CachyOS satsar på snabbare program och säkrare kod i augustiutgåvan
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats.

CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt system. Distributionen använder Arch Linux som grund, men kompletterar den med egna optimeringar, verktyg och förenklade installationslösningar.

Augustiutgåvan är projektets femte utgåva under 2026. De största förändringarna syns inte nödvändigtvis på skrivbordet. Mycket av arbetet har i stället skett bakom kulisserna, där utvecklarna har bytt programspråk och byggt om flera viktiga komponenter.

Pakethanteraren Shelly har skrivits om i Zig

Den största förändringen gäller Shelly, CachyOS grafiska pakethanterare. Programmet har tidigare varit skrivet i C#, men har nu byggts om från grunden i programspråket Zig.

C# körs normalt med hjälp av en så kallad hanterad exekveringsmiljö. Det innebär att ett extra programlager hjälper till med bland annat minneshantering och körning av koden. Lösningen förenklar utvecklingen, men kan samtidigt öka minnesförbrukningen och göra att ett program tar längre tid att starta.

Zig kompileras i stället till en fristående maskinkodsfil som kan köras direkt av operativsystemet. Enligt CachyOS ger detta Shelly lägre minnesförbrukning och snabbare programstart. Hur stor skillnaden blir i praktiken beror dock både på datorns hårdvara och hur programmet används.

Den nya versionen har även fått ett omarbetat gränssnitt. Paket kan visas som listor eller i ett rutnät, och nya användare möts av en introduktionsskärm första gången programmet startas.

Shelly kan också visa innehållet i de byggfiler, så kallade PKGBUILD-filer, som används för paket från Arch User Repository, AUR. Det gör det lättare att granska vad som kommer att köras innan ett paket byggs och installeras. Även utdata från själva byggprocessen kan visas.

En ny verktygssida innehåller funktioner för att synkronisera paketdatabasen, rensa paketcache och ta bort föräldralösa paket som inte längre behövs av något installerat program.

Kommandoradsversionen av Shelly har samtidigt fått gemensam sökning i de vanliga programförråden och AUR. Den kan dessutom söka efter uppdateringar till vanliga paket, AUR-paket, AppImage-program och Flatpak-appar. Inställningar och säkerhetskopior kan exporteras och importeras i TOML-format.

Flatpak-stödet installeras numera som ett valfritt paket. Användare som inte använder Flatpak behöver därför inte ha den delen av systemet installerad.

Rust tar över fler systemverktyg

Även CachyOS verktyg för hantering av Linuxkärnor har skrivits om. Den tidigare C++-baserade bakgrundskomponenten har ersatts med kod skriven i Rust och integrerats direkt i chwd-kernel.

Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket kan förhindra flera vanliga minnesfel redan när ett program kompileras. Det gör inte automatiskt ett program felfritt, men minskar risken för exempelvis felaktiga minnesreferenser och vissa typer av säkerhetsproblem.

Verktyget chwd, som identifierar hårdvara och installerar lämpliga drivrutiner, har samtidigt fått bättre stöd för handhållna speldatorer. Identifieringen sker genom att datorns moderkortsnahttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.commn jämförs med kända mönster.

Utvecklarna har även förbättrat hanteringen av virtuella maskiner och situationer där informationen om moderkortet saknas. Det kan minska risken för att hårdvarudetekteringen misslyckas på ovanliga datorer eller i virtualiserade miljöer.

Uppdateringssystemet får längre intervall

Cachy-Update har uppgraderats till en nyare version av Arch-Update. Även programmets ikon och bakgrundsfunktion i systemfältet har skrivits om i Rust.

En ny inställning kan både aktivera automatiska uppdateringskontroller och starta programmet i systemfältet. Hur många uppdateringar som visas per sida går också att konfigurera.

Standardintervallet mellan kontrollerna har höjts till sex timmar. Färre kontroller minskar antalet onödiga nätverksanrop och belastningen på projektets servrar, samtidigt som intervallet fortfarande är tillräckligt kort för en distribution som uppdateras kontinuerligt.

Snabbare vhttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.comal av servrar

CachyOS Welcome har fått ett omarbetat system för DNS-val. Programmet kan testa tillgängliga DNS-servrar och ska nu bli bättre på att välja den server som ger snabbast svar för användaren.

DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog. När en användare skriver in ett domännamn måste datorn först fråga en DNS-server vilken IP-adress som hör till namnet. En snabb DNS-server kan därför göra att webbplatser och nätverkstjänster börjar ansluta något snabbare, även om den inte höjer själva bredbandshastigheten.

Verktyget för val av nedladdningsservrar använder nu CachyOS egen spegelliste-API. Det ska förbättra rangordningen av regionala servrar och minska risken för att en gammal eller dåligt uppdaterad spegelserver väljs.

Förberedelser för en serverutgåva

Den textbaserade installationen har fått flera rättningar och omstruktureringar. Där finns nu också experimentellt stöd för installationsprofiler till den kommande CachyOS Server Edition.

Det betyder inte att serverutgåvan är färdig. Installationsprofilerna är fortfarande experimentella, men visar att projektet vill bredda CachyOS från speldatorer och vanliga skrivbord till servrar.

Den grafiska installationen har samtidigt anpassats för flera skrivbordsmiljöer. Hyprland använder nu noctalia-greeter i stället för SDDM, medan Cinnamon har bytt till lightdm-slick-greeter. GNOME och COSMIC har fått ytterligare komponenter som förbättrar nätverksupptäckt respektive bildskärmshantering.

Noctalia har även anpassats för fönsterhanterarna Mango och Niri, medan Nord-temat har uppdaterats för KDE Plasma 6.7.

Befintliga användare behöver inte installera om

CachyOS använder en rullande utgivningsmodell. Systemet får därför nya programversioner genom vanliga uppdateringar i stället för att användaren regelbundet behöver installera en helt ny huvudversion.

Befintliga användare behöver inte göra några manuella ändringar för augustiutgåvan. Systemet uppdateras som vanligt med:
```
sudo pacman -Syu
```
Nya installationsfiler finns för både vanliga datorer och handhållna enheter.

Augustiutgåvan innehåller många förändringar som den vanliga användaren kanske inte omedelbart ser. Omskrivningen av centrala verktyg i Zig och Rust visar däremot en tydlig teknisk riktning: CachyOS vill minska onödig resursförbrukning, förbättra säkerheten och göra sina systemverktyg enklare att underhålla.

https://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.com
> Teknisk faktaruta: CachyOS augusti 2026
- Distribution: CachyOS
- Grundsystem: Arch Linux
- Utgivningsmodell: Rullande uppdateringar
- Pakethanterare: Pacman och Shelly
- Shelly: Omskriven från C# till Zig
- Kärnhantering: Bakgrundskomponenten omskriven från C++ till Rust
- Cachy-Update: Baserad på Arch-Update 4.x
- Kontrollintervall: Uppdateringar kontrolleras var sjätte timme
- Paketkällor: Officiella förråd, AUR, Flatpak och AppImage
- Serverstöd: Experimentella installationsprofiler för CachyOS Server Edition
- Utgåvor: Desktop Edition och Handheld Edition
Uppdatera ett befintligt system:
sudo pacman -Syu

Befintliga användare behöver inte installera om systemet eller göra några manuella ändringar.
AppImage, arch linux, AUR, Cachy-Update, CachyOS, CachyOS 2026, COSMIC, Flatpak, Gnome, Handheld Edition, Hyprland, kde plasma, Linux, Linux för spel, Linuxdistribution, Linuxuppdatering, öppen källkod, pacman, Pakethanterare, prestandaoptimering, Rust, Server Edition, Shelly, Zig
Ubuntu 24.04.5 Släppts den 27:e Augusti
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026.

En ny motor under huven

Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat kommunikationen med processorn, arbetsminnet, lagringsenheterna, grafikkortet och nätverkskretsarna. När kärnan uppdateras syns därför sällan några stora förändringar på skrivbordet, men datorn kan få stöd för komponenter som tidigare fungerade dåligt – eller inte alls.

Det är ungefär som att behålla samma bil, men byta ut delar av motorn och elsystemet. Instrumentpanelen ser likadan ut, samtidigt som tekniken under huven blir modernare.

Ubuntu 24.04 LTS lanserades i april 2024 och bygger i sin ursprungliga form på Linux 6.8. Nu visar Ubuntus officiella paketarkiv att HWE-paketet för Ubuntu 24.04 har flyttats till Linux 7.0.

HWE håller en LTS-version modern

Förkortningen HWE står för Hardware Enablement, ungefär ”aktivering av hårdvarustöd”. Systemet finns för att lösa ett grundläggande problem med långtidsstödda Linuxdistributioner: operativsystemet ska vara stabilt i flera år, medan ny datorhårdvara lanseras hela tiden.

I stället för att tvinga användaren att byta hela Ubuntu-versionen hämtar Canonical nyare kärnor och delar av grafikstacken från senare Ubuntu-utgåvor. På så sätt kan Ubuntu 24.04 fortsätta vara en stabil LTS-version, men ändå lära sig att hantera nyare hårdvara.

En ny kärna kan bland annat innehålla:
- drivrutiner för nyare processorer och styrkretsar,
- förbättrat stöd för Wi-Fi, Bluetooth och nätverkskort,
- uppdateringar för AMD-, Intel- och Nvidia-grafik,
- bättre energihantering och viloläge på bärbara datorer,
- korrigeringar för lagring, USB-enheter och annan kringutrustning.
Det betyder inte att varje dator automatiskt blir snabbare. Den största nyttan märks vanligen på relativt ny hårdvara eller på datorer där en tidigare kärna har haft problem med någon komponent.

Ubuntu 24.04.5 kommer den 27 augusti

Linux 7.0 blir en central del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som enligt Ubuntus utgivningsplan ska släppas den 27 augusti 2026. Den nya punktutgåvan väntas även få en uppdaterad grafikstack med Mesa 26.

En punktutgåva är framför allt ett nytt och uppdaterat installationsmedium. Den samlar alla rättningar, säkerhetsuppdateringar och hårdvaruförbättringar som har tillkommit sedan den föregående installationsavbilden skapades. Den som installerar Ubuntu 24.04 på en ny dator efter den 27 augusti slipper därför börja med en gammal kärna och därefter hämta en stor mängd uppdateringar.

För den som redan kör Ubuntu 24.04 är 24.04.5 däremot ingen ny Ubuntu-version som måste installeras om från början. Samma innehåll levereras successivt genom den vanliga uppdateringsfunktionen. Ubuntu 24.04.4 använde Linux 6.17 i HWE-spåret; Linux 7.0 tar nu över som nästa steg i den rullande modellen. Canonical beskriver HWE-spåret som en fortlöpande uppdateringsmodell.

Alla installationer byter inte kärna automatiskt

Vanliga skrivbordsinstallationer av Ubuntu 24.04 följer normalt HWE-spåret och bör därför få Linux 7.0 som en vanlig systemuppdatering. Serverinstallationer ligger däremot normalt kvar på den ursprungliga GA-kärnan, Linux 6.8, om administratören inte aktivt väljer HWE. Vissa datorer kan dessutom använda ett separat OEM-spår med kärnor som är anpassade för den aktuella modellen.

Den installerade kärnan kontrolleras med:
```
uname -r
```
En fullt uppdaterad HWE-installation ska efter omstart visa ett versionsnummer som börjar med 7.0. Om datorn fortfarande använder en äldre kärna kan det bero på att uppdateringen ännu inte har nått den valda spegelservern, att HWE-paketet inte är installerat eller att datorn följer ett annat kärnspår.

Så installerar du uppdateringen

På en vanlig Ubuntu-dator räcker det normalt att använda Programuppdateraren. Samma sak kan göras i terminalen:
```
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
```
Om systemet inte redan följer HWE-spåret kan det installeras manuellt med det paket som Canonical anger för Ubuntu 24.04:
```
sudo apt install --install-recommends linux-generic-hwe-24.04
```
Det är klokt att säkerhetskopiera viktiga filer innan ett större kärnbyte, särskilt på arbetsdatorer och servrar med specialdrivrutiner. Äldre kärnor bör inte raderas omedelbart. Om den nya kärnan orsakar problem går det då ofta att välja den föregående versionen under ”Avancerade alternativ” i GRUB-menyn.

Inte samma sak som Ubuntu 26.04

Trots att Linux 7.0 kommer från Ubuntu 26.04 LTS förblir datorn på Ubuntu 24.04. Skrivbordsmiljön, programversionerna och den grundläggande systemmiljön byts inte ut på samma sätt som vid en full versionsuppgradering. HWE uppdaterar främst de delar som krävs för hårdvarustöd.

Ubuntu 24.04 LTS får ordinarie säkerhetsunderhåll till den 31 maj 2029, enligt de officiella versionsanteckningarna. Det finns därför ingen brådska att lämna 24.04 enbart för att 26.04 har släppts. Den vanliga uppgraderingen mellan LTS-versionerna erbjuds först efter den första punktutgåvan av Ubuntu 26.04, enligt Canonicals uppgraderingsdokumentation.

En försiktig modernisering

Linux 7.0 ger Ubuntu 24.04 LTS en teknisk förnyelse utan att ändra det välbekanta systemet ovanpå. För användare med nya datorer kan uppdateringen innebära bättre drivrutiner och färre kompatibilitetsproblem. På äldre, redan välfungerande maskiner blir skillnaden ofta mindre märkbar, men säkerhetsrättningar och framtida hårdvarustöd gör ändå uppdateringen viktig.

Det är själva idén med HWE: att låta en stabil långtidsversion åldras långsammare i en värld där datorhårdvaran fortsätter att utvecklas.
> FAKTA: Ubuntu 24.04.5 LTS
- Distribution: Ubuntu 24.04 LTS – Noble Numbat
- Ny kärna: Linux 7.0 HWE
- Punktutgåva: Ubuntu 24.04.5 LTS
- Planerat utgivningsdatum: 27 augusti 2026
- Grafikstack: Mesa 26
- Syfte: Bättre stöd för nyare datorhårdvara
- Ordinarie stöd: Till den 31 maj 2029
- Ominstallation krävs: Nej
> Uppdatera systemet:
```
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
```
> Kontrollera kärnversionen:
```
uname -r
```
Ubuntu 24.04 förblir Ubuntu 24.04 efter uppdateringen. HWE uppdaterar främst kärnan och hårdvarustödet – det är inte en fullständig uppgradering till Ubuntu 26.04.
Canonical, Drivrutiner, GNU/Linux, hårdvarustöd, Hardware Enablement, HWE, Linux, Linux 7.0, Linuxkärnan, LTS, mesa 26, Noble Numbat, öppen källkod, systemuppdatering, Ubuntu, Ubuntu 24.04, Ubuntu 24.04.5 LTS, ubuntu uppdatering
SCTPhantom – 18 år gammal Linux-bugg kan ge angripare rootåtkomst
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet.

Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och uppges ha introducerats redan i Linux 2.6.25, som lanserades våren 2008.

Det innebär att felet har kunnat följa med genom nästan två decennier av utveckling, trots att miljontals rader kod har granskats, ändrats och förbättrats under tiden.

Vad är SCTP?

SCTP står för Stream Control Transmission Protocol och är, precis som TCP och UDP, ett protokoll för att överföra information över nätverk.

En viktig skillnad är att SCTP kan använda flera nätverksadresser inom samma anslutning. Om en server har flera nätverkskort eller internetförbindelser kan trafiken fortsätta över en annan väg om den första slutar fungera. Funktionen används bland annat inom telekommunikation och andra system där hög tillgänglighet är viktig.

SCTP kan dessutom lägga till och ta bort IP-adresser medan en anslutning pågår. Det är just i denna dynamiska adresshantering som SCTPhantom finns.

En borttagen nätverksväg som fortfarande används

Linuxkärnan håller reda på de olika nätverksvägar som hör till en SCTP-anslutning. Sårbarheten gör det möjligt att skicka en särskilt konstruerad serie SCTP-kommandon som först tar bort en sådan nätverksväg och därefter försöker använda den igen.

Problemet är att kärnan fortfarande har kvar en pekare till det borttagna objektet.

Det kan jämföras med att ett företag river en byggnad men glömmer att ta bort adressen ur sitt register. När samma mark senare används till något annat fortsätter företagets personal att skicka instruktioner till den gamla adressen. Instruktionerna riskerar då att påverka något helt annat än det ursprungligen var tänkt.

Inom programmering kallas detta för use-after-free. Ett område i minnet har frigjorts, men programmet fortsätter ändå att använda en gammal hänvisning till området.

I ett vanligt program kan ett sådant fel leda till att programmet kraschar. När felet finns i operativsystemets kärna blir konsekvenserna betydligt allvarligare. Kärnan har tillgång till hela datorns minne, all hårdvara och samtliga användarkonton.

En angripare som lyckas kontrollera hur det frigjorda minnet återanvänds kan därför i vissa fall manipulera kärnan och ge sin egen process högsta möjliga behörighet: root.

Fungerade på flera Linuxdistributioner

Forskarna vid Tencents Zhuque Lab lyckades utnyttja sårbarheten och erhålla rootåtkomst på flera olika system. Bland de testade miljöerna fanns:
- Debian 13 med Linux 6.12.95
- Ubuntu 24.04 med Linux 6.8.0-134
- Rocky Linux 9 och RHEL 9-baserade system med leverantörens 5.14-kärna
- ett OpenCloudOS-baserat system med Linux 6.6.119
- en testmiljö med Linux 7.2-rc2
Resultaten visar att sårbarheten inte är begränsad till en enskild Linuxdistribution eller kärngeneration.

Det betyder däremot inte att vem som helst kan angripa samtliga Linuxdatorer direkt över internet. För den demonstrerade lokala attacken måste angriparen redan kunna köra kod på datorn eller i en miljö som har tillgång till den sårbara SCTP-funktionen.

Därför kan en container inte alltid skydda värddatorn

En container kan se ut som en separat dator, men den använder i själva verket samma Linuxkärna som värdsystemet. Tekniker som namnrymder, Linux capabilities och seccomp begränsar vad processerna i containern får göra, men det finns ingen separat kärna mellan containern och värddatorn.

Om en angripare hittar ett exploaterbart fel i själva kärnan kan gränsen mellan containern och värdsystemet därför kringgås.

Tencent genomförde åtta försök att utnyttja SCTPhantom från en container. I sex av försöken fick forskarna rootåtkomst på värddatorn. De två misslyckade försöken stannade vid minneshanteringen utan att krascha kärnan.

Testcontainern använde en standardskapad seccomp-profil och hade varken CAP_NET_ADMIN eller CAP_SYS_ADMIN, två kraftfulla rättigheter som normalt inte bör ges till okända containrar.

Resultatet innebär dock inte att alla Linuxcontainrar automatiskt går att bryta sig ur. Risken påverkas bland annat av:
- om SCTP finns installerat och kan aktiveras
- vilka typer av nätverkssocklar containern får skapa
- hur användarnamnrymder är konfigurerade
- containerns seccomp-regler
- tilldelade Linux capabilities
- säkerhetssystem som AppArmor och SELinux
Containerns körmiljö, version och exakta konfiguration påverkar alltså om attacken över huvud taget är möjlig.

En liten rättning stoppar ett komplicerat angrepp

Det intressanta med SCTPhantom är skillnaden mellan sårbarhetens komplexitet och rättningens storlek.

Attacken kräver avancerad manipulation av kärnans minne. Själva programfelet kan däremot stoppas genom en relativt liten ändring: Linuxkärnan tillåts inte längre ta bort den SCTP-transport som fortfarande används för att behandla det aktuella ASCONF-meddelandet.

Därmed uppstår inte längre den kvarlämnade pekare som attacken bygger på.

Enligt Linuxkärnans CVE-information är de första korrigerade versionerna i berörda stabila utvecklingsgrenar:
- Linux 6.6.148
- Linux 6.12.101
- Linux 6.18.42
- Linux 7.1.6
- Linux 7.2-rc5 i huvudgrenen
Linuxdistributioner använder emellertid ofta egna kärnpaket. En leverantör kan flytta över säkerhetsrättningen till en äldre kärna utan att ändra kärnans huvudsakliga versionsnummer. Därför går det inte alltid att avgöra om en dator är skyddad genom att enbart kontrollera resultatet från uname -r.

Debian 13 ”Trixie” fick exempelvis rättningen genom säkerhetskärnan 6.12.101-1. Vid publiceringen markerade Debians säkerhetsspårare fortfarande de dåvarande kärnpaketen för Debian 12 och Debian 11 som sårbara.

Vad bör Linuxanvändare göra?

Det viktigaste är att installera de säkerhetsuppdateringar som tillhandahålls av den aktuella Linuxdistributionen och därefter starta om datorn så att den nya kärnan verkligen används.

Administratörer bör särskilt kontrollera servrar där flera användare kan köra program, system som kör containrar och miljöer där opålitlig kod behandlas.

Om SCTP inte används kan avstängning av SCTP-modulen minska angreppsytan i väntan på en uppdatering. Det bör dock ses som en tillfällig skyddsåtgärd och inte som en ersättning för att installera en korrigerad kärna.

SCTPhantom visar samtidigt varför även gammal och till synes stabil kod behöver fortsätta granskas. Ett litet misstag i minneshanteringen kan ligga dolt i närmare två decennier – och förvandlas från en bortglömd pekare till en huvudnyckel för hela systemet.

https://nvd.nist.gov/vuln/detail/CVE-2026-64564

> FAKTARUTA: SCTPHANTOM

CVE-nummer:

CVE-2026-64564

Smeknamn:

SCTPhantom

Berörd kod:

Linuxkärnans stöd för SCTP

Typ av fel:

Use-after-free i dynamisk adresshantering

Har funnits sedan:

Linux 2.6.25 från 2008

Möjlig följd:

Rootåtkomst och, under vissa förutsättningar, flykt från en container till värdsystemet

Angreppstyp:

Lokal angripare eller kod som redan körs i en container

Första rättade versioner:

6.6.148, 6.12.101, 6.18.42, 7.1.6 och 7.2-rc5

Rekommendation:

Installera distributionens senaste säkerhetsuppdatering för Linuxkärnan och starta om systemet.

OBS: Ett äldre versionsnummer behöver inte betyda att systemet är sårbart. Linuxdistributioner kan lägga in säkerhetsrättningen i sina befintliga kärnpaket.
container, containerflykt, CVE-2026-64564, cybersäkerhet, Debian, Linux, Linuxkärnan, linuxserver, öppen källkod, rhel, Rocky Linux, rootåtkomst, säkerhet, säkerhetsuppdatering, sårbarhet, SCTP, SCTPhantom, Systemadministration, Ubuntu, use-after-free
Dell, HP, Lenovo och NVIDIA stärker firmwareuppdateringar i Linux
Linux Foundation meddelar att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA blir Premier Members i Linux Vendor Firmware Service. Satsningen ska göra det enklare och säkrare att uppdatera den programvara som finns inbyggd i datorer, servrar, grafikkort och annan hårdvara.

De flesta Linuxanvändare är vana vid att uppdatera operativsystemet och installerade program med några enkla kommandon eller genom ett grafiskt uppdateringsverktyg. Men en modern dator innehåller även flera andra typer av programvara som behöver hållas aktuella.

Denna inbyggda programvara kallas firmware och styr bland annat datorns moderkort, nätverkskort, lagringsenheter, dockningsstationer, säkerhetsfunktioner och grafikkort. Firmware arbetar närmare hårdvaran än vanliga program och kan därför vara avgörande för både säkerhet och stabilitet.

Nu får Linux Vendor Firmware Service, förkortat LVFS, ett betydande stöd från några av världens största hårvarutillverkare.

Fyra stora företag går in som Premier Members

Linux Foundation meddelade den 6 augusti 2026 att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA ansluter sig till LVFS som Premier Members.

Företagen bidrar därmed till utvecklingen och finansieringen av en gemensam, leverantörsneutral infrastruktur för distribution av firmwareuppdateringar till Linuxsystem.

Det innebär att varje datortillverkare inte behöver utveckla ett helt eget uppdateringsprogram för Linux. I stället kan uppdateringarna distribueras genom en gemensam tjänst och installeras med verktyg som redan finns i många Linuxdistributioner.

För Linuxanvändaren kan resultatet bli en mer enhetlig upplevelse, oavsett om datorn kommer från Dell, HP eller Lenovo eller innehåller hårdvara från NVIDIA.

Vad är LVFS?

LVFS är en central tjänst där hårdvarutillverkare kan publicera firmwareuppdateringar för sina produkter. Uppdateringarna kan sedan hämtas av Linuxsystem med hjälp av programmet fwupd.

Det kommandoradsbaserade verktyget fwupdmgr används för att kontrollera och installera uppdateringarna. Funktionen är även integrerad i grafiska program, exempelvis GNOME Software, vilket gör att firmwareuppdateringar kan visas tillsammans med vanliga systemuppdateringar.

På många Linuxsystem kan användaren kontrollera tillgängliga uppdateringar med:
```
fwupdmgr refresh
fwupdmgr get-updates
```
Tillgängliga uppdateringar kan därefter installeras med:
```
sudo fwupdmgr update
```
Det exakta förfarandet kan variera mellan olika Linuxdistributioner och datorer.

Varför är firmware så viktigt?

Firmware kan beskrivas som länken mellan hårdvaran och operativsystemet. Den berättar för en komponent hur den ska starta, kommunicera och utföra sina uppgifter.

Ett fel i firmware kan orsaka allt från dålig batteritid och instabila USB-anslutningar till allvarliga säkerhetsproblem. Eftersom firmware arbetar på en mycket låg nivå kan en sårbarhet i värsta fall användas för att angripa systemet innan operativsystemets vanliga säkerhetsfunktioner har hunnit starta.

Firmwareuppdateringar kan bland annat innehålla:
- rättningar av säkerhetshål,
- förbättrad stabilitet,
- stöd för ny hårdvara,
- korrigeringar av kompatibilitetsproblem,
- förbättrad energihantering,
- uppdateringar av processorernas mikrokod.
Mikrokod är en särskild typ av lågnivåprogramvara som påverkar hur en processor utför vissa instruktioner. Uppdaterad mikrokod kan därför användas för att rätta fel och minska effekterna av säkerhetsproblem i processorer.

Viktigt för servrar och AI-system

Firmwareuppdateringar är inte bara en fråga för vanliga bärbara datorer. Linux används i stor omfattning på servrar, arbetsstationer, superdatorer, AI-system och beräkningskluster.

I sådana miljöer kan ett hårdvarufel eller en misslyckad uppdatering bli mycket kostsam. Om en server eller ett grafikkort slutar fungera under en lång AI-beräkning kan flera dagars eller veckors arbete gå förlorat.

En gemensam och automatiserbar uppdateringsinfrastruktur gör det lättare för systemadministratörer att hålla stora mängder datorer aktuella. I stället för att manuellt besöka varje tillverkares webbplats kan uppdateringarna hanteras genom etablerade Linuxverktyg.

NVIDIAs deltagande är särskilt intressant eftersom företagets grafikkort och acceleratorer används i många AI-system. Enligt företaget ska stödet för LVFS ge snabbare säkerhetsuppdateringar och en mer standardiserad uppdateringsupplevelse för bland annat DGX Spark.

Miljontals uppdateringar varje månad

Richard Hughes, projektledare för LVFS och utvecklare av fwupd, uppger att miljontals firmwareuppdateringar redan installeras varje månad genom tjänsten.

Stödet från de fyra företagen innebär även att LVFS har nått det finansieringsmål som projektet satte upp under föregående år. Det ger bättre förutsättningar för att driva och vidareutveckla infrastrukturen under lång tid.

Det är betydelsefullt eftersom LVFS har utvecklats till en viktig del av Linux ekosystem. Tjänsten används inte bara av en enskild Linuxdistribution utan fungerar som en gemensam länk mellan hårdvarutillverkare och många olika distributioner.

En förbättring – men inget löfte om stöd för all hårdvara

Att ett företag stöder LVFS innebär inte automatiskt att samtliga äldre och nya produkter får firmwareuppdateringar genom tjänsten. Tillverkaren måste fortfarande publicera en uppdatering för varje produktmodell som ska stödjas.

Det kan därför finnas datorer och komponenter där fwupdmgr inte hittar några uppdateringar, trots att tillverkaren deltar i LVFS. Stödet beror bland annat på produktmodell, ålder och vilka uppdateringar tillverkaren har valt att publicera.

Det utökade industristödet ökar däremot möjligheten att fler produkter får ett fungerande och standardiserat Linuxstöd framöver.

Linux behandlas alltmer som en huvudplattform

Under lång tid har firmwareuppdateringar varit enklare att genomföra i Windows än i Linux. Linuxanvändare har ibland varit tvungna att starta Windows, skapa särskilda USB-minnen eller använda tillverkarspecifika verktyg för att uppdatera datorns firmware.

LVFS och fwupd har steg för steg förändrat situationen. När Dell, HP, Lenovo och NVIDIA nu satsar gemensamt på tjänsten visar det att Linux betraktas som en viktig plattform för både vanliga datorer och avancerade företags- och AI-system.

För användarna handlar satsningen i slutänden om något mycket konkret: säkrare datorer, färre specialverktyg och en större möjlighet att hålla hela systemet uppdaterat direkt från Linux.

https://www.linuxfoundation.org/press/linux-foundation-announces-key-industry-support-for-linux-vendor-firmware-service?utm_source=chatgpt.com
> FAKTA: LVFS
- Fullständigt namn: Linux Vendor Firmware Service
- Syfte: Distribuerar firmwareuppdateringar till Linuxsystem genom en gemensam och leverantörsneutral tjänst.
- Vanliga verktyg: fwupd, fwupdmgr och GNOME Software.
- Nya Premier Members: Dell Technologies, HP Inc., Lenovo och NVIDIA.
- Tillkännagivande: 6 augusti 2026.
- Kan uppdatera: Bland annat moderkort, dockningsstationer, nätverkskort, lagringsenheter, grafikkort och mikrokod.
- Fördelar: Bättre säkerhet, enklare administration och mindre behov av tillverkarspecifika uppdateringsprogram.
> Webbplats: fwupd.org
AI-system, Dell Technologies, firmware, firmwareuppdateringar, fwupd, GNOME Software, hårdvarusäkerhet, HP, Lenovo, Linux, Linux Foundation, Linux Vendor Firmware Service, Linuxsäkerhet, LVFS, mikrokod, NVIDIA, öppen källkod, servrar
WordPress 7.0.3 täpper till tolv säkerhetshål – uppdatera omgående
WordPress 7.0.3 har släppts med rättningar av tolv säkerhetsproblem. Flera av sårbarheterna kan utnyttjas för att köra skadlig kod, komma åt skyddad information eller skaffa utökade rättigheter. Eftersom detta är en viktig säkerhetsuppdatering rekommenderas alla webbplatsägare att installera den omgående.

WordPress 7.0.3 har släppts med rättningar av tolv säkerhetsproblem. Flera av sårbarheterna kan användas för att köra skadlig kod, komma åt skyddad information eller skaffa utökade rättigheter. Den allvarligaste bristen finns på inloggningssidan och kan i vissa situationer leda till att PHP-kod körs på webbservern.

En säkerhetsuppdatering utan nya finesser

WordPress 7.0.3 är framför allt en säkerhetsutgåva. Det innebär att fokus inte ligger på nya funktioner eller ett förändrat utseende. I stället har utvecklarna förstärkt de delar av systemet där en angripare skulle kunna ta sig förbi WordPress skyddsmekanismer.

En säkerhetsuppdatering kan liknas vid att en låssmed byter ut flera bristfälliga lås i en byggnad. Huset ser likadant ut efter arbetet, men det har blivit betydligt svårare för obehöriga att ta sig in.

WordPress rekommenderar därför att alla webbplatser uppdateras så snart som möjligt.

Allvarlig brist på inloggningssidan

Det mest uppmärksammade säkerhetsproblemet är en så kallad reflekterad cross-site scripting-sårbarhet, förkortad XSS, på WordPress inloggningssida.

En reflekterad XSS-attack innebär vanligtvis att skadlig kod placeras i en särskilt utformad webbadress. Om någon öppnar länken kan koden köras i personens webbläsare som om den kom från den riktiga webbplatsen.

Det som gör denna sårbarhet särskilt allvarlig är att inget WordPress-konto krävs för att inleda attacken. Bristen beskrivs som ”pre-auth”, vilket betyder att den kan utnyttjas innan angriparen har loggat in.

I vissa situationer skulle sårbarheten kunna ingå i en attackkedja som slutligen leder till att PHP-kod körs på webbservern. Det kan ge angriparen betydligt större kontroll än en vanlig XSS-attack.

Sårbarheten har registrerats som CVE-2026-64638 och GHSA-52p2-r8wf-jcrf.

Flera lagrade XSS-sårbarheter

Uppdateringen rättar även flera lagrade XSS-sårbarheter. Vid en sådan attack sparas den skadliga koden i WordPress databas, exempelvis som en del av ett inlägg. Koden kan sedan aktiveras när en administratör eller besökare öppnar den berörda sidan.

Flera av bristerna kunde utnyttjas av användare med rollen medarbetare eller högre. Det innebär att angriparen redan måste ha ett konto med vissa rättigheter. Risken är ändå betydande på webbplatser där många personer kan skriva eller redigera innehåll.

Sårbarheter har bland annat rättats i:
- inställningarna för emojier,
- blocket för inläggsinnehåll,
- funktionen för snabbredigering på webbplatser med många användare,
- blocket som visar publiceringsdatum.
Dessutom har ett problem åtgärdats där en användare med rollen författare eller högre kunde kringgå WordPress filter för säker CSS och lägga in otillåten stilmallskod.

CSS används normalt för att bestämma hur en webbplats ser ut. Skadlig CSS kan exempelvis användas för att dölja knappar, lägga innehåll ovanpå andra element eller vilseleda en användare att klicka på fel plats.

Multisite och registrering av nya webbplatser

WordPress 7.0.3 rättar också ett problem med utökade rättigheter i Multisite-installationer.

Multisite gör det möjligt att driva flera webbplatser från en gemensam WordPress-installation. På nätverk där användarregistrering var aktiverad kunde en användare under vissa omständigheter skapa en ny webbplats trots att personen egentligen inte skulle ha den behörigheten.

Detta är framför allt relevant för större organisationer, webbhotell, föreningar och utbildningsverksamheter som driver många WordPress-webbplatser i samma installation.

Skyddade kommentarer kunde avslöjas

En annan sårbarhet fanns i blocket ”Senaste kommentarer”. Det kunde visa kommentarer från lösenordsskyddade inlägg och därmed avslöja information som inte var avsedd för alla besökare.

Ett lösenordsskyddat inlägg ska normalt fungera som ett avgränsat rum där endast personer med rätt lösenord kan läsa innehållet. Om kommentarer från inlägget ändå visas på en offentlig del av webbplatsen uppstår en informationsläcka.

Uppdateringen rättar även två närliggande problem:
- möjligheten att kartlägga adresserna till inlägg,
- exponering av interna anteckningar i kommentarsflöden.
Sådan information behöver inte vara farlig i sig, men kan hjälpa en angripare att kartlägga webbplatsen och förbereda en mer riktad attack.

WordPress kunde kontakta interna nätverksadresser

En server-side request forgery-sårbarhet, förkortad SSRF, har också åtgärdats i WordPress kontroll av webbadresser.

Vid en SSRF-attack luras webbservern att skicka en förfrågan till en adress som angriparen själv kanske inte kan nå. Servern används då som en mellanhand.

I detta fall kunde WordPress kontroll av webbadresser kringgås så att förfrågningar skickades till så kallade link-local-adresser. Sådana adresser används bland annat för intern kommunikation i lokala nätverk och molnmiljöer.

Det kan jämföras med att någon utanför ett företag lyckas övertala en anställd på insidan att hämta information från ett internt rum. Angriparen kommer inte själv in i rummet, men försöker använda någon som redan befinner sig där.

Även bekräftelse av e-post kunde kringgås

Utgåvan rättar dessutom en brist i processen för att bekräfta e-postadresser. En angripare kunde under vissa förutsättningar kringgå den kontroll som ska säkerställa att en användare verkligen har tillgång till den angivna adressen.

E-postbekräftelse används ofta som ett extra kontrollsteg vid registrering eller ändring av kontouppgifter. Om kontrollen kan hoppas över försvagas skyddet mot falska eller kapade konton.

Äldre versioner får vissa rättningar

WordPress säkerhetsteam arbetar med att föra tillbaka nödvändiga rättningar till äldre versioner, för närvarande ända tillbaka till WordPress 4.7.

Det betyder dock inte att gamla WordPress-versioner har fullt stöd. WordPress betonar att endast den senaste huvudversionen är aktivt underhållen. En äldre installation kan därför fortfarande sakna andra felrättningar, förbättringar och kompatibilitetsuppdateringar.

Säkerhetsrättningarna till äldre grenar publiceras efter hand som de blir klara. Den som använder en gammal version bör därför inte utgå från att webbplatsen redan är skyddad.

Även WordPress 7.1 RC2 innehåller de säkerhetsrättningar som är tillämpliga. RC står för ”Release Candidate” och betyder att versionen är avsedd för testning inför den slutliga utgåvan. Den bör normalt inte användas på en skarp webbplats.

Så uppdaterar du WordPress

Den enklaste metoden är att logga in i WordPress administrationspanel och välja:

Panel → Uppdateringar → Uppdatera nu

Det går också att hämta WordPress 7.0.3 från WordPress.org och genomföra uppdateringen manuellt. Skriv wp core update i bash, om du har wp cli.

Webbplatser som tillåter automatiska bakgrundsuppdateringar ska normalt få säkerhetsuppdateringen automatiskt. Det är ändå klokt att logga in och kontrollera vilken version som faktiskt är installerad.

Innan en manuell uppdatering bör man säkerhetskopiera både databasen och webbplatsens filer. Efter uppdateringen bör man kontrollera att webbplatsen, administrationspanelen, kontaktformulär och andra viktiga funktioner fortfarande fungerar.

Mer information finns på WordPress dokumentationssida för version 7.0.3.

Vänta inte med säkerhetsuppdateringen

Alla säkerhetshål är inte lika lätta att utnyttja. Vissa kräver ett befintligt användarkonto, särskilda inställningar eller en komplicerad kedja av flera brister. Det är ändå olämpligt att vänta.

När en säkerhetsuppdatering har publicerats kan angripare jämföra den nya och den gamla källkoden för att se exakt vad som har förändrats. På så sätt kan de ofta förstå hur sårbarheterna fungerar och börja söka efter webbplatser som ännu inte har uppdaterats.

WordPress 7.0.3 bör därför installeras omgående – särskilt eftersom en av sårbarheterna kan angripas utan föregående inloggning och i värsta fall bidra till att kod körs på servern.

WordPress 7.0.3 release
> FAKTA: WORDPRESS 7.0.3
- Typ: Säkerhetsuppdatering
- Antal rättade säkerhetsproblem: 12
- Allvarlig brist: XSS på inloggningssidan
- Övriga problem: SSRF, informationsläckor och utökade rättigheter
- Rekommendation: Uppdatera WordPress omgående
- Äldre versioner: Vissa rättningar förs tillbaka till version 4.7
> Uppdatera via:
Panel → Uppdateringar → Uppdatera nu
CVE-2026-64638, cybersäkerhet, IT-säkerhet, öppen källkod, php, säkerhetsfixar, säkerhetshål, säkerhetsuppdatering, SSRF, webbplatssäkerhet, webbpublicering, wordpress, WordPress 7.0.3, WordPress Multisite, XSS
Ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 täpper till allvarligahål i Linux-kärnan
Debian har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie” som rättar 28 sårbarheter i Linux-kärnan. Bland de allvarligaste finns SCTPhantom och Zapscape, två säkerhetshål som under vissa förutsättningar kan ge angripare root-behörighet eller möjlighet att ta sig från en virtuell maskin till värdsystemet.

Debian-projektet har släppt en ny säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen rättar totalt 28 säkerhetsproblem i Linux-kärnan, däribland två särskilt intressanta sårbarheter som fått namnen SCTPhantom och Zapscape.

För vanliga användare kan ord som use-after-free, KVM, SCTP och privilege escalation låta ganska abstrakta. Men i praktiken handlar flera av problemen om något betydligt enklare: en användare eller ett program med begränsade rättigheter kan under vissa förutsättningar få mycket större kontroll över systemet än vad det egentligen ska ha.

Debian rekommenderar därför användare av Debian 13 att installera den nya kärnan så snart som möjligt.

SCTPhantom – ett 18 år gammalt fel kan ge root

En av de allvarligaste sårbarheterna har beteckningen CVE-2026-64564 och har fått namnet SCTPhantom.

Felet finns i Linux-kärnans hantering av nätverksprotokollet SCTP och har enligt rapporterna funnits där i omkring 18 år.

Sårbarheten är av typen use-after-free. Det betyder förenklat att kärnan försöker använda ett område i datorns minne efter att minnet egentligen redan har frigjorts.

Det kan jämföras med att ett hotell lämnar ut samma hotellrum till en ny gäst, samtidigt som den gamla gästens nyckel fortfarande fungerar. Om den gamla gästen går tillbaka till rummet kan resultatet bli minst sagt oförutsägbart.

I ett operativsystems kärna kan den typen av fel bli mycket allvarliga.

SCTPhantom kan göra det möjligt för en lokal användare utan administratörsrättigheter att höja sina rättigheter och i slutänden få root-behörighet.

Root är Linux-världens motsvarighet till systemets högsta administratör. Den som har root kan i princip göra vad som helst med datorn.

Problemet är även intressant för system som använder containrar. En angripare kan under vissa förutsättningar använda sårbarheten för att ta sig ut ur en container och påverka värdsystemet.

Zapscape riktar in sig på virtualisering

Den andra uppmärksammade sårbarheten heter CVE-2026-64561, eller Zapscape.

Den finns i KVM, Kernel-based Virtual Machine, som är Linux-kärnans inbyggda teknik för virtualisering.

KVM används bland annat av många servrar och virtualiseringsplattformar för att köra virtuella datorer.

Även Zapscape är ett så kallat use-after-free-fel.

I värsta fall kan en angripare som har root-behörighet inne i en virtuell maskin använda sårbarheten för att angripa själva värddatorn och få root även där.

Det bryter mot en av de viktigaste säkerhetsprinciperna inom virtualisering: en virtuell maskin ska vara isolerad från den fysiska datorn och från andra virtuella maskiner.

Sårbarheten kräver dock speciella förutsättningar. Nested virtualization, alltså möjligheten att köra virtualisering inuti en redan virtualiserad miljö, måste vara aktiverad.

Problemet berör dessutom bara vissa processorer, bland annat AMD-processorer och nyare Intel-processorer från Ice Lake-SP-generationen och framåt.

Det betyder att Zapscape inte är direkt exploaterbar på alla Debian-datorer, men på virtualiseringsservrar som uppfyller kraven är uppdateringen särskilt viktig.

Flera andra delar av Linux-kärnan berörs

Den nya Debian-uppdateringen innehåller sammanlagt rättelser för 28 säkerhetsproblem.

Ett av dem är CVE-2025-40098, ett fel i ljuddrivrutinen för ALSA-komponenten cs35l41.

Där kan en så kallad NULL pointer dereference få Linux-kärnan att krascha. I praktiken handlar det främst om ett problem som kan orsaka systemstopp eller så kallad denial of service.

En annan sårbarhet, CVE-2026-64562, finns i KVM:s stöd för Intels nested VMX-teknik. Felet kan leda till att värdsystemets kärna kraschar.

Bland de övriga rättelserna finns säkerhetsproblem i flera olika delar av Linux-kärnan, bland annat:
- Bluetooth-drivrutinen för Qualcomm QCA
- Linux Wi-Fi-del mac80211
- brandväggssystemet netfilter och nf_tables
- Intel i801 SMBus-drivrutinen
- SCTP och dess funktioner för dynamiska adressändringar
- flera delar av KVM och virtualiseringssystemet
Det illustrerar också varför Linux-kärnan uppdateras så ofta. Kärnan ansvarar inte bara för att starta datorn, utan hanterar bland annat processorer, minne, nätverk, hårddiskar, USB-enheter, ljud, Wi-Fi och virtualisering.

Ett säkerhetsfel i kärnan befinner sig därför väldigt nära systemets mest privilegierade delar.

28 säkerhetshål efter förra veckans 68

Den nya uppdateringen kommer bara omkring en vecka efter en tidigare säkerhetsuppdatering för Debian 13, där 68 sårbarheter åtgärdades.

Att ytterligare 28 säkerhetsproblem rättas kort därefter betyder inte nödvändigtvis att Linux plötsligt blivit osäkert.

Linux-kärnan är ett enormt programvaruprojekt med miljontals rader kod och stöd för mängder av olika typer av hårdvara och nätverksfunktioner.

När säkerhetsforskare, Linux-utvecklare och hårdvarutillverkare hittar fel rättas de kontinuerligt och distribueras därefter vidare av Linux-distributioner som Debian.

Det viktiga är därför inte att en sårbarhet har upptäckts, utan att säkerhetsuppdateringen faktiskt installeras.

Debian 13 bör uppdateras

Debian rekommenderar användare av Debian 13 ”Trixie” att uppdatera till den korrigerade Linux-kärnan 6.12.101-1.

Systemet kan uppdateras från terminalen med:
```
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
```
När den nya kärnan har installerats bör datorn startas om.

En Linux-kärna som installerats genom en uppdatering börjar normalt inte användas förrän systemet har startats om.

Efter omstart kan den aktiva kärnversionen kontrolleras med:
```
uname -r
```
Servrar och virtualiseringsvärdar bör prioriteras

För en vanlig Debian-användare är den viktigaste åtgärden helt enkelt att hålla systemet uppdaterat.

Men administratörer som använder Debian 13 på servrar bör vara särskilt uppmärksamma på denna uppdatering.

Det gäller framför allt system som använder:
- KVM och virtuella maskiner
- nested virtualization
- containrar
- SCTP
- tjänster där flera användare kan logga in lokalt
Sårbarheter som gör det möjligt att gå från en vanlig användare till root eller från en virtuell maskin till värdsystemet tillhör de typer av säkerhetsproblem som systemadministratörer bör ta på stort allvar.

Den enklaste försäkringen är samtidigt den gamla vanliga: installera säkerhetsuppdateringarna och starta om systemet när en ny kärna har installerats.

https://lists.debian.org/debian-security-announce/2026/msg00326.html

> TEKNISK FAKTARUTA_

Distribution: Debian 13 ”Trixie”
Kernel: Linux 6.12 LTS
Uppdaterad kernel: 6.12.101-1
Säkerhetsuppdatering: 6 augusti 2026
Antal rättade sårbarheter: 28

SCTPhantom: CVE-2026-64564
Use-after-free i SCTP ASCONF. Kan under vissa förutsättningar ge en lokal användare root-behörighet och möjliggöra container escape.

Zapscape: CVE-2026-64561
Use-after-free i KVM:s MMU-kod. Kan under vissa förutsättningar användas för att angripa värdsystemet från en virtuell maskin.

Andra berörda områden:
[+] KVM / virtualisering
[+] SCTP
[+] nf_tables / Netfilter
[+] mac80211 / Wi-Fi
[+] Bluetooth QCA
[+] Intel i801 SMBus
[+] ALSA cs35l41

Uppdatera Debian:
$ sudo apt update && sudo apt full-upgrade
Starta därefter om:
$ sudo reboot
Kontrollera aktiv kernel:
$ uname -r

root@debian:~# system secured_ █

HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat.

Linux har länge haft mängder av verktyg för den som vill hålla ett öga på datorns hälsa. Program som visar processorbelastning, minnesanvändning och temperaturer är inget nytt. Däremot är det betydligt ovanligare med ett enda program som både kan beskriva vilken hårdvara datorn innehåller och samtidigt följa sensorer i realtid.

Det är precis vad det nya open source-projektet HWall försöker göra.

Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust och utvecklat specifikt för Linux. Tanken är att ge användaren en samlad bild av datorns komponenter, temperaturer, fläktar, lagringsenheter, nätverk och andra mätvärden.

HWall finns både med ett grafiskt gränssnitt byggt med GTK 4 och som ett interaktivt terminalprogram.

Inspirerat av HWiNFO för Windows

Utvecklaren bakom HWall uppger att sättet att organisera sensorer i en hierarkisk struktur är inspirerat av HWiNFO64, ett populärt program för hårdvaruinformation och diagnostik under Windows.

Ambitionen verkar alltså vara större än att bara visa några grafer över processor- och minnesanvändning.

HWall försöker istället samla information från flera delar av Linux-systemet, bland annat Linux-kärnan, datorns firmware, installerade hårdvarudrivrutiner och vissa externa verktyg.

Resultatet kan bli en ganska detaljerad bild av vad som faktiskt händer inne i datorn.

Temperaturer, fläktar och spänningar

Beroende på vilken hårdvara datorn har kan HWall bland annat visa:

processortemperaturer
temperaturer på moderkortet
fläkthastigheter
elektriska spänningar
processorbelastning
klockfrekvenser
aktivitet på lagringsenheter
nätverkstrafik
effekt- och energivärden

Programmet håller dessutom reda på mer än bara det aktuella värdet.

För varje sensor kan HWall registrera nuvarande, lägsta, högsta och genomsnittliga värde, tillsammans med hur många mätningar som har genomförts.

Det gör det exempelvis möjligt att se att processorn för tillfället håller 55 grader, men tidigare under dagen varit uppe i 87 grader.

HWall skiljer också mellan sensorer som är aktuella, inaktuella, otillgängliga eller helt offline. Det är viktigt eftersom ett värde som visas på skärmen annars skulle kunna misstolkas som en färsk mätning trots att sensorn slutat rapportera.

Mäter hur snabbt processorn faktiskt arbetar

En särskilt intressant funktion finns på vissa x86-baserade datorer.

Moderna processorer ändrar hela tiden sin arbetshastighet beroende på belastning, temperatur och energisparfunktioner. Den frekvens som operativsystemet begär behöver därför inte alltid motsvara den frekvens som processorn faktiskt har arbetat med.

HWall kan på kompatibla system använda processorernas så kallade APERF- och MPERF-räknare för att uppskatta den effektiva frekvensen.

Det går både att visa ett genomsnitt och separata värden för varje logisk processor.

Det kan ge en mer realistisk bild av hur processorn verkligen arbetar än att enbart läsa den rapporterade klockfrekvensen.

Historik istället för bara ögonblicksbilder

En temperaturmätning säger egentligen ganska lite om man bara ser värdet just nu.

Är 80 grader normalt? Har temperaturen precis stigit? Har den legat där i flera timmar?

Därför lagrar HWall också historiska sensordata i minnet.

Standardinställningen är endast en minuts historik, men lagringen kan konfigureras för betydligt längre perioder – upp till 24 timmar.

Historiken kan visas som interaktiva diagram där användaren bland annat kan zooma, panorera, undersöka tidpunkter och välja specifika tidsperioder.

Det gör funktionen användbar vid exempelvis felsökning.

Om en dator plötsligt börjar gå långsamt kan man i efterhand undersöka om processortemperaturen steg kraftigt, om belastningen låg på 100 procent eller om någon annan sensor förändrades samtidigt.

Historiken kan även exporteras som CSV eller JSON Lines för vidare analys i andra program.

En mycket kort mätintervall kombinerad med lång historik innebär förstås att programmet måste lagra och bearbeta betydligt fler datapunkter, vilket i sin tur ökar användningen av processor och arbetsminne.

Kan varna innan problemen blir allvarliga

HWall kan också användas som ett enklare övervakningssystem.

För enskilda sensorer går det att sätta gränsvärden för när en varning eller ett kritiskt larm ska utlösas.

Det behöver inte innebära att ett larm aktiveras så fort processorn råkar passera exempelvis 90 grader under några sekunder.

Programmet har inställningar för bland annat varaktighet, hysteresis och cooldown.

Det innebär förenklat att ett värde kan behöva ligga över en viss gräns under en bestämd tid innan larmet aktiveras. På så sätt minskar risken för onödiga varningar vid korta temperatur- eller belastningstoppar.

När villkoren uppfylls kan HWall skicka en skrivbordsnotifikation.

Kartlägger datorns komponenter

HWall är samtidigt mer än ett sensorprogram.

Det kan skapa ett hårdvaruregister som bland annat omfattar:

processor
arbetsminne
grafikkort
lagringsenheter
nätverkskort
USB-enheter
PCI-enheter
batterier
firmware
vissa säkerhetsenheter

Med hjälp av externa verktyg kan ännu mer information hämtas.

SMART- och NVMe-data kan exempelvis ge information om SSD- och hårddiskars hälsa, varningsindikatorer och olika livstidsvärden.

Datorer med Nvidias proprietära Linux-drivrutin kan lämna ytterligare grafikkortsinformation via verktyget nvidia-smi.

HWall kan också använda dmidecode för att få fram mer information om bland annat moderkort, BIOS eller UEFI, processorsocklar, TPM och installerade minnesmoduler.

Vissa sådana uppgifter kan dock kräva högre behörighet i Linux.

Linux-kärnan avgör vad som går att läsa

Hur mycket information HWall faktiskt kan visa beror i hög grad på datorns hårdvara och Linux-stöd.

För många temperatur-, fläkt- och spänningssensorer använder Linux systemet hwmon. Sensorerna blir normalt tillgängliga genom filer under:

/sys/class/hwmon

HWall läser den information som Linux redan tillhandahåller där.

Programmet försöker däremot inte själv ladda sensordrivrutiner och kräver inte administratörsbehörighet för normal övervakning.

Det betyder att två datorer med HWall kan visa helt olika mängder information.

Resultatet beror bland annat på vilket moderkort som används, vilket sensorchip som sitter på kortet, vilken Linux-kärna som körs och om det finns en fungerande drivrutin.

Exempel på kärnmoduler som kan göra moderkortssensorer tillgängliga är nct6775, it87, asus-ec-sensors, asus_wmi_sensors, w83627ehf och f71882fg.

Om Linux inte kan läsa sensorn kan inte heller HWall trolla fram informationen.

HWall ändrar inte datorns hårdvara

En viktig detalj är att HWall är konstruerat som ett skrivskyddat övervakningsverktyg.

Programmet försöker inte förändra datorns inställningar.

Det styr alltså inte fläktarna, ändrar inte processorernas klockfrekvenser och justerar inte elektriska spänningar.

HWall koncentrerar sig istället på att identifiera, läsa och presentera den information som Linux och de externa hjälpverktygen redan kan tillhandahålla.

Det minskar också risken för att ett övervakningsprogram av misstag ändrar en känslig hårdvaruinställning.

Fungerar även helt i terminalen

För servrar och användare som föredrar kommandoraden finns också en terminalversion.

Den kan skapa vanliga läsbara rapporter, filtrera sensorer efter kategori, exportera information som JSON och kontinuerligt skicka sensordata som JSON Lines.

Det gör HWall potentiellt användbart även i automatiserade system.

Ett skript skulle exempelvis kunna läsa temperaturer från HWall och sedan lagra dem i en databas eller skicka dem vidare till ett separat övervakningssystem.

Terminalgränssnittet har dessutom flera interaktiva vyer, där användaren kan växla mellan hårdvaruinformation, sensorer eller en kombination av båda.

Har ett litet HTTP-API

En annan intressant möjlighet är HWall:s inbyggda HTTP-baserade JSON-API.

Genom CLI-kommandot serve kan programmet tillhandahålla exempelvis aktuella sensormätningar, en sammanställning av systemstatus eller datorns hårdvaruinventering via nätverket.

Servern kan bindas till en konfigurerbar lokal adress.

Det öppnar för flera användningsområden.

En Linux-dator skulle exempelvis kunna köra HWall i bakgrunden medan temperaturer och annan information visas på en separat dator, en webbpanel eller någon typ av lokal övervakningsskärm.

Fortfarande ett mycket ungt projekt

HWall befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.

Det innebär att man inte bör förvänta sig samma mognad som hos verktyg som utvecklats under många år.

Vilken information som kan visas kommer dessutom alltid att begränsas av datorns firmware, Linux-kärnan, drivrutiner, behörigheter och vilka externa program som är installerade.

Utvecklaren rekommenderar också försiktighet med att köra flera lågnivåprogram för hårdvaruövervakning samtidigt.

Anledningen är att vissa drivrutiner kan behöva kommunicera med datorns firmware eller embedded controller varje gång ett sensorvärde läses. Om flera program gör sådana förfrågningar mycket ofta kan det i vissa system skapa problem.

Måste än så länge kompileras från källkod

HWall är ännu inte ett program som de flesta användare bara kan installera från distributionens vanliga paketförråd.

I nuläget finns inga färdiga officiella binärpaket eller distributionspaket.

Den som vill prova programmet behöver istället bygga det från källkoden.

Bland kraven finns Rust 1.92 eller senare, utvecklingsfiler för GTK 4.8, pkg-config och en vanlig C-kompilatormiljö.

Det placerar HWall i kategorin spännande projekt för Linux-entusiaster snarare än ett färdigt verktyg för den breda massan.

Men idén är intressant.

Linux har redan i dag nästan all information som behövs för avancerad hårdvaruövervakning. Problemet är ofta att informationen är utspridd mellan /sys, olika kommandoradsverktyg och separata grafiska program.

Om HWall lyckas samla dessa delar i ett stabilt och lättanvänt gränssnitt kan projektet på sikt bli ett intressant Linux-alternativ för användare som vill ha ungefär samma typ av detaljerade hårdvaruöverblick som program som HWiNFO erbjuder under Windows.

https://github.com/pulpul-s/HWall

        > TEKNISK FAKTA: HWall
    
                    Program:
                
                    HWall
                
                    Plattform:
                
                    Linux
                
                    Licens:
                
                    Open source
                
                    Programmeringsspråk:
                
                    Rust
                
                    Grafiskt gränssnitt:
                
                    GTK 4
                
                    Terminalgränssnitt:
                
                    Ja, interaktivt TUI/CLI
                
                    Sensordata:
                
                    Temperaturer, fläktar, spänningar, belastning,
                    klockfrekvenser, lagring, nätverk och effekt
                
                    Linux hwmon:
                
                    /sys/class/hwmon
                
                    Sensorstatistik:
                
                    Aktuellt, minimum, maximum och medelvärde
                
                    Historik:
                
                    Upp till 24 timmar
                
                    Export:
                
                    CSV, JSON och JSON Lines
                
                    Larm:
                
                    Varnings- och kritiska gränsvärden med
                    duration, hysteresis och cooldown
                
                    Lagringshälsa:
                
                    SMART- och NVMe-information
                
                    NVIDIA:
                
                    Extra GPU-data via nvidia-smi
                
                    DMI-information:
                
                    Kan kompletteras via dmidecode
                
                    CPU-mätning:
                
                    Stöd för APERF/MPERF på kompatibla x86-system
                
                    API:
                
                    HTTP-baserat JSON-API
                
                    Hårdvarustyrning:
                
                    Nej – HWall arbetar i read-only-läge
                
                    Byggkrav:
                
                    Rust 1.92+, GTK 4.8, pkg-config och C-kompilator
                
        $ HWall är fortfarande under tidig utveckling och hårdvarustödet
        beror på Linux-kärnan, drivrutiner, firmware och tillgängliga sensorer.

CLI, CPU, CSV, dmidecode, gpu, GTK 4, hårdvarumonitor, hårdvaruövervakning, HWall, hwmon, JSON, Linux, Linux verktyg, Linux-hårdvara, nvidia-smi, NVMe, Open-source, RAM, Rust, sensorer, SMART, systeminformation, systemövervakning, temperaturövervakning, Terminal, TUI

Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils
Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar.

Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm, cat, date och chmod används dagligen av både vanliga användare, systemadministratörer och automatiserade skript.

Traditionellt kommer dessa program från GNU Coreutils och är huvudsakligen skrivna i programmeringsspråket C. Projektet uutils försöker återskapa samma verktyg i Rust – ett modernare programmeringsspråk med ett starkt fokus på minnessäkerhet och robust programvara.

Med version 0.10 har projektet tagit ett stort steg närmare målet att fungera som en direkt ersättare för GNU Coreutils.

Klarar 645 av 690 tester

Enligt projektets senaste testresultat klarar uutils Coreutils nu 645 av de 690 testerna i GNU:s officiella testsvit. Det motsvarar en kompatibilitet på 93,48 procent.

I version 0.9 låg resultatet på 90,58 procent. Antalet underkända tester har samtidigt minskat från 56 till 29.

Att klara testerna är viktigt eftersom även små skillnader mellan två kommandon kan orsaka problem. Ett skript kan exempelvis förvänta sig en viss felkod, ett exakt formaterat felmeddelande eller att ett kommando reagerar på ett särskilt sätt när en fil saknas.

Ju fler GNU-tester uutils klarar, desto större är möjligheten att befintliga Linuxprogram och skript fungerar utan ändringar.

Många välkända kommandon har förbättrats

Version 0.10 innehåller kompatibilitetsförbättringar för ett stort antal vanliga verktyg, däribland:

date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate.

Även felmeddelandena har blivit tydligare. När ett kommando misslyckas anges nu oftare både namnet på den berörda filen och det ursprungliga felet från operativsystemet.

Det gör det lättare att förstå om problemet exempelvis beror på bristande behörighet, en saknad fil eller ett skrivskyddat filsystem.

Ökad säkerhet vid filhantering

En viktig del av utvecklingsarbetet handlar om att förhindra så kallade TOCTOU-problem, en förkortning av time-of-check to time-of-use.

Problemet kan uppstå när ett program först kontrollerar en fil och därefter utför en åtgärd på den. Under den korta tiden mellan kontrollen och åtgärden kan filen eller sökvägen hinna ändras.

En angripare skulle exempelvis kunna ersätta en vanlig fil med en symbolisk länk och därmed försöka få programmet att skriva till eller ändra fel fil.

I version 0.10 har skyddet mot sådana situationer förbättrats i bland annat:

touch, mkfifo, head, split och chcon.

De rekursiva funktionerna i chmod och chown har också gjorts mer motståndskraftiga mot cirkulära symboliska länkar och försök att kringgå säkerhetsfunktionen --preserve-root.

Den funktionen ska bland annat skydda användaren från katastrofala kommandon som av misstag försöker ändra eller radera hela rotfilsystemet.

Säkrare kopiering och flyttning

Kommandot cp följer inte längre en symbolisk länk om länken pekar på en underkatalog i kopieringens målområde. Detta minskar risken för att programmet kopierar filer till en oväntad plats.

Även mv har fått ytterligare skydd när filer flyttas mellan olika filsystem eller när säkerhetskopior skapas.

Kommandona mkdir, mkfifo och mknod kan dessutom tilldela SELinux-etiketter redan när ett objekt skapas. Tidigare kunde etiketten läggas till i ett separat steg, vilket skapade ett kort tidsfönster där objektet hade fel säkerhetsmärkning.

Bättre hantering av ovanliga fel

Utvecklarna har korrigerat flera problem som framför allt uppstår i extrema eller ovanliga situationer.

Det gäller bland annat:
- skrivfel vid utmatning till enheter som /dev/full
- heltalsöverskridningar vid mycket stora argument
- ogiltiga teckengränser i text med multibyte-kodning
- onödigt stora minnesallokeringar
- stacköverskridningar i kommandot expr
Enheten /dev/full fungerar ungefär som en hårddisk som alltid är full. Den används ofta för att testa hur ett program reagerar när det inte längre går att skriva data.

Parsern i expr har skrivits om för att arbeta iterativt i stället för rekursivt. Det minskar risken för att mycket djupt nästlade uttryck fyller programmets stack och orsakar en krasch.

Nya funktioner i mv, install och rm

Version 0.10 introducerar även flera nya funktioner.

Kommandot:
```
mv --exchange
```
kan användas för att atomiskt byta plats på två sökvägar. Atomiskt innebär att bytet sker som en enda sammanhängande operation. Andra program ska därför inte kunna se ett tillstånd där bara halva bytet har genomförts.

Installationsverktyget install har fått stöd för alternativet:
```
--reflink
```
På kompatibla filsystem kan detta skapa en så kallad copy-on-write-kopia. I stället för att omedelbart duplicera alla data kan originalet och kopian tillfälligt dela samma datablock. Nya block skapas först när någon av filerna ändras.

Det kan göra kopieringen både snabbare och mer utrymmeseffektiv.

Alternativet install -C kan nu också kombineras med --preserve-timestamps.

Kommandot rm har fått alternativet:
```
--one-file-system
```
Det förhindrar en rekursiv radering från att fortsätta in i andra monterade filsystem. Funktionen kan vara användbar när exempelvis externa diskar, nätverkslagring eller särskilda systemkataloger är monterade under den katalog som ska tas bort.

Kommandot cut har dessutom fått -O som en kortare variant av --output-delimiter.

Snabbare cat, cp och tee

Flera prestandaförbättringar ingår också i versionen.

tee har fått möjlighet att använda en snabb kopieringsmetod med så kallad zero-copy. Det innebär att data i vissa situationer kan flyttas mellan olika delar av systemet utan att först kopieras fram och tillbaka genom programmets eget minne.

Även cat har optimerats för högre datahastighet.

Kopieringar med cp som inte använder reflink ska också gå snabbare. Förbättringarna gäller bland annat kopiering mellan olika lagringsenheter.

Kontrollsummeverktygen kan dessutom använda OpenSSL som beräkningsmotor, vilket kan ge bättre prestanda på system där OpenSSL innehåller väloptimerade implementationer för processorn.

Förbättrat stöd för Windows och WebAssembly

uutils utvecklas inte enbart för traditionella Linuxsystem.

Version 0.10 har fått stöd för målplattformen wasm32-wasip2, vilket gör det möjligt att kompilera verktygen för WebAssembly och köra dem i miljöer som stöder WASI.

På Windows fungerar nu kommandot timeout, och tail -f samt tail -F kan följa filer som uppdateras löpande.

Det kan exempelvis användas för att övervaka en loggfil medan ett program fortfarande skriver till den.

Windowsversionen har även fått stöd för glesa kopior i cp. Glesa filer innehåller områden som logiskt består av nollor men som inte behöver ta upp motsvarande fysiskt lagringsutrymme.

En korrigering har dessutom gjorts för kontrollsummor i samband med konvertering av Windows radslut, så kallade CRLF-radslut.

Rust som alternativ till klassiska Unixverktyg

Målet med uutils är inte att skapa helt nya kommandon, utan att återskapa beteendet hos välkända Unixverktyg med en modern kodbas.

Rust kan förhindra flera vanliga programmeringsfel redan under kompileringen. Det gäller bland annat felaktig minneshantering, användning av frigjort minne och vissa typer av samtidighetsproblem.

Det betyder däremot inte automatiskt att alla program skrivna i Rust är felfria. Logiska fel, kompatibilitetsproblem och säkerhetsbrister kan fortfarande förekomma.

Det höga resultatet i GNU:s testsvit visar ändå att uutils börjar närma sig en nivå där projektet kan bli ett realistiskt alternativ i fler operativsystem och Linuxdistributioner.

Med 93,48 procents godkända tester är full kompatibilitet ännu inte uppnådd. Men version 0.10 visar att avståndet till GNU Coreutils fortsätter att minska.

https://uutils.org/coreutils

> TEKNISK FAKTA: uutils Coreutils 0.10
Projekt: uutils Coreutils
Version: 0.10
Programmeringsspråk: Rust
Mål: Kompatibel ersättare för GNU Coreutils
GNU-testsvit: 645 av 690 tester godkända
Kompatibilitet: 93,48 %
Föregående version: 90,58 %
Underkända tester: 29
Plattformar: Linux, Unix-liknande system, Windows och WebAssembly
Nytt mål: wasm32-wasip2

Några förbättrade verktyg:
date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate

Nya funktioner:
mv –exchange
install –reflink
rm –one-file-system
cut -O

Fokus i version 0.10:
Kompatibilitet, TOCTOU-säkerhet, symlink-skydd, förbättrad felhantering, högre prestanda och utökat plattformsstöd.
cat, chmod, chown, CLI, Coreutils, cp, filhantering, GNU Coreutils, GNU-kompatibilitet, kommandorad, Linux, linuxnyheter, linuxverktyg, ls, mv, Open-source, öppen källkod, prestanda, rm, Rust, Rust-programmering, säkerhet, Systemadministration, systemverktyg, UNIX, uutils, uutils Coreutils, wasm32-wasip2, WebAssembly, Windows
Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.

Stabilare uppspelning av ljud och video

Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.

Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.

Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.

Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer

Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.

Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.

VPN-erbjudande visades i fel regioner

Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.

Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.

Smart Window visar fler relevanta förslag

Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.

Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.

Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.

Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.

Två viktiga rättningar för Windows

Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.

Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.

Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.

Så installerar du uppdateringen

Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.

Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.

Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.

För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.

https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

> FAKTA: FIREFOX 153.0.3

Utvecklare: Mozilla

Version: Firefox 153.0.3

Typ: Webbläsare med öppen källkod

Viktiga rättningar: Problem med ljud och video, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

Smart Window: Visar fler förslag från historiken och öppna flikar samt kan ge direkta svar med hjälp av webbsökningar.

System: GNU/Linux, macOS och Windows

Installation: Via Firefox automatiska uppdatering, Linux-distributionens pakethanterare eller Flatpak.

DevTools, felrättningar, firefox, Firefox 153, Firefox 153.0.3, Flatpak, GNU/Linux, Linux, macOS, mozilla, Mozilla VPN, öppen källkod, Programuppdatering, säkerhetsuppdatering, sidopaneler, Smart Window, webbhistorik, Webbläsare, webbsökning, Windows
KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt
KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner.

KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet är fortfarande under utveckling, men närmar sig nu en viktig milstolpe. Enligt projektets egen sammanställning är 83 procent av arbetet inför betaversionen färdigt.

En av de största nyheterna är att KDE Linux automatiskt kan hjälpa användaren att installera den programmiljö som behövs för att öppna vissa typer av filer.

Installerar rätt program vid behov

Funktionen bygger på ett verktyg som kallas Package Compatibility Helper. När användaren försöker öppna en fil som inget installerat program kan hantera, söker verktyget efter en lämplig lösning.

Användaren får därefter frågan om den programvara som behövs ska hämtas från Flathub, som är en stor distributionsplattform för Linuxprogram i Flatpak-format. Ingen installation genomförs utan användarens godkännande.

Det innebär att användaren inte själv behöver känna till vilket stödpaket eller vilken programmiljö som krävs.

Java-program startas med rätt körmiljö

Java-program behöver en särskild körmiljö, en så kallad Java Runtime Environment, för att kunna startas. Om en sådan miljö saknas kan KDE Linux nu erbjuda sig att installera den automatiskt.

När installationen är klar försöker systemet direkt starta Java-programmet igen.

Det förenklar användningen av exempelvis äldre företagsprogram, administrativa verktyg och fristående Java-applikationer som distribueras som JAR-filer.

DOS-program körs genom DOSBox

Även gamla DOS-program får liknande behandling. När användaren försöker öppna en DOS-fil kan KDE Linux föreslå installation av DOSBox.

DOSBox är ett program som efterliknar en äldre DOS-dator. Det används ofta för att köra klassiska spel, äldre nyttoprogram och annan programvara från tiden före moderna versioner av Windows.

För användaren blir processen betydligt enklare än att manuellt installera och konfigurera en emulator.

Kan byggas ut med fler filformat

KDE uppger att kompatibilitetsfunktionen har utformats för att kunna byggas ut. I framtiden kan därför fler filtyper och programformat få samma automatiska hantering.

Tekniken är dessutom relativt generell. Den skulle därför kunna användas även i andra avbildningsbaserade Linuxdistributioner som använder Flatpak för installation av program.

Ett system som inte ändras hur som helst

KDE Linux beskrivs som ett immutable, eller oföränderligt, operativsystem. Det betyder inte att systemet aldrig kan uppdateras. I stället innebär det att de centrala systemfilerna hanteras som en sammanhängande och kontrollerad systemavbildning.

Användarens program installeras i stor utsträckning separat från själva operativsystemet, exempelvis genom Flatpak.

Modellen kan göra systemet mer stabilt och minska risken för att installationer eller felaktiga ändringar skadar grundsystemet. Uppdateringar kan också testas och distribueras som kompletta systemversioner.

Förstärkt säkerhet i Linuxkärnan

Utvecklarna har även genomfört flera säkerhetsförbättringar i Linuxkärnan. En del av arbetet har inspirerats av säkerhetsprojektet SecureBlue.

KDE Linux har dock endast infört sådana skärpningar som bedöms kunna förbättra säkerheten utan att skapa tydliga problem för vanliga användare.

Onödiga hårdvarumoduler för så kallade watchdog-funktioner har också tagits bort. Sådana funktioner används för att automatiskt starta om datorer som har slutat svara, men många av modulerna behövs inte på vanliga stationära datorer.

Genom att ta bort dem kan systemet starta något snabbare och använda en aning mindre processorkraft.

Utskriftstjänsten startar först när den behövs

Utskriftssystemet CUPS har också förändrats. Tjänsten använder nu så kallad socket activation.

Det innebär att delar av utskriftssystemet inte behöver ligga aktiva i bakgrunden hela tiden. I stället startas de först när en användare eller ett program försöker skriva ut.

Förändringen kan minska användningen av arbetsminne och andra systemresurser.

Bättre stöd för mobilt bredband

KDE Linux får även inbyggt stöd för WWAN-modem, alltså modem som används för mobila bredbandsanslutningar över exempelvis 4G- och 5G-nät.

Det kan vara särskilt användbart i bärbara datorer som har ett inbyggt SIM-kortsfack och mobilmodem.

Kernelmodulerna esp4 och esp6 har samtidigt återinförts. De används för IPsec-baserad nätverkskommunikation över IPv4 och IPv6. Modulerna hade tidigare tagits bort som skydd mot säkerhetsproblemet DirtyFrag, men finns nu åter i systemet efter nya bedömningar och anpassningar.

Snabbare grafik i virtuella maskiner

Paketet vulkan-virtio installeras nu som standard. Det kan förbättra grafikprestandan när KDE Linux körs i en virtuell maskin.

Vulkan är ett modernt programmeringsgränssnitt för grafik. Med rätt virtuella grafikdrivrutiner kan systemet utnyttja värddatorns grafikhårdvara effektivare, vilket kan ge mjukare animationer och bättre prestanda i grafiskt krävande program.

Flera mindre fel har rättats

Utvecklarna har dessutom löst ett problem med synkroniseringen av Flatpak-program mellan befintliga installationer och nya systemavbildningar.

Ett skript för automatisk energibesparing hos USB-enheter har också rättats. Skriptet kunde tidigare misslyckas om en ansluten mus, ett tangentbord eller en annan inmatningsenhet saknade produktnamn.

Närmare en användbar testversion

KDE Linux är ännu inte färdigt för normal användning på alla datorer. Att 83 procent av betaarbetet är slutfört betyder inte heller nödvändigtvis att lanseringen är omedelbart förestående. De återstående uppgifterna kan variera kraftigt i omfattning och komplexitet.

Utvecklingen visar ändå tydligt vilken inriktning projektet har: ett modernt och säkert Linuxsystem där grundsystemet är skyddat, vanliga program installeras genom Flatpak och även äldre programformat kan startas utan komplicerad manuell konfiguration.

Stödet för Java och DOS är därför mer än en bekvämlighetsfunktion. Det är ett exempel på hur framtidens Linuxsystem kan kombinera en låst och kontrollerad systemgrund med enkel åtkomst till både moderna och äldre program.

https://blogs.kde.org/2026/08/03/this-month-in-kde-linux-july-2026
> Teknisk fakta: KDE Linux
- Utvecklingsstatus: 83 procent av arbetet inför betaversionen är slutfört.
- Systemtyp: Avbildningsbaserat och oföränderligt Linuxsystem.
- Skrivbordsmiljö: KDE Plasma.
- Java-stöd: Kan automatiskt erbjuda installation av en Java Runtime Environment.
- DOS-stöd: Kan installera DOSBox när användaren försöker starta ett DOS-program.
- Programinstallation: Kompatibilitetsverktyget kan hämta lämplig programvara från Flathub efter användarens godkännande.
- Säkerhet: Linuxkärnan har fått säkerhetshärdningar inspirerade av SecureBlue.
- Utskrifter: CUPS använder socketaktivering och startas först när tjänsten behövs.
- Mobilt bredband: Inbyggt stöd för WWAN-modem.
- Virtuella maskiner: Vulkan-virtio är förinstallerat för förbättrad grafikprestanda.
system@kde-linux:~$ beta-progress –status
Resultat: 83 % färdigt
betaversion, CUPS, DOS, DOSBox, Flathub, Flatpak, Immutable Linux, Java, Java Runtime Environment, JRE, kärnsäkerhet, KDE Linux, kde plasma, Linux, Linuxdistribution, mobilt bredband, MS-DOS, öppen källkod, Package Compatibility Helper, SecureBlue, socketaktivering, virtuella maskiner, Vulkan, vulkan-virtio, WWAN
Google Chrome kommer till Linuxdatorer med ARM64
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system.

Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare inte längre förlita sig enbart på Chromium eller andra alternativa webbläsare.

De nya versionerna har lagts till på Chromes officiella nedladdningssida utan någon större lansering eller separat presentation från Google. Där finns nu två nya installationspaket:
- ett DEB-paket för Debian och Ubuntu
- ett RPM-paket för Fedora och openSUSE
Det innebär att Chrome kan installeras på ungefär samma sätt som på vanliga Linuxdatorer med Intel- eller AMD-processorer.

Vad är ARM64?

ARM64 är en processorarkitektur som blivit vanlig i energisnåla datorer, enkortsdatorer, servrar och bärbara enheter. Tekniken används bland annat i Raspberry Pi, Apple Silicon-datorer, vissa Chromebook-modeller och flera datorer med Windows on ARM.

Traditionella persondatorer använder oftast så kallade x86-64-processorer från Intel eller AMD. Program som är byggda för x86-64 kan inte automatiskt köras på ARM64. Utvecklarna måste därför skapa och underhålla en särskild version av programmet för ARM-plattformen.

Google har sedan tidigare erbjudit Chrome för ARM-baserade Chromebook-datorer, Apple-datorer och Windowsdatorer. Däremot har det länge saknats en officiell Chrome-version för vanliga Linuxinstallationer på ARM64.

Chromium har varit det vanligaste alternativet

Linuxanvändare med ARM64-hårdvara har hittills främst fått använda Chromium. Det är det öppna projekt som ligger till grund för Google Chrome och flera andra webbläsare.

Chromium och Chrome är mycket lika, men de är inte helt identiska. Chrome distribueras direkt av Google och innehåller Googles egna komponenter, tjänsteintegrationer och varumärkesanpassningar.

För många användare fungerar Chromium utmärkt. Den som använder Google-konto, synkronisering, vissa medieformat eller särskilda Google-tjänster kan däremot föredra den fullständiga Chrome-versionen.

Den nya ARM64-versionen ska enligt Google erbjuda samma grundläggande funktioner som Chrome på andra plattformar. Det omfattar bland annat:
- stöd för webbläsartillägg
- synkronisering via Google-konto
- integration med Googles tjänster
- automatiska säkerhets- och programuppdateringar
Lanseringen blev något försenad

Google meddelade i mars 2026 att en ARM64-version av Chrome för Linux skulle lanseras under årets andra kvartal. Det innebar att versionen förväntades bli tillgänglig senast i slutet av juni.

Den tidsplanen höll inte riktigt. Installationspaketen dök upp först senare, och Google har ännu inte gjort någon större lansering på Chromium-bloggen eller i företagets vanliga kanal för information om Chrome-versioner.

Att paketen nu finns på den officiella nedladdningssidan visar ändå att stödet har börjat rullas ut till användarna.

Samma installation som på vanliga Linuxdatorer

Installationen fungerar på samma sätt som för den befintliga x86-64-versionen av Chrome.

Användaren laddar ner rätt paket från Googles webbplats och installerar det med Linuxdistributionens vanliga pakethanterare. Vilken fil som ska användas beror på distributionen:
- Debian och Ubuntu använder normalt DEB-paket.
- Fedora och openSUSE använder normalt RPM-paket.
Vid installationen läggs även Googles programförråd till i systemet. Det gör att framtida Chrome-uppdateringar kan installeras automatiskt tillsammans med datorns övriga systemuppdateringar.

På Debian och Ubuntu sker det via APT. Fedora använder vanligen DNF, medan openSUSE använder Zypper.

En viktig förändring för ARM-baserade Linuxdatorer

Lanseringen är särskilt intressant eftersom ARM64 blir vanligare även utanför mobiltelefoner och specialbyggda enheter. Arkitekturen används numera i allt från små hemdatorer och utvecklingskort till arbetsstationer och kraftfulla servrar.

För användare av exempelvis Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer har Chromium länge varit det naturliga valet. Nu blir det även möjligt att använda en webbläsare som distribueras och uppdateras direkt av Google, förutsatt att datorns Linuxdistribution och övriga systemkrav stöds.

Chromium kommer samtidigt att fortsätta finnas kvar i Linuxdistributionernas egna programförråd. Skillnaden är att användarna nu får ytterligare ett officiellt alternativ.

Google Chrome för ARM64 Linux finns som DEB- och RPM-paket på Chromes officiella nedladdningssida.

https://www.google.com/intl/sv/chrome

Fakta: Google Chrome för ARM64 Linux

Processorarkitektur: ARM64, även kallad AArch64.

Paketformat: DEB för Debian och Ubuntu samt RPM för Fedora och openSUSE.
ida.
Uppdateringar: Installationen lägger till Googles programförråd, vilket gör att Chrome kan uppdateras genom distributionens vanliga pakethanterare.

Funktioner: Stöd för tillägg, Google-konto, synkronisering och Googles tjänster.

Skillnad mot Chromium: Chrome distribueras av Google, medan Chromium är det öppna källkodsprojekt som ligger till grund för webbläsaren.
AArch64, ARM-processor, ARM64, Chrome för Linux, Chromium, datorer, DEB-paket, Debian, fedora, Google, Google Chrome, Google Chrome ARM, Linux, linuxnyheter, opensuse, öppen källkod, raspberry pi, RPM-paket, tekniknyheter, tux, Ubuntu, Webbläsare
Nya Arch Linux får Linux 7.1 – bättre stöd för både ny och äldre hårdvara
Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli.

Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med Linuxkärnan 7.1.

Den nya installationsfilen heter Arch Linux 2026.08.01 och innehåller även samtliga paketuppdateringar och säkerhetsrättningar som publicerades under juli.

Linuxkärnan är länken mellan hårdvara och program

Linuxkärnan är den centrala delen av operativsystemet. Den ansvarar bland annat för kommunikationen med datorns processor, minne, lagringsenheter, nätverkskort och annan hårdvara.

När en ny kärnversion lanseras innehåller den ofta förbättrade drivrutiner och stöd för fler komponenter. Linux 7.1 kan därför göra det lättare att installera Arch Linux på helt nya datorer vars hårdvara inte stöddes av äldre installationsfiler.

Samtidigt kan även äldre datorer dra nytta av uppdateringen. Vissa komponenter som tidigare inte identifierades korrekt kan nu fungera bättre tack vare förbättrade eller korrigerade drivrutiner.

Uppdaterat installationsprogram

Den nya Arch Linux-avbildningen innehåller även Archinstall 4.4. Archinstall är ett menybaserat installationsprogram som hjälper användaren att konfigurera systemet utan att behöva skriva samtliga installationskommandon manuellt.

Archinstall 4.4 innehåller flera nya funktioner. Bland annat går det nu att välja en skrivbordsmiljö baserad på fönsterhanteraren Niri och gränssnittet DankMaterialShell.

Installationsprogrammet har också fått stöd för att konfigurera Plymouth, som visar en grafisk startbild medan Linux startar. Användaren får en varning innan funktionen aktiveras, eftersom Plymouth kräver att starthanteraren konfigureras korrekt.

Enklare nätverksinställningar

Stödet för trådlösa nätverk har förbättrats. Det ska nu vara enklare att hitta och välja rätt Wi-Fi-nätverk under installationen.

Användaren kan dessutom välja att använda IWD som fristående nätverkslösning. IWD är ett verktyg för hantering av trådlösa anslutningar och utvecklas med fokus på enkelhet och låg resursförbrukning.

Språk och konsoltypsnitt samordnas

En annan förbättring är att installationsprogrammet automatiskt kan välja ett lämpligt typsnitt för textkonsolen när användaren väljer språk.

Det är särskilt betydelsefullt för språk som använder tecken vilka inte alltid visas korrekt med standardtypsnittet. Typsnittet kan även väljas manuellt från menyn för språk- och regioninställningar.

När konfigurationen är komplett och giltig kan Archinstall nu visa en tydligare installationssammanfattning. Det gör det lättare att kontrollera inställningarna innan partitionering och installation påbörjas.

Enklare att dela installationsloggar

Om installationen misslyckas kan loggfilen innehålla viktig information om vad som gick fel. Archinstall 4.4 har därför fått kommandot share-log, som kan överföra installationsloggen till tjänsten paste.rs.

Det gör det enklare att dela loggen med andra användare eller supportforum vid felsökning. Användaren bör dock alltid kontrollera att loggfilen inte innehåller känslig information innan den publiceras.

Förändrade skrivbordsprofiler

Installationsprofilerna har också justerats. Budgie-profilen har fått andra standardprogram för terminal och filhantering, medan skrivbordsmiljön Cutefish har tagits bort från installationsprogrammet.

Stödet för seatd har samtidigt förbättrats. När seatd väljs läggs användaren automatiskt till i den grupp som krävs för att få åtkomst till bland annat grafiska enheter och inmatningsenheter.

Installationsfilen behövs främst för nya system

Den nya ISO-filen är avsedd för personer som ska installera Arch Linux från början. Den kan skrivas till ett USB-minne och användas för att starta installationsmiljön.

Den som redan använder Arch Linux behöver normalt inte installera om systemet. Eftersom Arch Linux använder en löpande uppdateringsmodell får befintliga installationer samma paket och säkerhetsuppdateringar genom det vanliga kommandot:
```
sudo pacman -Syu
```
Arch Linux 2026.08.01 innebär alltså ingen traditionell ny systemversion. Det är i stället en uppdaterad ögonblicksbild av installationsmiljön, med en ny Linuxkärna, ett förbättrat installationsprogram och samtliga aktuella paket fram till början av augusti 2026.

https://archlinux.org/download
> Fakta: Arch Linux 2026.08.01

Utgåva: Arch Linux 2026.08.01

Linuxkärna: Linux 7.1

Installationsprogram: Archinstall 4.4

Nyheter: Förbättrat hårdvarustöd, enklare Wi-Fi-konfiguration, stöd för Plymouth och val av konsoltypsnitt.

Uppdateringar: Innehåller paketuppdateringar och säkerhetsrättningar från juli 2026.

Användning: ISO-filen är främst avsedd för nya installationer.

Befintliga installationer uppdateras med:
```
sudo pacman -Syu
```
arch linux, Arch Linux 2026.08.01, Archinstall 4.4, hårdvarustöd, IWD, Linux 7.1, Linux ISO, Linuxdistribution, linuxinstallation, Linuxkärnan, linuxnyheter, Niri, operativsystem, öppen källkod, pacman, Plymouth, säkerhetsuppdateringar, sudo pacman -Syu, systemuppdatering, tux, Wi-Fi
Stor säkerhetsuppdatering för Debian 13 täpper till 68 sårbarheter
Debianprojektet har släppt en omfattande säkerhetsuppdatering för Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen rättar 68 säkerhetsproblem i Linuxkärnan, däribland brister som kan orsaka systemkrascher, informationsläckor och i vissa fall ge en angripare fullständig kontroll över datorn.

Den nya uppdateringen publicerades den 31 juli 2026 och gäller Linuxkärnan 6.12 LTS, som används i Debian 13. Alla användare rekommenderas att installera uppdateringen så snart som möjligt.

Säkerhetsuppdateringen kommer bara tio dagar efter Debians föregående kärnuppdatering. Den gången rättades 12 sårbarheter. Den nya uppdateringen är betydligt större och omfattar totalt 68 identifierade säkerhetsproblem.

Vad är Linuxkärnan?

Linuxkärnan är den centrala delen av operativsystemet. Den fungerar som en länk mellan datorns programvara och dess maskinvara.

Kärnan hanterar bland annat:
- processor och arbetsminne
- hårddiskar och filsystem
- nätverksanslutningar
- USB-enheter
- grafikkort
- virtuella maskiner
- användarnas behörigheter
Ett säkerhetsfel i kärnan kan därför få större konsekvenser än ett fel i ett vanligt program. Om en angripare lyckas utnyttja en kärnsårbarhet kan personen i värsta fall få administratörsbehörighet och ta kontroll över hela systemet.

Många mindre fel – men några är allvarliga

De flesta av de 68 sårbarheterna är relativt begränsade och påverkar särskilda drivrutiner, nätverksfunktioner eller filsystem. Bland problemen finns fel som kan leda till felaktig minneshantering, åtkomst utanför tillåtna minnesområden och försök att använda minne som redan har frigjorts.

Sådana tekniska fel kan bland annat orsaka:
- systemkrascher
- överbelastning av datorns resurser
- informationsläckor
- obehörig åtkomst
- höjda användarbehörigheter
En sårbarhet behöver inte vara enkel att utnyttja för att vara farlig. Många säkerhetsangrepp bygger på att flera mindre brister kombineras för att kringgå systemets skydd.

Nätverksfel kan orsaka fjärrangrepp

En av de allvarligaste sårbarheterna är CVE-2026-64530. Problemet finns i Linuxkärnans system för trafikstyrning, som används för att kontrollera och prioritera nätverkstrafik.

Sårbarheten är ett så kallat use-after-free-fel. Det innebär att kärnan under vissa omständigheter försöker använda ett minnesområde efter att det redan har frigjorts.

Felet kan orsaka en fjärrutlöst överbelastningsattack, så kallad denial-of-service. Det finns dessutom en möjlig risk för att sårbarheten skulle kunna användas för att köra skadlig kod på den angripna datorn.

Open vSwitch-fel kan ge rootbehörighet

Ett annat allvarligt problem är CVE-2026-64531, även kallat OVSwrap. Sårbarheten finns i datapath-funktionen för Open vSwitch.

Open vSwitch är en virtuell nätverksswitch som ofta används i servrar, molnplattformar, containermiljöer och virtualiserade system.

En lokal användare som lyckas utnyttja sårbarheten kan höja sina behörigheter och få tillgång till systemets rootkonto. Root är den högsta behörighetsnivån i Linux och ger i praktiken fullständig kontroll över operativsystemet.

Sårbarheten är framför allt relevant för servrar och system där flera användare, virtuella maskiner eller containrar delar samma maskin.

Manipulerade NTFS-diskar kan krascha systemet

Två andra sårbarheter, CVE-2026-64532 och CVE-2026-64533, finns i Linuxkärnans NTFS3-drivrutin.

NTFS är det filsystem som normalt används av moderna Windowsinstallationer. Linux kan läsa och skriva till NTFS-formaterade hårddiskar och USB-minnen med hjälp av särskilda drivrutiner.

Sårbarheterna kan utlösas när systemet monterar ett särskilt manipulerat NTFS-filsystem. En angripare skulle exempelvis kunna förbereda ett USB-minne eller en avbildningsfil som får datorn att krascha när innehållet öppnas.

Felen kan även orsaka minnesskador eller läckage av information från systemets minne.

Även lagring och virtuella maskiner påverkas

Uppdateringen rättar också två fel i NVMe over TCP, en teknik som gör det möjligt att använda snabba NVMe-lagringsenheter över ett nätverk.

Sårbarheterna CVE-2026-64534 och CVE-2026-64535 kan orsaka överbelastning och göra att tjänsten eller hela systemet slutar fungera.

Dessutom rättas CVE-2026-53365, som finns i virtio-vsock. Funktionen används för kommunikation mellan en fysisk värddator och virtuella maskiner.

En virtuell gästmaskin kan under vissa förhållanden skicka stora meddelanden utan att resurserna frigörs korrekt. Med tiden kan värddatorns resurser förbrukas, vilket kan leda till kraftigt försämrad prestanda eller systemstopp.

Uppdatera Debian 13 så snart som möjligt

Alla som använder Debian 13 ”Trixie” bör installera de senaste uppdateringarna. Det gäller både skrivbordsdatorer, bärbara datorer och servrar.

Öppna en terminal och kör:
```
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
```
När den nya kärnan har installerats måste datorn startas om:
```
sudo reboot
```
Uppdateringen installerar Linuxkärnan 6.12.100-1.

Efter omstarten går det att kontrollera vilken kärna som används med:
```
uname -r
```
Det är viktigt att komma ihåg att en ny kärna inte börjar användas direkt efter installationen. Den aktiveras först när datorn har startats om.

Regelbundna uppdateringar är det viktigaste skyddet

Det finns inga uppgifter om att alla de rättade sårbarheterna aktivt utnyttjas i omfattande attacker. När tekniska detaljer om säkerhetsfel blir offentliga ökar dock risken för att angripare utvecklar metoder för att utnyttja dem.

Att regelbundet installera säkerhetsuppdateringar är därför ett av de enklaste och mest effektiva sätten att skydda ett Linuxsystem.

För Debian 13-användare är rekommendationen tydlig: installera uppdateringen och starta om datorn så snart det är praktiskt möjligt.

https://lists.debian.org/debian-security-announce/2026/msg00316.html

root@debian:~# säkerhetsrapport

[ SYSTEM ] Debian 13 “Trixie”

[ KERNEL ] Linux 6.12 LTS

[ UPPDATERAD VERSION ] 6.12.100-1

[ PUBLICERAD ] 31 juli 2026

[ SÅRBARHETER ] 68 rättade säkerhetsproblem

[ RISKER ] Privilegiehöjning, informationsläckor, minnesfel och överbelastningsattacker

[ ALLVARLIGA FEL ] CVE-2026-64530 och CVE-2026-64531

[ PÅVERKADE OMRÅDEN ] Nätverk, Open vSwitch, NTFS3, NVMe over TCP och virtio-vsock

sudo apt update sudo apt full-upgrade sudo reboot

[ VARNING ] Den nya kärnan börjar användas först efter omstart.

root@debian:~# uname -r
cve, cybersäkerhet, Debian 13, Debian Linux, Debian Trixie, denial of service, informationsläcka, Kärnuppdatering, Linux, Linux 6.12 LTS, Linuxkärnan, NTFS3, NVMe over TCP, open vswitch, öppen källkod, privilegiehöjning, rootbehörighet, säkerhetsuppdatering, sårbarheter, systemuppdatering, virtio-vsock
EU ålderskontroll väcker oro – kan Linux och fria operativsystem stängas ute?
EU:s nya system för digital ålderskontroll ska skydda användarnas identitet – men kravet på hårdvarubunden attestering väcker oro. Kritiker menar att tekniken kan stänga ute Linux, alternativa Android-system och självkompilerade appar, trots att projektet utvecklas med öppen källkod.

Tredje rikets kontrollstat + Sovjetunionens övervakningsapparat = EU:s digitala framtid

Europeiska unionen arbetar med en öppen teknisk lösning för ålderskontroll på internet. Tanken är att en användare exempelvis ska kunna bevisa att han eller hon är över 18 år utan att behöva lämna ut namn, fullständigt födelsedatum eller en kopia av sitt identitetskort till varje webbplats.

På papperet är detta ett viktigt steg för den personliga integriteten. I stället för att lämna ut hela sin identitet ska användaren kunna visa upp ett digitalt intyg som enbart svarar på frågan: Är personen tillräckligt gammal?

Men projektets säkerhetsmodell har samtidigt väckt kritik. En ansvarig utvecklare har bekräftat att så kallad hårdvarubunden attestering är ett obligatoriskt krav i projektets arkitektur.

Det kan göra det svårt att använda systemet på Linux, modifierade Android-versioner och program som användare själva har kompilerat från den öppna källkoden.

Ett digitalt åldersbevis

Systemet kan jämföras med att visa upp ett kort där det bara står ”över 18 år”, i stället för att lämna över ett körkort med namn, personnummer, fotografi och adress.

En godkänd utfärdare kontrollerar först användarens ålder och skapar därefter ett digitalt intyg. Intyget kan sedan visas för en webbplats eller tjänst som behöver kontrollera användarens ålder.

Tekniken är utformad för att minska mängden personuppgifter som sprids på internet. Webbplatsen ska alltså inte behöva få veta vem användaren är, bara om ålderskravet är uppfyllt.

Problemet är att ett sådant intyg måste skyddas mot kopiering. Om den digitala legitimationen enkelt kunde flyttas mellan telefoner skulle en vuxen person kunna kopiera sitt åldersbevis och ge det till minderåriga.

För att förhindra detta knyts intyget till en kryptografisk nyckel som lagras i enhetens skyddade hårdvara.

Vad är hårdvarubunden attestering?

Moderna mobiltelefoner innehåller särskilda säkerhetsområden som är åtskilda från det vanliga operativsystemet. På Android kan dessa bland annat kallas Trusted Execution Environment, TEE, eller StrongBox. Apple använder en motsvarande teknik som heter Secure Enclave.

Där kan hemliga kryptografiska nycklar lagras på ett sätt som gör dem svårare att kopiera eller läsa ut, även om telefonens vanliga operativsystem skulle angripas.

När en app använder en sådan nyckel kan den också lämna tekniska bevis på att nyckeln har skapats och förvaras i skyddad hårdvara. Detta kallas attestering.

En projektansvarig för EU:s ålderskontroll har beskrivit hårdvarubunden attestering som ett krav för projektet, inte som en teknisk detalj som enkelt kan tas bort.

Projektet har samtidigt välkomnat alternativa förslag och uppgett att en mer omfattande säkerhetsgranskning och hotmodell ska publiceras.

Hårdvaruskydd är inte samma sak som Google-godkännande

En viktig detalj i diskussionen är skillnaden mellan att använda en säkerhetskrets och att kräva att hela telefonen godkänns av en viss leverantör.

Att lagra en nyckel i skyddad hårdvara behöver inte automatiskt betyda att telefonen måste använda Googles officiella Android-version eller att appen måste ha installerats från Google Play.

EU-projektets tekniska specifikation kräver att appar använder enhetens inbyggda kryptografiska hårdvara när sådan finns. Däremot verkar mer omfattande kontroller, som Googles Play Integrity, Apples App Attest och generell kontroll av om telefonen är rootad, inte vara obligatoriska i alla delar av referenslösningen.

Detta är en avgörande skillnad.

Play Integrity kan exempelvis användas för att bedöma om en Android-enhet kör en godkänd programvarumiljö och om appen kommer från en accepterad distributionskanal. En ren hårdvarunyckel behöver däremot inte göra någon bedömning av hela operativsystemet.

Hur strikta de slutliga kontrollerna blir kan därför bero på hur systemet införs i praktiken och vilka krav de olika utfärdarna ställer.

Öppen källkod garanterar inte ett öppet system

EU:s ålderskontroll utvecklas som öppen källkod. Det betyder att programmerare kan läsa koden, granska den, föreslå ändringar och bygga egna versioner.

Men tillgång till källkoden innebär inte nödvändigtvis att en självkompilerad app får ansluta till den verkliga tjänsten.

De aktörer som utfärdar digitala åldersbevis förväntas bara lämna ut intyg till appar som finns med på en lista över godkända och regelmässigt korrekta applikationer. Listan ska hanteras inom EU-systemets organisation.

En användare kan därför i teorin ladda ned källkoden, bygga appen själv och installera den på sin telefon – men ändå nekas ett riktigt åldersbevis eftersom den egenbyggda versionen inte finns med på listan över godkända appar.

Detta illustrerar skillnaden mellan öppen kod och öppen tillgång.

Koden kan vara fri att studera, samtidigt som åtkomsten till infrastrukturen styrs av certifikat, appregister, hårdvarukrav och beslut från godkända utfärdare.

Vad händer med alternativa Android-system?

För användare av vanliga Android-telefoner och Iphone-enheter behöver kravet inte innebära några större praktiska problem. De flesta moderna telefoner har redan hårdvara för säker lagring av kryptografiska nycklar.

Situationen kan bli annorlunda för personer som använder alternativa Android-system, exempelvis operativsystem där Googles tjänster har tagits bort eller ersatts.

Många sådana system kan fortfarande använda telefonens TEE eller StrongBox. Men de kan få problem om en utfärdare dessutom kräver att operativsystemet, appen eller installationsmetoden ska vara godkänd av Google, Apple eller någon annan betrodd part.

Även äldre telefoner kan påverkas om de saknar tillräckligt modern säkerhetshårdvara eller inte längre får säkerhetsuppdateringar.

Kritiker befarar därför att ålderskontrollen i praktiken kan gynna ett litet antal stora mobilplattformar, även om den tekniska lösningen formellt är öppen.

Är Linux förbjudet?

Linux är inte uttryckligen förbjudet i den nuvarande arkitekturen.

En person som använder Linux på sin dator skulle exempelvis kunna besöka en webbplats, få upp en QR-kod och skanna den med en godkänd app i sin mobiltelefon. Själva åldersintyget skulle då hanteras av telefonen, medan Linux-datorn endast används för att öppna webbplatsen.

Däremot finns det för närvarande ingen motsvarande inbyggd plånbok för vanlig Linux på skrivbordet. En Linuxanvändare blir därför beroende av en separat mobiltelefon med ett operativsystem och en app som accepteras av systemet.

För personer som använder Linux även på mobilen, eller som vill använda helt fria operativsystem, kan detta bli ett betydligt större hinder.

Säkerhet mot digital självständighet

Bakom debatten finns en grundläggande konflikt.

Å ena sidan måste åldersbeviset skyddas mot kopiering, manipulation och massproduktion. Om vem som helst kunde skapa en modifierad app som exporterade eller delade ut digitala intyg skulle systemet snabbt förlora sin trovärdighet.

Å andra sidan kan mycket strikta säkerhetskrav skapa ett system där användaren inte längre själv får bestämma över sin utrustning och programvara.

En tekniskt kunnig användare kanske vill granska källkoden, kompilera appen själv och installera den på ett öppet operativsystem. Men samma frihet som gör öppen källkod värdefull kan också göra det svårare för en extern utfärdare att avgöra om appen följer alla säkerhetsregler.

Frågan handlar därför inte bara om tekniken är öppen, utan om vem som får räknas som betrodd.

Ett politiskt och tekniskt vägval

Den kommande säkerhetsgranskningen och hotmodellen kan ge en tydligare förklaring till varför EU-projektet har valt hårdvarubundna nycklar och vilka angrepp systemet ska skydda mot.

Dokumenten kan också visa om alternativa lösningar är möjliga. Det skulle exempelvis kunna handla om andra former av säker hårdvara, externa säkerhetsnycklar, öppnare attesteringssystem eller särskilda metoder för att godkänna oberoende appversioner.

Tills dess är det oklart hur öppet systemet kommer att vara i praktiken.

Den centrala frågan är om ett EU-finansierat system kan beskrivas som verkligt öppet när användningen inte bara beror på tillgången till källkoden, utan även på godkända appar, kompatibel säkerhetshårdvara, betrodda operativsystem och reglerna hos de organisationer som utfärdar åldersbevisen.

EU:s projekt försöker lösa ett verkligt och komplicerat problem: att kontrollera ålder utan att bygga ett omfattande system för identitetsövervakning.

Men lösningen visar också att integritet, säkerhet och digital frihet inte alltid drar åt samma håll.
> Fakta: EU:s digitala ålderskontroll
- Systemet ska låta användaren bevisa att en viss åldersgräns är uppnådd utan att lämna ut namn eller fullständigt födelsedatum.
- Åldersbeviset skyddas med kryptografiska nycklar som lagras i enhetens säkerhetshårdvara.
- På Android kan tekniker som TEE och StrongBox användas. Apple använder Secure Enclave.
- Hårdvarubunden attestering ska förhindra att digitala åldersbevis kopieras, klonas eller delas mellan flera enheter.
- Kritiker befarar att kraven kan försvåra användning med Linux, äldre telefoner, alternativa Android-system och självkompilerade appar.
- Öppen källkod innebär inte automatiskt att en egenbyggd app får ansluta till den verkliga tjänsten.
- Linux är inte uttryckligen förbjudet, men användaren kan behöva en godkänd mobiltelefon för att skanna en QR-kod och visa sitt åldersbevis.
ålderskontroll, åldersverifiering, android, App Attest, custom ROM, cybersäkerhet, Digital frihet, digital identitet, dystopi, EU, EU-politik, hårdvarubunden attestering, Integritet, kontrollsamhälle, Linux, nätintegritet, öppen källkod, övervakning, Play Integrity, Secure Enclave, StrongBox, TEE, teknikpolitik, tux
AerynOS 2026.08 satsar på OpenZFS och säkrare systemuppdateringar
Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om.

AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna i distributionens programförråd, installationsverktyg, filsystemsstöd och skrivbordsmiljöer.

Den nya ISO-filen följer efter en större uppdatering av distributionens instabila programgren. Där introducerades bland annat Linuxkärnan 7.1.5, COSMIC Desktop 1.5 och grafikbiblioteket Mesa 26.1.6.

AerynOS 2026.08 innehåller dock mer än nya programversioner. Flera av förändringarna sker under ytan och är tänkta att göra operativsystemet stabilare, lättare att underhålla och enklare att vidareutveckla.

Experimentellt stöd för OpenZFS

En av de största nyheterna är experimentellt stöd för OpenZFS på separata datadiskar. Därmed kan användare hantera datadiskar formaterade med OpenZFS, Btrfs eller Bcachefs.

OpenZFS är ett avancerat filsystem som från början utvecklades för serversystem och stora lagringslösningar. Det kombinerar traditionell filhantering med funktioner som normalt förknippas med separata lagringsverktyg.

Bland funktionerna finns kontrollsummor som kan upptäcka skadade data, ögonblicksbilder som sparar ett tidigare tillstånd samt möjlighet att kombinera flera diskar i gemensamma lagringspooler.

Stödet i AerynOS gäller i nuläget användarhanterade datadiskar och ska betraktas som experimentellt. Funktionen har endast testats på ett begränsat antal enheter. Projektet efterlyser därför användare som kan prova OpenZFS på olika typer av hårdvara och rapportera sina erfarenheter.

Programförråden får versionshantering

AerynOS har även slutfört den andra fasen av projektets arbete med versionshanterade programförråd.

Ett programförråd är den källa som ett Linuxsystem använder för att hämta program, drivrutiner, systembibliotek och säkerhetsuppdateringar. Om strukturen i ett sådant förråd förändras på ett sätt som inte är kompatibelt med den tidigare versionen kan det annars krävas manuella åtgärder från användaren.

Den nya konstruktionen gör det möjligt för AerynOS pakethanterare Moss att uppdatera både sig själv och formatet på det lokala programförrådet. Det ska även fungera när förändringarna är så omfattande att det gamla och nya formatet egentligen inte är kompatibla med varandra.

För användaren innebär det att vanliga systemuppdateringar ska räcka. Någon särskild manuell migrering ska normalt inte behövas.

Detta är en viktig del av AerynOS långsiktiga idé om ett system som installeras en gång och därefter fortlöpande hålls aktuellt.

Konfigurationen för Moss har samtidigt flyttats till KDL, ett strukturerat konfigurationsformat som är tänkt att vara lättare att läsa och bearbeta än många traditionella konfigurationsfiler.

Nedladdade filer kontrolleras noggrannare

Moss har också fått fler kontroller av filer som lagras i pakethanterarens innehållsadresserade lagring.

I ett innehållsadresserat system identifieras en fil utifrån sitt faktiska innehåll, vanligtvis genom ett kryptografiskt kontrollvärde. Två identiska filer får därför samma identitet oavsett vad de heter eller varifrån de har hämtats.

De nya kontrollerna ska minska risken för att ofullständiga eller skadade filer används vid installationer och uppdateringar. Vissa Moss-operationer kan tillfälligt bli långsammare när filerna granskas, men i gengäld får systemet bättre garantier för att det lagrade materialet är korrekt.

Effektivare fillagring på XFS

Användare som installerat AerynOS på filsystemet XFS får nu inbyggd hantering av så kallade reflänkar.

En reflänk gör det möjligt att skapa flera filer som till en början använder samma lagrade data. Filerna kan ha olika namn, ägare och behörigheter, trots att innehållet inte behöver kopieras direkt.

En verklig kopia skapas först när någon av filerna förändras. Tekniken kallas ofta copy-on-write och kan både spara lagringsutrymme och göra kopiering snabbare.

På filsystem som saknar stöd för reflänkar, exempelvis ext4 och F2FS, fortsätter AerynOS i stället att använda hårda länkar när det är möjligt.

Stor omarbetning av systemd

AerynOS har genomfört en omfattande förändring av paketeringen av systemd, det centrala system som bland annat startar tjänster, hanterar enheter och organiserar systemets uppstartsprocess.

Distributionen har gått från systemd 257.13 till systemd 261.2 genom flera mellanliggande uppdateringar.

Ett viktigt resultat av arbetet är att tjänster som användaren själv har aktiverat eller stängt av inte längre ska få sitt tillstånd överskrivet när Moss installerar eller uppdaterar paket.

Flera delar av systemd distribueras nu dessutom som separata paket. Det gäller bland annat:
- systemd-boot
- systemd-coredump
- systemd-homed
- systemd-container
- systemd-resolved
- systemd-udev
Den mer uppdelade paketeringen gör det möjligt att anpassa installationer och installera endast de komponenter som faktiskt behövs.

Användare bör samtidigt vara uppmärksamma på att nätverkskort kan få nya namn efter nästa omstart. Ett nätverkskort som tidigare hette exempelvis eth0 kan i stället få ett förutsägbart namn som enp12s0.

Sådana namn bygger på nätverkskortets placering i datorn och ska minska risken för att olika nätverksenheter byter namn mellan omstarter.

Nya skrivbord hämtas under installationen

Installationsavbildningen innehåller den senaste Linuxkärnan i 7.1-serien och en uppdaterad GNOME-miljö för det startbara installationssystemet.

Själva installationen är nätverksbaserad. Det innebär att den senaste programvaran hämtas från AerynOS programförråd när operativsystemet installeras.

Användaren kan bland annat välja mellan KDE Plasma 6.7.3 och COSMIC Desktop 1.5.

COSMIC utvecklas av företaget System76 och är en modern skrivbordsmiljö byggd i programmeringsspråket Rust. KDE Plasma är en mer etablerad miljö med omfattande möjligheter att anpassa utseende och funktioner.

Bland de övriga uppdaterade komponenterna finns Firefox 153.0.1, Thunderbird 153.0.1, PHP 8.5.9, QEMU 11.0.3, Wine 11.14, SQLite 3.53.4 och NetworkManager 1.58.0.

Ny Nvidia-drivrutin behöver testas

Nvidia-drivrutinen 610.43.03 har lagts till i AerynOS programförråd. Projektet har redan genomfört tester tillsammans med användare och uppger att resultaten hittills varit positiva.

Drivrutinen innehåller bland annat förbättringar för Nvidias DLSS-teknik samt korrigeringar av problem som kan uppstå när datorer försätts i viloläge och senare väcks igen.

AerynOS efterlyser fortfarande fler användare med Nvidia-grafikkort som kan testa drivrutinen på olika hårdvarukombinationer.

Linuxkärnan uppdaterades efter säkerhetsproblem

Distributionens stabila kärna och spelkärna har uppdaterats till Linux 7.1.5. Den långtidssupporterade kärnan använder version 6.18.40.

Enligt projektet genomfördes kärnuppdateringarna efter en period med ovanligt många rapporterade säkerhetsproblem i Linuxkärnan. Situationen krävde snabba uppdateringar från utvecklargruppen.

Linuxkärnan är operativsystemets centrala del och ansvarar bland annat för minneshantering, processer, filsystem och kommunikationen med datorns hårdvara. Säkerhetsfel i kärnan kan därför påverka hela systemet.

YAML ska ersättas med KDL

AerynOS planerar även att ersätta det nuvarande YAML-formatet för paketbeskrivningar med ett nytt schema baserat på KDL.

Paketbeskrivningarna fungerar som recept och talar om hur program ska hämtas, byggas och paketeras för distributionen.

Utvecklarna betraktar numera YAML-formatet som en övergångslösning. Därför har de valt att inte lägga till fler större funktioner i det gamla formatet innan KDL-ersättaren är färdig.

Codeberg utvärderas som alternativ till GitHub

Projektet fortsätter samtidigt att undersöka Codeberg som ett möjligt alternativ till GitHub.

Codeberg är en ideellt driven plattform för lagring och utveckling av öppen källkod. Tjänsten bygger på Forgejo och finansieras huvudsakligen genom donationer och medlemskap.

Utvecklingen av AerynOS nya webbplats har redan flyttats till Codeberg. Webbplatsen byggs med Hugo och temat Hextra. Arbetet används samtidigt som ett praktiskt test av Codebergs samarbetsverktyg och integrationsmöjligheter.

Något beslut om att flytta hela AerynOS-projektet från GitHub har ännu inte presenterats.

Projektet öppnas för fler bidragsgivare

Under det senaste året har AerynOS hållit utvecklingen relativt kontrollerad för att kunna koncentrera arbetet på grundläggande verktyg och teknisk infrastruktur.

När systemet nu kan hantera större förändringar i programförrådens och filformatens struktur vill projektet stegvis öppna utvecklingen för fler deltagare.

Flera communityprojekt är redan på gång. Bland dem finns Gnist och Malm, två kommandoradsverktyg för att skapa, använda och dela teman för Wayland-baserade fönsterhanterare.

Ett annat projekt är Aerbox, som använder Moss systemmodell för att skapa isolerade containrar. Dessa kan ges kontrollerad åtkomst till exempelvis nätverk, ljud, lagringsenheter och annan hårdvara.

Befintliga installationer behöver inte installeras om

AerynOS 2026.08 är främst avsedd för nya installationer. Användare som redan har AerynOS behöver inte hämta ISO-filen eller installera om datorn.

Samma systemförändringar och programversioner distribueras genom den vanliga uppdateringsprocessen i Moss.

Den nya installationsavbildningen visar därmed tydligt vad AerynOS prioriterar: moderna filsystem, robusta uppdateringar, aktuella programversioner och ett system som ska kunna utvecklas under lång tid utan återkommande ominstallationer.

https://aerynos.com
> FAKTA: AerynOS 2026.08
- Distribution: AerynOS
- Utgåva: 2026.08
- Linuxkärna: 7.1.5
- LTS-kärna: 6.18.40
- Systemd: 261.2
- Grafikstack: Mesa 26.1.6
- Skrivbordsmiljöer: COSMIC 1.5 och KDE Plasma 6.7.3
- Paketverktyg: Moss
- Filsystem: Btrfs, Bcachefs och experimentellt OpenZFS-stöd för datadiskar
- Nvidia-drivrutin: 610.43.03
- Uppgradering: Befintliga installationer behöver inte installeras om
user@aerynos:~$ moss update
AerynOS, AerynOS 2026.08, Bcachefs, Btrfs, COSMIC desktop, kde plasma, Linux, Linuxdistribution, Linuxkärnan, linuxnyheter, Mesa, Moss, NVIDIA, OpenZFS, operativsystem, öppen källkod, systemd
NetBSD 11.0 tar steget in i RISC-V-världen
NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.

NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.

NetBSD är framför allt känt för sin ovanligt breda hårdvarusupport. Projektets gamla slogan, ”Of course it runs NetBSD”, syftar på att systemet kan köras på allt från moderna servrar och persondatorer till äldre arbetsstationer och mer ovanliga processorarkitekturer.

Med NetBSD 11.0 fortsätter projektet på samma linje.

RISC-V blir en officiellt stödd plattform

Den största nyheten är den första stabila NetBSD-versionen för 64-bitars RISC-V-system.

RISC-V är en öppen processorarkitektur som på senare år har fått stor uppmärksamhet. Till skillnad från exempelvis x86 och Arm kan RISC-V användas utan att en tillverkare behöver licensiera själva instruktionsuppsättningen. Det gör arkitekturen intressant för allt från utbildning och forskning till servrar, inbyggda system och framtida persondatorer.

NetBSDs nya RISC-V-port kan inledningsvis köras i den virtuella maskinen QEMU samt på datorer baserade på StarFive JH7110-kretsen. Det omfattar bland annat enkortsdatorerna StarFive VisionFive 2 och PINE64 STAR64.

Systemet har stöd för exempelvis:
- PCI- och PCI Express-enheter
- VirtIO-baserade nätverkskort och lagringsenheter
- virtualiserat ljud
- hårdvarubaserade slumptalsgeneratorer
- temperatursensorer
- felsökning av kraschade kärnor
Det finns även ett mer grundläggande stöd för Allwinner D1, en enklare RISC-V-krets som används i bland annat MangoPi MQ Pro och Allwinner Nezha.

Stödet är ännu inte lika komplett som för NetBSDs mer etablerade plattformar, men markerar ändå ett viktigt steg för både NetBSD och RISC-V.

Snapdragon X Elite får tidigt stöd

Även Arm-plattformen har fått flera förbättringar.

NetBSD 11.0 innehåller ett första stöd för Qualcomms Snapdragon X Elite och företagets Oryon-processorkärnor. Snapdragon X Elite används framför allt i nyare bärbara Windowsdatorer och är en av de Arm-baserade plattformar som konkurrerar med traditionella x86-processorer från Intel och AMD.

Det nya stödet omfattar bland annat drivrutiner för batteri- och laddningsövervakning, GPIO-anslutningar och I2C-styrenheter.

Versionen innehåller också NUMA-stöd för Arm-system som använder ACPI. NUMA innebär förenklat att ett system kan hålla reda på vilket minne som ligger närmast en viss processorkärna. Det kan ge bättre prestanda i större datorer med många processorer eller processorkärnor.

Andra förbättringar omfattar stöd för Arms SCMI-protokoll för prestandastyrning, en ny USB-C PHY-drivrutin för Rockchip samt bättre stöd för NanoPi R4S.

Raspberry Pi 5 får också förbättrat stöd för kringutrustning när datorn startas genom UEFI.

Virtuella maskiner kan starta på millisekunder

NetBSD 11.0 innehåller en särskild kärna med namnet MICROVM för 32- och 64-bitars x86-system.

Den är utformad för små virtuella maskiner som ska kunna starta mycket snabbt. Kärnan använder bland annat PVH-start, VirtIO MMIO-enheter och flera optimeringar som minskar mängden arbete under uppstarten.

Enligt NetBSD-projektet kan en sådan virtuell maskin starta på omkring tio millisekunder på en x86-processor från ungefär 2020.

Det är intressant för bland annat molntjänster där små virtuella maskiner kan behöva startas och stoppas automatiskt beroende på belastningen. Ett möjligt användningsområde är så kallade mikrotjänster, där varje liten funktion körs i en separat och isolerad miljö.

NetBSD kan nu även startas med PVH utan att Xen används. Det fungerar exempelvis tillsammans med QEMUs -kernel-alternativ.

VirtIO-enheter kan dessutom beskrivas genom parametrar på kärnans kommandorad.

Nya drivrutiner för QEMU och VMware

En ny drivrutin med namnet viogpu ger stöd för virtuella grafikkort som tillhandahålls av QEMU.

Det betyder att NetBSD kan använda en mer modern virtualiserad grafiklösning i stället för att enbart förlita sig på enklare emulerade grafikkort.

Den nya pvscsi-drivrutinen ger samtidigt stöd för VMwares paravirtualiserade SCSI-styrenheter. Paravirtualisering innebär att gästsystemet vet att det körs i en virtuell maskin och kan kommunicera mer direkt med värdsystemet. Det ger ofta bättre prestanda än fullständig hårdvaruemulering.

Fler Linuxprogram kan köras utan ändringar

NetBSD har sedan länge ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra program som ursprungligen har kompilerats för Linux.

NetBSD 11.0 utökar detta lager med ett stort antal Linux-kompatibla systemanrop och gränssnitt.

Bland nyheterna finns:
- epoll
- clone3
- statx
- inotify
- renameat2
- close_range
- waitid
- syncfs
- readahead
- POSIX-meddelandeköer
- sync_file_range
Ett systemanrop är den mekanism som ett program använder för att be operativsystemets kärna utföra en uppgift. Det kan exempelvis handla om att öppna en fil, skapa en process, använda nätverket eller läsa information om systemet.

När ett Linuxprogram använder ett systemanrop som saknas i NetBSDs kompatibilitetslager går programmet normalt inte att köra. Genom att införa fler Linux-kompatibla systemanrop kan NetBSD därför hantera fler Linuxprogram utan att programmens källkod behöver ändras.

Versionen får även stöd för memfd_create, som gör det möjligt att skapa en fil direkt i arbetsminnet utan att den behöver få ett vanligt filnamn på disken.

Det virtuella filsystemet procfs har samtidigt kompletterats med information om System V IPC samt Linux-liknande sökvägar för processgränser.

Anpassningar för C23 och nya POSIX

NetBSD 11.0 innehåller även förbättringar för nyare programmeringsstandarder.

Verktyget lint, som används för att analysera C-kod och hitta möjliga programmeringsfel, kan nu kontrollera kod skriven enligt C23-standarden. Det har även blivit bättre på att upptäcka heltalsöverskridningar.

En heltalsöverskridning uppstår när ett tal blir större eller mindre än vad den aktuella datatypen kan lagra. Resultatet kan bli felaktiga beräkningar, programkrascher eller i värsta fall säkerhetsproblem.

NetBSD får också ett nytt kommando med namnet c17. Det fungerar som ett standardiserat sätt att anropa en kompilator för ISO C17, vilket krävs av POSIX.1-2024.

Snabbare kärna och bättre stöd för flera processorer

Flera delar av operativsystemets kärna har optimerats.

Låsningen kring så kallade pipes har förbättrats. En pipe används när ett program skickar data direkt till ett annat program, exempelvis i följande kommandorad:
```
cat fil.txt | grep sökord
```
Minskad låskonkurrens innebär att flera processorer eller processorkärnor i mindre utsträckning behöver vänta på varandra.

DRM-systemet, som hanterar moderna grafikkort i kärnan, har också fått bättre skalning på datorer med flera processorkärnor.

VirtIO-drivrutinerna är nu markerade som multiprocessorsäkra. De kan därmed köras utan att hålla NetBSD-kärnans globala lås, vilket kan förbättra prestandan i virtuella maskiner.

Även ZFS har optimerats så att borttagning av filer går snabbare.

På SPARC-, PowerPC- och MIPS-processorer har byteväxling förbättrats. Byteväxling används när data behöver omvandlas mellan olika ordningsföljder för byte, exempelvis mellan little endian och big endian.

Snabbare reaktion på förlorade nätverkspaket

Den inledande väntetiden innan ett TCP-paket skickas om har sänkts från tre sekunder till en sekund.

TCP ser till att data kommer fram i rätt ordning och att förlorade paket skickas igen. Om ett paket försvinner väntar systemet en viss tid innan det försöker på nytt.

En kortare inledande väntetid kan göra att nätverksanslutningar återhämtar sig snabbare när de första paketen förloras. Ändringen är tillåten enligt internetstandarden RFC 6298.

Brandväggen kan filtrera på länklagret

NetBSD Packet Filter, NPF, kan nu filtrera trafik på lager 2 i nätverksmodellen.

Lager 2 omfattar bland annat Ethernet-ramar och MAC-adresser. Tidigare har brandväggar främst arbetat högre upp i nätverksstacken, exempelvis med IP-adresser och TCP- eller UDP-portar.

NPF-regler kan även göras beroende av användare och grupper. Det gör det möjligt att exempelvis tillåta nätverkstrafik för ett visst användarkonto men blockera samma trafik för andra användare.

Kärnan håller uppsikt över sig själv

NetBSD 11.0 introducerar också en mekanism som kallas kernel heartbeat.

Olika processorer och avbrottsnivåer kan använda mekanismen för att kontrollera att andra delar av kärnan fortfarande gör framsteg. Om någon del av systemet fastnar kan detta upptäckas snabbare.

Funktionen kan vara värdefull vid felsökning av svåra problem där datorn verkar frysa utan att skapa någon tydlig felrapport.

Stort antal nya drivrutiner

Hårdvarustödet har utökats med en omfattande samling nya och förbättrade drivrutiner.

Bland nyheterna finns stöd för:
- Realtek RTL8126-nätverkskort med 5 Gbit/s
- virtuella funktioner för NVIDIA Mellanox ConnectX-6
- ASIX AX88179A USB-nätverkskort
- USB Audio Class 2.0
- tangentbord som använder I2C HID
- nyare Androidtelefoner med USB-delning via NCM
- fler fläkt-, sensor-, serie- och lagringsstyrenheter
- fler styrenheter för industriell utrustning
USB Audio Class 2.0 är särskilt relevant för modernare externa ljudkort och DAC-enheter som arbetar med högre samplingsfrekvenser och fler ljudkanaler än vad den äldre USB-ljudstandarden klarar.

Bättre övervakning av AMD-processorer

NetBSD kan nu läsa temperaturinformation från fler moderna AMD-processorer.

Det omfattar bland annat:
- Siena
- Turin Classic
- Turin Dense
- Strix Point
- Zen 5
Verktyget cpuctl känner nu även igen Intels Meteor Lake- och Emerald Rapids-processorer.

Dessutom finns stöd för nyare varianter av Intels TCO-watchdog. En watchdog är en säkerhetsmekanism som kan starta om en dator om operativsystemet slutar fungera och inte längre skickar regelbundna livstecken.

Uppdaterade program i grundsystemet

NetBSD levereras som ett komplett grundsystem där både kärnan och ett stort antal centrala verktyg utvecklas och distribueras tillsammans.

I NetBSD 11.0 har många externa komponenter uppdaterats. Några exempel är:
- GCC 12.5
- GDB 15.1
- Binutils 2.42
- OpenSSL 3.5.7
- OpenSSH 10.3
- Postfix 3.11.2
- X.Org Server 21.1.24
- tmux 3.6b
- Unbound 1.25.1
- BIND 9.20.24
- wpa_supplicant 2.11
Viktiga förändringar inför uppgradering

Den som uppgraderar från en tidigare NetBSD-version bör vara uppmärksam på några förändringar.

Kompatibilitetsbiblioteken för 32- och 64-bitarsprogram har flyttats till separata installationsuppsättningar med namnen:
- base32
- base64
- debug32
- debug64
HTML-versionerna av manualsidorna ligger numera i den separata uppsättningen manhtml.

OpenSSH har dessutom tagit bort stödet för DSA-nycklar. DSA är en äldre typ av SSH-nyckel som inte längre betraktas som tillräckligt säker.

System som har en specialanpassad SSH-konfiguration där DSA uttryckligen har aktiverats kan behöva ändras innan SSH-servern kan startas.

På aarch64-system anges processorfrekvensen numera i megahertz i stället för i abstrakta prestandanivåer.

Drivrutinen hdaudio har också fått ändrade namn och en annan ordning på vissa ljudmixerreglage. Det kan påverka skript och lokala inställningar som hänvisar till reglagen med deras gamla namn.

Ett brett lyft för ett ovanligt portabelt system

NetBSD 11.0 är inte en utgåva som enbart fokuserar på en viss datorplattform eller användargrupp.

Versionen förbättrar stödet för allt från moderna Arm- och RISC-V-system till äldre processorarkitekturer, virtuella servrar, nätverksutrustning och traditionella x86-datorer.

RISC-V-stödet är den mest synliga nyheten, men de utökade Linux-kompatibilitetsfunktionerna kan på sikt bli minst lika betydelsefulla. De gör det lättare att använda program som främst har utvecklats och testats för Linux.

Tillsammans med snabbare virtualisering, fler drivrutiner och förbättrad multiprocessorprestanda visar NetBSD 11.0 att projektet fortfarande utvecklas aktivt – samtidigt som det håller fast vid sitt ursprungliga mål: att skapa ett rent, stabilt och portabelt Unix-system som kan köras på så många typer av datorer som möjligt.

https://blog.netbsd.org/tnf/entry/netbsd_11_0_released

Ladda hem Netbsd

https://netbsd.org

> TEKNISKA FAKTA: NETBSD 11.0

Version: NetBSD 11.0

Utgåva: Nittonde stora NetBSD-versionen

Systemtyp: Unix-liknande operativsystem

Ny processorplattform: 64-bitars RISC-V

RISC-V-enheter: QEMU, StarFive VisionFive 2 och PINE64 STAR64

Arm-stöd: Inledande stöd för Qualcomm Snapdragon X Elite och Oryon

Virtualisering: Ny MICROVM-kärna för amd64 och i386

Uppstartstid: Omkring 10 millisekunder för MICROVM på lämplig x86-hårdvara

Linuxkompatibilitet: Bland annat epoll, clone3, statx, inotify och memfd_create

Programmeringsstandarder: Förbättrat stöd för C23 och POSIX.1-2024

Brandvägg: NPF med lager 2-filtrering och regler för användare och grupper

Nätverk: TCP:s första omsändningstid sänkt från tre till en sekund

Kompilator: GCC 12.5

Kryptering: OpenSSL 3.5.7

SSH: OpenSSH 10.3

Licens: BSD-licens
64-bitars RISC-V, arm, brandvägg, BSD, C23, Drivrutiner, GCC, Linux, Linuxkompatibilitet, MICROVM, NetBSD, NetBSD 11.0, NPF, OpenSSH, openssl, operativsystem, öppen källkod, Oryon, Pine64 Star64, POSIX.1-2024, QEMU, Raspberry Pi 5, RISC-V, Snapdragon X Elite, StarFive VisionFive 2, systemanrop, UNIX, VirtIO, Virtualisering, zfs
Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras.

Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen på stationära och bärbara datorer i Nordamerika.

Det är första gången Linux hamnar över tioprocentsgränsen i Statcounters nordamerikanska statistik. Resultatet är anmärkningsvärt för ett operativsystem som länge har haft en stark ställning på servrar, men en betydligt mindre andel av vanliga persondatorer.

Siffran betyder dock inte automatiskt att var tionde dator i Nordamerika har Linux installerat. För att förstå resultatet behöver man först titta på hur statistiken samlas in.

Nästan en fördubbling på en månad

I juni 2026 uppmätte Statcounter Linux andel till 5,52 procent. En månad senare hade siffran alltså nästan fördubblats.

Det kan vid första anblicken se ut som om miljontals användare plötsligt har övergett Windows och macOS. En sådan slutsats är dock sannolikt förhastad.

I juni fanns nämligen även en kategori som kallades ”Unknown”, alltså okänt operativsystem. Den kategorin stod då för hela 9,24 procent av den uppmätta användningen. När andelen okända system senare minskade steg samtidigt Linux andel kraftigt.

En möjlig förklaring är därför att en del Linuxtrafik tidigare inte kunde identifieras korrekt. Förändringar i webbläsare, analysmetoder eller klassificering kan ha gjort att fler Linuxsystem nu hamnar i rätt kategori.

Det betyder inte att resultatet på 10,65 procent är fel. Däremot bör ökningen inte tolkas som att Linux nästan har fördubblat antalet användare på bara en månad.

Statistiken mäter trafik – inte datorer

Statcounter bygger sin statistik på sidvisningar från ett stort nätverk av webbplatser. Företaget uppger att nätverket omfattar över en miljon webbplatser och behandlar mer än tre miljarder sidvisningar varje månad.

När en besökare öppnar en webbsida kan webbläsaren lämna information om bland annat operativsystem och enhetstyp. Statcounter sammanställer sedan dessa uppgifter.

Det innebär att statistiken mäter andelen webbsidor som har besökts från olika operativsystem. Den räknar inte hur många datorer som har sålts, hur många Linuxinstallationer som finns eller hur många unika personer som använder Linux.

En flitig Linuxanvändare som besöker tusen webbsidor påverkar därför statistiken mer än en Windowsanvändare som bara besöker tio.

Statcounter uppdaterar dessutom sina uppgifter löpande. Resultaten kan korrigeras under en kvalitetssäkringsperiod på 45 dagar.

Även Cloudflare ser en stark Linuxandel

Statcounter är inte den enda stora aktören som visar en betydande Linuxanvändning i Nordamerika.

Cloudflare Radar, som analyserar trafik genom Cloudflares omfattande globala nätverk, visar också en hög andel Linux när statistiken filtreras till HTTP-trafik från persondatorer i Nordamerika.

De båda tjänsterna mäter dock olika saker.

Statcounter analyserar sidvisningar på webbplatser som använder företagets analystjänst. Cloudflare studerar i stället de HTTP-förfrågningar som passerar genom företagets nätverk.

Att två oberoende mätmetoder pekar mot en växande Linuxandel gör resultatet mer intressant. Samtidigt finns osäkerheter även i Cloudflares statistik.

Linux används i stor omfattning på servrar, i automatiserade system, utvecklingsmiljöer och datorer utan vanlig bildskärm. Automatiserade program och så kallade headless-webbläsare kan därför påverka resultatet om trafiken inte tydligt klassificeras som mänsklig eller automatisk.

Statistiken är alltså bäst lämpad för att visa trender – inte för att ge ett exakt svar på hur många människor som använder Linux hemma eller på arbetet.

Linux har blivit enklare att använda

Även om den kraftiga ökningen delvis kan bero på bättre identifiering finns det flera långsiktiga faktorer som talar för att Linux faktiskt har blivit vanligare på persondatorer.

Moderna Linuxdistributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora och debian är betydligt enklare att installera och använda än äldre Linuxsystem. För vanliga uppgifter som webbsurfning, e-post, videomöten, ordbehandling och strömmande medier behöver användaren sällan arbeta i terminalen.

Stödet för modern hårdvara har också förbättrats. Grafik, trådlösa nätverk, Bluetooth, skrivare och energisparfunktioner fungerar i dag på betydligt fler datorer direkt efter installationen.

Samtidigt har allt fler program flyttat in i webbläsaren. Tjänster för dokumenthantering, bokföring, kommunikation och administration fungerar därför ofta oberoende av vilket operativsystem användaren har.

Spel har förändrat bilden av Linux

Datorspel var länge ett av Linux största problem på persondatorer. Många populära Windows-spel saknade Linuxversioner och fungerade dåligt genom äldre kompatibilitetslösningar.

Detta har förändrats genom Valve och kompatibilitetslagret Proton. Proton gör det möjligt att köra många Windows-spel direkt i Linux via Steam.

Även grafikdrivrutinerna har förbättrats, samtidigt som grafikgränssnittet Vulkan har fått ett bredare stöd.

Spelkonsolen Steam Deck har också haft stor betydelse. Den använder det Linuxbaserade systemet SteamOS och har visat att Linux kan fungera i en färdig konsumentprodukt utan att användaren behöver känna till några tekniska detaljer.

Steam Deck behöver inte ensam ha skapat en stor ökning i marknadsandel. Däremot har enheten gjort Linux mer synligt och visat att operativsystemet kan erbjuda en genomarbetad spelupplevelse.

Missnöje med Windows kan gynna alternativen

Förändringar i Windows kan också ha fått fler användare att undersöka andra operativsystem.

Windows 11 har hårdvarukrav som gör att många äldre, fullt fungerande datorer inte stöds officiellt. Microsoft har dessutom ökat integrationen med användarkonton, molntjänster, annonser, rekommendationer och insamling av diagnostiska uppgifter.

Vissa användare upplever också att gränssnitt och inställningar förändras utan att de själva har bett om det.

Linux erbjuder i stället större möjlighet att välja skrivbordsmiljö, uppdateringsmodell och vilka tjänster som ska vara installerade. För utvecklare, utbildningsverksamheter, integritetsmedvetna användare och organisationer som vill ha kontroll över sina datormiljöer kan detta vara attraktivt.

Det går däremot inte att slå fast att just dessa faktorer ligger bakom Statcounters senaste siffror. Statistiken visar vilket operativsystem webtrafiken kommer från, men inte varför användaren valde det.

Inte samma sak som tio procent av alla datorer

Den mest korrekta slutsatsen är därför att Linux i juli 2026 stod för 10,65 procent av den skrivbordsrelaterade webbtrafik som Statcounter kunde mäta i Nordamerika.

Det är inte samma sak som att Linux är installerat på exakt 10,65 procent av alla datorer i regionen.

Trots denna viktiga skillnad är resultatet betydelsefullt. Linux har under lång tid betraktats som ett tekniskt starkt system som aldrig riktigt lyckats nå den breda konsumentmarknaden.

Nu visar flera stora datakällor att Linux åtminstone har fått en tydligare och mer synlig plats på vanliga datorer.

Om utvecklingen fortsätter återstår att se. Men för ett operativsystem som i årtionden har omgärdats av skämtet om ”året då Linux slår igenom på skrivbordet” är tioprocentsgränsen ändå en milstolpe värd att uppmärksamma.

https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/north-america#monthly-202505-202606

> TEKNISK FAKTARUTA

Operativsystem:

GNU/Linux

Region:

Nordamerika

Uppmätt andel:

10,65 procent

Mätperiod:

Juli 2026

Föregående månad:

5,52 procent

Datakälla:

Statcounter Global Stats

Mätmetod:

Sidvisningar från datorer på anslutna webbplatser

Viktigt:

Siffran visar andelen uppmätt webbtrafik och inte hur många datorer som faktiskt har Linux installerat.

Ytterligare stöd:

Cloudflare Radar visar också en betydande andel Linuxtrafik, men använder en annan mätmetod baserad på HTTP-förfrågningar.

root@desktop:~$ Linux har passerat tioprocentsgränsen_

Cloudflare Radar, datorer, fedora, GNU/Linux, Linux, linux desktop, linux gaming, Linux marknadsandel, Linux mint, Linuxanvändare, Linuxdistributioner, macOS, marknadsstatistik, Nordamerika, operativsystem, öppen källkod, Proton, skrivbords-Linux, StatCounter, steam deck, SteamOS, tekniknyheter, Ubuntu, Vulkan, webtrafik, Windows 11
GNU Nano 9.2 förbättrar terminalkontrollen och återinför äldre kortkommandon
GNU-projektet har släppt GNU Nano 9.2, en ny underhållsversion av den populära textredigeraren för Linux och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen har fått kodnamnet ”Alquézar” och innehåller bland annat bättre kontroll av terminalmiljön, tydligare namn på multibuffertfunktionen och återställt stöd för äldre tangentkombinationer.

GNU Nano är en liten och lättanvänd textredigerare som körs direkt i terminalen. Den används ofta för att snabbt redigera konfigurationsfiler, skript och andra textfiler på Linuxservrar och vanliga skrivbordssystem.

Till skillnad från mer avancerade terminalredigerare som Vim och Emacs visar Nano de vanligaste kortkommandona längst ned på skärmen. Det gör programmet förhållandevis enkelt att börja använda, även för personer som inte är vana vid kommandoraden.

Kontrollerar att terminalen kan visa Nano

Den viktigaste nyheten i GNU Nano 9.2 är en ny kontroll som utförs när programmet startar.

Nano vägrar nu att starta om programmets standardutmatning inte är ansluten till en terminal. Standardutmatning, ofta kallad stdout, är den kanal som ett program normalt använder för att skriva information på skärmen.

För ett vanligt kommandoradsverktyg går det ofta bra att skicka utmatningen vidare till en fil eller till ett annat program. Nano är däremot ett interaktivt program som behöver kunna styra markören, uppdatera skärmen och läsa tangenttryckningar.

Om utmatningen inte går till en riktig terminal kan Nano därför inte visa sitt gränssnitt på ett tillförlitligt sätt. Den nya kontrollen förhindrar att redigeraren startas i en miljö där den ändå inte kan fungera korrekt.

Tydligare namn på multibuffertfunktionen

GNU Nano 9.2 introducerar kommandoradsalternativet:
```
nano --newbuffer
```
Det nya alternativet är ett tydligare namn på det befintliga alternativet:
```
nano --multibuffer
```
Båda alternativen gör samma sak. När en ny fil läses in öppnas den i en separat buffert i stället för att ersätta den fil som redan visas.

En buffert kan jämföras med ett öppet dokument eller en flik i en grafisk textredigerare. Genom att använda flera buffertar kan användaren arbeta med flera filer under samma Nano-session och växla mellan dem.

Funktionen kan även aktiveras permanent i konfigurationsfilen nanorc:
```
set newbuffer
```
Den äldre inställningen fungerar fortfarande:
```
set multibuffer
```
Det innebär att befintliga konfigurationsfiler och skript inte behöver ändras. Det nya namnet är endast ett mer beskrivande alternativ.

Äldre tangentkombinationer fungerar igen

Version 9.2 återinför också stöd för de äldre tangentsekvenserna Ctrl+W, Ctrl+T samt Ctrl+/, Ctrl+T.

Nano skriver normalt Ctrl-tangenten som ett taktecken. Kombinationen Ctrl+W visas därför som ^W.

De återställda tangentsekvenserna användes tidigare för att gå från sökfunktionen, WhereIs, till funktionen GotoLine. Den senare används för att flytta markören direkt till en viss rad i dokumentet.

Stödet förbättrar kompatibiliteten för användare som fortfarande använder äldre arbetsflöden eller har Nano-kommandon lagrade i muskelminnet.

Det är däremot inte samma sak som den tidigare direkta växlingen med enbart Ctrl+T. Den funktionen har tagits bort.

Sökvyn placeras mer naturligt

När användaren söker efter text försöker Nano nu placera det aktuella området så långt åt vänster i terminalfönstret som möjligt.

För vanliga textfiler märks förändringen kanske inte särskilt mycket. Den kan däremot göra stor skillnad vid redigering av långa rader, exempelvis i loggfiler, källkod eller konfigurationsfiler.

Genom att minska onödig horisontell förskjutning blir det lättare att se sammanhanget kring sökresultatet.

Stödet för gamla Mac-radbrytningar tas bort

Nano kan inte längre läsa och skriva filer som använder det äldre Mac-formatet för radbrytningar.

Moderna operativsystem använder huvudsakligen två olika sätt att markera slutet på en textrad:
- Linux och andra Unix-liknande system använder tecknet LF.
- Windows använder kombinationen CR och LF.
Äldre versioner av Mac OS använde däremot en ensam CR-markering. Det formatet har varit föråldrat under lång tid och ska inte förväxlas med dagens macOS, som använder Unix-formatet LF.

Borttagningen påverkar därför främst mycket gamla textfiler som skapades på klassiska Mac-system.

Problem med säkerhetskopior har rättats

När alternativet --backup används skapar Nano en säkerhetskopia av filen före redigeringen.

I vissa situationer kunde tidigare versioner missa att skapa säkerhetskopian. En kopia kunde även få en felaktig tidsstämpel. Båda problemen har nu rättats.

Korrigeringen är viktig eftersom säkerhetskopior ofta används som ett extra skydd vid redigering av systemfiler och andra viktiga dokument.

Säkrare hantering av räddningsfiler

Om Nano kraschar eller avslutas oväntat kan programmet skapa en fil med ändelsen .save. Filen innehåller osparade ändringar och kan användas för att försöka återställa arbetet.

Nano ändrar inte längre automatiskt räddningsfilens rättigheter och ägare så att de motsvarar originalfilen.

Förändringen minskar risken för att en automatiskt skapad räddningsfil får olämpliga behörigheter eller kopplas till fel användare, särskilt när Nano körs med utökade rättigheter.

Fler tangenter kan anpassas

Tangentkombinationerna Alt+Insert och Alt+Delete, som även kan skrivas som M-Ins och M-Del, har blivit möjliga att binda om.

Det innebär att användare kan koppla kombinationerna till andra funktioner genom Nano-konfigurationen. Förändringen är framför allt användbar för personer som har egna tangentbordslayouter eller vill anpassa redigeraren efter ett särskilt arbetsflöde.

En liten men praktisk uppdatering

GNU Nano 9.2 är ingen omfattande funktionsversion. Uppdateringen fokuserar i stället på kompatibilitet, tydligare inställningar och korrigeringar av problem som kan uppstå i ovanliga situationer.

Den nya terminalkontrollen förhindrar felaktiga starter, medan alternativet --newbuffer gör multibuffertfunktionen enklare att förstå. Samtidigt återkommer några äldre tangentsekvenser som fortfarande används av vana Nano-användare.

GNU Nano 9.2 finns tillgänglig som källkod för den som vill kompilera programmet manuellt. Övriga användare kan invänta att versionen blir tillgänglig i den egna Linuxdistributionens paketförråd.

https://www.nano-editor.org

Nano är även kändo som pico
$ GNU Nano 9.2 – tekniska fakta

Version: GNU Nano 9.2

Kodnamn: Alquézar

Typ: Terminalbaserad textredigerare

Licens: GNU General Public License
- Nano startar inte om standardutmatningen inte är ansluten till en terminal.
- --newbuffer har lagts till som ett tydligare namn för --multibuffer.
- set newbuffer kan användas i konfigurationsfilen nanorc.
- De äldre tangentsekvenserna Ctrl+W, Ctrl+T och Ctrl+/, Ctrl+T fungerar återigen.
- Problem med uteblivna säkerhetskopior och felaktiga tidsstämplar har rättats.
- Stödet för gamla Mac-filer med en ensam CR-radbrytning har tagits bort.
- Alt+Insert och Alt+Delete kan nu bindas om.
root@linux:~$ nano –newbuffer fil1.txt fil2.txt
Alquézar, GNU, GNU nano, kommandorad, kommandoradsverktyg, kortkommandon, Linux, Linuxprogram, multibuffer, Nano 9.2, nanorc, newbuffer, öppen källkod, säkerhetskopiering, Systemadministration, Terminal, terminalprogram, textredigerare, UNIX

Xen 4.22 moderniserar virtualisering för x86 och Arm

Xen 4.22 är nu släppt med flera förbättringar för moderna x86- och Arm-system. Den nya versionen får bland annat stöd för FRED, bättre skydd mot prestandaproblem, viloläge för virtuella Arm-maskiner och skärpta resursgränser i Xenstore.

Den öppna hypervisorn Xen har släppts i version 4.22. Uppdateringen förbättrar hanteringen av avbrott på moderna x86-processorer, ger Arm-baserade virtuella maskiner stöd för viloläge och inför nya skydd mot gäster som förbrukar för mycket systemresurser.

Xen är en så kallad typ 1-hypervisor. Det betyder att programvaran körs direkt ovanpå datorns hårdvara och skapar en grund där flera virtuella maskiner kan köras samtidigt.

Till skillnad från virtualiseringsprogram som körs inuti ett vanligt operativsystem behöver Xen alltså inget underliggande Windows- eller Linux-system. Det gör tekniken lämplig för bland annat servrar, molntjänster, inbyggda system och miljöer där hög säkerhet och tydlig isolering mellan olika virtuella maskiner är viktigt.

Med Xen 4.22 får projektet flera nya funktioner för moderna x86- och Arm-system.

Modernare hantering av avbrott på x86

En av de största nyheterna är stöd för FRED, en förkortning av Flexible Return and Event Delivery.

Datorns processor måste hela tiden kunna avbryta det arbete som pågår. Det kan exempelvis ske när ett program gör ett systemanrop, när ett fel inträffar eller när ny information kommer från hårdvaran.

På x86-plattformen har dessa mekanismer byggts ut under flera årtionden. Resultatet är ett kraftfullt men komplicerat system med många äldre delar som fortfarande måste stödjas.

FRED är ett modernare försök att förenkla hur processorn hanterar systemanrop, undantag och avbrott. Genom att Xen nu stöder tekniken kan hypervisorn bättre utnyttja funktionerna i nyare x86-processorer.

För vanliga användare innebär förändringen inte nödvändigtvis någon omedelbar och tydligt märkbar prestandaökning. På längre sikt kan tekniken däremot göra hanteringen av processorhändelser enklare, säkrare och lättare att underhålla.

Skydd mot virtuella maskiner som låser processorbussen

Xen 4.22 har även fått stöd för AMD Bus Lock Threshold.

Vissa atomära processorinstruktioner kan under särskilda förhållanden låsa datorns processorbuss. Sådana låsningar kan behövas för att flera processorkärnor ska kunna arbeta med delade data utan att informationen skadas.

Problemet är att upprepade busslåsningar kan påverka hela datorns prestanda. En felaktig eller illvillig virtuell maskin skulle därför kunna försämra prestandan även för andra virtuella maskiner på samma server.

Med AMD Bus Lock Threshold kan Xen upptäcka och begränsa sådant beteende. Funktionen minskar därmed risken för att en enskild gäst påverkar resten av systemet.

Arm-gäster kan försättas i viloläge

På Arm-plattformen får virtuella maskiner nu stöd för att pausas och återupptas genom Power State Coordination Interface, PSCI.

PSCI är ett standardiserat gränssnitt som används för att styra olika energilägen i Arm-baserade system. Med det nya stödet kan en virtuell Arm-maskin försättas i ett vilande tillstånd och senare fortsätta där den slutade.

Funktionen är särskilt användbar i energikänsliga miljöer, till exempel inbyggda system, mobila plattformar och servrar där energiförbrukningen behöver anpassas efter belastningen.

Xen har dessutom utökat stödet för Arm Firmware Framework for A-profile till version 1.2. Ramverket används för kommunikation mellan operativsystem, hypervisorer och säker firmware på moderna Arm-system.

Fortsatt arbete med säkerhetskritiska Arm-system

Arbetet med stöd för Armv8-R och dess Memory Protection Unit fortsätter.

Armv8-R riktar sig främst till realtidssystem och säkerhetskritiska miljöer där förutsägbart beteende är viktigare än maximal generell prestanda. Det kan exempelvis handla om fordon, industriella styrsystem och annan utrustning där ett oväntat stopp kan få allvarliga konsekvenser.

En Memory Protection Unit skiljer sig från den minneshantering som normalt används i persondatorer och servrar. Den är utformad för att skapa tydligt avgränsade minnesområden utan samma typ av avancerad virtuell minneshantering.

Stödet är ännu inte färdigt, men visar att Xen-projektet vill bli mer användbart även utanför traditionella datacenter.

RISC-V-stödet är fortfarande under utveckling

Xen-projektet fortsätter också arbetet med RISC-V.

RISC-V är en öppen processorarkitektur som blivit allt vanligare inom forskning, inbyggda system och specialutvecklade processorer. Till skillnad från många andra processorarkitekturer kan RISC-V användas och byggas ut utan traditionella licensavgifter.

Stödet i Xen är dock fortfarande på ett tidigt stadium. Xen 4.22 kan därför ännu inte användas för allmän virtualisering av RISC-V-baserade gästsystem.

Arbetet lägger däremot grunden för att Xen i framtiden ska kunna köra virtuella maskiner även på denna plattform.

Xenstore får bättre skydd mot överbelastning

En annan viktig förändring finns i Xenstore.

Xenstore är en central tjänst som används av Xen-domäner för att utbyta inställningar och information. Den fungerar ungefär som en gemensam hierarkisk databas där hypervisorn och de virtuella maskinerna kan lagra och läsa konfigurationsvärden.

I Xen 4.22 införs resurskvoter för varje domän. Det har även införts gränser för hur djupt så kallade bevakningar, eller watches, får byggas upp.

Syftet är att förhindra att en enskild virtuell maskin använder orimligt mycket minne eller processorkraft i Xenstore. Förbättringen blir särskilt viktig på stora servrar där många virtuella maskiner körs samtidigt.

Mikrokod kan levereras som en separat modul

På x86-system kan uppdateringar av processorns mikrokod nu levereras som ett separat Multiboot-paket i CPIO-format.

Mikrokod kan beskrivas som en låg nivå av programvara inuti processorn. Processortillverkare använder mikrokodsuppdateringar för att rätta fel och i vissa fall minska effekterna av säkerhetsproblem.

Genom att kunna leverera mikrokoden som en separat startmodul blir det enklare att uppdatera den utan att behöva bygga in den direkt i andra delar av startsystemet.

Verktyget xenpm har dessutom fått kommandot get-core-temp. Det kan visa temperaturen för enskilda processorkärnor på Intel-processorer som stöder funktionen.

Utökade tester för funktionell säkerhet

Xen 4.22 förbättrar även projektets arbete med funktionell säkerhet.

Versionen innehåller QEMU-baserade verktyg för Software-in-the-Loop-testning. Det innebär att delar av ett system kan testas i en simulerad miljö utan att all fysisk hårdvara behöver finnas tillgänglig.

Testmiljön kan bland annat användas för att återskapa fel, simulera olika gränssnitt och kontrollera att systemet reagerar på ett förutsägbart sätt.

Projektet har också lagt till verktyg för kodtäckning. Dessa kan mäta hur stor del av programkoden som faktiskt testas. Stödet sträcker sig från enklare mätningar till Modified Condition/Decision Coverage, en mer avancerad metod som används i säkerhetskritiska system.

Äldre gränssnitt fortsätter att tas bort

Utvecklarna har även fortsatt att rensa bort föråldrade gränssnitt och komponenter.

Sådant arbete ger sällan stora rubriker, men är viktigt för ett långlivat projekt som Xen. När gammal kod tas bort blir systemet enklare att underhålla, och risken minskar för att oanvända funktioner innehåller säkerhetsproblem.

Xen 4.22 är därför inte bara en version med nya funktioner. Uppdateringen fortsätter också arbetet med att göra hypervisorn mer robust, skalbar och anpassad för moderna processorplattformar.

Fakta: Vad är en hypervisor?

En hypervisor är den programvara som skapar och hanterar virtuella datorer.

Xen är en typ 1-hypervisor och körs direkt på den fysiska hårdvaran. Varje virtuellt operativsystem körs i en egen isolerad domän.

Den första och mest privilegierade domänen kallas vanligtvis Dom0. Den ansvarar bland annat för administration och åtkomst till fysisk hårdvara. Övriga virtuella maskiner körs normalt som mindre privilegierade gästdomäner, ofta kallade DomU.

https://wiki.xenproject.org/wiki/Xen_Project_4.22_Release_Notes

    TEKNISKA FAKTA: XEN 4.22
  
        Programvara:
        Xen Hypervisor
      
        Version:
        4.22
      
        Typ:
        Öppen typ 1-hypervisor
      
        Arkitekturer:
        x86, Arm och pågående stöd för RISC-V
      
        Nyhet för x86:
        Stöd för Flexible Return and Event Delivery, FRED
      
        AMD-stöd:
        AMD Bus Lock Threshold
      
        Arm-funktion:
        Viloläge och återupptagning av gäster via PSCI
      
        Xenstore:
        Resurskvoter per domän och begränsat bevakningsdjup
      
        Mikrokod:
        Kan levereras som en separat Multiboot-modul i CPIO-format
      
        Temperatur:
        xenpm get-core-temp visar kärntemperatur på kompatibla Intel-processorer
      
        Licens:
        GPL och andra fria licenser beroende på komponent
      
    > Xen 4.22 förbättrar virtualisering, resurshantering och funktionell säkerhet.

AMD Bus Lock Threshold, arm, FRED, hypervisor, Linux, öppen källkod, RISC-V, servervirtualisering, typ 1-hypervisor, Virtualisering, virtuella maskiner, x86, Xen, Xen 4.22, Xenstore

Fooyin 0.12 gör musikspelaren till ett litet ljudlaboratorium

Linux-musikspelaren Fooyin har fått en omfattande uppdatering. Version 0.12 kan bland annat konvertera ljudfiler, visa musiken som spektrogram och oscilloskop samt automatiskt anpassa ljudet efter datorns ljudenhet.

Fooyin är en anpassningsbar musikspelare för Linux som bygger på det grafiska ramverket Qt. Med version 0.12 utvecklas programmet från en traditionell musikspelare till ett mer komplett verktyg för både musiklyssning och ljudhantering.

Den största nyheten är den inbyggda ljudkonverteringen. Användaren kan nu omvandla musikspår direkt i Fooyin till flera vanliga ljudformat. Det innebär att man inte längre behöver starta ett separat konverteringsprogram för att exempelvis skapa filer som passar en mobiltelefon, bilstereo eller annan musikspelare.

Musiken blir synlig

Fooyin 0.12 innehåller även flera nya visualiseringar. Ett nytt spektrogram visar hur ljudets olika frekvenser förändras över tid. Ljusa eller tydliga områden i bilden representerar vanligtvis starkare frekvenser, vilket gör det möjligt att se skillnader mellan exempelvis bas, sång och diskant.

Den nya oscilloskopfunktionen visar i stället ljudets vågform. Den ger en bild av hur den elektriska ljudsignalen rör sig och förändras under uppspelningen.

Dessutom har Fooyin fått stöd för projectM, ett system som skapar animerade visuella effekter i takt med musiken. Tekniken är inspirerad av de välkända MilkDrop-effekterna som många förknippar med äldre versioner av musikspelaren Winamp.

Visualiseringarna har också fått fler valbara bildfrekvenser. Spektrumstaplar och toppmarkeringar faller nu tillbaka på ett mer naturligt sätt när musiken pausas eller stoppas.

Anpassar ljudet automatiskt

Alla ljudenheter klarar inte samtliga samplingsfrekvenser. En musikfil kan exempelvis vara inspelad med en frekvens som datorns ljudkort eller externa digitalomvandlare inte stöder direkt.

Fooyin 0.12 innehåller därför en valfri funktion för automatisk omsampling. När funktionen är aktiverad omvandlar programmet ljudet till en samplingsfrekvens som ljudenheten kan hantera.

Omsampling innebär att ljudets digitala mätpunkter räknas om. På så sätt kan filen spelas upp även när dess ursprungliga format inte är direkt kompatibelt med den anslutna ljudutrustningen.

Stöd för både PulseAudio och PipeWire

Många moderna Linuxdistributioner använder numera PipeWire för att hantera ljud. Det finns samtidigt många datorer och installationer som fortfarande använder PulseAudio.

Den nya versionen innehåller därför ett särskilt PulseAudio-insticksprogram. Det gör Fooyin mer användbart på äldre system och i miljöer där PulseAudio fortfarande är den huvudsakliga ljudservern.

Snabbare hantering av stora musiksamlingar

Fooyin 0.12 innehåller flera förbättringar som ska göra programmet snabbare, särskilt för användare med stora musikbibliotek.

Kataloger laddas snabbare i katalogbläddraren eftersom programmet väntar med att leta rekursivt efter spellistor. I stället för att omedelbart gå igenom alla undermappar kan gränssnittet visas tidigare.

Taggredigeraren fyller nu också i sitt innehåll asynkront. Det betyder att arbetet utförs i bakgrunden utan att resten av programmet behöver stå stilla medan metadata läses in.

Dialogrutan för filegenskaper har samtidigt förbättrats, och Fooyin kommer nu ihåg vilken katalog som senast användes vid import eller export av spellistor.

Större kontroll över utseendet

Fooyin är känt för sitt anpassningsbara gränssnitt. I version 0.12 kan användaren göra separata åsidosättningar av de färger och teckensnitt som används i olika delar av gränssnittet.

Det ger större kontroll över egna layouter. Användaren kan exempelvis skapa ett kompakt mörkt gränssnitt för en mindre skärm eller ett mer lättläst utseende med större text.

Flera problem på bildskärmar med fraktionell skalning har också rättats. Fraktionell skalning används när gränssnittet exempelvis förstoras till 125 eller 150 procent i stället för exakt 200 procent.

Tidigare kunde detta orsaka fel i bland annat ikoner, stjärnbetyg, sångtexternas toningar, uppspelningsindikatorer och spektrumvisningens höjd. Dessa delar ska nu återges mer korrekt.

Förbättrad internetradio och skriptfunktion

Radio Browser-delen har fått ett renare gränssnitt. Länder är nu dolda som standard i radioguiden, och felmeddelanden visas i en banner som användaren kan stänga.

Fooyin har även ett eget system för skript och textformatering som heter FooScript. Det har fått den nya funktionen $crc32, som kan skapa en CRC32-kontrollsumma av ett värde.

En kontrollsumma är ett kort numeriskt värde som beräknas från en större mängd data. Den kan bland annat användas för att jämföra eller identifiera information.

Säkrare hantering av metadata

Metadata är information som lagras tillsammans med musikfilen, exempelvis låttitel, artist, album, spårnummer och genre.

Fooyin 0.12 rättar flera problem med denna information. Äldre teckenkodningar i ID3-taggar identifieras nu bättre, vilket minskar risken för felaktiga bokstäver och symboler i låttitlar och artistnamn.

Sökningar som inte tar hänsyn till accenter har också förbättrats. Det ska exempelvis bli lättare att hitta ett namn oavsett om användaren skriver bokstaven med eller utan accent.

Taggredigeraren ska inte längre skapa dubbla utökade taggar när de byter namn. Det har även blivit möjligt att på ett korrekt sätt byta namn på taggar som redan finns.

Många mindre fel har rättats

Uppdateringen innehåller dessutom ett stort antal rättningar för spellistor, uppspelning, metadata, fjärrströmmar, skrobbling och programmets gränssnitt.

Ett fel som kunde få programmet att krascha när den sista tomma standardspellistan togs bort har åtgärdats.

Automatiska spellistor har också förbättrats. När de skapas om behåller posterna nu sina individuella identiteter, vilket ger stabilare spellistor och minskar risken för att låtar behandlas som helt nya poster efter varje uppdatering.

Fooyin 0.12 är därmed inte bara en uppdatering med fler funktioner. Den gör även programmet snabbare, stabilare och mer användbart för både vanliga musiklyssnare och personer som vill undersöka, konvertera och organisera digitalt ljud.

$ tekniska_fakta –fooyin-0.12

Program: Fooyin

Version: 0.12

Plattform: Linux

Grafiskt ramverk: Qt

Ny huvudfunktion: Inbyggd konvertering av ljudfiler

Nya visualiseringar: Spektrogram, oscilloskop och projectM

Ljudeffekter: MilkDrop-liknande visualiseringar genom projectM

Ljudsystem: PipeWire och PulseAudio

Omsampling: Valfri automatisk anpassning av samplingsfrekvensen

Metadata: Förbättrad hantering av ID3-taggar och äldre teckenkodningar

Spellistor: Stabilare automatiska spellistor och förbättrad import och export

Skriptsystem: FooScript med den nya funktionen $crc32

Status: Snabbare laddning, förbättrad taggredigering och rättad rendering vid fraktionell skärmskalning. _

automatisk omsampling, FooScript, Fooyin, Fooyin 0.12, ID3-taggar, internetradio, Linux, ljudkonvertering, Ljudspelare, metadata, MilkDrop, Musikspelare, öppen källkod, oscilloskop, PipeWire, projectM, PulseAudio, Qt, spektrogram, spellistor, visualiseringar

annons

Trasig dator?

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

Vi reparerar och uppgraderar datorer.
Vi hjälper dig att byta dator.
Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.

Datorservice

Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder

AMD EPYC 7302 – sexton kärnor byggda för servrar och tunga arbetsstationer
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc – den jättelika filmskivan som visade vägen mot DVD
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 – en arbetsdator från tiden före Windows 11
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Dubbelåtta Kameran Gevaert Automatic – en mekanisk filmkamera från 8 mm-filmens storhetstid
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
IBM ThinkPad 701 – den lilla datorn som vecklade ut sina vingar
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Från stordator till Atari ST – historien om BASIC och GFA BASIC
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
Commodore DOS – operativsystemet som bodde i diskettstationen
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 – en lyxig företagsdator med lång batteritid
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
Skool Daze – spelet som gjorde skolan till ett öppet kaos
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
AmigaOS – operativsystemet som var före sin tid
AmigaOS var ett av 1980-talets mest banbrytande operativsystem. Med grafiskt gränssnitt, effektiv multitasking, avancerat ljud och färgstark grafik visade det att hemdatorer kunde vara både kraftfulla och användarvänliga långt […]

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

Incus 7.2 Container & Virtual Machine Manager Released with SELinux Support
Discover the new Incus 7.2, featuring enhanced Container & Virtual Machine Management with SELinux support for improved security and performance. The post Incus 7.2 Container & Virtual Machine Manager Released with SELinux Support appeared first on Linux Today.
Shelly 2.4.1 GUI Package Manager for Arch Linux Improves Networking, Security
Discover the enhanced Shelly 2.4.1 GUI Package Manager for Arch Linux, featuring improved networking and security for a seamless user experience. The post Shelly 2.4.1 GUI Package Manager for Arch Linux Improves Networking, Security appeared first on Linux Today.
Coreboot 26.06 Adds Early Intel Nova Lake and AMD Strix Halo Support
Discover the latest features in Coreboot 26.06, including early support for Intel Nova Lake and AMD Strix Halo. Upgrade your system today! The post Coreboot 26.06 Adds Early Intel Nova Lake and AMD Strix Halo Support appeared first on Linux Today.
KDE Plasma 6.8 to Enable Triple Buffering by Default for NVIDIA GPUs
Discover how KDE Plasma 6.8 enhances performance with triple buffering enabled by default for NVIDIA GPUs, improving your visual experience. The post KDE Plasma 6.8 to Enable Triple Buffering by Default for NVIDIA GPUs appeared first on Linux Today.
7 Best Free and Open Source Terminal-Based Serial Terminals
Explore our top 7 free and open-source terminal-based serial terminals. Find the perfect tool to streamline your serial communication tasks today. The post 7 Best Free and Open Source Terminal-Based Serial Terminals appeared first on Linux Today.
COSMIC Desktop Gets a Native System Monitor App
Explore the features of the native System Monitor app now available on COSMIC Desktop, providing users with essential performance tracking and system management capabilities. The post COSMIC Desktop Gets a Native System Monitor App appeared first on Linux Today.
Shotcut 26.6 Open-Source Video Editor Released with Vulkan on Linux Support
Shotcut 26.6 is here! Experience enhanced performance with Vulkan support on Linux. Dive into the features of this versatile open-source video editing software. The post Shotcut 26.6 Open-Source Video Editor Released with Vulkan on Linux Support appeared first on Linux Today.
Tmux 3.7 Terminal Multiplexer Released with Initial Floating Pane Support
Tmux 3.7 has arrived, introducing floating pane support. Explore how this update can improve your terminal workflow and boost productivity. The post Tmux 3.7 Terminal Multiplexer Released with Initial Floating Pane Support appeared first on Linux Today.
Akrites: The Latest Attempt to Protect Open-Source From AI Attacks Has Arrived
Akrites, a new Linux Foundation initiative backed by many of the world’s largest tech and financial firms, is the industry’s latest attempt to get ahead of AI‑accelerated software supply chain risks by helping maintainers harden critical open-source projects before attackers can exploit them. The post Akrites: The Latest Attempt to Protect Open-Source From AI Attacks […]
Meet Drawy, KDE’s Infinite Whiteboard App for Linux
KDE’s Drawy brings an Excalidraw-like infinite whiteboard to Linux desktops, built for quick sketches, diagrams, annotations, and visual notes. The post Meet Drawy, KDE’s Infinite Whiteboard App for Linux appeared first on Linux Today.

ANNONS

Starta inte datorn?
Hjälp att byta datorn?
Trasig laptop
Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 Released: Key New Features
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 32, 2026 (August 3 – 9)
Catch up on the latest Linux news: CachyOS August 2026, DietPi 10.6, KDE Plasma 6.7.4, IceWM 4.1, Wine 11.15, Mesa 26.2, KDE Linux nears Beta, and more.
CachyOS August 2026 Release Rewrites Shelly in Zig, Prepares Server Edition
CachyOS rolls out its August 2026 ISO with a Zig-based Shelly package manager, revamped update tooling, and experimental Server Edition profiles.
Transmission BitTorrent Client Forked as ReTransmission After Maintainer Disagreement
Transmission has been forked into ReTransmission following a longstanding disagreement among maintainers over expanding the project’s maintainer team.
18-Year-Old Linux Kernel Vulnerability Enables Root Access and Container Escape
The SCTPhantom vulnerability, CVE-2026-64564, affects Linux SCTP code and can be exploited for root access and container escape.
DietPi 10.6 Adds Support for Orange Pi 4 Pro, Zero 3W, and New Odroid Boards
DietPi 10.6 expands its SBC support with new images for Orange Pi 4 Pro, Zero 3W, and Odroid M1, M1S, and M2 devices.
Polychromatic 0.9.8 OpenRazer Front-End Improves Brightness Controls
Polychromatic 0.9.8 is out with Razer Blade 16 (2023) support, a smoother brightness slider, improved icon lookups, and several fixes.
Wine 11.15 Released with ARM64EC and Local NTLM Support
Wine 11.15 is out with ARM64EC build support in MinGW mode, local NTLM authentication, more BCrypt KDF algorithms, and WindowsCodecs improvements.
Nixpkgs Core Team Dissolves, Leaving Governance Duties Without a Direct Owner
The Nixpkgs Core Team has disbanded after only 10 months, citing burnout, poor delegation, and persistent governance problems within NixOS.
KDE Plasma 6.8 Improves Remote Desktop Performance
KDE Plasma 6.8 will bring faster remote desktop performance, lower latency on poor connections, reduced memory usage, and several UI refinements.
ClamAV 1.5.4 Open-Source Antivirus Fixes Eight Security Vulnerabilities
ClamAV 1.5.4 is now available with fixes for eight CVEs affecting ZIP, PDF, Mach-O, XAR, UnRAR, PE processing, and other components.

Klockradio

Datorhjälp

Linuxifiera din dator
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Digital fixare Stockholm
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

Asus X551MA
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
Asus K53TK
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z , 17,3″
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
LENOVO ideapad 330, 17,3″
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell System XPS L502X
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]

> Teknisk faktaruta: CachyOS augusti 2026

> FAKTA: Ubuntu 24.04.5 LTS

> FAKTA: LVFS

> FAKTA: WORDPRESS 7.0.3

Fakta: Google Chrome för ARM64 Linux

> Fakta: EU:s digitala ålderskontroll

> FAKTA: AerynOS 2026.08