Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli.
Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med Linuxkärnan 7.1.
Den nya installationsfilen heter Arch Linux 2026.08.01 och innehåller även samtliga paketuppdateringar och säkerhetsrättningar som publicerades under juli.
Linuxkärnan är länken mellan hårdvara och program
Linuxkärnan är den centrala delen av operativsystemet. Den ansvarar bland annat för kommunikationen med datorns processor, minne, lagringsenheter, nätverkskort och annan hårdvara.
När en ny kärnversion lanseras innehåller den ofta förbättrade drivrutiner och stöd för fler komponenter. Linux 7.1 kan därför göra det lättare att installera Arch Linux på helt nya datorer vars hårdvara inte stöddes av äldre installationsfiler.
Samtidigt kan även äldre datorer dra nytta av uppdateringen. Vissa komponenter som tidigare inte identifierades korrekt kan nu fungera bättre tack vare förbättrade eller korrigerade drivrutiner.
Uppdaterat installationsprogram
Den nya Arch Linux-avbildningen innehåller även Archinstall 4.4. Archinstall är ett menybaserat installationsprogram som hjälper användaren att konfigurera systemet utan att behöva skriva samtliga installationskommandon manuellt.
Archinstall 4.4 innehåller flera nya funktioner. Bland annat går det nu att välja en skrivbordsmiljö baserad på fönsterhanteraren Niri och gränssnittet DankMaterialShell.
Installationsprogrammet har också fått stöd för att konfigurera Plymouth, som visar en grafisk startbild medan Linux startar. Användaren får en varning innan funktionen aktiveras, eftersom Plymouth kräver att starthanteraren konfigureras korrekt.
Enklare nätverksinställningar
Stödet för trådlösa nätverk har förbättrats. Det ska nu vara enklare att hitta och välja rätt Wi-Fi-nätverk under installationen.
Användaren kan dessutom välja att använda IWD som fristående nätverkslösning. IWD är ett verktyg för hantering av trådlösa anslutningar och utvecklas med fokus på enkelhet och låg resursförbrukning.
Språk och konsoltypsnitt samordnas
En annan förbättring är att installationsprogrammet automatiskt kan välja ett lämpligt typsnitt för textkonsolen när användaren väljer språk.
Det är särskilt betydelsefullt för språk som använder tecken vilka inte alltid visas korrekt med standardtypsnittet. Typsnittet kan även väljas manuellt från menyn för språk- och regioninställningar.
När konfigurationen är komplett och giltig kan Archinstall nu visa en tydligare installationssammanfattning. Det gör det lättare att kontrollera inställningarna innan partitionering och installation påbörjas.
Enklare att dela installationsloggar
Om installationen misslyckas kan loggfilen innehålla viktig information om vad som gick fel. Archinstall 4.4 har därför fått kommandot share-log, som kan överföra installationsloggen till tjänsten paste.rs.
Det gör det enklare att dela loggen med andra användare eller supportforum vid felsökning. Användaren bör dock alltid kontrollera att loggfilen inte innehåller känslig information innan den publiceras.
Förändrade skrivbordsprofiler
Installationsprofilerna har också justerats. Budgie-profilen har fått andra standardprogram för terminal och filhantering, medan skrivbordsmiljön Cutefish har tagits bort från installationsprogrammet.
Stödet för seatd har samtidigt förbättrats. När seatd väljs läggs användaren automatiskt till i den grupp som krävs för att få åtkomst till bland annat grafiska enheter och inmatningsenheter.
Installationsfilen behövs främst för nya system
Den nya ISO-filen är avsedd för personer som ska installera Arch Linux från början. Den kan skrivas till ett USB-minne och användas för att starta installationsmiljön.
Den som redan använder Arch Linux behöver normalt inte installera om systemet. Eftersom Arch Linux använder en löpande uppdateringsmodell får befintliga installationer samma paket och säkerhetsuppdateringar genom det vanliga kommandot:
sudo pacman -Syu
Arch Linux 2026.08.01 innebär alltså ingen traditionell ny systemversion. Det är i stället en uppdaterad ögonblicksbild av installationsmiljön, med en ny Linuxkärna, ett förbättrat installationsprogram och samtliga aktuella paket fram till början av augusti 2026.
Debianprojektet har släppt en omfattande säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen rättar 68 säkerhetsproblem i Linuxkärnan, däribland brister som kan orsaka systemkrascher, informationsläckor och i vissa fall ge en angripare fullständig kontroll över datorn.
Den nya uppdateringen publicerades den 31 juli 2026 och gäller Linuxkärnan 6.12 LTS, som används i Debian 13. Alla användare rekommenderas att installera uppdateringen så snart som möjligt.
Säkerhetsuppdateringen kommer bara tio dagar efter Debians föregående kärnuppdatering. Den gången rättades 12 sårbarheter. Den nya uppdateringen är betydligt större och omfattar totalt 68 identifierade säkerhetsproblem.
Vad är Linuxkärnan?
Linuxkärnan är den centrala delen av operativsystemet. Den fungerar som en länk mellan datorns programvara och dess maskinvara.
Kärnan hanterar bland annat:
processor och arbetsminne
hårddiskar och filsystem
nätverksanslutningar
USB-enheter
grafikkort
virtuella maskiner
användarnas behörigheter
Ett säkerhetsfel i kärnan kan därför få större konsekvenser än ett fel i ett vanligt program. Om en angripare lyckas utnyttja en kärnsårbarhet kan personen i värsta fall få administratörsbehörighet och ta kontroll över hela systemet.
Många mindre fel – men några är allvarliga
De flesta av de 68 sårbarheterna är relativt begränsade och påverkar särskilda drivrutiner, nätverksfunktioner eller filsystem. Bland problemen finns fel som kan leda till felaktig minneshantering, åtkomst utanför tillåtna minnesområden och försök att använda minne som redan har frigjorts.
Sådana tekniska fel kan bland annat orsaka:
systemkrascher
överbelastning av datorns resurser
informationsläckor
obehörig åtkomst
höjda användarbehörigheter
En sårbarhet behöver inte vara enkel att utnyttja för att vara farlig. Många säkerhetsangrepp bygger på att flera mindre brister kombineras för att kringgå systemets skydd.
Nätverksfel kan orsaka fjärrangrepp
En av de allvarligaste sårbarheterna är CVE-2026-64530. Problemet finns i Linuxkärnans system för trafikstyrning, som används för att kontrollera och prioritera nätverkstrafik.
Sårbarheten är ett så kallat use-after-free-fel. Det innebär att kärnan under vissa omständigheter försöker använda ett minnesområde efter att det redan har frigjorts.
Felet kan orsaka en fjärrutlöst överbelastningsattack, så kallad denial-of-service. Det finns dessutom en möjlig risk för att sårbarheten skulle kunna användas för att köra skadlig kod på den angripna datorn.
Open vSwitch-fel kan ge rootbehörighet
Ett annat allvarligt problem är CVE-2026-64531, även kallat OVSwrap. Sårbarheten finns i datapath-funktionen för Open vSwitch.
Open vSwitch är en virtuell nätverksswitch som ofta används i servrar, molnplattformar, containermiljöer och virtualiserade system.
En lokal användare som lyckas utnyttja sårbarheten kan höja sina behörigheter och få tillgång till systemets rootkonto. Root är den högsta behörighetsnivån i Linux och ger i praktiken fullständig kontroll över operativsystemet.
Sårbarheten är framför allt relevant för servrar och system där flera användare, virtuella maskiner eller containrar delar samma maskin.
Manipulerade NTFS-diskar kan krascha systemet
Två andra sårbarheter, CVE-2026-64532 och CVE-2026-64533, finns i Linuxkärnans NTFS3-drivrutin.
NTFS är det filsystem som normalt används av moderna Windowsinstallationer. Linux kan läsa och skriva till NTFS-formaterade hårddiskar och USB-minnen med hjälp av särskilda drivrutiner.
Sårbarheterna kan utlösas när systemet monterar ett särskilt manipulerat NTFS-filsystem. En angripare skulle exempelvis kunna förbereda ett USB-minne eller en avbildningsfil som får datorn att krascha när innehållet öppnas.
Felen kan även orsaka minnesskador eller läckage av information från systemets minne.
Även lagring och virtuella maskiner påverkas
Uppdateringen rättar också två fel i NVMe over TCP, en teknik som gör det möjligt att använda snabba NVMe-lagringsenheter över ett nätverk.
Sårbarheterna CVE-2026-64534 och CVE-2026-64535 kan orsaka överbelastning och göra att tjänsten eller hela systemet slutar fungera.
Dessutom rättas CVE-2026-53365, som finns i virtio-vsock. Funktionen används för kommunikation mellan en fysisk värddator och virtuella maskiner.
En virtuell gästmaskin kan under vissa förhållanden skicka stora meddelanden utan att resurserna frigörs korrekt. Med tiden kan värddatorns resurser förbrukas, vilket kan leda till kraftigt försämrad prestanda eller systemstopp.
Uppdatera Debian 13 så snart som möjligt
Alla som använder Debian 13 ”Trixie” bör installera de senaste uppdateringarna. Det gäller både skrivbordsdatorer, bärbara datorer och servrar.
Öppna en terminal och kör:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
När den nya kärnan har installerats måste datorn startas om:
sudo reboot
Uppdateringen installerar Linuxkärnan 6.12.100-1.
Efter omstarten går det att kontrollera vilken kärna som används med:
uname -r
Det är viktigt att komma ihåg att en ny kärna inte börjar användas direkt efter installationen. Den aktiveras först när datorn har startats om.
Regelbundna uppdateringar är det viktigaste skyddet
Det finns inga uppgifter om att alla de rättade sårbarheterna aktivt utnyttjas i omfattande attacker. När tekniska detaljer om säkerhetsfel blir offentliga ökar dock risken för att angripare utvecklar metoder för att utnyttja dem.
Att regelbundet installera säkerhetsuppdateringar är därför ett av de enklaste och mest effektiva sätten att skydda ett Linuxsystem.
För Debian 13-användare är rekommendationen tydlig: installera uppdateringen och starta om datorn så snart det är praktiskt möjligt.
EU:s nya system för digital ålderskontroll ska skydda användarnas identitet – men kravet på hårdvarubunden attestering väcker oro. Kritiker menar att tekniken kan stänga ute Linux, alternativa Android-system och självkompilerade appar, trots att projektet utvecklas med öppen källkod.
Tredje rikets kontrollstat + Sovjetunionens övervakningsapparat = EU:s digitala framtid
Europeiska unionen arbetar med en öppen teknisk lösning för ålderskontroll på internet. Tanken är att en användare exempelvis ska kunna bevisa att han eller hon är över 18 år utan att behöva lämna ut namn, fullständigt födelsedatum eller en kopia av sitt identitetskort till varje webbplats.
På papperet är detta ett viktigt steg för den personliga integriteten. I stället för att lämna ut hela sin identitet ska användaren kunna visa upp ett digitalt intyg som enbart svarar på frågan: Är personen tillräckligt gammal?
Men projektets säkerhetsmodell har samtidigt väckt kritik. En ansvarig utvecklare har bekräftat att så kallad hårdvarubunden attestering är ett obligatoriskt krav i projektets arkitektur.
Det kan göra det svårt att använda systemet på Linux, modifierade Android-versioner och program som användare själva har kompilerat från den öppna källkoden.
Ett digitalt åldersbevis
Systemet kan jämföras med att visa upp ett kort där det bara står ”över 18 år”, i stället för att lämna över ett körkort med namn, personnummer, fotografi och adress.
En godkänd utfärdare kontrollerar först användarens ålder och skapar därefter ett digitalt intyg. Intyget kan sedan visas för en webbplats eller tjänst som behöver kontrollera användarens ålder.
Tekniken är utformad för att minska mängden personuppgifter som sprids på internet. Webbplatsen ska alltså inte behöva få veta vem användaren är, bara om ålderskravet är uppfyllt.
Problemet är att ett sådant intyg måste skyddas mot kopiering. Om den digitala legitimationen enkelt kunde flyttas mellan telefoner skulle en vuxen person kunna kopiera sitt åldersbevis och ge det till minderåriga.
För att förhindra detta knyts intyget till en kryptografisk nyckel som lagras i enhetens skyddade hårdvara.
Vad är hårdvarubunden attestering?
Moderna mobiltelefoner innehåller särskilda säkerhetsområden som är åtskilda från det vanliga operativsystemet. På Android kan dessa bland annat kallas Trusted Execution Environment, TEE, eller StrongBox. Apple använder en motsvarande teknik som heter Secure Enclave.
Där kan hemliga kryptografiska nycklar lagras på ett sätt som gör dem svårare att kopiera eller läsa ut, även om telefonens vanliga operativsystem skulle angripas.
När en app använder en sådan nyckel kan den också lämna tekniska bevis på att nyckeln har skapats och förvaras i skyddad hårdvara. Detta kallas attestering.
En projektansvarig för EU:s ålderskontroll har beskrivit hårdvarubunden attestering som ett krav för projektet, inte som en teknisk detalj som enkelt kan tas bort.
Projektet har samtidigt välkomnat alternativa förslag och uppgett att en mer omfattande säkerhetsgranskning och hotmodell ska publiceras.
Hårdvaruskydd är inte samma sak som Google-godkännande
En viktig detalj i diskussionen är skillnaden mellan att använda en säkerhetskrets och att kräva att hela telefonen godkänns av en viss leverantör.
Att lagra en nyckel i skyddad hårdvara behöver inte automatiskt betyda att telefonen måste använda Googles officiella Android-version eller att appen måste ha installerats från Google Play.
EU-projektets tekniska specifikation kräver att appar använder enhetens inbyggda kryptografiska hårdvara när sådan finns. Däremot verkar mer omfattande kontroller, som Googles Play Integrity, Apples App Attest och generell kontroll av om telefonen är rootad, inte vara obligatoriska i alla delar av referenslösningen.
Detta är en avgörande skillnad.
Play Integrity kan exempelvis användas för att bedöma om en Android-enhet kör en godkänd programvarumiljö och om appen kommer från en accepterad distributionskanal. En ren hårdvarunyckel behöver däremot inte göra någon bedömning av hela operativsystemet.
Hur strikta de slutliga kontrollerna blir kan därför bero på hur systemet införs i praktiken och vilka krav de olika utfärdarna ställer.
Öppen källkod garanterar inte ett öppet system
EU:s ålderskontroll utvecklas som öppen källkod. Det betyder att programmerare kan läsa koden, granska den, föreslå ändringar och bygga egna versioner.
Men tillgång till källkoden innebär inte nödvändigtvis att en självkompilerad app får ansluta till den verkliga tjänsten.
De aktörer som utfärdar digitala åldersbevis förväntas bara lämna ut intyg till appar som finns med på en lista över godkända och regelmässigt korrekta applikationer. Listan ska hanteras inom EU-systemets organisation.
En användare kan därför i teorin ladda ned källkoden, bygga appen själv och installera den på sin telefon – men ändå nekas ett riktigt åldersbevis eftersom den egenbyggda versionen inte finns med på listan över godkända appar.
Detta illustrerar skillnaden mellan öppen kod och öppen tillgång.
Koden kan vara fri att studera, samtidigt som åtkomsten till infrastrukturen styrs av certifikat, appregister, hårdvarukrav och beslut från godkända utfärdare.
Vad händer med alternativa Android-system?
För användare av vanliga Android-telefoner och Iphone-enheter behöver kravet inte innebära några större praktiska problem. De flesta moderna telefoner har redan hårdvara för säker lagring av kryptografiska nycklar.
Situationen kan bli annorlunda för personer som använder alternativa Android-system, exempelvis operativsystem där Googles tjänster har tagits bort eller ersatts.
Många sådana system kan fortfarande använda telefonens TEE eller StrongBox. Men de kan få problem om en utfärdare dessutom kräver att operativsystemet, appen eller installationsmetoden ska vara godkänd av Google, Apple eller någon annan betrodd part.
Även äldre telefoner kan påverkas om de saknar tillräckligt modern säkerhetshårdvara eller inte längre får säkerhetsuppdateringar.
Kritiker befarar därför att ålderskontrollen i praktiken kan gynna ett litet antal stora mobilplattformar, även om den tekniska lösningen formellt är öppen.
Är Linux förbjudet?
Linux är inte uttryckligen förbjudet i den nuvarande arkitekturen.
En person som använder Linux på sin dator skulle exempelvis kunna besöka en webbplats, få upp en QR-kod och skanna den med en godkänd app i sin mobiltelefon. Själva åldersintyget skulle då hanteras av telefonen, medan Linux-datorn endast används för att öppna webbplatsen.
Däremot finns det för närvarande ingen motsvarande inbyggd plånbok för vanlig Linux på skrivbordet. En Linuxanvändare blir därför beroende av en separat mobiltelefon med ett operativsystem och en app som accepteras av systemet.
För personer som använder Linux även på mobilen, eller som vill använda helt fria operativsystem, kan detta bli ett betydligt större hinder.
Säkerhet mot digital självständighet
Bakom debatten finns en grundläggande konflikt.
Å ena sidan måste åldersbeviset skyddas mot kopiering, manipulation och massproduktion. Om vem som helst kunde skapa en modifierad app som exporterade eller delade ut digitala intyg skulle systemet snabbt förlora sin trovärdighet.
Å andra sidan kan mycket strikta säkerhetskrav skapa ett system där användaren inte längre själv får bestämma över sin utrustning och programvara.
En tekniskt kunnig användare kanske vill granska källkoden, kompilera appen själv och installera den på ett öppet operativsystem. Men samma frihet som gör öppen källkod värdefull kan också göra det svårare för en extern utfärdare att avgöra om appen följer alla säkerhetsregler.
Frågan handlar därför inte bara om tekniken är öppen, utan om vem som får räknas som betrodd.
Ett politiskt och tekniskt vägval
Den kommande säkerhetsgranskningen och hotmodellen kan ge en tydligare förklaring till varför EU-projektet har valt hårdvarubundna nycklar och vilka angrepp systemet ska skydda mot.
Dokumenten kan också visa om alternativa lösningar är möjliga. Det skulle exempelvis kunna handla om andra former av säker hårdvara, externa säkerhetsnycklar, öppnare attesteringssystem eller särskilda metoder för att godkänna oberoende appversioner.
Tills dess är det oklart hur öppet systemet kommer att vara i praktiken.
Den centrala frågan är om ett EU-finansierat system kan beskrivas som verkligt öppet när användningen inte bara beror på tillgången till källkoden, utan även på godkända appar, kompatibel säkerhetshårdvara, betrodda operativsystem och reglerna hos de organisationer som utfärdar åldersbevisen.
EU:s projekt försöker lösa ett verkligt och komplicerat problem: att kontrollera ålder utan att bygga ett omfattande system för identitetsövervakning.
Men lösningen visar också att integritet, säkerhet och digital frihet inte alltid drar åt samma håll.
> Fakta: EU:s digitala ålderskontroll
Systemet ska låta användaren bevisa att en viss åldersgräns är uppnådd utan att lämna ut namn eller fullständigt födelsedatum.
Åldersbeviset skyddas med kryptografiska nycklar som lagras i enhetens säkerhetshårdvara.
På Android kan tekniker som TEE och StrongBox användas. Apple använder Secure Enclave.
Hårdvarubunden attestering ska förhindra att digitala åldersbevis kopieras, klonas eller delas mellan flera enheter.
Kritiker befarar att kraven kan försvåra användning med Linux, äldre telefoner, alternativa Android-system och självkompilerade appar.
Öppen källkod innebär inte automatiskt att en egenbyggd app får ansluta till den verkliga tjänsten.
Linux är inte uttryckligen förbjudet, men användaren kan behöva en godkänd mobiltelefon för att skanna en QR-kod och visa sitt åldersbevis.
Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om.
AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna i distributionens programförråd, installationsverktyg, filsystemsstöd och skrivbordsmiljöer.
Den nya ISO-filen följer efter en större uppdatering av distributionens instabila programgren. Där introducerades bland annat Linuxkärnan 7.1.5, COSMIC Desktop 1.5 och grafikbiblioteket Mesa 26.1.6.
AerynOS 2026.08 innehåller dock mer än nya programversioner. Flera av förändringarna sker under ytan och är tänkta att göra operativsystemet stabilare, lättare att underhålla och enklare att vidareutveckla.
Experimentellt stöd för OpenZFS
En av de största nyheterna är experimentellt stöd för OpenZFS på separata datadiskar. Därmed kan användare hantera datadiskar formaterade med OpenZFS, Btrfs eller Bcachefs.
OpenZFS är ett avancerat filsystem som från början utvecklades för serversystem och stora lagringslösningar. Det kombinerar traditionell filhantering med funktioner som normalt förknippas med separata lagringsverktyg.
Bland funktionerna finns kontrollsummor som kan upptäcka skadade data, ögonblicksbilder som sparar ett tidigare tillstånd samt möjlighet att kombinera flera diskar i gemensamma lagringspooler.
Stödet i AerynOS gäller i nuläget användarhanterade datadiskar och ska betraktas som experimentellt. Funktionen har endast testats på ett begränsat antal enheter. Projektet efterlyser därför användare som kan prova OpenZFS på olika typer av hårdvara och rapportera sina erfarenheter.
Programförråden får versionshantering
AerynOS har även slutfört den andra fasen av projektets arbete med versionshanterade programförråd.
Ett programförråd är den källa som ett Linuxsystem använder för att hämta program, drivrutiner, systembibliotek och säkerhetsuppdateringar. Om strukturen i ett sådant förråd förändras på ett sätt som inte är kompatibelt med den tidigare versionen kan det annars krävas manuella åtgärder från användaren.
Den nya konstruktionen gör det möjligt för AerynOS pakethanterare Moss att uppdatera både sig själv och formatet på det lokala programförrådet. Det ska även fungera när förändringarna är så omfattande att det gamla och nya formatet egentligen inte är kompatibla med varandra.
För användaren innebär det att vanliga systemuppdateringar ska räcka. Någon särskild manuell migrering ska normalt inte behövas.
Detta är en viktig del av AerynOS långsiktiga idé om ett system som installeras en gång och därefter fortlöpande hålls aktuellt.
Konfigurationen för Moss har samtidigt flyttats till KDL, ett strukturerat konfigurationsformat som är tänkt att vara lättare att läsa och bearbeta än många traditionella konfigurationsfiler.
Nedladdade filer kontrolleras noggrannare
Moss har också fått fler kontroller av filer som lagras i pakethanterarens innehållsadresserade lagring.
I ett innehållsadresserat system identifieras en fil utifrån sitt faktiska innehåll, vanligtvis genom ett kryptografiskt kontrollvärde. Två identiska filer får därför samma identitet oavsett vad de heter eller varifrån de har hämtats.
De nya kontrollerna ska minska risken för att ofullständiga eller skadade filer används vid installationer och uppdateringar. Vissa Moss-operationer kan tillfälligt bli långsammare när filerna granskas, men i gengäld får systemet bättre garantier för att det lagrade materialet är korrekt.
Effektivare fillagring på XFS
Användare som installerat AerynOS på filsystemet XFS får nu inbyggd hantering av så kallade reflänkar.
En reflänk gör det möjligt att skapa flera filer som till en början använder samma lagrade data. Filerna kan ha olika namn, ägare och behörigheter, trots att innehållet inte behöver kopieras direkt.
En verklig kopia skapas först när någon av filerna förändras. Tekniken kallas ofta copy-on-write och kan både spara lagringsutrymme och göra kopiering snabbare.
På filsystem som saknar stöd för reflänkar, exempelvis ext4 och F2FS, fortsätter AerynOS i stället att använda hårda länkar när det är möjligt.
Stor omarbetning av systemd
AerynOS har genomfört en omfattande förändring av paketeringen av systemd, det centrala system som bland annat startar tjänster, hanterar enheter och organiserar systemets uppstartsprocess.
Distributionen har gått från systemd 257.13 till systemd 261.2 genom flera mellanliggande uppdateringar.
Ett viktigt resultat av arbetet är att tjänster som användaren själv har aktiverat eller stängt av inte längre ska få sitt tillstånd överskrivet när Moss installerar eller uppdaterar paket.
Flera delar av systemd distribueras nu dessutom som separata paket. Det gäller bland annat:
systemd-boot
systemd-coredump
systemd-homed
systemd-container
systemd-resolved
systemd-udev
Den mer uppdelade paketeringen gör det möjligt att anpassa installationer och installera endast de komponenter som faktiskt behövs.
Användare bör samtidigt vara uppmärksamma på att nätverkskort kan få nya namn efter nästa omstart. Ett nätverkskort som tidigare hette exempelvis eth0 kan i stället få ett förutsägbart namn som enp12s0.
Sådana namn bygger på nätverkskortets placering i datorn och ska minska risken för att olika nätverksenheter byter namn mellan omstarter.
Nya skrivbord hämtas under installationen
Installationsavbildningen innehåller den senaste Linuxkärnan i 7.1-serien och en uppdaterad GNOME-miljö för det startbara installationssystemet.
Själva installationen är nätverksbaserad. Det innebär att den senaste programvaran hämtas från AerynOS programförråd när operativsystemet installeras.
Användaren kan bland annat välja mellan KDE Plasma 6.7.3 och COSMIC Desktop 1.5.
COSMIC utvecklas av företaget System76 och är en modern skrivbordsmiljö byggd i programmeringsspråket Rust. KDE Plasma är en mer etablerad miljö med omfattande möjligheter att anpassa utseende och funktioner.
Bland de övriga uppdaterade komponenterna finns Firefox 153.0.1, Thunderbird 153.0.1, PHP 8.5.9, QEMU 11.0.3, Wine 11.14, SQLite 3.53.4 och NetworkManager 1.58.0.
Ny Nvidia-drivrutin behöver testas
Nvidia-drivrutinen 610.43.03 har lagts till i AerynOS programförråd. Projektet har redan genomfört tester tillsammans med användare och uppger att resultaten hittills varit positiva.
Drivrutinen innehåller bland annat förbättringar för Nvidias DLSS-teknik samt korrigeringar av problem som kan uppstå när datorer försätts i viloläge och senare väcks igen.
AerynOS efterlyser fortfarande fler användare med Nvidia-grafikkort som kan testa drivrutinen på olika hårdvarukombinationer.
Linuxkärnan uppdaterades efter säkerhetsproblem
Distributionens stabila kärna och spelkärna har uppdaterats till Linux 7.1.5. Den långtidssupporterade kärnan använder version 6.18.40.
Enligt projektet genomfördes kärnuppdateringarna efter en period med ovanligt många rapporterade säkerhetsproblem i Linuxkärnan. Situationen krävde snabba uppdateringar från utvecklargruppen.
Linuxkärnan är operativsystemets centrala del och ansvarar bland annat för minneshantering, processer, filsystem och kommunikationen med datorns hårdvara. Säkerhetsfel i kärnan kan därför påverka hela systemet.
YAML ska ersättas med KDL
AerynOS planerar även att ersätta det nuvarande YAML-formatet för paketbeskrivningar med ett nytt schema baserat på KDL.
Paketbeskrivningarna fungerar som recept och talar om hur program ska hämtas, byggas och paketeras för distributionen.
Utvecklarna betraktar numera YAML-formatet som en övergångslösning. Därför har de valt att inte lägga till fler större funktioner i det gamla formatet innan KDL-ersättaren är färdig.
Codeberg utvärderas som alternativ till GitHub
Projektet fortsätter samtidigt att undersöka Codeberg som ett möjligt alternativ till GitHub.
Codeberg är en ideellt driven plattform för lagring och utveckling av öppen källkod. Tjänsten bygger på Forgejo och finansieras huvudsakligen genom donationer och medlemskap.
Utvecklingen av AerynOS nya webbplats har redan flyttats till Codeberg. Webbplatsen byggs med Hugo och temat Hextra. Arbetet används samtidigt som ett praktiskt test av Codebergs samarbetsverktyg och integrationsmöjligheter.
Något beslut om att flytta hela AerynOS-projektet från GitHub har ännu inte presenterats.
Projektet öppnas för fler bidragsgivare
Under det senaste året har AerynOS hållit utvecklingen relativt kontrollerad för att kunna koncentrera arbetet på grundläggande verktyg och teknisk infrastruktur.
När systemet nu kan hantera större förändringar i programförrådens och filformatens struktur vill projektet stegvis öppna utvecklingen för fler deltagare.
Flera communityprojekt är redan på gång. Bland dem finns Gnist och Malm, två kommandoradsverktyg för att skapa, använda och dela teman för Wayland-baserade fönsterhanterare.
Ett annat projekt är Aerbox, som använder Moss systemmodell för att skapa isolerade containrar. Dessa kan ges kontrollerad åtkomst till exempelvis nätverk, ljud, lagringsenheter och annan hårdvara.
Befintliga installationer behöver inte installeras om
AerynOS 2026.08 är främst avsedd för nya installationer. Användare som redan har AerynOS behöver inte hämta ISO-filen eller installera om datorn.
Samma systemförändringar och programversioner distribueras genom den vanliga uppdateringsprocessen i Moss.
Den nya installationsavbildningen visar därmed tydligt vad AerynOS prioriterar: moderna filsystem, robusta uppdateringar, aktuella programversioner och ett system som ska kunna utvecklas under lång tid utan återkommande ominstallationer.
NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.
NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.
NetBSD är framför allt känt för sin ovanligt breda hårdvarusupport. Projektets gamla slogan, ”Of course it runs NetBSD”, syftar på att systemet kan köras på allt från moderna servrar och persondatorer till äldre arbetsstationer och mer ovanliga processorarkitekturer.
Med NetBSD 11.0 fortsätter projektet på samma linje.
RISC-V blir en officiellt stödd plattform
Den största nyheten är den första stabila NetBSD-versionen för 64-bitars RISC-V-system.
RISC-V är en öppen processorarkitektur som på senare år har fått stor uppmärksamhet. Till skillnad från exempelvis x86 och Arm kan RISC-V användas utan att en tillverkare behöver licensiera själva instruktionsuppsättningen. Det gör arkitekturen intressant för allt från utbildning och forskning till servrar, inbyggda system och framtida persondatorer.
NetBSDs nya RISC-V-port kan inledningsvis köras i den virtuella maskinen QEMU samt på datorer baserade på StarFive JH7110-kretsen. Det omfattar bland annat enkortsdatorerna StarFive VisionFive 2 och PINE64 STAR64.
Systemet har stöd för exempelvis:
PCI- och PCI Express-enheter
VirtIO-baserade nätverkskort och lagringsenheter
virtualiserat ljud
hårdvarubaserade slumptalsgeneratorer
temperatursensorer
felsökning av kraschade kärnor
Det finns även ett mer grundläggande stöd för Allwinner D1, en enklare RISC-V-krets som används i bland annat MangoPi MQ Pro och Allwinner Nezha.
Stödet är ännu inte lika komplett som för NetBSDs mer etablerade plattformar, men markerar ändå ett viktigt steg för både NetBSD och RISC-V.
Snapdragon X Elite får tidigt stöd
Även Arm-plattformen har fått flera förbättringar.
NetBSD 11.0 innehåller ett första stöd för Qualcomms Snapdragon X Elite och företagets Oryon-processorkärnor. Snapdragon X Elite används framför allt i nyare bärbara Windowsdatorer och är en av de Arm-baserade plattformar som konkurrerar med traditionella x86-processorer från Intel och AMD.
Det nya stödet omfattar bland annat drivrutiner för batteri- och laddningsövervakning, GPIO-anslutningar och I2C-styrenheter.
Versionen innehåller också NUMA-stöd för Arm-system som använder ACPI. NUMA innebär förenklat att ett system kan hålla reda på vilket minne som ligger närmast en viss processorkärna. Det kan ge bättre prestanda i större datorer med många processorer eller processorkärnor.
Andra förbättringar omfattar stöd för Arms SCMI-protokoll för prestandastyrning, en ny USB-C PHY-drivrutin för Rockchip samt bättre stöd för NanoPi R4S.
Raspberry Pi 5 får också förbättrat stöd för kringutrustning när datorn startas genom UEFI.
Virtuella maskiner kan starta på millisekunder
NetBSD 11.0 innehåller en särskild kärna med namnet MICROVM för 32- och 64-bitars x86-system.
Den är utformad för små virtuella maskiner som ska kunna starta mycket snabbt. Kärnan använder bland annat PVH-start, VirtIO MMIO-enheter och flera optimeringar som minskar mängden arbete under uppstarten.
Enligt NetBSD-projektet kan en sådan virtuell maskin starta på omkring tio millisekunder på en x86-processor från ungefär 2020.
Det är intressant för bland annat molntjänster där små virtuella maskiner kan behöva startas och stoppas automatiskt beroende på belastningen. Ett möjligt användningsområde är så kallade mikrotjänster, där varje liten funktion körs i en separat och isolerad miljö.
NetBSD kan nu även startas med PVH utan att Xen används. Det fungerar exempelvis tillsammans med QEMUs -kernel-alternativ.
VirtIO-enheter kan dessutom beskrivas genom parametrar på kärnans kommandorad.
Nya drivrutiner för QEMU och VMware
En ny drivrutin med namnet viogpu ger stöd för virtuella grafikkort som tillhandahålls av QEMU.
Det betyder att NetBSD kan använda en mer modern virtualiserad grafiklösning i stället för att enbart förlita sig på enklare emulerade grafikkort.
Den nya pvscsi-drivrutinen ger samtidigt stöd för VMwares paravirtualiserade SCSI-styrenheter. Paravirtualisering innebär att gästsystemet vet att det körs i en virtuell maskin och kan kommunicera mer direkt med värdsystemet. Det ger ofta bättre prestanda än fullständig hårdvaruemulering.
Fler Linuxprogram kan köras utan ändringar
NetBSD har sedan länge ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra program som ursprungligen har kompilerats för Linux.
NetBSD 11.0 utökar detta lager med ett stort antal Linux-kompatibla systemanrop och gränssnitt.
Bland nyheterna finns:
epoll
clone3
statx
inotify
renameat2
close_range
waitid
syncfs
readahead
POSIX-meddelandeköer
sync_file_range
Ett systemanrop är den mekanism som ett program använder för att be operativsystemets kärna utföra en uppgift. Det kan exempelvis handla om att öppna en fil, skapa en process, använda nätverket eller läsa information om systemet.
När ett Linuxprogram använder ett systemanrop som saknas i NetBSDs kompatibilitetslager går programmet normalt inte att köra. Genom att införa fler Linux-kompatibla systemanrop kan NetBSD därför hantera fler Linuxprogram utan att programmens källkod behöver ändras.
Versionen får även stöd för memfd_create, som gör det möjligt att skapa en fil direkt i arbetsminnet utan att den behöver få ett vanligt filnamn på disken.
Det virtuella filsystemet procfs har samtidigt kompletterats med information om System V IPC samt Linux-liknande sökvägar för processgränser.
Anpassningar för C23 och nya POSIX
NetBSD 11.0 innehåller även förbättringar för nyare programmeringsstandarder.
Verktyget lint, som används för att analysera C-kod och hitta möjliga programmeringsfel, kan nu kontrollera kod skriven enligt C23-standarden. Det har även blivit bättre på att upptäcka heltalsöverskridningar.
En heltalsöverskridning uppstår när ett tal blir större eller mindre än vad den aktuella datatypen kan lagra. Resultatet kan bli felaktiga beräkningar, programkrascher eller i värsta fall säkerhetsproblem.
NetBSD får också ett nytt kommando med namnet c17. Det fungerar som ett standardiserat sätt att anropa en kompilator för ISO C17, vilket krävs av POSIX.1-2024.
Snabbare kärna och bättre stöd för flera processorer
Flera delar av operativsystemets kärna har optimerats.
Låsningen kring så kallade pipes har förbättrats. En pipe används när ett program skickar data direkt till ett annat program, exempelvis i följande kommandorad:
cat fil.txt | grep sökord
Minskad låskonkurrens innebär att flera processorer eller processorkärnor i mindre utsträckning behöver vänta på varandra.
DRM-systemet, som hanterar moderna grafikkort i kärnan, har också fått bättre skalning på datorer med flera processorkärnor.
VirtIO-drivrutinerna är nu markerade som multiprocessorsäkra. De kan därmed köras utan att hålla NetBSD-kärnans globala lås, vilket kan förbättra prestandan i virtuella maskiner.
Även ZFS har optimerats så att borttagning av filer går snabbare.
På SPARC-, PowerPC- och MIPS-processorer har byteväxling förbättrats. Byteväxling används när data behöver omvandlas mellan olika ordningsföljder för byte, exempelvis mellan little endian och big endian.
Snabbare reaktion på förlorade nätverkspaket
Den inledande väntetiden innan ett TCP-paket skickas om har sänkts från tre sekunder till en sekund.
TCP ser till att data kommer fram i rätt ordning och att förlorade paket skickas igen. Om ett paket försvinner väntar systemet en viss tid innan det försöker på nytt.
En kortare inledande väntetid kan göra att nätverksanslutningar återhämtar sig snabbare när de första paketen förloras. Ändringen är tillåten enligt internetstandarden RFC 6298.
Brandväggen kan filtrera på länklagret
NetBSD Packet Filter, NPF, kan nu filtrera trafik på lager 2 i nätverksmodellen.
Lager 2 omfattar bland annat Ethernet-ramar och MAC-adresser. Tidigare har brandväggar främst arbetat högre upp i nätverksstacken, exempelvis med IP-adresser och TCP- eller UDP-portar.
NPF-regler kan även göras beroende av användare och grupper. Det gör det möjligt att exempelvis tillåta nätverkstrafik för ett visst användarkonto men blockera samma trafik för andra användare.
Kärnan håller uppsikt över sig själv
NetBSD 11.0 introducerar också en mekanism som kallas kernel heartbeat.
Olika processorer och avbrottsnivåer kan använda mekanismen för att kontrollera att andra delar av kärnan fortfarande gör framsteg. Om någon del av systemet fastnar kan detta upptäckas snabbare.
Funktionen kan vara värdefull vid felsökning av svåra problem där datorn verkar frysa utan att skapa någon tydlig felrapport.
Stort antal nya drivrutiner
Hårdvarustödet har utökats med en omfattande samling nya och förbättrade drivrutiner.
Bland nyheterna finns stöd för:
Realtek RTL8126-nätverkskort med 5 Gbit/s
virtuella funktioner för NVIDIA Mellanox ConnectX-6
ASIX AX88179A USB-nätverkskort
USB Audio Class 2.0
tangentbord som använder I2C HID
nyare Androidtelefoner med USB-delning via NCM
fler fläkt-, sensor-, serie- och lagringsstyrenheter
fler styrenheter för industriell utrustning
USB Audio Class 2.0 är särskilt relevant för modernare externa ljudkort och DAC-enheter som arbetar med högre samplingsfrekvenser och fler ljudkanaler än vad den äldre USB-ljudstandarden klarar.
Bättre övervakning av AMD-processorer
NetBSD kan nu läsa temperaturinformation från fler moderna AMD-processorer.
Det omfattar bland annat:
Siena
Turin Classic
Turin Dense
Strix Point
Zen 5
Verktyget cpuctl känner nu även igen Intels Meteor Lake- och Emerald Rapids-processorer.
Dessutom finns stöd för nyare varianter av Intels TCO-watchdog. En watchdog är en säkerhetsmekanism som kan starta om en dator om operativsystemet slutar fungera och inte längre skickar regelbundna livstecken.
Uppdaterade program i grundsystemet
NetBSD levereras som ett komplett grundsystem där både kärnan och ett stort antal centrala verktyg utvecklas och distribueras tillsammans.
I NetBSD 11.0 har många externa komponenter uppdaterats. Några exempel är:
GCC 12.5
GDB 15.1
Binutils 2.42
OpenSSL 3.5.7
OpenSSH 10.3
Postfix 3.11.2
X.Org Server 21.1.24
tmux 3.6b
Unbound 1.25.1
BIND 9.20.24
wpa_supplicant 2.11
Viktiga förändringar inför uppgradering
Den som uppgraderar från en tidigare NetBSD-version bör vara uppmärksam på några förändringar.
Kompatibilitetsbiblioteken för 32- och 64-bitarsprogram har flyttats till separata installationsuppsättningar med namnen:
base32
base64
debug32
debug64
HTML-versionerna av manualsidorna ligger numera i den separata uppsättningen manhtml.
OpenSSH har dessutom tagit bort stödet för DSA-nycklar. DSA är en äldre typ av SSH-nyckel som inte längre betraktas som tillräckligt säker.
System som har en specialanpassad SSH-konfiguration där DSA uttryckligen har aktiverats kan behöva ändras innan SSH-servern kan startas.
På aarch64-system anges processorfrekvensen numera i megahertz i stället för i abstrakta prestandanivåer.
Drivrutinen hdaudio har också fått ändrade namn och en annan ordning på vissa ljudmixerreglage. Det kan påverka skript och lokala inställningar som hänvisar till reglagen med deras gamla namn.
Ett brett lyft för ett ovanligt portabelt system
NetBSD 11.0 är inte en utgåva som enbart fokuserar på en viss datorplattform eller användargrupp.
Versionen förbättrar stödet för allt från moderna Arm- och RISC-V-system till äldre processorarkitekturer, virtuella servrar, nätverksutrustning och traditionella x86-datorer.
RISC-V-stödet är den mest synliga nyheten, men de utökade Linux-kompatibilitetsfunktionerna kan på sikt bli minst lika betydelsefulla. De gör det lättare att använda program som främst har utvecklats och testats för Linux.
Tillsammans med snabbare virtualisering, fler drivrutiner och förbättrad multiprocessorprestanda visar NetBSD 11.0 att projektet fortfarande utvecklas aktivt – samtidigt som det håller fast vid sitt ursprungliga mål: att skapa ett rent, stabilt och portabelt Unix-system som kan köras på så många typer av datorer som möjligt.
Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras.
Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen på stationära och bärbara datorer i Nordamerika.
Det är första gången Linux hamnar över tioprocentsgränsen i Statcounters nordamerikanska statistik. Resultatet är anmärkningsvärt för ett operativsystem som länge har haft en stark ställning på servrar, men en betydligt mindre andel av vanliga persondatorer.
Siffran betyder dock inte automatiskt att var tionde dator i Nordamerika har Linux installerat. För att förstå resultatet behöver man först titta på hur statistiken samlas in.
Nästan en fördubbling på en månad
I juni 2026 uppmätte Statcounter Linux andel till 5,52 procent. En månad senare hade siffran alltså nästan fördubblats.
Det kan vid första anblicken se ut som om miljontals användare plötsligt har övergett Windows och macOS. En sådan slutsats är dock sannolikt förhastad.
I juni fanns nämligen även en kategori som kallades ”Unknown”, alltså okänt operativsystem. Den kategorin stod då för hela 9,24 procent av den uppmätta användningen. När andelen okända system senare minskade steg samtidigt Linux andel kraftigt.
En möjlig förklaring är därför att en del Linuxtrafik tidigare inte kunde identifieras korrekt. Förändringar i webbläsare, analysmetoder eller klassificering kan ha gjort att fler Linuxsystem nu hamnar i rätt kategori.
Det betyder inte att resultatet på 10,65 procent är fel. Däremot bör ökningen inte tolkas som att Linux nästan har fördubblat antalet användare på bara en månad.
Statistiken mäter trafik – inte datorer
Statcounter bygger sin statistik på sidvisningar från ett stort nätverk av webbplatser. Företaget uppger att nätverket omfattar över en miljon webbplatser och behandlar mer än tre miljarder sidvisningar varje månad.
När en besökare öppnar en webbsida kan webbläsaren lämna information om bland annat operativsystem och enhetstyp. Statcounter sammanställer sedan dessa uppgifter.
Det innebär att statistiken mäter andelen webbsidor som har besökts från olika operativsystem. Den räknar inte hur många datorer som har sålts, hur många Linuxinstallationer som finns eller hur många unika personer som använder Linux.
En flitig Linuxanvändare som besöker tusen webbsidor påverkar därför statistiken mer än en Windowsanvändare som bara besöker tio.
Statcounter uppdaterar dessutom sina uppgifter löpande. Resultaten kan korrigeras under en kvalitetssäkringsperiod på 45 dagar.
Även Cloudflare ser en stark Linuxandel
Statcounter är inte den enda stora aktören som visar en betydande Linuxanvändning i Nordamerika.
Cloudflare Radar, som analyserar trafik genom Cloudflares omfattande globala nätverk, visar också en hög andel Linux när statistiken filtreras till HTTP-trafik från persondatorer i Nordamerika.
De båda tjänsterna mäter dock olika saker.
Statcounter analyserar sidvisningar på webbplatser som använder företagets analystjänst. Cloudflare studerar i stället de HTTP-förfrågningar som passerar genom företagets nätverk.
Att två oberoende mätmetoder pekar mot en växande Linuxandel gör resultatet mer intressant. Samtidigt finns osäkerheter även i Cloudflares statistik.
Linux används i stor omfattning på servrar, i automatiserade system, utvecklingsmiljöer och datorer utan vanlig bildskärm. Automatiserade program och så kallade headless-webbläsare kan därför påverka resultatet om trafiken inte tydligt klassificeras som mänsklig eller automatisk.
Statistiken är alltså bäst lämpad för att visa trender – inte för att ge ett exakt svar på hur många människor som använder Linux hemma eller på arbetet.
Linux har blivit enklare att använda
Även om den kraftiga ökningen delvis kan bero på bättre identifiering finns det flera långsiktiga faktorer som talar för att Linux faktiskt har blivit vanligare på persondatorer.
Moderna Linuxdistributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora och debian är betydligt enklare att installera och använda än äldre Linuxsystem. För vanliga uppgifter som webbsurfning, e-post, videomöten, ordbehandling och strömmande medier behöver användaren sällan arbeta i terminalen.
Stödet för modern hårdvara har också förbättrats. Grafik, trådlösa nätverk, Bluetooth, skrivare och energisparfunktioner fungerar i dag på betydligt fler datorer direkt efter installationen.
Samtidigt har allt fler program flyttat in i webbläsaren. Tjänster för dokumenthantering, bokföring, kommunikation och administration fungerar därför ofta oberoende av vilket operativsystem användaren har.
Spel har förändrat bilden av Linux
Datorspel var länge ett av Linux största problem på persondatorer. Många populära Windows-spel saknade Linuxversioner och fungerade dåligt genom äldre kompatibilitetslösningar.
Detta har förändrats genom Valve och kompatibilitetslagret Proton. Proton gör det möjligt att köra många Windows-spel direkt i Linux via Steam.
Även grafikdrivrutinerna har förbättrats, samtidigt som grafikgränssnittet Vulkan har fått ett bredare stöd.
Spelkonsolen Steam Deck har också haft stor betydelse. Den använder det Linuxbaserade systemet SteamOS och har visat att Linux kan fungera i en färdig konsumentprodukt utan att användaren behöver känna till några tekniska detaljer.
Steam Deck behöver inte ensam ha skapat en stor ökning i marknadsandel. Däremot har enheten gjort Linux mer synligt och visat att operativsystemet kan erbjuda en genomarbetad spelupplevelse.
Missnöje med Windows kan gynna alternativen
Förändringar i Windows kan också ha fått fler användare att undersöka andra operativsystem.
Windows 11 har hårdvarukrav som gör att många äldre, fullt fungerande datorer inte stöds officiellt. Microsoft har dessutom ökat integrationen med användarkonton, molntjänster, annonser, rekommendationer och insamling av diagnostiska uppgifter.
Vissa användare upplever också att gränssnitt och inställningar förändras utan att de själva har bett om det.
Linux erbjuder i stället större möjlighet att välja skrivbordsmiljö, uppdateringsmodell och vilka tjänster som ska vara installerade. För utvecklare, utbildningsverksamheter, integritetsmedvetna användare och organisationer som vill ha kontroll över sina datormiljöer kan detta vara attraktivt.
Det går däremot inte att slå fast att just dessa faktorer ligger bakom Statcounters senaste siffror. Statistiken visar vilket operativsystem webtrafiken kommer från, men inte varför användaren valde det.
Inte samma sak som tio procent av alla datorer
Den mest korrekta slutsatsen är därför att Linux i juli 2026 stod för 10,65 procent av den skrivbordsrelaterade webbtrafik som Statcounter kunde mäta i Nordamerika.
Det är inte samma sak som att Linux är installerat på exakt 10,65 procent av alla datorer i regionen.
Trots denna viktiga skillnad är resultatet betydelsefullt. Linux har under lång tid betraktats som ett tekniskt starkt system som aldrig riktigt lyckats nå den breda konsumentmarknaden.
Nu visar flera stora datakällor att Linux åtminstone har fått en tydligare och mer synlig plats på vanliga datorer.
Om utvecklingen fortsätter återstår att se. Men för ett operativsystem som i årtionden har omgärdats av skämtet om ”året då Linux slår igenom på skrivbordet” är tioprocentsgränsen ändå en milstolpe värd att uppmärksamma.
GNU-projektet har släppt GNU Nano 9.2, en ny underhållsversion av den populära textredigeraren för Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen har fått kodnamnet ”Alquézar” och innehåller bland annat bättre kontroll av terminalmiljön, tydligare namn på multibuffertfunktionen och återställt stöd för äldre tangentkombinationer.
GNU Nano är en liten och lättanvänd textredigerare som körs direkt i terminalen. Den används ofta för att snabbt redigera konfigurationsfiler, skript och andra textfiler på Linuxservrar och vanliga skrivbordssystem.
Till skillnad från mer avancerade terminalredigerare som Vim och Emacs visar Nano de vanligaste kortkommandona längst ned på skärmen. Det gör programmet förhållandevis enkelt att börja använda, även för personer som inte är vana vid kommandoraden.
Kontrollerar att terminalen kan visa Nano
Den viktigaste nyheten i GNU Nano 9.2 är en ny kontroll som utförs när programmet startar.
Nano vägrar nu att starta om programmets standardutmatning inte är ansluten till en terminal. Standardutmatning, ofta kallad stdout, är den kanal som ett program normalt använder för att skriva information på skärmen.
För ett vanligt kommandoradsverktyg går det ofta bra att skicka utmatningen vidare till en fil eller till ett annat program. Nano är däremot ett interaktivt program som behöver kunna styra markören, uppdatera skärmen och läsa tangenttryckningar.
Om utmatningen inte går till en riktig terminal kan Nano därför inte visa sitt gränssnitt på ett tillförlitligt sätt. Den nya kontrollen förhindrar att redigeraren startas i en miljö där den ändå inte kan fungera korrekt.
Tydligare namn på multibuffertfunktionen
GNU Nano 9.2 introducerar kommandoradsalternativet:
nano --newbuffer
Det nya alternativet är ett tydligare namn på det befintliga alternativet:
nano --multibuffer
Båda alternativen gör samma sak. När en ny fil läses in öppnas den i en separat buffert i stället för att ersätta den fil som redan visas.
En buffert kan jämföras med ett öppet dokument eller en flik i en grafisk textredigerare. Genom att använda flera buffertar kan användaren arbeta med flera filer under samma Nano-session och växla mellan dem.
Funktionen kan även aktiveras permanent i konfigurationsfilen nanorc:
set newbuffer
Den äldre inställningen fungerar fortfarande:
set multibuffer
Det innebär att befintliga konfigurationsfiler och skript inte behöver ändras. Det nya namnet är endast ett mer beskrivande alternativ.
Äldre tangentkombinationer fungerar igen
Version 9.2 återinför också stöd för de äldre tangentsekvenserna Ctrl+W, Ctrl+T samt Ctrl+/, Ctrl+T.
Nano skriver normalt Ctrl-tangenten som ett taktecken. Kombinationen Ctrl+W visas därför som ^W.
De återställda tangentsekvenserna användes tidigare för att gå från sökfunktionen, WhereIs, till funktionen GotoLine. Den senare används för att flytta markören direkt till en viss rad i dokumentet.
Stödet förbättrar kompatibiliteten för användare som fortfarande använder äldre arbetsflöden eller har Nano-kommandon lagrade i muskelminnet.
Det är däremot inte samma sak som den tidigare direkta växlingen med enbart Ctrl+T. Den funktionen har tagits bort.
Sökvyn placeras mer naturligt
När användaren söker efter text försöker Nano nu placera det aktuella området så långt åt vänster i terminalfönstret som möjligt.
För vanliga textfiler märks förändringen kanske inte särskilt mycket. Den kan däremot göra stor skillnad vid redigering av långa rader, exempelvis i loggfiler, källkod eller konfigurationsfiler.
Genom att minska onödig horisontell förskjutning blir det lättare att se sammanhanget kring sökresultatet.
Stödet för gamla Mac-radbrytningar tas bort
Nano kan inte längre läsa och skriva filer som använder det äldre Mac-formatet för radbrytningar.
Moderna operativsystem använder huvudsakligen två olika sätt att markera slutet på en textrad:
Linux och andra Unix-liknande system använder tecknet LF.
Windows använder kombinationen CR och LF.
Äldre versioner av Mac OS använde däremot en ensam CR-markering. Det formatet har varit föråldrat under lång tid och ska inte förväxlas med dagens macOS, som använder Unix-formatet LF.
Borttagningen påverkar därför främst mycket gamla textfiler som skapades på klassiska Mac-system.
Problem med säkerhetskopior har rättats
När alternativet --backup används skapar Nano en säkerhetskopia av filen före redigeringen.
I vissa situationer kunde tidigare versioner missa att skapa säkerhetskopian. En kopia kunde även få en felaktig tidsstämpel. Båda problemen har nu rättats.
Korrigeringen är viktig eftersom säkerhetskopior ofta används som ett extra skydd vid redigering av systemfiler och andra viktiga dokument.
Säkrare hantering av räddningsfiler
Om Nano kraschar eller avslutas oväntat kan programmet skapa en fil med ändelsen .save. Filen innehåller osparade ändringar och kan användas för att försöka återställa arbetet.
Nano ändrar inte längre automatiskt räddningsfilens rättigheter och ägare så att de motsvarar originalfilen.
Förändringen minskar risken för att en automatiskt skapad räddningsfil får olämpliga behörigheter eller kopplas till fel användare, särskilt när Nano körs med utökade rättigheter.
Fler tangenter kan anpassas
Tangentkombinationerna Alt+Insert och Alt+Delete, som även kan skrivas som M-Ins och M-Del, har blivit möjliga att binda om.
Det innebär att användare kan koppla kombinationerna till andra funktioner genom Nano-konfigurationen. Förändringen är framför allt användbar för personer som har egna tangentbordslayouter eller vill anpassa redigeraren efter ett särskilt arbetsflöde.
En liten men praktisk uppdatering
GNU Nano 9.2 är ingen omfattande funktionsversion. Uppdateringen fokuserar i stället på kompatibilitet, tydligare inställningar och korrigeringar av problem som kan uppstå i ovanliga situationer.
Den nya terminalkontrollen förhindrar felaktiga starter, medan alternativet --newbuffer gör multibuffertfunktionen enklare att förstå. Samtidigt återkommer några äldre tangentsekvenser som fortfarande används av vana Nano-användare.
GNU Nano 9.2 finns tillgänglig som källkod för den som vill kompilera programmet manuellt. Övriga användare kan invänta att versionen blir tillgänglig i den egna Linuxdistributionens paketförråd.
Xen 4.22 är nu släppt med flera förbättringar för moderna x86- och Arm-system. Den nya versionen får bland annat stöd för FRED, bättre skydd mot prestandaproblem, viloläge för virtuella Arm-maskiner och skärpta resursgränser i Xenstore.
Den öppna hypervisorn Xen har släppts i version 4.22. Uppdateringen förbättrar hanteringen av avbrott på moderna x86-processorer, ger Arm-baserade virtuella maskiner stöd för viloläge och inför nya skydd mot gäster som förbrukar för mycket systemresurser.
Xen är en så kallad typ 1-hypervisor. Det betyder att programvaran körs direkt ovanpå datorns hårdvara och skapar en grund där flera virtuella maskiner kan köras samtidigt.
Till skillnad från virtualiseringsprogram som körs inuti ett vanligt operativsystem behöver Xen alltså inget underliggande Windows- eller Linux-system. Det gör tekniken lämplig för bland annat servrar, molntjänster, inbyggda system och miljöer där hög säkerhet och tydlig isolering mellan olika virtuella maskiner är viktigt.
Med Xen 4.22 får projektet flera nya funktioner för moderna x86- och Arm-system.
Modernare hantering av avbrott på x86
En av de största nyheterna är stöd för FRED, en förkortning av Flexible Return and Event Delivery.
Datorns processor måste hela tiden kunna avbryta det arbete som pågår. Det kan exempelvis ske när ett program gör ett systemanrop, när ett fel inträffar eller när ny information kommer från hårdvaran.
På x86-plattformen har dessa mekanismer byggts ut under flera årtionden. Resultatet är ett kraftfullt men komplicerat system med många äldre delar som fortfarande måste stödjas.
FRED är ett modernare försök att förenkla hur processorn hanterar systemanrop, undantag och avbrott. Genom att Xen nu stöder tekniken kan hypervisorn bättre utnyttja funktionerna i nyare x86-processorer.
För vanliga användare innebär förändringen inte nödvändigtvis någon omedelbar och tydligt märkbar prestandaökning. På längre sikt kan tekniken däremot göra hanteringen av processorhändelser enklare, säkrare och lättare att underhålla.
Skydd mot virtuella maskiner som låser processorbussen
Xen 4.22 har även fått stöd för AMD Bus Lock Threshold.
Vissa atomära processorinstruktioner kan under särskilda förhållanden låsa datorns processorbuss. Sådana låsningar kan behövas för att flera processorkärnor ska kunna arbeta med delade data utan att informationen skadas.
Problemet är att upprepade busslåsningar kan påverka hela datorns prestanda. En felaktig eller illvillig virtuell maskin skulle därför kunna försämra prestandan även för andra virtuella maskiner på samma server.
Med AMD Bus Lock Threshold kan Xen upptäcka och begränsa sådant beteende. Funktionen minskar därmed risken för att en enskild gäst påverkar resten av systemet.
Arm-gäster kan försättas i viloläge
På Arm-plattformen får virtuella maskiner nu stöd för att pausas och återupptas genom Power State Coordination Interface, PSCI.
PSCI är ett standardiserat gränssnitt som används för att styra olika energilägen i Arm-baserade system. Med det nya stödet kan en virtuell Arm-maskin försättas i ett vilande tillstånd och senare fortsätta där den slutade.
Funktionen är särskilt användbar i energikänsliga miljöer, till exempel inbyggda system, mobila plattformar och servrar där energiförbrukningen behöver anpassas efter belastningen.
Xen har dessutom utökat stödet för Arm Firmware Framework for A-profile till version 1.2. Ramverket används för kommunikation mellan operativsystem, hypervisorer och säker firmware på moderna Arm-system.
Fortsatt arbete med säkerhetskritiska Arm-system
Arbetet med stöd för Armv8-R och dess Memory Protection Unit fortsätter.
Armv8-R riktar sig främst till realtidssystem och säkerhetskritiska miljöer där förutsägbart beteende är viktigare än maximal generell prestanda. Det kan exempelvis handla om fordon, industriella styrsystem och annan utrustning där ett oväntat stopp kan få allvarliga konsekvenser.
En Memory Protection Unit skiljer sig från den minneshantering som normalt används i persondatorer och servrar. Den är utformad för att skapa tydligt avgränsade minnesområden utan samma typ av avancerad virtuell minneshantering.
Stödet är ännu inte färdigt, men visar att Xen-projektet vill bli mer användbart även utanför traditionella datacenter.
RISC-V-stödet är fortfarande under utveckling
Xen-projektet fortsätter också arbetet med RISC-V.
RISC-V är en öppen processorarkitektur som blivit allt vanligare inom forskning, inbyggda system och specialutvecklade processorer. Till skillnad från många andra processorarkitekturer kan RISC-V användas och byggas ut utan traditionella licensavgifter.
Stödet i Xen är dock fortfarande på ett tidigt stadium. Xen 4.22 kan därför ännu inte användas för allmän virtualisering av RISC-V-baserade gästsystem.
Arbetet lägger däremot grunden för att Xen i framtiden ska kunna köra virtuella maskiner även på denna plattform.
Xenstore får bättre skydd mot överbelastning
En annan viktig förändring finns i Xenstore.
Xenstore är en central tjänst som används av Xen-domäner för att utbyta inställningar och information. Den fungerar ungefär som en gemensam hierarkisk databas där hypervisorn och de virtuella maskinerna kan lagra och läsa konfigurationsvärden.
I Xen 4.22 införs resurskvoter för varje domän. Det har även införts gränser för hur djupt så kallade bevakningar, eller watches, får byggas upp.
Syftet är att förhindra att en enskild virtuell maskin använder orimligt mycket minne eller processorkraft i Xenstore. Förbättringen blir särskilt viktig på stora servrar där många virtuella maskiner körs samtidigt.
Mikrokod kan levereras som en separat modul
På x86-system kan uppdateringar av processorns mikrokod nu levereras som ett separat Multiboot-paket i CPIO-format.
Mikrokod kan beskrivas som en låg nivå av programvara inuti processorn. Processortillverkare använder mikrokodsuppdateringar för att rätta fel och i vissa fall minska effekterna av säkerhetsproblem.
Genom att kunna leverera mikrokoden som en separat startmodul blir det enklare att uppdatera den utan att behöva bygga in den direkt i andra delar av startsystemet.
Verktyget xenpm har dessutom fått kommandot get-core-temp. Det kan visa temperaturen för enskilda processorkärnor på Intel-processorer som stöder funktionen.
Utökade tester för funktionell säkerhet
Xen 4.22 förbättrar även projektets arbete med funktionell säkerhet.
Versionen innehåller QEMU-baserade verktyg för Software-in-the-Loop-testning. Det innebär att delar av ett system kan testas i en simulerad miljö utan att all fysisk hårdvara behöver finnas tillgänglig.
Testmiljön kan bland annat användas för att återskapa fel, simulera olika gränssnitt och kontrollera att systemet reagerar på ett förutsägbart sätt.
Projektet har också lagt till verktyg för kodtäckning. Dessa kan mäta hur stor del av programkoden som faktiskt testas. Stödet sträcker sig från enklare mätningar till Modified Condition/Decision Coverage, en mer avancerad metod som används i säkerhetskritiska system.
Äldre gränssnitt fortsätter att tas bort
Utvecklarna har även fortsatt att rensa bort föråldrade gränssnitt och komponenter.
Sådant arbete ger sällan stora rubriker, men är viktigt för ett långlivat projekt som Xen. När gammal kod tas bort blir systemet enklare att underhålla, och risken minskar för att oanvända funktioner innehåller säkerhetsproblem.
Xen 4.22 är därför inte bara en version med nya funktioner. Uppdateringen fortsätter också arbetet med att göra hypervisorn mer robust, skalbar och anpassad för moderna processorplattformar.
Fakta: Vad är en hypervisor?
En hypervisor är den programvara som skapar och hanterar virtuella datorer.
Xen är en typ 1-hypervisor och körs direkt på den fysiska hårdvaran. Varje virtuellt operativsystem körs i en egen isolerad domän.
Den första och mest privilegierade domänen kallas vanligtvis Dom0. Den ansvarar bland annat för administration och åtkomst till fysisk hårdvara. Övriga virtuella maskiner körs normalt som mindre privilegierade gästdomäner, ofta kallade DomU.
Linux-musikspelaren Fooyin har fått en omfattande uppdatering. Version 0.12 kan bland annat konvertera ljudfiler, visa musiken som spektrogram och oscilloskop samt automatiskt anpassa ljudet efter datorns ljudenhet.
Fooyin är en anpassningsbar musikspelare för Linux som bygger på det grafiska ramverket Qt. Med version 0.12 utvecklas programmet från en traditionell musikspelare till ett mer komplett verktyg för både musiklyssning och ljudhantering.
Den största nyheten är den inbyggda ljudkonverteringen. Användaren kan nu omvandla musikspår direkt i Fooyin till flera vanliga ljudformat. Det innebär att man inte längre behöver starta ett separat konverteringsprogram för att exempelvis skapa filer som passar en mobiltelefon, bilstereo eller annan musikspelare.
Musiken blir synlig
Fooyin 0.12 innehåller även flera nya visualiseringar. Ett nytt spektrogram visar hur ljudets olika frekvenser förändras över tid. Ljusa eller tydliga områden i bilden representerar vanligtvis starkare frekvenser, vilket gör det möjligt att se skillnader mellan exempelvis bas, sång och diskant.
Den nya oscilloskopfunktionen visar i stället ljudets vågform. Den ger en bild av hur den elektriska ljudsignalen rör sig och förändras under uppspelningen.
Dessutom har Fooyin fått stöd för projectM, ett system som skapar animerade visuella effekter i takt med musiken. Tekniken är inspirerad av de välkända MilkDrop-effekterna som många förknippar med äldre versioner av musikspelaren Winamp.
Visualiseringarna har också fått fler valbara bildfrekvenser. Spektrumstaplar och toppmarkeringar faller nu tillbaka på ett mer naturligt sätt när musiken pausas eller stoppas.
Anpassar ljudet automatiskt
Alla ljudenheter klarar inte samtliga samplingsfrekvenser. En musikfil kan exempelvis vara inspelad med en frekvens som datorns ljudkort eller externa digitalomvandlare inte stöder direkt.
Fooyin 0.12 innehåller därför en valfri funktion för automatisk omsampling. När funktionen är aktiverad omvandlar programmet ljudet till en samplingsfrekvens som ljudenheten kan hantera.
Omsampling innebär att ljudets digitala mätpunkter räknas om. På så sätt kan filen spelas upp även när dess ursprungliga format inte är direkt kompatibelt med den anslutna ljudutrustningen.
Stöd för både PulseAudio och PipeWire
Många moderna Linuxdistributioner använder numera PipeWire för att hantera ljud. Det finns samtidigt många datorer och installationer som fortfarande använder PulseAudio.
Den nya versionen innehåller därför ett särskilt PulseAudio-insticksprogram. Det gör Fooyin mer användbart på äldre system och i miljöer där PulseAudio fortfarande är den huvudsakliga ljudservern.
Snabbare hantering av stora musiksamlingar
Fooyin 0.12 innehåller flera förbättringar som ska göra programmet snabbare, särskilt för användare med stora musikbibliotek.
Kataloger laddas snabbare i katalogbläddraren eftersom programmet väntar med att leta rekursivt efter spellistor. I stället för att omedelbart gå igenom alla undermappar kan gränssnittet visas tidigare.
Taggredigeraren fyller nu också i sitt innehåll asynkront. Det betyder att arbetet utförs i bakgrunden utan att resten av programmet behöver stå stilla medan metadata läses in.
Dialogrutan för filegenskaper har samtidigt förbättrats, och Fooyin kommer nu ihåg vilken katalog som senast användes vid import eller export av spellistor.
Större kontroll över utseendet
Fooyin är känt för sitt anpassningsbara gränssnitt. I version 0.12 kan användaren göra separata åsidosättningar av de färger och teckensnitt som används i olika delar av gränssnittet.
Det ger större kontroll över egna layouter. Användaren kan exempelvis skapa ett kompakt mörkt gränssnitt för en mindre skärm eller ett mer lättläst utseende med större text.
Flera problem på bildskärmar med fraktionell skalning har också rättats. Fraktionell skalning används när gränssnittet exempelvis förstoras till 125 eller 150 procent i stället för exakt 200 procent.
Tidigare kunde detta orsaka fel i bland annat ikoner, stjärnbetyg, sångtexternas toningar, uppspelningsindikatorer och spektrumvisningens höjd. Dessa delar ska nu återges mer korrekt.
Förbättrad internetradio och skriptfunktion
Radio Browser-delen har fått ett renare gränssnitt. Länder är nu dolda som standard i radioguiden, och felmeddelanden visas i en banner som användaren kan stänga.
Fooyin har även ett eget system för skript och textformatering som heter FooScript. Det har fått den nya funktionen $crc32, som kan skapa en CRC32-kontrollsumma av ett värde.
En kontrollsumma är ett kort numeriskt värde som beräknas från en större mängd data. Den kan bland annat användas för att jämföra eller identifiera information.
Säkrare hantering av metadata
Metadata är information som lagras tillsammans med musikfilen, exempelvis låttitel, artist, album, spårnummer och genre.
Fooyin 0.12 rättar flera problem med denna information. Äldre teckenkodningar i ID3-taggar identifieras nu bättre, vilket minskar risken för felaktiga bokstäver och symboler i låttitlar och artistnamn.
Sökningar som inte tar hänsyn till accenter har också förbättrats. Det ska exempelvis bli lättare att hitta ett namn oavsett om användaren skriver bokstaven med eller utan accent.
Taggredigeraren ska inte längre skapa dubbla utökade taggar när de byter namn. Det har även blivit möjligt att på ett korrekt sätt byta namn på taggar som redan finns.
Många mindre fel har rättats
Uppdateringen innehåller dessutom ett stort antal rättningar för spellistor, uppspelning, metadata, fjärrströmmar, skrobbling och programmets gränssnitt.
Ett fel som kunde få programmet att krascha när den sista tomma standardspellistan togs bort har åtgärdats.
Automatiska spellistor har också förbättrats. När de skapas om behåller posterna nu sina individuella identiteter, vilket ger stabilare spellistor och minskar risken för att låtar behandlas som helt nya poster efter varje uppdatering.
Fooyin 0.12 är därmed inte bara en uppdatering med fler funktioner. Den gör även programmet snabbare, stabilare och mer användbart för både vanliga musiklyssnare och personer som vill undersöka, konvertera och organisera digitalt ljud.
$ tekniska_fakta –fooyin-0.12
Program:
Fooyin
Version:
0.12
Plattform:
Linux
Grafiskt ramverk:
Qt
Ny huvudfunktion:
Inbyggd konvertering av ljudfiler
Nya visualiseringar:
Spektrogram, oscilloskop och projectM
Ljudeffekter:
MilkDrop-liknande visualiseringar genom projectM
Ljudsystem:
PipeWire och PulseAudio
Omsampling:
Valfri automatisk anpassning av samplingsfrekvensen
Metadata:
Förbättrad hantering av ID3-taggar och äldre teckenkodningar
Spellistor:
Stabilare automatiska spellistor och förbättrad import och export
Skriptsystem:
FooScript med den nya funktionen $crc32
Status:
Snabbare laddning, förbättrad taggredigering och rättad rendering vid fraktionell skärmskalning.
_
Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection.
GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit en ny policy för användningen av artificiell intelligens och stora språkmodeller.
GNU Compiler Collection, vanligtvis förkortat GCC, är en samling kompilatorer för bland annat programmeringsspråken C, C++, Fortran och Ada. Programvaran är en central del av många Linuxsystem och används för att omvandla programmerares källkod till körbara program.
Den nya policyn innebär att GCC tills vidare kommer att avvisa bidrag som innehåller upphovsrättsligt betydande material som har skapats av en språkmodell.
Det räcker inte att redigera AI-koden
Reglerna omfattar inte bara kod som kopierats direkt från exempelvis ChatGPT eller GitHub Copilot. Även kod som senare har skrivits om, rättats eller förbättrats av en människa kan omfattas.
Det avgörande är om den färdiga koden fortfarande bygger på material som ursprungligen skapades av en språkmodell.
En utvecklare kan alltså inte låta en AI skapa en större funktion, städa upp koden manuellt och därefter behandla resultatet som ett helt självständigt arbete.
När ett kodbidrag väl har sitt ursprung i AI-genererat material fortsätter det, enligt policyn, att räknas som härlett från detta material.
AI får fortfarande användas som hjälpmedel
Policyn innebär inte ett fullständigt förbud mot AI-verktyg.
Utvecklare får fortfarande använda språkmodeller för att:
diskutera programmeringsidéer,
förstå befintlig källkod,
lära sig mer om ett obekant teknikområde,
undersöka möjliga lösningar,
genomföra allmän efterforskning.
Begränsningen gäller när upphovsrättsligt betydande material från språkmodellen faktiskt hamnar i den kod som skickas in till GCC-projektet.
En utvecklare kan exempelvis fråga en språkmodell hur en viss kompilatorteknik fungerar. Därefter kan utvecklaren själv konstruera och skriva en egen lösning. Det skiljer sig från att låta språkmodellen skapa själva implementationen och sedan använda den som grund för bidraget.
Vad betyder upphovsrättsligt betydande?
All kod är inte automatiskt tillräckligt originell eller omfattande för att skyddas av upphovsrätten.
En mycket enkel ändring, som att rätta ett stavfel, byta ett variabelnamn eller justera en uppenbar felskrivning, kan vara juridiskt obetydlig. Mer omfattande funktioner, algoritmer och implementationer kan däremot betraktas som upphovsrättsligt betydande.
Policyn innehåller därför vissa begränsade undantag.
GCC:s ansvariga utvecklare kan acceptera triviala eller juridiskt obetydliga ändringar som har skapats med hjälp av en språkmodell. Ändringen måste fortfarande uppfylla projektets vanliga kvalitetskrav, och användningen av AI ska redovisas tydligt.
Särskilda regler för testprogram
AI-genererade testfall kan också behandlas annorlunda än kod som blir en permanent del av GCC.
Ett testfall består ofta av ett mycket litet program som används för att återskapa ett fel eller kontrollera att kompilatorn beter sig på rätt sätt. Sådan kod är normalt inte en del av kompilatorns egen implementation.
Därför kan även upphovsrättsligt betydande AI-genererade testfall i vissa situationer accepteras.
Upphovsrätten är den stora frågan
Bakgrunden till försiktigheten är osäkerheten kring hur språkmodeller har tränats och vilka rättigheter som gäller för materialet de producerar.
En språkmodell kan ha tränats på stora mängder offentligt tillgänglig källkod. Det är inte alltid möjligt att avgöra om ett kodförslag är en helt ny konstruktion eller om det ligger nära kod som redan har skrivits av någon annan.
För ett stort projekt som GCC kan detta skapa både juridiska och praktiska problem. Projektet måste kunna veta att den kod som tas emot får distribueras under GCC:s licens och att bidragsgivaren har rätt att lämna över den.
En försiktighetsprincip för fri programvara
Den nya policyn visar att AI kan användas som ett verktyg under utvecklingsarbetet, men att ansvaret fortfarande ligger hos människan.
För GCC räcker det inte att en utvecklare förstår, granskar eller förbättrar den kod som en språkmodell har skapat. Om ett betydande kodbidrag bygger på AI-genererat material kan det fortfarande avvisas.
Budskapet till utvecklare är därför tydligt: använd gärna AI för att lära, resonera och undersöka – men skriv den kod som ska skickas in till GCC själv.
> FAKTA: GCC OCH AI-GENERERAD KOD
GCC är en samling kompilatorer
för bland annat C, C++, Fortran och Ada. GCC används i många
Linuxdistributioner och andra fria operativsystem.
GCC-projektets nya policy innebär att upphovsrättsligt betydande kod
som har skapats av en språkmodell normalt inte accepteras som bidrag.
Policyn gäller även kod som först har skapats av exempelvis ChatGPT,
Gemini eller GitHub Copilot och därefter har skrivits om eller
förbättrats av en människa.
AI får fortfarande användas för att diskutera idéer, förstå befintlig
kod, göra efterforskningar och lära sig mer om ett teknikområde.
Triviala ändringar och vissa testfall kan i särskilda fall accepteras.
Användningen av AI måste då redovisas tydligt.
GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program.
GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för att bygga, länka och undersöka program på Linux och andra Unixliknande operativsystem.
Binutils arbetar oftast i bakgrunden och märks därför sällan av vanliga datoranvändare. För programmerare, systemutvecklare och skapare av Linuxdistributioner är verktygen däremot mycket viktiga. De används tillsammans med bland annat kompilatorn GCC, standardbiblioteket glibc och felsökaren GDB.
Vad är GNU Binutils?
När en programmerare skriver ett program måste källkoden gå igenom flera steg innan den kan köras av datorn.
Först översätts programkoden till maskinkod. Därefter måste olika delar av programmet kopplas samman till en färdig körbar fil. Binutils innehåller flera av de verktyg som behövs under denna process.
Bland de mest kända verktygen finns:
as – omvandlar assemblerkod till objektfiler.
ld – länkar samman objektfiler och bibliotek till färdiga program.
objdump – visar information om innehållet i körbara filer och objektfiler.
readelf – granskar ELF-filer, som är det vanligaste formatet för körbara program i Linux.
ar – skapar och hanterar statiska programbibliotek.
De flesta utvecklare använder inte alla dessa kommandon direkt. I stället anropas de automatiskt av kompilatorer och byggsystem.
Enklare felsökning av program
Både objdump och readelf har fått det nya alternativet:
--debug-dir=DIR
Det gör det möjligt att ange en särskild katalog där verktygen ska leta efter separata filer med felsökningsinformation.
Felsökningsinformation innehåller exempelvis funktionsnamn, variabelnamn och kopplingar mellan maskinkod och programmets ursprungliga källkod. Informationen är mycket användbar när ett program kraschar eller beter sig fel.
I många Linuxdistributioner lagras felsökningsinformationen separat från själva programmet. Det gör programfilerna mindre, samtidigt som utvecklare fortfarande kan installera den mer detaljerade informationen när den behövs.
Med det nya alternativet blir det enklare att undersöka program när felsökningsfilerna ligger på en annan plats än normalt.
Objdump kan visa globala variabler
Verktyget objdump har även fått alternativet:
--map-global-vars
Det kan användas för att visa var globala variabler finns i en objektfil och vilken typ av information de innehåller.
En global variabel är en variabel som kan användas av flera delar av ett program. Sådana variabler kan ibland göra program svårare att felsöka, eftersom innehållet kan ändras från många olika platser.
Den nya funktionen kan därför hjälpa utvecklare att förstå hur ett program använder sitt minne och hur olika variabler är placerade i den färdiga programfilen.
Objektfiler kan behandlas som ett bibliotek
Länkaren har fått stöd för alternativen:
--start-lib
--end-lib
De gör det möjligt att behandla en grupp objektfiler ungefär som om de låg i ett statiskt bibliotek.
Ett statiskt bibliotek är normalt en samling färdigkompilerade objektfiler som har packats ihop i en arkivfil. Med de nya alternativen behöver utvecklaren inte alltid skapa en sådan arkivfil först.
Det kan förenkla byggprocessen, särskilt i stora projekt där många mindre objektfiler ska kopplas samman.
Länkaren tar då endast med de objektfiler som verkligen behövs, på ungefär samma sätt som när ett vanligt statiskt bibliotek används.
Snabbare länkning kan ge större programfiler
BFD-länkaren stöder nu optimeringsnivån:
-O 0
När denna nivå används slutar länkaren att slå samman innehållet i vissa sektioner som innehåller identiska eller liknande data.
Normalt försöker länkaren minska storleken på det färdiga programmet genom att kombinera exempelvis identiska textsträngar eller annan återkommande information.
Det arbetet kan dock ta tid, särskilt när mycket stora program ska byggas.
Genom att använda -O 0 kan länkningen därför gå betydligt snabbare. Nackdelen är att det färdiga programmet kan bli större eftersom information som hade kunnat delas i stället sparas flera gånger.
Det blir alltså en avvägning mellan byggtid och filstorlek.
Funktionen kan vara särskilt användbar under utveckling, när ett program kompileras och länkas om många gånger. Inför en slutlig utgåva kan utvecklaren sedan välja en högre optimeringsnivå för att skapa en mindre programfil.
Förbättrat stöd för RISC-V
GNU Binutils 2.47 utökar även stödet för processorarkitekturen RISC-V.
RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från flera traditionella processorplattformar kan den användas och vidareutvecklas utan att tillverkare behöver betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.
Arkitekturen används bland annat i mikrokontroller, inbyggda system, forskningsprojekt, servrar och experimentella persondatorer.
Den nya versionen av Binutils innehåller stöd för flera ytterligare RISC-V-utökningar, däribland:
zalasr 1.0
svrsw60t59b 1.0
zvabd 1.0
smpmpmt 1.0
Stöd har också lagts till för flera instruktioner som utför vektoriella punktprodukter.
Vektorberäkningar gör det möjligt för processorn att bearbeta flera tal samtidigt i stället för ett tal i taget. Det är särskilt användbart inom områden som bildbehandling, artificiell intelligens, vetenskapliga beräkningar och signalbehandling.
Punktprodukter är en vanlig matematisk operation inom exempelvis maskininlärning. Bättre stöd för sådana instruktioner gör det möjligt för utvecklare att skapa program som mer effektivt utnyttjar moderna RISC-V-processorer.
Äldre 32-bitars S/390 fasas ut
Stödet för den 32-bitars IBM S/390-plattformen har nu markerats som föråldrat.
Det innebär inte nödvändigtvis att stödet försvinner omedelbart, men det är en tydlig signal om att det kan tas bort i en framtida version.
Den modernare 64-bitarsarkitekturen S/390x påverkas inte. Den fortsätter att stödjas och underhållas.
S/390 och S/390x används främst i IBM:s stordatorsystem. Att den äldre 32-bitarsversionen fasas ut är därför ett naturligt steg när allt fler system använder 64-bitarsprocessorer och modernare programvara.
En viktig uppdatering som arbetar i bakgrunden
GNU Binutils 2.47 innehåller inga funktioner som vanliga datoranvändare kommer att se direkt på skrivbordet. Uppdateringen är ändå betydelsefull.
Nästan alla program i en Linuxdistribution har vid något tillfälle passerat genom en assembler, länkare eller något annat verktyg från Binutils.
Förbättringarna kan ge utvecklare snabbare byggprocesser, bättre möjligheter att undersöka programfiler och utökat stöd för nya processorinstruktioner.
GNU Binutils 2.47 finns tillgänglig som källkod från GNU-projektets servrar. Användare av Linuxdistributioner med löpande uppdateringar kan räkna med att versionen dyker upp i pakethanteraren när distributionernas utvecklare har hunnit testa och paketera den.
Canonical inför en valfri virtualiseringsstack i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av QEMU, libvirt och tillhörande firmware utan att behöva lämna den stabila LTS-versionen.
Canonical inför en ny valfri virtualiseringsmiljö i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av bland annat QEMU, libvirt, EDK2 och SeaBIOS utan att behöva lämna den stabila LTS-versionen av Ubuntu.
Ny teknik på en stabil grund
Ubuntu LTS är utvecklat för datorer och servrar som behöver vara stabila under lång tid. En nackdel med detta är att vissa program och systemkomponenter kan hinna bli äldre innan nästa LTS-version släpps.
Sedan tidigare använder Ubuntu så kallade HWE-kärnor, Hardware Enablement, för att ge en LTS-version stöd för nyare hårdvara. Nu utvidgas samma princip till de program och komponenter som används för virtualisering.
Den nya virtualiseringsstacken innehåller bland annat qemu-hwe, libvirt-hwe, edk2-hwe och seabios-hwe.
QEMU används för att köra och emulera virtuella datorer. Libvirt används för att skapa och administrera virtuella maskiner. EDK2 innehåller bland annat OVMF, som fungerar som virtuell UEFI-firmware, medan SeaBIOS erbjuder traditionellt BIOS-stöd.
Det innebär att själva operativsystemet kan ligga kvar på Ubuntu 26.04 LTS, samtidigt som virtualiseringsmiljön får tillgång till modernare teknik.
Uppdateras var sjätte månad
Under de första två åren efter lanseringen av Ubuntu 26.04 LTS planerar Canonical att uppdatera virtualiseringsstacken ungefär var sjätte månad.
De nya versionerna kommer först att testas i Ubuntus kortlivade mellanversioner. När de har provats och bedömts som tillräckligt stabila kan de senare göras tillgängliga för Ubuntu 26.04 LTS genom HWE-paketen.
På så sätt kan en organisation använda en stabil LTS-installation och samtidigt få modernare virtualiseringsteknik.
Förbättrat skydd för virtuella datorer
Ubuntu 26.04 LTS har stöd för säkerhetsteknikerna AMD SEV-SNP och Intel TDX.
Teknikerna används för så kallad konfidentiell databehandling. Syftet är att skydda informationen i en virtuell dator även när den behandlas i arbetsminnet.
Vanligtvis skyddas känslig information genom kryptering när den lagras på en hårddisk eller skickas över ett nätverk. När informationen används måste den däremot normalt dekrypteras.
Med tekniker som SEV-SNP och TDX kan minnet i den virtuella datorn skyddas bättre mot andra delar av systemet, inklusive värddatorn och dess administratörer.
Det kan vara viktigt för myndigheter, reglerade verksamheter, molntjänster, behandling av känsliga personuppgifter och konfidentiell AI-bearbetning.
Flera funktioner inom området är fortfarande under utveckling. Den nya HWE-modellen gör det lättare att införa förbättringar i Ubuntu 26.04 LTS efter hand som de blir tillgängliga.
Den nya stacken är valfri
Vanliga installationer av Ubuntu 26.04 LTS fortsätter att använda de ordinarie virtualiseringspaketen.
En administratör måste själv välja att installera HWE-varianterna. Det betyder att befintliga system inte automatiskt byter till nyare versioner av QEMU, libvirt eller firmware.
Det minskar risken för oväntade förändringar i redan fungerande servermiljöer.
Ett verktyg håller ihop installationen
Canonical tillhandahåller även verktyget ubuntu_virt_helper. Det hjälper administratören att hantera virtualiseringsstacken som en sammanhängande enhet.
QEMU, libvirt och den virtuella datorns firmware är beroende av varandra. Om bara en komponent uppgraderas kan resultatet bli en blandning av versioner som inte är testade tillsammans.
Verktyget ska därför minska risken för ofullständiga eller inkonsekventa kombinationer av paket.
Mindre behov av att uppgradera hela servern
Tidigare har organisationer som behövt den senaste virtualiseringstekniken ofta haft två alternativ: att uppgradera värdservrarna till en kortlivad Ubuntu-version eller att vänta på nästa LTS-utgåva.
Den nya virtualiseringsstacken erbjuder en mellanväg.
Servern kan fortsätta använda Ubuntu 26.04 LTS som stabil grund, medan virtualiseringsprogrammen uppdateras i snabbare takt. Det kan ge stöd för nya processorer, bättre säkerhetsfunktioner och modernare virtuella maskiner utan att hela operativsystemet behöver bytas ut.
För verksamheter som driver många virtuella servrar kan detta innebära både enklare underhåll och snabbare tillgång till ny teknik.
Paket:
qemu-hwe, libvirt-hwe, edk2-hwe och seabios-hwe
Virtuell UEFI:
OVMF via EDK2
Uppdateringsintervall:
Ungefär var sjätte månad under de första två åren
Säkerhetsteknik:
AMD SEV-SNP och Intel TDX
Hanteringsverktyg:
ubuntu_virt_helper
Installation:
HWE-stacken är valfri och aktiveras inte automatiskt
Syfte: Att ge Ubuntu 26.04 LTS tillgång till modernare virtualiseringsteknik utan att hela operativsystemet behöver uppgraderas till en kortlivad Ubuntu-version.
JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod.
Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem. Det finns gott om program som kan öppna dokument, markera text och lägga till enklare kommentarer. Men den som vill ändra den befintliga texten eller byta ut bilder i en PDF-fil har betydligt färre kostnadsfria alternativ.
PDF-redigeraren JOPDF försöker fylla den luckan. Programmet finns för Linux, Windows och macOS och erbjuder funktioner som annars ofta kräver en betald prenumeration.
PDF-filer kan vara svåra att redigera
PDF-formatet skapades för att dokument skulle se likadana ut oavsett dator, operativsystem eller skrivare. Det är en av anledningarna till att formatet används för exempelvis fakturor, blanketter, manualer och myndighetsdokument.
Samtidigt gör denna fasta struktur att PDF-filer ofta är betydligt svårare att redigera än vanliga dokument från ordbehandlingsprogram.
Många kostnadsfria PDF-program fungerar därför främst som läsare. De kan visa dokument och ibland lägga till markeringar, men de kan inte ändra det ursprungliga innehållet.
JOPDF skiljer sig genom att användaren kan redigera befintlig text, bilder och länkar direkt i dokumentet.
Ändra text och bilder
I JOPDF går det att ändra textens innehåll och utseende. Användaren kan bland annat välja:
typsnitt
textstorlek
färg
formatering
placering
Programmet kan även användas för att arbeta med bilder. Bilder kan läggas till, bytas ut, beskäras, roteras och storleksändras.
Det kan vara användbart när ett äldre informationsblad behöver uppdateras, en logotyp ska ersättas eller ett felaktigt telefonnummer behöver rättas utan att hela dokumentet skapas om från början.
Kommentarer, markeringar och signaturer
Utöver direkt redigering innehåller JOPDF flera verktyg för granskning och dokumenthantering.
Det går exempelvis att:
markera text
lägga till kommentarer
rita i dokumentet
infoga stämplar
fylla i formulär
lägga till elektroniska signaturer
Sådana funktioner kan vara användbara när flera personer granskar ett dokument eller när en blankett ska fyllas i och skickas tillbaka digitalt.
En elektronisk signatur i ett PDF-program är dock inte automatiskt samma sak som en juridiskt verifierad digital signatur. Säkerheten och bevisvärdet beror på vilken typ av signeringsmetod som används.
Konvertering mellan olika filformat
JOPDF kan även konvertera PDF-dokument till Microsoft Word-format. Det kan underlätta när innehållet behöver bearbetas mer omfattande i ett ordbehandlingsprogram.
Programmet kan dessutom skapa PDF-filer från vanliga bildformat, bland annat:
JPG
PNG
HEIC
Det innebär exempelvis att fotograferade dokument eller bilder från en mobiltelefon kan samlas i en PDF-fil.
Resultatet vid konvertering från PDF till Word kan variera. Enkla dokument brukar vara lättare att återskapa än avancerade dokument med tabeller, flera spalter, ovanliga typsnitt eller komplicerad sidlayout.
Verktyg för att organisera dokument
JOPDF innehåller också flera funktioner för att hantera PDF-filens sidor.
Användaren kan:
slå samman flera PDF-filer
dela upp ett dokument
ta bort sidor
rotera sidor
beskära sidor
ändra sidordningen
komprimera stora PDF-filer
Sidorna kan flyttas med hjälp av dra-och-släpp, vilket gör det enklare att ordna om ett dokument visuellt.
Komprimering kan vara användbart när en PDF-fil är för stor för att skickas med e-post eller laddas upp till en webbplats. En kraftig komprimering kan dock försämra kvaliteten på bilder och inskannad text.
Lösenord och begränsningar
Programmet kan lösenordsskydda PDF-filer. Det går även att ange begränsningar för kopiering, redigering och utskrift.
Sådana begränsningar kan försvåra obehörig användning, men de bör inte ses som ett fullständigt skydd för mycket känslig information. Säkerheten beror bland annat på krypteringsmetoden och hur starkt lösenordet är.
Dokumenten behandlas lokalt
Enligt JOPDF behandlas dokumenten lokalt på användarens dator. De flesta redigeringsfunktionerna ska därför kunna användas utan att filerna laddas upp till en extern server.
Det är en viktig skillnad jämfört med webbaserade PDF-tjänster, där dokumentet måste skickas över internet för att bearbetas.
Lokal behandling kan ge bättre kontroll över känsliga dokument och gör det möjligt att arbeta utan internetanslutning. Vissa funktioner kan däremot fortfarande vara beroende av en aktiv internetuppkoppling.
Gratis betyder inte öppen källkod
JOPDF uppger att programmet är helt kostnadsfritt. Det ska inte krävas någon registrering eller prenumeration, och programmet ska inte lägga till vattenstämplar eller låsa vissa funktioner bakom en betalversion.
Men kostnadsfritt är inte samma sak som fri programvara.
JOPDF är ett proprietärt program, vilket innebär att källkoden inte är öppet tillgänglig. Licensen tillåter användaren att installera och använda programmet men begränsar bland annat:
modifiering
vidare distribution
bakåtkompilering
dekompilering
försök att återskapa programmets källkod
Användaren får alltså använda programmet utan att betala, men får inte samma rättigheter som med programvara som distribueras under en fri eller öppen källkodslicens.
Detta kan vara viktigt för Linux-användare som inte bara bedömer program efter pris och funktioner, utan även efter insyn, licensvillkor och möjligheten att granska källkoden.
Finns som DEB-paket för Linux
Linux-versionen distribueras som DEB-paket och finns för både AMD64 och ARM64.
AMD64-versionen är avsedd för de flesta vanliga stationära och bärbara datorer med Intel- eller AMD-processor. ARM64-versionen kan användas på kompatibla datorer med ARM-baserade processorer.
DEB-paket används främst av Debianbaserade Linuxdistributioner, exempelvis:
Debian
Ubuntu
Linux Mint
JOPDF finns också för Windows och macOS. Programmet har ett liknande gränssnitt och ungefär samma funktioner på de tre operativsystemen.
Ett intressant alternativ för avancerad PDF-redigering
JOPDF kan vara ett intressant alternativ för användare som behöver mer än en vanlig PDF-läsare men som inte vill betala för Adobe Acrobat eller någon annan kommersiell PDF-svit.
Programmet kombinerar redigering, konvertering, kommentarsverktyg, komprimering och sidhantering i en och samma skrivbordsapplikation.
Samtidigt bör användaren känna till att programmet är proprietärt. Det är gratis att använda, men det är inte fri programvara och källkoden kan inte granskas eller förändras av användarna.
För många är funktionerna och avsaknaden av abonnemang sannolikt det viktigaste. För andra kan den slutna källkoden vara ett avgörande skäl att i stället välja ett öppet alternativ.
Ventoy har släppts i version 1.1.17 med förbättrat stöd för Secure Boot, utökad kompatibilitet med fler operativsystem och flera viktiga felrättningar. Uppdateringen innehåller inga stora nya funktioner, men gör det populära multiboot-verktyget stabilare och mer tillförlitligt för både Linux-entusiaster och systemadministratörer.
Den populära öppen källkods-lösningen Ventoy har uppdaterats till version 1.1.17. Även om det inte handlar om någon stor ny version innehåller uppdateringen flera förbättringar som gör verktyget stabilare, säkrare och kompatibelt med fler operativsystem.
För den som ofta installerar Linux, testar olika operativsystem eller arbetar med felsökning är Ventoy ett av de mest uppskattade verktygen. Istället för att formatera ett USB-minne varje gång ett nytt installationsmedia ska skapas räcker det med att kopiera ISO-filer direkt till USB-minnet. När datorn startas visas en meny där användaren väljer vilket operativsystem som ska startas.
Förbättrad Secure Boot
Den största nyheten i Ventoy 1.1.17 är en optimering av stödet för Secure Boot.
Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna UEFI-baserade datorer. Funktionen kontrollerar att endast programvara med en godkänd digital signatur får starta under uppstarten. Syftet är att skydda datorn mot skadlig kod som försöker infektera systemet redan innan operativsystemet har laddats.
Ventoy har sedan tidigare haft stöd för Secure Boot, men i version 1.1.17 har utvecklarna förbättrat processen så att uppstarten fungerar smidigare på fler datorer och med färre kompatibilitetsproblem.
Stöd för fler operativsystem
Version 1.1.17 utökar också listan över operativsystem som fungerar direkt med Ventoy.
Två nya system har lagts till:
Athena OS – en Linux-distribution baserad på Arch Linux med fokus på cybersäkerhet, penetrationstestning och digital forensik.
EulerOS – ett Linux-baserat operativsystem utvecklat av Huawei och främst avsett för servrar och företagsmiljöer.
För användare som arbetar med säkerhet, laboratoriemiljöer eller företagsservrar innebär detta att dessa system nu kan startas direkt från ett Ventoy-minne utan specialanpassningar.
Flera kompatibilitetsproblem lösta
Utöver de nya funktionerna innehåller uppdateringen flera viktiga felrättningar.
Bland annat har utvecklarna åtgärdat:
problem där vissa versioner av UOS inte kunde starta,
ett startfel i den senaste versionen av GhostBSD,
ett fel som gjorde att Proxmox VE inte kunde starta efter installation när Ventoys GRUB2-läge användes.
För användare som installerar virtualiseringsplattformar eller testar olika BSD-system innebär detta en betydligt smidigare upplevelse.
Förbättringar under huven
Även om de flesta användare aldrig märker dem direkt har flera tekniska förbättringar gjorts.
Utvecklarna har bland annat:
rättat ett logiskt fel i funktionen disk_write,
infört mer detaljerad loggning vid Live Injection, vilket förenklar felsökning,
förbättrat installationsskriptet Ventoy2Disk.sh så att PATH-variabler hanteras korrekt,
löst problem med identifiering av fdisk på system som använder BusyBox,
uppdaterat ett antal språköversättningar.
Dessa förändringar gör Ventoy mer robust, särskilt i automatiserade miljöer och på mindre Linux-system.
Enkel uppgradering
En uppskattad egenskap hos Ventoy är att programmet kan uppgraderas utan att USB-minnet behöver formateras.
Det betyder att användaren normalt bara behöver uppdatera Ventoy-installationen. Alla ISO-filer som redan finns på USB-minnet ligger kvar och kan användas precis som tidigare, vilket sparar både tid och arbete.
Ett verktyg som fortsätter utvecklas
Ventoy har på bara några år blivit ett självklart verktyg för många Linux-användare, systemadministratörer och tekniker. Kombinationen av enkel användning, brett stöd för operativsystem och kontinuerliga förbättringar har gjort projektet till ett av de mest populära verktygen för att skapa multiboot-USB-minnen.
Version 1.1.17 är kanske ingen revolutionerande uppdatering, men den visar att projektet fortsätter att utvecklas med fokus på stabilitet, kompatibilitet och användarvänlighet. För den som använder Ventoy regelbundet är det därför en uppdatering som är väl värd att installera.
Program: Ventoy Version: 1.1.17 Typ: Verktyg för multiboot-USB Licens: Öppen källkod Plattformar: Linux och Windows Startmiljö: BIOS och UEFI Secure Boot: Förbättrad och optimerad hantering Nytt OS-stöd: Athena OS och vissa versioner av EulerOS Rättade startproblem: UOS, GhostBSD och Proxmox VE Övriga förbättringar: BusyBox, fdisk, PATH-hantering och utökad loggning Uppgradering: Befintliga ISO-filer kan ligga kvar på USB-minnet
En allvarlig säkerhetsbrist i WordPress gjorde det möjligt för angripare att kringgå inloggningen och i värsta fall ta kontroll över hela webbplatsen. Sårbarheten, som kallas wp2shell, visar att ett starkt lösenord inte alltid räcker när felet finns i själva WordPress-kärnan.
WordPress används till allt från personliga bloggar till företagswebbplatser, webbutiker och stora nyhetssajter. Systemets popularitet är en styrka, men den innebär också att en säkerhetsbrist snabbt kan bli intressant för angripare över hela världen.
I juli 2026 publicerades säkerhetsuppdateringar för två allvarliga sårbarheter i själva WordPress-kärnan. Den farligaste angreppskedjan fick namnet wp2shell. Den kunde i vissa versioner användas utan giltigt användarnamn, utan lösenord och utan att webbplatsen hade något sårbart tillägg installerat.
Angriparen behövde alltså inte först knäcka ett svagt lösenord. I stället kunde WordPress luras att ge en obehörig begäran större rättigheter än den skulle ha haft.
WordPress publicerade version 7.0.2 den 17 juli 2026 och beskrev uppdateringen som så viktig att framtvingade automatiska uppdateringar aktiverades för berörda installationer. WordPress 6.9 rättades samtidigt genom version 6.9.5.
WordPress är mer än en webbsida
För en vanlig besökare kan WordPress se ut som ett program där en administratör loggar in, skriver ett inlägg och trycker på knappen ”Publicera”.
Bakom den synliga administrationspanelen finns emellertid många andra funktioner. Mobilappar, redigeringsverktyg och externa publiceringssystem kan kommunicera med WordPress genom ett programmeringsgränssnitt som kallas REST API.
Ett sådant gränssnitt kan exempelvis användas för att:
läsa offentliga inlägg,
hämta bilder och kategorier,
uppdatera innehåll,
skapa nya inlägg,
hantera användare.
REST API är alltså inte ett säkerhetsproblem i sig. Det är en normal och viktig del av WordPress.
Säkerheten bygger på att WordPress kontrollerar vem som skickar en begäran och om personen eller programmet har rätt att utföra den önskade åtgärden. Vem som helst får vanligtvis läsa offentliga inlägg, men endast en behörig användare ska kunna skapa administratörskonton eller installera programkod.
Ett kuvert med flera blanketter
WordPress REST API innehåller en så kallad batchfunktion. Med den kan ett program skicka flera API-anrop i samma paket.
Det kan jämföras med att lämna ett kuvert med flera blanketter till en myndighet. Handläggaren öppnar kuvertet, granskar varje blankett och skickar den vidare till rätt avdelning.
En blankett kanske ska till folkbokföringen, en annan till bygglovsenheten och en tredje till ekonomiavdelningen. Systemet måste hålla reda på vilken blankett som hör ihop med vilken kontroll och vilken handläggare.
I de sårbara WordPress-versionerna kunde denna sortering komma ur takt.
Om en felaktig begäran placerades på rätt ställe i paketet kunde WordPress blanda ihop de efterföljande begärandena med fel funktioner. En begäran kunde därmed behandlas av en annan del av systemet än den först hade kontrollerats för.
Detta kallas ungefär för route confusion, eller sammanblandning av API-sökvägar.
Problemet fanns i WordPress batchhantering och kombinerades med en SQL-injektionssårbarhet. WordPress beskriver säkerhetsfelet som en sammanblandning av REST API:s batchvägar och SQL-injektion som kunde leda till fjärrkörning av kod.
När data förvandlas till instruktioner
WordPress lagrar bland annat inlägg, användare och inställningar i en databas. För att hämta information ur databasen används språket SQL.
Ett mycket förenklat kommando kan se ut så här:
Hämta inlägget med nummer 10.
Normalt ska information som en besökare skickar behandlas som data. Ett inmatat namn ska vara ett namn och ett inmatat nummer ska vara ett nummer.
Vid en SQL-injektion lyckas angriparen få delar av sin inmatning att behandlas som instruktioner till databasen.
Det kan liknas vid att någon fyller i följande på en blankett:
Hämta kund nummer 10 – och lämna därefter ut hela arkivet.
Ett säkert system ska förstå att allt som står i fältet bara är information. I ett sårbart system kan den extra texten i stället bli en instruktion.
I wp2shell-angreppet kunde sammanblandningen i batchfunktionen göra att angriparens information nådde databasfunktionen utan den normala kontrollen. Därmed öppnades vägen för SQL-injektion.
Från databasfel till administratör
En SQL-injektion ger inte automatiskt full kontroll över en webbserver. Angreppet behövde därför genomföras i flera steg.
Genom att manipulera de objekt som WordPress skapade från databasens sökresultat kunde angriparen få systemet att arbeta med förfalskad information. Funktioner för bland annat cachelagring, publicering och interna sparningar kunde sedan utnyttjas för att skriva tillbaka informationen till databasen.
Angreppskedjan var komplicerad, men resultatet var enkelt att förstå: WordPress kunde under ett kort ögonblick luras att agera som en administratör.
Under detta ögonblick kunde en tidigare nekad begäran om att skapa en ny användare behandlas på nytt. Den här gången trodde WordPress att begäran kom från en administratör.
Angriparen kunde då skapa ett eget administratörskonto utan att känna till något befintligt lösenord.
Det ursprungliga underlaget beskriver hur en anonym angripare kunde ta sig från en felaktigt behandlad batchbegäran till SQL-injektion, ett förfalskat administratörsläge och slutligen fjärrkörning av kod.
Vad betyder wp2shell?
Namnet wp2shell kan ungefär uttydas som:
Från WordPress till ett kommandoskal.
Ett kommandoskal, ofta kallat shell, gör det möjligt att köra kommandon i serverns operativsystem.
Det är betydligt allvarligare än att en angripare bara kan publicera ett reklaminlägg. Med tillräcklig kontroll kan angriparen exempelvis:
skapa nya administratörer,
installera skadliga tillägg,
ändra WordPress-filer,
läsa känslig information,
placera ut bakdörrar,
ändra webbplatsens innehåll,
omdirigera besökare,
använda servern för fortsatta angrepp.
Den här typen av sårbarhet kallas Remote Code Execution, förkortat RCE. På svenska brukar det beskrivas som fjärrkörning av kod.
När angreppet kan startas innan angriparen har loggat in kallas det pre-authentication RCE.
Reklaminlägget är ofta bara ett symtom
En webbplatsägare kan först upptäcka intrånget genom att ett okänt reklaminlägg dyker upp på webbplatsen.
Det är då lätt att tro att någon bara har kommit över lösenordet till ett redaktörskonto. Men reklaminlägget kan vara det synliga resultatet av ett betydligt allvarligare intrång.
Efter att angriparen har skapat ett administratörskonto kan WordPress vanliga publiceringsfunktioner användas. Ett nytt inlägg kan exempelvis skapas genom den normala REST API-adressen:
/wp-json/wp/v2/posts
REST API är i det läget inte själva säkerhetsbristen. Det är det legitima publiceringsverktyg som angriparen använder efter att redan ha skaffat sig behörighet.
Angriparen kan också ha skapat ett applikationslösenord, en giltig inloggningssession eller en bakdörr i en PHP-fil. Därför kan reklamen fortsätta att publiceras även om webbplatsägaren byter sitt vanliga lösenord.
Ett nytt lösenord städar inte servern
Att byta lösenord är alltid klokt efter ett misstänkt intrång, men det är inte tillräckligt.
En angripare kan ha lämnat efter sig:
nya administratörskonton,
applikationslösenord,
aktiva inloggningscookies,
ändrade teman,
manipulerade tillägg,
skadliga PHP-filer,
schemalagda aktiviteter,
kod i databasen,
fristående bakdörrar.
En säkerhetsuppdatering stänger den ursprungliga luckan, men tar inte automatiskt bort sådant som installerades före uppdateringen.
Säkerhetsföretaget Wiz uppgav den 20 juli 2026 att sårbarheten redan utnyttjades mot internetanslutna WordPress-installationer. Bland observationerna fanns uppladdade skadliga tillägg och PHP-bakdörrar som kunde ge fortsatt åtkomst till servrarna.
En webbplats som kan ha angripits bör därför betraktas som komprometterad tills den har undersökts och sanerats.
Vilka versioner berördes?
Den fullständiga wp2shell-kedjan berörde följande WordPress-versioner:
WordPress-version
Status
6.9.0–6.9.4
Sårbara för den fullständiga angreppskedjan
6.9.5
Säkerhetsrättad
7.0.0–7.0.1
Sårbara för den fullständiga angreppskedjan
7.0.2
Säkerhetsrättad
WordPress 6.8.0–6.8.5 berördes av den separata SQL-injektionssårbarheten, men inte av hela RCE-kedjan. Den grenen rättades genom WordPress 6.8.6. Versioner före WordPress 6.8 uppgavs inte vara berörda av dessa två säkerhetsproblem.
Så kan ett angrepp synas
Ett misstänkt anrop i webbserverns accesslogg kan exempelvis rikta sig mot:
/wp-json/batch/v1
eller:
/?rest_route=/batch/v1
I vissa publika angreppsverktyg har texten wp2shell använts som User-Agent.
En sådan text är inte ensam ett säkert bevis, eftersom en User-Agent enkelt kan ändras. Men misstanken stärks om trafiken samtidigt följs av exempelvis:
nya administratörskonton,
okända tillägg,
ändrade PHP-filer,
anrop till administrationspanelen,
nya publicerade inlägg,
webbserverprocesser som startar kommandoskal.
I observerade angrepp har webbservern exempelvis skapat nya tilläggskataloger och startat skal för att köra kommandon på Linux-servern. Underlaget rekommenderar därför att man inte enbart letar efter ett bestämt filnamn, eftersom angriparen enkelt kan byta namn på sina filer. Beteendet är ofta en bättre indikator än namnet.
Vad bör webbplatsägaren göra?
Det första steget är att omedelbart kontrollera och uppdatera WordPress.
Med WP-CLI kan versionen visas med:
wp core version --allow-root
WordPress kan uppdateras med:
wp core update --allow-root
En installation i 6.9-serien ska minst använda version 6.9.5. En installation i 7.0-serien ska minst använda version 7.0.2. WordPress rekommenderar att säkerhetsuppdateringarna installeras omedelbart.
Därefter bör webbplatsens användarkonton, applikationslösenord, aktiva sessioner, tillägg, teman och filer granskas.
WordPress kärnfiler kan kontrolleras mot officiella kontrollsummor:
wp core verify-checksums --allow-root
Tillägg från WordPress.org kan i många fall kontrolleras med:
wp plugin verify-checksums --all --allow-root
Det är också lämpligt att leta efter oväntade PHP-filer i uppladdningskatalogen:
find wp-content/uploads -type f -iname '*.php'
Okända administratörer ska undersökas. Applikationslösenord bör återkallas och WordPress säkerhetsnycklar kan bytas för att göra befintliga inloggningscookies ogiltiga.
Vid ett bekräftat intrång är den säkraste lösningen ofta att återställa webbplatsen från en verifierat ren säkerhetskopia, installera om WordPress-kärnan och betrodda tillägg samt byta samtliga relevanta lösenord och nycklar.
Säkerhet handlar om mer än lösenord
wp2shell visar varför ett starkt lösenord inte är ett fullständigt skydd.
Lösenordet skyddar den normala ingången till administrationspanelen. Men en allvarlig programvarusårbarhet kan innebära att angriparen hittar en helt annan väg in.
Det kan jämföras med ett hus där ytterdörren har ett mycket avancerat lås, samtidigt som ett konstruktionsfel gör det möjligt att öppna en servicelucka från utsidan.
Lösningen är därför både starka inloggningsuppgifter och väl underhållen programvara:
använd unika och starka lösenord,
aktivera tvåfaktorsautentisering,
håll WordPress uppdaterat,
uppdatera teman och tillägg,
ta regelbundna säkerhetskopior,
granska användarkonton,
övervaka loggar och filändringar,
ta bort programvara som inte används.
Sammanfattning
wp2shell var en allvarlig angreppskedja i själva WordPress-kärnan. Genom att kombinera en sammanblandning i REST API:s batchfunktion med SQL-injektion kunde en anonym angripare i vissa WordPress-versioner kringgå normala säkerhetskontroller.
Angreppet kunde leda till att ett nytt administratörskonto skapades och att angriparen därefter installerade kod på webbservern.
De främst berörda versionerna var WordPress 6.9.0–6.9.4 och WordPress 7.0.0–7.0.1. Problemen rättades den 17 juli 2026 genom WordPress 6.9.5 och 7.0.2.
En uppdatering är nödvändig, men den är inte alltid tillräcklig. En redan angripen webbplats måste också undersökas efter okända användare, applikationslösenord, bakdörrar, förändrade filer och skadliga tillägg.
Ett oväntat reklaminlägg kan med andra ord vara mer än vanligt skräppost. Det kan vara det första synliga tecknet på att någon redan har tagit sig förbi webbplatsens normala säkerhet.
Angreppsmetod: REST API, felaktig hantering av batchanrop och SQL-injektion
Risk: Angripare kan skapa administratörskonton, installera skadliga tillägg, publicera spam och köra kommandon på webbservern.
Möjliga symtom:
Webbplatsen får plötsligt många nya användarkonton med administratörsbehörighet. Andra tecken kan vara okända reklaminlägg, nya tillägg som ingen har installerat eller oväntade ändringar på webbplatsen.
Viktigt: Ett lösenordsbyte räcker inte om webbplatsen redan har blivit angripen. Kontrollera även användarkonton, applikationslösenord, tillägg, teman, filer och aktiva sessioner.
> ÅTGÄRD: Uppdatera WordPress omedelbart och undersök webbplatsen efter tecken på intrång.
Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran.
Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har skrivits av AI-verktyg får inte längre lagras på plattformen.
Codeberg är en tjänst för fri programvara och projekt med öppen källkod. Plattformen drivs utan vinstsyfte och bygger på programvaran Forgejo, som är ett öppet alternativ till bland annat GitHub.
Den nya begränsningen har lagts till i Codebergs användarvillkor efter att frågan diskuterats och godkänts genom organisationens gemensamma beslutsprocess. Regeln omfattar kod som huvudsakligen har skapats av generativa AI-tjänster, exempelvis Claude och OpenAI Codex.
Oklart vem som äger AI-skapad kod
Ett av Codebergs viktigaste argument handlar om upphovsrätt.
Generativa AI-system tränas på mycket stora mängder text och programkod. I många fall är det svårt att veta exakt vilket material som har använts vid träningen och vilka licenser som gäller för det ursprungliga materialet.
Det skapar flera obesvarade frågor. Kan AI-genererad kod innehålla delar som liknar upphovsrättsskyddad kod? Vem bär ansvaret om sådan kod publiceras? Kan den som använder AI-verktyget verkligen ge programmet en giltig licens?
Codeberg anser att den juridiska situationen fortfarande är för osäker för att plattformen ska tillåta projekt som till största delen består av AI-genererat innehåll.
Risk för skadlig och osäker kod
Codeberg lyfter även fram säkerheten.
Ett generativt AI-system förstår inte programkod på samma sätt som en erfaren utvecklare. Systemet skapar i stället svar genom att beräkna vilka ord, symboler och kodrader som sannolikt bör följa efter varandra.
Resultatet kan se korrekt och professionellt ut, trots att programmet innehåller allvarliga fel. Det kan exempelvis handla om säkerhetshål, felaktig hantering av lösenord eller kod som använder gamla och osäkra funktioner.
AI-verktyg kan dessutom producera skadlig kod, antingen avsiktligt efter en instruktion eller oavsiktligt genom ett felaktigt förslag. Enligt Codeberg har dagens AI-tjänster inte tillräckligt starka skydd för att garantera att större automatiskt skapade projekt är säkra.
I användarvillkoren skriver Codeberg att användare inte får dela projekt som huvudsakligen består av kod skriven av generativa AI-verktyg. Som skäl anges både den oklara upphovsrätten och risken för skadligt innehåll.
All användning av AI förbjuds inte
Den nya regeln innebär inte att utvecklare helt måste avstå från AI.
Det är fortfarande tillåtet att använda AI som ett begränsat hjälpmedel. En programmerare kan exempelvis be ett AI-system att förklara ett felmeddelande, föreslå hur en enskild funktion kan förbättras eller hjälpa till att skriva dokumentation.
Begränsningen gäller projekt där AI har producerat huvuddelen av själva källkoden.
Gränsen är dock inte särskilt tydlig. Codeberg har inte angett någon exakt procentsats för hur stor del av ett projekt som får vara AI-genererad. Det framgår inte heller hur kod som har skapats gemensamt av människor och AI ska bedömas.
Mänsklig granskning verkar inte räcka
Reglernas formulering innehåller inget tydligt undantag för kod som först har skapats av AI och därefter granskats av en människa.
Det innebär att ett projekt kan omfattas av förbudet även om utvecklaren har läst, testat och förstått varje kodrad. Den avgörande frågan verkar vara vem eller vad som ursprungligen skapade huvuddelen av koden.
Detta kan bli svårt att hantera i praktiken. Modern programutveckling sker ofta i flera steg. En utvecklare kan låta AI skapa ett första förslag, ändra stora delar av det och sedan bygga vidare manuellt.
När är koden då fortfarande AI-genererad? Codebergs regler ger ännu inget tydligt svar.
Svårt att upptäcka AI-skriven kod
Det finns i dag ingen helt pålitlig metod för att avgöra om ett program har skrivits av en människa eller av ett AI-system.
Till skillnad från bilder och vanlig text innehåller programkod ofta fasta strukturer och återkommande lösningar. Två utvecklare kan därför skriva mycket liknande kod utan att någon har kopierat den andra.
AI-genererad kod kan också redigeras, döpas om och blandas med mänskligt skriven kod. Efter tillräckligt många ändringar kan det vara nästan omöjligt att fastställa hur den första versionen skapades.
Codeberg har ännu inte förklarat hur plattformen ska upptäcka regelbrott eller vilken typ av bevis som kommer att krävas.
Det är därför möjligt att reglerna främst kommer att användas mot projekt som öppet beskriver sig som helt eller nästan helt AI-genererade.
En annan väg än GitHub
Codebergs beslut går i motsatt riktning jämfört med utvecklingen hos den kommersiella konkurrenten GitHub.
GitHub har under de senaste åren byggt in allt fler AI-funktioner för programmerare. AI-assistenter kan föreslå kod, besvara frågor om projekt och i vissa fall arbeta mer självständigt med programmeringsuppgifter.
Medan GitHub ser generativ AI som en central del av framtidens programutveckling väljer Codeberg alltså att dra en tydlig gräns.
Skillnaden speglar två olika synsätt. Det ena betonar snabbare utveckling och automatisering. Det andra lägger större vikt vid upphovsrätt, säkerhet, mänsklig kontroll och möjligheten att förstå hur ett program har skapats.
Kan påverka fler plattformar
Codebergs beslut är ett av de tydligaste exemplen hittills på en kodplattform som begränsar AI-genererad programvara i sina användarvillkor.
Plattformen nöjer sig inte med att rekommendera försiktighet eller kräva att AI-användning redovisas. Projekt som huvudsakligen har skapats av generativ AI måste i stället publiceras någon annanstans.
Det återstår att se hur reglerna kommer att fungera i praktiken. Codeberg behöver bland annat avgöra vad ordet ”huvudsakligen” betyder, hur misstänkta projekt ska granskas och hur utvecklare ska kunna försvara sig mot felaktiga anklagelser.
Beslutet visar samtidigt att frågan om AI-genererad kod inte bara är teknisk. Den handlar även om juridiskt ansvar, säkerhet, förtroende och vilken roll människor ska ha i framtidens programutveckling.
Tails 7.10 har släppts med en säkrare avstängningsfunktion, den nya videospelaren Celluloid och en uppdaterad version av Tor Browser. Uppdateringen ska minska risken för dataförlust och göra det anonymitetsinriktade operativsystemet enklare och stabilare att använda.
I en tid då övervakningen på internet ökar kan vi efter valet till och med få ett parti med ministerposter som har en mörk historia. För omkring 30 år sedan hjälpte samma parti aktivt sina politiska kamrater bakom järnridån genom att lämna information om svenska medborgare och Sveriges försvarsförmåga. Nu vill samma onda krafter även införa Chat Control – ett system som innebär omfattande övervakning av EU-medborgarnas privata kommunikation, Stasis våta dröm.
Tails är ett operativsystem för personer som vill surfa mer anonymt och lämna så få digitala spår som möjligt efter sig. Nu har version 7.10 släppts med flera förbättringar, bland annat en säkrare avstängningsfunktion, en ny videospelare och en uppdaterad version av Tor Browser.
Tails bygger på Linuxdistributionen Debian och skickar internettrafiken genom anonymitetsnätverket Tor. Systemet är främst utvecklat för att köras från ett USB-minne och är konstruerat för att inte spara information på datorn efter att den har stängts av.
Säkrare avstängning minskar risken för dataförlust
En av de största förändringarna i Tails 7.10 är att systemet nu använder GNOME:s vanliga metod för avstängning.
Den nya processen är något långsammare än den tidigare, men minskar risken för att användaren av misstag förlorar information. Om ett program fortfarande är öppet eller ett dokument inte har sparats visas nu en varning innan datorn stängs av.
Om användaren inte svarar fortsätter avstängningen automatiskt efter 60 sekunder.
Den särskilda nödavstängningen finns fortfarande kvar. Den kan användas när datorn måste stängas av omedelbart, exempelvis i en situation där användaren snabbt behöver avbryta arbetet.
Celluloid ersätter GNOME Videos
Tails 7.10 byter också standardprogram för uppspelning av videofiler. GNOME Videos ersätts av Celluloid.
Celluloid är ett modernt och relativt enkelt gränssnitt för mediaspelaren MPV. Enligt Tails utvecklare ger programmet en stabilare och mer lättanvänd upplevelse när lokalt sparade videofiler ska spelas upp.
Av säkerhetsskäl får Celluloid inte ansluta till internet. Det innebär att programmet endast är avsett för videofiler som redan finns sparade på datorn eller USB-minnet.
Videofiler som finns på internet bör i stället öppnas genom Tor Browser. Strömmande videoadresser, exempelvis IPTV- eller HLS-länkar, kan öppnas med VLC. VLC ingår inte som standard, men kan installeras genom funktionen Additional Software i Tails.
Uppdaterad Tor Browser och nyare firmware
Den nya versionen innehåller även Tor Browser 15.0.19. Tor Browser är den webbläsare som används för att ansluta till webben genom Tor-nätverket.
Flera firmwarepaket har också uppdaterats. Firmware är den programvara som hjälper operativsystemet att kommunicera med exempelvis nätverkskort, grafikkort och annan hårdvara. Uppdaterad firmware kan ge bättre stöd för nyare datorer och åtgärda problem med viss utrustning.
Automatisk uppgradering från Tails 7.0 och senare
Den som redan använder Tails 7.0 eller en senare version kan normalt uppgradera automatiskt till Tails 7.10.
Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om datorn inte startar korrekt efter uppdateringen, finns även en metod för manuell uppgradering.
För nya installationer finns Tails 7.10 som en färdig USB-avbildning. Det finns även ISO-filer för den som vill använda Tails från en DVD-skiva eller i en virtuell maskin.
Installera inte om Tails om du vill behålla dina filer
Användare som har aktiverat Persistent Storage bör uppgradera sin befintliga Tails-installation i stället för att göra en helt ny installation.
Persistent Storage är ett krypterat lagringsutrymme på USB-minnet där användaren kan spara exempelvis dokument, inställningar och extra program mellan omstarterna.
En ny installation raderar det befintliga USB-minnet och därmed även innehållet i Persistent Storage. Därför är det viktigt att välja uppgradering när sparade uppgifter ska behållas.
Tails 7.10 är ingen dramatisk omarbetning av operativsystemet, men förändringarna gör systemet mer användarvänligt och minskar risken för dataförlust. Samtidigt behåller Tails sitt tydliga fokus på anonymitet, säkerhet och begränsad åtkomst till nätverket.
En Acer Aspire från 2008 borde vara hopplöst föråldrad – men med Linux Mint XFCE visade den sig fortfarande klara både moderna webbplatser och YouTube. Vi testade hur långt en nästan 18 år gammal dator faktiskt räcker i dag.
På Linux.se brukar vi ibland lyfta fram äldre datorer som fortfarande går att återanvända. I våra samlingar hittade vi en Acer Aspire 7730ZG, en modell som lanserades under andra halvåret 2008.
Datorn har en Intel Pentium Dual-Core Mobile T3400, 4 GB RAM och ett separat grafikchip från Nvidia. Skärmen har upplösningen 1440 × 900, och maskinen byggdes ursprungligen för Windows Vista.
Hur fungerar det då att köra Linux på en sådan här gammal dator?
Vi installerade Linux Mint 22.3 XFCE och blev förvånade över hur mycket datorn faktiskt klarade. Systemet startade utan problem. Datorn har en mekanisk hårddisk, så den känns inte lika snabb som en modern dator.
Tänk på att en iPad från samma tidsperiod i dag är i stort sett obrukbar, eftersom det inte längre går att uppgradera operativsystemet och den övriga mjukvaran. Den här datorn är däremot byggd på PC-plattformen x86, vilket gör att den fortfarande går att uppgradera och använda för webbsurfning nästan 18 år senare.
Vad klarar den inte?
SVT Play fungerade till viss del. Det gick att starta innehållet, men videon hackade en del. Vi testade även YouTube, och där gick det faktiskt att titta på videor.
Hittar du en sådan här dator i soprummet kan det alltså vara värt att ta hem den och installera Linux Mint. Det är ingen dator man bör betala några större summor för, men som återbruksdator kan den fortfarande vara användbar.
Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten som förbättrar stödet för Linux, särskilt på datorer med Nvidia-grafikkort. Uppdateringen åtgärdar flera krascher och innehåller även förbättringar för Steam Input, Remote Play, Steam Workshop, SteamVR och spelöverlägget.
Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten. Uppdateringen innehåller flera förbättringar för Linux-användare, bland annat stabilare hårdvaruacceleration på datorer med grafikkort från Nvidia.
Den nya versionen släpptes den 21 juli 2026 och innehåller även förbättringar för Steam Input, Remote Play, Steam Controller, SteamVR, spelöverlägget och Steam Workshop.
Färre krascher i Linux
En av de viktigaste nyheterna för Linux-användare är att Valve har åtgärdat en krasch i processen steamwebhelper. Problemet kunde uppstå när hårdvaruacceleration var aktiverad på datorer med Nvidia-grafikkort.
steamwebhelper används bland annat för att visa Steams butik, bibliotek, användargränssnitt och annat webbaserat innehåll. När processen kraschar kan delar av Steam-klienten sluta fungera eller behöva startas om.
Uppdateringen rättar dessutom ett fel som kunde få Steam att krascha när användaren startade en spelinspelning manuellt.
Steam Workshop har byggts om
Valve har även gjort om delar av systemet bakom Steam Workshop. Workshop används för att ladda ner modifieringar, banor, föremål och annat material som skapats av spelare.
Det omarbetade systemet hanterar vilka prenumererade objekt som behöver uppdateras. Förändringen bör göra hanteringen av installerat Workshop-material mer tillförlitlig.
Layouten för aviseringsinställningarna har också förbättrats, framför allt för språk där längre texter tidigare kunde göra gränssnittet svårläst.
Remote Play får jämnare bild
Steam Remote Play gör det möjligt att köra ett spel på en dator och strömma bilden till en annan dator, mobiltelefon, surfplatta eller kompatibel enhet.
Efter uppdateringen går det att välja 59,94 bilder per sekund som bildfrekvensgräns. Detta är en vanlig bildfrekvens för vissa bildskärmar och videostandarder.
Valve har också minskat risken för tappade bildrutor när bildfrekSteamVR gav felaktig kraschvarningvensen är inställd på automatiskt läge.
Flera fel har rättats, bland annat problem med:
felaktiga muskoordinater vid strömning av enbart inmatning
svart bild när hårdvarukodning var avstängd
överbelastning av klientens videodekoder när obegränsad bandbredd användes
Bättre stöd för handkontroller
Steam Input är det område som fått flest förändringar i uppdateringen. Steam Input gör det möjligt att använda och konfigurera ett stort antal handkontroller, även i spel som ursprungligen saknar stöd för den aktuella kontrolltypen.
Uppdateringen lägger bland annat till stöd för Turtle Beach-handkontroller avsedda för Nintendo Switch 2.
Stödet har även förbättrats för Apex 5-kontrollen. Både trådbundna och trådlösa versioner av PDP Afterglow Wave Controller för Nintendo Switch stöds nu.
Valve har dessutom rättat flera problem med den ursprungliga Steam Controller och dess inbyggda programvara.
Ett fel kunde tidigare göra att skärmen för parkoppling av handkontroller öppnades mitt under en uppdatering av kontrollens firmware. Det problemet ska nu vara löst.
Problem med spelöverlägget åtgärdat
Steam Overlay är gränssnittet som kan öppnas ovanpå ett pSteamVR gav felaktig kraschvarningågående spel. Därifrån går det exempelvis att läsa meddelanden, öppna webbläsaren, ta skärmbilder och använda andra Steam-funktioner.
I vissa situationer kunde överlägget behålla en koppling till spelets grafiksystem. Det kunde hindra ett spel från att starta korrekt efter att spelet försökt återställa grafikrenderingen efter ett fel i D3D12-enheten eller grafikdrivrutinen.
Detta ovanliga men besvärliga problem har rättats i den nya versionen.
SteamVR gav felaktig kraschvarning
Valve har också åtgärdat ett fel där Steam kunde hävda att SteamVR hade kraschat vid den föregående körningen, trots att någon sådan krasch inte hade inträffat.
Uppdateringen innehåller därutöver flera mindre rättningar för SteamVR och Steam Controller.
Så uppdaterar du Steam
Steam-klienten brukar uppdateras automatiskt. Det går även att söka efter uppdateringen manuellt:
Öppna menyn Steam.
Välj Sök efter uppdateringar för Steam-klienten.
Klicka på Ladda ner om en ny version visas.
När hämtningen är klar väljer du Tillämpa och starta om.
Steam stängs då, installerar uppdateringen och startar automatiskt igen.
Viktig uppdatering för Linux-spelare
Uppdateringen innehåller inga stora förändringar som omedelbart förändrar hur Steam ser ut eller används. Däremot rättar den flera problem som kan påverka stabiliteten, särskilt på Linux-datorer med Nvidia-grafikkort.
För Linux-spelare innebär förbättringarna för hårdvaruacceleration, spelinspelning och handkontroller att Steam bör fungera stabilare och med färre störningar.
Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser.
Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version av det kostnadsfria programmet för e-post, kalender, kontakter och chatt. Uppdateringen innehåller både nya funktioner och ett stort antal rättningar som ska göra programmet stabilare och enklare att använda.
En av de tydligaste förändringarna gäller inloggning med OAuth. När användaren ska logga in på exempelvis ett Google- eller Microsoft-konto öppnas nu datorns vanliga webbläsare. Tidigare skedde inloggningen i ett separat fönster inuti Thunderbird. Förändringen kan ge bättre kompatibilitet med moderna säkerhetslösningar och lösenordshanterare.
Thundermail byggs in i programmet
Thunderbird 153 får även inbyggt stöd för Thundermail, Thunderbirds egen abonnemangsbaserade e-posttjänst. Tidigare behövdes ett separat tillägg, men tjänsten kan nu hanteras direkt i Thunderbird.
I vyn med samlade mappar visas dessutom en färgmarkering för varje e-postkonto. Genom att hålla muspekaren över markeringen kan användaren se vilket konto mappen tillhör. Det kan vara praktiskt för personer som hanterar flera e-postadresser samtidigt.
Förbättrat stöd för krypterad e-post
Thunderbird har länge haft stöd för OpenPGP, som används för att kryptera och signera e-postmeddelanden. I den nya versionen kan programmet dekryptera vissa meddelanden från Apple Mail där informationen om mottagarens krypteringsnyckel saknas eller är dold.
Det ska också gå snabbare att öppna och dekryptera meddelanden som använder OpenPGP. Problem med uppdatering av krypteringsnycklar har rättats, och felmeddelandena vid import av ovanliga eller experimentella nycklar har förbättrats.
Flera förbättringar för Microsoft Exchange
Stödet för Exchange Web Services, EWS, har fått ett antal rättningar. EWS används för att ansluta Thunderbird till vissa Microsoft Exchange-servrar.
Manuellt konfigurerade EWS-konton kan nu använda OAuth-inloggning. Aviseringar om nya meddelanden fungerar utan att användaren först behöver öppna mappen, och skickade meddelanden ska inte längre felaktigt visas som olästa.
Även autentisering med NTLM har förbättrats. Knappen Svara alla visas återigen för meddelanden som har flera mottagare.
Viktiga rättningar för IMAP-konton
IMAP är den teknik som Thunderbird vanligtvis använder för att synkronisera e-post med en server. I Thunderbird 153 har Mozilla rättat ett allvarligt problem som i vissa fall kunde radera lokala filer för inkorgen och andra mappar när äldre IMAP-profiler flyttades eller uppgraderades.
Taggar ska inte längre återkomma efter att de tagits bort. Det är åter möjligt att flytta eller radera flera markerade mappar samtidigt, och taggar behålls när mappar flyttas från lokal lagring till ett IMAP-konto.
Bättre hantering av bilagor och nya meddelanden
Flera irriterande problem vid skapandet av e-postmeddelanden har också rättats.
Tangentkombinationen Ctrl+Enter ska nu skicka meddelandet i stället för att råka öppna en bilaga. E-postadresser kan återigen dras mellan olika skrivfönster och läggas till som mottagare.
När användaren skapar ett meddelande med en PDF-fil som bilaga ska Thunderbird inte längre öppna PDF-filen av misstag. PDF-dokument som visas i en Thunderbird-flik kan nu sparas med Ctrl+S och rullas med mellanslagstangenten.
Färre krascher och bättre stabilitet
Thunderbird 153 innehåller även ett stort antal stabilitetsförbättringar. Krascher som kunde inträffa när programmet stängdes, när mappar kopierades eller flyttades och när funktionen Sök och ersätt alla användes har rättats.
Ett problem med automatisk komprimering av e-postmappar kunde tidigare skada meddelandedatabasen och orsaka krascher under synkronisering. Även detta ska nu vara åtgärdat.
Ytterligare rättningar gäller bland annat CardDAV-kontakter, NNTP-konton för diskussionsgrupper, placering av aviseringar på system med flera skärmar, SMTP-tidsgränser, meddelandefilter och regler för huvudlösenord.
Kalendern har också förbättrats. Återkommande aktiviteter, mötesinbjudningar och kommentarer som importerats från ICS-filer ska nu hanteras mer korrekt.
Sammantaget är Thunderbird 153 framför allt en uppdatering som förbättrar säkerhet, kompatibilitet och stabilitet. De största nyheterna är den inbyggda kopplingen till Thundermail och att OAuth-inloggning nu sker genom datorns vanliga webbläsare.
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
AmigaOS var ett av 1980-talets mest banbrytande operativsystem. Med grafiskt gränssnitt, effektiv multitasking, avancerat ljud och färgstark grafik visade det att hemdatorer kunde vara både kraftfulla och användarvänliga långt […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Learn about the latest updates in GNU Nano 9.1, including the removal of old Mac file format support, improving compatibility and performance for users. The post GNU Nano 9.1 Command-Line Text Editor Drops Old Mac File Format Support appeared first on Linux Today.
Canonical introduces live kernel patching for Ubuntu on ARM64, allowing for uninterrupted system performance and enhanced security. Learn more about this feature. The post Canonical Announces Live Kernel Patching Support for Ubuntu on ARM64 appeared first on Linux Today.
Discover the power of the Kubuntu Focus M2 and Zr Linux laptops, now equipped with the Intel Core Ultra 9 290HX Plus for unmatched performance. The post Kubuntu Focus M2 and Zr Linux Laptops Now Ship with Intel Core Ultra 9 290HX Plus appeared first on Linux Today.
Home Assistant OS 18.0 is here! Explore the enhancements brought by Linux Kernel 6.18 LTS and elevate your home automation setup. The post Home Assistant OS 18.0 Released with Linux Kernel 6.18 LTS appeared first on Linux Today.
OBS Studio 32.2 introduces an innovative filter for transforming SDR content into HDR. Explore the beta version now and elevate your video quality. The post OBS Studio 32.2 Promises New Filter to Compose SDR into HDR, Beta Out Now appeared first on Linux Today.
Reserve your Steam Machine starting at $1,049, featuring Arch Linux-based SteamOS 3v for an unparalleled gaming experience. Don't miss out! The post Steam Machines Is Up for Reservation from $1,049 with Arch Linux-Based SteamOS 3v appeared first on Linux Today.
Learn about DokuWiki's latest update featuring built-in Markdown support, designed to streamline your content creation and improve formatting efficiency. The post DokuWiki Is Finally Getting Built-In Markdown Support appeared first on Linux Today.
Explore the initial preview of Xfce's Wayland compositor, designed to elevate your desktop experience with improved graphics and functionality. The post Xfce’s Wayland Compositor Gets Its First Preview Release appeared first on Linux Today.
Learn how to efficiently resize ext4 partitions and filesystems in Linux with our comprehensive guide. Optimize your storage space today! The post How to Resize ext4 Partitions and Filesystems in Linux appeared first on Linux Today.
Discover the latest in Linux news with the 9to5Linux Weekly Roundup for June 21st, 2026. Stay updated on trends, releases, and community highlights. The post 9to5Linux Weekly Roundup: June 21st, 2026 appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Catch up on the latest Linux news: Arch Linux August ISO, COSMIC 1.5, Shotcut 26.7, Nano 9.2, Xen 4.22, Linux desktop market share surpasses 10% in North America, and more.
The latest Woodpecker CI release introduces custom AppArmor profiles for the Docker backend, stronger security defaults, and improved Kubernetes handling.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli. Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med…
Debianprojektet har släppt en omfattande säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen rättar 68 säkerhetsproblem i Linuxkärnan, däribland brister som kan orsaka systemkrascher, informationsläckor och i vissa fall ge en angripare fullständig kontroll över datorn. Den nya uppdateringen publicerades den 31 juli 2026 och gäller Linuxkärnan 6.12 LTS, som används i Debian 13. Alla användare rekommenderas…
EU:s nya system för digital ålderskontroll ska skydda användarnas identitet – men kravet på hårdvarubunden attestering väcker oro. Kritiker menar att tekniken kan stänga ute Linux, alternativa Android-system och självkompilerade appar, trots att projektet utvecklas med öppen källkod. Europeiska unionen arbetar med en öppen teknisk lösning för ålderskontroll på internet. Tanken är att en användare…
Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om. AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna…
NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner. NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare…
Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras. Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen…
GNU-projektet har släppt GNU Nano 9.2, en ny underhållsversion av den populära textredigeraren för Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen har fått kodnamnet ”Alquézar” och innehåller bland annat bättre kontroll av terminalmiljön, tydligare namn på multibuffertfunktionen och återställt stöd för äldre tangentkombinationer. GNU Nano är en liten och lättanvänd textredigerare som körs direkt i terminalen.…
Xen 4.22 är nu släppt med flera förbättringar för moderna x86- och Arm-system. Den nya versionen får bland annat stöd för FRED, bättre skydd mot prestandaproblem, viloläge för virtuella Arm-maskiner och skärpta resursgränser i Xenstore. Den öppna hypervisorn Xen har släppts i version 4.22. Uppdateringen förbättrar hanteringen av avbrott på moderna x86-processorer, ger Arm-baserade virtuella…
Linux-musikspelaren Fooyin har fått en omfattande uppdatering. Version 0.12 kan bland annat konvertera ljudfiler, visa musiken som spektrogram och oscilloskop samt automatiskt anpassa ljudet efter datorns ljudenhet. Fooyin är en anpassningsbar musikspelare för Linux som bygger på det grafiska ramverket Qt. Med version 0.12 utvecklas programmet från en traditionell musikspelare till ett mer komplett verktyg…
Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection. GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit…
GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program. GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för…
Canonical inför en valfri virtualiseringsstack i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av QEMU, libvirt och tillhörande firmware utan att behöva lämna den stabila LTS-versionen. Canonical inför en ny valfri virtualiseringsmiljö i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av bland annat QEMU, libvirt, EDK2 och…
JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod. Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem.…
Ventoy har släppts i version 1.1.17 med förbättrat stöd för Secure Boot, utökad kompatibilitet med fler operativsystem och flera viktiga felrättningar. Uppdateringen innehåller inga stora nya funktioner, men gör det populära multiboot-verktyget stabilare och mer tillförlitligt för både Linux-entusiaster och systemadministratörer. Den populära öppen källkods-lösningen Ventoy har uppdaterats till version 1.1.17. Även om det inte…
En allvarlig säkerhetsbrist i WordPress gjorde det möjligt för angripare att kringgå inloggningen och i värsta fall ta kontroll över hela webbplatsen. Sårbarheten, som kallas wp2shell, visar att ett starkt lösenord inte alltid räcker när felet finns i själva WordPress-kärnan. WordPress används till allt från personliga bloggar till företagswebbplatser, webbutiker och stora nyhetssajter. Systemets popularitet…
Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran. Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har…
Tails 7.10 har släppts med en säkrare avstängningsfunktion, den nya videospelaren Celluloid och en uppdaterad version av Tor Browser. Uppdateringen ska minska risken för dataförlust och göra det anonymitetsinriktade operativsystemet enklare och stabilare att använda. I en tid då övervakningen på internet ökar kan vi efter valet till och med få ett parti med ministerposter…
En Acer Aspire från 2008 borde vara hopplöst föråldrad – men med Linux Mint XFCE visade den sig fortfarande klara både moderna webbplatser och YouTube. Vi testade hur långt en nästan 18 år gammal dator faktiskt räcker i dag. På Linux.se brukar vi ibland lyfta fram äldre datorer som fortfarande går att återanvända. I våra…
Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten som förbättrar stödet för Linux, särskilt på datorer med Nvidia-grafikkort. Uppdateringen åtgärdar flera krascher och innehåller även förbättringar för Steam Input, Remote Play, Steam Workshop, SteamVR och spelöverlägget. Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten. Uppdateringen innehåller flera förbättringar för Linux-användare, bland annat stabilare…
Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser. Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version…
