SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara.
SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya versionen bygger på Debian 13.6 ”Trixie” och innehåller framför allt säkerhetsuppdateringar, nyare program samt ett oväntat återseende: installationsstöd för riktigt gamla 32-bitarsdatorer.
SparkyLinux är ett Debianbaserat operativsystem som försöker kombinera stabilitet med ett stort urval av skrivbordsmiljöer. Användaren kan välja mellan allt från moderna och funktionsrika skrivbord till mycket resurssnåla varianter för äldre datorer.
Debian fungerar som stabil grund
Att SparkyLinux 8.4 bygger på Debian 13.6 innebär att distributionen använder Debians programpaket, säkerhetsuppdateringar och grundläggande systemkomponenter.
Debian är känt för att prioritera stabilitet framför snabba och omfattande förändringar. SparkyLinux bygger vidare på denna grund men erbjuder egna verktyg, installationer och programförråd. Resultatet är ett system som kan vara lättare att komma igång med än en traditionell Debianinstallation.
Standardkärnan i installations- och livesystemet är Linux 6.12.101 LTS. Förkortningen LTS betyder ”Long Term Support” och innebär att kärnan får säkerhets- och felrättningar under en längre period.
Via SparkyLinux egna programförråd finns dessutom stöd för de nyare Linuxkärnorna 7.1.8 och 6.18.43 LTS. ARM64-utgåvorna använder Linux 6.18.39 LTS, medan versionen för 32-bitarsdatorer levereras med Linux 6.12.102 LTS.
För vanliga användare finns det normalt ingen anledning att byta kärna manuellt. Möjligheten är främst intressant för den som har mycket ny hårdvara eller behöver stöd för en särskild komponent.
32-bitarsversionen gör comeback
Den största nyheten är att SparkyLinux åter erbjuder installationsavbilder för datorer med 32-bitarsprocessor.
När Debian slutade tillhandahålla vissa 32-bitars live- och installationsavbilder följde SparkyLinux först efter. Utvecklarna har nu omprövat beslutet eftersom det fortfarande finns många fungerande datorer med äldre 32-bitarsprocessorer.
Det betyder inte att en tjugo år gammal dator plötsligt blir lika snabb som en modern maskin. Begränsat arbetsminne, långsamma hårddiskar och äldre webbläsarkrav kan fortfarande skapa problem. Men för enklare uppgifter – exempelvis textbehandling, lokal musikuppspelning, utskrifter eller användning som reservdator – kan SparkyLinux ge äldre utrustning ett nytt liv.
Återinfört 32-bitarsstöd kan även minska mängden fungerande elektronik som kasseras enbart för att nya operativsystem inte längre går att installera.
Flera olika skrivbordsmiljöer
SparkyLinux 8.4 finns i flera utgåvor:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26.0
MinimalGUI med Openbox 3.6.1
MinimalCLI med enbart textbaserad miljö
KDE Plasma passar den som vill ha ett modernt och omfattande skrivbord med många inställningsmöjligheter. Xfce, LXQt och MATE kräver i regel mindre datorkraft och kan därför fungera bättre på äldre eller enklare datorer.
MinimalGUI innehåller den resurssnåla fönsterhanteraren Openbox och ger användaren möjlighet att bygga upp systemet med endast de program som behövs. MinimalCLI saknar grafiskt skrivbord och lämpar sig bland annat för servrar, specialbyggen och avancerade användare.
MinimalGUI och MinimalCLI finns även för ARM64, vilket gör dem användbara på exempelvis enkortsdatorer och andra ARM-baserade system.
Uppdaterade internetprogram
SparkyLinux 8.4 levereras med webbläsaren Firefox 140.13.0 ESR och e-postprogrammet Thunderbird 140.13.0 ESR. ESR-versionerna är avsedda för användare och organisationer som vill ha längre support och färre större förändringar.
Den nyare Firefox 153.0.3 finns samtidigt tillgänglig genom SparkyLinux programförråd för den som föredrar den senaste vanliga versionen.
I övrigt är SparkyLinux 8.4 en förhållandevis liten uppdatering. Tyngdpunkten ligger på säkerhetsrättningar, uppdaterade programpaket och fortsatt kompatibilitet med Debian 13.
Befintliga användare behöver inte installera om
Den som redan använder SparkyLinux 8 ”Seven Sisters” behöver inte hämta en ny installationsfil eller installera om datorn. Det räcker att uppdatera det befintliga systemet med SparkyLinux vanliga uppdateringsverktyg.
SparkyLinux 8.4 är kanske inte en revolutionerande utgåva, men återkomsten för 32-bitarsdatorer gör den ovanligt intressant. När många systemutvecklare blickar framåt mot allt kraftfullare datorer väljer SparkyLinux samtidigt att hålla dörren öppen för den äldre hårdvara som fortfarande fungerar.
WireGuard Easy har släppts i version 15.4. Den nya versionen gör det möjligt att skydda administrationsgränssnittet med extern OAuth-inloggning och innehåller flera förbättringar av säkerhet, prestanda och användarvänlighet.
WireGuard är ett modernt VPN-protokoll som skapar en krypterad förbindelse mellan olika enheter och nätverk. Det kan exempelvis användas för att ansluta en bärbar dator till hemnätverket eller ge anställda säker åtkomst till företagets interna system.
WireGuard är snabbt och resurssnålt, men den vanliga konfigurationen sker huvudsakligen genom textfiler och kommandon. För den som inte är van vid Linux och nätverksadministration kan det därför vara svårt att komma igång.
Det är här WireGuard Easy kommer in i bilden. Projektet, som även kallas WG-Easy, erbjuder ett webbaserat gränssnitt för att installera och administrera en egen WireGuard-server. Administratören kan bland annat skapa VPN-klienter, visa anslutningsinformation och hämta konfigurationer utan att behöva redigera WireGuards filer manuellt.
OAuth ger en ny inloggningsmöjlighet
Den största nyheten i WireGuard Easy 15.4 är stödet för extern autentisering med OAuth.
OAuth används av många webbplatser och organisationer för att låta en extern identitetstjänst sköta inloggningen. I stället för att WireGuard Easy behöver hantera ännu ett lokalt användarnamn och lösenord kan åtkomsten kopplas till organisationens befintliga inloggningssystem.
Det kan förenkla administrationen, framför allt i miljöer där användarkonton redan hanteras centralt. Om en person lämnar organisationen kan åtkomsten tas bort i det centrala systemet, utan att administratören behöver komma ihåg att även radera ett separat konto i WireGuard Easy.
OAuth ersätter däremot inte själva VPN-krypteringen. Funktionen skyddar åtkomsten till administrationsgränssnittet, medan WireGuard fortfarande ansvarar för den krypterade kommunikationen mellan VPN-servern och de anslutna enheterna.
Projektet har även publicerat särskild dokumentation för hur extern autentisering ska konfigureras.
Flera säkerhetsförbättringar
Version 15.4 innehåller också förbättrad hantering av TOTP. Det är den teknik som ofta används av appar som skapar tillfälliga sexsiffriga engångskoder. Koderna ändras med korta intervall och fungerar som ett extra skydd utöver lösenordet.
Skyddet mot olika former av injektionsattacker har också förstärkts. En injektionsattack innebär förenklat att en angripare försöker mata in specialkonstruerad information som får ett program att tolka data som kommandon eller kod.
Även värden som används som etiketter i Prometheus undantas nu på ett säkrare sätt. Prometheus är ett vanligt system för insamling och övervakning av mätvärden från servrar och applikationer. Korrekt hantering av etiketter minskar risken för att oväntade tecken orsakar fel eller utnyttjas på ett olämpligt sätt.
Snabbare hantering av klientstatus
WireGuard Easy visar statusinformation om de klienter som har lagts till på VPN-servern. I den nya versionen kombineras dessa uppgifter i linjär tid.
Det innebär i praktiken att arbetsmängden växer mer kontrollerat när antalet klienter ökar. För en installation med bara några få anslutningar är skillnaden troligen liten, men på större servrar kan förändringen ge snabbare och effektivare hantering.
Utvecklarna har dessutom tagit bort onödiga upprepade genomsökningar av klienterna när nätverkets CIDR-inställningar ändras. CIDR är det skrivsätt som används för att ange ett nätverks adressområde, exempelvis vilka IP-adresser som ska tillhöra VPN-nätverket.
Färre IPv6-fel i IPv4-miljöer
WireGuard Easy hoppar nu över kommandon för ip6tables när IPv6 är avstängt. Tidigare kunde sådana kommandon köras trots att servern endast använde IPv4, vilket kunde leda till onödiga felmeddelanden eller problem vid starten.
Möjligheten att ange parametern Table i WireGuards konfigurationsfil wg0.conf har också lagts till. Det ger erfarna administratörer större kontroll över hur Linux routingtabeller ska hantera trafiken genom VPN-anslutningen.
Den som inte vill att WireGuard Easy automatiskt ska kontrollera om en ny version finns kan numera stänga av versionskontrollen. Uppdateringen innehåller även en rättning av hur wg-quick hanterar vissa sysctl-inställningar, som används för att påverka nätverksfunktioner i Linuxkärnan.
Ny teknik bakom gränssnittet
Under ytan har projektet flyttats till Nuxt 4 och gränssnittets komponenter har migrerats till Reka UI. Det är förändringar som vanliga användare kanske inte märker direkt, men som kan göra det enklare för utvecklarna att underhålla och vidareutveckla webbgränssnittet.
Dokumentationen har samtidigt flyttats från MkDocs till Zensical. Även översättningarna fortsätter att utvecklas. Japanska och hindi har lagts till, medan bland annat koreanska, nederländska och ryska har uppdaterats.
WireGuard Easy 15.4 är därmed mer än en vanlig underhållsuppdatering. OAuth-stödet gör programmet intressantare för organisationer med central användarhantering, samtidigt som säkerhetsförbättringarna och den snabbare klienthanteringen även kommer mindre, självhostade installationer till nytta.
Rsync 3.5 har släppts med rättningar för 33 säkerhetsproblem, däribland en kritisk sårbarhet som kunde användas för att kringgå serverns åtkomstkontroller. Uppdateringen innehåller dessutom omfattande förstärkningar av programmets hantering av sökvägar, symboliska länkar, krypterade anslutningar och rsync-servrar.
Rsync 3.5 har släppts med omfattande säkerhetsförbättringar. Den nya versionen rättar sammanlagt 33 säkerhetsproblem, varav ett klassas som kritiskt och flera som allvarliga.
Rsync används för att kopiera och synkronisera filer både lokalt och mellan datorer. Programmet förekommer även i många skript, säkerhetskopieringslösningar och servermiljöer. Säkerhetsproblemen i version 3.5 är framför allt resultatet av en omfattande granskning av programmets sökvägshantering och daemonprotokoll.
Kritisk sårbarhet i proxyprotokollet
Den allvarligaste sårbarheten har beteckningen CVE-2026-53791 och klassas som kritisk.
Problemet berör rsync-servrar där inställningen proxy protocol = true används. En klient som anslöt direkt till servern kunde skicka ett manipulerat PROXY-huvud och därigenom förfalska sin ursprungliga IP-adress. Detta kunde användas för att kringgå värdbaserade åtkomstregler.
I rsync 3.5 godtas en vidarebefordrad adress endast när anslutningen kommer från en uttryckligen angiven och betrodd proxyserver.
Som en ytterligare säkerhetsåtgärd kommer en server som har proxy protocol = true, men saknar inställningen proxy protocol hosts, nu att neka samtliga anslutningar. Rsync varnar dessutom för konfigurationsfelet när daemonen startas.
Förstärkt skydd mot sökvägsattacker
Många av de rättade sårbarheterna handlar om symboliska länkar och otillräckligt skyddade sökvägar. Under vissa omständigheter kunde en angripare få rsync att läsa, skriva eller radera filer utanför den avsedda katalogen.
Rsync 3.5 inför därför en säkrare metod för att behandla sökvägar komponent för komponent. Bland annat har skyddet förbättrats för följande funktioner:
Filterfiler och listor som anges med exempelvis --filter och --files-from.
Loggfiler samt filer som används av --write-batch och --read-batch.
Mottagarkataloger och temporära kataloger.
Alternativen --partial-dir, --backup-dir och --link-dest.
Radering av källfiler med --remove-source-files.
Bevarande av ACL-rättigheter och utökade attribut.
Begränsade rsync-konton som använder verktyget rrsync.
En särskilt viktig rättning gäller sökvägar som skickas av en ansluten klient. Tidigare kunde symboliska länkar i en rsync-modul under vissa förhållanden styra --partial-dir eller --backup-dir utanför modulens rotkatalog. Dessa sökvägar begränsas nu till det tillåtna området.
Skydd mot överbelastning och minnesfel
Version 3.5 rättar även flera problem som kunde användas för att överbelasta eller krascha en rsync-server.
En angripare kunde bland annat skapa särskilt utformade kedjor med identiska svaga kontrollsummor och därigenom orsaka en kvadratisk ökning av processorbelastningen. Sökningen genom sådana kedjor begränsas nu.
Andra rättningar omfattar bland annat:
Begränsning av antalet Zstandard-trådar som en klient kan begära från en daemon.
En tidsgräns för klienter som påbörjar en anslutning men sedan skickar data extremt långsamt.
Kontroller mot flera heltalsöverskridningar.
Rättningar av skrivningar utanför tilldelat minne.
Begränsningar för mängden data som kan skickas i proxyhuvuden och utökade filattribut.
Standardgränsen för komprimeringstrådar i daemonläge har stärkts så att en fjärrklient inte längre kan starta hundratals trådar genom en enda anslutning.
hosts deny misslyckas nu säkert
En sårbarhet i hanteringen av hosts deny kunde tidigare leda till att en klient tilläts ansluta om ett värdnamn i nekandelistan inte gick att slå upp.
Rsync 3.5 ändrar beteendet så att ett misslyckat namnuppslag i en sådan regel leder till att anslutningen nekas. Programmet använder därmed principen ”fail closed” i stället för att släppa igenom klienten.
Även tolkningen av vissa regler under auth users har rättats. Gruppnamn som innehöll mellanslag kunde tidigare göra att en nekningsregel eller en regel för skrivskydd inte tillämpades som avsett.
Säkrare krypterade anslutningar
Skriptet rsync-ssl, som används för att köra rsync över en krypterad TLS-anslutning, får en viktig säkerhetsförbättring.
När stunnel användes kontrollerade tidigare versioner inte alltid att servercertifikatet var utfärdat av en betrodd certifikatutfärdare eller att certifikatet tillhörde det begärda värdnamnet. En angripare med möjlighet att påverka nätverkstrafiken kunde därför i vissa situationer utge sig för att vara rsync-servern.
I rsync 3.5 kräver stunnel-läget korrekt certifikatkontroll och matchning av värdnamnet. Den äldre, osäkra hanteringen kan endast aktiveras genom ett uttryckligt undantag.
Klienten har även fått skydd mot en skadlig motpart som försöker ändra eller stänga av klientens tidsgräns för in- och utmatning.
Filnamn kan inte längre manipulera loggar
Kontrolltecken i filnamn kodas numera innan de skrivs till loggfiler. Det förhindrar att manipulerade filnamn används för att infoga falska loggrader eller skicka terminalkommandon när en administratör öppnar loggen.
Utvecklarna har också stängt en möjlighet att kringgå --safe-links i kombination med säkerhetskopiering. Osäkra symboliska länkar ska därmed inte längre kunna följa med till säkerhetskopieringsområdet via en alternativ kodväg.
Vissa ändringar kan påverka befintliga skript
Den striktare säkerhetsmodellen medför även några beteendeförändringar.
En mottagare som inte körs i daemonläge följer nu endast en symbolisk länk som används som målkatalog om länken ägs av root eller av den användare som kör rsync. Syftet är att förhindra att en annan lokal användare byter ut målkatalogen och styr filerna till en annan plats.
Administratörer som använder symboliska länkar, egna proxyinställningar, rrsync eller avancerade alternativ för säkerhetskopiering bör därför testa sina befintliga skript efter uppgraderingen.
Uppgradering rekommenderas
På grund av antalet säkerhetsproblem och deras allvarlighetsgrad bör användare och administratörer uppgradera till rsync 3.5 så snart versionen blir tillgänglig i den aktuella Linuxdistributionens paketförråd.
Exakt vilka äldre versioner som påverkas varierar mellan sårbarheterna. Det är därför inte korrekt att utgå från att samtliga problem berör alla tidigare rsync-versioner. Distributioner kan dessutom välja att föra tillbaka säkerhetsrättningarna till äldre paketversioner.
Den installerade versionen kan kontrolleras med:
rsync --version
Serveradministratörer bör särskilt granska installationer där rsync körs som daemon, med höga behörigheter eller genom begränsade SSH-konton.
Ett begränsat minnesfel i Linuxkärnan behöver inte ge en angripare särskilt stor kontroll. Men säkerhetsverktyget CopyKat visar hur till synes oskyldiga kärnobjekt kan användas som förstärkare – och hjälpa angriparen att ta kontroll över hela systemet.
Forskare vid IBM Research Europe och Vrije Universiteit Amsterdam har utvecklat CopyKat, ett automatiserat system som letar efter användbara byggstenar för avancerade attacker mot Linuxkärnan.
Under en 32 dagar lång analys hittade systemet 122 verifierade kärnobjekt som forskarna kallar Controllable-Copy Objects, förkortat CCO. Gemensamt för objekten är att de under rätt omständigheter kan förvandla ett begränsat minnesfel till en betydligt kraftfullare skrivoperation.
Forskarna visade att metoden fungerar i praktiken genom att konstruera åtta fullständiga attacker som gav rootbehörighet. Attackerna utgick från redan kända sårbarheter, bland annat use-after-free-fel, dubbla frigörningar av minne och skrivningar utanför ett tilldelat minnesområde. Resultaten presenterades vid USENIX Security ’26.
Från ett litet fel till full kontroll
Ett minnesfel i Linuxkärnan innebär inte automatiskt att en angripare kan skriva vad som helst var som helst. Felet kanske bara gör det möjligt att ändra några få byte, skriva utanför kanten på ett objekt eller använda ett minnesområde som redan har frigjorts.
För att nå rootåtkomst behöver angriparen därför ofta hitta en metod som förstärker den begränsade möjligheten.
Det är här de objekt som CopyKat letar efter kommer in i bilden.
Ett CCO är en datastruktur som har skapats i kärnans dynamiska minne och innehåller en pekare till ett annat minnesområde. Pekaren används senare av exempelvis memcpy eller memmove för att bestämma vart information ska kopieras.
Om en angripare kan ändra pekaren kan kärnans egen kopieringsfunktion luras att skriva angriparens data till en annan plats.
Det kan jämföras med att någon bara har möjlighet att ändra adressfältet på en fraktsedel. Personen kan inte själv flytta varorna, men genom att skriva dit en annan adress får den legitima transportören att leverera lasten till fel plats.
I Linuxkärnan kan den nya destinationen exempelvis vara en struktur som innehåller användarens UID och GID. Om dessa värden ändras till noll kan angriparens process få samma behörigheter som root.
Angrepp utan att kapa programmets väg
Traditionella attacker mot operativsystemets kärna försöker ofta ändra programmets kontrollflöde. Angriparen manipulerar exempelvis en funktionspekare eller returadress så att processorn börjar köra kod som angriparen har valt.
Moderna skydd som Control-Flow Integrity gör sådana angrepp svårare. De kontrollerar att programmet följer tillåtna vägar genom koden.
Dataorienterade attacker fungerar annorlunda. Kärnan fortsätter att köra sina vanliga funktioner i rätt ordning, men funktionerna arbetar med manipulerade uppgifter. Eftersom kontrollflödet inte behöver kapas kan attacken passera skydd som huvudsakligen övervakar vilka kodvägar som används.
CopyKat söker därför efter legitima kärnobjekt som kan missbrukas för att flytta data till en plats som angriparen väljer.
Tre analyssteg sållade fram objekten
Forskarna byggde CopyKat som en kedja av tre analyser.
I det första steget användes en modifierad version av fuzzverktyget Syzkaller tillsammans med en instrumenterad Linuxkärna. Systemet följde hur information från användarutrymmet flyttades genom kärnan och letade efter kopieringar där måladressen påverkades av en pekare lagrad i ett kärnobjekt.
Fuzzningen hittade 434 intressanta operationer. Av dessa var 386 anrop till memcpy, medan resterande huvudsakligen bestod av memmove och enklare skrivoperationer.
Den snabba analysen kunde även rapportera falska träffar. Kandidaterna granskades därför i ett andra steg med PANDA, en analysplattform som kan spela in och upprepa körningen av ett helt system. Där kontrollerades att data verkligen kom från användaren och att måladressen verkligen hämtades från det misstänkta objektet.
Slutligen användes plattformen S2E för så kallad concolic exekvering, en kombination av konkret och symbolisk programkörning. CopyKat ändrade objektets pekare och undersökte vilka villkor som måste vara uppfyllda för att kärnan fortfarande skulle nå fram till kopieringsoperationen.
Efter den stegvisa sållningen återstod 122 verifierade CCO-objekt. Av dessa fanns 52 i nätverkskoden, 31 i filsystemen och 12 bland drivrutinerna. Övriga hittades bland annat i kryptografi-, ljud-, minnes- och säkerhetskod. Analysen genomfördes på Linux 6.4.1, enligt forskarnas fullständiga rapport.
Åtta attacker slutade med rootåtkomst
För att visa att objekten inte bara var teoretiskt intressanta byggde forskarna åtta kompletta privilegieattacker utifrån fyra tidigare kända sårbarheter.
I demonstrationerna användes CCO-objekten för att styra skrivningar mot säkerhetskritiska delar av kärnminnet. Forskarna kunde bland annat ändra användaruppgifter eller manipulera inställningarna modprobe_path och core_pattern, vilka under vissa förutsättningar kan få kärnan att starta ett program med förhöjda rättigheter.
Sju av attackerna använde separata systemanrop för att skapa objektet och aktivera kopieringen. I det åttonde fallet skedde båda momenten inom samma systemanrop. Angriparen behövde då träffa ett mycket kort tidsfönster, vilket forskarna lyckades göra med flera trådar och en blockeringsmekanism baserad på FUSE.
Forskarna uppger samtidigt att exploateringen fortfarande krävde flera manuella och tekniskt avancerade moment. CopyKat skapar alltså inte automatiskt ett färdigt rootangrepp, men systemet kan minska det arbete som krävs för att hitta lämpliga objekt och förstå hur de måste manipuleras.
Inte 122 nya Linuxsårbarheter
Resultatet betyder inte att forskarna har hittat 122 nya säkerhetshål. CCO-objekten är vanliga delar av kärnan som normalt utför legitima uppgifter.
För att missbruka ett sådant objekt behöver angriparen redan ha tillgång till ett användbart minnesfel. Angriparen måste dessutom kunna placera ett lämpligt CCO nära det sårbara minnesområdet, ändra rätt pekare, uppfylla objektets övriga villkor och aktivera kopieringen vid rätt tidpunkt.
Undersökningen gjordes på Linux 6.4.1. Den visar därför inte att samtliga 122 objekt finns kvar eller fungerar på exakt samma sätt i alla nyare kärnversioner och distributioner.
Linuxanvändare behöver inte installera någon särskild nöduppdatering på grund av CopyKat. Däremot understryker forskningen betydelsen av att installera vanliga säkerhetsuppdateringar, eftersom ett till synes begränsat minnesfel kan vara mer användbart för en angripare än en första bedömning visar.
Den viktigaste följden av CopyKat kan bli hur säkerhetsforskare, distributioner och kärnutvecklare bedömer nya minnessårbarheter.
Ett fel som tidigare har klassats som svårt att utnyttja kan bli betydligt allvarligare om det går att kombinera med ett lämpligt CCO. Databasen över objekten kan därför användas för att prioritera sårbarheter och utveckla nya skydd mot dataorienterade attacker.
Forskarna inforhttps://www.usenix.org/conference/usenixsecurity26/technical-sessionsmerade Linuxutvecklaren Greg Kroah-Hartman före publiceringen. Bedömningen var att forskningen kunde publiceras utan embargo eftersom CopyKat beskriver en exploateringsteknik och inte en ny direkt sårbarhet. De åtta färdiga attackerna har inte offentliggjorts i vapenfärdig form.
CopyKat visar därmed hur säkerhetskapplöpningen förändras. När skydden mot traditionell kapning av kontrollflödet blir bättre söker angripare efter andra vägar. I stället för att få kärnan att köra främmande kod kan det räcka att lura dess befintliga kod att flytta rätt data till fel plats.
Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor.
Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och andra nätverksanslutna enheter.
För en nätverkstekniker kan Wireshark exempelvis avslöja varför en anslutning är långsam, varför en tjänst inte svarar eller om en dator skickar trafik till en oväntad server. Programmet används även inom utbildning, systemutveckling, felsökning och IT-säkerhet.
Nu har Wireshark 4.6.8 släppts som den senaste stabila underhållsversionen i 4.6-serien.
Många säkerhetsproblem har rättats
Den nya versionen rättar 28 rapporterade säkerhetsproblem. De flesta kan få Wireshark eller det tillhörande verktyget Sharkd att krascha när programmet försöker tolka särskilt utformad eller skadad nätverkstrafik.
Problemen finns i flera så kallade protokolldissektorer. En dissektor är den del av Wireshark som känner igen och plockar isär ett visst nätverksprotokoll. Den fungerar ungefär som en översättare som omvandlar den råa dataströmmen till begriplig information.
Rättningar har bland annat gjorts för protokoll som:
RDP, som används för fjärrstyrning av Windowsdatorer
SSH, som används för säkra fjärranslutningar
Kerberos, som hanterar autentisering i många företagsnätverk
Bluetooth ATT, HFP och AVRCP
H.245, som förekommer inom video- och telefonkommunikation
RRC, som används i mobilnät
CMS och olika X.509-protokoll för certifikat och kryptografisk information
Det betyder inte nödvändigtvis att den vanliga nätverkstrafiken är osäker. Problemet uppstår när Wireshark själv ska analysera data som är felaktigt konstruerad. En angripare skulle exempelvis kunna skapa en manipulerad paketfil som får analysprogrammet att krascha när filen öppnas.
Även sparade paketfiler kan orsaka problem
Wireshark kan inte bara följa nätverkstrafik i realtid. Programmet kan också öppna tidigare inspelade paketfiler. Sådana filer används ofta när nätverksproblem ska undersökas i efterhand eller skickas vidare till en annan tekniker.
Version 4.6.8 rättar krascher i flera filtolkar, däribland dem för pcapng, BUSMASTER, Endace ERF, Tektronix K12xx, Catapult DCT2000 och 3GPP-telefonloggar.
Pcapng är särskilt betydelsefullt eftersom det är ett av de vanligaste formaten för sparad nätverkstrafik. En manipulerad eller skadad fil ska inte kunna få analysverktyget att oväntat avslutas.
Användare bör därför behandla okända paketfiler på samma försiktiga sätt som andra filer från obekanta kMånga säkerhetsproblem har rättatsällor och se till att Wireshark hålls uppdaterat.
Farliga minnesfel och oändligt djupa datastrukturer
Utvecklarna har även åtgärdat flera mer tekniska minnesfel. Ett av dem var ett så kallat stackbufferöverflöde i skrivfunktionen för K12/RF5-filer. Ett annat kunde orsaka en läsning utanför det tilldelade minnesområdet när programmet behandlade avkortade Ethernetpaket med VLAN-information i BLF-filer.
Wireshark kunde dessutom få slut på stackminne när programmet försökte läsa NetLog-data i JSON-format med extremt många nästlade nivåer.
Det kan jämföras med att öppna en låda som innehåller en ny låda, som i sin tur innehåller ännu en låda. Om processen fortsätter tillräckligt länge kan programmet till slut få slut på det arbetsutrymme som används för att hålla reda på alla öppnade nivåer.
Även en segmenteringskraMånga säkerhetsproblem har rättatssch som kunde uppstå när inställningen ”Analyze TCP sequence numbers” slogs av eller på har rättats.
Bättre avkodning av 5G-trafik
Flera fel i analysen av 5G NAS har korrigerats. NAS står för Non-Access Stratum och används för signalering mellan en mobil enhet och mobilnätets centrala funktioner.
Wireshark kunde tidigare visa felaktig information för vissa informationsfält, bland annat sådana som rör nätverkssegment, säkerhetsfunktioner, registreringsväntetider och andra delar av kommunikationen i 5G-nät.
För de flesta vanliga användare har dessa ändringar liten praktisk betydelse. För utvecklare, telekomtekniker och forskare kan däremot ett felaktigt avkodat fält leda till att ett nätverksproblem misstolkas.
Inga nya protokoll – men många förbättringar
Wireshark 4.6.8 introducerar inga helt nya protokoll. I stället har stödet för ett stort antal befintliga protokoll förbättrats. Bland dessa finns ASN.1 BER, Bluetooth, GTPv2, Kerberos, KNX/IP, NAS-5GS, Rlogin, SSH och flera X.509-relaterade protokoll.
Det gör version 4.6.8 till en typisk underhållsuppdatering. Den innehåller få synliga nyheter men gör programmet stabilare, säkrare och mer tillförlitligt vid verklig nätverksanalys.
Ändrad sökväg för externa hjälpprogram
Utvecklarna har också dokumenterat en förändring som egentligen infördes redan i Wireshark 4.6.0.
På Unixliknande system söker Wireshark nu normalt efter externa extcap-program under katalogen:
/usr/libexec/wireshark/extcap
Extcap används för att ansluta externa källor för paketinsamling till Wireshark. Linuxdistributioner och tredjepartspaket som installerar sådana verktyg kan därför behöva ändra sina installationssökvägar.
Sökvägen kan fortfarande åsidosättas med miljövariabeln WIRESHARK_EXTCAP_DIR. Förändringen gäller inte på samma sätt för den officiella programpaketeringen för macOS, och vissa Linuxdistributioner utan en särskild libexec-katalog kan fortsätta använda tidigare sökvägar.
Linuxanvändare kan behöva vänta
Wireshark 4.6.8 finns att hämta som installationspaket för Windows och macOS samt som källkod. Linuxanvändare rekommenderas normalt att installera uppdateringen genom den egna distributionens pakethanterare.
Det kan därför dröja innan versionen dyker upp i alla Linuxdistributioners programförråd. Användare som regelbundet öppnar paketfiler från externa källor eller arbetar professionellt med nätverksanalys bör uppdatera så snart en lämplig version finns tillgänglig.
Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer.
Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren med jämna mellanrum måste installera en helt ny version.
Därför finns det heller ingen tydlig gräns mellan Manjaro 26.0 och 26.1 för den som redan använder systemet. När den senaste stabila uppdateringen installeras övergår datorn i praktiken till samma programvarunivå som Manjaro 26.1 ”Bian-May”.
I Manjaros tillkännagivande skriver projektledaren Philip Müller att uppdateringen bör markera lanseringen av Bian-May. Något separat lanseringsmeddelande med de slutliga installationsfilerna har dock ännu inte publicerats.
Linux 7.1 ersätter en kortlivad kärna
En av de viktigaste förändringarna är övergången till Linuxkärnan 7.1. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och ansvarar bland annat för kontakten mellan programvaran och datorns hårdvara.
Den tidigare Linuxkärnan 7.0 har nått slutet av sin supportperiod. Manjaro rekommenderar därför användarna att byta till Linux 7.1 eller någon av de långtidssupporterade kärnorna.
Manjaros nuvarande utbud omfattar Linux 7.1 samt LTS-kärnorna 6.18, 6.12, 6.6 och 6.1. För den som vill prova kommande teknik finns även utvecklingsversionen Linux 7.2-rc7.
Flera användare har tidigare drabbats av problem med AMD:s grafikdrivrutin amdgpu. Enligt Manjaro är dessa regressioner troligen lösta i de uppdaterade kärnorna.
KDE Plasma 6.7 på skrivbordet
KDE-utgåvan av Manjaro 26.1 levereras med KDE Plasma 6.7.4. Plasma är den grafiska skrivbordsmiljö som styr sådant som paneler, menyer, fönster och systeminställningar.
När den första förhandsversionen av Bian-May presenterades i maj var planen att använda KDE Plasma 6.6 och Linux 7.0. Under utvecklingen har Manjaro hunnit gå vidare till nyare versioner.
Manjaro 26.1 omfattar även GNOME 50 och Xfce 4.20. Dessutom finns COSMIC Desktop 1.5 tillgängligt i paketförråden. COSMIC är den nya skrivbordsmiljö som utvecklas av System76 och är skriven i programspråket Rust.
Fler än tusen paket har uppdaterats
Den senaste stabila uppdateringen berör fler än tusen paket enbart i Manjaros Extra-förråd. Bland de uppdaterade komponenterna finns:
GStreamer 1.28.6
Bazaar 0.9.2
OpenSearch 3.8
Syncthing 2.1
Ett stort antal Python-, Deepin- och Haskell-paket
GStreamer används av många Linuxprogram för uppspelning och behandling av ljud och video. Syncthing används för decentraliserad filsynkronisering mellan datorer, medan OpenSearch är en plattform för sökning och analys av stora datamängder.
Python 3.14 kan kräva ombyggnad av AUR-paket
Manjaro går samtidigt över till Python 3.14. Det är en större förändring som kan påverka program installerade från Arch User Repository, mer känt som AUR.
AUR är ett användarunderhållet paketarkiv som kompletterar Manjaros officiella programförråd. Paket som installerar filer i Pythons katalog site-packages eller länkar mot den äldre filen libpython3.13.so kan behöva byggas om efter systemuppdateringen.
Användare som har installerat Pythonbaserade program från AUR bör därför kontrollera om några paket har slutat fungera och därefter bygga om de berörda paketen.
Äldre Nvidia-kort kräver annan drivrutin
Uppdateringen innehåller också en viktig förändring för datorer med äldre grafikkort från Nvidia.
Nvidias drivrutinsserie 590 stöder inte längre Pascal-generationen, där bland annat GeForce GTX 10-serien ingår. Även Maxwell och tidigare generationer har flyttats bort från den aktuella drivrutinsserien.
Användare med dessa grafikkort behöver därför byta till Manjaros äldre 580xx-paket för att fortsätta använda Nvidias proprietära drivrutin. Det är klokt att kontrollera drivrutinen före uppdateringen, särskilt på datorer där det grafiska skrivbordet är beroende av Nvidias slutna drivrutin.
Ingen ominstallation behövs
Den som redan använder Manjaros stabila gren behöver inte hämta någon ny ISO-fil eller installera om datorn. En fullständig systemuppdatering räcker för att nå samma paketnivå som Manjaro 26.1.
Nya installationsavbilder väntas publiceras tillsammans med det formella lanseringsmeddelandet. Dessa är främst avsedda för nya installationer och innehåller de senaste paketen redan från början.
För befintliga användare är Manjaro 26.1 ”Bian-May” däremot i praktiken redan här.
En uppdatering till Linux-kärna 7.0 kan slå ut Wi-Fi – och i värsta fall orsaka kernel panic – på äldre datorer med nätverkskort från Broadcom. Ett nytt skript hjälper användare av Ubuntu 24.04 och Linux Mint att avinstallera kärnan och återgå till den fungerande versionen 6.14.
Har du en äldre MacBook, HP eller någon annan dator med ett nätverkskort från Broadcom som kör Linux? Då kan Wi-Fi sluta fungera efter en uppdatering till Linux-kärna 7.0. I värsta fall kan uppdateringen orsaka kernel panic.
Jag har gjort ett skript som avinstallerar Linux-kärna 7.0. Skriptet har testats på flera olika MacBook-modeller.
Lösningen är att avinstallera Linux-kärna 7.0 och återgå till version 6.14. Detta gäller Ubuntu 24.04. Felet verkar inte vara relevant för Ubuntu 26.04.
Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor.
Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren arbetar med. Det är bland annat kärnan som kommunicerar med processorn, arbetsminnet, grafikkortet, lagringsenheterna och nätverkskorten.
När nya datormodeller lanseras kan den kärna som följer med en Linuxdistribution vara för gammal för att känna igen all hårdvara. Resultatet kan exempelvis bli att Wi-Fi inte fungerar, att grafiken körs med begränsad prestanda eller att vissa komponenter inte upptäcks alls.
HWE ger bättre stöd för nya datorer
HWE är en förkortning av Hardware Enablement. Det innebär att Linux Mint skapar ett uppdaterat installationsmedium med en nyare Linuxkärna, men i övrigt behåller samma version av operativsystemet.
Det vanliga installationsmediet för Linux Mint 22.3 innehåller Linuxkärnan 6.14. De nya HWE-avbilderna använder i stället Linuxkärnan 7.0. Det kan ge bättre stöd för nyare processorer, grafikkretsar, nätverkskort och andra komponenter.
HWE-utgåvan ska därför inte betraktas som Linux Mint 22.4 eller som en helt ny distribution. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med ett modernare tekniskt fundament för hårdvaran.
Linux Mint rekommenderar att det vanliga installationsmediet används om det fungerar korrekt. Nyare kärnor kan ibland orsaka problem med proprietära drivrutiner och externa kärnmoduler, exempelvis från Nvidia, Broadcom och VirtualBox. HWE-versionen är främst tänkt för datorer där standardversionen inte fungerar tillfredsställande.
Linux Mint arbetar också med att göra kärnhanteringen mer lättbegriplig. Funktionen flyttas från Uppdateringshanteraren till verktyget Systemadministration och ska fungera både i vanliga Linux Mint och i den Debianbaserade utgåvan LMDE.
I stället för att användaren behöver hantera varje kärnversion separat kommer verktyget att arbeta med hela kärnserier. Användaren väljer vilken serie som ska följas och hur många äldre kärnor som ska sparas.
Uppdateringar till den valda serien installeras därefter genom den vanliga Uppdateringshanteraren. Äldre kärnor kan rensas automatiskt en gång i veckan. Det går även att starta en rensning manuellt om diskutrymme behöver frigöras direkt.
En historik visar vilka kärnor som har tagits bort och när det skedde.
Viktiga kärnor kan skyddas
Det kan vara klokt att behålla en äldre kärna som reserv. Om en ny kärna orsakar problem med exempelvis grafik eller nätverk kan användaren starta datorn med den äldre versionen från GRUB-menyn.
I den nya kärnhanteraren kan enskilda kärnor därför markeras som skyddade. En skyddad kärna undantas från den automatiska rensningen och tas inte bort av systemet.
För kända kärnserier installerar Linux Mint rätt metapaket, vilket ser till att framtida uppdateringar fortsätter att komma. Om användaren installerar en specialanpassad kärna, exempelvis en realtids- eller OEM-kärna, kan systemet inte alltid sköta uppdateringarna automatiskt. Verktyget varnar då för att användaren själv ansvarar för att hålla serien uppdaterad.
Systemgemensamma miljövariabler
Verktyget Systemadministration får även en ny sida för miljövariabler. En miljövariabel är ett värde som program kan läsa för att avgöra hur de ska fungera.
Det kan exempelvis handla om sökvägar, språkval, tekniska inställningar eller parametrar som används av utvecklingsverktyg. Variabler som skapas på den nya sidan ska gälla för hela systemet och för samtliga användarsessioner, både i det grafiska skrivbordet och i textkonsolen.
Funktionen riktar sig främst till administratörer, utvecklare och avancerade användare, men gör en tidigare ganska teknisk inställning mer tillgänglig.
Cinnamon får bättre stöd för Fcitx5
Skrivbordsmiljön Cinnamon får fullständigare stöd för inmatningssystemet Fcitx5 i både Wayland och X11.
Fcitx5 används bland annat för språk och skriftsystem där ett vanligt tangentbord inte räcker för att skriva alla tecken direkt. När Fcitx5 väljs i inställningarna startar Cinnamon inte längre ibus-daemon. I stället används en separat intern hanterare och resten av inmatningen överlåts till Fcitx5.
Cinnamon får dessutom ett eget verktyg som visar den aktiva tangentbordslayouten. Det ersätter det nedlagda programmet gnome-kbd.
Smidigare panel i helskärmsläge
Utvecklarna har även arbetat med hur Cinnamon-panelen fungerar när ett program visas i helskärmsläge. Det ska bli mer naturligt att öppna panelprogram, klicka på andra delar av panelen och stänga menyer utan att skrivbordet reagerar på oväntade sätt.
De nya HWE-avbilderna med Linuxkärnan 7.0 finns tillgängliga redan nu. Förändringarna i kärnhanteringen, miljövariablerna och Cinnamon är däremot fortfarande under utveckling och presenteras som en förhandsvisning av vad som planeras för nästa Linux Mint-version.
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats.
CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt system. Distributionen använder Arch Linux som grund, men kompletterar den med egna optimeringar, verktyg och förenklade installationslösningar.
Augustiutgåvan är projektets femte utgåva under 2026. De största förändringarna syns inte nödvändigtvis på skrivbordet. Mycket av arbetet har i stället skett bakom kulisserna, där utvecklarna har bytt programspråk och byggt om flera viktiga komponenter.
Pakethanteraren Shelly har skrivits om i Zig
Den största förändringen gäller Shelly, CachyOS grafiska pakethanterare. Programmet har tidigare varit skrivet i C#, men har nu byggts om från grunden i programspråket Zig.
C# körs normalt med hjälp av en så kallad hanterad exekveringsmiljö. Det innebär att ett extra programlager hjälper till med bland annat minneshantering och körning av koden. Lösningen förenklar utvecklingen, men kan samtidigt öka minnesförbrukningen och göra att ett program tar längre tid att starta.
Zig kompileras i stället till en fristående maskinkodsfil som kan köras direkt av operativsystemet. Enligt CachyOS ger detta Shelly lägre minnesförbrukning och snabbare programstart. Hur stor skillnaden blir i praktiken beror dock både på datorns hårdvara och hur programmet används.
Den nya versionen har även fått ett omarbetat gränssnitt. Paket kan visas som listor eller i ett rutnät, och nya användare möts av en introduktionsskärm första gången programmet startas.
Shelly kan också visa innehållet i de byggfiler, så kallade PKGBUILD-filer, som används för paket från Arch User Repository, AUR. Det gör det lättare att granska vad som kommer att köras innan ett paket byggs och installeras. Även utdata från själva byggprocessen kan visas.
En ny verktygssida innehåller funktioner för att synkronisera paketdatabasen, rensa paketcache och ta bort föräldralösa paket som inte längre behövs av något installerat program.
Kommandoradsversionen av Shelly har samtidigt fått gemensam sökning i de vanliga programförråden och AUR. Den kan dessutom söka efter uppdateringar till vanliga paket, AUR-paket, AppImage-program och Flatpak-appar. Inställningar och säkerhetskopior kan exporteras och importeras i TOML-format.
Flatpak-stödet installeras numera som ett valfritt paket. Användare som inte använder Flatpak behöver därför inte ha den delen av systemet installerad.
Rust tar över fler systemverktyg
Även CachyOS verktyg för hantering av Linuxkärnor har skrivits om. Den tidigare C++-baserade bakgrundskomponenten har ersatts med kod skriven i Rust och integrerats direkt i chwd-kernel.
Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket kan förhindra flera vanliga minnesfel redan när ett program kompileras. Det gör inte automatiskt ett program felfritt, men minskar risken för exempelvis felaktiga minnesreferenser och vissa typer av säkerhetsproblem.
Verktyget chwd, som identifierar hårdvara och installerar lämpliga drivrutiner, har samtidigt fått bättre stöd för handhållna speldatorer. Identifieringen sker genom att datorns moderkortsnahttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.commn jämförs med kända mönster.
Utvecklarna har även förbättrat hanteringen av virtuella maskiner och situationer där informationen om moderkortet saknas. Det kan minska risken för att hårdvarudetekteringen misslyckas på ovanliga datorer eller i virtualiserade miljöer.
Uppdateringssystemet får längre intervall
Cachy-Update har uppgraderats till en nyare version av Arch-Update. Även programmets ikon och bakgrundsfunktion i systemfältet har skrivits om i Rust.
En ny inställning kan både aktivera automatiska uppdateringskontroller och starta programmet i systemfältet. Hur många uppdateringar som visas per sida går också att konfigurera.
Standardintervallet mellan kontrollerna har höjts till sex timmar. Färre kontroller minskar antalet onödiga nätverksanrop och belastningen på projektets servrar, samtidigt som intervallet fortfarande är tillräckligt kort för en distribution som uppdateras kontinuerligt.
CachyOS Welcome har fått ett omarbetat system för DNS-val. Programmet kan testa tillgängliga DNS-servrar och ska nu bli bättre på att välja den server som ger snabbast svar för användaren.
DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog. När en användare skriver in ett domännamn måste datorn först fråga en DNS-server vilken IP-adress som hör till namnet. En snabb DNS-server kan därför göra att webbplatser och nätverkstjänster börjar ansluta något snabbare, även om den inte höjer själva bredbandshastigheten.
Verktyget för val av nedladdningsservrar använder nu CachyOS egen spegelliste-API. Det ska förbättra rangordningen av regionala servrar och minska risken för att en gammal eller dåligt uppdaterad spegelserver väljs.
Förberedelser för en serverutgåva
Den textbaserade installationen har fått flera rättningar och omstruktureringar. Där finns nu också experimentellt stöd för installationsprofiler till den kommande CachyOS Server Edition.
Det betyder inte att serverutgåvan är färdig. Installationsprofilerna är fortfarande experimentella, men visar att projektet vill bredda CachyOS från speldatorer och vanliga skrivbord till servrar.
Den grafiska installationen har samtidigt anpassats för flera skrivbordsmiljöer. Hyprland använder nu noctalia-greeter i stället för SDDM, medan Cinnamon har bytt till lightdm-slick-greeter. GNOME och COSMIC har fått ytterligare komponenter som förbättrar nätverksupptäckt respektive bildskärmshantering.
Noctalia har även anpassats för fönsterhanterarna Mango och Niri, medan Nord-temat har uppdaterats för KDE Plasma 6.7.
Befintliga användare behöver inte installera om
CachyOS använder en rullande utgivningsmodell. Systemet får därför nya programversioner genom vanliga uppdateringar i stället för att användaren regelbundet behöver installera en helt ny huvudversion.
Befintliga användare behöver inte göra några manuella ändringar för augustiutgåvan. Systemet uppdateras som vanligt med:
sudo pacman -Syu
Nya installationsfiler finns för både vanliga datorer och handhållna enheter.
Augustiutgåvan innehåller många förändringar som den vanliga användaren kanske inte omedelbart ser. Omskrivningen av centrala verktyg i Zig och Rust visar däremot en tydlig teknisk riktning: CachyOS vill minska onödig resursförbrukning, förbättra säkerheten och göra sina systemverktyg enklare att underhålla.
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026.
En ny motor under huven
Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat kommunikationen med processorn, arbetsminnet, lagringsenheterna, grafikkortet och nätverkskretsarna. När kärnan uppdateras syns därför sällan några stora förändringar på skrivbordet, men datorn kan få stöd för komponenter som tidigare fungerade dåligt – eller inte alls.
Det är ungefär som att behålla samma bil, men byta ut delar av motorn och elsystemet. Instrumentpanelen ser likadan ut, samtidigt som tekniken under huven blir modernare.
Ubuntu 24.04 LTS lanserades i april 2024 och bygger i sin ursprungliga form på Linux 6.8. Nu visar Ubuntus officiella paketarkiv att HWE-paketet för Ubuntu 24.04 har flyttats till Linux 7.0.
HWE håller en LTS-version modern
Förkortningen HWE står för Hardware Enablement, ungefär ”aktivering av hårdvarustöd”. Systemet finns för att lösa ett grundläggande problem med långtidsstödda Linuxdistributioner: operativsystemet ska vara stabilt i flera år, medan ny datorhårdvara lanseras hela tiden.
I stället för att tvinga användaren att byta hela Ubuntu-versionen hämtar Canonical nyare kärnor och delar av grafikstacken från senare Ubuntu-utgåvor. På så sätt kan Ubuntu 24.04 fortsätta vara en stabil LTS-version, men ändå lära sig att hantera nyare hårdvara.
En ny kärna kan bland annat innehålla:
drivrutiner för nyare processorer och styrkretsar,
förbättrat stöd för Wi-Fi, Bluetooth och nätverkskort,
uppdateringar för AMD-, Intel- och Nvidia-grafik,
bättre energihantering och viloläge på bärbara datorer,
korrigeringar för lagring, USB-enheter och annan kringutrustning.
Det betyder inte att varje dator automatiskt blir snabbare. Den största nyttan märks vanligen på relativt ny hårdvara eller på datorer där en tidigare kärna har haft problem med någon komponent.
Ubuntu 24.04.5 kommer den 27 augusti
Linux 7.0 blir en central del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som enligt Ubuntus utgivningsplan ska släppas den 27 augusti 2026. Den nya punktutgåvan väntas även få en uppdaterad grafikstack med Mesa 26.
En punktutgåva är framför allt ett nytt och uppdaterat installationsmedium. Den samlar alla rättningar, säkerhetsuppdateringar och hårdvaruförbättringar som har tillkommit sedan den föregående installationsavbilden skapades. Den som installerar Ubuntu 24.04 på en ny dator efter den 27 augusti slipper därför börja med en gammal kärna och därefter hämta en stor mängd uppdateringar.
För den som redan kör Ubuntu 24.04 är 24.04.5 däremot ingen ny Ubuntu-version som måste installeras om från början. Samma innehåll levereras successivt genom den vanliga uppdateringsfunktionen. Ubuntu 24.04.4 använde Linux 6.17 i HWE-spåret; Linux 7.0 tar nu över som nästa steg i den rullande modellen. Canonical beskriver HWE-spåret som en fortlöpande uppdateringsmodell.
Alla installationer byter inte kärna automatiskt
Vanliga skrivbordsinstallationer av Ubuntu 24.04 följer normalt HWE-spåret och bör därför få Linux 7.0 som en vanlig systemuppdatering. Serverinstallationer ligger däremot normalt kvar på den ursprungliga GA-kärnan, Linux 6.8, om administratören inte aktivt väljer HWE. Vissa datorer kan dessutom använda ett separat OEM-spår med kärnor som är anpassade för den aktuella modellen.
Den installerade kärnan kontrolleras med:
uname -r
En fullt uppdaterad HWE-installation ska efter omstart visa ett versionsnummer som börjar med 7.0. Om datorn fortfarande använder en äldre kärna kan det bero på att uppdateringen ännu inte har nått den valda spegelservern, att HWE-paketet inte är installerat eller att datorn följer ett annat kärnspår.
Så installerar du uppdateringen
På en vanlig Ubuntu-dator räcker det normalt att använda Programuppdateraren. Samma sak kan göras i terminalen:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
Om systemet inte redan följer HWE-spåret kan det installeras manuellt med det paket som Canonical anger för Ubuntu 24.04:
Det är klokt att säkerhetskopiera viktiga filer innan ett större kärnbyte, särskilt på arbetsdatorer och servrar med specialdrivrutiner. Äldre kärnor bör inte raderas omedelbart. Om den nya kärnan orsakar problem går det då ofta att välja den föregående versionen under ”Avancerade alternativ” i GRUB-menyn.
Inte samma sak som Ubuntu 26.04
Trots att Linux 7.0 kommer från Ubuntu 26.04 LTS förblir datorn på Ubuntu 24.04. Skrivbordsmiljön, programversionerna och den grundläggande systemmiljön byts inte ut på samma sätt som vid en full versionsuppgradering. HWE uppdaterar främst de delar som krävs för hårdvarustöd.
Ubuntu 24.04 LTS får ordinarie säkerhetsunderhåll till den 31 maj 2029, enligt de officiella versionsanteckningarna. Det finns därför ingen brådska att lämna 24.04 enbart för att 26.04 har släppts. Den vanliga uppgraderingen mellan LTS-versionerna erbjuds först efter den första punktutgåvan av Ubuntu 26.04, enligt Canonicals uppgraderingsdokumentation.
En försiktig modernisering
Linux 7.0 ger Ubuntu 24.04 LTS en teknisk förnyelse utan att ändra det välbekanta systemet ovanpå. För användare med nya datorer kan uppdateringen innebära bättre drivrutiner och färre kompatibilitetsproblem. På äldre, redan välfungerande maskiner blir skillnaden ofta mindre märkbar, men säkerhetsrättningar och framtida hårdvarustöd gör ändå uppdateringen viktig.
Det är själva idén med HWE: att låta en stabil långtidsversion åldras långsammare i en värld där datorhårdvaran fortsätter att utvecklas.
> FAKTA: Ubuntu 24.04.5 LTS
Distribution: Ubuntu 24.04 LTS – Noble Numbat
Ny kärna: Linux 7.0 HWE
Punktutgåva: Ubuntu 24.04.5 LTS
Planerat utgivningsdatum: 27 augusti 2026
Grafikstack: Mesa 26
Syfte: Bättre stöd för nyare datorhårdvara
Ordinarie stöd: Till den 31 maj 2029
Ominstallation krävs: Nej
> Uppdatera systemet:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
> Kontrollera kärnversionen:
uname -r
Ubuntu 24.04 förblir Ubuntu 24.04 efter uppdateringen.
HWE uppdaterar främst kärnan och hårdvarustödet – det är inte en
fullständig uppgradering till Ubuntu 26.04.
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet.
Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och uppges ha introducerats redan i Linux 2.6.25, som lanserades våren 2008.
Det innebär att felet har kunnat följa med genom nästan två decennier av utveckling, trots att miljontals rader kod har granskats, ändrats och förbättrats under tiden.
Vad är SCTP?
SCTP står för Stream Control Transmission Protocol och är, precis som TCP och UDP, ett protokoll för att överföra information över nätverk.
En viktig skillnad är att SCTP kan använda flera nätverksadresser inom samma anslutning. Om en server har flera nätverkskort eller internetförbindelser kan trafiken fortsätta över en annan väg om den första slutar fungera. Funktionen används bland annat inom telekommunikation och andra system där hög tillgänglighet är viktig.
SCTP kan dessutom lägga till och ta bort IP-adresser medan en anslutning pågår. Det är just i denna dynamiska adresshantering som SCTPhantom finns.
En borttagen nätverksväg som fortfarande används
Linuxkärnan håller reda på de olika nätverksvägar som hör till en SCTP-anslutning. Sårbarheten gör det möjligt att skicka en särskilt konstruerad serie SCTP-kommandon som först tar bort en sådan nätverksväg och därefter försöker använda den igen.
Problemet är att kärnan fortfarande har kvar en pekare till det borttagna objektet.
Det kan jämföras med att ett företag river en byggnad men glömmer att ta bort adressen ur sitt register. När samma mark senare används till något annat fortsätter företagets personal att skicka instruktioner till den gamla adressen. Instruktionerna riskerar då att påverka något helt annat än det ursprungligen var tänkt.
Inom programmering kallas detta för use-after-free. Ett område i minnet har frigjorts, men programmet fortsätter ändå att använda en gammal hänvisning till området.
I ett vanligt program kan ett sådant fel leda till att programmet kraschar. När felet finns i operativsystemets kärna blir konsekvenserna betydligt allvarligare. Kärnan har tillgång till hela datorns minne, all hårdvara och samtliga användarkonton.
En angripare som lyckas kontrollera hur det frigjorda minnet återanvänds kan därför i vissa fall manipulera kärnan och ge sin egen process högsta möjliga behörighet: root.
Fungerade på flera Linuxdistributioner
Forskarna vid Tencents Zhuque Lab lyckades utnyttja sårbarheten och erhålla rootåtkomst på flera olika system. Bland de testade miljöerna fanns:
Debian 13 med Linux 6.12.95
Ubuntu 24.04 med Linux 6.8.0-134
Rocky Linux 9 och RHEL 9-baserade system med leverantörens 5.14-kärna
ett OpenCloudOS-baserat system med Linux 6.6.119
en testmiljö med Linux 7.2-rc2
Resultaten visar att sårbarheten inte är begränsad till en enskild Linuxdistribution eller kärngeneration.
Det betyder däremot inte att vem som helst kan angripa samtliga Linuxdatorer direkt över internet. För den demonstrerade lokala attacken måste angriparen redan kunna köra kod på datorn eller i en miljö som har tillgång till den sårbara SCTP-funktionen.
Därför kan en container inte alltid skydda värddatorn
En container kan se ut som en separat dator, men den använder i själva verket samma Linuxkärna som värdsystemet. Tekniker som namnrymder, Linux capabilities och seccomp begränsar vad processerna i containern får göra, men det finns ingen separat kärna mellan containern och värddatorn.
Om en angripare hittar ett exploaterbart fel i själva kärnan kan gränsen mellan containern och värdsystemet därför kringgås.
Tencent genomförde åtta försök att utnyttja SCTPhantom från en container. I sex av försöken fick forskarna rootåtkomst på värddatorn. De två misslyckade försöken stannade vid minneshanteringen utan att krascha kärnan.
Testcontainern använde en standardskapad seccomp-profil och hade varken CAP_NET_ADMIN eller CAP_SYS_ADMIN, två kraftfulla rättigheter som normalt inte bör ges till okända containrar.
Resultatet innebär dock inte att alla Linuxcontainrar automatiskt går att bryta sig ur. Risken påverkas bland annat av:
om SCTP finns installerat och kan aktiveras
vilka typer av nätverkssocklar containern får skapa
hur användarnamnrymder är konfigurerade
containerns seccomp-regler
tilldelade Linux capabilities
säkerhetssystem som AppArmor och SELinux
Containerns körmiljö, version och exakta konfiguration påverkar alltså om attacken över huvud taget är möjlig.
En liten rättning stoppar ett komplicerat angrepp
Det intressanta med SCTPhantom är skillnaden mellan sårbarhetens komplexitet och rättningens storlek.
Attacken kräver avancerad manipulation av kärnans minne. Själva programfelet kan däremot stoppas genom en relativt liten ändring: Linuxkärnan tillåts inte längre ta bort den SCTP-transport som fortfarande används för att behandla det aktuella ASCONF-meddelandet.
Därmed uppstår inte längre den kvarlämnade pekare som attacken bygger på.
Enligt Linuxkärnans CVE-information är de första korrigerade versionerna i berörda stabila utvecklingsgrenar:
Linux 6.6.148
Linux 6.12.101
Linux 6.18.42
Linux 7.1.6
Linux 7.2-rc5 i huvudgrenen
Linuxdistributioner använder emellertid ofta egna kärnpaket. En leverantör kan flytta över säkerhetsrättningen till en äldre kärna utan att ändra kärnans huvudsakliga versionsnummer. Därför går det inte alltid att avgöra om en dator är skyddad genom att enbart kontrollera resultatet från uname -r.
Debian 13 ”Trixie” fick exempelvis rättningen genom säkerhetskärnan 6.12.101-1. Vid publiceringen markerade Debians säkerhetsspårare fortfarande de dåvarande kärnpaketen för Debian 12 och Debian 11 som sårbara.
Vad bör Linuxanvändare göra?
Det viktigaste är att installera de säkerhetsuppdateringar som tillhandahålls av den aktuella Linuxdistributionen och därefter starta om datorn så att den nya kärnan verkligen används.
Administratörer bör särskilt kontrollera servrar där flera användare kan köra program, system som kör containrar och miljöer där opålitlig kod behandlas.
Om SCTP inte används kan avstängning av SCTP-modulen minska angreppsytan i väntan på en uppdatering. Det bör dock ses som en tillfällig skyddsåtgärd och inte som en ersättning för att installera en korrigerad kärna.
SCTPhantom visar samtidigt varför även gammal och till synes stabil kod behöver fortsätta granskas. Ett litet misstag i minneshanteringen kan ligga dolt i närmare två decennier – och förvandlas från en bortglömd pekare till en huvudnyckel för hela systemet.
Linux Foundation meddelar att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA blir Premier Members i Linux Vendor Firmware Service. Satsningen ska göra det enklare och säkrare att uppdatera den programvara som finns inbyggd i datorer, servrar, grafikkort och annan hårdvara.
De flesta Linuxanvändare är vana vid att uppdatera operativsystemet och installerade program med några enkla kommandon eller genom ett grafiskt uppdateringsverktyg. Men en modern dator innehåller även flera andra typer av programvara som behöver hållas aktuella.
Denna inbyggda programvara kallas firmware och styr bland annat datorns moderkort, nätverkskort, lagringsenheter, dockningsstationer, säkerhetsfunktioner och grafikkort. Firmware arbetar närmare hårdvaran än vanliga program och kan därför vara avgörande för både säkerhet och stabilitet.
Nu får Linux Vendor Firmware Service, förkortat LVFS, ett betydande stöd från några av världens största hårvarutillverkare.
Fyra stora företag går in som Premier Members
Linux Foundation meddelade den 6 augusti 2026 att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA ansluter sig till LVFS som Premier Members.
Företagen bidrar därmed till utvecklingen och finansieringen av en gemensam, leverantörsneutral infrastruktur för distribution av firmwareuppdateringar till Linuxsystem.
Det innebär att varje datortillverkare inte behöver utveckla ett helt eget uppdateringsprogram för Linux. I stället kan uppdateringarna distribueras genom en gemensam tjänst och installeras med verktyg som redan finns i många Linuxdistributioner.
För Linuxanvändaren kan resultatet bli en mer enhetlig upplevelse, oavsett om datorn kommer från Dell, HP eller Lenovo eller innehåller hårdvara från NVIDIA.
Vad är LVFS?
LVFS är en central tjänst där hårdvarutillverkare kan publicera firmwareuppdateringar för sina produkter. Uppdateringarna kan sedan hämtas av Linuxsystem med hjälp av programmet fwupd.
Det kommandoradsbaserade verktyget fwupdmgr används för att kontrollera och installera uppdateringarna. Funktionen är även integrerad i grafiska program, exempelvis GNOME Software, vilket gör att firmwareuppdateringar kan visas tillsammans med vanliga systemuppdateringar.
På många Linuxsystem kan användaren kontrollera tillgängliga uppdateringar med:
fwupdmgr refresh
fwupdmgr get-updates
Tillgängliga uppdateringar kan därefter installeras med:
sudo fwupdmgr update
Det exakta förfarandet kan variera mellan olika Linuxdistributioner och datorer.
Varför är firmware så viktigt?
Firmware kan beskrivas som länken mellan hårdvaran och operativsystemet. Den berättar för en komponent hur den ska starta, kommunicera och utföra sina uppgifter.
Ett fel i firmware kan orsaka allt från dålig batteritid och instabila USB-anslutningar till allvarliga säkerhetsproblem. Eftersom firmware arbetar på en mycket låg nivå kan en sårbarhet i värsta fall användas för att angripa systemet innan operativsystemets vanliga säkerhetsfunktioner har hunnit starta.
Firmwareuppdateringar kan bland annat innehålla:
rättningar av säkerhetshål,
förbättrad stabilitet,
stöd för ny hårdvara,
korrigeringar av kompatibilitetsproblem,
förbättrad energihantering,
uppdateringar av processorernas mikrokod.
Mikrokod är en särskild typ av lågnivåprogramvara som påverkar hur en processor utför vissa instruktioner. Uppdaterad mikrokod kan därför användas för att rätta fel och minska effekterna av säkerhetsproblem i processorer.
Viktigt för servrar och AI-system
Firmwareuppdateringar är inte bara en fråga för vanliga bärbara datorer. Linux används i stor omfattning på servrar, arbetsstationer, superdatorer, AI-system och beräkningskluster.
I sådana miljöer kan ett hårdvarufel eller en misslyckad uppdatering bli mycket kostsam. Om en server eller ett grafikkort slutar fungera under en lång AI-beräkning kan flera dagars eller veckors arbete gå förlorat.
En gemensam och automatiserbar uppdateringsinfrastruktur gör det lättare för systemadministratörer att hålla stora mängder datorer aktuella. I stället för att manuellt besöka varje tillverkares webbplats kan uppdateringarna hanteras genom etablerade Linuxverktyg.
NVIDIAs deltagande är särskilt intressant eftersom företagets grafikkort och acceleratorer används i många AI-system. Enligt företaget ska stödet för LVFS ge snabbare säkerhetsuppdateringar och en mer standardiserad uppdateringsupplevelse för bland annat DGX Spark.
Miljontals uppdateringar varje månad
Richard Hughes, projektledare för LVFS och utvecklare av fwupd, uppger att miljontals firmwareuppdateringar redan installeras varje månad genom tjänsten.
Stödet från de fyra företagen innebär även att LVFS har nått det finansieringsmål som projektet satte upp under föregående år. Det ger bättre förutsättningar för att driva och vidareutveckla infrastrukturen under lång tid.
Det är betydelsefullt eftersom LVFS har utvecklats till en viktig del av Linux ekosystem. Tjänsten används inte bara av en enskild Linuxdistribution utan fungerar som en gemensam länk mellan hårdvarutillverkare och många olika distributioner.
En förbättring – men inget löfte om stöd för all hårdvara
Att ett företag stöder LVFS innebär inte automatiskt att samtliga äldre och nya produkter får firmwareuppdateringar genom tjänsten. Tillverkaren måste fortfarande publicera en uppdatering för varje produktmodell som ska stödjas.
Det kan därför finnas datorer och komponenter där fwupdmgr inte hittar några uppdateringar, trots att tillverkaren deltar i LVFS. Stödet beror bland annat på produktmodell, ålder och vilka uppdateringar tillverkaren har valt att publicera.
Det utökade industristödet ökar däremot möjligheten att fler produkter får ett fungerande och standardiserat Linuxstöd framöver.
Linux behandlas alltmer som en huvudplattform
Under lång tid har firmwareuppdateringar varit enklare att genomföra i Windows än i Linux. Linuxanvändare har ibland varit tvungna att starta Windows, skapa särskilda USB-minnen eller använda tillverkarspecifika verktyg för att uppdatera datorns firmware.
LVFS och fwupd har steg för steg förändrat situationen. När Dell, HP, Lenovo och NVIDIA nu satsar gemensamt på tjänsten visar det att Linux betraktas som en viktig plattform för både vanliga datorer och avancerade företags- och AI-system.
För användarna handlar satsningen i slutänden om något mycket konkret: säkrare datorer, färre specialverktyg och en större möjlighet att hålla hela systemet uppdaterat direkt från Linux.
WordPress 7.0.3 har släppts med rättningar av tolv säkerhetsproblem. Flera av sårbarheterna kan utnyttjas för att köra skadlig kod, komma åt skyddad information eller skaffa utökade rättigheter. Eftersom detta är en viktig säkerhetsuppdatering rekommenderas alla webbplatsägare att installera den omgående.
WordPress 7.0.3 har släppts med rättningar av tolv säkerhetsproblem. Flera av sårbarheterna kan användas för att köra skadlig kod, komma åt skyddad information eller skaffa utökade rättigheter. Den allvarligaste bristen finns på inloggningssidan och kan i vissa situationer leda till att PHP-kod körs på webbservern.
En säkerhetsuppdatering utan nya finesser
WordPress 7.0.3 är framför allt en säkerhetsutgåva. Det innebär att fokus inte ligger på nya funktioner eller ett förändrat utseende. I stället har utvecklarna förstärkt de delar av systemet där en angripare skulle kunna ta sig förbi WordPress skyddsmekanismer.
En säkerhetsuppdatering kan liknas vid att en låssmed byter ut flera bristfälliga lås i en byggnad. Huset ser likadant ut efter arbetet, men det har blivit betydligt svårare för obehöriga att ta sig in.
WordPress rekommenderar därför att alla webbplatser uppdateras så snart som möjligt.
Allvarlig brist på inloggningssidan
Det mest uppmärksammade säkerhetsproblemet är en så kallad reflekterad cross-site scripting-sårbarhet, förkortad XSS, på WordPress inloggningssida.
En reflekterad XSS-attack innebär vanligtvis att skadlig kod placeras i en särskilt utformad webbadress. Om någon öppnar länken kan koden köras i personens webbläsare som om den kom från den riktiga webbplatsen.
Det som gör denna sårbarhet särskilt allvarlig är att inget WordPress-konto krävs för att inleda attacken. Bristen beskrivs som ”pre-auth”, vilket betyder att den kan utnyttjas innan angriparen har loggat in.
I vissa situationer skulle sårbarheten kunna ingå i en attackkedja som slutligen leder till att PHP-kod körs på webbservern. Det kan ge angriparen betydligt större kontroll än en vanlig XSS-attack.
Uppdateringen rättar även flera lagrade XSS-sårbarheter. Vid en sådan attack sparas den skadliga koden i WordPress databas, exempelvis som en del av ett inlägg. Koden kan sedan aktiveras när en administratör eller besökare öppnar den berörda sidan.
Flera av bristerna kunde utnyttjas av användare med rollen medarbetare eller högre. Det innebär att angriparen redan måste ha ett konto med vissa rättigheter. Risken är ändå betydande på webbplatser där många personer kan skriva eller redigera innehåll.
Sårbarheter har bland annat rättats i:
inställningarna för emojier,
blocket för inläggsinnehåll,
funktionen för snabbredigering på webbplatser med många användare,
blocket som visar publiceringsdatum.
Dessutom har ett problem åtgärdats där en användare med rollen författare eller högre kunde kringgå WordPress filter för säker CSS och lägga in otillåten stilmallskod.
CSS används normalt för att bestämma hur en webbplats ser ut. Skadlig CSS kan exempelvis användas för att dölja knappar, lägga innehåll ovanpå andra element eller vilseleda en användare att klicka på fel plats.
Multisite och registrering av nya webbplatser
WordPress 7.0.3 rättar också ett problem med utökade rättigheter i Multisite-installationer.
Multisite gör det möjligt att driva flera webbplatser från en gemensam WordPress-installation. På nätverk där användarregistrering var aktiverad kunde en användare under vissa omständigheter skapa en ny webbplats trots att personen egentligen inte skulle ha den behörigheten.
Detta är framför allt relevant för större organisationer, webbhotell, föreningar och utbildningsverksamheter som driver många WordPress-webbplatser i samma installation.
Skyddade kommentarer kunde avslöjas
En annan sårbarhet fanns i blocket ”Senaste kommentarer”. Det kunde visa kommentarer från lösenordsskyddade inlägg och därmed avslöja information som inte var avsedd för alla besökare.
Ett lösenordsskyddat inlägg ska normalt fungera som ett avgränsat rum där endast personer med rätt lösenord kan läsa innehållet. Om kommentarer från inlägget ändå visas på en offentlig del av webbplatsen uppstår en informationsläcka.
Uppdateringen rättar även två närliggande problem:
möjligheten att kartlägga adresserna till inlägg,
exponering av interna anteckningar i kommentarsflöden.
Sådan information behöver inte vara farlig i sig, men kan hjälpa en angripare att kartlägga webbplatsen och förbereda en mer riktad attack.
WordPress kunde kontakta interna nätverksadresser
En server-side request forgery-sårbarhet, förkortad SSRF, har också åtgärdats i WordPress kontroll av webbadresser.
Vid en SSRF-attack luras webbservern att skicka en förfrågan till en adress som angriparen själv kanske inte kan nå. Servern används då som en mellanhand.
I detta fall kunde WordPress kontroll av webbadresser kringgås så att förfrågningar skickades till så kallade link-local-adresser. Sådana adresser används bland annat för intern kommunikation i lokala nätverk och molnmiljöer.
Det kan jämföras med att någon utanför ett företag lyckas övertala en anställd på insidan att hämta information från ett internt rum. Angriparen kommer inte själv in i rummet, men försöker använda någon som redan befinner sig där.
Även bekräftelse av e-post kunde kringgås
Utgåvan rättar dessutom en brist i processen för att bekräfta e-postadresser. En angripare kunde under vissa förutsättningar kringgå den kontroll som ska säkerställa att en användare verkligen har tillgång till den angivna adressen.
E-postbekräftelse används ofta som ett extra kontrollsteg vid registrering eller ändring av kontouppgifter. Om kontrollen kan hoppas över försvagas skyddet mot falska eller kapade konton.
Äldre versioner får vissa rättningar
WordPress säkerhetsteam arbetar med att föra tillbaka nödvändiga rättningar till äldre versioner, för närvarande ända tillbaka till WordPress 4.7.
Det betyder dock inte att gamla WordPress-versioner har fullt stöd. WordPress betonar att endast den senaste huvudversionen är aktivt underhållen. En äldre installation kan därför fortfarande sakna andra felrättningar, förbättringar och kompatibilitetsuppdateringar.
Säkerhetsrättningarna till äldre grenar publiceras efter hand som de blir klara. Den som använder en gammal version bör därför inte utgå från att webbplatsen redan är skyddad.
Även WordPress 7.1 RC2 innehåller de säkerhetsrättningar som är tillämpliga. RC står för ”Release Candidate” och betyder att versionen är avsedd för testning inför den slutliga utgåvan. Den bör normalt inte användas på en skarp webbplats.
Så uppdaterar du WordPress
Den enklaste metoden är att logga in i WordPress administrationspanel och välja:
Webbplatser som tillåter automatiska bakgrundsuppdateringar ska normalt få säkerhetsuppdateringen automatiskt. Det är ändå klokt att logga in och kontrollera vilken version som faktiskt är installerad.
Innan en manuell uppdatering bör man säkerhetskopiera både databasen och webbplatsens filer. Efter uppdateringen bör man kontrollera att webbplatsen, administrationspanelen, kontaktformulär och andra viktiga funktioner fortfarande fungerar.
Alla säkerhetshål är inte lika lätta att utnyttja. Vissa kräver ett befintligt användarkonto, särskilda inställningar eller en komplicerad kedja av flera brister. Det är ändå olämpligt att vänta.
När en säkerhetsuppdatering har publicerats kan angripare jämföra den nya och den gamla källkoden för att se exakt vad som har förändrats. På så sätt kan de ofta förstå hur sårbarheterna fungerar och börja söka efter webbplatser som ännu inte har uppdaterats.
WordPress 7.0.3 bör därför installeras omgående – särskilt eftersom en av sårbarheterna kan angripas utan föregående inloggning och i värsta fall bidra till att kod körs på servern.
Debian har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie” som rättar 28 sårbarheter i Linux-kärnan. Bland de allvarligaste finns SCTPhantom och Zapscape, två säkerhetshål som under vissa förutsättningar kan ge angripare root-behörighet eller möjlighet att ta sig från en virtuell maskin till värdsystemet.
Debian-projektet har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen rättar totalt 28 säkerhetsproblem i Linux-kärnan, däribland två särskilt intressanta sårbarheter som fått namnen SCTPhantom och Zapscape.
För vanliga användare kan ord som use-after-free, KVM, SCTP och privilege escalation låta ganska abstrakta. Men i praktiken handlar flera av problemen om något betydligt enklare: en användare eller ett program med begränsade rättigheter kan under vissa förutsättningar få mycket större kontroll över systemet än vad det egentligen ska ha.
Debian rekommenderar därför användare av Debian 13 att installera den nya kärnan så snart som möjligt.
SCTPhantom – ett 18 år gammalt fel kan ge root
En av de allvarligaste sårbarheterna har beteckningen CVE-2026-64564 och har fått namnet SCTPhantom.
Felet finns i Linux-kärnans hantering av nätverksprotokollet SCTP och har enligt rapporterna funnits där i omkring 18 år.
Sårbarheten är av typen use-after-free. Det betyder förenklat att kärnan försöker använda ett område i datorns minne efter att minnet egentligen redan har frigjorts.
Det kan jämföras med att ett hotell lämnar ut samma hotellrum till en ny gäst, samtidigt som den gamla gästens nyckel fortfarande fungerar. Om den gamla gästen går tillbaka till rummet kan resultatet bli minst sagt oförutsägbart.
I ett operativsystems kärna kan den typen av fel bli mycket allvarliga.
SCTPhantom kan göra det möjligt för en lokal användare utan administratörsrättigheter att höja sina rättigheter och i slutänden få root-behörighet.
Root är Linux-världens motsvarighet till systemets högsta administratör. Den som har root kan i princip göra vad som helst med datorn.
Problemet är även intressant för system som använder containrar. En angripare kan under vissa förutsättningar använda sårbarheten för att ta sig ut ur en container och påverka värdsystemet.
Zapscape riktar in sig på virtualisering
Den andra uppmärksammade sårbarheten heter CVE-2026-64561, eller Zapscape.
Den finns i KVM, Kernel-based Virtual Machine, som är Linux-kärnans inbyggda teknik för virtualisering.
KVM används bland annat av många servrar och virtualiseringsplattformar för att köra virtuella datorer.
Även Zapscape är ett så kallat use-after-free-fel.
I värsta fall kan en angripare som har root-behörighet inne i en virtuell maskin använda sårbarheten för att angripa själva värddatorn och få root även där.
Det bryter mot en av de viktigaste säkerhetsprinciperna inom virtualisering: en virtuell maskin ska vara isolerad från den fysiska datorn och från andra virtuella maskiner.
Sårbarheten kräver dock speciella förutsättningar. Nested virtualization, alltså möjligheten att köra virtualisering inuti en redan virtualiserad miljö, måste vara aktiverad.
Problemet berör dessutom bara vissa processorer, bland annat AMD-processorer och nyare Intel-processorer från Ice Lake-SP-generationen och framåt.
Det betyder att Zapscape inte är direkt exploaterbar på alla Debian-datorer, men på virtualiseringsservrar som uppfyller kraven är uppdateringen särskilt viktig.
Flera andra delar av Linux-kärnan berörs
Den nya Debian-uppdateringen innehåller sammanlagt rättelser för 28 säkerhetsproblem.
Ett av dem är CVE-2025-40098, ett fel i ljuddrivrutinen för ALSA-komponenten cs35l41.
Där kan en så kallad NULL pointer dereference få Linux-kärnan att krascha. I praktiken handlar det främst om ett problem som kan orsaka systemstopp eller så kallad denial of service.
En annan sårbarhet, CVE-2026-64562, finns i KVM:s stöd för Intels nested VMX-teknik. Felet kan leda till att värdsystemets kärna kraschar.
Bland de övriga rättelserna finns säkerhetsproblem i flera olika delar av Linux-kärnan, bland annat:
Bluetooth-drivrutinen för Qualcomm QCA
Linux Wi-Fi-del mac80211
brandväggssystemet netfilter och nf_tables
Intel i801 SMBus-drivrutinen
SCTP och dess funktioner för dynamiska adressändringar
flera delar av KVM och virtualiseringssystemet
Det illustrerar också varför Linux-kärnan uppdateras så ofta. Kärnan ansvarar inte bara för att starta datorn, utan hanterar bland annat processorer, minne, nätverk, hårddiskar, USB-enheter, ljud, Wi-Fi och virtualisering.
Ett säkerhetsfel i kärnan befinner sig därför väldigt nära systemets mest privilegierade delar.
28 säkerhetshål efter förra veckans 68
Den nya uppdateringen kommer bara omkring en vecka efter en tidigare säkerhetsuppdatering för Debian 13, där 68 sårbarheter åtgärdades.
Att ytterligare 28 säkerhetsproblem rättas kort därefter betyder inte nödvändigtvis att Linux plötsligt blivit osäkert.
Linux-kärnan är ett enormt programvaruprojekt med miljontals rader kod och stöd för mängder av olika typer av hårdvara och nätverksfunktioner.
När säkerhetsforskare, Linux-utvecklare och hårdvarutillverkare hittar fel rättas de kontinuerligt och distribueras därefter vidare av Linux-distributioner som Debian.
Det viktiga är därför inte att en sårbarhet har upptäckts, utan att säkerhetsuppdateringen faktiskt installeras.
Debian 13 bör uppdateras
Debian rekommenderar användare av Debian 13 ”Trixie” att uppdatera till den korrigerade Linux-kärnan 6.12.101-1.
Systemet kan uppdateras från terminalen med:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
När den nya kärnan har installerats bör datorn startas om.
En Linux-kärna som installerats genom en uppdatering börjar normalt inte användas förrän systemet har startats om.
Efter omstart kan den aktiva kärnversionen kontrolleras med:
uname -r
Servrar och virtualiseringsvärdar bör prioriteras
För en vanlig Debian-användare är den viktigaste åtgärden helt enkelt att hålla systemet uppdaterat.
Men administratörer som använder Debian 13 på servrar bör vara särskilt uppmärksamma på denna uppdatering.
Det gäller framför allt system som använder:
KVM och virtuella maskiner
nested virtualization
containrar
SCTP
tjänster där flera användare kan logga in lokalt
Sårbarheter som gör det möjligt att gå från en vanlig användare till root eller från en virtuell maskin till värdsystemet tillhör de typer av säkerhetsproblem som systemadministratörer bör ta på stort allvar.
Den enklaste försäkringen är samtidigt den gamla vanliga: installera säkerhetsuppdateringarna och starta om systemet när en ny kärna har installerats.
Distribution: Debian 13 ”Trixie” Kernel: Linux 6.12 LTS Uppdaterad kernel: 6.12.101-1 Säkerhetsuppdatering: 6 augusti 2026 Antal rättade sårbarheter: 28
SCTPhantom: CVE-2026-64564
Use-after-free i SCTP ASCONF. Kan under vissa
förutsättningar ge en lokal användare root-behörighet
och möjliggöra container escape.
Zapscape: CVE-2026-64561
Use-after-free i KVM:s MMU-kod. Kan under vissa
förutsättningar användas för att angripa värdsystemet
från en virtuell maskin.
Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat.
Linux har länge haft mängder av verktyg för den som vill hålla ett öga på datorns hälsa. Program som visar processorbelastning, minnesanvändning och temperaturer är inget nytt. Däremot är det betydligt ovanligare med ett enda program som både kan beskriva vilken hårdvara datorn innehåller och samtidigt följa sensorer i realtid.
Det är precis vad det nya open source-projektet HWall försöker göra.
Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust och utvecklat specifikt för Linux. Tanken är att ge användaren en samlad bild av datorns komponenter, temperaturer, fläktar, lagringsenheter, nätverk och andra mätvärden.
HWall finns både med ett grafiskt gränssnitt byggt med GTK 4 och som ett interaktivt terminalprogram.
Inspirerat av HWiNFO för Windows
Utvecklaren bakom HWall uppger att sättet att organisera sensorer i en hierarkisk struktur är inspirerat av HWiNFO64, ett populärt program för hårdvaruinformation och diagnostik under Windows.
Ambitionen verkar alltså vara större än att bara visa några grafer över processor- och minnesanvändning.
HWall försöker istället samla information från flera delar av Linux-systemet, bland annat Linux-kärnan, datorns firmware, installerade hårdvarudrivrutiner och vissa externa verktyg.
Resultatet kan bli en ganska detaljerad bild av vad som faktiskt händer inne i datorn.
Temperaturer, fläktar och spänningar
Beroende på vilken hårdvara datorn har kan HWall bland annat visa:
processortemperaturer
temperaturer på moderkortet
fläkthastigheter
elektriska spänningar
processorbelastning
klockfrekvenser
aktivitet på lagringsenheter
nätverkstrafik
effekt- och energivärden
Programmet håller dessutom reda på mer än bara det aktuella värdet.
För varje sensor kan HWall registrera nuvarande, lägsta, högsta och genomsnittliga värde, tillsammans med hur många mätningar som har genomförts.
Det gör det exempelvis möjligt att se att processorn för tillfället håller 55 grader, men tidigare under dagen varit uppe i 87 grader.
HWall skiljer också mellan sensorer som är aktuella, inaktuella, otillgängliga eller helt offline. Det är viktigt eftersom ett värde som visas på skärmen annars skulle kunna misstolkas som en färsk mätning trots att sensorn slutat rapportera.
Mäter hur snabbt processorn faktiskt arbetar
En särskilt intressant funktion finns på vissa x86-baserade datorer.
Moderna processorer ändrar hela tiden sin arbetshastighet beroende på belastning, temperatur och energisparfunktioner. Den frekvens som operativsystemet begär behöver därför inte alltid motsvara den frekvens som processorn faktiskt har arbetat med.
HWall kan på kompatibla system använda processorernas så kallade APERF- och MPERF-räknare för att uppskatta den effektiva frekvensen.
Det går både att visa ett genomsnitt och separata värden för varje logisk processor.
Det kan ge en mer realistisk bild av hur processorn verkligen arbetar än att enbart läsa den rapporterade klockfrekvensen.
Historik istället för bara ögonblicksbilder
En temperaturmätning säger egentligen ganska lite om man bara ser värdet just nu.
Är 80 grader normalt? Har temperaturen precis stigit? Har den legat där i flera timmar?
Därför lagrar HWall också historiska sensordata i minnet.
Standardinställningen är endast en minuts historik, men lagringen kan konfigureras för betydligt längre perioder – upp till 24 timmar.
Historiken kan visas som interaktiva diagram där användaren bland annat kan zooma, panorera, undersöka tidpunkter och välja specifika tidsperioder.
Det gör funktionen användbar vid exempelvis felsökning.
Om en dator plötsligt börjar gå långsamt kan man i efterhand undersöka om processortemperaturen steg kraftigt, om belastningen låg på 100 procent eller om någon annan sensor förändrades samtidigt.
Historiken kan även exporteras som CSV eller JSON Lines för vidare analys i andra program.
En mycket kort mätintervall kombinerad med lång historik innebär förstås att programmet måste lagra och bearbeta betydligt fler datapunkter, vilket i sin tur ökar användningen av processor och arbetsminne.
Kan varna innan problemen blir allvarliga
HWall kan också användas som ett enklare övervakningssystem.
För enskilda sensorer går det att sätta gränsvärden för när en varning eller ett kritiskt larm ska utlösas.
Det behöver inte innebära att ett larm aktiveras så fort processorn råkar passera exempelvis 90 grader under några sekunder.
Programmet har inställningar för bland annat varaktighet, hysteresis och cooldown.
Det innebär förenklat att ett värde kan behöva ligga över en viss gräns under en bestämd tid innan larmet aktiveras. På så sätt minskar risken för onödiga varningar vid korta temperatur- eller belastningstoppar.
När villkoren uppfylls kan HWall skicka en skrivbordsnotifikation.
Kartlägger datorns komponenter
HWall är samtidigt mer än ett sensorprogram.
Det kan skapa ett hårdvaruregister som bland annat omfattar:
processor
arbetsminne
grafikkort
lagringsenheter
nätverkskort
USB-enheter
PCI-enheter
batterier
firmware
vissa säkerhetsenheter
Med hjälp av externa verktyg kan ännu mer information hämtas.
SMART- och NVMe-data kan exempelvis ge information om SSD- och hårddiskars hälsa, varningsindikatorer och olika livstidsvärden.
Datorer med Nvidias proprietära Linux-drivrutin kan lämna ytterligare grafikkortsinformation via verktyget nvidia-smi.
HWall kan också använda dmidecode för att få fram mer information om bland annat moderkort, BIOS eller UEFI, processorsocklar, TPM och installerade minnesmoduler.
Vissa sådana uppgifter kan dock kräva högre behörighet i Linux.
Linux-kärnan avgör vad som går att läsa
Hur mycket information HWall faktiskt kan visa beror i hög grad på datorns hårdvara och Linux-stöd.
För många temperatur-, fläkt- och spänningssensorer använder Linux systemet hwmon. Sensorerna blir normalt tillgängliga genom filer under:
/sys/class/hwmon
HWall läser den information som Linux redan tillhandahåller där.
Programmet försöker däremot inte själv ladda sensordrivrutiner och kräver inte administratörsbehörighet för normal övervakning.
Det betyder att två datorer med HWall kan visa helt olika mängder information.
Resultatet beror bland annat på vilket moderkort som används, vilket sensorchip som sitter på kortet, vilken Linux-kärna som körs och om det finns en fungerande drivrutin.
Exempel på kärnmoduler som kan göra moderkortssensorer tillgängliga är nct6775, it87, asus-ec-sensors, asus_wmi_sensors, w83627ehf och f71882fg.
Om Linux inte kan läsa sensorn kan inte heller HWall trolla fram informationen.
HWall ändrar inte datorns hårdvara
En viktig detalj är att HWall är konstruerat som ett skrivskyddat övervakningsverktyg.
Programmet försöker inte förändra datorns inställningar.
Det styr alltså inte fläktarna, ändrar inte processorernas klockfrekvenser och justerar inte elektriska spänningar.
HWall koncentrerar sig istället på att identifiera, läsa och presentera den information som Linux och de externa hjälpverktygen redan kan tillhandahålla.
Det minskar också risken för att ett övervakningsprogram av misstag ändrar en känslig hårdvaruinställning.
Fungerar även helt i terminalen
För servrar och användare som föredrar kommandoraden finns också en terminalversion.
Den kan skapa vanliga läsbara rapporter, filtrera sensorer efter kategori, exportera information som JSON och kontinuerligt skicka sensordata som JSON Lines.
Det gör HWall potentiellt användbart även i automatiserade system.
Ett skript skulle exempelvis kunna läsa temperaturer från HWall och sedan lagra dem i en databas eller skicka dem vidare till ett separat övervakningssystem.
Terminalgränssnittet har dessutom flera interaktiva vyer, där användaren kan växla mellan hårdvaruinformation, sensorer eller en kombination av båda.
Har ett litet HTTP-API
En annan intressant möjlighet är HWall:s inbyggda HTTP-baserade JSON-API.
Genom CLI-kommandot serve kan programmet tillhandahålla exempelvis aktuella sensormätningar, en sammanställning av systemstatus eller datorns hårdvaruinventering via nätverket.
Servern kan bindas till en konfigurerbar lokal adress.
Det öppnar för flera användningsområden.
En Linux-dator skulle exempelvis kunna köra HWall i bakgrunden medan temperaturer och annan information visas på en separat dator, en webbpanel eller någon typ av lokal övervakningsskärm.
Fortfarande ett mycket ungt projekt
HWall befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.
Det innebär att man inte bör förvänta sig samma mognad som hos verktyg som utvecklats under många år.
Vilken information som kan visas kommer dessutom alltid att begränsas av datorns firmware, Linux-kärnan, drivrutiner, behörigheter och vilka externa program som är installerade.
Utvecklaren rekommenderar också försiktighet med att köra flera lågnivåprogram för hårdvaruövervakning samtidigt.
Anledningen är att vissa drivrutiner kan behöva kommunicera med datorns firmware eller embedded controller varje gång ett sensorvärde läses. Om flera program gör sådana förfrågningar mycket ofta kan det i vissa system skapa problem.
Måste än så länge kompileras från källkod
HWall är ännu inte ett program som de flesta användare bara kan installera från distributionens vanliga paketförråd.
I nuläget finns inga färdiga officiella binärpaket eller distributionspaket.
Den som vill prova programmet behöver istället bygga det från källkoden.
Bland kraven finns Rust 1.92 eller senare, utvecklingsfiler för GTK 4.8, pkg-config och en vanlig C-kompilatormiljö.
Det placerar HWall i kategorin spännande projekt för Linux-entusiaster snarare än ett färdigt verktyg för den breda massan.
Men idén är intressant.
Linux har redan i dag nästan all information som behövs för avancerad hårdvaruövervakning. Problemet är ofta att informationen är utspridd mellan /sys, olika kommandoradsverktyg och separata grafiska program.
Om HWall lyckas samla dessa delar i ett stabilt och lättanvänt gränssnitt kan projektet på sikt bli ett intressant Linux-alternativ för användare som vill ha ungefär samma typ av detaljerade hårdvaruöverblick som program som HWiNFO erbjuder under Windows.
Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar.
Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm, cat, date och chmod används dagligen av både vanliga användare, systemadministratörer och automatiserade skript.
Traditionellt kommer dessa program från GNU Coreutils och är huvudsakligen skrivna i programmeringsspråket C. Projektet uutils försöker återskapa samma verktyg i Rust – ett modernare programmeringsspråk med ett starkt fokus på minnessäkerhet och robust programvara.
Med version 0.10 har projektet tagit ett stort steg närmare målet att fungera som en direkt ersättare för GNU Coreutils.
Klarar 645 av 690 tester
Enligt projektets senaste testresultat klarar uutils Coreutils nu 645 av de 690 testerna i GNU:s officiella testsvit. Det motsvarar en kompatibilitet på 93,48 procent.
I version 0.9 låg resultatet på 90,58 procent. Antalet underkända tester har samtidigt minskat från 56 till 29.
Att klara testerna är viktigt eftersom även små skillnader mellan två kommandon kan orsaka problem. Ett skript kan exempelvis förvänta sig en viss felkod, ett exakt formaterat felmeddelande eller att ett kommando reagerar på ett särskilt sätt när en fil saknas.
Ju fler GNU-tester uutils klarar, desto större är möjligheten att befintliga Linuxprogram och skript fungerar utan ändringar.
Många välkända kommandon har förbättrats
Version 0.10 innehåller kompatibilitetsförbättringar för ett stort antal vanliga verktyg, däribland:
date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate.
Även felmeddelandena har blivit tydligare. När ett kommando misslyckas anges nu oftare både namnet på den berörda filen och det ursprungliga felet från operativsystemet.
Det gör det lättare att förstå om problemet exempelvis beror på bristande behörighet, en saknad fil eller ett skrivskyddat filsystem.
Ökad säkerhet vid filhantering
En viktig del av utvecklingsarbetet handlar om att förhindra så kallade TOCTOU-problem, en förkortning av time-of-check to time-of-use.
Problemet kan uppstå när ett program först kontrollerar en fil och därefter utför en åtgärd på den. Under den korta tiden mellan kontrollen och åtgärden kan filen eller sökvägen hinna ändras.
En angripare skulle exempelvis kunna ersätta en vanlig fil med en symbolisk länk och därmed försöka få programmet att skriva till eller ändra fel fil.
I version 0.10 har skyddet mot sådana situationer förbättrats i bland annat:
touch, mkfifo, head, split och chcon.
De rekursiva funktionerna i chmod och chown har också gjorts mer motståndskraftiga mot cirkulära symboliska länkar och försök att kringgå säkerhetsfunktionen --preserve-root.
Den funktionen ska bland annat skydda användaren från katastrofala kommandon som av misstag försöker ändra eller radera hela rotfilsystemet.
Säkrare kopiering och flyttning
Kommandot cp följer inte längre en symbolisk länk om länken pekar på en underkatalog i kopieringens målområde. Detta minskar risken för att programmet kopierar filer till en oväntad plats.
Även mv har fått ytterligare skydd när filer flyttas mellan olika filsystem eller när säkerhetskopior skapas.
Kommandona mkdir, mkfifo och mknod kan dessutom tilldela SELinux-etiketter redan när ett objekt skapas. Tidigare kunde etiketten läggas till i ett separat steg, vilket skapade ett kort tidsfönster där objektet hade fel säkerhetsmärkning.
Bättre hantering av ovanliga fel
Utvecklarna har korrigerat flera problem som framför allt uppstår i extrema eller ovanliga situationer.
Det gäller bland annat:
skrivfel vid utmatning till enheter som /dev/full
heltalsöverskridningar vid mycket stora argument
ogiltiga teckengränser i text med multibyte-kodning
onödigt stora minnesallokeringar
stacköverskridningar i kommandot expr
Enheten /dev/full fungerar ungefär som en hårddisk som alltid är full. Den används ofta för att testa hur ett program reagerar när det inte längre går att skriva data.
Parsern i expr har skrivits om för att arbeta iterativt i stället för rekursivt. Det minskar risken för att mycket djupt nästlade uttryck fyller programmets stack och orsakar en krasch.
Nya funktioner i mv, install och rm
Version 0.10 introducerar även flera nya funktioner.
Kommandot:
mv --exchange
kan användas för att atomiskt byta plats på två sökvägar. Atomiskt innebär att bytet sker som en enda sammanhängande operation. Andra program ska därför inte kunna se ett tillstånd där bara halva bytet har genomförts.
Installationsverktyget install har fått stöd för alternativet:
--reflink
På kompatibla filsystem kan detta skapa en så kallad copy-on-write-kopia. I stället för att omedelbart duplicera alla data kan originalet och kopian tillfälligt dela samma datablock. Nya block skapas först när någon av filerna ändras.
Det kan göra kopieringen både snabbare och mer utrymmeseffektiv.
Alternativet install -C kan nu också kombineras med --preserve-timestamps.
Kommandot rm har fått alternativet:
--one-file-system
Det förhindrar en rekursiv radering från att fortsätta in i andra monterade filsystem. Funktionen kan vara användbar när exempelvis externa diskar, nätverkslagring eller särskilda systemkataloger är monterade under den katalog som ska tas bort.
Kommandot cut har dessutom fått -O som en kortare variant av --output-delimiter.
Snabbare cat, cp och tee
Flera prestandaförbättringar ingår också i versionen.
tee har fått möjlighet att använda en snabb kopieringsmetod med så kallad zero-copy. Det innebär att data i vissa situationer kan flyttas mellan olika delar av systemet utan att först kopieras fram och tillbaka genom programmets eget minne.
Även cat har optimerats för högre datahastighet.
Kopieringar med cp som inte använder reflink ska också gå snabbare. Förbättringarna gäller bland annat kopiering mellan olika lagringsenheter.
Kontrollsummeverktygen kan dessutom använda OpenSSL som beräkningsmotor, vilket kan ge bättre prestanda på system där OpenSSL innehåller väloptimerade implementationer för processorn.
Förbättrat stöd för Windows och WebAssembly
uutils utvecklas inte enbart för traditionella Linuxsystem.
Version 0.10 har fått stöd för målplattformen wasm32-wasip2, vilket gör det möjligt att kompilera verktygen för WebAssembly och köra dem i miljöer som stöder WASI.
På Windows fungerar nu kommandot timeout, och tail -f samt tail -F kan följa filer som uppdateras löpande.
Det kan exempelvis användas för att övervaka en loggfil medan ett program fortfarande skriver till den.
Windowsversionen har även fått stöd för glesa kopior i cp. Glesa filer innehåller områden som logiskt består av nollor men som inte behöver ta upp motsvarande fysiskt lagringsutrymme.
En korrigering har dessutom gjorts för kontrollsummor i samband med konvertering av Windows radslut, så kallade CRLF-radslut.
Rust som alternativ till klassiska Unixverktyg
Målet med uutils är inte att skapa helt nya kommandon, utan att återskapa beteendet hos välkända Unixverktyg med en modern kodbas.
Rust kan förhindra flera vanliga programmeringsfel redan under kompileringen. Det gäller bland annat felaktig minneshantering, användning av frigjort minne och vissa typer av samtidighetsproblem.
Det betyder däremot inte automatiskt att alla program skrivna i Rust är felfria. Logiska fel, kompatibilitetsproblem och säkerhetsbrister kan fortfarande förekomma.
Det höga resultatet i GNU:s testsvit visar ändå att uutils börjar närma sig en nivå där projektet kan bli ett realistiskt alternativ i fler operativsystem och Linuxdistributioner.
Med 93,48 procents godkända tester är full kompatibilitet ännu inte uppnådd. Men version 0.10 visar att avståndet till GNU Coreutils fortsätter att minska.
Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.
Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.
Stabilare uppspelning av ljud och video
Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.
Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.
Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.
Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer
Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.
Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.
VPN-erbjudande visades i fel regioner
Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.
Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.
Smart Window visar fler relevanta förslag
Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.
Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.
Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.
Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.
Två viktiga rättningar för Windows
Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.
Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.
Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.
Så installerar du uppdateringen
Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.
Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.
Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.
För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.
KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner.
KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet är fortfarande under utveckling, men närmar sig nu en viktig milstolpe. Enligt projektets egen sammanställning är 83 procent av arbetet inför betaversionen färdigt.
En av de största nyheterna är att KDE Linux automatiskt kan hjälpa användaren att installera den programmiljö som behövs för att öppna vissa typer av filer.
Installerar rätt program vid behov
Funktionen bygger på ett verktyg som kallas Package Compatibility Helper. När användaren försöker öppna en fil som inget installerat program kan hantera, söker verktyget efter en lämplig lösning.
Användaren får därefter frågan om den programvara som behövs ska hämtas från Flathub, som är en stor distributionsplattform för Linuxprogram i Flatpak-format. Ingen installation genomförs utan användarens godkännande.
Det innebär att användaren inte själv behöver känna till vilket stödpaket eller vilken programmiljö som krävs.
Java-program startas med rätt körmiljö
Java-program behöver en särskild körmiljö, en så kallad Java Runtime Environment, för att kunna startas. Om en sådan miljö saknas kan KDE Linux nu erbjuda sig att installera den automatiskt.
När installationen är klar försöker systemet direkt starta Java-programmet igen.
Det förenklar användningen av exempelvis äldre företagsprogram, administrativa verktyg och fristående Java-applikationer som distribueras som JAR-filer.
DOS-program körs genom DOSBox
Även gamla DOS-program får liknande behandling. När användaren försöker öppna en DOS-fil kan KDE Linux föreslå installation av DOSBox.
DOSBox är ett program som efterliknar en äldre DOS-dator. Det används ofta för att köra klassiska spel, äldre nyttoprogram och annan programvara från tiden före moderna versioner av Windows.
För användaren blir processen betydligt enklare än att manuellt installera och konfigurera en emulator.
Kan byggas ut med fler filformat
KDE uppger att kompatibilitetsfunktionen har utformats för att kunna byggas ut. I framtiden kan därför fler filtyper och programformat få samma automatiska hantering.
Tekniken är dessutom relativt generell. Den skulle därför kunna användas även i andra avbildningsbaserade Linuxdistributioner som använder Flatpak för installation av program.
Ett system som inte ändras hur som helst
KDE Linux beskrivs som ett immutable, eller oföränderligt, operativsystem. Det betyder inte att systemet aldrig kan uppdateras. I stället innebär det att de centrala systemfilerna hanteras som en sammanhängande och kontrollerad systemavbildning.
Användarens program installeras i stor utsträckning separat från själva operativsystemet, exempelvis genom Flatpak.
Modellen kan göra systemet mer stabilt och minska risken för att installationer eller felaktiga ändringar skadar grundsystemet. Uppdateringar kan också testas och distribueras som kompletta systemversioner.
Förstärkt säkerhet i Linuxkärnan
Utvecklarna har även genomfört flera säkerhetsförbättringar i Linuxkärnan. En del av arbetet har inspirerats av säkerhetsprojektet SecureBlue.
KDE Linux har dock endast infört sådana skärpningar som bedöms kunna förbättra säkerheten utan att skapa tydliga problem för vanliga användare.
Onödiga hårdvarumoduler för så kallade watchdog-funktioner har också tagits bort. Sådana funktioner används för att automatiskt starta om datorer som har slutat svara, men många av modulerna behövs inte på vanliga stationära datorer.
Genom att ta bort dem kan systemet starta något snabbare och använda en aning mindre processorkraft.
Utskriftstjänsten startar först när den behövs
Utskriftssystemet CUPS har också förändrats. Tjänsten använder nu så kallad socket activation.
Det innebär att delar av utskriftssystemet inte behöver ligga aktiva i bakgrunden hela tiden. I stället startas de först när en användare eller ett program försöker skriva ut.
Förändringen kan minska användningen av arbetsminne och andra systemresurser.
Bättre stöd för mobilt bredband
KDE Linux får även inbyggt stöd för WWAN-modem, alltså modem som används för mobila bredbandsanslutningar över exempelvis 4G- och 5G-nät.
Det kan vara särskilt användbart i bärbara datorer som har ett inbyggt SIM-kortsfack och mobilmodem.
Kernelmodulerna esp4 och esp6 har samtidigt återinförts. De används för IPsec-baserad nätverkskommunikation över IPv4 och IPv6. Modulerna hade tidigare tagits bort som skydd mot säkerhetsproblemet DirtyFrag, men finns nu åter i systemet efter nya bedömningar och anpassningar.
Snabbare grafik i virtuella maskiner
Paketet vulkan-virtio installeras nu som standard. Det kan förbättra grafikprestandan när KDE Linux körs i en virtuell maskin.
Vulkan är ett modernt programmeringsgränssnitt för grafik. Med rätt virtuella grafikdrivrutiner kan systemet utnyttja värddatorns grafikhårdvara effektivare, vilket kan ge mjukare animationer och bättre prestanda i grafiskt krävande program.
Flera mindre fel har rättats
Utvecklarna har dessutom löst ett problem med synkroniseringen av Flatpak-program mellan befintliga installationer och nya systemavbildningar.
Ett skript för automatisk energibesparing hos USB-enheter har också rättats. Skriptet kunde tidigare misslyckas om en ansluten mus, ett tangentbord eller en annan inmatningsenhet saknade produktnamn.
Närmare en användbar testversion
KDE Linux är ännu inte färdigt för normal användning på alla datorer. Att 83 procent av betaarbetet är slutfört betyder inte heller nödvändigtvis att lanseringen är omedelbart förestående. De återstående uppgifterna kan variera kraftigt i omfattning och komplexitet.
Utvecklingen visar ändå tydligt vilken inriktning projektet har: ett modernt och säkert Linuxsystem där grundsystemet är skyddat, vanliga program installeras genom Flatpak och även äldre programformat kan startas utan komplicerad manuell konfiguration.
Stödet för Java och DOS är därför mer än en bekvämlighetsfunktion. Det är ett exempel på hur framtidens Linuxsystem kan kombinera en låst och kontrollerad systemgrund med enkel åtkomst till både moderna och äldre program.
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system.
Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare inte längre förlita sig enbart på Chromium eller andra alternativa webbläsare.
De nya versionerna har lagts till på Chromes officiella nedladdningssida utan någon större lansering eller separat presentation från Google. Där finns nu två nya installationspaket:
ett DEB-paket för Debian och Ubuntu
ett RPM-paket för Fedora och openSUSE
Det innebär att Chrome kan installeras på ungefär samma sätt som på vanliga Linuxdatorer med Intel- eller AMD-processorer.
Vad är ARM64?
ARM64 är en processorarkitektur som blivit vanlig i energisnåla datorer, enkortsdatorer, servrar och bärbara enheter. Tekniken används bland annat i Raspberry Pi, Apple Silicon-datorer, vissa Chromebook-modeller och flera datorer med Windows on ARM.
Traditionella persondatorer använder oftast så kallade x86-64-processorer från Intel eller AMD. Program som är byggda för x86-64 kan inte automatiskt köras på ARM64. Utvecklarna måste därför skapa och underhålla en särskild version av programmet för ARM-plattformen.
Google har sedan tidigare erbjudit Chrome för ARM-baserade Chromebook-datorer, Apple-datorer och Windowsdatorer. Däremot har det länge saknats en officiell Chrome-version för vanliga Linuxinstallationer på ARM64.
Chromium har varit det vanligaste alternativet
Linuxanvändare med ARM64-hårdvara har hittills främst fått använda Chromium. Det är det öppna projekt som ligger till grund för Google Chrome och flera andra webbläsare.
Chromium och Chrome är mycket lika, men de är inte helt identiska. Chrome distribueras direkt av Google och innehåller Googles egna komponenter, tjänsteintegrationer och varumärkesanpassningar.
För många användare fungerar Chromium utmärkt. Den som använder Google-konto, synkronisering, vissa medieformat eller särskilda Google-tjänster kan däremot föredra den fullständiga Chrome-versionen.
Den nya ARM64-versionen ska enligt Google erbjuda samma grundläggande funktioner som Chrome på andra plattformar. Det omfattar bland annat:
stöd för webbläsartillägg
synkronisering via Google-konto
integration med Googles tjänster
automatiska säkerhets- och programuppdateringar
Lanseringen blev något försenad
Google meddelade i mars 2026 att en ARM64-version av Chrome för Linux skulle lanseras under årets andra kvartal. Det innebar att versionen förväntades bli tillgänglig senast i slutet av juni.
Den tidsplanen höll inte riktigt. Installationspaketen dök upp först senare, och Google har ännu inte gjort någon större lansering på Chromium-bloggen eller i företagets vanliga kanal för information om Chrome-versioner.
Att paketen nu finns på den officiella nedladdningssidan visar ändå att stödet har börjat rullas ut till användarna.
Samma installation som på vanliga Linuxdatorer
Installationen fungerar på samma sätt som för den befintliga x86-64-versionen av Chrome.
Användaren laddar ner rätt paket från Googles webbplats och installerar det med Linuxdistributionens vanliga pakethanterare. Vilken fil som ska användas beror på distributionen:
Debian och Ubuntu använder normalt DEB-paket.
Fedora och openSUSE använder normalt RPM-paket.
Vid installationen läggs även Googles programförråd till i systemet. Det gör att framtida Chrome-uppdateringar kan installeras automatiskt tillsammans med datorns övriga systemuppdateringar.
På Debian och Ubuntu sker det via APT. Fedora använder vanligen DNF, medan openSUSE använder Zypper.
En viktig förändring för ARM-baserade Linuxdatorer
Lanseringen är särskilt intressant eftersom ARM64 blir vanligare även utanför mobiltelefoner och specialbyggda enheter. Arkitekturen används numera i allt från små hemdatorer och utvecklingskort till arbetsstationer och kraftfulla servrar.
För användare av exempelvis Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer har Chromium länge varit det naturliga valet. Nu blir det även möjligt att använda en webbläsare som distribueras och uppdateras direkt av Google, förutsatt att datorns Linuxdistribution och övriga systemkrav stöds.
Chromium kommer samtidigt att fortsätta finnas kvar i Linuxdistributionernas egna programförråd. Skillnaden är att användarna nu får ytterligare ett officiellt alternativ.
Google Chrome för ARM64 Linux finns som DEB- och RPM-paket på Chromes officiella nedladdningssida.
Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli.
Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med Linuxkärnan 7.1.
Den nya installationsfilen heter Arch Linux 2026.08.01 och innehåller även samtliga paketuppdateringar och säkerhetsrättningar som publicerades under juli.
Linuxkärnan är länken mellan hårdvara och program
Linuxkärnan är den centrala delen av operativsystemet. Den ansvarar bland annat för kommunikationen med datorns processor, minne, lagringsenheter, nätverkskort och annan hårdvara.
När en ny kärnversion lanseras innehåller den ofta förbättrade drivrutiner och stöd för fler komponenter. Linux 7.1 kan därför göra det lättare att installera Arch Linux på helt nya datorer vars hårdvara inte stöddes av äldre installationsfiler.
Samtidigt kan även äldre datorer dra nytta av uppdateringen. Vissa komponenter som tidigare inte identifierades korrekt kan nu fungera bättre tack vare förbättrade eller korrigerade drivrutiner.
Uppdaterat installationsprogram
Den nya Arch Linux-avbildningen innehåller även Archinstall 4.4. Archinstall är ett menybaserat installationsprogram som hjälper användaren att konfigurera systemet utan att behöva skriva samtliga installationskommandon manuellt.
Archinstall 4.4 innehåller flera nya funktioner. Bland annat går det nu att välja en skrivbordsmiljö baserad på fönsterhanteraren Niri och gränssnittet DankMaterialShell.
Installationsprogrammet har också fått stöd för att konfigurera Plymouth, som visar en grafisk startbild medan Linux startar. Användaren får en varning innan funktionen aktiveras, eftersom Plymouth kräver att starthanteraren konfigureras korrekt.
Enklare nätverksinställningar
Stödet för trådlösa nätverk har förbättrats. Det ska nu vara enklare att hitta och välja rätt Wi-Fi-nätverk under installationen.
Användaren kan dessutom välja att använda IWD som fristående nätverkslösning. IWD är ett verktyg för hantering av trådlösa anslutningar och utvecklas med fokus på enkelhet och låg resursförbrukning.
Språk och konsoltypsnitt samordnas
En annan förbättring är att installationsprogrammet automatiskt kan välja ett lämpligt typsnitt för textkonsolen när användaren väljer språk.
Det är särskilt betydelsefullt för språk som använder tecken vilka inte alltid visas korrekt med standardtypsnittet. Typsnittet kan även väljas manuellt från menyn för språk- och regioninställningar.
När konfigurationen är komplett och giltig kan Archinstall nu visa en tydligare installationssammanfattning. Det gör det lättare att kontrollera inställningarna innan partitionering och installation påbörjas.
Enklare att dela installationsloggar
Om installationen misslyckas kan loggfilen innehålla viktig information om vad som gick fel. Archinstall 4.4 har därför fått kommandot share-log, som kan överföra installationsloggen till tjänsten paste.rs.
Det gör det enklare att dela loggen med andra användare eller supportforum vid felsökning. Användaren bör dock alltid kontrollera att loggfilen inte innehåller känslig information innan den publiceras.
Förändrade skrivbordsprofiler
Installationsprofilerna har också justerats. Budgie-profilen har fått andra standardprogram för terminal och filhantering, medan skrivbordsmiljön Cutefish har tagits bort från installationsprogrammet.
Stödet för seatd har samtidigt förbättrats. När seatd väljs läggs användaren automatiskt till i den grupp som krävs för att få åtkomst till bland annat grafiska enheter och inmatningsenheter.
Installationsfilen behövs främst för nya system
Den nya ISO-filen är avsedd för personer som ska installera Arch Linux från början. Den kan skrivas till ett USB-minne och användas för att starta installationsmiljön.
Den som redan använder Arch Linux behöver normalt inte installera om systemet. Eftersom Arch Linux använder en löpande uppdateringsmodell får befintliga installationer samma paket och säkerhetsuppdateringar genom det vanliga kommandot:
sudo pacman -Syu
Arch Linux 2026.08.01 innebär alltså ingen traditionell ny systemversion. Det är i stället en uppdaterad ögonblicksbild av installationsmiljön, med en ny Linuxkärna, ett förbättrat installationsprogram och samtliga aktuella paket fram till början av augusti 2026.
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Explore the new Linux container runtime for WSL, designed with Docker-like commands to streamline your development process and improve workflow efficiency. The post WSL Gets Its Own Linux Container Runtime with Docker-Like Commands appeared first on Linux Today.
KDE Gear 26.04.3 has arrived, bringing significant app stability improvements. Learn how these updates enhance your favorite applications today! The post KDE Gear 26.04.3 Apps Collection Lands with More App Stability Improvements appeared first on Linux Today.
Discover the latest ISO files for PCLinuxOS. Download now to experience enhanced features and improved performance in your Linux environment. The post PCLinuxOS Has New ISO files appeared first on Linux Today.
Explore the new Arch Linux July ISO, equipped with Linux Kernel 7.0.14 and Archinstall 4.4. Elevate your Linux experience with the latest updates! The post Arch Linux July ISO Is Out with Linux Kernel 7.0.14 and Archinstall 4.4 appeared first on Linux Today.
Kubuntu Focus introduces 5 new laptops equipped with the robust Kubuntu 26.04 LTS. Elevate your computing experience with these innovative devices. The post Kubuntu Focus Announces 5 New Laptops With Kubuntu 26.04 LTS appeared first on Linux Today.
Discover the new Lemur Pro Linux laptop from System76, featuring an impressive 18-hour battery life for all-day productivity and performance. The post System76 Launches New Lemur Pro Linux Laptop with 18-Hour Battery Life appeared first on Linux Today.
Learn about the latest enhancements in Fwupd 2.1.6, which optimize firmware update handling on Linux, making updates easier and more effective for users. The post Fwupd 2.1.6 Improves Firmware Update Handling on Linux appeared first on Linux Today.
Tails 7.9.1 is here! This update fixes the DirtyClone kernel vulnerability and includes important improvements to the Tor Browser for enhanced security. The post Tails 7.9.1 Fixes DirtyClone Kernel Flaw, Updates Tor Browser appeared first on Linux Today.
Discover Nika, the open-source code analysis tool designed to enhance code quality and streamline development processes for teams of all sizes. The post Nika: Open-source Code Analysis Tool appeared first on Linux Today.
Explore the June 2026 updates on top free and open source software. Find essential tools and enhancements to boost your productivity and creativity. The post Best Free and Open Source Software: June 2026 Updates appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Manjaro’s latest stable update effectively brings the 26.1 “Bian-May” release to its final state, with Linux 7.1, Plasma 6.7, and major package updates.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara. SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya…
WireGuard Easy har släppts i version 15.4. Den nya versionen gör det möjligt att skydda administrationsgränssnittet med extern OAuth-inloggning och innehåller flera förbättringar av säkerhet, prestanda och användarvänlighet. WireGuard är ett modernt VPN-protokoll som skapar en krypterad förbindelse mellan olika enheter och nätverk. Det kan exempelvis användas för att ansluta en bärbar dator till hemnätverket…
Rsync 3.5 har släppts med rättningar för 33 säkerhetsproblem, däribland en kritisk sårbarhet som kunde användas för att kringgå serverns åtkomstkontroller. Uppdateringen innehåller dessutom omfattande förstärkningar av programmets hantering av sökvägar, symboliska länkar, krypterade anslutningar och rsync-servrar. Rsync 3.5 har släppts med omfattande säkerhetsförbättringar. Den nya versionen rättar sammanlagt 33 säkerhetsproblem, varav ett klassas som…
Ett begränsat minnesfel i Linuxkärnan behöver inte ge en angripare särskilt stor kontroll. Men säkerhetsverktyget CopyKat visar hur till synes oskyldiga kärnobjekt kan användas som förstärkare – och hjälpa angriparen att ta kontroll över hela systemet. Forskare vid IBM Research Europe och Vrije Universiteit Amsterdam har utvecklat CopyKat, ett automatiserat system som letar efter användbara…
Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor. Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och…
Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer. Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren…
En uppdatering till Linux-kärna 7.0 kan slå ut Wi-Fi – och i värsta fall orsaka kernel panic – på äldre datorer med nätverkskort från Broadcom. Ett nytt skript hjälper användare av Ubuntu 24.04 och Linux Mint att avinstallera kärnan och återgå till den fungerande versionen 6.14. Har du en äldre MacBook, HP eller någon annan…
Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor. Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan…
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats. CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt…
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026. En ny motor under huven Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter…
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet. Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och…
Linux Foundation meddelar att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA blir Premier Members i Linux Vendor Firmware Service. Satsningen ska göra det enklare och säkrare att uppdatera den programvara som finns inbyggd i datorer, servrar, grafikkort och annan hårdvara. De flesta Linuxanvändare är vana vid att uppdatera operativsystemet och installerade program med några enkla kommandon…
WordPress 7.0.3 har släppts med rättningar av tolv säkerhetsproblem. Flera av sårbarheterna kan utnyttjas för att köra skadlig kod, komma åt skyddad information eller skaffa utökade rättigheter. Eftersom detta är en viktig säkerhetsuppdatering rekommenderas alla webbplatsägare att installera den omgående. WordPress 7.0.3 har släppts med rättningar av tolv säkerhetsproblem. Flera av sårbarheterna kan användas för…
Debian har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie” som rättar 28 sårbarheter i Linux-kärnan. Bland de allvarligaste finns SCTPhantom och Zapscape, två säkerhetshål som under vissa förutsättningar kan ge angripare root-behörighet eller möjlighet att ta sig från en virtuell maskin till värdsystemet. Debian-projektet har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen…
Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat. Linux har länge haft mängder av verktyg för den…
Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar. Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm,…
Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…
KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner. KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet…
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system. Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare…
Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli. Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med…
