• OpenBSD 8.0 är här – fler virtuella processorer, bättre grafikstöd och starkare säkerhet

    OpenBSD har släppts i version 8.0. Den nya versionen av det säkerhetsinriktade operativsystemet kan hantera virtuella datorer med upp till 64 virtuella processorer, får stöd för Intels Arc-grafikkort och tar ytterligare steg mot kryptering som ska stå emot framtidens kvantdatorer.

    Den 20 oktober 2026 släpptes OpenBSD 8.0, den 61 utgåvan sedan projektet startade. Precis som tidigare ligger tyngdpunkten på säkerhet, stabilitet och genomtänkt systemkonstruktion. Men den här gången innehåller uppdateringen också flera nyheter som gör operativsystemet mer användbart på modern datorutrustning.

    OpenBSD tillhör samma stora Unix-familj som bland annat FreeBSD och macOS har sina historiska rötter i. Det är däremot inte en Linuxdistribution. Systemet utvecklas som ett eget, sammanhängande operativsystem där säkerhet och korrekt programkod länge har prioriterats framför mängden funktioner.

    Även om OpenBSD kanske inte är särskilt känt bland vanliga datoranvändare har projektet haft ett betydande inflytande på internets säkerhet. Bland annat kommer det välkända fjärradministrationsverktyget OpenSSH från OpenBSD-projektet.

    Virtuella datorer får betydligt mer kraft

    En av de största nyheterna gäller virtualisering, alltså möjligheten att köra flera virtuella datorer inuti en fysisk dator.

    OpenBSD har ett eget virtualiseringssystem som heter VMM/VMD. Tidigare hade det begränsningar när det gällde hur många virtuella processorer en enskild virtuell maskin kunde använda.

    Med OpenBSD 8.0 höjs gränsen till 64 virtuella processorer per virtuell dator.

    Det innebär att en server med många processorkärnor kan fördela betydligt mer beräkningskapacitet till en virtuell maskin än tidigare. Det kan exempelvis vara användbart för företag som driver flera servrar på samma fysiska dator.

    Förbättringarna omfattar även hanteringen av virtuella hårddiskar, avbrottssignaler och nätverkskommunikation. Kompatibiliteten med vissa Linuxsystem som körs virtuellt har också förbättrats.

    Nu fungerar även Intels Arc-grafikkort

    Grafikstödet är ett annat område som fått en större uppdatering.

    OpenBSD 8.0 använder nu grafikdrivrutiner som har uppdaterats med kod från Linuxkärnan 6.18.53. Det innebär inte att OpenBSD använder Linux som kärna, utan att delar av den öppna drivrutinskoden har anpassats till OpenBSD.

    En viktig nyhet är stöd för Intel Arc A-serien, även kallad Alchemist. Det är Intels första generation av fristående Arc-grafikkort.

    Samtidigt har utvecklarna förändrat hur mycket virtuellt adressutrymme systemkärnan kan använda på vanliga 64-bitarsdatorer. Gränsen har höjts från 4 till 512 GB.

    Det gör det bland annat möjligt att hantera grafikkort med mer än 4 GB videominne på ett bättre sätt. Förbättringar har också gjorts för att undvika problem med vissa Intel Alder Lake-datorer.

    Sammantaget innebär förändringarna att OpenBSD tar ytterligare steg mot att fungera på modernare stationära datorer och arbetsstationer.

    Bättre stöd för bärbara datorer

    OpenBSD 8.0 innehåller även nyheter för datorer med ARM-processorer.

    Den kanske mest märkbara är att ARM64-plattformen nu får stöd för viloläge, så kallad hibernation.

    När en dator försätts i viloläge sparas innehållet i arbetsminnet på lagringsenheten. Datorn kan därefter stängas av och senare återuppta arbetet där användaren slutade.

    Detta skiljer sig från vanligt strömsparläge, där datorn fortfarande behöver en mindre mängd elektricitet för att behålla informationen i arbetsminnet.

    Utvecklarna har också förbättrat hanteringen av vila och återstart på flera bärbara datorer med Qualcomm Snapdragon-processorer.

    Även RISC-V, en öppen processorarkitektur som väcker allt större intresse, får utökat stöd. Bland annat tillkommer stöd för vektorinstruktioner och modernare avbrottshantering.

    Trådlösa nätverk blir stabilare

    En återkommande utmaning för alternativa operativsystem är drivrutiner till modern hårdvara.

    I OpenBSD 8.0 har flera trådlösa nätverksdrivrutiner förbättrats. Drivrutinerna qwx och qwz får utökat stöd för Wi-Fi enligt standarden 802.11n, inklusive kanalbredder på 40 MHz.

    Utvecklarna har dessutom åtgärdat problem som tidigare kunde orsaka krascher, instabila anslutningar och svårigheter att byta mellan olika trådlösa accesspunkter.

    På den trådbundna sidan tillkommer stöd för nya nätverkskretsar från Intel, bland annat inom Panther Lake- och Wildcat Lake-familjerna samt E610-serien.

    Säkerheten fortsätter att stå i centrum

    Säkerhet har alltid varit OpenBSD främsta kännetecken, och version 8.0 är inget undantag.

    Flera förbättringar har gjorts i systemkärnan för att minska risken för minnesfel, informationsläckor och felaktig hantering av programfiler.

    De säkerhetsfunktioner som kallas pledge och unveil har också fått förbättringar. Dessa tekniker begränsar vilka systemfunktioner och filer ett program får använda.

    Tanken är enkel: ett program ska inte ha tillgång till mer av datorn än det faktiskt behöver.

    Om exempelvis ett program som behandlar dokument skulle innehålla en säkerhetsbrist kan sådana begränsningar minska den skada en angripare kan orsaka.

    Även OpenBSD inbyggda brandvägg PF har fått ett antal rättelser som förbättrar hanteringen av nätverkstrafik och minskar risken för fel under hög belastning.

    Förbereder sig för kvantdatorernas tidsålder

    En intressant utveckling gäller kryptering.

    OpenBSD 8.0 levereras med LibreSSL 4.4, där en hybridmetod för nyckelutbyte har blivit förstahandsvalet för TLS 1.3 i biblioteket libtls.

    Metoden, X25519MLKEM768, kombinerar traditionell kryptering med en nyare teknik som är framtagen för att stå emot attacker med kraftfulla kvantdatorer.

    Varför behövs detta?

    Dagens kryptering bygger i många fall på matematiska problem som är mycket svåra för vanliga datorer att lösa. Tillräckligt avancerade kvantdatorer skulle i framtiden kunna angripa vissa av dessa metoder betydligt effektivare.

    Genom att kombinera etablerade och kvantresistenta algoritmer kan system börja förberedas redan innan sådana datorer blir ett praktiskt hot.

    OpenSSH uppdateras samtidigt till version 10.6. Där finns bland annat experimentellt stöd för digitala signaturer som kombinerar traditionell och kvantresistent kryptografi.

    Moderna skrivbordsmiljöer och program

    OpenBSD förknippas ofta med servrar, brandväggar och avancerad nätverksutrustning, men operativsystemet kan också användas som ett vanligt skrivbordssystem.

    I version 8.0 finns många aktuella program tillgängliga via projektets paketsystem.

    Bland nyheterna märks:

    • KDE Plasma 6.7.5
    • GNOME 49
    • Xfce 4.20
    • Firefox 157
    • Chromium 154
    • LibreOffice 26.8
    • PostgreSQL 18.6

    Även Wayland 1.26 finns tillgängligt, tillsammans med flera fönsterhanterare och kompositörer som Sway, Niri och Labwc.

    Det betyder att den som vill använda OpenBSD som skrivbordssystem har tillgång till både moderna grafiska miljöer och vanliga kontors- och internetprogram.

    Ett alternativ för den som prioriterar säkerhet och kontroll

    OpenBSD konkurrerar inte i första hand med Windows, macOS eller Ubuntu om att vara det enklaste operativsystemet för alla.

    Projektets styrka ligger i stället i dess konsekventa säkerhetsfilosofi, öppna källkod och strävan efter att hålla systemet så begripligt och kontrollerbart som möjligt.

    Med version 8.0 förbättras samtidigt stödet för modern hårdvara, virtualisering och grafiska skrivbord. Det gör systemet intressant inte bara för nätverksadministratörer och säkerhetsexperter, utan även för tekniskt intresserade användare som vill utforska ett alternativ till Linux.

    OpenBSD 8.0 finns nu att ladda ned kostnadsfritt för flera processorarkitekturer.

    Mer information finns på OpenBSD officiella webbplats, där även installationsanvisningar och länkar till nedladdningsservrar finns tillgängliga.

    Ladda hem : https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD

    > OpenBSD 8.0 – FAKTA
    Operativsystem: OpenBSD
    Version: 8.0
    Utgåva: Nr 61
    Typ: Unix-liknande operativsystem
    Källkod: Öppen källkod
    Inriktning: Säkerhet och stabilitet
    Virtualisering: Upp till 64 vCPU per VM
    Grafik: Intel Arc A-Series
    DRM-drivrutiner: Linux 6.18.53-baserade
    ARM64: Stöd för viloläge
    RISC-V: Utökat processorstöd
    Brandvägg: PF
    Kryptering: LibreSSL 4.4
    SSH: OpenSSH 10.6
    Kvantresistent TLS: X25519MLKEM768
    Skrivbord: KDE, GNOME, Xfce
    Pakethantering: pkg_add
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • BleachBit 6.0.6 är här – snabbare städning och bättre skydd för din dator

    Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och flera viktiga förbättringar för Linux.

    Den 17 oktober 2026 presenterades BleachBit 6.0.6, en ny version av det fria städprogrammet som finns för Linux, Windows och macOS.

    BleachBit är ett program med öppen källkod som påminner om det välkända Windowsprogrammet CCleaner. Skillnaden är att BleachBit är fri programvara och dessutom fungerar på flera operativsystem.

    Den senaste versionen innehåller inga revolutionerande förändringar av användargränssnittet. I stället har utvecklarna koncentrerat sig på något som märks i praktiken: att göra programmet snabbare, mer tillförlitligt och bättre på att hitta onödiga filer.

    Varför behöver en dator städas?

    När du besöker en webbplats sparar webbläsaren ofta bilder, skript och andra filer lokalt på datorn.

    Detta kallas cachelagring och har ett viktigt syfte. Nästa gång du besöker samma webbplats behöver inte all information hämtas på nytt från internet.

    Men med tiden kan sådana filer bli gamla eller överflödiga.

    Även andra program använder tillfälliga filer. Bildredigeringsprogram kan lagra förhandsvisningar, utvecklingsverktyg skapar arbetsfiler och operativsystemet samlar på sig loggar och felsökningsinformation.

    Ibland handlar det om några megabyte, ibland om flera gigabyte.

    BleachBit undersöker olika platser på datorn där sådan information brukar finnas och erbjuder användaren möjlighet att radera den.

    Programmet kan också ta bort vissa spår av datoranvändning, exempelvis webbhistorik och cookies.

    Det är dock viktigt att skilja mellan städning och säkerhet. Att radera tillfälliga filer kan frigöra diskutrymme, men gör inte automatiskt datorn snabbare eller användaren anonym på internet.

    Betydligt snabbare filradering

    En av de största förbättringarna i BleachBit 6.0.6 gäller hastigheten.

    Utvecklarna har gått igenom hur programmet startar, söker efter filer och genomför raderingar.

    Tidigare kunde BleachBit läsa in flera programkomponenter redan vid uppstart, även om de inte behövdes.

    Nu används i större utsträckning en teknik som kallas lazy loading, vilket innebär att delar av programmet inte laddas förrän de faktiskt behövs.

    Det gör att programmet kan starta snabbare och använda sina resurser effektivare.

    Även sökningen efter onödiga filer har förbättrats.

    En särskilt intressant förändring gäller funktionen för att skriva över filer före radering.

    Tidigare arbetade BleachBit med datablock på 4 KiB, alltså 4 096 byte. I den nya versionen används i stället block på 512 KiB.

    Det innebär att programmet behandlar 128 gånger större datamängder per block.

    Genom att arbeta med större block kan antalet skrivoperationer minska, vilket förbättrar effektiviteten vid överskrivning av filer.

    Det betyder däremot inte att raderingen automatiskt blir 128 gånger snabbare. Den verkliga hastigheten beror bland annat på hårddiskens prestanda och vilket filsystem som används.

    Kan BleachBit verkligen radera filer permanent?

    BleachBit har funktioner för att skriva över filer i syfte att försvåra återställning.

    På traditionella mekaniska hårddiskar kan överskrivning vara ett sätt att minska möjligheten att återskapa raderad information.

    På moderna SSD-enheter är situationen mer komplicerad.

    SSD-diskar använder teknik som fördelar skrivningarna över olika minnesceller. Det innebär att en överskrivning inte nödvändigtvis träffar samma fysiska lagringsplats där informationen tidigare fanns.

    Även moderna filsystem kan göra att gamla dataversioner finns kvar i andra delar av lagringsmediet.

    BleachBits överskrivningsfunktion ska därför inte betraktas som en garanti för säker radering av känslig information på SSD-diskar.

    För sådan radering behövs metoder som är anpassade för lagringsenheten, exempelvis enhetens inbyggda Secure Erase-funktion eller korrekt hanterad heldiskkryptering.

    Bättre stöd för webbläsare

    Webbläsare är bland de program som skapar mest tillfälliga data.

    BleachBit 6.0.6 har därför fått förbättrade funktioner för att städa efter flera olika webbläsare.

    Den nya versionen har bland annat stöd för Helium, samtidigt som städningen av Chromiumbaserade webbläsare har utökats.

    Programmet kan nu identifiera fler typer av tillfälliga filer, däribland GPU-cache, kraschrapporter och olika nätverksrelaterade datafiler.

    GPU-cache används bland annat för att spara information som kan påskynda grafisk återgivning. Om den raderas byggs den normalt upp igen när programmet behöver den.

    Även webbläsarna Zen och LibreWolf får förbättrad städning.

    För LibreWolf gäller förbättringarna både traditionella DEB-installationer och program som installerats via Flatpak.

    Det är särskilt intressant för Linuxanvändare, eftersom samma program kan ha olika lagringsplatser beroende på installationsmetod.

    Nu kan BleachBit även städa efter Docker

    En annan nyhet är förbättrat stöd för Docker Desktop.

    Docker används för att köra program i avgränsade miljöer som kallas containrar. Tekniken är mycket populär bland utvecklare och serveradministratörer.

    Containerbaserade utvecklingsmiljöer kan skapa stora mängder data. Det kan handla om cachefiler, loggar, tillfälliga arbetsfiler och information som olika utvecklingsverktyg sparar.

    BleachBit 6.0.6 kan nu städa fler filer som hör till Docker Desktop på Linux, Windows och macOS.

    Det finns även ett särskilt alternativ för att rensa filer kopplade till Dockers AI-assistent.

    Även Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg, har fått utökad städning av cache- och sessionsfiler.

    Dessa förbättringar speglar hur utvecklingsmiljöer har förändrats. Moderna programmeringsverktyg använder ofta AI-tjänster, lokala databaser, containrar och stora mängder tillfällig information.

    Samtidigt bör man kontrollera vilka filer som ska tas bort. Radering av programdata och sessionsinformation kan påverka utvecklingsmiljöer och innebära att vissa uppgifter måste skapas på nytt.

    Viktiga rättelser för Linux

    För Linuxanvändare innehåller version 6.0.6 flera förbättringar som löser praktiska problem.

    En av dem handlar om filrättigheter.

    I Linux har varje fil en ägare och särskilda rättigheter som avgör vem som får läsa eller ändra den.

    Om ett program körs med administratörsrättigheter, exempelvis genom kommandot sudo, kan det ibland skapa filer som ägs av root i stället för den vanliga användaren.

    Detta kunde inträffa med BleachBits konfigurationsfiler i tidigare versioner.

    Resultatet blev att användaren inte längre kunde spara sina inställningar när programmet startades normalt.

    BleachBit 6.0.6 rättar problemet, både för programmets konfiguration och för listan över cookies som användaren valt att behålla.

    Den som redan drabbats av felaktiga rättigheter kan enligt projektets dokumentation återställa ägarskapet med följande kommando:

    sudo chown -R "$USER" ~/.config/bleachbit

    Kommandot gör den inloggade användaren till ägare av BleachBits konfigurationskatalog och dess innehåll.

    En annan förändring gäller Fedora och andra Red Hat-baserade Linuxdistributioner.

    Där använder startalternativet BleachBit as Administrator numera pkexec i stället för den äldre mekanismen consolehelper.

    Det förbättrar hanteringen av administratörsbehörighet på dessa system.

    Bättre hantering av Snap-paket

    På Ubuntu och andra Linuxdistributioner används olika paketsystem för att installera program.

    Ett av dessa är Snap.

    Snap-paket kan behålla äldre programversioner efter uppdateringar, bland annat för att göra det möjligt att återgå till en tidigare version om något går fel.

    Efter många uppdateringar kan sådana gamla versioner ta upp onödigt diskutrymme.

    BleachBit har sedan tidigare funktioner för att hantera detta, men i version 6.0.6 har städningen förbättrats.

    Programmet kan nu hitta och rensa fler äldre Snap-versioner och undviker samtidigt att visa samma objekt flera gånger i förhandsgranskningen.

    Det är dock klokt att behålla åtminstone en tidigare programversion när möjligheten att ångra en problematisk uppdatering är viktig.

    Förbättringar även för Windows och macOS

    Även om BleachBit ofta förknippas med Linux är programmet tillgängligt för fler operativsystem.

    I Windows har ett fel rättats som kunde uppstå när användaren först körde BleachBit med administratörsrättigheter.

    Problemet kunde innebära att programmets inställningar därefter inte gick att spara när det kördes med vanliga användarrättigheter.

    Den nya versionen kan identifiera och reparera berörda konfigurationskataloger.

    Utvecklarna har också slutat komprimera vissa programfiler. Det kan minska risken för att antivirusprogram felaktigt identifierar BleachBit som skadlig programvara.

    På macOS har stödet utökats för flera välkända program, däribland GIMP, VLC, Zoom, TeamViewer, Adobe Acrobat och Visual Studio Code.

    Det gör att även Macanvändare kan rensa fler typer av tillfälliga filer.

    Färre fel och bättre stabilitet

    Utöver prestandaförbättringarna innehåller BleachBit 6.0.6 en rad mindre rättelser.

    Ett fel som gjorde att ändrade inställningar kunde gå förlorade om programmet avslutades med tangentkombinationen Ctrl+Q har rättats.

    Ett annat problem kunde få BleachBit att låsa sig vid försök att skriva över en CD-ROM-enhet.

    Det har också åtgärdats.

    Dessutom har utvecklarna rättat krascher som kunde inträffa vid vissa språkval, bland annat arabiska och hebreiska, samt förbättrat språkhanteringen.

    Programmet har även fått en uppdaterad ikon.

    Var för sig kan dessa förändringar verka små, men tillsammans gör de att BleachBit fungerar mer förutsägbart i vardagen.

    Behöver man verkligen använda ett städprogram?

    Moderna operativsystem är i allmänhet ganska bra på att hantera sina egna tillfälliga filer.

    Det betyder att det inte är nödvändigt att regelbundet köra ett städprogram för att hålla en dator i gott skick.

    I vissa situationer kan det däremot vara användbart.

    En dator med nästan full systemdisk kan exempelvis ha nytta av att gamla cachefiler och överflödiga programdata tas bort.

    Det kan också vara praktiskt för utvecklare som arbetar med många olika verktyg, eller för användare som vill minska mängden lokalt lagrad webbhistorik.

    Det viktigaste är att förstå vad som raderas.

    Att ta bort cookies kan exempelvis innebära att man blir utloggad från webbplatser. Rensning av cachefiler kan göra att vissa program tillfälligt startar långsammare nästa gång de används, eftersom informationen måste byggas upp på nytt.

    BleachBit erbjuder därför möjlighet att förhandsgranska vilka filer som kommer att tas bort innan raderingen genomförs.

    Den funktionen är värd att använda.

    Ett etablerat Linuxverktyg som fortsätter utvecklas

    BleachBit har funnits i många år och har blivit ett etablerat verktyg för användare som vill ha bättre kontroll över datorns tillfälliga filer.

    Version 6.0.6 visar att utvecklingsarbetet fortsätter.

    Fokus ligger inte bara på att ta bort fler filer, utan också på att göra programmet effektivare, förbättra hanteringen av rättigheter och anpassa det till nya användningsområden.

    Stödet för Docker och AI-baserade programmeringsverktyg visar dessutom hur datoranvändningen förändras.

    I dag är det inte bara webbläsaren och operativsystemet som lämnar efter sig tillfälliga filer. Även avancerade utvecklingsmiljöer och AI-tjänster kan skapa stora mängder data.

    BleachBit 6.0.6 är därför framför allt en välkommen underhållsuppdatering: snabbare, mer kompatibel och med flera rättelser som gör programmet säkrare att använda.

    För den som redan använder BleachBit är den nya versionen värd att uppdatera till.

    Programmet är gratis och distribueras som fri programvara med öppen källkod.

    Ladda ner och läs mer

    > BLEACHBIT 6.0.6
    Version: 6.0.6
    Lansering: 17 oktober 2026
    Typ: Systemrensning och integritet
    Licens: Öppen källkod
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Filöverskrivning: 512 KiB per block
    Tidigare blockstorlek: 4 KiB
    > PRESTANDA
    • Snabbare programstart
    • Effektivare sökning efter onödiga filer
    • Snabbare filöverskrivning
    • Större datablock vid radering
    • Minskad onödig resursanvändning
    > NYA OCH FÖRBÄTTRADE FUNKTIONER
    • Stöd för webbläsaren Helium
    • Rensning av Docker Desktop
    • Förbättrat stöd för Claude Code
    • Utökad rensning av webbläsarcache
    • Förbättrad hantering av gamla Snap-paket
    • Utökad rensning av LibreWolf
    > LINUXFÖRBÄTTRINGAR
    • Rättade problem med filrättigheter
    • Förbättrad sudo-hantering
    • pkexec används i Fedora
    • Stöd för Ubuntu 26.10
    • Stöd för openSUSE Leap 16.1
    > OBSERVERA
    Förhandsgranska alltid filer innan de raderas. Filöverskrivning garanterar inte säker radering på moderna SSD-enheter.
    root@linux:~# bleachbit –version
    6.0.6
    root@linux:~# bleachbit.org _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Lightpanda 1.0 är här – webbläsaren som inte behöver visa webbsidor

    En webbläsare som inte kan visa webbsidor på skärmen låter kanske som en ganska meningslös uppfinning. Men Lightpanda är byggd för en helt annan uppgift: att låta datorer och AI-system använda internet snabbt och resurssnålt. Nu har projektet nått version 1.0 och lämnat betastadiet efter två års utveckling.

    Den 2 oktober 2026 presenterades den första stabila versionen av Lightpanda. Bakom programmet ligger ett utvecklingsarbete som omfattar över 10 000 kodändringar och ett försök att tänka om kring vad en webbläsare egentligen behöver göra.

    Medan traditionella webbläsare som Chrome och Firefox är utvecklade för människor, är Lightpanda konstruerad för program som automatiskt ska kunna besöka och använda webbplatser.

    Resultatet är en webbläsare som enligt utvecklarnas egna tester kan vara upp till nio gånger snabbare än Chrome och använda omkring sexton gånger mindre arbetsminne vid vissa automatiserade arbetsuppgifter.

    Men hur fungerar egentligen en webbläsare utan bild?

    En webbläsare utan skärm

    När vi öppnar en webbplats i Firefox eller Chrome händer väldigt mycket bakom kulisserna.

    Webbläsaren laddar ner HTML-kod, hämtar bilder, tolkar stilmallar, kör JavaScript och räknar ut var alla knappar, texter och bilder ska placeras på skärmen.

    Det är en komplicerad process som kräver både processorkraft och arbetsminne.

    Men tänk om ingen människa ska titta på webbplatsen?

    Anta att ett program ska besöka 100 000 webbsidor för att kontrollera priser, samla in information eller undersöka om länkar fortfarande fungerar.

    Programmet behöver kanske läsa texter, trycka på knappar eller fylla i formulär. Däremot behöver det inte veta om en knapp är blå, om texten har ett vackert typsnitt eller hur en bild ser ut på skärmen.

    Det är just här Lightpanda kommer in.

    Lightpanda hoppar över den grafiska delen av webbläsaren och koncentrerar sig på själva innehållet och funktionerna.

    Den kan läsa webbsidor, köra JavaScript, hantera formulär och kommunicera med webbservrar. Men den saknar den avancerade grafikmotor som vanliga webbläsare använder för att rita upp sidorna.

    Det sparar resurser, särskilt när hundratals eller tusentals webbläsarprocesser måste arbeta samtidigt.

    Byggd från grunden – inte en bantad Chrome

    Det finns redan möjlighet att köra Chrome och Firefox utan synligt fönster. Tekniken kallas headless browsing, eller huvudlös webbläsning.

    Den används bland annat för automatiserad testning av webbplatser, datainsamling och olika serverbaserade tjänster.

    Problemet är att dessa webbläsare fortfarande innehåller stora delar av den teknik som behövs för grafisk presentation.

    Lightpandas utvecklare valde därför en annan väg.

    I stället för att modifiera Chromium eller någon annan befintlig webbläsare började de från början.

    Programmet är huvudsakligen skrivet i programmeringsspråket Zig, ett relativt nytt systemprogrammeringsspråk som är utvecklat med fokus på prestanda och kontroll över datorns resurser.

    För att köra JavaScript används däremot V8, samma JavaScriptmotor som ligger bakom Chrome och som även används av Node.js.

    Det innebär att Lightpanda kan använda en etablerad JavaScriptmotor samtidigt som övriga delar av webbläsaren är särskilt anpassade för automatisering.

    Från några tusen till 1,7 miljoner godkända tester

    En webbläsare behöver inte bara vara snabb. Den måste också förstå hur moderna webbplatser fungerar.

    Det har varit en av Lightpandas största utmaningar.

    I november 2024 klarade projektet endast 2 645 deltester i Web Platform Tests, en omfattande testsamling som används för att kontrollera hur väl webbläsare följer gemensamma webbstandarder.

    I version 1.0 är motsvarande siffra hela 1 739 845 godkända deltester.

    Som jämförelse klarade Chrome ungefär 2,18 miljoner deltester i september 2026.

    Lightpanda når därmed omkring 80 procent av Chromes antal godkända deltester.

    Siffrorna kräver dock viss försiktighet. Ett stort antal tester handlar om teckenkodning, och många av de tester Lightpanda inte klarar gäller grafik, CSS och SVG – funktioner som programmet medvetet inte försöker stödja.

    Det betyder alltså inte att Lightpanda fungerar på exakt 80 procent av alla webbplatser.

    Utvecklingen är ändå betydande.

    Lightpanda har fått stöd för flera tekniker som moderna webbplatser är beroende av, exempelvis Shadow DOM, IndexedDB, WebSockets och olika funktioner för att hantera formulär.

    Det gör att programmet kan använda betydligt fler webbplatser än tidigare.

    Varför är Lightpanda intressant för AI?

    En av de mest intressanta användningsområdena är artificiell intelligens.

    Dagens AI-system kan göra betydligt mer än att bara svara på frågor. De kan också använda verktyg, söka information och utföra arbetsuppgifter på internet.

    Sådana system kallas ofta AI-agenter.

    En AI-agent skulle exempelvis kunna få i uppdrag att undersöka vilka reservdelar som finns till en viss datormodell.

    För att lösa uppgiften kan agenten behöva besöka flera webbplatser, använda sökfunktioner, läsa produktspecifikationer och jämföra resultat.

    Med en traditionell webbläsare kräver varje besök att ett relativt stort program körs.

    Om tusentals AI-agenter gör liknande saker samtidigt kan resursförbrukningen bli enorm.

    Lightpanda erbjuder ett alternativ genom att enbart hantera de delar av webbläsningen som programmet faktiskt behöver.

    Det är också möjligt att styra Lightpanda genom välkända automatiseringsverktyg som Puppeteer, Playwright och Selenium.

    Därmed behöver utvecklare inte nödvändigtvis skriva om hela sina automatiseringssystem.

    Lightpanda har även en inbyggd MCP-server. MCP, Model Context Protocol, är ett sätt att låta AI-system kommunicera med externa verktyg och tjänster.

    Det gör Lightpanda särskilt intressant när en AI-agent behöver använda webben som en del av sitt arbete.

    Nio gånger snabbare och sexton gånger mindre minne

    Lightpandas utvecklare presenterar imponerande prestandasiffror.

    I ett av projektets tester jämfördes Lightpanda med Chrome i huvudlöst läge vid automatiserad hämtning av webbsidor.

    EgenskapLightpandaChrome
    Tid för 100 sidor5 sekunder46 sekunder
    Högsta minnesanvändning123 MBCirka 2 GB

    I just denna testmiljö var Lightpanda alltså ungefär nio gånger snabbare och använde omkring sexton gånger mindre minne.

    Det är stora skillnader, särskilt för företag som driver omfattande automatiserade system.

    Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att siffrorna kommer från projektets egna jämförelser och gäller en viss typ av arbetsbelastning.

    En komplicerad webbplats kan fungera annorlunda, och Lightpanda kan fortfarande stöta på funktioner som bara fungerar fullt ut i Chrome eller Firefox.

    Säkerheten har fått högre prioritet

    En webbläsare som automatiskt besöker okända webbplatser behöver också skydda datorn där den körs.

    Webbsidor kan innehålla JavaScript som försöker komma åt information eller resurser som programmet egentligen inte borde ha tillgång till.

    I Lightpanda 1.0 har säkerheten därför blivit en central del av utvecklingen.

    En viktig nyhet är att webbläsaren nu som standard tillämpar CORS, Cross-Origin Resource Sharing.

    Det är en säkerhetsmekanism som begränsar möjligheten för JavaScript från en webbplats att läsa information från andra webbplatser eller tjänster utan tillåtelse.

    Det är särskilt viktigt om Lightpanda körs på en server där det också finns interna databaser, administrativa gränssnitt eller andra känsliga tjänster.

    Andra förbättringar gäller hantering av cookies, skydd mot att inloggningsuppgifter följer med vid omdirigeringar och möjligheten att blockera trafik till privata nätverk.

    Detta gör inte Lightpanda immun mot säkerhetsproblem, men innebär att den fått flera av de skyddsmekanismer som förväntas av en modern webbläsare.

    Används redan för miljontals webbsidor

    Lightpanda är inte längre enbart ett experiment.

    Enligt utvecklarna används programmet redan i verkliga produktionsmiljöer av företag som arbetar med sökmotorer, AI-tjänster och automatiserad datainsamling.

    Vissa installationer hanterar över 30 miljoner webbsidor om dagen.

    För sådana verksamheter kan även ganska små besparingar i processortid och arbetsminne få stor betydelse.

    Om samma server kan hantera fler webbsidor på kortare tid kan behovet av ytterligare servrar minska.

    Det innebär i sin tur potentiellt lägre kostnader och mindre energiförbrukning.

    Kan Lightpanda ersätta Firefox eller Chrome?

    För vanliga datoranvändare är svaret nej.

    Lightpanda är inte byggd för att surfa på internet med tangentbord och mus. Den saknar den grafiska presentation som krävs för att visa en webbplats på samma sätt som Chrome eller Firefox.

    Den kan inte heller ta vanliga skärmbilder av hur en webbsida ser ut, eftersom den inte ritar upp sidan grafiskt.

    Däremot kan den lämna ut information i exempelvis HTML, Markdown eller en strukturerad beskrivning av sidans innehåll.

    Det gör den användbar för program som behöver förstå och hantera webbsidor utan att visa dem för en människa.

    Lightpanda ska därför snarare betraktas som ett specialiserat verktyg än som en konkurrent till vanliga webbläsare på skrivbordet.

    Fri programvara med öppen källkod

    Lightpanda distribueras med öppen källkod under licensen AGPL-3.0.

    Det innebär att utvecklare kan studera programkoden, använda den och vidareutveckla programmet enligt licensens villkor.

    Programmet finns tillgängligt för bland annat Linux och macOS, och kan installeras med färdiga programpaket.

    För Pythonutvecklare finns installation via pip, och för JavaScriptprojekt finns paket via npm.

    Den som vill undersöka programmet närmare hittar både källkod och dokumentation på projektets webbplats och GitHub.

    En webbläsare för ett internet där maskinerna blir fler

    Under internets första decennier var webbläsaren framför allt ett verktyg för människor.

    Vi öppnade en sida, läste innehållet och klickade oss vidare.

    Men i takt med att allt fler program och AI-system behöver använda webben förändras också kraven.

    En automatisk prisbevakare behöver inte snygga menyer. Ett sökindex behöver inte se bilderna på skärmen. En AI-agent behöver ofta inte heller en fullständig grafisk webbläsare för att förstå innehållet på en webbplats.

    Det är denna utveckling Lightpanda försöker dra nytta av.

    Lightpanda 1.0 visar att framtidens webbläsare inte nödvändigtvis behöver vara byggda för människor. De kan lika gärna vara specialiserade verktyg för datorer som kommunicerar med andra datorer.

    Och när miljontals webbsidor ska bearbetas automatiskt kan det vara betydligt viktigare att en webbläsare är snabb och resurssnål än att den kan visa en enda bild.

    Källor och vidare läsning

    > LIGHTPANDA 1.0
    Version: 1.0 (stabil)
    Typ: Headless webbläsare
    Utveckling: Över 2 år
    Kodändringar: Över 10 000
    Programspråk: Zig
    JavaScriptmotor: Google V8
    Licens: AGPL-3.0
    Plattform: Linux och macOS
    > PRESTANDA
    • Upp till 9 gånger snabbare än Chrome
    • Upp till 16 gånger lägre minnesanvändning
    • 1,74 miljoner godkända webbstandardtester
    • Ingen grafisk rendering
    > ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
    • AI-agenter och MCP
    • Automatiserad webbsurfning
    • Web scraping och datainsamling
    • Automatiserad webbtestning
    • Puppeteer, Playwright och Selenium
    * Prestandauppgifterna kommer från utvecklarnas egna tester och varierar beroende på arbetsbelastning.
    root@linux:~# lightpanda.io _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.3 är här – snabbare datorer, bättre säkerhet och ny teknik under huven

    Linux har fått en ny kärna. Den 18 oktober 2026 släpptes Linux 7.3, med förbättringar som kan göra allt från vanliga datorer till stora servrar effektivare. Bland nyheterna finns smartare fördelning av processorkraft, ett ovanligt filsystem som vägrar samarbeta och bättre stöd för modern hårdvara.

    Linux utvecklas ständigt, även om förändringarna sällan märks direkt på skrivbordet. Med version 7.3 fortsätter utvecklingen av operativsystemets viktigaste komponent: Linuxkärnan.

    Kärnan fungerar ungefär som datorns trafikledare. Den bestämmer vilka program som får använda processorn, hur arbetsminnet fördelas och hur datorn kommunicerar med hårddiskar, nätverk och annan hårdvara.

    När kärnan blir effektivare kan därför hela systemet vinna på det, även om användaren aldrig ser själva förändringen.

    Den här gången har utvecklingsarbetet dessutom slagit rekord. Linux 7.3 innehåller hela 18 765 kodändringar från 3 021 utvecklare, varav 807 bidrar till Linuxkärnan för första gången.

    Det visar vilken enorm internationell samarbetsinsats Linux har blivit.

    Smartare fördelning av processorkraft

    En av de viktigaste förändringarna handlar om hur Linux fördelar processorns arbetstid.

    En modern dator kör ofta hundratals processer samtidigt. Webbläsaren, skrivbordsmiljön, bakgrundstjänster och andra program konkurrerar om samma processorresurser.

    Linux använder en så kallad schemaläggare för att avgöra vem som får köra och när.

    I Linux 7.3 har delar av denna mekanism byggts om, framför allt när processer är organiserade i grupper, så kallade cgroups.

    Förändringarna syftar till att fördela resurserna rättvisare och minska onödigt arbete i schemaläggningen. Detta är särskilt betydelsefullt för stora servrar som kör många olika program och tjänster samtidigt.

    En annan nyhet är möjligheten att låta olika processgrupper använda egna schemaläggningsstrategier genom tekniken sched_ext och BPF.

    Det innebär att en dator i framtiden kan bli ännu bättre på att anpassa sig efter olika arbetsuppgifter, exempelvis spel, databaser eller avancerade beräkningar.

    Ett filsystem som vägrar göra någonting

    En av de märkligaste nyheterna heter FailFS.

    Normalt är ett filsystems uppgift att lagra filer och göra dem tillgängliga. FailFS gör i princip motsatsen: det är konstruerat för att avvisa filoperationer.

    Det låter kanske som världens mest värdelösa filsystem, men det fyller faktiskt en viktig funktion.

    I vissa situationer vill man köra program som inte ska ha tillgång till datorns vanliga filsystem. Det kan exempelvis handla om att isolera program som hanterar okänt eller potentiellt skadligt innehåll.

    Genom att använda FailFS kan ett program placeras i en miljö där vanliga sökvägar till filer inte längre fungerar. Programmet kan då bara komma åt filer genom filreferenser som det uttryckligen har fått tillgång till.

    Tillsammans med ett nytt systemanrop, fchroot(), får utvecklare ett nytt verktyg för att begränsa programmens åtkomst till filsystemet.

    Det är framför allt intressant för säkerhetslösningar, sandlådor och program som behöver köras med mycket begränsade rättigheter.

    Bättre filsystem och snabbare lagring

    Linux 7.3 innehåller också flera förbättringar av hur data lagras och hanteras.

    Det populära filsystemet Btrfs får prestandaförbättringar som kan göra vissa skrivoperationer betydligt snabbare. Även ext4, som används av många Linuxdistributioner, har optimerats.

    OverlayFS, som bland annat används i containerteknik som Docker, får förbättrat stöd för att hantera användaridentiteter och filägarskap. Det kan förenkla hanteringen av containrar där användare och rättigheter skiljer sig mellan värdsystemet och containern.

    Även Windows-kompatibiliteten förbättras. Linuxdrivrutinen NTFS3 får ett första stöd för så kallade alternativa dataströmmar, en funktion som Windows använder för att lagra ytterligare information kopplad till filer.

    För nätverkslagring finns också nyheter. Linux inbyggda SMB-server, ksmbd, får bland annat stöd för funktioner som används av Apples säkerhetskopieringssystem Time Machine.

    Dessutom förbättras möjligheterna till krypterad filöverföring över SMB-nätverk.

    Bättre för spel och grafikkort

    Den som använder Linux för spel kan också få nytta av version 7.3.

    En förbättring gäller hanteringen av grafikminnet, särskilt på AMD-grafikkort med begränsad mängd VRAM.

    När grafikminnet börjar ta slut måste systemet avgöra vilka data som ska ligga kvar och vilka som kan flyttas till datorns vanliga arbetsminne.

    Linux 7.3 blir bättre på att prioritera denna hantering när flera program konkurrerar om grafikminnet.

    Det kan minska problem med minnesbrist och förbättra prestandan i vissa situationer. Däremot innebär det inte automatiskt att alla spel får högre bildfrekvens.

    Kärnan får också ytterligare stöd och förbättringar för grafikprocessorer från AMD och Intel, samt förberedelser för kommande processorgenerationer som AMD Zen 6 och Intel Nova Lake.

    Smartare användning av arbetsminnet

    En annan viktig förbättring riktar sig till datorer som kör virtuella maskiner.

    En virtuell maskin är en dator som körs som ett program inuti en annan dator. Den kan exempelvis användas för att köra Windows inuti Linux eller för att driva flera separata servrar på samma fysiska maskin.

    Problemet är att virtuella maskiner ofta reserverar stora mängder arbetsminne, även när de inte använder allt aktivt.

    Linux 7.3 introducerar förbättrade möjligheter att registrera vilka minnessidor en virtuell maskin faktiskt använder.

    Det kan hjälpa systemet att avgöra vilka delar av minnet som behöver finnas snabbt tillgängliga och vilka som kan flyttas till långsammare lagring.

    På stora servrar kan sådan teknik bidra till effektivar

    > LINUX KERNEL 7.3
    Version: 7.3
    Lansering: 18 oktober 2026
    Utvecklare: 3 021
    Kodändringar: 18 765
    Nya utvecklare: 807
    Viktiga nyheter:
    • FailFS – nytt filsystem
    • Effektivare CPU-schemaläggning
    • Förbättrat stöd för Docker och containrar
    • Förbättringar i Btrfs och ext4
    • Utökat stöd för AMD- och Intel-grafik
    • Förbättrad säkerhet med AppArmor och Landlock
    • Utökat stöd för programmeringsspråket Rust
    root@linux:~# kernel.org _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • ZimaOS – förvandla din gamla dator till en NAS och hemmaserver med Linux

    Har du en gammal dator som samlar damm? Med ZimaOS kan den få nytt liv som en nätverksserver för säkerhetskopior, filmer, bilder och egna molntjänster. Det Linuxbaserade operativsystemet gör det möjligt att bygga en avancerad hemmaserver utan att behöva vara expert på Linux.

    Att ha sina bilder, dokument och säkerhetskopior lagrade hos stora molnföretag har blivit vardag. Men det finns alternativ. Med en egen nätverksserver kan man själv bestämma var informationen ska lagras, vem som får tillgång till den och vilka tjänster som ska köras.

    Problemet är att en traditionell Linuxserver kan kräva en hel del tekniska kunskaper. Hårddiskar ska konfigureras, nätverksdelningar skapas och olika serverprogram installeras.

    Det är här ZimaOS kommer in i bilden.

    ZimaOS utvecklas av IceWhale Technology, företaget bakom bland annat ZimaBoard och ZimaCube. Ambitionen är att göra det lika enkelt att administrera en egen server som att använda en vanlig dator.

    Vad är egentligen en NAS?

    NAS är en förkortning av Network Attached Storage, vilket ungefär betyder nätverksansluten lagring.

    I praktiken handlar det om en dator med en eller flera hårddiskar som är ansluten till det lokala nätverket. Andra datorer, mobiltelefoner och surfplattor kan sedan använda lagringsutrymmet.

    Skillnaden mot en vanlig extern USB-hårddisk är att en NAS kan vara tillgänglig för flera användare samtidigt, utan att någon behöver flytta enheten mellan olika datorer.

    En NAS kan exempelvis fungera som ett centralt fotoarkiv för hela familjen, lagra säkerhetskopior från flera datorer eller innehålla en stor samling filmer och musik.

    Med rätt programvara kan den dessutom användas till betydligt mer än bara fillagring.

    Ett komplett Linuxsystem med webbgränssnitt

    ZimaOS bygger på Linux och använder Buildroot, ett verktyg för att skapa kompakta och specialanpassade Linuxsystem.

    Till skillnad från det närbesläktade projektet CasaOS är ZimaOS ett självständigt operativsystem som installeras direkt på datorn.

    När installationen är klar sköts huvuddelen av administrationen genom en webbläsare. Där kan användaren konfigurera hårddiskar, skapa delade mappar, installera program och övervaka systemets status.

    Det innebär att man normalt inte behöver arbeta med Linux kommandorad för de vanligaste uppgifterna.

    Features-Build Data Station | Zimaspace Docs
    Get Started with ZimaOS | Zimaspace Docs
    ZimaCube Review: Almost Perfect Out of Box Homelab Experience
    Welcome to the ZimaOS Open Beta Program! - ZimaOS - IceWhale Community Forum
    Zima os just set my storage to read-only - Insight & Feedback - IceWhale Community Forum
    New RAID1 setup does a resync - is this normal? - ZimaBoard - IceWhale Community Forum

    Flera hårddiskar kan samarbeta

    En viktig funktion i ZimaOS är möjligheten att kombinera flera hårddiskar till ett gemensamt lagringssystem.

    Systemet stöder bland annat JBOD samt RAID 0, 1, 5 och 6.

    RAID är en teknik där flera fysiska hårddiskar samverkar. Beroende på vilken RAID-nivå man väljer kan man prioritera hastighet, lagringskapacitet eller skydd mot diskfel.

    Med RAID 1 lagras exempelvis samma information på två hårddiskar. Om den ena går sönder kan informationen fortfarande finnas kvar på den andra.

    RAID 5 kan fördela information och paritetsdata över minst tre hårddiskar. Systemet kan då fortsätta fungera även om en disk slutar fungera.

    ZimaOS kan dessutom upptäcka när en RAID-grupp har blivit skadad eller förlorat en hårddisk och hjälpa användaren genom processen att återskapa redundansen efter ett diskbyte.

    Det finns dock en viktig detalj att komma ihåg: RAID ersätter inte säkerhetskopiering. Om man av misstag raderar filer, drabbas av skadlig kod eller får en allvarlig systemskada kan information ändå gå förlorad.

    För mer avancerade användare finns även stöd för filsystemet ZFS, som bland annat kan kontrollera dataintegritet och skapa ögonblicksbilder av informationen, så kallade snapshots.

    Ett eget moln hemma

    En av de stora fördelarna med en hemmaserver är att den kan fungera som ett privat alternativ till kommersiella molntjänster.

    Med ZimaOS går det att dela filer mellan Windows, Linux och macOS genom nätverksprotokollet SMB.

    Det betyder att en mapp på hemmaservern kan visas som en vanlig nätverksenhet i Windows Utforskaren eller macOS Finder.

    För användare som behöver mer avancerade nätverkslösningar finns även stöd för NFS och iSCSI, även om dessa kan kräva arbete i kommandoraden.

    ZimaOS erbjuder dessutom verktyg för säkerhetskopiering och synkronisering. Filer kan överföras mellan lokala hårddiskar, andra nätverksenheter och olika molntjänster.

    Det går också att ansluta befintliga NAS-system från exempelvis Synology och QNAP.

    Med Zima Client kan man komma åt sin server från andra platser än hemmet. Den som vill ha större kontroll över fjärranslutningarna kan använda tekniker som Tailscale eller WireGuard.

    Förvandla servern till en egen streamingtjänst

    ZimaOS är inte begränsat till att lagra filer. Operativsystemet har stöd för Docker, en teknik som gör det möjligt att köra olika program i isolerade miljöer som kallas containrar.

    Det förenklar installation, uppdatering och underhåll av serverprogram.

    ZimaOS har dessutom en integrerad appbutik med ett stort urval serverapplikationer.

    The Free Software Media System | Jellyfin

    Jellyfin och Plex

    Gör hemmaservern till en egen streamingtjänst för filmer, TV-serier och musik, tillgänglig från exempelvis smart-TV och mobiltelefoner.

    Home | Immich

    Immich

    En privat fototjänst där bilder från mobiltelefonen kan säkerhetskopieras, organiseras och visas på ett sätt som påminner om Google Foto.

    Nextcloud Hub 26 Spring: Built together, designed for the future - Nextcloud

    Nextcloud

    Ett alternativ till kommersiella molntjänster med filsynkronisering, delning och möjlighet att utöka funktionerna med fler appar.

    Migrating from CM4 Lite with NVMe to CM5 Lite with NVMe – Nabu Casa

    Home Assistant

    Gör det möjligt att styra och automatisera exempelvis belysning, sensorer och annan smart hemutrustning från en central server.

    Det finns också möjlighet att köra Pi-hole, som kan filtrera reklam och oönskade domäner på nätverksnivå.

    Mer avancerade användare kan installera egna Dockerprogram och använda Docker Compose för att hantera flera sammanhängande tjänster.

    Flera operativsystem på samma dator

    ZimaOS innehåller även virtualiseringslösningen ZVM.

    Virtualisering innebär att en fysisk dator kan köra flera virtuella datorer samtidigt. Varje virtuell dator kan ha ett eget operativsystem och sina egna program.

    Man skulle exempelvis kunna använda ZimaOS som filserver och samtidigt köra en virtuell installation av Debian eller Windows för särskilda arbetsuppgifter.

    Det gör ZimaOS intressant även för den som vill experimentera med olika operativsystem utan att behöva flera fysiska datorer.

    Funktionaliteten är dock inte lika omfattande som hos specialiserade virtualiseringsplattformar, exempelvis Proxmox VE.

    Gammal dator kan få ett nytt användningsområde

    En av de mest intressanta egenskaperna är att ZimaOS inte är låst till tillverkarens egna datorer.

    Systemet kan installeras på vanliga datorer med 64-bitars x86-processorer och stöd för UEFI.

    Det öppnar möjligheten att återanvända äldre stationära datorer, små kontorsdatorer och minidatorer som annars kanske skulle ha kasserats.

    En äldre företagsdator med några hårddiskar kan exempelvis bli en fullt användbar filserver för hushållet eller den lilla verksamheten.

    Installationen görs med hjälp av ett USB-minne. Datorn behöver normalt ha Secure Boot avaktiverat, och ZimaOS installeras på en särskild systemdisk.

    Det finns däremot anledning att tänka på elförbrukningen. En äldre stationär dator kan förbruka betydligt mer elektricitet än en modern, energisnål minidator. Om servern ska vara igång dygnet runt kan skillnaden bli betydande över ett år.

    Är ZimaOS öppen källkod?

    Här finns en viktig skillnad mellan ZimaOS och många traditionella Linuxdistributioner.

    Även om ZimaOS bygger på Linux och har sitt ursprung i det öppna projektet CasaOS är inte hela operativsystemets källkod offentligt tillgänglig.

    Det betyder att ZimaOS inte bör betraktas som en helt öppen Linuxdistribution i samma mening som exempelvis Debian.

    För den som värdesätter möjligheten att själv granska, förändra och bygga hela operativsystemet kan det vara en nackdel.

    ZimaOS är också mer specialiserat än en vanlig Linuxdistribution. Systemet är i första hand avsett att administreras genom sitt webbgränssnitt och att köra ytterligare tjänster genom Docker, snarare än att användaren installerar traditionella Linuxpaket direkt i värdsystemet.

    Gratis för mindre installationer

    ZimaOS erbjuds både i en kostnadsfri version och i en betalversion.

    Den fria versionen omfattar de grundläggande funktionerna men har begränsningar i antalet hårddiskar och användare.

    FunktionZimaOS FreeZimaOS Plus
    HårddiskarUpp till 4Obegränsat
    AnvändareUpp till 3Obegränsat
    Grundläggande NAS-funktionerJaJa
    PrisGratis29 USD, engångsbetalning

    För en mindre hemmaserver kan gratisversionen därför vara tillräcklig.

    Ett intressant alternativ för den som vill äga sina data

    ZimaOS visar hur Linux kan användas för att göra avancerad serverteknik tillgänglig för fler.

    Det som tidigare kunde kräva omfattande arbete med konfigurationsfiler, terminalkommandon och olika serverprogram går i många fall att administrera direkt från en webbläsare.

    Samtidigt bör man komma ihåg att ett användarvänligt gränssnitt inte befriar användaren från ansvaret för säkerhetskopiering, uppdateringar och nätverkssäkerhet.

    ZimaOS ersätter inte heller en traditionell Linuxserver i alla situationer. Den som vill ha fullständig kontroll över operativsystemet eller bygga mycket avancerade servermiljöer kan fortfarande föredra Debian, TrueNAS eller Proxmox.

    Men för den som vill ge en äldre dator ett nytt liv och samtidigt bygga ett eget digitalt hem med filserver, molnlagring och olika internettjänster är ZimaOS ett alternativ som är värt att undersöka.

    Det är dessutom ett exempel på hur äldre datorutrustning kan fortsätta vara användbar långt efter att den slutat fungera tillfredsställande som vanlig arbetsdator.

    Mer information: ZimaOS officiella webbplats och installation och dokumentation.

    root@linux:~# info zimaos

    FAKTA: ZimaOS 

    OPERATIVSYSTEM : ZimaOS
TYP            : NAS / Hemmaserver
BASERAT PÅ     : Linux / Buildroot
UTVECKLARE     : IceWhale Technology
ARKITEKTUR     : x86-64 (UEFI)
ADMINISTRATION : Webbläsare
LAGRING        : JBOD, RAID 0/1/5/6, ZFS
FILDELNING     : SMB, NFS, iSCSI
APPAR          : Docker / App Store
VIRTUALISERING : ZVM
FJÄRRÅTKOMST   : Zima Client
SÄKERHET       : AES-256-GCM, UPS-stöd
LICENS         : Gratis / Plus
ÖPPEN KÄLLKOD  : Delvis
    root@linux:~# █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Shelly 3.1.7 – en ny generation pakethantering för Linux

    Att installera och uppdatera program i Linux är något som de flesta användare tar för givet. Men bakom kulisserna arbetar avancerade system som ser till att programmen fungerar tillsammans. Nu har pakethanteraren Shelly fått en omfattande uppdatering som kan förändra hur program installeras och underhålls i Arch Linux.

    Vad är en pakethanterare?

    Den som använder Windows är ofta van vid att ladda ner installationsfiler från olika webbplatser. I Linux fungerar det vanligtvis annorlunda. Här används en så kallad pakethanterare, ett program som sköter installation, uppdatering och borttagning av programvara.

    En pakethanterare fungerar ungefär som en kombination av en appbutik och en systemadministratör. Den håller reda på vilka program som finns installerade, vilka andra komponenter de behöver och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    I Arch Linux används traditionellt pakethanteraren Pacman. Shelly är ett alternativ som erbjuder ytterligare funktioner och möjligheten att hantera program från flera olika källor.

    Med version 3.1.7 tar Shelly ett stort tekniskt steg framåt.

    En helt ny motor under huven

    Den största nyheten är RLPM, en ny pakethanteringsmotor som har utvecklats i programmeringsspråket Zig.

    Tidigare har Shelly varit beroende av programbiblioteket libalpm, som även används av Arch Linux egen pakethanterare Pacman.

    Med RLPM får Shelly en egen motor som kan utföra pakethantering utan att vara beroende av detta bibliotek.

    Det innebär att Shelly själv kan hantera hela processen, från att kontrollera vilka program som finns tillgängliga till att ladda ner, installera och uppdatera dem.

    Den nya motorn kan bland annat:

    • Söka efter och hantera program i programförråd.
    • Kontrollera vilka andra program och bibliotek som behövs.
    • Ladda ner och verifiera installationspaket.
    • Installera, uppdatera och avinstallera program.
    • Upptäcka konflikter mellan filer och program.
    • Skydda paketdatabasen vid avbrutna uppdateringar.

    Det sistnämnda är särskilt viktigt. Om datorn exempelvis tappar strömmen under en uppdatering kan det annars uppstå problem med informationen om vilka program som finns installerade.

    RLPM innehåller mekanismer som ska göra sådana situationer lättare att hantera.

    Den nya motorn är dock inte aktiverad som standard. Shelly levereras fortfarande med stöd för den traditionella libalpm-motorn, vilket gör att användarna själva kan välja när de vill prova den nya tekniken.

    Säkrare installation av program från AUR

    En annan viktig förbättring gäller AUR, en förkortning av Arch User Repository.

    AUR är ett stort användardrivet programförråd där Arch Linux-användare delar instruktioner för att bygga och installera program som inte finns i distributionens officiella förråd.

    Det ger tillgång till ett mycket stort programutbud, men innebär också vissa risker.

    Till skillnad från vanliga färdigpaketerade program behöver AUR-program ofta byggas på användarens egen dator. Under processen kan ytterligare verktyg och bibliotek behöva installeras.

    I Shelly 3.1.7 kan denna byggprocess i stället genomföras i rena, isolerade miljöer.

    Det kan liknas vid att montera en maskin i en separat verkstad i stället för mitt i vardagsrummet. Verktygen och komponenterna som behövs hålls åtskilda från den övriga miljön.

    Fördelen är att byggprocessen blir mer kontrollerad och att tillfälliga byggberoenden inte behöver blandas med datorns ordinarie installation.

    Shelly kan dessutom dokumentera exakt vilka programversioner, programförråd och kontrollsummor som används under byggprocessen.

    Det gör det enklare att återskapa samma byggmiljö och kontrollera att programmet byggs med de komponenter som användaren har granskat.

    För den som vill undersöka installationsinstruktionerna innan ett AUR-program installeras finns också förbättrad information från säkerhetsgranskningsverktyget Atoll.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att en isolerad byggmiljö inte automatiskt innebär att ett program är säkert. Användaren behöver fortfarande vara uppmärksam på vad som installeras.

    Bättre kontroll över Flatpak-program

    Flatpak har blivit ett populärt sätt att distribuera program till olika Linuxdistributioner.

    En av fördelarna är att programmen kan köras med begränsad åtkomst till resten av systemet. Ett program kan exempelvis få tillgång till internet, men inte automatiskt till alla användarens privata filer.

    Tidigare kunde informationen om dessa behörigheter vara ganska teknisk och svårtolkad.

    I den nya versionen presenterar Shelly behörigheterna på ett mer begripligt sätt.

    Användaren kan lättare se om ett program exempelvis har tillgång till nätverket, datorns anslutna enheter, filsystemet eller tjänster i den aktuella användarsessionen.

    Det gör det enklare att förstå vilka rättigheter ett program begär och vilka konsekvenser de kan få.

    AppImage får bättre stöd

    Shelly 3.1.7 innehåller också förbättringar för AppImage.

    AppImage är ett annat sätt att distribuera Linuxprogram. Tekniken påminner delvis om fristående program i Windows: i många fall räcker det att ladda ner en enda fil, ge den körbehörighet och starta programmet.

    En fördel är att programmet ofta kan användas utan någon traditionell installation.

    Men det finns också praktiska problem, exempelvis när en AppImage-fil flyttas till en annan katalog och programmets genväg slutar fungera.

    I den nya versionen har Shelly förbättrat hanteringen av installation, körbehörigheter, programgenvägar och flyttade eller återställda AppImage-filer.

    För användaren innebär det framför allt färre problem när program organiseras eller flyttas mellan olika kataloger.

    Ett mer lättanvänt skrivbordsprogram

    Alla förbättringar handlar inte om avancerad teknik.

    Shellys grafiska gränssnitt, som bygger på GTK, har också utvecklats.

    Bland annat har stödet för tangentbordsnavigering förbättrats, liksom tillgängligheten för personer som använder skärmläsare.

    Även flera översättningar har uppdaterats, däribland tyska, italienska, polska samt brasiliansk och europeisk portugisiska.

    Det gör programmet mer tillgängligt för en bredare användargrupp.

    Mindre onödigt innehåll

    Ytterligare en förändring är att Shelly nu kan delas upp i flera separata paket.

    Kommandoradsverktyget, Flatpak-stödet och aviseringstjänsten kan distribueras var för sig.

    Det innebär att den som exempelvis använder Shelly på en server utan grafiskt skrivbord inte behöver installera komponenter som bara är relevanta för en vanlig stationär dator.

    Även städningen av tillfälliga filer har förbättrats.

    När program byggs från AUR sparas ofta nedladdade källkoder, byggkataloger och färdiga installationspaket. Med tiden kan dessa filer uppta en betydande mängd lagringsutrymme.

    Den utökade funktionen --aur-cache kan nu rensa hela Shellys AUR-cache, inklusive källkod, byggfiler, paketarkiv och tillhörande metadata.

    Vad betyder uppdateringen för vanliga användare?

    För den som bara vill installera ett program och sedan använda det kommer Shelly 3.1.7 kanske inte att se särskilt annorlunda ut.

    Men bakom det välbekanta gränssnittet har betydande förändringar genomförts.

    Den nya pakethanteringsmotorn RLPM innebär framför allt att Shelly får större teknisk självständighet. Samtidigt bidrar isolerade AUR-byggen, tydligare Flatpak-behörigheter och förbättrat AppImage-stöd till en mer sammanhållen programhantering.

    Det är särskilt intressant eftersom Linuxvärlden länge har haft flera parallella metoder för att distribuera programvara.

    Traditionella paket, AUR, Flatpak och AppImage har sina respektive styrkor, men fungerar på ganska olika sätt.

    Shelly försöker samla dessa tekniker i ett gemensamt verktyg och göra dem enklare att hantera.

    Ett steg mot framtidens Linux

    Den kanske mest intressanta nyheten är inte någon enskild funktion, utan den långsiktiga utvecklingen.

    Genom att skapa en egen pakethanteringsmotor visar utvecklarna att det fortfarande finns utrymme för teknisk förnyelse även inom så grundläggande delar av Linux som programinstallation.

    Samtidigt är RLPM en ny implementation av en funktion som är central för operativsystemets stabilitet. Därför är det klokt att den etablerade motorn fortfarande används som standard medan den nya tekniken får mogna.

    Shelly 3.1.7 är därmed mer än en vanlig programuppdatering. Det är ett steg mot en mer självständig, flexibel och användarvänlig pakethanterare för Arch Linux och dess närbesläktade distributioner.

    Läs mer: Shellys officiella webbplats

    shelly@linux: ~

    FAKTARUTA: SHELLY 3.1.7

    • • Nyhet: RLPM – egen pakethanteringsmotor skriven i Zig
    • • Standardläge: libalpm används fortfarande som standard
    • • AUR: bygger paket i isolerade, rena byggmiljöer
    • • Säkerhet: stöd för låsta beroendeplaner och checksummor
    • • Flatpak: tydligare visning av behörigheter
    • • AppImage: förbättrad installation och skrivbordsintegration
    • • Tillgänglighet: bättre tangentbordsnavigering och skärmläsarstöd
    • • Paketering: CLI, Flatpak-backend och aviseringar kan installeras separat
    • • Städning: –aur-cache kan nu rensa hela AUR-cachen
    • • Plattform: Arch Linux och Arch-baserade distributioner
    $ shelly –version
    Shelly 3.1.7

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda.

    Under många år har GNOME varit en av de mest populära skrivbordsmiljöerna för Linux. Det är GNOME som ansvarar för mycket av det användaren ser och arbetar med, exempelvis fönsterhantering, inställningar, filhantering och skrivbordets grafiska gränssnitt.

    Traditionellt har GNOME levererats som en del av större Linuxdistributioner, där andra utvecklingsgrupper ansvarar för operativsystemets övriga delar. Med GNOME OS vill projektet i stället skapa en helhet där GNOME-utvecklarna själva har större kontroll över hur systemet byggs, uppdateras och fungerar.

    Den nya utgåvan, GNOME OS Preview, är ett viktigt steg i den riktningen.

    Från experiment till användbart operativsystem

    GNOME OS är egentligen ingen ny uppfinning. Projektet har funnits i flera år, men har hittills främst varit ett verktyg för utvecklare som vill testa nya funktioner innan de når vanliga Linuxdistributioner.

    Den tidigare utgåvan, GNOME OS Nightly, byggs kontinuerligt med de senaste ändringarna i GNOME-projektets programkod.

    Det betyder att användarna snabbt får tillgång till nya funktioner, men också att de riskerar att stöta på buggar, krascher och andra problem.

    Man kan jämföra Nightly med att köra en bilmodell som fortfarande befinner sig på utvecklingsavdelningen. Ny teknik finns på plats, men allt är inte nödvändigtvis färdigtestat.

    GNOME OS Preview använder i stället den senaste stabila GNOME-versionen. Vid lanseringen handlar det om GNOME 51.1.

    Det innebär att systemet bygger på programvara som redan har genomgått en mer omfattande utvecklings- och testprocess. Resultatet förväntas bli betydligt mer tillförlitligt än Nightly-utgåvan.

    Utvecklarna berättar att flera dussin personer redan har använt GNOME OS Nightly som sitt huvudsakliga operativsystem under längre tid utan större problem. Det ger förhoppningar om att Preview ska fungera ännu bättre.

    Vad skiljer GNOME OS från Ubuntu och Fedora?

    För den som använder Ubuntu eller Fedora med GNOME kan skillnaden vid första anblicken verka liten. Skrivbordet ser bekant ut och många av programmen är desamma.

    Den stora skillnaden ligger under ytan.

    Ubuntu och Fedora är kompletta Linuxdistributioner som kombinerar programvara från många olika projekt. De har egna system för installation, pakethantering, uppdateringar och säkerhetsunderhåll.

    GNOME OS utvecklas däremot med målet att GNOME egna komponenter ska fungera som en sammanhängande helhet.

    En viktig del av den visionen är Flatpak, ett system för att installera och köra program relativt oberoende av den Linuxdistribution som används.

    Tanken är att användaren i framtiden ska få ett modernt Linuxsystem där operativsystemet och de installerade programmen kan hanteras mer åtskilt.

    För utvecklarna innebär det också en möjlighet att testa och distribuera nya GNOME-funktioner utan att behöva invänta olika Linuxdistributioners egna releasecykler.

    GNOME 51 ger ett modernare skrivbord

    GNOME OS Preview bygger på GNOME 51, med kodnamnet A Coruña, som släpptes i september 2026.

    Den versionen innehåller bland annat förbättringar av grafikprestanda och fönsterhantering, vilket ska ge mjukare animationer och ett mer responsivt skrivbord.

    Även förhandsvisningen av filer har moderniserats med GTK 4 och libadwaita, två centrala tekniker bakom GNOME grafiska gränssnitt.

    Dokumentvisaren Papers har dessutom fått bättre möjligheter att lägga in visuella signaturer i PDF-dokument.

    För användaren innebär detta att GNOME OS Preview redan från början erbjuder en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna från GNOME-projektet.

    Fortfarande inte ett färdigt alternativ till Ubuntu

    Trots framstegen betonar utvecklarna att GNOME OS Preview ännu inte ska betraktas som ett helt stabilt operativsystem.

    Den nya utgåvan har bara testats i verkliga användarmiljöer under en begränsad tid. Därför kan det fortfarande finnas problem som utvecklarna ännu inte har upptäckt.

    Det finns också en viktig skillnad mellan Preview och en framtida stabil version: GNOME-projektet lovar ännu inte någon långsiktig uppgraderingsväg.

    Den som installerar systemet i dag kan alltså behöva installera om datorn när den framtida stabila utgåvan blir tillgänglig.

    Det är särskilt viktigt för den som använder sin dator för arbete eller lagrar viktig information på den.

    GNOME OS Preview riktar sig därför i första hand till Linuxentusiaster och nyfikna användare som vill prova ny teknik och accepterar att vissa funktioner fortfarande är under utveckling.

    Flera viktiga förbättringar är på väg

    Utvecklarna arbetar redan med flera funktioner som ska göra GNOME OS mer lämpligt för vardaglig användning.

    Bland planerna finns en modernare och mer komplett installationsprocess samt stöd för så kallade deltauppdateringar. Det senare innebär att datorn bara behöver hämta de delar av systemet som har förändrats, i stället för större kompletta uppdateringspaket.

    Stödet för ARM-baserade datorer ska också förbättras, och utvecklarna undersöker möjligheterna att köra systemet på fler typer av enheter, däribland vissa mobiltelefoner.

    Ett annat utvecklingsområde är systemd-homed, en teknik för hantering av användarkonton och användardata. GNOME-projektet vill bland annat använda den för att förbättra krypteringen av användarnas personliga filer.

    Dessutom planeras förbättringar av Flatpak och Portals, den teknik som gör det möjligt för isolerade program att exempelvis komma åt filer och kommunicera med andra delar av skrivbordet på ett kontrollerat sätt.

    Flera av dessa funktioner befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet.

    Redan möjligt att prova

    GNOME OS Preview finns nu tillgängligt för nedladdning från projektets officiella webbplats.

    Installationsavbilder erbjuds för vanliga 64-bitarsdatorer och ARM64-system.

    Den som vill experimentera utan att installera om sin dator kan prova systemet i en virtuell maskin. För GNOME OS rekommenderas GNOME Boxes, där projektet har ett särskilt anpassat stöd för virtualisering.

    Det går även att installera GNOME OS på fysisk hårdvara, men hårdvarustödet är fortfarande begränsat och vissa funktioner saknas.

    Det är därför klokt att börja med en testdator i stället för att ersätta sitt befintliga operativsystem.

    Kan GNOME OS bli en ny stor Linuxdistribution?

    GNOME OS Preview är intressant eftersom projektet visar att GNOME inte längre enbart vill leverera skrivbordsmiljön till andra Linuxdistributioner.

    På längre sikt kan GNOME OS utvecklas till ett självständigt alternativ för människor som vill ha ett rent GNOME-system utan distributionernas egna anpassningar.

    Det betyder inte nödvändigtvis att GNOME OS ska konkurrera direkt med Ubuntu, Fedora eller Debian. GNOME-projektets arbete kan också bidra till att förbättra tekniken i andra Linuxdistributioner.

    Men GNOME OS börjar nu närma sig något som vanliga Linuxentusiaster faktiskt kan tänka sig att använda på sina egna datorer.

    GNOME OS Preview är ännu inte ett färdigt operativsystem för alla. Men lanseringen visar att visionen om ett komplett Linuxsystem utvecklat av GNOME-projektet börjar bli verklighet.

    Läs mer och ladda ned

    > GNOME OS Preview_
    SYSTEM: GNOME OS Preview
    VERSION: GNOME 51
    KÄRNA: Linux
    ARKITEKTUR: x86_64 / ARM64
    STATUS: Förhandsversion (Preview)
    SKRIVBORD: GNOME Shell
    PROGRAM: Flatpak
    MÅLGRUPP: Linuxentusiaster och testare
    NEDLADDNING: os.gnome.org
    root@gnome:~$ systemctl status gnome-os
    ● Preview — under utveckling
    root@gnome:~$ _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus Torvalds säger nej till AI-förbud i Linux – utvecklaren måste förstå sin kod

    Artificiell intelligens blir allt vanligare inom programmering, men hur ska man hantera kod som skrivits med hjälp av AI? Frågan har skapat en intensiv debatt bland utvecklarna av Linux. Nu tar Linux skapare Linus Torvalds tydligt ställning: Det viktiga är inte vilka verktyg programmeraren använder, utan att personen förstår och tar ansvar för resultatet.

    Linux är ett av världens viktigaste operativsystem. Det används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till servrar, superdatorer och avancerad industriutrustning.

    I centrum finns Linuxkärnan, den del av operativsystemet som sköter kommunikationen mellan datorns hårdvara och programvaran. Kärnan utvecklas av tusentals programmerare runt om i världen.

    Nu står dessa utvecklare inför en ny utmaning: Hur ska de förhålla sig till artificiell intelligens som kan skriva, analysera och förbättra programkod?

    AI har blivit programmerarens nya verktyg

    Under senare år har AI-baserade programmeringsverktyg utvecklats snabbt. Program som Claude Code och GitHub Copilot kan hjälpa programmerare att hitta fel, föreslå förbättringar och till och med skriva hela avsnitt av programkod.

    Det innebär att en programmerare inte längre behöver skriva varje instruktion för hand. I stället kan utvecklaren beskriva vad ett program ska göra och låta AI föreslå en lösning.

    Men det finns problem.

    AI kan producera kod som ser korrekt ut men innehåller svårupptäckta fel. Den kan också föreslå lösningar som fungerar i ett sammanhang men orsakar problem i ett annat.

    För Linuxkärnan, där ett enda programmeringsfel kan påverka miljontals datorer, är kvalitet och säkerhet särskilt viktiga.

    Linux införde en märkning av AI-assisterad kod

    Tidigare under 2026 infördes en regel som innebar att utvecklare skulle ange när de använt avancerade AI-verktyg för att skapa en kodändring.

    Märkningen kallades Assisted-by: och placerades i den information som följer med en ändring av Linuxkärnans källkod.

    Tanken var att de ansvariga utvecklarna lättare skulle kunna identifiera AI-assisterade bidrag och granska dem med särskild uppmärksamhet.

    Men systemet fungerade inte riktigt som avsett.

    När utvecklaren Sasha Levin undersökte förändringarna inför Linux 7.3 visade det sig att endast omkring tio procent av de 18 533 registrerade kodändringarna hade en sådan märkning.

    Samtidigt misstänks AI-verktyg användas betydligt oftare än så.

    Vissa utvecklare kände inte till regeln. Andra valde att inte följa den. Därmed blev märk

    > linux@kernel:~$ fakta

    FAKTA: AI OCH LINUXKÄRNAN

    > Vad är Linuxkärnan?
    Operativsystemets kärna, som hanterar datorns hårdvara, minne och processer.

    > Vad är Assisted-by?
    En märkning som visar att AI-verktyg har använts vid utvecklingen av en kodändring.

    > Vad visar undersökningen?
    Cirka 10 % av 18 533 kodändringar inför Linux 7.3 hade AI-märkningen.

    > Vad vill Linus Torvalds?
    Att utvecklare bedöms utifrån kodens kvalitet och sin förståelse, inte vilka verktyg de använder.

    > Vad händer nu?
    Linuxutvecklarna diskuterar att ta bort kravet på AI-märkning. Ansvaret för koden ligger fortfarande hos människan.

    linux@kernel:~$ █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • IPFire får viktig uppdatering – löser VPN-problem och förbättrar säkerheten

    Den populära Linuxbaserade brandväggen IPFire har fått en ny uppdatering. Version 2.29 Core Update 204 rättar ett besvärligt problem som drabbat VPN-användare, uppdaterar Linuxkärnan och innehåller en rad förbättringar som ska göra brandväggen både säkrare och stabilare.

    Vad är IPFire?

    IPFire är en Linuxbaserad brandvägg som används för att skydda datorer och nätverk mot obehörig åtkomst och olika typer av internetattacker. Systemet är baserat på öppen källkod och kan installeras på en vanlig dator eller särskild nätverksutrustning.

    Till skillnad från en traditionell brandvägg i exempelvis Windows fungerar IPFire som en central skyddsmur mellan det lokala nätverket och internet. All nätverkstrafik kan passera genom brandväggen, där den kontrolleras enligt de säkerhetsregler som administratören har ställt in.

    IPFire används bland annat i mindre företag, organisationer och av teknikintresserade privatpersoner som vill ha större kontroll över sina nätverk.

    DNS-problem för VPN-användare rättas

    Den viktigaste nyheten i Core Update 204 handlar om DNS, internets motsvarighet till en telefonkatalog.

    När du exempelvis skriver in en webbadress i webbläsaren måste datorn först ta reda på vilken IP-adress webbservern har. Denna översättning utförs av en DNS-server.

    I den föregående uppdateringen bytte IPFire ut sin tidigare DNS-programvara, Unbound, mot Knot Resolver. Bytet skulle bland annat ge snabbare namnuppslagningar och förbättrad driftsäkerhet.

    Enligt utvecklarna har förändringen fått ett positivt mottagande. Flera användare har rapporterat snabbare DNS-svar och att tidigare problem försvunnit.

    Men övergången medförde också ett oväntat fel.

    Användare som anslöt till sina nätverk genom VPN-teknikerna IPsec, WireGuard eller OpenVPN kunde i vissa fall inte längre slå upp domännamn.

    Problemet berodde på att Knot Resolver skickade sina DNS-svar med fel avsändaradress. Trots att VPN-anslutningen fungerade kunde klienterna därför inte hantera DNS-svaren korrekt.

    Resultatet blev att internet och interna nätverkstjänster kunde uppfattas som otillgängliga, trots att själva VPN-tunneln fungerade.

    Detta är nu åtgärdat i Core Update 204.

    Lösningen krävde relativt omfattande ändringar i hur Knot Resolver hanterar nätverkskommunikation. IPFire-utvecklarna har även skickat sina förbättringar vidare till Knot Resolver-projektet, så att andra användare kan dra nytta av dem.

    Ny Linuxkärna förbättrar säkerheten

    En annan betydelsefull förändring är att IPFire nu använder Linuxkärnan 6.18.54.

    Linuxkärnan är operativsystemets innersta del. Den ansvarar bland annat för kommunikationen mellan programvaran och datorns hårdvara, minneshantering och nätverkstrafik.

    För en brandvägg är kärnan särskilt viktig eftersom den hanterar stora delar av nätverkskommunikationen.

    Den uppdaterade kärnan innehåller ett antal rättningar från Linuxprojektet som ska bidra till bättre stabilitet och säkerhet.

    Det betyder inte nödvändigtvis att användaren märker någon dramatisk skillnad i vardagen. Däremot är regelbundna kärnuppdateringar viktiga för att minska risken för säkerhetsbrister och andra problem.

    WireGuard blir enklare att konfigurera

    WireGuard är en modern VPN-teknik som blivit populär tack vare sin relativt enkla uppbyggnad och goda prestanda.

    I tidigare IPFire-versioner kunde importen av WireGuard-konfigurationer misslyckas om en konfigurationsfil innehöll flera subnät separerade med mellanslag.

    Ett subnät är en avgränsad del av ett större datornätverk. Det är vanligt att en VPN-anslutning behöver ge åtkomst till flera sådana nät.

    Core Update 204 rättar importproblemet, vilket förenklar administrationen för användare med mer avancerade nätverkskonfigurationer.

    Bättre skydd mot nätfiske

    Uppdateringen innehåller även en nyhet för IPFires intrångsskydd, IPS (Intrusion Prevention System).

    Ett IPS-system analyserar nätverkstrafiken och försöker identifiera misstänkta aktiviteter, exempelvis kända angreppsmönster och försök att utnyttja säkerhetshål.

    IPFire erbjuder nu regeluppsättningen Advanced Phishing Protection, utvecklad av Julio Lira, som en tillgänglig regelkälla.

    Reglerna är avsedda att förbättra möjligheterna att identifiera och stoppa viss trafik kopplad till nätfiske.

    Nätfiske, eller phishing, innebär att angripare försöker lura människor att lämna ut exempelvis lösenord eller andra känsliga uppgifter, ofta genom falska webbplatser och meddelanden.

    Skyddet ersätter inte användarens egen försiktighet, men kan fungera som ytterligare ett säkerhetslager i nätverket.

    Flera viktiga program uppdateras

    Utöver de större förändringarna innehåller Core Update 204 en omfattande uppdatering av systemets programvaror.

    Bland de viktigare uppdateringarna finns:

    • Apache 2.4.68 – webbserverprogramvara som bland annat används för webbaserade tjänster.
    • Bash 5.3p15 – kommandotolk för administration och skript.
    • BIND 9.20.24 – programvara för DNS-tjänster.
    • cURL 8.21.0 – verktyg för kommunikation med olika internettjänster.
    • Knot Resolver 6.4.2 – DNS-resolvern som ersatt Unbound.
    • OpenSSH 10.4p1 – används för säker fjärradministration.
    • OpenSSL 3.6.5 – ett centralt bibliotek för krypterad kommunikation.
    • SQLite 3.53.3 – en lättviktig databasmotor.
    • systemd 261.1 – hanterar systemtjänster och andra delar av systemets drift.

    Även ett stort antal andra bibliotek och systemkomponenter har fått nya versioner.

    För användaren innebär detta framför allt att IPFire hålls uppdaterat med förbättringar och felrättningar från de olika programvaruprojekten.

    Förbättrad övervakning av brandväggen

    IPFire har också ett antal tilläggsprogram som kan installeras för att utöka funktionaliteten.

    I den nya uppdateringen har flera av dessa förbättrats.

    Övervakningsprogrammet Observium Agent kan nu rapportera status för Apache-webbservern. Det gör det enklare för administratörer att upptäcka om webbservertjänsten får problem.

    Även Zabbix, ett populärt system för nätverks- och serverövervakning, har fått förbättrat stöd. Det kan nu samla in mätvärden från Knot Resolver.

    Med sådana mätvärden kan en administratör lättare följa hur DNS-tjänsten fungerar och undersöka eventuella prestandaproblem.

    Dessutom har ett problem med Avahi rättats. Tidigare kunde systemets avstängning fastna om Avahi-tjänsten inte kördes. Detta ska nu vara åtgärdat.

    Bland de uppdaterade tilläggsprogrammen finns även ClamAV 1.5.3, FFmpeg 8.1.2, Git 2.55.0, HAProxy 3.4.2, Postfix 3.11.4, rsync 3.5.0 och Transmission 4.1.3.

    Även RISC-V får förbättringar

    En mindre uppmärksammad nyhet gäller processorarkitekturen RISC-V.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur som kan användas som alternativ till exempelvis x86 och ARM.

    IPFire erbjuder experimentella versioner för RISC-V, och dessa har nu optimerats för processorer som kan utföra instruktioner i en annan ordning än den de ursprungligen kommer i.

    Tekniken kallas out-of-order execution och kan förbättra processorns prestanda.

    De nya optimeringarna är anpassade för modernare RISC-V-processorer, samtidigt som kompatibiliteten med den tidigare RVA22-nivån bibehålls.

    Större förändringar väntar

    IPFire-utvecklarna berättar också att arbetet med kommande versioner redan pågår.

    Ett viktigt utvecklingsområde är förbättrad övervakning och rapportering.

    Målet är att ge administratören en tydligare bild av vad som händer i brandväggen och hur trafiken rör sig genom nätverket.

    Det kan exempelvis göra det enklare att analysera nätverkets belastning, upptäcka avvikelser och felsöka anslutningsproblem.

    Utvecklarna har ännu inte presenterat någon tidsplan för när dessa förbättringar kommer att finnas tillgängliga.

    Bör man uppdatera?

    För den som redan använder IPFire 2.29 är Core Update 204 en viktig underhållsuppdatering.

    Särskilt angelägen är den för installationer där IPsec, WireGuard eller OpenVPN används, eftersom den löser ett fel som kan förhindra DNS-uppslagningar via VPN.

    Även användare som inte drabbats av detta problem har anledning att uppdatera, inte minst på grund av den nya Linuxkärnan och de många uppdaterade systemkomponenterna.

    Som alltid vid uppdatering av en brandvägg är det klokt att först säkerhetskopiera konfigurationen och planera för ett eventuellt kortare driftavbrott.

    Läs mer:

    > SYSTEMINFO: IPFire 2.29

    Distribution: IPFire

    Version: 2.29

    Uppdatering: Core Update 204

    Linuxkärna: 6.18.54

    DNS-resolver: Knot Resolver 6.4.2

    VPN-stöd: IPsec / WireGuard / OpenVPN

    Licens: Öppen källkod

    Användning: Brandvägg och nätverkssäkerhet

    [ VIKTIGA NYHETER ]
    ✔ DNS-problem över VPN åtgärdade
    ✔ Uppdaterad Linuxkärna
    ✔ Förbättrad WireGuard-import
    ✔ Nytt skydd mot nätfiske
    ✔ Förbättrad systemövervakning
    ✔ Uppdaterade säkerhetspaket
    root@ipfire:~# systemctl status firewall
    ● IPFire Core Update 204 — RELEASED

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 158 är här – snabbare e-post och färre irriterande problem

    Mozilla har släppt Thunderbird 158, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången handlar det inte om stora förändringar i utseendet, utan framför allt om att göra programmet snabbare, stabilare och säkrare. Bland förbättringarna finns snabbare sökning bland e-postmeddelanden, bättre hantering av kryptering och flera viktiga rättelser för kalender och adressbok.

    Thunderbird har länge varit ett uppskattat alternativ för den som vill hantera sin e-post utan att vara beroende av en viss leverantör. Programmet fungerar med de flesta vanliga e-posttjänster och finns till Linux, Windows och macOS.

    Den 13 oktober 2026 släpptes version 158, som innehåller en lång rad förbättringar. Många av förändringarna märks kanske inte direkt, men kan göra stor skillnad för den som använder Thunderbird dagligen.

    Snabbare sökning bland e-postmeddelanden

    En av de mest märkbara nyheterna är att Thunderbirds snabbfilter, även kallat Quick Filter, har blivit mer responsivt.

    Snabbfiltret används för att snabbt hitta meddelanden i en e-postmapp. Det går exempelvis att filtrera fram olästa meddelanden, e-post från en viss avsändare eller meddelanden som innehåller särskilda ord.

    Med Thunderbird 158 ska den här funktionen reagera snabbare, vilket framför allt är välkommet för användare som hanterar stora mängder e-post.

    Mozilla har också rättat ett problem med sökningar efter namn som innehåller accenttecken. Tidigare kunde exempelvis en sökning efter ett namn utan accent misslyckas med att hitta motsvarande namn med accent.

    Det kan låta som en liten detalj, men för den som regelbundet söker bland tusentals meddelanden är det en användbar förbättring.

    Slut på oavsiktliga dubbelmejl

    En annan irriterande bugg har också åtgärdats.

    I Thunderbird går det att skicka e-post med tangentkombinationen Ctrl+Enter. Ett tidigare fel kunde göra att meddelandet skickades flera gånger om tangenterna hölls nedtryckta och bekräftelsen aktiverades upprepade gånger.

    Det problemet ska nu vara löst.

    Utvecklarna har dessutom rättat ett fel som kunde få hela programmet att krascha när användaren sökte i innehållet i e-postmeddelanden.

    Säkrare och stabilare kryptering

    Thunderbird har inbyggt stöd för OpenPGP, en teknik som används för att kryptera och digitalt signera e-post.

    Kryptering innebär att innehållet i ett meddelande görs oläsligt för obehöriga. Endast den som har rätt krypteringsnyckel kan läsa innehållet.

    I Thunderbird 158 har flera problem med OpenPGP rättats. Bland annat handlar det om hantering av krypteringsnycklar, upplåsning av nycklar och hur programmet hanterar resurser i minnet.

    Ett annat fel gjorde det omöjligt att kopiera lösenordet till en säkerhetskopia av en OpenPGP-nyckel. Även det är nu åtgärdat.

    För den som använder krypterad e-post innebär förändringarna en mer tillförlitlig hantering av känslig kommunikation.

    Bättre synkronisering av kalender och kontakter

    Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Det innehåller också kalender och adressbok, som kan synkroniseras med olika servrar och tjänster.

    Här används ofta två öppna standarder:

    • CalDAV används för att synkronisera kalendrar och möten mellan olika enheter.
    • CardDAV används för att synkronisera kontakter och adressböcker.

    I den tidigare versionen kunde Thunderbird ibland glömma sparade inloggningsuppgifter efter en omstart. Det gjorde att användaren behövde logga in igen eller fick problem med synkroniseringen.

    Version 158 rättar detta och flera andra fel.

    Bland annat har problem med nya kontakter som inte dök upp i adressboken åtgärdats. Även felaktiga tidsstämplar i kontaktinformationen och problem med lösenordsdialoger har rättats.

    För den som använder Thunderbird tillsammans med exempelvis en egen CalDAV- eller CardDAV-server kan detta innebära en stabilare vardag.

    Viktig rättelse för Linuxanvändare

    Linuxanvändare får också en särskild förbättring.

    Ett fel kunde tidigare förhindra SMTP-autentisering med Kerberos när anslutningen använde STARTTLS.

    SMTP är protokollet som används när e-post skickas till en e-postserver. STARTTLS används för att kryptera anslutningen, medan Kerberos är ett autentiseringssystem som ofta förekommer i större organisationer och företagsnätverk.

    Felet kunde göra att användaren inte kunde skicka e-post trots att serverinställningarna var korrekta.

    Detta är nu rättat i Thunderbird 158.

    Många små förbättringar gör stor skillnad

    Utöver de större rättelserna innehåller versionen en rad mindre förbättringar.

    Bland annat har Mozilla åtgärdat problem med POP-konton som visade upprepade anslutningsfel när programmet startades utan internetanslutning.

    RSS-läsaren har också fått en rättelse. Tidigare kunde filtreringen av nyhetsflöden tappa etiketter och i vissa fall hindra efterföljande nyheter från att behandlas.

    Även hanteringen av mappar har förbättrats. Ett fel kunde exempelvis göra att Thunderbird inte växlade korrekt till den sammanslagna mappvyn, där flera e-postkontons inkorgar kan visas tillsammans.

    Andra rättelser gäller snabbmenyer för bilder, signaturer i vidarebefordrade meddelanden och inloggning till chattjänsten Matrix.

    Mozilla har dessutom förbättrat hanteringen av undantag för externt innehåll i e-postmeddelanden. Det är en viktig funktion eftersom externa bilder och annat innehåll annars kan användas för att spåra när ett meddelande öppnas.

    Uppdateringen innehåller även säkerhetsrättelser och flera mindre förbättringar av användargränssnittet.

    Så uppdaterar du Thunderbird

    Thunderbird 158 finns för Windows, macOS och Linux.

    Den som använder programmets inbyggda uppdateringsfunktion kan kontrollera om den nya versionen finns tillgänglig via menyn Hjälp → Om Thunderbird.

    För Linuxanvändare beror uppdateringen på hur programmet installerades. Den som installerat Thunderbird via exempelvis Ubuntu eller Debians pakethanterare får normalt uppdateringar genom distributionens egna paketförråd.

    Det betyder att version 158 inte nödvändigtvis blir tillgänglig samtidigt för alla Linuxdistributioner.

    En uppdatering som förbättrar vardagen

    Thunderbird 158 är ingen revolutionerande uppdatering med stora nya funktioner. I stället har utvecklarna fokuserat på något som ofta är minst lika viktigt: att befintliga funktioner verkligen fungerar som de ska.

    Snabbare filtrering, färre krascher, tillförlitligare synkronisering och förbättrad kryptering gör sammantaget Thunderbird till ett stabilare verktyg.

    För användare som föredrar öppna standarder, vill kunna välja sin egen e-postleverantör och uppskattar programvara med öppen källkod fortsätter Thunderbird att vara ett intressant alternativ.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    > THUNDERBIRD 158_
    PROGRAM: Mozilla Thunderbird
    VERSION: 158.0
    KATEGORI: E-post och kalender
    LICENS: Öppen källkod
    PLATTFORM: Linux, Windows, macOS
    > NYHETER OCH FÖRBÄTTRINGAR
    + Snabbare Quick Filter
    + Bättre sökning i e-post
    + Förbättrad OpenPGP-kryptering
    + Stabilare CalDAV och CardDAV
    + Rättad SMTP/Kerberos i Linux
    + Flera säkerhets- och buggfixar
    > MER INFORMATION: Officiella versionsnyheter
    linux@thunderbird:~$ _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 158 är här – bättre PDF-filer, modernare bilder och smidigare surfning

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.

    Den officiella lanseringen är planerad till den 13 oktober 2026, men Mozilla har redan färdigställt installationsfilerna. Firefox 158 innehåller inga stora förändringar av webbläsarens utseende. I stället handlar uppdateringen framför allt om att förbättra tekniken bakom kulisserna.

    För användaren innebär det bland annat bättre dokumenthantering, effektivare bildvisning och mer exakt rullning på webbsidor.

    Bättre PDF-filer – särskilt för Linux och macOS

    En av de viktigaste nyheterna gäller hur Firefox skapar PDF-dokument.

    Firefox 158 använder PDF-genereringsmotorn SkPDF, som ingår i grafikbiblioteket Skia. Det är ett grafikbibliotek som används för att rita upp många av de visuella elementen i moderna program.

    Tidigare har användare av Linux och macOS kunnat stöta på problem när webbsidor skrivits ut eller sparats som PDF. Text, grafik och sidlayout har ibland inte återgivits som förväntat.

    Med SkPDF vill Mozilla förbättra både återgivningen och dokumentens tillgänglighet.

    Det sistnämnda är särskilt viktigt för personer som använder hjälpmedel, exempelvis skärmläsare. En PDF-fil behöver nämligen innehålla mer än bara en bild av texten för att fungera riktigt bra med sådana verktyg.

    För den som använder Firefox till att exempelvis spara fakturor, skriva ut kvitton eller arkivera webbsidor kan förändringen därför få praktisk betydelse.

    JPEG XL – nästa generations bildformat

    En annan intressant nyhet är att Firefox 158 får stöd för bildformatet JPEG XL, även kallat JXL.

    De flesta känner redan till JPEG, PNG och kanske WebP. Alla dessa format används för att lagra bilder, men de har olika styrkor och svagheter.

    JPEG XL är utvecklat för att kombinera flera av dessa egenskaper i ett enda modernt format.

    Det erbjuder bland annat:

    • Effektiv bildkomprimering som kan minska filstorleken med bibehållen bildkvalitet.
    • Stöd för både förlustfri komprimering och komprimering med kvalitetsförlust.
    • HDR-bilder med större omfång mellan ljusa och mörka partier.
    • Genomskinlighet och animerade bilder.
    • Möjlighet att omvandla befintliga JPEG-bilder till JPEG XL utan ytterligare kvalitetsförlust.

    För vanliga internetanvändare kan tekniken på sikt innebära att bildrika webbsidor laddas snabbare och använder mindre datatrafik.

    Men det finns en viktig begränsning: webbplatserna måste också börja använda formatet. Att Firefox stöder JPEG XL innebär alltså inte automatiskt att alla bilder på internet blir mindre.

    Mjukare rullning och bättre precision

    En mindre synlig, men tekniskt intressant, förändring gäller hur Firefox hanterar rullning på webbsidor.

    Tidigare avrundades vissa rullningspositioner till hela skärmpixlar. I Firefox 158 tas denna begränsning bort.

    Det innebär att webbläsaren kan hantera mer precisa positioner när användaren rullar genom en sida.

    Förändringen kan framför allt märkas på moderna pekplattor och andra inmatningsenheter som registrerar mycket små rörelser.

    Resultatet ska bli mjukare och mer exakt rullning, även om skillnaden inte nödvändigtvis blir märkbar på alla datorer.

    Smartare formulär och personligare startsida

    Firefox 158 innehåller också förbättringar som ska göra vardagliga uppgifter enklare.

    I funktionen Smart Window kan webbläsaren föreslå information när användaren fyller i formulär. Förslagen kan baseras på relevanta öppna flikar och tidigare sparade autofyllnadsuppgifter.

    Det kan exempelvis vara användbart när information ska föras över från en webbsida till ett formulär på en annan.

    Även sidan som visas när en ny flik öppnas får en förbättring. Firefox kan nu spara flera egna bakgrundsbilder i ett bibliotek, i stället för att bara behålla den senast valda bilden.

    Windowsanvändare som använder ett tema med hög kontrast får dessutom menyer som bättre följer systemets färginställningar. Det förbättrar tillgängligheten för personer med nedsatt syn.

    Nyheter för webbutvecklare

    Under ytan innehåller Firefox 158 flera förändringar som framför allt riktar sig till dem som utvecklar webbplatser och webbapplikationer.

    Bland annat utökas stödet för matematiska beräkningar i CSS. Det blir möjligt att multiplicera och dividera värden med olika enheter i funktionen calc().

    För webbutvecklare innebär det större möjligheter att skapa flexibla layouter utan att behöva använda JavaScript för vissa beräkningar.

    Firefox förbättrar också stödet för WebAuthn, en teknik som bland annat används för lösenordsfri inloggning med säkerhetsnycklar och passkeys.

    Webbplatser får dessutom bättre möjligheter att avgöra om resurser har hämtats från webbläsarens cacheminne, alltså den lokala lagring som används för att slippa ladda ner samma information flera gånger.

    Ett problem i utvecklarverktygens nätverksövervakning rättas också. Tidigare kunde vissa WebSocket-meddelanden missas om de skickades omedelbart efter att en anslutning upprättats.

    Även Androidversionen förbättras

    Firefox 158 innehåller också en efterfrågad förändring för Androidanvändare.

    Flikfältet kan placeras antingen högst upp eller längst ned på skärmen.

    Det kan vara särskilt praktiskt på mobiltelefoner med stora skärmar, där det ofta är lättare att nå knappar längst ned med tummen.

    När kommer Firefox 158?

    Firefox 158 är planerad att släppas officiellt den 13 oktober 2026. De färdiga installationsfilerna finns redan tillgängliga på Mozillas nedladdningsserver.

    Versionen kommer att erbjudas för bland annat Windows, Linux och macOS, med stöd för flera processorarkitekturer.

    Samtidigt väntas Mozilla släppa Firefox 153.5 ESR och Firefox 115.43.0 ESR, versioner med utökat underhåll som framför allt används av företag och organisationer.

    Installationsfilerna finns på:

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/158.0

    Små förbättringar som tillsammans gör skillnad

    Firefox 158 är ingen revolutionerande uppdatering, men den visar hur en modern webbläsare ständigt utvecklas.

    För Linuxanvändare är den förbättrade PDF-hanteringen särskilt intressant. Stödet för JPEG XL kan samtidigt få större betydelse på längre sikt, i takt med att fler webbplatser börjar använda bildformatet.

    Firefox fortsätter därmed att utvecklas som ett alternativ till de Chromiumbaserade webbläsarna, med egen webbläsarmotor och öppen källkod.

    Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men det är just sådana tekniska förbättringar som gör att webben gradvis blir snabbare, bättre och mer tillgänglig för alla.

    root@linux:~$ firefox –version
    MOZILLA FIREFOX 158.0
    RELEASE DATE: 2026-10-13
    LICENSE: OPEN SOURCE
    ENGINE: GECKO
    PLATFORMS: LINUX / WINDOWS / MACOS / ANDROID
    [ NYHETER I FIREFOX 158 ]
    ✓ Bättre PDF-hantering med SkPDF
    ✓ Stöd för bildformatet JPEG XL
    ✓ Mjukare och mer exakt rullning
    ✓ Egna bakgrundsbilder på nya flikar
    ✓ Smartare formulärifyllning
    ✓ Förbättrat stöd för WebAuthn
    ✓ Utökade matematiska funktioner i CSS
    ✓ Förbättrade utvecklarverktyg
    ✓ Flyttbart flikfält i Android
    STATUS: RELEASE READY █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus Torvalds testar AI-skriven Linuxkod – tredubblar läshastigheten

    Linux skapare Linus Torvalds har tagit hjälp av AI-verktyget Claude Code för att optimera Linuxkärnan. I ett experiment har han lyckats mer än tredubbla antalet läsoperationer per sekund genom att förändra hur operativsystemet hanterar arbetsminnet. Resultatet visar AI-teknikens möjligheter inom avancerad programmering, men väcker också frågor om tillförlitlighet och säkerhet.

    När processorkärnorna konkurrerar om minnet

    Linux används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till servrar och superdatorer. I centrum finns Linuxkärnan, som bland annat ansvarar för datorns minne, processorer och lagringsenheter.

    En viktig uppgift är att se till att program snabbt kan läsa information från filer.

    För att undvika onödiga läsningar från hårddiskar och SSD-enheter sparar Linux ofta använd fildata i arbetsminnet. Tekniken kallas page cache, eller sidcache.

    Det fungerar ungefär som att ha viktiga dokument liggande på skrivbordet i stället för att behöva gå till arkivskåpet varje gång man behöver läsa dem.

    Men även när informationen redan finns i arbetsminnet måste Linux hålla reda på vilka delar av minnet som används.

    Här uppstår ett problem.

    När flera programtrådar samtidigt läser information från samma fil behöver kärnan normalt uppdatera referensräknare som håller reda på hur många som använder en viss minnessida.

    Varje uppdatering går snabbt, men när många processorkärnor arbetar parallellt kan de börja konkurrera om samma räknare.

    Det kan jämföras med att åtta personer vill läsa samma bok, men först måste skriva in sig i en gemensam liggare och sedan stryka sitt namn när de läst klart.

    Själva läsningen går snabbt. Det är administrationen runt omkring som bromsar arbetet.

    AI hjälper till att hitta en snabbare lösning

    Linus Torvalds bestämde sig för att undersöka om denna administration kunde minskas.

    Till sin hjälp använde han Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg utvecklat av företaget Anthropic.

    Resultatet blev åtta ändringar, så kallade patchar, som påverkar hur Linuxkärnan läser information från sidcachen.

    Den nya metoden bygger på en teknik som redan finns i Linux och kallas Read-Copy-Update, förkortat RCU.

    RCU gör det möjligt att under vissa förutsättningar läsa information utan att först behöva öka en referensräknare.

    I stället ser systemet till att minnet inte återanvänds förrän pågående läsoperationer har kunnat avslutas.

    Det betyder att flera processorkärnor kan läsa samma information utan att hela tiden behöva uppdatera gemensamma räknare.

    Resultatet blir mindre konkurrens mellan processorerna och därmed möjlighet till högre prestanda.

    Från 10 till över 30 miljoner läsningar per sekund

    För att undersöka hur stor skillnaden blev genomförde Torvalds tester på sin egen bärbara dator.

    Datorn hade en Intel Core i7-8565U med fyra processorkärnor och åtta trådar.

    I ett av testerna fick åtta trådar upprepade gånger läsa 16 byte från samma fil, som redan fanns i arbetsminnets cache.

    Resultatet var anmärkningsvärt.

    TestTidigare kodNy kod
    8 trådar10 miljoner/s30–33 miljoner/s
    4 trådar9–12 miljoner/s25–26 miljoner/s
    1 tråd8 miljoner/sNästan 9 miljoner/s

    Med åtta trådar ökade kapaciteten alltså från omkring 10 miljoner läsoperationer per sekund till över 30 miljoner.

    Det motsvarar en förbättring på drygt 200 procent.

    Även med fyra trådar blev förbättringen betydande. Däremot var skillnaden ganska liten när endast en tråd användes.

    Det visar att den stora vinsten framför allt kommer av att minska konkurrensen mellan processorkärnorna.

    Det betyder däremot inte att Linux generellt har blivit tre gånger snabbare. Förbättringen gäller en mycket specifik typ av arbetsbelastning där flera trådar läser små mängder information från samma fil.

    AI skrev både programkod och tester

    Det kanske mest uppseendeväckande med experimentet är hur arbetet genomfördes.

    I dokumentationen till ändringarna, daterad den 10 oktober 2026, berättar Torvalds öppet att han använt Claude Code för en stor del av utvecklingsarbetet.

    AI-verktyget hjälpte till att skriva själva programkoden, skapa testprogrammen, granska lösningen och formulera ett första utkast till dokumentationen.

    Torvalds påpekar samtidigt att arbetet genomfördes under hans ledning och att han själv utförde prestandamätningarna.

    Det är särskilt intressant eftersom Linuxkärnan är ett av världens mest granskade programvaruprojekt.

    Ett litet programmeringsfel i kärnan kan orsaka allt från försämrad prestanda till systemkrascher och säkerhetsproblem.

    Att AI nu används för att utveckla kod på denna nivå visar hur långt tekniken har kommit.

    Samtidigt är det viktigt att understryka att AI inte har fått fria händer att ändra Linux. Torvalds har styrt arbetet och ansvarat för att bedöma resultatet.

    Snabbare kod kan också skapa nya problem

    Trots de imponerande resultaten är den nya lösningen långt ifrån färdig.

    Den förändrade minneshanteringen innebär bland annat att vissa minnessidor måste behållas längre innan de kan återanvändas.

    Det kan öka belastningen på minnessystemet och försämra prestandan i andra situationer.

    När informationen som ska läsas inte redan finns i sidcachen kan den nya metoden dessutom innebära extra arbete.

    Torvalds pekar själv på flera områden som behöver undersökas, bland annat minnesallokering, kompatibilitet och risken för prestandaförsämringar.

    Det finns också begränsningar i själva mätningarna.

    Testerna genomfördes på en enda dator med filsystemet ext4, och vissa säkerhetsåtgärder i processorn var avstängda.

    Det återstår därför att undersöka hur tekniken fungerar på andra processorer, med andra filsystem och under verkliga arbetsbelastningar.

    När kommer förbättringen till Ubuntu och Debian?

    För vanliga Linuxanvändare innebär experimentet ännu ingen direkt förändring.

    Ändringarna finns i en särskild experimentell utvecklingsgren som heter noref-filemap-read-with-llm.

    Den är baserad på Linux 7.3-rc6 med ytterligare korrigeringar, men ändringarna har inte införts i den ordinarie Linuxkärnan.

    Det innebär att användare av exempelvis Ubuntu, Debian och Fedora inte automatiskt får del av förbättringen.

    Om tekniken visar sig vara tillförlitlig skulle den på sikt kunna vara särskilt användbar i servrar och andra system där många processorkärnor samtidigt läser information från samma filer.

    För en vanlig persondator som används till webbsurfning, e-post och ordbehandling är det däremot inte säkert att förbättringen skulle märkas.

    Kan AI bli framtidens kärnprogrammerare?

    Experimentet väcker en större fråga: Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens programvaruutveckling?

    AI används redan för att skriva program, föreslå förbättringar och upptäcka fel. Men här handlar det om betydligt mer avancerad programmering.

    Minneshantering i en operativsystemskärna är ett område där små misstag kan få mycket stora konsekvenser.

    Att Claude Code har kunnat hjälpa Linus Torvalds att utveckla och testa en lösning på denna nivå är därför anmärkningsvärt.

    Det visar att AI kan fungera som ett kraftfullt hjälpmedel även för mycket erfarna programmerare.

    Samtidigt visar experimentet varför mänsklig kompetens fortfarande behövs.

    AI kan generera programkod och föreslå tekniska lösningar, men någon måste förstå konsekvenserna, granska säkerheten och avgöra om resultatet verkligen är en förbättring.

    Det mest intressanta är därför inte bara att en AI-assisterad kodändring lyckades tredubbla prestandan i ett specialiserat test, utan att AI har kunnat bidra till utvecklingsarbetet i själva hjärtat av Linux.

    Om ändringarna någonsin blir en del av den officiella Linuxkärnan återstår att se. Men Torvalds experiment visar redan hur samarbetet mellan människa och artificiell intelligens kan öppna nya möjligheter inom avancerad programvaruutveckling.

    root@linux:~# cat /proc/ai-performance
    > LINUX KERNEL / AI-EXPERIMENT
    UTVECKLARE: Linus Torvalds
    AI-VERKTYG: Claude Code
    TEKNIK: RCU / Page Cache
    PROCESSOR: Intel Core i7-8565U
    TRÅDAR: 8
    TEST: Upprepad läsning av 16 byte
    [ PRESTANDAMÄTNING ]
    TIDIGARE KOD:
    10 miljoner läsningar/s
    EXPERIMENTELL KOD:
    30–33 miljoner läsningar/s
    >> UPP TILL 3,3x SNABBARE <<
    STATUS: EXPERIMENTELL KOD
    KERNEL: Linux 7.3-rc6 (testbas)
    MAINLINE: EJ INFÖRD
    DATUM: 2026-10-10
    OBS: Resultatet gäller ett specifikt prestandatest, inte Linux generellt.
    root@linux:~# █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Let’s Encrypt kortar livslängden på SSL-certifikat – stora förändringar väntar för webbplatser

    Från februari 2027 kommer Let’s Encrypt att börja utfärda SSL-certifikat som bara gäller i 64 dagar, jämfört med dagens 90 dagar. Under 2028 ska giltighetstiden kortas ytterligare, till 45 dagar. Förändringen ska göra internet säkrare, men innebär också att webbservrar måste förnya sina certifikat betydligt oftare.

    Varför behövs SSL-certifikat?

    När du besöker en webbplats som börjar med https:// används ett digitalt certifikat för att skapa en säker, krypterad förbindelse mellan din webbläsare och webbservern.

    Certifikatet hjälper webbläsaren att kontrollera att den kommunicerar med rätt webbplats. Samtidigt skyddar krypteringen information som skickas mellan användaren och servern, exempelvis lösenord, personuppgifter och betalningsinformation.

    En av världens största utfärdare av sådana certifikat är Let’s Encrypt, en kostnadsfri certifikattjänst som har gjort det möjligt för miljontals webbplatser att använda HTTPS utan att behöva köpa dyra certifikat.

    Hittills har Let’s Encrypt normalt utfärdat certifikat med en giltighetstid på 90 dagar. Men nu är det dags för nästa steg i utvecklingen.

    Från 90 dagar till 64 – och därefter 45

    Den 10 februari 2027 börjar Let’s Encrypt utfärda certifikat med en standardgiltighet på 64 dagar.

    Det innebär att alla nya certifikat som utfärdas från detta datum får den kortare giltighetstiden. Certifikat som redan har utfärdats påverkas däremot inte, utan fortsätter fungera fram till sina ordinarie utgångsdatum.

    Det sista certifikatet med 90 dagars giltighet förväntas löpa ut den 11 maj 2027.

    Under 2028 planeras ytterligare en förändring. Då ska standardgiltigheten kortas till endast 45 dagar.

    För en webbplatsägare innebär det att certifikaten behöver bytas ut allt oftare. Med 90 dagars giltighet handlar det teoretiskt om ungefär fyra certifikat per år. Med 45 dagars giltighet ökar antalet till drygt åtta.

    I praktiken behöver certifikaten dessutom förnyas innan de löper ut, vilket innebär ännu tätare förnyelsekontroller.

    Varför blir internet säkrare med kortare certifikat?

    Det kan verka märkligt att ett certifikat blir säkrare bara för att det slutar fungera tidigare. Förklaringen ligger i vad som händer om ett certifikat eller dess tillhörande privata nyckel hamnar i fel händer.

    Ett SSL-certifikat fungerar ungefär som en digital identitetshandling för en webbplats. Till certifikatet hör en privat krypteringsnyckel som webbservern använder för att bevisa sin identitet.

    Om en angripare lyckas stjäla den privata nyckeln kan den under vissa förutsättningar användas för att utge sig för att vara den riktiga webbplatsen.

    Ju längre certifikatet är giltigt, desto längre kan det potentiellt missbrukas.

    Genom att minska giltighetstiden från 90 till 45 dagar begränsas den maximala tiden då ett stulet certifikat kan vara användbart. Det ersätter inte behovet av att återkalla komprometterade certifikat, men ger ett extra skydd.

    Kortare giltighetstider minskar också konsekvenserna av certifikat som har utfärdats av misstag eller med felaktiga uppgifter.

    Automatisering blir allt viktigare

    För de flesta vanliga internetanvändare kommer förändringen inte att märkas alls.

    För webbplatsägare och systemadministratörer blir däremot fungerande automatisering ännu viktigare.

    Många Linuxservrar använder redan programmet Certbot för att automatiskt hämta och förnya certifikat från Let’s Encrypt.

    Certbot kommunicerar med certifikattjänsten genom ett standardiserat protokoll som heter ACME (Automatic Certificate Management Environment).

    När ett certifikat närmar sig sin förnyelsetid kan Certbot automatiskt begära ett nytt certifikat, genomföra nödvändig domänkontroll och installera det nya certifikatet.

    Om förnyelsen fungerar korrekt behöver administratören normalt inte göra någonting.

    Problemen kan däremot uppstå på servrar där någon har skrivit egna skript med fasta tidsintervall.

    Ett skript som exempelvis försöker förnya certifikatet var 80 dag kan fungera med dagens 90-dagarscertifikat, men kommer att misslyckas när certifikaten bara gäller i 64 dagar. Då hinner det gamla certifikatet löpa ut innan nästa förnyelseförsök.

    Resultatet kan bli att besökare möts av webbläsarens varning om att webbplatsens säkerhetscertifikat har gått ut.

    Ny teknik talar om när certifikatet ska förnyas

    För att göra övergången enklare rekommenderar Let’s Encrypt stöd för en funktion som heter ACME Renewal Info, förkortat ARI.

    Tekniken gör det möjligt för certifikatutfärdaren att meddela en ACME-klient när det är lämpligt att förnya ett visst certifikat.

    I stället för att klienten själv försöker gissa rätt tidpunkt kan den alltså få förnyelseinformation direkt från Let’s Encrypt.

    För system som saknar stöd för ARI rekommenderas i stället att certifikat förnyas när ungefär två tredjedelar av giltighetstiden har passerat.

    För ett certifikat som gäller i 64 dagar motsvarar det ungefär 42 dagar.

    Det är också viktigt att skilja mellan hur ofta ett förnyelseprogram körs och hur ofta certifikatet faktiskt byts ut. Certbot kan exempelvis kontrollera förnyelsebehovet varje dag utan att ett nytt certifikat behöver utfärdas vid varje kontroll.

    Även kontrollen av domännamn förändras

    När Let’s Encrypt utfärdar ett certifikat måste tjänsten först kontrollera att den som begär certifikatet verkligen har kontroll över det aktuella domännamnet.

    Kontrollen kan exempelvis ske genom att en särskild fil görs tillgänglig på webbservern eller genom att en särskild DNS-post skapas.

    I dag kan en godkänd domänkontroll återanvändas under en begränsad period på 30 dagar.

    Den perioden ska kortas till 10 dagar och senare, under 2028, till endast sju timmar.

    Det innebär att äldre domänkontroller inte kan återanvändas lika länge som tidigare.

    För moderna ACME-klienter som automatiskt kan genomföra nya kontroller väntas förändringen normalt inte innebära några större problem.

    Viktiga datum att hålla reda på

    DatumFörändring
    14 oktober 202664-dagarscertifikat införs i Let’s Encrypts testmiljö.
    10 februari 2027Nya certifikat får som standard 64 dagars giltighet.
    11 maj 2027De sista 90-dagarscertifikaten väntas löpa ut.
    Under 2028Standardgiltigheten kortas till 45 dagar.

    Vad behöver du som driver en webbserver göra?

    Driver du en webbserver med exempelvis Apache eller Nginx under Linux är det klokt att redan nu kontrollera hur certifikatförnyelsen fungerar.

    Använder du Certbot kan du exempelvis testa förnyelseprocessen med kommandot:

    sudo certbot renew --dry-run

    Kommandot genomför ett test av certifikatförnyelsen utan att ersätta de certifikat som används i produktion.

    Du kan också kontrollera vilka certifikat Certbot hanterar och när de går ut:

    sudo certbot certificates

    På system som använder systemd kan du undersöka om automatisk förnyelse är aktiverad:

    systemctl list-timers --all | grep certbot

    Om förnyelsen sker genom cron bör du kontrollera att schemaläggningen inte bygger på ett fast intervall som riskerar att vara längre än certifikatets giltighetstid.

    Det är också viktigt att kontrollera att webbservern använder de nya certifikaten efter förnyelsen. I vissa konfigurationer krävs en automatisk omladdning av Apache eller Nginx.

    En förändring som visar vart internet är på väg

    När HTTPS började bli vanligt kunde SSL-certifikat ha en giltighetstid på flera år. Det innebar att samma certifikat och ibland samma privata nyckel kunde användas under mycket lång tid.

    Utvecklingen har därefter gått mot allt kortare giltighetstider.

    Let’s Encrypts kommande övergång till 64 och senare 45 dagar är en del av denna utveckling.

    Förändringen innebär visserligen att certifikat behöver förnyas oftare, men målet är också att minska beroendet av manuellt underhåll.

    I framtiden är tanken att certifikathantering ska fungera ungefär som andra automatiska säkerhetsuppdateringar: systemet sköter arbetet i bakgrunden, utan att användaren behöver tänka på det.

    För webbplatsbesökaren är målet enkelt: säkrare anslutningar utan någon märkbar förändring. För serveradministratören är budskapet lika tydligt – tiden för manuell certifikatförnyelse håller på att rinna ut.

    > FAKTA: LET’S ENCRYPT_

    TJÄNST: Let’s Encrypt

    FUNKTION: Kostnadsfria TLS/SSL-certifikat för HTTPS

    NUVARANDE GILTIGHET: 90 dagar

    10 FEBRUARI 2027: 64 dagar

    UNDER 2028: 45 dagar

    TESTMILJÖ: 64-dagarscertifikat från 14 oktober 2026

    PROTOKOLL: ACME

    AUTOMATISERING: Certbot och andra ACME-klienter

    REKOMMENDATION: Automatisk förnyelse med stöd för ACME Renewal Info (ARI)

    root@linux:~# certbot renew –dry-run
    # Testar automatisk certifikatförnyelse
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu tar steget till RISC-V – nu får den öppna processorarkitekturen ett riktigt skrivbord

    Linuxvärlden står inför en spännande förändring. Canonical, företaget bakom Ubuntu, har presenterat officiella skrivbordsavbilder för processorarkitekturen RISC-V. Med Ubuntu 26.10, som planeras att släppas den 15 oktober 2026, blir det möjligt att köra en fullständig Ubuntu-skrivbordsmiljö på en ny generation datorer med öppet definierade processorarkitekturer.

    Vad är RISC-V och varför är det intressant?

    De flesta datorer använder i dag processorer som bygger på någon av två dominerande arkitekturer: x86, som framför allt används av Intel och AMD, eller ARM, som bland annat finns i mobiltelefoner, enkortsdatorer och Apples nyare datorer.

    RISC-V erbjuder ett tredje alternativ.

    Till skillnad från x86 och ARM bygger RISC-V på en öppen instruktionsuppsättning. Det innebär att företag, universitet och andra organisationer kan utveckla egna processorer som följer RISC-V-standarden utan att behöva betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.

    Det betyder däremot inte att alla RISC-V-processorer automatiskt är öppna eller att deras konstruktioner måste publiceras.

    Fördelen är framför allt friheten att utveckla specialanpassade processorer utan att vara beroende av en enskild leverantörs licensvillkor.

    Hittills har RISC-V främst förknippats med inbyggda system, utvecklingskort, industriell elektronik och experimentella datorer. Men i takt med att processorerna blir kraftfullare börjar arkitekturen också bli intressant för vanliga skrivbordsdatorer.

    Ubuntu 26.10 gör RISC-V mer användbart

    Ubuntu har under flera år haft stöd för RISC-V, men fokus har huvudsakligen legat på servrar och särskilda utvecklingsplattformar.

    Det som nu förändras är att Canonical gör det möjligt att installera en fullständig grafisk skrivbordsmiljö direkt från en installationsavbild.

    Tidigare har Ubuntu erbjudit sådana avbilder för x86-64 och ARM64. Med Ubuntu 26.10 tillkommer alltså RISC-V, även kallat riscv64.

    Det innebär att användaren kan få ett Linuxsystem med fönsterhantering, webbläsare, terminal, filhanterare och andra vanliga skrivbordsprogram.

    De första dagliga testversionerna av Ubuntu 26.10 med RISC-V-stöd dök upp redan under sommaren 2026. Nu har Canonical officiellt presenterat satsningen inför den kommande lanseringen.

    Två olika skrivbordsmiljöer

    Canonical har tagit fram två varianter för RISC-V: vanliga Ubuntu Desktop och en minimal version av Xubuntu.

    Ubuntu Desktop – för den moderna skrivbordsupplevelsen

    Standardversionen använder GNOME, en avancerad grafisk miljö med modern fönsterhantering och ett stort utbud av funktioner.

    Den är främst tänkt för nyare och kraftfullare RISC-V-datorer.

    Xubuntu Minimal – för enklare datorer och emulering

    Xubuntu använder den resurssnålare skrivbordsmiljön Xfce. Den kräver generellt mindre minne och processorkraft än GNOME.

    Det gör den särskilt intressant för virtuella maskiner och utvecklingsmiljöer.

    Skillnaden är betydande när operativsystemet körs genom emulering.

    Canonical förklarar att den minimala Xubuntu-versionen har tagits fram av praktiska skäl eftersom Xfce är betydligt mer hanterbart vid emulering än en fullständig GNOME-miljö.

    Xubuntu-avbilden är dock inofficiell och saknar officiellt stöd.

    SpacemiT K3 – en dator för framtidens Linux

    En av de mest intressanta plattformarna är SpacemiT K3 Pico-ITX, ett litet moderkort utrustat med en RISC-V-processor.

    Canonical har valt att ge plattformen officiellt stöd i Ubuntu 26.10.

    Det är ett viktigt steg eftersom RISC-V-datorer historiskt ofta har krävt särskilt anpassade Linuxversioner, specialbyggda kärnor och manuella inställningar för att fungera.

    Med officiellt stöd blir det enklare att installera och underhålla ett standardiserat operativsystem.

    Canonical har också publicerat installationsanvisningar som beskriver hur Ubuntu installeras på SpacemiT K3.

    Andra RISC-V-plattformar som nämns i sammanhanget är Milk-V Jupiter 2 Mini-ITX, DeepComputing DC-ROMA och SiFive HiFive Unmatched.

    Det betyder dock inte att samtliga modeller har samma nivå av officiellt stöd eller att installationsprocessen är lika enkel på alla datorer.

    Varför är det svårt att få Linux att fungera på RISC-V?

    Att skapa ett fungerande operativsystem handlar om betydligt mer än att kompilera om programmen för en annan processor.

    Olika RISC-V-datorer kan ha helt olika lösningar för grafik, lagring, uppstart och anslutningar.

    Det innebär att operativsystemet måste känna till hur respektive dator är konstruerad.

    Ett exempel är så kallade Device Tree Blobs, förkortat DTB. Dessa innehåller information om datorns hårdvara och hjälper Linuxkärnan att förstå vilka komponenter som finns och hur de är anslutna.

    På vissa plattformar kan användaren fortfarande behöva lägga till en startladdare, exempelvis U-Boot, och rätt DTB-filer för att kunna starta installationssystemet.

    Det här skiljer sig från en vanlig PC, där standardiserade uppstartsmekanismer som UEFI har gjort det förhållandevis enkelt att installera operativsystem på datorer från olika tillverkare.

    RISC-V håller fortfarande på att utveckla motsvarande gemensamma standarder och plattformar.

    En viktig del av arbetet är RVA23, en specifikation som definierar vilka funktioner en modern RISC-V-processor ska stödja.

    Genom att använda gemensamma standarder blir det lättare för operativsystem och program att fungera på olika tillverkares processorer.

    Kan RISC-V konkurrera med Intel, AMD och ARM?

    På kort sikt är det knappast troligt att RISC-V kommer att ersätta vanliga PC-processorer.

    Dagens x86- och ARM-system har ett stort försprång när det gäller prestanda, energieffektivitet i färdiga produkter, drivrutiner och tillgång till programvara.

    Men RISC-V har en annan viktig konkurrensfördel: öppenheten.

    En tillverkare kan exempelvis utveckla en processor som är specialanpassad för nätverksutrustning, industriella styrsystem eller beräkningar inom artificiell intelligens.

    Samtidigt kan operativsystem som Ubuntu bidra till att göra samma arkitektur användbar även för mer allmänna ändamål.

    Ju fler utvecklare som arbetar med RISC-V, desto större blir möjligheten att förbättra drivrutiner, programstöd och hårdvarukompatibilitet.

    Här spelar Linux en central roll. Eftersom Linuxkärnan och stora delar av användarmiljön är öppen källkod kan programvaran anpassas till nya processorarkitekturer utan att man behöver bygga ett helt operativsystem från grunden.

    Det innebär också att utvecklingen inte är beroende av att en enda leverantör står för allt arbete.

    Fortfarande ett experimentellt system

    Det finns dock anledning att vara försiktig.

    Även om Ubuntu 26.10 markerar en viktig milstolpe är de RISC-V-avbilder som finns tillgängliga före lanseringen fortfarande experimentella.

    Vissa funktioner kan saknas, drivrutiner kan vara ofullständiga och alla vanliga Ubuntu-program är ännu inte färdiganpassade för arkitekturen.

    För den som vill experimentera med systemet finns möjlighet att använda en fysisk RISC-V-dator eller prova Xubuntu Minimal i emulatorn QEMU.

    QEMU är ett program som kan efterlikna en annan dators processor och hårdvara. Det innebär att man exempelvis kan köra ett RISC-V-operativsystem på en vanlig dator med Intel- eller AMD-processor.

    Nackdelen är att emuleringen kan vara betydligt långsammare än att köra operativsystemet direkt på riktig RISC-V-hårdvara.

    Den som vill prova systemet behöver därför vara beredd på tekniska problem och ibland även manuella ingrepp.

    Canonical rekommenderar inte att de experimentella avbilderna används i produktionsmiljöer.

    En viktig milstolpe för öppna datorer

    Att Ubuntu nu får officiella skrivbordsavbilder för RISC-V handlar om mer än ytterligare en processorarkitektur.

    Det är ett steg mot en framtid där datorernas grundläggande teknik inte behöver kontrolleras av ett fåtal företag.

    På samma sätt som Linux har bidragit till att öppna upp operativsystemmarknaden kan RISC-V på sikt bidra till större valfrihet även när det gäller processorer.

    Ubuntu 26.10 gör inte RISC-V till en direkt konkurrent till dagens vanliga persondatorer över en natt. Men det flyttar arkitekturen ett steg närmare en framtid där en dator med en öppet definierad processor kan användas lika naturligt som vilken annan Linuxdator som helst.

    För Linuxentusiaster innebär det ytterligare en plattform att experimentera med. För hårdvarutillverkare innebär det större möjligheter att utveckla egna lösningar. Och för den öppna datorvärlden kan det på längre sikt innebära minskat beroende av de etablerade processorarkitekturerna.

    Ladda ner och läsa mer

    > FAKTA: UBUNTU 26.10 / RISC-V

    Distribution: Ubuntu 26.10

    Kodnamn: Stonking Stingray

    Processorarkitektur: RISC-V (riscv64)

    Lansering: 15 oktober 2026 (planerad)

    Skrivbordsmiljö: GNOME 51

    Alternativ: Xubuntu Minimal med Xfce

    Linuxkärna: Linux 7.3 (förväntad)

    Rekommenderad hårdvara: SpacemiT K3 Pico-ITX

    Virtuell testmiljö: QEMU

    Status: Experimentella testavbilder

    > OBS: Testversionerna rekommenderas inte för produktionsbruk.
    , , , , , , , , , , , , ,

  • Ventoy 1.1.18 släppt – nu med stöd för SteamOS och förbättrad Linuxkompatibilitet

    Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar.

    Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar.

    För den som regelbundet installerar operativsystem, reparerar datorer eller testar olika Linuxdistributioner är ett startbart USB-minne nästan oumbärligt. Men att behöva formatera om USB-minnet varje gång man vill använda en ny installationsavbildning är både tidskrävande och opraktiskt.

    Det är här Ventoy kommer in i bilden.

    Till skillnad från traditionella verktyg, där en ISO-fil skrivs till USB-minnet, låter Ventoy användaren kopiera flera ISO-filer direkt till minnet. När datorn startas från USB-enheten visas en meny där man väljer vilket operativsystem eller verktyg som ska köras.

    Med version 1.1.18, som släpptes den 9 oktober 2026, har utvecklarna framför allt koncentrerat sig på bättre kompatibilitet och att lösa problem som användare tidigare har stött på.

    GitHub

    SteamOS kan nu startas från Ventoy

    En av de mest intressanta nyheterna är det experimentella stödet för återställningsavbilder från SteamOS.

    SteamOS är Valves Linuxbaserade operativsystem som bland annat används i den handhållna spelkonsolen Steam Deck.

    Med det nya stödet är tanken att användaren ska kunna lägga en återställningsavbildning av SteamOS på sitt Ventoy-minne och starta den direkt, utan att behöva skapa ett separat USB-minne enbart för detta ändamål.

    Funktionen är fortfarande experimentell. Det innebär att alla kombinationer av hårdvara och återställningsavbilder ännu inte nödvändigtvis fungerar problemfritt.

    För datorverkstäder och tekniskt intresserade som arbetar med både traditionella datorer och spelrelaterad hårdvara är detta ändå ett välkommet tillskott.

    Enklare åtkomst till ISO-filer i Linux

    En annan viktig förbättring gäller hur Ventoy hanterar USB-minnets partitioner efter att ett Linuxsystem har startats.

    När man startar en Linuxdistribution från en ISO-fil på Ventoy kan man ibland behöva komma åt andra filer som ligger på samma USB-minne.

    Tidigare har detta inte alltid fungerat automatiskt. Partitionen där ISO-filerna lagras har i vissa situationer krävt särskilda kommandon eller manuell montering.

    I Ventoy 1.1.18 har funktionen för återmontering förbättrats, så att partitionen enklare ska kunna monteras i vanliga Linuxdistributioner med grafiska skrivbordsmiljöer.

    Utvecklarna har dessutom infört ett konsekvent enhetsnamn:

    /dev/mapper/VentoyPart

    Detta är särskilt användbart för avancerade användare och systemadministratörer som arbetar med skript eller behöver identifiera rätt partition.

    Tidigare kunde enhetsnamnet variera beroende på hur systemet identifierade USB-minnets partitioner.

    Även ett mindre men irriterande problem har åtgärdats: dubbla diskikoner som ibland visades i Linux filhanterare ska inte längre dyka upp.

    Clonezilla får bättre stöd

    För den som arbetar med säkerhetskopiering och kloning av hårddiskar är förbättringarna för Clonezilla särskilt intressanta.

    Clonezilla är ett verktyg för att skapa exakta kopior av hårddiskar och partitioner. Det används bland annat vid datorinstallationer, migrering till nya lagringsenheter och återställning av system.

    Tidigare kunde det vara svårt att komma åt Ventoy-partitionen när Clonezilla hade startats från samma USB-minne.

    Den nya versionen gör partitionen monterbar även under Clonezilla.

    Det innebär exempelvis att ett och samma USB-minne kan innehålla både Clonezilla och filer som man behöver under arbetet, förutsatt att filerna och lagringsutrymmet är lämpliga för uppgiften.

    För tekniker som ofta behöver starta datorer från externa medier kan detta minska behovet av flera olika USB-minnen.

    Flera Linuxdistributioner får buggfixar

    Utvecklarna har också åtgärdat kompatibilitetsproblem med vissa Linuxdistributioner.

    Bland annat har startproblem med Fedora 45 Beta och Grml 2026.09 rättats.

    Grml är en Debianbaserad Linuxdistribution som främst används för systemadministration, felsökning och räddningsarbete.

    En annan viktig rättning gäller Ubuntu Desktop och funktionen persistence.

    Normalt försvinner ändringar som görs under en vanlig Linux Live-session när datorn startas om. Med persistence kan användaren i stället spara exempelvis inställningar och filer mellan omstarterna.

    I tidigare versioner av Ventoy kunde denna funktion ibland misslyckas på Ubuntu Desktop. Problemet har nu åtgärdats.

    För den som använder ett portabelt Linuxsystem är detta en betydelsefull förbättring, eftersom sparade inställningar och arbetsfiler är en central del av användningsområdet.

    Förbättringar för Windows och Secure Boot

    Även Windowsanvändare får nytta av uppdateringen.

    Ventoy 1.1.18 rättar ett problem med versionskontrollen för Secure Boot vid uppstart av Windows och Windows PE.

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorers UEFI-system som kontrollerar att programvaran som används under uppstarten är betrodd.

    Ett fel i denna kontroll kunde tidigare orsaka problem vid start från Ventoy. Den aktuella uppdateringen åtgärdar det rapporterade versionskontrollfelet.

    Det betyder däremot inte att alla tänkbara Secure Boot-problem är lösta, eftersom kompatibiliteten också påverkas av datorns firmware och de avbildningar som används.

    Stöd för fler specialanpassade ISO-filer

    Ventoy har också fått stöd för anpassade ISO-avbildningar baserade på Syslinux.

    Syslinux är en familj av startladdare som ofta förekommer i mindre Linuxsystem, installationsmiljöer och specialanpassade räddningsverktyg.

    Dessutom har kompatibiliteten med den senaste utgåvan av LinuxConsole förbättrats.

    För användare som bygger egna installations- och räddningsmiljöer innebär detta att Ventoy kan hantera ytterligare typer av startbara ISO-filer.

    Även VentoyPlugson, projektets webbaserade konfigurationsverktyg, har förbättrats. Verktyget kontrollerar nu konfigurationsposter för Boot Conf Replace, vilket hjälper användaren att upptäcka felaktiga inställningar.

    Ett USB-minne som ersätter en hel verktygslåda

    Ventoys stora styrka är fortfarande enkelheten.

    Ett USB-minne kan exempelvis innehålla installationsavbilder för Ubuntu, Debian och Windows tillsammans med systemverktyg som Clonezilla och Grml.

    När en ny version av ett operativsystem släpps behöver användaren normalt bara ersätta ISO-filen på USB-minnet.

    Det sparar tid och gör det enklare att hålla en samling installations- och serviceverktyg uppdaterad.

    Ventoy 1.1.18 är framför allt en underhålls- och kompatibilitetsuppdatering, men det experimentella SteamOS-stödet och förbättringarna för Linux och Clonezilla gör versionen extra intressant för den som arbetar med datorservice, felsökning eller installation av operativsystem.

    Den nya versionen finns att hämta kostnadsfritt från projektets officiella GitHub-sida.

    Källa och nedladdning: Ventoy 1.1.18 – officiella versionsinformationen på GitHub.

    > VENTOY 1.1.18_
    $ ventoy –version
    Ventoy 1.1.18
    Program: Ventoy
    Version: 1.1.18
    Licens: Öppen källkod (GPLv3+)
    Plattform: Windows / Linux
    Funktion: Multiboot från USB
    > NYHETER OCH FÖRBÄTTRINGAR
    + Experimentellt stöd för SteamOS
    + Förbättrad ISO-montering i Linux
    + Stabil enhet: /dev/mapper/VentoyPart
    + Bättre stöd för Clonezilla
    + Rättning för Fedora 45 Beta
    + Rättning för Grml 2026.09
    + Stabilare persistence i Ubuntu
    + Rättning för Windows Secure Boot
    + Stöd för anpassade Syslinux-ISO
    + Förbättrad VentoyPlugson-validering
    > OFFICIELL NEDLADDNING
    github.com/ventoy/Ventoy/releases
    root@linux:~# _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 26.10 satsar stort på säkerhet – Linux 7.3 och smartare kryptering

    Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” släpps den 15 oktober och kommer med flera stora säkerhetsnyheter. Med Linux 7.3, en nedbantad GRUB, utökat stöd för TPM-baserad kryptering och fler komponenter skrivna i Rust vill Canonical göra Ubuntu både säkrare och mer motståndskraftigt mot framtida angrepp.

    När Ubuntu 26.10, med kodnamnet Stonking Stingray, släpps den 15 oktober 2026 får användarna inte bara ett uppdaterat skrivbord och nyare programvara. Canonical har också lagt stor vikt vid säkerhet – från själva uppstarten av datorn till kryptering, firmware och nätverksinloggning.

    En av de största nyheterna är att Ubuntu 26.10 kommer med Linux-kärnan 7.3. Det speciella är att versionen ännu inte väntas vara helt färdig när Ubuntu släpps. Ubuntu 26.10 kommer därför att använda en så kallad Release Candidate, alltså en nästan färdig testversion av kärnan.

    Det är ovanligt, men samtidigt ett sätt för Canonical att ge användarna tillgång till den allra senaste hårdvarustödet och säkerhetsfunktionerna.

    Mindre GRUB ger mindre attackyta

    När en Linux-dator startar används vanligtvis programmet GRUB för att ladda operativsystemet. Eftersom GRUB körs mycket tidigt under uppstarten är säkerheten extra viktig.

    I Ubuntu 26.10 introducerar Canonical därför en nedbantad och digitalt signerad version av GRUB.

    Tanken är ganska enkel: ju mindre kod som finns i ett känsligt program, desto färre potentiella säkerhetshål finns det.

    Den nya GRUB-versionen innehåller därför färre funktioner än tidigare och får därmed en mindre så kallad attackyta.

    För datorer som använder Secure Boot innebär signeringen dessutom att systemet kan kontrollera att bootloadern verkligen kommer från en betrodd källa och inte har modifierats.

    TPM-kryptering på fler datorer

    Ubuntu fortsätter också utvecklingen av automatisk diskkryptering med hjälp av TPM, Trusted Platform Module.

    TPM fungerar ungefär som ett elektroniskt kassaskåp inne i datorn. Det kan lagra kryptografiska nycklar och kontrollera att datorns firmware och uppstartsmiljö inte har förändrats innan krypterade data låses upp.

    Ubuntu 26.10 utökar stödet för TPM-baserad kryptering till fler typer av datorer, även system där det inte finns en traditionell hårdvarubaserad root of trust.

    För användaren kan det betyda att stark diskkryptering blir enklare att använda utan att man behöver skriva in en lång krypteringsnyckel vid varje uppstart.

    Firmwareuppdateringar blir mindre irriterande

    TPM-baserad kryptering har dock haft en nackdel.

    När exempelvis BIOS eller UEFI uppdateras kan TPM uppfatta datorn som förändrad. Då kan systemet kräva att användaren skriver in en lång återställningsnyckel för att komma åt disken.

    Canonical förbättrar därför fwupd, Linux-systemet för firmwareuppdateringar.

    Ubuntu ska nu endast be användaren om återställningsnyckeln när firmwareuppdateringen faktiskt kan påverka de TPM-mätningar som används för att låsa upp disken.

    Det betyder färre onödiga varningar och en smidigare uppdateringsprocess.

    Linux 7.3 stärker säkerheten

    Linux-kärnan 7.3 innehåller dessutom en rad säkerhetsförbättringar.

    Flera av Linux säkerhetssystem uppdateras, bland annat:

    • AppArmor
    • SELinux
    • Landlock
    • Smack

    De fungerar på olika sätt, men har ett gemensamt mål: att begränsa vad program får göra.

    Om exempelvis ett program utsätts för ett säkerhetshål kan sådana mekanismer förhindra angriparen från att få tillgång till resten av systemet.

    Linux 7.3 innehåller också förbättringar av TPM-drivrutinerna, säkerhetsförbättringar för filsystemet NTFS3 samt korrigeringar i Linux BPF-system.

    Bland annat har BPF-verifieraren fått skydd mot situationer där information om minnespekare skulle kunna läcka genom spekulativ exekvering.

    D-Bus får modernare motor

    Ubuntu byter dessutom till dbus-broker som standardlösning för systemets meddelandehantering.

    D-Bus används hela tiden bakom kulisserna i en Linux-dator. Program använder tekniken för att kommunicera med varandra och med systemtjänster.

    dbus-broker är en modernare implementation med en mer händelsestyrd arkitektur och förbättrad hantering av resurser.

    Canonical behåller samtidigt integrationen med AppArmor, vilket innebär att säkerhetsregler fortfarande kan bestämma vilka program som får kommunicera med olika systemtjänster.

    Ny säkrare tidstjänst

    En annan teknisk nyhet är ntpd-rs.

    Det är en modern implementation av NTP-protokollet, som används för att hålla datorns klocka korrekt.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust, som är konstruerat för att förhindra många av de minnesfel som historiskt har orsakat säkerhetsproblem i program skrivna i exempelvis C och C++.

    ntpd-rs följer med Ubuntu 26.10 men väntas bli standard först i Ubuntu 27.04.

    Rust blir allt viktigare

    Rust syns på flera håll i Ubuntu 26.10.

    Distributionen fortsätter övergången till Rust-baserade grundverktyg, och Linux 7.3 förbättrar även stödet för Rust på PowerPC-plattformen.

    Det innebär inte att Linux plötsligt lämnar C bakom sig. Linux-kärnan består fortfarande huvudsakligen av C-kod.

    Men Rust används allt oftare för nya komponenter där minnessäkerhet är viktig.

    Det kan minska risken för klassiska programmeringsfel som buffertöverskridningar och felaktig minneshantering.

    OpenSSL 4.0 och OpenSSH 10.5

    Även några av Linux viktigaste säkerhetsprogram uppdateras.

    Ubuntu 26.10 får bland annat:

    OpenSSL 4.0, som hanterar kryptografi och TLS-kommunikation för ett stort antal program.

    OpenSSH 10.5, som används för säker fjärrinloggning på Linux-system.

    För serveradministratörer och utvecklare är detta särskilt intressant eftersom båda paketen spelar en central roll i säker kommunikation över nätverk.

    Hårdvarunycklar för VPN

    NetworkManager får dessutom förbättrat stöd för hårdvarubaserad autentisering vid VPN-inloggning.

    Det innebär att exempelvis säkerhetsnycklar kan användas för att autentisera användaren istället för – eller tillsammans med – vanliga lösenord.

    För företag och organisationer kan detta ge betydligt bättre skydd mot stulna lösenord och nätfiske.

    Bättre stöd för modern inloggning

    Ubuntu fortsätter även utvecklingen av authd, systemet som gör det möjligt att koppla Linux-inloggning till externa identitetsleverantörer.

    Ubuntu 26.10 får bland annat stöd för Microsofts flerfaktorsautentisering.

    Det gör Ubuntu mer intressant i företagsmiljöer där användare redan loggar in via exempelvis Microsoftbaserade identitetssystem.

    AI som fungerar utan internet

    Ubuntu 26.10 får också en funktion som ligger någonstans mellan tillgänglighet och AI.

    Den heter Myna och gör det möjligt att diktera text med rösten.

    Till skillnad från många kommersiella röstassistenter behöver ljudet inte skickas till en molntjänst.

    Taligenkänningen sker istället lokalt på datorn.

    När språkmodellerna väl har installerats fungerar diktering även utan internetanslutning.

    Det är positivt både för integriteten och för användare som arbetar i miljöer där internetanslutningen är begränsad.

    GNOME 51 på skrivbordet

    På skrivbordssidan får Ubuntu 26.10 den nya versionen GNOME 51, med kodnamnet A Coruña.

    Den kommer tillsammans med en rad förbättringar av skrivbordsmiljön och de program som ingår i GNOME.

    Ubuntu 26.10 blir alltså inte bara en säkerhetsuppdatering. Distributionen innehåller en ny generation av många centrala Linux-komponenter.

    En Ubuntu-version för den som vill ligga i framkant

    Ubuntu 26.10 är en så kallad interimversion.

    Det innebär att den riktar sig mer till användare som vill ha nya funktioner och den senaste Linux-tekniken än till organisationer som prioriterar många års stabil support.

    Den stora långtidssupporterade versionen är istället Ubuntu 26.04 LTS.

    Ubuntu 26.10 visar samtidigt tydligt vart Canonical är på väg.

    Mer kod skrivs i minnessäkra språk som Rust. Diskkryptering integreras allt djupare med TPM. Bootprocessen görs mindre och säkrare. Företagsinloggning moderniseras och även AI-funktioner byggs med större fokus på lokal behandling av data.

    Det kanske inte är förändringar som syns direkt när man startar skrivbordet.

    Men under ytan innebär Ubuntu 26.10 ett omfattande arbete med att göra Linux svårare att angripa – samtidigt som säkerheten ska kräva mindre arbete från användaren.

    > FAKTA: UBUNTU 26.10
    Version: Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray”
    Utgivning: 15 oktober 2026
    Typ: Interimversion – inte LTS
    Linux-kärna: Linux 7.3
    Skrivbord: GNOME 51 “A Coruña”
    OpenSSL: 4.0
    OpenSSH: 10.5
    Bootloader: Nedbantad och signerad GRUB
    Kryptering: Utökat stöd för TPM-baserad diskkryptering
    Nyheter: dbus-broker, ntpd-rs, Rust-baserade verktyg och lokal taligenkänning med Myna
    $ security –status: HARDENED_
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Parrot OS 7.4 släppt – snabbare system, AnonSurf 6.0 och nya Raspberry Pi-avbilder

    Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon.

    Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrat stöd för moderna processorer och nya systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer.

    Parrot OS bygger på Debian och används framför allt av personer som arbetar med IT-säkerhet, penetrationstester, nätverksanalys och digital forensik. Distributionen kan samtidigt användas som ett vanligt Linuxsystem och finns därför i flera olika varianter.

    Bygger på Debian 13.6 och Linux 7.1

    Parrot OS 7.4 använder Linuxkärnan 7.1 och innehåller uppdateringar och säkerhetsrättningar från Debian 13.6 ”Trixie”.

    Linuxkärnan är den del av operativsystemet som bland annat sköter kommunikationen mellan program och datorns hårdvara. En nyare kärna kan därför innebära bättre stöd för exempelvis nätverkskort, grafikkort, lagringsenheter och andra komponenter.

    Parrot OS 7.4 är den fjärde större uppdateringen i Parrot 7-serien. Sedan Parrot OS 7.0 är KDE Plasma systemets huvudsakliga skrivbordsmiljö.

    För den som föredrar andra gränssnitt finns även versioner med MATE, LXQt och Enlightenment.

    Optimerade versioner för moderna processorer

    En av de mer intressanta nyheterna är att Parrot-projektet nu erbjuder särskilt optimerade ISO-avbilder för modernare processorer.

    För vanliga PC-datorer finns en version anpassad för x86-64-v3, vilket gör det möjligt för systemet att utnyttja instruktioner som finns i relativt moderna Intel- och AMD-processorer.

    Tanken är att programmen ska kunna utnyttja hårdvaran bättre än när distributionen måste vara kompatibel med mycket gamla x86-64-processorer.

    Parrot erbjuder även optimeringar för modernare ARM-processorer.

    Enligt utvecklarna kan bland annat datorer och kort baserade på Raspberry Pi 5, Apple Silicon och ARM Cortex-X1 dra nytta av dessa förbättringar.

    För vanliga användare behöver detta inte innebära dramatiska prestandaskillnader i alla situationer, men vissa program och beräkningar kan bli effektivare när de kompilerats för en modernare processorarkitektur.

    AnonSurf 6.0 har uppdaterats

    Ett av de mest kända verktygen i Parrot OS är AnonSurf, som nu finns i version 6.0.1.

    AnonSurf är ett verktyg som kan dirigera nätverkstrafik genom Tor-nätverket och ändra vissa nätverksinställningar för att förbättra användarens anonymitet.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att ett anonymiseringsverktyg inte automatiskt gör en användare fullständigt anonym. Webbläsarinställningar, inloggningar, cookies och användarbeteende kan fortfarande avslöja information.

    Många säkerhetsverktyg har fått nya versioner

    Som vanligt innehåller den nya Parrot-versionen även en lång rad uppdaterade verktyg för säkerhetsanalys.

    Bland de uppdaterade programmen finns:

    • airgeddon 12.02
    • bettercap 2.41.7
    • Certipy 5.1.0
    • dnsx 1.3.0
    • jadx 1.5.5
    • Kismet 2025.09.R1
    • Ligolo-ng 0.9.1
    • Metasploit Framework 6.5.4
    • AnonSurf 6.0.1

    Verktygen används inom flera olika områden. Kismet används exempelvis för analys av trådlösa nätverk, medan Metasploit är en omfattande plattform för att undersöka och verifiera säkerhetsproblem i datorsystem.

    Sådana verktyg är framför allt avsedda för säkerhetstester på system där användaren har tillstånd att genomföra testerna.

    Ny välkomst- och installationsguide

    Parrot OS 7.4 lägger även till Discovery i systemets ISO-byggsystem.

    Discovery fungerar som en välkomst- och konfigurationsguide och ska göra det enklare att komma igång efter installation eller uppstart från en live-avbild.

    Även Parrot Updater har uppdaterats till version 2.2.0.

    Efter en systemuppdatering ligger terminalens utskrift nu kvar på skärmen och går att bläddra igenom. Det gör det enklare att kontrollera vilka paket som uppdaterades och om några fel uppstod.

    Förbättrat stöd för Apple Silicon

    De virtuella Parrot-maskinerna har också uppdaterats.

    AArch64-versionerna riktas nu uttryckligen mot UTM på Apple Silicon, vilket är intressant för användare med moderna Mac-datorer baserade på Apples M-processorer.

    Det innebär att Parrot kan köras som en virtuell ARM-maskin i stället för att en komplett x86-PC behöver emuleras.

    Nya Raspberry Pi- och ARM-avbilder

    Parrot OS 7.4 innehåller dessutom uppdaterade systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-enheter.

    ARM-datorer har blivit allt vanligare även utanför mobiltelefoner. Raspberry Pi används exempelvis inom utbildning, hemautomation, servrar, nätverksövervakning och olika laboratoriemiljöer.

    För en distribution som Parrot är ARM-stödet därför allt viktigare.

    Många olika utgåvor

    Parrot OS finns i flera former.

    Security Edition innehåller ett stort antal säkerhetsverktyg redan från början och är främst tänkt för penetrationstestning, säkerhetsanalys och digital forensik.

    Home Edition är mer generell och lämpar sig bättre för den som vill använda Parrot som ett vanligt Linuxsystem och själv installera de säkerhetsverktyg som behövs.

    Det finns även färdiga versioner för bland annat:

    • Docker
    • virtuella maskiner
    • Windows Subsystem for Linux, WSL
    • Raspberry Pi
    • RISC-V
    • Hack The Box
    • Apple Silicon och andra ARM-system

    Befintliga installationer kan uppgraderas

    Den som redan använder Parrot OS behöver normalt inte installera om datorn.

    Systemet kan uppdateras från terminalen med:

    sudo apt update
sudo apt full-upgrade

    Det går även att använda Parrots grafiska uppdateringsverktyg.

    Ett Linuxsystem för säkerhetsintresserade

    Parrot OS konkurrerar i samma område som exempelvis Kali Linux, men försöker kombinera säkerhetsverktyg med ett mer komplett Linuxskrivbord för daglig användning.

    Version 7.4 förändrar inte systemet i grunden, men innehåller många mindre förbättringar som tillsammans gör distributionen modernare.

    Särskilt intressant är satsningen på processoroptimerade systemavbilder och förbättrat ARM-stöd. Det visar hur Linuxdistributioner i allt större utsträckning anpassas efter dagens blandning av traditionella x86-datorer och nya ARM-baserade system.

    För säkerhetsentusiaster och användare som redan kör Parrot OS är version 7.4 därför en naturlig uppgradering.

    https://parrotsec.org/download

    > FAKTA: PARROT OS 7.4
    Distribution: Parrot OS
    Version: 7.4
    Bas: Debian 13.6 ”Trixie”
    Linuxkärna: Linux 7.1
    Standardmiljö: KDE Plasma
    Övriga skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment
    AnonSurf: 6.0.1
    Metasploit: 6.5.4
    Arkitekturer: x86-64, ARM/AArch64 och RISC-V
    Optimerade avbilder: x86-64-v3 och ARMv8.2
    Raspberry Pi: Uppdaterade ARM-avbilder
    Apple Silicon: Förbättrat stöd via AArch64 och UTM
    Inriktning: IT-säkerhet, penetrationstestning och digital forensik
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • LibreOffice 26.8.1 rättar ett 40-tal fel – bättre stöd för Microsoft Office och PDF

    LibreOffice 26.8.1 är den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien och rättar omkring 40 fel. Fokus ligger på bättre kompatibilitet med Microsoft Office, stabilare PDF-export samt färre krascher och problem i Writer, Calc och Impress.

    LibreOffice 26.8 lanserades nyligen med flera större nyheter, men som ofta är fallet med större programversioner dyker det också upp mindre fel när allt fler användare börjar använda den nya versionen.

    Nu har The Document Foundation släppt LibreOffice 26.8.1, den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien.

    Fokus ligger inte på nya funktioner utan på att göra kontorspaketet stabilare och förbättra hanteringen av dokument från andra program.

    Bättre kompatibilitet med Microsoft Office

    En stor del av rättningarna handlar om dokument i Microsofts format DOCX, XLSX och PPTX.

    Det är särskilt viktigt eftersom dokument ofta skickas fram och tillbaka mellan LibreOffice och Microsoft Office. Även små skillnader i hur programmen tolkar exempelvis radavstånd, tabeller eller textplacering kan innebära att ett dokument ser annorlunda ut när det öppnas i ett annat program.

    LibreOffice 26.8.1 rättar flera sådana problem.

    I Writer har bland annat ett fel åtgärdats där länkar i en innehållsförteckning i ett DOCX-dokument kunde sluta fungera tills innehållsförteckningen uppdaterades.

    Flera problem med textjustering, radbrytningar och radavstånd har också rättats. Resultatet bör bli att dokument som öppnas både i LibreOffice Writer och Microsoft Word ser mer lika ut.

    Calc får flera viktiga rättningar

    Även kalkylprogrammet Calc får ett antal förbättringar.

    Roterade ritobjekt i XLSX-filer ska nu behålla rätt storlek när dokumentet öppnas och sparas.

    Det går också återigen att redigera så kallade databasområden i XLSX-dokument utan de problem som tidigare kunde uppstå.

    En mer allvarlig bugg kunde få Calc att krascha när en pivottabell skapades med två datafält. Även detta har rättats.

    Sökfunktionen har dessutom förbättrats. Ett fel gjorde att funktionen för att söka i alla kalkylblad i vissa situationer kunde påverka data i ett annat blad än det användaren arbetade med.

    Stabilare PowerPoint-import i Impress

    För användare av presentationsprogrammet Impress handlar flera av rättningarna om PowerPoint-formatet PPTX.

    Två separata fel kunde orsaka krascher när vissa PowerPoint-presentationer öppnades.

    Det ena problemet var kopplat till ovanliga definitioner av tabellstilar medan det andra kunde uppstå om presentationen innehöll felaktigt formaterade kommentarsdata.

    Båda problemen är korrigerade i LibreOffice 26.8.1.

    PDF-exporten fungerar bättre

    PDF är ett av de vanligaste formaten för att distribuera dokument som inte längre ska redigeras. Därför kan även små exportfel få stor betydelse.

    LibreOffice 26.8.1 rättar bland annat ett problem där namngivna hyperlänkar kunde sluta fungera efter att ett dokument exporterats till PDF.

    Ett annat fel kunde leda till att numrering dök upp i den färdiga PDF-filen trots att numreringen inte syntes i originaldokumentet.

    Båda problemen har nu åtgärdats.

    Förbättringar för Linux och KDE Plasma

    Linuxanvändare får också några plattformsspecifika rättningar.

    Ett problem med teckensnittsersättning via Fontconfig har åtgärdats. Felet kunde uppstå när flera ersättningsteckensnitt angavs separerade med semikolon.

    För användare av KDE Plasma har dessutom ett problem med LibreOffices Qt 6/KF6-integration rättats.

    I vissa dialogrutor kunde knappar saknas när LibreOffice använde KDE inbyggda meddelanderutor. Efter uppdateringen ska knapparna visas korrekt igen.

    Även macOS får en viktig rättning

    På macOS har utvecklarna åtgärdat ett ovanligt men irriterande problem i Writer.

    När användaren arbetade med den vertikala rullningslisten kunde programmet ibland frysa under flera sekunder – och i vissa fall upp mot nästan en minut.

    Problemet ska nu vara löst.

    Många mindre stabilitetsproblem rättade

    Utöver de mer synliga förändringarna innehåller LibreOffice 26.8.1 också rättningar inom flera andra delar av kontorspaketet.

    Bland annat har problem korrigerats som rör:

    • anpassade talformat
    • sparande av ODF-dokument
    • makron
    • databasanslutningar
    • Sök och ersätt
    • användargränssnittet
    • dokumentformatering
    • olika typer av krascher

    Totalt handlar det om omkring 40 felrättningar.

    Ingen stor uppdatering – men en viktig sådan

    LibreOffice 26.8.1 innehåller alltså inga stora nya funktioner. Det är i stället en klassisk underhållsversion där utvecklarna har koncentrerat sig på stabilitet och kompatibilitet.

    För användare som regelbundet arbetar med dokument från Microsoft Office kan uppdateringen vara särskilt intressant. Flera av de rättade problemen påverkar just utbytet av dokument mellan LibreOffice och Word, Excel och PowerPoint.

    Även förbättringarna av PDF-exporten gör versionen relevant för företag och organisationer där dokument ofta distribueras i PDF-format.

    LibreOffice 26.8.1 finns nu tillgängligt för nedladdning via LibreOffices ordinarie distributionskanaler.

    Läs mer

    > FAKTA: LibreOffice 26.8.1
    Version: 26.8.1
    Typ: Underhållsuppdatering
    Felrättningar: Cirka 40
    Program: Writer, Calc, Impress m.fl.
    Office-format: DOCX, XLSX och PPTX
    Övrigt: Förbättrad PDF-export och färre krascher
    Plattformar: Linux, Windows och macOS
    Utvecklare: The Document Foundation
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 157 löser problem med 100 procent CPU-belastning, OpenPGP och IMAP

    Mozilla har släppt Thunderbird 157, en uppdatering som framför allt fokuserar på stabilitet och felrättningar. Bland nyheterna finns lösningar på problem med 100 procents CPU-belastning, IMAP, OpenPGP, Gmail OAuth2, CalDAV och CardDAV, tillsammans med flera förbättringar för både privatpersoner och företagsanvändare.

    Mozilla har släppt Thunderbird 157, en ny version av den populära e-postklienten. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar och förbättringar inom e-posthantering, IMAP, OpenPGP, Gmail-inloggning, kalendrar och adressböcker.

    En av de mer uppmärksammade rättningarna gäller ett fel som kunde få Thunderbird att använda nästan 100 procent av processorn, även efter att ett arbete i programmet egentligen hade avslutats.

    Fel kunde få Thunderbird att använda hela processorn

    I vissa situationer fortsatte aktivitetsindikatorn i Thunderbirds statusfält att arbeta trots att operationen redan var färdig. Resultatet kunde bli att programmet fortsatte belasta processorn kraftigt.

    På en bärbar dator kan ett sådant fel märkas tydligt genom att fläktarna börjar gå snabbare, datorn blir varm och batteriet laddas ur betydligt fortare än normalt.

    Problemet är åtgärdat i Thunderbird 157.

    Mozilla har även rättat ett fel där meddelandelistan ibland kunde visa fel avsändare.

    Viktiga förbättringar för IMAP

    Flera av rättningarna gäller IMAP, protokollet som används av många e-posttjänster för att hålla e-post synkroniserad mellan olika datorer, telefoner och servrar.

    Tidigare kunde skickade meddelanden i vissa fall misslyckas med att sparas i serverns mapp för skickad e-post utan att användaren fick någon tydlig varning.

    Thunderbird 157 rättar detta problem.

    Ett annat fel kunde uppstå när meddelanden flyttades mellan mappar inom samma IMAP-konto. Väntande flyttoperationer kunde i vissa situationer få meddelanden att tillfälligt försvinna.

    Även detta ska nu vara korrigerat.

    Thunderbird kunde dessutom fastna under konfigureringen av ett nytt konto medan programmet väntade på den första hälsningen från en IMAP-server.

    Enklare manuell konfigurering

    Det har också blivit enklare att konfigurera IMAP- och POP-konton manuellt.

    Tidigare behövde användaren i vissa situationer själv ange ett portnummer. I Thunderbird 157 är portnumret inte längre obligatoriskt vid manuell konfigurering.

    Det kan göra det enklare att lägga till e-postkonton hos mindre e-postleverantörer eller på egna servrar.

    OpenPGP får flera rättningar

    Thunderbird har inbyggt stöd för OpenPGP, som används för att kryptera och digitalt signera e-post.

    Version 157 innehåller flera viktiga förbättringar på området.

    Ett fel kunde göra att giltiga OpenPGP-nycklar av typen RSA felaktigt avvisades. Det kunde i sin tur göra det omöjligt att kryptera e-post till vissa mottagare.

    Nyckelhanteringen har nu korrigerats.

    Thunderbird har också blivit bättre på att hitta en ersättningsnyckel när en tidigare OpenPGP-nyckel har återkallats.

    Dessutom kan fjärrinnehåll nu visas korrekt i OpenPGP-meddelanden som krypterats med integritetsskydd.

    Gmail och OAuth2 fungerar bättre

    Även inloggningen mot olika e-posttjänster har förbättrats.

    Thunderbird 157 rättar bland annat intermittenta problem med Gmails OAuth2-inloggning under Windows.

    OAuth2 används för att låta Thunderbird få åtkomst till exempelvis ett Google-konto utan att programmet behöver lagra användarens vanliga Google-lösenord.

    Mozilla har också rättat problem med SMTP och OAuth2 när åtkomsttoken blivit ovanligt stora.

    Även SMTP-inloggning med metoden AUTH LOGIN har fått en korrigering för situationer där servern först efterfrågar användarnamnet.

    Förbättrad NTLM-autentisering

    Användare som ansluter Thunderbird till miljöer där NTLM-autentisering används kan också märka en förbättring.

    Efter ett lösenordsbyte kunde autentiseringen tidigare sluta fungera korrekt.

    Thunderbird 157 innehåller en rättning som ska göra inloggningen mer tillförlitlig efter att lösenordet har ändrats.

    Kalenderproblem rättas

    Thunderbirds kalenderdel får också ett antal förbättringar.

    Återkommande kalenderhändelser kunde tidigare visas även efter det datum då den återkommande serien egentligen skulle ha avslutats.

    Detta har nu korrigerats.

    Även CalDAV, som används för att synkronisera kalendrar och uppgifter mellan servrar och klienter, får flera rättningar.

    Bland annat har Mozilla åtgärdat:

    • uppgifter som visade gammalt innehåll efter synkronisering,
    • kalenderinbjudningar som kunde misslyckas om de accepterades innan kalendern hunnit synkronisera,
    • problem med vissa återkommande kalenderposter.

    CardDAV och adressböcker

    Thunderbird använder CardDAV för att kunna synkronisera kontaktuppgifter med kompatibla servrar.

    I den nya versionen har Mozilla rättat ett problem där vissa CardDAV-adressböcker inte kunde synkroniseras korrekt.

    För användare som har samma adressbok på flera datorer eller telefoner är detta en viktig förbättring.

    Nya inställningar för företag

    Thunderbird 157 innehåller även två nya policyinställningar riktade till företag och organisationer.

    Administratörer kan nu använda:

    DisableChat
    Stänger av Thunderbirds chattfunktion.

    DisableFileLink
    Stänger av FileLink-funktionen.

    Sådana policyer kan användas för att centralt styra vilka funktioner som är tillgängliga på datorer inom en organisation.

    Det inbyggda tillägget Thundermail har samtidigt uppdaterats till version 2.0.16.

    Fler mindre fel har rättats

    Thunderbird 157 innehåller dessutom en rad mindre men praktiska korrigeringar.

    Bland annat har Mozilla rättat problem med:

    • bilder som försvann när ett utkast redigerades,
    • meddelandefilter som aktiverades vid fel tillfälle,
    • tomma Yahoo-meddelanden vid vissa MIME-konfigurationer,
    • tangentbordsgenvägen för snabbfilter,
    • olika visuella problem och mindre användargränssnittsfel.

    Fokus på stabilitet

    Thunderbird 157 introducerar inte någon stor omdesign eller helt ny e-postfunktion. I stället ligger fokus tydligt på stabilitet och tillförlitlighet.

    Särskilt rättningarna för hög CPU-belastning, IMAP, OpenPGP och OAuth2 kan vara betydelsefulla för användare som tidigare haft problem med hög processoranvändning, försvunna meddelanden eller misslyckad autentisering.

    För den som använder Thunderbird dagligen är version 157 därför framför allt en uppdatering som gör befintliga funktioner mer pålitliga.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    > FAKTA: THUNDERBIRD 157

    Program: Mozilla Thunderbird

    Version: 157

    Typ: E-post-, kalender- och kontaktprogram

    Viktiga rättningar: CPU-belastning, IMAP, OpenPGP, Gmail OAuth2, CalDAV och CardDAV

    OpenPGP: Förbättrad hantering av RSA-nycklar, återkallade nycklar och krypterade meddelanden

    IMAP: Rättningar för skickade meddelanden, flytt av meddelanden och kontokonfiguration

    Företagsfunktioner: Nya policyer för att stänga av Chat och FileLink

    Plattformar: Linux, Windows och macOS

    root@linux.se:~$ thunderbird –version
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 157 får nytt utseende och bättre stöd för video

    Firefox 157 är här med en av webbläsarens största visuella förändringar på flera år. Den nya Nova-designen ger ett modernare gränssnitt, samtidigt som Mozilla förbättrar HDR-video, vertikala flikar, WebRTC och ljud- och bildsynkronisering.

    Mozilla lanserar Firefox 157, en ny version av den öppna webbläsaren som denna gång innehåller en av de största visuella förändringarna på flera år. Förutom ett modernare utseende får Firefox förbättrad videouppspelning, bättre stöd för HDR och flera justeringar av både flikar och adressfält.

    Den nya designen kallas Nova och förändrar bland annat verktygsfält, menyer och sidopaneler. Målet är att Firefox ska upplevas som renare och mer lättöverskådlig samtidigt som användaren får större möjlighet att anpassa webbläsaren.

    Kompakt läge kommer tillbaka

    En uppskattad funktion som återkommer är Compact mode. Det minskar avståndet mellan knappar, flikar och andra delar av gränssnittet så att mer plats kan användas för själva webbsidan.

    Firefox får nu tre huvudsakliga alternativ:

    • Compact – mindre knappar och mellanrum, lämpligt för små skärmar.
    • Standard – normalläget för de flesta datorer.
    • Touch – större knappar och klickytor för pekskärmar.

    Nova-designen innehåller även nya teman som finns i både ljusa och mörka varianter.

    HDR-video ska se bättre ut

    Firefox 157 förbättrar också hanteringen av HDR-video.

    HDR, High Dynamic Range, gör det möjligt att visa större skillnader mellan ljusa och mörka delar av en bild och samtidigt återge ett större färgomfång.

    Tidigare kunde vissa HDR-filmer med 8-bitars färg visas med bleka eller gråaktiga färger. Firefox 157 kan i fler fall identifiera materialet korrekt och visa det som HDR.

    Mozilla har dessutom förbättrat synkroniseringen mellan ljud och bild när uppspelningshastigheten på HTML5-video ändras.

    Bättre vertikala flikar

    Firefox har under senare versioner fått allt bättre stöd för vertikala flikar, där flikarna visas längs sidan av webbläsaren i stället för högst upp.

    I Firefox 157 har sidopanelen förbättrats, framför allt när webbläsaren körs i helskärmsläge. Det ska bli enklare att komma åt panelen genom att föra muspekaren mot skärmens kant.

    AV1 för videosamtal

    En annan teknisk förbättring gäller videosamtal som använder WebRTC, tekniken bakom många webbaserade mötes- och kommunikationstjänster.

    Firefox får stöd för hårdvaruaccelererad avkodning av videoformatet AV1 i WebRTC.

    AV1 är ett modernt och effektivt videoformat som kan ge hög bildkvalitet med relativt låg mängd överförd data. När datorns grafikhårdvara kan sköta avkodningen minskar dessutom belastningen på processorn.

    Det kan bland annat innebära lägre processoranvändning och bättre batteritid vid videosamtal på kompatibla datorer.

    Förändringar i adressfältet

    Mozilla har även gjort flera mindre förändringar som märks vid vanlig användning.

    Om en webbsida fortfarande håller på att laddas och användaren börjar skriva i adressfältet ska Firefox nu i högre grad söka efter den inskrivna texten i stället för att automatiskt öppna ett markerat förslag.

    Tab-tangenten flyttar dessutom fokus direkt till textfältet i adress- och sökfältet. Sökmotorknappen kan fortfarande nås genom att använda Shift+Tab.

    Firefox 157 tar också bort Amazon som förinstallerad sökmotor.

    På Android får fler användare möjlighet att se sina senaste sökningar när de trycker på sökfältet.

    Buggfix för Windows

    En irriterande bugg i Windows har också rättats.

    Tidigare kunde aktivitetsfältet i vissa situationer ligga kvar ovanpå en video trots att videon hade växlats till helskärmsläge. Det problemet ska vara löst i Firefox 157.

    Nyheter för webbutvecklare

    Firefox 157 innehåller även förändringar som främst berör webbutvecklare.

    Webbläsaren får bland annat stöd för funktionen at-rule() tillsammans med CSS-regeln @supports.

    Det gör att en webbplats exempelvis kan kontrollera om webbläsaren stöder en viss CSS-regel innan den används.

    Ett exempel är:

    @supports at-rule(@scope)

    Firefox får dessutom stöd för värdet chain för CSS-egenskapen overscroll-behavior.

    En ovanligt synlig Firefox-uppdatering

    Många webbläsaruppdateringar består huvudsakligen av säkerhetsfixar och tekniska förändringar som användaren knappt märker.

    Firefox 157 skiljer sig genom att förändringarna även syns direkt på skärmen. Nova-designen, det återinförda kompakta läget och förbättringarna av vertikala flikar påverkar hur webbläsaren används till vardags.

    Samtidigt fortsätter Mozilla arbetet under ytan med modernare videoformat, HDR och WebRTC.

    Firefox 157 lanseras tillsammans med nya versioner av Firefox ESR, Mozillas långtidssupporterade version av webbläsaren.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/157.0

    FAKTA: FIREFOX 157
    Version: Firefox 157
    Utvecklare: Mozilla
    Lansering: 29 september 2026
    Ny design: Nova
    Gränssnitt: Compact, Standard och Touch
    Video: Förbättrat HDR-stöd och bättre ljud-/bildsynkronisering
    WebRTC: Hårdvaruaccelererad AV1-avkodning
    Flikar: Förbättrade vertikala flikar
    Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • LibreOffice 26.8: Best New Features
    Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
  • Fedora 45 Workstation: Top New Features
    We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
  • GNOME 51: Best New Features
    We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • ASUS TP500LA
    ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
  • Dell Inspiron 1721
    Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
  • Acer Aspire V5-531 – 15,6-tums bärbar dator
    En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • HP EliteBook 820 G1 (J8R04EA#AK8)
    HP EliteBook 820 G1 är en kompakt och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och enklare kontorsarbete. Datorns smidiga format gör den lätt att bära med sig. Den passar därför bra som arbetsdator, studiedator eller som en extra dator i hemmet. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar snabbt […]

Kategori: Okategoriserade

  • OpenBSD 8.0 är här – fler virtuella processorer, bättre grafikstöd och starkare säkerhet

    OpenBSD har släppts i version 8.0. Den nya versionen av det säkerhetsinriktade operativsystemet kan hantera virtuella datorer med upp till 64 virtuella processorer, får stöd för Intels Arc-grafikkort och tar ytterligare steg mot kryptering som ska stå emot framtidens kvantdatorer. Den 20 oktober 2026 släpptes OpenBSD 8.0, den 61 utgåvan sedan projektet startade. Precis som…

  • BleachBit 6.0.6 är här – snabbare städning och bättre skydd för din dator

    Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och…

  • Lightpanda 1.0 är här – webbläsaren som inte behöver visa webbsidor

    En webbläsare som inte kan visa webbsidor på skärmen låter kanske som en ganska meningslös uppfinning. Men Lightpanda är byggd för en helt annan uppgift: att låta datorer och AI-system använda internet snabbt och resurssnålt. Nu har projektet nått version 1.0 och lämnat betastadiet efter två års utveckling. Den 2 oktober 2026 presenterades den första…

  • Linux 7.3 är här – snabbare datorer, bättre säkerhet och ny teknik under huven

    Linux har fått en ny kärna. Den 18 oktober 2026 släpptes Linux 7.3, med förbättringar som kan göra allt från vanliga datorer till stora servrar effektivare. Bland nyheterna finns smartare fördelning av processorkraft, ett ovanligt filsystem som vägrar samarbeta och bättre stöd för modern hårdvara. Linux utvecklas ständigt, även om förändringarna sällan märks direkt på…

  • ZimaOS – förvandla din gamla dator till en NAS och hemmaserver med Linux

    Har du en gammal dator som samlar damm? Med ZimaOS kan den få nytt liv som en nätverksserver för säkerhetskopior, filmer, bilder och egna molntjänster. Det Linuxbaserade operativsystemet gör det möjligt att bygga en avancerad hemmaserver utan att behöva vara expert på Linux. Att ha sina bilder, dokument och säkerhetskopior lagrade hos stora molnföretag har…

  • Shelly 3.1.7 – en ny generation pakethantering för Linux

    Att installera och uppdatera program i Linux är något som de flesta användare tar för givet. Men bakom kulisserna arbetar avancerade system som ser till att programmen fungerar tillsammans. Nu har pakethanteraren Shelly fått en omfattande uppdatering som kan förändra hur program installeras och underhålls i Arch Linux. Vad är en pakethanterare? Den som använder…

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda. Under många år har…

  • Linus Torvalds säger nej till AI-förbud i Linux – utvecklaren måste förstå sin kod

    Artificiell intelligens blir allt vanligare inom programmering, men hur ska man hantera kod som skrivits med hjälp av AI? Frågan har skapat en intensiv debatt bland utvecklarna av Linux. Nu tar Linux skapare Linus Torvalds tydligt ställning: Det viktiga är inte vilka verktyg programmeraren använder, utan att personen förstår och tar ansvar för resultatet. Linux…

  • IPFire får viktig uppdatering – löser VPN-problem och förbättrar säkerheten

    Den populära Linuxbaserade brandväggen IPFire har fått en ny uppdatering. Version 2.29 Core Update 204 rättar ett besvärligt problem som drabbat VPN-användare, uppdaterar Linuxkärnan och innehåller en rad förbättringar som ska göra brandväggen både säkrare och stabilare. Vad är IPFire? IPFire är en Linuxbaserad brandvägg som används för att skydda datorer och nätverk mot obehörig…

  • Thunderbird 158 är här – snabbare e-post och färre irriterande problem

    Mozilla har släppt Thunderbird 158, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången handlar det inte om stora förändringar i utseendet, utan framför allt om att göra programmet snabbare, stabilare och säkrare. Bland förbättringarna finns snabbare sökning bland e-postmeddelanden, bättre hantering av kryptering och flera viktiga rättelser för kalender och…

  • Firefox 158 är här – bättre PDF-filer, modernare bilder och smidigare surfning

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig. Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den…

  • Linus Torvalds testar AI-skriven Linuxkod – tredubblar läshastigheten

    Linux skapare Linus Torvalds har tagit hjälp av AI-verktyget Claude Code för att optimera Linuxkärnan. I ett experiment har han lyckats mer än tredubbla antalet läsoperationer per sekund genom att förändra hur operativsystemet hanterar arbetsminnet. Resultatet visar AI-teknikens möjligheter inom avancerad programmering, men väcker också frågor om tillförlitlighet och säkerhet. När processorkärnorna konkurrerar om minnet…

  • Let’s Encrypt kortar livslängden på SSL-certifikat – stora förändringar väntar för webbplatser

    Från februari 2027 kommer Let’s Encrypt att börja utfärda SSL-certifikat som bara gäller i 64 dagar, jämfört med dagens 90 dagar. Under 2028 ska giltighetstiden kortas ytterligare, till 45 dagar. Förändringen ska göra internet säkrare, men innebär också att webbservrar måste förnya sina certifikat betydligt oftare. Varför behövs SSL-certifikat? När du besöker en webbplats som…

  • Ubuntu tar steget till RISC-V – nu får den öppna processorarkitekturen ett riktigt skrivbord

    Linuxvärlden står inför en spännande förändring. Canonical, företaget bakom Ubuntu, har presenterat officiella skrivbordsavbilder för processorarkitekturen RISC-V. Med Ubuntu 26.10, som planeras att släppas den 15 oktober 2026, blir det möjligt att köra en fullständig Ubuntu-skrivbordsmiljö på en ny generation datorer med öppet definierade processorarkitekturer. Vad är RISC-V och varför är det intressant? De flesta…

  • Ventoy 1.1.18 släppt – nu med stöd för SteamOS och förbättrad Linuxkompatibilitet

    Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar. Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare…

  • Ubuntu 26.10 satsar stort på säkerhet – Linux 7.3 och smartare kryptering

    Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” släpps den 15 oktober och kommer med flera stora säkerhetsnyheter. Med Linux 7.3, en nedbantad GRUB, utökat stöd för TPM-baserad kryptering och fler komponenter skrivna i Rust vill Canonical göra Ubuntu både säkrare och mer motståndskraftigt mot framtida angrepp. När Ubuntu 26.10, med kodnamnet Stonking Stingray, släpps den 15 oktober 2026…

  • Parrot OS 7.4 släppt – snabbare system, AnonSurf 6.0 och nya Raspberry Pi-avbilder

    Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon. Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade…

  • LibreOffice 26.8.1 rättar ett 40-tal fel – bättre stöd för Microsoft Office och PDF

    LibreOffice 26.8.1 är den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien och rättar omkring 40 fel. Fokus ligger på bättre kompatibilitet med Microsoft Office, stabilare PDF-export samt färre krascher och problem i Writer, Calc och Impress. LibreOffice 26.8 lanserades nyligen med flera större nyheter, men som ofta är fallet med större programversioner dyker det också upp mindre fel…

  • Thunderbird 157 löser problem med 100 procent CPU-belastning, OpenPGP och IMAP

    Mozilla har släppt Thunderbird 157, en uppdatering som framför allt fokuserar på stabilitet och felrättningar. Bland nyheterna finns lösningar på problem med 100 procents CPU-belastning, IMAP, OpenPGP, Gmail OAuth2, CalDAV och CardDAV, tillsammans med flera förbättringar för både privatpersoner och företagsanvändare. Mozilla har släppt Thunderbird 157, en ny version av den populära e-postklienten. Uppdateringen innehåller…

  • Firefox 157 får nytt utseende och bättre stöd för video

    Firefox 157 är här med en av webbläsarens största visuella förändringar på flera år. Den nya Nova-designen ger ett modernare gränssnitt, samtidigt som Mozilla förbättrar HDR-video, vertikala flikar, WebRTC och ljud- och bildsynkronisering. Mozilla lanserar Firefox 157, en ny version av den öppna webbläsaren som denna gång innehåller en av de största visuella förändringarna på…