Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer tillförlitlig e-postklient för både privatpersoner och företag.’
Den öppna e-postklienten Thunderbird fortsätter att utvecklas i snabb takt. Med version 144 finslipar Mozilla sitt välkända alternativ till Outlook och Apple Mail – och bjuder på en rad förbättringar som både användare och systemadministratörer lär uppskatta.
Det handlar inte om en revolution, utan snarare om en rejäl putsning: buggar rättas, säkerheten stärks, och Linux-versionen får en modernare teknisk grund. Men bakom dessa till synes små förändringar döljer sig mycket arbete som bidrar till att göra Thunderbird både snabbare, säkrare och mer pålitlig.
Stabilare, smartare och mer användarvänlig
Flera irriterande småfel har rättats till. Till exempel gick det tidigare inte att kopiera text ur vissa felmeddelanden – nu fungerar det som det ska. En bugg som hindrade tillgång till Fastmail-kalendrar via CalDAV är också löst, efter att en förändring i autentisering (OAuth) ställt till det.
För dem som använder krypterad e-post är en annan fix viktig: Delete-tangenten raderar inte längre bilagor i OpenPGP-meddelanden av misstag. Det kan låta trivialt, men för säkerhetsmedvetna användare är det en stor lättnad.
Thunderbird visar också nu avsändarens avatarer korrekt även i mer ovanliga adressformat, och nyskapade mappar syns direkt under sektionen “Senaste” – något som förenklar vardaglig e-posthantering.
Trådade konversationer och bättre ordning i inkorgen
En annan uppskattad förbättring rör sorteringen av trådade meddelanden. Tidigare kunde trådar med olästa meddelanden hamna högst upp oavsett konversation, vilket skapade oreda. Nu visas diskussionerna i rätt ordning igen.
Även Exchange-användare får anledning att le: den välkända “Svara alla”-knappen är tillbaka efter att ha försvunnit i tidigare versioner.
Säkerhet: tillbaka till rätt spår
Thunderbird 144 rättar till flera problem med digitala signaturer och kryptering. Bland annat fungerar nu hanteringen av OpenPGP v6 och PQC-nycklar, som är viktiga för framtida kvantsäker kommunikation.
Dessutom signeras alla rubriker korrekt i digitalt signerade mejl, vilket minskar risken för att meddelanden manipuleras. Stödet för S/MIME-certifikat har också förbättrats – särskilt vid testning av gamla eller ogiltiga certifikat och för användare med flera identiteter.
En lugnare kalender och färre krascher
Thunderbirds inbyggda kalender har fått en välbehövlig stabilitetskur. Påminnelser fungerar nu även för uppgifter utan slutdatum, och man kan kopiera händelser genom att dra och släppa i månadsvyn. Dessutom slipper man nu upprepade certifikatfel vid kalenderupptäckt – ett problem som tidigare kunde driva användare till vansinne.
Programmet hänger sig inte längre när det kontrollerar flera konton samtidigt, och flera sällsynta kraschscenarier har eliminerats.
Linux-användare får en modernare grund
För användare av Thunderbird som Flatpak på Linux innebär version 144 en viktig teknisk uppdatering: programmet bygger nu på den senaste Freedesktop SDK 24.08. Det betyder bättre kompatibilitet med moderna skrivbordsmiljöer, nyare grafikbibliotek och förbättrad stabilitet på system som använder GNOME, KDE eller andra moderna miljöer.
Det kan tyckas som en detalj, men det är en förutsättning för att Thunderbird ska kunna leva vidare i Linuxvärlden under lång tid framöver.
Små steg framåt – men i rätt riktning
Thunderbird 144 är inte en version som får rubriker för stora nyheter. Men den visar varför projektet fortfarande är relevant: det levererar tåliga förbättringar, högre säkerhet och en tryggare användarupplevelse utan att kompromissa med friheten som öppen källkod innebär.
I en tid när många e-postlösningar blir allt mer molnbundna och sluter sig inom kommersiella ekosystem, står Thunderbird kvar som ett öppet, självständigt och transparent alternativ – och med varje uppdatering blir det lite bättre.
Peppermint OS har återuppstått i en modernare och mer elegant form. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie”, använder XFCE 4.20 som skrivbord och levereras med Linux-kärnan 6.12 LTS. Resultatet är ett lättviktigt, stabilt och uppdaterat Linuxsystem som behåller Peppermints välkända enkelhet – men med en fräschare design, förbättrad installerare och ett smartare sätt att välja program.
Den lätta Linuxdistributionen Peppermint OS har fått en rejäl uppdatering. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie”, använder den långlivade Linux-kärnan 6.12 LTS, och levereras med det moderna XFCE 4.20-skrivbordet. Resultatet är ett snabbt, resurssnålt och stabilt system som samtidigt känns fräscht och uppdaterat.
Peppermint OS har länge haft en trogen användarskara som uppskattar enkelheten: det är en minimalistisk distribution som inte försöker göra allt – bara göra det väl. I stället för att komma fullpackad med appar låter den dig själv välja vad som ska installeras, och just det har nu blivit ännu enklare.
“Suggested Packages” – välj appar med ett klick
Ett av de mest uppskattade verktygen i Peppermint är Suggested Packages, där användaren enkelt kan installera rekommenderade program. Tidigare krävdes en del terminalinteraktion – något som avskräckte nybörjare. Nu har utvecklarna moderniserat hela gränssnittet: det nya systemet använder enkla strömbrytare för att aktivera eller hoppa över appar. Det innebär att man kan installera allt man behöver med några snabba klick – helt utan terminalkommandon.
På communityns begäran har dessutom webbläsaren Brave lagts till i listan, som ett alternativ i kategorin Browsers.
Installeraren går in i framtiden med Qt6
Den grafiska installeraren Calamares har fått ett rejält lyft. Den bygger nu på Qt6 och QML6, vilket inte bara gör den snyggare utan även ger en mer responsiv och smidig installationsupplevelse. För nya användare innebär det att steget från start till ett färdigt system blir ännu mer intuitivt.
Små detaljer, stora förbättringar
Förutom de stora nyheterna finns flera mindre men viktiga förbättringar under huven:
pftech visar nu korrekt vilket ikontema som används.
Det gamla övergångsmeddelandet mellan fetching och pfetch har tagits bort för ett renare flöde.
hBlock 3.5.1 har fått en ny funktion som gör att verktyget kan försöka igen automatiskt vid nätverksfel, tack vare de nya flaggorna -n och --retry.
Tillsammans bidrar dessa justeringar till en mer polerad och stabil upplevelse – något som Peppermint-användare ofta värdesätter högre än bländande effekter.
Vad händer med 32-bitarsversionen?
En fråga som hänger i luften gäller stöd för 32-bitarsarkitekturen. Utvecklarna har ännu inte bestämt om de ska fortsätta bygga 32-bitars ISO-filer. Eftersom Debian fortfarande tillhandahåller 32-bitars paket är det tekniskt möjligt, men Peppermint-teamet vill först väga behovet mot den extra arbetsbördan.
Byggt för framtiden
Den här versionen av Peppermint OS, byggd den 12 oktober 2025, visar tydligt vart distributionen är på väg: mot en modern men resurssnål Linux-upplevelse som passar både nybörjare och entusiaster.
Med Debian 13 som grund, ett fräscht XFCE-skrivbord och användarvänliga verktyg är Peppermint OS redo att fortsätta vara ett av de mest eleganta alternativen för den som vill ha ett snabbt, stabilt och lättanvänt operativsystem – utan onödigt fluff.
Mozilla har släppt Firefox 144 – en ny version av webbläsaren som fokuserar på säkerhet, stabilitet och små men betydelsefulla förbättringar. Bland nyheterna finns starkare kryptering för sparade lösenord, en smartare Picture-in-Picture-funktion och flera nya verktyg för webbutvecklare. Versionen finns nu tillgänglig för Windows, Linux och Android.
Mozilla har nu släppt den färdiga versionen av Firefox 144, och även om det inte är en revolutionerande uppdatering, innehåller den flera förbättringar som gör webbläsaren både smidigare och säkrare. Den officiella lanseringen sker den 14 oktober 2025, men versionen finns redan tillgänglig för nedladdning för Windows, Linux och Android.
Förbättrad Picture-in-Picture-funktion
En av de mest märkbara nyheterna gäller Picture-in-Picture-läget, den lilla videoruta som kan ligga ovanpå andra fönster. I tidigare versioner pausades videon om man stängde fönstret, men nu går det att stänga utan att stoppa uppspelningen genom att hålla nere Shift och klicka på stängningsknappen, eller genom att trycka Shift + Esc. Det är en liten men praktisk förbättring för den som ofta multitaskar.
Starkare kryptering i lösenordshanteraren
Firefox 144 byter ut den gamla krypteringsmetoden 3DES-CBC mot den modernare och säkrare AES-256-CBC för sparade lösenord i Firefox Password Manager. Det stärker skyddet av användarens lokala lösenord på datorn. Mozilla påpekar att lösenord som synkas via Firefox Sync redan tidigare har haft starkare kryptering (AES-256-GCM) och alltså inte påverkas av förändringen.
Förbättringar i Android-versionen
Android-versionen får en ny översättningsbanner som visar status för översättningen av webbsidor. Mozilla har också tagit bort inställningen “Tillåt skärmdumpar i privat läge” för att skydda användarnas integritet vid privat surfning.
Förfinad hantering på Windows
I Windows-versionen har Mozilla förbättrat hur Firefox fungerar med virtuella skrivbord. När en länk öppnas från ett annat program kommer Firefox nu att använda ett fönster på det aktuella skrivbordet, eller skapa ett nytt, istället för att hoppa till ett annat skrivbord. Det ger en mer konsekvent och förutsägbar användarupplevelse.
Nya funktioner för webbutvecklare
Firefox 144 introducerar flera nyheter för utvecklare:
Stöd för Element.moveBefore API, som förenklar flytt av HTML-element i DOM-strukturen.
Stöd för View Transition API Level 1, som gör övergångar mellan sidor mjukare i webbappar.
Möjlighet att använda resizeMode i getUserMedia, vilket tillåter beskärning och nedskalning av videoströmmar.
Nya metoder getOrInsert och getOrInsertComputed för Map och WeakMap, som underlättar hanteringen av nyckel-värde-par.
Utvecklare får också stöd för WebGPU GPUDevice.importExternalTexture på Windows, samt förbättrad prestanda i VideoEncoder via en ny batch-encoding-funktion i WebCodecs, vilket minskar fördröjning och ökar genomströmningen. Dessutom visar Inspektörverktyget nu en särskild markering för egna (custom) händelser, vilket gör felsökning enklare.
Förfinad grafikhantering
Firefox 144 kan nu tillämpa dithering när gradienter som linear-gradient, conic-gradient och radial-gradient renderas via hårdvaruacceleration med WebRender. Detta ger jämnare färgövergångar, särskilt på skärmar med begränsad färgåtergivning.
Tillgänglighet och lansering
Mozilla planerar att officiellt presentera Firefox 144 tillsammans med Firefox 140.4 och Firefox 115.29.0 ESR den 14 oktober 2025. Men redan nu går det att ladda ner versionen, inklusive källkod, från Mozillas nedladdningsservrar. Firefox 144 finns tillgänglig för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system.
Sammanfattning
Firefox 144 är ingen dramatisk omarbetning, men det är en genomtänkt uppdatering som förfinar webbläsarens användarupplevelse och stärker säkerheten. Med modernare kryptering, smartare hantering av videofunktioner och fler verktyg för utvecklare visar Mozilla att Firefox fortsätter att utvecklas som en snabb, säker och användarvänlig webbläsare som respekterar både integritet och öppen standard.
Blender 5.0 är här i betaversion – och det märks att något stort är på gång. Den fria 3D-programvaran får nu stöd för HDR och bred färgrymd, ett nytt system för volymrendering och mängder av förbättringar som gör arbetet snabbare, snyggare och mer realistiskt än någonsin. Med bättre färghantering, nya verktyg för kurvor och animation, samt ett enklare gränssnitt markerar Blender 5.0 början på en ny generation digitalt skapande.
Det är något speciellt när ett verktyg som redan är älskat av miljontals kreatörer tar ett kliv framåt. Nu har Blender 5.0 nått betastadiet – och det märks direkt att mycket har hänt. Den här versionen handlar inte bara om nya funktioner, utan om att ta hela skapandeupplevelsen till en ny nivå.
Färger som på riktigt
För första gången får Blender stöd för HDR och bred färgrymd. Det betyder att färgerna inte längre är begränsade till det vanliga skärmutbudet – ljus blir starkare, skuggor djupare och nyanser mer levande. För den som jobbar med film, ljussättning eller realistisk rendering är skillnaden tydlig. På Linux krävs Wayland och att Vulkan är aktiverat för att allt ska fungera fullt ut, men för den som uppfyller kraven väntar en bildupplevelse som känns ny.
Med stöd för moderna färgstandarder som Rec.2100 och ACES 2.0 samt en ny AgX HDR-visning har Blender blivit mer framtidssäkert än någonsin.
Mer liv i rörelsen
En av de mest praktiska nyheterna är verktyget Jump Time by Delta, som låter användaren hoppa framåt eller bakåt i tidslinjen med ett eget intervall. Det är en liten detalj som gör stor skillnad när man arbetar med animationer.
Kurvverktygen har också fått en rejäl uppdatering. De hanterar nu den nya Curves-objekttypen bättre och kan visas som tredimensionella cylindrar i stället för platta band. Det gör att hår, rep eller trådar ser betydligt mer naturliga ut.
Och för den som skulpterar människor finns en ny grundmodell – en komplett mänsklig basmesh som kan användas som startpunkt för realistiska figurer och skelett.
Snabbare, smartare, snyggare
Bakom kulisserna har mycket också förbättrats. Blender kan nu använda Zstd-komprimering, ett modernt system som sparar plats utan att tappa kvalitet. Den nya algoritmen för volymrendering, baserad på “null scattering”, gör att rök och dimma både ser bättre ut och beräknas snabbare.
Dessutom har sex nya modifierare baserade på Geometry Nodes tillkommit. Det gör det enklare att bygga upp komplexa former och rörelser på ett procedurmässigt sätt – alltså mer med logik än med manuellt arbete.
Ett smidigare gränssnitt
Utvecklarna har också lagt mycket tid på att göra Blender mer behagligt att använda. Man kan nu dra och släppa poster i Shape Keys-listan, snäppa fast sidopaneler, och rensa bort arbetsytor direkt från en ny meny. Även penselinställningarna har fått en uppfräschning, och det går att ställa in färgöverlägg per kamera.
Temasystemet har genomgått en storstädning. Över 300 inställningar har försvunnit eller slagits ihop, vilket gör det lättare att skapa egna teman som faktiskt går att överblicka. Samtidigt har Blender fått en ny storyboard-mall för att planera animationer mer visuellt.
En glimt av framtiden
Att Blender 5.0 nu nått betastadiet betyder att det går att testa – helt gratis, precis som alltid. Men man bör komma ihåg att detta fortfarande är en förhandsversion. Den är inte tänkt för produktion, utan för att användare ska kunna prova, upptäcka fel och ge återkoppling.
Den färdiga versionen väntas släppas den 5 november 2025. Då kan det mycket väl vara den största Blender-versionen hittills – en som förenar konst, teknik och kreativitet i ett verktyg som fortsätter växa tillsammans med sin community.
Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 6.18 – nästa stora uppdatering av världens mest använda öppna operativsystem. Den nya kärnan bjuder på snabbare filhantering, förbättrad säkerhet, utökat stöd för ny hårdvara och förberedelser för framtidens AI- och molnteknik. Om allt går enligt plan blir Linux 6.18 den nästa långtidssupportade versionen, med lansering i slutet av november eller början av december 2025.
Den legendariske Linux-skaparen Linus Torvalds har nu släppt den första testversionen (så kallad Release Candidate) av nästa stora Linux-kärna – version 6.18. Den färdiga versionen väntas komma i slutet av november eller början av december 2025 och kan mycket väl bli nästa långtidssupportade (LTS) version, vilket betyder att den får uppdateringar och säkerhetsfixar under flera år framöver.
Vad är Linux-kärnan?
För den som inte är insatt: Linux-kärnan är själva hjärtat i operativsystemet Linux – den del som sköter kontakten mellan datorns hårdvara (processor, minne, hårddiskar osv.) och programmen som körs. När kärnan uppdateras betyder det ofta bättre stöd för ny hårdvara, högre prestanda och färre buggar.
Vad är nytt i 6.18?
Den nya versionen innehåller som vanligt hundratals små förbättringar, men här är några av de mest intressanta nyheterna:
Bättre filsystemstöd: Linux 6.18 får en uppdatering av filsystemet Btrfs, som bland annat gör det möjligt att hantera större blockstorlekar, vilket kan ge snabbare filhantering på vissa typer av diskar.
Nytt stöd för virtualisering: Kärnan kan nu köras som gäst i FreeBSD:s så kallade Bhyve-hypervisor – ett system som gör det möjligt att köra flera operativsystem samtidigt på samma dator.
Säkrare nätverk: Nytt stöd gör det möjligt att kryptera TCP-anslutningar direkt via AMD:s inbyggda säkerhetsfunktioner, vilket kan ge ett extra lager av skydd mot dataintrång.
Förbättrat stöd för AMD och Intel: Versionen lägger till stöd för nya AMD-processorer och två nya Intel “Alder Lake-S”-modeller. Det finns också en ny funktion som gör att AMD-system kan övervaka och justera bandbredd mellan olika delar av processorn mer effektivt.
Stöd för artificiell intelligens: En ny drivrutin för Rockchip NPUs (specialchip för AI-beräkningar) har lagts till.
Förbättrad säkerhet för virtuella maskiner: En ny funktion från AMD – kallad Secure AVIC – skyddar virtuella datorer från att utsättas för falska signaler från ett osäkert värdsystem.
Utöver det här innehåller versionen mängder av mindre förbättringar i drivrutiner, dokumentation, och verktyg för utvecklare. Linus Torvalds själv säger att “allt ser ganska normalt ut” och att detta är en av de smidigare utvecklingsfaserna på länge.
Hur går testningen till?
När en ny version av Linux ska släppas, börjar Linus Torvalds alltid med en testperiod där flera så kallade Release Candidates (RC) publiceras. Dessa versioner är till för utvecklare och avancerade användare som vill testa och rapportera buggar. Den första, Linux 6.18-rc1, finns redan tillgänglig för nedladdning på Linus Torvalds egen Git-server och på den officiella webbplatsen kernel.org.
Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte är en färdig version. Den är avsedd för testning, inte för användning på vanliga datorer.
Vägen hit – och framåt
Den föregående versionen, Linux 6.17, släpptes den 28 september 2025 och innehöll bland annat stöd för nya Intel- och AMD-funktioner samt förbättrat stöd för moderna videokodare som HEVC (H.265). Den används redan i flera Linux-distributioner som Ubuntu 25.10, Fedora 43 och Arch Linux.
Version 6.16, som kom i juli, har däremot nu nått slutet av sin livscykel (EOL – End of Life), vilket betyder att den inte längre får säkerhetsuppdateringar. Linux-användare rekommenderas därför att gå vidare till nyare versioner.
Sammanfattning
Linux 6.18 markerar ännu ett steg framåt för världens mest använda öppna operativsystem – från superdatorer till mobiltelefoner, bilar och servrar. Om allt går enligt plan blir version 6.18 den nästa stora LTS-versionen, vilket gör den extra viktig för företag och organisationer som vill ha en stabil plattform att bygga på under lång tid framöver.
Den färdiga versionen väntas den 30 november om allt går enligt plan, eller den 7 december om testperioden förlängs med en extra RC-version.
Linux 6.18 — tekniska höjdpunkter
Btrfs: inledande stöd för blockstorlek > sidstorlek (prestanda/skalning).
Virtualisering: kärnan kan köras som gäst på FreeBSD bhyve.
LoongArch KVM: PTW-funktionsdetektion på ny hårdvara.
Nätverk/AMD: PSP-baserad kryptering av TCP-anslutningar.
EDAC: ny drivrutin för AMD VersalNET minneskontroller + A72 L1/L2-cachefel.
x86/Intel: stöd för två Alder Lake-S SoC:er.
AMD QoS: tilldelning av bandbredds-räknare (RMIDs) per resurs.
AMDGPU: CRIU-stöd för gem-objekt (checkpoint/restore).
AI/Acceleratorer: Rocket Accel-drivrutin för Rockchip NPU:er.
Gäst-säkerhet: AMD Secure AVIC för skydd mot illasinnad interrupt-injektion.
RC1: 12 okt 2025 •
Planerad final: 30 nov 2025 (ev. 7 dec vid en extra RC) •
Möjlig LTS: Ja
Kort status
~50% av ändringarna är drivrutiner; övrigt: VFS/filsystem, arkitektur-uppdateringar
(många devicetree-ändringar), verktyg, Rust-stöd m.m.
Obs: RC-versioner är avsedda för test, inte produktion.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.
Linux.se Svara
Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.
Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.
Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.
I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.
Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.
En tjänst skapad för självständiga användare
Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.
Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.
Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.
Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.
Frihet i fokus
Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet. Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste: en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.
Ett gott exempel på digital slöjd
qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent. Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.
En ny tid för digitalt skapande
Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.” Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.
Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats. Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.
Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin. Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.
Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.
Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org
Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.
1. En LAMP-miljö
Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.
2. Installera grunderna
Installera Apache, PHP och MySQL med:
sudo apt install apache2 php mysql-server
Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.
3. Skaffa ett ChatGPT-konto
Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.
4. Konfigurera din miljö
När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.
5. Dela filer mellan Linux och Windows
Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
sudo apt install samba
Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.
6. Testa din första sida
Skapa filen /var/www/html/index.php med:
<?php echo "Hej världen!"; ?>
Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!
7. Be ChatGPT om hjälp
Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.
Slutsats:
Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.
Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office.
Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med hela 70 buggfixar och förbättringar som gör programmet både stabilare och mer pålitligt.
Den 9 oktober 2025 meddelade The Document Foundation att LibreOffice 25.8.2 nu finns att ladda ner för Windows, macOS och Linux. Det är den andra underhållsuppdateringen i LibreOffice 25.8-serien och följer drygt fem veckor efter version 25.8.1.
70 buggar fixade – förbättrad stabilitet och kompatibilitet
Den nya versionen rättar till 70 kända fel och kraschproblem som rapporterats av användare sedan augusti. Bland annat har flera kompatibilitetsproblem med Microsoft Office/365-format lösts, liksom buggar som kunde påverka filöppning, sparning och användargränssnittet.
För den som arbetar dagligen med dokument, kalkylblad eller presentationer innebär det en mjukare och mer stabil upplevelse, särskilt vid arbete med större filer eller avancerade mallar.
Snabbare och smartare LibreOffice 25.8
Huvudversionen LibreOffice 25.8, som släpptes i augusti 2025, introducerade en rad stora förbättringar:
Export till PDF 2.0 – med bättre kvalitet och moderna standarder
Upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc
Förbättrad minneshantering, särskilt märkbart på virtuella skrivbord och tunna klienter
Mjukare rullning i stora dokument
Förbättrad orddelning och textavstånd, vilket ger ett mer professionellt resultat vid utskrift
Tillsammans gör dessa förbättringar LibreOffice till ett ännu mer attraktivt alternativ för såväl privatpersoner som organisationer.
Finns nu för fler plattformar
I samband med lanseringen meddelar The Document Foundation att Amazon Linux 2023 nu är en officiellt stödd plattform för LibreOffice. Det innebär att användare kan ladda ner färdiga 64-bitars ARM (AArch64)-paket i RPM-format, vilket underlättar installation på servrar och molnplattformar.
Ladda ner nu – eller vänta på din distribution
LibreOffice 25.8.2 finns att ladda ner direkt från www.libreoffice.org/download. Användare av Linuxdistributioner som till exempel Ubuntu, Fedora eller openSUSE rekommenderas dock att vänta tills versionen dyker upp i den egna distributionens programförråd, för att få en automatiskt testad och paketerad version.
För systemintegratörer och utvecklare finns även källkoden tillgänglig för nedladdning.
Stöd och långsiktig version
LibreOffice 25.8-serien kommer att få sju underhållsuppdateringar fram till juni 2026, med nästa version – LibreOffice 25.8.3 – planerad till mitten av november 2025.
För användare som prioriterar maximal stabilitet framför nya funktioner erbjuder stiftelsen också LibreOffice 25.2-serien, som innehåller fler månader av testade och bakportade fixar. Den aktuella versionen där är LibreOffice 25.2.6.
Gemenskapen i centrum
Som alltid påminner The Document Foundation om att detta är ”Community”-utgåvan av LibreOffice, framtagen och underhållen av frivilliga. För företag som behöver professionellt stöd och längre supportcykler rekommenderas LibreOffice Enterprise från stiftelsens ekosystempartners.
Teknisk support erbjuds inte direkt av stiftelsen, men användare kan få hjälp via frivilliggemenskapen på ask.libreoffice.org eller genom användarlistor via e-post.
Kort sagt: LibreOffice 25.8.2 är en viktig uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin – ett starkt alternativ till Microsoft Office för alla som värdesätter öppen källkod, transparens och frihet.
Teknisk fakta • LibreOffice 25.8.2
Släppt: 9 okt 2025
Typ
Underhållsutgåva (25.8, punkt 2)
Antal fixar
≈ 70 bugg- och regressionsfixar (RC1 + RC2)
Viktiga förbättringar
Stabilitet, kraschfixar, bättre öppning/sparning, UI-förfiningar, förbättrad interoperabilitet med Microsoft Office/365-format
Stödda plattformar
Windows • macOS • Linux (DEB/RPM). Nytt: Amazon Linux 2023 (AArch64, RPM)
Kärnnyheter i 25.8
Export av PDF 2.0 • upp till 30% snabbare filöppning (Writer/Calc) • optimerad minneshantering • mjukare rullning i stora dokument • förbättrad orddelning & spacing
Supportfönster
25.8-serien underhålls till 12 juni 2026 (planerat)
Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden.
När HP lanserade EliteBook 2530p år 2008 riktade man sig till resande proffs som behövde en dator som var lätt, robust och säker. Med en vikt på bara 1,45 kilo och ett chassi som uppfyllde MIL-STD-810F-standarden klarade den både damm, vibrationer och värme. Det var en minidator som kändes mer som ett verktyg än en pryl.
Byggd för att hålla EliteBook 2530p hade HP DuraCase-design i aluminium, spilltåligt tangentbord och skydd mot stötar genom 3D DriveGuard. Tangenterna var förstärkta med DuraKeys, och den borstade metallytan höll sig fin även efter år av användning. Det här var en dator byggd för att överleva väskan, flyget och kontoret – dag efter dag.
Prestanda i miniformat Under skalet fanns Intel Centrino 2-plattformen med Core 2 Duo ULV/LV-processorer och upp till 8 GB DDR2-minne, vilket var imponerande för sin storlek. Lagringen kunde bestå av antingen en 1,8-tums eller 2,5-tums hårddisk eller SSD, och grafiken sköttes av Intel GMA X4500 HD. Den var aldrig någon kraftmaskin – men till kontorsarbete, surf och enklare multimedia räckte den gott.
Skärm och batteri Den 12,1-tums Illumi-Lite LED-skärmen var tidig med sin kvicksilverfria belysning och låga strömförbrukning. Tre olika batterialternativ – 3, 6 eller 9 celler – gjorde det möjligt att välja mellan låg vikt eller heldagsdrift, något som var ovanligt flexibelt i ultraklassens barndom.
Alltid uppkopplad EliteBook 2530p kunde utrustas med HP Mobile Broadband (Gobi) för globalt mobilt bredband, och hade i standardutförande Wi-Fi, Bluetooth, Gigabit Ethernet och FireWire. Den var kort sagt redo att kommunicera med nästan vad som helst.
Säkerhet och smarta funktioner Med HP ProtectTools, TPM-chip, fingeravtrycksläsare och smartkortstöd var datan väl skyddad. Den inbyggda 2 MP-webbkameran kunde till och med läsa av visitkort, och gjorde datorn redo för tidiga videomöten via Skype och VoIP.
Ett arv av hållbarhet Mer än femton år senare lever många exemplar vidare. Ett EliteBook 2530p med SSD och Ubuntu 24.04 LTS fungerar fortfarande för textarbete, surf och till och med streaming från SVT – med nöd och näppe. Tangentbordet är förvånansvärt bra, och byggkvaliteten känns gedigen än idag.
Det exemplar vi testade saknade batteri och hade kvar sin gamla hårddisk, men upplevelsen var ändå överraskande användbar. På en loppis kan man ibland hitta en sådan maskin för under 200 kronor med nätadapter – ett fynd för den som vill ha en dator som till exempel Telegram-dator.
HP EliteBook 2530p påminner oss om en tid då kvalitet, hållbarhet och reparerbarhet stod i centrum – och om hur en välbyggd dator kan överleva långt efter sin tänkta livslängd.
HP EliteBook 2530p – Teknisk specifikation
Lanseringsår: 2008 Chassi: Aluminium, uppfyller MIL-STD-810F Vikt: Från 1,45 kg Skärm: 12,1″ Illumi-Lite LED, 1280×800 (WXGA) Processor: Intel Core 2 Duo ULV SU9300 (1.2 GHz)
eller LV SL9400 (1.86 GHz) Chipset: Intel GS45 Express Grafik: Intel GMA X4500 HD Minne: Upp till 8 GB DDR2 (2×SO-DIMM, 800 MHz) Lagring: 1.8″ eller 2.5″ SATA HDD/SSD Optisk enhet: DVD-ROM eller DVD±RW (valbar) Trådlöst: Wi-Fi (802.11 a/b/g/n), Bluetooth 2.0, HP Mobile Broadband (Gobi) Nätverk: Gigabit Ethernet, 56K modem Portar: 2×USB 2.0 (3 utan optisk enhet), VGA, FireWire, SD, RJ-11, RJ-45 Säkerhet: TPM 1.2, Fingeravtrycksläsare, Smartkort, HP ProtectTools Ljud: HD Audio, dubbla mikrofoner, hörlurs-/linjeutgång Kamera: 2 MP med visitkortsläsning Batterier: 3-cell (31 Wh), 6-cell (55 Wh), 9-cell (83 Wh) Operativsystem (ursprung): Windows Vista Business / XP Pro / FreeDOS Modern kompatibilitet: Ubuntu 24.04 LTS fungerar
Kommentar: Äldre men robust maskin. Passar utmärkt som skrivdator eller lätt Linux-terminal.
WGDashboard är tillbaka i version 4.3 – nu med en klientpanel där användare kan logga in och se sina egna WireGuard-anslutningar. Det finns också ett nytt, fortfarande experimentellt, system för tillägg (plugins) som gör det möjligt att bygga ut funktionerna. Under huven har WGDashboard bytt till SQLAlchemy, vilket gör att flera databaser kan användas: SQLite, PostgreSQL och MySQL. Dessutom har webhooks lagts till för automatiska åtgärder, historisk data för varje anslutning samt stöd för taggar och filter som gör administrationen enklare. Bland övriga nyheter finns stöd för Debian 13, att nycklar döljs som standard och att kravet på MTU för nya anslutningar har tagits bort.
Men det gör detsamma för tux är min cybersoldat, någonstans i Sverige.
WGDashboard 4.3 – enklare hantering av WireGuard VPN
Efter fem månader kommer nu en ny version av WGDashboard, ett webbaserat verktyg för att hantera WireGuard VPN-servrar. Med det kan administratörer skapa, ändra och hålla koll på alla enheter (så kallade peers) som är anslutna – direkt i webbläsaren.
Ny klientpanel Den största nyheten i version 4.3 är en klientpanel. Det innebär att även vanliga användare kan logga in och se sina egna VPN-inställningar, inte bara administratörer. Det gör det enklare och tydligare för alla.
Pluginsystem – bygg vidare med egna funktioner WGDashboard har fått stöd för plugins, alltså tillägg som kan ge nya funktioner. Utvecklare kan börja bygga sådana redan nu, även om stödet fortfarande är under utveckling.
Förbättringar i bakgrunden Tidigare använde WGDashboard en enkel databas (SQLite). Nu kan man välja mellan flera olika databaser, till exempel SQLite, PostgreSQL eller MySQL. Det finns också stöd för webhooks, vilket betyder att vissa åtgärder kan ske automatiskt när en ny enhet läggs till, ändras eller tas bort.
Mer statistik och anpassning Nya funktioner i version 4.3:
Historisk data för varje enhet, som nätverksanvändning, sessioner och tidigare anslutningar.
Möjlighet att gruppera enheter med taggar och filter.
Stöd för mallar (Jinja) för standardinställningar och mejlutskick.
Möjlighet att använda olika portar (”ingångar”) för olika konfigurationer.
Andra nyheter och fixar
Stöd för Debian 13 (ny version av Linux).
Nya enheter får sina nycklar dolda som standard, så de visas inte öppet.
Kravet på MTU-värde (storlek på datapaket) för nya enheter är borttaget.
Menyer och startsida visar nu saker i samma ordning, vilket gör systemet mer logiskt.
Dessutom har flera buggar rättats till, bland annat:
Diagrammen för nätverksanvändning visade ibland fel data.
Språkproblem i Docker-installationen när ett app-prefix användes.
afikgrafer och språkproblem i Docker när app_prefix används.
Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2.
Från små buggar till stora förbättringar GIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och används som ett alternativ till kommersiella jättar som Photoshop. När en ny version kommer är det därför många som håller ögonen öppna.
Den nya mikro-uppdateringen 3.0.6 har inte som mål att revolutionera programmet, utan snarare att slipa bort irriterande kanter. Och det är ofta just de små detaljerna som gör störst skillnad i vardagen.
Bland de mest märkbara nyheterna finns:
Mer lättanvända reglage – inga fler frustrerande “felpekningar” när man försöker justera värden.
Färre krascher – särskilt vid textkonturer och vid problem som tidigare främst drabbade Windows-användare med språk som turkiska eller norska.
Bättre transparenshantering – nu behöver inte användaren själv oroa sig för om ett lager saknar alfakanal.
Tema-färger för pensel, teckensnitt och paletter – vilket ger en mer enhetlig och modern känsla i gränssnittet.
Utöver det har filterhanteringen blivit snabbare, import av färgpaletter fått fler funktioner och en hel del långvariga buggar i Flatpak-versionen åtgärdats.
Plattformsspecifika förbättringar Windows-användare får en viktig lösning på språkberoende krascher, som visade sig bottna i en olycklig kombination av buggar i både LLVM:s bibliotek och Microsofts UCRT-kod.
På macOS har utvecklarna lagt extra krut på stabilitet: krascher vid färgdragning har eliminerats och användare som föredrar multi-fönsterläge slipper nu den tidigare irriterande “fönsterflimringen”.
Flatpak-versionen, som är populär bland Linux-användare, återfår också tillgång till viktiga inställningar för utskrift i sandboxade miljöer.
Under huven: GEGL och babl Två centrala komponenter i GIMP, de grafiska motorerna GEGL och babl, har också fått sina respektive uppdateringar.
GEGL 0.4.64 introducerar bredare stöd för GPU-acceleration och robustare filterhantering.
babl 0.1.116 får en putsad byggprocess och nya möjligheter att kontrollera versioner direkt från kommandoraden.
Det betyder i praktiken snabbare och mer tillförlitlig bildbearbetning, särskilt för avancerade filter och effekter.
Ett globalt lagarbete Bakom kulisserna pågår ett imponerande samarbete. Till version 3.0.6 bidrog 38 utvecklare till kärnkoden, ytterligare ett tiotal till olika tillägg och plug-ins, och 15 översättningsteam såg till att GIMP fungerar på allt från baskiska och georgiska till svenska och persiska.
En lång rad buggrapporter har stängts, hundratals commits har skickats in, och tusentals rader kod har putsats. Det är en påminnelse om den styrka som öppen källkod kan ha: människor från hela världen samarbetar för att förbättra ett verktyg som sedan delas fritt med alla.
Vad händer härnäst? Med 3.0.6 ute fortsätter resan mot den kommande GIMP 3.2. Den väntas bjuda på fler större nyheter, men tack vare denna mikro-release behöver användarna inte vänta med att få en mer stabil, smidigare och modernare version av programmet.
För den som vill prova själv finns färdiga paket för Linux (både AppImage och Flatpak), Windows (inklusive Microsoft Store-versioner) och macOS – för både Intel och Apple Silicon.
Slutord GIMP 3.0.6 är kanske ingen banbrytande release, men den är ett typexempel på varför kontinuerlig utveckling och små förbättringar är så viktiga. Från buggar som kraschar hela programmet till små justeringar i användargränssnittet – det är helheten som gör att GIMP känns mer polerat än någonsin.
För alla som vill ha ett kraftfullt, gratis och ständigt förbättrat bildredigeringsprogram är det här goda nyheter.
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.
Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.
Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.
Hur gammal dator kan jag använda? En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.
En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.
Vilket operativsystem ska jag välja? Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.
ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.
Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.
Vad fungerar – och vad fungerar inte? Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.
Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.
Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.
Skrivare Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.
Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.
Förberedelser: gör backup Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.
Att skapa en startbar USB-sticka För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.
Så här gör du:
Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
Så startar du från USB Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.
I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.
Installationen av Ubuntu När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.
Några saker är bra att tänka på:
Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.
Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.
Kom igång med din nya dator Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.
I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.
Om du behöver hjälp För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.
Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.
Fördelar med Linux
Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.
Eftere Års 2026 val kan vi få en regering med kommunister som ministrar, och då kan demokratin riskera att avskaffas – precis som i Tyskland 1933, där socialister tog makten. Ett sätt att skydda sig mot diktaturens kreatur är att hålla sin data borta från dessa stora jättar.
Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.
FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops
Ny laptop – inbäddade utsläpp: ≈ 200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp.
Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.
Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen.
Källa: Apple Product Environmental Report.
Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning.
Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.
Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %.
Källa: TCO Certified (2025).
EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik).
Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.
E-avfall i världen:62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag.
Källa: Global e-Waste Monitor 2024.
Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
Att förstå och hantera processer är en av de mest grundläggande färdigheterna i Linux. När du kör ett program – vare sig det är en webbläsare, ett terminalkommando eller en systemtjänst – skapas en process. Ibland behöver du som användare ta kontroll över dessa processer: kanske för att ett program har hängt sig, för att frigöra resurser eller för att starta om en tjänst. I Linux görs detta genom att skicka signaler till processer via terminalen. I den här guiden går vi igenom vad processer är, hur signaler fungerar och hur du kan använda viktiga kommandon som kill, killall, pkill, fuser, pgrep och skill för att söka upp, pausa eller avsluta processer – med tydliga exempel för nybörjare.
Att kunna döda en process från terminalen kan ibland vara nödvändigt.
Vad är en process i Linux?
En process är ett körande program på datorn. Operativsystemet Linux hanterar många processer samtidigt och ger varje process ett unikt process-ID (PID) för identifiering. Processer kan vara synliga användarprogram (som ett webbrowserfönster) eller systemtjänster som körs i bakgrunden. Linux-kärnan ansvarar för att schemalägga processer, fördela resurser och hålla isär deras minne och rättigheter. Som användare kan man med kommandon i terminalen inspektera och påverka processer, till exempel om ett program har hängt sig eller om man behöver avsluta en process som förbrukar för mycket resurser.
Varför behöver man hantera eller avsluta processer?
Vanliga anledningar till att manuellt hantera (eller döda) processer är att ett program inte svarar, har låst sig eller använder orimligt mycket CPU/minne. Ibland behöver man avsluta ett program som körs i bakgrunden, starta om en tjänst genom att skicka en viss signal, eller frigöra en fil eller nätverksport som en process håller låst. Genom att skicka signaler till processer kan man be dem avsluta på ett kontrollerat sätt eller tvinga fram en avslutning om de inte reagerar. Att känna till de viktigaste kommandona för processhantering – såsom kill, killall, pkill, fuser, pgrep och skill – är därför värdefullt. I denna artikel går vi igenom vad signaler är och hur man använder dessa kommandon med praktiska exempel.
Signaler i Linux och vanliga signaler
En signal är ett meddelande som operativsystemet kan skicka till en process för att uppmärksamma den på en händelse eller begära en viss åtgärd. Signaler identifieras både med namn (ofta med prefixet SIG) och ett nummer. Till exempel är SIGTERM signal nummer 15, SIGKILL nummer 9, SIGHUP nummer 1 och SIGSTOP nummer 19. När en signal skickas till en process avbryts den normalt tillfälligt för att hantera signalen. Vissa signaler kan fångas upp av processen (som då kan välja att ignorera dem eller utföra städning), medan andra inte kan ignoreras.
Några vanliga signaler och deras betydelser är:
SIGTERM (15) – Termineringssignal. Standard-signalen som skickas av kommandot kill. Den ber processen att avsluta sig själv gracefully, dvs. på ett kontrollerat sätt[2]. Processen får en chans att städa upp, spara sitt tillstånd, stänga filer etc., innan den avslutas.
SIGKILL (9)– Kill-signalen. Detta är en tvångsavslutning som inte kan fångas eller ignoreras av processen[1][3]. Operativsystemet terminerar processen omedelbart när det får denna signal, även om processen hängt sig. SIGKILL bör användas som sista utväg när en process inte reagerar på vänligare signaler, eftersom ingen städning sker och t.ex. temporära filer eller resurser kan lämnas i osäkert tillstånd[3].
SIGHUP (1)– Hang up. Ursprungligen indikerar detta att den terminal (TTY) som startade processen kopplades ned. För många bakgrundstjänster (daemons) har det blivit konvention att SIGHUP innebär att processen ska läsa om sin konfiguration eller starta om sig själv[4]. Man kan alltså skicka SIGHUP till en daemon för att få den att göra en mjuk omstart eller ladda om inställningar.
SIGSTOP (19)– Stoppsignal. Pauserar en process (fryser dess exekvering) utan att avsluta den, och kan inte ignoreras av processen[1]. Detta motsvarar att köra ett program i bakgrunden genom att trycka Ctrl+Z i terminalen. En stoppad process kan återupptas igen genom att skicka SIGCONT (continue) eller föras in i förgrunden med shell-kommandon som fg. SIGSTOP/SIGCONT är användbara om man tillfälligt vill pausa en process (t.ex. för felsökning) utan att döda den.
Det finns många fler signaler (för att lista alla standard-signaler kan man köra kill -l eller fuser -l i terminalen). Som nybörjare är det viktigast att förstå att SIGTERM är standardmetoden att avsluta processer på ett snällt sätt, SIGKILL är en tvingande nödlösning, och att signaler som SIGHUP och SIGSTOP har speciella användningsområden. Nästa steg är att använda kommandon som skickar dessa signaler till processer.
Kommandot kill – avsluta processer med PID
Det mest grundläggande sättet att skicka en signal till en process är med kommandot kill. Namnet låter brutalt, men kill skickar egentligen en godtycklig signal (som standard SIGTERM) till en eller flera processer utifrån deras PID. För att använda kill måste du alltså känna till processens ID-nummer. Detta kan man ta reda på med verktyg som ps (processlista), top eller pgrep (mer om pgrep nedan).
Syntax: kill [signal] PID … (om ingen signal anges skickas SIGTERM som standard).
Exempel på användning:
# Skicka standardsignalen SIGTERM (15) till process med PID 1234 kill 1234
Kommandot ovan ber processen 1234 att avsluta sig själv snällt (SIGTERM är default för kill[2]). Om processen inte avslutas kan man behöva skicka en mer drastisk signal:
# Tvinga avslutning av process 1234 med SIGKILL (9) kill -9 1234
Här används flaggan -9 för att skicka signal 9 (SIGKILL), vilket omedelbart dödar processen[3]. Notera att man också kan skriva kill -SIGKILL 1234 – många signaler kan anges antingen med nummer, med fullt namn (t.ex. -SIGKILL) eller förkortat utan ”SIG” (t.ex. -KILL), alla dessa är ekvivalenta.
Ett normalfall är att först försöka med en vanlig kill (SIGTERM) och ge processen åtminstone några sekunder att avsluta sig på rätt sätt. Om den fortsatt vägrar dö eller hänger sig, kan man följa upp med kill -9 för att garantera att den försvinner. SIGKILL kan som sagt inte ignoreras av processen[5].
Kommandot kill kan även skicka andra signaler. Till exempel kan man skicka SIGHUP (1) för att instruera en process att starta om eller läsa om konfiguration:
# Skicka SIGHUP (1) till process 5678, ofta för att få en daemon att läsa om sin config kill -1 5678 # -1 motsvarar SIGHUP kill -HUP 5678 # detta är likvärdigt med -1
På liknande sätt kan kill -STOP användas för att pausa en process och kill -CONT för att fortsätta en pausad process. Om du är osäker på signalnamnet eller numret kan du skriva:
# Lista alla signals namn och nummer kill -l
Detta listar alla signaler som systemet känner till (t.ex. får du reda på att 15 = TERM, 9 = KILL, 1 = HUP, etc.).
Tips: kill är inbyggt i många shell (som Bash). Oftast räcker det att ange PID, men var försiktig så att du inte råkar ange fel PID. Det är alltid en bra idé att dubbelkolla med exempelvis ps eller pgrep att du har rätt process. Som vanlig användare kan du bara skicka signaler till processer du äger (startat själv), medan root-användaren kan signalera alla processer.
Kommandot killall – döda processer utifrån namn
Med killall kan du skicka en signal till samtliga processer som matchar ett givet kommando-namn. Till skillnad från kill behöver du alltså inte känna till PID; istället anger du namnet på processen/programmet. Som standard skickar killall också SIGTERM om ingen annan signal anges[6].
Syntax: killall [flaggor] [signal] namn…
Ett enkelt exempel:
# Försöker stänga alla processer som heter ”firefox” med SIGTERM killall firefox
Ovanstående kommando försöker avsluta alla körande Firefox-processer (t.ex. om flera webbläsarfönster är öppna) genom att skicka SIGTERM till dem. Om de inte stänger sig ordentligt kan man tvinga dem:
# Döda alla ”firefox”-processer med SIGKILL (9) killall -9 firefox
Flaggan -9 fungerar här likadant som för kill. Man kan även specificera signalnamn, till exempel killall -KILL firefox gör samma sak. Under huven skickar killall signalen till alla processer med det angivna namnet[6].
Det är viktigt att ange processen vid exakt namn. killall matchar som default hela kommandonamnet. Till exempel, killall vi dödar processer vars namn är precis ”vi”, men inte ”vim”. Man kan använda flaggan -I för att ignorera skillnad mellan versaler/gemener vid namnmatchning, eller -r för att tolka namnet som ett regular expression (regex) om man vill ha mer flexibel matchning[7]. Exempelvis skulle killall -r -9 ^firefox med regex döda alla processer vars namn börjar med ”firefox”.
Några andra praktiska flaggor för killall är: – -i (interactive) – frågar om bekräftelse före varje enskild process som ska dödas. Bra för säkerhets skull om man är osäker. – -v (verbose) – skriver ut information om huruvida signalen lyckades skickas till var och en. – -u användare – begränsa till processer som ägs av en viss användare. T.ex. killall -u alice firefox skulle bara försöka döda Alice instanser av firefox.
Varning: killall på Linux är harmlöst om du anger ett specifikt processnamn, men se upp så att du inte misstar det för det helt annorlunda kommandot killall på vissa Unix-system (som Solaris) där killall utan argument faktiskt försöker döda alla processer. På Linux är killall en del av psmisc-paketet och fungerar enligt ovan. Ange alltid explicit ett processnamn när du använder detta kommando.
Kommandot pkill – skicka signal utifrån sökmönster
pkill liknar killall genom att det låter dig avsluta processer baserat på namn, men det är mer flexibelt. Namnet pkill står för ”process kill” och är kopplat till kommandot pgrep (process grep). I själva verket är pkill en variant av pgrep som istället för att lista processer skickar en signal till dem som matchar kriteriet[8]. pkill använder sig av mönstermatchning (standardmässigt regular expressions) på processernas namn eller andra attribut.
Syntax: pkill [flaggor] [signal] mönster
Om ingen signal anges så skickar pkill som vanligt SIGTERM (15)[9]. Mönstret kan vara en del av processens namn. Exempel:
# Försök avsluta alla processer vars namn innehåller ”chrome” pkill chrome
Ovan kommando skulle skicka SIGTERM till alla processer som matchar regex-mönstret ”chrome” i sitt namn (så det träffar t.ex. både chrome och chromium om de körs). Vill man vara specifik att namnet ska matcha exakt, kan man använda flaggan -x (exact match). Alternativt kan man skriva regex med ^ och $ för att ange början/slut på namnet:
# Avsluta alla processer som heter exakt ”ssh” (inte bara innehåller ”ssh”) pkill -x ssh
Man kan på liknande sätt som med killall använda -9 eller -KILL för att skicka SIGKILL:
# Tvinga bort alla processer vars namn matchar ”chrome” pkill -9 chrome
Ett praktiskt användningsområde är att skicka andra signaler. Till exempel för att be en tjänst ladda om sin konfiguration (vilket ofta görs med SIGHUP) kan du göra:
# Ladda om Nginx konfiguration genom att skicka SIGHUP (1) till alla ”nginx”-processer pkill -HUP nginx
Detta utnyttjar att många tjänster (inklusive Nginx) tolkar SIGHUP som signal att läsa om config[10][11].
pkill har flera användbara flaggor för att begränsa vilka processer som träffas: – -f – matcha mot hela kommandoraden istället för bara basnamnet. T.ex. pkill -f ”python myscript.py” skulle matcha kommandoraden som innehåller texten python myscript.py (användbart om processen har ett generiskt namn men unika argument). – -u användare – matcha bara processer som körs av en viss användare (eller lista av användare). T.ex. pkill -u bob ssh dödar ssh-processer som körs av användaren bob. – -n / -o – matcha endast den nyaste respektive äldsta processen som uppfyller mönstret. Detta är bra om man t.ex. vill döda den senast startade instansen av något. – -c – (i vissa varianter) visa antal träffade processer istället för att döda (eller används i pgrep specifikt – se man pkill/pgrep).
En viktig sak med pkill är att det är lätt att matcha bredare än avsett om man inte är försiktig med mönstret. Till exempel kan pkill ssh även döda en process som heter ssh-agent eftersom ”ssh” ingår i namnet. Därför är ett gott råd att först testa mönstret med pgrep (som bara listar träffar) innan man kör pkill. Exempel:
pgrep -l chrome # listar PIDs och namn för processer som matchar ”chrome”
Om utdata ser rimlig ut så kan man sedan byta ut pgrep mot pkill med samma mönster för att faktiskt skicka signalen.
Kommandot pgrep – hitta processer utifrån namn eller villkor
Som nämnt är pgrep syskonverktyget till pkill. Istället för att skicka signaler listar pgrep helt enkelt ut process-ID för processer vars namn eller andra attribut matchar ett mönster. Formatet liknar pkill:
Syntax: pgrep [flaggor] mönster
Standardbeteendet är att matcha processnamn (kommandots namn) mot ett angivet mönster (som tolkas som regex). pgrep skriver ut matchande PIDs, ett per rad. Några exempel:
# Hitta PID för alla processer vars namn innehåller ”ssh” pgrep ssh
# Hitta PID för processen som heter exakt ”gnome-shell” pgrep -x gnome-shell Hantera processer i Linux från terminalen – En nybörjarguide
Vad är en process i Linux?
En process är ett körande program på datorn. Operativsystemet Linux hanterar många processer samtidigt och ger varje process ett unikt process-ID (PID) för identifiering. Processer kan vara synliga användarprogram (som ett webbrowserfönster) eller systemtjänster som körs i bakgrunden. Linux-kärnan ansvarar för att schemalägga processer, fördela resurser och hålla isär deras minne och rättigheter. Som användare kan man med kommandon i terminalen inspektera och påverka processer, till exempel om ett program har hängt sig eller om man behöver avsluta en process som förbrukar för mycket resurser.
Varför behöver man hantera eller avsluta processer?
Vanliga anledningar till att manuellt hantera (eller döda) processer är att ett program inte svarar, har låst sig eller använder orimligt mycket CPU/minne. Ibland behöver man avsluta ett program som körs i bakgrunden, starta om en tjänst genom att skicka en viss signal, eller frigöra en fil eller nätverksport som en process håller låst. Genom att skicka signaler till processer kan man be dem avsluta på ett kontrollerat sätt eller tvinga fram en avslutning om de inte reagerar. Att känna till de viktigaste kommandona för processhantering – såsom kill, killall, pkill, fuser, pgrep och skill – är därför värdefullt. I denna artikel går vi igenom vad signaler är och hur man använder dessa kommandon med praktiska exempel.
Signaler i Linux och vanliga signaler
En signal är ett meddelande som operativsystemet kan skicka till en process för att uppmärksamma den på en händelse eller begära en viss åtgärd. Signaler identifieras både med namn (ofta med prefixet SIG) och ett nummer. Till exempel är SIGTERM signal nummer 15, SIGKILL nummer 9, SIGHUP nummer 1 och SIGSTOP nummer 19[1]. När en signal skickas till en process avbryts den normalt tillfälligt för att hantera signalen. Vissa signaler kan fångas upp av processen (som då kan välja att ignorera dem eller utföra städning), medan andra inte kan ignoreras.
Några vanliga signaler och deras betydelser är:
SIGTERM (15) – Termineringssignal. Standard-signalen som skickas av kommandot kill. Den ber processen att avsluta sig själv gracefully, dvs. på ett kontrollerat sätt[2]. Processen får en chans att städa upp, spara sitt tillstånd, stänga filer etc., innan den avslutas.
SIGKILL (9) – Kill-signalen. Detta är en tvångsavslutning som inte kan fångas eller ignoreras av processen[1][3]. Operativsystemet terminerar processen omedelbart när det får denna signal, även om processen hängt sig. SIGKILL bör användas som sista utväg när en process inte reagerar på vänligare signaler, eftersom ingen städning sker och t.ex. temporära filer eller resurser kan lämnas i osäkert tillstånd[3].
SIGHUP (1) – Hang up. Ursprungligen indikerar detta att den terminal (TTY) som startade processen kopplades ned. För många bakgrundstjänster (daemons) har det blivit konvention att SIGHUP innebär att processen ska läsa om sin konfiguration eller starta om sig själv[4]. Man kan alltså skicka SIGHUP till en daemon för att få den att göra en mjuk omstart eller ladda om inställningar.
SIGSTOP (19) – Stoppsignal. Pauserar en process (fryser dess exekvering) utan att avsluta den, och kan inte ignoreras av processen[1]. Detta motsvarar att köra ett program i bakgrunden genom att trycka Ctrl+Z i terminalen. En stoppad process kan återupptas igen genom att skicka SIGCONT (continue) eller föras in i förgrunden med shell-kommandon som fg. SIGSTOP/SIGCONT är användbara om man tillfälligt vill pausa en process (t.ex. för felsökning) utan att döda den.
Det finns många fler signaler (för att lista alla standard-signaler kan man köra kill -l eller fuser -l i terminalen). Som nybörjare är det viktigast att förstå att SIGTERM är standardmetoden att avsluta processer på ett snällt sätt, SIGKILL är en tvingande nödlösning, och att signaler som SIGHUP och SIGSTOP har speciella användningsområden. Nästa steg är att använda kommandon som skickar dessa signaler till processer.
Kommandot kill – avsluta processer med PID
Det mest grundläggande sättet att skicka en signal till en process är med kommandot kill. Namnet låter brutalt, men kill skickar egentligen en godtycklig signal (som standard SIGTERM) till en eller flera processer utifrån deras PID. För att använda kill måste du alltså känna till processens ID-nummer. Detta kan man ta reda på med verktyg som ps (processlista), top eller pgrep (mer om pgrep nedan).
Syntax: kill [signal] PID … (om ingen signal anges skickas SIGTERM som standard).
Exempel på användning:
# Skicka standardsignalen SIGTERM (15) till process med PID 1234 kill 1234
Kommandot ovan ber processen 1234 att avsluta sig själv snällt (SIGTERM är default för kill[2]). Om processen inte avslutas kan man behöva skicka en mer drastisk signal:
# Tvinga avslutning av process 1234 med SIGKILL (9) kill -9 1234
Här används flaggan -9 för att skicka signal 9 (SIGKILL), vilket omedelbart dödar processen[3]. Notera att man också kan skriva kill -SIGKILL 1234 – många signaler kan anges antingen med nummer, med fullt namn (t.ex. -SIGKILL) eller förkortat utan ”SIG” (t.ex. -KILL), alla dessa är ekvivalenta.
Ett normalfall är att först försöka med en vanlig kill (SIGTERM) och ge processen åtminstone några sekunder att avsluta sig på rätt sätt. Om den fortsatt vägrar dö eller hänger sig, kan man följa upp med kill -9 för att garantera att den försvinner. SIGKILL kan som sagt inte ignoreras av processen[5].
Kommandot kill kan även skicka andra signaler. Till exempel kan man skicka SIGHUP (1) för att instruera en process att starta om eller läsa om konfiguration:
# Skicka SIGHUP (1) till process 5678, ofta för att få en daemon att läsa om sin config kill -1 5678 # -1 motsvarar SIGHUP kill -HUP 5678 # detta är likvärdigt med -1
På liknande sätt kan kill -STOP användas för att pausa en process och kill -CONT för att fortsätta en pausad process. Om du är osäker på signalnamnet eller numret kan du skriva:
# Lista alla signals namn och nummer kill -l
Detta listar alla signaler som systemet känner till (t.ex. får du reda på att 15 = TERM, 9 = KILL, 1 = HUP, etc.).
Tips: kill är inbyggt i många shell (som Bash). Oftast räcker det att ange PID, men var försiktig så att du inte råkar ange fel PID. Det är alltid en bra idé att dubbelkolla med exempelvis ps eller pgrep att du har rätt process. Som vanlig användare kan du bara skicka signaler till processer du äger (startat själv), medan root-användaren kan signalera alla processer.
Kommandot killall – döda processer utifrån namn
Med killall kan du skicka en signal till samtliga processer som matchar ett givet kommando-namn. Till skillnad från kill behöver du alltså inte känna till PID; istället anger du namnet på processen/programmet. Som standard skickar killall också SIGTERM om ingen annan signal anges[6].
Syntax: killall [flaggor] [signal] namn…
Ett enkelt exempel:
# Försöker stänga alla processer som heter ”firefox” med SIGTERM killall firefox
Ovanstående kommando försöker avsluta alla körande Firefox-processer (t.ex. om flera webbläsarfönster är öppna) genom att skicka SIGTERM till dem. Om de inte stänger sig ordentligt kan man tvinga dem:
# Döda alla ”firefox”-processer med SIGKILL (9) killall -9 firefox
Flaggan -9 fungerar här likadant som för kill. Man kan även specificera signalnamn, till exempel killall -KILL firefox gör samma sak. Under huven skickar killall signalen till alla processer med det angivna namnet[6].
Det är viktigt att ange processen vid exakt namn. killall matchar som default hela kommandonamnet. Till exempel, killall vi dödar processer vars namn är precis ”vi”, men inte ”vim”. Man kan använda flaggan -I för att ignorera skillnad mellan versaler/gemener vid namnmatchning, eller -r för att tolka namnet som ett regular expression (regex) om man vill ha mer flexibel matchning[7]. Exempelvis skulle killall -r -9 ^firefox med regex döda alla processer vars namn börjar med ”firefox”.
Några andra praktiska flaggor för killall är: – -i (interactive) – frågar om bekräftelse före varje enskild process som ska dödas. Bra för säkerhets skull om man är osäker. – -v (verbose) – skriver ut information om huruvida signalen lyckades skickas till var och en. – -u användare – begränsa till processer som ägs av en viss användare. T.ex. killall -u alice firefox skulle bara försöka döda Alice instanser av firefox.
Varning: killall på Linux är harmlöst om du anger ett specifikt processnamn, men se upp så att du inte misstar det för det helt annorlunda kommandot killall på vissa Unix-system (som Solaris) där killall utan argument faktiskt försöker döda alla processer. På Linux är killall en del av psmisc-paketet och fungerar enligt ovan. Ange alltid explicit ett processnamn när du använder detta kommando.
Kommandot pkill – skicka signal utifrån sökmönster
pkill liknar killall genom att det låter dig avsluta processer baserat på namn, men det är mer flexibelt. Namnet pkill står för ”process kill” och är kopplat till kommandot pgrep (process grep). I själva verket är pkill en variant av pgrep som istället för att lista processer skickar en signal till dem som matchar kriteriet[8]. pkill använder sig av mönstermatchning (standardmässigt regular expressions) på processernas namn eller andra attribut.
Syntax: pkill [flaggor] [signal] mönster
Om ingen signal anges så skickar pkill som vanligt SIGTERM (15)[9]. Mönstret kan vara en del av processens namn. Exempel:
# Försök avsluta alla processer vars namn innehåller ”chrome” pkill chrome
Ovan kommando skulle skicka SIGTERM till alla processer som matchar regex-mönstret ”chrome” i sitt namn (så det träffar t.ex. både chrome och chromium om de körs). Vill man vara specifik att namnet ska matcha exakt, kan man använda flaggan -x (exact match). Alternativt kan man skriva regex med ^ och $ för att ange början/slut på namnet:
# Avsluta alla processer som heter exakt ”ssh” (inte bara innehåller ”ssh”) pkill -x ssh
Man kan på liknande sätt som med killall använda -9 eller -KILL för att skicka SIGKILL:
# Tvinga bort alla processer vars namn matchar ”chrome” pkill -9 chrome
Ett praktiskt användningsområde är att skicka andra signaler. Till exempel för att be en tjänst ladda om sin konfiguration (vilket ofta görs med SIGHUP) kan du göra:
# Ladda om Nginx konfiguration genom att skicka SIGHUP (1) till alla ”nginx”-processer pkill -HUP nginx
Detta utnyttjar att många tjänster (inklusive Nginx) tolkar SIGHUP som signal att läsa om config[10][11].
pkill har flera användbara flaggor för att begränsa vilka processer som träffas: – -f – matcha mot hela kommandoraden istället för bara basnamnet. T.ex. pkill -f ”python myscript.py” skulle matcha kommandoraden som innehåller texten python myscript.py (användbart om processen har ett generiskt namn men unika argument). – -u användare – matcha bara processer som körs av en viss användare (eller lista av användare). T.ex. pkill -u bob ssh dödar ssh-processer som körs av användaren bob. – -n / -o – matcha endast den nyaste respektive äldsta processen som uppfyller mönstret. Detta är bra om man t.ex. vill döda den senast startade instansen av något. – -c – (i vissa varianter) visa antal träffade processer istället för att döda (eller används i pgrep specifikt – se man pkill/pgrep).
En viktig sak med pkill är att det är lätt att matcha bredare än avsett om man inte är försiktig med mönstret. Till exempel kan pkill ssh även döda en process som heter ssh-agent eftersom ”ssh” ingår i namnet. Därför är ett gott råd att först testa mönstret med pgrep (som bara listar träffar) innan man kör pkill. Exempel:
pgrep -l chrome # listar PIDs och namn för processer som matchar ”chrome”
Om utdata ser rimlig ut så kan man sedan byta ut pgrep mot pkill med samma mönster för att faktiskt skicka signalen.
Kommandot pgrep – hitta processer utifrån namn eller villkor
Som nämnt är pgrep syskonverktyget till pkill. Istället för att skicka signaler listar pgrep helt enkelt ut process-ID för processer vars namn eller andra attribut matchar ett mönster. Formatet liknar pkill:
Syntax: pgrep [flaggor] mönster
Standardbeteendet är att matcha processnamn (kommandots namn) mot ett angivet mönster (som tolkas som regex). pgrep skriver ut matchande PIDs, ett per rad. Några exempel:
# Hitta PID för alla processer vars namn innehåller ”ssh” pgrep ssh
# Hitta PID för processen som heter exakt ”gnome-shell” pgrep -x gnome-shell
# Hitta alla processer som körs av användaren alice och innehåller ”python” i namnet pgrep -u alice python
I det sista exemplet kombineras -u alice för att filtrera på ägare och mönstret ”python” för att filtrera på namn. pgrep har i stort sett samma filterflaggor som pkill (som -f, -x, -n, -o, -u etc.), så man kan göra avancerade sökningar. En användbar flagga är -l (lågt L) som gör att pgrep listar inte bara PID utan även processens namn:
pgrep -l ssh
Det kan ge utdata som:
1039 sshd 2257 ssh-agent 6850 ssh 31279 ssh-agent
Då ser man både PID och vilket program det är. Om man vill ha hela kommandoraden kan man använda -a i stället för -l.
pgrep är således mycket smidigare än att köra t.ex. ps aux | grep namn och manuellt leta PIDs. När man väl fått en PID via pgrep kan man sedan använda kill på den, eller direkt använda pkill som vi gjorde ovan för att slippa steget att manuellt läsa av PID.
Kommandot fuser – hitta (och döda) processer som använder en resurs
fuser är ett verktyg som skiljer sig lite från de övriga: det är inte en renodlad ”kill”-kommandon utan används för att identifiera vilka processer som använder en viss resurs. En resurs i detta sammanhang kan vara en fil, en mapp, eller en nätverksport/socket. Namnet fuser kommer av ”file user”, dvs vilka processer som använder en fil.
Ett klassiskt problem är ”varför kan jag inte montera/avmontera den här disken?” eller ”vilken process kör på port 8080?”. fuser hjälper dig att svara på det, och kan även ta steget att döda de processer som blockerar en resurs.
Syntax: fuser [flaggor] [resurs]
Några vanliga användningsfall:
# Ta reda på vilken process som använder filen /var/log/syslog fuser /var/log/syslog
# Lista vilken process som lyssnar på TCP-port 80 (HTTP) fuser 80/tcp
# Visa mer detaljer (ägare, access-typ etc.) för processer som kör på port 80 fuser -v 80/tcp
När man kör fuser på en fil eller port returnerar den normalt vilka PID:er som använder resursen. Flaggan -v (verbose) ger en tabell som visar PID, användare, och hur de använder resursen (t.ex. F för öppnad fil, e för exe-körning, tcp för nätverkstjänst etc.)[12][13].
En mycket praktisk funktion är att kunna döda alla processer som använder en viss resurs. Detta görs med flaggan -k (kill). Exempel:
# Döda processen som använder TCP-port 8443 sudo fuser -k 8443/tcp
Här letar fuser upp vilken process som lyssnar på port 8443 och skickar SIGKILL till den[14]. Som standard skickar fuser -k nämligen SIGKILL till processerna[15]. Om man istället vill försöka avsluta dem mjukare kan man specificera signal, t.ex. fuser -k -TERM 8443/tcp för att skicka SIGTERM (15)[16][17]. Generellt kan man lägga till -[SIGNAL] efter -k för valfri signal.
VARNING: Använd fuser -k med omsorg. Om du anger en vanlig fil som resurs kommer bara processen som har just den filen öppen att dödas, men om du anger en hel mapp eller en monteringspunkt (t.ex. ett helt filsystem) så kommer alla processer som använder något i den mappen att dödas[18]. Till exempel fuser -k /home kan i värsta fall döda en mängd processer (eftersom många program sannolikt har något öppet under /home). Var därför specifik med resursen och använd gärna -i (interactive) flaggan tillsammans med -k för att be om bekräftelse för varje träff innan den dödas[18]. Exempel:
# Interaktivt (-i) döda alla processer som använder aktuell mapp (.) fuser -ki .
Ovan skulle lista alla processer som kör något i nuvarande katalog, och fråga y/n innan varje dödas.
Slutligen, fuser -l visar en lista över alla signalnamn som kommandot känner till, liknande kill -l. fuser är ett kraftfullt verktyg när man till exempel felsöker ”resource busy” felmeddelanden – man kan snabbt hitta vilken process som blockerar en fil eller port och avsluta den för att komma vidare.
Kommandot skill – (föråldrat) skicka signaler baserat på användare/terminal
Kommandot skill har snarlikt namn som kill, men är ett separat verktyg som låter dig skicka signaler till processer baserat på kriterier som användarnamn, terminal eller kommandonamn. Det kan ses som en föregångare till moderna verktyg som pkill och killall. I dagens Linux-system betraktas skill som föråldrat (obsolete) och ostandardiserat – dokumentationen själv rekommenderar att man använder killall, pkill och pgrep istället[19]. Vi tar ändå upp det här för fullständighetens skull.
Syntax: skill [signal] [val för urval]
Till skillnad från killall/pkill som använder argument och flaggor för att matcha processer, så använder skill en mer fri form där man exempelvis kan ange en användare eller en terminal direkt. För att eliminera tvetydighet finns dock flaggor: – -u användare för att matcha alla processer körda av en given användare. – -t tty för att matcha en viss terminal (TTY/PTY) där processerna körs. – -p pid för att matcha ett specifikt process-ID. – -c namn för att matcha ett kommandonamn.
Standard-signalen för skill är SIGTERM (precis som kill)[20]. Du kan lista tillgängliga signalnamn med skill -l (eller -L för en tabell). Signal anges antingen med t.ex. -SIGKILL eller kortare -KILL eller med nummer -9.
Några exempel på vad man kan göra med skill:
# Döda (SIGKILL) alla processer som körs av användaren ”bob” sudo skill -KILL -u bob
Detta liknar att köra killall -u bob eller pkill -9 -u bob – alla Bobs processer avslutas[21]. Ett annat exempel:
# Stoppa (pausa med SIGSTOP) alla processer som körs på terminal /dev/pts/3 skill -STOP -t pts/3
Om en användare har en viss terminal öppen (t.ex. pts/3 över SSH) skulle ovan kommando frysa alla den användarens processer i just den terminalen. Man kan även ange flera kriterier:
# Exempel från man-sidan: stoppa alla processer för tre olika användare skill -STOP -u alice -u bob -u charlie
Och på motsvarande sätt kan man döda alla processer på alla pseudoterminaler (PTY):
# Exempel: logga ut alla användare på pts-terminaler med tvång sudo skill -KILL -v /dev/pts/*
Här används -v för verbose så att varje träff rapporteras. Detta kommando skulle skicka SIGKILL till samtliga processer som är kopplade till någon pts-terminal (praktiskt taget logga ut alla interaktiva sessions) – använd med extrem försiktighet!
Sammanfattningsvis är skill kraftfull men inte så vanligt förekommande längre. Samma sak kan oftast göras med pkill/killall som är mer portabla mellan system. Om du stöter på skill i dokumentation eller scripts vet du nu att det är ett verktyg för att signalera processer med liknande funktion som killall/pkill, men i moderna Linux-distributioner kan du själv välja att använda de senare för klarhetens skull[19].
ps visar en ögonblicksbild av aktiva processer. Det används för att hitta PID:er och förstå vad som körs.
Exempel: ps – Terminalens egna processer ps aux – Alla processer i BSD-format ps -ef – Alla processer i System V-format ps -eo pid,ppid,user,%cpu,%mem,stat,etime,cmd | head ps -C sshd -o pid,ppid,cmd ps -ef –forest | less
Några viktiga kolumner:
PID – process-ID
PPID – föräldraprocessens ID
STAT – status (R=running, S=sleeping, T=stopped, Z=zombie)
Interaktiva verktyg för att se processer i realtid.
Exempel: top htop
Tips i top:
M → sortera på minne
P → sortera på CPU
k → döda en process (ange PID och signal)
Avslutande tips
Att hantera processer i Linux-terminalen innebär i stort sett att man skickar rätt signal till rätt process(er). Börja alltid ”snällt” med SIGTERM eller SIGHUP om syftet är att låta processen städa upp och avsluta sig självmant. Om inte det hjälper, eskalera till SIGKILL för att tvinga fram en avslutning. Lär dig känna igen de vanligaste signalnamnen och deras nummer. Använd verktyg som pgrep för att dubbelkolla vilka processer som kommer att påverkas innan du använder pkill eller killall. Och slutligen – var försiktig med kommandon som mass-terminerar processer (killall, fuser -k, eller skill -KILL) särskilt som administratör, så att du inte råkar stänga ner mer än avsett.
Med dessa verktyg och koncept i bagaget har du en god grund för att felsöka och kontrollera processer i Linux via terminalen. Lycka till med din processhantering!
Exempel
Här är 10 praktiska exempel på hur du kan använda ps, pidof, pstree, lsof, top/htop, samt de tidigare genomgångna verktygen (kill, killall, pkill, pgrep, fuser, skill) på olika sätt:
Hitta en process som drar mest CPU
ps -eo pid,%cpu,%mem,cmd --sort=-%cpu | head
Visar de mest CPU-intensiva processerna.
Avsluta ett specifikt program via PID
kill -9 4321
Tvingar bort processen med PID 4321 (t.ex. en låst applikation).
Hitta och avsluta alla Firefox-processer
killall firefox
Avslutar alla processer som heter ”firefox”.
Avsluta processer baserat på mönster i kommandoraden
pkill -f "python myscript.py"
Stänger processen som kör ett Python-skript med namnet myscript.py.
Lista alla PIDs för processer som heter ssh
pgrep -l ssh
Visar både PID och namn på alla ssh-relaterade processer.
Hitta vilken process som lyssnar på port 8080
sudo lsof -i :8080
Visar vilket program som kör på port 8080 (ofta webbserver eller testserver).
Avsluta processen som håller port 8080
sudo fuser -k 8080/tcp
Dödar processen som blockerar porten.
Visa processhierarkin som träd
pstree -p
Visar processer och deras PID i ett trädformat – bra för att förstå föräldra-/barnrelationer.
Se vad som händer i realtid
top
Startar realtidsövervakning av processer. Du kan trycka k för att döda en process direkt från top.
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.
Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.
Från Pi 400 till Pi 500+
Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.
Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.
Mekaniskt tangentbord med stil
Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.
Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.
För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.
Inbyggd SSD och M.2-expansion
En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.
Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.
Mer minne än någonsin
För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.
Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:
Byggservrar
Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
Lokala AI-modeller
Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar
En modern hyllning till klassikerna
Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.
Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.
Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+
Egenskap
Specifikation
Processor
Raspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
RAM
16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
Lagring
256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
Expansion
Intern M.2 2280-plats (PCIe)
Tangentbord
Mekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
Belysning
Individuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
Keycaps
Anpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
Styrning tangentbord
RP2040 med QMK
Uppstartsmöjligheter
SSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
Design
Silvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer
Toms Hardware åsikt om pi 500+
Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.
Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.
Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.
NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.
Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.
Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15.
MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien. Operativsystemet, skapat av Andrew Tanenbaum 1987, blev inte bara en pedagogisk plattform utan också den gnista som inspirerade Linus Torvalds att börja bygga Linux. På sätt och vis kan man säga att om Torvalds är Linux pappa, så är Tanenbaum dess farfar.
Senare i september kommer Tanenbaum, numera 81 år och professor emeritus vid Vrije Universiteit i Amsterdam, att intervjuas på scen under den stora open source-konferensen Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige är det kanske för långt bort för ett spontant besök – men det gör inget, för intervjun livestreamas gratis.
Gratis och på engelska
Nerdearla är i grunden en spanskspråkig konferens, men just intervjun med Tanenbaum hålls på engelska. Precis som hela konferensen är även sändningen fri att följa online. Det enda som krävs är en registrering.
Intervjun inleder konferensen lördagen den 27 september klockan 10 lokal tid i Buenos Aires. Det motsvarar klockan 15 svensk tid – en perfekt eftermiddagsstart för den som vill höra en av datorvärldens mest inflytelserika personer berätta om sitt arbete och sin syn på öppen källkod.
Nerdearla växer i världen
Nerdearla startade i Argentina men har vuxit till ett av Latinamerikas största evenemang inom öppen källkod. På senare tid har det även hållits i Mexiko och i november tar man steget till Europa med en konferens i Madrid.
Tidigare har arrangören lyckats få stora namn på scen, bland annat WordPress-grundaren Matt Mullenweg. I Buenos Aires är det Nicolás Wolovick, professor i datavetenskap vid Universidad Nacional de Córdoba och ansvarig för universitetets superdatorcenter, som håller i samtalet med Tanenbaum.
Varför är Tanenbaum viktig?
För oss Linuxanvändare är det svårt att överskatta hans roll. När han utvecklade MINIX var målet att ge studenter en fri och pedagogisk Unix-klon, som kunde köras på vanliga hemdatorer. Det blev startskottet för Linus Torvalds, som via en mailinglista för MINIX-användare presenterade sitt eget hobbyprojekt – Linux. Resten är, som man säger, historia.
Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir allt viktigare för både angripare och försvarare.
En teknisk återkomst med praktiska konsekvenser
Kali 2025.3 återintroducerar stödet för Nexmon — en uppsättning firmwarepatchar för vissa Broadcom‑ och Cypress‑chip som möjliggör avancerade radiouppgifter. I praktiken betyder det att en modern Raspberry Pi, inklusive Pi 5, åter kan agera som portabel sniffer och injectionsenhet. För utbildare, labbmiljöer och fältforskare öppnar detta nya, billigare möjligheter att demonstrera och utföra trådlösa tester.
Men Nexmon är inte en universell lösning. Funktionaliteten beror på chipset‑version, kernel och drivrutinskombination — och därför har Kali samtidigt uppgraderat hur de bygger sina Raspberry Pi‑kärnor, vilket kräver att användare är noga med att välja rätt image och följa dokumentationen.
Från byggverkstaden: Vagrant, DebOS och reproducerbara VM‑bilder
Bakom kulisserna har Kali gjort en tyst, men viktig, förändring i sin infrastruktur. Virtuella maskiner och Vagrant‑bilder har fräschats upp — byggena har flyttats mot mer konsekventa arbetsflöden (DebOS) och Packer‑skripten har uppgraderats till modernare standarder. För företag och forskare som kör Kali i virtuella miljöer innebär det jämnare och mer reproducerbara bilder — men också ett krav på att hålla CI‑verktyg och beroenden i takt med utvecklingen.
Det här är ett typexempel på hur underhåll av verktygskedjor kan göra större praktisk nytta än mindre funktionstillägg: stabilare byggverktyg ger bättre upprepbarhet i experiment och förenklar automatiserade tester.
Tio nya verktyg — vad säger de om hotbilden?
Den här releasen lägger till tio nya paket i Kali‑arkivet. Tillskotten visar två tydliga trender:
AI möter säkerhetstestning: Verktyg som terminal‑AGI\:er och LLM‑stöd för klassiska verktyg gör att analys och rapportering kan automatiseras i högre grad. Det snabbar upp arbetet — men kan också underlätta automatiserade attacker om verktygen missbrukas.
Pivotering och autentiseringsmissbruk: Verktyg för Kerberos‑reläer och multiplayer‑pivotering speglar en verklighet där angripare ofta lockar intrång till följdaktiga laterala rörelser, snarare än enkla, ytliga attacker.
Sammantaget ger detta försvarare tydliga fokusområden: upptäckt av laterala rörelser, skydd av autentiseringsmekanismer och förståelse för hur AI‑assisterade arbetsflöden kan förändra incidenthantering.
Nya verktyg i Kali Linux 2025.3
Verktyg
Funktion
Caido / Caido-cli
Webbauditering, klient och CLI för analys av webbapplikationer
Detect It Easy (DiE)
Identifierar filtyper och packade binärer, nyttigt vid reverse engineering
Gemini CLI
Tar AI-assistans till terminalen för analys och automatisering
krbrelayx
Verktyg för Kerberos-relä och unconstrained delegation abuse
ligolo-mp
Bygger säkra tunnlar för pivotering i nätverk
llm-tools-nmap
Integrerar språkmodeller med nmap för bättre scanning och tolkning
mcp-kali-server
MCP-konfiguration för att koppla AI-agenter till Kali
patchleaks
Analyserar patchar för att upptäcka säkerhetsfixar och läckor
vwifi-dkms
Skapar virtuella Wi-Fi-nätverk för test av anslutning och frånkoppling
Sammanfattning: De nya verktygen i Kali Linux 2025.3 visar tydligt två trender inom cybersäkerhet:
en växande integration mellan klassiska verktyg och AI/LLM (exempelvis Gemini CLI och llm-tools-nmap),
samt ett allt större fokus på interna nätverksrörelser och autentiseringsattacker (ligolo-mp, krbrelayx).
Tillsammans gör de att Kali inte bara förblir en komplett plattform för penetrationstester, utan också en testbädd för framtidens hot och försvarstekniker.
Samsung Galaxy S10 i Kali NetHunter
Med Kali Linux 2025.3 har Samsung Galaxy S10 blivit en officiellt stödd enhet för Kali NetHunter.
Det betyder att telefonen kan användas för avancerade tester av trådlösa nätverk direkt via sin inbyggda Wi-Fi – något som tidigare ofta krävde extra utrustning som USB-adaptrar eller en separat dator.
I praktiken innebär det att en vanlig mobiltelefon kan förvandlas till ett komplett verktyg för att undersöka hur trådlösa nätverk fungerar, hitta svagheter och förstå hur angripare kan agera. För säkerhetsforskare och utbildare gör detta tekniken mer portabel och lättillgänglig: du kan bära med dig enheten i fickan och ändå ha tillgång till funktioner som annars kräver en hel arbetsstation.
För den som inte är tekniskt insatt kan det enklast beskrivas som att telefonen får ”superkrafter” – den kan inte bara ansluta till nätverk som vanliga mobiler, utan även lyssna på trafik och simulera attacker i en kontrollerad miljö. Det här gör det möjligt att lära sig mer om hur nätverk kan skyddas, men det understryker också vikten av att använda verktygen ansvarsfullt och endast på nätverk där man har tillstånd.
CARsenal i Kali NetHunter
I Kali Linux 2025.3 har CARsenal, verktygslådan för bilsäkerhet i NetHunter, fått en stor uppdatering. Syftet med CARsenal är att ge forskare och tekniker en möjlighet att testa hur moderna bilar kommunicerar digitalt – ungefär som en bilverkstad som undersöker motorns elektronik, men på en mer avancerad nivå.
Med den nya versionen har simulatorn skrivits om och blivit enklare att använda. Det betyder att man kan träna och experimentera på en virtuell bilmiljö i stället för på en riktig bil, vilket gör det säkrare och mer pedagogiskt. Dessutom har integrationen med andra säkerhetsverktyg som Metasploit blivit tätare, vilket gör det enklare att testa olika scenarier på ett och samma ställe.
För den som inte är tekniskt insatt kan man beskriva det så här: CARsenal fungerar som en digital körskola för bilsäkerhet, där man kan öva i en simulator och se hur bilar reagerar på olika tester. Det är ett viktigt steg eftersom dagens bilar i allt större utsträckning är datorer på hjul, och säkerheten i deras system är lika avgörande som bromsar och airbags.
Precis som med övriga Kali-verktyg är målet inte att hacka verkliga bilar ute på vägarna, utan att skapa en trygg miljö där man kan förstå svagheterna och lära sig hur de kan förebyggas.
Ett pragmatiskt farväl: ARMel lämnar scenen
I linje med Debian har Kali tagit beslutet att slopa stöd för ARMel‑arkitekturen. Det berör äldre enheter som Raspberry Pi 1 och Pi Zero W. Anledningen är praktisk: underhållskostnader och begränsad användarbas. För aktörer som bygger på extremt budget‑ eller retro‑plattformar innebär det en uppmaning att planera migrering eller att förbli på äldre, underhållna utgåvor.
Avslutande perspektiv
Kali 2025.3 är mer än en numerisk uppgradering. Den återför funktionalitet som kortvarigt försvunnit från moderna SBC‑plattformar, moderniserar byggkedjor och adderar verktyg som tydligt pekar mot en framtid där AI, mobilitet och intern pivotering dominerar angriparnas arbetsflöde.
För läsare: om du är sugen på att prova — gör det i en labb och med tillstånd. Teknisk nyfikenhet är en styrka, men utan etik och kontroll blir den farlig.
Läs mer om Kali Linux i vår wiki, där finns även länkar för nerladdning.
När världens datamängder växer i rasande takt krävs nya sätt att lagra och hantera information. Nu tar algoritmhandelsfirman XTX Markets ett oväntat steg genom att öppna källkoden till sitt egenutvecklade filsystem TernFS – ett system byggt för att klara exabyteskala, biljoner filer och miljontals samtidiga användare. Med fokus på oföränderlighet, säkerhet och global drift kliver TernFS in på en arena som hittills dominerats av tungviktare som Ceph, GlusterFS och Lustre.
September 2025 – Handelsfirman XTX Markets har släppt sitt egenutvecklade filsystem TernFS som öppen källkod. Filsystemet, som byggdes för att hantera företagets enorma mängder data, kan nu laddas ner fritt från GitHub och används redan i produktion för att lagra över 500 petabyte.
Men vad innebär det egentligen, och varför är det intressant även för andra än ett börshandelsbolag?
Vad är ett distribuerat filsystem? Ett vanligt filsystem, som det du har på din dator (till exempel NTFS eller ext4), lagrar filer på en enda disk. Ett distribuerat filsystem sprider däremot ut filerna över många datorer och hårddiskar som samarbetar. För användaren ser det fortfarande ut som en enda stor ”hårddisk”, men i verkligheten ligger filerna spridda i kluster med hundratals eller tusentals enheter.
Det här gör att systemet kan växa till enorm storlek och fortsätta fungera även om delar av hårdvaran går sönder. Andra kända öppna system i den kategorin är Ceph, GlusterFS och Lustre.
Byggt för ofattbara datamängder TernFS är designat för exabyte-nivåer av lagring. En exabyte motsvarar ungefär en miljard gigabyte – mer än hela världens dagliga internettrafik. Filsystemet klarar biljontals filer och miljontals samtidiga användare.
Hos XTX används TernFS till att lagra all data som krävs för att träna maskininlärningsmodeller som förutspår prisrörelser på över 50 000 finansiella instrument världen över.
Systemet är byggt på tre grundprinciper:
Immutabilitet – filer kan inte ändras när de väl skrivits, bara läsas eller tas bort.
Hög tillgänglighet – information lagras redundant, alltså i flera kopior eller med hjälp av matematiska felkorrigeringskoder (Reed–Solomon).
Multiregional drift – filsystemet kan köras över flera datacenter, så att data finns kvar även om ett helt datacenter går offline.
Hur fungerar det i praktiken? För att förstå TernFS kan man se det som flera samverkande delar:
Metadata-shards – håller reda på all information om filer, till exempel namn, storlek och var de ligger. Metadata delas upp i 256 ”skärvor” som körs på olika servrar för att undvika flaskhalsar.
Blocktjänster – lagrar själva filinnehållet. Filer delas upp i mindre block som sprids ut över många diskar.
Cross-Directory Coordinator – samordnar åtgärder som påverkar flera kataloger samtidigt, till exempel att flytta filer.
Registry – fungerar som ett telefonregister över alla delar i systemet. Klienter kontaktar registret för att veta vilka servrar de ska prata med.
Fördelar och begränsningar TernFS är mycket bra på att hantera stora filer – ofta flera megabyte eller större – och är därför idealiskt för maskininlärning, forskning eller medielagring. Det är däremot inte optimalt för småfiler eller situationer där filer behöver ändras ofta.
En viktig skillnad mot vanliga filsystem är att TernFS inte själv hanterar behörigheter. Det betyder att rättighetskontroll måste skötas av andra system ovanpå.
Skydd mot dataförlust XTX framhåller att de inte förlorat en enda byte sedan systemet togs i drift. Det beror på flera skyddsmekanismer:
Checksummor (CRC32-C) – varje block av data har en matematiskt beräknad kontrollsumma, så att fel kan upptäckas.
Reed–Solomon-koder – gör det möjligt att återskapa data även om flera diskar går sönder. Vanlig konfiguration hos XTX är att varje fil delas upp i 10 datablock och 4 paritetsblock.
Scrubbing – en bakgrundsprocess som hela tiden läser igenom lagrad data för att upptäcka dolda fel innan de orsakar problem.
Snapshots – när filer eller mappar raderas tas de inte bort direkt utan hamnar i en ”säkerhetskopia” som kan återställas.
Varför släppa koden fri? Många stora teknikbolag, som Google och Facebook, har egna filsystem men har aldrig gjort dem öppna. XTX går nu en annan väg.
De hoppas att fler organisationer med stora datamängder ska kunna dra nytta av TernFS, och att projektet kan bli ett alternativ till de befintliga öppna systemen.
Dessutom menar XTX att det ofta blir dyrare i längden att anpassa sig till ett tredjepartssystem än att bygga något själv. Genom att dela med sig hoppas de också på bidrag från open source-gemenskapen.
Slutsats TernFS är ett filsystem byggt för en extrem miljö – högfrekvenshandel och maskininlärning i massiv skala – men principerna bakom är användbara för många andra.
Att det nu finns som öppen källkod gör att forskare, företag och organisationer kan experimentera med tekniken och kanske hitta nya användningsområden.
Med TernFS ansluter sig XTX till skaran av öppna storskaliga lagringslösningar – och det ska bli spännande att se om fler väljer det som grund för sina dataprojekt.
När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8.
En osynlig ryggrad i datorvärlden
Coreutils är ett paket med de mest grundläggande verktygen i Linux och andra Unixliknande system. Det är program som hjälper oss att läsa textfiler, räkna ord, jämföra innehåll, sortera, hålla reda på datum eller visa hur många processorer datorn har. I princip varje gång du öppnar terminalen är det coreutils som gör jobbet i bakgrunden.
Och nu – över 40 år efter att de första varianterna såg dagens ljus – fortsätter utvecklingen.
Nya språk för säkerhet och enkelhet
I den nya versionen är det särskilt två förbättringar som sticker ut. För det första kan verktyget cksum nu använda den moderna SHA3-algoritmen för att skapa säkra kontrollsummor. Kontrollsummor används för att försäkra sig om att en fil är intakt och inte manipulerad, och SHA3 är det senaste inom kryptografisk standardisering.
För det andra får kodningsverktyget basenc stöd för Base58 – en metod att representera data utan de tecken som ofta misstas för varandra, som nollan och bokstaven O. Perfekt i en tid då vi allt oftare scannar QR-koder och hanterar kryptovalutaadresser.
Smartare hantering av dagens datorer
Dagens datorer ser annorlunda ut än på 80-talet, och coreutils hänger med. Kommandot nproc, som visar hur många processorer som finns att tillgå, tar nu hänsyn till cgroup v2 – en teknik som används i moderna Linuxsystem för att begränsa resurser i containrar. Det betyder att program i en container får en mer realistisk bild av vad de faktiskt får använda.
Även stty, som styr inställningar för terminalen, kan nu sätta godtyckliga överföringshastigheter på vissa system. Och textverktyget fold har blivit medvetet om att världen består av fler tecken än bara ASCII – till exempel emojis och asiatiska tecken – och radbryter dem på rätt sätt.
Fixar under huven
Det kanske inte märks direkt för vanliga användare, men version 9.8 rättar också till en lång rad buggar. Till exempel fungerar nu cp --sparse=always bättre när det gäller att spara diskutrymme, tail riskerar inte längre att skriva ut extra rader i vissa situationer, och od (ett program för att visa filer i olika nummerformat) har blivit stabilare.
För den som arbetar med stora tal har verktyget factor fått en rejäl hastighetsökning, och seq, som används för att generera talföljder, hanterar nu mycket stora startvärden med högre precision.
Ett internationellt samarbete
Bakom kulisserna är coreutils ett samarbete mellan utvecklare världen över. Den senaste versionen bygger på 348 kodändringar från åtta olika personer, varav veteranerna Paul Eggert och Padraig Brady står för merparten. Det visar att även de mest grundläggande programmen i datorvärlden behöver ständig omvårdnad – och att arbetet ofta sker i det tysta.
Fortsatt relevant
Att ett verktygspaket som skapades i Unix miljö på 1970-talet fortfarande utvecklas aktivt år 2025 är i sig en historia. Det påminner oss om att digital infrastruktur inte alltid handlar om de mest uppmärksammade apparna eller sociala nätverken. Ofta är det små, diskreta verktyg – kommandon på några få bokstäver – som får hela det moderna IT-samhället att fungera.
OBS Studio 32.0 är här och bjuder på både smarta nyheter och förberedelser för framtiden. Med förbättrad videoinspelning, en helt ny plugin-hanterare, stöd för fler format och optimeringar för både NVIDIA och AMD tar det fria och öppna streamingverktyget ännu ett stort kliv framåt.
OBS Studio, det fria och öppna programmet som används av allt från hobby-streamers till proffsproducenter, har nu släppts i version 32.0. Programmet, som fungerar på Linux, macOS och Windows, får i denna uppdatering flera funktioner som både gör livet enklare för användarna och förbättrar kvaliteten på sändningar.
En av de mest intressanta nyheterna är en ny plugin-hanterare. Den gör det lättare att installera och hålla ordning på tillägg som utökar OBS funktioner. Samtidigt läggs grunden för framtida, större förändringar i användargränssnittet – bland annat genom nya anpassade widgets.
För den som använder PipeWire på Linux blir videoinspelningen smidigare med förbättrat formatstöd. Dessutom introduceras Hybrid MOV, vilket bland annat ger ProRes-stöd på macOS och ett mer allmänt kompatibelt alternativ med HEVC/H.264 och PCM-ljud på alla plattformar.
På hårdvarusidan märks flera förbättringar för NVIDIA RTX-effekter, inklusive en lite oväntad nyhet – möjligheten att automatiskt ta bort en stol i bakgrunden. För AMD-kodare har standardinställningarna uppdaterats, och på Apple Silicon-Macar finns nu ett experimentellt stöd för Metal-rendering.
4Andra förändringar är mer praktiska: standardbithastigheten för video har höjts från 2500 till 6000 Kbps, Hybrid MP4/MOV är nu standardformat, och en ny funktion gör att ljud inte längre kan dupliceras av misstag vid vissa inställningar. På Windows och macOS kan man även välja att skicka in kraschloggar automatiskt.
Kort sagt: OBS Studio 32.0 är en version som både slipar på detaljerna och förbereder för större förändringar framöver. För den som livestreamar eller spelar in video betyder det stabilare, enklare och mer kraftfulla verktyg.
När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt.
RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket
Ett av de mest klassiska verktygen i Linuxvärlden, RPM-pakethanteraren, har tagit sitt största versionskliv på över två decennier. Den 22 september 2025 släpptes RPM 6.0, och med det introduceras ett helt nytt paketformat, modernare säkerhet och en uppdaterad infrastruktur som ska bära RPM långt in i framtiden.
Från 4 till 6 – varför hoppet?
Sedan slutet av 1990-talet har RPM huvudsakligen levt i versionsserien 4.x. Med tiden har det lagts till nya funktioner, men grunderna har varit desamma. Med version 6 introduceras så stora förändringar i format och funktion att det motiverar ett rejält versionssprång.
Den största nyheten är RPM v6-paketformatet, som ersätter de tidigare begränsningarna:
Alla storlekar och gränsvärden flyttas till 64-bitars, vilket gör att mycket större paket kan hanteras.
Gamla och osäkra kryptografiska algoritmer som MD5 och SHA-1 försvinner helt.
Nya och starka algoritmer tar över: SHA-512 och SHA3-256 används nu för både paketens innehåll och metadata.
Varje fil i ett paket får inbäddad MIME-information – vilket gör det enklare att direkt se vilken typ av innehåll filerna har.
Säkerheten i fokus
Linuxvärlden rör sig snabbt mot starkare kryptering och signeringsmetoder, och RPM 6.0 ligger i framkant.
Signaturkontroller är nu påslagna som standard – det blir alltså svårare att av misstag installera opålitliga paket.
Stöd finns för OpenPGP v6 och till och med post-kvantkryptografi (PQC), något som redan förbereder för en framtid där dagens kryptering kan bli för svag.
Varje paket kan bära på flera oberoende signaturer, vilket ökar flexibiliteten.
Verktygen bli kraftfullare
De klassiska kommandona har också blivit smartare:
rpmkeys kan nu uppdatera importerade nycklar, exportera dem och hantera dem med fulla fingeravtryck istället för korta ID:n.
rpmsign kan använda både GnuPG och Sequoia för signering, och man kan lägga till flera signaturer utan att skriva över gamla.
Byggverktyget rpmbuild kan skapa både v4- och v6-paket – men som standard gäller nu v6.
En ny hjälpare, rpm-setup-autosign, gör det dessutom enkelt att ställa in automatisk signering av paket.
Dokumentation i ny kostym
Ett återkommande problem med RPM har varit dokumentation som spretat eller saknat detaljer. Nu har man tagit ett helhetsgrepp:
Alla manualer har skrivits om i en konsekvent stil.
Nya man-sidor har lagts till för tidigare odokumenterade delar, till exempel filformat och makrosystem.
Dokumentationen finns versionerad och lättillgänglig på rpm.org/docs.
Under huven – modernisering
Bakom kulisserna har mycket av koden flyttats till C++20, vilket både moderniserar och gör det lättare att utveckla vidare. Testsviten har förbättrats, interna datatyper har bytts till modernare strukturer, och byggprocessen har gjorts mer reproducerbar med verifierbara källarkiv.
Pythonbindningarna kräver nu Python 3.10 eller senare, och själva byggsystemet använder verktyg som scdoc för man-sidor och Doxygen för API-dokumentation.
Bakåtkompatibilitet – men med gränser
En av styrkorna med RPM har alltid varit dess utbredda användning i distributioner som Red Hat Enterprise Linux, Fedora och openSUSE. Därför är bakåtkompatibilitet en viktig fråga.
RPM v4-paket stöds fullt ut och fungerar precis som tidigare.
RPM v3-paket kan inte längre installeras, men de kan fortfarande läsas och packas upp med rpm2cpio.
V6-paket kan hanteras av äldre RPM-versioner (minst 4.14 för installation).
Sammanfattning
Med RPM 6.0 markerar projektet en tydlig brytpunkt:
Nytt paketformat som är starkare, säkrare och framtidssäkert.
Striktare signeringskrav och stöd för post-kvantkrypto.
Bättre verktyg, smidigare paketsignering och tydligare dokumentation.
Moderniserad kodbas byggd på C++20.
För slutanvändaren kommer mycket att kännas som vanligt – kommandona är desamma, paketen installeras som förr. Men under ytan har RPM nu fått en helt ny grund att stå på, redo för de kommande decennierna.
████████████████████████████████████████████████████████████
█ █
█ RPM 6.0 – FAKTARUTA █
█ █
█ Vad är RPM? █
█ RPM står för "Red Hat Package Manager". █
█ Ett av de äldsta och mest spridda █
█ pakethanteringssystemen i Linuxvärlden. █
█ █
█ Nyheter i RPM 6.0 █
█ • Nytt paketformat: v6 (64-bitars storlekar) █
█ • Starka digests: SHA-512 & SHA3-256 █
█ • OpenPGP v6 + stöd för PQC █
█ • Signaturkontroller på som standard █
█ • Flera signaturer per paket █
█ • Inbäddad MIME-info per fil █
█ █
█ Krav (bygga/köra vissa delar) █
█ • C++20-kompilator + C99 █
█ • Python ≥ 3.10 för Python-bindings █
█ • rpm-sequoia ≥ 1.9.0 (vid Sequoia-signering) █
█ █
█ Distributioner som använder RPM █
█ • Red Hat Enterprise Linux (RHEL) █
█ • Fedora █
█ • openSUSE █
█ • CentOS Stream █
█ • Mageia █
█ • AlmaLinux, Rocky Linux █
█ █
████████████████████████████████████████████████████████████
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the latest Calibre 8.13 release, featuring enhanced virtual library improvements for a seamless reading experience. Upgrade your digital library today! The post Calibre 8.13 Released with Virtual Library Improvements appeared first on Linux Today.
Discover the step-by-step guide to upgrade from LMDE 6 to LMDE 7 effortlessly. Enhance your Linux experience with our comprehensive instructions. The post How to Upgrade LMDE 6 to LMDE 7 appeared first on Linux Today.
Discover the exciting features of Blender 5.0 Beta, now with HDR and wide gamut display support. Elevate your 3D projects with enhanced visual fidelity. The post Blender 5.0 Beta Officially Released with HDR and Wide Gamut Display Support appeared first on Linux Today.
Discover the new Intel-powered InfinityBook Pro 15 Gen10 Linux laptop from TUXEDO Computers, designed for performance and versatility. Explore its features now! The post TUXEDO Computers Unveil Intel-Powered InfinityBook Pro 15 Gen10 Linux Laptop appeared first on Linux Today.
Discover the latest Tails 7.1 release featuring Tor Browser 14.5.8 and Tor 0.4.8.19. Enhance your online privacy with this powerful anonymous Linux OS. The post Tails 7.1 Anonymous Linux OS Released with Tor Browser 14.5.8 and Tor 0.4.8.19 appeared first on Linux Today.
Firefox 145 is now available for beta testing, marking a significant update as it drops 32-bit support on Linux. Discover the new features today! The post Firefox 145 Is Out for Beta Testing as First Release to Drop 32-Bit Support on Linux appeared first on Linux Today.
Discover Zorin OS 18, the perfect solution for Windows 10 expats. Experience a seamless transition with enhanced features and user-friendly design. The post Zorin OS 18 Officially Released, Specifically Tailored for Windows 10 Expats appeared first on Linux Today.
Discover the latest Mozilla Thunderbird 144 update, featuring an upgraded Flatpak Runtime to Freedesktop SDK 24.08 for enhanced performance and stability. The post Mozilla Thunderbird 144 Updates the Flatpak Runtime to Freedesktop SDK 24.08 appeared first on Linux Today.
Discover how GStreamer 1.26.7 enhances support for the NVIDIA Jetson AV1 Encoder, optimizing performance and expanding multimedia capabilities for developers. The post GStreamer 1.26.7 Improves Support for the NVIDIA Jetson AV1 Encoder appeared first on Linux Today.
Discover how PipeWire 1.6 enhances Bluetooth audio streaming, offering improved support for hearing aids and a better listening experience. The post PipeWire 1.6 Promises Bluetooth Audio Streaming for Hearing Aid Support appeared first on Linux Today.
Arch Linux 2025.11.01 is now available for download as the November 2025 ISO snapshot, along with the Archinstall 3.0.12 menu-based installer. The post Arch Linux’s November 2025 ISO and Archinstall 3.0.12 Installer Are Out Now appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Shotcut 25.10 open-source video editor is now available for download with screen recording. Typewriter text effect, and more. Here’s what’s new! The post Shotcut 25.10 Video Editor Released with Screen Recording, Typewriter Text Effect appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Kodi 22 "Piers" has a new alpha version available for testing with HEIF/HEIC support, FFmpeg 8 support, and other changes. Here's what's new! The post Kodi 22 “Piers” Gets HEIF/HEIC and FFmpeg 8 Support, Alpha 2 Out Now appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Kodi 21.3 open-source media center and home theater software is now available for download with improved Blu-ray playback on Linux, HDR support on Xbox One, and other changes. The post Kodi 21.3 Improves Blu-Ray Playback on Linux, Adds HDR Support on Xbox One appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. […]
AerynOS 2025.10 Linux distribution is now available for download with the latest GNOME 49 desktop environment, Linux kernel 6.16, and more. Here’s what’s new! The post AerynOS 2025.10 Released with GNOME 49.1, KDE Plasma 6.5, and GNU libstdc++ appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
LibreOffice 25.2.7 is now available for download as the last update in the LibreOffice 25.2 office suite series with 57 bug fixes. Users are now urged to update to LibreOffice 25.8. The post LibreOffice 25.2.7 Is Out as the Last Update in the Series, Upgrade to LibreOffice 25.8 appeared first on 9to5Linux – do not […]
Qt Creator 18 open-source IDE (Integrated Development Environment) is now available for download with various improvements. Here’s what’s new! The post Qt Creator 18 Open-Source IDE Released with Experimental Container Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
A step-by-step and easy-to-follow tutorial (with screenshots) on how to upgrade your Ubuntu 25.04 installations to Ubuntu 25.10. The post Ubuntu 25.04 Users Can Now Upgrade to Ubuntu 25.10, Here’s How appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Tor Browser 15.0 open-source anonymous web browser is now available for download based on the Mozilla Firefox 140 ESR series. Here’s what’s new! The post Tor Browser 15.0 Anonymous Web Browser Is Out Based on Firefox 140 ESR Series appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
Fedora Linux 43 distribution is now available for download, powered by Linux kernel 6.17 and featuring the GNOME 49 desktop environment. Here’s what else is new! The post Fedora Linux 43 Officially Released, Now Available for Download appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer…
Peppermint OS har återuppstått i en modernare och mer elegant form. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie”, använder XFCE 4.20 som skrivbord och levereras med Linux-kärnan 6.12 LTS. Resultatet är ett lättviktigt, stabilt och uppdaterat Linuxsystem som behåller Peppermints välkända enkelhet – men med en fräschare design, förbättrad installerare och ett smartare sätt…
Mozilla har släppt Firefox 144 – en ny version av webbläsaren som fokuserar på säkerhet, stabilitet och små men betydelsefulla förbättringar. Bland nyheterna finns starkare kryptering för sparade lösenord, en smartare Picture-in-Picture-funktion och flera nya verktyg för webbutvecklare. Versionen finns nu tillgänglig för Windows, Linux och Android. Mozilla har nu släppt den färdiga versionen av…
Blender 5.0 är här i betaversion – och det märks att något stort är på gång. Den fria 3D-programvaran får nu stöd för HDR och bred färgrymd, ett nytt system för volymrendering och mängder av förbättringar som gör arbetet snabbare, snyggare och mer realistiskt än någonsin. Med bättre färghantering, nya verktyg för kurvor och animation,…
Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 6.18 – nästa stora uppdatering av världens mest använda öppna operativsystem. Den nya kärnan bjuder på snabbare filhantering, förbättrad säkerhet, utökat stöd för ny hårdvara och förberedelser för framtidens AI- och molnteknik. Om allt går enligt plan blir Linux 6.18 den nästa långtidssupportade versionen, med lansering…
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell…
LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office. Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med…
Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden. När HP lanserade EliteBook 2530p år…
WGDashboard är tillbaka i version 4.3 – nu med en klientpanel där användare kan logga in och se sina egna WireGuard-anslutningar. Det finns också ett nytt, fortfarande experimentellt, system för tillägg (plugins) som gör det möjligt att bygga ut funktionerna. Under huven har WGDashboard bytt till SQLAlchemy, vilket gör att flera databaser kan användas: SQLite,…
Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2. Från små buggar till stora förbättringarGIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och…
När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…
Att förstå och hantera processer är en av de mest grundläggande färdigheterna i Linux. När du kör ett program – vare sig det är en webbläsare, ett terminalkommando eller en systemtjänst – skapas en process. Ibland behöver du som användare ta kontroll över dessa processer: kanske för att ett program har hängt sig, för att…
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…
Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15. MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien.…
Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir…
När världens datamängder växer i rasande takt krävs nya sätt att lagra och hantera information. Nu tar algoritmhandelsfirman XTX Markets ett oväntat steg genom att öppna källkoden till sitt egenutvecklade filsystem TernFS – ett system byggt för att klara exabyteskala, biljoner filer och miljontals samtidiga användare. Med fokus på oföränderlighet, säkerhet och global drift kliver…
När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8. En osynlig…
OBS Studio 32.0 är här och bjuder på både smarta nyheter och förberedelser för framtiden. Med förbättrad videoinspelning, en helt ny plugin-hanterare, stöd för fler format och optimeringar för både NVIDIA och AMD tar det fria och öppna streamingverktyget ännu ett stort kliv framåt. OBS Studio, det fria och öppna programmet som används av allt…
När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt. RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket Ett av de mest klassiska verktygen i…
