Orange Pi RV2 markerar ett stort kliv framåt för öppen hårdvara. Den erbjuder en kombination av modern RISC‑V‑arkitektur, AI-accelerering utan behov av en separat NPU, god energieffektivitet och ett rikt utbud av anslutningar – till ett överraskande lågt pris.
Med en prislapp runt ca 600:- ( Priset är ifrån AliExpress svensk moms inte medräknad ) för 4 GB-modellen, vänder sig RV2 till utvecklare, hobbyister, studenter och teknikentusiaster som vill utforska RISC‑V eller bygga energieffektiva edge-lösningar, utan att kompromissa på prestanda.
RISC‑V – En öppen arkitektur med framtiden för sig
RISC‑V är en öppen processorarkitektur som har fått stor uppmärksamhet för sin flexibilitet och låga kostnad. Till skillnad från Arm och x86 är den helt royaltyfri, vilket gör den idealisk för experiment, innovation och anpassade lösningar.
Stödet för RISC‑V i Linuxvärlden växer snabbt. Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE erbjuder redan stöd för riscv64. Det gör det möjligt att köra moderna och säkra operativsystem på hårdvara som Orange Pi RV2.
Installera och komma igång
Att installera ett operativsystem är enkelt. Du laddar ner en Ubuntu-avbild från OrangePi:s webbplats, skriver den till ett microSD‑kort och startar upp. Efter anslutning av skärm (HDMI), tangentbord, mus och strömförsörjning startar datorn direkt in i GNOME 46 på Ubuntu 24.04 – utan att man behöver konfigurera Bluetooth, Wi‑Fi eller grafikdrivrutiner.
Skrivbordet är snabbt och responsivt – till och med när systemet körs från microSD.
Imponerande teknik utan NPU
RV2 bygger på Ky X1 SoC, en åttakärnig CPU med inbyggd AI-acceleration. Den erbjuder:
- 2 TOPS INT8 AI-kapacitet direkt i CPU-läge
- Ingen extern NPU krävs – vilket förenklar modellhantering och minskar utvecklingstid
- Fullt stöd för lokala DeepSeek-R1-distilleringsmodeller, vilket möjliggör offline AI-beräkning på enheten
Tack vare detta kan utvecklare snabbt komma igång med AI-lösningar utan att kompilera om modeller för en extern accelerator. Den låga komplexiteten öppnar dörrar för både prototyper och färdiga produkter.
Energieffektivitet i fokus
Ky X1 är inte bara kraftfull – den är också energieffektiv. I motsvarande scenarier drar den bara 80 % av strömmen jämfört med ARM Cortex‑A55. Det gör den till ett starkt alternativ för batteridrivna system, IoT och smarta enheter.
Dock blir processorn varm vid belastning. Med en omgivningstemperatur på 22 °C låg CPU-temperaturen i vila på cirka 53 °C. För kontinuerlig användning rekommenderas passiv kylfläns eller aktiv fläkt.
Tekniska data för Orange Pi RV2
| Funktion | Specifikation |
|---|---|
| Processor | Ky X1, 8-kärnig RISC-V AI-CPU |
| AI-kapacitet | 2 TOPS@INT8 (CPU-integrerad) |
| RAM | 2 GB, 4 GB eller 8 GB DDR4 |
| Lagring | microSD, eMMC (16/32/64/128 GB), två M.2 M-Key PCIe 2.0 (2230 + 2280 NVMe) |
| Grafik | HDMI 2.0, MIPI DSI (4 lanes), stöd för dubbla skärmar upp till 1920×1440 @ 60 fps |
| Nätverk | 2 × Gigabit Ethernet |
| Trådlöst | Wi‑Fi, Bluetooth 5.0 |
| USB | 1 × USB 3.0, 2 × USB 2.0 |
| Expansionsportar | 26-pin GPIO |
| Ljud | 3,5 mm hörlursuttag, Bluetooth-audio |
| Strömförsörjning | USB Type-C (5V 5A) |
| Dimensioner | 89 mm × 56 mm × 1,6 mm |
Lagring och prestanda
Orange Pi RV2 har både microSD-plats och eMMC-stöd. I tester visade sig eMMC‑modulen ge betydligt bättre prestanda än microSD, både i I/O och läshastighet (testat med hdparm). Det finns dessutom två PCIe M.2 M‑Key‑platser för att koppla in snabba NVMe-enheter – utan behov av specialadaptrar.
Sammanfattning
Orange Pi RV2 är ett spännande tillskott till det snabbt växande ekosystemet av RISC‑V‑baserade datorer. Den erbjuder mycket för pengarna: AI‑kapacitet direkt i CPU:n, låg strömförbrukning, gott om gränssnitt och stöd för moderna Linuxdistributioner.
För under 600 kronor får du en maskin som lämpar sig för:
- AI‑utveckling
- Edge computing
- IoT
- Utbildning i öppen hårdvara
- Allmän Linux-användning på RISC‑V
Om du är nyfiken på RISC‑V och söker ett kraftfullt men prisvärt alternativ till Raspberry Pi – då är Orange Pi RV2 ett givet val.
Kompatibla Linuxdistributioner
Tack vare det växande stödet för RISC‑V (riscv64) fungerar flera Linuxdistributioner redan idag med Orange Pi RV2:
- Ubuntu (OrangePi Edition) – Rekommenderad av tillverkaren. En Ubuntu 24.04‑baserad avbild med GNOME 46 finns tillgänglig på Orange Pi:s webbplats. Fungerar direkt med Wi‑Fi, Bluetooth, HDMI och eMMC.
- Debian (unstable/sid) – Har officiellt riscv64‑stöd. Kan installeras på RV2 med anpassad bootloader och kernel. Kräver viss manuell konfigurering.
- Fedora – Fedora Workstation för riscv64 fungerar, men kräver anpassning av kernel och device tree för Ky X1‑processorn. Bäst stöd i Fedora 40 och senare.
- openSUSE Tumbleweed – Har riscv64-avbilder och kan köras på RV2 med viss modifiering. Inte plug-and-play, men fungerar för avancerade användare.
- Armbian – Armbian har stöd för många Orange Pi‑modeller, men ännu inte för RV2. Communityn diskuterar RISC‑V‑stöd, så det kan komma i framtiden.
- Buildroot / Yocto – För den som bygger egna inbyggda system finns möjlighet att använda minimal Linux via Buildroot eller Yocto. Kräver expertkunskaper.
Kort sagt: Orange Pi RV2 fungerar bäst med Ubuntu från tillverkaren, men även Debian, Fedora och openSUSE kan köras av mer tekniskt erfarna användare.
Komme klara streaming dåligt
Orange Pi RV2 fungerar bra för enkel webbsurf, nyheter, e-post och YouTube i 480p–720p. Ljud via Bluetooth fungerar direkt. Däremot saknas hårdvaruacceleration och stöd för *DRM, vilket gör att Netflix och liknande inte fungerar. För enkel användning duger den, men för HD-streaming eller tunga webbappar är en x86-dator (t.ex. Intel N100) bättre.
* DRM (Digital Rights Management) är teknik som används för att skydda upphovsrättsskyddat innehåll, t.ex. filmer och musik, från att kopieras eller spelas upp utan tillstånd.
Linux.se: Vi har ännu inte haft möjlighet att testa den här datorn, men den är definitivt intressant – till exempel som ett alternativ till Raspberry Pi 5. Bland annat har den plats för två M.2-enheter, något som kräver tilläggsmodul på Raspberry Pi 5.
Någon svensk importör av den här datorn verkar inte finnas i dagsläget. Den går dock att köpa via AliExpress för cirka 600 kronor, exklusive moms och eventuell tull. Man bör dock vara medveten om att RISC-V är en relativt ny teknik.
En kvalificerad gissning är att de barnsjukdomar som exempelvis påverkar streaming kommer att lösas när tekniken får mogna. Maskinen är strömsnål och kan till exempel användas för att bygga en bärbar NAS eller andra energieffektiva lösningar.
Fakta: Orange Pi RV2
- CPU: Ky X1 8-kärnig RISC-V AI CPU (2 TOPS AI-prestanda)
- RAM: LPDDR4X – 2 GB / 4 GB / 8 GB (valbart)
- Lagring: eMMC 16–128 GB (valbart), 128/256 Mb SPI Flash, microSD (SDIO 3.0), 2× M.2 M-Key PCIe 2.0 (NVMe SSD)
- Trådlöst: Wi-Fi 5 + Bluetooth 5.0 / BLE (AP6256-modul)
- Nätverk: 2× Gigabit Ethernet (YT8531C-CA)
- Skärm: HDMI 2.0, 4-lanes MIPI DSI, upp till 1920×1440@60fps (dual display)
- Kamera: 2× MIPI CSI (4-lanes)
- USB: 3× USB 3.0 HOST, 1× USB 2.0 HOST, 1× USB 2.
Youtube filmer ta upp denna dator.
Tillverkares hemsida
http://www.orangepi.org/html/hardWare/computerAndMicrocontrollers/details/Orange-Pi-RV2.html
De 5 bästa fria och öppna WordPress-pluginsen (100 % FOSS)
I en tid då många WordPress-plugins bygger på freemium-modellen – där grundfunktionen är fri men avgörande delar är låsta bakom betalvägg – är det viktigt att uppmärksamma projekt som verkligen är fri och öppen källkod (FOSS). Här listas fem kraftfulla WordPress-plugins som inte bara är kostnadsfria utan också helt öppna, vilket gör dem idealiska för användare som värnar om transparens, säkerhet och självbestämmande i sin webbmiljö.
1. Two Factor – säkerhet med tvåfaktorsautentisering
Two Factor är ett officiellt plugin från WordPress.org som introducerar tvåfaktorsautentisering (2FA) direkt i användarpanelen. Det ger stöd för flera autentiseringsmetoder: e-postkod, TOTP (engångskod via appar) och FIDO U2F (säkerhetsnycklar). Det finns även stöd för återställningskoder.
Pluginet är helt integrerat i WordPress-gränssnittet och erbjuder filter och inställningar för att anpassa hur autentiseringen fungerar. Two Factor är ett enkelt men effektivt säkerhetstillägg, och ses av många som en funktion som borde vara standard i WordPress-kärnan.
https://github.com/WordPress/two-factor
2. Paid Memberships Pro – hantering av medlemskap
Paid Memberships Pro (PMPro) är ett kraftfullt verktyg för att skapa och administrera medlemskap – både gratis och betalda – direkt i WordPress. Det möjliggör skapandet av olika medlemsnivåer med anpassad varaktighet (månatlig, årlig, livstid) och innehållsbegränsningar baserat på nivå.
Pluginet har inbyggt stöd för betalning via PayPal, Stripe och andra alternativ, samt integrationer med e-posttjänster som Mailchimp och MailPoet. Det stödjer också skydd mot spam (Cloudflare Turnstile, Google reCAPTCHA, Akismet) och erbjuder omfattande designmöjligheter samt anpassningsbara e-postmallar.
Kodbasen är helt öppen, inklusive premiumfunktioner som kan användas fritt även om support och automatiska uppdateringar är kopplade till betalda planer.
https://github.com/strangerstudios/paid-memberships-pro
3. SimpleTOC – innehållsförteckning utan onödigt skräp
SimpleTOC är ett lättviktigt plugin för innehållsförteckning (TOC) anpassat för Gutenberg-blockredigeraren. Det genererar en stilren, sökmotorvänlig TOC utan beroenden till extra JavaScript eller CSS – perfekt för längre artiklar och inlägg.
Pluginet erbjuder alternativ för att anpassa rubrikdjup, layout (numrerad lista, punktlista eller indrag), blockbredd och etiketter. Det följer WordPress-temats färger, men kan enkelt anpassas via blockinställningarna. SEO-funktionalitet och tillgänglighetsanpassningar ingår som standard.
https://github.com/mtoensing/SimpleTOC
4. WordPress Popular Posts – visa populära inlägg smart
För att lyfta fram populärt innehåll på en webbplats är WordPress Popular Posts ett mångsidigt plugin som visar listor över mest lästa inlägg. Dessa listor kan filtreras på posttyp, tidsintervall, kategori eller språk och visas i flera instanser via kortkoder eller block.
https://github.com/cabrerahector/wordpress-popular-posts
5. Redirection – hantera URL-ompekningar professionellt
Vid migrering av en webbplats eller ändring av länkar är Redirection ett oumbärligt plugin. Det möjliggör skapandet, hanteringen och övervakningen av ompekningar (301, 302 etc.) och innehåller stöd för importer/exports via CSV, automatisk upptäckt av länkändringar och avancerade regelverk baserade på t.ex. användaragent, referens eller inloggningsstatus.
Redirection erbjuder också stöd för regex, hantering av query-parametrar, export till .htaccess eller Nginx-regler, samt loggning av alla ompekningar. Loggar kan visa datum, webbläsare, referens och HTTP-status för fullständig överblick.
https://github.com/johngodley/redirection
Sammanfattning
Dessa fem plugins representerar en kombination av säkerhet, funktionalitet, prestanda och respekt för användarens frihet. De bygger alla på öppen källkod utan inlåsning, vilket gör dem särskilt lämpliga för webbplatser som vill följa FOSS-principer – oavsett om det handlar om en blogg, en medlemssida eller en större informationsplattform.
Data till innehållet ovan kommer delvis ifrån
Därför byter Danmark ut Microsoft Office och Windows mot LibreOffice och Linux
Danmark har nyligen meddelat att man kommer att ersätta Microsoft Office med LibreOffice och på sikt även Windows med Linux i den offentliga sektorn. Beslutet är del av en bredare satsning på digital suveränitet – ett begrepp som får allt större betydelse inom EU, men som ännu är relativt okänt i Sverige.
Digitaliseringsminister Caroline Stage lyfte fram att det inte bara handlar om teknikval, utan om att ta kontroll över den offentliga sektorns digitala infrastruktur. Att välja öppen källkod är ett sätt för Danmark att minska sitt beroende av utländska teknikjättar – framför allt amerikanska aktörer som Microsoft, Amazon och Google.
Danmarks två största städer, Köpenhamn och Århus, har redan tagit de första stegen mot att fasa ut Microsofts produkter. Regeringens besked innebär att detta nu blir en nationell linje.
Varför är detta viktigt?
Beslutet handlar inte bara om pengar eller tekniska preferenser – utan om vem som äger, styr och har tillgång till vår data. Inom EU ser man med ökande oro på hur beroendet av amerikanska molntjänster kan bli en geopolitisk sårbarhet.
Ett uppmärksammat exempel är när Internationella brottmålsdomstolen (ICC), med säte i Nederländerna, utfärdade en arresteringsorder mot Israels premiärminister. Som svar införde USA:s dåvarande president Donald Trump sanktioner mot ICC, vilket enligt rapporter ledde till att Microsoft stängde av ICC:s chefsåklagare från sina e-postkonton.
Sådana händelser visar hur känsligt det är när offentlig data och kommunikation hanteras av företag under utländsk jurisdiktion.
Vad betyder detta för Sverige?
Sverige står inför liknande utmaningar. Myndigheter, kommuner och regioner är idag djupt integrerade i proprietära system från leverantörer som Microsoft. Samtidigt växer intresset för öppen källkod och självständig drift – både av säkerhetsskäl och för att främja innovation och konkurrens.
Om Danmark kan visa att det går att ersätta Microsoft med LibreOffice och Linux utan att tappa i funktionalitet, kan det bana väg för liknande beslut i Sverige.
Kanske är det dags att ställa frågan:
Ska även vi börja ta digitalt självbestämmande på allvar?
Fakta: Vad är digital suveränitet?
Digital suveränitet innebär att ett land eller en organisation har självständig kontroll över sin digitala infrastruktur, data och teknik – utan att vara beroende av utländska aktörer eller jurisdiktioner.
- Datakontroll: Vem har tillgång till information och var lagras den?
- Teknologiskt oberoende: Att inte vara låst till programvara från t.ex. USA.
- Informationssäkerhet: Skydd mot utländska intrång och övervakning.
- Rättslig kontroll: Att kunna tillämpa nationella lagar (som GDPR).
Inom EU växer intresset för digital suveränitet. Projekt som GAIA-X och nya lagar som Data Act är exempel på hur Europa vill minska beroendet av teknikjättar som Microsoft, Google och Amazon.
Danmark har nyligen valt att byta ut Microsoft Office och Windows mot LibreOffice och Linux i offentlig sektor – för att stärka sin digitala självständighet.
Digital suveränitet är en framtidsfråga för både demokrati, säkerhet och innovation.
Docker Desktop 4.42: Nu med inbyggt stöd för IPv6 och integrerat MCP-verktyg
Om Docker Desktop
Docker Desktop är den officiella utvecklingsmiljön för Docker på Windows, macOS och numera även Linux. Verktyget lanserades för att göra det enklare för utvecklare att köra och bygga containrar lokalt utan att behöva installera Docker manuellt eller hantera komplexa beroenden. Genom åren har Docker Desktop utvecklats från att vara ett enkelt GUI-gränssnitt ovanpå Docker Engine till en kraftfull plattform för lokal containerutveckling, CI/CD, DevOps och AI-integration. Det har blivit ett centralt verktyg i många moderna utvecklingsflöden och stöds officiellt av Docker Inc.
Nyheter i version 4.42
Den nya versionen av Docker Desktop, 4.42, bjuder på flera viktiga förbättringar – däribland fullt stöd för IPv6, ett integrerat MCP Toolkit och förbättrade AI-funktioner.
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att använda IPv6 direkt i Docker. Användare kan nu välja mellan tre nätverkslägen: både IPv4 och IPv6 (standard), endast IPv4 eller endast IPv6. Det ger större flexibilitet, särskilt i miljöer där moderna nätverkskrav gäller.
En annan stor nyhet är att MCP Toolkit – som tidigare krävde separat installation – nu är inbyggt i Docker Desktop. Det innebär att servrar som GitHub, MongoDB och HashiCorp kan köras direkt via gränssnittet. Dessa servrar kan dessutom kopplas till AI-drivna verktyg som Claude Desktop, Cursor, Continue.dev och Dockers egen agent ”Gordon”.
För utvecklare som föredrar terminalen finns nu nya kommandon under docker mcp som gör det enkelt att hantera servrar, klienter, inställningar och hemligheter från kommandoraden.
Även Docker Model Runner har fått en rejäl uppgradering. Den stöder nu fler plattformar – inklusive Windows-enheter med Qualcomm-processorer – och använder en ny version av inferensmotorn llama.cpp, vilket gör AI-modellkörningar snabbare och mer kraftfulla. Model Runner går numera också att installera direkt i Docker Engine Community Edition på Linux, vilket gör det enklare att använda AI i automatiska testflöden och CI/CD-pipelines.
För att göra det lättare att komma igång har Docker-appen fått nya flikar för att hantera lokala modeller, bläddra i AI-modeller från Docker Hub och följa modellens aktivitet i realtid.
En annan nyhet är kommandot docker model package, som låter utvecklare konvertera modeller i GGUF-format till standardiserade OCI-artefakter. Dessa kan sedan laddas upp till registries som Docker Hub – både publika och privata – vilket gör det enklare att dela och distribuera AI-modeller.
Slutligen har nätverkshanteringen förbättrats med en smartare DNS-funktion som automatiskt anpassar sig efter datorns nätverksmiljö och filtrerar bort ogiltiga DNS-typer. Det minskar risken för nätverksproblem, särskilt i miljöer som bara använder IPv4 eller IPv6.
Alla dessa nätverksinställningar är nu samlade under Inställningar > Resurser > Nätverk i Docker Desktop och kan styras centralt, vilket gör dem extra användbara för team med avancerade nätverkskrav.
Docker Desktop 4.42 kan laddas ner för Windows (både x86_64 och ARM), macOS (Intel och Apple Silicon) samt Linux-distributioner som använder APT, RPM eller tillhör Arch-familjen.
https://linuxiac.com/docker-desktop-4-42-ships-with-native-ipv6-mcp-toolkit-integration
Återbrukad trotjänare: TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen.
Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn är utrustad med 4 GB DDR3 RAM och har uppgraderats med en snabb SSD, vilket ersatt den gamla mekaniska hårddisken och gett systemet en märkbar prestandaboost.
Skärmen på 15,6” har en upplösning på 1366×768, vilket räcker väl till för webbsurf, dokumenthantering och mediekonsumtion. Ubuntu 24.04 LTS är installerat och fungerar smidigt – med tillgång till moderna program, uppdateringar och långsiktigt stöd.
Trots sin ålder klarar maskinen att streama SVT Play utan problem, även om CPU-belastningen då kan gå upp till omkring 66 %, med temperaturer runt 67 °C. Det märks att tekniken inte är purfärsk, men den levererar ändå stabilt.
Byggkvaliteten är enkel – chassit är i plast och långt från premiumkänslan man hittar i exempelvis äldre MacBook Air-modeller. Men funktion går före form i detta fall.
Som vardagsdator fungerar den utmärkt för det mesta: betala räkningar, läsa e-post, surfa, skriva dokument och titta på strömmade medier. Med Ubuntu följer LibreOffice, som erbjuder ordbehandling, kalkylblad och presentationer – fullt kompatibelt med Microsoft Office-format.
Den här datorn har räddats från elektronikskrotens öde, och i sin nya roll visar den att även äldre hårdvara kan göra nytta – med rätt mjukvara och lite omtanke.
När vi tittar på äldre datorer för återbruk fokuserar vi på vad som behövs i praktiken: räkningsbetalning, e-post, webbsurf och strömmad video. Går det att skriva dokument, göra en budget eller skapa presentationer – utan att datorn känns trög?
Det spelar mindre roll vilket operativsystem som används eller om den klarar spel. Det viktiga är att den fungerar smidigt i vardagen.
Många äldre datorer har fortfarande potential. Med rätt inställning – och ibland en enkel uppgradering – kan de bli pålitliga vardagsverktyg i flera år till.
Display Managers i Linux – En Guide för Nybörjare
När du startar din Linux-dator och möts av en grafisk inloggningsruta, är det en så kallad display manager (DM) du ser. Den ansvarar för att visa inloggningsskärmen, ta emot ditt lösenord och logga in dig på rätt skrivbordsmiljö.
Men vad gör egentligen en display manager – och varför är den viktig? I den här guiden får du lära dig vad en DM är, hur den fungerar, vilka alternativ som finns, hur man byter mellan dem, och hur man felsöker om något går snett.
Vad är en display manager?
En display manager är ett program som hanterar grafisk inloggning i Linux. Den startas automatiskt när systemet har laddats klart och visar då en grafisk ruta där du kan logga in.
När du skriver in dina uppgifter, ser DM till att rätt skrivbordsmiljö startas – t.ex. GNOME, KDE eller Xfce. Den fungerar som en brygga mellan uppstarten och det grafiska användargränssnittet.
Utan en DM hamnar du i ett textläge, där du måste logga in och starta skrivbordet manuellt med kommandon som startx.
Hur display managers relaterar till Wayland och X11
För att visa grafik använder Linux antingen X11 (Xorg) eller det nyare Wayland. Båda är så kallade display-servrar – de fungerar som ett mellanlager som tar emot ritkommandon från program och visar dem på skärmen.
- X11 är det äldre systemet, med brett stöd men gammal arkitektur.
- Wayland är modernare, med fokus på säkerhet, effektivitet och enklare kod, men inte alla program eller drivrutiner stöder det ännu fullt ut.
Display managern har som roll att starta rätt display-server – alltså antingen X11 eller Wayland – innan skrivbordet laddas.
Exempel:
- GDM har stöd för båda, och startar oftast Wayland om det fungerar.
- LightDM använder vanligtvis X11, men kan konfigureras att stödja Wayland.
- SDDM har stöd för båda men följer skrivbordets inställningar.
Kort sagt: din display manager väljer om du startar på X11 eller Wayland.
Varför spelar display managers roll?
En DM gör mer än att bara visa en inloggningsruta. Den:
- Visar inloggningsgränssnittet
- Kontrollerar användarnamn och lösenord
- Startar din skrivbordsmiljö
- Möjliggör användarväxling
- Hanterar användarsessioner
Olika display managers
GDM – Standard för GNOME. Stabil, modern, stöder både X11 och Wayland men är relativt tung.
LightDM – Lätt och snabb. Fungerar med många skrivbord. Lätt att anpassa. Bra för äldre datorer.
SDDM – Används med KDE. Byggd i Qt, ser modern ut men använder mer resurser än LightDM.
LXDM – Minimal display manager för LXDE. Startar snabbt, få funktioner.
XDM – Mycket enkel och grundläggande. Passar för minimalistiska system.
Hur display managers passar in i uppstarten
Moderna Linuxsystem använder systemd, som styr uppstartssekvensen. När systemet når ”graphical.target” startar den DM som är aktiverad.
Om ingen DM är aktiv eller om den kraschar, visas en textinloggning i stället.
Installera eller byta display manager
Arch Linux:
sudo pacman -S gdm
sudo systemctl enable gdm.service
sudo systemctl disable lightdm.service
Debian/Ubuntu:
sudo apt install gdm3
sudo dpkg-reconfigure gdm3
sudo systemctl enable gdm3.service
Fedora/RHEL:
sudo dnf install gdm
sudo systemctl enable gdm.service
Avinstallera:
sudo pacman -Rns [paketnamn]
sudo apt remove [paketnamn]
sudo dnf remove [paketnamn]
Vanliga problem och lösningar
- Inloggningsloop: Radera
~/.Xauthorityoch~/.ICEauthority - Svart skärm: Kontrollera grafikdrivrutiner
- Visa loggar:
systemctl status gdmellerjournalctl -u gdm - Byt DM:
dpkg-reconfigure lightdm - Textläge:
sudo systemctl set-default multi-user.target
Stäng av display manager (för textläge)
Tillfälligt:
sudo systemctl stop gdm
Permanent:
sudo systemctl disable gdm
sudo systemctl set-default multi-user.target
Återgå till grafiskt läge:
sudo systemctl set-default graphical.target
Sammanfattning
- En display manager visar din grafiska inloggning
- Den startar X11 eller Wayland beroende på inställning
- Du kan installera, byta eller ta bort den
- Populära DM: GDM, LightDM, SDDM, LXDM, XDM
- Vid problem kan du växla DM eller starta i textläge
Skrivbordsmiljöer och deras koppling till display managers
En display manager ansvarar för själva inloggningen, men det är skrivbordsmiljön (Desktop Environment, DE) som styr hur din arbetsmiljö ser ut efter att du loggat in – alltså paneler, menyer, fönsterhantering och appar.
Olika skrivbordsmiljöer föredrar olika display managers som standard:
- GNOME använder oftast GDM
- KDE Plasma använder SDDM
- Xfce, MATE och LXDE använder ofta LightDM
- LXQt kan använda SDDM eller LightDM
- Minimalistiska installationer kan använda XDM eller inget alls (startx)
Du kan kombinera valfri skrivbordsmiljö med valfri DM – det går exempelvis bra att använda KDE med LightDM eller GNOME med SDDM – men vissa funktioner (som sessionval eller tema-anpassning) fungerar bäst med “matchande” DM och DE.
Tips: Om du är osäker, välj en lätt och flexibel DM som LightDM – den fungerar med nästan alla skrivbord och kräver lite resurser.
Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL
WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.
I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:
- på en hyrd VPS
- eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox
För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:
- RHEL eller Rocky Linux
- Debian
- Ubuntu
Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.
Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.
Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.
Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.
Introduktion
- WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
- Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
- MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
- WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
- Förutsättningar
- Installera LAMP-stacken
- Skapa WordPress-databas och användare
- Uppdatera systemet
- Ladda ned och installera WordPress
- Skapa virtuell Apache-värd
- (Tillägg) WordPress på RHEL
- (Tillägg) Installera WP-CLI
Innehållsförteckning
1. Förutsättningar
- Debian 13 eller Ubuntu 24.04 eller RHEL 9
- Sudo- eller root-åtkomst
- Internetanslutning
- (Rekommenderat) Domän pekad till servern
2. Uppdatera systemet
# Debian / Ubuntu
sudo apt update -y && sudo apt upgrade -y
# RHEL
sudo dnf update -y
3. Installera LAMP-stacken
3.1 Apache
# Debian / Ubuntu
sudo apt install apache2 -y
sudo systemctl start apache2
sudo systemctl enable apache2
# RHEL
sudo dnf install httpd -y
sudo systemctl start httpd
sudo systemctl enable httpd
3.2 MariaDB
# Debian / Ubuntu
sudo apt install mariadb-server -y
# RHEL
sudo dnf install mariadb-server -y
Starta & aktivera (gäller alla):
sudo systemctl start mariadb
sudo systemctl enable mariadb3.3 Installera PHP
Snabb installation av PHP 8.4
# Debian / Ubuntu
sudo apt update
sudo apt install php8.4 libapache2-mod-php8.4 php8.4-fpm \
php8.4-mysql php8.4-xml php8.4-mbstring php8.4-curl -y
# RHEL 9
sudo dnf install epel-release -y
sudo dnf install https://rpms.remirepo.net/enterprise/remi-release-9.rpm -y
sudo dnf module enable php:remi-8.4 -y
sudo dnf install php php-mysqlnd php-xml php-mbstring php-curl php-fpm -y
4. Skapa WordPress-databas och användare
sudo mysql
CREATE DATABASE wpdatabase;
CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
5. Ladda ned och installera WordPress
Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.
cd /var/www/html
wget https://wordpress.org/latest.zip
unzip latest.zip
rm latest.zip
chown -R www-data:www-data wordpress/
find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;
cd wordpress
mv wp-config-sample.php wp-config.php
nano wp-config.php
Justera:
define( 'DB_NAME', 'wpdatabase' );
define( 'DB_USER', 'wpuser' );
define( 'DB_PASSWORD', 'DittStarkaLösenord' );
wp core install \
--url="https://din-domän.se" \
--title="Min WordPress-sida" \
--admin_user="admin" \
--admin_password="starkt_lösenord" \
--admin_email="admin@example.com"
Ändra rättigheterna på filerna.
sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/wordpress
sudo find . -type d -exec chmod 755 {} \;
sudo find . -type f -exec chmod 644 {} \;6. Skapa virtuell Apache-värd
# Debian / Ubuntu
sudo nano /etc/apache2/sites-available/wordpress.conf
# RHEL
sudo nano /etc/httpd/conf.d/wordpress.conf
Innehåll:
<VirtualHost *:80>
ServerName din-domän.se
DocumentRoot /var/www/html/wordpress
<Directory /var/www/html/wordpress>
AllowOverride All
</Directory>
ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/error.log
CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/access.log combined
</VirtualHost>
Aktivera och starta om:
# Debian / Ubuntu
sudo a2enmod rewrite
sudo a2ensite wordpress.conf
sudo apachectl -t
sudo systemctl restart apache2
# RHEL
sudo systemctl restart httpd
7. (Tillägg) WordPress på RHEL – SELinux-justeringar
Om SELinux är aktivt:
sudo setsebool -P httpd_can_network_connect_db 1
sudo chcon -R -t httpd_sys_rw_content_t /var/www/html/wordpress
8. (Tillägg) Installera WP-CLI
curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
php wp-cli.phar --info
chmod +x wp-cli.phar
sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
Testa:
wp --info
Exempel på helautomatisk installation:
wp core install \
--url="din-domän.se" \
--title="Min WP-sajt" \
--admin_user="admin" \
--admin_password="lösen" \
--admin_email="mail@example.com"
Klar!
Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.
Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.
Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.
VPS kan t.ex hyras hos Spacedump IT AB
KDE startar kampanj för att rädda datorer – uppmanar till byte från Windows 10 till Linux
När Microsoft den 14 oktober avslutar allt stöd för Windows 10 innebär det slutet för säkerhetsuppdateringar, nya funktioner och gradvis även appkompatibilitet. Företaget vill att användare ska uppgradera till Windows 11 – och om datorn inte uppfyller kraven, förväntas man köpa en ny.
Men vad händer om du varken vill eller har råd att skaffa ny hårdvara? Många datorer fungerar fortfarande utmärkt och förtjänar inte att bli elektronikskrot. Det är här som rörelsen End of 10 kommer in – en gräsrotskampanj som uppmanar människor att byta till Linux istället för att slänga fullt fungerande datorer.
Nu ansluter sig även KDE-projektet till denna idé genom sin nya kampanj KDE for Windows 10 Exiles. Syftet är att hjälpa användare som blir kvar när Windows 10 går i graven, och samtidigt värna om både ekonomi och miljö. KDE:s budskap är enkelt: Byt till Linux och fortsätt använda din dator – tryggt, modernt och gratis.
Plasma Desktop – ett användarvänligt alternativ
KDE lyfter fram sin egen skrivbordsmiljö Plasma Desktop som ett lättillgängligt alternativ till Windows. Plasma är inte ett operativsystem i sig, utan ett grafiskt gränssnitt som fungerar med flera populära Linuxdistributioner, däribland openSUSE, Fedora, Manjaro och Kubuntu.
För den som vill fortsätta använda sin dator utan Windows rekommenderas särskilt openSUSE med Plasma – en kombination som är både kraftfull och enkel att installera. Det finns till och med en snabbstartsguide som steg för steg visar hur man kommer igång.
Bekant känsla – men med full frihet
Plasma Desktop erbjuder en välbekant användarupplevelse med startmeny, systemfält, notiser och ett stort urval av program via inbyggda programvarukällor. Samtidigt får användaren tillgång till omfattande anpassningsmöjligheter, så att skrivbordet kan göras precis så som man vill ha det – utan licenskostnader eller inlåsning.
Med KDE:s initiativ blir det enklare än någonsin att förlänga livet på sin dator, slippa onödiga utgifter och samtidigt göra en insats för miljön.
RawTherapee 5.12 – nya verktyg för färg och förbättrat stöd för kameror
RawTherapee är ett avancerat program för bildbehandling med öppen källkod som specialiserar sig på att arbeta med RAW-filer från digitalkameror. Programmet används av både entusiaster och professionella fotografer som vill ha noggrann kontroll över färger, kontrast, skärpa och tonomfång. Det är tillgängligt för Windows, macOS och Linux, och är ett kraftfullt alternativ till kommersiella program som Adobe Lightroom.
I version 5.12, som släpptes åtta månader efter den tidigare 5.11-versionen, introduceras flera nyheter som förbättrar både arbetsflöde och bildkvalitet.
En av de största nyheterna är ett avdimbla-alternativ som lagts till i verktyget för svarta punkter. Denna funktion justerar bildens lägsta ljusvärden, vilket gör att dis eller atmosfärisk dimma kan minska och fler detaljer framträder. Det här är särskilt användbart i bilder tagna under dimmiga förhållanden eller i motljus, där kontrasten annars är svag. Resultatet blir bilder med tydligare svärta och bättre tonseparation.
En annan efterlängtad förbättring är ett nytt de-fish-verktyg för att korrigera fisheye-distorsion. Det har nu integrerats direkt i distorsionskorrigeringen i RawTherapee. Det innebär att bilder som tidigare såg böjda ut på grund av vidvinkeloptik nu kan rätas ut direkt i programmet. För mer kontroll finns även ett skalfält där du manuellt kan justera hur den korrigerade bilden ska beskäras och storleksanpassas. Detta är särskilt användbart för exempelvis arkitekturfotografi eller actionsportbilder där raka linjer är viktiga.
För den som fotograferar med Canon-kameror finns nu fullt stöd för RAW-burstläget. I tidigare versioner kunde bara de sex första bilderna i en sådan serie läsas in, men nu blir hela bildsekvensen tillgänglig.
Färghanteringen har också fått ett rejält lyft. Ett nytt verktyg för gamutkompression har lagts till, baserat på ACES (Academy Color Encoding System). Det gör att mycket starka färger begränsas till ett mer naturligt färgomfång redan innan andra färgjusteringar tillämpas. Detta är särskilt användbart i scener med stark belysning, som solnedgångar eller studioblixtar, där färger annars lätt blir övermättade och onaturliga.
Även Resize verktyget har uppdaterats. Det heter nu Resize & Framing och innehåller, utöver storleksändring, möjlighet att lägga till en ram med valfri färg kring bilden innan den sparas.
För användare som arbetar med HDR-flöden har RawTherapee 5.12 nu stöd för floating-point DNG-filer som redan har demosaicats. Samtidigt har Abstract Profile-funktionen fått en ny inställning för att öka kontrasten.
Verktyget Color Appearance i Selective Editing har byggts ut med fler tonmappningsalternativ. Den tidigare funktionen för nivåjusteringar heter nu RGB channel Slope tone mapper och erbjuder mer kontroll över hur ljusa och mörka partier återges. Dessutom har en helt ny tonmappare introducerats, baserad på en sigmoidkurva, vilket kan ge mjukare och mer filmisk tonalitet i bilden.
Stödet för objektivprofiler har också förbättrats. Fler Sony-objektiv känns nu igen automatiskt, vilket innebär att objektivkorrigeringar kan göras mer exakt utan att användaren behöver mata in dem manuellt.
När det gäller kamerastöd innehåller version 5.12 förbättringar för en rad nya modeller, däribland:
- Canon EOS R8 – med korrekta färgprofiler och svartnivåhantering i elektroniskt slutarläge
- Fujifilm X-E4 – med korrekt bildbeskärning i elektroniskt slutarläge
- Sony ILCE-7CR – med stöd för pixel shift
- Sony ILCE-7M3 – med förbättrad svartnivåbehandling
- Sony ILME-FX3 – med korrekt svartnivå när LibRaw används
En teknisk förändring under ytan är att RawTherapee nu använder LibRaw som standardbibliotek för att läsa RAW-filer. Tidigare användes en förbättrad version av dcraw, men eftersom dcraw inte längre underhålls har LibRaw tagit över. Det ger bättre kompatibilitet med nya kameramodeller och filformat. Om ett format inte stöds av LibRaw, faller programmet tillbaka på dcraw, men detta gäller endast vissa äldre fall. Att stänga av LibRaw i inställningarna rekommenderas inte, eftersom det kan göra att nyare RAW-filer inte kan öppnas alls.
Det är också bra att känna till att LibRaw-stödet kommer att bli obligatoriskt i framtida versioner av RawTherapee. Om du upplever några problem när du använder det, uppmuntras du att rapportera dessa till utvecklarna så att eventuella buggar kan åtgärdas i tid.
Hemsida : https://rawtherapee.com/
Kred till
https://linuxiac.com/rawtherapee-5-12-enhances-color-tools-and-camera-compatibility
RawTherapee 5.12 – Nyheter i korthet
- Ny Dehaze-funktion minskar dis
- De-fish konverterar fisheye-bilder
- Full åtkomst till Canon RAW-burst-serier
- Gamut Compression hanterar övermättade färger
- Resize & Framing: storleksändring + färgram
- Stöd för floating-point DNG-filer
- Ny Kontrastförstärkning i Abstract Profile
- Sigmoid-baserad tonmappning
- GHS-tonmappare i Shadows/Highlights
- Utökat stöd för Sony-objektiv
Kamerastöd
- Canon EOS R8
- Fujifilm X-E4
- Sony ILCE-7CR / 7M3 / FX3
Teknik
- LibRaw är nu standard
- dcraw används som reserv vid behov
Installation
- Windows: Öppna zip, kör .exe
- Linux: Använd pakethanterare eller AppImage
- macOS: Kräver Sequoia 15.4+ eller Monterey 12.3+
Kali Linux 2025.2 är här – ny menystruktur och 13 nya säkerhetsverktyg
Kali Linux är en specialiserad Linuxdistribution byggd för IT-säkerhet, penetrationstestning, forensik och etisk hackning. Den underhålls av Offensive Security och levereras med hundratals förinstallerade verktyg som används av säkerhetsexperter världen över för att testa nätverk, system och applikationer mot olika typer av sårbarheter.
Offensive Security har nu släppt Kali Linux 2025.2, årets andra stora uppdatering av denna populära säkerhetsdistribution. Systemet bygger vidare på Debian och riktar sig till både professionella och entusiaster inom cybersäkerhet.
En av de största nyheterna i denna version är att Kali-menyn har designats om från grunden. Den följer nu strukturen från MITRE ATT&CK-ramverket, vilket gör det enklare för användare att hitta rätt verktyg beroende på vilket steg i en attackkedja de vill testa.
Xfce är fortfarande den förvalda skrivbordsmiljön, men i 2025.2 finns även stöd för GNOME 48 och KDE Plasma 6.3. För GNOME-användare finns ett nytt tillägg som visar IP-adressen för aktiv VPN-anslutning direkt i panelen.
Den här uppdateringen introducerar även ett gäng nya säkerhetsverktyg, till exempel:
- Azurehound – samlar in data från Azure för användning i BloodHound
- binwalk3 – analyserar firmware-filer
- bloodhound-ce-python – ett Python-verktyg för att mata in data i BloodHound CE
- bopscrk – skapar avancerade lösenordslistor
Ytterligare tillskott är:
- chisel-common-binaries – färdiga körbara filer för Chisel
- crlfuzz – letar efter CRLF-sårbarheter
- donut-shellcode – omvandlar kod till shellcode som kan köras direkt i minnet
- gitxray – analyserar GitHub-repositorier och användare
Fler verktyg som tillkommit:
- ldeep – gör grundliga sökningar i LDAP-miljöer
- ligolo-ng-common-binaries – prekompilerade filer för ligolo-ng
- rubeus – arbetar direkt med Kerberos och utnyttjar sårbarheter
- sharphound – samlar in information åt BloodHound CE
- tinja – testar webbsidor för så kallad template injection
Andra nyheter i den här versionen:
- En ny NetHunter CARsenal-svit för fordonsrelaterade säkerhetstester
NetHunter CARsenal är en verktygssvit i Kali NetHunter för att testa säkerheten i fordon. Den innehåller verktyg för att analysera och manipulera CAN-buss, OBD2, ECU:er och trådlösa protokoll som Bluetooth. CARsenal samlar bilhackningsverktyg i ett gemensamt gränssnitt, anpassat för mobil användning med t.ex. USB- eller Bluetooth-adaptrar, och förenklar säkerhetstester på moderna fordon. - En stor förbättring av BloodHound med smidigare gränssnitt och bättre prestanda. BloodHound är ett verktyg för att analysera och visualisera behörigheter och relationer i Active Directory. Det hjälper etiska hackare och säkerhetsexperter att hitta möjliga vägar till privilegieeskalering, t.ex. hur en vanlig användare kan bli domänadministratör. Det används ofta vid penetrationstestning och Red Team-övningar.
- Xclip är numera förinstallerat
xclip är ett terminalverktyg för Linux som låter dig läsa från och skriva till urklippet (clipboard) i X11-miljöer. Det används för att kopiera text från kommandon till urklippet eller hämta innehåll från det, vilket är användbart i skript och för att snabbt dela terminalutdata med grafiska program. - Nya bakgrundsbilder från communityn
För Raspberry Pi-användare innebär uppdateringen att vissa systembilder slagits ihop, vilket betyder att Raspberry Pi 5 inte längre kräver en särskild version. Den kommer även med Linux 6.12 LTS, stöd för nexmon-drivrutinen (brcmfmac), samt en ny regel i udev som tillåter att kommandot vgencmd körs utan root.
Kali Linux 2025.2 finns tillgänglig för nedladdning i många olika versioner, inklusive för 64-bitarsdatorer, ARM-enheter, molnmiljöer, WSL och mobilplattformar. Har du redan Kali installerat, kan du uppdatera genom att köra:
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
https://www.kali.org/get-kali/#kali-platforms <– Kan laddas hem ifrån den här URL:en
Red Hat förändrar Linux i grunden – RHEL 10 markerar övergången till immutabelt system
Red Hat Enterprise Linux 10 (RHEL 10) markerar en tyst men genomgripande förändring i hur Linux används i företagsmiljöer. Med denna version överger Red Hat det traditionella sättet att hantera operativsystem med individuella paketuppdateringar, och omfamnar i stället ett immutabelt system – ett system där kärnan inte kan ändras under drift.
Från pakethantering till helhetsuppdateringar
Linuxdistributioner har i över tre decennier byggt på idén om pakethantering. Redan under 1990-talet etablerades verktyg som RPM (Red Hat Package Manager) och Debians dpkg, tillsammans med mer avancerade lösningar som yum och apt. Dessa gjorde det möjligt att installera, uppdatera och ta bort programvara samt systemkomponenter med automatiserad hantering av beroenden.
Denna modell låg till grund för Linux’ framgång i både servermiljöer och på arbetsstationer – inte minst tack vare dess flexibilitet. Men flexibilitet kommer med ett pris: komplexitet och risk för inkonsistens, särskilt i storskaliga miljöer.
Containers och nya krav på systemarkitektur
Med framväxten av containrar och molnbaserade plattformar under 2010-talet förändrades förutsättningarna. Organisationer efterfrågade system som var minimala, reproducerbara och framför allt säkra.
Lösningen blev immutabla Linuxdistributioner – där systemets kärndelar är skrivskyddade och endast kan uppdateras i sin helhet. Det innebär att uppdateringar sker genom att hela systemavbildningar byts ut, snarare än att individuella paket uppdateras. Om något går fel kan systemet enkelt rullas tillbaka till en tidigare fungerande version.
CoreOS och Red Hats strategi
En av de första stora aktörerna inom detta område var CoreOS, lanserad 2013 och särskilt framtagen för att köra containrar i stor skala. CoreOS byggde på idén om ett skrivskyddat system med atomiska uppdateringar – perfekt för Kubernetes och andra orkestreringssystem.
Red Hat såg potentialen i detta och förvärvade CoreOS 2018 för cirka 250 miljoner dollar. Tekniken från CoreOS kom att bli grund för flera av Red Hats moderna distributioner, inklusive Fedora CoreOS och Red Hat CoreOS, båda designade för containerbaserade arbetsflöden.
RHEL 10 – ett nytt kapitel
Med RHEL 10 tar Red Hat steget fullt ut. Den traditionella pakethanteringsmodellen, där systemadministratörer uppdaterar program och bibliotek individuellt, lämnas bakom. Istället införs en modell där hela operativsystemet hanteras som en enhet. Uppdateringar sker i sin helhet vid omstart, och kan återställas lika enkelt.
Detta tillvägagångssätt ökar inte bara stabiliteten, utan förbättrar också säkerheten. Eftersom systemets kärna inte kan modifieras under drift blir det betydligt svårare för skadlig kod att få fäste. Dessutom elimineras många av de problem som uppstår vid delvisa uppdateringar eller beroendekonflikter.
Vad innebär ett immutabelt Linuxsystem?
Ett immutabelt system är ett operativsystem där de centrala delarna – såsom binärer, bibliotek och systemkonfiguration – är skrivskyddade medan systemet är igång. Ändringar sker inte löpande, utan genom att en ny systembild rullas ut som ersätter den gamla.
Fördelarna är flera:
- Ökad säkerhet: Systemet kan inte ändras av misstag eller genom intrång.
- Hög stabilitet: Alla uppdateringar testas som helhet, vilket minskar risken för fel.
- Enkel återställning: Problem kan lösas genom att rulla tillbaka till föregående version.
- Skalbarhet: Systemet beter sig likadant oavsett var det körs, vilket är idealiskt i stora miljöer.
Slutet för det gamla?
Det traditionella sättet att hantera Linux med pakethanterare är inte utdött – många distributioner kommer fortsätta stödja det i åratal. Men med RHEL 10 visar Red Hat att framtiden inom företags-Linux ligger i immutabilitet, särskilt i en värld där automatisering, containrar och säkerhet är centrala krav.
För systemadministratörer och utvecklare innebär detta en ny modell att förhålla sig till – en som kan kännas ovan i början, men som på sikt erbjuder en enklare, säkrare och mer robust driftmiljö.
https://www.zdnet.com/article/how-red-hat-just-quietly-radically-transformed-enterprise-server-linux
Rocky Linux 10 lanserad – fri ersättare till Red Hat Enterprise Linux 10
Rocky Linux 10 har nu släppts som en kostnadsfri och öppen källkodsbaserad ersättning till Red Hat Enterprise Linux 10. Den nya versionen innehåller flera stora nyheter och uppdateringar, både från Red Hats utveckling och från Rocky Linux-projektets egna förbättringar.
Andra viktiga förändringar är att:
- Stöd för äldre x86-64-v2-CPU:er tas bort
- 32-bitars programvara är inte längre aktivt underhållen
- Wayland används nu som standardgrafikserver, vilket ersätter Xorg. Program som fortfarande använder X11 körs via Xwayland.
Systemet innehåller också uppdaterade versioner av moderna utvecklingsverktyg och servrar, till exempel:
- Rust 1.84
- Go 1.23
- Python 3.12
- PHP 8.3
- PostgreSQL 16
- MySQL 8.4
- MariaDB 10.11
- Grafana 10.2
- GDB 14.2
- nginx 1.26
- SystemTap, Valgrind, Dyninst med mera.
Rocky Linux 10 går att ladda ner som ISO-filer från projektets webbplats och finns för flera arkitekturer, bland annat:
- 64-bitars x86_64-v3 (AMD/Intel)
- ARM64 (AArch64)
- IBM POWER (ppc64le)
- IBM Z (s390x)
- RISC-V (64-bitars)
Liveversioner med färdiginstallerade skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE finns också – men endast för x86_64-v3 och AArch64.
Det går inte att uppgradera direkt från Rocky Linux 8 eller 9 till version 10.
Ladda hem
https://rockylinux.org/sv-SE/download
Några mirror då länken ovan är extrem seg ifrån Sverige.
https://mirror.bahnhof.net/pub/rockylinux/10.0/isos
Lista på fler speglingar :
https://mirrors.rockylinux.org/mirrormanager/mirrors
Fakta om Rocky Linux
Rocky Linux är ett kostnadsfritt, öppen källkodsbaserat operativsystem som utvecklats som en direkt ersättare till CentOS, efter att Red Hat förändrade inriktningen på CentOS-projektet år 2020.
Projektet startades av Gregory Kurtzer, en av grundarna till CentOS, med målet att erbjuda ett stabilt och binärkompatibelt alternativ till Red Hat Enterprise Linux (RHEL).
Tidslinje och versioner
- Rocky Linux 8 – Första stabila versionen, släppt i juni 2021
- Rocky Linux 9 – Byggd på RHEL 9, släppt i juli 2022
- Rocky Linux 10 – Nyaste versionen, släppt i juni 2025 med stöd för bl.a. RISC-V och Wayland
Arkitekturstöd
- x86_64 (AMD/Intel)
- AArch64 (ARM64)
- ppc64le (IBM POWER)
- s390x (IBM Z)
- riscv64 (64-bitars RISC-V, fr.o.m. version 10)
Rocky Linux följer RHEL:s livscykel och är populärt bland företag, universitet och institutioner som söker ett stabilt, långsiktigt stödd operativsystem utan licenskostnader.
Ubuntu 25.10 tar farväl av X.org – framtiden är Wayland
I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd för modern hårdvara.
Wayland, som utvecklats som en modern ersättare till X.org, är byggt från grunden med dagens behov i åtanke. Det erbjuder bättre isolering mellan applikationer, säkrare grafikhantering, effektivare renderingsvägar och förbättrat stöd för saker som pekskärmar, HiDPI-skärmar och moderna grafikdrivrutiner. Många Linuxdistributioner har redan börjat gå över till Wayland, och nu är det Ubuntu som tar nästa steg.
Ubuntu 25.10 går vidare – GNOME på Xorg tas bort, Wayland blir standard
När Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, släpps i oktober 2025 kommer det inte längre vara möjligt att köra GNOME-skrivbordet med Xorg. Canonical har beslutat att helt och hållet gå över till Wayland, i takt med att skrivbordsmiljön GNOME 49 slutar stödja X.org-servern.
Det innebär att alternativet ”Ubuntu på Xorg” försvinner från inloggningsmenyn. Alla GNOME Shell-baserade sessioner kommer nu att köras med Wayland som bas.
”Wayland har mognat rejält de senaste versionerna. Det fungerar nu väl även med Nvidia-drivrutiner, har bättre säkerhetsmodell, bättre stöd för moderna skärmar, och ger en stabil användarupplevelse i vardagen,” säger Jean Baptiste Lallement på Canonical.
Dessutom menar Canonical att det tar resurser att underhålla två parallella grafiska system. Genom att fokusera helt på Wayland kan man minska teknisk skuld och snabbare förbättra upplevelsen.
Vad betyder det för dig som användare?
Du kommer inte längre att kunna välja att köra Ubuntu med Xorg. GNOME körs nu uteslutande på Wayland. Om du använder äldre program som kräver X11 kan det krävas anpassningar – men många applikationer fungerar redan bra via XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager.
Ubuntu 25.10 – mer än bara grafikskifte
Den nya versionen släpps den 9 oktober 2025 och innehåller fler tekniska nyheter:
- GNOME 49 – som helt övergår till Wayland
- Linux-kärnan 6.17 – med stöd för nyare hårdvara
- Mesa 25.1 – förbättrad grafikstack med fokus på prestanda och spel
Under huven
Ubuntu 25.10 bjuder också på en rad uppgraderingar av sina grundkomponenter:
- GCC 15
- GNU Binutils 2.45
- Python 3.13
- LLVM 20
- Boost 1.88
En annan intressant nyhet är att Ubuntu 25.10 ser ut att bli den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard – en säkrare omarbetning av det klassiska sudo, skriven i programmeringsspråket Rust.
Slackware-baserade PorteuX 2.1 – en av de första distributionerna med Linux 6.15
Vad är PorteuX?
PorteuX är en lätt, portabel och modulär Linuxdistribution som bygger på Slackware och har hämtat inspiration från liknande projekt som Slax och Porteus. Målet med PorteuX är att ge användaren ett snabbt och flexibelt system som kan köras direkt från USB-minne eller annan flyttbar lagring, utan att det lämnar några spår på värddatorn. Systemet är konstruerat för att vara oföränderligt, vilket innebär att du alltid startar från ett rent grundsystem – perfekt för felsökning, testning, eller för dig som vill ha ett pålitligt och lättanvänt Linux med full kontroll.
PorteuX 2.1 – nu med Linux 6.15 och NTFS3 som standard
Nu har version 2.1 av PorteuX släppts. Den här uppdateringen kommer två månader efter version 2.0 och är en av de första Linuxdistributionerna som använder Linux 6.15. En stor nyhet är att drivrutinen NTFS3 ersätter den äldre NTFS-3G för att hantera NTFS-partitioner, vilket ger bättre prestanda. Dock bör användare vara medvetna om att symboliska länkar (symlinks) på NTFS-enheter kan behöva återskapas.
Förbättringar i PorteuX 2.1:
- Stöd för komprimering via zstd och lz4 har lagts till i kärnans zram-hantering, vilket kan förbättra systemets effektivitet.
- Systeminformation visas tydligare i Openbox-miljöns högerklicksmeny.
- Volymknappar fungerar nu globalt i LXDE-versionen.
- Optimerade Elementary-ikoner i MATE- och Xfce-varianterna.
- FFmpeg har nu stöd för hårdvaruacceleration på AMD GPU:er via AMF.
Ytterligare nyheter:
- I LXDE kan man nu stänga fönster från aktivitetsfältet med mittenklick.
- Paketet bc har flyttats till kärnmoduler eftersom det krävs i vissa skript.
- I KDE Plasma-versionen är skrivbordsikoner aktiverade som standard.
- Openbox öppnar numera nya fönster i mitten av skärmen.
Uppdaterade skrivbordsmiljöer i version 2.1:
- KDE Plasma 6.3.5
- GNOME 48.2
- Cinnamon 6.4.10
Alla utgåvor levereras dessutom med den senaste NVIDIA 575-drivrutinen, vilket innebär förbättrad grafikprestanda och bättre hårdvarustöd.
Stabilitetsförbättringar och buggfixar:
- Fel där vissa moduler felaktigt tolkades som korrupta har rättats till.
- Installationsprogrammet fungerar nu korrekt oavsett språk.
- Problem i Openbox-sessionen med
sudo.pyoch PipeWire är åtgärdade. - Xfce visar nu korrekt hårdvaruinformation, inklusive NVIDIA GPU:er.
- Fönster öppnas nu som förväntat i LXQt.
- Buggar i Whisker-menyn och qps i LXQt är också lösta.
Flera andra programvarupaket har uppdaterats eller tagits bort. För en fullständig lista över ändringar samt nedladdning av systemet i olika skrivbordsmiljöer (KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE), besök projektets GitHub-sida. PorteuX 2.1 finns tillgänglig i varianter baserade på både Slackware Stable och Slackware Current.
GNU Linux-libre 6.15 – Helt fri kärna för dig som vill ha full kontroll över ditt system
Om du är en användare som värdesätter öppen källkod, integritet och mjukvarufrihet framför bred hårdvarukompatibilitet, finns det goda nyheter: GNU Linux-libre har släppt version 6.15 av sin kärna. Det är en specialversion av Linuxkärnan, rensad från all kod som kräver proprietär eller sluten mjukvara – något som gör den unik i sitt slag.
Att använda GNU Linux-libre handlar inte bara om ideologi – det handlar om kontroll, transparens och säkerhet. Du vet exakt vad ditt system gör, och det finns inga dolda binärblobbar eller firmware med okänd funktion.
Vad är nytt i GNU Linux-libre 6.15?
Version 6.15 bygger på den officiella Linux 6.15-kärnan, men har anpassats för att passa fri programvaras principer. Några av nyheterna är:
- All kod som försöker ladda in sluten firmware har tagits bort.
- Verktygen som rensar kärnan från icke-fri kod har uppdaterats så att de hanterar de senaste drivrutinerna och modulerna.
- Förbättringar i prestanda och säkerhet från den officiella kärnan har behållits, så länge de inte kräver icke-fri programvara.
Resultatet är en kärna som lever upp till Free Software Foundations definition av frihet, där varje rad kod är öppen och granskbar.
Varför välja en helt fri kärna?
Det finns flera fördelar med att köra GNU Linux-libre:
- Transparens – Du vet exakt vilken kod som körs i systemet.
- Säkerhet – Inga dolda komponenter som inte går att inspektera.
- Etisk konsekvens – Du använder bara programvara som respekterar användarens fri- och rättigheter.
Det är därför helt fria Linuxdistributioner som Trisquel, Parabola och PureOS använder just denna kärna. Den passar också utmärkt för myndigheter, organisationer eller enskilda som vill bygga säkra och självständiga system.
Men vad händer med hårdvaran?
Det är sant att vissa komponenter, som vissa Wi-Fi-kort eller grafikkort, inte fungerar utan sluten firmware. GNU Linux-libre prioriterar principfast frihet framför bred hårdvarustöd. Det betyder att användaren ibland behöver välja sin utrustning med omsorg – eller leva med vissa begränsningar. För den som tycker att frihet är viktigare än bekvämlighet är det ett rimligt och medvetet val.
Säkerhet i ett fritt ekosystem
Fri programvara ger dig kontroll – men det betyder inte att du är skyddad från alla hot. Angripare utvecklar hela tiden nya metoder, och även Linuxanvändare är måltavlor. Ett aktuellt exempel är ”ClickFix”, ett webbläsarbaserat angrepp som riktar sig mot Linux-skrivbord genom social ingenjörskonst. Det visar att säkerhet inte bara handlar om vad du kör – utan också om hur du använder det.
Slutsats
GNU Linux-libre 6.15 är ett viktigt steg för alla som vill ha ett operativsystem som respekterar deras frihet fullt ut. Det kanske inte fungerar med all hårdvara ute i handeln, men det erbjuder något många andra kärnor inte kan: fullständig insyn, fullständig kontroll och ett etiskt ramverk att bygga vidare på.
Om du värdesätter frihet mer än ”plug and play”, då är det här kärnan för dig.
Avancerad leveranskedjeattack mot PyPI och NPM avslöjad: Falska paket med bakdörrar för Windows och Linux
En ny och sofistikerad attack mot mjukvarans leveranskedja har avslöjats av säkerhetsforskningsgruppen Checkmarx Zero. Angreppet riktar sig mot både Python- och JavaScript-utvecklare genom paket som distribuerats via PyPI och NPM. Genom att utnyttja felstavningar och namnförvirring har angriparna lyckats sprida skadlig kod med förmåga att ta kontroll över både Windows- och Linuxsystem – inklusive möjligheten till fjärråtkomst, datastöld och långvarig närvaro i komprometterade miljöer.
Så fungerar attacken: namnförvirring och typosquatting
Forskarna, ledda av Ariel Harush, identifierade en attack där falska paket laddades upp till PyPI med namn som starkt påminde om det populära Python-paketet colorama samt NPM-paketet colorizr. Metoden kallas typosquatting – att lura användare att installera fel paket genom små stavfel eller namnförväxling.
Det ovanliga i denna kampanj är att angriparna använde ett paketnamn från ett ekosystem (NPM) för att rikta sig mot användare i ett annat (PyPI), vilket tyder på en avancerad och målmedveten taktik.
Windows: skadeprogram med uthållighet och förmåga att undgå upptäckt
På Windows-sidan innehöll de skadliga paketen körbara filer och skript som hämtades och aktiverades vid installation. Vissa av dessa kopplades till GitHub-kontot github.com/s7bhme.
De skadliga funktionerna omfattade bland annat:
- Insamling av miljövariabler från Windows-registret (kan innehålla känslig information).
- Användning av Windows Task Scheduler för att skapa flera schemalagda uppgifter med olika skadeprogram.
- Detektion av säkerhetsprogram och dynamisk anpassning av beteende för att undvika upptäckt.
- Utskick av stulen data till externa servrar.
Linux: avancerade bakdörrar med krypterad kommunikation
För Linux analyserade forskarna bland annat paketen Colorizator och coloraiz. Dessa innehöll Base64-kodad skadlig kod som gömts i init-filer. När denna kod kördes skedde följande:
- En RSA-nyckel skrevs till
/tmp/pub.pem. - Ett skript laddades ned från
gsocket.io/y, som installerade verktyget gs-netcat för krypterade bakdörrar. - Utdata från gs-netcat krypterades, base64-kodades och skickades till Pastebin via API.
- Tillfälliga filer raderades för att dölja spår.
Det nedladdade skriptet kunde:
- Upprätthålla närvaro via systemd, crontab, shell-profiler och
rc.local. - Kamouflera sig som systemprocesser (exempelvis
kworker,kswapd0). - Kommunicera med angripare via Discord, Telegram och egna webhookar.
- Stjäla information och upprätta långvarig fjärrstyrning.
Tecken på intrång (Indicators of Compromise, IoC)
| Typ | Värde | Beskrivning |
|---|---|---|
| GitHub-konto | github.com/s7bhme | Ursprung till vissa skadeprogram och mallar |
| Webhook-URL | webhook.site/dc3c1af9-ea3d-4401-9158-eb6dda735276 | Används för att skicka stulen data |
| Paketägare | rick_grimes, morty_smith, reven, m5tl, dsss | Alias som använts för att ladda upp skadliga paket |
| Filhash (Linux) | d30c78c64985a42c34ef142fd8754a776c8db81228bafc385c5bd429252e4612 | Bash-skript från Linux-paket |
| Filhash (Windows) | daef5255eac4a4d16940e424c97492c6bad8fdafd2420632c371b9d18df3b47f | Körbart Windows-program (x69gg.exe) |
Attribution och misstanke om flera angripare
Initialt antog forskarna att samma aktör låg bakom både Windows- och Linux-varianterna, men analysen visade på skillnader i teknik, infrastruktur och metoder. Det är därför möjligt att flera oberoende grupper har använt liknande angreppssätt.
Rekommenderade skyddsåtgärder
Även om de skadliga paketen har tagits bort från publika källor, är hotbilden inte över. Checkmarx rekommenderar att organisationer:
- Granskar alla kodbaser och beroenden för misstänkta paketnamn.
- Söker igenom privata paketregister (t.ex. Artifactory, Nexus) och blockerar skadliga paket.
- Säkerställer att dessa paket inte finns i utvecklings- eller testmiljöer.
- Automatiserar upptäckt och blockering via Threat Intelligence-lösningar där det är möjligt.
Slutsats
Denna kampanj visar tydligt hur sårbar mjukvarans leveranskedja kan vara, särskilt i miljöer där öppen källkod och automatiserade installationer är vanliga. Genom att utnyttja enkla men effektiva metoder som typosquatting och ekosystemförvirring, lyckas angripare plantera kraftfull och svårupptäckt skadlig kod.
Det är avgörande att utvecklare, DevOps-teams och säkerhetsansvariga stärker sina rutiner för kontroll av beroenden och aktivt övervakar ekosystemen för denna typ av hot.
PyPI Supply Chain Attack Uncovered: Colorama and Colorizr Name ConfusionLinux Mint 22.2 får stöd för fingeravtryck med nya Fingwit
I kommande version 22.2 av Linux Mint, med kodnamnet Zara, introduceras ett nytt verktyg kallat Fingwit. Det gör det möjligt att använda fingeravtrycksläsare för att logga in, låsa upp datorn eller bekräfta administrativa åtgärder, till exempel när du använder sudo eller startar program som kräver root-behörighet.
Projektledaren Clement Lefebvre berättar i Linux Mints senaste nyhetsbrev att Fingwit är en ny applikation utvecklad internt. Den bygger på bakgrundstjänsten fprintd, men använder en mer avancerad PAM-modul än den traditionella pam_fprintd.so. Denna smartare lösning kan känna av när fingeravtrycksautentisering inte bör användas – till exempel om hemkatalogen är krypterad och lösenord krävs för att låsa upp den. I sådana fall växlar Fingwit automatiskt till lösenordsinmatning för att undvika att sessionen kraschar.
Fingwit är en del av Linux Mints XApp-projekt, vilket betyder att det är byggt för att fungera inte bara i Mint utan också i andra Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer. Källkoden är öppen och finns tillgänglig på GitHub för den som vill granska eller bidra till utvecklingen.
Utvecklingen av Fingwit har dessutom fått draghjälp genom ett samarbete med det amerikanska företaget Framework, som är känt för sina modulära bärbara datorer. Både Framework Laptop 13 och Framework Desktop kommer snart att kunna köpas med Linux Mint förinstallerat.
Linux Mint 22.2 bjuder även på andra nyheter, bland annat:
- Förbättrat standardtema Mint-Y
- Möjlighet att ändra accentfärg i Flatpak-appar via XDG Desktop Portal
- Stöd för libAdwaita i teman som Mint-Y, Mint-X och Mint-L
- Ett nytt bibliotek kallat libAdapta, som ger bättre temasupport i Adwaita-appar
Släppet av Linux Mint 22.2 väntas ske i juni eller juli 2025. En betaversion kommer att bli tillgänglig för testning inom kort.
100 Kommando i Linux
Linux.se presenterar här 100 vanliga kommandon i Linux och Unix (inklusive macOS, FreeBSD, OpenBSD m.fl.) som kan vara bra att kunna.
Länken i den högra kolumnen går till vår wiki. Alla manualsidor finns ännu inte på plats, eftersom linux.se är ett ideellt hobbyprojekt – arbetet görs när tid och lust finns.
Observera! Det finns skillnader mellan olika Unix-dialekter, så alla kommandon nedan fungerar kanske inte på annat än Linux.
Vissa kommandon kan till och med vara unika för specifika distributioner – särskilt sådana som rör pakethantering och liknande verktyg.
En liknande lista finns även i vår wiki, där man kan sortera kommandona efter användarnivå.
| Kommando | Beskrivning | Man-sida |
|---|---|---|
| ls | lista filer och kataloger | ls(1) |
| cd | byt katalog | cd(1) |
| pwd | skriv ut aktuell katalog | pwd(1) |
| cp | kopiera filer/kataloger | cp(1) |
| mv | flytta/byt namn på filer/kataloger | mv(1) |
| rm | ta bort filer/kataloger | rm(1) |
| touch | skapa en tom fil | touch(1) |
| mkdir | skapa katalog | mkdir(1) |
| rmdir | ta bort tom katalog | rmdir(1) |
| cat | visa innehåll i filer | cat(1) |
| more | visa text sida för sida | more(1) |
| less | visa text med rullning | less(1) |
| head | visa början av en fil | head(1) |
| tail | visa slutet av en fil | tail(1) |
| echo | skriv ut text | echo(1) |
| man | visa manualsida | man(1) |
| info | visa info-sidor | info(1) |
| which | visa sökvägen till ett kommando | which(1) |
| type | visa vilken typ av kommando det är | type(1) |
| clear | rensa terminalen | clear(1) |
| find | sök efter filer | find(1) |
| locate | hitta filer snabbt | locate(1) |
| updatedb | uppdatera locate-databasen | updatedb(1) |
| stat | visa filinformation | stat(1) |
| file | identifiera filtyp | file(1) |
| basename | extrahera filnamn | basename(1) |
| dirname | extrahera katalognamn | dirname(1) |
| du | diskanvändning | du(1) |
| df | diskutrymme | df(1) |
| tree | visa katalogstruktur | tree(1) |
| grep | sök i text | grep(1) |
| sed | strömredigering av text | sed(1) |
| awk | textbearbetning | awk(1) |
| cut | extrahera fält | cut(1) |
| sort | sortera text | sort(1) |
| uniq | ta bort dubbletter | uniq(1) |
| tr | översätt/ta bort tecken | tr(1) |
| wc | räkna ord/tecken/rader | wc(1) |
| diff | jämför filer | diff(1) |
| cmp | jämför binärt | cmp(1) |
| whoami | visa nuvarande användare | whoami(1) |
| id | visa UID och GID | id(1) |
| useradd | skapa ny användare | useradd(1) |
| passwd | ändra lösenord | passwd(1) |
| usermod | ändra användare | usermod(1) |
| groupadd | skapa ny grupp | groupadd(1) |
| chmod | ändra filrättigheter | chmod(1) |
| chown | byt ägare | chown(1) |
| chgrp | byt grupp | chgrp(1) |
| umask | sätt standardrättigheter | umask(1) |
WireGuard Easy 15.0 – Ny version med snyggare gränssnitt, IPv6, 2FA och förbättrad säkerhet
WireGuard Easy är ett webbaserat administrationsgränssnitt för att hantera din egen WireGuard-VPN-server. Nu är version 15.0 här – och det är en total omskrivning av projektet från grunden. Den nya versionen fokuserar på användarvänlighet, modern design och bättre säkerhet – utan att kompromissa med kontroll för avancerade användare.
Vad är nytt i WireGuard Easy 15.0?
Här är några av de viktigaste nyheterna:
- Ny UI: Snyggare, snabbare och mobilanpassat användargränssnitt
- IPv6-stöd: Fullt stöd för globala och lokala IPv6-adresser
- 2FA: Tvåfaktorsautentisering via TOTP (t.ex. Google Authenticator)
- SQLite-baserad konfiguration: All data lagras i en enda databasfil
- Ny API-struktur: Bättre stöd för skript och tredjepartsintegrationer
- CLI-förbättringar: Nya kommandon för backup, återställning och hjälp
- Ny licens: Projektet har bytt till AGPL-3.0 för att skydda öppenheten
- Docker-krav: Lokal installation utan Docker stöds inte längre
- ARMv6 stöds ej: Raspberry Pi Zero (och liknande) stöds inte längre
Den här uppdateringen gör WireGuard Easy enklare att installera, säkrare att använda, och mer framtidssäker.
Så installerar du WireGuard Easy 15.0 på en Linux-server med Docker
Förutsättningar
Du behöver:
- En Linux-server (t.ex. Ubuntu 20.04 eller senare)
- Root- eller sudo-åtkomst
- Öppen port 51820/UDP
- Installerad Docker och Docker Compose
Steg 1 – Installera Docker
Om Docker inte redan är installerat:
sudo apt update
sudo apt install -y docker.io docker-compose
sudo systemctl enable docker --now
Steg 2 – Skapa katalog och config
mkdir ~/wireguard-easy
cd ~/wireguard-easy
nano docker-compose.yml
Klistra in detta innehåll:
version: "3"
services:
wireguard-easy:
container_name: wireguard-easy
image: weejewel/wg-easy:15
restart: unless-stopped
environment:
- WG_HOST=din.server.ip.eller.doman.se
- PASSWORD=starktlösenord
volumes:
- ./wg-data:/etc/wireguard
- /lib/modules:/lib/modules:ro
ports:
- "51820:51820/udp"
- "51821:51821/tcp"
cap_add:
- NET_ADMIN
- SYS_MODULE
sysctls:
- net.ipv4.ip_forward=1
- net.ipv6.conf.all.forwarding=1
OBS: Byt ut
WG_HOSTtill din riktiga IP eller domän, och välj ett säkertPASSWORD.
Steg 3 – Starta WireGuard Easy
docker-compose up -d
Steg 4 – Logga in
Gå till din webbläsare och öppna:
http://din.server.ip:51821
Använd lösenordet du angav i docker-compose.yml för att logga in.
Steg 5 – Lägg till klienter och konfigurera
I webbgränssnittet kan du:
- Lägga till nya klienter (peers)
- Generera QR-koder
- Aktivera 2FA för administratörsinloggning
- Tilldela IPv4/IPv6-adresser
- Ladda ner klientkonfigurationer
- Se anslutningsstatus i realtid
Säkerhetstips
- Kör WireGuard Easy bakom en reverse proxy med HTTPS (t.ex. Caddy, Traefik eller Nginx)
- Aktivera tvåfaktorsautentisering i inställningarna
- Öppna endast nödvändiga portar i din brandvägg
- Ta regelbunden backup på
wg-data/wg-easy.db
Avslutande ord
WireGuard Easy 15.0 är ett stort steg framåt för alla som vill köra sin egen VPN utan att kompromissa med säkerhet, prestanda eller användarvänlighet. Den nya arkitekturen gör det dessutom lättare att underhålla och automatisera.
GNOME 48.2 är här – finslipad upplevelse med buggfixar och nyheter
GNOME-projektet har släppt version 48.2 av sitt skrivbordsmiljöpaket – en uppdatering som finjusterar flera viktiga delar av systemet, inklusive GNOME Shell, Nautilus, Epiphany, Mutter och Inställningar.
Det här är den andra underhållsutgåvan i GNOME 48-serien, med fokus på förbättringar och buggfixar snarare än stora nya funktioner. Bland nyheterna hittar vi två nya bakgrundsbilder som hyllar Pride-månaden samt bättre hantering av fönster som återställs till rätt bildskärm – något som tidigare kunde bli fel om man använde flera skärmar.
Bättre inställningspaneler och lösenordsgenerator
Inställningsappen har fått en rad förbättringar. Den visar nu flera NVIDIA-GPU:er korrekt i systeminformationen och lösenordsgeneratorn har förbättrats – den använder nu EFF:s ordlistor för att skapa säkrare lösenfraser. Även strömsparläget har fått en ny ikon som passar bättre in i det grafiska temat.
Andra små förbättringar i inställningarna inkluderar att vissa inställningsgrupper döljs automatiskt om de inte behövs, och att panelen för aviseringar inte längre kraschar om man ändrar appinställningar upprepade gånger.
Stabilare webbläsare och bättre e-postintegration
GNOME:s egen webbläsare, Epiphany, har fått buggfixar för krascher som kunde uppstå när man öppnade inkognitofönster eller nedladdade filer. Autentiseringen i GNOME Online Accounts fungerar nu bättre med IMAP-mejl.
Förbättrad filhantering och geststyrning
Filer (tidigare Nautilus) laddar nu kataloger snabbare även innan miniatyrbilder är klara, och hanterar mediefiler bättre – särskilt när det gäller innehåll som körs i containrar.
Mutter, som ansvarar för fönsterhantering i GNOME, har fått förbättrad hantering av touchpadgester, vilket gör skrivbordet mer responsivt vid multitouch-användning.
Kartor som tänker ett steg längre
GNOME Maps har också putsats till. Om du startar en ny rutt rensas nu gammal information automatiskt, och gränssnittet har uppdaterats med tydligare typsnitt. En irriterande detalj har också rättats till – kartan visar inte längre platsinformation av misstag när du försöker dra runt kartan.
Finns snart i din Linux-distribution
GNOME 48.2 kommer att dyka upp som uppdatering i många populära Linuxdistributioner inom kort. Samtidigt har även en uppdatering till GNOME 47-serien (version 47.7) släppts för dem som fortfarande använder den.
