Efter mer än två års utveckling har Debian-projektet nu släppt den färdiga versionen av Debian 13, kodnamn “Trixie”. Det är en av de största uppdateringarna på länge och markerar både tekniska framsteg och slutet för en epok – stödet för den klassiska i386-arkitekturen (32-bitars PC) är nu borta.
Debian 13 levereras med Linux 6.12 LTS, en långtidssupportad kärna som får säkerhets- och buggfixar fram till december 2026. Den ger förbättrat stöd för modern hårdvara tack vare nya och uppdaterade drivrutiner.
För första gången får Debian officiellt stöd för RISC-V 64-bitarsarkitekturen, vilket öppnar dörren för fler öppna hårdvaruplattformar.
Nyheter i systemet
Bland övriga stora förändringar märks:
APT 3.0 som ny standardpakethanterare.
Stöd för HTTP Boot och övergång till 64-bitars time_t, som gör systemet redo för datum efter år 2038.
HTTP/3 och wcurl i cURL, samt stöd för BDIC-binärt Hunspell-ordlistformat.
Förbättrade översättningar av manualsidor och stavningskontroll i Qt WebEngine-baserade webbläsare.
Förstärkt skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker på både AMD64 och ARM64.
Stora framsteg mot att göra paketbyggen helt reproducerbara.
Förändringar i systemd och pakethantering
En ny privilegiehöjare, run0, låter användare ange sitt eget lösenord istället för root-lösenordet vid systemd-kommandon. Systemd skapar nu /tmp som tmpfs som standard. Dessutom introduceras apt modernize-sources, ett verktyg för att förenkla övergången från det gamla “enradiga” källformatet till det modernare deb822-formatet.
Stödda arkitekturer
Debian 13 stöder nu följande plattformar: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. Stödet för i386 är alltså helt borttaget.
Skrivbordsmiljöer och tillgänglighet
“Trixie” går att ladda ner som liveversioner med KDE Plasma 6.3, GNOME 48, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4, LXQt 2.2, MATE 1.26.1 och LXDE 13. Installationsavbilder finns för samtliga stödda arkitekturer.
Uppgradering från Debian 12 “Bookworm” är möjlig och relativt enkel med hjälp av de officiella instruktionerna. Debian 13 kommer att underhållas med säkerhets- och buggfixar fram till juni 2030.
Bayern har firat Oktoberfest sedan 1810, medan Stockholm inte ens lyckades behålla sin vattenfestival i tio år.
Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet är en plattform som är stabil, kostnadseffektiv och som kontinuerligt förbättras.
En tisdag förmiddag i en mellanstadieskola i München. Klockan är 08.10 och klass 6B loggar in på dagens första lektion. Ingen springer längre runt och letar efter USB-stickor eller delar ut buntar av utskrivna papper. Istället öppnar eleverna sin Chromebook, klickar på skolans BayernCloud Schule-ikon och är inne. Ett klick – och hela undervisningsvärlden ligger framför dem.
”Det sparar oss både tid och stress”, säger klassens mentor, Sabine Köhler, medan hon öppnar dagens uppgifter i plattformens Moodle-baserade lärmiljö. ”Eleverna kan börja jobba direkt, och allt material finns samlat – även för den som är sjuk hemma.”
Från Mebis till molnet
ByCS är inget hastverk, utan kulmen på över 15 års digital utveckling i Bayern. Allt började 2006 med Bayern‑Moodle, som snabbt blev Tysklands näst största lärplattform. 2012 tog Mebis över och breddade utbudet med mediebibliotek, videoplattform, provarkiv och en digital whiteboard.
När ByCS lanserades 2021 var målet tydligt: samla alla dessa resurser – och fler – i en enda, säker och användarvänlig molntjänst. Idag är plattformen införd i samtliga bayerska skolor och används dagligen av miljontals lärare, elever och föräldrar. (Wikipedia)
En portal till hela skolans digitala värld
ByCS är uppbyggd kring ett Single Sign-On‑system. Med en enda inloggning får användaren tillgång till:
Magazin – mediepedagogisk fackportal för lärare
Mediathek – tusentals utbildningsresurser
Mebis Tube – lärarproducerade videor
Prüfungsarchiv – prov och tester från flera år
TeachShare – materialbank där lärare delar lektionsmaterial
Virtuell whiteboard – numera vidareutvecklad som Board och integrerad i Drive (Wikipedia, ISB, ByCS)
Drive – säker molnlagring med webbaserat Office
Säker Messenger och videokonferensverktyg
Teknisk arkitektur och teknikstack
ByCS drivs genom en kombination av egeninfrastruktur och öppen källkod från erkända leverantörer:
Messenger byggs med plattformarna Matrix och Element.
Drive (filsynk, molnlagring) använder open source-lösningen ownCloud Infinite Scale, medan det integrerade webbaserade kontorsverktyget drivs via ONLYOFFICE.
Videokonferens (ByCS ViKo) grundar sig på lösningen Visavid, utvecklad av Auctores GmbH.
Den digitala whiteboarden (tidigare ”Tafel”, nu ”Board”) är baserad på GeoGebra Notes. (km.bayern.de, Wikipedia)
All teknisk drift hanteras av det bayerska Skol‑Rechenzentrum inom IT-DLZ, med stöd från ministerierna (Utbildning, Digitalisering, Finans) och övervakning av dataskyddsmyndigheter. (Wikipedia)
Säkerhet och självständighet
Till skillnad från många kommersiella tjänster driftas ByCS helt inom Bayern i enlighet med DSGVO. Personuppgifter stannar inom regionen, och systemet undviker beroenden av amerikanska teknologijättar.
Thomas Müller, IT-ansvarig på en gymnasieskola i Augsburg, beskriver det som en trygghet:
”Vi vet att våra elevers data är skyddade, och vi har kontroll över vilka verktyg vi använder. Dessutom är plattformen gratis för alla skolor – vilket är avgörande för jämlik tillgång.”
När det går fel – skräckexemplet Skolplattformen i Stockholm
Kontrasten mot Sverige är slående. Stockholms stads Skolplattformen, lanserad 2018, skulle bli ett styrmedel för digital skolvardag – men blev snart ett exempel på offentligt IT-fiasko. Projektet, som kostade över en miljard kronor, drabbades av tekniska fel, långsamma inloggningar, säkerhetsbrister och ett svårtillgängligt gränssnitt. Föräldrar skapade till slut en egen app, ”Öppna Skolplattformen”, vilket ledde till en uppmärksammad rättslig konflikt.
I jämförelse har ByCS tydligt vunnit förtroende genom att bygga på öppen källkod, beprövade lösningar och användarinvolvering från start.
Mer än bara teknik
ByCS är mer än en verktygslåda – det är en hel infrastruktur med stöd, fortbildning och kontinuerlig utveckling. Lärare utbildas via ALP Dillingen, en omfattande hjälprotalsportal finns, och support erbjuds via e-post och telefon i stor omfattning.
För elever innebär det att lärandet blir flexibelt, tillgängligt och värdesäkert. För lärarna förenklas planering, genomförande och uppföljning, samtidigt som administrationen minskar.
Framtiden i sikte
ByCS utvecklas hela tiden. Nya funktioner, som AI-stödda övningar och digitala provmoduler, testas löpande. Målet är att Bayern ska fortsatt ligga i framkant inom digital utbildning.
Sabine Köhler, läraren från München, sammanfattar det enkelt:
”Det här är första gången vi har en plattform som verkligen fungerar – för alla. Det är inte bara en app, det är en del av vår skolvardag.”
Lanserad2021BakgrundBayern-Moodle (2006) → Mebis (2012) → ByCSDriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom BayernSäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar inom regionen
█ Jämförelse: BayernCloud Schule (ByCS) vs Skolplattformen (Stockholm)
BayernCloud Schule (ByCS)
Lanserad2021KärnaÖppen källkod (Matrix, Element, ownCloud Infinite Scale, ONLYOFFICE, GeoGebra; Visavid integrerat)DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom BayernSäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar i regionen
Den nya versionen av PeaZip, 10.6, är nu släppt och bjuder på flera stora förbättringar för både hastighet och användarupplevelse. PeaZip är en fri, öppen och plattformsoberoende fil- och arkivhanterare som redan stödjer mängder av format – och nu har den blivit ännu bättre.
Markant snabbare visning av stora arkiv
Den största nyheten är dynamiskt virtuellt läge i ListView-komponenten, som dramatiskt påskyndar visning av stora kataloger och arkiv. Effekten varierar mellan operativsystem och gränssnitt:
Windows: över 6× snabbare
macOS: över 30× snabbare
Qt 6: nästan dubbelt så snabbt (redan det snabbaste icke-virtuella läget)
GTK2/GTK3: i princip oförändrat
För den som ofta hanterar stora mängder filer i ett och samma arkiv innebär detta en betydligt smidigare arbetsgång.
Förbättrad arkivhantering och nya alternativ
PeaZip 10.6 gör även föranalysen av arkiv effektivare, vilket ger snabbare öppning och bättre respons. Vid skapande av arkiv kan man nu, under fliken Avancerat, välja att begränsa antalet trådar för Zpaq-komprimering – perfekt för den som vill undvika att belasta datorn fullt ut.
Andra förbättringar:
Uppdaterade komprimeringsprofiler.
Växeln Visa dolda filer är nu lättåtkomlig direkt från huvudmenyn.
Alternativet Behåll lösenord/nyckelfil för sessionen är avstängt som standard av säkerhetsskäl.
Ny sökfunktion i Alternativ > Inställningar.
Standardbokmärken innehåller nu även Dokument-mappen.
Korrekt storleksrapportering för flerpartsarkiv i förloppsfönstret.
Extra förbättringar för Linux- och macOS-användare
Nya systemikoner (48 px och SVG) för bättre integration.
Automatisk kontroll om RAR-stöd finns installerat.
Statusraden visar nu ledigt diskutrymme och procent av totalt utrymme.
Möjlighet att använda en alternativ 7z-implementation med stöd för fler komprimeringsformat: Brotli, Lizard, LZ4, LZ5 och Zstd.
Färdiga Nemo-menyalternativ för Cinnamon-skrivbordet.
Uppdaterade motorer och byggmiljö
Versionen är byggd med Lazarus 4.2 och innehåller de senaste motorerna:
Pea 1.26
7z 25.01
Zpaqfranz (ersätter Zpaq)
Den fullständiga listan över ändringar och nedladdningslänkar finns på PeaZips officiella webbplats.
Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13 i genomsnitt 13 procent högre hastighet än föregångaren Debian 12.
Två år har gått sedan Debian 12 och mycket har uppdaterats. Linuxkärnan hoppar från version 6.1 till 6.12 LTS. GNOME, som är standard skrivbordsmiljö, går från version 43 till 48. GCC-kompilatorn uppdateras från 12.2 till 14.2, Python från 3.11 till 3.13 och OpenJDK från Java 17 till Java 21. Utöver detta finns en lång rad andra paketuppgraderingar i hela arkivet.
En nyhet är officiellt stöd för RISC-V 64-bit, något som gör det möjligt att köra Debian på modern RISC-V-hårdvara. Andra tillskott är stöd för HTTP Boot via UEFI och U-Boot, övergången till 64-bitars time_t på alla utom i386, förbättringar i arbetet med reproducerbara byggen samt stöd för HTTP/3 i curl. En ny wget-liknande klient vid namn wcurl finns också med.
Prestandavinsterna syns även i enskilda program. Zstd har uppdaterats från version 1.5.4 till 1.5.7, vilket ger märkbara förbättringar vid komprimering. GraphicsMagick uppdateras till version 1.4 och tillsammans med nyare kompilatorer ger det tydliga hastighetslyft vid bildbehandling.
Debian 13 stöder officiellt arkitekturerna amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. På amd64 finns även ett begränsat 32-bitars användarland för äldre program. Nya säkerhetsfunktioner ska skydda mot ROP- och COP/JOP-attacker, baserade på Intel CET för amd64 och PAC/BTI för arm64, och aktiveras automatiskt på hårdvara som stöder dem.
Distributionen innehåller över 14 000 nya paket och totalt över 69 000. Mer än 44 000 paket har uppdaterats sedan Debian 12 och drygt 8 800 paket har tagits bort. På skrivbordssidan märks GNOME 48, KDE Plasma 6.3, LXDE 13, LXQt 2.1.0 och Xfce 4.20. Kontorssviten LibreOffice är uppdaterad till version 25 och GNUcash till version 5.10.
Bland de större uppgraderingarna i Debian 13 finns:
Apache 2.4.64 (från 2.4.62)
Bash 5.2.37 (från 5.2.15)
Emacs 30.1 (från 28.2)
GIMP 3.0.4 (från 2.10.34)
Inkscape 1.4 (från 1.2.2)
MariaDB 11.8 (från 10.11)
Nginx 1.26 (från 1.22)
OpenSSH 10.0p1 (från 9.2p1)
PHP 8.4 (från 8.2)
PostgreSQL 17 (från 15)
Rustc 1.85 (från 1.63)
Systemd 257 (från 252)
Med både tydliga prestandaförbättringar och ett stort antal uppdateringar framstår Debian 13 som en av de mest omfattande utgåvorna av distributionen på senare år.
Påverkan på serverdrift och molnmiljöer
För serveradministratörer och driftansvariga innebär Debian 13 flera konkreta fördelar. Prestandalyftet på 13 procent i testerna kan göra skillnad i miljöer där många samtidiga processer körs, särskilt på flerprocessorservrar som AMD EPYC och Intel Xeon. Uppgraderingen av centrala komponenter som Linuxkärnan och GNU C-biblioteket ger bättre stöd för ny hårdvara och förbättrad energieffektivitet.
Stödet för HTTP Boot kan förenkla driftsättning av nya servrar i datacenter, medan HTTP/3-stödet i curl ger möjlighet till snabbare och mer effektiv kommunikation i webbapplikationer. För säkerhetsmedvetna organisationer är hårdvarubaserade skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker ett viktigt steg framåt.
Utvecklare drar nytta av nyare kompilatorer och språkversioner, vilket gör det enklare att bygga och köra modern programvara utan att behöva installera externa paketkällor. Tillsammans med Debians fortsatta arbete för reproducerbara byggen stärker detta möjligheterna att skapa pålitliga och verifierbara system i både moln- och bare metal-miljöer.
Med sin kombination av prestanda, säkerhet och långsiktig stabilitet framstår Debian 13 som ett starkt alternativ för både traditionella servrar och moderna molnplattformar.
Absolut. Här är en fristående del som kan läggas till artikeln för att förklara hur HTTP Boot fungerar, skriven i samma journalistiska ton:
Så fungerar HTTP Boot i Debian 13
En av nyheterna i Debian 13 är möjligheten att starta installationen eller live-miljön direkt över nätverket via HTTP Boot. Funktionen bygger på stöd i UEFI- eller U-Boot-firmware och gör det möjligt att ladda startfiler från en webserver i stället för från ett lokalt medium eller via äldre nätverksmetoder som PXE/TFTP.
Processen går i stora drag till så här:
Datorn startas och firmware med stöd för HTTP Boot initieras.
Nätverksinställningar konfigureras, oftast automatiskt via DHCP.
Firmware får en URL till en startbar fil, exempelvis en UEFI-bootloader eller en installations-ISO.
Filen laddas ner via HTTP – vilket ger högre hastighet och bättre felhantering än TFTP – och startas direkt från minnet.
Operativsystemets installer eller live-miljö körs som om den startats från en lokal disk eller USB-enhet.
För driftsättning i datacenter innebär detta att nya servrar kan startas och installeras helt över nätverket, utan att tekniker behöver sätta in fysiska medier. Eftersom HTTP Boot kan använda befintliga webbservrar är det också enkelt att integrera i befintlig infrastruktur, och i vissa fall kan även HTTPS användas för krypterad överföring.
När detta skrivs har Debian 13 ännu inte släppts på FTP-servrarna, men den väntas komma under dagen. Då kommer vi att komplettera med länkar till Debian 13 i vår wiki.
Vad är nytt?
Ny Linuxkärna 6.12, GNOME 48, KDE Plasma 6.3, GCC 14.2, Python 3.13 och Java 21.
Nya funktioner:
Stöd för riscv64 · Start via HTTP · Extra skydd mot hackattacker ·
64-bitars tidräkning · HTTP/3 i curl och nytt verktyg wcurl ·
Bättre översatta manualsidor och ordböcker för webbläsare i Qt.
Paket:
14 000 nya paket (totalt över 69 000), många uppdaterade och några borttagna.
Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur.
Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder den långsiktigt underhållna Linux 6.12 LTS-kärnan. Som standard kommer systemet med skrivbordsmiljön GNOME 48, där två nya standardappar gör entré: terminalprogrammet GNOME Console och bildvisaren GNOME Loupe.
Bland förändringarna finns flera städåtgärder:
Det gamla alternativet Network Connection försvinner från välkomstskärmen.
Kleopatra-appen tas bort från menyn Favoriter.
Vissa program som tidigare fanns med i live-ISO:n plockas bort, bland annat unar, aircrack-ng och sq.
Många program har uppdaterats till nyare versioner, inklusive Tor 0.4.8.17, Mozilla Thunderbird 128.13 ESR, OnionShare 2.6.3, Kleopatra 24.12, KeePassXC 2.7.10, GIMP 3.0.4, Inkscape 1.4, Audacity 3.7.3 och Electrum 4.5.8. Även Tails egna verktyg har förbättrats och fått nya versioner.
Utvecklarna har dessutom åtgärdat en rad buggar, bland annat ett irriterande problem i tidigare versioner där vissa språk inte fick korrekt tangentbordslayout.
Release Candidate-versionen kan laddas ner nu från Tails officiella webbplats, både som ISO- och USB-avbild. I och med den här versionen höjs systemkravet från 2 GB till minst 3 GB RAM för en smidig användarupplevelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en testversion och inte rekommenderas för produktionsbruk.
Den slutgiltiga versionen av Tails 7.0 planeras att släppas 16 oktober 2026. Användare av nuvarande versioner kommer att kunna uppgradera manuellt, men automatiska uppdateringar kommer ännu inte att vara möjliga.
Körs som ett portabelt operativsystem från USB-minne eller DVD.
Lämnar inga spår på datorn efter avstängning (”amnesic” design).
All internettrafik går via Tor-nätverket för anonymitet.
Förhindrar spårning och censur.
Krypteringsstöd för filer, e-post och meddelanden.
Inbyggda verktyg
Webbläsare: Tor Browser
E-post: Mozilla Thunderbird + Enigmail
Lösenordshanterare: KeePassXC
Säker filöverföring: OnionShare
Kryptering och signering: GnuPG, Kleopatra
Bild- och ljudredigering: GIMP, Audacity
Historik
Tails bygger på Debian GNU/Linux och utvecklades som en efterföljare till projektet Incognito. Det används av journalister, visselblåsare, aktivister och privatpersoner världen över. Operativsystemet blev känt genom att Edward Snowden använde det vid sina avslöjanden 2013.
Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.
När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.
Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.
En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.
Från nykomling till ikon
Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.
openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.
Ett ekosystem för alla
Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:
Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.
Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.
20 år av människor, inte bara kod
Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.
Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.
Blicken framåt
Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.
Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.
Den populära öppna källkodsdatabasen MariaDB är nu ute i version 12.0, en uppdatering som levererar en rad kritiska buggfixar, förbättrad stabilitet och utökat plattformsstöd. Bland nyheterna finns lösningar på flera seglivade problem i InnoDB och Aria, en ny automatisk I/O-hantering för Linux, samt färdiga paket för de senaste utgåvorna av Fedora, RHEL, SLES, Ubuntu och Debian.
Fokuserar på stabilitet i lagringsmotorerna
En stor del av utvecklingsarbetet har lagts på att täppa till hål i lagringsmotorerna InnoDB och Aria. InnoDB får bland annat fixar för korruption i det så kallade adaptive hash index, hängningar vid minneshantering och fel vid användning av vector index. Dessutom introduceras den nya parametern innodb_linux_aio, som automatiskt väljer mellan moderna io_uring och äldre libaio beroende på miljön.
Aria-motorn slipper nu krascher vid tillägg av foreign keys till tabeller med vector index – en förbättring som riktar sig till användare med tunga, indexintensiva arbetslaster.
Problem med partitioner och replikering åtgärdade
Version 12.0 rättar till ett problem där UNIQUE constraints med USING HASH kunde korrupta tabeller med foreign keys. För de som arbetar med partitionerade tabeller är en kritisk fix på plats: replikor som tidigare kunde krascha efter att en partition konverterats till en fristående tabell hanterar nu detta scenario korrekt.
På klustersidan uppdateras Galera till version 26.4.23, med förbättrad kompatibilitet för OpenZFS 2.3.0 och senare. Även flera replikationsproblem är lösta, bland annat att master kunde bli okontaktbar i semi-synkron läge när en replik stoppades.
Förbättringar i backup och optimerare
mariabackup kan nu hantera svåra fall med Aria-tabeller och undviker inkonsistens i replikering, något som tidigare resulterat i felrapporter från användare.
På optimerarsidan rättas buggar som kunde orsaka krascher vid hantering av derived tables, felaktiga indexplaner och oändliga loopar vid analys av tabeller med vissa UTF-8-tecken.
Nya distributioner och sista version för Ubuntu 24.10
Med 12.0 breddas stödet till fler plattformar och arkitekturer:
Fedora 42 (x86_64, aarch64)
RHEL 10 (x86_64, aarch64, ppc64le, s390x)
SLES 15 SP6 och SP7
Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin)
Debian 13 (Trixie)
Detta är även sista MariaDB-versionen för Ubuntu 24.10, som nådde slutet av sin ordinarie supportperiod i juli 2025. För CentOS Stream 9 ingår nu även det tidigare saknade paketet MariaDB-provider-lzo.
Rolling release – nästa steg 12.1.2
MariaDB 12.0 är en rullande utgåva, vilket innebär att det inte kommer någon version 12.0.3. Utvecklarna rekommenderar att de som vill hålla sig på den senaste versionen planerar för uppgradering till MariaDB 12.1.2 när den blir tillgänglig.
Vad är MariaDB?
MariaDB är ett öppet källkodsbaserat relationsdatabashanteringssystem (RDBMS) som skapades 2009 som en fork av MySQL efter att Oracle köpt upp MySQL AB. Projektet leds av MariaDB Foundation och används världen över i allt från webbapplikationer till stora företagslösningar.
Historik i korthet:
• 2009 – Projektet startas av Michael ”Monty” Widenius, en av MySQL:s grundare.
• 2012 – Tas i bruk i flera Linuxdistributioner.
• 2015 – MariaDB Corporation grundas för kommersiellt stöd.
• 2017 – Inför *window functions* och *common table expressions*.
• 2020–2024 – Prestanda-, säkerhets- och kompatibilitetsförbättringar.
• 2025 – Version 12.0 släpps som rullande release.
Nyheter i MariaDB 12.0:
• Förbättrade InnoDB- och Aria-motorer.
• Ny parameter innodb_linux_aio för smart I/O-hantering.
• Fixar för partitioneringsproblem och replikatorkrascher.
• Galera 26.4.23 med OpenZFS-stöd.
• Förbättrad mariabackup.
• Stabilare optimerare och UTF-8-fixar.
• Paket för Fedora 42, RHEL 10, SLES 15 SP6/SP7, Ubuntu 25.04, Debian 13.
• Sista versionen för Ubuntu 24.10.
Versionsmodell:
MariaDB 12.0 är en rolling release – ingen 12.0.3. Nästa steg blir MariaDB 12.1.2.
Efter en tuff period med ekonomisk osäkerhet får det populära Linux-projektet Bottles nu en välkommen nystart. Tack vare EU-stödd finansiering från NLnet Foundations 2025 Commons Fund kan utvecklingsteamet satsa fullt ut på Bottles Next – en modernare, snabbare och mer användarvänlig plattform för att köra Windows-program på Linux.
Från ekonomisk osäkerhet till framtidstro Under det senaste året har Bottles kämpat med begränsade resurser, vilket bromsat utvecklingstakten. I juli berättade huvudutvecklaren Mirko Brombin öppet om projektets ansträngda ekonomi och uppmanade open source-communityt att hjälpa till. Responsen blev positiv – och nu är de akuta problemen lösta. Med stödet från NLnet kan utvecklingen åter ta fart, med fokus på att skapa en modernare, snabbare och mer användarvänlig lösning för Windows-appar i Linux.
Stöd från EU och Schweiz NLnet Foundation är en nederländsk ideell organisation som i decennier har stöttat projekt som värnar om digital frihet, decentralisering och användarkontroll. Genom NGI0 Commons Fund – en del av Europeiska kommissionens satsning Next Generation Internet – får Bottles ekonomiskt stöd. Programmet har som mål att forma ett mer öppet, inkluderande och pålitligt internet, fritt från slutna plattformar och företagsdominans. Finansieringen kompletteras även med bidrag från Schweiziska statssekretariatet för utbildning, forskning och innovation (SERI).
Bottles Next – en ny era för Windows-program på Linux Med den nya finansieringen kan utvecklingsteamet accelerera arbetet på Bottles Next, som ska erbjuda en mer polerad, effektiv och framtidssäker upplevelse. Projektet är helt öppet för bidrag från allmänheten, och både utvecklare och testare välkomnas att delta via GitHub.
Bakgrund
Bottles är ett Linux-projekt för att köra Windows-program i isolerade miljöer (“bottles”) med Wine-baserade körmotorer. Utvecklingen av nästa generations version, Bottles Next, accelereras genom stöd från NLnet Foundations Commons Fund (EU-stödd NGI-satsning).
Vad är Bottles?
Ett grafiskt verktyg som förenklar installation, körning och hantering av Windows-program på Linux utan att användaren behöver finjustera Wine manuellt.
Kärnfunktioner
Isolerade “bottles” (prefix) per app/spel för renare miljöer.
Färdiga profiler (t.ex. spel/program) och guidat skapande.
Byt och uppgradera “runners” (Wine/Proton-baserade varianter).
Beroendehanterare för vanliga komponenter (t.ex. .NET, VC++ runtimer).
Grafiklager som DXVK/VKD3D för bättre DirectX-stöd via Vulkan.
One-click-installers/skript för populära program och spel.
Genvägar/launchers till skrivbord och applistor.
Vad siktar Bottles Next på?
En moderniserad UI/UX, snabbare och mer modulär arkitektur samt förenklade arbetsflöden för att skapa, felsöka och dela bottles.
Vem har nytta av det?
Linux-användare som vill köra specifika Windows-appar/spel; IT-tekniker som behöver innesluta äldre verksamhetsapplikationer; entusiaster som vill finjustera Wine utan krångel.
Ubuntu-teamet har nu officiellt släppt Ubuntu 24.04.3 LTS, den tredje underhållsutgåvan i Noble Numbat-serien som först lanserades i april 2024. Versionen bygger på Linuxkärnan 6.14 och innehåller en stor mängd buggfixar, säkerhetsförbättringar och optimeringar för både skrivbord och server. Det har gått nästan sex månader sedan 24.04.2 LTS, och denna uppdatering samlar alla säkerhetsfixar som släppts fram till och med den 4 augusti 2025.
Kärnsystem och installation
Uppdateringen innehåller flera förbättringar för installationsprocessen, särskilt för specialiserad och nyare hårdvara. Live-CD-bilderna har fått justeringar som löser byggproblem vid användning av lowlatency-hwe-24.04-kärnan, och HWE-stacken är nu korrekt aktiverad för 24.04.2. För RISC-V-system har flera viktiga problem åtgärdats, bland annat direktkopiering av enhetsträd till /boot/dtb, stöd för nya underarkitekturer som jh7110 samt förbättrad hantering av U-Boot-konfigurationer för att säkerställa kompatibilitet med Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01.
Nätverkskonfigurationen vid tidig uppstart har också förbättrats, med korrekt stöd för både IPv4 och IPv6 baserat på iBFT-inställningar. Dracut och initramfs-tools har fått fixar för att hantera saknade firmware-filer och wildcard-sökvägar korrekt.
Förbättringar på skrivbordet
Skrivbordsmiljön har fått många stabilitetsförbättringar och fixar för användarupplevelsen. Nautilus, GNOME:s filhanterare, har fått patchar som eliminerar tidigare rapporterade krascher. Mutter, GNOME:s fönsterhanterare, har fått ett stort antal backporterade fixar för att åtgärda Wayland-krascher, problem med pekskärmsdragning, fel vid drag och släpp mellan X11 och Wayland-fönster samt glitchar vid multi-skärmskonfigurationer, särskilt för användare med NVIDIA-grafik.
GTK4 har uppdaterats för att stödja Unicode 16-emoji och förbättra kompatibiliteten med skärmläsaren Orca. Även GTK3 har fått motsvarande uppdatering för emoji-stöd. Dessutom har tangentbordsnavigering i listor förbättrats, vilket underlättar för användare som förlitar sig på tillgänglighetshjälpmedel.
PipeWire har fått en viktig ljudfix som eliminerar problemet med duplicerade ljudprover efter tystnadsperioder. GNOME Shell har fått flera fixar, bland annat för att kunna ansluta till nya Wi-Fi-nätverk direkt från inloggningsskärmen och för att förbättra skärmtangentbordets Shift-beteende.
Uppdateringshanteraren (Update Manager) har förbättrat stöd för skärmläsare genom att tydligare annonsera statusrubriker och kryssruteändringar när markerade paket byts eller ändras.
Förbättringar för server och moln
På serversidan har Cloud-init fått en rad förbättringar som ökar kompatibiliteten med AWS:s IMDS-tjänst samt förbättrar hanteringen av MAAS-installationer. Fixar har lagts till för att undvika kraschscenarier och förbättra filhantering vid molnbaserad distribution.
QEMU och libvirt har fått uppdateringar som förbättrar RISC-V-emulering och fullständigt stöd för bootordning på s390x-arkitekturen. För Azure- och andra molnplattformar har AppArmor och nätverksfixar förbättrats.
Snapd hanterar nu misslyckade automatiska uppdateringar mer graciöst genom att undvika låsningsscenarier och tillämpa progressiva fördröjningar vid upprepade fel.
Maskinvarustöd och kärnuppdateringar
Linuxkärnan 6.14 i Ubuntu 24.04.3 LTS har med sig en rad hårdvarurelaterade förbättringar. Stödet för Realtek-, Qualcomm- och AMD-enheter har förbättrats, inklusive nya firmwarepaket för ljudkretsar, nätverkskort och grafikkort. Fixar har gjorts för att lösa problem som låg bildhastighet med glxgears på vissa AMD GPU-system och ljudproblem på specifika HP ZBook-modeller.
TUXEDO-datorer får särskilda patchar för förbättrad kompatibilitet. Stöd för fler Dell-plattformar och optimeringar för Realtek 8852BE-VT Wi-Fi har lagts till. Bluetooth-problem med vissa Qualcomm WCN785x-enheter har åtgärdats, och firmware för AMD:s ISP (Image Signal Processing) V4.0 finns nu tillgänglig.
För RISC-V har kärnkonfigurationerna synkroniserats med andra arkitekturer, och flera säkerhetsrelaterade förbättringar för AppArmor har bakportats från kommande Ubuntu-versioner.
Säkerhetsförbättringar
Utöver alla buggfixar integrerar denna version samtliga säkerhetsuppdateringar som publicerats i Ubuntu Security Notice fram till den 4 augusti 2025. AppArmor har fått fixar som förhindrar policyinläsningsfel och förbättrad hantering av profiländringar. APT-paketet har fått flera fixar för att åtgärda buffertöverskridningar och kompatibilitet med äldre RSA-nycklar.
Andra uppdateringar och förändringar
Många andra paket har uppdaterats, inklusive libinput för bättre styrplattestöd på ThinkPad X9-15 Gen1, fwupd för att åtgärda uppdateringsproblem med Dell-dockor, och samba för att lösa krascher vid hantering av Group Policy Objects. Horizon, ceph, mysql och nginx har alla fått specifika patchar för stabilitet och säkerhet.
Nya firmwareversioner för grafikkort, trådlösa nätverkskort och ljudkretsar har lagts till i linux-firmware-paketet. Dessutom har nya distributionsnamn och versionsdata uppdaterats i distro-info-data, inklusive Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka”.
Tillgängliga Ubuntu-varianter
I samband med denna uppdatering har samtliga officiella Ubuntu-varianter uppdaterats till version 24.04.3 LTS. Detta gäller:
Kubuntu
Ubuntu Budgie
Ubuntu MATE
Lubuntu
Ubuntu Kylin
Ubuntu Studio
Xubuntu
Edubuntu
Ubuntu Cinnamon
Uppgradering och installation
Användare som redan kör Ubuntu 24.04 LTS kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot:
sudo apt update && sudo apt upgrade
För nya installationer finns ISO-avbilder att ladda ner via Ubuntus officiella webbplats. Dessa innehåller redan alla de senaste uppdateringarna och fixarna.
Stödtid
Ubuntu 24.04 LTS stöds med säkerhets- och underhållsuppdateringar till april 2029. Genom att aktivera Ubuntu Pro förlängs stödet till april 2034, och för kritiska säkerhetsfixar kan det sträckas ända till april 2036.G
Installation
Paket
Buggnr
Beskrivning
livecd-rootfs
2098105
Fix för byggfel med lowlatency-hwe-24.04-kärnan (som i Ubuntu Studio)
livecd-rootfs
2098105
Aktivera HWE-stacken för 24.04.2
livecd-rootfs
2098306
Lägg till förinställningar för AppArmor-funktioner från 6.11-kärnan
livecd-rootfs
2098622
Bygg inte HWE-kärnlagret på RISC-V då det inte finns någon HWE-kärna där
livecd-rootfs
2092205
RISC-V: kopiera enhetsträd direkt till /boot/dtb
livecd-rootfs
2099993
RISC-V: lägg till SUBARCH ’jh7110’
livecd-rootfs
2083554
Ta bort referenser till subiquity snap för att undvika felmeddelanden vid installation
initramfs-tools
2091904
Konfigurera IPv4/IPv6 baserat på iBFT IP-adress
dracut
2095518
Åtgärda saknade komprimerade blobbar vid firmware-sökväg
cd-boot-images-riscv64
2104572
Justering i grub.cfg för att hitta rätt rootfs
u-boot
2098421
Fix för tolkning av RISC-V ISA-extensionsegenskaper
u-boot
2110301
Backport för att möjliggöra boot på Pine64 Star64 och DeepComputing FML13V01
Skrivbord
Paket
Buggnr
Beskrivning
pipewire
2061687
Ersätt inkomplett patch med version som landat uppströms
pipewire
2100497
Fix för duplicerade ljudprover efter tystnad
nautilus
1813171 / 2095129
Fix för rapporterade krascher
mutter
Flera
Fixar för Wayland-krascher, pekskärmsdrag, X11 till Wayland drag-och-släpp, pixelrendering utan alfa, multi-monitorproblem för NVIDIA
gtk4
2096803
Uppdatera emoji-bibliotek till Unicode 16
gtk4
2106744
Fix för att Orca ska läsa genvägar i åtgärdsmenyer
gtk4
2066062
Förbättrad tangentbordsnavigering i listor
gtk+3.0
2096777
Emoji-uppdatering till Unicode 16
gnome-shell
2098016
Wi-Fi-anslutning från inloggningsskärm fixad
gnome-shell
2039340
Fix för getenv/setenv-krasch vid start
gnome-shell-extension-ubuntu-dock
1997550
Fix för fönsterfokus vid förhandsgranskning
update-manager
1105371 / 2068805
Förbättrat skärmläsarstöd och fix för install-knapp som försvinner
plymouth
2096806
Fix för saknade teckensnitt vid uppstart
xorg-server
1861609
Förhindrar krasch vid vissa DRI2-anrop
Server och moln
Paket
Buggnr
Beskrivning
cloud-init
Flera
Förbättrat stöd för AWS IMDS, MAAS, samt filhantering
gce-compute-image-packages
2106629
Fix för att inte skriva över värdnamn satt via cloud-init
libvirt
2051239 / 2084136
Fullt bootordningsstöd på s390x, fix för block I/O-parametrar
qemu
2095169
Förbättrad RISC-V vektor-emulering
snapd
2085535
Progressiv fördröjning vid upprepade auto-uppdateringsfel
apparmor
2078467
Fix för variabelhantering vid policyinläsning
Grundläggande plattform
Paket
Buggnr
Beskrivning
apt
2078720
Fix för hantering av borttagna paket
systemd
2088069 / 2091657
EFI-handover-stöd, bevarad IPv6-konfiguration
openssh
2080216
Lyssna på IPv4 som standard vid socket-aktiverad sshd
zfs-linux
Flera
Fixar för autotrim-prestanda och kraschscenarier
rsyslog
Flera
AppArmor-regler för systemd-sessioner och imjournal
netplan.io
2083029
Fix för filrättigheter och konfigurationshantering
ubuntu-drivers-common
Flera
Förbättrad NVIDIA-drivrutinshantering
Maskinvara och kärna
Paket
Buggnr
Beskrivning
linux-firmware
Flera
Ny firmware för Realtek, Qualcomm, AMD, TI och NVIDIA-enheter
linux-*
2098104
Patchset för TUXEDO-datorer
linux-*
2095370 / 2067900
Fix för AppArmor-policyinläsning och pivot_root-blockering
linux-oem-*
Flera
Stöd för fler Realtek- och Dell-enheter, fix för Bluetooth, ljud och kamera
linux-gcp-6.14
2106281
Fix för null pointer i gVNIC-drivrutin
linux-azure-nvidia
2090880
Backport av SMB lease key-fixar
Övriga ändringar
Paket
Buggnr
Beskrivning
fwupd
2097728 / 2104109
Fixar för Dell-dockuppdateringar
samba
Flera
Fixar för krascher vid GPO-hantering
horizon
2045394
Fix för race condition vid CSS-kompilering
mysql-8.0
2112151
Ändrad logrotate-konfiguration för att köras som mysql-användare
ceph
2089565 / 2097605
Fixar för uppgraderingskrascher
gvfs
2109538
Fix för krascher vid montering av krypterade partitioner
Support: Till april 2029 (Ubuntu Pro till 2034, säkerhetsfixar till 2036)
Nyheter i 24.04.3
Stabilitetsförbättringar för både skrivbord och server
Förbättrat RISC-V-stöd (nya enheter och firmware)
Fixar för GNOME, Mutter, Nautilus och PipeWire
Förbättrad nätverkskonfiguration vid tidig uppstart
Uppdaterade firmwarepaket för AMD, Realtek och Qualcomm
Förbättrat skärmläsarstöd och tangentbordsnavigering
Om Ubuntu
Ubuntu är en fri och öppen källkod-baserad Linuxdistribution utvecklad av Canonical Ltd.
Första versionen släpptes i oktober 2004 och sedan dess har Ubuntu blivit en av de mest använda Linuxdistributionerna,
både på skrivbord och servrar.
Namnets ursprung: Ordet ”ubuntu” kommer från Nguni-språken i södra Afrika (särskilt zulu och xhosa) och betyder ungefär
”mänsklighet gentemot andra” eller ”jag är för att vi är”. Närliggande begrepp finns i flera bantuspråk, exempelvis ”botho” i sotho/tswana.
Ubuntu följer en regelbunden utgivningscykel med en ny version var sjätte månad och en LTS-version (Long Term Support) vartannat år.
LTS-versioner får fem års officiellt stöd och används ofta i företags- och servermiljöer.
Visste du att…
Ubuntu är basen för flera andra distributioner, t.ex. Linux Mint och Pop!_OS.
Det finns officiella varianter som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och fler.
Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.
Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.
Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.
Vad är digital suveränitet?
Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.
Europa dominerar – men skillnaderna är stora
Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.
Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.
Nordamerika – starkt beroende av Big Tech
Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.
Resten av världen – enorm spridning
Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.
I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.
Så gjordes mätningen
Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.
Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?
Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur.
Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.
Fördelar med digital suveränitet
Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.
Nackdelar med att inte vara digitalt självständig
Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.
Proxmox Server Solutions GmbH har släppt Proxmox Backup Server 4.0, en kraftfull och helt öppen källkodslösning för säkerhetskopiering av virtuella maskiner, containrar och fysiska servrar. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie” och Linux-kärnan 6.14, och introducerar flera stora nyheter.
Bland de mest efterlängtade förbättringarna finns inbyggt stöd för S3-kompatibel objektlagring. Detta gör det möjligt att enkelt koppla samman Proxmox Backup Server med flexibla och prisvärda molntjänster. Tack vare lokal cache minimeras API-anropen, vilket ger snabbare åtkomst till backupmetadata och ofta använda datadelar – samtidigt som kostnaderna hålls nere. Säkerhetskopiorna är dessutom tillgängliga även om den primära servern går offline, vilket stärker katastrofåterställningsförmågan.
En annan nyhet är Live RAIDZ-expansion via ZFS 2.3.3. Administratörer kan nu utöka befintliga lagringspooler stegvis genom att lägga till diskar direkt i aktiva RAIDZ-enheter, utan längre driftstopp. Detta gör lagringsutbyggnad både enklare och mer kostnadseffektiv.
För att förenkla automatisering av säkerhetskopiering införs även automatiska synkroniseringsjobb för flyttbara datalager. Med den nya “run-on-mount”-funktionen startar synkroniseringen automatiskt så snart ett flyttbart lagringsmedium monteras, vilket sparar tid och minskar risken för mänskliga misstag.
Som tidigare integreras Proxmox Backup Server sömlöst med Proxmox Virtual Environment, vilket gör det enkelt att lägga till och hantera backupmål direkt i Proxmox VE.
Proxmox Backup Server 4.0 kan laddas ner som ISO-avbild för installation på fysisk hårdvara. Uppgraderingar från version 3.x stöds fullt ut, och detaljerad migrationsdokumentation finns tillgänglig för en smidig övergång.
Öppen källkod, backup- och återställningslösning i företagsklass
Användning
Säkerhetskopiering/återställning av VM, LXC-containrar och fysiska värdar; tät integration med Proxmox VE
Teknisk bas
Debian 13 “Trixie” (v4.0), Linux-kärna 6.14, ZFS
Nyckelfunktioner
Deduplicering, komprimering, kryptering, inbyggt S3-stöd, lokal cache för färre API-anrop, Live RAIDZ-expansion (ZFS 2.3.3), auto-sync för flyttbara datalager (“run-on-mount”)
Fördelar
Snabb återställning, fjärrbackup, enkel administration med Proxmox VE, open source + möjlighet till kommersiellt stöd
Licens
AGPLv3
Utvecklare
Proxmox Server Solutions GmbH (Wien, Österrike)
Bakgrund
Introducerad 2020 som systerprojekt till Proxmox VE för en effektiv, inbyggd och fri backup-lösning
7 augusti 2025 – Den oberoende Linuxdistributionen KaOS har i dag publicerat sin senaste ISO-snapshot, KaOS Linux 2025.07. Utgåvan bygger på den färska Linux 6.15-kärnan och kombinerar den med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.4.
Plasma 6.4.3 som standard
På skrivbordssidan ingår KDE Plasma 6.4.3 tillsammans med KDE Gear 25.04.3 och KDE Frameworks 6.16. Allt är kompilerat med Qt 6.9.1, vilket innebär att Qt 5-beroenden nu är helt borttagna från KaOS.
Nya Qt 6-appar
Övergången till Qt 6 öppnar för modernare applikationer. Snapshoten introducerar bland annat den återupplivade musikspelaren Amarok och plasma-keyboard, ett virtuellt tangentbord som integreras direkt i Plasma. Dessutom finns plasma-login-manager i förråden – tänkt att på sikt ersätta SDDM som inloggningshanterare.
”Plasma-login-manager finns redan i våra förråd. Den följer ännu inte med som standard på ISO:n, men målet är att den snart helt tar över efter SDDM,” skriver utvecklarteamet i releasenotorna.
Uppdaterade kärnkomponenter
Komponent
Version
Mesa
25.1.6
PipeWire
1.4.6
CMake
4.0
Glib2
2.84.3
GStreamer
1.26.4
systemd
254.27
OpenSSL
3.5.1
Protobuf
31.0
SQLite
3.50.3
OpenZFS
2.3.2
NEDLADDNING OCH UPPGRADERING
• ISO-avbilden (cirka 2,6 GB) finns för direkt nedladdning på kaosx.us samt via torrent och spegelservrar som listas på projektets nedladdningssida. Alla ISO-filer är signerade med GPG och åtföljs av SHA-256-kontrollsummor för verifiering.
• Så verifierar du ISO-filen: sha256sum KaOS-2025.07-x86_64.iso gpg –verify KaOS-2025.07-x86_64.iso.sig
• Uppgradera en befintlig KaOS-installation: sudo pacman -Syu Efter omstart kan du rensa bort överflödiga beroenden med: pacman -Qtdq | sudo pacman -Rns –
KaOS är en rullande distribution; när ISO:n väl är installerad får du alla framtida förbättringar via vanliga paketuppdateringar.
En ny bakdörr för Linux, kallad Plague, har identifierats och analyserats av säkerhetsforskare. Det rör sig om ett avancerat intrångsverktyg som integreras i systemets autentiseringsramverk (PAM) och möjliggör dold fjärråtkomst via SSH. Den är särskilt svår att upptäcka, lämnar få spår och fungerar även efter systemuppdateringar.
Bakdörr via PAM-modul
Plague är skriven som en PAM-modul, vilket innebär att den laddas direkt i systemets inloggningsflöde. När en användare försöker autentisera sig – t.ex. via SSH eller terminal – kan modulen fånga upp autentiseringsförfrågan. Om ett av flera inbyggda lösenord används, ges åtkomst utan att systemets vanliga kontroller används.
Exempel på hårdkodade lösenord i Plague:
Mvi4Odm6tld7
IpV57KNK32Ih
changeme
Det innebär att angriparen kan logga in utan att ha något känt konto på systemet.
Designad för ihållande åtkomst
Plague är byggd för att ligga kvar i systemet över tid. Den döljer sin existens genom flera tekniker:
Miljövariabler relaterade till SSH (t.ex. SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT) raderas.
Kommandologgning blockeras genom att HISTFILE pekas till /dev/null.
Kod och strängar är obfuskade och krypterade, ofta i flera lager, för att försvåra analys.
Den utger sig för att vara en legitim modul, ofta under namnet libselinux.so.8.
Plague försöker också aktivt undvika att bli analyserad. Den kontrollerar t.ex. om den körs i en debugger eller i en säkerhetsanalysmiljö, och anpassar sitt beteende därefter.
Inte upptäckbar med traditionella verktyg
Eftersom Plague integreras i autentiseringskedjan och agerar som ett systembibliotek, upptäcks den sällan av antivirusprogram eller EDR-lösningar. Den beter sig inte som ett fristående program och loggar inga misstänkta aktiviteter.
Det krävs specialiserade metoder för att upptäcka den:
Manuell granskning av laddade PAM-moduler.
Filintegritetskontroll (t.ex. med AIDE eller Tripwire).
YARA-regler som identifierar kända kodmönster.
Övervakning av ovanliga inloggningar eller förändrade miljövariabler.
Säkerhetsimplikationer
Eftersom Plague påverkar autentiseringen direkt, innebär ett intrång att angriparen har fullständig kontroll över systemet. Det räcker inte att ta bort användarkonton eller byta lösenord – bakdörren ger åtkomst oberoende av dessa mekanismer.
Det är särskilt allvarligt i produktionsmiljöer där PAM används i många tjänster (t.ex. SSH, sudo, login, su). Ett komprometterat system kan vara i angriparens händer utan att någon märker det.
Rekommenderade åtgärder
Granska PAM-konfigurationer och kontrollera att endast förväntade moduler används.
Kontrollera alla bibliotek i sökvägar som /lib/security och /etc/pam.d/.
Använd verktyg för filintegritet för att upptäcka förändringar i kritiska systemfiler.
Undersök ovanliga inloggningar, särskilt med okända lösenord eller kontonamn.
Implementera YARA-regler och annan hotjakt vid minsta misstanke om kompromettering.
Fördjupad analys från Nextron Systems
Säkerhetsföretaget Nextron Systems har publicerat en teknisk analys av Plague-bakdörren. Rapporten innehåller detaljer om kodstruktur, hashvärden, hårdkodade lösenord och indikatorer på kompromettering (IoC). En länk till deras rapport rekommenderas för vidare analys.
PAM-baserad bakdörr (ELF-bibliotek) som krokar in i autentisering och öppnar dold SSH-åtkomst.
Mål/plattform
Linuxservrar och arbetsstationer där PAM används (t.ex. sshd, login, sudo).
Vad den utnyttjar
Pluggable Authentication Modules (PAM); maskerar sig som legitim modul, ofta under systemlika filnamn.
Åtkomstmetod
Accepterar fördefinierade “master-lösenord” och kan släppa in oavsett användarnamn.
Hårdkodade lösenord (ex.)
Mvi4Odm6tld7, IpV57KNK32Ih, changeme
Persistens
Ligger i autentiseringskedjan ⇒ överlever omstarter och vanliga uppdateringar utan separata startskript.
Stealth/antiforensik
Rensar miljövariabler (SSH_CONNECTION, SSH_CLIENT), pekar HISTFILE till /dev/null, minimerar spår i loggar.
Anti-analys
Obfuskering och krypterade strängar (flera lager); miljökontroller för att undvika debugger/sandbox.
Indikatorer (IoC)
Ovana PAM-moduler/filer; misstänkta namn i /lib/security; annorlunda poster i /etc/pam.d/*; avvikande SSH-inloggningar.
Primära risker
Obehörig SSH-åtkomst (upp till root), lateral rörelse, datastöld, svår incidentforensik p.g.a. brist på loggar.
Rekommenderade åtgärder
Inventera PAM-konfiguration/bibliotek; filintegritetskontroll (AIDE/Tripwire); YARA-baserad jakt; central loggning; överväg att stänga lösenordsautentisering i SSH och använda nycklar/FIDO2.
Påverkade miljöer
Bastion/jump-hostar, moln-instanser, CI/CD-noder, databasserver- och filserversmiljöer.
Riskbedömning
Hög – påverkar kärnkomponenten autentisering och är svår att upptäcka med traditionella verktyg.
FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.
I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.
Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.
Förenklad installation för alla användare
Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.
Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.
Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.
Varför KDE Plasma?
Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:
Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.
Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.
Ett större initiativ för skrivbordsanvändning
Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.
Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:
Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet
Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.
Ett historiskt skifte för FreeBSD
Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.
Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.
Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.
Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.
Sammanfattning: En välkommen förändring
Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.
För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.
Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025 Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029) Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2) 32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns Stora nyheter:
– KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
– Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
– Wayland-stöd under utveckling
Historik:
FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.
Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.
För den som vill spela spel från kalla krigets dagar – när Ronald Reagan fick den onda sidan att riva Berlinmuren.
Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ – både vad gäller kompatibilitet och rå prestanda.
Fördelar med x86-arkitektur
En stor fördel med x86-baserade system som Radxa X4 är den breda kompatibiliteten med operativsystem och mjukvara. Till skillnad från ARM-plattformar, där stöd ofta är begränsat eller beroende av inofficiella portar, kan x86-enheter köra kompletta Linux-distributioner och även Windows 11 utan större problem. Det öppnar för ett mycket större urval av emulatorer och verktyg – och enklare installation.
Radxa X4 är bättre utrustad än en Raspberry Pi 5. Den har stöd för M.2-hårddiskar men använder samma 40-pin GPIO-header som gjort Raspberry Pi populär. Den har stöd för två skärmar upp till 4K, samt USB Type-C PD, vilket innebär att den kan drivas via en USB-C-adapter.
Till skillnad från Zimablade, som tidigare har testats, kan man inte själv välja RAM på Radxa X4 – det är fastlött på moderkortet. Dock bygger Zimablade på en äldre CPU än Intel N100. Zimablade har inte stöd för M.2-diskar, men däremot för vanliga SATA-diskar.
Radxa X4 som PlayStation 2-emulator
Enkel installation med Batocera
För projektet valdes Batocera, en specialiserad Linux-distribution för spel- och retroemulering. Batocera är känd för sitt intuitiva gränssnitt och breda stöd för olika konsoler – inklusive en fullt fungerande PCSX2-kärna för PlayStation 2. Systemet installerades på en extern SSD genom att flasha rätt avbildningsfil via Balena Etcher, varpå enheten enkelt kunde starta från disken efter ändring i boot-ordningen.
Konfigurationen av emulatorn var okomplicerad: BIOS-filer för PS2 lades i katalogen //BATOCERA/share/bios/ps2, medan spel-ROM:ar placerades i //BATOCERA/share/roms/ps2. Därefter var systemet redo att köra.
Spelprestanda som imponerar
I praktiska tester visade Radxa X4 att den klarar de flesta PS2-titlar med god marginal. Spel som Devil May Cry 3 levererade stabila 30 bilder per sekund vid 1,25× upplösning – och ännu bättre prestanda kunde nås genom att växla till Vulkan som grafikmotor. God of War, Tales of the Abyss, Persona 3, Metal Gear Solid 3 och flera andra klassiker var fullt spelbara, många med förbättrad grafik jämfört med originalkonsolen.
Detta står i stark kontrast till Raspberry Pi 5, där samma spel knappt uppnår spelbara bilduppdateringsfrekvenser – även vid reducerad upplösning och med omfattande optimeringar.
Begränsningar vid mer krävande titlar
Vissa mer grafiktunga spel kräver dock justeringar. Xenosaga fungerade endast acceptabelt vid originalupplösning, och även då kunde viss prestandaförlust märkas. Shadow of the Colossus krävde liknande kompromisser. Burnout 3: Takedown, känt för sina snabba hastigheter och intensiva visuella effekter, tappade under vissa moment från 60 FPS, vilket kan påverka spelkänslan.
Slutsats: En kapabel PS2-emuleringsdator i miniformat
Radxa X4 visar sig vara ett utmärkt val för den som vill bygga en kompakt, strömsnål men kraftfull retrospelmaskin med stöd för PlayStation 2-emulering. Med förmågan att köra ett brett utbud av titlar i högre upplösning och med god prestanda – samt enkel installation via Batocera – placerar sig denna SBC som ett fullgott alternativ till större datorer, och ett överlägset val framför Raspberry Pi 5 i detta sammanhang.
Prisjämförelse (cirka, inkl. moms/frakt):
Raspberry Pi 5, 4 GB: ca 799 kr
Radxa X4: ca 1130 kr
Zimablade: ca 1000 kr (inkl. frakt från t.ex. Hongkong)
Observera att priser kan variera över tid och mellan återförsäljare.
Innehållet ovan som behandla PS2 emulering är data som kommer ifrån
Lagring: M.2 2230 NVMe SSD via PCIe 3.0 ×4; valbar eMMC på vissa SKU:er
Gränssnitt och anslutningar
USB: 3 × USB 3.2 Gen 1 (Type‑A), 1 × USB 2.0 (Type‑A)
Video: 2 × micro HDMI med upp till 4K @ 60 fps
Ethernet: 2.5 Gbps RJ45 med PoE-stöd (med tillbehör)
Trådlöst: Wi‑Fi 5 / Bluetooth 5.0 eller Wi‑Fi 6 / Bluetooth 5.2 beroende på modell
GPIO: 40-polig header styrd av RP2040 mikrokontroller (Cortex‑M0+ @ 133 MHz), med stöd för 2×SPI, 2×UART, 2×I²C, 16×PWM, 8×PIO samt 5 V och 3.3 V ström
Extra: 3.5 mm ljudutgång + mikrofoningång, RTC-batterisockel, fläktkontakt, Power- och BOOTSEL-knappar
Strömförsörjning och drift
Strömmatning: USB‑C PD (12 V, ≥ 2.5 A), PoE-stöd
Effektförbrukning: Ca 18–25 W vid belastning
TDP: CPU har TDP på ~6 W; fabriksinställt BIOS begränsar PL1 till 6 W
Kylning: Aktiv kylning rekommenderas vid full belastning
Temperaturintervall: 0 °C till ca 60 °C
Mjukvarustöd
Operativsystem: Windows 11 (64-bit), Debian, Ubuntu
Utvecklingsstöd: GPIO via Linux-bibliotek, Pico SDK för RP2040
Snabbspecifikation
Funktion
Detalj
CPU
Intel N100, 4 kärnor @ 3.40 GHz
GPU
Intel UHD Graphics (750 MHz)
RAM
4–16 GB LPDDR5
Lagring
NVMe m.2 (PCIe 3.0 ×4), eMMC
USB
3× USB 3.2, 1× USB 2.0
Display
2× micro HDMI, 4K@60 fps
Ethernet
2.5 Gbps, PoE-stöd
Trådlöst
Wi‑Fi 5/6 + BT 5.0/5.2
GPIO
40-pin via RP2040
Ström
USB‑C PD 12 V / PoE
Kylning
Aktiv rekommenderas
OS-stöd
Windows 11, Debian/Ubuntu
Temperaturområde
0 °C – 60 °C
Sammanfattning
Radxa X4 är en kraftfull x86-baserad SBC med Intel N100 och LPDDR5, vilket gör den betydligt snabbare än många ARM‑baserade alternativ. Den stöder NVMe-lagring, 2.5 Gbps Ethernet, dual‑4K HDMI och GPIO-expansion via RP2040. Perfekt för utvecklare och entusiaster som behöver x86-kompatibilitet, kraftfull grafik och robusta anslutningar.
Modeller med Wi‑Fi 6/BT 5.2 kräver ofta minst 8 GB RAM. Enklare konfigurationer har Wi‑Fi 5/BT 5.0.
Under lång tid har HFS och HFS+ – Apples äldre filsystem – levt i skymundan i Linuxvärlden. Drivrutinerna har varit övergivna i över ett decennium och har orsakat fler problem än de löst. Diskussioner fördes tidigare i år om att helt slopa stödet i Linuxkärnan, men istället har flera utvecklare tagit initiativ till att återuppliva och stabilisera koden. Resultatet börjar nu märkas i Linux 6.17.
I samband med merge-fönstret rapporterade utvecklaren Viacheslav Dubeyko att det fortfarande finns omkring 221 öppna buggar i HFS/HFS+-drivrutinerna. Många av dessa har identifierats genom testsviten xfstests, som ofta lämnar volymer i ett korrupt tillstånd. Den pågående kodgranskningen har dock lett till konkreta förbättringar.
Exempel på viktiga åtgärder:
Kodstädning i I/O-hantering: Johannes Thumshirn har förbättrat strukturen i funktionen hfsplus_submit_bio() för ökad läsbarhet och robusthet.
Metadatahantering förbättrad: Tetsuo Handa har åtgärdat ett syzbot-rapporterat problem i hfsplus_create_attributes_file() som uppstod när metadata i attributfilen blivit korrupt.
Onödiga varningar borttagna: Yangtao Li har tagit bort en onödig WARN_ON()-anrop i hfsplus_free_extents() som kunde orsaka falska felrapporter vid fria block.
Fler minnesrelaterade fel har rättats:
Problem med slab out-of-bounds i hfs_bnode_read() och hfsplus_bnode_read() har åtgärdats genom validering av offset och längd innan åtkomst till B-trädnoder.
Överläst stränglängd i hfsplus_uni2asc() kunde leda till minnesfel om namnposter i B-trädet var korrupta – detta är nu fixat.
En general protection fault i hfs_find_init() vid skapandet av B-trädsobjekt har eliminerats.
Bättre kompatibilitet med testsystem: Den generiska testcasen generic/001 lyckas nu köra utan fel, tack vare att raderade B-trädnoder rensas korrekt.
Framtiden för HFS/HFS+ i Linux
Den senaste utvecklingen innebär ett lyft för användare som fortfarande arbetar med äldre Mac-media, såsom externa diskar och arkivformat. Istället för att förlora stödet helt får HFS och HFS+ nu en välbehövlig modernisering, vilket också gynnar filsystemstester och verktygsutveckling under Linux.
Noterbart är att Linux 6.17 också innehåller förbättringar för FireWire (IEEE-1394) – ett gränssnitt som historiskt varit vanligt på Apple-datorer.
HFS (Hierarchical File System)
Introducerades av Apple 1985 som standardfilsystem för Mac OS.
– Bygger på en B-trädsstruktur för kataloger och filer
– Stödjer filmetadata via så kallade ”resource forks”
– Har begränsat stöd för moderna funktioner som filrättigheter och långa filnamn
HFS+
Lanserades 1998 som en förbättrad version av HFS, ibland kallad ”Mac OS Extended”.
– Stöd för längre filnamn (upp till 255 tecken)
– Unicode-baserad namngivning
– Effektivare hantering av stora volymer och filer
– Införde journalföring (HFS+ Journaled)
Användning och efterföljare
HFS+ var Apples primära filsystem i över 20 år – från Mac OS 8 till macOS Sierra.
2017 ersattes det av APFS (Apple File System) i macOS High Sierra för SSD-baserade system.
Under Linux
– Linuxkärnan har haft stöd för både HFS och HFS+ i läs-/skrivläge
– Stödet har varit bristfälligt under lång tid och lämnades länge utan aktivt underhåll
– Från Linux 6.17 påbörjades en ny satsning på att stabilisera och bevara stödet
Chromium har nu implementerat stöd för Waylands protokoll color-management-v1, vilket möjliggör korrekt HDR-rendering på kompatibla system. Funktionen är aktiverad som standard via en ny funktionsflagga: `WaylandWpColorManagerV1`.
För den oinvigde är color-management-v1 ett Wayland-protokoll som låter applikationer deklarera exakt färgprofil och HDR-format för det innehåll de renderar, samtidigt som de kan läsa av bildskärmens färg- och HDR-kapabiliteter. Detta ger kompositorn möjlighet att mappa färger och ljusstyrka korrekt, snarare än att förlita sig på generella antaganden.
Den här förändringen, som nyligen integrerades i Chromiums kodbas, innebär att HDR-video nu återges korrekt i Chromium på HDR-kompatibla Wayland-miljöer. Tidiga tester visar redan lovande resultat i KDE Plasma 6.4.2 – användare med stödjande hårdvara kan se fram emot djupare svärta, klarare högdagrar och generellt förbättrad bildkvalitet i HDR-innehåll.
Att funktionen har en separat flagga som är aktiverad som standard innebär att utvecklare enkelt kan avaktivera stödet vid behov, exempelvis om problem uppstår på vissa konfigurationer. När den nya implementationen mognat förväntas det äldre stödet via `zcr_color_manager_v1` att tas bort, vilket förenklar och moderniserar Chromiums färghantering under Wayland.
Det här är ett stort steg framåt för Linux-användare som länge efterfrågat fullvärdigt HDR-stöd i webbläsare. Även om HDR-understödet fortfarande varierar mellan olika distributioner, skrivbordsmiljöer och drivrutiner, markerar detta en viktig milstolpe i Waylands utveckling som modern displaystack för Linux.
HDR (High Dynamic Range)
HDR står för High Dynamic Range och är en teknik som förbättrar kontrast och färgåtergivning i bild och video.
Det innebär:
– Djupare svärta och ljusare högdagrar
– Fler detaljer i både ljusa och mörka partier
– Mer nyanserade och verklighetstrogna färger
För att visa HDR krävs:
– HDR-kompatibel bildskärm
– HDR-innehåll
– Programvara med HDR-stöd (t.ex. webbläsare)
Chromium
Chromium är ett öppen källkod-projekt för webbläsare som ligger till grund för bland annat:
– Google Chrome
– Microsoft Edge
– Brave
– Vivaldi
Chromium utvecklas främst av Google och fungerar som en plattform för nya webbtekniker och funktioner – inklusive HDR-stöd på Wayland.
Wayland
Wayland är en modern ersättare för det äldre X11-systemet i Linux. Det är ett protokoll och ett display-server-system som hanterar grafikutmatning och inmatning från mus/tangentbord.
Fördelar med Wayland:
– Enklare och säkrare arkitektur
– Mindre latens och bättre prestanda
– Bättre stöd för moderna tekniker som HDR, HiDPI och touch
Wayland används idag i skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE Plasma, men stödet varierar beroende på distribution och hårdvara.
NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd
Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.
IPv4-vidarebefordran per enhet
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.
Förfinad hantering av IPv6-prefix
Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.
Förbättrat stöd för baremetal-miljöer
Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.
Smidigare användning av WireGuard
För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.
Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS
Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.
Större kontroll över SR-IOV-parametrar
En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.
Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK
För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.
Initrd-förbättringar för nätverksuppstart
Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.
Tillgänglighet
Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.
NetworkManager – översikt
NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt.
Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser,
konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver
göra det manuellt.
Projektstart: 2004 av Red Hat Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI) Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration Licens: GPLv2 Källkod:gitlab.freedesktop.org
Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?
Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.
Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.
Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.
En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.
Så här gör du:
Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
När Debian är installerat, logga in som root.
Kör kommandot: apt install apache2 php mpv
Redigera sudo-behörigheter genom att skriva: visudo Lägg till följande rad under: # User privilege specification root ALL=(ALL:ALL) ALL
Lägg till: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig. Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel: http://192.168.1.2 Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.
In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.
This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.
This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.
One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.
Here’s how to do it:
You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.
You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.
First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.
Once Debian is installed, log in as root and run: apt install apache2 php mpv
Then configure sudo access: visudo
Under the section: # User privilege specification
root ALL=(ALL:ALL) ALL
Add this line: www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.
Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.
Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.: http://192.168.1.2
You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!
Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.
Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.
If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.
Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.
LAN Radio Controller (PHP/JS)
Funktioner:
• Internetradio med stationer hämtade från stations.json
• Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX
• Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer
• Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet
• Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning
• Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge
• MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet
• Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.
Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.
Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.
HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.
Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.
Sammanfattning: HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.
Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
Kommandotolk: Zsh som standard
Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget
HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och
en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the latest LXQt 2.3 release, featuring enhanced Wayland support for a smoother desktop experience. Upgrade your environment today! The post LXQt 2.3 Desktop Environment Released with Better Wayland Support appeared first on Linux Today.
Discover the revitalized approach to Flatpak development, focusing on fresh energy and a clear direction for future innovations and enhancements. The post Flatpak Development Restarts with Fresh Energy and Clear Direction appeared first on Linux Today.
Discover the performance of the TEAMGROUP ULTRA Micro SDXC A2 V30 1TB Memory Card. Read our in-depth review to see if it's the right choice for your needs. The post TEAMGROUP ULTRA Micro SDXC A2 V30 Memory Card 1TB Review appeared first on Linux Today.
Discover how the Steam Deck's new display-off mode enhances low-power downloads, allowing you to save energy while enjoying seamless gaming experiences. The post Steam Deck Adds Display-Off Mode for Low-Power Downloads appeared first on Linux Today.
Discover VulnRisk, the open-source platform for comprehensive vulnerability risk assessment. Enhance your security strategy with our user-friendly tools. The post VulnRisk: Open-source Vulnerability Risk Assessment Platform appeared first on Linux Today.
Discover NVIDIA's latest Linux Driver 580.105, featuring crucial HDMI enhancements and game crash fixes to optimize your gaming experience. The post NVIDIA Releases Linux Driver 580.105 With HDMI and Game Crash Fixes appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates in KDE Plasma 6.5.2, featuring essential bug fixes for Discover, KWin, and more. Enhance your user experience today! The post KDE Plasma 6.5.2 Released with Bug Fixes Across Discover, KWin, and More appeared first on Linux Today.
Discover Nebula, the innovative GTK frontend designed for seamless management of Void Linux packages. Simplify your package handling today! The post Nebula Is a New GTK Frontend for Managing Void Linux Packages appeared first on Linux Today.
Discover the new React interface in Nginx Proxy Manager 2.13! Enhance your web management experience with improved usability and features. The post Nginx Proxy Manager 2.13 Brings Long-Awaited React Interface appeared first on Linux Today.
Master the Linux terminal with our guide on efficient searching techniques. Find files and commands quickly to enhance your productivity and workflow. The post How to Search in the Linux Terminal and Find Anything Fast appeared first on Linux Today.
Budgie 10.10 desktop environment is now available as a Developer Preview for packagers as the first Wayland-only release. Here's what to expect! The post Wayland-Only Budgie 10.10 Desktop Environment Released as Developer Preview appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Debian-based Finnix 251 Linux distribution for sysadmins is now available for download powered by Linux kernel 6.16. Here's what's new! The post Finnix 251 Linux Distro for Sysadmins Introduces Official OCI Container Images appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
AlmaLinux OS 9.7 distribution is now available for download as a free alternative to Red Hat Enterprise Linux 9.7. Here’s what’s new! The post AlmaLinux OS 9.7 Is Out as a Free Alternative to Red Hat Enterprise Linux 9.7 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
Git 2.52 open-source distributed version control system is now available for download with numerous new features and improvements. Here's what's new! The post Git 2.52 Introduces New Command for Grabbing Various Repository Characteristics appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
VKD3D-Proton 3.0 open-source implementation of the full Direct3D 12 API on top of Vulkan is now available for download as a major update. Here's what's new! The post VKD3D-Proton 3.0 Released with FSR4 Support, DXBC Shader Backend Rewrite appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
NetworkManager 1.54.2 open-source network connection manager is now available for downlaoad with configuring the HSR protocol version and the HSR interlink port. The post NetworkManager 1.54.2 Adds Support for Configuring the HSR Protocol Version appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
OpenVPN 2.6.16 open-source VPN system is now available for download with various improvements and security fixes. The post OpenVPN 2.6.16 Released with a Security Fix and Various Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
openSUSE releases Agama 18 installer for Tumbleweed and Slowroll with a cleaner and more intuitive Storage configuration page, and other changes. Here's what's new! The post openSUSE Releases Agama 18 Installer with Cleaner and More Intuitive Storage UI appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
HP Linux Imaging and Printing (HPLIP) 3.25.8 drivers are now available for download with support for new HP printers. The post HP Linux Imaging and Printing (HPLIP) 3.25.8 Adds Support for New Printers appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
9to5Linux Weekly Roundup for November 16th, 2025, brings news about Steam Machines, Mesa 25.3, Debian 13.2, Proton 10, Firefox 145, Nitrux 5.0, KDE Plasma 6.4.6, GStreamer 1.26.8, Tails 7.2, LibreOffice 25.8.3, Thunderbird 145, qBittorrent 5.1.3, KDE Frameworks 6.20, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: November 16th, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
