• Annons


    Annons

    Återbruka din dator

    Har du en dator som tillverkaren tycker är ”för gammal”? Låt inte Microsoft eller Apple bestämma när den ska pensioneras – ge den ett nytt liv med Linux! En premiumdator, som en iMac från 2010, har fortfarande kraft nog för att leverera snabb och säker surf, streaming och vardagsanvändning. Med Ubuntu blir den en modern, smidig och pålitlig ”surfbräda” för många år framöver. Återbruka din dator i stället för att låta den samla damm – miljön och din plånbok kommer att tacka dig!

    Hur får du hjälp?

    Välkommen till oss på Orrspelsvägen 13 i Bromma! Ta spårvagn 12 (Nockebybanan) från Alviks tunnelbanestation och kliv av vid Ålstens Gård – bara några steg från vår dörr. Vi hjälper dig att ge din dator nytt liv genom att installera Debian, Ubuntu 24.04 LTS, Linux Mint eller en annan Linux-distribution som passar just dina behov.

    Öppettider
    Datorhjälp

    Tel 08 37 21 00


    E-post info@datorhjalp.se
    Hemsida : Datorhjälp.se
    Besöksadress: Orrspelsvägen 13, Bromma

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg för den första riktigt fria mobilen.

    Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) har presenterat nya detaljer om sitt ambitiösa projekt Librephone – ett initiativ som vill befria våra mobiltelefoner från alla former av proprietär programvara. Målet är inget mindre än att skapa en framtid där användaren verkligen äger och kontrollerar varje del av sin telefon, från operativsystemet hela vägen ner till den inbyggda firmware som styr hårdvaran.

    Problemet med dagens mobiler
    Moderna smartphones är i grunden byggda på slutna komponenter. Många delar av telefonen – som Wi-Fi, Bluetooth och till och med själva startprocessen – styrs av så kallade blobs: binära filer utan tillgång till källkoden. De är nödvändiga för att enheten ska fungera, men eftersom ingen utanför tillverkarens väggar kan se eller ändra dem, utgör de ett stort hinder för friheten att förstå, modifiera och förbättra sin egen teknik.

    Ett djupare angreppssätt än tidigare projekt
    Det finns redan frihetsinriktade mobilprojekt som PostmarketOS och Replicant, men de fokuserar mest på operativsystemnivån. FSF vill med Librephone gå betydligt längre – ända ner till hårdvarans innersta lager. Teamet planerar att forska på och dokumentera hur de slutna komponenterna fungerar, bland annat genom omvänd ingenjörskonst. Man börjar med befintliga chip och telefoner som redan har delvis öppet stöd, för att stegvis ersätta icke-fria delar med öppna och verifierbara alternativ.

    Ingen ny telefon – ännu
    Librephone handlar inte om att bygga en helt ny mobiltelefon från grunden – åtminstone inte i nuläget. I stället vill FSF lägga den tekniska grunden för framtidens fria telefoner. All forskning och alla verktyg som utvecklas inom projektet kommer att publiceras under fria licenser, så att andra utvecklare och organisationer kan bygga vidare på resultaten.

    Ett långsiktigt projekt
    FSF är tydliga med att detta är ett tålamodsprövande projekt. Att förstå och ersätta moderna mobilkomponenter är en process som kan ta flera år. Men organisationen ser det som ett nödvändigt steg för att långsiktigt uppnå verklig användarfrihet inom mobiltekniken.

    En inbjudan till gemenskapen
    Librephone är ett öppet initiativ, och FSF uppmuntrar alla med intresse för fri programvara att bidra – oavsett om det handlar om donationer, volontärarbete eller tekniska insatser. Särskilt välkomnas personer med kunskaper inom firmwareanalys, inbyggda system och låg-nivå omvänd ingenjörskonst.

    Med Librephone vill FSF väcka liv i en dröm många inom den fria mjukvarurörelsen har haft i decennier: en telefon som verkligen är fri i varje bit och byte – från kretskort till kod.

    https://librephone.fsf.org

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

  • Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer tillförlitlig e-postklient för både privatpersoner och företag.

    Den öppna e-postklienten Thunderbird fortsätter att utvecklas i snabb takt. Med version 144 finslipar Mozilla sitt välkända alternativ till Outlook och Apple Mail – och bjuder på en rad förbättringar som både användare och systemadministratörer lär uppskatta.

    Det handlar inte om en revolution, utan snarare om en rejäl putsning: buggar rättas, säkerheten stärks, och Linux-versionen får en modernare teknisk grund. Men bakom dessa till synes små förändringar döljer sig mycket arbete som bidrar till att göra Thunderbird både snabbare, säkrare och mer pålitlig.

    Stabilare, smartare och mer användarvänlig

    Flera irriterande småfel har rättats till. Till exempel gick det tidigare inte att kopiera text ur vissa felmeddelanden – nu fungerar det som det ska. En bugg som hindrade tillgång till Fastmail-kalendrar via CalDAV är också löst, efter att en förändring i autentisering (OAuth) ställt till det.

    För dem som använder krypterad e-post är en annan fix viktig: Delete-tangenten raderar inte längre bilagor i OpenPGP-meddelanden av misstag. Det kan låta trivialt, men för säkerhetsmedvetna användare är det en stor lättnad.

    Thunderbird visar också nu avsändarens avatarer korrekt även i mer ovanliga adressformat, och nyskapade mappar syns direkt under sektionen “Senaste” – något som förenklar vardaglig e-posthantering.

    Trådade konversationer och bättre ordning i inkorgen

    En annan uppskattad förbättring rör sorteringen av trådade meddelanden. Tidigare kunde trådar med olästa meddelanden hamna högst upp oavsett konversation, vilket skapade oreda. Nu visas diskussionerna i rätt ordning igen.

    Även Exchange-användare får anledning att le: den välkända “Svara alla”-knappen är tillbaka efter att ha försvunnit i tidigare versioner.

    Säkerhet: tillbaka till rätt spår

    Thunderbird 144 rättar till flera problem med digitala signaturer och kryptering. Bland annat fungerar nu hanteringen av OpenPGP v6 och PQC-nycklar, som är viktiga för framtida kvantsäker kommunikation.

    Dessutom signeras alla rubriker korrekt i digitalt signerade mejl, vilket minskar risken för att meddelanden manipuleras.
    Stödet för S/MIME-certifikat har också förbättrats – särskilt vid testning av gamla eller ogiltiga certifikat och för användare med flera identiteter.

    En lugnare kalender och färre krascher

    Thunderbirds inbyggda kalender har fått en välbehövlig stabilitetskur. Påminnelser fungerar nu även för uppgifter utan slutdatum, och man kan kopiera händelser genom att dra och släppa i månadsvyn. Dessutom slipper man nu upprepade certifikatfel vid kalenderupptäckt – ett problem som tidigare kunde driva användare till vansinne.

    Programmet hänger sig inte längre när det kontrollerar flera konton samtidigt, och flera sällsynta kraschscenarier har eliminerats.

    Linux-användare får en modernare grund

    För användare av Thunderbird som Flatpak på Linux innebär version 144 en viktig teknisk uppdatering: programmet bygger nu på den senaste Freedesktop SDK 24.08. Det betyder bättre kompatibilitet med moderna skrivbordsmiljöer, nyare grafikbibliotek och förbättrad stabilitet på system som använder GNOME, KDE eller andra moderna miljöer.

    Det kan tyckas som en detalj, men det är en förutsättning för att Thunderbird ska kunna leva vidare i Linuxvärlden under lång tid framöver.

    Små steg framåt – men i rätt riktning

    Thunderbird 144 är inte en version som får rubriker för stora nyheter. Men den visar varför projektet fortfarande är relevant: det levererar tåliga förbättringar, högre säkerhet och en tryggare användarupplevelse utan att kompromissa med friheten som öppen källkod innebär.

    I en tid när många e-postlösningar blir allt mer molnbundna och sluter sig inom kommersiella ekosystem, står Thunderbird kvar som ett öppet, självständigt och transparent alternativ – och med varje uppdatering blir det lite bättre.

    Thunderbird 144 – teknisk faktaruta

    Kärnnytt

    • Uppdaterad Flatpak-runtime till Freedesktop SDK 24.08 för bättre kompatibilitet.
    • Betydande stabilitetsfixar och minskad risk för låsningar/krascher.
    • UI/UX-puts: tydligare listor, ikoner/avatars och flöden.

    Säkerhet & kryptografi

    • Återställd korrekt hantering av OpenPGP v6 och PQC-nycklar (kvantsäkra).
    • Alla e-posthuvuden signeras nu vid digital signering.
    • Robustare test av S/MIME-certifikat – även gamla/ogiltiga och för delidentiteter.
    • Utskick via servrar med självsignerade certifikat fungerar som det ska.
    • OpenPGP: Delete-tangenten förhindrar nu att bilagor tas bort i krypterade meddelanden.

    E-post & inkorg

    • Kopiering av text från felrutor fungerar igen.
    • Trådad sortering visar konversationer i förväntad ordning (inte bara olästa överst).
    • Nyskapade mappar dyker upp under Senaste vid flytt av meddelanden.
    • Avsändaravatarer renderas rätt även för formatet “Namn via adress”.
    • Reply All syns åter för Microsoft Exchange-konton.
    • Autokontroll av flera konton orsakar inte längre hängning.
    • Nyhetsgrupper: “Copy Message to” i filter fungerar; NNTP-lässtatus rättad.
    • Språk: “Plats”-kolumnen i fransk installation översätts korrekt.
    • Compose: identitetsbyte saboterade inte längre sparade utkast.
    • Shift-klick på mailto: öppnar korrekt i oformaterad text.
    • Import: profiler i zip på toppnivå importeras; tydligare fel vid trasiga källor.
    • Windows: går att särskilja Release/ESR i registret.
    • Bekräftelse vid multi-detach/delete nämner nu alla bilagor (inte bara första).

    Kalender & uppgifter

    • Påminnelser fungerar även för uppgifter utan slutdatum eller förskjutna förfallodatum.
    • Händelser kan kopieras med drag-och-släpp i månad/multi-week-vyer.
    • Kalenderupptäckt: inga upprepade certifikatdialoger vid fel.
    • Fastmail CalDAV fungerar igen efter OAuth-regressionen.

    Webb & rendering

    • Bildförhandsvisning i “Infoga bild” fungerar – CSP-fel åtgärdat.
    • Crashes i olika scenarier åtgärdade för stabilare rendering.

    Tips: Kör Flatpak-bygget för senaste Freedesktop-basen och bästa Linux-kompatibilitet.

  • LMDE 7 “Gigi” – Linux Mint med Debian 13 som hjärta

    Efter mer än två års väntan är Linux Mint Debian Edition 7, med kodnamnet ”Gigi”, här – en efterlängtad version som förenar stabiliteten hos Debian 13 ”Trixie” med användarvänligheten och elegansen från Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med nytt fingeravtrycksverktyg, förfinat utseende, stöd för OEM-installationer och den moderna Linuxkärnan 6.12 LTS, markerar LMDE 7 ett viktigt steg framåt för alla som vill ha ett snabbt, säkert och långlivat Linuxsystem utan beroende av Ubuntu.

    Efter mer än två år av väntan är den här: Linux Mint Debian Edition 7 “Gigi” – en ny version av det populära Linux Mint-systemet, men byggd direkt ovanpå Debian 13 “Trixie” i stället för Ubuntu. Det betyder att användarna nu får det bästa av två världar: den välkända användarvänligheten hos Mint, och den legendariska stabiliteten hos Debian.

    Vad är LMDE egentligen?

    LMDE står för Linux Mint Debian Edition. Det är en variant av Linux Mint som inte bygger på Ubuntu, utan direkt på Debian – ett av de äldsta och mest stabila Linux-operativsystemen.
    Tanken med LMDE är att ge samma upplevelse som den vanliga Linux Mint-versionen (som bygger på Ubuntu), men utan att vara beroende av Ubuntu i framtiden. Om Ubuntu någon gång skulle förändras drastiskt, kan Mint-teamet fortsätta utvecklingen baserat på Debian utan problem.

    Den nya versionen LMDE 7 “Gigi” baseras på Debian 13 “Trixie”, vilket innebär att alla paket och systemkomponenter kommer från Debian-projektet. Detta är ett stort steg, eftersom det ger ett helt nytt fundament för systemet.

    Under huven – ny kärna och modernare hårdvarustöd

    Operativsystemets “hjärta” – Linuxkärnan – har uppgraderats till version 6.12 LTS.
    LTS betyder Long Term Support, alltså långsiktigt stöd. Det innebär att denna kärna kommer få säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under flera år framöver.
    Version 6.12 ger bättre stöd för modern hårdvara, som nya processorer, grafikkort och trådlösa nätverkskort, vilket gör att systemet fungerar smidigare på nya datorer.

    Ett förfinat skrivbord – Cinnamon 6.4.13

    Användargränssnittet i LMDE 7 bygger på Cinnamon, Linux Mints eget skrivbordsmiljö-projekt.
    Cinnamon är känt för att vara både snyggt och lätt att förstå för den som kommer från Windows.
    I LMDE 7 används Cinnamon 6.4.13, som bland annat gör att teman (utseendet på fönster, knappar och menyer) fungerar bättre med moderna program skrivna för GTK4 och libAdwaita – två ramverk för att bygga grafiska Linux-appar.

    Det klassiska Mint-Y-temat har också fått en uppfräschning. Färgerna har justerats mot kallare blåtoner, vilket ger ett modernare och mer enhetligt intryck.

    Fingeravtryck och nyheter för användare

    En av de mest intressanta nyheterna är introduktionen av Fingwit – ett verktyg för att använda fingeravtrycksläsare.
    Med Fingwit kan man logga in och bekräfta administrativa kommandon (så kallade sudo-operationer) med sitt fingeravtryck, om datorn har rätt hårdvara. Det är samma typ av funktion som många känner igen från moderna laptops och mobiltelefoner.

    LMDE 7 har även fått stöd för OEM-installationer.
    OEM står för Original Equipment Manufacturer – alltså datortillverkare.
    Det betyder att datorer nu kan förinstalleras med LMDE 7, så att användaren själv bara behöver göra en enkel första uppstart med sina personliga inställningar.
    Detta öppnar dörren för att till exempel välgörenhetsprojekt och återbruksinitiativ kan leverera datorer med Mint färdiginstallerat – något som tidigare bara var möjligt med Ubuntu-baserade versioner.

    Förbättrade verktyg och appar

    Linux Mint är känt för sina smarta systemverktyg, och flera av dem har fått nya funktioner i LMDE 7:

    • Uppdateringshanteraren (Update Manager) visar nu en ”Starta om”-knapp när det behövs efter en uppdatering.
    • WebApp Manager gör det enklare att redigera beskrivningar av dina installerade webbappar. (Webbappar är genvägar som beter sig som riktiga program men egentligen öppnar en webbplats i en egen fönsterram.)
    • Miniatyrbilder (thumbnails) för ljudfiler som AIFF fungerar bättre.
    • Bildvisaren Xviewer har fått förbättrad färgkorrigering.

    Det är små förbättringar, men de bidrar till en mer polerad helhetsupplevelse – vilket är ett av Linux Mints kännetecken.

    Systemkrav och supporttid

    För att köra LMDE 7 behövs minst:

    • 2 GB RAM (men 4 GB rekommenderas för bekväm användning),
    • 20 GB lagringsutrymme (100 GB rekommenderas).

    Systemet finns bara i 64-bitarsversion, vilket är standard för moderna datorer.

    Precis som Debian 13 kommer LMDE 7 “Gigi” att få uppdateringar och säkerhetsfixar fram till juni 2028.
    Det betyder att du kan räkna med tre års trygg drift utan att behöva byta version.

    En mjuk övergång för befintliga användare

    För den som redan använder LMDE 6 “Faye” finns det en enkel uppgraderingsväg till nya versionen.
    Mint-teamet har publicerat en steg-för-steg-guide som visar exakt hur man gör uppgraderingen utan att installera om systemet.

    Slutsats: stabilitet möter användarvänlighet

    LMDE 7 “Gigi” är inte bara en ny version – det är en milstolpe.
    Genom att flytta över till Debian 13 som grund blir Linux Mint mindre beroende av Ubuntu, samtidigt som man behåller allt som gör Mint så uppskattat: enkelheten, elegansen och de små detaljerna som får systemet att “bara fungera”.

    För alla som vill ha ett snabbt, stabilt och snyggt Linux-system med fokus på användarupplevelse är LMDE 7 ett utmärkt val – särskilt för den som uppskattar tanken på att köra Linux Mint direkt på den solida Debian-grunden.

    https://www.linuxmint.com/download_lmde.php

    https://linuxiac.com/lmde-7-officially-released-with-debian-13-base

    Faktaruta: Linux Mint Debian Edition 7 “Gigi”

    Namn: Linux Mint Debian Edition 7
    Kodnamn: Gigi
    Utgivningsdatum: Oktober 2025
    Utvecklare: Linux Mint Team
    Bas: Debian 13 “Trixie”
    Arkitektur: Endast 64-bit (x86_64)


    Tekniska specifikationer

    Kärna: Linux 6.12 LTS
    Skrivbordsmiljö: Cinnamon 6.4.13
    Init-system: systemd
    Paketformat: .deb (APT / dpkg)
    Byggsystem: dpkg

    Användargränssnitt

    Tema: Mint-Y (blå ton)
    GUI-ramverk: GTK3 / GTK4 + libAdwaita
    Standardappar: Xviewer, Xed, WebApp Manager, Update Manager, Nemo

    Säkerhet

    Nyhet: Fingwit (fingeravtrycksinloggning & sudo)
    Support: till juni 2028 (LTS)
    Uppdateringskälla: Debian 13 “Trixie”

    Nyheter

    • OEM-installationer stöds
    • Bättre miniatyrer för AIFF-ljud
    • Förfinad GTK4-integration
    • Uppdaterad Calamares-installatör

    Systemkrav

    RAM: min 2 GB (4 GB rekommenderas)
    Disk: min 20 GB (100 GB rekommenderas)
    CPU: 64-bit x86


    Nedladdning: linuxmint.com/download
    ISO-storlek: ≈ 2 GB
    Installerare: Calamares
    Uppgradering: från LMDE 6 “Faye” via officiell guide

    LMDE 7 “Gigi” kombinerar Debians stabilitet med Linux Mints användarvänliga design – en snabb, säker och framtidssäker Linuxdistribution.

  • Peppermint OS – nu baserat på Debian 13 “Trixie” och moderniserat för 2025

    Peppermint OS har återuppstått i en modernare och mer elegant form. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie”, använder XFCE 4.20 som skrivbord och levereras med Linux-kärnan 6.12 LTS. Resultatet är ett lättviktigt, stabilt och uppdaterat Linuxsystem som behåller Peppermints välkända enkelhet – men med en fräschare design, förbättrad installerare och ett smartare sätt att välja program.

    Den lätta Linuxdistributionen Peppermint OS har fått en rejäl uppdatering. Den nya versionen bygger på Debian 13 “Trixie”, använder den långlivade Linux-kärnan 6.12 LTS, och levereras med det moderna XFCE 4.20-skrivbordet. Resultatet är ett snabbt, resurssnålt och stabilt system som samtidigt känns fräscht och uppdaterat.

    Peppermint OS har länge haft en trogen användarskara som uppskattar enkelheten: det är en minimalistisk distribution som inte försöker göra allt – bara göra det väl. I stället för att komma fullpackad med appar låter den dig själv välja vad som ska installeras, och just det har nu blivit ännu enklare.

    “Suggested Packages” – välj appar med ett klick

    Ett av de mest uppskattade verktygen i Peppermint är Suggested Packages, där användaren enkelt kan installera rekommenderade program. Tidigare krävdes en del terminalinteraktion – något som avskräckte nybörjare.
    Nu har utvecklarna moderniserat hela gränssnittet: det nya systemet använder enkla strömbrytare för att aktivera eller hoppa över appar. Det innebär att man kan installera allt man behöver med några snabba klick – helt utan terminalkommandon.

    På communityns begäran har dessutom webbläsaren Brave lagts till i listan, som ett alternativ i kategorin Browsers.

    Installeraren går in i framtiden med Qt6

    Den grafiska installeraren Calamares har fått ett rejält lyft. Den bygger nu på Qt6 och QML6, vilket inte bara gör den snyggare utan även ger en mer responsiv och smidig installationsupplevelse. För nya användare innebär det att steget från start till ett färdigt system blir ännu mer intuitivt.

    Små detaljer, stora förbättringar

    Förutom de stora nyheterna finns flera mindre men viktiga förbättringar under huven:

    • pftech visar nu korrekt vilket ikontema som används.
    • Det gamla övergångsmeddelandet mellan fetching och pfetch har tagits bort för ett renare flöde.
    • hBlock 3.5.1 har fått en ny funktion som gör att verktyget kan försöka igen automatiskt vid nätverksfel, tack vare de nya flaggorna -n och --retry.

    Tillsammans bidrar dessa justeringar till en mer polerad och stabil upplevelse – något som Peppermint-användare ofta värdesätter högre än bländande effekter.

    Vad händer med 32-bitarsversionen?

    En fråga som hänger i luften gäller stöd för 32-bitarsarkitekturen. Utvecklarna har ännu inte bestämt om de ska fortsätta bygga 32-bitars ISO-filer. Eftersom Debian fortfarande tillhandahåller 32-bitars paket är det tekniskt möjligt, men Peppermint-teamet vill först väga behovet mot den extra arbetsbördan.

    Byggt för framtiden

    Den här versionen av Peppermint OS, byggd den 12 oktober 2025, visar tydligt vart distributionen är på väg: mot en modern men resurssnål Linux-upplevelse som passar både nybörjare och entusiaster.

    Med Debian 13 som grund, ett fräscht XFCE-skrivbord och användarvänliga verktyg är Peppermint OS redo att fortsätta vara ett av de mest eleganta alternativen för den som vill ha ett snabbt, stabilt och lättanvänt operativsystem – utan onödigt fluff.

    https://sourceforge.net/p/peppermintos/pepwiki/BuildDate

    Teknisk fakta – Peppermint 25-10-12

    Build-datum
    2025-10-12 (Mainline)
    Arkitektur
    64-bit
    Bas
    Debian 13 “Trixie”
    Skrivbord
    XFCE 4.20
    Kärna
    Linux 6.12 LTS
    Installerare
    Calamares (Qt6 / QML6)
    App-val
    “Suggested Packages” med switch-toggle
    Webbläsare
    Brave tillagd som val
    Verktyg
    pftech visar ikontema korrekt
    UI-städning
    Övergångsmeddelande fetching→pfetch borttaget
    Säkerhet/Blocklist
    hBlock 3.5.1 med retry -n / --retry
    32-bitars ISO
    Ej beslutat (Debian i386-paket finns)
    Peppermint 25-10-12 följer distributionens minimalistiska filosofi: snabbt, resurssnålt och valfritt app-urval utan terminalkrav.
  • Firefox 144 är här – snabbare, smartare och säkrare än någonsin

    Mozilla har släppt Firefox 144 – en ny version av webbläsaren som fokuserar på säkerhet, stabilitet och små men betydelsefulla förbättringar. Bland nyheterna finns starkare kryptering för sparade lösenord, en smartare Picture-in-Picture-funktion och flera nya verktyg för webbutvecklare. Versionen finns nu tillgänglig för Windows, Linux och Android.

    Mozilla har nu släppt den färdiga versionen av Firefox 144, och även om det inte är en revolutionerande uppdatering, innehåller den flera förbättringar som gör webbläsaren både smidigare och säkrare. Den officiella lanseringen sker den 14 oktober 2025, men versionen finns redan tillgänglig för nedladdning för Windows, Linux och Android.

    Förbättrad Picture-in-Picture-funktion

    En av de mest märkbara nyheterna gäller Picture-in-Picture-läget, den lilla videoruta som kan ligga ovanpå andra fönster. I tidigare versioner pausades videon om man stängde fönstret, men nu går det att stänga utan att stoppa uppspelningen genom att hålla nere Shift och klicka på stängningsknappen, eller genom att trycka Shift + Esc. Det är en liten men praktisk förbättring för den som ofta multitaskar.

    Starkare kryptering i lösenordshanteraren

    Firefox 144 byter ut den gamla krypteringsmetoden 3DES-CBC mot den modernare och säkrare AES-256-CBC för sparade lösenord i Firefox Password Manager. Det stärker skyddet av användarens lokala lösenord på datorn. Mozilla påpekar att lösenord som synkas via Firefox Sync redan tidigare har haft starkare kryptering (AES-256-GCM) och alltså inte påverkas av förändringen.

    Förbättringar i Android-versionen

    Android-versionen får en ny översättningsbanner som visar status för översättningen av webbsidor. Mozilla har också tagit bort inställningen “Tillåt skärmdumpar i privat läge” för att skydda användarnas integritet vid privat surfning.

    Förfinad hantering på Windows

    I Windows-versionen har Mozilla förbättrat hur Firefox fungerar med virtuella skrivbord. När en länk öppnas från ett annat program kommer Firefox nu att använda ett fönster på det aktuella skrivbordet, eller skapa ett nytt, istället för att hoppa till ett annat skrivbord. Det ger en mer konsekvent och förutsägbar användarupplevelse.

    Nya funktioner för webbutvecklare

    Firefox 144 introducerar flera nyheter för utvecklare:

    • Stöd för Element.moveBefore API, som förenklar flytt av HTML-element i DOM-strukturen.
    • Stöd för View Transition API Level 1, som gör övergångar mellan sidor mjukare i webbappar.
    • Möjlighet att använda resizeMode i getUserMedia, vilket tillåter beskärning och nedskalning av videoströmmar.
    • Nya metoder getOrInsert och getOrInsertComputed för Map och WeakMap, som underlättar hanteringen av nyckel-värde-par.

    Utvecklare får också stöd för WebGPU GPUDevice.importExternalTexture på Windows, samt förbättrad prestanda i VideoEncoder via en ny batch-encoding-funktion i WebCodecs, vilket minskar fördröjning och ökar genomströmningen. Dessutom visar Inspektörverktyget nu en särskild markering för egna (custom) händelser, vilket gör felsökning enklare.

    Förfinad grafikhantering

    Firefox 144 kan nu tillämpa dithering när gradienter som linear-gradient, conic-gradient och radial-gradient renderas via hårdvaruacceleration med WebRender. Detta ger jämnare färgövergångar, särskilt på skärmar med begränsad färgåtergivning.

    Tillgänglighet och lansering

    Mozilla planerar att officiellt presentera Firefox 144 tillsammans med Firefox 140.4 och Firefox 115.29.0 ESR den 14 oktober 2025. Men redan nu går det att ladda ner versionen, inklusive källkod, från Mozillas nedladdningsservrar. Firefox 144 finns tillgänglig för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system.

    Sammanfattning

    Firefox 144 är ingen dramatisk omarbetning, men det är en genomtänkt uppdatering som förfinar webbläsarens användarupplevelse och stärker säkerheten. Med modernare kryptering, smartare hantering av videofunktioner och fler verktyg för utvecklare visar Mozilla att Firefox fortsätter att utvecklas som en snabb, säker och användarvänlig webbläsare som respekterar både integritet och öppen standard.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/144.0/linux-x86_64/sv-SE

    Version144 (Stable)
    Lanseringsdatum14 oktober 2025
    RenderareQuantum + WebRender (HW-accelererad)
    SäkerhetLösenord lokalt: AES-256-CBC · Sync: AES-256-GCM
    Video/MediaPiP: Shift + Klick stänger utan paus · WebCodecs batch-encoding
    PlattformarWindows · macOS · Linux · Android (ARM64, x86_64)
    WebGPUGPUDevice.importExternalTexture (Windows)
    Utvecklar-APIView Transition L1 · Element.moveBefore · getUserMedia resizeMode · Map.getOrInsert*
  • Blender 5.0 Beta – en ny era för färg och form

    Blender 5.0 är här i betaversion – och det märks att något stort är på gång. Den fria 3D-programvaran får nu stöd för HDR och bred färgrymd, ett nytt system för volymrendering och mängder av förbättringar som gör arbetet snabbare, snyggare och mer realistiskt än någonsin. Med bättre färghantering, nya verktyg för kurvor och animation, samt ett enklare gränssnitt markerar Blender 5.0 början på en ny generation digitalt skapande.

    Det är något speciellt när ett verktyg som redan är älskat av miljontals kreatörer tar ett kliv framåt. Nu har Blender 5.0 nått betastadiet – och det märks direkt att mycket har hänt. Den här versionen handlar inte bara om nya funktioner, utan om att ta hela skapandeupplevelsen till en ny nivå.

    Färger som på riktigt

    För första gången får Blender stöd för HDR och bred färgrymd. Det betyder att färgerna inte längre är begränsade till det vanliga skärmutbudet – ljus blir starkare, skuggor djupare och nyanser mer levande. För den som jobbar med film, ljussättning eller realistisk rendering är skillnaden tydlig.
    På Linux krävs Wayland och att Vulkan är aktiverat för att allt ska fungera fullt ut, men för den som uppfyller kraven väntar en bildupplevelse som känns ny.

    Med stöd för moderna färgstandarder som Rec.2100 och ACES 2.0 samt en ny AgX HDR-visning har Blender blivit mer framtidssäkert än någonsin.

    Mer liv i rörelsen

    En av de mest praktiska nyheterna är verktyget Jump Time by Delta, som låter användaren hoppa framåt eller bakåt i tidslinjen med ett eget intervall. Det är en liten detalj som gör stor skillnad när man arbetar med animationer.

    Kurvverktygen har också fått en rejäl uppdatering. De hanterar nu den nya Curves-objekttypen bättre och kan visas som tredimensionella cylindrar i stället för platta band. Det gör att hår, rep eller trådar ser betydligt mer naturliga ut.

    Och för den som skulpterar människor finns en ny grundmodell – en komplett mänsklig basmesh som kan användas som startpunkt för realistiska figurer och skelett.

    Snabbare, smartare, snyggare

    Bakom kulisserna har mycket också förbättrats. Blender kan nu använda Zstd-komprimering, ett modernt system som sparar plats utan att tappa kvalitet. Den nya algoritmen för volymrendering, baserad på “null scattering”, gör att rök och dimma både ser bättre ut och beräknas snabbare.

    Dessutom har sex nya modifierare baserade på Geometry Nodes tillkommit. Det gör det enklare att bygga upp komplexa former och rörelser på ett procedurmässigt sätt – alltså mer med logik än med manuellt arbete.

    Ett smidigare gränssnitt

    Utvecklarna har också lagt mycket tid på att göra Blender mer behagligt att använda. Man kan nu dra och släppa poster i Shape Keys-listan, snäppa fast sidopaneler, och rensa bort arbetsytor direkt från en ny meny. Även penselinställningarna har fått en uppfräschning, och det går att ställa in färgöverlägg per kamera.

    Temasystemet har genomgått en storstädning. Över 300 inställningar har försvunnit eller slagits ihop, vilket gör det lättare att skapa egna teman som faktiskt går att överblicka. Samtidigt har Blender fått en ny storyboard-mall för att planera animationer mer visuellt.

    En glimt av framtiden

    Att Blender 5.0 nu nått betastadiet betyder att det går att testa – helt gratis, precis som alltid. Men man bör komma ihåg att detta fortfarande är en förhandsversion. Den är inte tänkt för produktion, utan för att användare ska kunna prova, upptäcka fel och ge återkoppling.

    Den färdiga versionen väntas släppas den 5 november 2025. Då kan det mycket väl vara den största Blender-versionen hittills – en som förenar konst, teknik och kreativitet i ett verktyg som fortsätter växa tillsammans med sin community.

    https://builder.blender.org/download/daily

    Blender 5.0 – Tekniska fakta

    Utvecklare: Blender Foundation

    Licens: GNU General Public License (GPLv3)

    Programspråk: C, C++, Python

    Grafik-API: Vulkan (ny standard), OpenGL (äldre stöd)

    Operativsystem: Linux, Windows, macOS

    Ny färghantering: Rec.2100-PQ, Rec.2100-HLG, ACES 1.3/2.0, AgX HDR

    Rendering: Cycles, Eevee Next (real-time), Workbench

    Volymrendering: Null Scattering-algoritm (ny i 5.0)

    Filkomprimering: Zstd (Zstandard) – snabb förlustfri komprimering

    Geometrinoder: 6 nya Geometry Nodes-baserade modifierare

    Filformat: .blend, Alembic, USD, FBX, OBJ, STL, GLTF/GLB, Collada m.fl.

    Video & ljud: Inbyggd videoeditor, stöd för FFmpeg, MP4, AVI, MOV, WAV

    Renderfarmstöd: Blender Cloud / Flamenco

    Systemkrav (rekommenderat): 16 GB RAM, GPU med 4+ GB VRAM, 64-bitars CPU

    HDR-stöd på Linux: Kräver Wayland och Vulkan-backend

    Releaseplan: Slutlig version 5 november 2025

  • Linus Torvalds presenterar första testversionen av Linux 6.18

    Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 6.18 – nästa stora uppdatering av världens mest använda öppna operativsystem. Den nya kärnan bjuder på snabbare filhantering, förbättrad säkerhet, utökat stöd för ny hårdvara och förberedelser för framtidens AI- och molnteknik. Om allt går enligt plan blir Linux 6.18 den nästa långtidssupportade versionen, med lansering i slutet av november eller början av december 2025.

    Den legendariske Linux-skaparen Linus Torvalds har nu släppt den första testversionen (så kallad Release Candidate) av nästa stora Linux-kärna – version 6.18. Den färdiga versionen väntas komma i slutet av november eller början av december 2025 och kan mycket väl bli nästa långtidssupportade (LTS) version, vilket betyder att den får uppdateringar och säkerhetsfixar under flera år framöver.

    Vad är Linux-kärnan?

    För den som inte är insatt: Linux-kärnan är själva hjärtat i operativsystemet Linux – den del som sköter kontakten mellan datorns hårdvara (processor, minne, hårddiskar osv.) och programmen som körs. När kärnan uppdateras betyder det ofta bättre stöd för ny hårdvara, högre prestanda och färre buggar.

    Vad är nytt i 6.18?

    Den nya versionen innehåller som vanligt hundratals små förbättringar, men här är några av de mest intressanta nyheterna:

    • Bättre filsystemstöd: Linux 6.18 får en uppdatering av filsystemet Btrfs, som bland annat gör det möjligt att hantera större blockstorlekar, vilket kan ge snabbare filhantering på vissa typer av diskar.
    • Nytt stöd för virtualisering: Kärnan kan nu köras som gäst i FreeBSD:s så kallade Bhyve-hypervisor – ett system som gör det möjligt att köra flera operativsystem samtidigt på samma dator.
    • Säkrare nätverk: Nytt stöd gör det möjligt att kryptera TCP-anslutningar direkt via AMD:s inbyggda säkerhetsfunktioner, vilket kan ge ett extra lager av skydd mot dataintrång.
    • Förbättrat stöd för AMD och Intel: Versionen lägger till stöd för nya AMD-processorer och två nya Intel “Alder Lake-S”-modeller. Det finns också en ny funktion som gör att AMD-system kan övervaka och justera bandbredd mellan olika delar av processorn mer effektivt.
    • Stöd för artificiell intelligens: En ny drivrutin för Rockchip NPUs (specialchip för AI-beräkningar) har lagts till.
    • Förbättrad säkerhet för virtuella maskiner: En ny funktion från AMD – kallad Secure AVIC – skyddar virtuella datorer från att utsättas för falska signaler från ett osäkert värdsystem.

    Utöver det här innehåller versionen mängder av mindre förbättringar i drivrutiner, dokumentation, och verktyg för utvecklare. Linus Torvalds själv säger att “allt ser ganska normalt ut” och att detta är en av de smidigare utvecklingsfaserna på länge.

    Hur går testningen till?

    När en ny version av Linux ska släppas, börjar Linus Torvalds alltid med en testperiod där flera så kallade Release Candidates (RC) publiceras. Dessa versioner är till för utvecklare och avancerade användare som vill testa och rapportera buggar. Den första, Linux 6.18-rc1, finns redan tillgänglig för nedladdning på Linus Torvalds egen Git-server och på den officiella webbplatsen kernel.org.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte är en färdig version. Den är avsedd för testning, inte för användning på vanliga datorer.

    Vägen hit – och framåt

    Den föregående versionen, Linux 6.17, släpptes den 28 september 2025 och innehöll bland annat stöd för nya Intel- och AMD-funktioner samt förbättrat stöd för moderna videokodare som HEVC (H.265). Den används redan i flera Linux-distributioner som Ubuntu 25.10, Fedora 43 och Arch Linux.

    Version 6.16, som kom i juli, har däremot nu nått slutet av sin livscykel (EOL – End of Life), vilket betyder att den inte längre får säkerhetsuppdateringar. Linux-användare rekommenderas därför att gå vidare till nyare versioner.

    Sammanfattning

    Linux 6.18 markerar ännu ett steg framåt för världens mest använda öppna operativsystem – från superdatorer till mobiltelefoner, bilar och servrar. Om allt går enligt plan blir version 6.18 den nästa stora LTS-versionen, vilket gör den extra viktig för företag och organisationer som vill ha en stabil plattform att bygga på under lång tid framöver.

    Den färdiga versionen väntas den 30 november om allt går enligt plan, eller den 7 december om testperioden förlängs med en extra RC-version.

    Linux 6.18 — tekniska höjdpunkter

    • Btrfs: inledande stöd för blockstorlek > sidstorlek (prestanda/skalning).
    • Virtualisering: kärnan kan köras som gäst på FreeBSD bhyve.
    • LoongArch KVM: PTW-funktionsdetektion på ny hårdvara.
    • Nätverk/AMD: PSP-baserad kryptering av TCP-anslutningar.
    • EDAC: ny drivrutin för AMD VersalNET minneskontroller + A72 L1/L2-cachefel.
    • x86/Intel: stöd för två Alder Lake-S SoC:er.
    • AMD QoS: tilldelning av bandbredds-räknare (RMIDs) per resurs.
    • AMDGPU: CRIU-stöd för gem-objekt (checkpoint/restore).
    • AI/Acceleratorer: Rocket Accel-drivrutin för Rockchip NPU:er.
    • Gäst-säkerhet: AMD Secure AVIC för skydd mot illasinnad interrupt-injektion.
    RC1: 12 okt 2025 • Planerad final: 30 nov 2025 (ev. 7 dec vid en extra RC) • Möjlig LTS: Ja
    Kort status

    ~50% av ändringarna är drivrutiner; övrigt: VFS/filsystem, arkitektur-uppdateringar (många devicetree-ändringar), verktyg, Rust-stöd m.m.

    Obs: RC-versioner är avsedda för test, inte produktion.

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

    Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.

    Linux.se Svara

    Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.

    Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.

    Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

  • Gratis verktyg för att skapa QR koder

    I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.

    I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.

    Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.

    En tjänst skapad för självständiga användare

    Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.

    Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.

    Skapa QR-koder för flera ändamål

    qr.televinken.org kan du enkelt skapa QR-koder för:

    • Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
    • SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
    • E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
    • Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.

    Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.

    Frihet i fokus

    Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet.
    Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste:
    en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.

    Ett gott exempel på digital slöjd

    qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent.
    Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.

    En ny tid för digitalt skapande

    Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.”
    Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.

    Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats.
    Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.

    Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin.
    Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.

    Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.

    https://qr.televinken.org

    Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org

    Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.

    1. En LAMP-miljö
    Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.

    2. Installera grunderna
    Installera Apache, PHP och MySQL med:
    sudo apt install apache2 php mysql-server
    Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.

    3. Skaffa ett ChatGPT-konto
    Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.

    4. Konfigurera din miljö
    När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.

    5. Dela filer mellan Linux och Windows
    Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
    sudo apt install samba
    Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.

    6. Testa din första sida
    Skapa filen /var/www/html/index.php med:
    <?php echo "Hej världen!"; ?>
    Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!

    7. Be ChatGPT om hjälp
    Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.

    Slutsats:
    Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.

    Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office.

    Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med hela 70 buggfixar och förbättringar som gör programmet både stabilare och mer pålitligt.

    Den 9 oktober 2025 meddelade The Document Foundation att LibreOffice 25.8.2 nu finns att ladda ner för Windows, macOS och Linux. Det är den andra underhållsuppdateringen i LibreOffice 25.8-serien och följer drygt fem veckor efter version 25.8.1.

    70 buggar fixade – förbättrad stabilitet och kompatibilitet

    Den nya versionen rättar till 70 kända fel och kraschproblem som rapporterats av användare sedan augusti. Bland annat har flera kompatibilitetsproblem med Microsoft Office/365-format lösts, liksom buggar som kunde påverka filöppning, sparning och användargränssnittet.

    För den som arbetar dagligen med dokument, kalkylblad eller presentationer innebär det en mjukare och mer stabil upplevelse, särskilt vid arbete med större filer eller avancerade mallar.

    Snabbare och smartare LibreOffice 25.8

    Huvudversionen LibreOffice 25.8, som släpptes i augusti 2025, introducerade en rad stora förbättringar:

    • Export till PDF 2.0 – med bättre kvalitet och moderna standarder
    • Upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc
    • Förbättrad minneshantering, särskilt märkbart på virtuella skrivbord och tunna klienter
    • Mjukare rullning i stora dokument
    • Förbättrad orddelning och textavstånd, vilket ger ett mer professionellt resultat vid utskrift

    Tillsammans gör dessa förbättringar LibreOffice till ett ännu mer attraktivt alternativ för såväl privatpersoner som organisationer.

    Finns nu för fler plattformar

    I samband med lanseringen meddelar The Document Foundation att Amazon Linux 2023 nu är en officiellt stödd plattform för LibreOffice. Det innebär att användare kan ladda ner färdiga 64-bitars ARM (AArch64)-paket i RPM-format, vilket underlättar installation på servrar och molnplattformar.

    Ladda ner nu – eller vänta på din distribution

    LibreOffice 25.8.2 finns att ladda ner direkt från www.libreoffice.org/download. Användare av Linuxdistributioner som till exempel Ubuntu, Fedora eller openSUSE rekommenderas dock att vänta tills versionen dyker upp i den egna distributionens programförråd, för att få en automatiskt testad och paketerad version.

    För systemintegratörer och utvecklare finns även källkoden tillgänglig för nedladdning.

    Stöd och långsiktig version

    LibreOffice 25.8-serien kommer att få sju underhållsuppdateringar fram till juni 2026, med nästa version – LibreOffice 25.8.3 – planerad till mitten av november 2025.

    För användare som prioriterar maximal stabilitet framför nya funktioner erbjuder stiftelsen också LibreOffice 25.2-serien, som innehåller fler månader av testade och bakportade fixar. Den aktuella versionen där är LibreOffice 25.2.6.

    Gemenskapen i centrum

    Som alltid påminner The Document Foundation om att detta är ”Community”-utgåvan av LibreOffice, framtagen och underhållen av frivilliga. För företag som behöver professionellt stöd och längre supportcykler rekommenderas LibreOffice Enterprise från stiftelsens ekosystempartners.

    Teknisk support erbjuds inte direkt av stiftelsen, men användare kan få hjälp via frivilliggemenskapen på ask.libreoffice.org eller genom användarlistor via e-post.

    Kort sagt: LibreOffice 25.8.2 är en viktig uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin – ett starkt alternativ till Microsoft Office för alla som värdesätter öppen källkod, transparens och frihet.

    Teknisk fakta • LibreOffice 25.8.2
    Släppt: 9 okt 2025

    Typ
    Underhållsutgåva (25.8, punkt 2)
    Antal fixar
    ≈ 70 bugg- och regressionsfixar (RC1 + RC2)
    Viktiga förbättringar
    Stabilitet, kraschfixar, bättre öppning/sparning, UI-förfiningar, förbättrad interoperabilitet med Microsoft Office/365-format
    Stödda plattformar
    Windows • macOS • Linux (DEB/RPM). Nytt: Amazon Linux 2023 (AArch64, RPM)
    Kärnnyheter i 25.8
    Export av PDF 2.0 • upp till 30% snabbare filöppning (Writer/Calc) • optimerad minneshantering • mjukare rullning i stora dokument • förbättrad orddelning & spacing
    Supportfönster
    25.8-serien underhålls till 12 juni 2026 (planerat)
    Nästa version
    25.8.3 (planerad mitten av nov 2025)
    Licens & utgåva
    ”Community”-utgåva, öppen källkod. Företag: överväg LibreOffice Enterprise
    Nedladdning
    libreoffice.org/download
    Ändringsloggar
    Se RC1/RC2-changelogs via projektets releasenoter
    Tips för Linux
    Installera via distributionens förråd för smidig uppdatering – eller hämta officiella DEB/RPM vid behov
    PDF 2.0 +30% öppningshastighet AArch64 RPM Stabilitet Interoperabilitet
  • HP EliteBook 2530p – ultramobilitet före sin tid

    Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden.

    När HP lanserade EliteBook 2530p år 2008 riktade man sig till resande proffs som behövde en dator som var lätt, robust och säker. Med en vikt på bara 1,45 kilo och ett chassi som uppfyllde MIL-STD-810F-standarden klarade den både damm, vibrationer och värme. Det var en minidator som kändes mer som ett verktyg än en pryl.

    Byggd för att hålla
    EliteBook 2530p hade HP DuraCase-design i aluminium, spilltåligt tangentbord och skydd mot stötar genom 3D DriveGuard. Tangenterna var förstärkta med DuraKeys, och den borstade metallytan höll sig fin även efter år av användning. Det här var en dator byggd för att överleva väskan, flyget och kontoret – dag efter dag.

    Prestanda i miniformat
    Under skalet fanns Intel Centrino 2-plattformen med Core 2 Duo ULV/LV-processorer och upp till 8 GB DDR2-minne, vilket var imponerande för sin storlek. Lagringen kunde bestå av antingen en 1,8-tums eller 2,5-tums hårddisk eller SSD, och grafiken sköttes av Intel GMA X4500 HD. Den var aldrig någon kraftmaskin – men till kontorsarbete, surf och enklare multimedia räckte den gott.

    Skärm och batteri
    Den 12,1-tums Illumi-Lite LED-skärmen var tidig med sin kvicksilverfria belysning och låga strömförbrukning. Tre olika batterialternativ – 3, 6 eller 9 celler – gjorde det möjligt att välja mellan låg vikt eller heldagsdrift, något som var ovanligt flexibelt i ultraklassens barndom.

    Alltid uppkopplad
    EliteBook 2530p kunde utrustas med HP Mobile Broadband (Gobi) för globalt mobilt bredband, och hade i standardutförande Wi-Fi, Bluetooth, Gigabit Ethernet och FireWire. Den var kort sagt redo att kommunicera med nästan vad som helst.

    Säkerhet och smarta funktioner
    Med HP ProtectTools, TPM-chip, fingeravtrycksläsare och smartkortstöd var datan väl skyddad. Den inbyggda 2 MP-webbkameran kunde till och med läsa av visitkort, och gjorde datorn redo för tidiga videomöten via Skype och VoIP.

    Ett arv av hållbarhet
    Mer än femton år senare lever många exemplar vidare. Ett EliteBook 2530p med SSD och Ubuntu 24.04 LTS fungerar fortfarande för textarbete, surf och till och med streaming från SVT – med nöd och näppe. Tangentbordet är förvånansvärt bra, och byggkvaliteten känns gedigen än idag.

    Det exemplar vi testade saknade batteri och hade kvar sin gamla hårddisk, men upplevelsen var ändå överraskande användbar. På en loppis kan man ibland hitta en sådan maskin för under 200 kronor med nätadapter – ett fynd för den som vill ha en dator som till exempel Telegram-dator.

    HP EliteBook 2530p påminner oss om en tid då kvalitet, hållbarhet och reparerbarhet stod i centrum – och om hur en välbyggd dator kan överleva långt efter sin tänkta livslängd.

    HP EliteBook 2530p – Teknisk specifikation

    Lanseringsår: 2008
    Chassi: Aluminium, uppfyller MIL-STD-810F
    Vikt: Från 1,45 kg
    Skärm: 12,1″ Illumi-Lite LED, 1280×800 (WXGA)
    Processor: Intel Core 2 Duo ULV SU9300 (1.2 GHz)
        eller LV SL9400 (1.86 GHz)
    Chipset: Intel GS45 Express
    Grafik: Intel GMA X4500 HD
    Minne: Upp till 8 GB DDR2 (2×SO-DIMM, 800 MHz)
    Lagring: 1.8″ eller 2.5″ SATA HDD/SSD
    Optisk enhet: DVD-ROM eller DVD±RW (valbar)
    Trådlöst: Wi-Fi (802.11 a/b/g/n), Bluetooth 2.0, HP Mobile Broadband (Gobi)
    Nätverk: Gigabit Ethernet, 56K modem
    Portar: 2×USB 2.0 (3 utan optisk enhet), VGA, FireWire, SD, RJ-11, RJ-45
    Säkerhet: TPM 1.2, Fingeravtrycksläsare, Smartkort, HP ProtectTools
    Ljud: HD Audio, dubbla mikrofoner, hörlurs-/linjeutgång
    Kamera: 2 MP med visitkortsläsning
    Batterier: 3-cell (31 Wh), 6-cell (55 Wh), 9-cell (83 Wh)
    Operativsystem (ursprung): Windows Vista Business / XP Pro / FreeDOS
    Modern kompatibilitet: Ubuntu 24.04 LTS fungerar

    Kommentar: Äldre men robust maskin. Passar utmärkt som skrivdator eller lätt Linux-terminal.
  • Ubuntu 25.10 “Questing Quokka”

    Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” är en snabb och modern uppdatering som gör datorn lättare att starta, smidigare att använda och säkrare från grunden. Den satsar på ett renare skrivbord (Wayland), snabbare verktyg och enklare uppdateringar – perfekt för dig som vill ha det senaste utan att vänta på nästa långtidsversion. Supporten varar i nio månader, till juli 2026.

    Ubuntu 25.10 är en korttidsversion (stöd i 9 månader, till juli 2026). Den passar dig som vill ha det senaste utan att vänta på nästa långtidsversion.

    Snabbare start och stabilare grund

    • Ny Linux-kärna 6.17
      Kärnan är operativsystemets motor. Den här versionen ger bättre stöd för ny hårdvara, bland annat:
    • Intel TDX (Trusted Domain Extensions – teknik för säkrare virtuella datorer)
    • ARM64 (en modern processor­arkitektur som sitter i många energieffektiva datorer)
    • RISC-V (öppen processor­arkitektur som blir allt vanligare)
    • Förbättringar för Intel Arc “Battlemage” (nya grafikkort från Intel).
    • Dracut ersätter initramfs-tools
      Initramfs är den lilla ”ministart” som körs innan systemet startar på riktigt. Dracut är ett modernare sätt att bygga den. Resultat: enklare, snabbare och mer robust uppstart. (På server behålls det gamla läget tills allt är färdigportat.)
    • systemd 257.9
      systemd är delen som startar och övervakar tjänster i systemet. Uppdateringen ger smidigare hantering av start/avstängning och loggar.

    Vardagskommandon och programhantering

    • Rust Coreutils som standard
      Coreutils är basverktygen som cp, mv, ls osv. De finns nu i en variant skriven i Rust (ett säkrare, snabbare programmeringsspråk). De gamla GNU Coreutils finns kvar om något skript kräver dem.
    • APT 3.1
      APT är Ubuntus verktyg för att installera och uppdatera program. Ny version med smartare problemlösning och nya kommandon:
    • apt why visar varför något installerats.
    • apt why-not visar varför inte något kan installeras.
    • sudo-rs
      sudo låter dig köra administrativa kommandon. sudo-rs är en ny, säker variant skriven i Rust. Den klassiska sudo finns också kvar om du vill använda den.

    Skrivbordet: modern grafik och enklare appar

    • Bara Wayland, farväl X.org
      Wayland är den moderna grafikgrunden som ersätter X.org (äldre system). Det ger bättre säkerhet och ofta bättre flyt. NVIDIA-användare (NVIDIA är ett vanligt grafikkortsmärke) får fungerande viloläge/uppvakning med den proprietära drivrutinen.
    • GNOME 49
      GNOME är själva skrivbordsmiljön (utseende, menyer, inställningar). Nytt:
    • Bättre skalanpassning (mindre suddig text på skärmar med hög upplösning).
    • Du kan låta appar starta automatiskt efter inloggning.
    • Finjusterad standardskrift för terminaler.
    • Nya standardappar
    • Loupe ersätter gamla bildvisaren. Snabbt, enkelt.
    • Ptyxis ersätter GNOME Terminal – modern terminal som funkar fint med Wayland.
    • Säkerhetscenter
      Enklare hantering av TPM-kryptering: TPM (Trusted Platform Module) är ett litet säkerhetschip som kan skydda din disk med nycklar som lagras säkert. Du kan t.ex. återställa nycklar smidigare.
    • Ubuntu Insights
      Nytt sätt att frivilligt dela icke-personliga användningsdata för att förbättra Ubuntu – med tydligare kontroll över vad som delas.

    För utvecklare

    Uppdaterade verktyg rakt igenom: GCC 15.2 (C/C++-kompilator), Python 3.13, LLVM 20, Rust 1.85, Go 1.24. OpenJDK 21 (Java) är standard, OpenJDK 25 finns tillgänglig. Zig 0.14.1 finns i Ubuntu för första gången.
    Kort sagt: nyare språk, bättre prestanda, färre byggproblem.

    För servrar

    • Chrony ersätter systemd-timesyncd
      NTP (Network Time Protocol) håller serverns klocka rätt. Chrony är en mer exakt och robust NTP-tjänst. Den använder NTS (Network Time Security) för krypterad och säker tids­hämtning.
    • Containerverktyg uppdaterade
    • containerd 2.1.3, runC 1.3.0, docker.io 28.2
      (containerd och runC är motorn under huven för Docker, som kör program i lätta ”lådor” som är enkla att flytta.)
    • Vanliga serversaker
      Nyare versioner av Apache, Nginx, PHP, PostgreSQL, MySQL, OpenSSH, Samba med fokus på säkerhet, fart och stabilitet.

    Raspberry Pi och andra plattformar

    • Pi-bilderna (Raspberry Pi-utgåvorna) är nu mer slimmade från start – färre förinstallerade appar för att spara plats. Du kan såklart lägga till det du behöver.

    Kända skavanker (i korthet)

    • Offline-installation + NVIDIA kan ge fel drivrutin (Nouveau). Lösning: installera med internet eller byt drivrutin efteråt.
    • Virtuella maskiner (VirtualBox/VMware) kan visa vissa appar konstigt med 3D-acceleration på.
    • OpenStack Nova har en känd kompatibilitetsfråga med Python 3.13 som fixas via uppdatering.

    Uppgradera? Välj stöd som passar dig

    • Uppgraderingar till 25.10 öppnas senast 16 oktober.
    • Behöver du långtidsstöd? Kör Ubuntu 24.04 LTS (Long Term Support) – support till minst 2029.
    • 25.10 finns för desktop, server och moln, plus smaker som Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Budgie, Cinnamon, Kylin, Unity m.fl.

    Summa summarum

    Ubuntu 25.10 gör datorn snabbare att starta, skrivbordet modernare och säkrare (Wayland), och ger färskare verktyg för både vanliga användare och utvecklare. Vill du ha det senaste utan att vänta på nästa långtidsversion – då är “Questing Quokka” ett trevligt val.

    Kan laddas ner här :

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_25.10_(Supportas_med_updatering_fram_till_Juli_2026)

    Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” — Fakta & tekniskt godis

    • Släpp: 25.10 (korttidsversion)
    • Support: 9 månader (till juli 2026)
    • Uppgradering: öppnas senast 16 oktober

    Kärna & uppstart

    • Linux 6.17 — tidigt stöd för Intel TDX (säker virtualisering), förbättrad ARM64, bättre RISC-V, uppdaterade drivrutiner för Intel Arc “Battlemage”.
    • Dracut ersätter initramfs-tools (desktop) för enklare & snabbare initramdisk; stöd i tidig userspace för Bluetooth & NVMe-oF.
    • systemd 257.9 — moderniserad tjänstehantering och logik för start/avstängning.

    Basverktyg & pakethantering

    • Rust Coreutils som standard (GNU Coreutils finns kvar för kompatibilitet).
    • sudo-rs (Rust) som standard; klassisk sudo finns kvar.
    • APT 3.1 — ny smart beroendelösare; kommandon apt why & apt why-not; nya Include/Exclude i repo-konfig.

    Skrivbord

    • Wayland only — X.org-sesionen borttagen; förbättrad suspend/resume med NVIDIA-drivrutin.
    • GNOME 49 — förbättrad fraktionell skalning, autostart per app, finjusterad monospace-storlek.
    • Nya apparLoupe (bildvisare) & Ptyxis (terminal) ersätter EOG & GNOME Terminal.

    Säkerhet & insyn

    • TPM-backad diskkryptering (hantering i Security Center: nyckel­återställning m.m.).
    • Ubuntu Insights ersätter Ubuntu Report — opt-in telemetri med tydligare kontroll.

    Utvecklar­stack

    • GCC 15.2, Python 3.13, LLVM 20, Rust 1.85, Go 1.24.
    • OpenJDK 21 standard (25 tillgänglig); Zig 0.14.1 debut i Ubuntu.

    Server & moln

    • Chrony 4.7 ersätter systemd-timesyncd — NTP med NTS (krypterad tid).
    • Container­körning — containerd 2.1.3, runC 1.3.0, docker.io 28.2.
    • cloud-init 25.3 — förbättringar för Azure/EC2 m.fl.
    • Vanliga tjänster — Apache 2.4.64, Nginx 1.28, PHP 8.4.11, PostgreSQL 17.6, MySQL 8.4, OpenSSH 10.0, Samba 4.22, strongSwan 6.0.1.

    Plattformar

    • Raspberry Pi — desktop-images baseras på “desktop-minimal” (kraftigt mindre förinstallerat); ny robust boot-layout.
    • RISC-V — kräver hårdvara med RVA23S64-profil.

    Kända saker att känna till

    • Offline-installation med NVIDIA kan lägga in Nouveau — byt till proprietär drivrutin efteråt eller installera online.
    • GTK4-appar kan se fel ut i vissa VM:er med 3D-acceleration.
    • Enstaka AppArmor/cloud-init-frågor; OpenStack Nova fixas via uppdatering.

    Smaker & tillgänglighet

    • Finns för desktop, server & cloud samt smaker: Kubuntu, Xubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie, Ubuntu Cinnamon, Ubuntu Kylin, Ubuntu Unity m.fl.
  • Python 3.14 släpp

    Python 3.14 markerar ett historiskt genombrott för världens mest populära programmeringsspråk. Med fri-trådad körning, nya språkfunktioner och en moderniserad standardbibliotek tar Python nu klivet in i en framtid där prestanda, säkerhet och användarvänlighet möts på helt nya nivåer.


    Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, och det växer fortfarande i popularitet. Nu har version 3.14 släppts – en uppdatering som många utvecklare kallar för ett historiskt genombrott.

    Den största nyheten är att Python äntligen gör sig av med den så kallade Global Interpreter Lock (GIL). Det är en teknisk spärr som länge har hindrat program från att utnyttja flera processorkärnor samtidigt. I praktiken har det gjort att även på en dator med åtta kärnor har Python-koden bara kunnat köra ordentligt på en i taget.

    Med fri-trådat Python är den spärren borta. Nu kan Python-program verkligen köra parallellt och utnyttja hela kraften i moderna datorer. Det betyder snabbare program, mer avancerade applikationer och helt nya möjligheter för forskare, utvecklare och företag.

    Nya sätt att skriva kod

    Utöver den stora förändringen under huven får språket också nya verktyg för själva programmeringen. Bland annat:

    t-strängar, en ny typ av strängar som fungerar ungefär som f-strängar men är gjorda för att bearbetas på mer flexibla sätt.

    Smartare typannoteringar, som blir enklare att använda i komplicerad kod.

    Renare felhantering, vilket gör koden lite snyggare och mer lättläst.

    För den som arbetar i terminalen blir det också trevligare – flera av Pythons kommandon och bibliotek har fått syntaxfärgning, så att resultatet blir tydligare att läsa direkt på skärmen.

    Ett rikare standardbibliotek

    Python är känt för sitt omfattande standardbibliotek, och det växer även denna gång. Bland nyheterna finns:

    Stöd för Zstandard-komprimering – en snabb och effektiv metod att packa data.

    Snabbare och modernare UUID-hantering, som används för unika ID-nummer.

    Kraftfullare verktyg för utvecklare

    För de som bygger och felsöker program finns också stora nyheter:

    En helt ny debugger som kan kopplas in i körande program utan att sakta ned dem.

    Möjlighet att fjärransluta debuggern till ett program på en annan dator.

    Ett nytt verktyg för att övervaka asynkrona processer, alltså sådant som sker i bakgrunden.

    Flera tolkar – som processer, men lättare

    En annan banbrytande funktion är att Python nu kan starta flera separata tolkar i samma program. Det kan jämföras med att köra flera små instanser av Python parallellt – isolerade från varandra, men mycket mer resurssnåla än om man skulle starta flera hela processer.

    Det här öppnar för nya sätt att tänka kring samtidighet. I stället för att trassla med trådar som delar allt minne kan man bygga program som liknar de modeller som används i språk som Go och Erlang, där olika delar körs oberoende men ändå kan samarbeta.

    Snabbare, säkrare – och på fler plattformar

    Python 3.14 innehåller dessutom en rad förbättringar som gör det både snabbare och säkrare:

    En experimentell JIT-kompilator för Windows och macOS ger en tydlig prestandaskjuts.

    För första gången släpps officiella Android-versioner.

    Säkerheten höjs genom att viktiga algoritmer byggts om med formellt verifierad kod.

    Sammanfattning

    Med version 3.14 tar Python ett stort steg in i framtiden. Genom att göra sig av med GIL kan språket äntligen dra full nytta av moderna flerkärniga processorer. Samtidigt gör nya språkfunktioner, ett växande standardbibliotek och kraftfullare verktyg att Python blir både enklare och mer effektivt att arbeta med.

    För utvecklare, forskare och teknikentusiaster betyder detta att Python inte längre behöver kompromissa mellan enkelhet och prestanda. Det här är början på en ny era för världens mest populära programmeringsspråk.

    ▸ Teknisk ruta: Python 3.14

    • Fri-trådat läge: kör utan GIL för äkta parallellism.
    • t-strängar: mallsträngar för skräddarsydd strängbearbetning.
    • Flera tolkar: concurrent.interpreters + InterpreterPoolExecutor.
    • Standardbibliotek: compression.zstd, snabbare uuid v6–8.
    • Debuggning: låg-overhead-gränssnitt, fjärranslut inbyggd debugger.
    • Prestanda: experimentell tolk + JIT (Win/macOS), officiella Android-binärer.
    • Säkerhet: HMAC via formellt verifierade HACL*.
    • Distribution: Sigstore i stället för PGP; ny Python Install Manager för Windows.
    Visa exempel: starta interpreter-pool
    from concurrent.futures import InterpreterPoolExecutor
    
    def square(n): 
        return n*n
    
    with InterpreterPoolExecutor(max_workers=4) as exe:
        print(list(exe.map(square, range(8))))
  • ClamAV 1.5 släppt – starkare säkerhet, FIPS-kompatibilitet och nya funktioner

    ClamAV, det populära antivirusprogrammet med öppen källkod, har fått sin största uppdatering på över ett år. Version 1.5 ersätter gamla svaga kryptometoder med moderna alternativ, introducerar FIPS-kompatibel verifiering av virusdatabaser och bjuder på en rad förbättringar för både användare, administratörer och utvecklare.

    Efter över ett års väntan har ClamAV, ett av de mest välkända antivirusprogrammen med öppen källkod, fått en ny version.
    ClamAV utvecklas av Cisco Talos (en del av Cisco Systems), och används både av privatpersoner och företag för att upptäcka skadlig kod.
    Nu är version 1.5 här – med fokus på bättre säkerhet, modernare kryptografi och smidigare användning.

    Starkare verifiering av virusdatabaser

    För att ett antivirus ska fungera krävs ständiga uppdateringar av signaturdatabaserna (CVD-filer) som innehåller information om kända hot.
    I ClamAV 1.5 har verifieringssystemet blivit betydligt säkrare:

    • Databaserna får nu medföljande signaturfiler (.cvd.sign) som automatiskt laddas ner av Freshclam.
    • Verifieringen följer FIPS-standarder (amerikanska säkerhetskrav för kryptografi), viktigt för myndigheter och företag.
    • Om signaturfilen inte finns tillgänglig används den äldre MD5-baserade metoden som reserv.

    MD5 bort – SHA2-256 in

    En av de största förändringarna är att ClamAV nu lämnar den osäkra MD5-algoritmen, som länge ansetts svag.

    • Istället används SHA2-256, en betydligt starkare algoritm, för cachelagring av rena filer.
    • Ett nytt alternativ, FIPSCryptoHashLimits, gör det möjligt att blockera MD5 och SHA1 i FIPS-läge.

    Nya inställningar för administratörer

    Systemadministratörer får också nya verktyg i version 1.5:

    • Det nya alternativet –cvdcertsdir gör att man kan ange egna kataloger för certifikat.
    • Samma inställning kan även göras via konfigurationsfil eller miljövariabler.

    Bättre precision och fler funktioner

    För den som använder ClamScan för att genomsöka filer finns flera förbättringar:

    • Filstorlekar rapporteras nu i GiB, MiB, KiB eller byte, istället för avrundade MB-värden.
    • Nya kommandoradsflaggor:
    • –log-hash
    • –hash-alg
    • –file-type-hint

    Nytt för utvecklare

    Även utvecklare som bygger egna system med ClamAV får mer att arbeta med:

    • Nya publika API:er i libclamav ger djupare kontroll över verifiering, uppackning och skanning.
    • Nya callback-funktioner gör det möjligt att reagera på olika stadier i skanningsprocessen, t.ex. före hashning eller vid detektion.

    Fler förbättringar

    Andra nyheter i version 1.5:

    • Regex-stöd i OnAccessExcludePath (för att enklare utesluta filer från realtidsskanning).
    • Förbättrad JSON-utdata – tydligare skillnad mellan starka hot, potentiellt oönskade filer och svaga indikatorer.
    • Stöd för fler filtyper, inklusive felaktiga ZIP-arkiv och UTF-8-filnamn i Windows.
    • Förbättrad kompabilitet för AIX, Solaris och GNU/Hurd.
    • Flera buggfixar för minnesläckor och race conditions, vilket gör ClamAV stabilare.

    Slutord

    ClamAV 1.5 är framför allt en säkerhetsuppdatering, där gamla och svaga kryptometoder ersätts av moderna alternativ.
    Men versionen innehåller också många små förbättringar som gör livet enklare för både användare, administratörer och utvecklare.

    Fakta: Nyheterna i ClamAV 1.5

    • FIPS-kompatibel verifiering av databaser.
    • SHA2-256 ersätter MD5 för caching.
    • Nytt alternativ: FIPSCryptoHashLimits.
    • Nya admin- och kommandoradsalternativ.
    • Mer detaljerade filstorleksrapporter.
    • Nya API:er och callback-funktioner för utvecklare.
    • Förbättrad JSON-utdata och regex-stöd.
    • Stöd för fler filtyper och system.
    • Fixar för stabilitet och säkerhet.

    https://www.clamav.net/downloads

    https://linuxiac.com/clamav-1-5-antivirus-brings-fips-mode-signature-verification-support

    ClamAV 1.5 – Tekniskt faktablad

    Sammanfattning av nyckelfunktioner, konfigurationstips och utvecklaranrop. Bakgrund svart, text i terminalgrön.

    Översikt

    ClamAV 1.5 fokuserar på kryptografisk uppgradering, FIPS-kompatibel verifiering av signaturfiler, förbättrade API:er och stabilitetsfixar för Freshclam, ClamD och ClamScan.

    Viktiga säkerhetsförändringar

    • FIPS-kompatibel CVD-verifiering: Nytt system med externa .cvd-filer.
    ClamAV är ett open source-verktyg för antivirus och malware-detektering. Mer information: clamav.net
  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.

    På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.

    Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.

    Ny president för FSF

    Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.

    I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:

    ”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”

    Röster från rörelsen

    Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:

    • Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
    • Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
    • Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.

    Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.

    LibrePhone – en fri mobilplattform

    Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.

    Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.

    Kooyman uttryckte förhoppningen så här:

    ”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”

    Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.

    Global gemenskap och framtidsfrågor

    Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.

    Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.

    FSF:s programansvariga Miriam Bastian sammanfattade känslan:

    ”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”

    Om Free Software Foundation

    FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.

    Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.

  • WGDashboard 4.3 släppt – ny klientpanel och pluginstöd

    WGDashboard är tillbaka i version 4.3 – nu med en klientpanel där användare kan logga in och se sina egna WireGuard-anslutningar. Det finns också ett nytt, fortfarande experimentellt, system för tillägg (plugins) som gör det möjligt att bygga ut funktionerna. Under huven har WGDashboard bytt till SQLAlchemy, vilket gör att flera databaser kan användas: SQLite, PostgreSQL och MySQL. Dessutom har webhooks lagts till för automatiska åtgärder, historisk data för varje anslutning samt stöd för taggar och filter som gör administrationen enklare. Bland övriga nyheter finns stöd för Debian 13, att nycklar döljs som standard och att kravet på MTU för nya anslutningar har tagits bort.


    Men det gör detsamma för tux är min cybersoldat, någonstans i Sverige.

    WGDashboard 4.3 – enklare hantering av WireGuard VPN

    Efter fem månader kommer nu en ny version av WGDashboard, ett webbaserat verktyg för att hantera WireGuard VPN-servrar. Med det kan administratörer skapa, ändra och hålla koll på alla enheter (så kallade peers) som är anslutna – direkt i webbläsaren.

    Ny klientpanel
    Den största nyheten i version 4.3 är en klientpanel. Det innebär att även vanliga användare kan logga in och se sina egna VPN-inställningar, inte bara administratörer. Det gör det enklare och tydligare för alla.

    Pluginsystem – bygg vidare med egna funktioner
    WGDashboard har fått stöd för plugins, alltså tillägg som kan ge nya funktioner. Utvecklare kan börja bygga sådana redan nu, även om stödet fortfarande är under utveckling.

    Förbättringar i bakgrunden
    Tidigare använde WGDashboard en enkel databas (SQLite). Nu kan man välja mellan flera olika databaser, till exempel SQLite, PostgreSQL eller MySQL.
    Det finns också stöd för webhooks, vilket betyder att vissa åtgärder kan ske automatiskt när en ny enhet läggs till, ändras eller tas bort.

    Mer statistik och anpassning
    Nya funktioner i version 4.3:

    • Historisk data för varje enhet, som nätverksanvändning, sessioner och tidigare anslutningar.
    • Möjlighet att gruppera enheter med taggar och filter.
    • Stöd för mallar (Jinja) för standardinställningar och mejlutskick.
    • Möjlighet att använda olika portar (”ingångar”) för olika konfigurationer.

    Andra nyheter och fixar

    • Stöd för Debian 13 (ny version av Linux).
    • Nya enheter får sina nycklar dolda som standard, så de visas inte öppet.
    • Kravet på MTU-värde (storlek på datapaket) för nya enheter är borttaget.
    • Menyer och startsida visar nu saker i samma ordning, vilket gör systemet mer logiskt.

    Dessutom har flera buggar rättats till, bland annat:

    • Diagrammen för nätverksanvändning visade ibland fel data.
    • Språkproblem i Docker-installationen när ett app-prefix användes.

    afikgrafer och språkproblem i Docker när app_prefix används.

    https://github.com/WGDashboard/WGDashboard/releases/tag/v4.3.0

    https://linuxiac.com/wgdashboard-4-3-wireguard-ui-adds-client-side-dashboard

    WGDashboard 4.3 – Teknisk fakta

    • Klientpanel: Klienter kan logga in och se sina tilldelade peers.
    • Pluginsystem: Nytt, experimentellt stöd för utvecklartillägg.
    • Databaser: SQLAlchemy med stöd för SQLite, PostgreSQL och MySQL.
    • Webhooks: Automatiska åtgärder vid peer-skapande, uppdatering eller borttagning.
    • Historisk data: Nätverksanvändning, sessioner och endpoints per peer.
    • Taggar & filter: Möjlighet att gruppera peers.
    • Jinja-mallar: För peer-standarder och e-postämnen.
    • Debian 13-stöd: Ny systemkompatibilitet.
    • Säkerhet: Privata och publika nycklar döljs som standard.
    • Buggfixar: Bland annat felaktiga trafikgrafer och Docker-locale-problem.
  • GIMP 3.0.6 – Stabilare, snyggare och smartare bildredigering

    Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2.

    Från små buggar till stora förbättringar
    GIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och används som ett alternativ till kommersiella jättar som Photoshop. När en ny version kommer är det därför många som håller ögonen öppna.

    Den nya mikro-uppdateringen 3.0.6 har inte som mål att revolutionera programmet, utan snarare att slipa bort irriterande kanter. Och det är ofta just de små detaljerna som gör störst skillnad i vardagen.

    Bland de mest märkbara nyheterna finns:

    • Mer lättanvända reglage – inga fler frustrerande “felpekningar” när man försöker justera värden.
    • Färre krascher – särskilt vid textkonturer och vid problem som tidigare främst drabbade Windows-användare med språk som turkiska eller norska.
    • Bättre transparenshantering – nu behöver inte användaren själv oroa sig för om ett lager saknar alfakanal.
    • Tema-färger för pensel, teckensnitt och paletter – vilket ger en mer enhetlig och modern känsla i gränssnittet.

    Utöver det har filterhanteringen blivit snabbare, import av färgpaletter fått fler funktioner och en hel del långvariga buggar i Flatpak-versionen åtgärdats.

    Plattformsspecifika förbättringar
    Windows-användare får en viktig lösning på språkberoende krascher, som visade sig bottna i en olycklig kombination av buggar i både LLVM:s bibliotek och Microsofts UCRT-kod.

    På macOS har utvecklarna lagt extra krut på stabilitet: krascher vid färgdragning har eliminerats och användare som föredrar multi-fönsterläge slipper nu den tidigare irriterande “fönsterflimringen”.

    Flatpak-versionen, som är populär bland Linux-användare, återfår också tillgång till viktiga inställningar för utskrift i sandboxade miljöer.

    Under huven: GEGL och babl
    Två centrala komponenter i GIMP, de grafiska motorerna GEGL och babl, har också fått sina respektive uppdateringar.

    • GEGL 0.4.64 introducerar bredare stöd för GPU-acceleration och robustare filterhantering.
    • babl 0.1.116 får en putsad byggprocess och nya möjligheter att kontrollera versioner direkt från kommandoraden.

    Det betyder i praktiken snabbare och mer tillförlitlig bildbearbetning, särskilt för avancerade filter och effekter.

    Ett globalt lagarbete
    Bakom kulisserna pågår ett imponerande samarbete. Till version 3.0.6 bidrog 38 utvecklare till kärnkoden, ytterligare ett tiotal till olika tillägg och plug-ins, och 15 översättningsteam såg till att GIMP fungerar på allt från baskiska och georgiska till svenska och persiska.

    En lång rad buggrapporter har stängts, hundratals commits har skickats in, och tusentals rader kod har putsats. Det är en påminnelse om den styrka som öppen källkod kan ha: människor från hela världen samarbetar för att förbättra ett verktyg som sedan delas fritt med alla.

    Vad händer härnäst?
    Med 3.0.6 ute fortsätter resan mot den kommande GIMP 3.2. Den väntas bjuda på fler större nyheter, men tack vare denna mikro-release behöver användarna inte vänta med att få en mer stabil, smidigare och modernare version av programmet.

    För den som vill prova själv finns färdiga paket för Linux (både AppImage och Flatpak), Windows (inklusive Microsoft Store-versioner) och macOS – för både Intel och Apple Silicon.

    Slutord
    GIMP 3.0.6 är kanske ingen banbrytande release, men den är ett typexempel på varför kontinuerlig utveckling och små förbättringar är så viktiga. Från buggar som kraschar hela programmet till små justeringar i användargränssnittet – det är helheten som gör att GIMP känns mer polerat än någonsin.

    För alla som vill ha ett kraftfullt, gratis och ständigt förbättrat bildredigeringsprogram är det här goda nyheter.

    https://www.gimp.org/downloads

    GIMP 3.0.6 — Teknisk faktaruta

    • Typ: Stabil mikro-release (buggfixar & UI-förbättringar)
    • Plattformar: Linux (AppImage/Flatpak), Windows, macOS (Intel & Apple Silicon)
    • UI: Förbättrad reglage-användbarhet, tema-färger för pensel/typsnitt/palett
    • Stabilitet: Fix för textkontur-krascher, macOS-flimmer & färgdragning
    • Windows: Workaround för språkberoende krascher (Exiv2/LLVM/UCRT)
    • Flatpak/Utskrift: Bildinställningar åter i sandbox via sekundär dialog
    • Filter: Uppdaterad NDE-kod, bättre prestanda & tydligare begränsningar
    • Transparens: Smart auto-alfakanal vid filter/transformer
    • Paletter: Bättre import (ACB/CMYK/LAB, ASE, CSS, GPL) + filtrering i dialog
    • Säkerhet: Hårdare import-härdning (flertal ZDI-rapporter adresserade)
    • GEGL: 0.4.64 — bredare GPU-acceleration, buggfixar (t.ex. RGBE & mirrors)
    • babl: 0.1.116 — förbättrade build-script, CLI-versionflagga
  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.

    Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.

    Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.

    Hur gammal dator kan jag använda?
    En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.

    En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.

    Vilket operativsystem ska jag välja?
    Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.

    ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.

    Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.

    Vad fungerar – och vad fungerar inte?
    Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.

    Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.

    Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.

    Skrivare
    Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.

    Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.

    Förberedelser: gör backup
    Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.

    Att skapa en startbar USB-sticka
    För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.

    Så här gör du:

    1. Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
    2. Ladda ner Ubuntu 24.04 LTS från wiki.linux.se.
    3. Använd Rufus för att skriva Ubuntu till din USB-sticka. Det tar bara några minuter.

    Nu har du ett färdigt installationsmedium.

    En annan gudie vi har skrivit i ämnet Skapa du startbart Linux stick

    Så startar du från USB
    Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.

    I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.

    Installationen av Ubuntu
    När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.

    Några saker är bra att tänka på:

    • Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
    • Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
    • Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
    • När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
    • Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
    • Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.

    Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.

    Kom igång med din nya dator
    Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.

    I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.

    Om du behöver hjälp
    För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.

    Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.

    Fördelar med Linux

    Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.

    Eftere Års 2026 val kan vi få en regering med kommunister som ministrar, och då kan demokratin riskera att avskaffas – precis som i Tyskland 1933, där socialister tog makten. Ett sätt att skydda sig mot diktaturens kreatur är att hålla sin data borta från dessa stora jättar.

    Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.

    FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops

    Ny laptop – inbäddade utsläpp:200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp. Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.

    Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen. Källa: Apple Product Environmental Report.

    Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning. Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.


    Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %. Källa: TCO Certified (2025).

    EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik). Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.

    E-avfall i världen: 62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag. Källa: Global e-Waste Monitor 2024.

    Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
  • Ny stor uppdatering av Steam-klienten – bättre handkontrollstöd på Linux och ökad säkerhet

    Valve har släppt en ny uppdatering av Steam-klienten som inte bara fixar buggar utan också förbättrar spelupplevelsen rejält. Linux-användare får stabilare stöd för Sonys DualSense-kontroller, Windows-användare får bättre koll på sin hårdvara, och dessutom har Valve lagt in skydd mot en allvarlig säkerhetslucka i Unity.

    Bättre stöd för handkontroller på Linux
    Spelare som använder Linux har länge haft problem med Sonys DualSense-kontroller (PlayStation 5). Om kontrollen var ansluten men inte användes kunde hela Steam krascha. Det är nu åtgärdat, vilket gör att DualSense fungerar smidigare. Samtidigt får Nintendo Switch-spelare en bonus – Joy-Con-kontroller i kombinerat läge stöder nu dubbla gyroskop, vilket ger mer exakt rörelsekontroll.

    Skydd mot säkerhetshål i Unity
    Valve har lagt in ett skydd mot den nyligen upptäckta sårbarheten CVE-2025-59489 i spelmotorn Unity. Om Steam upptäcker att ett spel försöker utnyttja sårbarheten blockeras spelet från att starta. Det innebär att spelare kan känna sig tryggare, även innan enskilda spel hunnit uppdateras.

    Förbättrad prestanda och tillgänglighet
    Spelinspelning har blivit effektivare för spel som använder Vulkan, en modern grafikmotor. Samtidigt har tillgängligheten förbättrats med en tydligare högkontrastvy för spellistor och filterpaneler, vilket gör det enklare för personer med nedsatt syn att navigera.

    Smidigare vardagsfunktioner
    Nu går det att byta flikar i Steams inbyggda webbläsare med tangentkombinationen CTRL+TAB, precis som i vanliga webbläsare. Dessutom har buggar fixats som tidigare kunde stoppa strömning av spel eller göra att prestationer inte visades i overlay-menyn.

    Ny hårdvarukoll i Windows
    På Windows-datorer kan användare nu se om datorn har Secure Boot och TPM aktiverat, direkt under Hjälp → Systeminformation. Denna information samlas också in i Steams maskinvaruundersökning. Valve påminner dessutom om att stödet för 32-bitars Windows är på väg bort – det officiella stödet upphör den 1 januari 2026.

    Mindre buggar som gör skillnad
    Många små förbättringar har också lagts in. Exempelvis visas notifikationer nu korrekt efter att man lämnat SteamVR, och vänner- och chattinställningar återställs inte längre av misstag vid anslutningsproblem.

    Sammanfattning
    Den nya Steam-uppdateringen stärker säkerheten, gör klienten mer tillgänglig och förbättrar upplevelsen för både Linux- och Windows-användare. Att uppdatera är enkelt – öppna Steam-menyn, välj Sök efter klientuppdateringar, klicka på Ladda ner och sedan Apply and Restart. Klart!

    Fakta: Nya Steam-klienten (stabil)
    • Linux: Fix för krasch när DualSense är ansluten men inaktiv.
    • Steam Input: Stöd för dubbla gyron med Nintendo Joy-Cons i kombinerat läge.
    • UI: Växla flikar i inbyggda webbläsaren med CTRL+TAB.
    • Spelinspelning: Bättre prestanda för spel som renderar med Vulkan.
    • Säkerhet: Mitigering för CVE-2025-59489 (Unity) – blockerar spelstart vid upptäckt exploit.
    • Tillgänglighet: Förbättrad högkontrastvy för spellistsökning och filterpanel.
    • Streaming: Fix för fall där “Streama” inte gjorde något.
    • SteamVR: Notiser slutar inte längre vara undertryckta efter att du lämnat SteamVR.
    • Windows (Info): Visar om Secure Boot och TPM är aktiverat under Hjälp → Systeminformation.
    • Windows (framtid): Stöd för 32-bitars Windows 10 upphör 1 jan 2026 (klienten kör men ej officiellt stödd).
    Uppdatera via Steam → Sök efter klientuppdateringarLadda nerApply and Restart.