• Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.

    Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.

    Från Pi 400 till Pi 500+

    Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.

    Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.

    Mekaniskt tangentbord med stil

    Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.

    Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.

    För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.

    Inbyggd SSD och M.2-expansion

    En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.

    Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.

    Mer minne än någonsin

    För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.

    Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:

    • Byggservrar
    • Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
    • Lokala AI-modeller
    • Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar

    En modern hyllning till klassikerna

    Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.

    Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.

    Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+

    EgenskapSpecifikation
    ProcessorRaspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
    RAM16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
    Lagring256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
    ExpansionIntern M.2 2280-plats (PCIe)
    TangentbordMekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
    BelysningIndividuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
    KeycapsAnpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
    Styrning tangentbordRP2040 med QMK
    UppstartsmöjligheterSSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
    DesignSilvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer

    Toms Hardware åsikt om pi 500+

    Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.

    Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.

    Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.

    NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.

    Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.

    Läs hela artikel på : https://www.tomshardware.com/raspberry-pi/raspberry-pi-500-plus-review

    Raspberry Pi 500+ – Sammanfattning

    Fördelar

    • 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD – mycket bättre än microSD-lagring.
    • Mekaniskt tangentbord med Gateron Blue-switchar – klickigt och skönt att skriva på.
    • RGB-belysning på tangenterna – med flera effekter och egen kodning via Python.
    • Passiv kylning med stor aluminiumkylfläns – håller sig sval även vid överklockning.
    • Bättre strömförbrukning tack vare nytt chip (D0-stepping).
    • Kan fungera som enkel hemmadator, tunn klient eller skol-PC.

    Nackdelar

    • Dyrare än tidigare modeller – cirka 2750 kr gör att den lämnar budgetsegmentet.
    • Desktop Kit kostar runt 3025 kr, vilket närmar sig priset för enklare bärbara datorer.
    • Boot från NVMe långsammare än från microSD.
    • Inget CSI/DSI-gränssnitt – alltså ingen kameraanslutning, bara USB.
    • Begränsat HAT-stöd på GPIO med Pi 5-serien.
    • Lite tråkig design (helt vit), saknar “raspberry & white”-estetiken från Pi 400.

    Priset är omräknat från dollarpriset och inkluderar svensk moms på 25 %.

    Jämförelse mellan Raspberry Pi 400, 500 och 500+

    Jämförelse: Raspberry Pi 400 vs 500 vs 500+
    Modell Processor RAM Lagring Tangentbord Expansion Belysning Släppår
    Raspberry Pi 400 Pi 4 SoC 4 GB microSD Membrantangentbord Ingen Nej 2020
    Raspberry Pi 500 Pi 5 SoC 8 GB microSD Membrantangentbord Förberedd M.2 (ej aktiverad) Nej 2024
    Raspberry Pi 500+ Pi 5 SoC 16 GB 256 GB M.2 SSD
    (RPi OS)    		 Mekaniskt (Gateron Blue) Full M.2 2280
    (PCIe)    		 Ja, RGB 2025
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15.

    MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien. Operativsystemet, skapat av Andrew Tanenbaum 1987, blev inte bara en pedagogisk plattform utan också den gnista som inspirerade Linus Torvalds att börja bygga Linux. På sätt och vis kan man säga att om Torvalds är Linux pappa, så är Tanenbaum dess farfar.

    Senare i september kommer Tanenbaum, numera 81 år och professor emeritus vid Vrije Universiteit i Amsterdam, att intervjuas på scen under den stora open source-konferensen Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige är det kanske för långt bort för ett spontant besök – men det gör inget, för intervjun livestreamas gratis.

    Gratis och på engelska

    Nerdearla är i grunden en spanskspråkig konferens, men just intervjun med Tanenbaum hålls på engelska. Precis som hela konferensen är även sändningen fri att följa online. Det enda som krävs är en registrering.

    Intervjun inleder konferensen lördagen den 27 september klockan 10 lokal tid i Buenos Aires. Det motsvarar klockan 15 svensk tid – en perfekt eftermiddagsstart för den som vill höra en av datorvärldens mest inflytelserika personer berätta om sitt arbete och sin syn på öppen källkod.

    Nerdearla växer i världen

    Nerdearla startade i Argentina men har vuxit till ett av Latinamerikas största evenemang inom öppen källkod. På senare tid har det även hållits i Mexiko och i november tar man steget till Europa med en konferens i Madrid.

    Tidigare har arrangören lyckats få stora namn på scen, bland annat WordPress-grundaren Matt Mullenweg. I Buenos Aires är det Nicolás Wolovick, professor i datavetenskap vid Universidad Nacional de Córdoba och ansvarig för universitetets superdatorcenter, som håller i samtalet med Tanenbaum.

    Varför är Tanenbaum viktig?

    För oss Linuxanvändare är det svårt att överskatta hans roll. När han utvecklade MINIX var målet att ge studenter en fri och pedagogisk Unix-klon, som kunde köras på vanliga hemdatorer. Det blev startskottet för Linus Torvalds, som via en mailinglista för MINIX-användare presenterade sitt eget hobbyprojekt – Linux. Resten är, som man säger, historia.

    Intervjun kommer att inleda konferensen lördagen den 27 september klockan 15 svensk tid. Även om livestreamen är gratis måste du registrera dig.

    Faktaruta: MINIX

    • Skapare: Andrew S. Tanenbaum
    • Första version: 1987
    • Typ: Unix-liknande operativsystem med mikrokärna
    • Syfte: Undervisning och forskning i operativsystem
    • Känd påverkan: Inspirerade Linus Torvalds att starta Linux (1991)
    • Licens (MINIX 3): BSD-liknande
    • Plattformar: Ursprungligen x86; används ofta i undervisning och som forskningsplattform
    • Arkitektur: Drivrutiner och tjänster körs i användarrymden för högre robusthet

    Tips: MINIX 3 fokuserar på tillförlitlighet och självläkning av systemtjänster – en kontrast mot monolitiska kärnor.

    , , , , , , , , , , , , ,

  • När Pi:n får vingar — Kali Linux 2025.3 öppnar upp inbyggd Wi‑Fi för säkerhetstestning


    Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir allt viktigare för både angripare och försvarare.

    En teknisk återkomst med praktiska konsekvenser

    Kali 2025.3 återintroducerar stödet för Nexmon — en uppsättning firmwarepatchar för vissa Broadcom‑ och Cypress‑chip som möjliggör avancerade radiouppgifter. I praktiken betyder det att en modern Raspberry Pi, inklusive Pi 5, åter kan agera som portabel sniffer och injectionsenhet. För utbildare, labbmiljöer och fältforskare öppnar detta nya, billigare möjligheter att demonstrera och utföra trådlösa tester.

    Men Nexmon är inte en universell lösning. Funktionaliteten beror på chipset‑version, kernel och drivrutinskombination — och därför har Kali samtidigt uppgraderat hur de bygger sina Raspberry Pi‑kärnor, vilket kräver att användare är noga med att välja rätt image och följa dokumentationen.

    Från byggverkstaden: Vagrant, DebOS och reproducerbara VM‑bilder

    Bakom kulisserna har Kali gjort en tyst, men viktig, förändring i sin infrastruktur. Virtuella maskiner och Vagrant‑bilder har fräschats upp — byggena har flyttats mot mer konsekventa arbetsflöden (DebOS) och Packer‑skripten har uppgraderats till modernare standarder. För företag och forskare som kör Kali i virtuella miljöer innebär det jämnare och mer reproducerbara bilder — men också ett krav på att hålla CI‑verktyg och beroenden i takt med utvecklingen.

    Det här är ett typexempel på hur underhåll av verktygskedjor kan göra större praktisk nytta än mindre funktionstillägg: stabilare byggverktyg ger bättre upprepbarhet i experiment och förenklar automatiserade tester.

    Tio nya verktyg — vad säger de om hotbilden?

    Den här releasen lägger till tio nya paket i Kali‑arkivet. Tillskotten visar två tydliga trender:

    • AI möter säkerhetstestning: Verktyg som terminal‑AGI\:er och LLM‑stöd för klassiska verktyg gör att analys och rapportering kan automatiseras i högre grad. Det snabbar upp arbetet — men kan också underlätta automatiserade attacker om verktygen missbrukas.
    • Pivotering och autentiseringsmissbruk: Verktyg för Kerberos‑reläer och multiplayer‑pivotering speglar en verklighet där angripare ofta lockar intrång till följdaktiga laterala rörelser, snarare än enkla, ytliga attacker.

    Sammantaget ger detta försvarare tydliga fokusområden: upptäckt av laterala rörelser, skydd av autentiseringsmekanismer och förståelse för hur AI‑assisterade arbetsflöden kan förändra incidenthantering.

    Nya verktyg i Kali Linux 2025.3

    VerktygFunktion
    Caido / Caido-cliWebbauditering, klient och CLI för analys av webbapplikationer
    Detect It Easy (DiE)Identifierar filtyper och packade binärer, nyttigt vid reverse engineering
    Gemini CLITar AI-assistans till terminalen för analys och automatisering
    krbrelayxVerktyg för Kerberos-relä och unconstrained delegation abuse
    ligolo-mpBygger säkra tunnlar för pivotering i nätverk
    llm-tools-nmapIntegrerar språkmodeller med nmap för bättre scanning och tolkning
    mcp-kali-serverMCP-konfiguration för att koppla AI-agenter till Kali
    patchleaksAnalyserar patchar för att upptäcka säkerhetsfixar och läckor
    vwifi-dkmsSkapar virtuella Wi-Fi-nätverk för test av anslutning och frånkoppling

    Sammanfattning:
    De nya verktygen i Kali Linux 2025.3 visar tydligt två trender inom cybersäkerhet:

    • en växande integration mellan klassiska verktyg och AI/LLM (exempelvis Gemini CLI och llm-tools-nmap),
    • samt ett allt större fokus på interna nätverksrörelser och autentiseringsattacker (ligolo-mp, krbrelayx).

    Tillsammans gör de att Kali inte bara förblir en komplett plattform för penetrationstester, utan också en testbädd för framtidens hot och försvarstekniker.

    Samsung Galaxy S10 i Kali NetHunter

    Med Kali Linux 2025.3 har Samsung Galaxy S10 blivit en officiellt stödd enhet för Kali NetHunter.

    Det betyder att telefonen kan användas för avancerade tester av trådlösa nätverk direkt via sin inbyggda Wi-Fi – något som tidigare ofta krävde extra utrustning som USB-adaptrar eller en separat dator.

    I praktiken innebär det att en vanlig mobiltelefon kan förvandlas till ett komplett verktyg för att undersöka hur trådlösa nätverk fungerar, hitta svagheter och förstå hur angripare kan agera.
    För säkerhetsforskare och utbildare gör detta tekniken mer portabel och lättillgänglig: du kan bära med dig enheten i fickan och ändå ha tillgång till funktioner som annars kräver en hel arbetsstation.

    För den som inte är tekniskt insatt kan det enklast beskrivas som att telefonen får ”superkrafter” – den kan inte bara ansluta till nätverk som vanliga mobiler, utan även lyssna på trafik och simulera attacker i en kontrollerad miljö.
    Det här gör det möjligt att lära sig mer om hur nätverk kan skyddas, men det understryker också vikten av att använda verktygen ansvarsfullt och endast på nätverk där man har tillstånd.

    CARsenal i Kali NetHunter

    I Kali Linux 2025.3 har CARsenal, verktygslådan för bilsäkerhet i NetHunter, fått en stor uppdatering.
    Syftet med CARsenal är att ge forskare och tekniker en möjlighet att testa hur moderna bilar kommunicerar digitalt – ungefär som en bilverkstad som undersöker motorns elektronik, men på en mer avancerad nivå.

    Med den nya versionen har simulatorn skrivits om och blivit enklare att använda.
    Det betyder att man kan träna och experimentera på en virtuell bilmiljö i stället för på en riktig bil, vilket gör det säkrare och mer pedagogiskt.
    Dessutom har integrationen med andra säkerhetsverktyg som Metasploit blivit tätare, vilket gör det enklare att testa olika scenarier på ett och samma ställe.

    För den som inte är tekniskt insatt kan man beskriva det så här:
    CARsenal fungerar som en digital körskola för bilsäkerhet, där man kan öva i en simulator och se hur bilar reagerar på olika tester.
    Det är ett viktigt steg eftersom dagens bilar i allt större utsträckning är datorer på hjul, och säkerheten i deras system är lika avgörande som bromsar och airbags.

    Precis som med övriga Kali-verktyg är målet inte att hacka verkliga bilar ute på vägarna, utan att skapa en trygg miljö där man kan förstå svagheterna och lära sig hur de kan förebyggas.

    Ett pragmatiskt farväl: ARMel lämnar scenen

    I linje med Debian har Kali tagit beslutet att slopa stöd för ARMel‑arkitekturen. Det berör äldre enheter som Raspberry Pi 1 och Pi Zero W. Anledningen är praktisk: underhållskostnader och begränsad användarbas. För aktörer som bygger på extremt budget‑ eller retro‑plattformar innebär det en uppmaning att planera migrering eller att förbli på äldre, underhållna utgåvor.

    Avslutande perspektiv

    Kali 2025.3 är mer än en numerisk uppgradering. Den återför funktionalitet som kortvarigt försvunnit från moderna SBC‑plattformar, moderniserar bygg­kedjor och adderar verktyg som tydligt pekar mot en framtid där AI, mobilitet och intern pivotering dominerar angriparnas arbetsflöde.

    För läsare: om du är sugen på att prova — gör det i en labb och med tillstånd. Teknisk nyfikenhet är en styrka, men utan etik och kontroll blir den farlig.

    Läs mer om Kali Linux i vår wiki, där finns även länkar för nerladdning.

    https://wiki.linux.se/index.php/Kali_Linux

    Kali linux egna annonsering om denna version.

    https://www.kali.org/blog/kali-linux-2025-3-release

    Faktaruta — Kali Linux 2025.3

    Release
    23 september 2025 (Kali 2025.3)
    Kärnnyhet
    Nexmon-stöd för Broadcom/Cypress → inbyggd Wi-Fi på Raspberry Pi (inkl. Pi 5) får monitor mode & paket-injektion utan extern adapter.
    Virtuella byggen
    Uppfräschade Vagrant-bilder; workflow byggt om (DebOS), konsoliderade & uppgraderade Packer-skript (v2), konsekventa preseed-exempel.
    10 nya verktyg
    • Caido & Caido-cli (webbauditering)
    • Detect It Easy (DiE)
    • Gemini CLI (AI i terminalen)
    • krbrelayx (Kerberos-relä/abuse)
    • ligolo-mp (pivotering)
    • llm-tools-nmap (LLM + nmap)
    • mcp-kali-server
    • patchleaks
    • vwifi-dkms (dummy-Wi-Fi)
    NetHunter
    Ny stödlinje bl.a. Samsung Galaxy S10 med intern monitor & injektion; stor CARsenal-uppdatering (ny simulator, MSF-integration, UI-förbättringar).
    ARM-rekommendation
    Raspberry Pi 5: använd arm64-image. Pi 2 m.fl.: armhf finns kvar.
    Arkitektur
    ARMel stöds ej längre (bl.a. Raspberry Pi 1, Pi Zero W) — fokus mot modernare arkitekturer (inkl. RISC-V).
    Uppgradering
    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    Användning
    Kör alltid tester i kontrollerad labbmiljö och endast med uttryckligt tillstånd.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • TernFS – nytt öppet filsystem i exabyteskala

    När världens datamängder växer i rasande takt krävs nya sätt att lagra och hantera information. Nu tar algoritmhandelsfirman XTX Markets ett oväntat steg genom att öppna källkoden till sitt egenutvecklade filsystem TernFS – ett system byggt för att klara exabyteskala, biljoner filer och miljontals samtidiga användare. Med fokus på oföränderlighet, säkerhet och global drift kliver TernFS in på en arena som hittills dominerats av tungviktare som Ceph, GlusterFS och Lustre.

    September 2025 – Handelsfirman XTX Markets har släppt sitt egenutvecklade filsystem TernFS som öppen källkod. Filsystemet, som byggdes för att hantera företagets enorma mängder data, kan nu laddas ner fritt från GitHub och används redan i produktion för att lagra över 500 petabyte.

    Men vad innebär det egentligen, och varför är det intressant även för andra än ett börshandelsbolag?

    Vad är ett distribuerat filsystem?
    Ett vanligt filsystem, som det du har på din dator (till exempel NTFS eller ext4), lagrar filer på en enda disk. Ett distribuerat filsystem sprider däremot ut filerna över många datorer och hårddiskar som samarbetar. För användaren ser det fortfarande ut som en enda stor ”hårddisk”, men i verkligheten ligger filerna spridda i kluster med hundratals eller tusentals enheter.

    Det här gör att systemet kan växa till enorm storlek och fortsätta fungera även om delar av hårdvaran går sönder. Andra kända öppna system i den kategorin är Ceph, GlusterFS och Lustre.

    Byggt för ofattbara datamängder
    TernFS är designat för exabyte-nivåer av lagring. En exabyte motsvarar ungefär en miljard gigabyte – mer än hela världens dagliga internettrafik. Filsystemet klarar biljontals filer och miljontals samtidiga användare.

    Hos XTX används TernFS till att lagra all data som krävs för att träna maskininlärningsmodeller som förutspår prisrörelser på över 50 000 finansiella instrument världen över.

    Systemet är byggt på tre grundprinciper:

    • Immutabilitet – filer kan inte ändras när de väl skrivits, bara läsas eller tas bort.
    • Hög tillgänglighet – information lagras redundant, alltså i flera kopior eller med hjälp av matematiska felkorrigeringskoder (Reed–Solomon).
    • Multiregional drift – filsystemet kan köras över flera datacenter, så att data finns kvar även om ett helt datacenter går offline.

    Hur fungerar det i praktiken?
    För att förstå TernFS kan man se det som flera samverkande delar:

    • Metadata-shards – håller reda på all information om filer, till exempel namn, storlek och var de ligger. Metadata delas upp i 256 ”skärvor” som körs på olika servrar för att undvika flaskhalsar.
    • Blocktjänster – lagrar själva filinnehållet. Filer delas upp i mindre block som sprids ut över många diskar.
    • Cross-Directory Coordinator – samordnar åtgärder som påverkar flera kataloger samtidigt, till exempel att flytta filer.
    • Registry – fungerar som ett telefonregister över alla delar i systemet. Klienter kontaktar registret för att veta vilka servrar de ska prata med.

    Fördelar och begränsningar
    TernFS är mycket bra på att hantera stora filer – ofta flera megabyte eller större – och är därför idealiskt för maskininlärning, forskning eller medielagring. Det är däremot inte optimalt för småfiler eller situationer där filer behöver ändras ofta.

    En viktig skillnad mot vanliga filsystem är att TernFS inte själv hanterar behörigheter. Det betyder att rättighetskontroll måste skötas av andra system ovanpå.

    Skydd mot dataförlust
    XTX framhåller att de inte förlorat en enda byte sedan systemet togs i drift. Det beror på flera skyddsmekanismer:

    • Checksummor (CRC32-C) – varje block av data har en matematiskt beräknad kontrollsumma, så att fel kan upptäckas.
    • Reed–Solomon-koder – gör det möjligt att återskapa data även om flera diskar går sönder. Vanlig konfiguration hos XTX är att varje fil delas upp i 10 datablock och 4 paritetsblock.
    • Scrubbing – en bakgrundsprocess som hela tiden läser igenom lagrad data för att upptäcka dolda fel innan de orsakar problem.
    • Snapshots – när filer eller mappar raderas tas de inte bort direkt utan hamnar i en ”säkerhetskopia” som kan återställas.

    Varför släppa koden fri?
    Många stora teknikbolag, som Google och Facebook, har egna filsystem men har aldrig gjort dem öppna. XTX går nu en annan väg.

    De hoppas att fler organisationer med stora datamängder ska kunna dra nytta av TernFS, och att projektet kan bli ett alternativ till de befintliga öppna systemen.

    Dessutom menar XTX att det ofta blir dyrare i längden att anpassa sig till ett tredjepartssystem än att bygga något själv. Genom att dela med sig hoppas de också på bidrag från open source-gemenskapen.

    Slutsats
    TernFS är ett filsystem byggt för en extrem miljö – högfrekvenshandel och maskininlärning i massiv skala – men principerna bakom är användbara för många andra.

    Att det nu finns som öppen källkod gör att forskare, företag och organisationer kan experimentera med tekniken och kanske hitta nya användningsområden.

    Med TernFS ansluter sig XTX till skaran av öppna storskaliga lagringslösningar – och det ska bli spännande att se om fler väljer det som grund för sina dataprojekt.

    Koden finns tillgänglig på XTX:s GitHub.

    https://linuxiac.com/xtx-markets-open-sources-ternfs

    ▌ TernFS – Fakta

    • Öppen källkod: GPL-2.0-or-later (kärn-FS), Apache-2.0 m. LLVM-undantag (protokoll & klienter)
    • Skalbarhet: upp till ~10 EB logisk lagring, biljontals filer, miljontals klienter
    • I produktion: sedan 2023; >500 PB, ~30 000 HDD, ~10 000 flash, 3 datacenter, flera TB/s
    • Design: immutabla filer; 256 metadata-shards (LogsDB + RocksDB); blocktjänster m. Reed–Solomon; Cross-Directory Coordinator; Registry
    • Åtkomst: Linux-kärnmodul, FUSE-klient, minimal S3-gateway
    • Bäst för: stora, immutabla filer (> några MB) – ML, mediearkiv, forskningsdata
    • Begränsningar: sämre för småfiler & frekventa katalogändringar; inga inbyggda behörigheter; CDC kan bli flaskhals
    • Dataskydd: CRC32-C checksummor, block proofs, snapshots, scrubbing, multi-region replikering
    • Nätverk: TCP (block/registry), UDP (metadata/CDC), IPv4-adresser (DNS endast för registry)
    • Lagringspolicy: per-katalog-policys; kostnadseffektivt nyttjande av HDD vs. flash
    • Projekt: Källkod & dokumentation på GitHub
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8.

    En osynlig ryggrad i datorvärlden

    Coreutils är ett paket med de mest grundläggande verktygen i Linux och andra Unixliknande system. Det är program som hjälper oss att läsa textfiler, räkna ord, jämföra innehåll, sortera, hålla reda på datum eller visa hur många processorer datorn har. I princip varje gång du öppnar terminalen är det coreutils som gör jobbet i bakgrunden.

    Och nu – över 40 år efter att de första varianterna såg dagens ljus – fortsätter utvecklingen.

    Nya språk för säkerhet och enkelhet

    I den nya versionen är det särskilt två förbättringar som sticker ut.
    För det första kan verktyget cksum nu använda den moderna SHA3-algoritmen för att skapa säkra kontrollsummor. Kontrollsummor används för att försäkra sig om att en fil är intakt och inte manipulerad, och SHA3 är det senaste inom kryptografisk standardisering.

    För det andra får kodningsverktyget basenc stöd för Base58 – en metod att representera data utan de tecken som ofta misstas för varandra, som nollan och bokstaven O. Perfekt i en tid då vi allt oftare scannar QR-koder och hanterar kryptovalutaadresser.

    Smartare hantering av dagens datorer

    Dagens datorer ser annorlunda ut än på 80-talet, och coreutils hänger med. Kommandot nproc, som visar hur många processorer som finns att tillgå, tar nu hänsyn till cgroup v2 – en teknik som används i moderna Linuxsystem för att begränsa resurser i containrar. Det betyder att program i en container får en mer realistisk bild av vad de faktiskt får använda.

    Även stty, som styr inställningar för terminalen, kan nu sätta godtyckliga överföringshastigheter på vissa system. Och textverktyget fold har blivit medvetet om att världen består av fler tecken än bara ASCII – till exempel emojis och asiatiska tecken – och radbryter dem på rätt sätt.

    Fixar under huven

    Det kanske inte märks direkt för vanliga användare, men version 9.8 rättar också till en lång rad buggar. Till exempel fungerar nu cp --sparse=always bättre när det gäller att spara diskutrymme, tail riskerar inte längre att skriva ut extra rader i vissa situationer, och od (ett program för att visa filer i olika nummerformat) har blivit stabilare.

    För den som arbetar med stora tal har verktyget factor fått en rejäl hastighetsökning, och seq, som används för att generera talföljder, hanterar nu mycket stora startvärden med högre precision.

    Ett internationellt samarbete

    Bakom kulisserna är coreutils ett samarbete mellan utvecklare världen över. Den senaste versionen bygger på 348 kodändringar från åtta olika personer, varav veteranerna Paul Eggert och Padraig Brady står för merparten. Det visar att även de mest grundläggande programmen i datorvärlden behöver ständig omvårdnad – och att arbetet ofta sker i det tysta.

    Fortsatt relevant

    Att ett verktygspaket som skapades i Unix miljö på 1970-talet fortfarande utvecklas aktivt år 2025 är i sig en historia. Det påminner oss om att digital infrastruktur inte alltid handlar om de mest uppmärksammade apparna eller sociala nätverken. Ofta är det små, diskreta verktyg – kommandon på några få bokstäver – som får hela det moderna IT-samhället att fungera.

    För den nyfikne finns den nya versionen att ladda ner på GNU:s hemsida:
    https://gnu.org/s/coreutils/

    https://linuxiac.com/gnu-coreutils-9-8-released-with-sha3-support

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • OBS Studio 32.0 – stora nyheter för videoentusiaster

    OBS Studio 32.0 är här och bjuder på både smarta nyheter och förberedelser för framtiden. Med förbättrad videoinspelning, en helt ny plugin-hanterare, stöd för fler format och optimeringar för både NVIDIA och AMD tar det fria och öppna streamingverktyget ännu ett stort kliv framåt.

    OBS Studio, det fria och öppna programmet som används av allt från hobby-streamers till proffsproducenter, har nu släppts i version 32.0. Programmet, som fungerar på Linux, macOS och Windows, får i denna uppdatering flera funktioner som både gör livet enklare för användarna och förbättrar kvaliteten på sändningar.

    En av de mest intressanta nyheterna är en ny plugin-hanterare. Den gör det lättare att installera och hålla ordning på tillägg som utökar OBS funktioner. Samtidigt läggs grunden för framtida, större förändringar i användargränssnittet – bland annat genom nya anpassade widgets.

    För den som använder PipeWire på Linux blir videoinspelningen smidigare med förbättrat formatstöd. Dessutom introduceras Hybrid MOV, vilket bland annat ger ProRes-stöd på macOS och ett mer allmänt kompatibelt alternativ med HEVC/H.264 och PCM-ljud på alla plattformar.

    På hårdvarusidan märks flera förbättringar för NVIDIA RTX-effekter, inklusive en lite oväntad nyhet – möjligheten att automatiskt ta bort en stol i bakgrunden. För AMD-kodare har standardinställningarna uppdaterats, och på Apple Silicon-Macar finns nu ett experimentellt stöd för Metal-rendering.

    4Andra förändringar är mer praktiska: standardbithastigheten för video har höjts från 2500 till 6000 Kbps, Hybrid MP4/MOV är nu standardformat, och en ny funktion gör att ljud inte längre kan dupliceras av misstag vid vissa inställningar. På Windows och macOS kan man även välja att skicka in kraschloggar automatiskt.

    Kort sagt: OBS Studio 32.0 är en version som både slipar på detaljerna och förbereder för större förändringar framöver. För den som livestreamar eller spelar in video betyder det stabilare, enklare och mer kraftfulla verktyg.

    https://obsproject.com

    https://linuxiac.com/obs-studio-32-0-released-with-plugin-manager-metal-renderer

    OBS Studio 32.0 — Fakta & Nyheter 
    Plattformar: Linux · macOS · Windows
Huvudnyheter 32.0:
 • Ny plugin-hanterare (grund för större UI-uppdateringar)
 • Anpassade OBS-widgets (för kommande UI-förändringar)
 • Förbättrad PipeWire-videoinspelning (Linux) + bättre formatval
 • Hybrid MP4/MOV = standard för nya profiler (kapitelmarkörer mer precisa)
 • Hybrid MOV ger: ProRes-stöd (macOS) + HEVC/H.264 + PCM-ljud (alla plattformar)
 • NVIDIA RTX Audio Effects: VAD (bättre brusreducering för tal)
 • NVIDIA Effects: optimeringar + “chair removal” i Background Removal
 • AMD: uppdaterade standardinställningar för encoders
 • Apple Silicon: experimentell Metal-renderer
 • Ljuddeduplicering: förbättrad logik för nästlade scener/grupper/flera canvas
 • Standard-bithastighet höjd: 2500 → 6000 Kbps
 • Kraschhantering: ny sentinel-plats + valfri automatisk kraschlogg-upload (Win/mac)
 • Säkerhet/kompatibilitet: laddar ej plugins byggda för nyare OBS-versioner
 • Förhindrar dubbel-ljud när “Monitor and Output” och enheten samtidigt fångas

Vad OBS Studio kan:
 • Liveströmmar (Twitch, YouTube, RTMP/SRT) & lokal inspelning
 • Scenkomposition med flera källor: skärm, fönster, spel, kamera, ljud, media, browser
 • Ljudmixning med monitorering, filtrering, VST-pluginstöd, ducking, VAD
 • Kodning: x264/x265 (FFmpeg), NVENC, AMD AMF, Intel QSV, Apple VT; AV1/HEVC/H.264; ProRes (macOS)
 • Behållare/format: Hybrid MP4/MOV (standard), MKV, FLV m.fl.; ljud bl.a. PCM/AAC; 44.1/48 kHz
 • Renderers: OpenGL/Direct3D; Metal (experimentell på Apple Silicon)
 • Linux: PipeWire/Wayland- och Xorg-källor, Audio/Video-capture via PipeWire
 • Studio Mode, flerscen-produktion, hotkeys, makron/streamdeck-workflows
 • Skript & automation: Lua/Python; omfattande plugin-ekosystem
 • Virtuell kamera (skicka OBS-utdata till mötesappar)
 • Hybrid MP4/MOV kapitelmarkörer (noggrannare i 32.0)

Bra att veta:
 • 32.0 laddar inte plugins byggda för nyare OBS—minskar framtida krascher
 • Nya profiler använder Hybrid MP4/MOV + 6000 Kbps som startpunkt
 • Binaries: Windows, macOS; Ubuntu 24.04 LTS (färdiga paket)
    Tips: Justera bithastighet efter upplösning/codec/nätverk. Prova AV1/HEVC där hårdvara stöds.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt.

    RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    Ett av de mest klassiska verktygen i Linuxvärlden, RPM-pakethanteraren, har tagit sitt största versionskliv på över två decennier. Den 22 september 2025 släpptes RPM 6.0, och med det introduceras ett helt nytt paketformat, modernare säkerhet och en uppdaterad infrastruktur som ska bära RPM långt in i framtiden.

    Från 4 till 6 – varför hoppet?

    Sedan slutet av 1990-talet har RPM huvudsakligen levt i versionsserien 4.x. Med tiden har det lagts till nya funktioner, men grunderna har varit desamma. Med version 6 introduceras så stora förändringar i format och funktion att det motiverar ett rejält versionssprång.

    Den största nyheten är RPM v6-paketformatet, som ersätter de tidigare begränsningarna:

    • Alla storlekar och gränsvärden flyttas till 64-bitars, vilket gör att mycket större paket kan hanteras.
    • Gamla och osäkra kryptografiska algoritmer som MD5 och SHA-1 försvinner helt.
    • Nya och starka algoritmer tar över: SHA-512 och SHA3-256 används nu för både paketens innehåll och metadata.
    • Varje fil i ett paket får inbäddad MIME-information – vilket gör det enklare att direkt se vilken typ av innehåll filerna har.

    Säkerheten i fokus

    Linuxvärlden rör sig snabbt mot starkare kryptering och signeringsmetoder, och RPM 6.0 ligger i framkant.

    • Signaturkontroller är nu påslagna som standard – det blir alltså svårare att av misstag installera opålitliga paket.
    • Stöd finns för OpenPGP v6 och till och med post-kvantkryptografi (PQC), något som redan förbereder för en framtid där dagens kryptering kan bli för svag.
    • Varje paket kan bära på flera oberoende signaturer, vilket ökar flexibiliteten.

    Verktygen bli kraftfullare

    De klassiska kommandona har också blivit smartare:

    • rpmkeys kan nu uppdatera importerade nycklar, exportera dem och hantera dem med fulla fingeravtryck istället för korta ID:n.
    • rpmsign kan använda både GnuPG och Sequoia för signering, och man kan lägga till flera signaturer utan att skriva över gamla.
    • Byggverktyget rpmbuild kan skapa både v4- och v6-paket – men som standard gäller nu v6.

    En ny hjälpare, rpm-setup-autosign, gör det dessutom enkelt att ställa in automatisk signering av paket.

    Dokumentation i ny kostym

    Ett återkommande problem med RPM har varit dokumentation som spretat eller saknat detaljer. Nu har man tagit ett helhetsgrepp:

    • Alla manualer har skrivits om i en konsekvent stil.
    • Nya man-sidor har lagts till för tidigare odokumenterade delar, till exempel filformat och makrosystem.
    • Dokumentationen finns versionerad och lättillgänglig på rpm.org/docs.

    Under huven – modernisering

    Bakom kulisserna har mycket av koden flyttats till C++20, vilket både moderniserar och gör det lättare att utveckla vidare. Testsviten har förbättrats, interna datatyper har bytts till modernare strukturer, och byggprocessen har gjorts mer reproducerbar med verifierbara källarkiv.

    Pythonbindningarna kräver nu Python 3.10 eller senare, och själva byggsystemet använder verktyg som scdoc för man-sidor och Doxygen för API-dokumentation.

    Bakåtkompatibilitet – men med gränser

    En av styrkorna med RPM har alltid varit dess utbredda användning i distributioner som Red Hat Enterprise Linux, Fedora och openSUSE. Därför är bakåtkompatibilitet en viktig fråga.

    • RPM v4-paket stöds fullt ut och fungerar precis som tidigare.
    • RPM v3-paket kan inte längre installeras, men de kan fortfarande läsas och packas upp med rpm2cpio.
    • V6-paket kan hanteras av äldre RPM-versioner (minst 4.14 för installation).

    Sammanfattning

    Med RPM 6.0 markerar projektet en tydlig brytpunkt:

    • Nytt paketformat som är starkare, säkrare och framtidssäkert.
    • Striktare signeringskrav och stöd för post-kvantkrypto.
    • Bättre verktyg, smidigare paketsignering och tydligare dokumentation.
    • Moderniserad kodbas byggd på C++20.

    För slutanvändaren kommer mycket att kännas som vanligt – kommandona är desamma, paketen installeras som förr. Men under ytan har RPM nu fått en helt ny grund att stå på, redo för de kommande decennierna.

    ████████████████████████████████████████████████████████████
█                                                        █
█   RPM 6.0 – FAKTARUTA                                  █
█                                                        █
█   Vad är RPM?                                          █
█   RPM står för "Red Hat Package Manager".              █
█   Ett av de äldsta och mest spridda                    █
█   pakethanteringssystemen i Linuxvärlden.              █
█                                                        █
█   Nyheter i RPM 6.0                                    █
█   • Nytt paketformat: v6 (64-bitars storlekar)         █
█   • Starka digests: SHA-512 & SHA3-256                 █
█   • OpenPGP v6 + stöd för PQC                          █
█   • Signaturkontroller på som standard                 █
█   • Flera signaturer per paket                         █
█   • Inbäddad MIME-info per fil                         █
█                                                        █
█   Krav (bygga/köra vissa delar)                        █
█   • C++20-kompilator + C99                             █
█   • Python ≥ 3.10 för Python-bindings                  █
█   • rpm-sequoia ≥ 1.9.0 (vid Sequoia-signering)        █
█                                                        █
█   Distributioner som använder RPM                      █
█   • Red Hat Enterprise Linux (RHEL)                    █
█   • Fedora                                             █
█   • openSUSE                                           █
█   • CentOS Stream                                      █
█   • Mageia                                             █
█   • AlmaLinux, Rocky Linux                             █
█                                                        █
████████████████████████████████████████████████████████████
    , , , , , , , , ,

  • VLC 3.0.22 RC1 – tillbaka med Qt6-stöd, ARM64 och förbättrad säkerhet

    Efter ett års tystnad är VLC tillbaka med version 3.0.22 RC1. Den nya utgåvan bjuder på stöd för Qt6, inbyggd Windows ARM64-kompatibilitet och mängder av säkerhetsfixar – vilket gör den till en av de mest stabila och trygga VLC-versionerna någonsin.

    Efter ett års uppehåll är en av världens mest använda mediespelare, VLC, tillbaka med en ny utgåva: version 3.0.22 RC1 (”Vetinari”). Även om mycket av uppmärksamheten just nu riktas mot den kommande VLC 4.0 – som lovar stora förändringar – innehåller denna version flera intressanta nyheter.

    En av de mest betydelsefulla förbättringarna är stöd för att bygga VLC med Qt6, något som lär uppskattas särskilt bland KDE-användare. Dessutom introduceras inbyggt stöd för Windows ARM64, i takt med att ARM-baserad hårdvara får allt större spridning på bärbara datorer och surfplattor.

    Utvecklarna har även gjort en rad justeringar i de underliggande biblioteken: äldre komponenter som liba52, libmpeg2 och libdca är numera avstängda som standard, och användarna uppmuntras att i stället använda libavcodec.

    På uppspelningssidan väntar förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC och JPEG, samt mer tillförlitlig sökning över SFTP. Stödet för Matroska och DVD-undertexter har också slipats till.

    När det gäller säkerhet markerar version 3.0.22 ett stort steg framåt: den åtgärdar fler säkerhetsproblem än någon tidigare VLC-version. Många av dessa upptäcktes genom Googles oss-fuzz-projekt och tack vare finansiering från Sovereign Tech Fund, vilket gör detta till en av de mest betydelsefulla uppdateringarna på länge vad gäller stabilitet och säkerhet.

    För Windows-användare finns dessutom några praktiska nyheter: det går nu att byta namn på, flytta eller radera den fil som spelas upp, och kompatibiliteten med Windows XP SP3 har oväntat nog återställts – något som kan glädja entusiaster och specialsystem där det fortfarande används.

    Några höjdpunkter i VLC 3.0.22 RC1

    • Nytt mörkt Qt-gränssnitt
    • Qt6-kompilering och stöd för nyare Qt5-versioner
    • Windows ARM64-byggnader
    • Förbättrad Opus-kanalmappning
    • Fixar för ProRes 4:4:4:4 och XVID MPEG-4 via VideoToolbox
    • Förbättrad Matroska-hantering och stöd för A_ATRAC/AT1
    • Stabilare FLAC-sökning och bättre bildhantering i FLAC
    • Korrigerad hantering av vissa JPEG- och ASF-filer
    • Förfinat stöd för DVD-undertexter (CEA-608)
    • Nytt stöd för AMD GPU Frame Rate Doubler (Direct3D11)

    Med stöd från Sovereign Tech Agency och oss-fuzz är VLC 3.0.22 inte bara en rutinmässig uppdatering – utan den mest omfattande säkerhetsfixade versionen hittills. För användare betyder det både bättre prestanda, ökad stabilitet och högre säkerhet.

    Faktaruta – VLC 3.0.22 RC1 “Vetinari”
    • Nytt: Qt6-byggstöd, Windows ARM64-byggen
    • Säkerhet: Flest fixar någonsin (oss-fuzz, Sovereign Tech Fund)
    • Uppspelning: Förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC, JPEG
    • Protokoll/format: Stabilare SFTP-sökning, MKV/DVD-caption-fixar
    • Windows: Byt namn/flytta/ta bort spelande fil, XP SP3-fix
    • Bibliotek: liba52/libmpeg2/libdca avstängda → använd libavcodec
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Multikernel: Linux tar steget bortom den enskilda kärnan

    Linux står inför en ny milstolpe. Med projektet Multikernel öppnas dörren för en framtid där flera Linux-kärnor kan samarbeta på samma maskin. Genom att bygga vidare på den beprövade kexec-tekniken vill utvecklarna skapa ett mer flexibelt och skalbart Linux – anpassat för moln, datacenter och hyperskala.

    Linux har alltid haft ett rykte om sig att vara skalbart. Från små inbyggda system till världens största superdatorer – samma grundidé, samma kärna. Men under ytan finns det en begränsning: Linux bygger fortfarande på en modell där en enda kernel styr hela hårdvaran.

    Nu håller det på att förändras.

    Ett nytt initiativ, kallat Multikernel, vill ge Linux en helt ny arkitektur. Projektet öppnades nyligen upp för allmänheten och i samband med detta skickade Googles mjukvaruingenjör Cong Wang in de allra första kodändringarna till den klassiska Linux Kernel Mailing List (LKML).

    Från en till många
    Tänk dig att du sitter vid en server med en kraftfull processor och många kärnor. Ändå kör allt fortfarande under samma Linux-kärna, som ensam bestämmer hur resurserna används. Men vad händer om du vill köra två helt olika versioner av Linux sida vid sida – utan att ta till virtuella maskiner?

    Det är här Multikernel kommer in.

    Istället för att hålla fast vid en monolitisk modell låter Multikernel dig starta flera Linux-instanser på samma maskin, som sedan samarbetar som jämlikar. Varje kernel lever sitt eget liv, men de kan samtidigt dela på arbetsuppgifterna.

    Idén är inte helt ny. Forskare har tidigare experimenterat med samma tanke – bland annat i projektet Popcorn Linux, som visade att det går att låta flera kärnor samspela över olika hårdvaruplattformar. Men Multikernel försöker göra detta till något praktiskt och direkt användbart för dagens Linux.

    Byggt på gamla beprövade mekanismer
    Hur får man då flera Linux-kärnor att leva sida vid sida? Multikernel bygger vidare på en redan existerande funktion i Linux: kexec.

    Kexec har i mer än 20 år använts för att snabbt starta en ny kernel utan att starta om hela datorn. Multikernel använder samma teknik – men istället för att ersätta en gammal kernel med en ny, kan man nu ”spawna” flera kärnor som kör parallellt.

    Det betyder att man inte behöver uppfinna allt från början. Istället tar Multikernel något som redan är vältestat och förlänger det in i en ny riktning.

    Ett Linux för molnet och hyperskalan
    Varför behövs då detta? Svaret finns i de enorma datacenter som driver molnet.

    Där räcker inte alltid idén om ett enhetligt systemavtryck. I storskaliga miljöer kan det vara mer praktiskt att låta flera kernels hantera olika delar av arbetsbördan, ungefär som flera hjärnor som samarbetar i samma kropp.

    För utvecklare betyder det också något viktigt: man kan börja experimentera med denna arkitektur redan nu, utan att skriva om hela Linux från grunden.

    Öppenhet som filosofi
    Multikernel är inte ett slutet projekt. Tvärtom bygger det på öppenhet och samarbete.

    Alla ändringar, alla arkitekturval, allt delas öppet med Linux-communityt. Målet är inte att säga: ”så här ska det vara”, utan att bjuda in fler till diskussionen om hur framtidens kernel kan se ut.

    Teamet bakom Multikernel planerar också en serie instruktionsvideor som förklarar tekniken bakom projektet – både hur Multikernel fungerar och hur kexec gör det möjligt.

    Ett första steg på en lång resa
    Just nu befinner sig projektet i sin linda. Patcherna som släppts är bara första stenen i grunden. Men riktningen är tydlig: Multikernel vill göra Linux mer flexibelt, mer anpassningsbart och mer redo för en värld där datorer inte längre bara är en maskin – utan ofta tusentals maskiner som arbetar i kluster.

    Och det kanske mest spännande? Alla kan vara med. Koden finns på GitHub, diskussionen förs öppet på LKML, och vem som helst med intresse kan bidra med idéer och förbättringar.

    Multikernel är alltså inte bara ett tekniskt experiment – det är en inbjudan till att tänka om Linux från grunden.

    https://linuxiac.com/linux-kernel-multikernel-project-opens-up

    Teknisk fakta – Multikernel
    • Arkitektur: Multikernel (replikerad/”peer” kernel-design ovanpå kexec)
    • Kärnmekanism: Startar extra Linux-instanser via kexec (”spawned kernels”) på samma maskin
    • Isolering + samarbete: Varje kernel är isolerad men kan dela arbetsbörda med andra
    • Målmiljö: Hyperskala, moln, kluster och heterogena system
    • Användningsfall: Kör olika kernelversioner samtidigt utan VM; partitionera jobblaster per kernel
    • Resurshantering: Tänkbar partitionering av CPU-set, minnesområden och I/O-enheter per kernel
    • Kommunikation: Inter-kernel-kanaler (IKC) för kontroll- och dataplan (under uppbyggnad)
    • Kompatibilitet: Bygger på beprövad kexec-infrastruktur (20+ år i Linux)
    • Designmål: Minimala upstream-ändringar, robusthet och transparent integration
    • Relation till forskning: Inspirerat av Popcorn Linux och andra replikerade kernelprojekt
    • Status: Tidig fas; första patchset inskickat till LKML av Cong Wang (Google)
    • Utvecklarfokus: Möjliggör experiment utan omfattande omskrivning av kärnan
    • Begränsningar (nu): Delning av vissa enheter/DRM/blk kan vara begränsad; aktivt arbete pågår
    • Säkerhet: Isolering per kernel; attackyta mellan kernels hanteras via kontrollerade gränssnitt
    • Bygg/krav: Kernel med CONFIG_KEXEC, kexec-tools; x86_64 först ut (andra ISA kan följa)
    • Felsökning: printk, tracing, loggkanaler per kernel; koordinering kräver nya verktygsflöden
    • Hemsida/Repo: GitHub (källkod) och LKML (diskussion); tekniska videor utlovas
    • Engagera dig: Testa patcharna, ge feedback på LKML, skicka förbättringar via pull requests
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.

    Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?

    Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.

    Ett tryggare Windows än förr

    Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.

    Är Linux ett alternativ?

    Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?

    Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.

    Hårdvara och fallgropar

    En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.

    För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.

    Vilken Linux ska man välja?

    Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:

    • Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
    • Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
    • Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.

    Program du kan använda i Linux

    Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:

    • LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
    • Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
    • GIMP – avancerat bildredigeringsprogram. Motsvarar Photoshop.
    • Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
    • Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
    • VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
    • Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
    • Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.

    Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.

    Vad kan man göra – och inte?

    Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.

    Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.

    Slutsats

    Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.

    Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?

    Windows → Linux: program och motsvarigheter
    Windows-program Linux-alternativ Vad det gör
    Microsoft Office LibreOffice Ordbehandling, kalkyl, presentationer (Writer/Calc/Impress).
    Outlook Thunderbird E-postklient med kalender, flera konton och tillägg.
    Photoshop GIMP Avancerad bildredigering, lager, filter, plug-ins.
    Illustrator Inkscape Vektorgrafik, loggor, ikoner, SVG.
    Corel Painter / Photoshop (målning) Krita Digital målning/illustration, penslar, lager, HDR.
    MS Paint Pinta Enkel pixelredigering och ritning.
    Windows Media Player VLC Spelar “allt” – video/ljud, DVD, nätströmmar.
    Adobe Premiere Pro / Vegas Kdenlive eller Shotcut Videoredigering med tidslinje, effekter, exportprofiler.
    Adobe Audition Audacity eller Ardour Ljudinspelning, redigering och mastering.
    Notepad++ Kate eller Gedit Text/ kod-redigerare med syntaxmarkering.
    WinRAR / 7-Zip Ark / File Roller / PeaZip Packa upp/komprimera ZIP, RAR, 7z m.m.
    OneDrive-klient Nextcloud klient eller leverantörens Linux-klient (Dropbox/Google Drive via rclone/insync) Synka filer till molnet.
    Spotify (Windows) Spotify (Linux) Musikstreaming – finns som Linux-app och webbspelare.
    Steam (Windows) Steam (Linux) + Proton Spelplattform; kör många Windows-spel via Proton.
    Windows Backup/Återställning Timeshift Systemåterställning och snapshots.
    Tips: De flesta finns i programbutiken (t.ex. “Programvara”, Discover) eller som Flatpak/Snap.
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Rspamd 3.13: Ny era för smartare spamfilter med multiclass Bayes och AI-stöd

    Tre månader efter förra versionen lanseras nu Rspamd 3.13 – en uppdatering som förvandlar spamfiltret till ett ännu smartare verktyg. Med stöd för multiclass Bayes, AI-drivna analyser och förbättrat webgränssnitt tar systemet ett stort steg mot framtidens e-posthantering.

    I en tid då e-postflöden översvämmas av skräppost, nätfiske och automatiserade meddelanden blir intelligenta filter allt viktigare. Rspamd, ett avancerat och öppet källkodsbaserat spamfilter som används i allt från mejlservrar till säkerhetslösningar, har nu släppt version 3.13. Denna uppdatering introducerar flera stora förbättringar – med allt från en helt ny multiclass Bayes-motor till bättre AI-stöd och moderniserade verktyg.

    Från ”spam eller inte spam” till flera kategorier
    Traditionellt har spamfilter byggt på en enkel modell: meddelanden delas upp i två kategorier – ”spam” eller ”ham” (laglig mejl). Rspamd 3.13 bryter denna binära logik och inför multiclass Bayes-klassificering.

    Nu kan systemet hantera två till tjugo olika klasser av mejl, till exempel spam, nyhetsbrev, transaktionella kvitton eller interna notifieringar. Allt beräknas i ett enda Redis-anrop per meddelande, vilket gör processen både effektiv och flexibel.

    För administratörer innebär detta att de kan bygga mycket mer nyanserade filter, samtidigt som systemet är bakåtkompatibelt med den klassiska ”is_spam”-konfigurationen.

    AI-modulen får en rejäl översyn
    En annan central nyhet är att Rspamd\:s neuralmodul har byggts om från grunden. Den är nu provider-baserad, vilket gör den lättare att utöka och integrera med olika typer av AI-lösningar. Dessutom har stöd för LLM-embeddings (stora språkmodellers inbäddningar) förbättrats. För att hålla nere kostnader och svarstider används Redis-baserad caching, vilket gör att systemet kan återanvända AI-beräkningar på ett smart sätt.

    Detta öppnar för integration med stora språkmodeller, inklusive OpenAI:s GPT-5, som nu har fått sitt första stöd i Rspamd.

    Smidigare tolkning av mejl
    På analysnivå har även Rspamd blivit vassare:

    • MIME-parsern kan nu automatiskt känna igen olika meddelandetyper.
    • HTML-parsern fångar upp fler signaler, vilket stärker träffsäkerheten för filtermodulerna.
    • Nya multimap selectors gör att administratörer kan bygga mer avancerade filterregler på ett sätt som påminner om SpamAssassin.

    Förbättringar för driftsäkerhet och prestanda
    Stabilitet och hastighet är avgörande i mejlflöden som hanterar miljontals meddelanden per dag. Version 3.13 levererar flera förbättringar här:

    • Smidigare hantering av HTTP-timeouts.
    • Probe mode för upstream-servrar, vilket minskar risken för onödiga omstarter.
    • Bättre DNS-hantering via getaddrinfo.
    • Standardisering på C++20, med förbättrat stöd för ARM-miljöer.

    Nyheter i WebUI
    Rspamds webbaserade gränssnitt har också fått en uppfräschning med Bootstrap-tema, möjligheten att hantera Bayes-klasser direkt i webben samt nya end-to-end-testflöden för scanning.

    Fixar och optimeringar
    Utöver nyheterna innehåller version 3.13 en rad förbättringar och buggfixar:

    • DCC-pluginet har skrivits om för bättre prestanda.
    • Förbättrad DKIM-hantering vid verifiering av mejl.
    • Många små optimeringar och stabilitetsfixar i koden.

    Slutsats
    Med version 3.13 tar Rspamd ett stort kliv framåt. Den klassiska tvådelade spam/ham-världen ersätts av en mer realistisk modell där olika typer av mejl kan klassificeras separat. Samtidigt stärks stödet för AI-drivna analyser och integration med moderna språkmodeller.

    För organisationer som vill ha bättre kontroll över sin e-post, högre precision i spamfiltret och långsiktigt stöd för AI-lösningar är detta en uppdatering som gör Rspamd ännu mer framtidssäkert.

    https://docs.rspamd.com/downloads

    Rspamd 3.13 — Fakta & nyheter

    Öppet källkods-spamfilter för mejlservrar, gateways och säkerhetsappliances.
    Typ
    Spamfilter/antispam-ramverk
    Licens
    Öppen källkod
    Huvudnyhet
    Multiclass Bayes (2–20 namngivna klasser) i ett enda Redis-anrop/meddelande
    Kompatibilitet
    Bakåtkompatibel med is_spam; stöd för autolearn och etiketterade klasser
    Plattform
    Standardiserad på C++20; förbättrat ARM-stöd; moderniserad build/CI

    Multiclass Bayes

    • 2–20 klasser (t.ex. spam, nyhetsbrev, transaktionella), en Redis-runda per meddelande.
    • Lua/CLI stöd: rspamc learn_class:<klass> (t.ex. transactional, newsletter).
    • Lua-API: task:get_multiclass_result() ger klass-sannolikheter och confidence.

    Neural modul & LLM

    • Provider-baserad arkitektur (symboler, LLM-embeddings), versionerad och bakåtkompatibel.
    • Pluggbar feature fusion med tränad normalisering: unit/zscore/none (träning + inferens).
    • Redis-backad cache för LLM-embeddings → lägre kostnad och latens.
    • Förbättrad prompt/parameter-hantering; initialt stöd för GPT-5 och andra modeller.

    Parser & regelmotor

    • MIME-parser: automatisk part-typdetektion.
    • HTML-parser: fler features för nedströmsmoduler.
    • Multimap selectors: SA-stil med dedikerat selector-fält; integrerat med Hyperscan och regex-cache.

    Prestanda & driftsäkerhet

    • Förbättrad konfiguration/hantering av HTTP-timeouts.
    • Upstream “probe mode” → färre tvingade revive.
    • DNS-upplösning via getaddrinfo.
    • Kontinuerliga städningar och RPM-tweaks.

    WebUI

    • Bootstrap-uppgradering; fräschare UI.
    • Bayes-klasshantering direkt i webben.
    • E2E-flöden för skannertester.

    Fixar

    • DCC-plugin omskriven och optimerad.
    • Förbättrad DKIM “relaxed” body-kanonisering.
    • Stabilitetsförbättringar i multimap, WebUI och konfiguration; många små bugfixar.

    Rspamd används för att analysera och poängsätta e-post i realtid med modulär arkitektur, Lua-scriptning, Redis-integration och höghastighetsmönstermatchning (Hyperscan).

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Mozilla Thunderbird 143 – stabilare än någonsin med viktiga buggfixar

    Mozilla Thunderbird 143 är här – och det handlar helt om stabilitet. Den populära, öppna e-postklienten har fått en rad buggfixar som gör programmet snabbare, säkrare och mindre frustrerande att använda, från kraschproblem till små men irriterande fel i gränssnittet.

    PostNord kan ta lärdom – Thunderbird levererar utan minsta krångel.

    Mozilla Thunderbird, den fria och öppna e-postklienten som används världen över för mejl, nyheter, kalender, chatt och adressböcker, har nått version 143. Den här gången handlar det inte om nya funktioner, utan om en rad välbehövliga buggfixar och stabilitetsförbättringar.

    Kraschfixar och stabilare start
    En av de största nyheterna i Thunderbird 143 är just det som inte syns – programmet ska helt enkelt fungera bättre. Uppdateringen åtgärdar bland annat en krasch vid uppstart, en annan krasch som kunde inträffa när man importerade mejl, samt en UI-hängning som uppstod när man försökte lägga till ett nytt e-postkonto.

    Dessutom har utvecklarna rättat till ett problem där mappar inte återställdes korrekt om man bytte till en ny utkastmapp och sedan tillbaka.

    Små fel som irriterade användarna
    En hel rad mindre, men desto mer irriterande problem har också lösts. Bland annat:

    • Menyraden försvann för vissa användare efter uppdatering från Thunderbird 128 ESR till 140 ESR.
    • Piltangenterna i den globala sökrutan hoppade över varannan träff.
    • Att dra och släppa en okryssad kontakt kunde leda till att fel (eller inget) e-postadress infogades.
    • På vissa IMAP-servrar gick det inte att radera eller ta bort bilagor.
    • Språkfältet i inställningarna var tomt efter att programmet startats om i felsökningsläge.
    • När man sparade ett nytt utkast låg den gamla, föråldrade versionen kvar i bakgrunden.
    • Vissa mappar visade ett felaktigt antal nya mejl innan några faktiskt kommit in.

    Funktioner som nu fungerar som de ska
    Utvecklarna har även passat på att lägga tillbaka eller komplettera funktioner som saknats:

    • En efterlängtad ”Skapa ny adressbok”-funktion har lagts till under Arkiv > Ny.
    • Möjligheten att skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med ogiltiga certifikat visas inte längre som tomma.
    • Dubbelupplagda kortkommandon i menyn Visa är nu borta.
    • På macOS fungerar återigen Cmd+Shift+F för att söka i meddelanden.
    • På Windows ser Thunderbird nu till att hamna i förgrunden när man klickar på en nyhetsavisering.
    • Programmet loggar numera en varning om filen mail.openpgp.alias_rules_file saknas.

    Säkerhet och användarupplevelse i fokus
    Utöver buggarna bjuder version 143 även på flera visuella och användarupplevelse-förbättringar samt tio säkerhetsfixar. Det gör att uppdateringen inte bara är bekväm för vardagsanvändare, utan också viktig ur ett säkerhetsperspektiv.

    Ladda ner Thunderbird 143
    Precis som tidigare kan Thunderbird laddas ner gratis från projektets officiella webbplats. Programmet finns som körbar binärfil för Linux och fungerar på i stort sett alla distributioner – utan att man behöver installera något.

    För dig som redan använder Thunderbird rekommenderas att uppdatera så snart som möjligt för att få en stabilare och tryggare mejlupplevelse.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/all

    Mozilla Thunderbird 143 – Fakta & teknisk data

    • Version: 143.0
    • Släppt: 16 september 2025
    • Typ: Buggfix-/stabilitetsrelease
    • Plattformar: Windows 10+, macOS 10.15+ (Catalina), Linux (GTK+ 3.14+)
    • Säkerhet: Flera CVE-fixar (MFSA 2025-77)
    • Hämta: thunderbird.net

    Fixar (urval)

    • Krasch vid uppstart samt krasch vid import av e-post åtgärdad.
    • UI-hängning när nytt e-postkonto lades till löst.
    • Byta till ny Utkast-mapp och tillbaka återställer nu korrekt.
    • Menyraden doldes efter uppdatering 128 ESR → 140 ESR – fixad.
    • Piltangenter i global sökning hoppade över varannan träff – fixat.
    • Drag-och-släpp av ej markerad kontakt gav fel/ingen adress – fixat.
    • Radera/detacha bilagor fungerade inte på vissa IMAP-servrar – fixat.
    • Språkfält tomt efter omstart i Felsökningsläge – fixat.
    • Spara nytt utkast behöll ersatt version – fixat.
    • Vissa mappar visade nya mejl före mottagning – fixat.
    • “Skapa ny adressbok” återfinns nu under Arkiv → Ny.
    • Skicka via smtp-relay.gmail.com fungerar igen.
    • Webbsidor med felaktiga certifikat visades som blanka – fixat.
    • macOS: Cmd+Shift+F öppnar åter “Sök meddelanden”.
    • Windows: Klick på nyhetsavisering för appen till förgrunden – fixat.
    Tips: Använder du ESR-spåret? Kontrollera även senaste 140.x ESR-notiserna för motsvarande säkerhetsfixar.
    Mozilla Thunderbird 143 Open-Source Email Client Arrives as a Bugfix-Only Release
    , , , , , , , , , , , , ,

  • Slackware-baserade PorteuX 2.3: snabb, lätt och nu med GNOME 49

    PorteuX 2.3 är här – en snabb och lätt Slackware-baserad Linuxdistribution som nu levereras med GNOME 49, förbättrat stöd för webbkameror och uppdaterad NVIDIA-drivrutin. Med fokus på portabilitet, prestanda och enkelhet visar den att små distributioner kan leverera stora nyheter.

    Linuxvärlden har fått ett nytt tillskott – PorteuX 2.3, den lilla men kraftfulla distributionen som bygger på Slackware och inspirerats av klassiker som Slax och Porteus. Målet är tydligt: ett system som är snabbt, portabelt, modulärt och i stort sett oföränderligt.

    GNOME 49 och fler skrivbordsmiljöer
    Den nya versionen bjuder på flera uppdateringar som gör den mer attraktiv än någonsin. Bland höjdpunkterna finns GNOME 49, en färsk skrivbordsmiljö som nu dyker upp på Slackware tack vare PorteuX. Med GNOME 49 kommer även den helt nya terminalemulatorn Ptyxis, och för den som föredrar KDE finns senaste Plasma 6.4.5.

    Förbättrat stöd och nya paket
    En annan tydlig förbättring märks i stöd för webbkameror – något som ofta kan vara en akilleshäl i mindre distributioner. Paket har även omstrukturerats så att användare enklare kan rensa bort tillägg och onödiga komponenter. Bland nyheterna märks verktyg som Fastfetch och klassikern GNU nano, medan gamla GPU-drivrutiner och vissa codec-program har fått stryka på foten.

    Grafik och prestanda i fokus
    Grafikdrivrutinen från NVIDIA har fått en uppdatering till version 580.82.09, och här har utvecklarna dessutom slipat bort onödigheter för att göra drivrutinen lättare. Under huven har också kompileringen fått sig ett rejält lyft: byggskripten är snabbare, meson/ninja prioriteras och lld används när det går, vilket resulterar i både snabbare byggtider och mindre binärer.

    Buggar rättade
    Buggrättningar har inte glömts bort. Bland annat är problemen med Openbox (som inte startade utan skrivbordsmiljömodul) lösta, likaså kortkommandon som Super + L för låsskärmen i GNOME och Alt + F4 i Labwc, Wayland-kompositorn.

    Tillgänglighet
    PorteuX 2.3 finns att ladda ner i olika varianter baserade på Slackware Stable och Current, med stöd för flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE.

    Kort sagt: en liten distribution med stora ambitioner, som visar att Slackware-baserade system fortfarande kan överraska.

    Ladda hem
    TEKNISK FAKTA — PorteuX 2.3
    • Version: 2.3 (Slackware-baserad, modulär & oföränderlig)
    • Kärna: Linux 6.16.7 (6.16-serien)
    • Skrivbord: GNOME 49 (inkl. Ptyxis), KDE Plasma 6.4.5, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.12, MATE 1.28.2, LXQt 2.2, LXDE 0.11.1
    • Grafik: NVIDIA 580.82.09 (förbättrad stripping)
    • Nya paket: Fastfetch, GNU nano
    • Rensningar: vissa codec-exekverbara & utfasade Mesa-GPU-drivrutiner borttagna
    • GNOME-ext: förbättrad paketering – tillägg kan tas bort via removepkg
    • Paketetiketter: _porteux (byggda) / _stripped (strippade)
    • Webbkameror: förbättrat stöd
    • Buggrättningar: Openbox-start utan DE, Super+L (GNOME-lås), Alt+F4 (Labwc)
    • Byggsystem: egna SlackBuilds; prioriterar meson/ninja, använder lld när möjligt, hoppar över tester
    • Varianter: Slackware Stable & Current
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • AV2 – nästa generations öppna videokodek från AOMedia

    AV2 är den nya öppna videokodeken från Alliance for Open Media som lanseras i slutet av 2025. Med avsevärt bättre kompression, stöd för AR/VR och fokus på både låg bandbredd och högsta bildkvalitet, är AV2 tänkt att bli nästa stora standard för video på webben – helt fri från licensavgifter.

    En videokodek som AV2 är en teknik för att komprimera och avkoda video så att den kan överföras och lagras mer effektivt. Den ser till att filmer, direktsändningar och interaktiva medier tar mindre plats utan att tumma på kvaliteten, vilket är avgörande för allt från streamingtjänster till videomöten och framtida AR/VR-upplevelser.

    AV2 bygger vidare på grunden som AV1 lade 2018, men erbjuder ännu bättre kompressionseffektivitet. Det innebär att videor kan strömmas i högre kvalitet med lägre bandbredd, något som gynnar både användare med begränsade internetanslutningar och de som vill ha förstklassig bildskärpa.

    Utöver traditionell videostreaming är AV2 särskilt anpassad för nya användningsområden. Den ger förbättrat stöd för AR och VR, hanterar skärminspelningar och presentationer mer effektivt, samt möjliggör flerprogramsströmning, till exempel delad skärm eller flera videoströmmar samtidigt.

    En viktig poäng är att AV2, precis som AV1, kommer att vara en royaltyfri och öppen standard. Till skillnad från proprietära alternativ som HEVC/H.265, där licensavgifter och komplexa regler bromsat spridningen, kan AV2 användas fritt av både företag och öppna projekt.

    För att underlätta spridningen kommer AOMedia även att tillhandahålla en referensimplementation med öppen källkod. Det gör att både stora aktörer inom streamingbranschen och mindre utvecklargrupper kan börja använda tekniken direkt.

    https://linuxiac.com/next-gen-av2-video-codec-announced-by-aomedia

    Fakta: AV2 (AOMedia Video 2)

    Standard:
    Öppen, royaltyfri videokodek från Alliance for Open Media (AOMedia)
    Status:
    Planerad lansering/spec-släpp slutet av 2025
    Efterträdare till:
    AV1 (2018)
    Licens:
    Royaltyfri, öppen standard + referensimplementation med öppen källkod
    Mål:
    Högre kompressionseffektivitet, bredare kvalitetsomfång, modernare arbetslaster

    Nyckelkapabiliteter

    • Effektivare kompression → högre visuell kvalitet vid lägre bitrate jämfört med AV1.
    • AR/VR & immersivt → förbättrat stöd för höga upplösningar, höga bildfrekvenser och sfäriskt/rumsligt innehåll.
    • Skärminnehåll → bättre hantering av presentationsvideo, UI/desktop-delning och skarpa kanter/text.
    • Multi-program/”split-screen” → effektiv samtidig leverans av flera bildrutor/strömmar.
    • Brett kvalitetsregister → från låg bandbredd på mobil till premium-UHD/HDR-scenarier.

    Teknisk översikt (”hur det funkar”)

    • Kodektyp: hybrid blockbaserad videokodning (intra/inter-prediktion, transform, kvantisering, entropikodning). • Förväntade förbättringsområden vs. AV1: mer adaptiva block/partitioner, förbättrad rörelsekompensation, skärminnehållsverktyg, och moderniserade in-loop-filter. (Detaljer publiceras i specifikationen.) • Ekosystem: öppet referensgenomförande (likt SVT-AV1 för AV1) för att möjliggöra både kommersiella och community-kodare/avkodare.

    Användningsfall

    Streaming/OTT:
    4K/8K, hög framerate, adaptiv bitrate, lägre CDN-kostnad
    Konferens:
    Skärmdelning, presentationsvideo, låga bitrater
    AR/VR/XR:
    Hög upplösning + låg latens för immersiva upplevelser
    Molnspel:
    Stabil kvalitet under varierande nät

    Kompatibilitet & implementering

    • ✓ Öppen specifikation → underlättar hårdvaruacceleration i CPU/GPU/SoC och snabbare webbläsarstöd.
    • ✓ Referenskod → jämförelsemått och interoperabilitetstester för branschen.
    • ! Tidig fas → faktiska procentvinster, profiler och nivåer bekräftas i slutlig spec/driftsättning.

    Snabbjämförelse (målbild)

    AV1 → etablerad, brett stöd i webbläsare/hårdvara. AV2 → nästa steg med högre effektivitet, bättre AR/VR & skärminnehåll, bibehållet ”royaltyfritt”-löfte.

    Obs: AOMedias officiella material bekräftar lanseringsfönster och fokusområden; tekniska finverktyg och siffror publiceras i samband med specifikationen och referensimplementationen.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Giada 1.3: Loopmaskinen som blir ännu mer flexibel

    Den öppna källkodsmjukvaran Giada har släppt version 1.3. Uppdateringen ger loopmaskinen stöd för flera ljudutgångar och förbättrad integration med JACK, vilket gör det möjligt för musiker att spela in och mixa sina liveframträdanden i multitrack – samtidigt som programmet fått en rad mindre förbättringar för ett smidigare arbetsflöde.

    Giada är en öppen källkod-baserad loopmaskin och musikproduktionsmjukvara som används av DJ\:s, liveartister och elektroniska musiker världen över. Programmet beskrivs ofta som minimalistiskt och kompromisslöst, med fokus på liveframträdanden och enkelhet i arbetsflödet.

    Nu har version 1.3 släppts – en uppdatering som kanske ser liten ut på pappret, men som innebär en stor förändring för alla som arbetar med mer avancerade ljudmiljöer.

    Den största nyheten är stödet för flera ljudutgångar. Tidigare var Giada begränsad till stereo, men nu går det att konfigurera flera kanaler och skicka varje signal till en separat hårdvaruutgång eller vidare till annan programvara. Detta öppnar för smidigare multitrack-inspelning av liveframträdanden och mer flexibel routing i studiomiljö.

    Uppdateringen förbättrar också integrationen med JACK Audio Connection Kit, vilket gör det enklare att koppla Giada till andra ljudprogram och system.

    Utöver ljudnyheterna har utvecklarna även förfinat Plug-in Browser-fönstret, uppdaterat det grafiska ramverket FLTK till version 1.4.4 och genomfört intern kodstädning för bättre stabilitet, snabbare prestanda och en smidigare användarupplevelse.

    Giada 1.3 finns att ladda ner som källkodspaket eller som universell Flatpak från Flathub – ett enkelt sätt att köra programmet på i princip vilken GNU/Linux-distribution som helst. För den bästa upplevelsen rekommenderar dock utvecklarna att använda det binärpaket som finns i den egna distributionens programförråd.

    Med Giada kan användare växla mellan olika roller: loopmaskin, samplingsspelare, sångeditor, liveinspelare, effektprocessor eller MIDI-kontroller. Med den nya versionen stärks programmet ytterligare som ett kraftfullt verktyg för musiker som vill kombinera enkelhet med professionella möjligheter.

    Giada 1.3 Open-Source Loop Machine Adds Support for Multiple Audio Connections

    Giada 1.3 — teknisk faktaruta

    Version
    1.3.0 (stabil)
    Nyckelnyheter
    • Stöd för flera ljudutgångar (mer än stereo).
    • Förbättrad JACK Audio Connection Kit-integration.
    • Förfinat och snyggare Plug-in Browser.
    • Uppdaterat GUI-ramverk: FLTK 1.4.4.
    • Intern refaktorering och städning för stabilitet och prestanda.
    Routing & inspelning
    • Flera ljudkanaler kan mappas till separata hårdvaru-utgångar eller intern mjukvara.
    • Möjliggör multitrack-inspelning av liveframträdanden.
    Roller / användningssätt

    Loopmaskin • Samplingsspelare • Sångeditor • Liveinspelare • FX-processor • MIDI-kontroller

    Distribution & installation
    • Källkod (tarball) tillgänglig.
    • Universell Flatpak finns för GNU/Linux.
    • Rekommendation: använd ditt distrons binärpaket för bästa upplevelse.
    Målgrupp

    DJ:s, liveperformers och elektroniska musiker som vill ha minimalistiskt arbetsflöde med proffsig routing.

    Tips: kör i en ljudmiljö med JACK för flexibel multikanals-routing.
    , , , , , ,

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator.

    Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket som är nytt och spännande för alla som gillar att testa den senaste tekniken.

    Ny kärna och fräschare skrivbordsmiljöer
    Under huven hittar vi den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket betyder bättre stöd för ny hårdvara och en hel del optimeringar. På skrivbordet bjuds vi på GNOME 49 i Fedora Workstation och KDE Plasma 6.4 för KDE-fansen – båda fyllda med nya funktioner och förbättringar.

    Enklare installation och mer moderna standarder
    Den klassiska Fedora-installationen har fått ett lyft tack vare den nya Anaconda WebUI, som nu blir standard i fler varianter av Fedora. Dessutom körs GNOME-skrivbordet enbart på Wayland, vilket markerar slutet för X11 i standardläget. Även små saker får kärlek: emojier visas snyggare tack vare stöd för COLRv1-teckensnitt, och utvecklare kan prova det nya språket Hare.

    Pakethantering och uppdateringar blir smartare
    Fedora 43 gör DNF 5 till standard i installern, vilket betyder snabbare och mer pålitliga paketinstallationer. För användare av Fedora Kinoite aktiveras automatiska uppdateringar som standard, och systemet startar snabbare tack vare en zstd-komprimerad initrd. Fedora introducerar även Packit-automation för enklare paketsläpp.

    Massiva uppdateringar för utvecklare
    Som alltid med Fedora får utvecklare en rejäl uppdatering av verktygskedjan: GCC 15.2, Glibc 2.42, LLVM 21, Python 3.14, PostgreSQL 18, Ruby on Rails 8.0, MySQL 8.4 och mycket mer finns redan med i betan.

    När släpps det skarpt?
    Den färdiga versionen av Fedora Linux 43 väntas i slutet av oktober eller början av november 2025. Fram tills dess kan du ladda ner betaversionen som ISO eller torrent – men kom ihåg att det här är en förhandsversion. Perfekt att testa i en virtuell maskin eller på en reservdator, men inget för ditt huvudsakliga arbetsredskap.

    https://dl.fedoraproject.org/pub/fedora/linux/releases/test/43_Beta

    Fedora Linux 43 — Fakta (Beta)
    • Status Beta (förhandsversion; ej för produktion)
    • Kärna Linux 6.17 (kommande serie)
    • Skrivbord GNOME 49 (Workstation), KDE Plasma 6.4 (KDE-utgåvan)
    • Installer/Session Anaconda WebUI som standard i fler Spins; GNOME kör Wayland-endast
    • Grafik/Emoji Stöd för COLRv1 i Noto Color Emoji (bättre färgemoji)
    • Språk/Runtime Stöd för Hare-språket (experimentellt)
    • Pakethantering DNF 5 som standard i Anaconda för RPM-installationer
    • Automatisering Packit-onboarding för nya paket; Fedora Kinoite har auto-uppdateringar aktiverade
    • Uppstart/Prestanda zstd-komprimerad initrd som standard (snabbare boot)
    • Utvecklingsverktyg GCC 15.2; GNU Binutils 2.45; GNU C Library (glibc) 2.42; GDB 17.1; LLVM 21; Golang 1.25; Perl 5.42; RPM 6.0; Python 3.14; PostgreSQL 18; Ruby on Rails 8.0; Dovecot 2.4; MySQL 8.4; Tomcat 10.1
    • Tillgänglighet ISO-avbilder och torrentfiler för nedladdning (beta)
    • Planerad skarp release Slutet av oktober till början av november 2025
    • Varning Installera inte på produktionssystem. Testa i VM eller på reservdator.
    Tips: Håll utkik efter kända fel i releasenoterna och uppgradera ofta under betaperioden.
    Fedora Linux 43 Beta Released with Linux 6.17, GNOME 49, and KDE Plasma 6.4
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • MKVToolNix 95.0 – Ny version förbättrar kapitelskapande och metadatahantering

    Matroska (MKV) är ett öppet och flexibelt behållarformat för video, ljud, undertexter och metadata. Det används ofta för filmer, serier och inspelningar eftersom det kan samla flera ljudspår, textningar och kapitel i en enda fil – utan att begränsas av patent eller licenser.

    Nu har verktygspaketet MKVToolNix, som används för att skapa och redigera MKV-filer i Linux, släppts i version 95.0. Den nya versionen – med kodnamnet ”Goodbye Stranger” – bjuder på förbättrat kapitelskapande, ett nytt argument för datumhantering i mkvmerge, smartare MP4-import och flera buggfixar.

    Förbättrat kapitelskapande

    I det grafiska gränssnittet (MKVToolNix GUI) har kapitelskapandet blivit mer flexibelt. En ny platshållare införs som automatiskt ersätts med titelmetadata från tillagda filer, vilket gör kapitellistor mer informativa.

    Nytt argument i mkvmerge

    Kommandoradsverktyget mkvmerge har fått argumentet --date. Med detta kan man nu sätta datum direkt i filens metadata – ett välkommet tillskott för den som organiserar större samlingar.

    Förbättrad MP4-hantering

    Rotation- och positioneringsdata från MP4-filer översätts nu till mer begripliga värden (”roll” och ”yaw”) när filerna konverteras till MKV.

    Buggar som har åtgärdats

    Bland de fixade problemen märks:

    • PCM-ljudspår skrivs alltid ut med ramar på 40 ms, oavsett källfilens variation.
    • Minnesanvändningen i MP4/QuickTime-läsaren har minskats, vilket ger stabilare hantering av PCM-ljud.

    Under huven

    För utvecklare har stödet för Boost 1.89.0 förberetts. När man bygger från källkod krävs nu minst Boost 1.74.0.

    Nedladdning och distributioner

    MKVToolNix 95.0 finns som:

    • AppImage – körbart direkt på de flesta Linux-distributioner.
    • Källkodspaket.
    • Flatpak via Flathub.

    Stöd finns för bland annat Debian 13 ”Trixie”, Ubuntu 25.04, Fedora 42, Linux Mint 22, Arch Linux, openSUSE, AlmaLinux 10, Gentoo, Raspberry Pi OS och CentOS Stream 10.

    Stödet för Ubuntu 24.10 ”Oracular Oriole” avslutades däremot den 10 juni 2025, när systemet nådde slutet av sin livscykel.

    MKVToolNix 95.0 — teknisk faktaruta

    • Version/Kodnamn: 95.0 “Goodbye Stranger”
    • GUI – kapitel: Ny platshållare vid generering för appendade filer ersätts med filens title-metadata.
    • CLI – mkvmerge: nytt argument --date för att sätta datum i metadata.
    • MP4 → MKV: Rotationsmatriser översätts till korrekta roll/yaw-värden.
    • Bugfix – PCM: Ramar skrivs konsekvent som ~40 ms oavsett källfil.
    • Bugfix – MP4/QuickTime: Lägre minnesanvändning vid läsning av PCM-spår.
    • Build: Förberett för Boost 1.89; kräver ≥ 1.74 vid bygg från källa.
    • Paket: AppImage, källkod samt Flatpak (Flathub).
    • Dist-stöd (exempel): Debian 13, Ubuntu 25.04, Fedora 42, Linux Mint 22, Arch, openSUSE, AlmaLinux 10, Gentoo, Raspberry Pi OS, CentOS Stream 10.
    • Notis: Stöd för Ubuntu 24.10 upphörde 2025-06-10.
    MKVToolNix 95.0 MKV Manipulation Tool Improves the Chapter Generation Feature
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.

    Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.

    Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.

    Från kärnan till DKMS

    För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.

    I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.

    Nya krav på distributionerna

    För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.

    • Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
    • openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
    • Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
    • Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.

    En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.

    Stabilitet före allt

    Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.

    Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.

    Vad betyder det för användarna?

    För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.

    Ett filsystem med potential

    Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.

    Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.

    https://linuxiac.com/bcachefs-transitioning-to-dkms-packaging

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.

    Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).

    Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.

    Skrivare som fungerar bra med Linux

    Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:

    • HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
    • HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
    • Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
    • Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
    • Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr
      Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
    • Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.

    Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet

    Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:

    • Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr
      Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
    • Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
    • Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr
      Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
    • Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
    • Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.

    HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux

    När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):

    • Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
    • Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
    • Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
    • Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.

    Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.

    HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll

    • HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
    • HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
    • HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
    • HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
    • HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
    • HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}

    Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?

    Flera orsaker:

    • Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
    • Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
    • Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
    • Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
    • Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.

    Jämförande tabell

    ModellTyp/teknikPrisnivåLinux-kompatibilitet
    HP DeskJet 4155eBläckstråle, allt-i-ettBudget (~1 000 kr)Bra – HPLIP-stöd.
    HP LaserJet Pro M234dwLaser (mono)Mellan (~2 500 kr)Bra – PCL & HPLIP.
    Brother HL-L2350DWLaser (mono)Budget (~1 500 kr)Bra – officiella drivrutiner.
    Brother MFC-L2710DWLaser (mono, MFP)Mellan (~2 000 kr)Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
    Canon LBP632CdwFärglaserMellan (~4 000 kr)OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
    Epson WorkForce WF-3720Bläckstråle, allt-i-ettMellan (~2 000 kr)OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
    Canon Pixma MG3620BläckstråleBudget (~800 kr)Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
    Canon LBP2900Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – CAPT-driver, instabil.
    Epson EcoTank ET-2820Bläckstråle, tankMellan (~2 500 kr)Dålig – inget Linux-stöd.
    Samsung Xpress M2026Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – kräver gammal ULD-driver.

    Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux

    Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.

    Slutsats

    För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.

    • HP och Brother är oftast säkra val.
    • Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
    • HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.

    Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.

    FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX

    $ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.

    Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux

    Protokoll / PDL Typ Linux-stöd Kommentar
    IPP Everywhere / AirPrint Driverless Mycket bra Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
    Mopria (Printing) Driverless (IPP-baserat) Mycket bra Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
    PostScript (PS) / PDF Direct Öppet/standard Mycket bra Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
    PCL5e / PCL6 (XL) Öppet/standard Bra Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
    ESC/P-R (Epson) Tillverkar-PDL Medel Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
    XPS (Microsoft) Vektorformat Begränsat Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
    GDI / Host-based Proprietärt Dåligt Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
    CAPT (Canon LBP) Proprietärt Dåligt Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
    SPL (Samsung) Proprietärt Dåligt Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.

    Transport/protokoll för anslutning

    • IPP (över nätverk) – bäst; driverless, köhantering, upptäckt.
    • LPD/LPR – bra/OK; äldre men fungerande i CUPS.
    • SMB (Windows-delning) – varierar; funkar men mer konfiguration.
    • USB – bra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.

    $ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother. Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

9to5linux.com

  • Mixxx 2.5.6 Open-Source DJ App Improves Controller Mapping Support and Effects
    Mixxx 2.5.6 open-source virtual DJ software for performing live mixes is now available for download with improvements to controller mappings and effects, as well as bug fixes. The post Mixxx 2.5.6 Open-Source DJ App Improves Controller Mapping Support and Effects appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
  • Calibre 9.6 Adds New Card-Based View of Full-Text Search Results with Book Covers
    Calibre 9.6 open-source e-book management software is now available for download with new card-based view with book covers for full text search results, an improved Bookshelf view, and other changes. The post Calibre 9.6 Adds New Card-Based View of Full-Text Search Results with Book Covers appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article […]
  • Ubuntu 26.04 LTS Beta Is Out Now with Linux Kernel 7.0 and GNOME 50
    Ubuntu 26.04 LTS operating system is now available for public beta testing with the Linux 7.0 kernel, Mesa 26.0 graphics stack, and GNOME 50 desktop environment. The post Ubuntu 26.04 LTS Beta Is Out Now with Linux Kernel 7.0 and GNOME 50 appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This […]
  • Tails 7.6 Privacy-Focused Linux Distro Released with Automatic Tor Bridges
    Tails 7.6 anonymous Linux distribution is now available for download with Automatic Tor bridges, the GNOME Secrets password manager, Tor Browser 15.0.8, and other changes. The post Tails 7.6 Privacy-Focused Linux Distro Released with Automatic Tor Bridges appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • LibreOffice 26.2.2 Open-Source Office Suite Released with More Than 80 Bug Fixes
    LibreOffice 26.2.2 is now available for download as the second point release to the LibreOffice 26.2 office suite series with 86 bug fixes. The post LibreOffice 26.2.2 Open-Source Office Suite Released with More Than 80 Bug Fixes appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • Firefox 150 Promises Support for the GTK Emoji Picker on Linux, Beta Out Now
    Firefox 150 open-source web browser is now available for public beta testing with support for the GTK emoji picker on Linux, extended local network access restrictions, and more. The post Firefox 150 Promises Support for the GTK Emoji Picker on Linux, Beta Out Now appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without […]
  • FreeCAD 1.1 Released with Improved Wayland Support, New Tools, and More
    FreeCAD 1.1 open-source 3D parametric modeler is now available for download with improved Wayland support, three-point lighting, transparent Part Design previews, and more. The post FreeCAD 1.1 Released with Improved Wayland Support, New Tools, and More appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
  • Kali Linux 2026.1 Is Out with New Default Theme, New Tools, and BackTrack Mode
    Kali Linux 2026.1 ethical hacking and penetration testing distribution is now available for download with 8 new tools, fresh new artwork, Kali NetHunter updates, a BackTrack mode, and other changes. The post Kali Linux 2026.1 Is Out with New Default Theme, New Tools, and BackTrack Mode appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this […]
  • Thunderbird 149 Email Client  Enables Exporting of Selected Address Book Cards
    Mozilla Thunderbird 149 open-source email client is now available for download with support for exporting selected address book cards, the ability to create address books in the Account Hub, and other changes. The post Thunderbird 149 Email Client  Enables Exporting of Selected Address Book Cards appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this article […]
  • NVIDIA 595 Linux Graphics Driver Released as Latest Production Branch Version
    NVIDIA 595 graphics driver is now available for download with support for Wayland 1.20 and DRI3 1.2, support for new Vulkan extensions, and better support for Black Myth: Wukong and NVIDIA Smooth Motion. The post NVIDIA 595 Linux Graphics Driver Released as Latest Production Branch Version appeared first on 9to5Linux - do not reproduce this […]
  • AerynOS February 2026 Update Brings Fresh Features
    AerynOS has dropped its latest project update. This February release brings a wave of refinements to the Linux distribution, sharpening its edges for smoother daily use. AerynOS is a modern, independent Linux operating system built from scratch – not based on Ubuntu, Fedora, or any other distro. It focuses on delivering blazing-fast performance, rock-solid reliability,... […]
  • BunsenLabs Carbon Arrives With Debian 13 and Wayland Integration
    BunsenLabs Carbon released with latest Debian 13 base and Wayland support. If you appreciate a minimal yet functional desktop environment, BunsenLabs has released its latest version, Carbon, based on Debian 13 “Trixie”. This release builds on the legacy of CrunchBang Linux, offering a pre-configured Openbox setup that’s easy to customize. Powered by the Linux 6.12... […]
  • Cinnamon 6.6: Top New Features
    We round up the top features of the Cinnamon 6.6 desktop and point releases in this page. Cinnamon 6.6 released a few months back on November 2025 with month worth of bug fixes and feature enhancements. Linux Mint team is incrementally updating this core desktop environment for their Mint offerings. The version 6.6 brings few... […]
  • LXQt 2.3.0: Best New Features
    LXQt 2.3.0 brings improved Wayland support and few tweaks. LXQt 2.3.0 rolled out a few weeks ago, bringing a fresh wave of improvements that make this Qt-based DE even more appealing for those who value speed and customization on their Linux setups. As someone who has tinkered with various desktops from GNOME to KDE, I... […]
  • IceWM 4.0.0 Released: A Lightweight Boost for Linux Desktops
    Sleek window manager, IceWM 4.0.0 is out with improvements and updates. IceWM is a standards-compliant window manager designed for simplicity and performance. It is fully keyboard-driven, with features like Alt+Tab switching that feel intuitive right out of the box. This 4.0.0 release improves those strengths while adding refinements that enhance the desktop experience on resource-constrained... […]
  • 10 Lightweight Linux Distributions for your Old Hardware in 2026
    We highlight a list of 10 lightweight Linux Distributions ideal for your older PC in 2026. We give you their features and what makes them perfect for reviving older hardware. We believe that you should not throw away any hardware, especially PC and its components. Ideally, well-designed software should always run on any hardware. There... […]
  • elementary OS 8.1: Best New Features
    The elementary OS 8.1 is now available to download and upgrade. If you are a fan of the most beautiful Linux distributions, elementary OS makes the cut. The latest from the team is elementary OS 8.1, which brings targeted improvements that enhance security, performance, and everyday workflows without overhauling the core Pantheon desktop environment. Let’s... […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 43 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user... […]
  • Upgrade to Fedora 43 from Fedora 42 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full... […]
  • Xubuntu 25.10: Best New Features
    We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17... […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Farsta strand
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Farsta strand finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Farsta strand väljer att få teknisk hjälp på plats i stället […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende kring Huddinge Centrum
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]

Etikett: Linux

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…

  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15. MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien.…

  • När Pi:n får vingar — Kali Linux 2025.3 öppnar upp inbyggd Wi‑Fi för säkerhetstestning

    Den 23 september 2025 släppte Kali‑projektet version 2025.3 — en punktuppdatering som i praktiken återger Raspberry Pi‑användare en efterfrågad förmåga: att använda den inbyggda Wi‑Fin för monitor mode och paketinjektion utan externa adaptrar. Samtidigt har distributionen moderniserat sina virtuella byggen och adderat verktyg som pekar mot en framtid där artificiell intelligens, pivoteringstekniker och mobilenheter blir…

  • TernFS – nytt öppet filsystem i exabyteskala

    När världens datamängder växer i rasande takt krävs nya sätt att lagra och hantera information. Nu tar algoritmhandelsfirman XTX Markets ett oväntat steg genom att öppna källkoden till sitt egenutvecklade filsystem TernFS – ett system byggt för att klara exabyteskala, biljoner filer och miljontals samtidiga användare. Med fokus på oföränderlighet, säkerhet och global drift kliver…

  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8. En osynlig…

  • OBS Studio 32.0 – stora nyheter för videoentusiaster

    OBS Studio 32.0 är här och bjuder på både smarta nyheter och förberedelser för framtiden. Med förbättrad videoinspelning, en helt ny plugin-hanterare, stöd för fler format och optimeringar för både NVIDIA och AMD tar det fria och öppna streamingverktyget ännu ett stort kliv framåt. OBS Studio, det fria och öppna programmet som används av allt…

  • RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt. RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket Ett av de mest klassiska verktygen i…

  • VLC 3.0.22 RC1 – tillbaka med Qt6-stöd, ARM64 och förbättrad säkerhet

    Efter ett års tystnad är VLC tillbaka med version 3.0.22 RC1. Den nya utgåvan bjuder på stöd för Qt6, inbyggd Windows ARM64-kompatibilitet och mängder av säkerhetsfixar – vilket gör den till en av de mest stabila och trygga VLC-versionerna någonsin. Efter ett års uppehåll är en av världens mest använda mediespelare, VLC, tillbaka med en…

  • Multikernel: Linux tar steget bortom den enskilda kärnan

    Linux står inför en ny milstolpe. Med projektet Multikernel öppnas dörren för en framtid där flera Linux-kärnor kan samarbeta på samma maskin. Genom att bygga vidare på den beprövade kexec-tekniken vill utvecklarna skapa ett mer flexibelt och skalbart Linux – anpassat för moln, datacenter och hyperskala. Linux har alltid haft ett rykte om sig att…

  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10.…

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla. Ett steg framåt för anonymitet på nätetDet portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda…

  • Rspamd 3.13: Ny era för smartare spamfilter med multiclass Bayes och AI-stöd

    Tre månader efter förra versionen lanseras nu Rspamd 3.13 – en uppdatering som förvandlar spamfiltret till ett ännu smartare verktyg. Med stöd för multiclass Bayes, AI-drivna analyser och förbättrat webgränssnitt tar systemet ett stort steg mot framtidens e-posthantering. I en tid då e-postflöden översvämmas av skräppost, nätfiske och automatiserade meddelanden blir intelligenta filter allt viktigare.…

  • Mozilla Thunderbird 143 – stabilare än någonsin med viktiga buggfixar

    Mozilla Thunderbird 143 är här – och det handlar helt om stabilitet. Den populära, öppna e-postklienten har fått en rad buggfixar som gör programmet snabbare, säkrare och mindre frustrerande att använda, från kraschproblem till små men irriterande fel i gränssnittet. Mozilla Thunderbird, den fria och öppna e-postklienten som används världen över för mejl, nyheter, kalender,…

  • Slackware-baserade PorteuX 2.3: snabb, lätt och nu med GNOME 49

    PorteuX 2.3 är här – en snabb och lätt Slackware-baserad Linuxdistribution som nu levereras med GNOME 49, förbättrat stöd för webbkameror och uppdaterad NVIDIA-drivrutin. Med fokus på portabilitet, prestanda och enkelhet visar den att små distributioner kan leverera stora nyheter. Linuxvärlden har fått ett nytt tillskott – PorteuX 2.3, den lilla men kraftfulla distributionen som…

  • AV2 – nästa generations öppna videokodek från AOMedia

    AV2 är den nya öppna videokodeken från Alliance for Open Media som lanseras i slutet av 2025. Med avsevärt bättre kompression, stöd för AR/VR och fokus på både låg bandbredd och högsta bildkvalitet, är AV2 tänkt att bli nästa stora standard för video på webben – helt fri från licensavgifter. En videokodek som AV2 är…

  • Giada 1.3: Loopmaskinen som blir ännu mer flexibel

    Den öppna källkodsmjukvaran Giada har släppt version 1.3. Uppdateringen ger loopmaskinen stöd för flera ljudutgångar och förbättrad integration med JACK, vilket gör det möjligt för musiker att spela in och mixa sina liveframträdanden i multitrack – samtidigt som programmet fått en rad mindre förbättringar för ett smidigare arbetsflöde. Giada är en öppen källkod-baserad loopmaskin och…

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator. Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket…

  • MKVToolNix 95.0 – Ny version förbättrar kapitelskapande och metadatahantering

    Matroska (MKV) är ett öppet och flexibelt behållarformat för video, ljud, undertexter och metadata. Det används ofta för filmer, serier och inspelningar eftersom det kan samla flera ljudspår, textningar och kapitel i en enda fil – utan att begränsas av patent eller licenser. Nu har verktygspaketet MKVToolNix, som används för att skapa och redigera MKV-filer…

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration. Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin…

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du…