Har du en dator som tillverkaren tycker är ”för gammal”? Låt inte Microsoft eller Apple bestämma när den ska pensioneras – ge den ett nytt liv med Linux!
En premiumdator, som en iMac från 2010, har fortfarande kraft nog för att leverera snabb och säker surf, streaming och vardagsanvändning. Med Ubuntu blir den en modern, smidig och pålitlig ”surfbräda” för många år framöver.
Återbruka din dator i stället för att låta den samla damm – miljön och din plånbok kommer att tacka dig!
Hur får du hjälp?
Välkommen till oss på Orrspelsvägen 13 i Bromma!
Ta spårvagn 12 (Nockebybanan) från Alviks tunnelbanestation och kliv av vid Ålstens Gård – bara några steg från vår dörr.
Vi hjälper dig att ge din dator nytt liv genom att installera Debian, Ubuntu 24.04 LTS, Linux Mint eller en annan Linux-distribution som passar just dina behov.
Matroska (MKV) är ett öppet och flexibelt behållarformat för video, ljud, undertexter och metadata. Det används ofta för filmer, serier och inspelningar eftersom det kan samla flera ljudspår, textningar och kapitel i en enda fil – utan att begränsas av patent eller licenser.
Nu har verktygspaketet MKVToolNix, som används för att skapa och redigera MKV-filer i Linux, släppts i version 95.0. Den nya versionen – med kodnamnet ”Goodbye Stranger” – bjuder på förbättrat kapitelskapande, ett nytt argument för datumhantering i mkvmerge, smartare MP4-import och flera buggfixar.
Förbättrat kapitelskapande
I det grafiska gränssnittet (MKVToolNix GUI) har kapitelskapandet blivit mer flexibelt. En ny platshållare införs som automatiskt ersätts med titelmetadata från tillagda filer, vilket gör kapitellistor mer informativa.
Nytt argument i mkvmerge
Kommandoradsverktyget mkvmerge har fått argumentet --date. Med detta kan man nu sätta datum direkt i filens metadata – ett välkommet tillskott för den som organiserar större samlingar.
Förbättrad MP4-hantering
Rotation- och positioneringsdata från MP4-filer översätts nu till mer begripliga värden (”roll” och ”yaw”) när filerna konverteras till MKV.
Buggar som har åtgärdats
Bland de fixade problemen märks:
PCM-ljudspår skrivs alltid ut med ramar på 40 ms, oavsett källfilens variation.
Minnesanvändningen i MP4/QuickTime-läsaren har minskats, vilket ger stabilare hantering av PCM-ljud.
Under huven
För utvecklare har stödet för Boost 1.89.0 förberetts. När man bygger från källkod krävs nu minst Boost 1.74.0.
Nedladdning och distributioner
MKVToolNix 95.0 finns som:
AppImage – körbart direkt på de flesta Linux-distributioner.
Källkodspaket.
Flatpak via Flathub.
Stöd finns för bland annat Debian 13 ”Trixie”, Ubuntu 25.04, Fedora 42, Linux Mint 22, Arch Linux, openSUSE, AlmaLinux 10, Gentoo, Raspberry Pi OS och CentOS Stream 10.
Stödet för Ubuntu 24.10 ”Oracular Oriole” avslutades däremot den 10 juni 2025, när systemet nådde slutet av sin livscykel.
MKVToolNix 95.0 — teknisk faktaruta
Version/Kodnamn: 95.0 “Goodbye Stranger”
GUI – kapitel: Ny platshållare vid generering för appendade filer ersätts med filens title-metadata.
CLI – mkvmerge: nytt argument --date för att sätta datum i metadata.
MP4 → MKV: Rotationsmatriser översätts till korrekta roll/yaw-värden.
Bugfix – PCM: Ramar skrivs konsekvent som ~40 ms oavsett källfil.
Bugfix – MP4/QuickTime: Lägre minnesanvändning vid läsning av PCM-spår.
Build: Förberett för Boost 1.89; kräver ≥ 1.74 vid bygg från källa.
Paket: AppImage, källkod samt Flatpak (Flathub).
Dist-stöd (exempel): Debian 13, Ubuntu 25.04, Fedora 42, Linux Mint 22, Arch, openSUSE, AlmaLinux 10, Gentoo, Raspberry Pi OS, CentOS Stream 10.
Samba 4.23 är här – och med SMB3 Unix Extensions aktiverade som standard blir fil- och skrivardelning mellan Linux, Unix och Windows smidigare än någonsin. Den nya versionen bjuder dessutom på stöd för QUIC, förbättrad tidsstämplhantering, enklare övervakning och en rad buggfixar.
Efter sex månaders väntan är den här – Samba 4.23, den senaste versionen av det klassiska verktyget som gör det möjligt för Windows- och Linuxsystem att dela filer och skrivare sömlöst. Den stora nyheten? SMB3 Unix Extensions är nu aktiverade som standard.
Bättre för Linux och Unix För användare av Linux och Unix innebär detta att filsystemet beter sig mer som man förväntar sig i en ren POSIX-miljö. Symboliska länkar, hårda länkar, specialfiler och filrättigheter fungerar nu helt korrekt – utan extra konfiguration. Windows-användare märker ingen skillnad, allt fungerar som tidigare.
Säkerhet och fart med QUIC En annan stor nyhet är stödet för SMB3 över QUIC, det moderna nätverksprotokollet som redan används av webbläsare för snabbare och säkrare anslutningar. Med Samba 4.23 kan administratörer välja att köra filöverföringar via QUIC i stället för bara TCP. Saknas kernelmodulen på serversidan kan klienter falla tillbaka på ett användarrymdebibliotek.
Direkta tidsstämplar Samba ändrar också hur filers tidsstämplar hanteras. Tidigare fanns en fördröjning, men nu uppdateras de direkt, i linje med moderna Windows-system. Det gör filhanteringen mer förutsägbar och minskar irritationsmoment.
Enklare övervakning Med en ny Prometheus-endpoint kan administratörer koppla Samba till övervakningsverktyg som Grafana. Resultatet: realtidsgrafer över serverns hälsa och prestanda.
Nya verktyg för administratörer Säkerhetskopior av domäner kan nu göras utan känsliga data som BitLocker-nycklar, tack vare flaggan --no-secrets. Dessutom kan man samla statistik per utdelad mapp och få bättre insyn i användning.
Förbättringar i klustermiljöer CTDB, som används i kluster, har uppdaterats. Nu kan inställningar lastas från katalogen /etc/ctdb/tunables.d/, vilket ger större flexibilitet.
Buggfixar och finslipningar Som alltid innehåller den nya versionen flera buggfixar, bland annat för macOS Finder, hantering av självsignerade certifikat och Active Directory-anslutningar.
Sammanfattning Samba 4.23 är en av de mest betydande uppdateringarna på länge. Linux- och Unix-användare får bättre kompatibilitet, administratörer får kraftfullare verktyg och alla får en modernare, mer framtidssäker filserver.
Samba 4.23 – teknisk fakta
Vad är Samba?
En fri/öppen källkodssvit som implementerar SMB/CIFS-protokoll för fil- och skrivardelning,
Active Directory/DC, domänmedlemskap m.m. Gör det möjligt för Linux/Unix- och Windows-system att samarbeta.
Nyheter i 4.23
SMB3 Unix Extensions – aktiverat som standard, ger korrekta POSIX-semantiker
(rättigheter, symlinks, hårda länkar, specialfiler).
SMB3 över QUIC – QUIC som transport vid sidan av TCP. Kernelmodul krävs på server, fallback till ngtcp2 på klient.
Direkta tidsstämplar – matchar moderna Windows-system.
Prometheus-endpoint – övervakning i realtid via Prometheus/Grafana.
Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.
Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.
Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.
Från kärnan till DKMS
För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.
I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.
Nya krav på distributionerna
För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.
Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.
En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.
Stabilitet före allt
Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.
Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.
Vad betyder det för användarna?
För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.
Ett filsystem med potential
Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.
Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.
Med nästa stora uppdatering tar Linux Mint två parallella kliv framåt. I höst kommer LMDE 7, den Debian-baserade versionen av Mint, medan den ordinarie utgåvan Linx Mint 22.3 är planerad till december. Resultatet blir både en mer robust teknisk grund och flera efterlängtade nyheter i användarupplevelsen.
Linux Mint-teamet har lagt korten på bordet inför hösten. Projektledaren Clement Lefebvre berättade i månadens nyhetsbrev att utvecklingen nu flyttas från det färska släppet av Linux Mint 22.2 ”Zara” till nästa stora milstolpe: Linux Mint Debian Edition 7 (LMDE 7).
LMDE 7: Mint möter Debian LMDE är den alternativa versionen av Linux Mint som inte bygger på Ubuntu, utan direkt på Debian. Målet är att erbjuda samma upplevelse som vanliga Linux Mint, men på en annan bas – något som både lockar entusiaster och fungerar som en slags ”reservplan” om Ubuntu någon gång skulle förändras på ett sätt som Mint-utvecklarna inte kan följa.
Den kommande utgåvan får kodnamnet Gigi och bygger på Debian 13 ”Trixie”. Därmed blir det också slutet för 32-bitarsstöd: LMDE 7 släpps enbart för 64-bitarsdatorer.
På funktionssidan får LMDE 7 med sig allt nytt från Mint 22.2 – däribland stöd för OEM-installationer, alltså förinstallerade system som kan säljas direkt på datorer. Funktionen utvecklades redan under arbetet med Mint 22.2 och är nu testad ”i verkligheten”, enligt Lefebvre.
Den tekniska grunden väntas bli Linux 6.12 LTS-kärnan från Debian, i stället för Linux Mint 22.2:s nyare 6.14. Just nu jobbar utvecklarna också med att anpassa libadwaita-förändringar och återinföra Mint-specifika patchar. En öppen betaversion är planerad till september.
Linux Mint 22.3: Fokus på användarupplevelsen Parallellt planerar teamet för nästa ordinarie Mint-version: Linux Mint 22.3, baserad på Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat”. Trots den korta utvecklingscykeln inför lanseringen i december utlovas flera efterlängtade nyheter.
Mest uppmärksamhet får den nya applikationsmenyn i Cinnamon, som utvecklats under lång tid och nu äntligen ska bli verklighet. Tillsammans med en ny status-applet ska användarna få en mer överskådlig och modern arbetsmiljö. Dessutom kommer Wayland-stöd för tangentbordslayouter och inmatningsmetoder, något som är viktigt inför Linuxvärldens gradvisa övergång från X11.
Två spår framåt Med LMDE 7 och Mint 22.3 visar projektet återigen sin dubbla strategi: ett ben i Debian-världen och ett i Ubuntu. För användarna betyder det fler valmöjligheter – men alltid med den välbekanta Mint-upplevelsen i centrum.
LMDE står för Linux Mint Debian Edition – Linux Mint byggt direkt på Debian i stället för Ubuntu. Målet är samma Mint-upplevelse ovanpå en Debian-bas, vilket även fungerar som ett alternativ om Ubuntu-basen skulle förändras.
▶ Vad innehåller LMDE 7?
Debian 13 “Trixie” som paketbas
Linux 6.12 LTS-kärna från Debians arkiv
Alla förbättringar från Linux Mint 22.2 “Zara”
Stöd för OEM-installationer
Anpassningar för libadwaita 1.7
Endast 64-bitars (i386 utgår)
▶ Vad skiljer från “vanliga” Mint?
Bas: Debian (inte Ubuntu)
Uppdateringsmodell: mer Debian-stabilitet, färre Ubuntu-specifika paket
Ekosystem: inga Ubuntu-särdrag som Snap förinstallerat
Känsla: närmare “ren” Debian men med Mint-verktyg och Cinnamon
openSUSE tar bort stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed i samband med uppgraderingen till Linuxkärnan 6.17. Beslutet följer på Linus Torvalds besked att inte längre låta Bcachefs ingå i den officiella kärnan, vilket innebär att användare som vill fortsätta använda filsystemet får förlita sig på upstream eller egna lösningar.
openSUSE har beslutat att stänga av stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed när distributionen uppgraderar till Linux 6.17, som väntas släppas i slutet av september eller början av oktober 2025. Även användare av openSUSE Slowroll kan på sikt komma att beröras.
Bakgrunden: förändrad status i Linuxkärnan
Med Linux 6.17 ändrade Linus Torvalds statusen för Bcachefs från ”stödd” till ”externt underhållen”. Anledningen är att Bcachefs-utvecklarna inte velat rätta sig efter kärnans etablerade rutiner för bugghantering och versionspolicy. Konsekvensen blir att inga fler ändringar för filsystemet accepteras i Linuxkärnans officiella kodbas.
Eftersom openSUSE Tumbleweed alltid levererar den senaste kärnan innebär detta att Bcachefs inte längre kommer att vara tillgängligt i distributionen från och med version 6.17.
SUSE uppmanar användare att följa upstream
”När Bcachefs inte längre underhålls av kärnans utvecklarteam måste vi stänga av det även hos oss,” säger Jiri Slaby från SUSE Labs. Han rekommenderar användare att följa projektets egna instruktioner för installation och drift. Det är också möjligt att skapa ett så kallat Kernel Module Package (KMP) för att själva lägga till stödet.
openSUSE utvecklarna gör klart att de inte kommer att lägga resurser på att själva underhålla eller backporta Bcachefs-patchar. Om utvecklingen däremot återupptas inom Linuxkärnan är de öppna för att aktivera stödet igen.
Användare avråds från att uppdatera
För den som redan kör Bcachefs innebär förändringen att kernelserien 6.16 i Tumbleweed fortfarande fungerar som tidigare. Slowroll påverkas inte i nuläget. Användare som vill fortsätta med Bcachefs bör därför undvika att uppgradera till Linux 6.17 eller följa upstream-projektets vägledning för att köra filsystemet via en separat modul.
Lansering väntas i september eller oktober
Linux 6.17 väntas släppas den 28 september, men om en extra testversion behövs kan lanseringen skjutas upp till den 5 oktober.
Faktaruta: Bcachefs i openSUSE (Tumbleweed/Slowroll)
Vad händer?
openSUSE avaktiverar Bcachefs-stöd i kernel 6.17 för Tumbleweed (och eventuellt Slowroll senare).
Bakgrund
I Linux 6.17 ändrades Bcachefs-status till ”externally maintained”. Det innebär att filsystemet inte längre
underhålls i Linuxkärnans huvudträd och att nya Bcachefs-ändringar inte accepteras uppströms.
Varför stängs det av i openSUSE?
När upstream inte längre tar in Bcachefs-ändringar vill openSUSE undvika att bära eget, långsiktigt underhåll.
Därför stängs funktionen av i deras 6.17-byggnader i stället för att backporta eller paketera specialpatchar.
Vad betyder det för användare?
Kernel 6.16 i Tumbleweed påverkas inte – Bcachefs fungerar där som tidigare.
Uppgradering till kernel 6.17 tar bort inbyggt stöd för Bcachefs.
Vill du fortsätta använda Bcachefs kan du följa upstreams instruktioner och/eller bygga ett KMP (Kernel Module Package).
openSUSEs hållning
Inga downstream-patchar eller backportar planeras för Bcachefs från och med 6.17. Stöd kan återaktiveras om
Bcachefs åter blir underhållet uppströms.
Tips: Om du är beroende av Bcachefs – stanna på kernel 6.16 tills vidare.
Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.
Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).
Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.
Skrivare som fungerar bra med Linux
Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:
HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.
Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet
Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:
Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.
HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux
När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):
Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.
Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.
HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll
HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}
Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?
Flera orsaker:
Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.
Jämförande tabell
Modell
Typ/teknik
Prisnivå
Linux-kompatibilitet
HP DeskJet 4155e
Bläckstråle, allt-i-ett
Budget (~1 000 kr)
Bra – HPLIP-stöd.
HP LaserJet Pro M234dw
Laser (mono)
Mellan (~2 500 kr)
Bra – PCL & HPLIP.
Brother HL-L2350DW
Laser (mono)
Budget (~1 500 kr)
Bra – officiella drivrutiner.
Brother MFC-L2710DW
Laser (mono, MFP)
Mellan (~2 000 kr)
Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
Canon LBP632Cdw
Färglaser
Mellan (~4 000 kr)
OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
Epson WorkForce WF-3720
Bläckstråle, allt-i-ett
Mellan (~2 000 kr)
OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
Canon Pixma MG3620
Bläckstråle
Budget (~800 kr)
Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
Canon LBP2900
Mono laser
Budget (~1 000 kr)
Dålig – CAPT-driver, instabil.
Epson EcoTank ET-2820
Bläckstråle, tank
Mellan (~2 500 kr)
Dålig – inget Linux-stöd.
Samsung Xpress M2026
Mono laser
Budget (~1 000 kr)
Dålig – kräver gammal ULD-driver.
Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux
Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.
Slutsats
För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.
HP och Brother är oftast säkra val.
Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.
Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.
FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX
$ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och
driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast
tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.
Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux
Protokoll / PDL
Typ
Linux-stöd
Kommentar
IPP Everywhere / AirPrint
Driverless
Mycket bra
Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
Mopria (Printing)
Driverless (IPP-baserat)
Mycket bra
Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
PostScript (PS) / PDF Direct
Öppet/standard
Mycket bra
Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
PCL5e / PCL6 (XL)
Öppet/standard
Bra
Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
ESC/P-R (Epson)
Tillverkar-PDL
Medel
Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
XPS (Microsoft)
Vektorformat
Begränsat
Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
GDI / Host-based
Proprietärt
Dåligt
Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
CAPT (Canon LBP)
Proprietärt
Dåligt
Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
SPL (Samsung)
Proprietärt
Dåligt
Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.
SMB (Windows-delning) – varierar; funkar men mer konfiguration.
USB – bra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.
$ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med
IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för
PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother.
Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.
PeerTube 7.3 är här med flera efterlängtade nyheter. Den decentraliserade videoplattformen får nu stöd för flerspråkiga mejl, nya verktyg för att anpassa utseendet och möjligheten att schemalägga livesändningar – funktioner som gör det enklare både för administratörer och användare att ta plattformen i bruk.
PeerTube, den decentraliserade videoplattformen som utvecklas av den franska organisationen Framasoft, har nått version 7.3. Uppdateringen kommer drygt tre månader efter 7.2 och innebär flera förbättringar för både användare och administratörer.
Mejl på flera språk
En av de mest efterfrågade funktionerna har nu blivit verklighet: mejl från PeerTube-instanser kan skickas på olika språk istället för enbart engelska. Det innebär att exempelvis franska och kinesiska användare nu får meddelanden på sitt eget språk, och fler översättningar är på väg när communityn bidrar.
Nya verktyg för administratörer
Administrationsgränssnittet har byggts om med en ny sidomeny som gör navigeringen smidigare. Två nya sektioner gör det dessutom enklare att sätta en personlig prägel på plattformen:
Anpassning – där färger och knappstilar kan ändras.
Logotyp & grafik – där logotyper, ikoner, banners och bilder för sociala medier laddas upp.
För den som startar en ny instans finns även en installationsguide som hjälper till att konfigurera namn, beskrivning, logotyp och färgtema. Administratören kan dessutom välja inriktning på plattformen, till exempel privat eller gemenskapsdriven.
Livesändningar med schema
Stödet för livesändning har också förbättrats. Från och med version 7.3 kan strömmar schemaläggas genom att ange datum och tid. Detta gör att tittarna kan se i förväg när nästa sändning startar – en funktion som länge varit efterfrågad.
Förbättringar i vardagen
Andra nyheter är en helt omgjord spellistesida, möjligheten för administratörer att sätta standardvärden för licenser och synlighet vid uppladdning, samt ett nytt användarverktyg för att se och avsluta aktiva inloggningssessioner.
Ett steg närmare bredare användning
Med 7.3 fortsätter PeerTube att utvecklas mot en mer användarvänlig och professionell plattform. Förbättringarna gör det enklare att administrera en instans, tydligare att anpassa utseendet och smidigare att hantera livesändningar.
Den fullständiga listan över förändringar finns på PeerTubes GitHub. Framasoft uppmuntrar alla som vill bidra – antingen genom översättning, idéer eller ekonomiskt stöd – att engagera sig i projektet.
Faktaruta • PeerTube 7.3
Decentraliserad, fri videoplattform (Framasoft)
Nyheter i 7.3
Flerspråkiga mejl (bl.a. franska & kinesiska fullt översatta; fler språk via communityn)
Ny sidomeny i admin & förbättrad navigering
Inställningar för varumärkesprofil: färger, knappformer
Sida för logotyper & grafik: ikon, favicon, banner, sociala medier-bild
Installationsguide/wizard för grundkonfiguration (namn, beskrivning, logotyp, färg & plattformstyp)
Schemaläggning av livesändningar (startdatum/-tid visas på videosidan & i kanallistan)
Ubuntu 25.10 närmar sig med stormsteg – och den nya versionen bjuder på en rejäl teknisk uppgradering. Med Linux-kärnan 6.17, ett uppdaterat GNOME-skrivbord och en arsenal av färska utvecklingsverktyg lovar Questing Quokka bättre prestanda, bredare hårdvarustöd och en modernare upplevelse för både utvecklare och vanliga användare.
Ubuntu står inför ännu en stor uppdatering. När version 25.10, med det lekfulla kodnamnet Questing Quokka, lanseras den 9 oktober 2025, blir det med Linux-kärnan 6.17 i centrum. Det markerar inte bara en teknisk uppgradering – utan även ett tydligt steg i Canonicals strategi att alltid erbjuda de senaste kärnorna i varje ny release.
Från Plucky Puffin till Questing Quokka
Arbetet med Ubuntu 25.10 startade redan i april, kort efter släppet av Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin). Inledningsvis byggde utvecklingsversionerna på Linux 6.14, samma kärna som även backporterades till långtidsstödet Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) via uppdateringen 24.04.3. Men med den nya testserien tar Ubuntu klivet över till Linux 6.17 – och därmed får användarna tillgång till den allra senaste kärnutvecklingen redan innan den skarpa lanseringen.
Vad Linux 6.17 innebär
Linux 6.17 innehåller en rad förbättringar som riktar sig både till vardagsanvändare och mer avancerade systembyggare. Bland de mest framträdande nyheterna finns:
Prestandaförbättringar för Btrfs – ett filsystem som blir allt mer populärt tack vare sina moderna funktioner som snapshots och inbyggd komprimering.
Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generation plattform från Intel får officiellt kärnstöd, vilket innebär bättre kompatibilitet på nya bärbara och stationära datorer.
ARM BRBE (Branch Record Buffer Extension) – ett viktigt tillägg för utvecklare och system som bygger på ARM-arkitekturen.
IPv6 force_forwarding sysctl – en ny parameter som gör det möjligt att konfigurera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.
Förbättrad EXT4-blockallokering – ökar skalbarheten och prestandan för Linux mest använda filsystem.
AMD Hardware Feedback Interface (HFI) – ger mer exakt information om CPU-prestanda och kan på sikt bidra till smartare energihantering.
Utöver dessa finns en lång lista med nya drivrutiner, nätverksoptimeringar och dokumentationsuppdateringar – precis det som gör att Linux kontinuerligt utvecklas för att hålla jämna steg med modern hårdvara.
En modern verktygslåda för utvecklare
Kärnan är inte det enda som förnyas i Ubuntu 25.10. Systemet kommer också att levereras med en rad nya versioner av viktiga utvecklingsverktyg:
GCC 15
GNU Binutils 2.45
Python 3.13
LLVM 20
Boost 1.88
OpenSSL 3.5
Dessutom uppdateras grafikstacken till Mesa 25.2, vilket betyder bättre stöd för moderna grafikkort och förbättrad spel- och grafikprestanda. En annan stor förändring är att klassiska sudo ersätts av sudo-rs, en ny implementation skriven i programmeringsspråket Rust som både ökar säkerheten och förbättrar kodunderhållet.
GNOME 49 och återkomsten av X11-stöd
På skrivbordssidan kommer användarna att möta GNOME 49, den senaste versionen av det populära gränssnittet. En viktig nyhet här är att GDM (GNOME Display Manager), Ubuntus standardinloggningsskärm, återigen aktiverar X11-stöd. Det innebär att användare som föredrar eller behöver andra skrivbordsmiljöer än Wayland får en smidigare upplevelse, något som efterfrågats av många i communityn.
Tidsplanen för Ubuntu 25.10
Canonical har redan lagt fram en tydlig tidsplan för den nya versionen:
18 september 2025 – Betaversionen släpps
2 oktober 2025 – Release Candidate (RC) blir tillgänglig
9 oktober 2025 – Den färdiga versionen av Ubuntu 25.10 lanseras officiellt
Redan nu kan nyfikna användare ladda ner de dagliga testavbildningarna från Ubuntus webbplats och själva prova det senaste.
Slutsats: Ett steg framåt för Ubuntu och Linux-användare
Med Ubuntu 25.10 befäster Canonical sin roll som en av de mest användarvänliga och framåtblickande Linux-distributionerna. Kärnan 6.17 lovar bättre prestanda och bredare hårdvarustöd, samtidigt som de uppdaterade utvecklingsverktygen och det moderna skrivbordet GNOME 49 gör systemet attraktivt för både utvecklare och vanliga användare.
När Questing Quokka når allmänheten i oktober blir det ännu ett exempel på hur Ubuntu lyckas balansera stabilitet och innovation – en kombination som gjort distributionen till en av de mest populära i Linux-världen.
Kodi 22 “Piers” är nästa stora release av det populära öppna mediecentret – och redan i alphaversionen märks tydligt att det här blir en milstolpe. Med HDR-stöd på Wayland, HDR-passthrough via OpenGL, kraftiga prestandaförbättringar och en rad nya funktioner för film, TV, spel och nätverk tar Kodi ett stort kliv mot framtidens medieupplevelse.
Kodi-projektet har presenterat den första publika alphaversionen av nästa stora release: Kodi 22 “Piers”. Den nya versionen är laddad med funktioner som länge efterfrågats av användarna, däribland HDR-passthrough på OpenGL och HDR-stöd för Wayland. För Linuxvärlden markerar detta en milstolpe.
HDR på Linux: en efterlängtad nyhet Linux-användare har länge saknat fullt HDR-stöd i Kodi. Med Kodi 22 förändras detta. Stödet för Waylands färghanteringsprotokoll innebär att HDR nu fungerar på kompatibla Wayland-kompositors. Samtidigt införs HDR-passthrough på OpenGL, vilket tidigare bara funnits på OpenGLES. Resultatet blir att Kodi närmar sig samma visningskvalitet som konkurrenter på Windows och macOS.
Förfinad mediehantering På videosidan uppgraderas Kodi till FFmpeg 7, får kapitelstöd för ljudböcker och en fullständig redesign av Movie Versions/Extras. Blu-ray-hanteringen förbättras kraftigt med nytt episodval, individuell media-info och stöd för episodintervall i biblioteket. Detta gör Kodi till en ännu starkare kandidat för den som vill bygga ett komplett lokalt mediebibliotek.
PVR och TV-funktioner Kodi 22 levererar flera efterfrågade förbättringar för PVR-användare. Bland nyheterna finns en sektion för Nyligen tillagda kanaler, ett nytt Providers-fönster som kräver skinsupport, samt anpassade timers. Dessutom har kanalgrupper, EPG-sökning och inspelningsfunktionalitet förfinats, vilket gör Kodi mer konkurrenskraftigt mot dedikerade IPTV- och TV-boxar.
Prestandaoptimeringar för grafik och spel För att förbättra prestanda inför Kodi 22 front-to-back rendering i OpenGL/OpenGLES, reducerad minnesanvändning för texturer och förbättrad hantering av stora texturer. Detta är särskilt värdefullt på resurssvaga enheter som Raspberry Pi, Android TV-boxar och äldre datorer.
På spelfronten introduceras shadersupport, något som kan ge bättre grafik för retroemulering och framtida spelintegration. Mus- och tangentbordsstödet har också förfinats för en mer komplett spelupplevelse.
Plattformar och breddning Kodi 22 breddar stödet på flera fronter:
Windows/Xbox: Initialt stöd för Windows ARM64, Python 3.13, XAudio2 för desktop och förbättrad Video Super Resolution med HDR10-stöd på Nvidia och 10-bit SDR.
Android: Kompatibilitet med Android 15, stöd för 16KB page size, förbättrade kanaler på startsidan och fildelning till andra appar.
LG webOS: En ny enhetlig mediapipeline.
Linux: HDR-stöd som nämnts ovan samt fixar för systemspråk, bland annat turkisk locale.
Nätverk och SMB För nätverksanvändare innebär Kodi 22 en dramatisk förbättring vid listning av stora SMB-kataloger. Dessutom finns bättre GUI-inställningar för SMB, stöd för äldre SMB 2.0-enheter utan 2.1-funktioner, samt fixar för Windows-servrar utan lösenord. Detta gör Kodi mer kompatibelt med både modern och äldre lagringshårdvara.
Periferistöd och övriga förbättringar Stödet för OSMC Remote, Pulse-Eight CEC-adaptern och Flirc-mottagare har förbättrats, vilket gör systemet enklare att styra i hemmabiomiljöer. Dessutom införs automatisk rensning av cachelagrade bilder och artwork, något som minskar risken för att Kodi växer okontrollerat i lagringsanvändning över tid.
Kända problem i Alpha 1 Som sig bör i en alphaversion finns det buggar:
Skanning av nytt innehåll misslyckas om lokala NFO-filer finns (fixas i Alpha 2).
Filsystem som använder millisekunder kan trigga omskanning.
Slutsats: en release för framtiden Kodi 22 “Piers” är en av de mest betydande uppdateringarna på länge. HDR-stödet på Linux är ett genombrott, optimeringarna för grafik och spel öppnar nya möjligheter, och de omfattande plattformsförbättringarna gör att Kodi står redo för både ARM-baserade Windows-datorer och framtida Android-enheter.
För den som vågar testa finns alphaversionen tillgänglig att ladda ner från den officiella webbplatsen. Men kom ihåg: detta är för utvecklare och entusiaster, inte för produktionsbruk. Ta en backup innan du provar – och bidra gärna med buggrapporter för att hjälpa utvecklingen framåt.
Prestanda: Front-to-back-rendering (OpenGL/ES), lägre texturminne, bättre stora texturer
Nätverk/SMB: Snabbare listning av stora kataloger, bättre SMB-GUI, stöd även för äldre SMB 2.0
Plattformar:
Windows/Xbox: Python 3.13, initialt Windows ARM64, förbättrad Video Super Resolution
Android: Stöd upp till Android 15, 16KB pagesize, delning till andra appar
LG webOS: Enhetlig mediapipeline
Linux: HDR på Wayland + OpenGL-passthrough
Vad är Kodi?
Kodi är ett fritt, öppet och plattformsoberoende mediecenter för lokal uppspelning, nätverksströmning och TV/PVR.
Det byggs av ett globalt community och kan utökas med tillägg (add-ons) för nya tjänster och funktioner.
Kodis funktioner i dag
Videospelare med brett formatstöd (via FFmpeg), undertexter, HDR/SDR där plattformen tillåter
Musik & ljudböcker (taggar, kapitel, smarta listor, visualiseringar)
Bibliotek för film/serie med artwork, versioner/extras, NFO-import/export
TV & PVR (EPG, timeshift, inspelning, kanaler/grupper, widgets)
Strömning via nätverksprotokoll (SMB/NFS/HTTP m.fl.) och lokala källor (USB, NAS)
En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.
AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.
Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.
Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.
Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.
I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?
Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.
QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt
bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö.
Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och
användes av både privatpersoner och småföretag.
Specifikationer
Kapacitet: ca 60–120 MB
Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
Överföring: ~250 kbit/s
Åtkomst: Sekventiell
Felhantering: ECC/CRC-block
Så fungerade det
Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.
openSUSE förlänger livscykeln för sina community-distributioner. Leap 15.6 får uppdateringar ända till april 2026, och med Leap 16 införs en ny modell där varje version stöds i två år – både för vanliga Leap och den oföränderliga servervarianten Leap Micro.
openSUSE har presenterat förändringar som många användare har efterfrågat – längre supporttid för community-distributionerna.
Leap 15, som släpptes redan i maj 2018, har fått en av de längsta livscyklerna i projektets historia. Den sista versionen, Leap 15.6, kommer att få uppdateringar fram till den 30 april 2026 – fyra månader längre än planerat. Det innebär att Leap 15 totalt har haft över 7,5 års support, betydligt mer än de 5 år som ofta är standard bland långtidssläpp.
Anledningen till förlängningen är att ge en smidig övergång till nästa generations system. Leap 16.0 är planerad till oktober 2025, och för att behålla den vanliga sex månaders överlappningen mellan versionerna förlängdes därför Leap 15.6:s livscykel.
Men det verkliga skiftet sker med Leap 16. Från och med denna version får varje utgåva 24 månaders community-stöd. Det betyder att Leap 16-serien, som förväntas fortsätta till version 16.6 hösten 2031, kommer att ha löpande uppdateringar tills Leap 17.1 lanseras två år senare.
Även Leap Micro, den oföränderliga servervarianten, integreras i samma plan och får därmed samma tvååriga supportcykel.
Samtidigt medger utvecklarna att den långa livstiden för Leap 15 gjorde vissa delar av systemet ålderstigna. Problemen har delvis lösts i Leap 15.6 och motsvarande SLES-version, bland annat genom modernare versioner av Ruby och Python.
För att undvika en liknande situation framöver ska Leap 16 frångå den strikta “tic-toc”-modellen, där man varvat funktionssläpp med underhållsutgåvor. I stället får produktledningen större frihet att införa större ekosystemuppdateringar vid behov.
Med dessa förändringar tar openSUSE ett tydligt steg mot mer långsiktiga och flexibla community-utgåvor – något som välkomnas av både desktop- och serveranvändare.
Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett tydligt tecken på att Mozilla tvingas prioritera hårdare i en tid av ekonomiska och tekniska utmaningar.
Mozilla har nu bekräftat det många länge anat: stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör i september 2026. Då släpps version 145 – den första utan 32-bitarsbyggen. Version 144 blir alltså den sista ordinarie utgåvan med stöd, medan den långsiktiga ESR-grenen 140 kommer att underhållas med säkerhetsuppdateringar fram till samma månad.
Ett beslut med historik
Firefox har under många år varit ett undantag bland de stora webbläsarna genom att fortsätta erbjuda 32-bitarsversioner för Linux. Långt efter att konkurrenter och de flesta operativsystem gått vidare har Mozilla hållit fast vid äldre hårdvara. Men enligt ingenjörerna Julien Cristau och Sylvestre Ledru är det inte längre hållbart: underhåll av 32-bitarsbyggen är både tidskrävande och tekniskt problematiskt.
En arkitektur på utdöende
Utvecklingen är knappast oväntad. De flesta stora Linux-distributioner har redan avvecklat 32-bitars som primär arkitektur, och processorer med 64-bitarsstöd har dominerat marknaden i nästan två decennier. I dag är det endast ett fåtal projekt som håller fanan högt – Debian fortsätter erbjuda i386-byggen (dock community-underhållna), Slackware stöder fortfarande 32-bitars, och små nischdistributioner som antiX, Devuan, Puppy och Bodhi Legacy ser till att även riktigt gammal hårdvara kan användas.
Andrum för användarna
För den som inte kan uppgradera omedelbart finns en tidsfrist. Firefox ESR 140 lever vidare i 32-bitarsformat till september 2026. Men därefter återstår egentligen bara en väg framåt: migrera till ett 64-bitars system för att fortsätta använda en modern och säker Firefox-version.
Ett större sammanhang
Beslutet är också en del av en större bild. Mozilla har på senare tid tvingats till flera strategiska förändringar – från nedläggningen av populära tjänster till licensjusteringar som gynnar annonsörer, och inte minst lanseringen av kontroversiella AI-funktioner. Mycket tyder på att bolaget står under press, både ekonomiskt och organisatoriskt.
Att avsluta stödet för 32-bitars Linux handlar därför inte bara om teknik, utan också om resursprioriteringar. Genom att kapa en utdöende plattform frigörs utvecklingskraft till områden där framtiden finns. Frågan är bara om det räcker för att åter ge Firefox en starkare position i den hårt konkurrensutsatta webbläsarvärlden.
FAKTA: Firefox och 32-bitars Linux
• Påverkade CPU-arkitekturer:
– Intel 80386 (1985)
– Intel 80486 (1989)
– Pentium-serien (1993 →)
– Pentium Pro / II / III
– Pentium 4 och senare 32-bitars
– Tidiga AMD K5/K6/K7 (Athlon) och 32-bitars Athlon XP
• Stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör:
– Sista version med stöd: Firefox 144 (2026)
– ESR 140 får säkerhetsfixar till september 2026
• 64-bitars eran började:
– AMD Athlon 64 (2003) var första x86-64 CPU
– Idag, 20+ år senare, är 64-bitars standard på alla moderna datorer
Rekommendation:
Migrera till ett 64-bitars OS och Firefox 64-bit för att fortsätta vara säker.
Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem.
Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.
Nästan två månader efter lanseringen av 13.0 är syftet främst att samla ihop redan levererade korrigeringar till en ny installationsbas. För användare som kontinuerligt uppdaterat sina system via security.debian.org innebär 13.1 därför inga större nyheter. Men för den som gör en nyinstallation är det här den version som gäller.
Höjdpunkter i uppdateringen Bland de mest anmärkningsvärda förändringarna märks:
Installeraren är uppdaterad till Linuxkärnan 6.12.43 och löser ett problem med GRUB\:s grafikinitiering.
Git har fått flera kritiska säkerhetsfixar som tidigare kunde leda till både godtyckliga filskrivningar och fjärrkörning av kod.
Bildbehandlingspaketet ImageMagick är patchat mot allvarliga buggar som buffer overflow och use-after-free.
PostgreSQL 17 har fått förstärkta säkerhetsmekanismer i query planner och pg_dump.
LibreOffice har lagt till stöd för euro-valutan i Bulgarien samt löst problem med mediaplayback i Impress.
Nätverksverktyg som dpdk, ethtool, iperf3, network-manager-openvpn och nginx har fått både stabilitets- och säkerhetsfixar.
Flera skrivbordsmiljöer, däribland GNOME, MATE och XFCE, har justerats och förbättrats.
Centrala systemverktyg som systemd, samba, qemu och modemmanager har uppdaterats.
Guix borttaget på grund av säkerhetsproblem En stor nyhet är att Guix inte längre finns med i Debians arkiv. Guix är en fri paket- och systemhanterare utvecklad inom GNU-projektet, känd för sin transaktionssäkra pakethantering och möjligheten att återskapa systemmiljöer exakt. Programvaran har dock plockats bort på grund av olösta säkerhetsproblem.
Säkerhetsfixar samlade i ISO-avbilder Debian 13.1 paketerar även tidigare publicerade säkerhetsuppdateringar för välkända program som Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU och libxml2. För den som redan hållit systemet uppdaterat blir skillnaden liten, men nya installationer får nu dessa fixar direkt med i ISO-avbilderna.
Inga nya funktioner Debian 13.1 introducerar inga nya funktioner. Uppdateringen handlar enbart om att rätta till buggar och täppa till säkerhetshål. För att uppdatera en befintlig installation räcker det att köra:
sudo apt update && sudo apt upgrade
Äldre version uppdateras parallellt Samtidigt har projektet släppt Debian 12.12, den tolfte uppdateringen av den äldre stabila versionen ”Bookworm”. Den innehåller totalt 83 säkerhetsfixar och 135 buggkorrigeringar för bland annat Apache, Bash, ClamAV, Docker, PostgreSQL, systemd och Linuxkärnan.
Tillgängliga avbilder Debian 13.1 finns att ladda ner som netinst-ISO, vilket ger en minimal grundinstallation som kan byggas ut efter behov. Den stöder nio arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el och s390x.
För den som vill komma igång snabbare finns även Live-avbilder med färdiga skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, XFCE, Cinnamon och MATE. Dessa är dock endast tillgängliga för AMD64.
Automatiska uppdateringar rekommenderas Slutligen uppmanas användare att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att alltid få de senaste patcharna utan dröjsmål.
Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS).
Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).
En stor nyhet är att reglaget för hastighet (pitch) på skivspelare och CD-spelare fungerar mer korrekt. Utvecklarna har också bytt ut det gamla filtret mot ett nytt Kalman-filter, som bättre kan räkna ut hur skivan rör sig och därmed ge jämnare resultat – även när man snurrar tillbaka skivan snabbt (backspin).
Andra förbättringar i DVS är ny spårning av skivans rörelser och bättre kontroll av mätdata, vilket gör mixningen mer stabil.
Mixxx 2.5.3 har också stöd för en ny kontroller, Icon P1-Nano MIDI 1, samt uppdaterade inställningar för flera populära modeller som Traktor Kontrol S2 Mk1, S4 Mk3, S3 och Numark NS6II.
Dessutom har utvecklarna tagit bort stödet för Ubuntu 24.10, lagt till nya paket i Debian-versionen, förbättrat byggstöd för GCC 15 och gjort ljudinställningarna tydligare.
Programmet kan laddas ner som Flatpak från Flathub, byggas från källkod eller installeras direkt från många Linux-distributioners programförråd.
Google Chrome är världens mest använda webbläsare – snabb, kraftfull och med ett stort ekosystem av tillägg. För Debian 13-användare kan installationen verka lite krånglig vid första anblick, men lugn – det är enklare än du tror.
Google Chrome är i dag världens mest använda webbläsare. Trots att Linuxvärlden är full av alternativ som Firefox, Vivaldi och Brave, väljer många användare att hålla fast vid Chrome – av vana, kompatibilitet eller helt enkelt för att det är bekvämt.
För dig som kör Debian 13 “Trixie” finns det två enkla vägar till en fungerande Chrome-installation. Antingen laddar du ner paketet direkt från Google, eller så kopplar du in Googles eget programförråd och låter systemet sköta uppdateringarna automatiskt.
Metod 1: Den snabba vägen med DEB-filen
Det här är den klassiska ”ladda ner och klicka-installera”-lösningen som passar bra för nya Linuxanvändare.
Nu finns Chrome i programmenyn. Du kan även starta det direkt från terminalen:
google-chrome
Metod 2: Den långsiktiga lösningen med Googles förråd
För den som vill ha det lite mer robust – och slippa tänka på manuella uppdateringar – är Googles officiella förråd rätt väg att gå. När det väl är på plats får Chrome nya versioner tillsammans med systemets vanliga säkerhetsuppdateringar.
Linux Mint 22.2 ”Zara” är här med fingeravtrycksinloggning, förbättrat Wayland-stöd och nya teman. Den populära Linuxdistributionen bygger på Ubuntu 24.04 LTS och Linuxkärnan 6.14, vilket ger bättre hårdvarustöd och långsiktig support till 2029.
Linux Mint-teamet har nu gjort den färdiga versionen av Linux Mint 22.2, med kodnamnet ”Zara”, tillgänglig för nedladdning. Systemet bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14, vilket innebär bättre stöd för ny hårdvara. Som vanligt erbjuds tre olika skrivbordsmiljöer: Cinnamon 6.4, Xfce 4.18 och MATE 1.26.
En av de största nyheterna är den nya appen Fingwit, som gör det möjligt att logga in med fingeravtryck i alla utgåvor av Mint. Cinnamon-versionen har dessutom fått en mer förfinad Wayland-session med förbättrat stöd för tangentbordslayouter och inmatningsmetoder. Även kompatibiliteten med libAdwaita och temahanteringen har förbättrats, och XApp stöder nu accentfärger via XDG Desktop Portal.
Bland övriga nyheter märks:
Klisterlappar har rundats av och fungerar nu även under Wayland.
Inloggningsskärmen har fått en mjukare design med oskärpeffekt och stöd för användaravatarer.
Hypnotix, appen för IPTV, erbjuder nu Teaterläge och Kantlöst läge.
Programhanteraren har fått en uppdaterad välkomstskärm.
MATE-menyn visar mer relevanta sökresultat.
Uppdateringshanteraren har fått en ny knapp för att starta om systemet.
En ny miniatyrfunktion visar omslagsbilder i .aiff-ljudfiler.
WebApp Manager låter dig nu redigera beskrivningen för varje webbapp.
ISO-avbildningarna finns redan uppladdade på de officiella speglarna och kan laddas ner direkt. Linux Mint 22-serien kommer att få support fram till 2029.
För den som redan kör Linux Mint 22.1 ”Xia” öppnas uppgraderingsvägen inom kort. Linux Mint-teamet har också bekräftat att många av nyheterna i Zara-versionen kommer till LMDE (Linux Mint Debian Edition) i den kommande utgåvan LMDE 7 ”Gigi”.
GIMP tar ett stort kliv mot nästa stora version. Med den nya utvecklingsutgåvan 3.1.4 får användarna för första gången testa efterlängtade funktioner som länkade och vektorlager, en ny filterbläddrare, fler penslar och en rad förbättringar i både användarupplevelse och filstöd.
Det fria bildredigeringsprogrammet GIMP fortsätter sin resa mot nästa stora version. Utvecklarna har nu släppt GIMP 3.1.4, en utvecklingsversion som markerar ett stort steg på vägen mot den kommande 3.2-utgåvan. Två av de mest efterlängtade nyheterna är redan på plats: länkade lager och vektorlager.
Länkade och vektorlager – icke-destruktiv redigering Med länkade lager kan användaren importera externa filer – till exempel en SVG från Inkscape – och ha dem uppdaterade automatiskt i GIMP. Lagren kan skalas eller roteras utan att originalfilen påverkas, och den som vill kan alltid rasterisera lagret för ett enklare arbetsflöde.
Vektorlager fungerar på ett annat sätt: du ritar en bana, omvandlar den till ett lager och kan därefter justera fyllning, linje eller transformering, allt medan skärpan bevaras. Det innebär att du kan arbeta med rena, exakta former direkt i GIMP – en funktion som länge efterfrågats.
Ny filterbläddrare och fler penslar Utöver lagernyheterna introduceras en helt ny GEGL-filterbläddrare. Den gör det möjligt att se samtliga tillgängliga filter och operationer direkt i programmet, inklusive sådana som laddas in av plugins i realtid – utan att behöva söka på nätet eller använda kommandoraden.
Målarverktygen har också fått ett rejält lyft. GIMP stöder nu MyPaint Brushes v2, levererar över 20 nya standardpenslar och erbjuder ett nytt Gain-reglage som simulerar tryckkänslighet även med vanlig mus. Textverktyget har moderniserats med snabbkommandon för fetstil, kursiv och understrykning direkt på arbetsytan, samt dynamisk uppdatering av konturfärger.
Breddat filstöd och bättre användarupplevelse Filstödet har utökats med återinförd import för HRZ-format, stöd för signerade JPEG 2000-bilder som används inom forskning, samt öppning för PAA-texturer från Bohemia Interactives spel. Dessutom är gamla Seattle Filmworks-format tillbaka. Hanteringen av TIFF-filer har också förbättrats rejält, med stöd för synlighet, blandningslägen, färgetiketter och grupperade lager.
På användarsidan finns många små förbättringar. Bland annat respekterar nu Om-dialogen systemets tidsinställningar, animeringsuppspelning har fått ett renare gränssnitt, GIMP för macOS följer systemets mörkerläge och välkomstskärmen blockerar inte längre kortkommandon.
Stabilitet och framtidsarbete mot GTK4 Bland buggfixarna märks korrigerad markörinriktning för högupplösta skärmar i Windows, återställda utskriftsinställningar i sandboxade appar och en comeback för det experimentella verktyget Seamless Clone. Dessutom har dialogrutan för rådata anpassats för små skärmar, och reglage beter sig mer förutsägbart.
Under huven pågår en större städning för att förbereda övergången till GTK4. Viss kod har redan flyttats till GtkListBox och gamla API:er rensas ut. Pluginutvecklare får nya publika funktioner, bland annat för penselns blekningsbeteende och vektorlager, samt en förbättrad synk mellan filnamn och fönstertitel.
30 år med GIMP Utvecklingsteamet passade också på att uppmärksamma en milstolpe: GIMP fyller 30 år. Om man räknar från de första e-postmeddelandena är födelsedagen redan passerad, men officiellt markerades starten i november 1995 när den första publika versionen släpptes.
Rekommenderas för testare – inte för produktion Som alltid med utvecklingsversioner är GIMP 3.1.4 inte avsedd för skarp användning. Men för den som är nyfiken på framtiden och vill testa de nya funktionerna finns nu chansen att ladda ner, experimentera och bidra med feedback till utvecklingen.
Faktaruta: GIMP – bakgrund, historia och vad som är på gång
> bakgrund_och_historia
Bakgrund & historia
GIMP (GNU Image Manipulation Program) startade som ett studentprojekt av Spencer Kimball och Peter Mattis vid UC Berkeley.
Den tidigaste historiken går tillbaka till 1995, och den första brett spridda offentliga versionen 0.54 annonserades i februari 1996.
Ur GIMP-projektet växte även gränssnittsbiblioteket GTK fram, som senare blev fundament i GNOME-ekosystemet.
Den moderna generationen inleddes med GIMP 3.0 (mars 2025), som markerade ett stort teknikskifte och lade grunden för snabbare utveckling framåt.
GNUFri & öppen källkodGTKGEGL
> pa_vag_mot_3_2
På väg mot 3.2
Länkade lager: länka in externa filer (t.ex. SVG) som uppdateras automatiskt och kan transformeras icke-destruktivt.
Vektorlager: skapa former från banor med fyllning/linje som kan justeras utan att tappa skärpa.
GEGL Filter Browser: bläddra alla tillgängliga operationer direkt i GIMP, inklusive sådana som laddas av plugins vid körning.
Penslar & text: stöd för MyPaint Brushes v2, nya standardpenslar, trycksimulering (gain) och smidigare textredigering.
Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.
Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.
Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.
Småfel och formatproblem
Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.
474 sidor hittills
Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.
Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.
Fokus på sektion 1 och 8
Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).
Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.
En resurs för linux användare
Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.
På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.
Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn.
Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på en av de största förändringarna i projektets historia: dokumentationen flyttar från den traditionella manualen till en helt ny wiki.
Även om versionen i övrigt klassas som en mindre uppdatering, innehåller den en rad förbättringar och buggfixar. Bland annat uppdateras flera av de förinstallerade programmen, däribland LibreOffice som nu finns i version 25.8.1. Gränssnittet får också en putsning med det välkända temat Materia, ikontemat Papirus och typsnittet Roboto Regular.
Den stora nyheten är dock Linux Lite Wiki, en öppen plattform där alla användare kan bidra med guider, tips och lösningar. Syftet är att göra dokumentationen snabbare, mer aktuell och framför allt mer lättillgänglig. Enligt utvecklarna innebär detta att kunskapen i högre grad samlas från användarnas egna erfarenheter, vilket skapar en mer praktisk och användbar resurs. Den gamla manualen kommer att finnas kvar fram till slutet av Series 7, men därefter tar wikin helt över.
På den tekniska sidan bygger Linux Lite 7.6 på Ubuntu 24.04.3 LTS och levereras med Linux-kärnan 6.8.0-79. För den som behöver finns även egna kärnor, från version 3.13 upp till 6.16, tillgängliga via projektets förråd. Systemet inkluderar bland annat Chrome 139.0, Thunderbird 128.14, LibreOffice 25.8.1, VLC 3.0.20 och Gimp 2.10.36.
För användare som installerar Linux Lite på en Windows-dator betonas vikten av att kontrollera om systemet använder UEFI eller Legacy BIOS. Projektet erbjuder stöd för Secure Boot, men utvecklarna rekommenderar att det stängs av för att undvika problem.
Uppgraderingen till den nya versionen sker genom att först installera de senaste uppdateringarna, skapa en återställningspunkt med Timeshift och därefter köra verktyget Lite Upgrade. Efter en omstart är systemet redo. Den som vill försäkra sig om att rätt version av uppgraderingsverktyget används kan kontrollera detta i terminalen.
Utvecklarna påminner också om att det inte finns någon direkt uppgraderingsväg från en Release Candidate till den färdiga versionen, eller från en Series till nästa.
Med Linux Lite 7.6 markerar projektet en tydlig kursändring. Från och med nästa generation, Series 8, blir wikin den självklara platsen för all dokumentation – ett steg som stärker gemenskapen och gör systemet mer användarvänligt för både nybörjare och erfarna användare.
Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har släppt version 3.9. Nyheterna kretsar kring modernare markörhantering med stöd för Xcursor, ett uppfräschat icesh-verktyg, samt flera tekniska förbättringar och buggfixar. Samtidigt städas äldre beroenden bort – och översättningarna har fått sig en rejäl uppdatering.
Den klassiska lättviktsfönsterhanteraren IceWM har nått version 3.9 och bjuder på en av de största nyheterna på länge: stöd för Xcursor. Det innebär att markörerna nu kan följa systemets tema om inget eget definieras – en liten detalj som gör stor skillnad för en mer enhetlig skrivbordsupplevelse.
Nytt i icesh och under huven Utöver det har utvecklarna passat på att rensa i koden genom att slopa det gamla beroendet libXpm, samtidigt som verktyget icesh fått en smart ny funktion: flaggan -kovered, som kan testa om ett fönster är täckt.
Buggfixar och förbättringar Flera buggar har också lösts, bland annat problem med färghantering i ikoner och hur titlar avkortas i UTF-8. Dessutom har IceWM blivit bättre på att gissa markörernas “hotspot” när informationen saknas i gamla XPM-filer – istället för att krascha.
Översättningar och paketering Slutligen har översättningarna för spanska, ungerska och brasiliansk portugisiska fått en uppfräschning. Och för paketerare är notisen tydlig: libXcursor är nu ett krav, medan libXpm inte längre behövs.
IceWM är en lättvikts-fönsterhanterare för X Window System (X11), känd för mycket låg resursförbrukning,
hög konfigurerbarhet och smidig styrning via tangentbord och skript (genom verktyget icesh).
Tekniska nyheter i 3.9
Xcursor-stöd: Om ett tema inte definierar egen markör används systemets Xcursor-tema som fallback.
gdk-pixbuf: Stöd för tematiserade markörer utan krav på libXpm.
Format:Xcursor-filer stöds som alternativ till äldre XPM-markörer.
icesh: Nytt filter -kovered för att testa om ett klientfönster är täckt.
Fixar
När lseek på /proc/net/dev misslyckas undviks ytterligare försök efter första felet.
Egenskapen _NET_CLIENT_LIST_STACKING hålls nu alltid korrekt uppdaterad.
Korrigerad hantering av röd/blå färg i icesh för loadicon/saveicon.
Titelavkortning i icesh respekterar UTF-8:s kodpunktsgränser.
Övriga ändringar
När X/Y-hotspot saknas i en XPM-markör görs en “smart” gissning istället för att felet stoppar laddning.
Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet just nu inte fungerar. Försök igen senare.
Datorhjälp hemma – 350 kr/tim efter RUT-avdrag
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover 4 essential free and open-source systemd CLI/TUI configuration tools that simplify your system management tasks and enhance your productivity. The post 4 Useful Free and Open Source systemd CLI/TUI Configuration Tools appeared first on Linux Today.
Discover the latest Wine 10.15 release featuring enhanced Unicode 17 support. Explore new capabilities and improvements for a seamless experience. The post Wine 10.15 Released with Unicode 17 Support appeared first on Linux Today.
Discover the new Proxmox Datacenter Manager 0.9 Beta, now featuring Debian 13. Explore enhanced features and improved performance for your data center needs. The post Proxmox Datacenter Manager 0.9 Beta Arrives with Debian 13 appeared first on Linux Today.
Discover the latest features of Noteahead MIDI Tracker 0.12.0. Explore enhancements and improvements that elevate your music production experience today. The post Noteahead MIDI tracker 0.12.0 released appeared first on Linux Today.
Discover 4 essential free and open-source Distrobox GUI tools that enhance your Linux experience. Streamline your workflow and boost productivity today! The post 4 Useful Free and Open Source Distrobox GUI Tools appeared first on Linux Today.
Discover the new features of Libadwaita 1.8, launched with GNOME 49, including enhanced shortcuts and stylish updates for a better user experience. The post Libadwaita 1.8 Arrives Alongside GNOME 49 with Improved Shortcuts and Styling appeared first on Linux Today.
Discover how GStreamer 1.26.6 enhances Video4Linux2 with support for WVC1 and WMV3 codecs, improving video playback and streaming capabilities. The post GStreamer 1.26.6 Adds Support for WVC1 and WMV3 Codecs to Video4Linux2 appeared first on Linux Today.
Discover MKVToolNix 95.0, the ultimate MKV manipulation tool that enhances chapter generation features for seamless video editing and organization. The post MKVToolNix 95.0 MKV Manipulation Tool Improves the Chapter Generation Feature appeared first on Linux Today.
Discover the latest in the Linux world with our Weekly Wrap-Up for Week 37 (Sep 8 – 14, 2025). Stay informed on trends, updates, and insights. The post Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 37 (Sep 8 – 14, 2025) appeared first on Linux Today.
Discover the latest in Linux news with the 9to5Linux Weekly Roundup for September 14th, 2025. Stay updated on trends, releases, and community highlights. The post 9to5Linux Weekly Roundup: September 14th, 2025 appeared first on Linux Today.
Ubuntu maker Canonical announced that it will package and distribute the NVIDIA CUDA toolkit within Ubuntu’s repositories for application developers. The post Canonical to Package and Distribute NVIDIA CUDA within Ubuntu’s Repositories appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Firefox 143 open-source web browser is now available for download with various new features and improvements. Here's what's new! The post Firefox 143 Is Now Available for Download, This Is What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Giada 1.3 open-source loop machine and music production software is now available for download with support for multiple audio connections and other changes. The post Giada 1.3 Open-Source Loop Machine Adds Support for Multiple Audio Connections appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
9to5Linux Weekly Roundup for September 14th, 2025, brings news about KDE Plasma 6.4.5, PipeWire 1.4.8, GStreamer 1.26.6, VirtualBox 7.2.2, Q4OS 6.1, Hyprland 0.51, Puppy Linux BookwormPup64 10.0.12, KDE Gear 25.08.1, MKVToolNix 95.0, KDE Frameworks 6.18, Steam Client update, new Slimbook laptops, Kodi 22 alpha, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: September 14th, 2025 appeared […]
MKVToolNix 95.0 open-source MKV manipulation tool is now available for download with a new chapter generation feature and bug fixes. Here's what's new! The post MKVToolNix 95.0 MKV Manipulation Tool Improves the Chapter Generation Feature appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
GStreamer 1.26.6 open-source multimedia framework is now available for download with various improvements and bug fixes. Here’s what’s changed! The post GStreamer 1.26.6 Adds Support for WVC1 and WMV3 Codecs to Video4Linux2 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
KDE Frameworks 6.18 open-source software suite is out now with various improvements and bug fixes for KDE apps and the Plasma desktop. Here’s what’s new! The post KDE Frameworks 6.18 Lets You Use Your Laptop’s Copilot Key for Launching Apps appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
GNOME Shell extension Dash to Panel gets a major update with new features, bug fixes, and support for the GNOME 49 desktop environment. Here's what's new! The post Dash to Panel GNOME Shell Extension Gets GNOME 49 Support and New Features appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
Lightweight distribution Q4OS 6.1 is now available for download based on Debian 13 "Trixie" and featuring the KDE Plasma and Trinity desktop environments. The post Q4OS 6.1 Distro Is Out Based on Debian 13 with KDE Plasma and Trinity Desktops appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
LMDE 7 will be available for public beta testing this September based on Debian 13 "Trixie", while Linux Mint 22.3 is planned for December. The post LMDE 7 Will Be Based on Debian 13 “Trixie”, Linux Mint 22.3 Planned for December appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive… […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual… […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on… […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just… […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read… […]
