• Stöd för HDR video i Chromium

    Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`.

    För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och HDR-kapabiliteter. Detta ger kompositorn möjlighet att mappa färger och ljusstyrka korrekt, snarare än att förlita sig på generella antaganden.

    Den här förändringen, som nyligen integrerades i Chromiums kodbas, innebär att HDR-video nu återges korrekt i Chromium på HDR-kompatibla Wayland-miljöer. Tidiga tester visar redan lovande resultat i KDE Plasma 6.4.2 – användare med stödjande hårdvara kan se fram emot djupare svärta, klarare högdagrar och generellt förbättrad bildkvalitet i HDR-innehåll.

    Att funktionen har en separat flagga som är aktiverad som standard innebär att utvecklare enkelt kan avaktivera stödet vid behov, exempelvis om problem uppstår på vissa konfigurationer. När den nya implementationen mognat förväntas det äldre stödet via `zcr_color_manager_v1` att tas bort, vilket förenklar och moderniserar Chromiums färghantering under Wayland.

    Det här är ett stort steg framåt för Linux-användare som länge efterfrågat fullvärdigt HDR-stöd i webbläsare. Även om HDR-understödet fortfarande varierar mellan olika distributioner, skrivbordsmiljöer och drivrutiner, markerar detta en viktig milstolpe i Waylands utveckling som modern displaystack för Linux.

    https://linuxiac.com/hdr-video-playback-lands-in-chromium-on-wayland

    FAKTARUTA: Vad är HDR, Chromium och Wayland?

    HDR (High Dynamic Range)
    HDR står för High Dynamic Range och är en teknik som förbättrar kontrast och färgåtergivning i bild och video.
    Det innebär:
    – Djupare svärta och ljusare högdagrar
    – Fler detaljer i både ljusa och mörka partier
    – Mer nyanserade och verklighetstrogna färger

    För att visa HDR krävs:
    – HDR-kompatibel bildskärm
    – HDR-innehåll
    – Programvara med HDR-stöd (t.ex. webbläsare)

    Chromium
    Chromium är ett öppen källkod-projekt för webbläsare som ligger till grund för bland annat:
    – Google Chrome
    – Microsoft Edge
    – Brave
    – Vivaldi

    Chromium utvecklas främst av Google och fungerar som en plattform för nya webbtekniker och funktioner – inklusive HDR-stöd på Wayland.

    Wayland
    Wayland är en modern ersättare för det äldre X11-systemet i Linux. Det är ett protokoll och ett display-server-system som hanterar grafikutmatning och inmatning från mus/tangentbord.

    Fördelar med Wayland:
    – Enklare och säkrare arkitektur
    – Mindre latens och bättre prestanda
    – Bättre stöd för moderna tekniker som HDR, HiDPI och touch

    Wayland används idag i skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE Plasma, men stödet varierar beroende på distribution och hårdvara.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL

    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.

    Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.

    Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.

    HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.

    Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.

    Sammanfattning:
    HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.

    Kan laddas ner här : https://www.heliumos.org/download/

    https://linuxiac.com/alma-based-heliumos-10-is-out-heres-what-i-think

    Fakta: HeliumOS 10

    • Bas: AlmaLinux (Kitten 10)
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (signerad för Secure Boot)
    • Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
    • Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
    • Kommandotolk: Zsh som standard
    • Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
    • Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
    • Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
    • Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
    • Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget

    HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 25.10 introducerar TPM-baserad diskkryptering – säkrare uppstart med hårdvarustöd

    TPM fungerar som en dörrvakt till din dators hårdvara. Till skillnad från en vanlig dörrvakt, som man riskerar att stöta ihop med i verkliga livet, har TPM en funktion att fylla.

    Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module.

    Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten – och gör det svårare för angripare att kringgå skyddet.

    Vad är fullständig diskkryptering (FDE)?

    FDE innebär att hela innehållet på din hårddisk krypteras, vilket gör det oläsligt utan rätt nyckel. Om datorn skulle stjälas, går det inte att komma åt datan utan att först låsa upp disken. Ubuntu har länge erbjudit FDE som ett val under installationen, där du anger ett lösenord som krävs varje gång systemet startas.

    Vad tillför TPM-stödet?

    TPM (Trusted Platform Module) är ett inbyggt säkerhetschip som finns i de flesta moderna datorer. Ubuntu 25.10 kan nu använda detta chip som en del av krypteringskedjan, vilket möjliggör:

    • Integritetskontroll vid uppstart
      TPM verifierar att inget i systemets firmware eller bootloader har ändrats sedan installationen. Om något avviker, vägrar TPM låsa upp disken.
    • Automatisk upplåsning på betrodd maskinvara
      Så länge systemet är oförändrat, låser TPM upp disken utan att du behöver skriva in något lösenord – om du inte aktiverat dubbelt skydd.
    • Skydd mot fysisk åtkomst
      Försöker någon flytta hårddisken till en annan dator, eller ändra hårdvaran, fungerar inte upplåsningen – och systemet kräver återställningsnyckeln.

    Nyheter i Ubuntu 25.10:s implementation

    Ubuntu har arbetat med TPM/FDE sedan version 23.10. I 25.10 är funktionen fortfarande experimentell, men redo att testas av fler. Här är de viktigaste nyheterna:

    1. Automatisk kompatibilitetskontroll

    Installationsprogrammet kontrollerar att systemet har ett modernt TPM-chip utan kända sårbarheter. Om din dator inte klarar kraven, visas inga alternativ för hårdvarubaserad kryptering – i stället får du en tydlig varning.

    2. Återställningsnyckel – din säkerhetslina

    När TPM-stödet aktiveras skapas en återställningsnyckel. Den används i nödfall, till exempel om:

    • Du uppdaterar BIOS/firmware
    • Du byter ut viktig hårdvara
    • TPM tror att något är fel – även om det inte är det

    Nyckeln visas tydligt under installationen. Du kan:

    • Skriva ner den
    • Spara den som fil (utanför livesystemet)
    • Skanna den som QR-kod

    Skulle du tappa bort den, finns möjlighet att generera en ny via säkerhetscentret, så länge du fortfarande har åtkomst som administratör.

    3. Extra lösenord – för dig som vill ha dubbelt skydd

    Du kan välja att lägga till ett eget lösenord som måste anges vid uppstart, även om TPM godkänner systemets tillstånd. Detta ger ett extra lager av skydd – praktiskt för känsliga miljöer.

    4. Smartare uppdateringar

    För vissa uppdateringar (exempelvis DBX), där TPM kan förutse det nya tillståndet, krävs inga extra åtgärder – systemet startar som vanligt. Men om en förändring gör att TPM inte längre känner igen uppstartsmiljön, måste du:

    • Verifiera ändringen med din återställningsnyckel
    • Godkänna det nya tillståndet som betrott

    Ubuntu 25.10 förvarnar också om en firmwareuppdatering kan påverka andra operativsystem på samma dator – exempelvis Windows med BitLocker.

    5. Förbättrat stöd för stängda drivrutiner

    Ubuntu jobbar aktivt för att TPM/FDE ska fungera även med proprietära drivrutiner, som Nvidia. Genom att paketera kärnan och viktiga komponenter i Snap, kan man säkerställa att TPM-mätningar stämmer – även när drivrutiner är stängda. Detta stöd väntas vara klart innan Ubuntu 25.10 släpps.

    Viktigt: Funktionen är fortfarande experimentell

    TPM/FDE är fortfarande i testfas och inte avsedd för produktion. Har du kritisk data och inte råd att bli utelåst från systemet, bör du vänta.

    Ubuntu-teamet kommer att be om hjälp från frivilliga testare inför släppet i oktober. Målet är att samla in så mycket data som möjligt om olika system – för att säkerställa en stabil version längre fram.

    Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025

    Med TPM-baserad kryptering tar Ubuntu ytterligare ett steg mot säkerhetsnivåer som tidigare varit reserverade för företag och avancerade användare. Även om funktionen fortfarande är ny, visar den tydligt vart Ubuntu är på väg: starkare, smartare och mer automatiserad säkerhet – utan att offra användarvänlighet.

    Sammanfattning – vad får du?

    • Skydd mot manipulation vid uppstart
    • Automatisk upplåsning på betrodda system
    • Dubbelt skydd med valfritt lösenord
    • Enkel hantering av återställningsnyckel
    • Förvarning vid uppdateringar som kan påverka TPM
    • Stöd på gång för Nvidia och andra proprietära drivrutiner

    Ubuntu 25.10 lägger grunden för framtidens säkra Linuxsystem. Delta gärna i testningen – och var med och forma nästa generations kryptering på skrivbordet.

    För den senaste utvecklingen, följ diskussionen på Ubuntu Discourse:
    TPM/FDE progress for Ubuntu 25.10

    Fakta: Trusted Platform Module (TPM)

    TPM (Trusted Platform Module) är ett hårdvarubaserat säkerhetschip som används för att säkra kryptografiska nycklar, autentisera maskinvara och skydda systemintegritet vid uppstart. TPM fungerar som en isolerad ”säkerhetsankare” för funktioner som kryptering, mätning av uppstartskedjan och identitetsverifiering.

    Vad kan TPM göra?

    • Generera och lagra kryptografiska nycklar (RSA, ECC)
    • Utföra hårdvarubaserad nyckelhantering och asymmetrisk kryptering
    • Verkställa ”measured boot” – mäta och logga firmware och bootloader
    • Ge stöd för BitLocker och LUKS-kryptering utan användarlösenord
    • Stöd för ”sealing” och ”unsealing” av data baserat på PCR-värden
    • Skydda identitetscertifikat och lösenord med fysisk isolering
    • Verkställa plattformsautentisering vid fjärråtkomst (t.ex. VPN, Zero Trust)
    • Integreras med Secure Boot och UEFI för säker uppstart

    Versioner och skillnader

    Det finns två huvudsakliga TPM-versioner i praktisk användning: 1.2 och 2.0. De skiljer sig i funktion, säkerhetsmodell och algoritmstöd:

    Funktion TPM 1.2 TPM 2.0
    Specifikation 2009 (TPM Main Spec v1.2) 2015 (ISO/IEC 11889:2015)
    Algoritmstöd Endast SHA-1, RSA-2048 SHA-1, SHA-256, ECC, RSA, HMAC, AES
    Flexibilitet Fast funktionalitet Modulärt och utbyggbart (via profiles)
    Plattformsintegration Endast PC PC, mobil, embedded, IoT
    Autoriseringsmodell Owner Password (enklare modell) Policy- och sessionsbaserat (mer flexibelt)
    UEFI/Secure Boot-stöd Begränsat Fullt stöd
    Stöd i OS Windows 7–11, Linux Windows 10/11, Linux, Android, macOS (begränsat)

    Teknisk fördjupning

    • PCR (Platform Configuration Registers): TPM innehåller 24 PCR-register som loggar uppstartsmiljön, vilket möjliggör ”measured boot” och att endast ladda upp systemet om det matchar tidigare godkända tillstånd.
    • Endorsement Key (EK): Permanent, unik nyckel som identifierar TPM-chippet. Används för att skapa certifikat och verifiera plattformens identitet.
    • Attestation: Möjlighet att kryptografiskt bevisa TPM-tillståndet för fjärrtjänster. Vanligt inom säkerhetspolicy, t.ex. i företag eller molnplattformar.
    • NV Storage: Permanent lagring i TPM för att bevara nycklar och policydata över omstarter.

    Säkerhetsaspekter

    • TPM:s privata nycklar lämnar aldrig chippet
    • Sårbar för fysiska attacker endast vid avancerad hårdvaruåtkomst
    • Kan vara integrerad (fTPM i firmware) eller dedikerad (discret TPM)
    • Skyddas av TPM-firmware, men uppdateringar krävs för kända buggar

    Mer information

    https://ostechnix.com/ubuntu-25-10-tpm-backed-full-disk-encryption-fde

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • glibc 2.42 släppt – med stöd för C23, förbättrad prestanda och säkerhetsfixar

    Den senaste versionen av GNU C Library, glibc 2.42, är nu tillgänglig. Den innehåller omfattande nyheter: stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024, förbättrad minnesallokering, nya matematikfunktioner samt ett antal säkerhetsrelaterade buggfixar.

    Efter sex månaders utveckling har GNU-projektet tyst släppt version 2.42 av glibc – det standardbibliotek i C som fungerar som navet mellan användarprogram och Linuxkärnan.

    Förbättrat språkstöd: ISO C23 och nya matematikfunktioner

    glibc 2.42 stärker stödet för den kommande ISO C23-standarden. Bland nyheterna finns flera nya hjälpfunktioner i <math.h>, inklusive:

    • compoundn
    • pown
    • powr
    • rootn
    • rsqrt-familjen (snabba, approximativa varianter)

    Dessa kompletteras med typgeneriska makron i <tgmath.h>.

    Dessutom introduceras de nya C2Y-funktionerna för absolutbelopp av osignerade heltal, såsom uabs och ulabs, vilket breddar bibliotekets numeriska kapacitet.

    Prestandalyft: snabbare malloc och större cache

    Minnesallokeraren malloc har fått ett rejält lyft:

    • Stöd för cachning av block upp till 4 MB
    • Snabbare hantering av små allokeringar
    • Ny systeminställning: glibc.malloc.tcache_max, som gör det möjligt att finjustera cachebeteendet

    Trådhantering och felsökning

    glibc 2.42 introducerar även:

    • pthread_gettid_np: en ny hjälpfunktion för att hämta kernel-tråd-ID utan plattformsberoende systemanrop.
    • SFrame-stöd: komprimerad, debuggervänlig stackmetadata för bättre felsökning. Aktiveras med --enable-sframe och kräver Binutils ≥ 2.45.

    Utökat arkitekturstöd

    glibc kan nu automatiskt känna igen nya processorfamiljer, inklusive:

    • Intel: Arrow Lake, Panther Lake, Clearwater Forest, Diamond Rapids
    • IBM: z17-mainframes

    Säkerhetsfixar: fyra CVE:er åtgärdade

    glibc 2.42 täpper till flera sårbarheter:

    • CVE-2025-0395: Buffertöverskridning i assert()-meddelanden
    • CVE-2025-5702 och CVE-2025-5745: Felaktig hantering av Power10:s vektorregister, som kan orsaka fel i strcmp()/strncmp()
    • CVE-2025-8058: Dubbel friering i POSIX-regexmotorn

    Inga av dessa sårbarheter har, såvitt känt, utnyttjats i det vilda – men uppdateringar bör ändå distribueras utan dröjsmål.

    https://linuxiac.com/glibc-2-42-lands-with-new-features-cve-fixes-and-performance-gains

    Vad är glibc?

    glibc (GNU C Library) är det centrala C-standardbiblioteket för Linux och andra UNIX-liknande system. Det fungerar som gränssnitt mellan användarprogram och Linuxkärnan, och innehåller funktioner för minneshantering, trådar, filhantering, strängoperationer med mera.

    glibc utvecklas av GNU-projektet och har använts sedan början av 1990-talet. Det är en av de mest grundläggande komponenterna i ett Linuxsystem.

    Nyheter i glibc 2.42 (juli 2025)

    • Stöd för ISO C23 och POSIX.1-2024.
    • Nya matematikfunktioner i <math.h>: pown(), rootn(), rsqrt() m.fl.
    • Stöd för osignerade absolutbeloppsfunktioner: uabs, ulabs.
    • Förbättrad malloc med snabbare trådcache och stöd för block upp till 4 MB.
    • Ny funktion: pthread_gettid_np() för att hämta kernel-tråd-ID.
    • Stöd för SFrame – effektiv stack-spårning (kräver Binutils ≥ 2.45).
    • Stöd för nya CPU-arkitekturer: Intel Arrow Lake, Panther Lake, m.fl. samt IBM z17.
    • Fyra säkerhetssårbarheter (CVE:er) har åtgärdats, bl.a. en buffer overflow i assert().

    glibc 2.42 för med sig viktiga förbättringar inom standardkompatibilitet, prestanda och säkerhet.

  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.

    Nya funktioner

    NyhetBeskrivning
    Playback HistoryNy Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
    VU‑mätare i GTKDen populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
    Album Artist i APEAlbum Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
    Opus ReplayGainKänner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
    TexthämtningLåtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
    SystemfärgerFärgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.

    Förfinat ljud & gränssnitt

    • PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
    • Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
    • Små ljudfiler identifieras snabbare.
    • Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
    • SDL‑utgången stöder nu SDL 3.

    Skin‑nyheter

    • Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
    • Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.

    Polerade detaljer

    • Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
    • Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
    • FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
    • Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
    • OpenMPT‑pluginen används som standard för S3M‑filer.
    • Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.

    Tillgänglighet

    • Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
    • Linux­användare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.

    Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.

    https://audacious-media-player.org/download

    Audacious 4.5 Open-Source Audio Player Adds Playback History Plugin, Winamp 2.9 Skin

    Audacious 4.5

    • Bakgrund & historia:
      – Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
      – Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättvikts­alternativ till tyngre spelare.
      – Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
    • Tekniska nyheter i 4.5:
      • Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
      • VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
      • Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
      • Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
      • Automatisk texthämtning från lrclib.net.
      • Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
      • Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
      • Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
      • Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
      • SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
    • Vad Audacious klarar av:
      • Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
      • Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
      • 10‑bands grafisk EQ, ReplayGain, gapless & crossfade (via plugins).
      • Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
      • MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
    • Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org. Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.

    Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux-Libre 6.16 Kernel Is Now Available for Software Freedom Lovers

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux Kernel 6.16 är här – men Torvalds flaggar för möjlig försening av nästa version

    Äntligen! Buggen som gjorde att 25 år gamla ljudkort som Sound Blaster kunde krascha slumpmässigt är nu fixad.

    Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan komma att försenas.

    Familjehändelser kan påverka nästa version

    Torvalds har nämligen gått ut med en varning om att arbetet med Linux 6.17 riskerar att påverkas av personliga åtaganden. Under augusti kommer han att vara bortrest i samband med både ett familjebröllop och en födelsedag, och han räknar med att vara på resande fot ungefär halva månaden – med tid i både USA och Finland.

    Eftersom Linuxutvecklingen följer en tydlig rytm med ett två veckor långt merge window (sammanslagningsfönster) – då större nyheter förs in i koden – innebär hans frånvaro att viss förskjutning kan uppstå. Torvalds har därför redan försökt snabba på processen genom att be utvecklare skicka in sina pull requests tidigare än vanligt. Hittills har han fått in omkring 50 stycken i förväg, vilket han tackar för.

    Risk för mindre försening

    Trots sin framförhållning medger Torvalds att han under andra veckan av sammanslagningsfönstret kan få svårt att hantera alla inkommande kodändringar. Skulle det bli för mycket att hinna med innan han reser vidare, kan det första utkastet av Linux 6.17 – kallat rc1 – skjutas upp med några dagar.

    – Om jag inte hinner med alla pull requests i tid, kan jag komma att fördröja rc1 något för att hinna ikapp, skriver Torvalds i sitt veckobrev.

    Han betonar dock att detta inte ska tolkas som att sena bidrag kommer accepteras i högre utsträckning. Tvärtom kan en mer pressad tidsplan leda till striktare gränser för vad som släpps in.

    Inga överraskningar i 6.16

    När det gäller Linux 6.16, som nu är tillgänglig, är det en uppdatering med fokus på stabilitet. Den innehåller främst mindre justeringar av drivrutiner samt mindre kodändringar. Det är inte någon dramatisk uppdatering, vilket enligt Torvalds är positivt.

    – Det är en ganska lugn version med små uppdateringar, inga stora förändringar. Allt ser ut att fungera som det ska, konstaterar han.

    Sound Blaster AWE32‑fixen i Linux 6.16 – 25 år senare

    Ett av de mer färgstarka inslagen i Linux 6.16 är två små men avgörande patchar som väcker liv i Creative Sound Blaster AWE32/AWE64 – ett ISA‑ljudkort som såldes på 1990‑talet. Buggen, som rapporterades sent 2023 (Bug 218185), kunde frysa hela systemet eller skapa skrapljud när moderna ljud­servrar som PipeWire växlade DMA‑läge under uppspelning.

    ”Äkta retro‑riggar som uppgraderades till nya distros låste sig plötsligt – tack vare PipeWires automatiska DMA‑växling.”

    Vad orsakade problemet?

    • DMA‑lägesväxling “i farten” – registret programmerades om medan ett PCM‑flöde spelade.
    • PipeWire förvärrade felet – fler automatiska växlingar än med äldre ALSA‑anrop gjorde buggen reproducerbar.

    Lösningen i två patchar

    PatchEffektenCommit‑författare
    force‑disable DMA when mode is changedStänger av DMA, skriver om registret, aktiverar igen → eliminerar busshäng & brusTakashi Iwai
    block DMA mode change during active PCM streamVägrar byte om kortet spelar → stoppar riskabla skrivningarTakashi Iwai

    Båda togs in strax före 6.16‑rc3 och backportas även till LTS‑grenar.

    Varför är detta intressant 2025?

    • Retro‑entusiaster får stabilt FM‑ och SoundFont‑ljud utan krascher.
    • Virtuell pass‑through av ISA‑kort i t.ex. QEMU blir tillförlitlig.
    • Bevis på långsiktigt underhåll: Linux accepterar fixar för 30‑årig hårdvara – ingen lämnas efter.

    Påverkan för olika scenarier

    MiljöVad ändras med 6.16
    Fysisk AWE32/AWE64‑rigg + PipeWireSystemfrysningar och ljudglitchar försvinner
    Retro‑rigg utan PipeWireIngen märkbar skillnad
    Moderna datorer utan ISAIngen påverkan (endast några rader kod)

    Kort sagt: Linux 6.16 räddar ett klassiskt ljudkort från random krascher – ett charmigt exempel på hur kärnprojektet fortfarande vårdar sin mest nostalgiska hårdvara.

    Uppdatering via distributioner

    För de flesta användare är det inte rekommenderat att manuellt försöka installera Linux 6.16 – särskilt inte om man inte är van att hantera lågnivåkomponenter i systemet. De som använder snabbfotade Linuxdistributioner kan få den nya kärnan som en uppdatering inom kort, medan användare av långsammare system som Ubuntu kan få vänta tills nästa stora systemuppgradering.

    Sammanfattning

    • Linux 6.16 är släppt och innehåller huvudsakligen mindre drivrutinsfixar.
    • Linux 6.17 kan komma att försenas något på grund av Linus Torvalds resor i augusti.
    • Torvalds har redan fått in ett stort antal kodbidrag i förväg för att undvika problem.
    • En eventuell försening av rc1 (första releasekandidaten) skulle bara vara några dagar.
    • Sena kodbidrag kommer inte accepteras – bidragsgivare uppmanas att hålla sig till tidsplanen.

    https://kernel.org

    Nyheter Linux 6.16 på Teknisknivå

    • CPU & arkitektur: Intel APX (32 register), Intel TDX för krypterade VM, ny flagga CONFIG_X86_NATIVE_CPU, förbättrad AMD‑SBI‑support.
    • Grafik & acceleratorer: Nouveau känner igen NVIDIA Hopper/Blackwell, Intel Xe/Arc strömsparfunktioner, AMD GPU‑patchar för Strix Point.
    • Ljud & I/O: USB Audio Offload (musik även i viloläge) och DMABUF‑>TCP zero‑copy för snabbare nätverk.
    • Fil‑ & lagringssystem: XFS får stora atomära skrivningar, Ext4 “fast commit”‑optimering och stora folios, Btrfs 50 % snabbare metadata.
    • Minne & synk: Automatisk viktad NUMA‑interleaving, Futex2‑förbättringar med lägre lås‑latens.
    • Säkerhet & diagnostik: Coredump över AF_UNIX‑socket och fscrypt‑nycklar som skyddas i hårdvara.
    • Diverse drivrutiner: Apple M2 PCIe‑stöd, Magic Mouse 2 (USB‑C), nya Wi‑Fi/Bluetooth‑ID:n, Sound Blaster AWE32‑fix efter 25 år!

    Tips: Vänta på att din distribution pushar uppdateringen – egenkompilering rekommenderas bara för avancerade användare.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • OPNsense 25.7 släppt – Ny design, förbättrad säkerhet och kraftfullare brandväggsverktyg

    OPNsense 25.7 bjuder på en modernare användarupplevelse, enklare installation och förbättrad nätverkshantering. Den nya versionen introducerar dessutom en smidig backup-funktion och en uppdaterad dashboard som ger bättre överblick över systemet – allt byggt på en ny version av FreeBSD för ökad prestanda och stabilitet.

    Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen har också förenklats, vilket gör det smidigare att komma igång. En ny backup-funktion gör det lättare att spara och återställa inställningar, och dashboarden ger tydligare översikt över nätverket.

    I bakgrunden har systemet uppgraderats till en ny version av FreeBSD, vilket ger bättre prestanda och stabilitet. Även stödet för nätverkshantering har förbättrats, med nya alternativ för DHCP och brandväggsregler.

    OPNsense 25.7 finns nu tillgänglig för nedladdning från projektets webbplats.

    https://linuxiac.com/opnsense-25-7-brings-revamped-gui-and-new-firewall-tools

    Fakta om OPNsense 25.7 – Visionary Viper

    Ursprung:
    OPNsense är en fri och öppen källkodsbaserad brandväggs- och routerplattform, skapad som en vidareutveckling av pfSense. Den bygger på FreeBSD.

    Första lansering:
    Projektet startade 2015 som ett alternativ till kommersiella lösningar, med fokus på öppenhet, säkerhet och regelbundna uppdateringar.

    Utgivare:
    Utvecklas och underhålls av det nederländska företaget Deciso B.V.

    Huvudfunktioner:
    – Brandvägg och routing
    – VPN-stöd (bl.a. OpenVPN, IPsec)
    – Trafikanalys och övervakning
    – Användarhantering och åtkomstkontroll
    – Stöd för plugins (t.ex. SFTP-backup, IDS/IPS)

    Nyheter i version 25.7:
    – Helt nytt och snabbare webbgränssnitt
    – Möjlighet att köra gränssnittet utan root
    – Ny installationsguide
    – Backup via SFTP och Google Drive
    – Bygger på FreeBSD 14.3 för bättre prestanda
    – Förbättrad hantering av nätverksalias och DHCP

    Webbplats:
    https://opnsense.org

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Shotcut 25.07 – nyheter i korthet

    Shotcut 25.07 är nu ute – en ny stabil version av det kostnadsfria, plattformsoberoende videoredigeringsprogrammet skrivet i Qt och MLT för Linux, macOS och Windows.

    Viktigaste nyheterna

    FunktionBeskrivning
    Tal‑till‑text‑modellhämtareLadda hem Whisper.cpp‑modeller (GGML) direkt i tal‑till‑text‑dialogen.
    Outline‑filterSkapar en kontur baserad på klippets alfakanal – perfekt för textklipp eller grafik med transparent bakgrund.
    System Fusion‑temaNytt gränssnittstema som följer systemets färgsättning.

    Tips: Precis som Drop Shadow måste Outline placeras före eventuella textfilter eller användas på ett separat textklipp (transparent färggenerator + text).

    Fler förbättringar

    • Ljud
    • Dra vågforms‑peaklinjen för att justera gain.
    • Ny inställning Settings → Timeline → Adjust Clip Gain/Volume för att stänga av justeringen via peaklinjen.
    • Balance‑filtret stöder fader och surround‑balans (> 2 kanaler).
    • Copy Channel‑filtret hanterar nu upp till fyra kanaler.
    • Kanal‑knappar (på/av) tillagda i flera ljudfilter, bl.a. EQ, Compressor och Limiter.
    • Redigering
    • Trimma klipp genom att dra direkt på tidslinjen (Scrub While Dragging).
    • Håll Shift för ripple‑trim även när Ripple är inaktiverat.
    • Möjlighet att lägga till flera Mask: Apply‑filter.
    • Effekter
    • Ny filteruppsättning Soft Focus.
    • Slideshow‑generatorn kan nu sätta ljud‑ och videolängd (standard 4 h).
    • Export
    • Standard för Export → Audio → Rate control är nu Average Bitrate för AAC, Opus och MP3.
    • Översättningar
    • Nya språk: franska (Canada) och litauiska.

    Lösta problem

    • Felaktig konvertering mellan 10‑bit full och limited range.
    • Balance/Pan tystade kanaler i flerkanals‑ljud.
    • Konvertering eller reversering av iPhone 16 Pro‑videor med Ambisonic‑ljud.
    • En‑bilds fade‑out kunde ge svart bild eller avstängt ljud.
    • Problem vid projekt­reparation med proxy aktiverat.
    • Freeze Frame på klippets första bildruta.
    • Fel vid Mask: Apply när flera Mask: Simple Shape användes.

    Ladda ned

    Shotcut 25.07 finns som universellt AppImage‑paket för Linux samt installationsfiler för macOS och Windows. Läs hela ändringsloggen för detaljer och kända begränsningar.

    https://github.com/mltframework/shotcut/releases/tag/v25.07.26

    Shotcut – översikt

    • Typ: Fri, öppen källkod, plattformsoberoende videoredigerare
    • Utvecklare: Meltytech LLC (Dan Dennedy)
    • Första version: 2011
    • Senaste version: 25.07 (27 juli 2025)
    • Operativsystem: Windows • macOS • Linux • FreeBSD
    • Licens: GPL‑3.0‑or‑later
    • Teknik: C++ / Qt+MLT • FFmpeg

    Huvudfunktioner

    • Stöd för hundratals video‑ & ljudformat (FFmpeg)
    • Nativ tidslinje – ingen import nödvändig
    • Upp till 8 K, 10‑bit, HDR, 60+ fps
    • GPU‑accelererad färgkorrigering & filter
    • Tal‑till‑text med Whisper.cpp‑modeller
    • Stort bibliotek av video‑/ljudfilter & keyframes
    • Proxy‑ och tidsombruten redigering, frysramar
    • Blackmagic‑stöd för in/ut & extern övervakning

    Historiska milstolpar

    • 2004: MLT‑ramverket startas (grund för Shotcut)
    • 2011: Shotcut‑projektet lanseras offentligt
    • 2017: Hårdvaruaccelererad färggradering introduceras
    • 2023: Migrering till Qt 6 och förbättrad GPU‑pipeline
    • 2025: Version 25.07 – Outline‑filter & modellhämtare

    Export & distribution

    • Presets för ProRes, DNxHD, H.264/AVC, HEVC, AV1, VP9
    • Direkt­uppladdning till YouTube/Vimeo (MLT‑presets)
    • Distribueras som MSI, DMG, Flatpak, Snap & AppImage
    Shotcut 25.07 Video Editor Introduces Speech to Text Model Downloader
    ,

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
    Debian 13 to Ship with KDE Plasma 6.3.6 Desktop Environment
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Skadlig kod i Arch Linux AUR – det här behöver du veta

    Precis som system som bygger på sluten källkod kan även system med öppen källkod drabbas. Därför gäller det att vara på sin vakt. Linux är generellt tryggare än Windows‑system.

    Arch User Repository (AUR) är älskat för sitt enorma utbud av paket, men dess öppenhet gör det även sårbart. Under vecka 29 upptäcktes att tre webbläsarrelaterade AUR‑paket innehöll en fjärråtkomst‑trojan (RAT). Arch Linux säkerhetsteam har nu raderat paketen, men har du redan hunnit installera dem krävs snabba åtgärder.

    Vad hände?

    DatumHändelse
    16 juli 2025Paketet librewolf-fix-bin laddas upp till AUR och visar sig innehålla skadlig kod.
    Samma dagYtterligare två infekterade paket, firefox-patch-bin och zen-browser-patched-bin, publiceras av samma konto.
    18 juli 2025Arch Linux säkerhetsteam tar bort samtliga tre paket och spärrar den skadliga AUR‑användaren.

    Varför är en RAT farlig?

    En Remote Access Trojan ger angriparen full fjärråtkomst till din dator. Därmed kan de:

    • stjäla filer och lösenord
    • installera ytterligare skadlig kod
    • övervaka din aktivitet i realtid

    Så skyddar du dig

    1. Avinstallera omedelbart yay -Rns librewolf-fix-bin firefox-patch-bin zen-browser-patched-bin
    2. Sök efter misstänkt aktivitet
      • Okända processer (htop, ps aux)
      • Oväntad nätverkstrafik (ss -tunap, wireshark)
      • Nyligen ändrade systemfiler (sudo journalctl -xe, paclog -i)
    3. Gör en grundlig genomsökning
      • Starta från live‑USB och skanna disken med ett pålitligt antivirusverktyg.
      • Verifiera checksummor på kritiska binärer eller återställ från säkerhetskopia om du är osäker.

    Lärdomar för alla AUR‑användare

    • Läs alltid PKGBUILD innan du bygger ett AUR‑paket – kontrollera särskilt post_install‑ och prepare‑skript.
    • Följ betrodda underhållare och undvik nyskapade konton utan historik.
    • Aktivera paket‑signaturer och håll systemet uppdaterat för snabbare säkerhetspatchar.
    • Automatisera inte allt – verktyg som paru och yay är bekväma men kan dölja varningsflaggor om du inte granskar outputen.

    Kort sagt: Har du installerat något av de tre nämnda paketen före 18 juli 2025 är risken reell att ditt system är komprometterat. Ta bort paketen, kontrollera systemet noggrant och var ännu mer vaksam vid framtida AUR‑installationer.

    https://linuxiac.com/malware-discovered-in-arch-linux-aur-packages

    AUR‑paket i detalj

    Ett AUR‑paket består av build‑skript – främst PKGBUILD – som beskriver hur man från uppströmskällor genererar ett Arch‑kompatibelt .pkg.tar.zst.

    • makepkg laddar ned källor, verifierar PGP/SHA‑checksummor och bygger paketet.
    • pacman -U (eller en AUR‑helper som yay/paru) installerar paketfilen.
    • VCS‑varianter (-git, -svn) klonar repo t vid build‑tid.

    AUR är helt communitydrivet – ingen formell granskning sker före uppladdning. Säkerheten beror därför på att du granskar PKGBUILD, validerar checksummor och gärna bygger i en isolerad chroot.

    Ekosystemet omfattar >50 000 recept; flexibiliteten är enorm, men tryggheten motsvarar hur noggrant du auditerar koden.

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &

Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 141 – Ny version med arkivknapp i aviseringar och omfattande buggfixar

    Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker.

    Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och åtgärder av tidigare problem. Bland nyheterna finns en praktisk ”Arkivera”-funktion direkt i e-postaviseringar, vilket gör det enklare att snabbt rensa inkorgen. Dessutom har redigeringsfönstret förbättrats med en ny varning som informerar användaren om den konfigurerade OpenPGP-nyckeln är på väg att gå ut.

    Viktiga korrigeringar i Thunderbird 141

    Den här versionen åtgärdar en rad buggar och stabilitetsproblem, däribland:

    • En krasch som kunde inträffa vid tolkning av meddelandestatus.
    • Felaktig mappsortering vid manuell omordning.
    • En uppstartskrasch relaterad till POP3-konton.
    • Ett fel där knappen ”Radera” tog bort bilagor istället för hela mejlet.

    Förbättringar i mapp- och filhantering

    • Problem med roaming-profiler i Windows och macOS har lösts, där fel datakatalog användes.
    • Asynkron skapning av arkivmappar fungerade inte som förväntat – detta är nu rättat.
    • Komprimering av mappar misslyckades tidigare på grund av skrivfel; detta är också åtgärdat.

    Övriga rättningar

    • Nya mappar lades inte in i alfabetisk ordning om användaren tidigare hade ändrat sorteringen.
    • Kontakter kunde inte hittas i avancerad adressbokssökning om telefonnummer innehöll en punkt.
    • Statusraden visade fel bilaga vid hovring – det senaste objektet visades i stället för det aktuella.

    Felsökning av användargränssnitt och funktioner

    • URL:er i statusfältet byttes för snabbt vid hovring över länkar.
    • Dialogrutan ”Sök meddelanden…” kunde inte öppnas utanför e-postfliken.
    • Skapande av kalenderhändelser eller uppgifter från ett e-postmeddelande misslyckades om meddelandet var öppet i en flik.

    Mindre men viktiga justeringar

    • NNTP-läsfönstret visade inte längre felmeddelande vid nätverksbortfall – detta är korrigerat.
    • Emojin ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik” – nu rättad.
    • I sökfunktionen i adressboken saknades alternativet ”Valfritt nummer” när man valde ”Matcha alla villkor”.
    • Nyhetslänkar (URIs) utan specificerad server visades tidigare med fel format i statusfältet.

    Tillgänglighet

    Den kompletta listan med ändringar finns att läsa i de officiella versionsanteckningarna. Thunderbird 141 kan laddas ned från den officiella webbplatsen som ett fristående binärpaket. Det fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan behov av installation

    THUNDERBIRD – FRI OCH ÖPPEN KÄLLKOD FÖR E-POST Thunderbird är ett e-postprogram med öppen källkod som utvecklats av Mozilla Foundation. Det fungerar på Linux, Windows och macOS, och har stöd för e-post, kalendrar, chatt, RSS, nyhetsgrupper, adressböcker och kryptering med OpenPGP. Programmet lanserades 2003 som ett systerprojekt till webbläsaren Firefox. Sedan 2017 förvaltas det av Thunderbird Council – ett självständigt utvecklingsteam. Version: 141.0 Släppt: 22 juli 2025 Webbplats: https://thunderbird.net SYSTEMKRAV – Windows: Windows 10 eller senare – macOS: macOS 10.15 eller senare – Linux: GTK+ 3.14 eller högre NYHETER – Ny ”Arkivera”-knapp i e-postaviseringar – Varning visas om OpenPGP-nyckel snart går ut ÅTGÄRDADE PROBLEM – Krasch vid tolkning av meddelandestatus – Emoji ”Arg” var felaktigt döpt till ”Skrik” – Fel roaming-katalog i Windows/macOS – Asynkron mappskapning kunde avbrytas tyst – Komprimering av mappar misslyckades – Fel bilaga visades vid hovring i statusfältet – Länkadresser i statusfältet överskreds direkt – ”Sök meddelanden…” kunde ej öppnas utanför e-postflik – Händelse/uppgift kunde ej skapas från mejl i flik – NNTP visade ej fel vid nätverksbortfall – Radera-knapp tog bort bilaga istället för meddelande – Mappar sorterades fel vid manuell ordning – Nya mappar ej alfabetiska efter manuell sortering – ”Valfritt nummer” saknades i adressbokssökning – Punkt i telefonnummer blockerade kontaktträffar – Krasch vid uppstart med POP3 – news:-länkar visades i fel format i statusfältet – Enterprise-policy visades ej i inställningar – Förbättrad visuell och användarupplevelse – Säkerhetsfixar
    Thunderbird 141 Open-Source Email Client Adds ‘Archive’ Action to Notifications
    , ,

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Sparky Linux: “Takes the Options Ball and Runs With It!”

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Rock 4SE – prisvärd enkortsdator med oväntad mjukvaruskatt

    I en tidigare artikel presenterades Rock 4SE – en kraftfull enkortsdator som kan införskaffas för så lite som 200 kronor. Det konstanterades att tillverkaren stöd för detta utvecklingskort var som bortblåst.

    Det bör påpekas att detta inte är en minidator i klassisk bemärkelse; en PDP-11 kvalificerar sig som det, men Rock 4SE hör snarare till kategorin moderna, ARM-baserade utvecklingskort.

    Tack vare ett tips från en uppmärksam läsare har vi hittat en riktig guldgruva för alla som arbetar med sådana enheter. Webbplatsen sd-card-images.johang.se erbjuder ett omfattande bibliotek av färdiga systemavbilder – inte bara för Rock 4SE, utan även för andra modeller av utvecklingskort och även telefoner, inklusive sådana som tillverkarna själva verkar ha lämnat bakom sig.

    Länk till image för Rock 4SE https://sd-card-images.johang.se/boards/rock_pi_4se.html

    Jämförelse: Rock 4SE vs PDP-11

    CPU:
    PDP-11: 16-bit, ~5–18 MHz
    Rock 4SE: 64-bit ARM Cortex-A72, 4×1.8 GHz

    RAM:
    PDP-11: 128 KB – 4 MB
    Rock 4SE: 4 GB eller 8 GB LPDDR4

    Lagring:
    PDP-11: Magnetband, disketter (MB)
    Rock 4SE: SD-kort, eMMC, NVMe (GB–TB)

    Beräkningskapacitet:
    PDP-11: Tiotals till hundratals kIPS
    Rock 4SE: ~10.000 MIPS (≈ 10.000.000 kIPS)

    Prestandaskillnad:
    Rock 4SE är cirka 100.000–1.000.000 gånger snabbare än PDP-11

    Övrigt:
    Rock 4SE kan köra Linux, hantera 4K-video och moderna applikationer.
    PDP-11 var banbrytande på 1970-talet men är idag museal.

  • HP Pavilion HDX9300 – En premiumdator från 2008 som fortfarande kan användas.

    HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.

    Hårdvara & specifikationer

    Den här modellen är utrustad med:

    • Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
    • 4 GB DDR2-RAM
    • Blu-ray-spelare
    • Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)

    Streaming och användning i praktiken

    Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.

    Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.

    Slutsats

    HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.

    Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:

    • SSD-uppgradering
    • Linux-distribution som debian eller ubuntu.
    • Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter

    Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.

    Linux.se åsikt.
    Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.

    Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland.
    Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.

    Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.

    För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.

    Hur gjorde vi testet

    Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.

    BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.

    Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.

    Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.

    Fakta: HP Pavilion HDX9300
    • Skärm: 20,1″ 1920×1200
    • CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
    • RAM: 4 GB DDR2
    • Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
    • Optisk enhet: Blu-ray-spelare
    • Lagring: Original HDD (kan bytas till SSD)
    • Lanseringsår: cirka 2008
    • Vikt: cirka 7 kg
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 141 är här – detta är nytt i den senaste versionen

    Mozilla har nu släppt version 141 av sin populära webbläsare Firefox – ett något mindre släpp, men med flera intressanta förbättringar under huven. Även om lanseringen officiellt sker den 22 juli 2025, finns versionen redan nu att hämta.

    Lägre minnesanvändning på Linux och smidigare uppdateringar

    En av de största förbättringarna gäller Linux-användare: Firefox 141 förbrukar mindre RAM och kräver inte längre att man startar om webbläsaren efter uppdateringar via systemets pakethanterare. Det innebär en smidigare och mer effektiv användarupplevelse.

    Flikgrupper med hjälp av AI

    Firefox har fått en ny AI-baserad funktion som hjälper dig att organisera dina flikar. Funktionen kan automatiskt föreslå namn på flikgrupper samt föreslå vilka flikar som passar ihop. Den är aktiverad från början, men kan stängas av i inställningarna under flikhantering.

    Ny design på startsidan

    Kugghjulet som tidigare användes för att ändra layouten på startsidan är nu ersatt med en tydligare ”Anpassa”-knapp. Den nya knappen har dessutom fått en mjuk övergångseffekt som gör designen mer tilltalande.

    Förbättrat språkstöd och bättre integration i Windows

    Firefox på valencianska har nu inbyggt stavningsstöd med en katalansk ordlista. För Windows 11 har knapparna i fönsterramen fått ett uppdaterat utseende med systemets egna fontikoner, vilket gör att Firefox smälter in bättre med resten av operativsystemet. Dessutom är WebGPU nu aktiverat för bättre grafikprestanda.

    För dig som utvecklar för webben

    Version 141 bjuder även på flera tekniska nyheter för utvecklare:

    • Stöd för CHIPS (Cookies Having Independent Partitioned State) har återinförts.
    • Det nya attributet closedby och egenskapen closedBy har lagts till.
    • Webbläsaren kan nu rensa sin fram/bak-cache (bfcache) om servern begär det via HTTP-huvudet Clear-Site-Data: "cache".
    • På Android stöds nu även webkitdirectory-attributet, vilket gör det möjligt att välja hela mappar via <input type="file">.

    Ny funktion för tilläggsutvecklare

    Tillägg kan nu använda en ny metod, i18n.getPreferredSystemLanguages(), för att ta reda på vilka språk som är inställda i operativsystemet. Den kompletterar den tidigare funktionen i18n.getAcceptLanguages() som visar språkvalen i själva webbläsaren.

    Tillgänglighet

    Firefox 141 blir officiellt tillgänglig den 22 juli, tillsammans med uppdateringarna Firefox 140.1 ESR och 128.13 ESR. Men den som vill behöver inte vänta – det går redan nu att ladda ner versionen för 64-bit, 32-bit och ARM64 direkt från Mozillas FTP-server.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/141.0/linux-x86_64/sv-SE

    Firefox 141 Web Browser Is Now Available for Download, Here’s What’s New
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • IceWM 3.8.1 ute – med smartare verktygsfält och lägre minnesförbrukning

    Den klassiska och resurssnåla fönsterhanteraren IceWM fortsätter att förfinas. Nu är version 3.8.1 släppt – en uppföljare till 3.8 som anlände för bara några veckor sedan. Den nya versionen fokuserar främst på prestandaförbättringar, finputsad användarupplevelse och uppdaterad dokumentation.

    Återgång till bättre minnesberäkning

    En viktig förändring i denna version är att utvecklarna har återgått till en tidigare metod för att beräkna användarens minnesförbrukning. Det här åtgärdar felaktigheter som kunde uppstå i nyare versioner, vilket ger mer pålitlig systeminformation.

    Verktygsfältet blir mer levande

    Verktygsfältet har förbättrats på flera sätt. Nu kan det laddas om direkt från dialogrutan – en praktisk funktion för den som justerat inställningar och snabbt vill se resultatet utan att starta om hela sessionen.

    Meddelanden som inte tappas bort

    En annan förbättring är att meddelandefönster nu alltid hålls över WindowList-fönstret. Det här löser ett vanligt irritationsmoment där viktiga dialoger kunde hamna bakom andra fönster och gå obemärkt förbi.

    BrowseMenu blir snabbare

    Menyn för att bläddra mellan program och mappar – BrowseMenu – har fått både bättre fart och lägre minnesanvändning. Det gör skillnad särskilt på äldre datorer eller system med begränsade resurser.

    Tydligare dokumentation

    Dokumentationen har också fått sig ett lyft. Det framgår nu uttryckligen att verktygsfältet fungerar som en meny, vilket tidigare var underförstått men inte tydligt sagt. Dessutom förklaras att OpenCommand är tänkt att användas inom Start-menyn, vilket förhindrar missförstånd för den som anpassar sin miljö.

    Små optimeringar och bättre översättningar

    Under ytan har flera mindre optimeringar genomförts för att ytterligare minska minnesåtgången. Och för användare i Ungern finns goda nyheter – de ungerska språkfilerna har uppdaterats för bättre lokal användning.

    IceWM 3.8.1 är ett tydligt exempel på hur även små uppdateringar kan ha stor betydelse – särskilt i minimalistiska miljöer där varje megabyte räknas och varje detalj påverkar flödet.

    https://linuxiac.com/icewm-3-8-1-window-manager-released-with-toolbar-improvements

    IceWM – X11 Window Manager
    Ursprung 1997 (Marko Maček)
    System X Window System (X11)
    Användning Låg resursanvändning, äldre datorer, Raspberry Pi, Live-CDs
    Funktioner Startmeny, panel, virtuella skrivbord, tangentbordsstyrning, teman, GNOME/KDE-stöd
    Senaste version 3.8.1 (2025)
    Nyheter i 3.8.1 Förbättrat verktygsfält
    Dialoger alltid i förgrunden
    Snabbare BrowseMenu
    Minskad minnesanvändning
    Tydligare dokumentation
    Uppdaterade översättningar
    Webbplats https://ice-wm.org

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

9to5linux.com

RSS-fel: Retrieved unsupported status code "403"
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user... […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to... […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others... […]
  • Xubuntu 26.04 LTS: Best New Features
    Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years... […]
  • Fedora 44: Best New Features
    We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it... […]
  • Ubuntu 26.04 LTS: Best New Features
    Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” brings exciting improvements in desktop experience, security, and hardware support for the next five years. Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” released on April 23, 2026. This is the latest long-term support release that brings solid improvements in security, desktop experience, and hardware support. This release, will be receiving... […]
  • OpenShot 3.5 Brings Faster, Smoother Video Editing
    OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance... […]
  • EndeavourOS Titan: Feature Highlights
    We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools.... […]
  • GNOME 50 Tokyo: Best New Features and Improvements
    Learn about the key feature sets of GNOME 50 desktop environment. A fresh release of GNOME 50 “Tokyo” landed on March 18, 2026. This version brings solid improvements in parental controls, accessibility, file management, and display technologies. It marks a big step forward for families, assistive tech users, and everyday productivity while making the desktop... […]
  • Linux Kernel 6.18: Key Feature Highlights
    We round up the key feature sets of Linux Kernel 6.18. Linus Torvalds released Linux Kernel 6.18 on November 30, 2025. This is the last mainline kernel of the year and is expected to become the 2025 Long Term Support (LTS) kernel. It brings many new features and hardware updates while staying focused on stability... […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende kring Huddinge Centrum
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]