieringen av operativsystem vara de mest märkbara förbättringarna. För systemadministratörer och Linuxentusiaster är stödet för signerade EFI-filer, boot counting och separata filsystemsdrivrutiner sannolikt mer intressant.

Visor befinner sig i ett område där tillförlitlighet är mycket viktigt. Ett fel i en vanlig applikation kan ofta lösas genom att programmet startas om, men ett fel i starthanteraren kan innebära att hela datorn vägrar starta.

Trots detta visar projektet hur även datorns allra tidigaste uppstartsfas kan göras mer lättanvänd, flexibel och visuellt tilltalande.

        > Teknisk fakta: Visor Boot Manager
    
                    Programtyp
                
                    UEFI-starthanterare
                
                    Plattform
                
                    x86-64-system med UEFI
                
                    Operativsystem
                
                    Linux, Windows och andra EFI-program
                
                    Konfigurationsfil
                
                    boot.conf
                
                    Konfigurationens plats
                
                    EFI-systempartitionen
                
                    Grafiskt gränssnitt
                
                    UEFI Graphics Output Protocol
                
                    Navigering
                
                    Tangentbord, mus, styrplatta och pekskärm
                
                    Linuxstöd
                
                    EFI stub-kärnor, UKI, vmlinuz och initramfs
                
                    Filsystem
                
                    FAT samt andra filsystem genom externa EFI-drivrutiner
                
                    Dual boot
                
                    Ja, inklusive Microsoft Windows Boot Manager
                
                    Automatisk identifiering
                
                    Söker efter vanliga Linux- och Windows-startprogram
                
                    Boot Loader Specification
                
                    Stöds, inklusive OSTree- och bootc-baserade system
                
                    Boot counting
                
                    Automatisk återgång efter misslyckade startförsök
                
                    Secure Boot
                
                    Stöds genom shim och signaturverifiering
                
                    Loggfil
                
                    boot.log
                
                    Kompilator och verktyg
                
                    GCC, binutils och GNU-EFI
                
                    Licens
                
                    BSD 2-Clause
                
        root@visor:~$ redo att starta systemet_

arch linux, Binutils, boot counting, Boot Loader Specification, boot manager, boot.conf, bootc, BSD 2-Clause, dual boot, EFI, EFI-systempartition, efibootmgr, Fedora CoreOS, Fedora Kinoite, Fedora Silverblue, GCC, GNU-EFI, Linux, Linuxkärna, öppen källkod, OSTree, Secure Boot, shim, starthanterare, UEFI, UKI, Unified Kernel Image, Visor, Visor Boot Manager, Windows 11, x86-64

Skapa egna QR-koder

annons

Trött på dyr cleaner-mjukvara som är värdelös?

Är du också trött på mjukvara som spammar dig och försöker få dig att köpa en värdelös betalversion? Den här sidan innehåller tips om hur du optimerar din Windows-dator utan värdelös cleaner-mjukvara.

Hitta stora filer
Ta bort gamla program

Programmen är gratis att använda och trakasserar dig inte med reklam eller spam.

Gör din Windows-dator snabbare

LaserDisc – den jättelika filmskivan som visade vägen mot DVD
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 – en arbetsdator från tiden före Windows 11
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Dubbelåtta Kameran Gevaert Automatic – en mekanisk filmkamera från 8 mm-filmens storhetstid
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
IBM ThinkPad 701 – den lilla datorn som vecklade ut sina vingar
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Från stordator till Atari ST – historien om BASIC och GFA BASIC
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
Commodore DOS – operativsystemet som bodde i diskettstationen
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 – en lyxig företagsdator med lång batteritid
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
Skool Daze – spelet som gjorde skolan till ett öppet kaos
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
AmigaOS – operativsystemet som var före sin tid
AmigaOS var ett av 1980-talets mest banbrytande operativsystem. Med grafiskt gränssnitt, effektiv multitasking, avancerat ljud och färgstark grafik visade det att hemdatorer kunde vara både kraftfulla och användarvänliga långt […]
Pssst! – när Robbie the Robot försvarade sin blomma på ZX Spectrum
När Pssst! släpptes till ZX Spectrum 1983 var datorspel fortfarande något man beställde med kupong, betalade med postanvisning och laddade från kassettband. Bakom den färgglada ytan dolde sig ett […]

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

9 Best Free and Open Source Serial Port and Telemetry Visualization Tools
Uncover the top 9 free and open-source tools for serial port and telemetry visualization. Optimize your data insights with these essential resources. The post 9 Best Free and Open Source Serial Port and Telemetry Visualization Tools appeared first on Linux Today.
KDE Plasma 6.8 Starts Taking Shape with Better Multi-Monitor Handling
KDE Plasma 6.8 is evolving with improved multi-monitor handling. Learn how these updates can enhance your productivity and overall desktop experience. The post KDE Plasma 6.8 Starts Taking Shape with Better Multi-Monitor Handling appeared first on Linux Today.
Systemd 261 Lands with Cloud IMDS, TPM, and Network Updates
Learn about the key updates in Systemd 261, highlighting Cloud IMDS, TPM advancements, and network improvements designed to elevate your system's functionality. The post Systemd 261 Lands with Cloud IMDS, TPM, and Network Updates appeared first on Linux Today.
Ghostty 1.3.1 Terminal Emulator Released with Fixes for 1.3 Regressions`
Ghostty 1.3.1 Terminal Emulator is now available, featuring essential fixes for 1.3 regressions. Upgrade for improved performance and stability. The post Ghostty 1.3.1 Terminal Emulator Released with Fixes for 1.3 Regressions` appeared first on Linux Today.
Raspberry Pi Imager 2.0.10 Adds Pi Connect for Organization Support
Discover Raspberry Pi Imager 2.0.10, featuring Pi Connect for enhanced organization support. Streamline your projects with this powerful tool today. The post Raspberry Pi Imager 2.0.10 Adds Pi Connect for Organization Support appeared first on Linux Today.
IETF Standardizes HTTP QUERY as Proposed Standard
Learn about the IETF's recent move to standardize HTTP QUERY as a proposed standard, streamlining web interactions and improving data handling. The post IETF Standardizes HTTP QUERY as Proposed Standard appeared first on Linux Today.
Latest Raspberry Pi OS Release Is Powered by Linux Kernel 6.18 LTS
Stay updated with the latest Raspberry Pi OS powered by Linux Kernel 6.18 LTS. Uncover improved performance and features for your development needs. The post Latest Raspberry Pi OS Release Is Powered by Linux Kernel 6.18 LTS appeared first on Linux Today.
13 Best Free and Open Source Linux CLI Clipboard Managers
Discover the top 13 free and open-source Linux CLI clipboard managers. Enhance your productivity with these powerful tools designed for efficiency. The post 13 Best Free and Open Source Linux CLI Clipboard Managers appeared first on Linux Today.
11 Top Linux Distributions for Beginners in 2026
Explore the top 11 Linux distributions for beginners in 2026. Learn about the most accessible and intuitive options to kickstart your Linux journey. The post 11 Top Linux Distributions for Beginners in 2026 appeared first on Linux Today.
SparkyLinux 2026.06 Released with Linux Kernel 7.0
Discover the latest features of SparkyLinux 2026.06, now powered by Linux Kernel 7.0. Upgrade your experience with enhanced performance and stability. The post SparkyLinux 2026.06 Released with Linux Kernel 7.0 appeared first on Linux Today.

ANNONS

Starta inte datorn?
Hjälp att byta datorn?
Trasig laptop
Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 Released: Key New Features
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Fedora 45 Introduces a Minimal GRUB Package for Confidential VMs
Fedora Linux 45 will introduce a separate, minimal GRUB package designed for confidential VMs, Unified Kernel Images, and predictable TPM measurements.
Immich 3.1 Photo and Video Management Solution Adds EXIF-Based Workflow Filters
Immich 3.1 introduces EXIF metadata filters for workflows, prevents screens from dimming during web uploads, and expands map filtering on mobile.
Krita 5.3.3 Is Out as the Recommended Release for Production Work
Krita 5.3.3 and the experimental Qt 6-based Krita 6.0.3 arrive with crash fixes, animation improvements, and better font handling.
COSMIC Desktop 1.5 Improves Chromium Scaling and Wallpaper Management
System76 releases COSMIC Desktop 1.5 with fixes for Chromium app scaling, excessive panel CPU usage, GPU resets, and external displays.
GCC Adopts Policy Rejecting Significant AI-Generated Code
The GNU Compiler Collection will reject copyright-significant contributions derived from LLM output, with limited exceptions for trivial changes and test cases.
Fooyin 0.12 Music Player Adds Audio Conversion and New Visualizations
Fooyin 0.12 introduces built-in audio conversion, PulseAudio output support, and new Spectrogram, Oscilloscope, and projectM visualizations.
Wayfire 0.11 Wayland Compositor Released with HDR and Better Fractional Scaling
Wayfire 0.11 introduces sharper fractional scaling, experimental HDR, ICC color profiles, expanded Vulkan effects, and a new external plugin manager.
Hyprland 0.56.1 Released with Monitor Rotation and Mirroring Fixes
Hyprland 0.56.1 is a maintenance update addressing monitor regressions, window-rule leaks, input capture, rendering, and more.
Fwupd 2.1.7 Released with New Firmware Security Features
The Linux firmware update utility fwupd 2.1.7 introduces systemd-pcrlock integration, new security attributes, and multiple reliability fixes.
Ubuntu 26.04 LTS Gets an Optional Virtualization HWE Stack
Canonical introduces an optional virtualization HWE stack for Ubuntu 26.04 LTS, bringing newer QEMU, libvirt, EDK2, and SeaBIOS versions.

Klockradio

Datorhjälp

Linuxifiera din dator
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Digital fixare Stockholm
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

Acer Aspire 5741G
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
Asus K53TK
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z , 17,3″
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
LENOVO ideapad 330, 17,3″
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell System XPS L502X
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
HP EliteBook 840 G2 (G8R97AV)
HP EliteBook 840 G2 är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och kontorsarbete. Datorn har ett smidigt format och en skärm med upplösningen 1600 × 900 bildpunkter, vilket ger mer arbetsyta än många andra bärbara datorer från samma generation. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar […]

Fakta: GNU Binutils 2.47

Fakta: Codebergs nya AI-regel

Teknisk fakta – Tails 7.10

Tekniska fakta

Tekniska fakta – Thunderbird 153

> TEKNISKA FAKTA: VENTOY

> FAKTA: UNIX-IDÉER I LINUX