• Firefox 158 är här – bättre PDF-filer, modernare bilder och smidigare surfning

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.

    Den officiella lanseringen är planerad till den 13 oktober 2026, men Mozilla har redan färdigställt installationsfilerna. Firefox 158 innehåller inga stora förändringar av webbläsarens utseende. I stället handlar uppdateringen framför allt om att förbättra tekniken bakom kulisserna.

    För användaren innebär det bland annat bättre dokumenthantering, effektivare bildvisning och mer exakt rullning på webbsidor.

    Bättre PDF-filer – särskilt för Linux och macOS

    En av de viktigaste nyheterna gäller hur Firefox skapar PDF-dokument.

    Firefox 158 använder PDF-genereringsmotorn SkPDF, som ingår i grafikbiblioteket Skia. Det är ett grafikbibliotek som används för att rita upp många av de visuella elementen i moderna program.

    Tidigare har användare av Linux och macOS kunnat stöta på problem när webbsidor skrivits ut eller sparats som PDF. Text, grafik och sidlayout har ibland inte återgivits som förväntat.

    Med SkPDF vill Mozilla förbättra både återgivningen och dokumentens tillgänglighet.

    Det sistnämnda är särskilt viktigt för personer som använder hjälpmedel, exempelvis skärmläsare. En PDF-fil behöver nämligen innehålla mer än bara en bild av texten för att fungera riktigt bra med sådana verktyg.

    För den som använder Firefox till att exempelvis spara fakturor, skriva ut kvitton eller arkivera webbsidor kan förändringen därför få praktisk betydelse.

    JPEG XL – nästa generations bildformat

    En annan intressant nyhet är att Firefox 158 får stöd för bildformatet JPEG XL, även kallat JXL.

    De flesta känner redan till JPEG, PNG och kanske WebP. Alla dessa format används för att lagra bilder, men de har olika styrkor och svagheter.

    JPEG XL är utvecklat för att kombinera flera av dessa egenskaper i ett enda modernt format.

    Det erbjuder bland annat:

    • Effektiv bildkomprimering som kan minska filstorleken med bibehållen bildkvalitet.
    • Stöd för både förlustfri komprimering och komprimering med kvalitetsförlust.
    • HDR-bilder med större omfång mellan ljusa och mörka partier.
    • Genomskinlighet och animerade bilder.
    • Möjlighet att omvandla befintliga JPEG-bilder till JPEG XL utan ytterligare kvalitetsförlust.

    För vanliga internetanvändare kan tekniken på sikt innebära att bildrika webbsidor laddas snabbare och använder mindre datatrafik.

    Men det finns en viktig begränsning: webbplatserna måste också börja använda formatet. Att Firefox stöder JPEG XL innebär alltså inte automatiskt att alla bilder på internet blir mindre.

    Mjukare rullning och bättre precision

    En mindre synlig, men tekniskt intressant, förändring gäller hur Firefox hanterar rullning på webbsidor.

    Tidigare avrundades vissa rullningspositioner till hela skärmpixlar. I Firefox 158 tas denna begränsning bort.

    Det innebär att webbläsaren kan hantera mer precisa positioner när användaren rullar genom en sida.

    Förändringen kan framför allt märkas på moderna pekplattor och andra inmatningsenheter som registrerar mycket små rörelser.

    Resultatet ska bli mjukare och mer exakt rullning, även om skillnaden inte nödvändigtvis blir märkbar på alla datorer.

    Smartare formulär och personligare startsida

    Firefox 158 innehåller också förbättringar som ska göra vardagliga uppgifter enklare.

    I funktionen Smart Window kan webbläsaren föreslå information när användaren fyller i formulär. Förslagen kan baseras på relevanta öppna flikar och tidigare sparade autofyllnadsuppgifter.

    Det kan exempelvis vara användbart när information ska föras över från en webbsida till ett formulär på en annan.

    Även sidan som visas när en ny flik öppnas får en förbättring. Firefox kan nu spara flera egna bakgrundsbilder i ett bibliotek, i stället för att bara behålla den senast valda bilden.

    Windowsanvändare som använder ett tema med hög kontrast får dessutom menyer som bättre följer systemets färginställningar. Det förbättrar tillgängligheten för personer med nedsatt syn.

    Nyheter för webbutvecklare

    Under ytan innehåller Firefox 158 flera förändringar som framför allt riktar sig till dem som utvecklar webbplatser och webbapplikationer.

    Bland annat utökas stödet för matematiska beräkningar i CSS. Det blir möjligt att multiplicera och dividera värden med olika enheter i funktionen calc().

    För webbutvecklare innebär det större möjligheter att skapa flexibla layouter utan att behöva använda JavaScript för vissa beräkningar.

    Firefox förbättrar också stödet för WebAuthn, en teknik som bland annat används för lösenordsfri inloggning med säkerhetsnycklar och passkeys.

    Webbplatser får dessutom bättre möjligheter att avgöra om resurser har hämtats från webbläsarens cacheminne, alltså den lokala lagring som används för att slippa ladda ner samma information flera gånger.

    Ett problem i utvecklarverktygens nätverksövervakning rättas också. Tidigare kunde vissa WebSocket-meddelanden missas om de skickades omedelbart efter att en anslutning upprättats.

    Även Androidversionen förbättras

    Firefox 158 innehåller också en efterfrågad förändring för Androidanvändare.

    Flikfältet kan placeras antingen högst upp eller längst ned på skärmen.

    Det kan vara särskilt praktiskt på mobiltelefoner med stora skärmar, där det ofta är lättare att nå knappar längst ned med tummen.

    När kommer Firefox 158?

    Firefox 158 är planerad att släppas officiellt den 13 oktober 2026. De färdiga installationsfilerna finns redan tillgängliga på Mozillas nedladdningsserver.

    Versionen kommer att erbjudas för bland annat Windows, Linux och macOS, med stöd för flera processorarkitekturer.

    Samtidigt väntas Mozilla släppa Firefox 153.5 ESR och Firefox 115.43.0 ESR, versioner med utökat underhåll som framför allt används av företag och organisationer.

    Installationsfilerna finns på:

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/158.0

    Små förbättringar som tillsammans gör skillnad

    Firefox 158 är ingen revolutionerande uppdatering, men den visar hur en modern webbläsare ständigt utvecklas.

    För Linuxanvändare är den förbättrade PDF-hanteringen särskilt intressant. Stödet för JPEG XL kan samtidigt få större betydelse på längre sikt, i takt med att fler webbplatser börjar använda bildformatet.

    Firefox fortsätter därmed att utvecklas som ett alternativ till de Chromiumbaserade webbläsarna, med egen webbläsarmotor och öppen källkod.

    Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men det är just sådana tekniska förbättringar som gör att webben gradvis blir snabbare, bättre och mer tillgänglig för alla.

    root@linux:~$ firefox –version
    MOZILLA FIREFOX 158.0
    RELEASE DATE: 2026-10-13
    LICENSE: OPEN SOURCE
    ENGINE: GECKO
    PLATFORMS: LINUX / WINDOWS / MACOS / ANDROID
    [ NYHETER I FIREFOX 158 ]
    ✓ Bättre PDF-hantering med SkPDF
    ✓ Stöd för bildformatet JPEG XL
    ✓ Mjukare och mer exakt rullning
    ✓ Egna bakgrundsbilder på nya flikar
    ✓ Smartare formulärifyllning
    ✓ Förbättrat stöd för WebAuthn
    ✓ Utökade matematiska funktioner i CSS
    ✓ Förbättrade utvecklarverktyg
    ✓ Flyttbart flikfält i Android
    STATUS: RELEASE READY █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus Torvalds testar AI-skriven Linuxkod – tredubblar läshastigheten

    Linux skapare Linus Torvalds har tagit hjälp av AI-verktyget Claude Code för att optimera Linuxkärnan. I ett experiment har han lyckats mer än tredubbla antalet läsoperationer per sekund genom att förändra hur operativsystemet hanterar arbetsminnet. Resultatet visar AI-teknikens möjligheter inom avancerad programmering, men väcker också frågor om tillförlitlighet och säkerhet.

    När processorkärnorna konkurrerar om minnet

    Linux används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till servrar och superdatorer. I centrum finns Linuxkärnan, som bland annat ansvarar för datorns minne, processorer och lagringsenheter.

    En viktig uppgift är att se till att program snabbt kan läsa information från filer.

    För att undvika onödiga läsningar från hårddiskar och SSD-enheter sparar Linux ofta använd fildata i arbetsminnet. Tekniken kallas page cache, eller sidcache.

    Det fungerar ungefär som att ha viktiga dokument liggande på skrivbordet i stället för att behöva gå till arkivskåpet varje gång man behöver läsa dem.

    Men även när informationen redan finns i arbetsminnet måste Linux hålla reda på vilka delar av minnet som används.

    Här uppstår ett problem.

    När flera programtrådar samtidigt läser information från samma fil behöver kärnan normalt uppdatera referensräknare som håller reda på hur många som använder en viss minnessida.

    Varje uppdatering går snabbt, men när många processorkärnor arbetar parallellt kan de börja konkurrera om samma räknare.

    Det kan jämföras med att åtta personer vill läsa samma bok, men först måste skriva in sig i en gemensam liggare och sedan stryka sitt namn när de läst klart.

    Själva läsningen går snabbt. Det är administrationen runt omkring som bromsar arbetet.

    AI hjälper till att hitta en snabbare lösning

    Linus Torvalds bestämde sig för att undersöka om denna administration kunde minskas.

    Till sin hjälp använde han Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg utvecklat av företaget Anthropic.

    Resultatet blev åtta ändringar, så kallade patchar, som påverkar hur Linuxkärnan läser information från sidcachen.

    Den nya metoden bygger på en teknik som redan finns i Linux och kallas Read-Copy-Update, förkortat RCU.

    RCU gör det möjligt att under vissa förutsättningar läsa information utan att först behöva öka en referensräknare.

    I stället ser systemet till att minnet inte återanvänds förrän pågående läsoperationer har kunnat avslutas.

    Det betyder att flera processorkärnor kan läsa samma information utan att hela tiden behöva uppdatera gemensamma räknare.

    Resultatet blir mindre konkurrens mellan processorerna och därmed möjlighet till högre prestanda.

    Från 10 till över 30 miljoner läsningar per sekund

    För att undersöka hur stor skillnaden blev genomförde Torvalds tester på sin egen bärbara dator.

    Datorn hade en Intel Core i7-8565U med fyra processorkärnor och åtta trådar.

    I ett av testerna fick åtta trådar upprepade gånger läsa 16 byte från samma fil, som redan fanns i arbetsminnets cache.

    Resultatet var anmärkningsvärt.

    TestTidigare kodNy kod
    8 trådar10 miljoner/s30–33 miljoner/s
    4 trådar9–12 miljoner/s25–26 miljoner/s
    1 tråd8 miljoner/sNästan 9 miljoner/s

    Med åtta trådar ökade kapaciteten alltså från omkring 10 miljoner läsoperationer per sekund till över 30 miljoner.

    Det motsvarar en förbättring på drygt 200 procent.

    Även med fyra trådar blev förbättringen betydande. Däremot var skillnaden ganska liten när endast en tråd användes.

    Det visar att den stora vinsten framför allt kommer av att minska konkurrensen mellan processorkärnorna.

    Det betyder däremot inte att Linux generellt har blivit tre gånger snabbare. Förbättringen gäller en mycket specifik typ av arbetsbelastning där flera trådar läser små mängder information från samma fil.

    AI skrev både programkod och tester

    Det kanske mest uppseendeväckande med experimentet är hur arbetet genomfördes.

    I dokumentationen till ändringarna, daterad den 10 oktober 2026, berättar Torvalds öppet att han använt Claude Code för en stor del av utvecklingsarbetet.

    AI-verktyget hjälpte till att skriva själva programkoden, skapa testprogrammen, granska lösningen och formulera ett första utkast till dokumentationen.

    Torvalds påpekar samtidigt att arbetet genomfördes under hans ledning och att han själv utförde prestandamätningarna.

    Det är särskilt intressant eftersom Linuxkärnan är ett av världens mest granskade programvaruprojekt.

    Ett litet programmeringsfel i kärnan kan orsaka allt från försämrad prestanda till systemkrascher och säkerhetsproblem.

    Att AI nu används för att utveckla kod på denna nivå visar hur långt tekniken har kommit.

    Samtidigt är det viktigt att understryka att AI inte har fått fria händer att ändra Linux. Torvalds har styrt arbetet och ansvarat för att bedöma resultatet.

    Snabbare kod kan också skapa nya problem

    Trots de imponerande resultaten är den nya lösningen långt ifrån färdig.

    Den förändrade minneshanteringen innebär bland annat att vissa minnessidor måste behållas längre innan de kan återanvändas.

    Det kan öka belastningen på minnessystemet och försämra prestandan i andra situationer.

    När informationen som ska läsas inte redan finns i sidcachen kan den nya metoden dessutom innebära extra arbete.

    Torvalds pekar själv på flera områden som behöver undersökas, bland annat minnesallokering, kompatibilitet och risken för prestandaförsämringar.

    Det finns också begränsningar i själva mätningarna.

    Testerna genomfördes på en enda dator med filsystemet ext4, och vissa säkerhetsåtgärder i processorn var avstängda.

    Det återstår därför att undersöka hur tekniken fungerar på andra processorer, med andra filsystem och under verkliga arbetsbelastningar.

    När kommer förbättringen till Ubuntu och Debian?

    För vanliga Linuxanvändare innebär experimentet ännu ingen direkt förändring.

    Ändringarna finns i en särskild experimentell utvecklingsgren som heter noref-filemap-read-with-llm.

    Den är baserad på Linux 7.3-rc6 med ytterligare korrigeringar, men ändringarna har inte införts i den ordinarie Linuxkärnan.

    Det innebär att användare av exempelvis Ubuntu, Debian och Fedora inte automatiskt får del av förbättringen.

    Om tekniken visar sig vara tillförlitlig skulle den på sikt kunna vara särskilt användbar i servrar och andra system där många processorkärnor samtidigt läser information från samma filer.

    För en vanlig persondator som används till webbsurfning, e-post och ordbehandling är det däremot inte säkert att förbättringen skulle märkas.

    Kan AI bli framtidens kärnprogrammerare?

    Experimentet väcker en större fråga: Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens programvaruutveckling?

    AI används redan för att skriva program, föreslå förbättringar och upptäcka fel. Men här handlar det om betydligt mer avancerad programmering.

    Minneshantering i en operativsystemskärna är ett område där små misstag kan få mycket stora konsekvenser.

    Att Claude Code har kunnat hjälpa Linus Torvalds att utveckla och testa en lösning på denna nivå är därför anmärkningsvärt.

    Det visar att AI kan fungera som ett kraftfullt hjälpmedel även för mycket erfarna programmerare.

    Samtidigt visar experimentet varför mänsklig kompetens fortfarande behövs.

    AI kan generera programkod och föreslå tekniska lösningar, men någon måste förstå konsekvenserna, granska säkerheten och avgöra om resultatet verkligen är en förbättring.

    Det mest intressanta är därför inte bara att en AI-assisterad kodändring lyckades tredubbla prestandan i ett specialiserat test, utan att AI har kunnat bidra till utvecklingsarbetet i själva hjärtat av Linux.

    Om ändringarna någonsin blir en del av den officiella Linuxkärnan återstår att se. Men Torvalds experiment visar redan hur samarbetet mellan människa och artificiell intelligens kan öppna nya möjligheter inom avancerad programvaruutveckling.

    root@linux:~# cat /proc/ai-performance
    > LINUX KERNEL / AI-EXPERIMENT
    UTVECKLARE: Linus Torvalds
    AI-VERKTYG: Claude Code
    TEKNIK: RCU / Page Cache
    PROCESSOR: Intel Core i7-8565U
    TRÅDAR: 8
    TEST: Upprepad läsning av 16 byte
    [ PRESTANDAMÄTNING ]
    TIDIGARE KOD:
    10 miljoner läsningar/s
    EXPERIMENTELL KOD:
    30–33 miljoner läsningar/s
    >> UPP TILL 3,3x SNABBARE <<
    STATUS: EXPERIMENTELL KOD
    KERNEL: Linux 7.3-rc6 (testbas)
    MAINLINE: EJ INFÖRD
    DATUM: 2026-10-10
    OBS: Resultatet gäller ett specifikt prestandatest, inte Linux generellt.
    root@linux:~# █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Let’s Encrypt kortar livslängden på SSL-certifikat – stora förändringar väntar för webbplatser

    Från februari 2027 kommer Let’s Encrypt att börja utfärda SSL-certifikat som bara gäller i 64 dagar, jämfört med dagens 90 dagar. Under 2028 ska giltighetstiden kortas ytterligare, till 45 dagar. Förändringen ska göra internet säkrare, men innebär också att webbservrar måste förnya sina certifikat betydligt oftare.

    Varför behövs SSL-certifikat?

    När du besöker en webbplats som börjar med https:// används ett digitalt certifikat för att skapa en säker, krypterad förbindelse mellan din webbläsare och webbservern.

    Certifikatet hjälper webbläsaren att kontrollera att den kommunicerar med rätt webbplats. Samtidigt skyddar krypteringen information som skickas mellan användaren och servern, exempelvis lösenord, personuppgifter och betalningsinformation.

    En av världens största utfärdare av sådana certifikat är Let’s Encrypt, en kostnadsfri certifikattjänst som har gjort det möjligt för miljontals webbplatser att använda HTTPS utan att behöva köpa dyra certifikat.

    Hittills har Let’s Encrypt normalt utfärdat certifikat med en giltighetstid på 90 dagar. Men nu är det dags för nästa steg i utvecklingen.

    Från 90 dagar till 64 – och därefter 45

    Den 10 februari 2027 börjar Let’s Encrypt utfärda certifikat med en standardgiltighet på 64 dagar.

    Det innebär att alla nya certifikat som utfärdas från detta datum får den kortare giltighetstiden. Certifikat som redan har utfärdats påverkas däremot inte, utan fortsätter fungera fram till sina ordinarie utgångsdatum.

    Det sista certifikatet med 90 dagars giltighet förväntas löpa ut den 11 maj 2027.

    Under 2028 planeras ytterligare en förändring. Då ska standardgiltigheten kortas till endast 45 dagar.

    För en webbplatsägare innebär det att certifikaten behöver bytas ut allt oftare. Med 90 dagars giltighet handlar det teoretiskt om ungefär fyra certifikat per år. Med 45 dagars giltighet ökar antalet till drygt åtta.

    I praktiken behöver certifikaten dessutom förnyas innan de löper ut, vilket innebär ännu tätare förnyelsekontroller.

    Varför blir internet säkrare med kortare certifikat?

    Det kan verka märkligt att ett certifikat blir säkrare bara för att det slutar fungera tidigare. Förklaringen ligger i vad som händer om ett certifikat eller dess tillhörande privata nyckel hamnar i fel händer.

    Ett SSL-certifikat fungerar ungefär som en digital identitetshandling för en webbplats. Till certifikatet hör en privat krypteringsnyckel som webbservern använder för att bevisa sin identitet.

    Om en angripare lyckas stjäla den privata nyckeln kan den under vissa förutsättningar användas för att utge sig för att vara den riktiga webbplatsen.

    Ju längre certifikatet är giltigt, desto längre kan det potentiellt missbrukas.

    Genom att minska giltighetstiden från 90 till 45 dagar begränsas den maximala tiden då ett stulet certifikat kan vara användbart. Det ersätter inte behovet av att återkalla komprometterade certifikat, men ger ett extra skydd.

    Kortare giltighetstider minskar också konsekvenserna av certifikat som har utfärdats av misstag eller med felaktiga uppgifter.

    Automatisering blir allt viktigare

    För de flesta vanliga internetanvändare kommer förändringen inte att märkas alls.

    För webbplatsägare och systemadministratörer blir däremot fungerande automatisering ännu viktigare.

    Många Linuxservrar använder redan programmet Certbot för att automatiskt hämta och förnya certifikat från Let’s Encrypt.

    Certbot kommunicerar med certifikattjänsten genom ett standardiserat protokoll som heter ACME (Automatic Certificate Management Environment).

    När ett certifikat närmar sig sin förnyelsetid kan Certbot automatiskt begära ett nytt certifikat, genomföra nödvändig domänkontroll och installera det nya certifikatet.

    Om förnyelsen fungerar korrekt behöver administratören normalt inte göra någonting.

    Problemen kan däremot uppstå på servrar där någon har skrivit egna skript med fasta tidsintervall.

    Ett skript som exempelvis försöker förnya certifikatet var 80 dag kan fungera med dagens 90-dagarscertifikat, men kommer att misslyckas när certifikaten bara gäller i 64 dagar. Då hinner det gamla certifikatet löpa ut innan nästa förnyelseförsök.

    Resultatet kan bli att besökare möts av webbläsarens varning om att webbplatsens säkerhetscertifikat har gått ut.

    Ny teknik talar om när certifikatet ska förnyas

    För att göra övergången enklare rekommenderar Let’s Encrypt stöd för en funktion som heter ACME Renewal Info, förkortat ARI.

    Tekniken gör det möjligt för certifikatutfärdaren att meddela en ACME-klient när det är lämpligt att förnya ett visst certifikat.

    I stället för att klienten själv försöker gissa rätt tidpunkt kan den alltså få förnyelseinformation direkt från Let’s Encrypt.

    För system som saknar stöd för ARI rekommenderas i stället att certifikat förnyas när ungefär två tredjedelar av giltighetstiden har passerat.

    För ett certifikat som gäller i 64 dagar motsvarar det ungefär 42 dagar.

    Det är också viktigt att skilja mellan hur ofta ett förnyelseprogram körs och hur ofta certifikatet faktiskt byts ut. Certbot kan exempelvis kontrollera förnyelsebehovet varje dag utan att ett nytt certifikat behöver utfärdas vid varje kontroll.

    Även kontrollen av domännamn förändras

    När Let’s Encrypt utfärdar ett certifikat måste tjänsten först kontrollera att den som begär certifikatet verkligen har kontroll över det aktuella domännamnet.

    Kontrollen kan exempelvis ske genom att en särskild fil görs tillgänglig på webbservern eller genom att en särskild DNS-post skapas.

    I dag kan en godkänd domänkontroll återanvändas under en begränsad period på 30 dagar.

    Den perioden ska kortas till 10 dagar och senare, under 2028, till endast sju timmar.

    Det innebär att äldre domänkontroller inte kan återanvändas lika länge som tidigare.

    För moderna ACME-klienter som automatiskt kan genomföra nya kontroller väntas förändringen normalt inte innebära några större problem.

    Viktiga datum att hålla reda på

    DatumFörändring
    14 oktober 202664-dagarscertifikat införs i Let’s Encrypts testmiljö.
    10 februari 2027Nya certifikat får som standard 64 dagars giltighet.
    11 maj 2027De sista 90-dagarscertifikaten väntas löpa ut.
    Under 2028Standardgiltigheten kortas till 45 dagar.

    Vad behöver du som driver en webbserver göra?

    Driver du en webbserver med exempelvis Apache eller Nginx under Linux är det klokt att redan nu kontrollera hur certifikatförnyelsen fungerar.

    Använder du Certbot kan du exempelvis testa förnyelseprocessen med kommandot:

    sudo certbot renew --dry-run

    Kommandot genomför ett test av certifikatförnyelsen utan att ersätta de certifikat som används i produktion.

    Du kan också kontrollera vilka certifikat Certbot hanterar och när de går ut:

    sudo certbot certificates

    På system som använder systemd kan du undersöka om automatisk förnyelse är aktiverad:

    systemctl list-timers --all | grep certbot

    Om förnyelsen sker genom cron bör du kontrollera att schemaläggningen inte bygger på ett fast intervall som riskerar att vara längre än certifikatets giltighetstid.

    Det är också viktigt att kontrollera att webbservern använder de nya certifikaten efter förnyelsen. I vissa konfigurationer krävs en automatisk omladdning av Apache eller Nginx.

    En förändring som visar vart internet är på väg

    När HTTPS började bli vanligt kunde SSL-certifikat ha en giltighetstid på flera år. Det innebar att samma certifikat och ibland samma privata nyckel kunde användas under mycket lång tid.

    Utvecklingen har därefter gått mot allt kortare giltighetstider.

    Let’s Encrypts kommande övergång till 64 och senare 45 dagar är en del av denna utveckling.

    Förändringen innebär visserligen att certifikat behöver förnyas oftare, men målet är också att minska beroendet av manuellt underhåll.

    I framtiden är tanken att certifikathantering ska fungera ungefär som andra automatiska säkerhetsuppdateringar: systemet sköter arbetet i bakgrunden, utan att användaren behöver tänka på det.

    För webbplatsbesökaren är målet enkelt: säkrare anslutningar utan någon märkbar förändring. För serveradministratören är budskapet lika tydligt – tiden för manuell certifikatförnyelse håller på att rinna ut.

    > FAKTA: LET’S ENCRYPT_

    TJÄNST: Let’s Encrypt

    FUNKTION: Kostnadsfria TLS/SSL-certifikat för HTTPS

    NUVARANDE GILTIGHET: 90 dagar

    10 FEBRUARI 2027: 64 dagar

    UNDER 2028: 45 dagar

    TESTMILJÖ: 64-dagarscertifikat från 14 oktober 2026

    PROTOKOLL: ACME

    AUTOMATISERING: Certbot och andra ACME-klienter

    REKOMMENDATION: Automatisk förnyelse med stöd för ACME Renewal Info (ARI)

    root@linux:~# certbot renew –dry-run
    # Testar automatisk certifikatförnyelse
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu tar steget till RISC-V – nu får den öppna processorarkitekturen ett riktigt skrivbord

    Linuxvärlden står inför en spännande förändring. Canonical, företaget bakom Ubuntu, har presenterat officiella skrivbordsavbilder för processorarkitekturen RISC-V. Med Ubuntu 26.10, som planeras att släppas den 15 oktober 2026, blir det möjligt att köra en fullständig Ubuntu-skrivbordsmiljö på en ny generation datorer med öppet definierade processorarkitekturer.

    Vad är RISC-V och varför är det intressant?

    De flesta datorer använder i dag processorer som bygger på någon av två dominerande arkitekturer: x86, som framför allt används av Intel och AMD, eller ARM, som bland annat finns i mobiltelefoner, enkortsdatorer och Apples nyare datorer.

    RISC-V erbjuder ett tredje alternativ.

    Till skillnad från x86 och ARM bygger RISC-V på en öppen instruktionsuppsättning. Det innebär att företag, universitet och andra organisationer kan utveckla egna processorer som följer RISC-V-standarden utan att behöva betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.

    Det betyder däremot inte att alla RISC-V-processorer automatiskt är öppna eller att deras konstruktioner måste publiceras.

    Fördelen är framför allt friheten att utveckla specialanpassade processorer utan att vara beroende av en enskild leverantörs licensvillkor.

    Hittills har RISC-V främst förknippats med inbyggda system, utvecklingskort, industriell elektronik och experimentella datorer. Men i takt med att processorerna blir kraftfullare börjar arkitekturen också bli intressant för vanliga skrivbordsdatorer.

    Ubuntu 26.10 gör RISC-V mer användbart

    Ubuntu har under flera år haft stöd för RISC-V, men fokus har huvudsakligen legat på servrar och särskilda utvecklingsplattformar.

    Det som nu förändras är att Canonical gör det möjligt att installera en fullständig grafisk skrivbordsmiljö direkt från en installationsavbild.

    Tidigare har Ubuntu erbjudit sådana avbilder för x86-64 och ARM64. Med Ubuntu 26.10 tillkommer alltså RISC-V, även kallat riscv64.

    Det innebär att användaren kan få ett Linuxsystem med fönsterhantering, webbläsare, terminal, filhanterare och andra vanliga skrivbordsprogram.

    De första dagliga testversionerna av Ubuntu 26.10 med RISC-V-stöd dök upp redan under sommaren 2026. Nu har Canonical officiellt presenterat satsningen inför den kommande lanseringen.

    Två olika skrivbordsmiljöer

    Canonical har tagit fram två varianter för RISC-V: vanliga Ubuntu Desktop och en minimal version av Xubuntu.

    Ubuntu Desktop – för den moderna skrivbordsupplevelsen

    Standardversionen använder GNOME, en avancerad grafisk miljö med modern fönsterhantering och ett stort utbud av funktioner.

    Den är främst tänkt för nyare och kraftfullare RISC-V-datorer.

    Xubuntu Minimal – för enklare datorer och emulering

    Xubuntu använder den resurssnålare skrivbordsmiljön Xfce. Den kräver generellt mindre minne och processorkraft än GNOME.

    Det gör den särskilt intressant för virtuella maskiner och utvecklingsmiljöer.

    Skillnaden är betydande när operativsystemet körs genom emulering.

    Canonical förklarar att den minimala Xubuntu-versionen har tagits fram av praktiska skäl eftersom Xfce är betydligt mer hanterbart vid emulering än en fullständig GNOME-miljö.

    Xubuntu-avbilden är dock inofficiell och saknar officiellt stöd.

    SpacemiT K3 – en dator för framtidens Linux

    En av de mest intressanta plattformarna är SpacemiT K3 Pico-ITX, ett litet moderkort utrustat med en RISC-V-processor.

    Canonical har valt att ge plattformen officiellt stöd i Ubuntu 26.10.

    Det är ett viktigt steg eftersom RISC-V-datorer historiskt ofta har krävt särskilt anpassade Linuxversioner, specialbyggda kärnor och manuella inställningar för att fungera.

    Med officiellt stöd blir det enklare att installera och underhålla ett standardiserat operativsystem.

    Canonical har också publicerat installationsanvisningar som beskriver hur Ubuntu installeras på SpacemiT K3.

    Andra RISC-V-plattformar som nämns i sammanhanget är Milk-V Jupiter 2 Mini-ITX, DeepComputing DC-ROMA och SiFive HiFive Unmatched.

    Det betyder dock inte att samtliga modeller har samma nivå av officiellt stöd eller att installationsprocessen är lika enkel på alla datorer.

    Varför är det svårt att få Linux att fungera på RISC-V?

    Att skapa ett fungerande operativsystem handlar om betydligt mer än att kompilera om programmen för en annan processor.

    Olika RISC-V-datorer kan ha helt olika lösningar för grafik, lagring, uppstart och anslutningar.

    Det innebär att operativsystemet måste känna till hur respektive dator är konstruerad.

    Ett exempel är så kallade Device Tree Blobs, förkortat DTB. Dessa innehåller information om datorns hårdvara och hjälper Linuxkärnan att förstå vilka komponenter som finns och hur de är anslutna.

    På vissa plattformar kan användaren fortfarande behöva lägga till en startladdare, exempelvis U-Boot, och rätt DTB-filer för att kunna starta installationssystemet.

    Det här skiljer sig från en vanlig PC, där standardiserade uppstartsmekanismer som UEFI har gjort det förhållandevis enkelt att installera operativsystem på datorer från olika tillverkare.

    RISC-V håller fortfarande på att utveckla motsvarande gemensamma standarder och plattformar.

    En viktig del av arbetet är RVA23, en specifikation som definierar vilka funktioner en modern RISC-V-processor ska stödja.

    Genom att använda gemensamma standarder blir det lättare för operativsystem och program att fungera på olika tillverkares processorer.

    Kan RISC-V konkurrera med Intel, AMD och ARM?

    På kort sikt är det knappast troligt att RISC-V kommer att ersätta vanliga PC-processorer.

    Dagens x86- och ARM-system har ett stort försprång när det gäller prestanda, energieffektivitet i färdiga produkter, drivrutiner och tillgång till programvara.

    Men RISC-V har en annan viktig konkurrensfördel: öppenheten.

    En tillverkare kan exempelvis utveckla en processor som är specialanpassad för nätverksutrustning, industriella styrsystem eller beräkningar inom artificiell intelligens.

    Samtidigt kan operativsystem som Ubuntu bidra till att göra samma arkitektur användbar även för mer allmänna ändamål.

    Ju fler utvecklare som arbetar med RISC-V, desto större blir möjligheten att förbättra drivrutiner, programstöd och hårdvarukompatibilitet.

    Här spelar Linux en central roll. Eftersom Linuxkärnan och stora delar av användarmiljön är öppen källkod kan programvaran anpassas till nya processorarkitekturer utan att man behöver bygga ett helt operativsystem från grunden.

    Det innebär också att utvecklingen inte är beroende av att en enda leverantör står för allt arbete.

    Fortfarande ett experimentellt system

    Det finns dock anledning att vara försiktig.

    Även om Ubuntu 26.10 markerar en viktig milstolpe är de RISC-V-avbilder som finns tillgängliga före lanseringen fortfarande experimentella.

    Vissa funktioner kan saknas, drivrutiner kan vara ofullständiga och alla vanliga Ubuntu-program är ännu inte färdiganpassade för arkitekturen.

    För den som vill experimentera med systemet finns möjlighet att använda en fysisk RISC-V-dator eller prova Xubuntu Minimal i emulatorn QEMU.

    QEMU är ett program som kan efterlikna en annan dators processor och hårdvara. Det innebär att man exempelvis kan köra ett RISC-V-operativsystem på en vanlig dator med Intel- eller AMD-processor.

    Nackdelen är att emuleringen kan vara betydligt långsammare än att köra operativsystemet direkt på riktig RISC-V-hårdvara.

    Den som vill prova systemet behöver därför vara beredd på tekniska problem och ibland även manuella ingrepp.

    Canonical rekommenderar inte att de experimentella avbilderna används i produktionsmiljöer.

    En viktig milstolpe för öppna datorer

    Att Ubuntu nu får officiella skrivbordsavbilder för RISC-V handlar om mer än ytterligare en processorarkitektur.

    Det är ett steg mot en framtid där datorernas grundläggande teknik inte behöver kontrolleras av ett fåtal företag.

    På samma sätt som Linux har bidragit till att öppna upp operativsystemmarknaden kan RISC-V på sikt bidra till större valfrihet även när det gäller processorer.

    Ubuntu 26.10 gör inte RISC-V till en direkt konkurrent till dagens vanliga persondatorer över en natt. Men det flyttar arkitekturen ett steg närmare en framtid där en dator med en öppet definierad processor kan användas lika naturligt som vilken annan Linuxdator som helst.

    För Linuxentusiaster innebär det ytterligare en plattform att experimentera med. För hårdvarutillverkare innebär det större möjligheter att utveckla egna lösningar. Och för den öppna datorvärlden kan det på längre sikt innebära minskat beroende av de etablerade processorarkitekturerna.

    Ladda ner och läsa mer

    > FAKTA: UBUNTU 26.10 / RISC-V

    Distribution: Ubuntu 26.10

    Kodnamn: Stonking Stingray

    Processorarkitektur: RISC-V (riscv64)

    Lansering: 15 oktober 2026 (planerad)

    Skrivbordsmiljö: GNOME 51

    Alternativ: Xubuntu Minimal med Xfce

    Linuxkärna: Linux 7.3 (förväntad)

    Rekommenderad hårdvara: SpacemiT K3 Pico-ITX

    Virtuell testmiljö: QEMU

    Status: Experimentella testavbilder

    > OBS: Testversionerna rekommenderas inte för produktionsbruk.
    , , , , , , , , , , , , ,

  • Ventoy 1.1.18 släppt – nu med stöd för SteamOS och förbättrad Linuxkompatibilitet

    Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar.

    Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar.

    För den som regelbundet installerar operativsystem, reparerar datorer eller testar olika Linuxdistributioner är ett startbart USB-minne nästan oumbärligt. Men att behöva formatera om USB-minnet varje gång man vill använda en ny installationsavbildning är både tidskrävande och opraktiskt.

    Det är här Ventoy kommer in i bilden.

    Till skillnad från traditionella verktyg, där en ISO-fil skrivs till USB-minnet, låter Ventoy användaren kopiera flera ISO-filer direkt till minnet. När datorn startas från USB-enheten visas en meny där man väljer vilket operativsystem eller verktyg som ska köras.

    Med version 1.1.18, som släpptes den 9 oktober 2026, har utvecklarna framför allt koncentrerat sig på bättre kompatibilitet och att lösa problem som användare tidigare har stött på.

    GitHub

    SteamOS kan nu startas från Ventoy

    En av de mest intressanta nyheterna är det experimentella stödet för återställningsavbilder från SteamOS.

    SteamOS är Valves Linuxbaserade operativsystem som bland annat används i den handhållna spelkonsolen Steam Deck.

    Med det nya stödet är tanken att användaren ska kunna lägga en återställningsavbildning av SteamOS på sitt Ventoy-minne och starta den direkt, utan att behöva skapa ett separat USB-minne enbart för detta ändamål.

    Funktionen är fortfarande experimentell. Det innebär att alla kombinationer av hårdvara och återställningsavbilder ännu inte nödvändigtvis fungerar problemfritt.

    För datorverkstäder och tekniskt intresserade som arbetar med både traditionella datorer och spelrelaterad hårdvara är detta ändå ett välkommet tillskott.

    Enklare åtkomst till ISO-filer i Linux

    En annan viktig förbättring gäller hur Ventoy hanterar USB-minnets partitioner efter att ett Linuxsystem har startats.

    När man startar en Linuxdistribution från en ISO-fil på Ventoy kan man ibland behöva komma åt andra filer som ligger på samma USB-minne.

    Tidigare har detta inte alltid fungerat automatiskt. Partitionen där ISO-filerna lagras har i vissa situationer krävt särskilda kommandon eller manuell montering.

    I Ventoy 1.1.18 har funktionen för återmontering förbättrats, så att partitionen enklare ska kunna monteras i vanliga Linuxdistributioner med grafiska skrivbordsmiljöer.

    Utvecklarna har dessutom infört ett konsekvent enhetsnamn:

    /dev/mapper/VentoyPart

    Detta är särskilt användbart för avancerade användare och systemadministratörer som arbetar med skript eller behöver identifiera rätt partition.

    Tidigare kunde enhetsnamnet variera beroende på hur systemet identifierade USB-minnets partitioner.

    Även ett mindre men irriterande problem har åtgärdats: dubbla diskikoner som ibland visades i Linux filhanterare ska inte längre dyka upp.

    Clonezilla får bättre stöd

    För den som arbetar med säkerhetskopiering och kloning av hårddiskar är förbättringarna för Clonezilla särskilt intressanta.

    Clonezilla är ett verktyg för att skapa exakta kopior av hårddiskar och partitioner. Det används bland annat vid datorinstallationer, migrering till nya lagringsenheter och återställning av system.

    Tidigare kunde det vara svårt att komma åt Ventoy-partitionen när Clonezilla hade startats från samma USB-minne.

    Den nya versionen gör partitionen monterbar även under Clonezilla.

    Det innebär exempelvis att ett och samma USB-minne kan innehålla både Clonezilla och filer som man behöver under arbetet, förutsatt att filerna och lagringsutrymmet är lämpliga för uppgiften.

    För tekniker som ofta behöver starta datorer från externa medier kan detta minska behovet av flera olika USB-minnen.

    Flera Linuxdistributioner får buggfixar

    Utvecklarna har också åtgärdat kompatibilitetsproblem med vissa Linuxdistributioner.

    Bland annat har startproblem med Fedora 45 Beta och Grml 2026.09 rättats.

    Grml är en Debianbaserad Linuxdistribution som främst används för systemadministration, felsökning och räddningsarbete.

    En annan viktig rättning gäller Ubuntu Desktop och funktionen persistence.

    Normalt försvinner ändringar som görs under en vanlig Linux Live-session när datorn startas om. Med persistence kan användaren i stället spara exempelvis inställningar och filer mellan omstarterna.

    I tidigare versioner av Ventoy kunde denna funktion ibland misslyckas på Ubuntu Desktop. Problemet har nu åtgärdats.

    För den som använder ett portabelt Linuxsystem är detta en betydelsefull förbättring, eftersom sparade inställningar och arbetsfiler är en central del av användningsområdet.

    Förbättringar för Windows och Secure Boot

    Även Windowsanvändare får nytta av uppdateringen.

    Ventoy 1.1.18 rättar ett problem med versionskontrollen för Secure Boot vid uppstart av Windows och Windows PE.

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorers UEFI-system som kontrollerar att programvaran som används under uppstarten är betrodd.

    Ett fel i denna kontroll kunde tidigare orsaka problem vid start från Ventoy. Den aktuella uppdateringen åtgärdar det rapporterade versionskontrollfelet.

    Det betyder däremot inte att alla tänkbara Secure Boot-problem är lösta, eftersom kompatibiliteten också påverkas av datorns firmware och de avbildningar som används.

    Stöd för fler specialanpassade ISO-filer

    Ventoy har också fått stöd för anpassade ISO-avbildningar baserade på Syslinux.

    Syslinux är en familj av startladdare som ofta förekommer i mindre Linuxsystem, installationsmiljöer och specialanpassade räddningsverktyg.

    Dessutom har kompatibiliteten med den senaste utgåvan av LinuxConsole förbättrats.

    För användare som bygger egna installations- och räddningsmiljöer innebär detta att Ventoy kan hantera ytterligare typer av startbara ISO-filer.

    Även VentoyPlugson, projektets webbaserade konfigurationsverktyg, har förbättrats. Verktyget kontrollerar nu konfigurationsposter för Boot Conf Replace, vilket hjälper användaren att upptäcka felaktiga inställningar.

    Ett USB-minne som ersätter en hel verktygslåda

    Ventoys stora styrka är fortfarande enkelheten.

    Ett USB-minne kan exempelvis innehålla installationsavbilder för Ubuntu, Debian och Windows tillsammans med systemverktyg som Clonezilla och Grml.

    När en ny version av ett operativsystem släpps behöver användaren normalt bara ersätta ISO-filen på USB-minnet.

    Det sparar tid och gör det enklare att hålla en samling installations- och serviceverktyg uppdaterad.

    Ventoy 1.1.18 är framför allt en underhålls- och kompatibilitetsuppdatering, men det experimentella SteamOS-stödet och förbättringarna för Linux och Clonezilla gör versionen extra intressant för den som arbetar med datorservice, felsökning eller installation av operativsystem.

    Den nya versionen finns att hämta kostnadsfritt från projektets officiella GitHub-sida.

    Källa och nedladdning: Ventoy 1.1.18 – officiella versionsinformationen på GitHub.

    > VENTOY 1.1.18_
    $ ventoy –version
    Ventoy 1.1.18
    Program: Ventoy
    Version: 1.1.18
    Licens: Öppen källkod (GPLv3+)
    Plattform: Windows / Linux
    Funktion: Multiboot från USB
    > NYHETER OCH FÖRBÄTTRINGAR
    + Experimentellt stöd för SteamOS
    + Förbättrad ISO-montering i Linux
    + Stabil enhet: /dev/mapper/VentoyPart
    + Bättre stöd för Clonezilla
    + Rättning för Fedora 45 Beta
    + Rättning för Grml 2026.09
    + Stabilare persistence i Ubuntu
    + Rättning för Windows Secure Boot
    + Stöd för anpassade Syslinux-ISO
    + Förbättrad VentoyPlugson-validering
    > OFFICIELL NEDLADDNING
    github.com/ventoy/Ventoy/releases
    root@linux:~# _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 26.10 satsar stort på säkerhet – Linux 7.3 och smartare kryptering

    Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” släpps den 15 oktober och kommer med flera stora säkerhetsnyheter. Med Linux 7.3, en nedbantad GRUB, utökat stöd för TPM-baserad kryptering och fler komponenter skrivna i Rust vill Canonical göra Ubuntu både säkrare och mer motståndskraftigt mot framtida angrepp.

    När Ubuntu 26.10, med kodnamnet Stonking Stingray, släpps den 15 oktober 2026 får användarna inte bara ett uppdaterat skrivbord och nyare programvara. Canonical har också lagt stor vikt vid säkerhet – från själva uppstarten av datorn till kryptering, firmware och nätverksinloggning.

    En av de största nyheterna är att Ubuntu 26.10 kommer med Linux-kärnan 7.3. Det speciella är att versionen ännu inte väntas vara helt färdig när Ubuntu släpps. Ubuntu 26.10 kommer därför att använda en så kallad Release Candidate, alltså en nästan färdig testversion av kärnan.

    Det är ovanligt, men samtidigt ett sätt för Canonical att ge användarna tillgång till den allra senaste hårdvarustödet och säkerhetsfunktionerna.

    Mindre GRUB ger mindre attackyta

    När en Linux-dator startar används vanligtvis programmet GRUB för att ladda operativsystemet. Eftersom GRUB körs mycket tidigt under uppstarten är säkerheten extra viktig.

    I Ubuntu 26.10 introducerar Canonical därför en nedbantad och digitalt signerad version av GRUB.

    Tanken är ganska enkel: ju mindre kod som finns i ett känsligt program, desto färre potentiella säkerhetshål finns det.

    Den nya GRUB-versionen innehåller därför färre funktioner än tidigare och får därmed en mindre så kallad attackyta.

    För datorer som använder Secure Boot innebär signeringen dessutom att systemet kan kontrollera att bootloadern verkligen kommer från en betrodd källa och inte har modifierats.

    TPM-kryptering på fler datorer

    Ubuntu fortsätter också utvecklingen av automatisk diskkryptering med hjälp av TPM, Trusted Platform Module.

    TPM fungerar ungefär som ett elektroniskt kassaskåp inne i datorn. Det kan lagra kryptografiska nycklar och kontrollera att datorns firmware och uppstartsmiljö inte har förändrats innan krypterade data låses upp.

    Ubuntu 26.10 utökar stödet för TPM-baserad kryptering till fler typer av datorer, även system där det inte finns en traditionell hårdvarubaserad root of trust.

    För användaren kan det betyda att stark diskkryptering blir enklare att använda utan att man behöver skriva in en lång krypteringsnyckel vid varje uppstart.

    Firmwareuppdateringar blir mindre irriterande

    TPM-baserad kryptering har dock haft en nackdel.

    När exempelvis BIOS eller UEFI uppdateras kan TPM uppfatta datorn som förändrad. Då kan systemet kräva att användaren skriver in en lång återställningsnyckel för att komma åt disken.

    Canonical förbättrar därför fwupd, Linux-systemet för firmwareuppdateringar.

    Ubuntu ska nu endast be användaren om återställningsnyckeln när firmwareuppdateringen faktiskt kan påverka de TPM-mätningar som används för att låsa upp disken.

    Det betyder färre onödiga varningar och en smidigare uppdateringsprocess.

    Linux 7.3 stärker säkerheten

    Linux-kärnan 7.3 innehåller dessutom en rad säkerhetsförbättringar.

    Flera av Linux säkerhetssystem uppdateras, bland annat:

    • AppArmor
    • SELinux
    • Landlock
    • Smack

    De fungerar på olika sätt, men har ett gemensamt mål: att begränsa vad program får göra.

    Om exempelvis ett program utsätts för ett säkerhetshål kan sådana mekanismer förhindra angriparen från att få tillgång till resten av systemet.

    Linux 7.3 innehåller också förbättringar av TPM-drivrutinerna, säkerhetsförbättringar för filsystemet NTFS3 samt korrigeringar i Linux BPF-system.

    Bland annat har BPF-verifieraren fått skydd mot situationer där information om minnespekare skulle kunna läcka genom spekulativ exekvering.

    D-Bus får modernare motor

    Ubuntu byter dessutom till dbus-broker som standardlösning för systemets meddelandehantering.

    D-Bus används hela tiden bakom kulisserna i en Linux-dator. Program använder tekniken för att kommunicera med varandra och med systemtjänster.

    dbus-broker är en modernare implementation med en mer händelsestyrd arkitektur och förbättrad hantering av resurser.

    Canonical behåller samtidigt integrationen med AppArmor, vilket innebär att säkerhetsregler fortfarande kan bestämma vilka program som får kommunicera med olika systemtjänster.

    Ny säkrare tidstjänst

    En annan teknisk nyhet är ntpd-rs.

    Det är en modern implementation av NTP-protokollet, som används för att hålla datorns klocka korrekt.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust, som är konstruerat för att förhindra många av de minnesfel som historiskt har orsakat säkerhetsproblem i program skrivna i exempelvis C och C++.

    ntpd-rs följer med Ubuntu 26.10 men väntas bli standard först i Ubuntu 27.04.

    Rust blir allt viktigare

    Rust syns på flera håll i Ubuntu 26.10.

    Distributionen fortsätter övergången till Rust-baserade grundverktyg, och Linux 7.3 förbättrar även stödet för Rust på PowerPC-plattformen.

    Det innebär inte att Linux plötsligt lämnar C bakom sig. Linux-kärnan består fortfarande huvudsakligen av C-kod.

    Men Rust används allt oftare för nya komponenter där minnessäkerhet är viktig.

    Det kan minska risken för klassiska programmeringsfel som buffertöverskridningar och felaktig minneshantering.

    OpenSSL 4.0 och OpenSSH 10.5

    Även några av Linux viktigaste säkerhetsprogram uppdateras.

    Ubuntu 26.10 får bland annat:

    OpenSSL 4.0, som hanterar kryptografi och TLS-kommunikation för ett stort antal program.

    OpenSSH 10.5, som används för säker fjärrinloggning på Linux-system.

    För serveradministratörer och utvecklare är detta särskilt intressant eftersom båda paketen spelar en central roll i säker kommunikation över nätverk.

    Hårdvarunycklar för VPN

    NetworkManager får dessutom förbättrat stöd för hårdvarubaserad autentisering vid VPN-inloggning.

    Det innebär att exempelvis säkerhetsnycklar kan användas för att autentisera användaren istället för – eller tillsammans med – vanliga lösenord.

    För företag och organisationer kan detta ge betydligt bättre skydd mot stulna lösenord och nätfiske.

    Bättre stöd för modern inloggning

    Ubuntu fortsätter även utvecklingen av authd, systemet som gör det möjligt att koppla Linux-inloggning till externa identitetsleverantörer.

    Ubuntu 26.10 får bland annat stöd för Microsofts flerfaktorsautentisering.

    Det gör Ubuntu mer intressant i företagsmiljöer där användare redan loggar in via exempelvis Microsoftbaserade identitetssystem.

    AI som fungerar utan internet

    Ubuntu 26.10 får också en funktion som ligger någonstans mellan tillgänglighet och AI.

    Den heter Myna och gör det möjligt att diktera text med rösten.

    Till skillnad från många kommersiella röstassistenter behöver ljudet inte skickas till en molntjänst.

    Taligenkänningen sker istället lokalt på datorn.

    När språkmodellerna väl har installerats fungerar diktering även utan internetanslutning.

    Det är positivt både för integriteten och för användare som arbetar i miljöer där internetanslutningen är begränsad.

    GNOME 51 på skrivbordet

    På skrivbordssidan får Ubuntu 26.10 den nya versionen GNOME 51, med kodnamnet A Coruña.

    Den kommer tillsammans med en rad förbättringar av skrivbordsmiljön och de program som ingår i GNOME.

    Ubuntu 26.10 blir alltså inte bara en säkerhetsuppdatering. Distributionen innehåller en ny generation av många centrala Linux-komponenter.

    En Ubuntu-version för den som vill ligga i framkant

    Ubuntu 26.10 är en så kallad interimversion.

    Det innebär att den riktar sig mer till användare som vill ha nya funktioner och den senaste Linux-tekniken än till organisationer som prioriterar många års stabil support.

    Den stora långtidssupporterade versionen är istället Ubuntu 26.04 LTS.

    Ubuntu 26.10 visar samtidigt tydligt vart Canonical är på väg.

    Mer kod skrivs i minnessäkra språk som Rust. Diskkryptering integreras allt djupare med TPM. Bootprocessen görs mindre och säkrare. Företagsinloggning moderniseras och även AI-funktioner byggs med större fokus på lokal behandling av data.

    Det kanske inte är förändringar som syns direkt när man startar skrivbordet.

    Men under ytan innebär Ubuntu 26.10 ett omfattande arbete med att göra Linux svårare att angripa – samtidigt som säkerheten ska kräva mindre arbete från användaren.

    > FAKTA: UBUNTU 26.10
    Version: Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray”
    Utgivning: 15 oktober 2026
    Typ: Interimversion – inte LTS
    Linux-kärna: Linux 7.3
    Skrivbord: GNOME 51 “A Coruña”
    OpenSSL: 4.0
    OpenSSH: 10.5
    Bootloader: Nedbantad och signerad GRUB
    Kryptering: Utökat stöd för TPM-baserad diskkryptering
    Nyheter: dbus-broker, ntpd-rs, Rust-baserade verktyg och lokal taligenkänning med Myna
    $ security –status: HARDENED_
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Parrot OS 7.4 släppt – snabbare system, AnonSurf 6.0 och nya Raspberry Pi-avbilder

    Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon.

    Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrat stöd för moderna processorer och nya systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer.

    Parrot OS bygger på Debian och används framför allt av personer som arbetar med IT-säkerhet, penetrationstester, nätverksanalys och digital forensik. Distributionen kan samtidigt användas som ett vanligt Linuxsystem och finns därför i flera olika varianter.

    Bygger på Debian 13.6 och Linux 7.1

    Parrot OS 7.4 använder Linuxkärnan 7.1 och innehåller uppdateringar och säkerhetsrättningar från Debian 13.6 ”Trixie”.

    Linuxkärnan är den del av operativsystemet som bland annat sköter kommunikationen mellan program och datorns hårdvara. En nyare kärna kan därför innebära bättre stöd för exempelvis nätverkskort, grafikkort, lagringsenheter och andra komponenter.

    Parrot OS 7.4 är den fjärde större uppdateringen i Parrot 7-serien. Sedan Parrot OS 7.0 är KDE Plasma systemets huvudsakliga skrivbordsmiljö.

    För den som föredrar andra gränssnitt finns även versioner med MATE, LXQt och Enlightenment.

    Optimerade versioner för moderna processorer

    En av de mer intressanta nyheterna är att Parrot-projektet nu erbjuder särskilt optimerade ISO-avbilder för modernare processorer.

    För vanliga PC-datorer finns en version anpassad för x86-64-v3, vilket gör det möjligt för systemet att utnyttja instruktioner som finns i relativt moderna Intel- och AMD-processorer.

    Tanken är att programmen ska kunna utnyttja hårdvaran bättre än när distributionen måste vara kompatibel med mycket gamla x86-64-processorer.

    Parrot erbjuder även optimeringar för modernare ARM-processorer.

    Enligt utvecklarna kan bland annat datorer och kort baserade på Raspberry Pi 5, Apple Silicon och ARM Cortex-X1 dra nytta av dessa förbättringar.

    För vanliga användare behöver detta inte innebära dramatiska prestandaskillnader i alla situationer, men vissa program och beräkningar kan bli effektivare när de kompilerats för en modernare processorarkitektur.

    AnonSurf 6.0 har uppdaterats

    Ett av de mest kända verktygen i Parrot OS är AnonSurf, som nu finns i version 6.0.1.

    AnonSurf är ett verktyg som kan dirigera nätverkstrafik genom Tor-nätverket och ändra vissa nätverksinställningar för att förbättra användarens anonymitet.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att ett anonymiseringsverktyg inte automatiskt gör en användare fullständigt anonym. Webbläsarinställningar, inloggningar, cookies och användarbeteende kan fortfarande avslöja information.

    Många säkerhetsverktyg har fått nya versioner

    Som vanligt innehåller den nya Parrot-versionen även en lång rad uppdaterade verktyg för säkerhetsanalys.

    Bland de uppdaterade programmen finns:

    • airgeddon 12.02
    • bettercap 2.41.7
    • Certipy 5.1.0
    • dnsx 1.3.0
    • jadx 1.5.5
    • Kismet 2025.09.R1
    • Ligolo-ng 0.9.1
    • Metasploit Framework 6.5.4
    • AnonSurf 6.0.1

    Verktygen används inom flera olika områden. Kismet används exempelvis för analys av trådlösa nätverk, medan Metasploit är en omfattande plattform för att undersöka och verifiera säkerhetsproblem i datorsystem.

    Sådana verktyg är framför allt avsedda för säkerhetstester på system där användaren har tillstånd att genomföra testerna.

    Ny välkomst- och installationsguide

    Parrot OS 7.4 lägger även till Discovery i systemets ISO-byggsystem.

    Discovery fungerar som en välkomst- och konfigurationsguide och ska göra det enklare att komma igång efter installation eller uppstart från en live-avbild.

    Även Parrot Updater har uppdaterats till version 2.2.0.

    Efter en systemuppdatering ligger terminalens utskrift nu kvar på skärmen och går att bläddra igenom. Det gör det enklare att kontrollera vilka paket som uppdaterades och om några fel uppstod.

    Förbättrat stöd för Apple Silicon

    De virtuella Parrot-maskinerna har också uppdaterats.

    AArch64-versionerna riktas nu uttryckligen mot UTM på Apple Silicon, vilket är intressant för användare med moderna Mac-datorer baserade på Apples M-processorer.

    Det innebär att Parrot kan köras som en virtuell ARM-maskin i stället för att en komplett x86-PC behöver emuleras.

    Nya Raspberry Pi- och ARM-avbilder

    Parrot OS 7.4 innehåller dessutom uppdaterade systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-enheter.

    ARM-datorer har blivit allt vanligare även utanför mobiltelefoner. Raspberry Pi används exempelvis inom utbildning, hemautomation, servrar, nätverksövervakning och olika laboratoriemiljöer.

    För en distribution som Parrot är ARM-stödet därför allt viktigare.

    Många olika utgåvor

    Parrot OS finns i flera former.

    Security Edition innehåller ett stort antal säkerhetsverktyg redan från början och är främst tänkt för penetrationstestning, säkerhetsanalys och digital forensik.

    Home Edition är mer generell och lämpar sig bättre för den som vill använda Parrot som ett vanligt Linuxsystem och själv installera de säkerhetsverktyg som behövs.

    Det finns även färdiga versioner för bland annat:

    • Docker
    • virtuella maskiner
    • Windows Subsystem for Linux, WSL
    • Raspberry Pi
    • RISC-V
    • Hack The Box
    • Apple Silicon och andra ARM-system

    Befintliga installationer kan uppgraderas

    Den som redan använder Parrot OS behöver normalt inte installera om datorn.

    Systemet kan uppdateras från terminalen med:

    sudo apt update
sudo apt full-upgrade

    Det går även att använda Parrots grafiska uppdateringsverktyg.

    Ett Linuxsystem för säkerhetsintresserade

    Parrot OS konkurrerar i samma område som exempelvis Kali Linux, men försöker kombinera säkerhetsverktyg med ett mer komplett Linuxskrivbord för daglig användning.

    Version 7.4 förändrar inte systemet i grunden, men innehåller många mindre förbättringar som tillsammans gör distributionen modernare.

    Särskilt intressant är satsningen på processoroptimerade systemavbilder och förbättrat ARM-stöd. Det visar hur Linuxdistributioner i allt större utsträckning anpassas efter dagens blandning av traditionella x86-datorer och nya ARM-baserade system.

    För säkerhetsentusiaster och användare som redan kör Parrot OS är version 7.4 därför en naturlig uppgradering.

    https://parrotsec.org/download

    > FAKTA: PARROT OS 7.4
    Distribution: Parrot OS
    Version: 7.4
    Bas: Debian 13.6 ”Trixie”
    Linuxkärna: Linux 7.1
    Standardmiljö: KDE Plasma
    Övriga skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment
    AnonSurf: 6.0.1
    Metasploit: 6.5.4
    Arkitekturer: x86-64, ARM/AArch64 och RISC-V
    Optimerade avbilder: x86-64-v3 och ARMv8.2
    Raspberry Pi: Uppdaterade ARM-avbilder
    Apple Silicon: Förbättrat stöd via AArch64 och UTM
    Inriktning: IT-säkerhet, penetrationstestning och digital forensik
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • LibreOffice 26.8.1 rättar ett 40-tal fel – bättre stöd för Microsoft Office och PDF

    LibreOffice 26.8.1 är den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien och rättar omkring 40 fel. Fokus ligger på bättre kompatibilitet med Microsoft Office, stabilare PDF-export samt färre krascher och problem i Writer, Calc och Impress.

    LibreOffice 26.8 lanserades nyligen med flera större nyheter, men som ofta är fallet med större programversioner dyker det också upp mindre fel när allt fler användare börjar använda den nya versionen.

    Nu har The Document Foundation släppt LibreOffice 26.8.1, den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien.

    Fokus ligger inte på nya funktioner utan på att göra kontorspaketet stabilare och förbättra hanteringen av dokument från andra program.

    Bättre kompatibilitet med Microsoft Office

    En stor del av rättningarna handlar om dokument i Microsofts format DOCX, XLSX och PPTX.

    Det är särskilt viktigt eftersom dokument ofta skickas fram och tillbaka mellan LibreOffice och Microsoft Office. Även små skillnader i hur programmen tolkar exempelvis radavstånd, tabeller eller textplacering kan innebära att ett dokument ser annorlunda ut när det öppnas i ett annat program.

    LibreOffice 26.8.1 rättar flera sådana problem.

    I Writer har bland annat ett fel åtgärdats där länkar i en innehållsförteckning i ett DOCX-dokument kunde sluta fungera tills innehållsförteckningen uppdaterades.

    Flera problem med textjustering, radbrytningar och radavstånd har också rättats. Resultatet bör bli att dokument som öppnas både i LibreOffice Writer och Microsoft Word ser mer lika ut.

    Calc får flera viktiga rättningar

    Även kalkylprogrammet Calc får ett antal förbättringar.

    Roterade ritobjekt i XLSX-filer ska nu behålla rätt storlek när dokumentet öppnas och sparas.

    Det går också återigen att redigera så kallade databasområden i XLSX-dokument utan de problem som tidigare kunde uppstå.

    En mer allvarlig bugg kunde få Calc att krascha när en pivottabell skapades med två datafält. Även detta har rättats.

    Sökfunktionen har dessutom förbättrats. Ett fel gjorde att funktionen för att söka i alla kalkylblad i vissa situationer kunde påverka data i ett annat blad än det användaren arbetade med.

    Stabilare PowerPoint-import i Impress

    För användare av presentationsprogrammet Impress handlar flera av rättningarna om PowerPoint-formatet PPTX.

    Två separata fel kunde orsaka krascher när vissa PowerPoint-presentationer öppnades.

    Det ena problemet var kopplat till ovanliga definitioner av tabellstilar medan det andra kunde uppstå om presentationen innehöll felaktigt formaterade kommentarsdata.

    Båda problemen är korrigerade i LibreOffice 26.8.1.

    PDF-exporten fungerar bättre

    PDF är ett av de vanligaste formaten för att distribuera dokument som inte längre ska redigeras. Därför kan även små exportfel få stor betydelse.

    LibreOffice 26.8.1 rättar bland annat ett problem där namngivna hyperlänkar kunde sluta fungera efter att ett dokument exporterats till PDF.

    Ett annat fel kunde leda till att numrering dök upp i den färdiga PDF-filen trots att numreringen inte syntes i originaldokumentet.

    Båda problemen har nu åtgärdats.

    Förbättringar för Linux och KDE Plasma

    Linuxanvändare får också några plattformsspecifika rättningar.

    Ett problem med teckensnittsersättning via Fontconfig har åtgärdats. Felet kunde uppstå när flera ersättningsteckensnitt angavs separerade med semikolon.

    För användare av KDE Plasma har dessutom ett problem med LibreOffices Qt 6/KF6-integration rättats.

    I vissa dialogrutor kunde knappar saknas när LibreOffice använde KDE inbyggda meddelanderutor. Efter uppdateringen ska knapparna visas korrekt igen.

    Även macOS får en viktig rättning

    På macOS har utvecklarna åtgärdat ett ovanligt men irriterande problem i Writer.

    När användaren arbetade med den vertikala rullningslisten kunde programmet ibland frysa under flera sekunder – och i vissa fall upp mot nästan en minut.

    Problemet ska nu vara löst.

    Många mindre stabilitetsproblem rättade

    Utöver de mer synliga förändringarna innehåller LibreOffice 26.8.1 också rättningar inom flera andra delar av kontorspaketet.

    Bland annat har problem korrigerats som rör:

    • anpassade talformat
    • sparande av ODF-dokument
    • makron
    • databasanslutningar
    • Sök och ersätt
    • användargränssnittet
    • dokumentformatering
    • olika typer av krascher

    Totalt handlar det om omkring 40 felrättningar.

    Ingen stor uppdatering – men en viktig sådan

    LibreOffice 26.8.1 innehåller alltså inga stora nya funktioner. Det är i stället en klassisk underhållsversion där utvecklarna har koncentrerat sig på stabilitet och kompatibilitet.

    För användare som regelbundet arbetar med dokument från Microsoft Office kan uppdateringen vara särskilt intressant. Flera av de rättade problemen påverkar just utbytet av dokument mellan LibreOffice och Word, Excel och PowerPoint.

    Även förbättringarna av PDF-exporten gör versionen relevant för företag och organisationer där dokument ofta distribueras i PDF-format.

    LibreOffice 26.8.1 finns nu tillgängligt för nedladdning via LibreOffices ordinarie distributionskanaler.

    Läs mer

    > FAKTA: LibreOffice 26.8.1
    Version: 26.8.1
    Typ: Underhållsuppdatering
    Felrättningar: Cirka 40
    Program: Writer, Calc, Impress m.fl.
    Office-format: DOCX, XLSX och PPTX
    Övrigt: Förbättrad PDF-export och färre krascher
    Plattformar: Linux, Windows och macOS
    Utvecklare: The Document Foundation
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 157 löser problem med 100 procent CPU-belastning, OpenPGP och IMAP

    Mozilla har släppt Thunderbird 157, en uppdatering som framför allt fokuserar på stabilitet och felrättningar. Bland nyheterna finns lösningar på problem med 100 procents CPU-belastning, IMAP, OpenPGP, Gmail OAuth2, CalDAV och CardDAV, tillsammans med flera förbättringar för både privatpersoner och företagsanvändare.

    Mozilla har släppt Thunderbird 157, en ny version av den populära e-postklienten. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar och förbättringar inom e-posthantering, IMAP, OpenPGP, Gmail-inloggning, kalendrar och adressböcker.

    En av de mer uppmärksammade rättningarna gäller ett fel som kunde få Thunderbird att använda nästan 100 procent av processorn, även efter att ett arbete i programmet egentligen hade avslutats.

    Fel kunde få Thunderbird att använda hela processorn

    I vissa situationer fortsatte aktivitetsindikatorn i Thunderbirds statusfält att arbeta trots att operationen redan var färdig. Resultatet kunde bli att programmet fortsatte belasta processorn kraftigt.

    På en bärbar dator kan ett sådant fel märkas tydligt genom att fläktarna börjar gå snabbare, datorn blir varm och batteriet laddas ur betydligt fortare än normalt.

    Problemet är åtgärdat i Thunderbird 157.

    Mozilla har även rättat ett fel där meddelandelistan ibland kunde visa fel avsändare.

    Viktiga förbättringar för IMAP

    Flera av rättningarna gäller IMAP, protokollet som används av många e-posttjänster för att hålla e-post synkroniserad mellan olika datorer, telefoner och servrar.

    Tidigare kunde skickade meddelanden i vissa fall misslyckas med att sparas i serverns mapp för skickad e-post utan att användaren fick någon tydlig varning.

    Thunderbird 157 rättar detta problem.

    Ett annat fel kunde uppstå när meddelanden flyttades mellan mappar inom samma IMAP-konto. Väntande flyttoperationer kunde i vissa situationer få meddelanden att tillfälligt försvinna.

    Även detta ska nu vara korrigerat.

    Thunderbird kunde dessutom fastna under konfigureringen av ett nytt konto medan programmet väntade på den första hälsningen från en IMAP-server.

    Enklare manuell konfigurering

    Det har också blivit enklare att konfigurera IMAP- och POP-konton manuellt.

    Tidigare behövde användaren i vissa situationer själv ange ett portnummer. I Thunderbird 157 är portnumret inte längre obligatoriskt vid manuell konfigurering.

    Det kan göra det enklare att lägga till e-postkonton hos mindre e-postleverantörer eller på egna servrar.

    OpenPGP får flera rättningar

    Thunderbird har inbyggt stöd för OpenPGP, som används för att kryptera och digitalt signera e-post.

    Version 157 innehåller flera viktiga förbättringar på området.

    Ett fel kunde göra att giltiga OpenPGP-nycklar av typen RSA felaktigt avvisades. Det kunde i sin tur göra det omöjligt att kryptera e-post till vissa mottagare.

    Nyckelhanteringen har nu korrigerats.

    Thunderbird har också blivit bättre på att hitta en ersättningsnyckel när en tidigare OpenPGP-nyckel har återkallats.

    Dessutom kan fjärrinnehåll nu visas korrekt i OpenPGP-meddelanden som krypterats med integritetsskydd.

    Gmail och OAuth2 fungerar bättre

    Även inloggningen mot olika e-posttjänster har förbättrats.

    Thunderbird 157 rättar bland annat intermittenta problem med Gmails OAuth2-inloggning under Windows.

    OAuth2 används för att låta Thunderbird få åtkomst till exempelvis ett Google-konto utan att programmet behöver lagra användarens vanliga Google-lösenord.

    Mozilla har också rättat problem med SMTP och OAuth2 när åtkomsttoken blivit ovanligt stora.

    Även SMTP-inloggning med metoden AUTH LOGIN har fått en korrigering för situationer där servern först efterfrågar användarnamnet.

    Förbättrad NTLM-autentisering

    Användare som ansluter Thunderbird till miljöer där NTLM-autentisering används kan också märka en förbättring.

    Efter ett lösenordsbyte kunde autentiseringen tidigare sluta fungera korrekt.

    Thunderbird 157 innehåller en rättning som ska göra inloggningen mer tillförlitlig efter att lösenordet har ändrats.

    Kalenderproblem rättas

    Thunderbirds kalenderdel får också ett antal förbättringar.

    Återkommande kalenderhändelser kunde tidigare visas även efter det datum då den återkommande serien egentligen skulle ha avslutats.

    Detta har nu korrigerats.

    Även CalDAV, som används för att synkronisera kalendrar och uppgifter mellan servrar och klienter, får flera rättningar.

    Bland annat har Mozilla åtgärdat:

    • uppgifter som visade gammalt innehåll efter synkronisering,
    • kalenderinbjudningar som kunde misslyckas om de accepterades innan kalendern hunnit synkronisera,
    • problem med vissa återkommande kalenderposter.

    CardDAV och adressböcker

    Thunderbird använder CardDAV för att kunna synkronisera kontaktuppgifter med kompatibla servrar.

    I den nya versionen har Mozilla rättat ett problem där vissa CardDAV-adressböcker inte kunde synkroniseras korrekt.

    För användare som har samma adressbok på flera datorer eller telefoner är detta en viktig förbättring.

    Nya inställningar för företag

    Thunderbird 157 innehåller även två nya policyinställningar riktade till företag och organisationer.

    Administratörer kan nu använda:

    DisableChat
    Stänger av Thunderbirds chattfunktion.

    DisableFileLink
    Stänger av FileLink-funktionen.

    Sådana policyer kan användas för att centralt styra vilka funktioner som är tillgängliga på datorer inom en organisation.

    Det inbyggda tillägget Thundermail har samtidigt uppdaterats till version 2.0.16.

    Fler mindre fel har rättats

    Thunderbird 157 innehåller dessutom en rad mindre men praktiska korrigeringar.

    Bland annat har Mozilla rättat problem med:

    • bilder som försvann när ett utkast redigerades,
    • meddelandefilter som aktiverades vid fel tillfälle,
    • tomma Yahoo-meddelanden vid vissa MIME-konfigurationer,
    • tangentbordsgenvägen för snabbfilter,
    • olika visuella problem och mindre användargränssnittsfel.

    Fokus på stabilitet

    Thunderbird 157 introducerar inte någon stor omdesign eller helt ny e-postfunktion. I stället ligger fokus tydligt på stabilitet och tillförlitlighet.

    Särskilt rättningarna för hög CPU-belastning, IMAP, OpenPGP och OAuth2 kan vara betydelsefulla för användare som tidigare haft problem med hög processoranvändning, försvunna meddelanden eller misslyckad autentisering.

    För den som använder Thunderbird dagligen är version 157 därför framför allt en uppdatering som gör befintliga funktioner mer pålitliga.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    > FAKTA: THUNDERBIRD 157

    Program: Mozilla Thunderbird

    Version: 157

    Typ: E-post-, kalender- och kontaktprogram

    Viktiga rättningar: CPU-belastning, IMAP, OpenPGP, Gmail OAuth2, CalDAV och CardDAV

    OpenPGP: Förbättrad hantering av RSA-nycklar, återkallade nycklar och krypterade meddelanden

    IMAP: Rättningar för skickade meddelanden, flytt av meddelanden och kontokonfiguration

    Företagsfunktioner: Nya policyer för att stänga av Chat och FileLink

    Plattformar: Linux, Windows och macOS

    root@linux.se:~$ thunderbird –version
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 157 får nytt utseende och bättre stöd för video

    Firefox 157 är här med en av webbläsarens största visuella förändringar på flera år. Den nya Nova-designen ger ett modernare gränssnitt, samtidigt som Mozilla förbättrar HDR-video, vertikala flikar, WebRTC och ljud- och bildsynkronisering.

    Mozilla lanserar Firefox 157, en ny version av den öppna webbläsaren som denna gång innehåller en av de största visuella förändringarna på flera år. Förutom ett modernare utseende får Firefox förbättrad videouppspelning, bättre stöd för HDR och flera justeringar av både flikar och adressfält.

    Den nya designen kallas Nova och förändrar bland annat verktygsfält, menyer och sidopaneler. Målet är att Firefox ska upplevas som renare och mer lättöverskådlig samtidigt som användaren får större möjlighet att anpassa webbläsaren.

    Kompakt läge kommer tillbaka

    En uppskattad funktion som återkommer är Compact mode. Det minskar avståndet mellan knappar, flikar och andra delar av gränssnittet så att mer plats kan användas för själva webbsidan.

    Firefox får nu tre huvudsakliga alternativ:

    • Compact – mindre knappar och mellanrum, lämpligt för små skärmar.
    • Standard – normalläget för de flesta datorer.
    • Touch – större knappar och klickytor för pekskärmar.

    Nova-designen innehåller även nya teman som finns i både ljusa och mörka varianter.

    HDR-video ska se bättre ut

    Firefox 157 förbättrar också hanteringen av HDR-video.

    HDR, High Dynamic Range, gör det möjligt att visa större skillnader mellan ljusa och mörka delar av en bild och samtidigt återge ett större färgomfång.

    Tidigare kunde vissa HDR-filmer med 8-bitars färg visas med bleka eller gråaktiga färger. Firefox 157 kan i fler fall identifiera materialet korrekt och visa det som HDR.

    Mozilla har dessutom förbättrat synkroniseringen mellan ljud och bild när uppspelningshastigheten på HTML5-video ändras.

    Bättre vertikala flikar

    Firefox har under senare versioner fått allt bättre stöd för vertikala flikar, där flikarna visas längs sidan av webbläsaren i stället för högst upp.

    I Firefox 157 har sidopanelen förbättrats, framför allt när webbläsaren körs i helskärmsläge. Det ska bli enklare att komma åt panelen genom att föra muspekaren mot skärmens kant.

    AV1 för videosamtal

    En annan teknisk förbättring gäller videosamtal som använder WebRTC, tekniken bakom många webbaserade mötes- och kommunikationstjänster.

    Firefox får stöd för hårdvaruaccelererad avkodning av videoformatet AV1 i WebRTC.

    AV1 är ett modernt och effektivt videoformat som kan ge hög bildkvalitet med relativt låg mängd överförd data. När datorns grafikhårdvara kan sköta avkodningen minskar dessutom belastningen på processorn.

    Det kan bland annat innebära lägre processoranvändning och bättre batteritid vid videosamtal på kompatibla datorer.

    Förändringar i adressfältet

    Mozilla har även gjort flera mindre förändringar som märks vid vanlig användning.

    Om en webbsida fortfarande håller på att laddas och användaren börjar skriva i adressfältet ska Firefox nu i högre grad söka efter den inskrivna texten i stället för att automatiskt öppna ett markerat förslag.

    Tab-tangenten flyttar dessutom fokus direkt till textfältet i adress- och sökfältet. Sökmotorknappen kan fortfarande nås genom att använda Shift+Tab.

    Firefox 157 tar också bort Amazon som förinstallerad sökmotor.

    På Android får fler användare möjlighet att se sina senaste sökningar när de trycker på sökfältet.

    Buggfix för Windows

    En irriterande bugg i Windows har också rättats.

    Tidigare kunde aktivitetsfältet i vissa situationer ligga kvar ovanpå en video trots att videon hade växlats till helskärmsläge. Det problemet ska vara löst i Firefox 157.

    Nyheter för webbutvecklare

    Firefox 157 innehåller även förändringar som främst berör webbutvecklare.

    Webbläsaren får bland annat stöd för funktionen at-rule() tillsammans med CSS-regeln @supports.

    Det gör att en webbplats exempelvis kan kontrollera om webbläsaren stöder en viss CSS-regel innan den används.

    Ett exempel är:

    @supports at-rule(@scope)

    Firefox får dessutom stöd för värdet chain för CSS-egenskapen overscroll-behavior.

    En ovanligt synlig Firefox-uppdatering

    Många webbläsaruppdateringar består huvudsakligen av säkerhetsfixar och tekniska förändringar som användaren knappt märker.

    Firefox 157 skiljer sig genom att förändringarna även syns direkt på skärmen. Nova-designen, det återinförda kompakta läget och förbättringarna av vertikala flikar påverkar hur webbläsaren används till vardags.

    Samtidigt fortsätter Mozilla arbetet under ytan med modernare videoformat, HDR och WebRTC.

    Firefox 157 lanseras tillsammans med nya versioner av Firefox ESR, Mozillas långtidssupporterade version av webbläsaren.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/157.0

    FAKTA: FIREFOX 157
    Version: Firefox 157
    Utvecklare: Mozilla
    Lansering: 29 september 2026
    Ny design: Nova
    Gränssnitt: Compact, Standard och Touch
    Video: Förbättrat HDR-stöd och bättre ljud-/bildsynkronisering
    WebRTC: Hårdvaruaccelererad AV1-avkodning
    Flikar: Förbättrade vertikala flikar
    Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • ANNONS

    Datorer bortskänkes

    Linuxdatorer bortskänkes

    Okit.se skänker bort äldre datorer som fortfarande fungerar utmärkt med Linux för surf, e-post, ordbehandling och mycket annat.

    Reservera en dator på okit.se . När den är klar får du en hämtningsinbjudan med tid och plats i Västra Stockholm.

  • OBS Studio 33 får bättre NVIDIA-stöd och flera förbättringar

    OBS Studio, det fria och öppna programmet för videoinspelning och direktsändning till exempelvis YouTube och Twitch, har gått in i betatestning inför version 33. Den nya versionen förbättrar bland annat stödet för NVIDIA-teknik, spelinspelning, PipeWire och ARM64-system.

    Den populära programvaran OBS Studio är på väg mot version 33. Den nya versionen har nu gått in i publik betatestning och innehåller flera större förändringar för den som spelar in video, strömmar spel eller producerar direktsändningar.

    OBS Studio är fri programvara med öppen källkod och finns för Linux, Windows och macOS. Programmet används både av vanliga användare som vill spela in sin bildskärm och av professionella innehållsskapare som sänder direkt på exempelvis YouTube och Twitch.

    Nyare teknik från NVIDIA

    En av de större nyheterna i OBS Studio 33 är stöd för de senaste versionerna av NVIDIA Broadcast SDK.

    NVIDIA Broadcast använder grafikkortets beräkningskapacitet för att behandla ljud och bild i realtid. Tekniken kan bland annat användas för att minska bakgrundsljud från en mikrofon och förbättra eller förändra kamerabilden.

    OBS får dessutom stöd för NVENC på ARM64-system.

    NVENC är en särskild del av vissa NVIDIA-grafikkort som kan komprimera video utan att processorn behöver göra hela arbetet. Det är särskilt användbart vid direktsändning och videoinspelning eftersom datorns vanliga processor då får mer kraft över till andra arbetsuppgifter.

    Att stödet även kommer till AArch64, ofta kallat ARM64, är intressant eftersom ARM-processorer används i allt fler typer av datorer och specialbyggda system.

    OBS blir bättre på att upptäcka problem

    Version 33 ska också bli bättre på att tala om när något är fel.

    Om en profil försöker använda en videokodare som saknas ska OBS kunna upptäcka detta. Det minskar risken för situationer där en gammal konfiguration plötsligt inte fungerar efter exempelvis byte av grafikkort eller drivrutin.

    Även systemet som laddar insticksmoduler, så kallade plugins, har byggts om.

    Plugins används för att lägga till funktioner som inte ingår i OBS från början. Ett mer robust system för att ladda dem kan därför få betydelse för många användare som har byggt upp avancerade OBS-installationer med flera tillägg.

    Om den centrala modulen obs-transitions inte kan laddas ska programmet dessutom visa ett fel redan vid starten.

    Enklare att placera saker i bilden

    OBS arbetar med så kallade scener. I en scen kan exempelvis en webbkamera, ett spel, text och grafik placeras ovanpå varandra.

    I OBS Studio 33 förbättras funktionen som hjälper användaren att placera dessa objekt i förhandsvisningen. När ett objekt dras nära exempelvis en kant eller ett annat objekt kan det automatiskt fästas i rätt position.

    Den nya versionen får en tydligare visuell markering som visar när denna funktion aktiveras.

    Även nummerfält, så kallade spinboxes, ska få ett förbättrat beteende.

    Bättre inspelning av spel

    OBS Studio används mycket för att spela in och direktsända datorspel.

    Därför har utvecklarna förbättrat Game Capture, funktionen som försöker ansluta direkt till ett spel för att fånga dess bild.

    I version 33 förbättras bland annat identifieringen av spel som körs i fullskärmsläge. Det kan minska problem där OBS inte hittar rätt program eller visar en svart bild.

    På Windows justeras dessutom namnen på de olika metoder som används för Window Capture för att göra alternativen tydligare.

    Förbättringar för Linux och PipeWire

    Linuxanvändare får också flera förändringar.

    OBS använder bland annat PipeWire för skärmdelning och inspelning i moderna Linuxmiljöer. PipeWire fungerar som en central del av Linuxsystemets hantering av ljud och video och används bland annat tillsammans med Wayland.

    I OBS Studio 33 förbättras PipeWire-baserad skärminspelning.

    Samtidigt sker en viktig förändring av systemkraven: Ubuntu 24.04 LTS tas bort som officiellt stödd plattform för de nya färdigbyggda paketen.

    Betaversionerna erbjuds i stället bland annat för Ubuntu 26.04 LTS.

    Det betyder inte nödvändigtvis att OBS omedelbart slutar fungera på Ubuntu 24.04, men användare som vill använda de officiella paketen för OBS 33 behöver räkna med ett nyare system.

    Flera mindre förbättringar

    OBS Studio 33 innehåller även en lång rad mindre förändringar.

    Bland annat förbättras hanteringen av delade Hybrid MP4/MOV-filer, vilket används när långa inspelningar delas upp i flera filer.

    Utvecklarna har också arbetat med:

    • ljudövervakning och dess statusikoner
    • kortkommandon för ljudövervakning
    • felaktiga skalningsupplösningar
    • grupper i Studio Mode
    • transparens vid skärminspelning i macOS
    • B-frame-beräkningar med AMD AMF-kodare
    • ljudbitrate vid inspelning med flera ljudkanaler
    • webbläsarkällor och OBS inbyggda webbaserade paneler
    • ett antal problem som tidigare kunnat få programmet att krascha.

    Beta – inte avsedd för viktiga produktioner

    OBS Studio 33 är fortfarande en betaversion.

    Det innebär att funktionerna till stor del finns på plats, men att det fortfarande kan finnas fel som utvecklarna försöker hitta innan den slutliga versionen publiceras.

    Den som använder OBS för viktiga direktsändningar, arbete eller andra situationer där programmet måste fungera stabilt bör därför fortsätta använda den stabila versionen tills OBS Studio 33 är färdig.

    För den som däremot vill testa nyheterna och hjälpa till att hitta problem ger betaversionen en första möjlighet att prova nästa generation av OBS Studio.

    https://obsproject.com

    Fakta: OBS Studio 33

    Program: OBS Studio
    Version: 33 Beta
    Typ: Videoinspelning och direktsändning
    Licens: Fri och öppen källkod
    Plattformar: Linux, Windows och macOS
    Nyheter: Nyare NVIDIA Broadcast SDK, NVENC för ARM64, förbättrad Game Capture och bättre PipeWire-stöd
    Linux: Färdigbyggda betapaket finns för Ubuntu 26.04 LTS
    Status: Betaversion – inte rekommenderad för produktionsmiljö
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • NetBSD 10.2 släppt – bättre hårdvarustöd och viktiga säkerhetsfixar

    NetBSD 10.2 är här med förbättrat stöd för nätverkskort, ARM-system och virtualisering, samtidigt som flera säkerhetsproblem rättas. Uppdateringen riktar sig främst till användare som fortfarande kör NetBSD 10-serien och innehåller även nya versioner av bland annat OpenSSL, Xorg och tmux.

    Här är en populärvetenskaplig version med mer flyt, förklaringar av tekniska begrepp och en ton som passar en Linux-/Unix-nyhetssajt.

    NetBSD-projektet har släppt NetBSD 10.2, den andra större underhållsuppdateringen i NetBSD 10-serien. Den nya versionen innehåller framför allt säkerhetsrättningar, förbättrat stöd för nätverkskort och ARM-baserade datorer samt flera förbättringar för virtualisering.

    NetBSD 10 är inte längre projektets allra senaste huvudversion, eftersom NetBSD 11.0 redan har lanserats. För den som fortfarande använder NetBSD 10-serien är version 10.2 däremot en viktig uppdatering.

    Bättre stöd för moderna nätverkskort

    En stor del av förbättringarna handlar om nätverk.

    NetBSD 10.2 får stöd för Realtek RTL8126, ett nätverkskort som klarar Ethernet i hastigheter på upp till 5 Gbit/s. Även ytterligare en variant av RTL8125D stöds.

    Drivrutinen rge, som används för vissa Realtek-kort, har samtidigt fått stöd för så kallad checksum offloading för IPv4, TCP och UDP.

    Det innebär enkelt uttryckt att nätverkskortet kan utföra delar av det kontrollarbete som annars måste göras av datorns processor. Vid hög nätverkstrafik kan detta minska CPU-belastningen.

    Även Intels igc-drivrutin får stöd för TCP Segmentation Offload, TSO. Tekniken gör att operativsystemet kan lämna större datamängder till nätverkskortet, som sedan själv delar upp informationen i mindre nätverkspaket.

    NetBSD 10.2 får dessutom stöd för:

    • ASIX AX88179A USB-Ethernet-adaptrar
    • Asus USB-N10 Nano B1 Wi-Fi
    • stabilitetsförbättringar i Intel-drivrutinen iwm
    • flera förbättringar och felrättningar i WireGuard

    WireGuard är en modern VPN-teknik som blivit populär tack vare sin relativt enkla konstruktion och goda prestanda.

    Förbättringar för VMware och QEMU

    Även virtualisering har fått uppmärksamhet.

    På både amd64 och aarch64 finns nu stöd för VMwares PV SCSI-kontroller, som bland annat används av virtuella maskiner i VMware ESXi.

    Paravirtualiserade enheter är särskilt anpassade för virtuella miljöer och kan därför ge bättre prestanda än när en hypervisor försöker efterlikna verklig fysisk hårdvara.

    NetBSD på amd64 kan dessutom startas som en så kallad PVH-gäst utanför Xen med hjälp av QEMU och alternativet -kernel.

    Det kan vara användbart vid bland annat testning, automatiserade systemmiljöer och utveckling.

    ARM-datorer får flera förbättringar

    ARM-plattformen har också fått ett antal viktiga rättningar.

    HDMI-utmatning fungerar åter på 64-bitars system med vissa Allwinner-kretsar. Problemen var kopplade till grafiksystemets DRM/KMS-gränssnitt.

    Ethernet på utvecklingskortet Olimex A64 har också rättats.

    Dessutom har stödet förbättrats för flera system baserade på Amlogic och NXP i.MX6.

    Detta är särskilt intressant eftersom NetBSD länge haft som mål att kunna köras på ett mycket stort antal processorarkitekturer och hårdvaruplattformar.

    Till och med Nintendo Wii får nya funktioner

    En av de mer ovanliga plattformarna som NetBSD fortfarande utvecklas för är Nintendo Wii.

    I NetBSD 10.2 får Wii-versionen bland annat stöd för:

    Säkerhet är en central del av NetBSD 10.2.

    • trådlöst nätverk
    • Wii-konsolens DVD-enhet
    • USB Gecko som seriell konsol
    • hårdvaruaccelererad AES-kryptering
    • snabbare konvertering mellan grafikformaten RGB och YUY2

    Det visar ganska tydligt NetBSD-projektets filosofi: operativsystemet ska kunna köras på betydligt mer än vanliga PC-datorer och servrar.

    Viktiga säkerhetsrättningar

    Kärnan innehåller bland annat en rättning för ett fel i IPFilter där ett specialkonstruerat nätverkspaket kunde orsaka en null pointer-dereference.

    Ett annat fel kunde läcka fyra byte information från kärnans stack genom TCP-tidsstämplar.

    Även implementationerna av NFS och Telnet innehåller flera säkerhetsrättningar.

    Telnet används betydligt mindre i dag eftersom protokollet saknar den kryptering som exempelvis SSH erbjuder, men programvaran finns fortfarande kvar i många Unix-system och behöver därför underhållas.

    OpenSSL och Xorg uppdaterade

    Flera externa programpaket som levereras tillsammans med NetBSD har också uppdaterats.

    OpenSSL har uppgraderats till version 3.0.21, medan grafiksystemet Xorg har uppdaterats till 21.1.24.

    Båda uppdateringarna innehåller säkerhetsrättningar.

    NetBSD 10.2 levereras även med:

    • tmux 3.6a
    • xkbcomp 1.5
    • tzdata 2026b

    Tidszonsdatabasen tzdata är viktig eftersom den innehåller information om världens tidszoner, som kan ändras när länder beslutar om nya regler för exempelvis sommartid.

    Biblioteket libXpm innehåller dessutom rättningar för CVE-2026-4367 och DNS-resolvern Unbound har fått en korrigering för CVE-2025-11411.

    Snabbare SD-kort och robustare systemverktyg

    Utöver de större nyheterna finns ett stort antal mindre förbättringar.

    Prestandan för SD- och MMC-lagring har förbättrats och syslogd, som ansvarar för systemloggar, har fått flera stabilitetsrättningar.

    FTP-programvarans hantering av databuffertar har förbättrats.

    Verktyget fsck_ffs, som kontrollerar NetBSD:s FFS-filsystem, kan nu kontrollera filsystem med mer än 2^32 block. Det är viktigt när mycket stora lagringsvolymer används.

    Byggsystemet har dessutom förbättrats för att fungera bättre tillsammans med nyare GCC-versioner.

    Flera ändringar gör också NetBSD enklare att bygga reproducerbart, vilket innebär att samma källkod under kontrollerade förutsättningar ska kunna skapa identiska binärfiler. Reproducerbara byggen är bland annat värdefulla för säkerhetskontroll och verifiering av programvara.

    Separat firmware för grafikkort

    En förändring som användare bör vara uppmärksamma på är det nya installationspaketet gpufw.

    Det innehåller firmware för grafikhårdvara.

    Vid en helt ny installation kan rätt paket installeras direkt, men den som uppgraderar ett befintligt NetBSD 10-system kan behöva installera gpufw separat.

    Utan rätt firmware kan viss grafikhårdvara få begränsad funktionalitet.

    Så uppgraderar man

    Den enklaste metoden för att uppgradera ett befintligt NetBSD 10-system är att starta från installationsmediet för NetBSD 10.2 och välja alternativet Upgrade.

    Den som gör uppgraderingen manuellt bör uppdatera systemet i rätt ordning.

    Kärnan och kärnmodulerna bör installeras först. Därefter startas datorn om innan resten av användarmiljön och eventuella externa paket uppdateras.

    Det minskar risken för att en ny användarmiljö körs tillsammans med en äldre kärna som inte förväntar sig samma gränssnitt.

    NetBSD fortsätter stödja en ovanligt bred mängd hårdvara

    NetBSD 10.2 är framför allt en underhållsversion snarare än en version fylld med helt nya funktioner.

    Men kombinationen av säkerhetsfixar, nya nätverksdrivrutiner, förbättrad virtualisering och fortsatt arbete på ARM och mer ovanliga plattformar gör uppdateringen intressant för befintliga NetBSD-användare.

    NetBSD är känt för sin portabilitet och mottot ”Of course it runs NetBSD”. Version 10.2 fortsätter på samma linje genom att förbättra stödet för allt från moderna 5-gigabits nätverkskort och VMware-servrar till ARM-kort och Nintendo Wii.

    NetBSD 10.2 finns tillgängligt för bland annat amd64, i386, sparc64, macppc, ARM och MIPS, tillsammans med ett stort antal andra arkitekturer.

    https://www.netbsd.org

    $ NetBSD 10.2
    Version: 10.2
    Serie: NetBSD 10.x
    Typ: Underhålls- och säkerhetsuppdatering
    Arkitekturer: amd64, i386, ARM, MIPS, sparc64, macppc m.fl.
    Nätverk: RTL8126 5 GbE, AX88179A USB-Ethernet, förbättrat Wi-Fi-stöd
    Virtualisering: VMware PV SCSI och förbättrat QEMU-stöd
    OpenSSL: 3.0.21
    Xorg: 21.1.24
    tmux: 3.6a
    tzdata: 2026b
    Nytt: separat gpufw-paket för GPU-firmware
    Fokus: säkerhet, hårdvarustöd, stabilitet och prestanda
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Samba 4.25 gör filservrar tåligare vid avbrott

    Samba 4.25 är här med flera nyheter för större och mer driftsäkra filservermiljöer. Bland förbättringarna finns experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles, bättre klusterhantering, stöd för Ceph Object Gateway och starkare standardinställningar för Kerberos.

    Samba är programvaran som gör det möjligt för Linux- och Unixdatorer att dela filer och skrivare med Windowsdatorer. Den används både i små lokala nätverk och i betydligt större företagsmiljöer där Samba kan arbeta tillsammans med Microsoft Active Directory.

    Nu har Samba 4.25 släppts, och den nya versionen innehåller framför allt förbättringar för servrar som måste fortsätta fungera även när något går fel.

    Öppna filer kan överleva ett serveravbrott

    En av de största nyheterna är experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles.

    Normalt kan en klient som har en fil öppen få problem om filservern startas om eller tillfälligt försvinner från nätverket. Förbindelsen bryts och programmet kan behöva öppna filen på nytt.

    Med Persistent Handles sparar Samba information om de öppna filerna. När klienten ansluter igen kan Samba i vissa fall återställa anslutningen och fortsätta där den slutade.

    Det är framför allt intressant för system där ett kort avbrott kan få stora konsekvenser, exempelvis:

    • virtuella maskiner som ligger på en nätverksdisk
    • databaser
    • klustrade lagringssystem
    • servrar där hög tillgänglighet är viktig

    Funktionen är fortfarande märkt som experimentell och har ett pris. Samba måste skriva mer information till lagringssystemet när filer öppnas, ändras och stängs. Det kan öka svarstiderna märkbart.

    Därför rekommenderas funktionen främst där hög tillgänglighet verkligen behövs, och inte på en vanlig filserver hemma eller på ett mindre kontor.

    Samba kan visa Ceph-lagring som vanliga mappar

    En annan intressant nyhet är modulen vfs_ceph_rgw.

    Ceph används ofta i större lagringssystem och datacenter. Dess Object Gateway lagrar information som objekt i så kallade buckets, ungefär på samma sätt som många molnbaserade lagringstjänster arbetar.

    Med Samba 4.25 kan en sådan Ceph-bucket göras tillgänglig via SMB.

    För användaren kan innehållet då visas som vanliga filer och mappar på en nätverksenhet, trots att informationen egentligen ligger i ett objektlagringssystem.

    Det kan göra det enklare att använda modern objektlagring tillsammans med äldre program som förväntar sig en traditionell filserver.

    Säkrare uppgraderingar av Samba-kluster

    Samba kan även köras som ett kluster med flera servrar. Om en server går sönder kan andra servrar fortsätta tillhandahålla tjänsten.

    Problemet vid uppgraderingar är att alla servrar inte alltid kan uppdateras samtidigt.

    Samba 4.25 inför därför ett nytt cluster functional level. Principen påminner om funktionsnivåerna som redan finns i Active Directory.

    När ett Samba-kluster uppgraderas kan servrar med olika versioner fortsätta arbeta tillsammans så länge klustrets funktionsnivå inte höjs. När samtliga noder har uppgraderats och testats kan administratören aktivera den nya nivån.

    Det minskar risken för problem vid så kallade rolling upgrades, där servrarna uppgraderas en i taget.

    En viktig detalj är att en höjning av klustrets funktionsnivå inte kan ångras. Den bör därför göras först när samtliga noder kör den nya versionen och fungerar som de ska.

    Samma hastighetsgräns i hela klustret

    Samba har sedan tidigare en modul som kan begränsa hur mycket bandbredd en filresurs får använda.

    I Samba 4.25 har vfs_aio_ratelimit byggts ut för klustermiljöer.

    Tidigare kunde en begränsning exempelvis gälla separat på varje server. Om tre servrar vardera tilläts överföra 100 MB/s kunde den sammanlagda trafiken i teorin bli 300 MB/s.

    Nu kan begränsningen i stället samordnas mellan servrarna och fungera som ett gemensamt tak för hela klustret.

    Det gör det lättare för administratörer att styra hur mycket nätverks- och lagringskapacitet olika filresurser får använda.

    AES blir standard för Kerberos

    Samba 4.25 innehåller även en förändring på säkerhetssidan.

    I Active Directory-domäner med funktionsnivå 2008 eller senare använder Samba nu AES-baserade krypteringstyper som standard för Kerberos.

    Ändringen är kopplad till säkerhetsproblemet CVE-2026-20833 och innebär starkare standardinställningar för dessa miljöer.

    För vanliga användare märks förändringen normalt inte, men administratörer med äldre system bör kontrollera kompatibiliteten innan en uppgradering.

    Flera förbättringar för stora installationer

    Även CTDB, den del av Samba som används för klustrade installationer, har fått flera förbättringar.

    Bland annat har hanteringen av vissa filer och kataloger städats upp och möjligheten att övervaka externa infrastrukturtjänster har förbättrats. Det kan exempelvis användas för att kontrollera om DNS-servrar som ett kluster är beroende av fortfarande svarar.

    Samtidigt har äldre inställningar rensats bort. Den tidigare konfigurationsparametern getwd cache har exempelvis tagits bort.

    Framför allt en version för servermiljöer

    Samba 4.25 innehåller inga förändringar som revolutionerar en enkel hemmaserver med några delade mappar.

    De viktigaste nyheterna riktar sig i stället mot större installationer där driftsäkerhet, klustring och lagringssystem spelar en central roll.

    Persistent Handles är kanske den mest intressanta förändringen på längre sikt. Den för Samba ytterligare ett steg mot filservrar där ett serverfel eller en omstart inte automatiskt behöver innebära att pågående arbete avbryts.

    Funktionen är dock fortfarande experimentell och kan påverka prestandan kraftigt. Administratörer bör därför läsa versionsinformationen noggrant innan den aktiveras.

    Samba 4.25.0 släpptes den 24 september 2026 och är den första stabila versionen i Samba 4.25-serien.

    https://www.samba.org/samba/history/samba-4.25.0.html

    Samba 4.25 – fakta

    Version: 4.25.0
    Släppt: 24 september 2026
    Protokoll: SMB
    Plattform: Linux och Unix

    Nyheter:
    • Experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles
    • Ceph Object Gateway kan delas ut via SMB
    • Säkrare uppgraderingar av Samba-kluster
    • Klustergemensam begränsning av bandbredd
    • AES blir standard för Kerberos i nyare domäner
    • Flera förbättringar i CTDB
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Clonezilla Live 3.3.3-37 får HTTP Boot, LUKS2 och bättre stöd för moderna skärmar

    Clonezilla Live 3.3.3-37 är här med flera förbättringar för både vanliga användare och systemadministratörer. Den nya versionen får bland annat stöd för HTTP Boot och LUKS2, en uppdaterad Linux-kärna, bättre visning på högupplösta skärmar samt flera förbättringar för diskkloning och återställning.

    Clonezilla Live 3.3.3-37 har släppts med flera större förbättringar för både vanliga användare och systemadministratörer. Den nya versionen får bland annat stöd för HTTP Boot, LUKS2-krypterade lagringsplatser, bättre visning på högupplösta skärmar och en uppdaterad Linux-kärna.

    Clonezilla är ett fritt verktyg för att klona hårddiskar och partitioner. Programmet används bland annat för säkerhetskopiering, migrering till nya diskar och installation av samma system på många datorer.

    Den nya versionen bygger på Debian Sid från den 13 september 2026 och använder Linux-kärnan 7.1.13-1.

    Nätverksstart via HTTP

    En av de större nyheterna finns i Clonezilla Lite Server, som används när Clonezilla ska köras på flera datorer via ett nätverk.

    Tidigare har PXE varit den vanligaste metoden för att starta klientdatorer över nätverket. Clonezilla kan nu även använda HTTP Boot.

    HTTP Boot är en modernare teknik som framför allt finns i nyare UEFI-baserade datorer. I stället för att hämta startfiler via traditionella PXE-protokoll kan datorn ladda dem via HTTP.

    Clonezilla har dessutom stöd för Secure Boot tillsammans med HTTP Boot.

    Det kan göra installation och kloning enklare i moderna datorparker där Secure Boot normalt är aktiverat.

    Stöd för LUKS2

    Clonezilla 3.3.3-37 får också stöd för LUKS2-lagringsplatser.

    LUKS, Linux Unified Key Setup, är ett vanligt system för diskkryptering under Linux. LUKS2 är den moderna versionen av formatet och används bland annat av många aktuella Linuxdistributioner.

    Stödet innebär att Clonezilla kan arbeta bättre med lagringsplatser som skyddas med modern Linux-kryptering.

    Det är särskilt användbart när avbildningar innehåller känsliga uppgifter och behöver lagras krypterat.

    Bättre på 4K-skärmar

    Den som någon gång startat ett äldre textbaserat verktyg på en 4K-skärm har förmodligen sett problemet: texten kan bli så liten att den nästan är omöjlig att läsa.

    Clonezilla försöker nu undvika detta genom nya standardinställningar för GRUB.

    Programmet föredrar upplösningarna:

    • 1920 × 1080
    • 1024 × 768
    • automatisk upplösning

    Om dessa inte fungerar används 1024 × 768 som reserv.

    Det ska ge större och tydligare menyer på moderna högupplösta bildskärmar.

    Även konsolens teckensnitt har förbättrats. Clonezilla kan använda större typsnitt i fbterm och har fått bättre automatisk identifiering av lämplig teckenstorlek.

    Ny version av Partclone

    Partclone, som gör mycket av det praktiska arbetet när Clonezilla kopierar partitioner, har uppdaterats till version 0.3.50.

    Den nya versionen innehåller bland annat en rättning för ett problem med filsystemet Btrfs.

    Partclone skiljer sig från en traditionell rå diskkopia genom att programmet kan förstå olika filsystem. Det behöver därför normalt inte kopiera varje oanvänd sektor på en partition.

    Det kan göra avbildningar både snabbare och mindre.

    Snabbare återställning i vissa situationer

    Clonezilla har också förändrat hur vissa avbildningar återställs.

    Om en avbildning återställs till samma typ av disk- eller partitionsstruktur behöver Clonezilla inte längre alltid genomföra en extra konvertering av partitionsavbildningen.

    Det innebär färre onödiga arbetsmoment och kan göra återställningen snabbare.

    Bättre direktkloning mellan diskar

    Vid direkt kloning från en fysisk disk till en annan används nu Partclones ncurses-baserade gränssnitt.

    Det ger användaren bättre information om vad som händer under kopieringen.

    Ett problem där menyn för avstängning, omstart eller kommandoläge ibland inte visades efter avslutad direktkloning har också rättats.

    Förbättrat verktyg för VHD och ISO

    Verktyget cnvt-ocsiso-qcow2 har byggts om.

    Det kan nu arbeta i två separata lägen:

    • VHD-läge
    • ISO-läge

    Det går dessutom att ange egna prefix för genererade filer.

    Ett problem som kunde orsaka kernel panic när vissa konverterade VHD-avbildningar startades har också rättats.

    VHD är ett format för virtuella hårddiskar och används bland annat av Microsofts virtualiseringslösningar.

    Modernare nätverkshantering

    Clonezilla fortsätter samtidigt att städa bort äldre Linuxverktyg.

    Kommandon från det gamla paketet net-tools ersätts med motsvarande funktioner från iproute2.

    Det innebär exempelvis att moderna verktyg som ip används i stället för äldre kommandon.

    Kod för DHCP-klienten dhclient har också tagits bort till förmån för dhcpcd.

    Dhcpcd konfigureras dessutom för att använda ett klient-ID, vilket kan ge stabilare DHCP-reservationer i nätverk där en dator förväntas få samma IP-adress varje gång.

    Rättningar för RHEL och AlmaLinux

    En bugg som berörde LVM på RHEL 10, AlmaLinux 10 och senare versioner har rättats.

    Problemet var kopplat till LVM:s system.devices och kunde leda till låsningsproblem när Clonezilla arbetade med sådana system.

    Det är en viktig förbättring för administratörer som använder Clonezilla för servrar och arbetsstationer baserade på Red Hats Linuxplattform.

    Klarar ovanliga diskar bättre

    En annan rättning gäller diskar där ett filsystem ligger direkt på själva disken utan en traditionell partitionstabell.

    Clonezilla kunde tidigare i vissa fall misslyckas med att identifiera storlek eller filsystem på en sådan disk.

    Detta ska nu fungera korrekt.

    Även ett fel relaterat till tomma listor över partitionsenheter har rättats.

    Bättre hantering av systemklockan

    Clonezilla har också förbättrat hanteringen av datorer där hårdvaruklockan använder lokal tid i stället för UTC.

    Systemet kan bland annat känna av startparametrar som:

    utc=no

    När datorn saknar nätverksanslutning kan Clonezilla dessutom fråga användaren hur systemklockan ska tolkas.

    Det kan framför allt vara användbart på datorer som även kör Windows, eftersom Windows historiskt ofta har använt lokal tid i datorns hårdvaruklocka.

    Anpassningar för Secure Boot

    Clonezilla har gjort ytterligare förändringar för Secure Boot.

    Verktyget efitextmode startas nu bara när det är lämpligt. Det förhindrar felmeddelanden av typen:

    prohibited by secure boot policy

    på system där Linux-kärnans Secure Boot-lockdown är aktiv.

    Fler teckensnitt i Live-systemet

    Paketen netpbm och fonts-unifont har lagts till i Clonezilla Live.

    GNU Unifont innehåller tecken för ett mycket stort antal skriftsystem och kan förbättra visningen av bland annat asiatiska språk och andra Unicode-tecken.

    Clonezilla har samtidigt förbättrat skalningen av CJK-tecken, det vill säga kinesiska, japanska och koreanska tecken, på större konsolskärmar.

    En modernisering snarare än en revolution

    Clonezilla Live 3.3.3-37 förändrar inte programmets grundläggande arbetssätt. Det är fortfarande samma specialiserade verktyg för att skapa och återställa diskavbildningar.

    Men flera av förändringarna gör Clonezilla bättre anpassat till modern hårdvara och moderna nätverk.

    HTTP Boot och Secure Boot är viktiga i nya datorparker. LUKS2-stödet förbättrar möjligheterna att använda krypterad lagring. HiDPI-förbättringarna gör verktyget mer användbart på dagens bildskärmar, samtidigt som uppdateringarna av Partclone och återställningsprocessen kan göra själva kloningen smidigare.

    För systemadministratörer som använder Clonezilla för installation, återställning eller masskloning av datorer är version 3.3.3-37 därför en relativt omfattande uppdatering, även om många av förbättringarna sker bakom kulisserna.

    Sammanfattning

    Clonezilla Live 3.3.3-37 innehåller bland annat:

    • Linux-kärna 7.1.13-1
    • Debian Sid från 13 september 2026
    • Partclone 0.3.50
    • stöd för HTTP Boot
    • Secure Boot tillsammans med HTTP Boot
    • stöd för LUKS2-lagringsplatser
    • bättre stöd för 4K- och HiDPI-skärmar
    • modernare nätverkshantering med iproute2 och dhcpcd
    • snabbare återställning i vissa situationer
    • förbättrad direktkloning mellan diskar
    • förbättrad VHD- och ISO-konvertering
    • rättningar för LVM på RHEL 10 och AlmaLinux 10
    • bättre hantering av ovanliga disk- och filsystemsstrukturer
    • förbättrad hantering av lokal hårdvaruklocka
    • bättre stöd för internationella teckensnitt.
    > FAKTA: Clonezilla Live 3.3.3-37
    Version: 3.3.3-37
    Bas: Debian Sid, 13 september 2026
    Linux-kärna: 7.1.13-1
    Partclone: 0.3.50
    Nätverksstart: PXE Boot och HTTP Boot
    Secure Boot: Stöd för HTTP Boot
    Kryptering: Stöd för LUKS2-repositories
    Nätverk: iproute2 och dhcpcd
    Skärmstöd: Förbättrat stöd för HiDPI och 4K
    GRUB: 1920×1080, 1024×768 och automatiskt läge
    Nytt: Förbättrad direktkloning, VHD/ISO-konvertering och återställning
    ,

  • Hur skulle världen se ut utan öppen källkod?

    Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod.

    Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på din Nokia-telefon och där telefonens mjukvara var mer stängd än Nordkoreas gränser.

    Eller tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 70-talet, där du bara kunde se sovjetisk dockteater som Drutten och Krokodilen , eller knäpp dårar som satt och lekte att de var vilse i en pannkaka som barnprogram. Det fanns bara statlig skit-TV att titta på. Att kunna välja valfritt innehåll på din smart-TV var bara att glömma.

    Bilden ovan är inspirerad av Kalle Anka-filmen Der Fuehrer’s Face.

    Det låter kanske som ett tankeexperiment långt från vardagen. Men en stor del av den digitala värld vi använder varje dag bygger just på idén att programmerare, företag och universitet kan dela programkod med varandra.

    Det är det som brukar kallas öppen källkod, eller open source.

    De flesta tänker kanske först på Linux. Någon kanske föreställer sig en dator med ett lite ovanligt skrivbord och en terminal full av kommandon.

    Men Linux på en vanlig PC är bara en liten del av historien.

    Öppen källkod finns i mobiltelefoner, smart-TV-apparater, routrar, webbservrar, bilar, nätverksutrustning, datacenter och mängder av elektroniska apparater.

    Ofta märker vi det inte alls.

    Linux finns redan i din ficka

    Den som använder en Androidtelefon använder i praktiken Linux varje dag.

    Android bygger nämligen på Linuxkärnan.

    Kärnan är den del av ett operativsystem som arbetar närmast själva hårdvaran. Den sköter exempelvis minnet, processorn, lagringen och kommunikationen mellan olika delar av datorn eller telefonen.

    När du startar en app, ansluter till ett trådlöst nätverk eller tar ett fotografi finns det därför Linuxkod långt nere i systemet som hjälper till att få allt att fungera.

    Det betyder inte att Android och Linux är samma sak. Android består av många fler delar, varav Google och andra företag har utvecklat en stor del.

    Men längst ned i systemet finns Linux. Det är en ganska anmärkningsvärd utveckling.

    Ett operativsystem som började som ett hobbyprojekt i början av 1990-talet kom så småningom att bli en av grundstenarna i världens mest använda mobilplattform.

    TV:n är egentligen en dator

    Den moderna TV-apparaten har också förändrats dramatiskt.

    Förr tog en TV emot en signal och visade en bild. I dag är en smart-TV i praktiken en dator med stor bildskärm.

    Den har processor, arbetsminne, lagring, nätverkskort, grafikkrets, appar och ofta en webbläsarmotor.

    Och bakom kulisserna finns ofta Linux och andra open source-komponenter.

    När du startar SVT Play, Netflix eller YouTube på en TV kan programvaran alltså vila på samma typ av teknisk grund som en webbserver eller en Androidtelefon.

    För konsumenten spelar det kanske ingen större roll vilket operativsystem som finns inuti apparaten.

    För tillverkaren spelar det desto större roll.

    Att utveckla ett komplett operativsystem från början är ett mycket omfattande arbete.

    Genom att använda Linux kan en TV-tillverkare börja med en redan fungerande kärna och koncentrera sig på det som gör den egna produkten speciell.

    Routern i hallen innehåller mer programvara än man tror

    Samma sak gäller den lilla routern som står hemma i hallen.

    Den kanske ser ganska enkel ut, men den måste klara förvånansvärt mycket.

    Den ska bland annat hantera:

    • trådlösa nätverk
    • Ethernet
    • IP-adresser
    • DNS
    • DHCP
    • brandvägg
    • IPv4
    • IPv6
    • webbgränssnitt för inställningar

    Dessutom ska allt fungera stabilt dygnet runt.Det finns onda makte

    Många routrar bygger därför på Linux och små open source-program som exempelvis BusyBox.

    BusyBox kan beskrivas som en verktygslåda med många klassiska Unix-kommandon i ett mycket kompakt format. Det gör programmet användbart i små apparater där minne och lagringsutrymme är begränsade.

    Så när internetanslutningen hemma fungerar som den ska kan en betydande del av arbetet utföras av öppen källkod utan att användaren någonsin ser det.

    Internet byggdes inte av ett enda företag

    Öppen källkod har kanske haft allra störst betydelse för internet.

    När man besöker en webbplats ser man bilder, text, menyer och formulär.

    Bakom sidan finns däremot ofta en lång kedja av program.

    Servern kan köra Linux eller FreeBSD.

    Webbservern kan vara Apache eller Nginx.

    Webbplatsen kan vara skriven i PHP eller Python.

    Informationen kan lagras i MariaDB, MySQL eller PostgreSQL.

    Kommunikationen kan skyddas av kryptografiska bibliotek som bygger på öppen källkod.Det innebär att en mycket stor del av den moderna webben har kunnat byggas utan att varje företag först behövt köpa ett helt paket av proprietär serverprogramvara.

    Det förändrade spelreglerna.

    Plötsligt kunde en vanlig PDet finns onda makteC bli en server

    Under 1980-talet och början av 1990-talet var Unix ofta förknippat med stora och dyra arbetsstationer från företag som Sun, HP och IBM.

    Sedan kom Linux och de fria BSD-systemen.

    Plötsligt kunde en ganska vanlig persondator fungera som en riktig Unix-liknande server.

    En student kunde installera Linux eller FreeBSD och använda datorn som:

    • webbserver
    • e-postserver
    • DNS-server
    • router
    • brandvägg
    • filserver
    • databasserver

    Det var betydelsefullt av två skäl. För det första blev tekniken billigare. För det andra blev den tillgänglig för människor som ville lära sig.

    Man behövde inte längre arbeta på ett universitet eller ett stort företag för att få tillgång till ett avancerat fleranvändarsystem med nätverk, programmeringsverktyg och serverprogramvara.

    En gammal PC hemma kunde bli ett komplett laboratorium för internet.

    Det skapade en generation programmerare och systemadministratörer som kunde experimentera på egen hand.

    FreeBSD – den mindre kända släktingen

    Linux får ofta mest uppmärksamhet, men det finns andra fria Unix-liknande system som också har haft mycket stor betydelse.

    Ett av de viktigaste är FreeBSD.

    FreeBSD har sina historiska rötter i BSD, Berkeley Software Distribution, som utvecklades vid University of California, Berkeley.

    BSD kom att spela en viktig roll i Unixhistorien och i utvecklingen av nätverksteknik.

    Än i dag används FreeBSD och BSD-baserad teknik i servrar, lagringssystem, nätverksutrustning och konsumentprodukter.

    BSD-systemen använder dessutom licenser som gör det relativt enkelt för företag att använda koden i egna kommersiella produkter.

    Det har bidragit till att BSD-teknik ibland finns på platser där användaren aldrig ser namnet BSD.

    Till och med Apple står på Unixgrund

    Apple brukar knappast förknippas med öppen källkod på samma sätt som Linux.

    Ändå finns där tydliga kopplingar.

    macOS och iOS bygger på Darwin, som innehåller teknik med rötter i bland annat BSD och Unix.

    Apple har naturligtvis utvecklat stora mängder egen programvara ovanpå denna grund.

    Men det illustrerar en viktig poäng:

    Öppen källkod och kommersiell programvara är inte motsatser.

    De existerar ofta tillsammans. Ett företag kan använda öppen teknik längst ned i systemet och bygga en egen produkt ovanpå. Det är ungefär som att bygga ett hus.

    Det är sällan ekonomiskt rimligt för varje byggföretag att börja med att uppfinna sitt eget tegel, sina egna skruvar och sin egen betong.

    På samma sätt behöver inte varje teknikföretag skriva en egen nätverksstack, kompilator eller operativsystemkärna.

    Molnet består också av vanliga datorer

    Vi talar ofta om ”molnet” som om det vore någon abstrakt plats där information svävar omkring. I verkligheten består molnet av enorma mängder fysiska servrar i datacenter. Och en stor del av dessa servrar kör Linux.

    När du använder en app i mobilen kan något ganska intressant därför hända. Telefonen kör Android ovanpå Linux. Den ansluter till en router som kanske också kör Linux. Trafiken passerar nätverksutrustning som kan innehålla öppen programvara. Till slut når den en server i ett datacenter som mycket väl också kör Linux. Linux kan alltså finnas i flera steg i samma kommunikation utan att användaren någonsin ser det.

    En viktig anledning till internets snabba utveckling

    På 1990-talet och 2000-talet blev en särskild kombination av program mycket vanlig på webbservrar:

    • Linux
    • Apache
    • MySQL
    • PHP

    De fyra begynnelsebokstäverna gav namnet LAMP.

    Det var en enkel men kraftfull idé. Man kunde bygga en komplett webbplattform utan att först betala stora licensavgifter. Det gjorde det möjligt för små företag, föreningar, studenter och privatpersoner att starta webbtjänster med mycket små ekonomiska resurser. En idé kunde provas på en gammal dator. Fungerade den kunde verksamheten växa.

    Misslyckades den hade man åtminstone inte lagt stora summor på programlicenser. Detta bidrog till den snabba experimentlusta som kännetecknade internets utveckling.

    Verktygen bakom programmen är också öppna

    När man talar om öppen källkod är det lätt att bara tänka på färdiga program. Men minst lika viktiga är verktygen som används för att skapa program. Kompilatorn GCC har exempelvis spelat en central roll i utvecklingen av fria operativsystem.

    LLVM har senare blivit en annan mycket viktig kompilatorplattform.

    Programspråk som Python, PHP och Ruby har gjort programmering tillgänglig för miljontals människor.

    Och Git har förändrat hur programmerare samarbetar. Git skapades ursprungligen för utvecklingen av Linuxkärnan. I dag används det av företag och utvecklare över hela världen.

    Ett verktyg som skapades för ett öppet projekt blev alltså en standardteknik i stora delar av programvaruindustrin.

    Databasen du använder utan att veta om det

    En annan nästan osynlig open source-produkt är SQLite.

    SQLite är en mycket liten databas som kan byggas direkt in i ett program. Den behöver ingen separat databasserver och är därför lämplig i mobiltelefoner, webbläsare och andra program.

    Det gör SQLite till ett av de tydligaste exemplen på hur öppen källkod kan bli så framgångsrik att användaren slutar märka den.

    Man kanske aldrig installerar SQLite själv. Man kanske aldrig ser dess namn. Ändå kan flera program på datorn eller telefonen använda den varje dag.

    Öppen källkod handlar egentligen om att dela kunskap

    Det är lätt att beskriva open source som ”gratis program”. Men priset är egentligen inte den mest intressanta delen. Det viktigaste är möjligheten att återanvända kunskap. Tänk dig att hundra företag behöver lösa samma tekniska problem.

    Om alla arbetar helt isolerat måste samma problem lösas hundra gånger. Om de däremot kan samarbeta kring en gemensam grund behöver arbetet bara göras en gång. Sedan kan varje företag bygga vidare på resultatet.

    Det innebär inte att alla företag måste dela allt. De kan fortfarande konkurrera med design, funktioner, tjänster och egna lösningar. Men den gemensamma grundtekniken behöver inte uppfinnas om och om igen.

    Det är en av de viktigaste anledningarna till att öppen källkod har fått så stor betydelse.

    Vad skulle hända om den försvann?

    Det går förstås inte att veta exakt hur världen hade sett ut utan open source.

    Mobiltelefoner hade förmodligen fortfarande funnits.
    Internet hade funnits. Smarta TV-apparater hade sannolikt också utvecklats. Men mycket hade blivit dyrare och mer omständligt. Fler företag hade behövt utveckla egna operativsystem.

    Fler hade varit beroende av licenser från stora programvaruföretag.

    Små företag hade haft högre kostnader för att starta nya tjänster.

    Studenter och hobbyprogrammerare hade haft svårare att experimentera med avancerad teknik.Och en större del av den digitala infrastrukturen hade sannolikt kontrollerats av ett mindre antal företag.

    Det betyder inte att öppen källkod alltid är bättre

    Samtidigt ska man inte göra open source till någon universallösning. Öppen källkod kan innehålla buggar precis som annan programvara. Projekt kan överges.

    Säkerhetsproblem kan finnas oupptäckta under lång tid.

    Att källkoden är öppen betyder att den kan granskas.

    Det betyder inte automatiskt att någon faktiskt har granskat varje rad.

    Den verkliga styrkan ligger snarare i att ingen enskild aktör behöver ha fullständig kontroll över tekniken.

    Koden kan studeras, förbättras, vidareutvecklas och i många fall leva vidare även om ett företag eller en ursprunglig utvecklare försvinner.

    Den största framgången äDet finns onda makter att vi knappt märker den

    Det kanske mest fascinerande med open source är att dess största framgång samtidigt gjort den nästan osynlig.

    Ingen tänker på Linux när en smart-TV startar.
    Ingen funderar på BSD när en nätverksapparat skickar ett paket över internet.
    Ingen tänker på SQLite när telefonen sparar information.
    Ingen tänker på Git när ett företag publicerar en ny version av ett program.

    Tekniken bara finns där. Och kanske är det just så man känner igen verkligt grundläggande infrastruktur.
    Vi tänker inte på elnätet varje gång vi tänder en lampa.
    Vi tänker inte på avloppssystemet varje gång vi öppnar en kran. På samma sätt tänker vi sällan på den enorma mängd öppen programvara som håller den digitala världen igång.
    Linux, FreeBSD, GNU och tusentals andra projekt skapade inte ensamma den moderna IT-världen. Men utan dem hade den sannolikt varit dyrare, mer sluten och betydligt svårare för vanliga människor att lära sig, förändra och bygga vidare på.
    Och kanske är det den viktigaste betydelsen av öppen källkod:

    Den gjorde avancerad datorteknik till något fler människor kunde delta i – inte bara använda.

    > FAKTARUTA: ÖPPEN KÄLLKOD_

    > Linux
    Finns i allt från Androidtelefoner och servrar till routrar, smart-TV-apparater och annan elektronik.

    > FreeBSD och BSD
    Har haft stor betydelse för Unix, nätverksteknik, servrar, lagringssystem och kommersiella produkter.

    > Internet
    En stor del av internet bygger på öppen källkod som Linux, FreeBSD, Apache, Nginx, PHP, Python, PostgreSQL och MariaDB.

    > Android
    Android använder Linuxkärnan och har gjort Linux till en del av vardagen för miljarder mobilanvändare.

    > Utvecklingsverktyg
    Git, GCC, LLVM och mängder av öppna bibliotek används varje dag för att utveckla både fria och kommersiella program.

    > Den stora skillnaden
    Öppen källkod gör det möjligt att studera, förbättra och återanvända teknik i stället för att uppfinna samma lösningar om och om igen. █

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 26.10 Snapshot 4 är släppt – Linux 7.2 nu, Linux 7.3 till slutversionen

    Canonical har släppt den fjärde och sista utvecklingsbilden av Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray”. Snapshot 4 ger en tidig bild av hur höstens Ubuntu-version kommer att se ut och levereras med Linux 7.2. Den färdiga versionen planeras däremot att få den ännu nyare Linux-kärnan 7.3.

    Ubuntu 26.10 närmar sig nu den viktiga betafasen. Den 17 september publicerade Ubuntu Release Team Snapshot 4, som enligt utvecklarna ligger mycket nära de installationsbilder som ska användas för betaversionen den 24 september.

    Den färdiga Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026.

    Vad är egentligen en Snapshot?

    Under utvecklingen av Ubuntu byggs nya installationsbilder kontinuerligt. De dagliga versionerna kan förändras från dag till dag och är framför allt avsedda för utvecklare och testare.

    En Snapshot fungerar i stället som en slags frusen ögonblicksbild av utvecklingen.

    Det gör det enklare att installera exakt samma version på flera datorer, testa programvara och rapportera fel mot ett bestämt systemläge.

    Canonical beskriver Snapshot-versionerna som testmaterial snarare än färdiga produkter. Snapshot 4 bör därför inte användas som operativsystem på en viktig arbetsdator.

    För den som vill prova Ubuntu 26.10 är en virtuell maskin, exempelvis med VirtualBox, GNOME Boxes eller KVM, ett betydligt säkrare alternativ.

    Linux 7.2 finns med – men 7.3 är målet

    En av de viktigaste komponenterna i Snapshot 4 är Linux 7.2.

    Linux-kärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat processor, minne, lagring, USB-enheter, nätverk och grafikhårdvara.

    En nyare Linux-kärna betyder därför ofta bättre stöd för ny hårdvara och uppdaterade drivrutiner.

    Canonical hade ursprungligen valt Linux 7.2 som kärna för Ubuntu 26.10, men ändrade planerna i början av september. Målet är nu att den slutliga Ubuntu 26.10 ska använda Linux 7.3.

    Det innebär alltså att Snapshot 4 inte nödvändigtvis visar exakt vilken kärna den färdiga Ubuntu-versionen kommer att använda.

    Ubuntu 26.10 ska bli enklare att installera

    Canonical arbetar också med att förenkla själva installationen och den första starten av systemet.

    Tanken är att en ny användare ska behöva fatta färre tekniska beslut innan datorn går att använda. Samtidigt ska mer avancerade funktioner fortfarande finnas tillgängliga för dem som behöver dem.

    Det passar in i Canonicals långsiktiga arbete där Ubuntu 26.10 även fungerar som ett utvecklingssteg på vägen mot nästa stora LTS-generation.

    App Center ska bry sig mindre om paketformat

    Ett annat intressant projekt är ett mer paketoberoende App Center.

    I Linux kan program distribueras på flera olika sätt. Ubuntu använder bland annat traditionella DEB-paket och Snap-paket.

    För en erfaren Linux-användare är skillnaden ofta viktig, men för en ny användare kan den snarare skapa förvirring.

    Canonical vill därför att programbutiken i större utsträckning ska visa själva programmet, medan tekniken bakom installationen hamnar i bakgrunden.

    Sökning, kategorier, betyg och programinformation ska kunna presenteras på ett mer enhetligt sätt oavsett vilket paketformat som används. Den som vill välja paketformat själv ska fortfarande kunna göra det.

    Bättre hantering av drivrutiner

    Även Ubuntu-systemets hantering av drivrutiner håller på att förbättras.

    Målet är bland annat tydligare information om vilka drivrutiner som finns tillgängliga och hur mogna de är. Det kan vara särskilt värdefullt för exempelvis grafikkort och annan hårdvara där flera alternativa drivrutiner kan finnas.

    För vanliga användare innebär det förhoppningsvis mindre gissande när systemet erbjuder flera alternativ.

    RISC-V blir allt viktigare

    Ubuntu fortsätter samtidigt att satsa på RISC-V, den öppna processorarkitektur som på senare år fått allt större uppmärksamhet.

    Ubuntu publicerar redan utvecklingsbilder för 64-bitars RISC-V-system, och de aktuella installationsbilderna riktar sig bland annat till maskiner som uppfyller RVA23-profilen.

    RVA23 kan förenklat beskrivas som en gemensam uppsättning funktioner som moderna RISC-V-processorer förväntas ha.

    Det är viktigt eftersom RISC-V tidigare har varit betydligt mer fragmenterat än exempelvis vanliga x86-datorer. En tydligare gemensam hårdvarunivå gör det lättare för Linuxdistributioner och programutvecklare att veta vilken funktionalitet de kan räkna med.

    GNOME 51 och Mesa 26.2 väntas

    Ubuntu 26.10 byggs också kring en ny generation av Linux skrivbordsteknik.

    Den färdiga versionen väntas använda GNOME 51 som grund för skrivbordsmiljön tillsammans med Mesa 26.2, som innehåller de öppna grafikdrivrutiner som används av bland annat Intel-, AMD- och flera andra grafiklösningar.

    För användaren kan uppdateringar av Mesa innebära bättre grafikprestanda, förbättrad kompatibilitet med ny hårdvara och korrigeringar för spel och andra grafikintensiva program.

    Nu börjar jakten på buggar

    Ubuntu 26.10 gick in i så kallad Feature Freeze den 20 augusti. Det betyder i praktiken att utvecklingen allt mer har gått från att lägga till nya funktioner till att stabilisera det som redan finns och rätta fel.

    Snapshot 4 är därför särskilt intressant för den som utvecklar Linuxprogram eller vill hjälpa Ubuntu-projektet att hitta problem innan lanseringen.

    Nästa stora hållpunkt är betaversionen den 24 september. Därefter följer Kernel Freeze den 1 oktober och Final Freeze den 8 oktober innan den färdiga versionen planeras till den 15 oktober.

    https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu/releases/26.10/release/snapshot-4

    > FAKTA: UBUNTU 26.10
    Version: Ubuntu 26.10
    Kodnamn: Stonking Stingray
    Snapshot 4: 17 september 2026
    Kärna i Snapshot 4: Linux 7.2
    Planerad kärna i slutversionen: Linux 7.3
    Beta: 24 september 2026
    Final Freeze: 8 oktober 2026
    Slutversion: 15 oktober 2026
    Skrivbord: GNOME 51
    Grafikstack: Mesa 26.2
    root@linux.se:~$ ubuntu-release –info _
    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tails 7.13 släppt – snabbare avstängning och uppdaterad Tor Browser

    Tails 7.13 är nu tillgänglig med Tor Browser 15.0.23, Tor 0.4.9.12 och en förenklad avstängning som gör att systemet kan stängas av direkt när inget kräver användarens uppmärksamhet.

    Samma idéer om statlig övervakning som präglade DDR kan åter få inflytande över Svensk regering. Då blir det viktigt att skydda sin integritet.

    Tails-projektet har släppt Tails 7.13, den senaste versionen av Linuxdistributionen som är utvecklad för användare som vill minska mängden spår de lämnar efter sig när de använder en dator och Internet.

    Tails skiljer sig från vanliga Linuxdistributioner genom att systemet normalt startas från ett USB-minne och körs utan att installeras på datorns hårddisk. Nätverkstrafiken skickas som standard genom Tor-nätverket, vilket gör det svårare för webbplatser och andra aktörer att koppla Internettrafik direkt till användarens vanliga IP-adress.

    Uppdaterad Tor Browser

    En av de viktigaste förändringarna i Tails 7.13 är uppdateringen av Tor Browser till version 15.0.23.

    Tor Browser är den webbläsare som används som standard i Tails och är konfigurerad för att skicka webbtrafiken genom Tor-nätverket.

    Själva Tor-programvaran har samtidigt uppdaterats till Tor 0.4.9.12.

    För användaren innebär det framför allt att Tails fortsätter att använda relativt nya versioner av de komponenter som ligger till grund för distributionens nätverks- och integritetsfunktioner.

    Enklare att stänga av Tails

    Den mest synliga förändringen i Tails 7.13 handlar dock inte om Tor utan om något betydligt enklare: hur datorn stängs av.

    Sedan Tails 7.10 har användaren behövt bekräfta avstängningen genom en dialogruta efter att alternativet för att stänga av systemet valts.

    I Tails 7.13 har processen förenklats.

    Om inga program behöver stängas och det inte finns några osparade dokument stängs systemet nu av direkt.

    Bekräftelserutan visas endast när användaren faktiskt behöver uppmärksammas på något, exempelvis om ett program fortfarande är öppet eller om ett dokument innehåller ändringar som inte har sparats.

    Det är en liten förändring, men den gör den dagliga användningen smidigare. För en distribution som ofta startas från USB, används under en begränsad tid och sedan stängs av kan sådana förbättringar märkas ganska tydligt.

    Varför använder man Tails?

    Tails är framför allt konstruerat för situationer där integritet och anonymitet är viktigare än att systemet fungerar som en vanlig permanent installerad dator.

    När Tails startas från ett USB-minne körs operativsystemet huvudsakligen utan att använda datorns befintliga operativsystem.

    När datorn stängs av försvinner normalt informationen från sessionen.

    Detta är också bakgrunden till namnet Tails – The Amnesic Incognito Live System. Systemet är byggt för att i möjligaste mån ”glömma” vad som gjordes under föregående körning.

    För den som behöver behålla vissa filer och inställningar finns dock funktionen Persistent Storage.

    Den skapar ett krypterat område på USB-minnet där utvalda filer och inställningar kan sparas mellan olika sessioner.

    Befintliga installationer kan uppgraderas

    Den som redan använder Tails 7.0 eller senare kan normalt uppgradera automatiskt till Tails 7.13.

    Vid en vanlig uppgradering behålls användarens Persistent Storage.

    Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om systemet inte längre startar korrekt efter uppgraderingen, rekommenderar Tails-projektet att man i stället genomför en manuell uppgradering.

    Det är viktigt att skilja detta från att skapa ett helt nytt Tails-USB-minne.

    Om man installerar Tails på nytt på samma USB-enhet i stället för att uppgradera den befintliga installationen kan den tidigare Persistent Storage gå förlorad.

    USB-image och ISO finns tillgängliga

    För nya installationer finns Tails 7.13 som en färdig USB-image som kan skrivas till ett USB-minne.

    Det finns även en ISO-avbildning som framför allt är avsedd för DVD-skivor och virtuella maskiner.

    För de flesta användare är USB-versionen det normala alternativet eftersom Tails är utvecklat för att kunna startas direkt från flyttbara medier.

    Tails 7.13 är därmed ingen revolutionerande version, men uppdateringen fortsätter att förbättra distributionens centrala integritetsverktyg samtidigt som en liten men återkommande irritation vid avstängning har tagits bort.

    https://tails.net

    Fakta: Tails 7.13

    Version: Tails 7.13

    Typ: Integritets- och anonymitetsinriktad Linuxdistribution

    Tor Browser: 15.0.23

    Tor: 0.4.9.12

    Körs från: USB-minne, DVD eller virtuell maskin

    Nätverk: Internettrafiken dirigeras genom Tor

    Persistent Storage: Krypterad lagring kan behållas mellan sessioner

    Nytt i 7.13: Snabbare avstängning utan onödig bekräftelseruta

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 156 förbättrar säkerhet, bilagor och e-posthantering

    Mozilla har släppt Thunderbird 156. Den nya versionen innehåller stöd för mer flexibel OAuth-inloggning, nya funktioner för företagsadministratörer och en lång rad rättningar för bland annat IMAP, POP3, bilagor, krypterad e-post och kalendrar.

    Thunderbird är ett av de mest välkända fria e-postprogrammen och fungerar på bland annat Linux, Windows och macOS. Programmet kan användas tillsammans med många olika e-postleverantörer och har stöd för flera standardprotokoll, däribland IMAP, POP3 och SMTP.

    I Thunderbird 156 ligger mycket av arbetet under huven. Det handlar framför allt om att göra kommunikationen med e-postservrar stabilare, förbättra säkerheten och rätta till problem som kunnat uppstå i mer avancerade miljöer.

    Bättre stöd för OAuth

    En av de större nyheterna är stöd för anpassad OAuth för POP3-konton.

    OAuth är en metod för inloggning där ett program inte behöver lagra användarens vanliga lösenord. I stället får programmet en särskild behörighet, ofta i form av en tidsbegränsad token, från e-postleverantören.

    Det är samma princip som används när man exempelvis väljer ”Logga in med Google” på olika tjänster.

    I Thunderbird 156 kan anpassade OAuth-konfigurationer för både IMAP och POP3 nu även använda ett issuer-ID och en client secret. Det är framför allt användbart i företagsmiljöer eller hos e-postleverantörer som använder egna OAuth-lösningar.

    Även anpassad OAuth för Microsoft Exchange har fått rättningar.

    Nya möjligheter för företagsadministratörer

    Thunderbird används inte bara av privatpersoner utan också på arbetsplatser, skolor och organisationer. För dessa miljöer finns system för centrala policyer där en administratör kan bestämma vilka inställningar användarna får ändra.

    Thunderbird 156 får tre nya sådana policyer:

    • DisableUpdateSettings kan hindra användaren från att ändra programmets uppdateringsinställningar.
    • DisableDataCollectionSettings kan låsa inställningar för datainsamling.
    • DisableMessageForwardingFilters kan förhindra att e-postfilter automatiskt vidarebefordrar meddelanden.

    Den sista funktionen kan vara särskilt relevant i organisationer där man vill minska risken för att information automatiskt skickas vidare till externa e-postadresser.

    Flera problem med PDF-filer är lösta

    Bilagor är ett område där Thunderbird 156 får flera förbättringar.

    Ett fel gjorde att en PDF-fil som öppnades direkt i en Thunderbird-flik ibland kunde ge en helt tom flik. Detta ska nu vara rättat.

    PDF-filer som bifogades från fönstret där man skriver ett nytt meddelande kunde dessutom felaktigt identifieras som HTML-filer.

    Även funktionerna för att hantera flera bilagor samtidigt har förbättrats. Kommandon som Spara alla, Koppla loss alla och Ta bort alla kunde tidigare sluta fungera om användaren först hade tagit bort en enskild bilaga.

    Problemet är åtgärdat i Thunderbird 156.

    Ampersand kunde förstöra länkar till bilagor

    Thunderbird kan koppla loss en bilaga från ett e-postmeddelande och spara den som en vanlig fil. Meddelandet innehåller då i stället en länk till filens plats.

    Om sökvägen innehöll tecknet & kunde länken ibland kapas.

    Det är ett typiskt exempel på ett litet programmeringsfel som användaren kanske bara stöter på under mycket speciella omständigheter, men som kan orsaka förvirring när det väl inträffar.

    Även detta har rättats.

    IMAP blir bättre med många mappar

    IMAP är det protokoll som de flesta moderna e-postkonton använder. Till skillnad från klassisk POP3 ligger meddelandena normalt kvar på servern och Thunderbird synkroniserar mappar, lässtatus och annan information.

    I version 156 har Mozilla arbetat med prestandaproblem som kunde uppstå för konton med mycket stora mängder mappar.

    Problem med prenumeration på undermappar har också rättats.

    För användare med stora e-postarkiv eller komplicerade mappstrukturer kan förbättringarna därför vara märkbara.

    POP3 får också flera rättningar

    Det äldre POP3-protokollet används fortfarande av många e-postservrar.

    I Thunderbird 156 har utvecklarna bland annat rättat ett fel där mappar med långa namn kunde dupliceras.

    E-postmeddelanden kunde också ibland misslyckas med att markeras som nya, och funktionen för att manuellt hämta meddelanden kunde i vissa situationer sluta fungera.

    Dessa problem ska nu vara åtgärdade.

    SMTP fungerar bättre med internationella användarnamn

    SMTP används när Thunderbird skickar e-post.

    Ett fel i autentiseringen kunde tidigare orsaka problem om användarnamnet innehöll tecken utanför den vanliga ASCII-uppsättningen.

    Det kan exempelvis handla om bokstäver som å, ä och ö, eller tecken från andra skriftsystem.

    Thunderbird 156 rättar problemet och förbättrar därmed stödet för internationella användarkonton.

    Krypterad e-post får viktiga rättningar

    Thunderbird har inbyggt stöd för både OpenPGP och S/MIME, två tekniker som kan användas för att signera och kryptera e-post.

    En digital signatur kan visa att ett meddelande verkligen kommer från den påstådda avsändaren och att innehållet inte har ändrats på vägen.

    Kryptering gör i stället att innehållet inte kan läsas utan rätt kryptografisk nyckel.

    Thunderbird 156 rättar bland annat ett problem med OpenPGP-signering via extern GnuPG när den primära kryptografiska nyckeln själv saknar möjlighet att signera.

    Ett annat säkerhetsrelaterat fel gjorde att externt innehåll kunde laddas i krypterade meddelanden som öppnades direkt från filer. Även detta ska nu vara åtgärdat.

    Förbättringar för Exchange

    Thunderbird har under senare år fått allt bättre stöd för Microsofts e-postmiljöer.

    Version 156 rättar problem med anpassad OAuth för Exchange.

    Programmet hanterar dessutom situationer bättre där en Exchange-server innehåller arkivmappar som inte stöds av EWS, Exchange Web Services. Sådana mappar ska inte längre kunna stoppa synkroniseringen av hela brevlådan.

    Kalendern slipper vissa dubbletter

    Thunderbird innehåller även en fullständig kalenderfunktion med stöd för bland annat CalDAV.

    Ett tidigare problem var att små skillnader mellan stora och små bokstäver i en CalDAV-e-postadress kunde göra att Thunderbird trodde att det handlade om olika användare.

    Det kunde i sin tur leda till dubbla kalenderinbjudningar.

    Accepterade CalDAV-inbjudningar kunde dessutom ibland sparas i fel kalender.

    Båda problemen är rättade i Thunderbird 156.

    Många små fel ger tillsammans en stabilare klient

    Version 156 innehåller även ett stort antal mindre rättningar.

    Bland annat går det åter att återställa Thunderbird från systemfältet i Windows med Enter-tangenten.

    Inline-bilagor ska inte längre kunna ändra meddelandets innehållstyp på fel sätt, och Thunderbird har rättat ett problem där ogiltiga mottagaradresser kunde dyka upp när ännu ej bekräftade mottagare sparades.

    Inställningar för mappar kunde dessutom återställas efter att en mapp bytt namn, och mappnamn kunde under vissa omständigheter ersättas med hash-liknande namn om programmets lokala cache försvann.

    Även dessa problem har fått rättningar.

    Thunderbird fortsätter utvecklas på djupet

    Thunderbird 156 innehåller kanske inte någon enskild funktion som helt förändrar hur programmet ser ut eller används.

    I stället handlar utgåvan till stor del om sådant som är minst lika viktigt för ett e-postprogram: stabil kommunikation med servrar, säkrare autentisering, korrekt hantering av bilagor och färre problem med synkronisering.

    För vanliga användare betyder det i första hand färre märkliga fel. För företag och systemadministratörer innebär versionen dessutom bättre möjligheter att styra hur Thunderbird får användas.

    Och för dem som använder Thunderbird tillsammans med stora IMAP-konton, Exchange, OpenPGP eller CalDAV finns flera förbättringar som kan märkas direkt i den dagliga användningen.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/156.0/releasenotes

    FAKTA: Thunderbird 156
    • Program: Mozilla Thunderbird
    • Version: 156
    • Typ: E-post- och kalenderklient
    • Licens: Fri och öppen källkod
    • Plattformar: Linux, Windows och macOS
    • Protokoll: IMAP, POP3, SMTP och CalDAV
    • Nyhet: Anpassad OAuth för POP3
    • Säkerhet: Förbättringar för OpenPGP och S/MIME
    • Företag: Nya administrativa policyer
    • Övrigt: Flera rättningar för bilagor, Exchange, IMAP, POP3 och kalender
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • OKIT ger gamla datorer ett nytt liv med Linux

    Datorer som inte längre klarar Windows 11 eller som har fallit utanför Apples stöd behöver inte vara uttjänta. Det ideella medborgarinitiativet OKIT samlar in äldre datorer, installerar Linux och skänker dem vidare till personer som fortfarande kan ha nytta av dem. Nu har projektet öppnat sin webbplats där besökare kan se vilka datorer som finns tillgängliga.

    Mängder av fullt fungerande datorer byts varje år ut eftersom de inte längre kan köra de senaste versionerna av Windows eller macOS. Hårdvaran kan fortfarande fungera, men när operativsystemet inte längre stöds blir datorn betydligt mindre attraktiv för sin tidigare ägare.

    Det är sådana datorer som OKIT försöker ge ett nytt liv.

    Projektet tar emot datorer som privatpersoner, företag och organisationer inte längre behöver. Tidigare data raderas, datorerna kontrolleras och de maskiner som bedöms som användbara får Linux installerat innan de skänks vidare.

    Från mycket långsamma datorer till helt användbara maskiner

    Den som tittar på datorerna hos OKIT ska inte förvänta sig en samling moderna premiumdatorer. Prestandan varierar kraftigt.

    En del maskiner är gamla och långsamma modeller med mekaniska hårddiskar. De kan ändå fungera för enklare uppgifter som ordbehandling, e-post, internetradio och lättare webbsurfning.

    Andra datorer är betydligt mer användbara och kan exempelvis vara utrustade med Core i5-processor, mer arbetsminne och SSD.

    På webbplatsen finns exempelvis en äldre Acer Aspire V5-531 som uttryckligen beskrivs som mycket långsam och fortfarande använder en mekanisk hårddisk. Samtidigt finns modeller som ASUS S551LN med Core i5, 8 GB RAM och SSD.

    Det är alltså viktigt att läsa beskrivningen av varje enskild dator och välja en maskin som passar det man tänker använda den till.

    Linux i stället för Windows

    OKIT installerar i första hand Linux Mint, Ubuntu eller Debian.

    Linux Mint är normalt förstahandsvalet eftersom skrivbordsmiljön på många sätt påminner om Windows och därför brukar vara förhållandevis lätt att komma igång med för den som aldrig tidigare har använt Linux.

    Om Linux Mint inte fungerar bra på den aktuella hårdvaran kan Ubuntu eller Debian användas i stället.

    För en äldre dator kan detta göra stor skillnad. En maskin som inte längre är lämplig för ett modernt Windows-system kan fortfarande fungera bra för exempelvis Firefox, Google Chrome, LibreOffice, GIMP, e-post och videouppspelning.

    Det betyder däremot inte att en Linuxdator automatiskt kan ersätta en Windows- eller Mac-dator i alla situationer. Program som kräver Windows eller macOS fungerar inte nödvändigtvis, och exempelvis BankID erbjuder inte någon vanlig Linuxversion för datorn. Mobilt BankID kan däremot användas tillsammans med webbtjänster som körs i webbläsaren.

    Datorerna skänks bort

    Grundprincipen bakom OKIT är enkel: projektet får datorer till skänks och skänker dem sedan vidare.

    Datorerna säljs alltså inte.

    På OKIT.se kan besökaren se vilka datorer som finns, läsa deras specifikationer och få en uppfattning om vad respektive maskin lämpar sig för. Webbplatsen befinner sig fortfarande i en uppstarts- och testfas, och reservationsfunktionen är enligt informationen på webbplatsen ännu inte helt öppnad för ordinarie utlämning.

    När systemet används är tanken att den som är intresserad ska kunna paxa en dator, lämna sina kontaktuppgifter och därefter få information om hur datorn kan hämtas.

    Hämtas i Västra Stockholm

    Det finns dock en viktig begränsning: datorerna skickas inte över hela Sverige.

    De måste hämtas på plats i Västra Stockholm, och eftersom verksamheten drivs ideellt sker utlämningen under begränsade tider. OKIT uppger att utlämningen huvudsakligen sker under helger.

    Den som bor långt från Stockholm behöver därför själv kunna ordna hämtning.

    Det är också bra att kontrollera vad som följer med datorn. Många av de bärbara datorerna saknar nätadapter, och batterierna kan vara slitna eftersom flera av maskinerna är 10–15 år gamla.

    En gammal dator behöver inte vara elektronikskrot

    OKIT visar samtidigt på ett större problem inom datorbranschen.

    En dator kan vara tekniskt fungerande även om tillverkaren av operativsystemet inte längre vill eller kan stödja hårdvaran. För den som behöver spela de senaste spelen eller använda tung professionell programvara är en tio eller femton år gammal dator sällan ett realistiskt alternativ.

    Men kraven är helt annorlunda för någon som främst behöver skriva dokument, läsa e-post, surfa på nätet eller titta på exempelvis SVT Play.

    I sådana fall kan Linux förlänga datorns användbara livslängd betydligt.

    Det är också själva grundidén bakom OKIT: en gammal dator behöver inte vara värdelös bara för att den inte längre passar Windows 11 eller den senaste versionen av macOS.

    Ibland kan det räcka med ett nytt operativsystem – och gärna en SSD – för att en dator som annars hade riskerat att bli elektronikskrot ska kunna göra nytta i flera år till.

    Mer information och aktuella datorer finns på OKIT.se.

    > FAKTA: OKIT

    Webbplats: Okit.se

    Vad är OKIT?
    Ett medborgarinitiativ som samlar in äldre datorer och ger dem ett nytt liv med Linux.

    Vilka datorer?
    Bland annat datorer som inte klarar Windows 11 eller som inte längre stöds av nya versioner av macOS.

    Operativsystem:
    Linux Mint, Ubuntu eller Debian. Linux Mint används ofta eftersom gränssnittet påminner om Windows.

    Prestanda:
    Allt från mycket långsamma äldre datorer med mekanisk hårddisk till betydligt bättre maskiner med SSD.

    Pris:
    Datorerna skänks bort gratis.

    Utlämning:
    Datorerna hämtas i Västra Stockholm under särskilda utlämningstider.

    Syfte:
    Att minska elektronikavfall och låta fungerande datorer fortsätta göra nytta.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • Tails 7.14 Anonymous OS Updates Tor Browser, Tor Client, and Linux Kernel
    Tails 7.14 updates Tor Browser, the Tor client, and Linux kernel, delivering security improvements and fixes for the privacy-focused operating system. The post Tails 7.14 Anonymous OS Updates Tor Browser, Tor Client, and Linux Kernel appeared first on Linux Today.
  • OWASP Noir: Open-source Static Analysis Tool
    Explore OWASP Noir, an open-source static analysis tool that discovers API endpoints in source code to support security testing and attack surface analysis. The post OWASP Noir: Open-source Static Analysis Tool appeared first on Linux Today.
  • Microsoft Brings Native Linux Container Workflows to WSL
    Microsoft adds native Linux container workflows to WSL, enabling developers to build, run, and manage containers on Windows without third-party tools. The post Microsoft Brings Native Linux Container Workflows to WSL appeared first on Linux Today.
  • Archinstall 4.5 Arch Linux Installer Adds AArch64 Support for GRUB and Limine
    Archinstall 4.5 expands Arch Linux installation support with AArch64 compatibility for GRUB and Limine bootloaders, plus installer improvements. The post Archinstall 4.5 Arch Linux Installer Adds AArch64 Support for GRUB and Limine appeared first on Linux Today.
  • Ubuntu 26.10: Release Date & Every New Feature
    Explore Ubuntu 26.10's October 15 release date, GNOME 51, Linux kernel 7.3, Rust-based core utilities, security upgrades, and other new features. The post Ubuntu 26.10: Release Date & Every New Feature appeared first on Linux Today.
  • podcast-dl – Download and Archive Podcasts from the Command Line
    Discover podcast-dl, an open-source command-line tool for downloading, organizing, and archiving podcast episodes for offline listening. The post podcast-dl – Download and Archive Podcasts from the Command Line appeared first on Linux Today.
  • OpenSSL 4.0.3 Is Out as Another Security Patch Release, Update Now
    OpenSSL 4.0.3 fixes 14 security vulnerabilities affecting TLS, DTLS, QUIC, and certificate handling, including high-severity flaws requiring updates. The post OpenSSL 4.0.3 Is Out as Another Security Patch Release, Update Now appeared first on Linux Today.
  • Ubuntu 24.04 LTS Users Can Now Upgrade to Ubuntu 26.04.1 LTS
    Ubuntu 24.04 LTS users can now upgrade to Ubuntu 26.04.1 LTS through Update Manager or the command line, gaining new features and stability improvements. The post Ubuntu 24.04 LTS Users Can Now Upgrade to Ubuntu 26.04.1 LTS appeared first on Linux Today.
  • antiX 26.1 Released as a Debian 13-Based Systemd-Free Linux
    antiX 26.1 arrives with Debian 13 Trixie, five init systems, bug fixes, and continued 32-bit support for older hardware without systemd. The post antiX 26.1 Released as a Debian 13-Based Systemd-Free Linux appeared first on Linux Today.
  • GoZen 0.14 Video Editor Enters Beta, Built With Godot and FFmpeg
    GoZen 0.14 enters beta, bringing the open-source video editor built with Godot and FFmpeg closer to its stable 1.0 release. The post GoZen 0.14 Video Editor Enters Beta, Built With Godot and FFmpeg appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • LibreOffice 26.8: Best New Features
    Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
  • Fedora 45 Workstation: Top New Features
    We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
  • GNOME 51: Best New Features
    We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Acer Nitro 5 AN515-54
    Acer Nitro 5 AN515-54 är en kraftfull bärbar dator som passar bra för både vardagsanvändning, arbete, multimedia och spel. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-9300H, med 4 kärnor och 8 trådar, samt 16 GB DDR4-minne. Den har dessutom ett separat NVIDIA GeForce GTX 1650-grafikkort, vilket gör den betydligt bättre lämpad för spel och […]
  • ASUS TP500LA
    ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
  • Dell Inspiron 3542
    Dell Inspiron 3542 är en enkel bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en Intel Pentium 3558U på 1,70 GHz, med 2 kärnor, samt 4 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 500 GB hårddisk, vilket ger gott om utrymme för dokument, bilder och andra […]
  • Dell Inspiron 1721
    Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
  • Acer Aspire V5-531 – 15,6-tums bärbar dator
    En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]

Kategori: Okategoriserade

  • Firefox 158 är här – bättre PDF-filer, modernare bilder och smidigare surfning

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig. Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den…

  • Linus Torvalds testar AI-skriven Linuxkod – tredubblar läshastigheten

    Linux skapare Linus Torvalds har tagit hjälp av AI-verktyget Claude Code för att optimera Linuxkärnan. I ett experiment har han lyckats mer än tredubbla antalet läsoperationer per sekund genom att förändra hur operativsystemet hanterar arbetsminnet. Resultatet visar AI-teknikens möjligheter inom avancerad programmering, men väcker också frågor om tillförlitlighet och säkerhet. När processorkärnorna konkurrerar om minnet…

  • Let’s Encrypt kortar livslängden på SSL-certifikat – stora förändringar väntar för webbplatser

    Från februari 2027 kommer Let’s Encrypt att börja utfärda SSL-certifikat som bara gäller i 64 dagar, jämfört med dagens 90 dagar. Under 2028 ska giltighetstiden kortas ytterligare, till 45 dagar. Förändringen ska göra internet säkrare, men innebär också att webbservrar måste förnya sina certifikat betydligt oftare. Varför behövs SSL-certifikat? När du besöker en webbplats som…

  • Ubuntu tar steget till RISC-V – nu får den öppna processorarkitekturen ett riktigt skrivbord

    Linuxvärlden står inför en spännande förändring. Canonical, företaget bakom Ubuntu, har presenterat officiella skrivbordsavbilder för processorarkitekturen RISC-V. Med Ubuntu 26.10, som planeras att släppas den 15 oktober 2026, blir det möjligt att köra en fullständig Ubuntu-skrivbordsmiljö på en ny generation datorer med öppet definierade processorarkitekturer. Vad är RISC-V och varför är det intressant? De flesta…

  • Ventoy 1.1.18 släppt – nu med stöd för SteamOS och förbättrad Linuxkompatibilitet

    Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar. Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare…

  • Ubuntu 26.10 satsar stort på säkerhet – Linux 7.3 och smartare kryptering

    Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” släpps den 15 oktober och kommer med flera stora säkerhetsnyheter. Med Linux 7.3, en nedbantad GRUB, utökat stöd för TPM-baserad kryptering och fler komponenter skrivna i Rust vill Canonical göra Ubuntu både säkrare och mer motståndskraftigt mot framtida angrepp. När Ubuntu 26.10, med kodnamnet Stonking Stingray, släpps den 15 oktober 2026…

  • Parrot OS 7.4 släppt – snabbare system, AnonSurf 6.0 och nya Raspberry Pi-avbilder

    Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon. Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade…

  • LibreOffice 26.8.1 rättar ett 40-tal fel – bättre stöd för Microsoft Office och PDF

    LibreOffice 26.8.1 är den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien och rättar omkring 40 fel. Fokus ligger på bättre kompatibilitet med Microsoft Office, stabilare PDF-export samt färre krascher och problem i Writer, Calc och Impress. LibreOffice 26.8 lanserades nyligen med flera större nyheter, men som ofta är fallet med större programversioner dyker det också upp mindre fel…

  • Thunderbird 157 löser problem med 100 procent CPU-belastning, OpenPGP och IMAP

    Mozilla har släppt Thunderbird 157, en uppdatering som framför allt fokuserar på stabilitet och felrättningar. Bland nyheterna finns lösningar på problem med 100 procents CPU-belastning, IMAP, OpenPGP, Gmail OAuth2, CalDAV och CardDAV, tillsammans med flera förbättringar för både privatpersoner och företagsanvändare. Mozilla har släppt Thunderbird 157, en ny version av den populära e-postklienten. Uppdateringen innehåller…

  • Firefox 157 får nytt utseende och bättre stöd för video

    Firefox 157 är här med en av webbläsarens största visuella förändringar på flera år. Den nya Nova-designen ger ett modernare gränssnitt, samtidigt som Mozilla förbättrar HDR-video, vertikala flikar, WebRTC och ljud- och bildsynkronisering. Mozilla lanserar Firefox 157, en ny version av den öppna webbläsaren som denna gång innehåller en av de största visuella förändringarna på…

  • ANNONS

    Datorer bortskänkes Okit.se skänker bort äldre datorer som fortfarande fungerar utmärkt med Linux för surf, e-post, ordbehandling och mycket annat. Reservera en dator på okit.se . När den är klar får du en hämtningsinbjudan med tid och plats i Västra Stockholm.

  • OBS Studio 33 får bättre NVIDIA-stöd och flera förbättringar

    OBS Studio, det fria och öppna programmet för videoinspelning och direktsändning till exempelvis YouTube och Twitch, har gått in i betatestning inför version 33. Den nya versionen förbättrar bland annat stödet för NVIDIA-teknik, spelinspelning, PipeWire och ARM64-system. Den populära programvaran OBS Studio är på väg mot version 33. Den nya versionen har nu gått in…

  • NetBSD 10.2 släppt – bättre hårdvarustöd och viktiga säkerhetsfixar

    NetBSD 10.2 är här med förbättrat stöd för nätverkskort, ARM-system och virtualisering, samtidigt som flera säkerhetsproblem rättas. Uppdateringen riktar sig främst till användare som fortfarande kör NetBSD 10-serien och innehåller även nya versioner av bland annat OpenSSL, Xorg och tmux. Här är en populärvetenskaplig version med mer flyt, förklaringar av tekniska begrepp och en ton…

  • Samba 4.25 gör filservrar tåligare vid avbrott

    Samba 4.25 är här med flera nyheter för större och mer driftsäkra filservermiljöer. Bland förbättringarna finns experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles, bättre klusterhantering, stöd för Ceph Object Gateway och starkare standardinställningar för Kerberos. Samba är programvaran som gör det möjligt för Linux- och Unixdatorer att dela filer och skrivare med Windowsdatorer. Den används både…

  • Clonezilla Live 3.3.3-37 får HTTP Boot, LUKS2 och bättre stöd för moderna skärmar

    Clonezilla Live 3.3.3-37 är här med flera förbättringar för både vanliga användare och systemadministratörer. Den nya versionen får bland annat stöd för HTTP Boot och LUKS2, en uppdaterad Linux-kärna, bättre visning på högupplösta skärmar samt flera förbättringar för diskkloning och återställning. Clonezilla Live 3.3.3-37 har släppts med flera större förbättringar för både vanliga användare och…

  • Hur skulle världen se ut utan öppen källkod?

    Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod. Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på…

  • Ubuntu 26.10 Snapshot 4 är släppt – Linux 7.2 nu, Linux 7.3 till slutversionen

    Canonical har släppt den fjärde och sista utvecklingsbilden av Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray”. Snapshot 4 ger en tidig bild av hur höstens Ubuntu-version kommer att se ut och levereras med Linux 7.2. Den färdiga versionen planeras däremot att få den ännu nyare Linux-kärnan 7.3. Ubuntu 26.10 närmar sig nu den viktiga betafasen. Den 17 september…

  • Tails 7.13 släppt – snabbare avstängning och uppdaterad Tor Browser

    Tails 7.13 är nu tillgänglig med Tor Browser 15.0.23, Tor 0.4.9.12 och en förenklad avstängning som gör att systemet kan stängas av direkt när inget kräver användarens uppmärksamhet. Tails-projektet har släppt Tails 7.13, den senaste versionen av Linuxdistributionen som är utvecklad för användare som vill minska mängden spår de lämnar efter sig när de använder…

  • Thunderbird 156 förbättrar säkerhet, bilagor och e-posthantering

    Mozilla har släppt Thunderbird 156. Den nya versionen innehåller stöd för mer flexibel OAuth-inloggning, nya funktioner för företagsadministratörer och en lång rad rättningar för bland annat IMAP, POP3, bilagor, krypterad e-post och kalendrar. Thunderbird är ett av de mest välkända fria e-postprogrammen och fungerar på bland annat Linux, Windows och macOS. Programmet kan användas tillsammans…

  • OKIT ger gamla datorer ett nytt liv med Linux

    Datorer som inte längre klarar Windows 11 eller som har fallit utanför Apples stöd behöver inte vara uttjänta. Det ideella medborgarinitiativet OKIT samlar in äldre datorer, installerar Linux och skänker dem vidare till personer som fortfarande kan ha nytta av dem. Nu har projektet öppnat sin webbplats där besökare kan se vilka datorer som finns…