• Fedora Linux 44 är här – snabbare, modernare och bättre för spel

    Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system.

    Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre stöd för modern hårdvara, förbättrad prestanda och nya funktioner under huven. För användare av Fedora Workstation är en av de största nyheterna att systemet nu levereras med GNOME 50, den senaste versionen av den populära skrivbordsmiljön. KDE-användare får samtidigt KDE Plasma 6.6, där Fedora KDE Plasma Desktop dessutom går över till Plasma Login Manager som standard.

    Bättre stöd för spel och Wine

    En av de mest intressanta nyheterna är att Fedora 44 aktiverar NTSYNC-kärnmodulen för Wine och spelpaket. Det här kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att Windows-program och spel som körs via Wine kan få bättre synkronisering och potentiellt högre prestanda.

    För Linux-spelare är detta extra viktigt. Många Windows-spel körs i dag på Linux med hjälp av Wine, Proton och liknande tekniker. Förbättringar på den här nivån kan därför göra spelupplevelsen jämnare och mer responsiv.

    Fedora har också moderniserat sin Games Lab-version, som nu byter från Xfce till KDE Plasma. Det ger spelutgåvan ett mer modernt gränssnitt och bättre integration med dagens grafiska Linux-miljöer.

    Enklare på ARM-datorer och USB-minnen

    Fedora 44 förbättrar även stödet för AArch64, alltså ARM64-system. Det blir nu enklare för systemet att automatiskt välja rätt DTB-fil vid uppstart på ARM-baserade EFI-maskiner. Det kan göra Fedora mer smidig att använda på exempelvis utvecklingskort, små datorer och annan ARM-hårdvara.

    En annan praktisk förbättring gäller Fedora som körs från USB-minnen. Systemet kan nu automatiskt aktivera persistenta överlagringar när det skrivs till ett USB-minne. Det betyder att ändringar, filer och inställningar lättare kan sparas mellan omstarter, i stället för att allt försvinner när datorn stängs av.

    Nya verktyg för utvecklare

    Fedora är särskilt populärt bland utvecklare, och Fedora 44 fortsätter på den linjen. Systemet innehåller uppdaterade versioner av många viktiga programmerings- och byggverktyg, bland annat:

    VerktygNy version
    GCC16.1
    GNU Binutils2.46
    GNU C Library2.43
    LLVM22
    Go1.26
    Ruby4.0
    PHP8.5
    RPM6.0
    CMake4.0

    Det här gör Fedora 44 attraktivt för den som vill arbeta med modern programvaruutveckling utan att behöva vänta länge på nya versioner av viktiga komponenter.

    Fedora 44 lägger dessutom till stöd för Nix-pakethanteraren, vilket ger användare ytterligare ett sätt att installera och hantera program. Nix är känt för att göra det lättare att skapa reproducerbara och isolerade programmiljöer.

    Mer reproducerbara paket

    En viktig men mindre synlig nyhet är att Fedora 44 är den första Fedora-versionen där alla paketbyggen levereras som reproducerbara. Det innebär att samma källkod ska kunna byggas om och ge samma resultat.

    Detta är viktigt för säkerhet och transparens. Om program kan byggas på ett reproducerbart sätt blir det lättare att kontrollera att inga oväntade ändringar eller manipulationer har smugit sig in i paketen.

    Förbättringar i installation och skrivbord

    Installationsprogrammet Anaconda har också justerats. Det skapar inte längre nätverksprofiler för alla nätverksenheter som standard, vilket kan ge en renare och mer förutsägbar installation.

    För KDE-varianterna introduceras även en ny Plasma Setup-app efter installationen. Den ska hjälpa användaren att komma igång och göra de första inställningarna på ett enklare sätt.

    Fedora Budgie-utgåvan får dessutom Budgie 10.10, som nu är helt inriktad på Wayland. Det visar tydligt hur Linux-världen fortsätter att röra sig bort från det äldre X11-systemet och mot modernare grafikhantering.

    Många utgåvor att välja mellan

    Fedora 44 finns att ladda ned som live-ISO med flera olika skrivbordsmiljöer. Förutom GNOME och KDE Plasma finns bland annat Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE.

    Den som redan kör Fedora Linux 43 kommer att kunna uppgradera till Fedora Linux 44 via DNF system-upgrade.

    Sammanfattning

    Fedora Linux 44 är en bred och tekniskt stark uppdatering. För vanliga användare märks nyheterna främst genom modernare skrivbordsmiljöer, bättre installation och förbättrat hårdvarustöd. För spelare är NTSYNC-stödet en spännande förbättring, medan utvecklare får tillgång till en mycket uppdaterad verktygskedja.

    Fedora fortsätter därmed att vara en distribution för den som vill ligga nära Linux-världens tekniska framkant, men samtidigt ha ett stabilt och välpaketerat system för vardagsbruk.

    https://fedoraproject.org

    Fedora hemsida i vår wiki.

    https://wiki.linux.se/Fedora

    $ teknisk_faktaruta –fedora-linux-44

    Distribution: Fedora Linux 44

    Kärna: Linux 6.19

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, KDE Plasma 6.6, Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE

    Spelnyhet: NTSYNC-kärnmodulen aktiveras för Wine och gamingpaket

    Pakethantering: Stöd för Nix och DNF5-backend i PackageKit

    Utvecklarverktyg: GCC 16.1, LLVM 22, Go 1.26, Ruby 4.0, PHP 8.5 och RPM 6.0

    Extra: Alla paketbyggen levereras som reproducerbara

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara.

    Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den första testversionen av nästa stora uppdatering, Linux 7.1.

    Linux är inte bara ett operativsystem för teknikentusiaster. Det finns i allt från webbservrar och superdatorer till Androidtelefoner, routrar, bilar och inbyggda system. Själva kärnan, alltså Linux-kerneln, fungerar som länken mellan hårdvaran och programmen som körs ovanpå.

    Nu har Linux-skaparen Linus Torvalds meddelat att Linux 7.1-rc1 är klar för testning. Förkortningen rc står för release candidate, ungefär kandidat till färdig version. Det betyder att de stora nyheterna i princip är på plats, men att utvecklare och testare nu ska leta efter buggar innan den skarpa versionen släpps.

    Vad är en Linux-kärna?

    Man kan tänka på Linux-kärnan som en trafikledare i datorn. När ett program vill läsa en fil, använda nätverket, visa grafik eller prata med ett USB-tillbehör är det kärnan som ser till att kommunikationen med hårdvaran fungerar.

    Därför kan även små förändringar i Linux-kärnan få stor betydelse. En ny version kan ge bättre batteritid, snabbare filhantering, stöd för ny hårdvara eller säkrare sätt att begränsa vad appar får göra.

    Nytt NTFS-stöd kan göra filhantering smidigare

    En av de största nyheterna i Linux 7.1 är ett nytt stöd för NTFS, filsystemet som länge har använts i Windows. Det är särskilt viktigt för användare som flyttar hårddiskar, SSD:er eller USB-minnen mellan Windows och Linux.

    Den nya implementationen ska ge bättre skrivstöd, högre stabilitet och modernare hantering av filer. I praktiken kan det betyda att Linux blir bättre på att läsa och skriva till Windows-formaterade enheter utan krångel.

    Det kommer även nya användarverktyg, kallade ntfsprogs-plus, som ska hjälpa till med hantering och underhåll av NTFS-volymer.

    Bättre strömhantering och mindre filfragmentering

    Linux 7.1 innehåller också förbättringar för strömhantering. Drivrutinerna amd-pstate och intel_idle får uppdateringar, vilket kan påverka hur effektivt datorer med AMD- och Intel-processorer använder energi.

    För vanliga användare kan sådana förbättringar i bästa fall märkas som lägre strömförbrukning, mindre värmeutveckling eller bättre batteritid på bärbara datorer.

    Även filsystemet exFAT, som ofta används på minneskort och externa lagringsenheter, får förbättringar. Det nya stödet för att förallokera kluster utan att först skriva nollor kan minska fragmentering och göra lagringen mer effektiv.

    Säkerhetssandlådor blir mer finmaskiga

    En annan nyhet gäller Landlock, en säkerhetsfunktion i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt. Man kan beskriva det som en sandlåda där ett program får leka, men bara inom vissa gränser.

    I Linux 7.1 byggs Landlock ut med nytt stöd för pathname-baserade Unix domain sockets. Det låter tekniskt, men handlar i grunden om att ge systemet bättre kontroll över hur program kommunicerar lokalt med varandra.

    Det är särskilt intressant för utvecklare av säkrare appar, containrar och isolerade miljöer.

    Mer stöd för USB, Thunderbolt och grafik

    Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna många förbättringar för hårdvara. I Linux 7.1 gäller det bland annat USB, Thunderbolt, ljud, nätverk och grafik.

    Grafikdrivrutinen AMDGPU får en stor uppdatering. Torvalds påpekar dock att den stora mängden kod delvis beror på en synkronisering av registerdefinitioner för AMD-grafik, vilket gör ändringen större på papperet än den kanske är i praktiken.

    Även Intels i915-drivrutin finns bland de delar som får förbättringar.

    Gammal hårdvara får lämna plats

    Samtidigt som ny hårdvara tillkommer börjar viss gammal kod fasas ut. Torvalds nämner bland annat arbetet med att ta bort stöd för i486, en processorarkitektur från början av 1990-talet.

    Det kan låta drastiskt, men i ett projekt som Linux är underhållsbördan viktig. Ju mer gammal och sällan använd kod som finns kvar, desto mer arbete krävs för att hålla allt säkert, testat och fungerande.

    Genom att rensa bort föråldrade delar kan utvecklarna lägga mer kraft på modern hårdvara och nya funktioner.

    Nu börjar den viktiga testperioden

    Linux 7.1-rc1 är inte tänkt för vanliga användare som bara vill ha en stabil dator. Det är en testversion för utvecklare, distributioner och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta problem.

    Torvalds beskriver utvecklingen som relativt normal, även om den här omgången är något åt det större hållet. Under merge-fönstret kom omkring 13 000 vanliga commits och ytterligare cirka 1 000 merge-commits in i projektet.

    Nu handlar arbetet om att stabilisera kärnan inför den slutliga lanseringen.

    Färdig version väntas i juni

    Om allt går enligt den vanliga rytmen väntas Linux 7.1 bli färdig under andra halvan av juni 2026. Med sju releasekandidater kan slutversionen komma den 14 juni. Behövs en åttonde testversion pekar det snarare mot 21 juni.

    Fram till dess väntas nya testversioner släppas varje söndag.

    För de flesta användare kommer Linux 7.1 senare att dyka upp via deras Linuxdistribution, till exempel Fedora, Arch, openSUSE, Ubuntu-baserade system eller serverplattformar. Men för Linuxvärlden markerar rc1-versionen startskottet för den fas där nästa stora kärna går från ny funktionalitet till färdig produkt.

    Teknisk faktaruta: Linux Kernel 7.1 RC1

    Version: Linux Kernel 7.1 RC1

    Status: Första releasekandidat för offentlig testning

    Utvecklare: Linus Torvalds och Linux-kernelcommunityt

    Viktiga nyheter: Ny NTFS-implementation, förbättrad strömhantering, uppdaterade grafikdrivrutiner och förbättrat stöd för USB och Thunderbolt

    Rekommendation: Bör endast användas för testning och inte på produktionssystem

    Förväntad slutversion: Andra halvan av juni 2026

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • CachyOS släpper ny ISO: snabbare, smartare och enklare Linux för vanliga användare

    CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot att bli både kraftfullare och mer lättanvänd.

    Linuxvärlden rör sig snabbt, och få distributioner försöker kombinera hög prestanda med användarvänlighet lika tydligt som CachyOS. Den Arch Linux-baserade distributionen har nu fått en ny ISO-utgåva för april 2026, och den innehåller flera förändringar som märks både för nybörjare och mer erfarna Linuxanvändare.

    Den största nyheten är att Shelly blir ny standardapp för grafisk pakethantering. Det innebär att användare enklare kan installera program utan att behöva använda terminalen.

    Shelly ersätter Octopi

    Tidigare använde CachyOS pakethanteraren Octopi som grafiskt verktyg för att installera och hantera program. I den nya utgåvan ersätts Octopi av Shelly, utvecklad av Zoey Bauer.

    Det som gör Shelly särskilt intressant är att den samlar flera olika programkällor på ett ställe. Användare kan installera program från AUR, Flathub, FlatpakRef-filer, AppImage och lokala källfiler.

    För den som är ny i Linux kan det här göra stor skillnad. I stället för att behöva förstå flera olika system för programinstallation får användaren ett mer samlat och visuellt gränssnitt.

    Ett modernare skrivbord med KDE Plasma

    Den nya ISO:n levereras med Linux 6.18 LTS, alltså en långtidssupportad Linuxkärna. Det ger en stabil grund för systemet.

    Som standard används KDE Plasma 6.6.4, tillsammans med KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04. KDE Plasma är en av de mest anpassningsbara skrivbordsmiljöerna i Linuxvärlden och påminner till viss del om klassiska skrivbordsmiljöer från Windows, men med betydligt större frihet.

    För användare betyder det en modern skrivbordsmiljö med bättre prestanda, fler inställningsmöjligheter och ett utseende som går att förändra i detalj.

    Bättre installation och tryggare återställning

    Installationsprogrammet Calamares har också förbättrats. En viktig nyhet är att systemet nu skapar en ren ögonblicksbild direkt efter installationen. Den sparas permanent och fungerar som en säker återställningspunkt.

    Det är ungefär som att systemet säger: ”Här fungerade allt från början.” Om något senare går fel kan användaren återgå till denna grundnivå.

    Dessutom är GRUB os-prober nu aktiverat som standard. Det gör att installationsprogrammet lättare hittar andra operativsystem på datorn, exempelvis Windows eller en annan Linuxdistribution. För den som vill köra flera system på samma maskin blir installationen smidigare.

    Mer integritet med DNS over HTTPS

    Även välkomstappen i CachyOS har fått nya funktioner. Den stödjer nu DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.

    DNS kan beskrivas som internets telefonkatalog. När du skriver in en webbadress måste datorn översätta namnet till en faktisk adress på nätet. Med DNS over HTTPS krypteras den kommunikationen, vilket gör det svårare för utomstående att se vilka webbplatser du försöker nå.

    Den nya DNS-sidan i CachyOS Welcome låter användaren testa hastigheten på olika servrar, automatiskt välja den snabbaste och lägga till egna alternativ.

    Smartare hårdvarustöd

    CachyOS har länge profilerat sig som en distribution med fokus på prestanda och hårdvaruoptimering. I aprilutgåvan fortsätter det arbetet.

    Verktyget chwd, som hjälper till att upptäcka och konfigurera hårdvara, har fått flera förbättringar. Det kan nu automatiskt konfigurera fingeravtrycksläsare för sudo-kommandon, vilket gör att användaren kan bekräfta administrativa åtgärder med fingeravtryck i stället för lösenord.

    Systemet kan också känna igen vissa Intel-processorer för bättre energisparfunktioner och hantera fler specialfall på bärbara datorer.

    För handhållna enheter förbättras stödet för bland annat ROG Xbox Ally, och Surface Pro 4 får en särskild Wi-Fi-profil för Marvell AVASTAR 88W8897.

    Bättre respons från NVMe-diskar

    En mer teknisk, men viktig, förändring finns i cachyos-settings. Standardinställningen för NVMe-diskars I/O-schemaläggare ändras från none till kyber.

    Förenklat handlar detta om hur systemet prioriterar läsning och skrivning till snabba SSD-diskar. Med kyber vill utvecklarna ge bättre respons när flera saker händer samtidigt, till exempel när systemet uppdateras, filer kopieras och program startas på samma gång.

    För vanliga användare kan det märkas som ett mer följsamt system under belastning.

    NVIDIA, AMD och fler grafiska förbättringar

    Den nya versionen innehåller också flera grafikkortsrelaterade justeringar.

    För AMD-grafik används nu ett annat Plymouth-tema, alltså den grafiska startbilden som visas när systemet startar. Det tidigare temat kunde orsaka problem på vissa bärbara datorer med extern skärm.

    På NVIDIA-sidan har utvecklarna tagit bort den tvingade Xorg-sessionen från vissa äldre 470xx-profiler. Det förbättrar kompatibiliteten med moderna inloggningshanterare. Samtidigt har problematiska energisparinställningar tagits bort på grund av buggar med NVIDIA 595-drivrutinen.

    Färre skrivbordsmiljöer, mer fokus

    CachyOS har även städat upp bland skrivbordsalternativen. UKUI har tagits bort från installationsvalen, medan GNOME-paketvalet har moderniserats.

    Samtidigt har ett nytt alternativ lagts till: MangoWM med DMS shell. Det riktar sig främst till användare som vill ha en lättare, mer specialiserad fönsterhanterarmiljö.

    Ingen manuell åtgärd för befintliga användare

    För den som redan kör CachyOS krävs inga särskilda manuella steg. Det räcker att uppdatera systemet som vanligt med kommandot sudo pacman -Syu.

    Det går också att använda grafiska verktyg som Plasma Discover.

    Ett steg mot ett mer tillgängligt Arch-system

    CachyOS bygger på Arch Linux, en distribution som ofta förknippas med avancerade användare, terminalkommandon och stor kontroll. Med den här utgåvan fortsätter CachyOS att försöka göra Arch-världen mer tillgänglig utan att släppa fokus på prestanda.

    Shelly som standardverktyg, DNS over HTTPS, bättre hårdvaruigenkänning, fingeravtrycksstöd och en trygg återställningspunkt efter installationen gör systemet mer användarvänligt.

    Det är fortfarande en Linuxdistribution för den som vill ha kontroll och moderna paket, men aprilutgåvan visar tydligt att kraft och enkelhet inte måste vara motsatser.

    https://cachyos.org/download

    Teknisk fakta: CachyOS ISO april 2026

    Distribution: CachyOS

    Bas: Arch Linux

    ISO-utgåva: April 2026

    Linuxkärna: Linux 6.18 LTS

    Standardmiljö: KDE Plasma 6.6.4

    KDE-komponenter: KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04

    Ny pakethanterare: Shelly ersätter Octopi

    Paketkällor: AUR, Flathub, FlatpakRef, AppImage och lokala källfiler

    Installerare: Calamares

    Bootloader: GRUB med os-prober aktiverat som standard

    Integritet: DNS over HTTPS via CachyOS Welcome

    Hårdvarustöd: Förbättrad chwd-detektering för fingeravtrycksläsare, Intel-processorer och handhållna enheter

    Lagring: NVMe I/O-schemaläggare ändrad från none till kyber

    Grafik: Ny Plymouth-startbild för AMD GPU:er

    NVIDIA: Uppdaterade profiler och borttagen tvingad Xorg-session för 470xx

    Borttaget: UKUI som skrivbordsval

    Nyhet: MangoWM med DMS shell som installationsalternativ

    Uppdatering: Befintliga användare kan uppdatera med sudo pacman -Syu



    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 26.04 LTS första testet.

    En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.

    När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.

    Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.

    Högre krav – men inte hela sanningen

    Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.

    Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.

    Överraskande flyt i vardagsanvändning

    Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.

    Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.

    I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.

    Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.

    Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11

    En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.

    För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.

    GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.

    TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn

    Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.

    Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.

    Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många

    Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.

    För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.

    Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.

    Det som stör: svenska språket

    Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.

    Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.

    Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara

    Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.

    Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.

    Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.



    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tails varnar i tid – ny version ska förebygga uppstartsproblem

    En ny version av det integritetsinriktade operativsystemet Tails ska hjälpa användare att undvika framtida uppstartsproblem. Genom att varna för föråldrade säkerhetscertifikat, som slutar gälla 2026, vill utvecklarna förebygga fel innan de uppstår.

    En ny version av det integritetsfokuserade operativsystemet Tails har släppts. Med Tails 7.7 införs en funktion som varnar användare för ett problem som annars riskerar att slå till först när det är för sent – vid datorns uppstart.

    Tails används av personer som vill surfa anonymt och skydda sin kommunikation. Systemet körs ofta från ett USB-minne och all internettrafik leds genom Tor-nätverket, vilket gör det svårt att spåra användaren.

    Den största förändringen i version 7.7 rör så kallade Secure Boot-certifikat. Dessa används av datorer för att kontrollera att endast betrodd programvara startas. Många datorer använder fortfarande certifikat som utfärdades 2011, men dessa kommer att upphöra att gälla i juni 2026.

    Microsoft började redan 2023 ersätta de gamla certifikaten, men långt ifrån alla system har uppdaterats. När certifikaten löper ut kan det leda till att datorer inte längre kan starta operativsystem som Tails.

    För att förebygga detta inför Tails nu en varningsfunktion som meddelar användaren om äldre certifikat fortfarande används. Tanken är att problemet ska kunna åtgärdas i god tid innan det orsakar driftstörningar.

    Utöver denna förändring innehåller uppdateringen även nya versioner av centrala program. Tor Browser uppdateras till version 15.0.10 och e-postklienten Thunderbird till version 140.9.1. Båda är viktiga komponenter för säker kommunikation och anonym surfning.

    Även säkerheten i systemet har förstärkts. Bland annat har åtkomsten till systemkatalogen /root begränsats så att endast administratören kan läsa innehållet.

    För befintliga användare är uppdateringen relativt enkel. De som kör Tails 7.0 eller senare kan uppgradera automatiskt utan att förlora data som sparats i så kallad Persistent Storage. Om uppgraderingen misslyckas rekommenderas en manuell installation.

    Samtidigt uppmanas nya användare att vara uppmärksamma vid installation. Att installera Tails på ett USB-minne raderar all befintlig lagrad data på enheten.

    Med den nya varningsfunktionen försöker Tails göra ett annars osynligt tekniskt problem mer konkret. I stället för att användare först märker av felet när datorn slutar fungera, får de nu en chans att agera i förväg. Det är en förändring som kan få stor betydelse, särskilt för dem som är beroende av ett fungerande och säkert system.

    https://tails.net/

    Teknisk fakta: Tails 7.7

    Version: Tails 7.7

    Fokus: Integritet, anonymitet och säker uppstart

    Ny funktion: Varnar för äldre Secure Boot-certifikat

    Riskdatum: Juni 2026

    Tor Browser: 15.0.10

    Thunderbird: 140.9.1

    Säkerhetsändring: /root kan endast läsas av root-användaren

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • När ska gammal teknik få vila?

    När Linuxutvecklare föreslår att ta bort stöd för flera decennier gamla nätverksdrivrutiner väcks en större fråga än bara kodstädning. Bakom beslutet döljer sig en konflikt mellan modernisering och långsiktig kompatibilitet, där även teknik från 90-talet fortfarande spelar en oväntat viktig roll i dagens samhälle.

    Tänk dig en dator från mitten av 90-talet. Den surrar igång, kopplar upp sig via ett tidigt nätverkskort och blir en liten kugge i ett större system. Förvånande nog lever många sådana system fortfarande – inte hemma hos folk, men i fabriker, industrimaskiner och specialiserade miljöer.

    Nu står dessa reliker i centrum för en modern diskussion: ska deras stöd finnas kvar i Linuxkärnan?

    Vad handlar det om?

    Utvecklare inom Linux överväger att ta bort stöd för ett antal mycket gamla Ethernet-drivrutiner, alltså programkod som gör att operativsystemet kan kommunicera med nätverkskort.

    Det rör sig om hårdvara från tidigt 1990-tal till början av 2000-talet. Tekniken bygger på standarder som ISA och PCMCIA, föregångare till dagens expansionskort och laptop-portar. Bland tillverkarna finns 3Com, AMD och Xircom.

    Totalt handlar det om 18 drivrutiner och omkring 27 000 rader kod.

    Varför ta bort dem?

    Vid första anblick kan det låta hårt. Varför inte bara låta gammal kod ligga kvar?

    Problemet är att även gammal kod kräver underhåll. Moderna verktyg, inklusive AI-baserad analys, hittar fler fel än tidigare. De gamla drivrutinerna innehåller buggar, kan vara svåra att förstå och saknar ofta aktiva utvecklare. Att rätta felen kräver tid, och den tiden måste tas från annat arbete.

    Dessutom är Linuxkärnan redan mycket stor. Ju mer kod som finns kvar, desto svårare blir det att utveckla nytt och desto större blir risken för konflikter och problem. Att rensa bort gammalt kan därför gynna majoriteten av användarna.

    Men används de fortfarande?

    Ja, och det är här frågan blir mer komplicerad.

    Trots sin ålder används vissa av dessa nätverkskort fortfarande i industridatorer, inbyggda system och specialmaskiner som uppdateras mycket sällan.

    I diskussionen kom ett konkret exempel fram: flera hundra industridatorer använder fortfarande ett visst 3Com-kort och kör ändå moderna Linuxkärnor.

    Därmed handlar det inte längre om helt död teknik, utan om verkliga system som fortfarande används i skarpa miljöer.

    Varför lever så gammal teknik kvar?

    Det korta svaret är stabilitet.

    I industrin är det ofta viktigare att något fungerar pålitligt, är vältestat och inte förändras, än att det är nytt. Att byta ut hårdvara kan innebära stora kostnader, produktionsstopp och nya certifieringar.

    Därför kan teknik som är 30 år gammal fortfarande vara i drift.

    En större fråga än bara drivrutiner

    Diskussionen handlar egentligen om något större: hur länge mjukvara ska fortsätta stödja gammal hårdvara.

    Det finns två tydliga perspektiv. Det ena är att rensa bort gammal kod för att få en enklare kodbas, bättre säkerhet och snabbare utveckling. Det andra är att bevara kompatibilitet för långlivade system inom industri, forskning och andra specialområden.

    Linux har länge varit känt för att stödja gammal hårdvara ovanligt länge. Just därför väcker sådana här förslag starka reaktioner.

    Vad händer nu?

    Än så länge har inget tagits bort. Det handlar fortfarande om ett förslag.

    Utvecklarna har dessutom delat upp förändringen så att varje drivrutin behandlas separat. Det betyder att enskilda drivrutiner kan återställas om det visar sig att de fortfarande behövs och någon är villig att underhålla dem.

    Det visar också hur öppen källkod fungerar i praktiken: beslut växer fram genom diskussion, invändningar och kompromisser.

    Varför spelar detta roll?

    För de flesta vanliga Linuxanvändare betyder det sannolikt ingenting alls. Moderna stationära datorer, bärbara datorer och servrar påverkas inte.

    Men i ett större perspektiv handlar frågan om balansen mellan innovation och bakåtkompatibilitet. Det är också en påminnelse om att gammal teknik inte alltid är obsolet bara för att den är gammal.

    Slutsats

    Det här är mer än en teknisk städning. Det är en fråga om hur vi ser på teknikens livslängd.

    Ska Linux bära med sig historien så länge som möjligt, eller ibland välja att gå vidare?

    Det finns inget enkelt svar. Men just därför är debatten så intressant.

    https://lore.kernel.org/lkml/20260421-v7-0-0-net-next-driver-removal-v1-v1-0-69517c689d1f@lunn.ch

    Teknisk fakta

    Ämne: Förslag om att ta bort äldre Ethernet-drivrutiner ur Linuxkärnan

    Antal drivrutiner: 18

    Berörd hårdvara: ISA- och PCMCIA-baserade nätverkskort

    Tidsperiod för hårdvaran: cirka tidigt 1990-tal till tidigt 2000-tal

    Exempel på tillverkare: 3Com, AMD, Xircom, SMSC, Cirrus och Fujitsu

    Exempel på drivrutiner: 3c509, 3c515, 3c574, 3c589, 3c59x

    Omfattning av förslaget: cirka 27 600 rader kod i 40 filer

    Skäl till förslaget: ökande underhållsbehov, fler buggrapporter och osäker faktisk användning

    Invändning: vissa äldre 3Com-kort uppges fortfarande användas i hundratals industridatorer

    Status: inget har tagits bort ännu, det är fortfarande ett förslag

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 150 visar hur små förbättringar kan förändra digital kommunikation

    Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen.

    Mozilla Thunderbird 150 är inte en uppdatering som försöker uppfinna e-posten på nytt. I stället visar den hur moderna program ofta utvecklas genom många mindre förbättringar som tillsammans gör stor skillnad. Den nya versionen av Mozilla Thunderbird innehåller flera funktioner som rör säkerhet, användbarhet, tillgänglighet och arbetsflöden. Var för sig kan de verka begränsade, men tillsammans säger de något viktigt om hur digital kommunikation utvecklas.

    Säkerhet som märks mindre men betyder mer

    En av de mest intressanta nyheterna är stödet för att skapa så kallade unobtrusive signatures inom OpenPGP. Det handlar i grunden om digitala signaturer som gör det möjligt att verifiera att ett meddelande verkligen kommer från rätt avsändare och inte har ändrats på vägen. Det nya är att detta nu kan ske på ett mer diskret sätt, utan att störa läsupplevelsen lika mycket som tidigare.

    Detta speglar en bredare utveckling inom digital säkerhet. Tekniken blir mest användbar när den inte kräver att användaren hela tiden tänker på den. Ju enklare säkerhetsfunktioner kan integreras i vardagliga verktyg, desto större chans är det att de faktiskt används.

    Krypterade meddelanden blir mer praktiska

    Thunderbird 150 har också fått stöd för att söka i meddelandetexten i OpenPGP- och S/MIME-krypterade mejl. Det kan låta som en liten teknisk detalj, men det löser ett verkligt problem. Kryptering skyddar innehållet i ett meddelande, men har ofta gjort det svårare att använda vanliga funktioner som sök.

    När användare kan söka även i krypterad kommunikation minskar motsättningen mellan säkerhet och bekvämlighet. Det visar hur programutveckling allt mer handlar om att göra avancerad teknik lika smidig som vardagliga standardfunktioner.

    Kontaktinformation blir lättare att dela

    En annan nyhet är att adressbokskort nu kan kopieras till urklipp som vCards. Ett vCard är ett etablerat standardformat för kontaktuppgifter och används i många olika program och enheter. Genom att stödja detta blir det enklare att flytta och dela kontaktinformation mellan system.

    Det här är ett tydligt exempel på hur öppna standarder fortfarande spelar en viktig roll i det digitala samhället. När program kan kommunicera med varandra på gemensamma villkor blir användaren mindre låst till en enda plattform.

    Design handlar också om hur hjärnan arbetar

    Flera av nyheterna i Thunderbird 150 rör sådant som kan uppfattas som rent kosmetiskt eller organisatoriskt. Exempelvis går det nu att sortera Recent Destinations alfabetiskt, välja egna accentfärger i programmets utseende och få Account Hub öppnad automatiskt vid första uppstart.

    Detta är inte oviktiga detaljer. Tvärtom visar de hur mycket modern programdesign bygger på att minska den mentala ansträngningen för användaren. När menyer är lättare att överblicka och funktioner presenteras vid rätt tillfälle blir tekniken mer intuitiv.

    PDF-hantering blir en del av kommunikationsverktyget

    Thunderbird 150 gör det också möjligt att organisera om PDF-sidor direkt i PDF-visaren. Funktionen har blivit allt vanligare i andra Mozilla-program och visar hur gränsen mellan olika typer av verktyg suddas ut.

    Det innebär att användaren inte behöver lämna e-postklienten för enklare dokumenthantering, vilket sparar tid och minskar avbrott i arbetsflödet.

    Förbättrat gränssnitt och bättre stöd för olika enheter

    Gränssnittet har fått flera praktiska uppdateringar. Kalenderns månads- och flerveckorsvyer stödjer nu scrollning på pekskärmar, vilket gör programmet mer användbart på moderna hybridenheter.

    Samtidigt har mindre men viktiga förbättringar införts, som alfabetisk sortering av nyligen använda mottagare och bättre visuell anpassning genom val av accentfärger.

    Tillgänglighet är en central del av modern teknik

    Många av rättningarna i Thunderbird 150 handlar om tillgänglighet och användbarhet. Problem där mappar inte alltid öppnades korrekt har åtgärdats, liksom brister i hur information presenteras för hjälpmedel.

    Detta visar att teknisk utveckling inte bara handlar om nya funktioner, utan också om att fler människor faktiskt ska kunna använda dem i praktiken.

    Stabilitet och kompatibilitet i fokus

    Version 150 innehåller också omfattande buggrättningar och tekniska förbättringar. Bland annat har en krasch vid skapande av mappar åtgärdats, och sparade e-postfiler får nu filnamn som fungerar bättre mellan olika operativsystem.

    Ett tidigare problem där okända kommandoradsargument inte gav någon varning har också rättats, vilket förbättrar programmets förutsägbarhet.

    Förbättrad e-posthantering och kontostöd

    Flera viktiga förbättringar rör hur Thunderbird hanterar e-postkonton. POP3-nedladdningar fungerar nu stabilt utan att programmet behöver startas om, och problem med autentisering för Exchange-konton har åtgärdats. Dessutom har minnesläckor kopplade till Exchange korrigerats.

    Användare slipper också problemet med dubbla konton efter att ha lagt till ett nytt konto, och den manuella konfigurationen i Account Hub innehåller nu stöd för OAuth2, vilket ger säkrare inloggning.

    Kalenderfunktioner får nytt liv

    Kalenderdelen har också förbättrats. Funktionen Move to New Window har återinförts, och ett tidigare fel där datum- och tidsaxlar visades felaktigt har korrigerats.

    Utöver detta har flera visuella och användarrelaterade förbättringar gjorts, vilket gör kalendern mer konsekvent och lättare att använda.

    Plattformsspecifika problem åtgärdas

    Slutligen har även vissa plattformsspecifika problem lösts. Till exempel har installationer via Microsoft Store åtgärdats så att de nu korrekt öppnar länkar av typen news:// samt .eml-filer.

    Detta är ytterligare ett exempel på hur detaljer som kan verka små i praktiken påverkar hur väl ett program fungerar i användarens vardag.

    En uppdatering som säger något större om teknikens utveckling

    Thunderbird 150 visar att digital innovation ofta sker stegvis. Det är inte alltid de största nyheterna som förändrar användarens vardag mest, utan de genomtänkta förbättringarna som gör ett verktyg säkrare, smidigare och mer inkluderande.

    Just därför är denna version intressant ur ett populärvetenskapligt perspektiv. Den visar hur teknik utvecklas i mötet mellan avancerade standarder, mänskliga behov och vardagliga arbetsvanor. Thunderbird 150 är inte bara en ny programversion. Den är också ett exempel på hur modern programvara blir bättre genom att göra det komplexa enklare och det vardagliga mer pålitligt.

    Teknisk faktaruta: Thunderbird 150

    Programtyp:
    E-postklient med stöd för nyheter, chatt, adressbok och kalender
    Plattform:
    Linux, Windows och macOS
    Utvecklare:
    Mozilla
    Licens:
    Öppen källkod, fri programvara
    Version:
    Thunderbird 150
    Kryptering:
    Stöd för OpenPGP och S/MIME
    Ny säkerhetsfunktion:
    Generering av unobtrusive OpenPGP-signaturer
    Ny sökfunktion:
    Sökning i meddelandetext även i krypterade mejl
    Adressbok:
    Kontaktkort kan kopieras som vCard
    Gränssnitt:
    Egen accentfärg, alfabetisk sortering av Recent Destinations och automatisk öppning av Account Hub vid första start
    Dokumenthantering:
    PDF-sidor kan ordnas om direkt i den inbyggda PDF-visaren
    Kalender:
    Månads- och flerveckorsvy stöder scrollning på pekskärm; flera visningsfel har rättats
    Åtgärdade problem:
    Krascher vid skapande av mappar, POP3-problem, Exchange-autentisering, minnesläckor, dubbla konton och plattformsspecifika filöppningsfel

    Tails 7.16 släppt – säkrare surfning med Tor Browser 16 och förbättrat integritetsskydd

    2026-10-31

    Den integritetsinriktade Linuxdistributionen Tails har släppts i version 7.16. Uppdateringen innehåller den nya Tor Browser 16, förbättringar av anonymitetsskyddet och en viktig rättning av e-postprogrammets krypteringsfunktioner. Målet är som tidigare att göra det möjligt att använda internet utan att lämna onödiga digitala spår. Ett operativsystem som inte lämnar spår Tails, en förkortning av The Amnesic […]

    Thunderbird 158 är här – snabbare e-post och färre irriterande problem

    2026-10-14

    Mozilla har släppt Thunderbird 158, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången handlar det inte om stora förändringar i utseendet, utan framför allt om att göra programmet snabbare, stabilare och säkrare. Bland förbättringarna finns snabbare sökning bland e-postmeddelanden, bättre hantering av kryptering och flera viktiga rättelser för kalender och […]

    Thunderbird 157 löser problem med 100 procent CPU-belastning, OpenPGP och IMAP

    2026-10-01

    Mozilla har släppt Thunderbird 157, en uppdatering som framför allt fokuserar på stabilitet och felrättningar. Bland nyheterna finns lösningar på problem med 100 procents CPU-belastning, IMAP, OpenPGP, Gmail OAuth2, CalDAV och CardDAV, tillsammans med flera förbättringar för både privatpersoner och företagsanvändare. Mozilla har släppt Thunderbird 157, en ny version av den populära e-postklienten. Uppdateringen innehåller […]

    Thunderbird 156 förbättrar säkerhet, bilagor och e-posthantering

    2026-09-16

    Mozilla har släppt Thunderbird 156. Den nya versionen innehåller stöd för mer flexibel OAuth-inloggning, nya funktioner för företagsadministratörer och en lång rad rättningar för bland annat IMAP, POP3, bilagor, krypterad e-post och kalendrar. Thunderbird är ett av de mest välkända fria e-postprogrammen och fungerar på bland annat Linux, Windows och macOS. Programmet kan användas tillsammans […]

    Thunderbird 154 knyts närmare Microsoft 365 – och blir säkrare i vardagen

    2026-08-19

    Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher. Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender […]

    Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    2026-07-22

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser. Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version […]

    KaOS Linux tar ett stort steg bort från systemd

    2026-06-25

    KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd. För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet. […]

    Thunderbird 152 är här – enklare e-post, säkrare inloggning och många förbättringar

    2026-06-16

    Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör […]

    Arch Linux släpper juni-ISO med ny kärna och uppdaterade grundpaket

    2026-06-01

    Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning […]

    Tails 7.8: säkrare anonymitet – men Thunderbird försvinner från startpaketet

    2026-05-21

    Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det. Tails 7.8 är […]

    Tails varnar i tid – ny version ska förebygga uppstartsproblem

    2026-04-24

    En ny version av det integritetsinriktade operativsystemet Tails ska hjälpa användare att undvika framtida uppstartsproblem. Genom att varna för föråldrade säkerhetscertifikat, som slutar gälla 2026, vill utvecklarna förebygga fel innan de uppstår. En ny version av det integritetsfokuserade operativsystemet Tails har släppts. Med Tails 7.7 införs en funktion som varnar användare för ett problem som […]

    Thunderbird 150 visar hur små förbättringar kan förändra digital kommunikation

    2026-04-22

    Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen. Mozilla Thunderbird 150 är inte en […]

    Tails 7.6 gör det enklare att kringgå censur

    2026-03-26

    Tails 7.6 gör anonym surfning enklare än någonsin genom att automatiskt kringgå censur och samtidigt förbättra användarvänligheten – ett viktigt steg för fri och privat internetåtkomst världen över. Den integritetsfokuserade Linux-distributionen Tails har fått en ny uppdatering som gör det betydligt lättare att ansluta till det anonyma nätverket Tor – även i miljöer där det […]

    Mozilla Thunderbird 149 – smartare kontakt­hantering och stabilare e-post i vardagen

    2026-03-25

    Thunderbird fortsätter att utvecklas som ett av de mest pålitliga alternativen för e-posthantering. I version 149 introduceras efterlängtade förbättringar som export av kontakter, bättre synkronisering med Exchange-konton och en rad stabilitetsfixar som gör vardagsanvändningen smidigare. E-post är fortfarande en central del av vår digitala vardag. Med version 149 fortsätter Thunderbird att utvecklas mot en mer […]

    Tails 7.5 stärker anonymitet och säker e-post

    2026-02-27

    Tails 7.5 är här med uppdaterad Tor Browser, säkrare hantering av e-postklienten Thunderbird och förbättrad stabilitet i Tor-nätverket. Den nya versionen stärker skyddet för användare som vill surfa anonymt och kommunicera säkert – genom smartare uppdateringsrutiner och löpande säkerhetsförbättringar som minskar risken för sårbarheter. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen Tails 7.5 är här – och den innehåller […]

    THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT

    2025-12-10

    Thunderbird 146 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med förbättrad säkerhet, färre krascher och en lång rad rättningar i vardagsfunktioner fortsätter Mozillas öppna e-postklient att bli både stabilare och mer lättanvänd – utan att förändra hur användaren arbetar. THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT […]

    Mozilla Thunderbird 145 – den största uppdateringen på länge: Exchange-stöd, säkrare internet och farväl till 32-bitars Linux

    2025-11-14

    Mozilla Thunderbird 145 är här – och det är en av de största uppdateringarna på länge. Med inbyggt stöd för Microsoft Exchange, krypterad DNS-over-HTTPS och ett rejält lyft för programmets kontohantering tar Thunderbird ett stort kliv in i modern e-posthantering. Samtidigt gör projektet upp med äldre teknik genom att slopa 32-bitars Linux och rensa bort […]

    Linux.se : Återbruka en HP ProBook 4530s med Debian 13.1

    2025-10-23

    När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern […]

    Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    2025-10-15

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer […]

    Thunderbird 143 – en stabilare mejlklient för Windows, macOS och Linux

    2025-10-02

    Thunderbird har fått en ny version – 143 – som bjuder på stabilare drift, färre krascher och återställt stöd för Gmail-relä. Uppdateringen innehåller även förbättrad hantering av utkast, åtgärder för IMAP-problem och flera småjusteringar i gränssnittet för både Windows, macOS och Linux. Mozilla har släppt version 143 av sin fria och öppna e-postklient Thunderbird, och […]

    Thunderbird tar steget in i företagsvärlden – Exchange-stöd på väg i version 144

    2025-09-25

    När Thunderbird 144 lanseras i oktober 2025 sker något som många länge väntat på: e-postklienten får officiellt stöd för Microsoft Exchange. Det markerar ett historiskt steg för det öppna källkodsprojektet, som därmed tar sikte på företagsvärlden där Outlook länge varit ohotad. Efter många år av förväntan och önskemål är det äntligen dags: Thunderbird får officiellt […]

    Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    2025-09-19

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. […]

    Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    2025-08-21

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till […]

    RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    2025-08-16

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, […]

    Thunderbird 141 – Ny version med arkivknapp i aviseringar och omfattande buggfixar

    2025-07-26

    Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker. Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och […]

    Thunderbird 140 “Eclipse” – Nu med inbyggt Exchange-stöd och smarta nya funktioner

    2025-07-15

    Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information. Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet. Inbyggt Exchange-stöd – utan […]

    Thunderbird 139 ute nu – snabbare e-posthantering direkt från aviseringar

    2025-05-28

    Thunderbird 139 är nu tillgänglig som stabil release, och innehåller flera förbättringar som riktar sig till användare med höga krav på e-postklientens funktionalitet och stabilitet. Thunderbird är en fri, öppen källkodsbaserad klient för e-post, kalender, nyheter och chatt, tillgänglig för Linux, macOS och Windows. Ny funktionalitet Korrigeringar och stabilitetsförbättringar Version 139 adresserar en rad fel […]

    Thunderbird 128 är här.

    2024-07-12

    Mozilla Thunderbird, den välkända öppen källkods e-postklienten utvecklad av Mozilla Foundation, har nyligen lanserat en betydande uppdatering i form av Thunderbird 128 ESR (Extended Support Release), även känd under kodnamnet Nebula. Denna uppdatering bjuder inte bara på långsiktig support som är viktig för användare av Linux-distributioner som Debian, utan även en rad nya funktioner och […]

    Nyheterna i OpenBSD 7.5

    2024-04-16

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya […]
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara.

    I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har frågan om vem som kontrollerar den digitala infrastrukturen blivit allt viktigare. Det handlar inte längre bara om vilka program vi använder för att skriva dokument, lagra filer eller samarbeta online. Det handlar också om makt, självbestämmande och långsiktig kontroll över information.

    Två aktuella händelser i den europeiska programvaruvärlden belyser detta tydligt. Dels har The Document Foundation, organisationen bakom LibreOffice, publicerat ett öppet brev där man uppmanar européer att välja fri och öppen programvara. Dels har Free Software Foundation gått in i en uppmärksammad konflikt kring ONLYOFFICE och dess försök att begränsa hur andra får vidareutveckla programvaran.

    Tillsammans visar dessa två frågor hur debatten om digital suveränitet håller på att bli en central politisk och teknisk fråga i Europa.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet används allt oftare i europeiska sammanhang. Enkelt uttryckt betyder det att länder, myndigheter och medborgare ska ha kontroll över sina egna digitala system, sina data och sina tekniska beroenden.

    I praktiken handlar det om frågor som:

    • Var lagras offentlig information?

    • Vem bestämmer vilka filformat som används?

    • Vad händer om en myndighet bygger hela sin verksamhet kring ett enda företags produkter?

    • Kan samhället fortfarande komma åt sina dokument om ett visst system försvinner eller blir dyrt att använda?

    Just här blir skillnaden mellan öppen källkod och proprietär programvara viktig.

    Proprietär programvara ägs och kontrolleras av ett företag som bestämmer hur produkten får användas, ändras och distribueras. Öppen källkod innebär däremot att programvarans kod är tillgänglig för andra att granska, förbättra och i många fall återanvända. För offentliga institutioner kan det vara avgörande, eftersom det minskar risken för inlåsningseffekter, där en organisation blir beroende av en enda leverantör.

    LibreOffice och uppmaningen till Europa

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, har i ett öppet brev uppmanat Europas medborgare och beslutsfattare att minska beroendet av proprietära plattformar och stora teknikföretag. Kärnan i budskapet är att Europa bör satsa mer på fri och öppen programvara, öppna standarder och interoperabilitet.

    Organisationen argumenterar för att offentliga institutioner bör välja lösningar som garanterar transparens, långsiktig tillgång till information och oberoende från enskilda leverantörer.

    Särskilt viktigt är frågan om öppna standarder, alltså filformat och tekniska specifikationer som inte kontrolleras av ett enda företag. Om offentliga dokument lagras i öppna format blir det lättare att läsa dem även långt in i framtiden, oberoende av vilket program som används.

    Detta är inte bara en teknisk detalj. Arkiv, myndighetsbeslut, utbildningsmaterial och offentliga utredningar måste kunna läsas även om 10, 20 eller 50 år. Om informationen låses in i slutna filformat riskerar samhället att förlora kontrollen över sitt eget kunskapsmaterial.

    Public money, public code

    En annan central idé i brevet är principen ”public money, public code”. Den innebär att programvara som finansieras med offentliga medel också bör vara tillgänglig för allmänheten. Tanken är att skattebetalarnas pengar inte bara ska gynna ett slutet kommersiellt ekosystem, utan bidra till lösningar som fler kan använda, vidareutveckla och bygga vidare på.

    Detta synsätt har vuxit sig starkare i Europa, där flera länder och institutioner diskuterar hur offentlig digitalisering kan göras mer hållbar, säker och oberoende.

    Ett konkret exempel är Tyskland, där Open Document Format (ODF) nyligen fått en starkare roll inom offentlig administration som del av landets satsningar på en mer suverän digital infrastruktur. Sådana beslut visar att debatten inte längre bara förs bland programmerare och teknikentusiaster, utan också inom politik och statsförvaltning.

    Striden om ONLYOFFICE och Euro-Office

    Samtidigt har en annan konflikt visat att öppen källkod inte alltid är så okomplicerad som den kan verka.

    Den nya europeiska kontorssviten Euro-Office, som lanserades av IONOS och Nextcloud, presenterades som ett ”suveränt” alternativ för organisationer som vill ha större kontroll över sina digitala arbetsverktyg. Projektet bygger på ONLYOFFICE, men ambitionen är att erbjuda en europeisk lösning med fokus på självständighet och kontroll.

    ONLYOFFICE reagerade dock kraftigt och menade att Euro-Office bröt mot licensvillkoren, särskilt när det gällde varumärke, logotyp och attribuering. Företaget hävdade att vissa visuella och identitetsmässiga delar måste behållas även i vidareutvecklade versioner.

    Detta ledde till en bredare konflikt om vad fri programvara egentligen innebär.

    Vad säger AGPLv3?

    Kärnan i tvisten rör licensen AGPLv3, en av de licenser som används inom fri och öppen programvara. Den är utformad för att garantera att användare och vidareutvecklare får vissa friheter, till exempel att använda, ändra och distribuera programvaran.

    Free Software Foundation menar nu att ONLYOFFICE försöker lägga till begränsningar som inte är förenliga med licensen. Enligt organisationens Licensing and Compliance Manager, Krzysztof Siewicz, kan AGPLv3 inte användas för att ge användare friheter med ena handen och ta tillbaka dem med den andra.

    Frågan gäller bland annat kravet att distributörer måste behålla den ursprungliga logotypen. Free Software Foundation hävdar att detta är en ytterligare restriktion, och att mottagare av AGPLv3-licensierad programvara har rätt att ta bort sådana begränsningar.

    Detta är viktigt, eftersom det går till kärnan av hur fri programvara fungerar juridiskt. Om ett företag marknadsför sin programvara som fri och licensierad under AGPLv3, kan det enligt denna tolkning inte samtidigt införa egna regler som gör friheten mindre i praktiken.

    Mer än en konflikt om ett kontorspaket

    Vid första anblick kan detta framstå som en nischad juridisk strid mellan teknikföretag. Men egentligen är det något större.

    Konflikten visar hur öppen källkod idag befinner sig i skärningspunkten mellan juridik, affärsmodeller, geopolitik och offentlig digitalisering.

    Många företag använder öppen källkod som grund för sina produkter, men vill samtidigt skydda sitt varumärke, sin marknadsposition och sina intäkter. Det kan skapa spänningar mellan kommersiella intressen och de friheter som öppen källkod bygger på.

    När det gäller offentlig sektor blir frågan ännu mer känslig. Om myndigheter ska bygga sin digitala framtid på öppen programvara måste det också vara tydligt vad som faktiskt gäller: får systemen vidareutvecklas fritt, eller finns det dolda begränsningar?

    Varför detta spelar roll för vanliga användare

    Det kan vara frestande att tro att licensdiskussioner och filformat mest angår jurister, utvecklare och IT-avdelningar. Men de påverkar faktiskt alla som använder digitala tjänster.

    När skolor, kommuner, sjukhus och myndigheter väljer programvara påverkas medborgarna direkt. Ett slutet system kan göra det svårare att flytta data, byta leverantör eller bevara dokument över tid. Ett öppnare system kan ge större flexibilitet, bättre insyn och lägre risk för långsiktig inlåsning.

    För vanliga användare handlar det ytterst om frågor som:

    • Kommer mina dokument att gå att öppna i framtiden?

    • Är mina data bundna till ett visst företag?

    • Kan offentliga institutioner byta system utan att förlora information?

    • Har samhället kontroll över sin egen digitala infrastruktur?

    Ett europeiskt vägval

    Både LibreOffice-stiftelsens öppna brev och konflikten kring ONLYOFFICE visar att Europa står inför ett viktigt vägval. Ska den digitala infrastrukturen i första hand formas av stora proprietära plattformar, eller ska den i högre grad bygga på öppna standarder, fri programvara och gemensam kontroll?

    Det finns inget enkelt svar. Proprietära lösningar kan ibland erbjuda smidighet, integration och stark kommersiell support. Men öppen källkod erbjuder något annat: möjligheten till insyn, oberoende och långsiktig handlingsfrihet.

    Det är därför debatten blivit så laddad. Den handlar inte bara om vilket kontorsprogram som är bäst. Den handlar om vilken sorts digital framtid Europa vill ha.


    https://blog.documentfoundation.org/blog/2026/03/31/open-letter-to-european-citizens/

    https://linuxiac.com/the-document-foundation-calls-on-europe-to-break-free-from-proprietary-software/

    Fakta: Det handlar konflikten om

    • LibreOffice-stiftelsen vill att Europa satsar mer på öppen källkod och öppna standarder.
    • ONLYOFFICE och Euro-Office-konflikten gäller hur fri en fri programvara faktiskt får vara.
    • Free Software Foundation menar att AGPLv3 inte tillåter extra restriktioner för vidareutveckling.
    • I grunden handlar allt om digital suveränitet och kontroll över Europas IT-infrastruktur.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Zorin OS 18.1: Linux blir enklare, lättare och mer kompatibelt

    Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows.

    Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer mina program fungera? Är systemet svårt att använda? Och klarar det min gamla dator? Med Zorin OS 18.1 försöker utvecklarna ge ett tydligt svar: ja, det kan det.

    Den nya versionen av operativsystemet bygger vidare på Zorin OS 18 och fokuserar på tre saker som är avgörande för vanliga användare: bättre stöd för appar, bättre stöd för hårdvara och bättre prestanda på äldre datorer. Resultatet är ett Linux-system som vill vara både tekniskt starkt och lätt att närma sig.

    Ett Linux som försöker förstå vad användaren vill göra

    En av de mest intressanta nyheterna i Zorin OS 18.1 är att systemet blivit bättre på att känna igen installationsfiler för Windows-program. När en användare försöker öppna en sådan fil kan systemet nu i många fler fall identifiera vilket program det gäller och föreslå en bättre väg: att installera en inbyggd Linux-version eller ett liknande alternativ i stället.

    Det här är mer betydelsefullt än det först kan låta. För många som testar Linux är just programfrågan det största hindret. De är vana vid att ladda ner en .exe-fil och dubbelklicka. Om systemet då kan säga att programmet redan finns för Linux, eller föreslå ett närliggande alternativ, minskar tröskeln rejält.

    Det handlar alltså inte bara om teknik, utan om användarpsykologi. Zorin försöker möta användaren i ett invant beteende och översätta det till Linuxvärlden. Det är ett smart sätt att göra övergången mindre dramatisk.

    Ett skrivbord som blir mer flexibelt

    På ytan innehåller Zorin OS 18.1 flera förbättringar av skrivbordsmiljön. Bland annat får användaren fler möjligheter att styra hur fönster placeras på skärmen genom så kallad avancerad fönsterkakling. Det kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att lättare ordna flera öppna program sida vid sida.

    Sådana funktioner blir allt viktigare i takt med att fler arbetar i flera fönster samtidigt: webbläsare, dokument, chatt och videomöten parallellt. Ett operativsystem som hjälper användaren att organisera detta effektivt sparar både tid och mental energi.

    Dessutom har gränssnittet förbättrats för språk som skrivs från höger till vänster, och användaren får bättre kontroll över vilka ikoner som syns i panelens aktivitetsfält. Det är små förändringar, men de visar hur modern systemutveckling ofta handlar om att förfina detaljer som påverkar vardagsanvändningen.

    LibreOffice och filformatens ständiga maktkamp

    Zorin OS 18.1 uppdaterar också flera centrala program, däribland LibreOffice 26.2. Särskilt viktigt är förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office och Microsoft 365-dokument.

    Det här är ett klassiskt problem i datorvärlden: även om ett alternativt program är bra i sig, måste det också fungera tillsammans med de format som dominerar i skolor, företag och myndigheter. När kompatibiliteten blir bättre minskar den praktiska kostnaden för att välja ett öppnare system.

    Det visar också hur teknikutveckling sällan bara handlar om rå prestanda. Ofta avgörs ett programs framgång av hur väl det passar in i de ekosystem människor redan använder.

    En Lite-version för äldre datorer

    Samtidigt lanseras Zorin OS 18.1 Lite, en lättviktsversion riktad mot äldre eller enklare datorer. Den bygger på skrivbordsmiljön Xfce 4.20, som är känd för att vara resurssnål.

    Det är en viktig nyhet i en tid när mycket modern programvara ställer allt högre krav på hårdvara. Genom att erbjuda en lättare version kan äldre datorer få förlängt liv i stället för att kasseras. Det har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att kunna använda en dator några år längre betyder mindre elektronikavfall och lägre resursförbrukning.

    Lite-versionen får dessutom förbättringar som ny filhanterare, stöd för fingeravtrycksläsare och uppdaterade teman. Det visar att lättviktig inte längre behöver betyda avskalad och tråkig, utan snarare effektiv och genomtänkt.

    Ny kärna, bredare hårdvarustöd

    Under ytan bygger Zorin OS 18.1 på Linux-kärnan 6.17. Kärnan är den centrala del av operativsystemet som sköter kontakten mellan mjukvara och hårdvara. När kärnan uppdateras förbättras ofta stödet för nya grafikkort, processorer, inmatningsenheter och specialfunktioner.

    I den här versionen nämns bland annat bättre stöd för nya NVIDIA-grafikkort, Intel Xe3-grafik, AMD-baserade hybridlaptops, vissa Lenovo ThinkPad- och Samsung Galaxy Book-modeller, samt Apple-tillbehör som Magic Mouse 2 och Touch Bar på Intel-baserade MacBook Pro.

    Det är lätt att förbise hur avgörande sådant stöd är. Ett operativsystem kan vara hur elegant som helst, men om inte styrplattan, grafiken eller nätverket fungerar direkt blir användarupplevelsen snabbt frustrerande. Bra hårdvarustöd är därför en av de mest konkreta formerna av teknisk tillgänglighet.

    Spel och handhållna datorer blir en allt viktigare målgrupp

    En annan tydlig signal i uppdateringen är stödet för spelrelaterad hårdvara, till exempel handhållna systemen ASUS ROG Ally, Lenovo Legion Go och OneXPlayer. Det visar hur Linuxvärlden förändrats.

    För bara några år sedan sågs Linux främst som ett system för programmerare, servrar och teknikentusiaster. Nu blir spel, multimedia och vardagsanvändning allt viktigare. När operativsystem som Zorin OS förbättrar stödet för moderna spelmaskiner betyder det att Linux i högre grad försöker bli ett alternativ även för fritid och underhållning, inte bara arbete.

    Teknikens riktning: mindre expertkrav, mer vägledning

    Det mest intressanta med Zorin OS 18.1 är kanske inte någon enskild funktion, utan den övergripande idén bakom uppdateringen. Operativsystemet försöker inte bara vara kraftfullt – det försöker också vara pedagogiskt. Det guidar användaren, föreslår alternativ och minskar behovet av specialkunskap.

    Det pekar mot en större trend inom modern teknik: de system som lyckas bäst är ofta inte de mest avancerade i absolut mening, utan de som bäst döljer komplexiteten utan att förlora kontrollen.

    Zorin OS 18.1 verkar därför vara mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett exempel på hur Linux gradvis utvecklas från ett expertverktyg till ett mer allmänt, användarvänligt och hållbart alternativ. För den som är nyfiken på ett annat sätt att använda datorn kan det vara ett steg mot en framtid där fri programvara inte känns som ett kompromissval, utan som ett fullt rimligt förstahandsval.

    https://zorin.com/os

    Om Zorin OS i vår wiki

    https://wiki.linux.se/Zorin_OS

    Andra artiklar om Zorin OS

    Faktaruta: Zorin OS 18.1

    Version: Zorin OS 18.1

    Nyhet: Första punktuppdateringen i Zorin OS 18-serien

    Kärna: Linux 6.17

    Kontorssvit: LibreOffice 26.2

    Ny utgåva: Zorin OS 18.1 Lite

    Lite-versionen bygger på: Xfce 4.20

    Fokus: Bättre appstöd, bredare hårdvarustöd och förbättrad prestanda

    Windows-appdetektion: Över 240 appar känns igen

    Webbläsare: Brave förinstallerad som standard

    Support till: Juni 2029


    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.1 avvecklar stöd för 486-, 486SX- och AMD Elan-processorer

    I utvecklingsgrenen för Linux 7.1 har x86-koden uppdaterats så att stöd för processorfamiljerna M486, M486SX och AMD Elan tas bort. Ändringen innebär att kärnans lägsta praktiska målplattform för 32-bitars x86 höjs från 486-klass till 586-klass. För dagens användare får detta i stort sett inga praktiska konsekvenser, men tekniskt markerar beslutet ett tydligt steg i den långsamma avvecklingen av mycket gammal PC-hårdvara i Linuxkärnan.

    Stöd för 486-klassen tas bort i x86-koden

    Den aktuella förändringen ingår i en samlad uppdatering av Linuxkärnans x86-plattformskod. I denna uppdatering lyfts borttagandet av stöd för M486, M486SX och MELAN fram som den mest betydande ändringen, före mindre justeringar relaterade till DMI och AMD AGESA.

    Rent tekniskt innebär detta att kärnans konfigurationssystem inte längre erbjuder 486 som giltigt processormål för generiska 32-bitars x86-byggen. I filen arch/x86/Kconfig.cpu har hjälptexten ändrats så att den lägsta breda kompatibilitetsnivån nu anges som 586 i stället för 486. Samtidigt har kommentarerna i samma del av koden uppdaterats för att klargöra att både 386- och 486-baserade system inte längre stöds. AMD Elan nämns också uttryckligen bland de äldre processorfamiljer som nu avvecklas.

    Ändringen gäller inte bara text utan även faktisk konfigurationslogik

    Det handlar inte enbart om språkliga eller dokumentationsmässiga justeringar. De separata konfigurationsalternativen för M486SX, M486 och MELAN har tagits bort ur kärnans Kconfig-struktur. Därmed försvinner också de specifika byggmål som tidigare gjorde det möjligt att anpassa kärnan för dessa processorer.

    Detta är en principiellt viktig detalj. När ett processoralternativ tas bort ur konfigurationssystemet innebär det att kärnan inte längre betraktar denna hårdvaruklass som en aktivt stödd målplattform. I praktiken minskar därmed både testbarhet och möjlighet till formellt underhållet stöd för systemen i fråga.

    Miniminivån höjs från CPU-familj 4 till 5

    Förändringen påverkar också standardvärden och villkorsstyrd logik i den 32-bitars x86-koden. Den lägsta standardnivån för CPU-familj ändras från 4 till 5. Det betyder att baslinjen flyttas från 486-kompatibla processorer till 586-kompatibla processorer.

    I samma arbete har relaterade beroenden och villkor rensats upp för att ta bort hänvisningar till de borttagna alternativen. Denna typ av uppstädning är tekniskt viktig eftersom äldre specialfall annars riskerar att leva kvar i koden och komplicera framtida underhåll, även efter att den egentliga funktionaliteten har tagits bort.

    Begränsad praktisk betydelse för moderna system

    Ur användarperspektiv är den direkta effekten liten. Moderna Linuxdistributioner har sedan länge förutsatt betydligt nyare hårdvara än 486-klassen. Stöd för denna typ av processorer har i praktiken redan varit irrelevant för de flesta vanliga installationer, både på klient- och serversidan.

    Däremot har stödet haft ett symboliskt och teknikhistoriskt värde. Linuxkärnan har länge varit känd för att behålla kompatibilitet med mycket gammal hårdvara, ofta långt efter att annan systemmjukvara har övergett den. Att även 486-klassen nu försvinner visar att även ett projekt med stark tradition av bakåtkompatibilitet till slut måste ompröva nyttan av att bära vidare mycket gamla kodvägar.

    Bakgrunden: långvarig diskussion om nyttan med 486-stöd

    Frågan om att avveckla 486-stödet är inte ny. Linus Torvalds har tidigare offentligt ifrågasatt det praktiska värdet av att behålla denna del av x86-stödet. Resonemanget har i huvudsak varit att koden saknar reell användning i moderna sammanhang och därför inte längre motiverar det underhållsansvar den innebär.

    I ett projekt av Linuxkärnans storlek är detta ett återkommande ingenjörsmässigt avvägningsproblem. Varje kvarvarande stöd för äldre hårdvara medför extra konfigurationsfall, fler beroenden, mer komplex logik och ett större behov av försiktighet vid ändringar i angränsande kod. När användningsvärdet blir tillräckligt lågt blir det tekniskt rationellt att ta bort stödet.

    Samtidiga mindre ändringar i samma x86-uppdatering

    Förutom borttagandet av 486-, 486SX- och AMD Elan-stöd innehåller samma x86-plattformsmerge även två mindre ändringar. Den ena gör det möjligt att skriva ut AGESA-strängen från en post med utökad DMI-information på AMD-baserade system. Den andra består av korrigeringar och generell upprensning i DMI-koden.

    Dessa förändringar är tekniskt relevanta men har inte samma principiella tyngd som höjningen av minimikravet för x86-processorer.

    Ett tydligt generationsskifte i kärnans x86-stöd

    486-processorer tillhör den tidiga 1990-talets PC-generation. Exempel är modeller som Intel 486DX2, en processorfamilj utvecklad före genomslaget för USB, trådlösa nätverk, moderna flertrådade arbetslaster och den typ av grafiskt orienterade Linuxmiljöer som dominerar i dag.

    Att Linuxkärnan under så lång tid har bevarat stöd för denna hårdvaruklass är i sig anmärkningsvärt. Att stödet nu tas bort innebär därför mer än enbart en teknisk förenkling. Det markerar också ett generationsskifte i kärnans syn på vad som ska betraktas som en rimlig lägstanivå inom x86-plattformen.

    Slutsats

    Avvecklingen av stöd för M486, M486SX och AMD Elan i Linux 7.1 är i praktiken en begränsad förändring, men tekniskt tydlig. Kärnans x86-stöd renodlas, minimikravet höjs och äldre specialfall tas bort ur både konfigurationssystem och beroendelogik. För moderna användare är effekten försumbar, men för kärnans arkitektur och historiska utveckling är detta ett tydligt avslut på ännu ett kapitel i Linux långa relation till den tidiga PC-eran.

    Faktaruta

    Linux 7.1: stöd för processorerna 486, 486SX och AMD Elan tas bort ur x86-koden.

    Konsekvens: kärnans lägsta målplattform för 32-bitars x86 flyttas från 486-klass till 586-klass.

    I praktiken: ändringen påverkar nästan inga moderna användare.

    Symboliskt: Linux lämnar ännu en del av den tidiga PC-eran bakom sig.

    Andra artiklar om Linux kernel

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • OpenSSL 4.0 är här – säkrare kryptering för ett internet i förändring

    OpenSSL 4.0 är här med starkare integritet, modernare kryptografi och skärpta säkerhetskontroller. Den nya versionen av ett av internets viktigaste säkerhetsbibliotek tar sikte på både dagens hot och morgondagens utmaningar – från bättre skydd av användares trafik till förberedelser för en post-kvantvärld.

    OpenSSL 4.0 har nu släppts, och det är en stor uppdatering av ett av världens viktigaste programbibliotek för säker kommunikation på nätet. Även om namnet kanske främst är bekant för systemadministratörer och utvecklare, påverkar OpenSSL i praktiken allt från webbplatser och appar till servrar och molntjänster. När biblioteket uppdateras får det därför betydelse långt utanför programmerarnas värld.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, men också en tydlig signal om vart internets säkerhet är på väg: mot starkare integritet, bättre verifiering och förberedelser för framtidens kryptografi.

    Vad är OpenSSL?

    OpenSSL är ett öppet och fritt programbibliotek som används för att skapa säkra anslutningar över nätverk. Det ligger bakom mycket av den kryptering som skyddar information när vi surfar på webben, loggar in på tjänster, skickar data mellan servrar eller använder appar som behöver säker kommunikation.

    Kort sagt är OpenSSL en av de byggstenar som gör att internet kan fungera på ett säkert sätt.

    En viktig nyhet: Encrypted Client Hello

    En av de mest uppmärksammade nyheterna i OpenSSL 4.0 är stöd för Encrypted Client Hello, ofta förkortat ECH. Det är en teknik som stärker användarnas integritet i samband med att en säker anslutning upprättas.

    Normalt avslöjar de allra första stegen i en krypterad anslutning viss information om vilken webbplats en användare försöker nå, även innan den fullständiga krypteringen har kommit på plats. Med ECH krypteras även denna inledande del av kommunikationen bättre, vilket gör det svårare för utomstående att se vilken tjänst användaren kontaktar.

    Det här är en viktig utveckling i en tid då integritet på nätet blivit en allt större fråga. För vanliga användare märks det kanske inte direkt, men i praktiken kan det göra internet mer privat.

    Förbereder sig för tiden efter dagens kryptografi

    OpenSSL 4.0 visar också att utvecklingen inom säkerhet inte bara handlar om dagens hot, utan också om morgondagens. Bland nyheterna finns stöd för nya algoritmer och hybridlösningar som kopplar samman klassisk kryptografi med post-kvantteknik.

    Det handlar om att stegvis förbereda system för en framtid där kvantdatorer på sikt kan hota vissa av dagens krypteringsmetoder. Genom att införa stöd för fler moderna nyckelutbytesmetoder och algoritmer bygger OpenSSL en bro mellan nuvarande standarder och framtidens säkerhetskrav.

    Det är inte något som vanliga användare kommer att behöva tänka på i vardagen, men för företag, myndigheter och utvecklare är det ett tydligt tecken på att säkerhetsvärlden redan planerar för nästa stora tekniksprång.

    Striktare kontroll av certifikat

    En annan viktig förbättring i OpenSSL 4.0 är att verifieringen av certifikat har skärpts. Certifikat används för att bekräfta att en webbplats eller tjänst verkligen är den den utger sig för att vara. Om sådana kontroller är för svaga finns risk att felaktiga eller manipulerade certifikat slinker igenom.

    I den nya versionen införs bland annat bättre kontroller kopplade till AKID-verifiering när strikta verifieringslägen används, samt en utökad process för att kontrollera spärrlistor över återkallade certifikat, så kallade CRL:er.

    Detta är kanske inte den mest spektakulära nyheten vid första anblick, men det är en typisk förbättring som stärker säkerheten där det verkligen räknas: i detaljerna.

    Bättre stöd för moderna standarder

    OpenSSL 4.0 lägger också till stöd för flera nya kryptografiska funktioner och standarder. Bland dessa finns stöd för olika nyckelderiveringsfunktioner, nya signaturalgoritmer och förbättringar i TLS 1.2, bland annat förhandlad FFDHE-nyckelutväxling enligt etablerade standarder.

    Det kan låta mycket tekniskt, men poängen är enkel: OpenSSL blir bättre på att hantera modern säker kommunikation i många olika miljöer, från webbservrar till specialiserade nätverksprotokoll.

    Dessutom får Windows-användare större flexibilitet genom stöd för både statisk och dynamisk koppling till Visual C-runtime, vilket kan underlätta distribution och kompatibilitet.

    Städar bort gammal teknik

    En stor versionsuppdatering handlar inte bara om att lägga till nytt, utan också om att ta bort sådant som blivit föråldrat eller osäkert. OpenSSL 4.0 gör därför en ganska omfattande utrensning.

    Bland annat har stödet för SSLv2 Client Hello och SSLv3 tagits bort. Det är gamla protokoll som länge varit kända som otillräckliga ur säkerhetssynpunkt. Även stöd för engines har tagits bort, liksom flera äldre och numera föråldrade funktioner och verktyg.

    Det här är viktigt, eftersom gamla kompatibilitetslager ofta lever kvar längre än de borde. Genom att rensa bort dem minskar risken för att osäkra lösningar används av misstag.

    Färre genvägar, mer robust kod

    Utvecklarna bakom OpenSSL har också gjort flera förändringar som förbättrar bibliotekets interna struktur. Vissa datatyper har gjorts helt opaka, vilket betyder att deras interna uppbyggnad inte längre är direkt åtkomlig för utvecklare. Det kan uppfattas som besvärligt för äldre programkod, men är i längden en fördel eftersom det gör biblioteket lättare att underhålla och säkrare att utveckla vidare på.

    Många API-funktioner har också justerats, bland annat med fler const-kvalificeringar, vilket hjälper utvecklare att skriva tydligare och mindre felbenägen kod.

    Sådana förändringar märks sällan utåt, men de spelar stor roll för stabilitet och kvalitet i stora programvaruprojekt.

    Inte alltid bäst att installera själv

    Även om den nya versionen går att ladda ner direkt från projektets GitHub-sida rekommenderas många användare att i stället installera OpenSSL via sin Linux-distributions stabila paketkällor. Skälet är enkelt: distributionernas pakethantering ser till att rätt version passar ihop med övriga delar av systemet och att säkerhetsuppdateringar hanteras på ett kontrollerat sätt.

    För den som driver servrar eller utvecklar säkerhetskritiska system kan det ändå vara viktigt att läsa release notes noggrant, eftersom övergången till 4.0 också innebär att vissa äldre funktioner försvinner eller ändrar beteende.

    Ett steg mot framtidens säkra internet

    OpenSSL 4.0 är mer än bara en vanlig uppdatering. Det är en modernisering av en central komponent i internets säkerhetsinfrastruktur. Med bättre integritet genom ECH, skarpare certifikatkontroller, stöd för nya kryptografiska standarder och en tydlig utrensning av gammal teknik visar projektet att det tar både dagens och framtidens hot på allvar.

    För de flesta internetanvändare kommer förändringarna att ske i bakgrunden. Men just där, i det osynliga lagret av kryptering och verifiering, avgörs ofta hur säkert vårt digitala samhälle faktiskt är.

    https://github.com/openssl/openssl/releases/tag/openssl-4.0.0

    > TEKNISK FAKTARUTA / OPENSSL 4.0
    Bibliotek: OpenSSL
    Version: 4.0
    Fokus: Kryptering, certifikat, TLS, framtidssäker säkerhet
    Ny integritetsfunktion: Encrypted Client Hello (ECH)
    Nya algoritmer: ML-DSA-MU, cSHAKE, SM2/SM3
    Post-kvantstöd: Hybridlösningar med ML-KEM
    Skärpta kontroller: AKID-verifiering och utökad CRL-validering
    Utfasat: SSLv3, SSLv2 Client Hello, engines
    Rekommendation: Installera via distributionens stabila paketkällor

    Andra nyheter om OpenSSL

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran

    Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg.

    När Linux 7.0 nu har släppts är det lätt att tro att vi står inför ett dramatiskt teknikskifte. Men versionshoppet från 6.19 till 7.0 är framför allt en praktisk omnumrering, inte en revolution. Linus Torvalds beskriver releasen som stabil och relativt odramatisk, med fokus på många små förbättringar snarare än stora förändringar.

    Det betyder dock inte att uppdateringen är ointressant. Tvärtom visar Linux 7.0 hur modern systemutveckling fungerar: genom kontinuerliga förbättringar som tillsammans gör systemet snabbare, säkrare och mer flexibelt.

    Rust blir en etablerad del av kärnan

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är att programmeringsspråket Rust inte längre betraktas som experimentellt i Linuxkärnan.

    Det innebär inte att C försvinner, men det markerar att Rust nu är ett accepterat verktyg för utvecklare. Fördelen är att Rust är designat för att undvika många vanliga minnesfel redan innan programmet körs. På sikt kan det leda till färre buggar och säkrare system.

    Säkerhet i fokus – redo för framtidens hot

    Linux 7.0 tar också steg mot framtidens cybersäkerhet. Stöd för post-kvantkryptografi införs genom ML-DSA-signaturer, samtidigt som äldre och osäkrare metoder som SHA-1 tas bort.

    Det visar hur kärnan utvecklas i takt med nya hot – även sådana som ännu inte är fullt verklighet, som attacker från framtida kvantdatorer.

    Bättre kontroll och isolering i systemet

    Ett annat viktigt område är förbättrad kontroll i systemet. Den snabba I/O-mekanismen io_uring får bättre filtrering, vilket gör det lättare att begränsa vad program får göra i känsliga miljöer.

    Dessutom introduceras nullfs, ett minimalistiskt filsystem som fungerar som en tom startpunkt innan det riktiga systemet laddas. Det gör uppstarten mer flexibel och renare, särskilt i container- och molnmiljöer.

    Prestanda och lagring förbättras

    Linux 7.0 innehåller flera förbättringar inom lagring och minneshantering. Swap-systemet förenklas och blir mer effektivt, och filsystem som XFS får nya funktioner för övervakning och självläkning.

    Även andra filsystem förbättras, till exempel med bättre stöd för stora blockstorlekar och modern komprimering. Det handlar om små tekniska steg som tillsammans kan ge märkbara prestandavinster.

    Smartare nätverk och modernare infrastruktur

    På nätverkssidan aktiveras AccECN, en teknik som hjälper datorer att reagera tidigare på trängsel i nätverket. Det kan leda till stabilare och snabbare dataöverföringar.

    Samtidigt fortsätter förbättringar inom virtualisering och molnstöd, vilket gör Linux ännu bättre anpassat för moderna IT-miljöer.

    En evolution – inte en revolution

    Det kanske viktigaste med Linux 7.0 är vad det representerar. Trots det nya versionsnumret handlar det inte om ett stort språng, utan om fortsatt evolution.

    Linux utvecklas steg för steg: säkrare kod, bättre prestanda, renare arkitektur och fler verktyg för framtiden. Det är just denna stabila och metodiska utveckling som gjort Linux till ryggraden i allt från servrar till mobiltelefoner och superdatorer.

    Kort sagt: Linux 7.0 ser kanske stort ut på ytan, men den verkliga styrkan ligger i de många små förbättringarna som driver tekniken framåt.

    https://lore.kernel.org/lkml/CAHk-=wj2WqpPBwpAXo8bj_Hx-NxKMRVTVMUaQis7+Vm6XLRZiw@mail.gmail.com/T/#u

    Teknisk fakta: Linux 7.0

    Version: Linux Kernel 7.0

    Typ av release: Versionsskifte från 6.19, främst en omnumrering

    Viktig nyhet: Rust-stöd är inte längre markerat som experimentellt

    Säkerhet: Stöd för ML-DSA post-kvant-signaturer, SHA-1 för modulsignering borttaget

    Filsystem: Uppdateringar för Btrfs, EROFS, XFS och F2FS

    Nätverk: AccECN aktiverat, CAKE får multiqueue-stöd

    Virtualisering: Förbättringar i KVM och Hyper-V

    Övrigt: NULLFS introduceras, förbättringar i minneshantering och swap

    Andra artiklar om Linux Kernel

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • FreeBSD vill bli bättre på bärbara datorer – och nu får användarna hjälpa till

    FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk.

    FreeBSD har länge haft ett rykte som ett stabilt och kraftfullt operativsystem för servrar. Men nu pågår en tydlig förändring. Genom ett nytt offentligt testprogram för bärbara datorer tar FreeBSD ett viktigt steg mot att också bli ett mer attraktivt alternativ för vardagligt skrivbordsbruk.

    Kärnan i satsningen är enkel: användare uppmanas att testa FreeBSD på sina egna laptops och skicka in anonymiserade resultat. Dessa data ska sedan användas för att bygga upp en offentlig kompatibilitetsmatris där både användare och utvecklare kan se vilka modeller som fungerar bra, vilka funktioner som saknas och om viss extra konfigurering krävs.

    Det här är betydligt mer än ett litet communityinitiativ. Testfasen är en del av FreeBSD Foundations större Laptop Support and Usability Project, en långsiktig och välfinansierad satsning för att förbättra hårdvarustöd och användarupplevelse på moderna bärbara datorer.

    Från spridda forumtrådar till systematisk kunskap

    För den som har velat köra FreeBSD på en laptop har informationen länge varit ojämn och svår att överblicka. Ofta har man fått förlita sig på forumtrådar, wiki-sidor och enskilda användares erfarenheter. Det nya testprogrammet försöker ersätta detta med något mycket mer strukturerat: en modell-för-modell-kartläggning av hur väl FreeBSD fungerar på olika datorer.

    Testverktyget gör en automatisk genomgång av datorns hårdvara och loggar vilka funktioner som fungerar och vilka som inte gör det. Efteråt kan användaren själv lägga till kommentarer om sin upplevelse innan resultaten skickas in. Målet är att skapa ett slags gemensamt kunskapsarkiv där det snabbt går att få svar på frågor som:

    • Vilken laptopmodell fungerar bäst med FreeBSD?
    • Stöds trådlöst nätverk, ljud och Bluetooth?
    • Fungerar vila och återupptagning som det ska?
    • Krävs någon extra handpåläggning för att få systemet stabilt?

    Detta gör projektet värdefullt både för nya användare som funderar på att installera FreeBSD och för utvecklare som vill se var insatser behövs mest.

    En större satsning på användbarhet

    Den offentliga testningen är bara en del av en mer omfattande strategi. Satsningen offentliggjordes redan i september 2024, då FreeBSD Foundation tillsammans med Quantum Leap Research avsatte 750 000 dollar för att stärka laptopstöd och allmän användbarhet i systemet.

    Arbetet har fokuserat på flera av de områden som är mest avgörande för att ett operativsystem ska fungera bra på en modern bärbar dator: trådlöst nätverk, ljud, grafik, Bluetooth samt strömsnåla vilolägen och återupptagning. Det är just dessa detaljer som avgör om ett system känns redo för vardagsbruk eller fortfarande främst lämpar sig för tekniskt intresserade entusiaster.

    Särskilt intressant är att FreeBSD Foundation uttryckligen kopplar bättre laptopstöd till bredare användning bland utvecklare och företag. Resonemanget är tydligt: om FreeBSD även ska vara relevant utanför serverhallen måste det fungera väl i människors dagliga arbetsmiljöer.

    Framsteg under 2025 och 2026

    Enligt projektets uppdateringar hade märkbara förbättringar redan gjorts under slutet av 2025. Stöd för Wi-Fi 4 och 5 lades till för viktig hårdvara, arbete med Wi-Fi 6 påbörjades, grafikstödet förbättrades och fler kretsuppsättningar från Intel, Realtek och Mediatek fick bättre kompatibilitet. Dessutom fick Framework Laptop – en dator som blivit populär bland teknikintresserade tack vare sin modulära design – särskild uppmärksamhet.

    Under 2026 har arbetet fortsatt med fokus på grafikdrivrutiner, nätverk och förbättringar i installationsprogrammet. Inför FreeBSD 15.1, som planeras till juni 2026, väntas ytterligare ett viktigt steg för skrivbordsanvändare: KDE Plasma ska för första gången kunna väljas direkt i installationsprogrammet. Det kan verka som en detalj, men signalvärdet är stort. Ett sådant val visar att FreeBSD inte längre bara tänker på serveradministratörer, utan även på användare som vill ha ett komplett skrivbordssystem från start.

    Så fungerar testningen

    För den som vill delta är processen relativt enkel. Användaren installerar ett testverktyg som automatiskt undersöker datorns hårdvara och systemfunktioner. Resultaten sparas i en katalog i anonymiserad form. Den som vill kan sedan lägga till egna kommentarer i en fil innan allt skickas in som en så kallad pull request. Därefter behandlas rapporten och publiceras i kompatibilitetsmatrisen.

    En viktig del av projektet är att inga personligt identifierbara uppgifter ska publiceras. Det gör att deltagande kan ske med låg tröskel samtidigt som projektet får tillgång till bred och verklighetsnära testdata.

    Ett skifte i FreeBSD:s självbild

    Det mest intressanta med initiativet är kanske inte testverktyget i sig, utan vad det säger om FreeBSD:s framtidsvision. Operativsystemet har länge setts som ett robust, tekniskt avancerat men ganska nischat alternativ, starkt förknippat med servrar och infrastruktur. Nu verkar projektet vilja bryta med den bilden.

    Genom att investera i laptopstöd, användarvänlighet och en tydlig offentlig kompatibilitetsöversikt visar FreeBSD att man vill bli ett trovärdigt val även för den som använder sin dator till utveckling, studier eller vanligt skrivbordsarbete. Det handlar inte om att överge sina styrkor, utan om att bredda dem.

    En viktig framtidsfråga

    För fria operativsystem är hårdvarustöd ofta en avgörande faktor. Även ett tekniskt starkt system får svårt att växa om användarna inte vet vilka datorer som fungerar eller om grundläggande funktioner som trådlöst nätverk och viloläge är opålitliga. Därför är FreeBSD:s nya testprogram mer än bara en praktisk datainsamling. Det är också ett sätt att bygga förtroende.

    Om satsningen lyckas kan den göra FreeBSD mer tillgängligt för nya grupper av användare, samtidigt som utvecklarna får bättre underlag för att prioritera rätt förbättringar. Det gör projektet till ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling och användarmedverkan kan gå hand i hand.

    FreeBSD:s nya offentliga laptoptestning är därför inte bara en ny funktion eller en tillfällig kampanj. Det är ett tecken på en större förändring: från ett system som främst förknippats med servrar till ett operativsystem som på allvar vill ta plats även på skrivbordet

    Call for testing: introducing the Laptop Integration Testing project

    Teknisk faktaruta: FreeBSDs laptopsatsning

    Status: Offentlig testfas pågår

    Syfte: Kartlägga laptopkompatibilitet och förbättra FreeBSD för vardagligt skrivbordsbruk

    Metod: Användare kör ett automatiserat testverktyg och skickar in anonymiserade resultat

    Insamlade data: Hårdvara, stöd för funktioner, eventuella problem, frivilliga användarkommentarer

    Fokusområden: Wi-Fi, ljud, grafik, Bluetooth, vila och återupptagning

    Finansiering: 750 000 dollar från FreeBSD Foundation och Quantum Leap Research

    Mål: Skapa en publik kompatibilitetsmatris för olika laptopmodeller

    Kommande version: FreeBSD 15.1 väntas i juni 2026

    Nyhet i 15.1: KDE Plasma planeras bli valbart direkt i installationsprogrammet

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026.

    Frankrike tar nu ett tydligt och strategiskt steg bort från proprietära operativsystem. Landets regering har meddelat att statliga arbetsdatorer successivt ska gå över från Windows till Linux – ett beslut som är en del av en större satsning på digital suveränitet.

    Vad innebär beslutet?

    Bakom initiativet står DINUM (Direction interministérielle du numérique), den myndighet som ansvarar för att samordna digital utveckling inom den franska staten.

    I ett officiellt uttalande klargör DINUM att Linux ska ersätta Windows på arbetsstationer inom offentlig sektor. Men det handlar inte om en snabb eller centraliserad utrullning. Istället måste varje ministerium ta fram en egen handlingsplan senast hösten 2026.

    Dessa planer ska inte bara omfatta operativsystem, utan även:

    • Samarbetsverktyg
    • Antiviruslösningar
    • AI-system
    • Databaser
    • Virtualisering
    • Nätverksutrustning

    Det visar att förändringen är betydligt bredare än en enkel OS-uppgradering.

    Varför Linux?

    Beslutet är starkt kopplat till begreppet digital suveränitet – alltså ett lands förmåga att kontrollera sin egen digitala infrastruktur utan beroende av utländska aktörer.

    Linux spelar här en central roll eftersom det är:

    • Öppen källkod – koden kan granskas och modifieras
    • Leverantörsoberoende – ingen enskild aktör kontrollerar systemet
    • Flexibelt – kan anpassas efter specifika behov

    Genom att minska beroendet av exempelvis Microsoft vill Frankrike stärka kontrollen över sina egna system och data.

    Mer än bara teknik

    Det här beslutet handlar inte enbart om IT – det är också ett politiskt ställningstagande.

    Europa har länge diskuterat beroendet av stora teknikföretag utanför regionen, särskilt från USA. Frankrikes satsning kan ses som ett konkret försök att bryta detta beroende och samtidigt stimulera europeiska alternativ.

    Liknande initiativ har tidigare genomförts i mindre skala, exempelvis i städer och regioner, men detta är en av de mest omfattande nationella satsningarna hittills.

    Vad händer nu?

    Även om riktningen är tydlig, återstår många praktiska frågor:

    • Vilka Linuxdistributioner ska användas?
    • Hur säkerställs kompatibilitet med befintliga system?
    • Hur utbildas personalen?

    Svar på dessa frågor väntas i de planer som varje ministerium ska lämna in under 2026.

    En möjlig dominoeffekt?

    Frankrikes beslut kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Om övergången lyckas kan det inspirera andra europeiska länder att följa efter.

    Det skulle i så fall kunna innebära:

    • Ökad användning av öppen källkod i offentlig sektor
    • Stärkt europeisk IT-industri
    • Minskad dominans från globala teknikjättar

    Slutsats

    Frankrikes satsning på Linux är inte bara en teknisk förändring – det är ett strategiskt vägval. Genom att prioritera öppen källkod och minska beroendet av externa leverantörer markerar landet en tydlig ambition: att ta kontroll över sin digitala framtid.

    Hur framgångsrik denna omställning blir återstår att se, men en sak är klar – detta är ett av de mest betydelsefulla stegen mot digital självständighet i Europa på länge.

    https://www.numerique.gouv.fr/sinformer/espace-presse/souverainete-numerique-reduction-dependances-extra-europeennes

    Faktaruta: Frankrikes Linuxsatsning

    Beslut: Frankrike vill ersätta Windows med Linux på statliga arbetsdatorer.

    Ansvarig myndighet: DINUM, landets interministeriella digitaliseringsdirektorat.

    Tidsplan: Varje ministerium ska ta fram en genomförandeplan senast hösten 2026.

    Syfte: Stärka digital suveränitet och minska beroendet av utländska teknikleverantörer.

    Omfattar även: Samarbetsverktyg, antivirus, AI, databaser, virtualisering och nätverksutrustning.

    Linuxdistribution: Ännu inte officiellt fastställd.

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Europa vill ta kontroll över sin digitala framtid

    Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet.

    Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen bakom LibreOffice – riktas strålkastarljuset mot Europas beroende av stora, ofta icke-europeiska, teknikföretag. Frågan handlar inte bara om programvara, utan om makt, kontroll och långsiktig hållbarhet.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet låter tekniskt, men är i grunden enkelt: det handlar om vem som kontrollerar data, system och digital infrastruktur. När myndigheter och organisationer använder proprietär programvara – alltså program med sluten källkod – riskerar de att bli beroende av enskilda leverantörer.

    Detta kallas ofta vendor lock-in. Det innebär att det blir svårt, dyrt eller tekniskt komplicerat att byta system i framtiden. Resultatet kan bli att samhällskritiska funktioner i praktiken kontrolleras av externa aktörer.

    Öppna standarder – nyckeln till frihet

    En central lösning som lyfts fram är användningen av öppna standarder, som till exempel Open Document Format (ODF). Till skillnad från proprietära filformat kan öppna standarder användas av vem som helst, utan licensavgifter eller begränsningar.

    Det ger flera fördelar:

    • Dokument kan öppnas även långt in i framtiden
    • Data blir inte låst till specifika program
    • Konkurrensen ökar, eftersom fler aktörer kan utveckla kompatibla lösningar

    I praktiken innebär detta att information – särskilt offentlig sådan – blir mer tillgänglig och hållbar över tid.

    Offentliga pengar – offentlig kod

    Ett annat viktigt argument är principen “public money, public code”. Den innebär att programvara som utvecklas med skattemedel också bör vara tillgänglig för allmänheten.

    Detta skulle kunna:

    • minska dubbelarbete mellan myndigheter
    • sänka kostnader på lång sikt
    • stärka innovation genom att fler kan bygga vidare på befintlig kod

    Istället för att betala licenser till stora teknikföretag kan offentliga medel investeras i gemensamma, öppna lösningar.

    Tyskland visar vägen

    Det här är inte bara teori. I Tyskland har konkreta steg redan tagits. Inom ramen för den så kallade Deutschland Stack har landet beslutat att använda ODF som standardformat inom offentlig förvaltning.

    Detta markerar ett tydligt skifte:

    • från proprietära format
    • till öppna, långsiktigt hållbara lösningar

    Beslutet ses som en del av en bredare strategi för att stärka landets – och Europas – digitala självständighet.

    Mer än bara teknik

    Det som The Document Foundation lyfter handlar i grunden inte bara om vilken kontorssvit man använder. Det handlar om demokrati, transparens och kontroll över samhällsviktig information.

    När val av programvara påverkar:

    • hur data lagras
    • vem som har tillgång till den
    • hur länge den kan bevaras

    …då blir teknikval också politiska beslut.

    Ett vägval för Europa

    EU diskuterar redan frågor som molninfrastruktur, dataskydd och reglering av stora teknikplattformar. Uppmaningen från The Document Foundation passar in i denna större kontext.

    Budskapet är tydligt: Europas digitala framtid bör byggas på öppna, transparenta och gemensamma lösningar – inte på beroenden.

    Frågan är inte om förändring kommer att ske, utan hur snabbt – och på vems villkor.

    Open Letter to European Citizens

    Fakta: Digital suveränitet

    Digital suveränitet handlar om att länder och offentliga institutioner ska ha kontroll över sina egna data, system och digitala infrastrukturer.

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, uppmanar Europa att minska sitt beroende av proprietär programvara och stora teknikplattformar.

    Öppna standarder, som ODF, gör det lättare att lagra och öppna dokument långsiktigt utan att vara låst till en viss leverantör.

    Principen “Public Money, Public Code” innebär att programvara som utvecklas med offentliga medel också bör vara öppen och tillgänglig för alla.

    Tyskland har redan tagit steg i denna riktning genom att göra ODF till standardformat inom offentlig förvaltning i ramen för Deutschland Stack.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • KiCad 10.0 – ett stort steg framåt för öppen hårdvarudesign

    KiCad 10.0 är här – och markerar en av de största uppdateringarna hittills av det fria verktyget för kretskortsdesign. Med tusentals förbättringar, stöd för designvarianter och ett växande ekosystem tar programmet ytterligare ett steg mot att bli ett fullvärdigt alternativ till kommersiella CAD-lösningar.

    Den fria CAD-mjukvaran KiCad tar ett stort kliv framåt med version 10.0. Med smartare schemaritning, stöd för flera designvarianter och ett mer flexibelt arbetsflöde blir det enklare än någonsin att utveckla modern elektronik – oavsett om du är hobbybyggare eller professionell konstruktör.

    En release som speglar ett växande ekosystem

    KiCad 10.0 släpptes den 20 mars 2026 och är resultatet av ett omfattande globalt samarbete. Under utvecklingscykeln har över 7 600 kodändringar (commits) gjorts av utvecklare, översättare och dokumentationsbidragare.

    Projektet fortsätter att växa snabbt – inte bara i funktionalitet, utan också i community:

    • 952 nya symboler
    • 1216 nya footprintar
    • 386 nya 3D-modeller
    • 2105 bidrag (merge requests) under 2025

    Dessutom har hanteringstiden för bidrag förbättrats kraftigt – från i snitt 3 dagar till bara 18 timmar.

    En viktig förändring är att KiCad nu helt gått över till STEP-format för 3D-modeller, vilket både minskar installationsstorleken och ger bättre geometrisk precision.

    Smartare ritningar – tydligare elektronik

    En av de mest uppskattade nyheterna är förbättrad visning av ledningar i scheman. Okopplade korsningar visas nu som tydliga “hop-over”-bågar, vilket gör ritningar mer lättlästa och minskar risken för fel.

    Dessutom har schemaredigeraren blivit mer intelligent:

    • Live-uppdatering av kopplingspunkter när komponenter flyttas
    • Varningar när dragning av ledningar kan skapa kortslutningar
    • Stöd för flera symbolvarianter och lokala kraftsymboler

    Flera versioner av samma design

    Stödet för designvarianter gör det möjligt att hantera flera versioner av samma projekt – till exempel olika produktnivåer – utan att duplicera hela designen.

    Alla varianter delar samma schema men kan ha olika komponentval eller egenskaper, vilket är särskilt värdefullt i produktutveckling.

    Friare och mer intuitiv redigering

    Arbetsflödet har förbättrats på flera sätt:

    • Lasso-markering för frihandsval av objekt
    • Gruppering även i schemaredigeraren
    • Dra-och-släpp av bilder
    • Anpassningsbara verktygsfält
    • Ångra/gör om även i dialogrutor

    Detta gör KiCad mer flexibelt och anpassningsbart efter användarens arbetssätt.

    “Jumpers” – bättre modellering av verkligheten

    Stöd för så kallade jumpers gör det möjligt att definiera interna kopplingar som inte syns direkt på kretskortet, till exempel externa kablar.

    Dessa behandlas som elektriskt sammanhängande utan att skapa visuella hjälplinjer (ratsnest), vilket ger en mer realistisk modell av verkliga konstruktioner.

    Kraftfullare PCB-design

    Även PCB-delen har fått stora förbättringar:

    • Helt omarbetat system för spårjustering (track tuning)
    • Stöd för tidsdomänbaserade signalbegränsningar
    • Tuning-profiler för olika lager
    • Design Blocks nu även i PCB-editorn
    • Stöd för objekt i interna lager i footprintar

    Dessutom kan användare nu göra fria byten mellan pinnar och grindar (pin/gate swap), med synkronisering mellan schema och kretskort.

    Nya verktyg för avancerad kontroll

    En av de mest kraftfulla nyheterna är den nya grafiska regelredigeraren (DRC). Den gör det möjligt att skapa egna designregler visuellt istället för att skriva kod.

    Detta sänker tröskeln för nybörjare, samtidigt som avancerade användare fortfarande kan använda det befintliga regelspråket.

    Bättre kompatibilitet och import

    KiCad 10.0 gör det enklare att byta från andra verktyg genom stöd för import av designer från:

    • Allegro
    • PADS
    • gEDA / Lepton PCB

    Detta stärker KiCad som ett realistiskt alternativ även i professionella miljöer.

    Ett verktyg för framtidens elektronik

    KiCad har utvecklats från ett hobbyprojekt till ett kraftfullt verktyg som används i allt från utbildning till avancerad produktutveckling.

    Version 10.0 visar tydligt att projektet mognar snabbt – med bättre prestanda, fler funktioner och ett allt starkare community bakom sig.

    För både nybörjare och erfarna ingenjörer innebär det att steget från idé till färdig elektronik nu är kortare än någonsin.

    https://www.kicad.org

    Teknisk fakta: KiCad 10.0

    Programtyp: Elektronik-CAD / PCB-design

    Version: 10.0.0

    Publicerad: 20 mars 2026

    Licens: Fri och öppen källkod

    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows

    Utvecklare: KiCad Development Team

    Viktiga nyheter:

    • Stöd för designvarianter
    • Hop-over-visning av okopplade ledningskorsningar
    • Lasso-markering i schema- och PCB-editor
    • Import från Allegro, PADS och gEDA / Lepton PCB
    • Grafisk editor för egna DRC-regler
    • Mörkt läge i Windows
    • Anpassningsbara verktygsfält

    Utvecklingsstatistik:

    • 7 609 unika commits
    • 952 nya symboler
    • 1 216 nya footprintar
    • 386 nya 3D-modeller
    • 2 105 merge requests under 2025
    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • TrueNAS flyttar byggsystemet bakom stängda dörrar – väcker frågor om öppenhet

    TrueNAS har länge varit ett populärt lagringssystem för både företag och teknikentusiaster som driver egna servrar. Men ett nyligen fattat beslut att flytta projektets byggsystem från ett publikt GitHub-repo till intern infrastruktur har väckt diskussioner i open-source-världen. Kritiker menar att förändringen kan minska transparensen kring hur de officiella versionerna skapas, medan utvecklarna framhåller säkerhetskrav och praktiska skäl bakom beslutet.

    TrueNAS är ett av de mest populära systemen för nätverkslagring (NAS) i både företag och hemmalabb. Plattformen bygger till stor del på öppen källkod och används av allt från entusiaster till datacenter. Nyligen har dock projektet hamnat i centrum för en diskussion om öppenhet efter att utvecklarna beslutat att avveckla sitt publika byggsystem på GitHub.

    Beslutet innebär att processen som används för att skapa de officiella TrueNAS-utgåvorna inte längre är offentligt tillgänglig.

    Ett arkiverat GitHub-repo väckte uppmärksamhet

    Förändringen blev synlig när TrueNAS tidigare byggrepository på GitHub märktes som föråldrat (deprecated). I meddelandet stod att projektets byggsystem hade flyttats till intern infrastruktur.

    Utvecklarna förklarade att flytten var nödvändig för att uppfylla nya säkerhetskrav, bland annat stöd för funktioner kopplade till Secure Boot och plattformens integritet. Dessa funktioner kräver ofta strikt kontroll över hur programvara byggs och signeras innan den distribueras.

    Samtidigt meddelade projektet att repositoryt inte längre kommer att ta emot uppdateringar, pull requests eller buggrapporter. Det finns kvar enbart som historisk referens.

    Diskussioner i open-source-communityn

    Beslutet väckte snabbt reaktioner i forum och diskussionstrådar bland användare som använder TrueNAS i hemmalabb och självhostade miljöer.

    En del av kritiken handlade om att Secure Boot i sig inte nödvändigtvis kräver ett privat byggsystem. Många Linuxdistributioner publicerar sina byggverktyg öppet, samtidigt som de håller själva signeringsnycklarna privata.

    Kort efter diskussionerna ändrades dessutom texten i repositoryt. Referensen till Secure Boot togs bort och ersattes av en kortare notis om att projektet inte längre underhålls.

    Transparens och reproducerbara byggen

    Den centrala frågan för många användare handlar inte om licenser eller tillgång till källkod – utan om transparens i hur programvaran byggs.

    När ett projekt har ett offentligt byggsystem kan utvecklare och säkerhetsforskare granska exakt vilka steg som används för att skapa en officiell version. I bästa fall kan man även reproducera samma binära filer själv, vilket ger en extra säkerhetskontroll.

    Om byggprocessen i stället körs i ett internt system blir det svårare för externa personer att verifiera att de distribuerade programfilerna verkligen motsvarar den offentliga källkoden.

    Utvecklarna: dubbla system är för mycket arbete

    I en diskussion på Reddit svarade en TrueNAS-anställd på kritiken. Enligt honom skulle det innebära ett stort merarbete att både driva ett internt byggsystem för officiella releaser och samtidigt underhålla ett publikt system för communityn.

    Han påpekade också att projektets öppna komponenter fortfarande finns tillgängliga och kan byggas av andra om communityn vill underhålla en egen variant.

    Utvecklaren uttryckte dessutom viss frustration över att externa projekt ibland bygger vidare på TrueNAS utan att bidra tillbaka till utvecklingen.

    Fortfarande till stor del öppen källkod

    Trots förändringen är själva TrueNAS-plattformen fortfarande till stor del baserad på öppen källkod. Systemet bygger bland annat på Debian, OpenZFS och flera andra open-source-projekt.

    Stora delar av koden distribueras under licenser som GNU GPLv3, vilket innebär att källkoden måste göras tillgänglig när binära versioner distribueras.

    Det betyder att själva programvaran fortfarande är öppen – även om byggprocessen för de officiella versionerna nu hanteras internt.

    Ett vanligt upplägg i företagsprojekt

    I praktiken är TrueNAS inte ensamt om att ha en privat release-pipeline. Många företag som utvecklar open-source-baserade produkter använder interna byggsystem för att hantera signeringsnycklar, kvalitetssäkring och säkerhetskontroller innan en version släpps.

    Detta kan vara ett sätt att skydda distributionsprocessen, men det innebär också att delar av utvecklingskedjan blir mindre transparenta för externa utvecklare.

    Debatten lär fortsätta

    För tillfället finns TrueNAS tidigare byggrepository kvar som arkiverad referens, medan de officiella versionerna fortsätter att byggas i iXsystems interna infrastruktur.

    Projektet har inte annonserat några förändringar i licensmodellen eller i sin open-source-strategi. Men diskussionen visar hur viktig transparens i byggprocesser har blivit i dagens open-source-värld – särskilt när mjukvaran används i kritisk infrastruktur.

    Frågan är därför inte om TrueNAS fortfarande är öppen källkod. Den verkliga diskussionen handlar snarare om hur öppet ett open-source-projekt bör vara när det gäller själva vägen från källkod till färdig programvara.

    Lär mer här på Engelska

    Fakta: TrueNAS

    > Typ: NAS-operativsystem
    > Utvecklare: iXsystems
    > Plattform: TrueNAS SCALE bygger på Debian Linux
    > Filsystem: OpenZFS
    > Användning: lagring, backup, containrar, virtualisering
    > Kodbas: till stor del öppen källkod
    > Debatt: byggsystemet har flyttats från publik GitHub-miljö till intern infrastruktur
    > Fråga: minskar det insynen i hur officiella versioner byggs?
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • PeerTube 8.1 förbättrar den decentraliserade videoplattformen – särskilt för poddar

    PeerTube fortsätter att utvecklas som ett decentraliserat alternativ till traditionella videotjänster. I version 8.1 förbättras stödet för poddar, bildhanteringen byggs om från grunden och innehållsskapare får större kontroll över hur deras videor kan bäddas in och distribueras på webben.

    Den öppna videoplattformen PeerTube har fått en ny uppdatering. Version 8.1 introducerar flera förbättringar som riktar sig både till innehållsskapare och administratörer av PeerTube-servrar. Bland nyheterna finns bättre stöd för poddar, ett helt omarbetat system för bildhantering och nya möjligheter att styra hur videor kan bäddas in på andra webbplatser.

    PeerTube är ett decentraliserat alternativ till traditionella videotjänster. I stället för att allt innehåll lagras hos ett enda företag drivs plattformen av många olika servrar – så kallade instanser – som kan kommunicera med varandra via protokollet ActivityPub. Detta gör PeerTube till en del av det federerade nätverket som ofta kallas Fediverse.

    Bättre kompatibilitet för poddar

    Sedan version 7.1 har PeerTube haft möjlighet att publicera ljudinnehåll som fungerar i vanliga poddappar. Det innebär att kreatörer kan använda sin PeerTube-instans som värd för poddar och distribuera dem till olika klienter.

    I praktiken uppstod dock problem i vissa poddspelare. Dessa hade ibland svårt att hantera de HLS-filer (HTTP Live Streaming) som PeerTube genererade.

    I version 8.1 har utvecklarna därför lagt till en funktion som gör att administratörer kan skapa optimerade ljudfiler särskilt anpassade för poddklienter. Förhoppningen är att detta ska lösa de flesta kompatibilitetsproblemen och göra PeerTube mer användbart även för poddpublicering.

    Helt nytt system för bildhantering

    PeerTubes system för att hantera bilder har också byggts om från grunden. Det tidigare systemet ansågs inte längre uppfylla plattformens behov i takt med att nya funktioner lagts till.

    Det nya bildsystemet ska vara effektivare och mer tillförlitligt, vilket förbättrar både lagring och hantering av bilder i plattformen.

    Som en del av förändringen stöds nu även WebP- och PNG-format för videominiatyrer. Kvaliteten på miniatyrbilder har dessutom förbättrats, särskilt för poddinnehåll där bilden ofta är viktig för att representera programmet.

    Större kontroll över videors spridning

    PeerTube 8.1 ger också innehållsskapare bättre kontroll över var deras videor kan visas.

    En ny funktion gör det möjligt att begränsa vilka domäner som får bädda in en video. En skapare kan till exempel tillåta inbäddning på sin egen webbplats men blockera andra.

    Dessutom introduceras ett nytt uppspelningsalternativ som gör att videor kan spelas upp i upp till tre gånger normal hastighet (3×). Funktionen kan vara användbar vid exempelvis utbildningsmaterial, föreläsningar eller intervjuer.

    Ny standardspelare i nya installationer

    Videospelaren Lucide, som introducerades tidigare i 8.x-serien, är nu standardspelare i nya PeerTube-installationer.

    Instanser som redan använder PeerTube kan fortfarande köra den äldre spelaren, men administratörer kan välja att aktivera Lucide manuellt via plattformens inställningar.

    Flera mindre förbättringar

    Utöver de större nyheterna innehåller PeerTube 8.1 också flera mindre förbättringar av användarupplevelsen:

    • Notiser grupperas nu efter datum, vilket gör dem enklare att överblicka
    • Förbättrad hantering av gemensamma kanaler där flera användare samarbetar
    • Bättre kompatibilitet med annan programvara i Fediverse

    Som vanligt innehåller uppdateringen också ett antal mindre buggfixar och tekniska förbättringar.

    Del av ett växande federerat internet

    PeerTube fortsätter att utvecklas som en del av det federerade nätverket där olika plattformar kan samverka utan att styras av ett enda företag.

    Genom förbättringar som bättre poddstöd och större kontroll över videodistribution försöker projektet göra PeerTube till ett mer komplett verktyg för både videokreatörer och poddproducenter.

    Administratörer som driver egna PeerTube-instanser rekommenderas att läsa igenom uppgraderingsinformationen innan de installerar version 8.1.

    https://joinpeertube.org/news/release-8.1

    Teknisk fakta: PeerTube 8.1

    Programvara PeerTube
    Version 8.1
    Typ Decentraliserad videoplattform
    Licens Öppen källkod (AGPL)
    Poddstöd Optimerade ljudfiler för bättre kompatibilitet
    Streaming HLS (HTTP Live Streaming)
    Miniatyrformat WebP, PNG
    Ny funktion Domänbegränsad inbäddning
    Uppspelningshastighet Upp till 3×
    Standardspelare Lucide (i nya installationer)
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Kan SUSE få ny ägare igen? – ännu ett kapitel i Linux-företagets långa ägarhistoria

    SUSE kan återigen vara på väg mot ett ägarbyte. Enligt uppgifter från Reuters undersöker den svenska riskkapitaljätten EQT möjligheten att sälja Linuxföretaget – en affär som kan värdera bolaget till omkring 6 miljarder dollar. Om försäljningen blir verklighet skulle det innebära ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten, men sannolikt utan dramatiska förändringar för användare av openSUSE eller företagets Linuxplattformar.

    Det tyska Linuxföretaget SUSE, en av världens största leverantörer av Linuxlösningar för företag, kan återigen stå inför ett ägarbyte. Enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters undersöker den nuvarande ägaren, det svenska riskkapitalbolaget EQT AB, möjligheten att sälja bolaget. Om en affär blir verklighet kan värderingen landa på upp till 6 miljarder dollar.

    Det är dock viktigt att betona att processen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. EQT har anlitat investmentbanken Arma Partners för att undersöka intresset bland potentiella köpare, främst andra riskkapitalbolag. Någon affär är ännu inte beslutad och det finns heller ingen bekräftad köpare.

    Ett Linuxföretag som ofta bytt ägare

    Att SUSE kan få en ny ägare är egentligen inget ovanligt. Företaget har under de senaste två decennierna genomgått flera stora ägarförändringar.

    År 2003 köptes SUSE av Novell, som då ville stärka sin position inom företags-Linux. När Novell i sin tur köptes upp 2010 av The Attachmate Group följde SUSE med i affären.

    Fyra år senare slogs Attachmate samman med Micro Focus International, vilket gjorde Micro Focus till nästa ägare.

    Nästa stora förändring kom 2018, när Micro Focus sålde SUSE till det svenska riskkapitalbolaget EQT för ungefär 2,5 miljarder dollar. Under EQT:s ledning börsnoterades bolaget 2021 på Frankfurtbörsen.

    Men börsperioden blev kort. 2023 valde EQT att köpa ut bolaget från börsen igen och göra det privatägt, i en affär som värderade SUSE till cirka 2,72 miljarder euro (ungefär 2,96 miljarder dollar).

    Om SUSE nu skulle säljas för omkring 6 miljarder dollar innebär det alltså nästan en fördubbling av värdet på drygt två år.

    En viktig aktör i företags-Linux

    SUSE är i dag en central aktör inom företagsvärlden för Linux. Företaget utvecklar bland annat distributionen SUSE Linux Enterprise, som används av många stora organisationer för att köra kritiska system.

    Tekniken används i en rad olika miljöer – från molnplattformar och datacenter till stordatorer och edge-system. Enligt företaget själva är många företag på Fortune 500-listan beroende av deras lösningar för att driva sina IT-plattformar.

    Det gör också att SUSE spelar en viktig roll i det globala Linux-ekosystemet.

    Vad händer med openSUSE?

    När ett Linuxföretag byter ägare uppstår ofta frågor om hur det påverkar öppna projekt kopplade till företaget. I SUSE:s fall gäller det framför allt openSUSE-projektet, den communitydrivna Linuxdistribution som fungerar som en viktig teknisk grund för mycket av SUSE:s utveckling.

    Historiskt har dock openSUSE klarat tidigare ägarförändringar utan större problem. Projektet har en självständig styrningsmodell och en stark community, vilket gör att utvecklingen kan fortsätta även om företagets ägarstruktur förändras.

    Ett eventuellt ägarbyte för SUSE innebär därför inte automatiskt några förändringar för openSUSE-användare.

    Fortfarande bara spekulationer

    Trots uppgifterna från Reuters finns det i nuläget ingen bekräftad affär. Processen är fortfarande i ett utforskande skede och det är inte säkert att någon försäljning över huvud taget blir av.

    Varken EQT eller SUSE har ännu lämnat något officiellt uttalande om uppgifterna.

    Men om en försäljning faktiskt genomförs skulle det bli ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten – och ytterligare ett exempel på hur värdefulla Linuxföretag har blivit i dagens globala IT-ekonomi.

    https://www.reuters.com/business/eqt-eyes-potential-6-billion-sale-linux-pioneer-suse-sources-say-2026-03-09

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • När stjärnorna avslöjar mer än du tror – om lösenord, synlig feedback och framtiden för sudo

    En ny ändring i sudo-rs, den Rust-baserade omimplementeringen av det klassiska sudo-verktyget, gör lösenordsinmatningen synlig genom att visa stjärnor i terminalen. Det kan låta som en harmlös användarvänlig förbättring, men förändringen väcker en större fråga: när ett system börjar avslöja detaljer som lösenordets längd, är det då bara en kosmetisk justering, eller ett steg bort från en säkerhetsfilosofi som präglat Unix i decennier?

    I decennier har en liten detalj i Unix-världen varit nästan helig: när du skriver ditt lösenord i terminalen syns ingenting. Inga prickar. Inga stjärnor. Bara en tyst markör.

    Det har inte varit en bugg utan en medveten säkerhetsåtgärd.

    Men nu är en förändring på väg.

    Vad är sudo – och varför är det så viktigt?

    sudo är ett av de mest centrala verktygen i Unix- och Linuxsystem. Det låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon med administratörsrättigheter.

    Varje gång du installerar ett program, uppdaterar systemet eller ändrar något viktigt i Linux, använder du nästan alltid sudo.

    Och varje gång skriver du in ditt lösenord.

    Den tysta traditionen

    Historiskt har lösenordsinmatningen varit helt osynlig. Skärmen visar inga tecken alls medan du skriver.

    Varför?

    Det handlar om något som kallas sidokanalsinformation. Även om en angripare inte ser själva lösenordet kan lösenordets längd ge värdefulla ledtrådar. Ju mer information som exponeras, desto lättare blir det att göra kvalificerade gissningar.

    Genom att inte visa något alls döljs åtminstone längden.

    Det är en liten detalj men en symbol för Unix-filosofins säkerhetstänkande.

    Nu ändras beteendet

    sudo-rs är en modern, minnessäker omskrivning av sudo i programmeringsspråket Rust. Syftet är att minska risken för klassiska minnesfel som buffer overflow.

    I en nyligen införd ändring aktiverade utvecklarna alternativet pwfeedback som standard.

    Resultatet är att när du skriver lösenordet visas nu stjärnor i terminalen.

    Utvecklarna beskriver det som en förbättrad användarupplevelse. Många nya användare tror att tangentbordet inte fungerar när inget syns på skärmen.

    Deras argument är att säkerhetsförlusten, att lösenordets längd exponeras, är teoretisk och marginell jämfört med den pedagogiska vinsten.

    Säkerhet kontra användarvänlighet

    Här uppstår den klassiska konflikten mellan säkerhet genom minimal informationsläcka och användarvänlighet genom tydlig återkoppling.

    Att visa stjärnor avslöjar inte lösenordet men det avslöjar exakt hur långt det är. För en angripare som redan har annan information kan varje detalj spela roll.

    Fenomenet kallas ofta shoulder surfing, när någon bokstavligen tittar över din axel.

    Är det ett stort hot? I de flesta vardagssituationer, nej.
    Är det en principiell förändring? Absolut.

    Vad betyder detta för Ubuntu?

    Ubuntu 26.04 LTS planeras bli den första större distributionen som använder sudo-rs som standardimplementation.

    Det innebär att många framtida användare potentiellt kommer att möta stjärnor istället för tystnad vid lösenordsinmatning.

    Andra stora distributioner fortsätter än så länge att använda den klassiska C-baserade versionen av sudo.

    Går det att ändra tillbaka?

    Ja.

    Administratörer kan återställa traditionellt beteende genom att lägga till

    Defaults !pwfeedback

    i sin sudoers-konfiguration.

    Men här ligger en intressant socioteknisk fråga. Hur många gör det faktiskt?

    Nya användare kommer sannolikt inte bry sig.
    Erfarna användare kanske inte prioriterar ännu en justering.

    Standardinställningar formar beteenden.

    Är detta en liten detalj eller en symbolisk förändring?

    Tekniskt sett är detta ingen katastrof. Det är en marginell informationsläcka i en värld där betydligt större säkerhetsproblem existerar.

    Men symboliskt är det större.

    Unix-världen har länge lutat mot principen att avslöja så lite som möjligt.

    Att nu prioritera användarupplevelse över strikt informationsminimering visar hur säkerhetsfilosofin förändras i takt med att Linux når bredare användargrupper.

    Det är inte bara en fråga om stjärnor i terminalen.
    Det är en fråga om vilken balans mellan säkerhet och bekvämlighet vi tycker är rimlig.

    Slutsats

    Ska man undvika system som använder sudo-rs?

    Det beror på hur man värderar risk.

    För de flesta användare är detta ingen praktisk säkerhetsfara. För säkerhetsmedvetna miljöer kan det däremot vara en principiell invändning.

    Men kanske är den verkligt intressanta frågan denna.

    När vi gör system mer tillgängliga, hur mycket är vi villiga att kompromissa med den tystnad som en gång var en säkerhetsprincip?

    Och nästa gång du ser stjärnor när du skriver ditt lösenord, fundera på vem som faktiskt ser dem.

    https://bugs.launchpad.net/ubuntu/+source/rust-sudo-rs/+bug/2142721

    TEKNISK FAKTA
    Vad är sudo?
    Verktyget som låter en vanlig användare köra enskilda kommandon med administratörsrättigheter (root).

    Vad är sudo-rs?
    En minnessäker omimplementering av sudo i Rust, med fokus på att minska klasser av minnesfel.

    Förändringen
    Alternativet pwfeedback är aktiverat som standard: lösenord visas som ******** istället för helt tyst inmatning.

    Varför är det kontroversiellt?
    Stjärnor avslöjar lösenordets längd för någon som tittar på skärmen (”shoulder surfing”). Den klassiska sudo-prompten har historiskt undvikit detta.

    Återställ klassiskt beteende
    Lägg till i sudoers:
    Defaults !pwfeedback

    Nyckelpoäng
    Det är en avvägning: bättre användarupplevelse för nya användare, men något mer läckage av information på skärmen.

    , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • LibreOffice 26.8: Best New Features
    Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
  • Fedora 45 Workstation: Top New Features
    We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
  • GNOME 51: Best New Features
    We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • HP 255 G7 – bärbar dator, 8 GB RAM och 256 GB HDD
    HP 255 G7 är en bärbar dator som passar bra för vardaglig användning, kontorsarbete, webbsurfning, e-post, dokumenthantering och videovisning. Datorn är utrustad med en AMD Ryzen 5 2500U, med 4 kärnor och 8 trådar, samt 8 GB DDR4-minne. Lagringen består av en 256 GB SSD, vilket ger snabb uppstart och bra respons i både operativsystem […]
  • ASUS S551LB Ultrabook – Intel Core i5, 4 GB RAM, 480 GB SSD, NVIDIA GeForce GT 740M
    En tunn och stilren bärbar dator från ASUS med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, snabb SSD-lagring och separat NVIDIA-grafikkort. ASUS S551LB tillhör tillverkarens Ultrabook-serie och är konstruerad för att kombinera ett relativt tunt format med användbar prestanda för vardagligt datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U, en tvåkärnig processor med fyra trådar från Intels […]
  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – Intel Core i7, 8 GB RAM, 480 GB SSD, NVIDIA GeForce GT 740M
    En kraftfullare ThinkPad från Lenovo med fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne och en rymlig SSD på 480 GB. Lenovo ThinkPad Edge E540 är en robust bärbar dator med 15,6-tumsskärm som passar för både vardagliga uppgifter och lite mer avancerat datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta […]
  • Lenovo Z50-70 – Intel Core i5, 8 GB RAM, 240 GB SSD, GeForce 840M
    En mångsidig bärbar dator från Lenovo med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne och snabb SSD-lagring. Lenovo Z50-70 är en bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och multimedia. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U-processor, 8 GB DDR3-arbetsminne och en 240 GB SSD från Kingston. SSD-enheten gör att […]
  • Lenovo IdeaPad S130-14IGM – Intel Pentium Silver, 4 GB RAM, 256 GB SSD
    En smidig och lättanvänd bärbar dator från Lenovo med 14-tumsskärm, fyrkärnig Intel-processor och snabb SSD-lagring. Lenovo IdeaPad S130-14IGM är en kompakt bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en fyrkärnig Intel Pentium Silver N5000-processor, 4 GB DDR4-arbetsminne och en snabb 256 GB NVMe SSD. […]
  • Apple MacBook Pro 13” (2009) – Intel Core 2 Duo, 4 GB RAM, 160 GB HDD – Ubuntu 24.04 LTS
    En klassisk MacBook Pro från Apple med aluminiumchassi och 13,3-tumsskärm. Datorn är från 2009 och har en Intel Core 2 Duo-processor på 2,26 GHz, 4 GB arbetsminne och en hårddisk på 160 GB. Datorn levereras med Ubuntu 24.04 LTS, ett modernt Linuxbaserat operativsystem som fortfarande får säkerhetsuppdateringar. Det innebär att datorn kan fortsätta användas utan […]
  • ASUS TP500LA
    ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
  • Dell Inspiron 1721
    Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
  • Acer Aspire V5-531 – 15,6-tums bärbar dator
    En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]

Etikett: öppen källkod

  • Fedora Linux 44 är här – snabbare, modernare och bättre för spel

    Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system. Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre…

  • Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara. Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den…

  • CachyOS släpper ny ISO: snabbare, smartare och enklare Linux för vanliga användare

    CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot…

  • Ubuntu 26.04 LTS första testet.

    En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen…

  • Tails varnar i tid – ny version ska förebygga uppstartsproblem

    En ny version av det integritetsinriktade operativsystemet Tails ska hjälpa användare att undvika framtida uppstartsproblem. Genom att varna för föråldrade säkerhetscertifikat, som slutar gälla 2026, vill utvecklarna förebygga fel innan de uppstår. En ny version av det integritetsfokuserade operativsystemet Tails har släppts. Med Tails 7.7 införs en funktion som varnar användare för ett problem som…

  • När ska gammal teknik få vila?

    När Linuxutvecklare föreslår att ta bort stöd för flera decennier gamla nätverksdrivrutiner väcks en större fråga än bara kodstädning. Bakom beslutet döljer sig en konflikt mellan modernisering och långsiktig kompatibilitet, där även teknik från 90-talet fortfarande spelar en oväntat viktig roll i dagens samhälle. Tänk dig en dator från mitten av 90-talet. Den surrar igång,…

  • Thunderbird 150 visar hur små förbättringar kan förändra digital kommunikation

    Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen. Mozilla Thunderbird 150 är inte en…

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara. I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har…

  • Zorin OS 18.1: Linux blir enklare, lättare och mer kompatibelt

    Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows. Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer…

  • Linux 7.1 avvecklar stöd för 486-, 486SX- och AMD Elan-processorer

    I utvecklingsgrenen för Linux 7.1 har x86-koden uppdaterats så att stöd för processorfamiljerna M486, M486SX och AMD Elan tas bort. Ändringen innebär att kärnans lägsta praktiska målplattform för 32-bitars x86 höjs från 486-klass till 586-klass. För dagens användare får detta i stort sett inga praktiska konsekvenser, men tekniskt markerar beslutet ett tydligt steg i den…

  • OpenSSL 4.0 är här – säkrare kryptering för ett internet i förändring

    OpenSSL 4.0 är här med starkare integritet, modernare kryptografi och skärpta säkerhetskontroller. Den nya versionen av ett av internets viktigaste säkerhetsbibliotek tar sikte på både dagens hot och morgondagens utmaningar – från bättre skydd av användares trafik till förberedelser för en post-kvantvärld. OpenSSL 4.0 har nu släppts, och det är en stor uppdatering av ett…

  • Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran

    Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg. När Linux…

  • FreeBSD vill bli bättre på bärbara datorer – och nu får användarna hjälpa till

    FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk. FreeBSD har länge haft ett…

  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026. Frankrike…

  • Europa vill ta kontroll över sin digitala framtid

    Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet. Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen…

  • KiCad 10.0 – ett stort steg framåt för öppen hårdvarudesign

    KiCad 10.0 är här – och markerar en av de största uppdateringarna hittills av det fria verktyget för kretskortsdesign. Med tusentals förbättringar, stöd för designvarianter och ett växande ekosystem tar programmet ytterligare ett steg mot att bli ett fullvärdigt alternativ till kommersiella CAD-lösningar. Den fria CAD-mjukvaran KiCad tar ett stort kliv framåt med version 10.0.…

  • TrueNAS flyttar byggsystemet bakom stängda dörrar – väcker frågor om öppenhet

    TrueNAS har länge varit ett populärt lagringssystem för både företag och teknikentusiaster som driver egna servrar. Men ett nyligen fattat beslut att flytta projektets byggsystem från ett publikt GitHub-repo till intern infrastruktur har väckt diskussioner i open-source-världen. Kritiker menar att förändringen kan minska transparensen kring hur de officiella versionerna skapas, medan utvecklarna framhåller säkerhetskrav och…

  • PeerTube 8.1 förbättrar den decentraliserade videoplattformen – särskilt för poddar

    PeerTube fortsätter att utvecklas som ett decentraliserat alternativ till traditionella videotjänster. I version 8.1 förbättras stödet för poddar, bildhanteringen byggs om från grunden och innehållsskapare får större kontroll över hur deras videor kan bäddas in och distribueras på webben. Den öppna videoplattformen PeerTube har fått en ny uppdatering. Version 8.1 introducerar flera förbättringar som riktar…

  • Kan SUSE få ny ägare igen? – ännu ett kapitel i Linux-företagets långa ägarhistoria

    SUSE kan återigen vara på väg mot ett ägarbyte. Enligt uppgifter från Reuters undersöker den svenska riskkapitaljätten EQT möjligheten att sälja Linuxföretaget – en affär som kan värdera bolaget till omkring 6 miljarder dollar. Om försäljningen blir verklighet skulle det innebära ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten, men sannolikt utan dramatiska förändringar…

  • När stjärnorna avslöjar mer än du tror – om lösenord, synlig feedback och framtiden för sudo

    En ny ändring i sudo-rs, den Rust-baserade omimplementeringen av det klassiska sudo-verktyget, gör lösenordsinmatningen synlig genom att visa stjärnor i terminalen. Det kan låta som en harmlös användarvänlig förbättring, men förändringen väcker en större fråga: när ett system börjar avslöja detaljer som lösenordets längd, är det då bara en kosmetisk justering, eller ett steg bort…