Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.
Så bra funkar Linux på gamla datorer
Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.
När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.
Vad ska man titta på? Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.
Val av Linux-distribution Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:
Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.
När är det inte värt besväret? Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.
Linux är inte Windows En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.
Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.
Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.
Fakta: Linux på gamla datorer
För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
- Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
- Debian — stabilt, flexibelt
För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
- Xubuntu — XFCE, resurssnålt
- Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
- Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
- AntiX — extremt lättviktigt
- Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
- Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
Undvik som nybörjare
- 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år.
Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTS Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare hårdvarustöd och nyare programvara än tidigare. Dessutom har man rättat till flera kända buggar från föregående utgåvor.
Förbättrad språkhantering och enklare utveckling Bland nyheterna märks en ny signeringsnyckel för Grml:s egna programförråd, förbättrad språkhantering både vid uppstart och i verktyget grml-lang, samt att flera tidigare fristående paket nu slagits ihop för att förenkla utvecklingen.
Nytt i byggsystemet grml-live Även grml-live, systemet som används för att bygga Grml-avbilder, har fått en rejäl uppdatering. Det stöder nu bland annat byggande av testversioner baserade på ”Debian Forky”, tangentbordsstöd för fler språk, nya funktioner för att hoppa över paket, samt stöd för så kallade reproducerbara ISO-filer – något som ökar transparensen och säkerheten.
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.
När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.
Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet
RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.
KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.
Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.
Installation: Bekant men långsam
Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.
När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.
En genomtänkt skrivbordsmiljö
Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.
Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.
Prestanda i praktiken
När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.
Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.
Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.
Slutsats: Nästan prickfri
RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.
Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.
Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.
Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.
Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5
Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.
En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.
Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.
Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.
LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.
Test direkt på hårdvara
Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.
Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.
Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.
Installation och första upplevelser
För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.
Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.
Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma
Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.
Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.
Prestanda i VM
Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.
Test på äldre hårdvara
För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.
Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.
Plasma på Wayland vs. XFCE
Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.
Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.
Hårddiskens betydelse
Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.
Slutsats
Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.
För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.
En förändring med många ansikten
Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:
”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”
Flera problem – flera lösningar
1. När skärmens meny inte räcker
Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.
2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt
Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.
Mutter kopplar ihop allt
I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.
Förändringen innebär att:
Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.
När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.
Vad händer mer i Mutter 49?
Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.
Teknik och användarreaktioner
En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:
”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereglaget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”
Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.
Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME
GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:
Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.
GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.
FAKTARUTA: GNOME
HISTORIA
- GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
- Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
- Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
- Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
- GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
- GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
- GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
- Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
FUNKTIONER
- Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
- Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
- Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
- Integrerat programcenter via GNOME Software.
- Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
- Tilläggssystem via GNOME Extensions.
TEKNIK
- Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
- Fönsterhantering via Mutter.
- Inställningar lagras i dconf/gsettings.
- Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
- Multimedia via GStreamer.
- Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
GEMENSKAP OCH ORGANISATION
- Drivs av GNOME Foundation.
- Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
- Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
- Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
FRAMTID OCH GNOME 49
- Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
- Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
- Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
- Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
- Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
MER INFORMATION
- Webbplats: gnome.org
- Källkod: gitlab.gnome.org
- Dokumentation: help.gnome.org
Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta.
Debian 13 levereras med Linux 6.12 LTS, en långtidssupportad kärna som får säkerhets- och buggfixar fram till december 2026. Den ger förbättrat stöd för modern hårdvara tack vare nya och uppdaterade drivrutiner.
För första gången får Debian officiellt stöd för RISC-V 64-bitarsarkitekturen, vilket öppnar dörren för fler öppna hårdvaruplattformar.
Nyheter i systemet
Bland övriga stora förändringar märks:
APT 3.0 som ny standardpakethanterare.
Stöd för HTTP Boot och övergång till 64-bitars time_t, som gör systemet redo för datum efter år 2038.
HTTP/3 och wcurl i cURL, samt stöd för BDIC-binärt Hunspell-ordlistformat.
Förbättrade översättningar av manualsidor och stavningskontroll i Qt WebEngine-baserade webbläsare.
Förstärkt skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker på både AMD64 och ARM64.
Stora framsteg mot att göra paketbyggen helt reproducerbara.
Förändringar i systemd och pakethantering
En ny privilegiehöjare, run0, låter användare ange sitt eget lösenord istället för root-lösenordet vid systemd-kommandon. Systemd skapar nu /tmp som tmpfs som standard. Dessutom introduceras apt modernize-sources, ett verktyg för att förenkla övergången från det gamla “enradiga” källformatet till det modernare deb822-formatet.
Stödda arkitekturer
Debian 13 stöder nu följande plattformar: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. Stödet för i386 är alltså helt borttaget.
Skrivbordsmiljöer och tillgänglighet
“Trixie” går att ladda ner som liveversioner med KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1 och LXDE 13. Installationsavbilder finns för samtliga stödda arkitekturer.
Uppgradering från Debian 12 “Bookworm” är möjlig och relativt enkel med hjälp av de officiella instruktionerna. Debian 13 kommer att underhållas med säkerhets- och buggfixar fram till juni 2030.
Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13 i genomsnitt 13 procent högre hastighet än föregångaren Debian 12.
Två år har gått sedan Debian 12 och mycket har uppdaterats. Linuxkärnan hoppar från version 6.1 till 6.12 LTS. GNOME, som är standard skrivbordsmiljö, går från version 43 till 48. GCC-kompilatorn uppdateras från 12.2 till 14.2, Python från 3.11 till 3.13 och OpenJDK från Java 17 till Java 21. Utöver detta finns en lång rad andra paketuppgraderingar i hela arkivet.
En nyhet är officiellt stöd för RISC-V 64-bit, något som gör det möjligt att köra Debian på modern RISC-V-hårdvara. Andra tillskott är stöd för HTTP Boot via UEFI och U-Boot, övergången till 64-bitars time_t på alla utom i386, förbättringar i arbetet med reproducerbara byggen samt stöd för HTTP/3 i curl. En ny wget-liknande klient vid namn wcurl finns också med.
Prestandavinsterna syns även i enskilda program. Zstd har uppdaterats från version 1.5.4 till 1.5.7, vilket ger märkbara förbättringar vid komprimering. GraphicsMagick uppdateras till version 1.4 och tillsammans med nyare kompilatorer ger det tydliga hastighetslyft vid bildbehandling.
Debian 13 stöder officiellt arkitekturerna amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. På amd64 finns även ett begränsat 32-bitars användarland för äldre program. Nya säkerhetsfunktioner ska skydda mot ROP- och COP/JOP-attacker, baserade på Intel CET för amd64 och PAC/BTI för arm64, och aktiveras automatiskt på hårdvara som stöder dem.
Distributionen innehåller över 14 000 nya paket och totalt över 69 000. Mer än 44 000 paket har uppdaterats sedan Debian 12 och drygt 8 800 paket har tagits bort. På skrivbordssidan märks GNOME 48, KDE Plasma 6.3, LXDE 13, LXQt 2.1.0 och Xfce 4.20. Kontorssviten LibreOffice är uppdaterad till version 25 och GNUcash till version 5.10.
Bland de större uppgraderingarna i Debian 13 finns:
Apache 2.4.64 (från 2.4.62)
Bash 5.2.37 (från 5.2.15)
Emacs 30.1 (från 28.2)
GIMP 3.0.4 (från 2.10.34)
Inkscape 1.4 (från 1.2.2)
MariaDB 11.8 (från 10.11)
Nginx 1.26 (från 1.22)
OpenSSH 10.0p1 (från 9.2p1)
PHP 8.4 (från 8.2)
PostgreSQL 17 (från 15)
Rustc 1.85 (från 1.63)
Systemd 257 (från 252)
Med både tydliga prestandaförbättringar och ett stort antal uppdateringar framstår Debian 13 som en av de mest omfattande utgåvorna av distributionen på senare år.
Påverkan på serverdrift och molnmiljöer
För serveradministratörer och driftansvariga innebär Debian 13 flera konkreta fördelar. Prestandalyftet på 13 procent i testerna kan göra skillnad i miljöer där många samtidiga processer körs, särskilt på flerprocessorservrar som AMD EPYC och Intel Xeon. Uppgraderingen av centrala komponenter som Linuxkärnan och GNU C-biblioteket ger bättre stöd för ny hårdvara och förbättrad energieffektivitet.
Stödet för HTTP Boot kan förenkla driftsättning av nya servrar i datacenter, medan HTTP/3-stödet i curl ger möjlighet till snabbare och mer effektiv kommunikation i webbapplikationer. För säkerhetsmedvetna organisationer är hårdvarubaserade skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker ett viktigt steg framåt.
Utvecklare drar nytta av nyare kompilatorer och språkversioner, vilket gör det enklare att bygga och köra modern programvara utan att behöva installera externa paketkällor. Tillsammans med Debians fortsatta arbete för reproducerbara byggen stärker detta möjligheterna att skapa pålitliga och verifierbara system i både moln- och bare metal-miljöer.
Med sin kombination av prestanda, säkerhet och långsiktig stabilitet framstår Debian 13 som ett starkt alternativ för både traditionella servrar och moderna molnplattformar.
Absolut. Här är en fristående del som kan läggas till artikeln för att förklara hur HTTP Boot fungerar, skriven i samma journalistiska ton:
Så fungerar HTTP Boot i Debian 13
En av nyheterna i Debian 13 är möjligheten att starta installationen eller live-miljön direkt över nätverket via HTTP Boot. Funktionen bygger på stöd i UEFI- eller U-Boot-firmware och gör det möjligt att ladda startfiler från en webserver i stället för från ett lokalt medium eller via äldre nätverksmetoder som PXE/TFTP.
Processen går i stora drag till så här:
Datorn startas och firmware med stöd för HTTP Boot initieras.
Nätverksinställningar konfigureras, oftast automatiskt via DHCP.
Firmware får en URL till en startbar fil, exempelvis en UEFI-bootloader eller en installations-ISO.
Filen laddas ner via HTTP – vilket ger högre hastighet och bättre felhantering än TFTP – och startas direkt från minnet.
Operativsystemets installer eller live-miljö körs som om den startats från en lokal disk eller USB-enhet.
För driftsättning i datacenter innebär detta att nya servrar kan startas och installeras helt över nätverket, utan att tekniker behöver sätta in fysiska medier. Eftersom HTTP Boot kan använda befintliga webbservrar är det också enkelt att integrera i befintlig infrastruktur, och i vissa fall kan även HTTPS användas för krypterad överföring.
När detta skrivs har Debian 13 ännu inte släppts på FTP-servrarna, men den väntas komma under dagen. Då kommer vi att komplettera med länkar till Debian 13 i vår wiki.
Vad är nytt?
Ny Linuxkärna 6.12, GNOME 48, KDE Plasma 6.3, GCC 14.2, Python 3.13 och Java 21.
Nya funktioner:
Stöd för riscv64 · Start via HTTP · Extra skydd mot hackattacker ·
64-bitars tidräkning · HTTP/3 i curl och nytt verktyg wcurl ·
Bättre översatta manualsidor och ordböcker för webbläsare i Qt.
Paket:
14 000 nya paket (totalt över 69 000), många uppdaterade och några borttagna.
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd
Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.
IPv4-vidarebefordran per enhet
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.
Förfinad hantering av IPv6-prefix
Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.
Förbättrat stöd för baremetal-miljöer
Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.
Smidigare användning av WireGuard
För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.
Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS
Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.
Större kontroll över SR-IOV-parametrar
En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.
Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK
För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.
Initrd-förbättringar för nätverksuppstart
Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.
Tillgänglighet
Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.
NetworkManager – översikt
NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt.
Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser,
konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver
göra det manuellt.
Projektstart: 2004 av Red Hat Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI) Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration Licens: GPLv2 Källkod:gitlab.freedesktop.org
Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?
Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.
Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.
Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.
En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.
Så här gör du:
Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
När Debian är installerat, logga in som root.
Kör kommandot: apt install apache2 php mpv
Redigera sudo-behörigheter genom att skriva: visudo Lägg till följande rad under: # User privilege specification root ALL=(ALL:ALL) ALL
Lägg till: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig. Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel: http://192.168.1.2 Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.
In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.
This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.
This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.
One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.
Here’s how to do it:
You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.
You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.
First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.
Once Debian is installed, log in as root and run: apt install apache2 php mpv
Then configure sudo access: visudo
Under the section: # User privilege specification
root ALL=(ALL:ALL) ALL
Add this line: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.
Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.
Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.: http://192.168.1.2
You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!
Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.
Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.
If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.
Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.
LAN Radio Controller (PHP/JS)
Funktioner:
• Internetradio med stationer hämtade från stations.json
• Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX
• Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer
• Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet
• Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning
• Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge
• MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet
• Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.
Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:
Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
ST:s vd55g1-sensor
Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd
Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.
Förbättrad rensning i fler delar av systemet
Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:
Intels mikrokodladdare
NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
Realteks r8169-nätverksdrivrutin
Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
MediaTeks mt7996 Wi-Fi
Texas Instruments tas2781-ljudkrets
PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4
Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.
För den som värnar om programvarufrihet
GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:
Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)
Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.
Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
Historia:
– 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
– 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
– Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
Typiska ingrepp: Tar bort binära firmwarefiler, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
Nytt i 6.16:
Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
Finputsar rensning av: Intel mikrokodloader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
Byggfix för Rust‑baserad firmwareloader.
Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
• DEB via Freesh
• RPM via RPM Freedom
Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.
För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.
Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.
Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick
I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.
Vad följer med?
KDE Plasma: 6.3.6
KDE Gear: 25.04.2
KDE Frameworks: 6.13
Frysen börjar nu
Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.
Varför inte Plasma 6.4?
KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.
Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.
KDE Plasma 6.3.6
Släppt: 8 juli 2025 Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen
Teknisk bas
• Qt 6‑ramverket
• Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)
Huvudnyheter i 6.3‑serien
Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
Överarbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
Slumpgenererade lösenord för hotspots.
Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.
Fixar & förfiningar i 6.3.6
Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.
Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.
För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.
Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.
De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.
Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.
ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.
Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.
Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.
Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org. Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.
Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.
Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.” Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.
Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.
Förutsättningar
En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen
Steg 1: Installera Node.js
Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:
CREATE DATABASE wikijs;
CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
\q
Alternativ B: MySQL / MariaDB
sudo apt install -y mariadb-server
sudo mysql -u root -p
Inuti MySQL:
CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.
Slutsats
Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.
Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.
Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.
Funktioner
Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.
Vad är Markdown?
Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:
# Rubriknivå 1
## Rubriknivå 2
**Fet text**, _kursiv text_
- Punkt 1
- Punkt 2
[Länktext](https://exempel.se)
Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.
Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025.
I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det har även tillkommit stöd för Apple-tangentbord som använder MTP- och SPI-teknik, vilket gör att tangentborden fungerar på ARM-baserade datorer som MacBook Pro med M1 och MacBook Air med M2.
Installationsprogrammet kan nu dessutom installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar hanteringen av krypterade system. För system med AMD64 och ARM64 har stödet för Secure Boot förbättrats genom möjligheten att installera shim-signed.
Bland övriga förbättringar märks att cd-rom-källor automatiskt stängs av om installationsmediet inte är en fysisk skiva, som till exempel vid installation från USB-minne eller ISO-fil. Installationsprogrammet kan också spara information om vilka firmwarepaket som ingår i det modifierade startsystemet, och stödet för skärmläsare i grafiska miljöer har blivit bättre.
För att underlätta installation på vissa datorer där EFI-firmware fungerar bristfälligt, aktiveras numera inställningen force-efi-extra-removable i vissa fall. Installationsprogrammet har även rensats från vissa onödiga delar, till exempel wget-verktyget från BusyBox, och en del tidigare standardinställningar har tagits bort eller justerats. Även utseendet har setts över, med uppdaterad grafisk banner som följer det senaste Ceratopsian-temat.
Linux-kärnan i installationsprogrammet är uppdaterad till version 6.12.33+deb13. Dessutom har stödet för japansk text förbättrats genom ett byte till teckensnittet MotoyaLCedar och listan över spegelservrar har setts över.
Den som vill testa det nya installationsprogrammet kan ladda ner det från Debians webbplats, men det är viktigt att tänka på att det är en testversion som inte bör användas i skarpa system ännu.
Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.
Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.
Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.
Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt
Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.
Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:
Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.
När kommer den färdiga versionen av Debian 13?
Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto: ”Det är klart när det är klart.”
Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.
Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.
Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.
Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.
Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).
KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.
Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.
Största nyheterna i Plasma 6.3.5:
Wayland används som standard istället för X11
Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
Lägre resursanvändning och bättre batteritid
Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.
Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.
WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.
I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:
på en hyrd VPS
eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox
För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:
RHEL eller Rocky Linux
Debian
Ubuntu
Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.
Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.
Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.
Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.
Introduktion
WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
CREATE DATABASE wpdatabase;
CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
5. Ladda ned och installera WordPress
Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.
cd /var/www/html
wget https://wordpress.org/latest.zip
unzip latest.zip
rm latest.zip
chown -R www-data:www-data wordpress/
find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;
cd wordpress
mv wp-config-sample.php wp-config.php
nano wp-config.php
Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.
Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.
Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.
Armbian 25.5 är en ny version som förbättrar både prestanda, säkerhet och hårdvarukompatibilitet för flera ARM-baserade single-board-datorer (SBC). Den lanserades tre månader efter Armbian 25.2 och inkluderar nu stöd för nya enheter som Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, TI SK-AM69, Mediatek Genio-serien, Radxa NIO 12L, Qualcomm Robotics RB5, Radxa Cubie A5E, SMART AM40 och PocketBeagle2.
En annan stor nyhet är att Armbian 25.5 lägger till stöd för Linux-kärnan 6.14 för Rockchip64-enheter, samt möjligheten att använda konfigurerbara patchar för att bygga rena mainline-kärnor.
Denna version förbättrar också systemstarten och stödet för periferiutrustning genom att uppdatera U-Boot och firmware. HDMI- och ljudstödet har förbättrats för Rockchip RK3588-enheter som Rock 5B och Youyeetoo R1. Dessutom har EFI-partition och Btrfs-subvolymer förbättrats för en mer flexibel systemlayout och start.
Armbian 25.5 innehåller även fixar för boot-script och förenklad loggning för smidigare provisionering och felsökning. Wi-Fi-setupen har förbättrats, likaså dynamisk overlay-synlighet och hantering av BSP-byten för ett renare arbetsflöde. Dessutom har det blivit enklare att använda seriell konsol.
En annan intressant funktion är att Armbian 25.5 uppdaterar sitt applikationsbibliotek, vilket gör det möjligt att installera populära självhousade applikationer direkt via armbian-config. Bland dessa finns bland annat Home Assistant, Stirling PDF, Navidrome, Grafana, NetData och Immich.
I denna releasecykel har Armbian också vunnit 2025 års NetBox Hero Awards, vilket hedrar projektets engagemang för innovation, automatisering och transparens inom infrastruktur.
För att ta del av alla nyheter och ladda ner Armbian 25.5, kan du besöka den officiella webbplatsen, där du hittar versioner för ett stort antal ARM-enheter, inklusive de flesta Raspberry Pi-modellerna.
Nyheter i Armbian v25.5
Utökad kortstöd: Stöd för flera nya och uppdaterade enheter, som TI SK-AM69, Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, och PocketBeagle2.
Uppströms firmwareintegration: Bättre ljud- och HDMI-stöd för Rockchip-enheter (t.ex. Rock 5B och Youyeetoo R1).
Kerneluppgraderingar: Linux kernel 6.14 (edge branch) för Rockchip64-enheter, förbättrad prestanda och periferistöd.
Filsystem- och startförbättringar: Förbättringar för EFI-partition och BTRFS undervolymer.
Stabilitets- och kvalitetsförbättringar: Fixar för startskript, förbättrad serial console-stöd och förenklad loggning.
armbian-config: Förbättrad användargränssnitt och verktyg för att hantera självhostade applikationer (t.ex. Home Assistant, Grafana), Wi-Fi-stöd och nätverkskonfiguration.
NetBox Hero Award 2025: Armbian tilldelades detta pris för sitt innovativa arbete med automation och öppen infrastruktur.
Den 17 maj 2025 tillkännagav Debianprojektet att Debian GNU/Linux 12.11 nu är officiellt släppt. Det är den elfte punktutgåvan av Debian 12-serien med kodnamnet ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller totalt 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar, vilket gör systemet mer stabilt, säkert och tillförlitligt för både stationära användare och servermiljöer.
En stabilare Debian 12
Debian 12.11 är inte en ny version av operativsystemet i sig, utan en så kallad punktutgåva. Det innebär att inga nya funktioner introduceras, men ett stort antal uppdateringar och förbättringar bakas in i nya installationsavbilder. Den här uppdateringen är främst till för användare som vill installera Debian på nytt eller på ny hårdvara, och som vill slippa ladda ner hundratals uppdateringar efter installationen.
För befintliga Debian 12-användare räcker det att köra:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
Bakgrunden till nummerhoppet
Det kan verka förvirrande att Debian 12.11 är den elfte punktutgåvan – men det beror på att version 12.3 aldrig släpptes. Den ställdes in på grund av ett allvarligt problem med EXT4-filsystemet som i vissa fall kunde leda till datakorruption. Därför räknas 12.11 som den tionde faktiska utgåvan, trots versionsnumret.
Vad har uppdaterats?
Debian 12.11 innehåller ett brett spektrum av korrigeringar och förbättringar. Här är några av höjdpunkterna:
Säkerhetsfixar
Bland de 45 säkerhetsuppdateringarna märks:
glib2.0 – Fix för heltalsöverskridning i datumparsering (CVE-2025-3360)
haproxy – Åtgärd för heap-buffertöverskridning (CVE-2025-32464)
imagemagick – Felhantering av MIFF-bildformat rättad (CVE-2025-43965)
fig2dev – Fixar för flera DoS-sårbarheter (CVE-2025-31162, -31163, -31164)
freerdp2, libsndfile1, gdk-pixbuf, openssl, openssh med flera har också fått viktiga uppdateringar
Det är särskilt viktigt att dessa säkerhetsuppdateringar installeras snabbt, särskilt på servrar och exponerade system.
Exempel på buggfixar
Här är några av de 81 övriga rättelserna i denna version:
debian-archive-keyring – Nya nycklar för kommande Debian 13 ”Trixie”
systemd – Fix för loggrotation och notifiering i vissa konfigurationer
netplan.io – Förbättrad hantering av nätverksgränssnitt i molnmiljö
grub2 – Stabilitetsförbättringar vid EFI-boot på nyare datorer
cups – Korrigeringar för skrivarkompatibilitet
pulseaudio – Fix för volymbuggar vid användning av vissa USB-headsets
gcc-12 – Rättad felhantering av stackskydd på AArch64-plattformar
docker.io, containerd, runc – Återuppbyggda med nyare beroenden
Utöver detta har flera språkfiler, dokumentationer och hjälpprogram uppdaterats för bättre stabilitet och användarupplevelse.
Nya installationsavbilder
Debian 12.11 finns nu tillgänglig i form av uppdaterade installationsavbilder för alla officiellt stödja arkitekturer, inklusive amd64, arm64, i386, mips64el och fler. Dessa ISO-avbilder innehåller alla de senaste säkerhets- och buggfixarna direkt, vilket sparar mycket tid vid nyinstallation.
Ladda ner den senaste versionen från Debians officiella sida:
Debian 12 kommer att få säkerhetsuppdateringar till minst juni 2026 genom det ordinarie säkerhetsstödet. Därefter förväntas systemet stödjas genom Debian LTS (Long Term Support) fram till mitten av 2028.
Mer information
En fullständig lista över uppdaterade paket, versionsnummer och säkerhetsrelaterade CVE-ID:n finns i det officiella tillkännagivandet:
5 verktyg som ser till att du upptäcker diskproblem i tid.
När en Linux-server börjar kännas seg är disk-I/O (input/output) ofta boven. Att kunna övervaka diskaktivitet hjälper dig att snabbt hitta flaskhalsar och optimera servern.
Här är 5 kraftfulla verktyg du enkelt installerar och använder på Ubuntu.
1. iostat – Visar hur diskar och partitioner används
Kortfattat: iostat mäter läsning, skrivning och belastning på dina hårddiskar och partitioner.
🛠 Installation:
sudo apt update
sudo apt install sysstat
📋 Användning:
Visa enkel diskstatistik: iostat -d
Visa detaljerad statistik (med fler kolumner): iostat -x
Lägg till tidstämpel i rapporten: iostat -xt
Visa statistik varannan sekund, totalt 10 gånger: iostat -d 2 10
Spara resultatet i en fil: iostat -d 2 10 > diskrapport.txt
💡 Tips: Förklaringar av alla kolumner hittar du med:
man iostat
2. sar – Loggar systemaktivitet över tid
Kortfattat: sar samlar statistik om CPU, disk, nätverk och minne — perfekt för att analysera systemets prestanda i efterhand.
Linux Mint-projektet avslöjar nu fler detaljer om nästa stora version av Linux Mint Debian Edition (LMDE 7), som kommer att bygga på kommande Debian GNU/Linux 13 “Trixie”. Operativsystemet förväntas släppas i juni 2025 och kommer att föra med sig flera efterlängtade förbättringar – bland annat stöd för OEM-installationer.
I Linux Mints nyhetsbrev för mars meddelar projektledaren Clement Lefebvre att LMDE 7 äntligen får stöd för så kallade OEM-installationer, vilket gör det möjligt att förinstallera systemet på datorer innan de säljs vidare. Funktionen har länge funnits i den vanliga Ubuntu-baserade utgåvan av Linux Mint, men har hittills saknats i LMDE. Enligt Lefebvre är detta ett viktigt steg för att göra LMDE mer attraktivt för både tillverkare och privatpersoner som donerar eller säljer begagnade datorer med Linux.
Samtidigt fortsätter utvecklingen av filhanteraren Nemo i Cinnamon-skrivbordsmiljön. En ny version kommer att inkludera avancerad sökning med hjälp av reguljära uttryck, vilket gör det enklare att hitta filer utifrån mer specifika namnmönster. Funktionen kommer att bli tillgänglig för alla användare av Linux Mint i en kommande uppdatering.
Teamet bakom Linux Mint jobbar också vidare med att förbättra Wayland-stödet i Cinnamon. Sedan version 21.3 är det möjligt att testa Cinnamon under Wayland, men funktionaliteten är fortfarande experimentell. Fokus ligger nu på att få tangentbordslayouter och inmatningsmetoder att fungera smidigt – något som är avgörande för användare av språk med andra teckenuppsättningar. Lefebvre betonar att även om framsteg har gjorts, krävs ytterligare arbete innan det är helt klart för bred användning.
Utvecklarna arbetar dessutom med att ändra hur JavaScript-motorn CJS versioneras. Från och med kommande versioner kommer CJS att följa versioneringen hos Mozilla JavaScript-motorn (SpiderMonkey) som den bygger på. Det innebär att CJS kan uppdateras separat från Cinnamon, vilket enligt Lefebvre underlättar för distributioner som Debian och Ubuntu att inkludera Cinnamon utan att behöva underhålla flera versioner av motorn.
Med dessa förbättringar fortsätter LMDE att närma sig funktionsparitet med huvudutgåvan av Linux Mint, samtidigt som det bygger vidare på den stabila grunden från Debian.
År 1983 stod den på skrivbord i skolor, företag och myndigheter runt om i Sverige. Luxor ABC 806 var mer än en 8-bitarsdator – den var en symbol för […]
Macintosh SE och SE/30 var kompakta men förvånansvärt kraftfulla persondatorer som markerade ett viktigt steg i Apples utveckling under slutet av 1980-talet. I ett litet allt-i-ett-format kombinerades klassisk Macintosh-design […]
Under en kort men intensiv period runt millennieskiftet sågs Handheld PC som framtidens mobila arbetsverktyg – små, fullfjädrade datorer med riktigt tangentbord och löften om produktivitet överallt. När HP […]
I början av 2000-talet stod den bärbara datorn inför sitt stora genombrott. Användare krävde maskiner som klarade både seriöst arbete och vardaglig underhållning, utan extra tillbehör eller kompromisser. HP […]
Under mitten av 2000-talet var den bärbara datorn i första hand ett arbetsredskap. HP Compaq 6715b är ett tydligt exempel på denna era – en robust och säker företagsdator […]
När persondatorn slog igenom i början av 1980-talet var den förvånansvärt dålig på matematik. Heltalsberäkningar gick bra, men så fort man behövde arbeta med decimaltal, trigonometriska funktioner eller avancerade […]
En processor framtagen som en tillfällig lösning kom att lägga grunden för nästan all modern PC-teknik. När Intel 8086 lanserades i slutet av 1970-talet var den varken den snabbaste […]
Atari Transputer Workstation var ett djärvt försök att omdefiniera vad en arbetsstation kunde vara i slutet av 1980-talet. Med en arkitektur byggd för parallell beräkning, flera samverkande processorer och […]
CBM 8032 kom 1980 och visar tydligt när hemdatorn började bli ett seriöst arbetsverktyg. Med 80-kolumnsskärm, BASIC 4.0 och gott om expansionsmöjligheter var den byggd för text, tabeller och […]
Commodore 65 var tänkt att bli den ultimata efterföljaren till den legendariska Commodore 64 – en kraftfull, bakåtkompatibel 8-bitarsdator med grafik, ljud och prestanda långt över sin tid. Projektet […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Explore the January 2026 CachyOS ISO release, showcasing KDE's new Plasma Login Manager. Experience a fresh, user-friendly interface and improved performance. The post CachyOS ISO Release for January 2026 Brings KDE’s New Plasma Login Manager appeared first on Linux Today.
Ntfy 2.16 is here! Explore the new features including improved notification updates and deletions. Upgrade now for a better user experience. The post Ntfy 2.16 Released With Notification Updates and Deletions appeared first on Linux Today.
Discover 7 powerful free and open-source Go TUI frameworks that enhance your terminal applications. Explore features, benefits, and get started today! The post 7 Useful Free and Open Source Go TUI frameworks appeared first on Linux Today.
Explore the powerful new update of Transmission 4.1, the open-source BitTorrent client. Enjoy improved functionality and a seamless downloading experience. The post Transmission 4.1 Open-Source BitTorrent Client Released as a Massive Update appeared first on Linux Today.
GStreamer 1.28 has arrived! Uncover the new features and improvements in this open-source multimedia framework that enhance performance and usability. The post GStreamer 1.28 Open-Source Multimedia Framework Released, Here’s What’s New appeared first on Linux Today.
Discover the new features of Incus 6.21, the latest Container & Virtual Machine Manager. Enhance your virtualization experience with improved performance and usability. The post Incus 6.21 Container & Virtual Machine Manager Released appeared first on Linux Today.
Discover the latest Wine 11.1 release, featuring 22 bug fixes that enhance performance across various apps and games. Upgrade your experience today! The post Wine 11.1 Released With 22 Bug Fixes Across Apps and Games appeared first on Linux Today.
Discover Pangolin 1.15, the latest tunneled reverse proxy with dedicated iOS and Android apps. Enhance your online privacy and security today! The post Pangolin 1.15 Tunneled Reverse Proxy Launches With iOS and Android Apps appeared first on Linux Today.
Explore the new features of GNU Guix 1.5, including Plasma 6.5, GNOME 46, and rootless mode. Upgrade your system with cutting-edge technology today. The post GNU Guix 1.5 Brings Plasma 6.5, GNOME 46, Rootless Mode, and More appeared first on Linux Today.
Discover the enhancements in Hyprland 0.53.2, featuring improved plugin handling and increased workspace stability for a seamless user experience. The post Hyprland 0.53.2 Improves Plugin Handling and Workspace Stability appeared first on Linux Today.
Ubuntu 24.04.4 LTS (Noble Numbat) is now available for download powered by Linux kernel 6.17 and Mesa 25.2 graphics stack from Ubuntu 25.10 (Questing Quokka). The post Ubuntu 24.04.4 LTS Is Now Available for Download Powered by Linux Kernel 6.17 appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
GitHub Tray GNOME Shell extension displays your GitHub repositories in the system tray with stars, issues, forks, and language info. The post GitHub Tray GNOME Shell Extension Puts Your GitHub Repos in the System Tray appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Tails 7.4.2 Linux OS is now available for download as an emergency release that fixes critical security vulnerabilities in Linux kernel, as well as other issues. The post Tails 7.4.2 Anonymous Linux OS Released to Fix Critical Security Vulnerabilities appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
Mesa 26.0 open-source graphics stack is now available for download with new features and improvements across all supported drivers. Here's what's new! The post Mesa 26.0 Open-Source Graphics Stack Officially Released, Here’s What’s New appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
OpenVPN 2.7 is now available for download with support for the new upstream DCO Linux kernel module, mbedTLS 4 support, and more. Here's what's new! The post OpenVPN 2.7 Released with Support for DCO Linux Kernel Module, mbedTLS 4 appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
IPFire DBL (Domain Blocklist) launches as a comprehensive, community-driven domain blocking solution that gives you control over what gets blocked in your network. The post IPFire DBL Launches as a Community-Powered Domain Blocking for Everyone appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Parrot 7.1 ethical hacking and penetration testing distro is now available for download with new and updated tools. Here's what's new! The post Parrot 7.1 Ethical Hacking Distro Released with Enlightenment Spin, Updated Tools appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
MythTV 36.0 open-source media center software capable of recording TV, playing DVDs, and viewing photos is now available for download as a major update with new features and improvements. The post MythTV 36.0 Open-Source Media Center Is Out Now with Support for FFmpeg 8 appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without […]
GNU Binutils 2.46 is now available for download with support for AMD Zen6 processors, support for generating the SFrame Version 3 format, and more. Here's what's new! The post GNU Binutils 2.46 Adds Support for AMD Zen6 CPUs, SFrame v3, and More appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This […]
GNU Linux-libre 6.19 kernel is now available for download based on Linux kernel 6.19 and targeted at those seeking 100% freedom for their PCs. The post GNU Linux-Libre 6.19 Kernel Is Now Available for Software Freedom Lovers appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
We round up the top features of the Cinnamon 6.6 desktop and point releases in this page. Cinnamon 6.6 released a few months back on November 2025 with month worth of bug fixes and feature enhancements. Linux Mint team is incrementally updating this core desktop environment for their Mint offerings. The version 6.6 brings few... […]
LXQt 2.3.0 brings improved Wayland support and few tweaks. LXQt 2.3.0 rolled out a few weeks ago, bringing a fresh wave of improvements that make this Qt-based DE even more appealing for those who value speed and customization on their Linux setups. As someone who has tinkered with various desktops from GNOME to KDE, I... […]
Sleek window manager, IceWM 4.0.0 is out with improvements and updates. IceWM is a standards-compliant window manager designed for simplicity and performance. It is fully keyboard-driven, with features like Alt+Tab switching that feel intuitive right out of the box. This 4.0.0 release improves those strengths while adding refinements that enhance the desktop experience on resource-constrained... […]
We highlight a list of 10 lightweight Linux Distributions ideal for your older PC in 2026. We give you their features and what makes them perfect for reviving older hardware. We believe that you should not throw away any hardware, especially PC and its components. Ideally, well-designed software should always run on any hardware. There... […]
The elementary OS 8.1 is now available to download and upgrade. If you are a fan of the most beautiful Linux distributions, elementary OS makes the cut. The latest from the team is elementary OS 8.1, which brings targeted improvements that enhance security, performance, and everyday workflows without overhauling the core Pantheon desktop environment. Let’s... […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user... […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full... […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17... […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new... […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to... […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
OpenVPN 2.7 adds multi-socket server support, enhanced cross-platform DNS handling, and an updated Windows architecture with win-dco as the default driver.
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Farsta strand finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Farsta strand väljer att få teknisk hjälp på plats i stället […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring S:t Eriksplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i området runt S:t Eriksplan väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Hässelby Gård finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Hässelby Gård väljer att ta hjälp på plats när tekniken strular. […]
När datorn krånglar, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Näckrosen finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Näckrosenområdet väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att bära […]
När tekniken krånglar mitt i vardagen kan frustrationen snabbt ta över. För boende i Telefonplan finns nu smidig hjälp nära till hands. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som löser problemen på plats – tryggt, personligt och till halva priset med RUT-avdrag. Datorstrul är ett återkommande bekymmer i många hushåll, oavsett om […]
När tekniken krånglar hemma kan det snabbt bli både tidskrävande och frustrerande. För boende i Hagsätra finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i bostaden – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. När datorn går långsamt, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren inte vill samarbeta är det många som helst vill ha […]
När tekniken krånglar hemma kan små problem snabbt bli stora irritationsmoment. För boende i Stureby finns nu smidig hjälp att få direkt i hemmet. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker – tryggt, personligt och till halva priset tack vare RUT-avdraget. När datorn går långsamt, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar samarbeta är […]
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…
Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år. Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTSDen nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare…
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…
Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…
Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta. Vi du läsa mer vad http boot…
Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13…
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…
Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…
Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…
När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…
Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…
Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025. I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det…
Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…
WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner. I den här artikeln går vi igenom hur du…
Armbian 25.5 är en ny version som förbättrar både prestanda, säkerhet och hårdvarukompatibilitet för flera ARM-baserade single-board-datorer (SBC). Den lanserades tre månader efter Armbian 25.2 och inkluderar nu stöd för nya enheter som Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, TI SK-AM69, Mediatek Genio-serien, Radxa NIO 12L, Qualcomm Robotics RB5, Radxa Cubie A5E, SMART AM40 och…
Den 17 maj 2025 tillkännagav Debianprojektet att Debian GNU/Linux 12.11 nu är officiellt släppt. Det är den elfte punktutgåvan av Debian 12-serien med kodnamnet ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller totalt 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar, vilket gör systemet mer stabilt, säkert och tillförlitligt för både stationära användare och servermiljöer. En stabilare Debian 12 Debian 12.11 är…
När en Linux-server börjar kännas seg är disk-I/O (input/output) ofta boven. Att kunna övervaka diskaktivitet hjälper dig att snabbt hitta flaskhalsar och optimera servern. Här är 5 kraftfulla verktyg du enkelt installerar och använder på Ubuntu. 1. iostat – Visar hur diskar och partitioner används Kortfattat:iostat mäter läsning, skrivning och belastning på dina hårddiskar och…
Linux Mint-projektet avslöjar nu fler detaljer om nästa stora version av Linux Mint Debian Edition (LMDE 7), som kommer att bygga på kommande Debian GNU/Linux 13 “Trixie”. Operativsystemet förväntas släppas i juni 2025 och kommer att föra med sig flera efterlängtade förbättringar – bland annat stöd för OEM-installationer. I Linux Mints nyhetsbrev för mars meddelar…
