• Ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 täpper till allvarligahål i Linux-kärnan

    Debian har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie” som rättar 28 sårbarheter i Linux-kärnan. Bland de allvarligaste finns SCTPhantom och Zapscape, två säkerhetshål som under vissa förutsättningar kan ge angripare root-behörighet eller möjlighet att ta sig från en virtuell maskin till värdsystemet.

    Debian-projektet har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen rättar totalt 28 säkerhetsproblem i Linux-kärnan, däribland två särskilt intressanta sårbarheter som fått namnen SCTPhantom och Zapscape.

    För vanliga användare kan ord som use-after-free, KVM, SCTP och privilege escalation låta ganska abstrakta. Men i praktiken handlar flera av problemen om något betydligt enklare: en användare eller ett program med begränsade rättigheter kan under vissa förutsättningar få mycket större kontroll över systemet än vad det egentligen ska ha.

    Debian rekommenderar därför användare av Debian 13 att installera den nya kärnan så snart som möjligt.

    SCTPhantom – ett 18 år gammalt fel kan ge root

    En av de allvarligaste sårbarheterna har beteckningen CVE-2026-64564 och har fått namnet SCTPhantom.

    Felet finns i Linux-kärnans hantering av nätverksprotokollet SCTP och har enligt rapporterna funnits där i omkring 18 år.

    Sårbarheten är av typen use-after-free. Det betyder förenklat att kärnan försöker använda ett område i datorns minne efter att minnet egentligen redan har frigjorts.

    Det kan jämföras med att ett hotell lämnar ut samma hotellrum till en ny gäst, samtidigt som den gamla gästens nyckel fortfarande fungerar. Om den gamla gästen går tillbaka till rummet kan resultatet bli minst sagt oförutsägbart.

    I ett operativsystems kärna kan den typen av fel bli mycket allvarliga.

    SCTPhantom kan göra det möjligt för en lokal användare utan administratörsrättigheter att höja sina rättigheter och i slutänden få root-behörighet.

    Root är Linux-världens motsvarighet till systemets högsta administratör. Den som har root kan i princip göra vad som helst med datorn.

    Problemet är även intressant för system som använder containrar. En angripare kan under vissa förutsättningar använda sårbarheten för att ta sig ut ur en container och påverka värdsystemet.

    Zapscape riktar in sig på virtualisering

    Den andra uppmärksammade sårbarheten heter CVE-2026-64561, eller Zapscape.

    Den finns i KVM, Kernel-based Virtual Machine, som är Linux-kärnans inbyggda teknik för virtualisering.

    KVM används bland annat av många servrar och virtualiseringsplattformar för att köra virtuella datorer.

    Även Zapscape är ett så kallat use-after-free-fel.

    I värsta fall kan en angripare som har root-behörighet inne i en virtuell maskin använda sårbarheten för att angripa själva värddatorn och få root även där.

    Det bryter mot en av de viktigaste säkerhetsprinciperna inom virtualisering: en virtuell maskin ska vara isolerad från den fysiska datorn och från andra virtuella maskiner.

    Sårbarheten kräver dock speciella förutsättningar. Nested virtualization, alltså möjligheten att köra virtualisering inuti en redan virtualiserad miljö, måste vara aktiverad.

    Problemet berör dessutom bara vissa processorer, bland annat AMD-processorer och nyare Intel-processorer från Ice Lake-SP-generationen och framåt.

    Det betyder att Zapscape inte är direkt exploaterbar på alla Debian-datorer, men på virtualiseringsservrar som uppfyller kraven är uppdateringen särskilt viktig.

    Flera andra delar av Linux-kärnan berörs

    Den nya Debian-uppdateringen innehåller sammanlagt rättelser för 28 säkerhetsproblem.

    Ett av dem är CVE-2025-40098, ett fel i ljuddrivrutinen för ALSA-komponenten cs35l41.

    Där kan en så kallad NULL pointer dereference få Linux-kärnan att krascha. I praktiken handlar det främst om ett problem som kan orsaka systemstopp eller så kallad denial of service.

    En annan sårbarhet, CVE-2026-64562, finns i KVM:s stöd för Intels nested VMX-teknik. Felet kan leda till att värdsystemets kärna kraschar.

    Bland de övriga rättelserna finns säkerhetsproblem i flera olika delar av Linux-kärnan, bland annat:

    • Bluetooth-drivrutinen för Qualcomm QCA
    • Linux Wi-Fi-del mac80211
    • brandväggssystemet netfilter och nf_tables
    • Intel i801 SMBus-drivrutinen
    • SCTP och dess funktioner för dynamiska adressändringar
    • flera delar av KVM och virtualiseringssystemet

    Det illustrerar också varför Linux-kärnan uppdateras så ofta. Kärnan ansvarar inte bara för att starta datorn, utan hanterar bland annat processorer, minne, nätverk, hårddiskar, USB-enheter, ljud, Wi-Fi och virtualisering.

    Ett säkerhetsfel i kärnan befinner sig därför väldigt nära systemets mest privilegierade delar.

    28 säkerhetshål efter förra veckans 68

    Den nya uppdateringen kommer bara omkring en vecka efter en tidigare säkerhetsuppdatering för Debian 13, där 68 sårbarheter åtgärdades.

    Att ytterligare 28 säkerhetsproblem rättas kort därefter betyder inte nödvändigtvis att Linux plötsligt blivit osäkert.

    Linux-kärnan är ett enormt programvaruprojekt med miljontals rader kod och stöd för mängder av olika typer av hårdvara och nätverksfunktioner.

    När säkerhetsforskare, Linux-utvecklare och hårdvarutillverkare hittar fel rättas de kontinuerligt och distribueras därefter vidare av Linux-distributioner som Debian.

    Det viktiga är därför inte att en sårbarhet har upptäckts, utan att säkerhetsuppdateringen faktiskt installeras.

    Debian 13 bör uppdateras

    Debian rekommenderar användare av Debian 13 ”Trixie” att uppdatera till den korrigerade Linux-kärnan 6.12.101-1.

    Systemet kan uppdateras från terminalen med:

    sudo apt update
sudo apt full-upgrade

    När den nya kärnan har installerats bör datorn startas om.

    En Linux-kärna som installerats genom en uppdatering börjar normalt inte användas förrän systemet har startats om.

    Efter omstart kan den aktiva kärnversionen kontrolleras med:

    uname -r

    Servrar och virtualiseringsvärdar bör prioriteras

    För en vanlig Debian-användare är den viktigaste åtgärden helt enkelt att hålla systemet uppdaterat.

    Men administratörer som använder Debian 13 på servrar bör vara särskilt uppmärksamma på denna uppdatering.

    Det gäller framför allt system som använder:

    • KVM och virtuella maskiner
    • nested virtualization
    • containrar
    • SCTP
    • tjänster där flera användare kan logga in lokalt

    Sårbarheter som gör det möjligt att gå från en vanlig användare till root eller från en virtuell maskin till värdsystemet tillhör de typer av säkerhetsproblem som systemadministratörer bör ta på stort allvar.

    Den enklaste försäkringen är samtidigt den gamla vanliga: installera säkerhetsuppdateringarna och starta om systemet när en ny kärna har installerats.

    https://lists.debian.org/debian-security-announce/2026/msg00326.html

    > TEKNISK FAKTARUTA_
    Distribution: Debian 13 ”Trixie”
    Kernel: Linux 6.12 LTS
    Uppdaterad kernel: 6.12.101-1
    Säkerhetsuppdatering: 6 augusti 2026
    Antal rättade sårbarheter: 28

    SCTPhantom: CVE-2026-64564
    Use-after-free i SCTP ASCONF. Kan under vissa förutsättningar ge en lokal användare root-behörighet och möjliggöra container escape.

    Zapscape: CVE-2026-64561
    Use-after-free i KVM:s MMU-kod. Kan under vissa förutsättningar användas för att angripa värdsystemet från en virtuell maskin.

    Andra berörda områden:
    [+] KVM / virtualisering
    [+] SCTP
    [+] nf_tables / Netfilter
    [+] mac80211 / Wi-Fi
    [+] Bluetooth QCA
    [+] Intel i801 SMBus
    [+] ALSA cs35l41

    Uppdatera Debian:
    $ sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    Starta därefter om:
    $ sudo reboot
    Kontrollera aktiv kernel:
    $ uname -r
    root@debian:~# system secured_ █

  • HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

    Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat.

    Linux har länge haft mängder av verktyg för den som vill hålla ett öga på datorns hälsa. Program som visar processorbelastning, minnesanvändning och temperaturer är inget nytt. Däremot är det betydligt ovanligare med ett enda program som både kan beskriva vilken hårdvara datorn innehåller och samtidigt följa sensorer i realtid.

    Det är precis vad det nya open source-projektet HWall försöker göra.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust och utvecklat specifikt för Linux. Tanken är att ge användaren en samlad bild av datorns komponenter, temperaturer, fläktar, lagringsenheter, nätverk och andra mätvärden.

    HWall finns både med ett grafiskt gränssnitt byggt med GTK 4 och som ett interaktivt terminalprogram.

    Inspirerat av HWiNFO för Windows

    Utvecklaren bakom HWall uppger att sättet att organisera sensorer i en hierarkisk struktur är inspirerat av HWiNFO64, ett populärt program för hårdvaruinformation och diagnostik under Windows.

    Ambitionen verkar alltså vara större än att bara visa några grafer över processor- och minnesanvändning.

    HWall försöker istället samla information från flera delar av Linux-systemet, bland annat Linux-kärnan, datorns firmware, installerade hårdvarudrivrutiner och vissa externa verktyg.

    Resultatet kan bli en ganska detaljerad bild av vad som faktiskt händer inne i datorn.

    Temperaturer, fläktar och spänningar

    Beroende på vilken hårdvara datorn har kan HWall bland annat visa:

    • processortemperaturer
    • temperaturer på moderkortet
    • fläkthastigheter
    • elektriska spänningar
    • processorbelastning
    • klockfrekvenser
    • aktivitet på lagringsenheter
    • nätverkstrafik
    • effekt- och energivärden

    Programmet håller dessutom reda på mer än bara det aktuella värdet.

    För varje sensor kan HWall registrera nuvarande, lägsta, högsta och genomsnittliga värde, tillsammans med hur många mätningar som har genomförts.

    Det gör det exempelvis möjligt att se att processorn för tillfället håller 55 grader, men tidigare under dagen varit uppe i 87 grader.

    HWall skiljer också mellan sensorer som är aktuella, inaktuella, otillgängliga eller helt offline. Det är viktigt eftersom ett värde som visas på skärmen annars skulle kunna misstolkas som en färsk mätning trots att sensorn slutat rapportera.

    Mäter hur snabbt processorn faktiskt arbetar

    En särskilt intressant funktion finns på vissa x86-baserade datorer.

    Moderna processorer ändrar hela tiden sin arbetshastighet beroende på belastning, temperatur och energisparfunktioner. Den frekvens som operativsystemet begär behöver därför inte alltid motsvara den frekvens som processorn faktiskt har arbetat med.

    HWall kan på kompatibla system använda processorernas så kallade APERF- och MPERF-räknare för att uppskatta den effektiva frekvensen.

    Det går både att visa ett genomsnitt och separata värden för varje logisk processor.

    Det kan ge en mer realistisk bild av hur processorn verkligen arbetar än att enbart läsa den rapporterade klockfrekvensen.

    Historik istället för bara ögonblicksbilder

    En temperaturmätning säger egentligen ganska lite om man bara ser värdet just nu.

    Är 80 grader normalt? Har temperaturen precis stigit? Har den legat där i flera timmar?

    Därför lagrar HWall också historiska sensordata i minnet.

    Standardinställningen är endast en minuts historik, men lagringen kan konfigureras för betydligt längre perioder – upp till 24 timmar.

    Historiken kan visas som interaktiva diagram där användaren bland annat kan zooma, panorera, undersöka tidpunkter och välja specifika tidsperioder.

    Det gör funktionen användbar vid exempelvis felsökning.

    Om en dator plötsligt börjar gå långsamt kan man i efterhand undersöka om processortemperaturen steg kraftigt, om belastningen låg på 100 procent eller om någon annan sensor förändrades samtidigt.

    Historiken kan även exporteras som CSV eller JSON Lines för vidare analys i andra program.

    En mycket kort mätintervall kombinerad med lång historik innebär förstås att programmet måste lagra och bearbeta betydligt fler datapunkter, vilket i sin tur ökar användningen av processor och arbetsminne.

    Kan varna innan problemen blir allvarliga

    HWall kan också användas som ett enklare övervakningssystem.

    För enskilda sensorer går det att sätta gränsvärden för när en varning eller ett kritiskt larm ska utlösas.

    Det behöver inte innebära att ett larm aktiveras så fort processorn råkar passera exempelvis 90 grader under några sekunder.

    Programmet har inställningar för bland annat varaktighet, hysteresis och cooldown.

    Det innebär förenklat att ett värde kan behöva ligga över en viss gräns under en bestämd tid innan larmet aktiveras. På så sätt minskar risken för onödiga varningar vid korta temperatur- eller belastningstoppar.

    När villkoren uppfylls kan HWall skicka en skrivbordsnotifikation.

    Kartlägger datorns komponenter

    HWall är samtidigt mer än ett sensorprogram.

    Det kan skapa ett hårdvaruregister som bland annat omfattar:

    • processor
    • arbetsminne
    • grafikkort
    • lagringsenheter
    • nätverkskort
    • USB-enheter
    • PCI-enheter
    • batterier
    • firmware
    • vissa säkerhetsenheter

    Med hjälp av externa verktyg kan ännu mer information hämtas.

    SMART- och NVMe-data kan exempelvis ge information om SSD- och hårddiskars hälsa, varningsindikatorer och olika livstidsvärden.

    Datorer med Nvidias proprietära Linux-drivrutin kan lämna ytterligare grafikkortsinformation via verktyget nvidia-smi.

    HWall kan också använda dmidecode för att få fram mer information om bland annat moderkort, BIOS eller UEFI, processorsocklar, TPM och installerade minnesmoduler.

    Vissa sådana uppgifter kan dock kräva högre behörighet i Linux.

    Linux-kärnan avgör vad som går att läsa

    Hur mycket information HWall faktiskt kan visa beror i hög grad på datorns hårdvara och Linux-stöd.

    För många temperatur-, fläkt- och spänningssensorer använder Linux systemet hwmon. Sensorerna blir normalt tillgängliga genom filer under:

    /sys/class/hwmon

    HWall läser den information som Linux redan tillhandahåller där.

    Programmet försöker däremot inte själv ladda sensordrivrutiner och kräver inte administratörsbehörighet för normal övervakning.

    Det betyder att två datorer med HWall kan visa helt olika mängder information.

    Resultatet beror bland annat på vilket moderkort som används, vilket sensorchip som sitter på kortet, vilken Linux-kärna som körs och om det finns en fungerande drivrutin.

    Exempel på kärnmoduler som kan göra moderkortssensorer tillgängliga är nct6775, it87, asus-ec-sensors, asus_wmi_sensors, w83627ehf och f71882fg.

    Om Linux inte kan läsa sensorn kan inte heller HWall trolla fram informationen.

    HWall ändrar inte datorns hårdvara

    En viktig detalj är att HWall är konstruerat som ett skrivskyddat övervakningsverktyg.

    Programmet försöker inte förändra datorns inställningar.

    Det styr alltså inte fläktarna, ändrar inte processorernas klockfrekvenser och justerar inte elektriska spänningar.

    HWall koncentrerar sig istället på att identifiera, läsa och presentera den information som Linux och de externa hjälpverktygen redan kan tillhandahålla.

    Det minskar också risken för att ett övervakningsprogram av misstag ändrar en känslig hårdvaruinställning.

    Fungerar även helt i terminalen

    För servrar och användare som föredrar kommandoraden finns också en terminalversion.

    Den kan skapa vanliga läsbara rapporter, filtrera sensorer efter kategori, exportera information som JSON och kontinuerligt skicka sensordata som JSON Lines.

    Det gör HWall potentiellt användbart även i automatiserade system.

    Ett skript skulle exempelvis kunna läsa temperaturer från HWall och sedan lagra dem i en databas eller skicka dem vidare till ett separat övervakningssystem.

    Terminalgränssnittet har dessutom flera interaktiva vyer, där användaren kan växla mellan hårdvaruinformation, sensorer eller en kombination av båda.

    Har ett litet HTTP-API

    En annan intressant möjlighet är HWall:s inbyggda HTTP-baserade JSON-API.

    Genom CLI-kommandot serve kan programmet tillhandahålla exempelvis aktuella sensormätningar, en sammanställning av systemstatus eller datorns hårdvaruinventering via nätverket.

    Servern kan bindas till en konfigurerbar lokal adress.

    Det öppnar för flera användningsområden.

    En Linux-dator skulle exempelvis kunna köra HWall i bakgrunden medan temperaturer och annan information visas på en separat dator, en webbpanel eller någon typ av lokal övervakningsskärm.

    Fortfarande ett mycket ungt projekt

    HWall befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.

    Det innebär att man inte bör förvänta sig samma mognad som hos verktyg som utvecklats under många år.

    Vilken information som kan visas kommer dessutom alltid att begränsas av datorns firmware, Linux-kärnan, drivrutiner, behörigheter och vilka externa program som är installerade.

    Utvecklaren rekommenderar också försiktighet med att köra flera lågnivåprogram för hårdvaruövervakning samtidigt.

    Anledningen är att vissa drivrutiner kan behöva kommunicera med datorns firmware eller embedded controller varje gång ett sensorvärde läses. Om flera program gör sådana förfrågningar mycket ofta kan det i vissa system skapa problem.

    Måste än så länge kompileras från källkod

    HWall är ännu inte ett program som de flesta användare bara kan installera från distributionens vanliga paketförråd.

    I nuläget finns inga färdiga officiella binärpaket eller distributionspaket.

    Den som vill prova programmet behöver istället bygga det från källkoden.

    Bland kraven finns Rust 1.92 eller senare, utvecklingsfiler för GTK 4.8, pkg-config och en vanlig C-kompilatormiljö.

    Det placerar HWall i kategorin spännande projekt för Linux-entusiaster snarare än ett färdigt verktyg för den breda massan.

    Men idén är intressant.

    Linux har redan i dag nästan all information som behövs för avancerad hårdvaruövervakning. Problemet är ofta att informationen är utspridd mellan /sys, olika kommandoradsverktyg och separata grafiska program.

    Om HWall lyckas samla dessa delar i ett stabilt och lättanvänt gränssnitt kan projektet på sikt bli ett intressant Linux-alternativ för användare som vill ha ungefär samma typ av detaljerade hårdvaruöverblick som program som HWiNFO erbjuder under Windows.

    https://github.com/pulpul-s/HWall

    > TEKNISK FAKTA: HWall
    Program: HWall
    Plattform: Linux
    Licens: Open source
    Programmeringsspråk: Rust
    Grafiskt gränssnitt: GTK 4
    Terminalgränssnitt: Ja, interaktivt TUI/CLI
    Sensordata: Temperaturer, fläktar, spänningar, belastning, klockfrekvenser, lagring, nätverk och effekt
    Linux hwmon: /sys/class/hwmon
    Sensorstatistik: Aktuellt, minimum, maximum och medelvärde
    Historik: Upp till 24 timmar
    Export: CSV, JSON och JSON Lines
    Larm: Varnings- och kritiska gränsvärden med duration, hysteresis och cooldown
    Lagringshälsa: SMART- och NVMe-information
    NVIDIA: Extra GPU-data via nvidia-smi
    DMI-information: Kan kompletteras via dmidecode
    CPU-mätning: Stöd för APERF/MPERF på kompatibla x86-system
    API: HTTP-baserat JSON-API
    Hårdvarustyrning: Nej – HWall arbetar i read-only-läge
    Byggkrav: Rust 1.92+, GTK 4.8, pkg-config och C-kompilator
    $ HWall är fortfarande under tidig utveckling och hårdvarustödet beror på Linux-kärnan, drivrutiner, firmware och tillgängliga sensorer.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar.

    Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm, cat, date och chmod används dagligen av både vanliga användare, systemadministratörer och automatiserade skript.

    Traditionellt kommer dessa program från GNU Coreutils och är huvudsakligen skrivna i programmeringsspråket C. Projektet uutils försöker återskapa samma verktyg i Rust – ett modernare programmeringsspråk med ett starkt fokus på minnessäkerhet och robust programvara.

    Med version 0.10 har projektet tagit ett stort steg närmare målet att fungera som en direkt ersättare för GNU Coreutils.

    Klarar 645 av 690 tester

    Enligt projektets senaste testresultat klarar uutils Coreutils nu 645 av de 690 testerna i GNU:s officiella testsvit. Det motsvarar en kompatibilitet på 93,48 procent.

    I version 0.9 låg resultatet på 90,58 procent. Antalet underkända tester har samtidigt minskat från 56 till 29.

    Att klara testerna är viktigt eftersom även små skillnader mellan två kommandon kan orsaka problem. Ett skript kan exempelvis förvänta sig en viss felkod, ett exakt formaterat felmeddelande eller att ett kommando reagerar på ett särskilt sätt när en fil saknas.

    Ju fler GNU-tester uutils klarar, desto större är möjligheten att befintliga Linuxprogram och skript fungerar utan ändringar.

    Många välkända kommandon har förbättrats

    Version 0.10 innehåller kompatibilitetsförbättringar för ett stort antal vanliga verktyg, däribland:

    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate.

    Även felmeddelandena har blivit tydligare. När ett kommando misslyckas anges nu oftare både namnet på den berörda filen och det ursprungliga felet från operativsystemet.

    Det gör det lättare att förstå om problemet exempelvis beror på bristande behörighet, en saknad fil eller ett skrivskyddat filsystem.

    Ökad säkerhet vid filhantering

    En viktig del av utvecklingsarbetet handlar om att förhindra så kallade TOCTOU-problem, en förkortning av time-of-check to time-of-use.

    Problemet kan uppstå när ett program först kontrollerar en fil och därefter utför en åtgärd på den. Under den korta tiden mellan kontrollen och åtgärden kan filen eller sökvägen hinna ändras.

    En angripare skulle exempelvis kunna ersätta en vanlig fil med en symbolisk länk och därmed försöka få programmet att skriva till eller ändra fel fil.

    I version 0.10 har skyddet mot sådana situationer förbättrats i bland annat:

    touch, mkfifo, head, split och chcon.

    De rekursiva funktionerna i chmod och chown har också gjorts mer motståndskraftiga mot cirkulära symboliska länkar och försök att kringgå säkerhetsfunktionen --preserve-root.

    Den funktionen ska bland annat skydda användaren från katastrofala kommandon som av misstag försöker ändra eller radera hela rotfilsystemet.

    Säkrare kopiering och flyttning

    Kommandot cp följer inte längre en symbolisk länk om länken pekar på en underkatalog i kopieringens målområde. Detta minskar risken för att programmet kopierar filer till en oväntad plats.

    Även mv har fått ytterligare skydd när filer flyttas mellan olika filsystem eller när säkerhetskopior skapas.

    Kommandona mkdir, mkfifo och mknod kan dessutom tilldela SELinux-etiketter redan när ett objekt skapas. Tidigare kunde etiketten läggas till i ett separat steg, vilket skapade ett kort tidsfönster där objektet hade fel säkerhetsmärkning.

    Bättre hantering av ovanliga fel

    Utvecklarna har korrigerat flera problem som framför allt uppstår i extrema eller ovanliga situationer.

    Det gäller bland annat:

    • skrivfel vid utmatning till enheter som /dev/full
    • heltalsöverskridningar vid mycket stora argument
    • ogiltiga teckengränser i text med multibyte-kodning
    • onödigt stora minnesallokeringar
    • stacköverskridningar i kommandot expr

    Enheten /dev/full fungerar ungefär som en hårddisk som alltid är full. Den används ofta för att testa hur ett program reagerar när det inte längre går att skriva data.

    Parsern i expr har skrivits om för att arbeta iterativt i stället för rekursivt. Det minskar risken för att mycket djupt nästlade uttryck fyller programmets stack och orsakar en krasch.

    Nya funktioner i mv, install och rm

    Version 0.10 introducerar även flera nya funktioner.

    Kommandot:

    mv --exchange

    kan användas för att atomiskt byta plats på två sökvägar. Atomiskt innebär att bytet sker som en enda sammanhängande operation. Andra program ska därför inte kunna se ett tillstånd där bara halva bytet har genomförts.

    Installationsverktyget install har fått stöd för alternativet:

    --reflink

    På kompatibla filsystem kan detta skapa en så kallad copy-on-write-kopia. I stället för att omedelbart duplicera alla data kan originalet och kopian tillfälligt dela samma datablock. Nya block skapas först när någon av filerna ändras.

    Det kan göra kopieringen både snabbare och mer utrymmeseffektiv.

    Alternativet install -C kan nu också kombineras med --preserve-timestamps.

    Kommandot rm har fått alternativet:

    --one-file-system

    Det förhindrar en rekursiv radering från att fortsätta in i andra monterade filsystem. Funktionen kan vara användbar när exempelvis externa diskar, nätverkslagring eller särskilda systemkataloger är monterade under den katalog som ska tas bort.

    Kommandot cut har dessutom fått -O som en kortare variant av --output-delimiter.

    Snabbare cat, cp och tee

    Flera prestandaförbättringar ingår också i versionen.

    tee har fått möjlighet att använda en snabb kopieringsmetod med så kallad zero-copy. Det innebär att data i vissa situationer kan flyttas mellan olika delar av systemet utan att först kopieras fram och tillbaka genom programmets eget minne.

    Även cat har optimerats för högre datahastighet.

    Kopieringar med cp som inte använder reflink ska också gå snabbare. Förbättringarna gäller bland annat kopiering mellan olika lagringsenheter.

    Kontrollsummeverktygen kan dessutom använda OpenSSL som beräkningsmotor, vilket kan ge bättre prestanda på system där OpenSSL innehåller väloptimerade implementationer för processorn.

    Förbättrat stöd för Windows och WebAssembly

    uutils utvecklas inte enbart för traditionella Linuxsystem.

    Version 0.10 har fått stöd för målplattformen wasm32-wasip2, vilket gör det möjligt att kompilera verktygen för WebAssembly och köra dem i miljöer som stöder WASI.

    På Windows fungerar nu kommandot timeout, och tail -f samt tail -F kan följa filer som uppdateras löpande.

    Det kan exempelvis användas för att övervaka en loggfil medan ett program fortfarande skriver till den.

    Windowsversionen har även fått stöd för glesa kopior i cp. Glesa filer innehåller områden som logiskt består av nollor men som inte behöver ta upp motsvarande fysiskt lagringsutrymme.

    En korrigering har dessutom gjorts för kontrollsummor i samband med konvertering av Windows radslut, så kallade CRLF-radslut.

    Rust som alternativ till klassiska Unixverktyg

    Målet med uutils är inte att skapa helt nya kommandon, utan att återskapa beteendet hos välkända Unixverktyg med en modern kodbas.

    Rust kan förhindra flera vanliga programmeringsfel redan under kompileringen. Det gäller bland annat felaktig minneshantering, användning av frigjort minne och vissa typer av samtidighetsproblem.

    Det betyder däremot inte automatiskt att alla program skrivna i Rust är felfria. Logiska fel, kompatibilitetsproblem och säkerhetsbrister kan fortfarande förekomma.

    Det höga resultatet i GNU:s testsvit visar ändå att uutils börjar närma sig en nivå där projektet kan bli ett realistiskt alternativ i fler operativsystem och Linuxdistributioner.

    Med 93,48 procents godkända tester är full kompatibilitet ännu inte uppnådd. Men version 0.10 visar att avståndet till GNU Coreutils fortsätter att minska.

    https://uutils.org/coreutils

    > TEKNISK FAKTA: uutils Coreutils 0.10
    Projekt: uutils Coreutils
    Version: 0.10
    Programmeringsspråk: Rust
    Mål: Kompatibel ersättare för GNU Coreutils
    GNU-testsvit: 645 av 690 tester godkända
    Kompatibilitet: 93,48 %
    Föregående version: 90,58 %
    Underkända tester: 29
    Plattformar: Linux, Unix-liknande system, Windows och WebAssembly
    Nytt mål: wasm32-wasip2

    Några förbättrade verktyg:
    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate

    Nya funktioner:
    mv –exchange
    install –reflink
    rm –one-file-system
    cut -O

    Fokus i version 0.10:
    Kompatibilitet, TOCTOU-säkerhet, symlink-skydd, förbättrad felhantering, högre prestanda och utökat plattformsstöd.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.

    Stabilare uppspelning av ljud och video

    Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.

    Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.

    Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.

    Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer

    Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.

    Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.

    VPN-erbjudande visades i fel regioner

    Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.

    Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.

    Smart Window visar fler relevanta förslag

    Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.

    Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.

    Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.

    Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.

    Två viktiga rättningar för Windows

    Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.

    Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.

    Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.

    Så installerar du uppdateringen

    Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.

    Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.

    Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.

    För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    > FAKTA: FIREFOX 153.0.3

    Utvecklare: Mozilla

    Version: Firefox 153.0.3

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Viktiga rättningar: Problem med ljud och video, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Smart Window: Visar fler förslag från historiken och öppna flikar samt kan ge direkta svar med hjälp av webbsökningar.

    System: GNU/Linux, macOS och Windows

    Installation: Via Firefox automatiska uppdatering, Linux-distributionens pakethanterare eller Flatpak.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt

    KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner.

    KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet är fortfarande under utveckling, men närmar sig nu en viktig milstolpe. Enligt projektets egen sammanställning är 83 procent av arbetet inför betaversionen färdigt.

    En av de största nyheterna är att KDE Linux automatiskt kan hjälpa användaren att installera den programmiljö som behövs för att öppna vissa typer av filer.

    Installerar rätt program vid behov

    Funktionen bygger på ett verktyg som kallas Package Compatibility Helper. När användaren försöker öppna en fil som inget installerat program kan hantera, söker verktyget efter en lämplig lösning.

    Användaren får därefter frågan om den programvara som behövs ska hämtas från Flathub, som är en stor distributionsplattform för Linuxprogram i Flatpak-format. Ingen installation genomförs utan användarens godkännande.

    Det innebär att användaren inte själv behöver känna till vilket stödpaket eller vilken programmiljö som krävs.

    Java-program startas med rätt körmiljö

    Java-program behöver en särskild körmiljö, en så kallad Java Runtime Environment, för att kunna startas. Om en sådan miljö saknas kan KDE Linux nu erbjuda sig att installera den automatiskt.

    När installationen är klar försöker systemet direkt starta Java-programmet igen.

    Det förenklar användningen av exempelvis äldre företagsprogram, administrativa verktyg och fristående Java-applikationer som distribueras som JAR-filer.

    DOS-program körs genom DOSBox

    Även gamla DOS-program får liknande behandling. När användaren försöker öppna en DOS-fil kan KDE Linux föreslå installation av DOSBox.

    DOSBox är ett program som efterliknar en äldre DOS-dator. Det används ofta för att köra klassiska spel, äldre nyttoprogram och annan programvara från tiden före moderna versioner av Windows.

    För användaren blir processen betydligt enklare än att manuellt installera och konfigurera en emulator.

    Kan byggas ut med fler filformat

    KDE uppger att kompatibilitetsfunktionen har utformats för att kunna byggas ut. I framtiden kan därför fler filtyper och programformat få samma automatiska hantering.

    Tekniken är dessutom relativt generell. Den skulle därför kunna användas även i andra avbildningsbaserade Linuxdistributioner som använder Flatpak för installation av program.

    Ett system som inte ändras hur som helst

    KDE Linux beskrivs som ett immutable, eller oföränderligt, operativsystem. Det betyder inte att systemet aldrig kan uppdateras. I stället innebär det att de centrala systemfilerna hanteras som en sammanhängande och kontrollerad systemavbildning.

    Användarens program installeras i stor utsträckning separat från själva operativsystemet, exempelvis genom Flatpak.

    Modellen kan göra systemet mer stabilt och minska risken för att installationer eller felaktiga ändringar skadar grundsystemet. Uppdateringar kan också testas och distribueras som kompletta systemversioner.

    Förstärkt säkerhet i Linuxkärnan

    Utvecklarna har även genomfört flera säkerhetsförbättringar i Linuxkärnan. En del av arbetet har inspirerats av säkerhetsprojektet SecureBlue.

    KDE Linux har dock endast infört sådana skärpningar som bedöms kunna förbättra säkerheten utan att skapa tydliga problem för vanliga användare.

    Onödiga hårdvarumoduler för så kallade watchdog-funktioner har också tagits bort. Sådana funktioner används för att automatiskt starta om datorer som har slutat svara, men många av modulerna behövs inte på vanliga stationära datorer.

    Genom att ta bort dem kan systemet starta något snabbare och använda en aning mindre processorkraft.

    Utskriftstjänsten startar först när den behövs

    Utskriftssystemet CUPS har också förändrats. Tjänsten använder nu så kallad socket activation.

    Det innebär att delar av utskriftssystemet inte behöver ligga aktiva i bakgrunden hela tiden. I stället startas de först när en användare eller ett program försöker skriva ut.

    Förändringen kan minska användningen av arbetsminne och andra systemresurser.

    Bättre stöd för mobilt bredband

    KDE Linux får även inbyggt stöd för WWAN-modem, alltså modem som används för mobila bredbandsanslutningar över exempelvis 4G- och 5G-nät.

    Det kan vara särskilt användbart i bärbara datorer som har ett inbyggt SIM-kortsfack och mobilmodem.

    Kernelmodulerna esp4 och esp6 har samtidigt återinförts. De används för IPsec-baserad nätverkskommunikation över IPv4 och IPv6. Modulerna hade tidigare tagits bort som skydd mot säkerhetsproblemet DirtyFrag, men finns nu åter i systemet efter nya bedömningar och anpassningar.

    Snabbare grafik i virtuella maskiner

    Paketet vulkan-virtio installeras nu som standard. Det kan förbättra grafikprestandan när KDE Linux körs i en virtuell maskin.

    Vulkan är ett modernt programmeringsgränssnitt för grafik. Med rätt virtuella grafikdrivrutiner kan systemet utnyttja värddatorns grafikhårdvara effektivare, vilket kan ge mjukare animationer och bättre prestanda i grafiskt krävande program.

    Flera mindre fel har rättats

    Utvecklarna har dessutom löst ett problem med synkroniseringen av Flatpak-program mellan befintliga installationer och nya systemavbildningar.

    Ett skript för automatisk energibesparing hos USB-enheter har också rättats. Skriptet kunde tidigare misslyckas om en ansluten mus, ett tangentbord eller en annan inmatningsenhet saknade produktnamn.

    Närmare en användbar testversion

    KDE Linux är ännu inte färdigt för normal användning på alla datorer. Att 83 procent av betaarbetet är slutfört betyder inte heller nödvändigtvis att lanseringen är omedelbart förestående. De återstående uppgifterna kan variera kraftigt i omfattning och komplexitet.

    Utvecklingen visar ändå tydligt vilken inriktning projektet har: ett modernt och säkert Linuxsystem där grundsystemet är skyddat, vanliga program installeras genom Flatpak och även äldre programformat kan startas utan komplicerad manuell konfiguration.

    Stödet för Java och DOS är därför mer än en bekvämlighetsfunktion. Det är ett exempel på hur framtidens Linuxsystem kan kombinera en låst och kontrollerad systemgrund med enkel åtkomst till både moderna och äldre program.

    https://blogs.kde.org/2026/08/03/this-month-in-kde-linux-july-2026

    > Teknisk fakta: KDE Linux
    • Utvecklingsstatus: 83 procent av arbetet inför betaversionen är slutfört.
    • Systemtyp: Avbildningsbaserat och oföränderligt Linuxsystem.
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma.
    • Java-stöd: Kan automatiskt erbjuda installation av en Java Runtime Environment.
    • DOS-stöd: Kan installera DOSBox när användaren försöker starta ett DOS-program.
    • Programinstallation: Kompatibilitetsverktyget kan hämta lämplig programvara från Flathub efter användarens godkännande.
    • Säkerhet: Linuxkärnan har fått säkerhetshärdningar inspirerade av SecureBlue.
    • Utskrifter: CUPS använder socketaktivering och startas först när tjänsten behövs.
    • Mobilt bredband: Inbyggt stöd för WWAN-modem.
    • Virtuella maskiner: Vulkan-virtio är förinstallerat för förbättrad grafikprestanda.
    system@kde-linux:~$ beta-progress –status
    Resultat: 83 % färdigt

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Google Chrome kommer till Linuxdatorer med ARM64

    Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system.

    Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare inte längre förlita sig enbart på Chromium eller andra alternativa webbläsare.

    De nya versionerna har lagts till på Chromes officiella nedladdningssida utan någon större lansering eller separat presentation från Google. Där finns nu två nya installationspaket:

    • ett DEB-paket för Debian och Ubuntu
    • ett RPM-paket för Fedora och openSUSE

    Det innebär att Chrome kan installeras på ungefär samma sätt som på vanliga Linuxdatorer med Intel- eller AMD-processorer.

    Vad är ARM64?

    ARM64 är en processorarkitektur som blivit vanlig i energisnåla datorer, enkortsdatorer, servrar och bärbara enheter. Tekniken används bland annat i Raspberry Pi, Apple Silicon-datorer, vissa Chromebook-modeller och flera datorer med Windows on ARM.

    Traditionella persondatorer använder oftast så kallade x86-64-processorer från Intel eller AMD. Program som är byggda för x86-64 kan inte automatiskt köras på ARM64. Utvecklarna måste därför skapa och underhålla en särskild version av programmet för ARM-plattformen.

    Google har sedan tidigare erbjudit Chrome för ARM-baserade Chromebook-datorer, Apple-datorer och Windowsdatorer. Däremot har det länge saknats en officiell Chrome-version för vanliga Linuxinstallationer på ARM64.

    Chromium har varit det vanligaste alternativet

    Linuxanvändare med ARM64-hårdvara har hittills främst fått använda Chromium. Det är det öppna projekt som ligger till grund för Google Chrome och flera andra webbläsare.

    Chromium och Chrome är mycket lika, men de är inte helt identiska. Chrome distribueras direkt av Google och innehåller Googles egna komponenter, tjänsteintegrationer och varumärkesanpassningar.

    För många användare fungerar Chromium utmärkt. Den som använder Google-konto, synkronisering, vissa medieformat eller särskilda Google-tjänster kan däremot föredra den fullständiga Chrome-versionen.

    Den nya ARM64-versionen ska enligt Google erbjuda samma grundläggande funktioner som Chrome på andra plattformar. Det omfattar bland annat:

    • stöd för webbläsartillägg
    • synkronisering via Google-konto
    • integration med Googles tjänster
    • automatiska säkerhets- och programuppdateringar

    Lanseringen blev något försenad

    Google meddelade i mars 2026 att en ARM64-version av Chrome för Linux skulle lanseras under årets andra kvartal. Det innebar att versionen förväntades bli tillgänglig senast i slutet av juni.

    Den tidsplanen höll inte riktigt. Installationspaketen dök upp först senare, och Google har ännu inte gjort någon större lansering på Chromium-bloggen eller i företagets vanliga kanal för information om Chrome-versioner.

    Att paketen nu finns på den officiella nedladdningssidan visar ändå att stödet har börjat rullas ut till användarna.

    Samma installation som på vanliga Linuxdatorer

    Installationen fungerar på samma sätt som för den befintliga x86-64-versionen av Chrome.

    Användaren laddar ner rätt paket från Googles webbplats och installerar det med Linuxdistributionens vanliga pakethanterare. Vilken fil som ska användas beror på distributionen:

    • Debian och Ubuntu använder normalt DEB-paket.
    • Fedora och openSUSE använder normalt RPM-paket.

    Vid installationen läggs även Googles programförråd till i systemet. Det gör att framtida Chrome-uppdateringar kan installeras automatiskt tillsammans med datorns övriga systemuppdateringar.

    På Debian och Ubuntu sker det via APT. Fedora använder vanligen DNF, medan openSUSE använder Zypper.

    En viktig förändring för ARM-baserade Linuxdatorer

    Lanseringen är särskilt intressant eftersom ARM64 blir vanligare även utanför mobiltelefoner och specialbyggda enheter. Arkitekturen används numera i allt från små hemdatorer och utvecklingskort till arbetsstationer och kraftfulla servrar.

    För användare av exempelvis Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer har Chromium länge varit det naturliga valet. Nu blir det även möjligt att använda en webbläsare som distribueras och uppdateras direkt av Google, förutsatt att datorns Linuxdistribution och övriga systemkrav stöds.

    Chromium kommer samtidigt att fortsätta finnas kvar i Linuxdistributionernas egna programförråd. Skillnaden är att användarna nu får ytterligare ett officiellt alternativ.

    Google Chrome för ARM64 Linux finns som DEB- och RPM-paket på Chromes officiella nedladdningssida.

    https://www.google.com/intl/sv/chrome

    Fakta: Google Chrome för ARM64 Linux

    Processorarkitektur: ARM64, även kallad AArch64.

    Paketformat: DEB för Debian och Ubuntu samt RPM för Fedora och openSUSE.

    ida.

    Uppdateringar: Installationen lägger till Googles programförråd, vilket gör att Chrome kan uppdateras genom distributionens vanliga pakethanterare.

    Funktioner: Stöd för tillägg, Google-konto, synkronisering och Googles tjänster.

    Skillnad mot Chromium: Chrome distribueras av Google, medan Chromium är det öppna källkodsprojekt som ligger till grund för webbläsaren.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Nya Arch Linux får Linux 7.1 – bättre stöd för både ny och äldre hårdvara

    Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli.

    Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med Linuxkärnan 7.1.

    Den nya installationsfilen heter Arch Linux 2026.08.01 och innehåller även samtliga paketuppdateringar och säkerhetsrättningar som publicerades under juli.

    Linuxkärnan är länken mellan hårdvara och program

    Linuxkärnan är den centrala delen av operativsystemet. Den ansvarar bland annat för kommunikationen med datorns processor, minne, lagringsenheter, nätverkskort och annan hårdvara.

    När en ny kärnversion lanseras innehåller den ofta förbättrade drivrutiner och stöd för fler komponenter. Linux 7.1 kan därför göra det lättare att installera Arch Linux på helt nya datorer vars hårdvara inte stöddes av äldre installationsfiler.

    Samtidigt kan även äldre datorer dra nytta av uppdateringen. Vissa komponenter som tidigare inte identifierades korrekt kan nu fungera bättre tack vare förbättrade eller korrigerade drivrutiner.

    Uppdaterat installationsprogram

    Den nya Arch Linux-avbildningen innehåller även Archinstall 4.4. Archinstall är ett menybaserat installationsprogram som hjälper användaren att konfigurera systemet utan att behöva skriva samtliga installationskommandon manuellt.

    Archinstall 4.4 innehåller flera nya funktioner. Bland annat går det nu att välja en skrivbordsmiljö baserad på fönsterhanteraren Niri och gränssnittet DankMaterialShell.

    Installationsprogrammet har också fått stöd för att konfigurera Plymouth, som visar en grafisk startbild medan Linux startar. Användaren får en varning innan funktionen aktiveras, eftersom Plymouth kräver att starthanteraren konfigureras korrekt.

    Enklare nätverksinställningar

    Stödet för trådlösa nätverk har förbättrats. Det ska nu vara enklare att hitta och välja rätt Wi-Fi-nätverk under installationen.

    Användaren kan dessutom välja att använda IWD som fristående nätverkslösning. IWD är ett verktyg för hantering av trådlösa anslutningar och utvecklas med fokus på enkelhet och låg resursförbrukning.

    Språk och konsoltypsnitt samordnas

    En annan förbättring är att installationsprogrammet automatiskt kan välja ett lämpligt typsnitt för textkonsolen när användaren väljer språk.

    Det är särskilt betydelsefullt för språk som använder tecken vilka inte alltid visas korrekt med standardtypsnittet. Typsnittet kan även väljas manuellt från menyn för språk- och regioninställningar.

    När konfigurationen är komplett och giltig kan Archinstall nu visa en tydligare installationssammanfattning. Det gör det lättare att kontrollera inställningarna innan partitionering och installation påbörjas.

    Enklare att dela installationsloggar

    Om installationen misslyckas kan loggfilen innehålla viktig information om vad som gick fel. Archinstall 4.4 har därför fått kommandot share-log, som kan överföra installationsloggen till tjänsten paste.rs.

    Det gör det enklare att dela loggen med andra användare eller supportforum vid felsökning. Användaren bör dock alltid kontrollera att loggfilen inte innehåller känslig information innan den publiceras.

    Förändrade skrivbordsprofiler

    Installationsprofilerna har också justerats. Budgie-profilen har fått andra standardprogram för terminal och filhantering, medan skrivbordsmiljön Cutefish har tagits bort från installationsprogrammet.

    Stödet för seatd har samtidigt förbättrats. När seatd väljs läggs användaren automatiskt till i den grupp som krävs för att få åtkomst till bland annat grafiska enheter och inmatningsenheter.

    Installationsfilen behövs främst för nya system

    Den nya ISO-filen är avsedd för personer som ska installera Arch Linux från början. Den kan skrivas till ett USB-minne och användas för att starta installationsmiljön.

    Den som redan använder Arch Linux behöver normalt inte installera om systemet. Eftersom Arch Linux använder en löpande uppdateringsmodell får befintliga installationer samma paket och säkerhetsuppdateringar genom det vanliga kommandot:

    sudo pacman -Syu

    Arch Linux 2026.08.01 innebär alltså ingen traditionell ny systemversion. Det är i stället en uppdaterad ögonblicksbild av installationsmiljön, med en ny Linuxkärna, ett förbättrat installationsprogram och samtliga aktuella paket fram till början av augusti 2026.

    https://archlinux.org/download

    > Fakta: Arch Linux 2026.08.01

    Utgåva: Arch Linux 2026.08.01

    Linuxkärna: Linux 7.1

    Installationsprogram: Archinstall 4.4

    Nyheter: Förbättrat hårdvarustöd, enklare Wi-Fi-konfiguration, stöd för Plymouth och val av konsoltypsnitt.

    Uppdateringar: Innehåller paketuppdateringar och säkerhetsrättningar från juli 2026.

    Användning: ISO-filen är främst avsedd för nya installationer.

    Befintliga installationer uppdateras med: 

    sudo pacman -Syu
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Stor säkerhetsuppdatering för Debian 13 täpper till 68 sårbarheter

    Debianprojektet har släppt en omfattande säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen rättar 68 säkerhetsproblem i Linuxkärnan, däribland brister som kan orsaka systemkrascher, informationsläckor och i vissa fall ge en angripare fullständig kontroll över datorn.

    Den nya uppdateringen publicerades den 31 juli 2026 och gäller Linuxkärnan 6.12 LTS, som används i Debian 13. Alla användare rekommenderas att installera uppdateringen så snart som möjligt.

    Säkerhetsuppdateringen kommer bara tio dagar efter Debians föregående kärnuppdatering. Den gången rättades 12 sårbarheter. Den nya uppdateringen är betydligt större och omfattar totalt 68 identifierade säkerhetsproblem.

    Vad är Linuxkärnan?

    Linuxkärnan är den centrala delen av operativsystemet. Den fungerar som en länk mellan datorns programvara och dess maskinvara.

    Kärnan hanterar bland annat:

    • processor och arbetsminne
    • hårddiskar och filsystem
    • nätverksanslutningar
    • USB-enheter
    • grafikkort
    • virtuella maskiner
    • användarnas behörigheter

    Ett säkerhetsfel i kärnan kan därför få större konsekvenser än ett fel i ett vanligt program. Om en angripare lyckas utnyttja en kärnsårbarhet kan personen i värsta fall få administratörsbehörighet och ta kontroll över hela systemet.

    Många mindre fel – men några är allvarliga

    De flesta av de 68 sårbarheterna är relativt begränsade och påverkar särskilda drivrutiner, nätverksfunktioner eller filsystem. Bland problemen finns fel som kan leda till felaktig minneshantering, åtkomst utanför tillåtna minnesområden och försök att använda minne som redan har frigjorts.

    Sådana tekniska fel kan bland annat orsaka:

    • systemkrascher
    • överbelastning av datorns resurser
    • informationsläckor
    • obehörig åtkomst
    • höjda användarbehörigheter

    En sårbarhet behöver inte vara enkel att utnyttja för att vara farlig. Många säkerhetsangrepp bygger på att flera mindre brister kombineras för att kringgå systemets skydd.

    Nätverksfel kan orsaka fjärrangrepp

    En av de allvarligaste sårbarheterna är CVE-2026-64530. Problemet finns i Linuxkärnans system för trafikstyrning, som används för att kontrollera och prioritera nätverkstrafik.

    Sårbarheten är ett så kallat use-after-free-fel. Det innebär att kärnan under vissa omständigheter försöker använda ett minnesområde efter att det redan har frigjorts.

    Felet kan orsaka en fjärrutlöst överbelastningsattack, så kallad denial-of-service. Det finns dessutom en möjlig risk för att sårbarheten skulle kunna användas för att köra skadlig kod på den angripna datorn.

    Open vSwitch-fel kan ge rootbehörighet

    Ett annat allvarligt problem är CVE-2026-64531, även kallat OVSwrap. Sårbarheten finns i datapath-funktionen för Open vSwitch.

    Open vSwitch är en virtuell nätverksswitch som ofta används i servrar, molnplattformar, containermiljöer och virtualiserade system.

    En lokal användare som lyckas utnyttja sårbarheten kan höja sina behörigheter och få tillgång till systemets rootkonto. Root är den högsta behörighetsnivån i Linux och ger i praktiken fullständig kontroll över operativsystemet.

    Sårbarheten är framför allt relevant för servrar och system där flera användare, virtuella maskiner eller containrar delar samma maskin.

    Manipulerade NTFS-diskar kan krascha systemet

    Två andra sårbarheter, CVE-2026-64532 och CVE-2026-64533, finns i Linuxkärnans NTFS3-drivrutin.

    NTFS är det filsystem som normalt används av moderna Windowsinstallationer. Linux kan läsa och skriva till NTFS-formaterade hårddiskar och USB-minnen med hjälp av särskilda drivrutiner.

    Sårbarheterna kan utlösas när systemet monterar ett särskilt manipulerat NTFS-filsystem. En angripare skulle exempelvis kunna förbereda ett USB-minne eller en avbildningsfil som får datorn att krascha när innehållet öppnas.

    Felen kan även orsaka minnesskador eller läckage av information från systemets minne.

    Även lagring och virtuella maskiner påverkas

    Uppdateringen rättar också två fel i NVMe over TCP, en teknik som gör det möjligt att använda snabba NVMe-lagringsenheter över ett nätverk.

    Sårbarheterna CVE-2026-64534 och CVE-2026-64535 kan orsaka överbelastning och göra att tjänsten eller hela systemet slutar fungera.

    Dessutom rättas CVE-2026-53365, som finns i virtio-vsock. Funktionen används för kommunikation mellan en fysisk värddator och virtuella maskiner.

    En virtuell gästmaskin kan under vissa förhållanden skicka stora meddelanden utan att resurserna frigörs korrekt. Med tiden kan värddatorns resurser förbrukas, vilket kan leda till kraftigt försämrad prestanda eller systemstopp.

    Uppdatera Debian 13 så snart som möjligt

    Alla som använder Debian 13 ”Trixie” bör installera de senaste uppdateringarna. Det gäller både skrivbordsdatorer, bärbara datorer och servrar.

    Öppna en terminal och kör:

    sudo apt update
sudo apt full-upgrade

    När den nya kärnan har installerats måste datorn startas om:

    sudo reboot

    Uppdateringen installerar Linuxkärnan 6.12.100-1.

    Efter omstarten går det att kontrollera vilken kärna som används med:

    uname -r

    Det är viktigt att komma ihåg att en ny kärna inte börjar användas direkt efter installationen. Den aktiveras först när datorn har startats om.

    Regelbundna uppdateringar är det viktigaste skyddet

    Det finns inga uppgifter om att alla de rättade sårbarheterna aktivt utnyttjas i omfattande attacker. När tekniska detaljer om säkerhetsfel blir offentliga ökar dock risken för att angripare utvecklar metoder för att utnyttja dem.

    Att regelbundet installera säkerhetsuppdateringar är därför ett av de enklaste och mest effektiva sätten att skydda ett Linuxsystem.

    För Debian 13-användare är rekommendationen tydlig: installera uppdateringen och starta om datorn så snart det är praktiskt möjligt.

    https://lists.debian.org/debian-security-announce/2026/msg00316.html

    root@debian:~# säkerhetsrapport

    [ SYSTEM ] Debian 13 “Trixie”

    [ KERNEL ] Linux 6.12 LTS

    [ UPPDATERAD VERSION ] 6.12.100-1

    [ PUBLICERAD ] 31 juli 2026

    [ SÅRBARHETER ] 68 rättade säkerhetsproblem

    [ RISKER ] Privilegiehöjning, informationsläckor, minnesfel och överbelastningsattacker

    [ ALLVARLIGA FEL ] CVE-2026-64530 och CVE-2026-64531

    [ PÅVERKADE OMRÅDEN ] Nätverk, Open vSwitch, NTFS3, NVMe over TCP och virtio-vsock

    sudo apt update sudo apt full-upgrade sudo reboot

    [ VARNING ] Den nya kärnan börjar användas först efter omstart.

    root@debian:~# uname -r

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • EU ålderskontroll väcker oro – kan Linux och fria operativsystem stängas ute?

    EU:s nya system för digital ålderskontroll ska skydda användarnas identitet – men kravet på hårdvarubunden attestering väcker oro. Kritiker menar att tekniken kan stänga ute Linux, alternativa Android-system och självkompilerade appar, trots att projektet utvecklas med öppen källkod.

    Tredje rikets kontrollstat + Sovjetunionens övervakningsapparat = EU:s digitala framtid

    Europeiska unionen arbetar med en öppen teknisk lösning för ålderskontroll på internet. Tanken är att en användare exempelvis ska kunna bevisa att han eller hon är över 18 år utan att behöva lämna ut namn, fullständigt födelsedatum eller en kopia av sitt identitetskort till varje webbplats.

    På papperet är detta ett viktigt steg för den personliga integriteten. I stället för att lämna ut hela sin identitet ska användaren kunna visa upp ett digitalt intyg som enbart svarar på frågan: Är personen tillräckligt gammal?

    Men projektets säkerhetsmodell har samtidigt väckt kritik. En ansvarig utvecklare har bekräftat att så kallad hårdvarubunden attestering är ett obligatoriskt krav i projektets arkitektur.

    Det kan göra det svårt att använda systemet på Linux, modifierade Android-versioner och program som användare själva har kompilerat från den öppna källkoden.

    Ett digitalt åldersbevis

    Systemet kan jämföras med att visa upp ett kort där det bara står ”över 18 år”, i stället för att lämna över ett körkort med namn, personnummer, fotografi och adress.

    En godkänd utfärdare kontrollerar först användarens ålder och skapar därefter ett digitalt intyg. Intyget kan sedan visas för en webbplats eller tjänst som behöver kontrollera användarens ålder.

    Tekniken är utformad för att minska mängden personuppgifter som sprids på internet. Webbplatsen ska alltså inte behöva få veta vem användaren är, bara om ålderskravet är uppfyllt.

    Problemet är att ett sådant intyg måste skyddas mot kopiering. Om den digitala legitimationen enkelt kunde flyttas mellan telefoner skulle en vuxen person kunna kopiera sitt åldersbevis och ge det till minderåriga.

    För att förhindra detta knyts intyget till en kryptografisk nyckel som lagras i enhetens skyddade hårdvara.

    Vad är hårdvarubunden attestering?

    Moderna mobiltelefoner innehåller särskilda säkerhetsområden som är åtskilda från det vanliga operativsystemet. På Android kan dessa bland annat kallas Trusted Execution Environment, TEE, eller StrongBox. Apple använder en motsvarande teknik som heter Secure Enclave.

    Där kan hemliga kryptografiska nycklar lagras på ett sätt som gör dem svårare att kopiera eller läsa ut, även om telefonens vanliga operativsystem skulle angripas.

    När en app använder en sådan nyckel kan den också lämna tekniska bevis på att nyckeln har skapats och förvaras i skyddad hårdvara. Detta kallas attestering.

    En projektansvarig för EU:s ålderskontroll har beskrivit hårdvarubunden attestering som ett krav för projektet, inte som en teknisk detalj som enkelt kan tas bort.

    Projektet har samtidigt välkomnat alternativa förslag och uppgett att en mer omfattande säkerhetsgranskning och hotmodell ska publiceras.

    Hårdvaruskydd är inte samma sak som Google-godkännande

    En viktig detalj i diskussionen är skillnaden mellan att använda en säkerhetskrets och att kräva att hela telefonen godkänns av en viss leverantör.

    Att lagra en nyckel i skyddad hårdvara behöver inte automatiskt betyda att telefonen måste använda Googles officiella Android-version eller att appen måste ha installerats från Google Play.

    EU-projektets tekniska specifikation kräver att appar använder enhetens inbyggda kryptografiska hårdvara när sådan finns. Däremot verkar mer omfattande kontroller, som Googles Play Integrity, Apples App Attest och generell kontroll av om telefonen är rootad, inte vara obligatoriska i alla delar av referenslösningen.

    Detta är en avgörande skillnad.

    Play Integrity kan exempelvis användas för att bedöma om en Android-enhet kör en godkänd programvarumiljö och om appen kommer från en accepterad distributionskanal. En ren hårdvarunyckel behöver däremot inte göra någon bedömning av hela operativsystemet.

    Hur strikta de slutliga kontrollerna blir kan därför bero på hur systemet införs i praktiken och vilka krav de olika utfärdarna ställer.

    Öppen källkod garanterar inte ett öppet system

    EU:s ålderskontroll utvecklas som öppen källkod. Det betyder att programmerare kan läsa koden, granska den, föreslå ändringar och bygga egna versioner.

    Men tillgång till källkoden innebär inte nödvändigtvis att en självkompilerad app får ansluta till den verkliga tjänsten.

    De aktörer som utfärdar digitala åldersbevis förväntas bara lämna ut intyg till appar som finns med på en lista över godkända och regelmässigt korrekta applikationer. Listan ska hanteras inom EU-systemets organisation.

    En användare kan därför i teorin ladda ned källkoden, bygga appen själv och installera den på sin telefon – men ändå nekas ett riktigt åldersbevis eftersom den egenbyggda versionen inte finns med på listan över godkända appar.

    Detta illustrerar skillnaden mellan öppen kod och öppen tillgång.

    Koden kan vara fri att studera, samtidigt som åtkomsten till infrastrukturen styrs av certifikat, appregister, hårdvarukrav och beslut från godkända utfärdare.

    Vad händer med alternativa Android-system?

    För användare av vanliga Android-telefoner och Iphone-enheter behöver kravet inte innebära några större praktiska problem. De flesta moderna telefoner har redan hårdvara för säker lagring av kryptografiska nycklar.

    Situationen kan bli annorlunda för personer som använder alternativa Android-system, exempelvis operativsystem där Googles tjänster har tagits bort eller ersatts.

    Många sådana system kan fortfarande använda telefonens TEE eller StrongBox. Men de kan få problem om en utfärdare dessutom kräver att operativsystemet, appen eller installationsmetoden ska vara godkänd av Google, Apple eller någon annan betrodd part.

    Även äldre telefoner kan påverkas om de saknar tillräckligt modern säkerhetshårdvara eller inte längre får säkerhetsuppdateringar.

    Kritiker befarar därför att ålderskontrollen i praktiken kan gynna ett litet antal stora mobilplattformar, även om den tekniska lösningen formellt är öppen.

    Är Linux förbjudet?

    Linux är inte uttryckligen förbjudet i den nuvarande arkitekturen.

    En person som använder Linux på sin dator skulle exempelvis kunna besöka en webbplats, få upp en QR-kod och skanna den med en godkänd app i sin mobiltelefon. Själva åldersintyget skulle då hanteras av telefonen, medan Linux-datorn endast används för att öppna webbplatsen.

    Däremot finns det för närvarande ingen motsvarande inbyggd plånbok för vanlig Linux på skrivbordet. En Linuxanvändare blir därför beroende av en separat mobiltelefon med ett operativsystem och en app som accepteras av systemet.

    För personer som använder Linux även på mobilen, eller som vill använda helt fria operativsystem, kan detta bli ett betydligt större hinder.

    Säkerhet mot digital självständighet

    Bakom debatten finns en grundläggande konflikt.

    Å ena sidan måste åldersbeviset skyddas mot kopiering, manipulation och massproduktion. Om vem som helst kunde skapa en modifierad app som exporterade eller delade ut digitala intyg skulle systemet snabbt förlora sin trovärdighet.

    Å andra sidan kan mycket strikta säkerhetskrav skapa ett system där användaren inte längre själv får bestämma över sin utrustning och programvara.

    En tekniskt kunnig användare kanske vill granska källkoden, kompilera appen själv och installera den på ett öppet operativsystem. Men samma frihet som gör öppen källkod värdefull kan också göra det svårare för en extern utfärdare att avgöra om appen följer alla säkerhetsregler.

    Frågan handlar därför inte bara om tekniken är öppen, utan om vem som får räknas som betrodd.

    Ett politiskt och tekniskt vägval

    Den kommande säkerhetsgranskningen och hotmodellen kan ge en tydligare förklaring till varför EU-projektet har valt hårdvarubundna nycklar och vilka angrepp systemet ska skydda mot.

    Dokumenten kan också visa om alternativa lösningar är möjliga. Det skulle exempelvis kunna handla om andra former av säker hårdvara, externa säkerhetsnycklar, öppnare attesteringssystem eller särskilda metoder för att godkänna oberoende appversioner.

    Tills dess är det oklart hur öppet systemet kommer att vara i praktiken.

    Den centrala frågan är om ett EU-finansierat system kan beskrivas som verkligt öppet när användningen inte bara beror på tillgången till källkoden, utan även på godkända appar, kompatibel säkerhetshårdvara, betrodda operativsystem och reglerna hos de organisationer som utfärdar åldersbevisen.

    EU:s projekt försöker lösa ett verkligt och komplicerat problem: att kontrollera ålder utan att bygga ett omfattande system för identitetsövervakning.

    Men lösningen visar också att integritet, säkerhet och digital frihet inte alltid drar åt samma håll.

    > Fakta: EU:s digitala ålderskontroll

    • Systemet ska låta användaren bevisa att en viss åldersgräns är uppnådd utan att lämna ut namn eller fullständigt födelsedatum.
    • Åldersbeviset skyddas med kryptografiska nycklar som lagras i enhetens säkerhetshårdvara.
    • På Android kan tekniker som TEE och StrongBox användas. Apple använder Secure Enclave.
    • Hårdvarubunden attestering ska förhindra att digitala åldersbevis kopieras, klonas eller delas mellan flera enheter.
    • Kritiker befarar att kraven kan försvåra användning med Linux, äldre telefoner, alternativa Android-system och självkompilerade appar.
    • Öppen källkod innebär inte automatiskt att en egenbyggd app får ansluta till den verkliga tjänsten.
    • Linux är inte uttryckligen förbjudet, men användaren kan behöva en godkänd mobiltelefon för att skanna en QR-kod och visa sitt åldersbevis.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • AerynOS 2026.08 satsar på OpenZFS och säkrare systemuppdateringar

    Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om.

    AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna i distributionens programförråd, installationsverktyg, filsystemsstöd och skrivbordsmiljöer.

    Den nya ISO-filen följer efter en större uppdatering av distributionens instabila programgren. Där introducerades bland annat Linuxkärnan 7.1.5, COSMIC Desktop 1.5 och grafikbiblioteket Mesa 26.1.6.

    AerynOS 2026.08 innehåller dock mer än nya programversioner. Flera av förändringarna sker under ytan och är tänkta att göra operativsystemet stabilare, lättare att underhålla och enklare att vidareutveckla.

    Experimentellt stöd för OpenZFS

    En av de största nyheterna är experimentellt stöd för OpenZFS på separata datadiskar. Därmed kan användare hantera datadiskar formaterade med OpenZFS, Btrfs eller Bcachefs.

    OpenZFS är ett avancerat filsystem som från början utvecklades för serversystem och stora lagringslösningar. Det kombinerar traditionell filhantering med funktioner som normalt förknippas med separata lagringsverktyg.

    Bland funktionerna finns kontrollsummor som kan upptäcka skadade data, ögonblicksbilder som sparar ett tidigare tillstånd samt möjlighet att kombinera flera diskar i gemensamma lagringspooler.

    Stödet i AerynOS gäller i nuläget användarhanterade datadiskar och ska betraktas som experimentellt. Funktionen har endast testats på ett begränsat antal enheter. Projektet efterlyser därför användare som kan prova OpenZFS på olika typer av hårdvara och rapportera sina erfarenheter.

    Programförråden får versionshantering

    AerynOS har även slutfört den andra fasen av projektets arbete med versionshanterade programförråd.

    Ett programförråd är den källa som ett Linuxsystem använder för att hämta program, drivrutiner, systembibliotek och säkerhetsuppdateringar. Om strukturen i ett sådant förråd förändras på ett sätt som inte är kompatibelt med den tidigare versionen kan det annars krävas manuella åtgärder från användaren.

    Den nya konstruktionen gör det möjligt för AerynOS pakethanterare Moss att uppdatera både sig själv och formatet på det lokala programförrådet. Det ska även fungera när förändringarna är så omfattande att det gamla och nya formatet egentligen inte är kompatibla med varandra.

    För användaren innebär det att vanliga systemuppdateringar ska räcka. Någon särskild manuell migrering ska normalt inte behövas.

    Detta är en viktig del av AerynOS långsiktiga idé om ett system som installeras en gång och därefter fortlöpande hålls aktuellt.

    Konfigurationen för Moss har samtidigt flyttats till KDL, ett strukturerat konfigurationsformat som är tänkt att vara lättare att läsa och bearbeta än många traditionella konfigurationsfiler.

    Nedladdade filer kontrolleras noggrannare

    Moss har också fått fler kontroller av filer som lagras i pakethanterarens innehållsadresserade lagring.

    I ett innehållsadresserat system identifieras en fil utifrån sitt faktiska innehåll, vanligtvis genom ett kryptografiskt kontrollvärde. Två identiska filer får därför samma identitet oavsett vad de heter eller varifrån de har hämtats.

    De nya kontrollerna ska minska risken för att ofullständiga eller skadade filer används vid installationer och uppdateringar. Vissa Moss-operationer kan tillfälligt bli långsammare när filerna granskas, men i gengäld får systemet bättre garantier för att det lagrade materialet är korrekt.

    Effektivare fillagring på XFS

    Användare som installerat AerynOS på filsystemet XFS får nu inbyggd hantering av så kallade reflänkar.

    En reflänk gör det möjligt att skapa flera filer som till en början använder samma lagrade data. Filerna kan ha olika namn, ägare och behörigheter, trots att innehållet inte behöver kopieras direkt.

    En verklig kopia skapas först när någon av filerna förändras. Tekniken kallas ofta copy-on-write och kan både spara lagringsutrymme och göra kopiering snabbare.

    På filsystem som saknar stöd för reflänkar, exempelvis ext4 och F2FS, fortsätter AerynOS i stället att använda hårda länkar när det är möjligt.

    Stor omarbetning av systemd

    AerynOS har genomfört en omfattande förändring av paketeringen av systemd, det centrala system som bland annat startar tjänster, hanterar enheter och organiserar systemets uppstartsprocess.

    Distributionen har gått från systemd 257.13 till systemd 261.2 genom flera mellanliggande uppdateringar.

    Ett viktigt resultat av arbetet är att tjänster som användaren själv har aktiverat eller stängt av inte längre ska få sitt tillstånd överskrivet när Moss installerar eller uppdaterar paket.

    Flera delar av systemd distribueras nu dessutom som separata paket. Det gäller bland annat:

    • systemd-boot
    • systemd-coredump
    • systemd-homed
    • systemd-container
    • systemd-resolved
    • systemd-udev

    Den mer uppdelade paketeringen gör det möjligt att anpassa installationer och installera endast de komponenter som faktiskt behövs.

    Användare bör samtidigt vara uppmärksamma på att nätverkskort kan få nya namn efter nästa omstart. Ett nätverkskort som tidigare hette exempelvis eth0 kan i stället få ett förutsägbart namn som enp12s0.

    Sådana namn bygger på nätverkskortets placering i datorn och ska minska risken för att olika nätverksenheter byter namn mellan omstarter.

    Nya skrivbord hämtas under installationen

    Installationsavbildningen innehåller den senaste Linuxkärnan i 7.1-serien och en uppdaterad GNOME-miljö för det startbara installationssystemet.

    Själva installationen är nätverksbaserad. Det innebär att den senaste programvaran hämtas från AerynOS programförråd när operativsystemet installeras.

    Användaren kan bland annat välja mellan KDE Plasma 6.7.3 och COSMIC Desktop 1.5.

    COSMIC utvecklas av företaget System76 och är en modern skrivbordsmiljö byggd i programmeringsspråket Rust. KDE Plasma är en mer etablerad miljö med omfattande möjligheter att anpassa utseende och funktioner.

    Bland de övriga uppdaterade komponenterna finns Firefox 153.0.1, Thunderbird 153.0.1, PHP 8.5.9, QEMU 11.0.3, Wine 11.14, SQLite 3.53.4 och NetworkManager 1.58.0.

    Ny Nvidia-drivrutin behöver testas

    Nvidia-drivrutinen 610.43.03 har lagts till i AerynOS programförråd. Projektet har redan genomfört tester tillsammans med användare och uppger att resultaten hittills varit positiva.

    Drivrutinen innehåller bland annat förbättringar för Nvidias DLSS-teknik samt korrigeringar av problem som kan uppstå när datorer försätts i viloläge och senare väcks igen.

    AerynOS efterlyser fortfarande fler användare med Nvidia-grafikkort som kan testa drivrutinen på olika hårdvarukombinationer.

    Linuxkärnan uppdaterades efter säkerhetsproblem

    Distributionens stabila kärna och spelkärna har uppdaterats till Linux 7.1.5. Den långtidssupporterade kärnan använder version 6.18.40.

    Enligt projektet genomfördes kärnuppdateringarna efter en period med ovanligt många rapporterade säkerhetsproblem i Linuxkärnan. Situationen krävde snabba uppdateringar från utvecklargruppen.

    Linuxkärnan är operativsystemets centrala del och ansvarar bland annat för minneshantering, processer, filsystem och kommunikationen med datorns hårdvara. Säkerhetsfel i kärnan kan därför påverka hela systemet.

    YAML ska ersättas med KDL

    AerynOS planerar även att ersätta det nuvarande YAML-formatet för paketbeskrivningar med ett nytt schema baserat på KDL.

    Paketbeskrivningarna fungerar som recept och talar om hur program ska hämtas, byggas och paketeras för distributionen.

    Utvecklarna betraktar numera YAML-formatet som en övergångslösning. Därför har de valt att inte lägga till fler större funktioner i det gamla formatet innan KDL-ersättaren är färdig.

    Codeberg utvärderas som alternativ till GitHub

    Projektet fortsätter samtidigt att undersöka Codeberg som ett möjligt alternativ till GitHub.

    Codeberg är en ideellt driven plattform för lagring och utveckling av öppen källkod. Tjänsten bygger på Forgejo och finansieras huvudsakligen genom donationer och medlemskap.

    Utvecklingen av AerynOS nya webbplats har redan flyttats till Codeberg. Webbplatsen byggs med Hugo och temat Hextra. Arbetet används samtidigt som ett praktiskt test av Codebergs samarbetsverktyg och integrationsmöjligheter.

    Något beslut om att flytta hela AerynOS-projektet från GitHub har ännu inte presenterats.

    Projektet öppnas för fler bidragsgivare

    Under det senaste året har AerynOS hållit utvecklingen relativt kontrollerad för att kunna koncentrera arbetet på grundläggande verktyg och teknisk infrastruktur.

    När systemet nu kan hantera större förändringar i programförrådens och filformatens struktur vill projektet stegvis öppna utvecklingen för fler deltagare.

    Flera communityprojekt är redan på gång. Bland dem finns Gnist och Malm, två kommandoradsverktyg för att skapa, använda och dela teman för Wayland-baserade fönsterhanterare.

    Ett annat projekt är Aerbox, som använder Moss systemmodell för att skapa isolerade containrar. Dessa kan ges kontrollerad åtkomst till exempelvis nätverk, ljud, lagringsenheter och annan hårdvara.

    Befintliga installationer behöver inte installeras om

    AerynOS 2026.08 är främst avsedd för nya installationer. Användare som redan har AerynOS behöver inte hämta ISO-filen eller installera om datorn.

    Samma systemförändringar och programversioner distribueras genom den vanliga uppdateringsprocessen i Moss.

    Den nya installationsavbildningen visar därmed tydligt vad AerynOS prioriterar: moderna filsystem, robusta uppdateringar, aktuella programversioner och ett system som ska kunna utvecklas under lång tid utan återkommande ominstallationer.

    https://aerynos.com

    > FAKTA: AerynOS 2026.08

    • Distribution: AerynOS
    • Utgåva: 2026.08
    • Linuxkärna: 7.1.5
    • LTS-kärna: 6.18.40
    • Systemd: 261.2
    • Grafikstack: Mesa 26.1.6
    • Skrivbordsmiljöer: COSMIC 1.5 och KDE Plasma 6.7.3
    • Paketverktyg: Moss
    • Filsystem: Btrfs, Bcachefs och experimentellt OpenZFS-stöd för datadiskar
    • Nvidia-drivrutin: 610.43.03
    • Uppgradering: Befintliga installationer behöver inte installeras om

    user@aerynos:~$ moss update

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • NetBSD 11.0 tar steget in i RISC-V-världen

    NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.

    NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.

    NetBSD är framför allt känt för sin ovanligt breda hårdvarusupport. Projektets gamla slogan, ”Of course it runs NetBSD”, syftar på att systemet kan köras på allt från moderna servrar och persondatorer till äldre arbetsstationer och mer ovanliga processorarkitekturer.

    Med NetBSD 11.0 fortsätter projektet på samma linje.

    RISC-V blir en officiellt stödd plattform

    Den största nyheten är den första stabila NetBSD-versionen för 64-bitars RISC-V-system.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur som på senare år har fått stor uppmärksamhet. Till skillnad från exempelvis x86 och Arm kan RISC-V användas utan att en tillverkare behöver licensiera själva instruktionsuppsättningen. Det gör arkitekturen intressant för allt från utbildning och forskning till servrar, inbyggda system och framtida persondatorer.

    NetBSDs nya RISC-V-port kan inledningsvis köras i den virtuella maskinen QEMU samt på datorer baserade på StarFive JH7110-kretsen. Det omfattar bland annat enkortsdatorerna StarFive VisionFive 2 och PINE64 STAR64.

    Systemet har stöd för exempelvis:

    • PCI- och PCI Express-enheter
    • VirtIO-baserade nätverkskort och lagringsenheter
    • virtualiserat ljud
    • hårdvarubaserade slumptalsgeneratorer
    • temperatursensorer
    • felsökning av kraschade kärnor

    Det finns även ett mer grundläggande stöd för Allwinner D1, en enklare RISC-V-krets som används i bland annat MangoPi MQ Pro och Allwinner Nezha.

    Stödet är ännu inte lika komplett som för NetBSDs mer etablerade plattformar, men markerar ändå ett viktigt steg för både NetBSD och RISC-V.

    Snapdragon X Elite får tidigt stöd

    Även Arm-plattformen har fått flera förbättringar.

    NetBSD 11.0 innehåller ett första stöd för Qualcomms Snapdragon X Elite och företagets Oryon-processorkärnor. Snapdragon X Elite används framför allt i nyare bärbara Windowsdatorer och är en av de Arm-baserade plattformar som konkurrerar med traditionella x86-processorer från Intel och AMD.

    Det nya stödet omfattar bland annat drivrutiner för batteri- och laddningsövervakning, GPIO-anslutningar och I2C-styrenheter.

    Versionen innehåller också NUMA-stöd för Arm-system som använder ACPI. NUMA innebär förenklat att ett system kan hålla reda på vilket minne som ligger närmast en viss processorkärna. Det kan ge bättre prestanda i större datorer med många processorer eller processorkärnor.

    Andra förbättringar omfattar stöd för Arms SCMI-protokoll för prestandastyrning, en ny USB-C PHY-drivrutin för Rockchip samt bättre stöd för NanoPi R4S.

    Raspberry Pi 5 får också förbättrat stöd för kringutrustning när datorn startas genom UEFI.

    Virtuella maskiner kan starta på millisekunder

    NetBSD 11.0 innehåller en särskild kärna med namnet MICROVM för 32- och 64-bitars x86-system.

    Den är utformad för små virtuella maskiner som ska kunna starta mycket snabbt. Kärnan använder bland annat PVH-start, VirtIO MMIO-enheter och flera optimeringar som minskar mängden arbete under uppstarten.

    Enligt NetBSD-projektet kan en sådan virtuell maskin starta på omkring tio millisekunder på en x86-processor från ungefär 2020.

    Det är intressant för bland annat molntjänster där små virtuella maskiner kan behöva startas och stoppas automatiskt beroende på belastningen. Ett möjligt användningsområde är så kallade mikrotjänster, där varje liten funktion körs i en separat och isolerad miljö.

    NetBSD kan nu även startas med PVH utan att Xen används. Det fungerar exempelvis tillsammans med QEMUs -kernel-alternativ.

    VirtIO-enheter kan dessutom beskrivas genom parametrar på kärnans kommandorad.

    Nya drivrutiner för QEMU och VMware

    En ny drivrutin med namnet viogpu ger stöd för virtuella grafikkort som tillhandahålls av QEMU.

    Det betyder att NetBSD kan använda en mer modern virtualiserad grafiklösning i stället för att enbart förlita sig på enklare emulerade grafikkort.

    Den nya pvscsi-drivrutinen ger samtidigt stöd för VMwares paravirtualiserade SCSI-styrenheter. Paravirtualisering innebär att gästsystemet vet att det körs i en virtuell maskin och kan kommunicera mer direkt med värdsystemet. Det ger ofta bättre prestanda än fullständig hårdvaruemulering.

    Fler Linuxprogram kan köras utan ändringar

    NetBSD har sedan länge ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra program som ursprungligen har kompilerats för Linux.

    NetBSD 11.0 utökar detta lager med ett stort antal Linux-kompatibla systemanrop och gränssnitt.

    Bland nyheterna finns:

    • epoll
    • clone3
    • statx
    • inotify
    • renameat2
    • close_range
    • waitid
    • syncfs
    • readahead
    • POSIX-meddelandeköer
    • sync_file_range

    Ett systemanrop är den mekanism som ett program använder för att be operativsystemets kärna utföra en uppgift. Det kan exempelvis handla om att öppna en fil, skapa en process, använda nätverket eller läsa information om systemet.

    När ett Linuxprogram använder ett systemanrop som saknas i NetBSDs kompatibilitetslager går programmet normalt inte att köra. Genom att införa fler Linux-kompatibla systemanrop kan NetBSD därför hantera fler Linuxprogram utan att programmens källkod behöver ändras.

    Versionen får även stöd för memfd_create, som gör det möjligt att skapa en fil direkt i arbetsminnet utan att den behöver få ett vanligt filnamn på disken.

    Det virtuella filsystemet procfs har samtidigt kompletterats med information om System V IPC samt Linux-liknande sökvägar för processgränser.

    Anpassningar för C23 och nya POSIX

    NetBSD 11.0 innehåller även förbättringar för nyare programmeringsstandarder.

    Verktyget lint, som används för att analysera C-kod och hitta möjliga programmeringsfel, kan nu kontrollera kod skriven enligt C23-standarden. Det har även blivit bättre på att upptäcka heltalsöverskridningar.

    En heltalsöverskridning uppstår när ett tal blir större eller mindre än vad den aktuella datatypen kan lagra. Resultatet kan bli felaktiga beräkningar, programkrascher eller i värsta fall säkerhetsproblem.

    NetBSD får också ett nytt kommando med namnet c17. Det fungerar som ett standardiserat sätt att anropa en kompilator för ISO C17, vilket krävs av POSIX.1-2024.

    Snabbare kärna och bättre stöd för flera processorer

    Flera delar av operativsystemets kärna har optimerats.

    Låsningen kring så kallade pipes har förbättrats. En pipe används när ett program skickar data direkt till ett annat program, exempelvis i följande kommandorad:

    cat fil.txt | grep sökord

    Minskad låskonkurrens innebär att flera processorer eller processorkärnor i mindre utsträckning behöver vänta på varandra.

    DRM-systemet, som hanterar moderna grafikkort i kärnan, har också fått bättre skalning på datorer med flera processorkärnor.

    VirtIO-drivrutinerna är nu markerade som multiprocessorsäkra. De kan därmed köras utan att hålla NetBSD-kärnans globala lås, vilket kan förbättra prestandan i virtuella maskiner.

    Även ZFS har optimerats så att borttagning av filer går snabbare.

    På SPARC-, PowerPC- och MIPS-processorer har byteväxling förbättrats. Byteväxling används när data behöver omvandlas mellan olika ordningsföljder för byte, exempelvis mellan little endian och big endian.

    Snabbare reaktion på förlorade nätverkspaket

    Den inledande väntetiden innan ett TCP-paket skickas om har sänkts från tre sekunder till en sekund.

    TCP ser till att data kommer fram i rätt ordning och att förlorade paket skickas igen. Om ett paket försvinner väntar systemet en viss tid innan det försöker på nytt.

    En kortare inledande väntetid kan göra att nätverksanslutningar återhämtar sig snabbare när de första paketen förloras. Ändringen är tillåten enligt internetstandarden RFC 6298.

    Brandväggen kan filtrera på länklagret

    NetBSD Packet Filter, NPF, kan nu filtrera trafik på lager 2 i nätverksmodellen.

    Lager 2 omfattar bland annat Ethernet-ramar och MAC-adresser. Tidigare har brandväggar främst arbetat högre upp i nätverksstacken, exempelvis med IP-adresser och TCP- eller UDP-portar.

    NPF-regler kan även göras beroende av användare och grupper. Det gör det möjligt att exempelvis tillåta nätverkstrafik för ett visst användarkonto men blockera samma trafik för andra användare.

    Kärnan håller uppsikt över sig själv

    NetBSD 11.0 introducerar också en mekanism som kallas kernel heartbeat.

    Olika processorer och avbrottsnivåer kan använda mekanismen för att kontrollera att andra delar av kärnan fortfarande gör framsteg. Om någon del av systemet fastnar kan detta upptäckas snabbare.

    Funktionen kan vara värdefull vid felsökning av svåra problem där datorn verkar frysa utan att skapa någon tydlig felrapport.

    Stort antal nya drivrutiner

    Hårdvarustödet har utökats med en omfattande samling nya och förbättrade drivrutiner.

    Bland nyheterna finns stöd för:

    • Realtek RTL8126-nätverkskort med 5 Gbit/s
    • virtuella funktioner för NVIDIA Mellanox ConnectX-6
    • ASIX AX88179A USB-nätverkskort
    • USB Audio Class 2.0
    • tangentbord som använder I2C HID
    • nyare Androidtelefoner med USB-delning via NCM
    • fler fläkt-, sensor-, serie- och lagringsstyrenheter
    • fler styrenheter för industriell utrustning

    USB Audio Class 2.0 är särskilt relevant för modernare externa ljudkort och DAC-enheter som arbetar med högre samplingsfrekvenser och fler ljudkanaler än vad den äldre USB-ljudstandarden klarar.

    Bättre övervakning av AMD-processorer

    NetBSD kan nu läsa temperaturinformation från fler moderna AMD-processorer.

    Det omfattar bland annat:

    • Siena
    • Turin Classic
    • Turin Dense
    • Strix Point
    • Zen 5

    Verktyget cpuctl känner nu även igen Intels Meteor Lake- och Emerald Rapids-processorer.

    Dessutom finns stöd för nyare varianter av Intels TCO-watchdog. En watchdog är en säkerhetsmekanism som kan starta om en dator om operativsystemet slutar fungera och inte längre skickar regelbundna livstecken.

    Uppdaterade program i grundsystemet

    NetBSD levereras som ett komplett grundsystem där både kärnan och ett stort antal centrala verktyg utvecklas och distribueras tillsammans.

    I NetBSD 11.0 har många externa komponenter uppdaterats. Några exempel är:

    • GCC 12.5
    • GDB 15.1
    • Binutils 2.42
    • OpenSSL 3.5.7
    • OpenSSH 10.3
    • Postfix 3.11.2
    • X.Org Server 21.1.24
    • tmux 3.6b
    • Unbound 1.25.1
    • BIND 9.20.24
    • wpa_supplicant 2.11

    Viktiga förändringar inför uppgradering

    Den som uppgraderar från en tidigare NetBSD-version bör vara uppmärksam på några förändringar.

    Kompatibilitetsbiblioteken för 32- och 64-bitarsprogram har flyttats till separata installationsuppsättningar med namnen:

    • base32
    • base64
    • debug32
    • debug64

    HTML-versionerna av manualsidorna ligger numera i den separata uppsättningen manhtml.

    OpenSSH har dessutom tagit bort stödet för DSA-nycklar. DSA är en äldre typ av SSH-nyckel som inte längre betraktas som tillräckligt säker.

    System som har en specialanpassad SSH-konfiguration där DSA uttryckligen har aktiverats kan behöva ändras innan SSH-servern kan startas.

    På aarch64-system anges processorfrekvensen numera i megahertz i stället för i abstrakta prestandanivåer.

    Drivrutinen hdaudio har också fått ändrade namn och en annan ordning på vissa ljudmixerreglage. Det kan påverka skript och lokala inställningar som hänvisar till reglagen med deras gamla namn.

    Ett brett lyft för ett ovanligt portabelt system

    NetBSD 11.0 är inte en utgåva som enbart fokuserar på en viss datorplattform eller användargrupp.

    Versionen förbättrar stödet för allt från moderna Arm- och RISC-V-system till äldre processorarkitekturer, virtuella servrar, nätverksutrustning och traditionella x86-datorer.

    RISC-V-stödet är den mest synliga nyheten, men de utökade Linux-kompatibilitetsfunktionerna kan på sikt bli minst lika betydelsefulla. De gör det lättare att använda program som främst har utvecklats och testats för Linux.

    Tillsammans med snabbare virtualisering, fler drivrutiner och förbättrad multiprocessorprestanda visar NetBSD 11.0 att projektet fortfarande utvecklas aktivt – samtidigt som det håller fast vid sitt ursprungliga mål: att skapa ett rent, stabilt och portabelt Unix-system som kan köras på så många typer av datorer som möjligt.

    https://blog.netbsd.org/tnf/entry/netbsd_11_0_released

    Ladda hem Netbsd

    https://netbsd.org

    > TEKNISKA FAKTA: NETBSD 11.0

    Version: NetBSD 11.0

    Utgåva: Nittonde stora NetBSD-versionen

    Systemtyp: Unix-liknande operativsystem

    Ny processorplattform: 64-bitars RISC-V

    RISC-V-enheter: QEMU, StarFive VisionFive 2 och PINE64 STAR64

    Arm-stöd: Inledande stöd för Qualcomm Snapdragon X Elite och Oryon

    Virtualisering: Ny MICROVM-kärna för amd64 och i386

    Uppstartstid: Omkring 10 millisekunder för MICROVM på lämplig x86-hårdvara

    Linuxkompatibilitet: Bland annat epoll, clone3, statx, inotify och memfd_create

    Programmeringsstandarder: Förbättrat stöd för C23 och POSIX.1-2024

    Brandvägg: NPF med lager 2-filtrering och regler för användare och grupper

    Nätverk: TCP:s första omsändningstid sänkt från tre till en sekund

    Kompilator: GCC 12.5

    Kryptering: OpenSSL 3.5.7

    SSH: OpenSSH 10.3

    Licens: BSD-licens

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras.

    Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen på stationära och bärbara datorer i Nordamerika.

    Det är första gången Linux hamnar över tioprocentsgränsen i Statcounters nordamerikanska statistik. Resultatet är anmärkningsvärt för ett operativsystem som länge har haft en stark ställning på servrar, men en betydligt mindre andel av vanliga persondatorer.

    Siffran betyder dock inte automatiskt att var tionde dator i Nordamerika har Linux installerat. För att förstå resultatet behöver man först titta på hur statistiken samlas in.

    Nästan en fördubbling på en månad

    I juni 2026 uppmätte Statcounter Linux andel till 5,52 procent. En månad senare hade siffran alltså nästan fördubblats.

    Det kan vid första anblicken se ut som om miljontals användare plötsligt har övergett Windows och macOS. En sådan slutsats är dock sannolikt förhastad.

    I juni fanns nämligen även en kategori som kallades ”Unknown”, alltså okänt operativsystem. Den kategorin stod då för hela 9,24 procent av den uppmätta användningen. När andelen okända system senare minskade steg samtidigt Linux andel kraftigt.

    En möjlig förklaring är därför att en del Linuxtrafik tidigare inte kunde identifieras korrekt. Förändringar i webbläsare, analysmetoder eller klassificering kan ha gjort att fler Linuxsystem nu hamnar i rätt kategori.

    Det betyder inte att resultatet på 10,65 procent är fel. Däremot bör ökningen inte tolkas som att Linux nästan har fördubblat antalet användare på bara en månad.

    Statistiken mäter trafik – inte datorer

    Statcounter bygger sin statistik på sidvisningar från ett stort nätverk av webbplatser. Företaget uppger att nätverket omfattar över en miljon webbplatser och behandlar mer än tre miljarder sidvisningar varje månad.

    När en besökare öppnar en webbsida kan webbläsaren lämna information om bland annat operativsystem och enhetstyp. Statcounter sammanställer sedan dessa uppgifter.

    Det innebär att statistiken mäter andelen webbsidor som har besökts från olika operativsystem. Den räknar inte hur många datorer som har sålts, hur många Linuxinstallationer som finns eller hur många unika personer som använder Linux.

    En flitig Linuxanvändare som besöker tusen webbsidor påverkar därför statistiken mer än en Windowsanvändare som bara besöker tio.

    Statcounter uppdaterar dessutom sina uppgifter löpande. Resultaten kan korrigeras under en kvalitetssäkringsperiod på 45 dagar.

    Även Cloudflare ser en stark Linuxandel

    Statcounter är inte den enda stora aktören som visar en betydande Linuxanvändning i Nordamerika.

    Cloudflare Radar, som analyserar trafik genom Cloudflares omfattande globala nätverk, visar också en hög andel Linux när statistiken filtreras till HTTP-trafik från persondatorer i Nordamerika.

    De båda tjänsterna mäter dock olika saker.

    Statcounter analyserar sidvisningar på webbplatser som använder företagets analystjänst. Cloudflare studerar i stället de HTTP-förfrågningar som passerar genom företagets nätverk.

    Att två oberoende mätmetoder pekar mot en växande Linuxandel gör resultatet mer intressant. Samtidigt finns osäkerheter även i Cloudflares statistik.

    Linux används i stor omfattning på servrar, i automatiserade system, utvecklingsmiljöer och datorer utan vanlig bildskärm. Automatiserade program och så kallade headless-webbläsare kan därför påverka resultatet om trafiken inte tydligt klassificeras som mänsklig eller automatisk.

    Statistiken är alltså bäst lämpad för att visa trender – inte för att ge ett exakt svar på hur många människor som använder Linux hemma eller på arbetet.

    Linux har blivit enklare att använda

    Även om den kraftiga ökningen delvis kan bero på bättre identifiering finns det flera långsiktiga faktorer som talar för att Linux faktiskt har blivit vanligare på persondatorer.

    Moderna Linuxdistributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora och debian är betydligt enklare att installera och använda än äldre Linuxsystem. För vanliga uppgifter som webbsurfning, e-post, videomöten, ordbehandling och strömmande medier behöver användaren sällan arbeta i terminalen.

    Stödet för modern hårdvara har också förbättrats. Grafik, trådlösa nätverk, Bluetooth, skrivare och energisparfunktioner fungerar i dag på betydligt fler datorer direkt efter installationen.

    Samtidigt har allt fler program flyttat in i webbläsaren. Tjänster för dokumenthantering, bokföring, kommunikation och administration fungerar därför ofta oberoende av vilket operativsystem användaren har.

    Spel har förändrat bilden av Linux

    Datorspel var länge ett av Linux största problem på persondatorer. Många populära Windows-spel saknade Linuxversioner och fungerade dåligt genom äldre kompatibilitetslösningar.

    Detta har förändrats genom Valve och kompatibilitetslagret Proton. Proton gör det möjligt att köra många Windows-spel direkt i Linux via Steam.

    Även grafikdrivrutinerna har förbättrats, samtidigt som grafikgränssnittet Vulkan har fått ett bredare stöd.

    Spelkonsolen Steam Deck har också haft stor betydelse. Den använder det Linuxbaserade systemet SteamOS och har visat att Linux kan fungera i en färdig konsumentprodukt utan att användaren behöver känna till några tekniska detaljer.

    Steam Deck behöver inte ensam ha skapat en stor ökning i marknadsandel. Däremot har enheten gjort Linux mer synligt och visat att operativsystemet kan erbjuda en genomarbetad spelupplevelse.

    Missnöje med Windows kan gynna alternativen

    Förändringar i Windows kan också ha fått fler användare att undersöka andra operativsystem.

    Windows 11 har hårdvarukrav som gör att många äldre, fullt fungerande datorer inte stöds officiellt. Microsoft har dessutom ökat integrationen med användarkonton, molntjänster, annonser, rekommendationer och insamling av diagnostiska uppgifter.

    Vissa användare upplever också att gränssnitt och inställningar förändras utan att de själva har bett om det.

    Linux erbjuder i stället större möjlighet att välja skrivbordsmiljö, uppdateringsmodell och vilka tjänster som ska vara installerade. För utvecklare, utbildningsverksamheter, integritetsmedvetna användare och organisationer som vill ha kontroll över sina datormiljöer kan detta vara attraktivt.

    Det går däremot inte att slå fast att just dessa faktorer ligger bakom Statcounters senaste siffror. Statistiken visar vilket operativsystem webtrafiken kommer från, men inte varför användaren valde det.

    Inte samma sak som tio procent av alla datorer

    Den mest korrekta slutsatsen är därför att Linux i juli 2026 stod för 10,65 procent av den skrivbordsrelaterade webbtrafik som Statcounter kunde mäta i Nordamerika.

    Det är inte samma sak som att Linux är installerat på exakt 10,65 procent av alla datorer i regionen.

    Trots denna viktiga skillnad är resultatet betydelsefullt. Linux har under lång tid betraktats som ett tekniskt starkt system som aldrig riktigt lyckats nå den breda konsumentmarknaden.

    Nu visar flera stora datakällor att Linux åtminstone har fått en tydligare och mer synlig plats på vanliga datorer.

    Om utvecklingen fortsätter återstår att se. Men för ett operativsystem som i årtionden har omgärdats av skämtet om ”året då Linux slår igenom på skrivbordet” är tioprocentsgränsen ändå en milstolpe värd att uppmärksamma.

    https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/north-america#monthly-202505-202606

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNU Nano 9.2 förbättrar terminalkontrollen och återinför äldre kortkommandon

    GNU-projektet har släppt GNU Nano 9.2, en ny underhållsversion av den populära textredigeraren för Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen har fått kodnamnet ”Alquézar” och innehåller bland annat bättre kontroll av terminalmiljön, tydligare namn på multibuffertfunktionen och återställt stöd för äldre tangentkombinationer.

    GNU Nano är en liten och lättanvänd textredigerare som körs direkt i terminalen. Den används ofta för att snabbt redigera konfigurationsfiler, skript och andra textfiler på Linuxservrar och vanliga skrivbordssystem.

    Till skillnad från mer avancerade terminalredigerare som Vim och Emacs visar Nano de vanligaste kortkommandona längst ned på skärmen. Det gör programmet förhållandevis enkelt att börja använda, även för personer som inte är vana vid kommandoraden.

    Kontrollerar att terminalen kan visa Nano

    Den viktigaste nyheten i GNU Nano 9.2 är en ny kontroll som utförs när programmet startar.

    Nano vägrar nu att starta om programmets standardutmatning inte är ansluten till en terminal. Standardutmatning, ofta kallad stdout, är den kanal som ett program normalt använder för att skriva information på skärmen.

    För ett vanligt kommandoradsverktyg går det ofta bra att skicka utmatningen vidare till en fil eller till ett annat program. Nano är däremot ett interaktivt program som behöver kunna styra markören, uppdatera skärmen och läsa tangenttryckningar.

    Om utmatningen inte går till en riktig terminal kan Nano därför inte visa sitt gränssnitt på ett tillförlitligt sätt. Den nya kontrollen förhindrar att redigeraren startas i en miljö där den ändå inte kan fungera korrekt.

    Tydligare namn på multibuffertfunktionen

    GNU Nano 9.2 introducerar kommandoradsalternativet:

    nano --newbuffer

    Det nya alternativet är ett tydligare namn på det befintliga alternativet:

    nano --multibuffer

    Båda alternativen gör samma sak. När en ny fil läses in öppnas den i en separat buffert i stället för att ersätta den fil som redan visas.

    En buffert kan jämföras med ett öppet dokument eller en flik i en grafisk textredigerare. Genom att använda flera buffertar kan användaren arbeta med flera filer under samma Nano-session och växla mellan dem.

    Funktionen kan även aktiveras permanent i konfigurationsfilen nanorc:

    set newbuffer

    Den äldre inställningen fungerar fortfarande:

    set multibuffer

    Det innebär att befintliga konfigurationsfiler och skript inte behöver ändras. Det nya namnet är endast ett mer beskrivande alternativ.

    Äldre tangentkombinationer fungerar igen

    Version 9.2 återinför också stöd för de äldre tangentsekvenserna Ctrl+W, Ctrl+T samt Ctrl+/, Ctrl+T.

    Nano skriver normalt Ctrl-tangenten som ett taktecken. Kombinationen Ctrl+W visas därför som ^W.

    De återställda tangentsekvenserna användes tidigare för att gå från sökfunktionen, WhereIs, till funktionen GotoLine. Den senare används för att flytta markören direkt till en viss rad i dokumentet.

    Stödet förbättrar kompatibiliteten för användare som fortfarande använder äldre arbetsflöden eller har Nano-kommandon lagrade i muskelminnet.

    Det är däremot inte samma sak som den tidigare direkta växlingen med enbart Ctrl+T. Den funktionen har tagits bort.

    Sökvyn placeras mer naturligt

    När användaren söker efter text försöker Nano nu placera det aktuella området så långt åt vänster i terminalfönstret som möjligt.

    För vanliga textfiler märks förändringen kanske inte särskilt mycket. Den kan däremot göra stor skillnad vid redigering av långa rader, exempelvis i loggfiler, källkod eller konfigurationsfiler.

    Genom att minska onödig horisontell förskjutning blir det lättare att se sammanhanget kring sökresultatet.

    Stödet för gamla Mac-radbrytningar tas bort

    Nano kan inte längre läsa och skriva filer som använder det äldre Mac-formatet för radbrytningar.

    Moderna operativsystem använder huvudsakligen två olika sätt att markera slutet på en textrad:

    • Linux och andra Unix-liknande system använder tecknet LF.
    • Windows använder kombinationen CR och LF.

    Äldre versioner av Mac OS använde däremot en ensam CR-markering. Det formatet har varit föråldrat under lång tid och ska inte förväxlas med dagens macOS, som använder Unix-formatet LF.

    Borttagningen påverkar därför främst mycket gamla textfiler som skapades på klassiska Mac-system.

    Problem med säkerhetskopior har rättats

    När alternativet --backup används skapar Nano en säkerhetskopia av filen före redigeringen.

    I vissa situationer kunde tidigare versioner missa att skapa säkerhetskopian. En kopia kunde även få en felaktig tidsstämpel. Båda problemen har nu rättats.

    Korrigeringen är viktig eftersom säkerhetskopior ofta används som ett extra skydd vid redigering av systemfiler och andra viktiga dokument.

    Säkrare hantering av räddningsfiler

    Om Nano kraschar eller avslutas oväntat kan programmet skapa en fil med ändelsen .save. Filen innehåller osparade ändringar och kan användas för att försöka återställa arbetet.

    Nano ändrar inte längre automatiskt räddningsfilens rättigheter och ägare så att de motsvarar originalfilen.

    Förändringen minskar risken för att en automatiskt skapad räddningsfil får olämpliga behörigheter eller kopplas till fel användare, särskilt när Nano körs med utökade rättigheter.

    Fler tangenter kan anpassas

    Tangentkombinationerna Alt+Insert och Alt+Delete, som även kan skrivas som M-Ins och M-Del, har blivit möjliga att binda om.

    Det innebär att användare kan koppla kombinationerna till andra funktioner genom Nano-konfigurationen. Förändringen är framför allt användbar för personer som har egna tangentbordslayouter eller vill anpassa redigeraren efter ett särskilt arbetsflöde.

    En liten men praktisk uppdatering

    GNU Nano 9.2 är ingen omfattande funktionsversion. Uppdateringen fokuserar i stället på kompatibilitet, tydligare inställningar och korrigeringar av problem som kan uppstå i ovanliga situationer.

    Den nya terminalkontrollen förhindrar felaktiga starter, medan alternativet --newbuffer gör multibuffertfunktionen enklare att förstå. Samtidigt återkommer några äldre tangentsekvenser som fortfarande används av vana Nano-användare.

    GNU Nano 9.2 finns tillgänglig som källkod för den som vill kompilera programmet manuellt. Övriga användare kan invänta att versionen blir tillgänglig i den egna Linuxdistributionens paketförråd.

    https://www.nano-editor.org

    Nano är även kändo som pico

    $ GNU Nano 9.2 – tekniska fakta

    Version: GNU Nano 9.2

    Kodnamn: Alquézar

    Typ: Terminalbaserad textredigerare

    Licens: GNU General Public License

    • Nano startar inte om standardutmatningen inte är ansluten till en terminal.
    • --newbuffer har lagts till som ett tydligare namn för --multibuffer.
    • set newbuffer kan användas i konfigurationsfilen nanorc.
    • De äldre tangentsekvenserna Ctrl+W, Ctrl+T och Ctrl+/, Ctrl+T fungerar återigen.
    • Problem med uteblivna säkerhetskopior och felaktiga tidsstämplar har rättats.
    • Stödet för gamla Mac-filer med en ensam CR-radbrytning har tagits bort.
    • Alt+Insert och Alt+Delete kan nu bindas om.
    root@linux:~$ nano –newbuffer fil1.txt fil2.txt
    $ GNU Nano 9.2 – tekniska fakta

    Version: GNU Nano 9.2

    Kodnamn: Alquézar

    Typ: Terminalbaserad textredigerare

    Licens: GNU General Public License

    • Nano startar inte om standardutmatningen inte är ansluten till en terminal.
    • --newbuffer har lagts till som ett tydligare namn för --multibuffer.
    • set newbuffer kan användas i konfigurationsfilen nanorc.
    • De äldre tangentsekvenserna Ctrl+W, Ctrl+T och Ctrl+/, Ctrl+T fungerar återigen.
    • Problem med uteblivna säkerhetskopior och felaktiga tidsstämplar har rättats.
    • Stödet för gamla Mac-filer med en ensam CR-radbrytning har tagits bort.
    • Alt+Insert och Alt+Delete kan nu bindas om.
    root@linux:~$ nano –newbuffer fil1.txt fil2.txt
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Xen 4.22 moderniserar virtualisering för x86 och Arm

    Xen 4.22 är nu släppt med flera förbättringar för moderna x86- och Arm-system. Den nya versionen får bland annat stöd för FRED, bättre skydd mot prestandaproblem, viloläge för virtuella Arm-maskiner och skärpta resursgränser i Xenstore.

    Den öppna hypervisorn Xen har släppts i version 4.22. Uppdateringen förbättrar hanteringen av avbrott på moderna x86-processorer, ger Arm-baserade virtuella maskiner stöd för viloläge och inför nya skydd mot gäster som förbrukar för mycket systemresurser.

    Xen är en så kallad typ 1-hypervisor. Det betyder att programvaran körs direkt ovanpå datorns hårdvara och skapar en grund där flera virtuella maskiner kan köras samtidigt.

    Till skillnad från virtualiseringsprogram som körs inuti ett vanligt operativsystem behöver Xen alltså inget underliggande Windows- eller Linux-system. Det gör tekniken lämplig för bland annat servrar, molntjänster, inbyggda system och miljöer där hög säkerhet och tydlig isolering mellan olika virtuella maskiner är viktigt.

    Med Xen 4.22 får projektet flera nya funktioner för moderna x86- och Arm-system.

    Modernare hantering av avbrott på x86

    En av de största nyheterna är stöd för FRED, en förkortning av Flexible Return and Event Delivery.

    Datorns processor måste hela tiden kunna avbryta det arbete som pågår. Det kan exempelvis ske när ett program gör ett systemanrop, när ett fel inträffar eller när ny information kommer från hårdvaran.

    På x86-plattformen har dessa mekanismer byggts ut under flera årtionden. Resultatet är ett kraftfullt men komplicerat system med många äldre delar som fortfarande måste stödjas.

    FRED är ett modernare försök att förenkla hur processorn hanterar systemanrop, undantag och avbrott. Genom att Xen nu stöder tekniken kan hypervisorn bättre utnyttja funktionerna i nyare x86-processorer.

    För vanliga användare innebär förändringen inte nödvändigtvis någon omedelbar och tydligt märkbar prestandaökning. På längre sikt kan tekniken däremot göra hanteringen av processorhändelser enklare, säkrare och lättare att underhålla.

    Skydd mot virtuella maskiner som låser processorbussen

    Xen 4.22 har även fått stöd för AMD Bus Lock Threshold.

    Vissa atomära processorinstruktioner kan under särskilda förhållanden låsa datorns processorbuss. Sådana låsningar kan behövas för att flera processorkärnor ska kunna arbeta med delade data utan att informationen skadas.

    Problemet är att upprepade busslåsningar kan påverka hela datorns prestanda. En felaktig eller illvillig virtuell maskin skulle därför kunna försämra prestandan även för andra virtuella maskiner på samma server.

    Med AMD Bus Lock Threshold kan Xen upptäcka och begränsa sådant beteende. Funktionen minskar därmed risken för att en enskild gäst påverkar resten av systemet.

    Arm-gäster kan försättas i viloläge

    På Arm-plattformen får virtuella maskiner nu stöd för att pausas och återupptas genom Power State Coordination Interface, PSCI.

    PSCI är ett standardiserat gränssnitt som används för att styra olika energilägen i Arm-baserade system. Med det nya stödet kan en virtuell Arm-maskin försättas i ett vilande tillstånd och senare fortsätta där den slutade.

    Funktionen är särskilt användbar i energikänsliga miljöer, till exempel inbyggda system, mobila plattformar och servrar där energiförbrukningen behöver anpassas efter belastningen.

    Xen har dessutom utökat stödet för Arm Firmware Framework for A-profile till version 1.2. Ramverket används för kommunikation mellan operativsystem, hypervisorer och säker firmware på moderna Arm-system.

    Fortsatt arbete med säkerhetskritiska Arm-system

    Arbetet med stöd för Armv8-R och dess Memory Protection Unit fortsätter.

    Armv8-R riktar sig främst till realtidssystem och säkerhetskritiska miljöer där förutsägbart beteende är viktigare än maximal generell prestanda. Det kan exempelvis handla om fordon, industriella styrsystem och annan utrustning där ett oväntat stopp kan få allvarliga konsekvenser.

    En Memory Protection Unit skiljer sig från den minneshantering som normalt används i persondatorer och servrar. Den är utformad för att skapa tydligt avgränsade minnesområden utan samma typ av avancerad virtuell minneshantering.

    Stödet är ännu inte färdigt, men visar att Xen-projektet vill bli mer användbart även utanför traditionella datacenter.

    RISC-V-stödet är fortfarande under utveckling

    Xen-projektet fortsätter också arbetet med RISC-V.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur som blivit allt vanligare inom forskning, inbyggda system och specialutvecklade processorer. Till skillnad från många andra processorarkitekturer kan RISC-V användas och byggas ut utan traditionella licensavgifter.

    Stödet i Xen är dock fortfarande på ett tidigt stadium. Xen 4.22 kan därför ännu inte användas för allmän virtualisering av RISC-V-baserade gästsystem.

    Arbetet lägger däremot grunden för att Xen i framtiden ska kunna köra virtuella maskiner även på denna plattform.

    Xenstore får bättre skydd mot överbelastning

    En annan viktig förändring finns i Xenstore.

    Xenstore är en central tjänst som används av Xen-domäner för att utbyta inställningar och information. Den fungerar ungefär som en gemensam hierarkisk databas där hypervisorn och de virtuella maskinerna kan lagra och läsa konfigurationsvärden.

    I Xen 4.22 införs resurskvoter för varje domän. Det har även införts gränser för hur djupt så kallade bevakningar, eller watches, får byggas upp.

    Syftet är att förhindra att en enskild virtuell maskin använder orimligt mycket minne eller processorkraft i Xenstore. Förbättringen blir särskilt viktig på stora servrar där många virtuella maskiner körs samtidigt.

    Mikrokod kan levereras som en separat modul

    På x86-system kan uppdateringar av processorns mikrokod nu levereras som ett separat Multiboot-paket i CPIO-format.

    Mikrokod kan beskrivas som en låg nivå av programvara inuti processorn. Processortillverkare använder mikrokodsuppdateringar för att rätta fel och i vissa fall minska effekterna av säkerhetsproblem.

    Genom att kunna leverera mikrokoden som en separat startmodul blir det enklare att uppdatera den utan att behöva bygga in den direkt i andra delar av startsystemet.

    Verktyget xenpm har dessutom fått kommandot get-core-temp. Det kan visa temperaturen för enskilda processorkärnor på Intel-processorer som stöder funktionen.

    Utökade tester för funktionell säkerhet

    Xen 4.22 förbättrar även projektets arbete med funktionell säkerhet.

    Versionen innehåller QEMU-baserade verktyg för Software-in-the-Loop-testning. Det innebär att delar av ett system kan testas i en simulerad miljö utan att all fysisk hårdvara behöver finnas tillgänglig.

    Testmiljön kan bland annat användas för att återskapa fel, simulera olika gränssnitt och kontrollera att systemet reagerar på ett förutsägbart sätt.

    Projektet har också lagt till verktyg för kodtäckning. Dessa kan mäta hur stor del av programkoden som faktiskt testas. Stödet sträcker sig från enklare mätningar till Modified Condition/Decision Coverage, en mer avancerad metod som används i säkerhetskritiska system.

    Äldre gränssnitt fortsätter att tas bort

    Utvecklarna har även fortsatt att rensa bort föråldrade gränssnitt och komponenter.

    Sådant arbete ger sällan stora rubriker, men är viktigt för ett långlivat projekt som Xen. När gammal kod tas bort blir systemet enklare att underhålla, och risken minskar för att oanvända funktioner innehåller säkerhetsproblem.

    Xen 4.22 är därför inte bara en version med nya funktioner. Uppdateringen fortsätter också arbetet med att göra hypervisorn mer robust, skalbar och anpassad för moderna processorplattformar.

    Fakta: Vad är en hypervisor?

    En hypervisor är den programvara som skapar och hanterar virtuella datorer.

    Xen är en typ 1-hypervisor och körs direkt på den fysiska hårdvaran. Varje virtuellt operativsystem körs i en egen isolerad domän.

    Den första och mest privilegierade domänen kallas vanligtvis Dom0. Den ansvarar bland annat för administration och åtkomst till fysisk hårdvara. Övriga virtuella maskiner körs normalt som mindre privilegierade gästdomäner, ofta kallade DomU.

    https://wiki.xenproject.org/wiki/Xen_Project_4.22_Release_Notes

    TEKNISKA FAKTA: XEN 4.22
    Programvara: Xen Hypervisor
    Version: 4.22
    Typ: Öppen typ 1-hypervisor
    Arkitekturer: x86, Arm och pågående stöd för RISC-V
    Nyhet för x86: Stöd för Flexible Return and Event Delivery, FRED
    AMD-stöd: AMD Bus Lock Threshold
    Arm-funktion: Viloläge och återupptagning av gäster via PSCI
    Xenstore: Resurskvoter per domän och begränsat bevakningsdjup
    Mikrokod: Kan levereras som en separat Multiboot-modul i CPIO-format
    Temperatur: xenpm get-core-temp visar kärntemperatur på kompatibla Intel-processorer
    Licens: GPL och andra fria licenser beroende på komponent
    > Xen 4.22 förbättrar virtualisering, resurshantering och funktionell säkerhet.
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fooyin 0.12 gör musikspelaren till ett litet ljudlaboratorium

    Linux-musikspelaren Fooyin har fått en omfattande uppdatering. Version 0.12 kan bland annat konvertera ljudfiler, visa musiken som spektrogram och oscilloskop samt automatiskt anpassa ljudet efter datorns ljudenhet.

    Fooyin är en anpassningsbar musikspelare för Linux som bygger på det grafiska ramverket Qt. Med version 0.12 utvecklas programmet från en traditionell musikspelare till ett mer komplett verktyg för både musiklyssning och ljudhantering.

    Den största nyheten är den inbyggda ljudkonverteringen. Användaren kan nu omvandla musikspår direkt i Fooyin till flera vanliga ljudformat. Det innebär att man inte längre behöver starta ett separat konverteringsprogram för att exempelvis skapa filer som passar en mobiltelefon, bilstereo eller annan musikspelare.

    Musiken blir synlig

    Fooyin 0.12 innehåller även flera nya visualiseringar. Ett nytt spektrogram visar hur ljudets olika frekvenser förändras över tid. Ljusa eller tydliga områden i bilden representerar vanligtvis starkare frekvenser, vilket gör det möjligt att se skillnader mellan exempelvis bas, sång och diskant.

    Den nya oscilloskopfunktionen visar i stället ljudets vågform. Den ger en bild av hur den elektriska ljudsignalen rör sig och förändras under uppspelningen.

    Dessutom har Fooyin fått stöd för projectM, ett system som skapar animerade visuella effekter i takt med musiken. Tekniken är inspirerad av de välkända MilkDrop-effekterna som många förknippar med äldre versioner av musikspelaren Winamp.

    Visualiseringarna har också fått fler valbara bildfrekvenser. Spektrumstaplar och toppmarkeringar faller nu tillbaka på ett mer naturligt sätt när musiken pausas eller stoppas.

    Anpassar ljudet automatiskt

    Alla ljudenheter klarar inte samtliga samplingsfrekvenser. En musikfil kan exempelvis vara inspelad med en frekvens som datorns ljudkort eller externa digitalomvandlare inte stöder direkt.

    Fooyin 0.12 innehåller därför en valfri funktion för automatisk omsampling. När funktionen är aktiverad omvandlar programmet ljudet till en samplingsfrekvens som ljudenheten kan hantera.

    Omsampling innebär att ljudets digitala mätpunkter räknas om. På så sätt kan filen spelas upp även när dess ursprungliga format inte är direkt kompatibelt med den anslutna ljudutrustningen.

    Stöd för både PulseAudio och PipeWire

    Många moderna Linuxdistributioner använder numera PipeWire för att hantera ljud. Det finns samtidigt många datorer och installationer som fortfarande använder PulseAudio.

    Den nya versionen innehåller därför ett särskilt PulseAudio-insticksprogram. Det gör Fooyin mer användbart på äldre system och i miljöer där PulseAudio fortfarande är den huvudsakliga ljudservern.

    Snabbare hantering av stora musiksamlingar

    Fooyin 0.12 innehåller flera förbättringar som ska göra programmet snabbare, särskilt för användare med stora musikbibliotek.

    Kataloger laddas snabbare i katalogbläddraren eftersom programmet väntar med att leta rekursivt efter spellistor. I stället för att omedelbart gå igenom alla undermappar kan gränssnittet visas tidigare.

    Taggredigeraren fyller nu också i sitt innehåll asynkront. Det betyder att arbetet utförs i bakgrunden utan att resten av programmet behöver stå stilla medan metadata läses in.

    Dialogrutan för filegenskaper har samtidigt förbättrats, och Fooyin kommer nu ihåg vilken katalog som senast användes vid import eller export av spellistor.

    Större kontroll över utseendet

    Fooyin är känt för sitt anpassningsbara gränssnitt. I version 0.12 kan användaren göra separata åsidosättningar av de färger och teckensnitt som används i olika delar av gränssnittet.

    Det ger större kontroll över egna layouter. Användaren kan exempelvis skapa ett kompakt mörkt gränssnitt för en mindre skärm eller ett mer lättläst utseende med större text.

    Flera problem på bildskärmar med fraktionell skalning har också rättats. Fraktionell skalning används när gränssnittet exempelvis förstoras till 125 eller 150 procent i stället för exakt 200 procent.

    Tidigare kunde detta orsaka fel i bland annat ikoner, stjärnbetyg, sångtexternas toningar, uppspelningsindikatorer och spektrumvisningens höjd. Dessa delar ska nu återges mer korrekt.

    Förbättrad internetradio och skriptfunktion

    Radio Browser-delen har fått ett renare gränssnitt. Länder är nu dolda som standard i radioguiden, och felmeddelanden visas i en banner som användaren kan stänga.

    Fooyin har även ett eget system för skript och textformatering som heter FooScript. Det har fått den nya funktionen $crc32, som kan skapa en CRC32-kontrollsumma av ett värde.

    En kontrollsumma är ett kort numeriskt värde som beräknas från en större mängd data. Den kan bland annat användas för att jämföra eller identifiera information.

    Säkrare hantering av metadata

    Metadata är information som lagras tillsammans med musikfilen, exempelvis låttitel, artist, album, spårnummer och genre.

    Fooyin 0.12 rättar flera problem med denna information. Äldre teckenkodningar i ID3-taggar identifieras nu bättre, vilket minskar risken för felaktiga bokstäver och symboler i låttitlar och artistnamn.

    Sökningar som inte tar hänsyn till accenter har också förbättrats. Det ska exempelvis bli lättare att hitta ett namn oavsett om användaren skriver bokstaven med eller utan accent.

    Taggredigeraren ska inte längre skapa dubbla utökade taggar när de byter namn. Det har även blivit möjligt att på ett korrekt sätt byta namn på taggar som redan finns.

    Många mindre fel har rättats

    Uppdateringen innehåller dessutom ett stort antal rättningar för spellistor, uppspelning, metadata, fjärrströmmar, skrobbling och programmets gränssnitt.

    Ett fel som kunde få programmet att krascha när den sista tomma standardspellistan togs bort har åtgärdats.

    Automatiska spellistor har också förbättrats. När de skapas om behåller posterna nu sina individuella identiteter, vilket ger stabilare spellistor och minskar risken för att låtar behandlas som helt nya poster efter varje uppdatering.

    Fooyin 0.12 är därmed inte bara en uppdatering med fler funktioner. Den gör även programmet snabbare, stabilare och mer användbart för både vanliga musiklyssnare och personer som vill undersöka, konvertera och organisera digitalt ljud.

    $ tekniska_fakta –fooyin-0.12

    Program: Fooyin

    Version: 0.12

    Plattform: Linux

    Grafiskt ramverk: Qt

    Ny huvudfunktion: Inbyggd konvertering av ljudfiler

    Nya visualiseringar: Spektrogram, oscilloskop och projectM

    Ljudeffekter: MilkDrop-liknande visualiseringar genom projectM

    Ljudsystem: PipeWire och PulseAudio

    Omsampling: Valfri automatisk anpassning av samplingsfrekvensen

    Metadata: Förbättrad hantering av ID3-taggar och äldre teckenkodningar

    Spellistor: Stabilare automatiska spellistor och förbättrad import och export

    Skriptsystem: FooScript med den nya funktionen $crc32

    Status: Snabbare laddning, förbättrad taggredigering och rättad rendering vid fraktionell skärmskalning. _

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GCC säger nej till betydande kod som skapats av AI

    Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection.

    GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit en ny policy för användningen av artificiell intelligens och stora språkmodeller.

    GNU Compiler Collection, vanligtvis förkortat GCC, är en samling kompilatorer för bland annat programmeringsspråken C, C++, Fortran och Ada. Programvaran är en central del av många Linuxsystem och används för att omvandla programmerares källkod till körbara program.

    Den nya policyn innebär att GCC tills vidare kommer att avvisa bidrag som innehåller upphovsrättsligt betydande material som har skapats av en språkmodell.

    Det räcker inte att redigera AI-koden

    Reglerna omfattar inte bara kod som kopierats direkt från exempelvis ChatGPT eller GitHub Copilot. Även kod som senare har skrivits om, rättats eller förbättrats av en människa kan omfattas.

    Det avgörande är om den färdiga koden fortfarande bygger på material som ursprungligen skapades av en språkmodell.

    En utvecklare kan alltså inte låta en AI skapa en större funktion, städa upp koden manuellt och därefter behandla resultatet som ett helt självständigt arbete.

    När ett kodbidrag väl har sitt ursprung i AI-genererat material fortsätter det, enligt policyn, att räknas som härlett från detta material.

    AI får fortfarande användas som hjälpmedel

    Policyn innebär inte ett fullständigt förbud mot AI-verktyg.

    Utvecklare får fortfarande använda språkmodeller för att:

    • diskutera programmeringsidéer,
    • förstå befintlig källkod,
    • lära sig mer om ett obekant teknikområde,
    • undersöka möjliga lösningar,
    • genomföra allmän efterforskning.

    Begränsningen gäller när upphovsrättsligt betydande material från språkmodellen faktiskt hamnar i den kod som skickas in till GCC-projektet.

    En utvecklare kan exempelvis fråga en språkmodell hur en viss kompilatorteknik fungerar. Därefter kan utvecklaren själv konstruera och skriva en egen lösning. Det skiljer sig från att låta språkmodellen skapa själva implementationen och sedan använda den som grund för bidraget.

    Vad betyder upphovsrättsligt betydande?

    All kod är inte automatiskt tillräckligt originell eller omfattande för att skyddas av upphovsrätten.

    En mycket enkel ändring, som att rätta ett stavfel, byta ett variabelnamn eller justera en uppenbar felskrivning, kan vara juridiskt obetydlig. Mer omfattande funktioner, algoritmer och implementationer kan däremot betraktas som upphovsrättsligt betydande.

    Policyn innehåller därför vissa begränsade undantag.

    GCC:s ansvariga utvecklare kan acceptera triviala eller juridiskt obetydliga ändringar som har skapats med hjälp av en språkmodell. Ändringen måste fortfarande uppfylla projektets vanliga kvalitetskrav, och användningen av AI ska redovisas tydligt.

    Särskilda regler för testprogram

    AI-genererade testfall kan också behandlas annorlunda än kod som blir en permanent del av GCC.

    Ett testfall består ofta av ett mycket litet program som används för att återskapa ett fel eller kontrollera att kompilatorn beter sig på rätt sätt. Sådan kod är normalt inte en del av kompilatorns egen implementation.

    Därför kan även upphovsrättsligt betydande AI-genererade testfall i vissa situationer accepteras.

    Upphovsrätten är den stora frågan

    Bakgrunden till försiktigheten är osäkerheten kring hur språkmodeller har tränats och vilka rättigheter som gäller för materialet de producerar.

    En språkmodell kan ha tränats på stora mängder offentligt tillgänglig källkod. Det är inte alltid möjligt att avgöra om ett kodförslag är en helt ny konstruktion eller om det ligger nära kod som redan har skrivits av någon annan.

    För ett stort projekt som GCC kan detta skapa både juridiska och praktiska problem. Projektet måste kunna veta att den kod som tas emot får distribueras under GCC:s licens och att bidragsgivaren har rätt att lämna över den.

    En försiktighetsprincip för fri programvara

    Den nya policyn visar att AI kan användas som ett verktyg under utvecklingsarbetet, men att ansvaret fortfarande ligger hos människan.

    För GCC räcker det inte att en utvecklare förstår, granskar eller förbättrar den kod som en språkmodell har skapat. Om ett betydande kodbidrag bygger på AI-genererat material kan det fortfarande avvisas.

    Budskapet till utvecklare är därför tydligt: använd gärna AI för att lära, resonera och undersöka – men skriv den kod som ska skickas in till GCC själv.

    > FAKTA: GCC OCH AI-GENERERAD KOD

    GCC är en samling kompilatorer för bland annat C, C++, Fortran och Ada. GCC används i många Linuxdistributioner och andra fria operativsystem.

    GCC-projektets nya policy innebär att upphovsrättsligt betydande kod som har skapats av en språkmodell normalt inte accepteras som bidrag.

    Policyn gäller även kod som först har skapats av exempelvis ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot och därefter har skrivits om eller förbättrats av en människa.

    AI får fortfarande användas för att diskutera idéer, förstå befintlig kod, göra efterforskningar och lära sig mer om ett teknikområde.

    Triviala ändringar och vissa testfall kan i särskilda fall accepteras. Användningen av AI måste då redovisas tydligt.

    █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNU Binutils 2.47 gör utvecklarnas verktygslåda snabbare och mer flexibel

    GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program.

    GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för att bygga, länka och undersöka program på Linux och andra Unixliknande operativsystem.

    Binutils arbetar oftast i bakgrunden och märks därför sällan av vanliga datoranvändare. För programmerare, systemutvecklare och skapare av Linuxdistributioner är verktygen däremot mycket viktiga. De används tillsammans med bland annat kompilatorn GCC, standardbiblioteket glibc och felsökaren GDB.

    Vad är GNU Binutils?

    När en programmerare skriver ett program måste källkoden gå igenom flera steg innan den kan köras av datorn.

    Först översätts programkoden till maskinkod. Därefter måste olika delar av programmet kopplas samman till en färdig körbar fil. Binutils innehåller flera av de verktyg som behövs under denna process.

    Bland de mest kända verktygen finns:

    • as – omvandlar assemblerkod till objektfiler.
    • ld – länkar samman objektfiler och bibliotek till färdiga program.
    • objdump – visar information om innehållet i körbara filer och objektfiler.
    • readelf – granskar ELF-filer, som är det vanligaste formatet för körbara program i Linux.
    • ar – skapar och hanterar statiska programbibliotek.

    De flesta utvecklare använder inte alla dessa kommandon direkt. I stället anropas de automatiskt av kompilatorer och byggsystem.

    Enklare felsökning av program

    Både objdump och readelf har fått det nya alternativet:

    --debug-dir=DIR

    Det gör det möjligt att ange en särskild katalog där verktygen ska leta efter separata filer med felsökningsinformation.

    Felsökningsinformation innehåller exempelvis funktionsnamn, variabelnamn och kopplingar mellan maskinkod och programmets ursprungliga källkod. Informationen är mycket användbar när ett program kraschar eller beter sig fel.

    I många Linuxdistributioner lagras felsökningsinformationen separat från själva programmet. Det gör programfilerna mindre, samtidigt som utvecklare fortfarande kan installera den mer detaljerade informationen när den behövs.

    Med det nya alternativet blir det enklare att undersöka program när felsökningsfilerna ligger på en annan plats än normalt.

    Objdump kan visa globala variabler

    Verktyget objdump har även fått alternativet:

    --map-global-vars

    Det kan användas för att visa var globala variabler finns i en objektfil och vilken typ av information de innehåller.

    En global variabel är en variabel som kan användas av flera delar av ett program. Sådana variabler kan ibland göra program svårare att felsöka, eftersom innehållet kan ändras från många olika platser.

    Den nya funktionen kan därför hjälpa utvecklare att förstå hur ett program använder sitt minne och hur olika variabler är placerade i den färdiga programfilen.

    Objektfiler kan behandlas som ett bibliotek

    Länkaren har fått stöd för alternativen:

    --start-lib

    --end-lib

    De gör det möjligt att behandla en grupp objektfiler ungefär som om de låg i ett statiskt bibliotek.

    Ett statiskt bibliotek är normalt en samling färdigkompilerade objektfiler som har packats ihop i en arkivfil. Med de nya alternativen behöver utvecklaren inte alltid skapa en sådan arkivfil först.

    Det kan förenkla byggprocessen, särskilt i stora projekt där många mindre objektfiler ska kopplas samman.

    Länkaren tar då endast med de objektfiler som verkligen behövs, på ungefär samma sätt som när ett vanligt statiskt bibliotek används.

    Snabbare länkning kan ge större programfiler

    BFD-länkaren stöder nu optimeringsnivån:

    -O 0

    När denna nivå används slutar länkaren att slå samman innehållet i vissa sektioner som innehåller identiska eller liknande data.

    Normalt försöker länkaren minska storleken på det färdiga programmet genom att kombinera exempelvis identiska textsträngar eller annan återkommande information.

    Det arbetet kan dock ta tid, särskilt när mycket stora program ska byggas.

    Genom att använda -O 0 kan länkningen därför gå betydligt snabbare. Nackdelen är att det färdiga programmet kan bli större eftersom information som hade kunnat delas i stället sparas flera gånger.

    Det blir alltså en avvägning mellan byggtid och filstorlek.

    Funktionen kan vara särskilt användbar under utveckling, när ett program kompileras och länkas om många gånger. Inför en slutlig utgåva kan utvecklaren sedan välja en högre optimeringsnivå för att skapa en mindre programfil.

    Förbättrat stöd för RISC-V

    GNU Binutils 2.47 utökar även stödet för processorarkitekturen RISC-V.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från flera traditionella processorplattformar kan den användas och vidareutvecklas utan att tillverkare behöver betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.

    Arkitekturen används bland annat i mikrokontroller, inbyggda system, forskningsprojekt, servrar och experimentella persondatorer.

    Den nya versionen av Binutils innehåller stöd för flera ytterligare RISC-V-utökningar, däribland:

    • zalasr 1.0
    • svrsw60t59b 1.0
    • zvabd 1.0
    • smpmpmt 1.0

    Stöd har också lagts till för flera instruktioner som utför vektoriella punktprodukter.

    Vektorberäkningar gör det möjligt för processorn att bearbeta flera tal samtidigt i stället för ett tal i taget. Det är särskilt användbart inom områden som bildbehandling, artificiell intelligens, vetenskapliga beräkningar och signalbehandling.

    Punktprodukter är en vanlig matematisk operation inom exempelvis maskininlärning. Bättre stöd för sådana instruktioner gör det möjligt för utvecklare att skapa program som mer effektivt utnyttjar moderna RISC-V-processorer.

    Äldre 32-bitars S/390 fasas ut

    Stödet för den 32-bitars IBM S/390-plattformen har nu markerats som föråldrat.

    Det innebär inte nödvändigtvis att stödet försvinner omedelbart, men det är en tydlig signal om att det kan tas bort i en framtida version.

    Den modernare 64-bitarsarkitekturen S/390x påverkas inte. Den fortsätter att stödjas och underhållas.

    S/390 och S/390x används främst i IBM:s stordatorsystem. Att den äldre 32-bitarsversionen fasas ut är därför ett naturligt steg när allt fler system använder 64-bitarsprocessorer och modernare programvara.

    En viktig uppdatering som arbetar i bakgrunden

    GNU Binutils 2.47 innehåller inga funktioner som vanliga datoranvändare kommer att se direkt på skrivbordet. Uppdateringen är ändå betydelsefull.

    Nästan alla program i en Linuxdistribution har vid något tillfälle passerat genom en assembler, länkare eller något annat verktyg från Binutils.

    Förbättringarna kan ge utvecklare snabbare byggprocesser, bättre möjligheter att undersöka programfiler och utökat stöd för nya processorinstruktioner.

    GNU Binutils 2.47 finns tillgänglig som källkod från GNU-projektets servrar. Användare av Linuxdistributioner med löpande uppdateringar kan räkna med att versionen dyker upp i pakethanteraren när distributionernas utvecklare har hunnit testa och paketera den.

    https://lists.gnu.org/archive/html/info-gnu/2026-07/msg00006.html

    Fakta: GNU Binutils 2.47

    • Utvecklare: GNU-projektet
      • ”`
    • Typ av programvara: Verktyg för assemblering, länkning och analys av binära filer
    • Viktiga verktyg: as, ld, objdump, readelf och ar
    • Nyheter: Förbättrad felsökning, nya länkaralternativ och snabbare länkning
    • Processorstöd: Utökat stöd för flera nya RISC-V-instruktioner
    • Utfasning: Stödet för 32-bitars IBM S/390 har markerats som föråldrat
    • Licens: Fri programvara inom GNU-projektet
      • ”`
    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 26.04 LTS får modernare stöd för virtuella datorer

    Canonical inför en valfri virtualiseringsstack i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av QEMU, libvirt och tillhörande firmware utan att behöva lämna den stabila LTS-versionen.

    Canonical inför en ny valfri virtualiseringsmiljö i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av bland annat QEMU, libvirt, EDK2 och SeaBIOS utan att behöva lämna den stabila LTS-versionen av Ubuntu.

    Ny teknik på en stabil grund

    Ubuntu LTS är utvecklat för datorer och servrar som behöver vara stabila under lång tid. En nackdel med detta är att vissa program och systemkomponenter kan hinna bli äldre innan nästa LTS-version släpps.

    Sedan tidigare använder Ubuntu så kallade HWE-kärnor, Hardware Enablement, för att ge en LTS-version stöd för nyare hårdvara. Nu utvidgas samma princip till de program och komponenter som används för virtualisering.

    Den nya virtualiseringsstacken innehåller bland annat qemu-hwe, libvirt-hwe, edk2-hwe och seabios-hwe.

    QEMU används för att köra och emulera virtuella datorer. Libvirt används för att skapa och administrera virtuella maskiner. EDK2 innehåller bland annat OVMF, som fungerar som virtuell UEFI-firmware, medan SeaBIOS erbjuder traditionellt BIOS-stöd.

    Det innebär att själva operativsystemet kan ligga kvar på Ubuntu 26.04 LTS, samtidigt som virtualiseringsmiljön får tillgång till modernare teknik.

    Uppdateras var sjätte månad

    Under de första två åren efter lanseringen av Ubuntu 26.04 LTS planerar Canonical att uppdatera virtualiseringsstacken ungefär var sjätte månad.

    De nya versionerna kommer först att testas i Ubuntus kortlivade mellanversioner. När de har provats och bedömts som tillräckligt stabila kan de senare göras tillgängliga för Ubuntu 26.04 LTS genom HWE-paketen.

    På så sätt kan en organisation använda en stabil LTS-installation och samtidigt få modernare virtualiseringsteknik.

    Förbättrat skydd för virtuella datorer

    Ubuntu 26.04 LTS har stöd för säkerhetsteknikerna AMD SEV-SNP och Intel TDX.

    Teknikerna används för så kallad konfidentiell databehandling. Syftet är att skydda informationen i en virtuell dator även när den behandlas i arbetsminnet.

    Vanligtvis skyddas känslig information genom kryptering när den lagras på en hårddisk eller skickas över ett nätverk. När informationen används måste den däremot normalt dekrypteras.

    Med tekniker som SEV-SNP och TDX kan minnet i den virtuella datorn skyddas bättre mot andra delar av systemet, inklusive värddatorn och dess administratörer.

    Det kan vara viktigt för myndigheter, reglerade verksamheter, molntjänster, behandling av känsliga personuppgifter och konfidentiell AI-bearbetning.

    Flera funktioner inom området är fortfarande under utveckling. Den nya HWE-modellen gör det lättare att införa förbättringar i Ubuntu 26.04 LTS efter hand som de blir tillgängliga.

    Den nya stacken är valfri

    Vanliga installationer av Ubuntu 26.04 LTS fortsätter att använda de ordinarie virtualiseringspaketen.

    En administratör måste själv välja att installera HWE-varianterna. Det betyder att befintliga system inte automatiskt byter till nyare versioner av QEMU, libvirt eller firmware.

    Det minskar risken för oväntade förändringar i redan fungerande servermiljöer.

    Ett verktyg håller ihop installationen

    Canonical tillhandahåller även verktyget ubuntu_virt_helper. Det hjälper administratören att hantera virtualiseringsstacken som en sammanhängande enhet.

    QEMU, libvirt och den virtuella datorns firmware är beroende av varandra. Om bara en komponent uppgraderas kan resultatet bli en blandning av versioner som inte är testade tillsammans.

    Verktyget ska därför minska risken för ofullständiga eller inkonsekventa kombinationer av paket.

    Mindre behov av att uppgradera hela servern

    Tidigare har organisationer som behövt den senaste virtualiseringstekniken ofta haft två alternativ: att uppgradera värdservrarna till en kortlivad Ubuntu-version eller att vänta på nästa LTS-utgåva.

    Den nya virtualiseringsstacken erbjuder en mellanväg.

    Servern kan fortsätta använda Ubuntu 26.04 LTS som stabil grund, medan virtualiseringsprogrammen uppdateras i snabbare takt. Det kan ge stöd för nya processorer, bättre säkerhetsfunktioner och modernare virtuella maskiner utan att hela operativsystemet behöver bytas ut.

    För verksamheter som driver många virtuella servrar kan detta innebära både enklare underhåll och snabbare tillgång till ny teknik.

    https://canonical.com/blog/ubuntu-virtualization-hwe-stack-confidential-computing

    > TEKNISK FAKTARUTA

    Distribution: Ubuntu 26.04 LTS

    Funktion: Valfri HWE-stack för virtualisering

    HWE: Hardware Enablement

    Paket: qemu-hwe, libvirt-hwe, edk2-hwe och seabios-hwe

    Virtuell UEFI: OVMF via EDK2

    Uppdateringsintervall: Ungefär var sjätte månad under de första två åren

    Säkerhetsteknik: AMD SEV-SNP och Intel TDX

    Hanteringsverktyg: ubuntu_virt_helper

    Installation: HWE-stacken är valfri och aktiveras inte automatiskt

    Syfte: Att ge Ubuntu 26.04 LTS tillgång till modernare virtualiseringsteknik utan att hela operativsystemet behöver uppgraderas till en kortlivad Ubuntu-version.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

    JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod.

    Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem. Det finns gott om program som kan öppna dokument, markera text och lägga till enklare kommentarer. Men den som vill ändra den befintliga texten eller byta ut bilder i en PDF-fil har betydligt färre kostnadsfria alternativ.

    PDF-redigeraren JOPDF försöker fylla den luckan. Programmet finns för Linux, Windows och macOS och erbjuder funktioner som annars ofta kräver en betald prenumeration.

    PDF-filer kan vara svåra att redigera

    PDF-formatet skapades för att dokument skulle se likadana ut oavsett dator, operativsystem eller skrivare. Det är en av anledningarna till att formatet används för exempelvis fakturor, blanketter, manualer och myndighetsdokument.

    Samtidigt gör denna fasta struktur att PDF-filer ofta är betydligt svårare att redigera än vanliga dokument från ordbehandlingsprogram.

    Många kostnadsfria PDF-program fungerar därför främst som läsare. De kan visa dokument och ibland lägga till markeringar, men de kan inte ändra det ursprungliga innehållet.

    JOPDF skiljer sig genom att användaren kan redigera befintlig text, bilder och länkar direkt i dokumentet.

    Ändra text och bilder

    I JOPDF går det att ändra textens innehåll och utseende. Användaren kan bland annat välja:

    • typsnitt
    • textstorlek
    • färg
    • formatering
    • placering

    Programmet kan även användas för att arbeta med bilder. Bilder kan läggas till, bytas ut, beskäras, roteras och storleksändras.

    Det kan vara användbart när ett äldre informationsblad behöver uppdateras, en logotyp ska ersättas eller ett felaktigt telefonnummer behöver rättas utan att hela dokumentet skapas om från början.

    Kommentarer, markeringar och signaturer

    Utöver direkt redigering innehåller JOPDF flera verktyg för granskning och dokumenthantering.

    Det går exempelvis att:

    • markera text
    • lägga till kommentarer
    • rita i dokumentet
    • infoga stämplar
    • fylla i formulär
    • lägga till elektroniska signaturer

    Sådana funktioner kan vara användbara när flera personer granskar ett dokument eller när en blankett ska fyllas i och skickas tillbaka digitalt.

    En elektronisk signatur i ett PDF-program är dock inte automatiskt samma sak som en juridiskt verifierad digital signatur. Säkerheten och bevisvärdet beror på vilken typ av signeringsmetod som används.

    Konvertering mellan olika filformat

    JOPDF kan även konvertera PDF-dokument till Microsoft Word-format. Det kan underlätta när innehållet behöver bearbetas mer omfattande i ett ordbehandlingsprogram.

    Programmet kan dessutom skapa PDF-filer från vanliga bildformat, bland annat:

    • JPG
    • PNG
    • HEIC

    Det innebär exempelvis att fotograferade dokument eller bilder från en mobiltelefon kan samlas i en PDF-fil.

    Resultatet vid konvertering från PDF till Word kan variera. Enkla dokument brukar vara lättare att återskapa än avancerade dokument med tabeller, flera spalter, ovanliga typsnitt eller komplicerad sidlayout.

    Verktyg för att organisera dokument

    JOPDF innehåller också flera funktioner för att hantera PDF-filens sidor.

    Användaren kan:

    • slå samman flera PDF-filer
    • dela upp ett dokument
    • ta bort sidor
    • rotera sidor
    • beskära sidor
    • ändra sidordningen
    • komprimera stora PDF-filer

    Sidorna kan flyttas med hjälp av dra-och-släpp, vilket gör det enklare att ordna om ett dokument visuellt.

    Komprimering kan vara användbart när en PDF-fil är för stor för att skickas med e-post eller laddas upp till en webbplats. En kraftig komprimering kan dock försämra kvaliteten på bilder och inskannad text.

    Lösenord och begränsningar

    Programmet kan lösenordsskydda PDF-filer. Det går även att ange begränsningar för kopiering, redigering och utskrift.

    Sådana begränsningar kan försvåra obehörig användning, men de bör inte ses som ett fullständigt skydd för mycket känslig information. Säkerheten beror bland annat på krypteringsmetoden och hur starkt lösenordet är.

    Dokumenten behandlas lokalt

    Enligt JOPDF behandlas dokumenten lokalt på användarens dator. De flesta redigeringsfunktionerna ska därför kunna användas utan att filerna laddas upp till en extern server.

    Det är en viktig skillnad jämfört med webbaserade PDF-tjänster, där dokumentet måste skickas över internet för att bearbetas.

    Lokal behandling kan ge bättre kontroll över känsliga dokument och gör det möjligt att arbeta utan internetanslutning. Vissa funktioner kan däremot fortfarande vara beroende av en aktiv internetuppkoppling.

    Gratis betyder inte öppen källkod

    JOPDF uppger att programmet är helt kostnadsfritt. Det ska inte krävas någon registrering eller prenumeration, och programmet ska inte lägga till vattenstämplar eller låsa vissa funktioner bakom en betalversion.

    Men kostnadsfritt är inte samma sak som fri programvara.

    JOPDF är ett proprietärt program, vilket innebär att källkoden inte är öppet tillgänglig. Licensen tillåter användaren att installera och använda programmet men begränsar bland annat:

    • modifiering
    • vidare distribution
    • bakåtkompilering
    • dekompilering
    • försök att återskapa programmets källkod

    Användaren får alltså använda programmet utan att betala, men får inte samma rättigheter som med programvara som distribueras under en fri eller öppen källkodslicens.

    Detta kan vara viktigt för Linux-användare som inte bara bedömer program efter pris och funktioner, utan även efter insyn, licensvillkor och möjligheten att granska källkoden.

    Finns som DEB-paket för Linux

    Linux-versionen distribueras som DEB-paket och finns för både AMD64 och ARM64.

    AMD64-versionen är avsedd för de flesta vanliga stationära och bärbara datorer med Intel- eller AMD-processor. ARM64-versionen kan användas på kompatibla datorer med ARM-baserade processorer.

    DEB-paket används främst av Debianbaserade Linuxdistributioner, exempelvis:

    • Debian
    • Ubuntu
    • Linux Mint

    JOPDF finns också för Windows och macOS. Programmet har ett liknande gränssnitt och ungefär samma funktioner på de tre operativsystemen.

    Ett intressant alternativ för avancerad PDF-redigering

    JOPDF kan vara ett intressant alternativ för användare som behöver mer än en vanlig PDF-läsare men som inte vill betala för Adobe Acrobat eller någon annan kommersiell PDF-svit.

    Programmet kombinerar redigering, konvertering, kommentarsverktyg, komprimering och sidhantering i en och samma skrivbordsapplikation.

    Samtidigt bör användaren känna till att programmet är proprietärt. Det är gratis att använda, men det är inte fri programvara och källkoden kan inte granskas eller förändras av användarna.

    För många är funktionerna och avsaknaden av abonnemang sannolikt det viktigaste. För andra kan den slutna källkoden vara ett avgörande skäl att i stället välja ett öppet alternativ.

    https://www.jopdf.com

    > TEKNISKA FAKTA: JOPDF
    Program: JOPDF
    Programtyp: PDF-redigerare
    Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    Linuxpaket: DEB
    Arkitekturer: AMD64 och ARM64
    Pris: Kostnadsfritt
    Licens: Proprietär programvara
    Öppen källkod: Nej
    Registrering: Krävs inte
    Dokumenthantering: Behandlas huvudsakligen lokalt på datorn
    Funktioner: Redigering, konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering
    $ status: redo_
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ventoy 1.1.17 gör multiboot ännu enklare – bättre Secure Boot och stöd för fler operativsystem

    Ventoy har släppts i version 1.1.17 med förbättrat stöd för Secure Boot, utökad kompatibilitet med fler operativsystem och flera viktiga felrättningar. Uppdateringen innehåller inga stora nya funktioner, men gör det populära multiboot-verktyget stabilare och mer tillförlitligt för både Linux-entusiaster och systemadministratörer.

    Den populära öppen källkods-lösningen Ventoy har uppdaterats till version 1.1.17. Även om det inte handlar om någon stor ny version innehåller uppdateringen flera förbättringar som gör verktyget stabilare, säkrare och kompatibelt med fler operativsystem.

    För den som ofta installerar Linux, testar olika operativsystem eller arbetar med felsökning är Ventoy ett av de mest uppskattade verktygen. Istället för att formatera ett USB-minne varje gång ett nytt installationsmedia ska skapas räcker det med att kopiera ISO-filer direkt till USB-minnet. När datorn startas visas en meny där användaren väljer vilket operativsystem som ska startas.

    Förbättrad Secure Boot

    Den största nyheten i Ventoy 1.1.17 är en optimering av stödet för Secure Boot.

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna UEFI-baserade datorer. Funktionen kontrollerar att endast programvara med en godkänd digital signatur får starta under uppstarten. Syftet är att skydda datorn mot skadlig kod som försöker infektera systemet redan innan operativsystemet har laddats.

    Ventoy har sedan tidigare haft stöd för Secure Boot, men i version 1.1.17 har utvecklarna förbättrat processen så att uppstarten fungerar smidigare på fler datorer och med färre kompatibilitetsproblem.

    Stöd för fler operativsystem

    Version 1.1.17 utökar också listan över operativsystem som fungerar direkt med Ventoy.

    Två nya system har lagts till:

    • Athena OS – en Linux-distribution baserad på Arch Linux med fokus på cybersäkerhet, penetrationstestning och digital forensik.
    • EulerOS – ett Linux-baserat operativsystem utvecklat av Huawei och främst avsett för servrar och företagsmiljöer.

    För användare som arbetar med säkerhet, laboratoriemiljöer eller företagsservrar innebär detta att dessa system nu kan startas direkt från ett Ventoy-minne utan specialanpassningar.

    Flera kompatibilitetsproblem lösta

    Utöver de nya funktionerna innehåller uppdateringen flera viktiga felrättningar.

    Bland annat har utvecklarna åtgärdat:

    • problem där vissa versioner av UOS inte kunde starta,
    • ett startfel i den senaste versionen av GhostBSD,
    • ett fel som gjorde att Proxmox VE inte kunde starta efter installation när Ventoys GRUB2-läge användes.

    För användare som installerar virtualiseringsplattformar eller testar olika BSD-system innebär detta en betydligt smidigare upplevelse.

    Förbättringar under huven

    Även om de flesta användare aldrig märker dem direkt har flera tekniska förbättringar gjorts.

    Utvecklarna har bland annat:

    • rättat ett logiskt fel i funktionen disk_write,
    • infört mer detaljerad loggning vid Live Injection, vilket förenklar felsökning,
    • förbättrat installationsskriptet Ventoy2Disk.sh så att PATH-variabler hanteras korrekt,
    • löst problem med identifiering av fdisk på system som använder BusyBox,
    • uppdaterat ett antal språköversättningar.

    Dessa förändringar gör Ventoy mer robust, särskilt i automatiserade miljöer och på mindre Linux-system.

    Enkel uppgradering

    En uppskattad egenskap hos Ventoy är att programmet kan uppgraderas utan att USB-minnet behöver formateras.

    Det betyder att användaren normalt bara behöver uppdatera Ventoy-installationen. Alla ISO-filer som redan finns på USB-minnet ligger kvar och kan användas precis som tidigare, vilket sparar både tid och arbete.

    Ett verktyg som fortsätter utvecklas

    Ventoy har på bara några år blivit ett självklart verktyg för många Linux-användare, systemadministratörer och tekniker. Kombinationen av enkel användning, brett stöd för operativsystem och kontinuerliga förbättringar har gjort projektet till ett av de mest populära verktygen för att skapa multiboot-USB-minnen.

    Version 1.1.17 är kanske ingen revolutionerande uppdatering, men den visar att projektet fortsätter att utvecklas med fokus på stabilitet, kompatibilitet och användarvänlighet. För den som använder Ventoy regelbundet är det därför en uppdatering som är väl värd att installera.

    https://www.ventoy.net/en/index.html

    $ teknisk_faktaruta –ventoy-1.1.17
    Program: Ventoy
    Version: 1.1.17
    Typ: Verktyg för multiboot-USB
    Licens: Öppen källkod
    Plattformar: Linux och Windows
    Startmiljö: BIOS och UEFI
    Secure Boot: Förbättrad och optimerad hantering
    Nytt OS-stöd: Athena OS och vissa versioner av EulerOS
    Rättade startproblem: UOS, GhostBSD och Proxmox VE
    Övriga förbättringar: BusyBox, fdisk, PATH-hantering och utökad loggning
    Uppgradering: Befintliga ISO-filer kan ligga kvar på USB-minnet
    root@linux:~# ventoy –version
    Ventoy 1.1.17
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
    Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • Dell System XPS L502X
    Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]

Kategori: Okategoriserade

  • Ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 täpper till allvarligahål i Linux-kärnan

    Debian har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie” som rättar 28 sårbarheter i Linux-kärnan. Bland de allvarligaste finns SCTPhantom och Zapscape, två säkerhetshål som under vissa förutsättningar kan ge angripare root-behörighet eller möjlighet att ta sig från en virtuell maskin till värdsystemet. Debian-projektet har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen…

  • HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

    Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat. Linux har länge haft mängder av verktyg för den…

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar. Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm,…

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…

  • KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt

    KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner. KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet…

  • Google Chrome kommer till Linuxdatorer med ARM64

    Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system. Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare…

  • Nya Arch Linux får Linux 7.1 – bättre stöd för både ny och äldre hårdvara

    Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli. Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med…

  • Stor säkerhetsuppdatering för Debian 13 täpper till 68 sårbarheter

    Debianprojektet har släppt en omfattande säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen rättar 68 säkerhetsproblem i Linuxkärnan, däribland brister som kan orsaka systemkrascher, informationsläckor och i vissa fall ge en angripare fullständig kontroll över datorn. Den nya uppdateringen publicerades den 31 juli 2026 och gäller Linuxkärnan 6.12 LTS, som används i Debian 13. Alla användare rekommenderas…

  • EU ålderskontroll väcker oro – kan Linux och fria operativsystem stängas ute?

    EU:s nya system för digital ålderskontroll ska skydda användarnas identitet – men kravet på hårdvarubunden attestering väcker oro. Kritiker menar att tekniken kan stänga ute Linux, alternativa Android-system och självkompilerade appar, trots att projektet utvecklas med öppen källkod. Europeiska unionen arbetar med en öppen teknisk lösning för ålderskontroll på internet. Tanken är att en användare…

  • AerynOS 2026.08 satsar på OpenZFS och säkrare systemuppdateringar

    Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om. AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna…

  • NetBSD 11.0 tar steget in i RISC-V-världen

    NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner. NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare…

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras. Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen…

  • GNU Nano 9.2 förbättrar terminalkontrollen och återinför äldre kortkommandon

    GNU-projektet har släppt GNU Nano 9.2, en ny underhållsversion av den populära textredigeraren för Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen har fått kodnamnet ”Alquézar” och innehåller bland annat bättre kontroll av terminalmiljön, tydligare namn på multibuffertfunktionen och återställt stöd för äldre tangentkombinationer. GNU Nano är en liten och lättanvänd textredigerare som körs direkt i terminalen.…

  • Xen 4.22 moderniserar virtualisering för x86 och Arm

    Xen 4.22 är nu släppt med flera förbättringar för moderna x86- och Arm-system. Den nya versionen får bland annat stöd för FRED, bättre skydd mot prestandaproblem, viloläge för virtuella Arm-maskiner och skärpta resursgränser i Xenstore. Den öppna hypervisorn Xen har släppts i version 4.22. Uppdateringen förbättrar hanteringen av avbrott på moderna x86-processorer, ger Arm-baserade virtuella…

  • Fooyin 0.12 gör musikspelaren till ett litet ljudlaboratorium

    Linux-musikspelaren Fooyin har fått en omfattande uppdatering. Version 0.12 kan bland annat konvertera ljudfiler, visa musiken som spektrogram och oscilloskop samt automatiskt anpassa ljudet efter datorns ljudenhet. Fooyin är en anpassningsbar musikspelare för Linux som bygger på det grafiska ramverket Qt. Med version 0.12 utvecklas programmet från en traditionell musikspelare till ett mer komplett verktyg…

  • GCC säger nej till betydande kod som skapats av AI

    Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection. GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit…

  • GNU Binutils 2.47 gör utvecklarnas verktygslåda snabbare och mer flexibel

    GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program. GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för…

  • Ubuntu 26.04 LTS får modernare stöd för virtuella datorer

    Canonical inför en valfri virtualiseringsstack i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av QEMU, libvirt och tillhörande firmware utan att behöva lämna den stabila LTS-versionen. Canonical inför en ny valfri virtualiseringsmiljö i Ubuntu 26.04 LTS. Den gör det möjligt att använda nyare versioner av bland annat QEMU, libvirt, EDK2 och…

  • JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

    JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod. Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem.…

  • Ventoy 1.1.17 gör multiboot ännu enklare – bättre Secure Boot och stöd för fler operativsystem

    Ventoy har släppts i version 1.1.17 med förbättrat stöd för Secure Boot, utökad kompatibilitet med fler operativsystem och flera viktiga felrättningar. Uppdateringen innehåller inga stora nya funktioner, men gör det populära multiboot-verktyget stabilare och mer tillförlitligt för både Linux-entusiaster och systemadministratörer. Den populära öppen källkods-lösningen Ventoy har uppdaterats till version 1.1.17. Även om det inte…