Danmark har nyligen meddelat att man kommer att ersätta Microsoft Office med LibreOffice och på sikt även Windows med Linux i den offentliga sektorn. Beslutet är del av en bredare satsning på digital suveränitet – ett begrepp som får allt större betydelse inom EU, men som ännu är relativt okänt i Sverige.
Digitaliseringsminister Caroline Stage lyfte fram att det inte bara handlar om teknikval, utan om att ta kontroll över den offentliga sektorns digitala infrastruktur. Att välja öppen källkod är ett sätt för Danmark att minska sitt beroende av utländska teknikjättar – framför allt amerikanska aktörer som Microsoft, Amazon och Google.
Danmarks två största städer, Köpenhamn och Århus, har redan tagit de första stegen mot att fasa ut Microsofts produkter. Regeringens besked innebär att detta nu blir en nationell linje.
Varför är detta viktigt?
Beslutet handlar inte bara om pengar eller tekniska preferenser – utan om vem som äger, styr och har tillgång till vår data. Inom EU ser man med ökande oro på hur beroendet av amerikanska molntjänster kan bli en geopolitisk sårbarhet.
Ett uppmärksammat exempel är när Internationella brottmålsdomstolen (ICC), med säte i Nederländerna, utfärdade en arresteringsorder mot Israels premiärminister. Som svar införde USA:s dåvarande president Donald Trump sanktioner mot ICC, vilket enligt rapporter ledde till att Microsoft stängde av ICC:s chefsåklagare från sina e-postkonton.
Sådana händelser visar hur känsligt det är när offentlig data och kommunikation hanteras av företag under utländsk jurisdiktion.
Vad betyder detta för Sverige?
Sverige står inför liknande utmaningar. Myndigheter, kommuner och regioner är idag djupt integrerade i proprietära system från leverantörer som Microsoft. Samtidigt växer intresset för öppen källkod och självständig drift – både av säkerhetsskäl och för att främja innovation och konkurrens.
Om Danmark kan visa att det går att ersätta Microsoft med LibreOffice och Linux utan att tappa i funktionalitet, kan det bana väg för liknande beslut i Sverige.
Kanske är det dags att ställa frågan:
Ska även vi börja ta digitalt självbestämmande på allvar?
Fakta: Vad är digital suveränitet?
Digital suveränitet innebär att ett land eller en organisation har självständig kontroll över sin digitala infrastruktur, data och teknik – utan att vara beroende av utländska aktörer eller jurisdiktioner.
- Datakontroll: Vem har tillgång till information och var lagras den?
- Teknologiskt oberoende: Att inte vara låst till programvara från t.ex. USA.
- Informationssäkerhet: Skydd mot utländska intrång och övervakning.
- Rättslig kontroll: Att kunna tillämpa nationella lagar (som GDPR).
Inom EU växer intresset för digital suveränitet. Projekt som GAIA-X och nya lagar som Data Act är exempel på hur Europa vill minska beroendet av teknikjättar som Microsoft, Google och Amazon.
Danmark har nyligen valt att byta ut Microsoft Office och Windows mot LibreOffice och Linux i offentlig sektor – för att stärka sin digitala självständighet.
Digital suveränitet är en framtidsfråga för både demokrati, säkerhet och innovation.
