• ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen.

    Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation. Beskedet kommer bara sju månader efter att projektet lanserades, och innebär att utvecklingen nu flyttas från bolagsstyrning till ett gemenskapsdrivet format.

    DocumentDB är en distribuerad databas byggd på PostgreSQL och designad för att hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala. Den togs ursprungligen fram internt på Microsoft för att säkra hög tillgänglighet och flexibilitet vid lagring av JSON-data.

    Med Linux Foundation som värd kommer projektet att få en neutral plattform där tekniska kommittéer och öppna arbetsgrupper ansvarar för utvecklingen. Syftet är att beslut om nya funktioner, prestandaförbättringar och långsiktigt stöd ska fattas gemensamt, i stället för enbart av Microsoft.

    För utvecklare och organisationer öppnar förändringen upp för bredare interoperabilitet med andra open source-verktyg. Samtidigt skapas en större trygghet kring projektets framtid, eftersom utvecklingsplanen inte längre är knuten till Microsofts interna prioriteringar.

    – Att Microsoft väljer att lämna över kontrollen av DocumentDB är en tydlig signal om att företaget vill bygga förtroende i open source-världen, säger en branschanalytiker. – Det stärker också chanserna att andra aktörer, som molnleverantörer och databasföretag, går in och bidrar aktivt.

    Fakta: DocumentDB

    Typ
    Distribuerad NoSQL-databas, byggd på PostgreSQL
    Syfte
    Hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala med hög tillgänglighet och flexibilitet för JSON-lagring.
    Funktioner
    • JSON-baserad datalagring
    • Hög tillgänglighet & horisontell skalning
    • Distribuerad arkitektur för stora datamängder
    • PostgreSQL-kompatibilitet (bred verktygs-/ekosystemstöd)
    • Öppen styrning via Linux Foundation
    Plattformar
    • Linux, Windows, macOS
    • Containers: Docker & Kubernetes
    • Privata och publika moln
  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton, ger eller tar ifrån dem sudo-rättigheter och slutligen hur du tar bort användare helt – allt för att hålla ditt Debian-system både säkert och effektivt.

    Att administrera användarkonton i Debian är inte bara en rutinuppgift – det är en av grundstenarna i systemets säkerhet. Men här skiljer sig Debian från exempelvis Ubuntu: sudo är inte installerat som standard. Innan du kan börja ge användare administratörsrättigheter måste du därför först installera verktyget.

    Den här guiden visar hur du gör – från installationen av sudo till att skapa nya användare, ge eller ta ifrån dem sudo-åtkomst och slutligen ta bort hela konton.

    Steg 1: Installera sudo på Debian

    Börja med att logga in som root (det konto som alltid finns i Debian):

    su -


    Uppdatera paketlistan och installera sudo:
    apt update
    apt install sudo
    

    Nu är grunden på plats och systemet kan hantera sudo-rättigheter.

    Varför sudo är viktigare än root

    Root-kontot kan jämföras med en huvudnyckel till hela fastigheten – praktiskt, men riskabelt. Ett enda felaktigt kommando kan påverka hela systemet.

    Sudo fungerar mer som ett passersystem. Du använder ditt vanliga konto, men kan vid behov öppna dörren till administratörsbehörighet – och varje steg loggas.

    Det här ger flera fördelar:

    • Säkerhet – vardagsanvändning sker utan fulla rättigheter.
    • Spårbarhet – alla sudo-kommandon loggas och kan granskas.
    • Flexibilitet – administratören kan styra exakt vilka kommandon en användare får köra.
    • Skydd mot misstag – du måste aktivt skriva sudo före riskabla kommandon.

    Steg 2: Lägg till en ny användare

    För att skapa ett nytt konto:

    Som sudo-användare:

    sudo adduser adolf
    

    Som root:

    su -
    adduser adolf
    

    Du får ange lösenord och kan fylla i extra information (namn, telefonnummer m.m.). När kontot är klart är användaren fortfarande en vanlig användare utan sudo.

    Steg 3: Kontrollera om en användare redan har sudo

    Vill du se om någon har sudo-åtkomst? Kör:

    sudo -l -U adolf
    

    Om systemet svarar att användaren inte får köra sudo, är det dags att ge rättigheterna.

    Steg 4: Ge en användare sudo-rättigheter

    I Debian sker detta genom att lägga till användaren i gruppen sudo:

    sudo adduser adolf sudo
    

    eller:

    sudo usermod -aG sudo adolf
    

    Bekräfta med:

    sudo -l -U adolf
    

    Om resultatet visar (ALL : ALL) ALL betyder det att användaren nu har full sudo-åtkomst.

    Steg 5: Se vilka som redan har sudo

    För att se alla medlemmar i sudo-gruppen:

    getent group sudo
    

    Exempelutskrift:

    sudo:x:27:adolf,erik
    

    Här framgår det att både anna och erik har administratörsrättigheter.

    Steg 6: Testa att sudo fungerar

    Byt till användaren:

    sudo -i -u adolf
    

    Kör sedan ett administrativt kommando, till exempel:

    sudo apt update
    

    Fungerar det utan felmeddelanden har användaren nu fungerande sudo-rättigheter.

    Steg 7: Ta bort sudo-rättigheter

    Det kan bli aktuellt att dra in rättigheterna. Så gör du:

    sudo deluser adolf sudo
    

    eller:

    sudo gpasswd -d adolf sudo
    

    Kontrollera igen:

    sudo -l -U adolf
    

    Nu ska systemet svara att användaren inte längre får köra sudo.

    Steg 8: Ta bort en användare helt

    Ibland räcker det inte att ta bort sudo – kontot ska bort helt.

    Behåll hemkatalogen:

    sudo deluser adolf
    

    Ta bort både konto och hemkatalog:

    sudo deluser --remove-home adolf
    

    Observera: detta går inte att ångra.

    Steg 9: Redigera sudo-regler med visudo

    Att ge en användare sudo via gruppen sudo räcker i de flesta fall. Men ibland vill man vara mer specifik: kanske ska en användare få köra endast vissa kommandon, eller så vill du logga olika saker mer detaljerat. Då använder man visudo.

    Vad är visudo?

    visudo är ett specialverktyg för att redigera filen /etc/sudoers. Det öppnar filen i en texteditor (vanligen nano eller vi), men viktigast är att det gör en syntaktisk kontroll innan ändringarna sparas. På så sätt förhindras fel som annars kunde göra systemet obrukbart.

    Så öppnar du sudoers-filen:
    sudo visudo
    
    Exempel 1: Ge en enskild användare full tillgång

    Lägg till längst ner i filen:

    anna    ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Användaren anna kan köra alla kommandon som vilken användare som helst.

    Exempel 2: Tillåt en användare endast uppdatera systemet
    kalle   ALL=(ALL) /usr/bin/apt update, /usr/bin/apt upgrade
    

    → Användaren kalle kan bara köra de två angivna kommandona med sudo.

    Exempel 3: Ge en hel grupp sudo-rättigheter
    %admins ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Alla i gruppen admins får samma rättigheter som root via sudo.

    Exempel 4: Kräva inget lösenord för vissa kommandon

    emma ALL=(ALL) NOPASSWD: /sbin/reboot, /sbin/shutdown
    

    → Användaren emma kan starta om eller stänga av maskinen utan att skriva lösenord.

    Viktigt att tänka på
    • Redigera alltid sudoers via visudo, aldrig direkt med nano eller vim.
    • Var restriktiv: ge bara åtkomst till det som faktiskt behövs.
    • Kombinera gärna med logggranskning (journalctl eller /var/log/auth.log).

    Vanliga frågor

    Vad är skillnaden mellan root och sudo?
    Root är ett separat superkonto med obegränsad tillgång. Sudo låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon som root.

    Hur ger jag sudo till en befintlig användare?

    sudo usermod -aG sudo användarnamn
    

    Hur ser jag vem som har sudo?

    getent group sudo
    

    Hur tar jag bort sudo från en användare?

    sudo deluser användarnamn sudo
    

    Hur tar jag bort en användare helt?

    sudo deluser --remove-home användarnamn
    

    Slutsats

    Att hantera sudo i Debian är en av de mest grundläggande men också mest kritiska delarna av systemadministrationen. Med några få kommandon kan du:

    • Installera och aktivera sudo
    • Skapa nya användare
    • Ge eller ta ifrån sudo-rättigheter
    • Ta bort hela konton

    Det viktiga är att vara restriktiv: ge bara sudo till personer du litar på. Genom att regelbundet se över sudo-gruppen och hålla koll på loggarna bygger du ett säkrare och mer robust Debian-system.

    Faktaruta · Sudo i Debian
    Sudo – vad gör det?
    Sudo låter en vanlig användare köra enskilda kommandon med administratörsrättigheter,
    utan att logga in som root. Åtkomst kan begränsas per användare/kommando och allt loggas.
    
    Latjhunden: nyttiga sudo-knep
    $ sudo !!                      # kör föregående kommando med sudo
    $ sudo -l                      # lista vad du får köra
    $ sudo -v                      # förnya inloggningstoken
    $ sudo -k                      # glöm token (kräv nytt lösenord direkt)
    $ sudo -i                      # root-shell med "login"-miljö
    $ sudo -s                      # root-shell med nuvarande miljö
    $ sudo -u www-data        # kör som annan användare
    $ sudoedit /etc/fil            # säkrare redigering av root-ägda filer
    $ echo "rad" | sudo tee /etc/fil   # rättighetsvänlig redirect
    $ sudo visudo                  # redigera /etc/sudoers säkert
    $ getent group sudo            # vilka har sudo?
    $ groups användarnamn          # vilka grupper har användaren?
    
      

    https://ostechnix.com/add-delete-grant-sudo-privileges-to-users-in-debian/#google_vignette

  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre prestanda.

    QEMU, en av de mest använda emulatorerna och virtualiseringsverktygen med öppen källkod, har nu släppt version 10.1. Uppdateringen är den första i den nya 10.x-serien och bjuder på flera nyheter för både utvecklare och användare.

    Stöd för nya funktioner på ARM

    För datorer och servrar med ARM-baserade processorer har QEMU fått stöd för fler moderna funktioner. Det gör det lättare att köra avancerade beräkningar och att utnyttja ARM:s växande ekosystem. Dessutom kan man nu köra nästlad virtualisering – alltså virtuella maskiner inuti andra virtuella maskiner – om man använder en tillräckligt ny Linux-kernel.

    Nya modeller – gamla tas bort

    Vissa äldre maskinmodeller har fasats ut, medan nya moderna tillkommit. Bland de nya finns hårdvara från både Analog Devices och NVIDIA.

    Förbättringar på andra plattformar

    Även andra arkitekturer får uppdateringar. För RISC-V förbättras stabiliteten och fler instruktioner stöds. På x86-sidan (Intel/AMD) finns nu möjlighet att använda nya tekniker som gör virtuella maskiner mer säkra och isolerade, förutsatt att värddatorn kör en nyare Linux-kernel. På IBM:s s390x-plattform har gamla maskintyper tagits bort för att städa upp och förenkla.

    Säkrare och smidigare flytt av virtuella maskiner

    QEMU 10.1 gör det lättare att flytta virtuella maskiner mellan olika datorer utan avbrott. Bland annat har stödet för moderna nätverkstekniker och nya funktioner för säkerhet och prestanda förbättrats.

    Mindre nyheter

    Användare märker också mindre förbättringar, som fixar för grafiska gränssnitt och bättre stöd för felsökningsverktyg.

    Högre systemkrav

    För att bygga QEMU 10.1 krävs nu nyare utvecklingsverktyg: Rust 1.77 och Meson 1.8.1. Stödet för Debian 11 (Bullseye) har samtidigt tagits bort.

    Här är ett stycke du kan använda direkt i artikeln – skrivet på en nyhets/tekniknivå:

    Nästlad KVM

    Nästlad KVM innebär att man kan köra en virtuell maskin inuti en annan virtuell maskin med hårdvaruacceleration aktiverad i båda lagren. Det gör det möjligt att testa och utveckla virtualiseringsmiljöer utan att behöva dedikerad fysisk hårdvara. Tekniken har sedan tidigare funnits på x86-processorer från Intel (med VT-x/EPT) och AMD (med SVM/NPT), men med QEMU 10.1 får även ARM-arkitekturen stöd – under förutsättning att värdmaskinen använder en tillräckligt ny Linux-kernel och att CPU\:n har de senaste virtualiseringsinstruktionerna (till exempel ARMv8.3-baserade utökningar för Stage-2 MMU).

    Tillgänglighet

    QEMU 10.1 finns redan att ladda ner via projektets GitHub-sida, tillsammans med den fullständiga listan över alla ändringar.

    Faktaruta: QEMU 10.1

    Vad är QEMU?
    QEMU är en maskinemulator och virtualiserare med öppen källkod. Den kan köra hela operativsystem för olika CPU-arkitekturer och utnyttja hårdvaruacceleration via KVM.
    Varför det spelar roll
    Projektet används brett i utveckling, test och CI för att reproducera miljöer, isolera arbetslaster och migrera virtuella maskiner mellan värdar.

    Nyheter i 10.1 (urval)

    ARM: Nya CPU-extensioner (FEAT_SME2, FEAT_SVE2p1 m.fl.), stöd för CXL, ACPI PCI hotplug samt nästlad KVM. Äldre modeller tas bort, nya tillkommer.

    RISC-V: Förbättrad vektorhantering, PMP-förbättringar och buggrättningar.

    x86: Stöd för Intel TDX och AMD SEV-SNP via IGVM (Linux 6.16+ krävs).

    s390x: Gamla maskintyper borttagna, nya QOM-gränssnitt för identifieringsdata.

    Migration: VFIO live update, multifd-förbättringar, IPv6-stöd i RDMA live migration.

    Övrigt: GUI-fixar, GDBStub-uppdateringar, förbättrad blockhantering.

    Krav

    • Rust 1.77 och Meson 1.8.1 krävs
    • Debian 11 (Bullseye) stöds inte längre
    • Nya säkerhetsfunktioner kräver Linux 6.16+

    Ladda ner

    Källkoden finns på GitHub.

    Tips: Nästlad KVM på ARM kräver både CPU-stöd och rätt kernel-version.

    https://linuxiac.com/qemu-10-1-brings-tdx-sev-snp-vm-support

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning
    Hej alla där ute som använder Minix –
    Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
    
    Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
    
    Linus
    
    PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
      

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

  • Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan.

    För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/ , och följ det olika länkarna.

    Att testa eller installera Linux kräver ofta en startbar USB-sticka. Med hjälp av det lilla Windowsprogrammet Rufus kan du enkelt göra om en nedladdad ISO-fil till en fungerande installationssticka. Här går vi igenom processen steg för steg – från nedladdning till att ändra startordningen i datorns BIOS/UEFI.

    Steg 1: Ladda ner ISO-filen

    1. Besök den Linux wiki sidan för den Linuxdistribution du vill använda, till exempel:
    2. Ladda ner den version (ISO-fil) som passar din dator. Ofta finns alternativ för både 64-bitars och specialutgåvor.

    Steg 2: Installera Rufus

    1. Gå till rufus.ie och ladda ner programmet.
    2. Rufus är portabelt – det betyder att du inte behöver installera något. Dubbelklicka bara på filen du laddat ner för att starta programmet.

    Steg 3: Förbered USB-stickan

    1. Sätt in en USB-sticka (helst minst 8 GB).
    2. Kom ihåg att allt innehåll raderas, så säkerhetskopiera filer om det behövs.

    Steg 4: Skapa den startbara USB:n

    1. Öppna Rufus.
    2. Välj din USB-sticka i listan under Enhet.
    3. Klicka på Välj bredvid Startval och leta upp din ISO-fil.
    4. Rufus ställer oftast in rätt alternativ automatiskt (t.ex. GPT/UEFI eller MBR/BIOS). Är du osäker – låt standardinställningarna vara.
    5. Klicka på Starta.
    6. Bekräfta att stickan får raderas och vänta tills statusfältet visar Klar.

    Nu har du en fungerande Linux-USB!

    Steg 5: Ändra startordningen i BIOS/UEFI

    För att datorn ska starta från USB-stickan behöver du tala om det för BIOS/UEFI. Så här gör du:

    1. Starta om datorn.
    2. Tryck på rätt tangent för att öppna BIOS/UEFI eller Boot-menyn. Vanliga alternativ är:
      • Del eller F2 (för att gå in i BIOS/UEFI-menyn)
      • F10, F12 eller Esc (för att öppna en tillfällig Boot-meny)
      • HP Datorer har ESC, så får man fram en menu där man kan ändra bootordningen , annars bruka F12 vara vanligt för att ändra boot ordningen.
    3. I BIOS/UEFI: Leta upp menyn som heter Boot, Boot Order eller Boot Priority.
    4. Flytta upp USB-enheten överst i listan.
    5. Spara ändringarna och starta om.

    Tips: Om din dator har ett särskilt Boot Menu-läge (t.ex. via F12) kan du välja USB-stickan direkt utan att ändra inställningarna permanent.

    Steg 6: Starta Linux

    Om allt gick rätt kommer datorn nu att boota från din USB-sticka och ladda Linux-installationsprogrammet eller en ”live”-miljö där du kan prova systemet direkt.

    Faktaruta: Gör USB-sticka med Rufus
    1. Ladda ner Linux-ISO (t.ex. Ubuntu, Mint, Fedora).
    2. Ladda ner & starta Rufus (portabelt).
    3. Sätt i USB (minst 8 GB) – all data raderas.
    4. Välj Enhet (din USB) och klicka Välj för ISO.
    5. Låt standard (GPT/UEFI eller MBR/BIOS) stå kvar om osäker.
    6. Klicka Starta → vänta till Klar.
    7. Boota från USB (ändra boot-ordning vid behov).
    Boot-tangenter: Del, F2, F10, F12, Esc (varierar mellan modeller).
  • Slutna plattformar – det dåliga sättet att bygga en hemsida

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?

    Att välja fel plattform för sin hemsida kan snabbt bli en påminnelse om en tid då vi bara hade ett enda telefonbolag i Sverige – Televerket. Monopol innebar dåligt utbud, usel service och höga priser. Samma risk finns idag när man låser in sig i slutna webbplattformar: friheten försvinner och kunden blir beroende av en enda leverantör.

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?

    När man väljer plattform för sin hemsida glömmer många den kanske viktigaste frågan: ägarens frihet. Att bygga sin webbplats på en sluten plattform som Wix kan kännas smidigt till en början – allt finns på plats, det är lätt att komma igång och kräver minimalt tekniskt kunnande.

    Men faran är inlåsningen. Eftersom koden inte är öppen går det inte att ta med sig sajten om man vill byta leverantör. Flytten blir ofta krånglig, eller rent av omöjlig, vilket binder både företag och privatpersoner till en enda aktör.

    Motargumentet mot WordPress och de andra öppna alternativen brukar ofta vara: ”Men Wix är enklare.” Och visst, så kan det kännas. Men sanningen är att de flesta webbhotell idag erbjuder färdiga installationer av WordPress, Joomla och Drupal med bara några knapptryck.

    För den som vill starta en hemsida på minimal budget är WordPress ofta det bästa valet. Det finns ett enormt utbud av färdiga teman, och framför allt – gott om kompetens att hyra in om man behöver hjälp. Man behöver alltså inte låsa fast sig i en sluten lösning som Wix för att komma igång.

    Det allra viktigaste när man skaffar en hemsida är kontroll. Som kund ska man alltid kunna ladda ner sin egen data, utan fördröjningar eller hinder. Det är en frihet man riskerar att förlora med slutna plattformar – men som öppen källkod alltid garanterar.

    WordPress – folkets favorit

    WordPress har blivit symbolen för öppen källkod på webben. Plattformen är världens mest använda CMS, men den har också sina skuggor. Med sitt enorma ekosystem av teman och tillägg krävs det mycket arbete för att hålla allt kompatibelt och säkert. WordPress har gjort sig känt för säkerhetsproblem – framför allt genom tredjepartsmoduler. Och sätter man upp en installation med svagt lösenord, kan man räkna med att spambotar försöker ta över på bara några dagar.

    Samtidigt finns en unik fördel: WordPress kan köras nästan var som helst. Från en Raspberry Pi Zero för ett par hundralappar till stora serverkluster. Det gör det till ett flexibelt alternativ, både för hobbyprojekt och för professionella webbplatser.

    Joomla – balans mellan enkelhet och kontroll

    Joomla är ett av de stora namnen inom öppen källkod för webbpublicering. Precis som WordPress är det ett CMS – ett innehållshanteringssystem – men med en lite annan filosofi. Där WordPress länge har satsat på enkelhet och bloggvänlighet, har Joomla från början riktat in sig mot flexibilitet och kontroll.

    Med Joomla får du en verktygslåda för att bygga allt från föreningssajter till stora organisationsportaler. Det finns teman som styr utseendet, tillägg som breddar funktionerna och ett administrationsgränssnitt där redaktörer kan hantera innehåll, menyer och användare.

    Det som särskilt lockar många är möjligheten att arbeta med avancerade behörigheter och flerspråkiga sajter direkt ur lådan. Nackdelen är att det kräver mer teknisk förståelse än WordPress. Resultatet blir ett system som inte alltid är nybörjarvänligt – men som ger stabilitet och kontroll.

    Drupal – kraftpaketet för de stora

    Drupal är kanske den mest kraftfulla veteranen i öppen källkods-världen när det gäller webbpublicering. Systemet är känt för sin robusthet och flexibilitet – men också för sin brantare inlärningskurva.

    Med Drupal får du ett modulärt system där nästan allt kan anpassas. Det används av universitet, myndigheter och globala organisationer som behöver hantera stora mängder innehåll, flera språk och komplexa behörigheter. Arkitekturen bygger på att allt är uppdelat i små delar som kan kombineras efter behov.

    Men det finns en hake. Drupal kräver oftare utvecklare i kulisserna. Det är inte lika lätt att ”bara komma igång” som med WordPress eller Joomla. I gengäld får man ett CMS som kan växa nästan obegränsat och som står stadigt även när kraven på säkerhet, skalbarhet och anpassning blir riktigt höga.

    Ghost – snabbhet och fokus på innehåll

    Ghost är det unga uppstickar-CMS:et som vill göra en sak riktigt bra – blogg och publicering. Till skillnad från Joomla och Drupal, som kan svälla till hela portaler med komplexa behörigheter och moduler, har Ghost en minimalistisk kärna.

    Byggt på Node.js i stället för PHP är det snabbt, modernt och optimerat för skrivande. Redigeraren är ren och fokuserad, med stöd för Markdown och inbyggda verktyg för nyhetsbrev, medlemskap och prenumerationer. Där WordPress kan kännas som en schweizisk armékniv full av plugins, är Ghost mer som en vass penna: rakt på sak.

    Målgruppen är tydlig – bloggare, journalister, kreatörer och små redaktioner som vill ha en plattform som kombinerar publicering, e-postutskick och affärsmodeller i samma paket.

    Nackdelen är att Ghost är mindre brett än Joomla och Drupal. Vill du bygga en myndighetsportal eller en avancerad föreningshemsida är det inte rätt val. Men för renodlad innehållsproduktion är det svårt att hitta något mer fokuserat.

    Jämförelsetabell

    CMSStyrkorSvagheterTypiska användareTeknik
    WordPressEnormt ekosystem, lätt att komma igång, plugins för nästan alltKan bli tungt och sårbart, känd för säkerhetsproblem i tredjepartsmodulerBloggare, småföretag, webbshopparPHP, MySQL
    JoomlaInbyggt stöd för flerspråk, flexibla behörigheter, mer struktur än WPMindre ekosystem, kräver mer teknisk förståelse än WPFöreningar, organisationer, mellanstora sajterPHP, MySQL
    DrupalExtremt flexibelt, säkert, bra för stora sajterHög inlärningströskel, ofta utvecklarberoendeUniversitet, myndigheter, stora organisationerPHP, MariaDB/PostgreSQL
    GhostSnabbt, modernt, fokuserat på blogg & nyhetsbrev, inbyggt medlemskapBegränsat ekosystem, mindre allsidigtJournalister, kreatörer, små redaktionerNode.js, SQLite/MySQL
  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska länder släpar efter.

    Linux.se har tidigare tagit upp ämnet i ett inlägg på: Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering. , där Sverige är ett EU sämsta länder på digital suveränitet.

    Digital suveränitet är på väg att bli nästa stora teknikfråga. Medan USA tvekar i fri marknadens namn, satsar Europa hårt på att ta kontroll över sin digitala infrastruktur.

    Från dataskydd till oberoende teknik
    Från början handlade det mest om var data lagras – principen att det som samlas i ett land också ska stanna där. Men begreppet har vuxit. I dag rör det även teknikens ursprung och varifrån företag får support. ”För att vara suverän måste du ha kontroll över data, drift och teknik,” säger Thomas di Giacomo, teknikchef på SUSE.

    SUSE och USA:s dubbla roll
    SUSE är en av aktörerna som driver frågan. Med Rancher Government Solutions levererar företaget redan suveräna lösningar till USA:s myndigheter – ironiskt nog ett land som annars ofta ses som en motpol till just digital suveränitet.

    Nextcloud mäter utvecklingen
    Också Nextcloud vill sätta agendan. Deras nya Digital Sovereignty Index mäter hur mycket självhostad infrastruktur som faktiskt används i olika länder. Resultatet är slående: Tyskland och Finland ligger i topp, medan stora delar av Europa halkar efter. USA klarar sig förvånansvärt bra, bättre än exempelvis Storbritannien och Italien.

    SUSE:s nya erbjudande för EU
    För att möta de europeiska kraven lanserade SUSE nyligen Sovereign Premium Support, som garanterar att supportpersonal och datalagring finns inom EU. ”Om du inte kan kontrollera varifrån supporten kommer, hur kan du då lita på den?” säger di Giacomo.

    Från detalj till maktfråga
    Budskapet är tydligt: Digital suveränitet är inte längre en byråkratisk detalj, utan en maktfråga om säkerhet, självständighet och framtidens digitala infrastruktur.

    Digital suveränitet

    ▶ Förmågan att självständigt kontrollera och styra digital infrastruktur, data och teknik – utan beroende av andra länder eller externa leverantörer.

    ▶ Tre centrala områden:
    Data: Var den lagras, hur den skyddas och vem som har åtkomst.
    Teknik: Källan till hårdvara och mjukvara – öppen källkod vs. proprietär.
    Drift: Varifrån support, underhåll och uppdateringar levereras.

    ▶ Varför viktigt?
    – Skyddar integritet och säkerhet.
    – Minskar beroende av utländska molntjänster.
    – Ger kontroll över kritisk infrastruktur.
    – Stärker innovation och nationellt oberoende.

    ▶ Exempel:
    – EU:s krav på datalagring inom unionen (GDPR).
    – Offentliga verksamheter som byter till öppen källkod.
    – Nationella moln- och cybersäkerhetsinitiativ.

  • Radxa X4 – Intel-utmanaren som vill bli nästa Raspberry Pi

    Raspberry Pi har länge dominerat maker-marknaden, men nu kommer Radxa X4 – en enkortsdator i samma formfaktor som Pi 5, fast med en Intel-CPU i centrum. Är detta början på en ny era för x86 i maker-världen?

    En Pi-klon med Intel under huven

    Radxa har länge byggt Arm-baserade SBC:er, men med X4 tar de ett djärvt steg. I stället för en Cortex-A76, som i Raspberry Pi 5, sitter här en fyrkärnig Intel N100 på upp till 3,4 GHz. Resultatet är ett kort som ser ut som en Pi – men beter sig mer som en liten PC.

    GPIO-stiften drivs inte av Intel-kretsen utan av en RP2040, samma mikrokontroller som i Raspberry Pi Pico. Det betyder att Radxa kan erbjuda ett fullt 40-pins GPIO-gränssnitt, men utan att CPU:n belastas.

    Prestanda: mer PC än hobbykort

    Här märks skillnaden direkt. Med NVMe-lagring via M.2 startar Radxa X4 snabbt, laddar program direkt och beter sig mer som en ultrabook än en traditionell SBC.

    • CPU-kraft: N100 överträffar Raspberry Pi 5 både i enkel- och flertrådade tester.
    • Grafik: Intel UHD-grafik räcker för 4K-video och vardagsanvändning, men inte för tunga spel.
    • Multitasking: Med upp till 12 GB LPDDR5-RAM klarar kortet flera uppgifter samtidigt utan att krokna.

    Kylning: en nödvändighet

    Mer kraft innebär mer värme. Där Pi 5 ofta klarar sig med passiv kylning, måste Radxa X4 ha en kylfläns för att prestera. Radxa säljer ett officiellt kylflänschassi för ca 202 kr, men vi tycker det borde ingå i priset. Utan det stryps CPU:n kraftigt.

    Priser och tillgänglighet

    Radxa X4 är aggressivt prissatt:

    • Radxa X4 4 GB – ca 810 kr
    • Radxa X4 8 GB – ca 1080 kr
    • Extra lagring: 32 GB eMMC ca 122 kr, 64 GB eMMC ca 135 kr

    Det gör Radxa X4 betydligt billigare och mer tillgänglig för makers.

    Radxa X4 vs Raspberry Pi 5

    EgenskapRadxa X4Raspberry Pi 5
    CPUIntel N100, 4C/4T, upp till 3,4 GHzBroadcom BCM2712, Arm Cortex-A76, 4C/4T, 2,4 GHz
    GPUIntel UHD Graphics (24 EU, 750 MHz)VideoCore VII
    RAM4 / 8 / 12 GB LPDDR54 / 8 GB LPDDR4X
    LagringNVMe via M.2 (2230), valbar eMMCmicroSD, PCIe via HAT
    Nätverk2,5 Gbit Ethernet, Wi-Fi 6, BT 5.21 Gbit Ethernet, Wi-Fi 5, BT 5.0
    GPIO40-pin via RP204040-pin nativt
    Video2 × Micro HDMI (4K60)2 × Micro HDMI (4K60)
    StrömUSB-C PD 12V / 2,5AUSB-C PD 5V / 5A
    PrisFrån ca 810 kr (4 GB)Från ca 810 kr (4 GB)

    Framtidsspaning – x86 gör intåg i maker-marknaden

    Raspberry Pi och Arm har länge varit synonymt med maker-världen. Men Radxa X4 visar att x86 kan ta plats även här.

    • Fördelar: Bred mjukvarukompatibilitet (Windows/Linux), högre CPU-prestanda och NVMe-lagring.
    • Nackdelar: Större värmeutveckling, mindre community och svagare ekosystem än Raspberry Pi.

    Troligen kommer vi se en framtid där Arm och x86 delar på tronen: Arm i utbildning, IoT och lågenergi – x86 i kraftfulla maker-projekt och billiga mini-PC:s.

    Domslut

    Radxa X4 är det närmaste en ”Raspberry Pi med PC-hjärta” vi har sett. Den erbjuder mer kraft, snabbare lagring och bättre nätverk än Pi 5, men kräver kylning och kan inte luta sig mot samma gigantiska ekosystem.

    ✅ Plus

    • Intel N100 ger rejält prestandalyft
    • NVMe-lagring
    • Prisvärd (från ca 810 kr)
    • 2,5 GbE och Wi-Fi 6

    ❌ Minus

    • Kräver kylning, annars stryps CPU:n
    • Mindre community än Raspberry Pi
    • GPIO via RP2040, inte nativt

    Slutsats:
    För den som vill ha en liten, billig x86-dator i Pi-format är Radxa X4 just nu det bästa alternativet. Men Raspberry Pi 5 behåller sin styrka genom ekosystem och enkelhet – och därför är kampen långt ifrån avgjord.

    https://radxa.com/products/x/x4

    Radxa X4 – Fakta

    x86-SBC i Raspberry Pi-format
    CPU:Intel N100, 4C/4T, upp till 3,4 GHz
    GPU:Intel UHD Graphics (24 EU, 4K60)
    RAM:4/8/12 GB LPDDR5
    Lagring:M.2 2230 NVMe (PCIe 3.0 x4), valbar eMMC
    Nätverk:2.5 GbE, Wi-Fi 6, BT 5.2
    Video:2× Micro HDMI, upp till 4K@60
    GPIO:40-pin via RP2040 (2× SPI, 2× I2C, 2× UART, 16× PWM, 8× PIO)
    Ström:USB-C PD 12V / 2,5A
    Mått:85 × 56 mm
    Pris (SEK):från ca 810 kr (4 GB), 1080 kr (8 GB) inkl. 25 % moms
    NVMe2.5 GbEWi-Fi 6RP2040 GPIO
  • CachyOS släpper ny ISO-snapshot – paketdashboard och LTS-kärna i fokus

    Augustiutgåvan av CachyOS kombinerar en ny, webbaserad paketdashboard med ett stabilitetsfokus: Linux 6.12 LTS är nu standardkärna. Bland övriga nyheter finns stöd för Niri, bootbara Btrfs-snapshots via GRUB och S0ix-stöd för NVIDIA-användare.

    Den Arch Linux-baserade distributionen CachyOS har släppt sin ISO-snapshot för augusti 2025. Utgåvan levererar inte bara de senaste paketuppdateringarna från Arch Linux, utan även flera nya funktioner som riktar sig till både stabilitet och användarvänlighet.

    Bland höjdpunkterna finns en helt ny, webbaserad paketdashboard. Där kan användare söka och sortera paket efter arkitektur, namn, förråd och uppdateringstid. Dashboarden visar dessutom vilken PKGBUILD som används för varje paket, vilket gör det tydligt vilka som kommer direkt från Arch och vilka som har modifierats av CachyOS-teamet. Paket från AUR markeras särskilt, och för varje paket finns även en direktlänk till binärnedladdning.

    En annan större förändring är att ISO-avbilden nu använder Linux 6.12 LTS som standardkärna. Den långtidssupportade versionen ska ge ökad stabilitet, men utvecklarna påpekar att den kan innebära framtida kompatibilitetsproblem – särskilt för nya AMD- och Intel-GPU:er som kräver nyare kärnor. Linux 6.16 finns fortfarande med, men som alternativ.

    Utöver detta innehåller snapshoten stöd för fönsterhanteraren Niri, startbara snapshots för Btrfs-installationer via GRUB, samt S0ix-viloläge för NVIDIA-användare.

    Flera egenutvecklade verktyg har också fått uppdateringar. Bland annat har Cachy-Update nu en systemfältsindikator som notifierar om nya uppdateringar, medan Proton-CachyOS har utrustats med en DLSS-versionsuppgraderare och möjlighet att tvinga den senaste spelpresetsprofilen. Även bootloadern Limine och installationsstarten har förbättrats.

    Den nya ISO:n finns redan nu tillgänglig för nedladdning från projektets officiella webbplats i både Desktop- och Handheld-varianter.

    https://cachyos.org/download

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.

    Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.

    I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.

    En ny start

    Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.

    Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.

    Förändringen sker i etapper

    För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:

    1. Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
    2. Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
    3. Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.

    Mer än bara ett nytt fönster

    För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.

    Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.

    Teknisk faktaruta

    openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen

    • Ny komponent: opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
    • Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
    • Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
    • Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
    • Fasvis migrering:
      • Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
      • Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
      • Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
    • Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
    • Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.

    https://linuxiac.com/ahoy-this-is-opensuse

  • NIST fastställer ny standard för lättviktig kryptering för små enheter

    Nya standarder för lättviktig kryptering ska stärka cybersäkerheten i de allra minsta uppkopplade enheterna. Med algoritmer ur Ascon-familjen erbjuder NIST nu ett resurseffektivt skydd för allt från IoT-sensorer och RFID-taggar till medicinska implantat – teknologier som hittills ofta stått utan tillräcklig kryptering på grund av begränsad processorkraft.

    Skydd för IoT, RFID och medicinska implantat

    National Institute of Standards and Technology (NIST) har nu färdigställt en ny standard för lättviktig kryptering, särskilt utformad för att skydda små och resursbegränsade enheter mot cyberattacker. Standarden är publicerad som Ascon-Based Lightweight Cryptography Standards for Constrained Devices (NIST Special Publication 800-232).

    Den nya standarden ger en uppsättning verktyg för att säkra data som skapas och skickas av miljarder av små uppkopplade enheter, från smarta hushållsapparater och RFID-taggar till medicinska implantat. Alla dessa enheter har gemensamt att de ofta har mycket mindre beräkningskapacitet än vanliga datorer och mobiltelefoner, men ändå behöver tillgång till stark och modern säkerhet. Här blir lättviktig kryptering avgörande eftersom den är designad för att fungera på just sådana resursbegränsade plattformar.

    Behovet av lättviktig kryptering

    Traditionell kryptering, som används i datorer och servrar, är ofta för tung för små enheter som har låg strömförbrukning, begränsad batteritid och enkel hårdvara. IoT-enheter kan till exempel behöva arbeta i flera år på ett litet batteri, och därför måste krypteringen vara både säker och extremt effektiv.

    ”Vi uppmuntrar användningen av denna nya standard där resursbegränsningar tidigare har hindrat införandet av kryptering,” säger NIST-datavetaren Kerry McKay, som tillsammans med kollegan Meltem Sönmez Turan lett utvecklingen. ”Den kommer att gynna industrier som bygger allt från smarta hushållsprodukter och vägtullssystem till medicinska implantat. Gemensamt för dessa enheter är att de måste hushålla noggrant med energi, beräkningstid och minne – och vår nya standard är anpassad för just detta.”

    Ascon – kärnan i standarden

    Standarden bygger på Ascon-familjen av kryptografiska algoritmer, som valdes ut av NIST 2023 efter en omfattande internationell granskningsprocess. Ascon utvecklades ursprungligen 2014 av forskare vid Graz University of Technology i Österrike, Infineon Technologies och Radboud University i Nederländerna.

    Redan 2019 utsågs Ascon som det bästa alternativet för lättviktig kryptering i den välrenommerade CAESAR-tävlingen, ett globalt initiativ för att utvärdera och testa moderna krypteringsalgoritmer. Detta gav Ascon en stark legitimitet eftersom det visade att algoritmen klarat åratal av öppen och intensiv granskning från kryptografer världen över.

    Fyra varianter för olika behov

    Den nya standarden innehåller fyra Ascon-baserade varianter, som täcker två grundläggande kryptografiska funktioner: autentiserad kryptering och hashfunktioner.

    • ASCON-128 AEAD (Authenticated Encryption with Associated Data)
      Denna variant används när en enhet behöver både kryptera data och säkerställa att den inte har manipulerats. AEAD är särskilt viktigt i miljöer där data skickas trådlöst och riskerar att avlyssnas eller ändras.
      En annan fördel är att ASCON är enklare att implementera på ett sätt som motstår så kallade side-channel-attacker. Dessa attacker bygger på att angripare observerar exempelvis strömförbrukning, tidsåtgång eller elektromagnetisk strålning för att gissa sig till nycklar. Även om ingen algoritm helt kan förhindra denna attacktyp, gör ASCON:s design det betydligt lättare att bygga motståndskraftiga implementationer. Exempel på enheter som kan dra nytta av detta är RFID-taggar i betal- och identifieringssystem, medicinska implantat som pacemakers och insulinpumpar samt vägtulltranspondrar i bilar.
    • ASCON-Hash 256
      Detta är en hashfunktion som skapar en unik ”fingeravtryckskod” för data. Om minsta bit av originaldatan ändras, förändras också hashvärdet helt. Detta gör funktionen mycket användbar för att:
      • kontrollera att programvaruuppdateringar inte har manipulerats
      • verifiera dataintegritet vid kommunikation
      • skydda lösenord genom att lagra hashvärden i stället för klartext
      • stärka digitala signaturer.
        ASCON-Hash 256 erbjuder därmed ett lättviktigt alternativ till den mer resurskrävande SHA-3-familjen av hashfunktioner som NIST tidigare standardiserat.
    • ASCON-XOF 128 och ASCON-CXOF 128
      Dessa är flexibla hashfunktioner (XOF står för eXtendable Output Function) där användaren själv kan bestämma längden på hashvärdet. För små enheter kan kortare hashvärden spara både tid och energi.
      CXOF-varianten går ett steg längre och tillåter även att användaren lägger till en egen etikett eller ”domänseparation” i hashprocessen. Detta minskar risken för kollisioner där två enheter råkar producera samma hash för samma data, något som annars kan utnyttjas av angripare.

    Framåtblickande standard

    McKay betonar att standarden är utformad för omedelbar användning men också flexibel nog för framtida utbyggnad.

    ”Vi har tagit till oss av communityns feedback och försökt skapa en standard som både är enkel att implementera och framtidssäker,” säger hon. ”Vi planerar redan att överväga ytterligare funktioner som efterfrågats, exempelvis en särskild autentiseringskod för meddelanden (MAC). Detta kan bli nästa steg i utvecklingen.”

    Sammanfattning

    Med den nya Ascon-baserade standarden får industrin en krypteringslösning som kombinerar säkerhet, energieffektivitet och enkel implementering. Den är ett viktigt steg för att höja cybersäkerheten i en värld där miljarder små enheter redan är uppkopplade – och där antalet bara fortsätter att växa.

    Faktaruta: NIST Ascon – Lättviktig kryptering

    Standard: NIST SP 800-232 • Fokus: resurseffektivt skydd i små, begränsade enheter

    • Syfte: Skydda data i IoT, RFID och medicinska implantat där energi, tid och minne är begränsade.
    • Bas: Ascon-algoritmfamiljen (utvecklad 2014; vald av NIST efter flerstegsgranskning).
    • Historik i korthet: Erkänd i CAESAR (2019) för lättviktig kryptering; NIST-utval 2023; standard färdigställd därefter.
    • Kategorier: Autentiserad kryptering (AEAD) och hash/XOF.
    • Varianter: ASCON-128 AEAD • ASCON-Hash 256 • ASCON-XOF 128 • ASCON-CXOF 128.
    • Fördelar: Hög säkerhet med låg resursåtgång; enklare att implementera mot side-channel-attacker än många äldre alternativ.
    • Typiska användningar: Smarta hemprodukter, sensorer, vägtulltranspondrar, RFID-taggar, pacemakers/insulinpumpar.
    • Praktiska tips: Använd AEAD när både kryptering och integritet krävs; välj XOF/CXOF när flexibel hashlängd behövs.
  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad.

    Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av utvecklaren Greg Kroah-Hartman, som samtidigt uppmanar användare att gå vidare till Linux 6.16.

    Bland nyheterna i 6.15 fanns Rust-stöd för hrtimer och ARMv7, en ny setcpuid=-parameter för x86, förbättringar i sched_ext, utökade PMU-funktioner för Intel och AMD, stöd för nästlad virtualisering på ARM samt emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.

    Den nyare versionen, Linux 6.16, lanserades den 28 juli 2025 och innehåller stöd för Intel Trusted Domain Extensions, Intel APX (Advanced Performance Extensions), USB-offload för ljudenheter, coredump-överföring via AF_UNIX-socket och en förbättrad, automatiserad metod för minnesallokering.

    Distributioner som openSUSE Tumbleweed och Arch Linux har redan lagt till 6.16 i sina förråd, och även PorteuX 2.2 samt Fedora Linux väntas följa efter inom kort.

    Samtidigt är 6.16, precis som sin föregångare, en kortlivad version som endast kommer att underhållas i några månader. För långsiktig stabilitet rekommenderas användare i stället att välja en LTS-utgåva, exempelvis Linux 6.12 LTS som är standard i Debian 13 “Trixie”, eller de längre underhållna versionerna 6.6 LTS och 6.1 LTS.

    Linux Kernel 6.15 — Fakta & nyheter
    Släppt: 25 maj 2025 • Gren: Ej LTS
    Nyheter i 6.15:
    • Rust-stöd för hrtimer och ARMv7.
    • Ny startparameter för x86: setcpuid=.
    • sched_ext: räkna och rapportera interna händelser.
    • Förbättrade PMU-funktioner för x86 (Intel & AMD).
    • Nästlad virtualisering: VGICv3-stöd på ARM.
    • Emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.
    Status: EOL (End of Life) — uppgradera till Linux 6.16 eller välj en LTS-kärna (t.ex. 6.12/6.6/6.1) för långtidssupport.
  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.

    Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.

    Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.

    Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.

    Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.

    För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.

    Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.

    https://linuxiac.com/linux-gets-hdr-support-in-chromium-on-wayland

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna.

    Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar.

    Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till visuella signaturer i PDF-bilagor, något som gör det enklare att hantera signerade dokument direkt i klienten. Dessutom införs en efterfrågad funktion för att återställa mappordningen i sidopanelen samt möjlighet att kopiera hela mappar inom e-postkonton och lokala mappar.

    Användarupplevelsen har också fått en rad förbättringar. Bland annat tillkommer alternativen ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”, medan det äldre alternativet ”Kopiera meddelandeplats” har tagits bort.

    I vanlig ordning innehåller versionen ett stort antal buggfixar – bland annat för problem med notifieringsljud, kalendersynkronisering med Fastmail, sortering av diskussionsgrupper och visning av kontaktbilder i WebP-format. Prestandaproblem vid första uppstart har också åtgärdats, liksom flera fel som påverkat RSS-flöden och arkivering.

    Sist men inte minst har sju säkerhetshål täppts till, vilket gör Thunderbird 142 till en viktig uppdatering för alla användare. Programmet finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen.

    Faktaruta: Thunderbird

    Fri, öppen och plattformsoberoende e-postklient för GNU/Linux, macOS, Windows och Android.

    Historia

    • Startade som Mozilla Thunderbird på 2000-talet.
    • Korsplattform och helt öppen källkod.
    • Kalender och adressbok integrerades senare.
    • Thunderbird för Android växer ur K-9 Mail-projektet.

    Kärnfunktioner

    • IMAP/POP3, flera identiteter, enhetlig inkorg.
    • Sökning, filter, etiketter och mappar.
    • OpenPGP och S/MIME för kryptering och signering.
    • Kalender via CalDAV, adresser via CardDAV.
    • RSS och diskussionsgrupper (Usenet).

    Nytt i version 142

    • Visuella signaturer i PDF-bilagor.
    • Återställ mappordning i sidopanelen.
    • Kopiering av mappar inom konton och lokalt.
    • Nya menyval: ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”.
    • Många buggfixar och sju säkerhetshål patchade.

    Hämta

    Officiell webbplats

    $

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.

    Så bra funkar Linux på gamla datorer

    Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.

    När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.

    Vad ska man titta på?
    Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.

    Val av Linux-distribution
    Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:

    • Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
    • Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.

    När är det inte värt besväret?
    Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.

    Linux är inte Windows
    En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.

    Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.

    Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.

    Fakta: Linux på gamla datorer
    För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
    - Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
    - Debian — stabilt, flexibelt
    
    För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
    - Xubuntu — XFCE, resurssnålt
    - Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
    - Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
    
    För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
    - AntiX — extremt lättviktigt
    - Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
    - Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
    
    Undvik som nybörjare
    - 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
  • Zulip 11.0 – öppen källkodsutmanare till Slack och Discord

    En ny version av det öppna källkodsbaserade chattverktyget Zulip har släppts. Med version 11.0 stärker plattformen sin roll som alternativ till Slack och Discord – med fokus på struktur, kontroll och öppenhet.

    Numera behöver man inte kunna morsekod för att prata med andra på andra sidan jordklotet.

    Ägd kommunikation istället för molnberoende
    Medan Slack och Discord växer i popularitet finns en växande kritik: användarnas kommunikation lagras och kontrolleras av företagen bakom. Zulip erbjuder en annan väg. Plattformen är helt öppen källkod och låter organisationer välja mellan att använda den färdiga molntjänsten Zulip Cloud eller att köra en egen server.

    Det innebär att företag, skolor, forskargrupper och ideella organisationer kan ha full kontroll över sina data, något som blivit en allt viktigare fråga för många användare.

    Struktur med kanaler och ämnen
    Zulip skiljer sig från konkurrenterna genom sitt unika sätt att organisera samtal. Meddelanden placeras i kanaler, men varje kanal delas också in i ämnen. På så sätt kan flera diskussioner pågå parallellt utan att trådar drunknar i varandra.

    I en kanal för ”Utveckling” kan man till exempel samtidigt ha pågående samtal om ”Buggrapporter”, ”Designförslag” och ”Kodgranskning”. Det gör att Zulip lämpar sig både för snabb realtidskommunikation och för asynkrona samtal där deltagare ansluter när de har tid.

    Nya funktioner i version 11.0
    Lanseringen av Zulip 11.0 innebär flera efterfrågade förbättringar:

    • Meddelandepåminnelser för att komma tillbaka till viktiga diskussioner.
    • Kanaler utan ämnen, för enklare och mer informella samtal.
    • Möjlighet att organisera kanaler i mappar.
    • Förbättrad hantering av olästa meddelanden och notiser.
    • Stöd för end-to-end-kryptering av pushnotiser.
    • Förfinad design och uppdaterade översättningar på 25 språk.

    Dessutom har Zulip lanserat en helt ny mobilapp, byggd i Flutter, som ersätter den tidigare React Native-versionen. Den nya appen erbjuder en snabbare, smidigare och modernare upplevelse på både Android och iOS.

    Communitydrivet och globalt
    Zulip är inte bara ett programvaruprojekt, utan också ett community. Över 1 500 utvecklare har bidragit med kod, och projektet deltar för tionde året i rad i Google Summer of Code. Plattformen sponsrar även gratis hosting för mer än 2 000 open source-projekt, forskargrupper och ideella organisationer.

    Framtiden för Zulip
    Projektet planerar att fortsätta släppa två stora versioner per år. Nästa release, Zulip 12.0, väntas i början av 2026.

    För den som vill undvika att lämna över kontrollen av sin digitala kommunikation till stora bolag framstår Zulip som ett växande alternativ – en plattform där användaren själv kan välja mellan moln och egen server, och där struktur och öppenhet står i centrum.

    https://zulip.com

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober.

    Linux-kärnan går in i en ny fas. Två veckor efter lanseringen av version 6.16 har Linus Torvalds nu gjort den första testversionen av Linux 6.17 tillgänglig för allmänheten.

    Det innebär att sammanslagningsfönstret är stängt och att utvecklarna framöver fokuserar på testning och finslipning. Precis som vanligt kommer nya Release Candidate-versioner (RC) att publiceras varje söndag fram till den färdiga utgåvan om ungefär två månader.

    – Fönstret för ändringar såg rätt friskt ut, summerar Linus Torvalds. Statistiken över patchar och commits ligger på en normal nivå, även om antalet ändringar som alltid är stort nog för att bara kunna sammanfattas på hög nivå.

    Nyheter i Linux 6.17

    Bland de mest intressanta förbättringarna finns:

    Bättre prestanda i Btrfs – filsystemet blir snabbare och mer effektivt.

    Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generations plattform får officiellt stöd.

    Arms BRBE-funktion – en ny processorutökning för spårning av exekvering.

    IPv6 force_forwarding – gör det möjligt att aktivera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.

    Förbättrad EXT4 – blockallokeringen får ökad skalbarhet.

    AMD:s hårdvaruåterkoppling (HFI) – ett gränssnitt för bättre prestandahantering.

    Som alltid följer även uppdateringar av drivrutiner, dokumentation och förbättringar inom nätverk och filsystem.

    När släpps den färdiga versionen?

    Linux 6.17 förväntas bli färdig i slutet av september eller början av oktober 2025. Om allt flyter på med sju RC-versioner landar den slutliga releasen den 28 september. Om det krävs en åttonde, skjuts den fram till 5 oktober.

    Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller via kernel.org. Men kom ihåg – detta är en testversion och inget för produktionsmaskiner.

    Linux 6.17 i korthet

    Changelog (tekniskt) Vad det betyder för dig
    Filsystem
    – Förbättrad prestanda i Btrfs
    – Bättre skalbarhet i EXT4 blockallokering
    Snabbare filhantering, både för stora filer och många små filer.
    Hårdvarustöd
    – Stöd för Intel Wildcat Lake
    – Stöd för AMD HFI
    – Stöd för Arms BRBE
    Linux fungerar bättre på ny hårdvara.
    Smartare prestandahantering och energieffektivitet.
    Nätverk
    – Ny sysctl: IPv6 force_forwarding
    Mer flexibel nätverkskonfiguration, särskilt i avancerade miljöer.
    Övrigt
    – Uppdaterade drivrutiner
    – Förbättrad dokumentation
    – Förbättringar i nätverk & filsystem
    Stabilare system, bättre hårdvarustöd och en mer pålitlig upplevelse.
  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare.

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025, men redan nu går det att ladda ner både källkod och färdiga binärer för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system från Mozillas FTP-server.

    Flexibel undantagslista i ETP Strict
    En av de största nyheterna i Firefox 142 är en flexibel undantagslista i Enhanced Tracking Protection (ETP) Strict-läget. Den nya funktionen gör det möjligt att hantera webbplatser där spårningsskydd tidigare har brutit viktiga funktioner. Undantagen är uppdelade i två nivåer – basfunktioner och bekvämlighetsfunktioner – så att användaren kan få bättre kompatibilitet utan att ge avkall på integritetsskyddet.

    Förbättringar i gränssnittet
    Det går nu att ta bort tillägg från sidofältet genom att högerklicka på ikonen och välja ”Ta bort från sidofältet”. Mozilla har även förbättrat bläddringshastigheten i bokmärkesdialogen, så att den håller sig inom komponentytan, samt lagt till bättre dra-och-släpp-stöd för blob-bilder.

    Smartare sökresultat och Netmonitor
    Adressfältet får också en förbättring genom att sökresultat från historiken nu visas smartare, vilket minskar risken för dubletter. Utvecklarverktyget Netmonitor har uppdaterats så att det visar rubriker, cookies och parametrar även om en förfrågan inte är helt avslutad.

    Nyheter för utvecklare
    För webbutvecklare är Firefox 142 en särskilt spännande uppdatering. Den lägger till stöd för:

    • wllama-API – som låter utvecklare integrera lokala språkmodeller (LLM) direkt i tillägg.
    • URLPattern-API – ett standardiserat sätt att matcha och analysera URL:er.
    • Prioritized Task Scheduling-API – för att tilldela och hantera prioriteringar mellan olika uppgifter.
    • Selection.getComposedRanges() – som gör det möjligt att exakt hämta markerade textrader över shadow DOM-gränser.

    Dessutom har Debuggern fått en ny inställning där utvecklare kan välja om overlayn ska visas när ett skript pausas.

    ESR-versionerna lanseras samtidigt
    Samtidigt med Firefox 142 kommer Mozilla även att lansera Firefox 140.2 ESR och Firefox 128.14 ESR för de användare som föredrar den utökade supportversionen.

  • Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val.

    När det talas om gaming på Linux hamnar diskussionen ofta på SteamOS och Proton. Men de senaste åren har ett nytt namn börjat dyka upp i forum, recensioner och bland Steam Deck-entusiaster: Bazzite. Distributionen, som är byggd ovanpå Fedora, vill vara mer än bara ett alternativ – den vill vara den självklara spelplattformen för både stationära datorer, hemmabiosystem och handhållna konsoler.

    Ett projekt fött ur communityn

    Bazzite är inte en produkt från en stor utvecklare eller ett kommersiellt företag, utan ett initiativ från Universal Blue-communityn. Det är en grupp entusiaster som tagit fasta på tanken om det ”oföränderliga operativsystemet” – en plattform där själva systemet levereras i ett skrivskyddat format och uppdateras atomärt. För användaren innebär det att varje uppdatering kan rullas tillbaka om något går fel, en försäkring som gör att man kan experimentera utan rädsla.

    Spelklara verktyg från start

    Där många Linux-distributioner lämnar åt användaren att själv installera och konfigurera spelklienter, går Bazzite längre. Här finns Steam, Lutris och Heroic Games Launcher förinstallerade. Nvidia-drivrutinerna är redan på plats, liksom stöd för handkontroller. För den som sitter med ett Steam Deck eller ASUS ROG Ally innebär det att man kan starta upp i ett specialanpassat Gaming Mode direkt efter installation.

    Dessutom är Bazzite kompatibelt med Windows-spel tack vare Proton och Wine, och öppnar dörren för spel från plattformar som Epic Games Store, GOG och Amazon Games. För den som vill sträcka sig utanför spelvärlden finns även Waydroid, som gör det möjligt att köra Android-appar i en container.

    Säkerhet på enterprise-nivå

    Samtidigt som Bazzite riktar sig till gamers, lyfter utvecklarna gärna fram säkerheten. Distributionen är utrustad med SELinux, Secure Boot-stöd och TPM-baserad kryptering – funktioner som annars främst återfinns i företagsmiljöer. Här kombineras alltså höga krav på datasäkerhet med ett lättillgängligt spelfokus.

    Från nisch till nyhet

    Sedan den första versionen släpptes i november 2023 har intresset växt snabbt. Tekniksajter som The Verge och PC Gamer har testat systemet på handhållna konsoler som ROG Ally X, och resultatet pekar på både bättre batteritid och jämnare prestanda än Windows i vissa scenarier. Andra lyfter fram att Bazzite känns som det SteamOS som Valve ännu inte levererat för PC-marknaden.

    En framtid i balans

    Men projektet står också inför utmaningar. Fedora, som Bazzite bygger på, diskuterar att slopa stöd för 32-bitars bibliotek. Skulle det beslutet gå igenom fullt ut kan det slå hårt mot Bazzite, då många spel fortfarande behöver dessa komponenter. Projektledaren Kyle Gospodnetich har varnat för att en sådan förändring skulle kunna ”döda” distributionen.

    Slutsats

    Bazzite befinner sig i ett intressant skede. Det är fortfarande ett community-drivet projekt, men har redan börjat vinna förtroende hos spelare som letar efter ett Linux-alternativ som bara fungerar. Kombinationen av modern teknik, färdiginstallerade spelklienter och hög säkerhet gör det till något mer än ännu en Fedora-spinoff. Frågan är om Bazzite kan växa från att vara en nischlösning för entusiaster till att bli ett självklart val för spelare i stort.

    https://bazzite.gg

    Forum tråd på Sweclocker där det diskuteras Bazzite :

    https://www.sweclockers.com/forum/trad/1743261-bazzite-traden-om-operativsystemet-for-folk-som-spelar

    Bazzite — immutable Linux för gaming

    • Typ: Fedora-baserad, rpm-ostree (atomiska uppdateringar/rollback)
    • Varianter: Desktop & Deck (bootar till Steam Gaming Mode; även Desktop-läge)
    • Spelverktyg: Steam, Lutris, Heroic; Proton/Wine; HDR/VRR; Gamescope m.m.
    • Drivrutiner: Nvidia-proprietära samt aktuellt Mesa (AMD/Intel)
    • Säkerhet: SELinux, Secure Boot, LUKS, TPM-upplåsning
    Versioner & stöd (urval)
    • 1.0 (nov 2023, Fedora 38): första släppet, gamingfokus för PC + Steam Deck.
    • 41-serien (Fedora 41): stöd för “de flesta x86_64-PC från senaste decenniet” samt handhållna som ASUS ROG Ally & Lenovo Legion Go.
    • 42-serien (Fedora 42): aktuell stabil gren. Senaste stabila build: 42.20250809 (aug 2025).
    Uppdateringar/rollback: Hämtas i bakgrunden; aktiveras vid omstart. Snabb återställning via rpm-ostree rollback eller rebase till tidigare build.

    Raid over Moscow — fakta

    • Utvecklare: Access Software (designer: Bruce Carver)
    • Första släpp: 1984 (Commodore 64)
    • Portningar 1985–86: Apple II, Atari 8-bit, BBC Micro, ZX Spectrum, Amstrad CPC
    • Senare konverteringar: Amiga (2020), Commodore Plus/4 (2022)
    • Genre/Läge: Action, single-player
    Senast uppdaterad: 17 aug 2025
  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering.

    Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking – en lista som, trots sina begränsningar, ofta ses som ett temperaturmått på vilka distributioner som väcker störst intresse.

    Rankingen baseras enbart på antalet sidvisningar och speglar därför inte det faktiska antalet användare. Men listan har länge varit en populär snackis i Linuxvärlden, och att en nykomling som CachyOS når toppen är ändå uppseendeväckande.

    Från nykomling till etta på två år

    CachyOS lanserades i slutet av 2022 och har på kort tid byggt upp en trogen användarbas, inte minst bland spelare. I slutet av förra året låg distributionen fortfarande på åttonde plats, men nu har intresset exploderat och placerat den högst på listan.

    Prestanda i fokus

    Distributionen är Arch-baserad och följer en rullande release-modell. Den levereras med KDE Plasma som standardskrivbord, en grafisk installerare och automatisk hårdvaruigenkänning – vilket gör den mer lättillgänglig än klassisk Arch.

    Det som framför allt lockar är de tekniska optimeringarna. CachyOS använder en egen kärna, trimmad för responsivitet med moderna schemaläggare som BORE och EEVDF. Programvaran kompileras dessutom med arkitekturanpassade flaggor och prestandaförbättringar som LTO, PGO och BOLT. För spelare innebär det ofta högre bildfrekvens och lägre latens jämfört med standard-Arch.

    En uppstickare att räkna med

    Att CachyOS nu passerar etablerade namn som Mint och MX Linux visar hur snabbt landskapet kan förändras. Även om DistroWatch inte speglar den faktiska marknadsandelen är listans symbolvärde stort.

    CachyOS framgång sänder en tydlig signal: prestandaoptimerade distributioner med fokus på spel och responsivitet är på stark frammarsch i Linuxvärlden.

    https://cachyos.org

    Källa till innehållet ovan : https://linuxiac.com/cachyos-topped-distrowatch-rankings/

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år.

    Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTS
    Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare hårdvarustöd och nyare programvara än tidigare. Dessutom har man rättat till flera kända buggar från föregående utgåvor.

    Förbättrad språkhantering och enklare utveckling
    Bland nyheterna märks en ny signeringsnyckel för Grml:s egna programförråd, förbättrad språkhantering både vid uppstart och i verktyget grml-lang, samt att flera tidigare fristående paket nu slagits ihop för att förenkla utvecklingen.

    Nytt i byggsystemet grml-live
    Även grml-live, systemet som används för att bygga Grml-avbilder, har fått en rejäl uppdatering. Det stöder nu bland annat byggande av testversioner baserade på ”Debian Forky”, tangentbordsstöd för fler språk, nya funktioner för att hoppa över paket, samt stöd för så kallade reproducerbara ISO-filer – något som ökar transparensen och säkerheten.

    https://grml.org/download

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go är ett urgammalt strategibrädspel från Kina, spelat med svarta och vita stenar på ett rutnät. Målet är att omringa områden och fånga motståndarens stenar. Det har inget att göra med programmeringsspråket Go. Reglerna är enkla men spelet är djupt och komplext.I Go betyder atari att en sten eller grupp har bara en fri punkt kvar och riskerar att fångas nästa drag. Företaget Atari valde namnet för att det signalerar ett kritiskt och avgörande läge i spelet.

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner.

    Ny experimentell Garbage Collector
    En av de mest intressanta nyheterna är en ny garbage collector som är optimerad för att hantera många små objekt mer effektivt. Tester visar att den kan minska minneshanteringskostnaden med 10–40 % i praktiska scenarier. Den är inte aktiverad som standard – utvecklare behöver slå på den själva och kan sedan lämna feedback till Go-teamet.

    Snabbare och mer flexibel JSON-hantering
    Den andra stora experimentella nyheten är paketet encoding/json/v2. Det är en uppdaterad JSON-implementation som lovar snabbare avkodning och fler konfigurationsmöjligheter. Även den här funktionen kräver att man aktivt väljer att använda den.

    Automatisk optimering i container-miljöer
    Go 1.25 gör att GOMAXPROCS nu automatiskt anpassar sig efter tillgängliga CPU-resurser i miljöer som Kubernetes. Tidigare krävdes manuell konfigurering för att uppnå detta.

    Förbättringar i kompilatorn

    • Snabbare allokering av slices.
    • DWARF5-debuginformation, vilket minskar storleken på binärer och påskyndar länkning, särskilt i större projekt.

    Förbättrade utvecklingsverktyg

    • Nya go vet-kontroller som fångar upp vanliga programmeringsfel.
    • Möjlighet att ignorera mappar direkt i go.mod.
    • go doc kan nu köra en lokal dokumentationsserver med flaggan -http.
    • Ett helt nytt paket – testing/synctest – gör det lättare att testa parallell kod utan risk för klassiska race condition-problem.

    Standardbiblioteket och säkerhet

    • Förbättrad prestanda i kryptografiska algoritmer.
    • Mer konsekvent hantering av ASN.1-data.
    • Nya funktioner för nätverks- och TLS-anslutningar.

    Plattformsförändringar

    • Äldre versioner av macOS stöds inte längre.
    • Go 1.25 är den sista versionen med stöd för 32-bitars Windows/ARM, som nu tas ur bruk.

    Tillgänglighet
    Go 1.25 kan laddas ned som färdiga binärfiler och installationspaket från den officiella nedladdningssidan. En fullständig lista över alla ändringar finns i Go 1.25 Release Notes, och fler blogginlägg från utvecklingsteamet väntas de närmaste veckorna.

    Exempel i språket go

    Ett enkelt program som skriver Hello, World! i terminalen:

    package main
    
    import "fmt"
    
    func main() {
        fmt.Println("Hello, World!")
    }
    

    Förklaring:

    • package main – anger att programmet är ett körbart program.
    • import "fmt" – tar in paketet fmt för utskrift.
    • func main() – huvudfunktionen som körs först.
    • fmt.Println(...) – skriver ut text med radbrytning.

    Kör programmet:

    go run hello.go

    Kompilera till en binärfil:

    go build -o hello hello.go
    ./hello

    Faktaruta: programmeringsspråket Go

    Översikt

    Go (även kallat Golang) är ett kompilerat, statiskt typat språk från Google med inbyggd stöd för samtidighet (goroutines och kanaler), snabb kompilering och enkel distribution som fristående binärer.

    Vad språket klarar

    • Högpresterande nätverks- och serverprogram med låg latens.
    • Massiv samtidighet via goroutines och chan utan trådbekymmer.
    • Snabb kompilering till statiska, portabla binärer (lätt att containerisera).
    • Inbyggd minnessäkerhet och garbage collection.
    • Stort standardbibliotek: nätverk, HTTP, kryptografi, testning m.m.
    • Förstklassiga verktyg: go build, go test, go fmt, go vet, moduler.

    Vanliga användningsområden

    • Moln- och mikrotjänster, REST/GraphQL-API:er.
    • Distribuerade system, nätverksservrar, proxyer och gateways.
    • DevOps- och plattformsverktyg (t.ex. Docker, delar av Kubernetes-ekosystemet).
    • Kommandoradsverktyg och automation.
    • Data- och meddelandeflöden (streaming), observability/telemetri.

    Kort historik

    • Startat på Google av Robert Griesemer, Rob Pike och Ken Thompson.
    • Offentligt presenterat 2009; version 1.0 släpptes 2012.
    • Designmål: enkelhet, snabbhet, effektiv samtidighet och stark verktygskedja.

    Styrkor & saker att känna till

    • Styrkor: enkel syntax, snabb kompilering, robust standardbibliotek, utmärkt samtidighetsmodell.
    • Observera: minimalistisk generik (finns), inga undantag (errors hanteras explicit), mindre fokus på OOP-arv; GUI och mycket tunga numeriska arbetsflöden görs ofta i andra ekosystem.

    Exempel (körbar binär i en fil): go build -o app .

  • VirtualBox 7.2: ARM-genombrott, snabbare grafik och ett ansiktslyft som märks

    VirtualBox, en av världens mest använda virtualiseringsplattformar med öppen källkod, har nått en ny milstolpe. Version 7.2 markerar slutet för 7.1-serien och inleder en ny era med funktioner som tidigare varit högt upp på användarnas önskelista – från full ARM-virtualisering till modernare grafikstöd och ett mer lättnavigerat gränssnitt.

    Windows på ARM – nu utan kompromisser

    Den största nyheten är utan tvekan stödet för ARM-baserade virtuella maskiner på Windows/ARM-värdar. Användare kan nu köra Windows 11/ARM-gäster med fullt stöd för 2D- och 3D-acceleration, samt delade mappar. Tidigare var detta område begränsat och ofta beroende av tredjepartslösningar – nu är det inbyggt och officiellt stödd.

    Apple Silicon får sin efterlängtade 3D-boost

    Mac-användare med Apple Silicon-processorer får nu experimentellt stöd för 3D-grafik via DXMT, vilket ersätter den tidigare DXVK-on-MoltenVK-metoden. Den gamla lösningen kritiserades länge för att vara långsam och instabil – nu utlovas ett stort lyft för grafiktunga arbetsflöden i virtuella miljöer.

    Linux-värdar blir snabbare på video

    Linux får sin beskärda del av uppgraderingar. När 3D-stöd är aktiverat kan video nu avkodas via hårdvaruacceleration, vilket ger märkbart mjukare uppspelning. VirtualBox 7.2 kommer också med stöd för Linux-kärnorna 6.16 och 6.17, vilket gör den redo för nästa generation av distributioner.

    Öppen NVMe och lagringssäkerhet

    På lagringssidan tas ett viktigt steg mot mer öppenhet. NVMe-kontrolleremuleringen – tidigare låst till det proprietära Extension Pack – flyttas nu till den fria basversionen. Ett kritiskt fel som kunde orsaka korruption av VMDK-diskar vid storleksändring har också rättats till.

    Gränssnittet: mindre klick, mer kontroll

    Verktyg som tidigare gömde sig i så kallade ”hamburgermenyer” har flyttats till synliga verktygsfält. Inställningssidorna har fått ett lyft och en ny funktion gör det möjligt att ange delade mappar som globala – en efterlängtad funktion för användare med många virtuella maskiner.

    Under huven: stabilitet och kompatibilitet

    Listan med fixar är lång: stabilare NAT-nätverk, färre ljudkrascher, förbättrade BIOS/UEFI-implementationer och bättre integration med bland annat Oracle Linux 10 och RHEL 10.

    En varning till ARM-användare

    Oracle flaggar för att sparade maskintillstånd från version 7.1 inte fungerar i 7.2 på ARM. Rekommendationen är att stänga av ARM-baserade virtuella maskiner helt innan uppgradering för att undvika problem.

    Finns att ladda ner nu

    VirtualBox 7.2 kan hämtas från projektets officiella webbplats. För den som vill ha hela funktionsutbudet rekommenderas att även installera senaste Extension Pack, som bland annat ger stöd för USB 2.0/3.0 och RDP-anslutningar.

    https://linuxiac.com/virtualbox-7-2-lands-with-arm-windows-virtualization

    VirtualBox – Fakta

    Historik

    • Lanserat av Innotek GmbH 2007.
    • Förvärvades av Sun Microsystems 2008 och av Oracle 2010.
    • Fri programvara (GPL) med vissa extrafunktioner i proprietärt Extension Pack.
    • Körs på Windows, Linux, macOS och Solaris som värdsystem.

    Värdar & Gäster

    • Värdar: Windows, Linux, macOS, Solaris.
    • Gäster: Windows, Linux, BSD, Solaris m.fl.
    • Stöd för både BIOS/Legacy och UEFI.

    Kärnfunktioner

    • Snapshots, kloning, export/import (OVA/OVF).
    • Guest Additions: delat urklipp, delade mappar, sömlös muspekare.
    • 2D/3D-grafikacceleration.
    • USB-pass-through, ljud, nätverk.

    Nätverk

    • NAT, NAT Network, Bryggat, Host-Only, Internt nät.
    • Portvidarebefordran och PXE-boot.

    Lagring

    • Format: VDI, VMDK, VHD.
    • NVMe-, SATA-, SCSI-, IDE-emulering.
    • Stöd för rådisk-access.

    Nyheter i 7.2

    • Full ARM-virtualisering på Windows/ARM, inkl. Windows 11/ARM-gäster.
    • Experimentellt 3D-stöd för Apple Silicon via DXMT.
    • Videoavkodningsacceleration i Linux vid aktiverad 3D.
    • Stöd för Linux-kärnor 6.16 och 6.17.
    • NVMe-kontroller i basversionen (öppen källkod).
    • Fix för VMDK-korruption vid diskstorleksändring.
    • Omarbetat gränssnitt med synliga verktygsfält.
    • Globala delade mappar och förbättrade inställningssidor.
    • Förbättrad stabilitet för nätverk, ljud och BIOS/UEFI.
  • Flameshot 13.0 gör storstilad comeback – tre år efter senaste uppdateringen

    Flameshot är ett kraftfullt, open source-verktyg för skärmdumpar med inbyggd redigering, annotering och delningsfunktioner, tillgängligt för Linux, Windows och macOS.

    Efter tre års tystnad är Flameshot tillbaka med en efterlängtad ny version. Flameshot 13.0 är den största uppdateringen på länge, helt portad till Qt6 och fylld med nya funktioner, förbättringar och viktiga buggfixar – men också några förändringar som bryter bakåtkompatibilitet.

    Imgur-uppladdaren avstängd som standard
    En av de mest uppmärksammade ändringarna är att Imgur-uppladdaren inte längre är aktiverad från start. Utvecklarna anger integritetsskäl och viljan att hålla programmet lättviktigt som huvudorsaker. Användare som fortfarande vill använda funktionen kan aktivera den vid kompilering. Planen är att på sikt flytta uppladdaren till ett separat pluginsystem.

    Stora funktionsnyheter

    • Interaktiv visning av skärmdumpsstorlek i realtid.
    • Säkrare pixeleringsverktyg som minskar risken att känslig information syns.
    • Möjlighet att rotera och ändra transparens på fästa bilder.
    • Förbättrat Wayland-stöd via en ny grim-baserad adapter.

    Plattformsförbättringar för macOS och Windows

    • På macOS finns nu native-stöd för aarch64, vilket gör att Rosetta inte längre behövs, samt urklippsstöd för JPEG-bilder.
    • Windows-användare får stöd för WebP-format, förbättrad kompatibilitet med mörkt läge och ett nytt kommandoradsgränssnitt.

    Förfinad användarupplevelse och tillgänglighet

    • Symmetrisk storleksändring med bibehållet bildförhållande.
    • Förbättrad tangentbordsnavigering.
    • Anpassningsbar bildkvalitet för skärmdumpar.
    • Testversion av KDE Connect-integration för smidigare delning mellan enheter.

    Kända problem och kommande lösningar
    Utvecklarna meddelar att utmaningar kvarstår vid användning av flera skärmar och vissa inneslutna applikationer på Ubuntu. För Flatpak-versionen finns en tillfällig kommandobaserad lösning på behörighetsproblem, och en permanent fix planeras till Flameshot 14.

    Tillgänglighet
    Flameshot 13.0 beta finns att ladda ner för Linux (DEB, Flatpak eller via distributionens pakethanterare), Windows och macOS. Källkod finns för den som vill kompilera själv. Snap-versionen riskerar att tas bort om problemen med inneslutning inte åtgärdas.

    █ Fakta: Flameshot 13.0 [Ändringslogg]

    Version: 13.0 (beta)

    Ramverk: Qt6

    Fokus: Stabilitet, nya verktyg, prestanda

    Ändring: Imgur-uppladdare avstängd som standard

    Plattformar: Linux, Windows, macOS

    Wayland: Ny grim-baserad adapter

    Licens: OSS

    Status: Aktiv utveckling


    Nyheter & förbättringar

    • Interaktiv visning av skärmdumpsstorlek
    • Säkrare pixeleringsverktyg (minskar risk för läckor)
    • Rotation & transparens för fästa bilder
    • Förbättrat mörkt läge (Windows), WebP-stöd, CLI
    • macOS aarch64-native (ingen Rosetta), urklipp stödjer JPEG
    • Symmetrisk storleksändring, bättre tangentbordsnavigering
    • Anpassningsbar bildkvalitet, KDE Connect-test för delning

    Kända begränsningar

    • Flerskärmssetup & vissa inneslutna appar (Ubuntu) kan strula
    • Tillfällig Flatpak-workaround för behörigheter tills v14
    • Snap kan utgå om inte confinement-problem löses
    Snabbkommandon & tips
    # Exempel: starta och markera område
    $ flameshot gui
    # Spara direkt till fil
    $ flameshot full –path ~/Bilder
    # Justera kvalitet (0–100)
    $ flameshot gui –quality 90
    Klart för test · Läs ändringsloggen
    https://linuxiac.com/flameshot-13-0-revives-the-beloved-linux-screenshot-tool
  • SparkyLinux 8.0 “Seven Sisters” – Nu baserad på Debian 13 “Trixie”

    SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare.

    Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår bort.

    Viktiga nyheter i SparkyLinux 8.0

    • Alla paket uppdaterade till Debian 13.0 “Trixie”-nivå (status 13 augusti 2025).
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer:
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26
    • MinimalGUI med Openbox 3.6.1
    • MinimalCLI utan grafiskt gränssnitt
    • Linuxkärnor:
    • Standard: 6.12.41 LTS
    • Alternativ: 6.16.0 och 6.6.99 LTS via repo
    • Uppdaterade standardprogram:
    • Mozilla Firefox 128.13 ESR (141.0.3 i Sparky-repo)
    • Mozilla Thunderbird 128.13 ESR
    • LibreOffice 25.2.3
    • GIMP nu inkluderad i alla ISO-utgåvor

    Nya funktioner och förbättringar

    • sparky-package-tool (spt) – nytt terminalverktyg för enkel pakethantering.
    • CLI-installatören kan nu kryptera /home-partitionen och utföra automatisk hel­diskpartitionering.
    • MinimalGUI/Openbox använder nu Thunar istället för PCManFM som filhanterare.
    • Sparky APTus AppCenter uppdaterat och rensat på paket som tagits bort ur Debian “Trixie”.
    • Utökat kärnstöd för att säkerställa bästa möjliga hårdvarukompatibilitet.

    Kända begränsningar

    • Diskkryptering via Calamares-installationsprogrammet fungerar inte som det ska.
    • Äldre KDE Plasma 6-teman från externa källor är inte kompatibla.

    Övrig information

    • Raspberry Pi-versioner släpps vid ett senare tillfälle.
    • i686/x86-ISO-filer har utgått, men paket för i386 finns kvar i Sparky-repo.
    • Användare av SparkyLinux 7.x kan uppgradera via den officiella guiden:
      wiki.sparkylinux.org/doku.php/upgrade_7_to_8
    • Testing-användare kan uppdatera som vanligt – nya repos aktiveras inom kort.
  • Proxmox VE 9.0 – Ny era för virtualisering med Debian 13 och förbättrad mobilhantering

    Proxmox har släppt Virtual Environment 9.0, den senaste versionen av sin kraftfulla, fria och öppna plattform för virtualisering – redan installerad på över 1,6 miljoner värdar världen över. Uppdateringen kommer bara fyra månader efter version 8.4 och levererar en rad efterlängtade förbättringar.

    Den nya versionen bygger på kommande Debian 13 “Trixie”, vilket ger modernare paket, utökad enhetskompatibilitet och ytterligare säkerhetshärdning. Som standard används nu Linux-kärnan 6.14, och flera centrala komponenter har fått större uppgraderingar:

    • ZFS 2.3.3 – möjliggör tillägg av enheter till befintliga RAIDZ-pooler med minimal driftstörning
    • QEMU 10.0.2 – för bättre prestanda och kompatibilitet
    • LXC 6.0.4 – förbättrad containerhantering
    • Ceph Squid 19.2.3 – stabilare och snabbare lagringskluster

    Nyhet: Snapshots på LVM – även i delad lagring

    En av de mest efterlängtade funktionerna är här: snapshots för virtuella maskiner på thick-provisioned LVM-delad lagring, inklusive iSCSI och Fibre Channel-SAN. Proxmox använder en smart volymkedjemodell, där en underordnad volym enbart sparar skillnader från sin föräldersnapshot.

    Samma teknik fungerar nu även för Directory, NFS och CIFS, vilket ger ett enhetligt, leverantörsoberoende sätt att hantera snapshots – utan att behöva förlita sig på klustrade filsystem eller proprietära lösningar.

    Nätverk: SDN Fabrics och smartare routing

    Proxmox introducerar nu SDN Fabrics för att förenkla designen av avancerade nätverkstopologier, som exempelvis tvålagers spine-leaf-arkitekturer med multipath och automatisk NIC-failover.

    SDN-stacken stöder nu även dynamisk routing via OpenFabric och OSPF, vilket underlättar implementation av EVPN-underlay eller full-mesh Ceph-nätverk.

    High Availability med mer precision

    HA-kluster har fått Resource Affinity Rules, vilket gör det möjligt att finjustera hur arbetsbelastningar placeras. Du kan till exempel låta en databas och dess applikationsserver köras på samma nod för lägsta möjliga latens – eller sprida redundanta tjänster över flera noder för maximal driftsäkerhet.

    Helt ny mobilupplevelse

    Det mobila gränssnittet är helt omarbetat med Rust-baserade Yew och det nya Proxmox widget toolkit. Nu kan du snabbt få en överblick över tjänster, starta och stoppa virtuella maskiner och göra grundläggande konfigurationer – direkt från mobilen, oavsett webbläsare.

    Proxmox VE 9.0 kan laddas ner från den officiella webbplatsen. ISO-filen innehåller alla funktioner och är redo för installation på bare-metal-servrar. För befintliga användare som vill uppgradera från version 8.4 finns en detaljerad uppgraderingsguide i den officiella dokumentationen.

    https://www.proxmox.com/en/downloads

    Proxmox Virtual Environment – Fakta

    Beskrivning:
    Proxmox Virtual Environment (VE) är en fri och öppen plattform för virtualisering, baserad på Debian GNU/Linux. Den kombinerar KVM för full virtualisering och LXC för containerbaserad virtualisering, med ett webbgränssnitt för enkel hantering av virtuella maskiner, containers, lagring och nätverk.

    Historia:
    • Första versionen lanserades 2008 av det österrikiska företaget Proxmox Server Solutions GmbH.
    • Bygger på Debian som bas, med anpassade kärnor och optimeringar för virtualisering.
    • Har vuxit till över 1,6 miljoner installationer globalt.

    Huvudfunktioner och teknik:
    • KVM – Kernel-based Virtual Machine (virtualisering med hårdvaruacceleration).
    • LXC – Linux Containers (lättviktscontainers som delar kärna men isolerar processer och resurser).
    • ZFS – Zettabyte File System (avancerat filsystem med inbyggd volymhantering, snapshots och dataskydd).
    • Ceph – Distribuerat lagringssystem för objekt-, block- och filåtkomst.
    • LVM – Logical Volume Manager (flexibel partitionering och volymhantering).
    • iSCSI – Internet Small Computer System Interface (blocklagring över nätverk).
    • NFS – Network File System (delning av filer över nätverk, främst för Unix/Linux).
    • CIFS – Common Internet File System (fildelning över nätverk, används bl.a. av Windows/Samba).
    • SDN – Software Defined Networking (nätverk styrt via programvara, mer flexibelt än traditionell hårdvarukonfiguration).
    • OSPF – Open Shortest Path First (dynamiskt routingprotokoll för IP-nätverk).
    • EVPN – Ethernet VPN (Layer 2/3 VPN för nätverksvirtualisering och datacenteranslutningar).

    Senaste version (9.0) – Nyheter:
    • Baserad på Debian 13 “Trixie” med Linux-kärnan 6.14.
    • Snapshots för LVM, även på delad lagring (iSCSI, Fibre Channel).
    • SDN Fabrics med stöd för OpenFabric och OSPF.
    • Förbättrad HA-hantering med Resource Affinity Rules.
    • Omarbetat mobilt gränssnitt byggt på Rust (Yew).

    Officiell webbplats: proxmox.com

    https://linuxiac.com/proxmox-ve-9-0-launches-with-debian-13-under-the-hood

  • PorteuX 2.2 är här

    PorteuX 2.2 är här
    Den portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen.

    Optimerad kärnkonfiguration
    Kärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka 100 MB mer minne men ger bättre prestanda.

    Förbättrade bygginställningar och nya paket
    Byggflaggorna har optimerats och LTO har aktiverats där det är möjligt. Bland nya paket finns btrfs i grundsystemet, libxcvt, wlr-randr, wlrctl och wayland-utils i grafikdelen, samt appen Papers i GNOME-versionen.

    Allmänna förbättringar och buggfixar
    Modulavaktiveringen är snabbare med -f-flaggan, ikonerna har förfinats, Labwc har fått bättre standardinställningar och Xfce under Wayland har fått fler och rättade kortkommandon. Xfce-kompositorns vsync är nu xpresent som standard för att undvika problem med NVIDIA och Mesa 25.1. Problem med låsskärm och långsam videouppspelning i Nouveau-drivrutinen är också åtgärdade.

    Förändringar i skrivbordsmiljöerna
    I KDE Plasma har KRunner fått stöd för beräkningar och väderwidgeten har reparerats. Evince har tagits bort från GNOME-versionen och KVM laddas inte längre automatiskt vid uppstart.

    Tillgänglighet
    PorteuX 2.2 finns för nedladdning i varianter för Slackware Stable och Current med skrivbordsmiljöerna KDE Plasma 6.4.2, GNOME 48.3, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, MATE 1.28.2, LXQt 2.2 och LXDE 0.11.1.

    https://github.com/porteux/porteux/releases/tag/v2.2

    PorteuX 2.2 – Fakta

    Ursprung: PorteuX är en portabel Linuxdistribution baserad på Slackware, inspirerad av Slax och Porteus, framtagen för att vara snabb, lätt och modulär.

    Historik:
    – Projektet utvecklades som en modern variant av Porteus.
    – Tidigare versioner hade enklare funktioner och äldre kärnor.
    – Version 2.2 släpptes i augusti 2025, två månader efter 2.1.

    Nyheter i 2.2:
    – Linux-kärna 6.16
    – Xorg-patch som ger tear-free (vsync) i modesetting-drivrutinen
    – Optimerad kärnkonfiguration och förbättrade byggflaggor (LTO)
    – Stöd för btrfs i grundsystemet
    – Nya paket: libxcvt, wlr-randr, wlrctl, wayland-utils, Papers
    – Förbättringar i Labwc, Xfce Wayland och KDE Plasma

    Funktioner:
    – Modulbaserat system – aktivera/deaktivera funktioner vid behov
    – Kan köras direkt från USB utan installation
    – Flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt, LXDE
    – Snabb uppstart och låg resursförbrukning

    Målgrupp: Användare som vill ha ett portabelt, snabbt Linux – perfekt för felsökning, demonstrationer och äldre hårdvara.

    Mer info: Projektets GitHub

    Källa : https://9to5linux.com/slackware-based-porteux-2-2-distro-is-out-with-linux-kernel-6-16-and-gnome-48-3

  • GNU Binutils 2.45 – Stort lyft för RISC-V och nya funktioner för flera arkitekturer

    GNU-projektet har släppt version 2.45 av GNU Binutils, en samling viktiga kommandoradsverktyg för lågnivåprogrammering. Binutils används för att skapa, analysera och manipulera objektfiler (mellanformatet som kompilatorer producerar innan det blir körbara program), bibliotek och färdiga exekverbara filer.

    Tillsammans med GCC (GNU Compiler Collection – GNU:s samling av kompilatorer), glibc (GNU C Library – standardbibliotek för C-språket) och GDB (GNU Debugger – felsökningsverktyg) utgör Binutils kärnan i den öppna GNU-verktygskedjan som driver stora delar av Linux-världen.

    Den nya versionen innehåller både grundläggande förbättringar och omfattande stöd för nya processorinstruktioner i arkitekturer som RISC-V, Arm v9.6, LoongArch och x86.

    Mer pålitliga stackspårningar med SFrame

    En av de mest tekniskt betydelsefulla nyheterna är förbättringarna i SFrame, ett format för att lagra komprimerad information om funktionsanrop och returadresser.

    När ett program kraschar eller behöver analyseras kan utvecklare använda stack traces (anropsstackar) för att se exakt var i koden något gick fel. Med SFrame i version 2 blir denna information mer kompakt och samtidigt mer exakt, vilket särskilt gynnar verktyg som körs utanför själva processen (till exempel felsökningsverktyg som analyserar kärndumpar).

    I och med version 2.45:

    • GAS (GNU Assembler – översättare från assemblerkod till maskinkod) genererar nu SFrame-sektioner med SHT_GNU_SFRAME-typen och flaggan SFRAME_F_FDE_FUNC_START_PCREL som standard.
    • IBM\:s s390x-plattform (64-bitars version av stordatorarkitekturen System/390) får för första gången möjlighet att generera SFrame direkt från CFI-direktiv (Call Frame Information – metadata som beskriver hur stackramar byggs upp och återställs).

    Nya verktyg direkt i assemblerkoden

    Utvecklare får även två nya direktiv:

    • .errif – kastar ett felmeddelande vid ett visst villkor.
    • .warnif – ger en varning vid ett visst villkor.

    Villkoren utvärderas först när filen är helt assemblerad, vilket gör det möjligt att samla in mer kontext innan felmeddelandet visas. Detta är användbart i stora kodbaser eller firmwareprojekt.

    RISC-V tar flera steg framåt

    RISC-V är en öppen processorinstruktionsuppsättning (ISA – Instruction Set Architecture) som kan användas royaltyfritt av tillverkare. Den växer snabbt i betydelse, och Binutils 2.45 bygger ut stödet rejält:

    • Stöd för Privileged Specification v1.13 – den del av RISC-V-specifikationen som reglerar hur operativsystem och hårdvara kommunicerar på låg nivå.
    • Tre nya profiler (20, 22 och 23) som definierar färdiga kombinationer av instruktionstillägg.
    • Nytt direktiv .bfloat16 – hantering av 16-bitars flyttal i formatet Brain Floating Point, populärt i maskininlärning.
    • Stöd för en lång lista av standardtillägg som exempelvis:
    • sha – hårdvaruacceleration för SHA-kryptografi.
    • zce – komprimerade instruktioner för inbyggda system.
    • smrnmi – säker maskinvaruhantering av icke-maskerbara avbrott.
    • Stöd för leverantörsspecifika tillägg, bland annat från:
    • T-Head (Alibaba Groups processordivision): xtheadvdot – specialinstruktioner för vektorberäkningar.
    • MIPS: instruktioner som förbättrar minnesoperationer och kontrollflöde.

    En viktig förändring är också att $x-mappningssymboler nu ersätts med \$x för att bättre ange vilken ISA de tillhör. Detta kan kräva att viss äldre RISC-V-kod byggs om.

    Arm v9.6 – försprång till framtida CPU-funktioner

    För Arm tillkommer flaggan -march=armv9.6-a i assemblern. Den aktiverar redan nu stöd för kommande instruktioner som väntas i kommersiella processorer från slutet av 2025 och framåt.

    Några exempel:

    • +sme2p2 – nästa generation av Scalable Matrix Extension, för maskininlärning och vektorberäkningar.
    • +ssve-aes – effektivare AES-kryptering med Scalable Vector Extension (SVE).
    • +f8f32mm – snabbare matrismultiplikation med 8-bitars och 32-bitars flyttal.

    x86 och LoongArch – små men viktiga uppdateringar

    x86-sidan:

    • Stöd för Zhaoxin PadLock XMODX – en uppsättning kryptografiska instruktioner i vissa kinesiska x86-processorer.
    • Borttagning av stöd för 256-bitars varianten av AVX10.2-avrundningsinstruktioner – eftersom alla berörda CPU\:er redan stöder 512-bitarsvarianten.

    För LoongArch (en kinesisk processorarkitektur):

    • Nya alias för vissa 32-bitars instruktionsvarianter.
    • Förbättrade varningar när .align-direktiv eller matematiska uttryck riskerar att ge fel (till exempel negativa skiftningar eller division med noll).

    Slutsats

    GNU Binutils 2.45 är en ovanligt stor uppdatering – särskilt för dem som utvecklar kod nära hårdvaran. Den stärker debugmöjligheterna, inför nya verktyg i själva assemblern och ger utvecklare tillgång till nästa generations processorfunktioner redan idag.

    För RISC-V betyder det här ett bredare och mer komplett verktygsstöd, för Arm öppnar det dörren till framtida vektor- och krypteringsförbättringar, och för både x86 och LoongArch handlar det om små men värdefulla optimeringar

    https://www.gnu.org/software/binutils

    GNU Binutils 2.45 — Tekniska begrepp & förkortningar
    Binutils
    Samling lågnivåverktyg (bl.a. as, ld, objdump, readelf) för objektfiler, bibliotek och länkningssteg.
    GAS
    GNU Assembler – översätter assembler till maskinkod/ELF; i 2.45 genererar GAS SFrame V2 per default.
    ELF
    Executable and Linkable Format – standard för binärformat på Unix-lika system; sektioner, symboltabeller, relokerings-poster m.m.
    SFrame (V2)
    Kompakt stack-unwindformat för out-of-process stacktracing; lagrar återställningsregler per funktion utan full DWARF-overhead.
    SHT_GNU_SFRAME
    ELF-sektionstyp som identifierar SFrame-data; gör att verktyg kan hitta och tolka SFrame deterministiskt.
    SFRAME_F_FDE_FUNC_START_PCREL
    Header-flagga som anger att funktionsstart i FDE (Frame Description Entry) är PC-relativ – robustare symbolik/relokering.
    CFI
    Call Frame Information – metadata (ofta via .cfi_*) som beskriver stackramar; kan nu syntetiseras till SFrame på s390x.
    s390x
    64-bitars IBM Z/System z-ISA; Binutils 2.45 kan generera SFrame direkt från CFI för bättre felsökning på mainframe.
    .errif / .warnif
    GAS-direktiv som utvärderar villkor vid filslut och emitterar fel/varning; bra för policy-kontroller i firmware/SDK-träd.
    AArch64 sysregs
    Systemregister i 64-bitars Arm; 2.45 kan assemblera samtliga utan extra spärrar (-menable-sysreg-checking av).
    RISC-V ISA
    Öppen instruktionsuppsättning; 2.45 stödjer Privileged Spec v1.13, profiler 20/22/23, och ett brett spektrum av extensions.
    Privileged v1.13
    Spec för trap/CSR/virt mm. (OS-nivå); uppdaterade regler för maskin-/supervisor-lägen och delegationsvägar.
    Profiler 20/22/23
    Kuraterade paket av extension-kombinationer för definierade “capability tiers”; förenklar toolchain-målsättning.
    .bfloat16
    Assemblerliteral för Brain Float 16 (8-bit exponent, 7-bit mantissa+sign); nyttjas i ML-kernels på RVV/SME-lika enheter.
    $x → $x<isa>
    RISC-V-mappingsymbol byter semantik: explicit ISA-tagg per kodö i stället för implicit ärvning; kan kräva ombyggnad.
    Standard-ext.
    sha (SHA-accel), zce (compressed embedded), ssqosid/ssnpm/smnpm/smmpm/sspm/supm (privilege mgmt/QoS), ssccfg, svvptc (virt/ptc), zilsd/zclsd (load/store dags), smrnmi (RM-NMI) m.fl.
    Vendor-ext.
    T-Head: xtheadvdot (vektordot-ops). MIPS: xmipscbop, xmipscmov, xmipsexectl, xmipslsp (kontroll/mem-primitiver).
    Armv9.6-A
    -march=armv9.6-a aktiverar bl.a. +sme2p2 (SME v2p2), +ssve-aes (SVE-optimerad AES), +f8f16mm/+f8f32mm (FP8-matrismul), +sve2p2, m.fl. för pre-silicon-validering.
    SVE/SME
    Scalable Vector Extension / Scalable Matrix Extension – vektor- och matrisaccel med vektorlängds-agnostisk semantik.
    x86 XMODX
    Zhaoxin PadLock XMODX – nya kryptoinstruktioner. Samtidigt tas 256-bitars AVX10.2-rounding path bort (512-bit antas).
    AVX10.2
    Advanced Vector Extensions 10.2 – uniform ISA över 128–512b; 2.45 slopar en äldre 256b-avrundningskodväg.
    LoongArch
    Kinesisk RISC-ISA; 2.45 lägger till LA32R-alias (rdcntvl.w, rdcntvh.w, rdcntid.w) och striktare uttrycksdiagnostik.
    .align (3:e arg)
    Max bytes att hoppa; 2.45 varnar på out-of-range. Extra kontroller för negativa shifts och /% med noll.
    Tips: Aktivera SFrame-emission i byggkedjan och validera med readelf --sections och objdump --sframe där stöds.

    Källa :

    https://linuxiac.com/gnu-binutils-2-45-expands-risc-v-support

  • Linux 6.17 RC1 är här – första testversionen släppt av Linus Torvalds

    Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen.

    Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt kommer nya RC-versioner att publiceras varje söndag fram till slutversionen, som väntas om cirka två månader.

    Tidig – eller sen – release beroende på perspektiv

    Torvalds, som befann sig i Finland när han skar releasegrenen, konstaterade att tidpunkten för RC1 kan uppfattas som både tidigare och senare än vanligt.
    – Det är söndag morgon hemma i min vanliga tidszon, men nästan söndag kväll här i Finland. Jag valde att lägga mig någonstans mitt emellan min vanliga “tidig söndagseftermiddag”-plan, förklarar han.

    På grund av resor såg Torvalds till att göra huvuddelen av arbetet under den första veckan. Det visade sig vara en lyckad strategi, eftersom de sena ändringsförslagen (“stragglers”) blev hanterbara även på resande fot – även om de möttes av en något mer irriterad Linus än vanligt, enligt honom själv.

    Hälsosamt utvecklingsfönster

    Trots resorna beskriver Torvalds merge-fönstret som “ganska hälsosamt” och statistiken ligger på normala nivåer både vad gäller patchstorlek och antal commits. Som vanligt är antalet ändringar så pass stort att Torvalds endast publicerar en sammanfattad mergelog – en översikt “från 10 000 fots höjd” över utvecklingsprocessen.

    Nyheter i Linux 6.17

    Den kommande Linux 6.17-kärnan bjuder på en rad förbättringar:

    • Btrfs-förbättringar – prestandaförbättringar och optimeringar för filsystemet.
    • Intel Wildcat Lake-stöd – utökad kompatibilitet med Intels hårdvara.
    • Arm BRBE-stöd – stöd för Arm:s Branch Record Buffer Extension.
    • IPv6-förbättringar – nytt force_forwarding sysctl för att möjliggöra vidarebefordran per gränssnitt.
    • EXT4-optimeringar – bättre skalbarhet för blockallokering.
    • AMD HFI-stöd – stöd för AMD:s Hardware Feedback Interface.

    Utöver detta tillkommer som vanligt nya och uppdaterade drivrutiner, förbättrad dokumentation, filsystem- och nätverksförbättringar samt många andra ändringar som stärker kärnans funktionalitet och hårdvarustöd.

    När släpps den slutliga versionen?

    Slutversionen av Linux 6.17 förväntas anlända i slutet av september eller början av oktober 2025. Om utvecklingen går smidigt och det endast behövs sju RC-versioner landar den 28 september. Skulle det krävas åtta RC-versioner sker lanseringen istället den 5 oktober.

    För den som vill testa redan nu finns Linux 6.17 RC1 att ladda ner via Linus Torvalds Git-träd eller från kernel.org. Men kom ihåg – detta är en förhandsversion och bör inte installeras på produktionssystem.

    RC1

    Linux 6.17-rc1 – första testversionen

    Släppt: 10 augusti 2025. Merge-fönstret stängt; veckovisa RC-släpp på söndagar till finalen om ~2 månader.
    Huvudnyheter
    • Btrfs: märkbara prestandaförbättringar; cache av free-space-bitmap m.m.
    • Intel Wildcat Lake: nytt stöd (bl.a. EDAC/in-band ECC).
    • Arm BRBE: stöd för Branch Record Buffer Extension.
    • IPv6: force_forwarding sysctl för per-gränssnitt-vidarebefordran.
    • EXT4: bättre skalbarhet i blockallokering.
    • AMD HFI: stöd för Hardware Feedback Interface.
    • Stora uppdateringar av drivrutiner, dokumentation, filsystem & nätverk.
    Status & tidslinje
    • Version: 6.17-rc1 (förhandsversion – ej för produktion)
    • Nästa steg: RC-släpp varje söndag
    • Final: förväntas 28 sep (7 RC) – eller 5 okt 2025 (8 RC)
    Att testa
    • Hämta källkod från kernel.org eller Torvalds git-träd.
    • Bygg i en testmiljö; rapportera regressions på LKML/bugzilla.
    • Undvik produktion; RC kan innehålla kända/nya problem.
    Citat/summary: Linus Torvalds beskriver ett “hälsosamt” merge-fönster med normala siffror för patchstorlek och antal commits; RC1 släpptes något tidigare på dagen p.g.a. tidszoner/resor.

    Källa

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.
    Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.

    Höjdpunkter i Linux Mint 22.2
    Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:

    • HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
    • Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
    • Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
    • Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
    • Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
    • Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.

    Tillgängliga skrivbordsmiljöer
    Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:

    • Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
    • Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
    • MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.

    Teknisk grund
    Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14.
    Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.

    Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.

    Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.

    Framtiden – LMDE 7 “Gigi”
    Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.

    Nyheterna i LMDE 7:

    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
    • Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
    • OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.

    Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.

    Gemenskap och moderering
    Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg.
    Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.

    Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.

    Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta
    Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna:
    https://www.linuxmint.com/download.php

    ⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.

    Källa

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • Debian 13 “Trixie” är här – farväl till i386 och hej till RISC-V

    Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta.

    Vi du läsa mer vad http boot betyder så finns det i ett tidigare inlägg idag.

    Ny kärna och bredare hårdvarustöd

    Debian 13 levereras med Linux 6.12 LTS, en långtidssupportad kärna som får säkerhets- och buggfixar fram till december 2026. Den ger förbättrat stöd för modern hårdvara tack vare nya och uppdaterade drivrutiner.

    För första gången får Debian officiellt stöd för RISC-V 64-bitarsarkitekturen, vilket öppnar dörren för fler öppna hårdvaruplattformar.

    Nyheter i systemet

    Bland övriga stora förändringar märks:

    • APT 3.0 som ny standardpakethanterare.
    • Stöd för HTTP Boot och övergång till 64-bitars time_t, som gör systemet redo för datum efter år 2038.
    • HTTP/3 och wcurl i cURL, samt stöd för BDIC-binärt Hunspell-ordlistformat.
    • Förbättrade översättningar av manualsidor och stavningskontroll i Qt WebEngine-baserade webbläsare.
    • Förstärkt skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker på både AMD64 och ARM64.
    • Stora framsteg mot att göra paketbyggen helt reproducerbara.

    Förändringar i systemd och pakethantering

    En ny privilegiehöjare, run0, låter användare ange sitt eget lösenord istället för root-lösenordet vid systemd-kommandon. Systemd skapar nu /tmp som tmpfs som standard.
    Dessutom introduceras apt modernize-sources, ett verktyg för att förenkla övergången från det gamla “enradiga” källformatet till det modernare deb822-formatet.

    Stödda arkitekturer

    Debian 13 stöder nu följande plattformar:
    amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x.
    Stödet för i386 är alltså helt borttaget.

    Skrivbordsmiljöer och tillgänglighet

    “Trixie” går att ladda ner som liveversioner med KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1 och LXDE 13. Installationsavbilder finns för samtliga stödda arkitekturer.

    Uppgradering från Debian 12 “Bookworm” är möjlig och relativt enkel med hjälp av de officiella instruktionerna. Debian 13 kommer att underhållas med säkerhets- och buggfixar fram till juni 2030.

    Länkar för nedladdningar finns i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    För den som vill ha äldre Debian ISO finns det och hämta här

    https://cdimage.debian.org/mirror/cdimage/archive

    Debian 13 “Trixie” — Fakta

    Kort om: Stor uppdatering med nytt hårdvarustöd, moderniserad pakethantering och skärpt säkerhet. i386 har utgått.

    • Kodnamn: Trixie
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (stöd t.o.m. dec 2026)
    • Pakethanterare: APT 3.0 (standard)
    • Nytt arkitekturstöd: RISC-V 64-bit (riscv64)
    • Borttaget: i386 (32-bitars PC)
    • Stödda arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64, s390x
    • Boot & tidsstöd: HTTP Boot, 64-bitars time_t (efter år 2038)
    • Nätverk/verktyg: cURL med HTTP/3 + wcurl
    • Säkerhet: Härdning mot ROP & COP/JOP på AMD64/ARM64
    • Reproducerbarhet: Framsteg mot byte-för-byte reproducerbara byggen
    • systemd: run0 (anv.lösenord), /tmp som tmpfs som standard
    • APT-verktyg: apt modernize-sources (övergång till deb822)
    • Skrivbord (live): KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1, LXDE 13
    • Supportfönster: till juni 2030
    Tips: Uppgradera från Debian 12 “Bookworm” via de officiella instruktionerna.
  • BayernCloud Schule – den digitala ryggraden för Bayerns skolor

    Bayern har firat Oktoberfest sedan 1810, medan Stockholm inte ens lyckades behålla sin vattenfestival i tio år.

    Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet är en plattform som är stabil, kostnadseffektiv och som kontinuerligt förbättras.

    En tisdag förmiddag i en mellanstadieskola i München. Klockan är 08.10 och klass 6B loggar in på dagens första lektion. Ingen springer längre runt och letar efter USB-stickor eller delar ut buntar av utskrivna papper. Istället öppnar eleverna sin Chromebook, klickar på skolans BayernCloud Schule-ikon och är inne. Ett klick – och hela undervisningsvärlden ligger framför dem.

    ”Det sparar oss både tid och stress”, säger klassens mentor, Sabine Köhler, medan hon öppnar dagens uppgifter i plattformens Moodle-baserade lärmiljö. ”Eleverna kan börja jobba direkt, och allt material finns samlat – även för den som är sjuk hemma.”

    Från Mebis till molnet

    ByCS är inget hastverk, utan kulmen på över 15 års digital utveckling i Bayern. Allt började 2006 med Bayern‑Moodle, som snabbt blev Tysklands näst största lärplattform. 2012 tog Mebis över och breddade utbudet med mediebibliotek, videoplattform, provarkiv och en digital whiteboard.

    När ByCS lanserades 2021 var målet tydligt: samla alla dessa resurser – och fler – i en enda, säker och användarvänlig molntjänst. Idag är plattformen införd i samtliga bayerska skolor och används dagligen av miljontals lärare, elever och föräldrar. (Wikipedia)

    En portal till hela skolans digitala värld

    ByCS är uppbyggd kring ett Single Sign-On‑system. Med en enda inloggning får användaren tillgång till:

    • Magazin – mediepedagogisk fackportal för lärare
    • Mediathek – tusentals utbildningsresurser
    • Mebis Tube – lärarproducerade videor
    • Prüfungsarchiv – prov och tester från flera år
    • TeachShare – materialbank där lärare delar lektionsmaterial
    • Virtuell whiteboard – numera vidareutvecklad som Board och integrerad i Drive (Wikipedia, ISB, ByCS)
    • Drive – säker molnlagring med webbaserat Office
    • Säker Messenger och videokonferensverktyg

    Teknisk arkitektur och teknikstack

    ByCS drivs genom en kombination av egeninfrastruktur och öppen källkod från erkända leverantörer:

    • Messenger byggs med plattformarna Matrix och Element.
    • Drive (filsynk, molnlagring) använder open source-lösningen ownCloud Infinite Scale, medan det integrerade webbaserade kontorsverktyget drivs via ONLYOFFICE.
    • Videokonferens (ByCS ViKo) grundar sig på lösningen Visavid, utvecklad av Auctores GmbH.
    • Den digitala whiteboarden (tidigare ”Tafel”, nu ”Board”) är baserad på GeoGebra Notes. (km.bayern.de, Wikipedia)

    All teknisk drift hanteras av det bayerska Skol‑Rechenzentrum inom IT-DLZ, med stöd från ministerierna (Utbildning, Digitalisering, Finans) och övervakning av dataskyddsmyndigheter. (Wikipedia)

    Säkerhet och självständighet

    Till skillnad från många kommersiella tjänster driftas ByCS helt inom Bayern i enlighet med DSGVO. Personuppgifter stannar inom regionen, och systemet undviker beroenden av amerikanska teknologijättar.

    Thomas Müller, IT-ansvarig på en gymnasieskola i Augsburg, beskriver det som en trygghet:

    ”Vi vet att våra elevers data är skyddade, och vi har kontroll över vilka verktyg vi använder. Dessutom är plattformen gratis för alla skolor – vilket är avgörande för jämlik tillgång.”

    När det går fel – skräckexemplet Skolplattformen i Stockholm

    Kontrasten mot Sverige är slående. Stockholms stads Skolplattformen, lanserad 2018, skulle bli ett styrmedel för digital skolvardag – men blev snart ett exempel på offentligt IT-fiasko. Projektet, som kostade över en miljard kronor, drabbades av tekniska fel, långsamma inloggningar, säkerhetsbrister och ett svårtillgängligt gränssnitt. Föräldrar skapade till slut en egen app, ”Öppna Skolplattformen”, vilket ledde till en uppmärksammad rättslig konflikt.

    I jämförelse har ByCS tydligt vunnit förtroende genom att bygga på öppen källkod, beprövade lösningar och användarinvolvering från start.

    Mer än bara teknik

    ByCS är mer än en verktygslåda – det är en hel infrastruktur med stöd, fortbildning och kontinuerlig utveckling. Lärare utbildas via ALP Dillingen, en omfattande hjälprotalsportal finns, och support erbjuds via e-post och telefon i stor omfattning.

    För elever innebär det att lärandet blir flexibelt, tillgängligt och värdesäkert. För lärarna förenklas planering, genomförande och uppföljning, samtidigt som administrationen minskar.

    Framtiden i sikte

    ByCS utvecklas hela tiden. Nya funktioner, som AI-stödda övningar och digitala provmoduler, testas löpande. Målet är att Bayern ska fortsatt ligga i framkant inom digital utbildning.

    Sabine Köhler, läraren från München, sammanfattar det enkelt:

    ”Det här är första gången vi har en plattform som verkligen fungerar – för alla. Det är inte bara en app, det är en del av vår skolvardag.”

    Faktaruta: BayernCloud Schule (ByCS)

    • Lanserad: 2021
    • Teknisk kärna: Öppen källkod (Matrix, Element, ownCloud, ONLYOFFICE, Visavid, GeoGebra)
    • Drift: Skol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern
    • Säkerhet: DSGVO-kompatibel, datan stannar inom regionen
    • Användning: Miljontals användare dagligen
    • Fördelar: Stabil, säker, gratis, bred funktionalitet och framtidssäker utveckling.

    Här är den officiella webbadressen till BayernCloud Schule (ByCS):

    Officiell webbplats: www.bycs.de

    █ BayernCloud Schule (ByCS) – Faktaöversikt
    Översikt

    Lanserad2021 BakgrundBayern-Moodle (2006) → Mebis (2012) → ByCS DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern SäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar inom regionen
    Öppen källkod i ByCS

    • Matrix – säker meddelandeplattform (Apache 2.0)
    • Element – klient för Matrix (Apache 2.0)
    • ownCloud Infinite Scale – filsynk & molnlagring (AGPLv3)
    • ONLYOFFICE – webbaserat kontor (AGPLv3)
    • Visavid – videokonferens (proprietär, öppna API:er)
    • GeoGebra Notes – digital whiteboard (GeoGebra NCL, gratis för utbildning)
    • Moodle – historisk lärplattform (GPLv3)
    Funktioner

    • Magazin (lärarportal), Mediathek (resurser), Mebis Tube (video)
    • Prüfungsarchiv (prov), TeachShare (delning), Board/Whiteboard
    • Drive (molnlagring + ONLYOFFICE), säker Messenger & videomöten
    Fördelar

    • Stabil, säker, gratis och användarvänlig
    • Kontinuerlig utveckling och stöd för lärare
    Länk

    █ Jämförelse: BayernCloud Schule (ByCS) vs Skolplattformen (Stockholm)

    BayernCloud Schule (ByCS)
    Lanserad2021 KärnaÖppen källkod (Matrix, Element, ownCloud Infinite Scale, ONLYOFFICE, GeoGebra; Visavid integrerat) DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern SäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar i regionen
    Funktioner
    • Magazin, Mediathek, Mebis Tube, Prüfungsarchiv, TeachShare
    • Drive + ONLYOFFICE, Messenger, videokonferens, Board/Whiteboard
    Länk
    Skolplattformen (Stockholm)
    Lanserad2018 KärnaProprietär, flera leverantörer (bl.a. Microsoft) DriftStockholms stad + underleverantörer SäkerhetKritiserad: prestanda- & säkerhetsproblem, GDPR-frågor
    Problem (urval)
    • Kostnad > 1 miljard SEK
    • Långsamma inloggningar, tekniska fel, svårt gränssnitt
    • Alternativ app ”Öppna Skolplattformen” och rättsliga tvister
    Status
    • I drift men fortsatt omdebatterad
  • PeaZip 10.6 – snabbare, smartare och mer flexibel arkivhantering

    Den nya versionen av PeaZip, 10.6, är nu släppt och bjuder på flera stora förbättringar för både hastighet och användarupplevelse. PeaZip är en fri, öppen och plattformsoberoende fil- och arkivhanterare som redan stödjer mängder av format – och nu har den blivit ännu bättre.

    Markant snabbare visning av stora arkiv

    Den största nyheten är dynamiskt virtuellt läge i ListView-komponenten, som dramatiskt påskyndar visning av stora kataloger och arkiv. Effekten varierar mellan operativsystem och gränssnitt:

    • Windows: över 6× snabbare
    • macOS: över 30× snabbare
    • Qt 6: nästan dubbelt så snabbt (redan det snabbaste icke-virtuella läget)
    • GTK2/GTK3: i princip oförändrat

    För den som ofta hanterar stora mängder filer i ett och samma arkiv innebär detta en betydligt smidigare arbetsgång.

    Förbättrad arkivhantering och nya alternativ

    PeaZip 10.6 gör även föranalysen av arkiv effektivare, vilket ger snabbare öppning och bättre respons. Vid skapande av arkiv kan man nu, under fliken Avancerat, välja att begränsa antalet trådar för Zpaq-komprimering – perfekt för den som vill undvika att belasta datorn fullt ut.

    Andra förbättringar:

    • Uppdaterade komprimeringsprofiler.
    • Växeln Visa dolda filer är nu lättåtkomlig direkt från huvudmenyn.
    • Alternativet Behåll lösenord/nyckelfil för sessionen är avstängt som standard av säkerhetsskäl.
    • Ny sökfunktion i Alternativ > Inställningar.
    • Standardbokmärken innehåller nu även Dokument-mappen.
    • Korrekt storleksrapportering för flerpartsarkiv i förloppsfönstret.

    Extra förbättringar för Linux- och macOS-användare

    • Nya systemikoner (48 px och SVG) för bättre integration.
    • Automatisk kontroll om RAR-stöd finns installerat.
    • Statusraden visar nu ledigt diskutrymme och procent av totalt utrymme.
    • Möjlighet att använda en alternativ 7z-implementation med stöd för fler komprimeringsformat: Brotli, Lizard, LZ4, LZ5 och Zstd.
    • Färdiga Nemo-menyalternativ för Cinnamon-skrivbordet.

    Uppdaterade motorer och byggmiljö

    Versionen är byggd med Lazarus 4.2 och innehåller de senaste motorerna:

    • Pea 1.26
    • 7z 25.01
    • Zpaqfranz (ersätter Zpaq)

    Den fullständiga listan över ändringar och nedladdningslänkar finns på PeaZips officiella webbplats.

    Källa

    PeaZip – Fakta & Funktioner

    Namn
    PeaZip
    Typ
    Fil- & arkivhanterare
    Licens
    GNU LGPLv3 (fri & öppen källkod)
    Plattformar
    Windows, Linux, macOS
    Första version
    2006
    Utvecklare
    Giorgio Tani
    AES-256 Multitråd Portabel Integritet & hash

    Vad PeaZip klarar av

    • Öppna/packa upp i stort sett alla vanliga format: ZIP, 7Z, RAR/RAR5, TAR, GZ, BZ2, XZ, WIM, ISO, ZPAQ, ARC, PEA m.fl.
    • Skapa arkiv i bl.a. ZIP, 7Z, TAR, GZ, BZ2, XZ, WIM, PEA, ZPAQ (RAR kräver extern RAR-binär).
    • Stark kryptering (AES-256), lösenord + nyckelfil, krypterade filnamn.
    • Dela upp/stycka filer och slå ihop igen; batchbearbetning av flera arkiv.
    • Integrerad säkert “wipe” för filradering samt kontrollsummor (CRC, MD5, SHA-*).
    • Snabbt listläge med dynamiskt virtuellt läge för stora arkiv/mappar.
    • Anpassningsbara komprimeringsprofiler och kontextmeny-integration.

    Särskilt format: PEA

    • PeaZips eget format med fokus på kryptering, integritet och volymuppdelning.

    Motorer & teknik

    • Byggt i Free Pascal / Lazarus.
    • Använder Pea (PEA-format), 7-Zip (flest format) och Zpaqfranz (inkrementell komprimering).
    • Stöd för alternativa 7z-implementationer (t.ex. för Brotli, Lizard, LZ4, LZ5, Zstd).

    Plattformsdetaljer

    • Windows / Linux / macOS (Cinnamon/Nemo-åtgärder, systemikoner, statusrad med diskanvändning).
    • RAR-skapande aktiveras automatiskt om extern RAR-binär finns installerad.

    Tips: För tunga jobb – begränsa trådar (t.ex. Zpaq) i Avancerat för att hålla datorn responsiv.

  • Debian 13.0 ”Trixie” är (snart) här.

    Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13 i genomsnitt 13 procent högre hastighet än föregångaren Debian 12.

    Två år har gått sedan Debian 12 och mycket har uppdaterats. Linuxkärnan hoppar från version 6.1 till 6.12 LTS. GNOME, som är standard skrivbordsmiljö, går från version 43 till 48. GCC-kompilatorn uppdateras från 12.2 till 14.2, Python från 3.11 till 3.13 och OpenJDK från Java 17 till Java 21. Utöver detta finns en lång rad andra paketuppgraderingar i hela arkivet.

    En nyhet är officiellt stöd för RISC-V 64-bit, något som gör det möjligt att köra Debian på modern RISC-V-hårdvara. Andra tillskott är stöd för HTTP Boot via UEFI och U-Boot, övergången till 64-bitars time_t på alla utom i386, förbättringar i arbetet med reproducerbara byggen samt stöd för HTTP/3 i curl. En ny wget-liknande klient vid namn wcurl finns också med.

    Prestandavinsterna syns även i enskilda program. Zstd har uppdaterats från version 1.5.4 till 1.5.7, vilket ger märkbara förbättringar vid komprimering. GraphicsMagick uppdateras till version 1.4 och tillsammans med nyare kompilatorer ger det tydliga hastighetslyft vid bildbehandling.

    Debian 13 stöder officiellt arkitekturerna amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. På amd64 finns även ett begränsat 32-bitars användarland för äldre program. Nya säkerhetsfunktioner ska skydda mot ROP- och COP/JOP-attacker, baserade på Intel CET för amd64 och PAC/BTI för arm64, och aktiveras automatiskt på hårdvara som stöder dem.

    Distributionen innehåller över 14 000 nya paket och totalt över 69 000. Mer än 44 000 paket har uppdaterats sedan Debian 12 och drygt 8 800 paket har tagits bort. På skrivbordssidan märks GNOME 48, KDE Plasma 6.3, LXDE 13, LXQt 2.1.0 och Xfce 4.20. Kontorssviten LibreOffice är uppdaterad till version 25 och GNUcash till version 5.10.

    Bland de större uppgraderingarna i Debian 13 finns:

    • Apache 2.4.64 (från 2.4.62)
    • Bash 5.2.37 (från 5.2.15)
    • Emacs 30.1 (från 28.2)
    • GIMP 3.0.4 (från 2.10.34)
    • Inkscape 1.4 (från 1.2.2)
    • MariaDB 11.8 (från 10.11)
    • Nginx 1.26 (från 1.22)
    • OpenSSH 10.0p1 (från 9.2p1)
    • PHP 8.4 (från 8.2)
    • PostgreSQL 17 (från 15)
    • Rustc 1.85 (från 1.63)
    • Systemd 257 (från 252)

    Med både tydliga prestandaförbättringar och ett stort antal uppdateringar framstår Debian 13 som en av de mest omfattande utgåvorna av distributionen på senare år.

    Påverkan på serverdrift och molnmiljöer

    För serveradministratörer och driftansvariga innebär Debian 13 flera konkreta fördelar. Prestandalyftet på 13 procent i testerna kan göra skillnad i miljöer där många samtidiga processer körs, särskilt på flerprocessorservrar som AMD EPYC och Intel Xeon. Uppgraderingen av centrala komponenter som Linuxkärnan och GNU C-biblioteket ger bättre stöd för ny hårdvara och förbättrad energieffektivitet.

    Stödet för HTTP Boot kan förenkla driftsättning av nya servrar i datacenter, medan HTTP/3-stödet i curl ger möjlighet till snabbare och mer effektiv kommunikation i webbapplikationer. För säkerhetsmedvetna organisationer är hårdvarubaserade skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker ett viktigt steg framåt.

    Utvecklare drar nytta av nyare kompilatorer och språkversioner, vilket gör det enklare att bygga och köra modern programvara utan att behöva installera externa paketkällor. Tillsammans med Debians fortsatta arbete för reproducerbara byggen stärker detta möjligheterna att skapa pålitliga och verifierbara system i både moln- och bare metal-miljöer.

    Med sin kombination av prestanda, säkerhet och långsiktig stabilitet framstår Debian 13 som ett starkt alternativ för både traditionella servrar och moderna molnplattformar.

    Absolut. Här är en fristående del som kan läggas till artikeln för att förklara hur HTTP Boot fungerar, skriven i samma journalistiska ton:

    Så fungerar HTTP Boot i Debian 13

    En av nyheterna i Debian 13 är möjligheten att starta installationen eller live-miljön direkt över nätverket via HTTP Boot. Funktionen bygger på stöd i UEFI- eller U-Boot-firmware och gör det möjligt att ladda startfiler från en webserver i stället för från ett lokalt medium eller via äldre nätverksmetoder som PXE/TFTP.

    Processen går i stora drag till så här:

    1. Datorn startas och firmware med stöd för HTTP Boot initieras.
    2. Nätverksinställningar konfigureras, oftast automatiskt via DHCP.
    3. Firmware får en URL till en startbar fil, exempelvis en UEFI-bootloader eller en installations-ISO.
    4. Filen laddas ner via HTTP – vilket ger högre hastighet och bättre felhantering än TFTP – och startas direkt från minnet.
    5. Operativsystemets installer eller live-miljö körs som om den startats från en lokal disk eller USB-enhet.

    För driftsättning i datacenter innebär detta att nya servrar kan startas och installeras helt över nätverket, utan att tekniker behöver sätta in fysiska medier. Eftersom HTTP Boot kan använda befintliga webbservrar är det också enkelt att integrera i befintlig infrastruktur, och i vissa fall kan även HTTPS användas för krypterad överföring.

    https://www.debian.org

    När detta skrivs har Debian 13 ännu inte släppts på FTP-servrarna, men den väntas komma under dagen. Då kommer vi att komplettera med länkar till Debian 13 i vår wiki.

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    Debian 13 “Trixie” — Kort info

    Släppdatum: Planerat 9 aug 2025.

    Vad är nytt? Ny Linuxkärna 6.12, GNOME 48, KDE Plasma 6.3, GCC 14.2, Python 3.13 och Java 21.

    Nya funktioner: Stöd för riscv64 · Start via HTTP · Extra skydd mot hackattacker · 64-bitars tidräkning · HTTP/3 i curl och nytt verktyg wcurl · Bättre översatta manualsidor och ordböcker för webbläsare i Qt.

    Paket: 14 000 nya paket (totalt över 69 000), många uppdaterade och några borttagna.

    Stödda datorer: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64, s390x.

    Prestanda: Tester visar att Debian 13 är ca 13 % snabbare än Debian 12 på vissa servrar.

    Kuriosa: Debian startade 1993. Namnet “Trixie” kommer från en dinosaurie i Toy Story.

    Mer info: Release Notes · Hantering · Historia
  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur.

    Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder den långsiktigt underhållna Linux 6.12 LTS-kärnan. Som standard kommer systemet med skrivbordsmiljön GNOME 48, där två nya standardappar gör entré: terminalprogrammet GNOME Console och bildvisaren GNOME Loupe.

    Bland förändringarna finns flera städåtgärder:

    Det gamla alternativet Network Connection försvinner från välkomstskärmen.

    Kleopatra-appen tas bort från menyn Favoriter.

    Vissa program som tidigare fanns med i live-ISO:n plockas bort, bland annat unar, aircrack-ng och sq.

    Många program har uppdaterats till nyare versioner, inklusive Tor 0.4.8.17, Mozilla Thunderbird 128.13 ESR, OnionShare 2.6.3, Kleopatra 24.12, KeePassXC 2.7.10, GIMP 3.0.4, Inkscape 1.4, Audacity 3.7.3 och Electrum 4.5.8. Även Tails egna verktyg har förbättrats och fått nya versioner.

    Utvecklarna har dessutom åtgärdat en rad buggar, bland annat ett irriterande problem i tidigare versioner där vissa språk inte fick korrekt tangentbordslayout.

    Release Candidate-versionen kan laddas ner nu från Tails officiella webbplats, både som ISO- och USB-avbild. I och med den här versionen höjs systemkravet från 2 GB till minst 3 GB RAM för en smidig användarupplevelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en testversion och inte rekommenderas för produktionsbruk.

    Den slutgiltiga versionen av Tails 7.0 planeras att släppas 16 oktober 2026. Användare av nuvarande versioner kommer att kunna uppgradera manuellt, men automatiska uppdateringar kommer ännu inte att vara möjliga.

    https://tails.net/news/test_7.0-rc1

    Faktaruta: Tails OS

    Fullständigt namn: The Amnesic Incognito Live System

    Första versionen: 23 juni 2009

    Nuvarande stabil version: 6.x (nästa: 7.0, baserad på Debian 13 “Trixie”)

    Utvecklare: The Tails Project (ideell organisation)

    Licens: Fri och öppen källkod (GPL m.fl.)

    Webbplats: https://tails.net


    Syfte och funktion

    • Körs som ett portabelt operativsystem från USB-minne eller DVD.
    • Lämnar inga spår på datorn efter avstängning (”amnesic” design).
    • All internettrafik går via Tor-nätverket för anonymitet.
    • Förhindrar spårning och censur.
    • Krypteringsstöd för filer, e-post och meddelanden.

    Inbyggda verktyg

    • Webbläsare: Tor Browser
    • E-post: Mozilla Thunderbird + Enigmail
    • Lösenordshanterare: KeePassXC
    • Säker filöverföring: OnionShare
    • Kryptering och signering: GnuPG, Kleopatra
    • Bild- och ljudredigering: GIMP, Audacity

    Historik

    Tails bygger på Debian GNU/Linux och utvecklades som en efterföljare till projektet Incognito. Det används av journalister, visselblåsare, aktivister och privatpersoner världen över. Operativsystemet blev känt genom att Edward Snowden använde det vid sina avslöjanden 2013.

    Krav

    • USB-minne (minst 8 GB) eller DVD
    • 3 GB RAM (från version 7.0)
    • x86-64-kompatibel processor
  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.

    När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.

    Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.

    En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.

    Från nykomling till ikon

    Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.

    openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.

    Ett ekosystem för alla

    Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:

    • Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
    • Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
    • Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
    • MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.

    Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.

    20 år av människor, inte bara kod

    Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.

    Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.

    Blicken framåt

    Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.

    Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.

    Nerladdningslänkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

    Källa :

    https://linuxiac.com/opensuse-linux-20-years-strong

    ==================================================== openSUSE – FAKTARUTA ====================================================

    Historik (SUSE & openSUSE)

    • 1992: SUSE grundas i Tyskland (S.u.S.E. – Software- und System-Entwicklung).
    • 1994: Första kompletta SUSE Linux-distributionen släpps.
    • 2003: Novell förvärvar SUSE.
    • 2005-08-03: openSUSE tillkännages som communitydrivet projekt.
    • 2005-08-09/10: Första offentliga släppet: SUSE Linux 10.0 OSS (beta).
    • 2011: Ägarbyten efter Novell/Attachmate – SUSE blir åter ett självständigt bolag.
    • 2015: openSUSE Leap introduceras.
    • Idag: openSUSE är ett av de största och mest långlivade Linux-communityprojekten.

    Varianter

    • Leap – stabila releaser, delar bas med SUSE Linux Enterprise.
    • Tumbleweed – rolling release med de senaste stabila paketen.
    • Slowroll – långsammare uppdateringar än Tumbleweed.
    • MicroOS – oföränderlig, transaktionell plattform för containers och edge.
    • Aeon/Kalpa – immutable desktop-varianter byggda på MicroOS.

    Nyckelfunktioner

    • YaST – centralt systemkonfigurationsverktyg (GUI/TUI).
    • Zypper – kraftfull pakethanterare för RPM.
    • openSUSE Build Service – paketbygge för flera plattformar.
    • Btrfs + Snapper – system-snapshots och rollback.
    • Transactional Update – atomiska uppdateringar.
    • AppArmor – förstärkt säkerhet.
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer och serverprofiler.
    • Container- och molntekniker som Podman, Docker och Kubernetes.

    Styrkor

    • Mycket stabil och säker.
    • Snabb tillgång till nya paket (Tumbleweed/Slowroll).
    • Tydlig koppling mellan communityversion och enterpriseversion.
    • Öppen utvecklingsprocess och aktiv global gemenskap.

    Tidslinje

    1992 SUSE grundas 2003 Novell köper SUSE 2005 openSUSE offentliggörs 2015 Leap introduceras 2020→ Expansion av Tumbleweed, MicroOS och immutable desktop
  • MariaDB 12.0 släppt – stora InnoDB-fixar och breddat stöd för fler Linuxdistributioner

    Den populära öppna källkodsdatabasen MariaDB är nu ute i version 12.0, en uppdatering som levererar en rad kritiska buggfixar, förbättrad stabilitet och utökat plattformsstöd. Bland nyheterna finns lösningar på flera seglivade problem i InnoDB och Aria, en ny automatisk I/O-hantering för Linux, samt färdiga paket för de senaste utgåvorna av Fedora, RHEL, SLES, Ubuntu och Debian.

    Fokuserar på stabilitet i lagringsmotorerna

    En stor del av utvecklingsarbetet har lagts på att täppa till hål i lagringsmotorerna InnoDB och Aria.
    InnoDB får bland annat fixar för korruption i det så kallade adaptive hash index, hängningar vid minneshantering och fel vid användning av vector index. Dessutom introduceras den nya parametern innodb_linux_aio, som automatiskt väljer mellan moderna io_uring och äldre libaio beroende på miljön.

    Aria-motorn slipper nu krascher vid tillägg av foreign keys till tabeller med vector index – en förbättring som riktar sig till användare med tunga, indexintensiva arbetslaster.

    Problem med partitioner och replikering åtgärdade

    Version 12.0 rättar till ett problem där UNIQUE constraints med USING HASH kunde korrupta tabeller med foreign keys.
    För de som arbetar med partitionerade tabeller är en kritisk fix på plats: replikor som tidigare kunde krascha efter att en partition konverterats till en fristående tabell hanterar nu detta scenario korrekt.

    På klustersidan uppdateras Galera till version 26.4.23, med förbättrad kompatibilitet för OpenZFS 2.3.0 och senare. Även flera replikationsproblem är lösta, bland annat att master kunde bli okontaktbar i semi-synkron läge när en replik stoppades.

    Förbättringar i backup och optimerare

    mariabackup kan nu hantera svåra fall med Aria-tabeller och undviker inkonsistens i replikering, något som tidigare resulterat i felrapporter från användare.

    På optimerarsidan rättas buggar som kunde orsaka krascher vid hantering av derived tables, felaktiga indexplaner och oändliga loopar vid analys av tabeller med vissa UTF-8-tecken.

    Nya distributioner och sista version för Ubuntu 24.10

    Med 12.0 breddas stödet till fler plattformar och arkitekturer:

    • Fedora 42 (x86_64, aarch64)
    • RHEL 10 (x86_64, aarch64, ppc64le, s390x)
    • SLES 15 SP6 och SP7
    • Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin)
    • Debian 13 (Trixie)

    Detta är även sista MariaDB-versionen för Ubuntu 24.10, som nådde slutet av sin ordinarie supportperiod i juli 2025. För CentOS Stream 9 ingår nu även det tidigare saknade paketet MariaDB-provider-lzo.

    Rolling release – nästa steg 12.1.2

    MariaDB 12.0 är en rullande utgåva, vilket innebär att det inte kommer någon version 12.0.3. Utvecklarna rekommenderar att de som vill hålla sig på den senaste versionen planerar för uppgradering till MariaDB 12.1.2 när den blir tillgänglig.

    https://linuxiac.com/mariadb-12-0-lands-with-innodb-fixes-and-expanded-platform-support

    Faktaruta: MariaDB och version 12.0

    Vad är MariaDB?
    MariaDB är ett öppet källkodsbaserat relationsdatabashanteringssystem (RDBMS) som skapades 2009 som en fork av MySQL efter att Oracle köpt upp MySQL AB. Projektet leds av MariaDB Foundation och används världen över i allt från webbapplikationer till stora företagslösningar.

    Historik i korthet:
    2009 – Projektet startas av Michael ”Monty” Widenius, en av MySQL:s grundare.
    2012 – Tas i bruk i flera Linuxdistributioner.
    2015 – MariaDB Corporation grundas för kommersiellt stöd.
    2017 – Inför *window functions* och *common table expressions*.
    2020–2024 – Prestanda-, säkerhets- och kompatibilitetsförbättringar.
    2025 – Version 12.0 släpps som rullande release.

    Nyheter i MariaDB 12.0:
    • Förbättrade InnoDB- och Aria-motorer.
    • Ny parameter innodb_linux_aio för smart I/O-hantering.
    • Fixar för partitioneringsproblem och replikatorkrascher.
    • Galera 26.4.23 med OpenZFS-stöd.
    • Förbättrad mariabackup.
    • Stabilare optimerare och UTF-8-fixar.
    • Paket för Fedora 42, RHEL 10, SLES 15 SP6/SP7, Ubuntu 25.04, Debian 13.
    • Sista versionen för Ubuntu 24.10.

    Versionsmodell:
    MariaDB 12.0 är en rolling release – ingen 12.0.3. Nästa steg blir MariaDB 12.1.2.

  • Bottles-projektet får EU-stödd finansiering och satsar på nästa generations version

    Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux.

    Från ekonomisk osäkerhet till framtidstro
    Under det senaste året har Bottles kämpat med begränsade resurser, vilket bromsat utvecklingstakten. I juli berättade huvudutvecklaren Mirko Brombin öppet om projektets ansträngda ekonomi och uppmanade open source-communityt att hjälpa till. Responsen blev positiv – och nu är de akuta problemen lösta. Med stödet från NLnet kan utvecklingen åter ta fart, med fokus på att skapa en modernare, snabbare och mer användarvänlig lösning för Windows-appar i Linux.

    Stöd från EU och Schweiz
    NLnet Foundation är en nederländsk ideell organisation som i decennier har stöttat projekt som värnar om digital frihet, decentralisering och användarkontroll. Genom NGI0 Commons Fund – en del av Europeiska kommissionens satsning Next Generation Internet – får Bottles ekonomiskt stöd. Programmet har som mål att forma ett mer öppet, inkluderande och pålitligt internet, fritt från slutna plattformar och företagsdominans. Finansieringen kompletteras även med bidrag från Schweiziska statssekretariatet för utbildning, forskning och innovation (SERI).

    Bottles Next – en ny era för Windows-program på Linux
    Med den nya finansieringen kan utvecklingsteamet accelerera arbetet på Bottles Next, som ska erbjuda en mer polerad, effektiv och framtidssäker upplevelse. Projektet är helt öppet för bidrag från allmänheten, och både utvecklare och testare välkomnas att delta via GitHub.

    Läs mer: Bottles-projektets officiella tillkännagivande
    Bidra: Bottles på GitHub

    Källa : https://linuxiac.com/bottles-project-receives-eu-backed-grant/

    Fakta: Bottles Next

    Bakgrund
    Bottles är ett Linux-projekt för att köra Windows-program i isolerade miljöer (“bottles”) med Wine-baserade körmotorer. Utvecklingen av nästa generations version, Bottles Next, accelereras genom stöd från NLnet Foundations Commons Fund (EU-stödd NGI-satsning).

    Vad är Bottles?
    Ett grafiskt verktyg som förenklar installation, körning och hantering av Windows-program på Linux utan att användaren behöver finjustera Wine manuellt.

    Kärnfunktioner

    • Isolerade “bottles” (prefix) per app/spel för renare miljöer.
    • Färdiga profiler (t.ex. spel/program) och guidat skapande.
    • Byt och uppgradera “runners” (Wine/Proton-baserade varianter).
    • Beroendehanterare för vanliga komponenter (t.ex. .NET, VC++ runtimer).
    • Grafiklager som DXVK/VKD3D för bättre DirectX-stöd via Vulkan.
    • Per-app inställningar: DLL-overrides, argument, miljövariabler m.m.
    • Snapshots/backup & återställning av bottles.
    • Sandboxning/integrationsval (t.ex. Flatpak-portaler, filåtkomst).
    • One-click-installers/skript för populära program och spel.
    • Genvägar/launchers till skrivbord och applistor.

    Vad siktar Bottles Next på?
    En moderniserad UI/UX, snabbare och mer modulär arkitektur samt förenklade arbetsflöden för att skapa, felsöka och dela bottles.

    Vem har nytta av det?
    Linux-användare som vill köra specifika Windows-appar/spel; IT-tekniker som behöver innesluta äldre verksamhetsapplikationer; entusiaster som vill finjustera Wine utan krångel.

    Kom igång
    Webb: usebottles.com
    GitHub: github.com/bottlesdevs/Bottles

    Tips
    För bästa resultat: skapa en egen bottle per program, aktivera DXVK för spel och ta snapshots innan större ändringar.

  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.

    Kärnsystem och installation

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.

    Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.

    Förbättringar på skrivbordet

    Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.

    GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.

    PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.

    Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.

    Förbättringar för server och moln

    På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.

    QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.

    Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.

    Maskinvarustöd och kärnuppdateringar

    Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.

    TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.

    För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.

    Säkerhetsförbättringar

    Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.

    Andra uppdateringar och förändringar

    Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.

    Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.

    Tillgängliga Ubuntu-varianter

    I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:

    • Kubuntu
    • Ubuntu Budgie
    • Ubuntu MATE
    • Lubuntu
    • Ubuntu Kylin
    • Ubuntu Studio
    • Xubuntu
    • Edubuntu
    • Ubuntu Cinnamon

    Uppgradering och installation

    Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.

    Stödtid

    Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G

    Installation

    PaketBuggnrBeskrivning
    livecd-rootfs2098105Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
    livecd-rootfs2098105Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
    livecd-rootfs2098306Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
    livecd-rootfs2098622Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
    livecd-rootfs2092205RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
    livecd-rootfs2099993RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
    livecd-rootfs2083554Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
    initramfs-tools2091904Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
    dracut2095518Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
    cd-boot-images-riscv642104572Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
    u-boot2098421Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
    u-boot2110301Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01

    Skrivbord

    PaketBuggnrBeskrivning
    pipewire2061687Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
    pipewire2100497Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
    nautilus1813171 / 2095129Fix för rapporterade krascher
    mutterFleraFixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
    gtk42096803Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
    gtk42106744Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
    gtk42066062Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
    gtk+3.02096777Emoji-uppdatering till Unicode 16
    gnome-shell2098016Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
    gnome-shell2039340Fix för getenv/setenv-krasch vid start
    gnome-shell-extension-ubuntu-dock1997550Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
    update-manager1105371 / 2068805Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
    plymouth2096806Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
    xorg-server1861609Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop

    Server och moln

    PaketBuggnrBeskrivning
    cloud-initFleraFörbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
    gce-compute-image-packages2106629Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
    libvirt2051239 / 2084136Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
    qemu2095169Förbättrad RISC-V vektor-emulering
    snapd2085535Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
    apparmor2078467Fix för variabelhantering vid policyinläsning

    Grundläggande plattform

    PaketBuggnrBeskrivning
    apt2078720Fix för hantering av borttagna paket
    systemd2088069 / 2091657EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
    openssh2080216Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
    zfs-linuxFleraFixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
    rsyslogFleraAppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
    netplan.io2083029Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
    ubuntu-drivers-commonFleraFörbättrad NVIDIA-drivrutinshantering

    Maskinvara och kärna

    PaketBuggnrBeskrivning
    linux-firmwareFleraNy firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
    linux-*2098104Patchset för TUXEDO-datorer
    linux-*2095370 / 2067900Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
    linux-oem-*FleraStöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
    linux-gcp-6.142106281Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
    linux-azure-nvidia2090880Backport av SMB lease key-fixar

    Övriga ändringar

    PaketBuggnrBeskrivning
    fwupd2097728 / 2104109Fixar för Dell-dockuppdateringar
    sambaFleraFixar för krascher vid GPO-hantering
    horizon2045394Fix för race condition vid CSS-kompilering
    mysql-8.02112151Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
    ceph2089565 / 2097605Fixar för uppgraderingskrascher
    gvfs2109538Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
    power-profiles-daemon2115041Stöd för anpassade ACPI-plattformsprofiler
    gzip2083700Fix för beteende på s390 vid EOF-hantering

    Nerladdnings länkar och information i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_24.04_LTS

    Källa :

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-3-lts-released-with-bug-fixes-and-security-updates

    Fakta om Ubuntu

    Version: 24.04.3 LTS (Noble Numbat)

    Släppt: 8 augusti 2025

    Kärna: Linux 6.14

    Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)


    Nyheter i 24.04.3

    • Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
    • Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
    • Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
    • Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
    • Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
    • Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering

    Om Ubuntu

    Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd. Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna, både på skrivbord och servrar.

    Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär ”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.

    Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år. LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.


    Visste du att…

    • Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
    • Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.

    Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.

    Vad är digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.

    Europa dominerar – men skillnaderna är stora

    Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.

    Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.

    Nordamerika – starkt beroende av Big Tech

    Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.

    Resten av världen – enorm spridning

    Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.

    I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.

    Så gjordes mätningen

    Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.

    Hela listan – digital suveränitet Index 2025

    PlacLandPoäng
    1Finland64,50
    2Tyskland53,85
    3Nederländerna36,32
    4Frankrike25,10
    5Schweiz23,32
    6Island22,58
    7Irland22,03
    8Österrike20,23
    9Estland18,40
    10Luxemburg17,72
    11Lettland16,63
    12Litauen16,10
    13Kanada14,94
    14USA14,88
    15Sverige14,27
    16Ungern13,38
    17Slovenien13,33
    18Tjeckien13,10
    19Bulgarien12,93
    20Australien10,20
    21Storbritannien9,21
    22Taiwan8,49
    23Rumänien7,66
    24Polen7,55
    25Kroatien7,25
    26Belgien7,15
    27Spanien7,01
    28Ryssland6,95
    29Danmark6,50
    30Italien6,49
    31Norge6,35
    32Slovakien5,88
    33Qatar5,71
    34Serbien5,44
    35Cypern5,25
    36Japan5,17
    37Sydkorea5,05
    38Grekland4,81
    39Portugal4,33
    40Nya Zeeland4,23
    41Israel3,71
    42Malta3,38
    43Ukraina2,83
    44Argentina2,57
    45Brasilien2,44
    46Turkiet2,26
    47Sydafrika1,79
    48Indonesien1,07
    49Marocko0,94
    50Saudiarabien0,87
    51Mexiko0,57
    52Tunisien0,55
    53Jamaica0,51
    54Indien0,43
    55Grönland0,36
    56Egypten0,12
    57Nigeria0,03

    https://dsi.nextcloud.com

    Källa : https://linuxiac.com/finland-tops-nextcloud-first-digital-sovereignty-index/

    Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?

    Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur. Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.

    Fördelar med digital suveränitet

    • Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
    • Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
    • Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
    • Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.

    Nackdelar med att inte vara digitalt självständig

    • Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
    • Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
    • Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
    • Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.
  • Proxmox Backup Server 4.0 lanserad – nu med Debian 13 och stöd för S3-lagring

    Proxmox Server Solutions GmbH har släppt Proxmox Backup Server 4.0, en kraftfull och helt öppen källkodslösning för säkerhetskopiering av virtuella maskiner, containrar och fysiska servrar. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie” och Linux-kärnan 6.14, och introducerar flera stora nyheter.

    Bland de mest efterlängtade förbättringarna finns inbyggt stöd för S3-kompatibel objektlagring. Detta gör det möjligt att enkelt koppla samman Proxmox Backup Server med flexibla och prisvärda molntjänster. Tack vare lokal cache minimeras API-anropen, vilket ger snabbare åtkomst till backupmetadata och ofta använda datadelar – samtidigt som kostnaderna hålls nere. Säkerhetskopiorna är dessutom tillgängliga även om den primära servern går offline, vilket stärker katastrofåterställningsförmågan.

    En annan nyhet är Live RAIDZ-expansion via ZFS 2.3.3. Administratörer kan nu utöka befintliga lagringspooler stegvis genom att lägga till diskar direkt i aktiva RAIDZ-enheter, utan längre driftstopp. Detta gör lagringsutbyggnad både enklare och mer kostnadseffektiv.

    För att förenkla automatisering av säkerhetskopiering införs även automatiska synkroniseringsjobb för flyttbara datalager. Med den nya “run-on-mount”-funktionen startar synkroniseringen automatiskt så snart ett flyttbart lagringsmedium monteras, vilket sparar tid och minskar risken för mänskliga misstag.

    Som tidigare integreras Proxmox Backup Server sömlöst med Proxmox Virtual Environment, vilket gör det enkelt att lägga till och hantera backupmål direkt i Proxmox VE.

    Proxmox Backup Server 4.0 kan laddas ner som ISO-avbild för installation på fysisk hårdvara. Uppgraderingar från version 3.x stöds fullt ut, och detaljerad migrationsdokumentation finns tillgänglig för en smidig övergång.

    Källa : https://linuxiac.com/proxmox-backup-server-4-0-released-with-debian-13-base/

  • Plague – En ny osynlig Linux-bakdörr som utnyttjar PAM för att ta kontroll över system

    En ny bakdörr för Linux, kallad Plague, har identifierats och analyserats av säkerhetsforskare. Det rör sig om ett avancerat intrångsverktyg som integreras i systemets autentiseringsramverk (PAM) och möjliggör dold fjärråtkomst via SSH. Den är särskilt svår att upptäcka, lämnar få spår och fungerar även efter systemuppdateringar.

    Bakdörr via PAM-modul

    Plague är skriven som en PAM-modul, vilket innebär att den laddas direkt i systemets inloggningsflöde. När en användare försöker autentisera sig – t.ex. via SSH eller terminal – kan modulen fånga upp autentiseringsförfrågan. Om ett av flera inbyggda lösenord används, ges åtkomst utan att systemets vanliga kontroller används.

    Exempel på hårdkodade lösenord i Plague:

    Mvi4Odm6tld7
    IpV57KNK32Ih
    changeme
    

    Det innebär att angriparen kan logga in utan att ha något känt konto på systemet.

    Designad för ihållande åtkomst

    Plague är byggd för att ligga kvar i systemet över tid. Den döljer sin existens genom flera tekniker:

    • Miljövariabler relaterade till SSH (t.ex. SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT) raderas.
    • Kommandologgning blockeras genom att HISTFILE pekas till /dev/null.
    • Kod och strängar är obfuskade och krypterade, ofta i flera lager, för att försvåra analys.
    • Den utger sig för att vara en legitim modul, ofta under namnet libselinux.so.8.

    Plague försöker också aktivt undvika att bli analyserad. Den kontrollerar t.ex. om den körs i en debugger eller i en säkerhetsanalysmiljö, och anpassar sitt beteende därefter.

    Inte upptäckbar med traditionella verktyg

    Eftersom Plague integreras i autentiseringskedjan och agerar som ett systembibliotek, upptäcks den sällan av antivirusprogram eller EDR-lösningar. Den beter sig inte som ett fristående program och loggar inga misstänkta aktiviteter.

    Det krävs specialiserade metoder för att upptäcka den:

    • Manuell granskning av laddade PAM-moduler.
    • Filintegritetskontroll (t.ex. med AIDE eller Tripwire).
    • YARA-regler som identifierar kända kodmönster.
    • Övervakning av ovanliga inloggningar eller förändrade miljövariabler.

    Säkerhetsimplikationer

    Eftersom Plague påverkar autentiseringen direkt, innebär ett intrång att angriparen har fullständig kontroll över systemet. Det räcker inte att ta bort användarkonton eller byta lösenord – bakdörren ger åtkomst oberoende av dessa mekanismer.

    Det är särskilt allvarligt i produktionsmiljöer där PAM används i många tjänster (t.ex. SSH, sudo, login, su). Ett komprometterat system kan vara i angriparens händer utan att någon märker det.

    Rekommenderade åtgärder

    • Granska PAM-konfigurationer och kontrollera att endast förväntade moduler används.
    • Kontrollera alla bibliotek i sökvägar som /lib/security och /etc/pam.d/.
    • Använd verktyg för filintegritet för att upptäcka förändringar i kritiska systemfiler.
    • Undersök ovanliga inloggningar, särskilt med okända lösenord eller kontonamn.
    • Implementera YARA-regler och annan hotjakt vid minsta misstanke om kompromettering.

    Fördjupad analys från Nextron Systems

    Säkerhetsföretaget Nextron Systems har publicerat en teknisk analys av Plague-bakdörren. Rapporten innehåller detaljer om kodstruktur, hashvärden, hårdkodade lösenord och indikatorer på kompromettering (IoC). En länk till deras rapport rekommenderas för vidare analys.

    https://www.nextron-systems.com/2025/08/01/plague-a-newly-discovered-pam-based-backdoor-for-linux

    https://ostechnix.com/plague-pam-based-linux-backdoor

    FAKTARUTA – Plague-bakdörren för Linux
    Typ av hot PAM-baserad bakdörr (ELF-bibliotek) som krokar in i autentisering och öppnar dold SSH-åtkomst.
    Mål/plattform Linuxservrar och arbetsstationer där PAM används (t.ex. sshd, login, sudo).
    Vad den utnyttjar Pluggable Authentication Modules (PAM); maskerar sig som legitim modul, ofta under systemlika filnamn.
    Åtkomstmetod Accepterar fördefinierade “master-lösenord” och kan släppa in oavsett användarnamn.
    Hårdkodade lösenord (ex.) Mvi4Odm6tld7, IpV57KNK32Ih, changeme
    Persistens Ligger i autentiseringskedjan ⇒ överlever omstarter och vanliga uppdateringar utan separata startskript.
    Stealth/antiforensik Rensar miljövariabler (SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT), pekar HISTFILE till /dev/null, minimerar spår i loggar.
    Anti-analys Obfuskering och krypterade strängar (flera lager); miljökontroller för att undvika debugger/sandbox.
    Indikatorer (IoC) Ovana PAM-moduler/filer; misstänkta namn i /lib/security; annorlunda poster i /etc/pam.d/*; avvikande SSH-inloggningar.
    Primära risker Obehörig SSH-åtkomst (upp till root), lateral rörelse, datastöld, svår incidentforensik p.g.a. brist på loggar.
    Rekommenderade åtgärder Inventera PAM-konfiguration/bibliotek; filintegritetskontroll (AIDE/Tripwire); YARA-baserad jakt; central loggning; överväg att stänga lösenordsautentisering i SSH och använda nycklar/FIDO2.
    Påverkade miljöer Bastion/jump-hostar, moln-instanser, CI/CD-noder, databasserver- och filserversmiljöer.
    Riskbedömning Hög – påverkar kärnkomponenten autentisering och är svår att upptäcka med traditionella verktyg.
  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    För den som vill spela spel från kalla krigets dagar – när Ronald Reagan fick den onda sidan att riva Berlinmuren.

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ – både vad gäller kompatibilitet och rå prestanda.

    Fördelar med x86-arkitektur

    En stor fördel med x86-baserade system som Radxa X4 är den breda kompatibiliteten med operativsystem och mjukvara. Till skillnad från ARM-plattformar, där stöd ofta är begränsat eller beroende av inofficiella portar, kan x86-enheter köra kompletta Linux-distributioner och även Windows 11 utan större problem. Det öppnar för ett mycket större urval av emulatorer och verktyg – och enklare installation.

    Radxa X4 är bättre utrustad än en Raspberry Pi 5. Den har stöd för M.2-hårddiskar men använder samma 40-pin GPIO-header som gjort Raspberry Pi populär. Den har stöd för två skärmar upp till 4K, samt USB Type-C PD, vilket innebär att den kan drivas via en USB-C-adapter.

    Till skillnad från Zimablade, som tidigare har testats, kan man inte själv välja RAM på Radxa X4 – det är fastlött på moderkortet. Dock bygger Zimablade på en äldre CPU än Intel N100. Zimablade har inte stöd för M.2-diskar, men däremot för vanliga SATA-diskar.

    Radxa X4 som PlayStation 2-emulator

    Enkel installation med Batocera

    För projektet valdes Batocera, en specialiserad Linux-distribution för spel- och retroemulering. Batocera är känd för sitt intuitiva gränssnitt och breda stöd för olika konsoler – inklusive en fullt fungerande PCSX2-kärna för PlayStation 2. Systemet installerades på en extern SSD genom att flasha rätt avbildningsfil via Balena Etcher, varpå enheten enkelt kunde starta från disken efter ändring i boot-ordningen.

    Konfigurationen av emulatorn var okomplicerad: BIOS-filer för PS2 lades i katalogen //BATOCERA/share/bios/ps2, medan spel-ROM:ar placerades i //BATOCERA/share/roms/ps2. Därefter var systemet redo att köra.

    Spelprestanda som imponerar

    I praktiska tester visade Radxa X4 att den klarar de flesta PS2-titlar med god marginal. Spel som Devil May Cry 3 levererade stabila 30 bilder per sekund vid 1,25× upplösning – och ännu bättre prestanda kunde nås genom att växla till Vulkan som grafikmotor. God of War, Tales of the Abyss, Persona 3, Metal Gear Solid 3 och flera andra klassiker var fullt spelbara, många med förbättrad grafik jämfört med originalkonsolen.

    Detta står i stark kontrast till Raspberry Pi 5, där samma spel knappt uppnår spelbara bilduppdateringsfrekvenser – även vid reducerad upplösning och med omfattande optimeringar.

    Begränsningar vid mer krävande titlar

    Vissa mer grafiktunga spel kräver dock justeringar. Xenosaga fungerade endast acceptabelt vid originalupplösning, och även då kunde viss prestandaförlust märkas. Shadow of the Colossus krävde liknande kompromisser. Burnout 3: Takedown, känt för sina snabba hastigheter och intensiva visuella effekter, tappade under vissa moment från 60 FPS, vilket kan påverka spelkänslan.

    Slutsats: En kapabel PS2-emuleringsdator i miniformat

    Radxa X4 visar sig vara ett utmärkt val för den som vill bygga en kompakt, strömsnål men kraftfull retrospelmaskin med stöd för PlayStation 2-emulering. Med förmågan att köra ett brett utbud av titlar i högre upplösning och med god prestanda – samt enkel installation via Batocera – placerar sig denna SBC som ett fullgott alternativ till större datorer, och ett överlägset val framför Raspberry Pi 5 i detta sammanhang.

    Prisjämförelse (cirka, inkl. moms/frakt):

    • Raspberry Pi 5, 4 GB: ca 799 kr
    • Radxa X4: ca 1130 kr
    • Zimablade: ca 1000 kr (inkl. frakt från t.ex. Hongkong)

    Observera att priser kan variera över tid och mellan återförsäljare.

    Innehållet ovan som behandla PS2 emulering är data som kommer ifrån

    https://www.xda-developers.com/this-raspberry-pi-killer-is-great-at-emulating-ps2-games

    Radxa X4 – Tekniska Specifikationer

    Processor (SoC): Intel® N100 (Alder Lake-N) – 4 kärnor / 4 trådar, upp till 3,40 GHz turbo, 6 MB Smart Cache, stöd för Intel GNA 3.0 och IPU 6.0

    Grafik: Intel® UHD Graphics, upp till 750 MHz; stöd för DirectX 12.1, OpenGL 4.6 och OpenCL 3.0

    Minne och lagring

    LPDDR5 RAM: 4 GB, 8 GB, 12 GB eller 16 GB (~4800 MHz)

    Lagring: M.2 2230 NVMe SSD via PCIe 3.0 ×4; valbar eMMC på vissa SKU:er

    Gränssnitt och anslutningar

    USB: 3 × USB 3.2 Gen 1 (Type‑A), 1 × USB 2.0 (Type‑A)

    Video: 2 × micro HDMI med upp till 4K @ 60 fps

    Ethernet: 2.5 Gbps RJ45 med PoE-stöd (med tillbehör)

    Trådlöst: Wi‑Fi 5 / Bluetooth 5.0 eller Wi‑Fi 6 / Bluetooth 5.2 beroende på modell

    GPIO: 40-polig header styrd av RP2040 mikrokontroller (Cortex‑M0+ @ 133 MHz), med stöd för 2×SPI, 2×UART, 2×I²C, 16×PWM, 8×PIO samt 5 V och 3.3 V ström

    Extra: 3.5 mm ljudutgång + mikrofoningång, RTC-batterisockel, fläktkontakt, Power- och BOOTSEL-knappar

    Strömförsörjning och drift

    Strömmatning: USB‑C PD (12 V, ≥ 2.5 A), PoE-stöd

    Effektförbrukning: Ca 18–25 W vid belastning

    TDP: CPU har TDP på ~6 W; fabriksinställt BIOS begränsar PL1 till 6 W

    Kylning: Aktiv kylning rekommenderas vid full belastning

    Temperaturintervall: 0 °C till ca 60 °C

    Mjukvarustöd

    Operativsystem: Windows 11 (64-bit), Debian, Ubuntu

    Utvecklingsstöd: GPIO via Linux-bibliotek, Pico SDK för RP2040

    Snabbspecifikation

    Funktion Detalj
    CPUIntel N100, 4 kärnor @ 3.40 GHz
    GPUIntel UHD Graphics (750 MHz)
    RAM4–16 GB LPDDR5
    LagringNVMe m.2 (PCIe 3.0 ×4), eMMC
    USB3× USB 3.2, 1× USB 2.0
    Display2× micro HDMI, 4K@60 fps
    Ethernet2.5 Gbps, PoE-stöd
    TrådlöstWi‑Fi 5/6 + BT 5.0/5.2
    GPIO40-pin via RP2040
    StrömUSB‑C PD 12 V / PoE
    KylningAktiv rekommenderas
    OS-stödWindows 11, Debian/Ubuntu
    Temperaturområde0 °C – 60 °C

    Sammanfattning

    Radxa X4 är en kraftfull x86-baserad SBC med Intel N100 och LPDDR5, vilket gör den betydligt snabbare än många ARM‑baserade alternativ. Den stöder NVMe-lagring, 2.5 Gbps Ethernet, dual‑4K HDMI och GPIO-expansion via RP2040. Perfekt för utvecklare och entusiaster som behöver x86-kompatibilitet, kraftfull grafik och robusta anslutningar.

    Modeller med Wi‑Fi 6/BT 5.2 kräver ofta minst 8 GB RAM. Enklare konfigurationer har Wi‑Fi 5/BT 5.0.

    Källor: radxa.com, docs.radxa.com, bret.dk, tomshardware.com, dl.radxa.com

  • Stöd för HDR video i Chromium

    Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`.

    För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och HDR-kapabiliteter. Detta ger kompositorn möjlighet att mappa färger och ljusstyrka korrekt, snarare än att förlita sig på generella antaganden.

    Den här förändringen, som nyligen integrerades i Chromiums kodbas, innebär att HDR-video nu återges korrekt i Chromium på HDR-kompatibla Wayland-miljöer. Tidiga tester visar redan lovande resultat i KDE Plasma 6.4.2 – användare med stödjande hårdvara kan se fram emot djupare svärta, klarare högdagrar och generellt förbättrad bildkvalitet i HDR-innehåll.

    Att funktionen har en separat flagga som är aktiverad som standard innebär att utvecklare enkelt kan avaktivera stödet vid behov, exempelvis om problem uppstår på vissa konfigurationer. När den nya implementationen mognat förväntas det äldre stödet via `zcr_color_manager_v1` att tas bort, vilket förenklar och moderniserar Chromiums färghantering under Wayland.

    Det här är ett stort steg framåt för Linux-användare som länge efterfrågat fullvärdigt HDR-stöd i webbläsare. Även om HDR-understödet fortfarande varierar mellan olika distributioner, skrivbordsmiljöer och drivrutiner, markerar detta en viktig milstolpe i Waylands utveckling som modern displaystack för Linux.

    https://linuxiac.com/hdr-video-playback-lands-in-chromium-on-wayland

    FAKTARUTA: Vad är HDR, Chromium och Wayland?

    HDR (High Dynamic Range)
    HDR står för High Dynamic Range och är en teknik som förbättrar kontrast och färgåtergivning i bild och video.
    Det innebär:
    – Djupare svärta och ljusare högdagrar
    – Fler detaljer i både ljusa och mörka partier
    – Mer nyanserade och verklighetstrogna färger

    För att visa HDR krävs:
    – HDR-kompatibel bildskärm
    – HDR-innehåll
    – Programvara med HDR-stöd (t.ex. webbläsare)

    Chromium
    Chromium är ett öppen källkod-projekt för webbläsare som ligger till grund för bland annat:
    – Google Chrome
    – Microsoft Edge
    – Brave
    – Vivaldi

    Chromium utvecklas främst av Google och fungerar som en plattform för nya webbtekniker och funktioner – inklusive HDR-stöd på Wayland.

    Wayland
    Wayland är en modern ersättare för det äldre X11-systemet i Linux. Det är ett protokoll och ett display-server-system som hanterar grafikutmatning och inmatning från mus/tangentbord.

    Fördelar med Wayland:
    – Enklare och säkrare arkitektur
    – Mindre latens och bättre prestanda
    – Bättre stöd för moderna tekniker som HDR, HiDPI och touch

    Wayland används idag i skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE Plasma, men stödet varierar beroende på distribution och hårdvara.
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL


    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.

    Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.

    Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.

    HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.

    Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.

    Sammanfattning:
    HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.

    Kan laddas ner här : https://www.heliumos.org/download/

    https://linuxiac.com/alma-based-heliumos-10-is-out-heres-what-i-think

    Fakta: HeliumOS 10

    • Bas: AlmaLinux (Kitten 10)
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (signerad för Secure Boot)
    • Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
    • Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
    • Kommandotolk: Zsh som standard
    • Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
    • Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
    • Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
    • Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
    • Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget

    HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.

  • Ubuntu 25.10 introducerar TPM-baserad diskkryptering – säkrare uppstart med hårdvarustöd

    TPM fungerar som en dörrvakt till din dators hårdvara. Till skillnad från en vanlig dörrvakt, som man riskerar att stöta ihop med i verkliga livet, har TPM en funktion att fylla.

    Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module.

    Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten – och gör det svårare för angripare att kringgå skyddet.

    Vad är fullständig diskkryptering (FDE)?

    FDE innebär att hela innehållet på din hårddisk krypteras, vilket gör det oläsligt utan rätt nyckel. Om datorn skulle stjälas, går det inte att komma åt datan utan att först låsa upp disken. Ubuntu har länge erbjudit FDE som ett val under installationen, där du anger ett lösenord som krävs varje gång systemet startas.

    Vad tillför TPM-stödet?

    TPM (Trusted Platform Module) är ett inbyggt säkerhetschip som finns i de flesta moderna datorer. Ubuntu 25.10 kan nu använda detta chip som en del av krypteringskedjan, vilket möjliggör:

    • Integritetskontroll vid uppstart
      TPM verifierar att inget i systemets firmware eller bootloader har ändrats sedan installationen. Om något avviker, vägrar TPM låsa upp disken.
    • Automatisk upplåsning på betrodd maskinvara
      Så länge systemet är oförändrat, låser TPM upp disken utan att du behöver skriva in något lösenord – om du inte aktiverat dubbelt skydd.
    • Skydd mot fysisk åtkomst
      Försöker någon flytta hårddisken till en annan dator, eller ändra hårdvaran, fungerar inte upplåsningen – och systemet kräver återställningsnyckeln.

    Nyheter i Ubuntu 25.10:s implementation

    Ubuntu har arbetat med TPM/FDE sedan version 23.10. I 25.10 är funktionen fortfarande experimentell, men redo att testas av fler. Här är de viktigaste nyheterna:

    1. Automatisk kompatibilitetskontroll

    Installationsprogrammet kontrollerar att systemet har ett modernt TPM-chip utan kända sårbarheter. Om din dator inte klarar kraven, visas inga alternativ för hårdvarubaserad kryptering – i stället får du en tydlig varning.

    2. Återställningsnyckel – din säkerhetslina

    När TPM-stödet aktiveras skapas en återställningsnyckel. Den används i nödfall, till exempel om:

    • Du uppdaterar BIOS/firmware
    • Du byter ut viktig hårdvara
    • TPM tror att något är fel – även om det inte är det

    Nyckeln visas tydligt under installationen. Du kan:

    • Skriva ner den
    • Spara den som fil (utanför livesystemet)
    • Skanna den som QR-kod

    Skulle du tappa bort den, finns möjlighet att generera en ny via säkerhetscentret, så länge du fortfarande har åtkomst som administratör.

    3. Extra lösenord – för dig som vill ha dubbelt skydd

    Du kan välja att lägga till ett eget lösenord som måste anges vid uppstart, även om TPM godkänner systemets tillstånd. Detta ger ett extra lager av skydd – praktiskt för känsliga miljöer.

    4. Smartare uppdateringar

    För vissa uppdateringar (exempelvis DBX), där TPM kan förutse det nya tillståndet, krävs inga extra åtgärder – systemet startar som vanligt. Men om en förändring gör att TPM inte längre känner igen uppstartsmiljön, måste du:

    • Verifiera ändringen med din återställningsnyckel
    • Godkänna det nya tillståndet som betrott

    Ubuntu 25.10 förvarnar också om en firmwareuppdatering kan påverka andra operativsystem på samma dator – exempelvis Windows med BitLocker.

    5. Förbättrat stöd för stängda drivrutiner

    Ubuntu jobbar aktivt för att TPM/FDE ska fungera även med proprietära drivrutiner, som Nvidia. Genom att paketera kärnan och viktiga komponenter i Snap, kan man säkerställa att TPM-mätningar stämmer – även när drivrutiner är stängda. Detta stöd väntas vara klart innan Ubuntu 25.10 släpps.

    Viktigt: Funktionen är fortfarande experimentell

    TPM/FDE är fortfarande i testfas och inte avsedd för produktion. Har du kritisk data och inte råd att bli utelåst från systemet, bör du vänta.

    Ubuntu-teamet kommer att be om hjälp från frivilliga testare inför släppet i oktober. Målet är att samla in så mycket data som möjligt om olika system – för att säkerställa en stabil version längre fram.

    Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025

    Med TPM-baserad kryptering tar Ubuntu ytterligare ett steg mot säkerhetsnivåer som tidigare varit reserverade för företag och avancerade användare. Även om funktionen fortfarande är ny, visar den tydligt vart Ubuntu är på väg: starkare, smartare och mer automatiserad säkerhet – utan att offra användarvänlighet.

    Sammanfattning – vad får du?

    • Skydd mot manipulation vid uppstart
    • Automatisk upplåsning på betrodda system
    • Dubbelt skydd med valfritt lösenord
    • Enkel hantering av återställningsnyckel
    • Förvarning vid uppdateringar som kan påverka TPM
    • Stöd på gång för Nvidia och andra proprietära drivrutiner

    Ubuntu 25.10 lägger grunden för framtidens säkra Linuxsystem. Delta gärna i testningen – och var med och forma nästa generations kryptering på skrivbordet.

    För den senaste utvecklingen, följ diskussionen på Ubuntu Discourse:
    TPM/FDE progress for Ubuntu 25.10

    Fakta: Trusted Platform Module (TPM)

    TPM (Trusted Platform Module) är ett hårdvarubaserat säkerhetschip som används för att säkra kryptografiska nycklar, autentisera maskinvara och skydda systemintegritet vid uppstart. TPM fungerar som en isolerad ”säkerhetsankare” för funktioner som kryptering, mätning av uppstartskedjan och identitetsverifiering.

    Vad kan TPM göra?

    • Generera och lagra kryptografiska nycklar (RSA, ECC)
    • Utföra hårdvarubaserad nyckelhantering och asymmetrisk kryptering
    • Verkställa ”measured boot” – mäta och logga firmware och bootloader
    • Ge stöd för BitLocker och LUKS-kryptering utan användarlösenord
    • Stöd för ”sealing” och ”unsealing” av data baserat på PCR-värden
    • Skydda identitetscertifikat och lösenord med fysisk isolering
    • Verkställa plattformsautentisering vid fjärråtkomst (t.ex. VPN, Zero Trust)
    • Integreras med Secure Boot och UEFI för säker uppstart

    Versioner och skillnader

    Det finns två huvudsakliga TPM-versioner i praktisk användning: 1.2 och 2.0. De skiljer sig i funktion, säkerhetsmodell och algoritmstöd:

    Funktion TPM 1.2 TPM 2.0
    Specifikation 2009 (TPM Main Spec v1.2) 2015 (ISO/IEC 11889:2015)
    Algoritmstöd Endast SHA-1, RSA-2048 SHA-1, SHA-256, ECC, RSA, HMAC, AES
    Flexibilitet Fast funktionalitet Modulärt och utbyggbart (via profiles)
    Plattformsintegration Endast PC PC, mobil, embedded, IoT
    Autoriseringsmodell Owner Password (enklare modell) Policy- och sessionsbaserat (mer flexibelt)
    UEFI/Secure Boot-stöd Begränsat Fullt stöd
    Stöd i OS Windows 7–11, Linux Windows 10/11, Linux, Android, macOS (begränsat)

    Teknisk fördjupning

    • PCR (Platform Configuration Registers): TPM innehåller 24 PCR-register som loggar uppstartsmiljön, vilket möjliggör ”measured boot” och att endast ladda upp systemet om det matchar tidigare godkända tillstånd.
    • Endorsement Key (EK): Permanent, unik nyckel som identifierar TPM-chippet. Används för att skapa certifikat och verifiera plattformens identitet.
    • Attestation: Möjlighet att kryptografiskt bevisa TPM-tillståndet för fjärrtjänster. Vanligt inom säkerhetspolicy, t.ex. i företag eller molnplattformar.
    • NV Storage: Permanent lagring i TPM för att bevara nycklar och policydata över omstarter.

    Säkerhetsaspekter

    • TPM:s privata nycklar lämnar aldrig chippet
    • Sårbar för fysiska attacker endast vid avancerad hårdvaruåtkomst
    • Kan vara integrerad (fTPM i firmware) eller dedikerad (discret TPM)
    • Skyddas av TPM-firmware, men uppdateringar krävs för kända buggar

    Mer information

    https://ostechnix.com/ubuntu-25-10-tpm-backed-full-disk-encryption-fde

  • glibc 2.42 släppt – med stöd för C23, förbättrad prestanda och säkerhetsfixar

    Den senaste versionen av GNU C Library, glibc 2.42, är nu tillgänglig. Den innehåller omfattande nyheter: stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024, förbättrad minnesallokering, nya matematikfunktioner samt ett antal säkerhetsrelaterade buggfixar.

    Efter sex månaders utveckling har GNU-projektet tyst släppt version 2.42 av glibc – det standardbibliotek i C som fungerar som navet mellan användarprogram och Linuxkärnan.

    Förbättrat språkstöd: ISO C23 och nya matematikfunktioner

    glibc 2.42 stärker stödet för den kommande ISO C23-standarden. Bland nyheterna finns flera nya hjälpfunktioner i <math.h>, inklusive:

    • compoundn
    • pown
    • powr
    • rootn
    • rsqrt-familjen (snabba, approximativa varianter)

    Dessa kompletteras med typgeneriska makron i <tgmath.h>.

    Dessutom introduceras de nya C2Y-funktionerna för absolutbelopp av osignerade heltal, såsom uabs och ulabs, vilket breddar bibliotekets numeriska kapacitet.

    Prestandalyft: snabbare malloc och större cache

    Minnesallokeraren malloc har fått ett rejält lyft:

    • Stöd för cachning av block upp till 4 MB
    • Snabbare hantering av små allokeringar
    • Ny systeminställning: glibc.malloc.tcache_max, som gör det möjligt att finjustera cachebeteendet

    Trådhantering och felsökning

    glibc 2.42 introducerar även:

    • pthread_gettid_np: en ny hjälpfunktion för att hämta kernel-tråd-ID utan plattformsberoende systemanrop.
    • SFrame-stöd: komprimerad, debuggervänlig stackmetadata för bättre felsökning. Aktiveras med --enable-sframe och kräver Binutils ≥ 2.45.

    Utökat arkitekturstöd

    glibc kan nu automatiskt känna igen nya processorfamiljer, inklusive:

    • Intel: Arrow Lake, Panther Lake, Clearwater Forest, Diamond Rapids
    • IBM: z17-mainframes

    Säkerhetsfixar: fyra CVE:er åtgärdade

    glibc 2.42 täpper till flera sårbarheter:

    • CVE-2025-0395: Buffertöverskridning i assert()-meddelanden
    • CVE-2025-5702 och CVE-2025-5745: Felaktig hantering av Power10:s vektorregister, som kan orsaka fel i strcmp()/strncmp()
    • CVE-2025-8058: Dubbel friering i POSIX-regexmotorn

    Inga av dessa sårbarheter har, såvitt känt, utnyttjats i det vilda – men uppdateringar bör ändå distribueras utan dröjsmål.

    https://linuxiac.com/glibc-2-42-lands-with-new-features-cve-fixes-and-performance-gains

    Vad är glibc?

    glibc (GNU C Library) är det centrala C-standardbiblioteket för Linux och andra UNIX-liknande system. Det fungerar som gränssnitt mellan användarprogram och Linuxkärnan, och innehåller funktioner för minneshantering, trådar, filhantering, strängoperationer med mera.

    glibc utvecklas av GNU-projektet och har använts sedan början av 1990-talet. Det är en av de mest grundläggande komponenterna i ett Linuxsystem.

    Nyheter i glibc 2.42 (juli 2025)

    • Stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024.
    • Nya matematikfunktioner i <math.h>: pown(), rootn(), rsqrt() m.fl.
    • Stöd för osignerade absolutbeloppsfunktioner: uabs, ulabs.
    • Förbättrad malloc med snabbare trådcache och stöd för block upp till 4 MB.
    • Ny funktion: pthread_gettid_np() för att hämta kernel-tråd-ID.
    • Stöd för SFrame – effektiv stack-spårning (kräver Binutils ≥ 2.45).
    • Stöd för nya CPU-arkitekturer: Intel Arrow Lake, Panther Lake, m.fl. samt IBM z17.
    • Fyra säkerhetssårbarheter (CVE:er) har åtgärdats, bl.a. en buffer overflow i assert().

    glibc 2.42 för med sig viktiga förbättringar inom standardkompatibilitet, prestanda och säkerhet.

  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.

    Nya funktioner

    NyhetBeskrivning
    Playback HistoryNy Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
    VU‑mätare i GTKDen populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
    Album Artist i APEAlbum Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
    Opus ReplayGainKänner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
    TexthämtningLåtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
    SystemfärgerFärgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.

    Förfinat ljud & gränssnitt

    • PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
    • Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
    • Små ljudfiler identifieras snabbare.
    • Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
    • SDL‑utgången stöder nu SDL 3.

    Skin‑nyheter

    • Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
    • Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.

    Polerade detaljer

    • Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
    • Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
    • FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
    • Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
    • OpenMPTpluginen används som standard för S3M‑filer.
    • Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.

    Tillgänglighet

    • Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
    • Linux­användare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.

    Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.

    https://audacious-media-player.org/download

    Audacious 4.5

    • Bakgrund & historia:
      – Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
      – Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättvikts­alternativ till tyngre spelare.
      – Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
    • Tekniska nyheter i 4.5:
      • Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
      • VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
      • Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
      • Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
      • Automatisk texthämtning från lrclib.net.
      • Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
      • Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
      • Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
      • Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
      • SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
    • Vad Audacious klarar av:
      • Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
      • Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
      • 10‑bands grafisk EQ, ReplayGain, gapless & crossfade (via plugins).
      • Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
      • MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
    • Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org. Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.

    Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

  • Linux Kernel 6.16 är här – men Torvalds flaggar för möjlig försening av nästa version

    Äntligen! Buggen som gjorde att 25 år gamla ljudkort som Sound Blaster kunde krascha slumpmässigt är nu fixad.

    Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan komma att försenas.

    Familjehändelser kan påverka nästa version

    Torvalds har nämligen gått ut med en varning om att arbetet med Linux 6.17 riskerar att påverkas av personliga åtaganden. Under augusti kommer han att vara bortrest i samband med både ett familjebröllop och en födelsedag, och han räknar med att vara på resande fot ungefär halva månaden – med tid i både USA och Finland.

    Eftersom Linuxutvecklingen följer en tydlig rytm med ett två veckor långt merge window (sammanslagningsfönster) – då större nyheter förs in i koden – innebär hans frånvaro att viss förskjutning kan uppstå. Torvalds har därför redan försökt snabba på processen genom att be utvecklare skicka in sina pull requests tidigare än vanligt. Hittills har han fått in omkring 50 stycken i förväg, vilket han tackar för.

    Risk för mindre försening

    Trots sin framförhållning medger Torvalds att han under andra veckan av sammanslagningsfönstret kan få svårt att hantera alla inkommande kodändringar. Skulle det bli för mycket att hinna med innan han reser vidare, kan det första utkastet av Linux 6.17 – kallat rc1 – skjutas upp med några dagar.

    – Om jag inte hinner med alla pull requests i tid, kan jag komma att fördröja rc1 något för att hinna ikapp, skriver Torvalds i sitt veckobrev.

    Han betonar dock att detta inte ska tolkas som att sena bidrag kommer accepteras i högre utsträckning. Tvärtom kan en mer pressad tidsplan leda till striktare gränser för vad som släpps in.

    Inga överraskningar i 6.16

    När det gäller Linux 6.16, som nu är tillgänglig, är det en uppdatering med fokus på stabilitet. Den innehåller främst mindre justeringar av drivrutiner samt mindre kodändringar. Det är inte någon dramatisk uppdatering, vilket enligt Torvalds är positivt.

    – Det är en ganska lugn version med små uppdateringar, inga stora förändringar. Allt ser ut att fungera som det ska, konstaterar han.

    Sound Blaster AWE32‑fixen i Linux 6.16 – 25 år senare

    Ett av de mer färgstarka inslagen i Linux 6.16 är två små men avgörande patchar som väcker liv i Creative Sound Blaster AWE32/AWE64 – ett ISA‑ljudkort som såldes på 1990‑talet. Buggen, som rapporterades sent 2023 (Bug 218185), kunde frysa hela systemet eller skapa skrapljud när moderna ljud­servrar som PipeWire växlade DMA‑läge under uppspelning.

    ”Äkta retro‑riggar som uppgraderades till nya distros låste sig plötsligt – tack vare PipeWires automatiska DMA‑växling.”

    Vad orsakade problemet?

    • DMA‑lägesväxling “i farten” – registret programmerades om medan ett PCM‑flöde spelade.
    • PipeWire förvärrade felet – fler automatiska växlingar än med äldre ALSA‑anrop gjorde buggen reproducerbar.

    Lösningen i två patchar

    PatchEffektenCommit‑författare
    force‑disable DMA when mode is changedStänger av DMA, skriver om registret, aktiverar igen → eliminerar busshäng & brusTakashi Iwai
    block DMA mode change during active PCM streamVägrar byte om kortet spelar → stoppar riskabla skrivningarTakashi Iwai

    Båda togs in strax före 6.16‑rc3 och backportas även till LTS‑grenar.

    Varför är detta intressant 2025?

    • Retro‑entusiaster får stabilt FM‑ och SoundFont‑ljud utan krascher.
    • Virtuell pass‑through av ISA‑kort i t.ex. QEMU blir tillförlitlig.
    • Bevis på långsiktigt underhåll: Linux accepterar fixar för 30‑årig hårdvara – ingen lämnas efter.

    Påverkan för olika scenarier

    MiljöVad ändras med 6.16
    Fysisk AWE32/AWE64‑rigg + PipeWireSystemfrysningar och ljudglitchar försvinner
    Retro‑rigg utan PipeWireIngen märkbar skillnad
    Moderna datorer utan ISAIngen påverkan (endast några rader kod)

    Kort sagt: Linux 6.16 räddar ett klassiskt ljudkort från random krascher – ett charmigt exempel på hur kärnprojektet fortfarande vårdar sin mest nostalgiska hårdvara.

    Uppdatering via distributioner

    För de flesta användare är det inte rekommenderat att manuellt försöka installera Linux 6.16 – särskilt inte om man inte är van att hantera lågnivåkomponenter i systemet. De som använder snabbfotade Linuxdistributioner kan få den nya kärnan som en uppdatering inom kort, medan användare av långsammare system som Ubuntu kan få vänta tills nästa stora systemuppgradering.

    Sammanfattning

    • Linux 6.16 är släppt och innehåller huvudsakligen mindre drivrutinsfixar.
    • Linux 6.17 kan komma att försenas något på grund av Linus Torvalds resor i augusti.
    • Torvalds har redan fått in ett stort antal kodbidrag i förväg för att undvika problem.
    • En eventuell försening av rc1 (första releasekandidaten) skulle bara vara några dagar.
    • Sena kodbidrag kommer inte accepteras – bidragsgivare uppmanas att hålla sig till tidsplanen.

    https://kernel.org

    Nyheter Linux 6.16 på Teknisknivå

    • CPU & arkitektur: Intel APX (32 register), Intel TDX för krypterade VM, ny flagga CONFIG_X86_NATIVE_CPU, förbättrad AMD‑SBI‑support.
    • Grafik & acceleratorer: Nouveau känner igen NVIDIA Hopper/Blackwell, Intel Xe/Arc strömsparfunktioner, AMD GPU‑patchar för Strix Point.
    • Ljud & I/O: USB Audio Offload (musik även i viloläge) och DMABUF‑>TCP zero‑copy för snabbare nätverk.
    • Fil‑ & lagringssystem: XFS får stora atomära skrivningar, Ext4 “fast commit”‑optimering och stora folios, Btrfs 50 % snabbare metadata.
    • Minne & synk: Automatisk viktad NUMA‑interleaving, Futex2‑förbättringar med lägre lås‑latens.
    • Säkerhet & diagnostik: Coredump över AF_UNIX‑socket och fscrypt‑nycklar som skyddas i hårdvara.
    • Diverse drivrutiner: Apple M2 PCIe‑stöd, Magic Mouse 2 (USB‑C), nya Wi‑Fi/Bluetooth‑ID:n, Sound Blaster AWE32‑fix efter 25 år!

    Tips: Vänta på att din distribution pushar uppdateringen – egenkompilering rekommenderas bara för avancerade användare.

  • OPNsense 25.7 släppt – Ny design, förbättrad säkerhet och kraftfullare brandväggsverktyg

    Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen har också förenklats, vilket gör det smidigare att komma igång. En ny backup-funktion gör det lättare att spara och återställa inställningar, och dashboarden ger tydligare översikt över nätverket.

    I bakgrunden har systemet uppgraderats till en ny version av FreeBSD, vilket ger bättre prestanda och stabilitet. Även stödet för nätverkshantering har förbättrats, med nya alternativ för DHCP och brandväggsregler.

    OPNsense 25.7 finns nu tillgänglig för nedladdning från projektets webbplats.

    https://linuxiac.com/opnsense-25-7-brings-revamped-gui-and-new-firewall-tools

    Fakta om OPNsense 25.7 – Visionary Viper

    Ursprung:
    OPNsense är en fri och öppen källkodsbaserad brandväggs- och routerplattform, skapad som en vidareutveckling av pfSense. Den bygger på FreeBSD.

    Första lansering:
    Projektet startade 2015 som ett alternativ till kommersiella lösningar, med fokus på öppenhet, säkerhet och regelbundna uppdateringar.

    Utgivare:
    Utvecklas och underhålls av det nederländska företaget Deciso B.V.

    Huvudfunktioner:
    – Brandvägg och routing
    – VPN-stöd (bl.a. OpenVPN, IPsec)
    – Trafikanalys och övervakning
    – Användarhantering och åtkomstkontroll
    – Stöd för plugins (t.ex. SFTP-backup, IDS/IPS)

    Nyheter i version 25.7:
    – Helt nytt och snabbare webbgränssnitt
    – Möjlighet att köra gränssnittet utan root
    – Ny installationsguide
    – Backup via SFTP och Google Drive
    – Bygger på FreeBSD 14.3 för bättre prestanda
    – Förbättrad hantering av nätverksalias och DHCP

    Webbplats:
    https://opnsense.org

  • Shotcut 25.07 – nyheter i korthet

    Shotcut 25.07 är nu ute – en ny stabil version av det kostnadsfria, plattformsoberoende videoredigeringsprogrammet skrivet i Qt och MLT för Linux, macOS och Windows.

    Viktigaste nyheterna

    FunktionBeskrivning
    Tal‑till‑text‑modellhämtareLadda hem Whisper.cpp‑modeller (GGML) direkt i tal‑till‑text‑dialogen.
    Outline‑filterSkapar en kontur baserad på klippets alfakanal – perfekt för textklipp eller grafik med transparent bakgrund.
    System Fusion‑temaNytt gränssnittstema som följer systemets färgsättning.

    Tips: Precis som Drop Shadow måste Outline placeras före eventuella textfilter eller användas på ett separat textklipp (transparent färggenerator + text).

    Fler förbättringar

    • Ljud
    • Dra vågforms‑peaklinjen för att justera gain.
    • Ny inställning Settings → Timeline → Adjust Clip Gain/Volume för att stänga av justeringen via peaklinjen.
    • Balance‑filtret stöder fader och surround‑balans (> 2 kanaler).
    • Copy Channel‑filtret hanterar nu upp till fyra kanaler.
    • Kanal‑knappar (på/av) tillagda i flera ljudfilter, bl.a. EQ, Compressor och Limiter.
    • Redigering
    • Trimma klipp genom att dra direkt på tidslinjen (Scrub While Dragging).
    • Håll Shift för ripple‑trim även när Ripple är inaktiverat.
    • Möjlighet att lägga till flera Mask: Apply‑filter.
    • Effekter
    • Ny filteruppsättning Soft Focus.
    • Slideshow‑generatorn kan nu sätta ljud‑ och videolängd (standard 4 h).
    • Export
    • Standard för Export → Audio → Rate control är nu Average Bitrate för AAC, Opus och MP3.
    • Översättningar
    • Nya språk: franska (Canada) och litauiska.

    Lösta problem

    • Felaktig konvertering mellan 10‑bit full och limited range.
    • Balance/Pan tystade kanaler i flerkanals‑ljud.
    • Konvertering eller reversering av iPhone 16 Pro‑videor med Ambisonic‑ljud.
    • En‑bilds fade‑out kunde ge svart bild eller avstängt ljud.
    • Problem vid projekt­reparation med proxy aktiverat.
    • Freeze Frame på klippets första bildruta.
    • Fel vid Mask: Apply när flera Mask: Simple Shape användes.

    Ladda ned

    Shotcut 25.07 finns som universellt AppImage‑paket för Linux samt installationsfiler för macOS och Windows. Läs hela ändringsloggen för detaljer och kända begränsningar.

    https://github.com/mltframework/shotcut/releases/tag/v25.07.26

    Shotcut – översikt

    • Typ: Fri, öppen källkod, plattformsoberoende videoredigerare
    • Utvecklare: Meltytech LLC (Dan Dennedy)
    • Första version: 2011
    • Senaste version: 25.07 (27 juli 2025)
    • Operativsystem: Windows • macOS • Linux • FreeBSD
    • Licens: GPL‑3.0‑or‑later
    • Teknik: C++ / Qt+MLT • FFmpeg

    Huvudfunktioner

    • Stöd för hundratals video‑ & ljudformat (FFmpeg)
    • Nativ tidslinje – ingen import nödvändig
    • Upp till 8 K, 10‑bit, HDR, 60+ fps
    • GPU‑accelererad färgkorrigering & filter
    • Tal‑till‑text med Whisper.cpp‑modeller
    • Stort bibliotek av video‑/ljudfilter & keyframes
    • Proxy‑ och tidsombruten redigering, frysramar
    • Blackmagic‑stöd för in/ut & extern övervakning

    Historiska milstolpar

    • 2004: MLT‑ramverket startas (grund för Shotcut)
    • 2011: Shotcut‑projektet lanseras offentligt
    • 2017: Hårdvaruaccelererad färggradering introduceras
    • 2023: Migrering till Qt 6 och förbättrad GPU‑pipeline
    • 2025: Version 25.07 – Outline‑filter & modellhämtare

    Export & distribution

    • Presets för ProRes, DNxHD, H.264/AVC, HEVC, AV1, VP9
    • Direkt­uppladdning till YouTube/Vimeo (MLT‑presets)
    • Distribueras som MSI, DMG, Flatpak, Snap & AppImage
  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
    https://linuxiac.com/debian-13-to-ship-with-kde-plasma-6-3-6-desktop-environment
  • Skadlig kod i Arch Linux AUR – det här behöver du veta

    Precis som system som bygger på sluten källkod kan även system med öppen källkod drabbas. Därför gäller det att vara på sin vakt. Linux är generellt tryggare än Windows‑system.

    Arch User Repository (AUR) är älskat för sitt enorma utbud av paket, men dess öppenhet gör det även sårbart. Under vecka 29 upptäcktes att tre webbläsarrelaterade AUR‑paket innehöll en fjärråtkomst‑trojan (RAT). Arch Linux säkerhetsteam har nu raderat paketen, men har du redan hunnit installera dem krävs snabba åtgärder.

    Vad hände?

    DatumHändelse
    16 juli 2025Paketet librewolf-fix-bin laddas upp till AUR och visar sig innehålla skadlig kod.
    Samma dagYtterligare två infekterade paket, firefox-patch-bin och zen-browser-patched-bin, publiceras av samma konto.
    18 juli 2025Arch Linux säkerhetsteam tar bort samtliga tre paket och spärrar den skadliga AUR‑användaren.

    Varför är en RAT farlig?

    En Remote Access Trojan ger angriparen full fjärråtkomst till din dator. Därmed kan de:

    • stjäla filer och lösenord
    • installera ytterligare skadlig kod
    • övervaka din aktivitet i realtid

    Så skyddar du dig

    1. Avinstallera omedelbart yay -Rns librewolf-fix-bin firefox-patch-bin zen-browser-patched-bin
    2. Sök efter misstänkt aktivitet
      • Okända processer (htop, ps aux)
      • Oväntad nätverkstrafik (ss -tunap, wireshark)
      • Nyligen ändrade systemfiler (sudo journalctl -xe, paclog -i)
    3. Gör en grundlig genomsökning
      • Starta från live‑USB och skanna disken med ett pålitligt antivirusverktyg.
      • Verifiera checksummor på kritiska binärer eller återställ från säkerhetskopia om du är osäker.

    Lärdomar för alla AUR‑användare

    • Läs alltid PKGBUILD innan du bygger ett AUR‑paket – kontrollera särskilt post_install‑ och prepare‑skript.
    • Följ betrodda underhållare och undvik nyskapade konton utan historik.
    • Aktivera paket‑signaturer och håll systemet uppdaterat för snabbare säkerhetspatchar.
    • Automatisera inte allt – verktyg som paru och yay är bekväma men kan dölja varningsflaggor om du inte granskar outputen.

    Kort sagt: Har du installerat något av de tre nämnda paketen före 18 juli 2025 är risken reell att ditt system är komprometterat. Ta bort paketen, kontrollera systemet noggrant och var ännu mer vaksam vid framtida AUR‑installationer.

    https://linuxiac.com/malware-discovered-in-arch-linux-aur-packages

    AUR‑paket i detalj

    Ett AUR‑paket består av build‑skript – främst PKGBUILD – som beskriver hur man från uppströmskällor genererar ett Arch‑kompatibelt .pkg.tar.zst.

    • makepkg laddar ned källor, verifierar PGP/SHA‑checksummor och bygger paketet.
    • pacman -U (eller en AUR‑helper som yay/paru) installerar paketfilen.
    • VCS‑varianter (-git, -svn) klonar repo t vid build‑tid.

    AUR är helt communitydrivet – ingen formell granskning sker före uppladdning. Säkerheten beror därför på att du granskar PKGBUILD, validerar checksummor och gärna bygger i en isolerad chroot.

    Ekosystemet omfattar >50 000 recept; flexibiliteten är enorm, men tryggheten motsvarar hur noggrant du auditerar koden.

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &
    
    Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.
  • Thunderbird 141 – Ny version med arkivknapp i aviseringar och omfattande buggfixar

    Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker.

    Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och åtgärder av tidigare problem. Bland nyheterna finns en praktisk ”Arkivera”-funktion direkt i e-postaviseringar, vilket gör det enklare att snabbt rensa inkorgen. Dessutom har redigeringsfönstret förbättrats med en ny varning som informerar användaren om den konfigurerade OpenPGP-nyckeln är på väg att gå ut.

    Viktiga korrigeringar i Thunderbird 141

    Den här versionen åtgärdar en rad buggar och stabilitetsproblem, däribland:

    • En krasch som kunde inträffa vid tolkning av meddelandestatus.
    • Felaktig mappsortering vid manuell omordning.
    • En uppstartskrasch relaterad till POP3-konton.
    • Ett fel där knappen ”Radera” tog bort bilagor istället för hela mejlet.

    Förbättringar i mapp- och filhantering

    • Problem med roaming-profiler i Windows och macOS har lösts, där fel datakatalog användes.
    • Asynkron skapning av arkivmappar fungerade inte som förväntat – detta är nu rättat.
    • Komprimering av mappar misslyckades tidigare på grund av skrivfel; detta är också åtgärdat.

    Övriga rättningar

    • Nya mappar lades inte in i alfabetisk ordning om användaren tidigare hade ändrat sorteringen.
    • Kontakter kunde inte hittas i avancerad adressbokssökning om telefonnummer innehöll en punkt.
    • Statusraden visade fel bilaga vid hovring – det senaste objektet visades i stället för det aktuella.

    Felsökning av användargränssnitt och funktioner

    • URL:er i statusfältet byttes för snabbt vid hovring över länkar.
    • Dialogrutan ”Sök meddelanden…” kunde inte öppnas utanför e-postfliken.
    • Skapande av kalenderhändelser eller uppgifter från ett e-postmeddelande misslyckades om meddelandet var öppet i en flik.

    Mindre men viktiga justeringar

    • NNTP-läsfönstret visade inte längre felmeddelande vid nätverksbortfall – detta är korrigerat.
    • Emojin ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik” – nu rättad.
    • I sökfunktionen i adressboken saknades alternativet ”Valfritt nummer” när man valde ”Matcha alla villkor”.
    • Nyhetslänkar (URIs) utan specificerad server visades tidigare med fel format i statusfältet.

    Tillgänglighet

    Den kompletta listan med ändringar finns att läsa i de officiella versionsanteckningarna. Thunderbird 141 kan laddas ned från den officiella webbplatsen som ett fristående binärpaket. Det fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan behov av installation

    THUNDERBIRD – FRI OCH ÖPPEN KÄLLKOD FÖR E-POST Thunderbird är ett e-postprogram med öppen källkod som utvecklats av Mozilla Foundation. Det fungerar på Linux, Windows och macOS, och har stöd för e-post, kalendrar, chatt, RSS, nyhetsgrupper, adressböcker och kryptering med OpenPGP. Programmet lanserades 2003 som ett systerprojekt till webbläsaren Firefox. Sedan 2017 förvaltas det av Thunderbird Council – ett självständigt utvecklingsteam. Version: 141.0 Släppt: 22 juli 2025 Webbplats: https://thunderbird.net SYSTEMKRAV – Windows: Windows 10 eller senare – macOS: macOS 10.15 eller senare – Linux: GTK+ 3.14 eller högre NYHETER – Ny ”Arkivera”-knapp i e-postaviseringar – Varning visas om OpenPGP-nyckel snart går ut ÅTGÄRDADE PROBLEM – Krasch vid tolkning av meddelandestatus – Emoji ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik” – Fel roaming-katalog i Windows/macOS – Asynkron mappskapning kunde avbrytas tyst – Komprimering av mappar misslyckades – Fel bilaga visades vid hovring i statusfältet – Länkadresser i statusfältet överskreds direkt – ”Sök meddelanden…” kunde ej öppnas utanför e-postflik – Händelse/uppgift kunde ej skapas från mejl i flik – NNTP visade ej fel vid nätverksbortfall – Radera-knapp tog bort bilaga istället för meddelande – Mappar sorterades fel vid manuell ordning – Nya mappar ej alfabetiska efter manuell sortering – ”Valfritt nummer” saknades i adressbokssökning – Punkt i telefonnummer blockerade kontaktträffar – Krasch vid uppstart med POP3 – news:-länkar visades i fel format i statusfältet – Enterprise-policy visades ej i inställningar – Förbättrad visuell och användarupplevelse – Säkerhetsfixar
  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing
  • Rock 4SE – prisvärd enkortsdator med oväntad mjukvaruskatt

    I en tidigare artikel presenterades Rock 4SE – en kraftfull enkortsdator som kan införskaffas för så lite som 200 kronor. Det konstanterades att tillverkaren stöd för detta utvecklingskort var som bortblåst.

    Det bör påpekas att detta inte är en minidator i klassisk bemärkelse; en PDP-11 kvalificerar sig som det, men Rock 4SE hör snarare till kategorin moderna, ARM-baserade utvecklingskort.

    Tack vare ett tips från en uppmärksam läsare har vi hittat en riktig guldgruva för alla som arbetar med sådana enheter. Webbplatsen sd-card-images.johang.se erbjuder ett omfattande bibliotek av färdiga systemavbilder – inte bara för Rock 4SE, utan även för andra modeller av utvecklingskort och även telefoner, inklusive sådana som tillverkarna själva verkar ha lämnat bakom sig.

    Länk till image för Rock 4SE https://sd-card-images.johang.se/boards/rock_pi_4se.html

    Jämförelse: Rock 4SE vs PDP-11

    CPU:
    PDP-11: 16-bit, ~5–18 MHz
    Rock 4SE: 64-bit ARM Cortex-A72, 4×1.8 GHz

    RAM:
    PDP-11: 128 KB – 4 MB
    Rock 4SE: 4 GB eller 8 GB LPDDR4

    Lagring:
    PDP-11: Magnetband, disketter (MB)
    Rock 4SE: SD-kort, eMMC, NVMe (GB–TB)

    Beräkningskapacitet:
    PDP-11: Tiotals till hundratals kIPS
    Rock 4SE: ~10.000 MIPS (≈ 10.000.000 kIPS)

    Prestandaskillnad:
    Rock 4SE är cirka 100.000–1.000.000 gånger snabbare än PDP-11

    Övrigt:
    Rock 4SE kan köra Linux, hantera 4K-video och moderna applikationer.
    PDP-11 var banbrytande på 1970-talet men är idag museal.
  • HP Pavilion HDX9300 – En premiumdator från 2008 som fortfarande kan användas.

    HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.

    Hårdvara & specifikationer

    Den här modellen är utrustad med:

    • Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
    • 4 GB DDR2-RAM
    • Blu-ray-spelare
    • Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)

    Streaming och användning i praktiken

    Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.

    Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.

    Slutsats

    HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.

    Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:

    • SSD-uppgradering
    • Linux-distribution som debian eller ubuntu.
    • Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter

    Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.

    Linux.se åsikt.
    Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.

    Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland.
    Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.

    Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.

    För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.

    Hur gjorde vi testet

    Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.

    BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.

    Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.

    Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.

    Fakta: HP Pavilion HDX9300
    • Skärm: 20,1″ 1920×1200
    • CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
    • RAM: 4 GB DDR2
    • Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
    • Optisk enhet: Blu-ray-spelare
    • Lagring: Original HDD (kan bytas till SSD)
    • Lanseringsår: cirka 2008
    • Vikt: cirka 7 kg
  • Firefox 141 är här – detta är nytt i den senaste versionen

    Mozilla har nu släppt version 141 av sin populära webbläsare Firefox – ett något mindre släpp, men med flera intressanta förbättringar under huven. Även om lanseringen officiellt sker den 22 juli 2025, finns versionen redan nu att hämta.

    Lägre minnesanvändning på Linux och smidigare uppdateringar

    En av de största förbättringarna gäller Linux-användare: Firefox 141 förbrukar mindre RAM och kräver inte längre att man startar om webbläsaren efter uppdateringar via systemets pakethanterare. Det innebär en smidigare och mer effektiv användarupplevelse.

    Flikgrupper med hjälp av AI

    Firefox har fått en ny AI-baserad funktion som hjälper dig att organisera dina flikar. Funktionen kan automatiskt föreslå namn på flikgrupper samt föreslå vilka flikar som passar ihop. Den är aktiverad från början, men kan stängas av i inställningarna under flikhantering.

    Ny design på startsidan

    Kugghjulet som tidigare användes för att ändra layouten på startsidan är nu ersatt med en tydligare ”Anpassa”-knapp. Den nya knappen har dessutom fått en mjuk övergångseffekt som gör designen mer tilltalande.

    Förbättrat språkstöd och bättre integration i Windows

    Firefox på valencianska har nu inbyggt stavningsstöd med en katalansk ordlista. För Windows 11 har knapparna i fönsterramen fått ett uppdaterat utseende med systemets egna fontikoner, vilket gör att Firefox smälter in bättre med resten av operativsystemet. Dessutom är WebGPU nu aktiverat för bättre grafikprestanda.

    För dig som utvecklar för webben

    Version 141 bjuder även på flera tekniska nyheter för utvecklare:

    • Stöd för CHIPS (Cookies Having Independent Partitioned State) har återinförts.
    • Det nya attributet closedby och egenskapen closedBy har lagts till.
    • Webbläsaren kan nu rensa sin fram/bak-cache (bfcache) om servern begär det via HTTP-huvudet Clear-Site-Data: "cache".
    • På Android stöds nu även webkitdirectory-attributet, vilket gör det möjligt att välja hela mappar via <input type="file">.

    Ny funktion för tilläggsutvecklare

    Tillägg kan nu använda en ny metod, i18n.getPreferredSystemLanguages(), för att ta reda på vilka språk som är inställda i operativsystemet. Den kompletterar den tidigare funktionen i18n.getAcceptLanguages() som visar språkvalen i själva webbläsaren.

    Tillgänglighet

    Firefox 141 blir officiellt tillgänglig den 22 juli, tillsammans med uppdateringarna Firefox 140.1 ESR och 128.13 ESR. Men den som vill behöver inte vänta – det går redan nu att ladda ner versionen för 64-bit, 32-bit och ARM64 direkt från Mozillas FTP-server.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/141.0/linux-x86_64/sv-SE

  • IceWM 3.8.1 ute – med smartare verktygsfält och lägre minnesförbrukning

    Den klassiska och resurssnåla fönsterhanteraren IceWM fortsätter att förfinas. Nu är version 3.8.1 släppt – en uppföljare till 3.8 som anlände för bara några veckor sedan. Den nya versionen fokuserar främst på prestandaförbättringar, finputsad användarupplevelse och uppdaterad dokumentation.

    Återgång till bättre minnesberäkning

    En viktig förändring i denna version är att utvecklarna har återgått till en tidigare metod för att beräkna användarens minnesförbrukning. Det här åtgärdar felaktigheter som kunde uppstå i nyare versioner, vilket ger mer pålitlig systeminformation.

    Verktygsfältet blir mer levande

    Verktygsfältet har förbättrats på flera sätt. Nu kan det laddas om direkt från dialogrutan – en praktisk funktion för den som justerat inställningar och snabbt vill se resultatet utan att starta om hela sessionen.

    Meddelanden som inte tappas bort

    En annan förbättring är att meddelandefönster nu alltid hålls över WindowList-fönstret. Det här löser ett vanligt irritationsmoment där viktiga dialoger kunde hamna bakom andra fönster och gå obemärkt förbi.

    BrowseMenu blir snabbare

    Menyn för att bläddra mellan program och mappar – BrowseMenu – har fått både bättre fart och lägre minnesanvändning. Det gör skillnad särskilt på äldre datorer eller system med begränsade resurser.

    Tydligare dokumentation

    Dokumentationen har också fått sig ett lyft. Det framgår nu uttryckligen att verktygsfältet fungerar som en meny, vilket tidigare var underförstått men inte tydligt sagt. Dessutom förklaras att OpenCommand är tänkt att användas inom Start-menyn, vilket förhindrar missförstånd för den som anpassar sin miljö.

    Små optimeringar och bättre översättningar

    Under ytan har flera mindre optimeringar genomförts för att ytterligare minska minnesåtgången. Och för användare i Ungern finns goda nyheter – de ungerska språkfilerna har uppdaterats för bättre lokal användning.

    IceWM 3.8.1 är ett tydligt exempel på hur även små uppdateringar kan ha stor betydelse – särskilt i minimalistiska miljöer där varje megabyte räknas och varje detalj påverkar flödet.

    https://linuxiac.com/icewm-3-8-1-window-manager-released-with-toolbar-improvements

    IceWM – X11 Window Manager
    Ursprung 1997 (Marko Maček)
    System X Window System (X11)
    Användning Låg resursanvändning, äldre datorer, Raspberry Pi, Live-CDs
    Funktioner Startmeny, panel, virtuella skrivbord, tangentbordsstyrning, teman, GNOME/KDE-stöd
    Senaste version 3.8.1 (2025)
    Nyheter i 3.8.1 Förbättrat verktygsfält
    Dialoger alltid i förgrunden
    Snabbare BrowseMenu
    Minskad minnesanvändning
    Tydligare dokumentation
    Uppdaterade översättningar
    Webbplats https://ice-wm.org
  • Agama 16 – nästa generations openSUSE‑installerare

    openSUSEs blivande standardinstallerare Agama har nått version 16 och kommer med en rad efterlängtade nyheter – från Wayland‑start till smartare automatisering.

    Största nyheterna i korthet

    NyhetVarför det spelar roll
    Wayland som standardModern grafikstack, färre X11‑beroenden och grund för kommande HiDPI‑förbättringar.
    RäddningslägeStarta ISO:n i ett minimalt felsöknings­skall; perfekt när en server vägrar boota.
    Lösenordsstyrke‑kontrolllibpwquality varnar för svaga lösenord i realtid.
    Konflikt­detektor för mönsterKrockar mellan programvarumönster flaggas innan installation.
    MD RAID‑stöd i GUIÅteranvänd befintliga RAID‑enheter direkt från det grafiska gränssnittet.
    IPMI‑statusrapporterSTARTED, FINISHED eller FAILED skickas till BMC:n vid mass­installationer.

    Vad är nytt för dig som installerar manuellt?

    1. Fräsch Wayland‑session
      Live‑ISO:n startar nu Firefox under Wayland. Övergången innebär en större ISO‑fil och några saknade kortkommandon, men patchar är redan på väg.
    2. Nytt räddningsläge
      Välj Rescue Mode i GRUB‑menyn för ett textbaserat, resurs­snålt felsöknings­skal – ett välkommet substitut för det gamla “Rescue System”.
    3. Smartare nätverk
      • Bind en anslutning till ett visst nätverks­kort (namn eller MAC).
      • Välj vilka anslutningar som ska skrivas till mål­systemet.
      • Agama varnar om inget nätverk kommer att konfigureras efter installationen.
    4. Bättre lagrings­hantering
      Ett nytt sort‑fält i JSON‑profilerna låter dig matcha enheter på storlek, namn eller annat attribut – perfekt för automatiska RAID‑byggen.
    5. GUI‑förbättringar
      • Konflikt­kontroll för programvaru­mönster.
      • Password‑meter som säger ifrån när “password123” inte duger.
      • Omstartsknappen vid fjärr­installation visar nu tydlig status tills maskinen är uppe igen.

    Nyheter för automatiserade driftsättningar

    FunktionDetaljer
    extraRepositoriesLägg till externa repo:n direkt i JSON‑profilen.
    onlyRequiredHoppa över recommended‑paket och installera enbart hårda beroenden.
    IPMI‑rapporterInstallations­status skickas till BMC:n → enklare övervakning i rackmiljö.
    Kommando‑omstruktureringagama config generate/load/validate ersätter de äldre profile‑kommandona för ett mer konsekvent CLI‑flöde.

    Ladda ner och testa

    Agama 16‑ISO:n kan installera:

    • Tumbleweed
    • Leap 16.0 Beta
    • Micro OS
    • Slowroll (experimentell)

    Tips: Testa gärna Wayland‑övergången i din miljö och rapportera eventuella problem i projektets GitHub‑repository eller på #yast ( Libera.Chat ).

    Vägen framåt

    Målet är att Agama ska bli den officiella installeraren för openSUSE Leap 16.0 och SUSE Linux Enterprise 16.0. Ju fler scenarier den testas i, desto stabilare kommer slutversionen att bli – så ladda ner, prova och bidra!

    Ladda ner Agama Live ISO

  • Intel lägger ner Clear Linux

    Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges.

    Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom aggressiv kompilatoroptimering lyckades den ofta prestera bättre än andra Linuxdistributioner, även på AMD-hårdvara.

    Avslutet har väckt kritik – främst på grund av att det skedde utan förvarning eller övergångsperiod. Många ser det som oansvarigt, särskilt från ett företag av Intels storlek. Intel har heller inte gett någon tydlig förklaring till beslutet.

    Samtidigt försäkrar Intel att man fortsatt är engagerat i Linux-utveckling och bidrar till andra open source-projekt. Men Clear Linux är nu historia.

    För användare innebär detta att det är dags att säkerhetskopiera och byta till en ny Linuxdistribution – Clear Linux är inte längre ett alternativ.

    https://linuxiac.com/intel-shuts-down-clear-linux-os

    Faktaruta

    Clear Linux (2015–2025)
    • Lanserad 2015 av Intel Open Source Technology Center.
    • Rolling-release-distro optimerad för x86-64 med aggressiva kompilatorflaggor.
    • 19 juli 2025: Intel meddelar omedelbar nedläggning – inga fler säkerhetsuppdateringar.
    • GitHub-repot arkiveras i skrivskyddat läge; användare uppmanas migrera.
    Intels nerskärningar 2025
    • Ny VD Lip-Bu Tan driver plan att minska personalstyrkan med upp till 20 %.
    • ~5 000 uppsägningar aviserade i juli, främst i Kalifornien och Oregon.
    • HR, marknadsföring och administration påverkas mest – kärnteknik-team mindre.
    • Målet: spara ca 1,5 miljarder USD och minska byråkratiska strukturer.
  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

  • Bluestar Linux – Archprestanda med användarvänlig finish

    Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt.

    Systemkrav

    Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB RAM och 6,5 GB lagringsutrymme för att Bluestar ska fungera. För optimal upplevelse rekommenderas dock minst 2 GB RAM, en 2 GHz-processor och 20 GB lagringsutrymme. Detta innebär att Bluestar är kompatibel med de flesta datorer från de senaste 10–15 åren.

    Översikt

    Bluestar Linux är en tysk distribution som bygger på Arch Linux och använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö. Den senaste versionen, 2025.06.30, är över 5 GB stor och levereras med ett omfattande urval av förinstallerad mjukvara.

    Systemet erbjuder både Wayland och X11 som val vid inloggning. X11-sessionen innehåller ett dockfält med programikoner längst ned, medan Wayland saknar detta som standard. Funktionaliteten är likvärdig i båda miljöerna.

    Förinstallerad programvara

    Bluestar innehåller en komplett uppsättning applikationer för direkt användning:

    Webb och kommunikation: Firefox, Thunderbird, Pidgin, FileZilla, Bluesky
    Multimedia: VLC, GIMP
    Kontorsprogram: LibreOffice (hela sviten)
    KDE-program: Kate, KPatience, KolourPaint, KPhotoAlbum, Konqueror, KTorrent, digiKam
    Dokument och filer: Okular (dokumentvisning), Dolphin (filhanterare)
    Verktyg: GParted (partitionering), KCalc, KWrite med flera

    Det mesta som behövs finns tillgängligt direkt efter installationen.

    Paketformat och uppdatering

    Flatpak är inte inkluderat från början men installeras enkelt med kommandot:

    sudo pacman -S flatpak

    Systemet använder det grafiska uppdateringsverktyget Kalu (Keeping Arch Linux Up-to-date) för att hantera systemuppdateringar smidigt. Kalu integreras med KDE och håller systemet aktuellt med ett fåtal klick.

    Prestanda och användarupplevelse

    Bluestar startar något långsammare än vissa andra distributioner, men när systemet väl är igång levererar det mycket god prestanda. KDE Plasma är optimerat och responsivt – applikationer startar snabbt och flera program kan köras parallellt utan märkbar påverkan på systemets hastighet eller stabilitet.

    Systemet håller låg temperatur och belastningen på hårdvaran är måttlig även vid multitasking. Äldre laptops, som ThinkPad T500, hanterar Bluestar utan problem.

    Skrivbordsmiljön är genomtänkt och välkonfigurerad direkt från början. Ändringar är sällan nödvändiga, men anpassningsmöjligheter finns för den som vill skräddarsy sin upplevelse.

    Slutsats

    Bluestar Linux visar att det är fullt möjligt att erbjuda en kraftfull och användarvänlig Arch-baserad distribution utan att kompromissa med funktion eller design. Distributionen passar både erfarna användare och nybörjare som söker ett förkonfigurerat men ändå flexibelt system.

    KDE Plasma, omfattande programutbud, bra prestanda och enkel pakethantering gör Bluestar till ett starkt alternativ för den som vill ha en modern Linuxmiljö med Arch som grund. Det är en distinkt och välpolerad distribution som förtjänar uppmärksamhet – särskilt för dem som vill ha ”Arch utan krångel”.

    Kan hämta här ifrån

    https://sourceforge.net/projects/bluestarlinux

  • Kör Android-appar sömlöst på Linux med Waydroid

    Innehållsförteckning

    Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön.

    Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid.

    Vad är Waydroid?

    Waydroid använder LXC (Linux Containers) för att starta ett fullständigt Android-system direkt i Linux. Det ger flera fördelar:

    • Nästan inbyggd prestanda
    • Låg resursanvändning
    • Direkt skrivbordsintegration
    • Åtkomst till värddatorns GPU via Mesa för förbättrad grafikprestanda

    Waydroid fungerar på många olika Linuxdistributioner och CPU-arkitekturer.

    Förberedelser

    Waydroid kräver att du använder Wayland som displayserver. Du kan kontrollera detta genom att köra följande kommando i terminalen:

    echo $XDG_SESSION_TYPE

    Om du får svaret ”wayland” är du redo att gå vidare. Om svaret är ”x11” behöver du logga ut och välja en Wayland-session vid inloggningen.

    Uppdatera därefter ditt system och installera nödvändiga verktyg:

    sudo apt update && sudo apt install curl ca-certificates -y

    Installation av Waydroid

    Börja med att lägga till Waydroids officiella paketkälla:

    curl -s https://repo.waydro.id | sudo bash

    Om din Linuxdistribution inte identifieras automatiskt kan du behöva ange den manuellt, exempelvis -s jammy för Ubuntu 22.04.

    Installera sedan Waydroid:

    sudo apt install waydroid -y

    För Fedora:

    sudo dnf install waydroid

    Använder du Arch Linux eller annan distribution? Följ i så fall instruktionerna i den officiella dokumentationen.

    Observera att Waydroid kräver direkt åtkomst till värddatorns kärna. Det fungerar inte i virtuella maskiner.

    Första uppstart

    När Waydroid startas för första gången uppmanas du att ladda ner en Android-avbildning. Du får välja mellan två varianter:

    • Vanilla – utan Google Play-tjänster
    • GAPPS – med Google Play-tjänster och tillgång till Play Store

    Välj GAPPS om du vill installera appar via Play Store. När nedladdningen är klar startas Waydroid automatiskt. Om inte kan du starta det manuellt via programmenyn.

    Aktivera Google Play

    För att kunna använda Play Store behöver enheten registreras som godkänd hos Google.

    1. Öppna Waydroid-skalet genom att köra: sudo waydroid shell
    2. Hämta Android-ID: ANDROID_RUNTIME_ROOT=/apex/com.android.runtime ANDROID_DATA=/data ANDROID_TZDATA_ROOT=/apex/com.android.tzdata ANDROID_I18N_ROOT=/apex/com.android.i18n sqlite3 /data/data/com.google.android.gsf/databases/gservices.db "select * from main where name = \"android_id\";" Kommandot returnerar ett numeriskt ID. Kopiera detta värde.
    3. Gå till Googles sida för registrering av icke-certifierade enheter:
      https://www.google.com/android/uncertified
      Klistra in ditt Android-ID, bekräfta att du inte är en robot och klicka på Registrera.
    4. Starta om Waydroid med följande kommandon: waydroid session stop waydroid session start

    Nu är Play Store redo att användas.

    Installera Android-appar

    Via Google Play Store

    Om du installerade GAPPS kan du nu starta Play Store, logga in med ditt Google-konto och installera appar precis som på en vanlig Android-enhet.

    Via APK-filer

    Om du föredrar att installera appar manuellt eller inte använder GAPPS-versionen kan du ladda ner en APK från en betrodd källa. Navigera till mappen där filen sparats och kör:

    waydroid app install namn_på_app.apk

    Byt ut namn_på_app.apk mot det faktiska filnamnet.

    Alternativa appbutiker

    Du kan även använda tredjepartsbutiker som F-Droid för att installera fria och öppen källkod-baserade appar.

    Ta bort appar

    För att avinstallera en app, håll in appikonen i Android-gränssnittet och välj alternativet för avinstallation – precis som på en vanlig Android-telefon.

    Sammanfattning

    Waydroid gör det möjligt att köra Android-appar på Linux med hög prestanda, låg resursanvändning och smidig integration med skrivbordet. Det är en mycket bättre lösning än traditionella emulatorer och passar både för vardagsanvändare och utvecklare.

    Om du behöver andra alternativ kan du även titta på emulatorer som Anbox, Genymotion eller Android Studio med AVD. Men för den som söker bästa möjliga prestanda och integration är Waydroid ofta det bästa valet.

    https://www.maketecheasier.com/run-android-apps-linux-waydroid

    Android – kort historik Android utvecklades ursprungligen av Android Inc., grundat 2003. Google köpte upp företaget 2005 och lanserade den första Android-versionen 2008 med HTC Dream – världens första Android-telefon. Systemet bygger på en modifierad Linux-kärna och en Java-baserad miljö. Idag är Android världens mest använda mobila operativsystem. Waydroid – vad är det? Waydroid (tidigare kallat Anbox-Halium) är ett open source-projekt som gör det möjligt att köra ett komplett Android-system i en container direkt på Linux. Till skillnad från traditionella emulatorer använder Waydroid LXC och får tillgång till värddatorns grafikkort för nära inbyggd prestanda. Tekniskt – Kör Android i en LXC-container – Integreras med Linux via Wayland – Stöd för både Vanilla (utan Google) och GAPPS (med Play Store) – Fungerar på ARM och x86 (emulerat vid behov) – Kräver fysisk Linux-maskin (fungerar ej i virtuell miljö) Fördelar – Högre prestanda än emulatorer som Anbox eller Genymotion – Lägre resursförbrukning – Android-appar integreras direkt i skrivbordsmiljön – Stöd för både APK-filer och Play Store Projektwebb: https://waydro.id Källkod: https://github.com/waydroid/waydroid
  • Fedora 43 säger farväl till MBR för UEFI-installationer på x86

    Innehållsförteckning

    MBR Bort ifrån Fedora 43

    Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur.

    Vad innebär förändringen?

    Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet Anaconda slutar tillåta UEFI-installationer på MBR-partitionerade diskar.

    Om du installerar Fedora 43 på ett x86-system i UEFI-läge måste du använda en disk som är partitionerad med GPT (GUID Partition Table).

    Denna förändring gäller endast nya installationer, inte uppgraderingar av befintliga system.

    Förslaget är ännu inte slutgiltigt beslutat, men det har fått starkt stöd i Fedora-gemenskapens omröstning. Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) förväntas fatta ett beslut inför Fedora 43:s lansering.

    Varför görs denna förändring?

    Det finns flera viktiga skäl till varför Fedora vill slopa MBR-stödet vid UEFI-installationer:

    1. Ökad tillförlitlighet
    Även om UEFI-tekniken tekniskt sett fungerar med MBR, är stödet ofta bristfälligt i verkligheten. Firmware varierar och det är vanligt med problem, till exempel att efibootmgr inte kan registrera UEFI-bootposter. Genom att standardisera på GPT blir installationen mer robust.

    2. Mindre underhåll och tydligare dokumentation
    Fedora testar inte UEFI på MBR i dagsläget. Eftersom användningen är mycket begränsad innebär slopat stöd mindre komplexitet i testning och kodbas, och minskar risken att användare tror att MBR+UEFI är en framtidssäker lösning.

    3. Anpassning till moderna standarder
    Fedoras dokumentation för GRUB2 utgår redan från GPT vid UEFI-installationer. Tidigare behov, som molnplattformar som bara stödde MBR, är inte längre aktuella. Moderna miljöer har fullt stöd för GPT.

    Vem påverkas av förändringen?

    Det är viktigt att förstå vilka scenarier som berörs:

    Du påverkas om:

    • Du planerar att installera Fedora 43 (eller senare) på ett x86-system som startas i UEFI-läge och använder en MBR-partitionerad disk.

    Du påverkas inte om:

    • Du redan har en befintlig Fedora-installation, även om den kör UEFI på MBR.
    • Du använder andra arkitekturer än x86, till exempel ARM eller RISC-V.
    • Du installerar Fedora i traditionellt BIOS-läge (Legacy Boot).

    Hur kan du testa ändringen?

    Om du vill prova beteendet i förväg:

    1. Vänta tills ändringen har införts via pull request Anaconda PR #6484.
    2. Ladda ner en aktuell Fedora Rawhide ISO.
    3. Försök att installera Fedora i UEFI-läge på en MBR-partitionerad disk.

    Installationsprogrammet bör då avbryta med ett tydligt felmeddelande om att GPT krävs för UEFI-installationer.

    Vad händer härnäst?

    Om detta förslag godkänns, kommer Fedora från och med version 43 att endast stödja UEFI-installationer på GPT-diskar för x86-system. Det är ett steg mot ett modernare, mer förutsägbart och stabilt operativsystem.

    Om du planerar att installera Fedora på en UEFI-maskin är det redan nu rekommenderat att konvertera eller skapa dina diskar med GPT — det är framtidens riktning.

    Vi inväntar ett officiellt beslut från FESCo.

    Fakta: MBR, GPT och UEFI.

    Fakta: MBR, GPT och UEFI

    MBR (Master Boot Record)
    En äldre metod för att partitionera hårddiskar, introducerad på 1980-talet. Begränsad till 2 TB diskar och högst fyra primära partitioner. Startsektorn innehåller både partitionstabellen och kod för att starta operativsystemet.

    GPT (GUID Partition Table)
    En modern partitioneringsstandard som ersätter MBR. Stöder mycket större diskar och fler partitioner (upp till 128). Varje partition identifieras med ett globalt unikt ID (GUID). GPT är en del av UEFI-standarden.

    UEFI (Unified Extensible Firmware Interface)
    Ett modernt firmwaregränssnitt som ersätter BIOS. Ger snabbare uppstart, stöd för stora diskar, grafiska menyer och säker start (Secure Boot). Förväntar sig normalt att disken är partitionerad med GPT.

  • Debian 13 Installer uppdaterad – stöd för Calamares-baserad Btrfs-räddning och Apple-tangentbord

    Innehållsförteckning

    Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara.

    Räddningsläge för Calamares och Btrfs

    En av de mest efterlängtade nyheterna är att installationsprogrammet nu kan rädda system installerade med Calamares och filsystemet Btrfs – något som tidigare varit begränsat. Det gör det enklare att återställa system i krissituationer, särskilt på stationära datorer och laptops där Calamares ofta används.

    Förbättrat stöd för kryptering

    System med disk-kryptering får också ett lyft. Det går nu att installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar stödet för moderna initramfs-baserade upplåsningsmekanismer och säkrar att systemd-baserade system fungerar sömlöst med krypterade enheter.

    Apple-tangentbord på ARM-stöd

    Installationsprogrammet har utökats med drivrutiner för Apple MTP- och SPI-tangentbord, vilket innebär att tangentbord på till exempel MacBook Pro (M1) och MacBook Air (M2) nu fungerar direkt vid installation – något som tidigare varit ett hinder för Linuxanvändare på ARM-baserade Apple-enheter.

    Debian 13 RC2 innehåller även rad andra förbättringar

    Debian Installer RC2 innehåller även en rad andra förbättringar:

    • Stöd för Secure Boot på AMD64 och ARM64 via shim-signed.
    • Nya Intel pinctrl-drivrutiner har lagts till i installationskärnan.
    • Möjlighet att förinställa extra alternativ för lokala sources.list-rader.
    • Cdrom-källor inaktiveras automatiskt om man installerar från USB, SD-kort eller ISO – vilket ger renare källistor.
    • Firmware som inkluderas i initrd loggas nu automatiskt.
    • Förbättrat stöd för talsyntes i grafiska installationslägen.
    • force-efi-extra-removable är nu aktiverat som standard i vissa fall – detta hjälper maskiner där EFI inte fungerar som det ska.
    • wget-appleten har tagits bort från BusyBox.
    • Variabeln DPKG_UNPACK_OPTIONS sätts inte längre till --force-overwrite, vilket förbättrar pakethanteringens robusthet.
    • Installationsprogrammets grafiska banner har uppdaterats med senaste versionen av Ceratopsian-temat.

    Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2

    Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2. Dessutom har renderingen av japanska tecken förbättrats genom att byta från VL Gothic till MotoyaLCedar. Filspegel-listan (Mirrors.masterlist) har också uppdaterats för att spegla aktuella servrar.

    För testning – inte produktion

    RC2 är en testversion av installationsprogrammet och är inte avsedd för produktionsmiljöer. Användare som vill bidra med testning inför den officiella lanseringen av Debian 13 uppmanas att ladda ner och prova installationsprogrammet via Debians webbplats.

    Faktaruta: Debian 13 ”Trixie”

    Kodnamn: Trixie
    Beräknat släppdatum: Slutet av juli 2025
    Senaste releasekandidat: Debian Installer Trixie RC2

    Nyheter i Debian 13

    • Stöd för räddning av Btrfs-system installerade via Calamares
    • Bättre disk-kryptering med systemd-cryptsetup + cryptsetup-initramfs
    • Stöd för Apple MTP- och SPI-tangentbord (t.ex. MacBook M1/M2)
    • Secure Boot via shim-signed på AMD64 och ARM64
    • Intel pinkontroll-drivrutiner inkluderade
    • Talsyntesstöd förbättrat för grafiskt installationsläge
    • Firmware-paket loggas vid initrd-generering
    • Förbättrad EFI-kompatibilitet (force-efi-extra-removable aktivt)
    • Moderniserad installationsbanner med Ceratopsian-temat
    • Ny kärna: Linux 6.12.33+deb13
    • Bättre japansk textsupport (VL Gothic ersatt av MotoyaLCedar)
    • wget borttagen från BusyBox; renare DPKG-inställningar

    Om Debianprojektet

    • Startades 1993 av Ian Murdock
    • Namnet kommer från “Debra” + “Ian” → Debian
    • Styrs demokratiskt av frivilliga utvecklare över hela världen
    • Bygger på fri programvara enligt Debian Free Software Guidelines
    • Använder .deb-paketformat och APT som pakethanterare

    Kända Debianbaserade distributioner

    • Ubuntu
    • Kali Linux
    • Raspberry Pi OS
    • Tails
    • MX Linux, Devuan, LMDE (Linux Mint Debian Edition)

    Kuriosa

    • Trixie är en karaktär från Toy Story – alla Debianversioner döps efter sådana
    • Debian används på Internationella rymdstationen (ISS)
    • Debian har över 59 000 paket i det officiella arkivet
    • Specialvarianter som Debian GNU/kFreeBSD har existerat
  • Blender 4.5 LTS släppt – Vulkan-stödet nu stabilt och redo för produktion

    Innehållsförteckning

    Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS

    Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare.

    Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu

    Efter fyra månader sedan version 4.4 är Vulkan-backenden nu redo för produktion. Den här versionen inkluderar stöd för OpenXR (VR/AR), Subdivision Surface och USD/Hydra, tillsammans med förbättrad prestanda.

    På Linux kräver Vulkan:

    • NVIDIA-drivrutin version 550 eller senare
    • Mesa 25.3 eller senare för AMD-grafik

    Trots detta är OpenGL fortfarande standardvalet i Blender 4.5, då Vulkan fortfarande har vissa begränsningar – som svagare VR-prestanda, hantering av mycket stora mesh:er och hårdvaruberoende skillnader.

    Nya funktioner i gränssnittet

    Blender 4.5 introducerar flera förbättringar i användargränssnittet:

    • Stöd för penntilt på ritplattor
    • Horisontell scrollning
    • Visuella effekter vid justering av regionstorlek
    • Stöd för att dra och släppa objekt längst ner i trädvyer
    • Ny funktion för att ta skärmdumpar direkt i Blender

    På Linux får man även:

    • Större muspekare (24×24 och 32×32) för högupplösta skärmar
    • Stöd för ”Hyper”-modifieraren – en extra tangent som kan mappas till t.ex. Caps Lock

    Förbättringar i nodsystemet

    Nodredigeraren har fått flera förbättringar:

    • Sökning efter specifika nodoperationer och indata
    • Ny operator för att skapa tomma nodgrupper
    • Möjlighet att visa interna attribut i kalkylbladsredigeraren
    • Växlingsbara (toggle) indata i paneler
    • Ny popup för importinställningar

    Tekniska förbättringar och optimeringar

    Blender 4.5 förbättrar starttid, texturladdning och shaderkompilering (nu trådad som standard där det är möjligt).

    Ytterligare förbättringar:

    • Ny algoritm minskar djupbuffertartefakter vid långa vyavstånd
    • Minskning av ljusläckage från stora ljuskällor
    • Ny ”shadow terminator”-funktion minskar självskuggning på lågpolygonmodeller
    • Förbättrad adaptiv subdivision med stöd för attribut-subdivision, jämn UV-subdivision och motion blur

    Nya shadernoder och förbättrade materialmöjligheter

    • Förbättrad bump-korrigering
    • Ny “Filter Width”-ingång på Bump-noden
    • Nya noder: Vector Math, Vector Rotate, Vector Mix, Value Mix, Clamp, Float Curve, Blackbody
    • Image Info-nod som visar bilddimensioner, upplösning och transformation
    • Image Coordinates-nod med stöd för olika pixelkoordinater
    • Relative To Pixel-nod för konvertering till pixelvärden

    Redigering, animation och arbetsflöde

    • Stöd för Boolean-sockets
    • Nya interpoleringsval för Scale- och Corner Pin-noder
    • GPU-stöd för Denoise-noden
    • Ny bakgrunds-gizmo för Split-noden
    • Visuell overlay för renderstorlek i bildredigeraren
    • Möjlighet att duplicera shape keys
    • Ny operator för att uppdatera shape keys från objekt med samma namn
    • Snäppning av tidslinjens spelhuvud till synliga objekt

    Ytterligare förbättringar:

    • Copy Global Transform-tillägget har förbättrats med stöd för keying sets
    • Skärmdumpar för pose assets kan nu tas direkt
    • Slip-operatorn har refaktorerats
    • Mesh-normala kan redigeras via geometri-noder
    • Paneler och sökfunktioner stöds nu i operatorpanelen för nodgrupper

    Förbättringar i videoredigering och rendering

    • HDR-stöd i sekvensförhandsvisning
    • Snäppning för 2D-markör i preview
    • “Snap to Frame Range”-alternativ i tidslinjen
    • Tydlig återkoppling i statusfältet när framerate eller vyinställning ändras vid import

    Grease Pencil och USD-import

    • Ny renderpass för Grease Pencil
    • Möjlighet att filtrera Grease Pencil per vy-lager
    • Ny SSAA-antialiasingmetod för rendering
    • Ny operator för att konvertera kurvtyper
    • Möjlighet att endast visa onion skinning för aktivt objekt

    Import/export-funktionalitet

    • SVG-export stöder nu animation över flera bildrutor
    • Snap to Cursor har fått rotationsstöd
    • Stöd för import av animerade kamerainställningar
    • Stöd för USD Skeleton rest pose
    • Stöd för formprimitiv (Plane, Capsule_1, Cylinder_1)
    • Stöd för DomeLight_1-schema

    Tillgänglighet

    Blender 4.5 LTS finns att ladda ner som en universell binär för GNU/Linux som kan köras direkt utan installation.
    Fullständiga versionsanteckningar och nedladdning finns på den officiella webbplatsen: blender.org

    Fakta om Blender

    Vad är Blender?
    Blender är ett fritt och öppet källkodsprogram för 3D-modellering, animation, rendering, videoredigering, VFX, skulptering, motion graphics och spelutveckling. Det används av både oberoende kreatörer och professionella studior världen över.

    Nyckelfunktioner:
    • 3D-modellering (polygoner, NURBS, skulptering)
    • UV-unwrapping och texturering
    • Rigging, skinning och armaturer
    • Animation och keyframing
    • Simuleringar (rök, vätskor, tyg, partiklar)
    • Rendering med Cycles och Eevee
    • Node-baserade shaders och compositing
    • Videoredigering via VSE (Video Sequence Editor)
    • Motion tracking och kameraintegrering
    • VR- och AR-stöd via OpenXR
    • Stöd för många filformat (OBJ, FBX, glTF, USD, SVG m.fl.)
    • Fullt skriptbart med Python API

    Plattformar:
    Windows, macOS, Linux (Wayland och X11)

    Historik:
    • Blender skapades 1994 som ett internt verktyg på den nederländska animationsstudion NeoGeo.
    • År 2002 blev Blender öppen källkod efter en global insamling genom kampanjen ”Free Blender”.
    • Blender Foundation och Blender Institute bildades av grundaren Ton Roosendaal.
    • Projektet har fått stöd av företag som NVIDIA, AMD, Intel, Epic Games, Adobe, Ubisoft och Microsoft.

    Licens:
    Blender är licensierat under GNU GPL (General Public License) version 2 eller senare – fritt att använda, modifiera och distribuera.

    Senaste version:
    Blender 4.5 LTS (juli 2025): Vulkan-backend stabil, bättre prestanda, nya nodfunktioner och förbättrad rendering.

    Officiell webbplats:
    www.blender.org

  • Rescuezilla 2.6.1: Kraftfull systemräddning med stöd för Ubuntu 25.04

    Innehållsförteckning


    Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1

    Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system.

    Nyheter i version 2.6.1

    Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare datorer. Det finns även uppdaterade versioner baserade på tidigare Ubuntu-utgåvor:

    • 24.10
    • 24.04 LTS
    • 22.04 LTS
    • 20.04 LTS
    • 18.04 LTS

    Andra förbättringar i denna version:

    • Återaktiverad Image Explorer som varit inaktiverad i föregående version
    • Firefox är tillbaka i Ubuntu 24.10-bygget
    • Möjlighet att välja NFS-version vid anslutning till nätverksenheter
    • Förbättrat touchpad-stöd med funktioner som tryck-för-klick och flerfinger-gester

    Buggfixar och stabilitet

    Version 2.6.1 åtgärdar flera kända problem:

    • En första lösning på felet umount: /tmp/rescuezilla.ntfs/mount: target is busy, som förhindrade säkerhetskopiering och kloning av vissa NTFS-diskar
    • Problem med att swap-partitioner förblev monterade under återställning och kloning är nu löst
    • Buggar som förhindrade skapandet av okomprimerade diskavbildningar har fixats
    • Läsbarhetsproblem med GTK-temat har rättats till för bättre visuell enhetlighet

    Tekniken bakom

    Denna version innehåller:

    • Den senaste versionen av partclone (0.3.37)
    • En ny översättning till brasiliansk portugisiska (pt_BR)
    • De senaste säkerhetsfixarna från Ubuntu

    Kompatibilitet

    Rescuezilla fungerar med en lång rad avbildningsformat, bland annat:

    • Clonezilla
    • VirtualBox (VDI)
    • VMware (VMDK)
    • QEMU (QCOW2)
    • Hyper-V (VHDx)
    • Råfiler som .dd och .img
    • Redo Rescue, Foxclone, FOG Project, FSArchiver (endast återställning), Apart GTK och Redo Backup and Recovery

    Ladda ner

    Rescuezilla 2.6.1 kan laddas ner från projektets GitHub-sida:
    https://github.com/rescuezilla/rescuezilla/releases

    Där hittar du även kompletta versionsanteckningar med mer information om förbättringarna i denna version.

    Fakta om Rescuezilla

    Rescuezilla är ett grafiskt systemåterställningsverktyg baserat på Ubuntu och Clonezilla. Det erbjuder enkel diskkloning och backup utan kommandorad. Programmet startas som en live-ISO och påverkar inte det installerade operativsystemet.

    Historia

    Projektet bygger vidare på det nedlagda Redo Backup and Recovery, och skapades för att erbjuda ett aktivt underhållet, användarvänligt alternativ med moderna komponenter.

    Utvecklare

    Rescuezilla utvecklas främst av Elliot Killick och är ett fritt och öppet projekt med källkod tillgänglig på GitHub:

    https://github.com/rescuezilla/rescuezilla

    Funktioner

    • Skapa och återställ diskavbildningar
    • Kloning av hårddiskar och partitioner
    • Stöd för många bildformat: Clonezilla, VDI, VMDK, QCOW2, VHDx, .dd/.img, Redo, FSArchiver m.fl.
    • Enkelt grafiskt gränssnitt
    • Startbar som live-system
    • Stöd för UEFI, NVMe, NFS, NTFS m.m.

    Rescuezilla är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och systemadministratörer.

  • Så fungerar tjänster och daemons i Linux – och hur du kontrollerar dem

    Daemons är bakgrundsprocesser i Linux som körs automatiskt och hanterar systemfunktioner som nätverk, schemaläggning och tjänster – utan användarens inblandning.

    Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb.

    I den här guiden får du en genomtänkt översikt över vad tjänster och daemons är, hur de fungerar, varför de är viktiga och hur du hanterar dem i praktiken med moderna verktyg som systemctl.

    Vad är en daemon?

    En daemon är en process som körs tyst i bakgrunden och väntar på att få utföra sitt jobb. Den startar automatiskt antingen när systemet startar, när ett särskilt behov uppstår, eller efter att ha blivit aktiverad av en annan tjänst.

    Daemoner är vanligtvis inte synliga för användaren och har ingen grafisk representation – de är rena systemprocesser.

    Vanliga exempel på daemoner:

    • sshd – Lyssnar efter och hanterar fjärranslutningar via SSH.
    • cupsd – Administrerar utskriftsjobb via CUPS (Common UNIX Printing System).
    • crond – Kör automatiska uppgifter som du schemalagt med cron.
    • systemd-journald – Samlar in och loggar systemhändelser och fel.

    De flesta daemoner följer konventionen att sluta med bokstaven d, som helt enkelt står för ”daemon”.

    Vad är en tjänst?

    En tjänst (eller service) är ett systemresursstyrt uppdrag som kan vara:

    • långvarig (som en klassisk daemon)
    • tillfällig, bara aktiv när den behövs
    • manuellt styrd, till exempel av en användare eller ett skript

    En tjänst behöver inte vara en ständig bakgrundsprocess. Vissa tjänster aktiveras av händelser – t.ex. när en USB-enhet kopplas in, när ett nätverk blir tillgängligt, eller när ett schemalagt jobb ska köras.

    Exempel:

    • sshd körs hela tiden → typisk långlivad daemon
    • bluetooth.service kan aktiveras automatiskt när en Bluetooth-enhet upptäcks
    • atd startar endast när ett engångsskript ska köras enligt ett schema

    Alla daemoner är tjänster, men inte alla tjänster är daemoner.

    Init-system och tjänstehantering

    När ett Linuxsystem startar behöver något ta ansvar för att initiera alla tjänster. Det kallas för ett init-system. I moderna Linuxdistributioner är det nästan alltid systemd som sköter detta.

    systemd

    systemd är init-systemet och tjänstehanteraren i de flesta Linuxdistributioner i dag, inklusive:

    • Ubuntu (sedan 15.04)
    • Debian (sedan 8 ”Jessie”)
    • Fedora
    • CentOS/RHEL 7+
    • Arch Linux

    Systemd är ansvarigt för att:

    • Starta alla nödvändiga tjänster i rätt ordning vid boot
    • Hantera beroenden mellan tjänster (t.ex. att nätverket är uppe innan webbtjänsten startar)
    • Övervaka tjänster och starta om dem vid behov
    • Tillhandahålla loggning via journalctl
    • Kontrollera enheter, sockets, timrar, mount-punkter och mer

    systemd körs som process nummer 1 (PID 1) – det första som laddas efter att Linux-kärnan har startat.

    Hantera tjänster med systemctl

    Det viktigaste verktyget för att interagera med systemd är kommandot systemctl. Det används för att kontrollera tjänster på ett standardiserat och konsekvent sätt.

    Kontrollera status

    sudo systemctl status sshd
    

    Visar om tjänsten är aktiv, inaktiv eller har kraschat. Visar även loggar, PID, senaste ändringar etc.

    Starta en tjänst manuellt

    sudo systemctl start nginx
    

    Startar nginx-tjänsten för denna session (utan att aktivera den vid nästa omstart).

    Stoppa en tjänst

    sudo systemctl stop nginx
    

    Starta om en tjänst

    sudo systemctl restart nginx
    

    Starta om endast om tjänsten redan körs

    sudo systemctl reload nginx
    

    Aktivera tjänst vid systemstart

    sudo systemctl enable nginx
    

    Inaktivera tjänst vid systemstart

    sudo systemctl disable nginx
    

    Visa alla aktiva tjänster

    systemctl list-units --type=service
    

    Visa alla installerade tjänster (inkl. inaktiva)

    systemctl list-unit-files --type=service
    

    Analysera och övervaka daemons i realtid

    ps – lista processer

    ps aux
    

    Visar alla processer i systemet. Kan kombineras med grep för att söka:

    ps aux | grep sshd
    

    top – realtidsöversikt

    top
    

    Visar CPU- och minnesanvändning live. Bra för felsökning.

    htop – förbättrad version av top

    Installera:

    sudo apt install htop   # Debian/Ubuntu
    sudo dnf install htop   # Fedora
    

    Starta:

    htop
    

    Ger färgad, interaktiv processvy med möjligheten att sortera, filtrera och avsluta processer direkt.

    Viktiga tjänstekategorier

    Här är några typer av tjänster du ofta hittar i ett Linuxsystem:

    TypExempelBeskrivning
    NätverkNetworkManager, wpa_supplicantHanterar trådbundet och trådlöst nätverk
    Säkerhetfirewalld, fail2banBrandväggsregler och inloggningsskydd
    Webbnginx, apache2Kör webbtjänster
    Tidsystemd-timesyncd, chronydSynkroniserar tid via NTP
    UtskriftcupsHanterar skrivare och utskriftsköer
    Schemaläggningcron, atd, systemd-timersKör kommandon vid bestämda tider

    Sammanfattning

    Tjänster och daemons är avgörande för ett fungerande Linuxsystem. De arbetar i bakgrunden med att hålla nätverket aktivt, ta emot fjärranslutningar, köra schemalagda jobb, driva brandväggen och mycket mer.

    Med verktyg som systemctl, ps, top och htop får du som användare eller administratör full kontroll över vad som körs och hur ditt system mår.

    Att förstå skillnaden mellan en daemon och en tjänst, samt att kunna felsöka och styra dem, är ett viktigt steg på vägen till att bemästra Linux.

    https://www.tecmint.com/linux-services-and-daemons

    Vad betyder ”daemon” i Linux?

    En daemon är en bakgrundsprocess som körs utan direkt användarinteraktion. Termen kommer från det grekiska ordet daimon, som syftar på ett osynligt väsen – inte en ”demon” i religiös bemärkelse.

    Begreppet togs i bruk av programmerare på MIT på 1960-talet för att beskriva program som arbetar i bakgrunden och reagerar på händelser, till exempel inkommande nätverksanslutningar eller schemalagda tider. I klassiska Unix-system som BSD och System V blev daemoner centrala för hantering av skrivare, nätverk, e-post och mer.

    I dagens Linuxdistributioner hanteras daemoner oftast via systemd – ett init- och tjänstehanteringssystem som ersatt äldre lösningar som SysVinit och Upstart. De flesta daemonprogram slutar på d, till exempel:
    • sshd – hanterar SSH-anslutningar
    • httpd – kör webbservern
    • crond – utför schemalagda jobb
    Jämförelse med Windows:
    Windows har ett liknande koncept som kallas tjänster (services). Dessa körs också i bakgrunden och hanteras via det grafiska verktyget ”Services” eller via kommandon som sc och net start/stop. Skillnaden är att Linux ger mer insyn, kontroll och automatisering via terminalen – vilket gör daemoner särskilt kraftfulla i servermiljöer.
  • Krita 5.2.10 – Ny version med stabilitets- och prestandaförbättringar

    Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda.

    Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält.

    För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera välkomna korrigeringar: ändringar i opacitet på rasterlager rensar nu korrekt cacheminnet för animationer, och skalförändringar i animerade transformationsmasker fungerar nu som de ska.

    En annan viktig buggfix gäller TIFF-filer – ett seglivat problem där filstorleken växte för varje sparning är nu löst. Krita sparar nu dessa filer korrekt genom att klippa bort tidigare innehåll vid varje sparning.

    Arbetar du ofta med att ändra dukstorlek kommer du att uppskatta att knappen ”bevara bildförhållande” nu återställer dukens dimensioner på rätt sätt. Dessutom har ett fel som kunde orsaka krasch vid autosparning av mycket stora filer åtgärdats.

    En ny standardinställning i version 5.2.10 hanterar problem som uppstått med vissa program – exempelvis WeChat – på tangentbord med fler än tolv funktionstangenter. Krita ignorerar nu som standard alla tangenter över F12. Användare som behöver dessa kan återaktivera dem genom att redigera konfigurationsfilen kritarc.

    När det gäller systemkrav har Krita höjt den minsta stödda Ubuntu-versionen till 22.04 och avslutat stödet för macOS 10.13 – nu krävs minst macOS 10.14. Även AppImage-versionen har fått en uppdaterad körmiljö, vilket kan innebära att äldre versioner av AppImageLauncher måste tas bort eller uppdateras för att undvika konflikter.

    Utvecklarna påminner också om sitt fortsatta stöd för mobila användare. Krita för ChromeOS är nu redo för skarp användning, medan Android-versionen fortfarande är i beta och utvecklas vidare med fokus på surfplatteanvändning.

    Du hittar hela versionsanteckningen på Kritas webbplats. Version 5.2.10 finns att ladda ner för Windows (endast 64-bit), Linux (AppImage, Flatpak och Snap), macOS, samt för Android-surfplattor.

    https://linuxiac.com/krita-5-2-10-rolls-out-with-bug-fixes-ahead-of-major-feature-releases

    Vad är Krita?

    Krita är ett kostnadsfritt, öppen källkod-baserat program för digitalt måleri och bildskapande. Det är utvecklat av konstnärer för konstnärer – och fungerar utmärkt för både nybörjare och proffs inom illustration, serieteckning, konceptkonst och animation.

    Historia

    Krita-projektet startade 1998 som en del av KOffice-sviten under namnet KImage. År 2005 fick programmet namnet Krita och började då få ett tydligare fokus på digital konst. Sedan dess har Krita utvecklats snabbt och är idag ett av de mest kraftfulla fria ritprogrammen på marknaden.

    Funktioner

    • Avancerade penselmotorer med stöd för tryckkänslighet
    • Stöd för rastergrafik i flera lager
    • Stabil animationstidslinje med onion skinning
    • Vektorstöd (SVG), textverktyg och filterlager
    • Stöd för grafikplattor som Wacom, Huion och XP-Pen
    • Anpassningsbara arbetsytor och tangentbordsgenvägar
    • Stöd för filformat som PSD, PNG, TIFF, OpenRaster och fler
    • Funktioner för färghantering (CMYK, ICC-profiler, HDR)

    Krita finns för Windows, Linux, macOS, Android (beta) och ChromeOS.

    Läs mer på den officiella webbplatsen: krita.org

  • Darktable – det öppna alternativet till Lightroom som varje fotograf borde känna till

    Att gegga med kemikalier och framkalla film i mörkrum tillhör en svunnen tid.

    Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader.

    Vad är Darktable?

    Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över allt från exponering och vitbalans till färgjustering, beskärning och objektivkorrigering. Darktable gör i stort sett samma sak – men är helt open source och gratis.

    Darktable är byggt för att hantera stora fotobibliotek och fokuserar på raw-bilder – det vill säga digitala negativ som kommer direkt från kamerans sensor utan att ha behandlats av kameran själv. Raw-filer innehåller mer information än JPEG, vilket ger större flexibilitet i efterbehandlingen: bättre färger, bredare dynamiskt omfång och fler detaljer i högdagrar och skuggor.

    Visst går det att redigera JPEG också i Darktable, men raw är där programmet verkligen glänser. JPEG-filer är redan ”bakade” i kameran och har mindre utrymme för justeringar.

    Funktioner i Darktable

    Här är några av de starkaste korten hos Darktable:

    • Icke-förstörande redigering
    • Intern bearbetning med 4×32-bitars flyttal per pixel
    • GPU-accelererad bildbehandling
    • Professionell färghantering
    • Filtrering och sortering av bilder
    • Stöd för många format: JPEG, CR2, NEF, HDR, PFM, RAF med flera
    • Responsivt gränssnitt utan fördröjning
    • Tethered shooting (fotografera direkt till datorn)
    • Export till JPEG, PNG, TIFF med mera
    • Använder XMP-sidecar-filer och snabb databas för metadata
    • Automatisering av arbetsflöden

    Så installerar du Darktable

    Darktable finns i de flesta Linux-distributioners programkällor, vilket gör installationen enkel.

    Vanliga distributioner:

    Ubuntu/Debian:
    sudo apt install darktable -y

    Fedora:
    sudo dnf install darktable -y

    Arch Linux:
    sudo pacman -Syu darktable

    openSUSE:

    På Leap:

    sudo zypper addrepo https://download.opensuse.org/repositories/graphics/openSUSE_Leap_15.6/graphics.repo
    sudo zypper refresh && sudo zypper install darktable
    

    På Tumbleweed:

    sudo zypper addrepo https://download.opensuse.org/repositories/graphics/openSUSE_Tumbleweed/graphics.repo
    sudo zypper refresh && sudo zypper install darktable
    

    Universella paketformat:

    Flatpak:
    flatpak install flathub org.darktable.Darktable

    Snap:
    sudo snap install darktable

    Kom igång – importera bilder

    När du öppnar Darktable för första gången behöver du skapa ett bibliotek med bilder. Låt säga att du har alla dina foton i mappen ~/PHOTOS.

    Gör så här:

    1. Starta Darktable
    2. Klicka på ”lägg till i bibliotek” uppe till vänster
    3. Navigera till ~/PHOTOS och välj mappen

    Darktable läser nu in alla bilder i mappen (inklusive undermappar) och visar dem längst ner i fönstret. Dubbelklicka på en bild för att öppna redigeringsläget där alla verktyg finns tillgängliga.

    En seriös redigerare för Linuxfotografer

    Darktable är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och proffs. Om du fotograferar i raw och använder Linux, är det ett av de bästa alternativen där ute – utan att kosta ett öre.

    Vill du lära dig mer om hur alla moduler och funktioner fungerar? Gå till Darktables officiella resurssida där du hittar användarmanualer för varje version.

  • Linux når 5 % marknadsandel på skrivbordsdatorer i USA

    Ronald Reagan och Linux Tux – två populära saker i USA.

    Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome OS på sina skoldatorer.

    Siffrorna för juni 2025:
    Enligt StatCounter står Linux nu för 5,03 % av skrivbordsmarknaden i USA. Här är hur marknaden ser ut:

    • Windows: 63,2 %
    • OS X: 16,57 %
    • macOS: 7,72 %
    • Linux: 5,03 %
    • Okänt: 4,76 %
    • Chrome OS: 2,71 %

    Det är särskilt glädjande att Linux nu gått om den ”okända” kategorin – vilket visar att användningen inte längre döljs i statistiken.

    Varför byter fler till Linux?

    1. Problem med Windows
      Windows 10 närmar sig slutet av sitt stöd, och många användare vill inte uppgradera till Windows 11 – särskilt inte om det kräver ny hårdvara.
      Dessutom växer frustrationen kring integritetsbrister, reklam och påtvingade uppdateringar. Vissa upplever också att Microsoft utnyttjar användare för att träna sin AI – utan att ge något tillbaka.
    2. Spel på Linux blir bättre
      Steam Deck har öppnat dörren för många gamers att prova Linux. Den Linuxbaserade spelkonsolen har visat att spel på Linux är fullt möjligt – och roligt.
    3. Linux har blivit mer användarvänligt
      Distributioner som Ubuntu och Linux Mint har förbättrat sina gränssnitt och är idag lätta att använda, även för nybörjare.
      Linux fungerar dessutom bra på äldre datorer, vilket ger nytt liv åt hårdvara som annars skulle slängas.
      Många uppskattar också den ökade integriteten och möjligheten att ha full kontroll över sitt system.
      Och tack vare verktyg som Wine fungerar numera många Windowsprogram även på Linux.

    Kan andelen Linuxanvändare vara ännu högre?

    Det är mycket möjligt. Statistik från webbanvändning är inte alltid tillförlitlig när det gäller Linux, eftersom många användare använder verktyg som döljer vilket operativsystem de har.
    Den ”okända” kategorin på 4,76 % innehåller sannolikt också en del Linuxsystem.
    Dessutom bygger Chrome OS på Linuxkärnan. Om man räknar ihop Linux och Chrome OS blir den totala ”Linux-familjen” 7,74 % – alltså ännu högre än vad siffrorna först visar.

    Ett tydligt trendbrott

    Att Linux nu passerar 5 % visar att allt fler är intresserade av alternativ till de dominerande systemen.
    Det ökade intresset skapar också en positiv snöbollseffekt – fler användare leder till fler utvecklare och bättre stöd.
    Förhoppningen är att även hårdvarutillverkare börjar ta Linuxanvändare på allvar, med bättre drivrutiner och officiellt stöd.

    Framtidsutsikter

    Linux har vuxit långsamt men stabilt.

    • Det tog 8 år att gå från 1 % till 2 %
    • 2,2 år att nå 3 %
    • 0,7 år att komma till 4 %
    • Nu, sommaren 2025, över 5 %

    Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan vi snart se ännu större andelar.
    Det är en spännande tid för Linux – och mycket tyder på att det bara blir bättre framöver.

    https://ostechnix.com/linux-reaches-5-desktop-market-share-in-usa

    Skrivbords-operativsystem i Sverige – juni 2025

    • Windows: 70,77 % (~3,42 milj. datorer)
    • macOS (inkl. OS X): 15,6 % (~0,75 milj.)
    • Chrome OS (Linux-kärna): 7,79 % (~0,38 milj.)
    • Linux (traditionella distro): 2,59 % (~0,13 milj.)
    • Okänt: 3,25 % (~0,16 milj.)
    • Totalt “Linux-familjen”: 10,38 % (~0,50 milj.)

    Uppskattat antal skrivbords­datorer i Sverige: ≈ 4,83 milj.
    Källor: StatCounter & DataReportal – juni 2025.

  • Thunderbird 140 “Eclipse” – Nu med inbyggt Exchange-stöd och smarta nya funktioner

    Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information.

    Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet.

    Inbyggt Exchange-stöd – utan tillägg

    I över 20 år har Thunderbird-användare som behövt ansluta till Exchange-servrar – särskilt i miljöer där IMAP är avstängt – hänvisats till betalda tillägg som ExQuilla eller Owl, eller till att använda Microsoft Outlook. Men nu är det slut med det.

    Med Eclipse introduceras ett nytt, inbyggt stödsystem för Exchange Web Services (EWS) direkt i Thunderbird. Detta öppnar dörren för:

    • Organisationer med lokala Exchange-servrar
    • Hybridmiljöer med Office 365 där IMAP och POP är inaktiverade men EWS fortfarande fungerar
    • Framtida stöd för mobilappar – samma EWS-komponenter skrivna i Rust kommer att användas även i kommande Thunderbird för Android

    Microsoft planerar visserligen att blockera tredjepartsåtkomst via EWS till Exchange Online från och med 1 oktober 2026, men protokollet kommer att fortsätta fungera för lokala Exchange-installationer. Thunderbird-teamet ser EWS som ett viktigt första steg mot framtida stöd för Microsoft Graph.

    Mörkt läge – även i e-postens innehåll

    Thunderbird 140 förbättrar stödet för mörkt läge genom att införa ”Dark Message Mode”, vilket innebär att även själva meddelandens innehåll nu visas i mörkt tema – inte bara gränssnittet. Detta gör att övergången mellan programmet och e-postmeddelanden känns mjukare. En ny knapp i meddelandehuvudet gör det enkelt att växla tillbaka till ljust läge för enskilda mejl.

    Förbättrad layout och visuell kontroll

    Under Inställningar > Utseende kan användare nu enkelt välja mellan olika layouter för meddelandelistan:

    • Klassiskt, tätt tabelläge
    • Kortlayout som påminner om mobila enheter

    Här kan man även ställa in standard-sorteringsordning, trådvisning och bredd på korten – allt från samma plats.

    OS-integrerade notifikationer

    Med Thunderbird 140 visas nu inbyggda notifikationer direkt via operativsystemets egna system – oavsett om du använder Windows, macOS eller Linux. Meddelandefönster (”toasts”) innehåller nu knappar för till exempel Radera eller Arkivera, så att du snabbt kan agera utan att behöva öppna huvudfönstret.

    Ny kontoassistent och smidig inställning

    Den nya ”Account Hub” förenklar det första steget när du lägger till ett nytt konto. E-post, kalender och adressbok hanteras nu i ett och samma fönster. Du kan också:

    • Exportera kontoinställningar som QR-kod – praktiskt för att överföra till mobilappen
    • Sortera mappar med dra-och-släpp
    • Skrolla horisontellt i breda tabellvyer – precis som i ett kalkylblad

    Andra förbättringar och buggfixar

    • Exchange-stöd aktiveras via en inställning (än så länge experimentellt)
    • QR-export för att snabbt flytta inställningar till mobilen
    • Horisontell skroll i meddelandelistan för datatunga miljöer
    • Tusentals buggfixar och förbättringar av prestanda

    Tillgänglighet och uppdatering

    Thunderbird 140 finns nu att ladda ner direkt från thunderbird.net som den nya Extended Support Release (ESR). Automatiska uppdateringar rullas ut stegvis, men du kan redan nu uppgradera manuellt via Hjälp > Om Thunderbird.

    • Använder du Snap eller Flatpak på Linux? Då får du uppdateringen inom de närmaste veckorna
    • Windows Store-versionen väntas vara tillgänglig senast i mitten av juli

    Kända problem

    En känd bugg gäller användare som skickar mejl via 32-bitars MAPI – dessa kan bli ombedda att ange lösenord, såvida inte e-postfönstret används.

    Vill du ha nya funktioner snabbare?

    Om du vill testa nya funktioner så fort de kommer, istället för att vänta på nästa ESR-version, kan du byta till Thunderbird Release-kanalen, som erbjuder månadsvisa uppdateringar med samma stabilitet.

    Thunderbird 140 “Eclipse” har nått totaliteten

    Med stöd för Exchange, förbättrat mörkt läge, moderniserad layout och smidigare kontoinställningar tar Thunderbird ett stort kliv in i framtiden – och förbi tidigare begränsningar. Välkommen till en ny era av öppen e-posthantering!

    https://linuxiac.com/thunderbird-140-eclipse-brings-native-experimental-exchange-support

  • CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen

    CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen

    Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard – men precis som tidigare är det Fish som är det förvalda alternativet.

    CachyOS är en Arch-baserad Linuxdistribution som riktar sig till både stationära datorer och handhållna enheter. Juliutgåvan 2025 levereras med Linuxkärnan 6.15 och har flera viktiga nyheter. Bland annat används numera Wayland som standard för alla nya KDE Plasma-installationer. Om systemet inte klarar av Wayland, växlar installationen automatiskt till Plasma på X11 för att undvika kompatibilitetsproblem. KDE Plasma-versionen i den här utgåvan är 6.4.2.

    Vad är nytt i juliutgåvan 2025

    – Stöd för fwupd har lagts till i både KDE- och GNOME-versionerna, vilket förenklar firmwareuppdateringar
    systemd-oomd har tagits bort på grund av återkommande stabilitetsproblem
    – Proton-CachyOS har uppdaterats med stöd för AMD Anti-Lag 2 och miljövariabeln PROTON_FSR4_UPGRADE
    – Wine-integration för Wayland har förbättrats
    – Det tidigare webbläsarpaketet cachy-browser har ersatts med cachyos-firefox-settings, som ger en anpassad inställning för vanlig Firefox

    Handheld Edition får också uppdateringar

    Även den handhållna versionen av CachyOS har förbättrats. Den får nu stöd för den nya enheten Lenovo Legion Go, samt flera optimeringar för konfiguration och användarupplevelse på små skärmar.

    Ladda ner eller uppdatera

    Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning från CachyOS officiella webbplats i form av Desktop- och Handheld-utgåvor.

    För dig som redan använder CachyOS behövs ingen nyinstallation. Eftersom systemet bygger på Arch och uppdateras löpande enligt rolling release-modellen, räcker det att köra en vanlig uppdatering via terminalen:

    sudo pacman -Syu
    

    Du kan också använda grafiska verktyg som Plasma Discover eller GNOME Software.

    Fakta om CachyOS

    Vad är CachyOS?
    CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som fokuserar på prestanda, användarvänlighet och modern hårdvarustöd. Den riktar sig både till stationära datorer och handhållna enheter, med ett installerbart ISO som erbjuder flera skrivbordsmiljöer – främst KDE Plasma och GNOME.

    Bakgrund och historia
    CachyOS-projektet startades med målet att skapa ett optimerat, responsivt Arch-system för dagligt bruk – utan att tumma på flexibiliteten. Distributionen använder en egen kärna och egna optimerade kompileringar av mjukvara för att ge bättre prestanda, särskilt på moderna system med flera kärnor. Genom att erbjuda förkonfigurerade alternativ (bland annat för Fish, Zsh och Firefox) kombinerar CachyOS kraften från Arch med en snabb och smidig användarupplevelse direkt från start.

    Funktioner och möjligheter

    • Rolling release-modell – alltid uppdaterad
    • Stöd för moderna tekniker som Wayland, Btrfs och PipeWire
    • Anpassad Linux-kärna och optimerade paket
    • Integrerad support för Steam och Proton-spel
    • Installer med val för skrivbordsmiljö, filsystem och kommandoskal
    • Versioner för både Desktop och Handheld (bärbara enheter)

    Systemkrav: 64-bitars dator, minst 4 GB RAM, internetanslutning vid installation
    Licens: Fri programvara, öppen källkod (GPL, m.fl.)

  • GParted Live 1.7.0-8

    GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager).

    Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila gren ”Sid” (kommande Debian 13) från den 12 juli 2025. Det är den andra utgåvan i 1.7-serien och kommer ungefär fem och en halv månad efter version 1.7.0-1. Bland nyheterna finns en förbättring som minskar risken för att blockenheter får en slumpmässig ordning vid uppstart i livesystemet.

    GParted 1.7-serien introducerade tidigare experimentellt stöd för det nya filsystemet Bcachefs, igenkänning av NBD-enheter (Network Block Devices), samt en mekanism som hindrar att LVM-volymgrupper (Logical Volume Management) startas automatiskt under identifieringsprocessen.

    Andra förbättringar i version 1.7 inkluderar bättre stöd för exFAT-partitioner tack vare integration med exfatprogs version 1.2.3 eller senare, ett höjt minimikrav på libparted till version 3.2, och en lösning på ett problem där programmet kunde låsa sig vid partitionssökning om btrfs-progs saknades. CI-byggen har även uppdaterats för att stödja Ubuntu 24.04 LTS och Rocky Linux 8.

    I livesystemet har tre nya paket lagts till:

    • bcachefs-tools och bcache-tools för Bcachefs-stöd
    • util-linux-extra som innehåller kommandoradsverktyg som ofta används på interaktiva system

    GParted Live 1.7.0-8 kan nu laddas ner från den officiella webbplatsen och finns tillgänglig som ISO- och USB-avbildningar, endast för 64-bitarsarkitektur. ISO-filen kan användas för att skapa en startbar CD, medan USB-avbildningen är avsedd för USB-minnen. Observera att 32-bitars datorer inte längre stöds.

    https://gparted.org/download.php

    Fakta om GParted Live

    Vad är det?
    GParted Live är ett fristående systemverktyg som låter dig starta datorn från USB eller CD för att hantera hårddiskpartitioner grafiskt. Det bygger på det populära verktyget GParted (GNOME Partition Editor).

    Funktioner:

    • Ändra storlek på partitioner utan att förlora data
    • Flytta, kopiera, skapa, ta bort och formatera partitioner
    • Stöd för många filsystem: ext4, Btrfs, XFS, NTFS, FAT32, exFAT m.fl.
    • Stöd för LVM, RAID, och även Bcachefs och NBD-enheter
    • Kan användas för dataräddning eller installation av flera operativsystem

    Bakgrund och historia:
    GParted startade 2004 som ett projekt inom GNOME för att skapa ett användarvänligt grafiskt partitionsverktyg för Linux. GParted Live utvecklades kort därefter som en fristående version som kan köras direkt från USB eller CD, utan att behöva installera något operativsystem. Projektet baseras på Debian och uppdateras regelbundet med stöd för nya filsystem, kärnor och enheter.

    Senaste version: GParted Live 1.7.0-8 (juli 2025)
    Systemkrav: 64-bitars PC, USB-minne eller CD-skiva
    Licens: Fri programvara (GPL)

  • OKdo x Radxa ROCK 4 SE 4GB – Det blev fel smak av paj

    Att köpa osupportad hårdvara är som att äta gammal paj – det lämnar en mindre angenäm smak.

    Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop?

    Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg beställningen redan inne innan jag hunnit blinka.

    Men nyfikenheten väcktes: vad är det egentligen jag har beställt hem?

    Vid en första anblick ser det lovande ut. Den här enkortsdatorn har en sexkärnig ARM-processor, 4 GB LPDDR4 RAM och stöd för M.2 SSD – en tydlig fördel jämfört med Raspberry Pi, särskilt sett till priset. Många återförsäljare tar fortfarande över 1500 kronor för samma modell, så fyndkänslan var påtaglig.

    Men ju mer jag grävde, desto fler frågetecken dök upp. Radxa verkar ha lagt ROCK 4 SE åt sidan redan 2022. De officiella Linuxdistributionerna som stöds är Debian 11 och Ubuntu 22.04 – versioner som börjar kännas daterade, särskilt nu när Debian 13 står för dörren och Ubuntu 24.04 LTS över ett år gamlat..

    Arm har kortare livsläng än x86

    ARM-baserade datorer har ofta kortare livslängd än x86-system, inte för att hårdvaran är sämre – utan för att ekosystemet kring ARM är splittrat. Varje ARM-enhet har sin egen variant av firmware, bootloader och enhetsträd (Device Tree), vilket gör dem starkt beroende av tillverkarens uppdateringar. Om tillverkaren slutar underhålla mjukvaran, dör plattformen snabbt.

    x86, däremot, bygger på gemensamma standarder som BIOS/UEFI och ACPI, vilket gör att en och samma Linux-distribution fungerar på tusentals olika PC-modeller utan anpassningar. Det ger lång livslängd, bredare communitystöd och bättre framtidssäkerhet.

    Steg x86 (PC) ARM (t.ex. ROCK Pi, Raspberry Pi)
    1 BIOS / UEFI (standardiserad firmware) ROM-kod i SoC (unik för varje tillverkare)
    2 Laddar UEFI boot manager eller GRUB Laddar första bootloader (t.ex. SPL, idbloader)
    3 Laddar OS direkt från disk eller USB Laddar andra steg (t.ex. U-Boot, EFI, etc.)
    4 OS (t.ex. Linux-kärna) bootas U-Boot laddar Linux-kärnan och Device Tree (DTB)
    5 OS använder ACPI för hårdvarudetektering OS använder Device Tree (DTB) för hårdvarubesked
    6 Root-filsystem mountas och OS körs Root-filsystem mountas och OS körs

    Raspberry Pi är ett undantag – en trygg bastion i SBC-världen. Med över 45 miljoner sålda enheter finns ett ekosystem och ett community som garanterar långsiktig support. Andra aktörer, som Rock Pi, kommer och går – precis som så många andra plattformar som inte lyckades etablera sig. Betamax, Video 2000, Windows Phone – listan på tekniska återvändsgränder är lång.

    Risc V

    Samtidigt börjar en ny våg ta form: RISC-V. Fler tillverkare släpper Pi-liknande kort med RISC-V-processorer. Exempelvis har Orange Pi lanserat prisvärda modeller med imponerande specifikationer. Men även här gäller det att vara försiktig. Ubuntu 24.04 stöder bara RISC-V-profiler som följer RVA20, och från och med nästa version är det RVA23 som gäller. Den som funderar på att köpa en RISC-V-baserad dator måste alltså kontrollera exakt vad CPU:n stöder – något som inte alltid framgår tydligt, särskilt inte när det gäller billig hårdvara från Kina, där dokumentationen ofta är bristfällig.

    RISC-V har samma problem som ARM – det finns ingen enhetlig bootstandard, dokumentationen är ofta bristfällig och det är tillverkaren som i praktiken bestämmer livslängden på den enkortsdator du klickar hem.

    Det är lätt att lockas av specifikationer som “stöd för 4K”, men utan rätt mjukvara är det ett tomt löfte. Hårdvara utan fungerande ekosystem är som en sportbil utan vägar att köra på.

    Realiteten är att ROCK 4SE i dagsläget är en plattform utan framtid från tillverkaren. Radxa verkar ha övergett den aktiva utvecklingen redan 2022, vilket innebär att uppdateringar, drivrutiner och officiellt operativsystemsstöd riskerar att stagnera. Till skillnad från Raspberry Pi, som har ett starkt community, långsiktig support och ett levande mjukvaruekosystem, framstår ROCK 4SE som en ensam ö i ARM-havet. Ett särskilt problem är att ARM inte har en enhetlig bootstruktur som x86-plattformen. Varje enkortsdator kräver ofta en specialanpassad kärna och bootloader, och utan ett aktivt utvecklarsamhälle riskerar kompatibiliteten att snabbt försvinna. När nya versioner av exempelvis Ubuntu eller Debian släpps är det därför osäkert om ROCK 4SE någonsin får tillgång till fungerande systembilder igen.

    Sammanfattningsvis är en Rock 4 SE för 199 kronor troligen ett roligt experiment för hobbyprojekt eller testmiljöer. Men det är också en påminnelse om att det lönar sig att läsa på innan man klickar hem något – särskilt utanför den välkända x86-världen.

    Vad menas med x86, Arm eller Risc V?

    x86, ARM och RISC-V är olika processorarkitekturer.
    x86 används främst i PC och är kraftfull men drar mer ström.
    ARM är energisnål och dominerar i mobiler och surfplattor.
    RISC-V är en öppen och gratis arkitektur, populär i forskning och nya projekt tack vare sin flexibilitet.

    Faktaruta: OKdo x ROCK Pi 4SE

    • Processor: Rockchip RK3399-T (6 kärnor: 2× Cortex-A72 @ 1.5GHz + 4× Cortex-A53 @ 1.0GHz)
    • RAM: 4 GB LPDDR4
    • Lagring: eMMC-socket, microSD-kortplats, M.2 (M Key) för NVMe SSD
    • Video: HDMI 2.0 (4K @ 60Hz), MIPI DSI
    • USB: 2× USB 2.0, 2× USB 3.0
    • Nätverk: Gigabit Ethernet (RJ45)
    • Ljud: 3.5 mm jack + HDMI digitalt ljud
    • Strömförsörjning: USB-C (PD 2.0) eller GPIO (5V)
    • Operativsystem: Debian 11, Ubuntu 22.04 (inofficiellt stöd för nyare system)
    • Storlek: 85 mm × 54 mm (standard Raspberry Pi-formfaktor)
  • Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom

    32-bitarsstöd är en förutsättning för att kunna spela spel som är m/ä på linux

    Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom
    Fedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen – och varför blev reaktionerna så starka? Här sammanfattar vi läget.

    Vad Fedora föreslog

    Förslaget, som lades fram av Fedora-utvecklaren Fabio Valentini, bestod i huvudsak av två delar:

    1. Att sluta inkludera 32-bitarsbibliotek (kallade “multilib”) i 64-bitars Fedora-installationer.
    2. Att helt sluta bygga och paketera ny programvara för 32-bitars i686-arkitekturen.

    Redan tidigare hade Fedora tagit bort stöd för 32-bitarskärnor och installerbara ISO-filer – det här sågs som de sista två stegen mot att helt fasa ut 32-bitarsplattformen.

    Första delen skulle teoretiskt gå att ångra, men att sluta bygga ny programvara hade varit ett nästintill oåterkalleligt beslut.

    Varför ville man ta bort stödet för 32-bitars?

    Det fanns flera tekniska och praktiska motiv:

    • Underhållsarbete: Det blir allt svårare för utvecklare att hålla 32-bitarskod uppdaterad, eftersom många moderna projekt redan lämnat det bakom sig.
    • Förenkling: Att hantera 32-bitarsbibliotek i dagens Fedora är komplext och bygger på ömtåliga regler och specialfall.
    • Resurseffektivitet: Om man slipper bygga tusentals 32-bitarsprogram frigörs processortid, vilket gynnar utvecklingen av 64-bitarsprogram.
    • Snabbare system: Att minska antalet paket skulle kunna snabba upp pakethantering och uppdateringar för användarna.

    Hur skulle det ha påverkat användarna?

    Även om utvecklarna såg tydliga fördelar, fanns det risker för slutanvändare – särskilt inom spelvärlden:

    • Program tas bort: 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer skulle försvinna vid uppgradering.
    • Kompatibilitetsproblem: Mjukvara som kräver 32-bitarskomponenter skulle inte längre fungera.
    • Spelmiljöer hotas: Populära lösningar som Wine (för att köra Windows-spel) och Steam skulle drabbas, särskilt äldre installationer.
    • Fedora-baserade distros påverkas: Distributioner som Bazzite och Nobara, som fokuserar på gaming, skulle få problem.
    • Äldre spel förloras: Många klassiska Linux- och Windows-spel riskerade att inte längre kunna köras enkelt.

    Reaktionerna blev starka

    Mottagandet från användarbasen var kraftigt negativt. Valentini beskrev hur han möttes av hundratals kommentarer i stil med: ”Gör inte det här!”, ”Bryr ni er inte om era användare?” och ”Jag byter distro direkt!”

    Han menade att överdrivna rubriker och sensationsjournalistik från vissa teknikmedier och YouTubers förstärkte konflikten.

    Flera användare jämförde Fedora med Windows – som fortfarande tillåter 32-bitarsprogram – och tyckte att Fedora gick för fort fram.

    En undersökning visade att:

    • 51 % var ”starkt emot”
    • 16 % var ”emot, men kunde övertalas”

    Totalt motsatte sig alltså två tredjedelar av de svarande förslaget.

    Fanns det några kompromisser?

    Ja, flera tekniska lösningar diskuterades som alternativ:

    • Wine med WoW64 – En ny teknik där Wine kan köra 32-bitars Windows-program utan hjälp från operativsystemets egna 32-bitarsbibliotek. Lovande men ännu inte helt stabil.
    • Flatpak – Paket som innehåller alla sina beroenden. Steam finns till exempel som Flatpak, men användare rapporterade ibland sämre prestanda, högre lagringskrav och problem med vissa funktioner.
    • Containrar – Exempelvis Podman eller Toolbx, där man kan köra ett separat 32-bitarsmiljö vid behov.
    • Begränsat stöd, som Ubuntu – En kompromiss vore att endast behålla ett urval av viktiga 32-bitarsbibliotek, till exempel för spel. Det har Ubuntu gjort sedan 2019.

    Beslutet: Fedora behåller stödet – för nu

    Den 28 juni 2025 valde Valentini att dra tillbaka sitt förslag. Fedora 44 kommer alltså inte att avveckla 32-bitarsstödet ännu.

    Han konstaterade att det helt enkelt var för tidigt, och att debatten sannolikt hade blivit lika hätsk oavsett vilken version som förslaget gällde.

    En del i communityn såg detta som en seger för användarna. Andra ansåg att man bara skjutit problemet framför sig, eftersom trenden i mjukvaruvärlden tydligt går mot att släppa stödet för 32-bitarsplattformar.

    Valentini avslutade med att han nu gärna ser konkreta och realistiska motförslag. Diskussionen lär alltså fortsätta – med hopp om en lösning som fungerar både för användare och utvecklare.

    https://ostechnix.com/fedora-32-bit-i686-support-withdrawal-postponed

    Fakta: Vad är i686?

    i686 är en arkitekturetikett som används i Linuxvärlden för att beskriva en klass av 32-bitars x86-processorer med stöd för instruktioner som introducerades med Intel Pentium Pro (1995) och framåt. Den är en vidareutveckling av tidigare x86-generationer som i386 och i586 (Pentium) och används ofta som minimikrav för modern 32-bitarsprogramvara.

    Vilka CPU:er räknas som i686-kompatibla?

    • Intel Pentium Pro
    • Intel Pentium II
    • Intel Pentium III
    • Intel Pentium M
    • Intel Pentium 4
    • Intel Celeron (baserat på ovanstående generationer)
    • Intel Atom (tidiga modeller som Z500–Z600-serierna)
    • AMD Athlon (klassiska 32-bitarsversioner)
    • AMD Duron
    • AMD Sempron (32-bitars)
    • Via C3, C7, Eden
    • Transmeta Crusoe och Efficeon
    • Vissa Geode LX-processorer

    Notera att även om dessa processorer tekniskt stöder i686, så varierar prestanda och kompatibilitet beroende på instruktioner som SSE, PAE eller NX-bit. Moderna system kräver ofta mer än bara grundläggande i686-stöd för att fungera fullt ut.

  • Ubuntu 25.10 ska ge fullt skrivbordsstöd på nyare RISC-V-hårdvara

    Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare.

    Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära datorer – med fullt stöd för centrala applikationer som Firefox och Thunderbird.

    Men det finns en hake: för att fokusera på framtidens hårdvara kommer Canonical från och med version 25.10 att kräva RVA23-profilen i RISC-V-processorer. Det innebär att majoriteten – cirka 90 % – av dagens RISC-V-enheter inte längre kommer att vara kompatibla.

    Bakgrunden är att RISC-V International i oktober 2024 antog den nya RVA23-standarden, som bland annat innehåller stöd för virtualisering via hypervisor och avancerade vektoroperationer för beräkningstunga uppgifter som AI, kryptering och komprimering. Genom att gå över till denna profil hoppas Canonical kunna bygga en mer robust och konsekvent programvarubas för framtida RISC-V-system.

    Ubuntu 25.10 kommer att kunna avgöra automatiskt om en enhet uppfyller kraven för RVA23, och uppgraderingsverktyget i Ubuntu kommer att blockera uppdateringar till 25.10 på RISC-V-system som inte gör det. Dessa äldre system kommer att få stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.

    Fler nyheter i Ubuntu 25.10

    Förutom förändringarna för RISC-V-användare kommer Ubuntu 25.10 också att introducera flera andra nyheter:

    • Förbättrad Wayland-stöd för NVIDIA-grafikkort
    • Fullt stöd för Variable Refresh Rate (VRR) på skärmar som stöder tekniken
    • Full diskkryptering med TPM-skydd
    • Smartare och tydligare hantering av behörighetsförfrågningar

    För företag blir det möjligt att hämta autoinstall-konfigurationer från Canonicals administrationsverktyg Landscape direkt vid installationstillfället, vilket förenklar automatiserad utrullning.

    Dessutom har Canonical arbetat med att förbättra tillgängligheten i systemet i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), och en ny strategi för dokumentation av skrivbordsmiljön ska göra det enklare för användare att hitta hjälp och vägledning.

    Ubuntu 25.10 kommer att baseras på Linuxkärnan 6.17 och använda GNOME 49 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna finns även nya appar som Loupe (bildvisare) och Ptyxis (terminal).

    Betaversionen släpps den 18 september 2025, medan den färdiga versionen lanseras den 9 oktober.

    Fakta: Vad är RISC-V-profiler?

    RISC-V-profiler är standardiserade uppsättningar av instruktionstillägg (ISA extensions) som definierar vad en RISC-V-processor bör stödja. Syftet är att förenkla programvaruutveckling och säkerställa kompatibilitet mellan olika hårdvaruplattformar.

    Jämförelse mellan profiler

    Profil Introduktion Egenskaper
    RVA20 2021 Basnivå med stöd för heltalsaritmetik, atomära instruktioner, multiplicering/division samt grundläggande systemfunktioner. Begränsat lämplig för moderna skrivbordsmiljöer.
    RVA23 2024 Utökad profil med stöd för virtualisering (hypervisor), vektorutökningar för AI/ML och kryptografi, samt förbättrad hårdvaruprestanda. Krävs för Ubuntu 25.10 och framåt.

    Notis: Heltalsaritmetik avser grundläggande operationer som addition, subtraktion och logiska bitoperationer på heltal. Atomära instruktioner är operationer som sker odelbart och används för att säkert hantera data i flerkärniga processorer. Multiplikation/division innebär att processorn har hårdvarustöd för att snabbt beräkna produkter och kvoter, vilket är viktigt för prestanda i många program.

    Observera: Ubuntu 25.10 kräver att din RISC-V-processor stöder RVA23U64. System med äldre profiler, som RVA20, kommer inte längre att kunna uppgraderas efter Ubuntu 24.04 LTS.

  • Torvalds kastar ut Bcachefs ur Linux 6.17 efter konflikt med utvecklaren

    Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds.

    Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ till både Btrfs och ZFS. Filsystemet togs in i Linux 6.7 som experimentellt stöd, men har sedan dess kantats av problem.

    Stabiliteten har varit bristfällig, med återkommande buggar och motsägelsefulla kodändringar. Redan förra året uttryckte Linus ånger över att ha släppt in Bcachefs i kärnan.

    Men det som nu fått bägaren att rinna över är hur Overstreet hanterat sena ändringar. Under utvecklingen av Linux 6.16 skickade han in en omfattande patch för funktionen journal_rewind – som låter hela filsystemet rullas tillbaka till ett tidigare tillstånd. Även om ändringen var tänkt att lösa kritiska problem, kom den in sent i utvecklingscykeln – något som Linus har nolltolerans för.

    När Torvalds ifrågasatte patchen svarade Overstreet med en oväntat skarp ton. Han kritiserade Linus för att vara ”omöjlig” att samarbeta med och uppmanade honom att ”tona ner” sitt bemötande. Linus, å sin sida, drog tillbaka hela ändringen och förklarade att han inte längre ville ha med Bcachefs att göra:

    ”Det var tydligt att jag inte ens får ifrågasätta buggfixar. Ärligt talat – då vill jag inte vara inblandad. Vi är klara.”

    Konflikten belyser återigen hur infekterad diskussionen på Linux-kärnans utvecklingslista kan bli. Linus är känd för sin kompromisslösa stil, men även Overstreet tycks ha passerat en gräns.

    Vad innebär detta för användarna?
    Bcachefs kommer inte längre att uppdateras automatiskt genom kärnans utvecklingsflöde, vilket påverkar dess tillgänglighet i vanliga Linuxdistributioner. De som vill använda filsystemet får nu kompilera det manuellt eller vända sig till alternativa lösningar – om inte parterna lyckas försonas innan nästa utvecklingsfönster, för Linux 6.18.

    https://linuxiac.com/torvalds-drops-bcachefs-from-linux-6-17-amid-maintainer-dispute

    Vad är Bcachefs?

    Bcachefs är ett avancerat copy-on-write-filsystem för Linux, utvecklat av Kent Overstreet. Det började som en vidareutveckling av Bcache (en caching-lösning för blockenheter) men utvecklades till ett fullfjädrat filsystem med målet att kombinera prestanda i nivå med ext4/XFS med moderna funktioner från ZFS och Btrfs.

    Funktioner

    • Stöd för snapshots (ögonblicksbilder)
    • Inbyggd datakomprimering
    • Stöd för kryptering på filsystemsnivå
    • Checksummor för dataintegritet
    • Skalbarhet för både små och mycket stora volymer
    • Multidevice-stöd (RAID-liknande funktioner)
    • Filsystemsnivå-replikering och dataskydd
    • Snabb metadatahantering med journaling

    Historik

    Bcachefs presenterades offentligt 2015 och har varit under aktiv utveckling sedan dess. Det togs in i Linuxkärnans huvudträd som ett experimentellt filsystem i version 6.7 (2024). Trots tekniska framsteg har det kantats av kontroverser mellan huvudutvecklaren och Linux-projektets ledning, vilket nu har lett till att det tillfälligt tagits bort från kärnan i version 6.17.

  • Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” är inte längre stödd – dags att uppgradera till Ubuntu 25.04

    Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version.

    Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med Linux 6.11-kärnan och GNOME 47 “Denver” som skrivbordsmiljö.

    Nu när stödet är avslutat blir systemen sårbara för säkerhetshot om de inte uppdateras. Därför rekommenderas alla användare att snarast uppgradera till Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”, som är den aktuella versionen och får uppdateringar fram till februari 2026.

    Ubuntu 25.04 bjuder på flera förbättringar jämfört med föregångaren, däribland Linux-kärnan 6.14, Mesa 25 för grafik och det nya GNOME 48-skrivbordet.

    Uppgraderingsprocessen är enkel och tar ungefär 30 minuter. Se bara till att säkerhetskopiera dina viktiga filer innan du börjar.

    Om du föredrar en mer stabil och långsiktig lösning framför det allra senaste, kan du också välja att installera Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat”, som kommer att få uppdateringar i upp till 10 år.

    Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”

    • Släpptes den 10 oktober 2024
    • GNOME 47 “Denver” som standard-skrivbordsmiljö
    • Linux-kärna 6.11
    • Förbättrad Snap-hantering och snabbare uppstart
    • Experimentellt stöd för Wayland med vissa NVIDIA-drivrutiner
    • Firefox i Snap-format, uppdaterad till senaste version
    • Förbättrade systeminställningar och modernare gränssnitt
    • Korttidsversion med 9 månaders stöd (upphörde 10 juli 2025)
  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion

    Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.

    I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.

    Förutsättningar

    • En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
    • Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
    • Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen

    Steg 1: Installera Node.js

    Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:

    curl -fsSL https://deb.nodesource.com/setup_18.x | sudo -E bash -
    sudo apt install -y nodejs
    

    Bekräfta installationen:

    node -v
    

    Steg 2: Installera databas

    Alternativ A: PostgreSQL (rekommenderat)

    sudo apt install -y postgresql postgresql-contrib
    sudo -u postgres psql
    

    Inuti psql:

    CREATE DATABASE wikijs;
    CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
    ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
    ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
    ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
    \q
    

    Alternativ B: MySQL / MariaDB

    sudo apt install -y mariadb-server
    sudo mysql -u root -p
    

    Inuti MySQL:

    CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    Steg 3: Installera Wiki.js

    sudo mkdir -p /opt/wikijs && cd /opt/wikijs
    sudo curl -s https://wiki.js.org/install.sh | sudo bash
    

    Fyll i databasuppgifter beroende på om du använder PostgreSQL eller MySQL.

    Steg 4: Testa att Wiki.js kör lokalt

    ss -tulpn | grep 3000
    

    Om Wiki.js körs, visas att Node.js lyssnar på 127.0.0.1:3000.

    Steg 5: Reverse proxy med Nginx eller Apache

    Alternativ A: Nginx

    sudo apt install -y nginx
    sudo nano /etc/nginx/sites-available/wikijs
    

    Innehåll:

    server {
        listen 80;
        server_name wiki.example.com;
    
        location / {
            proxy_pass http://127.0.0.1:3000;
            proxy_http_version 1.1;
            proxy_set_header Upgrade $http_upgrade;
            proxy_set_header Connection 'upgrade';
            proxy_set_header Host $host;
            proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
            proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
            proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
        }
    }
    
    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/wikijs /etc/nginx/sites-enabled
    sudo nginx -t && sudo systemctl reload nginx
    

    Alternativ B: Apache

    sudo apt install -y apache2
    sudo a2enmod proxy proxy_http proxy_wstunnel rewrite headers
    

    Skapa konfiguration:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wikijs.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName wiki.example.com
    
        ProxyPreserveHost On
        ProxyRequests Off
        ProxyPass / http://127.0.0.1:3000/
        ProxyPassReverse / http://127.0.0.1:3000/
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.access.log combined
    </VirtualHost>
    
    sudo a2ensite wikijs.conf
    sudo systemctl reload apache2
    

    Steg 6: Aktivera HTTPS med Let’s Encrypt

    Installera Certbot:

    sudo apt install -y certbot python3-certbot-nginx python3-certbot-apache
    

    För Nginx:

    sudo certbot --nginx -d wiki.example.com
    

    För Apache:

    sudo certbot --apache -d wiki.example.com
    

    Testa automatisk förnyelse:

    sudo certbot renew --dry-run
    

    Steg 7: Slutför installationen i webbläsaren

    Öppna din webbläsare och gå till:

    https://wiki.example.com
    

    Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.

    Slutsats

    Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.

    Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.

    Mer information och dokumentation: https://docs.requarks.io/

    Fakta om Wiki.js

    Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.

    Funktioner

    • Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
    • Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
    • Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
    • Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
    • Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
    • Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
    • Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.

    Vad är Markdown?

    Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:

    # Rubriknivå 1
    ## Rubriknivå 2
    
    **Fet text**, _kursiv text_
    
    - Punkt 1
    - Punkt 2
    
    [Länktext](https://exempel.se)
      

    Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.

    Mer information finns på js.wiki och daringfireball.net.

  • Amarok 3.3 släppt – nu helt överförd till Qt 6 och med modernare gränssnitt

    Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet.

    En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som ljudmotor i stället för den tidigare Phonon, vilket ger bättre och mer flexibel uppspelning. Databasen har också förbättrats – teckenuppsättningen stöder nu fullständig UTF-8, vilket gör att emojis och andra ovanliga tecken (till exempel i poddbeskrivningar) visas korrekt.

    Programmet kan nu dessutom automatiskt justera ljudnivån med en förinställd förstärkning när ReplayGain är aktiverat, och det finns en reservnivå för spår som saknar ReplayGain-information.

    Andra förbättringar i version 3.3 inkluderar: ett delvis återinfört stöd för cue-filer, stabilare volymkontroll som inte nollställs när låtar byts, en fix för det berömda ”år 2038-buggen” i datumbaserad lagring, och bättre hantering av samtidiga databassökningar för att undvika konflikter.

    Dessutom har gammal funktionalitet för Last.fm-radio tagits bort och ersatts med länkar till deras webbsidor. Stödet för TagLib extras har tagits bort, och man har beslutat att programmet inte längre ska kunna kompileras utan inbyggt databasstöd.

    Du hittar fler detaljer i den officiella ändringsloggen. Amarok 3.3 finns att ladda ner som källkod på den officiella webbplatsen, som Flatpak via Flathub, eller så kan du vänta tills den når paketarkiven i din Linuxdistribution.

    Fakta om Amarok

    Namn: Amarok

    Typ: Musikspelare med öppen källkod

    Utvecklare: KDE-projektet

    Första versionen: 2003

    Senaste version: 3.3 (2025) – första versionen helt portad till Qt 6 och KDE Frameworks 6

    Funktioner

    • Musikbibliotek med avancerad sökning och filtrering
    • Stöd för spellistor, cue-filer och podcasts
    • Stöd för ReplayGain och förförstärkning (pre-gain)
    • Metadata-hantering med TagLib
    • Ljuduppspelning via GStreamer (tidigare Phonon)
    • Integrering med Last.fm via länkade sidor
    • Fullt stöd för UTF-8, inklusive emojis

    Tillgänglighet

    Amarok kan laddas ner som Flatpak från Flathub eller som källkod från den officiella webbplatsen.

    Licens: GPL – fri att använda, ändra och distribuera.

  • Är det äntligen dags för Linux på Europas skrivbord?

    1984 med Microsoft molntjänster.

    Microsoft har inte lyckats få över alla från Windows 10 till 11 och förlänger därför stödet för Windows 10 – men bara för användare med Microsoft 365. Det innebär att användarnas data lagras i USA, något som väcker oro i EU, där integritet och digitalt oberoende blir allt viktigare.

    Redan tidigare har det varit tydligt att Microsofts affärsmodell går ut på att binda användare till molntjänster. Vill man behålla kontrollen över sin data är Linux idag det bästa alternativet.

    Händelser som att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) tillfälligt tappade åtkomst till sina Microsoft-konton efter att USA infört sanktioner har förstärkt EU:s oro. Microsoft förnekar inblandning, men incidenten har fått många att fundera på om amerikanska företag verkligen är oberoende från politiskt tryck.

    Flera EU-länder agerar redan. Frankrikes gendarmeri kör Linux på nästan alla sina datorer. Tyska delstaten Schleswig-Holstein, Köpenhamn, Århus och nu hela Danmark är på väg bort från Windows och Office – till förmån för Linux och LibreOffice. I Lyon byter man till Linux och öppen källkod även för databashantering.

    Förslaget om ett EU-specifikt Linux, kanske baserat på Linux Mint eller openSUSE, växer i styrka. Samtidigt växer motståndet mot att lägga sin data i amerikanska moln. Enligt flera EU-politiker är tiden mogen att satsa på egna lösningar – både för att skydda medborgarnas integritet och minska beroendet av amerikanska techjättar.

    Bytet från Windows 10 till 11 är dessutom dyrt. I slutändan handlar det om kontroll, säkerhet och tillit – och många i Europa är inte längre säkra på att USA kan erbjuda något av det.

    En längre text finns Engelska här :

    https://www.theregister.com/2025/06/27/the_european_union_linux_desktop

  • Zabbix 7.4 har släppts – nya mallar, bättre TLS-stöd, förbättrat gränssnitt och över 100 buggfixar

    Zabbix är en öppen källkod-baserad plattform för övervakning av servrar, nätverk och tjänster i realtid med larm, grafer och automation.

    Zabbix-teamet har lanserat version 7.4 av sin avancerade, öppen källkodsbaserade plattform för systemövervakning. Den nya versionen innehåller flera viktiga förbättringar som riktar sig till både administratörer och stora IT-miljöer.

    En av de största nyheterna är att det nu går att skapa TLS-krypterade anslutningar direkt från webbgränssnittet till Zabbix-servern. Dessutom har stöd för OAuth införts för e-postmeddelanden, vilket förenklar säker autentisering när aviseringar skickas.

    Gränssnittet har också utvecklats vidare, bland annat med en ny, mer flexibel widget-redigerare och ett så kallat Host Wizard API som gör det enklare att lägga till nya övervakade objekt. Formulär för värdar, objekt, mallar och triggers har förbättrats med direkt felkontroll (inline-validering), vilket minskar risken för fel vid konfiguration.

    För miljöer med komplex infrastruktur erbjuder Zabbix 7.4 nu stöd för nästlad (kaskad) low-level discovery, vilket gör det lättare att automatiskt upptäcka och konfigurera resurser i flera nivåer. Även mallarna har uppdaterats, bland annat med:

    • Stöd för Juniper MX-enheter via NETCONF
    • Integration med Pure Storage FlashArray genom REST API version 1 och 2
    • Övervakning av Azure Backup-jobb via HTTP
    • Kompatibilitet med PostgreSQL 17 och uppåt

    Prestandan hos själva Zabbix-servern har förbättrats med större cacheminne för konfigurationer och effektivare hantering av historisk data – särskilt i samband med databasen TimescaleDB, som nu stöds upp till version 2.19.

    Säkerheten har också fått ett lyft: användarmakron kan nu maskeras bättre, och loggmeddelanden har blivit mer informativa, vilket förenklar felsökning vid exempelvis cacheproblem. Zabbix agent 2 har uppdaterats med stöd för normaliserade SMART-värden, möjligheten att ange egna sökvägar för MySQL- och Oracle-plugins, samt förbättrad rapportering av prestandadata.

    Slutligen har över 100 fel rättats till i den här versionen – däribland:

    • Minnesläckor i Zabbix agent 2
    • Kraschproblem i proxy-komponenten vid resursupptäckt
    • Överbelastning i historikcachen vid övervakning av VMware-loggar
    • Felaktig visning av värdwidgets på dashboards

    Användare som uppgraderar från tidigare versioner bör läsa igenom uppgraderingsguiden för 7.4 för att säkerställa kompatibilitet. Den som installerar från grunden kan följa den vanliga installationsprocessen.

    En fullständig lista över nyheterna finns i de officiella versionsanteckningarna

    https://linuxiac.com/zabbix-7-4-open-source-monitoring-tool-released

    Vad är Zabbix?

    Zabbix är ett kraftfullt och helt öppen källkod-baserat övervakningssystem för IT-infrastruktur. Det används för att hålla koll på servrar, nätverk, applikationer, databaser och molntjänster – i realtid.

    Vad används Zabbix till?

    • Övervaka tillgänglighet och prestanda på IT-resurser
    • Få varningar vid fel, överbelastning eller driftstörningar
    • Visa grafer, dashboards och rapporter
    • Upptäcka nya enheter automatiskt
    • Integrera med e-post, Slack, Teams och andra system

    Kort historik

    Zabbix utvecklades av Alexei Vladishev och släpptes första gången 2001. Sedan dess har det vuxit till ett av de mest använda övervakningssystemen globalt, inom både offentlig och privat sektor.

    Hur laddar man ner Zabbix?

    Zabbix är gratis att ladda ner och kan installeras på Linux, som Docker-container eller köras i molnet.

    Ladda ner Zabbix här

  • Bash 5.3 släppt – ny kommandosubstitution och smartare filhantering

    Efter nästan tre års utveckling är Bash 5.3 nu här – med nya kraftfulla funktioner för skriptning, förbättrad tab-komplettering och stöd för modern C-standard. Den nya versionen följer ett års arbete med beta- och testversioner, och markerar en viktig uppdatering för det mest använda skalet i Unix-liknande system.

    Kommandon i nuvarande skal utan barnprocess
    Den största nyheten är två nya former av kommandosubstitution:
    ${ command; } och ${|command;}
    Till skillnad från den traditionella syntaxen $(...) körs dessa kommandon direkt i det aktuella skalet, inte i en separat process. Det gör att skript kan hämta utdata (eller få kommandots resultat direkt i variabeln REPLY) utan den vanliga overheaden från fork och rör. Detta är särskilt användbart i prestandakänsliga miljöer, som täta loopar eller inbyggda system.

    Flexibel sortering med GLOBSORT
    En ny variabel, GLOBSORT, ger användaren kontroll över hur sökvägsuttryck (globbing) sorteras. Man kan nu välja att sortera efter namn, filstorlek, åtkomst- eller ändringstid, eller inte sortera alls. Dessutom kan man styra om sorteringen ska vara stigande eller fallande.

    Förbättrad komplettering och interaktiv inmatning
    För dig som använder tab-komplettering är compgen -V ett välkommet tillskott. Det låter dig skapa och lagra kompletteringsförslag direkt i en variabel. Även read -E har förbättrats och använder nu Readlines programmerbara komplettering, vilket gör interaktiv input mer kraftfull.

    Med source -p SÖKVÄG kan man nu inkludera (”sourca”) andra skriptfiler från en specifik sökväg istället för att förlita sig på det globala $PATH. Det ökar kontrollen och gör det lättare att arbeta med skript i isolerade miljöer.

    Modernisering av kodbasen
    Bash 5.3 har uppdaterats för att följa den nya C23-standarden, vilket innebär bättre framtidssäkring och modernare kod. Som en bieffekt kan Bash inte längre kompileras med mycket gamla (K&R-baserade) C-kompilatorer – en förändring som främst påverkar historiska verktygskedjor.

    Samtidig lansering av Readline 8.3
    Tillsammans med Bash 5.3 släpptes även Readline 8.3, det separata biblioteket som hanterar kommandoradsinmatning. Den nya versionen innehåller stöd för skiftlägesokänslig sökning (search-ignore-case), ett anropbart execute-named-command samt en funktion för att exportera kompletteringsdata till andra program (export-completions).

    https://linuxiac.com/bash-shell-5-3-released-with-new-command-substitution

    Faktaruta: Vad är Bash?

    Bash (Bourne Again SHell) är ett kommandoradsskal och skriptspråk som utvecklats för GNU-projektet som en fri ersättning för det ursprungliga Bourne-skalet (/bin/sh).

    Det används som standardskal i de flesta Linux-distributioner och många andra Unix-liknande system, inklusive macOS (tidigare versioner). Bash fungerar både som en interaktiv kommandotolk och som en kraftfull miljö för att skriva skript och automatisera uppgifter.

    Utveckling och historia:
    Bash utvecklades av Brian Fox år 1989 och underhålls idag av Chet Ramey. Det är en central del av GNU-projektet och är licensierat under GNU General Public License (GPL).

    Nyckelfunktioner:

    • Kommandotolkning och interaktivt arbete
    • Variabler, funktioner och kontrollflöden
    • Tab-komplettering och historik
    • Skriptkörning och automation
    • Stöd för olika former av kommandosubstitution

    Senaste version: Bash 5.3 (släppt 2025), med stöd för moderna C-standarder och förbättrad prestanda i skriptmiljöer.

    Ladda ner Bash:
    Du kan ladda ner Bash från GNU-projektets officiella sida:
    https://ftp.gnu.org/gnu/bash/
    Källkoden är tillgänglig i .tar.gz-format och kan kompileras på de flesta system.

  • Wayland 1.24 släppt – bjuder på nya funktioner och förbättringar

    Wayland, det moderna och öppna protokoll som är tänkt att ersätta det åldrade X11-fönstersystemet, har nu uppdaterats till version 1.24. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, nya funktioner och de sedvanliga buggfixarna.

    Nyheter i Wayland 1.24

    Bland höjdpunkterna i denna version finns ett nytt gränssnitt, wl_fixes, som introducerar möjligheten att uttryckligen begära att ett wl_registry-objekt förstörs. Denna förändring förbättrar hanteringen av objektens livscykler och minskar risken för minnesläckor i kompositorer och klienter.

    Andra nyheter inkluderar:

    • wl_proxy_get_interface() och wl_resource_get_interface() – funktioner för att hämta wl_interface-informationen för ett objekt, vilket underlättar felsökning och dynamisk typkontroll.
    • wl_display_dispatch_queue_timeout() och wl_display_dispatch_timeout() – nya funktioner för att sätta tidsgränser vid event-dispatch, vilket kan förbättra responsen i trådade miljöer.
    • Ett nytt läge för wl_keyboard.key som möjliggör att kompositorn tar över ansvaret för att hantera upprepade tangenttryckningar. Det är särskilt användbart i fjärrskrivbordsmiljöer där klienten inte bör generera upprepade tangenttryck själv.
    • wl_resource_post_error_vargs() – ett alternativ till wl_resource_post_error() som kan användas när man redan har en va_list, vilket gör felrapportering mer flexibel i vissa sammanhang.
    • wl_shm_buffer_ref() och wl_shm_buffer_unref() – nya funktioner som gör det möjligt att komma åt underliggande delat minne även efter att protokollobjektet har förstörts, exempelvis när en klient avslutas oväntat.

    Tillgänglighet och distribution

    Som alltid innehåller den nya versionen även diverse buggfixar och förtydliganden i protokollets specifikation. Den fullständiga ändringsloggen finns att läsa i det officiella releasemeddelandet på Waylands webbplats, där källkoden också kan laddas ner för den som vill kompilera själv.

    För de flesta användare är det dock inte nödvändigt att bygga Wayland manuellt – uppdateringen kommer automatiskt till din Linuxdistribution via vanliga uppdateringskanaler. Även om du inte aktivt använder Wayland som grafiskt system, kan det redan finnas installerat på ditt system, då det ofta används som beroende för moderna grafiska miljöer.

    Fakta: Wayland

    Typ: Fönstersystemprotokoll (display server protocol)

    Utvecklare: freedesktop.org-communityn

    Första version: 2010

    Senaste version: 1.24 (juli 2025)

    Licens: MIT-licens

    Ersätter: X11 (X.Org Server)

    Syfte: Att vara ett enklare, modernare och säkrare alternativ till X11 för grafiska miljöer på Linux och Unix-liknande system.

    Används av: GNOME, KDE Plasma, Sway, Weston m.fl.

    Standard i: Fedora, Ubuntu (som alternativ), Debian, Arch Linux m.fl.

    Webbplats: wayland.freedesktop.org

Kategori: Okategoriserade

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen. Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux…

  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton,…

  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…

  • Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan. För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/…

  • Slutna plattformar – det dåliga sättet att bygga en hemsida

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan…

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska…

  • Radxa X4 – Intel-utmanaren som vill bli nästa Raspberry Pi

    Raspberry Pi har länge dominerat maker-marknaden, men nu kommer Radxa X4 – en enkortsdator i samma formfaktor som Pi 5, fast med en Intel-CPU i centrum. Är detta början på en ny era för x86 i maker-världen? En Pi-klon med Intel under huven Radxa har länge byggt Arm-baserade SBC:er, men med X4 tar de ett…

  • CachyOS släpper ny ISO-snapshot – paketdashboard och LTS-kärna i fokus

    Augustiutgåvan av CachyOS kombinerar en ny, webbaserad paketdashboard med ett stabilitetsfokus: Linux 6.12 LTS är nu standardkärna. Bland övriga nyheter finns stöd för Niri, bootbara Btrfs-snapshots via GRUB och S0ix-stöd för NVIDIA-användare. Den Arch Linux-baserade distributionen CachyOS har släppt sin ISO-snapshot för augusti 2025. Utgåvan levererar inte bara de senaste paketuppdateringarna från Arch Linux, utan…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…

  • NIST fastställer ny standard för lättviktig kryptering för små enheter

    Nya standarder för lättviktig kryptering ska stärka cybersäkerheten i de allra minsta uppkopplade enheterna. Med algoritmer ur Ascon-familjen erbjuder NIST nu ett resurseffektivt skydd för allt från IoT-sensorer och RFID-taggar till medicinska implantat – teknologier som hittills ofta stått utan tillräcklig kryptering på grund av begränsad processorkraft. Skydd för IoT, RFID och medicinska implantat National…

  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad. Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av…

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…

  • Zulip 11.0 – öppen källkodsutmanare till Slack och Discord

    En ny version av det öppna källkodsbaserade chattverktyget Zulip har släppts. Med version 11.0 stärker plattformen sin roll som alternativ till Slack och Discord – med fokus på struktur, kontroll och öppenhet. Ägd kommunikation istället för molnberoendeMedan Slack och Discord växer i popularitet finns en växande kritik: användarnas kommunikation lagras och kontrolleras av företagen bakom.…

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober. Linux-kärnan går in i en ny fas.…

  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare. Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025,…

  • Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val. När det talas…

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering. Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking –…

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år. Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTSDen nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner. Ny experimentell Garbage CollectorEn av de mest intressanta nyheterna är en…

  • VirtualBox 7.2: ARM-genombrott, snabbare grafik och ett ansiktslyft som märks

    VirtualBox, en av världens mest använda virtualiseringsplattformar med öppen källkod, har nått en ny milstolpe. Version 7.2 markerar slutet för 7.1-serien och inleder en ny era med funktioner som tidigare varit högt upp på användarnas önskelista – från full ARM-virtualisering till modernare grafikstöd och ett mer lättnavigerat gränssnitt. Windows på ARM – nu utan kompromisser…

  • Flameshot 13.0 gör storstilad comeback – tre år efter senaste uppdateringen

    Flameshot är ett kraftfullt, open source-verktyg för skärmdumpar med inbyggd redigering, annotering och delningsfunktioner, tillgängligt för Linux, Windows och macOS. Efter tre års tystnad är Flameshot tillbaka med en efterlängtad ny version. Flameshot 13.0 är den största uppdateringen på länge, helt portad till Qt6 och fylld med nya funktioner, förbättringar och viktiga buggfixar – men…

  • SparkyLinux 8.0 “Seven Sisters” – Nu baserad på Debian 13 “Trixie”

    SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare. Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår…

  • Proxmox VE 9.0 – Ny era för virtualisering med Debian 13 och förbättrad mobilhantering

    Proxmox har släppt Virtual Environment 9.0, den senaste versionen av sin kraftfulla, fria och öppna plattform för virtualisering – redan installerad på över 1,6 miljoner värdar världen över. Uppdateringen kommer bara fyra månader efter version 8.4 och levererar en rad efterlängtade förbättringar. Den nya versionen bygger på kommande Debian 13 “Trixie”, vilket ger modernare paket,…

  • PorteuX 2.2 är här

    PorteuX 2.2 är härDen portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen. Optimerad kärnkonfigurationKärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka…

  • GNU Binutils 2.45 – Stort lyft för RISC-V och nya funktioner för flera arkitekturer

    GNU-projektet har släppt version 2.45 av GNU Binutils, en samling viktiga kommandoradsverktyg för lågnivåprogrammering. Binutils används för att skapa, analysera och manipulera objektfiler (mellanformatet som kompilatorer producerar innan det blir körbara program), bibliotek och färdiga exekverbara filer. Tillsammans med GCC (GNU Compiler Collection – GNU:s samling av kompilatorer), glibc (GNU C Library – standardbibliotek för…

  • Linux 6.17 RC1 är här – första testversionen släppt av Linus Torvalds

    Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen. Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt…

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem. Höjdpunkter i Linux Mint 22.2Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • Debian 13 “Trixie” är här – farväl till i386 och hej till RISC-V

    Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta. Vi du läsa mer vad http boot…

  • BayernCloud Schule – den digitala ryggraden för Bayerns skolor

    Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet…

  • PeaZip 10.6 – snabbare, smartare och mer flexibel arkivhantering

    Den nya versionen av PeaZip, 10.6, är nu släppt och bjuder på flera stora förbättringar för både hastighet och användarupplevelse. PeaZip är en fri, öppen och plattformsoberoende fil- och arkivhanterare som redan stödjer mängder av format – och nu har den blivit ännu bättre. Markant snabbare visning av stora arkiv Den största nyheten är dynamiskt…

  • Debian 13.0 ”Trixie” är (snart) här.

    Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13…

  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur. Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder…

  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner. När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare. Den 3 augusti 2005, medan…

  • MariaDB 12.0 släppt – stora InnoDB-fixar och breddat stöd för fler Linuxdistributioner

    Den populära öppna källkodsdatabasen MariaDB är nu ute i version 12.0, en uppdatering som levererar en rad kritiska buggfixar, förbättrad stabilitet och utökat plattformsstöd. Bland nyheterna finns lösningar på flera seglivade problem i InnoDB och Aria, en ny automatisk I/O-hantering för Linux, samt färdiga paket för de senaste utgåvorna av Fedora, RHEL, SLES, Ubuntu och…

  • Bottles-projektet får EU-stödd finansiering och satsar på nästa generations version

    Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux. Från ekonomisk osäkerhet till framtidstroUnder det senaste…

  • Ubuntu 24.04.3 LTS är här – omfattande buggfixar, säkerhetsuppdateringar och förbättrat hårdvarustöd

    Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som…

  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring. Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2…

  • Proxmox Backup Server 4.0 lanserad – nu med Debian 13 och stöd för S3-lagring

    Proxmox Server Solutions GmbH har släppt Proxmox Backup Server 4.0, en kraftfull och helt öppen källkodslösning för säkerhetskopiering av virtuella maskiner, containrar och fysiska servrar. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie” och Linux-kärnan 6.14, och introducerar flera stora nyheter. Bland de mest efterlängtade förbättringarna finns inbyggt stöd för S3-kompatibel objektlagring. Detta gör det…

  • Plague – En ny osynlig Linux-bakdörr som utnyttjar PAM för att ta kontroll över system

    En ny bakdörr för Linux, kallad Plague, har identifierats och analyserats av säkerhetsforskare. Det rör sig om ett avancerat intrångsverktyg som integreras i systemets autentiseringsramverk (PAM) och möjliggör dold fjärråtkomst via SSH. Den är särskilt svår att upptäcka, lämnar få spår och fungerar även efter systemuppdateringar. Bakdörr via PAM-modul Plague är skriven som en PAM-modul,…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ –…

  • Stöd för HDR video i Chromium

    Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`. För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…

  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum. Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett…

  • Ubuntu 25.10 introducerar TPM-baserad diskkryptering – säkrare uppstart med hårdvarustöd

    Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module. Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten…

  • glibc 2.42 släppt – med stöd för C23, förbättrad prestanda och säkerhetsfixar

    Den senaste versionen av GNU C Library, glibc 2.42, är nu tillgänglig. Den innehåller omfattande nyheter: stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024, förbättrad minnesallokering, nya matematikfunktioner samt ett antal säkerhetsrelaterade buggfixar. Efter sex månaders utveckling har GNU-projektet tyst släppt version 2.42 av glibc – det standardbibliotek i C som fungerar som navet mellan användarprogram och Linuxkärnan.…

  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows. Nya funktioner Nyhet Beskrivning Playback History Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen. VU‑mätare i GTK Den…

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

  • Linux Kernel 6.16 är här – men Torvalds flaggar för möjlig försening av nästa version

    Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan…

  • OPNsense 25.7 släppt – Ny design, förbättrad säkerhet och kraftfullare brandväggsverktyg

    Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen har också förenklats, vilket gör det smidigare att komma igång. En ny backup-funktion gör det lättare att spara och återställa inställningar, och dashboarden ger tydligare översikt över nätverket. I bakgrunden har systemet uppgraderats till en ny version av FreeBSD, vilket ger bättre prestanda och…

  • Shotcut 25.07 – nyheter i korthet

    Shotcut 25.07 är nu ute – en ny stabil version av det kostnadsfria, plattformsoberoende videoredigeringsprogrammet skrivet i Qt och MLT för Linux, macOS och Windows. Viktigaste nyheterna Funktion Beskrivning Tal‑till‑text‑modellhämtare Ladda hem Whisper.cpp‑modeller (GGML) direkt i tal‑till‑text‑dialogen. Outline‑filter Skapar en kontur baserad på klippets alfakanal – perfekt för textklipp eller grafik med transparent bakgrund. System Fusion‑tema Nytt gränssnittstema som följer systemets…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…

  • Skadlig kod i Arch Linux AUR – det här behöver du veta

    Arch User Repository (AUR) är älskat för sitt enorma utbud av paket, men dess öppenhet gör det även sårbart. Under vecka 29 upptäcktes att tre webbläsarrelaterade AUR‑paket innehöll en fjärråtkomst‑trojan (RAT). Arch Linux säkerhetsteam har nu raderat paketen, men har du redan hunnit installera dem krävs snabba åtgärder. Vad hände? Datum Händelse 16 juli 2025 Paketet librewolf-fix-bin laddas upp till…

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se…

  • Thunderbird 141 – Ny version med arkivknapp i aviseringar och omfattande buggfixar

    Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker. Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och…

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare. Valfrihet i fokus En av de främsta…

  • Rock 4SE – prisvärd enkortsdator med oväntad mjukvaruskatt

    I en tidigare artikel presenterades Rock 4SE – en kraftfull enkortsdator som kan införskaffas för så lite som 200 kronor. Det konstanterades att tillverkaren stöd för detta utvecklingskort var som bortblåst. Det bör påpekas att detta inte är en minidator i klassisk bemärkelse; en PDP-11 kvalificerar sig som det, men Rock 4SE hör snarare till…

  • HP Pavilion HDX9300 – En premiumdator från 2008 som fortfarande kan användas.

    HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än…

  • Firefox 141 är här – detta är nytt i den senaste versionen

    Mozilla har nu släppt version 141 av sin populära webbläsare Firefox – ett något mindre släpp, men med flera intressanta förbättringar under huven. Även om lanseringen officiellt sker den 22 juli 2025, finns versionen redan nu att hämta. Lägre minnesanvändning på Linux och smidigare uppdateringar En av de största förbättringarna gäller Linux-användare: Firefox 141 förbrukar…

  • IceWM 3.8.1 ute – med smartare verktygsfält och lägre minnesförbrukning

    Den klassiska och resurssnåla fönsterhanteraren IceWM fortsätter att förfinas. Nu är version 3.8.1 släppt – en uppföljare till 3.8 som anlände för bara några veckor sedan. Den nya versionen fokuserar främst på prestandaförbättringar, finputsad användarupplevelse och uppdaterad dokumentation. Återgång till bättre minnesberäkning En viktig förändring i denna version är att utvecklarna har återgått till en…

  • Agama 16 – nästa generations openSUSE‑installerare

    openSUSEs blivande standardinstallerare Agama har nått version 16 och kommer med en rad efterlängtade nyheter – från Wayland‑start till smartare automatisering. Största nyheterna i korthet Nyhet Varför det spelar roll Wayland som standard Modern grafikstack, färre X11‑beroenden och grund för kommande HiDPI‑förbättringar. Räddningsläge Starta ISO:n i ett minimalt felsöknings­skall; perfekt när en server vägrar boota. Lösenordsstyrke‑kontroll…

  • Intel lägger ner Clear Linux

    Intel har efter nästan tio års utveckling officiellt lagt ner Clear Linux OS. Projektets GitHub-repository har arkiverats och är nu skrivskyddat. Stödet upphör omedelbart – inga fler säkerhetsuppdateringar eller underhåll kommer att ges. Clear Linux lanserades 2015 av Intels Open Source Technology Center som en rullande Linuxdistribution optimerad för prestanda, säkerhet och molnbaserade arbetslaster. Genom…

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…

  • Bluestar Linux – Archprestanda med användarvänlig finish

    Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt. Systemkrav Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB…

  • Kör Android-appar sömlöst på Linux med Waydroid

    Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön. Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid. Vad är…

  • Fedora 43 säger farväl till MBR för UEFI-installationer på x86

    MBR Bort ifrån Fedora 43 Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur. Vad innebär förändringen? Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet…

  • Debian 13 Installer uppdaterad – stöd för Calamares-baserad Btrfs-räddning och Apple-tangentbord

    Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara. Räddningsläge för Calamares och Btrfs En av de mest efterlängtade nyheterna är att…

  • Blender 4.5 LTS släppt – Vulkan-stödet nu stabilt och redo för produktion

    Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare. Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu…

  • Rescuezilla 2.6.1: Kraftfull systemräddning med stöd för Ubuntu 25.04

    Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1 Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system. Nyheter i version 2.6.1 Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare…

  • Så fungerar tjänster och daemons i Linux – och hur du kontrollerar dem

    Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb. I den här guiden får…

  • Krita 5.2.10 – Ny version med stabilitets- och prestandaförbättringar

    Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda. Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält. För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera…

  • Darktable – det öppna alternativet till Lightroom som varje fotograf borde känna till

    Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader. Vad är Darktable? Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över…

  • Linux når 5 % marknadsandel på skrivbordsdatorer i USA

    Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome…

  • Thunderbird 140 “Eclipse” – Nu med inbyggt Exchange-stöd och smarta nya funktioner

    Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information. Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet. Inbyggt Exchange-stöd – utan…

  • CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen

    CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard –…

  • GParted Live 1.7.0-8

    GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager). Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila…

  • OKdo x Radxa ROCK 4 SE 4GB – Det blev fel smak av paj

    Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop? Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg…

  • Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom

    Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakomFedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen –…

  • Ubuntu 25.10 ska ge fullt skrivbordsstöd på nyare RISC-V-hårdvara

    Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare. Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära…

  • Torvalds kastar ut Bcachefs ur Linux 6.17 efter konflikt med utvecklaren

    Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds. Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ…

  • Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” är inte längre stödd – dags att uppgradera till Ubuntu 25.04

    Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version. Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med…

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…

  • Amarok 3.3 släppt – nu helt överförd till Qt 6 och med modernare gränssnitt

    Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet. En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som…

  • Är det äntligen dags för Linux på Europas skrivbord?

    Microsoft har inte lyckats få över alla från Windows 10 till 11 och förlänger därför stödet för Windows 10 – men bara för användare med Microsoft 365. Det innebär att användarnas data lagras i USA, något som väcker oro i EU, där integritet och digitalt oberoende blir allt viktigare. Redan tidigare har det varit tydligt…

  • Zabbix 7.4 har släppts – nya mallar, bättre TLS-stöd, förbättrat gränssnitt och över 100 buggfixar

    Zabbix-teamet har lanserat version 7.4 av sin avancerade, öppen källkodsbaserade plattform för systemövervakning. Den nya versionen innehåller flera viktiga förbättringar som riktar sig till både administratörer och stora IT-miljöer. En av de största nyheterna är att det nu går att skapa TLS-krypterade anslutningar direkt från webbgränssnittet till Zabbix-servern. Dessutom har stöd för OAuth införts för…

  • Bash 5.3 släppt – ny kommandosubstitution och smartare filhantering

    Efter nästan tre års utveckling är Bash 5.3 nu här – med nya kraftfulla funktioner för skriptning, förbättrad tab-komplettering och stöd för modern C-standard. Den nya versionen följer ett års arbete med beta- och testversioner, och markerar en viktig uppdatering för det mest använda skalet i Unix-liknande system. Kommandon i nuvarande skal utan barnprocessDen största…

  • Wayland 1.24 släppt – bjuder på nya funktioner och förbättringar

    Wayland, det moderna och öppna protokoll som är tänkt att ersätta det åldrade X11-fönstersystemet, har nu uppdaterats till version 1.24. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, nya funktioner och de sedvanliga buggfixarna. Nyheter i Wayland 1.24 Bland höjdpunkterna i denna version finns ett nytt gränssnitt, wl_fixes, som introducerar möjligheten att uttryckligen begära att ett…