• Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.

    Nya funktioner

    NyhetBeskrivning
    Playback HistoryNy Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
    VU‑mätare i GTKDen populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
    Album Artist i APEAlbum Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
    Opus ReplayGainKänner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
    TexthämtningLåtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
    SystemfärgerFärgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.

    Förfinat ljud & gränssnitt

    • PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
    • Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
    • Små ljudfiler identifieras snabbare.
    • Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
    • SDL‑utgången stöder nu SDL 3.

    Skin‑nyheter

    • Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
    • Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.

    Polerade detaljer

    • Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
    • Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
    • FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
    • Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
    • OpenMPTpluginen används som standard för S3M‑filer.
    • Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.

    Tillgänglighet

    • Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
    • Linux­användare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.

    Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.

    https://audacious-media-player.org/download

    Audacious 4.5

    • Bakgrund & historia:
      – Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
      – Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättvikts­alternativ till tyngre spelare.
      – Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
    • Tekniska nyheter i 4.5:
      • Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
      • VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
      • Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
      • Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
      • Automatisk texthämtning från lrclib.net.
      • Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
      • Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
      • Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
      • Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
      • SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
    • Vad Audacious klarar av:
      • Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
      • Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
      • 10‑bands grafisk EQ, ReplayGain, gapless & crossfade (via plugins).
      • Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
      • MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
    • Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org. Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.

    Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
    https://linuxiac.com/debian-13-to-ship-with-kde-plasma-6-3-6-desktop-environment
  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &
    
    Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.
  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion

    Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.

    I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.

    Förutsättningar

    • En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
    • Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
    • Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen

    Steg 1: Installera Node.js

    Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:

    curl -fsSL https://deb.nodesource.com/setup_18.x | sudo -E bash -
    sudo apt install -y nodejs
    

    Bekräfta installationen:

    node -v
    

    Steg 2: Installera databas

    Alternativ A: PostgreSQL (rekommenderat)

    sudo apt install -y postgresql postgresql-contrib
    sudo -u postgres psql
    

    Inuti psql:

    CREATE DATABASE wikijs;
    CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
    ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
    ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
    ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
    \q
    

    Alternativ B: MySQL / MariaDB

    sudo apt install -y mariadb-server
    sudo mysql -u root -p
    

    Inuti MySQL:

    CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    Steg 3: Installera Wiki.js

    sudo mkdir -p /opt/wikijs && cd /opt/wikijs
    sudo curl -s https://wiki.js.org/install.sh | sudo bash
    

    Fyll i databasuppgifter beroende på om du använder PostgreSQL eller MySQL.

    Steg 4: Testa att Wiki.js kör lokalt

    ss -tulpn | grep 3000
    

    Om Wiki.js körs, visas att Node.js lyssnar på 127.0.0.1:3000.

    Steg 5: Reverse proxy med Nginx eller Apache

    Alternativ A: Nginx

    sudo apt install -y nginx
    sudo nano /etc/nginx/sites-available/wikijs
    

    Innehåll:

    server {
        listen 80;
        server_name wiki.example.com;
    
        location / {
            proxy_pass http://127.0.0.1:3000;
            proxy_http_version 1.1;
            proxy_set_header Upgrade $http_upgrade;
            proxy_set_header Connection 'upgrade';
            proxy_set_header Host $host;
            proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
            proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
            proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
        }
    }
    
    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/wikijs /etc/nginx/sites-enabled
    sudo nginx -t && sudo systemctl reload nginx
    

    Alternativ B: Apache

    sudo apt install -y apache2
    sudo a2enmod proxy proxy_http proxy_wstunnel rewrite headers
    

    Skapa konfiguration:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wikijs.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName wiki.example.com
    
        ProxyPreserveHost On
        ProxyRequests Off
        ProxyPass / http://127.0.0.1:3000/
        ProxyPassReverse / http://127.0.0.1:3000/
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.access.log combined
    </VirtualHost>
    
    sudo a2ensite wikijs.conf
    sudo systemctl reload apache2
    

    Steg 6: Aktivera HTTPS med Let’s Encrypt

    Installera Certbot:

    sudo apt install -y certbot python3-certbot-nginx python3-certbot-apache
    

    För Nginx:

    sudo certbot --nginx -d wiki.example.com
    

    För Apache:

    sudo certbot --apache -d wiki.example.com
    

    Testa automatisk förnyelse:

    sudo certbot renew --dry-run
    

    Steg 7: Slutför installationen i webbläsaren

    Öppna din webbläsare och gå till:

    https://wiki.example.com
    

    Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.

    Slutsats

    Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.

    Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.

    Mer information och dokumentation: https://docs.requarks.io/

    Fakta om Wiki.js

    Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.

    Funktioner

    • Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
    • Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
    • Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
    • Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
    • Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
    • Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
    • Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.

    Vad är Markdown?

    Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:

    # Rubriknivå 1
    ## Rubriknivå 2
    
    **Fet text**, _kursiv text_
    
    - Punkt 1
    - Punkt 2
    
    [Länktext](https://exempel.se)
      

    Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.

    Mer information finns på js.wiki och daringfireball.net.

  • Debian 13 – Får nytt installationsprogram

    Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025.

    I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det har även tillkommit stöd för Apple-tangentbord som använder MTP- och SPI-teknik, vilket gör att tangentborden fungerar på ARM-baserade datorer som MacBook Pro med M1 och MacBook Air med M2.

    Installationsprogrammet kan nu dessutom installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar hanteringen av krypterade system. För system med AMD64 och ARM64 har stödet för Secure Boot förbättrats genom möjligheten att installera shim-signed.

    Bland övriga förbättringar märks att cd-rom-källor automatiskt stängs av om installationsmediet inte är en fysisk skiva, som till exempel vid installation från USB-minne eller ISO-fil. Installationsprogrammet kan också spara information om vilka firmwarepaket som ingår i det modifierade startsystemet, och stödet för skärmläsare i grafiska miljöer har blivit bättre.

    För att underlätta installation på vissa datorer där EFI-firmware fungerar bristfälligt, aktiveras numera inställningen force-efi-extra-removable i vissa fall. Installationsprogrammet har även rensats från vissa onödiga delar, till exempel wget-verktyget från BusyBox, och en del tidigare standardinställningar har tagits bort eller justerats. Även utseendet har setts över, med uppdaterad grafisk banner som följer det senaste Ceratopsian-temat.

    Linux-kärnan i installationsprogrammet är uppdaterad till version 6.12.33+deb13. Dessutom har stödet för japansk text förbättrats genom ett byte till teckensnittet MotoyaLCedar och listan över spegelservrar har setts över.

    Den som vill testa det nya installationsprogrammet kan ladda ner det från Debians webbplats, men det är viktigt att tänka på att det är en testversion som inte bör användas i skarpa system ännu.

  • IPFire 2.29 Core Update 195 – WireGuard-integrering och viktiga förbättringar

    Att hålla lede fi borta med IPFire är en bra lösning.

    Den populära brandväggslösningen IPFire har släppt version 2.29 Core Update 195 – en uppdatering som många nätverksadministratörer har sett fram emot. Den stora nyheten är fullt inbyggt stöd för den moderna och snabba VPN-lösningen WireGuard, men uppdateringen innehåller också en rad andra säkerhetsförbättringar och systemoptimeringar.

    Efterlängtad WireGuard-stöd i IPFire

    WireGuard har länge varit ett hett önskemål bland användare av IPFire, och nu är det äntligen här – integrerat direkt i det grafiska webbgränssnittet. Detta gör det både enkelt och snabbt att sätta upp säkra VPN-förbindelser utan krångel.

    Med den nya versionen kan du:

    • Skapa både nät-till-nät-anslutningar och fjärranslutningar för mobila eller bärbara enheter (road-warrior-lösningar)
    • Hantera flera anslutningar (så kallade peers) med individuella inställningar för varje enhet
    • Exportera färdiga konfigurationer eller QR-koder för smidig installation på mobiler och surfplattor – perfekt för den som vill slippa manuellt klistra in långa nycklar
    • Importera WireGuard-profiler från andra system, vilket förenklar samverkan mellan olika leverantörer eller lösningar
    • Filtrera och övervaka VPN-trafik med hjälp av IPFires inbyggda Intrångsskydd (IPS) och anslutningsloggning

    En stor fördel är att WireGuard kan köras sida vid sida med befintliga VPN-lösningar som IPsec och OpenVPN, vilket gör det enkelt att införa WireGuard gradvis, utan driftstörningar.

    Fler förbättringar och ökad säkerhet

    Förutom WireGuard-integrationen innehåller Core Update 195 flera tekniska förbättringar som stärker systemet:

    • Föråldrade blocklistor från 3CoreSec har tagits bort
    • Nedladdningssystemet för IP-blocklistor och IPS-regler har skrivits om för bättre prestanda och underhållbarhet
    • Lösenord i proxy-tjänstens användardatabas lagras nu säkrare med bcrypt-hashning
    • Gränssnittet för pakethanteraren Pakfire har fått en uppfräschning för ökad användarvänlighet
    • SMART-övervakning av hårddiskar uppdateras nu automatiskt

    Uppgraderade program och komponenter

    Uppdateringen innehåller dessutom nya versioner av viktiga systempaket, vilket ger bättre prestanda och högre säkerhet:

    • OpenSSL 3.5 för starkare och modernare kryptering
    • Unbound 1.23 för effektiv DNS-resolver
    • OpenSSH 10.0.p1 som senaste version för säkra fjärranslutningar

    Flera tillägg har också uppdaterats, bland annat:

    • Alsa 1.2.14 för ljudhantering
    • Monit 5.35.2 för övervakningslösningar
    • Nano 8.4 som enkel textredigerare
    • Shark 4.4.6 för nätverksanalys

    Tillgänglighet

    IPFire 2.29 Core Update 195 finns nu tillgänglig för nedladdning via IPFires officiella webbplats. Den kan installeras på både:

    • Standard-PC eller server (x86_64)
    • ARM-baserad hårdvara (aarch64)

    Befintliga IPFire-installationer kan enkelt uppgraderas via det webbaserade administrationsgränssnittet.

    Fakta om IPFire

    • Vad är det: Gratis och öppen källkods-baserad brandvägg och routerlösning
    • Utvecklas av: IPFire Project – ett globalt community lett av Michael Tremer
    • Lanseringsår: Första versionen släpptes 2005
    • Plattform: Bygger på Linux, designad för att köras på dedikerad hårdvara
    • Licens: Öppen källkod (GPL)

    Bakgrund

    IPFire skapades som en vidareutveckling av det tidigare brandväggsprojektet IPCop, med målet att erbjuda ett mer modernt, säkert och flexibelt system för att skydda nätverk. Projektet leds av Michael Tremer och ett aktivt utvecklarteam och community världen över.

    Funktioner

    • Brandvägg, router och VPN-lösning i ett
    • Stöd för OpenVPN, IPsec och nu även WireGuard
    • Inbyggt Intrångsskydd (IPS)
    • Pakethanteraren Pakfire för enkel tilläggsinstallation
    • Webbaserat och lättanvänt administrationsgränssnitt

    Typiska användningsområden

    • Nätverksskydd i hem och småföretag
    • Brandvägg och VPN-lösning för organisationer
    • Separata router/firewall-enheter för ökad säkerhet

    Projektets webbplats: www.ipfire.org

    https://linuxiac.com/ipfire-2-29-core-update-195-firewall-brings-native-wireguard-support

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.

    Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.

    Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.

    Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt

    Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.

    Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
    • Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
    • Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
    • Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
    • Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
    • Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.

    När kommer den färdiga versionen av Debian 13?

    Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto:
    ”Det är klart när det är klart.”

    Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.

    Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-3-5-set-to-debut-with-debian-13

    Fakta: KDE Plasma 6.3.5 och Debian 13 ”Trixie”

    Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.

    Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).

    KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.

    Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.

    Största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland används som standard istället för X11
    • Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
    • Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
    • Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
    • Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
    • Lägre resursanvändning och bättre batteritid

    Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.

    Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.

  • Återbrukad trotjänare: TOSHIBA SATELLITE C850-1DW

    TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen.

    Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn är utrustad med 4 GB DDR3 RAM och har uppgraderats med en snabb SSD, vilket ersatt den gamla mekaniska hårddisken och gett systemet en märkbar prestandaboost.

    Skärmen på 15,6” har en upplösning på 1366×768, vilket räcker väl till för webbsurf, dokumenthantering och mediekonsumtion. Ubuntu 24.04 LTS är installerat och fungerar smidigt – med tillgång till moderna program, uppdateringar och långsiktigt stöd.

    Trots sin ålder klarar maskinen att streama SVT Play utan problem, även om CPU-belastningen då kan gå upp till omkring 66 %, med temperaturer runt 67 °C. Det märks att tekniken inte är purfärsk, men den levererar ändå stabilt.

    Byggkvaliteten är enkel – chassit är i plast och långt från premiumkänslan man hittar i exempelvis äldre MacBook Air-modeller. Men funktion går före form i detta fall.

    Som vardagsdator fungerar den utmärkt för det mesta: betala räkningar, läsa e-post, surfa, skriva dokument och titta på strömmade medier. Med Ubuntu följer LibreOffice, som erbjuder ordbehandling, kalkylblad och presentationer – fullt kompatibelt med Microsoft Office-format.

    Den här datorn har räddats från elektronikskrotens öde, och i sin nya roll visar den att även äldre hårdvara kan göra nytta – med rätt mjukvara och lite omtanke.

    Vad krävs av en återbrukad dator i vardagen?

    När vi tittar på äldre datorer för återbruk fokuserar vi på vad som behövs i praktiken: räkningsbetalning, e-post, webbsurf och strömmad video. Går det att skriva dokument, göra en budget eller skapa presentationer – utan att datorn känns trög?

    Det spelar mindre roll vilket operativsystem som används eller om den klarar spel. Det viktiga är att den fungerar smidigt i vardagen.

    Många äldre datorer har fortfarande potential. Med rätt inställning – och ibland en enkel uppgradering – kan de bli pålitliga vardagsverktyg i flera år till.

  • Linux Mint 22.2 får stöd för fingeravtryck med nya Fingwit

    I kommande version 22.2 av Linux Mint, med kodnamnet Zara, introduceras ett nytt verktyg kallat Fingwit. Det gör det möjligt att använda fingeravtrycksläsare för att logga in, låsa upp datorn eller bekräfta administrativa åtgärder, till exempel när du använder sudo eller startar program som kräver root-behörighet.

    Projektledaren Clement Lefebvre berättar i Linux Mints senaste nyhetsbrev att Fingwit är en ny applikation utvecklad internt. Den bygger på bakgrundstjänsten fprintd, men använder en mer avancerad PAM-modul än den traditionella pam_fprintd.so. Denna smartare lösning kan känna av när fingeravtrycksautentisering inte bör användas – till exempel om hemkatalogen är krypterad och lösenord krävs för att låsa upp den. I sådana fall växlar Fingwit automatiskt till lösenordsinmatning för att undvika att sessionen kraschar.

    Fingwit är en del av Linux Mints XApp-projekt, vilket betyder att det är byggt för att fungera inte bara i Mint utan också i andra Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer. Källkoden är öppen och finns tillgänglig på GitHub för den som vill granska eller bidra till utvecklingen.

    Utvecklingen av Fingwit har dessutom fått draghjälp genom ett samarbete med det amerikanska företaget Framework, som är känt för sina modulära bärbara datorer. Både Framework Laptop 13 och Framework Desktop kommer snart att kunna köpas med Linux Mint förinstallerat.

    Linux Mint 22.2 bjuder även på andra nyheter, bland annat:

    • Förbättrat standardtema Mint-Y
    • Möjlighet att ändra accentfärg i Flatpak-appar via XDG Desktop Portal
    • Stöd för libAdwaita i teman som Mint-Y, Mint-X och Mint-L
    • Ett nytt bibliotek kallat libAdapta, som ger bättre temasupport i Adwaita-appar

    Släppet av Linux Mint 22.2 väntas ske i juni eller juli 2025. En betaversion kommer att bli tillgänglig för testning inom kort.

  • Återbrukad trotjänare: HP EliteBook 2540p år 2025

    För inte så länge sedan fick jag tag på en gammal trotjänare – en HP EliteBook 2540p, en modell som lanserades runt 2010. Det är svårt att tro att det har gått över 15 år sedan den här lilla affärsdatorn först dök upp på marknaden. Men vad kan man egentligen använda en sådan gammal maskin till i dag?

    Gamla insidan, ny potential?

    Under skalet sitter en första generationens Intel Core i7, 4 GB RAM och en mekanisk hårddisk. Just hårddisken är flaskhalsen – det märks direkt att den inte har uppgraderats till SSD, vilket gör att uppstart och programstarter tar sin lilla tid. Men det går.

    Trots åldern är datorn förvånansvärt komplett: den har både VGA och DisplayPort, och till och med en märklig, numera nästan bortglömd kontakt – troligen för en dockningsstation. Den lilla 12,1-tumsskärmen har en upplösning på 1280 × 800, vilket inte är mycket att skryta med år 2025.

    Specifikationer (testexemplar)

    • Processor: Intel Core i7 (1:a generationen)
    • RAM: 4 GB DDR3
    • Lagring: Mekanisk hårddisk (HDD)
    • Skärm: 12,1 tum, 1280 × 800 pixlar (16:10)
    • Grafik: Intel HD Graphics
    • Anslutningar:
      • DisplayPort
      • VGA
      • 2 × USB 2.0
      • 1 × eSATA/USB-kombinationsport
      • SD-kortläsare
      • Ethernet (RJ-45)
      • Ljud in/ut
      • Dockningskontakt (proprietär)
    • Trådlöst: Wi-Fi 802.11n, Bluetooth (beroende på konfiguration)
    • Vikt: cirka 1,5 kg
    • Operativsystem vid test: Linux Ubuntu 24.04 LTS

    Upplevelse med Ubuntu

    Som Linux-dator flyter den på helt okej, även om den tar en liten stund på sig att starta. Jag installerade Ubuntu 24.04 LTS, som har stöd ända till år 2028.

    Visst, skärmen är lite lågupplöst för att vara 2025 – men så vadå? Det går alldeles utmärkt att surfa till exempel dagstidningar som SvD, och den klarar dessutom att streama från SVT Play utan problem.

    Den här maskinen var egentligen på väg till tippen, vilket hade varit synd – särskilt eftersom just det här exemplaret är i fint skick, och fungerar utmärkt med Linux Ubuntu. En perfekt dator för den som behöver just ungefär detta.

    Vad klarar den i dag?

    Överraskande mycket faktiskt. Jag testade att streama SVT Play, och det fungerade utan problem. Inga hack, inget lagg – bara gammal hederlig stabilitet.

    Det jag upplever som en nackdel är att det är en förstegenerations i7. Men som en kompis att ta med sig på resor och liknande – där man kanske inte vill ta med sin dyra, fina dator – fungerar den bra. Batteritiden på det exemplar jag testar är helt okej, och den här generationen har fortfarande batterier man kan byta själv.

    Maskinen har även en DVD-spelare. Om man rör sig i områden där streaming inte fungerar, är det en fördel – DVD-filmer finns ofta att köpa billigt i second hand-butiker.

    För den som behöver en ordbehandlare, skriva e-post eller kanske ha en dator i köket för recept och nyheter – då räcker den här maskinen långt.

    Slutsats

    Nej, HP EliteBook 2540p kommer inte vinna några farttävlingar. Men den är välbyggd, kompakt och funktionell – och framför allt: den var gratis. Med en SSD och kanske lite mer RAM skulle den till och med kunna bli en riktigt trevlig liten vardagsmaskin.

    I en tid där återbruk och hållbarhet är viktigare än någonsin är det fascinerande att se hur mycket liv det faktiskt finns kvar i en femton år gammal laptop.

  • OpenSnitch – Applikationsbrandväggen som Linux länge saknat

    OpenSnitch är en applikationsbrandvägg för Linux som övervakar utgående nätverksanslutningar. Den visar varningar när ett program försöker nå internet och låter dig tillåta eller blockera det – antingen tillfälligt eller permanent – för ökad kontroll och integritet.

    I många år har macOS-användare haft tillgång till Little Snitch, en populär applikationsbrandvägg som ger total kontroll över vilka program som får ansluta till internet. På Linux har däremot liknande lösningar lyst med sin frånvaro – tills OpenSnitch dök upp.

    OpenSnitch är ett öppen källkod-projekt inspirerat av Little Snitch, och ger Linuxanvändare möjlighet att övervaka och styra utgående nätverksanslutningar på ett sätt som traditionella brandväggar som iptables, ufw eller firewalld inte kan. I stället för att bara fokusera på portar och IP-adresser, handlar OpenSnitch om vilka applikationer som kommunicerar – och vart de skickar sin data.

    I denna artikel går vi igenom varför OpenSnitch är ett viktigt säkerhetsverktyg, hur det fungerar, hur du installerar det och vad du kan förvänta dig när du börjar använda det.

    Vad gör OpenSnitch unikt?

    OpenSnitch fungerar som en användarstyrd brandvägg för utgående trafik, vilket innebär att du får ett meddelande varje gång ett program försöker kommunicera med omvärlden. Du får då möjlighet att välja om anslutningen ska tillåtas eller blockeras – antingen tillfälligt eller permanent.

    Detta ger inte bara en förstärkt säkerhet utan även insyn i vilka program som faktiskt skickar data från din dator, något som kan vara ovärderligt både ur ett integritets- och felsökningsperspektiv.

    Exempel på vad du kan göra med OpenSnitch:

    • Se vilka appar som försöker ansluta till specifika IP-adresser och domäner.
    • Blockera appar från att skicka ut data utan att du godkänt det.
    • Skapa regler som automatiskt hanterar framtida försök från samma app eller till samma destination.
    • Hantera regler via ett enkelt grafiskt gränssnitt.
    • Logga och inspektera historik för nätverksaktivitet.

    Installation av OpenSnitch

    Projektet är aktivt utvecklat och finns tillgängligt som paket för de flesta större Linuxdistributioner. OpenSnitch består av två delar:

    1. opensnitch – själva brandväggsdaemonen.
    2. opensnitch-ui – det grafiska användargränssnittet.

    Ubuntu / Debian

    1. Ladda ner .deb-paketen från projektets releasesida på GitHub.
    2. Öppna en terminal i mappen där du sparat paketen och kör: sudo apt install ./opensnitch*.deb ./python3-opensnitch-ui*.deb
    3. Alternativt kan du dubbelklicka på paketen för att installera via det grafiska programhanteringsverktyget.

    Fedora / RHEL / CentOS

    1. Ladda ner .rpm-paketen från GitHub.
    2. Installera med dnf eller yum: sudo dnf install ./opensnitch-*.rpm ./opensnitch-ui*.rpm eller: sudo yum localinstall opensnitch-*.rpm opensnitch-ui*.rpm
    3. Aktivera och starta tjänsten: sudo systemctl enable --now opensnitchd
    4. Starta gränssnittet: opensnitch-ui

    Arch Linux

    Använd:

    sudo pacman -S opensnitch
    

    Så fungerar OpenSnitch

    När OpenSnitch körs i bakgrunden, övervakar den varje försök till utgående anslutning som ett program gör. Vid första försök kommer ett fönster att dyka upp med information som:

    • Programnamn och dess sökväg
    • IP-adress eller domän som det försöker nå
    • Portnummer som används

    Du kan då välja något av följande alternativ:

    • Tillåt en gång
    • Blockera en gång
    • Tillåt alltid
    • Blockera alltid

    Exempel: Firefox

    Om du startar Firefox och den försöker ansluta till 93.184.216.34 (example.com) på port 443 (HTTPS), får du en notifiering med just den informationen. Du kan då godkänna anslutningen permanent eller blockera den tills du är säker på vad det handlar om.

    Regelhantering

    Alla beslut du gör sparas som regler, och dessa regler kan du:

    • Visa och organisera i gränssnittet.
    • Ändra eller ta bort efter behov.
    • Temporärt stänga av eller aktivera.
    • Skriva eller redigera manuellt – reglerna sparas som textfiler i /etc/opensnitch/rules/.

    Du kan exempelvis skapa regler som endast tillåter en viss app att ansluta till en specifik domän på en specifik port – perfekt för den som vill minimera attackytan på sin dator.

    Fördelar och målgrupp

    OpenSnitch är ett särskilt värdefullt verktyg för:

    • Integritetsmedvetna användare som vill veta exakt vilka program som kommunicerar externt.
    • Utvecklare som vill felsöka nätverksanrop i sina applikationer.
    • Systemadministratörer som vill ha en ytterligare skyddsnivå mot misstänkt trafik.
    • Säkerhetsentusiaster som söker ett Linuxalternativ till Little Snitch.

    Slutsats

    OpenSnitch fyller ett tomrum i Linuxvärlden: möjligheten att kontrollera och övervaka utgående trafik per applikation. Det är lätt att installera, enkelt att använda och har ett aktivt utvecklingscommunity bakom sig.

    För dig som vill ha full insyn i vad som händer i din dator – inte bara vad som försöker ta sig in, utan också vad som försöker ta sig ut – är OpenSnitch ett utmärkt verktyg att lägga till i ditt säkerhetsarsenal.

    Tips: Komplettera gärna med traditionella brandväggar som ufw eller nftables för ett heltäckande skydd – inåt och utåt.

  • IPFire 2.29 Core Update 194: Ny kärna, förbättrad Pakfire och uppdaterade paket

    IPFire-projektet har släppt IPFire 2.29 Core Update 194, en ny stabil version av den populära öppna brandväggsdistributionen som är känd för sitt fokus på säkerhet och prestanda. Den här uppdateringen bygger vidare på föregående version med flera tekniska förbättringar och ett flertal uppdaterade paket.

    Ny Linux-kärna 6.12.23 LTS

    En av de viktigaste förändringarna i denna version är uppgraderingen till Linux-kärnan 6.12.23 LTS, som innehåller flera viktiga säkerhets- och stabilitetsförbättringar.

    Förbättringar i gränssnitt och certifikathantering

    Pakfire-gränssnittet har gjorts mer överskådligt och lättanvänt, vilket förenklar hanteringen av paket. Dessutom har processen för att förnya IPsec-värdcertifikat förbättrats för att säkerställa att alla interna filer uppdateras korrekt.

    Tekniska förändringar i nätverkshanteringen

    Uppdateringen ändrar även brandväggsbeteendet så att utgående anslutningar som använder en Alias-IP inte längre NAT:as till standardadressen på RED-gränssnittet. Detta ger bättre kontroll över utgående trafik.

    Bytte till libidn2

    Distributionen har även bytt från libidn till libidn2, vilket förbättrar hantering av internationella domännamn enligt modernare standarder.

    Uppdaterade paket

    Ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats, däribland:

    • BIND 9.20.8, D-Bus 1.16.2, Suricata 7.0.10, Zabbix 7.0.11 LTS,
    • iproute2 6.14.0, gettext 0.24, libxml2 2.14.0, util-linux 2.41,
    • och många fler – inklusive säkerhetsbibliotek, komprimeringsverktyg och nätverksverktyg.

    Uppdaterade tillägg (Add-ons)

    Flera tillägg har också fått nya versioner:

    • Bacula 15.0.2, FFmpeg 7.1.1, Git 2.49.0, Samba 4.22.0,
    • mpd 0.24.3, mympd 20.1.2, OVMF 2025.02-1, med flera.

    Tillgänglighet

    IPFire 2.29 Core Update 194 finns tillgänglig för nedladdning som ISO- eller USB-avbild från den officiella webbplatsen. Den stöder både x86_64– och ARM64-arkitekturer. Användare med befintliga installationer kan uppdatera direkt via det inbyggda systemet för att ta del av alla nya förbättringar.


  • IPFire får stöd för post-kvantkryptografi i nya uppdateringen

    Lede fi lyssnar, kryptera mera.

    Den öppna och säkra Linux-baserade brandväggsdistributionen IPFire har nu släppt en ny uppdatering som tar ett stort kliv framåt inom cybersäkerhet. Den senaste versionen, Core Update 193, introducerar nämligen stöd för post-kvantkryptografi i IPsec-tunnlar – en metod som skyddar trafiken även mot framtida hot från kvantdatorer.

    Det nya skyddet bygger på ML-KEM (Module-Lattice-Based Key Encapsulation Mechanism) och är aktiverat som standard för alla nya IPsec-tunnlar som använder moderna algoritmer som Curve25519, Curve448, andra NIST-godkända elliptiska kurvor samt RSA-3072 och RSA-4096.

    Uppdateringen justerar även standardinställningarna för kryptering. AES-256 används nu i första hand, i både GCM- och CBC-läge, samt ChaCha20-Poly1305. Samtidigt tas AES-128 bort från standardlistan, då det anses erbjuda för svagt skydd jämfört med modernare alternativ.

    Andra nyheter i IPFire 2.29 Core Update 193 inkluderar:

    • Uppdaterad verktygskedja med GNU C Library 2.41 och GNU Binutils 2.44
    • Förbättrad hårdvarustöd genom ny firmware och mikrokod
    • DNS-over-TLS aktiverat som standardtjänst
    • Förbättrad användarupplevelse i gränssnittet för brandväggsgrupper
    • Åtgärdat fel med IPsec-certifikat som inte kunde förnyas
    • Borttagning av den föråldrade botnät-blocklistan från abuse.ch
    • Uppdateringar av flera komponenter och tillägg

    Den nya versionen finns nu tillgänglig för nedladdning som ISO- eller USB-avbildning via IPFires officiella webbplats. Där kan du även läsa hela listan över ändringar.


    Nerladdningar : https://www.ipfire.org/downloads/ipfire-2.29-core193

  • IPFire 2.29 med Kernel 6.12 LTS

    IPFire är en populär och säkerhetsfokuserad Linux-baserad brandväggslösning med öppen källkod, särskilt anpassad för att skydda nätverk och erbjuda hög prestanda. Nu har IPFire-teamet släppt version 2.29 Core Update 192, som medför flera intressanta förbättringar och viktiga nyheter för användarna.

    Den största uppgraderingen är övergången till den senaste långtidssupportade kärnan Linux 6.12 LTS, som ersätter den tidigare Linux 6.6 LTS. Båda versionerna har officiellt stöd fram till december 2026, men version 6.12 erbjuder betydande prestandaförbättringar, inklusive upp till 40 procent snabbare TCP-prestanda, stöd för TCP fraglist Generic Receive Offload (GRO), samt förbättringar i schemaläggningen som ger lägre fördröjning vid nätverkstrafik och bättre stöd för modern hårdvara.

    Utöver kärnuppgraderingen har IPFire 2.29 Core Update 192 infört nya drivrutiner, bland annat för Realtek 8812au-chipset, och inkluderar även ny firmware specifikt för Raspberry Pi SBC:er samt U-Boot 2024.10.

    IPFire-teamet har även gjort betydande förbättringar i systemets prestanda genom att ersätta det äldre zlib-komprimeringsbiblioteket med zlib-ng, vilket ger snabbare komprimering och dekomprimering på moderna CPU:er.

    En viktig förändring är borttagandet av utskriftssystemet CUPS, eftersom det har upptäckts säkerhetsbrister och projektet inte längre aktivt underhålls. Dessutom anses de flesta moderna skrivare redan vara utrustade med inbyggt nätverksstöd, vilket minskar behovet av ett separat utskriftssystem i IPFire.

    Andra mindre förbättringar inkluderar uppdateringar av statistikverktyget collectd till version 5.12.0, förbättrad hantering av logotyper i IPFire Captive Portal, och förbättrad fransk översättning. Hastighetsmätningsverktyget speedtest-cli har även fått möjlighet att schemaläggas till regelbundna tider (varje hel och halv timme).

    IPFire 2.29 Core Update 192 är nu tillgängligt för nedladdning via den officiella webbplatsen, i form av ISO- och USB-avbildningar för 64-bitars (x86_64) och AArch64 (ARM64) hårdvaruplattformar.

    https://9to5linux.com/ipfire-hardened-linux-firewall-distro-is-now-powered-by-linux-kernel-6-12-lts

  • IPFire Linux-brandvägg förbereds för Wi-Fi 7 och anammar post-kvantkryptografi”

    IPFire är en säkerhetsinriktad Linux-distribution som används främst som router och brandvägg. Den är utformad för att erbjuda robust nätverkssäkerhet genom avancerade funktioner som trafikhantering, VPN-stöd och filtrering av skadlig kod. Med sitt användarvänliga gränssnitt och omfattande anpassningsmöjligheter är IPFire ett populärt val för både företag och privatpersoner som behöver en kraftfull och flexibel nätverkslösning.

    IPFire-projektet har nu släppt en ny version, IPFire 2.29 Core Update 190, som introducerar flera förbättringar och nya funktioner. Bland höjdpunkterna finns stöd för post-kvantkryptografi i SSH-nyckelutbyten, vilket inkluderar moderna algoritmer som Streamlined NTRU Prime och X25519 kombinerade med SHA-512, samt den modulbaserade nyckelkapslingsmetoden MK-KEM. Detta stärker systemets säkerhet inför framtida hot från kvantdatorer.

    En betydande förändring är att RSA-nycklar inte längre stöds i webbgränssnittet och SSH för nya installationer. På befintliga installationer behålls dock RSA-nycklar för att säkerställa kompatibilitet med övervakningsverktyg. Utvecklarna motiverar detta steg med att elliptisk kurvkryptografi anses säkrare och bättre rustad för framtida säkerhetsutmaningar.

    Den nya versionen förbereder också IPFire för nästa generations trådlösa nätverk, Wi-Fi 7, genom funktioner som automatisk kanalsökning och en omdesignad webbgränssnittsstruktur som gör det enklare att konfigurera trådlösa nätverk. Dessutom loggas nu information om trådlösa åtkomstpunkter till systemloggen, vilket underlättar felsökning.

    Andra förbättringar i denna uppdatering inkluderar:

    • Förbättrade inställningar för RED-gränssnittet, vilket nu kan användas utan RFC4039 Rapid Commit-alternativet.
    • Möjlighet att hantera fördelade nycklar med kommatecken.
    • Uppdaterade brandväggsregler för att bättre hantera funktioner som SYN Flood-skydd.
    • Felsökningar för problem relaterade till DHCP-leases, OpenVPN-inställningar och boot-processen.
    • Nytt stöd för installation via seriell konsol på UEFI-system.

    Samtidigt har flera kärnkomponenter och tillägg uppdaterats till sina senaste versioner. Denna omfattande uppdatering stärker IPFire:s position som en pålitlig och framtidssäker plattform för nätverkssäkerhet.

    Den senaste versionen av IPFire kan laddas ner från projektets officiella webbplats som ISO- eller USB-bild.

  • Skyltprojektet så blev resultatet

    Så här blev resultatet. Dock fungera den här skärmtypen mindre bra i solljus. Men vår uppdragsgivare kan numera ändra öppet tiderna dirket på internet. Skärmen updatera var 2:e min till internet.

    Tidigare i år skrev vi om hur man bygger en digital skylt baserad på Linux och öppen källkodsmjukvara. Vi använde mjukvara som WordPress , webläsare firefox och OS:et blev Debian.

    En digitalskylt kan underlätta livet för småföretagare. Det fick vi erfara i praktiken under nyår 2025, när sjukdom inträffade och vi tvingades hålla butiken stängd. Att slänga sig i en taxi och åka 5 km för att sätta upp en papperslapp med information om att det var stängt på grund av sjukdom hade varit väldigt besvärligt, särskilt med 39 graders feber. Nu var bara gå in ”skyltens” hemsida och ändra budskapet.

    I del 1 av artikeln beskrev vi hur man konfigurerar Linux för att starta Firefox i kioskläge.

    I del 2 av artikeln förklarade vi hur man kan använda WordPress som mjukvara för att presentera innehållet.

    Så här fungerar det: Firefox laddar hemsidan i kioskläge (kioskläge innebär att Firefox startar i fullskärmsläge). Ett cron-jobb simulerar att F5-tangenten trycks varannan minut, vilket innebär att sidan laddas om. Om man till exempel byter startsida i WordPress, kommer den nya sidan att laddas om automatiskt.

    Vad fungerade mindre bra?

    Att skapa en dörrskylt med en skärm för 1 300 kronor fungerade inte så bra i starkt solljus. Men det är en kostnadsfråga. En skärms ljusstyrka mäts i nits, och utomhusskärmar är inte billiga.

    Den mekaniska konstruktionen:
    Datorn Zimblade Är fäst med buntband i plastchassit som har 3D printas för ändamålet. Notera att vi bara har en 240 v strömsladd till USB C AC adapter som matar både skärmen och datorn med ström. Hela paktet väger ca 0,5 kg. Även skärmen kan ta emot en video signal via USB C , vilket gör det smidigt.

    Vi 3D-printade ett ”chassi” för skärmen och på baksidan av ramen hängdes Zimblade datorn. Se bilden ovan.

    Skärmen hängdes i vanliga nylonsnören och dubbelhäftande tejp fixerade den mot fönstret.

    Som beskrevs i tidigare artiklar försökte vi lösa detta med en Raspberry Pi 4, det fungerade inte så bra. Nu har Raspberry PI 5 kommit en 16 GB RAM version, men den är dyrare än att köpa en Zimblade.

    Även om ”skylten” inte kräver mycket CPU kraft, så förbrukar den en del minne. En sak vi fick göra var att skaffa ett litet USB Nano Wi-Fi-nätverkskort ( Finns att köpa på amazon för ca 100:- ) . En av nackdelarna med Zimablade är att den kommer utan inbyggt Wi-Fi, men det är lätt åtgärdat med USB Wifi kort.

    Debian vs. annan Linux-distribution

    Vi valde Debian eftersom den kan installeras i ett rent skick, så man kan enkelt installera just de komponenter som behövs. Detta för att spara minne. I vårt fall är minne inget problem, då vi satte in 16 GB DDR3-minne i Zimaboard. Installationen tar upp 712 MB RAM när den i princip bara kör Firefox i kioskläge. På disken tar installationen upp cirka 6,1 GB.

    Andra tillämpningar:

    På bilden har vi en gamla HP Compaq 6715b , som ursprunligen kom med Windows Vista. Datorn är m/2008 . Maskinen är enligt cpubenchmark.net är den långsamare än de Celeron maskiner som idag säljs billigt. Men datorn fungera utmärkt för skylt. Datorn bör kosta max 200:- på en loopis

    Man kan till exempel använda en gammal laptop som skylt. Antingen använder man laptopens egen skärm eller kopplar en platt-TV till datorn. Vi gjorde detta med en gammal HP-laptop som ursprungligen var byggd för Windows Vista. Allt beror alltså på vad man ska använda apparaten till. Det finns gott om övergivna datorer och TV-apparater, vilket gör det möjligt att genomföra detta projekt till en ganska låg kostnad.

    Om du inte orka slöjda ihop en dörrskylt själv, finns den som färdig på produkt att köpa på :


  • Linus Torvalds Släpper Första Release Candidate för Linux Kernel 6.12: Vad Du Behöver Veta

    Linux-kärnan, hjärtat i operativsystemet Linux, har nått en ny milstolpe. Linus Torvalds, skaparen av Linux, har idag meddelat den allmänna tillgängligheten för offentlig testning av den första Release Candidate (RC) för den kommande versionen 6.12. Men vad innebär detta och vad kan vi förvänta oss av den nya kärnversionen?

    Vad Är Linux Kernel?

    Linux-kärnan är den centrala komponenten i Linux-operativsystemet. Den hanterar kommunikation mellan maskinvaran och mjukvaran, styr resurser som minne och processorkraft, samt möjliggör att olika program kan köras samtidigt utan konflikter. Kärnan är ansvarig för grundläggande funktioner som filhantering, nätverksanslutningar och säkerhet. Eftersom Linux används i allt från smartphones och datorer till servrar och inbyggda system, är dess kärna avgörande för operativsystemets prestanda och stabilitet.

    Vad Är en Release Candidate (RC)?

    En Release Candidate, eller RC, är en förhandsversion av en programvara som är nära den slutliga releasen. Den används för omfattande testning av nya funktioner och buggfixar innan den officiella versionen släpps. Målet med en RC är att identifiera och åtgärda eventuella kvarstående problem för att säkerställa en stabil och pålitlig slutprodukt. För Linux-kärnan innebär varje RC ett steg närmare den slutgiltiga versionen, där communityn kan bidra med feedback och rapportera buggar.

    Första Release Candidate för Linux Kernel 6.12

    Idag markerar två veckor sedan att mergefönstret för Linux-kärna 6.12 öppnades, samma dag som Linux-kärna 6.11 släpptes. Detta innebär att det är dags för användare att börja testa de första RC-versionerna av den kommande Linux 6.12-kärnan. Den första RC är nu tillgänglig för nedladdning från Linus Torvalds git-träd.

    Nya Funktioner och Förbättringar

    Linux 6.12 introducerar en rad nya funktioner och förbättringar som syftar till att öka prestanda, säkerhet och användarvänlighet. Här är några av de mest framstående nyheterna:

    • Realtidsstöd med PREEMPT_RT: Förbättrad hantering av realtidsuppgifter, vilket är kritiskt för applikationer som kräver snabb och förutsägbar respons.
    • Ny Schemaläggare – sched_ext: En förbättrad schemaläggare som optimerar processhanteringen för bättre prestanda.
    • Clang-stöd för nolibc: Stöd för Clang-kompilatorn, inklusive Link Time Optimization (LTO), vilket förbättrar kompileringseffektiviteten.
    • cpuidle-verktyg: Möjliggör en mer detaljerad visualisering av CPU:ns inaktiva tillstånd, vilket hjälper till att optimera energiförbrukningen.
    • Stöd för NVIDIA:s Virtuella Kommandokö: Förbättrad hantering av grafikprocesser genom SMMUv3.
    • DRM-Panikmeddelanden som QR-koder: Underlättar snabb felsökning genom att omvandla panikmeddelanden till QR-koder.
    • SWIG-bindningar för libcpupower: Gör det enklare att skriva skript som utnyttjar och utökar libcpupowers funktionalitet.

    Förbättrat Hårdvarustöd

    Linux 6.12 utökar stödet för en mängd ny hårdvara, vilket gör operativsystemet kompatibelt med de senaste enheterna och komponenterna på marknaden. Några höjdpunkter inkluderar:

    • Stöd för Marvell xSPI, Mediatek MTK7981, och NXP i.MX8ULP: Förbättrad kompatibilitet med olika chipsets och kontrollers.
    • Nya Drivrutiner för Realtek Automotive PCIe-enheter: Stöd för modeller som RTL9054 och RTL9068, vilket förbättrar användningen i fordonsapplikationer.
    • Intel Xe2-grafik Aktiverad som Standard: För Lunar Lake och Battlemage-processorer, vilket ger bättre grafikprestanda direkt ur lådan.

    Nätverksförbättringar

    Linux 6.12 inkluderar även flera nätverksförbättringar som syftar till att öka hastigheten och effektiviteten i datakommunikation:

    • Device Memory TCP-stöd: Möjliggör nollkopiering av mottagna TCP-payloads till en DMABUF-minnesregion, vilket förbättrar dataöverföringshastigheten.
    • IPv6 IOAM6-stöd: För nya tunsrc encap-lägen, vilket förbättrar nätverkets spårbarhet och prestanda.
    • PTP PHC-Integrering: Möjliggör läsning av den fysiska hårdvaruklockan tillsammans med MONOTONIC_RAW-tidsstämplar, vilket förbättrar tidskoordineringen i nätverkstrafiken.

    Kommande Släpp

    Den slutliga versionen av Linux-kärna 6.12 förväntas släppas i mitten eller slutet av november 2024. Släppdatumet beror på hur många RC-milstolpar som Linus Torvalds och Linux-communityn behöver för att säkerställa en stabil och pålitlig release. Om endast sju RC:er behövs kan den slutliga releasen ske den 17 november, medan åtta RC:er skulle förhala det till den 24 november.

    Slutsats

    Linux 6.12 lovar betydande förbättringar inom prestanda, säkerhet och hårdvarustöd, vilket gör den till en viktig uppdatering för både utvecklare och användare. Med den första RC tillgänglig för testning har Linux-communityn en möjlighet att bidra till att forma den slutliga versionen, säkerställa att den möter behoven hos en bred användarbas och fortsätter att vara ett ledande operativsystem i den snabbt utvecklande teknologiska landskapet.

    För dem som är intresserade av att testa den nya RC-versionen eller följa utvecklingen, kan den laddas ner från Linus Torvalds git-träd här.

  • Tor och Tails Slår Sig Samman för att Förstärka Global Internetfrihet och Integritet

    I en tid då digital övervakning och censur blir allt vanligare har två av de mest framstående aktörerna inom onlineintegritet, Tor-projektet och Tails Linux-distributionen, beslutat att gå samman. Denna fusion syftar till att stärka den globala kampen för internets frihet och användarnas integritet genom gemensamma resurser och expertis.

    Vad Är Tor och Tails?

    Tor-projektet är känt för att erbjuda verktyg som anonymiserar användares internettrafik. Genom att dirigera data genom ett globalt nätverk av frivilliga servrar, maskeras användarens identitet och plats, vilket gör det svårt för tredje parter att spåra deras onlineaktiviteter. Tor används ofta av aktivister, journalister och individer i repressiva regimer för att skydda sin anonymitet och undvika övervakning.

    Tails (The Amnesic Incognito Live System) är en säkerhetsspecialiserad Linux-distribution som är utformad för att köras från en USB-enhet eller DVD utan att lämna några spår på den dator som används. Tails använder Tor-nätverket för att säkerställa anonymitet och erbjuder en rad verktyg för att kryptera kommunikation och skydda användardata. Detta operativsystem är särskilt uppskattat av dem som behöver hög nivå av säkerhet, såsom journalister, forskare och människorättsaktivister.

    En Oväntad Fusion

    I ett oväntat drag i slutet av 2023 presenterade Tails-teamet idén om en sammanslagning med Tor-projektet. Motivationen bakom detta beslut var Tails växande behov av en mer hållbar struktur för att kunna fortsätta utvecklas utan att belasta det befintliga teamet ytterligare. Genom att slå samman sina operationer med Tor-projektet, som redan har ett etablerat operativt ramverk, kan Tails fokusera på sitt kärnuppdrag att förbättra och underhålla sitt operativsystem.

    Fördelar med Sammanslagningen

    Denna sammanslagning förväntas medföra flera fördelar:

    • Effektivare Samarbete: Genom att kombinera resurser och expertis kan Tor och Tails snabbare utveckla och integrera nya funktioner, vilket ökar effektiviteten i deras gemensamma arbete mot digitala hot.
    • Ökad Hållbarhet: En gemensam struktur minskar operativa kostnader och ökar hållbarheten för båda projekten, vilket säkerställer långsiktig utveckling och underhåll av viktiga verktyg för onlineintegritet.
    • Utökat Utbildningsprogram: Med Tor-projektets befintliga utbildningsinsatser kan den integrerade organisationen nu erbjuda bredare utbildnings- och informationsprogram som täcker både nätverks- och systemnivåsäkerhet.

    Isabela Fernandes, verkställande direktör för Tor-projektet, kommenterar fusionen:

    “Genom att förena våra organisationer säkerställer vi inte bara en hållbar utveckling av våra verktyg, utan också en snabbare och mer effektiv integration av nya funktioner. Detta samarbete stärker vårt gemensamma uppdrag att skydda användares frihet och integritet online.”

    En Starkare Front mot Digitala Hot

    Genom att kombinera Tor och Tails resurser skapas en mer robust plattform för att bekämpa en bredare variation av digitala hot. Medan Tor-browsern erbjuder anonymitet på nätet, säkerställer Tails hela operativsystemet från filer till webbläsarsessioner. Tillsammans erbjuder de en omfattande lösning för dem som behöver både nätverks- och systemnivåsäkerhet, särskilt i högriskmiljöer.

    Journalister i repressiva områden och de som hanterar känslig information kommer särskilt att dra nytta av denna sammanslagning, då de ofta använder båda verktygen för att skydda sina kommunikationer och säkra sina källor.

    Framtida Möjligheter

    Fusionen mellan Tor och Tails öppnar upp för nya möjligheter inom utbildning, forskning och utveckling av integritetsverktyg. Genom att slå samman sina styrkor kan de bättre adressera de växande behoven inom digital säkerhet och integritet, och samtidigt fortsätta att stödja en global gemenskap som kämpar för frihet och säkerhet online.

    Denna sammanslagning markerar en viktig milstolpe i kampen mot digital övervakning och censur, och visar hur samarbete mellan ledande aktörer kan skapa starkare och mer effektiva lösningar för att skydda individers frihet på internet.

    https://tails.net/news/tails_tor/index.en.html

    https://blog.torproject.org/tor-tails-join-forces

  • Gör din digitala skylt med Linux och annan öppen källkod mjukvara, del 2


    Nu har vi kommit fram till del 2 i vår artikelserie om att bygga en egen digital skylt.

    I del 1 gick vi igenom hur man konfigurerar Debian och startar Firefox i kioskläge.

    I denna del ska vi diskutera lite om vilken mjukvara man kan använda för sin digitala skylt. Det finns många webbapplikationer som är specialgjorda för digitala skyltar, och man kan även välja att göra en egen hemsida i vanlig HTML.

    Vi kommer dock att rekommendera att använda CMS:et WordPress av följande skäl:

    Fördelar:

    1. Det är lätt att installera.
    2. Det finns ett stort antal moduler tillgängliga, och det är relativt enkelt att göra egna anpassningar.
    3. Det är enkelt att ändra innehållet. Man behöver bara ändra startsidan.
    4. Det är gratis om man hostar det själv.

    Nackdelar:
    Det är inte riktig mjukvara för digitala skyltar, eftersom det inte är gjort för att hantera många budskap.

    Lokalhost eller fjärrhost:
    Om man kör lokalt på datorn, och väljer den hårdvara som nämns i tidigare inlägg, klarar den utan problem att köra både Apache och MySQL.

    En fördel med localhost är att man inte behöver ha en internetanslutning. Men en nackdel är att det inte är lika lätt att ändra innehållet när man är på resande fot.

    Om skylten ska placeras på en fysiskt otillgänglig plats måste man kunna komma åt datorn via något verktyg som till exempel AnyDesk, TeamViewer eller VNC.

    QR-koder:
    QR-koder har på senare tid fullkomligt exploderat i marknadsföringssammanhang. Kom dock ihåg att inte alla telefoner kan läsa QR-koder direkt i kameraappen; det fungerar på Apples telefoner, men på billigare Androidtelefoner från Kina fungerar det inte utan att man installerar en app, vilket kan vara krångligt.

    Se till att URL:en i QR-koden går direkt till din hemsida och inte via någon tredjepartstjänst på nätet. Gratis tjänster på nätet tenderar att bli betaltjänster eller försvinna helt.

    Gör inte det klassiska misstaget att trycka QR-koden på något som reflekterar, till exempel glas, eftersom det gör QR-koden oanvändbar.

    Om du använder QR-koder i olika sammanhang, till exempel på trycksaker eller skyltar, kan det vara en bra idé att lägga till en specifik parameter i URL:en, såsom http://dinhemsida.se?ref=kod. Här bör ”kod” vara en unik identifierare för den specifika trycksaken eller skylten där QR-koden finns. På detta sätt kan du enklare spåra trafiken och se varifrån dina besökare kommer.

    Klart för driftsättning:
    Nu har du installerat din WordPress antingen på en host utanför ditt nätverk eller på den dator som ska sköta skylten.

    Uppdatering av hemsidan:
    I föregående inlägg finns ett script som skickar F5 (Trycker man F5 så updateras hemsidan) regelbundet, om man lägger upp det som ett cronjobb. Ett tips är att låta det köras i bakgrunden, annars måste man lägga till JavaScript som uppdaterar hemsidan.

    Om du tänker på detta behöver du bara ändra startsidan i WordPress, så uppdateras allt automatiskt.

    Kalibrera in skärmen:
    Testa om all information får plats på din ”skylt”. Det blir inte bra om det uppstår en situation där man måste scrolla för att se hela budskapet.

    Ett tips kan också vara ställa in zoomen på skärmen, om man inte har TGB och mus kopplat till datorn. Så kan dessa skript hjälpa till.

    nano ~/zoom_in_firefox.sh

    #!/bin/bash
    # Fokusera Firefox-fönstret
    xdotool search --onlyvisible --class "firefox" windowactivate
    # Simulera Ctrl + +
    xdotool key ctrl+plus
    

    nano ~/zoom_out_firefox.sh

    #!/bin/bash
    
    # Fokusera Firefox-fönstret
    xdotool search --onlyvisible --class "firefox" windowactivate
    
    # Simulera Ctrl + -
    xdotool key ctrl+minus
    
    Gör filerna ovan körbara med 
    chmod +x ~/filname
    

    Så här installera man Word Press på Ubuntu,Debian eller Fedora

    Installationen av WordPress på Ubuntu eller Fedora involverar flera steg, inklusive installation av en webbserver, databas och PHP. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan installera WordPress på både Ubuntu och Fedora:

    För Ubuntu / Debian:

    Steg 1: Uppdatera systemet

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Steg 2: Installera LAMP-stacken (Linux, Apache, MySQL, PHP)

    sudo apt install apache2 mysql-server php php-mysql libapache2-mod-php

    Steg 3: Starta och aktivera Apache och MySQL

    sudo systemctl start apache2
    sudo systemctl enable apache2
    sudo systemctl start mysql
    sudo systemctl enable mysql

    Steg 4: Säkra MySQL-installationen

    sudo mysql_secure_installation

    Följ instruktionerna för att sätta ett root-lösenord och justera andra säkerhetsinställningar.

    Steg 5: Skapa en databas för WordPress

    sudo mysql -u root -p

    I MySQL-prompten, skriv:

    CREATE DATABASE wordpress;
    CREATE USER 'wordpressuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'password';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wordpress.* TO 'wordpressuser'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;

    Steg 6: Installera WordPress

    cd /tmp
    wget https://wordpress.org/latest.tar.gz
    tar -xzvf latest.tar.gz
    sudo mv wordpress /var/www/html/

    Steg 7: Konfigurera Apache för WordPress
    Skapa en konfigurationsfil för WordPress i Apache:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wordpress.conf

    Lägg till följande innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerAdmin webmaster@localhost
        DocumentRoot /var/www/html/wordpress
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/access.log combined
    </VirtualHost>

    Aktivera konfigurationen och omskrivningsmodulen:

    sudo a2ensite wordpress
    sudo a2enmod rewrite
    sudo systemctl restart apache2

    Steg 8: Konfigurera WordPress
    Gå till http://din_server_ip/wordpress och följ installationsguiden på webben.

    För Fedora:

    Steg 1 till 5 är liknande för Fedora men använder dnf istället för apt och har vissa skillnader i paketnamn och hantering:

    Installera LAMP-stacken

    sudo dnf install httpd mariadb-server php php-mysqlnd
    sudo systemctl start httpd
    sudo systemctl enable httpd
    sudo systemctl start mariadb
    sudo systemctl enable mariadb
    sudo mysql_secure_installation

    Skapa en databas för WordPress, som beskrivet ovan.

    Steg 6 till 8 är i princip samma, med undantag för små skillnader i hantering av tjänster och konfigurationsfiler på Fedora.

    Efter att ha följt dessa steg ska du ha en fungerande WordPress-installation på din Ubuntu,Debian- eller Fedora-server.

Etikett: Linux

  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows. Nya funktioner Nyhet Beskrivning Playback History Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen. VU‑mätare i GTK Den…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se…

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…

  • Debian 13 – Får nytt installationsprogram

    Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025. I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det…

  • IPFire 2.29 Core Update 195 – WireGuard-integrering och viktiga förbättringar

    Den populära brandväggslösningen IPFire har släppt version 2.29 Core Update 195 – en uppdatering som många nätverksadministratörer har sett fram emot. Den stora nyheten är fullt inbyggt stöd för den moderna och snabba VPN-lösningen WireGuard, men uppdateringen innehåller också en rad andra säkerhetsförbättringar och systemoptimeringar. Efterlängtad WireGuard-stöd i IPFire WireGuard har länge varit ett hett…

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…

  • Återbrukad trotjänare: TOSHIBA SATELLITE C850-1DW

    TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen. Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn…

  • Linux Mint 22.2 får stöd för fingeravtryck med nya Fingwit

    I kommande version 22.2 av Linux Mint, med kodnamnet Zara, introduceras ett nytt verktyg kallat Fingwit. Det gör det möjligt att använda fingeravtrycksläsare för att logga in, låsa upp datorn eller bekräfta administrativa åtgärder, till exempel när du använder sudo eller startar program som kräver root-behörighet. Projektledaren Clement Lefebvre berättar i Linux Mints senaste nyhetsbrev…

  • Återbrukad trotjänare: HP EliteBook 2540p år 2025

    För inte så länge sedan fick jag tag på en gammal trotjänare – en HP EliteBook 2540p, en modell som lanserades runt 2010. Det är svårt att tro att det har gått över 15 år sedan den här lilla affärsdatorn först dök upp på marknaden. Men vad kan man egentligen använda en sådan gammal maskin…

  • OpenSnitch – Applikationsbrandväggen som Linux länge saknat

    I många år har macOS-användare haft tillgång till Little Snitch, en populär applikationsbrandvägg som ger total kontroll över vilka program som får ansluta till internet. På Linux har däremot liknande lösningar lyst med sin frånvaro – tills OpenSnitch dök upp. OpenSnitch är ett öppen källkod-projekt inspirerat av Little Snitch, och ger Linuxanvändare möjlighet att övervaka…

  • IPFire 2.29 Core Update 194: Ny kärna, förbättrad Pakfire och uppdaterade paket

    IPFire-projektet har släppt IPFire 2.29 Core Update 194, en ny stabil version av den populära öppna brandväggsdistributionen som är känd för sitt fokus på säkerhet och prestanda. Den här uppdateringen bygger vidare på föregående version med flera tekniska förbättringar och ett flertal uppdaterade paket. Ny Linux-kärna 6.12.23 LTS En av de viktigaste förändringarna i denna…

  • IPFire får stöd för post-kvantkryptografi i nya uppdateringen

    Den öppna och säkra Linux-baserade brandväggsdistributionen IPFire har nu släppt en ny uppdatering som tar ett stort kliv framåt inom cybersäkerhet. Den senaste versionen, Core Update 193, introducerar nämligen stöd för post-kvantkryptografi i IPsec-tunnlar – en metod som skyddar trafiken även mot framtida hot från kvantdatorer. Det nya skyddet bygger på ML-KEM (Module-Lattice-Based Key Encapsulation…

  • IPFire 2.29 med Kernel 6.12 LTS

    IPFire är en populär och säkerhetsfokuserad Linux-baserad brandväggslösning med öppen källkod, särskilt anpassad för att skydda nätverk och erbjuda hög prestanda. Nu har IPFire-teamet släppt version 2.29 Core Update 192, som medför flera intressanta förbättringar och viktiga nyheter för användarna. Den största uppgraderingen är övergången till den senaste långtidssupportade kärnan Linux 6.12 LTS, som ersätter…

  • IPFire Linux-brandvägg förbereds för Wi-Fi 7 och anammar post-kvantkryptografi”

    IPFire är en säkerhetsinriktad Linux-distribution som används främst som router och brandvägg. Den är utformad för att erbjuda robust nätverkssäkerhet genom avancerade funktioner som trafikhantering, VPN-stöd och filtrering av skadlig kod. Med sitt användarvänliga gränssnitt och omfattande anpassningsmöjligheter är IPFire ett populärt val för både företag och privatpersoner som behöver en kraftfull och flexibel nätverkslösning.…

  • Skyltprojektet så blev resultatet

    Tidigare i år skrev vi om hur man bygger en digital skylt baserad på Linux och öppen källkodsmjukvara. Vi använde mjukvara som WordPress , webläsare firefox och OS:et blev Debian. En digitalskylt kan underlätta livet för småföretagare. Det fick vi erfara i praktiken under nyår 2025, när sjukdom inträffade och vi tvingades hålla butiken stängd.…

  • Linus Torvalds Släpper Första Release Candidate för Linux Kernel 6.12: Vad Du Behöver Veta

    Linux-kärnan, hjärtat i operativsystemet Linux, har nått en ny milstolpe. Linus Torvalds, skaparen av Linux, har idag meddelat den allmänna tillgängligheten för offentlig testning av den första Release Candidate (RC) för den kommande versionen 6.12. Men vad innebär detta och vad kan vi förvänta oss av den nya kärnversionen? Vad Är Linux Kernel? Linux-kärnan är…

  • Tor och Tails Slår Sig Samman för att Förstärka Global Internetfrihet och Integritet

    I en tid då digital övervakning och censur blir allt vanligare har två av de mest framstående aktörerna inom onlineintegritet, Tor-projektet och Tails Linux-distributionen, beslutat att gå samman. Denna fusion syftar till att stärka den globala kampen för internets frihet och användarnas integritet genom gemensamma resurser och expertis. Vad Är Tor och Tails? Tor-projektet är…

  • Gör din digitala skylt med Linux och annan öppen källkod mjukvara, del 2

    Nu har vi kommit fram till del 2 i vår artikelserie om att bygga en egen digital skylt. I del 1 gick vi igenom hur man konfigurerar Debian och startar Firefox i kioskläge. I denna del ska vi diskutera lite om vilken mjukvara man kan använda för sin digitala skylt. Det finns många webbapplikationer som…