• Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna.

    Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar.

    Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till visuella signaturer i PDF-bilagor, något som gör det enklare att hantera signerade dokument direkt i klienten. Dessutom införs en efterfrågad funktion för att återställa mappordningen i sidopanelen samt möjlighet att kopiera hela mappar inom e-postkonton och lokala mappar.

    Användarupplevelsen har också fått en rad förbättringar. Bland annat tillkommer alternativen ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”, medan det äldre alternativet ”Kopiera meddelandeplats” har tagits bort.

    I vanlig ordning innehåller versionen ett stort antal buggfixar – bland annat för problem med notifieringsljud, kalendersynkronisering med Fastmail, sortering av diskussionsgrupper och visning av kontaktbilder i WebP-format. Prestandaproblem vid första uppstart har också åtgärdats, liksom flera fel som påverkat RSS-flöden och arkivering.

    Sist men inte minst har sju säkerhetshål täppts till, vilket gör Thunderbird 142 till en viktig uppdatering för alla användare. Programmet finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen.

    Faktaruta: Thunderbird

    Fri, öppen och plattformsoberoende e-postklient för GNU/Linux, macOS, Windows och Android.

    Historia

    • Startade som Mozilla Thunderbird på 2000-talet.
    • Korsplattform och helt öppen källkod.
    • Kalender och adressbok integrerades senare.
    • Thunderbird för Android växer ur K-9 Mail-projektet.

    Kärnfunktioner

    • IMAP/POP3, flera identiteter, enhetlig inkorg.
    • Sökning, filter, etiketter och mappar.
    • OpenPGP och S/MIME för kryptering och signering.
    • Kalender via CalDAV, adresser via CardDAV.
    • RSS och diskussionsgrupper (Usenet).

    Nytt i version 142

    • Visuella signaturer i PDF-bilagor.
    • Återställ mappordning i sidopanelen.
    • Kopiering av mappar inom konton och lokalt.
    • Nya menyval: ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”.
    • Många buggfixar och sju säkerhetshål patchade.

    Hämta

    Officiell webbplats

    $

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.

    Så bra funkar Linux på gamla datorer

    Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.

    När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.

    Vad ska man titta på?
    Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.

    Val av Linux-distribution
    Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:

    • Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
    • Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.

    När är det inte värt besväret?
    Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.

    Linux är inte Windows
    En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.

    Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.

    Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.

    Fakta: Linux på gamla datorer
    För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
    - Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
    - Debian — stabilt, flexibelt
    
    För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
    - Xubuntu — XFCE, resurssnålt
    - Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
    - Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
    
    För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
    - AntiX — extremt lättviktigt
    - Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
    - Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
    
    Undvik som nybörjare
    - 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
  • Zulip 11.0 – öppen källkodsutmanare till Slack och Discord

    En ny version av det öppna källkodsbaserade chattverktyget Zulip har släppts. Med version 11.0 stärker plattformen sin roll som alternativ till Slack och Discord – med fokus på struktur, kontroll och öppenhet.

    Numera behöver man inte kunna morsekod för att prata med andra på andra sidan jordklotet.

    Ägd kommunikation istället för molnberoende
    Medan Slack och Discord växer i popularitet finns en växande kritik: användarnas kommunikation lagras och kontrolleras av företagen bakom. Zulip erbjuder en annan väg. Plattformen är helt öppen källkod och låter organisationer välja mellan att använda den färdiga molntjänsten Zulip Cloud eller att köra en egen server.

    Det innebär att företag, skolor, forskargrupper och ideella organisationer kan ha full kontroll över sina data, något som blivit en allt viktigare fråga för många användare.

    Struktur med kanaler och ämnen
    Zulip skiljer sig från konkurrenterna genom sitt unika sätt att organisera samtal. Meddelanden placeras i kanaler, men varje kanal delas också in i ämnen. På så sätt kan flera diskussioner pågå parallellt utan att trådar drunknar i varandra.

    I en kanal för ”Utveckling” kan man till exempel samtidigt ha pågående samtal om ”Buggrapporter”, ”Designförslag” och ”Kodgranskning”. Det gör att Zulip lämpar sig både för snabb realtidskommunikation och för asynkrona samtal där deltagare ansluter när de har tid.

    Nya funktioner i version 11.0
    Lanseringen av Zulip 11.0 innebär flera efterfrågade förbättringar:

    • Meddelandepåminnelser för att komma tillbaka till viktiga diskussioner.
    • Kanaler utan ämnen, för enklare och mer informella samtal.
    • Möjlighet att organisera kanaler i mappar.
    • Förbättrad hantering av olästa meddelanden och notiser.
    • Stöd för end-to-end-kryptering av pushnotiser.
    • Förfinad design och uppdaterade översättningar på 25 språk.

    Dessutom har Zulip lanserat en helt ny mobilapp, byggd i Flutter, som ersätter den tidigare React Native-versionen. Den nya appen erbjuder en snabbare, smidigare och modernare upplevelse på både Android och iOS.

    Communitydrivet och globalt
    Zulip är inte bara ett programvaruprojekt, utan också ett community. Över 1 500 utvecklare har bidragit med kod, och projektet deltar för tionde året i rad i Google Summer of Code. Plattformen sponsrar även gratis hosting för mer än 2 000 open source-projekt, forskargrupper och ideella organisationer.

    Framtiden för Zulip
    Projektet planerar att fortsätta släppa två stora versioner per år. Nästa release, Zulip 12.0, väntas i början av 2026.

    För den som vill undvika att lämna över kontrollen av sin digitala kommunikation till stora bolag framstår Zulip som ett växande alternativ – en plattform där användaren själv kan välja mellan moln och egen server, och där struktur och öppenhet står i centrum.

    https://zulip.com

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober.

    Linux-kärnan går in i en ny fas. Två veckor efter lanseringen av version 6.16 har Linus Torvalds nu gjort den första testversionen av Linux 6.17 tillgänglig för allmänheten.

    Det innebär att sammanslagningsfönstret är stängt och att utvecklarna framöver fokuserar på testning och finslipning. Precis som vanligt kommer nya Release Candidate-versioner (RC) att publiceras varje söndag fram till den färdiga utgåvan om ungefär två månader.

    – Fönstret för ändringar såg rätt friskt ut, summerar Linus Torvalds. Statistiken över patchar och commits ligger på en normal nivå, även om antalet ändringar som alltid är stort nog för att bara kunna sammanfattas på hög nivå.

    Nyheter i Linux 6.17

    Bland de mest intressanta förbättringarna finns:

    Bättre prestanda i Btrfs – filsystemet blir snabbare och mer effektivt.

    Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generations plattform får officiellt stöd.

    Arms BRBE-funktion – en ny processorutökning för spårning av exekvering.

    IPv6 force_forwarding – gör det möjligt att aktivera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.

    Förbättrad EXT4 – blockallokeringen får ökad skalbarhet.

    AMD:s hårdvaruåterkoppling (HFI) – ett gränssnitt för bättre prestandahantering.

    Som alltid följer även uppdateringar av drivrutiner, dokumentation och förbättringar inom nätverk och filsystem.

    När släpps den färdiga versionen?

    Linux 6.17 förväntas bli färdig i slutet av september eller början av oktober 2025. Om allt flyter på med sju RC-versioner landar den slutliga releasen den 28 september. Om det krävs en åttonde, skjuts den fram till 5 oktober.

    Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller via kernel.org. Men kom ihåg – detta är en testversion och inget för produktionsmaskiner.

    Linux 6.17 i korthet

    Changelog (tekniskt) Vad det betyder för dig
    Filsystem
    – Förbättrad prestanda i Btrfs
    – Bättre skalbarhet i EXT4 blockallokering
    Snabbare filhantering, både för stora filer och många små filer.
    Hårdvarustöd
    – Stöd för Intel Wildcat Lake
    – Stöd för AMD HFI
    – Stöd för Arms BRBE
    Linux fungerar bättre på ny hårdvara.
    Smartare prestandahantering och energieffektivitet.
    Nätverk
    – Ny sysctl: IPv6 force_forwarding
    Mer flexibel nätverkskonfiguration, särskilt i avancerade miljöer.
    Övrigt
    – Uppdaterade drivrutiner
    – Förbättrad dokumentation
    – Förbättringar i nätverk & filsystem
    Stabilare system, bättre hårdvarustöd och en mer pålitlig upplevelse.
  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare.

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025, men redan nu går det att ladda ner både källkod och färdiga binärer för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system från Mozillas FTP-server.

    Flexibel undantagslista i ETP Strict
    En av de största nyheterna i Firefox 142 är en flexibel undantagslista i Enhanced Tracking Protection (ETP) Strict-läget. Den nya funktionen gör det möjligt att hantera webbplatser där spårningsskydd tidigare har brutit viktiga funktioner. Undantagen är uppdelade i två nivåer – basfunktioner och bekvämlighetsfunktioner – så att användaren kan få bättre kompatibilitet utan att ge avkall på integritetsskyddet.

    Förbättringar i gränssnittet
    Det går nu att ta bort tillägg från sidofältet genom att högerklicka på ikonen och välja ”Ta bort från sidofältet”. Mozilla har även förbättrat bläddringshastigheten i bokmärkesdialogen, så att den håller sig inom komponentytan, samt lagt till bättre dra-och-släpp-stöd för blob-bilder.

    Smartare sökresultat och Netmonitor
    Adressfältet får också en förbättring genom att sökresultat från historiken nu visas smartare, vilket minskar risken för dubletter. Utvecklarverktyget Netmonitor har uppdaterats så att det visar rubriker, cookies och parametrar även om en förfrågan inte är helt avslutad.

    Nyheter för utvecklare
    För webbutvecklare är Firefox 142 en särskilt spännande uppdatering. Den lägger till stöd för:

    • wllama-API – som låter utvecklare integrera lokala språkmodeller (LLM) direkt i tillägg.
    • URLPattern-API – ett standardiserat sätt att matcha och analysera URL:er.
    • Prioritized Task Scheduling-API – för att tilldela och hantera prioriteringar mellan olika uppgifter.
    • Selection.getComposedRanges() – som gör det möjligt att exakt hämta markerade textrader över shadow DOM-gränser.

    Dessutom har Debuggern fått en ny inställning där utvecklare kan välja om overlayn ska visas när ett skript pausas.

    ESR-versionerna lanseras samtidigt
    Samtidigt med Firefox 142 kommer Mozilla även att lansera Firefox 140.2 ESR och Firefox 128.14 ESR för de användare som föredrar den utökade supportversionen.

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering.

    Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking – en lista som, trots sina begränsningar, ofta ses som ett temperaturmått på vilka distributioner som väcker störst intresse.

    Rankingen baseras enbart på antalet sidvisningar och speglar därför inte det faktiska antalet användare. Men listan har länge varit en populär snackis i Linuxvärlden, och att en nykomling som CachyOS når toppen är ändå uppseendeväckande.

    Från nykomling till etta på två år

    CachyOS lanserades i slutet av 2022 och har på kort tid byggt upp en trogen användarbas, inte minst bland spelare. I slutet av förra året låg distributionen fortfarande på åttonde plats, men nu har intresset exploderat och placerat den högst på listan.

    Prestanda i fokus

    Distributionen är Arch-baserad och följer en rullande release-modell. Den levereras med KDE Plasma som standardskrivbord, en grafisk installerare och automatisk hårdvaruigenkänning – vilket gör den mer lättillgänglig än klassisk Arch.

    Det som framför allt lockar är de tekniska optimeringarna. CachyOS använder en egen kärna, trimmad för responsivitet med moderna schemaläggare som BORE och EEVDF. Programvaran kompileras dessutom med arkitekturanpassade flaggor och prestandaförbättringar som LTO, PGO och BOLT. För spelare innebär det ofta högre bildfrekvens och lägre latens jämfört med standard-Arch.

    En uppstickare att räkna med

    Att CachyOS nu passerar etablerade namn som Mint och MX Linux visar hur snabbt landskapet kan förändras. Även om DistroWatch inte speglar den faktiska marknadsandelen är listans symbolvärde stort.

    CachyOS framgång sänder en tydlig signal: prestandaoptimerade distributioner med fokus på spel och responsivitet är på stark frammarsch i Linuxvärlden.

    https://cachyos.org

    Källa till innehållet ovan : https://linuxiac.com/cachyos-topped-distrowatch-rankings/

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år.

    Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTS
    Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare hårdvarustöd och nyare programvara än tidigare. Dessutom har man rättat till flera kända buggar från föregående utgåvor.

    Förbättrad språkhantering och enklare utveckling
    Bland nyheterna märks en ny signeringsnyckel för Grml:s egna programförråd, förbättrad språkhantering både vid uppstart och i verktyget grml-lang, samt att flera tidigare fristående paket nu slagits ihop för att förenkla utvecklingen.

    Nytt i byggsystemet grml-live
    Även grml-live, systemet som används för att bygga Grml-avbilder, har fått en rejäl uppdatering. Det stöder nu bland annat byggande av testversioner baserade på ”Debian Forky”, tangentbordsstöd för fler språk, nya funktioner för att hoppa över paket, samt stöd för så kallade reproducerbara ISO-filer – något som ökar transparensen och säkerheten.

    https://grml.org/download

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • VirtualBox 7.2: ARM-genombrott, snabbare grafik och ett ansiktslyft som märks

    VirtualBox, en av världens mest använda virtualiseringsplattformar med öppen källkod, har nått en ny milstolpe. Version 7.2 markerar slutet för 7.1-serien och inleder en ny era med funktioner som tidigare varit högt upp på användarnas önskelista – från full ARM-virtualisering till modernare grafikstöd och ett mer lättnavigerat gränssnitt.

    Windows på ARM – nu utan kompromisser

    Den största nyheten är utan tvekan stödet för ARM-baserade virtuella maskiner på Windows/ARM-värdar. Användare kan nu köra Windows 11/ARM-gäster med fullt stöd för 2D- och 3D-acceleration, samt delade mappar. Tidigare var detta område begränsat och ofta beroende av tredjepartslösningar – nu är det inbyggt och officiellt stödd.

    Apple Silicon får sin efterlängtade 3D-boost

    Mac-användare med Apple Silicon-processorer får nu experimentellt stöd för 3D-grafik via DXMT, vilket ersätter den tidigare DXVK-on-MoltenVK-metoden. Den gamla lösningen kritiserades länge för att vara långsam och instabil – nu utlovas ett stort lyft för grafiktunga arbetsflöden i virtuella miljöer.

    Linux-värdar blir snabbare på video

    Linux får sin beskärda del av uppgraderingar. När 3D-stöd är aktiverat kan video nu avkodas via hårdvaruacceleration, vilket ger märkbart mjukare uppspelning. VirtualBox 7.2 kommer också med stöd för Linux-kärnorna 6.16 och 6.17, vilket gör den redo för nästa generation av distributioner.

    Öppen NVMe och lagringssäkerhet

    På lagringssidan tas ett viktigt steg mot mer öppenhet. NVMe-kontrolleremuleringen – tidigare låst till det proprietära Extension Pack – flyttas nu till den fria basversionen. Ett kritiskt fel som kunde orsaka korruption av VMDK-diskar vid storleksändring har också rättats till.

    Gränssnittet: mindre klick, mer kontroll

    Verktyg som tidigare gömde sig i så kallade ”hamburgermenyer” har flyttats till synliga verktygsfält. Inställningssidorna har fått ett lyft och en ny funktion gör det möjligt att ange delade mappar som globala – en efterlängtad funktion för användare med många virtuella maskiner.

    Under huven: stabilitet och kompatibilitet

    Listan med fixar är lång: stabilare NAT-nätverk, färre ljudkrascher, förbättrade BIOS/UEFI-implementationer och bättre integration med bland annat Oracle Linux 10 och RHEL 10.

    En varning till ARM-användare

    Oracle flaggar för att sparade maskintillstånd från version 7.1 inte fungerar i 7.2 på ARM. Rekommendationen är att stänga av ARM-baserade virtuella maskiner helt innan uppgradering för att undvika problem.

    Finns att ladda ner nu

    VirtualBox 7.2 kan hämtas från projektets officiella webbplats. För den som vill ha hela funktionsutbudet rekommenderas att även installera senaste Extension Pack, som bland annat ger stöd för USB 2.0/3.0 och RDP-anslutningar.

    https://linuxiac.com/virtualbox-7-2-lands-with-arm-windows-virtualization

    VirtualBox – Fakta

    Historik

    • Lanserat av Innotek GmbH 2007.
    • Förvärvades av Sun Microsystems 2008 och av Oracle 2010.
    • Fri programvara (GPL) med vissa extrafunktioner i proprietärt Extension Pack.
    • Körs på Windows, Linux, macOS och Solaris som värdsystem.

    Värdar & Gäster

    • Värdar: Windows, Linux, macOS, Solaris.
    • Gäster: Windows, Linux, BSD, Solaris m.fl.
    • Stöd för både BIOS/Legacy och UEFI.

    Kärnfunktioner

    • Snapshots, kloning, export/import (OVA/OVF).
    • Guest Additions: delat urklipp, delade mappar, sömlös muspekare.
    • 2D/3D-grafikacceleration.
    • USB-pass-through, ljud, nätverk.

    Nätverk

    • NAT, NAT Network, Bryggat, Host-Only, Internt nät.
    • Portvidarebefordran och PXE-boot.

    Lagring

    • Format: VDI, VMDK, VHD.
    • NVMe-, SATA-, SCSI-, IDE-emulering.
    • Stöd för rådisk-access.

    Nyheter i 7.2

    • Full ARM-virtualisering på Windows/ARM, inkl. Windows 11/ARM-gäster.
    • Experimentellt 3D-stöd för Apple Silicon via DXMT.
    • Videoavkodningsacceleration i Linux vid aktiverad 3D.
    • Stöd för Linux-kärnor 6.16 och 6.17.
    • NVMe-kontroller i basversionen (öppen källkod).
    • Fix för VMDK-korruption vid diskstorleksändring.
    • Omarbetat gränssnitt med synliga verktygsfält.
    • Globala delade mappar och förbättrade inställningssidor.
    • Förbättrad stabilitet för nätverk, ljud och BIOS/UEFI.
  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.
    Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.

    Höjdpunkter i Linux Mint 22.2
    Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:

    • HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
    • Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
    • Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
    • Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
    • Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
    • Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.

    Tillgängliga skrivbordsmiljöer
    Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:

    • Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
    • Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
    • MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.

    Teknisk grund
    Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14.
    Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.

    Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.

    Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.

    Framtiden – LMDE 7 “Gigi”
    Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.

    Nyheterna i LMDE 7:

    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
    • Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
    • OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.

    Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.

    Gemenskap och moderering
    Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg.
    Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.

    Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.

    Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta
    Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna:
    https://www.linuxmint.com/download.php

    ⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.

    Källa

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur.

    Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder den långsiktigt underhållna Linux 6.12 LTS-kärnan. Som standard kommer systemet med skrivbordsmiljön GNOME 48, där två nya standardappar gör entré: terminalprogrammet GNOME Console och bildvisaren GNOME Loupe.

    Bland förändringarna finns flera städåtgärder:

    Det gamla alternativet Network Connection försvinner från välkomstskärmen.

    Kleopatra-appen tas bort från menyn Favoriter.

    Vissa program som tidigare fanns med i live-ISO:n plockas bort, bland annat unar, aircrack-ng och sq.

    Många program har uppdaterats till nyare versioner, inklusive Tor 0.4.8.17, Mozilla Thunderbird 128.13 ESR, OnionShare 2.6.3, Kleopatra 24.12, KeePassXC 2.7.10, GIMP 3.0.4, Inkscape 1.4, Audacity 3.7.3 och Electrum 4.5.8. Även Tails egna verktyg har förbättrats och fått nya versioner.

    Utvecklarna har dessutom åtgärdat en rad buggar, bland annat ett irriterande problem i tidigare versioner där vissa språk inte fick korrekt tangentbordslayout.

    Release Candidate-versionen kan laddas ner nu från Tails officiella webbplats, både som ISO- och USB-avbild. I och med den här versionen höjs systemkravet från 2 GB till minst 3 GB RAM för en smidig användarupplevelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en testversion och inte rekommenderas för produktionsbruk.

    Den slutgiltiga versionen av Tails 7.0 planeras att släppas 16 oktober 2026. Användare av nuvarande versioner kommer att kunna uppgradera manuellt, men automatiska uppdateringar kommer ännu inte att vara möjliga.

    https://tails.net/news/test_7.0-rc1

    Faktaruta: Tails OS

    Fullständigt namn: The Amnesic Incognito Live System

    Första versionen: 23 juni 2009

    Nuvarande stabil version: 6.x (nästa: 7.0, baserad på Debian 13 “Trixie”)

    Utvecklare: The Tails Project (ideell organisation)

    Licens: Fri och öppen källkod (GPL m.fl.)

    Webbplats: https://tails.net


    Syfte och funktion

    • Körs som ett portabelt operativsystem från USB-minne eller DVD.
    • Lämnar inga spår på datorn efter avstängning (”amnesic” design).
    • All internettrafik går via Tor-nätverket för anonymitet.
    • Förhindrar spårning och censur.
    • Krypteringsstöd för filer, e-post och meddelanden.

    Inbyggda verktyg

    • Webbläsare: Tor Browser
    • E-post: Mozilla Thunderbird + Enigmail
    • Lösenordshanterare: KeePassXC
    • Säker filöverföring: OnionShare
    • Kryptering och signering: GnuPG, Kleopatra
    • Bild- och ljudredigering: GIMP, Audacity

    Historik

    Tails bygger på Debian GNU/Linux och utvecklades som en efterföljare till projektet Incognito. Det används av journalister, visselblåsare, aktivister och privatpersoner världen över. Operativsystemet blev känt genom att Edward Snowden använde det vid sina avslöjanden 2013.

    Krav

    • USB-minne (minst 8 GB) eller DVD
    • 3 GB RAM (från version 7.0)
    • x86-64-kompatibel processor
  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.

    När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.

    Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.

    En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.

    Från nykomling till ikon

    Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.

    openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.

    Ett ekosystem för alla

    Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:

    • Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
    • Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
    • Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
    • MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.

    Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.

    20 år av människor, inte bara kod

    Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.

    Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.

    Blicken framåt

    Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.

    Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.

    Nerladdningslänkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

    Källa :

    https://linuxiac.com/opensuse-linux-20-years-strong

    ==================================================== openSUSE – FAKTARUTA ====================================================

    Historik (SUSE & openSUSE)

    • 1992: SUSE grundas i Tyskland (S.u.S.E. – Software- und System-Entwicklung).
    • 1994: Första kompletta SUSE Linux-distributionen släpps.
    • 2003: Novell förvärvar SUSE.
    • 2005-08-03: openSUSE tillkännages som communitydrivet projekt.
    • 2005-08-09/10: Första offentliga släppet: SUSE Linux 10.0 OSS (beta).
    • 2011: Ägarbyten efter Novell/Attachmate – SUSE blir åter ett självständigt bolag.
    • 2015: openSUSE Leap introduceras.
    • Idag: openSUSE är ett av de största och mest långlivade Linux-communityprojekten.

    Varianter

    • Leap – stabila releaser, delar bas med SUSE Linux Enterprise.
    • Tumbleweed – rolling release med de senaste stabila paketen.
    • Slowroll – långsammare uppdateringar än Tumbleweed.
    • MicroOS – oföränderlig, transaktionell plattform för containers och edge.
    • Aeon/Kalpa – immutable desktop-varianter byggda på MicroOS.

    Nyckelfunktioner

    • YaST – centralt systemkonfigurationsverktyg (GUI/TUI).
    • Zypper – kraftfull pakethanterare för RPM.
    • openSUSE Build Service – paketbygge för flera plattformar.
    • Btrfs + Snapper – system-snapshots och rollback.
    • Transactional Update – atomiska uppdateringar.
    • AppArmor – förstärkt säkerhet.
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer och serverprofiler.
    • Container- och molntekniker som Podman, Docker och Kubernetes.

    Styrkor

    • Mycket stabil och säker.
    • Snabb tillgång till nya paket (Tumbleweed/Slowroll).
    • Tydlig koppling mellan communityversion och enterpriseversion.
    • Öppen utvecklingsprocess och aktiv global gemenskap.

    Tidslinje

    1992 SUSE grundas 2003 Novell köper SUSE 2005 openSUSE offentliggörs 2015 Leap introduceras 2020→ Expansion av Tumbleweed, MicroOS och immutable desktop
  • Bottles-projektet får EU-stödd finansiering och satsar på nästa generations version

    Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux.

    Från ekonomisk osäkerhet till framtidstro
    Under det senaste året har Bottles kämpat med begränsade resurser, vilket bromsat utvecklingstakten. I juli berättade huvudutvecklaren Mirko Brombin öppet om projektets ansträngda ekonomi och uppmanade open source-communityt att hjälpa till. Responsen blev positiv – och nu är de akuta problemen lösta. Med stödet från NLnet kan utvecklingen åter ta fart, med fokus på att skapa en modernare, snabbare och mer användarvänlig lösning för Windows-appar i Linux.

    Stöd från EU och Schweiz
    NLnet Foundation är en nederländsk ideell organisation som i decennier har stöttat projekt som värnar om digital frihet, decentralisering och användarkontroll. Genom NGI0 Commons Fund – en del av Europeiska kommissionens satsning Next Generation Internet – får Bottles ekonomiskt stöd. Programmet har som mål att forma ett mer öppet, inkluderande och pålitligt internet, fritt från slutna plattformar och företagsdominans. Finansieringen kompletteras även med bidrag från Schweiziska statssekretariatet för utbildning, forskning och innovation (SERI).

    Bottles Next – en ny era för Windows-program på Linux
    Med den nya finansieringen kan utvecklingsteamet accelerera arbetet på Bottles Next, som ska erbjuda en mer polerad, effektiv och framtidssäker upplevelse. Projektet är helt öppet för bidrag från allmänheten, och både utvecklare och testare välkomnas att delta via GitHub.

    Läs mer: Bottles-projektets officiella tillkännagivande
    Bidra: Bottles på GitHub

    Källa : https://linuxiac.com/bottles-project-receives-eu-backed-grant/

    Fakta: Bottles Next

    Bakgrund
    Bottles är ett Linux-projekt för att köra Windows-program i isolerade miljöer (“bottles”) med Wine-baserade körmotorer. Utvecklingen av nästa generations version, Bottles Next, accelereras genom stöd från NLnet Foundations Commons Fund (EU-stödd NGI-satsning).

    Vad är Bottles?
    Ett grafiskt verktyg som förenklar installation, körning och hantering av Windows-program på Linux utan att användaren behöver finjustera Wine manuellt.

    Kärnfunktioner

    • Isolerade “bottles” (prefix) per app/spel för renare miljöer.
    • Färdiga profiler (t.ex. spel/program) och guidat skapande.
    • Byt och uppgradera “runners” (Wine/Proton-baserade varianter).
    • Beroendehanterare för vanliga komponenter (t.ex. .NET, VC++ runtimer).
    • Grafiklager som DXVK/VKD3D för bättre DirectX-stöd via Vulkan.
    • Per-app inställningar: DLL-overrides, argument, miljövariabler m.m.
    • Snapshots/backup & återställning av bottles.
    • Sandboxning/integrationsval (t.ex. Flatpak-portaler, filåtkomst).
    • One-click-installers/skript för populära program och spel.
    • Genvägar/launchers till skrivbord och applistor.

    Vad siktar Bottles Next på?
    En moderniserad UI/UX, snabbare och mer modulär arkitektur samt förenklade arbetsflöden för att skapa, felsöka och dela bottles.

    Vem har nytta av det?
    Linux-användare som vill köra specifika Windows-appar/spel; IT-tekniker som behöver innesluta äldre verksamhetsapplikationer; entusiaster som vill finjustera Wine utan krångel.

    Kom igång
    Webb: usebottles.com
    GitHub: github.com/bottlesdevs/Bottles

    Tips
    För bästa resultat: skapa en egen bottle per program, aktivera DXVK för spel och ta snapshots innan större ändringar.

  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.

    Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.

    Vad är digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.

    Europa dominerar – men skillnaderna är stora

    Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.

    Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.

    Nordamerika – starkt beroende av Big Tech

    Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.

    Resten av världen – enorm spridning

    Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.

    I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.

    Så gjordes mätningen

    Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.

    Hela listan – digital suveränitet Index 2025

    PlacLandPoäng
    1Finland64,50
    2Tyskland53,85
    3Nederländerna36,32
    4Frankrike25,10
    5Schweiz23,32
    6Island22,58
    7Irland22,03
    8Österrike20,23
    9Estland18,40
    10Luxemburg17,72
    11Lettland16,63
    12Litauen16,10
    13Kanada14,94
    14USA14,88
    15Sverige14,27
    16Ungern13,38
    17Slovenien13,33
    18Tjeckien13,10
    19Bulgarien12,93
    20Australien10,20
    21Storbritannien9,21
    22Taiwan8,49
    23Rumänien7,66
    24Polen7,55
    25Kroatien7,25
    26Belgien7,15
    27Spanien7,01
    28Ryssland6,95
    29Danmark6,50
    30Italien6,49
    31Norge6,35
    32Slovakien5,88
    33Qatar5,71
    34Serbien5,44
    35Cypern5,25
    36Japan5,17
    37Sydkorea5,05
    38Grekland4,81
    39Portugal4,33
    40Nya Zeeland4,23
    41Israel3,71
    42Malta3,38
    43Ukraina2,83
    44Argentina2,57
    45Brasilien2,44
    46Turkiet2,26
    47Sydafrika1,79
    48Indonesien1,07
    49Marocko0,94
    50Saudiarabien0,87
    51Mexiko0,57
    52Tunisien0,55
    53Jamaica0,51
    54Indien0,43
    55Grönland0,36
    56Egypten0,12
    57Nigeria0,03

    https://dsi.nextcloud.com

    Källa : https://linuxiac.com/finland-tops-nextcloud-first-digital-sovereignty-index/

    Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?

    Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur. Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.

    Fördelar med digital suveränitet

    • Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
    • Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
    • Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
    • Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.

    Nackdelar med att inte vara digitalt självständig

    • Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
    • Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
    • Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
    • Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.
  • Plague – En ny osynlig Linux-bakdörr som utnyttjar PAM för att ta kontroll över system

    En ny bakdörr för Linux, kallad Plague, har identifierats och analyserats av säkerhetsforskare. Det rör sig om ett avancerat intrångsverktyg som integreras i systemets autentiseringsramverk (PAM) och möjliggör dold fjärråtkomst via SSH. Den är särskilt svår att upptäcka, lämnar få spår och fungerar även efter systemuppdateringar.

    Bakdörr via PAM-modul

    Plague är skriven som en PAM-modul, vilket innebär att den laddas direkt i systemets inloggningsflöde. När en användare försöker autentisera sig – t.ex. via SSH eller terminal – kan modulen fånga upp autentiseringsförfrågan. Om ett av flera inbyggda lösenord används, ges åtkomst utan att systemets vanliga kontroller används.

    Exempel på hårdkodade lösenord i Plague:

    Mvi4Odm6tld7
    IpV57KNK32Ih
    changeme
    

    Det innebär att angriparen kan logga in utan att ha något känt konto på systemet.

    Designad för ihållande åtkomst

    Plague är byggd för att ligga kvar i systemet över tid. Den döljer sin existens genom flera tekniker:

    • Miljövariabler relaterade till SSH (t.ex. SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT) raderas.
    • Kommandologgning blockeras genom att HISTFILE pekas till /dev/null.
    • Kod och strängar är obfuskade och krypterade, ofta i flera lager, för att försvåra analys.
    • Den utger sig för att vara en legitim modul, ofta under namnet libselinux.so.8.

    Plague försöker också aktivt undvika att bli analyserad. Den kontrollerar t.ex. om den körs i en debugger eller i en säkerhetsanalysmiljö, och anpassar sitt beteende därefter.

    Inte upptäckbar med traditionella verktyg

    Eftersom Plague integreras i autentiseringskedjan och agerar som ett systembibliotek, upptäcks den sällan av antivirusprogram eller EDR-lösningar. Den beter sig inte som ett fristående program och loggar inga misstänkta aktiviteter.

    Det krävs specialiserade metoder för att upptäcka den:

    • Manuell granskning av laddade PAM-moduler.
    • Filintegritetskontroll (t.ex. med AIDE eller Tripwire).
    • YARA-regler som identifierar kända kodmönster.
    • Övervakning av ovanliga inloggningar eller förändrade miljövariabler.

    Säkerhetsimplikationer

    Eftersom Plague påverkar autentiseringen direkt, innebär ett intrång att angriparen har fullständig kontroll över systemet. Det räcker inte att ta bort användarkonton eller byta lösenord – bakdörren ger åtkomst oberoende av dessa mekanismer.

    Det är särskilt allvarligt i produktionsmiljöer där PAM används i många tjänster (t.ex. SSH, sudo, login, su). Ett komprometterat system kan vara i angriparens händer utan att någon märker det.

    Rekommenderade åtgärder

    • Granska PAM-konfigurationer och kontrollera att endast förväntade moduler används.
    • Kontrollera alla bibliotek i sökvägar som /lib/security och /etc/pam.d/.
    • Använd verktyg för filintegritet för att upptäcka förändringar i kritiska systemfiler.
    • Undersök ovanliga inloggningar, särskilt med okända lösenord eller kontonamn.
    • Implementera YARA-regler och annan hotjakt vid minsta misstanke om kompromettering.

    Fördjupad analys från Nextron Systems

    Säkerhetsföretaget Nextron Systems har publicerat en teknisk analys av Plague-bakdörren. Rapporten innehåller detaljer om kodstruktur, hashvärden, hårdkodade lösenord och indikatorer på kompromettering (IoC). En länk till deras rapport rekommenderas för vidare analys.

    https://www.nextron-systems.com/2025/08/01/plague-a-newly-discovered-pam-based-backdoor-for-linux

    https://ostechnix.com/plague-pam-based-linux-backdoor

    FAKTARUTA – Plague-bakdörren för Linux
    Typ av hot PAM-baserad bakdörr (ELF-bibliotek) som krokar in i autentisering och öppnar dold SSH-åtkomst.
    Mål/plattform Linuxservrar och arbetsstationer där PAM används (t.ex. sshd, login, sudo).
    Vad den utnyttjar Pluggable Authentication Modules (PAM); maskerar sig som legitim modul, ofta under systemlika filnamn.
    Åtkomstmetod Accepterar fördefinierade “master-lösenord” och kan släppa in oavsett användarnamn.
    Hårdkodade lösenord (ex.) Mvi4Odm6tld7, IpV57KNK32Ih, changeme
    Persistens Ligger i autentiseringskedjan ⇒ överlever omstarter och vanliga uppdateringar utan separata startskript.
    Stealth/antiforensik Rensar miljövariabler (SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT), pekar HISTFILE till /dev/null, minimerar spår i loggar.
    Anti-analys Obfuskering och krypterade strängar (flera lager); miljökontroller för att undvika debugger/sandbox.
    Indikatorer (IoC) Ovana PAM-moduler/filer; misstänkta namn i /lib/security; annorlunda poster i /etc/pam.d/*; avvikande SSH-inloggningar.
    Primära risker Obehörig SSH-åtkomst (upp till root), lateral rörelse, datastöld, svår incidentforensik p.g.a. brist på loggar.
    Rekommenderade åtgärder Inventera PAM-konfiguration/bibliotek; filintegritetskontroll (AIDE/Tripwire); YARA-baserad jakt; central loggning; överväg att stänga lösenordsautentisering i SSH och använda nycklar/FIDO2.
    Påverkade miljöer Bastion/jump-hostar, moln-instanser, CI/CD-noder, databasserver- och filserversmiljöer.
    Riskbedömning Hög – påverkar kärnkomponenten autentisering och är svår att upptäcka med traditionella verktyg.
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org

Etikett: Linux

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…

  • Zulip 11.0 – öppen källkodsutmanare till Slack och Discord

    En ny version av det öppna källkodsbaserade chattverktyget Zulip har släppts. Med version 11.0 stärker plattformen sin roll som alternativ till Slack och Discord – med fokus på struktur, kontroll och öppenhet. Ägd kommunikation istället för molnberoendeMedan Slack och Discord växer i popularitet finns en växande kritik: användarnas kommunikation lagras och kontrolleras av företagen bakom.…

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober. Linux-kärnan går in i en ny fas.…

  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare. Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025,…

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering. Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking –…

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år. Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTSDen nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • VirtualBox 7.2: ARM-genombrott, snabbare grafik och ett ansiktslyft som märks

    VirtualBox, en av världens mest använda virtualiseringsplattformar med öppen källkod, har nått en ny milstolpe. Version 7.2 markerar slutet för 7.1-serien och inleder en ny era med funktioner som tidigare varit högt upp på användarnas önskelista – från full ARM-virtualisering till modernare grafikstöd och ett mer lättnavigerat gränssnitt. Windows på ARM – nu utan kompromisser…

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem. Höjdpunkter i Linux Mint 22.2Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur. Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder…

  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner. När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare. Den 3 augusti 2005, medan…

  • Bottles-projektet får EU-stödd finansiering och satsar på nästa generations version

    Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux. Från ekonomisk osäkerhet till framtidstroUnder det senaste…

  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring. Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2…

  • Plague – En ny osynlig Linux-bakdörr som utnyttjar PAM för att ta kontroll över system

    En ny bakdörr för Linux, kallad Plague, har identifierats och analyserats av säkerhetsforskare. Det rör sig om ett avancerat intrångsverktyg som integreras i systemets autentiseringsramverk (PAM) och möjliggör dold fjärråtkomst via SSH. Den är särskilt svår att upptäcka, lämnar få spår och fungerar även efter systemuppdateringar. Bakdörr via PAM-modul Plague är skriven som en PAM-modul,…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…